Uppföljning av mina riksdagsmotioner och förslag

På denna sida kommer jag att samla blogginlägg som har koppling till förslag som jag motionerat om i riksdagen eller väckt på annat sätt. Helt enkelt en uppföljning av resultatet av mina motioner, förslag och olika utspel, samt medial uppmärksamhet av mitt motionerande och mina förslag.

Kravet på hotelltillstånd avskaffas - ännu en av mina motioner går i mål

2024-10-14

Politik handlar om både stora och små frågor. Regeringen föreslår nu avskaffande av kravet på hotelltillstånd, något jag motionerat om i riksdagen flera gånger genom åren, senast 2021. Detta är en totalt ointressant fråga för de flesta svenskar, men alla dumheter och all onödig byråkrati som tas bort är välkomna, och sparar tid och pengar för småföretagare. Detta är en sådan - hotelltillstånd är helt enkelt onödigt eftersom alla viktiga saker kring hotellrörelser kontrolleras av andra myndigheter - det blir helt enkelt bara dubbelt och helt onödigt arbete för alla. Jag utvecklar saken i min motion:

2021/22 Avskaffa kravet på hotelltillstånd 

Det krävdes en moderatledd regering för att städa bort denna helt onödiga byråkrati. Och det är så här man måste arbeta. Målmedvetet, försöka hitta och städa bort onödig byråkrati, steg för steg. 

Motionsframgång - förbud mot erkännande av utländska månggiften

2021-09-06

Min motion om folkräkning var en av dem som bifölls av riksdagen

2022-04-28

I går var en bra dag på jobbet. Då röstade nämligen riksdagen oväntat för att ge regeringen i uppdrag att genomföra en folkräkning. Därmed fick jag och några andra ledamöter igenom våra motionsförslag om detta.

M, SD, KD och L röstade för att genomföra en nationell folkräkning för att få kontroll över vilka människor som finns i landet och deras identitet. Omröstningen slutade 141-140 i vår favör, trots att de fyra partier som var emot (S, V. CV och MP) borde vunnit med samma siffror. Orsaken till vår seger var att en ledamot från S röstade ja av misstag. Den skyldige var förre näringsministern Ibrahim Baylan. Jag tackar och bockar!

 

Omröstning om några av mina och andras motionsförslag

2022-02-23

I dag röstade riksdagen om ett stort antal motioner som rör myndigheter och oiffentlig förvaltning. Tre av mina egna motionsförslag behandlades. Tyvärr förlorade jag alla tre, men jag fick i vart fall ett ganska gott stöd av mitt eget parti, och i  även stöd av flera partier. trist, men dagens beslut visar också att det kan bli aktuellt med flera av dessa beslut med en annan regering. Det är värt att kämpa för! Här är de tre motionerna och hur de hanterades vid voteringen.  

1. Förbjud svenska myndigheter att ägna sig åt opinionsbildning 

I denna fråga reserverade moderaterna sig mot utskottets beslut att avslå flera moderata motioner med liknande förslag. I dne moderata motionen skriver vi "Vi anser att regeringen bör verka för att myndigheter inte bedriver opinionsbildande verksamhet och att förbjuda myndigheter att bedriva skattefinansierat påverkansarbete gentemot riksdagen, regeringen och offentliga beslutsfattare".

Tyvärr var det bara moderaterna som gick emot majoriteten i riksdagen i denna fråga. Alla övriga sju partier röstade för att avslå motionen, och de ser uppenbarligen inte de problem som vi moderater gör.

2.Begränsning av rätten till gratis tolk 

I denna fråga hade moderaterna också en reservation, och påpekade att tolktjänster kostar samhället ungefär två miljarder om året., och att man inte borde kunna kräva tolk hur länge som helst, eftersom den skickar fel signaler om behovet av att lära sig svenska. Moderaterna anser att man i vart fall bör verka för att rätten till tolk upphör för personer som har permanent uppehållstillstånd.

I denna fråga var det bara M och SD som med olika förslag ville förändra dagens regler. Övriga sex partier vill fortsätta som idag. Och vi förlorade även denna omröstning.

3.Tjänstemannaansvar 

I denna fråga fick moderaterna stöd i konsitutionsutskottet genom så kallad "falsk majoritet", eftersom M, KD, SD ocxh L har majoritet i utskottet. Utskottet beslutade att "regeringen skyndsamt bör utreda och in föra ett modern are tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel i syfte att stärka förtroendet för den offentliga verksamheten". Det innebar bifall av min och andras motioner.

I riksdagen har dock S, C, V och MP majoritet med knapp marginal, och därför förlorade vi med en enda röst vid dagens votering. Och något tjänstemannaansvar blir det inte.

Här är alla årets 89 riksdagsmotioner som jag har undertecknat

2021-10-06

Nu har riksdagsförvaltningen lagt in alla motioner i riksdagens system, och jag kan konstatera att jag ensam eller tillsammans med andra har undertecknat 89 motioner under den allmänna motionsperioden. Här har jag samlat alla 89, och försökt dela upp dem per ämnesområden. Det är inte alldeles enkelt eftersom vissa motioner berör flera politikområden. Ett par motioner har blivit dubbla eftersom jag är med på flera motioner som uttrycker ungefär samma sak. 

Rösträtt och val:
Rösträtt och valbarhet i allmänna val bör kopplas till medborgarskap 
Minska antalet riksdagsledamöter till 249 
Motionsrätt året runt 
Avskaffande av fasta mandatperioder 

Finansutskottet (partiets motioner): 
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 
 
Yttrandefrihet:
Skydd av yttrandefrihet på sociala medier 
Översyn av lagen om hets mot folkgrupp 
Översyn av förtalslagstiftningen 

Migration och integration:
Indraget uppehållstillstånd vid besök i tidigare hemlandet 
Begränsning av rätten till gratis tolk 
Begränsa rätten till tolk 
Utredning gällande ett slöjförbud i för- och grundskolan 
Utred slöjförbud i grundskolor och förskolor 
Alla barn ska delta på idrotts- och simlektioner 
Avskaffande av rätten till skolgång för barn som befinner sig illegalt i Sverige 
Begränsa rätten till sjukvård och tandvård för dem som befinner sig illegalt i Sverige 
Medborgarskap på prov 

Kriminalpolitik, rättssäkerhet, juridik:
Inrättande av konstitutionsdomstol 
Tjänstemannaansvar 
Grundlagsskydd för äganderätten 
Nationell folkräkning och biometriska id-handlingar 
Se över sekretessreglerna mellan myndigheter 
Legalisera innehav och användning av pepparsprej 
Anonyma vittnesmål 
Begränsning av antalet registrerade fordon på en person 
Slopad straffrabatt för återfallsförbrytare 
Skärpta åtgärder mot övergrepp i rättssak 
Inför straff för rymning från fängelse 
Avskaffa möjligheten att få ett fängelsestraff preskriberat 
Gör det straffbart att inte infinna sig för att avtjäna fängelsestraff 
Skärpta åtgärder mot bortförsel av unga flickor för tvångsgifte 
Strikt ansvar för föräldrar som låter sina barn ”försvinna” 
Skärp lagstiftningen mot kvotering 
Ändra expropriationslagen 
Begränsa möjligheten till undantag för lottförsäljning på kredit 
Registrering av testamenten 
Ändrade arvsregler – arvsrätt för kusiner 
Ändrade arvsregler – slopat laglottsskydd 

Myndigheter mm:
Avveckling av Jämställdhetsmyndigheten 
Avskaffa det nationella sekretariatet för genusforskning 
Avskaffande av statens stöd till genusforskning 
Förbjud svenska myndigheter att ägna sig åt opinionsbildning 
Grundlig reformering av Sida 

Näringsliv och arbetsmarknad: 
Avskaffa diskrimineringslagens krav på lönekartläggning 
Översyn av oskäliga påföljder i diskrimineringslagstiftningen 
Permanenta pandemins regelförenklingar för företagen 
Översyn av närståenderegler för småföretagare 
Avskaffa kravet på hotelltillstånd 

Miljö, klimat och energi: 
Bonus–malus och WLTP 
Konsekvensanalys av försäljningsförbud för fossila bränslen 
Utöka kapaciteten vid Ringhals kärnkraftverk 
Forskning om nästa generations kärnkraft 
Bonus malus och WLTP 
Tillsätt en kriskommission för svensk elförsörjning 
Främja hållbarhet genom utvecklat återbruk i kommuner och regioner 
Ökad rättssäkerhet vid beslut om djurförbud 
Strategi för omhändertagande av industriavfall från förnybar energi 
Strategi för sanering av skeppsvrak i Östersjön 
Ökade krav på kommunernas dokumentation vid underkännande av enskilt avlopp 
Ökat fokus på klimatanpassning 
Ersättning till närboende vid vindkraftsetablering 
Bygglov för solcellsparker 
Bred översyn av beskattning och avgifter kopplat till elkonsumtion 
Ersättning till den som drabbas av strandskyddsregler 
Förenkling av regelverk för att gynna småskalig livsmedels- och djurproduktion 
Pant på batterier 
 
Skatter:
Långsiktig plan för skattesänkningar 
Sänkt förseningsavgift vid mindre skattebetalningar 
Översyn av momsregler vid anställdas hemarbete 
Sänk stämpelskatten för lagfart och pantbrev 
Avskaffande av fastighetstaxeringen 
Redovisning av arbetsgivaravgift 
Utvidgning av reparationsavdraget 

Byggande och trafikfrågor: 
Avskaffa Trafikverkets möjlighet att förbjuda nya utfarter på landsbygden 
Avskaffa tvånget att anlita kontrollansvarig vid uppförande av småhus 
Minska Trafikverkets makt över kommunernas planarbete 
Tekniska specifikationer för småhus 
Sjösäkerhet 
Begränsning av rätten att ta ut parkeringsavgift 
Gör det brottsligt att fuska vid förarprov 
 
Kultur, media och organisationsstöd: 
Det rullande kulturarvet 
Se över lagar och regler för att trygga framtiden för det rullande kulturarvet 
Strategi för att säkerställa tillgång till bränsle för historiska fordon 
Granskning av public service 
Översyn av stödet till organisationer 

Övrigt:
Uppdatera kunskapsläget kring kejsarsnitt 
Begränsning av barnbidrag och flerbarnstillägg 
Den svenska krisberedskapen 

Jag var tydligen en av de tio flitigaste motionsskrivarna i riksdagen

2021-10-06

Dagens Opinion har gått igenom de olika partiernas och riksdagsledamöternas motionsskrivande. Moderaterna står för 42% av alla enskilda motioner som lämnats in i år. SD kommer tvåa med 18% och S trea med 14%.



Bland ledamöterna återfinns åtta moderater blad de tolv främsta, och själv hamnar jag på en delad niondeplats av 349 ledamöter. Ingen tvekan om att moderaterna står för de flesta kreativa idéerna i Sveriges Riksdag. Läs hela artikeln här.
 

Årets riksdagsmotioner inlämnade - det blev ett 90-tal från mig i år

2021-10-05

I dag klockan 16.30 var det sista chansen för riksdagspartierna att lämna in sina budgetmotioner och andra följdmotioner på regeringens budgetproposition, så kallade partimotioner. Samtidigt var det sista dagen för oss riksdagsledamöter att lämna in enskilda riksdagsmotioner , alltså sådana motioner man lämnar in ensam eller tillsammans med andra ledamöter. Totalt lämnades det preliminärt in 4.150 enskilda riksdagsmotioner. Utslaget per 349 riksdagsledamöter innebär det att varje ledamot i genomsnitt lämnat in 12 motioner var.

Själv har jag lämnat in betydligt fler än så, det blev i år ett 90-tal enskilda motioner, ensam eller tillsammans med andra. Jag lär väl därmed även i år tillhöra den grupp av ledamöter i riksdagen som lämnat in flest motioner. En del av mina motioner har jag lämnat in ensam och ganska många tillsammans med moderata kolleger. Inom kort kommer jag att lägga ut alla dessa motioner här, sorterade efter ämnesområden. Registreringen i riksdagens system släpar dock efter lite, så det dröjer några dagar innan jag kan presentera allt.

En sak är dock redan helt klar - jag har aldrig tidigare lämnat in så många motioner under de 16 år jag haft möjlighet att motionera i riksdagen. Anledningen är det upprop jag gjorde i sociala medier i somras där jag gav möjligheten att komma med motionsförslag. Responsen var enorm! Jag fick flera hundra svar, och runt 400 motionsidéer. Allt har dock inte lett fram till konkreta motioner. En del av förslagen är sådant som redan är moderat politik och då motionerar jag inte enskilt om dem. Andra förslag kräver en mer noggrann utredning och analys och i vissa fall har jag inte kommit i mål med detta än. Ytterligare ett antal förslag rör sådant som inte riksdagen beslutar om, det kan vara kommunala frågor eller allmänna synpunkter på hur myndigheter arbetar. Det är inget jag kan motionera om i riksdagen (däremot möjligen driva på andra sätt). Ett mindre antal förslag är sådant som jag helt enkelt inte håller med om och då blir det ju inte aktuellt att gå vidare med dem. Ett antal förslag kom i liknande form från flera olika personer, och inte sällan var förslagen sådant jag redan själv planerat att motionera om. Men flera dussin nya förslag har jag tagit fasta på och gjort till egna motioner eftersom jag tycker att idéerna varit riktigt bra. Ytterligare tankar och funderingar kommer jag att lyfta i andra sammanhang där det är lämpligt.

Stort tack till alla som bidragit med idéer! Jag är överväldigad av responsen.

Tusentals barn "försvinner" - min riksdagsmotion uppmärksammas

2021-10-01



Varje år försvinner tusentals barn i Sverige. I en färsk rapport från Försäkringskassan uppskattas att det finns uppskattningsvis 10.000 (!) barn som är folkbokförda i Sverige, men som myndigheterna inte kan nå. Vad varje terminsstart kommer uppgifter från skolor där elever saknas i klassrummet när terminen börjar, trots att eleverna enligt folkbokföringen ska finnas i landet.

Vi vet att unga flickor förs ut ur landet för att genomgå omskärelse - ett brott som tyvärr alltför sällan leder till påföljd. Oftast kommer dock dessa flickor tillbaka till Sverige. Men vi vet också att unga flickor förs utomlands för att giftas bort. Vi vet också att unga pojkar skickas till områden för att bli barnsoldater eller jihadister. Vi vet att andra barn skickas på "religiös skolning" hos släktingar i sina forna hemländer. Vi vet också att andra barn hålls isolerade hemma och inte tillåts gå i skolan. 

Jag har skrivit en riksdagsmotion om detta. Jag anser att om man som förälder inte kan förklara vart ens omyndiga barn tagit vägen bör man kunna straffas för bristande omsorg. Samtidigt bör rimligen en orosanmälan lämnas till socialtjänsten avseende övriga barn i familjen. Om vi menar allvar med barnperspektivet och att skydda barn från övergrepp måste vi ta denna fråga på allvar. 

I gårdagens nummer av den kristna tidningen Världen Idag uppmärksammas min motion och problemställningen i en helsaidesartikel. Även Expressen har tidigare uppmärksammat problemet. Det är välkommet med all uppmärksamhet och all debatt i denna fråga och jag hoppas att även min motion kan bidra till det. 

Riksdagen ställde sig bakom min motion om stärkt äganderätt

2019-06-19

I går röstade en majoritet i riksdagen för min och andras motioner om att stärka den svenska äganderätten. Här är min egen motion i sin helhet:

2018/19:1849  Grundlagsskydd för äganderätten

Beslutet blev att "tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomskyddet". Detta är en fråga jag engagerat mig för under lång tid, eftersom jag som jurist sett dels brister i grundlagen som borde justeras, dels även ser många exempel på hur den enskilda äganderätten naggas i kanten av olika politiska beslut. Nu gäller det att detta inte bara blir en pappersprodukt utan att man verkligen tar frågan på allvar. Eftersom det är en fråga om att se över grundlagsskyddet gäller att lagändringar kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Det är därför viktigt att det finns ett konkret förslag att ta ställning till före valet 2022, så att den nya riksdagen efter detta val kan ta det andra beslutet i frågan och därmed göra de förstärkningar av grundlagsskyddet som krävs.








Riksdagen stödde min motion om skärpta straff för övergrepp i rättssak

2019-04-11

• Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott
• Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år
• Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader
• Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• Regeringen bör avskaffa/förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn
• Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld (S, V och MP röstade nej)
• Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet
• Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak
• Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser (S, V och MP röstade nej)
• Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra
• Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker (S, V och MP röstade nej)
• Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (S, V och MP röstade nej)

   




Motionsframgång om översyn av körkortsutbildningen  

2019-04-03

I dag hade jag på nytt framgång vid riksdagens votering. Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att se över körkortsutbildningen med avsikten att försöka göra den mindre kostsam utan att tumma på trafiksäkerheten. Det innebar ett delvis bifall till min riksdagsmotion i samma fråga, 2018/19:1845  Översyn av regelverk och kostnader för körkort

Bra och viktigt - körkort är en mycket central fråga för många yrken idag, och det är viktigt att unga människor tar körkort. Att göra utbildningen mindre kostsam borde inte vara något större problem om viljan finns och man står emot Trafikskolornas extremt starka lobbyarbete. Trafikskolorna argumenterar ständigt för nya kostsamma moment "för trafiksäkerhetens skull" och vill göra det allt svårare att övningsköra privat. Detta borde politikerna kunna stå emot.

Nu avskaffar vi jämställdhetsmyndigheten

2018-12-18

Jag har ju motionerat i riksdagen om att avskaffa Jämställdhetsmyndigheten.

Jag menar att det är en helt onödig myndighet, som bara funnits sedan den 1 januari 2018, men som redan har över 60 anställda. Denna myndighet bör snarast avvecklas igen. De viktiga frågor denna myndighet hanterar låg tidigare under andra myndigheter, och kan med fördel flyttas tillbaka dit. 2008 slog Alliansen ihop ett antal myndigheter, bland annat Jämställdhetsombudsmannen, till en ny Diskrimineringsmyndighet. Det räcker med en specialmyndighet vid sidan av ansvarigt departement. I stort sett alla andra myndigheter har redan arbete för jämställdhet som ett utryckligt mål i sina direktiv.

I går tog Arbetsmarknadsutskottet beslut om att avskaffa Jämställdhetsmyndigheten, helt i enlighet med den M-KD-statsbudget som riksdagen tidigare beslutat om.

I går skrev också vänstertidningen ETC i Göteborg om saken och uppmärksammade även min riksdagsmotion i frågan. Jag blev även uppringd av ETC i Göteborg, som ville höra min reaktion på Arbetsmarknadsutskottets beslut. 

Jag pekade bland annat på att Moderaterna och Kristdemokraterna gör verkliga saker för jämställdheten i stället för att starta nya symboliska myndigheter. Vi gör en storsatsning på rättsväsendet, fler poliser, hårdare insatser och straff för hedersbrott. Vi sänker till skillnad mot S-MP skatten även för de pensionärer som har allra lägst pension, ofta kvinnor som arbetat deltid inom offentlig sektor. Vi sänjker skatten även för låginkomsttagare, och vi satsar fem miljarder extra på kommuner och landsting - välkomna tillskott som kan göra det möjligt att anställa fler inom exempelvis sjukvård och äldreomsorg - yrlken där många kvinnor vittnar om slitsam arbetsmiljö och utbrändhet på grund av för lite personal. Denna typ av konkreta åtgärder betyder mer än att starta nya myndigheter.

Om nu jämställdhetsmyndigheten är av så avgörande betydelse för jämställdhetsarbetet i landet kan man fråga sig varför S-MP-regeringen väntade med att sjösätta denna myndighet till den första januari valåret 2018? Varför tog man inte tag i det direkt när man tillträdde 2014?

Riksdagen beslutade idag om förbud mot erkännande av barnäktenskap

2018-11-21

Våren 2017 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare. Våren 2018 uttalade riksdagen i ett nytt tillkännagivande att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag aldrig ska erkännas i Sverige, om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Detta senare tillkännagivande innebar också att riksdagen tillstyrkte bland annat min egen motion om samma sak.

Regeringen följde riksdagens uppmaning och presenterade ett lagförslag, och i dag tog riksdagen det slutliga beslutet som sammanfattas nedan.

60% av Sveriges kommuner har använt möljligheten till resultatutjämning

2018-10-23

I en av mina riksdagsmotioner under min första mandatperiod föreslog jag att man skulle ge svenska kommuner möjlighet att fondera överskott från ett år för att använda ett annat år när tiderna är sämre. Alltså lite som företagens möjligheter till resultatutjämning. Det tog några år innan mitt förslag blev verklighet, och förutom motionerna hade jag flera samtal om saken med både finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman. Till slut tog Alliansregeringen fram ett förslag om detta som riksdagen röstade igenom. I ett blogginlägg oktober 2012 beskrev jag detta:

Regeringsförslag om resultatutjämningsfonder för kommunerna

Under flera år har jag motionerat i riksdagen om att kommunerna borde får möjlighet att spara överskott från goda år för att hantera underskott andra år. Bland annat motionerade jag om detta 2009 och 2010, och jag har också diskuterat frågan tidigare på bloggen.

Bakgrunden är att finanskrisen och den senaste lågkonjunkturen har medfört att många kommuner, trots en i grunden god och stabil ekonomi, tvingats till snabba besparingar på grund av tillfälligt minskade skatteintäkter. Detta har drabbat viktiga verksamheter som tvingats dra ned. När sedan tiderna blivit bättre har man tvingats bygga upp dessa verksmheter igen. Detta har aktualiserat kommunernas önskemål om att kunna använda överskott under goda år för att täcka underskott när tiderna blir sämre. Under min tid som kommunpolitiker fann jag dagens system mycket märkligt där varje enskilt år måste gå ihop ekonomiskt, oavsett vad som händer i omvärlden och oavset hur stora överskott man haft åren dessförinnan. Jag menade att Sverige behövde en mer långsiktig syn på kommunernas ekonomiska stabilitet.

I mina motioner föreslog jag därför att man skulle pröva möjligheten att låta varje kommun avsätta en del av ett års överskott till en resultatutjämningsfond som fritt kan användas kommande år. Möjligheten till avsättning skulle kunna begränsas till en viss andel av ett visst års överskott. Det skulle påminna om den möjlighet som finns för företag att i deklarationen skjuta upp beskattningen av en del av vinsten till kommande år.

Lösningen med en resultatutjämningsfond knuten till varje enskild kommun skulle göra hanteringen enkel och obyråkratisk och öka kommunpolitikernas möjlighet till långsiktig ekonomisk planering och att erbjuda en stabil och mindre konjunkturkänslig välfärd till invånarna.

Regeringen har nu överlämnat ett förslag till riksdagen med just denna innebörd, och där det även blir möjligt att tillämpa reglerna retroaktivt så att de omfattar överskott ända sedan år 2010. Så här skriver regeringen om den nya möjligheten i sitt pressmeddelande:

"Ökade möjligheter för kommuner och landsting att möta svängningar i konjunkturen

Kommuner och landsting ska få förstärkta möjligheter att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta svängningar i konjunkturen. Det föreslår regeringen i en proposition som lämnats till riksdagen.

- Att ge kommuner och landsting ökade möjligheter att spara i goda tider är en del av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Förslaget innebär att kommuner och landsting får bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Reserverna gör det möjligt att sätta av en del av eventuella överskott i goda tider. Därmed kan kommuner och landsting bygga upp en buffert som kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För att göra en reservering för tidigare räkenskapsår krävs att kommun- respektive landstingsfullmäktige fattar beslut under räkenskapsåret 2013."

Jag är mycket nöjd med denna proposition. Det är något kommunpolitikerna sett fram emot, och som kan skapa ett minskat behov av ogenomtänkta kortsiktiga besparingar enstaka år. Jag kan dessutom konstatera att förslaget är nästan identiskt formulerat med mina egna motionsförslag, så jag var uppenbarligen inte helt fel ute.

Vid en föredragning av Riksrevisionen om kommunal redovisning på Finansutskottets möte idag ställde jag frågan om hur många kommuner som använder denna möjlighet till resultatutjämning mellan goda och dåliga år. Svaret var att ungefär 60% av kommunerna hittills vid något tillfälle använt möjligheten! Ett mycket glädjande resultat som rimligen medfört att man sluppit onödiga tillfälliga nedskärningar för att klara en ansträngd budget ett enskilt år, och då i stället kunnat använda överskott från tidigare år. Kanske ett av mina mest framgångsrika förslag under mina år i riksdagen, och ett förslag som haft stor betydelse i verkligheten för väldigt många människor.

Fullt rimligt att ålägga storbankerna begränsad kontanthantering

2018-06-12

Kontanter är fortfarande viktiga för en betydande del av Sveriges invånare, föreningar och småföretag. Riksdag och regering behöver i god demokratisk ordning och med tillräckligt beslutsunderlag ta aktiv ställning till kontanternas roll i ett längre tidsperspektiv. Kontanterna kan inte tillåtas avvecklas av privata aktörer innan ett sådant ställningstagande görs. Därför föreslår en enig Riksbankskommitté att de stora bankerna ska ges ett ansvar att säkerställa rimlig tillgång till tjänsterna kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige.

Utvecklingen mot minskad kontant­användning går fort i Sverige. I ett internationellt perspektiv är vi i det närmaste unika sett till hur lite kontanter som cirkulerar i samhället och den låga andelen kontanta betalningar i handeln. Tillgången till kontanttjänster, i form av möjligheten till insättning på och uttag från bankkonton, har försämrats de senaste fem åren, bland annat till följd av att antalet bankkontor med kontantservice har mer än halverats sedan 2011. Denna utveckling har främst drivits av de stora bankerna.

Riksdagen beslutade 2007 att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det gäller bland annat kontantuttag och hantering av dagskassor för föreningar och företag. Dessa tjänster är en nödvändig förutsättning för att kontanterna ska kunna cirkulera i samhället och fungera som betalningsmedel.

Tillgången till kontanttjänster är i dag sämst i glesbygdsområden. Berörda myndigheter, företag och experter som vi har träffat är eniga om att det finns en stor risk att kontantuttag, dagskassehantering, och kontanttransporter inom en snar framtid inte kommer att kunna upprätthållas på kommersiell grund i stora områden i Sverige. En fortsatt snabb avveckling av kontanttjänsterna skulle drabba vissa människor, föreningar och småföretagare hårt och underminera kontanternas ställning som betalningsmedel. I en nyligen genomförd undersökning ansåg en stor majoritet av svenskarna, 68 procent, att kontanter bör finnas kvar som betalningsmedel.

Den parlamentariska Riksbankskommittén har nu presenterat sin utredning. Man anser att den fortsatta utvecklingen av tillgången till kontanter i samhället bör ske under kontrollerade former så att allmänhetens och samhällets behov av kontanter tillgodoses. I sitt delbetänkande Tryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42) som publiceras i dag föreslår man att banker, som erbjuder betalkonton och har en inlåning från svensk allmänhet på över 70 miljarder kronor, ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i en sådan utsträckning att det finns en rimlig tillgång till dessa tjänster i hela Sverige. 

Storleksgränsen innebär att endast banker med nationell täckning och som är systemviktiga för kontantkedjan omfattas av de föreslagna kraven. Rimlig tillgång innebär att runt 99 av 100 svenskar ska ha högst 25 kilometer till närmaste plats för såväl kontantuttag som dagskassehantering. Det innebär en viss ambitionshöjning jämfört med tillgången i dagsläget. Kraven tar inte hänsyn till hur tjänsterna erbjuds. Det står bankerna fritt att välja hur de vill erbjuda tjänsterna, över disk eller via uttagsautomater, och om de vill erbjuda tjänsterna i egen regi eller genom ombud. Öppettider och priser för tjänsterna måste också vara rimliga.

Riksbankskommittén anser att de stora bankerna har ett särskilt ansvar för tillgången till kontanter i samhället. De är helt centrala som förmedlare av betalningar och krediter. Det är därför inte rimligt att de helt kan frånsäga sig ansvaret att hantera kontanter, särskilt mot bakgrund av att det är ett lagligt betalningsmedel. Vidare måste bankkonton vara användbara för alla bankkunder, även för de personer, föreningar och företag som har behov av kontanter.

Bankföreningen är inte oväntat kritiska. Men jag tycker faktiskt inte de har anledning att vara det. Den begränsade kostnad som utredningen beräknar för begränsad kontanthantering (beräknas till 8–15 miljoner kronor per år sammanlagt för de sex banker som bedöms komma att omfattas av kraven) är närmast försumbar sett till bankernas samlade kostnader och resultat. Utredningens förslag ligger också nära min riksdagsmotion som jag skrev 2014.

Förslaget stöds dock av en enig kommitté med samtliga riksdagspartier och jag hoppas det också kommer att bli ett enhälligt föärslag i riksdagen om saken. Fast det kommer att kunna ske först när en ny regering tillträtt efter valet.



 

Riksdagen vill äntligen öppna för gårdsförsäljning av alkohol

2018-05-03



I går tog riksdagen ett historiskt beslut. Nämligen att möjliggöra för gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker i mindre omfattning. Detta är något många av oss riksdagsledamöter kämpat för under många år. Både för att gynna små alkoholproducenter och microbryggerier, och för att skapa förutsättningar för en växande turism.

Själv har jag motionerat om detta under ett antal år, senast med denna motion förra hösten:
2017/18:394 Gårdsförsäljning av livsmedel och alkohol

Det blev en bra dag på jobbet att se ännu ett av mina förslag bli verklighet.



 

Riksdagen biföll mina motioner mot barnäktenskap och månggifte

2018-03-21

Jag har många gånger genom åren beskrivit hur sällan det är att enskilda riksdagsledamöter får igenom enskilda motioner. Själv har jag knappt fått igenom en handfull under mina snart 12 år som riksdagsledamot. Men idag röstade riksdagen faktiskt för två av mina motionsförslag, vid samma votering. Det har aldrig hänt tidigare.

Den ena motionen handlar om åtgärder mot barnäktenskap, den andra om att Sverige inte ska godkänna polygama äktenskap som ingåtts utomlands. Jag anser att detta är två oerhört viktiga frågor att ta tag i, och en viktig del av svensk integrationspolitik. I Sverige ska vi inte acceptera vare sig barnäktenskap eller månggifte, och där måste lagstiftningen vara solklar.

I båda frågorna fanns ytterligare någon eller några enskilda motioner eller partimotioner med samma innebörd, och nu har vi  fått riksdagens stöd för våra förslag. De tre rödgröna partierna reserverade sig mot motionerna, helt kort med motiveringen att man redan arbetar med frågorna på olika sätt. Riksdagens majoritet anser tvärtom att regeringen inte agerar tillräckligt i frågorna och beslutade därför idag om nedanstående två tillkännagivanden i Civilutskottets betänkande CU8:

Äldre inlägg med uppföljning av motioner mm hittar du här!