Ericson i Ubbhult

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer också göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Motion 2025/26:1719 av Jan Ericson (M), Motverka kommuners och regioners omfattande utköp av chefer

Länk till motionen

Detta är en motion som ligger väl kanske lite på gränsen för vad regeringen ska engagera sig i. Det kommunalöa självstyret är grundlagsfäst. Men med detta sagt så är staten en viktig finansiär av kommunal verksamhet och allt slöseri i kommuner och regioner drabbar på det viset även staten i from av ständig begäran om mer pengar. Ett exempel på slöseri är kommuners och regioners "utköp" av chefer och andra anställda som man vill göra sig av med.

Kommuners och regioners utköp av chefer och annan personal har ökat kraftigt genom åren och kostnaderna uppgår enligt Slöseriombudsmannen till enorma summor. Enligt en rapport har exempelvis Västerås sedan 2020 köpt ut 163 personer för 32 miljoner och Linköping har köpt ut 180 personer för 30 miljoner. Det betyder att dessa två kommuner köper ut i genomsnitt tre personer varje månad! Halmstad har under samma tid köpt ut 130 personer för 26 miljoner. Att ”köpa ut” någon måste rimligen vara den absolut sista lösningen i extremt komplicerade situationer.

I normalfallet bör en chef eller medarbetare som inte fungerar omplaceras till annan uppgift. I det fall oegentligheter förekommit bör personen avskedas och inte köpas ut. I allavarlga fall där det förekommit misstänkta brott bör även polisanmälan göras och skadeståndsanspråk kunna ställas. Kommunerna och regionerna agerar enligt min åsikt alltför tandlöst. Visserligen kan avsked leda till ett och annat ärende till Arbetsdomstolen, men kostnaderna för detta bör bli mindre än kostnaden för alla dessa utköp.

Det finns också anledning att ställa frågan hur vissa kommuner och regioner kan misslyckas så ofta med sina rekryteringar. I sak är beslut om utköp och andra personalfrågor en kommunal angelägenhet, och mycket hänger ihop med de arbetsbeskrivningar och anställningsavtal som upprättats i samband med anställningen. Men med tanke på att staten via statsbidrag är en stor finansiär av kommuner och regioner bör regeringen överväga att lyfta frågan med SKR för att få en diskussion om eventuellt stöd och olika åtgärder för att motverka detta allt kostsammare förfarande.

Jag var den fjortonde mest flitiga att lämna in riksdagsmotioner i år

2025-10-07

Nu har Riksdagen registrerat alla årets 3.738 riksdagsmotioner. Moderaternas ledamöter har skrivit flest. Själv är jag på plats 14 när det gäller antalet motioner, 61 stycken. I genomsnitt skrev varje riksdagsledamot knappt 11 motioner var.

Från denna vecka och fram till jul kommer jag att efterhand att lägga ut alla mina 61 motioner (en del skrivna gemensamt med andra) på min blogg och förklara vad vi motionerat om och varför. De tre första är redan utlagda. Du hittar dem i inläggen nedan.

Dagens Opinion har gjort en sammanställning av antalet motioner per parti, och har också gjort en topplista över de 29 (bland annat jag) som lämnat in mer än 50 motioner. Lite kul är det att man i den listan tappat bort bokstaven "p" för alla miljöpartister och döpt dem till moderater. (Listan ovanför med fördelning per parti verkar dock vara korrekt ändå).

Riksdagsmotion (3): Granskning av medborgarskap beviljade efter 2000

Jag kommer löpande att presentera alla de riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer också göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Motion 2025/26:1730 av Boriana Åberg och Jan Ericson (M) Svenska medborgarskap beviljade efter 2000

Länk till motionen

Under en mycket långt tid har det varit otroligt lätt att bli svensk medborgare. Varken kunskaper i svenska eller egen försörjning har krävts. Det har inte heller krävts att man kan styrka sin identitet, endast att kunna ”göra det sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig”. De senaste fem åren har Migrationsverket beviljat över 10 000 personer svenskt medborgarskap utan att ens lyckats fastställa det ursprungliga medborgarskapet.

Enligt en granskning utförd av tidskriften Fokus fattades nio av tio medborgarskapsbeslut under åren 2016 – 2020 av en ensam, icke säkerhetsklassad handläggare. I en granskning av rättssäkerheten i anknytningsärenden konstaterade Riksrevisionen att det fanns ”stora brister, framför allt vad gäller att klargöra den sökandens identitet”.

Under perioden 2020 - 2024 har 391 992 personer beviljats svenskt medborgarskap. Endast 756 medborgarskapsärenden har under 2024 avslagits på inrådan av SÄPO av säkerhetsskäl. Året dessförinnan var antalet 566 och tidigare år mellan 100 och 180 ärenden. Det ringa antalet avslag i förhållande till helheten tyder på att de kan finnas ett stort mörkertal, och att personer som kan vara säkerhetsrisker kan ha blivit svenska medborgare.

Vi tycker av dessa skäl att en granskning av svenska medborgarskap beviljade efter 2000 bör genomföras. Egentligen borde det göras även på äldre beslut än så, men man får ju dra gränsen någonstans. Avsikten är att för de med dubbelt medborgarskap återkalla det svenska medborgarskapet om det beviljats på uppenbart felaktiga grunder. Något som dock kräver en lagändring som känns synnerligen motiverat.

Riksdagsmotion (2): Visselblåsarfunktion för statligt anställda

Motion 2025/26:1747 av Jan Ericson (M) Visselblåsarfunktion för statligt anställda

Jag är ordförande i Riksdagens råd för Riksrevisionen, ett organ med företrädare för samtliga partier som följer Riksrevisionens arbete och har regelbundna möten med myndighetens ledning. Frågor om revision och kamp mot korruption, slöseri och missförhållanden i statlig verksamhet ligger mig extra varmt om hjärtat.

Sverige är enligt de globala mätningar som görs ett av de länder i världen som har lägst korruption, även om vi fallit lite i rankingen på senare år. Men det är ingen tvekan om att det inom statlig verksamhet, såväl myndigheter som statliga aktiebolag och annan verksamhet förekommer missförhållanden emellanåt som behöver undersökas, åtgärdas och följas upp. Det är dessutom ganska uppenbart att det förekommer mer missförhållanden än det vi ser, och mer än det som når medias och politikens granskning. Att medarbetare kan larma anonymt om saker som inte är som de borde är en nyckel för att bekämpa missförhållanden.

I syfte att få information om sådana missförhållanden har bolag och vissa kommuner infört så kallade ”wistle-blower-funktioner”. Organ där en anställd anonymt kan anmäla inträffade oegentligheter eller missförhållanden, eller misstanke om sådana, vilket sedan kan undersökas av kompetent personal. I min motion påpekar jag att det finns anledning att anta att det finns behov av en likande funktion inom statlig verksamhet och att man därför bör överväga att införa en sådan funktion.

Riksdagsmotion (1): Sänkt stämpelskatt för lagfart och pantbrev

Motion 2025/26:348 av Lars Engsund och Jan Ericson (M) Sänkt stämpelskatt för lagfart och pantbrev

När systemet för lagfarts- och pantbrevskostnader infördes speglade stämpelskatten den faktiska kostnaden för myndigheterna att utfärda skriftliga pantbrev och lagfartsbevis. Skatten i procent beräknades på dåtidens relativt sett låga fastighetspriser och belåningsbehov.

I dag görs arbetet digitalt och några fysiska handlingar utfärdas inte utan allt registreras i fastighetsregistret. Arbetsbördan för handläggaren är avsevärt mindre än med det gamla papperssystemet. Trots detta tas oskäligt höga stämpelskatter ut. Om man köper en fastighet för 5 miljoner kronor blir exempelvis stämpelskatten 1,5 %, dvs 75 000 kronor. Om man behöver pantbrev för att låna 3 miljoner kronor blir skatten 60 000 kronor (2 %). Detta är helt oskäliga skatter som i praktiken inte är något annat än en extra fastighetsskatt som helt saknar koppling till myndighetens arbete.

Skatterna medför att kostnaden för nybyggnad av bostäder ökar. Det finns inte heller någon rimlig anledning att ta ut en högre kostnad för ett pantbrev på 1 miljon eller 100 000 kronor då arbetet för handläggaren är detsamma. Därför motionerar jag och min riksdagskollega Lars Engsund (M) om en sänkning av dessa skatter.

Presentation av årets riksdagsmotioner

2025-10-05

I morgon ska alla årets riksdagsmotioner vara inlämnade och registrerade (två veckor efter att regeringens budgetproposition presenterats). Som alltid blir det ett betydande antal motioner från mig, och eftersom det också är sista gången jag kan lämna in enskilda motioner i riksdagen innan jag lämnar riksdagen efter nästa val så har jag också tagit några tidigare motioner, som inte haft någon framgång tidigare, i repris. Totalt blir det nog en 50-60 motioner i år, ensam eller tillsammans med andra.

Många menar att det är meningslöst att skriva enskilda motioner "eftersom allt ändå avslås". Jag delar inte den bilden. För det första har jag fått igenom ett antal motioner genom åren, helt eller delvis. För det andra har förslag i många avslagna motioner ändå blivit verklighet i förslag från regeringen senare. Motioner är ett sätt att väcka debatt, motionerna hanteras av respektive riksdagsutskott, debatteras ibland i Kammaren och uppmärksammas ibland i media. Som riksdagsledamot har man möjlighet att påverka samhällsdebatten, och det är det jag försöker göra med mina motioner.

I höst tänker jag gå igenom alla mina motioner här, i en lång rad inlägg. visa vilka problem jag ser och mina förslag till åtgärder. Dessutom samlar jag ju alla motioner från alla år på denna sida, där jag även uppmärksammar motioner som bifalls eller får framgång på annat sätt.

Kravet på hotelltillstånd avskaffas - ännu en av mina motioner går i mål

2024-10-14

Politik handlar om både stora och små frågor. Regeringen föreslår nu avskaffande av kravet på hotelltillstånd, något jag motionerat om i riksdagen flera gånger genom åren, senast 2021. Detta är en totalt ointressant fråga för de flesta svenskar, men alla dumheter och all onödig byråkrati som tas bort är välkomna, och sparar tid och pengar för småföretagare. Detta är en sådan - hotelltillstånd är helt enkelt onödigt eftersom alla viktiga saker kring hotellrörelser kontrolleras av andra myndigheter - det blir helt enkelt bara dubbelt och helt onödigt arbete för alla. Jag utvecklar saken i min motion:

2021/22 Avskaffa kravet på hotelltillstånd

Det krävdes en moderatledd regering för att städa bort denna helt onödiga byråkrati. Och det är så här man måste arbeta. Målmedvetet, försöka hitta och städa bort onödig byråkrati, steg för steg.

Årets riksdagsmotioner

2024-10-11

Nu är alla inlämnade riksdagsmotioner under allmänna motionstiden registrerade. Det är alltså den tid på året då riksdagsledamöterna kan lämna in egna motioner i valfria ämnen. Det ses som följdmotioner till regeringens budgetproposition, vilket gör att man kan motionera om precis allt. Resten av året kan man bara följdmotionera på regeringens övriga propositioner. Totalt kom det in 3.178 motioner, dvs 9 motioner i genomsnitt per ledamot.

Själv lämnade jag in 14 motioner i år, ensam eller tillsammans med andra. I likhet med förra året blev det inte så många som de år vi moderater satt i opposition. När vi nu är i majoritet och jag dessutom är ledamot i finansutskottet så har jag möjlighet att spela in frågor direkt till regeringen i stället för att motionera. Därför blir det bara motioner om saker som är av lite mer långsiktig och övergripande karaktär och ligger utanför mina egna ansvarsområden.

Den som jag tror kommer väcka mest uppmärksamhet är min motion om att utvidga Riksrevisionens uppdrag till att även granska kommuner och regioner. Det är en kontroversiell fråga, men jag motiverar den noga i motionen.

En del av mina motioner rör frågor med koppling till mitt tidigare yrkesområde, dvs juridiska frågor. Det gäller både arvsrätt, bouppteckningar, stämpelskatter vid fastighetsköp samt avveckling av Allmänna Arvsfonden.

Jag fortsätter också att motionera mot missbruket av djurtillsynsreglerna och de orimliga följder detta får för enskilda människor som i praktiken blir helt rättslösa och ibland bara kan konstatera att deras djur avlivas utan att de kan få rättslig prövning innan. Det kan inte få gå till så i ett rättssamhälle.

Jag har också motioner om översyn av förtalslagstiftningen och lagen om hets mot folkgrupp, två lagstiftningar som jag tycker är helt orimligt utformade idag. Effekterna blir helt enkelt orimliga.

Jag vill också spara in pengar på mycket kostsamma "kulturråd" vid svenska ambassader.

Och så har jag fyra motioner inom ett område som berör mig starkt - slöjförbud i grundskolan, stöd till dem som utsatts för sexualbrott och kraftfulla åtgärder mot människohandel. Motionerna syftar till att motverka hedersförtryck och människohandel och åtgärda bristfälligt stöd vid sexualbrott. Dessa motioner har jag lämnat in tillsammans med andra moderater.

Här är mina 14 motioner:

Avveckling av Allmänna arvsfonden

Sekretessprövning vid utlämnande av bouppteckningar

Sänkt stämpelskatt för lagfart och pantbrev

Ge kusiner arvsrätt

Djurtillsyn

Tillträde till bostäder i djurskyddsärenden

Översyn av förtalslagstiftningen

Översyn av lagen om hets mot folkgrupp

Avskaffande av kulturråd vid svenska ambassader

Utreda slöjförbud för allas rätt till frihet

Stöd till forskningen om traumabehandling för sexualbrottsutsatta

Riktlinjer för specialistvård och behandling för sexualbrottsutsatta

Kraftfulla åtgärder mot människohandel

Jag står för 16 av årets 2.703 enskilda riksdagsmotioner

2023-10-05

I dag var det sista dagen att lämna in årets enskilda riksdagsmotioner. Totalt meddelar riksdagen att det preliminärt lämnats in 2.703 motioner från riksdagens 349 ledamöter. Det betyder 7,7 motioner per ledamot i genomsnitt.

Själv har jag, ensam eller tillsammans med kolleger, lämnat in dubbelt så många, det blev 16 motioner i år. Det är ungefär som förra året, men mycket färre än under åren i opposition då jag ofta lämnade in 40-60 motioner per år. Anledningen är såklart att jag nu ingår i regeringsunderlaget och kan föra fram många förslag på annat sätt, inte minst via mitt uppdrag som moderaternas andranamn i finansutskottet. Vi har direkt kontakt med finansdepartementet och kan göra vilka inspel vi vill direkt till finansministern och hennes medarbetare som vi träffar regelbundet.

Här är årets 16 motioner (vissa har jag skrivit tillsammans med m-kolleger):

Årets riksdagsmotioner

2022-11-23

Nu är alla riksdagsledamöternas enskilda riksdagsmotioner inlämnade. Totalt lämnades det in 2.238 stycken, dvs 6,4 motioner per ledamot. Själv lämnade jag in betydligt fler än så, men ändå betydligt färre motioner än tidigare år. Det blev 16 stycken i år, ensam eller tillsammans med andra.

Anledningen till att det blev färre motioner i år än de senaste åren är helt enkelt att mycket av det jag hade tänkt motionera om redan finns med i Tidöavtalet och därmed är en del av den nya regeringens politik. Dessutom är jag ledamot i finansutskottet och har därmed en god möjlighet att göra inspel och påverka hur regeringens budgetpropositioner ska se ut. Jag träffar finansministern och flera andra ministrar regelbundet.

Årets motioner handlar om varierande ämnen, men främst sådant som inte direkt hanteras i Tidöavtalet, och där jag gärna vill göra en extra insats för att lyfta frågan. Här är mina samtliga 16 riksdagsmotioner:

2022/23:288 Den svenska krisberedskapen
2022/23:289 Avskaffa tvånget att anlita kontrollansvarig vid uppförande av småhus
2022/23:290 Tekniska specifikationer för småhus
2022/23:291 Tillträde för personer med assistanshund
2022/23:292 Nationell folkräkning och biometriska id-handlingar
2022/23:293 Skärpta straff för miljö- och klimatrelaterad brottslighet
2022/23:294 Skydd av yttrandefriheten på sociala medier
2022/23:295 Pant på batterier
2022/23:296 Det rullande kulturarvet
2022/23:297Samordning av villkor för statsråd och riksdagsledamöter
2022/23:298 Minskning av Trafikverkets makt över kommunernas planarbete
2022/23:299 Småskalig livsmedels- och djurproduktion
2022/23:1087 Sänkt föreningsavgift vid mindre skattebetalningar
2022/23:1088 Utfasning av djurförsök
2022/23:1095 Flickors frihet i Sverige
2022/23:2116 Rösträtt och valbarhet i allmänna val bör kopplas till medborgarskap

Min motion om folkräkning var en av dem som bifölls av riksdagen

2022-04-28

I går var en bra dag på jobbet. Då röstade nämligen riksdagen oväntat för att ge regeringen i uppdrag att genomföra en folkräkning. Därmed fick jag och några andra ledamöter igenom våra motionsförslag om detta.

M, SD, KD och L röstade för att genomföra en nationell folkräkning för att få kontroll över vilka människor som finns i landet och deras identitet. Omröstningen slutade 141-140 i vår favör, trots att de fyra partier som var emot (S, V. CV och MP) borde vunnit med samma siffror. Orsaken till vår seger var att en ledamot från S röstade ja av misstag. Den skyldige var förre näringsministern Ibrahim Baylan. Jag tackar och bockar!

Omröstning om några av mina och andras motionsförslag

I dag röstade riksdagen om ett stort antal motioner som rör myndigheter och oiffentlig förvaltning. Tre av mina egna motionsförslag behandlades. Tyvärr förlorade jag alla tre, men jag fick i vart fall ett ganska gott stöd av mitt eget parti, och i även stöd av flera partier. trist, men dagens beslut visar också att det kan bli aktuellt med flera av dessa beslut med en annan regering. Det är värt att kämpa för! Här är de tre motionerna och hur de hanterades vid voteringen.

1. Förbjud svenska myndigheter att ägna sig åt opinionsbildning

I denna fråga reserverade moderaterna sig mot utskottets beslut att avslå flera moderata motioner med liknande förslag. I dne moderata motionen skriver vi "Vi anser att regeringen bör verka för att myndigheter inte bedriver opinionsbildande verksamhet och att förbjuda myndigheter att bedriva skattefinansierat påverkansarbete gentemot riksdagen, regeringen och offentliga beslutsfattare".

Tyvärr var det bara moderaterna som gick emot majoriteten i riksdagen i denna fråga. Alla övriga sju partier röstade för att avslå motionen, och de ser uppenbarligen inte de problem som vi moderater gör.

2.Begränsning av rätten till gratis tolk

I denna fråga hade moderaterna också en reservation, och påpekade att tolktjänster kostar samhället ungefär två miljarder om året., och att man inte borde kunna kräva tolk hur länge som helst, eftersom den skickar fel signaler om behovet av att lära sig svenska. Moderaterna anser att man i vart fall bör verka för att rätten till tolk upphör för personer som har permanent uppehållstillstånd.

I denna fråga var det bara M och SD som med olika förslag ville förändra dagens regler. Övriga sex partier vill fortsätta som idag. Och vi förlorade även denna omröstning.

3.Tjänstemannaansvar

I denna fråga fick moderaterna stöd i konsitutionsutskottet genom så kallad "falsk majoritet", eftersom M, KD, SD ocxh L har majoritet i utskottet. Utskottet beslutade att "regeringen skyndsamt bör utreda och in föra ett modern are tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel i syfte att stärka förtroendet för den offentliga verksamheten". Det innebar bifall av min och andras motioner.

I riksdagen har dock S, C, V och MP majoritet med knapp marginal, och därför förlorade vi med en enda röst vid dagens votering. Och något tjänstemannaansvar blir det inte.

Här är alla årets 89 riksdagsmotioner som jag har undertecknat

2021-10-06

Jag var tydligen en av de tio flitigaste motionsskrivarna i riksdagen

2021-10-06

Dagens Opinion har gått igenom de olika partiernas och riksdagsledamöternas motionsskrivande. Moderaterna står för 42% av alla enskilda motioner som lämnats in i år. SD kommer tvåa med 18% och S trea med 14%.

Bland ledamöterna återfinns åtta moderater blad de tolv främsta, och själv hamnar jag på en delad niondeplats av 349 ledamöter. Ingen tvekan om att moderaterna står för de flesta kreativa idéerna i Sveriges Riksdag. Läs hela artikeln här.

Årets riksdagsmotioner inlämnade - det blev ett 90-tal från mig i år

2021-10-05

I dag klockan 16.30 var det sista chansen för riksdagspartierna att lämna in sina budgetmotioner och andra följdmotioner på regeringens budgetproposition, så kallade partimotioner. Samtidigt var det sista dagen för oss riksdagsledamöter att lämna in enskilda riksdagsmotioner , alltså sådana motioner man lämnar in ensam eller tillsammans med andra ledamöter. Totalt lämnades det preliminärt in 4.150 enskilda riksdagsmotioner. Utslaget per 349 riksdagsledamöter innebär det att varje ledamot i genomsnitt lämnat in 12 motioner var.

Själv har jag lämnat in betydligt fler än så, det blev i år ett 90-tal enskilda motioner, ensam eller tillsammans med andra. Jag lär väl därmed även i år tillhöra den grupp av ledamöter i riksdagen som lämnat in flest motioner. En del av mina motioner har jag lämnat in ensam och ganska många tillsammans med moderata kolleger. Inom kort kommer jag att lägga ut alla dessa motioner här, sorterade efter ämnesområden. Registreringen i riksdagens system släpar dock efter lite, så det dröjer några dagar innan jag kan presentera allt.

En sak är dock redan helt klar - jag har aldrig tidigare lämnat in så många motioner under de 16 år jag haft möjlighet att motionera i riksdagen. Anledningen är det upprop jag gjorde i sociala medier i somras där jag gav möjligheten att komma med motionsförslag. Responsen var enorm! Jag fick flera hundra svar, och runt 400 motionsidéer. Allt har dock inte lett fram till konkreta motioner. En del av förslagen är sådant som redan är moderat politik och då motionerar jag inte enskilt om dem. Andra förslag kräver en mer noggrann utredning och analys och i vissa fall har jag inte kommit i mål med detta än. Ytterligare ett antal förslag rör sådant som inte riksdagen beslutar om, det kan vara kommunala frågor eller allmänna synpunkter på hur myndigheter arbetar. Det är inget jag kan motionera om i riksdagen (däremot möjligen driva på andra sätt). Ett mindre antal förslag är sådant som jag helt enkelt inte håller med om och då blir det ju inte aktuellt att gå vidare med dem. Ett antal förslag kom i liknande form från flera olika personer, och inte sällan var förslagen sådant jag redan själv planerat att motionera om. Men flera dussin nya förslag har jag tagit fasta på och gjort till egna motioner eftersom jag tycker att idéerna varit riktigt bra. Ytterligare tankar och funderingar kommer jag att lyfta i andra sammanhang där det är lämpligt.

Stort tack till alla som bidragit med idéer! Jag är överväldigad av responsen.

Tusentals barn "försvinner" - min riksdagsmotion uppmärksammas

2021-10-01

Varje år försvinner tusentals barn i Sverige. I en färsk rapport från Försäkringskassan uppskattas att det finns uppskattningsvis 10.000 (!) barn som är folkbokförda i Sverige, men som myndigheterna inte kan nå. Vad varje terminsstart kommer uppgifter från skolor där elever saknas i klassrummet när terminen börjar, trots att eleverna enligt folkbokföringen ska finnas i landet.

Vi vet att unga flickor förs ut ur landet för att genomgå omskärelse - ett brott som tyvärr alltför sällan leder till påföljd. Oftast kommer dock dessa flickor tillbaka till Sverige. Men vi vet också att unga flickor förs utomlands för att giftas bort. Vi vet också att unga pojkar skickas till områden för att bli barnsoldater eller jihadister. Vi vet att andra barn skickas på "religiös skolning" hos släktingar i sina forna hemländer. Vi vet också att andra barn hålls isolerade hemma och inte tillåts gå i skolan.

Jag har skrivit en riksdagsmotion om detta. Jag anser att om man som förälder inte kan förklara vart ens omyndiga barn tagit vägen bör man kunna straffas för bristande omsorg. Samtidigt bör rimligen en orosanmälan lämnas till socialtjänsten avseende övriga barn i familjen. Om vi menar allvar med barnperspektivet och att skydda barn från övergrepp måste vi ta denna fråga på allvar.

I gårdagens nummer av den kristna tidningen Världen Idag uppmärksammas min motion och problemställningen i en helsaidesartikel. Även Expressen har tidigare uppmärksammat problemet. Det är välkommet med all uppmärksamhet och all debatt i denna fråga och jag hoppas att även min motion kan bidra till det.

Motionsframgång - förbud mot erkännande av utländska månggiften

2021-09-06

Jag har ju efterhand redovisat olika riksdagsbeslut där jag haft framgång med egna förslag. Jag samlar dem efterhand på denna sida.

Ett beslut från i våras har jag ännu inte kommenterat. Det gäller regeringens proposition om förbud mot erkännande av utländska månggiften. Riksdagens beslut innebär ett generellt förbud där undantag endast får göras vid "synnerliga skäl". Juridiskt betyder det att undantag i princip aldrig ska få göras.

Jag föreslog detta i en motion i riksdagen redan 2017, men ibland tar det tid innan man når framgång. Det känns bra att detta blev verklighet från den 1 juli i år. Månggiften hör inte hemma i vårt land!

Riksdagen ställde sig bakom min motion om stärkt äganderätt

2019-06-19

I går röstade en majoritet i riksdagen för min och andras motioner om att stärka den svenska äganderätten. Här är min egen motion i sin helhet:

2018/19:1849 Grundlagsskydd för äganderätten

Beslutet blev att "tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomskyddet". Detta är en fråga jag engagerat mig för under lång tid, eftersom jag som jurist sett dels brister i grundlagen som borde justeras, dels även ser många exempel på hur den enskilda äganderätten naggas i kanten av olika politiska beslut. Nu gäller det att detta inte bara blir en pappersprodukt utan att man verkligen tar frågan på allvar. Eftersom det är en fråga om att se över grundlagsskyddet gäller att lagändringar kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Det är därför viktigt att det finns ett konkret förslag att ta ställning till före valet 2022, så att den nya riksdagen efter detta val kan ta det andra beslutet i frågan och därmed göra de förstärkningar av grundlagsskyddet som krävs.

Riksdagen stödde min motion om skärpta straff för övergrepp i rättssak

Motionsframgång om översyn av körkortsutbildningen

2019-04-03

I dag hade jag på nytt framgång vid riksdagens votering. Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att se över körkortsutbildningen med avsikten att försöka göra den mindre kostsam utan att tumma på trafiksäkerheten. Det innebar ett delvis bifall till min riksdagsmotion i samma fråga, 2018/19:1845 Översyn av regelverk och kostnader för körkort

Bra och viktigt - körkort är en mycket central fråga för många yrken idag, och det är viktigt att unga människor tar körkort. Att göra utbildningen mindre kostsam borde inte vara något större problem om viljan finns och man står emot Trafikskolornas extremt starka lobbyarbete. Trafikskolorna argumenterar ständigt för nya kostsamma moment "för trafiksäkerhetens skull" och vill göra det allt svårare att övningsköra privat. Detta borde politikerna kunna stå emot.

Nu avskaffar vi jämställdhetsmyndigheten

Jag menar att det är en helt onödig myndighet, som bara funnits sedan den 1 januari 2018, men som redan har över 60 anställda. Denna myndighet bör snarast avvecklas igen. De viktiga frågor denna myndighet hanterar låg tidigare under andra myndigheter, och kan med fördel flyttas tillbaka dit. 2008 slog Alliansen ihop ett antal myndigheter, bland annat Jämställdhetsombudsmannen, till en ny Diskrimineringsmyndighet. Det räcker med en specialmyndighet vid sidan av ansvarigt departement. I stort sett alla andra myndigheter har redan arbete för jämställdhet som ett utryckligt mål i sina direktiv.

I går tog Arbetsmarknadsutskottet beslut om att avskaffa Jämställdhetsmyndigheten, helt i enlighet med den M-KD-statsbudget som riksdagen tidigare beslutat om.

I går skrev också vänstertidningen ETC i Göteborg om saken och uppmärksammade även min riksdagsmotion i frågan. Jag blev även uppringd av ETC i Göteborg, som ville höra min reaktion på Arbetsmarknadsutskottets beslut.

Jag pekade bland annat på att Moderaterna och Kristdemokraterna gör verkliga saker för jämställdheten i stället för att starta nya symboliska myndigheter. Vi gör en storsatsning på rättsväsendet, fler poliser, hårdare insatser och straff för hedersbrott. Vi sänker till skillnad mot S-MP skatten även för de pensionärer som har allra lägst pension, ofta kvinnor som arbetat deltid inom offentlig sektor. Vi sänjker skatten även för låginkomsttagare, och vi satsar fem miljarder extra på kommuner och landsting - välkomna tillskott som kan göra det möjligt att anställa fler inom exempelvis sjukvård och äldreomsorg - yrlken där många kvinnor vittnar om slitsam arbetsmiljö och utbrändhet på grund av för lite personal. Denna typ av konkreta åtgärder betyder mer än att starta nya myndigheter.

Om nu jämställdhetsmyndigheten är av så avgörande betydelse för jämställdhetsarbetet i landet kan man fråga sig varför S-MP-regeringen väntade med att sjösätta denna myndighet till den första januari valåret 2018? Varför tog man inte tag i det direkt när man tillträdde 2014?

Riksdagen beslutade idag om förbud mot erkännande av barnäktenskap

Våren 2017 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare. Våren 2018 uttalade riksdagen i ett nytt tillkännagivande att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag aldrig ska erkännas i Sverige, om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Detta senare tillkännagivande innebar också att riksdagen tillstyrkte bland annat min egen motion om samma sak.

Regeringen följde riksdagens uppmaning och presenterade ett lagförslag, och i dag tog riksdagen det slutliga beslutet som sammanfattas nedan.

60% av Sveriges kommuner har använt möljligheten till resultatutjämning

I en av mina riksdagsmotioner under min första mandatperiod föreslog jag att man skulle ge svenska kommuner möjlighet att fondera överskott från ett år för att använda ett annat år när tiderna är sämre. Alltså lite som företagens möjligheter till resultatutjämning. Det tog några år innan mitt förslag blev verklighet, och förutom motionerna hade jag flera samtal om saken med både finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman. Till slut tog Alliansregeringen fram ett förslag om detta som riksdagen röstade igenom. I ett blogginlägg oktober 2012 beskrev jag detta:

Regeringsförslag om resultatutjämningsfonder för kommunerna

Under flera år har jag motionerat i riksdagen om att kommunerna borde får möjlighet att spara överskott från goda år för att hantera underskott andra år. Bland annat motionerade jag om detta 2009 och 2010, och jag har också diskuterat frågan tidigare på bloggen.

Bakgrunden är att finanskrisen och den senaste lågkonjunkturen har medfört att många kommuner, trots en i grunden god och stabil ekonomi, tvingats till snabba besparingar på grund av tillfälligt minskade skatteintäkter. Detta har drabbat viktiga verksamheter som tvingats dra ned. När sedan tiderna blivit bättre har man tvingats bygga upp dessa verksmheter igen. Detta har aktualiserat kommunernas önskemål om att kunna använda överskott under goda år för att täcka underskott när tiderna blir sämre. Under min tid som kommunpolitiker fann jag dagens system mycket märkligt där varje enskilt år måste gå ihop ekonomiskt, oavsett vad som händer i omvärlden och oavset hur stora överskott man haft åren dessförinnan. Jag menade att Sverige behövde en mer långsiktig syn på kommunernas ekonomiska stabilitet.

I mina motioner föreslog jag därför att man skulle pröva möjligheten att låta varje kommun avsätta en del av ett års överskott till en resultatutjämningsfond som fritt kan användas kommande år. Möjligheten till avsättning skulle kunna begränsas till en viss andel av ett visst års överskott. Det skulle påminna om den möjlighet som finns för företag att i deklarationen skjuta upp beskattningen av en del av vinsten till kommande år.

Lösningen med en resultatutjämningsfond knuten till varje enskild kommun skulle göra hanteringen enkel och obyråkratisk och öka kommunpolitikernas möjlighet till långsiktig ekonomisk planering och att erbjuda en stabil och mindre konjunkturkänslig välfärd till invånarna.

Regeringen har nu överlämnat ett förslag till riksdagen med just denna innebörd, och där det även blir möjligt att tillämpa reglerna retroaktivt så att de omfattar överskott ända sedan år 2010. Så här skriver regeringen om den nya möjligheten i sitt pressmeddelande:

"Ökade möjligheter för kommuner och landsting att möta svängningar i konjunkturen

Kommuner och landsting ska få förstärkta möjligheter att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta svängningar i konjunkturen. Det föreslår regeringen i en proposition som lämnats till riksdagen.

- Att ge kommuner och landsting ökade möjligheter att spara i goda tider är en del av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Förslaget innebär att kommuner och landsting får bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Reserverna gör det möjligt att sätta av en del av eventuella överskott i goda tider. Därmed kan kommuner och landsting bygga upp en buffert som kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För att göra en reservering för tidigare räkenskapsår krävs att kommun- respektive landstingsfullmäktige fattar beslut under räkenskapsåret 2013."

Jag är mycket nöjd med denna proposition. Det är något kommunpolitikerna sett fram emot, och som kan skapa ett minskat behov av ogenomtänkta kortsiktiga besparingar enstaka år. Jag kan dessutom konstatera att förslaget är nästan identiskt formulerat med mina egna motionsförslag, så jag var uppenbarligen inte helt fel ute.

Vid en föredragning av Riksrevisionen om kommunal redovisning på Finansutskottets möte idag ställde jag frågan om hur många kommuner som använder denna möjlighet till resultatutjämning mellan goda och dåliga år. Svaret var att ungefär 60% av kommunerna hittills vid något tillfälle använt möjligheten! Ett mycket glädjande resultat som rimligen medfört att man sluppit onödiga tillfälliga nedskärningar för att klara en ansträngd budget ett enskilt år, och då i stället kunnat använda överskott från tidigare år. Kanske ett av mina mest framgångsrika förslag under mina år i riksdagen, och ett förslag som haft stor betydelse i verkligheten för väldigt många människor.

Fullt rimligt att ålägga storbankerna begränsad kontanthantering

Kontanter är fortfarande viktiga för en betydande del av Sveriges invånare, föreningar och småföretag. Riksdag och regering behöver i god demokratisk ordning och med tillräckligt beslutsunderlag ta aktiv ställning till kontanternas roll i ett längre tidsperspektiv. Kontanterna kan inte tillåtas avvecklas av privata aktörer innan ett sådant ställningstagande görs. Därför föreslår en enig Riksbankskommitté att de stora bankerna ska ges ett ansvar att säkerställa rimlig tillgång till tjänsterna kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige.

Utvecklingen mot minskad kontantanvändning går fort i Sverige. I ett internationellt perspektiv är vi i det närmaste unika sett till hur lite kontanter som cirkulerar i samhället och den låga andelen kontanta betalningar i handeln. Tillgången till kontanttjänster, i form av möjligheten till insättning på och uttag från bankkonton, har försämrats de senaste fem åren, bland annat till följd av att antalet bankkontor med kontantservice har mer än halverats sedan 2011. Denna utveckling har främst drivits av de stora bankerna.

Omvandlingen av betalmarknaden går fort, med nya lösningar för att genomföra betalningar. Det finns fördelar med denna utveckling ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vi ser positivt på teknisk utveckling, men kontanter är fortfarande ett viktigt betalningsmedel för en betydande del av befolkningen. Det finns i dag runt en miljon svenskar som står utanför det digitala samhället, bland annat vissa äldre, nyanlända och personer med funktionsvariationer. Kontanter kan också bidra till att minska samhällets sårbarhet vid kriser och kan ge ett bättre integritetsskydd.

Riksdagen beslutade 2007 att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det gäller bland annat kontantuttag och hantering av dagskassor för föreningar och företag. Dessa tjänster är en nödvändig förutsättning för att kontanterna ska kunna cirkulera i samhället och fungera som betalningsmedel.

Den parlamentariska Riksbankskommittén har nu presenterat sin utredning. Man anser att den fortsatta utvecklingen av tillgången till kontanter i samhället bör ske under kontrollerade former så att allmänhetens och samhällets behov av kontanter tillgodoses. I sitt delbetänkande Tryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42) som publiceras i dag föreslår man att banker, som erbjuder betalkonton och har en inlåning från svensk allmänhet på över 70 miljarder kronor, ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i en sådan utsträckning att det finns en rimlig tillgång till dessa tjänster i hela Sverige.

Storleksgränsen innebär att endast banker med nationell täckning och som är systemviktiga för kontantkedjan omfattas av de föreslagna kraven. Rimlig tillgång innebär att runt 99 av 100 svenskar ska ha högst 25 kilometer till närmaste plats för såväl kontantuttag som dagskassehantering. Det innebär en viss ambitionshöjning jämfört med tillgången i dagsläget. Kraven tar inte hänsyn till hur tjänsterna erbjuds. Det står bankerna fritt att välja hur de vill erbjuda tjänsterna, över disk eller via uttagsautomater, och om de vill erbjuda tjänsterna i egen regi eller genom ombud. Öppettider och priser för tjänsterna måste också vara rimliga.

Riksbankskommittén anser att de stora bankerna har ett särskilt ansvar för tillgången till kontanter i samhället. De är helt centrala som förmedlare av betalningar och krediter. Det är därför inte rimligt att de helt kan frånsäga sig ansvaret att hantera kontanter, särskilt mot bakgrund av att det är ett lagligt betalningsmedel. Vidare måste bankkonton vara användbara för alla bankkunder, även för de personer, föreningar och företag som har behov av kontanter.

Bankföreningen är inte oväntat kritiska. Men jag tycker faktiskt inte de har anledning att vara det. Den begränsade kostnad som utredningen beräknar för begränsad kontanthantering (beräknas till 8–15 miljoner kronor per år sammanlagt för de sex banker som bedöms komma att omfattas av kraven) är närmast försumbar sett till bankernas samlade kostnader och resultat. Utredningens förslag ligger också nära min riksdagsmotion som jag skrev 2014.

Förslaget stöds dock av en enig kommitté med samtliga riksdagspartier och jag hoppas det också kommer att bli ett enhälligt föärslag i riksdagen om saken. Fast det kommer att kunna ske först när en ny regering tillträtt efter valet.

Riksdagen vill äntligen öppna för gårdsförsäljning av alkohol

2018-05-03

I går tog riksdagen ett historiskt beslut. Nämligen att möjliggöra för gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker i mindre omfattning. Detta är något många av oss riksdagsledamöter kämpat för under många år. Både för att gynna små alkoholproducenter och microbryggerier, och för att skapa förutsättningar för en växande turism.

Själv har jag motionerat om detta under ett antal år, senast med denna motion förra hösten:
2017/18:394 Gårdsförsäljning av livsmedel och alkohol

Det blev en bra dag på jobbet att se ännu ett av mina förslag bli verklighet.

Riksdagen biföll mina motioner mot barnäktenskap och månggifte

2018-03-21

Jag har många gånger genom åren beskrivit hur sällan det är att enskilda riksdagsledamöter får igenom enskilda motioner. Själv har jag knappt fått igenom en handfull under mina snart 12 år som riksdagsledamot. Men idag röstade riksdagen faktiskt för två av mina motionsförslag, vid samma votering. Det har aldrig hänt tidigare.

Den ena motionen handlar om åtgärder mot barnäktenskap, den andra om att Sverige inte ska godkänna polygama äktenskap som ingåtts utomlands. Jag anser att detta är två oerhört viktiga frågor att ta tag i, och en viktig del av svensk integrationspolitik. I Sverige ska vi inte acceptera vare sig barnäktenskap eller månggifte, och där måste lagstiftningen vara solklar.

I båda frågorna fanns ytterligare någon eller några enskilda motioner eller partimotioner med samma innebörd, och nu har vi fått riksdagens stöd för våra förslag. De tre rödgröna partierna reserverade sig mot motionerna, helt kort med motiveringen att man redan arbetar med frågorna på olika sätt. Riksdagens majoritet anser tvärtom att regeringen inte agerar tillräckligt i frågorna och beslutade därför idag om nedanstående två tillkännagivanden i Civilutskottets betänkande CU8:

Riksdagsmotion (4): Motverka kommuners/regioners utköp av chefer

Motion 2025/26:1719 av Jan Ericson (M), Motverka kommuners och regioners omfattande utköp av chefer Länk till motionen

Jag var den fjortonde mest flitiga att lämna in riksdagsmotioner i år

Riksdagsmotion (3): Granskning av medborgarskap beviljade efter 2000

Riksdagsmotion (2): Visselblåsarfunktion för statligt anställda

Motion 2025/26:1747 av Jan Ericson (M) Visselblåsarfunktion för statligt anställda

Riksdagsmotion (1): Sänkt stämpelskatt för lagfart och pantbrev

Motion 2025/26:348 av Lars Engsund och Jan Ericson (M) Sänkt stämpelskatt för lagfart och pantbrev

Presentation av årets riksdagsmotioner 2025-10-05

Kravet på hotelltillstånd avskaffas - ännu en av mina motioner går i mål

2024-10-14

Årets riksdagsmotioner

2024-10-11

Här är mina 14 motioner:

Jag står för 16 av årets 2.703 enskilda riksdagsmotioner

2023-10-05

Här är årets 16 motioner (vissa har jag skrivit tillsammans med m-kolleger):

Årets riksdagsmotioner

Min motion om folkräkning var en av dem som bifölls av riksdagen

Omröstning om några av mina och andras motionsförslag

Här är alla årets 89 riksdagsmotioner som jag har undertecknat

2021-10-06

Jag var tydligen en av de tio flitigaste motionsskrivarna i riksdagen

2021-10-06

Årets riksdagsmotioner inlämnade - det blev ett 90-tal från mig i år

2021-10-05

Tusentals barn "försvinner" - min riksdagsmotion uppmärksammas

Motionsframgång - förbud mot erkännande av utländska månggiften

2021-09-06

Nu avskaffar vi jämställdhetsmyndigheten

Riksdagen beslutade idag om förbud mot erkännande av barnäktenskap

60% av Sveriges kommuner har använt möljligheten till resultatutjämning

Regeringsförslag om resultatutjämningsfonder för kommunerna

Fullt rimligt att ålägga storbankerna begränsad kontanthantering

Riksdagen vill äntligen öppna för gårdsförsäljning av alkohol

Riksdagen biföll mina motioner mot barnäktenskap och månggifte

Motion 2025/26:1719 av Jan Ericson (M), Motverka kommuners och regioners omfattande utköp av chefer

Länk till motionen

Presentation av årets riksdagsmotioner

2025-10-05