Ericson i Ubbhult

I går meddelade nomineringskommittéerna hur de föreslår att valsedlarna ska se ut i riksdags- och regionvalen i Västra Götaland kommande val. För vår valkrets föreslås samma toppnamn till riksdagen som förra valet, vilket innebär att jag ännu en gång föreslås som ett av de två första namnen och därmed på valbar plats i riksdagsvalet. Det skulle i så fall bli femte riksdagsvalet i rad.

Det formella beslutet ligger dock hos nomineringsstämman den 20 november.

Jag tar aldrig ut något i förskott, stämman kan förändra hela listan precis som man önskar, men jag konstaterar att nomineringskommittén i vart fall inte verkar ha tröttnat på mig som riksdagsledamot för vår valkrets. Det känns såklart väldigt bra. Och jag känner även ett starkt och växande stöd från moderata medlemmar och väljare i mitt riksdagsarbete.

Privatbilismen får Sverige att rulla

2021-10-30

Sveriges EU-kostnad för detta år ökade utan förvarning med 9 miljarder

2021-10-29

I går på finansutskottets sammanträde föredrog statssekreteraren Max Elger (S) förslaget till EU-budget för 2022, vilket är en viktig fråga eftersom det direkt påverkar den svenska avgiften. Diskussionerna rörde ändringar i olika EU-utgifter på enstaka procentenheter för kommande år, vilket får anses hanterbart.

I samband med detta lyfte jag en annan fråga med koppling till detta. I regeringens höständringsbudget (alltså korrigeringar av innevarande års statsbudget) finns nämligen en utgiftspost på nära 9 miljarder extra under rubriken "Avgiften till Europeiska unionen". Nedan min något kladdiga sida i mitt exemplar av höstbudgeten:

Kostnaden för den svenska EU-avgiften för 2021, alltså detta år, ökas alltså plötsligt med 14% i statens budget. Hela 9 miljarder (!) som bara dyker upp lite sådär utan förvarning. Av detta beror drygt 6 miljarder på högre avgift till EU och tre miljarder på att man underbudgeterade avgiften för 2020 genom att utnyttja en "anslagskredit" (dvs att regeringen sköt kostnader för 2020 på framtiden och använde pengarna till annat).

Orsaken till att den svenska EU-avgiften ökade var framförallt att vårt BNP som andel av EU:s BNP ökat under pandemin, från 3,5% till 3,8%. Detta främst på grund av att några stora länder i Sydeuropa haft en kraftigt försämrad ekonomi vilket dragit ned EU:s totala BNP mer än vad den svenska minskade. Och då ökar vår andel trots att vårt BNP minskade, och vi får i enlighet med EU-fördraget betala mer i EU-avgift. Dessutom har EU dragit på sig ökade kostnader under pandemin, och det finns även en del andra mindre justeringsposter som i sig är rimliga.

Sverige är redan bland de absolut största betalarna till EU per capita, och vi betalar också mest till EU:s återhämtningsfond. Nu straffas vi i praktiken också för att länder i Sydeuropa haft sämre beredskap för ekonomiska krisen till följd av pandemin än Sverige och våra nord och västeuropeiska grannländer. Vi får betala ännu mera.

Att den svenska kostnaden för EU-avgiften ökar med hela 9 miljarder under innevarande år är dramatiskt, det är en enormt stor post i statens budget. Exempelvis i storlek jämförbart med statens hela budget för bostadstillägg för pensionärer eller en tredjedel av budgeten för hela polisväsendet. Det är alltså inga kaffepengar. Jag ifrågasatte att regeringen bara skriver in detta i höständringsbudgeten utan att på något sätt ta initiativ att komma till finansutskottet och förklara den mycket stora kostnadsökningen. Normalt brukar finansutskottet få besök av regeringen vid diskussion om betydligt mindre poster än så. Statssekreteraren var faktiskt ödmjuk och gav mig rätt och utlovade en bättre information och dialog med finansutskottet i framtiden vid stora förändringar under innevarande år. Jag tror inte han hade förväntat sig att jag skulle lyfta frågan.

I övrigt kan jag bara upprepa det jag tidigare ofta sagt. I längden tror jag det kommer att bli motigt att försvara politiskt att Sverige bär allt tyngre bördor för kostnaderna i både EU och FN, betalar det mest generösa biståndet per capita av alla länder i världen, och regeringen har nu också lovat att vi ska betala mest av alla till FN:s klimatfond. Mycket av de pengar vi lägger på detta hade vi behövt här hemma, inte minst för att finansiera att vi ovanpå allt annat tagit emot flest asylsökande per capita i EU under den senaste asylkrisen 2015/16. Det är hög tid att börja prioritera dem som bor i Sverige och vår svenska välfärd. Annars kommer det skattetrötta svenska folket att bli ännu mindre motiverat att betala sina skatter.

Elfsborg vann igen - nu är det guldläge på allvar!

2021-10-28

Inför kvällens matcher i allsvenskan hade vi gulsvarta två förhoppningar. Att bottenlaget Blåvitt skulle ta sig samman och slå topplaget Djurgården - något som kändes ganska osannolikt, samt att Elfsborg skulle vinna bortamatchen mot Degerfors. Båda sakerna infriades, Blåvitt gjorde en kanonmatch och slog Djurgården med 3-0. Elfsborg vann med 2-1 i en ganska jobbig match. Men viktigast är att vinna när det gäller.

Och nu blev tabellen extremt spännande. Elfsborg gick upp på en andraplats, och fyra lag ligger nu inom en (!) poäng inför allsvenskans sista fem omgångar. Frågan är om det varit så jämnt någon gång tidigare? Elfsborg har nu också vunnit flest matcher av alla i serien.

Vem som tar guldet och vilka som får övriga medaljer är omöjligt att gissa. Alla fyra topplagen har rimligen ungefär lika stora chanser...och ytterligare några kan blanda sig i striden.

Utan privatbilismen stannar Sverige

2021-10-27

I går firade vi Bilens Dag i riksdagen, med ett lunchseminarium med Riksdagens Bilnätverk om elbilar och elektrifiering. Denna vecka skriver jag i Markbladet mfl tidningar med anledning av moderaternas vilja att sänka drivmedelsskatterna för att värna privatbilismen och regeringens förslag för att försämra reseavdragen. Skillnaden mellan de politiska alternativen kunde inte vara tydligare.

Rubriken kan möjligen uppfattas som lite missvisande, men min kommun är en utpräglad landsbygdskommun. Men bilen är såklart väldigt viktig för många i städerna också. Exempelvis för dem som arbetar skift, har stora transportbehov eller av andra skäl inte kan åka kollektivt. För att inte tala om alla dem som behöver bilen i sitt arbete.

Idag var jag riktigt arg på Löfven - och nu KU-anmäler vi honom

2021-10-26

I dag redovisade statsministern sin så kallade återrapport från förra veckans EU-toppmöte. EU-nämnden hade inför mötet gett honom ett tydligt direktiv - att han skulle lyfta frågan om att kärnkraft ska räknas som hållbar energikälla i EU:s nya så kallade taxonomiregler. Detta gjorde han dock inte, han bara nämnde kärnkraften rent allmänt som en viktig energikälla, men vägrade ta upp frågan om hållbarhet eller koppla den till taxonomin.

Efter EU-toppmötet sa han till media att orsaken var att frågan "inte stod på dagordningen" - vilket dock inte hindrade bland annat Finland, Frankrike och Nederländerna att lyfta frågan om kärnkraften som hållbar energikälla. Sverige borde gett dessa länder sitt stöd i linje med EU-nämndens instruktioner - men Löfven vägrade.

Vid dagens återrapport sa han nu att han inte framförde EU-nämndens linje eftersom den bygger på en "falsk majoritet". Han menar att det inte finns stöd för EU-nämndens linje i riksdagen. Att bortse från en riksdagsutskotts eller EU-nämndens beslut för att man anser att det inte speglar riksdagens linje är ganska vanskligt - ingen kan veta hur riksdagens linje ser ut innan man röstat om saken i riksdagen. Och vi har aldrig debatterat eller röstat om saken i riksdagens kammare. Frågan har däremot diskuterats i både finansutskottet och EU-nämnden, och i båda dessa organ finns en majoritet till stöd för kärnkraften som hållbar energikälla.

Att statsministern medvetet går emot EU-nämnden har jag aldrig varit med om under mina snart 16 år i riksdagen, och definitivt inte under mina år i EU-nämnden. Jag påpekade detta, samt kommenterade statsministerns dubbla budskap, alltså att först skylla på dagordningen och sedan i stället skylla på att han inte anser att riksdagen står bakom EU-nämndens instruktioner - trots att han inte kan veta detta. Mina två inlägg kommer som sista anförande i debatten som går att se på videon ovan.

Moderaterna anser att statsministerns agerande är så anmärkningsvärt att vi idag har KU-anmält statsministern. Även Sverigedemokraterna gjorde samma sak idag.

KU har tidigare uttalat att statsministern och regeringen bör följa EU-nämndens instruktioner inför EU-toppmöten. Om regeringen börjar sätta i system att strunta i EU-nämnden är det ju meningslöst att vi har en EU-nämnd. Den finns just för att politiskt förankra den svenska regeringens linje i olika EU-frågor. Statsministerns agerande äventyrar hela den goda svenska tanken med en demokratisk förankring i riksdagen när det gäller EU-frågorna.

Många medier uppmärksammar dagens återrapport och mitt och andras inlägg och den efterföljande KU-anmälan. Här är artikeln från Ystads Allehanda (olåst artikel). Liknande inlägg om saken finns bland annat i Sydsvenskan, Hallands Nyheter, Göteborgs-Posten, Bohuslänningen, TTELA, Hallandsposten, Tidningen Näringslivet, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Industri och Helsingborgs Dagblad. Jag gissar att det kommer flera. Här ett utdrag ur TT-artikeln (med bilder och reklam borttaget av upphovsrättsskäl).

Elfsborg spurtar i guldstriden

2021-10-24

Dagens match mot Sirius på Borås Arena blev ännu en uppvisning av Elfsborg. I halvtid stod det 3-0 till gulsvart efter ett fantastiskt spel, och även om Elfsborg tog det lugnare i andra halvlek stod sig resultatet matchen ut. Malmö tappade poäng mot Varberg, medan Djurgården och AIK vann sina matcher denna omgång. De fyra topplagen drar därmed ifrån och det blir en extremt spännande kamp om medaljerna. Att Elfsborg verkar vara i toppform lagom till seriens avslutande sex omgångar är knappast en nackdel.

Sista interpellationsdebatten med finansministern

2021-10-22

I dag var det dags för min interpellationsdebatt med finansministern om skatter. Debatten har tidigare blivit uppskjuten av finansministern, men idag fick jag chansen att debattera saken med den troliga blivande partiledaren för Socialdemokraterna. Det lär också ha varit min sista interpellationsdebatt med finansministern, eftersom hon ju sannolikt inom kort blir partiledare.

Debatten idag handlade om två olika interpellationer från mig, dels om finansministern vill öka, minska eller behålla oförändrat skattetryck, dels om hon anser att svenska skattebetalare får valuta för sina skattepengar.

Den första frågan fick inget svar trots att jag upprepade den. Hon konstaterade bara att det totala skattetrycket varit i stort sett oförändrat under hennes år som finansminister. Det mesta talar väl tyvärr för att skattetrycket kommer att öka med en ny s-regering, eftersom det finns ett starkt tryck inom S att höja eller införa en massa nya skatter.

Den andra frågan fick inte heller så mycket svar. Hon pekade visserligen på vikten av att motverka fusk och bedrägerier mot skattesystemet och att det var viktigt att effektivisera statliga myndigheter och ha ordning och reda på statens finanser, och i de delarna är vi helt överens. Men hon sa inget alls om vikten av att prioritera bort vissa utgifter och i stället lägga pengarna på det som är viktigast. Och frågan om prioriteringar är den centrala för mig och moderaterna.

Jag nämnde till exempel att svenska folket betalar mest per capita i bistånd, men också mest per capita till både EU och FN och nu också ska betala mest i klimatbistånd. En del av dessa pengar skulle behövas för att få ordning på Sverige. Och påpekade att vi i ett läge med den nästan högsta arbetslösheten i EU och en rekordhög långtidsarbetslöshet, och där den organiserade kriminaliteten är ett växande samhällsproblem väljer regeringen att prioritera nya ledighetsreformer och stöd till ekonomiskt misskötta kommuner framför att satsa på de centrala delarna av vår välfärd och trygghet. Detta menar jag inte är att ge skattebetalarna valuta för skattepengarna.

Jag nämnde också finansministerns uppmärksammade uttalande 2020 om att sänkt skatt på jobb och företagande är "tönterier" och frågade om det är tönterier även när regeringen sänker skatten, tex när värnskatten avskaffades, och om hon anser att det är tönterier att en sjuksköterska eller polis som arbetar natt får behålla lite mer efter skatt av sin OB-ersättning. Hon verkade lite besvärad av det hon sagt i Expressen och ville uppenbarligen försöka förklara bort det.

I mitt sista inlägg fråga jag konkret om finansministern ville höja skatterna på arbete, sparande, fastigheter och energi. Hon svävade lite på svaren och talade om en "övergripande skattereform", vilket ju är mantrat när man inte vill ta ställning till det framtida skattetrycket. Men hon var tydlig med att man inte vill höja fastighetsskatten, och anklagade oss moderater för att sprida myter om detta i samhällsdebatten. Men med tanke på att ett antal tunga socialdemokrater, ministrar och partidistrikt driver frågan om höjd fastighetsskatt så tycker jag inte det är så konstigt att vi uttrycker vår oro för detta. Men jag ska komma ihåg finansministerns löfte och hoppas att det är mer pålitligt än löftet 2014 om att inte höja bensinskatten...

Här är mitt anförande på ett ungefär. Hela debatten går att se på videoupptagningen ovan.

Här väntar finansministern medan jag har ett av mina inlägg. Nedan lyssnar jag på hennes slutanförande, där hon var ganska snäll faktiskt och sa att jag var en flitig riksdagsledamot (ja, vi har haft många debatter vid det här laget, både interpellationsdebatter och diskussioner i finansutskottet och EU-nämnden), och hon hoppades att jag haft samma behållning av våra debatter som hon haft. Och jag får medge att det är betydligt roligare att debattera med en minister som har en intellektuell sida och är skärpt och kunnig, vilket Magdalena Andersson definitivt är, till skillnad från en del av sina kolleger som är politiska broilers utan djup. Tyvärr har hon dock fört en väldigt svag politik, och jag tror hon inser detta själv. Och man måste komma ihåg att hon är huvudansvarig för mycket av den politik som gått fel med dagens regering - i praktiken är det hon som styrt mycket av politiken, och inte statsminister Löfvén. Samarbetet med Miljöpartiet har nog inte varit något hon uppskattat speciellt mycket, och i grunden tror jag också hon står längre till höger politiskt än vad man kan tro nu när hon gör sina väldigt aggressiva vänstersvängar - men det känns på något sätt inte äkta, utan bara som något hon gör för att bli accepterad som partiledare i alla läger. Nåväl, efter debatten gick jag fram till henne och tog i hand och önskade henne lycka till. Vi har alltid haft respekt för varandra under de drygt sju år hon varit finansminister och var har ofta haft konstruktiva samtal i både finansutskottet och EU-nämnden.

Lunchmöte om vätgasens roll i framtidens energisystem

I dag deltog jag i ett mycket intressant lunchseminarium i riksdagen om vätgasens roll i framtidens energisystem. Lunchmötet arrangerades av IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien) i samband med RIFO som är riksdagens nätverk för kontakter med forskningen på olika områden.

Filip Jansson, professor i energiteknik vid Chalmers, samt Karin Byman, enhetschef vid energi och miljö vid IVA deltog och gav oss en grundlig genomgång om läget. För mig var det mycket som var bekant eftersom jag har stort intresse i vätgasfrågan och har följd den en längre tid.

Vätgas används redan idag, främst vid industriprocesser, men tillverkas till 98% med hjälp av fossila bränslen. Så idag medför inte ökad vätgasanvändning en minskning av fossila bränslen. Men sannolikt har vätgasen en viktig roll i framtiden som energibärare inom industri och tunga transporter. Om vätgasen ska ha en roll för att minska användningen av fossila bränslen krävs dock att vi har en stabil fossilfri elförsörjning. Det går nämligen åt väldigt mycket el för att framställa vätgas. Och båda föredragshållarna uttryckte, för att utrycka sig försiktigt, en del farhågor kring den svenska elförsörjningen.

Jag frågade om vätgasens roll för fordonsindustrin, och pekade på att alternativet kan vara att i stället utveckla batterierna så att man kör på direkt el. Detta ger en betydligt högre verkningsgrad än att gå via vätgas. Så min fråga var vilket som kommer att hinna först - en kommersiell användning av vätgas som fordonsbränsle, eller en utveckling av mindre och effektivare batterier med mindre innehåll av delvis miljöskadliga ämnen som det dessutom råder brist på. Chalmersprofessorn tyckte min fråga ringade in diskussionen och påpekade att vissa tunga fordonstillverkare tittar på både eldrift och vätgasdrift, medan andra helt har fokus på vätgas. Själv trodde han kanske inte att batteriutvecklingen skulle göra några stora dramatiska genombrott i närtid vilket skulle kunna tala för vätgasen.

Frågestund i riksdagen

2021-10-21

Vid dagens frågestund i riksdagen (klicka ovan för att se hela frågestunden) var jag moderaternas prioriterade frågeställare och inledde frågestunden med en fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Före valet 2014 utlovade Stefan Löfven att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. I dag har bara tre EU-länder högre arbetslöshet än Sverige. Vi är alltså verkligen inte bäst, utan ligger nu på plats 24 av 27 länder.

Vi har nu dessutom högre arbetslöshet än genomsnittet i EU - något som aldrig tidigare hänt sedan vi gick med i EU 1995. Vi har nu också tappat positionen som det EU-land som har högst sysselsättningsgrad.

I ett läge där arbetslösheten nu är bland de högsta i EU, långtidsarbetslösheten den värsta som uppmätts i modern tid, och antalet nyanlända utan egen försörjning är rekordstort skulle man ju kunna tänka sig att förslagen från regeringen på detta område skulle vara oerhört omfattande.

Men tro det eller ej - arbetsmarknadsministerns departement aviserar inte en enda proposition denna höst.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är om hon och regeringen är nöjda med situationen, eller varför man annars inte har några planer på några förslag alls inom arbetsmarknad och integration?

Ministerns svar var det väntade. Dels skyllde hon arbetslösheten på pandemin - trots att Sveriges problem började långt före pandemin och att vi tappade stort i arbetslöshetsnivåer mot övriga EU redan 2014-19. Ministern försvarade sig också med hur mycket regeringen redan gör och hur mycket pengar man satsar. Problemet är bara att det intressanta knappast är hur många ytterligare miljarder man satsar på redan misslyckad arbetsmarknadspolitik - om det bara var mängden satsade miljarder som var avgörande hade Sverige inte haft några problem. I min följdfråga påpekade jag detta, samt upprepade min fråga om när nya politiska förslag för att vända det allvarliga läget kommer att presenteras för riksdagen. Något svar fick jag som förväntat inte.

Jag har haft flera tidigare interpellationsdebatter med arbetsmarknadsministern och kunde idag återigen konstatera att regeringen även i denna fråga står helt tomhänt.

Efter mitt inledande inlägg lyssnade jag med intresse på övriga frågeställare. Konstaterade att flera s-ledamöter ställde ledande frågor om vad statsråden ansåg om moderat politik (!) på olika områden. Det blev till sist så uppenbart att det låg långt utanför reglerna för riksdagens frågestunder att talmannen fick påpeka saken. Frågorna ska avse statsrådens tjänsteutövning och inget annat.

Orimligt att media försöker kartlägga riksdagsledamöters hälsostatus

2021-10-20

I dag kom ett mail från Aftonbladet till samtliga riksdagsledamöter där man bad oss besvara denna enkät om vår vaccinationsstatus:

Jag tycker enkäten är mycket problematisk. Att media försöker kartlägga riksdagens ledamöter efter medicinsk status är faktiskt obehagligt. Det finns personer bland de folkvalda som av olika anledningar inte kan eller vill ta vaccin mot covid 19, precis som det kan finnas andra sjukdomar och medicinska diagnoser som påverkar ledamöternas vardag. Att media kräver svar på om man är vaccinerad och avkräver den som inte är det en förklaring är anmärkningsvärt. Ett svar till Aftonbladet innebär att ledamöter kan tvingas skylta i media med att de har medicinska skäl till att de inte är vaccinerade. För mig var det därför en självklarhet att ge ett tydligt svar till Aftonbladet:

Hej! Denna fråga är en så kallad känslig personuppgift, och det är därför exempelvis arbetsgivare inte får kräva svar från sin personal om den är vaccinerad eller inte. Av detta skäl tycker jag det är en mycket olämplig fråga att besvara även som riksdagsledamot. Det finns exempelvis olika medicinska skäl till att personer avstår från vaccinering och det känns inte rimligt att man ska behöva skylta med medicinsk status i media. Jag avstår därför från att besvara enkäten av rent principiella skäl. Det har inget med min syn på vaccinering som sådan att göra.

Hälsningar Jan Ericson (M)

Hur miljövänlig är vindkraften?

Det förekommer en ganska omfattande debatt om hur miljövänlig vindkraften egentligen är. De vanligaste invändningarna berörde jag i gårdagens inlägg i ämnet, det handlar om att människor upplever att deras boendemiljöer förstörs, eller att man upplever att vindkraftparker förstör känsliga naturmiljöer på land eller ute i havet.

Men det finns också andra mer direkta miljöeffekter. Vi vet att det finns omfattande rapporter om att vindkraftverk dödar många fåglar och fladdermöss. Att ganska många rovfåglar dödas är nog det mest uppmärksammade problemet, och det är oerhört tragiskt. Inte minst i områden med många höga vindkraftverk verkar detta vara ett problem. Oro har också framförts för hur ljud och vibrationer från havsbaserade verk påverkar exempelvis sälar, tumlare och fiskstim. Det finns också rapporter om att renar undviker områden med vindkraftverk. Frågan är hur vilda djur reagerar. Effekterna på djurlivet i övrigt är till stor del ganska oklara.

Det finns också invändningar mot miljöbelastningen vid byggandet av vindkraftverk, både av verken i sig och alla markarbeten i samband med uppförandet. I takt med att vindkraften byggs ut på alltmer avlägsna platser krävs ofta miltals av nya vägar, kabelschakt och kabeldragning ut i naturen där vindkraftverken ska stå. Dessutom behövs det ett antal kubikmeter betong till varje vindkraftfundament. Allt detta blir extra påtagligt för en miljömässig kalkyl eftersom ett vindkraftverk beräknas ha en livslängd på endast 25-30 år innan det skrotas.

Hur sker då skrotning av ett vindkraftverk? Svar på detta och en mängd andra frågor finns i denna rapport från Riksdagens Utredningstjänst efter en beställning av min riksdagskollega Lars Beckman (M). Rapporten behandlar ett stort antal frågor om vindkraft och är mycket intressant att läsa.

Från år 2014 tillämpas avsättningar för nedmontering. Det är i miljötillstånden för vindkraftverken som det ställs krav på att verksamhetsutövaren ska avsätta medel för nedmontering och återställande av platsen. Avsättningen ligger i intervallet 300 000 – 1 500 000 kronor per verk (storleksberoende och den högre kostnaden är för havsbaserade verk). Avsättningen av den ekonomiska säkerheten ska ske i samband med driftstart. Sedan kan nettokostnaden minska beroende på hur mycket man får betalt för återvinning av metallskrot mm från det rivna verket. Den ekonomiska garantin för rivning av vindkraftverk är med andra ord numera säker. Detta gäller dock inte för äldre vindkraftverk uppförda före 2014.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning med rekommendationer om nedmontering av vindkraft och efterbehandling av platsen, på land och i vatten. Det är dock inte ovanligt att vissa delar av fundament, kablar mm lämnas kvar under mark när ett vindkraftverk rivs. Det finns vad jag förstår ingen tydlig praxis kring vad som är acceptabelt i detta sammanhang. I exempelvis Frankrike måste däremot allt tas bort, inklusive hela fundamentet, och marken återfyllas med jord och hela området återställas i sin helhet. Något så långtgående krav finns inte i Sverige.

Jag får ibland frågan om man inte bara kan bygga ett nytt vindkraftverk på samma betongfundament. Men det går inte eftersom de nya verken är mycket högre än de gamla och därför måste stå på större avstånd och ofta också ha större fundament. Varje stort betongfundament blir alltså över när ett gammalt vindkraftverk rivs efter endast kanske 20-25 års drift.

I två andra rapporter från Riksdagens Utredningstjänst (RUT) har jag fått svar på mer specifika frågor. Den ena är hur man hanterar uttjänta vindkraftvingar, Hantering av skrotade vindkraftvingar. Vingarna består av glasfiberkomposit som inte normalt inte återvinnas. I stället gräver man ner vindkraftvingarna i deponier. Fotot nedan är från USA (Bloomberg Green).

Nedan ett reportage från Danmark den 18 december förra året i SVT:

Arbete pågår med att försöka hitta användningsområden för nermalda vindkraftvingar, men det enda man hittills använt i lite större skala är att blanda nermalda vingar i betong. I Sverige har man hittills inte rivit så väldigt många vindkraftverk, men i dagsläget är det sannolikt deponi som gäller för vindkraftvingar även här. Om man måste fortsätta deponera dessa enorma vindkraftvingar från uttjänta vindkraftverk drar detta enligt min åsikt ned vindkraftens miljövänlighet en hel del, inte minst med tanke på vindkraftverkens relativt korta livslängd (idag 25-30 år).

I den andra rapporten från RUT har jag fått svar på den omfattande diskussionen om att vindkraften skulle avge stora mängder microplaster till naturen, eftersom det är en fråga som lyfts på senare tid. Rapporten heter Utsläpp av microplaster, och där framgår att det visserligen stämmer, och att det handlar om ganska stora mängder (även om det är svårt att beräkna exakt), men att mängderna ändå verkar vara ganska små jämfört med de stora mängder som kommer från andra utsläppskällor. Just microplasterna verkar därför inte vara det största miljöproblemet med vindkraften.

Jag har tidigare också uppmärksammat behovet av avisning av vindkraftvingar vintertid. Detta har emellanåt skett med helikopter som sprutat varmt vatten på vingarna. Vatten som värmts upp med oljebrännare nere på marken. Detta är naturligtvis en stor miljömässig minuspost. I dag förser man ofta nya vindkraftverk med ett system som värmer upp vingarna med varmluft genom kanaler inne i vingarna. Miljöbelastningen till följd av avisning vintertid lär därmed fasas ut över tid och är knappast ett stort miljöproblem idag.

Sammanfattningsvis: Det är inte självklart att vindkraftverken ur en livscykelanalys är så väldigt miljövänliga som det påstås, även om det sprids en del myter i debatten. Värst är kanske ändå att vindkraftverken upplevs som ett hot mot människors boendemiljö, känsliga naturmiljöer och våra skyddsvärda rovfåglar. Detta ska läggas till problemet att de är beroende av ekonomiska subventioner och definitivt inte bidrar till en stabil väderoberoende elförsörjning. Sammantaget tycker jag detta rimligen borde leda till en mer nyanserad syn på en fortsatt utbyggnad av vindkraften. Samtidigt som man måste vara medveteen om att det finns nackdelar med alla energislag.

Miljödomstolen körde över länsstyrelsen, veteranbilarna räddade!

2021-10-19

I kväll nåddes jag av det glädjande beskedet - Länsstyrelsen överklagar inte den friande domen i Mark och Miljödomstolen. Det betyder att ägarna nu får hämta sina beslagtagna veteranbilar hos tullen i Göteborg, och att dessa inte längre betraktas som "miljöfarligt avfall".

Glädjande besked som sagt, men samtidigt bedrövligt att Länsstyrelsens tjänstemän ställt till detta arbete och dessa kostnader utan att ha något stöd i lag för sitt agerande. Det är inte länsstyrelsens uppgift att ställa till problem och kostnader för privatpersoner och små näringsidkare helt utan rimliga skäl. Jag tycker det är exempel på ren myndighetsaktivism och oacceptabel rättsosäkerhet.

Vem vill ha vindkraft?

2021-10-19

Vem vill ha vindkraft? Frågan är befogad. I går meddelade SVT att kommunerna genom sitt veto har stoppat över 1.200 planerade vindkraftverk i landet mellan 2014 och 2020. Anledningen är att människor helt enkelt inte vill ha vindkraftverk i sin egen närmiljö, och att kommunpolitikerna lyssnar på sina väljare. Sedan ska väl inte antalet inlagda veton överdrivas. De stoppade verken utgör ca 21 procent av ansökningarna. Det betyder att nära 80% fått byggas.

Enligt planerna behövs ca 4.000 nya stora vindkraftverk i landet för att klara regeringens mål om mängden vindkraft som behövs för elförsörjningen, och det är ungefär lika många verk som finns idag. Alltså en framtida fördubbling. Detta mål kan nog bli ganska svårt att nå med tanke på att de bästa vindlägena, på platser där verken inte stör, faktiskt börjar ta slut.

Nu hoppas regeringen på havsbaserad vindkraft i större skala. Det skulle då räcka med 1.000-3.000 nya vindkraftverk. Men motståndet från kustbefolkningen och turistindustrin är kompakt. Och frågan är varför just denna energikälla ska erbjudas så stora ekonomiska subventioner från elkonsumenterna? Som jag tidigare berättat har regeringen drivit igenom att Svenska Kraftnät ska stå för kostnaden för utbyggnad av elnätet ut till lämpliga platser för havsbaserad vindkraft. Tidigare fick vindkraftbolagen stå för anslutningen till det befintliga elnätet. Nu ska alltså Svenska Kraftnät stå för kostnaden, och den kommer sedan att fördelas ut på alla elnätsbolag i landet, som sedan kommer att lägga den på den redan skyhöga nätavgift som alla elkonsumenter tvingas betala. Det är inte heller bara till beslutade havsbaserade vindkraftparker som Svenska Kraftnät ska bygga ledningar, man ska även göra det till "lämpliga platser" för ny havsbaserad kraft - även om ingen planerat några vindkraftverk där. Vad detta kommer att kosta de svenska elkonsumenterna vet ingen idag, men att det kommer att handla om åtskilliga miljarder är nog ingen vild gissning.

Redan idag betalar alla elkonsumenter för elcertifikat (ofta runt 4 öre per kwh) på sin elräkning. Detta är en ren subvention till de elproducenter som staten betecknar som förnybara. Utan denna subvention skulle många vindkraftverk inte vara lönsamma. Till detta kommer att nätavgifterna drivs upp även av landbaserad vindkraft - helt enkelt för att många små utspridda anläggningar kräver ökad kapacitet i många nät och därmed mer ledningsdragning. Och alla kostnaderna för detta hamnar på nätavgiften. Sammantaget subventionerar svenska elkonsumenter vindkraften mycket mer än politikerna och kraftbolagen vill erkänna.

Frågan är om politikerna verkligen ska tvinga på medborgarna miljöstörande elkraftproduktion från vindkraften och samtidigt tvinga dem att ekonomiskt subventionera detta genom höjd nätavgift på elräkningen?

Ytterligare en aspekt av fortsatt kraftig vindkraftsutbyggnad är att elen då blir ännu billigare när det blåser mycket (vi ger redan bort el när det är stora överskott i norra Europa), samtidigt som vi förstör de ekonomiska förutsättningarna för annan elproduktion, exempelvis kärnkraft som är beroende av att kunna gå mer konstant och ha ett hyfsat stabilt elpris. När sedan blir kallt och vindstilla har vi därför inga andra alternativ än att importera el från kolkraft eller oljekraft. Samtidigt ser vi redan nu hur våra vattenmagasin är mindre fyllda än normalt inför vintern - beroende på att man tagit ut mer vatten än vanligt under sommaren när inte vindkraften levererat. En huvudlös subvention av vindkraft har faktiskt förstört vår stabila elproduktion. Samtidigt skadas miljön när ren kärnkraftsel slagits ut till följd av subventioner till vindkraften, och vi i stället tvingas importera el från kolkraftverk eller köra vårt eget oljekraftverk som utgör reserv.

Jag anser att vindkraft i rimlig omfattning absolut kan vara ett komplement till annan elförsörjning, och ge lokalproducerad el som minskar vår sårbarhet och beroende av import av el. Men det ska då vara på platser där människor och miljö inte drabbas av nya störningar, exempelvis nära motorvägar, industriområden eller hamnar, eller i obebyggda områden där man inte stör vare sig boende eller känslig natur. Vindkraften borde dessutom stå på egna ben utan subventioner - med den moderna tekniken borde vindkraftverk kunna vara lönsamma utan subventioner. Om en planerad vindkraftpark inte beräknas gå ihop utan subventioner bör man rimligen avstå.

Viktigast nu är att skydda kommunernas vetorätt. Jag får många oroliga mail från både allmänhet och moderata kommunpolitiker runt om i landet som oroar sig för regeringens tankar att begränsa vetorätten. Vetot är i dagsläget i praktiken det enda skyddet medborgarna har mot orimligt störande vindkraftsparker nära sina bostäder. Vindkraftparker är inget annat än omfattande industrianläggningar och jag tycker inte dessa ska ha en gräddfil i vårt samhälle.

I nästa inlägg ska jag berätta lite om vad jag fått fram när det gäller vindkraftverkens hållbarhet och livslängd, miljöbelastning under uppförandet och driften, samt hur man hanterar uttjänta vindkraftverk.

Guldspel av Elfsborg tog laget tillbaka till guldstriden

2021-10-18

Vilken match Elfsborg gjorde ikväll när man krossade Djurgården på bortaplan inför över 20.000 åskådare. Inte nog med att gulsvart vann med 3-0, man hade dessutom två bortdömda mål och ett stolpskott. Detta måste ha varit Elfsborg bästa match den här säsongen, och det kom verkligen lämpligt. Nu stoppade man Djurgården från att dra ifrån i serien och i stället var det Elfsborg som hakade på de andra i guldstriden efter att även AIK förlorat denna omgång. Tabellen nu är extremt jämn i toppen, fyra lag inom två poäng. Detta blir en gastkramande höst, och endast sju omgångar återstår.

Novus: Svenska folket tror inte på extrem svensk nationell klimatpolitik

2021-10-18

I går presenterade Novus en opinionsundersökning om klimatpolitiken, och det väckte stor uppståndelse. Utfallet blev knappast det som klimatalarmisterna och de mer extrema klimatpartierna i riksdagen (S, MP, C och V) hade hoppats på.

Man kan visserligen ifrågasätta frågan som sådan - den bygger på att det är vetenskapligt fastställt att människan verkligen kan stoppa alla klimatförändringar genom minskade utsläpp. Om detta finns det som bekant olika åsikter, det råder ingen vetenskaplig enighet alls om att människans utsläpp ensamma styr jordens klimat. Men låt oss ändå anta att det är så som IPCC hävdar, att människans utsläpp i vart fall har en betydande påverkan. Vad anser då de tillfrågade i den aktuella undersökningen är bästa sättet för att motverka klimatförändringar genom minskade utsläpp?

De flesta verkar inse att Sverige spelar en helt obetydlig roll för det globala klimatet och att påtryckningar mot stora utsläpparländer är det mest effektiva. Sedan ligger mycket fokus på energiförsörjningen där kärnkraften har en viktig roll tillsammans med andra förnybara energikällor (sannolikt så länge man slipper vindkraftverken i sin egen omgivning ska väl kanske läggas till).

20% tror minskad personlig konsumtion är en väg framåt. Dessa 20% är väl i princip de som röstar på V, MP och lite vänstersossar - de är alltid emot personlig konsumtion och drömmer om nolltillväxt eller negativ tillväxt.

Men bara 11% tror på att minska antalet flygresor och endast 1% vill förbjuda internationellt flyg, bara 2% tror det hjälper att byta till elbil och 2% tror höjd bensinskatt i Sverige hjälper. Detta tolkar jag ändå som ett stort mått av realism och en insikt om att Sverige inte gör något bra som föredöme om vår politik medför att vi offrar allt vi byggt upp genom generationer. Vi måste värna företagande, jobb, samhällsekonomi, privatekonomi, trygg energiförsörjning och en frihet och ekonomisk standard som få andra kan drömma om.

Novus ger väldigt svagt stöd till domedagsprofeterna och de extrema klimatalarmisterna som hela tider ropar på fler och kraftfullare åtgärder som ska plåga svenska folket. Samtidigt som Kina bygger nya kolkraftverk hela tiden. Sannolikt är just detta ett av skälen till MP:s kräftgång i opinionen.

För oss moderater känns det mer hoppfullt - vår politik bygger på att åtgärder utomlands är mer effektiva eftersom de ger mer effekt per satsad krona. Samt att vi tror på kärnkraftens viktiga roll för en utsläppsfri elproduktion, och värnar om både den storskaliga och småskaliga vattenkraften som hotas av nya hot från både myndigheter och EU. Däremot är vi emot flygskatten och vill sänkta skatten på drivmedel och skrota bonus-malus-reglerna. Vi verkar på det stora hela gå i takt med svenska folket som verkar ha fått nog av effekterna av den politik som förs i vårt land.

SVT varnar för klimatterrorism - men har själva makten att påverka

2021-10-15

Häromdagen varnade SVT:s klimatkorrespondent/klimataktivist Erika Bjerström för att "undergångsstämning i klimatfrågan ökar risken för terrorbrott". I artikeln menar hon att det finns en växande desperation i klimatfrågan och att dessa undergångsstämningar kan få klimataktivister både på yttersta höger och vänsterkanten att radikaliseras.

Jag har definitivt ingen invändning i sak mot påståendet att domedagsretoriken i media och från vissa politiker kan skapa denna typ av desperation hos människor. Men jag tycker Erika Bjerström helt missar sin egen roll i analysen. Hon själv är en av de största domedagsprofeterna i svenska medier, i stort sett alla hennes reportage i SVT sprider exakt den undergångsstämning hon själv kritiserar. Bristen på självkritik är slående.

Hon avslutar artikeln med att, med ett lite underförstått hotfullt tonfall, ställa frågan om inte ett misslyckande på kommande klimatkonferens i Glasgow kan komma att få "hundratusentals besvikna och desperata unga människor att tappa tilliten till de tröga politiska processerna".

Mitt svar är att de gör de endast om vissa politiker, debattörer och media sprider domedagsstämningar i stället för framtidstro, och om man överdriver klimathotet och sprider osakliga fakta i media. Ansvaret för att människor radikaliseras ligger faktiskt mest hos media och mindre hos politikerna. Erika Bjerström själv kan exempelvis välja att motverka domedagsstämningar - eller att förstärka dem.

Som bekant ger jag inte mycket för domedagsprofeternas syn på klimatfrågan, och det gör inte moderaterna heller. Framtidstro, teknikoptimism och en rimlig och balanserad politik. som inte slår orimligt mot samhällsekonomi, energiförsörjning, företagande, jobb och människors privatekonomi, är bärande delar av moderaternas politik.

Bilder från pandemin kommer att bli intressant historia

2021-10-14

Idag flög jag hem med ett helt fullt SAS-plan, och i loungen på Arlanda var det fullt med folk. Det är samma sak på Stockholms Central - nu är den lika välfyld som vanligt. Annat var det våren 2020. Jag har sparat en del av mina tweets och bilder från pandemin och en dag sak jag göra ett större collage av dem, det är en del av vår moderna historia. Men här är några nedslag från mars, april och maj 2020. Jag var en av mycket få personer som reste till Stockholm i början av pandemin, med tåg, bil och flyg. Jag var tungen eftersom finansutskottet hade ansvar för hela krispolitiken och vi då endast kunde ha fysiska möten. När det var som minst trafik från Landvetter gick det två flyg den dagen. Jag flög med det ena. Vi var sju passagerare. Och när jag åkte tåg var det i princip helt öde på både Göteborgs Central och Stockholms Central och bara några få passagerare i varje tågvagn. Och väl framme gick jag, mitt på dagen en solig vårdag, genom ett helt öde Gamla Stan, där alla butiker och restauranger var tillbommade.

Pressvisning på Nationalmuseum - Scandinavian Design & USA

2021-10-14

I går kväll hade jag nöjet att vara inbjuden till pressvisningen av den nya temautställningen på Nationalmuseum som öppnar idag. "Scandinavian Design & USA". Det är en utställning som rör perioden 1980-1980 och speglar hur skandinavisk design påverkat USA och hur skandinaviska migranter och skandinaviska produkter påverkat USA.

På utställningen kan man beskåda en mängd olika exempel på design, produkter och tjänster. En av de roligare montrarna är den om SAS, det skandinaviska flygbolaget, som tidigt möjliggjorde långflygningar med för den tiden god komfort från Skandinavien till USA. Denna fina affisch som reklam för atlantflygningarna gillade jag särskilt. Sas - "De flygande vikingarna".

Det fanns också en del annat trevligt att beskåda från den tidens passagerarflyg, gamla affischer, broschyrer, en komplett servis för servering av flygplans mat och även en bevarad reklamfilm för atlantflygningarna.

En monter ägnades fordonsindustrin, där både Saab och Volvo uppmärksammades. USA var tidigt en viktig marknad för svenska fordon, och även idag finns ett stort intresse i USA för svenska veteranfordon, på samma sätt som vi i Sverige tycker om gamla amerikanare. Denna bild av en Volvo Amazon framför skyskraporna på Manhattan får representera den svenska bilindustrin.

I övrigt var det en god blandning av skandinaviska influenser. Man kan exempelvis beskåda Electrolux gamla kylskåp och dammsugare, SKF:s kullager. Det är också gott exempel på svensk möbel och textildesign, porslin och köksprodukter, svensk arkitektur och en massa annat. En rolig utställning som jag kan rekommendera. Lite stolt blir man som svensk och skandinav. Och en sak är klar - Sverige och svensk industri har verkligen varit framstående genom åren. Detta är ett arv som är värt att försvara. Svenska politiker får inte urholka svenska företags internationella kurrenskraft om vi ska kunna försvara vår position i världen.

Debatt om miljöskatter

2021-10-13

I dag var det dags för veckans fjärde riksdagsdebatt, och jag inledde kammarens ärendedebatter med mitt anförande om problemet att använda miljöskatter som skattebas. Klicka på bilden för att se och lyssna på debatten.

Användningen av miljöskatter har ökat över tid, både för att styra människors beteenden i den riktning en majoritet av politikerna önskar, och för att öka statens skatteintäkter. Begreppet grön skatteväxling har också fått allt större betydelse, och man menar då att man sänker skatten på exempelvis arbete och i stället höjer det på sådant som man anser är miljöskadligt. I teorin har detta ansetts gå jämnt ut i statens finanser.

Många, bland annat jag själv, har invänt mot att detta är feltänkt och inte är hållbart i längden. Om människor ändrar sina beteenden på det sätt som politikerna önskar faller ju automatiskt skatteintäkterna och det uppstår en brist i statens budget.

Riksrevisionen har nu granskat frågan och rekommenderar i sin rapport regeringen att utveckla metoden för att beräkna skatteintäkter på lång sikt så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Riksrevisionen påpekar att statens intäkter från energi- och koldioxidskatter kommer att minska i framtiden med nuvarande skatteregler och påpekar att denna trend inte syns i regeringens långsiktiga beräkningar.

Regeringen svarar att de delar Riksrevisionens bedömning att den metod som används för att beräkna inkomsterna från miljö- och energiskatter på lång sikt kan förbättras, men att överskattningen av skatteintäkterna inte är av den omfattningen att ”bedömningen av finanspolitikens hållbarhet nödvändigtvis blir felaktig”.

Från moderat sida håller vi inte med om regeringens bedömning. Vi tycker problemet är större än så. Ett aktuellt exempel är den nya skatten på plastbärkassar som regeringen har infört som, förutom att den inte medför några tydliga miljövinster och är dåligt utformad, enbart har inbringat en bråkdel av de intäkter som regeringen hade räknat med till statsbudgeten. Man hade budgeterat med intäkter på långt över 2 miljarder om året, men det blev bara 175 miljoner.

Det går inte att utgå från att inkomster från en stabil skattebas helt kan ersättas med en eroderande skattebas på längre sikt, vilket är idén med grön skatteväxling. I den gröna skatteväxling som regeringen och dess samarbetspartier håller på att genomföra ska höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande, om minst 15 miljarder kronor. Dessutom innebär januariavtalet att ”miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka”. Moderaterna anser att det är centralt att miljöskatter koncentreras till att vara just miljöstyrande. Om miljöskatter successivt utgör en alltmer betydande del av statens intäkter skapar det risker för offentliga finanser eftersom hela idén med miljöstyrande skatter är just att det som beskattas ska fasas ut.

Det är också av stor vikt att skatter och förändringar av skatter utvärderas, särskilt när det råder osäkerhet om vilken effekt skatteförändringen förväntas ha. Kemikalieskatten är ett exempel där detta inte gjorts. Riksdagen tillkännagav för regeringen redan under riksmötet 2017/18 att kemikalieskatten ska utvärderas. Detta är ännu ej helt uppfyllt. Kemikalieskatten är en skadlig punktskatt som utan miljönytta införts på främst elektronikvaror i Sverige, och blivit en ny tung pålaga som en hel bransch tvingas hantera med nya omfattande kostnader och administration som följd. Kemikalieskatten har också kritiserats för att enbart inbringa en begränsad andel av de intäkter som regeringen ursprungligen räknade med. Skatten och dess negativa konsekvenser är ännu ej helt utvärderad i enlighet med vad riksdagen uppmanat regeringen om, vilket borde ha skett och hade kunnat utgöra ett viktigt underlag för att när regeringen nu förbereder en ny skadlig kemikalieskatt i form av en skatt på kläder och skor.

Sammanfattningsvis anser moderaterna att regeringen måste ta frågan om att byta ut stabila skattebaser mot eroderande skattebaser på allvar, och vi har därför en reservation, som under debatten även fick stöd av SD, där vi vill att riksdagen ger regeringen ett tydligt uppdrag att göra bättre prognoser över intäkterna från miljöskatter, samt att utvärdera även andra konsekvenser av denna typ av skatter.

För mig som under många år ifrågasatt den så kallade "gröna skatteväxlingen" var det med viss tillfredställelse jag hanterade detta ärende för moderaterna och även representerade partiet i debatten. Syftet med miljöskatter ska vara att styra bort oönskade beteenden och att göra det på ett sätt som inte är samhällsskadligt. Inte att bygga upp nya instabila skattebaser. Tyvärr är regeringen och dess stödpartier inte lika klarsynta i frågan.

Slkutligen kan jag konstatera att endast M, S och SD deltog i debatten. Även Miljöpartiet och Centerpartiet hade anmält sig, men uteblev. Är verkligen inte frågan om miljöskatter viktigare än så för dessa två partier?

Interpellationsdebatt om strandskydd

2021-10-12

Jag kunde inte låta bli att även gå in i interpellationsdebatten om strandskydd med miljöminister Bolund. Jag påpekade att kommunerna är bäst skickade att avgöra vilka stränder och vattendrag som ska skyddas och vilka som kan få bebyggas. Det är inte en fråga för länsstyrelsen att överpröva. För landsbygdskommuner är ofta attraktiva boendemiljöer det bästa sättet att locka nya kommuninvånare. Och ofta finns det många attraktiva boendemiljöer som går att använda utan att hota friluftsliv och tillgänglighet till sjöar och stränder. Det är orimligt att man inne i storstäderna bygger hus på varenda strandkant och ibland rent av ute i vattnet, medan man på landsbygden inte får bygga på en enda sjönära tomt.

Dagens veteranbilsdebatter med miljöminister Per Bolund (MP)

2021-10-12

I dag hade vi interpellationsdebatter med miljöminister Per Bolund (MP). Första ämnet var en debatt om den nu välkända frågan om problemen för importörer av veteranfordon, där jag och två andra ledamöter ställt interpellationer till miljöministern (klicka på videon ovan för att se hela debatten). Vi var sex riksdagsledamöter som deltog. Därefter följde en annan interpellationsdebatt med fokus på drivmedelsförsörjningen i framtiden för historiska fordon och andra fordon som inte kan köras på nya moderna bränslen. Jag deltog även i den debatten (videon nedan).

På läktaren satt flera av de drabbade importörerna, bland annat Janne Karlsson som jag besökte i Tidaholm i somras. Dessutom deltog deras juridiska ombud och Fordonshistoriska Riksförbundets ordförande Jan Tägt. Efter debatten tog vi en bild utanför riksdagens åhörarläktare.

Mina huvudsakliga inlägg i debatterna var enligt följande.

Fru talman,

Det vi kallar för det rullande kulturarvet, alltså gamla fordon, sysselsätter åtskilliga hundratusentals människor i vårt land.

Riksdagens Fordonshistoriska nätverk har under många år fått rapporter om problem som uppstår till följd av att lagar och regler för vanliga fordon ofta inte är tillämpliga på veteranfordon. Myndigheters bristande förståelse och kunskap om veteranfordon gör inte saken bättre.

Det finns som sagt flera pågående rättsliga processer på området. Det senaste exemplet i raden rör det uppmärksammade ärendet om import av veteranfordon från utlandet, där ansvariga myndigheter beslagtagit importerade veteranbilar som skulle renoveras i Sverige. De som importerat fordonen har fått beskedet att dessa värdefulla bilar ska klassas som ”miljöfarligt avfall” och måste ”destrueras”. Dessutom anser myndigheterna att importörerna bör bestraffas för att de importerat miljöavfall utan tillstånd. Myndighetsbeslutet är under rättslig prövning, men helt uppenbart är det något som gått väldigt fel.

De aktuella fordonen är utförda ur USA med alla nödvändiga och omfattande bilhandlingar, transportdokumenten är tydliga med att det avser bilar, det finns tydliga handelskammarintyg rörande fordonen och bilarna förs in i Sverige som veteranfordon. Enligt gällande EU-regler undantas veteranfordon från vanliga regler för fordonsimport, och i Sverige går gränsen för veteranfordon vid 30 år. De aktuella bilarna är från 1950-talet. Det verkar helt enkelt inte finnas något rimligt stöd för att en svensk myndighet plötsligt ska kunna klassa dessa fordon som avfall.

Trots detta driver Länsstyrelsen frågan rättsligt mot små enskilda näringsidkare. Och till följd av att det är en myndighet som är motpart täcker inte företagarnas försäkring kostnaderna för rättsprocessen. De aktuella småföretagarna har alltså köpt fordon för stora summor i USA, betalat transporter och juridiska dokument, och tvingas nu också betala förvaringskostnaderna hos tullen och rättsprocessen mot svenska myndigheter. Så borde det inte få gå till i ett rättssamhälle.

Fru talman,

Det är bekymmersamt att miljöministern och olika myndigheter inte verkar eniga i sin bedömning av gällande regler. Om inte landets myndigheter och ministrar är eniga om sin tolkning av vad som är ett veteranfordon, hur ska då en vanlig privatperson eller småföretagare kunna förutse detta?

Det är glädjande att både Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet i en annan aktuell rättsprocess uttalat att veteranfordon generellt sett inte är att betrakta som avfall och därmed går på samma linje som Miljödomstolen och rakt emot Länsstyrelsens extrema tolkning. Förhoppningsvis sätter detta en ny praxis som även kan hjälpa andra som drabbats.

Det är samtidigt regeringens ansvar att se till att lagar och regler fungerar. Vad är meningen med att regeringens egen förlängda arm, landets länsstyrelser, utan anledning går i strid mot enskilda medborgare och småföretagare? Och varför belasta rättsväsendet med dessa frågor? Ingen importerar veteranfordon till Sverige för stora pengar bara för att dumpa dem i skogen. Detta borde till och med länsstyrelsens handläggare begripa. Det hade varit bättre om myndigheterna agerat med kraft mot uppmärksammade olagliga deponier och brinnande soptippar som är ett verkligt miljöproblem.
Fru talman,

Tyvärr är det inte bara frågor kring import och export av historiska fordon som är ett problem, utan även många andra lagregler och föreskrifter. Jag vill därför ställa två frågor till miljöministern

Omgång två:

Fru talman,

Jag konstaterar att miljöministern inte riktigt verkar veta vad som gäller rättsligt just nu. Det är kanske inte så konstigt, för det är det ingen annan heller som vet. Frågan är om ministerns vackra ord om det rullande kulturarvets värde kommer att ha någon politisk betydelse? Om man ska kunna lösa praktiska problem MÅSTE man samla alla intressenter och tillsammans gå igenom ALLA de problem och hinder som finns. I annat fall tar man inte problemet på allvar. Och det måste finns viktigare saker för svenska myndigheter och domstolar att ägna sin tid åt än detta!

Tyvärr är den aktuella frågan om problemen för det rullande kulturarvet i allmänhet och importen av veteranfordon i synnerhet, bara toppen av ett isberg. De två huvudansvariga ministrarna, kulturministern och miljöministern tillhör samma parti, alltså Miljöpartiet. Som regeringsparti har man ett stort ansvar för dessa frågor.

Miljöpartiet tar numera steg efter steg mot ett totalitärt samhälle där människors liv kringskärs allt mera. Många av Miljöpartiets förslag förskräcker. Så sent som i partiledardebatten i söndags svarade Per Bolund som ende partiledare ja på frågan om han och Miljöpartiet är beredda att begränsa människors rätt att köra bil för att motverka klimatförändringar. Det ligger nära till hands att tro att just nöjeskörning av veteranfordon är en av de saker som skulle riskera att förbjudas om miljöpartiet fick bestämma.

Miljöpartiet föreslår också totalförbud mot fossila bränslen 2025. Det gör det ju i praktiken omöjligt att köra veteranfordon i ett sådant läge. Frågan är hur Miljöpartiet tänker där?

Så återigen – vilken typ av bilkörning är det Miljöpartiet vill förbjuda? Kan miljöministern garantera att Miljöpartiet inte kommer att föreslå ett förbud mot att nöjesköra med veteranfordon? Jag tror att svenska folket och alla de hundratusentals svenskar som ägnar sig åt detta intresse vill ha besked om detta.

Kan miljöministern också garantera att det även i framtiden kommer att finnas tillgång till traditionella bränslen i Miljöpartiets Sverige, som gör det möjligt att köra de veteranfordon som man säger sig vilja värna? Utan bränsle hjälper det ju inte hur välvilligt miljöministern talar om värdet av det rullande kulturarvet.

Slutomgång:

Jag konstaterar återigen att både kulturministern och miljöministern ingår i regeringen. Problemen för importörer och ägare av historiska fordon har varit känt ett antal år. Om man hade velat kunde man agerat och tagit initiativ i denna fråga. Men det har man inte gjort. I stället har man suttit passivt och konstaterat att Länsstyrelsen lyckats stoppa eller försvåra för privatpersoner att importera veteranfordon. Utan att bry sig om hur det drabbar enskilda människor.

Det är inte ministerstyre att följa vad som händer i samhället och agera när man inser att lagar och regler inte fungerar. Varför gör man inte det från regeringens sida?

Det känns tyvärr som om denna empatilösa politik är det som kännetecknar Miljöpartiet idag. Men om vi offrar allt som är roligt, intressant och givande, om vi motarbetar vårt kulturarv, vad har vi då kvar?

Inlägg i IP-debatt om bränslen:

Problemet med Miljöpartiets linje om att förbjuda fossila bränslen redan om åtta år är att det är svårt att ersätta dem med den mängd biobränslen som behövs. Det finns över 5 miljoner fordon i Sverige, och redan idag importerar vi merparten av våra biodrivmedel. Dessutom undrar många vad dessa biodrivmedel kommer att kosta och hur man ska klara distributionen ut på landsbygden när allt fler bensinmackar avvecklas för att det blir för dyrt att bygga om dem för att hantera nya bränsletyper. Allt detta måste regeringen beakta när man hanterar förslagen från den så kallade utfasningsutredningen.

I ministerns svar skriver han att utfasningsutredningen bedömer ”att det även efter utfasningsåret kommer att behöva finnas kvar en viss möjlighet för en fortsatt mycket begränsad användning av fossila drivmedel”.

Jag konstaterar också att miljöministern nu i debatten har uttalat att fossila bränslen kommer att finnas kvar så länge behovet finns och det finns fordon som inte kan tankas med nya biobaserade drivmedel.

Detta är inte den bild som det andra språkröret för Miljöpartiet ger. I en debattartikel idag i Aftonbladet säger Märta Stenevi tvärtom så här om miljöpartiets politik:

”Sverige ska minska sina utsläpp med två tredjedelar till 2030 – alltså om åtta år. Då ska också alla fossila bränslen vara helt utfasade”.

Tyvärr är det svårt att lita på det miljöministern säger. Miljöpartiet talar med kluven tunga och går inte att lita på.

Miljöpartiets extrema politik framträder allt tydligare

2021-10-11

Miljöpartiets klimatextremism framträder allt tydligare.

Förra veckan avslöjades hur en motion till MP-kongressen, undertecknad av ett 30-tal medlemmar, föreslog politiska beslut om att nyhetsprogrammen i SVT ska innehålla minst 15 minuters klimathotspropaganda varje sändning. Detta förslag att direkt med politiska beslut styra innehållet i Public Services nyhetsprogram fick även stöd av en av MP:s riksdagsledamöter som också var en av språkrörskandidaterna vid det senaste bytet av språkrör, samt av miljöpartiets gruppledare i Göteborg. Förslaget möttes av befogat hård kritik från både politiskt håll och från SVT själva. Att politiker går in och styr innehållet i programmen som Public Service sänder är sådant som vi förknippar med helt andra politiska system. Inga andra partier i Sverige har någonsin fört fram liknande tankar om politisk styrning av media. P1 morgon uppmärksammade också saken idag.

I går i partiledardebatten ställde intervjuarna i slutet en fråga till de åtta partiledarna. Man pekade på att politikerna gjort stora inskränkningar i människors frihet under pandemin, i form av olika restriktioner och begränsningar i fri och rättigheter för att stoppa pandemin. Frågan gällde om partierna eventuellt var villiga att införa liknande begränsningar i människors vardag för att motverka klimatförändringar, exempelvis införa begränsningar vad gäller bilkörning eller flygresor? Den ende som räckte upp handen och ville detta var Miljöpartiets språkrör Per Bolund. Alla övriga sju partiledare sa nej. Detta är ytterligare ett hårresande exempel på hur Miljöpartiet är villiga att kasta mycket av andra värden i samhället i sin extrema kamp mot klimatförändringar som Sverige och svenska folket inte ens kan påverka mätbart.

I dag presenterar Miljöpartiet ytterligare ett antal orimliga förslag, bland annat vill man införa satellitövervakning av alla svenska bilister (!) för att övervaka att de följer alla lagar och regler och för att "rädda klimatet". Regimerna i Nordkorea och Kina hade nog inte kunnat komma på ett värre och mer raffinerat förslag till övervakning av medborgarna.

Sedan tidigare vet vi att MP:s EU-ledamot Pär Holmgren velat "pausa demokratin" i sin kamp mot klimatförändringar, och vi vet att MP:s andra EU-parlamentariker, Jakop Dalunde, uttalat att "den som vill ha mindre motorvägar och cement ska rösta på partier som vill ha mindre motorvägar och cement". Underförstått Miljöpartiet. Hur man ska kunna bygga sina nya järnvägar och vindkraftverk utan betong och cement framgår inte. Någon kanske invänder att Miljöpartiet vill bygga i trå i stället. Fast det blir ju svårt det också om man inte får ta ned någon skog - Miljöpartiet vill ju att skogen ska stå kvar.

I dag varnar Dagens Industri på ledarplats för att Miljöpartiet har blivit ett allt mer totalitärt parti. Varningen är på sin plats. Det finns en anledning till att Miljöpartiet ligger under 4% i opinionsmätningarna. Det är ett allt mer extremt parti som är livsfarliga för Sverige och svenska folket. Inget parti har förstört mer i Sverige än Miljöpartiet lyckats med som litet extremparti i regeringen, och viljan att förstöra ännu mera av det som svenska folket byggt upp verkar inte saknas.

Socialdemokraternas polisbluff

2021-10-11

I gårdagens partiledardebatt i SVT påstod statsminister Stefan Löfvén att det under Alliansens regeringsår bara utbildades 140 poliser om året. Det är en ren lögn. Under Alliansåren ökade antalet poliser med nära 3.000, det blev alltså nästan 3.000 nya poliser och samtidigt täckte man upp för dem som slutade eller gick i pension. Var och en inser att man inte trollar fram nya poliser ur en hatt - man utbildar fram dem. Det finns också tydlig statistik på antalet antagna till polisutbildningarna 2006-14 samt hur många som slutförde utbildningen. Statsministerns lögn är lätt att avslöja.

I går kväll påstod Socialdemokraterna på twitter att det är de som ökat resurserna till polisen. Tyvärr har denna påstådda satsning (som delvis tvingats fram av oppositionen) inte synts särskilt mycket i statistiken när det gäller antalet poliser.

Här är polisens officiella siffror över antalet anställda poliser:

2005: 17.073
2006: 17.423
2014: 20.051
2018: 20.040
2021, per halvårsskiftet: 21.762
2021, per september: 21.220

När Alliansen tillträdde i september 2006 var antalet poliser drygt 17.000. När vi lämnade regeringsmakten i september 2014 var antalet drygt 20.000. Fyra år senare, efter en mandatperiod med S-regering hade antalet poliser faktiskt minskat (!) från 20.051 till 20.040. Nu har antalet efter ytterligare tre år ökat med 1.169 jämfört med 2014. Vi ser dock en oroväckande minskning sedan i somras, över 500 poliser har slutat eller gått i pension under hösten utan att ersättas med nya poliser.

Summering: Under Alliansens åtta år: Ökning med ca 2.850 poliser i tjänst
Under nuvarande regerings sju år, till och med september i år: Ökning med 1.169 poliser i tjänst.

Alliansen var alltså mer än dubbelt så bra på att öka antalet poliser i tjänst. Vi ser nu en oroväckande utveckling där många poliser går i pension eller byter yrke utan att detta kompenseras med nyanställningar. Vi ser också att många påbörjar polisutbildningen, men många hoppar också av under tiden. Det viktiga är att fler fullföljer utbildningen, som delvis är ganska tuff. Samtidigt är ju polisernas arbetsmiljö, arbetstider och lön inte direkt någon magnet för att få fler att söka sig till yrket. Det är därför moderaterna bland annat vill förbättra polisens utrustning och befogenheter, höja lönen och införa betald polisutbildning.

Nästa fråga är ju vad de nya poliserna har för möjlighet att göra sitt jobb. Det är en betydligt större fråga. Det räcker inte att bara anställa fler poliser, man måste också ge dem de verktyg som behövs för att kunna arbeta effektivt mot grov brottslighet och gängkriminalitet. Diskussionen om polisen får inte bara handla om att räkna antalet huvuden. Men med detta sagt - Socialdemokraternas partiledare och statsminister får inte stå oemotsagd när han ljuger tittarna rakt i ögonen i en tv-sänd debatt.

Moderaterna vill få ordning på Sverige

2021-10-10

I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning tillsammans med min riksdagskollega från valkretsen, Cecilie Tenfjord Toftby. I torsdags hade vi en liknande artikel i Ulricehamns Tidning.

Moderaterna vill få ordning på Sverige

Jobben var Socialdemokraternas främsta löfte - men blev deras största misslyckande. Varannan invandrad vixen kan inte försörja sig själv.

Efter sju år med en regering som monterat ner arbetslinjen till den grad att varannan invandrare inte kan försörja sig själv, som låtit gängkriminella ta över område efter område – och som genom högst medvetna prioriteringar förstört energiförsörjningen, är behovet av reformer stort. Moderaternas budget kan få ordning på både Sjuhärad och resten av Sverige.

Jobben var Socialdemokraternas främsta löfte – men blev deras största misslyckande. Varannan invandrad vuxen kan inte försörja sig själv. Istället för lägst arbetslöshet i EU har Sverige nu fjärde högst. Antalet långtidsarbetslösa är fler än någonsin. Moderaterna vill öka självförsörjningen och halvera långtidsarbetslösheten på tre år. Det handlar om sänkt skatt på arbete och pension samt sänkta kostnader för företag som anställer långtidsarbetslösa. Det handlar om skärpta krav på den som invandrat att lära sig svenska och göra sig anställningsbar. Det handlar att införa ett bidragstak så att det alltid lönar sig att ta ett jobb.

Borås har som de flesta andra städer sin del av problemen med otrygghet och kriminella gäng. Men vi ser exempel även ute i våra mindre orter. Vår hårt arbetande polis behöver bättre stöd från riksdag och regering i sitt arbete. För att öka tryggheten vill vi moderater införa en terrorlagstiftning mot gängen – med bland annat dubbla straff för gängkriminella och anonyma vittnen så att fler vågar vittna. Till skillnad från regeringen slopar vi straffrabatten för den som fyllt 18 år och begått brott. Vi satsar på fler poliser genom högre löner och betald polisutbildning, 300 fler åklagare så att fler brott kan klaras upp och pengar till nya fängelseplatser så att de som lagförs också kan låsas in.

Sjuhärad är ett bra exempel på att Sverige är olika. Vi har både en av landets största städer och väldigt glesbefolkad landsbygd i vår valkrets. Den som vill få ordning på Sverige måste se till att det går att bo och leva i hela landet.Vi står upp för vårt skogsbruk och vår livsmedelsproduktion närhelst den angrips från vänster eller från EU.Vi satsar på bredbandsutbyggnad så att alla har samma möjligheter att koppla upp sig mot en vårdcentral eller att jobba hemifrån. Vi sänker skatten på drivmedel med en krona per liter så att den som är beroende av bilen inte drabbas orimligt hårt av höga bränslekostnader. Vi ökar vägunderhållet så att vägarna kan hålla hög kvalitet istället för låg hastighet. Vi satsar på kortare vårdköer och bättre cancervård och mer undervisningstid i skolorna.

Om man på allvar vill minska utsläppen av koldioxid måste man se till att det finns gott om fossilfri el.Regeringen riskerar med sin politik hela elförsörjningen i landet. Vi moderater satsar på att utveckla nästa generations kärnkraft och storskalig inhemsk produktion av biobränslen och vätgas. Moderaterna satsar också avsevärt mer än regeringen på att fånga och binda koldioxid med så kallad CCS-teknik för att minska utsläppen. Vi satsar också stort på att öka möjligheten att ladda elfordon i hela landet.

De senaste åren har åtgärder mot samhällsproblemen fått stå tillbaka när regeringen istället fokuserat på att lösa interna samarbetsproblem. Moderaterna gör tvärtom. Vårt fokus är på att lösa de stora samhällsproblemen – och vi är redo att samarbeta med alla partier för att lyckas med det. Det är skattebetalarnas förväntningar på oss. Vi är samlingspartiet i svensk politik. Fast beslutna om att få ordning på Sverige.

Jan Ericson (M), riksdagsledamot finansutskottet
Cecilie Tenfjord Toftby (M), riksdagsledamot civilutskottet

Snart firar vi Bilens Dag igen - och står upp för bilismen!

2021-10-09

När jag tillsammans med mina tre moderata riksdagskolleger, Lars Beckman, Sofia Westergren och Kjell Jansson, startade Riksdagens Bilnätverk för några år sedan insåg vi nog inte vilken påverkan vårt nätverk skulle få på hela samhällsdebatten och hur stort det mediala intresset skulle bli. Aldrig har nog bilismen varit så hotad och angripen av politiken som just nu. Samtidigt är en stor del av vårt land och miljoner svenskar helt beroende av bilen för att få vardagen att fungera. Vi i nätverket kommer att fortsätta stå upp för bilismen och som moderat känns det väldigt bra att ha partiet med sig i denna fråga.

Under pandemin har vi bara haft digitala aktiviteter i nätverket, men nu återstartar vi våra fysiska arrangemang i form av seminarier och lunchträffar. Närmast är det dags den 26 oktober för det årliga firandet av Bilens Dag i riksdagen. Denna gång med tema elbilar, laddinfrastruktur och elförsörjning. En fråga som verkligen blivit högaktuell.

Energikrisen i Europa är skapad av politiken

2021-10-08

Under många år, minst tio, har jag och många andra varnat för att den så kallade "gröna omställningen" av energisektorn riskerar att skapa allvarlig energibrist. Helt enkelt för att man med olika politiska beslut motarbetar de stabila väderoberoende energikällorna som kärnkraft och vattenkraft till förmån för subventioner och aktivt gynnande av instabila väderberoende energikällor som framförallt vindkraft. Resultatet riskerar att periodvis leda till elbrist och att man i stället tvingas öka användningen av olja, kol och framförallt gas. Man vinner då ingen effekt i form av minskade utsläpp utan ökar dem i stället, och samtidigt skapar man kraftigt stigande priser på energi - en effekt som förstärks av ett utsläppshandelssystem som medvetet slår direkt mot olja, kol och gas. Detta trots att detta är det enda som står till buds när inte andra energikällor levererar. Dessutom ökar i en sådan situation beroendet av rysk gas, vilket i sig är ett politiskt hot mot stora delar av Europa.

Effekten av politiken för medborgarna i både Sverige och EU riskerar att bli
* sämre miljö
* ökade utsläpp
* stigande energipriser
* periodvis energibrist
* ökat beroende av Ryssland

Nu är vi där. De senaste dagarna har media på allvar börjat rapportera om skenande elpriser och energikris i Europa. Sverige är inget undantag, här har nu de högsta elpriserna någonsin registrerats i södra delen av landet. I elprisområde 4 (sydligaste Sverige) var det rörliga elpriset som högst 672% (!) dyrare i går än för ett år sedan. Och runt om i Europa plågas invånarna av stigande elpriser och gaspriser.

I SVT:s nyhetssändningar igår fick frågan oväntat stort utrymme. Man menade att orsakerna till energikrisen främst är att vindkraften producerat dåligt för att det blåser för lite, och att detta gör att man använder mer gas, olja och kol för elproduktion och annan energiförbrukning. Detta i sin tur driver upp gaspriserna som just nu närmast skenar. Ryssland har naturligtvis inget intresse av att hålla nere gaspriserna, utan använder situationen för att pressa EU att godkänna den nya gasledningen Nord Stream 2. Även oljepriset stiger, och de oljeproducerande länderna håller nere produktionen för att tjäna mer pengar.

Men slutsatsen i programmet var att reportern och forskaren landade i att Sverige behöver mer (!) förnybar energi. Det var liksom som om de inte lyssnat på vad de själva tidigare sagt i samma inslag...

I programmet nämndes dessutom inte en annan orsak. Nämligen att både Sverige och Tyskland stängt ned mycket kärnkraft de senaste åren. I stället har man förlitat sig allt mer på elproduktion från vindkraft. Även i andra EU-länder har vindkraften byggts ut kraftigt, samtidigt som marknaden för kärnkraft blivit mindre lönsam till följd av att politiken snedvridit marknaden med olika beslut, skatter, subventioner och avgifter. När det inte blåser får vi ingen el från vindkraften och kärnkraften är delvis avvecklad. Återstår då olja, kol och gas - alltså de fossila bränslen som alla säger att man vill komma bort ifrån. Samtidigt kommer behovet av el att öka kraftigt om vi ska elektrifiera större delar av samhället, köra fler elbilar och tillverka vätgas som energibärare. Effekterna av politiska beslut har nu alltså blivit just det många varnade för - EU har ökat sitt beroende av fossila bränslen, nya dagbrott för kolbrytning fortsätter skövla natur och driva människor från sina hem och Europa gör sig mer beroende av rysk gas. Samtidigt stiger energipriserna så kraftigt i EU att bedömare säger att energikris hotar och kan motverka den ekonomiska återhämtningen efter pandemin.

Allt detta beror inte på något annat än politiska beslut. Detta gäller både på EU-nivå och i de enskilda länderna, där Sverige och Tyskland sticker ut med särskilt orimlig politik. En klimatpolitik med satsning på väderberoende energislag i stället för stabil och väderoberoende baskraft gör oss väldigt sårbara. En extrem motvilja mot kärnkraft och ett system med utsläppshandel förvärrar situationen ytterligare med rusande energipriser.

Verkligheten kommer nu ifatt politikerna i både Sverige och resten av EU. Politiken har skapat energikrisen och bör få stå till svars för denna. Aktivistiska och naiva media som spelat med bör också få sin del av kritiken.

Vad kan vi då göra i Sverige? Svaret är att det inte är lätt att lösa en akut elbrist. Men om jag fick bestämma hade jag omedelbart stoppat rivningen av Ringhals 1, och i stället planerat för en återstart efter nödvändig översyn och renovering. Ringhals 1 var i gott skick och hade kunnat drivas vidare i minst 4-5 år efter rimlig översyn. Idag skulle det bli en ganska långdragen process om man ska återstarta verket, men kanske skulle de gå till nästa vinter? Ökad produktion vid Ringhals är i vart fall en av de saker jag motionerar om i riksdagen i år: Utöka kapaciteten vid Ringhals kärnkraftverk. Dessutom har jag en motion om ökad forskning kring ny kärnkraft: Forskning om nästa generations kärnkraft. Man som sagt - detta löser inte en akut elkris. Det enda som återstår i ett akut krisläge är helt enkelt att köra det svenska oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn för fullt och att importera dyr kolkraftsel från kontinenten. Kanske borde vi också återstarta tidigare avvecklade reservkraftverk. Jag har också lämnat in denna motion: Tillsätt en kriskommission för svensk elförsörjning Sverige klarar sig inte utan el.

Den så kallade "klimatpolitik" som bedrivs har alltså ökat beroendet av olja, gas och kol och ökar därmed utsläppen av koldioxid och smutsiga föroreningar. Dessutom har politiken drivit upp priset på el vilket motverkar politikens önskan om en ökad elektrifiering. Klimatpolitiken är hittills verkligen ett totalt fiasko på alla sätt. Politikens svar från Sveriges regering och EU är alltså att fortsätta på samma spår. Men om man fortsätter med samma politik kommer man att få samma resultat.

Europa lever farligt. Utan trygg energiförsörjning hotas både företag, jobb, välfärd, privatekonomi och samhällsekonomi. Detta måste svenska politiker ta till sig - energiförsörjningen är ingen lek i ett modernt samhälle.

Här är alla årets 89 riksdagsmotioner som jag har undertecknat

2021-10-06

Jag var tydligen en av de tio flitigaste motionsskrivarna i riksdagen

2021-10-06

Dagens Opinion har gått igenom de olika partiernas och riksdagsledamöternas motionsskrivande. Moderaterna står för 42% av alla enskilda motioner som lämnats in i år. SD kommer tvåa med 18% och S trea med 14%.

Bland ledamöterna återfinns åtta moderater blad de tolv främsta, och själv hamnar jag på en delad niondeplats av 349 ledamöter. Ingen tvekan om att moderaterna står för de flesta kreativa idéerna i Sveriges Riksdag. Läs hela artikeln här.

Årets riksdagsmotioner inlämnade - det blev ett 90-tal från mig i år

2021-10-05

I dag klockan 16.30 var det sista chansen för riksdagspartierna att lämna in sina budgetmotioner och andra följdmotioner på regeringens budgetproposition, så kallade partimotioner. Samtidigt var det sista dagen för oss riksdagsledamöter att lämna in enskilda riksdagsmotioner , alltså sådana motioner man lämnar in ensam eller tillsammans med andra ledamöter. Totalt lämnades det preliminärt in 4.150 enskilda riksdagsmotioner. Utslaget per 349 riksdagsledamöter innebär det att varje ledamot i genomsnitt lämnat in 12 motioner var.

Själv har jag lämnat in betydligt fler än så, det blev i år ett 90-tal enskilda motioner, ensam eller tillsammans med andra. Jag lär väl därmed även i år tillhöra den grupp av ledamöter i riksdagen som lämnat in flest motioner. En del av mina motioner har jag lämnat in ensam och ganska många tillsammans med moderata kolleger. Inom kort kommer jag att lägga ut alla dessa motioner här, sorterade efter ämnesområden. Registreringen i riksdagens system släpar dock efter lite, så det dröjer några dagar innan jag kan presentera allt.

En sak är dock redan helt klar - jag har aldrig tidigare lämnat in så många motioner under de 16 år jag haft möjlighet att motionera i riksdagen. Anledningen är det upprop jag gjorde i sociala medier i somras där jag gav möjligheten att komma med motionsförslag. Responsen var enorm! Jag fick flera hundra svar, och runt 400 motionsidéer. Allt har dock inte lett fram till konkreta motioner. En del av förslagen är sådant som redan är moderat politik och då motionerar jag inte enskilt om dem. Andra förslag kräver en mer noggrann utredning och analys och i vissa fall har jag inte kommit i mål med detta än. Ytterligare ett antal förslag rör sådant som inte riksdagen beslutar om, det kan vara kommunala frågor eller allmänna synpunkter på hur myndigheter arbetar. Det är inget jag kan motionera om i riksdagen (däremot möjligen driva på andra sätt). Ett mindre antal förslag är sådant som jag helt enkelt inte håller med om och då blir det ju inte aktuellt att gå vidare med dem. Ett antal förslag kom i liknande form från flera olika personer, och inte sällan var förslagen sådant jag redan själv planerat att motionera om. Men flera dussin nya förslag har jag tagit fasta på och gjort till egna motioner eftersom jag tycker att idéerna varit riktigt bra. Ytterligare tankar och funderingar kommer jag att lyfta i andra sammanhang där det är lämpligt.

Stort tack till alla som bidragit med idéer! Jag är överväldigad av responsen.

Moderaternas budgetmotion

2021-10-04

I kväll skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson om moderaternas budgetmotion:

”Terrorlagar och arbetslinjen ska få ordning på Sverige”

Sverige är ett fantastiskt land, men mycket av det vi älskar utmanas nu av krafter som helt saknar respekt för andra människors liv. Människors frihet hotas av grovt kriminella gäng, som utmanar fundamentet i vårt rättssamhälle.

Sommaren 2021 blev den blodigaste i modern tid, med 17 dödsskjutningar. I somras mördades också den 33 år gamla polisen Andreas Danman. Den nu misstänkte polismördaren hade bara något år tidigare dömts för mordförsök men var ändå på fri fot och kunde därför begå ännu allvarligare brott. I somras sköts två barn i benen när de lekte på en lekplats. För ett par veckor sedan kastades en handgranat in i ”fel” lägenhet, där två små barn och deras mamma låg och sov.

Oskyldiga människor faller offer för hänsynslösa attacker som också syftar till att skrämma och kontrollera befolkningen. Avrättningar mitt på dagen, bland dagspendlare och barnfamiljer. Det sprids skräck i bostadsområden och stadsdelar. Den grova gängkriminaliteten har blivit Sveriges inhemska terrorism. Rädslan och oron växer. Terror måste mötas med terrorlagstiftning.

Samtidigt fördjupas bidragsberoendet och långtidsarbetslösheten når rekordnivåer. Vill man få ordning på Sverige måste man se till att fler försörjer sig själva istället för att leva på bidrag.

Jobben var Socialdemokraternas främsta löfte, men efter sju år med Magdalena Anderssons ekonomiska politik, har det blivit hennes största ekonomiska misslyckande. Socialdemokraterna lovade EU:s lägsta arbetslöshet men vi har fått EU:s fjärde högsta efter Grekland, Italien och Spanien. Magdalena Andersson borde be om ursäkt och säga som det är: Socialdemokraternas ekonomiska politik leder till ett djupare bidragsberoende.

I dag är nästan 200 000 personer långtidsarbetslösa och bland dem kommer en majoritet från länder utanför Europa. Så många har det aldrig varit förut. Bland invandrare i arbetsför ålder är endast varannan person självförsörjande.

Så här måste det inte vara. Det finns ingenting som nu är riktigt dåligt i Sverige som inte går att förändra med allt det som är riktigt bra i Sverige. Hundratusentals människor som har invandrat går till jobbet varje dag och bidrar till vår gemensamma välfärd. Människor som försörjer sig och sina familjer, som berikar Sverige med kultur, kunskap och entreprenörskap. Som är med och bygger vårt gemensamma land. Men då krävs reformer så att det alltid lönar sig att arbeta och så att alla lär sig svenska språket.

Ett Sverige som inte längre fungerar kommer bli Stefan Löfvens eftermäle. Men ytterst handlar våra problem inte om person, utan om politik. Om Magdalena Andersson blir Socialdemokraternas nya partiledare, så blir det huvudarkitekten bakom regeringens politik under sju år som tar över befälet. Det är hennes prioriteringar som redan präglar den socialdemokratiska politiken. I den senaste budgetpropositionen satsar hon mer pengar på en ledighetsvecka än på tillskott till rättsväsendets myndigheter. Det är rent ansvarslöst i det läge som Sverige befinner sig i. Men så är den här regeringens budget inte heller gjord för att lösa Sveriges samhällsproblem, utan för att lösa regeringspartiernas samarbetsproblem. Allt för att Socialdemokraterna till varje pris ska kunna behålla makten.
Moderaterna har ett helt annat perspektiv: Vi vill få ordning på Sverige.

När regeringen bara gör justeringar i marginalen vill vi införa terrorlagar mot gängen. Det kommer leda till att fler kriminella utvisas, men också till att fler döms till riktigt långa fängelsestraff. Detta kostar pengar, betydligt mer än den låga ambitionsnivå som regeringen har för rättsväsendet. I den budgetmotion som Moderaterna presenterar i dag fokuserar vi därför på att finansiera alla de åtgärder som behövs för att krossa gängen.

Vi föreslår en kraftig förstärkning av hela rättsväsendet: Fler poliser genom högre löner och betald polisutbildning. 300 fler åklagare så att fler brott kan klaras upp och resurser till nya fängelseplatser, så att de som döms kan låsas in. Moderaterna kommer även gå fram med skarp lagstiftning i Justitieutskottet för att fullt ut avskaffa straffrabatten för myndiga. Regeringen anser att tre av fem unga myndiga som begår brott fortsatt ska få straffrabatter, exempelvis om man misshandlar ett vittne eller angriper en polis. Denna nya lagstiftning finansierar vi fullt ut i budgeten.

I vår budget presenterar vi också ett kraftfullt reformprogram för att fler ska börja försörja sig själva, halverad långtidsarbetslöshet på tre år och kraftigt minskade bidragskostnader. Vi vill sänka skatten för alla som arbetar och sänka kostnader för företag som anställer långtidsarbetslösa. Vårt förslag innebär att kostnaden att anställa dem som varit arbetslösa i ett till två år sänks motsvarande två arbetsgivaravgifter. För personer som varit arbetslösa ännu längre sänks kostnaden ytterligare. Vi vill även införa ett bidragstak och ställa högre krav på den som invandrat att lära sig svenska och gör sig anställningsbar.

Vi säger därtill nej till bidragshöjningar i regeringens budget. När många arbetsgivare upplever att människor säger nej till jobb för att det ofta lönar sig bättre att gå på bidrag, kan man inte – som regeringen – göra det lättare att få a-kassa. Men vi måste också få mer kraft i den svenska tillväxten som gör att företag kan växa och anställa. Vi föreslår därför sänkt skatt på sparande och minskat regelkrångel för företagare.

Utöver detta genomför vi omfattande och effektiva politiska satsningar på klimatet, miljön och omställningen till fossilfritt. Socialdemokraterna och Miljöpartiet misslyckas gång på gång med de egna klimatmålen. Så kan inte Sverige föregå med gott exempel. Vill man få ordning på Sverige måste man även se till att det går att bo och leva i hela landet. Vi stärker pensionärernas ekonomi och ser till att välfärden går att lita på.

Den här regeringen gör inte det som krävs för att bryta segregationen och utanförskapet, arbetslösheten och gängkriminaliteten. Att Socialdemokraterna i en regering tillsammans med Miljöpartiet skulle kunna fatta de nödvändiga besluten för att få ordning på Sverige framstår som helt osannolikt. Men fyra oppositionspartier har bestämt sig för att det behövs maktskifte, för att det är en förutsättning för att kunna få ordning på Sverige.

Nu ska riksdagen behandla alla partiers budgetförslag i finansutskottet, innan de går till slutlig omröstning. Moderaterna är samlingspartiet i svensk politik och vi kommer samtala och samarbeta med partier som också vill fokusera på att krossa de kriminella gängen och bryta utanförskapet. Tillsammans skulle vi kunna ge Sverige en bättre ekonomisk politik redan ett år före valet.

Ulf Kristersson (M), partiledare
Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson

Bara var fjärde svensk är självförsörjande

2021-10-04

Häromdagen kom en uppmärksammad rapport från Svenskt Näringsliv. Den visar att i åldersgruppen 20-64 år (det som brukar betraktas som personer i arbetsför ålder) är det 1,3 miljoner som inte är självförsörjande. Det är 1/4 av alla i denna åldersgrupp. Siffran är egentligen högre, men man har valt att exkludera de ca 500.000 studenter som uppbär studiestöd.

Rapporten visar också att bara var fjärde svensk är självförsörjande. Det betyder att endast fyra miljoner av Sveriges 10 miljoner invånare står för både sin egen och hela det övriga samhällets försörjning. Sex miljoner svenskar försörjs helt eller delvis av dessa fyra miljoner. Det är en alldeles för liten andel för att vara hållbart i längden.

Definitionen av självförsörjning baseras på att man antingen har en lön på minst 15.500 kronor per månad eller är företagare. Beräkningarna grundas på SCB:s inkomststatistik som är från 2019. Sedan dessa har arbetslösheten ökat, vilket gör att andelen självförsörjande har minskat ytterligare.

Här är hela rapporten från Svenskt Näringsliv.

Moderaterna vill komplettera EU-måttet "sysselsättningsgrad" med ett mått på andelen som är självförsörjande. Det räcker att jobba bara några få timmar per vecka (faktiskt räcker det med en timme) för att räknas som "sysselsatt". Men det speglar inte alls graden av självförsörjning.

Moderat landsbygdspaket

2021-10-04

I morgon lämnar moderaterna in vår budgetmotion där vi redovisar dels våra konkreta satsningar, besparingar och skattesänkningar som vi vill göra från årsskiftet. Jag kommer att göra nedslag i olika delar framöver. Först ut är vårt "landsbygdspaket" som i och för sig kommer att ha betydelse för hela landet.

Det som fått störst medial uppmärksamhet är sänkt skatt på bensin och diesel:

Idag firar vi den framgångsrika kampen mot löntagarfonderna

2021-10-04

Jag brukar alltid uppmärksamma 4 oktober lite extra. För mig är det själva symbolen för kampen mot socialismen, i detta fall symboliserade av löntagarfonderna. För yngre följare som inte var födda då handlade det kortfattat om att en del av löneutrymmet i praktiken avsattes för en ny "vinstdelningsskatt" för noterade börsföretag, och pengarna tillfördes sedan fyra statliga fonder som i sin tur använde pengarna för att köpa upp företag. Man socialiserade helt enkelt företag stegvis genom att köpa upp företagen med hjälp av deras egna vinstmedel.

Motståndet var starkt, även från många LO-medlemmar och den 4 oktober varje år samlades man till demonstrationer mot fonderna. Jag har sparat mitt eget demonstrationsplakat från mitt livs absolut första demonstration i Göteborg någon gång på 1980-talet. Västsvenskar mot fonder. Nedan också en av moderaternas valafficher, sannolikt inför riksdagsvalet 1991. Även i denna fråga stod moderaterna på rätt sida i historien.

Motståndet segrade och regeringen Bildt (1991-94) skrotade fonderna och lämnade lite förenklat över ägandet av fonderna till de företag som bekostat dem, samtidigt som den så kallade "vinstdelningsskatten avvecklades.

En kul detalj är att jag själv skrev min examensuppsats i juridik om löntagarfonderna 1986. Det var på den tiden man skrev uppsats på skrivmaskin. 90 sidor tjock är den, och skrev man fel på en sida var det bara att börja om från början igen.

Jag kartlade i uppsatsen hur stort inflytande löntagarfonderna hade hunnit få och hur stort inflytandet skulle kunna bli med tiden om uppköpen fortsatte. Jag analyserade även möjligheterna att avveckla fonderna och förde också fram en del tankar kring hur man rent praktiskt kunde göra. Till ganska stor del blev det faktiskt också den vägen man valde valde när fonderna avvecklades. Jag fick högsta betyg på min uppsats av min handledare, advokat Gunnar Flodhammar, som även var universitetsprofessor och dessutom domare i skiljenämnder vid tvister om tvångsinlösen av aktier. Att han ogillade löntagarfonderna lika mycket som jag bidrog nog till att vässa uppsatsen lite extra.

Omöjligt prata bränsleskatter med egoistiska och empatilösa fanatiker

2021-10-03

Bensinpriset skenar och dieselpriset i Sverige är det näst högsta i hela världen. Kostnaderna för resor och transporter blir allt mer betungande, och det är inte bara de som arbetspendlar eller måste ta bilen för att handla eller hämta barnen på förskolan som drabbas. Bränslepriserna driver även upp priset på hantverkstjänster och varor i butikerna. På landsbygden slår kostnaden extra hårt, oftast saknas användbar kollektivtrafik och alla har inte råd att köpa nya extremt dyra elbilar. Att köpa en begagnad känns mindre lockande med tanke på att gamla elbilar ofta har en väldigt kort räckvidd jämfört med nya. Dessutom saknas tillräckligt med fungerande laddställen.

Men även i storstaden behöver många bilen. Inte minst hantverkare och de som arbetar skift när kollektivtrafiken går väldigt glest eller inte alls. Andra behöver köra sina barn till förskolan och använda bilden för storhandling. Vi glömmer också ofta bort att många personer med funktionshinder behöver sin bil. Och jag brukar också påminna om att busschauffören som hämtar ut bussen ur garaget tidigt på morgonen inte kan ta bussen till jobbet.

En del storstadsbor (läs främst miljöaktivister) har dock väldigt liten (läs ingen) förståelse för många människors behov av bil och att de flesta under överskådlig framtid kommer att köra bilar som drivs med bensin eller diesel. Själva har de ofta vare sig körkort eller bil, och har tunnelbanan, bussen eller spårvagnen runt hörnet. Kollektivtrafik som till ca 50% betalas via skatten av dem som samtidigt själva måste använda bil i stället. Bilisterna tvingas därmed betala dubbelt.

Vad händer om inte landsbygden är befolkad av arbetande människor? Vem ska odla vår mat? Vem ska fiska upp den fisk vi behöver? Vem ska arbeta i våra gruvor? Vem ska vårda och avverka skogen? Vem ska driva våra kraftverk och leverera el till storstan? Vem ska hålla landskapet öppet så att stadsborna kan komma ut på landet på rekreation i det öppna svenska landskapet? Och vem ska hålla igång turismen och besöksnäringen? Man borde inte i ett modernt samhälle behöva påpeka det självklara - utan en levande landsbygd kommer inte städerna att kunna leva. Det borde storstadsbor som hatar bilismen tänka på varje gång de tänder lampan, köper mjölk i affären eller talar vackert om trä och biobränslen.

Själv har jag tröttnat på att diskutera med miljö- och klimatfanatiker som inte begriper att deras destruktiva linje sakta håller på att kväva Sverige. De är inte värda att lyssna på överhuvudtaget. Vi måste låta det sunda förnuftet ta tillbaka makten över både bränslepriser och elförsörjning innan det är för sent!

Ömsom vin, ömsom vatten

2021-10-03

Elfsborg insatser i allsvenskan i sommar och höst har verkligen gått i vågor. Först kom en fin svit på 10 matcher utan förlust. Gulsvart avancerade från en åttondeplats till en tredjeplats. Och chansen fanns att gå upp i serieledning omgången därefter - det räöckte att besegra Östersund som ligger sist i allsvenskan. Men det blev förlust med 1-2. Sedan följde en riktigt fin insats mot Malmö FF, men även där blev det en snöplig 0-1-förlust i en mycket jämn match mot förra årets guldmedaljörer. Omgången efter skulle Elfsborg få revanch borta mot Mjällby. Men det gicvk också åt skogen - förlust med 0-4. Plötsligt hade Elfsborg tappat tätkänningen och halkat ned i tabellen.

Men så bröts förlustsviten i fredags med en härlig 1-0-seger mot Blåvitt inför drygt 11.000 åskådare på Borås Arena. Den bästa publiksiffran sedan 2018. Eftersom alla topplagen också förlorat de senaste omgångarna (exempelvis förlorade Malmö hemma mot Mjällby idag), så är inte Elfsborg så väldigt långt efter toppen ändå. Bara två poäng från tredjeplatsen. Och det är åtta omgångar och 24 poäng kvar att spela om. Hoppet om medaljer och europaspel lever.

Tusentals barn "försvinner" - min riksdagsmotion uppmärksammas

2021-10-01

Varje år försvinner tusentals barn i Sverige. I en färsk rapport från Försäkringskassan uppskattas att det finns uppskattningsvis 10.000 (!) barn som är folkbokförda i Sverige, men som myndigheterna inte kan nå. Vad varje terminsstart kommer uppgifter från skolor där elever saknas i klassrummet när terminen börjar, trots att eleverna enligt folkbokföringen ska finnas i landet.

Vi vet att unga flickor förs ut ur landet för att genomgå omskärelse - ett brott som tyvärr alltför sällan leder till påföljd. Oftast kommer dock dessa flickor tillbaka till Sverige. Men vi vet också att unga flickor förs utomlands för att giftas bort. Vi vet också att unga pojkar skickas till områden för att bli barnsoldater eller jihadister. Vi vet att andra barn skickas på "religiös skolning" hos släktingar i sina forna hemländer. Vi vet också att andra barn hålls isolerade hemma och inte tillåts gå i skolan.

Jag har skrivit en riksdagsmotion om detta. Jag anser att om man som förälder inte kan förklara vart ens omyndiga barn tagit vägen bör man kunna straffas för bristande omsorg. Samtidigt bör rimligen en orosanmälan lämnas till socialtjänsten avseende övriga barn i familjen. Om vi menar allvar med barnperspektivet och att skydda barn från övergrepp måste vi ta denna fråga på allvar.

I gårdagens nummer av den kristna tidningen Världen Idag uppmärksammas min motion och problemställningen i en helsaidesartikel. Även Expressen har tidigare uppmärksammat problemet. Det är välkommet med all uppmärksamhet och all debatt i denna fråga och jag hoppas att även min motion kan bidra till det.

Oktober 2021

Nomineringskommittén vill ha mig kvar i riksdagen 2021-10-30

Privatbilismen får Sverige att rulla 2021-10-30

Sveriges EU-kostnad för detta år ökade utan förvarning med 9 miljarder 2021-10-29

Elfsborg vann igen - nu är det guldläge på allvar! 2021-10-28

Utan privatbilismen stannar Sverige 2021-10-27

Idag var jag riktigt arg på Löfven - och nu KU-anmäler vi honom 2021-10-26

Elfsborg spurtar i guldstriden 2021-10-24

Sista interpellationsdebatten med finansministern 2021-10-22

Lunchmöte om vätgasens roll i framtidens energisystem

Frågestund i riksdagen 2021-10-21

Orimligt att media försöker kartlägga riksdagsledamöters hälsostatus 2021-10-20

Hur miljövänlig är vindkraften?

Miljödomstolen körde över länsstyrelsen, veteranbilarna räddade! 2021-10-19

Vem vill ha vindkraft? 2021-10-19

Guldspel av Elfsborg tog laget tillbaka till guldstriden 2021-10-18

Novus: Svenska folket tror inte på extrem svensk nationell klimatpolitik 2021-10-18

SVT varnar för klimatterrorism - men har själva makten att påverka 2021-10-15

Bilder från pandemin kommer att bli intressant historia 2021-10-14

Pressvisning på Nationalmuseum - Scandinavian Design & USA

2021-10-14

Debatt om miljöskatter

2021-10-13

Interpellationsdebatt om strandskydd

2021-10-12

Dagens veteranbilsdebatter med miljöminister Per Bolund (MP)

2021-10-12

Miljöpartiets extrema politik framträder allt tydligare

2021-10-11

Socialdemokraternas polisbluff

2021-10-11

Moderaterna vill få ordning på Sverige

2021-10-10

Snart firar vi Bilens Dag igen - och står upp för bilismen!

2021-10-09

Energikrisen i Europa är skapad av politiken

2021-10-08

Här är alla årets 89 riksdagsmotioner som jag har undertecknat

2021-10-06

Jag var tydligen en av de tio flitigaste motionsskrivarna i riksdagen

2021-10-06

Årets riksdagsmotioner inlämnade - det blev ett 90-tal från mig i år

2021-10-05

Moderaternas budgetmotion

2021-10-04

Bara var fjärde svensk är självförsörjande

2021-10-04

Moderat landsbygdspaket

2021-10-04

Idag firar vi den framgångsrika kampen mot löntagarfonderna

2021-10-04

Omöjligt prata bränsleskatter med egoistiska och empatilösa fanatiker

Ömsom vin, ömsom vatten

Tusentals barn "försvinner" - min riksdagsmotion uppmärksammas

Nomineringskommittén vill ha mig kvar i riksdagen

2021-10-30

Privatbilismen får Sverige att rulla

2021-10-30

Sveriges EU-kostnad för detta år ökade utan förvarning med 9 miljarder

2021-10-29

Elfsborg vann igen - nu är det guldläge på allvar!

2021-10-28

Utan privatbilismen stannar Sverige

2021-10-27

Idag var jag riktigt arg på Löfven - och nu KU-anmäler vi honom

2021-10-26

Elfsborg spurtar i guldstriden

2021-10-24

Sista interpellationsdebatten med finansministern

2021-10-22

Frågestund i riksdagen

2021-10-21

Orimligt att media försöker kartlägga riksdagsledamöters hälsostatus

2021-10-20

Miljödomstolen körde över länsstyrelsen, veteranbilarna räddade!

2021-10-19

Vem vill ha vindkraft?

2021-10-19

Guldspel av Elfsborg tog laget tillbaka till guldstriden

2021-10-18

Novus: Svenska folket tror inte på extrem svensk nationell klimatpolitik

2021-10-18

SVT varnar för klimatterrorism - men har själva makten att påverka

2021-10-15

Bilder från pandemin kommer att bli intressant historia

2021-10-14