Ericson i Ubbhult

Sverige behöver en ny ekonomisk politik

2022-09-05

I dag skriver jag tillsammans med Ulf Kristersson i Borås Tidning om behovet av en ny ekonomisk politik.

Snabbinkallad till tjänstgöring i Finansutskottet

2022-09-03

I dag fick vi besked om att riksdagen kallas in till tjänstgöring på måndag för att ta ett beslut med koppling till finansiell stabilitet. Det är regeringen som anser att läget är akut för energisektorn och att de behöver statliga garantier på flera hundra miljarder kronor.

Efter samtal mellan partiernas gruppledare idag beslutades det att det blir finansutskottet som får hantera frågan själva. Vi ska under måndagen hålla två utskottsmöten, ha en riksdagsdebatt och sedan kommer vi ensamma att tjänstgöra vid beslutet i Kammaren. Övriga riksdagsledamöter får fortsätta sin valrörelse som planerat. Eftersom jag är ledamot i finansutskottet är jag en av de fyra moderater som kommer att infinna mig i Stockholm för att tjänstgöra. Denna gång tar jag kampanjbilen till huvudstaden direkt från morgondagens kampanjande i Dalsjöfors utanför Borås. På måndag kväll kör jag hemåt igen för att hinna hem till debatten på gymnasieskolan i Tranemo på tisdagen.

Mer om förslaget och hur vi moderater ser på detta kommer på måndag, men några saker står redan klart. Regeringen utnyttjar frågan maximalt, kallar till en pressträff (hade räckt med ett pressmeddelande) och talar om att en "krigsvinter" väntar (möjligen en energikrisvinter, men Sverige är inte i krig). Statsministern hotar också med en ny finanskris, vilket avfärdas av både Riksbankschefen och chefen för Finansinspektionen. Att använda en europeisk energikris för att skrämma upp svenska väljare en vecka före valet är inget annat än politisk teater. Sedan kan såklart frågan i sig vara allvarlig och föreslagna åtgärder nödvändiga, mycket talar för det.

Sedan är ju regeringen i högsta grad medskyldig till att Sverige påverkas så mycket av en europeisk energikris - om man avvecklar svensk elproduktion och gör sig beroende av import av el när det är vinter och kallt skapar man förutsättningar för att Sverige ska drabbas hårt när energipriserna i EU stiger. För detta bär regeringen ett stort ansvar och det tänker vi påminna väljarna om.

Under måndagen återkommer jag med rapporter om vad som händer i frågan.

Moderaterna vill stärka hushållens motståndskraft mot stigande priser

2022-08-24

Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Det innebär ett tufft läge för svenska hushåll som redan är hårt pressade av höga elpriser, höga bränslepriser, stigande räntekostnader och allt högre matpriser. Moderaterna vill stötta hushållen genom att sänka skatten på arbete och bränsle och införa ett högkostnadsskydd för el.

Våra tydliga vallöften:

1. Nedsättning av drivmedelsskatterna måste förlängas åtminstone året ut, och reduktionsplikten måste lindras ordentligt.
2. Den överbeskattning som skett genom stora momsintäkter (okänt antal miljarder) och stora avgiftsintäkter för Svenska Kraftnät (minst 60 miljarder) ska återföras till elkunderna.
3. Vi vill sänka skatten på arbete och pension.
4. Vi säger nej till återinförd eller höjd fastighetsskatt, höjd skatt på sparande och "beredskapsskatt" på arbetsinkomster.

Debattreplik idag: Socialdemokraterna klarar inte att prioritera

2022-08-21

I dag har jag en debattreplik i Borås Tidning tillsammans med Ulrik Nilsson (riksdagskandidat) och Annette Carlson (kommunalråd i opposition i Borås):

(Klicka för läsbar storlek)

Tre moderata förslag för att värna arbetslinjen

2022-08-15

Siffrorna i föregående inlägg talar sitt tydliga språk. Läget efter åtta är med S-styre är riktigt allvarligt. Vi har EU:s fjärde högsta arbetslöshet och rekordhög långtidsarbetslöshet. Vi har också högre arbetslöshet än genomsnittet i EU, vilket aldrig hänt tidigare sedan Sverige gick med i EU. Vi har också 700.000 utrikes födda som inte kan leva på sin lön. Många av dem arbetar, men för lite för att kunna försörja sig själva.

Ovanpå detta har vi en hotande lågkonjunktur, snabbt stigande inflation, stigande räntor och snabbt stigande energipriser och livsmedelspriser. Hushållen kommer att utsättas för stora prövningar kommande år, och en ny regering behöver stärka hushållens motståndskraft. Lägre skatter på lön och pension och fler i arbete är två viktiga delar.

Vi har samtidigt stora behov, exempelvis att stärka situationen för pensionärer med låg pension, stärka rättssamhället och polisen och bygga ut försvaret. Ska allt detta lyckas måste vi få fler i arbete som betalar skatt i stället för att leva på bidrag och ersättningar.

Moderaterna presenterar tre skarpa förslag för att värna den arbetslinje som vi byggde upp under Alliansens åtta regeringsår:

1. Vi vill förstärka jobbskatteavdraget, med fokus på låga och medelstora inkomster. På det sättet får alla som jobbar sänkt skatt. För en vanlig löntagare sänks skatten med upp till 500 kr/månad. (Detta utöver de 390 kronor som skatten på arbete redan sänkts denna mandatperiod tack vare moderata förslag som röstats igenom i riksdagen).

2. Pensionärerna får skattesänkning i nivå med förstärkningen av jobbskatteavdraget.

• Det snabbaste sättet att stärka ekonomin för de pensionärer som har svårt att få ekonomin att gå ihop.

• Det ska löna sig att ha arbetat mer när man går i pension. Vårt förslag rättar till en del av de fel som pensionsöverenskommelsen mellan
S, C, V och MP skapade, där skillnaden i pension mellan dem som arbetat och inte arbetat minskade ytterligare.

3. Vi vill införa en tillfällig jobbpremie för alla långtidsarbetslösa för att fler ska gå från bidrag till arbete.
• Den som lämnar långtidsarbetslöshet för jobb ska få behålla 10 procent mer av lönen upp till 2 500 kronor per månad i maximalt 18 månader.

• Ökar incitamenten att gå från bidrag till arbete – det ska alltid löna sig mer att ta ett jobb.

Alla våra förslag är fullt finansierade. Bland annat genom minskat bistånd, volymmål för invandringen, effektivisering av statlig administration och avveckling av myndigheter, samt reformerad a-kassa, aktivitetsstöd, sjukförsäkring och flerbarnstillägg.

Sverige väntas få lägst tillväxt av alla EU-länder i år

2022-07-22

Så här illa är det alltså efter åtta år med S/MP-styre med stöd av V och C. Sverige väntas nu få allra lägst ekonomisk tillväxt av alla 27 länder i EU. Allt enligt EU-kommissionens sommarrapport. Jag berättar om fiaskot i Markbladet denna vecka.

Sverige väntas få EU:s lägsta ekonomiska tillväxt i år

2022-07-17

EU-kommissionens sommarrapport över det ekonomiska läget i medlemsländerna är en väldigt tråkig läsning för oss i Sverige. Enligt EU-kommissionens prognoser väntas Sverige i år få EU:s lägsta ekonomiska tillväxt.

Och som jag skrev i denna tweet häromdagen, under finanskrisen för drygt tio år sedan var det moderaterna som ledde regeringen, och som hade finansministerposten i form av Anders Borg. Då var Sverige ett av de länder som klarade finanskrisen allra bäst och som hade bäst tillväxt i EU. Man kan bara konstatera att dagens S-regering misslyckats även med den ekonomiska tillväxten.

Sedan tidigare vet vi att löftet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 också kom på skam. När det löftet uttalade av Stefan Löfven låg Sverige på 12:e plats av EU:s då 28 medlemsstater. I dag är det bara fyra länder i EU som har högre arbetslöshet än Sverige. Nu har Sverige också för första gången sedan vi gick med i EU 1995 högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Under den tid moderaterna ledde Sveriges regering hade vi alltid lägre arbetslöshet än EU-snittet.

Den som vill att Sverige ska tillhöra toppskiktet i EU när det gäller ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet bör se till att rösta för en ny moderatledd regering. Vi har visat tidigare att vi är betydligt bättre än Socialdemokraterna även på dessa områden.

Trist att den bästa budgeten inte vann

2022-06-22

Som väntat valde den politiske vilden Amine Kakabaveh att för sjätte gången rädda regeringen, och därmed vann regeringens vårdbudget med en rösts marginal vid dagens votering. Utfallet var trist för landets pensionärer, för polisen och för försvaret.

* Den vårbudget som M, KD, L och SD förhandlat fram hade, förutom en lika stort stöd som vänstersidan till den miljon pensionärer som har lägst pension, också förbättrat ekonomin för alla landets övriga 1,3 miljoner pensionärer. Nu får de inte en krona. Samtidigt blir det uppenbart för alla att det med vänsterstyre (S, C, V och MP) inte lönar sig att ha arbetat med låg lön - man får inte högre pension för det jämfört med dem som aldrig jobbat
* Polisen gick nu miste om en halv miljard extra som hade kommit väl till pass för att minska passköerna och förbättra polisens utrustning för att hantera kravaller och upplopp.
* Försvaret får nu vänta med den nödvändiga förstärkningen. Med vårt förslag hade vi snabbare nått målet om 2% av BNP till försvaret.

En tråkig dag på jobbet, men samtidigt en tydlig start på valrörelsen. De satsningar och skattesänkningar vi inte fick igenom idag kommer vi att återkomma till som vallöften.

I vänsterkoalitionens värld räknas bara vissa pensionärer

2022-06-14

Tyvärr blev det som befarat - oppositionens vårbudget föll vid omröstningen i kammaren. Detta efter att Socialdemokraterna avstod från att yrka på sin egen budget, varefter endast vår fanns kvar att ta ställning till. Och då röstade S, V, C och MP nej, och vi förlorade med en röst. Nu har vi alltså ingen vårbudget alls, men regeringen har aviserat att en ny vårbudget kommer att läggas på riksdagens bord på fredag denna vecka, Jag hoppas att pensionsfrågan då är tydligare reglerad och underbyggd än det slarviga utkast som presenterades i finansutskottet igår, och som vi avvisade (läs tidigare inlägg).

Vänstersidan valde alltså att
1. Gynna pensionärer som aldrig arbetat (varav stor del invandrade) men missgynna pensionärer som arbetat och slitit hela livet
2. Dra undan en halv miljard i extrasatsning på polisen

Detta tyckte alltså vänstersidan att vi skulle accepterat

2022-06-14

Här är den överenskommelse som presenterades i finansutskottet vid sittande justeringsmöte. Ingen beredning i enlighet med riksdagsordningen, ett väldigt vagt förslag, inga tabeller, ingen finansiering, och dessutom ett förslag som våra opolitiska tjänstemän ansåg strida mot riksdagsordningen och praxis för hur följmotioner på regeringens budgetpropositioner får göras. Jag tycker finansutskottets majoritet tog ett stort ansvar för ordning och reda och efterlevnad av grundläggande regler och principer när vi avfärdade detta hafsiga förslag.

Vårbudgeten fortfarande oklar - men vårt förslag kan vinna

2022-06-13

I dag har Finansutskottet justerat budgetförslaget från M-SD-KD-L. Det innebär att Finansutskottet har sagt ja till en budget som gör följande:

Stärker ekonomin för Sveriges alla pensionärer där de som har det sämst ställt får upp till 1000 kr/mån. Samtidigt värnar vi arbetslinjen och säkerställer att det har lönat sig att arbeta ett helt arbetsliv (se detaljerna i föregående inlägg).
Vi gör en riktad satsning för att få ner passköerna hos polisen.
Vi möjliggör ett fjärde vapenpaket till Ukraina så att de bättre kan stå emot den brutala ryska invasionen
Vi inleder en snabb och kraftfull upprustning av försvaret med sikte att nå en försvarsbudget som omfattar 2% av BNP till 2025.

Vid dagens möte i finansutskottet ville S-C-V-MP väcka ett nytt förslag rörande pensionerna. Trots att de gjort om det något så urholkar det arbetslinjen på liknande sätt som garantitillägget gör. Det betyder att det inte har lönat sig att arbeta ett helt arbetsliv.

Förslaget har också en stor brist. Förutom att förslaget kom in väldigt sent ifrågasatte Finansutskottets kansli om det nya förslaget låg inom ärendets ram. Skälet är att förslaget är dyrare än den regeringsproposition som låg på utskottets bord. Man kan bara följmotionera inom samma ram som regeringens förslag, om man vill lägga mer pengar krävs en ny proposition från regeringen, exempelvis om en extra ändringsbudget, och det har inte presenterats någon sådan. Dessa regler gäller för alla partier, och partierna har alltid tidigare respekterat detta - fram tills idag då plötsligt både S och C basunerar ut att vi "tänjer på reglerna", bedriver "paragrafrytteri" och "urholkar demokratin" bara för att vi avvisade det nya förslaget.

Att finansutskottets ordförande Åsa Westlund (S) på detta sätt ifrågasätter utskottets opolitiska kansli är allvarligt, och att landets justitieminister gör detsamma är helt oanständigt. Han om någon borde värna juridiken och regelverken som styr riksdagens arbete?

Det är som sagt viktigt att ha med sig att de regler som Finansutskottets kansli redogjorde för i dag gäller samma för alla partier och vi har alltid respekterat dessa regler och praxis, exempelvis när vi velat lägga förslag under pandemin när det har kommit extra ändringsbudgetar. Regeringen hade kunnat förhandla fram ett stöd för sin budget med V, C och MP redan innan de la fram budgeten, då hade detta inte varit ett problem för dem. Vi måste ha ordnade processer och respektera budgetregelverken när vi fattar beslut om skattebetalarnas pengar, och därför avvisade M-SD-KD-L försöket att ta upp det nya förslaget vid dagens möte.

Nu ligger finansutskottets beslut om budgetförslaget från M-SD-KD-L på riksdagens bord. Det är nu upp till S, V, MP och C hur man röstar i riksdagen. Framförallt måste C bestämma sig om man ska rösta på regeringens förslag (som alltså inte är den nya överenskommelse som regeringens gjort med C) eller om man ska släppa fram det beslut som Finansutskottet tog idag. Eftersom vårt förslag är bättre och gynnar alla pensionärer hoppas jag att det vinner. Tillsammans med de skattesänkningar för pensionärer från kommande årsskifte som finns med i vårt förslag satsar vi ju också betydligt mer pengar på pensionärerna än vad de rödgröna partierna gör.

Pensionsförslaget från M-SD-KD-L i repris

2022-06-13

Här kommer återigen en sammanfattning igen om det gemensamma förslaget till stärkta pensioner som M, SD, KD och L presenterade den 8 maj. Det är det förslag som nu har fått stöd i Finansutskottet och som riksdagen kommer att rösta om på onsdag.

Vårt gemensamma fyrpartiförslag innebär att alla 2,3 miljoner pensionärer får höjd nettopension, jämfört med bara 1 miljon med regeringssidans förslag. För de med lägst pension ger förslagen samma utfall, 1.000 kronor mer i handen varje månad. Vårt förslag innebär att det alltid lönar sig att ha arbetat jämfört med att inte ha gjort det, det är en viktig princip i det svenska pensionssystemet som vi vill värna.

Följande principer har varit vägledande för reformens utformning:

* Pensionärerna med allra lägst pension ska få mest. Det är idag för många som har en låg pension och alltför små marginaler i hushållsekonomin. Detta gäller inte minst äldre ensamstående kvinnor. Våra förslag har en tyngdpunkt på människor med låga pensioner.

* Alla pensionärer ska få högre pension. På den här punkten skiljer sig vårt förslag tydligt från Socialdemokraternas och Vänsterpartiets. De flesta pensionärer har en total pension under 20 000 kr per månad. Då är man mycket sårbar när kostnaderna ökar för el, drivmedel, mat och räntor. Våra fyra partier vill därför stärka ekonomin för samtliga Sveriges 2,3 miljoner pensionärer, inte bara för vissa. Med Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag skulle en majoritet av Sveriges pensionärer inte få en enda krona. .

* Det måste löna sig att ha arbetat. En av det svenska pensionssystemet allra viktigaste principer är att det finns en koppling mellan hur mycket man har arbetat och hur mycket man får i pension. Det är en viktig moralisk princip att arbete alltid ska löna sig. Men det är också en förutsättning för att pensionssystemet ska vara långsiktigt stabilt och hållbart. Bara arbete idag kan ge resurser till pensioner imorgon. Socialdemokraternas och Vänsterpartiets illa utformade ”garantitillägg” minskar tvärtom kopplingen mellan arbete och pensionen och leder i vissa fall till att pensionen faktiskt blir lägre om man arbetar ytterligare ett år. Därför har tillägget kritiserats hårt, av såväl Pensionsmyndigheten och IFAU som av TCO, SACO och till viss del även av LO. Därtill gör garantitillägget att pensionssystemet blir ännu mer svårbegripligt för folk.

För oss är slutsatsen uppenbar: regeringens förslag är dåligt och måste stoppas. Vi har istället enats om ett paket som bygger på sundare principer inom ramen för dagens pensionssystem:

1. Höjt grundskydd. Garantipensionen höjs med 600 kr/månad, för alla med en allmän pension under 14 000 kr/månad. Förslaget kostar 3,7 miljarder kronor per år. Vi höjer samtidigt konsumtionsstödet i bostadstillägget med 350 kr (för ensamboende, 175 kr för sammanboende) till en kostnad av 1,4 miljarder kr. Båda förslagen ska införas i oktober i år. Detta är utöver den höjning på 200 kronor som genomförs nu i augusti tack vare att oppositionens budget vann i höstas.

2. Sänkt skatt på pension. Skatten på pension sänks för alla, och med 200 kr per månad för de med en total pensionsinkomst över 14 000 kr per månad från första januari 2023. Sänkningen minskar offentliga sektorns inkomster med 6 miljarder kronor per år.

3. Inför en ”gas” i pensionssystemet. Det samlade överskottet i pensionssystemet är nu 1 200 miljarder kronor och tillgångarna är 12 procent större än skulderna. Och prognoserna pekar på att överskottet kommer växa. Sedan tidigare finns det en ”broms” i pensionssystemet om tillgångarna på grund av dåliga tider är för låga. Men trots förslag från tidigare utredningar finns inte motsvarande ”gas” som ökar pensionerna om tillgångarna blir stora i goda ekonomiska tider. Vi har nu enats om att en sådan gas bör införas så fort som möjligt. En sådan reform skulle, när tillgångarna i pensionssystemet är mer än 10 procent högre än skulderna, ge flera hundra kronor mer i månaden för en pensionär i vanliga inkomstlägen. Det skulle kosta 3,3 miljarder kronor per år.

Sammantaget är detta en reform som fullt utbyggd omfattar 14,4 miljarder kronor (jämfört med regeringens förslag som totalt omfattar ca 9,4 miljarder). Vårt förslag ger 1000 kr mer i månaden för en ensamstående garantipensionär, och 400 kr mer i månaden för en genomsnittlig pensionär. Och vi upprätthåller arbetslinjen även i pensionssystemet och värnar dess grundprinciper. Det ska alltid löna sig att jobba, att vilja jobba – och att ha jobbat.

Maktskiftespartierna presenterar gemensamt pensionsförslag

2022-05-08

Lagom till kvällens partiledardebatt i Svt presenterade vi i M, KD, SD och L ett gemensamt motförslag till S-V-MP:s förslag om höjda pensioner för vissa grupper.

Vårt gemensamma fyrpartiförslag innebär att alla 2,3 miljoner pensionärer får höjd nettopension, jämfört med bara 1 miljon med regeringssidans förslag. För de med lägst pension ger förslagen samma utfall, 1.000 kronor mer i handen varje månad. Vårt förslag innebär att det alltid lönar sig att ha arbetat jämfört med att inte ha gjort det, det är en viktig princip i det svenska pensionssystemet som vi vill värna.

Följande principer har varit vägledande för reformens utformning:

* Pensionärerna med allra lägst pension ska få mest. Det är idag för många som har en låg pension och alltför små marginaler i hushållsekonomin. Detta gäller inte minst äldre ensamstående kvinnor. Våra förslag har en tyngdpunkt på människor med låga pensioner.

* Alla pensionärer ska få högre pension. På den här punkten skiljer sig vårt förslag tydligt från Socialdemokraternas och Vänsterpartiets. De flesta pensionärer har en total pension under 20 000 kr per månad. Då är man mycket sårbar när kostnaderna ökar för el, drivmedel, mat och räntor. Våra fyra partier vill därför stärka ekonomin för samtliga Sveriges 2,3 miljoner pensionärer, inte bara för vissa. Med Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag skulle en majoritet av Sveriges pensionärer inte få en enda krona. .

* Det måste löna sig att ha arbetat. En av det svenska pensionssystemet allra viktigaste principer är att det finns en koppling mellan hur mycket man har arbetat och hur mycket man får i pension. Det är en viktig moralisk princip att arbete alltid ska löna sig. Men det är också en förutsättning för att pensionssystemet ska vara långsiktigt stabilt och hållbart. Bara arbete idag kan ge resurser till pensioner imorgon. Socialdemokraternas och Vänsterpartiets illa utformade ”garantitillägg” minskar tvärtom kopplingen mellan arbete och pensionen och leder i vissa fall till att pensionen faktiskt blir lägre om man arbetar ytterligare ett år. Därför har tillägget kritiserats hårt, av såväl Pensionsmyndigheten och IFAU som av TCO, SACO och till viss del även av LO. Därtill gör garantitillägget att pensionssystemet blir ännu mer svårbegripligt för folk.

För oss är slutsatsen uppenbar: regeringens förslag är dåligt och måste stoppas. Vi har istället enats om ett paket som bygger på sundare principer inom ramen för dagens pensionssystem:

1. Höjt grundskydd. Garantipensionen höjs med 600 kr/månad, för alla med en allmän pension under 14 000 kr/månad. Förslaget kostar 3,7 miljarder kronor per år. Vi höjer samtidigt konsumtionsstödet i bostadstillägget med 350 kr (för ensamboende, 175 kr för sammanboende) till en kostnad av 1,4 miljarder kr. Båda förslagen ska införas i oktober i år.
Detta är utöver den höjning på 200 kronor som genomförs nu i augusti tack vare att oppositionens budget vann i höstas.

2. Sänkt skatt på pension. Skatten på pension sänks för alla, och med 200 kr per månad för de med en total pensionsinkomst över 14 000 kr per månad från första januari 2023. Sänkningen minskar offentliga sektorns inkomster med 6 miljarder kronor per år.

3. Inför en ”gas” i pensionssystemet. Det samlade överskottet i pensionssystemet är nu 1 200 miljarder kronor och tillgångarna är 12 procent större än skulderna. Och prognoserna pekar på att överskottet kommer växa. Sedan tidigare finns det en ”broms” i pensionssystemet om tillgångarna på grund av dåliga tider är för låga. Men trots förslag från tidigare utredningar finns inte motsvarande ”gas” som ökar pensionerna om tillgångarna blir stora i goda ekonomiska tider. Vi har nu enats om att en sådan gas bör införas så fort som möjligt. En sådan reform skulle, när tillgångarna i pensionssystemet är mer än 10 procent högre än skulderna, ge flera hundra kronor mer i månaden för en pensionär i vanliga inkomstlägen. Det skulle kosta 3,3 miljarder kronor per år.

Sammantaget är detta en reform som fullt utbyggd omfattar 14,4 miljarder kronor. Den ger 1000 kr mer i månaden för en ensamstående garantipensionär, och 400 kr mer i månaden för en genomsnittlig pensionär. Och vi upprätthåller arbetslinjen även i pensionssystemet och värnar dess grundprinciper. Det ska alltid löna sig att jobba, att vilja jobba – och att ha jobbat.

Tack vare M är drivmedelspriset 2 kronor lägre än det annars skulle varit

2022-05-05

Idag skriver jag tillsammans med Elisabeth Svantesson i Borås Tidning. Tack vare oss moderater har nu bensin och dieselpriset blivit nära 2 kronor lägre per liter än vad det annars skulle ha varit. Detta var första steget i vårt trestegsprogram för att sänka priset med ca 5 kronor per liter som finansutskottet tog beslut om.

De två ytterligare stegen återstår och där ligger vi på regeringen för att de ska agera så snabbt som möjligt. Senast idag på finansutskottets sammanträde begärde vi en redogörelse från regeringen i närtid om hur det går med de två återstående delarna.

M, KD, SD och L har enats om en gemensam vårbudgetmotion

2022-05-03

I dag meddelar M, SD, KD och L att vi har enats om ett gemensamt svar på regeringens vårdbudget/vårändringsbudget. Vi har ett gemensamt fokus på trygghetsfrågorna - att rusta polisen och försvaret. Och med detta visar vi också att våra fyra partier kan enas om viktiga frågor när det är skarpt läge, trots att vi är fyra olika partier med olika syn på ett antal frågor.

Riksdagen röstade ja till moderaternas förslag om sänkt drivmedelsskatt

2022-04-07

Nyss sa riksdagen med mycket bred majoritet ja till de förslag om sänkt drivmedelsskatt som Moderaterna fått stöd för i finansutskottet.

Tillfälligt sänkt energiskatt: Bara MP röstade nej.
Begära undantag hos EU för slopad energiskatt: Bara MP röstade nej.
Justering av reduktionsplikten: Bara C och MP röstade nej.

Kom ihåg det nästa gång du tankar.

Debatt om kommunala frågor

2022-03-30

I dag började jag dagen med en debatt med finansutskottet om kommunala frågor.

Jag ägnade första delen av mitt anförande åt den nya hotande flyktingkrisen som kan bli dubbelt så svår som den 2015/16, och påpekade att staten inte ger några riktlinjer eller berättar hur kommunerna ska få täckning för sina kostnader för ett enormt stort flyktingmnottagande från Ukraina. Om vi inte hanterar dessa frågor kommer allt annat att sakna betydelse för kommunerna under överskådlig tid.

Den andra delen av anförandet ägnade jag åt mer långsiktiga kommunala frågor, efter pandemin, flyktingkrisen och kriget i Ukraina. Det handlar om att prioritera klokt, att kommunerna måste ta stort eget ansvar för att öka skatteintäkterna genom ett bra näringslivsklimat så att fler kommer i arbete, samt att både stat och kommuner måste prioritera klokare hur skattepengarna används.

Moderaterna är en garant för att frigöra mer pengar till kommunernas välfärd, regionernas sjukvård, polisen, rättsväsendet och försvaret, samtidigt som vi sänker skattetrycket. Det går om man prioriterar rätt saker i statens budget. Om höga skatter vore en garant för en god välfärd och trygghet skulle vi inte ha några problem – vi har redan världens nästan högsta skattetryck. Problemet är inte att det saknas pengar, utan hur pengarna används. Våra skattepengar går helt enkelt för lite till välfärden och för mycket till annat.

Här är hela mitt anförande på ett ungefär. Det blev lite spontana tillägg, inte minst om vänstersidans svartmålning av fristående aktörer inom skola och omsorg, där jag också fick en efterföljande replikrunda med Socialdemokraternas talare. Hela debatten går att se i videon ovan.

Jag frågade statsministern om Anderssonpriserna på drivmedel

2022-03-29

I samband med statsministerns återrapport till EU-nämnden idag från mötet i Europeiska Rådet passade jag på att ställa en fråga till henne om "Putinpriserna" på el och energi. Jag konstaterade att Sverige redan före kriget i Ukraina hade världens högsta dieselpriser och bland de 4-5 högsta bensinpriserna. Detta på grund av svenska skatter. Jag konstaterade också att för varje krona världsmarknadspriset stiger tar staten in 25% till i moms. Staten tjänar massor på stigande drivmedelspriser, elpriser och livsmedelspriser. Jag tycker det är hög tid att denna vinst betalas ut till svenska folket i form av lägre skatter på energi. Jag frågade helt enkelt statsministern vad hon och regeringen tänker göra åt "Anderssonpriserna" på el och drivmedel?

Här är våra debattinlägg i sin helhet (det blev ett litet avbrott från min sida mitt i min första replik i samband med att min mikrofon slocknade och jag var osäker på om det jag sa hördes....). Inlägget är det sista i debatten (scrolla ned i högra kolumnen).

Andra EU-länder sänker skatter och moms kraftigt på energi och drivmedel

2022-03-28

I går helgen kom den tråkiga nyheten att statsministern vid senaste EU-toppmötet lyfte frågan om dispens för Sverige att tillfälligt avskaffa hela energiskatten på drivmedel. Men uppgav efteråt att hon "mötte motstånd". Detta är en skatt som Socialdemokraterna inte vill avskaffa. Man undrar ju hur energiskt statsministern argumenterade för frågan? Kanske så här?

"Inte skulle väl övriga medlemsstater godkänna om Sverige slopade energiskatten? Nej jag tänkte väl det".

Okej, jag vet inte hur hon argumenterade, jag medger det. Men med tanke på hur illa S-regeringens ministrar argumenterat när det gäller EU:s återhämtningsfond, EU:s budget, den sociala pelaren, EU:s minimilöner, taxonomin och en del annat så vet vi av erfarenhet att den svenska regeringen inte är särskilt framgångsrika med att ta tillvara svenska intressen i EU. Att man skulle klara det när det gäller drivmedelsskatterna vore en överraskning.

Det märkliga är samtidigt att andra EU-länder genomför sänkning av både skatter och moms på drivmedel och energi. Bland dem jag känner till finns Nederländerna, Spanien och Portugal samt Polen. Om dessa EU-länder kan göra det borde väl Sverige också kunna? Det är något jag just nu lägger mitt fokus på. Det är något som inte stämmer.

Moderat framgång med förslaget om sänkt kostnad för diesel och bensin

2022-03-17

I dag vid finansutskottets möte visade det sig att vi verkar få oväntat starkt stöd för våra förslag som skulle kunna leda till sänkt dieselkostnad med ca 5 kronor per liter och sänkt bensinpris med ca 4 kronor per liter.

Vårt förslag fick vid dagens beredning stöd av SD, KD, L och efter ett litet tillägg även av V (samt vad gäller punkt 1-2 sannolikt stöd av C). Det betyder att vi samlat en majoritet i riksdagen för vårt förslag och det tillägg som V ville ha. Så här ser nu förslaget ut som kommer att klubbas nästa vecka om allt löper på som det ska (mina kommentarer i kursiv stil under varje förslag):

Vi föreslår att riksdagen tillkännager regeringen följande:

1.       Att snarast sänka energiskatten så att den för diesel når EU:s miniminivå under tre månader. Energiskatten på bensin bör sänkas i lika stor utsträckning.

(Detta är den del av förslaget som går att göra snabbast, det räcker med ett riksdagsbeslut så kan det träda ikraft direkt.)

2.       Att snarast möjligt begära undantag av EU-kommissionen från bestämmelserna i EU:s energiskattedirektiv, och andra berörda direktiv, för att helt kunna ta bort energiskatten på diesel under tre månader. Energiskatten på bensin bör sänkas i lika stor utsträckning.

(Detta förslag skulle i normala fall kunna ta tid att få igenom i EU, men med tanke på att alla länder i EU just nu drabbats av samma prischock på drivmedel, och att EU visat förvånansvärt stor enighet och förmåga att ta snabba beslut i frågor som rör kriget i Ukraina och dess effekter, borde det kunna gå snabbt att införa en tillfällig möjlighet att slopa energiskatten helt om regeringen driver kravet tydligt gentemot EU-kommissionen)

3.       Att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om hur nivåerna för inblandning av biodrivmedel tillfälligt kan justeras för att åstadkomma sänkta drivmedelspriser under innevarande år, i samråd med drivmedelsleverantörer och andra berörda aktörer. Samt att vid behov återkomma med förslag på ekonomisk kompensation till lantbruket till följd av förslaget.

(Detta är rent tekniskt lite komplicerat, men efter samråd med drivmedelsföretagen har vi fått beskedet att det är fullt genomförbart i närtid)

4. Regeringen ska skyndsamt utreda hur ett system skulle kunna utformas för att överföra risken för prischocker för bränsle vid kris från hushåll och företag till staten.

(Detta var ett förslag från Vänsterpartiet som vi och övriga partier som stödjer vårt förslag accepterade. Det påverkar inte drivmedelskostnaderna idag, men kan lägga en ram för hur man kan hantera liknande problem i framtida kriser)

För oss moderater är det en sak som är extra viktig nu, och det är att dessa åtgärder ger snabb effekt. Regeringen har presenterat ett betydligt svagare förslag (1,30/liter samt en tusenlapp i engångskostnad till varje bilägare). De har dock inte presenterat något skarpt förslag till riksdagen, och de svajar också kring när deras förslag kommer att genomföras. Vi anser inte att svenska bilister, åkerier, lantbrukare och alla andra som drabbas av höga drivmedelspriser kan vänta. Det behövs snabba åtgärder. För oss är ett ikraftträdande 1 maj en högst rimlig målsättning, men ett första steg enligt punkt ett ovan kunde nog genomföras ännu snabbare om bara viljan fanns.

Omöjligt för flyktingar att växla ukrainsk valuta till svenska kronor

2022-03-17

EU:s så kallade massflyktdirektiv innebär, som jag tidigare berättat, att ukrainska flyktingar har rätt att resa in i alla EU-länder utan visum, och få uppehållstillstånd i ett år, som sedan kan förlängas till tre år. De behöver inte söka asyl. Under den tid de bor i Sverige har de rätt att arbeta, och målet är att de i största möjliga utsträckning ska försöka försörja sig själva. Vid behov kan de dock få hjälp med boende och en låg ersättning (samma regler som för asylsökande).

Många som lämnade Ukraina under mer ordnade förhållanden, tex i början av kriget, eller som flyr från delar av Ukraina där det inte pågår strider, har kunnat planera och organisera sin flykt. De har ofta också tagit med sig sina besparingar i form av ukrainska sedlar som de tagit ut innan de lämnade Ukraina. Med dessa pengar har de räknat med att kunna försörja sig den första tiden som flyktingar, eller rent av bekosta eget boende för en tid.

I början när antalet flyktingar som anlände till Sverige var begränsat, kunde de växla sina ukrainska hryvnia till svenska kronor. Men efterhand som allt fler har kommit till Sverige och kriget fortsatt har banker och växlingskontor blivit oroliga över hur de ska bli av med alla ukrainska sedlar, samt att det blivit allt svårare att sätta ett marknadspris på ukrainsk valuta. Valutan i ett land som delvis är ockuperat, och där huvudstaden står under attack blir av naturliga skäl instabil.

Till detta kommer att de ukrainska flyktingarna inte har en formell bosättning och därmed inte finns i folkbokföringen. De har därmed också svårt att öppna ett bankkonto - vilket behövs om man ska kunna försörja sig själv genom eget arbete.

Vid finansutskottets möte idag hade vi besök av Finansinspektionen som redogjorde för hur kriget i Ukraina påverkar Sverige och den finansiella stabiliteten enligt deras bedömning. Då nämndes i förbigående även problemen för ukrainska flyktingar att växla sedlar och får möjlighet att öppna bankkonton i Sverige. Jag har även kollat runt bland växlingskontoren och haft andra kontakter som bekräftar att det idag i princip är omöjligt att växla ukrainsk valuta i Sverige. Sannolikt är det samma sak i andra länder i Europa.

Detta medför att flyktingarna, oavsett hur stora sedelbuntar de har, i praktiken saknar tillgångar och får svårt att ta ett arbete. De behöver då i stället samhällets stöd för sin försörjning. I stället för att kunna ordna eget boende och köpa egen mat hänvisas man till hjälp från landsmän i Sverige, eller till hjälp med boende och försörjning från Migrationsverket. Detta bedömer i vart fall jag kommer att driva upp kostnaderna för flyktingmottagandet dramatiskt.

Det som skulle behövas idag är att man löser problemet snabbt när det gäller möjligheten att öppna ett bankkonto i Sverige. Vi behöver också - nationellt eller på EU-nivå - lösa problemet med att ställa en växelkurs på ukrainsk valuta. Antingen mot svenska kronor eller ännu hellre mot Euro, vilket skulle fördela risken på hela Euroområdet. Ukraina är ett stort land som före kriget hade ca 44 miljoner invånare. Idag är väl uppskattningsvis minst 40 miljoner kvar. Stora delar av landet fungerar och valutan används som vanligt i huvuddelen av Ukraina. Valutan är med andra ord trots kriget knappast värdelös, och det borde inte vara helt omöjligt att ställa en fungerande växlingskurs på den.

Hur man än hanterar detta blir det rimligen billigare för EU och medlemsstaterna att garantera en viss krus på ukrainsk valuta och därmed ge flyktingar möjlighet till viss självförsörjning, än att tvingas försörja alla flyktingar med skattemedel för att de helt saknar tillgångar oavsett hur mycket ukrainska sedlar de har tagit med sig hemifrån.

Jag föreslog vid dagens sammanträde i finansutskottet att vi ska ta upp denna fråga till fortsatt diskussion. Detta är viktigt för den enskilde flyktingen, men det är också viktigt för att hålla nere kostnaderna för det svenska flyktingmottagandet.

Vi behöver ingen ny "beredskapsskatt"

2022-03-10

I dag meddelade regeringen (efter att ha avfärdat alla tidigare initiativ från moderaterna och andra partier om att stärka försvaret ytterligare) att man vill öka försvarsbudgeten till 2% av BNP, alltså den nivå som Nato i praktiken kräver. Visserligen lite oklart vilken tidshorisont vi talar om, men det är ändå ett steg i rätt riktning.

Mindre lyckat är finansminister Dambergs hot om en ny "beredskapsskatt" för att finansiera försvaret. Att ens komma med en sådan tanke i landet med världens nästan högsta skatter är häpnadsväckande. Många länder i vår närhet har både större försvarsbudget, lägre skatter och minst lika bra välfärd. Man kan inte låta bli att tolka in ett utslag av sossarnas ständiga längtan efter att höja skatter.

Sossarnas ”beredskapsskatt” är faktiskt rent trams och helt onödigt. Vi ska alltså höja försvarsutgifterna från 1,26% till 2% av BNP. Biståndet är idag ca 1,1% av BNP. Sänk det till 0,36% så är försvarssatsningen fullt ut finansierad. I detta läge går Sverige först.

Dessutom är statsbudgeten full av andra felprioriterade utgifter. Det finns väldigt gott om pengar till både viktiga saker och sänkt skatt om man bara prioriterar!

Moderaterna drev på för att få krisstöden på plats igen

2022-01-07

I dag skriver jag tillsammans med Elisabeth Svantesson i Borås Tidning om hur viktigt det är att vi återigen fått krisstöden på plats för att stötta de företag och branscher som nu återigen drabbas hårt av pandemirestriktionerna. Vi får såklart hoppas att stöden inte behöver utnyttjas lika mycket och lika länge som förra vågen av pandemin och att vi nu ser ljuset i tunneln, men politiken måste alltid ligga steget före så att arbetsgivare vet vad som gäller och inte säger upp personal "för säkerhets skull". Moderaterna tog initiativet i finansutskottet till att återstarta krisstöden, och har nu fått med sig samtliga partier på detta.

Ibland får jag frågan varför vi moderater tvingar fram bra politik i riksdagen som sedan S-regeringen kan ta åt sig äran för. Frågan är inte orimlig, särskilt inte ett valår, och det hade kanske varit bättre rent partitaktiskt att låta regeringen föra en sämre politik som skadar dem politiskt. Fast jag tycker nog ändå att det är viktigare att försöka göra bra saker för svenska folket, även om det kanske inte alltid belönas med ökat väljarstöd för oss moderater. Samtidigt inser jag att Socialdemokraterna nog aldrig skulle gjort så om de varit i opposition.

Höstens två sista debatter i finansutskottet

2021-12-16

I dag representerade jag moderaterna i finansutskottets två sista debatter före juluppehållet.

I mitt första anförande var mitt fokus på den budget som moderaterna förhandlat fram tillsammans med SD och KD, och de viktigare ändringarna vi gjort i regeringens budgetproposition, och särskilt det som berör kommunerna. Jag kritiserade också Socialdemokraternas försök att ta avstånd från sin egen misslyckade politik - samtidigt som man tror sig kunna lösa problemen med mer av samma misslyckade politik.

Här är videoupptagningen av hela debatten.
Här går det även att läsa hela mitt anförande i denna debatt.

Mitt andra anförande handlade det om de svenska kostnaderna för EU-medlemskapet, och vår moderata kritik mot att regeringen inte tillräckligt engagerat försvarar svenska intressen vid förhandlingar i EU. Jag passade även på att i slutet av anförandet peka på att vårt EU-medlemskap inte bara handlar om pengar utan också om andra grundläggande värden, och varnade för hur pandemin ställt allt detta på sin spets. Här ett utdrag från mitt anförande i denna del:

"När det gäller EU blir det ofta mycket diskussioner om budget och pengar. Det blir lätt att man glömmer de grundläggande värden och tankar som var grunden för att EU bilades. Det handlar om synen på det öppna demokratiska samhället, yttrandefriheten, fria val, fri press, medborgerliga fri- och rättigheter och politikens respekt för medborgarna. Men också om samarbete i stället för protektionism och överdriven nationalism.

Pandemin har de senaste åren ställt allt detta på hårda prov. Många medborgare i EU upplever en stor trötthet och frustration över begränsningar, restriktioner och nu även kring frågan om vaccinpass eller covidpass och andra krav för att få leva ett normalt liv och röra sig fritt i sitt eget land, eller resa inom EU. Många åtgärder slår direkt mot den egna ekonomin, både för privatpersoner och företag. I flera EU-länder ser vi en förfärande utveckling med lagstiftade vaccintvång, något som enligt min mening knappast hör hemma i ett civiliserat samhälle. Men vi ser även indirekta vaccintvång i många länder, där medborgare som inte vaccinerar sig i vissa fall får sina liv och sin möjlighet till försörjning begränsade på ett orimligt sätt. Även i Sverige finns en sådan diskussion, även om svenska myndigheter varit försiktiga med att ta till krav på vaccinationspass.

Samtidigt har vi under pandemin sett oroväckande tecken på protektionism och missriktade nationella åtgärder som skadat sammanhållningen i EU. I dag inser nog de flesta att EU bäst bekämpar olika hot genom samarbete, inte genom stängda gränser.

Politikerna, både nationellt och i EU-parlamentet, borde rimligen se som sin huvuduppgift att försöka motverka splittring och hålla samman både sina egna länder och EU under den pågående krisen. Just nu går tyvärr utvecklingen i en helt annan riktning. Jag är djupt bekymrad över vart vårt land och andra EU-länder är på väg. Diskussionerna om olika restriktioner och krav på vaccinpass bygger mycket på känslor. Tonen i samhällsdebatten är stundtals mycket hård och oresonlig, och enskilda människor och företag utövar påtryckningar mot varandra, exempelvis för eller mot vaccinering. I många länder genomförs omfattande demonstrationer och ibland urartar dessa till sammandrabbningar med polis eller motdemonstranter. Igår kom nyheten om ett planerat mord på en tysk politiker med koppling till politiska beslut om pandemirestriktioner. Konspirationsteorier kring såväl pandemins existens som vaccinens effekt undergräver samtidigt förtroendet för både politiker och myndigheter. Ovanpå detta finns en principiell diskussion om hur krav på vaccinpass i olika sammanhang går att förena med grundläggande mänskliga fri och rättigheter. Följderna av allt detta är svåra att överblicka, men jag tror tyvärr det kommer ta lång tid att läka såren.

En samhällskris möter vi gemensamt med respekt och omtanke. Gärna också med kärlek till våra medmänniskor. Inte uppdelade i två läger. Inte polariserade, rädda och hatiska mot varandra. Om jag får framföra en önskan inför jul och nyår är det att människor visar respekt för varandras åsikter och inser att vi är en och samma mänsklighet som tillsammans måste hantera den pågående pandemin. Jag hoppas också att beslutande politiker inser att det är i en kris som politiken provas, och det är då man måste klara att stå upp för mänskliga fri och rättigheter och inte inskränka människors frihet mer än absolut nödvändigt."

Här är videoupptagningen av hela debatten.
Här går det även att läsa hela mitt anförande i denna debatt.

Vad ville socialdemokraterna ha makten till?

2021-12-16

I dag har vi denna debattreplik till Socialdemokraterna i Borås Tidning. En del av innehållet är detsamma som det jag anförde i en av mina två riksdagsdebatter idag.

Skriver i Markbladet idag

2021-12-08

Moderaterna tar på nytt initiativet i krispolitiken

2021-12-04

Pandemin är tyvärr inte alls över, även om det ännu är oklart om den ökade smittspridningen verkligen leder till fler fall av allvarlig sjukdom, eller om det kanske bara är en mer smittsam men mer harmlös virusmutation. Vi får avvakta och se, men myndigheterna varnar för att det kan bli fråga om att återinföra en del av de restriktioner som vi hade förra vintern och våren om läget förvärras. Exempelvis restriktioner som innebär glesare med besökare på restauranger, publiktak på evenemang och annat som allvarligt skadar företagens lönsamhet och riskerar de anställdas jobb.

När restriktionerna infördes första gången fick regeringen hård kritik för att man saknade en plan för hur jobb och företag skulle skyddas. Det var moderaterna som tillsammans med andra partier tog fram och drev igenom många av krisstöden eftersom regeringen inte agerade.

Nu gör vi det igen. På finansutskottets sammanträde i torsdags la vi moderater fram ett förslag för att rädda jobb och företag om regeringen inför nya restriktioner. Vårt krav är att man vid ett sådant beslut om nya restriktioner samtidigt ska presentera de krisstöd man avser att erbjuda företagen och deras anställda. Vi får inte återigen hamna i en period av osäkerhet under vilket företagen för säkerhets skull stänger ned och säger upp sin personal. Det måste vara tydligt från början vad som gäller.

Det vore också rimligt att diskutera tillfälligt återinförande av den slopade karensdagen för att underlätta ekonomiskt för dem som måste vara hemma från jobbet för att minska smittspridningen.

Nu ska finansutskottet hantera frågan, och vi hoppas att det än en gång ska gå att samla majoritet för vårt förslag. Politikens uppgift är att ligga lite före utvecklingen och ha hög beredskap - inte komma efteråt med åtgärder när det redan är för sent.

Vi fem moderater i finansutskottet samlade i riksdagens kammare. Jag, Sofia Westergren, Edward Riedl, Elisabeth Svantesson och Magdalena Schröder.

Mitt anförande i gårdagens debatt om höständringsbudgeten

2021-11-25

I går hölls dels den stora budgetdebatten om budgeten för kommande år (där M-KD-SD-budgeten sedan vann vid omröstningen), dels en efterföljande debatt om den så kallade höständringsbudgeten. Den sistnämnda innehåller de förändringar regeringen vill göra för innevarande år för att korrigera politiken eller bara få årets budget att gå ihop med plus och minus. Normalt är det mest tekniska mindre förändringar, men årets höständringsbudget var mer omfattande, bland annat till följd av kostnader för pandemin riksdagen fattat beslut om tidigare. Men det fanns också en mycket stor post på 9 miljarder extra i kostnader som avser den svenska EU-avgiften. Jag kommenterade det här den 29 oktober.

Jag ansvarade för denna budgetdebatt för moderaternas räkning. Utöver den stora kostnadsökningen för EU-avgiften använde jag en del av tiden åt att konstatera att regeringen misslyckats med så många saker att ingen höständringsbudget i världen kan justera detta, samt påpekade att nuvarande s-partiledaren Magdalena Andersson är en av dem som bär huvudansvaret för regeringen Löfvens misslyckanden. Den som läste min debattartikel i Borås Tidning häromdagen känner igen mycket därifrån. Nedan följer hela mitt inlägg från riksdagens videoupptagning (klicka på bilden och sedan på mitt namn).

Riksdagen röstade igenom vår budget - och statsministern avgick

2021-11-24

Det blev en historisk dag i Sveriges Riksdag idag. Först röstade vi om statsminister, och Magdalena Andersson lyckades passera nålsögat med en rösts marginal. 174 ledamöter röstade nej, det krävdes 175 för att stoppa henne. Hon kunde tillträda tack vare passivt stöd från V och C.

Därefter hade vi den långa budgetdebatten där M, KD och SD:s framförhandlade budgetalternativ stod som huvudförslag. Det är första gången i den moderna politiska historien som en oppositionsbudget varit huvudförslag från finansutskottet. Vi vann också voteringen och Sverige styrs nu med vår budget kommande år. Det betyder att vi gjort förbättringar på över 20 miljarder jämfört med regeringens budgetproposition.

Bland våra ompriopriteringar märks särskilt mer pengar till polis och rättsväsende, mer pengar till sjukvården och skolan, sänkt skatt för löntagare och pensionärer, höjda bostadstillägg till pensionärer med låg inkomst, sänkt drivmedelsskatt och mer pengar till elektrifiering av fordonsflottan.

Sedan kom så beskedet att Miljöpartiet lämnar regeringen. Saknade av få skulle jag gissa. Och sedan avgick den nyvalde statsministern Magdalena Andersson efter bara sju timmar på posten. En politisk dag som går till historien.

Jag skildrade dagen i några twitterinlägg:

Samma gamla S-politik oavsett partiledare

2021-11-23

Skriver i Borås Tidning idag.

Spännande politisk vecka

2021-11-22

Idag flög jag upp till huvudstaden redan på morgonen för att inleda en spännande politisk vecka. Dagens första intressanta händelse var beskedet klockan 12 att S och V inte kunnat enas om budgeten. Därefter kom beskedet att talmannen kallade till presskonferens klockan 13.15, där han meddelade att han kommer att föreslå Magdalena Andersson som statsminister för omröstning på onsdag morgon. Detta trots att det idag saknas stöd för Andersson i riksdagen. Jag tog några bilder vid den medialt mycket välbesökta presskonferensen:

En stund senare, klockan 14, samlades vi i finansutskottet för att klubba årets statsbudget. Den framförhandlade budgeten mellan M, KD och SD hade starkast stöd och klubbades igenom som finansutskottets huvudalternativ till budgetomröstningen på onsdag eftermiddag. Regeringen tvingades reservera sig till förmån för sin egen budgetproposition.

Alldeles nyss, klockan 15, höll så Vänsterpartiledaren Nooshi Dadgostar en egen presskonferens där hon meddelade att om inte V får en budgetöverenskommelse med regeringen före onsdag kommer man att rösta nej till Magdalena Andersson som statsminister på onsdag morgon.

Samtidigt har ju Centerpartiet tidigare envist villkorat sitt stöd till regeringens budget med att man inte får budgetförhandla med Vänsterpartiet.

Det är med andra ord upplagt för en fortsatt mycket spännande vecka i riksdagen.

M, KD och SD överens om en alternativ budget

2021-11-16

I dag meddelade vi på finansutskottets möte att M, KD och SD kommit överens om ett budgetalternativ som vi ställer mot regeringens budget. Vi omfördelar 20 miljarder till andra ändamål.

Vi skrotar bland annat familjeveckan, tar bort regeringens konstiga förvärvsavdrag, stoppar anvisningar till nya extratjänster, avskaffar byggsubventionerna, stoppar anslaget för att tvångsköpa skog, skrotar hemutrustningslånet för nyanlända och skärper reglerna för garantipension mm för nyanlända. Vi avskaffar också delegationen mot segregation.

Vi enskilt största satsning är på polisen och rättsväsendet, med pengar till höjda polislöner., bättre verktyg för polisen i deras arbete, satsningar på avhopparverksamhet, förstärkning av kriminalvården, åklagarmyndigheten, domstolarna, SÄPO, tullen och kustbevakningen, samt fler förvarsplatser för personer med avvisningsbeslut.

Vi lägger också mer resurser på sjukvården för bland annat fler vårdplatser, vi satsar på åtgärder mot långtidsarbetslösheten och vi utökar undervisningstiden i skolan och inför särskilt stöd till lovskola för att ta igen undervisning som missats under pandemin.

Vi sänker skatten ordentligt för både löntagare och pensionärer och höjer bostadstillägget för pensionärer med låg pension. Vi sänker även drivmedelsskatterna och satsar samtidigt mer pengar på utbyggd laddinfrastruktur för elfordon.

Våra tre partier aviserar också en omfattande bidragsreform och stramare mål för svensk migrationspolitik.

Från moderat sida ser vi detta som ett första steg på vägen mot en bättre politik för Sverige. Vi beklagar att vi inte lyckats få med alla partier på en ordentlig besparing på biståndet som kunde skapat resurser för annat, och vi tycker sänkningen av drivmedelsskatterna är för liten. Det finns en hel del i vår moderata budgetmotion som inte finns med i denna överenskommelse. Men vi har ändå på kort tid lyckats samla tre partier för att göra en omfördelning av 20 miljarder i regeringens budget - det är faktiskt riktigt bra och är mer än både vi och politiska bedömare hade förväntat sig. Vi plockar bort ett antal dåliga satsningar från regeringen och använder dem till bättre saker. Det är så man får arbeta när man är i opposition. Varje steg i rätt riktning är bättre än ytterligare steg i fel riktning. Resten av våra moderata förslag kommer vi självklart att fortsätta driva med full kraft.

Nya S-ledaren har varit ansvarig för den misslyckade politiken i sju år

2021-11-04

Det är nästan en smula komiskt när blivande s-ledaren Magdalena Andersson försöker distansera sig från den tidigare misslyckade politiken och säger sig vilja ta krafttag mot både segregationen och den grova kriminaliteten. Som jag påpekat i några av mina tweets är det Magdalena Andersson i egenskap av finansminister som dels stått bakom samarbetet med Miljöpartiet, dels varit huvudansvarig för alla prioriteringar i de åtta budgetpropositioner hon presenterat för riksdagen. Att låtsas att hon stått vid sidan av den misslyckade s/mp-politiken lär inte imponera på någon. Hon bär i högsta grad ansvaret för det som gått fel.

Sista interpellationsdebatten med finansministern

2021-10-22

I dag var det dags för min interpellationsdebatt med finansministern om skatter. Debatten har tidigare blivit uppskjuten av finansministern, men idag fick jag chansen att debattera saken med den troliga blivande partiledaren för Socialdemokraterna. Det lär också ha varit min sista interpellationsdebatt med finansministern, eftersom hon sannolikt inom kort blir partiledare.

Debatten idag handlade om två olika interpellationer från mig, dels om finansministern vill öka, minska eller behålla oförändrat skattetryck, dels om hon anser att svenska skattebetalare får valuta för sina skattepengar.

Den första frågan fick inget svar trots att jag upprepade den. Hon konstaterade bara att det totala skattetrycket varit i stort sett oförändrat under hennes år som finansminister. Det mesta talar väl tyvärr för att skattetrycket kommer att öka med en ny s-regering, eftersom det finns ett starkt tryck inom S att höja eller införa en massa nya skatter.

Den andra frågan fick inte heller så mycket svar. Hon pekade visserligen på vikten av att motverka fusk och bedrägerier mot skattesystemet och att det var viktigt att effektivisera statliga myndigheter och ha ordning och reda på statens finanser, och i de delarna är vi helt överens. Men hon sa inget alls om vikten av att prioritera bort vissa utgifter och i stället lägga pengarna på det som är viktigast. Och frågan om prioriteringar är den centrala för mig och moderaterna.

Jag nämnde till exempel att svenska folket betalar mest per capita i bistånd, men också mest per capita till både EU och FN och nu också ska betala mest i klimatbistånd. En del av dessa pengar skulle behövas för att få ordning på Sverige. Och påpekade att vi i ett läge med den nästan högsta arbetslösheten i EU och en rekordhög långtidsarbetslöshet, och där den organiserade kriminaliteten är ett växande samhällsproblem väljer regeringen att prioritera nya ledighetsreformer och stöd till ekonomiskt misskötta kommuner framför att satsa på de centrala delarna av vår välfärd och trygghet. Detta menar jag inte är att ge skattebetalarna valuta för skattepengarna.

Jag nämnde också finansministerns uppmärksammade uttalande 2020 om att sänkt skatt på jobb och företagande är "tönterier" och frågade om det är tönterier även när regeringen sänker skatten, tex när värnskatten avskaffades, och om hon anser att det är tönterier att en sjuksköterska eller polis som arbetar natt får behålla lite mer efter skatt av sin OB-ersättning. Hon verkade lite besvärad av det hon sagt i Expressen och ville uppenbarligen försöka förklara bort det.

I mitt sista inlägg fråga jag konkret om finansministern ville höja skatterna på arbete, sparande, fastigheter och energi. Hon svävade lite på svaren och talade om en "övergripande skattereform", vilket ju är mantrat när man inte vill ta ställning till det framtida skattetrycket. Men hon var tydlig med att man inte vill höja fastighetsskatten, och anklagade oss moderater för att sprida myter om detta i samhällsdebatten. Men med tanke på att ett antal tunga socialdemokrater, ministrar och partidistrikt driver frågan om höjd fastighetsskatt så tycker jag inte det är så konstigt att vi uttrycker vår oro för detta. Men jag ska komma ihåg finansministerns löfte och hoppas att det är mer pålitligt än löftet 2014 om att inte höja bensinskatten...

Här är mitt anförande på ett ungefär. Hela debatten går att se på videoupptagningen ovan.

Här väntar finansministern medan jag har ett av mina inlägg. Nedan lyssnar jag på hennes slutanförande, där hon var ganska snäll faktiskt och sa att jag var en flitig riksdagsledamot (ja, vi har haft många debatter vid det här laget, både interpellationsdebatter och diskussioner i finansutskottet och EU-nämnden), och hon hoppades att jag haft samma behållning av våra debatter som hon haft. Och jag får medge att det är betydligt roligare att debattera med en minister som har en intellektuell sida och är skärpt och kunnig, vilket Magdalena Andersson definitivt är, till skillnad från en del av sina kolleger som är politiska broilers utan djup. Tyvärr har hon dock fört en väldigt svag politik, och jag tror hon inser detta själv. Och man måste komma ihåg att hon är huvudansvarig för mycket av den politik som gått fel med dagens regering - i praktiken är det hon som styrt mycket av politiken, och inte statsminister Löfvén. Samarbetet med Miljöpartiet har nog inte varit något hon uppskattat speciellt mycket, och i grunden tror jag också hon står längre till höger politiskt än vad man kan tro nu när hon gör sina väldigt aggressiva vänstersvängar - men det känns på något sätt inte äkta, utan bara som något hon gör för att bli accepterad som partiledare i alla läger. Nåväl, efter debatten gick jag fram till henne och tog i hand och önskade henne lycka till. Vi har alltid haft respekt för varandra under de drygt sju år hon varit finansminister och var har ofta haft konstruktiva samtal i både finansutskottet och EU-nämnden.

Moderaterna vill få ordning på Sverige

2021-10-10

I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning tillsammans med min riksdagskollega från valkretsen, Cecilie Tenfjord Toftby. I torsdags hade vi en liknande artikel i Ulricehamns Tidning.

Moderaterna vill få ordning på Sverige

Jobben var Socialdemokraternas främsta löfte - men blev deras största misslyckande. Varannan invandrad vuxen kan inte försörja sig själv.

Efter sju år med en regering som monterat ner arbetslinjen till den grad att varannan invandrare inte kan försörja sig själv, som låtit gängkriminella ta över område efter område – och som genom högst medvetna prioriteringar förstört energiförsörjningen, är behovet av reformer stort. Moderaternas budget kan få ordning på både Sjuhärad och resten av Sverige.

Jobben var Socialdemokraternas främsta löfte – men blev deras största misslyckande. Varannan invandrad vuxen kan inte försörja sig själv. Istället för lägst arbetslöshet i EU har Sverige nu fjärde högst. Antalet långtidsarbetslösa är fler än någonsin. Moderaterna vill öka självförsörjningen och halvera långtidsarbetslösheten på tre år. Det handlar om sänkt skatt på arbete och pension samt sänkta kostnader för företag som anställer långtidsarbetslösa. Det handlar om skärpta krav på den som invandrat att lära sig svenska och göra sig anställningsbar. Det handlar att införa ett bidragstak så att det alltid lönar sig att ta ett jobb.

Borås har som de flesta andra städer sin del av problemen med otrygghet och kriminella gäng. Men vi ser exempel även ute i våra mindre orter. Vår hårt arbetande polis behöver bättre stöd från riksdag och regering i sitt arbete. För att öka tryggheten vill vi moderater införa en terrorlagstiftning mot gängen – med bland annat dubbla straff för gängkriminella och anonyma vittnen så att fler vågar vittna. Till skillnad från regeringen slopar vi straffrabatten för den som fyllt 18 år och begått brott. Vi satsar på fler poliser genom högre löner och betald polisutbildning, 300 fler åklagare så att fler brott kan klaras upp och pengar till nya fängelseplatser så att de som lagförs också kan låsas in.

Sjuhärad är ett bra exempel på att Sverige är olika. Vi har både en av landets största städer och väldigt glesbefolkad landsbygd i vår valkrets. Den som vill få ordning på Sverige måste se till att det går att bo och leva i hela landet.Vi står upp för vårt skogsbruk och vår livsmedelsproduktion närhelst den angrips från vänster eller från EU.Vi satsar på bredbandsutbyggnad så att alla har samma möjligheter att koppla upp sig mot en vårdcentral eller att jobba hemifrån. Vi sänker skatten på drivmedel med en krona per liter så att den som är beroende av bilen inte drabbas orimligt hårt av höga bränslekostnader. Vi ökar vägunderhållet så att vägarna kan hålla hög kvalitet istället för låg hastighet. Vi satsar på kortare vårdköer och bättre cancervård och mer undervisningstid i skolorna.

Om man på allvar vill minska utsläppen av koldioxid måste man se till att det finns gott om fossilfri el.Regeringen riskerar med sin politik hela elförsörjningen i landet. Vi moderater satsar på att utveckla nästa generations kärnkraft och storskalig inhemsk produktion av biobränslen och vätgas. Moderaterna satsar också avsevärt mer än regeringen på att fånga och binda koldioxid med så kallad CCS-teknik för att minska utsläppen. Vi satsar också stort på att öka möjligheten att ladda elfordon i hela landet.

De senaste åren har åtgärder mot samhällsproblemen fått stå tillbaka när regeringen istället fokuserat på att lösa interna samarbetsproblem. Moderaterna gör tvärtom. Vårt fokus är på att lösa de stora samhällsproblemen – och vi är redo att samarbeta med alla partier för att lyckas med det. Det är skattebetalarnas förväntningar på oss. Vi är samlingspartiet i svensk politik. Fast beslutna om att få ordning på Sverige.

Jan Ericson (M), riksdagsledamot finansutskottet
Cecilie Tenfjord Toftby (M), riksdagsledamot civilutskottet

Moderaternas budgetmotion

2021-10-04

I kväll skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson om moderaternas budgetmotion:

”Terrorlagar och arbetslinjen ska få ordning på Sverige”

Sverige är ett fantastiskt land, men mycket av det vi älskar utmanas nu av krafter som helt saknar respekt för andra människors liv. Människors frihet hotas av grovt kriminella gäng, som utmanar fundamentet i vårt rättssamhälle.

Sommaren 2021 blev den blodigaste i modern tid, med 17 dödsskjutningar. I somras mördades också den 33 år gamla polisen Andreas Danman. Den nu misstänkte polismördaren hade bara något år tidigare dömts för mordförsök men var ändå på fri fot och kunde därför begå ännu allvarligare brott. I somras sköts två barn i benen när de lekte på en lekplats. För ett par veckor sedan kastades en handgranat in i ”fel” lägenhet, där två små barn och deras mamma låg och sov.

Oskyldiga människor faller offer för hänsynslösa attacker som också syftar till att skrämma och kontrollera befolkningen. Avrättningar mitt på dagen, bland dagspendlare och barnfamiljer. Det sprids skräck i bostadsområden och stadsdelar. Den grova gängkriminaliteten har blivit Sveriges inhemska terrorism. Rädslan och oron växer. Terror måste mötas med terrorlagstiftning.

Samtidigt fördjupas bidragsberoendet och långtidsarbetslösheten når rekordnivåer. Vill man få ordning på Sverige måste man se till att fler försörjer sig själva istället för att leva på bidrag.

Jobben var Socialdemokraternas främsta löfte, men efter sju år med Magdalena Anderssons ekonomiska politik, har det blivit hennes största ekonomiska misslyckande. Socialdemokraterna lovade EU:s lägsta arbetslöshet men vi har fått EU:s fjärde högsta efter Grekland, Italien och Spanien. Magdalena Andersson borde be om ursäkt och säga som det är: Socialdemokraternas ekonomiska politik leder till ett djupare bidragsberoende.

I dag är nästan 200 000 personer långtidsarbetslösa och bland dem kommer en majoritet från länder utanför Europa. Så många har det aldrig varit förut. Bland invandrare i arbetsför ålder är endast varannan person självförsörjande.

Så här måste det inte vara. Det finns ingenting som nu är riktigt dåligt i Sverige som inte går att förändra med allt det som är riktigt bra i Sverige. Hundratusentals människor som har invandrat går till jobbet varje dag och bidrar till vår gemensamma välfärd. Människor som försörjer sig och sina familjer, som berikar Sverige med kultur, kunskap och entreprenörskap. Som är med och bygger vårt gemensamma land. Men då krävs reformer så att det alltid lönar sig att arbeta och så att alla lär sig svenska språket.

Ett Sverige som inte längre fungerar kommer bli Stefan Löfvens eftermäle. Men ytterst handlar våra problem inte om person, utan om politik. Om Magdalena Andersson blir Socialdemokraternas nya partiledare, så blir det huvudarkitekten bakom regeringens politik under sju år som tar över befälet. Det är hennes prioriteringar som redan präglar den socialdemokratiska politiken. I den senaste budgetpropositionen satsar hon mer pengar på en ledighetsvecka än på tillskott till rättsväsendets myndigheter. Det är rent ansvarslöst i det läge som Sverige befinner sig i. Men så är den här regeringens budget inte heller gjord för att lösa Sveriges samhällsproblem, utan för att lösa regeringspartiernas samarbetsproblem. Allt för att Socialdemokraterna till varje pris ska kunna behålla makten.
Moderaterna har ett helt annat perspektiv: Vi vill få ordning på Sverige.

När regeringen bara gör justeringar i marginalen vill vi införa terrorlagar mot gängen. Det kommer leda till att fler kriminella utvisas, men också till att fler döms till riktigt långa fängelsestraff. Detta kostar pengar, betydligt mer än den låga ambitionsnivå som regeringen har för rättsväsendet. I den budgetmotion som Moderaterna presenterar i dag fokuserar vi därför på att finansiera alla de åtgärder som behövs för att krossa gängen.

Vi föreslår en kraftig förstärkning av hela rättsväsendet: Fler poliser genom högre löner och betald polisutbildning. 300 fler åklagare så att fler brott kan klaras upp och resurser till nya fängelseplatser, så att de som döms kan låsas in. Moderaterna kommer även gå fram med skarp lagstiftning i Justitieutskottet för att fullt ut avskaffa straffrabatten för myndiga. Regeringen anser att tre av fem unga myndiga som begår brott fortsatt ska få straffrabatter, exempelvis om man misshandlar ett vittne eller angriper en polis. Denna nya lagstiftning finansierar vi fullt ut i budgeten.

I vår budget presenterar vi också ett kraftfullt reformprogram för att fler ska börja försörja sig själva, halverad långtidsarbetslöshet på tre år och kraftigt minskade bidragskostnader. Vi vill sänka skatten för alla som arbetar och sänka kostnader för företag som anställer långtidsarbetslösa. Vårt förslag innebär att kostnaden att anställa dem som varit arbetslösa i ett till två år sänks motsvarande två arbetsgivaravgifter. För personer som varit arbetslösa ännu längre sänks kostnaden ytterligare. Vi vill även införa ett bidragstak och ställa högre krav på den som invandrat att lära sig svenska och gör sig anställningsbar.

Vi säger därtill nej till bidragshöjningar i regeringens budget. När många arbetsgivare upplever att människor säger nej till jobb för att det ofta lönar sig bättre att gå på bidrag, kan man inte – som regeringen – göra det lättare att få a-kassa. Men vi måste också få mer kraft i den svenska tillväxten som gör att företag kan växa och anställa. Vi föreslår därför sänkt skatt på sparande och minskat regelkrångel för företagare.

Utöver detta genomför vi omfattande och effektiva politiska satsningar på klimatet, miljön och omställningen till fossilfritt. Socialdemokraterna och Miljöpartiet misslyckas gång på gång med de egna klimatmålen. Så kan inte Sverige föregå med gott exempel. Vill man få ordning på Sverige måste man även se till att det går att bo och leva i hela landet. Vi stärker pensionärernas ekonomi och ser till att välfärden går att lita på.

Den här regeringen gör inte det som krävs för att bryta segregationen och utanförskapet, arbetslösheten och gängkriminaliteten. Att Socialdemokraterna i en regering tillsammans med Miljöpartiet skulle kunna fatta de nödvändiga besluten för att få ordning på Sverige framstår som helt osannolikt. Men fyra oppositionspartier har bestämt sig för att det behövs maktskifte, för att det är en förutsättning för att kunna få ordning på Sverige.

Nu ska riksdagen behandla alla partiers budgetförslag i finansutskottet, innan de går till slutlig omröstning. Moderaterna är samlingspartiet i svensk politik och vi kommer samtala och samarbeta med partier som också vill fokusera på att krossa de kriminella gängen och bryta utanförskapet. Tillsammans skulle vi kunna ge Sverige en bättre ekonomisk politik redan ett år före valet.

Ulf Kristersson (M), partiledare
Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson

Budgetdebatt

2021-09-20

I dag hölls höstens budgetdebatt med anledning av att regeringen presenterade sin budgetproposition. Jag återkommer till en djupare analys av regeringens förslag, men helt kort tycker vi moderater att regeringen prioriterar fel saker. Man satsar exempelvis 3,5 miljard på ännu en ledighetsreform ("familjevecka", som dock inte är en vecka utan tre dagar per förälder), samtidigt som man som jämförelse bara satsar 0,5 miljarder extra på polisen. I går meddelade också Försvarsdepartementet att regeringen höjer skatten på alkohol och tobak med en miljard för att kunna tillföra försvaret mer pengar. Utan familjevecka hade man frigjort 3,5 miljarder.

På fotot debatterar finansminister Magdalena Andersson (sannolikt ny partiledare för S) med moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson. Kanske är det sista gången finansministern debatterar budgeten, men hon kommer att få en chans till att debattera i riksdagen innan hon väljs till partiledare. Den 22 oktober möter jag henne i två debatter om skattepolitiken.

Det jag tar med mig från dagens debatt är annars hur nöjda regeringsföreträdarna är, trots att så mycket bevisligen gått åt helt fel håll under deras regeringstid. En regering som är så nöjd lär inte heller ta tag i de stora samhällsproblemen.

Om några veckor presenterar moderaterna vår budgetmotion. Jag återkommer om innehållet i denna, vi putsar fortfarande på en del detaljer - budgeten kommer att vara helt komplett och upprättas på samma sätt som regeringens, vilket gör att den kommer att gå att regera på nästa år om den skulle vinna riksdagens stöd i höst.

Regeringen ger riktade stöd till ekonomiskt misskötta kommuner

2021-07-15

I dag presenterade regeringen ett nytt riktat statligt stöd till kommuner och regioner "med särskilt svag ekonomi". Regeringen skriver bland annat att stödet ska kunna sökas av kommuner med större skulder än tillgångar, samt av kommuner med hög skattesats. Nedan ett utdrag ur texten, och här är hela pressmeddelandet.

Just nu har kommunsektorn ganska bra ekonomi tack vare generösa coronastöd och de extra tillskott som bland annat moderaterna drivit fram de senaste åren. Men att delar av kommunerna och regionerna riskerar ett ansträngt ekonomiskt läge på lite sikt är väl känt. Det var därför moderaterna tillsammans med KD och V drev igenom ökade statsbidrag till hela kommunsektorn förra året, och det är därför moderaterna har ökade bidrag till kommunerna i våra budgetar, och även tillsammans med andra oppositionspartier tvingat fram extrasatsningar på äldreomsorgen i år och kommande år. Dessa extrapengar fördelar vi på sedvanligt sätt till alla kommuner, bland annat baserat på invånarantal i respektive kommun.

Det är inte heller orimligt att staten tar extra ansvar för att den förda migrationspolitiken som medfört stora strömmar av nyanlända till vissa kommuner, något som ökar kostnaderna orimligt mycket för dessa kommuner under lång tid framåt. Att staten tar ett ökat ansvar för dessa kostnader är rimligt, eftersom asylmottagandet bygger på statliga beslut. På samma sätt kan man givetvis ge extra stöd för att bekämpa arbetslöshet.

Det är även rimligt att kommuner på landsbygden och i glesbygden generellt får ökat stöd för att exempelvis bevara samhällsservice och infrastruktur i avfolkningsorter. Men då ska stödet fördelas efter geografisk belägenhet och inte efter vilken kommun som lyckats få sämst ekonomi. Även välskötta kommuner på landsbygden förtjänar att få del av det extra stödet.

Jag tycker regeringens formuleringar och prioriteringar i pressmeddelandet är mycket problematiska, för att inte säga provocerande. Att kommuner som misskött sin ekonomi och höjt kommunalskatten för att rentav ibland lägga pengar på helt onödiga saker ska kunna få extra statliga bidrag, medan kommuner som rättat mun efter massäcken inte får något stöd. Kommuner som lånat upp enorma summor till driften ska få stöd, medan kommuner som haft koll på soliditeten ska missgynnas. Detta kommer att skapa stort missnöje i de kommuner som missgynnas och det är inte ett sätt att hålla ihop landet. Stöden borde utformats på ett mer generellt sätt och baseras på andra faktorer, exempelvis andelen av befolkningen som är utrikesfödd, arbetslöshetsnivå, kommunens geografiska belägenhet osv. Det hade gjort det mer rättvist när stödpengarna fördelats. Ekonomiskt välskötta kommuner ska självklart inte bestraffas när statliga stöd betalas ut, utan måste också kunna få del av extra statliga tillskott.

Coop kan inte ta betalt för sina varor - tvingas skänka bort dem

2021-07-04

Effekterna av det omtalade it-haveriet som bland annat drabbat de flesta av Coops 800 butiker tar sig allt märkligare former. På grund av att man uppenbarligen saknar system för att ta kontant betalt av kunderna tvingas man nu skänka bort sina varor. Priset för haveriet lär bli ganska högt. Kanske leder det till eftertanke? Sverige lär väl vara ett av få länder i världen som drabbas på detta sätt av att kassaterminalerna inte fungerar...

Vårt it-baserade samhälle blir allt mer sårbart

2021-07-04

Det omfattande angreppet mot en it-leverantör vilket i sin tur slog ut it-systemen hos ett stort antal företag, däribland Coop, SJ och Apoteket Hjärtat (ICA;s apotek) påminner oss om hur sårbart vårt samhälle blivit mot yttre hot mot it-system och elförsörjning. Utan el, fungerande internet och fungerande it-system stannar det mesta i vårt samhälle och alla livsviktiga funktioner hotas - livsmedelsförsörjning, vattenförsörjning, energiförsörjning, bränsleförsörjning, kommunikationer, sjukvård, äldreomsorg, nyhetsbevakning, samhällsinformation, polis och försvar. Trots detta tar vi hela tiden nya steg mot ökad digitalisering, it-styrd artificiell intelligens, digitala betalningssystem och alltmer internetbaserad vardag. Utan att frågan om sårbarheten diskuteras särskilt mycket. Tvärtom hejas utvecklingen på av politikerna som tycker det är utmärkt att alla betalningar sker elektroniskt så att staten kan kontrollera att alla skatter kommer in, och att man samtidigt lättare kan upptäcka brottsliga transaktioner.

De senaste dagarna har it-säkerhetsexperter återigen varnat för samhällets sårbarhet, andra har påpekat att nästa världskrig inte kommer att utkämpas med traditionella vapen utan genom intrång i it-system. Vem som ligger bakom det aktuella intrånget som drabbat tusentals stora företag runt om i världen vet man inte säkert, men gissningarna ligger på antingen främmande makt eller utländska kriminella nätverk som använder denna form av intrång för ren utpressning och tar betalt för att avbryta angreppet.

Samtidigt är Sverige det land i världen där kontantanvändningen minskat mest och där den största delen av våra transaktioner hanteras digitalt utan sedlar. Jag är själv en del av detta - jag betalar i stort sett allt med kort eller swish, och gör alla betalningar via min internetbank. Men samtidigt har jag alltid några sedlar i olika valörer i plånboken, vilket vid ett antal tillfällen räddat situationen när någon butik eller restaurang av olika anledningar inte haft fungerande betalterminaler.

Ett problem är att allt fler inköpsställen inte längre tar emot kontanter. De har helt enkelt inga rutiner för det, och tyvärr har jag upptäckt att vissa unga butksanställda är så ovana vid kontanter idag att de knappt klarar av att räkna de sedlar och mynt de någon gång får från främst äldre kunder. Många klarar inte heller att bedöma om sedlar är äkta eller inte eftersom det är så sällan man ser de nya sedlarna som gavs ut för några år sedan.

Både MSB och Riksbanken har på senare tid varnat för det jag själv diskuterat ett antal år - Sverige saknar beredskap för kontanthantering i kristid, och infrastrukturen för att leverera, hämta upp och räkna kontanter från butiker blir allt mer ansträngd. Samtidigt stiger priset per transaktion eftersom antalet transaktioner som ska bära kostnaderna blir färre. Detta påskyndar i sin tur att allt fler butiker idag förklarat sig vara "kontantfria". vilket enligt min åsikt är orimligt - sedlar är ett lagligt betalningsmedel i Sverige och jag anser att alla butiker borde vara skyldiga att även ta emot kontanter. Kringkostnaderna för detta borde staten ta genom att bekosta hanteringen av sedlar och mynt i alla led - depåhållning, leverans, upphämtning av butikskassor och uppräkning av dessa. Detta är helt enkelt en kostnad vi måste vara beredda att ta för att trygga att samhället fungerar även i en krissituation. Omfattningen blir säkert inte så stor, men vi garanterar att infrastrukturen finns om det blir en allvarlig samhällskris.

Ett annat problem är att butikernas kassaterminaler idag styr både försäljning, bokföring, lagerhantering och varubeställning. Det betyder att även om butikerna skulle kunna ta betalt med kontanter i stället när kassaterminalerna är utslagna så vill man inte göra det - det skulle slå ut hela administrationen för butiken. man väljer hellre att stänga. Detta problem måste företagen själva lösa. I längden inser väl rimligen de stora butikskedjorna att det kostar alldeles för mycket, som för Coop denna helg, att stänga ned alla butiker till följd av ett it-intrång. Hur mycket färskvaror kommer att förstöras när man inte kan sälja sina varor? Hur många stamkunder förlorar man när dessa handlar på ICA eller Hemköp i stället? Butikerna behöver självklart någon form av reservsystem som kan användas om it-systemen slås ut.

Jag upplever ofta att så fort man ifrågasätter den snabba digitalisering uppfattas man som bakåtsträvare. Se exempelvis denna twittertråd som är ett bra exempel.

Att peka på samhällets sårbarhet betyder inte att man vill återvända till stenåldern. Inte heller att man vill återvända till häst och vagn. Det betyder bara att man vill försäkra sig om att det finns fungerande system som backup om de sårbara it-systemen slås ut. Och att kunskapen om hur man utför sina arbetsuppgifter utan it-stöd finns kvar. Den politiker som inte har med denna tanke i diskussionen tycker jag inte tar sitt politiska ansvar. Frågan om kontanternas roll i en krissituation diskuterades exempelvis i finansutskottet så sent som häromveckan när Riksbanken var på digitalt besök, och jag tänker för egen del fortsätta mitt engagemang för att värna möjligheten till kontantbetalning av beredskapsskäl.

Många moderata framgångar med initiativ och förslag under pandemin

Vänsterns krig mot ISK bygger på okunskap, avundsjuka och populism

Socialdemokraternas utspel om att sänka taken för sparande på Investeringssparkonton (ISK) till maximalt 100.000 kronor (som man skriver i sin interna rapport) uppskattas av både V och MP. Dessa tre vänsterpartier har en sak gemensamt. Man verkar ogilla att människor sparar egna pengar som skapar större oberoende av samhället och politiken. Man är också avundsjuka på dem som sparar lite av sin inkomst i stället för att konsumera allt. Dessutom tror man att man vinner väljare på att beskatta dem hårdare som har sparade pengar.

Värre är att man nog också på många håll i dessa partier har väldigt liten kunskap om vad ISK faktiskt innebär. Det är alltså inte ett skattebefriat sparande, utan ett sparande där skatten tas ut på ett annat sätt än normalt.

ISK bygger på schablonbeskattning. Man betalar en årlig skatt på hela kapitalet man har på ISK, oavsett om man gör vinster eller förluster och oavsett om de värdepapper man har gått upp eller ned under året. När tiderna är goda och börsen stiger kraftigt blir skatten lägre än den skulle blivit om man sparat i aktier på vanligt sätt (då hade man tvingats betala 30% skatt på vinsten). Men som bekant svänger börsen upp och ned. Om vi får ett år med kraftigt sjunkande börs måste alla med ISK ändå betala skatt på hela sitt innehav, trots att man inte tjänat några pengar utan kanske sålt aktier med förlust. Hade man sparat på vanligt sätt hade man i stället kunnat få skattereduktion för förlusten.

ISK är alltså jättebra i en positiv marknad men mycket negativt i en fallande marknad. Detta nämns aldrig i debatten. För staten är detta också en poäng - skatteintäkterna blir jämnare om många sparar i ISK, eftersom de levereras till statskassan varje år i jämn takt oavsett hur börsen går, och staten slipper betala tillbaka skatter för att sparare gjort förluster.

En annan och viktig aspekt är att ISK medför att man slipper hålla ordning på inköpsvärden på sina värdepapper och slipper göra krångliga deklarationer. Jag som haft skatter och deklarationer som en del av mina arbetsuppgifter som jurist på bank vet vad jag talar om. Det är extremt krångligt ibland att deklarera aktieförsäljningar, inte minst när det gjorts olika former av nyemissioner, avknoppningar och aktieuppdelningar genom åren. Har man ISK skattar man automatiskt varje år på hela värdet och behöver aldrig deklarera sina vinster eller förluster. Detta gör att ISK blivit mycket populärt bland småsparare.

När Socialdemokraterna mfl påstår att det är de allra rikaste som använder ISK mest tror jag de har väldigt fel. Min erfarenhet är att de som har mycket stora förmögenheter hanterar dessa på helt andra sätt. Man lägger värdepapper i aktiebolag, man gör placeringar utomlands, och man har andra intressanta lösningar för att minimera skatten. Att sänka taket på ISK till 100.000 kronor drabbar inte de rikaste, men det gör att vanliga sparare inte längre kan använda ISK för att spara ihop till kontantinsatsen till en bostad eller spara till sin pension. För ärligt talat - idag räcker inte 100.000 särskilt långt.

Kan då "vanligt folk" med normala löner spara ihop stora pengar på ISK? Ja det kan man! Jag har massor av exempel från min tid i bankvärlden där jag sett människor som sparat begränsade belopp löpande varje månad under sitt yrkesverksamma liv och lyckats få ihop miljonbelopp i sina fonder. Detta skapar en enorm frihet när man sedan närmar sig pension.

Människors sparande ska uppmuntras och inte motarbetas. Oavsett om argumenten för skattehöjningar är okunskap, avundsjuka eller ren populism. Egentligen borde ett visst sparande vara helt skattefritt för att locka fler att spara mer i stället för att handla på kredit. Skattefondsparandet (bytte senare namn till Allemansfondsparandet) som infördes när Gösta Bohman var ekonomiminister 1976-81 blev en jättesuccé och lade grunden till att vanligt folk med normala inkomster började spara skattegynnat i fonder och aktier. Låt oss fortsätta på den vägen och uppmuntra fler människor att bygga egna ekonomiska reserver som skapar extra trygghet i livet.

Debatt med finansministern om avbetalningsplan för skatteanstånd

2021-05-31

I dag hade jag en interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson rörande behovet av en avbetalningsplan för de företag som fått stora skatteanstånd under pandemin. Se hela debatten från riksdagens videoupptagning ovan. Här är mitt inledande anförande:

Fru talman

Visserligen har vi haft en ganska stor enighet i finansutskottet om många av krisåtgärderna under pandemin. Men när finansministern skryter i sitt svar om alla regeringens åtgärder för att rädda företag och jobb klingar det lite falskt.

Under pandemin har moderaterna, ensamma eller tillsammans med andra, lagt fram ett 20-tal initiativ, där vi lyckats samla majoriteter i finansutskottet. Vid ett antal tillfällen har regeringen också för att undvika nederlag i finansutskottet presenterat egna förslag i linje med våra initiativ innan beslut tagits i finansutskottet. Självklart är vi moderater glada över att vi har kunnat påverka politiken och de olika ändringsbudgetarna så mycket. Men anledningen till att vi tvingats ta initiativ och snabba på ärenden är att vi upplevt att regeringen inte tagit de initiativ som behövs.

En av de frågor där regeringen faktiskt agerade snabbt var förslaget om att ge anstånd med skatteinbetalningar för att stärka företagens likviditet under krisen. Anledningen till att regeringen kunde agera snabbt var ju att detta förslag fanns färdigt i byrålådan sedan Alliansens hantering av finanskrisen – det var då vi införde denna möjlighet, och nu kunde denna lösning anpassas och återanvändas även under denna kris.

Däremot reagerade vi moderater på att regeringen ville ta ut en orimligt hög ränta på skatteanstånden. Att ta ut mycket högre ränta än statens egen upplåningskostnad kändes som ett försök att snylta på hårt drabbade företag under pandemin. Den 25 mars förra året la moderaterna fram en kommittemotion i finansutskottet med krav på sänkta räntekostnader för anstånd med skatteinbetalningar. Riksdagens majoritet ställde sig bakom vår motion. Den 17 april meddelade regeringen att man halverade räntan på anståndsbeloppet.

Den 12 januari i år föreslog regeringen en förlängning av möjligheten med skatteanstånd. Samtidigt föreslogs en höjning av räntan på anståndet. Den 21 januari la moderaterna fram ett nytt utskottsinitiativ med krav på sänka räntekostnader. Även denna gång ställde sig riksdagen bakom vårt förslag.

Det är alltså moderaternas förtjänst att företagen slipper betala ockerränta på skatteanstånden. Regeringen däremot visade att man inte insåg det orimliga i att staten ska tjäna stora pengar på att ge anstånd med skatten under en kris.

Fru talman,

Jag och finansministern är överens om en sak – systemet med anstånd med skatteinbetalningar har varit värdefullt, det har räddat både företag och jobb.

Modellen för skatteanstånd hämtades alltså från Alliansens krispolitik under finanskrisen, då den moderatledda regeringen tog fram denna modell. Utnyttjandet av denna möjlighet är vad jag förstår betydligt större i denna långdragna kris än under finanskrisen.

Men det finns ett problem. En dag ska dessa skatter betalas. Det blir inte så lätt för företag som fortfarande har en kraftigt minskad intäkt och omsättning att både börja betala de löpande skatterna, samtidigt som man ska betala av skatteskulden till följd av tidigare anstånd. Om allt krävs in snabbt i sin helhet av de företag som fått anstånd väntar en dramatisk konkursvåg över landet som slår hårt mot småföretagen och jobben. Och då har ju anståndet med skatteinbetalningarna varit helt förgäves och bara fördröjt företagens obestånd något år.

Regeringen måste ge besked om en rimlig återbetalningsplan för företag som fått anstånd med sina skatter. Att ge företagen en plan över några år för att betala in de skatter man fått anstånd med skulle ge företagen en rimlig chans att göra rätt för sig, minska risken för konkurser och minska risken för uppsägning av anställda. Staten skulle samtidigt spara stora summor på att slippa betala ut lönegaranti till dem som mister jobbet vid en företagskonkurs, och samtidigt skulle staten får in skatter i stället för att förlora dem vid en konkurs. En avbetalningsplan skulle rädda både företag och jobb och vara en god affär för staten.

Ser finansministern inte problemet? Delar hon inte oron för ett växande antal konkurser om skatteanstånden drivs in för snabbt?

I den fortsatta debatten påpekade jag att det funnits brister i regeringens krispolitik och att man ofta kommit väldigt sent med sina förslag. Jag invände också mot ett påhopp om det här med räntesatserna - finansministern påstod att det togs ut lika höga räntor på anstånden under finanskrisen. Jag påpekade att det säkert stämde, men att vi ju hade ett helt annat ränteläge då - i dag kan staten låna upp till i proncip 0% ränta. Då kan man inte samtidigt ta ut höga räntor av de företag som beviljas anstånd med skatteinbetalning. Staten ska inte tjäna pengar på krisdrabbade företags bekostnad. Finansministern släppte frågan efter mitt inlägg.

Här är mitt huvudsakliga inlägg i sakfrågan i andra omgången:

Fru talman,

När finansministern ger mig ett ickesvar och bara talar om att man ”följer utvecklingen noga” blir jag bekymrad. När finansministern dessutom hävdar i sitt svar att regeringen under pandemin ”kontinuerligt visat att den är beredd att fatta de beslut som krävs” blir det rent av provocerande.

Jag påpekade i mitt förra inlägg hur illa och tondövt regeringen agerat när det gäller räntan på skatteanstånden. Men det finns också andra exempel där regeringen visat bristande engagemang eller lagt fram dåligt genomtänkta krisåtgärder.

Stödet till enskilda näringsidkare föreslogs exempelvis av moderaterna i juni 2020, och ledde fram till ett uppdrag från riksdagen till regeringen före sommaren. Men inget hände under hela sommaren. Vi moderater tvingades kalla finansutskottet till extra möte den 20 augusti för att få svar på varför inget hände. Hade regeringen tagit semester mitt under krisen? Inte förrän i november kom regeringens förslag om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Det tog alltså ett halvår!

Det finns fler exempel. Min och moderaternas åsikt är att regeringen alltför ofta dröjt alltför länge med de åtgärder som krävts. Jag känner mig därför inte alls trygg med att regeringen kommer att agera med den kraft som krävs i denna fråga.

Jag upprepar min fråga:

Ser finansministern problemet, och delar hon ett antal företagarorganisationer och branschorganisationers oro för ett växande antal konkurser om skatteanstånden drivs in för snabbt? Är finansministern öppen för att införa någon typ av avbetalningsplan för skatteskulder med anstånd? Hur har hon annars tänkt sig att hantera situationen? Och när kan företagen vänta sig ett tydligt besked i frågan om avbetalningsplaner?

I mitt slutinlägg reagerade jag på att finansministern uttryckte att det var svårt regeringen att överblicka hur utvecklingen ska bli framöver i ekonomin. Jag påpekade att om det är svårt för finansministern, finansdepartementet och staten att göra sådana beräkningar är det ännu svårare för den lille enskilde hårt pressade näringsidkaren. De hårdast drabbade företagen behöver snabba besked om hur det blir med avbetalning av skatteanstånden. För många lär det bli avgörande för om man ska orka kämpa vidare eller tvingas i konkurs. Och jag delade därför inte finansminsterns bedömning att det "är gott om tid".

Jag kan i vart fall konstatera att finansministern i sitt slutanförande backade lite och ändå uttryckte förståelse för att det behövs besked ganska snart. Jag tänker ligga på för att se till att dessa besked kommer.

Några reflektioner från dagens möte med EPP working group

2021-05-26

Dagens möte med EPP om ekonomiska och digitala frågor hade mycket fokus på EU:s återhämtningsfond, vilket passade mig bra med tanke på att jag engagerat mig mycket i den frågan. Inte minst är det viktigt att följa upp hur alla dessa pengar används i de olika medlemsstaterna.

På mötet gav flera företrädare för olika länders EPP-partier exempel på hur man avser att använda de pengar som det egna landet beräknas få ta del av. Och en sak är klar - kreativiteten är det inget fel på. Kravet från EU är ju bland annat att delar av pengarna ska användas för "grön och digital omställning", Men som någon påpekade - om man bygger ett nytt sjukhus "med mer energieffektivt uppvärmningssystem" kan man kvala in i den gröna omställningen. Och om en ny skola har ett wifi-system platsar den som digital satsning. Så min slutsats är att det mesta går att klämma in inom ramen för återhämtningsfonden med lite god vilja. Det behöver kanske inte strida mot tankarna med återhämtningsfonden så länge det skapar jobb och utveckling i EU och ökar aktiviteten i ekonomin. Men om EU-politikerna inbillar sig att fokus kommer att ligga på klimatomställning och digital utveckling tror jag de lurar sig själva. Det lär nog i praktiken snarare bli en ökad ram för tidigarelagda investeringar i sådant som ändå skulle göras förr eller senare. Samtidigt är det viktigt att bevaka att pengarna från fonden inte går till att motverka eller förhala nödvändiga reformer i medlemsstaterna såsom översyn av ledighetsregler, höjning av pensionsåldrar och liknande.

Jag gjorde ett eget kort inlägg i diskussionen under denna punkt och konstaterade att den svenska regeringen den 27 april redovisade i finansutskottet hur den svenska ansökan skulle se ut i stora drag, samt meddelade att den skulle beslutas på regeringssammanträdet samma vecka och lämnas in sista dagen som var den 30/4. Men sedan hände något. Regeringen beslutade plötsligt och oväntat att vänta med inlämnandet "för att den svenska ansökan skulle bli riktigt bra". Vad som var orsaken har vi inte fått veta, inte heller när den svenska planen kommer att lämnas in. Moderaterna har begärt att regeringen ska redovisa vad som hänt i ärendet för finansutskottet nästa vecka. Det handlar om ca 35 miljarder för svensk del, och det är inget man kan slarva med.

Jag frågade hur många medlemsstater som hittills lämnat in sina återhämtningsplaner och fick svaret att hittills har 18 länder gjort detta. Ett land har fått dispens, det är Nederländerna som avvaktar det kommande valet för att den nya regeringen som tillträder ska får utforma återhämtningsplanen som de vill. Övriga 8 medlemsstater, däribland Sverige, väntar man ska inkomma med sina planer. Det är inte så smickrande för Sverige att vara ett av 8 EU-länder som inte lämnat in sin ansökan i tid, och det är ganska respektlöst att regeringen inte meddelat finansutskottet och EU-nämnden om orsakerna till dröjsmålet och inte heller gett någon förklaring om vad som hände under sista veckan i april när man plötsligt ändrade sig om inlämnandet.

Jag och moderaterna ogillar återhämtningsfonden och att EU lånar upp medel för detta. Men nu finns fonden på plats och vi kommer noga att bevaka hur pengarna används och att Sverige verkligen söker och får sin utlovade del.

Time for my first meeting with EPP working group for Economic Policy

2021-05-26

EPP, European Peoples Party, is a European political party and the biggest political group in the European Parliament, with christian-democratic, conservative and liberal-conservative member parties in the European Union. In Sweden the Moderate Party (M) and the Christian-democratic Party (KD) are members of the EPP.

Today it´s time for my first meeting with EPP working group 2, Economic Policy and Digital Europe, as a representative for the Swedish Moderate Party. The working group is a part of the project to develop EPP policy positions on economic policy and on digital policy.

This meeting today will be divided into two parts, to first focus on the economic state of play in EU Member States, notably in the context of the preparation of national recovery plans to be presented to the European Commission. This will also give way to a timely debate about the EU’s Own Resources Decision, an important issue for Sweden. The second part of the meeting will be an opportunity to discuss how the EU’s impulse and ambitions for the Digital Decade can help achieve our economic recovery, the priorities and the vision we stand for, and which policies and initiatives can best guide us.

I really look forward to work in this group and take part of important discussions for the future of the European Union. Always as a representative for my party and our voters in Sweden.

Riksdagsdebatt om riktade statsbidrag till kommunerna

2021-05-19

Dagens inleddes med en debatt i finansutskottet om "Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag till socioekonomiskt utsatta områden". Mitt inledande anförande lät så här, och hela debatten går att se via videolänken ovan.

Tack fru talman. Frågan om riktade respektive generella statsbidrag har diskuterats många gånger i denna kammare.
Moderaterna har två viktiga principer när det gäller statsbidrag till kommuner och regioner.

För det första anser vi att tillskott i högre grad bör vara permanenta och inte tillfälliga. Vi konstaterar att även Konjunkturinstitutet pekar på att tillskott till kommunerna bör vara permanenta för att ge effekt på anställningar och investeringar. Tillfälliga tillskott riskerar att leda till att kommuner och regioner sparar pengar och inte vågar använda dem till det som avses, eftersom det kan leda till permanenta kostnadsökningar, exempelvis för att behålla eventuella nyanställda.

För det andra ser vi ett problem med alltför stor andel riktade statsbidrag. År 2018 var civilminister Lena Micko själv ordförande för dåvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I en intervju i Svenska Dagbladet i april 2018 konstaterade hon och dåvarande SKL:s ledning att de riktade statsbidragen var ett växande problem. I artikeln skrev man, citat, att ”Sveriges medborgare och den svenska välfärden har inte råd att fortsätta med ineffektiva satsningar i form av riktade statsbidrag”. Man föreslog att generella statsbidrag bör vara huvudregeln. Tyvärr verkar inte ansvariga ministern ha tagit fasta på det hon själv skrev 2018. De riktade statsbidragen fortsätter att utgöra en alltför stor del av de totala statsbidragen. Kritiken mot alltför stor andel riktade statsbidrag är däremot något moderaterna har tagit fasta på i vår senaste budgetmotion, där vi, utöver att tillföra mer pengar än regeringen, även gjorde om riktade statsbidrag till generella.

Fru talman, Det ärende vi nu debatterar avser Riksrevisionens granskning av ett särskilt avgränsat område, nämligen regeringens arbete med 30 riktade statsbidrag som syftar till att på olika sätt stödja socioekonomiskt utsatta områden.

Riksrevisionen konstaterar att statens principiella utgångspunkt för bidragsgivning är att statsbidrag ska ges som generella bidrag och att riktade statsbidrag i regel inte är avsedda att lösa de underliggande problemen med segregation och ojämlikhet.

Riksrevisionen menar att möjliga lösningar i stället finns i t.ex. hur kommunalekonomiska utjämningsbidrag utformas, hur arbetsmarknads- och utbildningspolitik bedrivs eller hur bostadsbyggandet regleras.

Riksrevisionen påpekar att många av de problem som funnits länge med de riktade statsbidragen kvarstår, exempelvis att statsbidrag resulterar i att verksamhet planeras under tidsnöd och genomförs för att senare avvecklas och ersättas med verksamhet finansierad med nya statsbidrag.

Riksrevisionen konstaterar också att det behövs ett större intresse för, och kunskap om, lokala behov och förutsättningar för att statsbidragen ska kunna uppnå sina respektive syften om minskad segregation, ökad likvärdighet och ökad jämlikhet.

Riksrevisionen konstaterar vidare att Regeringskansliet inte har riktlinjer eller vägledningar för hur riktade statsbidrag bör utformas och likaså saknas systematisk uppföljning och analys.

Riksrevisionen föreslår att man bör
* öka andelen fleråriga statsbidrag i syfte att förbättra kommunernas möjligheter att planera och verkställa nya satsningar
*  göra analyser inför införandet av nya statsbidrag för att veta hur de kan tänkas påverka det lokala arbetet i socioekonomiskt utsatta områden
*  förbättra uppföljningarna av statsbidrag bl.a. genom att följa upp hur de tas emot i de utsatta områdena. En sådan analys är nödvändig.

Moderaterna instämmer i Riksrevisionens kritik, och har bl.a. i vår egna budgetmotion, som jag tidigare nämnde, påbörjat ett arbete med att minska andelen riktade statsbidrag till förmån för generella bidrag till kommunerna. Med anledning av skrivelsen vill Moderaterna uppmana regeringen att påbörja ett arbete i enlighet med Riksrevisionens sammanfattande rekommendation. Jag yrkar därför bifall till reservation 1.

Jag tog också replik på Socialdemokraternas ledamot med anledning av att hon i sitt anförande påstod några rent hårresande saker som att "för Socialdemokraterna går välfärden alltid först", att Socialdemokraterna är en garant för att hela Sverige ska leva och att "Sverige ska jobba sig ur krisen". Alla tre sakerna är ju ren bluff.

Jag konstaterade i debatten att moderaterna gång på gång visat att det är vi som värnar välfärden, både igenom större budgetsatsningar än regeringen, men också i praktisk politik, att regeringen med närmast klinisk precision riktar sin politik rakt mot landsbygden och människors möjlighet att leva och försörja sig utanför våra större städer och orter, samt att regeringen misslyckats fullständigt med jobben och att Sverige nu dels är bland de sämsta i EU när det gäller arbetslöshet och att vi för första gången sedan vi gick med i EU 1995 har högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Jag konstaterade att s-ledamotens påståenden närmast ger en tragikomisk känsla när man vet att regeringen misslyckats med alla dessa saker. HHela replikskiftet finns med i videoupptagningen ovan (och jag är betydligt mer upprörd över s-ledamotens påståenden än den glada bilden antyder):

Ny viktig moderat framgång i finansutskottet

2021-05-06

Idag har Moderaterna nått ännu en viktig framgång i finansutskottet, en framgång som kommer att förbättra krisstöden, inte minst i personalintensiva branscher som exempelvis restaurangnäringen. Vi lyckades samla ett enigt utskott för våra förslag om förbättringar som innebär ett nytt och utvecklat krisstöd där bland annat även lönekostnader räknas in i företagens fasta kostnader när man beräknar omsättningsstöd.

Många restauranger, frisörer, hotell och andra delar av servicesektorn kämpar fortfarande för att överleva samtidigt som andra delar av ekonomin går väldigt bra. Moderaterna har tagit fram och drivit igenom de nya förslagen för att rädda de 10 000-tals jobb som riskerar att förloras.

Under processen har vi haft stor hjälp av det så kallade ”Kastrullupproret” för att sprida kunskap och opinion för förslaget. Vi har också haft stor nytta av goda kontakter med Småföretagarna, Företagarna och Visita för all belysa problemen och ge synpunkter på förslaget vi tog fram. Allt detta gör att vi nu kan rädda många jobb och företag i de mest drabbade branscherna.

Samtidigt fick vi igenom ett förslag om att införa en fyraveckorsgaranti för utbetalnings av krisstöd. För att samtidigt motverka medvetet fusk med stöd har vi också fåt tigenom kraftigt höjda straff för medvetet fusk med coronastöd. På detta sätt snabbas utbetalningarna upp till seriösa företag samtidigt som det blir kännbara straff för dem som medvetet fuskar.

Sammanfattningsvis en bra dag på jobbet får oss moderater i finansutskottet, och en väldigt bra dagf för alla de småföretagare som kommer att få nytta av de nya reglerna som regeringen nu fått i uppdrag att genomföra.

* Ett nytt och utvecklat krisstöd till bl.a restaurangerna
* En fyraveckors-garanti för utbetalning av krisstöd och kraftigt hljda straff för medvetet fusk med coronastöd

Moderaterna fortsätter ta fram genomarbetade politidska förslag, analysera och förbereda dem noga, testa dem på berörda branscher och samla majoritet i riksdagen. Lite kortfattat kan man säga att vi gör mycket av regeringens jobb under krisen. Det jobb regeringen borde gjort.

Utan avbetalningsplan för skatteanstånd väntar en konkursvåg

Regeringen upprepar ofta att antalet konkurser minskat under pandemin och att detta är ett bevis på att regeringens krispolitik fungerar.

På finansutskottets sammanträde den 29 april hade vi besök av Visita och Företagarna med anledning av moderaternas förslag till förändrat krisstöd, där de gav starkt stöd för moderaternas förslag. Men vi fick även en mer nyanserad bild av det här med antalet konkurser under pandemnin - anledningen till att konkurserna minskat är att Skatteverket minskat sina konkursansökningar för obetalda skatteskulder med 1/3 under krisen jämfört med normalt!

Vi vet idag att det finns enorma obetalda skatteskulder till följd av det omfattande anstånd med skatteinbetalningar som riksdagen beslutat om. Den senaste uppgift som går att få fram från Skatteverket gäller per den 9 april. Då omfattande anstånden totalt drygt 47 miljarder kronor och ca 1/3 av detta belopp uppskattas avse småföretag, varav de flesta återfinns inom handel, hotell, restaurang, hotell och byggsektorn.

En dag ska dessa skatter betalas. Det blir inte så lätt för företag som fortfarande har en kraftigt minskad intäkt och omsättning. Om allt krävs in snabbt i sin helhet av de företag som fått anstånd, och Skatteverket samtidigt återgår till normala rutiner när det gäller konkursansökningar för obetalda skatteskulder väntar en dramatisk konkursvåg över landet som slår hårt mot småföretagen och jobben. Det skulle dessutom medföra stora förluster för statskassan, både i form av kostnad för lönegaranti för dem som mister jobbet vid dessa konkurser, men också för att man skulle riskera att inte få skatteskulderna täckta vid en konkurs. Och då har ju anståndet med skatteinbetalningarna varit helt förgäves och bara fördröjt företagens obestånd något år.

Regeringen måste nu komma med förslag om en rimligt återbetalningsplan för företag som fått anstånd med sina skatter. Att ge företagen en plan över några år för att betala in de skatter man fått anstånd med skulle ge företagen en rimlig chans att göra rätt för sig, minska risken för konkurser och minska risken för uppsägning av anställda. Staten skulle samtidigt spara stora summor på att slippa betala ut lönegaranti till dem som mister jobbet vid en företagskonkurs, och samtidigt skulle staten får in skatter i stället för att förlora dem vid en konkurs. En avbetalningsplan skulle rädda både företag och jobb och vara en god affär för staten.

Jag har därför ställt denna interpellation till finansminister Magdalena Andersson (S):

Skriver i Borås Tidning idag

Moderata reformer mot långtidsarbetslöshet och för ökad trygghet

2021-04-28

I dag presenterade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson Moderaternas vårmotion 2021. Våra viktigaste prioriteringar handlar om kraftfulla reformer för att halvera långtidsarbetslösheten och öka tryggheten.

Sverige har EU:s femte högsta arbetslöshet. Jobben var Stefan Löfvens främsta löfte, men de har blivit hans största misslyckande. Sedan Löfven tillträdde har inget annat land utvecklats sämre än Sverige när det kommer till jobben. Långtidsarbetslösheten är den högsta någonsin. Snart har 200 000 personer varit arbetslösa mer än ett år.

Kraftfullt jobbpaket på tio miljarder kronor:

I vårmotionen föreslår vi ett kraftfullt jobbpaket på 10 miljarder kronor som kan halvera antalet långtidsarbetslösa på tre år. Det handlar om att öka drivkrafterna för arbete, sänka lönekostnaderna för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa och bryta passiviteten för att hjälpa långtidsarbetslösa till jobb.

Efter finanskrisen utgjorde utrikes födda en tredjedel av de långtidsarbetslösa. Nu utgör de två tredjedelar. Långtidsarbetslösheten är till stor del ett integrationsproblem och ett invandringsproblem. Ska antalet långtidsarbetslösa kunna halveras behövs dels invandringen hållas nere genom ett volymmål, dels integrationen förbättras på det sätt som beskrivs i Moderaternas integrationspolitiska rapport. De viktigaste reformerna i rapporten är: Ett bidragstak som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, kvalificering till välfärden genom arbete, en utbildningsplan och krav på godkänd SFI.

Kraftfulla satsningar på brottsbekämpningen:

Brottslighetsutvecklingen fortsätter att vara ett av de största och mest akuta samhällsproblemen. Vi ser hur otryggheten ökar i princip alla delar av samhället. Vi vill därför med full kraft vända utvecklingen genom flera reformer.

Moderat följdmotion kritiserar regeringens "gröna skatteväxling"

Jag har genom åren många gånger ifrågasatt det här med "grön skatteväxling" som en i grunden omöjlig idé. Att byta skatt på exempelvis arbete mot skatt på miljöskadlig verksamhet syftar ju till att den miljöskadliga verksamheten ska upphöra. Om detta fungerar försvinner ju med automatik skatteintäkterna i samma takt. Då återstår bara att hitta på nya skatter eller höja skatterna på arbete igen. Och därmed har man inte åpstadkommit någon grön skatteväxling utan snarare grön skattehöjning.

Att i allt högre grad basera statens budget på eroderande miljöskatter är en farlig väg framåt. Dessutom har det visat sig att regeringens miljöskatter till stor del gjort mer skada än nytta och att miljönyttan varit minimal. Det gäller kemikalieskatten, plastpåsskatten, flygskatten och skatten på avfallsförbränning. Och risken finns att det blir samma sak med den föreslagna klädskatten och skatten på take away-förpackningar.

Jag känner ett växande stöd för min kritik mot ogenomtänkt "grön skatteväxling" från allt fler, inte minst i mitt eget parti. Nu har även Riksrevisionen varnat för att intäkterna av "gröna skatter" överskattas av regeringen och att de långsiktiga prognoserna för dessa skatters betydelse för statens budget är bristfälliga. Regeringens svar är att man inte anser att överskattningen av intäkterna är så allvarliga som Riksrevisionen menar.

Jag har nu fått med mig inte bara mina kolleger i Finansutskottet utan även moderaterna i Miljö- och jordbruksutskottet och i Skatteutskottet på en moderat följdmotion i Finansutskottet (som hanterar frågan) där vi kritiserar regeringens agerande när det gäller "grön skatteväxling", att de miljöskatter man tagit beslut om inte har avsedd effekt och inte följts upp som utlovat, samt att man gör sig beroende av eroderande skattebaser. Vi moderater menar att miljöskatter i första hand ska användas för att påverka beteenden, att de ska vara seriöst utformade med tydliga och mätbara mål, att de ska följas upp, och att man ska vara försiktig med att låta miljöskatter utgöra en långsiktig skattebas i statens budget.

Jag har formulerat den moderata motionen som nu är partiets svar på Riksrevisionens kritik. Motionen ser ut så här:

Följdmotion med anledning av Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt

Förslag till riksdagsbeslut

Motivering

Riksrevisionen rekommenderar i rapporten regeringen att utveckla metoden för att beräkna skatteintäkter på lång sikt så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Riksrevisionen påpekar att statens intäkter från energi- och koldioxidskatter kommer att minska i framtiden med nuvarande skatteregler och påpekar att denna trend inte syns i regeringens långsiktiga beräkningar.

Regeringen anger i skrivelsen att de delar Riksrevisionens bedömning att den metod som används för att beräkna inkomsterna från miljö- och energiskatter på lång sikt kan förbättras, men att överskattningen av skatteintäkterna dock inte är av den omfattningen att ”bedömningen av finanspolitikens hållbarhet nödvändigtvis blir felaktig”.

Det är dock uppenbart att regeringen brister i att bedöma intäkterna från miljöstyrande skatter på både lång och kort sikt. Ett aktuellt exempel är den nya skatten på plastbärkassar som regeringen har infört som, förutom att den inte medför några tydliga miljövinster och är dåligt utformad, enbart har inbringat en bråkdel av de intäkter som regeringen hade räknat med till statsbudgeten.

Det går inte att utgå från att inkomster från en stabil skattebas helt kan ersättas med en eroderande skattebas på längre sikt, vilket är idén med grön skatteväxling. I den gröna skatteväxling som regeringen och dess samarbetspartier håller på att genomföra ska höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande, om minst 15 miljarder kronor. Dessutom stipuleras i januariavtalet att ”miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka”. Det är skillnad på att beräkna och prognostisera intäkter från en relativt stabil skattebas, såsom arbete, jämfört med intäkter från en eroderande skattebas, exempelvis när miljöskadlig verksamhet beskattas. Det skapar risker för de offentliga finanserna att göra den sortens skatteväxling om det inte kombineras med exempelvis utgiftsminskningar eller andra inkomstförstärkningar.
Det är centralt att miljöskatter koncentreras till att vara just miljöstyrande. Om miljöskatter succesivt utgör en allt mer betydande del av statens intäkter skapar det risker för offentliga finanser eftersom hela idén med miljöstyrande skatter är just att det som beskattas ska fasas ut.

Det är av stor vikt att skatter och förändringar av skatter utvärderas, särskilt när det råder osäkerhet om vilken effekt skatteförändringen förväntas ha. Riksdagen tillkännagav för regeringen under riksmötet 2017/18 att kemikalieskatten ska utvärderas. Detta är ännu ej helt uppfyllt. Kemikalieskatten är en skadlig punktskattskatt som utan miljönytta införts på främst elektronikvaror i Sverige, och blivit en ny tung pålaga som en hel bransch tvingas hantera med nya omfattande kostnader och administration som följd. Kemikalieskatten har också kritiserats för att enbart inbringa en begränsad andel av de intäkter som regeringen ursprungligen räknade med. Skatten och dess negativa konsekvenser är ännu ej helt utvärderad i enlighet med vad riksdagen uppmanat regeringen om, vilket borde ha skett och hade kunnat utgöra ett viktigt underlag för att när regeringen nu förbereder en ny skadlig kemikalieskatt i form av en skatt på kläder och skor.

Elisabeth Svantesson (M)
Edward Riedl (M)
Jan Ericson (M)
Magdalena Schröder (M)
Sofia Westergren (M)

Moderaterna tar initiativ för bättre fungerande stöd för småföretagen

2021-04-15

Vid dagens sammanträde i finansutskottet presenterade moderaterna vårt förslag till bättre fungerande krisstöd för småföretagen. Bakgrunden är att många småföretag har haft svårt att ta del av de stöd som riksdagen tagit beslut om. Inte minst beror detta på att lönekostnader inte ingått bland det man kunnat få stöd för.

Moderaterna förslag är att även lönekostnader ska ingå i omställningsstödet, samt att företag kompenseras i större utsträckning för kostnader för de revisorsintyg som behövs för att söka omställningsstöd, något som är särskilt viktigt för småföretagen eftersom dessa intyg innebär en hög kostnad.

Nu finns möjligheten för övriga partier att stödja moderaternas initiativ som skulle göra skillnad på riktigt och rädda många företag och jobb så att man kan starta upp igen efter pandemin. Dessutom kommer vi att undvika många konkurser i småföretag, där vi dessutom vet att ägarna själva ofta gått i borgen eller pantsatt sina privata bostäder som säkerhet för krediter.

Vårt förslag har fått stor uppskattning bland småföretagen, branschorganisationer och näringslivsorganisationer och uppfattas som en lösning på de problem vi fått rapporter om under det senaste året från desperata och förtvivlade småföretagare som ser hur regeringen läger hundratals miljarder på krispolitik, samtidigt som de själva upplever att de inte kan ta del av stöden. Centerpartiet och Liberalerna måste nu välja - stötta småföretagen eller stötta statsminister Löfven och hans regering.

Moderaternas krav om stöd för evenemangsnäringen uppfylls

I går meddelade regeringen på en pressträff "att man enats med C och L om ett stöd till evenemangsnäringen" för att försöka få igång fesivaler, motionslopp, arenakonserter, ungdomscuper och liknande. Det man inte berättade var att det man presenterade var resultatet av ett beslut i finansutskottet häromveckan om i sin tur byggde på ett väl genonmarbetat moderat förslag som partierna kunde enas om. Den 23 mars tog ett enigt finansutskott beslut i frågan och dagen efter tog en enig riksdag beslut oim att om att ge regeringen i uppdrag att genomföra det förslag moderaterna tagit fram.

Min riksdagskollega Edward Riedl som varit i hög grad engagerad i frågan och varit med och tagit fram detaljerna i förslaget beskriver i ett inlägg på facebook hur en representant för regeringen strax före pressträffen igår ringde upp och ville ha Edwards mfl moderaters hjälp att ta fram detaljerna i förslaget. Självklaret hjälpte vi till med detta för att det ska bli ett så bra krisstöd som möjligt.

Man kan ju möjligen tycka att regeringen kunde nämnt bakgrunden på sin presskonferens, fast det här ju numera till vanligheterna att regeringen tar åt sig äran för förslag som oppositionspartierna tagit fram. För oss moderater är det viktigaste ändå att vi återigen lyckats driva igenom bra förslag och fått stöd för det i riksdagen. Vi fyller på listan med framgångar med ännu en punkt.

Det var mycket passande att Borås Tidning publicerar denna debattartikel idag där vi berättar om vårt (oich alltså numera även riksdagens och regeringens) förslag och hur det är tänkt att fungera. Hela tanken är att försöka underlätta för arrangörer av strora evenemang att våga planera för att eventuellt kunna hålla evenemang i slutet av sommaren och framåt hösten. Det är ofta lång planeringstid och om man inte vågar dra på sig kostnader i förväg går det inte att planera något.

Jag får befogade frågor om ändå inte kultur och idrottssektorn bör stå på egan ben och om dessa sektorer verkligen är centrala att satsa skattepengar på i form av krisstöd. I normalfallet bör kultur och idrott för vuxna i huvudsak bekostas av deltagarna själva eller av sponsorer, medan ungdomsidrott ocxh ungdomskultur rimligen bör stödjas i rimlig omfattning. Men under en allvarlig kris som den pågående pandemin gäller andra förutsättningar. Om vi vill att dessa uppskattade evenemang ska överleva behöver vi med krisgarantier skydda arrangörerna ifall planerade evenemang måste ställas in. Ytterligare en aspekt är att många människor upplever isoleringen och alla instäldla aktiviteter som mycket deprimerande och att det är bra för samhällsmoralen och uthålligheten om man ser hopp om att det finns ljus i tunneln. Idén till vårt förslag har vi hämtat utomlands och liknande modell finns bland annat i Tyskland.

En ytterligare aspekt på rapporteringen i media är att SVT och och SR också ger regeringen äran för förslaget, trots att de mycket väl vet att det är moderaterna som tagit fram underlaget och gjort allt jobbet. Det är närmast pinsamt att public service agerar på det sättet i stället för att sprida den korrekta bilden. Public Service framstår i detta läge mer som en megafon för regeringen och mindre som en opartisk nyhetsförmedlare.

Stort mediaintresse för gårdagens debatt och beslut i EU-ärendet

2021-03-25

Det blev ganska stort medieintresse efter vår debatt i riksdagens igår om EU:s återhämtningsfond och den svenska medlemsavgiften till EU.

Jag blev interjuad av SVT och detta visades i Rapports sändningar under kvällen. Jag har också fått avisering om att riksdagens omröstning och mitt anförande uppmärksammats i en del andra medier. Fler lär säkert följa de närmaste dagarna.

MSN
Nordvästra Skånes Tidningar
Ny Teknik
Nya Tider
Samtiden
Skånska Dagbladet
TT

Jag fick många positiva reaktioner efter debatten, även från personer som i grunden ogillade gårdagens riksdagsbeslut. De tyckte att jag i vart fall redogjorde sakligt och pedagogiskt för argumenten för moderaternas beslut att avstå i voteringen. Att få beröm även från dem som tycker annorlunda i sak värmer lite extra, och jag passar på här att tacka all som hört av sig.

Jag upprepar min kortfattade kalkyl:
Sveriges "kostnad" ca 140-150 miljarder
Sveriges "intäkt" 35 miljarder i bidrag från fonden i närtid och 77 miljarder i rabatt på EU-avgiften fram till 2027
Nettokostnad för Sverige: 38 miljarder (150-35-77), utslaget på 37 år (2021-2058). Alltså ca 1 miljard netto per år.

Detta kan ställas i relation till den svenskas EU-avgiften på 45 miljarder per år, eller den svenska biståndsbudgeten på över 50 miljarder per år (en biståndsbudget som moderaterna vill banta med 16 miljarder per år, vilket alltså betyder 16 gånger mer än kostnaden för återhämtningsfonden). Det ÄR ett dåligt förslag, men knappast en katastrof för Sverige. Och det är knappast något som kommer att märkas i den vanlige svenske medborgarens plånbok. Det kommer flera stora och viktiga EU-ärenden framöver med stor betydelse för Sverige, sannolikt betydligt större betydelse än detta ärende.

Moderaterna avstår vid voteringen om EU:s återhämtningspaket

2021-03-24

I dag inledde jag riksdagsdebatten om EU:s återhämtningspaket och finansieringen av EU-budgeten och de svenska rabatterna på EU-avgiften. Hela mitt ovanligt långa anförande går att läsa här. Via länken i bilden ovan går det också att se hela debatten från riksdagens videoupptagning.

Vid voteringen upprepade jag det mesta från mitt tidigare blogginlägg om frågan. Jag avslutade sedan med att redovisa hur moderaterna kommer att rösta i frågan vid dagens votering. Jag tog också repliker på SD, V och S, dessa följer efterhand efter övriga partiers inlägg ovan.

Moderaterna kan inte ställa sig bakom det regeringen anför som motivering till det beslut som riksdagen fattar, och vi tycker inte att regeringen levt upp till de mandat som riksdagen gett Stefan Löfven och hans regering. Vi är mycket kritiska till EU-kompromissen. Samtidigt är vi inte beredda att fälla EU-beslutet. Om vi skulle rösta nej till en omfattande kompromiss mellan EU:s 27 stats- och regeringschefer skulle det allvarligt skada förtroendet för Sverige som förhandlingspart och avtalsparti i framtiden. Moderaterna vill inte heller vara det parti som kastar ut EU i en politisk och ekonomisk kris mitt under en pandemi.

Moderaterna har under hela processen med förhandlingarna om återhämtningsfonden och diskussionerna om EU:s långtidsbudget avstått från att delta i besluten och vi fullföljer denna linje genom att även avstå i dagens votering. Samtidigt kommer vi att rösta för vårt och kristdemokraternas motivreservation. Vi lämnar också ett utförligt yttrande där vi beskriver hur vi agerat i frågan under processens gång.

Moderaternas syn på EU:s återhämtningspaket

2021-03-19

Jag har tidigare skrivit om min och moderaternas kritik mot EU:s återhämtningspaket. Framför allt att man genom gemensam upplåning med EU-budgeten som säkerhet tänker ge bidrag (och inte bara lån) till medlemsstaterna.

Pandemin har samtidigt slagit hårt mot Europas ekonomi. Att EU-länderna tillsammans vill motverka detta är naturligt. EU:s återhämtningspaket kan bidra till återhämtningen av EU:s ekonomi om pengarna används på rätt sätt och utbetalningar villkoras och inte bara går in i ekonomiskt misskötta EU-länders statsbudgetar. Sverige gynnas självklart av att EU:s medlemsstater klarar pandemin, EU är en oerhört viktig exportmarknad för Sverige. Samtidigt finns det risk att fonden, fel använd, bara skjuter upp viktiga reformer i länder med misskötta ekonomier, och att pengarna används till att lösa problem som inte har med pandemin att göra.

Sverige är medlemmar i EU. Med detta följer att vi rimligen får acceptera de majoritetsbeslut som fattas. Den svenska regeringen företräder Sverige under förhandlingar i EU och ska ta tillvara svenska intressen. Regeringen har under förhandlingarna haft ett starkt mandat från riksdagen att driva en budgetrestriktiv linje och agera för att återhämtningspaketet bara ska ge lån och inte dela ut bidrag. Nu har EU:s stats- och regeringschefer enats om återhämtningspaketet, som omfattar 750 miljarder Euro. Som överenskommelsen nu ser ut kommer 48% att lämnas som lån och 52% som bidrag.

Sverige är ett av de länder som per capita betalar allra mest till EU. Det gav regeringen ett starkt utgångsläge i förhandlingarna, som den inte tagit tillvara. Regeringen har inte lyckats försvara de svenska skattebetalarnas intressen och har inte nått de mål som riksdagen uttalade inför förhandlingarna. För detta bär Stefan Löfven ansvaret.

Vad kommer återhämtningspaketet att kosta Sverige?

Det är naturligtvis mycket svårt att räkna exakt på utfallet för Sveriges del på ett upplägg som löper ända fram till 2058. Det beror på förändring av växelkurser, räntor, utvecklingen av BNI och hur EU ser ut i framtiden (antal medlemsländer mm).

Men mycket grovt räknat är vår kostnad för återhämtningsfondens bidragsdel 140-150 miljarder
Vi får i närtid ett bidrag från samma fond med ca 35 miljarder

Beslutet om återhämtningspaketet är samtidigt nära sammankopplad med EU:s långtidsbudget, och innehåller delar som är en förutsättning för EU:s långtidsbudget. Om Återhämtningspaketet genom ett svenskt veto röstas ned kommer även beslutet om de svenska rabatterna på medlemsavgiften till EU att falla. Rabatterna motsvarar 11 miljarder per år 2021-27, totalt 77 miljarder. EU:s långtidsbudget och återhämtningspaketet är en samlad kompromiss, och faller återhämtningspaketet kommer de länder som missgynnas av detta sannolikt att kräva att Sveriges och andra länders rabatter på EU-avgiften ska tas bort när frågan om rabatterna eventuellt ska omförhandlas.

I närtid och fram till 2027 kommer Sverige att att gå plus på upplägget. Totalt under hela perioden fram till 2058 får Sverige en kostnad på ca 30-35 miljarder.

Varför röstar Moderaterna inte nej till EU:s återhämtningspaket?

EU-beslutet om återhämtningspaketet måste godkännas av alla medlemsstater för att träda i kraft. Sverige har, precis som andra länder, möjlighet att genom ett riksdagsbeslut använda vårt veto och stoppa beslutet. Moderaterna kommer dock inte att rösta nej till återhämtningspaketet vid omröstningen i riksdagen nästa vecka.

EU-beslutet är inte bra. Pengarna riskerar att inte alls användas till det de är avsedda för och motverka viktiga reformer i mottagarländerna. Men när vi bedömer hur vi ska rösta måste vi samtidigt se till de direkta effekterna för Sverige.

Återhämtningspaketet kan rätt använt bidra till återhämtningen, men då gäller det att pengarna faktiskt går till tillväxtfrämjande åtgärder och den linjen har Moderaterna drivit stenhårt gentemot regeringen. Vi vill inte se att utbetalda medel används på ett sätt som motverkar viktiga reformer i olika medlemsländer, eller för att täcka ekonomiska brister som saknar samband med pandemin. Om regeringen inte tydligt står upp för den linjen nu framåt kommer Moderaterna kräva att Sverige röstar nej till de faktiska utbetalningarna till olika EU-länder när EU efterhand ska godkänna dessa, land för land.

Betyder detta att vi accepterar införande av beskattningsrätt för EU?

Nej, det finns inget konkret förslag om framtida EU-skatter i detta beslut. Moderaterna motsätter sig alla förslag till EU-skatter och kommer fortsätta driva detta. Bakom den linjen finns det en relativt bred samsyn i riksdagen. För att införa EU-skatter krävs det att samtliga EU-länder säger ja. Just frågan om att ge EU beskattningsrätt är av sådan principiell och stor betydelse att Sverige, om det behövs, bör använda sitt veto för att stoppa de kommande förslagen om EU-skatter. Det kommer åtminstone Moderaterna kräva, och det är vi också tydliga med i vår reservation i riksdagen.

Så sent som på förra onsdagens möte i EU-nämnden lyfte jag frågan om EU-skatter med EU-minister Hans Dahlgren (S), och efterfrågade tydlig svensk ståndpunkt att vi avvisar EU:s tankar på att införa en EU-skatt på digitala tjänster som EU-kommissionen önskar. EU-ministern var tydlig med att regeringen delar den moderata linjen att avvisa detta och lovade vara tydlig i denna fråga vid varje tidpunkt då denna och andra frågor om EU-skatter diskuteras.

Urholkar inte beslutet om återhämtningspaketet förtroendet för EU?

Jag har flera gånger påpekat att både detta och andra EU-beslut och förslag (exempelvis taxonomin som jag skrivit om tidigare), liksom en tydligt växande aptit att ta över allt mer beslutanderätt från medlemsstaterna, visar att EU är på fel väg. För mig som i grunden är EU-vän är det en allvarlig utveckling som oroar. Det pågår ju hela tiden en samhällsdebatt om det svenska medlemskapet i EU, men det är en annan diskussion. I dagsläget finns ett tydligt stöd för Sveriges medlemskap, både bland svenska folket och riksdagspartierna. Så länge Sverige är medlemmar i EU måste vi i varje fråga och vid varje tidpunkt göra det bästa av medlemskapet. Ibland betyder det tyvärr att vi tvingas välja det minst dåliga av flera olika mindre bra alternativ.

Sammanfattning:

Det finns inga hållbara argument, vare sig politiska eller ekonomiska för att rösta nej till återhämtningspaketet och därmed sammanhängande EU-beslut. Moderaterna tycker beslutet om återhämtningspaketet är dåligt, och vi tycker inte att regeringen fullt ut tagit tillvara Sveriges intressen. Men så länge vi är medlemmar i EU får vi acceptera att det tas både bra och mindre bra beslut, och moderaterna är inte villiga att kasta ut EU i en politisk och ekonomisk kris mitt under en pågående pandemi, och dessutom riskera en stor ekonomisk kostnad för Sverige.

Moderaterna har tillsammans med kristdemokraterna en gemensam motivreservation. I denna samt i ett särskilt yttrande beskriver vi hur moderaterna agerat under processens gång och vår kritik mot regeringens förhandlingsresultat, samt deklarerar tydligt att moderaterna kommer att säga nej till alla framtida förslag om att ge EU beskattningsrätt. Hela finansutskottets betänkande, med alla reservationer och särskilda yttranden går att läsa här.

(Uppdaterad 22 mars)

Gårdagens riksdagsdebatt om kommunala frågor

2021-03-19

I går hade jag ett längre anförande i riksdagen om kommunala frågor, det handlade om diverse riksdagsmotioner med koppling till kommunal ekonomi och verksamhet. Jag passade på att berätta om hur moderaterna drivit på för mer resurser till kommunerna och välfärden det senaste året och hur vi verkar för att långsiktigt stärka välfärden samtidigt som vi kan sänka skatterna.

Hela debatten kan ses på riksdagens videoupptagning nedan, och här är hela mitt anförande i debatten.

Utfrågning av Riksbanken om räntepolitiken och det ekonomiska läget

2021-03-16

I dag hade finansutskottet sin sedvanliga utfrågning av Riksbaken om penningpolitiken, räntepolitiken och allmänt om det ekonomiska läget i Sverige och i omvärlden. Även denna gång blev det ett digitalt möte med bara några få personer på plats i Riksdagens förstakammarsal. Själv svävade jag periodvis i luften på storbildsskärmen ovanför ordförandepodiet, på länk hemifrån Ubbhult.

Kort sammanfattat kan man konstatera att det ekonomiska läget i både Sverige och omvärlden är osäkert. Pandemin slår olika hårt mot olika delar av samhället och olika länder, och gigantiska stödpaket ger stöd åt ekonomin, men kan även påverka inflation och räntor. Både räntor och inflation kan komma att röra sig både uppåt och nedåt framöver och ingen kan förutse detta säkert. Men Riksbankens plan är att ligga kvar runt nollränta under lång tid framåt.

Själv ställde jag frågor om läget i resten av EU och hur EU:s omtalade Återhämtningsfond kan påverka. Riksbankens svar var att det kan dämpa de akuta problemen i vissa länder, men att man långsiktigt behöver göra reformer i ett antal länder med svag ekonomi och stora underliggande problem.

Moderata initiativ till krisstöd mm som riksdag/regering genomfört

2021-03-08

Under pandemin har vi moderater, oftast i finansutskottet, lagt fram ett betydande antal förslag om krisstöd och andra pandemirelaterade åtgärder för att motverka ekonomisk kris i spåren av pandemin. Här en liten uppräkning av de saker vi moderater föreslagit och fått igenom. Listan är lång. Regeringens politik har inte varit så lyckad totalt sett, men utan dessa moderata initiativ hade politiken varit mycket sämre, fler företag hade gått under och fler hade blivit arbetslösa.

Korttidspermitteringar

7 april 2020: Moderaterna föreslår att arbetsgivare ska kunna permittera anställda på heltid, motsvarande 80-100 procent av arbetstiden.

14 april 2020: Regeringen meddelar att arbetsgivare kan permittera anställda upp till 80 procent av arbetstiden.

10 december 2020: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att reglerna för korttidspermitteringar ska anpassas till företag med säsongsvarierande verksamhet. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.

Omställningsstöd

7 april 2020: Moderaterna föreslår att företag som får intäktsminskningar med minst 30 procent får ett statligt stöd för att täcka de fasta kostnaderna.

30 april 2020: Regeringen meddelar att företag som får omsättningstapp med minst 30 procent få ett statligt stöd för att täcka mellan 22,5 och 75 procent av de fasta kostnaderna.

6 januari 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att ersättningsnivån inom omställningsstödet höjs till 90 procent.

12 januari 2021: Regeringen meddelar att ersättningsnivån inom omställningsstödet höjs till 90 procent för mindre företag.

Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare

17 juni 2020: Moderaterna lägger fram en kommittémotion med krav på att enskilda näringsidkare ska omfattas av krisstöd. Riksdagen ställer sig bakom motionen. Regeringen återkommer inte med några förslag, trots tillkännagivandet från riksdagen.

20 augusti 2020: Moderaterna kallar in Finansutskottet till ett extra möte. Utskottet sätter ytterligare press på regeringen i frågan.

5 november 2020: Regeringen meddelar att omsättningsstöd till enskilda näringsidkare införs.

10 december 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att reglerna för omsättningsstöd till enskilda näringsidkare ändras för företagare som varit föräldralediga eller sjukskrivna. Vänsterpartiet föreslår motsvarande ändring för företagare som fått arbetslöshetsersättning. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.

6 januari 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att ersättningsnivån inom omsättningsstödet till enskilda näringsidkare höjs till 90 procent.

12 januari 2021: Regeringen meddelar att ersättningsnivåerna inom omsättningsstödet till enskilda näringsidkare höjs till 90 procent.

18 november 2020: Moderaterna och Kristdemokraterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på krisstöd till handels- och kommanditbolag. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.

26 november 2020: Regeringen meddelar att ett nytt omsättningsstöd för handels- och kommanditbolag ska införas.

6 januari 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att ersättningsnivån inom omsättningsstödet till handels- och kommanditbolag höjs till 90 procent.

12 januari 2021: Regeringen meddelar att ersättningsnivån inom omsättningsstödet till handels- och kommanditbolag höjs till 90 procent.

Sänkt ränta på uppskjutna skatteinbetalningar

25 mars 2020: Moderaterna lägger fram en kommittémotion med krav på sänkta räntekostnader för anstånd med skatteinbetalningar. Riksdagen ställer sig bakom motionen.

17 april 2020: Regeringen meddelar att den sammantagna räntan som tas ut på anståndsbeloppet ska sänkas (mer än halveras).

12 januari 2021: Regeringen föreslår förlänga perioden för anstånd med skatteinbetalningar, men med högre räntekostnader för företagen än dem som Moderaterna drev igenom i mars.

21 januari 2021: Moderaterna lägger återigen fram ett utskottsinitiativ med krav på sänkta räntekostnader för anstånd med skatteinbetalningar. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.

Nedstängningsstöd vid användning av pandemilagen

17 december 2020: Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet lägger fram en kommittémotion med krav på att kompensation ska utgå till företag som stängs ned med användning av pandemilagen. Riksdagen ställer sig bakom motionen.

18 januari 2021: Regeringen meddelar att nedstängningsstöd ska utgå vid användning av pandemilagen.

Slopad karensdag och statligt sjuklöneansvar

11 mars 2020: Moderaterna kräver att staten tillfälligt ska ta över sjuklöneansvaret.

16 mars 2020: Regeringen meddelar att staten tar över sjuklöneansvaret under april och maj.

Företagsakut

18 mars 2020: Moderaterna föreslår ett krispaket med riktat stöd till svenska jobb och företag. Paketet inkluderar en företagsakut med lånegarantier.

25 mars 2020: Regeringen meddelar att en företagsakut kommer att inrättas som en del av ett krispaket för svenska småföretag.

Ersättning till personer som tillhör riskgrupper

20 mars 2020: Moderaterna föreslår att smittbärarpenning ska utvidgas till att även inkludera riskgrupper, så att de slipper utsätta sig för fara på jobbet.

16 april 2020: Riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att utreda vilka som tillhör riskgrupp och hur de kan få ersättning.

15 juni 2020: Regeringen lägger fram en extra ändringsbudget som bl.a. inkluderar sjukpenning till person i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån, samt smittbärarpenning till närstående till person i riskgrupp. Förslaget antas av riksdagen.

Sänkta arbetsgivaravgifter

23 mars 2020: Moderaterna föreslår helt slopad arbetsgivaravgifter under april och maj.

25 mars 2020: Regeringen föreslår nedsättning av arbetsgivaravgifter under perioden mars-juni.

Hyresstöd

23 mars 2020: Moderaterna föreslår att staten ska ta upp till hälften av hyreskostnaderna under april och maj för företag i utsatta branscher: bl.a. hotell, restauranger och butiker.

25 mars 2020: Regeringen föreslår tillfällig rabatt på upp till 25 procent för hyreskostnader i utsatta branscher.

Slopat fribelopp

27 mars 2020: Moderaterna föreslår slopat fribelopp för vårdstudenter som tillfälligt stärker upp vården.

30 mars 2020: Regeringen meddelar att fribeloppet tillfälligt slopas under 2020 för läkare, sjuksköterskor, annan vårdpersonal som för tillfället studerar och personer som studerar på vårdutbildningar.

Inrikesflyget

1 april 2020: Moderaterna kräver att regeringen griper in för att rädda inrikesflyget. Elisabeth Svantesson förespråkar att regeringen ska använda sig av samma system som redan tillämpas för sträckor med otillräcklig lönsamhet, så kallad trafikplikt.

6 april 2020: Regeringen meddelar att de inför en temporär allmän trafikplikt på ett antal flyglinjer till och från Norrland och Gotland.

Stöd till regionala flygplatser

26 maj 2020: Moderaterna vill skjuta till 100 miljoner kronor för att rädda regionala flygplatser.

14 juni 2020: Regeringen föreslår ett tillfälligt ökat driftstöd under 2020 till de regionala flygplatserna på 100 miljoner kronor för att mildra effekterna av coronapandemin.

Stöd till kommuner och regioner

30 mars 2020: Moderaterna föreslår 15 miljarder kronor till kommuner och regioner för att vård och omsorg ska kunna klara coronakrisen.

2 april 2020: Regeringen presenterar 15 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner.

Undantag av förmånsbeskattning

16 april 2020: Moderaterna föreslår tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fri parkering, måltider och vissa gåvor.

5 maj 2020: Regeringen föreslår slopad förmånsbeskattning av fri parkering och vissa gåvor under år 2020.

24 juni 2020: Regeringen föreslår föreslås att det införs en skattefrihet för förmån av fri kost (blir dock inte verklighet förrän i november).

Januari 2021: Moderaterna föreslår att undantagen av förmånsbeskattning (fri parkering och vissa gåvor) ska förlängas, eftersom undantaget upphörde vid årsskiftet. Regeringspartierna i skatteutskottet går med på en förlängning.

Digitalt möte med besöknäringen i Borås

2021-03-05

Har just avslutat ett digitalt möte med besöksnäringen i Borås, på länk från Åhaga. Det är en bransch som har det oerhört tufft just nu. Vi fick många vittnesmål från enskilda företagare om det extrema läget. Många konkurser hotar tyvärr restauranger, hotell och konferensanläggningar, eventbolag och researrangörer, och redan har stora mängder anställda förlorat jobbet.

Jag nämnde de moderata förslag som vi lagt för att stödja evenemangsnäringarna och besöksnäringarna och vårt arbete för att pressa regeringen att snabba upp stöden - det är det största problemet idag att stöden inte når fram i tid. Man är också frustrerade över otrydligheten och ryckigheten i regelverken som gör det svårt att ha koll på vad som gäller. Jag testade också av vårt senaste moderata förslag om statliga garantier för delar av kostnaderna för att man ska våga planera för större evenemang under sommaren och hösten, och det föll i god jord - under förutsättning att man kan känna sig trygga med att garantierna verkligen infrias om det behövs. Stort tack till Visita mfl som arrangerade mötet!

M, V och KD lägger gemensamt förslag för att stärka äldreomsorgen

2021-02-25

I dag i finansutskottet presenterade vi ledamöter från Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ett gemensamt förslag för att göra kraftiga förstärkningar av äldreomsorgen.

Coronaviruset har slagit hårt mot Sverige. Fram till den 21 februari 2021 har 11 717 personer avlidit i covid-19 enligt Socialstyrelsens statistik. Det är mångdubbelt fler än i våra grannländer. Särskilt äldre har drabbats. 90 procent av dem som dött var över 70 år, 50 procent var över 85 år.

De höga dödstalen bland Sveriges äldre har sin grund i den höga allmänna smittspridningen och strukturella brister inom äldreomsorgen, enligt Coronakommissionens bedömning. Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna väljer därför att tillsammans ta initiativ till ett antal förslag för att börja åtgärda de akuta brister som Coronakommissionen pekar på, men också för att påbörja arbetet med att avhjälpa de strukturella bristerna som varit kända under längre tid. Det handlar om ökad medicinsk kompetens, färre timanställningar och ökad personalkontinuitet samt ökade möjligheter till tryggt boende.

Sammantaget tillför vi 4,35 miljarder kronor 2021 till äldreomsorgen utöver nu liggande budget. Vi gör detta genom ett utskottsinitiativ till ändring i statens budget för 2021. Det innebär mer än en fördubbling av Äldreomsorgssatsningen i budgetpropositionen för 2021. För 2022 och 2023 skulle våra förslag medföra ytterligare utgifter på 3,9 miljarder kronor årligen.

"Pandemin har visat på behovet av att stärka omsorgen av våra äldre. Vi presenterar nu viktiga förslag som kan göra skillnad. Det är uppenbart att Socialdemokraterna inte är beredda att göra det som krävs. Därför lägger vi den här extra ändringsbudgeten" sa Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, när förslaget presenterades idag.

Här är förslagen i korthet:

Färre timanställningar och ökad personalkontinuitet inom äldreomsorgen
Vi måste få ned andelen timanställningar och tidsbegränsade anställningar genom att omvandla dem till tillsvidareanställningar. Vi är överens om att föreslå 2 miljarder kronor per år för detta under perioden 1 juni 2021 till budgetperiodens slut 2023. Vår långsiktiga ambition är att andelen tidsbegränsade anställningar halveras, i huvudsak genom att omvandlas till tillsvidareanställningar på heltid.

Ökad medicinsk kompetens inom äldreomsorgen
Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver stärkas omgående. Vi föreslår därför 1,35 miljarder kronor för 2021 till utökad läkarkompetens inom äldreomsorgen, fler sjuksköterskor i särskilt boende och för att fler undersköterskor ska kunna utbilda sig till specialistundersköterskor med fokus på äldrevård och demensvård.

Ökade möjligheter till tryggt boende för äldre
För att fler äldre ska få tillgång till anpassade boenden snabbare vill vi utöka investeringsstödet för äldrebostäder. Vi föreslår att det befintliga statliga stödet till bostäder för äldre personer utökas med 1 miljard kronor för 2021, där merparten av dessa tillkommande medel öronmärks för trygghetsbostäder.

Här är vi fem moderater i finansutskottet

Moderaterna vill få fart på återstarten av evenemangsnäringen

Många av oss längtar efter att göra saker tillsammans. Gå på konserter, teater och andra kulturevenemang, delta i motionslopp eller tävlingar. Ska vi få igång dessa verksamheter igen måste arrangörerna veta att de kan börja planera arrangemangen inför sommaren och hösten. Vi vet inte hur utdragen den här pandemin blir och därför föreslår vi att staten är med och tar en del av det ekonomiska ansvaret om det är så att arrangemangen inte kan genomföras.

Det handlar om de stora motionsloppen så som exempelvis Vätternrundan, Göteborgsvarvet och Lidingöloppet men också teaster, konserter och större kulturevenemang som WayOutWest, Swedish Rock och stora arenakonserter, eller stora ungdomsturneringar som Gothia Cup. Detta är arrangemang som vi vill ska finnas kvar även efter pandemin. Utan stöd och garantier finns en stor risk att de inte finns kvar till nästa år.

Moderaterna tog därför idag initiativ i Finansutskottet för ett särskilt stöd för återstart av evenemangsnäringen.

Moderaternas viktigaste lösningar/reformer

* Moderaterna föreslår ett särskilt stöd för evenemang från och med 1 juni 2021. Detta ska gälla för evenemang som också genomfördes under 2019, samt för evenemang arrangerade av etablerade aktörer som har en historik av att genomföra liknande evenemang.

*Skulle det vara så att evenemang som normalt genomförs under den delen av året behöver ställas in till följd av smittspridningen kommer staten kompensera arrangörerna för 70 % av de kostnader som man haft kopplat till evenemanget. För detta anslås 3,5 miljarder kronor under 2021.

Bakgrund

* Många av aktörerna i evenemangsbranschen hade det väldigt tungt ekonomiskt under 2020 när de inte fick genomföra sina arrangemang. Utan vetskap om det är möjligt med hänsyn till smittspridningsläget att genomföra arrangemang under 2021 blir det svårt att planera, och dessutom medför det en stor ekonomisk risk.

*Sveriges vaccinsamordnare har sagt att vid midsommar bör alla som vill ha blivit vaccinerade. Problemet är dock att det finns en risk att begränsningar och inskränkningar finns kvar längre, kanske under hela 2021. Det skulle omkullkasta planerna för arrangörerna och utgör därmed en betydande risk.

* Tyskland har presenterat ett liknande upplägg där €2,5 miljarder har avsatts för den andra halvan av 2021. Det skulle motsvara 3,5 miljarder kronor om man tar hänsyn till att Tysklands ekonomi är drygt 7 gånger så stor som Sveriges.

Skriver tillsammans med Elisabeth Svantesson i Borås Tidning idag

Moderaternas åtgärdsprogram mot fusk/bedrägeri med corona-stöd

Det går att kombinera att snabbt få ut krisstöd för att rädda jobb och företag, och samtidigt vara tuff mot fusk och bedrägerier. Regeringen har misslyckats med både och. Vi har tidigare presenterat en rad åtgärder för att krisstöden snabbare ska komma fler till del. Nu presenterar vi också ett nytt åtgärdsprogram för att minska fusket och bedrägerierna i de ekonomiska krispaketen. Vi kräver krafttag mot de kriminella som utnyttjar krisen för att tillskansa sig pengar från skattebetalarna.

Bakgrunden är att i ett antal utredningar och rapporter de senaste åren har det konstaterats att välfärdssystemen utsätts för en alltmer omfattande och ofta organiserad brottslighet. Det finns uppenbar risk för att kriminella utnyttjar krisläget för att tillskansa sig medel ur statskassan. Den rättsliga regleringen som ligger till grund för de olika stödformerna skiljer sig åt, och arbetsbördan för berörda myndigheter har ökat betydligt under denna period. Det saknas även rutiner för uppföljning av nya stödåtgärder och återrapportering från myndigheterna om hur de genomför sina nya uppdrag.

I höstas presenterade Stefan Strömberg en statlig utredning där han tydligt varnade för att brottsligheten och fusket med skattebetalarnas pengar riskerar att bli väldigt stort om åtgärder inte vidtas. Det har snart gått ett år sedan krisen bröt ut och krispaketen började rullas ut. Trots det finns inga nya besked från regeringen om hur den ekonomiska brottsligheten ska stoppas.

Moderaternas viktigaste lösningar/reformer:

1. Inför en särskild straffskärpningsgrund för den som lurar till sig corona-stöd

Moderaterna vill att en särskild straffskärpningsgrund införs som omfattar brottslighet riktat mot coronastöden och andra liknande tillfälliga stöd som avsatts i krissituationer. Det skulle innebära att den som, utan att ha rätt till det, fått eller sökt ersättning från ett av coronastöden ska dömas till ett strängare straff. En sådan särskild straffskärpningsgrund skulle visa att staten tar brott mot stödåtgärder som införs under svåra tider på särskilt stort allvar, och det skulle skicka en tydlig signal till personer som har för avsikt att berika sig på statens bekostnad.

Danmark införde en liknade straffskärpningsgrund i sin strafflag i början av pandemin. Regeln i Danmark innebär att straffen för brottslighet mot coronastöden kan upp till fyrdubblas. Redan i augusti 2020 användes den danska lagstiftningen för första gången då en person som försökt lura till sig sig 427 500 DKK avseende lönekompensation avseende fem arbetstagare fängelse ett år och sex månader. Det vanliga straffet i Danmark skulle ha uppgått till fängelse åtta månader.

2. Skyndsamt införa särskilda straffbestämmelser avseende korttidspermittering

Straffbestämmelserna skiljer sig åt mellan de olika Corona-stöden till företag som inrättats med anledning av pandemin. I lagen om omställningsstöd finns exempelvis särskilda straffbestämmelser med fängelse upp till 2 år, eller 6 år om brottet är grovt, som gör det lättare att lagföra fusk och missbruk av stödet. Motsvarande särskilda straffbestämmelser finns inte avseende stöd för korttidspermittering, stödet till sjuklönekostnader, lokalhyresstödet och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare.

Vi får tydliga signaler från åklagare som menar de att det är mycket svårt, nästan omöjligt att lagföra fusk med korttidspermitteringar baserat på brottsbalkens bestämmelser. Det är i nuläget avgörande att vi skyndsamt stöttar de brottsbekämpande myndigheterna och är tydliga från lagstiftarens sida om att vi menar allvar med att motverka fusk och missbruk med Corona-stöden. Vi vill därför skyndsamt se en förändring av regleringen för korttidspermittering gällande straffbestämmelser för att underlätta för åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter att lagföra fusk och missbruk av stödet.

3. Utvidga bidragsbrottslagen till att också omfatta utbetalningar till företag

Moderaterna vill att bidragsbrottslagen utvidgas så även ersättningar och stöd som betalas ut till företag omfattas. Idag är bidragsbrottslagen endast tillämplig på ersättningar till enskilda personer. En sådan ändring skulle kunna ske införas relativt snabbt.

Flera av Corona-stöden riktar sig direkt till företag, det gäller t.ex. stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd.

Visserligen har ett särskilt omställningsstödsbrotts införts. När det gäller andra coronarelaterade stöd till företag än omställningsstödet har dock regeringen inte närmare berört frågan om vilka straffbestämmelser som ska tillämpas för brott mot de olika stöden.

4. Utbetalning av corona-stöden bör göras av vissa särskilt utsedda myndigheter

Erfarenheterna av de corona-stöd som utbetalats visar att det varit stor skillnad mellan olika myndigheters förmåga att hantera utbetalningarna. När nya omfattande organisationer för att hantera utbetalningar av stöden ska byggas upp finns den en uppenbar risk att kontrollfunktionerna får stå tillbaka till förmån för en effektiv handläggning. Det har bland annat blivit tydligt att Tillväxtverket initialt saknade en organisation som klarade av att hantera stödet vid korttidsarbete – ett av de stöd som kostat staten mest pengar.

För att utbetalning ska kunna ske både effektiv men med nödvändiga kontrollåtgärder i syfte att motverka brott bör fortsättningsvis endast myndigheter med relativt stora organisationer och som har erfarenhet av både utbetalningar samt kontrollverksamhet vara ansvariga. Det kan exempelvis röra sig om Skatteverket och Försäkringskassan.

5. Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: slopad sekretess mellan myndigheter för att bekämpa brott

Moderaterna vill att ribban för när information delas mellan myndigheter i brottsbekämpande syfte sänks avsevärt. Den som ansöker om stöd från staten bör räkna med att de uppgifter som lämnas till stöd för ansökan delas med andra myndigheter.

Enligt dagens regler får myndigheter som utgångspunkt inte dela information mellan varandra, men det finns flera undantag. Reglerna fungerar dock dåligt. Ribban för informationdelning är för hög. Och myndigheterna är inte sällan osäkra på om och när undantagen kan användas. Att olika utbetalande myndigheter är förhindrade att dela information mellan sig och med de brottsbekämpande myndigheterna försvårar kontroll, brottsutredning, lagföring och att brottslingar straffas.

6. Utvidga underrättelse- och anmälningsskyldighet mellan myndigheter vid misstänkt brott

Moderaterna vill utvidga skyldigheten för myndigheter att underrätta andra myndigheter om befarade brott mot olika välfärdssystem. Myndigheterna bör agera gemensamt mot alla former av misstänka bidragsbrott.

Enligt lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystem ska viss information delas mellan vissa bestämda myndigheter om det ”finns anledning att anta” att en förmån betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Lagen gäller dock endast stöd ersättningar som betalats ut till enskilda personer. Moderaterna vill att även företag ska omfattas. Dessutom bör betydligt fler stöd omfattas av lagen – exempelvis samtliga corona-stöd. Moderaterna vill vidare att ribban för när underättelse ska ske sänks – det bör vara tillräckligt att en ”risk” för felaktiga utbetalningar för att information ska delas mellan myndigheterna.

7. Gör det enklare för myndigheterna att kräva återbetalning vid felaktiga utbetalningar

Moderaterna vill göra det enklare för en utbetalande myndighet att driva in felaktigt utbetalda stöd.

En myndighets beslut om att en utbetalning som skett felaktigt ska återbetalas kan inte ligga till grund för en ansökan hos kronofogdemyndigheten om att driva in skulden genom exempelvis utmätning. Om den som erhållit den felaktiga betalningen vägrar betala tillbaka måste följaktligen myndigheten ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan i tingsrätten för att kunna få en s.k. exekutionstitel som kan ligga till grund för indrivning via kronofogden.

Moderaterna vill att redan den utbetalande myndighetens beslut ska kunna ligga till grund för utmätning och indrivning. Finansdepartementet har i en promemoria föreslagit att Tillväxtverkets beslut om återkrav av utbetalat stöd vid korttidsarbete ska vara direkt verkställbart. Vi vill dock se en liknande lösning för även andra återbetalningskrav.

Skriver i Markbladet denna vecka

Tror du skatterna går till välfärden?

2021-01-25

I dag har jag en längre debattartikel i Borås Tidning där jag berättar om hur vi moderater prioriterar bort det som är mindre viktigt, och utgifter som inte används till rätt saker eller som inte ger den effekt som är syftet. I stället satsar vi på kommunerna, sjukvården, polisen och rättsväsendet - och samtidigt kan vi sänka skatten mer än regeringen för både löntagare och pensionärer. Allt handlar om att prioritera.

Klicka för läsbar storlek.

(Fotnot: Artikeln skickades till BT före nyår och den extrasatsning på 7,5 miljarder som vi moderater tillsammans med KD, V och SD drev igenom "i början av året" avsåg alltså början av år 2020. Moderaternas satsningar på kommuner och regioner för i år och kommande år är också betydligt större än regeringens och framgår av artikeln.)

Moderaterna stoppar förslag om chockhöjd ränta på skattekredit

2021-01-21

En av de krisåtgärder som riksdagen beslutat om är möjligheten för företag att få anstånd med sina skatteinbetalningar. För detta betalar man en viss ränta som redan ligger över gällande marknadsränta, alltså en god affär för staten. Denna möjlighet har stärkt likviditeten för många företag under krisen och sannolikt räddat många jobb, och det är som sagt en för staten mycket "billig" åtgärd. När förslaget presenterades i våras fick regeringen hård kritik för att man ville ta ut hela 6,6% ränta på denna skattekredit. Moderaterna gick då i spetsen för kritiken och regeringen backade och mer än halverade räntesatsen.

För många företag är situationen idag ytterst allvarlig, värre än i våras, och många börjar nu får svårt att klara sig och är nära konkurs. I detta läge gör regeringen det märkliga att i en ny extra ändringsbudget föreslå nära en fördubbling av den ränta man ska tvingas betala för denna skattekredit!

Vi moderater tycker det är orimligt att staten ska ta så mycket högre ränta än marknadsräntan för en krisåtgärd som syftar till att rädda företag och jobb, och framförallt att det är extremt dålig timing att komma med detta förslag nu. Vi föreslog därför i dag på finansutskottet att räntan ska ligga kvar på dagens nivå. Vi har mycket gott hopp om att få majoritet för detta i finansutskottet, för vid dagens sammanträde fanns en mycket tydlig majoritet av positiva kommentarer kring vårt förslag.

Inför två av de senaste mötena i finansutskottet har regeringen strax före utskottsmötena presenterat förslag i linje med andra moderata förslag som vi lagt i utskottet (så kallade utskottsinitiativ) för att regeringsunderlaget ska slippa förlora i utskottet. Och även under våren, sommaren och hösten lyckades vi från moderat sida i hög grad påverka krispolitiken. Moderaterna i finanskommittén (det är vi fem nedan) fortsätter pressa regeringen att ta bra beslut, och vi går i spetsen för att stoppa dåliga. Tack vare oss har krispolitiken blivit bättre.

Moderaterna fortsätter driva regeringen framför sig i krispolitiken

I dag på finansutskottets möte klockan 11 skulle utskottets majoritet (M, KD, SD och V) köra över regeringen och kräva förstärkta och mer träffsäkra krisstöd för företag under pandemin. Ursprungligen ett initiativ från M och KD.

Men i går kväll fick tydligen regeringssidan (S, MP, L och C) kalla fötter och ville inte förlora i utskottet. Så man förhandlade fram ett besked om ökade stöd som presenterades idag klockan 10, bara en timme före finansutskottets möte.

Vi i den moderata finanskommittén är givetvis glada över att Moderaterna därmed fått igenom höjda krisstöd som kan rädda jobb och företag. När finansministern var på jullov och åkte skidor arbetade vi moderater i finanskommittén fram nya förslag för att rädda jobb i krisen. Och efter att vi agerat på det av oss begärt extrainsatta mötet i finansutskottet den 7/1 meddelar nu regeringen att man höjer ersättningsnivån så att företag som omfattas av omställning- och omsättningsstöd kan få täckning för 90% av sina fasta kostnader, vilket var exakt vad vi moderater föreslog. Livskraftiga företag får därmed större möjligheter att kunna övervintra tills den akuta krisen är över. Och det gör att färre människor tvingas ut i arbetslöshet och bidragsberoende.

Vi kan konstatera att vi moderater återigen driver regeringen framför oss och tvingar dem att ta tag i frågor man annars skulle försummat.

Vi har också ett ytterligare moderat utskottsinitiativ som bland annat handlar om att effektivisera handläggningen av stöden så att de verkligen når fram i tid. Det ska behandlas i utskottet på torsdag. Det hjälper faktiskt inte att regeringen skryter med alla pengar man satt av i budgeten till krisstöd om inte stöden når fram och utbetalas till de drabbade företagen. Då väntar i stället konkurser för i grunden välskötta och lönsamma företag, och därefter uppsägning av personal.

Här är vi alla fem i den moderata finanskommittén på ett foto från i somras. Längst fram Edward Riedl och Elisabeth Svantesson, bakom dem Mattias Karlsson och undertecknad samt Sofia Westergren som är arbetande ersättare.

Riksdagen stödjer M-motion om bred utredning av utjämningssystemet

2020-12-10

I går debatterade jag finansutskottets ärende om det kommunala utjämningssystemet. Hela debatten kan ses på videoupptagningen nedan, och mitt anförande finns här.

En kort sammanfattning av mitt anförande är att jag först pekade på hur kommunerna tvingas ta ansvar för allt mer saker i vårt samhälle, inte sällan till följd av statliga beslut. Det är långtifrån alltid som staten skickar med tillräckligt med pengar för att finansiera effekterna av sådana beslut. Det räcker att nämna migrationspolitiken eller samhällets brister när det gäller att möta kriminaliteten, men det finns många fler exempel.

Moderaterna kommer alltid att värna om kommunernas och regionernas möjlighet att utföra sitt uppdrag. Detta kommer också att kräva ökade resurser från staten och det måste prioriteras i statens budget. Redan i början av detta år drev vi moderater tillsammans med andra partier igenom mer resurser till kommunerna än vad regeringen var villig att tillföra. Dessa 7,5 extra miljarder har kommit väl till pass under pandemin. Även under pandemin har vi drivit på för extra stöd till kommuner och regioner. I vår budget för kommande år ger vi också betydligt större statsbidrag till kommunerna än vad regeringen och dess stödpartier aviserar i sin budget. För 2021 handlar det om 3,5 miljarder, för 2022 8,5 miljarder och för 2023 13,5 miljarder mer än regeringen och samarbetspartierna tillför i sin gemensamma budget.

Sverige är samtidigt ett till ytan stort land med mycket varierande förutsättningar. Det gäller även våra kommuner, som ser helt olika ut. I dag skiljer exempelvis kommunalskatten upp till sex kronor per hundralapp mellan den kommun med lägst skatt och den med högst.

Att det sker viss omfördelning av resurser mellan kommunerna är högst rimligt. Det viktiga är att detta görs på ett sätt som skapar förtroende och legitimitet både hos de kommuner som bidrar till utjämningssystemet och de som gynnas av detta, och att effekterna av utjämningssystemen inte slår mot landets samlade tillväxt.

Riksrevisionen har nu granskat om det finns tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen. Det visade sig vara lättare sagt än gjort – det är svårt att isolera effekterna från just skatteutjämningen från andra faktorer som påverkar tillväxt och skatteintäkter i enskilda kommuner. Riksrevisionen beskriver dock att det länge funnits en oro för att inkomstutjämningen påverkar kommunernas incitament negativt, och att internationell forskning bekräftar oron, samt att den ekonomiska teorin är tydlig med att det finns en risk för sådana negativa bieffekter.

Det kommunala utjämningssystemet har ändrats många gånger genom åren. Riksdagen har tagit beslut om förändring av både inkomstutjämningen som är den stora delen, och kostnadsutjämningen som utgör en mindre del. Vid varje förändring i systemen har vi från moderat sida verkat för balanserade förändringar som gör det möjligt för mottagande kommuner att fungera utan att missgynna tillväxtkommunerna alltför mycket. Utjämningssystemet får inte heller ge oönskade marginaleffekter för kommuner som lyckas få människor från bidrag till arbete. Och självklart får inte systemet påverka den samlade svenska tillväxten negativt. Vi moderater har också verkat för att förändringar i systemen inte ska vara alltför snabba och dramatiska och att alla berörda kommuner måste ha en rimlig möjlighet att planera sin verksamhet.

Moderaterna har också under flera år ansett att det är dags att ta ett helhetsgrepp på utjämningssystemet. Senast vid debatten förra året vid den här tiden framförde jag detta moderata krav i debatten. Utjämningssystemet är en helhet och har oerhört stor ekonomisk betydelse för både bidragande och mottagande kommuner, och det är nu tolv år sedan Alliansregeringen gjorde en grundlig översyn av hela utjämningssystemet.

I en följdmotion till regeringens skrivelse som svar på Riksrevisionens granskning föreslog vi moderater att regeringen snarast ska tillsätta en översyn av hela det kommunala utjämningssystemet som särskilt beaktar systemets inverkan på kommuner och regioner som växer och effekten på tillväxten i Sverige. Efter diskussioner i utskottet konstaterar vi nu att ett enigt finansutskott står bakom att ge regeringen ett sådant uppdrag. Alltså att göra en sådan översyn med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Det är mycket glädjande att utskottet går på denna linje.

Från moderat sida ser vi samtidigt med stor oro på utvecklingen i kommunerna och regionerna de kommande åren. Vi menar att staten gradvis bör ta ett större ansvar för att säkerställa goda förutsättningar för välfärdens finansiering. Det är ett av skälen till att vi moderater satsar mer pengar på kommunsektorn än regeringen och samarbetspartierna i budgeten för kommande år. Men vi menar också att det vid en översyn av utjämningssystemet bör prövas om staten ska ta ett helhetsansvar för utjämningen.

Jag tog också en replik på Miljöpartiets Karolina Skog. Hon beskrev i sitt anförande hur allvarlig den strukturella utvecklingen är för kommunerna, där småkommuner på landsbygden avfolkas och storstäderna växer. Då kunde jag inte vara tyst utan påpekade i en replik att Miljöpartiets egen politik kraftigt påskyndar denna olyckliga utveckling. Jag nämnde två exempel - förslag på försämrade reseavdrag och kraftiga skattehöjningar och kostnadsökningar för privatbilism och transporter som driver människor och företag bort från landsbygdens småkommuner, och den oansvariga migrationspolitiken som sedan fyller avfolkningskommunernas tomma lägenheter med människor som inte har någon möjlighet att hitta några jobb, utan i stället ökar kommunens kostnader för försörjningsstöd. Tyvärr skymtade inte den allra minsta lilla självkritik hos miljöpartiets ekonomis-politiska talesperson.

Moderat Covid19-seminarium

2020-11-22

I fredags anordnade moderaterna i finansutskottet ett digtalt seminarium om Covid19 med två inbjudna experter. Dels Tove Fall, forskare och professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala Universitet, dels John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet och tidigare ordförande i finanspolitiska rådet. Tove Fall gav oss först sin bild av pandemin ur ett medicinskt perspektiv, medan Hassler gav sin syn på de ekonomiska konsekvenserna. På seminariet deltog, förutom vi moderater i finansutskottet, även vår partiledare Ulf Kristersson och några andra ledande moderata politiker och företrädare för näringslivet.

Tove Fall visade dessa bilder från norska tidningen Verldens Gangs coronaspecial. De visar utvecklingen av antalet inlagda på sjukhus och antalet personer i intensivvård till följd av Covid19 under året, samt visar skillnaden mellan Sverige (gul kurva) och de fyra grannländerna Norge, Danmark, Island och Finland. Den uppseendeväckande skillnaden mellan Sverige och de andra länderna under första vågen sticker ut, och det upprepar sig nu även under andra vågen. Man ser också att antalet inlagda på sjukhus ökar dramatiskt och snabbt närmar sig vårens siffror, medan antalet intensivvårdade än så länge inte ökat lika dramatiskt.

Tove Fall var mer oroad än jag hade förväntat mig och jag fick en mörkare bild av pandemins utveckling efter hennes föredragning. Hon menade dock att man kan bryta virusets spridning om man vill. Hon presenterade bilden av "den schweiska osten" som symboliserar framgångsrik kamp mot virusets spridning. Varje ostskiva med stora och små osthål är en åtgärd. En enda åtgärd räcker inte - viruset kan ändå passera genom hålen i ostskivan. Men när man lägger många olika ostskivor på varandra lyckas man till slut spärra vägen för viruset. Men detta menar man att det inte ensamt räcker med vare sig lock-down eller munskydd eller något annat, utan att en mängd olika stora och små ågärder samtidigt är receptet. Varje åtgärd behöver inte i sig vara så betungande, men tillsammans gör de stor skillnad.

Tove Fall gav också sin syn på vaccin mot covid19. Hon såg hoppfullt på vaccinen, men menade att risken för biverkningar inte går att bortse från när vaccinet tas fram så snabbt, och att man måste följa detta noggrant. Men hon menade ändå att typen av vaccin gör att riskerna bör vara små. Jag frågade henne om hur hon ser på att många människor verkar tycka att det är positivt med vaccin - men att de inte vill stå först i kön utan gärna väntar och ser hur effekten blir för andra, och att erfarenheterna från svininfluensavaccinet oroar. Hon höll med om problemet, men avvisade tankarna som vissa fört fram om obligatorisk vaccinering, allt måste bygga på frivillighet. Hon trodde ändå att människor från riskgrupper kommer att bedöma riskerna av vaccinet som mindre än att riskera att drabbas av viruset och därför gärna vill vaccinera sig. Men hon påpekade att 50-60% av befolkningen måste vaccinera sig för att det ska ge effekt på samhällsnivå.

John Hassler gav också en mycket mörk bild av läget när det gäller ekonomin. Han presenterade denna bild över omsättningstappet de senaste två veckorna i förhållande till föregående år, där varje ny stapel gäller för en ny tvåveckorsperiod. Resultatet vad gäller drabbade branscher stämmer ganska väl med den bild jag redan hade. Man ser att för många branscher är läget något bättre än i våras. Dagligvaruhandeln och näthandeln har till och med gått plus under pandemin. Men för Hotell, restaurang och resebranschen är det nattsvart, och även övrig tjänstesektor ser nu växande problem.

John Hasslers recept var kortfattat att just nu ha allt fokus på att rädda hotade branscher som i grunden är lönsamma och viktiga jobbskapare. Det är inte läge att göra långsiktiga planer för vad som ska hända efter pandemin eftersom vi inte ens vet när den är över. Och han riktade tydlig kritik mot regeringen när han konstaterade att pandemin inte får användas som svepskäl för att låna upp stora summor för att verkställa olika partiers önskelistor. Det sista är ju en hård kritik vi moderater tidigare framfört mot regeringens och samarbetspartiernas budget.

Hårdare restriktioner kräver rimligen en översyn av krisstöden

Pandemin slår väldigt olika mot olika branscher och företag. Stora delar av exportindustrin har klarat sig förvånansvärt bra, och de krisåtgärder som en till stor del enig riksdag tagit fram och beslutat om (inte sällan efter moderata initiativ) har hjälpt till att motverka arbetslöshet och konkurser för många företag. Även stora delar av handeln, inte minst livsmedel och bygghandel har klarat sig riktigt bra. Vissa företag har rent av ökat sin omsättning och behövt anställa extrapersonal.

Samtidigt slår pandemin närmast skoningslöst mot ett antal andra branscher, och de nya skärpta restriktionerna gör läget akut för många företag. Butiker inom sällanköpshandeln har det oerhört tungt och läggs nu ned på löpande band. Paketresearrangörerna går på knäna sedan länge och trots upprepade försök från bland annat moderat sida har regeringen nobbat alla försök att få till en självfinansierad fond för att klara av återbetalning av biljetter. Många företag inom resebranschen hotas nu av konkurs. Inom eventnäringen är det lika illa - det är i praktiken totalt stopp för all verksamhet och de fyrkantiga publikreglerna riskerar att i praktiken slå ihjäl delar av branschen. Samma sak gäller idrottsrörelsen - utan publik blir det minimala intäkter som inte ens räcker till resorna till lagens bortamatcher. Även restaurangnäringen och inte minst pubarna får med de nya alkoholreglerna ännu ett dråpslag mot verksamheten. En gräns på klockan 22 innebär att restaurangerna oftast bara kommer hinna med en sittning med restauranggäster i stället för att man kan hinna med två sittningar per kväll. Biografer drabbas hårt när man nu inte ens får ta in 50 personer, och man tvingas nu sannolikt att stänga helt, precis som gym och andra sportanläggningar. Kryssningsfartygen ligger samtidigt vid kaj, hotellen och konferensanläggningarna är i princip redan tomma och taxinäringen och turisttrafiken står till stor del stilla. Det är inte svårt att identifiera fler krisbranscher som drabbas mycket hårt.

Konjunktursvängningar måste stabila företag klara att hantera utan hjälp av staten. Men när företag genom politiska beslut tvingas att stänga ned hela sin verksamhet och förlorar alla intäkter är det rimligt att staten också ställer upp med stöd som gör det möjligt att överleva. Politiskt införda näringsförbud är omöjligt för en småföretagare att förbereda sig på.

Jag tror att det nu är akut att utvärdera de krisstöd som redan beslutats och göra en första bedömning av om de varit ändamålsenliga och träffsäkra, samtidigt som det är viktigt att tänka igenom om befintliga stöd verkligen räcker i det nu än mer allvarliga läge som vi nu befinner oss i. Kanske behövs mer välriktade branschinriktade stöd för de hårdast drabbade näringarna, och kanske behöver också vissa branscher fortsatt stöd när de mer generella stöden efterhand fasas ut? Detta kommer garanterat att vara något jag och mina kolleger i den moderata finanskommittén och i finansutskottet kommer att diskutera denna vecka.

Den ekonomiska delen av krishanteringen är betydligt bättre hanterad än själva kampen mot pandemin, och hittills har vi i vart fall i ganska stora delar lyckats skapa hyfsad politisk enighet i finansutskottet och riksdagen om den ekonomiska krispolitiken. Jag hoppas det ska kunna fortsätta så.

Återigen driver moderaterna regeringen framför sig i krispolitiken

I torsdags förra veckan höll moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson en presskonferens om att Moderaterna är redo att återigen lotsa nya krispaket genom riksdagen för att rädda jobb i de sektorer som nu drabbas hårt av restriktioner. Moderaterna vill förlänga krisstöden – men ställer krav på förbättringar:

* Korttidspermitteringen ska innehålla krav på kompetensutveckling om den förlängs.
* Omställningsstödet är för krångligt – ta bort kravet på revisorsintyg för mindre bolag.
* Förläng möjligheten till skatteuppskov för företag.
* Se till att enskilda näringsidkare får stödet de fortfarande inte kan söka.

I Moderaternas budget tog vi höjd för ökad smittspridning – med en krisbuffert på 20 miljarder kronor, för att snabbt kunna sätta in nya krisåtgärder om läget förvärras. Det är det som just nu händer. Men regeringens budget innehöll inget utrymme för nya stöd, och det betyder att man måste öka statsskulden ytterligare om nya stöd ska genomföras.

I dag meddelade finansministern på en presskonferens att man
* Förlänger korttidspermitteringen med sex månader till halvårsskiftet 2021, dock med nåpgot lägre subventionsgrad, och tyvärr utan krav på kompetensutveckling
* Förlänger omställningsstödet (omsättningsstödet) med tre månader, även augusti-oktober får räknas in
* Förlänger möjligheten till skatteuppskov för företag

Kostnaden beräknas till 15 miljarder - och ryms därmed inom moderaternas krisbuffert i vår alternativa statsbudget. Regeringens pengar är dock redan förbrukade och det betyder att man nu måste låna upp ytterligare 15 miljarder utöver det man måste låna för att klara av det redan budgeterade underskottet på drygt 100 miljarder nästa år. När finansministern talar om att man använder det man "sparat i ladorna" är det inte riktigt korrekt, man lånar faktiskt upp alltihop och ökar statsskulden. Även i moderaternas budget lånar vi pengar, men vårt underskott är alltså ca 20 miljarder lägre än regeringens.

Som vanligt avvaktar jag tills jag ser de slutliga förslagen från regeringen presenteras i finansutskottet innan jag riktigt vågar lita på beskeden. Jag vill också se att moderaternas förslag till förbättringar tillgodoses, inte minst kravet på kompetensutveckling. Det är högst rimligt att de permitterade använder delar av den lediga tiden för att utbilda sig och stå starkare efter pandemin. Det är närmast obegripligt att inte regeringen presenterar förslag om detta. Frågan om hur enskilda näringsidkare verkligen ska kunna ta del av stöden är inte heller besvarad. Hittills har många småföretag i praktiken inte kunnat ta del av stöd som finns. Detta måste åtgärdas.

Men en sak är tydlig - återigen agerar regeringen bara några dagar efter att moderaterna presenterar krav på krisåtgärder. Vi fortsätter driva regeringen framför oss i den ekonomiska krispolitiken.

Mycket ansträngt läge inom sjukvården till följd av pandemin

2020-10-26

I dag skriver jag i Borås Tidning. Just nu är läget inom sjukvården extremt ansträngt till följd av pandemin, och det kommer larmrapporter om att delar av personalen inte mår så bra och att vårdköerna våxer när allt fler väntar i operationsköer som uppstått under pandemin. Vi måste ta detta på allvar. Moderaterna satsar mycket mer än regeringen på kommunerna och sjukvården än vad regeringen gör, både nästa år och åren därefter.

"Ta larmen från vården på allvar

Redan under mars och april kom larm om en närmast omänsklig arbetssituation för personalen i frontlinjen mot pandemin. Den 3 maj hade jag en debattartikel i Borås Tidning där jag varnade för hur Corona/Covid19 kunde påverka vårdpersonalen. Oro för egen säkerhet kombinerat med utmattning och långa arbetspass, och så mycket smärta, lidande och död att hantera. Även för erfaren IVA-personal låg detta sannolikt långt över vad man utbildats för och var förberedd på. Även inom äldreomsorg och hemtjänst var det stora påfrestningar för personalen, kombinerat med en stor oro att både smitta äldre och själv blir smittad på grund av att man, i vart fall under början av pandemin, saknade rimlig skyddsutrustning. Samtidigt var instruktionerna från myndigheterna minst sagt förvirrande.

Nu kommer rapporter om just detta – personal som drabbats av psykiska problem och utmattning efter vårens och sommarens påfrestning, personal som slutar och svårigheter att nyrekrytera. Nu fortplantar sig dessutom detta i hela vården – läget är ytterst allvarligt med växande vårdköer till följd av inställda undersökningar och operationer under pandemin, samtidigt som allt mer tyder på en ny andra våg i pandemin med fler inläggningar och växande behov av intensivvård.

Under det akuta krisläget föreslog moderaterna att personalen i frontlinjen mot Covid19 skulle få 5.000 kronor extra i månadslön (utöver eventuell ersättning i enlighet med krisavtal). Detta fick tyvärr inget stöd i riksdagen. Men det behövs även åtgärder efter den akuta krisen, och det är arbetsgivarens ansvar att ta hand om personalen och stötta dem som mår dåligt. Samtidigt inser de flesta att lönerna inom vården långsiktigt måste upp för att kunna nyrekrytera.

Vården behöver utan tvekan extra resurser.

Totalt tillför moderaterna 3,5 miljarder mer än regeringen till kommuner och regioner nästa år, 8,5 miljarder mer 2022 och 13,5 miljarder mer än regeringen 2023. Moderaterna visar återigen att vi prioriterar välfärden.

I stället sparar vi på bistånd, ineffektiv klimatpolitik och byggsubventioner, vi avvecklar myndigheter, stramar upp migrationspolitiken och inför bidragstak. Genom besparingar kan vi frigöra pengar till det som är viktigt (sjukvård och välfärd, kampen mot arbetslöshet och krafttag mot kriminalitet). Samtidigt sänker vi skatten så att exempelvis en undersköterska får en skattesänkning med ca 500 kronor i månaden.

I vår moderata budgetmotion tillför vi även extra pengar för att beta av de vårdköer som uppstått under pandemin, vi stärker cancervården och sjukvården generellt, och lägger extra pengar på pandemiåtgärder som testning, smittspårning och uppbyggnad av beredskapslager. Vi satsar också 5,9 miljarder extra på kommunernas äldreomsorg.

Inom ramen för detta bör det finnas möjligheter att på olika sätt stötta och uppmärksamma hårt prövad vård- och omsorgspersonal. Om vi inte tar situationen på allvar kommer vi snart att ha en skriande brist på personal.

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot finansutskottet"

Moderaternas budget prioriterar det som är viktigt

2020-10-14

I dag har vi denna debattartikel i Borås Tidning. Dock har tidningen satt en annan rubrik.

Att trycka tillbaka arbetslösheten och bekämpa gängkriminaliteten. Det är huvudprioriteringarna den budget Moderaterna presenterat.

Regeringen och stödpartierna hade chansen att presentera en budget som på allvar tog tag i problemen. Men de valde istället att lägga ihop sina önskelistor – och åstadkommer mer skada än nytta.

I vår budget återupprättas arbetslinjen i ersättningssystemen genom tydliga tidsgränser och ett bidragstak som gör att det aldrig lönar sig bättre att stapla bidrag än att ta ett arbete. Och den som invandrar till Sverige ska gradvis kvalificera sig till svenska bidragssystem. Ansträngning ska löna sig.

Därför städar vi också upp i regeringens snårskog av riktade avdrag och andra specialåtgärder på skatteområdet – och ersätter det med en rak, effektiv och generell sänkning av skatten på arbete och företagande. Med vårt förstärkta jobbskatteavdrag får över fem miljoner löntagare 400 till 550 kronor mer i plånboken varje månad. Vi tar också bort hela skillnaden i beskattning mellan lön och pension från årsskiftet och stärker ekonomin för en genomsnittlig pensionär med 500 kronor per månad. I regeringens budget kommer fortfarande pensionärer att betala högre skatt än löntagare.

Moderaterna satsar även mer på välfärden än regeringen. Med vår politik får kommunerna permanent 13,5 miljarder mer per år. 2021 är det 3,5 miljarder mer än regeringen har i sin budget. För 2022 är det 8,5 miljarder mer än regeringen och 2023 är det 13,5 miljarder kronor mer. Vi villkorar pengarna med ett skattehöjarstopp så att den kommun som trots tillskottet höjer skatten får sänkta statsbidrag. Höjda skatter ska inte få stoppa ekonomins återhämtning.

För att krossa gängen och återupprätta tryggheten föreslår vi åtgärder som fungerat i Danmark. Dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, ökad avlyssning och kameraövervakning, ett system med anonyma vittnen och att göra det straffbart att vara med i kriminella gäng är några av förslagen. Lika viktigt är det också att exempelvis Åklagarmyndigheten får de pengar som krävs för att inte behöva säga upp personal. Och att det skapas utrymme för fler platser inom Kriminalvården.

Moderaterna värnar om skattebetalarnas pengar. Med tanke på de stora problem vi har att ta itu med på hemmaplan är det nödvändigt att minska biståndet. Samtidigt lånar vi 20 miljarder kronor mindre än regeringen – de pengarna utgör istället en krisbuffert, så att åtgärder för att stötta jobb och sjukvård snabbt kan sättas in om smittspridningen förvärras och det akuta krisläget återvänder.

Bara genom en återgång till arbetslinjen och reformer för att varaktigt höja tillväxten kan vi säkerställa att resurserna till den gemensamma välfärden och tryggheten på sikt ökar. Bara så kan vi ingjuta hopp hos människor som är frustrerade av att vara utanför. Bara så kan vi dra nytta fantastiska möjligheter istället för att hämmas av stora problem. Bara så kan vi undvika ett årtionde av krishantering. Moderaternas budget prioriterar Sverige.

EU-konferens om ekonomisk stabilitet och styrning

2020-10-12

I dag och i morgon skulle jag ha varit på en EU-konferens i Berlin (Tyskland är just nu ordförandeland i EU) för att diskutera ekonomisk stabilitet, EU-budgeten och EU:s återstartsfond mm. Men på grund av Covid19-pandemin blev det i stället en digital endagskonferens.

Wolfgang Schäuble, president i Tyska Förbundsdagen (riksdagen) inledde och sedan fick vi ett antal föredragningar som följdes av diskussioner. Både tyskarna och många andra delegater målade upp en ganska mörk bild av läget i Europa till följd av pandemin, man talade varmt om EU:s nya (alltför stora) budget och den enorma "återstartsfonden", och ordet "solidaritet" användes ofta. Översatt till svenska betyder solidaritet i detta fall att EU behöver massor av pengar som vi i norra delen av unionen ska finansiera så att vi kan ge generösa bidrag till östra och södra Europa. I praktiken betyder det också att vi indirekt finansierar ett stöd som stabiliserar Euron samtidigt som vi räddar tysk ekonomi och tysk exportmarknad. Vi som ska betala mest till detta är av naturliga skäl mindre entusiastiska. Inte minst Sverige, Nederländerna, Österrike, Danmark och Finland tillhör de kritiska. Det är vi som får ta störst del av notan räknat per invånare. Tyskarna betalar också mycket, men är samtidigt kanske det land som tjänar mest på det hela.

Det blir också närmast stötande när man talar varmt om att återstartsfonden är till för att skapa en bra framtid för kommande generationer ("Next generation EU") samtidigt som man vet att den enorma låneskuld EU vill dra på sig inte ska börja betalas förrän 2028 och sedan betalas av under 30 år (fram till 2057). Det är alltså vi som gör slut på pengarna idag genom lån och frikostiga bidrag (!) till länder med sedan länge misskött ekonomi, och notan skickar vi till nästa generation. Samtidigt lär det ju komma nya kriser innan dess - som kommande generationer då tvingas hantera samtidigt som man ska betala av den nu aktuella skulden. Jag saknar nästan ord för att uttrycka hur kritisk jag är till hela detta upplägg.

Jag gjorde några korta inlägg på twitter under dagen:

Moderaternas budgetmotion - en sammanfattning

2020-10-06

I dag presenterades moderaternas budgetmotion för 2021 och framåt - alltså vårt svar på regeringens och samarbetspartiernas budgetproposition. Jag är såklart en smula partisk eftersom jag ingår i den moderata finanskommittén som har huvudansvaret för motionen, och jag har ju varit involverad en hel del på vägen när det gäller arbetet med motionen, men jag tycker detta är den absolut bästa budgetmotion moderaterna presenterat sedan vi lämnade regeringsmakten 2014 och återigen kunde börja lägga egna budgetmotioner utan att behöva kompromissa med andra.

Grunden för den moderata motionen är att vi har fokus på de stora och allvarliga samhällsfrågorna och prioriterar det som är viktigt i budgeten och prioriterar bort annat, att vi har mindre underskott och större krisberedskap än regeringen, att vi tänker mer långsiktigt än regeringen och att vi städar bort så mycket tramsiga dumheter som möjligt av det regeringen genomfört eller föreslår. Totalt har regeringsunderlaget ett underskott på 105 miljarder 2021, och mycket av de lånade pengarna har gått till saker som inte har samband med krisen överhuvudtaget. Moderaternas underskott i vår budgetmotion är 83 miljarder, alltså 22 miljarder mindre. Vi tycker man ska hålla i pengarna även under en kris och inte låna upp mer än vad som behövs för att bekosta rena krisåtgärder. Vi vill också ha större beredskap för att krisen kan fördjupas eller att det kan komma nya kriser.

Kort sammanfattning:

• Vi sänker permanent skatten med 31 miljarder kronor mer än regeringen, redan nästa år sänker vi skatten med 17 miljarder kronor mer.
• Vi föreslår den största skattesänkningen på arbete sedan 2007 genom att jobbskatteavdraget utökas med 24 miljarder. Det innebär mellan 400 och 550 kronor i månaden för en vanlig löntagare. En undersköterska får 500 kronor mer varje månad.
• Vi satsar sammanlagt 9,4 miljarder på skattesänkningar för pensionärer och utraderar därmed, till skillnad mot regeringen, klyftan i beskattning mellan lön och pension. Tillsammans med pensionstillägget innebär det att de flesta pensionärer får omkring 500 kronor mer i månaden med Moderaternas politik.
• Vi satsar nära 6 miljarder på direkta skattesänkningar för företagen.
• Rättsväsendets myndigheter tillförs totalt 2,1 miljarder kronor under 2021 för t ex fler poliser, fler åklagare och fler platser inom Kriminalvården. Det innebär 1,7 miljarder mer än regeringen redan 2021 som inte skjuter till några nya pengar förutom de som M/KD redan lagt in i budgeten.
• Med Moderaternas politik får kommunerna permanent 13,5 miljarder mer per år. 2021 är det 3,5 miljarder mer än regeringen, 2022 är det 8,5 miljarder mer än regeringen och 2023 är det 13,5 miljarder kronor mer.
• Vi vill inte att återhämtningen ska knäckas av höjda kommunalskatter. Därför kopplas det moderata tillskottet till kommunerna till ett skattehöjarstopp som innebär att de kommuner som höjer skatten endast får ta del av halva tillskottet. Genom kraftfulla, permanenta tillskott kombinerat med ett skattehöjarstopp ges möjlighet för kommunerna att behålla sin personal utan skatten höjs.
• Vi satsar 14,7 miljarder på sjukvården, äldreomsorgen och LSS. Dels insatser för att bekämpa pandemin, dels extra pengar för att kunna hantera växande vårdköer efter pandemin, samt förstärkningar av äldreomsorgen.
• Vi föreslår att energiskatten för bensin och diesel minskas så att priset vid pump kan sänkas med en krona per liter, och vi säger nej till nya höjda skatter för Sveriges bilister (bonus-malus), nej till försämrad bilförmån och nej till försämrat reseavdrag.
• Vi satsar 3,2 miljarder på laddinfrastruktur och omställning av transporter, omställning av industrin, forskning för modern kärnkraft och lägger mer pengar än regeringen på havs- och vattenmiljö.

Nedan lite mer utförligt om våra satsningar samt längst ned en sammanfattning av våra viktigaste besparingar.

Lite utförligare om våra viktigaste satsningar (avrundade siffror):

Företagande och jobb:
* Vi satsar 13,5 miljarder på kommunerna, varje år 2021-2023. (Det är 3,5 miljarder mer än regeringen 2021, 8,5 miljarder mer 2022 och 13,5 miljarder mer 2023). Vi inför samtidigt skattestopp för kommuner och regioner
* Nytt jobbskatteavdrag som ger skattesänkning som ger 400-550 kronor lägre skatt per månad för en vanlig löntagare. Total skattesänkning 24 miljarder per år
* Sänkta skatter för företagande (bolagsskatter mm), 5,9 miljarder 2021 och ytterligare sänkning åren efter
* Ökade resurser till forskning, 3,4 miljarder
* Längre skoldagar och mer kunskap i skolan, 0,9 miljarder
* Diverse satsningar på bättre integration, arbetsmarknadspolitik mm 0,5 miljarder
* Ökade resurser till infrastruktur och underhåll av vägar mm, 1,4 miljarder

Kampen mot kriminaliteten:
* Fler poliser, betald polisutbildning, ökade resurser till åklagare och domstolar, ökade resurser till kriminalvården, slopad ungdomsrabatt, större statsligt ansvar i LVU, insatser i utsatta områden, fler statliga ordningsvakter, insatser för trossamfundens säkerhet mm.
Totalt 3,2 miljarder i satsningar 2021 och ytterligare tillskott åren efter.

Övriga skattesänkningar och stopp för nya skatter:
* Sänkt drivmedelsskatt med 1 krona per liter, avskaffad plastpåsskatt, nej till nya höjda skatter för Sveriges bilister (bonus-malus), nej till försämrad bilförmån, nej till ny skatt på kläder och skor, pausad flygskatt, nej till ny bankskatt. Totalt 8,9 miljarder
* Sänkt skatt för pensionärer som helt tar bort skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer redan 2021. Kostnad 9,4 miljarder.

Särskilda satsningar på sjukvården och omsorgen:
* Extra satsning på 4 miljarder för att beta av växande vårdköer i spåren av Covid19.
* Högre kvalitet i sjukvården, stärkt cancervård mm, 2,2 miljarder
* Särskilda insatser mot pandemin (testning, smittspårning, uppbyggnad av beredskapslager), 2,1 miljarder
* Generösare regler i LSS, 0,5 miljarder
* Förstärkning av äldreomsorgen (kvalitetsutveckling, satsning på medarbetarna mm), 5,9 miljarder

Migrationspolitik:
* Fler förvarsplatser, stärkt återvändande, mer resurser till migrationsdomstolarna, 0,4 miljarder

Insatser mot fusk med skattepengar:
* Genomför folkräkning, 0,5 miljarder
* Skärp kampen mot bidragsfunsk, 0,25 miljarder

Miljö- och energipolitik mm:
* Satsning på laddinfrastruktur och utveckling av nya bränslen, 2 miljarder
* Omställning av industrin, 1 miljard
* Utveckling av kärnkraften 0,25 miljarder
* Insatser för renare hav och vattendrag, stärkt biologisk mångfald mm 0,4 miljarder
* Satsning på kollektivtrafik och krisstöd till kollektivtrafiken 3 miljarder
* Bättre villkor för lantbruket och livsmedelsproduktionen 0,25 miljarder

Försvarspolitik:
* Förstärkning av det militära försvaret. Samma satsning som regeringen 2021-22, därefter satsar vi 5 miljarder extra 2023.
* Förstärkning av civilförsvaret och stärkt cybersäkerhet mm, drygt 1 miljard 2021 och ytterligare åren efter

Våra viktigaste besparingar:

*Minskning av biståndet från drygt 1% av BNP till ca 0,7%. Vår största besparing som ger 15,7 miljarder 2021
*Återställning av ett antal tillfälliga och ineffektiva skattesänkningar såsom riktade skattsänkningar i vissa stödområden, tillfälligt förvärvsavdrag, utvidgning av RUT till möblering mm, slopad moms för naturguder mm samt nej till nedsatta arbetsgivareavgifter för unga mellan 15 och 18 år och tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för anställda under 24 år.
*Stopp för förlängning av den tillfälligt höjda a-kassan och ändrade maxbelopp
*Återinförande av bortre tidsgräns i sjukförsäkringen och ny karensdag den 15:e dagen
*Slopade meningslösa "klimatåtgärder"
*Avskaffade byggsubventioner
*Stramare migrationspolitik och kvalificering till välfärden, bidragstak, slopad garantipension till flyktingar och nyanlända, begränsning av efterlevandestöd till flyktingar och nyanlända, begränsning av rätten till tolk för personer med permanent uppehållstillstånd, mm
*Effektivisering av arbetsmarknadspolitiken
*Avskaffad avdragsrätt för ränteavdrag för lån utan säkerhet
*Återinförande av entré på statliga museer
*Avskaffande av jämställdhetsmyndigheten, Delegationen mot segregation och Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Vissa åtgärder vi föreslår finns delvis även i regeringens budgetproposition och är därför redan finansierade. Detta utgör ca 40 miljarder i vår budget.

Totalt: 116,5 miljarder

Moderaternas förslag mot bedrägerier riktade mot våra skattepengar

2020-09-29

I dag skriver min riksdagskollega Niklas Wykman, moderat talesperson i skattefrågor och folkbokföringsfrågor, en utmärkt text på sitt facebookkonto med anledning av mängden avslöjanden om hur våra skattepengar går till en mängd personer och organisationer som inte borde få del av dem, och hur vårt välfärdssystem utmanas av bedrägerier och fusk.

STOPPA FUSKET – SLUTA MED NAIVITETEN – NU FÅR DET VARA NOG

Människor jobbar och sliter – polisen saknar resurser och cirka 400 000 väntar på läkarbesök eller behandling – samtidigt blöder välfärden pengar till fuskare och extremister. Nästan varje dag möts vi av nyheter om hur fuskare stjäl våra skattepengar. Miljarder försvinner till människor som inte bor i landet, som fejkar sjukdomar eller ljuger i bidragsansökningar. Naiva, aningslösa eller vårdslösa politiker betalar ut miljoner till extremism som vill omkullkasta vår sekulära demokrati. Allt detta måste omedelbart få ett slut. Moderater har lagt en rad förslag för att återställa ordning och reda i Sverige och lyft flera förslag.

Genomför en nationell folkräkning.
Det är orimligt att staten saknar koll på vilka som är i landet och var människor bor. Det gör det möjligt att fuska med bidrag och komma undan med brott. Fysiska besök bör göras på adresser och i områden som utmärker sig, där ovanligt många finns folkbokförda eller där omsättningen av folkbokföring är stor. De som ej verifierats i folkräkningen bör gå miste om de bidrag som följer med folkbokföringen.

Återkalla alla samordningsnummer.
Alla som idag innehar samordningsnummer ska genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, bekräfta sin identitet. De samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod ska som huvudregel avslutas.

Tydliga krav för att få försörjningsstöd.
Socialtjänstlagen bör skärpas så att landets samtliga kommuner ställer krav på motprestation för att få bidrag. Lagen ska tydligt slå fast att den som kan arbeta är skyldig att stå till arbetsmarknadens förfogande i hela landet.

Bidragstak.
Ett bidragstak minskar mängden och storleken på bidrag som går att stapla på varandra så att det alltid tydligt lönar sig bättre att arbeta än att få bidrag.

Kvalificering till bidragsystemen.
Nyanlända ska i högre grad arbeta sig in i rätten till olika bidrag och sociala ersättningar. Vuxna utan barn bör enbart ha rätt till etableringsersättning eller försörjningsstöd samt bostadsbidrag innan de kvalificerat sig till fulla bidrag. Nyanlända med barn får rätt till barnbidrag men inte flerbarnstillägg.

Krafttag mot bidragsfusk.
En bidragsbrottsenhet ska inrättas på Försäkringskassan – och ansvaret för att åtala bidragsbrott flyttas till Ekobrottsmyndigheten. Extra kraft ska läggas på att upptäcka, åtala och fälla den organiserade bidragsbrottsligheten.

En enda myndighet för bidragsutbetalningar.
Alla bidrag bör på sikt betalas ut från en myndighet. Det behövs ett gemensamt utbetalningssystem för bidrag och med gedigna kontrollfunktioner.

Hembesök som bidragskontroll.
Oanmälda hembesök hos bidragstagare som exempelvis tar del av försörjningsstöd bör vara obligatoriskt i alla landets kommuner.

Inga stöd eller bidrag till organisationer som motsätter sig den sekulära staten och den västerländska demokratin.

Svenska folket skuldsätts för att rädda regeringen

Svenska folket skuldsätts för att rädda regeringen

Regeringen använder coronapandemin som svepskäl för att runda utgiftstaket och köra statsbudgeten med stora underskott och finansierar detta med lån, skriver Jan Ericson

Så presenterades regeringens och samarbetspartiernas budget för 2021. Man ökar statsskulden med över 100 miljarder nästa år. Mer än 20.000 per arbetande svensk.

Problemet är inte att man lånar stora summor för att finansiera krispolitik under Corona-pandemin. Problemet är att man lånar upp stora summor för att bekosta de fyra samarbetspartiernas (S, C, L och MP) långa önskelistor på nya utgifter - utgifter som det aldrig hade funnits utrymme för i en normal budget där man måste prioritera vad som ska rymmas under utgiftstaket. Nu använder man Corona-pandemin som svepskäl för att runda utgiftstaket och köra statsbudgeten med stora underskott och finansierar detta med lån. Och plötsligt finns det utrymme för en massa mer eller mindre tveksamma permanenta utgiftsökningar. Kostnader som svenska folket tvingas släpa på kommande år.

Regeringsunderlagets problem är att man inte klarar att göra skillnad mellan krispolitik och varaktiga utgiftsökningar som inte har något alls med krisen att göra. Moderaterna har drivit på och står bakom huvuddelen av krispolitiken, och den handlar om mycket stora summor. I det fallet är det helt enkelt så att det hade blivit ännu dyrare att inte göra något alls. Men när det gäller varaktiga utgiftsökningar i statens budget som saknar koppling till krisen är det rent oansvarigt att låna till detta. Även i en kris måste man prioritera. Och att prioritera handlar även om att prioritera bort. Inte att använda krisen som förevändning för att ösa ut pengar.

Det är dessutom märkligt att regeringens politik inte har fokus på de två viktigaste samhällsfrågorna - att motverka kriminaliteten och att minska arbetslösheten. Båda dessa områden försummas i regeringens budget, trots att man som sagt kör statens budget med över 100 miljarder i underskott. Redan innan vi gick in i pandemin hade regeringen misslyckats fullständigt med arbetslösheten - Sverige var det enda landet i EU som ÖKAT sin arbetslöshet under högkonjunkturen, räknat från 2014. Hur en regering som misslyckats med att få ned arbetslösheten under en stark högkonjunktur plötsligt ska lyckas få ned arbetslösheten under en kraftigt försvagad konjunktur är en rimlig fråga. Svaret är sannolikt att det inte kommer att gå. Och när det gäller viktiga polisreformer som exempelvis betald polisutbildning och höjda polislöner skulle det också behövas mer pengar. Det behövs också mer resurser till andra delar av rättsväsendet, exempelvis till åklagarna.

Moderaterna kommer inom några veckor att presentera vår egen budgetmotion. Jag är ju i hög grad engagerad i vårt budgetarbete, men utan att säga för mycket vågar jag ändå förutsäga att vi kommer att ha ett lägre budgetunderskott än regeringen genom att vi prioriterar och gör besparingar på sådant som är mindre viktigt. Vi kommer också att ha tydligare fokus på kampen mot kriminaliteten och på att få ner arbetslösheten.

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot finansutskottet

Svenska folket skuldsätts för att bekosta januaripartiernas önskelistor

2020-09-21

Regeringens och samarbetspartiernas budget presenterades idag. Man ökar statsskulden med över 100 miljarder nästa år.

Problemet är inte att man lånar stora summor för att finansiera krispolitik under Corona-pandemin. Problemet är att man lånar upp stora summor för att bekosta de fyra samarbetspartiernas långa önskelistor på nya utgifter - utgifter som det aldrig hade funnits utrymme för i en normal budget där man måste prioritera vad som ska rymmas under utgiftstaket. Nu använder man Corona-pandemin som svepskäl för att runda utgiftstaket och köra statsbudgeten med stora underskott och finansierar detta med lån. Och plötsligt finns det utrymme för en massa mer eller mindre tveksamma permanenta utgiftsökningar. Kostnader som svenska folket tvingas släpa på kommande år.

Man måste skilja mellan krispolitik och varaktiga utgiftsökningar och bidragsökningar som inte har något alls med krisen att göra. Moderaterna har drivit på och står bakom huvuddelen av krispolitiken, och den handlar om mycket stora summor. I det fallet är det helt enkelt så att det hade blivit ännu dyrare att inte göra något alls. Men när det gäller varaktiga utgiftsökningar i statens budget som saknar koppling till krisen är det rent oansvarigt att låna till detta. Även i en kris måste man prioritera. Och att prioritera handlar även om att prioritera bort. Inte att använda krisen som förevändning för att ösa ut pengar.

Det är dessutom märkligt att regeringens politik inte har fokus på de två viktigaste samhällsfrågorna - att motverka kriminaliteten och att minska arbetslösheten. Båda dessa områden försummas i regeringens budget, trots att man som sagt kör statens budget med över 100 miljarder i underskott. Redan innan vi gick in i pandemin hade regeringen misslyckats fullständigt med arbetslösheten - Sverige var det enda landet i EU som ÖKAT sin arbetslöshet under högkonjunkturen (räknat från 2014). Hur en regering som misslyckats med att få ned arbetslösheten under en stark högkonjunktur plötsligt ska lyckas få ned arbetslösheten under en kraftigt försvagad konjunktur är en rimlig fråga. Svaret är sannolikt att det inte kommer att gå. Och när det gäller viktiga polisreformer som exempelvis betald polisutbildning och höjda polislöner skulle det också behövas mer pengar. Det behövs också mer pengar till åklagarna och andra delar av rättsväsendet.

Moderaterna kommer inom några veckor att presentera vår egen budgetmotion. Jag är ju inblandad en del i budgetarbetet och utan att säga för mycket vågar jag ändå förutsäga att vi kommer att ha ett lägre budgetunderskott än regeringen genom att vi prioriterar och också gör besparingar på sådant som är mindre viktigt, och vi kommer att ha tydligare fokus på kampen mot kriminaliteten och på att få ner arbetslösheten.

Vi lyckades till slut pressa fram krisstöd till enskilda näringsidkare

2020-08-28

Förra veckan höll ju finansutskottet ett extra sammanträde på begäran av M och KD för att markera allvaret i regeringens ointresse att lägga fram förslag om krisstöd även till de minsta enskilda näringsidkarna. Hela sommaren har gått utan att man presenterat några förslag, trots att man fick det i uppdrag av riksdagen före midsommar.

På detta extra utskottsmöte fick vi oväntat starkt stöd för våra krav att skyndsamt lösa denna fråga. Både M, KD, SD, V, C och L riktade kritik mot regeringen för att man inte följt riksdagens uppmaning före midsommar och återkommit med konkreta förslag. Finansutskottet enades om att redan nästa vecka kalla till sig företrädare för både finansdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet för att få en bild av hur man tänker arbeta med frågan, fråga varför man inte agerat sedan man fick uppdraget i juni, och ställa krav på att något ska hända i närtid. Även S och MP ställde upp på att kalla regeringsföreträdare till utskottet.

I dag kom finansministern på besök till utskottet och presenterade överraskande ett förslag till omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Stödet ska gälla enskilda näringsidkare som har näringsverksamheten som huvudsaklig inkomstkälla. I sak ligger förslaget ganska nära de tankar som M och KD tidigare lanserat. Nu gäller det att stödet snabbt kommer på plats och att det gäller även en bit bakåt i tiden, så enskilda näringsidkare behandlas på samma sätt som stora företag. Och läget är akut, många enskilda näringsidkare går ekonomiskt på knäna och riskerar personlig konkurs trots att de driver seriösa och normalt sett väl fungerande företag.

Jag och mina m-kolleger i finansutskottet är tills vidare avvaktande positiva till dagens besked, det låter lovande och ligger som sagt i linje med våra tankar. Vi tänker fortsätta ligga på regeringen så att detta snabbt kan komma på plats. Och jag konstaterar att moderaterna nu i ännu en fråga drivit regeringen framför oss i krispolitiken.

Är kommunal resultatutjämningsreserv min största politiska framgång?

2020-08-27

När jag var kommunpolitiker och gruppledare för den styrande sexpartimajoriteten i Mark 2002-2006 såg jag hur hopplöst det var för kommunerna att planera långsiktigt. Gjorde man kloka besparingar ett år kunde inte överskottet användas för nästa års drift. Allt berodde på det stelbenta så kallade balanskravet. Detta medförde en oerhört kortsiktig politik. Efter att jag blivit riksdagsledamot såg jag hur problemet blev ännu värre under finanskrisen - jag såg hur min egen välskötta kommun redovisat överskott ett antal år, men ändå kunde man inte använda dessa överskott under finanskrisen utan tvingades spara på viktig verksamhet. Och så såg det ut på många håll.

Hösten 2009 skrev jag min första riksdagsmotion om inrättandet av en kommunal resultatutjämningsfond där kommunerna kunde lägga överskott ett år för att använda ett annat år när tiderna var sämre. Alltså samma modell som när företag kan göra avsättningar av årets vinst i form av olika reserveringar för framtiden, och skjuta upp beskattningen.

I valrörelsen 2010 drev jag frågan som ett av mina personliga vallöften. Nedan ur min personliga valfolder den valrörelsen:

Efter valet 2010 började jag driva frågan hårdare i riksdagen, och jag skrev ännu en riksdagsmotion om saken hösten 2010 (Motion 2010/11:FiU237). Jag lyfte också saken vid flera tillfällen i riksdagsgruppen och även direkt med bland annat finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman. Jag hade också samtal med företrädare för SKL (dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting, idag SKR).

Och nu började det röra på sig. Även andra aktörer kritiserade balanskravet och Regeringen tog till sig frågan och den utreddes på finansdepartementet. Den 1 oktober 2012 kunde jag meddela på bloggen att regeringen skickat ut följande pressmeddelande:

"Ökade möjligheter för kommuner och landsting att möta svängningar i konjunkturen

Kommuner och landsting ska få förstärkta möjligheter att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta svängningar i konjunkturen. Det föreslår regeringen i en proposition som lämnats till riksdagen.

- Att ge kommuner och landsting ökade möjligheter att spara i goda tider är en del av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Förslaget innebär att kommuner och landsting får bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Reserverna gör det möjligt att sätta av en del av eventuella överskott i goda tider. Därmed kan kommuner och landsting bygga upp en buffert som kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För att göra en reservering för tidigare räkenskapsår krävs att kommun- respektive landstingsfullmäktige fattar beslut under räkenskapsåret 2013."

Den 1 januari 2013 trädde det nya systemet i kraft, och det gällde retroaktivt från 2010. Efter en trevande start ökade kommunernas och landstingens (numera regionernas) avsättningar till resultatutjämningsfonder år efter år. I tidningen Dagens Samhälle nr 18/2020 (utkom i maj i år) gjordes en utförlig genomgång av läget i de svenska kommunerna. Hela 154 av landets 290 kommuner (både små och stora, både landsbygdskommuner i norr och storstäder i söder) har satt av pengar från goda år, och det finns nu 17,4 miljarder i sådana fonder. Dessa pengar kommer väl till pass nu när Coronapandemin slår hårt mot kommunsektorn och regionerna, både genom sjunkande skatteintäkter och ökade utgifter. Dagens Samhälle kallar det "krockkudde" mot den pågående krisens effekter.

Genom användandet av resultatutjämningsfonder har sannolikt ett antal kommuner sluppit spara i vård och omsorg och inte tvingats säga upp personal som egentligen behövs i verksamheten. Sannolikt har många kommuner tack vare tidigare avsättningar också sluppit höja kommunalskatten när tiderna blivit sämre.

I dag har jag ansvaret hos moderaterna i finansutskottet för kommunsektorns ekonomi och tar debatterna om detta i riksdagen. Jag följer noga effekterna av den fråga som jag drev så aktivt i riksdagen. Jag var långtifrån ensam om att ifrågasätta effekterna av det gamla balanskravet, och det fanns olika förslag om vad man skulle göra i stället. Men jag ögnade mycket tid och energi på att svaret skulle bli en kommunal resultatutjämningsfond, och till slut gick det i mål. Det kan vara en av mina största politiska framgångar som riksdagspolitiker med tanke på hur många människor runt om i landet som berörs av att kommunerna nu kan föra en mer långsiktig politik.

Starkt stöd för M/KD-initiativet vid dagens extramöte i Finansutskottet

2020-08-20

Vid dagens möte i finansutskottet deltog samtliga moderata ledamöter personligen för att markera allvaret i regeringens ointresse att lägga fram förslag om krisstöd även till de minsta enskilda näringsidkarna. Och på utskottsmötet fick vi oväntat starkt stöd för våra krav att skyndsamt lösa denna fråga. Både M, KD, SD, V, C och L riktade kritik mot regeringen för att man inte följt riksdagens uppmaning före midsommar och återkommit med konkreta förslag. Faktum är att vi vet från källor i regeringskansliet att man faktiskt inte gjort något alls i frågan under sommaren. Trots att man i svaret på skrifltiga frågor under sommaren från bland annat mig själv och Elisabeth Svantesson svarat att "frågan bereds i regeringskansliet".

Finansutskottet enades om att redan nästa vecka kalla till sig företrädare för både finansdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet för att få en bild av hur man tänker arbeta med frågan, fråga varför man inte agerat sedan man fick uppdraget i juni, och ställa krav på att något ska hända i närtid. Även S och MP ställde upp på att kalla regeringsföreträdare till utskottet.

Från moderat sida är vi prestigelösa. Vi föreslår att man tillfälligt utökar möjligheten för småföretagare att ta ut a-kassa på deltid resten av året, och vi tycker att reglerna för omställningsstöd måste justeras så att även småföretagare med enskild firma kan ta del av dem. Men vi är helt öppna för andra förslag om det kan lösa problemen på ett bra sätt. Däremot kommer vi inte att släppa trycket på regeringen i frågan. Många enskilda näringsidkare går ekonomiskt på knäna och riskerar personlig konkurs trots att de driver seriösa och normalt sett väl fungerande företag. Då måste politiken agera.

Här är vi moderater i finansutskottet på väg till utskottets extrainsatta möte idag. Edward Riedl, Mattias Karlsson, undertecknad, Elisabeth Svantesson och Sofia Westergren (förste ersättare). Det är vi som hanterar moderaternas frågor rörande bland annat krispolitiken och statsbudgeten.

Videomöte med evenemangsnäringen

2020-08-18

I dag deltog jag via videolänk från Tele2Arena i Stockholm i ett möte med evenemangsnäringen, som berättade om sina stora problem att överleva under pandemin. På plats på Tele2Arena fanns bland annat moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson och flera andra moderater.

Det är inte de kända artisterna och de största evenemangsbolagen i första hand som har problem, de har fått krisstöd och det fungerar väl. Däremot är det stora problem för småföretagare som är underleverantörer vid stora evenemang, inte sällan företagare med enskild firma som inte kan ta del av krisstöden på samma sätt som andra. På videomötet visades bland annat en film om hur många näringsidkare och personer som behövs i bakgrunden för att en artist ska kunna framträda inför publik. En bra påminnelse om det jag upprepat många gånger.

I morgon flyger jag till Stockholm och på torsdag ska vi diskutera frågan om vårt moderata initiativ till stöd till de enskilda små företagen på det extra mötet i finansutskottet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utforma ett sådant stöd redan före midsommar, men ännu har inget hänt. Nu tänker vi från moderat sida inte sitta still och vänta längre, och det var värdefullt att ha med sig en aktuell bild från evenemangsbranschen som är en av de sektorer som berörs av vårt förslag.

Moderaterna kräver att finansutskottet extrainkallas

2020-08-13

Före midsommar fick moderaterna stöd av riksdagen för ett uppdrag till regeringen (ett sk tillkännagivande) att se till att krisstödet också ska omfatta enskilda firmor. Vi har under sommaren ställt flera frågor till ministrarna om vad som händer och när det kommer ett förslag, men svaret har varit att "man bereder frågan". Vi kan konstatera nu att man inte verkar göra något alls, utan att regeringen har tagit semester och lämnat tiotusentals småföretagare inför hotet om konkurs efter sommaren.

I dag har därför Elisabeth Svantesson (moderaternas ekonomisk-politiske talseperson och vår vice ordförande i finansutskottet) krävt att finansutskottet extrainkallas nästa vecka för att lyfta denna fråga och se till att krisstöden även ska nå fram till hårt drabbade med enskild firma. Om det behövs kör vi över regeringen och stiftar lag i riksdagen.

Obegripligt att så många på vänsterkanten försvarar George Soros

2020-08-13

I dag gick superkapitalisten Geroge Soros ut och angrep Sverige för att vi är "själviska" föratt vi inte vill betala ännu mera till EU för återhämtning och klimatpolitik. Det kommer alltså från superkapitalisten och mångmiljardären som med sina enorma hedgefonder bidrog till att sänka den svenska kronan på 1990-talet, vilket orsakade så mycket elända för så många svenskar och för hela den svenska samhällsekonomin. I sak har han fel - Sverige är ett av EU:s mest generösa länder som bidrar nästan mest per capita till EU-budgeten av alla länder.

Jag skrev en kommentar på twitter och fick de mest hårresande kommentarer från vänsterhåll. Allt från att jag försvarar Orban och den ungerska "anti-Soros politiken" till att jag flirtar med SD. Märkliga kommentarer med tanke på att jag faktiskt försvarar den svenska riksdagens närmast eniga syn på att Sverige skulle stå upp mot kraven från EU på kraftigt höjda svenska avgifter, något som i stort sett alla partier i Sverige stod bakom (även om inte statsminister Löfven lyckades så bra med förhandlingarna). Att försvara den svenska regeringens och riksdagens linje mot Soros angrepp kallar alltså vänsterfolk att "flörta med SD". De har tappat det helt. Det är knappast mitt fel att Ungers regering och SD ogillar Soros, och det har inget alls med min kritik att göra.

Soros kallas för övrigt för "filantrop", men han och hans fonder har skänkt pengar till väldigt många tveksamma saker genom åren och jag ser honom knappast som en hjälte utan snarare tvärtom. Att vänstern närmast hyllar en helt skrupellös mångmiljardär är faktiskt en smula märkligt.

Regeringen struntar i corona-drabbade småföretagare

I dag har vi denna slutreplik i Borås Tidning om regeringens bristande intresse för att hjälpa de allra minsta småföretagen - de egenföretagare som driver enskild firma. Det finns hundratusentals av dessa som har det tufft just nu i corona-krisens spår. Samtidigt som storföretagen och vissa sektorer får miljardstöd tvingas många enskilda näringsidkare att genomleva en sommar under hotet av personlig konkurs. Men regeringen väljer att ha semester i stället för att följa riksdagens uppmaning före midsommar att återkomma med förslag. I artikeln berättar vi om moderaternas två förslag för att lösa en betydande del av problemet. Det är bara att kopiera (som regeringen glädjande nog gjort med ett antal andra av våra förslag till krispolitik).

EU:s nya budget och "återhämtningsfond" blir dyr för Sverige

Efter fyra dagars förhandling i Bryssel och fem möten i EU-nämnden under helgen kan jag konstatera att det nu finns ett avtal mellan EU:s stats- och regeringschefer om dels en långtidsbudget för EU åren 2021-27, dels en så kallad "Återhämtningsfond" som ska hjälpa länder som man menar drabbats extra hårt av Corona-pandemin (vilket egentligen är en förskönande omskrivning för att dessa länder behöver stöd för att sanera sina sedan länge misskötta statsfinanser).

Några saker har förbättrats jämfört med det ursprungliga förslaget, och det märks att Sveriges samarbete med Danmark, Holland och Österrike – ”de fyra frugala” – ändå har gjort skillnad. Det är positivt att den svenska EU-avgiften i långtidsbudgeten inte ökar lika mycket som befarat, och att Sverige tillsammans med några andra nettobetalande länder behåller en märkbar rabatt på EU-avgiften. Om man däremot lägger till Sveriges kostnad för den gigantiska "Återhämtningsfonden" ökar den svenska avgiften under den kommande perioden kraftigt.

Än värre är att denna fond på 750 miljarder Euro till större delen ska bestå av bidrag till länder i främst södra Europa med vanskötta ekonomier, och betalas genom lån som tas upp av EU och som svenska skattebetalare sedan får vara med och betala tillbaka. Hela 390 miljarder av de 750 utgörs av bidrag och 360 blir lån. Det är något mindre bidragsdel än de första förslagen, men långt ifrån det ursprungliga svenska kravet på att det inte skulle finnas någon bidragsdel alls utan endast lån som skulle betalas tillbaka.

Det är positivt att man är tydlig med att stöd från både EU-budgeten och Återhämtningsfonden till enskilda länder ska villkoras med att man göra egna ansträngningar för att rätta upp sin ekonomi och genomföra egna reformer, men det känns samtidigt väldigt osäkert hur detta kommer att kontrolleras och efterlevas i praktiken.

För oss moderater finns en annan fråga som är viktig, och det är att säga nej till alla former av beskattningsrätt för EU av medborgarna i medlemsstaterna. EU-kommissionen har föreslagit sådana skatter på exempelvis digitala tjänster, finansiella tjänster och en europeisk bolagsskatt mm. Man har också talat om koldioxidtullar vid internationell handel. Allt detta säger vi moderater blankt nej till. Överenskommelsens skrivningar om EU-skatter är fortsatt mycket dåliga och regeringen har i dessa delar inte lyckats förhandla fram några förbättringar alls. Här ges nu tydliga öppningar för EU-kommissionen att återkomma med skarpa skatteförslag på EU-nivå. Det betyder att Socialdemokraterna nu öppnar dörrar för EU-skatter. Om dessa förslag om några år kommer tillbaka i skarpt läge måste Sverige ha en regering som tydligt säger nej till beskattningsrätt för EU. Vi har tydliga moderata partistämmobeslut om att säga nej till varje förslag om beskattningsrätt för EU, och har hela tiden varit tydliga med vår ståndpunkt.

EU-nämnden gav Stefan Löfven ett mandat att förhandla om en överenskommelse vars helhet skulle vara acceptabel för Sverige. För att nå dit insåg vi att man självklart måste kunna kompromissa. Man kan inte bakbinda regeringen och vägra den möjlighet att förhandla, det är dock regeringen som sköter förhandlingen och måste ta ansvar för resultatet som man sedan kommer tillbaka med till EU-nämnden. Det är också så riksdagen agerat vid tidigare budgetförhandlingar, tex under Alliansens regeringsperiod där man förhandlade 2013 - en förhandling som gav Sverige sänkt EU-avgift och rejäla rabatter. Även då gav en majoritet i EU-nämnden dåvarande statsminister Reinfeldt mandat att förhandla.

När vi igår kväll kallades till helgens femte telefonmöte i EU-nämnden stod det dock klart att det fanns flera saker i den preliminära överenskommelsen som var oacceptabla för oss moderater. För det första var bidragsdelen i återhämtningsfonden inte alls "en mindre del" (det som förhandlingsmandatet medgav) utan mer än halva fonden. Det är för oss helt omöjligt att acceptera. För det andra finns det nu skrivningar om just att man vill införa beskattningsrätt för EU i framtiden och tänker återkomma om det. Även om ett sådant beslut måste godkännas av samtliga länders parlament så känner vi att det är helt fel att bana väg för sådana förslag. Av dessa skäl gav inte Moderaterna i EU-nämnden igår kväll vårt mandat till regeringen i de två delar som gäller nya skatter och själva nivån på EU-bidrag. Vi är också tydliga med att vi moderater kommer att rösta mot varje eventuellt förslag i Sveriges riksdag om att ge EU direkt beskattningsrätt av unionens medborgare.

Till detta kommer att Stefan Löfven under den gångna nattens sista timmar har accepterat urvattnade formuleringar om hur rätten till bidrag också ska förenas med tydliga krav på respekt för rättsstaten. Detta utan att i förväg ta upp saken och söka nytt mandat i riksdagens EU-nämnd. De skarpa skrivningar som fanns med i det underlag som EU-nämnden fick ta ställning till igår kväll har raderats i den slutliga överenskommelsen som presenterades för oss vid statsministerns återrapport med EU-nämnden klockan 06.05 i morse. Det är utomordentligt allvarligt, både sakligt och formellt. Statsministern har helt enkelt agerat utanför det mandat han fått. Det finns redan en KU-anmälan om saken från (V) och vi får se i övrigt hur ansvar för detta ska utkrävas av statsministern.

Även skrivningarna om kraven på att leva upp till EU:s klimatmål har lindrats rejält i överenskommelsen mot vad som stod i det förslag vi fick i går kväll. I sak är det inget som bekymrar mig, men att statsministern godkände denna ändring utan att förankra det i EU-nämnden är likväl fel.

Varför medverkade då inte moderaterna till ett svenskt veto mot hela överenskommelsen? Vissa menar att vi skulle röstat med SD och V och krävt att Sverige lade in sitt veto mot hela budgeten och återhämtningsfonden. Jag menar att det hade varit mycket riskabelt. Inte minst hade de svenska rabatterna på avgiften då upphört med automatik kommande årsskifte - enda sättet att behålla dem var att medverka till en ny långtidsbudget med nytt beslut om rabatter. Veto hade kunnat kosta ännu mer än dagens överenskommelse. Dessutom hade Sverige då uppfattats som det land som kastade in hela EU i en djup kris med oöverstigliga konsekvenser även för Sverige. Det skulle dramatiskt ha minskat våra möjligheter att påverka EU på andra områden i framtiden. Dessutom förklarade samtliga Sveriges samarbetsparter ("de övriga tre sparsamma") att de var beredda att godkänna överenskommelsen om långtidsbudget och återhämtningsfond. Sverige gick in i förhandlingarna tillsammans med dessa tre länder och att då bryta sig ur i slutet hade skadat förtroendet för Sverige och gjort det omöjligt för de andra tre att lita på oss vid de förhandlingar som då senare skulle startat om på nytt. Det kunde medfört ännu sämre utfall för Sverige som vi då skulle förhandlat ensamma. Av dessa skäl ville inte vi moderater medverka till att fälla hela överenskommelsen. Min krassa syn på saken är att så länge Sverige är medlemmar i EU får vi också acceptera de majoriteter som finns för olika beslut. Om vi inte gör det måste vi diskutera vår syn på hela medlemskapet. En medlem i en förening kan inte själv bestämma sina egna villkor.

Ansvaret för Sveriges förhandling och resultatet för Sverige ligger på regeringen och statsministern. Vi hade såklart hoppats på ett bättre utfall, men kan konstatera att det blev både dyrt och orättvist för Sverige att tvingas låna pengar för att betala bidrag till länderna i Sydeuropa. För egen del tycker jag vi borde ta dessa pengar från vår biståndsbudget, för det är faktiskt ett rent bistånd vi ger.

Totalt sett tycker jag vi moderater agerat väl avvägt i EU-nämnden som största oppositionsparti, och våra beslut är förankrade hos både partiledning och riksdagsgrupp. Vi har insett att regeringen måste ha möjlighet att förhandla och vi har pressat på för att de ska stå stadigt i förhandlingarna och gett dem tydligt förhandlingsmandat. Men i de delar regeringen inte levt upp till det vi hoppats har vi också tagit tydligt avstånd från detta och vägrat delta i beslutet att godkänna dessa delar. Detta är så långt man kan komma om man vill vara ett ansvarstagande oppositionsparti som inte själv sitter vid förhandlingsbordet.

I sammanhanget kan nämnas att även KD och C i likhet med moderaterna ställde sig utanför delar av beslutet, medan alltså SD och V reserverade sig mot alltihop. Fullt stöd för överenskommelsen finns alltså bara från regeringspartierna S och MP samt från L. Ett mycket svagt stöd från en minoritet av riksdagen.

I ett längre perspektiv är jag djupt oroad över den väg EU nu valt och vad det kommer att få för följder för EU;s framtid. Jag återkommer med mina tankar kring detta.

Politisk jourtjänstgöring i EU-nämnden under det pågående toppmötet

Från och med idag pågår EU:s toppmöte med stats och regeringschefer för att förhandla dels om EU:s långtidsbudget, dels om förslaget till "Återhämtningsfond efter Corona-krisen". Moderaterna står bakom den svenska ståndpunkten som i grunden är mycket kritisk.

De två viktigaste sakerna är att EU:s budget är för stor, och att förslaget till "återhämtningsfond" är ett i grunden tveksamt projekt. För det första bygger det sistnämnda på att EU ska låna upp enorma summor (750 miljarder Euro) och därmed skuldsätta framtida generationer för att lösa dagens problem med ekonomiska obalanser i flera länder i södra Europa. För det andra bygger det på att Sverige och andra mer välskötta länder i norra och västra Europa ska finansiera kraftiga bidrag till i grunden ekonomiskt misskötta länder. Det är också missvisande att koppla detta till Corona-pandemin - Sverige har snart lika höga dödstal som Italien räknat per capita och tillhör ett av de hårdare corona-drabbade länderna i EU. Ändå ska vi alltså bekosta "krisstöd" till exempelvis Italien - motiverat av corona. Sverige agerar i dessa frågor gemensamt med tre andra länder, Danmark, Nederländerna och Österrike - våra fyra länder tillhör de mest generösa i EU när det gäller att bidra till EU:s budget, och vi vill därför att EU ska vara sparsamma med pengarna.

Läget i förhandlingarna är låst och det kommer sannolikt att bli extra möten i EU-nämnden för att förankra Sveriges inställning till nya förslag och inspel från olika länder under förhandlingarnas gång. Sveriges statsminister är ju formellt sett bunden av att varje förhandlingssteg som tas ska vara förankrat i riksdagens EU-nämnd. I går hade vi ett möte med statsministern inför toppmötet, och i eftermiddag planeras en första avstämning. Samtliga vi ledamöter i EU-nämnden har nu också jourberedskap så länge toppmötet pågår, sannolikt i vart fall hela helgen. Vi har 30 minuters framförhållning för extra telefonmöten med statsministern och hans medarbetare och vi ska vara beredda dygnet runt. Inte sällan drar nämligen denna typ av förhandlingar ut på tiden och förhandlingar pågår även nattetid. Min egen uppgift i moderaterna är att också vid behov ha kontakt med mina moderata kolleger i finansutskottet och vid behov stämma av även med dem.

Moderaterna driver regeringen framför sig i krispolitiken

När kommer regeringens krisstöd till enskilda näringsidkare?

2020-07-08

Regeringen ska enligt riksdagens beslut återkomma skyndsamt med förslag om krisstöd till enskilda näringsidkare. Detta kan inte vänta till efter semestrarna. Därför ställer jag denna fråga till näringsministern idag.

Regeringen kan inte ta semester mitt under en pågående kris!

I fredags fanns en artikel i Dagens Industri med innebörden att regeringen nu anser att det är läge att ta semesterledigt "för att tjänstemännen på finansdepartementet är slutkörda". Det är de säkert, och våra tjänstemän i riksdagen, liksom riksdagsledamöterna i de tyngre "krisutskotten" är minst lika slutkörda. Men det kan omöjligen vara ett argument att stänga ned den politiska verksamheten.

I ett läge där vi måste ha beredskap för att förlänga krisstöd, samt där riksdagen faktiskt gett regeringen i uppdrag att "skyndsamt" återkomma med krisstöd även för enskilda näringsidkare, kan inte regeringen bara gå på semester!

Och om inte regeringspartierna upplever något "tryck" i någon fråga måste man vara helt tondöv. Jag vet exempelvis att både paketresebranschen och små enskilda näringsidkare i andra branscher är närmast desperata. Och jag får mail och kontakter även från företrädare för andra drabbade branscher. Arbetslösheten ökar dessutom snabbt och de fackliga organisationerna likväl som företag efterlyser snara besked om eventuell förlängning av permitteringsstödet för att slippa varsla fler om uppsägning.

I Riksdagen har vi i vart fall full beredskap hela tiden för att med kort varsel kalla in både finansutskottet och andra berörda utskott, och det finns också en tjänstemannabemanning på utskottskanslierna för detta. Även i den moderata riksdagsgruppen har vi bemanning på riksdagskansliet under sommaren för att kunna hantera viktiga frågor. Och EU-nämnden är i full aktivitet för att hantera både EU:s långtidsbudget och förslaget till återhämtningsfond (EU:s "krisstöd" till drabbade länder). På onsdag har vi nästa möte med EU-nämnden.

Om inte nödvändiga krisbeslut kan fattas beror det i vart fall inte på riksdagen.

Moderaterna drev igenom krisstöd till enskilda firmor

Samråd med statsministern inför möte om EU-budget och krisfond

2020-06-18

I morgon - på midsommarafton - håller EU:s stats och regeringschefer ett videomöte (man träffas fortfarande inte för fysiska möten på grund av Corona-pandemin). På detta möte ska man framförallt samtala kring EU:s långtidsbudget och förslaget från EU-kommissionen om en "återstartsfond" efter Corona-krisen.

Med anledning av detta möte hade EU-nämnden idag ett samrådsmöte med statsministern. Jag är moderaternas ansvarige för att samordna dessa frågor mellan finansutskottet och EU-nämnden och är därför ordinarie ledamot i båda dessa organ. Vid dagens möte hade jag och vår moderata EU-politiska talesperson Jessika Roswall delat upp arbetet lite. Jessika tog de frågor som rör EU:s långtidsbudget, medan jag hade ansvaret för de moderata inspelen till statsministern rörande "återstartsfonden".

Långtidsbudgeten (2021-27) har jag kommenterat flera gånger tidigare. Moderaternas åsikt är att den är alltför stor (förslaget är över 1.100 miljarder Euro), den har fokus på fel saker, och den svenska avgiften riskerar att bli orimligt hög. Dessutom finns obehagliga förslag om att införa nya typer av beskattning på EU-nivå, något vi moderater aldrig kan acceptera. I grunden måste EU fokusera på rätt saker och omfördela pengar i den redan mycket stora budgeten. Och när britterna nu lämnar EU måste budgeten givetvis anpassas efter detta - man kan inte bara fortsätta som om inget har hänt.

Återhämtningsfonden är alltså EU-kommissionens förslag om att EU, utöver den vanliga budgeten, ska låna upp den närmast ofattbart stora summan av 750 miljarder Euro (över 8.000 miljarder kronor), som sedan till 2/3 ska delas ut som bidrag och till 1/3 lån till 'änder i främst syd- och Östeuropa. Sverige tillhör som vanligt ett av de länder som tvingas betala kalaset. Att betala ut så stora summor i rena bidrag till länder med allvarligt misskötta ekonomier är enligt vår moderata syn på saken helt orimligt. Det hade varit rimligare med lån, och att dessa kombineras med tydliga villkor i form av krav på reformer för att skapa en långsiktigt stabil ekonomi i dessa länder. Att bara ösa in villkorslösa bidrag i dessa ekonomier är helt enkelt oansvarigt. Att man kallar det för ett krispaket till följd av Corona-krisen är dessutom missvisande - fördelningen av stödet mellan länderna har ingen koppling alls till hur hårt olika länder drabbats just av Corona-krisen. Bilden man får är att EU-kommissionen nu använder Corona-krisen som svepskäl för att kunna tvinga fram den mycket större EU-budget som man tidigare inte lyckats få stöd för.

I mitt anförande framförde jag att vi moderater konstaterar att det finns många uppenbara brister med återhämtningsfonden. För det första är volymen alldeles för stor. Stödet borde inte heller bestå av bidrag utan av lån under en begränsad tid, till de länder som drabbats hårdast av krisen. Stödet borde dessutom riktas mot de delar av ekonomin som påverkats allra mest av krisen. Det behövs också tydliga krav på de länder som tar del av stödet att man genomför reformer för bättre framtida tillväxt och därmed står bättre rustade för framtida kriser. Kriterierna för fördelning av stödet känns väldigt vaga och inte alls träffsäkra.

Det första är att ekonomiska kriser kommer mer eller mindre regelbundet, och covid19-krisen är knappast den sista krisen före 2057 när de mycket stora upplånade medlen ska vara återbetalda. Faktum är att kriser historiskt dykt upp ungefär en gång per decennium. Risken är uppenbar att EU hinner drabbas av flera nya ekonomiska kriser, samtidigt som man kämpar med återbetalning av de pengar man nu vill låna upp. Den stora lånebördan kan försvåra EU:s motståndskraft när nästa kris slår mot Europas ekonomi.

Det andra problemet är att vi nu lånar enorma summor som ska förbrukas i närtid, och samtidigt skjuter återbetalningen av skulden långt på framtiden. Det känns väldigt märkligt att kalla detta för en satsning på ”Next Generation EU” när det man i praktiken gör är att låna pengar som dagens generation förbrukar medan det är våra barn och barnbarn som får betala tillbaka. Att skuldsätta kommande generation är knappast en insats för nästa generation.

Jag avslutade med att fråga statsministern om dessa två frågor är något som diskuterats mellan stats och regeringscheferna, och om det annars är något han ser värde i att lyfta som tydligare som ytterligare argument under diskussionerna? Hans svar var att han helt delade mina synpunkter och hade tagit upp liknande funderingar vid tidigare möten med andra stats- och regeringschefer. Han tyckte mina argument var bra och tänkte fortsätta driva dessa i förhandlingarna.

Jag återkommer med en djupare analys av läget i förhandlingarna och vad det är som står på spel för svensk del. Men först får vi avvakta morgondagens möte mellan stats- och regeringscheferna och se om frågan rört sig framåt eller om positionerna är låsta.

Riksdagens sommaravslutning blev inte som den brukar

2020-06-17

I dag höll talman Andreas Norlén sitt traditionella avslutningstal inför riksdagens sommaruppehåll. Men det blev inte som det brukar denna sista dag för "terminen". Normalt kännetecknas sista veckan i riksdagen av att partierna har sommarfester, utskotten brukar ha gemensam sommarfika och det brukar vara olika sociala aktiviteter och avtackningar. I dag blev det i stället en mycket nedtonad avslutningsdag som inleddes med en minnesstund för alla de nära 5.000 som avlidit i Covid 19.

De flesta riksdagsledamöter får dock viss sommarvila om inget oförutsett inträffar. Det gäller dock inte ledamöterna i två av riksdagens utskott och nämnder - finansutskottet och EU-nämnden. Och eftersom jag är en av få som är ordinarie ledamot i båda dessa organ så lär det nog bli en ovanligt arbetsam sommar. Redan i morgon har både finansutskottet och EU-nämnden möte, och nästa vecka blir det ytterligare sådana. Under sommaren ska vi sedan hantera frågan om EU:s långtidsbudget och EU:s förslag till "återhämtningsfond" - två frågor som jag har som uppgift att samordna mellan finansutskottet och EU-nämnden för moderaternas räkning.

Finansutskottet har för övrigt redan haft 42 (!) sammanträden sedan årsskiftet, vilket är ovanligt många. Den viktigaste anledningen är såklart att alla krispaket och motioner rörande den pågående ekonomiska krisen passerar vårt utskott, och att vi haft löpande föredragningar av både ministrar och myndighetsföreträdare för att försöka ha kontroll över hur olika krisåtgärder fungerar i praktiken. Vi har också visat att riksdagen på bara några dagar kan ta ett regeringsförslag genom beslutsprocesserna fram till beslut i Kammaren, utan att bryta mot grundlagens regler om hur riksdagens ärenden ska beredas.

Många moderata bidrag till krispolitiken

2020-06-17

I dag höll finansutskottet debatt om det nionde krispaketet och nästa vecka följer debatt om det tionde. När det gäller den ekonomiska krispolitiken har huvuddelen haft ett brett politiskt stöd i riksdagen och moderaterna har varit varit pådrivande för många av förslagen.

Här är en liten sammanställning av moderata förslag som regeringen tagit till sig. I går stod det även klart att ett enigt finansutskott ställde sig bakom moderaternas krav om att krisstöden även måste komma egenföretagare till del. De som inte driver aktiebolag har oftast mycket liten nytta av de krispaket som hittills beslutats, och från moderat sida tycker vi det är viktigt att inte bara större aktiebolag får stöd - de många små enskilda näringsidkarna som driver enskilda firmor får inte glömmas bort. Nu har regeringen i vart fall fått ett tydligt uppdrag att snarast återkomma om detta. Därmed kan ännu en punkt bockas av nedan.

Moderaterna kommer att fortsätta att konstruktivt lägga fram förslag och komplettera regeringens politik. Det viktigaste för oss är att försöka bidra till att dämpa krisen för företagen och därmed rädda jobb och framtida skatteintäkter.

Vårens sista stora ekonomisk-politiska debatt i riksdagen

2020-06-16

I dag hölls ännu en ekonomiskpolitisk debatt i riksdagen, om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och regeringens vårbudget och Elisabeth Svatesson (M) inledde. Även finansministern deltog i debatten. Hon påpekade bland annat att Sverige gick in i den nuvarande krisen med sämre förutsättningar än många andla länder. Vi var redan före krisen ett av de länder i EU som hade hlögst arbetslöshet, och vi är det enda land som de senaste åren (före corona-krisen) inte har minskat arbetslösheten utan ökat den. Dessutom gick vi in i den nuvarande krisen med EU:s lägsta tillväxt.

De slutsatser vi moderater drar av detta är att det krävs en mycket starkare politik för tillväxt, företagande och jobb än den regeringen fört. Vi vill också göra betydligt tydligare prioriteringar i statens budget och prioritera jobb, företagande, sjukvård och kommunal välfärd, polis och trygghet framför extrema kostnader för bistånd, migration, ineffektiv klimatpolitik och orimligt höga EU-avgifter. Det är hög tid att porioritera hur vi använder skattebetalarnas pengar.

Digitalt möte med nationalekonomen Lars Calmfors

2020-05-28

I dag på morgonen, före finansutskottets sammanträde, deltog jag i ett digitalt möte med Lars Calmfors om vilken politik han menar är lämpligast för att hantera coronakrisen och framförallt det som följer efter denna. I den moderata riksdagsgruppen har vi många digitala möten numera, ett antal varje vecka med olika intressenter och organisationer för att få en bild av de problem som drabbar olika samhällssektorer, men också med ekonomer och experter som ger sin syn på vilken politik som är lämpligast. Det var intressant att lyssna på ännu en ekonoms tankar kring hur vi går vidare efter krisen. Från moderat sida lägger vi mycket kraft på just detta, att tänka framåt, samtidigt som vi konstruktivt spelar in tankar och förslag för att hantera den akuta krisen.

Vid dagens möte deltog vi moderater i finansutskottet, samt några moderata talespersoner och tjänstemän som arbetar med ekonomi, statsbudget, arbetsmarknad och skatter.

Den första sak jag tycker stack ut mest var att Calmfors öppet ifrågasätter om den svenska strategin att inte stänga ned samhället verkligen varit den bästa för ekonomin. Han menade att det snarare kan vara bättre för samhällsekonomin med en kort total nedstängning och att sedan öppna upp igen. Risken är enligt honom att vi nu får en mycket lång period med delvis nedstängning och där människors beteende och konsumtion ändras mer än vad myndigheterna kräver, och att det sker för lång tid framåt. Det kommer slå hårdare mot svensk ekonomi än mot ekonomin i andra länder (förutom att det ju verkar ha medfört ett mycket stort antal avlidna).

Det andra var hans tankar om den ekonomiska politiken efter Corona. Det blir en balansgång mellan att å ena sidan driva en stram ekonomisk politik för att kunna börja betala av de pengar staten nu lånar upp under krisen (för att vara väl rustade inför nästa kris som kommer förr eller senare), och att samtidigt inte spara för hårt i samhällsekonomin eftersom det försvårar att få igång ekonomin. Den slutsats jag för egen del drog av detta är att staten rimligen främst måste spara på sådant som inte slår mot den ekonomiska aktiviteten i Sverige. Jag tänker då på kraftigt nedskuret bistånd, extremt stram migrationspolitik (i princip totalstopp för asylmottagande under 5 år vore en bra början enligt min åsikt), stopp för alla meningslösa klimatsatsningar både i Sverige och via pengar vi skickar till FN och EU, ifrågasättande av hur mycket pengar vi tillför FN i övrigt, och hård strid för att hålla nere den svenska EU-avgiften. Men även i Sverige finns pengar att spara på att avveckla ett antal myndigheter, strama upp bidrag till kultur och organisationer, banta kostnaderna för integration och bidragsförsörjning genom att ställa tydliga krav och mycket annat. Det är helt enkelt dags att prioritera hårt i statens budget.

Under mötet ställde jag själv en fråga till Calmfors och det gällde hans syn på EU:s roll i återstarten av ekonomin i Europa. Han höll en ganska låg profil i frågan och menade att mycket av detta handlar om politiska prioriteringar, men han sa samtidigt, något förvånande, att han inte tyckte Sverige skulle ha en alltför avvisande hållning till det stora krispaket som EU lanserade i går (även om han medgav att många av de grundläggande problem som Italien, Spanien mfl plågas av inte beror på Corona utan på gamla försyndelser). I denna fråga håller jag som sagt inte med honom, mer om detta i nästa inlägg där jag ska försöka sammanfatta EU-förslaget och förklara varför jag och mitt parti inte tycker det är någon bra idé.

Min syn på utdelningar och äganderätt

2020-05-27

Den senaste tiden har debatten om utdelningsbegränsningar för aktiebolag under corona-krisen blivit allt hätskare. Jag har skrivit om detta tidigare, men känner att det finnas anledning att ta det igen.

I ena ringhörnan i den senaste tidens debatt finns tunga näringslivsprofiler och lobbyister som menar att alla former av utdelningsbegränsningar är ett hot mot äganderätt, marknadsekonomi och rent av mänskliga rättigheter (!). I den andra ringhörnan finns regeringsföreträdare från S och MP, samt företrädare för V som menar att man rent av bör lagstifta mot utdelningar under krisen. Och riksbankschefen menar samtidigt att bankerna borde avstå från utdelningar.

För min del är frågan ganska okomplicerad. Man måste skilja på två olika situationer.

Företag som begär krisstöd från skattebetalarna kan som jag sagt tidigare självklart inte samtidigt dela ut pengar till sina aktieägare. Då har man inte en så allvarlig ekonomisk kris att man har rätt till krisstöd. Jag tycker den linjen rent principiellt är väldigt enkel att försvara. Som politiker har jag ansvaret för skattebetalarnas pengar. Att staten sätter upp villkor när företag - helt frivilligt - ansöker om stöd är självklart inte heller något hot mot vare sig äganderätten eller marknadsekonomin. Ingen är ju tvingad att söka stöd om man inte vill. Att ställa villkor för att betala ut stöd eller bidrag gör vi i de flesta andra sammanhang (och borde göra det ännu mera). Det tycker jag är en självklarhet.

Att sedan en del regler i krispaketen är komplicerade och inte alldeles tydliga, särskilt om permitteringsstöden, är en brist. Tillväxtverket har ansvaret för att hantera detta på ett rimligt och balanserat sätt, och efterhand klarnar regelverken i takt med att Tillväxtverket analyserar frågor mer i detalj. Fortfarande finns frågetecken, både om utdelning inom koncerner och lön i form av utdelning till ägare av fåmansbolag. Om det behövs anser jag att riksdagen måste vara beredd att göra justeringar eller förtydliganden i lagen.

Företag som inte begär krisstöd gör däremot precis som de vill. När ministrar och tunga politiker från S, MP och V går ut med hot om lagstiftning mot utdelningar rent generellt är man ute på en farlig väg. Företag som inte begär krisstöd gör såklart exakt vad de vill med sina pengar, och det gäller såväl börsbolag som banker. Det bör inte politiker eller myndigheter ha synpunkter på överhuvudtaget - det är ett beslut som tas av företagens styrelser och bolagsstämmor. Det är illavarslande och anmärkningsvärt att de tre vänsterpartierna använder coronapandemin som skäl att återigen angripa näringslivet och marknadsekonomin. En lag som förbjuder utdelningar är självklart helt oacceptabel och lär stoppas i riksdagen.

Jag konstaterar återigen att politik handlar om att balansera viktiga intressen. Jag tror att vi moderater har lättare att klara av detta än många andra. Vi värnar både näringslivet, äganderätten, marknadsekonomin och skattebetalarnas pengar - samtidigt. Vi har detta i vårt moderata DNA, och klarar därför att dra de logiska och rimliga gränserna och stå upp för dem i debatten.

S och MP i EU-parlamentet sviker både Sverige och sin egen regering

Europaportalen (Näringslivets och de fackliga organisationernas gemensamma EU-portal) redovisade häromdagen hur EU-parlamentarikerna röstade i fredags när det gällde EU-parlamentets syn på hur EU:s kommande långtidsbudget ska se ut. Europaparlamentet vill se en betydligt större EU-budget än idag och vill även skrota de rabatter som Sverige och tre andra nettobetalande länder har för att motverka en oskäligt hög avgift. Man vill också införa nya EU-skatter .En stor majoritet i EU-parlamentet röstade för detta, vilket skulle höja den svenska EU-avgiften oerhört mycket.

I riksdagen finns en bred samsyn om att Sverige bör agera kraftfullt mot en sådan höjning. Sedan även Liberalerna svängt i frågan finns en bred enighet mellan samtliga åtta partier att inte acceptera orimliga avgiftshöjningar och regeringen har ett starkt mandat från EU-nämnden att stå upp för denna återhållsamma linje, där vi samarbetar främst med Danmark, Nederländerna och Österrike som alla hotas av samma sak.

EU: långtidsbudget är en komplicerad fråga där medlemsstaterna, EU-kommissionen, Europeiska rådet (ministerrådet) och EU-parlamentet tillsammans tar beslut i olika steg. EU-.parlamentet har traditionellt alltid velat ha större budget än vad slutresultatet blivit, men att de förespråkar så kraftig höjning av inte minst Sveriges och tre andra länders avgift är oroväckande.

Än mer anmärkningsvärt är att de tre svenska miljöpartisterna röstade för en kraftig ökning av den svenska avgiften och slopade rabatter, samt införande av nya EU-skatter. Samma sak gjorde en socialdemokrat, medan övriga socialdemokrater avstod. Samtliga övriga svenska EU-parlamentariker röstade däremot nej - M, KD, L, SD, C och V. I vissa fall gick de då också emot sina respektive partigrupper i EU-parlamentet (i vart fall gjorde M och KD detta) för att stå upp för Sveriges intressen. Jag är nöjd och glad över att våra fyra svenska moderater i EU-parlamentet hade ryggrad och stod upp för Sverige och svenska intressen. Mindre smickrande är det att de svenska miljöpartisterna och socialdemokraterna inte stod upp för sitt eget land - eller ens sin egen regering. Det blir ju inte lättare för EU-minister Hans Dahlgren (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att lyckas förhandla fram en lägre svensk EU-avgift när deras egna partivänner i EU-parlamentet driver motsatt linje (och nej, när socialdemokraten i artikeln säger att man står bakom regeringens linje är det ju tomma ord när man inte orkade gå emot EU-parlamentets rakt motsatta linje. Det är inte att stödja svenska intressen).

Återigen visar det sig att det spelar roll vilka svenska politiker man röstar in i EU-parlamentet.

Tillväxtverkets PM om utdelning och korttidspermittering

Det har varit mycket diskussioner kring om företag ska kunna beviljas statligt stöd vid korttidspermittering samtidigt som man lämnar utdelning till aktieägarna. I grunden är det såklart en orimlig kombination. Stödet för korttidspermittering bygger på att företaget ifråga ska ha tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som ligger utanför företagets kontroll och som inte varit möjliga att undvika eller lindra från företagets sida. Företaget ska först själv försöka hantera krisen, och om det inte går kan man begära statligt stöd. Om man kan lämna miljarder i utdelning till aktieägarna i ett börsbolag har man rimligen inte gjort allt man kan för att hantera en allvarlig ekonomisk kris innan man begär statligt stöd. Och då ska stödet inte heller beviljas. Detta är en självklar moderat ståndpunkt och det råder politisk enighet om detta i riksdagen.

Samtidigt finns det alltid en gråzon när det gäller lagstiftning som bygger på rimlighetsbedömningar från en myndighets sida. Det finns både gränsfall och svårbedömda fall. Några av dem som diskuterats innebär utdelningar inom en koncern samt de utdelningar som ofta görs i småbolag som ett alternativ till lön till ägaren. Det senare är en möjlighet som finns enligt skattelagstiftningen där en egenföretagare har rätt att ta ut en viss del av lönen som utdelning med lägre beskattning än vanlig lön enligt speciella beräkningar. Detta gör att man även slipper de vanliga arbetsgivareavgifterna på denna del av lönen. Utdelning blir ett sätt för företagaren att kunna få ut en rimlig lön till en lägre kostnad för bolaget än om man tagit ut vanlig lön. Detta borde rimligen göra att Tilkväxtverket i dessa fall inte begär att man ska ta ut vanlig lön i stället, eftersom det skulle försvaga bolaget.

I går presenterade Tillväxtverket ett PM där man beskriver hur man avser att tolka regelverket, och det är en ganska strikt tolkning. Det innebär att man utgår från denna tolkning, men med möjlighet för det ansökande företaget att visa att man ändå bör ha rätt till stöd. Man skriver samtidigt att man kommer att göra en rimlighetsbedömning i varje enskilt fall. Jag tycker det borde finnas goda möjlighheter för ett sökande företag att argumentera för att just en mindre utdelning i ett fåmansbolag faktiskt är till fördel för bolaget jämfört med att ta ut lön. Även en fåmansföretagare måste ju leva på något under en kris och rimligen borde Tillväxtverket i dessa fall inte begära att man ska ta ut vanlig lön i stället för utdelning, eftersom det skulle försvaga bolaget.

Ett annat viktigt besked i gårdagens pm är att Tillväxtverket inte kommer att ha synpunkter på utdelningar som beslutats eller genomförts före den 16 mars. Ett viktigt besked för att motverka orimliga effekter för företag som i god tro beslutade eller lämnade utdelning före krisen och sedan ser hur ekonomin snabbt gått nedåt och nu behöver ansöka om stöd.

Tillväxtverket sammanfattar sitt PM så här:

"En bedömning om förutsättningarna för stöd måste göras i varje enskilt fall. Utdelningar eller andra värdeöverföringar under stödperioden eller i nära samband med denna innebär att det föreligger en presumtion (antagande, min anm) för att det inte föreligger sådana allvarliga ekonomiska svårigheter hos företaget för att en stödåtgärde skulle vara berättigad. Det är då upp tillo bolaget att viosa att förutsättningar för stöd föreligger."

Moderaterna kräver Corona-kommission före sommaren

En oberoende kommission bör tillsättas före sommaren för att utvärdera hur Sverige har klarat coronakrisen. Moderaterna presenterar i dag vad vi anser ska ingå i kommissionens uppdrag, skriver Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer på DN Debatt.

Utbrottet av covid-19 är den allvarligaste krisen vårt land har upplevt sedan andra världskriget. Hittills har ett antal tusen människor mist livet och över hundratusen människor har förlorat jobbet. Svenska myndigheter och andra beslutsfattare har tvingats arbeta under stor press.

För att utvärdera Sveriges samlade hantering av Coronakrisen behgölvs en oberoende kommission. Både för att analysera vad som har gjorts bra respektive mindre bra. Men också för att lära av det som varit och föreslår relevanta förslag framåt. Genom en opartisk och saklig utvärdering av insatserna under coronakrisen kan vi dra lärdomar och rusta Sverige starkare inför framtiden. Moderaterna välkomnar därför statsministerns besked i förra veckan om att en oberoende kommission ska tillsättas, och att direktiven ska utarbetas i samarbete med riksdagens alla partier.

Coronakrisen skiljer sig från tidigare kriser på så sätt att den äger rum under lång tid och saknar ett tydligt slut. Därför kan vi inte vänta med att tillsätta kommissionen tills krisen slutligen är över. Genom att omedelbart kunna börja inhämta information kommer Kommissionen få en mycket bättre bild av krisen. Vilket i sin tur utgör ett bättre underlag för relevanta förslag framåt.

För att bidra till den processen presenterar vi i dag Moderaternas ingångsvärden:

Finansutskottet i nytt möte med finansministern

2020-05-12

I dag hade vi ett nytt möte mellan finansutskottet och finansminister Magdalena Andersson, där hon redogjorde för de ekonomiska krisåtgärder som hittills genomförts och det som kommer framöver. Vi har samsyn om mycket när det gäller krispolitiken, men vi moderater tror inte att utlovade stöd till kommuner och regioner räcker.

Vid dagens möte var varannan stol avspärrad med band. Fast ärligt talat var vi väldigt skötsamma och följde reglerna om social distansering även förut. Här är mina två moderata kolleger Elisabeth Svantesson och Edward Riedl, som har hittat sittplatser vid bordet och även jag och kollega Mattias Karlsson fick var sin stol. Tur bordet är långt - vi har flyttat våra utskottsmöten till en lokal med uppkoppling till telefon så att ledamöter och ersättare som befinner sig i bostaden kan vara med på telefon och ta del av informationen. Men i övrigt är det endast finansutskottet som arbetar enligt normala rutiner och normal bemanning just nu, och det beror såklart på att vi hanterar alla frågor som rör de ekonomiska krispaketen. Men vi försöker hålla humöret uppe trots det allvarliga läget.

Tillväxtverket backade om krisstöd och aktieutdelningar

2020-05-07

Debatten om det orimliga i att framförallt stora börsföretag begär krisstöd (exempelvis stöd för korttidspermitteringar) samtidigt som man lämnar aktieutdelningar fortsätter. Vår moderata linje, där det nu verkar finnas bred politisk samsyn, är att vinster från tidigare år i första hand ska användas för att täcka förluster under den pågående krisen innan man begär statligt krisstöd. Detta gäller rimligen även bonusar till ledningsgrupper och liknande. Om man ändå betalar ut bonusar och utdelningar bör detta avräknas från krisstödet.

Stöd för korttidspermitteringar hanteras av Tillväxtverket, och beskeden från dem i frågan har varit väldigt svävande. Finansutskottet hade därför kallat till sig Tillväxtverket. I dag hade vi besök av Tillväxtverkets GD Gunilla Nordlöf och avdelningschefen Tim Brooks som är ansvarig för hanteringen av stöden för korttidspermittering. Det var ett bra möte och budskapen lät nu helt annorlunda mot det vi tidigare hört i intervjuer i media.

Tillväxtverket redogjorde först för hur man arbetar med dessa stöd och hur man försöker motverka missbruk och fusk. Jag fick ett riktigt bra intryck av deras arbete och det kändes så gediget man kan begära i en sådan här situation. Allt form av omfattande krisstöd medför risk för fusk, och det kommer inte att gå att undvika helt, men vi måste göra allt för att minimera fusk och överutnyttjande.

Hittills har man fått ansökningar från över 55.000 företag och över 450.000 anställda omfattas. Företagen har begärt över 22 miljarder i permitteringsstöd. Hittills har 41.000 ansökningar beviljats, och drygt 18 miljarder har betalats ut i preliminära stöd. Ca 1.600 ansökningar har avslagits för att de uppenbarligen inte uppfyller kraven.

Hanteringen är sådan att man först gör en preliminär bedömning av om ansökan om stöd uppfyller villkoren och sedan betalar man ut preliminärt stöd. Sedan gör man avstämning i två steg där man kan göra återkrav eller betala ut resterande belopp.

Tillväxtverket anser att de har juridiskt stöd för att neka företag stöd för korttidspermittering om företagen samtidigt ger utdelning till sina aktieägare. Man anser också att man har stöd för att i efterhand avräkna lämnade utdelningar från stödet och kräva tillbaka pengarna. Detta baseras på preliminär juridisk bedömning av de uttalanden som vi gjort i finansutskottet i samband med att lagen om stödet beslutades. Den juridiska bedömningen är preliminär, men man verkade hyfsat säkra på att detta håller juridisk. Jag ställde en fråga om detta och påpekade samtidigt att det är viktigt att myndigheten återkommer om det visar sig att det krävs tydligare lagreglering.

Jag ställde även några an dra frågor och lämnade en del synpunkter:

För det första är det viktigt att småföretag behandlas med respekt för att man ofta tar ut en del av sin lön som utdelning (ger lite lägre skatt). Jag påpekade att sådan utdelning (som följer noggranna begränsningar i skattelagstiftningen) inte bör medföra att man nekas krisstöd. De handlar om att företagaren själv måste kunna ta ut en rimlig lön att leva på. Det vi i första hand reagerar på är när stora börsbolag missbrukar stöden genom att samtidigt ge utdelningar med mångmiljonbelopp till sina aktieägare. Tillväxtverket sa att man inser att småföretag har en annan situation är börsbolagen och att man inte vill försvåra för småföretagen utan har med detta i sin bedömning.

För det andra påpekade jag att det måste vara tydligt under vilka perioder utdelningsförbudet ska gälla. Det räcker rimligen inte med att förbjuda utdelning under den tid man uppbär krisstöd, utan även en tid därefter bör rimligen utdelningsförbudet gälla. Jag tycker i vart fall det borde gälla för hela kalenderåret 2020. Det bör inte heller gå att lämna utdelning på måndagen och söka krisstöd på tisdagen samma vecka. Samtidigt kan inte utdelningar som lämnats innan krisen uppstod hindra företagen att få krisstöd. Tillväxtverkets bedömning måste regleras tydligt på hemsidan och i ansökningshandlingarna så det inte uppstår godtycke och oklarheter för företagen. Tillväxtverket svarade att man kommer att ta fram tydliga riktlinjer.

Jag lyfte även frågan om utbetalning av bonusar till företagsledningen. Detta borde också enligt mig medföra avräkning mot lämnade krisstöd. Samtidigt får inte rörliga löner till vanlig personal förhindras, det finns många yrken som idag har rörliga lönedelar och det får naturligtvis inte medföra hinder för krisstöd. Tillväxtverket svarade att man även tittar på detta och ska ta fram tydliga gränsdragningar även för hantering av bonusar.

Sammanfattningsvis var dagens möte oväntat bra och svaren delvis annorlunda mot det som tidigare uttalats, när man nu gjort en djupare juridisk analys av lagstiftningen. Beskeden från myndigheten ligger nu helt i linje med det jag och moderaterna tidigare krävt i frågan. Det gör att vi inte ser något behov av att agera vidare just nu. Från moderat sida kommer vi dock att följa detta noga, och om Tillväxtverket anser att lagstiftningen behöver kompletteras kommer vi att driva på för detta. Jag tänker också följa upp hur myndigheten redovisar förutsättningarna för stöd så att det blir tydligt och med rimliga och begripliga gränsdragningar.

Medieintresset efter utskottsmötet var stort, och här är en sammanfattning från SVT.

Aktieutdelningar är positivt - men inte om man tar emot statligt krisstöd

Det är många som tycker att alla företag borde sluta med aktieutdelningar under corona-krisen. Det är oftast samma personer som ogillar vinster rent allmänt och som inte förstår att vinst är det som är drivkraften för att starta och driva företag - de företag som tillsammans med sina anställda står för hela finansieringen av den svenska välfärden och dessutom finansierar våra pensioner. Många missar exempelvis att en stor del av börsbolagens utdelningar går till AP-fonderna och olika pensionsfonder. Utan aktieutdelningar skulle pensionerna helt enkelt bli sämre. Utdelningar är positivt och välkommet, ju högre desto bättre. Varje utdelad krona ger dessutom skatteintäkter för staten.

Däremot är det givetvis helt orimligt att ett företag som beviljas krisstöd från staten samtidigt lämnar utdelningar till sina aktieägare eller betalar ut bonus eller löneförhöjningar till styrelse, ledningsgrupp eller VD. De företag som beviljas krisstöd borde tvingas att betala tillbaka detta med samma summa som används till utdelning, bonusar eller löneökningar till ledningen. Jag anser att detta rimligen borde gälla både för 2020 och 2021. Det är inte rimligt att skattebetalarna lämnar bidrag till aktiebolag som sedan använder pengarna till annat än att säkra driften och trygga de anställdas jobb. Självklart borde detta reglerats tydligt som villkor i lagstiftningen för aktuella krisstöd.

Moderaternas ekonomiska strategi för att ta Sverige genom krisen

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade idag Moderaternas vårbudget. Det är en ära för mig att få vara en av de fem moderater som undertecknat denna. Huvudbudskapet är att Sverige behöver byta ekonomisk strategi för att rädda jobben – och samtidigt måste vi förbereda för att återstarta ekonomin när coronakrisen är över.

Stora delar av den svenska ekonomin har stannat till följd av coronapandemin. Men detta är en helt annan sorts kris än tidigare kriser. Det handlar inte om företag som har misskött sig, för höga skulder eller djupa obalanser i ekonomin. Därför måste den politiska strategin se annorlunda ut. När det som ingen kunde förutse händer ska staten agera som ett stort försäkringsbolag.

I Moderaternas vårbudget ligger fokus på att bekämpa pandemin och att rädda jobb och företag. Vi tror att Sverige har mycket goda möjligheter att klara krisen – om den politiska viljan verkligen finns. Men klockan tickar och Sverige har inte råd att vänta. April var den värsta konkursmånaden hittills under hela 2000-talet.

Den ekonomiska strategi som regeringen och stödpartierna har valt är uppenbart otillräcklig. IMF bedömer att Sverige med dagens politik kommer att få väsentligt högre arbetslöshet än exempelvis Finland och Danmark. Man bedömer att det kan handla om 100.000 fler arbetslösa med dagens politik jämfört med om man väljer en mer aktiv politik. Läget i Sverige är extra allvarligt eftersom vi hade en av EU:s högsta arbetslöshetsnivåer och den snabbast stigande arbetslösheten i hela EU redan före krisen.

Moderaternas ekonomiska politik för att ta Sverige ur krisen sker i två steg:

1. Byt ekonomisk strategi för att rädda jobben.

Mer måste göras. Det behövs fler direktstöd i stället för ett ensidigt fokus på ökade krediter till företagen. Sveriges insatser för att rädda jobben bör åtminstone matcha närliggande länders. Och de stöd som införs måste också bli begripliga och rimligt lätta att hantera. Krånglet måste minska och utformningen av stöden och vilka stöd som finns måste bli mer överskådligt.

Moderaterna vill se slopade arbetsgivaravgifter under en tid, korttidspermittering på heltid och ett kraftfullt stöd som täcker fasta kostnader i företag som har förlorat stora delar av sina intäkter. Detta summerar till 100 miljarder kronor per månad under krisens akuta fas. Det är mycket pengar, men alternativen kostar enligt vår bedömning och många ekonomers analyser ännu mera.

2. Förbered vägen tillbaka.

Det går inte att nu sätta ett datum då den akuta fasen är över. Men Sverige måste börja förbereda för att återstarta ekonomin. Exitstrategin bör bestå av flera delar:

1. Fastställ kriterier för vilken utveckling i viruset som gör det möjligt att börja återöppna ekonomin. Det kan till exempel handla om under hur lång tid antalet nya fall måste minska. Både WHO och EU har tydliga kriterier för när man kan öppna upp ekonomin igen, och Sverige borde använda dessa kriterier för att lägga fram en egen tydlig strategi som blir tydlig för alla i samhället.
2. Genomför provtagning i mycket större skala än idag. När ekonomin börjar öppna igen måste vi snabbt kunna mäta om smittspridningen tar fart eller inte. Vi sätter av sex miljarder kronor mer än regeringen för att utöka testningen ordentligt.
3. Bygg ut vården och omsorgen efter coronakrisen. Regeringen har avsatt 3 miljarder kronor för alla extraordinära kostnader kopplade till coronakrisen för hälso- och sjukvården samt den kommunala omsorgen. Det kommer inte att räcka! I den förordning som styr ersättning står också att ersättning endast delas ut i mån av medel. Det medför stor risk för att kostnader kopplade till covid-19 kommer finansieras genom nedskärningar i andra delar av välfärden. Kommuner och regioner kommer tvingas säga upp personal – eller höja kommunalskatten – för att täcka kostnader. Moderaterna tillför 5 miljarder kronor utöver regeringen för att täcka kostnader kopplade till covid-19 plus 5 miljarder kronor utöver regeringen i generella statsbidrag vilket möjliggör också ett tillägg till personal som jobbar i frontlinjen.

Moderaterna leder den politiska verkstaden när det gäller ekonomisk krispolitik

Hittills har moderaterna varit partiet som fört krispolitiken framåt. Vi har presenterat förslag efter förslag och regeringen har efterhand tagit till sig dem helt eller delvis. Här några exempel:

Nu hoppas vi på fortsatt lyhördhet från regeringen, inte minst när det gäller direktstödet som jag berättade om i tidigare inlägg nedan och som vi lade fram i finansutskottet idag. Under nästa vecka fortsätter diskussionerna (tyvärr, vi borde tagit beslutet idag), och nu ska vi göra allt för att skapa majoritet för detta.

Moderaternas förslag innebär fortsatt låg svensk statsskuld

Även med moderaternas förslag kommer den svenska statsskulden att ligga bland de lägsta i Europa, och lägre än regeringens eget "värstascenario". Moderaterna kommer alltid att värna statsfinanserna. Men nu är tid att öka den mycket låga statsskulden något för att skydda i grunden stabila och lönsamma företag och deras anställda.

Finansutskottets majoritet sköt ytterligare krisstöd på framtiden

I måndags presenterade vi moderater vårt förslag om omsättningsbaserat krisstöd (se föregående blogginlägg) för vissa fasta kostnader till svårt coronakris-drabbade företag. Och i går lämnade även KD och SD in liknande förslag till finansutskottet.

I dag fanns alltså förslag på finansutskottets extrasammanträde från tre partier (M, KD, SD) att ge regeringen i uppdrag att återkomma snarast med ett omsättningsbaserat krisstöd till hårt drabbade företag enligt ”dansk modell”. S, MP, C, L o V vägrade dock avgöra frågan idag utan sköt den till nästa vecka...

Moderaterna vill se omsättningsbaserat direktstöd till krisande företag

I dag lämnade vi moderater i finansutskottet in detta förslag till utskottsinitiativ som ska behandlas på Finansutskottets extra sammanträde på onsdag morgon. Bakgrunden är att konkurserna nu ökar lavinartat, liksom varslen om uppsägning på svensk arbetsmarknad. Och tillväxten beräknas i år bli kraftigt negativ.

I en så djup och snabb kris finns bara två alternativ. Antingen stöttar man företagen med ganska stora statliga insatser, lite som en statlig försäkring (som man gjort sig förtjänt av genom att betala skatt) eller så väljer man att i stället ta kostnaderna för allt fler konkurser och uppsägningar, som i en förlängning även kan slå mot den finansiella sektorn. Om man gör det senare valet riskerar vi att efter corona-krisen inte längre ha så mycket näringsliv kvar att starta igång.

Att lägga enorma summor på att stötta näringslivet, dessutom med lånade pengar, är inte ett självklart val för oss moderater. Men i det läge vi är nu är det ett val mellan två mycket oönskade alternativ. Från moderat sida har vi kommit fram till att samhällskostnaderna totalt sett rimligen bör bli mindre genom att stötta företagen på ett rimligt sätt och därmed förebygga uppsägningar. Det är samma väg som man valt i bland annat Danmark och Norge, och en linje som förespråkas av de flesta nationalekonomer. Stödet ska enligt vårt förslag baseras på styrkt minskning av företagets omsättning, och man kan då få stöd till vissa fasta kostnader. Vi föreslår att stödet ska villkoras med att företaget inte ger utdelning under 2020.

Här följer hela utskottsinitiativet i sin helhet, och jag är en av de fem moderater som undertecknat initiativet. Nu återstår att se om regeringen inser att en tydlig majoritet i riksdagen (samtliga partier utom S-V-MP) vill se en lösning i denna riktning, och om man tänker lägga fram ett liknande förslag under morgondagen, eller om man låter finansutskottet driva igenom detta i stället.

Debatt om kommunsektorns ekonomi

2020-04-23

I dag debatterade jag kommunernas och regionernas ekonomi, med anledning av Riksrevisionens rapport om kommunal skatteutjämning. Här är hela mitt anförande.

Moderaterna tycker det är omöjligt att mitt under en kris diskutera i detalj hur man ska utforma den kommunala skatteutjämningen. Det får vi återkomma till när Corona-krisen är över och vi ser hur den slagit mot svensk samhällsekonomi. I dag är det viktigaste att staten tillför stora summor till kommunsektorn för att trygga välfärden när skatteintäkterna minskar - precis så som Alliansen gjorde under Finanskrisen.

I övrigt påpekade jag att Sverige går in i denna kris med mycket sämre förutsättningar än vi kunde gjort. Sverige hade redan före Corona-krisen lägst tillväxt i EU per capita och den snabbast stigande arbetslösheten i hela EU. När regeringen Löfven tillträdde låg Sverige på 12:e plats i EU när det gäller arbetslösheten. Redan före Corona-krisen hade vi halkat ned till en 22:a plats av EU:s 28 länder, och arbetslösheten i Sverige steg redan före krisen snabbast i hela EU. Vi går faktiskt in i Corona-krisen med den högsta arbetslöshet i högkonjunktur som Sverige upplevt i modern tid, och vi går in i den med ett mycket stort utanförskap. Samtidigt ser vi stora brister i viktiga samhällsfunktioner som sjukvård och rättsväsende, och många kommuner har det extremt tufft ekonomiskt. Det enda som fortfarande är till Sveriges fördel är den förhållandevis låga statsskulden som minskat under både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.

Jag pratade också om prioriteringar i statens budget. Det har sällan varit viktigare att prioritera än det är idag. Med rätt prioriteringar kan vi motverka onödigt hög ökning av statsskulden, stärka sjukvården och den kommunala välfärden och återstarta ekonomin genom investeringar, stimulanser och sänkta skatter. Om vi prioriterar fel kommer Corona-krisen däremot att medföra långsiktigt allvarliga ekonomiska konsekvenser som är svåra att överblicka, både för statsfinanserna och för den svenska kommunsektorn. Men en dag är krisen över och då är det oerhört viktigt att svensk politik drar lärdomar. Det är helt uppenbart för de flesta att samhällsekonomins samlade resurser inte använts optimalt för att förbereda samhället för oväntade kriser. Vi prioriterar inte heller de saker som medborgarna tycker är viktigast – sjukvård, omsorg och trygghet. Ska vi bli bättre på detta framöver gäller det också att politiken orkar prioritera betydligt bättre än vad man gjort tidigare.

Prioritering handlar som bekant även om att prioritera bort. I mitt anförande nämnde jag några av de större poster moderaterna vill spara på i statsbudgeten för att få med pengar över till stärkt välfärd och lägre skatter. Vi moderater sa redan i höstas nej till friår och vi sa nej till det ineffektiva ingångsavdraget för nyanlända. Vi skar ned på biståndet som idag ligger långt högre än FN:s rekommendationer och vi sparade på ineffektiv klimatpolitik, alltför höga migrationskostnader och meningslösa byggsubventioner, och vi minskade eller avvecklade onödiga myndigheter. Så frigör man pengar till det som är viktigt.

Moderaterna fortsätter leverera genomtänkta förslag mot krisen

2020-04-21

Moderaternas företrädare i riksdagen fortsätter leverera genomtänkta förslag i stort och smått, både för att underlätta kampen mot pandemin och för att dämpa de ekonomiska skadeverkningarna av corona-krisen. Bland de senaste förslagen kan nämnas:

* Förslag om att tillfälligt ändra reglerna om personligt betalningsansvar för skulder för företrädare för aktiebolag, för att motverka onödiga konkurser i företag som i grunden är välskötta och lönsamma.
* Förslag att införa en statlig fond för att rädda företagen i paketresebranschen - en lösning som branschen själv tagit fram och som kommer att med tiden vara självfinansierad genom en liten avgift på varje såld resa i framtiden.
* Förslag att ge alla äldre över 70 år anstånd med deklarationen - många äldre behöver hjälp och det är svårt att kombinera med social distansering.
* Mitt eget förslag i en skriftlig fråga till näringsministern om en "Corona-portal" där man kan läsa samlat om alla förslag mot den ekonomiska krisen och de stöd som beslutats fick tyvärr ett mer svävande svar, men man inser i vart fall behovet av bättre kommunikation.
* Mitt och Lars Beckmans förslag i vårt pressmeddelande den 12 mars om att bland annat tillfälligt slopa trängselskatten har nu stöd av moderaterna och har oväntat fått stöd även av Miljöpartiet i Stockholm. Moderaterna i Region Stockholm har samtidigt, med stöd av Vårdförbundet mfl, tillskrivit Skatteverket om att slopa förmånsbeskattningen för vårdpersonal som erbjuds gratis parkering för att kunna ta sig snabbare och säkrare till och från arbetet.

Slutreplik i Borås Tidning

2020-04-19

Ibland måste man försöka vara extra pedagogisk. Hoppas jag lyckades idag.

Det är nu moderat ekonomisk politik behövs som allra mest

2020-04-15

Det var en dyster presskonferens som finansministern höll i morse. Hon varnade för extrmt hög arbetslöshet och dramatiskt fallande tillväxt. Jag påpekade på twitter att det är synd att Sverige går in i denna kris med EU:s svagaste tillväxt och den sjätte högsta arbetslösheten. Jag har upprepade gånger de senaste åren varnat i riksdagsdebatter för att det är illa om vi går in i en ny lågkonjunktur eller eventuell kommande kris med hög arbetslöshet och svag tillväxt. Och tyvärr blev det ju exakt så, fast ännu värre. Det vi ser nu är inte en "vanlig" lågkonjunktur eller finanskris, utan är väl snarfare till sin effekt mer att likställa med en plötslig naturkatastrof. Och då krävs genomtänkt politik.

Det enda som är starkt i statens finanser just nu är den låga statsskulden. Den har sjunkit under varje regering efter Carl Bildts krispolitik under bankkrisen på 90-talet och vidare under Göran Persson, Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven. Nu har Sverige en av de lägsta statsskulderna i andel av BNP/BNI i hela EU. I ett allvarligt krisläge är det inte orimligt att öka statsskulden för att motverka krisen, och där är vi moderater ganska överens med regeringen, även om vi inte vill öka skulden lika mycket som regeringen. Vi är dock inte överens om tempot i de krisåtgärder som behövs. Moderaterna har stöd av en i stort enig ekonomkår som menar att det är viktigare att sätta in krisåtgärder snabbt än att vänta - om man väntar blir det bara dyrare och fler företag och jobb hinner slås ut. Och då ökar statsskulden onödigt mycket. Detta var något Elisabeth Svantesson (M) framhöll på sin presskonferens i förmiddags.

Det är också nu som det blir allra viktigast att prioritera i statens budget. Ju mer av krisåtgärderna vi kan finansiera genom att spara på onödiga saker, desto mindre behöver statsskulden öka. I dagens kris är det exempelvis inte läge att fortsätta ösa ut 50 miljarder per år i biståndspengar utan kontroll, att lägga 8 miljarder i FN:s klimatfond (mest av alla länder i världen), att fortsätta ösa ut en massa miljarder på ineffektiv klimatpolitik i Sverige eller att fortsätta med ett omfattande asylmottagande. Självklart kan man inte heller lägga pengar på trams som elcykelpremier, jämställdhetsmyndighet, genusforskning, friår, "familjedagar", konstprojekt för maskar och skalbaggar (!) eller stöd till odemokratiska organisationer för att bara nämna något. Om bara viljan finns kan åtskilliga tiotals miljarder skäras bort ur statens budget på både stort och smått, och det gäller att samtidigt stå emot satsningar på nya dumheter. I stället kan pengar läggas på stöd för att skydda företag och jobb samt att stärka sjukvården och kommunerna - utan onödigt stor ökning av statsskulden. Moderat ekonomisk politik har aldrig behövts så mycket som idag.

Dags att inse varifrån pengarna til sjukvården kommer

I dag tröttnade jag. Tröttnade på att läsa alla arga och företagsfientliga inlägg i sociala medier, på insändarsidorna och i vissa media. Inlägg som hånar företagare för att de behöver samhällets stöd i en kris de inte själva kunnat påverka och inte heller kunnat förutse, utan som helt styrs av politiska beslut och myndighetsbeslut. Lade ut detta på twitter, och sällan har responsen blivit så snabb och stark. Långt över 2.000 reaktioner på bara ett knappt dygn. Och de flesta av mina följare verkar i vart fall förstå sambanden - men långtifrån alla.

Det vänstern har är något slags blockering som gör att man helt enkelt inte begriper vad som finansierar den svenska välfärden. Bristen på insikt att det är företagen och deras anställda som med sina skatter finansierar all offentlig verksamhet. Det är företagen och deras anställda som med sina skatter betalar all sjukvård, alla löner till läkare och sjuksköterskor, all hemtjänstpersonal och all äldreomsorg. Ja, varenda intensivvårdsplats, medicinförpackning och respirator!

Om man har den insikten inser man snabbt att det finns ett värde i att rädda i grunden lönsamma och välskötta seriösa företag så att de efter corona-krisen kan fortsätta tjäna pengar och betala skatt och behålla sin personal under krisen i stället för att varsla om uppsägning.

Jag tror aldrig det går att få inbitna socialister att förstå. Jag lade ut mitt twitterinlägg i går eftermiddag och en del av de invändningar jag fick var helt otroliga. Invändningar som "de offentliganställda betalar väl också skatt och moms " visar bristerna i logiskt tänkande. Bristen på insikt att varenda krona som en offentliganställd person betalar i inkomstskatt, moms eller drivmedelsskatt kommer från den lön som den offentliganställde fått och som bekostas av företagen och deras anställda. Denna brist på insikt förklarar nog varför många socialister ser näringslivet och de privatanställda löntagarna som en outsinlig pengakälla som kan beskattas hur hårt som helst.

Jag får mitt arvode som riksdagsledamot just från de skatter som andra betalar in. Jag är stolt över mitt uppdrag och försöker göra skäl för arvodet. Och så är det nog med de flesta offentligt anställda. Diskussionen gäller inte om de offentliganställda gör ett bra eller viktigt jobb eller inte. Just nu ser vi exempelvis hur många anställda inom sjukvård och omsorg gör fantastiska insatser, och det gäller även många andra yrkesgrupper - allt från lärare och poliser till riksdagens ambitiösa tjänstemän. Diskussionen gäller hur allt detta viktiga finansieras - det är bra att tänka på det ibland. Utan företag och deras anställda finns det inga resurser alls till sjukvård, omsorg, skola, polis eller pensioner. Så enkelt är det.

Det krävs krafttag mot dem som missbrukar krisstöden

Moderaterna har tidigt varit ute och markerat att företag som får del av olika krisåtgärder inte samtidigt kan göra utdelningar till ägarna eller betala ut bonusar och rörliga lönedelar till ledande befattningshavare. De företag som däremot inte tar emot krisstöd gör naturligtvis precis som de vill, oavsett om det är kris eller inte.

Det kommer nu även tråkiga signaler om missbruk av de krisstöd som hittills beslutats av riksdagen. Det är bedrövligt och rent skamligt att missbruka ett krisstöd som avser att rädda företag och jobb. Moderaterna vill bestraffa företag som fuskar och dessutom kräva tillbaka stödet. Vi vill utvidga bidragsbrottslagen för att även omfatta krisstöd till företag och juridiska personer. Vi upprepade detta så sent som på dagens presskonferens.

Utan kraftfulla åtgärder finns det kanske inget att återstarta efter krisen

Regeringen för en ganska försiktig linje under den pågående krisen, man har mer fokus på lån och anstånd med skatter och mindre fokus på direkta stöd till näringslivet för att rädda jobb. Motivet är i sig rimligt - man säger att det också måste finnas resurser att återstarta ekonomin efter krisen och menar att det då kan finnas behov av kraftfulla stimulanser.

Men med detta sagt - det måste också finnas något att återstarta. Om stora delar av företagen inom ett antal branscher redan gått i konkurs och sagt upp sin personal blir effekterna av krisen onödigt stora. Därför tycker moderaterna att det är befogat att öka de direkta stöden till de mest utsatta branscherna betydligt mera än vad regeringen gör. Dagens stöd räcker bevisligen inte för att motverka konkurser och uppsägningar - antalet varsel per vecka är nu redan större än rekorden under finanskrisen. I längden blir detta oerhört dyrt för staten.

Den här krisen skiljer sig mot andra kriser då den inte beror på underliggande problem i ekonomin. Nu slås livskraftiga företag och jobb ut på grund av att ekonomin stänger för att bekämpa pandemin. Det finns därför ett akut behov av att minimera skadorna på ekonomin. Ju större del av ekonomin som slås ut desto svårare bli återstarten därför behövs ett större fokus på att rädda jobben. Moderaterna tycker därför det är hög tid att växla upp de statliga stöden för att rädda fler företag och jobb. Vi konstaterar också att många andra länder satsar mer än Sverige i andel av BNI för att rädda ekonomin

Moderaterna konstaterar fyra saker:
* Om huvuddelen av räddningspaketet är lån kommer återhämtningen hämmas på grund av alltför hög skuldsättning bland företagen.
* Om svenska företag får mindre stöd än företag i andra länder kommer svensk konkurrenskraft allvarligt urholkas.
* Svenska offentliga finanser skadas på sikt av en långsammare återhämtning och försvagad konkurrenskraft.
* Den samhällsekonomiska effekten av större stödpaket är troligen därmed positiv.

Detta, tillsammans med övriga åtgärder som vi moderater delvis kommit med förslag till och varit med och beslutat i riksdagen, skulle kunna göra skillnad på riktigt. Moderaterna bedömer att det skulle behövas en beredskap för att satsa 100 miljarder per månad under april och maj. Det är enorma summor, men det är ändå realistiskt med tanke på den låga svenska statsskulden. Alternativet blir i längden sannolikt dyrare för samhällsekonomin.

Ytterligare beslut om krisstöd

I fredags tog riksdagen beslut om ett antal ytterligare krisåtgärder, denna gång på skatteområdet för att lindra de ekonomiska följderna för företag med anledning av coronaviruset. De allra flesta av de ändrade reglerna börjar gälla den 6 april 2020

Moderaterna är positiva till de flesta av förslagen, men anser att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för småföretagare borde slopas helt under två månader för att ge snabb direkt hjälp till företagen.

I dag hade Finansutskottet möte och tog ytterligare beslut som riksdagen kommer att ta slutligt beslut om på onsdag. Det gäller införande av mer generösa regler i arbetslöshetsförsäkringen - bland annat kortare kvalifikationstid, mer generösa regler för egenföretagare och höjd ersättning. Utskottet beslutade också att föreslå riksdagen att slopa fribeloppet för studerande så att studenter kan arbeta extra utan att riskera att få återkrav på studiemedlen - ett krav moderaterna tidigare fört fram för att underlätta rekryteringen av personal till exempelvis vård och omsorg under krisen. Finansutskottet var enigt och det finns inga reservationer så riksdagen kommer att ställa sig bakom förslagen.

Jag uppmanar finansministern att inrätta en "Corona-portal"

Krispaketen kommer i strid ström nu, i går beslutades om ett, idag tog vi beslut om ett och i morgon ytterligare ett. Minst fem olika krispaket har nu sjösatts, plus en del andra separata beslut av regering, riksdag, riksbank, finansinspektion mm. Samtidigt får jag signaler från framförallt småföretagare som inte riktigt hänger med på vad det finns för möjligheter till krisstöd och hur man söker detta. Även media ställer frågor, och samma signaler kommer från privatpersoner - vad är det egentligen vi har beslutat och vad är "bara" förslag från olika partier eller förslag som ännu inte blivit någon proposition från regeringen? Och inte minst - hur gör man för att kunna ta del av de krisstöd som finns?

I dag har jag därför lämnat in en skriftlig fråga till finansministern om möjligheten att öppna upp en Corona-portal, exempelvis på regeringens eller någon myndighets hemsida där man kunde samla all information om politiska beslut om krisstöd, vad de innebär, vilka villkor som gäller samt hur man kan ta del av dem. Jag tror det skulle vara mycket välkommet. Hittills har ju regeringen tagit till sig det mesta av moderaternas förslag till krisåtgärder, så kanske även detta faller i god jord?

Moderata initiativ för att motverka antalet företagskonkurser

För många svenska företag har coronaviruset på mycket kort tid lett till att intäktskällorna helt eller delvis slagits ut. Då måste politiken bidra till att skapa uthållighet i väntan på att pandemin bekämpats. Det handlar inte minst om att se till att lagstiftning som i normalfallet är välavvägd inte skapar problem i tider av kris. Flera viktiga åtgärder är på plats. Men det finns ytterligare pusselbitar som är viktiga för att Sveriges ekonomi ska kunna återhämta sig snabbare när krisen väl är över. Moderaterna kommer lägga fram förslag i riksdagen för att företagare ska få bättre förutsättningar att kunna arbeta vidare i ett ansträngt läge, i stället för att tvingas gå i konkurs.

Konkurser medför, förutom personliga tragedier för företagare och deras anställda, även att staten får stigande kostnader för lönegarantier och uteblivna skattebetalningar. Att förebygga konkurser är därför ett sätt att även minska statens kostnader. Framförallt bör inte staten själv begära företag i konkurs eller genom olika regelverk medverka till onödigt många konkurser i spåren av corona-krisen.

Mot denna bakgrund ser Moderaterna anledning att ta initiativ i riksdagen för att regeringen snabbt ska återkomma med tillfällig lagstiftning och myndighetsinstruktioner i enlighet med följande inriktning:

Flera beslut om krisåtgärder har nu passerat riksdagen

Det är många förslag om krisåtgärder för företagen och medborgarna i luften just nu, en del är sådant regeringen eller andra myndigheter kan genomföra själva och annat måste passera riksdagen för lagändringar. En del är förslag och en del är beslutat, och ofta gäller beslut retroaktivt vilket skapar oklarhet om både vilka beslut som tagits och hur man får information om hur man kan ta del av åtgärderna. Det behövs uppenbart en mer samlad information om detta.

Jag ska i vart fall försöka sammanfatta lite efterhand, och då främst sådana förslag som passerar finansutskottet före riksdagsbeslut.

Förra veckan tog riksdagen beslut om att införa en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter för att stärka företagens likviditet under corona-krisen. En liknande möjlighet infördes av den moderatledda Alliansregeringen 2009 i spåren av finanskrisen, och i allt väsentligt är det beslut som nu tagits en kopia av 2009 års lag. Detta har gjort att det gått snabbare att ta fram lagförslaget.

Möjligheten till anstånd gäller inbetalning av personalens källskatter samt arbetsgivareavgifter och moms under perioden januari-september 2020. Anstånd kan beviljas för högst tre redovisningsperioder under denna tid, och skatter som redan betalts in återförs vid begäran till företagets skattekonto så man kan begära återbetalning.

Moderaterna stod bakom förslaget, men var samtidigt kritiska till anståndsavgiften, som vi anser är alldeles för hög. Det handlar i praktiken om ca 6,6% i ränta vilket vi anser äör oskäligt i detta läge, inte minst som statens uppålåningsränta idag lkigger nära 0%. Moderaterna fick dock med sig finansutskottet på en skrivning om attutskottet kan komma att justera ned räntan om inte regeringen gör detta. Tyvärr var det inte möjligt att göra en direkt justering eftersom det hade förhalat ärendet och det är viktigt att det snabbt kommer på plats, men vi moderater tycker det är anmärkningsvärt att staten ska tjäna pengar på företag i kris.

I dag debatterade riksdagen så ännu ett krisförslag, denna gång om statliga kreditgarantier för lån till företag som drabbats av ekonomiska problem till förjd av corona-krisen. Förslaget innebär att staten kan ge kreditgarantier på maximalt 100 miljarder för lån till i första hand små och medelstora företag. Beslut tas i riksdagen i dag. Förslaget är väldigt likt moderaternas förslag för några veckor sedan om en företagsakut och innebär att staten garanterar lån som bankerna ger till företag i kris. Kreditgarantierna villkoras med att företagen inte betalar ut bonusar eller liknande till företagets ledning under kredittiden.

Tyvärr finns det dock stora brister i regeringens förslag jämfört med moderaternas. För det första garanterar staten bara 70% av krediten till skillnad mot moderaternas förslag om 90%. För det andra tar staten ut full avgift för kreditrisken från bankerna, vilket bankerna i sin tur kommer att ta ut från företaget som lånar. För ett företag som plötsligt och oväntat tappat nästan hela sin omsättning lär kreditrisken bli mycket stor och därmed avgiften mycket hög. Min övertygelse, som bankanställd rådgivare och kredithandläggare med erfarenhet från både bankkrisen på 1990-talet och politiker under finanskrisen 2008-09, är att få företag kommer att vilja ta risken att låna till dessa villkor. Man kommer att tveka att dra på sig stora avgifter och oroa sig för om man kommer att kunna betala tillbaka lånet och avgiften. I det läget kommer tyvärr många att välja att försätta företagtet i konkurs i stället. Vi moderater föreslår i ett särskilt yttrande att kreditavgiften i vart fall borde halveras.

Moderaterna vill höja lönen för dem som arbetar i frontlinjen mot Corona

Många öser beröm över personalen inom vård och omsorg just nu, särskild dem som sliter på intensivvårds- avdelningarna, med ambulanstransporterna och på äldreboenden med smittade boende. Initiativen är många, media uppmärksammar både de dagliga applåderna ute i samhället och att snälla människor bakar bullar till vårdpersonalen. Andra skriver omtänksamma debattinlägg i tidningarna. Allt sådant värmer såklart och jag vet att vårdpersonalen uppskattar detta mycket.

Men det räcker inte med omtanke, applåder och varma ord. Det finns två saker som personalen i frontlinjen mot Corona har rätt att förvänta sig. För det första en så säker arbetsplats om möjligt - att skyddsutrusning finns och att man inte tvingas slarva med detta på grund av tidspress, underbemanning eller materielbrist. För det andra ekonomisk kompensation för extra långa och hårda arbetspass, där inte minst den psykiska belastningen och personliga oron gör jobbet extra tungt.

Under finanskrisen prioriterade den moderatledda Alliansregeringen vården och välfärden ute i kommunerna och fick stort beröm för detta från alla håll, inklusive från den svenska oppositionen. Och de senaste åren vi moderater i vår budgetmotion tillfört stora extra resurser till sjukvården och välfärden, vilket vi finansierat genom att spara på annat. Den svenska välfärden har varit under ekonomisk press en längre tid, och coronakrisen har nu ytterligare ökat behoven av resurser till vården och omsorgen. Regeringen har i en extra ändringsbudget skjutit till en miljard kronor. Det är ett välkommet tillskott, men långt ifrån tillräckligt.

Medarbetare inom vård och omsorg ska kunna lita på att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att hantera coronakrisen. Därför föreslår Moderaterna idag ett tillskott på 15 miljarder kronor till vården och omsorgen. Halva summan skulle gå till extra lönepåslag för personalen, ett "coronatillägg" för den personal som står i frontlinjen. Satsningen skulle möljliggöra 5 000 kronor extra i månaden för den personal som kämpar i frontlinjen med coronavirusets effekter.

Den andra halvan av vår satsning skulle regionerna och kommunerna kunna använda för till exempel:

Behövs ytterligare resurser för att säkerställa att vården och omsorgen klarar av coronakrisen är Moderaterna beredda att skjuta till detta.

Självklart är EU:s "Green new deal" helt orealistisk i detta läge

Jag läser i Europaportalens nyhetsbrev att Tjeckien och Polen anser att EU:s "Green new deal" bör skrotas med tanke på att EU nu har andra större och betydligt viktigare saker att lägga pengarna på. Arga kommentarer finns från bland annat Centerpartiet och Socialdemokraterna:

Men självklart har kritikerna från Polen och Tjeckien rätt. Den Gröna Given ("Green new deal") är i praktiken helt orealistiskt och kommer aldrig kunna bli verklighet inom överskådlig tid. Planen är att detta EU-projekt under 10 års tid ska satsa 1.000 miljarder Euro (!) på miljö- och klimatåtgärder i EU. En betydande del av pengarna räknar man med ska komma från det privata näringslivet och resten från EU:s medlemsländer.

Jag skrev om "projektet" den 14/2 på bloggen, och redan före Corona-krisen kändes planen väldigt svajig och orealistisk, och att näringslivet skulle stoppa in ofantliga summor i detta kändes väl inte särskilt troligt. Från moderat sida har vi hela tiden sagt att EU:s kostnader för detta i vart fall inte får läggas ovanpå EU:s befintliga budget för kommande år, utan måste inrymmas inom den framtida beslutade budgetramen när EU:s nya långtidsbudget från 2021 blir verklighet. Vill EU satsa på detta får helt enkelt andra saker prioriteras bort.

Frågan om den Gröna Given har alltså nära koppling till den större diskussionen kring EU:s långtidsbudget. Förhandlingarna om denna budget ligger nu nere helt till följd av krisen i samband med Corona-viruset, en kris som slår hårt mot hela EU och dess ekonomi. Jag sitter i riksdagens beredningsgrupp för EU:s långtidsbudget som representant för moderaterna och alla våra inplanerade möten är tills vidare inställda. Samma sak gäller alla möten om saken på EU-nivå. Att i detta läge ens fundera närmare över satsningarna i den Gröna Given är helt enkelt orimligt och oansvarigt. Frågan borde i vart fall tills vidare läggas åt sidan för en förnyad diskussion efter den akuta krisen, när vi vet hur hårt denna slagit mot EU:s ekonomi och vilka vägar som är bäst för att få igång den ekonomiska ekonomin och tillväxten igen.

Förra veckan behandlade finansutskottet frågan, som ett yttrande till Miljö- och Jordbruksutskottet. Från moderat sida var vi då fortsatt tydliga med att hela projektet måste inrymmas inom EU:s budgetram och att vi säger nej till extra pengar. I praktiken innebär vår linje såklart att projektet sannolikt faller. Det kommer rimligen nte att finnas något utrymme alls i EU:s budget för detta efter Corona-krisen, alla resurser som finns (och mer därtill) kommer att behövas för att hantera kriser i olika EU-länder och försöka återstarta EU-ländernas ekonomier. De privata företagen och investerarna kämpar samtidigt just nu för att undvika konkurs i Corona-krisens spår. Att EU och näringslivet skulle ha utrymme att satsa 1000 miljarder på klimarpolitik inom överskådlig tid så verklighetsfrämmande att det är svårt att ta förespråkarna på allvar.

Tyvärr ansåg en majoritet i finansutskottet att det räckte att uttala att kostnaderna för den Gröna given "bör" ligga inom ramen för EU:s budget. Jag tycker det är alldeles för vagt. Det är dags att visa medborgarna och skattebetalarna lite respekt och vara tydlig med att den Gröna given ligger mycket långt ned på prioriteringslistan i det krisläge EU-länderna just nu befinner sig.

Skriver i Borås Tidning idag

Moderaterna kräver riktat stöd för att rädda företag och jobb

Sverige har idag två parallella problem. Det ena är medicinskt - att motverka snabb smittspridning och göra allt för att sjukvården ska kunna hantera allt fler sjukdomsfall. Det andra är samhällsekonomiskt - Sverige är av allt att döma på väg in i en djup lågkonjunktur med kraftigt stigande arbetslöshet. Vi moderater i finansutskottet har fokus på och ansvaret för den samhällsekonomiska delen.

I det allvarliga läge Sverige är nu är det viktigaste för samhällsekonomin att minimera antalet uppsägningar och konkurser samt att säkerställa att svenska folket har en god hushållsekonomi. I dag höll vi därför en presskonferens där vi presenterade ett omfattande paket för att rädda svenska företag och svenska jobb.

Regeringens förslag har varit bra men otillräckliga. Det krävs bredare åtgärder. Problemen ser olika ut för olika företag och därför behöver det finnas en bred palett av krisåtgärder. Det är också en stor brist i regeringens förslag att de mindre företagen - ofta familjeföretag och egenföretagare undantas från stora delar av krisstödet.

Moderaterna presenterar idag ett antal konkreta förslag:

1. Räntan på skatteuppskoven är alldeles för hög och bör avskaffas helt eller sänkas kraftigt
2. Familjeföretag, bemanningsföretag och välfärdsföretag måste omfattas av systemet med korttidsarbete
3. Särskilt stöd för enmansföretag/egenföretagare bör tas fram
4. Uppskov med betalnings av bolagsskatter borde också införas
5. Slopa arbetsgivaravgifter och egenavgifter för april och maj (inbetalningarna till pensionssystemet tas då via statsbudgeten)
6. Hyreskostnaderna måste sänkas för utsatta branscher, särskilt besöksnäringen och sällanköpshandeln, i annat fall kommer konkurser att sprida sig till fastighetsbranschen och vidare till det finansiella systemet. Vi föreslår att för varje krona hyresvärden sänker hyran under april och maj bidrar staten med två kronor, upp till 50% av den totala hyreskostnaden.
7. En företagsakut inrättas för att hjälpa de företag som har svårt att få lån eftersom de just nu inte är kreditvärdiga. Vi vill införa statliga lånegarantier på 100 miljarder för små och medelstora företag. Staten tar då en större del av risken för de företag som är hårdast drabbade. Bankerna ska fortfarande göra kreditprövningen men staten går in och tar 90% av risken. Kreditgarantierna villkoras bland annat med att företaget inte hade ekonomiska svårigheter den 1/1 2020.
8. En statlig riskkapitalfond på 100 miljarder kronor inrättas. Fonden investerar i preferensaktier i krisdrabbade företag. Preferensaktierna innebär i denna modell att aktierna saknar rösträtt men ger företräde till utdelning, och en löpande ränta läggs till skulden. Möjligheten står öppen för alla företag med omsättning under 500 miljoner kronor att använda denna möjlighet, och företaget väljer själv hur mycket staten ska investera upp till ett visst tak. (Dock kan inte företag som startats efter den 1/1 2020 använda denna modell). Förslaget innebär i princip ett lån till företaget men med denna konstruktion blir det bokföringsmässigt ett kapitaltillskott och stärker företagets balansräkning. Företaget kan när som helst betala tillbaka pengarna och ta tillbaka aktierna.

Sammantaget omfattar moderaternas krispaket cirka 300 miljarder kronor utöver det regeringen redan presenterat. Åtgärderna skulle öka statens lånebehov med cirka 200 miljarder, vilket motsvarar 4% av BNP. Det är enligt ekonomiska bedömare en klart rimlig ökning av statens mycket låga skuld i detta krisläge.

När den akuta Corona-krisen är över vill moderaterna också se kraftfulla stimulanser för att stimulera och återstarta ekonomin:

1. Generella och permanenta statsbidrag till kommuner och regioner
2. Nytt jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster samt sänkt skatt på pensioner
3. Tidigarelagda infrastrukturinvesteringar
4. Plan för fler utbildningsplatser
5. Väl genomtänka arbetsmarknadspolitiska åtgärder för snabb omställning
6. Reformer för att stärka Sveriges långsiktiga tillväxt

Orimligt att familjeföretag missgynnas av krisåtgärderna

Förslagen om korttidspermittering är i grunden kloka - det medför att företag kan slippa säga upp anställda, som i stället får gå hem med lite lägre lön samtidigt som företaget och staten delar på den resterande lönekostnaden. Både näringslivet och de fackliga organisationerna backar upp förslaget som hat brett stöd i riksdagen.

Men det finns ett stort problem. Familjeföretagen och egenföretagarna undantas. Så här ser förslaget ut (från Tillvästverkets hemsida, det är den myndighet som kommer att hantera detta stöd):

Med tanke på kravet för övriga företag att endast den som tagit ut lön de senaste tre månaderna omfattas av reglerna, borde det inte vara något problem att även låta egenföretagare och anställda familjemedlemmar omfattas. Risken för missbruk borde vara minimala. Ett stort antal svenska små familjeföretag finns i branscher som drabbas extra hårt av krisen, exempelvis restauranger, cafeer, butiker, små hotell, turism och upplevelseverksamhet och transportnäring. Och krisen slår såklart extra hårt om flera personer i samma familj är beroende av samma företag för sin försörjning. Det intressanta är att Tillväxtverket uttryckligen själva nämner problemet på sin informationssida - men ändå ser förslaget ut som det gör.

Småföretagen är basen för hela det svenska näringslivet och familjeföretagen får inte aktivt missgynnas i en kris!

M: Staten måste ta ökad kreditrisk för att rädda företag och jobb

Under gårdagen var det hög aktivitet i det moderata finansgänget - Elisabeth Svantesson, vi fyra övriga moderater i den moderata finanskommittén och våra skickliga tjänstemän.

Bakgrunden är att vi får allt fler rapporter om att läget snabbt blir allvarligt för massor av företag som på bara någon vecka tappat alla sina kunder. Som jag skrev igår känner vi samtidigt mycket stor oro för att alla de pengar Riksbanken och staten utlovar inte kommer att nå de mindre och medelstora företagen. Risken är att det inte hjälper att bankerna får enorma summor i räntefria lån från Riksbanken med avsikt att de ska låna ut dessa pengar vidare till krisdrabbade företag. Min egen erfarenhet efter 20 år i banksektorn, där jag bland annat upplevde 90-talets bankkris, är att banker i krislägen är livrädda för risk och i stället värnar bankens stabilitet i första hand. Att tro att banker ska ta ökade kreditrisker genom att låna ut till företag som saknar såväl kunder som intäkter och kreditvärdighet känns lite väl optimistiskt. Dessutom strider hela tanken mot de regelverk som gäller för bankerna och grundtanken om en noggrann kreditprövning.

Ska pengarna nå ut till mindre och medelstora företag - som i grunden är välskötta och lönsamma men som nu tappat alla kunder - måste staten avlasta bankerna genom att ta i en betydande del av kreditrisken. Systemet med lånegarantier finns redan och Finansutskottet hanterar just nu regeringens förslag om kreditgarantier till flygsektorn. Under finanskrisen tillämpades liknande regelverk på fordonssektorn. Nu är det tid att utvidga detta system till hela näringslivet för att krediterna ska nå alla små och medelstora välskötta företag som annars kommer att gå under. Vi måste överbrygga denna mörka tid och se till att alla i grunden livskraftiga företag får en chans att stå på egna ben och starta igång igen när Corona-krisen är över. På det sättet underviker vi också massor av varsel om uppsägningar som annars skulle ske. Visst finns risker för statliga kreditförluster med detta system, men alternativet riskerar att kosta ofantligt mycket mera.

I dag presenterar moderaterna det förslag vi arbetade med igår. Vi vill inrätta en "företagsakut" som ska kunna bevilja kreditgarantier för drabbade företag så att de kan få lån i sin bank när likviditeten sinar. Dessutom vill vi minska kostnaderna för dessa lånegarantier.

* Lånegarantier bör även komma mindre och medelstora företag till del. Staten tar då en större del av risken för de företag som är hårdast drabbade. Lånegarantier är vanliga i många länder och liknande garantier gjordes under finanskrisen.

* Bankerna ska även fortsättningsvis göra prövningen men staten går in och tar en stor del av risken.

* Staten bör dessutom ta en del av kostnaden för garantiavgiften för små och medelstora företag. Dagens avgift är väldigt hög.

Förslaget presenterades på en presskonferens i morse, och Dagens Industri har nu nedanstående artikel om saken. Vi vet att detta är en oerhört viktig fråga för många företag och deras anställda, och hoppas att regeringen ska vilja inleda samtal om saken så att vi snabbt kan få detta på plats. Om Corona-krisen inte blir alltför långvarig kan lånegarantier sannolikt rädda många företag. Blir krisen mer långvarig tror jag däremot att det kommer krävas rena statliga stöd till vissa branscher.

Rimliga förslag från regeringen så här långt

Regeringens besked idag om införande av möjlighet till korttidspermittering där företaget får halva lönekostnaden täckt av staten, samtidigt som den anställde får behålla 90% av lönen, var välkommet. Det var också en av de åtgärder jag förespråkade bland annat i gårdagens blogginlägg. Det kommer i vart fall att motverka uppsägningar i spåren av Corona-krisen och kan förhoppningsvis dämpa arbetslösheten något. Däremot är det ingen universallösning för att stoppa uppsägningar - ett företag som inte har någon efterfrågan alls på sina produkter eller tjänster kommer inte att ha råd att behålla personal ens för halva lönekostnaden någon längre tid. Vi lär få se stora uppsägningar oavsett - mest akut är läget sannolikt inom transportnäringen, besöksnäringen och kultursektorn.

Jag är också glad över att regeringen tagit till sig vårt moderata krav om att staten tillfälligt ska överta ansvaret för sjuklönekostnaderna tills vidare, samt att även momsinbetalningar ska omfattas av skattekrediten till staten. Dessa åtgärder kommer att hjälpa företagens likviditet.

På det stora hela alltså ett rimligt paket från regeringen, som också är förankrat hos Moderaterna. Sverige ligger dock efter våra grannländer i tiden när det gäller dessa beslut, jag tycker de borde kommit för flera veckor sedan.

Jag är också övertygad om att vi även kommer att behöva direkta krisstöd till akut konkurshotade branscher, samt att vi behöver bygga upp en beredskap för kraftigt stigande arbetslöshet under våren och sommaren. I det läget måste man också ha åtgärder för att stärka hushållens ekonomiska motståndskraft.

Vad f-n får vi för skattepengarna?

Jag konstaterade ju i förra inlägget att många samhällskriser genom decennierna har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Vi lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.

Nu får vi återigen ett bevis på att vi inte är det. Och denna gång är det dessutom en kris som man visst kunde förutsett - vi har länge vetat att allvarliga pandemier kan hota världens befolkning. Trots detta har vi inte alls byggt upp den krisberedskap inom vården som man borde gjort.

Ansvaret för detta faller på alla regeringar de senaste 25 åren, ingen får frikort, men kanske ligger ansvaret ändå tyngre på alla de tvärsäkra "experter" och utredningar som legat till underlag för politiska beslut. Enligt min åsikt visar detta att politiken måste bli mycket bättre på att ha en helhetssyn i viktiga frågor och inte bara lita på fackexperter som behärskar ett begränsat område. Politiken kan inte huka bakom experter, det är inte det väljarna har valt oss för. De vill att politiken ska ta ansvar.

Faktum är att vi betalar världens nästan högsta skatter och ändå har inte vårdansvariga ansett sig ha råd eller möjlighet att köpa in rejäla lager av skyddsutrustning och annan medicinteknisk utrustning till våra sjukhus? Och inte ansett sig behöva tillskapa en ordentlig reserv med intensivvårdsplatser vid behov? Några stora beredskapslager av mediciner verkar vi inte heller ha, vi är väldigt beroende av import. När Apoteket slapp ansvaret att beredskapshålla läkemedel mm gick detta ansvar över på regionerna. Alla verkar dock inte ha levt upp till kraven.

Nu får vi försöka hantera situationen så gott det går, jag ska medge att jag är djupt oroad över de signaler jag får från människor som arbetar i vården. Bara att hoppas att vi klarar av att ge den vård som kommer krävas för att rädda liv.

När Coronakrisen en dag är över måste vi stärka den svenska krisberedskapen betydligt. Politiken måste ta detta på riktigt stort allvar för första gången på kanske 30-40 år. Det handlar såklart om att ha mer inhemsk produktion av livsnödvändig medicinsk utrustning och materiel, eller att tillverkningen i vart fall finns i vårt närområde exempelvis i samarbete med grannländer. Alternativt att tillverkning kan startas upp i akuta lägen genom omställning av befintlig industri. Det handlar om bättre lagerhållning av både materiel och mediciner, vilket visserligen kostar pengar men som man inte kan pruta på om man tar ansvar för sitt land och dess invånare. Det handlar om att snabbt kunna öka bemanningen inom sjukvården i en kris, men det förutsätter samtidigt att man har en tillräcklig bemanning i normalläge. Att förlita sig på leveranser från Kina eller hjälp från EU har visat sig vara ganska aningslöst, och att ha en extremt slimmad sjukvård utan marginaler är katastrofalt i ett medicinskt krisläge. Att vården har en fantastisk personal hjälper föga när de inte har utrustningen och bemanningen som behövs för jobbet.

Jag upprepar envist mitt mantra om prioritering. Om Sverige skär ned på världens högsta bistånd per capita, minskar satsningarna på meningslösa klimatåtgärder, stryper asylmottagandet till ett minimum, lägger ned en massa onödiga myndigheter, skär i onödiga subventioner och slopar en massa statsbidrag till odemokratiska organisationer, genustrams, "värdegrundsarbete" och provocerande kultursatsningar så finns det högvis med miljarder för att rusta upp Sveriges tre största bristområden - sjukvården, kommunerna och polisen/rättsväsendet.

Det är bara att trycka på knappen och börja. Och detta kommer jag att slåss för så länge jag fortsätter som riksdagsledamot.

Corona slår stenhårt mot företag och jobb - nu krävs kraftfull politik

En fördel med att börja komma upp i åren är att man kan jämföra med tidigare erfarenheter i livet.

Jag var med den "svarta måndagen" på börsen 1987, då jag jobbade som placeringsrådgivare på bank. Jag jobbade som jurist på bank under bankkrisen på 1990-talet och försökte rädda kunder som hamnat i stora ekonomiska problem. Jag var med under 9/11 då jag arbetade som jurist på samma bank. Och finanskrisen 2008-09 upplevde jag som politiker i Sveriges riksdag, den gången i arbetsmarknadsutskottet och jag använde i stort sett all vaken tid åt att besöka företag, fackliga organisationer, kommuner och Arbetsförmedlingar för att tala med företagare och arbetslösa och andra som berördes. Och nu är det dags för Corona-krisen som jag upplever som riksdagsledamot i finansutskottet där vi tillsammans med regeringen och ett antal tunga aktörer (Riksbanken mfl) ska försöka bidra till att samhället ändå fungerar så bra som möjligt och att företag överlever och jobb räddas.

Dessa kriser har alla haft helt olika orsaker, men de har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Och näringslivet är inte särskilt mycket bättre än den offentliga sektorn. Det har blivit lite bättre på senare år i takt med att omvärlden uppfattats som lite osäkrare, men fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Hela samhället är dessutom uppbyggt på datakommunikation, elektronik och kortbetalningar - trots att vi vet att allt detta kan slås ut. Höga skatter försvårar samtidigt möjligheten för både enskilda och företag att bygga buffertar för sämre tider. Och vi alla lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.

Läget just nu är akut - den snabbhet med vilken näringslivet och andra verksamheter just nu faller samman har jag bara upplevt en gång tidigare och det var under finanskrisen. Frågan är dock om inte det som händer nu är både snabbare och bredare. Alla branscher drabbas - industri, tjänstesektor, transportnäring, byggsektor, finanssektor, handel, besöksnäring, kultursektor, sport och idrott. Helt klart kommer många företag och verksamheter att slås ut, antalet konkurser kommer att öka snabbt och arbetslösheten likaså. Hur illa det går kan politiken dock påverka, och jag förväntar mig ett massivt paket av kloka beslut inom de närmaste dagarna både som stöd till näringslivet och hushållen.

Några av de saker jag anser att man borde överväga:

* Reglerna om korttidsarbete kan inte vänta till 1 maj utan behövs omgående
* Regler om korttidspermittering där staten tar stor del av kostnaden måste införas i likhet med Danmark och Norge
* Riksbankens stora utlåning till bankerna av 500 miljarder räntefritt måste följas upp så de verkligen vidareutlånas till företag och andra aktörer som annars inte klarar krisen. Utlåning måste kunna ske utan att dagens krav på kreditvärdighet uppfylls, annars kommer inga krisföretag att kunna få några lån
* Politiken måste tydligt göra klart att bankerna kan slopa amorteringskravet på bostadslån för arbetslösa och permitterade. Då har man större chans att klara av räntebetalningarna
* Möjligheten att få anstånd med arbetsgivareavgifter och personalens källskatter bör utvidgas till att även omfatta momsinbetalningar

Åtgärderna kommer att bli mycket dyra för staten, och ryms såklart inte i en vanlig budget utan kommer medföra mångmiljardunderskott i statens budget som får lånas upp. Men med Sveriges låga statsskuld är det exakt detta vi måste göra för att motverka en djup ekonomisk kris. Samtidigt tycker jag man borde passa på att ställa krav på tydligare prioritering i statens budget. Snabb nedskärning av den extremt stora biståndsbudgeten, stopp för nya satsningar på "klimatpolitik" och totalt stopp för nya asylprövningar tills vidare är tre viktiga saker. Nu gäller det att omfördela pengar till krisbekämpning, både samhällsekonomiskt och för att stärka sjukvården.

Mycket angelägen debatt om kommunsektorns ekonomi

I dag inledde jag riksdagtens debatter med mitt inledande inlägg i riksdagens första dabatt i Finansutskottets ärende "Kommunala frågor". Jag valde att ägna mitt anförande åt kommunernas och regionernas ekonomi, vikten av att prioritera rätt saker som sjukvård, äldreomsorg och skola, och att detta kräver att man faktiskt också klarar att porioritera bort annat. Självklart fick de allvarliga hoten mot vårt samhälle och vår samhällsekonomi i form av Coronavirus, nya strömmar av asylsökande och en hotande lågkonjunktur stort utrymme. Det är i sådana situationer det är extra viktigt att satsa resurserna på rätt saker.

Här är mitt ungefärliga manus för anförandet, en åtta minuters sammanfattning av läget och hur vi moderater vill stärka välfärden.

Efter mitt inlägg tog jag även repliker på Centerpartier och Socialdemokraterna. Deras representanter framhöll i sina anföranden hur viktigt det är att prioritera välfärden. Jag påminde dem om att i den budget riksdagen tog beslut om veckan före jul fanns ytterst lite tillskott ill välfärden och kommunerna. Men tre veckor senare - dagarna efter moderaternas initiativ i finansutskottet, upptäckte (?) plötsligt regeringen att välfärden behövde mer pengar och utlovade fem miljarder till. Varför fanns detta inte med i den budget riksdagen beslutade om i december om det nu var så viktigt?

Jag pressade dem också om vad man vill prioritera bort för att kunna ge välfärden oich rättssamhället mer resurser, särskilt i dagens läge när tillväxten revideras ned och skatteintäkterna minskar. Att prioritera innebär att något får mer och något annat mindre. Moderaternas har visat vad vi vill prioritera bort (jag nämnde det i mitt anförande), men både C och S svarade defensivt att de återkommer till detta i vårändringsbudgeten. Det ska bli spännande att se hur man ska lösa detta, jag befarar att det blir nya skattehöjningar som blir enda finansieringen, regeringspartierna kommer inte att klara att porioritera bort något alls.

Hela debatten med mina repliker till C och S går att se på riksdagens videoupptagning ovan eller nedan.

Moderaterna kräver krispaket mot effekterna av Coronaviruset

I och med spridningen av coronaviruset ser vi en allvarlig utveckling. Allra värst är läget givetvis för de människor som drabbas. Men spridningen får också följdverkningar i världsekonomin. Sverige har en liten och öppen ekonomi, med stor export och ett högteknologiskt näringsliv. Det innebär att Sverige troligen kommer drabbas hårdare än många andra länder när ekonomin vänder ned. Och redan nu har vi den svagaste ekonomiska tillväxten i hela EU. Därför är det viktigt att vi nu snabbt rustar och förbereder Sverige inför en eventuell kommande kris.

Det är för situationer som denna som vi ska ha starka offentliga finanser. Sverige har stort utrymme att agera. Nu gäller det att vi är förberedda och att regeringen har tillräckligt med handlingskraft för att använda det utrymmet.
I morse gick moderaterna ut med inbjudan till pressträff klockan 10 där vi presenterade vårt förslag till ett krispaket för att stötta ekonomin och motverka uppsägningar i spåren av Coronaviruset. Vi förslår åtgärder både på kort och lite längre sikt. Ovan bildlänk till Expressens rapportering.

Överskottsmålet bör ligga kvar. Det är viktigt att behålla principen om att bygga upp överskott under goda tider. Normala reformer bör över tid fortsatt finansieras ansvarsfullt. Men när ekonomin nu viker ner bör den styrka som den låga skuldsättningen ger användas för att stötta Sveriges ekonomi. Detta är helt i linje med hur överskottsmålet är tänkt att fungera.

Regeringen fick bråttom efter att vårt pressmeddelande gick ut, och i all hast kallade finansministern till presskonferens och utlovade mer pengar till sjukvården. Det var i och för sig ett bra förslag som ryms väl inom det vi föreslog på vår pressträff, men vi anser att det behövs mycket mera än så. Vi har inte överlagt med regeringen om ett krispaket, men är självklart villiga att diskutera våra förslag med dem.

Våra moderata förslag:

1. Akuta krisåtgärder:
* Företag ges möjlighet att skjuta på inbetalningarna av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för löntagarna. På kort sikt är det viktigaste att stärka företagens likviditet - när ett företags orderingång snabbt minskar blir det snabbt risk för likviditetsbrist, man har helt enkelt inte pengar till löner och omkostnader. Risken är då att man antingen tvingas säga upp folk eller rent av går i konkurs - trots att företaget i grunden är välskött, lönsamt och har en bra verksamhet. Vi såg exempel på detta under finanskrisen, och en av de framgångsrika åtgärder som då gjordes var att staten lämnade "kredit" på skatteinbetalningar genom att göra betalningstiderna längre. Det kostar ganska lite för staten i dagens ränteläge, men betyder oerhört mycket för ett drabbat företag.
* Få systemet för korttidsarbete på plats skyndsamt.
* Ge Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden uppdrag att aktivt verka för att mildra effekterna av den nedgång som orsakas av Corona-viruset.
* Gör reglerna för Almi mer generösa i enlighet med de åtgärder som genomfördes 2009
* Regeringen bör driva på för att Europeiska investeringsbanken ska möjliggöra kreditgarantier till drabbade branscher.
* Snabb utbetalning av de 2,5 miljarder extra till kommunsektorn som vi lyckades få majoritet för i riksdagen, samt att dessa tillskott inte bara blir tillfälligt utan permanentas. I ett krisläge är det kommunerna som står för den sista försörjningslinjen när människor lämnar olika statliga bidragssystem, och vi ser dessutom ökande kostnader inom sjukvården i spåren av Coronaviruset. Sjukvården måste fungera och får inte inskränkas på grund av brist på pengar.
* Avskaffa flygskatten för att i vart fall inte straffbeskatta den redan hårt ansatta rese- och flygbranschen
* Höj bolånetaket till 90 procent för att stimulera byggsektorn

2. Långsiktigt stimulanspaket på 30 miljarder kronor:
Ett sådant paket bör förberedas nu, och moderaterna är beredda att diskutera utformningen med regeringen för att kunna genomföra detta i bred parlamentarisk enighet. Bland de förslag vi moderater tycker man bör diskutera finns:
* 10 miljarder i generella, permanenta statsbidrag till kommuner och regioner
* Höjt ROT-avdrag från 30 till 50 procent
* Tidigarelägga infrastrukturinvesteringar
* Ett retroaktivt jobbskatteavdrag på 10 miljarder kronor riktat till låga inkomster
* En retroaktivt sänkt skatt på pensioner på 3 miljarder kronor
* Plan för fler utbildningsplatser
* Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för snabb omställning

3. Säkra den finansiella stabiliteten:
* Ge Riksgäldskontoret och Finansinspektionen i uppdrag att förbereda åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten
* Banksektorn kan drabbas av den finansiella turbulensen i Coronavirusets spår. Centrala betalningsfunktioner och finansmarknadernas funktion ska alltid upprätthållas. Ramverket finns på plats sedan finanskrisen, men om problem uppstår måste myndigheterna kunna agera skyndsamt. Säkerställ att tillräckliga resurser och befogenheter finns på plats
• Ökad koordination inom EU krävs.

Dagens Citat i Borås Tidning

I dag står jag för dagens citat på debattsidan i Borås Tidning. Syftar såklart på riksdagsbeslutet i onsdags där oppositionen röstade igenom en extra ändringsbudget med mer pengar till välfärden.

Då var det klart - riksdagen antog vår extra ändringsbudget

Ny ledningsstruktur för Riksrevisionen stärker myndigheten

2020-02-19

I dag tog riksdagen beslut om en ny ledningsstruktur för Riksrevisionen. Beslutet blev så som vi förslog i den utredning där jag själv ingick. Alltså att man går från en oklar ledning av myndigheten med tre jämställda riksrevisorer till en myndighet med ett tydligt chefsskap. Ända sedan Riksrevisionens tillkomst 2003 har frågan om dess ledningsstruktur diskuterats. Totalt har två utredningar identifierat att bristerna med ett tredelat ledarskap överstiger fördelarna. Framförallt har det delade ledarskapet resulterat i ett otydligt ansvarstagande och otydligt beslutsfattande och tidvis svårt att komma överens. Personalen har via de fackliga organisationerna också efterfrågat ett tydligare chefsskap och personalansvar.

Förslaget, som samtliga partier utom V står bakom, innebär följande:

Jag har fått frågor och synpunkter på att den nya ledningsstrukturen skulle göra Riksrevisionen mer politiskt styrd. Det är en felaktig beskrivning anser jag. Det är inte regeringen som utser Riksrevisionens ledning, Riksrevisionen är en myndighet som i likhet med Riksbanken och JO ligger direkt under riksdagen. Regeringen kan inte påverka vem som utses till riksrevisor, utan detta gör konstitutionsutskottet i riksdagen och man brukar vara enig i dessa beslut.

Dessutom finns Riksdsagens Råd för Riksrevisionen som ger riksdagen insyn i verksamheten. I dagsläget är jag själv vice ordförande för detta råd som träffas regelbundet för att följa Riksrevisionens verksamhet och ta del av deras granskningsrapporter. Jag är övertygad om att Riksrevisionen nu blir en ännu vassare myndighet med en tydligt ansvarig myndighetschef.

Öppet samråd med statsministern inför förhandlingarna om EU-budgeten

I dag hade EU-nämnden öppet samråd med statsminister Stefan Löfvén och EU-minister Hans Dahlgren inför stats- och regeringschefernas förhandling om EU_s långtidsbudget i slutet av denna vecka. Det senaste förhandlingsförslaget betyder fortsattmycket stora avgiftshöjningar för Sverige och avvisas av regeringen. EU-nämnden gav fortsatt stöd till regeringen att hålla denna linje. Mest uppseendeväckande idag var att Liberalerna, som tidigare varit de enda som inte vill att Sverige ska motsätta sig en kraftigt ökad EU-avgift idag bytte fot och följde den linje övriga partier haft sedan länge. Nu har regeringen en enig riksdag bakom sig för att hålla en fortsatt restriktiv linje kring EU:s budget och den svenska EU-avgiften.

Från torsdag och hela helgen har jag och mina tre moderata ordinarie kolleger i EU-nämnden ständig jour och beredskap för att med kort varsel hålla telefonkonferenser med statsministern för att ta ställning till nya förhandlingsutspel. Regeringen får nämligen inte ta några beslut i dessa frågor utan godkännande av en majoritet i EU-nämnden. Det kommer att bli en spännande helg - om nu inte förhandlingarna kör fast direkt och skjuts på framtiden. Personligen tror jag det kommer bli mycket svårt för EU-ländernas ledare att enas. Min egen sammanfattning av det som väntar lade jag just ut på twitter:

Moderaterna gästades av SEB:s chefsekonom

2020-02-19

I dag gästades moderaterna i finansutskottet och skatteutskottet av banken SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, som gav sin syn på världsekonomin och den globala konjunkturen. Bergqvist är alltid intressant att lyssna på, min första kontakt med honom var när jag själv arbetade på SEB och han deltog som föredragshållare på interna konferenser.

Om man ska sammanfatta hans budskap idag så är han optimistisk om både världskonjunkturen och utvecklingen på de finansiella marknaderna, men samtidigt konstaterar han att den globala ekonomin är omtålig och måste hanteras varsamt. Positivt är att osäkerheten kring Brexit nu är borta samt att handleskriget mellan USA och Kina lugnat ned sig. Faktum är att detta att Trump tog strid mot Kina och vann en delseger kan gynna frihandeln i världen på längre sikt. Bergqvist tror på fortsatt låga räntor och starka aktiemarknader och stigande bostadspriser. Saker kan samtidigt hända som får utvecklingen att gå i en helt annan riktning än man hoppas, men sannolikheten bedömer han som ganska liten.

Bergqvist påpekade att hushållen sparar allt mer och konsumerar allt mindre. Han menade att detta beror på ökad oro hos hushållen, både för ökad arbetslöshet och svagare konjunktur, men också en allmän oro där han särskilt framhöll otryggheten i samhället med ökande kriminalitet och social oro. Sådant har historiskt fått människor att bli mer försiktiga att konsumera och investera och i stället spara sina pengar.

Bergqvist visade en figur över den globala arbetslösheten som är stadigt fallande. Sverige utmärker sig här med stigande arbertslöshet, som idag ligger långt över genomsnittet i OECD. Mycket beror på ökat utbud av arbetssökande (läs nyanlända) och på längre sikt behöver det enligt Bergqvist inte vara negativt under förutsättning att dessa personer kan matchas till jobb. På kortare sikt kan det dock skapa påfrestningar på samhällsekonomin.

När det gäller stigande bostadspriser menade Bergqvist att politiken inte kan göra så mycket för att bromsa detta - i grunden beror det på att behopvet av bostäder är större än tillgången. Statliga subventioner för byggande var inget han rekommenderade, men han menade att en sak politiken borde göra är att sänka skatterna vid försäljning av bostäder vilket skulle frigöra många stora bostäder där det idag bor äldre människor som gärna vill byta till ett mindre boende men inte vill sälja idag på grund av de höga skatterna på vinsten. Han förutspådde samtidigt att byggande nu återigen kommer att vända uppåt efter en period med fallande byggande.

I övrigt menade Bergqvist att svensk ekonomi totalt sett står ganska stark och att politisk turbulens ofta inte betyder så mycket för den ekonomiska utvecklingen och omvärldens förtroende som man kan tro. Dessutom är det politiska läget ganska oroligt även i många andra länder i omvärlden.

Debatt om extra ändringsbudget med pengar till välfärden

I dag debatterade riksdagen den extra ändringsbudgeten som M, KD, V och SD kommer att rösta igenom i riksdagen idag. Elisabeth Svantesson företrädde givetvis oss moderater och hon hade en tacksam uppgift - att försvara en politik som hänger ihop. Regeringsunderlaget (S, C, MP och L) hade det jobbigare. De stod i talarstolen och beskrev i målande ord alla behov som finns i välfärden - men ändå kommer de inte att rösta för mer pengar till samma välfärd i riksdagen idag. De använde alla slags krystade argument för att förklara varför de inte vill tillföra mer pengar nu utan sedan, och de lyckades aldrig förklara varför de inte såg behovet av mer pengar när vi röstade om årets budget i december, men att de plötsligt tre veckor senare, och bara fyra dagar efter moderaternas initivativ i finansutskottet, plötsligt insåg att det nog ändå behövs mer pengar. Sanningen är ju att utan moderaternas initiativ i januari hade aldrig välfärden fått de 7,5 miljarder som nu utlovats.

Centerpartiet upprepade sitt slitna mantra om att moderaterna nu "driver igenom skattehöjninghar för företagen", vilket också är deras budskap i en helsidesannons i Dagens Industri idag. Jag hävdar att det helt enkelt är oseriöst trams. Att inte genomföra en ifrågasatt skattesänkning är såklart inte en skattehöjning. Med den retoriken röstade ju Centerpartiet i så fall för höjd skatt för både löntagare och pensionärer när man röstade nej till våra moderata skattesänkningar i vår budgetmotion i höstas. Och man röstade även för höjd skatt på drivmedel med en krona när man röstade nej till vårt moderata förslag om sänkt drivmedelsskatt med en krona. Så kan man ju inte resonera, och det inser var och en.

Flera debattörer påstod att vår extrabudget "gör hål i statsfinanserna". Det är helt enkelt lögn. Varenda krona vi tillför välfärden i denna extrabudget är finansierad till sista kronan, främst genom slopat friår och slopat ingångsavdrag för nyanlända mfl. Man klagade också på att vi med "hoppande majoriteter" skjuter hela riksdagens regelverk i sank. Helt fel det med. Det är ingen "hoppande majoritet" utan en stabil riksdagsmajoritet som driver igenom detta förslag, det sker helt enligt riksdagens regelverk som tillåter att man lägger en extra ändringsbudget när det finns särskilda skäl. Den akuta situationen i Sveriges kommuner är ett självklart rimligt sådant skäl.

Liberalerna beklagade att vi inte tillför pengar till rättsväsendet i tilläggsbudgeten. Det beklagar vi också, men Vänsterpartiet var inte intresserade av den delen i vårt initiativ och då fick den delen utgå. I den moderata budgeten i höstas tillförde vi rättsväsendet fyra gånger mer än regeringsunderlaget. Om Liberalerna är så bekymrade över rättsväsendets ekonomi kunde man ju röstat för vår budgetmotion i december.

Alla fyra regeringspartierna utlovade 5 miljarder mer till välfärden i vårbudgeten. Det finns bara ett problem . man har ju inte enats om hur det ska betalas. Moderaterna kommer att möta varje krona i denna satsning, och till skillnad från regeringspartierna har vi redan vår finansiering klar. Vi skär ned på biståndet, byggsubventionerna, migrationspolitiken och den ineffektiva klimatpolitiken och då finns det många mijarder till annat som är viktigare.

En mycket bra och klargörandfe debatt som främst visade ytterst dåligt humör och stor frustration hos alla de fyra regeringspartierna. Jag tyckte lite synd om mina två goda utskottsvänner Mats Persson (L) och Emil Källström (C) som tvingades försvara en politik som de egentligen inte tror på. De gjorde vad de kunde, men trivdes uppenbarligen inte i situationen. Men så blir ju resultatet av januariavtalet.

Slutreplik i Borås Tidning idag - friår är inte borgerlig politik

2020-02-13

Efter min debattartikel i Borås Tidning om moderaternas initiativ till extra ändringsbudget kom ett svar från tre centerpartisterpå De hade två huvudsakliga angreppspunkter som jag bemöter i nedanstående slutreplik idag.

Dels påstod de att moderaterna har "hakat på" vänsterpartiets politik. Det är givetvis helt fel - den extra ändringsbudgeten var ett väl underbyggt och finansierat moderat initiativ. När vi presenterade detta sade SD direkt ja till förslaget, medan V och KD ville diskutera förslagen. Efter bra diskussioner kunde vi enas om att genomföra delar av vårt förslag, vilket sedan även SD återigen ställde sig bakom. Så måste man agera när man bara har en femtedel av riksdagen bakom sig - man måste samla majoritet för sina förslag för att försöka få igenom så mycket som möjligt.

Dels invände man att vi moderater nu stoppar "en högerreform". Men att införa friår och satsa massor av pengar på redan på förhand utdämd arbetsmarknadspolitik är inte "högerpolitik". Det är det däremot att satsa på välfärden, vilket vi tydligt bevisade med moderat finansminister under Alliansens regeringstid.

Finansutskottet godkände den extra ändringsbudgeten

2020-02-13

I dag tog Finansutskottet beslut om att tillstyrka den extra ändringsbudget moderaterna tog initiativ till för att stärka kommunerna. Redan när förslaget presenterades ställde sig SD bakom vårt förslag i sin helhet, medan KD och V ville diskutera förslaget. Efter lite förhandlingar enades M, V och KD om ett slutligt förslag, och även detta ställde sig SD bakom. Det gör att det finns majoritet i både finansutskottet och i riksdagen för den extra ändringsbudgeten.

Regeringsunderlaget (S, MP, C och L) har kritiserat vårt initiativ, men trots detta röstade man inte nej till förslaget i finansutskottet. Om det var så illa att vi ändrar i regeringens budget och stoppar ingångsavdraget och friåret så kunde man ju röstat nej till vårt förslag i utskottet. Men det gjorde man alltså inte. Man inser väl troligen att vi gör rätt bedömning och att pengarna behövs för att trygga välfärden i ekonomiskt svårt pressade kommuner. Nästa vecka på onsdag blir det debatt i riksdagen och sedan avgör riksdagen frågan. De extra pengarna kommer att kunna betalas ut tämligen snabbt efter att riksdagen fattat sitt beslut.

Stort pressuppbåd utanför finansutskottet efter vårt sammanträde. Vår vice partiledare och ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson var ett jagat intervjuobjekt. Nedan den nya knapp vi nu kommer att bära fram till den slutliga voteringen nästa vecka.

Hotar klimatförändringar den finansiella stabiliteten?

2020-01-28

I dag hade finansutskottet utfrågning med Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden om hot mot den finansiella stabiliteten. Mycket är återkommande vid dessa utfrågningar, exempelvis stabiliteten i banksektorn, hushållens skuldsättning, utvecklingen på bostadsmarknaden, kreditgivning till näringslivet, ränteläget och andra viktiga parametrar. Alltid intressant.

Men vid utfrågningen deltog även finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och han kunde såklart inte låta bli att ägna det mesta av sin talartid åt det hot han och andra menar finns mot finansmarknaderna till följd av klimatförändringar. Och så är det möjligen - om det blir dramatiska förändringar av klimatet så påverkar det såklart både hushåll och företag. Vissa kommer att tjäna på det och andra förlora. Sådant kan skapa obalanser på de fiansiella marknaderna.

Men Bolund gjorde några påståenden som jag starkt ifrågasätter. Det första var att han förutspådde mycket kraftigt ökade försäkringskostnader till följd av klimatförändringar. Detta är något många hotar med i debatten, översvämningar, skogsbränder, stormar osv påstås bli fler och värre om klimatet blir varmare.

Hittills syns dock inget av detta, statistiken visar tvärtom att stormar och oväder ligger ganska stabilt över åren,. havsnivåerna stiger ungefär som tidigare och arealerna mark som brinner globalt blir mindre över tid, inte minst i USA. Och hittills syns faktiskt inget av några stigande samhällskostnader heller. Här är statistik från världens största återförsäkringsboilag Munich RE, hämtat från en rapport man presenterade 2017 över världens försäkringskolstnader för väderkatastrofer, relaterade till total BNP åren 1990-2017. Det är en tydlig trend mot minskade kostnader, även om det varierar mellan åren. Per Bolunds hotfulla påståenden om stigande kostnader känns därmed mer som osäkra framtidsprognoser.

Bolund framförde också åsikten att vissa placeringar efter hand "kommer bli värdelösa", och uppenbarligen syftade han på investering i verksamheter som medför koldioxidutskläpp. Han nämnde särskilt cementindustrin. Mycket märkligt tycker jag med tanke på att han och MP stenhårt driver byggande av höghastighetsjärnväg. Denna järnväg byggs på tjocka gjutna betongblock för att skapa stabilitet, till skillnad från vanlig järnväg som byggs på syllar. Om vi ska bygga höghastighetsjärnväg i Sverige kommer cement och betongindustrin att få ett enormt uppsving och tjäna massor av pengar, trots att det är den verksamhet som kanske släpper ut mest koldioxid av alla industriprocesser.

"Vad f*n får jag för pengarna?"

En viss företagsledare myntade detta uttryck, och det blir allt mer använt i samhällsdebatten som reaktion mot allt högre skatter på allt mer, samtidigt som välfärden går kräftgång på många områden. I längden är det såklart orimligt att ständigt plocka av medborgarna allt mer skatt, samtidigt som samhället inte levererar den välfärd och samhällsservice människor förväntar sig. Sverige är ett av de 2-3 länderna i världen med högst skattetryck. Men människor upplever allt oftare att vi inte är ett av de 2-3 länder i världen som erbjuder bäst välfärd.

Intervjuad i Morgonekot om M-nej till att ge EU nya inkomstkällor

Jag är ju ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden och har fått partiets uppdrag att vara en "förbindelselänk" mellan utskotten när det gäller EU:s långtidsbudget och förhandlingarna om den svenska avgiften. Jag är därför med på alla möten i EU-nämnden där viktigare frågor rörande EU:s budget och den svenska avgiften behandlas. Jag sitter också med i Rksdagens särskilda beredningsgrupp som består av ledamöter från samtliga partier. EU-frågorna tar allt mer av min tid, och det är minst sagt ett snårigt politikområde - men också viktigt. Det handlar om mycket stora pengar för svensk del om vi lyckas bra eller dåligt i förhandlingarna.

I går blev jag intervjuad av Dagens Eko och idag sänds delar av detta i Morgonekot. Ämnet är Moderaternas syn på de pågående diskussionerna och förhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget, den framtida svenska EU-avgiften och vår syn på att EU ska få ta in pengar på nya sätt.

Fokus i intervjun var om EU ska få ta in nya "egna medel" (något missvisande begrepp eftersom det inte handlar om att ge EU direkt beskattningsrätt, utan bara nya sätt att beräkna medlemsstaernas avgifter). Bland annat har det diskuterats en avgiftsgrund som gäller försäljning av utsläppsrätter och en om en avgift baserad på mängden plastavfall. Moderaterna avvisar detta av preincipiella skäl. Båda dessa nya beräkningsmodeller kan i och för sig innebära att Sverige kommer bättre ut än andra länder, men det innebär ingen garanti alls för att dessa nya sätt att beräkna EU-avgiften gör att den totala svenska avgiften blir lägre. Det kan lika gärna bli så att dessa nya pengar bara läggs ovanpå de övriga EU-avgifter man vill ta in. Det kan också bli ett sätt för EU att motivera att Sverige får avstå från vissa av tidigare framförhandlade reabatter på den svenska avgiften. Vi tycker det är ett vågspel från svensk sida att öppna upp för detta.

Det finns samtidigt en risk för Sverige att säga ja till nya sätt att ta in pengar till en ständigt växande EU-budget. Om vi säger ja till dessa nya sätt att ta in avgifter öppnar vi också upp för framtida nya kreativa förslag till nya intäkter från dem som vill se en snabbt växande EU-budget. Regeringen har tidigare framhållit att dagens system att beräkna EU-avgifterna efter varje lands BNI till viss del verkar återhållande på EU:s utgifter, och det är en linje vi tidigare varit ganska överens om i riksdagen. Nu har en majoritet av partierna bytt fot och öppnar i vart fall för en diskussion om nya avgftsbaser.

Moderaterna har reserverat sig mot detta i EU nämnden. Vi har inte sett något skäl att byta åsikt. Även KD och V har reserverat sig med lite olika motivering. Alla övriga partier sa ja till att öppna upp för nya intäktskällor för EU.

I den längre intervjun framhöll jag också att Moderaterna står fast vid vår tydliga linje, som vi även drev i EU-valrörelsen. Den svenska EU-avgiften i andel av BNI ska inte öka. Vi har både i höstas och nu senast härom veckan fått stöd i EU-nämnden för två olika moderata initiativ som värnar den strikta svenska linjen.

Det första initiativet var en tydligare skrivning om att regeringen ska verka för att den svenska EU-avgiften inte ska öka. Denna tydliga linje har bekräftats av statsministern i EU-nämnden och det är nu Sveriges officiella linje.

Den andra initiativet var att vi fick stöd av EU-nämnden när det gäller EU:s planer på att inrätta en ny klimatfond. Moderaternas initiativ innebär att EU i så fall får finansiera denna fond inom ramen för befintlig budget och inte genom högre EU-avgifter. Finansministern bekräftade häromdagen att detta är den svenska linjen.

Det är också viktigt att inte glömma att det alltid är EU:s medborgare som betalar EU:s kostnader, oavsett hur avgifterna beräknas och fördelas mellan länderna. Vi moderater lovade i EU-valet att vara en stark och tydlig röst för en återhållsam EU-budget som prioriterar rätt saker. Och att vi vill hålla nere den svenska EU-avgiften. Vi håller vårt löfte. För oss är det lika viktigt att värna skattebetalarnas pengar i EU som i den svenska statsbudgeten, och lika viktigt att prioritera vad man använder pengarna till.

Oppositionen har enats om förslag till extra ändringsbudget

Moderaterna har nu lyckats ena oppositionen i Sveriges Riksdag om en extra ändringsbudget. M, KD, V har förhandlat klart om innehållet och finansieringen. SD sa redan från början att de köpte Moderaternas första förslag rakt av, medan V och KD ville förhandla om saken. SD har idag upprepat att de ställer sig bakom det nya förhandlade förslaget.

Den extra ändringsbudgeten innebär att vi, utöver regeringsunderlagets nya förslag i helgen om fem miljarder extra till välfärden, ger ytterligare 2,5 miljarder till välfärdens kärna. Totalt blir det alltså ett tillskott på 7,5 miljarder till kommuner, regioner och rättsväsende i år om regeringsunderlaget står fast vid sina löften i helgen om 5 miljarder extra i vårbudgeten.

De nya 2,5 miljarder som nu tillförs finansieras i huvudsak genom slopat friår och att det så kallade ingångsavdraget (lägre arbetsgivareavgifter för främst nyanlända) inte införs. Att oppositionen på detta sätt stoppar två dåliga förslag i regeringsunderlagets 73-punktprogram är givetvis välkommet i sig.

Moderaternas initiativ till räddningspaket blev alltså till slut hela 7.5 miljarder extra till välfärdens kärna, till följd av att vårt förslag pressade regeringsunderlaget att själva utlova mer pengar i vårbudgeten.

Vi moderater har nu lyckats få igenom att skattebetalarnas pengar kan gå till exempelvis lärare och undersköterskor i stället för till friår och andra tveksamma satsningar. Vi hade såklart gärna sett besparingar även på biståndet, men detta accepterades inte av V och KD, så den frågan får vi återkomma till.

Skriver i Borås Tidning idag

Moderat krav skärpte upp Sveriges linje kring EU:s nya klimatfond

När EU-nämnden hade sammanträde med finansministern nyligen lyfte vi moderater frågan om EU:s planer på att inrätta en ny gigantisk "klimatfond". Tanken är att planen totalt, inklusive nationella och privata investeringar ska omfatta 10.000 miljarder kronor. Gigantiska pengar.

Oron vi moderater hyser är att EU ska försöka lägga kostnaderna för denna "klimatfond" utanför EU-budgeten, vilket skulle öka medlemsstaternas kostnader. Från moderat sida menar vi att om EU ska bygga upp en sådan fond får man samtidigt finansiera det genom att minska kostnaderna för något annat. Detta var också det besked vår moderate andre vice ordförande i EU-nämnden, Jessika Roswall, framförde vid mötet. Från övriga partier var intresset för frågan svalt, men den moderata linjen fick stöd av EU-nämnden.

I dag kan jag konstatera att finansministern uttalar sig helt i enlighet med denna moderata linje i en intervju i Aftonbladet.

Moderaterna kommer fortsätta att noga bevaka frågan om EU:s budget och den svenska EU-avgiften. Det handlar om mycket stora pengar. Som moderaternas ansvarige för frågan i Finansutskottet kommer jag att har stort fokus på detta. I höstas fick vi igenom skärpta skrivningar kring den svenska inställningen till EU-avgiften, och finansministerns tydliga besked om Sveriges inställning till klimatfonden var ännu en seger för en restriktiv linje kring den svenska EU-budgeten. Moderaterna har en viktig uppgift att värna de svenska skattebetalarnas pengar.

Regeringsunderlaget pressat - underkänner sin egen budget

Regeringsunderlaget ("jökpartierna" S, C, MP och L) höll i förmiddags en gemensam presskonferens där man meddelade att man nu går på oppositionens linje och säger sig se behoven av mer resurser till kommunerna, sjukvården och rättsväsendet. Presskonferensen väckte dock en mängd frågor, och det blev uppenbart att de fyra partierna endast var ense om att det behövs mer pengar och att man "ska återkomma" om detta i vårbudgeten, men att man inte hade några besked om hur man ska finansiera det hela.

En fråga man direkt ställde sig var om det man utlovar verkligen är helt nya pengar eller om man bara omfördelar statsbidrag mellan åren? Är det kanske de utlovade förstärkningarna 2021 som tidigareläggs till 2020 och blir det i så fall mindre tillskott 2021?

Finansieringen är också ett frågetecken. Moderaternas förslag, som vi redan fått stöd för i sin helhet från SD och nu förhandlar om med V och KD, är ju fullt ut finansierat. Vi sparar på biståndet, säger nej till fler extratjänster, skrotar friåret, stopp för det nya ingångsavdraget för nyanlända och reducering av byggsubventionerna. Allt är saker som kan genomföras omedelbart. Regeringsunderlaget däremot har ju redan spenderat hela budgetutrymmet på annat, vlket gör att man inte har några pengar till sina nu utlovade satsningar i vårbudgeten. Än värre är det att konjunkturen nu viker och skatteunderlaget minskar, vilket gör utrymmet för ofinansierade satsningar ännu mindre. Är det skattehöjningar som ska finansiera det hela, eller vad tänker man spara på i stället?

Den viktigaste frågan är dock den jag ställt i tidigare inlägg. Hur kommer det sig att de fyra "JÖK-partierna" nu plötsligt inser att välfärden behöver mer resurser? Detta påpekade alltså vi moderater redan i höstas och vi har med det i vår budgetmotion. JÖK-partierna däremot röstade igenom sin budget så sent som veckan före jul (!) med alldeles för lite till välfärden. Nu efter jul, bara ett par veckor in på det nya året inser de att välfärden behöver mycket mer resurser. Vad är det som fått dem att ändra sig under bara några veckors julledighet? Förklaringen är såklart att oppositionens samlade tryck tvingar dem att agera. Och då måste de ju medge att de gjorde för lite i höstens budget.

I dag har vår ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson meddelat media att oppositionen fortsätter diskussionerna trots dagens besked från regeringsunderlaget. Det är alldeles för mycket frågetecken och vi anser att kommunerna, sjukvården och rättsväsendet behöver tillskott nu och inte till sommaren eller hösten, samt att det måste bli tydligt hur mycket som tillfaller varje kommun så att man kan planera sin ekonomi. Vi vill också se hur de fyra "jök-partierna" ska finansiera sina tillskott.

Läget i svensk ekonomi försvagas

2020-01-16

I dag höll finansminister Magdalena Andersson en presskonferens där hon meddelar att regeringen justerar ned prognosen för tillväxten och justerar upp prognosen för arbetslösheten kommande år. Sammantaget innebär detta att skatteintäkterna sjunker samtidigt som statens kostnader för ersättningssystemen ökar. Vid tisdagens presskonferens om vårt moderata Räddningspaket för välfärd och trygghet gjorde moderaterna samma bedömning och visade bland annat dessa bilder. De första två visar siffror över arbetslöshet och tillväxt, de kommande visar antalet anställda inom kommunsektorn, samt hur kommunernas skattekraft väntas öka kommande år - långt under det som krävs för att klara löneökningarna.:Sjölvklart är det viktigt att kommunerna alltid effektiviserar och att personalen minskar behöver inte vara fel - om det inte går ut över välfärden vilket vi tyvärr ser mnga tecken på idag. Att säga upp personal inom älderomsorg och sjukvård är orimligt i ett läge där man redan är hårt pressade.

Självklart har kommunerna samtidigt ett stort ansvar för att själva hålla i pengarna och prioritera klokt. Kanske behöver man inte bygga den där nya rondellen eller den nya ishallen just nu? Kanske kan man skjuta på renoveringen av kommunhuset? Det är också viktigt att ställa tydliga krav i bidragssystemen, exempelvis att villkora försörjningsstödet med att personer i arbetsför ålder också anstränger sig för att söka jobb eller bli anställningsbara, att man arbetar förebyggande för att unga inte ska bli långtidsarbetslösa. Samtidigt är det viktigt att staten tar ansvar för de uppgifter man lägger på kommunerna, exempelvis för mottagandet av nyanlända. Idag ersätts kostnader bara de två första åren och vi tycker detta borde förlängas. Det känns också märkligt att statens budget går med stora överskott samtidigt som kommunerna och sjukvården går på knäna ekonomiskt och tvingas säga upp folk. Detta är sammantaget bakgrunden till det Räddningspaket som vi tog initiativ till denna vecka (se föregående inlägg)

Varför vaknar JÖK-partierna så sent när det gäller resursbrist i välfärden?

2020-01-16

I dag presenterade vi moderater vårt Räddningspaket för välfärd och trygghet för finansutskottet. Det är ett grundligt utarbetat dokument med full finansiering av de stora snabba tillskott vi vill göra till kommunerna, sjukvården, polisen och rättsväsendet. Här är en sammanfattning. Allt finansieras genom omprioriteringar, och vi höjer såklart inga skatter (i vår stora budgetmotion föreslår vi tvärtom större skattesänkningar än något annat parti).

Förslaget är formellt sett oproblematiskt att väcka och det är utformat efter alla konstens regler för att riksdagen ska kunna ta beslut om det utan problem. Nu får partierna lite tid att fundera och eventuellt återkomma till oss för diskussioner om eventuella ändringar eller tillägg i vårt förslag. Med lite tur kommer vi att kunna samla en majoritet för ett bra slutresultat där M, KD, SD och V gemensamt röstar lika.

Efter utskottsmötet var det stort intresse från medias sida utanför finansutskottets sessionssal. Här intervjuas samtidigt Elisabeth Svantensson (M ) och Ulla Andersson (V).

Man kan konstatera att även "jök-partierna", alltså S, C, MP och L, nu i media meddelar att man delar övriga partiers bedömning om att framförallt välfärden behöver mer pengar. Alla fyra säger också att man kommer att återkomma till detta i de traditionella budgetarna - alltså vårändringsbudgeten eller den stora budgetpropositionen nästa höst. Från moderat sida tycker vi detta är helt oacceptabelt långsam hantering. Uppsägningarna inom sjukvård och omsorg pågår för fullt, och även inom rättsväsendet hotar uppsägningar om man inte får mer pengar. Tillskotten till dessa områden behöver komma nu, och med våra förslag är det inte orimligt att det kan ske redan den 1 mars. Om vi ger detta besked nu skulle många uppsägningar kunna dras tillbaka och planerade uppsägningar stoppas.

Det är också konstigt att de fyra JÖK-partierna plötsligt nu inser att det behövs mer resurser. Detta sa vi moderater redan i höstas och vi tillförde det i vår budgetmotion. JÖK-partierna däremot röstade igenom sin budget så sent som veckan före jul (!) med alldeles för lite till välfärden. Nu efter jul, bara 16 dagar in på det nya året inser de att välfärden behöver mycket mer resurser. Vad är det som fått dem att ändra sig på mycket under bara några veckors julledighet?

Det stora problemet för JÖK-partierna är också att de redan förbrukat hela budgetutrymmet till bland annat ökat bistånd, införande av friår, utökning av de kritiserade extratjänsterna, fler ineffektiva klimatsatsningar och nya tveksamma arbetsmarknadssubventioner, Detta är saker vi moderater skär ned på för att få mer pengar till välfärden och tryggheten. JÖK-partierna vill behålla detta och samtidigt varnar nu finansministern för sämre tider, lägre tillväxt och högre arbetslöshet (mer om detta i nästa inlägg). Det betyder att skattintäkterna minskar och kostnaderna för ersättningssystemen ökar. Frågan är hur JÖK-partierna ska kunna finansiera mer pengar till välfärden? Kommer man kunna enas om besparingar eller väntar stora skattehöjningar? Risken är stor att det bara kommer dras i långbänk och att inget händer, samtidigt som välfärden och rättssystemet tvingas göra sig av med personal när de egentligen skulle behöva anställa fler.

Moderaterna kräver ett räddningspaket för välfärd och trygghet

Debattartikel: Riksdagen bör rösta igenom en ändringsbudget

I onsdags hade jag denna debattartikel i Borås Tidning, där jag berättar om att Moderaterna vill att riksdagen röstar igenom en ändringsbudget med tydlkiga satsningar på polis, rättsväsende, kommuner och välfärd. I stället bör vi spara på friår, bistånd, meningslösa byggsubventioner och ineffektiv klimatpolitik..Läget är allvarligt på många områden i vårt samhälle och då måste politiken prioritera bätytre än i den av riksdagen beslutade budgeten för 2020. (Klicka för läsbar storlek).

Förslag om förändrat reseavdrag slår hårt mot landsbygden

Det är ingen hejd på hetsjakten på svenska bilister. Höjda "trängselskatter", extrema parkeringsavgifter, höjd bensinskatt, höjd fordonsskatt på många fordon - och nu ett förslag om kraftigt försämrat reseavdrag. Detta kommer att bli en tydlig politisk strid under våren, och jag startade med denna artikel i Ulricehamns Tidning på nyårsafton (klicka för läsbar storlek). Fler liknande artiklar kommer förhoppningsvis i andra tidningar inom kort.

Debatt om statsbudgetens tillskott till kommunerna

2019-12-18

I dag representerade jag moderaterna i riksdagsdebatten om kommunsektorns ekonomi och statsbidragen i budgeten. En av årets viktigaste debatter enligt mig, med tanke på att kommuner ochg regioner/landsting står för huvuddelen av välfärden i människors vardag, och kommunsektorn samtidigt har en mycket ansträngd ekonomi. Här är mitt anförande (på ett ungefär). Replikerna jag tog i debatten finns inte med, men går att se i nedanstående video från Riksdagens upptagning.

Huvudlinjen i mitt anförande var att de fyra jök-partierna (S, MP, C och L) talar varmt om hur viktig välfärden är, men i deras budget används nästan hela reformutrymmet till annat än kommunerna. Moderaterna satsar 50% mer än regeringsunderlaget på ökade statsbidrag till kommunerna. Utöver detta kompenserar vi kommunerna fullt ut för våra skattesänkningar på löner och pensioner. Totalt tillför vi kommunerna över 16 miljarder kronor nästa år, vilket vi frigör genom att prioritera bort annat. Vi tycker helt enkelt man ska prioritera det som är viktigast. I övrigt hänvisar jag till mitt anförande och debatten nedan.

Debatt om Sveriges EU-avgift

2019-12-18

I dag representerade jag moderaterna även i riksdagsdebatten om beslutet om Sveriges EU-avgift i statens budget för nästa år. För 2020 är det inte så mycket vi politiker kan göra angående EU-avgiften eftersom den tas ut grundat på redan utlovade åtaganden från EU. Men jag gjorde däremot en lite djupare analys av läget när det gäller EU:s långtidsbudget där jag är moderaternas ansvarige i både Finansutskottet och EU-nämnden. Grunden för vår linje är restriktivitet, att EU:s budget ska hållas nere och att den svenska avgiften i andel av BNI inte ska öka. Här är mitt anförande, och det går även att se debatten på Riksdagens videoupptagning nedan.

Debatt med civilministern och kommunernas ansträngda ekonomi

2019-12-10

I dag hölls interpellationsdebatten mellan mig och Civil och kommunminister Lena Micko (S). Här är mitt anförande i sin helhet, och nedan finns hela videoupptagningen av debatten.

En kort sammanfattning är att Civilministern uttryckte hur viktigt det är att kommunerna och välfärden prioriteras. I det skriftliga svaret till mig skriver hon till och med astt "I de kommande årens statsbudgetar behöver alla utgiftsökningar prövas mot mer resurser till välfärden och tryggheten". Det märkliga är att regeringen ju gör precis tvärtom. Allt annat verkar viktigare än kommunernas ekonomi.

Moderaterna tillför 50% mer i nya pengar till kommunerna jämfört med regeringen. Vi minskar också detaljstyrningen av de statsbidrag som redan betalas ut. Vi lägger också mer kraft än regeringen på att se till att staten tar sitt ansvar för migrationskostnader, polis och trygghetsfårgor, arbetsförmedling och mycket annat. Och redan under Alliansåren visade vi att vi är bäst på att värna om kommunerna - under våra år rådde balans mellan intäkter och kostnader, medan obalanserna idag bara växer.

Nästa vecka, på onsdag, har vi budgetdebatt i finansutskottet om just anslagen till kommunsektorn. Jag bjöd in civilministern att delta i denna debatt, men misstänker att hon knappast vågar komma dit...

Jag ställer en interpellation om kommunsektorns ansträngda ekonomi

Med anledning av kommunsektorns mycket ansträngda ekonomi och regeringens uppenbarliga prioritering av helt andra saker har jag ställt denna interpellation till ansvarigt statsråd, Lena Micko. Datum för interpellationsdebatt är ännu inte fastställd.

Riksdagsbeslut om skyldighet för banker att erbjuda kontanthantering

Jag har ju under ett antal år engagerat mig i frågan om kontanthanteringen i samhället. Frågan rör möjligheten för företag, organisationer, föreningar och enskilda att kunna ta emot kontant betalning, sätta in och ta ut kontanter. Men det handlar också om en beredskapsfråga, att i ett krisläge när teknik eller elförsörjning slås ut ändå kunna ha ett samhälle som fungerar och där man kan betala med kontanter. Enligt lag är kontanter ett lagligt betalningsmedel och då måste det också finnas en struktur för att distribuera sedlar och att hantera dessa i banksystemet.

I dag tog riksdagen beslut om att säga ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker och bankfilialer med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.

Frågan har aktualiserats många gånger genom åren i Finansutskottet, och jag motionerade själv om saken både 2013 och 2014. Flera partier har också agerat i frågan, bland annat Moderaterna, och nu finns en bred samsyn om att det nya lagen är en rimlig lösning. Den är kanske inte helt optimal, och kan upplevas som lite orättvis mot de större bankerna med tanke på att de mindre inte omfattas. Men det är svårt att reglera saken på annat sätt. De större bankerna tvingas nu ta ett samhällsansvar för kontanthanteringen, vilket känns rimligt. Men jag tycker samtidigt man bör räkna bankerna detta tillgodo när man diskuterar nya former av ökad beskattning av banksektorn.

Staten måste stärka kommunernas ekonomi

Centrala delar av de grundläggande samhällsuppgifterna – rättsväsendet och välfärden – är satta under hård press. Samtidigt är de förslag som regeringen för fram i budgetpropositionen inte tillräckliga för att möta detta. Moderaterna kräver därför att finansministern, så fort det är möjligt, lägger fram en extra ändringsbudget för 2020 med fokus på att återupprätta lag och ordning samt stärka välfärden.

Det finns stora skillnader mellan riksdagens partier när det gäller vilken politisk inriktning som skulle tjäna Sverige bäst. Men samtidigt finns en grundläggande gemensam uppfattning om att rättsstaten och välfärden ska fungera i hela Sverige. När centrala delar av de grundläggande samhällsuppgifterna är satta under hård press är det nödvändigt att säkerställa att såväl rättsväsendet som välfärden har de resurser som behövs för att klara av sitt uppdrag under de kommande åren.

Sveriges kommuner och regioner är under ett allt större tryck till följd av förändringar i demografin med fler barn och äldre, samt att kommunerna nu i stor utsträckning får bära kostnaderna för en misslyckad integration. Dessutom förväntas ekonomin vända nedåt. Sammantaget riskerar den här utvecklingen att resultera i sämre välfärd och högre skatter. För att hålla uppe kvaliteten i välfärden och pressa tillbaka behovet av skattehöjningar bör staten tillföra resurser, inte minst för att hantera de kostnader som uppstår till följd av den bristande integrationen. Därför bör de generella statsbidragen till Sveriges kommuner och regioner öka, och riktade statsbidrag bör göras om till generella.

I budgetpropositionen görs ett visst tillskott till rättsväsendet och den höjning av statsbidragen som lades fast i Moderaternas och Kristdemokraternas budget genomförs. Det är välkomna steg men under hösten har det stått klart att dessa tillskott inte är tillräckliga. Inom rättsväsendets område har exempelvis domstolarna flaggat för att de kan behöva säga upp anställda och i budgetpropositionen saknas också förslag för att öka polisens kapacitet. Hela rättsväsendet är under stark press med tanke på det tilltagande grova våldet.

Det borde finnas en bred enighet i Sveriges Riksdags om behovet av att förstärka rättsväsendet och välfärden. Givet den situation som nu råder inom dessa områden bör finansministern därför återkomma med ett förslag till extra ändringsbudget för att göra ytterligare förstärkningar av såväl rättsväsendet som välfärden. Sammantaget krävs enligt moderaterna ökade anslag på minst fem miljarder kronor fördelad enligt nedan.

Moderaterna anser att dessa extra satsningar (som vi föreslog redan i vår budgetmotion) ska finansieras genom andra besparingar, med tanke på att vi närmar oss en lågkonjunktur och att det då är extra viktigt med stabila statsfinanser. Bland de förslag som återfinns i vår budgetmotion kan regeringen bland annat se över följande utgifter som snabbt kan minskas, och som med god marginal skulle kunna bekosta vårt förslag till extra stsningar (bara nedanstående besparingar i vår moderata budgetmotion omfattar drygt 10 miljarder, alltså dubbelt så mycket som våra extra satsningar enligt ovan):

Video från dagens riksdagsdebatt om kommunal kostnadsutjämning

Nu finns videoupptagningen av dagens riksdagsdebatt på Riksdagens hemsida. Klicka på bilden för att se hela debatten, inklusive mina replikskiften på S respektive MP.

Jag tog repliker på både Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

När det gäller Socialdemokraterna inledde jag med detta:

Socialdemokraterna talar mycket om behovet av mer pengar till kommunerna, men deras politik prioriterar annat. I den så kallade jök-budgeten fick kommunsektorn stå tillbaka. Vi moderater gör tvärtom och tillför kommunsektorn 50% mera i nya pengar än vad regeringen gör.

Vi moderater effektiviserar och lägger ned myndigheter och justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål. Vi slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Vi stramar upp migrations och integrationspolitiken, inför bidragstak, kvalificering för nyanlända i bidragssystemen och inför villkor i försörjningsstödet. Vi avskaffar även ränteavdragen för lån utan säkerhet, exempelvis kreditkort och sms-lån. Allt detta ger oss utrymme att satsa mycket mer på välfärden och kommunerna, polisen och rättsväsendet, att sänka skatter för både löntagare och pensionärer och att samtidigt ha större överskott i statsfinanserna än regeringen och stödpartierna.

Med vår moderata politik blir det mer pengar till välfärden. Med S-politik får kommuner och landsting stå tillbaka. Jag vill fråga Ingemar Nilsson hur han ser att Socialodemokraterna ska klara att tillföra kommunsektorn mer pengar när man prioriterar helt andra saker i sin budget?

I sista repliken avslutade jag med dessa slutord:

Faktum är att Socialdemokraterna satsar mindre på kommunerna och välfärden än moderaterna. Det är säkert en obehaglig sanning för Socialdmokraterna, men det är likväl en sanning.

När det gäller Miljöpartiet inledde jag med detta:

När man lyssnar på Karolina Skog slås man av att Miljöpartiet numera är ett parti som har fokus på plakatpolitik och är helt tondöva för verkligheten för människor på den svenska landsbygden. Trots att Karolina Skog talar om ett land med stora avstånd.

Man talar varmt om de gröna näringarna, skogen, livsmedelsproduktionen, lokal energiförsörjning och en massa andra saker. Men glömmer att den egna politikn på ett effektivt sätt slår undan benen på dem som försöker bo och leva på den svenska landsbygden och driva dessa gröna näringar.

Miljöpartiets egen miljö- och klimatminister är den som flyger mest utrikes av alla regeringens ministrar, och dessutom ofta dyra biljetter i business class. Samktidigt skuldbelägger hennes parti de människor som är helt beroende av inrikesflyget, de som måste ta bilen till allt för att killektivtrafik saknas och driver verksamheter som är helt beroende av lastbilstransporter. Till detta kommer stigande bränsleskatter, höjda elskatter och nätkostnader, undermålig kapacitet i elförsörjningen och hot om nedläggning av små lokala flygplatser. Man kan också nämna att miljöpartiet stpår bakom klåfingriga regler om skogsbruk, boende, jagkt, vapenregler och en massa annat som försvårar livet på landsbygden.

Jag vill fråga Karolina Skog om hon inte inser att Miljöpartiets politik, förutom hyckleriet, allvarligt skadar möjligheten att bo på den svenska landsbygden och driva de gröna näringarna?

I sista repliken avslutade jag med dessa slutord:

Miljöpartiets politik innebär samlat ett dråpslag mot den svenska landsbygden, och det kan aldrig kompenseras med aldrig så stor kostnadsutjämning mellan kommunerna.

Debatt om kommunal kostnadsutjämning

I dag hade Finansutskottet en lång debatt om ett nytt system för kommunal kostandsutjämning, och jag företrädde moderaterna. Här är en väldigt kort sammanfatning av moderaternas linje:

Här följer hela mitt anförande i debatten. Senare kommer jag även att lägga ut Riksdagens videoupptagning av debatten samt lite kommentarer till de repliker jag begärde på S och MP.

FiU18 Anförande 20 november 2019, Jan Ericson (M)

Fru talman,

De svenska kommunerna är alltid den sista försvarslinjen mot samhällsproblemen när staten sviker.
Det är kommuner med redan stor bostadsbrist som tvingas försöka lösa boende till nyanlända med mycket kort framförhållning och tvingas hantera den misslyckade migrations- och integrationspolitiken och försörja nyanlända med försörjningsstöd när de inte kommer i arbete. Det är kommuner som får ta över ansvaret för de arbetslösa när regeringen panikslaktar Arbetsförmedlingen utan att ha något alternativ att erbjuda de arbetslösa. Och det är kommuner som får försöka skapa trygghet med ordningsvakter och andra kommunala åtgärder när det statliga rättssamhället sviker.

Listan kan göras längre – kommunerna är alltid de som står för den grundläggande välfärden och garanterar tryggheten för sina invånare. Det är också de som med olika stöd försöker bevara en viss omfattning av samhällsservice när mindre orter avfolkas och urbaniseringen går i en rasande fart. Detta ansvar tvingas man ta alldeles oavsett om staten är med och betalar eller inte. För många kommuner är idag situationen helt ohållbar.

Och situationen har försämrats dramatiskt sedan 2015 när dagens regering tog över ansvaret. SKL, Sveriges kommuner och landsting, redovisade i en rapport 2016 hur det under Alliansens regeringstid rådde balans mellan skatteintäkter och utgifter för kommunsektorn och att kommunsektorn då också redovisade stabila överskott, även under krisåren. Men de senaste åren har obalanserna ökat.

I dag debatterar vi en förändring av kostnadsutjämningssystemet mellan kommunerna. Det är en viktig fråga. Men i längden löser vi inte kommunernas ekonomiska problem bara genom att flytta runt Svarte Petter mellan kommunerna och lindra en kommuns ekonomiska problem genom att försämra ekonomin för en annan kommun. Det finns bara en långsiktigt hållbar väg – att vi har en god tillväxt i hela landet, att vi får fler företag och fler jobb i privat sektor. Staten måste samtidigt sköta sina åtaganden, och dessutom tillföra kommunerna mer pengar för att de ska kunna hantera den ökande belastning på ekonomin som tidigare statliga beslut medfört, bland annat när det gäller migrationen.

Vi moderater har lyssnat på SKL och vi har lyssnat på landets kommunpolitiker – oavsett politisk färg. I vår budgetmotion tillför vi betydligt mer pengar till kommunsektorn än vad regeringen och samarbetspartierna gör, hela 7,5 miljarder mot regeringens 5 miljarder nästa år, och åren därefter ökar vi tillskotten ytterligare. Vi minskar också detaljstyrningen av hur kommuner och regioner får använda pengarna genom att minska andelen riktade statsbidrag till mer generella sådana. Detta frigör ytterligare resurser.

Låt oss samtidigt konstatera att det inte räcker att bara tillföra mer pengar. De lokala kommun- och regionpolitikerna har också ett stort ansvar att tydligt prioritera det som är viktigast.

Ytterligare en fråga är effektiviteten. Det är en myt att kvalitén i välfärden endast avgörs av hur mycket pengar man förbrukar. I en analys av tidningen Dagens Samhälle för några år sedan visade man att kvalitén och nöjdheten inom äldreomsorg och hemtjänst helt saknade koppling till kostnadsnivån. Det var minst lika högt betyg till den verksamhet som bedrevs av de kommuner som hade lägst kostnad som i dem med högst kostnad. Här finns mycket kommunerna kan lära av varandra.

Fru talman,

Sverige är ett till ytan stort land med mycket varierande förutsättningar. Det gäller även våra kommuner, som ser helt olika ut. I dag skiljer exempelvis kommunalskatten upp till sex kronor per hundralapp mellan den kommun med lägst skatt och den med högst. Att det sker viss omfördelning av resurser mellan kommunerna är därför högst rimligt. Det viktiga är att detta görs på ett sätt som skapar förtroende och legitimitet både hos de kommuner som bidrar till utjämningssystemet och de som gynnas av detta, och att effekterna av utjämningssystemen inte slår mot landets samlade tillväxt.

Förslaget till ändringar i lagen om kommunalekonomisk utjämning avser den del av utjämningssystemet som rör kostnadsutjämning. Detta är den mindre delen av utjämningssystemet vars viktigaste del är inkomstutjämningen. Men det är ändå viktigt att uppdatera systemet för kostnadsutjämning för att även i framtiden jämna ut de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna och mellan landstingen. Det nya systemet bygger i allt väsentligt på det gamla men med en del justeringar i beräkningsmodellerna för att systemet i högre grad ska fylla sitt syfte.

Vi moderater anser att regeringens förslag om förändring av kostnadsutjämningssystemet innehåller relevanta uppdateringar. Men vi är kritiska till regeringens förslag på i huvudsak fyra punkter.

För det första finns det delar i förslaget som påverkar förutsättningarna för tillväxt i hela landet negativt. Det är positivt att utredningen tar hänsyn till de speciella behov som kommuner i glesbygden har. Däremot beaktar utredningen inte storstädernas och tillväxtkommunernas speciella utmaningar.

För det andra är Moderaterna kritiska till att kommunerna ges så kort tid för att anpassa sig till förändringarna. Lagändringarna, som ännu inte är beslutade, föreslås träda i kraft den 1 januari 2020, om bara en dryg månad. De fulla effekterna av förslaget blev känt först i september i år och innebar i många fall stora förändringar jämfört med de siffror som finns i utredningen som ligger till grund för regeringens förslag. Detta ger kommunerna svåra planeringsförutsättningar eftersom budgetprocessen för 2020 är långt framskriden. Många remissinstanser har också påpekat att tiden för anpassning blir för kort. Exempelvis bedömer regeringens egen myndighet SCB att införandet redan vid 1 januari 2020 inte kan ske på ett kvalitetssäkrat sätt.

För det tredje ges kommuner och landsting inte tillräcklig kompensation för de försämringar som ett stort antal kommuner drabbas av till följd av förslagen i propositionen. Förslagen innebär att omfördelningen i systemet ökar avsevärt och effekterna är stora och slår mycket ojämnt, trots att regeringen har föreslagit ett särskilt införandebidrag för att begränsa den årliga negativa effekten för enskilda kommuner och landsting. Men detta införandebidrag finansieras helt av kommunerna själva och innebär inte några tillkommande statliga medel.

För det fjärde har regeringen valt att inte ta ett helhetsgrepp på utjämningssystemet utan utelämnar helt inkomstutjämningen, den klart viktigaste delen och den del där de skadliga tillväxteffekterna av utjämningssystemet är som störst. Vidare ger systemet idag oönskade marginaleffekter exempelvis för kommuner som lyckas få människor från bidrag till arbete. Även detta behöver ses över.

Fru talman,

Vi moderater har fyra konkreta förslag till förändringar och tillägg till regeringens liggande förslag:

För det första anser vi att den nya lagstiftningen ska träda i kraft ett år senare än i propositionen, den 1 januari 2021. Detta för att kommunerna redan lagt sina budgetar för nästa år och inte har en rimlig chans att anpassa sin ekonomi med bara någon månads varsel.

För det andra måste regeringen under tiden fram till ikraftträdandet justera lagförslaget så att kostnadsutjämningssystemet inte försämrar förutsättningarna för kommuner och landsting med snabb befolkningstillväxt.

För det tredje måste statens ekonomiska stöd till kommunerna öka. Staten måste skjuta till mer pengar så att ingen kommun eller landsting sammanlagt får mindre resurser till följd av den nya kostnadsutjämningen. Moderaternas linje är kortfattat att vi accepterar förbättringen för alla kommuner och landsting som tjänar på förändringen, men vill att staten kompenserar dem som förlorar genom höjda generella statsbidrag, och vi har satt av pengar i vår budget för detta.

För det fjärde behövs en översyn av hela utjämningsystemet. Det gäller inte minst hur systemet påverkar kommunernas tillväxtförutsättningar. Kostnadsutjämningen som vi debatterar nu är den lilla delen i systemet, inkomstutjämningen är den stora viktiga delen, och även detta system måste utformas på ett sätt som skapar legitimitet i både bidragande och mottagande kommuner, och där betydelsen för landets samlade tillväxt också beaktas.

Fru talman,

Med anledning av att vi i grunden är positiva till att många kommuner får en förbättring av det liggande lagförslaget, men samtidigt konstaterar att våra fyra avgörande moderata krav inte beaktats kommer vi att avstå vid voteringen i punkt ett. Samtidigt yrkar jag härmed bifall till reservation 2 som avser våra moderata förslag till förändringar av liggande lagförslag.

Vi står självklart också bakom reservation 3 om den framtida utformningen av det kommunala utjämningssystemet, som vi har tillsammans med kristdemokraterna. Men för att inte dra ut på voteringen alltför mycket så yrkar vi inte bifall på denna reservation.

Fru talman.

Avslutningsvis vill jag upprepa det jag inledde detta anförande med.

De svenska kommunerna och vår välfärd kommer aldrig att kunna tryggas bara genom att omfördela kostnader mellan kommunerna och landstingen. Ett rimligt och legitimt utjämningssystem behövs, men att bara flytta runt Svarte Petter mellan kommunerna löser i grunden inga problem. Det helt avgörande är att vi får fler företag och fler jobb i privat sektor i hela landet. Det är den privata sektorn som med sina skattemedel skapar alla resurser till välfärd och annan offentlig verksamhet. Detta tillsammans med kloka kommunpolitiker som prioriterar det som är viktigast är nyckeln till starka och framgångsrika kommuner med ett rimligt skatteuttag.

Samtidigt har staten ett stort och viktigt ansvar att sköta sina uppgifter och inte lägga över ansvaret på kommunerna, i stället behöver statsbidragen öka mer än i regeringens budget. Regeringen måste också se hela landets behov och inte med sin politik vare sig försvåra livet för boende på landsbygden och i glesbygd, eller sätta käppar i hjulen för våra tillväxtkommuner. Förutom behov av en mycket mer tillväxtfrämjande politik totalt sett är det viktigt med ett kommunalt utjämningssystem som utformas på ett sätt som skapar legitimitet hos både de kommuner som bidrar till systemet och de som får del av detta.

Vi moderater driver på riktigt en politik för alla delar av vårt land och vill inte ställa kommuner mot varandra. Vi är alla en del av Sverige!

2019-10-15

Sammanfattar moderaternas budgetalternativ i Borås Tidning idag.

M: Ny kommunal utjämning måste kombineras med ökade statsbidrag

2019-10-09

Nyligen presenterade regeringen sin proposition om ett nytt kostnadsutjämningssystem för kommuner och regioner. I sig en viktig fråga. Vi vet att många landsbygds - och glesbygdskommuner har stora ekonomiska problem, både till följd av stor mottagande av nyanlända och en demografisk utveckling där många i arbetsför ålder flyttar till större städer och de äldre blir kvar. Samtidigt har många tillväxtorter kraftigt stigande kostnader.

Vi moderater tror dock inte att man löser några problem för ekonomiskt tyngda kommuner och regioner genom att bara skyffla runt Svarte Petter - det behövs mer pengar i hela kommunsektorn. Mycket mer pengar! Dessutom behöver kommunerna färre riktade och styrande statsbidrag och mer generella som de förfogar fritt över.

Regeringens proposition om ett nytt kostnadsutjämningssystem mellan de svenska kommunerna och regionerna är dessutom en slarvig och ogenomtänkt produkt, och beslutet kommer att tas i riksdagen bara några månader innan det träder ikraft den 1 januari 2020. Redan idag har många kommuner lagt sina budgetar för nästa år, och nu måste man med kort varsel göra om dessa helt. Så kan inte riksdag och regering hantera våra kommuner!

Vi moderater har idag lämnat in vår följdmotion. Vi säger nej till regeringens förslag om nytt system för kostnadsutjämning om det inte förändras på flera punkter.

För det första bör lagstiftningen införas ett år senare, 1/1 2021 för att ge berörda kommuner och regioner en chans att förebereda sig. Vi anser också att man innan dess behöver återkomma med fler justeringar i förslaget så att inte kommuner med snabb befolkningstillväxt drabbas orimligt hårt.

För det andra måste hela utjämningssystemet tillföras mer pengar. Staten måste kompensera kommuner och landsting med höjda generella statsbidrag så att ingen kommun får mindre resurser till följd av förslaget. Moderaterna tillför i vår budgetmotion 50% mer i nya pengar (7,5 miljarder i stället för regeringens 5 miljarder) redan nästa år, och sedan ytterligare mer kommande år. Vårt förslag tillför alla kommuner kraftigt ökade resurser.

Vi anser också att regeringen måste tillsätta en översyn av hela det kommunala utjämningssystemet, inklusive inkomstutjämningen som är den stora delen. Man måste ta ett helhetsgrepp på både kostnads- och inkomstutjämning så att det både stödjer små glesbygdskommuner med låg skattekraft och värnar tillväxtkommunernas ekonomi. Den samlade tillväxten för Sverige måste vara i fokus.

Sammanfattningsvis: Att ställa kommuner och regioner mot varandra löser inga problem, utan flyttar bara runt dem. Det som behövs är mer pengar från staten.

Moderaternas budget stärker kommunerna och välfärdens kärna

2019-10-04

En viktig del i moderaternas budgetmotion (=vårt förslag till statsbudget kommande år) är en storsatsning på kommunerna för att trygga välfärdens kärna. Det är viktigt att prioritera rätt när vi nu går mot sämre tider med lägre tillväxt, stigande arbetslöshet och stigande kostnader för nyanlända. Moderaterna vill återupprätta samhällskontraktet och stärka tryggheten och välfärden. Våra prioriteringar är helt andra än dem vi ser i S-C-L-MP-budgeten.

En av våra viktigaste prioriteringar är välfärden. Många kommuner har mycket ansträngd ekonomi, inte minst till följd av stort mottagande av nyanlända, och kostnaderna för försörjningsstöd och boende ökar oroväckande snabbt i många kommuner. Det är orimligt att kommuner tvingas skära ned på skola och äldreomsorg eller kraftigt höja kommunalskatten för att bekosta stöd till nyanlända. Bilden nedan tv visar hur antalet anställda i kommunsektorn minskat dramatiskt det senaste året samtidigt som befolkningen ökar kraftigt. Högra figuren visar samtidigt hur statens ekonomi blivit allt starkare medan kommunsektorn går på knäna. Mottagandet av nyanlända är ett statligt beslut och då måste också staten i detta läge stärka upp kommunernas ekonomi för att trygga välfärden. Statens budget är stark och med rätt prioriteringar kan vi stärka både kommunerna och reguionerna (sjukvården).

Nästa år tillför vi moderater 7,5 miljarder extra till kommuner och landsting (regioner), vilket är 50% mer än regeringen med stödpartier gör. Åren därefter tillför vi ännu mera. Vi frigör dessutom stora summor för kommunerna genom att ta bort detaljregler för riktade statsbidrag vilket ger kommunerna friare händer att använda statsbidragen på det sätt som är bäst för respektive kommun:

Parallellt med detta pågår en diskussion om hur vi moderater ska ställa oss till förslaget om förändrad kostnadsutjämning mellan kommunerna, där regeringen vill ta pengar från vissa kommuner och ge till andra, men utan att tillföra några nya pengar i systemet. Det finns en hel del invändningar mot det liggande förslaget, och inom kort kommer moderaterna att presentera vår följdmotion till regeringens proposition.

Med allt detta sagt kvarstår min vanliga förmaning som moderaternas ansvarige i finansutskottet för kommunsektorns ekonomi. Staten måste ta sitt ansvar, men det måste även kommunpolitikerna. När vi nu av allt att döma går in i svagare konjunktur finns det verkligen inget utrymme för slöseri ute i kommunerna. Om man inte har pengar till en värdig äldreomsorg eller fungerande skola kan man inte lägga pengar på ännu fler ishallar, simhallar och idrottshallar, nya rondeller, dyra kultursatsningar eller fler inspektörer och tjänstemän i kommunhuset. Och man kan inte bara betala ut försörjningsstöd utan noggrann kontroll och krav på motprestationer. Även kommunpolitiker måste prioritera det som är viktigast.

Moderaterna sänker skatten dubbelt så mycket för pensionärerna

2019-10-01

I går berättade jag om moderaternas stora skattesänkningar för löntagarna. Men vi gör också stora skattesänkningar för pensionärerna. Vi sänker skatten för alla pensionärer, inte bara för dem med lite högre pension som regeringen prioriterar. Vi lägger också dubbelt så mycket på skattesänkningar för pensionärerna som regeringen, vi satsar nära nio miljarder på detta, vilket är den största satsning på pensionärerna vi någonsin gjort. Figuren ovan visar moderaternas skattesänkningar vid olika pensionsnivåer (blå staplar) och regeringens/stödpartiernas (röd staplar).

För pensionärer med högre pension tillkommer den sänkta nivån på den statliga skatten och slopad värnskatt. Alla pensionärer med bil får ju också del av skattesänkningen på drivmedel på 1 krona per liter.

Samtidigt förbättrar vi grundskyddet för pensionärer med lägre pension i enlighet med pensionsöverenskommelsen. Där gör vi alltså exakt samma satsningar som regeringen och dess stödpartier. Vi har också samma mål som regeringen, nämnligen att helt ta bort skatteskillnaden mellan lön och pension.

Moderaterna sänker skatten för många fler

2019-09-30

I regeringens budget, som stöds av S, C, L och MP, sänks skatten för pensionärerna. För löntagare blir det bara skattesänkning för de med allra högst inkomst när värnskatten sänks. Övriga löntagare får inga skattesänkningar alls, utan bara skattehöjningar på allt från bensin till plastpåsar.

I dag berättade Ulf Kristersson mer om moderaternas skattesänkningar. I vår kommande budget sänker vi inkomstskatten för vanliga löntagare och vi trappar ned den statliga inkomstskatten från 20% till 17% över tre år. Dessutom avskaffar vi värnskatten. För pensionärer gör vi minst lika stora skattesänkningar som regeringen. Dessutom sänker vi som vi tidigare meddelat skatten på bensin och diesel med en krona per liter

Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Vi effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik och meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier, och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Därför har vi utrymme att satsa mer på både välfärden, polisen och rättsväsendet och att samtidigt sänka skatter för fler. Helheten kommer vi att presentera i vår budgetmotion senare denna vecka.

Moderaterna satsar fyra gånger mer än regeringen på polis och rättsväsende

2019-09-27

I dag presnterade moderaterna vår storsatsning på polis och rättsväsende. Förutom 2 miljarder extra till polisen satsar vi 115 miljoner på åklagarmyndigheten, 550 miljoner på domstolsverket, 280 miljoner på kriminalvården, 150 miljoner på SÄPO och 145 miljoner poå övriga rättsväsendet. Totalt blir det alltså en satsning nästa år på hela 3,2 miljarder. Regeringen och stödpartierna C och L satsar endast 0,7 miljarder, vilket vi anser är helt otillräckligt.

Moderaternas satsningar gäller inte heller bara för nästa år, utan vi ser långsiktigt på att rusta upp rättsväsendet och polisen. I figuren syns våra extra satsningar på området även 2021 och 2022, jämfört med de tillskott regeringen ger.

Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik och meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier, och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Därför har vi utrymme att satsa mer på både välfärden, polisen, rättsväsendet och att sänka skatter. Helheten kommer vi att presentera i vår budgetmotion inom kort.

Studiebesök på slottet och möte med Hovstaterna

2019-09-26

I dag var finansutskottet inbjudna till Kungliga Slottet för möte med Hovstaterna (slottets förvaltningar) och ett studiebesök på slottet. Mycket fokus på Hovets ekonomi och hur kostnader och intäkter fördelas mellan Hovet, Staten/Fastighetsverket, Kungliga familjen, olika stiftelser och förvaltningar. En ganska snårig fördelning, byggd på mycket gamla handlingar och överenskommelser ända från 1809 och framåt.

Kortfattat får Kungafamiljen och Hovstaterna ungefär 140 miljoner per år från statsbudgeten och har egna intäkter (främst från ca 1,7 miljoner besökare på de kungliga slotten) på ca 250 miljoner. Hovet bekostar med dessa pengar driften av 11 slott, alla personalkostnader, kungafamiljens verksamhet och försörjning, alla Hovets utåtriktade aktiviteter samt vården av allt lösöre och alla värdefulla föremål som finns i slotten, medan staten via Fastighetsverket äger alla slott och bekostar allt underhåll och renovering av dessa. Samtidigt disponerar Hovet 11 slott i Mellansverige som staten äger och ansvarar för att de är tillgängliga för besökare. Totalt omfattar dessa 11 slott en yta på 160.000 kvadratmeter, och till detta kommer 1.800 hektar mark.

Efter föredragen fick vi en lite annorlunda rundvandring i slottet, bakom kulisserna - vi besökte bland annat slottets kök (ovan), förråd, och slutligen fatburen, Hovets tvätteri och linneförråd. Nedan tv den över 100 år gamla kallmangeln som fortfarande används för att pressa dukar och linneservetter. Nedan th visar förste fatbursjungfrun (vilken titel!) delar av linneförrådet.

Riksrevisionen avslöjar stora brister hos våra myndigheter

2019-09-25

Som vice ordförande i Riksdagens råd för Riksrevisionen läser jag kanske Riksrevisionens rapporter med lite extra stort intresse, även när det inte berör mitt eget utskott, finansutskottet.

Två intressanta rapporter har den senaste tiden landat på riksdagens bord, både med koppling till trafik och miljö.

I den ena rapporten ifrågasätts myndigheternas arbete med långsiktiga scenarier inom bland annat miljö- och transportpolitiken. Man konstaterar att olika myndigheter gör helt olika bedömningar i sina långsiktiga scenarier, och att dessa därför kommer till helt olika resultat om samma sak. Ett exempel som uttryckligen nämns är att Statens Energimyndighet och Trafikverket gör helt olika bedömningar av trafikmängdens utveckling på lång sikt. Riksrevisionen konstaterar också att olika hantering av politiskt uppställda mål i scenarierna minskar möjligheterna till välgrundade avvägningar och prioriteringar inom och mellan olika områden. "Flera av myndigheterna kvalitetssäkrar inte sina scenarier på ett systematiskt sätt och ambitionsnivån skiljer sig åt" skriver Riksrevisionen.

Uttryckt på ett enklare sätt - olika statliga myndigheter gör helt olika prognoser vilket gör att det blir väldigt svårt att politiskt ta rätt beslut om framtiden. Å ena sidan vill en myndighet gärna verka för minskad bilism och minskad trafik för att nå olika miljö och "klimatmål" och därför gör en "önskeprognos". Samtidigt bedömer en annan myndighet att trafiken kommer att öka och planerar för detta. I längden är det givetvis orimligt att två myndigheter gör helt olika prognoser om samma sak.

En annan intressant rapport med koppling till Trafikfrågan är en rejäl sågning av Trafikverkets upphandling av kontrakt för drift och underhåll av vägar. Riksrevisionen har granskat slutförda uppdrag åren 2017 och 2018. Av rapporten framgår att kostnadskillnaden mellan upphandlade och slutförda kontrakt är stora, drygt 40 procent. Det blir alltså 40% dyrare än beräknat att bekosta drift och underhåll av våga vägar! Det är en oerhört stor skillnad som självklart inte är acceptabel om man vill hushålla med skattemedlen och få dem att räcka till alla de underhållsbehov som finns.

Båda rapporterna visar på allvarliga brister hos våra myndigheter, och visar att en effektiv och djupgranskande Riksrevision är oerhört viktig. Men lika viktigt är det såklart att regering och riksdag drar kloka slutsatser av rapporterna.

Oroväckande med den svenska valutans dramatiska fall

2019-09-23

I morgon förmiddag har finansutskottet en utfrågning av Riksbankens ledning. Inför denna utfrågning hade vi besök i Finansutskottet förra veckan av flera expertrer som kommenterade valuta och ränteläget, inflationssiffrorna med mera. En av gästerna var professor Pär Österholm från Handelshögskolan vid Örebro Universitet, och han visade dessa intressanta bilder angående den mycket svaga svenska kronkursen.

Kronförsvagningen skylls ofta på den mycket låga räntan (riksbankens historiska minusränta). Men när man jämför med exempelvis Schweiz så har man där ännu lägre ränta. Samtidigt har Schweizerfrancen försvagats mindre mot US-dollarn än den svenska kronan:

Växelkursen handlar enligt Österholm om mycket mer än Riksbankens låga reporänta. Han menar att det mer handlar om omvärldens syn på svensk ekonomi. Och den är i så fall tydligen inte särskilt positiv.

Budgetdebatt om plockepinnbudgeten

2019-09-18

Budgetdebatten idag innebar kortfattat att S, C, L och MP tog åt sig äran för de delar de gillade i statsbudgeten och tog avstånd från det andra med orden "om vi hade styrt själva hade vi aldrig lagt fram just det förslaget". Så spretig är budgeten. Ingen helhet och inget gemensamt mål. Vi kallar den "plockepinnbudgeten".

Här tar Elisabeth Svantesson (M) replik på finansministern.

Det värsta i debatten var nog ändå finansministerns uppenbara försök att vilseleda och luras i debatten om polisens resurser. Dels påstår hon att regeringen satsar 2,4 miljarder på polisen. Då räknar hon in det tillskott polisen fick i år till följd av M/KD-budgeten som riksdagen tog beslut om i december förra året. De NYA pengar regeringen tillför är 120 miljoner. Vilket tydligt framgår av tabellen i regeringens egen budgetproposition:

Sedan hävdade finansministern att dagens regering "byggt upp polisen" efter Alliansens "nedskärningar". Det är faktiskt en ren grov lögn och inget annat. Under Alliansens åtta regeringsår ökade antalet poliser från 17.000 till 20.000. Efter några år med s/mp-regering hade antalet poliser minskat igen, men nu är man efter att fler gått ut polisutbildningarna tillbaka strax över 20.000. Detta är fakta och lätt att kontrollera för den som så önskar.

Överhuvudtaget andades debatten ganska mycket desperation från de fyra "regeringspartierna" som gjorde allt för att försvara en budget som de bara delvis står bakom. M och KD var däremot tydliga i sin kritik och vi har en annan syn som till stora delar sammanfaller. Även SD verkar i mycket ha en samsyn med oss. Faktum är att även Vänsterpartiet hade många poänger, inte minst när det gäller behoven i välfärden. Jag ställer upp på det mesta i deras syn på kommunsektorns problem och bristerna i välfärden. Problemet är ju bara att Vänsterpartiet indirekt stödjer sittande regering eftersom man inte vill rösta bort den. Kritiken faller därför platt.

Det ska bli kul när vi presenterar vår budget. Just nu stämmer vi av mot regeringens statsbudgetproposition eftersom basen för en budgetmotion är den föreslagna statsbudgeten, där vi sedan gör våra förändringar. I stora drag är våra förslag klara sedan en tid och jag har varit engagerad en hel del i det arbetet. Men det dröjer lite innan vi presenterar hela vår kompletta budgetmotion.

En statsbudget utan mening eller mål

2019-09-18

Regeringens budget fokuserar inte på att lösa Sveriges problem, utan verkar i stället gå ut på att bocka av olika partiers önskeförslag i 73-punktsprogrammet. Det gör budgeten väldigt spretig och det finns ingen linje i vad man vill åstadkomma.

Sverige har allvarliga problem som måste lösas. Här finns kommuner som går på knäna ekonomiskt. Gängkriminaliteten har kopplat ett fast grepp om vissa områden, och såväl skjutningar som sprängningar har blivit vardag. Arbetslösheten ökar samtidigt som vi står inför en lågkonjunktur. Arbetslösheten bland utrikes födda är idag högre än under finanskrisen. Dessa problem borde budgeten utgått ifrån. Men i stället lägger regeringen fram en budget där det inte är behoven som styr, utan snarare fyra partiers egna önskelistor. Det förlorar hela Sverige på. S-C-L-MP lägger exempelvis mer nya pengar på friår än på Polisen. Budgeten borde fokuserat på att återupprätta samhällskontraktet, att prioritera sammanhållning och att rusta oss för lågkonjunktur.

Dessutom saknar budgeten helt en ambition om att brett göra det lönsamt att arbeta. Hela fyra miljoner svenskar får inte mer pengar kvar i plånboken genom de skattesänkningar som föreslås. Själv får jag och andra riksdagsledamöter en kraftig skattesänkning när värnskatten avskaffas. Det är trevligt såklart. Men för alla de löntagare som inte betalar värnskatt blir det inga skattesänkningar alls. Det man får är höjd bensinskatt och skatt på plastpåsar...

Samma reformer som tidigare puttat ner Sverige till plats 22 av 28 i EU:s arbetslöshetsranking ska nu byggas ut genom en ökad budget för "arbetsmarknadsåtgärden" extratjänster. Syftet är uppenbarligen att dölja den växande arbetslösheten bland nyanlända, och genom att man räkna personer i extratjänster som att de är i arbete fuskar Sverige med statistiken och får arbetslösheten att se mindre ut än den är. Dessutom återinförs friåret som gör att friska människor med jobb ska få betalt för att inte arbeta. De positiva effekter för tillväxten som följer av exempelvis avskaffad värnskatt kommer att utraderas av åtgärder som i praktiken handlar om att betala människor för att inte jobba.

Man fortsätter också slösa bort skattebetalarnas pengar på meningslös klimatpolitik som tidigare sågats av både Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet. Och man fortsätter ge över 1% av BNP i bistånd (mest i världen), samtidigt som behoven i de svenska kommunerna är skriande efter det stora mottagandet av nyanlända. Om man ska kunna satsa på det som är viktigt (kommunerna, polisen, välfärden, jobben) måste man prioritera och spara på annat. Exempelvis behövs en kraftfull bamntning och nedläggning av en del myndigheter, uppstramning av bidragssystemen i integrationspolitiken och en massa annat.

Regeringen och stödpartierna tar inte chansen att på riktigt genomföra reformer för att ekonomin ska växa, och man prioriterar inte de verkliga samhällsproblemen i Sverige. Det kommer stå Sverige dyrt i lågkonjunkturen.

Jag återkommer med moderaternas budgetmotion som kommer att presenteras inom kort. Den kommer att ha en helt annan inriktning än den statsbudget som presenteras idag.

Svensk ekonomi är inte så lysande som regeringen påstår

2019-09-08

Regeringen med finansministern i spetsen upprepar ständigt att svensk ekonomi är urstark. Det går definitivt att diskutera. Att statsskulden är låg är ett faktum, men när det gäller den ekonomiska tillväxten är läget inte lika lysande. Nyligen kom EU:s statsistik-kontor Eurostats siffror för andra kvartalet i år. Det var inga smickrande siffror för svensk del, utan placerar oss tvärtom i botten i EU, och vi är ett av tre länder med negativ tillväxt.

Moderaterna vill minska biståndet från dagens extremt höga nivå

2019-09-06

Beskedet om att Moderaterna nu vill minska biståndet från dagens internationellt sett extremt höga nivåer till en mer rimlig nivå är välkommet. Det är något jag själv argumenterat för länge, och ett av de förslag jag spelat in till partiet under de pågående budgetdiskussionerna. Moderaterna vill skrota det svenska enprocentsmålet för biståndet. Vårt förslag innebär att det svenska biståndet stegvis ska minskas, och 2024 kommer det att vara 16 miljarder lägre än det skulle varit med dagens sätt att räkna. Moderaterna vill ha en utgiftsram för biståndet som sträcker sig över fyra år, på liknande sätt som gäller för försvaret, infrastruktur och forskning.

Bakgrunden är att Sverige idag lägger 1% av BNP till bistånd. Detta betyder att biståndet med automatik räknas upp varje år, till skillnad mot alla andra utgiftsposter i statens budget. På 20 år har biståndet tredubblats. För 20 år sedan var försvarsbudgeten tre gånger så stor som biståndsbudgeten. Nu är de ungefär lika stora. I år är biståndet 50 miljarder kronor. Det innebär att Sverige satsar dubbelt så mycket på bistånd som på polisen!

Ytterligare ett problem är att den svenska biståndsbudgeten nu är så stor att det är svårt att hitta vettiga projekt att satsa pengarna på. En stor del pengarna fördelas därför via FN. Det gör det ännu svårare för Sverige att följa vart pengarna tar vägen. Inom FN finns dessutom alltför mycket korruption. Att varje år lägga 50 miljarder till bistånd, utan att det ens finns vettiga projekt att satsa dem på, och där vi vet att mycket försvinner i korruption är helt orimligt. Regeringen vill nu införa en bankskatt för att få råd med försvarsbudgeten, samtidigt som biståndet fortsätter öka varje år utan någon som helst prövning. Det visar hur skev politiken är.

Med vårt förslag blir genomsnittet för de kommande fyra åren i genomsnitt 42,5 miljarder per år. Vi föreslår en utgiftsram för biståndet på 170 miljarder under åren 2021-2024, vilket skulle motsvara 0,73 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Alltså en bra bit under det nuvarande enprocentsmålet, men väl i linje FN:s millenniemål på 0,7%. Sverige och Norge är idag de enda länderna i OECD som har ett enprocentsmål för biståndet. Sverige är i dag den största biståndsgivaren inom OECD och skulle med vårt nya förslag fortfarande vara den tredje största, efter Norge och Luxemburg. Det är en nivå som dessutom blir lättare att omsätta i vettiga projekt. Allt handlar om att prioritera. Vi ska hjälpa människor i världen, men vi behöver också se till att vi kan prioritera de behov vi har i Sverige.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson utvecklar vår moderata syn på biståndet i denna intervju i Dagens Nyheter igår.

Sverige kan inte vara mest generösa i världen när det gäller bistånd samtidigt som vi är mest generösa i EU när det gäller att ta emot nyanlända. Någon gång måste politikerna våga prioritera den egna befolkningens behov. Fortsätter vi så här finns till slut inga pengar kvar till den välfärd som svenska skattebetalare har rätt att förvänta sig. Moderaternas mycket försiktiga minskning av biståndet är enligt min mining egentligen för litet. Det hade inte varit orimligt att i vart fall för en tid minska biståndet ytterligare och använda pengarna för att klara kommunernas kostnader för de nyanlända. Men detta är ett rimligt steg som borde kunna samla en majoritet i riksdagen.

En fråga som också bör aktualiseras är en rejäl bantning av SIDA. En myndighet som inte verkar ha någon vidare koll på de svenska biståndspengarna.

I går kom ett efterlängtat besked - Socialdemokraterna ger sig och går med på de förstärkningar av Försvaret som M, KD, C, L och SD krävt i riksdagen. Det är utmärkt.

Mindre bra är att C och L accepterat att som kompensation godta införandet av en ny bankskatt för att kunna finansiera bland annat ökad migration/anhöriginvandring, friår, nya ledighetsreformer och fortsatt satsning på klimatåtgärder som Riksrevisionen dömt ut som ineffektiva.

Bankskatt har diskuterats tidigare, men då var C och L starka motståndare. Så här skrev Centerns Annie Lööf på twitter i februari 2017 när Alliansen tillsammans lyckades stoppa den då föreslagna nya bankskatten:

Vi har som sagt inte sett hur regeringen tänkt sig denna nya skatt, så den är svår att kommentera. Det är i vart fall inte alldeles enkelt att införa en sådan skatt utan att bankerna flyttar sina huvudkontor till andra länder. Förra gången bankskatten diskuterades flyttade som bekant Nordea sitt huvudkontor till Finland. Det medförde att man nu betalar stora delar av sin skatt i Finland i stället för i Sverige. Effekterna av de nya förslagen kan bli liknande. Men värst är att man ständigt försöker höja skatter för att bekosta allt mer onödiga saker. Och att Centern och Liberalerna spelar med i detta spel, trots att de egentligen är emot.

Vi går nu in i en svagare konjunktur, och i ett läge med högt belånade hushåll och kraftigt uppdrivna fastighetspriser. Bankerna skulle behöva använda sina vinster till att stärka balansräkningen och öka motståndskraften mot framtida kreditförluster när vi går mot tuffare tider. Att i det läget införa en ny bankskatt är feltänkt. Man glömmer också att bankerna självklart kommer att försöka plocka in kostnaden från kunderna. Nya avgifter, lite högre låneräntor och fler nedlagda kontor blir resultatet. Det är alltid vi som kunder som får betala.

Om S, C, L och MP stryker friår och familjevecka behöver de inte höja skatten "för att finansiera försvaret".

2019-08-14

För en vecka sedan lade jag ut detta upprop på twitter och facebook:

Gensvaret överträffade alla förväntningar och förhoppningar. Bara på twitter fick jag 898 svar, och många svar innehöll flera förslag. På facebook och messenger kom ett 100-tal. Dessutom fick jag ett drygt 100-tal förslag till min riksdagsmail och ytterligare ett antal via kommentarsfunktionen här på bloggen. Jag överdriver inte om jag säger att det kommit i vart fall en bra bit över 1.000 förslag på besparingar och effektiviseringar, kanske rentav uppemot 1.200. På en vecka! Det visar att det finns ett enormt engagemang bland människor att vilja påverka politiken. När jag berättar om gensvaret för partikolleger blir de riktigt imponerade, och flera säger spontant att detta måste vi dra slutsatser av, att fortsätta ta vara på människors engagemang.

Jag skrev redan några dagar efter uppropet att jag inte kommer att ha möjlighet att svara alla dem som svarat, och uttryckte mitt tack till alla i en ny tweet. Och det angenäma problemet har växt - och jag väljer därför att inte svara några alls, eftersom det känns mest rättvist. I stället uttrycker jag nu återigen mitt tack för engagemanget, och tänkte ge en första preliminär bild av de vanligaste förslagen. Den som vill kan själv ta del av förslagen i twittertråden där de flesta finns.

I grova drag kan man dela in förslagen i några större grupper:
* Slöseri i själva statsförvaltningen och myndigheterna. Minskning av antalet myndigheter, nedläggning av onödiga myndigheter, prioritering av vad myndigheter ska ägna sig åt, besparingar på politiken, färre riksdagsledamöter, sänkt partistöd mm. Återinfört tjänstemannaansvar vid myndigheterna kan medverka till att man håller bättre i pengarna. Vissa påpekar också att myndigheter inte borde få lägga pengar på ren opinionsbildning. Andra påpekar att en del mydighetsverksamhet innebär onödigt krångel och kostnader i människors vardag och att en nedläggning både skulle spara pengar och uppskattas av medborgarna
* Avveckling av landstingen och uppdelning av sjukvården i statliga universitetssjukhus och kommunala vårdcentraler och primärvård, begränsning av rätt till vård och tandvård för personer som befinner sig här utan tillsåtånd, skärpta gränser för vilken vård som erbjuds via skattefinansiering och vad man får betala själv (ren skönhetsvård, omskärelse av pojkar och andra onödiga ingrepp bör inte skattefinansieras) mm
* Digitalisering och tydligare samordning mellan myndigheter skulle både spara pengar och förbättra servicen till medborgarna, samkörning av register för att motverka fusk och överutnyttjande av trygghetssystemen, tydligare kontroller och motverkande av möjligheten till dubbla identiteter genom biomarkörer i ID-handlingar och bättre kontroller av utbetalning av bidrag generellt
* Uppstramning av kulturbudgeten och striktare regler för bidrag till organisationer, kultur, samfund mm. Ett vanligt förslag är skärpta krav på demokratiska värderingar hos organisationer som ska få bidrag. Många tycker bidrag till religiösa samfund ska upphöra helt eller delvis. Besparing på Public Service lyfts av många, liksom sänkt eller avskaffat presstöd. Många vill återinföra avgiften för inträde på statliga museer.
* Minskad invandring, skärpta asylregler, stramare anhöriginvandring, uppstramade bidrag för nyanlända, skärpta krav för medborgarskap och permanent uppehållstillstånd, tidsbegränsning för tolkstöd, uppföljning av tidigare asylbeslut/beslut om uppehållstillstånd där personer som ljugit eller fuskas ska kunna få sina uppehållstillstånd indragna
* Skattefrågor: slopat ränteavdrag, effektivisering av jakt på skattebrottslingar
* Rättssystemet: uppstramade regler för ersättning till advokater och ombud i rättsprocesser, översyn av regler för tolkhjälp
* Sänkt bistånd och neddragningar på SIDA. FN:s krav är 0,7% av BNI, och det tycker många vore en rimligare nivå än dagens 1%. Detta skulle frigöra stora pengar. SIDA vill många spara på, och förslag finns om slopat bistånd till länder som man menar använder biståndet till fel saker. Palestina är en mottagare som särskilt pekas ut.
* Slopad eller kraftigt bantad klimatpolitik. Många pekar på att riksrevisionen mfl menar att regeringens klimatsatsningar är improduktiva och ger mycket liten effekt. Några föreslår att Sverige drar in stödet till FN:s klimatfond.
* Effektivare och mer kompetenta statliga upphandlingar efterfrågas av många som påpekar att dessa upphandlingar omfattar massor av miljarder varje år.
* Slopa alla byggsubventioner som bara snedvrider marknaden
* Familjepolitik mm. Minskat eller avskaffat flerbarnstillägg och begränsning av antalet barnbidrag, förändringar av VAB, återinfört VAB-intyg, minskning av tiden på förskola för "15-timmarsbarn", slopand eav den just införda tredagars "familjeveckan" mm
* Tydligare krav på samhällsekonomisk nytta för satsning på infrastruktur. Både Västlänken i Göteborg, Bottniabanan och diskussionen om höghastighetståg nämns som exempel på olönsamma projekt som kostar massor

En hel del av förslagen stämmer väl med den politik moderaterna redan för och återfinns helt eller delvis i vår senaste budgetmotion. Desa lär även återkomma i höstens budget. Andra förslag är mer långsiktiga och kräver ibland rent av grundlagsändringar om de ska bli verklighet. Det gör att det är omöjligt att lyfta dem som besparingspost redan i årets budgetarbete. Vissa förslag sympatiserar jag inte alls med, och andra kräver sannolikt ordentlig utredning om man ska kunna genomföra dem.

Men en hel del av det som föreslås kommer jag att spela in i de moderata budgetdiskussionerna och en del förslag kommer jag att använda som underlag för egna riksdagsmotioner i höst. Håll utkik på bloggen och twitter där jag berättar mer under hösten om mina riksdagsmotioner och det moderata budgetarbetet.

Återigen stort tack alla som hört av sig och visat engagemang! Jag kommer sannolikt att återkomma med fler liknande upprop till mina följare!

Efter ett antal år med mycket stark världskonjunktur hopar sig nu de mörka molnen äver världsekonomin. Både det svenska Konjunkturinstitutet och ett betydande antal svenska och internationella analytiker, nationalekonomer och centralbanker varnar för att konjunkturen försvagas snabbare än väntat. Orderingången och efterfrågan minskar också för många av våra exportföretag, trots en mycket svag krona till följd av den extrema lågräntepolitiken.

Internationellt är det bland annat oro för hur Brexit ska hanteras och oro för handelskriget mellan USA och Kina som stör konjunkturen. I Sverige handlar det främst om en regering som satsar på fel saker och driver upp skattetrycket.

Min största oro är situationen i de svenska kommunerna. Redan idag har vi ett antal kommuner som krisar ekonomiskt i spåren av migrationen, och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varnar för att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kan komma att nästan fördubblas fram till 2025, bland annat på grund av flyktingmottagandet. 40 kommuner beräknas behöva höja skatten nästa år. Trots detta vill regeringspartierna och C-L-V göra migrationsreglerna ännu mer generösa vilket kommer att öka anhöriginvandringen och orsaka ytterligare stigande samhällskostnader. Någon plan syns inte för hur man ska komma till rätta med ett växande utanförskap i många kommuner och förorter, med många som står långt från arbetsmarknaden och behöver ekonomiskt stöd för att klara sig, Bostadsbristen är också akut och situationen inom både skola och sjukvård är ansträngd på många håll.

Regeringen och budget-samarbetspartierna C och L (och kanske även V) diskuterar sannolikt redan statsbudgeten inför 2020. Det är nog ingen vild gissning att det är tuffa diskussioner. Alla de fyra partierna bakom januariöverenskommelsen har sina önskelistor på utgifter, och sedan måste man ju som vanligt ge lite till V ochså för att få deras stöd. Men någon gemensam plan för en helhet i politiken finns inte. Att uppfylla önskelistor när konjunkturen försvagas riskerar att leda till en stor svekdebatt. Min gissning är att finansministern kommer att avfärda ett stort antal tidigare löften til C och L med motiveringen att statens finanser försvagas och att världskonjunkturen försämrats. Risken för nya skattehöjningar för vanligt folk ska inte heller underskattas.

Parallellt med dessa diskussioner arbetar moderaterna med vår budgetmotion som vi tänker göra bättre och starkare än regeringens budget. För oss moderater bör det enligt mig handla om en enda stor sak - att prioritera! Om vi ska kunna satsa på viktiga delar av välfärden (sjukvård, äldre osv), stärka polis, rättsväsende, tull och försvar, stötta kommuner som riskerar ekonomisk kris till följd av migrationskostnaderna och samtidigt kunna sänka en del skatter så måste vi samtidigt prioritera bort sådant som är mindre viktigt eller angeläget. Konjunkturen kommer inta att ge några gratispengar, det blir tvärtom viktigt att ha marginaler i budgeten om tiderna blir sämre.

Som ledamot i den moderata finanskommittén har jag en bra plattform för egna inspel i budgetdiskussionerna, och jag har många förslag som jag delvis berättat om här på bloggen tidigare. Men jag tog igår också ett nytt grepp på twitter för att få ytterligare inspel:

Gensvaret är helt galet stort! Jag trodde möjligen att jag skulle få några dussin förslag, men hittills har jag alltså fått 864 svar på twitter med ett eller flera förslagh, och till detta kommer ett knappt hundratal mail och en del direktmeddelanden via twitter. Totalt är det en långt över tusen konkreta förslag till besparingar som hittills kommit in.

Jag har ingen möjlighet att svara alla förslagsställare personligen, men jag kommer att läsa precis allt. Lite senare tänkte jag ställa samman förslagen lite mer överskådligt - vilka ämnesområden det gäller, vilka förslag som är vanligast och kanske en del andra reflektioner. Jag avvaktar lite eftersom förslagen fortsätter strömma in.

Tills vidare tackar jag bara för den fantastiska responsen!

Moderaterna vill spara 10 miljarder på myndigheter och statlig förvaltning

2019-07-02

På Moderaternas ekonomiska seminarium i Almedalen i dag presenterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, en ny utgiftsreform: Moderaterna vill spara 10 miljarder kronor genom en effektivare statlig förvaltning – med mindre detaljstyrning, färre regler, ökad digitalisering samt sammanslagning och avveckling av myndigheter.

Hela vårt PM finns här.

Jag blev minst sagt nöjd. Detta är något vi pratat mycket om i den moderata gruppen i finansutskottet, och själv har jag ofta framfört att vi skulle kunna avveckla ett antal statliga myndigheter, slå ihop andra och effektivisera, förenkla och skära ned på byråkrati och myndighetsraseri för att få loss pengar till viktiga välfärdssatsningar, polis, försvar och skattesänkningar. Inte nog med att det skulle spara stora pengar, det skulle dessutom bli populärt hos medborgarna om krångel och byråkrati minskade.

Jag tycker förslaget i vårt PM är väl avvägt. Visserligen tror jag det kan finnas betydligt större besparingspotential, men det är bättre att sätta upp ett rimligt mål som man vet att man kan nå. Sedan får vi väl se om det går att göra ännu större effektiviseringar och besparingar efterhand.

Riksrevisionen totalsågar stöd till bostadsbyggande i ny granskning

2019-06-28

I statsbudgeten 2016 beslutade riksdagen om nya stöd till byggandet, bland annat ett stöd till kommunerna för att stimulera ökat bostadsbyggande. Stödet har omfattat 1,4-1,8 miljarder per år, och är en del av det mångmiljartdstöd som dagens regering öst ut över byggföretagen.

Riksrevisionens granskning ger minst sagt svidande kritik. "Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effekltivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända. Regeringen har inte utformat stödet så att det tydligt styr mot syftet. Utformningen har inte heller gett kommunerna goda förutsättningar för att planera och använda stödet effektivt i verksamhet för bostadsbyggande. Det saknas även förutsättningar för att följa upp användningen och resultatet av stödet"

Så här jobbar dina skattepengar. Just detta stöd avskaffades i M/KD-budgeten som riksdagen beslutade om för 2019. Men fortfarande finns omfattande ineffektiva stöd till bostadsbyggande som av allt att döma gör minimal nytta men kostar enorma summor. Jag anser att alltihop borde avskaffas omgående.

Dagens budgetdebatt visar att fartyget Sverige guppar omkring utan kapten

2019-06-18

Dagens riksdagsdebatt om vårbudgeten blev en skrämmande uppvisning i aningslöshet, oförmåga och brist på ansvarstagande från de fyra "regeringspartierna" S. MP, C och L.

Samtliga debattörer använde delar av talartiden åt att tydligt förklara att "egentligen" ville man inte göra det ena eller det andra i januariöverenskommelsen, men "i en kompromiss får alla ge och ta". Problemet är att ingen verkar vilja ta ansvaret för helheten i kompromissen. Detta är som jag ser det största hotet mot landet i dagsläget. Ett land måste ha en regering som har en helhet i politiken och som tar ansvar för den. Inte fyra partier som fått igenom olika saker i en budget som saknar samband eller rent av strider mot varandra, och som kritiserar varandra för olika delar.

Det andra problemet är den totala bristen på förmåga att prioritera. Vårändringsbudgeten tar bort pengar till välfärd och lägger mer pengar till andra saker. Man sparar på äldreomsorg och sjukvård och polis och satsar på gratis inträde på museer i Stockholm, bevarande av en meningslös jämställdhetsmyndighet, satsar på ökad migration och meningslösa klimatåtgärder. Om vi fortsätter så här kommer välfärden fortsätta att urholkas och fler människor kommer att bli fattiga. Karolina Skog från Miljöpartiet sa till och med i sitt anförande att antalet fattiga i landet har ökat de senaste åren. Mitt i en högkonjunktur! Hur är det möjligt? Och alltså med just MP i regeringen!

Det tredje problemet är att regeringen saknar politik och visar en total oförmåga att ta itu med samhällsproblemen. I brist på heltäckande och genomtänkta förslag blir retoriken viktigare. Man försöker skylla alla problem på andra, man använder som vanligt välsmort munläder och deklarerar högtidligt hur viktigt det är att värna välfärden (samtidigt som vårdköerna ökar och skolresultaten sjunker och svårt sjuka barn nekas assistans), att fattigdomen ska utrotas (samtidigt som den alltså ökat under regeringens fem år, trots högkonjunktur), att välfärden är viktigare än att privata vårdgivare skickar pengar till skatteparadis och att moderaterna bara bryr sig om att sänka skatten för de rika (samtidigt som man själva vill avskaffa värnskatten). Tom retorik i brist på egen politik.

Det fjärde är att i brist på konkret politik blir pengarna det enda man kan mätas på. Det blir därför en central sak för regeringspartierna att tävla om vem som förbrukar mest pengar till det ena eller det andra. Om pengarna kan användas eller om de gör nytta spelar mindre roll. "Klimatpolitiken" är ett exempel. M/KD-budgeten satsar mer pengar utomlands där det leder till större utsläppsminskningar per satsad krona (då lämnar jag därhän om detta överhuvudtaget påverkar klimatförändringarna), och mindre av den politik som dömts ut av både konjunkturinstitutet och riksrevisionen. Mer nytta för mindre pengar. Men för S/MP är det viktigast att visa vem som gör slut på mest av de svenska skattebetalarnas pengar. Om det gör nytta eller inte är uppenbarligen ovidkommande (koldioxidutsläppen har som bekant ÖKAT under S/MP-regeringens fem år, trots dessa enorma tillskott av skattepengar. Under Alliansåren sjönk utsläppen...).

Det femte är aningslösheten. Trots det extremt allvarliga läget i våra kommuner tänker samtliga partier utom M och SD idag driva igenom mer generösa regler för anhöriginvandring. Man undrar om ledamöterna från S, V, MP, C, L och KD inte drar några slutsatser alls av det som skapat det totala kaos som rådde 2015, och som idag får ett stort antal kommuner att gå på knäna ekonomiskt? Och om man inte inser att påfrestningarna på välfärden har direkt koppling till det omfattande asylmottagandet i Sverige?

Min slutsats är att jag är orolig. Regeringen tar inte ansvar för landet och det är allvarligt att ingen verkar vilja ta ansvar utan bara låter allt rulla på utan att ta tag i problemen. Här några av mina inlägg på twitter under dagens debatt.

En nästan enig utredning föreslår ny ledningsstruktur för Riksrevisionen

2019-06-17

Att sitta med i en parlamentarisk utredning om Riksrevisionens ledningsstruktur är knappast en medial kioskvältare. Men det gör jag som bekant, och i dag undertecknade vi utredningens slutbetänkande. Samtliga partier utom V är eniga om att göra om dagens system med tre likvärdiga riksrevisorer som tillsammans styr Riksrevisionen. Detta system har skapat stor otydlighet om vem som ansvarar för myndigheten, både gentemot Riksdagen och den egna personalen. Inga andra myndigheter har en sådan ledningsstruktur, utan det finns alltid en person som är myndighetschef. Både från fackliga organisationer och från politiken har det funnits en önskan att göra om systemet. Och eftersom Riksrevisionen är en av Riksdagens egna myndigheter är det vi som också måste lösa problemet.

Utredningens förslag innebär nu att Riksdagen ska välja en person att ensam vara riksrevisor och därmed myndighetschef och ansvarig för myndighetens verksamhet inför riksdagen. Dessutom ska Riksdagen välja en riksrevisionsdirektör att vara riksrevisorns ställföreträdare. Riksrevisionsdirektören är tänkt att både vara administrativt ansvarig och att kunna utföra sådana uppgifter som annars ankommer på riksrevisorn. I fråga om vissa typer av granskningar ska riksrevisorn ha en skyldighet att samråda med riksrevisionsdirektören.

Jag är övertygad om att Riksrevisionen nu kommer att bli en ännu skarpare myndighet med en tydlig ledning. Och det är viktigt - Riksrevisionen har en central roll för att kontrollera verksamheten vid de svenska myndigheterna och bidra till att att motverka slöseri med skattemedel och ineffektiv verksamhet. Genom min roll som vice ordförande för Riksdagens råd för Riksrevisionen kommer jag fortsätta att engagera mig i riksrevisionens verksamhet.

2019-06-08

Min tidigare arbetsgivare, banken SEB, ger sedan många år ut en årlig välfärdsbarometer där man mäter människors förtroende för olika delar av välfärden och även jämför med förtroendet i våra nordiska grannländer Danmark, Norge och Finland. Det är en väldigt grundligt gjord undersökning som länge gjorts på samma sätt och därmed också går att jämföra över tid.

Årets välfärdsbarometer visar att svenskarnas nöjdhet med välfärden är fortsatt klart lägst i Norden. Danmark har högst välfärdsindex, tätt följt av Norge och Finland. Att Sverige ligger sämst till är inget nytt, så har det sett ut oavsett regering och oavsett konjunktur, så länge jag kan minnas. Orsaken är inte nödvändigtvis vara att välfärden är så mycket sämre i Sverige. Problemen med brister i sjukvård och äldreomsorg, svaga skolresultat och missnöje med pensionerna finns ju i många länder, och vi har fortfarande bland världens mest generösa regler vad gäller exempelvis föräldraförsäkring och barnbidrag. Men kanske är det helt enkelt så att vi med våra mycket högre skatter helt enkelt förväntar oss att också ha en välfärd på toppnivå på alla områden? För egen del tycker jag det är högst rimligt. I stället är vi exempelvis ett av de länder i Europa som har minst vårdplatser per capita, vårdköerna ökar och vi klarar inte ens att ge de allra mest utsatta personlig assistans för livsviktiga insatser.

Jag återkommer till det jag brukar säga. Om vi prioriterade bättre skulle våra pengar räcka till både en välfärd i absolut topp i världen, ett pensionssystem som vi kunde vara stolta över och ett samhälle som var tryggt både vad gäller kampen mot brottslighet och ett starkt försvar (Polis och Försvar ingår dock inte i SEB-rapportens välfärdsbegrepp). Samtidigt skulle skatterna kunna sänkas.

Men Sverige prioriterar annat. Vi lägger idag hellre massor av miljarder på meningslösa byggsubventioner som bara hamnar i byggbolagens fickor. Vi satsar mångmiljardbelopp på meningslösa "klimatåtgärder" som dömts ut som ineffektiva av Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet och som inte kommer att påverka jordens klimat överhuvudtaget. Vi prioriterar jämställdhetsmyndighet, genusforskning, elcykelsubventioner, vi öser ut föreningsstöd till odemokratiska eller rent av valdsbejakande organisationer, vi satsar massor på "kulturstöd" till konstiga saker som ingen efterfrågar mer än "konstnärerna" själva. Vi tvingar medborgharna betala 8-9 miljarder om året till Public Service oavsett om de vill använda tjänsterna eller inte, och vi håller konkursmässiga tidningar som ingen vill läsa under armarna med ett frikostigt presstöd. Dessutom försörjer vi de politiska partierna med allt högre partistöd i stället för att våra partier tvingas jobba för att jaga nya medlemmar som betalar medlemsavgift. Som om det inte räckte bygger vi hela tiden för stora pengar ut vår byråkrati, våra myndigheter och våra kontrollinstanser som dessutom plågar både privatpersoner och företag med nya kostnader och pålagor. Ute i våra kommuner ser vi hur man fullständigt frossar i att bygga nya ishallar, simhallar och idrottshallar, samtidigt som man skär ned på äldreomsorg och skola. Ovanpå allt detta anser vi oss ha råd med ett väldigt mycket större mottagande av asylsökande än våra grannländer. Kostnaderna är enorma och det är ytterligare något som slår mot både statens och kommunernas budget.

I längden tror jag inte att svenska folket kommer att acceptera politikernas prioriteringar. Fortsätter vi så här kommer välfärden att stadigt försämras trots att skatterna stiger.

Då kommer fler att ställa frågan "vad fan får jag för pengarna".

Det jag envist kommer fortsätta kämpa för så länge jag är riksdagsledamot är att få mitt eget parti att gå i spetsen för tydliga prioriteringar i statens budget där vi modigt tar striden, skär bort alla onödiga utgifter och tydligt prioriterar mer pengar till välfärden. Jag är övrtygad om att en sådan politik även kommer att ge utrymme att sänka skatterna ytterligare. Dagens slöseri är så enormt och jag tror få inser hur skattepengarna rullar idag. Det är ingen brist på pengar!

2019-05-09

Vid Finansutskottets utfrågning idag lyfte jag frågan om kommunsektorns ekonomi. Det kommer hela tiden nya rapporter om landsbygds och glesbygdskommuner som inte klarar sin budget, och även en del stora städer har problem, liksom flera av våra Regioner/Landsting. Senast idag var det Hedemora kommun som larmade om att man har skenande kostnader för stöd till barn och unga, ökande missbruksproblem och stigande kostnader för försörjningsstöd. Även demografisk förändring brukar framhållas som orsak till kommunsektorns problem, även om det inte var argumentet just i Hedemoras fall.

När man skrapar lite på ytan ser man en gemensam nämnare för alla kommunsektorns problem. Det handlar om det omfattande mottagandet av nyanlända. Det är en viktig orsak till att så väldigt många fler barn och unga behöver extra stöd i skolan och det är orsaken till att kostnaderna för försörjningsstöd ökar. Det finns också tecken på att det även kan förklara i vart fall en del av ökningen av missbruksproblematiken, inte minst om man kopplar missbruk till utanförskap, arbetslöshet och växande psykisk ohälsa.

Jag konstaterade i min fråga till Finanspolitiska Rådets ordförande Harry Flam att skillnaderna i kommunalskatt mellan kommuner med lägst och högst skatt ligger runt 6 kronor. Från drygt 29% till över 35%. Detta gör att människor i många landsbygdskommuner betalar mycket större del av sin inkomst i skatt, samtidigt som de tjänar mindre och har sämre kommunal service. På sikt hotar det hela sammanhållningen i landet.

Svaret var att Finanspolitiska Rådet ser detta mer som en fördelningsfråga inom landet än en fråga för ekonomin som helhet, även om man är medvetna om problemen och konstaterar att dagens skatteutjämning mellan kommunerna uppenbarligen inte räcker för att hantera problemet.

Min egen slutsats är att detta problem inte går att lösa genom omfördelning, det är ett fåtal kommuner som kan bidra till systemet med omfördelning, de flesta kommuner är mottagare. I längden kommer staten att tvingas skjuta till betydande summor för att rädda ekonomiskt krisande kommuner, samtidigt som kommunerna själva måste lära sig att prioritera det som är viktigt.

2019-05-09

I dag hade Finansutskottet en utfrågning med anledning av Finanspolitiska Rådets rapport om svensk finanspolitik 2019. Efter ett antal år där Finanspolitiska Rådet riktat en hel del kritik mot sittande regerings budgetar så är årets bedömning mer positiv. Den gällande M/KD-budgeten som riksdagen antog får gott betyg. Den anses välbalanserad, uppfyller det finanspolitiska ramverket och uppfyller överskottsmålet. Det känns bra. (Tänk vad en "servettskiss" kan åstadkomma...) Finansministern såg mindre road ut, och det kan man ju förstå med tanke på den kritik hennes egna budgetar fått de senaste åren.

Utfrågning om Riksbankens penningpolitik 2018

2019-05-02

I dag ordnade finansutskottet en öppen utfrågninbg med anbledning av Riksbankens rapport om penningpolitiken 2018. Huvudfrågor var Riksbankens inflationsmål, minusräntan och försvagningen av den svenska valutan. SEB:s chefsekonom Roberg Bergqvist tillhörde en av dem som oroade sig mycket för den kraftiga försvagningen av den svenska kronan, hur det leder till att vi idag "rear" ut svenska företag och fastigheter, hur det skickar en dålig signal om svensk ekonomi, samt att det såklart urholkar hushållens köpkraft.

Min egen slutsats är att allt fler ekonomiska bedömare verkar se med oro på att vi har minusränta i högkonjunktur, och vilka negativa effekter detta har för svensk ekonomi. Riksbankens direktion är dessutom oenig, flera medlemmar har velat höja räntan snabbare än majoriteten.

Sex viktiga utgångspunkter för en moderat skattereform

2019-04-29

I dag skriver Ulf kristersson, Elisabeth Svantesson och Niklas Wykman på DN Debatt om vikten av att återupprätta samhällskontraktet och att människor måste känna att de får valuta för skattepengarna. Dessutom berättar man om vilka utgångspunkter moderaterna har för en ny genomgripande svensk skattereform.

2019-04-25

I dag på riksdagens frågestund ställde jag en fråga till statsministern om kommunsektorns ansträngda ekonomiska läge, inte minst till följd av de snabbt ökade kostnaderna för försörjningsstöd till nyanlända. Moderaterna och Kristdemokraterna tillförde kommunsektorn 4,1 miljarder mer än regeringen i den budget för 2019 som riksdagen beslutade om. Men i vårändringsbudgeten som S-MP-C-L står bakom drar man nu tillbaka en hel del av dessa pengar. Tyvärr hade statsministern inga nya besked att komma med, så frågan lär återkomma.

Herr talman,

Larmrapporterna duggar tätt från de svenska kommunerna just nu när det gäller det ekonomiska läget. Inte minst har många mindre kommuner på landsbygden stora bekymmer, men även en del av våra större städer har uppenbara problem. Prognoserna framåt ser inte heller bra ut, och om konjunkturen försvagas och skatteintäkterna minskar kan vi stå inför ett mycket allvarligt läge för hela kommunsektorn.

Det finns många orsaker till att vissa kommuner har särskilt stora problem, men en som ofta nämns är att allt fler nyanlända lämnat etableringsuppdraget utan att komma i arbete, och därmed hänvisas till kommunalt försörjningsstöd.

Många mindre kommuner i glesbygd har tagit emot stora grupper nyanlända för att man velat fylla sina tomma bostäder. De tomma bostäderna har i sin tur ofta ett samband med att arbetsmarknaden är svag och att unga välutbildade människor har flyttat till områden där arbetsmarknaden är starkare. Kvar har främst blivit äldre människor som gått i pension. När nu stora grupper av nyanlända misslyckas att få arbete på orter med svag arbetsmarknad och i stället tvingas leva på försörjningsstöd blir situationen ohållbar för kommunerna.

Jag vill därför fråga statsministern på vilket sätt han avser att hjälpa de svenska kommunerna så att de slipper skära ned på välfärden och kraftigt höja kommunalskatten?

S-MP-regeringen är nu inne på sitt femte år, utan att man har löst några av de samhällsproblem som man sa sig vilja lösa i valrörelsen 2014. Tvärtom har mycket gått åt fel håll - trots högkonjunktur och starka skatteintäkter.
Den vårbudget som regeringen presenterat i dag saknar fortfarande reformer för att ta tag i Sveriges problem. Man drar tillbaka pengar som den av riksdagen beslutade M/KD-budgeten satsade på äldreomsorg, psykiatri och polis och lägger i stället mer pengar på ineffektiva klimatåtgärder som dömts ut av Riksrevisionen.

Ovan presskonferensen där Elisabeth Svantesson (M) förklarade att januariöverenskommelsen och vårbudgeten inte löser Sveriges problem.

• I strid med alla partiers vallöften saknar de fyra partierna ambitioner när det gäller att öka resurserna till polisen. I vårbudgeten skär S-C-L-MP bort var fjärde ny krona som tillfördes polisen i Moderaternas och Kristdemokraternas budget.

• Man dröjer med att återinföra kömiljarden och man skär bort delar av våra satsningar på äldreomsorgen och psykiatrin

• Man satsar i stället på att åerinföra klimatåtgärder, framförallt "Klimatklivet" som riksrevisionen tidigare dömt ut som ineffektiva

• Det är välkommet att man vill avskaffa värnskatten, men man har inga förslag om att sänka skatten för alla som arbetar.

• Skattehöjningar i form av bibehållen flygskatt (utan den utlovade kompensationen till mindre flygplatser), höjd kemikalieskatt som höjer priset på elektronik och vitvaror, samt den aviserade höjda skatten på bensin och diesel från kommande årsskifte. Detta ökar kostnaden för hushållen och slår extra hårt mot landsbygden. Några skattesänkningar för hushållen finns inte, varför det är helt fel att kalla det grön skatteväxling.

• Om man ska hitta något positivt så är det att regeringen inte kan backa tillbaka de skattesänkningar som M/KD-budgeten medförde för löntagare och pensionärer. Det är tur för hushållen att vi sänkte deras skatt så de har bättre råd med alla nya pålagor som dagens regering, med stöd av C och L, lägger på samma hushåll.

• Det allvarliga är att pengarna är slut! Alla de olika partiernas löften i Januariöverenskommelsen intecknar allt reformutrymme för de kommande åren. Samtidigt ser vi nu hur det ekonomiska läget redan blir allt kärvare, tillväxten och överskotten i statens budget justeras ned. Det finns därför inget utrymme för några viktiga reformer eller åtgärder som kan rusta Sverige för sämre tider eller ta tag i viktiga samhällsproblem som brottslighet eller integration. Detta riskerar att leda till en skattechock om man trots svagare samhällsekonomi ska kunna genomföra allt man lovat. Risken är uppenbar att vi kommer att få se höjd fastighetsskatt och försämrade ränteavdrag, samtidigt som de avsierade stora årliga skattehöjningarna på bensin och diesel kommer att slå igenom. Samtidigt tänker regeringen lägga pengar på friår och en tredagars "familjevecka".

• Det allra allvarligaste är att de fyra partierna bakom budgeten nu tävlar om att ta åt sig äran för de satsningar som varje parti tycker är deras hjärtefrågor. Samtidigt vill inget parti ta ansvar för andra delar. Den helt ogenomtänkta raseringen av Arbetsförmedlingen är ett exempel - det finns en majoritet i riksdagen för att avveckla Arbetsförmedlingen i nuvarande form, men den snabbavveckling som nu sker, utan att några alternativ finns på plats, är oansvarig. En så stor och viktig reform borde tänkas över ordentligt och göras stegvis så att man kan bibehålla servicen till de arbetslösa och ta vara på personalens kompetens genom att de kan gå över till andra aktörer. Nu blir i stället ett stort antal kommuner utan arbetsförmedlingskontor, och många anställda blir uppsagda utan att ha några alternativa aktörer att gå över till. Detta är ett exempel på hur regeringen tappat kontrollen och hur samarbetspartierna C och L inte bryr sig.

Nedan från den just nu pågående budgetdebatten i riksdagen:

Överläggningar om EU:s långtidsbudget

2019-04-04

Vid finansutskottets möte idag diskuterades Sveriges hållning när det gäller EU:s långtidsbudget (2021-27), MFF (Multiannual Financial Framework). Sverige har en ganska stor politisk enighet när det gäller att driva en restriktiv linje när det gäller EU:s budget. Kommissionens förslag till budget innebär en utökning från 1,04% till 1,14% av EU:s samlade BNI. Denna ökning sker alltså trots att ett av de stor aländerna lämnnar EU i och med Brexit. Det naturliga vore såklart att krympa EU:s budget i motsvarande mån.

Sveriges EU-avgift är idag 38 miljarder per år. Risken finns att denna ökar med 15-17 miljarder. Dels till följd av att BNI ökar, men också för att EU:s budget utökas, samt att Sverige riskerar att förlora en del tidigare framförhandlade reduceringar. En ny EU-avgift runt 55 miljarder känns orimligt hög.

Regeringens förslag är att den svenska avgiften "ska hållas så låg som möjligt". Moderaterna hade idag, med stöd av kristdemokraterna, en mer restriktiv skrivning där vi vill att den svenska avgiften inte ska öka mer än vad som motsvarar ökningen av vår BNI. Eftersom vi inte nådde enighet har vi lämnat en avvikande mening som vi kommer att driva i EU-nämnden när frågan kommer upp där.

Besök hos Finansinspektionen

2019-03-27

I kväll var Finansutskottet på ett sedan länge inplanerat besök hos Finansinspektionen. Vi besöker regelbundet de myndigheter som verkar inom utskottets område, såsom Finansinspektionen, Riksbanken mfl. I kväll blev det extra intressant eftersom vi bland annat fick djupare information om hur man arbetar för att förebygga penningstätt, och samtidigt nåddes av löpande nyheter i media under kvällen om nya turer kring Swedbank. Sällan har ett besök hos en myndighet varit så vältajmat.

Sedan blev det såklart också ett antal andra frågor som behandlades under mötet, bland annat om effekterna av bolånetak och amorteringskrav och en del annat.

Debattartikel inför dagens interpellationsdebatt med finansministern

2019-03-26

I eftermiddag debatterar jag tillväxt och arbetsmarknad i en interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson (S). Inför debatten hade jag häromdagen denna debattartikel i nättidningen Altinget:

Högkonjunkturen döljer bara tillfälligt Sveriges problem

I valrörelsen 2014 lovade Socialdemokraterna att Sverige år 2020 skulle ha den lägsta arbetslösheten av EU:s 28 medlemsländer. Sedan dess har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Från september 2014 till september 2018 hade Sverige tappat från 12:e till 18:e plats i EU när det gäller lägst arbetslöshet.

I SCB:s statistik för februari var 358 000 personer arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,6 procent. Antalet arbetslösa ökade med 21 000 personer jämfört med samma månad 2018. Samtidigt fanns 19 000 personer i extratjänster, de 100 procent skattefinansierade tillfälliga anställningar som inte får konkurrera med riktiga jobb.

I statistiken räknas extratjänsterna som ett vanligt arbete. I verkligheten är det dock frågan om en ren arbetsmarknadsåtgärd. I alla andra sammanhang räknas människor i åtgärder som arbetslösa i statistiken. Om man på samma sätt räknar dessa 19 000 som arbetslösa så har alltså arbetslösheten ökat med hela 40 000 personer på ett år. Och arbetslösheten är historiskt hög för att vara i en högkonjunktur.

Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år har på ett år samtidigt ökat med 23 000 till 118 000. Ungdomsarbetslösheten uppgick till hela 19,7 procent i februari. Regeringens nya mantra att ungdomsarbetslösheten inte längre är ett problem är minst sagt vilseledande.

Det är inte bara när det gäller arbetslöshet Sverige tappar mark. Vi hamnar även nära botten i EU:s nya konjunkturprognos. Bara Tyskland och Italien väntas få sämre BNP-tillväxt 2019. Samtidigt är Sveriges BNP-tillväxt per capita bland de lägsta i hela EU.

Sverige har i många avseenden goda förutsättningar för tillväxt och ännu starkare sysselsättning. Befolkningen är välutbildad och tar snabbt till sig ny teknik. Näringslivet är innovativt med omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet, och möjligheten till finansiering är god. Vi borde kunna vara bäst i klassen i EU. I stället sladdar vi både när det gäller arbetslöshet och tillväxt.

Att Socialdemokraterna tillsammans med stödpartierna MP, C och L i detta läge går fram med förslag som friår och familjevecka riskerar att försätta Sverige i en än sämre situation, inte minst när konjunkturen försvagas.

Tillväxten är helt avgörande för att välfärden ska kunna få mer pengar, vilket kommer att behövas framöver med en växande andel äldre i befolkningen. Ska vi öka tillväxten behöver vi arbeta mer, inte mindre. Vi behöver även en mer jobbskapande politik, reformerade bidragssystem, sänkta skatter, stramare migrationspolitik och en bättre integrationspolitik.

Just nu döljer högkonjunkturen hjälpligt problemen på svensk arbetsmarknad och i svensk ekonomi. Men problemen kommer att blossa upp på allvar när konjunkturen försvagas.

Tisdagen den 26 mars debatterar jag frågan om den svenska tillväxten med finansminister Magdalena Andersson i en interpellationsdebatt i riksdagen. Jag vill veta vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att Sverige på allvar ska kunna konkurrera med resten av Europa när det gäller tillväxt.

Jan Ericson (M)
riksdagsledamot finansutskottet

Möte med Riksbanken och Finansinspektionen

I dag hade Finansutskottet först en öppen utfrågning av Riksbankens ledning rörande penningpolitik och räntepolitik, konjunktur, inflation och skuldsättning. Därefter ett slutet möte med Finansinspektionens ledning rörande misstänkt penningtvätt i flera svenska banker. En intressant förmiddag.

Min riksdagsdebatt idag om kommunala frågor

I dag debatterade jag kommunfrågor i riksdagen. Hela debatten går att se här.

I mitt anförande hade jag fokus på tre frågor. Dels två moderata partimotioner, den ena om skärpta kvalitetskrav i verksamhet inom välfärden, oavsett om den drivs av offentliga eller privata aktörer, den andra om att vi måste stoppa det orimliga att kommuner idag tar betalt för tillsyn som aldrig utförs. Den tredje frågan rörde kommunsektorns ekonomiska läge.

I går kom en rapport från Sveriges kommuner och landsting rörande kommunsektorns preliminära bokslut för 2018. Det är, trots högkonjunkturen och de goda skatteintäkterna, ingen upplyftande läsning. Kommunerna redovisar ett överskott på drygt 14 miljarder kronor för år 2018, medan regionerna landar på 0,5 miljard. Det är nästan en halvering jämfört med föregående år.72 av 290 kommuner och 6 av 20 regioner har ett underskott. Det är en kraftig försämring jämfört med föregående år.

År 2018 når endast en region och 36 procent av kommunerna målet på ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag. Detta trots kraftigt förstärkta tillfälliga intäkter från riktade statsbidrag och starka skatteintäkter. Verksamheternas nettokostnader ökar fortsatt snabbt, med 4,7 procent, långt mer än inflationen. Till följd av detta har skulderna växt med 51 miljarder det senaste året, vilket är en skuldökning med hela 9%.

Att kommunsektorns resultat halverats, skuldsättningen ökat och att färre kommuner och regioner klarar det finansiella målet trots stark högkonjunktur, goda skatteintäkter och stora extra statsbidrag är mycket oroväckande.

I en tidigare rapport från SKL som jag kommenterade i en riksdagsdebatt i höstas, redovisade man orsakerna till att kommunsektorns ekonomi kommer att försvagas kommande år.

För det första ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Huvudskälet är att alltfler nyanlända blir beroende av bidragsförsörjning när de lämnar etableringsuppdraget utan att komma vidare till arbete. När statens försörjning av den nyanlände upphör går kostnaderna över på kommunerna.
För det andra ökar kommunernas kostnader till följd av bostadsbrist. När det saknas vanliga bostäder för olika utsatta målgrupper måste socialtjänsten ta till dyra kortsiktiga bostadslösningar. Orsakerna till bostadsbristen är flera, men två skäl sticker ut – fler ungdomar som vill flytta hemifrån och ett stort antal nyanlända som behöver bostad.
För det tredje sänkte regeringen ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn och ungdomar från halvårsskiftet 2017. Detta har sammantaget medfört årliga underskott i miljardklassen för kommunerna.
För det fjärde larmar man om ökade kostnader inom individ och familjeomsorgen. Det handlar om ökade missbruksproblem bland unga vuxna, fler orosanmälningar rörande större syskonskaror, fler fall av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer och fler komplicerade placeringar av barn och unga.
För det femte har kommunerna ett stort demografiskt tryck där både gruppen unga och äldre ökar. Vissa kommuner brottas samtidigt med stora och växande pensionsskulder.

De kommande åren finns absolut inget utrymme för slöseri med skattemedel, vare sig i kommuner, regioner eller hos staten. Det är hög tid att börja prioritera vad som är viktigast om man ska kunna trygga en god välfärd utan skattehöjningar. Moderaterna och Kristdemokraternas statsbudget som riksdagen tagit beslut om är ett bra exempel på hur man kan prioritera. Vi prioriterade bort mindre viktiga saker och kunde i stället göra en extra satsning i år på 3,5 miljarder till kommunerna och 1,5 miljard till landsting och regioner. Det är viktiga tillskott för att stärka välfärden. Samtidigt fanns det utrymme att sänka skatten för både löntagare och pensionärer. Skattesänkningar som nu syns i lönekuvertet och vid pensionsutbetalningen för åtskilliga miljoner svenskar.

Med en ansvarsfull politik kan man både stärka välfärden och samtidigt sänka skattetrycket. Valet är faktiskt politikernas. Man kan inte skylla på någon annan.

"Cash is king"

Jag har ju förflutet i bankvärlden, 20 år jobbade jag som bland annat jurist och placeringsrådgivare innan jag blev riksdagsledamot. Jag såg förändringen i människors beteende när det gäller betalningar, från kontanter via checkar och bankomatkort till dagens betalkort. Och sedan jag låmnade bankvärlden har utvecklingen fortsatt i allt snabbare hastighet. I dag är Sverige det land i världen där kontanter används minst. Kortbetalningar och swish har tagit över. Normalt är det utmärkt, jag betalar själv 99% av alla mina köp på detta sätt. Jag välkomnar den tekniska utvecklingen, där Sverige ligger i spetsen.

Men det finns en baksida. Förutom att alla inte kan använda alla tekniska system (barn, äldre, funktionshindrade osv), så är det begränsade antalet kontanter ett problem ur beredskapssynpunkt. I ett krisläge där inte tekniken fungerar och elen är utslagen kommer inga elektroniska betalningssystem att fungera. Det är dä'rför viktigt att samhället har en beredskap för att kunna distribuera kontanter över landet vid behov, och detta är en fråga som diskuteras mycket politiskt idag.

Men även i dagens vardag uppstår emellanåt problem. Ibland fungerar inte tekniken och då är det bra att ha lite kontanter i plånboken, vilke tjag alltid själv har. I dag påmindes hela riksdagen om detta. Vi möttes av denna skylt när kortläsaren i riksdagsrestaurangen var utslagen. Kanske en utmärkt påminnelse till riksdagens ledamöter om att kontanter faktiskt har en funktion de också?

Jag ställer en interpellation till finansminister Magdalena Andersson (S)

Jag har ställt denna interpellation till finansminister Magdalena Andersson, och den 26 mars möter jag henne i debatt med anlending av hennes kommande svar.

Mycket dyster bild av svensk ekonomi

I dag ger Dagens Industris analytiker Henrik Mittelman en mycket dyster bild av svensk ekonomi. Kronan faller stadigt mot både Euron och Dollarn, vilket gör alla svenskar lite fattigare hela tiden. Och tillväxten här nästan upphört - tillväxten per capita är snarast negativ.

Orsakerna är enligt Mittelman främst två. Dels riksbankens extrema lågräntepolitik, dels den omfattande migrationen till Sverige av människor med låg utbildningsnivå och produktivitet. "Valutamarknaden är jury och avkunnar sin dom varje sekund, året runt. Kronkollapsen säger något om tillståndet i nationen" skriver han.

Mittelman menar att det bara finns två vägar. "Antingen gör vi vårt yttersta för att utbilda nya och infödda invånare , eller så fortsätter vi att förneka och kallar problem för utmaningar."

Sverige halkar efter även när det gäller ekonomisk tillväxt

2019-02-10

EU-kommissionens senaste prognos för tillväxten i EU-länderna 2019 är ingen rolig läsning för Sverige. Vi ligger i absoluta botten av listan, tillsammans med Tyskland, Storbritannien och Italien. Och Sverige ligger nu även under EU-snittet. Både Finland och Danmark förväntas få högre tillväxt än Sverige. Man ser också tydligt att de flesta tillväxtländerna numera finns i östra Europa.

Detta är dessutom tillväxten i procent, inte tillväxten per capita. Där lär Sverige och Tyskland sladda ännu mera med tanke på att dessa två länder tagit emot så stora mängder nyanlända de senaste åren, varav alltför många inte bidrar till tillväxten utan tvärtom kostar. Det slår stenhårt mot BNP/Capita.

Många småkommuner blöder ekonomiskt - Vilhelmina ännu ett exempel

2019-02-02

Jag ansvarar ju i finansutskottet för moderaternas räkning för frågor som rör kommunsektorns ekonomi. Min största oro idag är att ett flertal svenska kommuner mår ganska dåligt ekonomiskt - trots en rad år med högkonjunktur och goda skatteintäkter. Hur ska ska klara sig när konjunkturen vänder nedåt om de inte ens får ihop sin ekonomi nu?

Ett nytt exempel är alltså Vilhelmina. Även Aftonbladet uppmärksammar detta. Visserligen är inte Vilhelminas ansträngda ekonomiska situation i sig en nyhet. Redan i höstas, före valet, larmade ett av Centerpartiets toppnamn för att kommunens ekonomi var mycket illa ute. "Värre än någonsin" skrev hon. Nu har alltså Vilhelmina kommun infört köpstopp för att försöka komma i balans. Men att för en liten kommun med 6.700 invånare spara bort ett underskott i storleksordningen 45 miljoner är givetvis omöjligt. Ett så stort underskott hade varit ett allvarligt problem för betydligt större kommuner än Vilhelmina.

Vad beror då underskottet på? Ja, det verkar ju vara flera saker. Ett så stort underskott i högkonjunktur kan man inte skylla på andra. Dett uppstår bara genom bristande ekonomisk kontroll från politikernas sida och att man inte bromsar i tid och anpassar kostnaderna efter intäkterna. Men samtidigt finns helt klart kopplingar till ett stort mottagande av nyanlända. Vilhelmina är en av de kommuner i landet som tagit emot betydligt fler än genomsnittet, räknat per capita. Och man ser också att just underskott i socialnämnden är en av huvudorsakerna till underskottet. Det är helt enligt förväntan. När statens försörjning av de nyanlända upphör, och de inte kommit i egen försörjning, tvingas kommunen försörja dem med försörjningsstöd. Sedan finns även stora underskott i skolan och tydligen även för ett HVB-boende för unga som kostar enorma pengar för en liten kommun. I vilken mån skolans och HVB-boendets kostnader också har en koppling till mottagande av nyanlända framgår inte, men det är inte orimligt att anta att det i vart fall påverkar i en så liten kommun. Att Migrationsverket inte betalt ut alla pengar till Vilhelmina som kommunen har rätt till gör såklart inte likviditeten i kommunen bättre.

Jag har inte tillräckligt på fötterna för att säga att migrationspolitiken är huvudorsaken till Vilhelminas problem. Men det är ingen tvekan om att små och i grunden kanske även dåligt ekonomiskt skötta glesbygdskommuner drabbas extra hårt av den förda migrationspolitiken. Man har små, eller inga, reserver och en liten befolkning som kan dela på kostnaderna. Och man har ofta i redan i grunden en svag skattekraft, svag arbetsmarknad och svår demografisk situation med många äldre och mindre andel av befolkningen i arbetsför ålder. Att upprätthålla kommunal service, exempelvis skolor i mindre orter, är extremt svårt redan i utgångsläget. När man då också ska ta över ansvaret från staten för många nyanlända utan egen försörjning rasar snabbt kommunens ekonomi ihop. Det är, som jag brukar påpeka, inte särskilt vettigt att placera många nyanlända i tomma lägenheter på orter med svag arbetsmarknad.

Jag tror att vi framöver kommer att se många kommuner som behöver akuta statliga ekonomiska stöd för att överleva. Inte minst den dag konjunkturen vänder nedåt. Den förda migrationspolitiken har ett ekonomiskt pris, och förr eller senare måste det betalas av hela svenska folket.

Nordisk riksrevisionskonferens i Helsingfors

2019-02-01

Torsdag och fredag denna vecka har jag tillbringat i Helsingfors, där företrädare för parlamenten i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Grönland och Färöarna samlats för att diskutrera riksrevision. Vi samlas vartannat år för att jämföra hur riksrevisionerna arbetar i de olika länderna, hur man använder resultaten av revisionen och hur man kan utveckla verksamheten. Vid denna konferens diskuterades även hur de olika ländernas riksrevisioner kan samverka för att göra gemensamma parallella granskningar av samma verksamheter i samtliga länder för att sedan jämföra resultaten.

Från Sverige var vi tre deltagare på konferensen, två riksdagsledamöter från finansutskottet (M och S) och en av våra tjänstemän. Innan vi åkte hemåt fick vi också en trevlig rundtur i Finlands imponerande riksdagshus.

Finlands pampiga riksdagshus färdigställdes 1931. Konstigt nog klarade sig riksdagshuset oskadat under kriget, trots att Sovjet bombade Helsingfors ganska intensivt. Finlands riksdag har 200 ledamöter, och parlamentet verkar vara uppbyggt och arbetar väldigt likt den svenska riksdagen.

Plenisalen, men talmannens podie. Nedan th den unika hisskonstruktionen där hissen rör sig sakta uppåt och nedåt hela tiden och man hoppar in i hissen i farten och kliver av när man vill. Det ser ganska farligt ut, men ingen verkar ha skadats genom åren...

Slutligen en bild från riksdagshusets övre våningar ut över Helsingfors, som var snöigt och kallt.

Nytt utredningsuppdrag

Jag har nu fått ett nytt utredningsuppdrag, denna gång som ledamot i "Kommitten för översyn av Riksrevisionens ledningsstruktur". Vi ska helt enkelt ta fram ett förslag till hur Riksrevisionen ska styras och ledas framöver. Det är viktig fråga med tanke på det kaos som uppstod för några år sedan när samtliga riksrevisorer avgick under dramatiska former under en ganska kort tidsrymd.

Vår utredning ska gå relativt snabbt, redan i maj ska vi presentera vårt slutbetänkande. I dag hade vi vårt första möte.

Det blir mycket riksrevision för mig nu. Dels ansvarar jag för frågorna för moderaternas räkning i Finansutskottet, dels är jag vice ordförande i Riksrevisionens parlamentariska råd, och nu detta utredningsuppdrag. Jag tycker detta område är intressant och mycket viktigt. Inte minst med tanke på diskussionen om minskat förtroende för samhällsfunktioner och myndigheter. En väl fungerande Riksrevision behövs för ökad insyn och transparens.

Idag finns vår debattartikel om statsbudgeten i Borås Tidning

Här är hela fredagens debatt i repris

2018-12-22

Fredagens debatt med finansutskottet om kommunsektorns ekonomi blev en stundtals ganska hård tillställning där jag som moderat representant i likhet med Kristdemokraternas Jacob Forssmed fick ta emot ganska mycket osakliga påhopp från vänster. Värst var väl angreppet från Vänsterpartiets ledamot som kallade oss för "oansvariga kuppmakare" för att vi lagt fram vår egen politik i riksdagen. Det är ett ganska anmärkningsvärt angrepp från en annan riksdagsledamot. Men jag tycker vi gav ganska bra svar på tal.

Här är hela debatten för den som vill titta igen. I listan till höger kan man klicka på önskade repliker eller anföranden. Mitt eget längre anförande är det som kommer näst sist. Mina andra tidigare inlägg är repliker på andra talare.

Fru talman,

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets betänkande.

Hösten 2018 kommer att bli ihågkommen för en utdragen och hittills misslyckad regeringsbildning. Men många människor bekymrar sig mer för otrygghet, polisbrist och dåliga skolresultat än för vem som ska bli statsminister. De kriminella gängen har inte tagit paus för att Sverige saknar regering och vårdköerna har inte försvunnit.

Sverige har inte råd att vänta på viktiga förändringar av politiken. Vi har en övergångsregering, men ingen övergångsriksdag. Riksdagen har ansvaret för att besluta om statens budget, och nu har Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget antagits.

Den rödgröna regeringen har varit pokrönta mästare på att slösa med skattemedel. Men framgång mäts inte i antalet förbrukade kronor utan i resultat. Nu tar vi bort meningslösa och ineffektiva utgifter och prioriterar om!

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att den beslutade statsbudgeten bygger på den övergångsbudget som presenterades tidigare i höst, med ett antal förändringar som föreslagits av Moderaterna och Kristdemokraterna. I en budgetmotion på knappt 30 sidor som korrigerar den stora övergångsbudgeten på 3.000 sidor kan man inte ha med allt. Vi kan i dagens politiska läge endast göra de besparingar och satsningar som går att göra utan lagändringar och som våra myndigheter kan hantera.

Det vi gjort i vår budgetmotion är alltså att föreslå sådant som går att genomföra med kort varsel. Trots detta har vi lyckats få med imponerande mycket. Skattesänkningar för pensionärer och löntagare, satsningar för att stärka välfärden i kommunerna, mer resurser för kortare vårdköer och ökad trygghet för dem som behöver personlig assistans. Dessutom ökade resurser till polis, tull och försvar.

Samtidigt finns en mängd skrivningar och avsiktsförklaringar i vår budgetmotion, saker vi vill ta tag i så snart vi förhoppningsvis kan bilda regering. Först då kan alla våra vallöften bli verklighet.

Fru talman,

En viktig del i vår budget är våra satsningar på välfärden.

För de flesta människor är välfärden i praktiken ofta just den verksamhet man möter dagligen hemma i sin kommun eller i sitt landsting. Kommunsektorns ekonomiska situation är därför en av våra viktigaste politiska frågor.

När Alliansen tillträdde 2006 var det efter ett antal år där kommunsektorn visat stora underskott. Under Alliansens regeringstid 2006-2014 rådde balans i kommunsektorn mellan kostnader och intäkter. Detta trots den djupa finanskrisen, vilket vi klarade genom att skjuta till stora extra pengar till välfärden. De senaste fyra åren under S-regering har vi haft en stark högkonjunktur. Trots detta har vi haft flera år med nya obalanser för kommunerna, där skatteintäkterna inte räckt för behoven. I dagsläget är situationen under kontroll, för 2017 lyckades de flesta kommuner till och med redovisa överskott. Men då ska man komma ihåg att vi haft en stark högkonjunktur med goda skatteintäkter, och att tillfälliga pengar för mottagande av nyanlända tillfälligt stärkt ekonomin.

Fru talman,

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade nyligen sin ekonomirapport. Varningssignalerna är tydliga. Kostnaderna i kommunerna spås öka betydligt snabbare än intäkterna. Orsakerna är i huvudsak fem:

För det första ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Huvudskälet är att alltfler nyanlända blir beroende av bidragsförsörjning när de lämnar etableringsuppdraget utan att komma vidare till arbete. När statens försörjning av den nyanlände upphör går kostnaderna över på kommunerna.

För det andra ökar kommunernas kostnader till följd av bostadsbrist. När det saknas vanliga bostäder för olika utsatta målgrupper måste socialtjänsten ta till dyra kortsiktiga bostadslösningar. Orsakerna till bostadsbristen är flera, men två skäl sticker ut – fler ungdomar som vill flytta hemifrån och ett stort antal nyanlända som behöver bostad.

För det tredje sänkte regeringen ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn och ungdomar från halvårsskiftet 2017. Detta har sammantaget medfört årliga underskott i miljardklassen för kommunerna.

För det fjärde larmar man om ökade kostnader inom individ och familjeomsorgen. Det handlar om ökade missbruksproblem bland unga vuxna, fler orosanmälningar rörande större syskonskaror, fler fall av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer och fler komplicerade placeringar av barn och unga.

För det femte har kommunerna ett stort demografiskt tryck där både gruppen unga och äldre ökar. Vissa kommuner brottas samtidigt med stora och växande pensionsskulder.

Landstingen och Regionerna har ett ännu mer ansträngt läge. Kostnaderna fortsätter öka i snabb takt, medan skatteunderlagets utveckling bromsar in. Trots högkonjunktur redovisade fem landsting och regioner underskott 2017, och i andra landsting har man tvingats höja skatten.

Fru talman,

Sammantaget är situationen oroväckande för Sveriges kommuner och landsting.
Moderaterna och Kristdemokraternas statsbudget som riksdagen tagit beslut om innebär en extra satsning nästa år på 3,5 miljarder till kommunerna och 1,5 miljard till landsting och regioner. Det är helt avgörande tillskott för att stärka välfärden.

Det handlar bland annat om satsningar på mindre barngrupper i förskolan, mer undervisningstid i lågstadiet, en tioårig grundskola, byggande av fler äldreboenden, satsningar på demensvård och kvalitetsutveckling av hemtjänsten, en ny kömiljard för att korta vårdköerna, satsningar på cancervården och inte minst återinförd värdighet i LSS där personer med behov av andningshjälp och sondmatning självklart ska få den hjälp de behöver.

Våra reformer och satsningar är oerhört viktiga och ett steg mot en bättre välfärd och bättre prioriteringar. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte går att rädda välfärden i kommuner och landsting bara genom skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Det krävs reformer för fler i arbete, minskat bidragsberoende och en betydligt bättre kostnadskontroll och prioritering så att man får mer välfärd för varje skattekrona. En del av detta kräver nya lagar och regler från regering och riksdag, annat ligger på kommunal nivå och kräver modiga och tydliga kommunpolitiker.

Om det är något konkret jag skulle vilja slå ett slag för i detta anförande är det personalförsörjningen inom vård och omsorg. Vi vet att personalen blir allt äldre och att det är svårt med nyrekrytering. Ska vi klara bemanningen i framtiden måste vi förbättra arbetsvillkor, arbetsmiljö, schemaläggningar, personaltäthet, löner och OB-ersättningar. Moderaternas och Kristdemokraternas budget ger kommuner och landsting möjlighet att ta viktiga steg i denna riktning.

Man kan också konstatera att en betydande del av orsakerna till den ansträngda situationen i våra kommuner är direkt kopplade till det omfattande mottagandet av nyanlända på senare år. Det visar hur viktigt det är att inte gå tillbaka till den tidigare ohållbara migrationspolitiken. De partier som driver på för detta tar inte ansvar för välfärden. Det måste vi vara mycket tydliga med i debatten.

Fru talman,

När jag kom in i riksdagen 2006 var en av de första frågor jag engagerade mig i att införa en möjlighet till resultatutjämningsreserv för kommuner och landsting, där man kunde spara överskott från goda år för att täcka kostnader när tiderna är sämre.

Jag fick till slut se mitt förslag bli verklighet. Sedan 2013 finns denna möjlighet och SKL berättar i sin rapport att det idag är 139 kommuner som har sammanlagt 13 miljarder i resultatutjämningsreserv. Dessa reserver kan bli mycket värdefulla för att trygga välfärden och motverka panikbesparingar när tiderna blir sämre.

Med en klok politik finns möjlighet att fler kommuner kan avsätta mer pengar nästa år och därmed klara kommande lågkonjunktur bättre än man annars skulle ha gjort. Vår budget lägger en god grund för detta.

Fru talman,

med dessa ord tackar jag för ordet och önskar talmansstaben, finansutskottets fantastiska personal och mina utskottskolleger en riktigt god jul och ett gott nytt år!

I dag representerar jag moderaterna i höstens sista riksdagsdebatt, Finansutskottets debatt om kommunsektorns ekonomi. För de flesta människor är välfärden i praktiken oftaidentisk med den verksamhet man möter dagligen hemma i sin kommun och sitt landsting. Kommunsektorns ekonomiska situation är därför en av våra viktigaste politiska frågor.

När Alliansen tillträdde 2006 var det efter ett antal år där kommunsektorn visat stora underskott. Under Alliansens regeringstid 2006-2014 rådde balans i kommunsektorn mellan kostnader och intäkter. Detta trots den djupa finanskrisen, vilket vi klarade genom att skjuta till stora extra pengar till välfärden. De senaste fyra åren under S-regering har vi haft en stark högkonjunktur. Trots detta har vi haft flera år med nya obalanser för kommunerna, där skatteintäkterna inte räckt för behoven. I dagsläget är situationen under kontroll, för 2017 lyckades de flesta kommuner redovisa överskott, men då ska man komma ihåg att vi både haft en stark högkonjunktur och att tillfälliga pengar för mottagande av nyanlända tillfälligt stärkt kommunerna.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kom nyligen med sin ekonomirapport. Varningssignalerna är tydliga. Kostnaderna i kommunerna spås kommande år öka betydligt snabbare än intäkterna. Orsakerna är i huvudsak fem:

För det första ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Huvudskälet är att alltfler nyanlända blir beroende av bidragsförsörjning när de lämnar etableringsuppdraget utan att komma vidare till arbete. När statens försörjning av den nyanlände upphör går kostnaderna över på kommunerna. Detta är ett stort och växande problem i många kommuner som tagit emot många nyanlända för att fylla tomma lägenheter, men där samtidigt arbetsmarknaden är svag.

För det andra ökar kommunernas kostnader till följd av bostadsbrist. När det saknas vanliga bostäder för olika utsatta målgrupper måste socialtjänsten ta till dyra kortsiktiga bostadslösningar. Orsakerna till bostadsbristen är flera, men två skäl sticker ut – fler ungdomar som vill flytta hemifrån och ett stort antal nyanlända som behöver bostad.

För det tredje sänkte regeringen ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn och ungdomar från halvårsskiftet 2017. Detta har sammantaget medför årliga underskott i miljardklassen för de svenska kommunerna.

För det fjärde larmar man om ökade kostnader inom individ och familjeomsorgen. Det handlar om ökade missbruksproblem bland unga vuxna, fler orosanmälningar rörande större syskonskaror, fler fall av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer och fler komplicerade placeringar av barn och unga.

För det femte har kommunerna ett stort demografiskt tryck där både gruppen unga och äldre ökar. Vissa kommuner brottas samtidigt med stora och växande pensionsskulder.

Man kan konstatera att en stor del av orsakerna till den ansträngda situationen är direkt kopplade till det omfattande mottagandet av nyanlända. Det illustrerar hur viktigt det är att inte gå tillbaka till den tidigare helt ohållbara migrationspolitiken. De partier som driver på för detta tar inte ansvar för välfärden, och det måste vi vara mycket tydliga med i debatten.

Landstingen och Regionerna har ett ännu mer ansträngt läge. Kostnaderna fortsätter öka i snabb takt, medan skatteunderlagets utveckling bromsar in – trots högkonjunktur redovisade fem landsting och regioner underskott 2017, och i andra landsting har man tvingats höja skatten för att få ekonomin att gå ihop.

Sammantaget är situationen oroväckande för Sveriges kommuner, landsting och regioner. Och detta är något jag kommer att varna för i morgondagens debatt. Jag kommer också att påpeka att Moderaterna och Kristdemokraterna tillför fem miljarder extra till kommuner och landsting nästa år i den beslutade statsbudgeten. Men jag kommer också att påpeka att det inte går att rädda välfärden i kommuner och landsting bara genom skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Det krävs reformer för fler i arbete, minskat bidragsberoende och en betydligt bättre kostnadskontroll och prioritering så att man får mer välfärd för varje skattekrona. En del av detta kräver nya lagar och regler från regering och riksdag, annat ligger på kommunal nivå och kräver modiga och tydliga kommunpolitiker.

Lite fler fakta om M-KD-budgeten som beslutades av riksdagen

Det pågår nu en kampanj från vänster om den så kallade "katastrofbudgeten" som enligt vänsterdebattörerna närmast verkar ödelägga Sverige, krossa välfärden och gynna de rika på de fattigas bekostnad. Det är ganska magstarka påståenden.

Jag har tidigare visat hur skattesänkningarna gynnar dem med lägst inkomst (12/12), och gått igenom hur moderaternas miljöpolitik faktiskt är den bästa i riksdagen om man ser till effekter och inte satsade kronor (15/12).

Hela bakgrunden till vår budget, hur den förhåller sig till regeringens budget, samt budgeten i sin helhet redovisade jag i ett blogginlägg den 13/12. Den av riksdagen antagna M-KD-budgeten bygger till störta delen på övergångsregeringens budget. Sedan har vi gjort ett antal ändringar i denna. Vi finansierar alla våra förslag inom ramen för den finanspolitiska ramverket och redovisar överskott i vår budget.

Här följer en kort sammanfattning av ändringarna och hur vi finansierar detta:

Skattesänkningar:
- utökat jobbskatteavdrag för alla löntagare
- höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt så att färre tvingas betala statlig skatt
- avskaffad särskild löneskatt för pensionärer som fortsätter arbeta
- sänkt skatt för alla pensionärer (även de med lägst pension)
- enklare regler för entreprenörers generationsskiften
Läs mer om skattesänkningarna i mitt blogginlägg den 12 december

Arbetsmarknadspolitik:
- utöka taket och utvidga RUT till fler tjänster för att skapa fler enkla jobb
- sänkt skatt på arbete och höjd brytpunkt för statlig skatt
- avskaffad löneskatt för äldre som arbetar
- avskaffande av bonusen till kommunerna för inrättande av extratjänster och översyn av målgrupperna för extratjänster
- avskaffande av meningslösa beredskapsjobb
- bättre matchning genom att förändra Arbetsförmedlingen i grunden

Välfärdssatsningar:
3,5 miljarder mer till kommunerna och 1,5 miljarder mer till landstingen (4,1 miljarder mer än regeringen föreslagit)
Sjukvård:
- ny uppdaterad kömiljard för att korta vårdköerna
- nationell primärvårdsreform
- särskild satsning på cancervården med regionala cancercenter och en ny cancerstrategi
- nationell strategi för jämlik sjukvård och standardiserade vårdförlopp för vanliga sjukdomar
- betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska
LSS:
- skärpt lagstiftning som garanterar LSS för dem som behöver andningshjälp och sondmatning och översyn av hela lagstiftningen
kring LSS för att trygga stöd till dem som behöver hjälp
- 350 miljoner extra till LSS 2019 och sedan 700 miljoner per år för att säkra stödet till dem som behöver hjälp
(Läs mer i föregående blogginlägg)
Äldre:
- höjt bostadstillägg för pensionärer från den 1 juli 2019
- äldreboendegaranti som garanterar alla över 85 år med beviljad hemtjänst plats i anpassat boende
- äldreboendemiljard för att stimulera byggande av äldrebostäder och trygghetsboenden
- särskilda satsningar på utveckling av hemtjänst och demensvård
- satsning på fysisk aktivitet och träning för äldre
- ökat stöd till föreningar och organisationer för att motverka äldres ensamhet
Skola:
- utökad undervisningstid i skolan, till att börja med en extra timme per dag i lågstadiet
- tioårig grundskola med skolstart från sex års ålder från och med 2020
- skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola i åk 6-9 för de elever som inte når målen
- fler karriärlärare
Familjer och barn:
- mindre barngrupper i förskolan
- stärkt föräldrastöd till familjer som behöver stöd
- fritidspeng som garanterar alla barn möjlighet att delta i fritidsaktiviteter

Stöd till civilsamhället:
- återinförande av skatteavdraget för gåvor till välgörande ändamål

Migrations och integrationspolitik:
Moderaterna och Kristdemokraterna är överens om att Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det måste vara slut med de tvära politiska kasten. Den tillfälliga lagen bör, när den löper ut, ersättas av en ny permanent lag som har bred politisk förankring. Tills dess en sådan ny lag finns på plats kommer den tillfälliga lagen att behöva fortsätta gälla. Samtidigt vill vi göra ett antal åtgärder för att förbättra integrationen:
- utöka taket och utvidga RUT till fler tjänster för att skapa fler enkla jobb
- obligatorisk språkförskola 15 timmar per vecka för nyanlända barn
- fler förvarsplatser för att säkerställa att den som nekas uppehållstillstånd också återvänder till sitt hemland
- mer pengar till tullen och kustbevakningen för stärkt gränsskydd
- besparingar på migrationsverket med en dryg miljard genom effektiviseringar och minskade volymer

Lag och ordning:
- Drygt 1,5 miljarder extra till polisen med målet om 10.000 fler polisanställda fram till 2024
- höjda polislöner med i genomsnitt 3.000 per månad under mandatperioden
- 450 miljoner extra till åklagare, domstolar och kriminalvård
- 90 miljoner till tullen för stärkt gränsskydd och 500 fler tulltjänstemän under mandatperioden

Utrikes-, säkerhets och försvarspolitik:
- ökade försvarsanslag 2019-21 med 18 miljarder, i linje med det försvarsmakten själva kräver för att klara sitt uppdrag
- långsiktigt mål om försvarsanslag motsvarande två procent av BNP

Miljö och klimat:
- ökad satsning på miljöforskning
- ökad satsning på laddstolpar och annan infrastruktur för miljövänliga transporter
- mer pengar till klimatbistånd och klimatinvesteringar utomlands för bättre effekt per satsad krona
- extra satsningar på havsmiljö och marina ekosystem
Läs mer om moderaternas miljöpolitik i mitt blogginlägg den 15 december

Tillväxt i hela landet:
- avskaffad flygskatt
- avskaffad överindexering av bensin- och dieselskatter
- ökad skattenedsättning för lantbruksdiesel
- säkerställa att stödet till lantbrukare efter sommarens torka verkligen betalas ut som utlovat

Finansiering:
Vi använder främst det överskott som finns i övergångsregeringens budget till följd av att den inte innehåller några nya reformer eller satsningar. Dessutom gör vi följande större besparingar:
- effektivisering av arbetsmarknadspolitiken och minskade anslag till arbetsförmedlingen
- slopande av bonusen till kommunerna för inrättande av extratjänster
- slopade byggsubventioner
- effektivisering av miljö- och klimatpolitiken, tex avskaffade subventioner för elcyklar
- nedläggning av jämställdhetsmyndigheten och delegationen mot segregation
- avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift (Läs mer om detta i mitt blogginlägg den 13/12)
- minskat anslag till Migrationsverket

Debattartikel i Markbladet idag

Naturligt att många är besvikna på vår statsbudget

Moderaternas och Kristdemokraternas vinnande budgetförslag har fått mycket beröm. Samtidigt är det många som uttrycker missnöje - "varför satsar ni inte på XXX" som ni lovade före valet?

Svaret är enkelt, och jag har påpekat det tidigare. Tidspressen har varit stor, övergångsregeringens budget presenterades extremt sent denna höst, och sedan har partierna två veckor på sig att reagera på den. I en budgetmotion på 28 sidor som korrigerar den stora övergångsbudgeten på 3.000 sidor kan man inte ha med allt. Vi kan i dagens politiska läge endast göra de besparingar och satsningar som går att göra med kort varsel och utan lagändringar som måste beredas. Vi kan inte heller ta beslut som gör det omöjligt för myndigheterna att genomföra våra beslut. Exempelvis behövde Skatteverket ha alla beslut i skattefrågor på plats allra senast den 12 december.

Många av våra vallöften och viktigare reformer kräver omtattande lagändringar, och dessa måste på sedvanligt sätt utredas, beredas och hanteras av riksdatgen först. Detta tar tid, och förutsätter i de flesta fall att vi först kan bilda regering. Det vi gjort i vår budgetmotion är alltså att föreslå sådana saker som går att genomföra med kort varsel. Trots detta har vi lyckats få med imponerande många viktiga saker. Våra skattesänkningar för pensionärer och löntagare, våra satsningar för att stärka välfärden i kommuner och landsting, och våra ökade resurser till polis, tull och försvar har varit välkomna. Samtidigt finns en mängd skrivningar och avsiktsförklaringar i vår budgetmotion, saker vi vill ta tag i så snart vi förhoppningsvis kan bilda regering. Först då kan alla våra vallöften bli verklighet.

Att många är besvikna över att våra vallöften inte kan uppfyllas i dagsläget får vi väl främst ta som en bekräftelse på att många längtar efter en ny politik och klokare politiska prioriteringar. Vi är beredda om riksdagen ger Ulf Kristersson i uppdrag att bilda regering.

Moderat politik bäst även för miljö och klimat

Vänstersidan beskyller moderaterna och kristdemokraterna för att "inte satsa tillräckligt på klimatet". Man talar rent av om att vi "slaktar miljö- och klimatpolitiken". Det man vänder sig mot är att vi minskar anslagen i budgeten till miljö- och klimatområdet med två miljarder. Det är korrekt - men samtidigt ökar vi anslagen till de gröna näringarna med en miljard och klimatbiståndet till andra länder med en miljard. Totalt handlar det alltså om samma pengar. Trots våra neddragningar av den direkta miljöbudgeten ligger vi dessutom drygt två miljarder över regeringens budget för bara två år sedan, 2016. Att påstå att det rör sig om en ”slakt” är alltså inte särskilt trovärdigt.

När de rödgröna skryter om sin "klimatpolitik" kan det ju också vara intressant att påminna om att CO2-utsläppen minskade under Alliansen, men att de enligt SCB har ökat de senaste 4 åren med en S-MP-regering - trots enormt mycket pengar till" klimatpolitik". Konjunkturinstitutet har dessutom konstaterat att 7 av 8 klimatsatsningar som den rödgröna regeringen sjösatte brister i effektivitet. Så hur man nu än ser på klimatpolitiken så kan man i vart fall konstatera att den rödgröna regeringen har misslyckats. Det enda man lyckats med är att göra slut på en massa skattepengar.

Vi stoppar nu regeringens ineffektiva symbolpolitik och därför avskaffar vi bland annat regeringens elcykelpremie. Vi tar också bort flygskatten eftersom denna skatt har minimal miljönytta, men flyttar flygresor till andra länder, exempelvis från Sturup i Skåne till Kastrup i Danmark. Vi minskar också anslagen för "tvångsinköp" av skog från privata skogsägare. Att staten köper upp en massa skyddsvärd skog från motvilliga skogsägare är ett angrepp på äganderätten. Bättre då att träffa frivilliga avtal med skogsägarna om att skydda värdefulla skogsområden och ersätta skogsägaren för dennes arbete.

M-KD-budgeten slopar även överindexeringen av bensinskatten, alltså den uppräkning av bensinskatten - utöver inflationen - som den rödgröna regeringen införde. Orsaken är uppnbar - skenande bensinkostnader slår stenhårt mot landsbygden, och det är där människorna finns som driver våra gröna näringar, inklusive all vår livsmedelsförsörjning och allt vårt skogsbruk. Om man skattar ihjäl de gröna näringarna slår det direkt mot miljön. Vi sänker också dieselskatten för jordbruket av samma skäl.

Moderaterna satsar på andra saker. Exempelvis på att stötta basindustrins omställning, på havs- och vattenmiljö, på forskning och på ett utökat "klimatbistånd", och på att fler ska välja elbil. Vi vill på sikt se mer inblandning av biodrivmedel för flyget, miljöanpassade start- och landningsavgifter på flygplatserna och arbete för att kunna beskatta flygbränslets utsläpp på EU-nivå i stället för nationellt för att få lika villkor för flyget i hela Europa.

Moderaterna har för övrigt den bästa klimatpolitiken enligt denna rapport från Timbro. Intressant med tanke på att andra partier ofta slår sig för bröstet med hur bra klimatpolitik de har. Bland annat skriver Timbro att

"Regeringen och Vänsterpartiet har en stor klimatbudget men med svagt fokus på effektiva åtgärder. De har dubbelt så stor budget för klimatpolitik som Moderaterna, men enligt beräkningen skulle Moderaterna ändå minska utsläppen mer. I dessa beräkningar utgår vi från Naturvårdsverkets bedömning av kostnaderna för utsläppsminskningar i Klimatklivet och från Energimyndighetens bedömning för att beräkna kostnaderna för utsläppsminskningar internationellt. Moderaternas höga placering beror på att de är positiva till internationellt klimatsamarbete och tillsätter pengar till internationella klimatinvesteringar, som är erkänt verksamma åtgärder enligt bland andra Konjunkturinstitutet."

Det är alltså precis som med biståendet - vänstersidan räknar bara hur mycket kronor man gör slut på av skattebetalarnas pengar. Man är mindre intresserade av resultaten. Moderaterna satsar mindre pengar, men de pengar vi satsar gör mer miljönytta än de pengar övergångsregeringen har i sin budget. Vi tittar mer på resultatet och vill inte slösa med skattepengar på meningslösa åtgärder.

Man kan som bekant ha olika syn på klimatfrågan, men ett förändrat klimat har flera gånger i jordens historia fått dramatiska konsekvenser. Det kommer hända igen och vi bör ta frågan på allvar. Däremot kan man ha olika åsikt om hur man ska tolka de vetenskapliga underlagen och vilka politiska slutsatser man ska dra av dessa. Självklart bör man också diskutera och forska vidare om hur mycket av klimatförändringarna människan står för och hur mycket som kan bero på annat. Inte minst bör vi fundera över i vilken mån vi verkligen kan stoppa eller kraftigt bromsa klimatförändringarna, och vad vi gör om det visar sig att det bara på marginalen hjälper att minska våra utsläpp av koldioxid. En diskussion om vilka åtgärder som är mest effektiva pågår också. Vi bör även bredda miljödiskussionen och lyfta även andra viktiga miljöfrågor som ofta får stå tillbaka för klimatfrågan.

Men med detta sagt - att människans sätt att leva påverkar vår miljö är helt uppenbart. Det är därför viktigt att politiken tar väl avvägda beslut och gör rimliga ekonomiska satsningar som gynnar teknisk utveckling, forskning, och en i övrigt genomtänkt politik. Inte minst är det rimligt med en del satsningar i mindre utvecklade länder där effekten per satsad krona blir mångdubbelt större än om vi lägger dem på åtgärder i Sverige. Ska man få trovärdighet i politiken måste man samtidigt sätta stopp för meningslösa symbolåtgärder, och det är det vi gör i vår budget. Så även om jag ifrågasätter en del i "klimatdebatten" är det lätt för mig att försvara den moderata politiken i årets budget. I den mån man ska satsa på klimatpolitik är moderaternas åtgärder väl avvägda, och vi breddar samtidigt miljöpolitiken genom att satsa på andra viktiga områden.

Sveriges nya statsbudget

Jag får många frågor om detaljer i den nya, av riksdagens igår beslutade, statsbudgeten för 2019. Jag lägger ut vår M-KD-reservation här, samt övriga underlag rörande M-KD-budgeten. Efterhand kommer jag att återkomma till en mer detaljerad beskrivning av olika politikområden, exempelvis effekten för pensionärerna, miljöpolitiken, vårdsatsningar, polis, försvar osv.

Från oppositionen kommer beskyllning om att vår budgetmotion är en "servettskiss". En ganska tramsig kommentar som givetvis kommer i affekt efter att man förlorat budgetomröstningen. Självklart vet Socialdemokraterna och de andra partierna mycket väl hur det fungerar, alltså precis som det brukar:

Vår budget baseras på regeringens övergångsbudget på över 3.000 sidor. Mycket i detta material är det ingen politisk strid om. Men vi har i vår vinnande budgetmotion gjort ett antal viktiga förändringar av både satsningar, besparingar och skatter, och det är de ändringarna tillsammans med den ursprungliga övergångsbudgeten som blir den samlade statsbudgeten för kommande år. Det är alltså inte alls så att moderaternas budgetmotion på 28 sidor ersätter hela den omfattande budgetpropositionen på över 3.000 sidor som finansdepartementet arbetat fram. Vår budgetmotion är en korrigering av vissa poster som vi tycker är viktiga, samt en beskrivning av vad vi i övrigt tycker är viktigat att förändra i politiken.

Vi moderater har gjort egna budgetmotioner varje år sedan 2014, och det var självklart att göra det även denna gång. Skillnaden är att vi nu har förhandlat fram ett slutligt förslag med KD, det förslag som till slut vann i riksdagens omröstning. Det samlade riksdagsbeslutet är så väl underbyggt att det ska gå utmärkt att regera på detta.

M-KD-reservationen i finansutskottet (som sedan vann i riksdagens omröstning)

Utförligare beskrivning av budgeten med satsningar och besparingar

Sammanställning av utgifter och inkomster i statens budget med beskrivning av skillnader mot S-MP-budgeten

Märklig kritik mot slopad skattereduktion för fackföreningsavgift

Fram till 2007 fanns rätt till skattereduktion för inbetald fackföreningsavgift. Alliansen avskaffade denna rätt samtidigt som vi införde jobbskatteavdraget, som ju gav mångdubbelt större skattesänkningar till alla löntagare. För en normal löntagare blev det sammanlagt över en hel extra månadslön (!) i handen efter Alliansens fem jobbskatteavdrag.

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att återinföra rätten till skattereduktion för fackföreningsavgift. Detta påstods vara centralt för att försvara den svenska modellen och underlätta för facket att rekrytera nya medlemmar. Konstigt nog var frågan inte mer angelägen än att S-MP-regeringen väntade ända till halvårsskiftet 2018 för att återinföra skattereduktionen - alltså drygt två månader före årets val. Ingen löntagare har alltså än så länge upplevt någon skattereduktion för den inbetalda fackföreningsavgiften enligt det nya systemet, det syns först i deklarationen till våren.

I samband med att Moderaterna och Kristdemokraterna nu ger löntagarna ytterligare skattesänkningar tar vi bort skattereduktionen för inbetald fackföreningsavgift. Den skattesänkning löntagarna samtidigt får kompenserar detta med god marginal.

Vi gör också andra saker som minskar löntagarnas skatt, exempelvis tar vi bort överindexeringen av bensinskatten som annars hade ökat bensinpriset kraftigt kommande årsskifte. Nu kommer bensinskatten "bara" att följa inflationen. För alla som pendlar med bil till jobbet kommer detta att medföra lägre kostnader än om S-MP-regeringens budget hade fått gälla.

Det viktigaste när det gäller skattereduktionen för fackföreningsavgift är att de fackliga organisationerna rimligen borde ha bättre argument för att rekrytera nya medlemmar än att man får en skattereduktion på 25% av fackföreningsavgiften. Har man inget bättre att locka med lär man knappast kunna rekrytera några medlemmar ändå.

Inkomstskattesänkningarna i den nya M-KD-budgeten

Många frågar mig hur stora inkomstskattesänkningarna blir för löntagare och pensionärer med den nya M-KD-budgeten. Skattesänkningarna består av tre delar.

1. Förstärkt jobbskatteavdrag för alla som arbetar. Ger från drygt hundra kronot upp till 210 kronor i skattesänkning per månad, beroende på inkomst.

2. Höjd inkomstgräns för uttag av statlig skatt. Innebär att gränsen höjs från drygt 41.000 till 43.000 kronor. Betyder en skattesänkning på upp till 282 kronor per månad för den som tjänar över 42.000 kronor.

3. Sänkt skatt för alla pensionärer. En pensionär med 13.000 i pension får en dryg hundralapp, har man 15.000 får man 150 kronor i skattesänkning. Har man 25.000 i pension blir skattesänkningen 345 kronor per månad.

Till skillnad mot övergångsregeringen sänker vi skatten för alla pensionärer, även dem med lägre pensioner (som fick sänkt skatt häromåret). Många pensionärer får större skattesänkningar än löntagare med motsvarande inkomst, eftersom vi vill ta bort hela skillnaden i skatt mellan lön och pension. Pensionärer med allra lägst inkomst kommer att betala mindre skatt jämfört med en löntagare med samma inkomst.

Här finns en utförlig tabell som visar skattesänkningen vid olika inkomster för löntagare och pensionär. Dessutom två kolumner som visar hur mycket större skattesänkningarna blir med vår budget jämfört med övergångsregeringens.

Bra med många servetter när Löfven ska torka alla tårar

Häromdagen gick övergångsstatsminister Löfven till angrepp mot Moderaterna och Kristdemokraterna och kallade vår budgetmotion för en "servettskiss". Det har han sedan fått äta upp, både hans egen finansdepartement och Skatteverket har granskat motionen och vi har fått tydliga besked om att våra förslag går att genomföra.

Jag förstår att Stefan Löfven är frustrerad nu när riksdagen just tagit beslut om att M-KD-motionen är den ekonomiska politik som ska gälla kommande år. Och jag inser att det inte räckte med en servett när han skulle torka tårarna.

Budgetdebatt

I dag hölls den viktiga budgetdebatten och i eftermiddag klockan 16 röstar riksdagen om budgeten. Moderaterna och Kristdemokraterna hoppas såklart att vår gemensamma budgetmotion ska vinna. Mediauppbådet utanför kammaren var stort idag, och Elisabeth Svantesson (M) inledde debatten.

Debatten kan kort sammanfattas med att vänstersidan kritiserar oss för att vi lägger fram en egen budget, samt påstår att den är "en servettskiss" (Löfven igår). Vi invänder att det är en självklarhet för ett ansvarstagande parti att presentera en egen budgetmotion - det är det normala att man redovisar sin politik. Samhällsproblemen har inte tagit paus bara för att Sverige har en övergångsregering, och vi har inte en övergångsriksdag. Riksdagen beslutar om budgeten, det gör inte regeringen, och nu gör vi det vi lovade väljarna, lägger fram en budget för att börja ta tag i samhällsproblemen i stället för att ingenting alls kommer att hända under lång tid.

Vår budgetmotion utgår från regeringens övergångsbudget, och vi har gjort ett antal ändringar i denna. Vår budgetmotion och effekterna av denna har ganskats av både Finansutskottets kansli, Finansdepartementet och Skatteverket, och vi har haft särskilda möten med de två sistnämnda. Vår budgetmotion går att regera på och har hanterats på sedvanligt sätt i riksdagens beredning.

I debatten fick vi också kritik frå¨n vänster för att vi "sänker skatten för de rika". Det man syftar på är att vi höjer gränsen för när man ska behöva betala statlig skatt. Detta för att färre med normala inkomster, OB-tillägg och övertidsersättning inte ska tvingas betala statlig skatt. Att kritiken kommer från S och V blir faktiskt en smula roande, eftersom de själva för bara ett par dagar sedan var beredda att helt slopa värnskatten för dem som tjänar allra mest, allt för att kunna behålla regeringsmakten. I sak tycker även vi moderater att det är rimligt att avskaffa värnskatten, men vi prioriterar att börja med att höja brytpunkten för statlig skatt. Men hyckleriet från S och V är anmärkningsvärt, de kan nu aldrig mer med trovärdighet kritisera oss för att vilja sänka skatten för de med högst inkomst.

Nedan alla de fyra ekonomisk-politiska talespersonerna från de fyra Allianspartierna, L, M, KD och C. Samlade inför debatten, precis som det ska vara.

Stort mediauppbåd utanför Finansutskottets sessionssal

Finansutskottet hade två möten idag, klockan 09 och klockan 13. Vid båda mötena var det stort uppbåd från media utanför sessionssalen. Riksdagen hade flera vakter på plats för att hålla ordning på det hela. På nedre bilden förklarar en något dämpad vice ordförande i Finansutskottet, Fredrik Olovsson (S) varför regeringens övergångsbudget inte lär vinna i kammaren vid den slutliga omröstningen på onsdag.

Positiva besked om både budget och regeringsbildning

Vid morgonens första korta beredningsmöte med Finansutskottet framkom att alla partier står fast vid sina tidigare besked, vilket innebär att C och L lägger ned sina röster i budgetomröstningen och att M-KD-budgeten kommer att vinna vid riksdagsomröstningen på onsdag.

Det är såklart ett mycket glädjande besked och gör bland annat att både löntagare och pensionärer kommer att få betydande skattesänkningar redan från årsskiftet, mer än vad någon annan budget skulle erbjuda. Vi tar också ett antal betydande steg för att stärka upp polis, försvar, sjukvård, skola och integration. Finansutskottet tar slutligt beslut om budgeten vid justeringen klockan 13 idag, och sedan röstar riksdagen formellt om saken på onsdag.

På dagens presskonferens meddelade också Centerpartiet att man kommer att rösta nej till en ny Löfven-regering. Det var för min del väntat. De politiska skillnaderna mellan Centerpartiet och Liberalerna å ena sidan och Socialdemokraterna och Väsnterpartiet på den andra är så enormt stora att det aldrig känts realistiskt att partierna ska kunna komma överens politiskt. I vissa frågor ligger Centern långt till höger om moderaterna, exempelvis när det gäller arbetsmarknadslagstiftningen. I andra frågor är det Liberalerna som ligger längst till höger, exempelvis när det gäller snabbt avskaffande av värnskatten. Att tro att detta är frågor som S och V ska ställa upp på, och sedan få sanktionerade av LO, har aldrig känts ralistiskt för min del. Det enda S skulle kunna erbjuda är långdragna utredningar där dessa frågor göms undan tills vidare. Detta verkar också vara Annie Lööfs tolkning, och idag gav hon alltså det välkomna beskedet att Centerpartiet röstar nej till en ny Löfven-regering.

Jag hoppas att dagens två besked ska bana vägen framåt för en borgerlig regering i någon form. Det är det Sverige behöver, och det var det väljarna ville ha. Det är lång väg kvar mot ett slutligt besked om regeringsbildning, men utan tvekan har saken rört sig ordentligt i rätt riktning idag.

Moderaterna presenterar sin budgetmotion och integrationsmotion

2018-11-30

Samtidigt som den politiska röran tilltar, med olika och helt oförenliga ultimatum från såväl V, MP, C och L, presenterade moderaterna idag två viktiga motioner. Dels vår stora budgetmotion som ett stort antal personer arbetat hårt med under lång tid, för att den också ska vara möjlig att regera på. Dels en omfattande och genomarbetad motion om integration och migrationspolitik. Den senare återkommer jag till i eget blogginlägg.

Vår budgetmotion är förankrad i den gemensamma reformagenda som Alliansens partier gick till val på. Det är en budget som tar tag i våra svenska samhällsproblem här och nu. Sverige har en övergångsregering, men ingen övergångsriksdag. Viktiga beslut kan inte vänta. Svensk ekonomi har under flera år gått på högvarv samtidigt som det politiska reformarbetet i princip stått helt still. Enligt Konjunkturinstitutet når den svenska konjunkturen sin topp i år och BNP-tillväxten bromsar in nästa år. Sverige står sämre rustat än vi borde. Med vår budget ger vi Sverige en ny riktning, som bryter med de senaste årens reformtrötthet och politiska vänstervridning.

1. Reformer för jobb och tillväxt.
De kommande åren förväntas Sverige ha lägre tillväxt per invånare än så gott som alla andra EU-länder. Detta trots att många faktorer talar för Sverige: en välutbildad och teknikvan befolkning, ett innovativt näringsliv och betydande investeringar i forskning och utveckling. Kostnaderna för en politik som straffar företagande och arbete, utbildning och ansträngning blir samtidigt allt högre när den internationella konkurrensen skärps. Sverige behöver politik som underlättar för företagande och entreprenörskap. Det är en långsiktig uppgift där senare års stora skattehöjningar och attacker på hela branscher måste få ett slut.

Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga bygger inte minst på att vi är ett land där det lönar sig att arbeta och att välja de mest krävande utbildningarna. Dagens höga marginalskatter straffar dem som gör det och därför föreslår vi höjd inkomstgräns för uttag av statlig inkomstskatt. Vi vill också under mandatperioden ta steg för att avskaffa värnskatten - principen om ”hälften kvar” hade brett stöd för trettio år sedan och det borde den ha även i dag. Vi sänker också skatten ytterligare för pensionärer som arbetar.

De som kan och vill jobba ska också göra det. Så är det inte i dag. Bidragsförsörjning leder till utanförskap, men också till lägre tillväxt och högre skatter. Vi utökar därför jobbskatteavdraget så att det lönar sig bättre för fler att gå från bidrag till arbete. Ett tredubblat RUT-avdrag bidrar till att skapa fler enklare jobb.

Det ska också löna sig att ha arbetat. I vår budget får alla pensionärer sänkt skatt, inklusive den miljon pensionärer som har lägst pension. Vår skattesänkning för pensionärer uppgår till 5,8 miljarder kronor 2019 och vi vill sänka skatten ytterligare för Sveriges pensionärer under mandatperioden.

2. Återupprätta samhällskontraktet.
Det grundläggande samhällskontraktet mellan stat och medborgare bygger på ömsesidighet. Medborgarna betalar skatt, och förväntar sig att det offentliga upprätthåller lag, ordning och trygghet i samhället. Ser till att det finns bra välfärdstjänster inom vård och skola, och pålitliga ekonomiska trygghetssystem när man inte kan jobba. Det finns allt fler tecken på att samhällskontraktet sviktar. Polistätheten har sjunkit till den lägsta på tio år. Vårdköerna har fördubblats. Var sjätte elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Den utvecklingen måste nu brytas. Staten måste klara sina grundläggande uppgifter. Så länge den inte gör det måste annat prioriteras ned eller bort.
* Vi satsar sammanlagt 18 miljarder kronor på försvaret under perioden 2019–2021, varav tre miljarder kronor tillförs redan 2019. Upptrappningen till försvarsinvesteringar på 2 procent av bnp inleds.
* Vi förstärker Polismyndigheten för att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Viktiga delar i detta är höjda polislöner och betald polisutbildning.
* Våra förslag ökar tillgängligheten till sjukvården oavsett var man bor. Vi stärker kunskapsfokus i skolan, med fler skoltimmar och fler lärarassistenter.
* 2019 ökar vi resurserna till välfärden med fem miljarder kronor till Sveriges kommuner och landsting. När det gäller tillskott efter 2019, så kommer de att villkoras så att alla kommuner använder pengarna effektivt och arbetar för minskade bidragskostnader och bättre integration.

3. Sverige ska hålla ihop.
Sverige ska vara ett jämlikt samhälle med god sammanhållning. Vi accepterar inte utanförskap och segregation. Arbetslinjen ska gälla alla, skolan ska bli den språngbräda för social rörlighet som göra att alla barn får sina egna chanser, och de som är nyanlända ska lära sig svenska språket och komma in i vårt samhälle. Sverige är också ett land med långa avstånd. Den tidigare regeringens skattehöjningar på drivmedel slår hårt. Vi vill avskaffa överindexeringen av drivmedelsskatter och tar nu steg i den riktningen. Vi stoppar den rödgröna regeringens dieselskattehöjning på lantbruket. Vi tar nya steg för en god infrastruktur i hela landet, med ökade resurser till väg- och järnvägsunderhåll och satsningar på bredbandsutbyggnad.

4. En fungerande och långsiktig migrations- och integrationspolitik.
Vi moderater vill ha en parlamentarisk utredning för att skapa en långsiktigt hållbar och brett respekterad migrationspolitik. Till dess en ny permanent lagstiftning finns på plats behöver den tillfälliga lagen, som löper ut i juli nästa år, förlängas. Detta kan inte vänta. Migrationspolitiken är också en viktig del av integrationspolitiken. Hur nyanlända integreras i det svenska samhället kommer att prägla Sverige under lång tid. Det är en ödesfråga. Jobben och språket är helt avgörande delar i detta. Vi vill ha en särskild språkförskola för de barn som växer upp i familjer som inte talar svenska.

5. Besparingar på myndigheter och onödiga utgifter
I vår budgetmotion föreslår vi nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten och "Delegationen mot segregation". Vi skär ned regeringens byggsubventioner kraftigt och ökar biståndet långsammare än regeringen. Vi skär ned anslagen till Migrationsverket, avskaffar en del dåligt fungerande arbetsmarkandspolitiska insatser och drar ned satsningarna på extratjänster. Vi slopar skattereduktionen för fackföreningsavgifter, trappar ned stödet till elcyklar och subventioner av solceller, och avskaffar rätten till gratis entré på museer för vuxna och subvention av gratis kollektivtrafik för unga. Totalt innebär moderaternas budget besparingar på 25-27 miljarder per år jämfört med övergångsregeringens budget. Pengar vi använder för satsningar på välfärden och sänkt skatt för pensionärer och löntagare.

Med vår budgetmotion kan Sverige lägga grunden för det reformprogram som kommer att behövas de kommande åren. Det måste bli ett långsiktigt och uthålligt arbete. Det finns inga enkla och snabba lösningar för att långsiktigt öka tillväxten eller återupprätta samhällskontraktet. Vi har ett antal ytterligare reformer som inte finns med i denna budget och som inte kan inte genomföras från årsskiftet på grund av att det i en del fall även krävs annan lagstiftning som inte hinner komma på plats till följd av den korta tiden fram till årsskiftet och det röriga politiska läget. Men Moderaternas budgetmotion förverkligar ändå en hel del av den borgerliga politik som kan ge Sverige en ny riktning.

AP-fonderna får strängare placeringsregler - men inga förbud

2018-11-25

I går hade jag detta debattsvar i Borås Tidning till en skribent som, i direkt uppmaning till mig som ledamot av finansutskottet, efterlyste strängare placeringsregler för AP-fonderna, där man rent av skulle förbjuda alla placeringar i "fossila företag". Mitt svar kopplar jag till de nya regler som riksdagen inom kort beslutar om, där hållbara placeringar blir ett nytt mål vid sidan av exempelvis socialt ansvarstagande.

Att däremot förbjuda alla placeringar i fossila tillgångar eller företag som arbetar med detta vore orimligt. Utan fossila bränslen skulle ingen ambulans komma när vi är sjuka. Inte någon brandbil eller polis heller när vi behöver dem. De flesta varor skulle inte heller komma till butikerna utan lastbilar som går på fossila bränslen. Och de flesta fordon i landet går fortfarande på fossila bränslen för att det helt enkelt inte är realistiskt med något annat. Så länge fossila bränslen är nödvändiga i vårt samhälle måste det också vara legitimt och rimligt att placera pengar i företag som levererar dessa bränslen. Den som påstår annat är en hycklare.

Märklig och unik budgetdebatt

2018-11-15

I dag höll riksdagen en helt unik och mycket märklig budgetdebatt. Alkdrig tidigare i svensk politisk historia har en övergångsregering presenterat en statsbudget. Först redovisade övergångsregeringens s-finansminister sin övergångsbudget, utan nya politiska reformer eller förslag. Därefter höll Socialdemokraternas företrädare sitt anförande av Socialdemokraternas politiska förslag. Efter det var det dags för övriga partiers företrädare, och Elisabeth Svantesson beskrev inriktningen för moderaternas budgetarbete och vår politik som vi kommer att presentera i vår följdmotion om några veckor. Vårt fokus är dagens samhällsproblem och sakpolitiken, och vi kommer att lägga en budget med våra vallöften. Allt kommer såklart inte att kunna genomföras eftersom vi dels inte har någon regering och dels har ovanligt ont om tid att presentera en budget. Mne vi ska försöka få med så mycket som möjligt. För varje dag som går utan ny regering tappar vi dock tid. Och det finns massor av saker en regering behöver ta intu med omgående. Regeringsfrågan lamslår de politiska reformerna och det är mycket allvarligt för landet. Jag sammanfattade dagens debatt i två twitterinlägg:

Första mötet med Riksrevisionens parlamentariska råd

I dag var första sammanträdet med Riksrevisonens parlamentariska råd, där jag blikvit invald som vice ordförande. I rådet ingår en representant för vart och ett av de åtta riksdagspartierna.

Riksrevisionen är en av de viktigaste myndigheterna under Riksdagen och har som uppgift att följa upp och granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Myndigheten har 330 anställda och tre kontor, i Stockholm, Jönköping och Uppsala. Man har en budget på 320 miljoner, plus ytterligare 50 miljoner i biståndspengar som går till att hjälpa andra länder att bygga upp en bra revision som kan motverka korruption och slarv med skattepengar.

I Sverige granskar Riksrevisonen alla årsredovisningar för 230 myndigheter och gör dessutom 30-40 fördjupade rapporter varje år där man granskar andra saker som man anser vara särskilt intressanta.

Genom att utföra oberoende revision ska Riksrevisionen "bidra till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten" som man skriver på sin hemsida. Det parlamentariska rådet ska ha en dialog med Riksrevisionen och för riksdagens räkning ha insyn i Riksrevisionens arbete. Vi kan också ge förslag till sådant som Riksrevisionen skulle kunna granska mer utförligt.

Riksrevisionens arbete är kanske inte det som uppmärksammas mest i media, men det är en viktig pusselbit för att granska regeringens styrning av myndigheterna, och myndigheternas verksamhet. I en tid när mycket handlar om bristande förtroende för politik och myndigheter, där media allt oftare upptäcker vänskapskorruption, mygel, slarv och slöseri med skattepengar, och där våra höga skatter inte alltid upplevs gå till rätt saker så känner jag ett behov av att lyfta fram Riksrevisionens betydelse. Och jag ska också försöka sprida mer kunskap om vad Riksrevisionen gör och uppmärksamma en del av deras granskningsrapporter lite extra.

Kommunerna rekordinvesterar på grund av kraftigt växande befolkning

Dagens Samhälle varnar i sitt senaste nummer för att de svenska kommunerna rekordinvesterar i bostäder, skolor, förskolor och äldreboeenden till följd av kraftig befolkningstillväxt. Och av SCB:s statistik vet vi att huvuddelen av denna tillväxt beror på asylmottagande.

Förra året tvingades kommuner och landsting investera över 165 miljarder, att jämföra med ungefär hälften för 10 år sedan. Det mesta går till verksamhetsfastigheter, förljt av bostäder och infrastruktur. Investeringarna ökar skuldsättningen, och när räntorna stiger kan kostnaderna öka ordentligt. Det stora problemet är dock inte investeringskostnaderna i sig, eftersom kommunsektorn totalt sett inte är så hårt skuldsatt. Problemet är i stället att man drar på sig stora driftskostnader, samt att det är svårt att hitta kompetent arbetskraft för att driva verksamheten.

Annika Wallenskog, chefsekonom hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varnar för att kommunerna måste fundera på hur mycket pengar de får in och hur mycket de gör av med. Troits extremt starka resultat de senaste åren till följd av högkonjunkturen räcker inte överskotten för att finansiera investeringarna. SKL varnar för att resultaten int ekommer att bli lika starka framöver.

Jag kan bara understryka det jag sa i min riksdagsdebatt förra veckan - det finns inget utrymme för lättsinne i migrationspolitiken. Det omfattande asylmottagandet kräver mycket stora resurser, och om inte majoriteten av de nyanlända kommer i egen försörjning kommer detta inte att sluta väl. Om kommunerna både måste investera stort i mer välfärd till alla nyanlända, och samtidigt försörja merparten av de nyanlända med försörjningsstöd kommer de snabbt att tvingas spara på annat. Läget är allvarligt, och ett i princip totalt stopp för allt mottagande av asylsökande börjar alltmer framstå som en nödvändighet. Att lätta på reglerna i migrationspolitiken riskerar i vart fall att bli en katastrof för den svenska välfärden.

En observation är också att Göteborgs kommun har den största låneskulden av alla svenska kommuner. Högre än Stockholm som kommer tvåa - fast Stockholm är betydligt större. Göteborg är en stad som känns allt mer beymmersam på allt fler områden.

60% av Sveriges kommuner har använt möljligheten till resultatutjämning

I en av mina riksdagsmotioner under min första mandatperiod föreslog jag att man skulle ge svenska kommuner möjlighet att fondera överskott från ett år för att använda ett annat år när tiderna är sämre. Alltså lite som företagens möjligheter till resultatutjämning. Det tog några år innan mitt förslag blev verklighet, och förutom motionerna hade jag flera samtal om saken med både finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman. Till slut tog Alliansregeringen fram ett förslag om detta som riksdagen röstade igenom. I ett blogginlägg oktober 2012 beskrev jag detta:

Regeringsförslag om resultatutjämningsfonder för kommunerna

Under flera år har jag motionerat i riksdagen om att kommunerna borde får möjlighet att spara överskott från goda år för att hantera underskott andra år. Bland annat motionerade jag om detta 2009 och 2010, och jag har också diskuterat frågan tidigare på bloggen.

Bakgrunden är att finanskrisen och den senaste lågkonjunkturen har medfört att många kommuner, trots en i grunden god och stabil ekonomi, tvingats till snabba besparingar på grund av tillfälligt minskade skatteintäkter. Detta har drabbat viktiga verksamheter som tvingats dra ned. När sedan tiderna blivit bättre har man tvingats bygga upp dessa verksmheter igen. Detta har aktualiserat kommunernas önskemål om att kunna använda överskott under goda år för att täcka underskott när tiderna blir sämre. Under min tid som kommunpolitiker fann jag dagens system mycket märkligt där varje enskilt år måste gå ihop ekonomiskt, oavsett vad som händer i omvärlden och oavset hur stora överskott man haft åren dessförinnan. Jag menade att Sverige behövde en mer långsiktig syn på kommunernas ekonomiska stabilitet.

I mina motioner föreslog jag därför att man skulle pröva möjligheten att låta varje kommun avsätta en del av ett års överskott till en resultatutjämningsfond som fritt kan användas kommande år. Möjligheten till avsättning skulle kunna begränsas till en viss andel av ett visst års överskott. Det skulle påminna om den möjlighet som finns för företag att i deklarationen skjuta upp beskattningen av en del av vinsten till kommande år.

Lösningen med en resultatutjämningsfond knuten till varje enskild kommun skulle göra hanteringen enkel och obyråkratisk och öka kommunpolitikernas möjlighet till långsiktig ekonomisk planering och att erbjuda en stabil och mindre konjunkturkänslig välfärd till invånarna.

Regeringen har nu överlämnat ett förslag till riksdagen med just denna innebörd, och där det även blir möjligt att tillämpa reglerna retroaktivt så att de omfattar överskott ända sedan år 2010. Så här skriver regeringen om den nya möjligheten i sitt pressmeddelande:

"Ökade möjligheter för kommuner och landsting att möta svängningar i konjunkturen

Kommuner och landsting ska få förstärkta möjligheter att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta svängningar i konjunkturen. Det föreslår regeringen i en proposition som lämnats till riksdagen.

- Att ge kommuner och landsting ökade möjligheter att spara i goda tider är en del av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Förslaget innebär att kommuner och landsting får bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Reserverna gör det möjligt att sätta av en del av eventuella överskott i goda tider. Därmed kan kommuner och landsting bygga upp en buffert som kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För att göra en reservering för tidigare räkenskapsår krävs att kommun- respektive landstingsfullmäktige fattar beslut under räkenskapsåret 2013."

Jag är mycket nöjd med denna proposition. Det är något kommunpolitikerna sett fram emot, och som kan skapa ett minskat behov av ogenomtänkta kortsiktiga besparingar enstaka år. Jag kan dessutom konstatera att förslaget är nästan identiskt formulerat med mina egna motionsförslag, så jag var uppenbarligen inte helt fel ute.

Vid en föredragning av Riksrevisionen om kommunal redovisning på Finansutskottets möte idag ställde jag frågan om hur många kommuner som använder denna möjlighet till resultatutjämning mellan goda och dåliga år. Svaret var att ungefär 60% av kommunerna hittills vid något tillfälle använt möjligheten! Ett mycket glädjande resultat som rimligen medfört att man sluppit onödiga tillfälliga nedskärningar för att klara en ansträngd budget ett enskilt år, och då i stället kunnat använda överskott från tidigare år. Kanske ett av mina mest framgångsrika förslag under mina år i riksdagen, och ett förslag som haft stor betydelse i verkligheten för väldigt många människor.

Mitt anförande i dagens allmänpolitiska debatt i Riksdagen

2018-10-16

I dag höll jag detta anförande i den allmänpolitiska debatten. Som moderaternas ansvarige för frågor som rör kommunsektorns ekonomi blev det det självklara ämnet.

Herr talman,

Varningssignalerna från den svenska kommunsektorn kommer i en strid ström. Inte bara från den gemensamma organisationen SKL, utan även från allt fler enskilda kommuner, ekonomer och experter som ser stora ekonomiska svårigheter framöver för många svenska kommuner.

Det finns flera orsaker. En växande andel äldre och barn och unga i befolkningen ökar behovet av kommunal service, samtidigt som andelen yrkesverksamma i befolkningen minskar. För många landsbygdskommuner förstärks detta ytterligare av att unga arbetsföra lämnar kommunerna och flyttar till större städer. Kvar blir de äldre och yngre – men alltför få skattebetalare.

Problemen förstärks för kommuner som tagit emot väldigt många nyanlända de senaste 5-6 åren. Många kommuner har gjort det frivilligt eftersom man sett en möjlighet att fylla tomma lägenheter med hyresgäster och samtidigt fått kostnaderna betalda av staten de första åren. Men efterhand som statens ekonomiska ansvar upphör och alltför få av de nyanlända kommit i arbete, och i stället tvingas leva på försörjningsstöd, så urholkas kommunernas ekonomi i snabb takt. Att det fanns många tomma lägenheter berodde oftast på att arbetstillfällena blivit färre. Nu finns i stället en massa nyanlända på orter där det inte finns några jobb.

De kommuner som till följd av asylpolitiken hamnat i ett mycket svårt läge är många. Ett exempel är Avesta.

I en artikel i Avesta Tidning nyligen beskriver kommunchefen Siw Karlsson läget som väldigt ansträngt. Om det inte kommer nya statliga pengar väntar uppsägning av personal. Hon säger vidare i artikeln rakt ut att de ekonomiska problemen till stor del har att göra med att Avesta är en av de kommuner i Dalarna som tagit emot flest nyanlända. När statens ersättningar upphör finns kostnaderna kvar.

En kommun med stora ekonomiska påfrestningar tvingas förr eller senare skära i välfärden, säga upp personal och höja kommunalskatten. Alla dessa saker riskerar att skapa en ond cirkel där ännu fler förvärvsarbetande lämnar kommunen för mer attraktiva orter, varvid situationen försämras ytterligare.

Herr talman,

SKL, Sveriges kommuner och landsting, har i flera rapporter visat att det under Alliansens regeringstid rådde balans mellan skatteintäkter och utgifter för kommunsektorn och att man redovisade stabila överskott. Detta gällde även under finanskrisen. Den senaste mandatperioden ser det betydligt sämre ut och utgifterna överstiger skatteintäkterna. Utan extra tillfälliga statsbidrag skulle många kommuner redovisa stora underskott.

Så här illa ser det alltså ut idag, mitt i en stark högkonjunktur där skatteintäkterna är goda och arbetslösheten i vart fall hyfsat låg. Nu vänder konjunkturen sannolikt nedåt, tecknen på det är många. Det gör att skatteintäkterna sannolikt minskar betydligt och att arbetslösheten ökar. Samtidigt upphör statens ekonomiska ansvar för allt fler nyanlända. Om allt detta händer samtidigt väntar ett stålbad för många kommuner.

Jag är övertygad om att vissa kommuner inte kommer att klara sig utan hjälp. Här måste staten prioritera för att vid behov kunna stötta kommunerna och trygga välfärden. Man samtidigt kan inte staten lösa alla kommunernas problem. Varje kommun måste noga prioritera vad man lägger skattepengarna på. Samtidigt måste man se mer långsiktigt på den egna kommunens utveckling. Att frivilligt ta emot mycket stora mängder nyanlända för att fylla tomma hyreshus på mindre orter med svag arbetsmarknad var kanske inte så genomtänkt?

Herr talman,

Läget i kommunsektorn är oroväckande och måste tas på allvar av nästa regering. En viktig lärdom är att det stora asylmottagandet nu börjar bli en riktigt tung post ekonomiskt för Sverige. Vi måste föra en mycket stram migrationspolitik under överskådlig tid för att inte förvärra situationen ytterligare. Det finns inget utrymme för lättsinne i migrationspolitiken.

Grunden för en stark kommunal ekonomi är samtidigt att vi får fler företag och fler jobb i privat sektor över hela landet. Det är det som skapar alla resurser till välfärd och annan kommunal verksamhet. Ett bra företagsklimat är grunden för hela den svenska välfärden. Höjd skatt på företagande, arbete, energi och transporter är definitivt helt fel väg om man vill stärka kommuner på landsbygden.

Många kommuner med stort asylmottagande har nu ekonomiska problem

2018-10-16

Jag och många med mig har tidigare varnat för vad som händer med de kommuner som tagit emot väldigt många asylsökande de senaste 4-5 åren. Många har gjort detta frivilligt eftersom man sett en möjlighet att fylla tomma lägenheter med hyresgäster och samtidigt få kostnaderna betalda av staten de första åren. Men efterhand som statens ansvar upphör och de nyanlända inte får arbete utan tvingas leva på försörjningsstöd så urholkas dessa kommuners ekonomi i snabb takt.

Ett exempel bland många är Avesta, där kommunens ekonomichef beskriver läget så här i Avesta Tidning förra veckan. Nedan en del av en artikel från ett helt uppslag i tidningen med flera artiklar om situationen:

Den svenska bnp-tillväxten per capita nu lägst i Europa

2018-10-11

Denna vecka har vi fått prognoser från IMF över bnp-tillväxten per capita i de europeiska länderna. Sverige hamnar sist med en förväntad tillväxt på 0,7%. Konjunkturinstitutet publicerade också en prognos där Sverige hamnar aningen högre, och även denna siffra har lagts in i figuren som i övrigt visar IMF:s siffror. Även konjunkturinstitutets prognos placerar Sverige i botten av listan. Det är ingen tvekan om att Sverige hamnat långt efter när det gäller ekonomisk tillväxt per capita. En stor del av orsaken är givetvis det mycket stora aylmottagandet som gör att den samlade ekonomiska tillväxten i Sverige fördelas på betydligt fler individer. Men det är också tydligt att andra länder med stort asylmottagande som exempelvis Tyskland lyckats betydligt bättre. Det svenska resultatet är därmed också ett lågt betyg åt den nu avsatta S-MP-regeringen.

Uppdatering 14/10: Uppgifter framkommer i media om att IMF använt felaktig befolkningsstatistik för sina siffror och att KI:s siffror är mer korrekta. Men oavsett vilket ligger Sverige i bottenskitet i Europa när det gäller tillväxt per capita, även om vi sannolikt inte är allra sämst.

Mina tre huvuduppgifter i finansutskottet

2018-10-10

Den centrala uppgiften för oss i finansutskottet är ju att ha koll på statsbudgeten och ha helhetsbilden på den samlade politiken. För oss moderater är givetvis även ansvaret att ansvara för den moderata budgeten och samordna politiken med övriga Alliansen. Förhoppningen är såklart att dessa saker ska bli samma sak förr eller senare. Detta beror ju på hur regeringsförhandlingarna slutar.

Men utöver budgeten har finansutskottet en mängd andra uppgifter. Exempelvis frågor som rör kommunsektorns ekonomi, finansmarknaderna, offentlig upphandling, Riksbanken, penningpolitiken, Riksrevisionen, Finansinspektionens verksamhet mm. Samt en mängd EU-frågor, internationella relationer via OECD och IMF mm. Mina tre personliga ansvarsområden blir följande:

För det första är jag nu moderaternas ansvarige för frågor som rör kommunsektorns ekonomiska situation.

Detta är frågor som jag arbetade mycket med även förra mandatperioden, och som är mitt absolut största intresse när det gäller Finansutskottets område. Nu har jag alltså fått huvudansvaret för detta politikområde. Kommunernas och landstingens/regionernas ekonomiska läge är helt centralt för att värna välfärden och samhällsservicen och det finns mycket stora orosmoln på detta område. En mycket stor belastning av stort asylmottagande, en demografisk utveckling med allt fler äldre, och en urbanisering som slår hårt mot glesbygdskommunerna där alltför många flyttar till större städer och orter för att studera eller för att få bättre betalda arbeten. Utöver detta är en del kommuner svårt skuldsatta och andra har stora pensionsskulder som ligger som tickande bomber utanför bokföringen. Om man lägger ihop allt detta får man faktiskt en ganska skrämmande bild av läget.

Högkonjunkturen har tillfälligt maskerat problemen genom att skatteintäkterna ökat, och en hel del kommuner har dessutom höjt kommunalskatten. Samtidigt har staten skjutit till en del extra riktade pengar. I längden måste varje kommun bygga upp sin egen skattekraft och skapa sina egna resurser, staten kan självklart inte hålla alla kommuner under armarna med obegränsade tillskott samtidigt som man ska klara statens egna uppgifter på ett bra sätt. Samtidigt kommer en del kommuner inte att klara sig utan hjälp från staten, det är bara att inse.

Ytterligare frågetecken gäller skatteutjämningssystemet som upplevs som orättvist av både de kommuner som betalar till systemet och de som får pengar från systemet. Där finns nu en färsk utredning om detta som är det första jag kommer att börja med att sätta mig in i inför det fortsatta arbetet.

För det andra är jag invald som moderaternas representant och vice ordförande för Riksrevisionens parlamentariska råd.

Riksrevisionen är en av de viktigaste myndigheterna under Riksdagen och har som uppgift att följa upp och granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision ska Riksrevisionen "bidra till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten" som man skriver på sin hemsida. Det parlamentariska rådet ska ha en dialog med Riksrevisionen och för riksdagens räkning ha insyn i Riksrevisionens arbete.

Jag blir nu vice ordförande i det parlamentariska rådet, och tillsammans med ordföranden Jörgen Hellman (S) kommer jag att lägga ganska mycket arbete på detta uppdrag. Vi ska tillsammans leda rådets arbete, ansvara för kontakterna med Riksrevisionens ledning och planera den löpande verksamheten.

För det tredje ska jag tillsammans med Elisabeth Svantesson ha huvudansvaret för de övergripande budgetfrågorna för moderaternas räkning.

Vår ekonomisk-politiska talesperson och vice partiledare Elisabeth Svantesson har givetvis huvudansvaret för alla frågor som rör helheten i den moderata ekonomiska politiken. Jag blir nu hennes "back-up" i finansutskottet i dessa frågor, och det gör givetvis att jag behöver vara extra väl uppdaterad på moderaternas politik på alla politikområden. Jobbigt men kul!

Mandatperiodens första möte med Finansutskottet

I dag valdes formellt ledamöterna in i riksdagens olika utskott, och själv valdes jag alltså till ordninarie i Finansutskottet och ersättare i Utbildningsutskottet. Vid dagens konstituerande första möte i Finansutskottet valde vi sedan enhälligt Elisabeth Svantesson (M) till ordförande och Fredrik Olovsson (S) som vice ordförande.

Detta talas det för lite om - Sverige har sämst tillväxt per capita i hela EU

2018-08-24

Regeringen skryter mycket om den starka tillväxten. Men den tillväxt man mäter är den totala för landet. Nedbruten per invånare, det man brukar kalla BNP/Capita, är tillväxten betydligt mera blygsam. Sanningen är att Sverige både 2017 och hittills under 2018 har haft den lägsta BNP-tillväxten per invånare av alla länder i hela EU. Orsaken är uppenbar - det stora tillflödet av nyanlända som inte bidrar till tillväxten men ökar befolkningen har minskat den ekonomiska tillväxten per invånare dramatiskt. Ovanpå detta har den svenska lågräntepolitiken försvagat vår valuta kraftigt. Det gör att importpriserna går upp och att det är dyrare att resa utomlands. Dessa två saker får alldeles för lite utrymme i den svenska valdebatten. Svenska folket har relativt omvårlden blivit fattigare under dagens regering.

Moderaterna presenterade sin ekonomiska politik för kommande fyra år

2018-08-11

I veckan presenterade moderaterna Inriktningen för sin ekonomiska politik den kommande mandatperioden. I fyra korta punkter ser den ut så här:

En längre redovisning av våra förslag och bakgrunden till dem finns i detta pm.

Fullt rimligt att ålägga storbankerna begränsad kontanthantering

Kontanter är fortfarande viktiga för en betydande del av Sveriges invånare, föreningar och småföretag. Riksdag och regering behöver i god demokratisk ordning och med tillräckligt beslutsunderlag ta aktiv ställning till kontanternas roll i ett längre tidsperspektiv. Kontanterna kan inte tillåtas avvecklas av privata aktörer innan ett sådant ställningstagande görs. Därför föreslår en enig Riksbankskommitté att de stora bankerna ska ges ett ansvar att säkerställa rimlig tillgång till tjänsterna kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige.

Utvecklingen mot minskad kontantanvändning går fort i Sverige. I ett internationellt perspektiv är vi i det närmaste unika sett till hur lite kontanter som cirkulerar i samhället och den låga andelen kontanta betalningar i handeln. Tillgången till kontanttjänster, i form av möjligheten till insättning på och uttag från bankkonton, har försämrats de senaste fem åren, bland annat till följd av att antalet bankkontor med kontantservice har mer än halverats sedan 2011. Denna utveckling har främst drivits av de stora bankerna.

Riksdagen beslutade 2007 att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det gäller bland annat kontantuttag och hantering av dagskassor för föreningar och företag. Dessa tjänster är en nödvändig förutsättning för att kontanterna ska kunna cirkulera i samhället och fungera som betalningsmedel.

Den parlamentariska Riksbankskommittén har nu presenterat sin utredning. Man anser att den fortsatta utvecklingen av tillgången till kontanter i samhället bör ske under kontrollerade former så att allmänhetens och samhällets behov av kontanter tillgodoses. I sitt delbetänkande Tryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42) som publiceras i dag föreslår man att banker, som erbjuder betalkonton och har en inlåning från svensk allmänhet på över 70 miljarder kronor, ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i en sådan utsträckning att det finns en rimlig tillgång till dessa tjänster i hela Sverige.

Storleksgränsen innebär att endast banker med nationell täckning och som är systemviktiga för kontantkedjan omfattas av de föreslagna kraven. Rimlig tillgång innebär att runt 99 av 100 svenskar ska ha högst 25 kilometer till närmaste plats för såväl kontantuttag som dagskassehantering. Det innebär en viss ambitionshöjning jämfört med tillgången i dagsläget. Kraven tar inte hänsyn till hur tjänsterna erbjuds. Det står bankerna fritt att välja hur de vill erbjuda tjänsterna, över disk eller via uttagsautomater, och om de vill erbjuda tjänsterna i egen regi eller genom ombud. Öppettider och priser för tjänsterna måste också vara rimliga.

Riksbankskommittén anser att de stora bankerna har ett särskilt ansvar för tillgången till kontanter i samhället. De är helt centrala som förmedlare av betalningar och krediter. Det är därför inte rimligt att de helt kan frånsäga sig ansvaret att hantera kontanter, särskilt mot bakgrund av att det är ett lagligt betalningsmedel. Vidare måste bankkonton vara användbara för alla bankkunder, även för de personer, föreningar och företag som har behov av kontanter.

Bankföreningen är inte oväntat kritiska. Men jag tycker faktiskt inte de har anledning att vara det. Den begränsade kostnad som utredningen beräknar för begränsad kontanthantering (beräknas till 8–15 miljoner kronor per år sammanlagt för de sex banker som bedöms komma att omfattas av kraven) är närmast försumbar sett till bankernas samlade kostnader och resultat. Utredningens förslag ligger också nära min riksdagsmotion som jag skrev 2014.

Förslaget stöds dock av en enig kommitté med samtliga riksdagspartier och jag hoppas det också kommer att bli ett enhälligt föärslag i riksdagen om saken. Fast det kommer att kunna ske först när en ny regering tillträtt efter valet.

Nej till vinstförbud i välfärden - ja till skärpta tillstånds och kvalitetskrav

2018-06-07

I dag röstade riksdagen nej till regeringens förslag om vinstförbud/vintsbegränsning för välfärdsföretag. M, SD, L, C och KD röstade ned regeringens förslag. Förslaget skulle försvåra för många mindre välfärdsföretag att överleva, särskilt som underlaget för vinstuttag skulle beräkas på ett sätt som kraftigt missgynnat företag där personalen är den viktigaste tillgången men där man i övrigt arbetar i hyrda lokaler och med hyrd utrustning och inte har så stort kapitalunderlag att beräkna utdelning på.

För oss moderater är inte vinst något problem. Verksamhet som bedrivs i annan regi än den offentliga får samma pengar per elev/partient/boende som kommunens eller landstingets enheter. Om man lyckas driva en god verksamhet och får pengaröver är det inte pengar som "tas från välfärden" som regeringen påstår. Verksamheten kostar lika mycket som kommunens eller landstingens egen. Det centrala är att verksamheten håller god kvalitet. Det är därför som vi idag också stod bakom ett tillkännagivande från Allianspartierna (som även SD stödde) till regeringen om att införa nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden. Det blir därmed en fråga för nästa regering.

I dag beslutade riksdagen även om ökade tillståndkrav och regler för upphandlingar inom välfärden. Det är ursprungligen ett krav från oppositionen genom ett tidigare tillkännagivande som lett fram till dagens beslut. Beslutet innebär att det införs nya tillståndkrav för verksamheter inom LSS, Socialtjänstlagen och skollagen. Tillstånd ska, lite förenklat, endast ges om den som driver verksamheten har insikt och kunskap om de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt är lämplig att bedriva sådan verksamhet (bland annat att man inte är straffad för allvarliga brott eller ekonomiska oegentligheter), samt att man har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten.

Syftet är att säkerställa att privata utförare har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och därmed stärka allmänhetens tilltro till välfärdssektorn. Alliansen anser att även offentlig verksamhet borde omfattas av liknande krav och kräver att regeringen återkommer till riksdagen med kompletterande lagstiftning som ställer likvärdiga krav på offentlig och privat verksamhet. Det blev också riksdagens beslut.

En fråga som särskilt diskuterats är den om hur den nya lagen påverkar kooperativ (exempelvis föräldrakooperativa förskolor). Avsikten är inte att försvåra för dessa. De krav som ställs gäller styrelsen som helhet, inte vare enskild styrelseledamot. Just för fristående förskolor finns detta delvis redan reglerat i skollagen 2 kap 5§. Och riksdagen beslutade därför även om ett krav på regeringen att återkomma med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbrliga hinder att etablera sig eller verka på välfärdsområdet för små aktörer, inklusive kooperativ. Den oro som funnits hos vissa kooperativ och deras intresseorganisationer känns överdriven och verkar delvis bero på missförstånd. Det är inte orimligt i sig att ställa samma krav på en styrelse i ett föräldrakooperativ som på ett företag eller en organisation som driver en förskola. Vi vill ju att all verksamhet håller hög kvalitet. Men det finns all anledning att följa tillämpningen av lagen noga så att inte kommuner missbrukar regelverken för att av ideologiska skäl missgynna verksamhet som drivas av kooperativ och små enskilda aktörer.

Mark har den åttonde starkaste ekonomin av alla landets kommuner

2018-05-22

I förra veckans nummer av Dagens Samhälle finns en omfattande granskning av det ekonomiska läget hos landets kommuner. Man konstaterar att kommunerna är under hård ekonomisk press. Låneskulderna ökar, soliditeten försämras och resultaten är för svaga för att vara mitt under en högkonjunktur. Till detta kommer ökade kostnader till följd av både demografisk utveckling (fler barn och äldre) och stort mottagande av nyanlända.

Det är samtidigt trevlig läsning att se att Marks kommun är den åttonde ekonomiskt starkaste av alla landets 290 kommuner, och den ekonomiskt starkaste i hela Västra Götaland. Kommunen har under många år haft en stark ekonomi, och under de senaste 12 åren med moderat kommunledning har ekonomin stärkts ytterligare. Utan skattehöjningar!

Den högra figuren är inte lika trevlig, och jag har visat den tidigare. Den visar relationen mellan skatteunderlaget (linjen) och kommunernas kostnader (staplarna) från år 2002 fram tills idag, samt en uppskttning av åren fram till 2020. Man ser hur kommunerna intäkter och kostnader var i balans under Alliansregeringens åtta år, trots finanskrisen. Däremot var kostnaderna betydligt högre än intäkterna åren före 2006 och har även varit det efter regeringsskiftet 2014.

Orsaken till dagens situation är att regeringen vältrar över allt större kostnader på kommunerna, vilket i sin tur skapar obalans mellan intäkter och kostnader. Skatteunderlaget ökar helt enkelt inte så mycket att det täcker bristen. En viktig uppgift för en ny moderatled Alliansregering är att försöka återgå till det balansläge som rådde 2006-14. Moderat ledning är lika viktig för Sverige som för Marks kommun.

Moderaternas vårbudgetmotion i sammandrag

2018-05-11

Jag har tidigare berört olika delar av den moderata vårbudgetmotionen, men känner att det kan vara bra att presentera en helhet.

Grunderna för vår politik är att styrkan i svensk ekonomi behöver användas bättre. Vi fokuserar på statens kärnuppgifter, rustar Sverige för nästa lågkonjunktur och genomför riktiga reformer för fler jobb och minskat utanförskap – för att ersätta hopplöshet med framtidstro. Den stora frågan i höstens val kommer inte att vara vem som säger sig satsa mest på välfärden, utan hur satsningarna blir möjliga. Under sina fyra år har regeringen höjt skatterna med 60 miljarder kronor och ökat statens utgifter med 100 miljarder kronor. Samtidigt har vårdköerna fördubblats, polistätheten minskat och jobbklyftan mellan svenskfödda och utlandsfödda vidgats.

Det är uppenbart att höjda skatter inte är en hållbar väg för att öka välfärdens resurser. Vi måste i stället prioritera hårdare hur pengarna ska användas. I Moderaternas vårbudget visar vi att det går att göra riktiga prioriteringar. Välfärden och statens kärnuppgifter som lag och ordning och ett starkt försvar ska gå före bidrag, slöseri med skattemedel och ogenomtänkta utgifter. Samtidigt ser vi till att det lönar sig bättre att arbeta, vilket leder till fler i arbete, vilket i sin tur ökar skatteintäkterna. Vi visade 2006-14 att detta fungerade, till och med i djup lågkonjunktur, och nu är det hög tid att gå tillbaka till klokt och genomtänkt jobbpolitik.

Grunden för moderaternas ekonomiska politik är att
* vi prioriterar välfärdens kärna och statens kärnuppgifter
* vi vill att det lönar sig bättre att jobba
* vi väljer välfärd före bidrag
* vi värnar statens finanser

Varje krona som går till bidrag till den som kan jobba är en krona som hade kunnat gå till polisen, skolan eller sjukvården.
För att kunna öka resurserna till välfärden behövs tre viktiga åtgärder:
* De samlade bidragskostnaderna måste minska.
* Kostnaderna för asyl- och anhöriginvandring måste minska.
* Överskottsmålet måste uppfyllas.

Här följer våra viktigaste konkreta förslag
• Vi satsar sammanlagt nära 28 miljarder kronor direkt på vård, skola och statens kärnuppgifter. Dessutom håller vi regeringens tidigare löfte om 10 miljarder mer till välfärden/kommunerna.
• Vi satsar 6 miljarder kronor mer än regeringen på polisen. Det betyder att Moderaterna, till skillnad från regeringen, tillför de resurser som faktiskt krävs för att nå målet om 10 000 fler polisanställda till år 2024, samt att det skapas utrymme för betydande höjning av polisernas löner, samt betald polisutbildning.
• Vi avsätter 3 miljarder kronor för nya och utvecklade kömiljarder som ska korta väntetiderna i vården. Denna modell var framgångsrik under alliansregeringen, och nu vill vi göra den ännu bättre.
• Vi satsar 3 miljarder mer än regeringen på att förbättra förlossningsvården och cancervården.
• Vi utökar undervisningstiden med en timme per dag för elever i lågstadiet, och genomför ett antal andra skolreformer motsvarande 6,5 miljarder mer än regeringen.
• Vi satsar mer på infrastruktur än regeringen, inte minst upprustning av det finmaskiga vägnätet
• Vi inleder en bana för att Sverige ska nå målet om försvarsanslag motsvarande 2 procent av BNP. År 2021 satsar vi 10 miljarder kronor mer på försvaret än regeringen.
• Sverige behöver sänkt skatt på arbete, inom ramen för ansvarsfulla offentliga finanser. Vi föreslår ett nytt jobbskatteavdrag som ger en normallöntagare 500 kronor sänkt skatt varje månad, och ett utökat jobbskatteavdrag för äldre som jobbar.
• Vi sänker skatten på pension lika mycket som regeringen föreslår.
• Alltför många lärare och sjuksköterskor får betala mer än hälften av en löneökning i skatt. Vi höjer därför brytpunkten för statlig skatt för att inte utbildning ska straffbeskattas.
• Aktuella expertrapporter har konstaterat att nyanlända till och med kan förlora ekonomiskt på att ta ett jobb. Det är helt orimligt – särskilt om vi ska klara integrationen. Vi föreslår därför den största bidragsreformen sedan 1980 med bland annat bidragstak, tydligare krav på den som har socialbidrag och successiv kvalificering in i välfärden och bidragssystemen för den som är ny i Sverige.
• Vi inför inträdesjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa som innebär att man "lär sig jobbet på jobbet" och får avtalsenlig lön för den tid man arbetar.
• Vi vill utveckla RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster.

Finansiering av våra förslag sker bland annat genom besparingar till följd av vår bidragstak och besparing på de olika bidragssystemen (främst för nyanlända), sänkta migrationskostnader, effektivisering av arbetsmarknadspolitiken, effektivisering av klimatpolitiken, avskaffade byggsubventioner, minskning av vissa myndighetsanslag, höjning av dagens reducerade 12%-moms till 14%, avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgifter och en del omfördelningar inom regeringens budget på olika områden.

Allt mer kritik mot Riksbanken för högt spel med svensk ekonomi

2018-05-05

Kritik kommer från allt fler håll när det gäller Riksbankens extrema lågräntelinje mitt i en stark högkonjunktur. Effekterna har blivit en kraftig försvagning av den svenska valutan de senaste 3-4 åren som gjort oss alla fattigare, kombinerat med skenande fastighetspriser och kraftigt ökad skuldsättning. Oron växer för vad man ska göra i en framtida lågkonjunktur när räntevapnet inte längre finns. Dessutom finns givetvis risken att en höga skuldsättningen och de höga fastighetspriserna kan vändas i ett prisras och svårighet att betala räntorna på bolånen, vilket kan fördjupa en kommande lågkonjunktur.

Jag har berört frågan tidigare, och häromdagen kom en ny oroväckande rapport, denna gång från min tidigare arbetsgivare, banken SEB. Även Dagens Industri skriver om saken via samma länk ovan. Båda konstaterar att den svenska kronan sjunkit till krisnivåer trots stark konjunktur. Detta har självklart gjort oss alla fattigare, eftersom exportprodukter blir dyrare, liksom utlandsresor och investeringar utomlands. Samtidigt dopar vi vår exportindustri. Den svenska ekonomin är i kraftig och onaturlig obalans och det kan få ett högt pris i framtiden.

Moderat vårbudget för den som jobbar, vill jobba eller har jobbat

2018-04-18

Moderaterna lovar att både sänka skatten på vanliga inkomster och se till att vårdköerna blir kortare, poliserna fler och resultatetn i skolan bättre. Det kan vi göra genom att prioritera dessa reformer framför bidragskostnader, byggsubventioner och inneffektiv arbetsmarknadspolitik.

I vårbudgeten föreslår moderaterna både skattesänkningar och reformer:

* Skattesänkning på arbete som för vanliga löntagare innebär ca 500 kronor sänkt skatt varje månad
* Brytpunkten för statlig skatt höjs från 40.500 till 41.500 per månad för att färre ska behöva betala statlig skatt och för att utbildning ska löna sig
* Vi fortsätter sänka skatten för pensionärer, och för många innebär det en skattesänkning på 1.000 kronor per månad. Samtidigt höjer vi garantipensionerna och förstärker jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar. Detta avdrag tidigareläggs dessutom så att det gäller redan från 64 års ålder.

Regeringen bäddar för riktigt svåra problem för Sverige

2018-04-16

I dag presenterade regeringen sin sista budget, vårbudgeten. Det blev ännu en märklig helhet där man trots fallade skolresultat satsar mer på subvention av elmotorer till båtar än vad man satsar på skolan. Man kan konstatera att trots fyra år med mycket stark global högkonjunktur, minusränta och skattehöjningar på 60 miljarder så har ändå vårdköerna blivit längre, antalet poliser färre, andelen gymnasiebehöriga elever har minskat, och Sverige har rasat från 12:e till 17:e plats i EU när det gäller arbetslösheten. Integrationen har misslyckats och otryggheten har ökat. Regeringen har misslyckats med både välfärden och tryggheten för att man både fört fel politik och prioriterat fel saker.

Samtidigt sätter regeringen sprätt på skattepengar i en förfärande takt och ökar på bidragssystemen och höjer skatter på arbete, företagande, energi och transporter i stället för att stimulera tillväxten av riktiga jobb. Man har slösat bort högkonjunturen och avstått från att göra viktiga reformer för framtiden. I stället har man byggt upp allt mer frikostiga bidragssystem som kommer att bli svåra att behålla när tiderna blir sämre.

Det är också anmärkningsvärt att regeringen kallar betalningen av en skuld på över 5 miljarder till kommunerna för mottagandet av nyanlända som en satsning i budgeten. Att betala en skuld baserat på tidigare överenskommelse är INTE en satsning. Dessa 5 miljarder är för övrigt dubbelt så stor summa som de samlade övriga satsningarna i vårbudgeten. Detta påminner oss om att om man inte agerar NU och stramar åt bidragssystem, inför bidragstak, ställer tydliga krav på egen försörjning, skärper försörjningskraven vid anhöriginvandring och stramar åt asylpolitiken ordentligt så kommer en allt större del av statens resurser att gå till försörjning av nyanlända i framtiden. och allt mindre del blir kvar till övrig välfärd. Regeringens politik på detta område finns överhuvudtaget inte.

Jag är allvarligt bekymrad för hur Sverige ska klara sig den dag konjunkturen vänder nedåt och kommunerna samtidigt ska försörja allt fler arbetslösa nyanlända, kombinerat med att vi redan har en minusränta som förhindrar Riksbanken att stimulera ekonomin, och en arbetslöshet som faktiskt är ovanligt hög för att vara mitt i en högkonjunktur.

Njut av högkonjunkturen så länge den varar - sedan väntar riktigt riktigt tuffa tider!

Sverige behöver en ny ekonomisk politik

Snabbinkallad till tjänstgöring i Finansutskottet

2022-09-03

Moderaterna vill stärka hushållens motståndskraft mot stigande priser 2022-08-24

Debattreplik idag: Socialdemokraterna klarar inte att prioritera 2022-08-21

Tre moderata förslag för att värna arbetslinjen 2022-08-15

Sverige väntas få lägst tillväxt av alla EU-länder i år 2022-07-22

Sverige väntas få EU:s lägsta ekonomiska tillväxt i år 2022-07-17

Trist att den bästa budgeten inte vann

I vänsterkoalitionens värld räknas bara vissa pensionärer

Detta tyckte alltså vänstersidan att vi skulle accepterat

Vårbudgeten fortfarande oklar - men vårt förslag kan vinna

Pensionsförslaget från M-SD-KD-L i repris

Maktskiftespartierna presenterar gemensamt pensionsförslag

Tack vare M är drivmedelspriset 2 kronor lägre än det annars skulle varit

M, KD, SD och L har enats om en gemensam vårbudgetmotion

Riksdagen röstade ja till moderaternas förslag om sänkt drivmedelsskatt

Debatt om kommunala frågor

Jag frågade statsministern om Anderssonpriserna på drivmedel

Andra EU-länder sänker skatter och moms kraftigt på energi och drivmedel

Moderat framgång med förslaget om sänkt kostnad för diesel och bensin

Omöjligt för flyktingar att växla ukrainsk valuta till svenska kronor

Vi behöver ingen ny "beredskapsskatt" 2022-03-10

Moderaterna drev på för att få krisstöden på plats igen 2022-01-07

Höstens två sista debatter i finansutskottet 2021-12-16

Vad ville socialdemokraterna ha makten till? 2021-12-16

Skriver i Markbladet idag

2021-12-08

Moderaterna tar på nytt initiativet i krispolitiken

2021-12-04

Mitt anförande i gårdagens debatt om höständringsbudgeten

2021-11-25

Riksdagen röstade igenom vår budget - och statsministern avgick

2021-11-24

Samma gamla S-politik oavsett partiledare 2021-11-23

Spännande politisk vecka 2021-11-22

M, KD och SD överens om en alternativ budget 2021-11-16

Nya S-ledaren har varit ansvarig för den misslyckade politiken i sju år 2021-11-04

Sista interpellationsdebatten med finansministern 2021-10-22

Moderaterna vill få ordning på Sverige

2021-10-10

Moderaternas budgetmotion

2021-10-04

Budgetdebatt

Regeringen ger riktade stöd till ekonomiskt misskötta kommuner

Coop kan inte ta betalt för sina varor - tvingas skänka bort dem

Vårt it-baserade samhälle blir allt mer sårbart

Många moderata framgångar med initiativ och förslag under pandemin

Vänsterns krig mot ISK bygger på okunskap, avundsjuka och populism

Debatt med finansministern om avbetalningsplan för skatteanstånd 2021-05-31

Några reflektioner från dagens möte med EPP working group

Time for my first meeting with EPP working group for Economic Policy

Riksdagsdebatt om riktade statsbidrag till kommunerna

Ny viktig moderat framgång i finansutskottet

Utan avbetalningsplan för skatteanstånd väntar en konkursvåg

Skriver i Borås Tidning idag

Moderata reformer mot långtidsarbetslöshet och för ökad trygghet

Moderat följdmotion kritiserar regeringens "gröna skatteväxling"

Följdmotion med anledning av Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt

Förslag till riksdagsbeslut

Motivering

Moderaterna tar initiativ för bättre fungerande stöd för småföretagen

2021-04-15

Moderaternas krav om stöd för evenemangsnäringen uppfylls

Stort mediaintresse för gårdagens debatt och beslut i EU-ärendet 2021-03-25

Moderaterna avstår vid voteringen om EU:s återhämtningspaket 2021-03-24

Moderaternas syn på EU:s återhämtningspaket 2021-03-19

Gårdagens riksdagsdebatt om kommunala frågor 2021-03-19

Utfrågning av Riksbanken om räntepolitiken och det ekonomiska läget

Moderata initiativ till krisstöd mm som riksdag/regering genomfört

2021-03-08

Digitalt möte med besöknäringen i Borås

2021-03-05

M, V och KD lägger gemensamt förslag för att stärka äldreomsorgen

Moderaterna vill få fart på återstarten av evenemangsnäringen

Bakgrund

Skriver tillsammans med Elisabeth Svantesson i Borås Tidning idag

Moderaternas åtgärdsprogram mot fusk/bedrägeri med corona-stöd

Moderaternas viktigaste lösningar/reformer:

1. Inför en särskild straffskärpningsgrund för den som lurar till sig corona-stöd

Moderaterna vill stärka hushållens motståndskraft mot stigande priser

2022-08-24

Debattreplik idag: Socialdemokraterna klarar inte att prioritera

2022-08-21

Tre moderata förslag för att värna arbetslinjen

2022-08-15

Sverige väntas få lägst tillväxt av alla EU-länder i år

2022-07-22

Sverige väntas få EU:s lägsta ekonomiska tillväxt i år

2022-07-17

Vi behöver ingen ny "beredskapsskatt"

2022-03-10

Moderaterna drev på för att få krisstöden på plats igen

2022-01-07

Höstens två sista debatter i finansutskottet

2021-12-16

Vad ville socialdemokraterna ha makten till?

2021-12-16

Samma gamla S-politik oavsett partiledare

2021-11-23

Spännande politisk vecka

2021-11-22

M, KD och SD överens om en alternativ budget

2021-11-16

Nya S-ledaren har varit ansvarig för den misslyckade politiken i sju år

2021-11-04

Sista interpellationsdebatten med finansministern

2021-10-22

Debatt med finansministern om avbetalningsplan för skatteanstånd

2021-05-31

Stort mediaintresse för gårdagens debatt och beslut i EU-ärendet

2021-03-25

Moderaterna avstår vid voteringen om EU:s återhämtningspaket

2021-03-24

Moderaternas syn på EU:s återhämtningspaket

2021-03-19

Gårdagens riksdagsdebatt om kommunala frågor

2021-03-19