Mediafrågor

Granskning av media, deras opartiskhet och saklighet och lite allmänt kring sociala medier, opinionsbildning och medias uppmärksammande av mig själv. Dessutom inlägg som rör mitt uppdrag i den parlamentariska Public-service-kommittén och min syn på Public Service, samt frågor om censur och begränsningar av friheten på internet.

Låt inte rännstensjournalisterna sätta dagordningen!

2019-07-09


Dumheterna från medias sida staplas numera på hög. Den senaste veckan har några händelser uppmärksammats lite extra i både sociala medier och nyhetsmedia.

Dels var det SD-ledaren Jimmie Åkesson som tydligen läste en dikt av Wilhelm Moberg i sitt Almedalstal i söndags. I talet finns en strof som talar om "6,5 miljoner svenskar". Den illasinnade mediala tolkningen av bland annat Arbetets ledarskribent var att Jimme Åkesson med denna dikt alltså ansåg att övriga 3,5 miljoner som bor i Sverige inte är svenskar. Det var alltså inget Åkesson sa, och det var alltså inte han som talade om 6,5 miljoner svenskar utan Wilhelm Mobergs dikt. Det var väl helt enkelt så många som bodde i Sverige när han skrev sin text. Man kan ifrågasätta en del som Åkesson säger, men detta angrepp på honom var ju faktiskt rent trams.

Liknande bottennapp kom efter en intervju med Ebba Bush Thor i Almedalen. Hon talade om problemen med "mångkulturalism" och att människor som kommer hit och vill bo här också måste bli en del av det svenska samhället och respektera vår kultur. Som exempel nämnde hon problemet med "hederskultur". Reportern från DN ställde då den obegripliga frågan om hon "verkligen vill tvinga judar att fira jul". Märklig fråga eftersom hon inte sagt ett ord vare sig om judar eller om att tvinga någon att fira några högtider överhuvudtaget. Hennes svar var att "självklart måste var och en få förhålla sig till högtider och traditioner på olika sätt". Ändå blev den mediala bilden att Ebba Bush Thor vill tvinga judar att fira jul. Och politiska motståndare spelade med i tramset, till och med Centerpartiets pressekreterare. Tror verkligen någon på allvar att Ebba Bush Thor vill tvinga judar att fira jul? På riktigt?

Lika skruvat blev det när mediaföreträdare ifrågasatte Ulf Kristerssons tal om "svenska värderingar" i Almedalen tidigare under veckan i samband med våra moderata besked om hur vi vill stärka samhällsorienteringen för nyanlända. Återigen hängde man upp sig på ett begrepp i stället för att försöka förstå innebörden av förslaget. Helt enkelt att ställa tydliga krav på att nyanlända respekterar våra lagar och regler och lär sig hur det svenska samhället fungerar. En självklarhet i de flesta andra länder, men tydligen väldigt kontroversiellt i Sverige. I stället blev det en pseudodebatt på ledarsidorna om det finns svenska värderingar eller inte, och det klistrades en och annan ganska otrevlig etikett på Kristersson.

Denna typ av rännstensjournalistik eller gyttjeargumentation som jag kallar det på twitter idag är ovärdig svensk samhällsdebatt. Det finns ett betydande antal samhällsfrågor som nästan aldrig kan diskuteras på ett seriöst sätt, utan där journalister och debattörer gör medvetna felciteringar, plockar ord ur sitt sammanhang, drar orimliga slutsatser eller paralleller till sådant som inte alls har med saken att göra, eller bara rent allmänt försöker vantolka eller fultolka för att ställa någon i dålig dager.

    

Nyheter Idag uppmärksammade för övrigt både Mobergcitatet och min (ovan tv) och andras kritik mot Arbetets ledarskribent Lina Stenberg. De lade också ut en Wilhelm Mobergs text i sin helhet.

Frågor som hanteras på detta orimliga sätt är allt som rör flyktingar, migration, mångkultur samt debatt kring svenska värderingar och "svenskhet", men även exempelvis debatt kring kriminalpolitik, brottsstatistik, feminism och genusfrågor, identitetspolitik och "värdegrundsfrågor" och såklart hela klimatfrågan.   

Det sistnämnda har jag själv god erfarenhet av numera. Minsta lilla knyst om att man ifrågasätter den extrema klimathysterin så är man bums en illasinnad och ond "klimatförnekare" som inte tar jordens pågående undergång på allvar. Jag citerades i Aftonbladet nyligen för att jag ifrågasätter ordet "klimatkris" som jag tycker är ett exempel på domedagsretoriken kring klimatförändringarna, jämte ord som "klimatkatastrof och klimatnödläge. Detta tolkades av illasinnade journalister och politiska motståndare som att jag inte ansåg att det sker några klimatförändringar alls - trots att det stod tvärtom i direkta citat av mig i artikeln. Jag ifrågasatte också hur stor del av pågående klimatförändringar som människan står för. En ytterst relevant fråga som vetenskapen diskuterar för fullt. Men bara att ställa denna fråga tolkades som att jag inte ansåg att människan påverkar alls - trots att jag även i den frågan citeras tvärtemot i artikeln. Syftet från media var helt enkelt att ställa mig och mina åsikter i dålig dager och klista på mig etiketter som inte stämmer och ifrågasätta moderaternas samlade klimatpolitik på moderaternas dag i Almedalen. I detta fall skrämdes till och med min egen klimatansvarige riksdagskollega att "ta avstånd" från det jag sa (lite oklart från vad dock, vilket framkom när jag pratade med henne efteråt). Media har helt enkelt haussat upp klimatfrågan så mycket att det i en pressad situation med en mikrofon uppkörd i ansiktet är säkrast att ta avstånd från allting för säkerhets skull....

Här är förresten ett annat aktuellt exempel. Vänstertidningen ETC väljer att plocka en bisats i ett resonemang och göra det fristående. Allt jag påstår i citatet är i och för sig väl belagda fakta som inte ifrågasatts av någon forskare såvitt jag vet. Att det sedan finns en mycket större diskussion om aspekterna av koldioxidutsläpp var ju själva anledningen till Aftonbladets artikel. Vilket såklart ETC vet. Ändå plockar man ut en detalj och gör det till "min syn på koldioxidutsläpp". Och så slänger man såklart till "klimatförnekare" lite i förbigående för att kasta lite extra skit. Återigen exempel på gyttjejournalistik.

 

Det är dags att politiska partier och debattörer slutar springa efter rännstens- och gyttjejournalisterna och i stället sätter ned foten och står upp för en seriös och öppen samhällsdebatt om alla frågor. Där man inte fultolkar utan försöker ge en korrekt bild av det någon säger och uppenbarligen menar, och sedan utgår från det i en seriös debatt. 

Ska det verkligen vara så svårt?





Rapport riktar svidande kritik mot SVT för bristande opartiskhet 

2019-06-10

En ny studie från Näringslivets Medieinstitut visar att SVT har stora problem med sin opartiskhet. Det är inte bara den tydliga vänstervridningen som är ett problem.
En tredjedel av SVT och SR:s fällningar i Granskningsnämnden som strider mot kravet på opartiskhet, rör politiska ämnen. Enligt studien har nästan alla fällningar varit fall där public service vinklat åt GAL på en GAL-TAN-skala – alltså Gröna, Alternativa och Liberala värderingar.  

För mig är detta inget nytt, och det var därför jag inte kunde ställa upp på att villkorslöst ge Public Service garanterade intäkter för lång tid framåt genom en ny Public Service-skatt. Min känsla är att efter riksdagens beslut att införa denna skatt tar Public Service kravet på opartiskhet och saklighet på ännu mindre allvar än tidigare. Man verkar helt enkelt inte bry sig nämnvärt om kritiken. Och varför skulle man? Intäkterna är ju garanterade och man kan nu låta sina journalister driva sin politiska agenda på bästa sändningstid utan att riskera något alls. 

Det som borde gjorts samtidigt med införandet av den nya avgiften var att skärpa reglerna för granskning, med ett skarpare granskningsorgan och kännbara ekonomiska sanktioner vid brott mot reglerna. I stället lät riksdagen frågan om finansiering leva sitt eget liv utan koppling till sändningarnas innehåll. Det var enligt mig ett oerhört stort misstag.


 




Twittertoppen just nu  

2019-06-02

Här är de fem främsta på twitter den senaste veckan. Man kan ju säga att det är en tydlig politisk dominans. :)






Moderata förbundsstämmor tog tuffa beslut om Public Service

2019-05-12

Den interna moderata kritiken har varit stark mot att moderaterna i princip villkorslöst stödde införandet av den nya public service-skatten i höstas. Det var ju bara jag som bröt partilinjen genom att avstå i riksdagsvoteringen. Mitt motiv för att avstå har jag utvecklat på bloggen tidigare, liksom alla turerna kring Public Service-skatten och min roll i utredningen..
 
Sedan beslutet om den nya public service-skatten togs har många moderater runt om i landet hört av sig. Och i takt med att vi upplever allt fler kraftigt vänstervinklade inslag i framförallt SVT så har ilskan växt. Det har känts som om Public Service efter att ekonomin tryggats för många år framåt inte längre bryr sig nämnvärt om kritiken för en tilltagande politisering. Uppenbarligen tar man inte kritiken på allvar. Samtidigt ser vi hur svenska folkets förtroende för Public Service, faller, även om det fortfarande är ganska högt. Men det är främst bland dem med sympatier på vänstersidan som förtroendet är stort.
 
Både i Stockholm och i Västra Götaland har moderata motioner lämnats in inför årets lokala förbundsstämmor om att på olika sätt begränsa eller krympa SVT/SR. Jag vet inte riktigt hur det ser ut i andra moderata länsförbund, men det finns säkert liknande motioner i på fler håll.
 
På Stockholmsmoderaternas förbundsstämma igår fick MUF majoritet för det mycket drastiska förslaget att helt avskaffa Public Service och att slopa public service-avgiften. Ett beslut som jag personligen tycker är både olyckligt och ogenomtänkt, och som jag knappast tror att moderaterna kommer att följa på nästa partistämma. Det finns många moderater som vill behålla Public Service, och det finns goda skäl att ha kvar SVT, SR och UR i någon form, inte minst för krisinformation, men även som alternativ till reklamfinansierade kanaler och som en del av mångfalden i media. Public Service finns i de flesta västerländska demokratier.  
 
På MVG:s (Moderaterna i Västra Götaland) förbundsstämma i går togs ett mer balanserat beslut. Dels att ”avskaffa eller minimera public service-skatten”, dels ”verka för att uppdragen för SVT och SR begränsas”. Det sista var ett kompromissförslag från mig, som både förbundsstyrelsen och sedan förbundsstämman ställde sig bakom (det fanns andra mindre lyckade formuleringar där man mer detaljerat ville reglera vad för program som ska sändas - det är något jag bestämt anser att politikerna inte ska göra). Vi föreslår alltså inte avveckling av Public Service, men väl att verksamheten ska begränsas mot idag, vilket också gör kostnaderna lägre. Public Service omsätter idag ca 8,5 miljarder varje år, vilket är gigantiska summor. Att ifrågasätta omfattningen är en självklarhet. Vi moderater i Västra Götaland tar däremot som sagt inte ställning i beslutet till vad som ska sändas – det är inte politikens sak att försöka påverka detta. Däremot är det fullt rimligt att diskutera omfattning och kostnad, och det borde gjorts innan vi tog beslut om den nya public service-skatten. Som jag tidigare påtalat togs besluten i fel ordning på grund av regeringens direktiv. Först finansiering, sedan verksamhet och omfattning. 

Beslutet om public service-skatten på vår stämma innebär att man antingen kan finansiera ett bantat Public Service via statsbudgeten i stället, eller att man kan sänka public service-skatten jämfört med dagens nivå. Jag tycker vårt beslut är ett bra inspel till vår kommande partistämma. Från moderat sida behöver vi dessutom tillföra ytterligare några saker. Dels en betydligt kraftfullare granskningsverksamhet när det gäller saklighet och opartiskhet, dels kraftfulla ekonomiska sanktioner vid brott mot dessa villkor. Kännbara ekonomiska påföljder är nog enda sättet att tvinga SVT/SR att ta ansvar för sin politiska opartiskhet. 

Det är bra att moderaterna nu äntligfen sätter ned foten. Det var det jag hade önskat tidigare, inte minst av min egen riksdagsgrupp. Att stå ensam mot partilinjen var inte alls roligt. Men nu känns det som om utvecklingen går i den linje som jag förespråkade både under utredningen och även efter denna. Om vi inte skapar en legitimitet och återställer ett brett förtroende för Public Service i alla politiska läger kommer det att sluta med att hela Public Service till slut avvecklas.    





Nu måste vi göra det minst dåliga av EU:s copyrightdirektiv

2019-04-16

Tyvärr gick det så illa som vi befarade. Det hjälpte inte att Sverige igår röstade nej till EU:s copyrightdirektiv i EU:s ministerråd igår. Direktivet röstades ändå igenom med 19 röster mot 6. De länder som, förutom Sverige, röstade nej var Italien, Finland, Nederländerna, Luxemburg och Polen. Samtidigt lade Belgien, Estland och Slovenien ner sina röster.

Nu har Sverige två år på sig att genomföra direktivet i svensk lagstiftning. Vår moderata uppgift blir nu att bevaka så att inte regeringen (som vanligt) överimplementerar direktivet och föreslår strängare reglering än vad som krävs som ett minimum av EU. Det kan låta okomplicerat, men vis av tidigare erfarenheter vet jag att det kan bli en tuff uppgift.





Aftonbladets ledarredaktion verkar fullständigt fixerade vid mig

2019-04-13

Detta börjar nästan bli komiskt. Aftonbladets ledarsida och deras krönikörer verkar närmast fixerade vid mig. Det spelar ingen roll vad de skriver om, de lyckas ändå få in något stycke om mig i texten. Så också i denna ledarkrönika idag.

Och ja, jag deltog i denna konferens och ångrar det inte en sekund. Blir det fler kommer jag besöka dem, precis som andra intressanta klimatkonferenser. Och ja, jag var med och startade upp riksdagens bilnätverk (visserligen typ 1,5 år senare).
Det ångrar jag inte heller, gensvaret från vanligt folk är helt otroligt stort. Nu har vi dessutom medlemmar i nätverket från i vart fall de tre största partierna, M, S och SD.

Jag tolkar Aftonbladets fixering vid mig som att jag har satt mig i respekt och att de är rädda för mitt genomslag i sociala medier? Min senaste mest lästa tweet nådde exempelvis över 133.000 personer. Jag vet inte, men funderar över hur Aftonbladets ledarredaktionsmöten låter?
"Punkt ett - vad ska vi göra för att hänga ut den där Ericson i Ubbhult idag? Något förslag?".   

Men jag bara tackar och bugar. Varje gång media går till angrepp mot mig strömmar nya följare till och allt fler läser det jag skriver. Så fortsätt gärna kära Aftonbladet och övriga tidningar som har samma agenda!

I övrigt kan man konstatera att rubriken på krönikan är helt obegriplig. Det blir så uppenbart att ledarkrönikan bygger på en desperation över att högersidan i svensk politik sammantaget går framåt på vänsterns bekostnad. Samtidigt säger allt större andel av väljarna att de betecknar sig som höger och inte som vänster. Jag tror vänstern kommer nå ständigt nya höjder i osakliga angrepp och hetsande mot alla oss som inte är vänster. Men det kan vi ta - det är inte så viktigt vad vänstermedia skriver. De har gjort sig själva ointressanta. 





Riksdagens EU-nämnd körde över regeringen om copyrightdirektivet

2019-04-12

EU-parlamentet beslutade nyligen om EU-direktivet som kallas "Copyrightdirektivet", och som syftar till att skydda upphovsrätt till exempelvis musik, bilder och konstverk. Upphovsrätt är viktigt för alla företag som skapar immateriella värden, och Sverige har redan idag en omfattande upphovsrätt. EU-direktivet innehåller dock flera saker som är mycket kontroversiella, främst det som i vardagligt tal kallas "internetfilter" och "länkskatt". Även om debatten och kritiken är något överdriven och delvis bygger på missuppfattningar så anser vi från moderat sida att EU går längre än vad som är rimligt. Förslaget till upphovsrättsdirektiv är snårigt och oöverskådligt och det kommer bli mycket svårt att genomföra detta på ett tydligt och fungerande sätt. Det innebär också ett underliggande hot mot yttrandefriheten och innebär en begränsning av friheten på internet som kan visa sig gå längre än vad man egentligen avsett och är rimligt.

Ett argument i debatten är att de stora internetplattformarna (Facebook, Youtube mfl) tjänar reklamintäkter på att människor länkar exempelvis nyhetsartiklar och annat. Den argumentationen förstår jag inte alls. För det första använder allt fler medier numera betalväggar, vilket betyder att länkar endast leder trafik till tidningarna och om man sedan vill läsa artikeln får man betala. På vilket sätt detta skulle skada tidningarna förstår jag inte - de borde självklart i stället vara glada för varje besökare på sina websidor. 

Mer begripligt är det när konstnärer, fotografer mfl får sina verk delade på sociala medier utan att kunna få betalt. Men det borde gå att med andra medel hitta vägar att lösa detta. Ett direktiv om skärpt upphovsrätt som innebär intrång i yttrandefriheten är inte rätt väg.

Från moderat sida anser vi dessutom att regeringen gick över sina befogenheter när de ställde sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Det var inte förankrat i riksdagen. Nästa vecka ska EU:s ministerråd rösta slutligt om direktivet. Vi moderater begärde därför igår att frågan skulle tas upp till överläggning på dagens sammanträde i EU-nämnden, trots att frågan endast var ett "anmälningsärende". Efter att vi begärde detta gjorde även SD, KD, L, V och C samma sak. EU-nämndens presidium beslöt då att särskilt kalla in justitieminister Morgan Johansson (S) till mötet.



Frågan om upphovsrättsdirektivet var första punkten på dagens möte, och det började med att justitieministern försvarade förslaget. Därefter begärde moderaternas Tomas Tobé ordet och anmälde moderaternas avvikande mening. Därefter följde inlägg av i tur och ordning C, V, SD, MP, L och KD med samma besked.

Miljöpartiets Lorentz Tovatt gjorde det märkligaste inlägget när han förklarade att Mp tar avstånd från "Socialdemokraternas förslag att stödja direktivet". Justitieministern bemötte detta med att det inte är Socialdemokraternas förslag utan regeringens - där även MP ingår. I praktiken röstade alltså MP mot sin egen regering! Att MP låtit denna fråga passera både regeringssammanträden andra diskussioner utan att säga något, och utan att reagera över att frågan faktiskt diskuterats i både politik och media i flera år, för att sedan idag gå emot sin egen regering känns ju en smula märkligt. Men å andra sidan var det såklart bra att de ställde sig bakom vår linje. Att inte ens ett av regeringspartierna står bakom regeringens förslag visar på problemet med förslagets innehåll.

Sammanträdespunkten slutade i vilket fall med att Åsa Westlund (S), ordförande för EU-nämnden, klubbade att regeringen fått i uppdrag att rösta nej till upphovsrättsdirektivet i ministerrådet nästa vecka. I vilken mån Sveriges nej kommer att påverka utgången vet vi inte, men det lär finnas ett antal ytterligare länder som tänker rösta nej, samt ett antal som är osäkra. Blir det nej i ministerrådet lär nog frågan gå tillbaka för nya diskussioner. Det borde gå att ta fram en bättre lösning än den som presenterats.



 

Vi begär överläggning med jusititeministern om copyrightdirektivet

2019-04-11

EU-parlamentet beslutade nyligen om EU-direktivet som kallas "Copyrightdirektivet", och som syftar till att skydda upphovsrätt till exempelvis musik, bilder och konstverk. Upphovsrätt är viktigt för alla företag som skapar immateriella värden, och Sverige har redan en omfattande upphovsrätt. EU-direktivet innehåller dock flera saker som är mycket kontroversiella, främst det som i vardagligt tal kallas "internetfilter" och "länkskatt". Även om debatten emellanåt spårat ur, och kritiken ibland är överdriven, så anser vi från moderat sida att EU går längre än vad som är rimligt, och att detta hotar både yttrandefriheten och friheten på internet.

Från moderat sida anser vi dessutom att regeringen gick över sina befogenheter när de ställde sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Det var inte förankrat i riksdagen. Nästa vecka ska EU:s ministerråd rösta slutligt om direktivet, och inför detta ska riksdagens EU-nämnd ta upp frågan i morgon fredag. Vi moderater har idag begärt att frågan ska tas upp till förhandling på morgondagens sammanträde, trots att frågan endast var ett "anmälningsärende". Efter att vi begärde detta har även SD, KD, L, V och C begärt samma sak. Vi har nu fått besked om att justitieminister Morgan Johansson (S) kallats in särskilt till sammanträdet klockan 9 i morgon. Vi hoppas kunna skapa majoritet på morgondagens möte för att ge justitieministern tydliga instruktioner att rösta nej till förslaget i ministerrådet. I vilken mån detta kommer att kunna stoppa förslaget återstår att se, det beror ju på hur övriga länder röstar. Men detta är det vi kan göra i dagens läge. I morgon eftermiddag kommer en kort rapport från morgondagens möte i EU-nämnden.





Vi vill tvinga regeringen att rösta nej till Copyrightdirektivet

2019-03-29

Från moderat sida anser vi att regeringen gick över sina befogenheter när de ställde sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Inom kort ska EU:s ministerråd rösta slutligt om direktivet, och inför detta ska riksdagens EU-nämnd ta upp frågan. Vi moderater tänker nu försöka skapa en majoritet bland partierna i EU-nämnden för att försöka stoppa detta. Första steget är att ge tydliga direktiv från riksdagen till regeringen att den svenska linjen ska bli nej. Om det sedan räcker för att stoppa förslaget återstår att se. Men vi tänker inte ge upp.

Tomas Tobé, vårt förstanamn på EU-valsedeln och i EU-nämnden går idag ut på twitter med nedanstående uppmaning. Sprid gärna!




 

Jag är stabilt topp tre bland politiska opinionsbildare på twitter 

2019-03-18

Dagens Opinion fortsätter att lista de främsta politiska opinionsbildarna på twitter. Och jag ligger stabilt topp tre. Antalet följare växer nu också i en snabb takt. Jag märker också hur twitter utvecklats till den kanske starkaste kanalen på sociala medier när det gäller politik - de flesta tunga politiska debattörer, ledarsidor och annan media finns där, och det man skriver får ofta stor medialt genomslag om det är intressant, tankeväckande och seriöst. Trollen som kommenterar får man försöka hantera, dem får man tyvärr på köpet.... 




Vänstertidningen ETC överutnyttjade presstödet

2019-03-17

Det är lite underhållande när vänstermedia granskar varandra. För en tid sedan var det en artikel i Folket i Bild/Kulturfront som kritiserade vänstertidningen ETC för att de överutnyttjar presstödsreglerna.

Vänstertidningen ETC tog under ett antal år emot hela 10% av allt presstöd som utbetalades i Sverige. Detta genom att dels starta en massa lokala publikationer runt om i landet (med i stort sett samma innehåll) och beteckna var och en som självständig tidning. Man hade också ett system med "gåvoprenumerationer" som gjorde att man kunde överdriva upplagan och därmed plocka ut ännu mera presstöd. 2017 tog ETC emot nära 50 miljoner kronor (!) i presstöd. ETC:s fullprisabbonerade upplaga är enligt artikeln endast 1.000 exemplar.

När presstödsnämnden insåg att ETC överutnyttjade presstödsareglerna tvingades ETC att lägga ned 15 av sina lokala utgåvor. Man tvingades också återbetala en del av summan.

   
Nu slår ETC på stora trumman och påstår att man minsann är bygger upp en "oberoende journalistik". Genom att starta insamlingen "Folkets presstöd" låtsas man vara oberoende. Men fortfarande tog man 2018 emot över 14 miljoner i presstöd av våra skattepengar. Att då samtidigt låtsas som att man står för "oberoende journalistik" är inget annat än en osmaklig bluff.

Vänstern är experter på att plocka åt sig skattepengar i alla sammanhang. De spelar i exakt samma omoraliska liga som dem som lurar till sig bidrag, fuskar med skatten, myglar med LSS, eller fuskar med RUT eller ROT.



 

SVT sprider återigen falska klimatnyheter

2019-03-10

Nyligen nåddes vi av nyheten om att ett stort antal isbjörnar ställer till med problem inne i bebyggelsen på den stora ryska ön Novaya Zemlya, som ligger norr om Sibirien och öster om Svalbard. Nyheten uppmärksammades av både svenska SVT och norska TV2.

Här är SVT:s nyhet om saken:


Och här är Norska TV2:s nyhet om samma sak: 

 
Budskapet i SVT var att isbjörnsinvasionen berodde på klimatförändringar. "En av anledningarna till att isbjörnarna söker sig till människorna är att det blir varmare globalt. När isarna smälter behöver de finna nya platser på land för att få tag i den mat de behöver för att överleva." och "Enligt Tom Arnbom, arktisexpert på Världsnaturfonden, WWF, är en av anledningarna förändringar i klimatet. "Havsisen mellan Svalbard och Novaja Zemlja har inte frusit"", säger han som förklaring.

Norska TV2 ger en helt annan bild. Orsaken till isbjörnsinvasionen syns även på deras foto. Utanför den aktuella byn finns nämligen en gigantisk soptipp där man kastar mängder av matavfall. Detta har lockat isbjörnarna att hitta föda enkelt och smidigt i stället för att jaga på vanligt sätt. "Disse isbjørnene henger ikke rundt husene på grunn av klimaendringer. De har fått en stor mengde mat dumpet ut i naturen av mennesker". Isbjörnsinvasionen beror alltså på människan, men det har inget med global uppvärmning att göra. Den norska organisationen Polar Bear Science skriver också att de aktuella isbjörnarna är välnärda och inte alls magra, och det syns ju även på bilderna. I den norska nyhetstexten framkommer också att isen mellan Svalbard och Novaja Zemlja inte har frusit de senaste 30 åren! Så att skylla på att havet inte frusit i år är rent vilseledande.

Det är också intressant att Världsnaturfonden WWF Russia håller med om att det är sopberget på ön som är orsaken till isbjörnsinvasionen. Till skillnad mot Tor Arnbom som alltså benämns "arktisexpert" hos svenska WWF. Fast när han inte ens vet att havet i området inte frusit på 30 år undrar man ju lite över expertisen.

SVT har alltså - återigen - spridit felaktiga budskap om effekterna av påstådda klimatförändringar. Vid ett tidigare tillfälle skrev man ju även om en utmärglad isbjörn i norra Canada som påstods inte kunna hitta mat på grund av klimatförändringarna. Det visade sig dock att isbjörnen i fråga var sjuk av ålder. Övriga isbjörnar i området mådde alldeles utmärkt - och förökar sig i god takt. Det är orimligt att Public Service okritiskt sprider falska nyheter i klimatdebatten. Och det är faktiskt inte så att alla väderfenomen och ovanliga naturhändelser beror på klimatförändringar. Det mesta visar sig ofta ha alldeles naturliga förklaringar eller har hänt tidigare - om man tar reda på fakta. 



 

Moderaterna röstade nej till EU-förslaget om länkskatt och internetfilter

2019-02-22

Frågan om "länkskatt och internetfilter" diskuteras mycket just nu, och eftersom jag är ny ledamot även i EU-nämnden blir det en av de första frågor jag försöker sätta mig in i ordentligt. Det frågan gäller är egentligen ett EU-direktiv som kallas "Copyrightdirektivet", och som syftar till att skydda upphovsrätt till exempelvis musik, bilder och konstverk. Upphovsrätt är viktigt för alla företag som skapar immateriella värden, och Sverige har redan en omfattande upphovsrätt. EU-direktivet innehåller många saker som inte är kontroversiella, men några punkter i förslaget är mycket omdiskuterade. Det gäller främst artikel 11 om "länkskatt/länklicens" och artikel 13 om "internetfilter".

En utförlig beskrivning av EU-förslaget och vad det innebär har sammanfattats av journalisten Emanuel Karlsten. På hans hemsida kan man läsa denna utmärka och lättlästa sammanställning.

EU-Kommissionen presenterade det ursprungliga förslaget i september 2016. Nyligen avslutades förhandlingarna (triolog) mellan Ministerrådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet där de nådde en överenskommelse. Nu kommer frågan upp i riksdagens EU-nämnd först när alla förhandlingar är avslutade och det betyder att vi inte längre från riksdagens sida kan göra några inspel för att försöka förändra förslaget, utan bara kan säga ja eller nej till helheten. Sedan avgörs frågan slutligen i ministerrådet och EU-parlamentet senare i vår.

Moderaterna röstade nej till förslaget i EU-parlamentet vid första omröstningen i höstas, i likhet med alla svenska EU-parlamentariker. Endast de från  Feministiskt Initiativ och Socialdemokraterna röstade ja till förslaget. Moderaterna i EU-nämnden kommer nu sannolikt att säga nej till hela förslaget vid kommande samråd, eftersom delarna om länkskatt och internetfilter är helt oacceptabla för oss. Moderaternas EU-parlamentariker kommer också att rösta nej till förslaget vid den slutliga omröstningen i EU-parlamentet.



 

Vänstermedia fortsätter jaga mig - nu är jag "högerhuligan" också...

2019-02-19

När de sociala medierna växte fram hade Vänstern ett stort övertag i debatten, borgerligheten dröjde med att inse vikten av att synas och ta plats på twitter och facebook. Detta har efterhand svängt ordentligt, och idag är det tävrtom borgerliga debattörer som utgör en kompakt majoritet på de topplistor som görs över vilka som får mest spridning och reaktioner på det de skriver. Jag är själv en av dem som stegvis avancerat upp till den absoluta toppgruppen av politiska opinionsbildare.

Självklart tycker Vänstern detta är väldigt jobbigt, och vi ser nu hur man med alla medel försöker förvanska, misstolka och plocka saker ur sitt sammanhang för att försöka sänka oss. Själv har jag varit föremål för ett betydande antal angrepp de senaste 2-3 åren. Och förra veckan var det dags igen. I torsdags, medan jag var på OECD-möte i Paris, publicerade vänstertidningen ETC en hel ledare som nästan uteslutande handlade om mig själv och min riksdagskollega Lars Beckman (och i förbigående några andra moderater). Hela artikeln finns nedan (klicka för läsbar storlek).


Här är några av de roligaste citaten ur artikeln:


        


Tydligen är vi ostoppbara "högerhuliganer" och "trumpister". Ingen vill tydligen ens försöka stoppa oss. Ja, utom ETC och vänstermedia då. Men det kommer de ju aldrig att lyckas med. Efter varje angrepp från vänster får jag normalt kanske en 300-400 nya följare, bara på twitter, så det är den absolut bästa reklam jag kan få, och den bästa hjälpen att lyckas ännu bättre med min opinionsbildning...

Som lök på laxen skrev förresten den vänsterextrema tidningen Internationalen samma torsdag som ETC att jag även "vurmar för Israel" för att jag ifrågasätter antisemitiska tendenser och uttalanden (!). Det styrker mig i att en av mina viktigaste uppgifter som politiker är att bekämpa vänsterns förvridna världsbild och falska argumentation. Att en vänstertidning ägnar hela sin ledare åt att kritisera bland annat mig känns annars mest uppfriskande. Lite som ett uppmuntrande kvitto på att jag ligger helt rätt i debatten.



 

Halvhjärtat svar från SVT:s Erika Bjerström

2019-02-18

De som följer mig minns säkert angreppet på mig från SVT-reportern Erika Bjerström på twitter runt årssiftet. Så här såg det ut:






Jag berättade också att jag hade skickat ett brev till Bjerström eftersom jag aldrig fick något svar på twitter. Så här såg det brev ut som jag postade till Bjerström på SVT:s adress den 7 januari. Den 17 januari fick jag ett svar på mail från Bjerström. Det var dock inget svar på mina frågor och förklarade inte angreppet mot mig. Så jag skickade ett sista svar på mail till henne samma dag där jag återigen frågade hur hon resonerade när hon beskyllde mig för förtal och att "förgifta samhällsklimatet". Men som väntat kom det inget svar på detta. Hon blev väl kanske svarslös i den delen. I så fall är det ju också ett slags svar. Men oerhört beklagligt att enn journalist helt utan grund uttrycker sig så mot en folkvald politiker.

Nu har det alltså gått en månad sedan jag skickade mitt mail. Och därmed har jag gett upp hoppet om både svar och ursäkt, och lägger i stället ut hela korrespondensen här för den som vill ta del av vår mailväxling.



 

Högst rimligt att Granskningsnämnden fäller SVT

2019-02-18

Beskedet var väntat att Granskningsnämnden fäller SVT för att man efter partiledarnas slutdebatt i september tog avstånd från ett uttalande i debatten av SD-ledaren Jimmie Åkesson. Man kan tycka vad man vill om det Åkesson sa. Det viktiga är att det inte är SVT:s sak att ta avstånd från saker som sägs i en partiledardebatt. SVT är helt enkelt inte en part i en partiledardebatt som man själva arrangerar. Debatten sköter partiledarna alldeles utmärkt själva. Det är sedan helt upp till tittarna att värdera olika partiledares insatser och åsikter, det är självklart inte SVT:s uppgift att ta ställning till det.

Glädjande nog verkar SVT själva ha insett sitt felaktiga agerande och de verkar av reaktionerna att döma ha väntat sig fällningen. Man får hoppas att det medför förändring i framtiden.   





 

SVT-reportrarna tackar nej till SVT:s stöd 

2019-02-11

I dag meddelar alltså de för flyktingsmuggling dömda SVT-reportrarna på facebook att de tackar nej till SVT:s erbjudande om att bekosta rättegångskostnaderna. SVT rapporterar här. Jag tycker det är utmärkt att reportrarna på detta sätt tar ansvar för sina egna handlingar och inte lägger över kostnaden på svenska skattebetalare/licensbetalare. Det hedrar dem. Däremot förändrar det inte på något sätt vår kritik mot SVT:s ledning som tog det orimliga beslutet. Det är lika förtroendeskadligt nu, trots att pengarna nu inte verkar betalas ut.

Det var Expressen som avslöjade historien. I vilken mån mitt och Lars Beckmans debattinlägg i Expressen också påverkat utvecklingen låter jag vara osagt, men det fick en enorm spridning. Vi vet att det varit väldigt jobbigt för SVT:s ledning att hantera all kritik. Kanske har det påverkat jorunalisternas beslut. I så fall har vi kanske bidragit till att spara lite pengar åt licensbetalarna/skattebetalarna. Det känns bra.





 

Vår slutreplik till Sveriges Television i Expressen idag 

2019-02-05

I dag har vi denna slutreplik till SVT med anledning av deras replik på vårt debattinlägg där vi kritiserade och ställde frågor kring SVT:s beslut att betala röätteågngskostnaderna för tre medarbetare som dömdes för flyktingsmuggling.




 

Jag är nu Sveriges tredje främsta opinionsbildare på twitter

2019-02-04

Tidningen Dagens Opinion redovisar idag sin senaste lista över svenska opinionsbildare på twitter. Jag avancerar en plats sedan föregående mätning och ligger nu trea.




 

Stark respons på vår kritiska debattartikel rörande SVT 

2019-01-23

Gårdagens debattartikel i Expressen, där vi kritiserar SVT för att man betalat rättegångskostnaderna för dömda medarbetare har fått enorm spridning. Det är redan - efter bara ett dygn - en av Expressens mest lästa, kommenterade och delade debattartiklar på länge, och på twitter och facebook har den fått god spridning. Ovanligt många hör av sig uppskattande till både mig och kolegan Lars Beckman, både på telefon, mail och i sociala medier. Jag försöker svara på allt, men tackar även här för responsen!

Nu avvaktar vi svaret från SVT.




 



 

 

Debattartikel i Expressen idag 

2019-01-22




(Klicka på bilden för läsbar storlek. Artikeln finns både i papperstidningen och på nätet där den kanske är mer lättläst) 

 

 


Medias jakt på högerdebattörer tar sig hela tiden nya vägar 

2019-01-19

Jag är idag en av landets främsta politiska opinonsbildare i sociala medier, och inte sällan topp tre på twitter. Att allt fler vänsterdebattörer och vänsterjournalister angriper mig är väntat. Det är också väntat att man ska använda ganska fula metoder för att misstänkliggöra mig eller försöka hitta något olämpligt i mina inlägg för att försöka skapa mediestormar mot mig. Jag är beredd på detta, det har hänt tidigare, men eftersom jag alltid väger mina ord och försöker hålla god ton så lär det bli svårt för dem att lyckas. 

Ibland görs dock mer eller mindre taffliga försök. Ett exempel var igår när en reporter från Metro ringde och ställde frågor om ett twitterinlägg i mitten av december. Det finns nu med i en artikel på nätet.

I mitt inlägg ställer jag en fråga till SVT om ett annat inlägg som kritiserar SVT för något man menar var ett medvetet val av en vänsterpartist som "kvinnan på gatan" i en intervju. Det har funnits en rad sådana exempel den senaste tiden, helt uppenbara fall där en helt vanlig människa som intervjuas "slumpmässigt" i efterhand visar sig vara en politiker från vänsterkanten - utan att detta berättas i inslagen. Det finns därför all anledning att vara uppmärksam på detta. Just detta exempel kändes dock inte lika uppenbart som andra. Kvinnan ifråga säger visserligen i efterhand att hon inte är V-politiker, men att hon är medlem och har jobbat i Vänsterpartiets valstuga under valrörelsen. Så i sak var det ju korrekt att hon inte bara gillade Vänsterpartiet utan också var engagerad. Däremot kändes det inte särskilt sannolikt i just detta fall att hon skulle varit medvetet utvald. Dessutom var det ju inte något politiskt kontroversiellt i det hon sa. Därför nöjde jag mig med att be om en kommentar från Svt om saken i stället för att kritisera.



Efter inläggen på facebook och twitter har tydligen några uttryckt sig hotfullt mot kvinnan i fler facebookkommentarer. Nu skyller metro-reportern indirekt detta på mig, ivrigt påhejad av den aktuella V-kvinnan.

"I kommentarerna under ditt inlägg om Mia kommenteras hennes utseende, hon kallas vänsterbliven, häxa och så vidare. Hur ser du på det?"

Jag är alltså enligt artikeln närmast medansvarig till "dödshot" eftersom jag delat en tweet som kritiserar svt? Inte oväntat spinner några vänsterdebattörer på twitter vidare på frågan och tycker "jag ska tänka mig för vilka krafter jag sätter igång". För mig är detta ett helt orimligt angrepp. För det första delade jag inte ens inlägget på facebook, och det var där kommentarerna gjordes. Inte på twitter! För det andra finns det inget otrevligt alls i tråden efter mitt twitterinlägg. Det är tydligt att mitt envisa arbete för att hålla rent och snyggt i sociala medier verkar fungera. Jag blockar alla som är riktigt otrevliga och påpekar andra mindre övertramp och ber folk plocka bort dessa.

I huvudfrågan om hot och hat i sociala medier är jag glasklar. Varje person ansvarar till 100% för vad den skriver på sociala medier. Mitt ansvar är exakt noll procent för vad andra skriver. Det jag kan göra är att - när jag ser något sådant i mina trådar - blockera personen så att inlägget försvinner från mitt konto. Samtidigt är det såklart helt omöjligt för mig idag att läsa och kontrollera alla kommentarer. Jag är som sagt en av de mer delade och retweetade politiska twittrarna i landet, och får ofta flera hundra kommentarer på varje inlägg.

Metros artikel är alltså en del i Metros "viralgranskning" (!). Men i stället för att granska sprider man nu egna myter.
Metros soppa är så tunn att man ser botten på kastrullen. Jag tror man inser det själva. Att basera hela kritiken mot mig på rena sakfel är ganska pinsamt. Jag har uppmärksammat reportern på detta i ett mail. Vi får väl se om det kommer någon rättelse. 




 

Även SVT-journalistens angrepp mot mig väcker medialt intresse

2019-01-03

Även SVT-journalisten Erika Bjerströms angrepp mot mig häromdagen väcker medialt intresse och är en stor fråga i sociala medier. Nyheter Idag följer upp med en ny artikel, och vänstertidningen ETC går som väntat till nytt angrepp mot mig. Naturligtvis lyckas de få med "klimnatförnekare" även denna gång. Dock har jag inte förnekat klimatets existens denna vecka heller. ETC verkar ha utsett mig till sitt favorithatobjekt bland moderata politiker. Jag får väl ta det som en komplimang.





Vissa debattörer på vänsterkanten ger Bjerström stöd och menar att hon och SVT inte alls påstått att Greta Thunberg skulle ha talat inför världens ledare på klimatkonferensen. Men tyvärr - SVT:s egna bilder med textremsa avslöjar sanningen...och hur det skulle kunna vara "förtal" att länka till en nyhetsartikel som berättar sanningen är för mig en gåta.



Jag har idag upprepat min fråga till Bjerström idag, och tänker inte ge mig innan jag fått svar:




 


SVT-journalist beskyller mig för "förtal"

2019-01-02

I söndags hade tidningen Nyheter Idag ett reportage där man avslöjade att SVT:s påstående att Greta Thunberg "höll tal inför världsledarna" på klimattoppmötet helt enkelt var falskt. Talet hölls sent på kvällen, när salen i stort sett var tom. Detta medges av SVT i artikeln i Nyheter Idag. Jag tyckte detta var värt att sprida på twitter, och gjorde detta inlägg, som bemöttes av SVT:s seniorreporter och klimataktivist Erika Bjerström igår:



Jag förväntar mig inte att Erika Bjerström ska ha koll på juridiken, men om man inte vet vad som menas med "förtal" bör man kanske inte som representant för Public Service kasta en sådan beskyllning mot en folkvald riksdagsledamot. Det är ett ganska anmärkningsvärt påhopp. Dessutom påstås jag genom denna tweet alltså att sprida "konspirationsteorier" och att "förgifta samhällsklimatet". Det är inga lindriga beskyllningar direkt. Det jag i verkligheten gjorde jag att lägga ut en länk på twitter, med samma rubrik som i artikeln. Jag tillförde ingen egen kommentar överhuvudtaget. Och att spridning av en länk som avslöjar en sanning skulle vara att "förgifta samhällsklimatet" är en ganska sanslös beskyllning.

Jag har nu ställt denna motfråga till Erika Bjerström, och förväntar mig ett svar. Eller en ursäkt.





 

Detta är helt enkelt inte rimligt av SVT

2018-12-21


Svt har alltså beslutat sig för att betala rättegångskostnaderna för tre av sina anställda, efter att dessa dömts för människosmuggling. Enligt Expressen har man fått uppgift från SVT att det handlar om 152.384 kronor.

Om någon åtalas för ett brott som begåtts i tjänsten för något man gjort enligt arbetsgivarens riktlinjer eller uppdrag är det inte orimligt att arbetsgivaren bekostar en rättegång. Men att smuggla hem en person i bilen har knappast koppling till uppdraget som SVT-journalist, det är ett privat beslut som man knappast tagit för arbetsgivarens räkning.

Att en arbetsgivare tar en sådan kostnad för ett brott som inte har något alls med arbetsuppgifterna att göra, utan som begåtts helt frivilligt efter ett beslut av medarbetaren själv är helt orimligt. Nu tar alltså SVT av livenspengarna för att betala en privat rättegångskostnad i stället för att använda dem till programverksamhet. Vilken annan arbetsgivare hade tagit på sig de anställdas rättegångskostnader för ett privat brott?

Enligt skattelagstiftningen bör SVT:s kostnad innebära en skattepliktig förmån för den anställde, och sannolikt måste man därför även betala arbetsgivareavgifter för förmånen, vilket ökar kostnaden för SVT ytterligare.I vilken mån detta utgör ett brott mot SVT:s regelverk kan jag inte bedöma, men jag tycker det ligger i farans riktning. Jag har idag ställt denna fråga till SVT:s VD Hanna Stjärne på twitter: 




 

Fler reaktioner på beslutet om den nya TV-skatten

2018-11-20

Reaktionerna fortsätter efter riksdagsbeslutet om den nya obligatoriska TV-skatten. Mitt avstående vid voteringen uppmärksammas också. I förrgår i Epoch Times och går i Världen Idag (nedan). Flera ledarsidor kommenterar också den nya skatten ur olika utgångspunkter.



Debatten om att den nya TV-skatten "kan drabba döda" är dock en grov missuppfattning, vilket även tidningen Metro konstaterar. Skatten beräknas ju efter årsinkomst och om man dör tidigt under året så beräknas TV-skatten på den lilla inkomst man hunnit få, vilket gör att skatten blir väldigt liten eller rent av noll. Det är så man gör med alla skatter, de beräknas på de inkomster den avlidne haft fram till dödsdagen och sedan ansvarar dödsboet för dessa. Den gamla TV-licensen tas också ut till och med dödsdagen, och principen blir i praktiken densamma med den nya TV-skatten. Denna fråga är definitivt inte den viktiga att diskutera, utan ett vilseledande stickspår i debatten.

I dag har jag även en debattartikel i Borås Tidning där jag förklarar varför jag kände mig tvungen att gå¨emot partilinjen i frågan. Det är som sagt aldrig något lätt beslut, men ibland måste man göra det som känns rätt.



 

Många reaktioner på beslutet om ny finansiering av Public Service

2018-11-16

De senaste två dygnen har jag fått enormt mycket återkoppling om beslutet om den nya public Service-avgiften. Alla är definitivt inte missnöjda med att TV-licensen ersätts av en avgift/skatt via deklarationen, många tycker faktiskt det är riktigt bra. Inte minst uppskattar ensamhushåll att få halverad kostnad mot dagens TV-licens. Men de som idag inte har någon TV och helt lagligt slipper betala TV-licens är som väntat mycket missnöjda med att man får en ny skatt. Oavsett synen på den nya avgiften är många uppenbart besvikna över att moderaterna inte stod upp för tidigare löften att se över helheten innan vi röstade igenom en ny finansiering. Inte minst är missnöjet med att vi inte villkorade den nya avgiften med skärpt granskning av opartiskhet och saklighet. Nu är det som det är, och det viktiga nu är att fortsätta driva på i övriga frågor som rör Public Service, och jag tänker fortsätta kampen för en kraftfullare granskning med tydliga ekonomiska sanktioner vid övertramp av regelverket, samt en allmän diskussion om hur omfattande Public Service behöver vara. Dagens kostnad på 8-9 miljarder per år är enligt min åsikt i överkant.

Mina twitterinlägg om saken i onsdags fick stor spridning och mycket uppskattning. Det första är redan ett av mina mest uppmärksammade tweets någonsin.  
 

Jag kan dock försäkra att det inte alls känns kul att känna sig tvungen att gå emot partilinjen. Jag är mer bedrövad över att det var nödvändigt. För mig var dock vårt tydliga löfte till väljarna, både i utredningen och i sociala medier/debattartiklar, viktigast. Som tidigare ledamot i Public Service-utredningen kände jag såklart ett extra stort ansvar för att stå för det vi lovat. Svenska Dagbladet uppmärksammade för övrigt mitt ställningstagande på ledarsidan i dag. Jag vet väl inte om jag känner mig särskilt stark, mer besviken. 




 

Därför följde jag inte partilinjen om införandet av ny TV-skatt

2018-11-14

Som ledamot i Public Service-utredningen skrev jag många blogginlägg samt en debattartikel i Svenska Dagbladet om moderaternas linje kring den nya TV-skatten. Jag konstaterade att det inte finns stöd hos svenska folket för att avveckla Public Service (SVT/SR/UR) samt att moderaterna har partistämmobeslut på att behålla Public Service (däremot är vi beredda att  diskutera omfattningen och kostnaderna).

Visserligen betalar de flesta TV-licens idag, men 23% gör inte detta. Vissa har, av blandade orsaker, "kastat ut TV:n" för att slippa TV-licensen, andra tittar på TV utan att betala licens. Ungefär 10% uppskattar man har TV utan att betala. Med den nya avgiftsmodellen tvingas alla att betala den nya avgiften/skatten, och det finns en del logiska skäl för detta. SVT/SR har exempelvis en viktig roll i krissituationer och beredskapsläge. UR har en roll i vårt utbildningssystem och producerar en mängd utbildningsprogram riktade till den svenska skolan. Hela Public Service har ett uppdrag från regering och riksdag att sända program även på minoritetsspråk och att främja olika kulturinslag. Det är inte orimligt att alla svenskar är med och betalar för i vart fall en del av Public Service verksamhet.

Public Service i form av TV och radio finns i de flesta europeiska länder. I andra länder har man valt olika betalningsmodeller. I Danmark tex tar man en utvidgad apparatavgift för datorer, mobiler mm. Detta hade varit en sämre idé. Att lägga avgifter på alla tekniska prylar där man kan ta del av TV-program hade blivit extremt byråkratiskt och många skulle troligen blivit ännu mer upprörda över detta än en ny avgift via skattsedeln.

Man kan konstatera att nuvarande licenssystem inte fungerar längre och att om vi ska behålla Public Service måste vi införa en ny finansieringsmodell. Rent tekniskt är den föreslagna "tv-skatten" en bra lösning om man vill införa ett nytt obligatoriskt avgiftssystem. Vi slipper TV-licensen och avgiftskontrollerna och kan avveckla Radiotjänst. Kostnaden för ett tvåpersonershushåll blir desamma som idag, medan ensamhushåll får halverad kostnad. Studenter och pensionärer med låg inkomst får kraftigt sänkt kostnad, och juridiska personer slipper avgift (eftersom alla individer redan betalar). Totalt för de allra flesta blir det dock samma eller lägre kostnad än idag. De som idag valt bort TV och tittar på sin dator i stället tvingas däremot att betala en ny skatt som man inte betalat förut, och familjer med fler än två förvärvsarbetande (exempelvis min egen) får höjd total kostnad. 

Att höja skatten för en del svenskar är inget jag som moderat gör lättvindigt. Om vi nu ska tvinga alla svenskar att betala för Public Service är det minsta man kan begära att vi samtidigt skärper upp kravet på opartiskhet och saklighet. Det är en viktig legitimitetsfråga att man först har ett nytt effektivare system för granskning på plats, med tydliga sanktioner när Public Service bryter mot kraven på opartiskhet och saklighet. Detta ställningstagande hade moderaterna också i sitt särskilda yttrande i utredningen där vi skrev följande:

"Moderaterna kommer att utvärdera samtliga liggande förslag som en helhet innan vi tar ställning till framtida konkreta lagförslag om enskilda delar. Dock vill vi redan nu rikta kritik mot det faktum att utredningsdirektiven effektivt stänger möjligheten för kommittén att även se över hur ett medieetiskt system för public service kan utformas. Förslag om en utvidgning och förstärkning av det självreglerande pressetiska systemet har väckts bland annat från Utgivarna. Regeringens tilläggsdirektiv fastslår dock uttryckligen att detta inte ska övervägas inom kommitténs arbete. Att överväga och lägga förslag om public service, utan att samtidigt kunna se över hur granskning och uppföljning ska utformas på ett effektivt sätt är givetvis orimligt. Detta avser vi återkomma till i andra sammanhang."

Trots denna tydliga skrivning beslutade den moderata riksdagsgruppen i går, efter en mycket lång diskussion med många kritiska röster, att till slut stödja införandet av den nya "tv-skatten" utan krav på skärpt granskning. Eftersom jag anser att det går emot det vi tidigare lovat väljarna valde jag att avstå i dagens votering. Att avstå kändes rimligt eftersom jag å ena sidan tycker att avgiftsmodellen i sig är rimlig, men samtidigt vill villkora den med att ett nytt granskningssystem är på plats. Det skulle i så fall ha inneburit att man fick skjuta fram den nya finansieringsmodellen något år, vilket knappast hade varit något stort problem.



Vid dagens votering var jag ensam om att avstå vid voteringen, vilket jag beklagar starkt. Sverigedemokraterna röstade däremot nej till förslaget i sin helhet, vilket jag tycker är aningen märkligt eftersom de stödde förslaget til ny finansiering utan reservationer i Public Service-utredningen. Samtliga övriga ledamöter röstade ja till den nya TV-skatten. Jag och moderaterna röstade visserligen även på våra motioner om skärpt granskning och medieetisk prövning, men det röstades ned och lär därmed inte bli verklighet. Riksdagen har därmed garanterat Public Service en trygg och indexuppräknad intäkt för sex år framåt, utan att ställa några som helst villkor för detta. Man har också beslutat om en tvingande skatt för Public Service utan att samtidigt garantera skärpt granskning av hur bolagen lever upp till kravet på opartiskhet och saklighet. Jag tycker faktiskt det är anmärkningsvärt.


 

Svenska Dagbladet citerar min kritik mot införandet av ny "TV-skatt"

2018-11-12

På onsdag röstar riksdagen inte bara om ny statsminister på morgonen. På eftermiddagens vanliga votering röstar riksdagen även om övergångsregeringens förslag till ny obligatorisk TV-avgift ("TV-skatt").  Det är ingen hemlighet att jag är kritisk till att införa en tvingande avgift utan att samtidigt kunna visa att vi skärpt reglerna ordentligt för granskning av Public Service, och samtidigt infört ett kännbart sanktionssystem vid brott mot reglerna om opartiskhet och saklighet. Moderaterna föreslår visserligen en sådan skärpning i en av våra reservationer, men den finns inte på plats när det nya avgiften införs, och det är oklart om det ens går att skapa politisk majoritet för detta. I det läget känns det mycket tveksamt att införa en tvingande avgift.

Jag har varit tydlig med min kritik i tidigare blogginlägg, men även i vårt moderata särskilda yttrande i Public Service-utredningen där jag var en av två moderata ledamöter. Där skrev vi att vi står bakom den tekniska konstruktionen av den nya "TV-skatten", men att vi samtidigt inte lovar att stödja införandet av denna innan vi ser helheten i alla förslag rörande Public Service. Nu finns endast förslag till riksdagen om ny finansiering, men inga som helst övriga förslag om verksamheten inom Public Service.

Jag har även kritiserat förslaget i denna debattartikel i Svenska Dagbladet i november förra året, ett inlägg som jag skrev tillsammans med min moderata riksdagskollega Lars Beckman. I dag citerar Svenska Dagbladets ledarredaktion nämnda debattartikel. Svenska Dagbladet är mycket kritisk mot den nya obligatoriska avgiften, i likhet med ganska många som hört av sig till mig den senaste tiden.

Jag återkommer i morgon kväll om min syn på förslaget och riksdagsgruppens beslut inför onsdagens omröstning, eftersom frågan kommer att diskuteras en sista gång på vårt gruppmöte i morgon eftermiddag. Utan att säga för mycket kan jag i vart fall flagga för att jag kommer att vara en av de mer kritiska rösterna på riksdagsgruppens möte. Jag ser flera skäl till att det vore problematiskt att i dagsläget rösta för införandet av den nya TV-skatten.



 

EU-beslutet om länkskatt och internetfilter får konsekvenser

2018-09-12

I går beslutade EU-parlamentet om ett nytt upphovsrättsdirektiv som kommer att få stora konsekvenser för internetanvändingen. Bland annat beslutades om "länkskatt" och uppladdningsfilter. Plattformar som google och facebook måste betala licenser för länkat material, exempelvis nyheter, som användare lägger upp. Dessutom kommer plattformar bli skyldiga att blockera upphovsrättsskyddat material, ett så kallat "uppladdningsfilter" införs. Det beslutades också att endast den som arrangerar ett sportevenemang ska ha rätt att spela in eller sprida det. I praktiken förbjuds då att fotografera eller filma en match med sin mobil och sprida detta. Sportevenemang blir "upphovsrättsskyddade event". Helt osannolikt. Det finns även andra konstiga saker i beslutet.

Dagens beslut togs med röstsiffrorna 438 för och 226 emot. Moderaterna och övriga borgerliga europaparlamentariker röstade mot delar av förslaget. Däremot röstade S ja till hela dagens beslut. Moderaternas Christofer Fjellner sa, enligt Göteborgs-Posten efter beslutet att "det gick åt helvete". Och Fredrick Federley (C) konstaterar att detta blir "döden för internet som vi känner det idag". Upphovsrättslobbyn har vunnit över EU-medborgarna, det är en sak som är klar.

Min fundering är hur detta ska kunna förenas med svensk grundlag. Det kommer att bjuda stora svårigheter att genomföra dessa regler i svensk rätt när EU tagit sitt slutliga beslut. Det kommer dock att ta tid, eftersom ärendet nu ska beredas vidare av ministerrådet innan det slutliga direktivet tas i EU-parlamentet. Jag hoppas den nya svenska regeringen ska markera tydligt att vi inte accepterar den nya lagstiftningen. Och jag hoppas att detta blir en valfråga i det kommande EU-valet nästa år. Den planerade lagstiftningen är helt enkelt oskälig. Det är exakt denna typ av tondöva beslut som gör att motståndet mot EU kan öka. Jag är mycket bekymrad över att EU-parlamentet på detta sätt undergräver sitt eget förtroende hos EU-medborgarna.





Jag vill ha tydligare villkor för införandet av ny Public Service-avgift

2018-06-13

I går lämnade moderaterna i in följdmotionen till regeringens proposition om införandet av ny obligatorisk Public Service-avgift som ska debiteras via skattsedeln. Jag har berättat om detaljerna i förslaget tidigare. För dem som betalar TV-licens idag kommer avgiften att ligga på samma nivå om man är två personer i ett hushåll. För ensamhushåll blir det en halvering av kostnaden, och studenter och vissa pensionärer får kraftigt reducerad avgift. Juridiska personer slipper avgiften helt. Många kommer sannolikt att bli nöjda med denna förändring.

Samtidigt kommer de som idag inte betalar TV-licens att omfattas av den nya tvingande avgiften. De har ofta gjort sig av med sin TV för att slippa avgift och har ofta en mycket kritisk syn på Public Service överlag. Och även bland dem som betalar TV-licens idag finns det många som inte tycker att man lever upp till kraven på opartiskhet och saklighet. Många tycker också att över 8 miljarder per år är väldigt mycket pengar att ge till SVT/SR/UR.

Moderaterna har, efter interna diskussioner, beslutat att stödja införandet av den nya obligatoriska TV-avgiften ("TV-skatten"). Vi har dock ett antal invändningar. Bland annat anser moderaterna i sin följdmotion att regeringen ska återkomma med förslag om en effektivare granskning med utökade ekonomiska sanktionsmöjligheter vid brott mot opartiskhet och saklighet. Det är dock inget uttryckligt villkor för att stödja införandet av en ny tvingande avgift.

Så här skriver moderaterna i följdmotionen när det gäller granskningsfrågan:

"Granskningsnämndens verksamhet måste alltid präglas av offentlighet och tydlighet. Det innebär bl.a. att högre krav bör ställas på att de beslut som Granskningsnämnden meddelar alltid ska vara motiverade. Där brister det inte sällan i dag vad gäller avslagsbesluten.

Det bör vidare ställas högre krav på Granskningsnämndens handläggning av ärenden som anmälts dit. Det finns starka skäl för att Granskningsnämnden åläggs ett tydligare utredningsansvar än vad nämnden har i dag. Det skulle skapa bättre förutsättningar för beslut som vilar på korrekta fakta och relevanta omständigheter jämfört med ett system som bygger på att den anmälande partens uppgifter sätter ramen för Granskningsnämndens prövning. Det är inte rimligt att utgå från att den som anmäler ett program till Granskningsnämnden alltid kan förväntas känna till exakt vilka omständigheter som är relevanta för nämndens fortsatta prövning.

När Granskningsnämnden fäller ett programföretag för att inte ha följt reglerna om opartiskhet och saklighet leder det i regel endast till att programföretaget offentliggör beslutet. Kravet på att ett fällande beslut ska offentliggöras bör, i enlighet med vad som angetts ovan, förtydligas så att offentliggörandet alltid blir lika tydligt som den klandrade rapporteringen/det klandrade inslaget. Utgångspunkten bör vara att det ska få samma framskjutna placering som det inslag som föranledde fällningen.

Därutöver bör Granskningsnämnden få fler sanktionsmöjligheter – det bör exempelvis övervägas om Granskningsnämnden ska kunna ålägga programföretag som bryter mot sändningstillståndet en särskild avgift. I dag kan nämnden ansöka hos Förvaltningsrätten i Stockholm om att programföretaget ska betala en särskild avgift – det gäller dock endast vid överträdelse av reglerna om otillbörligt gynnande, reklam och sponsring.

Mot bakgrund av det som anförs bör regeringen säkerställa saklighet och opartiskhet i public service genom att utveckla Granskningsnämndens uppdrag. En ny regering kommer att behöva adressera denna fråga skyndsamt, och vi tänker tillse att det sker."

Jag delar skrivningarna helt och fullt. Men för egen del har jag gjort allt jag kan för att vi dessutom uttryckligen skulle villkora vårt stöd till en ny avgiftsmodell med att nya regler för granskning och sanktioner skulle finnas på plats innan den nya avgiften införs. Tyvärr fick jag inte stöd för detta. Följdmotionen kommer från moderaterna i Kulturutskottet och det ovillkorade stödet till en ny Public Service-avgift är inget jag kan stå bakom. Jag har därför varit tydlig med att jag kommer att fortsätta verka för att vi från moderat sida inte ska rösta ja till en ny avgiftmodell innan ett regelverk om skarpare granskning med sanktionsmöjligheter finns på plats. Jag kommer att jobba för detta fram tills frågan ska avgöras i riksdagen någon gång efter valet. Innan dess måste även riksdagsgruppen få tillfälle att diskutera frågan ordentligt.

Frågan om skärpt granskning och tydligare ekonomiska sanktionsmöjligheter är i vart fall för mig helt avgörande för att en ny avgiftsmodell ska få legitimitet hos svenska folket. Innan detta finns på plats kommer jag att ha svårt att rösta för den nya avgiftsmodellen i riksdagen.



 

Idag debatterade jag mediekritik hos Institutet för mediestudier

2018-05-31


I dag var jag inbjuden till ett seminarium med Institutet för mediestudier i min egenskap av en av Sveriges främsta politiska twittrare, och dessutom en av dem som oftare än andra kritiserar traditionella medier i mina inlägg. Det blev ett mycket intressant seminarium där man även presenterade en ny bok, där ett av kapitlen ägnas åt att granska riksdagsledamöternas aktiviteter på twitter. Nedan några utdrag ur boken. Man konstaterar också att under den analyserade perioden var moderaterna överlägset bästa parti när det gäller kommunikation på twitter.


 

Det blev en del frågor om min syn på Public Service (naturligt med tanke på min roll i utredningen) och jag var tydlig med att jag värnar om Pubölic Service (även om omfattningen alltid kan diskuteras), men att det då också är viktigt att man verkligen lever upp till kraven på saklighet och opartiskhet. En mediekanal som finansieras till 100% av medborgarna har man rätt att ställa större krav på än exempelvis en kvällstidning.

Jag berättade också lite om hur jag använder sociala medier som kommunikationskanal, min syn på journalistiken och min relation till journalister och ledarskribenter (som ju som bekant varierar). Det intressanta var att medieforskarna instämde med mig när jag framförde att även media måste tåla kritik när de gör fel.

I övrigt var det intressant att lkyssna på övriga föredragshållare som berättade om fenomenet med "filterbubblor (som avfärdades som en myt av den aktuelle forskaren) och hur vi ska hantera det här med kravet på källkritik.





 

Besök på Dagens Nyheters redaktion 

2018-04-25

 

I dag besökte jag och min riksdagskollega Dagens Nyheters redaktion på inbjudan av chefredaktören Peter Wolodarski. Förutom en intressant rundvandring på redaktionen hade vi ett bra samtal med Wolodarski över en kopp kaffe om hur DN arbetar med nyheter och hur man klarar sig i ett allt tuffare medielandskap där papperstidningen efterhand konkurreras ut av nyheter på nätet och hur nya affärsmodeller blir allt viktigare. DN lyckas bra så här långt och har en god lönsamhet, man tar in ca en miljard i intäkter från läsare och prenumeranter, medan annonsintäkterna ligger på bara en tredjedel av denna summa.

 

Vi pratade även om tonen i sociala medier, förtroendet för traditionella medier, samt det sjunkande förtroendet för samhällsinstitutioner rent allmänt.  Vi hade också ett bra samtal om relationen mellan politiker och medier, där vi väl var hyfsat överens om att politiker självklart måste kunna ifrågasätta medier precis som  medierna har som uppgift att granska politikerna. 


 

Regeringen skickar förslag om ny public service-avgift på lagrådsremiss

2018-04-12

Kulturminister Alice Bah-Kuhnke höll idag presskonferens där hon meddelade att regeringen överlämnar en lagrådsremiss om en ny finansiering av Public Service. I stora drag överensstämmer förslaget med det vi presenterade i Public Service - utredningen, dock med en stor förändring. Den första perioden med sändningstillstånd och garanterad intäkt för Public Service kommer att bli hela tio år i stället för de sex år som utredningen föreslog (för att kunna utvärdera den nya avgiftsmodellen efter hyfsat rimlig tid). Att införa ett nytt avgiftssystem utan möjlighet att göra förändringar överhuvudtaget de första tio åren (!) är enligt min mening fullständigt orimligt. Detta i kombination med att utredningen inte ens får diskutera frågor kring en effektivare granskning gör att regeringens lagrådsremiss om ny avgiftsmodell inte övertygar.

Från moderat sida står vi dock fast vid vårt tidigare besked i vårt särskilda yttrande i utredningens första del. Vi kommer inte att ta definitiv ställning till vare sig ny avgiftsmodell eller andra enskilda frågor förrän vi ser helheten i de förslag som rör Public Service. Först när regeringen, efter yttrandet från lagrådet, återkommer till riksdagen med en proposition i frågan om finansiering kommer vi att ta slutlig ställning till hur vi ställer oss till detta. 


 

Borås Tidning lurad av fejkkonto på twitter

2018-04-07



Borås Tidning har idag detta "citat" från "Stefan Löfven" på debattsidan. Jag kommenterade det i ett tidigare blogginlägg (nu raderat). Det som sägs i citatet kunde varit sant. Men det kommer faktiskt från ett fejkkonto som alltså Borås Tidning spridit vidare. 

Att LO alltid ljuger om allt som rör moderaterna vet vi sedan länge. Men det har i vart fall ännu inte spridits vidare av statsministern. Och det är ju en liten tröst.

Att den kommande valrörelsen blir smutsig kan man nog tyvärr ändå utgå från. Men en sak är klar - man kan inte längre lita på medias citat och källor, man måste helt enkelt källgranska allting själv. Annars kan man i god tro råka sprida något som inte är sant.

Jag har uppmärksammat Borås Tidning på deras misstag och det lär komma en rättelse inom kort. 


 

Ännu en skandal som underminerar förtroendet för SVT

2018-04-04

Att "humorprogrammet" Svenska Nyheter i sina samtliga program hittills haft en tydlig vänsteragenda är uppenbart. Men det senaste övertrampet sticker ut. I söndagens program körde man en starkt vinklad vänsterpopulism mot svenska friskolor och startade en egen sida där man kunde anmäla sina barn till samtliga friskolor i hela landet. 

I vilken mån SVT har tillstånd enligt pul att hantera och sprida känsliga personuppgifter om barns bostad och födelsedata vet jag inte. Men det är uppenbart att SVT:s tilltag skapat stora problem för många friskolor som nu fått mängder av okynnesanmälningar som man måste hantera. Det är också uppenbart att en del föräldrar är oroliga över hur personuppgifter man lämnat till SVT hanteras och sprids vidare. SVT har dessutom uppenbarligen gjort sig skyldiga till att orsaka överbelastningsattacker mot svenska friskolor, vilket kostar både tid och pengar. Allt i sin vänsterambition att försöka motarbeta friskolorna (vilket man inte gör någon hemlighet av i vare sig programmet eller i de efterföljande kommentarerna). SVT gick igår själva ut med denna nyhet om hur enskilda friskolor drabbats. Och på sociala medier finns fler vittnesmål. Nu har SVT tvingats stoppa den aktuella "ansökningssidan". Det är bra, men den borde aldrig lagts upp.

Medarbetarna på SVT som gjort sig skyldiga till detta har uppenbarligen ingen som helst känsla för vad som är rimligt för ett ansvarstagande Public Service-bolag. Inte heller verkar man ha förstått vad som menas med opartiskhet, även för ett humor/satirprogram. Att driva tydlig vänsterpolitisk propaganda är för övrigt knappast satir. Varje gång liknande saker händer faller förtroendet för Public Service som en sten. Och varje gång ökar mitt och andras motstånd mot att finansiera det hela.


 

Public Service-kommittén börjar så sakta gå i mål med sitt arbete

2018-04-02



I onsdags hade Public Sevrice-utredningen sitt 17:e sammanträde. Och nu börjar vi så sakta gå i mål. Tanken är att hela utredningens andra del (den förasta gällde ju som bekant finansieringen) ska överlämnas till ministern före midsommar.

Ovan utredningens ledamöter (utöver mig själv) och en del av tjänstemännen och experterna. Till höger, tvåa uppifrån Martin Persson som är huvudsekreterare, och trea uppifrån Sture Nordh (tidigare TCO-ordförande) som är utredningens ordförande.

Vid veckans möte diskuterades bland annat Public Services ekonomiska förutsättningar och deras egna önskemål om ökade resurser. I dag har man en samlad budget på drygt 8 miljarder per år. Man kan väl utan att röja alltför mycket hemligheter konstatera att vi inte har riktigt samma syn från alla partier i utredningen när det gäller att ge ännu större resurser till SVT, SR och UR. Och att vi från modrat sida tillhör de mer restriktiva är nog inte någon överraskning.

I övrigt återkommer jag när vi är klara med vårt arbete. Då kommer vi både att redovisa hur vi från moderat sida ser på utredningens samlade förslag, samt hur vi med detta som bakgrund ser på utredningens tidigare förslag om en ny obligatorisk Public Service-avgift. Vi har ju tidigare sagt att vi inte tar ställning till enskilda förslag innan vi ser helheten i alla förslag som rör Public Service. Det beskedet står fast.


 

Förtroendet för Public Service faller i 2018 års förtroendebarometer

2018-03-24

Medieakademien redovisar nu sin Förtroendebarometer för 2018. Man redovisar allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag. Det finns många spännande saker att kommentera, och här följer några:

För samhällsinstitutionerna totalt är förändringarna små. På 2-3 års sikt syns dock en tydlig minskning i förtroende för radio&tv och för dagspressen. Lägst är förtroendet för EU-kommissionen och de politiska partierna. För företag sticker PostNord ut med ett mycket dramatiskt ras sedan 2015 då nära 50% hade förtroende för företaget till endast 11% idag.
För myndigheter ligger SÄPO och Skatteverket i särklass högst. Lägst ligger som vanligt Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Försvarsmakten visar den största uppgången på ett par års sikt.

För dagspressen är läget stabilt. För DN, SvD och den lokala tidningen är det 40-45% som har mycket eller ganska stort förtroende. Man kan skönja en liten ökning från föregående år. För Aftonbladet och Expressen ligger siffran sedan 5 år stadigt på endast 10-14%.

För SVT är den långsiktiga utvecklingen dramatiskt negativ, och man är ensamma bland de stora medierna om att ha backat tydligt sedan föregående år. Sedan 2010 har förtroendet minskat stadigt. Fram till 2013 var det strax över 70% som hade mycket eller ganska stort förtroende för SVT. De senaste åren är fallet dramatiskt till dagens 58%. Det är också dramatiska skillnader mellan borgerliga och rödgröna väljare när det gäller förtroendet. Något som SVT själva uppmärksammar i denna artikel. För Sveriges Radio är förtroendet större, med en marginell uppgång sedan förra året. Sett över tio år är dock utvecklingen i linje med SVT, för sex år sedan låg SR nära 80%, idag på 65%. 

För egen del ser jag utvecklingen som naturlig. Övertrampen och den oblyga vänstervridningen i vissa program, främst i SVT, tar efterhand ut sin rätt. Även SR har varit ute i blåsväder några gånger det senaste året. Självklart tycker vänsterväljare att detta är helt i sin ordning, de kanske inte ens reagerar eller rent av uppskattar vänstervridningen. Men för borgerliga väljare blir reaktionen desto starkare. Jag märker det när frågan om den framtida finansieringen av Public Service diskuteras. Moderata väljare är överlag, försiktigt uttryckt, en smula kritiska till att tvingas betala för det man menar är en vänstervriden TV och Radio. 



Jag tycker avslutningsvis att det är viktigt att påpeka att det egentligen är fel att analysera förtroendet för en tidning eller en TV-kanal. På alla medieredaktioner finns personer som gör riktigt bra, objektivt och sakligt material och granskningar. Och andra som kanske har en politisk agenda eller bara är allmänt dåliga. Skillnaderna kommer inte fram i denna typ av undersökningar. Själv har jag stort förtroende för vissa journalister och mycket lågt för andra. Och båda dess grupper finns i de flesta medier som jag följer eller tar del av.


 

Kritiken mot Google får inte tappa alla proportioner

2018-03-14

Att människor sprider hot, hat och rasism på nätet via olika sökmotorer är ett problem. Senast är det Google som fått kritik för att man kan nå sådana nätsidor via deras sökmotor.

Jag tycker väl personligen att denna kritik faktiskt börjat tappa alla proportioner. Att ge sig på den som tillhandahåller infrastruktur för att denna används till olika saker känns lite långsökt enligt mitt sätt att se på saken. Trafikverket har inte ansvar för att kriminella kör på våra motorvägar. Telia har inte ansvar för vad som sägs i telefonsamtal som använder deras telefonlinjer. Och Postnord har inte ansvar för hatiska eller rasistiska meddelanden som distribueras av deras brevbärare.

Ansvaret för vad som läggs ut på nätet måste alltid ligga på den som publicerat det. Detta är också polisens tydliga besked.

Den som sprider saker på hemsidor eller andra medier som strider mot lagen ska gripas och åtalas för brott, precis som vid all annan brottlighet.

Att sedan Google och andra kan ha ett moraliskt ansvar att i vissa fall plocka bort vissa saker när man uppmärksammas på det (tex material som strider mot lagen) är en annan sak. Företaget kan dessutom givetvis anta egna etiska riktlinjer för vad man accepterar, det står varje privat företag fritt. Exempelvis stoppas vad jag förstår från media exempelvis barnpornografi av de stora aktörerna på nätet, inklusive Google och Youtube, till följd av ett frivilligt åtagande. På samma sätt skulle man givetvis kunna stoppa exempelvis grovt rasistiska hemsidor om man skulle vilja det.

De som däremot kräver skärpt lagstiftning för att reglera vad en sökmotor får tillhandahålla är ute på mycket djupt vatten. Då är vi inne på censurdiskussionerna igen, och där ska vi inte hamna i en demokrati. Om staten i lag skulle kräva att privata företag förhandscensurerar material på internet lever vi inte längre i ett land med yttrandefrihet och åsiktsfrihet.


En annan sak är debatten om hur sökmotorer som Google och Youtube, men även Facebook, använder algoritmer för att filtrera, prioritera, styra eller styra bort olika former av trafik eller sidor för olika användare. Om exempelvis Google eller Youtube aktivt lyfter upp vissa sidor och prioriterar ned andra kan man ju faktiskt med fog säga att de både "censurerar" och aktivt marknadsför vissa websidor och de åsikter som finns där. Det har de såklart rätt att göra som privat företag, men då är man kanske inte längre bara "infrastruktur" utan något mera, med ett betydligt större ansvar? Om man till detta lägger risken att utomstående aktörer på olika sätt kan manipulera utfallet av algoritmerna blir saken extra allvarlig. Jag är inte tillräckligt insatt i hur detta fungerar, men ska försöka fördjupa mig i ämnet, närmast vid ett möte med Facebooks svenska policychef på ett seminarium jag anordnar nästa vecka tillsammans med Staffan Danielsson (C). Detta är inplanerat sedan lång tid, men blev plötsligt extra intressant.


 

EU-signaler om riktiga allvarliga hot mot yttrandefrihet och åsiktsfrihet

2018-03-13

EU-kommissionen vill stoppa sociala mediers och digitala plattformars möjlighet att tjäna pengar på desinformation. EU-kommissionens grupp för desinformation föreslår nu gemensamma etiska regler för hur man ska hantera desinformation på internet. Arbetet inleddes i januari, av expertgruppen ”High level group on fake news”.

I  rapporten räknas ett antal principer upp för utformningen av ”etiska regler”. Man menar att de internationella digitala plattformsföretagen ska vara ”mer transparenta vad gäller användardata och hur deras algoritmer fungerar”. ”Det finns också förslag som syftar till att begränsa deras möjligheter att tjäna pengar på desinformation. Plattformarna bör även förbättra synligheten och tillgängligheten för nyheter från avsändare med stor trovärdighet”, framgår i pressmeddelandet som uppmärksammas i denna artikel i Expressen.

Jag tycker det är utmärkt om privata mediaaktörer och hela branscher har policys, självreglering och etiska riktlinjer för sin verksamhet. Och transparens är såklart viktig. Men jag blir extremt orolig när politiker börjar tala om att man inte ska få tjäna pengar på "desinformation" och att man "bör gynna nyheter från avsändare med stor trovärdighet". Särskilt när kraven kommer från höga politiker i EU-kommissionen.

Jag vet ju av den senaste tidens grundlagsdiskussioner att det finns all anledning att noga granska förslag i sak och inte bara ta del av vad andra påstår att de innehåller. Det finns alltid risk för överdrifter och missuppfattningar. Men citaten från rapporten är obehagliga. Frågan är vem som ska avgöra vad som är "desinformation" och vilka som är "nyhetsavsändare med stor trovärdighet"? Här är vi ute på ett gungfly och äventyrar yttrandefriheten och åsiktsfriheten på allvar.

Det är samtidigt viktigt att inte blanda ihop detta förslag med förslaget till ändring i vår egen grundlag. Den föreslagna grundlagsändringen har inget alls med EU-diskussionen om "desinformation" att göra, utan handlar om en helt annan fråga, nämligen integritetsskydd. Däremot finns en liten koppling mellan EU-förslaget och till min och andras kritik mot grundlagsförslaget, nämligen att grundlagsutredningen och propositionen också - väldigt diffust - diskuterar "kvalitet" hos olika medier på ett oacceptabelt sätt. Detta måste, som jag skrivit tidigare, korrigeras innan vi röstar om den nya grundlagsparagrafen, och vi måste vara på vår vakt vid liknande diskussioner i andra sammanhang. När politiker ens andas om att gradera medier som "bättre" eller "sämre" måste alla vanringsklockor ringa


 

Politik och media bär tungt ansvar för minskad tillit i samhället

2018-03-12
 
De senaste veckorna har jag engagerat mig en hel del i debatten kring de föreslagna grundlagsändringarna. Min åsikt i frågan framgår av tidigare blogginlägg (scrolla ned till den 8/3 och det tidigare inlägg jag länkat till därifrån). Kortfattat – jag ser behovet av en lagskärpning för att skydda den enskilda människans integritet mot övergrepp, jag tycker den föreslagna nya lagparagrafen känns rimlig, men jag är kritisk till hur förarbeten och proposition formulerat hur dessa lagregler ska tillämpas och hur undantag ska kunna göras. Orsaken till min kritik är att lagförslaget kan uppfattas som att alla människor och alla media inte ska behandlas lika utan godtyckligt kan få olika rättigheter. Jag avvaktar nu att konstitutionsutskottet hanterar detta på ett klokt sätt och gör tydliga skrivningar som gör att tillämpningen av grundlagsändringen blir förutsägbar och tydlig.
 
Men detta blogginlägg ska handla om något större. Jag blir nämligen alltmer bekymrad över att tilliten i samhället har minskat så tydligt bland stora grupper.
 
Överdrifterna i grundlagsdebatten är nämligen extrema. Allt från att syftet är att politikerna vill kunna kontrollera eller på sikt stänga ned (!) obekväma ”alternativa medier” till att vi vill censurera för regeringen eller politiken obekväma fakta, styra nyhetsflödet och dölja domar för allmänheten. Samt såklart att vi vill skydda kriminella invandrare (huvudargumentet för många). Vissa skriver till och med att detta säkert bara är början mot ett totalitärt samhälle eller rent av vägen mot diktatur och drar paralleller med DDR, Sovjet och Nordkorea. De som uttrycker allt detta är inga udda människor – de verkar vara förvånansvärt många och de känner verkligen att det är så här. De är genuint oroliga eller rent av rädda. En del av dem är personer jag haft kontakt med länge i sociala medier och har förtroende för och som ofta brukar skriva nyanserade och kloka saker. Trots detta uttrycker de denna typ av oro.
 
Men det som påstås är såklart inte sant. Inget i det liggande grundlagsförslaget innebär något av detta. Det enda som förbjuds med den nya grundlagsparagrafen är att publicera sökbara register med känsliga personuppgifter på nätet i skydd av yttrandefrihetsgrundlagarna (det förbud som redan gäller för alla andra enligt PUL). Ingenting annat. Vi kan såklart diskutera om detta är en nödvändig reglering eller inte, om det är en acceptabel inskränkning av yttrandefriheten eller inte, och om lagförslaget med tillhörande förarbeten är väl utformat (vilket jag som sagt inte riktigt tycker). Men faktum kvarstår: Domar blir precis lika offentliga som innan, kriminella personer (och deras etnicitet) får omskrivas precis som tidigare, politiker får granskas och åsikter yttras precis som förut. Politikerna kommer inte att kunna använda den nya paragrafen i grundlagen för att stänga ned media, kontrollera eller censurera nyhetsflöde.  
 
Men många tror inte på detta, oavsett hur tydliga svar de får. De tror verkligen att politikerna överlag vill minska yttrandefriheten och åsiktsfriheten och kontrollera medborgarna hårdare, och att vi helt enkelt inte berättar sanningen.

På ett sätt förstår jag att de landat där. Det finns tyvärr sådana politiska tendenser, framförallt på vänstersidan (de traditionella vänstermänniskorna som tycker att demokratin är underordnad målet) och bland extrema röster i klimatdebatten (de som på allvar tycker demokratin "måste ta paus" för att inte "störa" de "viktiga beslut" som krävs för "människans överlevnad"). Men det stora problemet är nog ändå att politikens och medias anpassning till åsiktskorridoren i vissa frågor har varit helt förödande, politikernas och medias ovilja att tala om vissa samhällsproblem likaså (läs invandringen), och när man ovanpå detta emellanåt kommer på både politiker och representanter för media med att faktiskt avsiktligt dölja eller skönmåla verkligheten blir det spiken i kistan för tilliten och förtroendet. Nu har vi en situation där en tilltagande misstro finns hos en alltför stor del av befolkningen där det inte längre hjälper vad vi politiker säger eller vilka fakta vi lägger fram – misstron lever kvar. Alltför många väljare har helt enkelt bestämt sig för att det finns en konspiration mot dem. Och när detta då "bekräftas" av en en del högljudda debattörer och radikala alternativa media, samt av nya partier som till en del bygger sin väljarbas på missnöje och misstro mot "etablissemanget" så stärks såklart känslan av att det är så.

Vi politiker bär såklart en betydande del av skulden till att vi hamnat här. Att upplevas negligera problem, skönmåla och att inte lyssna på människor är farligt för politiker och politiska partier. Att utvecklingen ser likadan ut i andra delar av världen gör inte saken bättre. Den minskande tilliten är ett allvarligt hot mot demokratin i hela Västvärlden. Demokrati förutsätter att väljarna har i vart fall ett hyfsat förtroende för dem de valt. För egen del känner jag djup förstämning över att det blivit så här även i Sverige. Frågan är hur vi vänder detta och får tillbaka tilliten mellan väljare och de valda.


 

Möte med DN:s ledarskribent Erik Helmersson

2018-03-06

I dag var det så dags för mig och min kollega Lars Beckman att ta den omtalade fikan med DN:s ledarskribent Erik Helmersson. Det blev ett riktigt bra samtal om det politiska läget, medias och politikens roller, betydelsen av sociala medier samt tonen på nätet och i media. Jag upplevde Erik Helmersson som en person med stor integritet, men också med en god portion ödmjukhet. Jag fick uttryckligt beröm för att jag kritiserar och även ibland blockerar följare på twitter som uttrycker sig på ett oacceptabelt sätt, samt för mitt stora tålamod att försöka föra ett samtal med dem som kommenterar mina inlägg.  

Vi var rörande överens på en punkt - att tonen på nätet hårdnat och att alla inte beter sig som man borde, och att seriösa journalister och politiker därför har ett tydligt ansvar som föredömen. Samtidigt är det uppenbart att det är svårt att dra den exakta gränsen mellan elak men intelligent satir och ren hånfullhet. Det får vi nog leva med.  Jag märkte också att det finns en frustration hos mediafolk att människor lätt dömer ut en hel tidning eller ett helt mediahus för att en enskild skribent skriver något dumt. Det är tänkvärt - det är personer som skriver texter, inte en tidning (eller ett parti för den delen). Individen har alltid ett eget ansvar.

Jag var för min del tydlig med två saker.

Dels att media faktiskt måste tåla både kritik och satir. När mediaföreträdare skriver märkliga eller ogenomtänkta saker eller beter sig illa på nätet förtjänar de exakt lika mycket kritik som när en politiker gör samma sak.

Dels att vi politiker självklart ska granskas, både vad gäller våra politiska åsikter och förslag och vi själva som offentliga personer och valda företrädare. Men att vi samtidigt har en självklar rätt att gå i svaromål eller rikta hård kritik mot företrädare för media som exempelvis sprider falska citat, plockar ut meningar ur sitt sammanhang, eller ägnar sig åt rena förolämpningar och personangrepp av rent politiska skäl.

Dessa två saker har jag tillämpat ända sedan jag fick mitt första politiska uppdrag, och det kommer jag aldrig att kompromissa med. 





Aftonbladet slår det mesta när det gäller hat och dumheter på nätet

2018-03-02

Aftonbladets politiske redaktör Anders Lindberg vill alltså höja tonen på nätet. Denne ledarskribent som är kanske mest känd av alla ledarskribenter i landet för sina hårda personangrepp, nära besläktade med rent näthat och förtal. Men nu har han fått sällskap - av krönikören Johanna Frendén. I en artikel idag skriver hon helt hårresande saker. Läs artikeln och bedöm själv. Efter dagens nya bottennapp fråm Aftonbladet lär väl få lyssna nästa gång någon från tidninen talar om god ton i debatten.



Johanna Frändén staplar oförskämdheter på varandra, samt retar upp hela funktionshinderrörelsen i Sverige som idag gått till hårt angrepp mot henne. Att använda begreppet "funktionshindrad" som slagträ i en debatt för att förminska sina motståndare är extremt lågt. Nästan lika lågt är det att ens diskutera att media ska "uppfostra" politiker. Jag vet få politiker (möjligen någon av de nuvarande s-ministrarna) som uttryckt sig lika vedervärdigt i sociala medier som exemplet ovan.

Både Johanna Frändén, Anders Lindberg och en del andra verkar för övrigt väldigt upprörda över att vi politiker tröttnat på att hängas ut i media och beskyllas för uttalanden vi aldrig gjort eller åsikter vi inte har. Det är en självklarhet att vi politiker ger svar på tal, och sociala medier ger oss ett utmärkt medie för detta. Journalisterna har inte längre ensamrätt på "sanningen", och det är bara för dem att vänja sig.

Att vi politiker ska granskas noga av media är en självklar del av demokratin. Både våra politidska åsikter och hur vi uppträder i exempelvis sociala medier. Men granskning är faktiskt inte detsamma som förolämpning eller förnedring av politiker av rent idelogiska skäl


 

Videosamtal om tonen på nätet

2018-02-28

I dag hade jag och Lars Beckman ett samtal i direktsändning där vi diskuterar gårdagens text av Erik Helmersson på ledarsidan i DN om tonen på nätet. 




Filmen finns på mitt twitterkonto (klicka enklast på ikonen ovan). Vi hade som sagt bjudit in Helmersson till vårt samtal, men han hade förhinder. I stället träffar vi nu honom i riksdagen på tisdag nästra vecka, han har accepterat inbjudan:


Sällan har jag fått så många vänliga kommentarer på twitter som det senaste dygnet. Långt över 500 följare och läsare från alla politiska läger har reagerat på Helmersons text och gett mig beröm för att jag tvärtom är trevlig på nätet, saklig, tillgänglig och respektfull mot mina motståndare. Faktiskt ingen har framfört motsatsen. Att detta beröm även kommer från politiska motståndare känns såklart extra bra. Jag fick så många snälla kommentarer att jag till slut inte kunde tacka individuellt för alla utan fick skriva ett litet kollektivt tack:


Erik Helmersson svarade på min fråga (se bloggen igår) om vad han syftar på i sin ledartext genom några twitterinlägg. Här det första:


Sedan följer några twitterinlägg till där han ger några exempel på vad han menar är "märkliga övertramp, retweetar och extremt raljanta svängar". Vad han syftar på framgår enklast om man går in på mitt twitterkonto och läser själv.

 

I allt väsentligt får jag väl kalla det han skriver för en halv pudel. Om dessa exempel är det värsta han kan hitta från mina samantaget 58.200 (!) twitterinlägg känns det väl närmast som en kvalitetsstämpel tycker jag. Och det finns faktiskt inget alls i de inlägg han nämner som jag ångrar det minsta. Den tramsiga kritiken från media att jag är skyldig att läsa artiklar bakom men betalvägg tar jag med ro. Liksom kritiken mot att jag vid ett tillfälle citerade en prisbelönt etablerad journalist utan att kontrollera hennes källor (där en uppgift i efterhand visade sig vara felaktig). Förstår fortfarande inte den kritik som jag fick för detta, jag anser fortfarande att man självklart ska kunna citera etablerade journalister utan att gräva i deras källor, allt annat hade varit fullständigt orimligt. Jag tänker såklart fortsätta med det. De övriga inlägg han nämner är att jag delat satirbilder som jag tycker varit på pricken, samt att jag gett svar på tal i debatten. Även det självklarheter och jag står för varje ord.
Satir, vassa formuleringar, svar på tal och kritik av media är en självklar del av en spänstig debatt. 

Nu kommer även försvar från andra håll. Exempelvis Caroline Dahlman i Kristianstadbladet, där hon går till vårt försvar i sin ledare. Debatten lär fortsätta. För egen del tycker jag det är rätt att blanda satir, kärnfulla twitterinlägg och debatt med glimten i ögat med mina lite längre och ibland torrare inlägg på bloggen om mer komplicerade samhällsfrågor som behöver mer utrymme för diskussion. 

Jag tycker för övrigt att media borde granska tonen på sociala medier från vissa ministrar som, till skillnad från oss, beter sig ytterst illa och förolämpande mot människor som inte tycker som de. Det är något man borde ta på största allvar. Jag tänker lyfta den frågan med Helmersson på vår fika i riksdagen nästa vecka. 


 

Inte särskilt vuxet från DN:s ledarsida

2018-02-27

DN:s ledarskribent Erik Helmersson går idag till angrepp mot min riksdagskollega Hanif Bali. Och i sammanhanget får jag själv en känga: 


Helmersson skriver alltså en artikel om tonen i sociala medier, och använder den för att just föra en debatt på det sätt han klandrar andra för. Nämligen att lite svepande, utan några exempel, ge sig på bland annat mig som person. Jag skrev ett mail till honom där jag påpekade att jag tror de flesta som debatterar med mig i sociala medier kan vittna om att jag är saklig, inte ägnar mig åt personangrepp och håller en god ton. Jag får faktiskt ofta beröm för det från mina motståndare. Om han har något exempel från mina nu drygt 58.000 twitterinlägg där han menar att jag betett mig illa får han gärna ta fram det. I annat fall förväntar jag mig en offentlig ursäkt. Lite får man faktiskt begära även från en ledarredaktion.

 




Äldre inlägg om mediafrågor hittar du här!