Rättstrygghets- och demokratibloggen

På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör tull och polis, rättsväsende, kriminalvård, samt brottsförebyggande arbete, grundlagsfrågor, demokrati och yttrandefrihet, samt kampen mot terrorism, internationell brottslighet, rasism samt hot riktade mot politiker och journalister. Även blogginlägg om konstitutionsutskottets verksamhet finns här, liksom inlägg som rör korruption samt äganderättsfrågor och rättstryggheten för människor gentemot myndigheter och andra. Integritetsfrågor finns numera även samlade under en egen rubrik.

Det man möjligen skulle hoppas på är väl att barnen omhändertas och placeras i fosterhem och sedan genomgår avprogrammering och anpassning till ett normalt liv. Jag har dock inget större hopp om detta heller. Och man kan ju bara tänka sig vilka problem förskolor och skolor kommer att få när det gäller att ta hand om och återanpassa dessa barn, varav de flesta verkar vara födda i Syrien och aldrig varit i Sverige. Riskerna att placera dessa barn i vanliga klasser ska inte heller underskattas - det dessa barn varit med om och den "uppfostran" i hat och våld som de fått kan helt enkelt göra dem farliga för sin omgivning. 

Med lite kreativitet kunde kanske svenska myndigheter åtminstone lämnat ut kvinnorna till den kurdiska regimen för rättegång nere i de kuridiska områdena i Syrien, samtidigt som man omhändertar barnen och omplacerar dem? Men det lär knappast hända.

Det mest troliga är väl tyvärr att dessa kvinnor och barn i det godtrogna och aningslösa Sverige erbjuds bostad och försörjning av svenska skattebetalare och att barnen får fortsätta växa upp hos sina IS-mammor. De får säkert gå före i bostadskön också och barnen kommer att kräva massor av extra resurser i skolan - resurser som tas från andra barn. Samtidigt känns riskerna för det svenska samhället att ha dessa personer här orimligt stora. Personligen vill jag inte ha dem här överhuvudtaget. Det kan låta hårt, men dessa kvinnor har frivilligt lämnat Sverige för att ansluta sig till en mördarsekt. Då har man enligt min åsikt moraliskt sett förverkat sina rättigheter i Sverige.

Tidningen Nyheter Idag citerar mig från twtter igår i en artikel om saken.




Från moderat sida riktar vår rättspolitiske talesperson Johan Forssell hård kritik mot regeringen. Inte minst för att regeringen inte lyssnat på förslag från bland annat moderaterna om att kriminalisera allt samröre med terrororganisationer. Det borde också gå att återkalla medborgarskap från personer med dubbla medborgarskap (vilket man kan i exempelvis Danmark) om de gjort sig skyldiga till terrorrelaterad brottslighet. De borde då också kunna utvisas. 

Den 22 januari röstade riksdagen om att antal förslag om skärpt lagstiftning mot terrororganisationer. Ett regeringsförslag röstades igenom, och det var resultatet av ett krav från en riksdagsmajoritet (med bland annat M) som krävt denna förändring av regeringen i ett så kallat tillkännagivande. I propositionen föresog regeringen ett särskilt straffansvar för den som har vissa former av samröre med en terroristorganisation med syfte att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen. Även finansiering omfattas av straffansvar. Samtliga partier utom Vänsterpartiet röstade för detta. Vänsterpartiet menade att det nya straffansvaret strider mot föreningsfriheten...det säger en del om vänsterns syn på saken.

Tyvärr röstade riksdagen samtidigt ned ett förslag från M, SD, KD och L om att regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag som kriminaliserar allt deltagande och samröre med en terroristorganisation. Detta förslag fick stöd i justitieutskottet, men på grund av annan majoritet vid riksdagsomröstningen förlorade förslaget med en rösts marginal eftersom reservationen från S, C, V och MP vann. I en del länder är detta redan gällande lag, men inte ens en utredning av detta ville vänstermajoriteten (S, C, V och MP) ha! Sverige fortsätter tyvärr utmärka sig som ganska tandlöst mot dessa terrororganisationer.

Moderaterna vill även bland annat ge Säpo större möjligheter att sätta folk i förvar. Vi vill också genom diplomatiska lösningar göra det enklare att utvisa personer, och vi vill göra det möjligt med elektronisk bevakning, till exempel fotboja, för personer som anses utgöra en säkerhetsrisk. Många av dessa frågor har bland annat moderaterna drivit i 6-7 år, men regeringen vägrar envist att lyssna. 

Det är hög tid att se hur man gör i andra länder och sluta vara så aningslösa och naiva. Terroristerna är ett hot just nu runt om i Europa, och har tydliga kopplingar till extremister i Mellanöstern. Att Sverige samtidigt saknar nödvändig lagstiftning för att motverka dessa grupper är mycket farligt.

Ulf Kristersson (M) varnar för islamistisk separatism 

2020-10-20

I går skrev moderaternas partiledare Ulf Kristersson en viktig text på facebook med anledning av den fasansfulla halshuggningen av en lärare i Paris som stått upp för yttrandefriheten. Ulf avslutar sitt inlägg med att varna för islamistisk separatism, och det känns befriande att han talar klartext. Jag tycker detta är en bra sammanfattning av vad som gäller i såväl Europas demokratier som i vårt eget land:

"Står man inte ut med att leva i ett samhälle där det är tillåtet att säga saker som kan uppfattas stötande och hädiska, så får man helt enkelt leva sitt liv någon annanstans. Friheten och demokratin är inte några kravlösa ideal, inte något enkelriktat, där man själv väljer ut det som passar. Delar man inte frihetens värderingar finns det gott om ofria länder att stanna i eller åka till. För vår tolerans har gränser: vi kommer inte tolerera de intoleranta"

Regeringens myter om polisutbildningen avslöjade en gång för alla 

2020-09-27

I min debatt med inrikesminister Mikael Damberg för några veckor sedan använde han återigen det argument som även andra ministrar använt i olika debatter - att "Alliansen minskade polisutbildningen med 90%". Påståendet är helt enkelt en grov lögn - man räknar från toppåret 2008 när det var rekordmånga som påbörjade sin polisutbildning och jämför sedan med åren efter då man minskade intaget till utbildningen för att polismyndigheten då redan nått Alliansens mål med att öka från 17.000 till 20.000 poliser. Men åren därefter skedde sedan intagning precis som vanligt för att kompensera för att poliser lämnade med naturlig avgång (tex pension). Totalt utbildades fler poliser per år i genomsnitt under Alliansen jämfört med hur det såg ut åren före vår regeringsbildning. Det faller också på sin egen orimlighet att Alliansen skulle minskat polisutbildningen med 90% samtidigt som vi ökade antalet anställda poliser från 17.000 till 20.000. Varifrån skulle dessa 3.000 nya poliser ha kommit om vi inte utbildade några nya?

Jag bestämde mig för att ta fram alla fakta i detalj och bad Riksdagens utredningstjänst om hjälp. De tog fram dessa två tabeller. Dels över antalet sökande och antagna som faktiskt påbörjat sin utbildning, dels antal nyutbildade poliser som anställts.

Av tabellerna kan man konstatera några saker:

1. Under åren 2000-06 var det i genomsnitt 818 personer per år som påbörjade sin polisutbildning. Under Alliansens regeringsår 2007-14 var det i genomsnitt 831 personer per år som började sin polisutbildning. Det betyder att det bevisligen var fler per år och inte 90% färre som regeringsföreträdare påstår.

2. Under de senaste tre åren har antalet antagna ökat igen i spåren av att vi i bred politisk samsyn höjt målen för polisens numerär, och även startat en ny polisutbildning i Borås. Dessutom ökade M/KD anslagen till polisen kraftigt i vår vinnande budget för 2019 (tyvärr pengar som sedan S/MP och C/L delvis plockade bort i vårbudgeten 2019). Men 2008 är fortfarande det år då flest personer påbörjat sin polisutbildning. Inget år därefter har det varit fler.

3. Under Alliansens regeringsår anställdes i genomsnitt 893 nyutexaminerade poliser per år. Före Alliansen (åren 2000-06) var det i genomsnitt 591 per år som anställdes. Från 2015-19 var det i genomsnitt 713 per år. Det var alltså fler nyanställda nyutexaminerade poliser som anställde under Alliansens regeringstid än både åren före och efter.

4. Åren 2009 och 2010 är de år under de senaste två decennierna när flest nyutexaminerade poliser anställts. Inget år under dagens regering har kommit i närheten av de siffrorna.




(Källa: Polistidningen)

Under Alliansens regeringstid 2006-14 ökade alltså antalet poliser i Sverige från ca 17.000 till 20.000. Det var en betydligt kraftigare ökning i procent än befolkningsökningen, vilket betyder att antalet poliser per capita ökade. Dagens S/MP-regering påstår ofta att antalet poliser har ökat ytterligare sedan 2014. Det stämmer dock inte, för samtidigt som nya poliser utbildats har andra poliser lämnat yrket. 

För en tid sedan offentliggjordes siffror (bilden ovan) från Polismyndigheten själva i Polisförbundets tidning. Uppgifter som tydligen tidigare varit sekretessbelagda. Tillsammans med annan tillgänglig statistik får man en ganska allvarlig bild av läget när det gäller polistätheten i landet. 

För det första kan man med dessa siffror räkna ut att det totalt fanns 20.056 poliser 2015, efter åtta år med Alliansen. Åren efter minskade antalet till under 20.000. Först 2019 var man tillbaka på en nivå strax över 20.000 igen. Ingenting alls hände med andra ord under de första fem åren med dagens regering när det gäller det totala antalet poliser.

Man kan också konstatera att antalet poliser i yttre tjänst alltså är lägre idag än 2015, både i absoluta tal, i andel av alla anställda poliser och dramatiskt lägre räknat per invånare.

Alliansregeringen har alltså fortfarande rekorden både i antalet antagna till polisutbildningen och antalet anställda nyutexaminerade poliser. Dagens regering har inte varit i närheten av de rekorden. Vi utbildade också fler poliser per år i genomsnitt än s-regeringarna före oss gjorde. Vi har dessutom alltså färre poliser synliga i samhället idag än när Alliansen lämnade regeringsmakten. Samtidigt har den grova kriminaliteten ökat. Detta är en helt bedrövlig utveckling och regeringens försök att skönmåla sin egen insats kan inte förändra den bilden.

De kriminella gängen måste knäckas

2020-09-22

I dag skriver jag i Ulricehamns Tidning om moderaternas förslag för att knäcka den grova organiserade gängkriminaliteten

Utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll är inte ett straff  

2020-09-18

I går hörde vi regering, media och vänsterdebattörer tävla om vem som hårdast kunde ta avstånd från Moderaternas förslag om riktiga kraftfulla åtgärder mot gängkriminaliteten, och då främst förslaget om att kunna avvisa eller utvisa personer med utländskt medborgarskap som bedöms planera eller engagera sig i grov organiserad kriminalitet. Justitieministerns enda svar på moderaternas förslag var att vi moderater är "övertända" och inte tänker på de grovt gängkriminellas rättssäkerhet...

Förslaget om att avvisa/utvisa utländska medborgare på grund av misstanke om avsikt att begå grova brott har fått märklig och osaklig kritik, uppenbarligen från människor som inte vare sig behärskar lagstiftning eller juridik. Att avvisa/utvisa en person i enlighet med Lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572) är en möjlighet som finns redan idag och gäller personer som exempelvis misstänks planera terroristbrott eller genomföra spioneri eller utgöra annat hot mot rikets säkerhet. Dessa avvisningar/utvisningar är inte ett straff för ett begånget brott utan en åtgärd för att motverka sådana brott.

Det moderaterna vill är att jämställa den grövsta organiserade brottsligheten med terroristbrott och hot mot rikets säkerhet, eftersom vi tycker att effekterna är liknande. Syftet med gängbrottsligheten är inte bara att tjäna pengar utan även att ta makten från det demokratiskt beslutade rättssamhället och att styra områden, stadsdelar, näringsverksamhet och människor vid sidan av det demokratiska systemet. Den grova gängkriminaliteten hotar hela samhällsstrukturen.

Vårt förslag innebär att man skulle kunna avvisa eller utvisa personer vid misstanke om avsikt att begå riktigt grova brott. Förslaget skulle endast omfatta utländska medborgare, eftersom lagen om utlänningskontroll inte gäller svenska medborgare (eller den med dubbelt medborgarskap). En sådan utvisning är alltså inte ett straff för ett brott "utan fällande dom" som kritikerna påstår. Det är inget straff alls utan ett sätt att förebygga brott. 





 

Verkligheten knackar på porten  

2020-09-18

I går hörde vi regering, media och vänsterdebattörer tävla om vem som hårdast kunde ta avstånd från Moderaternas förslag om riktiga kraftfulla åtgärder mot gängkriminaliteten. Och idag vaknade vi till nyheter om nya skottlossningar och mord under natten, om jag inte räknat fel inträffade hela tre nya mord bara senaste dygnet. 

Problemet är att regeringen inte ser verkligheten. Man verkar tro att ändlösa utredningar och mer pengar till fritidsgårdar ska lösa problemet med den organiserade kriminaliteten. Det tror inte moderaterna. Vi har fått igenom en del moderata förslag med stöd av andra partier, men tyvärr är det mycket som fastnat i "förutsättningslösa" utredningar i stället för skarpa förslag. Här en liten påminnelse om ett antal förslag som Moderaterna lagt fram de senaste åren men som Socialdemokraterna tyvärr avvisat:
 

Moderaterna presenterar tio skarpa förslag mot gängkriminaliteten 

2020-09-17

Gängvåldet är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. Brottsligheten är systemhotande. Det kräver bland annat att lagar och verktyg som idag kan användas mot terrorister också ska kunna användas mot de kriminella gängen. Moderaterna presenterar idag tio samlade åtgärder för att stoppa de kriminella gängen. Flera av förslagen har vi lagt fram tidigare och några är helt nya: 

1. Dubbla straff för gängkriminella
2. Inför ett system med visitationszoner
3. Inför ett system med anonyma vittnen
4. Det ska vara straffbart att vara med i ett kriminellt gäng och ha samröre med sådana
5. Ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar
6. Fler LVU-omhändertaganden för att hindra att barn fostras in i kriminalitet
7. En ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: myndigheter ska dela all relevant information med Polisen 
8. Nya riktlinjer till samtliga relevanta myndigheter att aktivt bidra i det brottsbekämpande arbetet
9. Fler gängmedlemmar ska utvisas
10. ”Go for the money” – det ska bli enklare att beslagta egendom från kriminella 

Nedan en liten fördjupning om vart och ett av förslagen.

1. Dubbla straff för gängkriminella
Moderaterna vill införa en gängbestämmelse som kan leda till dubbla straff för vissa brott som har ett samband med uppgörelser i kriminella grupperingar. En sådan typ av straffskärpningsgrund finns sedan tidigare i Danmark och tillämpades bland annat efter den uppmärksammade dödsskjutning då svenska gängmedlemmar dömdes till långa fängelsestraff. Exempel på brott som skulle kunna aktualisera tillämpning av gängbestämmelsen är misshandel, rån, olaga hot, olaga frihetsberövande, utpressning, hot och våld mot tjänsteman samt övergrepp i rättssak. 

2. Inför ett system med visitationszoner
För att hitta fler illegala vapen bör de brottsbekämpande myndigheterna ges bättre möjligheter att – under en begränsad tid och vid vissa platser – visitera personer i syfte att söka efter just vapen. Moderaterna vill att Polisen, efter beslut från åklagare, ska kunna upprätta visitationszoner där den ges utökade befogenheter att söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon. Ett beslut om att upprätta en visitationszon får endast fattas när det finns en beaktansvärd risk för att illegala vapen finns i eller kommer transporteras genom ett visst område. Zonerna ska vara tillfälliga och begränsade till ytan. Det ska inte krävas någon konkret misstanke om brott för att kontroll ska kunna ske.

3. Inför ett system med anonyma vittnen
Allvarlig brottslighet ofta är svår att utreda eftersom de som kommit i kontakt med den vare sig vågar eller vill berätta om vad de sett. Gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp, och många vägrar vittna eller ens tala med polisen. Idag är det som huvudregel inte tillåtet med anonyma vittnen i domstol i Sverige. Däremot är det möjligt att i domstol höra en person som är anställd av Polisen eller Försvarsmakten under en så kallad kvalificerad skyddsidentitet. Det rör sig då i regel om poliser som bedriver spaning under täcknamn och därför har tilldelats andra personuppgifter. Detta kan i praktiken sägas vara ett undantag från förbudet mot anonymitet. Vi ser dock ett behov av att pröva ett system med möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet. Förutom polisspanare är det särskilt den som av en tillfällighet har blivit vittne till ett brott som skulle kunna ha nytta av anonymitet. En sådan möjlighet finns sedan år 2001 i Norge. Anonyma vittensmål ska dock inte ensamt kunna räcka som bevis för en dom utan endast kunna användas som kompletterande bevisning.

4. Det ska vara straffbart att vara med i ett kriminellt gäng och ha samröre med sådana
Moderaterna föreslår att det införs ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation. Det skulle leda till att fler gängmedlemmar döms till fängelsestraff och dessutom ge Polisen nya möjligheter att agera mot gängen. Med gäng avses grupperingar som begår allvarliga brott, i första hand grova våldsbrott. Men det kan också handla om annan brottslighet, såsom grova narkotikabrott eller systematiska förmögenhetsbrott. Ett exempel på vad som kan utgöra ett deltagande i ett kriminellt gäng är att upprätta vägspärrar eller anordna möten där olika kriminella gäng deltar. Förslaget har bland annat tagit fasta på den nya lag som sedan mars i år finns för att stoppa terrorister: förbud mot samröre med en terrororganisation. 

5. Ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar
Moderaterna föreslår att det ska vara möjligt att sätta in hemlig avlyssning, dataavläsning och kameraövervakning (s.k. hemliga tvångsmedel) mot aktiva gängmedlemmar innan de begår brott, för att stoppa dem. En sådan möjlighet finns idag enligt den s.k. prev-lagen (lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott). Den begränsar sig dock i huvudsak till terrorist- och spioneribrott. De rättssäkerhetskrav som finns i dagens lagstiftning bör också gälla för de nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel som Moderaterna nu föreslår. Till exempel ska tillstånd att använda hemliga tvångsmedel normalt prövas av domstol.

6. Fler LVU-omhändertaganden för att hindra att barn fostras in i kriminalitet
Staten måste ta ett större ansvar för att omhändertaganden sker av barn som utsätter sig själva för risker genom att begå grova brott eller som fostras in i kriminalitet av sin egen familj. Enligt Polisen finns idag ett 40-tal släktbaserade kriminella nätverk i Sverige som ägnar sig åt organiserad brottslighet. I dessa nätverk är inte individen viktig – klanen går först. Där fostras barn till att ta över den organiserade brottsligheten och det saknas ambitioner att bli en del av samhället. Det finns också andra sammanhang där barn växer upp i en miljö präglad av grov organiserad brottslighet eller där barnet själv återkommande begår grova brott. Med dagens lagstiftning kan ett omhändertagande enligt LVU (lag om särskilda bestämmelser om vård av unga) vara aktuellt i samtliga dessa fall – när det finns risker för att barnets hälsa och utveckling skadas. Problemet är dock att det sker i för få fall.

För att åstadkomma fler omhändertaganden enligt LVU måste staten ta ett större ansvar:
• En anledning till att omhändertaganden sker för sällan är kostnaden för dessa. Det är i huvudsak statens uppgift att upprätthålla lag och ordning, inte kommunernas, och staten bör därför stå för en större del av notan än idag.
• Staten måste ställa tydligare krav på att fler barn i riskmiljöer ska omhändertas. Det handlar både om en tydligare styrning men också att, vid behov, ändra i regelverken.
• De brottsbekämpande myndigheterna måste användas vid behov. Polisen har ofta god kännedom om vilka barn som växer upp i kriminella miljöer. Därför bör åklagare kunna ansöka och fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU. Idag har bara socialnämnden behörighet att göra en sådan ansökan. 

7. En ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: myndigheter ska dela all relevant information med Polisen 
Enligt dagens sekretessregler får myndigheter som utgångspunkt inte dela information med Polisen, även om det finns undantag som dock sällan tillämnpas. Dessa regler fungerar dåligt, eftersom det råder stor osäkerhet hos myndigheterna om när och hur undantagen kan tillämpas. Moderaterna menar att ribban för när information delas mellan myndigheter i brottsbekämpande syfte måste sänkas. Det är också centralt att den ovisshet som följer av dagens komplicerade regelverk undanröjs: Oro för att göra fel får inte stoppa myndigheter från att göra allt som är möjligt för att förhindra kriminalitet, i synnerhet gängvåld. 

8. Nya riktlinjer till samtliga relevanta myndigheter att aktivt bidra i det brottsbekämpande arbetet
Idag står de brottsbekämpande myndigheterna i många fall alltför ensamma i arbetet mot kriminaliteten. Samverkan förekommer, men mycket mer kan göras. Samhället måste gemensamt vända utvecklingen. Fler myndigheter behöver bidra mer proaktivt till brottsbekämpningen och därigenom stödja Polisen och andra brottsbekämpande myndigheters uppdrag. Moderaterna vill införa ett tydligt krav för samtliga relevanta myndigheter att aktivt vidta åtgärder för att bekämpa brott och motverka missbruk inom respektive myndighets verksamhetsområde. Det bör ske genom tillägg i regleringsbreven så att det blir tydligt att respektive myndighet ska arbeta med att förebygga och avslöja brott, samt aktivt bistå Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter i deras brottsutredningar. Till exempel bör samtliga myndigheter som betalar ut olika former av bistånd och ersättningar ges ett tydligt uppdrag att motverka bidragsbrott och annat missbruk. Vidare föreslår Moderaterna att fler myndigheter ska ingå i den myndighetsgemensamma samverkan mot grov organiserad brottslighet. Bland annat bör Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Transportstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län ingå i satsningen.

9. Fler gängmedlemmar ska utvisas
Varje stat har rätt att kontrollera personer som inte är medborgare vad gäller inresa, vistelse och utvisning. Av utlänningslagen följer att den som saknar svenskt medborgarskap och döms för brott får utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända hit inom en viss tidsperiod. Dagens praxis innebär dock att få utländska medborgare utvisas från Sverige, trots att de döms för allvarlig brottslighet. Det gäller bland annat de slags brott som inte sällan begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. Av de utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige och döms för mord utvisas 43 procent – inte ens hälften. För rån är motsvarande andel endast 2 procent och för grov misshandel 3 procent. De låga sifforna beror bland annat på att alltför stor hänsyn tas till personens anknytning till Sverige när frågan om utvisning bedöms. Detta vill Moderaterna ändra på. Den tydliga utgångspunkten måste vara att den som inte är svensk medborgare och döms till fängelse ska utvisas från Sverige. Det gäller inte minst brott som begås inom ramen för gängkriminalitet.

10. ”Go for the money” – det ska bli enklare att beslagta egendom från kriminella
Samhället bör aldrig acceptera att personer berikar sig genom brott. Därför finns goda skäl att ta brottsvinster i beslag. Ett effektivt regelverk för att beslagta brottsvinster försvårar också hanteringen av svarta och kriminella pengar. Dessutom skickar det en tydlig signal till både brottslingen och omgivningen: det lönar sig inte att begå brott. I Sverige kan den som döms för brott tvingas lämna ifrån sig eventuella brottsvinster. Enligt huvudregeln i svensk rätt ska utbyte av brott förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Med utbyte av brott avses dels konkret egendom som någon kommit över genom brott, dels det uppskattade värdet av vad som åtkommits. Enligt huvudregeln är det endast möjligt att förverka utbytet av just det aktuella brottet som en person dömts för. Det är vidare upp till åklagaren att bevisa att egendomen härrör från just det brottet.

Alliansregeringen införde år 2008 en ny form av s.k. utvidgat förverkande, som skapade möjlighet att förverka vinster från annan brottslighet än just det eller de brott som personen dömts för. Åklagaren har fortfarande bevisbördan, men beviskravet är lägre: det räcker att det framstår ”som klart mera sannolikt” att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Även om de nya reglerna om utvidgat förverkande gett goda resultat, har möjligheten använts i relativt få fall (SOU 2015:67). 

De kriminella gäng som vuxit fram i Sverige rör sig inte sällan med olika typer av statusmarkörer. Det handlar om dyra kläder, klockor, smycken och fordon. För att minska drivkrafterna hos gängkriminella att begå brott krävs att rättsväsendet har goda möjligheter att beslagta brottsvinster. Att ta statussymboler från gängkriminella är också en viktig åtgärd för att förhindra att unga rekryteras in i kriminalitet. Moderaterna vill därför att det införs utökade möjligheter att förverka potentiella brottsvinster. Det handlar för det första om att en tydlig förklaringsbörda bör läggas på den enskilde. Den som ägnar sig åt gängkriminalitet och saknar legitima inkomster bör kunna förklara hur han eller hon kommit över dyra tillgångar för att egendomen ska skyddas från förverkande. Motsvarande regler finns exempelvis i Europarådets konvention från 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism. Det handlar för det andra om att förverkande ska kunna beslutas utan samband med en fällande brottmålsdom – vilket endast kan ske i undantagsfall idag. Det skulle möjliggöra en effektivare process där egendom kan tas i beslag i flera fall och snabbare, utan att tumma på rättssäkerheten. Ett liknande system finns redan på Irland och utreds i Norge. 

Interpellationsdebatt om gängkriminaliteten 

2020-09-10



I dag deltog jag i en interpellationsdebatt med inrikesminister Mikael Damberg (S) om gängkriminaliteten. Det var min M-riksdagskollega David Josefsson från Göteborg som var huvudinterpellant, men vi var ytterligare tre moderater som deltog i debatten. Själv ägnade jag mesta tiden av debatten åt situationen inom polisen och den bedrövliga utvecklingen är det gäller utvecklingen av poliser i yttre tjänst.

Här följer mitt första anförande i textform, och vill man lyssna på hela debatten i sin helhet är det bara att klicka på bilden ovan.
 

Herr talman,
 
I går hade Göteborgs-Posten en nyhet om att 12 klanliknande kriminella gäng styr kriminaliteten i Göteborg. I Borås finns liknande problem med grupperingar som både begår grova brott och bekämpar varandra. Så ser det ut i många svenska städer idag. Det är tyvärr många vanliga skötsamma människor som känner otrygghet i sitt eget bostadsområde och knappt vågar gå ut på kvällen och rasta hunden eller ta en löprunda.
 
Det är beklämmande att höra poliser larma om hur man saknar resurser och tvingas backa från kriminella grupper och att följa nyheter om hur vanliga människor kommer i vägen för de kriminellas vapen och i värsta fall mister livet. Vi drabbas också av mängder av bilbränder, andra anlagda bränder, sprängningar, grov misshandel och grova rån, miljardsvindel i våra sociala trygghetssystem, en ökande droghandel och allt fler barn som tvingas eller lockas in i kriminalitet. Den organiserade brottsligheten tar för sig i vårt samhälle. 
I dag redovisar SVT ännu en dyster rapport. Ett år efter att regeringen presenterade sitt åtgärdsprogram mot gängbrottslighet har antalet skjutningar och sprängningar ökat.
 
Kanske blir inte de kriminella gängen särskilt avskräckta av att regeringen startar ett antal utredningar som inte ens kommer att leda till skarpa förslag under denna mandatperiod?
 
Jag är glad över att riksdagen biföll min motion om lagskärpningar mot övergrepp i rättssak, och att denna punkt nämns i regeringens åtgärdsprogram. Många andra förslag i åtgärdsprogrammet är också resultatet av uppdrag från riksdagen till regeringen om att ta fram skarpare lagstiftning. Men det som behövs nu är skarpa förslag i närtid, inte en ändlös rad med utredningar.
 
Det är dessutom allvarligt att vår regeringschef inte har koll. Uttalandet av statsministern att han först i lördags fick vetskap om att ett antal kriminella gäng och klaner styr kriminaliteten i delar av landet var närmast pinsamt.
 
Statsrådet Damberg däremot är glädjande nog bättre informerad och konstaterade i en intervju samma dag att det inte var något nytt för honom. känt.
 
Fram tills nu har statsministern också envist förnekat i alla debatter att invandringen har någon som helst betydelse för kriminaliteten. Och så plötsligt i gårdagens partiledardebatt och i en intervju i SVT bytte han fot och medgav i stället det självklara,   att en alltför stor migration medför sociala spänningar i våra förorter vilket bidrar till ökad kriminalitet.
 
Det är allvarligt om inte hela regeringen har en korrekt bild av verkligheten. Om man inte ser problemen, inte förstår varför de uppstått, ja då kan man nog inte göra något åt dem heller.
 
 
Herr talman,
 
Under Alliansens regeringstid 2006-14 ökade antalet poliser i Sverige från ca 17.000 till 20.000. Det var en betydligt kraftigare ökning i procent än befolkningsökningen, vilket betyder att antalet poliser per capita ökade.

Dagens regering påstår ofta att antalet poliser har ökat ytterligare sedan 2014. Det stämmer dock inte, för samtidigt som nya poliser utbildats har andra poliser lämnat yrket. Häromdagen offentliggjorde Polistidningen siffror från Polismyndigheten. De ger en dyster bild av läget när det gäller polistätheten i landet. 

Man kan konstatera att det totalt fanns drygt 20.000 poliser 2015, efter åtta år med Alliansen. Åren efter minskade antalet till under 20.000. Först 2019 var man tillbaka på en nivå strax över 20.000 igen. Ingenting alls hände med andra ord under de första fem åren med dagens regering när det gäller det totala antalet poliser.

Frågan är då hur många av dessa poliser som arbetar i yttre tjänst, dvs rör sig ute i samhället och beivrar brott? Och hur utvecklingen varit under dagens regering?
 
Här kan vi konstatera att antalet i yttre tjänst är lägre idag än 2015, både i absoluta tal och i andel av antalet anställda poliser och dramatiskt lägre räknat per invånare.
 
 
Herr talman,

Vi har alltså färre poliser synliga i samhället idag än när Alliansen lämnade regeringsmakten. Samtidigt har den grova kriminaliteten ökat. Detta är en helt bedrövlig utveckling och regeringens försök att skönmåla sin egen insats kan inte förändra den bilden.

Jag vill helt enkelt fråga statsrådet Damberg om när och hur regeringen ska vända denna utveckling på riktigt?

Moderaterna tar initiativet till ny nationell folkräkning 

2020-09-09

Sverige har allvarliga problem med grov organiserad brottslighet, omfattande utanförskap och bidragsbrott. Brister i kontrollen av folkbokföringen är en av flera faktorer som lagt grund till att dessa problem är så pass omfattande. Det är centralt att staten kan fastställa vilka som lever i Sverige och säkrar ordning och reda.
 
Antalet människor som vistas i Sverige utan tillåtelse är idag okänt. Skatteverket uppskattar att omkring 200 000 personer är skrivna på felaktiga adresser i Sverige. Exakt hur omfattande problemen är vet ingen. En folkbokföring som inte staten har kontroll över kommer till en stor kostnad för skattebetalarna och försvårar arbetet att hjälpa de som behöver samhällets stöd allra mest.
Fusket med folkbokföringsuppgifter är en avgörande faktor i den organiserade brottslighetens verksamhet. Genom att ange falska folkbokföringsuppgifter kan kriminella dölja sin identitet. När staten inte vet vem som bor var blir det enklare för brottslingar att gömma sig undan rättvisan och på så sätt fortsätta sin destruktiva verksamhet. Kriminella använder idag falska adresser för att tillskansa sig bidrag och välfärdsförmåner som man egentligen inte har rätt till. Lag och ordning behöver tryggas, annars riskerar vi att befästa omfattande parallellsamhällen.
 
Bristerna i Sveriges folkbokföring har varit kända under längre tid. Regeringen erkänner själv att de inte gjort tillräckligt för att stävja de uppenbara problem som finns idag kring folkbokföringen. Regeringen har dock klargjort att det inte är aktuellt att genomföra en folkräkning.

 
Moderaternas förslag
 
En folkräkning ger staten möjlighet att bättre bekämpa brott, verktyg för att hindra framväxten av utanförskap och parallellsamhällen och ger viktig kunskap i arbetet att motverka problem som trångboddhet. En nationell folkräkning är en viktig början på att upprätta ett tryggare Sverige och värna samhällskontraktet.
Moderaterna presenterar därför en budgetsatsning och tar initiativ i riksdagen för en nationell folkräkning. Syftet är att återfå kontrollen över folkbokföringen. Genom en folkräkning kan brott kopplade till felaktig folkbokföring bekämpas.
 
 
Budgetsatsning för en folkräkning

I Moderaternas budgetförslag för år 2021 kommer 500 miljoner kronor tilldelas genomförandet av en nationell folkräkning. Budgetsatsningen avser resurstillskott till främst Skatteverket och kommunerna för att kunna förbereda och genomföra folkräkningen.
 
Fördelningen av ekonomiska medel mellan ansvariga myndigheter och kommunerna för att genomföra folkräkningen är i linje med hur folkräkningar tidigare har genomförts i Sverige, exempelvis likt den som genomfördes år 1990.

 
Utskottsinitiativ i skatteutskottet
 
Det är nu upp till riksdagen att agera för att regeringen ska gå till handling. Moderaterna går därför fram med ett utskottsinitiativ i skatteutskottet på sammanträdet i morgon den 10 september om att en nationell folkräkning bör genomföras. Utskottsinitiativet innebär att ”Moderaterna föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att genomföra en nationell folkräkning och säkerställer genomförandet genom uppdrag till berörda myndigheter.”

 
Utgångspunkter för genomförandet av folkräkningen
 
1. Skatteverket bör ansvara för genomförandet av folkräkningen och samarbeta med kommunerna och relevanta myndigheter i genomförandet, så som Statistiska centralbyrån (SCB) och Polismyndigheten. Genomförandet kan ske med olika tillvägagångssätt. I de flesta fall bör personer kunna verifiera sin folkbokföring digitalt, eller exempelvis genom fysiskt formulär och brev. Det är angeläget att myndigheterna säkerställer att informationen till de som är folkbokförda i Sverige, om att och hur folkräkningen ska genomföras, är tydlig och lättillgänglig.
 
2. Skatteverket, kommuner och övriga berörda myndigheter bör arbeta enligt riskprincipen. Det skulle innebära att fysiska besök görs på adresser och i områden som utmärker sig, där det finns misstanke om felaktig folkbokföring exempelvis där ovanligt många finns folkbokförda eller där omsättningen av folkbokföring är stor.

3. Det bör ses över hur regelverk och tillämpning bör förändras och hur berörda myndigheter effektivt kan säkerställa att de som ej verifierats i folkräkningen inte fortsatt får ta del av de bidrag och andra välfärdsförmåner som kopplas till folkbokföringen. De som ej verifierats i folkräkningen bör omedelbart gå miste om de bidrag som följer med folkbokföringen.

Polisen är i underläge

2020-09-07

Larmen om hur allvarligt läget är med den organiserade brottsligheten kommer allt tätare. När till och med höga polischefer andas uppgivenhet och konstaterar att man inte har tillräckligt med personal är läget ytterst allvarligt.

I Ekots lördagsintervju gick biträdande rikspolischefen Mats Löfving ut och varnade för att det finns minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige. De har stor våldskapacitet, stor makt och mycket resurser. 

När jag pratar med aktiva poliser känner jag den stora frustrationen över att grovt kriminella som grips är ute igen nästa dag, att alltför få lagförs, att de som lagförs ibland frikänns trots att polisen menar att bevisningen är tydlig, och att de som döms får alltför korta straff.

Poliser känner ofta också att de inte har den numerär och utrustning som krävs för att kunna stå emot stora folksamlingar som deltar i upplopp och angrepp. Och vi ser på tv-bilder hur poliser tvingas backa för stora grupper våldsverkare för att polisen är i underläge. Poliser tvingas åka med dubbla bnilar till vissa utanförskapsområden där den ena patrullen vaktar den andra patrullens bil under insatsen, och vi får rrapporter om att poliser behöver få eskort av kolleger på väg hem från jobbet.

Allt detta mynnar ut i en sak - vi måste rusta polisen! Det måste bli betydligt fler poliser som är aktiva i yttre tjänst, antalet poliser totalt måste öka, poliserna måste få bättre utrustning och ökade befogenheter, och vi behöver fler civilanställda som kan göra en del av polisernas pappersarbete. Och vi måste rusta hela rättskedjan - åklagare, domstolar och kriminalvård. De som grips måste lagföras, straffen måste bli hårdare, fler dömda måste utvisas och när ungdomar begår brott måste reaktionen bli snabb och tydlig. Allt detta kommer att kosta - mycket. Men det är faktiskt en av samhällets absolut viktigaste uppgifter att skydda sina egna medborgare. Och då måste man prioritera det, och prioritera bort annat. 

Samhället måste kunna visa tillräcklig kraft vid våldsamma upplopp och ha starkare resurser än kriminella gäng. Läget är extremt illa idag och om vi inte agerar nu riskerar vi att förlora mot gängen, våldsverkarna och förortsklanerna.  
 

Jag ställer inrikesministern till ansvar för utvecklingen av antalet poliser 

2020-09-05

Under Alliansens regeringstid 2006-14 ökade antalet poliser i Sverige från ca 17.000 till 20.000. Det var en betydligt kraftigare ökning i procent än befolkningsökningen, vilket betyder att antalet poliser per capita ökade.

Dagens S/MP-regering påstår ofta att antalet poliser har ökat ytterligare sedan 2014. Det stämmer dock inte, för samtidigt som nya poliser utbildats har andra poliser lämnat yrket. 

Häromdagen offentliggjordes siffror från Polismyndigheten själva (uppgifter som tydligen tidigare varit sekretessbelagda). Tillsammans med annan tillgänglig statistik får man en ganska allvarlig bild av läget när det gäller polistätheten i landet. 



(Källa: Polistidningen)

För det första kan man med dessa siffror räkna baklänges och konstatera att det totalt fanns 20.056 poliser 2015, efter åtta år med Alliansen. Åren efter minskade antalet till under 20.000. Först 2019 var man tillbaka på en nivå strax över 20.000 igen. Ingenting alls hände med andra ord under de första fem åren med dagens regering när det gäller det totala antalet poliser.

Frågan är då hur många av dessa poliser som arbetar i yttre tjänst, dvs rör sig ute i samhället och beivrar brott? Och hur utvecklingen varit under dagens regering i denna del? Här kan vi konstatera att antalet i yttre tjänst är lägre idag än 2015, både i absoluta tal, i andel av alla anställda poliser och dramatiskt lägre räknat per invånare.

Vi har alltså färre poliser synliga i samhället idag än när Alliansen lämnade regeringsmakten. Samtidigt har den grova kriminaliteten ökat. Detta är en helt bedrövlig utveckling och regeringens försök att skönmåla sin egen insats kan inte förändra den bilden.

På torsdag nästa vecka kommer jag och David Josefsson (m-riksdagsledamot från Göteborg) att ha en interpellationsdebatt med inrikesminister Mikael Damberg om det allvarliga läget. Det är David Josefsson som ställt en interpellation om gängbrottsligheten och jag tänker passa på att ställa inrikesministern mot väggen när det gäller den undermåliga utvecklingen av antalet poliser i yttre tjänst.

Dags för Sverige att lära av andra länder i viktiga frågor 

2020-08-31

Den danska domen mot de gängkriminella svenskar som begick mord på dansk mark har på ett tydligt sätt illustrerat hur svag den svenska lagstiftningen är. I Danmark dömdes gärningsmännen till oerhört mycket strängare straff än vad som hade blivit fallet i Sverige. För två av de yngre som var under 18 när brottet begicks blev det exempelvis 20 års fängelse. I Sverige hade det enligt flera experter som uttalat sig sannolikt blivit fyra års ungdomsvård...

När moderaterna tar fram ny politik på olika områden tittar vi mycket på hur man gör i andra länder i vårt närområde, eller i andra stabila demokratier runt om i världen. När det gäller rättspolitiken har moderaterna lagt ett flertal tunga förslag riktade mot just gängkriminaliteten. Basen är självklarheter som kraftigt ökade resurser hos polisen och rättsväsendet, stärkt vittnesskydd och domstolar som vågar döma ut straff i övre delen av de straffskalor som finns. Men det finns också ett antal konkreta moderata förslag som redan är verklighet i andra länder. Bland dessa kan nämnas avskaffade "mängdrabatter" när man begått flera brott samtidigt, fördubblade straff vid organiserad gängbrottslighet, sänkt straffbarhetsålder och slopad "ungdomsrabatt" på straffen, hårdare regler för utvisning av kriminella, snabbare och tidigare agerande mot unga som begår brott, möjlighet till anonyma vittnesmål som kompletterande bevisning vid grova brott, och att göra medlemskap och samröre med kriminella grupperingar straffbart. Allt detta finns i andra länder, det fungerar, det är förenligt med både rättssäkerhet och allmänhetens syn på vad som är rimligt. Men det är förfärligt svårt att få den svenska regeringen att ta till sig förslagen. 

På samma sätt är det med andra politikområden, exempelvis migrationspolitiken och integrationspolitiken. Det finns en massa bra att ta efter från andra länder, lagar och regler som bevisligen fungerar. Trots detta vill regeringen att Sverige ska gå en annan väg trots att den bevisligen inte fungerar.

Det är dags att lyfta blicken och lära av andra.

Göteborg en stad förlorad till de kriminella gängen? 

2020-08-27

Den 4 augusti skrev jag ett inlägg med rubriken "Allt fler verkar tappa tron på att rättssamhället kan vinna över gängen". (Scrolla ned eller gå till arkivet för att läsa). Sedan dess har mycket gått ännu mera åt fel håll. 

Vi nås nu nästan dagligen (!) av nyheter om skjutningar, mord, överfall, rån, grov misshandel och förnedringsbrott runt om i vårt land. Den senaste veckan har det inte minst blivit tydligt att Göteborg är en stad där man börjar tappa greppet. Kriminella grupperingar upprättar vägspärrar (!) och söker igenom fordon i de nordöstra stadsdelarna, en anställd på en skola som larmade polisen om att beväpnade personer setts i anslutning till skolan kidnappades och misshandlades på väg hem från jobbet, kommunanställda i Angered får eskort hem efter jobbet och häromdagen hade alltså ledningarna för två rivaliserande kriminella gäng ett möte på ett av stadens stora hotell (!), vaktade av ett betydande antal maskerade gangsters utanför. Och i Stockholm får polisanställda eskort hem efter jobbet.

Man saknar helt enkelt ord, det som händer är så extremt orimligt, och jag märker hur människor jag känner, inte minst i göteborgsområdet blir allt mer uppgivna, desperata och frustrerade över att samhällets kraft att möta detta är så svag. Jag känner stor oro - om vi inte tar detta på allvar, slutar dalta med yrkeskriminella utan sätter hårt mot hårt kommer människor, precis som jag skrev den 8/4 att ta saken i egna händer och rent av beväpna sig och bilda medborgargarden för att försvara sin egna bostadsområden och sina egna familjer. Man kan raljera om detta, men i andra länder med hög kriminalitet har utvecklingen blivit exakt sådan. Om inte samhället skyddar sina egna medborgare tar de förr eller senare tag i saken själva. Jag tror vi är närmare detta än många inser.

Moderaterna har som jag skrev den 4/8 ett brett program med kraftfulla åtgärder, som tyvärr regeringen inte är särskilt intresserade av. Det krävs kraftigt ökade resurser hos polisen och rättsväsendet och domstolar som vågar döma ut straff i övre delen av de straffskalor som finns. Sluta med mängdrabatter vid flera brott, dubbla straffen vid organiserad gängbrottslighet, sänk straffrättsåldern och se till att grovt kriminella med utländsk bakgrund och dubbla medborgarskap  regelmässigt utvisas som komplement till övriga påföljder. Ta tidigt tag i ungdomar som begår brott, stärk vittnesskyddet och tillåt anonyma vittnesmål vid vissa typer av brott. Moderaterna vill också att medlemskap och samröre med kriminella grupperingar ska vara straffbart i sig - enligt samma modell som terrorlagstiftningen. Med sådana lagar kan man exempelvis inte "vakta" möten mellan kriminella gäng på ett hotell och man kan inte heller delta i upprättandet av olagliga vägspärrar utan att begå ett grovt brott.

Min känsla är att tålamodet hos svenska folket håller på att rinna ut. Om vi inte gör mycket kraftfulla och väl avvägda åtgärder nu kommer kraven att växa på helt andra typer av åtgärder. Det finns starka röster för att sätta in militär i kampen mot tungt beväpnade kriminella grupper, andra föreslår att vi borde ta ifrån kriminella ledarfigurer med utländsk bakgrund deras svenska medborgarskap och sedan utvisa dem, oavsett om det gör dem statslösa eller inte och oavsett riskerna för dem att utvisas till sitt forna hemland. Mer radikala röster tycker man borde utvisa hela familjer eller klaner om dessa kan kopplas till grova brott. Sådana radikala förslag skulle strida mot svensk rätt och internationella konventioner - men i ett läge där den grova kriminaliteten tar för sig allt mer i vårt samhälle och oskyldiga drabbas allt hårdare kommer desperata krav till slut att resas om detta. Faktum är att jag till och med ser förslag i flödet på sociala medier om att införa dödsstraff för vissa särksilt avskyvärda mord. Det är något jag aldrig skulle kunna rösta för, oavsett vad det gällde för brott - en stat som avrättar sina invånare är inte längre civiliserad. Men den regering som inte tar frågan på allvar riskerar att en dag mötas av starka krav på okonventionella och motbjudande metoder i kampen mot grov kriminalitet. Bättre då att agera med kraft redan idag.

Vi borde prata mer om normlöshet än om normkritik

2020-08-05

Jag fick många intressanta kommentarer och reflektioner på detta som jag skrev på twitter häromdagen. Och jag hävdar envist att det är normlösheten som borde väcka opinion och debatt, inte behovet av normkritik. Normer förändras som sagt över tid när en majoritet i samhället efterhand nyanserar sin syn på olika saker. Men att låta en liten minoritet av tyckare, lobbyister eller kulturskribenter på vänsterkanten styra vilka normer vi ska ha i vårt samhälle är orimligt i en demokrati. Vi på högerkanten tycker generellt att normlösheten är det stora och tyvärr växande problemet.

Allt fler verkar tappa tron på att rättssamhället kan vinna över gängen

2020-08-04

Mycket är inte bekräftat när det gäller det hemska mordet på den 12-åriga flickan i Norsborg, men ska man tro polisen så verkar detta bli ännu ett exempel i raden på att det inte är korrekt när ansvariga politiker och kriminologer och debattörer på vänsterkanten hävdar att det är minimal risk att drabbas som utomstående när kriminella grupperingar gör upp. Det sker inte ofta, men ändå vid upprepade tillfällen att personer som inte har med de kriminella gängen att göra skadas eller rent av dödas för att de helt enkelt befinner sig på fel plats när två kriminella grupperingar utkämpar sina strider. 

Jag tycker mycket har förändrats de senaste åren. För 10-15 år sedan var frustrationen och ilskan stor hos många över att polisen inte hade tillräckligt med personal och resurser, att alltför få kriminella dömdes och att straffen var för milda. Man krävde förändring för att vi skulle kunna krossa de kriminella nätverken. Under Alliansåren rustade vi också upp både polis och rättsväsende och straffen skärptes. Delvis har detta fortsatt även under dagens regering, inte sällan framtvingat av riksdagen som kört över regeringspartierna.

Men trots att poliserna sakta blir fler och att de fått bättre verktyg i kampen mot de kriminella gängen så märker jag en tilltagande uppgivenhet hos både politiker och allmänhet, liksom hos vänner och bekanta. Mail och kommentarer i sociala medier säger detsamma. Allt fler säger helt enkelt öppet att de inte längre tror att polisen och rättssamhället klarar att besegra de kriminella gängen. Och man känner sig helt övergiven när polisen inte hinner utreda mer än en bråkdel av alla brott och alltför få skyldiga ställs inför rätta. Det är extremt oroande när människor uttrycker bristande förtroende och att rättssamhället inte klarar att skydda dem, och risken att människor sluter sig samman med andra och tar rättsskipningen i egna händer ska inte underskattas. Om vi får regelrätta medborgargarden och människor börjar beväpna sig själva av oro, om allt fler stängslar in sig och lägger allt mer pengar på bevakning, larm och vakter - då är det Sverige vi känner på väg att bli något helt annat.  

Vi MÅSTE visa att rättssamhället är starkare än gängen. Men då finns inte utrymme för naivitet. Det krävs riktigt hårda tag mot gängen, kraftigt ökade resurser hos polisen, och domstolar som vågar döma ut straff i övre delen av de straffskalor som finns. Sluta med mängdrabatter vid flera brott, se till att sänka straffrättsåldern och se till att grovt kriminella med utländsk bakgrund och dubbla medborgarskap för regelmässigt utvisas som komplement till övriga påföljder. Ta tidigt tag i ungdomar som begår brott, stärk vittnesskyddet och tillåt anonyma vittnesmål vid vissa typer av brott. Med mera med mera - moderaterna har ett brett program med förslag till åtgärder.

Vi måste också omgående minska asylinvandringen och anhöriginvandringen drastiskt. Inte för att dessa invandrare regelmässigt är kriminella, men för att vi vet att när man inte har något annat att erbjuda än boende i utsatta förorter och bidragsförsörjning i brist på arbete så kommer dessa invandrares barn att bli ett lätt byte för kriminella gäng som vill rekrytera. Vi kan helt enkelt inte fylla på våra utanförskapsområden med fler människor nu.

Jag anser att kriminaliteten är det största hotet mot vårt civiliserade samhälle. Om en stat inte kan skydda sina egna medborgare mot grova brott fattas en central del i det som utmärker en civilisation. Detta måste få kosta och annat som är mindre viktigt (alltså det mesta) måste då också prioriteras ned. Det är dags för samhället att på allvar förklara fullskaligt krig mot de kriminella gängen på alla fronter. Tar vi inte striden nu kommer vi att förlora.

Utmärkt artikel i Markbladet om min KU-anmälan av justitieministern

2020-07-23

I vår lokala tidning Markbladet (för övrigt en av Sveriges mest lästa gratistidningar) finns denna vecka nedanstående utmärkta artikel om min KU-anmälan av justitieministern för hans närmast förtalsliknande angrepp på friskolorna i ett av sina twitterinlägg. 

Markbladets reporter har på ett utmärkt sätt fångat de viktigaste delarna i intervjun med mig om vad en KU-anmälan är, hur de hanteras i riksdagen och vad meningen är att KU-anmäla en minister. Förhoppningsvis sprider man på detta sätt lite kunskap om detta verktyg som vi riksdagsledmöter har för att granska och utkräva ansvar av regeringen. Och så får ju friskolorna i Mark på köpet lite upprättelse av att det hela uppmärksammas.
 

Hur motverkar krossade skyltfönster i Göteborg eventuell rasism i USA?

2020-06-08

Återigen utmärker sig ligisterna och pöbeln i Göteborgs förorter. Gårdagens manifestation mot rasism spårade ur fullständigt och urartade i rena kravaller med krossade fönster, stenkastning mot polis mm. Jag skrev en kort tweet som kommentar och det är en av mina mest gillade och delade hittills:
 

Jag skrev även en annan senare under kvällen när följderna av upploppen blivit tydligare. Den blev också mycket uppskattad.

Flera tidningar med stor åsiktsmässig spännvidd har också uppmärksammat tweeten. Allt från den kristna tidningen Världen Idag till Fria Tider.

Under dagen har det framkommit att ett betydande antal bilar också brändes i Göteborg senare på kvällen. Tyvärr är inte Göteborg längre den stad jag växte upp i. Det är idag en stad med enorma förortsproblem och mer eller mindre en krutdurk för kravaller och upplopp. Och som vanligt lär väl ingen eller alltför få dömas för några brott trots att polisen säger sig känna igen många av deltagarna i upploppen som kända kriminella från vissa förorter, och trots att mycket av det som hände finns på film.

I Sverige är det tyvärr i praktiken ganska riskfritt att starta upplopp, angripa polisen, vandalisera butiker och elda upp privatpersoners bilar, eller för den delen att misshandla människor på stan. Det är en fruktansvärt sorglig utveckling och en dag befarar jag att människor kommer att ta saken i egna händer. Frustrationen och uppgivenheten är stor och växande, det märker jag tydligt som politiker.

Det finns faktiskt bara en lösning. Massiva gripanden, snabb rättsprocess och hårda straff och kännbara skadestånd för de skyldiga. Är gärningsmännen inte svenska medborgare bör utvisning dessutom vara en självklarhet. Om man vandaliserar och förstör i den stad och det land där man tagits emot och erbjudits försörjning har man rimligen förverkat sin rätt att stanna här.  

Poliser i uniform bör inte delta i manifestationer eller parader

2020-06-05

De senaste dygnen har det förekommit en omfattande debatt för och emot agerandet av en kvinnlig polis i samband med manifestationerna i Stockholm. I vilken mån polisen kände sig hotad och tvungen att gå ned på knä och hålla upp ett av plakaten, eller om hon gjorde det frivilligt och medvetet vet jag inte. Men för min del är saken väldigt enkel - en polis i uniform bör inte delta i manifestationer, demonstrationer eller parader av något slag - en polis i uniform ska i varje läge vara helt opartisk och neutral under sin tjönsteutövning eller när man bär uniform. Detsamma gäller för övrigt militärer och annan uniformerad offentliganställd personal. Jag har tidigare kritiserat poliser och militärer i uniform för att de går i Pride-paraden, och samma sak gäller såklart alla andra manifestationer - alldeles oavsett om jag stödjer dessa manifestationer själv eller inte. Vill en polis delta så gör man det civilklkädd, det tycker jag är en självklarhet. Jag har därför väldigt svårt att instämma i hyllningarna av den kvinnliga polisens agerande (med reservationen som sagt att hon kanske kände sig hotad och tvingad). Händelsen som sådan devalverar polisens värde och styrka att stå emot en folkmassa som inte följer polisens uppmaningar och order. Det är en farlig utveckling och många poliser jag känner eller har kontakt med delar min åsikt. Jag tolkar dessutom in ett stöd för min åsikt från polisledningen i Stockholm som skriver så här (utlagt på twitter av YB Södermalm, ett välkänt och uppskattat poliskonto):

Jag tog mycket starkt avstånd (för starkt tyckte vissa) från mordet (det går knappast att kalla det något annat) som en polis gjorde sig skyldig till i USA. Att den döde mannen själv verkar ha varit en grov brottsling, dömd för bland annat väpnat rån, spelar i sammanhanget ingen som helst roll. Det som hände går inte att försvara, och det är därför den skyldige polismannen direkt fick sparken och utreds för brott.

Men jag delar också gärna inlägget på twitter från en kravallpolis som tar starkt avstånd från sin kollegas agerande. Och jag tycker att de delar av manifestationen i Stockholm som urartade (personer som hoppade på polisbilar, vägrade lyda polismans order, bar hatiska plakat riktade mot bland annat polisen osv) närmast är att betrakta som pöbel.

Det finns inga skäl alls för någon i Sverige att hata polisen, inte heller att beskylla polisen för rasism. Att det finns enstaka poliser även i Sverige som vanärar yrket är en annan sak - men det finns i alla yrkesgrupper, som bekant även bland exempelvis oss politiker. De enda i Sverige som har anledning att känna oro för polisens agerande är de kriminella. Och det alldeles oavsett vad de har för hudfärg. Men vår polis ska i varje läge agera med styrka och värdighet, vara neutrala och företräda svenska folket och rättsväsendet - alldeles oavsett varje enskild polismans privata åsikter. Det är faktiskt inte förhandlingsbart.

Moderata rättspolitiska framgångar

2020-05-13

Vid dagens votering hade moderaterna ett antal stora och små rättspolitiska framgångar där vi agerade gemensamt med olika partier i olika frågor:

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att skärpa reglerna om särskild utlänningskontroll för att kunna skydda oss mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. M, KD, C, L och V röstade för detta. S och MP röstade emot och SD hade ett annat förslag.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen om att renodla polisens arbetsuppgifter för att frigöra tid till brottsbekämpning. M, KD, SD, C och L röstade för detta. S, V och MP röstade emot.

* En enig riksdag beslutade - äntligen - att avskaffa det tramsiga kravet på danstillstånd för att människor ska få lov att dansa på en pub eller restaurang.

* Vi fick igenom avskaffat krav på tillstånd för hotellrörelse - ett helt onödigt krav med tanke på alla andra prövningar av miljö och säkerhet mm som ändå ställs för att få driva ett hotell. M, KD, S, MP och V röstade för detta. SD, C och L röstade mot beslutet.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att skärpa insatserna mot brott av så kallade djurrättsaktivister. M, KD, C, L och SD röstade för detta. S, V och MP röstade emot.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år. M, KD, C och SD röstade för. S, V, L och MP röstade nej.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att införa ett nytt brott - inbrottsstöld - med ett  minimistraff på ett års fängelse. M, KD, C och SD röstade för. S, V, L och MP röstade emot.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år. M, KD, SD, C och L röstade för. S, V och MP röstade nej.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen om att införa skärpt straff för övergrepp i rättssak. M, KD, SD, C och L röstade för, S, V och MP röstade emot.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att återkomma med ett förslag om en lag om vistelseförbud i vissa situationer. M, SD, KD, L och C röstade för. SD, V och MP röstade emot. 

En bra dag på jobbet.

Regeringen backade från försöket att ta makt från riksdagen 

2020-04-07

I dag står det klart att regeringen vid en lång överläggning med samtliga partiledare backade från försöket att ta makt från riksdagen. I stället gick man helt med på moderaternas förslag från i helgen, alltså att man gör en ändring i smittskyddslagen som innebär att regeringen får möjlighet att vid behov ta snabba beslut som krävs för att motverka smittspridning, men att dessa sedan omedelbart ska underställas riksdagen som då avgör om de ska får fortsätta gälla eller inte. Skrivningarna i förslget garanterar dessutom att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om saken.

Det liggande förslaget ligger i linje med de synpunkter Lagrådet framförde i går. Man anser att regeringen bör ha denna möjlighet till snabbt beslutsfattande i krisläge, men att varje beslut sedan snabbt ska överprövas av riksdagen. Moderaterna sa redan i helgen att lagrådets yttrande kommer att väga mycket tungt för vår del och det är bara att konstatera att lagrådet tyckte precis som moderaterna.

Detta innebär att oavsett vad regeringen kan tänkas besluta så blir det riksdagen som får sista ordet.

Regeringens hantering av frågan har varit under all kritik. Man stressade fram ett helt undermåligt lagförslag utan att förvarna övriga partier, och utan att motivera vad man egentligen behöver de nya befogenheterna till. Förslaget innebar ursprungligen att regeringen tog betydande del av makten från riksdagen. Man utsåg sedan remissinstanser godtyckligt och man gav remissinstanserna endast 24 timmar för att ta ställning i en så viktig fråga som rör överflyttning av makt från riksdag till regering. Det är också märkligt att det endast var moderaterna som tydligt satte ned foten ordentligt mot detta odemokratiska agerande och tidigt presenterade ett motförslag - som nu är det som också blir verklighet. V och L landade i ungefär samma kritik och de senaste dagarna har även C anslutit sig, medan SD och KD de senaste dagarna helt bytt fot från att först ha sagt ja till regeringens första förslag till att idag stå bakom moderaternas linje i huvudfrågan.

Det finns samtidigt detaljer i regeringens förslag som vi moderater inte är nöjda med, bland annat en tydlig skrivning om ersättning till drabbade till följd av regeringens beslut, samt hur reglerna ska se ut när det gäller omfördelning av läkemedel och utrustning mellan regionerna. Men eftersom alla sådana beslut nu omedelbart ska överprövas av riksdagen blir det ändå riksdagen som får sista ordet.

Vi moderater kommer noga att bevaka hur regeringen använder den nya lagen som gäller under knappt tre månader, och noga analysera de eventuella beslut som tas med stöd av lagen. Om något beslut framstår som oskäligt kommer vi att agera för att riksdagen omedelbart upphäver detta. Moderaterna kommer också att vara fortsatt vakthund för att försvara demokratin och äganderätten mot godtyckliga angrepp. 

Det krävs krafttag mot dem som missbrukar krisstöden

2020-04-07

Moderaterna har tidigt varit ute och markerat att företag som får del av olika krisåtgärder inte samtidigt kan göra utdelningar till ägarna eller betala ut bonusar och rörliga lönedelar till ledande befattningshavare. De företag som däremot inte tar emot krisstöd gör naturligtvis precis som de vill, oavsett om det är kris eller inte.

Det kommer nu även tråkiga signaler om missbruk av de krisstöd som hittills beslutats av riksdagen. Det är bedrövligt och rent skamligt att missbruka ett krisstöd som avser att rädda företag och jobb. Moderaterna vill bestraffa företag som fuskar och dessutom kräva tillbaka stödet. Vi vill utvidga bidragsbrottslagen för att även omfatta krisstöd till företag och juridiska personer. Vi upprepade detta så sent som på dagens presskonferens.
 

Lagrådet och remissinstanser sågar regeringens försök att öka sin makt

2020-04-06

Ett flertal remissinstanser har under helgen totalsågat regeringens förslag att öka sin makt på riksdagens bekostnad. Flera ifrågasätter också syftet och motiven till förslaget, exempelvis Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen. De menar att regeringen måste motivera varför de befogenheter de redan har inte räcker.

Ikväll framförde även lagrådet skarp kritik. Både för att man tycker ändamålet med regeringens förslag är oklart, och för att det är oklart hur riksdagens vetorätt utformats (det krav moderaterna mfl framförde i helgen och som regeringen tog in i sista stund i lagrådsremissen). Dessutom riktas kritik mot att man bara gett remissinstanserna 24 timmar (!) på sig att yttra sig, samt att man tycker urvalet av remissinstanser var märkligt. Jag reagerade själv på att inte advokatsamfundet fick vara remissinstans i en så viktig juridisk fråga, utan fick skriva ett yttrande på eget initiativ.

Från moderat sida har vi inte fått svar på de frågor vi har om exempelvis ersättning till dem som kan drabbas av regeringens beslut, inte heller ser vi att regeringen utformat vetoreglerna på ett sätt som garanterar att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om att godkänna eller underkänna regeringens beslut i efterhand.

Vi har också konstaterat att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) enhälligt över partigränserna underkänt förslaget att regeringen ska få rätt att omdisponera medicin och utrustning mellan regionerna. Även Socialdemokraterna i SKR underkänner förslaget. I remissvaret konstateras bl.a. följande: ”SKR vill kraftfullt understryka att myndigheterna inte har kapacitet eller kompetens att hantera omflyttning av resurser mellan regioner och kommuner och att sådana åtgärder inte är ändamålsenliga för att säkerställa tillgång till läkemedel och utrustning. SKR vill betona vikten av att ansvars- närhets- och likhetsprinciperna och det geografiska områdesansvaret fortsatt ska gälla.” Det är inget nådigt underkännande.

Efter lagrådets och remissinstansernas instämmande i vår hårda kritik har flera partier bytt fot. Både KD och SD accepterade märkligt nog direkt regeringens mycket långtgående första förslag, men gör nu helt om och instämmer nu i moderaternas krav. C hade inte heller några invändningar under helgen, men det finns signaler om att man nu också kan tänka om. Både V och L har tidigare haft liknande invändningar som moderaterna, så idag finns ingen majoritet i riksdagen för regeringens förslag, inte ens det senaste reviderade.

Bollen ligger nu hos regeringen. Vill man ha möjlighet till någon form av tillfälliga ökade befogenheter i kris får man dels motivera varför det behövs och sedan utforma förslaget så att det inte tar makten från riksdagen. Ett beslut från regeringen som grundas på sådana tillfälliga bestämmelser måste omedelbart därefter underställas riksdagen för godkännande för att fortsätta gälla. Allt annat är oacceptabelt.

Demokratin måste värnas även i kristider  

2020-04-03

Efter fredagens votering var dagens stora politiska fråga i den moderata riksdagsgruppen det snabbt framkastade regeringsförslaget som vi fick torsdag kväll, där regeringen vill ta över delar av den politiska makten från riksdagen. Man menar att det kan behöva fattas snabba beslut för att bekämpa smittspridningen av corona/covid19 och att det därför inte går att ta besluten den vanliga vägen via riksdagen.

Jag kan rent spontant tycka att det är lite konstigt att regeringen kommer med detta krav på utökade befogenheter just nu med tanke på att riksdagen, inte minst denna vecka, har visat att vi på bara ett par dagar kan ta ett helt regeringsförslag genom utskott och riksdagsvotering till beslut, vilket är oerhört snabbt. Det är också något regeringen nämnt uppskattande vid flera presskonferenser. Det känns väldigt oklart vad regeringen vill ha sin nya makt till.

Min bedömning är att regeringen nu inser att man agerade väldigt tafatt i början av corona-krisen och att man överlåtit för mycket av beslutandet på myndigheter i stället för att ta politiskt ansvar. Nu vill man ta mer kontroll över situationen. Jag tror också att man nu börjar oroa sig för att man tappat kontrollen över smittspridningen och att man inser att sjukvården i delar av landet riskerar att inte kunna klara sin uppgift. Det är därför ett av syftena med regeringens förslag uttryckligen är att kunna omfördela sjukvårdsresurser mellan olika delar av landet. Och det kan nog bli nödvändigt - även om regionerna redan har ett väl utvecklat eget samarbete.

Ett annat syfte är enligt förslaget att exempelvis kunna göra tillfälliga begränsningar av folksamlingar, tillfällig nedstängning av köpcentrum, barer, restauranger, sportanläggningar, sociala och kulturella mötesplatser, transportmedel och infrastruktur, exempelvis järnvägsstationer, flygplatser och hamnar. Allt detta nämns i förslaget. Men det låter ju inte alls lika akut med tanke på att dessa verksamheter i huvudsak redan till stor del ligger nere eller är väldigt folktomma. 

Det märkliga är också att regeringen plötsligt igår kom på att man behövde en sådan här lagstiftning, och att man inte tagit upp frågan alls vid partiledarträffarna som man har varje vecka, senast för tre dagar sedan. Det är anmärkningsvärt. Om regeringen vill ha gott samarbete med oppositionen under en allvarlig kris kan man inte agera så respektlöst, utan måste se till att ha en öppen dialog med samtliga partier. 

Som alla säkert förstår finns det två vågskålar i denna fråga. Å ena sidan måste man kunna agera snabbt och resolut från politik och myndigheter för att bekämpa virusspridningen, trygga sjukvårdens resurser och försöka rädda liv. Å andra sidan får det inte bli så att vi, utöver alla andra påfrestningar på samhället, även offrar vår demokrati. I en allvarlig krissituation där det tas beslut om betydande begränsningar och ingripanden i människors liv är demokratin viktigare än någonsin. Vi moderater hanterar inte denna fråga lättvindigt och vi har tillgång till mycket kompetent och erfaren juridisk expertis i vår organisation, både i riksdagsgruppen och bland våra ledande tjänstemän. Tillsammans har vi på kort tid granskat förslaget noga och diskuterat det vid flera telefonkonferenser under dagen. 

Det förslag som nu ligger skulle ge regeringen väldigt långtgående befogenheter i alla frågor kopplade till corona-viruset (så länge besluten inte strider mot grundlagen och mänskliga fri- och rättigheter) och det skulle gälla under tre månader, vilket är en ganska lång tid. Från moderat sida tycker vi trots allt att detta möjligen kan vara befogat i det allvarliga krisläge landet befinner sig. Men det måste i så fall kombineras med en vetorätt för riksdagen att i efterhand riva upp beslut om de inte är rimliga och rättssäkra. Vi tycker därför, helt kortfattat, att regeringen bör kunna få önskat mandat att ta snabba beslut vid behov utan att fråga riksdagen, men att dessa beslut sedan måste underställas riksdagen i efterhand för godkännande. Då uppfyller vi både regeringens behov om att kunna agera snabbare vid behov, och vi garanterar samtidigt det demokratiska inflytande även om det sker i efterhand. Moderaternas förslag tryggar både regeringens handlingskraft och det demokratiska inflytandet.

Vi moderater har också en del andra frågor och synpunkter, exempelvis om rätten till ersättning om ett regeringsbeslut orsakar enskild eller företag ekonomisk skada. Även i krig ersätts statens ianspråktagande av egendom, och så måste det självklart fungera även i dagens kris. 

Moderaterna tycker slutligen det är särskilt viktigt att lyssna på vad lagrådet säger om förslaget eftersom det gäller själva kärnan i den svenska demokratin. Vi tycker att lagrådets bedömning måste väga tungt, och det gör att vi, utöver våra konkreta kompletteringsförslag och andra frågor också vill avvakta lagrådets bedömning innan vi ger slutligt besked om stöd för regeringens förslag. Jag återkommer i frågan.  

Återkallad interpellation om myndighetsaktivism  

2020-03-19

Den 10 mars skulle jag haft min interpellationsdebatt med civilminister Lena Micko (S) om hur myndigheter agerar i strid mot politiska beslut. Interpellationen syftade dels till att belysa det konkreta ärendet - Konsumentverkets hantering av frågan om tobaksreklam, men hade också blivit ett bra tillfälle att diskutera myndogheters opinionsbildning och myndighetsaktivism rent allmänt. Ett växande problem enligt mig. I ett rättssamhälle måste man kunna lita på att myndigheter agerar lojalt mot riksdag och regering och inte använder resurser för att driva opinion eller rent av ägna sig åt ren aktivism. Det är faktiskt inte myndigheternas uppgift.

Min interpellation har även uppmärksammats av Dagens Opinion.

Debatten den 10 mars blev inställd på grund av statsrådets sjukdom och uppskjuten på obestämd tid. Häromdagen fick jag beskedet att debatten i stället skulle hållas den 31 mars. Med tanke på det allvarliga läget i landet, ministrarnas och statsrådens arbetsbörda just nu, samt riksdagens tillfälliga krisorganisation bestämde jag mig därför för att återkalla interpellationen. Det finns många tillfällen att debattera detta framöver, och just nu behöver vi alla kraftsamla för att hantera de allvarliga effekterna på vårt samhälle av Corona-krisen. 

För den nyfikne följer dock här interpellationen igen i sin helhet:
 

Konsumentverkets agerande gällande regler vid tobaksförsäljning
Interpellation 2019/20:363 av Jan Ericson (M)

I december 2018 röstade riksdagen igenom en ny lagstiftning om tobaksprodukter. Riksdagen antog dock inte regeringens förslag till ny tobakslag i dess helhet utan ändrade regeringsförslaget genom att besluta att marknadsföringsreglerna i den äldre tobakslagen tillfälligt skulle överföras oförändrade till den nya tobakslagen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att senast den 19 mars 2019 återkomma med ett nytt lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet. Ett tungt vägande skäl till riksdagens beslut var att regeringens förslag ansågs innebära att handel på internet med tobaksvaror skulle försvåras och att de föreslagna reglerna i praktiken skulle innebära en diskriminering av webbutiker i förhållande till fysiska försäljningsställen. 

Efter att den nya tobakslagen trädde i kraft har Konsumentverket i flera avseenden agerat på ett sätt som i praktiken tydligt är ägnat att genomdriva marknadsföringsregler som motsvarar det regeringsförslag som riksdagen underkände. Konsumentverket tog bland annat fram ett förslag till allmänna råd som i allt väsentligt speglade det underkända förslaget vad gäller marknadsföring av tobaksprodukter online. Efter samstämmig kritik från remissinstanserna återkallade Konsumentverket förslaget till allmänna råd, för att senare ge ut nya allmänna råd där Konsumentverket ger uttryck för uppfattningen att kommersiella meddelanden inte ska vara tillåtna i webbutiker – trots att kommersiella meddelanden tillåts i fysiska butiker. Därutöver har Konsumentverket även i andra sammanhang gett uttryck för och agerat för att driva igenom en tolkning av regelverket som motsvarar de marknadsföringsregler som riksdagen redan 2018 underkände. 

Det skapar en osäkerhet för marknadsaktörerna när Konsumentverket försöker driva igenom en tolkning av tobakslagen som inte överensstämmer med riksdagens beslut om att webbhandeln inte ska diskrimineras jämfört med fysiska butiker. Därtill innebär riksdagens beslut att det ankommer på regeringen att hantera frågan om tillåten marknadsföring av tobaksvaror på internet. Den tillfälliga lagstiftningen om marknadsföring av tobaksprodukter är just tillfällig i avvaktan på utfallet av den utredning som regeringen har tillsatt för att se över reglerna om marknadsföring av tobaksprodukter. 

Det aktuella exemplet är ännu ett i raden där statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och ibland ren myndighetsaktivism. Vi har sett alltför många exempel på detta på senare år. 

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lena Micko:
1. Avser statsrådet att ta initiativ till att säkerställa att Konsumentverkets råd överensstämmer med gällande lagar? 
2. Hur ser statsrådet rent allmänt på om statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning?

Seminarium om sjöfyllerilagen 

2020-03-05

  

I dag deltog jag vid ett seminarium arrangerat av några av mina moderata riksdagskolleger i samarbete med intresseorganisationen Båtfolket. Ämnet var den så kallade "sjöfyllerilagen" som riksdagen antog våren 2010. Moderator var Robert Aschberg.

Bakgrunden till lagen var att samtliga dåvarande sju riksdagspartier utom ett - moderaterna - ville införa en skarp lagstiftning mot alkoholbruk på sjön. Vi moderater tyckte att den då gällande lagstiftningen räckte, eftersom redan den förbjöd sjöfylleri. Det lagförslag som togs fram gick väldigt långt och riskerade att omfatta allt alkoholbruk oavsett om det gällde en liten roddbåt eller en luftmadrass, och vi moderater gick därför med på en kompromiss som drog gränsen vid lite större båtar, och satte gränsen till 0,2 promille.

Den nya lagen fick hård kritik av båtfolket och även jag själv motionerade flera gånger om en utvärdering av lagen. Detta blev till slut också riksdagens beslut och en utvärdering har nu gjorts - som föreslår att man inte gör några förändringar av lagen, och argumenten för detta anser många är mycket svaga. Dagens seminarium styrkte detta - det går inte att visa någon effekt alls av lagen när man tittar på faktiska olyckor till sjöss, och lagen kostar massor av pengar för övervakning och kontroll och dessutom är det en lagstiftning som saknar faktisk nytta och bara skickar politiska pekpinnar till båtägarna. Lagen är helt enkelt onödig och löser ett problem som aldrig funnits - sjöfylleri har alltid varit förbjudet, liksom att berusa sig så mycket att man orsakar olyckor. Sjöpolis och kustbevakning har dessutom annat att göra än att jaga fritidsbåtsägare som tar ett par glas vin till grillköttet på semestern. Jag är en av dem som förespråkar en grundlig översyn av lagen, eller att man i vart fall höjer promillegränsen på sjön till 0,5 - 0,8 som i flera av våra grannländer.

Viktiga moderata segrar vid dagens votering om diverse rättsfrågor  

2020-03-04

I dag röstade riksdagen om ett antal förslag rörande unga lagöverträdare. Moderaterna har presenterat våra förslag i justitieutskottet och fått stöd från andra partier i ett antal frågor. I vissa av dessa fanns det därför stöd i riksdagen idag och moderaterna fick igenom följande uppdrag till regeringen:

* Att vi bör inrätta särskilda ungdomsdomstolar (majoritet M, KD, SD och L)
* Att en särskild enhet inom kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (majoritet M, KD, C och SD)
* Att  vi bör ta fram nya typer av påföljder som är lämpliga för unga lagöverträdare (majoritet M, L, KD och SD)

Riksdagen beslutade också enhälligt att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år. vid återfall i brott

Däremot fick vi moderater tyvärr inte stöd för vårt krav om sänkt straffmyndighetsålder (endast SD stödde vårt förslag). Inte heller fick vi stöd för vårt krav om att slopa straffrabatten för alla unga mellan 18 och 21 år, även när det inte handlar om återfall i brott (endast SD och KD stödde vårt förslag).

Riksdagen röstade också om skärpt lagstiftning mot terrorism. Där fick moderaterna igenom ett krav på översyn av sekretesslagstiftningen för att bland annat Säkerhetspolisen ska ha direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, samt ökat informationsutbyte mellan myndigheter. Vi fick också igenom ett uppdrag till regeringen om att ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade "återvändare", och ökad möjlighet att förhöra dem rörande brott begångna utomlands. Vi har även ett antal ytterligare förslag på detta område, men de fick inget stöd vid voteringen.

Självklart räcker inte dagens beslut för att hantera dessa samhällsproblem, men varje steg i rätt riktning är en framgång som man får glädjas åt i opposition. 

Moderaternas åtgärdspaket mot ungdomskriminaliteten 

2020-02-15

Vi ser en samhällsutveckling där brottsligheten kryper lägre ner i åldrarna. Allt yngre rekryteras av kriminella gäng – det handlar ibland om barn som är så unga som 10–12 år. Ungdomsrånen har också ökat kraftigt och det finns flera exempel på hur rånen blir råare och mer våldsamma. Antalet personer under 15 år som misstänkts för våldsbrott har ökat från 4 727 personer till   6 909 personer mellan åren 2016-2019  Under samma period har antalet anmälda rån mot personer under 18 år mer än fördubblats. Men även andra brott begås av unga, allt från grova våldtäkter till bilbränder, stölder och misshandel. 

Dagens regelverk är inte anpassat för den här utvecklingen. Unga personer som grips för mycket grova brott kan vara tillbaka på gatan redan samma dag – trots att risken för återfall i brottslighet är uppenbar. I dessa fall måste samhället tydligare och snabbare markera mot brott. Samtidigt ska det förebyggande arbetet vara i centrum, med tätt samarbete mellan skola, socialtjänst och polis.

Mot denna bakgrund presenterar Moderaterna ett åtgärdspaket för att komma tillrätta med ungdomskriminaliteten:

Unga i riskzonen:

• Socialtjänstens uppdrag att prioritera det förebyggande arbetet ska förtydligas i socialtjänstlagen
• Undanröj alla sekretesshinder för att information om unga ska kunna delas mellan polis och socialtjänst
• Inrätta ett nationellt no entry-program för unga i riskzonen
• Kunskapscentrum för socialtjänstens förebyggande arbete – som stöd till kommuner 

• Unga lagöverträdare ska kunna omhändertas enligt LVU i fler fall än i dag
• Åklagare ska ha möjlighet att fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU vid brottslighet
• Staten ska ersätta kommunernas kostnader för omedelbara omhändertaganden enligt LVU då det sker på grund av brottslighet
• Möjligheten till LVU i hemmet ska kraftigt begränsas

• Staten bör ta över ansvaret för unga som är grovt kriminella och inrätta en särskild enhet inom Kriminalvården för denna grupp
• Häktning av unga lagöverträdare ska ske i fler fall än i dag, då brottet är allvarligt och det finns risk för återfall
• Fler särskilda ungdomshäkten – som är anpassade efter ungas behov – bör inrättas och där bör det finnas möjlighet att studera
• Straffen för rån behöver skärpas till lägst ett år och sex månaders fängelse
• Ta bort ungdomsrabatten på straff för personer över 18 år
• Utred sänkt straffmyndighetsålder

Interpellationsdebatt om missbruk av samordningsnummer

2020-02-07

I dag hade jag interpellationsdebatt med finansminister Magdalkena Andersson (S) om problemet med missbruk av samordningsnummer. Debatten skulle hållits förra veckan, men då var finansministern sjuk. Klicka på bilden ovan för att se hela debatten från riksdagens videoupptagning.

Här är mina huvudargument från debatten: 
 

De senaste åren har media gjort ett antal avslöjanden om missbruk av samordningsnummer. Det är ett problem som verkar vara mycket värre och mer utbrett än vad någon kunnat ana. Skatteverket har under flera år larmat om systematiskt missbruk av samordningsnummer och samma sak har avslöjats i ett flertal reportage ibland annat Sveriges Television.
 
Det finns i dagsläget nära 873.000 samordningsnummer i Sverige och kontrollen av vilka som har sådana nummer och deras identitet verkar ytterst svag. Sverige saknar idag helt enkelt kontroll över en stor del av dessa samordningsnummer - vilka alla dessa människor är, var de bor och hur många identiteter de har. Vi vet inte heller hur många som vistas illegalt i landet, och samordningsnumren är en del av problemet. Hur många individer som har flera olika samordningsnummer är som sagt också oklart. Vi har helt enkelt inte koll!
 
I en granskningsrapport från 2017 konstaterar Riksrevisionen att Skatteverkets arbete för att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen inte bedrivs på ett effektivt sätt. Därmed ökar bland annat risken för olika typer av välfärdsbrott. Samordningsnumren har en tydlig koppling till problemen med oklara adresser och personer med flera olika adresser.
 
Samordningsnumren kan samtidigt användas för missbruk av bidragssystem och välfärdstjänster, inte minst om en person har flera olika nummer. Jag har uppgifter direkt från personal på arbetsförmedlingen som berättar att personer med samordningsnummer felaktigt får rätt till arbetsmarknadsåtgärder, och personal inom socialtjänsten har bekräftat att personer med samordningsnummer felaktigt kan få utbetalt ekonomiskt bistånd. Ofta genom förbiseende eller okunskap hos handläggare. Har en person flera olika samordningsnummer är det såklart inte heller omöjligt att kunna få ut ersättningar i flera olika kommuner. Utbetalningarna till personer med samordningsnummer är inte så omfattande idag, men enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst som jag beställt är det ändå ganska många miljoner som betalas ut till personer med samordningsnummer. Risken för ökat missbruk är uppenbar om utvecklingen med allt fler oklara identiteter fortsätter.
 
Samordningsnummer används även bevisligen i ren kriminalitet, vilket ett flertal avslöjande i media visat. Även överutnyttjande av sociala trygghetssystem är för övrigt idag en del av den organiserade brottsligheten.
 
Med lite god vilja kan man tolka finansministerns svar som att regeringen tar problemet på allvar, även om förslagen till åtgärder har brister. Det är också beklagligt att regeringen inte agerat tidigare trots att frågan funnits högt upp på dagordningen i flera år. Finansministerns svar väcker samtidigt frågor.
 
Bland annat nämner hon att samordningsnumren behövs för att undvika personförväxling. I ett annat stycke skriver hon att för cirka hälften av alla samordningsnummer råder osäkerhet om personens identitet. Om man är osäker på personers identitet, kan finansministern förklara hur man då kan använda samordningsnumren för att undvika personförväxling?
 
Jag saknar också svar på frågan i min interpellation. Jag skrev den för att jag tog del av direktiven för den tillsatta utredningen om samordningsnummer som finansministern nämner i sitt svar. Av dessa direktiv framgår att utredningens syfte snarare verkar vara att göra det ännu lättare att få ett samordningsnummer. Exempelvis nämns att fler aktörer bör få behörighet att begära samordningsnummer och fler asylsökande ska tilldelas samordningsnummer. Man skulle ju kunna tänka sig att regeringen i stället skulle lägga fullt fokus på att försöka åtgärda detta samhällsproblem och skärpa kontrollen eller i vart fall göra hanteringen av samordningsnummer mer restriktiv? Borde inte utredningen tydliga mål snarare vara att minska antalet samordningsnummer? 
 
Moderaterna har uypprepade gånger efterfrågat kraftfulla åtgärder, bättre kointroll och tydligare samarbete mellan myndigheterna. Före jul presenterade vi ett komplett förslag för åtgärder för att komma till rätta med samordningsnummer.

* Det ska krävas personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, för att få ett samordningsnummer. Detta gäller redan för personnummer och det är uppenbart att det är nödvändigt också för samordningsnummer

* Alla som idag innehar samordningsnummer ska genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, bekräfta sin identitet. De samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod avslutas om inte särskilda skäl föreligger.

* Biometrisk data ska användas för att göra identifieringen av handlingens innehavare tydligare. Det vill säga liknande krav som när det gäller pass bör även användas för samordningsnummer. Detta minskar avsevärt risken att personer ska kunna skaffa sig mer än ett samordningsnummer.

Moderaternas förslag är att denna reform ska vara på plats och lagändringarna träda i kraft senast den 1 december 2020.

Problemet med regeringens förslag är att det tar alldeles för lång tid. Man tänker sig att gallra ut de första samordningsnumren först vid utgången av år 2021. Och sedan ska det ta fem år innan alla felaktiga nummer rensats ut. Med moderaternas förslag är alla felaktiga samordningsnummer bortrensade redan i slutet av nästa år.
 
I sitt svar skriver visserligen finansministern att det i vissa fall ska kunna gå snabbare. Skatteverket ska kunna besluta om avregistrering om det finns särskilda skäl för det, till exempel om en person har tilldelats ett nummer på felaktiga grunder. Men hur ska Skatteverket upptäcka det utan att först utreda personens identitet? Och hur upptäcker man om individer har flera samordningsnummer om man inte använder biometri?
 
Jag konstaterar att moderaternas förslag går längre eftersom vi vill se snabbare åtgärder, personlig inställelse för att verifiera även befintliga nummer samt att vi vill använda biometri på samma sätt som för pass. Det är dags att ta kontroll över detta på allvar och regeringens förslag är alldeles för svagt och tar alldeles för lång tid. 

Finansministerns svar blev väldigt motstridiga ju längre debatten gick. Å ena sidan skulle det bli kaos på myndigheterna om man valde moderaternas snabbare åtgärder mot problemet med kortare tidsfrist att styrka behörighet för att få behålla sitt samordningsnummer. Å andra sidan sa hon att 90% av samordningsnumren "skulle försvinna av sig själv" eftersom det i huvudsak är nummer som inte används. Det lät också som om samortdningsnumren främst används av EU-medborgare hmed fritidshus i Sverige. Jag tror knappast det finns 870.000 utländska fritidshusägare och det är inte dem vi diskuterar.

Hon hävdade också att systemet var viktigt för att bekämpa brottslighet och att polisen behöver det för att hålla reda på brottsmisstänkta och häktade. Men när jag talar med personer från polis opch skattemyndighet får jag snarare bilden att samordningsnumren medverkar till att underlätta kriminalitet. Moderaternas förslag syftar såklart inte till att tvinga polisen att radera samordningsnummer som behövs för brottsbekämpningen, eller för att kunna registrera häktade och fänmgslade personer. Vårt förslag syftar till att privatpersoner som själva vill behålla sitt samordningsnummer också måste styrka sin identitet, i annat fall tas samordningsnumret bort.

Jag tycker det är beklagligt att regeringen tar så lätt på denna fråga när berörda myndigheter är så tydliga med att det behövs snabba åtgärder. Moderterna kommer att fortsätta driva på i frågan och försöka få majoritet för våra förslag.



 

Inte ens utredning om kriminalisering av medlemskap i terrororganisation 

2020-01-23

I går röstade riksdagen om att antal förslag om skärpt lagstiftning mot terrororganisationer. Ett regeringsförslag röstades igenom, och det är resultatet av ett krav från en riksdagsmajoritet (med bland annat M) som krävt denna förändring av regeringen i ett så kallat tillkännagivande. I propositionen föreslår regeringen ett särskilt straffansvar för den som har vissa former av samröre med en terroristorganisation om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen.  Även finansiering omfattas av straffansvar. Samtliga partier utom Vänsterpartiet röstade för detta. Vänsterpartiet menar att det nya straffansvaret strider mot föreningsfriheten (!).

Tyvärr röstade riksdagen samtidigt ned flera kloka förslag från olika partier. Värst var att man sa nej till förslag från M, SD, KD och L om att  regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag som kriminaliserar deltagande i en terroristorganisation. Detta förslag fick stöd i justitieutskottet, men på grund av annan majoritet vid riksdagsomröstningen förlorade förslaget med en rösts marginal eftersom reservationen från S, C, V och MP vann. I en del länder är detta redan gällande lag, men inte ens en utredning av detta ville vänstermajoriteten (S, C, V och MP) ha! Sverige fortsätter tyvärr utmärka sig som ganska tandlöst mot dessa terrororganisationer. 

28 januari debatterar jag samordningsnummer med finansministern

2020-01-04

Jag har nu fått datum för min interpellationsdebatt om samordnngsnummer med finansminister Magdalena Andersson (S). De blir tisdagen den 28 januari, sannolikt på eftermiddagen.

Det kommer ju nya graverande uppgifter om missbruk av samordningsnummer i media i stort sett hela tiden. Srax före jul lade jag ut dessa tre artiklar från SVT:s stora granskning på twitter (se nedan, med länkar). Jag har ju verkligen ingen brist på argument i den kommande debatten. 

Regeringen vill alltså göra det lättare att få samordningsnummer? 

2019-12-12

Jag har ju vid flera tillfällen uppmärksammat rapporteringen kring missbruket av samordningsnummer, senast på bloggen den 2/12. Det är ett problem som verkar vara mycket större och mer utbrett än vad någon kunnat ana. Det finns alltså 873.000 samordningsnummer i Sverige idag och ingen verkar ha någon kontroll alls på systemet. Läget är oerhört allvarligt och samoirdningsnumren kan användas både för missbruk av bidragssystem och välfärdstjänster, men framförallt som grund för ren kriminalitet. Flera partier, bland annat moderaterna, efterfrågar kraftfulla åtgärder, bättre kontroll och tydligare samarbete mellan myndigheterna.

Man skulle ju kunna tänka sig att även regeringen skulle lägga fullt fokus på att försöka åtgärda detta samhällsproblem och skärpa kontrollen eller i vart fall göra hanteringen av samordningsnummer mer restriktiv. Men i stället uppmärksammar tidningen Barometern idag på ledarplats att den utredning som regeringen tillsatt, och som ofta åberopas som "översyn" av hela systemet, i praktiken har en helt annan ingång - nämligen att det ska bli lättare att få ett samordningsnummer! 

Utredningen som ”ska se över hela systemet” ska i själva verket leda till att systemet blir ännu mer omfattande. Fler aktörer ska få behörighet att begära samordningsnummer och fler asylsökande ska tilldelas samordningsnummer.

Man tror knappt det är sant. Jag kommer att ställa en interpellation till ansvarig minister (sannolikt finansministern) om saken, och ser fram mot debatten.

Justitieutskottet och riksdagen körde över regeringen på sex punkter

2019-11-21

I går beslutade riksdagen i ett antal ärenden som rör stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning. En fråga som diskuterats alltför länge, men som nu äntligen går i mål.

I grundfrågan om skärpt lagstiftning var utskottet nästan enigt (endast V var emot). Det handlar om att ett nytt brott införs, sabotage mot blåljusverksamhet, dels att straffskalan för grovt våld mot tjänsteman skärps. Det som straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit särskilt farlig ska brottet betraktas som grovt. Samtidigt införs hårda straff, fyra år för brott av normalgraden och 2-18 år eller livstid för grovt brott.

I justitieutskottet endades samtidigt M, KD, C, L och SD om ett antal ytterligare lagskärpningar. Det handlar bland annat om att även Tullverkets och Kustbevakningens personal samt andra samhällsviktiga yrkesfunktioner ska omfattas av skyddet, att man ska införa ytterligare en ny brottsrubricering, våld mot tjänsteman med en särskild straffskala, att man ska utvidga rätten till kränkningsersättning till poliser samt att man behöver skärpa säkerheten på sjukhus. I alla dessa frågor reserverade sig S, V och MP, men riksdagen körde över dem och beslutade i enlighet med majoriteten i justitieutskottet. 

Ibland är misstroendeförklaring det enda rimliga

2019-11-11

Beskedet idag att Sverigedemokraterna kommer att väcka misstroendeförklaring mot justitieminister Morgan Johansson känns rimligt. Man ska såklart inte missbruka det här med misstroendeförklaringar. Men i det allvarliga läge Sverige är i när det gäller kriminella gäng, skjutningar, mord och rena avrättningar på öppen gata, sprängningar, våldsbrott, bilbränder, allt fler unga i kriminella knarkgäng och ökad otrygghet i samhället så är regeringens och justitieministerns passivitet slående. Det gäller för övrigt också hanteringen av återvändande IS-terrorister och terrorist- och extremistbekämpningen rent allmänt. I det läget är en misstroendeförklaring högst rimlig. En justitieminister som inte kan säkra lag och ordning i landet måste helt enkelt avgå.

Moderaterna deklarerade direkt att vi kommer att stödja misstroendeförklaringen, och under dagen har kristdemokraterna lämnat samma besked. Liberalerna har däremot sagt nej och hur Centerpartiet ställer sig kan man ju bara gissa. Sannolikt kommer väl kanske inte heller denna misstroendeförklaring att lyckas, men den kommer då i vart fall att visa vilka som tycker att regeringen och justitieministern gör ett godkänt jobb och vilka som tycker att han borde avgå. Det är också ett tydligt besked till svenska väljare.

Självklart blev det även ett twitterinlägg om saken tidigare idag.
 

Moderaterna satsar fyra gånger mer än regeringen på polis och rättsväsende

2019-09-27



I dag presnterade moderaterna vår storsatsning på polis och rättsväsende. Förutom 2 miljarder extra till polisen satsar vi 115 miljoner på åklagarmyndigheten, 550 miljoner på domstolsverket, 280 miljoner på kriminalvården, 150 miljoner på SÄPO och 145 miljoner poå övriga rättsväsendet. Totalt blir det alltså en satsning nästa år på hela 3,2 miljarder. Regeringen och stödpartierna C och L satsar endast 0,7 miljarder, vilket vi anser är helt otillräckligt.

Moderaternas satsningar gäller inte heller bara för nästa år, utan vi ser långsiktigt på att rusta upp rättsväsendet och polisen. I figuren syns våra extra satsningar på området även 2021 och 2022, jämfört med de tillskott regeringen ger.

Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik och meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier, och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Därför har vi utrymme att satsa mer på både välfärden, polisen, rättsväsendet och att sänka skatter. Helheten kommer vi att presentera i vår budgetmotion inom kort.

Moderaternas självklara linje i kampen mot gängkriminaliteten

2019-09-23

Det pågår nu ett spinn i media från både ledande Socialdemokrater och en del Sverigedemokratiska sympatisörer som försöker sätta en bild av att moderaterna inte agerar konsekvent när det gäller kampen mot gängkriminaliteten. I grunden handlar det ju om att S försöker skylla misslyckandet i diskussionerna på någon annan, och att vissa inom SD vill sätta bilden av att M egentligen stödjer regeringen och att bara SD står fria. På detta sätt förenas man i ett gemensamt spinn från två olika håll.

Verkligheten talar ett annat språk. Moderaterna anser inte att vi i dagens allvarliga läge kan lägga mer tid på "förutsättningslösa utredningar" och urvattnade förslag. Många frågor är redan utredda, professionen är tydlig med vad som behövs och dessutom har riksdagen gett regeringen i uppdrag att vidta ett antal åtgärder - utan att något hänt.

Vi gav förhandlingarna en chans och kom väl förberdda till samtalen. Vi hade med oss tio väl genomtänkta förslag. Men regeringen kunde inte gå oss till mötes på mer än ett par av dessa. Mycket lär ha bromsats av Miljöpartiets motstånd. Moderaterna har såklart inget intresse av att ingå en formell överenskommelse om ett antal otillräckliga förslag och därmed bli regeringens gisslan. Vi vill kunna agera kraftfullt i riksdagen och inte vara begränsade av en överenskommelse som regeringen skulle använda som motargument så fort vi skulle kräva skarpare och tydligare åtgärder.

Regeringens förslag räcker inte. Vi kommer därför att lägga fram egna skarpa förslag i riksdagen och försöka få stöd för dem. Samtidigt kommer vi självklart att rösta för alla bra förslag som går i rätt riktning - även om regeringen lägger fram sådana förslag. Det är en självklarhet att rösta för alla små steg som går åt rätt håll även om de är otillräckliga. De som anser att vi borde rösta nej till allt som något slags konstig markering mot regeringen tänker fel. Frågan är alldeles för viktig för att agera så. Moderaterna kommer att ta ansvar och pressa på regeringen på alla sätt för att på allvar kunna ta striden med de kriminella gängen.

I dag höll moderaternas partiledare Ulf Kristersson och vår rättspolitiske talesperson Johan Forssell en gemensam presskonferens om ett av våra förslag på vägen framåt mot ökad trygghet. Det handlar om en satsning på en miljard kronor för att Polisen ska kunna anlita uppemot 2 000 nya statliga ordningsvakter. På så sätt stärks tryggheten i avvaktan på att Polisen nått sina fulla kapacitet. Lagen om ordningsvakter måste samtidigt uppdateras så att Polisen kan låta ordningsvakter upprätthålla allmän ordning i större områden och även i övrigt utföra uppgifter som kan avlasta polisen. Polismyndigheten har länge efterfrågat en sådan översyn – som bör tillsättas omedelbart.  

Moderaterna är fast övertygade om att det är Polisen som ska ha huvudansvaret för den inre tryggheten i Sverige. Det handlar om att upprätthålla lag och ordning, samt förebygga och utreda brott. Därför är vi angelägna om att antalet poliser ska öka. Samhället kan dock inte fortsätta blunda för de akuta trygghetsproblem som dagens polisbrist för med sig.  
Fram till dess Polisen nått sin fulla kapacitet bör ordningsvakter användas för att bidra mer än i dag till polisens arbete. Redan i nuläget avlastas Polisen av ordningsvakter som hjälper till att upprätthålla allmän ordning på utvalda platser. Polismyndigheten identifierar själv att ordningsvakter kan användas i större utsträckning för att komplettera polisens trygghetsskapande arbete. Ordningsvakterna kan användas av Polisen som en brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärd på platser där polisiär eller samhällelig närvaro behövs, exempelvis på lokala torg och i bostadsområden. Det kan även handla om att frigöra polisiära resurser genom att ordningsvakterna utför tidskrävande sysslor såsom omhändertagande av berusade personer och transporter.





Därför lämnar moderaterna samtalen om åtgärder mot gängkriminaliteten

2019-09-21

De kriminella gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp. De hotar inte bara enskilda människors liv, utan hela det svenska samhällskontraktet. Det skadar det förtroende och den tillit som vårt samhällsbygge vilar på.

Det var mot just den bakgrunden vi moderater den 1 september efterlyste en snabb och operativ politisk mobilisering för att bekämpa gängbrottsligheten. För oss har de samtal som sedan förts med regeringen handlat om att gå från ord till handling. Det var därför vi hela tiden varit tydliga med vilka 10 punkter som måste genomföras här och nu för att trycka tillbaka det grova våldet och gängkriminaliteten.

Tyvärr har det blivit uppenbart att regeringen inte är beredda att göra vad som krävs.

Regeringen har inte velat genomföra Moderaternas förslag om:

• En riktad lönesatsning på Polisen.

• En betald polisutbildning.

• En särskild satsning på att återanställa pensionerade och andra poliser som lämnat yrket.

• En särskild satsning på att rekrytera administrativ stödpersonal för att frigöra polisiära resurser.

• Att dubbla straffen för gängkriminella.

• Att införa ett system med visitationszoner.

• Att införa ett vistelseförbud som en särskild och egen påföljd.

• Att sänka gränsen för obligatorisk häktning så att samtliga brott med straffminimum om fängelse ett år omfattas.

• En särskild satsning på att sätta upp fler övervakningskameror bland annat i utsatta områden.

• Att införa, och inte enbart förutsättningslöst utreda, ett kronvittnessystem.

• Att införa, och inte enbart förutsättningslös utreda, ett system med anonyma vittnen.

• Att slopa den generella straffrabatten för vuxna mellan 18-21 år – att slopa dagens form av mängdrabatt.

I flera delar där regeringen ändå lagt fram förslag så rör det sig ofta om urvattnade kompromisser som i praktiken kommer få en begränsad betydelse. Andra förslag göms i "förutsättningslösa utredningar" i stälelt för skarpa förslag.   

Att förslaget om att avskaffa straffrabatten för vuxna mellan 18 och 21 år omvandlats till att endast omfatta ”upprepad grov brottslighet” är ett exempel. Regeringens förslag innebär i praktiken att en 20-åring som begår rån efter rån efter rån alltjämt ska åtnjuta straffrabatt. Detsamma gäller för övrigt en vuxen mellan 18 och 21 år som döms för grov misshandel eller grov utpressning – det vill säga sådana brott som inte sällan begås av gängkriminella. Det är provocerande att regeringen vill att dessa kriminellt belastade individer ska kunna slippa upp till 50 procent av sitt straff.

De 30 förslag som lagts fram av regeringen utgörs vidare i stora delar av gammal skåpmat. Flera av förslagen kommer från tillkännagivanden från riksdagen eller från tidigare överenskommelser som regeringen hittills inte brytt sig om att ta tag i. Det saknas förstås skäl att på nytt komma överens med regeringen om att genomföra förslag som de redan är bundna att genomföra.

Mot den här bakgrunden ser vi moderater att det inte längre är relevant att fortsätta samtalen med regeringen. (Samma slutsats har även Kristdemokraterna och Liberalerna dragit. Även Vänsterpartiet har hoppat av, och Sverigedemokraterna var ju aldrig inbjudna till samtalen). Vi moderater kommer dock fortsätta vara pådrivande för att få fler effektiva åtgärder på plats mot gängkriminaliteten. Det innebär att vi välkomnar alla politiska förslag som syftar till att knäcka gängen. Vi kommer vidare alltid att vara beredda att avsätta resurser för att snabbt hantera inkomna lagförslag och andra initiativ som slår mot den grova brottsligheten. Det krävs ingen överenskommelse för att åstadkomma det.

Tyvärr har vi dock under flera år sett hur regeringen står handfallen när skjutningarna och sprängningarna eskalerar. Det framstår som allt mer uppenbart att krisinsikt saknas. Moderaterna kommer därför att ta en mer aktiv roll i riksdagen i syfte att driva igenom skarpa förslag som kan bidra till att vända utvecklingen. Det handlar i praktiken om att utnyttja den majoritet som faktiskt finns i riksdagen för att driva en skarpare rättspolitik.

Moderaterna kommer redan under kommande vecka driva på för att det förslag om straff för mord som regeringen lagt fram ska kompletteras så att samtliga gängrelaterade skjutningar som leder till att någon mördas leder till livstids fängelse.

Vi moderater är fast beslutna att fortsätta göra vad som står i vår makt för att knäcka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i Sverige.

Moderaterna återställer regeringens besparing och stärker polisen

2019-09-13

I dag presenterar moderaterna en budgetsatsning om drygt 600 miljoner kronor för att omedelbart öka polisens kapacitet. Det är helt nödvändigt i ett läge där gängbrottsligheten blir allt råare, samtidigt som det råder polisbrist i Sverige.

Det grova våldet har nått historiskt höga nivåer i Sverige. Dessutom ökar utsattheten för flera andra brott, bland annat sexualbrott och personrån. Samtidigt har antalet poliser blivit färre, och de senaste tre åren har mer än 2 700 poliser lämnat yrket. Utvecklingen hotar inte bara enskilda människors trygghet, utan hela det svenska samhällskontraktet. I detta allvarliga läge verkar regeringen helt sakna krisinsikt. I den budget som regeringen har aviserat finns inga kraftfulla ambitionshöjningar för Polismyndigheten. 

Moderaterna har fört fram ett stort antal förslag som syftar till att knäcka gängen och stärka det brottsförebyggande arbetet. Dessa förslag skulle snabbt kunna läggas på riksdagens bort. För att locka fler till polisyrket vill Moderaterna också fortsätta den särskilda lönesatsningen och införa betald polisutbildning. 

Därutöver föreslår Moderaterna nu konkreta budgetsatsningar om drygt 600 miljoner kronor för att stärka polisen i kampen mot både gängen och annan slags brottslighet: 

* 1 000 nya tjänster – rekrytera pensionerade poliser och poliser som lämnat yrket samt stärk polisernas administrativa stöd
Moderaterna satsar 500 miljoner kronor för att Polismyndigheten ska kunna återanställa pensionerade poliser och poliser som lämnat yrket samt stärka polisernas administrativa stöd. Tillskottet görs utöver de medel som avsätts för att få på plats 10 000 fler polisanställda till 2024. Medlen ska kunna användas till konkurrenskraftiga löner och villkor anpassade för den enskilde polisen. Poliser som återanställs kommer kunna bidra med erfarenhet från dag ett. Medlen ska också kunna användas för att rekrytera administrativt stöd till polisens utredningar. Poliser kan då få hjälp med enklare men tidskrävande sysslor, såsom förhörsutskrifter. Det frigör polisiära resurser. 

* Återställning av regeringens neddragning på polisen 
I vårbudgeten minskade regeringen anslaget till Polismyndigheten med 230 miljoner kronor för 2019 och därefter med 115 miljoner kronor per år. När regeringen nu, inför höstens budgetpresentation, aviserar 120 miljoner kronor i ökade anslag till Polismyndigheten innebär det alltså en nettoökning med endast 5 miljoner kronor. Vi tycker det är obegripligt att regeringen i dagens läge inte avsätter mer resurser än så. Moderaterna återställer därför – utöver satsningen på 1 000 nya tjänster – regeringens neddragning från vårbudgeten.





Min syn på diskussionen om anonyma vittnen vid rättegång

2019-09-03

Nio av de tio moderata förslagen för att bromsa det våldet och den grova brottsligheten (se blogginlägg igår) verkar vara ganska okontroversiella. Men ett förslag diskuteras lite mera, och det är förslaget om att prova anonyma vittnesmål vid vissa typer av brott. Bakgrunden är att väldigt många vittnen hotas före, under och efter rättegångar. Det kallas "Övergrepp i rättssak" och det anmäls åtskilliga tusen sådana brott varje år, riktade mot både vittnen och målsäganden/brottsoffer.

Den 3 april i år togs ett oväntat beslut i riksdagen på grund av att kvittningssystemet inte alltid fungerar i dagens politiska läge. Ett förslag röstades igenom med stöd av M, KD, SD och L (trots att vi rent matematiskt borde förlorat). Jag skrev om detta samma dag:

Tyvärr har inget hänt i dessa frågor från regeringens sida. Det är därför moderaterna upprepar sina krav.

Borås Tidning uppmärksammade frågan om anonyma vittnen i sin ledare igår, och hade även en lång artikel på nyhetsplats om moderaternas förslag mot den organiserade brottsligheten. På ledarplats kritiseras förslaget om anonyma vittnesmål, men som så ofta numera tycker jag inte som BT. Att testa anonyma vittnesmål vid vissa typer av grov kriminalitet är värt ett försök. Både Danmark (sedan 2002), Norge (sedan 2001) och Finland har möjligheten till anonyma vittnesmål vid rättegångar mot grovt kriminella, även om reglerna verkar tillämpas ganska sällan. Även i bland annat Storbritannien, Frankrike, Österrike, Schweiz och Nederländerna finns tydligen liknande system, och det lär finnas i fler europeiska länder.   

Europadomstolen har också slagit fast att anonyma vittnesmål kan tillåtas i vissa fall. Dock gäller några villkor: En dom får inte bara baseras på ett anonymt vittnesmål utan det krävs god bevisning i övrigt. Det ska finnas en tydlig hotbild mot vittnet. Och den som är åtalad ska på något sätt kunna ställa frågor till vittnet även om vittnet är anonymt.

Moderaternas förslag att göra ett tidsbegränsat försök med anonyma vittnen känns med andra ord som ett ganska okontroversiellt förslag. Själv har jag genom åren vid flera tillfällen föreslagit införande av anonyma vittnesmål i svensk rätt, och jag har också flera gånger (senast förra året) motionerat om skärpta straff för just övergrepp i rättssak. Om vi inte gör något åt detta allvarliga problem med hot mot vittnen (och även målsäganden) kommer till slut ingen att våga vittna mot den grova organiserade brottsligheten. Och då är vi riktigt illa ute.

Som både jurist och lagstiftare kommer jag alltid att värna rättssäkerheten. Men rätt utformat skulle ett system med anonyma vittnesmål inte äventyra rättssäkerheten utan bara stärka den, och samtidigt underlätta kampen mot den organiserade brottsligheten. Det som fungerar i Danmark, Norge och Finland skulle såklart även kunna fungera här.

Om S vill se "nationell samling" mot våldet bjuder man in alla partier!

2019-09-02

Efter Ulf Kristerssons tal igår, och hans mail till statsminister Löfven med uppmaning om samarbete mot våldet tog det bara några timmar innan inrikesminister Mikael Damberg meddelade att regeringen kommer att bjuda in partierna till samtal kring åtgärder mot våldet och den grova kriminaliteten. Eller, rättare sagt, man bjuder in alla partier utom Sverigesdemokraterna. 

Jag reagerade starkt mot detta. Om regeringen menar allvar med att samla politiken över parti och blockgränser för denna helt avgörande fråga för samhället så kan man rimligen inte ställa ett av de stora partierna utanför. Det är dessutom otroligt obegåvat rent politiskt - återigen gör statsminister Löfven Sverigesdmeokraterna till martyrer och återigen slarvar man bort förslag från ett av partierna. Jag lade ut en tweet om saken i går kväll.



Strax efter midnatt skrev Ulf Kristersson ett inlägg på facebook där han ger samma syn på saken som jag, och konstaterar att om Löfven menar allvar med "nationell samling" kan man inte utesluta ett parti. Deras väljare känner såklart samma oro som alla andra över utvecklingen. Gör om och gör rätt uppmanar Kristersson!
 

Moderaterna vill se politisk samling mot våld och grov brottslighet

2019-09-01

I dag höll Ulf Kristersson sitt sensommartal hemma i Strängnäs. I talet valde han att helt och hållet fokusera på den allvarliga brottslighet som griper tag om vårt land med, förödande konsekvenser för såväl enskilda människor som för hela samhället. Svenska folket ställer med rätta frågan vad vi politiker egentligen gör åt detta, mer än att prata och fördöma. Idag skickade Ulf Kristersson ett mejl till statsminister Stefan Löfven där han redogjorde för hur han ser på läget och vad han menar nu konkret behöver göras.
 
Han framförde att vi moderater gärna lägger annat åt sidan och samarbetar mot våldet. Men det måste bygga på den fundamentala insikten att allmänt prat om samling, rundabordsdiskussioner och manifestationer inte räcker. Nu måste det tvärtom handla om en mycket konkret och operativ politisk mobilisering mot det grova våldet, med fokus på skarpa budget- och lagförslag som kan bli verklighet de kommande sex till 12 månaderna.
 
Konkret är Moderaterna beredda att i riksdagen stödja alla snabba omprioriteringar av resurser till polis, tull, åklagare, kriminalvård och domstolar. Alla dessa måste stärkas. Vi är vidare beredda att samarbeta med regeringen och alla de partier som nu vill se snabba beredningar av skarpa lagförslag som riktar sig mot den grova brottsligheten.
 
I talet räknade han också upp tio konkreta punkter som Moderaterna vill se genomförda:
 

1. Sätt in fler poliser mot gängkriminaliteten. Det kräver att polisiära resurser frigörs här och nu. Det kan ske genom att pensionerade poliser och andra som har lämnat yrket återanställs. Men också genom att civil, administrativ stödpersonal anställs, liksom att fler ordningsvakter används som avlastar polisen enklare uppgifter. För att ha någon möjlighet att nå målet om 10.000 fler polisanställda senast år 2024 krävs vidare en betald polisutbildning och riktade budgetsatsningar för att polislönerna ska kunna höjas.
    
2. Fördubbla straffen för kriminella som begått gängrelaterad brottslighet, eftersom deras våldskapital är så stort. Och skärp straffen för brott som ofta går att koppla till gängkriminalitet, bland annat överlåtelse av narkotika och grova vapen- och sprängmedelsbrott.
    
3. Inför ett system med visitationszoner där polisen ges utökade befogenheter att visitera personer och genomsöka bilar för att leta efter exempelvis vapen, narkotika eller handgranater.
    
4. Inför ett system med vistelseförbud. Den som dömts för ett gängrelaterat brott ska kunna förbjudas att återvända till sitt gamla område efter avtjänat straff.
    
5. Sänk gränsen för obligatorisk häktning så att det omfattar alla brott med minimistraff om fängelse ett år. Det skulle bland annat träffa brott som grov misshandel, rån och grov utpressning.
    
6. Förbättra utredningsmöjligheterna genom att öka polisens rätt till hemlig teleavlyssning, kameraövervakning och rumsavlyssning (buggning). Inför en möjlighet till hemlig dataavläsning, bland annat för att öka polisens möjligheter att ta del av meddelanden som skickas mellan mobiltelefoner. 
    
7. Finansiera och sätt upp betydligt fler övervakningskameror, inte minst i utsatta områden där gängbrottsligheten brett ut sig.
    
8. Inför ett system med kronvittnen, skärp straffet för dem som hotar vittnen (övergrepp i rättssak) och stärk personssäkerheten för dem som väljer att vittna.
    
9. Genomför ett tidsbegränsat försök med anonyma vittnen, för att bryta den farliga utvecklingen mot parallella rättssystem där vittnen helt avstår från att vittna.
    
10. Slopa straffrabatten för dem mellan 18-21 år och slopa dagens form av mängdrabatt för dem som har begått flera brott.
     

Vi vet att detta är vad Sverige behöver, och vi tillsammans ska göra allt vi kan under det kommande riksdagsåret för att få det genomfört. Jag hoppas att dagens tal i Strängnäs kan bli en bra startpunkt för detta!
 

Sverige har tappat kontrollen över de kriminella gängen

2019-08-26

Många frågetecken kvarstår kring det avskyvärda mordet i Malmö, där minst en beväpnad person gick rakt fram till en 30-årig kvinna med baby i famnen och avrättade henne med skott mot huvudet på öppen gata mitt på ljusa dagen. Uppgifterna om möjliga motiv till mordet, och uppgifter om brottsoffret och möjliga gärningsmän mm är oklara och jag tänker inte spekulera om detta. Men en sak är klar - detta måste ändå betraktas som en ny stegring av skjutningarna och avrättningarna som de kriminella grupperingarna ägnar sig åt. Att ge sig på kvinnor och barn har i vart fall tidigare inte varit så vanligt. Vålet eskalerar.

Polisen gör med all säkerhet vad de kan för att försöka motverka utvecklingen. Men känslan är ändå att de för en ojämn kamp. Känslan är att samhället faktiskt tappat kontrollen. Samhällskontraktet är inte bara hotat, det är faktiskt brutet när kriminella gäng utan problem både kan spränga butiker och fastigheter i luften och avrätta sina konkurrenter eller andra på öppen gata.

Det är fel dag att göra politik av ett tragiskt mord. Men en sak är klar - i längden kan inte regeringen säga nej till alla förslag i riksdagen från moderaterna och andra som syftar till att komma åt den grova brottsligheten. Det har lagts fram mängder av rimliga och realistiska förslag, men regeringen vill inte ta till sig dem. Moderaterna vill exempelvis dubbla straffen för gängkriminella - det gör att de sitter inne längre tid och under tiden kan de inte begå nya brott. Vi vill också ta bort "mängdrabatten" så att varje brott bestraffas. Satsningar på polisen, visitationszoner, tillträdesförbud i vissa områden (zonförbud) mm skulle kunna störa gängen. Tidigare och snabbare reaktioner mot unga brottslingar skulle kanske också kunna hindra några att på allvar komma in i den kriminella världen.

Kanske blir dagens mord ändå en väckarklocka?  

Nyheten om "färre bilbränder" ger blandade känslor 

2019-08-02

Dagens Nyheter kommenterar en rapport från MSB (som jag tyvärr inte kan hitta i original) om antalet utryckningar som görs för anlagda bilbränder. Men det finns en sammanfattning på SVT:s TextTV:



Det finns en del att säga om denna "nyhet". För det första kan man konstatera att rubriken är fel. Siffrorna rör inte antalet anlagda bilbränder, utan antalet utryckningar till anlagda bilbränder. En utryckning kan gälla ett flertal brinnande fordon, vilket vi exempelvis såg vid den stora bilbranden på Frölunda Torg förra året. Det räknades som en utryckning, men 60 bilar förstördes. Ofta rör utryckningarna bränder på parkeringar eller i garage där ett flertal bilar brinner samtidigt. Antalet brända bilar är alltså avsevärt högre än de siffror som finns i nyhetsflashen ovan.

För det andra är det skrämmande höga tal trots minskningen. Det betyder att räddningstjänsten ryckte ut till över 100 anlagda bilbränder varje månad förra året. Och att betydligt fler än 100 bilar eldades upp med avsikt varje månad förra året. Varje månad!

Rent chockerande höga siffror.

Tino Sanandaji analyserar saken i sin bok "Massutmaning" och konstaterar bland annat att utvecklingen i Sverige jämfört med våra grannländer är skrämmande (och då slutar hans analys 2015, vilket gör att han missat den stora ökningen 2016). Antalet anlagda bilbränder i Sverige per invånare har ökat dramatiskt i Sverige ända sedan slutet av 1990-talet, och mer än fördubblats sedan 2000. I Finland är antalet per invånare en tredjedel av Sveriges nivå, och har minskat stadigt sedan millennieskiftet. I Norge förekommer knappt några bilbränder alls. 

Varför antalet bilbränder i Sverige ökat så dramatiskt och talen ligger på så höga nivåer är ingen svår analys att göra. Kopplingen till invandrartäta utanförskapsområden med stora sociala problem är övertydlig. Och vi vet att det är i just dessa områden stora delar av våra nyanlända hamnar, och vi fyller på med stora mängder hela tiden. 

Normalt är statistik som visar minskande brottslighet glädjande. Men i detta fall är talen fortfarande så chockerande höga att man har svårt att knappt ens kunna glädjas åt minskningen. Om minskningen är bestående återstår ju dessutom att se. Bilbränderna är ett tecken av många på hur våra problemtyngda förorter och utanförskapsområden mår. Och svaret är att de mår väldigt dåligt, trots att Noa av någon outgrundlig anledning anser att "den sociala oron har minskat". Vad man grundar detta på vet jag inte, och det är knappast det man hör från socialtjänst, kommunpolitiker, polis och räddningstjänst.

Trots problemen luckrar nu regeringen upp migrationspolitiken igen för att tillgodose kraven från Miljöpartiet och Centerpartiet. Utan att samtidigt se till att de som kommer hit har en rimlig möjlighet att få bostad och komma i egen försörjning genom eget arbete. Bilbränderna i framtiden lär nog tyvärr knappast bli färre.

Kritiken från USA:s president mot statsminister Löfvén är orimlig

2019-07-26

Att USA:s president Trump går till angrepp mot Sveriges statsminister för att han inte lägger sig i en pågående rättsprocess är helt orimlig. Som jag skrev på twitter igår kväll är det inte ofta jag offentligt går ut och försvarar statsminister Löfvén, men denna gång är det på sin plats. (Något som även uppmärksammats i media).
 

I Sverige har politiken ansvaret för att besluta om en fungerande och rimlig lagstiftning om brott och straff, se till att polis och resten av rättsväsendet fungerar och har tillräckliga resurser och bevaka att rättstryggheten upprätthålls genom tillgång till advokat och möjlighet att överklaga en dom. Politiken kan i extrema undantagsfall också besluta om att släppa personer före åtal eller bevilja nåd efter en dom. Men det är som sagt extrema undantagsfall, och det innebär inte att politikerna lägger sig i själva rättsprocessen. Politiker får aldrig gå in i pågående rättsfall och försöka påverka dessa i en eller annan riktning. Vad jag vet är reglerna ungefär desamma i USA, vilket gör Trumps twitterkommentar ännu märkligare. Det är nog bara att konstatera att Trumps angrepp mest handlar om inrikespolitik. 
 
I debatten på sociala medier diskuteras även målsägandens förehavanden och bakgrund och den slappa svenska migrationspolitiken. Helt befogade frågor, men det har inget alls med den pågående rättsprocessen att göra. Det finns också väldigt bestämda åsikter från vissa om att den åtalade rapparen bör frikännas av olika skäl. Hur det går återstår att se. Svenska rättsfall avgörs i domstol, inte genom domar avkunnade på twitter. Andra menar att målsäganden själv borde polisanmälas för misshandel. Jag vet inte om någon gjort detta, men inget utesluter ju att den åtalade rapparen själv gör en motanmälan om han anser det befogat. Detta är sedan återigen en sak för rättssystemet.

Värnandet om rättsväsendets fristående och självständiga roll är centralt i en demokrati. Politiken och rättsväsendet har olika roller och det måste vi vara noga med att respektera. Skulle regeringen eller rent av statsministern aktivt blanda sig i ett rättsfall skulle det (förutom allvarlig kritik från KU eller rent av misstroendeförklaring i riksdagen) sätta en otäck praxis inför framtiden.

Tillägg 27/7: Även den spanska tidningen EeoDario uppmärksammar mitt twitterinlägg:



 

Varför försöker vänsterdebattörer förringa den grova brottsligheten?

2019-07-19

Jag har väldigt svårt att förstå en del debattörer på vänsterkanten som med alla medel försöker förringa den grova brottsligheten, det grova våldet, skjutningarna och morden. Jag möter det hela tiden i sociala medier och i den politiska debatten. När någon påpekar att detta är ett växande problem kommer alltid någon från vänster dragandes med någon statistik som påstås visa att det inte alls är något problem, och att "med tanke på att befolkningen ökat" så är inte den grova brottsligheten per invånare högre idag än förr.

Jag är den förste att påpeka att man inte ska överdriva risken för en vanlig privatperson att drabbas av det grova våldet. Mycket handlar uppenbarligen om uppgörelser mellan olika kriminella grupperingar, och när utomstånde privatpersoner drabbas av väpnade rån, överfall, misshandel eller liknande är det ofta i våra särskilt utsatta förortsområden. Risken att utomstående drabbas på andra platser är sannolikt tämligen liten. Samtidigt är det helt uppenbart att skjutningarna, morden och sprängningarna av hus och bilar ökat dramatiskt jämfört med hur det var förr. Och för den som får sin bil eller butik nedbränd eller upplever att ens barn rånas eller misshandlas är det en fruktansvärt otrygg situation. För den familj som ser sina unga pojkar dras in i kriminella grupperingar, och i värsta fall faktiskt skadas eller rent av dödas i gänguppgörelser är det såklart en total katastrof.

Det finns dessutom en del tydlig statistik. Här är exempelvis en figur som bygger på siffror från Brottsförebyggande Rådet som visar utvecklingen när det gäller dödligt våld med kniv och skjutvapen från 2011 till 2018. Dödligt våld med skjutvapen har tredubblats och dödligt våld med kniv har ökat med 50%.  Och detta trots att sjukvården hela tiden utvecklas och räddar livet på svårt skadade som bara för några år sedan kanske hade avlidit, men som nu inte ingår i statistiken. 
 

Att stoppa huvudet i sanden och komma med krystande uttalanden som att "Sverige har aldrig varit tryggare" eller "statistiken visar att det är ungefär som det alltid har varit" håller inte om man vill bli tagen på allvar. I många av våra förorter och utanförskapsområden är det uppenbart att det knappast någonsin varit så otryggt som det är nu, Detta måste politiken ta på allvar och inte försöka prata bort. Vi moderater har en bred samlad politik både när det gäller kriminalpolitik och integrationspolitik. Jag är den förste att medge att det kanske inte kommer att lösa alla problem, men det är i vart fall ett riktigt ambitiöst försök att vända utvecklingen.

Vad är rimligt ansvar för andras kommentarer i sociala medier?

2019-06-28

Häromdagen dömdes en administratör för en facebooksida till dagsböter (det kunde blivit fängelse) för att han inte raderat bort nedsättande och rasistiska kommentarer som andra skrivit på en facebooksida. Detta trots att han, enligt domen, blivit uppmärksammad på kommentarerna. Domen väcker flera frågetecken.

För mig handlar det om rättssäkerhet. Jag får tex massor av otrevliga och ibland rent vidriga kommentarer i mina twittertrådar. Ofta upptäcker jag dem och blockerar avsändaren och då försvinner inläggen ur min tråd. Samma på facebook där jag i stället raderar otrevliga kommentarer. Men hur vet jag att jag inte missar några? Ska jag verkligen bära ansvaret för vad andra skriver i mina trådar? Bör inte ansvaret helt ligga på den som skriver?

Om jag äger en parkeringsplats och folk om natten parkerar där för att sälja droger, lasta om tjuvgods eller bedriva prostitution - ska jag då som ägare av parkeringsplatsen straffas för att det begås brott på parkeringsplatsen? Eller om jag äger en anslagstavla och nazister, AFA eller IS sätter upp en affisch med hatiska budskap - är jag då den som ska straffas?

Visst föreskriver lagen straffansvar endast om en administratör "uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet" underlåter att ta bort inlägg som "uppenbart" utgör hets mot folkgrupp, olaga hot med mera. Det kan låta betryggande. Men var går gränsen för grov oaktsamhet i dessa fall? Och vad är innebörden av "uppenbart"? Ska jag som administratör av en facebooksida vara skyldig att känna till all rättspraxis på området för att vara säker? Och exakt var går gränsen för att man är administratör?

Ta bensinupproret som exempel. De har 660.000 medlemmar på facebook. Det säger sig självt att det är närmast omänskligt att administrera kontroll av alla kommentarer på en sådan sida. Det är också ganska givet att det bland 660.000 personer finns en och annan som inte mår bra, som är rasist eller bara allmänt hatisk mot samhället.

I dag får en del organisationer till och med statliga bidrag för att jaga enskilda personer i sociala medier för saker de skrivit på sin egen facebooksida eller kommenterat på andras och driva sådana ärenden till åklagare. Jag tycker det är orimligt. Någonstans måste vi acceptera att man får uttrycka sig ganska grovt och kritiskt i sociala medier om saker man inte gillar i samhället. Gränsen för vad som ryms inom yttrandefriheten börjar naggas i kanten och från vissa politiker krävs att de stora plattformarna ska bedriva "egencensur" och att "falska nyheter" och "konspirationsteorier" ska bekämpas. Problemet är bara vem som ska avgöra vad som är en falsk nyhet eller en konspirationsteori? Risken att makthavare betecknar all kritik som "falsk" är uppenbar.

Man måste rimligen också acceptera att människor är både otrevliga eller korkade i sociala medier precis som i samhället i övrigt. Väldigt mycket bör rymmas inom yttrandefriheten. Gränsen bör rimligen gå vid att hota enskilda personer eller sprida lögner om enskilda eller grupper av personer (alltså hot eller förtal). Lagen om hets mot folkgrupp känns otidsenlig. Att skriva allmänt att man anser att invandringen är för hög eller konstatera att brottsligheten är högre bland vissa invandrargrupper är exempelvis självklart en del av yttrandefriheten. Samma sak om man öppet hånar en religion, en livsåskådning eller en politisk åsikt, eller om man säger rent generellt att moderater är korkade eller vänsterpartister idioter. Otrevligt möjligen, men rimligen en del av yttrandefriheten.

Jag känner oro för att tolkningen av begreppet "Hets mot Folkgrupp" efterhand utvidgas allt mer i dagens samhälle som ju är fullt av ömma tår och värdegrundsarbetare. Yttrandefriheten är hela tiden hotad när och om man "tycker fel". Därför kommer jag att motionera i riksdagen i höst om en bred översyn av lagstiftningen kring hets mot folkgrupp och särskilt reglerna om ansvar för vad man själv skriver eller vad andra skriver i sina kommentarer i olika trådar i sociala medier.



 

Nyckelbiotopsinventering är ett sätt att avskaffa äganderätten bakvägen 

2019-06-24

Effekterna av "nyckelbiotopsinventering" är inget annat än ett fruktansvärt rättsövergrepp mot många små skogsägare i nordvästra Sverige. Man tar ifrån dem möjligheten att avverka sin skog, men utan att ge dem någon ersättning för detta. Det var därför vi stoppade denna "nyckelbiotopsinventering" i M/KD-budgeten i höstas. Men nu verkar den ha vaknat till liv igen, trots att det står i januariöverenskommelsen mellan S/MP/C/L att den inte ska återupptas. Upp till bevis nu för C och L - inte kan man väl ändå acceptera att man tar ifrån små skogsägare deras möjligheter att få inkomster från den skog man brukat i generationer?

Riksdagen ställde sig bakom min motion om stärkt äganderätt

2019-06-19

I går röstade en majoritet i riksdagen för min och andras motioner om att stärka den svenska äganderätten. Här är min egen motion i sin helhet:

2018/19:1849  Grundlagsskydd för äganderätten

Beslutet blev att "tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomskyddet". Detta är en fråga jag engagerat mig för under lång tid, eftersom jag som jurist sett dels brister i grundlagen som borde justeras, dels även ser många exempel på hur den enskilda äganderätten naggas i kanten av olika politiska beslut. Nu gäller det att detta inte bara blir en pappersprodukt utan att man verkligen tar frågan på allvar. Eftersom det är en fråga om att se över grundlagsskyddet gäller att lagändringar kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Det är därför viktigt att det finns ett konkret förslag att ta ställning till före valet 2022, så att den nya riksdagen efter detta val kan ta det andra beslutet i frågan och därmed göra de förstärkningar av grundlagsskyddet som krävs.







Vilseleds vi av Brottsförebyggande Rådet? 

2019-05-30

I torsdags rapporterade Brå att det inte finns någon koppling alls mellan den ökande invandringen och ökningen av sexualbrott. Detta beskrevs som ett tydligt faktum och kändes trovärdigt. Det blev också en stor nyhet medialt. Två öppna artiklar om saken fanns i Expressen och Aftonbladet.

I går kom kommentarer från flera debattörer som granskat Brå:s rapport lite närmare. Bland annat forskaren och nationalekonomen Tnmo Sanandaji. Han avfärdar hela nyheten kring Brå-rapporten som i princip en ren bluff. Läs själv vad han skriver på facebook (nedan). Det rapporten säger är att Brå faktiskt inte granskat saken alls. Hur man då kan sprida sin "slutsats" till media är obegripligt. Det är mycket allvarligt om en statlig myndighet försöker föra medborgarna bakom ljuset. Myndigheter ska inte ägna sig åt desinformation.

Moderaterna står upp för äganderätt och rättssäkerhet vid gruvbrytning 

2019-05-08

Vänsterpartiets demokratiska fernissa övertygar inte 

2019-05-02

 

Dagens ledare i Borås Tidning ifrågasätter med rätta Vänsterpartiets vänner i demonstrationstågen igår. Bland annat nämner man Jonas Sjöstedts hemstad Umeå, där Vänsterpartiet på första maj marscherde tillsammans med organisationen Revolution och Kommunistiska partiet. Båda är rörelser som förespråkar väpnad revolution, och alltså ett brutalt omkullkastande av vårt demokratiska samhälle. Detta är inte första gången Vänsterpartiet förekommer i tvivelaktiga sammanhang - exempeln är många, både från årets demonstrationståg runt om i landet och från tidigare år.

Samtidigt får Vänsterpartiet hård kritik för att man på sina valaffischer inför EU-valet har med en person som bär den våldsbejakande organisationen AFA:s t-shirt (bilderna ovan). AFA är ännu mera våldsbejakande och har gjort sig skyldiga till både misshandel och mordbränder. Trots kritik tänker Vänsterpartiet inte byta ut affischen.

Båda dessa saker visar enligt min åsikt hur nära Vänsterpartiets band är med den mer våldsbejakande extremvänstern. Det är ytterst anmärkningsvärt att detta inte får med uppmärksamhet medialt, även om just Borås Tidning ska ha undantas från denna kritik efter dagens kraftfulla ledare.  

 

Riksdagen stödde min motion om skärpta straff för övergrepp i rättssak

2019-04-11

• Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott
• Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år
• Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader
• Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• Regeringen bör avskaffa/förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn
• Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld (S, V och MP röstade nej)
• Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet
• Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak
• Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser (S, V och MP röstade nej)
• Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra
• Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker (S, V och MP röstade nej)
• Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (S, V och MP röstade nej)

   



Riksdagen vill utreda möjlighet till kronvittnen och anonyma vittnen  

2019-04-03

Riksdagen tog idag besluit om att uppmana regeringen att utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen. S,V,MP och C rösdtade emot, men på grund av att inte kvittningssystemet fungerar i dagens politiska läge så vann M, L, SD och KD litre oväntat voteringen.

• Regeringen överväga att införa ett system med så kallade kronvittnen. Det innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en person som döms för brott förutsatt att han eller hon medverkar vid utredning kring andra personers brottslighet.
• Regeringen bör därför utreda möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet, till exempel när det finns allvarliga hot från kriminella gäng.
• Arbetet med vittnesskydd bör förstärkas. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på det skydd som samhället erbjuder.

Jag har ju tidigare argumenterat för att just öveväga en form av anonyma vittnesmål vid vissa typer av rättsprocesser. Det är en kontroversiell fråga, och självklart måste detta kombineras med full rättssäkerhet. Men det krävs också ökat skydd för vittnen som vågar vittna mot kriminella nätverk och grova brottslingar. I annat fall  kommer vittnen inte att våga framträda i domstolen.

En möjlighet jag själv lanserat är en slags kompromiss - man borde kunna vittna inför en tom rättssal där gärningsmannen inte finns i rummet och inga åskådare finns i rättssalen. Däremot kunde den åtalades advokat kunna få vara med och ta del av vittnesmålet under krav på att denne inte röjer vittnets identitet. På detta sätt skulle den åtalades advokat kunna se att allt går rätt till, kunna förhöra vittnet själv och bedöma vittnets trovärdighet. Det skulle garantera rättssäkerheten men skydda vittnet från repressalier från grova kriminella gäng. Kanske kunde detta vara en kompromiss värd att pröva? 

BRÅ gör ny studie om brottslighet kopplat till migration  

2019-03-30

I går meddelade Brottsförebyggande Rådet att man kommer att göra en ny studie om kopplingen mellan migration och brottslighet, samt en ny studie om brott mot asylsökande. Så här skriver man på sin hemsida:

"Det är stor efterfrågan på ny kunskap om brottslighet bland personer med utrikes bakgrund. Därför har Brå beslutat att initiera två nya forskningsprojekt på området."//

"Brå kommer nu att genomföra en studie avseende registrerade misstankar om brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund. Studien kommer innehålla liknande frågor som i myndighetens studie från 2005, men dess utformning kommer att göra det möjligt att följa utvecklingen över tid och även belysa fler frågor än i den tidigare studien. Undersökningen kommer att avse olika typer av brott, exempelvis våldsbrott, sexualbrott, däribland våldtäkt samt olika typer av tillgreppsbrott. Brå menar att en ny studie behövs för att beslutsfattare ska ha tillgång till uppdaterade underlag. Resultaten är planerade att publiceras i början av 2021.

Utöver detta, ser Brå också andra gräns- och migrationsrelaterade kunskapsbehov på det kriminalpolitiska området, bland annat brott mot asylsökande. Därför kommer Brå att studera utsatthet för brott på asylboenden, svårigheter för rättsväsendet att upptäcka och utreda brott på dessa boenden och hur dessa brott kan förebyggas. Studien är planerad att publiceras 2020."

Redan för 2016 lämnade jag in en riksdagsmotion om ett tydligt uppdrag till Brå att ta fram en tydligare brottsstatistik, och jag följde upp det med liknande motioner både 2017 och 2018. I februari 2017 hade Expressen en lång artikel på fyra helsidor om behovet av en brottsstatistik som belyser frågan om utrikesföddas brottslighet. I artikeln nämner man min första riksdagsmotion om att ge Brå i uppdrag att ta fram aktuell sådan statistik. Den senaste statistiken är från 2005, och baseras på uppgifter från 1997-2001. Det gör att uppgifterna är nära 20 år gamla idag. Frånvaron av aktuell statistik gör att det går att påstå vad som helst i debatten eftersom ingen kan bemöta det med fakta.

Motståndarna till brottsstatistik uppdelad efter inrikes och utrikes födda menar att en sådan skulle kunna användas i rasistiska och främlingsfientliga syften. Förespråkarna för korrekt statistik, däribland jag själv, tror tvärtom att det är frånvaron av komplett och aktuell statistik gör att det sker mytbildning och kollektiv skuldbeläggning av alla invandrare. Bilden sätts att de allra flesta brott begås av utrikes födda och att en stor del av invandrarna är kriminella. Detta är såklart inte korrekt. Utrikes födda är visserligen överrepresenterade i brottsstatistiken i relation till sin andel av befolkningen, och utrikes födda av vissa nationaliteter verkar vara i majoritet när det gäller vissa brottstyper om man ska tro den senaste uppdelade Brå-statistiken från 2005 och de rapporter vi får från polisen. Men de allra flesta invandrare är självklart inte kriminella och fler brott begås totalt sett av svenskfödda än av invandrare. Men utan tydlig aktuell rikstäckande statistik går det inte att visa vad som är rätt eller fel i debatten. Och då riskerar myterna att vinna.

Vi för sedan länge statistik uppdelad på utrikesfödda och inrikesfödda bland annat när det gäller utbildningsnivå, arbetslöshet, nyföretagande, skolresultat och en massa andra saker. Helt enkelt för att få en korrekt bild och kunna anpassa politiken efter verkligheten. På samma sätt är det självklart viktigt med tydlig statistik när det gäller brottsligheten. Men allra viktigast är kanske statistiken just för att kunna bemöta mytbildning och fördomar. Korrekta fakta är grunden för all seriös samhällsdebatt.



 

Justitieministerns stora fiasko om terrorlagstiftningen

2019-03-27

I dag meddelar justitieminister Morgan Johansson (S) att har drar tillbaka förslaget om ny terrorlagstiftning (kriminalisering av medlemskap i terrororganisation). Anledningen är att det enligt lagrådet strider mot grundlagen.

"Man kan inte gå fram med lagstiftning som bedöms strida mot regeringsformen, då kommer inte domstolarna att döma efter de lagarna" säger Johansson till Ekot.

Jag skulle vilja lägga till att man som justitieminister har ett särskilt ansvar för att inte lägga fram lagförslag som strider mot grundlagen. Borde inte Johansson haft koll på detta innan lagförslaget presenterades? Nu dröjer det ytterligare ett antal veckor eller månader innan vi kan få en skärpt terrorlagstoiftning - trots att denna fråga diskuterats i flera år och riksdagen har gett regeringen i uppdrag att skärpa lagen.

Om inte just medlemskap i en organisation kan kriminaliseras får man väl försöka kriminalisera själva deltagandet i organisationens verksamhet. Eller möjligen ändra grundlagen. Att lägga fram ett lagförslag som strider mot grundlagen känns inte särskilt imponerande.




Jag KU-anmäler justitieminister Morgan Johansson (S)

I slutet av januari nåddes vi av nyheten att Kriminalvården anställt en kvinna som saknade både uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige. Det var i sig allvarliga uppgifter.

Än allvarligare var det att anställningen möjliggjorts av att justitieminister Morgan Johansson (S) av någon anledning skrivit under ett beslut om undantag rörande denna anställning. Det hela inträffade redan 2015. Nu sitter kvinnan i förvar tillsammans med sin familj för att utvisas till Uzbekistan.

Kvinnan har alltså fått klartecken av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att arbeta på ett säkerhetsklassat fängelse (!) trots att hon saknat arbets- och uppehållstillstånd. "De gjorde en kontroll på mig. Jag fick papper från justitiedepartement på att de gör ett undantag. Jag får jobba inom säkerhetsklassanstalt" sade kvinnan till Sveriges Radio.

Den 1 februari, efter att det hela avslöjats av media, skrev Morgan Johansson på twitter att ”jag fick kännedom om detta igår, och idag har jag träffat Kriminalvårdens ledning. De ser nu över sina rutiner vid rekryteringar så att något liknande inte ska kunna inträffa igen”. Jag gav honom ett ganska vasst svar, som jag även lade ut här på bloggen:

Jag anser att Morgan Johanssons försök att offentligt skylla det inträffade på Kriminalvården genom att påstå att ”jag fick kännedom om detta igår” är uppenbart vilseledande. Han kan ju omöjligen ha fått ”kännedom” om detta 2019 utan har haft kännedom om saken ända sedan han undertecknade det aktuella undantaget 2015. Man har såklart alltid som minister fullt ansvar för sina egna underskrifter. Det kan man aldrig lägga på någon annan.

Även i sakfrågan är det märkligt att en justitieminister undertecknar ett undantag från gällande regler om uppehållstillstånd och arbetstillstånd utan att först sätta sig in i ärendet. Även om detta inträffat 2015 finns det anledning att granska hur det kunde ske.

Jag anser att Konstitutionsutskottet bör granska Morgan Johanssons agerande, både vad gäller undertecknandet i sak, men framförallt hans försök att skylla ifrån sig ansvar från det inträffade när det uppdagades i media. En minister måste såklart uttala sig korrekt och inte slira på sanningen. Därför lämnade jag igår in denna begäran om granskning av ärendet till Konstitutionsutskottet. Det är nu formellt inregistrerat hos riksdagen. Detta är andra gången jag KU-anmäler justitieministern. Förra gången, i juni 2017, gällde det också ett vilseledande uttalande, den gången om arbetsmarknadsläget. Ministern prickades då av ett enigt Konstitutionsutskott.



 

Är inte detta korruption?

2019-03-04

Min fd riksdagskollega Staffan Danielsson (C) har ett mycket tänkvärt inlägg på twitter idag. Han berättar om hur förre MP-språkröret Maria Wetterstrand alltså fått i uppdrag att utreda framtida krav på förnybar inblandning i flygbränslet. Hon kom fram till att det bör bli ett krav. Samtidigt sitter hon i styrelsen för ett bolag som avser att producera just förnybart flygbränsle. Sedan Wetterstrand presenterade sin rapport har bolagets marknadsvärde ökat med 30-40%. Redan någon timme efter att rapporten presenterats ökade kursen dramatiskt. I vilken mån det enbart beror på rapporten går såklart inte att säga säkert, men blotta misstanken är motbjudande. Enligt flera källor äger  Wetterstrand själv 615.000 aktier i bolaget. Hon har med andra ord sett sin egen förmögenhet växa efter sin egen rapport.

Mest anmärkningsvärt är kanske att regeringen utsåg henne till utredare utan att kontrollera hennes ekonomiska intressen, och att hon tackade ja trots att hon så uppenbart är jävig. Det borde vara så uppenbart för henne att inte åta sig detta utredningsuppdrag på grund av jäv.



Det hela påminner lite om när en annan miljöpartist, Matz Hammarström, tidigare riksdagsledamot och språkrör för MP, under tidigare s-regering fick i uppdrag att utreda behovet av en statlig djurskyddsmyndighet. Utredaren kom fram till att det behövdes. Och utsågs sedan av regeringen till generaldirektör för samma myndighet när den bildades 2004. 


 

Sverige borde föreslå en krigsförbrytartribunal mot IS-terrorister

2019-02-24

Diskussionerna om hur de tusentals gripna IS-terroristerna och deras anhängare ska hanteras har blivit en besvärande politisk fråga. Alternativen i debatten verkar vara att antingen ta svenska IS-terrorister till Sverige och försöka döma dem här, vilket sannolikt till största delen blir utan framgång eftersom svensk terroristlagstiftning inte räcker till och bevisläget för att döma för andra brott är svårt. Eller att låta dem stanna i Syrien/Irak med risken att de till slut släpps fria utan rättegång och  tar sig tillbaka till Sverige utan dom. Inget av alternativen känns lockande.

Jag föreslår i stället att Sverige tar initiativ till att inrätta en krigsförbrytartribunal i det gamla IS-kontrollerade området. Kanske blir det svårt att ha den i Syrien med tanke på regimen där, men varför inte i exempelvis Mosul i Irak? Det borde vara mycket lättare att driva processer på plats, och även att hitta vittnen som kan peka ut skyldiga IS-terrorister, mördare och våldtäktsmän. Straffen bör också bli mer kännbara och bör givetvis avtjänas i irakiskt fängelse. I avvaktan på rättegång kan alla de misstänkta hållas fängslade på plats. EU, USA och FN borde tillsammans kunna bekosta tribunalen och även betala Irak för att hålla de dömda fängslade. Alla länder vinner på om dessa terrorister döms och låses in i stället för att släppas fria, och om Sverige skulle lyckas få med sig EU på förslaget skulle det kunna avlasta många EU-länder, både vad gäller hanteringen av de misstänkta och eventuella rättsprocesser.

Krigsförbrytartribunaler är inget nytt. Vi hade Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget. Haag-tribunalen utredde och dömde skyldiga efter striderna och övergreppen i det blodiga och brutala inbördeskriget i Jugoslavien. För några år sedan besökte jag i samband med en semesterresa Arusha i norra Tanzania där man har en tribunal som hanterar folkmorden och övergreppen i konflikten mellan Rwanda och Burundi (bilden nedan). Och det finns fler tribunaler, här lite information från regeringens hemsida.



En tribunal blir dels ett sätt att skapa rättvisa, det blir ett avslut för de drabbade, det underlättar en framtida fredlig utveckling i ett drabbat område och det blir en tydlig markering från världssamfundet och en varning för framtiden till regimer, grupper och individer som överger att bryta mot folkrätten - rättvisan hinner alltid ifatt.

Jag tycker frågan om en krigsförbrytartribunal i Irak eller Syrien vore en utmärkt sak för Sverige att driva. Det är än så länge mitt eget personliga förslag, men jag kommer till att börja med spela in det till moderaterna.



 

Moderaterna röstade nej till EU-förslaget om länkskatt och internetfilter

2019-02-22

Frågan om "länkskatt och internetfilter" diskuteras mycket just nu, och eftersom jag är ny ledamot även i EU-nämnden blir det en av de första frågor jag försöker sätta mig in i ordentligt. Det frågan gäller är egentligen ett EU-direktiv som kallas "Copyrightdirektivet", och som syftar till att skydda upphovsrätt till exempelvis musik, bilder och konstverk. Upphovsrätt är viktigt för alla företag som skapar immateriella värden, och Sverige har redan en omfattande upphovsrätt. EU-direktivet innehåller många saker som inte är kontroversiella, men några punkter i förslaget är mycket omdiskuterade. Det gäller främst artikel 11 om "länkskatt/länklicens" och artikel 13 om "internetfilter".

En utförlig beskrivning av EU-förslaget och vad det innebär har sammanfattats av journalisten Emanuel Karlsten. På hans hemsida kan man läsa denna utmärka och lättlästa sammanställning.

EU-Kommissionen presenterade det ursprungliga förslaget i september 2016. Nyligen avslutades förhandlingarna (triolog) mellan Ministerrådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet där de nådde en överenskommelse. Nu kommer frågan upp i riksdagens EU-nämnd först när alla förhandlingar är avslutade och det betyder att vi inte längre från riksdagens sida kan göra några inspel för att försöka förändra förslaget, utan bara kan säga ja eller nej till helheten. Sedan avgörs frågan slutligen i ministerrådet och EU-parlamentet senare i vår.

Moderaterna röstade nej till förslaget i EU-parlamentet vid första omröstningen i höstas, i likhet med alla svenska EU-parlamentariker. Endast de från  Feministiskt Initiativ och Socialdemokraterna röstade ja till förslaget. Moderaterna i EU-nämnden kommer nu sannolikt att säga nej till hela förslaget vid kommande samråd, eftersom delarna om länkskatt och internetfilter är helt oacceptabla för oss. Moderaternas EU-parlamentariker kommer också att rösta nej till förslaget vid den slutliga omröstningen i EU-parlamentet.



 

Sverige är en säkerhetsmässig bananrepublik!

2019-02-21

Nyheten att det enligt en polisrapport finns anmärkningsvärt många kopplingar mellan flygplatsanställd personal vid Arlanda och kriminella nätverk” är så sanslöst obegriplig att man nästan saknar ord. 

Underrättelserapporten ger en oroväckande bild av situationen på Arlanda. Enligt underrättelserapporten arbetar ”flera individer med kriminella kopplingar” på strategiska positioner på Arlanda flygplats. Det handlar om flygplatskontrollanter som kontrollerar passagerare och röntgar bagage, vilket är obegripligt eftersom dessa kontrollanter har ett förordnande från Polismyndigheten. Även passkontrollen får kritik och anses som otillräcklig, liksom kameraövervakningen. Enligt polisrapporten kan ett antal flygplatsanställda kopplas till olika kriminella nätverk. Flera utnyttjar enligt rapporten sin funktion på flygplatsen för brottslig verksamhet. Det handlar även om personal som har tillgång till landningsbanan och det berättas om en omfattande smuggling på Arlanda och att flygplatspersonal dömts för att ha smugglat narkotika.

Tidigare har ju Expressen även avslöjat att tre uzbekiska medborgare som befunnit sig illegalt i Sverige fått jobb som städare i polisens lokaler på Arlanda, och kunnat röra sig fritt inom säkerhetskontrollerat område.

Så ser det alltså ut på Sveriges största flygplats med 25 miljoner passagerare varje år. Flygplatsen är dessutom ett skyddsobjekt. Det hela är så absurt att man nästan blir mållös.

”Brist på löpande utbildning kan göra att riskindikationer på terrorresenärer eller människosmuggling inte används som ett operativt verktyg” står det i rapporten, där man även konstaterar att påfallande många med kriminella kopplingar genomför säkerhetskontroller av resenärer och röntgar bagage, vilket ökar risken för att föremål passerar mot betalning eller under tvång. Hela Expressens avslöjande kan läsas här:

Detta är tyvärr bara en nyhet i raden om hur Sverige slarvar med säkerhet och trygghet och hur rättssamhället har breda revor som ger kriminella grupperingar och terrorister ett försprång. Det är så illa och så alarmerande att man nästan känner att Sverige är en bananrepublik när det gäller dessa frågor. Vi har inte koll på våra gränser, gränspolisen saknar resurser och det gör att det är ganska fritt fram för både terrorister, människosmugglare och kriminella att passera svensk gräns. Bedrägerier med falska pass ger samtidigt människor möjlighet att lura till sig uppehållstillstånd. Vi klarar inte säkerheten på våra flygplatser, vi har en bristfällig terrorlagstiftning, kriminella gäng styr ett antal förorter, skjutningarna ökar, liksom bilbränderna. Allt fler lever illegalt i landet, människor utnyttjas för prostitution, slavliknande arbeten och ren kriminalitet och tiggeriet har tydlig koppling till människohandel. "Vardagsbrotten" i form av inbrott och bedrägerier hinner ingen utreda och brottslingarna grips inte. Samtidigt är häkten och fängelser överfulla, antalet poliser blir färre och människor upplever att otryggheten ökar. Till detta kommer en bristfällig kontroll på IT-säkerhet hos våra myndigheter, usel beredskap för skogsbränder och bristande beredskap för angrepp mot centrala samhällsfunktioner och elförsörjning. Vi har till och med sett hur personer som befinner sig illegalt i landet fått jobb inom kriminalvården, sanktionerat av landets justitieminister! Och en annan rapport visar hur en kriminellt belastad person fick arbete hos polisen...

Den som inte inser att trygghet, säkerhet och brottsbekämpning är vår viktigaste samhällsfrågor just nu måste ha väldigt svårt att analysera verkligheten. Gör vi inget åt detta på allvar kommer snart övriga samhällsfrågor så småningom att vara ganska ointressanta att diskutera.



 

Återvändande islamister är ett reellt hot mot Sverige

2019-02-18

De senaste dagarna har både svensk och utländsk press, i liket med USA:s president, uppmärksammat att många fd IS-terrorister vill återvända till sina forna hemländer. Ett antal av dem sitter i syriska eller irakiska fängelser, andra finns i flyktingläger, och ytterligare andra har redan återvänt till Sverige och andra länder.

Frågan är vad man ska göra åt terroristerna som återvänder till Sverige. Sveriges regering har verkligen sölat när det gäller att skärpa lagstiftningen för terrorbrott, och det gör att det är närmast omöjligt att döma någon i Sverige utan att kunna bevisa att man begått ett terrorbrott eller mord på plats i Syrien eller Irak. Med samma regler som i många andra länder hade det varit straffbart bara att resa ned till stridszonen eller att öppet sympatisera med eller engagera sig i IS.

Att Sverige inte ska hjälpa någon mördare eller terrorist att ta sig hem är en självklarhet. Att man noga ska bevaka dem som återvänder är lika självklart. Dessutom bör man såklart scanna igenom sociala medier och andra källor i jakt på bevis på brott, och döma dem man kan. Ännu bättre är det givetvis om dessa mördare och terrorister kan dömas på plats i Syrien eller Irak, och tvingas avtjäna sina straff där, men det är en komplicerad juridisk fråga.

Vad gäller myndiga unga flickor och kvinnor som frivilligt rest till IS-kontrollerat område, med eller utan barn, eller rent av fött barn på plats, gäller samma sak. Har man levt i detta samhälle och accepterat det som skett där förtjänar man ingen hjälp att ta sig tillbaka till Sverige. Många har bevisligen hyllat IS i sociala medier och då får man stå sitt kast. Ett aktuellt exempel är tydligen Lisa Andersson från Västsverige. Självklart är det i detta sammanhang skillnad om en omogen 15-åring lurats till Syrien eller om det som i Lisas fall handlar om en 24-årig myndig kvinna. Om man som vuxen kvinna uttalat stöd för IS grymheter i sociala medier, poserat med vapen eller rent av deltagit i  mördande ska man såklart bedömas på precis samma sätt om man är kvinna som om man är man. Att man har små barn är knappast en förmildrande omständighet. Om man ändå tar sig till Sverige och har med sig minderåriga barn bör sociala myndigheter rimligen utreda noga om moderns (eller båda föräldrarna) verkligen bör få behålla vårdnaden om sina barn. Enligt min åsikt har man tydligt bevisat att man är helt olämplig som förälder, och barnen borde snarare tas om hand och placeras i en annan familj.

Några särskilt läsvärda artiklar som illustrerar problemet finns i The Times och Sky News som berättar om en idag 19-årig kvinna som förväntar sig sympati och att få komma tillbaka till Storbritannien. Hon säger öppet i intervjun att hon accepterade avrättningar av alla "otrogna" eftersom det var i linje med islam, men att hon reagerade när IS avrättade andra muslimer. Då tog hon avstånd från IS och "insåg sitt misstag". Uppenbarligen reste hon till Syrien som omyndig och lika uppenbart är hon hjärntvättad av IS. Frågan är hur man ska hantera henne idag? Kan hon avprogrammeras? Vad händer om det inte lyckas? Jag förstår om inte britterna vill ha henne tillbaka.

Den svenska naiviteten inför islamistiska extremister är närmast förbluffande. Enligt uppgift i TV4 finns ett 20-tal återvändare bara i Malmö, en del aktiva i så kallade "källarmoskéer". Och oron över att de ska rekrytera unga människor till sina extremistiska nätverk är stor bland föräldrarna i området. Alla som återvänder till Europa är ett potentiellt hot mot våra samhällen. Vissa anses ha både intresse och kunskap att utföra terrordåd. Andra är i vart fall sannolikt i vart fall avtrubbade och allvarligt hjärntvättade under sin tid i IS-områden, och därmed lätta att rekrytera eller manipulera i extremistiska syften. 

(Uppdaterad 19 februari)



 

Moderaterna tar strid mot regeringens hantering av EU:s vapendirektiv

2019-02-16

Den senaste tiden har det kommit oroväckande signaler om att regeringen avser att gå längre med svensk lagstiftning än vad som krävs enligt EU:s vapendirektiv. Syftet sägs vara att förebygga grov kriminalitet. Men det är ett slag i luften. De finns tydlig statistik över att ytterst få brott begås med hjälp av legala vapen - i stort sett alla vapen som används vid brott eller terrorism är insmugglade illegala vapen. Att ge sig på laglydiga svenska sportskyttar, jägare och vapensamlare kommer inte att minska brottsligheten överhuvudtaget.  

Moderaterna kommer alltid att stå upp för Sveriges jägare, sportskyttar och vapensamlare. Men tyvärr går det inte att förutsätta att villkoren för landets legala vapenägare förblir goda. Tvärtom ser vi tydliga tecken på S/Mp-regeringens bristande engagemang i frågan. Nu ser vi hur regeringen tvärtom verkar gå fram med förslag som innebär krav och krångel som går längre än vad vapendirektivet kräver. Det rör sig exempelvis om en överreglering av magasin och tidsbegränsade licenser. Dessa förslag kommer vi moderater att arbeta för att stoppa.

Vi moderater har varit tydliga med att vi inte kommer ställa oss bakom en överimplementering av vapendirektivet. När EU:s vapendirektiv nu ska föras in i svensk lag kräver vi moderater att regeringen föreslår en lagstiftning som inte går längre än vad EU kräver, och inte i onödan försvårar för landets vapenägare. 



 

Svenskar oroliga för kriminalitet och migration - inte klimatförändringar

2019-02-13

Häromdagen kom en intressant internationell opinionsmätning från Ipsos där man frågat människor i 28 olika länder om vad de oroar sig mest för. Svaren varierar en hel del mellan olika länder, vilket är ganska naturligt. Här är hela mätningen.

När man summerar alla svar i samtliga länder är det arbetslöshet, fattigdom, brottslighet och korruption som oroar mest. Följt av Sjukvård, utbildning, skatter, migration, terrorism mm. Först på 13:e plats kommer klimatförändringar, som endast 10% nämner som en av de tre saker man oroar sig mest för (samma andel som i Sverige). Det är kanske inte den bild man får i media.

När det gäller Sverige kan man konstatera ett antal saker som sticker ut. Sverige är ett av de fem länder där de tillfrågade är mest negativa totalt sett till utvecklingen i landet. Hela 73% tycker det år åt fel håll. Bara de tillfrågade i Ungern, Sydafrika, Peru och Brasilien är mer negativa.

Här är de saker svenskarna oroar sig för mest, när man får ange tre olika saker::
1. Kriminalitet 50% (Här är endast invånarna i Peru, Mexico, Chile och Sydafrika mer oroliga) 
2. Migration 33% (endast invånarna i Tyskland och Italien är mer oroliga)
3. Sjukvården 31%
4. Ökad extremism 27% (Här är svenskarna klart mest oroliga av alla)
5. Fattigdom och social ojämlikhet 23%
6. Arbetslöshet 18%
7. Socialt utanförskap 18%
8. "Moralisk upplösning" 17%
9. Terrorism 14%
10. Skatter 12%
11. Miljöhot 11%
12. Klimatförändringar 10%
13. Utbildning 9% (Sverige en av de tre bästa)
14. Korruption 6% (Sverige bäst)
15. Inflation 6%
16. Övervikt hos barn 5%
17. Svårighet att få krediter 1%

De fyra viktigaste frågorna var väntade och stämmer med de politiska prioriteringar som inte minst moderaterna har. Det absolut mest intressanta måste vara att oron för klimatförändringar är så liten, och att den dessutoim minskat kraftigt.  Insatserna från regeringen på de fyra viktigaste områdena är inte imponerande. Däremot läggs enorma resurser på klimatfrågan trots att den inte oroar svenskarna särskilt mycket. Politiken verkar inte riktigt gå i talkt med väljarnas prioriteringar.




 

Varför vill inte regeringen höja polisernas löner? 

2019-02-10

Sverige behöver fler poliser. Trots att fler platser tillkommit på polisutbildningarna blev inte antalet poliser fler föregående mandatperiod (2014-18). I relation till den ökande befolkningen minskade polistätheten. Orsaken är att så många poliser lämnar yrket.

Moderaterna vill se 10 000 fler polisanställda till år 2024. Förutom att tillföra ökade resurser för fler poliser och höjda polislöner så stärker Moderaterna och Kristdemokraterna även Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Tullverket med högre anslag. Det gör vi för att för att hela rättsväsendet ska fungera effektivt och vara rätt dimensionerad i förhållande till sin uppgift. Satsningen på fler poliser medför att ärendemängden kan väntas öka hos rättsväsendets övriga myndigheter, när fler brott upptäcks, utreds och lagförs.

Nu kommer i stället nya oroande uppgifter från ­Polisförbudet. I januari månad i år slutade så många som 48 poliser sin anställning av andra skäl än pension. Hälften av dem var yngre än 40 år. Det är alltså personer som valt att utbilda sig till poliser, men som nu lämnar ­yrket i förväg. Dåliga arbetsförhållanden och löneläget är två orsaker till avhoppen. Till detta kommer alla pensionsavgångar. Vi har samtidigt ett fortsatt problem med tomma platser på polisutbildningen. Det går helt enkelt inte att hitta tillräckligt många lämpliga personer som vill utbilda sig till polis.

För att behålla erfarna poliser och locka fler nya poliser till yrket behöver polislönerna höjas. Konkurrenskraftiga löner är avgörande för att lösa polisbristen och för att fler ska vilja stanna i polisyrket eller bli poliser.

En konkret åtgärd för att åstadkomma detta är ett särskilt lönelyft för poliser. I Moderaternas och Kristdemokraterna budget för 2019, som fick riksdagens stöd, finns särskilt avsatta resurser för höjda polislöner. Det handlar om resurser som ska användas till höjda polislöner utöver sedvanlig löneförhandling. Satsningen ska över tre år ge en ­genomsnittlig höjning på cirka 3 000 kronor per polis. 

Om satsningen kommer bli av är dock i nuläget ytterst osäkert. Aktuella uttalanden från inrikesminister Mikael Damberg (S) ger ­intrycket av att regeringen inte avser vidta ­åtgärder för att det särskilda lönelyftet ska blir verklighet (SVT Agenda 3/2 2019). Det finns inte heller med någon skrivning om ­lönesatsningen i Polismyndighetens regleringsbrev för 2019, där regeringen normalt preciserar hur resurserna i budgeten ska ­användas. 

Det är faktiskt inte upp till regeringen att själv välja vilka delar av den av riksdagen beslutade budgeten som ska genomföras.



 

Justitieministerns agerande är orimligt och oacceptabelt 

2019-02-01

I dag kom den märkliga nyheten att Kriminalvården anställt en person utan både uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Och att detta kunde ske för att jusitisieminister Morgan Johansson av någon anledning skrev under ett beslut om undantag (!) för denna anställning. Detta inträffade redan 2015, men har avslöjats av SVT först nu. Nu sitter kvinnan i förvar tillsammans med sin familj för att utvisas till Uzbekistan. Både SVT, Sveriges Radio och Expressen skriver om saken.

Kvinnan har alltså fått klartecken av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att arbeta på ett säkerhetsklassat fängelse (!) trots att hon saknat arbets- och uppehållstillstånd. "De gjorde en kontroll på mig. Jag fick papper från justitiedepartement på att de gör ett undantag. Jag får jobba inom säkerhetsklassanstalt" säger kvinnan till Sveriges Radio.

Och justitieministern och departementet bekräftar. Men självklart skyller Morgan Johansson på Kriminalvården i stället för att ta ansvar för sin egen underskrift: "Ekot har sökt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson som hänvisar till Kriminalvården och menar att det är Kriminalvårdens ansvar att lämna ett korrekt underlag till regeringen." Man kan ju tvärtom tycka att det är jiustiteministerns sak att orientera sig om ett ärende innan han undertecknar ett uttryckligt undantag för en specifik person att få jobba inom Kriminalvården trots att hon saknar både uppehållstillstånd och arbetstillstånd? Jag har uppmärksammat saken på twitter idag, och även kritiserat justitieministern direkt i anslutning till hans märkliga twitterinlägg där han skyller ifrån sig på Kriminalvården. Jag funderar även på att gå vidare med saken på något sätt. För detta är ett mycket anmärkningsvärt handlande från en justiteminister.

Invigning av den efterlängtade polisutbildningen i Borås 

2019-01-25

I dag var jag med vid invigningen av den nya polisutbildningen vid Högskolan i Borås. Ända sedan jag kom in i riksdagen 2006 har jag, tillsammans med andra riksdagsledamöter från valkretsen, jobbat envist för att få en polisutbildning till Borås. Bland annat har vi skrivit ett flertal riksdagsmotioner och debattartiklar om saken och diskuterat saken med ministrar av olika färg. Och nu blir det äntligen verklighet. Det känns riktigt bra, både för att stärka Högskolan i Borås, bidra till en bra polisutbildning och göra det lättare att rekrytera utbildade polisaspiranter till Sjuhärad. Och samtliga 144 platser på utbildningen är fyllda med studenter!

Här några bilder från dagens välbesökta evenemang. Bandklippning av ett avspärrningsband, där Högskolans rektor Mats Tinnsten och projektledare Lotta Englund höll i saxen, var en självklar sak.

  

  

Borås Tidning skrev en längre artikel om invigningen, här är inledningen.





 

Riksdagen högtidlighöll Förintelsens offer

2019-01-24

  

I dag deltog jag när Riksdagen högtidlighöll Förintelsens offer. Det var fullsatt i Bankhallen och förutom stämningsfull körsång fick vi höra vittnesmål på plats från en av de sista överlevande, Max Safir, som idag är 94 år (ovan th).

Max Safir förlorade hela sin familj under Förintelsen. Som 13 åring fördes han till arbetsläget i Cieszanów och sen till arbetsläget i Starachowice och därefter förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Han tvingades gå dödsmarschen till koncentrationslägret Mauthausen i Österrike. Först efter sex år befriades Max Safir av amerikanska soldater i ett av Förintelsens värsta läger, Ebensee. Han berättade om sin uppväxt och hur antisemitismen redan under hans uppväxt var ett problem i Polen. Och tyvärr drog han paralleller med det som sker i Sverige idag. 

Vi får aldrig glömma Förintelsen, inte heller den dag alla vittnen är borta. Och vi får aldrig blunda för antisemitism i vår vardag. Judar i Malmö eller Göteborg ska inte behöva vara rädda, och alla politiker har ett ansvar att föregå med gott exempel när man diskuterar dessa frågor. Att ta tydlig ställning mot konspirationsteorier och förnekelse av Förintelsen är en viktig del i detta. Liksom att skilja mellan ibland befogad kritik av Israel som nation, och andra uttalanden som kan uppfattas som antesemitiska.  

Viktig dom stärker skogsägarnas rättigheter 

2019-01-17

Ett antal skogsägare i norra Sverige har stämt Staten då de nekats ersättning för fjällnära skog som de inte fått avverka. I de första fem målen som avgjorts idag har Mark- och miljödomstolen i Umeå tilldömt skogsägarna full ersättning för den ekonomiska skada som besluten inneburit för dem, totalt ca 18 miljoner kronor. Domarna är de första i denna fråga och kommer att vara vägledande. Domstolen gick i alla delar på skogsägarnas linje och domstolen klargör att avverkning är en del av pågående markanvändning för skogsbruk.

Självklart måste samhället ha möjligheter att skydda värdefull skog och naturmiljöer. Men lika självklart är det att staten då också ersätter markägaren för förlusterna. Domen innebär att man upprätthåller enskildas rättssäkerhet, där rätten till ersättning när staten fråntar någon möjligheten att använda sin egendom är en viktig del av äganderätten. Förutom betydelsen för enskilda ägare av fjällnära skog har det också betydelse för stabiliteten i hela det finansiella systemet för att belåna fastigheter. Nu kommer skogsägare i fjällnära områden fortsätta våga investera i skog och skogsbruk. 

Men det är samtidigt illa att staten alltså tyckt att det är rimligt att processa mot enskilda skogsägare. Det är inte lätt för en liten enskild markägare som förbjuds att avverka sin skog att få rätt mot myndigheterna. Detta borde inte kunna hända i ett rättssamhälle.




 

"Kommunala bidrag delas ut som konfetti"

2019-01-09

Strax före jul kom Dagens Samhälle ut med ett nummer som innehöll en omfattande granskning av hur kommunerna delar ut bidrag till föreningslivet. Enligt Dagens Samhälle betalar kommunerna varje år ut 4,2 miljarder i bidrag till "föreningsliv och civilsamhälle" (och då ingår inte subventionerade lokalhyror). Landsting och regioner betalar ut 1,9 miljarder och staten ytterligare 13 miljarder som fördelas via 30 olika myndigheter.  Totalt alltså över 17 miljarder.

I artikeln konstaterar terrorexperten Magnus Rsntorp från Försvarshögskolan att "bidrag delas ut som konfetti", och menar att det handlar om en släpphänt hantering av våra skattepengar. Han efterlyser fler löpande uppföljningar av verksamheten.
(Läs hela artikeln nedan genom att klicka på bilden för större format)



Enligt en kartläggning från Sveriges Kommuner och Landsting ställer de flesta kommuner krav på att föreningar och organisationer som får stöd ska vara "demokratiskt uppbyggda". Men bara hälften har krav på att verksamheten "ska ske i enlighet med demokratins ideer". Ännu värre är att det verksam som om den löpande kontrollen är lika dålig ute i kommuner och landsting/regioner som hos många av våra myndigheter. Att bara 59% av kommunerna säger att man har någon policy/föreskrifter eller riktlinjer för vilka demokrativillkor som gäller är också obegripligt. Inte minst är det upprörande att rent demorkatifientliga föreningar alltför lätt kan beviljas bidrag av våra skattepengar. Skattebetalare på alla nivåer måste kunna vara säkra på att deras skattepengar inte gynnar våldsbejakande extremism eller demokratifientlig eller rent av kriminell verksamhet.

Jag har regelbundet de senaste åren motionerat om en kraftfullare tillsyn och hårdare krav vad gäller statliga bidrag till föreningar och organisationer: 2018/19:1819  Översyn av statens stöd till organisationer. Det finns nu också en nytillsatt "Demokrativillkorsutredning" sedan något år som ska titta på frågan. Men jag tycker det hela verkar en smula halvhjärtat och knappast heltäckande, men vi får väl se vad man kommer att landa i för slutsatser.  

Granskningen från Dagens Samhälles visar att det är helt uppenbart att det behövs skärpning behövs både vad gäller statliga, kommunala och regionala bidrag. Jag tänker driva på för detta både i min egen kommun och försöka påverka andra moderata kommunpolitiker att ta initiativ till uppstramning av regelverken där detta behövs. Jag är inte heller främmande för att skärpta krav på kommuner och regioner kan behöva regleras i lag.



 

Borås Tidning tänker ganska fel om orsaken till terrorism

2019-01-09

Den 15 december förra året skrev Borås Tidnings chefredaktör på ledarplats om "terrorns drivkrafter". Jag reagerade på artikeln, men hade mycket annat att ta tag i före jul så det har inte blivit av att kommentera ledartexten förrän nu.

Det jag vände mig mot var främst det avslutande stycket, som ser ut så här:

"Men drivkrafterna? Terroristen har alltid ett personligt ansvar för sina handlingar som inte kan pratas bort eller glömmas. Men när populistiska krafter idag, som exempelvis svenska SD, pekar ut världsreligionen islam som förklaring till de terrordåd som sker är det grunt och ovärdigt en seriös diskussion. Det är viktigt att våga prata om strukturer istället. De franska exemplen ovan visar på ett samhälle vars klyftor skapar social misär, kriminalitet och drogmissbruk. Ur de klyftorna föds förtvivlan och våld. Det är ett allvarligt problem att det utnyttjas av religiösa extremister, det ser vi exempel på även i Borås, vilket ni kan läsa om i ett reportage i dagens BT. Men det stora problemet är det samhälle som inte förmår ta hand om och integrera sina medborgare, oavsett ursprung och tro. Detta bör betraktas som ett politiskt misslyckande, inget annat."

Jag menar att BT:s chefredaktör har fel i sina slutsatser. Självklart kan man inte beskylla en religion i sig för terrorism, det är alltid den enskilde terroristen som bär det personliga ansvaret. Men samtidigt är det ett faktum att just de renläriga islamisternas syn på religionen som överordnad samhället i övrigt, deras åsikt att "otrogna" bör röjas ur vägen, samt den ganska våldsbejakande synen på hur man ska sprida sitt budskap och utöka sitt religiösa territorium har stor betydelse för att locka in personer i terroristkretsar. Detta är väl belagt i terrorforskning - djupt troende muslimer blir lättare offer för extremism än många andra.

Att sociala klyftor, arbetslöshet, fattigdom och missbruk är faktorer som gör att vissa personer blir lättare att locka in i dessa kretsar är också väl belagt. Men det stora felslutet som Borås Tidning gör är en annan sak. "Det stora problemet är det samhälle som inte förmår ta hand om och integrera sina medborgare, oavsett ursprung och tro" skriver man. Jag skulle vilja se hur Borås Tidning tänkt sig att lösa detta? Min egen bedömning är att det är närmast omöjligt för ett samhälle att klara att integrera så många som kommit till vårt land de senaste åren. Problemet är helt enkelt att det kommit för många från främmande kulturer och religioner. Det är ju just detta som i sig skapat den sociala misären, klyftorna och missbruket. Alltför hög invandring på kort tid skapar i sig grund för skuggsamhällen och parallella strukturer där vårt eget rättssystem sätts ur spel, och där starka och extrema religiösa ledare tar plats i stället.

Slutsatsen Borås Tidning borde dra är att det är dags för ett relativt långt uppehåll i mottagandet av nya asylsökande - det är dags för andra länder att ta sin del av ansvaret. Under tiden måste Sverige jobba på att förbättra integrationen, ta krafttag mot extremister och radikala religiösa ledare, och bli bättre på att lagföra individer som hotar vår demokrati och vår frihet. Det är där vi måste börja. Fortsätter vi som vi gjort kommer de sociala utanförskapsområdena att växa tills vi helt tappat kontrollen.

En ny bild av Sverige

2018-10-25

Tidningen Metro i Stockholm har idag denna löpsedel. Och i senaste numret av tidskriften Hem och Hyra finns också en intressant nyhet på förstasidan. Jag kan inte minnas att tidningarna hade denna typ av nyheter när jag växte upp. 

  


 

Vi måste ta kampen mot islamistisk extremism på allvar

2018-09-02

Vi får allt fler bevis och tecken på att extrema islamistiska krafter i vårt samhälle leder utvecklingen åt alldeles fel håll. Inte minst har vi sett exempel på detta i Borås, något som uppmärksammats tidigare av lokala media, men nu även av Svenska Dagbladet. De skriver nu om salafistiska rörelser som vill avskilja människor från det sekulära samhället, från demokratin och av riksdagen beslutade lagar.

Från moderat sida har vi ett antal konkreta förslag för att motverka detta.

* Vi vill stoppa utländsk finansiering av moskeer och lön till imamer
* Vi vill strypa alla offentliga bidag till extrema samfund
* Vi vill stoppa utländska hatpredikanter från att besöka Sverige
* Vi vill säkerställa att de extremister som finns här illegalt tvingas lämna landet
* Vi vill stoppa "moralpoliser" i våra förorter
* Vi vill skärpa straffen för olika typer av terroristbrott
* Vi vill göra det olagligt att stödja eller delta i verksamheten i extremistiska organisationer
* Vi vill göra det möjligt att utvisa fler grova brottslingar

Med moderat politik skulle vi få en viktig förändring.

En annan fråga jag tycker vi måste lyfta är den om religiösa friskolor. I grunden är jag, som jag skrivit många gånger tidigare, positiv till friskolor med samtidigt kraftigt negativ till religiösa friskolor. Religionsutövning har inte i skolundervisningen att göra. Det finns dock ett problem med att "förbjuda religiösa friskolor". Det är nämligen omöjligt i praktiken. Skulle ett sådant beslut tas i riksdagen skulle alla religiösa friskolor snabbt byta namn och så finns det plötsligt inga religiösa friskolor. Det viktiga är inte vad friskolan heter eller hur deras dokument eller bolagsordning ser ut, utan det viktiga är hur den dagliga verksamheten bedrivs. Jag tycker det är hög tid för oregelbundna kontroller av Skolinspektionens kontrollanter, utan förvarning. Då skulle man snabbt upptäcka om saker inte är som de borde. Upptäcks detta bör skolan först få en varning och sedan kanske ett vitesföreläggande, och om det inte hjälper blir sista utvägen att dra in skolpengen.



 

Jag sammanfattar moderaternas rättspolitiska förslag

2018-08-20

Jag har gjort en egen utförlig sammanfattning av moderaternas rättspolitiska förslag. Det handlar om satsningar på polis och kriminalvård, skärpta straff och särskilda insatser mot olika typer av brottslighet.

Läs hela sammanfattningen här.

Det är också intressant att se hur stora skillnader det är mellan Moderaterna och Socialdemokraterna i dessa frågor. Här är ett antal exempel på moderata förslag som Socialdemokraterna säger nej till. Och det finns fler.




 

25 dagar kvar till valet - jag ger ett nytt personligt vallöfte

2018-08-15

Som jurist ser jag med oro på hur vårt rättssamhälle har stora revor. Risken att utsättas för brott varierar kraftigt över landet, hemma i Ubbhult är risken liten, medan människor i många av våra förorter uppelver en mycket stor otrygghet. De många bilbränderna runom i västra Sverige nyligen är bara ett exempel i raden på hur våldet och skadegörelsen drabbar vanliga hederliga människor mitt i deras egen vardag. 

Mitt tydliga vallöfte är att jag i varje läge kommer att stå för en tydlighet i att brottsoffret alltid ska prioriteras före gärningsmannen. Den som begår brott ska gripas och dömas. Även de så kallade "vardagsbrotten" måste utredas och många fler gärningsmän dömas. För unga kriminella krävs betydligt tuffare tag och nya typer av påföljder än idag. Rättssamhället måste prioriteras upp i statens budget, det är en av samhällets centrala uppgifter.

Allt detta kan låta som självklarheter, men är det tyvärr inte idag. Jag återkommer med en omfattande sammanställning över moderaternas förslag inom rättsområdet i kommande blogginlägg.



 

Det är vare sig "orosamtal" eller fler fritidsgårdar som behövs

2018-08-14

När jag läste detta började det faktiskt koka inombords (från SVT:s websida):

   

Polisen avstod alltså från att gripa gärningsmännen på plats. Och idag för man "orosamtal" med föräldrarna. Alltså, vad är detta för mesigt agerande? Jag förstår allt mer frustrationen hos den enskilde polisen i yttre tjänst som gång efter gång ser hur skyldiga inte grips, som hålls tillbaka av sin insatsledning och som sedan alltför ofta ser att de skyldiga går helt fria från påföljder. Trots att man kunde gripit dem redan på plats.

Att gripa en förövare direkt och låsa in denne omedelbart är en synnerligen tydlig markering mot en kriminell person. Inte minst mot en yngre person. Dessutom borde väl rimligen bevisläget stärkas ytterligare om man tar en person på bar gärning?
Jag tror svenska folket överlag är innerligt trötta på den tafatthet och meisghet som styr det svenska rättssamhället.

En annan fråga är föräldrarnas ansvar för omyndiga barn. Om mina hundar (!) orsakar skada är jag strikt ansvarig. Men en förälder tvingas alltför sällan ersätta de skador deras barn orsakar. Jag anser att varje förälder i varje läge borde tvingas på riktigt att ersätta alla skador som deras barn orsakat med avsikt. Visst kan det bli ett hårt slag mot en förälder, men vem ska annars betala? "En ensamstående mamma kan gå i personlig konkurs då" invänder någon. Men det finns ju möjlighet att undvika genom skuldsanering i en sådan situation. Effekten skulle bli att familjen tvingas leva på existensminimum under tiden skuldsaneringen håller på. En klart rimlig följd av föräldraansvaret. Jag ser inga skäl att en förälder inte ska tvingas ersätta denna typ av skador. Den ensamstående mamma som fått sin bil uppeldad och bara har trafikförsäkring lär också få ekonomiska problem.

Det är dags att det mesiga svenska rättssamhället börjar visa lite muskler.




 

Kan alla dessa anlagda bilbränder samma kväll verkligen vara en slump?

2018-08-14

Under sommaren har det varit hyfsat lugnt när det gäller bilbränder och upplopp i förorterna. Men i går kväll och i natt har något hänt. Omfattande bilbränder i fem olika platser i Göteborg (Frölunda, Tynnered, Gårdsten, Hjällbo och Eriksbo), på två olika platser i Malmö, samt i  i Trollhättan, Falkenberg och Helsingborg. Samtidigt! Jag har sett uppgift om att över 80 bilar brunnit. Dessutom attacker mot polisen i Kalmar och en anlagd brand på en skola i Malmö. (Samtliga händelser rapporterade i olika lokala media i går kväll och i natt).

Man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att allvarligt fundera över om allt detta är samordnat och organiserat? Polisen verkar ha samma fundering - "Det går inte att utesluta att det här är organiserat", säger Ulla Brehm på polisen i region väst. På en parkering nära Frölunda Torg i Göteborg finns allt filmat från ett av höghusen och man ser ett gäng svartklädda individer springa runt på parkeringen och tända eld på massor av bilar. Av filmen att döma är detta tydligt organiserat och planerat. Gärningsmännen är många, de är maskerade, de har gott om brännbara vätskor och de verkar målmedvetet röra sig över hela parkeringen.

Om fler av nattens bränder dessutom skulle vara samordnade är detta ett exempel på extremt allvarlig brottslighet. Kanske rent av att klassa som terrorism? Man kan ju inte heller komma ifrån tanken att det skulle kunna vara ett inspel i valrörelsen från någon som på ett organiserat sätt vill försöka destabilisera samhället? Eller att man vill skapa kaos hos polis och räddningstjänst? Jag utgår från att både den vanliga polisen och SÄPO är mycket intresserade av det som hänt.








 

Så här vill moderaterna reformera polisen efter valet

2018-08-13

Polisen behöver mer pengar för att klara sin uppgift. Men mer resurser löser inte allt. En ny moderatledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att det blir fler poliser i yttre tjänst och att ansvarsutkrävandet blir tydligare. Moderaterna vill reformera polisens verksamhet på fyra områden:

• För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra året beslutades det att Kriminalvården ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det är rätt inriktning, men trots att över ett år har gått sedan lagen trädde i kraft får polisen fortfarande - på grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning från regeringens sida - hantera alldeles för många transportärenden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna här. Det bör även ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhändertagande av berusade personer också kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mångfacetterade uppdrag hämmar ett nödvändigt fokus på kärnverksamheten. 
• För det andra måste fler poliser ut i yttre tjänst. Omorganisationen av polisen var nödvändig, men när det kommer till att få ut fler synliga poliser på gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som också kom närmare medborgarna. Så är inte fallet i dag. Vi moderater vill därför ge polisen i uppdrag att säkerställa att fler poliser kommer ut i yttre tjänst. Det är helt avgörande för att vända den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
• För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrävandet inom polisen förbättras och förtydligas. Många politiker och debattörer vill kopiera polisens arbetsmetoder på vissa håll i USA, med ett tydligt ansvarsutkrävande av lokala polischefer baserat på färsk brottsstatistik. Självklart går det inte att kopiera den här modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmänheten och polischefer ska kunna avkrävas ansvar för situationen i sin region eller sitt område. En sådan modell måste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
• För det fjärde vill vi tillsätta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nå en långsiktig överenskommelse om polisutbildningen och rekryteringen av nya poliser. Polismyndigheten är en grundläggande samhällsfunktion som måste fungera långsiktigt. Därför behöver politiken komma överens brett i den här frågan. Dessutom finns det skäl att tro att inget parti har alla svar på hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsändare. 

Moderaterna inser att situationen är allvarlig. Skjutningarna och gängmorden talar för sig själva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likaså. Och många upplever att polisanmälda brott inte leder till att de skyldiga grips och döms. Detta går dock att förändra genom att konsekvent arbeta för att återupprätta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bättre lönevillkor som gör rätt saker. Kombineras detta med träffsäkra straffskärpningar och satsningar på hela rättssystemet kommer människors trygghet att öka. Det är så en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.



 

Lärde man sig inget alls av armbanden mot sexuella övergrepp?

2018-07-11

Jag trodde inte det var sant. Men det var det. Södertälje sjukhus har alltså tillverkat pins till sin personal för att motverka våld från patienter och deras anhöriga. Jag trodde man lärt sig något efter den uppmärksammade debatten om armbanden mot sexuella övergrepp. Detta blir ett nytt bottennapp när det gäller tramsiga initiativ. Hade det inte varit bättre att exempelvis ha låsta entréer, vakter, överfallslarm eller kameraövervakning? Något konkret som verkligen kunde skydda personalen? Att ge  en pin är närmast förnedrande mot den som känner oro för sin säkerhet på arbetsplatsen.





 

Alliansen presenterade gemensam politik för lag och ordning 

2018-07-05

I dag höll Alliansens partiledare en presskonferens i Almedalen om ett gemensamt program för ökad trygghet, lag och ordning. Ovan (en beskuren bild från Ekot) är man på väg till presskonferensen där man presenterade ett 40-tal konkreta förslag som bland annat gäller

*   EN FUNGERANDE POLIS OCH ETT EFFEKTIVARE RÄTTSSYSTEM
*   KRAFTTAG MOT GÄNGKRIMINALITET OCH ORGANISERAD BROTTSLIGHET
*   ÅTGÄRDER MOT SEXUALBROTT
*   MOTVERKA HEDERSRELATERAD BROTTSLIGHET
*   ÅTGÄRDER MOT "VARDAGSBROTTSLIGHET"

Hela Alliansens program går att ta del av här.



 

Nya projektpengar löser inte problemen i utanförskapsområdena 

2018-06-27

Gårdagens "nyhet" från regeringen att man vill ge mer pengar till kommuner som har stora problem med utanförskap och segregation. Projektpengarna kan "sökas" av ett antal utpekade kommuner, och exempelvis kan Göteborg få maximalt 33 miljoner om året och Malmö 22 miljoner. Man kan fundera över vilka underverk detta ska göra för Malmö som redan idag får 5.000 miljoner i utjämningsstöd från andra svenska kommuner. De nya 22 miljonerna ska alltså lösa det som de 5 miljarderna inte klarat?

Att regeringen kallar detta för "en långsktig strategi för att bryta segregationen i Sverige" är närmast en hån mot svenska folket. Det hade varit ärligare att säga att man inte har någon idé alls om vad man ska göra åt situationen, och att man därför gör som man brukar - duttar ut lite mer pengar från osss skattebetalare för att det ska framstå som att man visar handlingskraft. Man försöker helt enkelt köpa väljarnas röster med deras egna pengar.

Om det var brist på pengar i våra kommuner som orsakade utanförskap, sociala problem och kriminalitet i våra förorter hade problemen knappast funnits i landet med världens nästan högsta skatter. Alltså är det inte mer projektpengar till kommunerna som är lösningen. Lika lite som att man löser problemen genom att bygga ännu fler fritidsgårdar.

Ska man vända utvecklingen är det konkret politik som gäller. Tydlig migrationspolitik som bromsar tillflödet av fler människor utan arbete och försörjning, tydlig integrationspolitik som gör människor anställningsbara och där man ställer krav för att betala ut ersättningar, fler vägar in på arbetsmarknaden för dem med lägre utbildning, en skola som fungerar även i utanförskapsområdena, ett rättssamhälle som skapar trygghet med insatser mot hedersvåld och moralpoliser som begränsar människors frihet, fler synliga poliser som skapar trygghet och gör det möjligt att driva butiker och får människor att våga gå ut och inte minst krafttag mot kriminella gäng som försöker ta makten över bostadsområden. Allt detta är möjligt om man använder pengarna rätt. I den mån pengar behöver tillföras ska det vara permanenta pengar som inte behöver "sökas" utan som fördelas via statsbudgeten.  



 

Växande rasism, hat, hot och fixering vid hudfärg och etnisk bakgrund

2018-06-25

De senaste veckorna har något hänt. Rasismen har gjort en damatisk framryckning, inte minst i sociala medier. För mig som är mycket aktiv på både twitter och facebook är det helt uppenbart. Plötsligt uttalar personer man följt länge saker som man inte hade förväntat sig. Samtidigt växer hatet och hoten blir fler. Själv har jag haft som princip att sällan blockera personer i sociala medier. Hittills under mina år har jag nog bara blockat något dussintal, främst från avgrundsvänstern och några få uppenbara nazister. Men de senaste dagarna har jag haft anledning att både avfölja och blocka ett större antal konton som plötsligt blommat upp av hat och öppen rasism. Sådant vill jag inte ha i mitt flöde.

Jag tänker inte hänga ut en massa personer och konton här, men måste ändå peka på några exempel. Först dessa inlägg med uttalade dödshot mot Sveriges tidigare statsminister. Ett exempel av alltför många den senaste tiden från extremisterna/rasisterna som kräver "folkdomstolar" som ska döma "landsförrädarna" till dödsstraff... 



 

Det andra exemplet är hur både Vänstern och AfS använder fotbolls-vm som arena för sitt sorterande av människor efter hudfärg och bakgrund. Daniel Riazat menar alltså att Sverige har den "vitaste startelvan i modern tid". Han verkar mena att fotbollslandslaget bör kvoteras efter etnicitet. De sista två inläggen från AfS-företrädare lades ut direkt efter förlustmatchen mot Tyskland och är helt uppenbart riktat mot de två inhopparna Durmaz och Guidetti. Man skyller alltså Sveriges förlust på att två inhoppare hade "fel" etnisk bakgrund.

 

Daniel Riazat är alltså riksdagsledamot för vänsterpartiet. Viktor Södermark sitter i partistyrelsen för AfS. Gustav Kasselstrand är partiledare för AfS. Vi talar alltså inte om några anonyma trollkonton här. Utan om ledande politiker på båda ytterkanterna som är helt besatta av människors hudfärg och bakgrund. 

Alternativ för Sverige är ett intressant parti - om man vill granska Sverigedemokraterna. I stort sett hela AfS består nämligen av avhoppade eller uteslutna Sverigedemokrater. Bland annat den gamla ledningen för SD:s uteslutna ungdomsförbund och tre avhoppade riksdagsledamöter för SD. Gustaf Kasselstrand var även anställd på SD:s riksdagskansli under två år. Hans och de andra ungdomspolitikernas tydligt rasistiska åsikter och uttalanden var väl kända och var enligt SD:s ledning orsaken till att det så småningom blev uteslutning. Men hur kunde Kasselstrand få stanna kvar på SD:s riksdagskansli i två år? Tyckte man att han representerade SD:s politiska åsikter? Och alla dessa tidigare Sverigedemokrater på höga poster som nu är aktiva i AfS - hur kunde de få förtroendet i SD under åratal med dessa åsikter? SD:s Jimmie Åkesson konstaterar bara att det är bra att dessa extrema personer lämnat SD. Min fråga är hur de kunde bli riksdagsledamöter eller få jobb på SD:s riksdagskansli om de hade så extrema åsikter?

Jag känner en växande oro för vad som egentligen styr SD. Så många uteslutna, så många avhopp, så många tomma stolar i våra kommuner. Och 10% av SD:s riksdagsledamöter har försvunnit eller hoppat av de senaste åren. Så många öppna SD-sympatisörer på twitter och facebook uttrycker saker som känns helt främmande i en demokrati. Ofta från anonyma konton eller med falska namn som gör att man inte vet som de är medlemmar eller rent av aktiva SD-politiker eller kanske bara sympatisörer. Visst - ledningen för SD och de flesta av deras riksdagsledamöter är såklart vare sig rasister eller hotfulla. Jag känner flera av dem som är jättetrevliga och verkar vettiga. Men vilken press kommer mindre rumsrena lokalpolitiker och medlemmar/sympatisörer att sätta på SD efter valet? Hur långt kan en partistämma för SD driva partiet ut på kanten? Detta är något jag tycker väljarna borde fundera över. De flesta som sympatiserar med SD eller tänker rösta på dem är självklart inte rasister. De är mest upprörda över hur samhället ser ut och är besvikna på övriga partier. Jag har förståelse för det. Men för egen del skulle jag ändå inte vilja förekomma i samma sällskap som alla de hotfulla och rasistiska individerna som öppet stödjer SD. En varningsklocka borde ringa. 



 

Polismyndigheten föreslår en femte polishögskola till Borås

2018-06-18

I dag kom beskedet att polismyndigheten föreslår till regeringen att Borås ska få anordna landets femte polisutbildning. Det är mycket glädjande och en framgång för alla dem som engagerat sig i frågan.

En ny polisutbildning i Borås skulle vara bra för Borås och Västsverige och det skulle vara bra för hela landet eftersom det skulle underlätta rekrytering till polisutbildningarna om en utbildning fanns tillgänglig i göteborgsregionen.

Det är bara att hoppas att regeringen denna gång tar beslut om att lägga polisutbildningen i Borås.