|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest lästa tweets start","visa.lasso?ukat_id=8000000000123140&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",24,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
Miljö- energi- och klimatblogg, fortsättning
På denna sida kommer jag främst att samla mina blogginlägg som rör övergripande miljö- och klimatpolitik, kärnkraft och energifrågor, miljöförstöring, gifter och föroreningar. Och en och annan naturbild.
Ny granskning avslöjar medias klimatalarmistiska agenda
2021-09-30
I dag finns en mycket läsvärd artikel i Svenska Dagbladet. Det är Näringslivets mediaservice som har granskat medias rapportering i klimatfrågan, i detta fall mer specifikt rapporteringen om stigande havsnivåer. Rapporten är inte särskilt smickrande för media - man drivs av en tydlig klimatalarmistisk agenda i stället för att ge en objektiv och balanserad rapportering. och man upplåter mer utrymme åt dem som vill ge en ännu mörkare bild av läget än IPCC:s värstascenarier, medan de som vill ge en mer nyanserad bild nästan inte får något utrymme alls.
Slutsatsen är alltså densamma som dem jag framförde i mitt blogginlägg efter publiceringen av IPCC:s rapport, alltså att media inte rapporterar korrekt utan ger en mycket mörkare bild än den man får när man faktiskt läser det IPCC skriver. Detta blogginlägg var för övrigt det som medförde att Aktuellt hängde ut mig som "klimatförnekare" utan chans för mig att få bemöta det som felaktigt påstods i inslaget.
Det allvarliga är att det är medias mörka bild som styr den politiska agendan och samhällsdebatten. Alltför få har tid, ork eller lust att själva sätta sig in i frågan, jag märker det tyvärr även hos riksdagskolleger. Medias starkt vinklade och alarmistiska agenda är oerhört farlig. De fullgör inte sitt journalistiska uppdrag.
Här lite citat ur texten:
Näringslivets medieinstitut har undersökt hur Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Svenska Dagbladet och Aftonbladet har rapporterat om stigande havsnivåer under ett års tid. Totalt har 329 publiceringar analyserats och av rapporten framgår att mediernas intresse för det värsta tänkbara utfallet dominerar.
Mediernas rapportering har jämförts med IPCC:s bästa och värsta scenario för hur den globala genomsnittliga havsnivån väntas förändras över tid. IPCC framhåller att dessa beräkningar innehåller ett stort mått av osäkerhet – i synnerhet vad gäller scenarier som sträcker sig förbi år 2100 – men i rapporteringen utelämnas oftast osäkerheten som omger beräkningarna, och det värsta utfallet i ett värsta scenario framställs många gånger som ett framtida faktum om världen inte ställer om.
Utöver att medierna ger en dramatiserad bild av IPCC:s scenarier, så refereras det även återkommande till forskare, politiker och aktivister som ger en ännu dystrare bild av framtida havsnivåer än vad IPCC:s scenarier visar. Samtidigt som det endast i fem av de totalt 329 granskade publiceringarna lyfts fram forskare som varnar för en allt för alarmistisk klimatdebatt.
Riksdagen räddade - i vart fall tillfälligt - cementtillverkningen på Gotland
2021-09-29
I dag röstade riksdagen om att i praktiken rädda cementtillverkningen i Sverige. Moderaterna gav sitt stöd till lagförslaget att ge regeringen möjlighet att bevilja ett tidsbegränsat undantag för fortsatt kalkbrytning på Gotland, helt enkelt för att det annars skulle blivit mycket stora och allvarliga problem med cementbrist i Sverige. Samtidigt kritiserade vi regeringen för bristande framförhållning och bristande intresse att åtgärda bristerna i lagstiftningen när det gäller miljöprövning och tillstånd mm. Regeringen har vetat om problemen länge, men inte agerat. Nu har vi det läge vi har och måste ta det beslut som krävs.
Lagförslaget var mycket kryptiskt formulerat och Cementa nämns inte, men hela beslutet är direkt avsett att tills vidare rädda cementtillverkningen på Gotland. Här är sammanfattningen av beslutet:
Riksdagen röstade nej till moderat förslag om sänkt bensinskatt
2021-09-29
Vid dagens votering om förslaget att pausa indexuppräkningen av skatten på bensin och diesel röstade riksdagen nej till moderaternas förslag om att sänka bensin- och dieselskatt med 1 krona per liter. Att pausa den årliga skattehöjningen är givetvis bättre än att genomföra den, men med dagens bränslepriser skulle en skattesänkning med 1 krona per liter vara mycket välkommen för skatteplågade svenska bilister.
Moderaterna kommer att ha med en skattesänkning på 1 krona per liter i vår budgetmotion, och om den vinner riksdagens stöd senare i höst kan en skattesänkning ändå bli möjlig från årsskiftet.
"Klimatdeklarationer" och "energideklarationer" dyrt och meningslöst
2021-09-29
I juni tog riksdagen beslut om att tvinga alla byggherrar (den som bygger hus) att göra en "klimatdeklaration" för det nya huset. Moderaterna ville undanta alla småhus från denna regel, men det blev tyvärr inte riksdagen linje - alla hus som byggs näringsmässigt, även småhus, måste "klimatdeklareras". Detta medför en kostnad som givetvis bakas in i priset och får betalas av konsumenten. Nyttan av dessa deklarationer kan också ifrågasättas, med tanke på att det redan finns normer för energieffektivisering mm för alla nya byggnader. detta blir bara ännu en pålaga som i praktiken saknar mening, men kostar en massa pengar och göder nya konsulter.
Samma sak gäller det sedan länge införda kravet på energideklarationer för småhus i samband med nybyggnad, uthyrning eller överlåtelse av småhus. Riksrevisionen har i flera rapporter konstaterat att de flesta inte bryr sig om energideklarationerna överhuvudtaget och att de inte påverkar varken valet av hus eller viljan att energieffektivisera i någon större utsträckning. Men kostnaderna för energideklarationen (kan kosta från några tusen upp till 10-15.000 kronor) belastar fastighetsägaren även om man inte efterfrågan tjänsten, och göder nya konsulter. Sverige har dessutom utformat energideklarationerna mer omfattande än vad EU-reglerna kräver.
I ett samhälle där energikostnaderna är väldigt höga ligger det i varje fastighetsägare och husköpares intresse att hålla nere energiförbrukningen så mycket som möjligt. Några extra kontroller eller deklarationer behövs inte, och de behöver definitivt inte staplas på varandra. Att ett nytt småhus ska behöva ha både en energideklaration och en klimatdeklaration känns helt orimligt. Det är ett okynne att riksdag och regering gång efter gång inför nya krav på dokumentationer, intyg och deklarationer som kostar en massa tusenlappar utan att medföra någon som helst nytta för den som tvingas betala.
Tänker Sverige stödja Frankrike när det gäller EU:s syn på kärnkraften?
2021-09-23
Jag har via informella kontakter fått reda på att Frankrike planerar ett brev till EU-kommissionen för att kärnkraften ska omfattas av EU:s taxonomiregler. Jag ställde därför idag en skriftlig fråga till finansministern om regeringen känner till detta brev och om man avser att stödja Frankrikes initiativ.
SR:s Medierna uppmärksammar min kritik mot SVT Aktuellt
2021-09-17
Detta var lite oväntat, men idag har SR:s Medierna i P1 denna artikel där man uppmärksammar att SVT:s Aktuellt i sitt klimatinslag kritiserade mig utan att erbjuda mig möjlighet att bemöta kritiken i en intervju, samt att man sedan trots detta felaktigt påstod att alla debattörer som nämndes i programmet hade fått erbjudande om en bandad intervju. SVT försöker nu med en ny vinkling för att slingra sig ifrån Mediernas fråga.
Att SR på detta sätt skulle lyfta denna fråga och ställa frågor till SVT såg jag inte komma.
(Jag får nog däremot se till att SR får en uppdaterad bild. Denna är mer än tio år gammal...)
Sverige behöver en hoppfull grön höger i stället för domedagsprofeter
2021-09-17
I söndags lanserade vår partiledare Ulf Kristersson mfl begreppet "en grön höger" som symboliserar att moderaterna ska ha den bästa miljö-, energi- och klimatpolitiken av alla partier. De presenterade också detta program i nio punkter i ett debattinlägg i Dagens Nyheter:
I dag presentar vi Moderaternas nationella reformagenda för klimatet som kommer att läggas fram i en proposition till vår arbetsstämma, med nio förslag som kan sjösättas om vi bildar regering nästa år:
1 Ökad elproduktion med mer kärnkraft. Omställningen kräver mer el. Den befintliga kärnkraften ska värnas. Med en ny forskningsreaktor läggs grunden för nästa generations kärnkraft. Det energipolitiska målet ska ändras från ”förnybart” till ”fossilfritt”. Elmarknaden ska utformas så att planerbara kraftslag får betalt för sitt unika bidrag till stabilitet i elsystemet.
2 Bruka skogen hållbart. När skogen växer binder den koldioxid. Produkter från skogen ersätter fossila produkter i bostadsbyggen och transporter. Enskild äganderätt ska värnas och Sveriges 300 000 skogsägare ska få fortsätta bruka skogen till nytta för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. Den totala arealen skog som tas ur produktion får inte öka, och redan skyddade områden ska förvaltas bättre. Sverige kommer ta strid mot varje försök från EU att begränsa svensk rådighet över vår egen skog.
3 Utvinn mer metaller och mineraler för ny grön teknik. Tillverkning av ny grön teknik, som elbilar och vindkraftverk, kräver mer mineraler och metaller. Sverige har mycket bra förutsättningar för sådan gruvdrift, med stora globala fördelar för klimatet. Men statlig byråkrati och absurd suboptimering lägger ständigt hinder i vägen. Sverige ska bli en ledande gruvnation igen och naturresurserna kan användas mer effektivt genom att restprodukter kommer till användning.
4 Bättre miljötillståndsprövningar för näringslivet. Miljötillståndsprövningen är ofta det största hindret för företag som vill ställa om. Cementa vill göra Slite till världens första klimatneutrala cementfabrik, men riskerar i stället att tvingas lägga ner. Hybrit vill tillverka stål utan kol men oroas över att elnäten inte byggs ut i tid. Miljöprövningarna måste gå snabbare och bli mer förutsägbara.
5 Nya tekniker för industrins omställning och konkurrenskraft. Klimatpolitiken måste ta tillvara på näringslivets förändringskraft. Vi vill därför stärka satsningen på ”Industriklivet”, och tekniker för att fånga in och lagra koldioxid ska användas i stor skala för att snabbt minska och till och med åstadkomma negativa utsläpp.
6 Global klimatnytta med svensk export. En studie visar att svensk export som ersätter varor som är tillverkade med högre utsläpp i andra länder, bidrar med minskade globala utsläpp motsvarande hälften av Sveriges samlade utsläpp. För att styra mot ökad klimatnytta behövs mål för exportens klimatnytta. Globala klimateffekter måste värderas i nationella beslut.
7 Hållbara transporter i hela landet. Elbilar ska kunna laddas genom nätverk av laddstationer i hela landet, och vi måste stödja utvecklingen av eldrift för tunga transporter. För gamla bilar med stora utsläpp behövs en generös skrotningspremie. Ett grönt bränslestöd ska öka tillgången på hållbara biobränslen för tunga transporter, sjöfart och flyg. Sverige ska i EU med kraft driva linjen att utsläppskraven för bilar i alla EU-länder ska skärpas, med målsättning att alla nya bilar som säljs från 2030 ska vara utsläppsfria.
8 Mer klimatbistånd. Klimatbistånd till fattigare länder med växande klimatavtryck är effektivt och ger starka incitament för fler att prioritera klimatarbetet. Klimatbiståndet ska därför öka. Sverige ska vara pådrivande för ett regelverk för internationella klimatinvesteringar inom Parisavtalet, för att minska utsläppen i hela världen.
9 Globalt pris på koldioxidutsläpp. På FN:s klimatmöten ska Sverige vara drivande för förhandlingar som leder till att alla länder sätter pris på utsläpp. Som ett första steg på vägen måste Sverige få igenom ett minimipris på utsläpp av koldioxid inom EU, utöver handeln med utsläppsrätter. Att USA är tillbaka i det internationella klimatarbetet är av enorm betydelse. Nu måste västvärlden utöva starkare påtryckningar på Kina för att stoppa deras stora utsläppsökningar. Bara under förra året byggde Kina ett nytt kolkraftverk i veckan, det hotar alla andra länders klimatansträngningar. Ska Kina vara en del av världshandeln måste de också bli en del av klimatarbetet.
Moderaterna är beredda att axla rollen som det breda samlingspartiet även i miljöpolitiken. Vi är beredda att ta fasta på den breda majoritet som finns bland väljare och i riksdagen för att göra Sverige världsledande i den gröna tillväxten. Ingen sitter själv på alla svar, men vår ambition är att Moderaterna ska vara Sveriges riktiga miljöparti.
Bärande linjer bland förslagen är hoppfullhet, framtidstro och en positiv syn på teknik och utveckling, i stället för att som Miljöpartiet och en del andra partier och politiker sprida domedagsteorier och verka för lägre levnadsstandard och lägre tillväxt som något slags missriktat svar på miljöfrågorna. Grundläggande för moderat politik är också en trygg och stabil elförsörjning som möjliggör elektrifiering på riktigt i stället för att bidra till en hotande elbrist som dagens politik tyvärr gör.
Vi moderater inser också att man får mycket mer effekt av åtgärder i andra länder än att pressa svenska folket till extrema uppoffringar för att göra den där lilla extra förbättringen som kostar så mycket men ger så liten global nytta. Personligen har jag under minst tio år argumenterat för att det bistånd Sverige lämnar ska bidra till effektiv och miljövänlig energiförsörjning i fattiga länder. Detta ökar levnadsstandarden och förbättrar miljön och människors hälsa i dessa länder på samma gång som det blir en mer effektiv "klimatpolitik" om man med detta menar minskade utsläpp. Man får helt enkelt många effekter på samma gång. Detta är nu en viktig del av moderaternas miljö- och klimatpolitik.
Det finns såklart också blandade åsikter om vissa av punkterna. Inte minst har ju detta med CO2-lagring varit en kontroversiell fråga genom åren, även bland miljödebattörer. Risken är ju att under tiden som Sverige lägger miljarder på att pumpa ned CO2 i underjorden så ökar kineserna mångdubbelt sina utsläpp under samma tid. Den globala nyttan blir därmed inte ens mätbar, men det kostar massor för de svenska skattebetalarna. Å andra sidan - när nu de svenska partierna praktiskt taget enhälligt anser att vårt land ska satsa ett antal miljarder på att minska utsläppen av koldioxid i hopp om att det ska bromsa klimatförändringarna så är det ju bättre att i vart fall använda pengarna till något som då faktiskt minskar mängden CO2 i atmosfären i stället för att lägga miljarderna på meningslös symbolpolitik som dagens regering gör (vilket medfört att man har misslyckats med sina egna "Klimatmål"). Av denna anledning står jag bakom det moderata förslaget om CO2-lagring, även om jag personligen inte är övertygad om att det kommer att påverka jordens klimat ens mätbart. Men CO2-lagring medför i vart fall ingen direkt kostnadsökning eller straffskatt för de svenska hushållen, även om det såklart innebär en skattefinansierad utgift i statens budget. Å andra sidan - med moderat politik får ändå hushållen sänkt skatt.
I övrigt finns det ju en hel del tidigare kända moderata ståndpunkter och väl avvägda förslag. Moderaterna vill kombinera omsorg om vår miljö med respekt för äganderätten och skogsbruket och med respekt för möjligheten att leva i hela landet, alltså även på landsbygden. Det är också därför vi tycker det behövs en skattesänkning på bensin, samtidigt som vi satsar pengar på att underlätta för fler att kunna använda eldrivna fordon. Båda sakerna behövs samtidigt - man måste ha en politik både för kort och lång sikt och göra förändringar i en takt som inte skadar samhället.
Att moderater tar miljöfrågorna på allvar är inte heller något nytt - för oss är det lika viktigt som att värna statens finanser. Och lokalt är det ofta moderater som går i spetsen i riktiga konkreta miljöfrågor. Det är moderater som driver motståndet mot att låta vindkraftparker ödelägga viktiga natur och boendemiljöer, det är moderater som driver frågan om att sanera gifter i Östersjön, det var lokala moderater i Borås som tog strid (tyvärr förgäves) mot Miljöpartiets kalhuggning av alléer och trädrader i staden för att ge plats åt cykelbanor, och det var moderater som i Gävle tog strid mot att fälla stora lindar på torget för att bygga ett nytt bibliotek och riva det gamla. Exemplen finns överallt - runt om i landet tar moderater ansvar för närmiljön, och på samma sätt ska vi visa att moderaterna kan vara en stark kraft för miljön även på riksnivå.
Halvhjärtad rättelse av SVT
2021-09-16
I går fick jag svar på mail från SVT:s ansvarige utgivare, Charlotta Friborg, som meddelade att hon gjort en rättelse (se nedan) i inlägget som jag ifrågasatte. En synnerligen halvhjärtad rättelse får man väl säga, men alltid något. Man erkänner i vart fall att man inte gav en korrekt bild när man påstod att alla som kritiserades erbjudits att delta i en bandad intervju.
Fast den avslutande meningen i rättelsen är grovt vilseledande, precis som inslaget i programmet. Min inställning till IPCC:s rapport redovisades definitivt inte korrekt den heller - jag har inte framfört ågon kritik alls mot den vetenskapliga rapporten, bara mot hur den beskrivs av media, politiker och debattörer. Att försvara IPCC:s rapport och det som faktiskt står i den kan nog inte ens med SVT:s logik betecknas som vetenskapsförnekelse...det är den som medvetet vantolkar eller övertolkar rapporten som ägnar sig åt detta.
"Uppdatering 15 september: De kända klimatdebattörer som SVT intervjuat har beretts möjlighet att kommentera i bandad intervju. Riksdagsledamoten Jan Ericson (M) har påpekat att han getts möjlighet att kommentera i skrift men inte att medverka i en bandad intervju. (Jan Ericsons inställning till FN-rapporten har redovisats tydligt i vårt inslag.)"
SVT fortsätter sin "selektiva" klimatrapportering
2021-09-14
I kvällens Aktuellt fanns ett inlägg om klimatdebatten med kritik mot dem som ifrågasätter IPCC:s rapport eller att klimatet förändras. I inslaget får jag mig också en släng av sleven - på ett ytterst oseriöst sätt. Erika Bjerström påstår ordagrant i inslaget att jag "ifrågasätter IPCC:s och medias rapportering" om klimatet. Hon grundar det på mitt blogginlägg den 12 augusti.
Påståendet är en bluff. Jag har alltså inte ifrågasatt IPCC:s rapportering eller senaste rapport, utan har tvärtom lagt ut hela IPCC:s rapport samt sammanfattningarna i det aktuella blogginlägget. I inlägget finns ingen som helst kritik mot IPCC.
I inslaget i Aktuellt citerades följande:
Här är hela texten i blogginlägget i sitt sammanhang:
"Det mest intressanta är kanske annars att IPCC:s rapport tolkats som att klimathotet är värre än någonsin och går allt snabbare. Faktum är att det faktiskt inte alls står så i rapporten. Tvärtom andas rapporten optimism, vilket jag påpekade när rapporten kom, och även citerade ur sammanfattningen. Man skriver uttryckligen att det är klart möjligt att nå 1,5-gradersnivån. IPCC har nu också bytt linje vad gäller de mer extrema och dramatiska scenarierna om temperaturökning som ansågs mycket sannolika i tidigare rapporter. Nu har man graderat ned dem till mindre sannolika. Även den mest alarmistiske reporter, politiker eller klimatdebattör borde väl ändå tycka att det är positivt? Men ingen i media har vad vet nämnt detta."
Vidare påstod Aktiuellt att jag inte svarat på deras fråga om vad jag menade, och citerade detta som svar:
Här är hela mitt svar till Erika Bjerström, ordagrant från mitt mail till henne:
"Klimatfrågan är en mycket viktig fråga, som med rätta prioriteras av många partier. IPCC-rapporten är ett viktigt bidrag till kunskapsläget i klimatfrågan. Jag har dock länge reagerat på att den mediala rapporteringen om klimatfrågan är selektiv, och att den tenderar att fokusera på det som är mest alarmerande. Jag tror inte att klimatfrågan vinner på att vi känner uppgivenhet och jag är angelägen om att vi diskuterar klimatfrågan sakligt. De flesta samhällsproblem löser man bäst med optimism, framtidstro och konstruktiv politik, alltså den linje vi moderater står för. Mitt blogginlägg syftade till att lyfta några av de frågor som fick mindre utrymme i medias rapportering.
I övrigt har jag inga fler kommentarer till blogginlägget – jag ger ett antal exempel där och det är ju fritt att citera."
Sammanfattningsvis:
* Jag har alltså, till skillnad mot vad Svt påstår, inte ifrågasatt IPCC:s rapport om klimatförändringarna utan har tvärtom lagt ut rapporten i mitt blogginlägg. Svt hittar helt enkelt på.
* Jag har däremot kritiserat medias rapportering av samma rapport för att ge en felaktig bild.
* Jag hade en rad exempel i mitt blogginlägg på saker som media rapporterat felaktigt - vilket Svt såklart inte valde att citera. Bland annat att det faktiskt finns positiva saker i rapporten som borde ge hopp. Men hoppfulla klimatnyheter är tydligen inget som Svt vill uppmärksamma.
Slutsatsen är att Svt har en tydlig agenda - man får inte ens ifrågasätta medias rapportering av fakta ur IPCC:s rapport utan att kallas för klimatförnekare. Och man får inte vara positiv eller sprida hoppfulla nyheter. Endast katastrofbilder får spridas. Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt. Mig veterligt är klimatfrågan den enda samhällsfråga man inte får diskutera utan att brännmärkas av media. Hur hamnade vi där?
Jag kommer aldrig att böja mig för klimatalarmistiska domedagsprofeter, vare sig i Svt eller någon annanstans, utan tänker fortsätta argumentera för en balanserad kloimatdebatt. Och jag tror vi möter frågan bäst med konstruktiv och hoppfull moderat politik. Inte med mer alarmism och fler domedagsprofeter som vill kasta vårt välfärdssamhälle och vår elförsörjning över ända.
Varning för ökande mängder industriavfall från förnybar energi
2021-08-30
Avfallet från vindkraftverk och solcellsanläggningar kan komma att trettiofaldigas de kommande 10 åren. Avfallet är dessutom svårt att återvinna då det innehåller flera skadliga ämnen. Det skriver European Environment Agency, EEA, (Europeiska Miljöbyrån) i en ny rapport.
Man har räknat ut att industriavfallet från den förnybara energisektorn kommer att växa med 3.000 procent de kommande tio åren. I rapporten konstateras också att återvinning av detta avfall kommer att bli svårt eftersom vindkraftverk och solpaneler innehåller många skadliga ämnen såsom kadmium, arsenik, bly och en massa andra farliga ämnen.
Läs hela rapporten här.
I ett senare inlägg återkommer jag till just hanteringen av skrotade vindkraftverk. Jag har bett Riksdagens utredningstjänst granska hur detta hanteras, och har fått en intressant rapport från dem som jag håller på att läsa igenom.
Fakta som media och alarmister missat om Grönlandsisen
2021-08-13
I mitt blogginlägg igår kritiserade jag media för att de ger en felaktig bild av att det skulle blivit ökad dramatik i isens avsmältning på Grönland och att man mer eller mindre hotar med att all is ska försvinna i närtid med 7 meters havsnivåhöjning som följd. Så här skrev jag:
"Avsmältningen av Grönland påstås i media vara dramatisk och leda till 7 meter högre havsnivåer. Men det som smälter är isen längs fronterna av glaciärerna nere vid kusterna och inte isen uppe på de höga glaciärerna. Dessa ligger på 1500-3000 meters höjd där det oftast är 10-20 grader kallare än nere vid havsnivån. Att hela Grönlandsisen skulle smälta bort till följd av några graders högre temperatur är helt enkelt omöjligt. Det är många minusgrader nästan hela året. Några 7 meters havsnivåhöjning lär det därför inte bli under överblickbar tid."
Kritiker har i sociala medier använt denna bild som exempel på att Grönlandsisen smält ovanligt mycket den senaste tiden. Figuren kommer från DMI (Danmarks SMHI) och Polarportal.org. Och visst är det en ovanlig och dramatisk minskning av ismassan vi sett i juli i år (blå kurva), långt större än det normala (den grå linjen).
Problemet är bara att man ägnar sig åt "cherry pickning" när man bara tittar på just denna månad. Om man i stället tittar på utvecklingen under det senaste året får man en helt annan bild. Tillväxten i ismassan var förra hösten större än normalt, och den stora toppen i maj är helt unik - en extremt kraftig ökning av ismassan, långt över det normala:
På denna karta från samma källa ser man det jag skrev i mitt blogginlägg - isen smälter som väntat under sommaren längs glaciärernas fronter nere på lägre höjd, samtidigt som ismassan på högre nivåer är oförändrad (vita områden) eller rent av på vissa ställen växer till (blå områden). Kartan är en ögonblicksbild från den 28 juli, samma dag som den blå kurvan ovan slutar.
Totalt ser isens avsmältning ut så här över tid (källa DMI). Det syns definitivt ingen dramatik just i år (blå kurva), tvärtom har avsmältningen i sommar hittills varit mindre än normalt (det normala för referensperioden 1981-2010 visas med grå kurva). 2011-12 däremot var ett dramatiskt år med ovanligt stor avsmältning (röd kurva).
Graferna ovan visar att det är helt oseriöst att påstå att detta år varit extremt dramatiskt när det gäller Grönlandsisen. Det är helt enkelt inte sant. Och den som påstår att IPCC hävdar att grönlandsisen kommer att smälta bort i närtid måste då rimligen även förklara varför IPCC då inte också talar om stigande havsnivåer på 7 meter i närtid (det som motsvarar effekterna om all Grönlandsis smälter), utan i stället talar om 0,28-1.01 meter fram till 2100, beroende på scenario?
IPCC påstår alltså inte detta. I IPCC-rapporten nämns däremot att havsnivåerna under de kommande 2.000 åren (!) kan komma att stiga dramatiskt om vi får en kraftig temperaturökning. Och så är det säkert - isen kommer rimligen fortsätta smälta under århundradena och årtusendena framåt tills all is från senaste istiden smält bort. Och blir det varmare går det lite snabbare. Om nu inte en ny istid hinner före.
Låt dig inte luras av medias beskrivning av IPCC:s rapport
2021-08-12
Rapporteringen om IPCC:s senaste rapport AR6 är en komplicerad historia. Ungefär så här går det till. Underlagsrapporterna från tusentals klimatforskare och ca 14.000 publicerade artiklar sammanställs till en omfattande rapport (3.949 sidor). Därefter görs en sammanfattande rapport av ett begränsat antal forskare tillsammans med en politisk panel med flera hundra företrädare för 195 länders regeringar och parlament som förhandlar om texten i "Summary for Policy Makers" (42 sidor). Politikerna kan i hög grad kan påverka eller rent av plocka bort formuleringar i sammanfattningen (exempelvis är det känt att Saudiarabien lyckades få en text struken i dokumentet). Det finns också en hel del kritik mot att politiken på detta sätt tillåts överpröva forskningen, och att detta förtar en del av tyngden i IPCC:s dokument.
Summaryn sammanfattas sedan i sin tur till det tvåsidiga dokument "Headline statements" som jag lade ut på bloggen häromdagen. Detta sammandrag sammanfattas sedan i ett ännu kortare pressmeddelande där av naturliga skäl väldigt lite finns med.
IPCC:s ledning blir i praktiken de som prioriterar vad som ska få fokus i pressmeddelandet och vad media därmed ska skriva om och politikerna kommentera. De flesta politiker och media läser nämligen på sin höjd pressmeddelandet och sammanfattningen av Summaryn. De mer intresserade brukar ta del av hela Summaryn. Få har tiden och intresset att läsa hela den stora rapporten som denna gång alltså är på knappt 4.000 sidor.
Media nöjer sig dock inte alltid med det som är skrivet av IPCC, utan kryddar sedan sina "nyheter" med rena felaktigheter och feltolkningar av IPCC:s material. Medias mörka rubriker används sedan av mer extrema klimatdebattörer som bevis på att mänskligheten går mot sin snara undergång, och alltför många politiker hänger på - i stället för att gå till de vetenskapliga källorna och se vad som verkligen skrivs av forskarna. Diskrepansen mellan forskningens slutsatser och medias rapportering blir till slut ganska stor.
Nu kommer som väntat mängder av kommentarer från insatta forskare och andra debattörer som tagit del av forskningen i underlagsrapporterna och som även läst det IPCC skriver i sin stora rapport.
En av dem som jag lyssnar på i frågan är professor Roger Pielke Jr som har en imponerande meritlista (även som hedersdoktor vid Uppsala Universitet där han varit engagerad i klimatforskningen). Han ifrågasätter inte klimathotet, är definitivt inte någon "klimatförnekare" utan anser tvärtom att klimathotet är en allvarlig fråga. Men han ifrågasätter feltolkningarna av IPCC.s rapport. Jag tolkar det som att han står "i mitten" i klimatdebatten och därmed borde få många att lyssna. Han har hittills skrivit två långa inlägg med anledning av IPCC.s rapport, en om klimatmodellerna (del 1) och en om kopplingen mellan extremväder och klimatförändringar (del 2). Det senare är hans specialområde. Här är dessa två för den som vill läsa:
Jag fortsätter att ta del av kommentarer kring IPCC-rapporten. Men några tydliga överdrifter från media kan redan konstateras:
* FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sa i sitt uttalande om rapporten att klimatförändringarna innebär att "billions of people" befinner sig i "omedelbar fara". Detta står dock inte i IPCC.s rapport utan är en helt personlig åsikt av Guterres. Men det citeras flitigt i media som ett konstaterande av IPCC, och visar att journalisterna inte läst rapporten de kommenterar.
* SVT och flera andra medier påstår att IPCC-rapporten visar att vi just nu har "de högsta temperaturerna på 100.000 år". Det är inte alls är det som står i rapporten. Det finns ingen som har lyckats rekonstruera 100.000 års temperaturer nedbrutet på enskilda år - det är givetvis omöjligt. Det finns bara grova uppskattningar av genomsnittstemperaturer för mycket långa historiska perioder - ofta flera hundra eller rent av tusen år i taget. Ingen kan självklart uttala sig om dagens temperaturer är de högsta på 100.000 år, och det motsägs dessutom av andra forskningsrapporter, exempelvis om borrkärnor i isen på Grönland som visar att det varit mycket varmare de senaste 10.000 åren.
* Avsmältningen av Grönland påstås i media vara dramatisk och leda till 7 meter högre havsnivåer. Men det som smälter är isen längs fronterna av glaciärerna nere vid kusterna och inte isen uppe på de höga glaciärerna. Dessa ligger på 1500-3000 meters höjd där det oftast är 10-20 grader kallare än nere vid havsnivån. Att hela Grönlandsisen skulle smälta bort till följd av några graders högre temperatur är helt enkelt omöjligt. Det är många minusgrader nästan hela året. Några 7 meters havsnivåhöjning lär det därför inte bli under överblickbar tid.
* Golfströmmen påstås vara nära att "kollapsa" vilket enligt media skulle göra Skandinavien obeboeligt. Det finns forskare, bland annat på Chalmers, som ifrågasätter teorierna, men även om vi antar att det stämmer att Golfströmmen försvagas handlar det inte om att den ska stanna utan just försvagas. Och dramatiska effekter av detta ligger i så fall mycket långt fram i tiden, minst flera hundra år, kanske tusentals år. Vilket såklart inte nämns i medias svarta rubriker.
* Media basunerar ut att det nu är bevisat att "extremväder" beror på klimatförändringar. Men detta står inte heller i rapporten från IPCC. Däremot hävdar man att kraftiga värmeböljor kan kopplas till klimatförändringarna. Detta baseras dock på forskning som fått en hel del kritik i forskarvärlden. Denna forskning leds dessutom av en känd klimataktivist, Friederike Otto, som även ägnar sig åt att samarbeta med advokater i domstolsprocesser mot nationer för att tvinga fram en mer extrem klimatpolitik. Forskaren/aktivisten ifråga verkar närmast ha tjatat sig till att hennes rön ska tas med i IPCC:s rapport, och hon uttrycker själv att hon är stolt över att ha lyckats med detta. Men det påstådda sambandet gäller som sagt bara värmeböljor och de direkta effekterna av dessa, inte andra så kallade extremväder såsom orkaner, stormar, långvariga torkperioder, kraftiga regn och översvämningar - där råder uppenbarligen samma linje som förut, att samband med klimatförändringar är möjliga och inte kan uteslutas, men inte heller kan styrkas. När media och vissa politiker påstår att sommarens översvämningar i Centraleuropa nu bevisats bero på klimatförändringar ljuger de oss rakt i ansiktet - underlagen för IPCC:s rapport togs fram innan dessa översvämningar ens ägt rum, och de beaktas därför inte i materialet.
* Att IPCC förespråkar mer kärnkraft som en lösning för att minska utsläppen kommenteras av få journalister, troligen för att dessa klimatskribenter står Miljöpartiet nära. Och vad Miljöpartiet tycker om kärnkraft vet vi. Men både IPCC och andra FN-organ har tydligt pekat ut en ökad satsning på kärnkraft som en viktig klimatåtgärd. Det märkliga är att media och klimatalarmister lyssnar på allt annat som IPCC mfl skriver, och gärna kryddar det lite extra - men inte just det som sägs om kärnkraftens viktiga roll.
* Det mest intressanta är kanske annars att IPCC:s rapport tolkats som att klimathotet är värre än någonsin och går allt snabbare. Faktum är att det faktiskt inte alls står så i rapporten. Tvärtom andas rapporten optimism, vilket jag påpekade när rapporten kom, och även citerade ur sammanfattningen. Man skriver uttryckligen att det är klart möjligt att nå 1,5-gradersnivån. IPCC har nu också bytt linje vad gäller de mer extrema och dramatiska scenarierna om temperaturökning som ansågs mycket sannolika i tidigare rapporter. Nu har man graderat ned dem till mindre sannolika. Även den mest alarmistiske reporter, politiker eller klimatdebattör borde väl ändå tycka att det är positivt? Men ingen i media har vad vet nämnt detta.
Oavsett vad man anser i klimatfrågan kan man ganska enkelt konstatera att media övertolkar, eller rent av vantolkar, IPCC:s rapport i stället för att åtminstone läsa Summaryn och sammanfattningen av denna ordentligt. Jag tycker detta är ett enormt underbetyg för svenska journalister. All annan forskning på alla andra politikområden diskuteras öppet och kritiskt i media, men när det gäller klimatfrågan finns bara en linje och det är att inte ifrågasätta något, inte ge utrymme för kritiska röster, utan i stället övertolka/vantolka forskningen så att det passar det egna agendan att måla upp en mer hotfull och allvarlig bild än den forskarna står för. Det är faktiskt en skam för svensk klimatjournalistik att man agerar mer som en samordnad skara av aktivister än kritiskt undersökande journalister. Klimatjournalistiken passar överlag tyvärr in i Janne Josefssons omtalade uttalande:
Många anlagda skogsbränder runt Medelhavet just nu
2021-08-10
I klimatdebatten framhålls ofta ökat antal skogsbränder som ett tecken på att klimathotet blivit allvarligare. Som jag ofta påpekat är det mycket tveksamt om antalet skogsbränder blivit fler när man tar del av statistiken. Däremot blir effekterna av dem ofta mycket allvarligare idag än förr eftersom det finns mer bebyggelse i anslutning till skogsområden, skogsskötseln bristfällig, den skog som växer ofta monokultur som brinner bättre, brandgator saknas och brandbekämpningen på sina håll eftersatt.
Dessutom är tyvärr är många av bränderna anlagda. Varför det anläggs så mycket bränder är en gåta. Här några exempel på anlagda bränder bara de senaste dygnen, i Grekland, Turkiet och Algeriet:
Läs IPCC:s rapport och strunta i medias rubriksättning
2021-08-09
I dag presenterar FN:s klimatpanel IPCC sin senaste så kallade "Specialrapport" om klimatförändringarna. Nedan finns hela sammanfattningen av "Summary for policy makers" direkt från IPCC.
Nu återstår att analysera det som skrivits, och många kommer att studera de underliggande vetenskapliga rapporterna som ligger till grund för det i praktiken politiskt beslutade slutdokumentet.
Jag avvaktar med längre kommentarer tills jag tagit del av analyser och kommentarer. Men redan ser vi hur media gör märkliga och dramatiska tolkningar som inte har fullt stöd i IPCC.s material. Medias intresse att skriva dramatiska nyheter gör att balansen i medias rapportering saknas. Dramatik och domedagsrubriker säljer, och man får lätt intrycket att domedagen är här och att mänsklighetens undergång är nära. Det är dock inte det IPCC skriver - tvärtom andas man optimism om möjligheten att motverka klimatförändringarna, det framgår av dagens pressmeddelande.
Jag tycker som sagt det känns mer tillförlitligt att utgå från den riktiga källan och börja diskussionerna där. Här är den:
Extrainsatt sammanträde i Näringsutskottet om hotande cementkris
2021-08-04
I dag hade Riksdagens näringsutskott ett extra sammanträde efter begäran av moderaterna. Det fanns bara en fråga på dagordningen - den hotande cementbristen som riskerar att bli verklighet eftersom Cementa på Gotland inte fått tillstånd för fortsatt drift. Jag deltog som extra ersättare på sammanträdet, eftersom jag ville följa denna viktiga fråga och höra ministerns dragning.
Cementas gotländska anläggning levererar 75% av all cement som används i Sverige. Utan cement blir det inga byggen av vare sig bostäder eller infrastruktur. Gruvindustrin stannar eftersom cement används för att täta och stabilisera gruvgångarna. Det blir inga fundament till några vindkraftverk heller. Cement används till väldigt mycket.
Till det extra utskottsmötet hade näringsminister Baylan kallats för att redogöra för regeringens arbete med frågan och planer för att hantera risken för brist på cement. Tyvärr gav utskottsmötet ingen klarhet alls. Ministern meddelade bara att man arbetar med en konsekvensanalys av eventuell stängning av Cementas anläggning och att man hoppas den analysen ska vara klar inom någon vecka. Därutöver avvaktar man Cementas överklagande av Miljööverdomstolens beslut. Några tankar om möjliga lösningar för den svenska cementproduktionen om Miljööverdomstolens beslut står fast nämndes inte av ministern, och det blev inte heller svar på sådana frågor från ledamöterna. Ministern "ville inte föregripa domstolshanteringen".
Regeringen framställer sig själva som närmast maktlösa i frågan och att det är domstolarna som avgör. Detta tycker jag är en sanning med stor modifikation. Cementa fick godkänt för fortsatt drift i första instans - Miljödomstolen. Men regeringens egen myndighet, Länsstyrelsen på Gotland överklagade till Miljööverdomstolen. Som avvisade ansökan på grund av bristande underlag. Underlag som Miljödomstolen ansåg helt tillräckliga. Cementa har nu överklagat till Högsta Domstolen. Men det är alltså regeringens egen myndighet som överklagat och därmed orsakat dagens situation. Det är regeringens skyldighet att ha en plan för att hantera frågan om Cementa får nej även i Högsta Domstolen.
Vid utskottsmötet framfördes oro från flera ledamöter att problemet ska lösas med import från Turkiet och Nordafrika. Cementproduktionen i dessa länder sker under helt andra miljöregler än i Sverige, om det ens finns några miljöregler överhuvudtaget. Återigen riskerar vi att en tillverkning med höga miljökrav i Sverige ersättas med import från länder med mycket lägre miljökrav och usla arbetsförhållanden för personalen. Dessutom med mycket längre energikrävande transporter. Vi har sett det på flera områden nu, och denna svenska miljönationalism är orimlig om man bryr sig om miljön på riktigt och inser att miljöfrågor i stor utsträckning är globala.
Nedan min twittertråd om saken idag.
"Vindkraft är negativt för elsystemet, miljön och ekonomin"
2021-08-02
Nedanstående replik i Borås Tidning i lördags sammanfattar kritiken mot vindkraften väldigt bra. Och det är alltså en erfaren professor i energi och miljlö som uttalar kritiken. Det han skriver stämmer väldigt väl med det jag hört genom åren på möten med representanter från energisektorn i arrangemang av Riksdagens Energinätverk där jag är engagerad. Vindkraft i bra vindlägen där ingen närboende störs kan vara ett bra komplement till annan elproduktion, men vi kan inte basera Sveriges framtida elbehov på vindkraft. Vilket vi just nu är på god väg att göra.
Det kommer inte sluta väl.
Sverige var känt för ren, billig elproduktion utan beroende av fossila energislag, baserat på vattenkraft och kärnkraft. Vi var rent av ett föredöme för andra i världen. Det känns minst sagt märkligt hur hela debatten just nu handlar om hur Sverige ska kunna ta sig ur (!) denna avundsvärda situation...och i stället hamna i ett läge med hotande elbrist, nödvändig import av kol- eller oljekraftsel, ökat behov av att köra oljekraftverk inom landet som reservkraft, kraftigt stigande elnätskostnader och mycket varierande elpriser.
Hur kunde det gå så fel?
Kaliforniens vattenbrist beror knappast på klimatförändringar
2021-07-30
Rapporterna om torka, vattenbrist och bränder i Västra USA kommer allt tätare. Och självklart skylls som vanligt allt på klimatförändringar. Jag har skrivit om detta förut, exempelvis i detta blogginlägg 20 september förra året, efter de skogsbränder som då härjat svårt i likhet med denna sommar:
För någon vecka sedan fanns denna artikel i Aftonbladet. Den som bara tittade på bilderna blev såklart förskräckt över att en stor sjö i Kalifornien, Lake Oroville, plötsligt verkar ha torkat ut helt. "Lake Oroville i Kalifornien har krympt kraftigt i takt med att torkan i västra USA blivit allt mer extrem" skriver Aftonbladet.
Aftonbladet har hämtat sina bilder och underlag till artikeln från en längre artikel från AP. Här finns fler bilder, bland annat denna, som visar att Lake Oroville inte är en vanlig sjö, utan en lång konstgjord vattenreservoar som slutar med ett kraftverk för elkraftproduktion. Alltså en kraftverksdamm.
När man läser AP:s artikel inser man snabbt att kraftverket har tömt dammen, och att elproduktionen fortsatt trots att dammen nått oroväckande låga vattennivåer. Det är alltså inte så att sjön på något sätt "dunstat bort" i värmen. I Sverige hade man aldrig fått tömma ett reglerat vattendrag på detta sätt, här finns regler om lägsta vattennivå. Jag undrar hur många år det kommer ta att återställa dammen och vad man ska göra under tiden? Med tanke på att denna damm dessutom är vattentäkt för runt 20 miljoner människor är det obegripligt att man fått tömma den på detta sätt.
Aftonbladets ingress och bilder är extremt missvisande, och har uppenbarligen bara ett syfte - att trumma på med klimathotet och använda detta som förklaring till precis alla väderrelaterade problem. Det behövs inte en klimatförändring för att det ska bli torka i en öken eller halvöken.
Kalifornien och delar av USA:s västkust är till stora delar öken eller halvöken. Det finns en anledning att en av de varmaste och torraste platserna i USA ligger i Kalifornien och heter just - Death Valley. Tillgången på vatten i Kalifornien är ofta mycket begränsad, torrperioderna är många och långa, och nederbörden kommer mycket oregelbundet. Trots detta har man byggt några av USA:s största städer här. Inflyttningen är stor och många bor i egna hus med pool och stora vattentörstiga trädgårdar. Golfbanorna är många och kräver massor av vatten. Och ovanpå detta odlar man yrkesmässigt mängder av mycket vattenkrävande växter som inte passar naturligt i denna halvöken, odlingar som dessutom ofta bara håller några år, varefter de övergivs och ny mark brukas och förses med nya bevattningsanläggningar. De gamla odlingarna förbuskas snabbt och blir lätt fäste för bränder.
Elbehoven är samtidigt mycket stora, både för luftkonditionering och näringsliv. När jag var i San Francisco med Finansutskottet besökte vi flera företag som exempelvis Facebook och Tesla - två företag som är beroende av massor av el. Utan vattenkraften räcker inte elen till alla dessa människor, alla elbilar, alla serverhallar och alla människors samlade elbehov. Och därför har man nu alltså tömt hela Lake Oroville.
Att bosätta sig i en halvöken med mycket liten och ojämn nederbörd och sedan slösa bort det lilla vatten som finns går inte att skylla på klimatförändringar. Men för de styrande i Kalifornien är det ett bekvämt sätt att slippa ta ansvar för den egna omöjliga livsstilen, undermålig samhällsplanering, odling av felaktiga grödor, misskötta skogar och bristande elförsörjning. Att svenska miljövänner spelar med i detta spel är obegripligt. Diskussionen borde i stället handla om vad man ska göra för att Kalifornien ska vara beboeligt även om 50 år. Vattentillgången lär i vart fall inte öka i ökenområden bara för att vi tar "krafttag för klimatet". I stället måste man anpassa sig till det vatten som finns, eller kanske leda dit vatten från andra delar av USA med överskott på vatten.
Problemet finns för övrigt på många ställen i världen. Sovjetunionen tömde på 1960/70-talet hela Aralsjön för att konstbevattna odlingar. Israel skryter med att man "fått öknen att blomma", men det har skett till priset av att man tagit alldeles för mycket vatten från Jordanfloden och Genesarets sjö. Även denna vattenbrist skylls dock i media på klimatförändringar, vilket knappast är sant om man sätter sig in i frågan. Det har aldrig regnat särskilt mycket i detta ökenområde. Samma sak ser vi i delar av Asien och Afrika. Kortsiktig produktion av vattenkrävande växter som inte passar alls i klimatet sänker grundvattennivåer och tömmer floder och sjöar. Men genom att skylla på klimatförändringar slipper man ta tag i problemen. Det är ju någon annans fel.
Jag känner djup oro för vart vi är på väg. Sunt förnuft, kritiskt tänkande och en helhetssyn på miljöfrågorna har helt försvunnit ur debatten.
Klimatförändringar är den nya formen av "gudarnas straff"
2021-07-22
Översvämningarna i främst Österrike, Tyskland, Belgien och Nederländerna är definitivt en naturkatastrof. Många människor har avlidit och stora materiella värden har förstörts. Det är lätt att känna stor medkänsla för alla som drabbats.
Nu hörs röster från ledande politiker på riksnivå och lokalnivå, liksom myndighetsföreträdare och klimatdebattörer som med unison röst skyller det som hänt på klimatförändringar. Både Angela Merkel och hennes efterträdare Armin Laschet skyller på klimatförändringarna och . Laschet efterlyser "klimatskyddande åtgärder". Lokala myndigheter har i både tidningar och TV uttryckt att klimatförändringarna är orsaken till katastrofen. Tysklands miljöminister Svenja Schulze konstaterar att "klimatförändringarna har anlänt till Tyskland". (Källa Aftonbladets rapportering på denna länk, citaten finns i slutet av artikeln nedanför chatten). Och ett flertal klimatdebattörer och klimataktivister i både Sverige och andra länder instämmer i likhet med många andra både i traditionella och sociala medier. Med en röst påstår de att översvämningarna är ett bevis på att effekterna av klimatförändringarna slagit till med full kraft.
Är detta då rimliga slutsatser? Låt oss ta en liten historielektion.
Till att börja med kan vi konstatera att dramatiska översvämningar längs centraleuropeiska floder definitivt inte är något nytt. Det är tvärtom ständigt återkommande problem med dramatiska effekter varje gång. I en av intervjuerna i svenska nyhetersprogram var det exempelvis en äldre tysk kvinna som sa i en intervju att detta visserligen var allvarligt, men inte lika allvarligt som en tidigare översvämning i samma stad när hon var ung.
För den som rest i Tyskland eller besökt städer längs de stora europeiska floderna är detta med markering av tidigare högvattennivåer och översvämningar närmast vardagsmat och finns i snart sagt varenda samhälle och by. En bra illustration finns på Wikimedia (fritt foto, fotograf Roland.h.Bueb) på rådhuset i Markbeit am Main. Här syns tidigare högvattennivåer. Den värsta var 1784, och verkar ha varit minst 2-3 meter över marknivå. Runt uppskattningsvis två meters höjd ser vi åren 1632 (?) och strax under 1845. Lite längre ned 1704. Allra längst ned vid kanten av bilden skymtar 1990, några decimeter över marken:
Här två privata turistfoton som privatpersoner lagt ut på twitter i denna tråd om översvämningarna (i tråden finns fler privata bilder från olika platser). Det första från Bad Schandau, det andra från Passau. De visar samma sak - mycket dramatiska högvattennivåer genom århundradena:
På samma sätt såg jag markeringar på byggnader i Prag när jag besökte staden på en konferens några år efter den stora översvämningen 2002 då vattnet steg 3-4 meter över det normala och förstörde massor av byggnader. Även där fanns både den senaste översvämningen och tidigare rekord markerade på en byggnad nära Karlsbron. Översvämningarna 2002 var enligt gamla nyhetsartiklar "de värsta i Prag på 112 år". Med andra ord - år 1890 var det ännu värre översvämningar.
Om man söker på nätet på "hochwasser" får man en lång rad träffar. Exempelvis dramatiska översvämningar i Österrike 1920, I Saarområdet 1947-48, längs Elbe och Weser 1953, i Passau 1954, nedre delen av Elbe 1962, Weser 1981, Prag 2002 och Österrike 2006. Men det finns ett otal ytterligare exempel på mycket dramatiska översvämningar längs de stora europeiska floderna.
Själv är jag filatelist, och detta är en hobby som ger mycket historisk kunskap. Här är tre intressanta tilläggsfrimärken till stöd för dem som drabbats av "hochwasser" just i Österrike 1920, Saarområdet 1947-48 och Österrike 2006. Översvämningarna i Saarområdet 1947-48 var särskilt dramatiska och drabbade ett redan svårt krigshärjat område som just börjat resa sig ur askan.
Och så här kan man fortsätta - Centraleuropas historia är fylld av extremt dramatiska översvämningar som kostat både massor av människoliv och ödelagt stora materiella värden, och de är kända från 1500-talet och framåt till våra dagar. Alla tidigare översvämningar har haft naturliga förklaringar, medan just den sista alltså beror på att "klimatförändringarna kommit till Tyskland" om man ska tro Tysklands miljöminister.
Historielösheten är nog det som stör mig mest. När inte ens Tysklands ledande politiker låtsas om sitt eget lands historia och när ledande klimatforskare inte bryr sig om att sätta in påstådda effekter av klimatförändringar i ett historiskt sammanhang tappar i vart fall jag allt förtroende för dessa personer i klimatfrågan. Utan kunskap i historia kan man inte förstå samtiden och inte göra prognoser för framtiden.
Eller kan det möjligen finnas andra förklaringar än historielöshet till att man som politiker eller myndighetsrepresentanter skyller naturkatastrofer på klimatförändringar? Om man själv känner att man inte förberett sig för förväntade katastrofer, och inte heller hanterat dem på rätt sätt när de inträffar kanske det är bekvämt att skylla på klimatförändringar i stället för att ta eget ansvar?
Vi har sett det förut. Vi såg det i Västmanland vid den stora skogsbranden - som inte behövt bli så dramatisk om kommuner och myndigheter agerat snabbare och samarbetat bättre och man haft bättre resurser för släckning från luften. På samma sätt har stora brister i naturvård och beredskap för skogsbränder drabbat många länder - exempelvis Spanien, Portugal och USA. Bränderna förra året i USA har jag kommenterat tidigare och det är uppenbart att man i östra USA hanterar skogsbränder mycket mer effektivt än i västra delen.
Nu kommer också hård kritik mot hur tyska myndigheter hanterat den senaste översvämningskatastrofen. Europeiska varningssystemet för översvämningar hade larmat, man visste att detta var på väg att hända, men myndigheterna agerade inte i tid, vilket sannolikt kostat många människoliv. Tyskland motsvarighet till SMHI gick också ut med varningar om extrem nederbörd, men detta togs inte på allvar av ansvariga myndigheter och politiker. Vad är då bekvämare när katastrofen inträffar än att urskulda sig med att "klimatförändringarna" är orsaken till det som hänt? Då slipper man själv ta ansvar.
Nu påpekas även i media att frågan kommer att ha stor betydelse för kommande val i Tyskland. När nu politikerna byggt hela sin trovärdighet på att hota med dramatiska klimatförändringar måste man såklart stå fast vid detta även inför en valrörelse. Oavsett om översvämningarna beror på klimatförändringar eller inte. Och självklart vill inte politikerna skadas politiskt av bristande ansvarstagande och dålig anpassning till kända återkommande högvattenproblem. Då blir det bekvämt att skylla på klimatförändringar i stället.
Ytterligare en intressant sak har diskuterats mycket i sociala medier. Det svårt drabbade samhället Altenahr i Tyskland visar sig exempelvis vara byggt i en uttorkad flodfåra (!) där man lett om vattnet från den tidigare breda och slingrande flodbädden. Man ser på bilden hur floden nu "tagit tillbaka" sitt tidigare lopp och dränkt alla byggnader som byggts på den gamla flodbädden. Att bygga ett samhälle i en flodbädd känns ju aningen tveksamt, det finns ju faktiskt en anledning till att den ursprungliga flodbädden fanns. Man undrar hur myndigheterna och politikerna tänkt? (Källa: DW.COM).
Om man på allvar vill förebygga dramatiska översvämningar så kan man göra det. Det finns många exempel runt om i världen, och även från myndigheter i Sverige finns goda råd och rekommendationer. Att inte hårdgöra alla ytor och bebygga all mark är ett sätt. Att lämna sanka partier och grönområden längs floder utan bebyggelse för att kunna "få plats" med överskottsvatten är ett annat sätt. Det är också klokt att inte bygga för nära floderna eller på tidigare flodbotten, förstärka flodbankar, valla in känsliga områden och gräva kanaler och extra utlopp som kan leda bort överskottsvatten. Utöver förebyggande arbete behöver man ha en god beredskap för att hantera översvämningar, larma och evakuera människor, skydda byggnader osv. Mycket av detta verkar man alltså ha missat i Tyskland under den senaste katastrofen. Det beror dock inte på klimatförändringar utan på underlåtenhet från politiker och myndigheter.
Har då inte antalet dramatiska översvämningar ändå ökat på senare år? Faktum är att det saknas belägg för detta. Det finns god statistik i Tyskland över högvattenperioder sedan många hundra år. Här en figur från tidskriften Nature (tyvärr låst artikel) som visar hur perioder med högvatten återkommer med jämna mellanrum.
Kommer då ändå inte problemen att öka om klimatet blir varmare? Det finns inte så många studier på just effekterna på Centralauropa, men den erkända europeiska forskningsorganisationen EGU, European Geosciences Union, hade 2012 denna artikel där man konstaterar att prognosen snarare är att det blir minskad än ökad nederbörd i Centraleuropa till följd av klimatförändringarna. Det hindrar såklart inte att det ändå skulle kunna bli fler dramatiska regn än tidigare, fast det är än så länge bara spekulationer - hittills verkar det vara en form av naturkatastrof som återkommer med jämna mellan rum och som man måste ha beredskap för.
I ett inslag i Aftonbladet TV uttrycker till och med klimatforskaren och klimatdebattören Johan Rockström (som är verksam i just Tyskland) förvåning över det som nu inträffat. Han säger rent ut att detta är svårt att förklara som en effekt bara av dagens temperaturökning på en grad, utan att det i så fall måste bero på något annat. Varefter han spekulerar kring risk för påverkan på jetströmmar av uppvärmning i Arktis - saker som han själv säger att forskningen inte kan dra några slutsatser om, vilket dock inte hindrar honom från att framföra det som en "risk" som visar att vi måste "agera snabbt för att lösa klimatkrisen". Jag är uppriktigt förvånad över att klimatforskare som Rockström och andra är så ointresserade av historiska skeenden och erfarenheter av översvämningar i det land där de själva bedriver sin forskning. Utan att sätta in frågan i ett historiskt sammanhang kan man inte leverera seriösa resultat.
Förr i tiden skyllde man ofta naturkatastrofer på "guds vilja" i brist på bättre förklaringar. I dag skyller man dem i stället på klimatförändringar. Det är en lika pinsam undanflykt för politikers och myndigheters misslyckanden. Att även media spelar med i detta i stället för att granska och ifrågasätta är närmast plågsamt att följa. "Klimatförändringar" och "klimatkris" har blivit ett mantra som används för att förklara bort en massa samhällsproblem som politiker och myndigheter faktiskt kan lösa om viljan finns.
Min kritik mot detta innebär inte att jag avfärdar att klimatet förändras eller att människan i viss omfattning sannolikt påverkar detta. Men hela klimatdebatten fördummas när man försöker skrämmas med saker som är extremt långsökt när man sätter in det i ett historiskt sammanhang. Och minskade koldioxidutsläpp lär i vart fall inte att stoppa de regelbundet återkommande översvämningar som väl dokumenterat har drabbat tyska städer regelbundet de senaste 500 åren.
Moderaterna fick stöd i finansutskottet mot EU:s "taxonomi"
2021-06-22
I dag hade Finansutskottet överläggningar med den (just bortröstade) regeringen om EU:s fortsatta arbete med "taxonomin", ett system för klassificering av hållbara investeringar. Ju mer arbetet framskrider desto oroligare blir man. Så som det nu ser ut hotas både svensk skogsnäring och vattenkraft allvarligt.
Det jag ser som mest allvarligt, och också framförde vid dagens sammanträde är att reglerna kommer att slå extra hårt mot de allra minsta skogsägarna som kommer tvingas till höga administrativa kostnader för att visa att de uppfyller omfattande miljö och "klimatkrav" och därmed kunna sälja skog till de stora skogsbolagen - i annat fall kommer ingen att vilja köpa deras avverkade träd. Finansmarknadsministern framförde att det inte finns något krav på att investera i företag som omfattas av taxonomin och att inga skogsägare tvingas vidta några nya åtgärder. Detta visar att hon och regeringen inte begriper vad förslaget innebär och hur illa det kommer att slå mot den svenska skogsnäringen. Man har inte engagerat sig tillräckligt i frågorna under processen och nu sitter vi med ett riktigt dåligt EU-förslag som skadar Sverige.
Moderaterna har därför lämnat en avvikande ståndpunkt (se nedan, gulmarkerad text) där vi invänder mot hela förslaget. Denna fick vid sammanträdet stöd även av C, KD och SD. Därmed fick vi majoritet i utskottet och moderaternas linje blir nu regeringens linje.
Akut elbrist hotar Västsverige
2021-06-21
Bland den långa raden av samhällsskadliga beslut från regeringen Löfven är hanteringen av energipolitiken ett av de värre misstagen. Gång på gång kommer rapporter och varningar om elbrist i olika delar av landet, hittills främst i södra Sverige och i Stockholm/Mälardalen. Nu kommer varningar om att vi i snabb takt närmar oss en elbrist även i Västsverige, detta enligt Ekot. Förtidsavvecklingen av Ringhals 1 och 2 får konsekvenser, och det är naivt att tro att vi kan ersätta kärnkraften med många tusen nya vindkraftverk.
Nederbördsfakta från SMHI
2021-06-14
Klimataktivister på twitter beskyller mig för att sprida felaktiga uppgifter när jag påstår att det inte finns några vetenskapliga underlag för att det skulle falla kraftigare nederbörd i Sverige betydligt oftare idag än det gjort tidigare. Det intressanta är att det jag påstår får direkt stöd av SMHI:s statistik. På denna sida redovisas tre olika grafer. Alla graferna har perioden 1961-1990 som referensperiod, och värden under referensperiodens blir röda och de över blir blå. Så här ser kurvorna ut:
1. Medelvärdet för årets största dygnsnederbörd på SMHI:s 60 mätstationer
2. Antal tillfällen per år då det fallit minst 40 mm nederbörd på ett dygn
3. Årets största dygnsnederbörd på någon av de 60 stationerna
Man kan se i samtliga tre kurvor att det är kraftiga variationer mellan åren. Helt uppenbart kom det väldigt mycket regn i Sverige under perioden 1930-1945 och 2000-2010, och rekordet för dygnsmedelnederbörd kom 1997. Det är alltså korrekt att det kom ovanligt mycket nederbörd 2000-2010. Men man ser också att detta förändrats och vi nu sedan 5-6 år ligger under genomsnittet i de två första kurvorna, och sedan några år även under genomsnittet i den tredje. Det är alltså färre kraftiga regnoväder i Sverige nu än genomsnittet för 1961-90.
Man ser också i tredje figuren hur nederbördsfattigt det var i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, vilket medförde allvarlig torka och missväxt i stora delar av södra Sverige och bidrog till den stora utvandringen till Amerika. Både för mycket och för lite nederbörd är ett hot mot samhället.
SMHI:s kurvor visar alltså inte någon större dramatik än så länge vad gäller Sverige. Den som hävdar att betydligt fler tillfällen med kraftig nederbörd i Sverige visar att klimatet förändrats ligger lite efter och lever kvar i hur det såg ut 2000-2010. De måste dessutom rimligen förklara varför det kom mer och kraftigare regn även på 1930-talet. Det kan ju i vart fall inte ha berott på av människan orsakade klimatförändringar?
Många klimatdebattörer kan inte skilja på klimat och väder
2021-06-13
Efter de kraftiga regnovädren över Stockholm med åtföljande översvämningar i slutet av föregående vecka blev jag påhoppad av några olika "klimatdebattörer" på twitter. De ville uppenbarligen "ställa mig mot väggen" och kopplade översvämningarna till klimatförändringar. Någon skrev rent av att "Stockholm aldrig upplevt något liknande".
Jag är ganska van vid att alla naturfenomen, besvärligt väder, liksom skogsbränder, översvämningar mm numera alltid kopplas till klimatförändringar, alldeles oavsett om det finns grund för det eller inte. Men som jag brukar påpeka - det som vi idag kan uppleva som "extremt" när det gäller väder har oftast inträffat många gånger tidigare i historien. Alldeles utan att klimatförändringar eller "global uppvärmning" varit orsaken. Och väder och klimat är två helt olika saker. Denna kunskap måste spridas. Enskilda ovanliga eller extrema väderhändelser vare sig bevisar eller motbevisar klimatförändringar. Det är två helt olika saker.
Att effekterna av kraftiga regn kan bli värre i tätbebyggda områden idag än tidigare är däremot helt korrekt. Många naturliga våtmarker, öppna diken, bäckar och åar är kulverterade eller utfyllda för att möjliggöra byggnation. Många stora träd som suger upp massor av vatten avverkas i våra städer och grönområden förstörs. Markytor hårdgörs och asfalteras vilket gör att de inte längre kan suga upp vatten. Dessutom är inte kulvertar och gatubrunnar dimensionerade för kraftiga regn, och viadukter översvämmas för att vattnet inte hinner rinna undan. Orsaken till översvämningar är ofta helt enkelt att man inte i stadsplaneringen räknat med att den då och då kommer kraftiga regn.
När det gäller översvämningar råkar jag vara extra väl påläst. Bland annat har jag tagit del av MSB:s stora kartläggning av allvarliga översvämningar i Sverige 1901-2010. Vid 190 (!) tillfällen under dessa år har Sverige drabbats av särskilt allvarliga översvämningar med stora ekonomiska skador och risk för liv och hälsa. Och då har flera stora län (bland annat Västra Götaland) inte rapporterat in sina översvämningar före år 2000, så antalet lär ha varit betydligt fler än 190.
Jag uppmärksammade twitterföljarna på några exempel:
Självklart orimligt att sätta slutdatum för försäljning av fossila bränslen
2021-06-01
I dag presenteras den så kallade "utfasningsutredningen", där en utredare på regeringens uppdrag skulle överväga förslag om för förbud mot försäljning föreslår försäljning av nya bilar som drivs med fossila drivmedel och även föreslå slutdatum för försäljning av fossila drivmedel.
Utredningens uppdrag var givetvis helt orealistiskt redan från början - att föreslå förbud mot försäljning av fordon som drivs med fossila drivmedel är sannolikt väldigt svårt, särskilt som det saknas fungerande alternativ i den omfattning som den svenska bilparken kräver. Vi vet att elbrist hotar och att det krävs enorma mängder el för att bilparken i stort ska kunna elektrifieras. Och biobränslena räcker knappast till ens idag - Sverige importerar huvuddelen (85%!) av våra biobränslen från utlandet. Samtidigt ska vår skog användas till en massa saker, samtidigt som EU och miljörörelser vill begränsa vår skogsavverkning dramatiskt. Och biobränslen från grödor konkurrerar med vår livsmedelsproduktion. Hur produktionen av biobränslen ska kunna utökas i en dramatisk omfattning övergår mitt förstånd. Ingen har gjort sannolikt att det är möjligt.
Och att förbjuda försäljning av fossila bränslen är naturligtvis helt omöjligt - många fordon kräver fossila bränslen och kommer att kräva det även i framtiden. Det räcker att nämna 100.000-tals veteranfordon, men också många värdefulla begagnade sportbilar, motorcyklar mm, för att inte tala om en mängd dyra arbetsfordon. Och även om utredningen omfattar vägtransporter och arbetsfordon så kan man ju försynt påpeka att flygplan och båtar i hög grad måste använda fossila bränslen. Och ytterst få Jas-plan, stridsvagnar och ubåtar går att köra på biobränsle. Exemplen är många och visar att fossila bränslen kommer att behöver under överskådlig tid.
Jag lyssnade både på regeringens presskonferens och ett webbinarium anordnat av St1 där utredaren berättade om sitt förslag.
Utfasningsutredningen har nu överlämnats till regeringen och innebär i korthet följande:
Mål att fasa ut fossila bränslen till 2040. Visserligen inget direkt förslag till uttryckligt förbud mot försäljning av fossila bränslen vid något visst datum, men förslaget är ganska luddigt vad gäller om utfasningen ska vara ett mål eller om man öppnare upp för ett tvingande datum.
Inget nationellt förbud mot försäljning av fossildrivna bilar, men förslag om att styra detta med beslut om mål på EU-nivå om krav på nollutsläpp vilket i praktiken blir ett förbud "bakvägen".
Fokus på el och biobränslen, men också att tillverka flytande "Biobensin" och "biodiesel" som gör att begagnade bensin och dieseldrivna bilar ändå kan köras.
Drivmedelspriserna kommer att öka till följd av att biodrivmedel blir dyrare.
Moderaterna riktar hård kritik mot både utredningen och regeringens politik:
* Elbilar måste kunna köras i hela Sverige, vilket kräver ökad elproduktion och utbyggda laddstolpar. Regeringen nedmonterar elsystemet och drar in på stödet till laddstolpar. Moderaterna vill göra det möjligt att köra elbil i hela Sverige. Vi lägger en miljard i budgeten på utbyggd publik laddinfrastruktur – betydligt mer än regeringen. Vi ser också det övergripande problemet med elförsörjningen och vill göra något åt det.
* En bil rullar i snitt 18 år. Det måste gå att minska utsläppen också för de bilar som rullar idag. Biobränslen till rimliga priser måste finnas i hela landet. Regeringen gör inget för att få igång produktionen. Moderaterna vill samtidigt sänka skatten på drivmedel för att motverka att biobränslena är dyrare.
* Dagens bilar ska kunna köra på alltmer rena bränslen. Vi är för kraven på högre inblandning av biobränslen. Vårt gröna bränslestöd stöttar utbyggnaden av biobränsleproduktion. Här saknar regeringen helt förslag.
* En rimlig utfasning av fossila bränslen bör ske genom skärpta utsläppskrav på EU-nivå. Det har moderaterna drivit under en längre tid. Nationella svenska förbud skadar Sverige.
* Regeringen ser inte till helheten. Risken är att det i inte blir några minskade utsläpp, men väldigt dyrt att köra bil. Det skulle slå hårt mot landsbygden.
Min slutsats:
Trots allt en något mer balanserad utredning än jag befarat. Några konkreta förbud mot försäljning av fossildrivna fordon eller stoppdatum för försäljning av fossila bränslen föreslås inte. Men det finns stor risk att vänstersidan i svensk politik tolkar in mer än vad som sägs.
Värdefullt att utredaren poängterar att det är viktigt att begagnade fordon då måste kunna köras på någon annan form av flytande bränslen som ersätter bensin och diesel på ett bra sätt. Om det sedan är realistiskt vad gäller kostnad och teknik återstår att se
Det är också bra att utredningen tonar ned att Sverige ska springa före och i stället pekar på att "Klimatfrågan är global" och att beslut hellre ska tas på EU-nivå än nationellt i Sverige för att inte missgynna Sverige.
Däremot är givetvis linjen om elektrifiering och omfattande användning av biobränslen enligt min åsikt helt orealistiska med tanke på hur verkligheten ser ut. Och hela förslaget och den samlade "klimatpolitiken" för inrikes transporter och arbetsfordon kommer att bli oerhört dyr, samtidigt som nyttan för klimatet verkligen går att diskutera. Hade jag fått bestämma hade jag låtit marknaden styra tillgången på allt bättre och billigare elbilar och hybrider, och låtit utfasningen av äldre fordon ske i den takt som konsumenterna efterfrågar. Utan nya pålagor för svenska bilister.
"Sveriges klimatpolitik är ett korthus" - hela vårt välfärdssamhälle hotas
2021-05-28
Rubriken är från Svenska Dagbladets ledarsida igår. Den oerhört viktiga ledaren behandlar den rapport från Svenska Kraftnät (SvK) som kom förra veckan och som är en mycket allvarlig, närmast hotfull, läsning om den svenska elförsörjningen. Rapporten diskuterar hur elsystemet påverkas de närmaste 30 åren av den "klimatpolitiska tidtabellen" i kombination med allt mer förnybar och instabil elproduktion.
Helt kort kan konstateras att Svenska Kraftnät varnar för att detta inte kommer att fungera. Man varnar för att elsystemet under stora delar av året kommer att vara på gränsen eller över gränsen för blackout. Där villaägare och serverhallar skaffar sig batterier eller elaggregat eftersom de emellanåt kommer få så höga elpriser att de måste koppla bort sig från elnätet. Sverige kommer samtidigt att vara helt beroende av elimport från grannländerna och ha en "kvalitet" på elen (frekvensstabiliteten) som är så ojämn och dålig att det kan skada maskinell utrustning.
Svenska Kraftnät varnar också för att det kommer krävas "flexibilitet i elanvändningen". Denna flexibilitet är, påpekar SvD, ett annat ord för elransonering eller periodvis utkoppling. I SvK:s scenarier blir tillgången på el periodvis så begränsad och priset så högt att många inte kommer att vilja betala för el mer än till det allra mest nödvändiga. Det är sådant man förknippar med fattiga länder i andra delar av världen.
I SvK:s scenarier utgår man från en hög och stabil elproduktion från vattenkraften. Men inte heller detta kommer att fungera eftersom all vattenkraft de kommande decennierna ska genomgå en hårdare miljöprövning. SvK skriver själva att detta kommer att leda till "en relativt stor produktonsförlust", ökande årsmedelelpriser och en negativ årlig energibalans.
Jag kan bara konstatera det jag sagt så många gånger genom åren. Vi håller på att slå undan benen på oss själva med den svenska klimatpolitiken. Vi stänger stabil kärnkraft och minskar produktionen av vattenkraft genom hårdare miljökrav. Samtidigt satsar vi mer på volatil vindkraft och gör oss beroende av ökad import av el (vilket även Tyskland mfl gör - frågan är vem som ska leverera när allt fler måste importera?). Detta gör vi samtidigt som vi ska satsa mer på elektrifiering av hushåll och transporter, samt fossilfria industriprocesser som kommer kräva massor av el. Starka röster skriker för att förbjuda nya fossildrivna bilar senast 2030 eller rent av 2025, det talas rent av om att förbjuda fossila bränslen överhuvudtaget. Hur ska vi kunna ersätta ett antal miljoner fossildrivna bilar med elbilar om det inte finns el? För att undvika elbrist för hushåll, jordbruk och industri kan man såklart köpa portabla elverk för att trygga sin elförsörjning. Men det går inte heller i framtiden eftersom alla fossila bränslen ska fasas ut. Samtidigt behövs massor av batterier för att klara elektrifieringen. Fast denna batteritillverkning kräver också massor av el. Det gör även framställning av den hypade vätgasen som man tänker använda till flera olika ändamål.
Slutsatsen är att klimatpolitiken inte går ihop. Inte alls. Regeringens (och numera även EU:s och USA:s) klimatpolitik hotar, som jag så många gånger nämnt, både elförsörjning, samhällsekonomi, privatekonomi, miljö, företagande, jobb och transporter. Jag har i över tio år varnat för att klimatpolitiken kommer leda till att västvärldens välfärdssamhällen stegvis raseras och att vi kommer tappa konkurrenskraft mot tex Kina och andra länder som väljer en annan väg. Och detta utan att klimatet påverkas nämnvärt av våra åtgärder. Jag ser inga skäl att ompröva denna bedömning, snarare kommer nya bekräftelser hela tiden. Om inte politikerna snarast börjar inse att den svenska och europeiska klimatpolitiken är farligare än klimathotet så kommer det att gå snabbt utför.
Faktum är att den enda lösningen om det saknas el är att i stället öka användningen av fossila bränslen. Olja, kol och gas blir kanske Västvärldens räddning när inte elen räcker till när vi avvecklar stabil fossilfri elproduktion. Det var nog knappast detta våra styrande politiker hade tänkt sig. Men så kan det gå när politiker sätter upp orealistiska mål och saknar rimliga lösningar för att nå dit. Alltför många beslutsfattare saknar den helhetssyn som behövs för att trygga ett lands elförsörjning. Det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen är två av de olyckliga felbesluten som lett fram till dagens absurda situation. Jag är stolt och nöjd över att jag vägrade rösta för dessa missfoster till lagstiftning. Jag insåg redan då vad det skulle leda fram till, och beskrev det uttryckligen på bloggen inför beslutet 2017. Jag tycker faktiskt att jag var ganska insiktsfull:
Jag kommer inte att rösta för införandet av ett klimatpolitiskt ramverk
2017-06-15
I dag kommer riksdagen att rösta om att införa ett nytt klimatpolitiskt ramverk. Jag har begärt och beviljats utkvittning från dagens omröstning. Skälet är att jag inte kan ställa mig bakom det klimatpolitiska ramverket.
Innan jag tog mitt beslut lyssnade jag noga på riksdagsdebatten i ämnet, och den stärkte min oro för den väg Sverige nu väljer. Ju mer jag läser desto mer bekymrad blir jag. Förslagen till Klimatlag och klimatpolitiskt ramverk är ett extremistiskt Miljöpartistiskt missfoster. Om riksdagen röstar igenom det slår vi undan benen på svensk transportnäring och möjligheten att arbeta och leva på landsbygden. Ramverket föreskriver bland annat orealistiska utsläppsminskningar för transportsektorn. Det kommer också att bli allt svårare för Svenska företag att hävda sig i den internationella konkurrensen och risken är uppenbar att energikostnaderna för svenska hushåll och företag kommer att drivas upp till nya extremnivåer.
Självklart kommer den nya lagstiftningen att tillämpas olika beroende på vilken regering vi har. En Alliansregering skulle sannolikt ta rimligare beslut än en rödgrön regering. Men problemet är att lagstiftningen öppnar för att klimatfrågan överordnas andra samhällsfrågor.
Jag kan inte se mina väljare och andra i ögonen när beslut efter beslut kommer att tas i orimlig riktning kommande år med denna klimatlag som argument. Risken är att vi nu ger klimatextremisterna närmast carte blanche att steg för steg förstöra möjligheten att bo och verka i vårt land. Att man tydligt säger att Sverige ska "gå före" oroar extra mycket. Det betyder rent ut att svenska folket ska plågas med ännu större pålagor än andra länder för att vårt lilla land ska bli ett klimatpolitiskt föredöme. Jag tvivlar på att detta är svenska folkets önskan.
Jag framförde min kritik mot den nya klimatlagstiftningen när den moderata riksdagsgruppen behandlade ärendet i tisdags. Det är knappast någon nyhet att jag ifrågasätter stora delar av klimatpolitiken och dess nytta, liksom människans möjlighet att stoppa klimatförändringar. Jag har trots detta ställt upp på alla beslut under Alliansregeringens tid. Men det nya klimatpolitiska ramverket går över gränsen för vad jag klarar av. Nu är det stopp för min del.
Tyvärr slår regeringen undan benen på all sansad och genomtänkt klimatpolitik. Moderaternas politik bygger exempelvis i hög grad på elektrifiering av framförallt transporter och industriprocesser. Hade vi behållit Ringhals 1 och 2 som vi moderater ville, och sedan satsat på att ersätta dagens kärnkraft med ett par nya reaktorer, samt värnat vattenkraften vllket är vår politik, så hade kalkylen gått ihop. Men nu har regeringen förstört denna möjlighet genom förtida stängning av kärnkraften och hårdare krav på befintlig vattenkraft. I detta läge måste såklart även vi moderater fundera över hur vi i närtid ska kunna få fram den el som behövs för att genomföra vår politik. Jag tror tyvärr det kommer bli mycket svårt. Frågan är vad vi gör då?
Möte i EU-nämnden - flygkapning, pandemi och klimatpolitik
2021-05-24
I dag hade EU-nämnden öppet sammanträde inför mötet med EU:s stats- och regeringschefer denna vecka.
Den av Belarus genomförda flygkapningen av ett civilt flygplan på väg mellan två EU-länder stod överst på dagordningen. Allt talar för att EU kommer att enas om kraftfulla reaktioner, och dessutom självklart kräva att den fängslade reportern och hans flickvän ska friges. Statsterrorism kan aldrig accepteras.
Pandemifrågan var också uppe till diskussion, och då främst om vaccintillgången i världen. Statsministern uttalade att Sverige ska dela med sig av sitt överskott på vaccin, och det var ingen emot. Däremot reagerade jag när statsministern sa att han inte "stänger några dörrar" när det gäller att begränsa patenträttigheterna för vaccinet. Om vi luckrar upp patenträtten är vi på en farlig väg. Vem ska då våga satsa pengar på att ta fram vaccin nästa pandemi?
Klimatfrågan var också uppe. Både företrädare för M och SD ifrågasatte starkt att EU:s klimatmål endast gäller EU totalt, och inte för varje enskilt land. Detta medför att Sverige anses kunna bära betydligt större börda än andra länder för att EU ska klara sitt gemensamma mål. M-ledamoten konstaterade också att Kina bygger nya kolkraftverk i stort sett varje vecka.
EU sneglar på vår skog som man gärna vill använda som gemensam Europeisk "kolsänka" vilket medför att man vill begränsa vårt skogsbruk. Man vill också använda Sveriges kuster som ett gigantiskt industriområde för havsbaserad vindkraft för att trygga EU:s elförsörjning. Att Sverige tillåter EU att lägga begränsningar på vårt skogsbruk är något vi moderater tagit hård strid mot i riksdagen. Den svenska regeringen (och särskilt MP) tar ofta åt sig äran för att Sverige driver på EU i en riktning mot en allt tuffare klimatpolitik. Baksidan är att detta allvarligt skadar Sverige. Vårt skogsbruk hotas och den extrema utbyggnadstakten för vindkraften hotar både vår havsmiljö och många människors boendemiljö. Det är hög tid att sätta ned foten mot detta innan det är för sent. Klimatpolitiken kan bli farligare för Sverige än de klimatförändringar man försöker hota oss med, och den höga svenska svansföringen slår nu tillbaka som en bumerang.
Ingen synar det omöjliga politiska klimatlöftet
2021-05-23
Återigen har tunga politiker ställt ut omöjliga löften i klimatfrågan. Denna gång är det G7-ländernas miljöministrar som på ett möte förra veckan upprepade att man var "eniga om att hålla fast vid tidigare löfte om att se till att temperaturen inte stigit mer än 1,5 grader till år 2050".
Det finns många politiker, även i Sverige, som i klimatdebatten hävdar att de på en halv grad när kan styra jordens temperatur 30 år framåt i tiden. Jag har inte hört någon forskare alls, oavsett åsikt i klimatfrågan, som vågar uttala sig så tvärsäkert i denna komplexa fråga. Tvärtom är de tydliga med att det råder enorm osäkerhet om hur snabb effekten blir av olika "klimatåtgärder" och hur mycket redan gjorda utsläpp kommer att påverka klimatet även efter att nuvarande utsläpp minskas. Denna osäkerhet hos forskarna gäller oavsett vilken åsikt de har i själva sakfrågan. Sedan kvarstår ju den stora osäkerheten om hur mycket molnbildning och vattenånga styr klimatet.
Dessutom vet ingen exakt hur mycket människans aktiviteter påverkar klimatet, det enda forskarna i princip är eniga om är att vi påverkar i viss omfattning och att resterande del av klimatförändringarna styrs av olika naturliga faktorer. Forskarnas modeller och prognoser bygger på antaganden och datormodeller. Dessa kan både underskatta och överskatta människans påverkan. Klimatforskningen är dessutom en relativt ny disciplin och forskarvärlden är långtifrån enig i sina bedömningar.
Att i det läget som politiker tvärsäkert lova att man med hjälp av politiska beslut kommer att kunna begränsa jordens temperaturökning till 1,5 grad om 30 år är minst sagt modigt. Det känns minst sagt osannolikt att dessa politiker kommer att kunna hålla sitt löfte. Men de flesta av dem är sannolikt pensionärer 2050, om de ens lever. De kommer därför aldrig att ställas till svars för sina ogenomtänka, dåligt analyserade och populistiska löften. Så dåligt underbyggda politiska löften skulle inte accepteras på något annat politikområde. Det är bara i klimatdebatten man kan agera på detta sätt utan att det granskas och ifrågasätts av media och den breda allmänheten.
Energiföretagens webbinarium om taxonomi
2021-05-21
I dag deltog jag i Energiföretagens webbinarium om "taxonomi", alltså förslaget (sannolikt snart beslutet) i EU om att styra investeringar med hållbarhets- och klimatklassning av olika verksamheter. I grunden kan man såklart tycka att det är värdefullt med något slags gemensam EU-standard i stället för en mängd olika klassningssystem rörande vad som är "hållbara" investeringar. Men nu blir det i stället till stor del godtyckliga regler via EU, och dessutom regler som passar Sverige väldigt illa och slår mot både skogsnäringen och energiförsörjningen.
Efter mycket hårt arbete från berörda aktörer och rekordmånga remissyttranden har förslaget i den del som rör energisektorn ändå blivit något bättre och det verkar som om man anser sig kunna hantera dem. Men fortfarande finns stora frågetecken. Det gäller vattenkraften, biobränslena och inte minst kärnkraften som av "politiska skäl" lämnats utanför detta beslut. Ett stort bekymmer som påpekades under seminariet är att bedömningen om något är hållbart eller inte är väldigt digitalt. Antingen är det hållbart och "klimatvänligt" eller inte. Vattenkraften ifrågasätts på flera punkter och har svårt att kvala in som fullt hållbar - men samtidigt är vattenkraften helt nödvändig för att vi ska kunna använda våra förnybara energislag såsom sol och vind, eftersom vattenkraften behövs som baskraft. På samma sätt straffas företag som byter från mycket miljöskadlig energiförsörjning till mindre skadlig - trots att alla steg i rätt riktning borde uppskattas. Är man inte fullt hållbar och "klimatvänlig" kvalar man exempelvis inte in som "hållbar" hos bankernas miljöfonder med det liggande förslaget.
Från EU-parlamentet deltog Emma Wiesner, Centerpartiet, och hon uttryckte hård kritik mot hur processen sett ut i denna för företagande, energiförsörjning och välstånd så viktiga fråga. Att politiken lämnar över hela beslutsfattandet till en liten grupp experter och en referensgrupp med främst företrädare för finanssektorn och ett antal aktivister från NGO:s är faktiskt inte ett dugg demokratiskt. Att sedan den svenska regeringen hanterat hela frågan ytterst tafatt i sina möten i Bryssel gör inte saken bättre. Nu får energisektorn försöka hantera de beslut som tas i frågan, men det kommer mera som rör fler branscher och fler områden där EU vill styra investeringar i viss riktning. Jag tänker göra vad jag kan för att få in ett större inslag av demokrati i besluten och driva på den svenska regeringen att tydligare stå upp för svenska intressen.
I chatten under seminariet uttryckte jag mitt stöd för Emma Wiesners inlägg, och fick då lite mothugg. Men det är som jag skriver - vetenskapen har sin roll att ta fram underlag för beslut, men det är politiken som måste väga av mellan olika intressen. Det är därför man har folkvalda politiker.
EU-kommissionens representant i Sverige, Kristian Danielsson höll ett anförande som närmast fick mig att sätta kaffet i halsen. Han är ju EU-kommissionens "förlängda arm" i Sverige, och han lät som en riktig klimataktivist och talade om klimathotet som mänsklighetens livsavgörande fråga och utlovade dessutom en "svår och jobbig omställning" av vårt samhälle. Jag är förvånad över hans sätt att uttrycka sig. Jag tror inte svenska folket inser vilket hot den dyra klimatpolitiken utgör för vårt samhälle. Inte minst för människor med lite svagare ekonomi, och länder i EU som har en svagare samhällsekonomi än Sverige kommer att drabbas hårt. Enligt min åsikt börjar "klimatpolitiken" bli ett betydligt större hot än klimatförändringarna. Och att besluta om åtgärder som skadar samhällsekonomi och privatekonomi, slår undan företag och jobb och hotar energiförsörjningen är knappast rätt sätt för att få med sig människor på en väg mot ett mer hållbart samhälle. Tvärtom lär människor då göra uppror mot klimataktivismen. Vill EU och svenska politiker få med sig människor bör man ha en helt annan ingång i frågan.
En annan reflektion är ju att så kostnadskrävande åtgärder som nu diskuteras aldrig borde genomföras utan i vart fall någon slags rimlighetskalkyl över vad det kan ha för betydelse för klimatet. Den sortens kalkyler lyser med sin frånvaro - ingen kan ens göra sannolikt att dessa dyra åtgärder kommer att ha mätbar effekt på klimatförändringarna. Det är mer en förhoppning. På webbinariet talades det om investeringsbehov över tid i energisektorn på "tusentals miljarder" bara i Sverige för att nå "klimatmålen". Inga andra så omfattande samhällsutgifter skulle accepteras utan mycket stabila underlag - men klimatpolitiken spelar i en egen division, och hela notan skickas till skattebetalarna och energikonsumenterna. Någon gång i framtiden kommer människor nog att fråga sig varför ingen ifrågasatte denna enorma pengarullning på allvar. Jag är närmast förbluffad över att denna samhällsdebatt lyser med sin frånvaro.
Klimataktivisternas favoritö föräras ännu en vilseledande artikel
2021-05-19
I dag har Expressen en dramatisk artikel (tyvärr låst) om "USA:s första klimatflyktingar" från den lilla ön Isle de Jean Charles utanför USA:s sydkust. Men att artikeln är låst är inget större problem för det som skrivs är gammal skåpmat. Denna ö är uppenbarligen svenska aktivistiska klimatjournalisters absoluta favorit. Redan 2017 hade SVT ett reportage med exakt samma vinkling som Expressen idag, följt av Aftonbladet 2020. Och idag är det alltså Expressen som skriver om samma sak och samma ö. Uppenbarligen är det svårt att hitta någon annan plats på jorden som ger samma dramatiska bakgrund för ett helt orimligt klimathotsbudskap, och därför vallfärdar svenska journalister till denna plats.
Gemensamt för dessa tre reportage är den totala bristen på reflektioner kring om öns och dess invånares dramatiska situation verkligen beror på klimatförändringar eller har andra orsaker. För den som tar del av samtliga tre reportage, samt söker information från andra källor är det helt uppenbart att det som beskrivs i svenska media inte har något alls med klimatförändringar att göra. Artikeln är som sagt helt enkelt bara klimatalarmistisk skåpmat som används gång på gång på gång i samma syfte.
Jag upprepar mitt blogginlägg från 2020 (som i sin tur länkar till det jag skrev 2017 i samma fråga) :
Den självklara klimatfrågan journalisten "glömde" ställa
2020-12-06
I dag i Aftonbladet finns en artikel om en ö vid USA:s sydkust som håller på att försvinna. Havet äter upp ön bit för bit och det går nu inte längre att bo kvar. Invånarna måste evakueras. Och allt beror på "klimatförändringar" skriver Aftonbladets reporter.
Det intressanta är inte det som står i artikeln och det som sägs i inslaget i filmen, utan det som inte sägs. Frågorna som varje logiskt tänkande reporter borde ställt om man var seriöst nyfiken på det som hänt med denna ö, i stället för att använda artikeln som ett redskap för en alarmistisk klimatskrämselagenda.
När man läser artikeln inser man ju snabbt att det är något som inte stämmer. Är det verkligen "klimatförändringar" som gör att ön sjunker i havet? Intervjun baseras på en intervju med en manlig öbo, kombinerat med en del bakgrundfakta. Följande framkommer:
1. "Isle de Jean Charles har förlorat 98% av sin landmassa sedan 1955 till följd av att vattennivån höjts och landmassan eroderat."
2. "Min pappa brukade gå till en sjö här borta för att fiska när han var liten, men när jag föddes fick man ta båten dit. När pappa växte upp gick man till fots."
Mannen som intervjuas är 55 år. Han föddes alltså 1964. När han föddes fick man alltså ta båten där man tidigare kunde gå till fots. När hans pappa var barn kunde man gå till fots - det bör rimligen då ha varit på 1930-40-talet. Under de kommande kanske 30 åren alltså hände något dramatiskt som satte stora delar av ön under vatten. Vad berodde det på? Jag kan inte hitta några uppgifter vare sig om stigande temperaturer under denna period eller något samband med stigande mänskliga utsläpp av koldioxid - de utsläppen var som bekant mycket låga under dessa årtionden. Om det var klimatförändringar som orsakade att havsnivåerna steg i mitten av 1900-talet, eller medförde fler oväder så berodde det i vart fall inte på mänskligt orsakade klimatförändringar (men kanske annnan mänskjlig aktivitet, mer om det nedan).
Samtidigt kan man konstatera att denna ö ligger precis vid havskusten (vid utloppet av Mississippi), att den ligger extremt lågt i förhållande till havet och att den består av material som eroderar bort av havsvågor, oväder, muddring och oljeborrning. Det är inte första gången svenska media skriver om denna ö. Redan 2017 hade SVT ett inslag med samma vinkling. Den gången avslöjade jag att det fanns helt andra faktorer som orsakade att denna ö sjunker ned i havet. Läs hela blogginlägget här.
I artikeln sägs uttryckligen att det är både stigande havsnivåer och erosion som orsakar att ön håller på att försvinna. Om havet stigit på samma sätt som genomsnittet på jorden handlar det om ca 3 mm/år sedan flera hundratals år (sannolikt sedan senaste istiden), och det utan någon som helst tidigare koppling till några klimatförändringar orsakade av människan. 3 mm/år blir 3 dm på 100 år. För en ö där landnivån knappt reser sig över havet blir en havsnivåhöjning på 3 dm per sekel till slut ohållbar, särskilt om ön samtidigt sjunker. Ön kommer obönhörligen att försvinna. Alldeles utan någon av människan orsakad klimatförändring, och alldeles oavsett om vi så minskar våra koldioxidutsläpp till noll. Ön försvinner oavsett.
Att drabbade människor i sin frustration och desperation skyller på klimatförändringar är begripligt. Det är givetvis också ett sätt att möjligen kunna få ekonomisk kompensation av samhället för att man tvingas flytta från en plats som helt enkelt aldrig varit långsiktigt beboelig. Men borde inte journalisten ställt de rimliga följdfrågorna?
Av artikeln framkommer att stora delar av ön sedan länge ligger på havets botten. Ön har alltså försvunnit redan långt innan de (enligt datormodellerna) framtida snabbare stigande havsnivåerna och den ökande mängden oväder ens har inträffat. Det är helt uppenbart inte av människan orsakade klimatförändringar som får denna ö att försvinna.
Återigen används naturliga och dramatiska förändringar av vår jord som tillhyggen i en allt mer alarmistisk klimatdebatt. I detta fall var det ju mycket enkelt att snabbt avfärda påståendena, men andra artiklar är mer försåtliga. Jag tycker inte det är en värdig journalistik, och jag tänker fortsätta att granska alarmistiska artiklar som skrivs om klimathotet. Alltför mycket saknar relevans när man bara skrapar det allra minsta lilla på den klimatalarmistiska ytan.
Ledarkrönika gör upp med klimatjournalistiken
2021-05-15
Dagens ledarsida i Svenska Dagbladet innehåller något så ovanligt som en uppgörelse med klimatjournalistiken. Denna krönika är en måsteläsning för alla som värnar om kritisk journalistik och rätten att ifrågasätta även sådant som rör klimatlarm och klimataktivism. Läsaren känner igen många av argumenten från mina egna texter genom åren. Artikeln innehåller vissa faktauppgifter som säkert kommer att diskuteras, men det viktiga är huvudbudskapet - att det är anmärkningsvärt att journalistiken låtit sig kidnappas och numera uppträder som aktivister i stället för granskare. (Klicka för läsbar storlek).
Värna Amazonas regnskogar!
2021-05-11
Nyheten igår om att avverkningarna av Amazonas regnskogar fortsätter i snabb takt gör mig bedrövad. Det som händer borde få världens makthavare att vidga sitt ensidiga prat om koldioxidbekämpning till att verkligen ta krafttag mot hotet mot regnskogarna. Visserligen sammanfaller frågorna eftersom avskogningen sägs hota regnskogarnas förmåga att binda koldioxid, men oavsett vilket finns många andra skäl att skydda regnskogarna.
Det är bara att konstatera att regeringarna i ansvariga länder (inte bara Brasilien utan även bland annat Bolivia, Peru och Colombia) inte tar det ansvar för Amazonas som de borde. Och det är inte så enkelt som det låter att freda regnskogen - för många invånare i dessa länder betyder inkomsterna från skogen allt. Ska man kunna hålla nere avverkningen på en rimlig nivå måste man erbjuda människor andra inkomstmöjligheter. För egen del tror jag att en utbyggd eco-turism skulle kunna vara ett bra alternativ på många platser.
År 2015 besökte jag Peru tillsammans med familjen. En helt fantastisk resa i ett fantastiskt omväxlande land.
Resan avslutades med några dagar i en lodge mitt ute i regnskogen på stranden av Madre de Dios, en av Amazonas bifloder. Många bilder finns i reseberättelsen, men här är några av dem:
Här flyger vi på låg höjd över en av bifloderna till Amazonas strax före landning i Puerto Maldonado i östra Peru, nära den bolivianska gränsen. Man ser att lokalbefolkningen röjt mark närmast floden där man har lite odlingar. En del hus skymtar också. Men i övrigt är regnskogen ganska orörd. På högra bilden är vi på väg till Ecoamazonia lodge, här sitter jag i den lilla båten med min dotter Anna och glider sakta fram på floden.
Här är den eco-lodge som vi bodde på. Husen är tillverkade av bara några få jätteträd från trakten, de enda träd man avverkat i detta privata naturreservat som omfattar en stor areal skyddad regnskog, en liten sjö, en del av floden samt en ö, Monkey Island, som är hem för två olika arter av apor. Till höger en bild från regnskogen. Om man skövlar de stora träden förstör man även undervegetationen som är hem för massor av djur och växter. Allt lever i en stor enhet och är beroende av varandra.
Jag avslutar med en bild från soluppgången över floden. Resten av bilderna finns i reseberättelsen.
Jag kan bara konstatera att utan turister hade denna eco-lodge inte funnits och då hade inte heller denna del av regnskogen varit skyddad. Lodgen gav arbete åt många ur lokalbefolkningen, och till detta kom en massa andra jobb som turismen skapade - transporter på väg och på vatten, den lilla flygplatsen, hotellen och butikerna inne i staden där människor handlar innan de åker ut till sin lodge, alla varutransporter på floden, försäljning av lokala souvenirer, byggnadsarbeten för bygge och underhåll av husen osv.
Jag är övertygad om att en utbyggd turism skulle kunna freda stora delar av Amazonas i alla de berörda länderna. Turismen skulle ge regnskogen ett stort ekonomiskt värde där den står, utan att den behöver huggas ned. Men - om man vill skydda regnskogen genom utökad turism kan man inte samtidigt motarbeta flyget - det är enda sättet att ta sig till Sydamerika från Europa, och även oftast att ta sig vidare ut till de resmål man bokat ute i Amazonas. Utan flyg går det inte att på rimlig tid resa över dessa enorma områden.
Seminarium med Riksdagens Bilnätverk om framtidens fordonsbränslen
2021-05-10
I onsdags förra veckan ordnade Riksdagens Bilnätverk ett välbesökt webbinarium om framtidens fordonsbränslen med flera intressanta föredragshållare. Jag var inbjudare till mötet, och tog emot alla anmälningar och kunde konstatera att det var ett av de mer välbesökta arrangemangen vi haft på länge. Inte mindre än 12 riksdagsledamöter deltog (tyvärr bara från tre partier, M, SD och L, kanske var inte frågan tillräckligt intressant för övriga partier?). Dessutom ett antal kommunpolitiker från olika delar av landet, företrädare för fordonsbranschen och bränsleleverantörerna och en del andra intresserade. Totalt var vi mellan 30 och 40 uppkopplade på digitalt.
Den centrala delen av detta webbinarium var föredragningen av Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds Universitet. Hans föredragning handlade om livscykelanalys av olika fordon med olika bränslen. Nedan en jämförelse av elhybrider, plug-in-elhybrider och rena elbilar.
Först har man beräknat CO2-utsläpp för de tre fordonstyperna med dagens elmix i EU, därefter enligt den elmix man förväntar sig 2050. Det handlar alltså om hur elen tillverkas - av miljövänliga eller mindre miljövänliga bränslen. Men det handlar också om var hybridfordonen tankas med - bensin, E85 eller HVO-diesel/biobränslen. I livscykelanalysen ingår utsläpp vid tillverkningen av bilen, tillverkningen av batterierna, förbränningen av bränslena, tillverkningen av elen, samt återvinning av bilen och batterierna.
Slutsatsen är att det blir mest miljövänligt att köra en vanlig bil med självladdande elhybridfunktion som tankas med biobränsle, eller en plug-in-hybrid som utöver elen tankas med biobränslen. Det är betydligt miljövänligare än en ren elbil, eftersom elbilarnas stora batterier medför väldigt stor miljöbelastning. Elbilar är alltså inte bäst om man vill minska koldioxidutsläppen. Min gissning är att elbilarna inte heller är bäst om man ser på övrig miljöbelastning, om man räknar in tex gruvdriften av sällsynta ämnen till batterierna, och det delvis giftiga avfallet från skrotade batterier. Och för länder som tillverkar elen av kolkraft är det självklart ingen miljönytta alls med en elbil eller en plug-in-hybrid.
För egen del var kanske inte slutsatserna så förvånande, eftersom jag tidigare ifrågasatt detta med batterierna och även hur elen framställs, och hur det kan förstöra hela kalkylen om "utsläppsfria" fordon. Samtidigt är jag en stor vän av elbilar av andra skäl - tysta, roliga att köra och självklart finns en viss miljönytta i tätorter oavsett när det gäller andra utsläpp än koldioxid. I valrörelsen 2018 hade jag ju möjlighet att provhyra en elbil och det gjorde mig riktigt sugen på att en dag köpa eller leasa en egen lite större elbil med bättre räckvidd (den jag använde 2018 körde ca 19 mil på en laddning och det är på tok för lite om man bor på landet och kör mycket). Men kanske ska jag i stället välja en plug-in-hybrid när det blir dags för ny året-runt-bil? Vi får väl se.
Tills vidare kör jag vidare sommartid med min fina 20 år gamla Toyota Camry. Livscykelanalysen utfaller tveklöst till dess fördel, eftersom det absolut mest miljövänliga rimligen är att sköta sin gamla bil och inte byta hela tiden. Av staplarna i diagrammen ovan ser man exempelvis att CO2-utsläppen vid själva tillverkningen av bilen är ganska stora. Att använda sin bil länge och sköta den väl är självklart för mig som ogillar köp-slit-och-släng, och dessutom knappast heller ett dåligt alternativ om man bekymrar sig över koldioxidutsläppen. Camryn används nu bara under sommarhalvåret och ska senare bli veteranbil och sparas för framtiden.
Den andra slutsatsen från vårt webbinarium är att politiken bör ta teknikneutrala beslut. Det finns ett flertal exempel på hur politisk detaljstyrning lett fel. Vi minns vurmandet för etanolen som skulle vara en välsignelse för miljön. Många lurades att köpa etanolbil för att det var miljövänligt - men idag körs dessa bilar främst på vanlig bensin och ingen framhåller längre miljönyttan med etanolen som oftast importerades från andra länder och tillverkades på ett allt annat än miljövänligt sätt. Sedan kom rekommendationerna om att köpa de miljövänliga moderna dieselbilarna som ansågs vara ett föredöme. Många köpte dessa miljöbilsklassade fordon - som idag i stället utmålas som klimatbovar. Nu är det i stället elbilar som utmålas som ett föredöme. Men som anförs ovan är det sannolikt inte så att elbilarna är det mest miljövänliga alternativet. Åtminstone inte med dagens batteriteknik.
Politiken ska sätta mål och besluta om ramar för exempelvis utsläpp. Sedan är det upp till branschen att erbjuda lösningar.
Pinsamt att miljöminister Per Bolund (MP) lyckades vilseleda media
2021-04-28
Vi var många som reagerade när USA:s president Biden bjöd in ett stort antal länder till klimattoppmöte, inklusive Danmark och Norge. Men inte Sverige. Med tanke på att den svenska regeringen i allmänhet och Miljöpartiet i synnerhet försöker framställa Sverige som hela världens klimatsamvete och som ett stort föredöme för andra länder var det givetvis en missräkning att inte bli inbjudna till mötet.
Senare bjöds Sverige ändå in till ett digitalt rundabordsmöte med ett 20-tal andra tidigare icke inbjuda länder på klimattoppmötets andra dag. Men USA:s president deltog inte på detta möte. Rundabordsmötet började tydligen klockan 06 på morgonen lokal tid, och enligt uppgift var det ett fåtal deltagare som lyssnade på Bolunds anförande som var det första på detta sidomöte.
Efter sitt korta anförande på detta rundabordsmöte uttalade miljöminister Per Blund till TT på ett sätt som gjorde att media spred en mycket överdriven bild av det som hänt. Så här skrev bland annat Aftonbladet:
Det amerikanska klimattoppmötets andra dag kickades i gång av Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund (MP). Fossilfria lösningar för industrin stod högt på dagordningen. "Det är verkligen roligt att Sverige fick inleda och sätta tonen för hela mötet", säger en påtagligt upprymd Per Bolund till TT.
Riktigt så var det alltså inte. Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitet med extra fokus på Miljöpartiet, säger till TT/Omni att det är tydligt att Per Bolund vill förstora upp Sveriges deltagande vid mötet. "Det var ett mindre event inom ramen för det större, och själva talet var ganska kort. Så jag kan förstå kritiken som riktas mot Per Bolund att det här kanske inte var någon direkt startpunkt. Det tycks som att han försöker göra en större grej av det här än vad det faktiskt är", säger Niklas Bolin.
Samma sak konstaterar SvD:s ledarskribent Peter Wennblad på twitter:
Även Aftonbladet och Expressen följde sedan upp miljöministerns uppenbarligen medvetna och lyckade försök att vilseleda media.
Moderaternas miljö- och klimatpolitiske talesperson kommenterar i flera medier, och sammanfattar saken väl: "Per Bolund försöker ju få det att framstå som att han öppningstalade på Bidens klimattoppmöte. Det är onekligen att tänja på sanningen. Vi vet nu att han medverkade vid ett möte vid sidan om, innan det riktiga mötet startade. Att då påstå att han satte tonen för det egentliga mötet är faktiskt direkt vilseledande" säger Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Moderaterna.
Miljöministerns agerande är såklart ovärdigt, och visar återigen att regeringen inte drar sig för att slira på sanningen för att försöka skapa en mer positiv bild än verkligheten. Men att medvetet lura media att skriva felaktiga saker brukar slå tillbaka. Få kommer att lita på Bolunds pressmeddelanden efter detta. Man kan samtidigt fråga sig hur lätt det är att dupera svenska medier? Gör man ingen sannolikhetskontroll av nyheter alls innan man sprider dem?
Jag bjuder in till webbinarium om framtidens fordonsbränslen
2021-04-21
I dag bjuder jag och Riksdagens Bilnätverk in till webbinarium om framtidens fordonsbränslen. Webbinariet äger rum den 5 maj och den som är intresserad av att delta är välkommen att kontakta mig. I första hand är webbinariet till för riksdagens ledamöter och tjänstemän, men även andra är hjärtligt välkomna att delta!
Jag svarar Grön Ungdom i Markbladet
2021-04-07
Havsnivåerna slutar inte stiga för att vi minskar utsläppen av koldioxid
2021-04-06
Att SVT:s "klimatkorrespondent" Erika Bjerström åker jorden runt och söker upp händelser hon anser beror på klimatförändringar till följd av mänskliga koldioxidutsläpp för att styrka den pågående "klimatkrisen" är inget nytt. Men det är ett problem när det som uttrycks i rapporterna saknar all koppling till aktuell vetenskap.
Senast är det reportagen igår och idag från Elfenbenskusten i Västafrika, där Bjerström berättar om en fiskeby som man tvingades överge för två år sedan på grund av omfattande erosion av de sandiga havsstränderna. Detta skyller hon i reportaget på klimatförändringar och dramatisk havsnivåhöjning. Hon ondgör sig också över att detta stackars land som står för så liten del av de globala koldioxidutsläppen nu drabbas hårt av "klimatkrisen" till följd av västvärldens stora utsläpp.
Det märkliga är att hon i reportaget säger emot sig själv. Att den gamla fiskebyn övergivits på grund av att havet slukat den råder det knappast någon tvekan om. Om orsaken är klimatförändringar är däremot en helt annan fråga. Det mesta i reportaget tyder faktiskt på motsatsen. För det första nämns i reportaget att havet stiger med 3-4 millimeter per år. Och så har det varit åtminstone de senaste 100 åren - långt innan några koldioxidutsläpp påverkade klimatet. Fiskebyn i reportaget övergavs alltså redan för två år sedan, och att den slukades av havet var ju inget som hände på bara några år utan det har krävs många decenniers sammanlagda havsnivåhöjning för att byn skulle hamna i farozonen. I filmen säger en regeringsföreträdare att "havet stigit 20 centimeter" (under vilken tidsperiod nämns dock inte, men med den havsnivåhöjning som nämns i reportaget på 3-4 mm/år tar det ju ca 55-60 år att nå en höjning på 20 centimeter). En medlem av byrådet i fiskebyn säger samtidigt att erosionen blivit värre de senaste 30 åren. Det är ganska självklart, den stadigt pågående havsnivåhöjningen på 2-4 millimeter per år som uppmätts sedan 1900 (varirerar lite mellan åren, just nu ca 3,3 mm/år enligt SMHI), lär fortsätta fram till nästa istid, och till slut når man ju en gräns där det förr eller senare blir problem. Den sedan länge pågående långsamma havsnivåhöjningen är ett framtida hot mot många kustnära byar och samhällen runt hela jorden, och det är bra och välkommet att FN ger stöd för "klimatanpassning" för att motverka effekterna på utsatta platser.
Men havsnivåhöjningen kommer inte att upphöra för att vi slutar släppa ut koldioxid. Det är oärligt och vilseledande att i reportage efter reportage koppla århundraden av stabil havsnivåhöjning till utsläpp av koldioxid och antyda att vi kan stoppa havsnivåhöjningen genom att minska utsläppen. Den riktiga vetenskapsbaserade klimatdebatten handlar om risken för att havsnivåhöjningen kan bli värre till följd av koldioxidutsläppen. Det är en allvarlig och viktig diskussion, men det är en helt annan sak än det som fram tills nu drabbat Västafrika. Det finns ingen seriös forskare som hävdar att nuvarande takt på 2-4 millimeters (just nu 3,3 enligt SMHI) havsnivåhöjning kommer att minska eller upphöra om vi minskar våra utsläpp. Denna underliggande och i huvudsak naturliga höjning kommer fortsätta fram till nästa istid oavsett vad människan försöker göra för att bromsa eventuella klimatförändringar, och detta kommer att medföra stora problem för många miljoner människor - alldeles oavsett om vi stoppar våra utsläpp eller inte. Detta är vetenskap som borde självklart nämnas i ett inslag under rubriken "vetenskap" i SVT. Men det går såklart inte om syftet med ett reportage inte är att redovisa vetenskap utan att sprida alarmistiska klimatbudskap utan koppling till vetenskap.
Väljarna inser att moderat miljöpolitik är bäst
2021-03-28
I dag har jag denna slutreplik till en vänsterpartist i Borås som uppenbarligen inte uppskattade min första artikel där jag berättade att väljarna tycker moderaterna har bäst miljöpolitik av alla partier. Jag konstaterar att vad Vänsterpartiet anser är av mindre betydelse - det viktiga är vad människor i allmänhet anser. Och jag påpekar att Vänsterpartiet har oerhört lågt förtroende i miljlfrågorna och att socialism och kommunism aldrig varit bra för miljön.
Regeringen jäklas med vanligt folk
2021-03-24
I går hade jag och min riksdagskollega Sofia Westergren denna debattreplik i Lokaltidningen Stenungsund.
Regeringen tvingar dig att betala utbyggnaden av vindkraft till havs
2021-03-18
Den 16 februari varnade jag för regeringens planer på att tvinga alla svenska elkonsumenter att bakvägen subventionera utbyggd vindkraft till havs. Nu har regeringen presenterat en promemoria där man föreslår att detta genomförs 1 augusti i år. Detta trots en kompakt kritik från remissinstanserna - det är i princip bara delar av vindkraftlobbyn själva som är positiv.
Kortfattat innebär förslaget att den havbaserade vindkraften slipper sina dyra anslutningsavgifter till elnätet och att i stället Svenska Kraftnät tar kostnaden, som sedan fördelas ut på alla elnätsföretag i landet och sedan vidare till elkonsumenternas nätavgifter. Precis som om nätavgiften inte är tillräckligt hög redan...
Moderaterna är Sveriges bästa miljöparti
2021-03-17
I dag skriver jag i Markbladet:
Slutreplik till Miljöpartiet i Borås Tidning idag
2021-03-10
I dag har jag denna slutreplik till Miljöpartiet där jag konstaterar att de inte är bra för vare sig människor eller miljlö. Att de i sin replik till mig dessutom medgav att deras mål är att vi alla ska bli fattigare och att det finns andra världen än pengar visar vilket farligt parti detta är. Dessutom anser många miljöpartister att demokratin måste stå tillbaka för kampen mot "klimatkrisen". Läs och varna alla i din omgivning för detta parti som hotar både demoikrati, frihet, välfärd, samhällsekonomi, företag och jobb!
Klicka nedan för att läsa hela artikeln.
Min debattartikel i Borås Tidning idag
2021-02-26
(Och nej, det är definitivt inte en artikel som okritiskt hyllar vindkraften, vilket man möjligen kan förledas att tro om man bara ser bilden som BT valt som illustration...). Hela artikeln kan även läsas här.
Behövs det "en viss grad av eco-diktatur" för att nå klimatmålen?
2021-02-22
Det är riktigt obehagligt varje gång man ser debattörer och politiker uttala att demokrati och folkvilja ska underordnas det stora målet om "klimatneutralitet". Senast i denna skrift från Deutche Bank. Dokumentet handlar om en mängd frågor som rör återhämtningen efter pandemin, och ett av avsnitten rör klimatet. Det finns på sidan 70-73.
På ett sätt är texten en befriande läsning som stämmer väl med det jag påpekat många gånger genom åren. Målen om klimatneutralitet och totalstopp för nettoutsläpp av koldioxid är helt enkelt orealistiska, och matchas inte alls av den politik som förs. Och orsaken är uppenbar - den regering som skulle föra en politik i linje med de klimatmål som politikerna själva satt upp skulle, förutom att orsaka enorma folkliga protester och rent av våldsamma kravaller och upplopp, också garanterat förlora nästa val. Politiken, både nationellt, på EU-nivå och i FN har helt enkelt slagit undan benen på sig själva. Först har man byggt upp en enormt hotfull domedagsbild, därefter har man beslutat om klimatmål för att undanröja domedagen, och sedan inser man att dessa mål inte kan uppnås eftersom de vanliga människorna inte är beredda att offra välfärd, jobb, ekonomi, demokrati och frihet för att nå de "klimatmål" som politikerna satt upp. Det enda som då återstår är att försöka måla bilden av klimatförändringarna ännu mer hotfullt och försöka skrämma människor att acceptera ännu mer drastiska och orealistiska åtgärder. Det blir en ond cirkel, och både politiker och media spelar med.
Deutche Bank skriver om just detta, att den politik som förs idag accepteras av människor eftersom den inte alltför dramatiskt inverkar negativt på människors liv. Om man ska nå målen krävs därför mycket hårda tag mot befolkningen, "en viss grad av eco-diktatur" som man uttrycker det (på sidan 72). Det är en riktigt otäck åsikt som jag på det bestämdaste tar avstånd ifrån och aldrig kommer att stödja så länge jag är politiker.
Jag kan också konstatera att det inte finns någon alls, vare sig IPCC eller andra, som kan lova att ens de mest drastiska åtgärderna på global nivå, om de så genomförs i alla jordens länder, kommer att stoppa klimatförändringarna. I värsta fall offrar vi demokratin, friheten, äganderätten, välfärden och samhällsekonomin utan att det ens påverkar klimatförändringarna ens mätbart. Det är faktiskt väldigt sorgliga framtidsutsikter för kommande generationer.
I Sverige har vi ett liknande problem med en "klimatlag" som har orealistiska mål som inte kan uppnås med en acceptabel politik. Det var detta jag insåg när klimatlagen diskuterades i riksdagen, och det var därför jag inte kunde rösta för denna lag. Jag röstar bara för saker som är rimliga och realistiska. Om Sverige "går före" och därmed allvarligt skadar samhällsekonomi och konkurrenskraft, gör människor arbetslösa och avfolkar landsbygden är det ändå helt meningslöst för klimatet med tanke på att stora delar av världen bokstavligen struntar i klimatfrågan och prioriterar tillväxt och ökad levnadsstandard.
Jag ser tyvärr tendenser hos dagens regering och regeringsunderlag att gå i en totalitär riktning. Man drivs av en närmast fanatisk längtan om förbud, pekpinnar, avgifter och straffskatter, och man försöker med alla medel att strypa den fria debatten kring klimatfrågan genom att kalla all kritik för "desinformation" eller "konspirationsteorier". Det passar som hand i handske för partier på vänsterkanten som kan använda hot om en "kliimatkris" för att driva upp skatter och begränsa människors frihet.
Jag vet samtidigt att en moderatledd regering aldrig skulle offra demokratin, friheten och äganderätten eller agera på ett sätt som är rent samhällsskadligt, och därför är det så oerhört viktigt att inte dagens regering och de allra mest extrema klimatpartierna MP, V och C får vara kvar vid makten. Allt fler kommer förhoppningsvis att inse att utan sans och balans i klimatpolitiken kommer människor aldrig att acceptera politikernas beslut. För dem som verkligen brinner för klimatfrågorna borde det vara en varningssignal.
Ännu en Ygeman-skandal under uppsegling?
2021-02-19
Jag har nu fördjupat mig lite i gårdagens märkliga uppgifter om att Svenska kraftnät och energiminister Anders Ygeman (S) i hemlighet har tilldelat miljardbelopp av nationella elberedskapspengar för att lösa elbristen i Stockholm. Pengarna ska gå till ett privat företag, Stockholm Exergi, som ska använda pengarna för att renovera oljekraftverket i Värtan.
Det sista är anmärkningsvärt i sig, återigen ser vi att elbrist i landet, förvärrad efter avvecklad kärnkraft, tvingar fram mer oljekraftbaserad el. Vilket kostar flera miljarder. I detta fall handlar det också om bristfällig kapacitet att tillföra mer el till huvudstadsområdet, något som också varit känt ett antal år utan tillräckligt agerande från regeringen och myndigheterna.
Uppgörelsen är tydligen hemlig, och har enligt media medför "ett internt uppror" inom Svenska Kraftnät eftersom den anses mycket dyr. Dessutom finns stora frågetecken kring om man får använda avsatta beredskapspengar på detta sätt. Dessa pengar ska skydda samhällsviktiga funktioner om elnätet släcks ned i kris eller krig. De ska inte användas vid vanlig effektbrist. Det finns tydligen utförliga regelverk hur användningen av beredskapspengar ska hanteras och vilka underlag som krävs, och detta ändamål verkar definitivt inte vara godtagbart.
Moderaterna vill nu kalla energiminister Anders Ygeman till riksdagens näringsutskott för att svara på frågor. Det verkar finnas goda skäl till detta.
Även Expressen skriver om saken:
75 miljarder för att flytta ett elöverskott som inte finns?
2021-02-18
I dag uppmärksammas återigen att regeringen via Svenska Kraftnät satsar 75 miljarder (!) på att stärka överföringsledningarna för el mellan norra och södra delarna av landet. Tanken är att överskotten i norr från framförallt vattenkraften och ny vindkraft ska kunna täcka elbristen i södra Sverige där man nu ofta tvingas importera el efter att ett antal kärnkraftreaktorer avvecklats de senaste åren (Oskarshamn 1 och 2, samt Ringhals 1 och 2).
Det finns bara ett allvarligt fel i resonemanget - som jag berättat tidigare beräknas hela elöverskottet i norra delen av landet gå åt till nya stora elintensiva och energislukande projekt i norra delen av landet. Det handlar om Hybrit-projektet för framställning av stål utan kol, det handlar om stora batterifabriker, planerad vätgastillverkning, andra elintensiva industrisatsningar och datorserverhallar som tillsammans slukar mängder av el. Det kommer inte finnas något överskott att skicka söderut. Vad de nya ledningarna för 75 miljarder då ska användas till är en gåta.
Dags att sluta blunda för vindkraftens baksidor
2021-02-18
Vindkraften hyllas väldigt okritiskt av branschen och politiken som en av våra viktigaste framtida energikällor för elproduktion. Min fråga är om det verkligen är rimligt? Jag ska problematisera lite kring olika frågor som rör vindkraftproduktion av el.
Det första är såklart att det medför obalanser i elproduktionen. När det är sommar, varmt och lagom vind producerar vindkraften bra. Tyvärr är det inte då vi behöver elen - vi tvingas rea bort den på den internationella elmarknaden, eftersom alla andra också har överskott. När det är kallt, vindstilla och bister vinter är läget det omvända - vindkraften producerar minimalt och vi tvingas starta oljekraftverk som reserv eller importera el - inte sällan kolkraftsproducerad - från andra länder, och detta dessutom till höga priser. Även när det blåser hårt stoppas vindkraftproduktionen för att inte skada verken.
Det andra är att vindkraften aldrig byggts ut utan subventioner. Utan elcertifikaten hade vindkraften aldrig blivit lönsam. I dag med nya större verk och högre produktion påstås man kunna nå lönsamhet utan subventioner, men ändå vill branschen ha just detta, och regeringen går dem till mötes i och med att den havsbaserade vindkraften enligt ett regeringsförslag ska slippa betala sina anslutningskostnader till elnätet - kostnader som i stället betalas av Svenska Kraftnät och sedan fördelas ut på landets alla nätabonnenter i form av högre nätavgift (se tidigare blogginlägg den 16/2 2021). Redan idag betalar nätkunderna de övriga förstärkningar som krävs av näten och anslutningen av vindkraftparker, ofta långt ute i ödemarken. Detta har redan drivit upp nätavgifterna.
Vindkraftproduktion under vinter och kyla är som sagt ett stort problem. Det har inte minst visat sig i USA där elkonsumenter i Texas periodvis varit helt utan ström denna vinter för att vindkraften inte klarar vintervädret. Även i Sverige är detta ett problem som har uppmärksammats på senare tid. För att klara produktionen i kyla används olika metoder. Vissa moderna verk har varmluftfläktar som blåser in varm luft i vingarna som håller dem isfria. Man har också testat andra material i vingarna för att hålla dem isfria, dock med dålig framgång.
Avisning via helikopter har också testats i norra Sverige. Rykten spreds att denna avisning sker med glykol eller andra avisningsmedel. Jag tyckte det lät konstigt. Med tanke på miljöreglerna kring glykol på våra flygplatser, vore det märkligt om man fick spreja vindkraftvingar med glykol mitt ute i naturen. Bilden ovan är tagen av Alpine Helicopter som utvecklat ett system för denn typ av avisning. Jag ringde upp ägaren uppe i Kiruna och han berättade att man endast använder vatten, inga kemikalier. Vattnet värms upp till 70 grader i stora tankar med en oljebrännare, och vattnet fylls sedan i tankar på helikoptern som på 20 meters avstånd sprejar vindkraftbladen med det varma vattnet som är ca 50 grader när det når vingen. Detta räcker för att hålla vingarna isfria ett bra tag, återfrysning tar lång tid. Miljöaspekten känns dock besvärande - dels används alltså olja för att värma vattnet, dels går helikoptern på fossila bränslen. Detta försämrar naturligtvis vindkraftverkets miljövänlighet vintertid. Dessutom kostar det stora pengar att ha en helikopter i luften, vilket man dock gärna betalar eftersom det blir ännu dyrare att ha ett stillastående vindkraftverk. I dagsläget använder företaget inte denna metod, men man har intresserade kunder som vill anlita dem.
Miljöaspekter av byggnationen av vindkraftverk glöms ofta bort. För det första krävs stora mängder betong till fundamenten, och betongtillverkning kräver både brytning av material och medför mycket stora utsläpp av koldioxid. Även transporter av de tunga vindkraftverken och vingarna medför stora utläpp. Till detta kommer den stora skövlingen av produktiv skogsmark som sker i förtid på grund av byggena och de vägar som behövs. Alla dessa saker medför utsläpp av koldioxid och bör räknas med när man låtsas som att vindkraften är "utsläppsfri".
Kort livslängd. Vindkraftturbiner beräknas ha en livslängd på ca 20-25 år. I dag hoppas man på längre livslängd när det gäller de nya större verken, men ingen vet säkert. Ska livslängden förlängas krävs ofta stora renoveringar av tekniken och utbyte av rörliga delar. Detta försämrar den ekonomiska kalkylen.
Miljöaspekter av rivningen av vindkraftverk. Man brukar säga att kostnaden för att riva tornet och vingarna på ett vindkraftverk betalas av skrotvärdet för tornet. Tveksamt dock om det håller eftersom borttagandet av betongfundamentet och djupt nedgrävda kablar inte räknas in. Vi kan såklart inte ha naturen full av betongfundament från rivna vindkraftverk så dessa bör naturligtvis också tas bort och kanske användas som fyllnadsmateriel vid vägbyggen eller liknande. Eftersom nya vindkraftverk är högre och större måste de stå glesare och därför är det svårt att återanvända gamla fundament till nya verk. Det är inte heller säkert att nätkapaciteten räcker utan elnätet kan behöva förstärkas. Energimyndigheten beskrev dessa problem i en rapport redan 2016.
Seriösa vindkraftbolag sätter av pengar för framtida rivning, men i dagens läge där gamla verk är olönsamma och konkurreras ut av nya större verk är riskerna för konkurs överhängande på sikt. Då är det inte säkert att det finns någon som tar ansvar för rivningen och bekostar denna, och då hamnar kostnaden på markägaren eller i sista hand på samhället om det är statligt eller kommunalt ägd mark. Ytterligare ett problem är att vindkraftvingar inte går att återvinna på något bra sätt idag. Både metoder för att mala ned dem och att elda upp dem har avfärdats som både miljöskadliga och dyra. Uttjänta vindkraftvingar slutförvaras i stället i deponier, nedgrävda i marken. Hur miljövänligt och hållbart detta är får var och en bedöma själva. Fotot nedan är från USA (Bloomberg Green).
Effekter boendemiljöer av landbaserad vindkraft. Det råder ingen tvekan om att landbaserad vindkraft uppfattas som ett hot mot boendemiljön och medför sjunkande fastighetsvärden för närboende. Det är inte heller någon tvekan om att ingen annan storskalig industriverksamhet hade fått en sådan miljömässig särbehandling som vindkraften får när det gäller hänsyn till närboende, miljö och natur. Detta är i grunden orimligt. Och nu föreslås också begränsning av den kommunala vetorätten för att gynna vindkraften ytterligare på närboendes bekostnad.
Skadliga effekter på djurlivet. Man vet idag att vindkraftparkerna dödar många utrotningshotade rovfåglar och att mängder av inskter dödas av vingarna varje år. Hur allvarligt detta är jämfört med andra energikällor och andra föremål i naturen är svårt att säga, men de rörliga vingarna tar bevisligen livet av många stora fåglar. Det sägs även att det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk kan skada andra djur, men det är svårt att hitta fakta om detta.
Problemet med havsbaserad vindkraft. I takt med att de bästa vindlägena på land redan är bebyggda har havsbaserad vindkraft kommit mer i ropet. Vinden är ofta bra, man slipper ta mark i anspråk och man stör färre närboende (även om ilskan över förstörd utsikt inte ska underskattas). Tyvärr medför den salta miljön ökat slitage på både vindkraftverket och vingarna, och även ledningsnät och teknik tar mer stryk än på land. Det är väl sannolikt mot denna bakgrund regeringen vill lägga över kostnaden för anslutningen till elnätet på alla svenska konsumenter som en extra subvention till den havsbaserade vindkraften.
Vindkraft är inte "ny modern teknik". Vindkraft beskrivs ofta som "framtiden", men det är faktiskt en väldigt gammal teknik. I min skånska släkt fanns ett antal "möllebyggare", alltså byggare av väderkvarnar. Detta var en väl utbyggd teknik i stora delar av södra Sverige för att främst mala mjöl. Men i takt med att elekticiteten och de moderna bränsledrivna motorerna utvecklades lämnade man den gamla vindbaserade tekniken. När min mamma växte upp i Skåne på 1930-talet fick gården också sin hushållsel från en enkel vindgenerator på ladugårdstaket. Men den osäkra elförsörjningen byttes sedan mot anslutning till det vanliga elnätet. Det blev jobbigt i längden att bara få ström när det blåste. Nedan några kända vindkraftverk av äldre modell på Öland.
Sammanfattningsvis. Den som menar att Sverige ska basera sin elförsörjning på storskalig vindkraft har mycket att bevisa. För egen del anser jag att vindkraft säkert kan vara ett bra komplement och ett bra sätt att ta tillvara vindens energi, men det kan aldrig utgöra basen för elförsörjningen med tanke på den osäkra vinden. Vindkraftverk borde dessutom bara få byggas på platser där miljön och störningarna redan är omfattande, exempelvis längs motorvägar och järnvägar, eller nära industrimområden och hamnar. Alternativt på platser där inga närboende störs. Varje byggnation måste analyseras noga med tanke på de negativa miljöeffekterna som få talar om idag, och pengar måste avsättas till rivning och återställande av marken. Vindkraftvingar borde inte heller få grävas ned i deponier i marken, det tar enorma ytor i anspråk. Idag tillåts inte ens deponi av hushållssopor så man undrar varför vindkraftvingar ska särbehandlas? Självklart ska vindkraften inte ha särskilda subventioner och naturligtvis ska vindkraftparker omfattas av samma miljöregler som all annan storskalig industriverksamhet. Kommunernas vetorätt måste värnas, men det kan samtidigt vara rimligt att man ger besked tidigare under processen så att inte vindkraftbolag riskerar att förlora pengar i onödan.
500 forskare varnar för att biobränslen är negativt för klimatet
2021-02-18
Jag har vid upprepade tillfällen påpekat att biobränslen inte minskar koldioxidutsläppen på kort sikt, faktum är att utsläppen faktiskt kortsiktigt ökar jämfört med fossila bränslen. Det betyder att den som anser att "klimatkrisen är akut" inte rimligen kan anföra ökad användning av biobränslen som lösning.
Storskalig användning av biobränslen är dessutom ett dåligt sätt att använda vår skog. Att ta vara på skogsavfall och rester från jordbruk, slakterier mm för att utvinna energi är både miljövänligt och smart, men att använda avverkade träd som bränsle är faktiskt ett riktigt dåligt sätt att ta tillvara vår fina skogsråvara. Den bör förädlas till virke, papper och produkter av olika slag. Invändningen att bara skogsavfall behöver användas som biobränsle är dessutom vilseledande, detta avfall räcker inte särskilt långt. Desutom bör en del skogsavfall lämnas kvar i skogen som naturlig gödning.
Nu varnar 500 forskare USA och EU för att suventionera biobränslen.
Först skulle Sverige storsatsa på etanol. Jag minns när jag frågade energiminister Andreas Carlgren (C) på en dragning för den moderata riksdagsgruppen varför Sverige skulle importera brasiliansk etanol när det medförde stora avverkningar av regnskog? Han tittade lite nedlåtande på mig och sa att jag inte begrep detta, "man odlar inte sockerröd på regnskogsmark utan på savannmark". Jag svarade då att det var helt korrekt, men att man då behövde röja nya betesmark när den gamla betesmarken odlades upp! Carlgren lämnade då snabbt ämnet. I efterhand visade det sig att jag hade helt rätt, och när media började rapporta om storskalig avverkning av regnskog för att kunna utöka odlingen av sockerrörsplantager i Brasilien blev tonen en annan. Idag talar ingen längre om storsatsning på etanol.
Sedan var det i stället biodiesel som gällde! Det man glömde berätta var att det som oftast blandades in var palmolja från Indonesien och andra ställen i Asien. Palmoljeplantagerna krävde - storskalig avverkning av regnskog. Låter det bekant? Miljöorganisationerna rasade av ilska och palmolja blev en mycket kontroversiell produkt. I Sverige förekom palmolja visserligen sällsynt i bränslet, men i andra europeiska länder var det närmast standard.
Nu är det alltså biobränslena som är i skottgluggen. De ger alltså inte den "klimatnytta" alla talat om, helt enkelt för att omfattande användning av biobränslen skulle kräva ökad avverkning av växande skogar, och då minskar upptaget av koldioxid. (I och för sig bara delvis sant, på sikt tar de återplanterade träden upp mer koldioxid än de gamla träd som avverkats, men det tar som sagt minst 10-15 år innan upptaget går plus). Storskalig användning av skogen som biobränslen kommer därmed att minska skogens upptag av koldioxid, och om man anser att koldioxidhalten snabbt måste minska är det såklart ingen bra idé. Jag gissar att det inte dröjer länge innan denna form av biobränslen också fasas ut...
I sammanhanget är det intressant att det finns starka röster inom EU att "skydda" skogarna (läs - stoppa all avverkning och låt skogen självdö). Det är en annan extrem röst i klimatdebatten. Jag kan bara konstatera att dessa två extrema röster (att öka uttaget av skog för att tillverka biobränslen "för klimatets skull" och att låta skogen stå kvar och ta upp koldioxid "för klimatets skull") går rakt emot varandra, de är omöjliga att kombinera. Men båda (!) hotar det lönsamma svenska skogsbruket som syftar till att förädla den skog som avverkas.
Vad menar regeringen egentligen med "höghastighetståg"?
2021-02-17
Efter min interpellationsdebatt med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) om järnvägen Göteborg-Borås följde jag upp med en skriftlig fråga. Anledningen var att ministern och regeringen alltid talar om att man vill bygga "höghastighetståg", men aldrig talar om vad man menar med det. Menar man järnväg på betongbana med hastigheter upp till 320 km/h, eller menar man modern traditionell snabb järnväg med hastigheter på 220-250 km/h?
Skillnaden är viktig eftersom dessa två typer av järnväg kostar olika mycket, erbjuder olika restider och tar olika mycket mark i anspråk. Höghastighetsbana medger inte heller lika många stationer och kräver rakare dragning av järnvägen än traditionell järnväg.
Min skriftliga fråga till ministern var denna:
Svaret kom idag. Det var ett "ickesvar". Ministern kan inte precisera vad han tänker sig för typ av järnväg utan hänvisar till Trafikverket. Som tydligen ska presentera förslag på olika alternativ den 28/2, inklusive vilka hastigheter man kan erbjuda på de tänkta spåren. Jag tycker ändå rimligen att ministern måste kunna förklara vad han lägger in i begreppt "höghastighetståg" med tanke på att han själv använder det begreppet i sitt svar. Troligen vågar han inte det, eftersom S och MP tycker olika i frågan. Om man då kan kalla lite av varje för "höghastighetståg" utan att berätta vad det innebär så blir alla nöjda och glada. Men självklart tänker jag följa upp detta, jag återkommer om det.
Dags för dig att betala nya subventioner till vindkraften
2021-02-16
Den 2 februari presenterade regeringen ett förslag som ska leda till minskade anslutningskostnader för havsbaserade vindkraftverk. I korthet innebär förslaget att kostnaden för att ansluta vindkraftverken till elnätet (en kostnad som tidigare vindkraftbolagen bekostat) nu i stället ska betalas av Svenska Kraftnät. I slutänden hamnar sedan kostnaden på "nätkundskollektivet", vilket betyder att varje elkonsument får vara med och betala via sin elnätsavgift.
Varje elkonsument i Sverige får på detta sätt vara med och betala en ny subvention till vindkraften. Hur mycket det kommer att kosta beror såklart på hur många havsbaserade vindkraftverk som byggs. I regeringens förslag som gick på remiss står att man inte kan uppskatta den totala kostnaden. Det är anmärkningsvärt att regeringen tänker införa en ny avgift för hushållen utan att ens kunna bedöma hur hög den kommer att bli.
Extra besvärande är det att Svenska Kraftnät också föreslås få i uppdrag att i förväg bygga ut set så kallade "transmissionsnätet" även till områden inom Sveriges havsterritorium där det idag inte finns eller planeras någon vindkraft, men där "det finns förutsättningar" för att ansluta vindkraftanläggningar i framtiden och "där sådan utbyggnad främjar uppfyllelsen av Sveriges mål om förnybar elproduktion".
Bakgrund till förslaget är att Energimyndigheten fick i uppdrag att utreda hur man skulle kunna flytta anslutningskostnaderna från vindkraftbolagen till Svenska Kraftnät och därmed elkonsumenterna. Myndigheten utredde detta och tog fram ett förslag, men avrådde samtidigt från ett införande. Därefter gick förslaget på remiss. Där sa nästan alla nej, inklusive Energiföretagen. De enda som var för var ett fåtal som främst arbetar med just havsbaserad vindkraft.
Det råder också viss oklarhet om denna form av "statsstöd" till en viss bransch är förenlig med EU:s regler.
Trots detta tänker alltså regeringen uppenbarligen gå vidare med förslaget, och man tänker införa det genom en förordning som inte behöver passera riksdagen. Jag tycker det är ytterst anmärkningsvärt att regeringen på detta sätt bakvägen tänker införa en subvention som efter flera steg landar som en kostnad på elkonsumenternas räkning för nätavgiften. I praktiken blir det ju en ny "skatt" för alla elkonsumenter, och skattebeslut ska tas av riksdagen. Det är kanske lagligt, men inte särskilt moraliskt agerat av regeringen.
Moderaterna säger nej till denna nya subvention till havsbaserad vindkraft. Det är orimligt att införa detta rent principiellt, och extra olyckligt är det att ta ett beslut där ingen kan bedöma kostnadens storlek för dem som ska betala. Dessutom är elnätsavgifterna fullt tillräckligt höga som de är.
Rimlig miljö/klimatpolitik lönar sig - Moderaterna nu bästa miljöparti
2021-02-15
Demoskop har just presenterat en ny mätning om svenska folkets förtroende för partierna i olika sakfrågor. Moderaterna har högst förtroende i 5 frågor av 12. Överlägsen ledning när det gäller ekonomin, jobben, företagandet och försvaret. Dessutom nu även störst förtroende i miljöfrågorna. Och bara en hårsmån från att ha högst förtroende även när det gäller lag och ordning.
Jag tror det finns många anledningar till att vi nu har högst förtroende av alla partier i miljöfrågorna.
1. Det första är att vi tydligt tar avstånd från S/MP-regeringens meningslösa skatter och bestraffning av människors beteende, åtgärder som i praktiken är meningslösa för miljön och klimatet. Folk är trötta på symbolpolitik som plastpåsskatt, klädskatt, flygskatt, elektronikskatt och annat trams. Moderaterna är en tydlig kraft mot meningslös aktivism och för konkret politik som har betydelse.
2. Det andra är att vi har framtidsoptimism och tror på teknisk utveckling i stället för att sprida domedagsbilder om framtiden. Elektrifiering, satsningar på vätgas, forskning kring ny kärnkraft och nya mer miljövänliga industriprocesser är några exempel. Det var mycket välkommet att vår partiledare Ulf Kristersson tydligt tog offentligt avstånd från klimatalarmisterna. Det är ju något jag själv också gör så fort det finns anledning.
3. Det tredje är att vi försvarar kärnkraftens roll i energiförsörjningen och värnar den svenska elförsörjningen som hotas av miljö- och klimataktivister som är genuina motståndare till kärnkraft. Det onyanserade vurmandet för vindkraft har haft ett högt pris, liksom den förtida nedstängningen av Ringhals 1 och 2. Många har uppmärksammat att vi nu lämnat energiöverenskommelsen i protest mot hur överenskommelsen tolkats av övriga partier. Vi säger också nej till slopat kommunalt veto mot vindkraft.
4. Det fjärde är att vi tydligt står upp för landsbygden och behovet av privatbilismen. Vi föreslår sänkt bensinskatt och säger nej till försämrade reseavdrag samtidigt som vi vill underlätta för fler att använda eldrivna bilar genom att satsa stort i hela landet på laddinfrastruktur. Vi säger också nej till bonus-malus-systemet och orimlig skatt på tjänstebilar och husbilar. I dessa frågor har det av mig mfl startade Riksdagens Bilnätverk haft stor betydelse.
5. Det femte är att vi satsar lika mycket som regeringen på järnvägsunderhåll och ny järnväg, men dessutom lägger betydligt mer än regeringen på att underhålla våra vägar och bygga nya vägar där det behövs. Även elbilar och bussar behöver vägar, och dåliga vägar är ingen miljönytta. Att vi säger nej till höghastighetståg men ja till utbyggnad av vanlig järnväg för att underlätta regional pendling och godstransporter på tåg är en bra miljöpolitik. Att se till att hela landet kan leva och att människor som bor långtifrån närmaste järnväg också kan transportera sig och driva företag (inte sällan gröna näringar) är en grundpelare i moderat miljöpolitik.
6. Det sjätte är att vi aldrig klandrat dem som flyger och står upp för flyget och flygplatsernas stora betydelse. Vi talar samtidigt gärna om framtidens mer miljövänliga flyg, där elflyg kan bli ett bra alternativ på kortare inrikessträckor.
7. Det sjunde är att vi står upp för äganderätten, värnar den svenska skogen och skogsbruket och allmänt säger nej till EU:s klåfingrighet i dessa frågor. Sverige kan inte tillåta EU att offra det svenska skogsbruket i något slags missriktad omsorg om klimatet. I den mån värdefulla skogsområden ska sparas bör det ske genom frivilliga avtal med markägaren, kombinerat med statlig ersättning.
8. Det åttonde är rovdjurspolitiken. Vi står upp för en stabil rovdjursstam, men även människor i områden med exempelvis mycket varg måste få en möjlighet att leva och hålla tamboskap. Jakt på rovdjur måste får ske i rimlig omfattning.
9. Det nionde är att vi inte så enkelspårigt som andra partier är inriktade på att bara prata klimat och koldioxid utan har en mycket bredare miljöpolitik. Vi driver frågor som vattenvård, rent dricksvatten, att sanera gifter i mark och vatten och liknande åtgärder som de flesta andra partier inte längre pratar om.
10. Det tionde är att moderaterna i Timbros stora granskning före förra valet visade att moderaterna fick mest miljö- och klimateffekt av sina satsningar jämfört med andra partier. Inte minst genom att göra insatser utomlands.
Sammanfattningsvis - jag tror att allt fler människor fått upp ögonen för att moderaterna tycker att värnandet om miljön är lika viktigt som att värna om statsfinanserna och välfärden. Och att vi också har en politik för det. Samt att vi är ett av de mest balanserade partierna i klimatfrågan.
Självklart har kärnkraften en framtid
2021-02-15
Debatten om hotande elbrist rullar vidare. Det sämsta argumentet från vänstern är att vi på årsbasis exporterar el. Det är sant - på sommaren när ingen efterfrågar el säljer vi massor av el och får dåligt betalt. På vintern när det är brist köper vi dyrt. Argumentet att vi aldrig exporterat så mycket som nu faller också på sin orimlighet, vilket jag påpekade på twitter igår. Om Ringhals 1 varit igång hade vi ju kunnat exportera ännu mera, och inte behövt importera lika mycket. I varje läge skulle drift av Ringhals 1 varit bättre än dagens läge.
Debatten om kärnkraftens framtida betydelse rullar samtidigt på. I dag visar det sig att flera socialdemokratiska politiker, bland annat min sympatiske s-kollega i finansutskottet, Adnan Dibrani (som bor i Varberg, nära Ringhals) förespråkar utbyggd kärnkraft. De går därmed på sammas linje som bland annat M, L, SD och KD.
Och idag kom även beskedet om att Uniper tillsammans med företaget Blykalla och forskare från KTH och ett privat företag ansökt hos Energimyndigheten om att få bygga en ny forskningsreaktor i Oskarshamn för att utveckla små modulära reaktorer som kan tillverkas industriellt på löpande band, och som tack vare en ny teknik med kylning av flytande bly både kan producera mer el och ge betydligt mindre radioaktivt avfall. Mycket intressant, och om jag förstår saken rätt är det samma teknik Vattenfall träffat samarbetsavtal om i Estland. Intressant för övrigt att det är just Uniper som engagerat sig i detta. Det är Uniper som är minoritetsägare i Ringhals och det var de som 2015 förespråkade att driva Ringhals vidare, vilket stoppades av statliga Vattenfall som var majoritetsägare. Nu återstår väl bara att se om regeringen på något sätt lyckas förhala eller stoppa ansökan hos Energimyndigheten, det skulle ju inte förvåna.
I går debatterade Ulf Kristersson ansträngd elförsörjning, hotande elbrist och synen på kärnkraften med Per Bolund (MP). Bolund menade att det är olönsamt med kärnkraft och att den därför inte bör byggas eftersom vindkraft mm är billigare. Kristersson invände att Vattenfall uppenbarligen tycker det är intressant med kärnkraft eftersom man som sagt engagerat sig i utvecklingen av mindre kärnreaktorer i ett samarbete i Estland. Kristersson påpekade också att samhället måste vara villiga att betala för en trygg elförsörjning i hela landet, och där både vattenkraft och kärnkraft behövs som baskraft.
Jag funderade lite på det märkliga i debatten från vänsterhåll att staten inte ska blanda sig i elproduktionen och att marknaden löser detta på bästa sätt. Det är samma vänster som ogillar marknadskrafter i alla andra sammanhang. Dessutom har ju politiken manipulerat marknaden - straffskatter på kärnkraft (numera borttagen) och subventioner till andra energislag såsom vindkraft och solkraft har satt hela marknadsmekanismen ur spel och gjort kärnkraften olönsam. På samma sätt kan såklart förändring av lagar, regler, skatter och subventioner ändra bilden och göra kärnkraften lönsam. Det är bara viljan som saknas.
Ska staten då satsa skattepengar för att bygga ny kärnkraft?
Ja, varför inte? Vi diskuterar satsningar på höghastighetståg för kanske 400 miljarder. Fram till 2030 kommer vi att ha lagt 45 miljarder på miljöbilspremier som inte får någon effekt alls på de svenska utsläppen. Vi har det senaste året också lagt många dussin miljarder för att motverka covidkrisen för näringslivet och jobben. I ljuset av detta kan jag tycka det vore helt rimligt att staten lade in ett antal miljarder i engångsbelopp för att motverka en kris i elleveranserna som på samma sätt hotar företag och jobb.
Det finns ju olika möjliga alternativ. Antingen försöka återstarta Ringhals 1 (om det är tekniskt möjligt), eller satsa på framtida nyproduktion av kärnkraft, exempelvis med nämnda modulära reaktorer. Eller kanske generation fyra av traditionell kärnkraft som dessutom kan återanvända gammalt bränsle (där stor del av energiinnehållet är kvar) och samtidigt korta tiden för slutförvar.
Nyproduktion löser självklart inte det akuta problemet som uppstod när Ringhals 1 och 2 förtidsavvecklades. Det beslutet satte oss i en mycket allvarlig situation, och regeringen valde att inte agera för att driva i vart fall Ringhals 1 vidare. Tvärtom röstade regeringspartierna nej i riksdagen när moderaterna föreslog detta. Att bygga ny kärnkraft tar lång tid och det är därför det var så illa att förtidsstänga det vi redan hade. Nu kommer vi under lång tid att ha en ansträngd elförsörjning och vara beroende av import, samtidigt som elbehovet bedöms öka kraftigt.
I sista änden är det rimligen statens ansvar att ett land har en fungerande och stabil elförsörjning. Likväl som man ansvarar för att det finns vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. En regering kan aldrig frånsäga sig ansvaret för detta. Krävs det att staten stoppar in ett antal miljarder i forskning eller nyproduktion av kärnkraft för att garantera detta kommer till stånd tycker jag det är det ett högst rimligt sätt att använda skattebetalarnas pengar.
Vattenfalls presschef sitter på två stolar
2021-02-15
I går uppmärksammade jag att Natalie Sial, presschef på Vattenfall, skrev ett par inlägg på twitter där hon försvarar regeringen mot beskyllningen att det var politiska beslut som medförde nedläggning av Ringhals 1 och 2 (trots att det bekräftats av flera väl insatta personer). Så här uttryckte hon saken:
Problemet är bara att Natalie Sial år 2015 när beslutet togs om att avveckla reaktorerna var pressekreterare på regeringskansliet under S/MP-regeringen och arbetade bland annat för näringsminister Mikael Damberg. Som då var ansvarig minister för att bland annat ta fram nya ägardirektiv för (*trumvirvel*) - Vattenfall. Hon var alltså pressansvarig hos regeringens huvudansvarige minister för statligt ägda Vattenfall. Idag är hon presschef på bolaget Vattenfall och förnekar all politisk inblandning från regeringen när beslutet togs om att avveckla Ringhals 1 och 2.
Tänk så praktiskt.
Jag betvivlar inte att Natalie Sial är en mycket kompetent person om hon fått jobbet som presschef på Vattenfall, men det är ytterst olämpligt att hon går in i debatten om vad som hände politiskt kring beslutet om avvecklingen av Ringhals 1 och 2 och de uppenbara politiska påtryckningar och styrmedel som regeringen då tog beslut om (tex höjd effektskatt) under en tid då hon företrädde regeringen. Ett typiskt exempel på det här att sitta på två stolar.
I sakfrågan tycker jag det hela är uppenbart. Staten äger Vattenfall och styr bolaget med ägardirektiv och har löpande kontakter med bolagets ledning. Att låtsas att Vattenfall skulle agera mot ägaren statens instruktioner är inte trovärdigt. Dessutom påpekade företrädare för regeringen vid flera tillfällen att höjd effektskatt skulle göra kärnkraften mindre lönsam och därmed stimulera framväxten av förnybara energikällor. Politiska beslut om skatter och subventioner av andra energislag var alltså - oavsett allt annat - även avgörande för i vilken mån kärnkraften var fortsatt lönsam eller inte.
Mindre snö eller mer snö - klimatforskningen är motstridig
(Uppdaterad favorit i repris)
2021-02-14
Ständigt matas vi med domedagsscenarier om hur klimatförändringar kommer att göra världen allt mer obeboelig. För Sverige gäller varningarna oftast ökande nederbörd - eller mer torka, men också att vi kommer att få mindre snö/mer snö, beroende på vilka rapporter man litar på. Inte sällan visar det sig att verkligheten helt enkelt inte vill följa de prognoser, modeller och scenarier som ställs upp, och då tvingas man ständigt att i efterhand revidera det man tidigare sagt. Det är egentligen inget konstigt, så fungerar forskning på nya områden, vilket klimatforskningen trots allt är. Det märkliga är att media och olika självutnämnda klimatexperter gör så stor sak av detta.
Det mest häpnadsväckande är nog de olika turerna kring den framtida snömängden i Sverige. Här har man verkligen bytt fot så många gånger att all trovärdighet är förbrukad. Eller vad sägs om dessa nedslag i de senaste femton årens dramatiska snörapporter? Många ställer på goda grunder frågan hur vi ska kunna lita på IPCC och klimatalarmisternas domedagsrapporter som klimatförändringarnas effekter om 100 eller 200 år, när man inte ens kunnat förutse hur klimatförändringarna kommer att påverka den svenska snön på några decenniers sikt, utan ständigt tvingats revidera prognoserna?
2006
2006 hotade man med att det skulle bli helt snöfria vintrar i stora delar av Sverige i en nära framtid, där skidanläggningarna tvingas stänga inom bara några decennier och att det sista Vasaloppet snart är kört. Ett belysande medieklipp är detta från Expressen den 5 december 2006
Då var TV-meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren, som även sitter med i SMHI:s insynsråd, helt övertygad om att Vasaloppet inte skulle kunna köras mer från år 2022, och att snögränsen stadigt skulle flytta norrut på grund av klimatförändringarna.
2013
När vi sedan fick 3-4 kalla vintrar i rad (2010-13) med mycket stora snömängder i södra delen av landet bytte "klimatexperterna" plötsligt fot. De stora snömängderna var nu tvärtom ett bevis på klimatförändringarna. Och vi kunde förvänta oss ännu mera snö i framtiden.
Ett belysande exempel på denna helomvändning berättade jag om på bloggen den 17 mars 2013, där jag också presenterade dessa nyhetsklipp i Aftonbladet.
I artikeln berättade man varför vi nu skulle tänka helt om. De tidigare larmen för några år sedan om att de svenska vintrarna snart skulle vara förbi och att vi redan 2020 skulle få allt fler gröna vintrar gällde inte längre. Nu var det i stället framtida iskyla som gällde! Det förklarades av amerikanska forskare med att luftströmmar förändras och saktas ned av smältande isar vilket ger mer långvariga köldperioder på vintern. "Teorin är vettig", sade Heiner Körnich, forskningschef på SMHI i Norrköping i artikeln, och konstaterade att det var en paradox att klimatförändringarna skulle göra vintrarna i Europa kallare i framtiden.
Jag skrev lite sarkastiskt på bloggen då, i mars förra året, att jag undrade vad "klimatexperterna" skulle ta sig till om det återigen skulle komma en mild och snöfattig vinter? Skulle man byta fot igen då?
Och visst skulle man det!
2014
Efter den i stort sett snöfria vintern 2013/14 i södra delen av landet var man nu tillbaka på ruta ett. Nu var det mindre snö i framtiden som gällde på nytt. Det hävdades till exempel av en av de mest citerade "klimatexperterna", Markku Rummukainen, även han på SMHI, i en artikel i GT den 5 januari. "I södra Sverige blir det allt mer sällan att man får snö på vintern. I norra Sverige kommer man även fortsättningsvis få vintersnö men den stannar kortare tid, vintrarna kommer inte bli lika långa. De mildare vintrarna kan märkas genom att gränsen för var man får varaktig vintersnö har flyttats allt längre norrut i Sverige de senaste åren. - Det är en förändring över tid. En uppvärmning på en grad motsvarar så där en 10-20 mils förflyttning norrut i våra trakter och 100-150 meter uppåt på fjällen. Hur snabbt och mycket det i verkligheten blir beror på de globala utsläppen", säger alltså Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.
2015, maj
Enligt SMHI var det mindre snö än vanligt i södra Sverige, samtidigt som vintern 2014/15 blev den snörikaste på mycket länge i stora delar av norra Sverige. Luleås snörekord från 1966 slogs exempelvis den 3 februari. Då uppmättes ett snödjup på 113 centimeter flygplatsen i Kallax och det innebär att det 49 år gamla rekordet på 111 centimeter överträffades. I stora delar av norra Sverige var det enligt SMHI den snörikaste vintern på 15 år, och snörekordet slogs på flera platser. På denna sida finns dramatiska bilder från snöröjning i början av maj på Stekenjokksvägen med rekordmycket snö, upp till sex meter.
Under midsommarhelgen 2015 var det 300 procent mer snö i Västerbottens- och Norrbottensfjällen än normalt rapporterade Svt Nyheter som hänvisade till SMHI. Vintersäsongen var betydligt längre än normalt. Det extremt tjocka snötäcket skapade nu problem för fjällvandrarna.
2015, september
Aftonbladet varnade i en artikel den 26 september för att det tvärtom skulle bli kallare och mera snö i vår del av världen till följd av klimatförändringarna: Forskare oroade över rekordkallt område.
Dagens Nyheter hade en artikel om ungefär samma sak. Där hette det att Ny istid hotar Skandinavien. Forskarna är enligt den artikeln oroliga för att golfströmmen kommer att sakta in till följd av smältande glaciärer i spår av klimatförändringarna, och då kan det bli 5-8 grader kallare i Skandinavien. Källa var Norges Meteorologiska Institut och i artikeln intervjuas Mikael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Han har också kopplingar till SMHI.
2015, oktober
SVT skriver att det kan bli 2-7 grader varmare i Sverige till följd av klimatförändringarna. Bland annat mindre snö och betydligt mildare vintrar. Källan är...SMHI.
Och lite senare varnade åter SMHI för kraftigt minskande snömängder i hela landet. Och för att skidorter i södra halvan av landet kommer att försvinna för gott...
2018, januari/februari
2018 har börjat med nya snörekord. Nedan TextTV den 20 januari med några nya snörekord. Samt en artikel från Aftonbladet igår, den 2 februari. Att det faller en halv meter snö på ett dygn är extremt ovanligt. Det är närmast ofattbara mängder.
Om man ska tro Pär Holmgren från den första artikeln ovan från 2006 ska Vasaloppet alltså inte längre kunna köras 2026. Det är bara åtta år dit. Det gäller verkligen att uppvärmningen snabbar på om vi ska få snöfritt i Dalarna redan om åtta år. Just nu, en månad innan Vasaloppet, är det över en meter natursnö i Sälenområdet och mellan 75 cm och en meter natursnö längs Vasaloppsspåret till Mora.
Hur ska man som politiker kunna basera politiken på SMHI:s och klimatalarmisternas modeller och prognoser för framtiden? Och hur ska man kunna lita på klimatlarmen när forskarna hela tiden i efterhand försöker förklara varför gamla klimatmodeller inte stämmer med den verklighet som sedan inträffar?
2018, 3 december
Uppenbarligen är prognosmakarna nu lite försiktiga med att hota med snöbrist i närtid efter den förra vinterns snörekord i delar av landet, där man till och med tvingades ploga Vasaloppsspåren. Man talar nu hellre om vad som händer om 50 eller 100 år. För skrämmas måste man såklart inför ett klimattoppmöte.
2018, 29 december
En knapp månad senare kommer en ny artikel på SVT Nyheters webbsida. Nu är det mer snö i Sverige som gäller i framtiden. Allt enligt en ny rapport från Kungliga Meteorologiska Institutet i Nederländerna, som menar att det blir mer snö i Sverige i framtiden till följd av klimatförändringar, men däremot mindre snö i andra delar av Europa. "Global uppvärmning leder till större nederbörd och i kalla nordliga Sverige kommer den nederbörden falla i form av snö" sägs det i rapporten.
2020, januari
Men nja, det där med mer snö var nog ändå fel. Under 2020 handlade det i stället om krisen för skidanläggningarna och hoten att snön ska utebli i framtiden till följd av klimatförändringarna. Detta enligt en rapport från Länsstyrelsen i Dalarna som uppmärksammas av Sveriges Radio den 8 januari 2020.
Expressen är på samma linje i en artikel i sin Klimatbilaga den 1 januari 2020, och konstaterar:
2021, januari
Så kom en ordentlig snövinter. Efter årsskiftet blev det kallare och både Sverige och andra delar av världen drabbades av rejäla snöoväder. I norra Sverige kom det uppemot 1,5 meter snö på sina håll, och även i tex New York och andra delar av USA och Canada föll stora snömängder. Centrala Spanien fick massor av snö, och även i Sahara föll snö, vilket inte händer så ofta. Självklart konstaterar Greta Thunberg på twitter "den välkända kunskapen" att varmare klimat ger mer snö.
2021, 2 februari
Så kom plötsligt ett oväntat uppriktigt uttalande från Erik Kjellström vid SMHI i en artikel i Aftonbladet.
"Erik Kjellström vid SMHI menar att en del pekar på att stora snöfall kan bli ännu kraftigare i framtiden, som en följd av att luften kan innehålla mer vattenånga när det blir varmare. Samtidigt anser han att det är för tidigt för att dra några slutsatser om hur framtidens vintrar kommer att se ut, i klimatförändringarnas spår. "Den forskning som gjorts ger delvis motstridiga signaler. Bilden är inte klar. Det här är ett av de stora frågetecknen inför framtiden", säger han."
Forskarna vet faktiskt inte. Ingen kan med säkerhet säga om klimatförändringar kommer ge mer snö, mindre snö eller kanske ungefär som det brukar. Greta Thunbergs påstående om att att det är gällande entydig vetenskap att det kommer att bli mer snö är alltså helt enkelt fel. Pär Holmgrens (MP) påståenden om att det kommer att bli mindre snö har inte heller enhetligt vetenskapligt stöd.
Sanningen är att ingen vet och att forskningen är motstridig.
Men en sak är nog klar - skulle vi få en 3-4 extremt milda och gröna vintrar framöver lär nog debattörerna återvända till den gamla teorin om att varmare klimat ger mindre snö. Flexibilitet är en viktig egenskap i klimatdebatten. Precis allt kan utgöra en bevis på "klimatkris" om bara viljan finns och rätt rödgröna glasögon sitter på näsan.
Stoppa Miljöpartiets tyranni mot svenska folket och vår elförsörjning!
2021-02-12
Så sent som 2011 lämnade Vattenfall in en ansökan om att få bygga ny kärnkraft. Man hade bland annat undersökt möjligheterna att ersätta de gamla reaktorerna på Ringhals med nya på samma plats. När S/MP-regeringen tillträdde 2014 skröt Miljöpartiet öppet om att man ny hade stoppat dessa planer, något som även bekräftades av SVT.
2015 tog så ägarna av Ringhals beslutet att stänga ned två reaktorer 2020 respektive 2021. Påståendet att Ringhals 1 och 2 avvecklades av "ekonomiska skäl" och att beslutet var strikt ekonomiskt och inte politiskt är väldigt lätt att genomskåda. För det första var det bara Vattenfall som ville avveckla reaktorerna, den andre delägaren, tyska Uniper, ville fortsätta driften när man tog nedstängningsbesluten 2015.
För det andra presenterade vattenfall själva en rapport 2015 som visade att reaktor 1 kunde drivas vidare i många år till med endast mindre investeringar. Ägarna hade också ursprungligen själva en plan för fortsatt drift av både R! och R2 fram till 2025. Anläggningarna hade också hög säkerhetsnivå och stabila oberoende kylsystem. Här är dokumentet som sammanfattar rapporten som påminnelse, den har publicerats i flera tidningar genom åren:
Inför nedstängningen av R1 och R2 har jag också visat hur energiminister Ygeman själv spred falska uppgifter om rostskador i en av reaktorerna som orsak till nedstängningen. Detta var felaktigt, vilket medförde en KU-anmälan från min sida. Ett enigt KU prickade energiministern för att han spridit felaktiga faktauppgifter.
Att den rödgröna S/MP-regeringen hade informella kontakter med det statligt ägda bolaget Vattenfall och därmed påverkade beslutet att stänga ned R1 och R2 i förtid är knappast någon vild gissning. Och till och med Vattenfalls produktionschef säger nu att nedläggningen berodde på politiska beslut.
I en intervju i SVT säger han att nu i januari och februari hade det varit bra att ha haft igång Ringhals 1 och 2. Men han tror samtidigt att vi kommer klara oss utan dessa reaktorer. Och så är det såklart - så länge vi kan importera el från utlandet vid behov. Men det går bara om Norge har tillräckligt med vattenkraftsel att leverera till Sverige (det kommer bli eftertraktat från många länder), eller om Polen och Tyskland fortsätter med produktion av el från kolkraft eller rysk gas. Det sistnämnda känns minst sagt osäkert att basera energiförsörjningen på med tanke på det politiska läget i Ryssland, och det förstnämnda känns väldigt oetiskt med tanke på de enorma miljöskador kolkraftbrytningen orsakar. Hela Nord- och Östeuropa lever farligt eftersom vi alla blir beroende av rysk gas, direkt eller indirekt när vår egen energiproduktion inte räcker till.
Nu nås vi av nästa allvarliga nyhet - det är DN som avslöjar att mellanlagret i Oskarshamn snart är fullt. Östhammars kommun har sagt ja till att bygga slutförvaret för svenskt kärnavfall utanför Forsmark. Men regeringen, som har bollen, har inte agerat alls i frågan trots att Vattenfalls produktionschef säger att man haft "otaliga möten med energiministern och miljöministern". Frågan har legat på regeringens bord sedan 2018. Om inte bygget av slutförvar inleds och mellanlagret i Oskarshamn byggs ut under tiden kan ingen svensk kärnkraft drivas vidare efter 2023. Vattenfalls produktionschef säger rent ut i artikeln, citat, att "det här handlar om att Miljöpartiet är väldigt kritiskt till kärnkraft och inte vill godkänna det".
Frågan är om regeringen medvetet förhalar frågan just för att stoppa all kärnkraft i förtid? Det skulle inte förvåna. Lyckas Miljöpartiet med detta kastas Sverige tillbaka långt i tiden och mycket av den välfärd vi tagit för given i form av trygg elförsörjning, jobb inom tung industri och värme i våra hus skulle äventyras.
Det är hög tid att säga stopp till Miljöpartiets tyranni mot svenska folket, där man tvingar Socialdemokraterna att dansa efter sin pipa i energifrågan. Som det beskrivs i denna artikel - Miljöpartiet kan inte tillåtas driva gerillakrig mot kärnkraften från regeringskansliet. Det får vara slut nu. Miljöpartiet är idag en ren samhällsfara.
Samtidigt får vi inte glömma att det är Socialdemokraterna som låter sig utsättas för politisk utpressning. Det är faktiskt helt oförlåtligt.
Vänster-ETC bekymrar sig mer för Dammsugaruppror än elbrist
2021-02-08
Vänstertidningen ETC kritiserar idag ett antal personer som uppmanat människor att förbruka mer el för att få elförsörjningen att kollapsa. Man syftar på det så kallade "Dammsugarupproret" som fick sitt namn efter rekommendationerna om att undvika att dammsuga under perioder med hög elförbrukning för att inte överbelasta elnätet.
Både jag och kollegan Lars Beckman får i artikeln vår släng av sleven, trots att ingen av oss uppmanat någon att delta i någon aktivitet eller att slösa på el. Det enda vi gjort är att i olika inlägg uppmärksamma dammsugarupproret. Det är ju något alldeles osannolikt och oväntat att något sådant skulle hända i Sverige år 2021. Det är ett exempel på den djupa frustratrion människor känner över att vi inte har en säker elproduktion längre i vårt land.
Själv lade jag alltså ur detta på twitter i går, som en liten passning till energiminister Ygeman som i debatter i riksdagen bestämt avfärdat alla risker för elbrist. Men som synes uppmanade jag ingen att delta. Trots det är det denna tweet ETC baserar sin artikel på.
Som de flesta borde veta vid det här laget är det vare sig jag, Lars Beckman eller någon annan moderat som ser som sitt mål att bidra till att skapa elbrist. Vårt mål är att arbeta för att motverka elbrist.
Det hade ju varit välkommet om även en tidning som ETC hade lagt energin (om uttrycket tillåts...) på att uppmärksamma den osäkra elförsörjningen i stället för att sprida osanningar om riksdagsledamöter.
Glaciologen och "klimatkorrespondenten" om kalvande glaciär
2021-02-08
Jag har upprepade gånger påtalat hur media - helt okritiskt - låter varje oväntad väderhändelse, naturkatastrof eller skadligt naturfenomen skyllas på "klimatförändringar". Eller, numera är det oftast ordet "klimatkris" som används som förklaring.
Naturkatastrofen i Himalaya, där en kalvande glaciär orsakade en "tsunamivåg" genom en dalgång och verkar ha dödat dussintals personer medan hundratals saknas, är det senaste exemplet.
SVT har två olika inslag om saken, med helt olika ingång. Först ett inslag med professorn i glaciologi, Per Holmlund vid Stockholms Universitet, därefter ett inlag med "klimatkorrespondenten" Erika Bjerström. Låt oss se hur dessa två beskriver saken. (Båda SVT:s rubriker nedan är klickbara länkar till inslagen i SVT)
Glaciologen, professor Per Holmlund:
Att bitar av glaciärer släpper är i sig inte så ovanligt menar glaciologen Per Holmlund. "Det sker regelbundet och i till exempel Alperna för man noggrann bok över vad som sker där. Vi har haft två sådana incidenter i Sverige 2018, men de svenska fjällen ser annorlunda ut, vi har inte de här långa sluttningarna under glaciärerna"//"I det här fallet är det några procent av glaciären som släppt, men det är ändå stort som tre-fyra globenarenor. Det som är farligt är när man har infrastrukturer och kraftverksdammar i sådana här områden, då blir man sårbar på ett helt annat sätt. Det blir katastrof"
"Klimatkorrespondenten" Erika Bjerström:
"Inte ens ”världens tak”, de mäktiga Himalayabergen, är opåverkade av klimatkrisen. På Twitter trendar glaciärraset som ”#climateemergency”."//"Än saknas exakta uppgifter vad som hänt men i indiska medier spekulerar forskare i att en spricka uppstått i Nanda Devi glaciären, eftersom permafrosten tinar. Under isen forsar vattnet och bryter igenom isen."
Medan professorn i glaciologi säger det självklara - att glaciärer alltid kalvar (det är liksom själva grunden för deras livscykel) och säger att det inte är något ovanligt och att problemet är att man överhuvudtaget har verksamhet och infrastruktur längst ned i ravinerna (som ju skapats just av smältvatten från glaciären), talar media och krimatkorrespondenten om att glaciären "rasat" eller "kollapsat" på grund av "klimatkrisen" och spekulerar dessutom i helt obekräftade uppgifter från indiska medier om orsaken.
En bättre illustration på hur olika vetenskap och klimatalarmistiska reportrar beskriver samma sak är svårt att hitta. Här serverat på ett och samma ställe av SVT.
Klimatextremisterna har förstört Sveriges elförsörjning
2021-02-06
De senaste dagarna har elförsörjningen blivit allt mer ansträngd till följd av kylan och att vi vid årsskiftet stängde ned Ringhals 1. Läget är så allvarligt att vi nu inte bara periodvis importerar kolkrafts-el från Polen och Tyskland, utan även tvingas köra igång oljekraftverket i Karlshamn som reservkraft. Blir det ännu kallare finns risker för elbrist, vilket SVT rapporterade om i torsdags.
Vi ser nu allvarliga konsekvenser av bristläget i form av kraftigt stigande elpriser. Så stora att exempelvis Holmens pappersbruk stängde ned för att produktionen helt enkelt blev för dyr:
Vi ser nu uppmaningar på fullt allvar att inte köra tvättmaskinen, koka kaffe eller dammsuga under de tidiga morgontimmarna när elbehovet är som störst:
I går gick så driftchefen på Svenska Kraftnät ut med kommentaren att det är "bra för miljön att industrin drar ner när elen är som dyrast".
Sverige importerar nu alltså kolkraftsel från Tyskland och Polen. Vi har startat inhemsk reservkraft med oljeverket i Karlshamn. Stora industrier som Holmen stänger ner produktionen. Och nu uppmanas medborgarna att inte dammsuga när det är kallt ute.
Att man skulle tvingas höra sådant här sägas i Sverige är närmast ofattbart. Vi som var ett av länderna i världen med den stabilaste och mest utsläppsfira elproduktionen, 50% vattenkraft och 50% kärnkraft. Nu är allt förstört av miljöaktivister och klimatextremister som lyckats dupera politiker och beslutsfattare att i stället satsa på instabil vindkraft och annan osäker elförsörjning. Vi var några som varnade för detta...
Stänger man kärnkraft ökar behovet av miljöskadlig kolkraft
2021-02-02
Det var sorgligt och omskakande att se Kalla Fakta i går kväll. Både kolkraftverk och framförallt kolbrytning, är en katastrof för både natur, miljö och människors hälsa. Dessutom är det ju som bekant en stor källa till utsläpp av koldioxid. Men kolgruvorna är även oetiska på annat sätt - man skövlar enorma områden och river hela byar och till och med stora katedraler jämnas med marken för de enorma dagbrotten.
Jag saknade dock en aspekt på kolbrytning och kolkraft i Tyskland. Det är ju tyska regeringen som beslutat om att stänga ned kärnkraften. I samma ögonblick ökar beroendet av både kolkraft och rysk gas. Tyskarna har tydligen också en förhoppning om att kunna importera en del av den el man behöver från Sverige. Problemet är bara att det inte kommer finnas så mycket att exportera när vi nu också stängt ned delar av vår kärnkraft. Tvärtom behöver Sverige nu periodvis starta igån vår reservkraft i form av oljekraftverk, och vid toppar i elförbrukningen måste vi även importera kolkraftsel från kontinenten.
Det är politiska beslut i bland annat Tyskland och Sverige som ökat behovet av kolkraft och som därmed ödelägger allt fler byar och driver människor från sina hem, samtidigt som miljö, natur och hälsa skadas allvarligt. De politiska besluten kallas för "grön omställning" i Sverige och "Energiewende" i Tyskland. Men effekten blir densamma - ökat behov av kolkraft. Trots att man påstår att politiken ska leda till minskat behov av fossila bränslen, där kolet är det på alla sätt mest skadliga och smutsiga.
Hur länge ska denna oetiska och motbjudande charad få fortsätta? Om inte ens den högljudda klimatalarmismen kan stoppa kolkraftvansinnet i Tyskland, vad ska då kunna stoppa det?
FN-organ vilseleder om global mätning om synen på klimathotet
2021-02-01
Media har de senaste dagarna spridit nyheten om att en omfattande global opinionsundersökning med miljontals deltagare visar att en majoritet (64%) anser att vi befinner oss i ett globalt klimatnödläge, och att en majoritet vill se krafttag mot detta från politikerna. Nyheten presenterades bland annat här och här och här och här.
Det är bara ett problem med denna undersökning - den är helt ovetenskaplig och statistiskt värdelös, och dessutom vantolkas den uppenbarligen medvetet av FN-organet UNDP och flera svenska medier.
Klicka på vänstra bilden ovan för att ta del av hela rapporten. På sidan 63 och framåt finns avsnittet om metoden som använts vid denna "opinionsmätning", och på sidan 10 och framåt kan man läsa mer om hur deltagare bjöds in och hur frågorna ställdes.
Det är fullkomligt hårresande uppgifter:
1. Undersökningen baseras till 100% på ett riktat utskick till 30,7 miljoner användare av vissa mobilspelsappar i 50 olika länder. Man har sökt svarande enbart genom annonser i populära dataspel för mobiltelefoner "som Angry Birds, Dragon City, Temple Run, eller Subway Surfers". Dessa spelare fick genom en annons en riktad uppmaning att besvara en undersökning om “klimatkrisen”. I rapporten beskrivs metoden för undersökningen som "okonventionell" (se inledningen av "summary"), vilket är det minsta man kan säga. Redan från start har man byggt in en stor felfaktor, eftersom rimligen främst de som anser att det pågår en klimatkris lockas att delta, medan andra avstår. Dessutom är det alltså endast gruppen aktiva spelare av vissa mobilspel som inbjudits att svara, en oerhört snäv grupp.
2. Av dessa 30,7 miljoner mottagare av uppmaningen tyckte endast 1,4 miljoner att det var värt att besvara enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 4,6%. Av dem var det 1,22 miljoner som gav så pass tydliga svar att dessa kunde användas. Det motsvarar 3,97% av de tillfrågade. 95,4% var helt ointresserade av att svara på enkäten.
3. Av de 1,22 miljoner som svarade var 550.000 under 18 år. I metodavsnittet framgår också att alla inte ens varit 14 år, men att alla som svarat och varit under 14 år betraktas som 14 år i mätningen. 40% av de 3,97% som svarat är alltså barn. (Av inledningen på rapporten framgår ett av syftena just var att nå människor under 18 år). I metodavsnittet beskrivs undersökningen som "ett roligt sätt att skicka signaler till världens makthavare".
4. I resultatavsnitten ser man dessutom tydligt att just barnen under 18 år är mest oroliga för klimatförändringarna, de anser att det föreligger klimatnödläge och de kräver krafttag av politikerna. Att de svarar detta är inte så konstigt med tanke på att det är detta de får lära sig av alarmistiska lärare, barnprogram och media. Barn får sin bild av verkligheten från de vuxna. Vad dessa barn lägger in i begreppet "klimatnödläge" framgår inte heller, och vad de ens förstår av innebörden av att "kräva krafttag" från politiken är oklart. Men det finns rimligen en förklaring till att vi har en åldersgräns för rösträtt på 18 år.
Denna fullständigt undermåliga "opinionsmätning" används sedan av FN-organet UNDP som bevis för ett "starkt folkligt stöd" för "snabba och kraftfulla klimatåtgärder". Jag skulle påstå att det är ren och skär jättebluff.
Hur kan svenska media så okritiskt sprida resultatet som bevis på något alls, och hur kan ett FN-organ, uppenbarligen medvetet, mata oss med helt falska slutsatser som av denna så kallade "globala opinionsmätning"? Ingen seriös statistiker eller svenskt opinionsinstitut skulle dra några som helst slutsatser av en sådan här undersökning. Den har extremt låg svarsfrekvens och den har ett extremt obalanserat underlag av svarande med extremt stor överrepresentation av barn. Trots detta gör UNDP en 60-sidig rapport om saken.
Det enda undersökningen möjligen visar är att 64% av de knappt 4% mobilspelare som besvarat enkäten (varav 40% barn) anser att jorden befinner sig i ett klimatnödläge och kräver brådskande klimatåtgärder. Rapporten visar alltså inte ens vad gruppen "mobilspelare" har för åsikter, och ännu mindre vad "befolkningen i stort" tycker i frågan. Vad världens schackspelare, skoterförare, hundägare och resten av jordens befolkning tycker är högst oklart.
Agerandet skadar såklart förtroendet för hela FN:s arbete med klimatfrågan. Medvetna vantolkningar av missvisande undersökningar hör inte hemma i en demokratisk samhällsdebatt utan i totalitära diktaturer. Tyvärr finns tydliga tendenser att klimatalarmisterna, även inom FN:s ram, har en väldigt luddig syn på både demokrati och seriös samhällsdebatt. Slutsatsen är att UNDP inte är något "objektivt" FN-organ utan en tydligt aktivistisk organisation som inte verkar sky några medel för att sprida sitt alarmistiska budskap. Jag tror inte detta gynnar en balanserad och seriös diskussion om klimatförändringar.
Orimligt lönsamma elnät
2021-01-19
I torsdags hade jag som sagt debatt med energiminister Anders Ygeman om de höga elnätsavgifterna. För många hushåll är numera elnätskostnaden mycket högre än kostnaden för själva elen. Och till skillnad mot ellevarantörerna kan man av naturliga skäl inte byta elnätsbolag - de har monopol. De har också väldigt fria händer att höja sina nätavgifter, och för elkunderna är det bara att betala.
Min egen senaste elräkning på huset hemma i Ubbhult (för december) ser ut så här:
Kostnader för själva elen: 995;-
Kostnad för elnät/överföring: 1.326;-
Energiskatter och elcertifikat: 904;-
Moms: 806;-
Totalt: 4.031;-
Elnätskostnaden (före moms) är alltså 33% högre än kostnaden för själva elen. Och ännu värre - kostnaden för energiskatt, och moms utgör hela 42% av vår fatighets samlade elkostnad denna månad. Endast en knapp fjärdedel av räkningen kan jag som konsument påverka genom att spara på el eller byta elleverantör.
Elnätsbolagen gör samtidigt enorma vinster. I Borås Tidning idag berättas om att Borås Elnät gör en vinst på drygt 63 miljoner, varav 43 miljoner (!) delas ut till Borås Stads koncernmoderbolag, och därmed finansierar bland annat underskotten för Borås Djurpark och det nya och politiskt ifrågasatta Kongresshuset. Man kan uppenbarligen konstatera att Borås Elnät tar ut i vart fall 43 miljoner för mycket av sina elnätskunder - det är pengar som inte används för att sköta elnäten utan vinster som bara samlas på hög.
I artikeln nämns också min mfl interpellationsdebatt med energiministern förra veckan. Man kommenterar också detta att regeringen i höstas presenterade ett förslag till begränsning av taxehöjningar från elnätsbolagens sida. Förslaget avvisades dock av samtliga sex oppositionspartier för att det var otillräckligt. Från moderat sida handlar vår kritik om två saker - dels att man måste försöka hålla nere elnätsavgifterna, dels att de avgifter som tas ut ska användas för att stärka elnäten och inte att samla vinster på hög.
Vår elkonsumtion har blivit en enorm kassako för både staten och elnätsbolagen. Och detta i en tid när politiken talar om vikten av att elektrifiera vårt samhälle ytterligare. Det är faktiskt helt skogstokigt.
Om politiken menar allvar borde vi sänka skatterna på el, och dessutom stoppa oskäliga höjningar av elnätsavgifterna och i stället verka för att de sänks. Dessutom borde vi självklart slopa momsen på alla energiskatter, att ta ut moms på skatter är lika oskäligt när det gäller el som när det gäller drivmedel. Problemet är som vanligt att staten slösar med skattepengar på en massa meningslösa saker, vilket gör att statskassan då snarare behöver öka sina intäkter framöver. Ska vi kunna vända utvecklingen behövs en ny regering som med stadig hand kan ta fram rödpennan och stryka en massa onödiga utgifter i statens budget.
Tre interpellationsdebatter om elförsörjningen
2021-01-15
I går hade jag tre debatter med energiministern med koppling till elförsörjningen i Sverige. Först en debatt om de höga nätavgifterna, därefter en om hoten mot elförsörjningen och en om hur vi möter en ökad efterfrågan på el i framtiden. Nedan Riksdagens videoupptagningar av debatterna.
När det gäller de höga kostnaderna för elnäten är det ett stort problem för alla elkonsumenter. För många hushåll är elnätsavgifterna en växande del av de samlade elkostnaderna. En orsak är ju utbyggd vindkraft och andra nya energikällor som medför stigande nätavgifter, en annan är behov av förstärkta nät när elektrifieringen ökar. Frågan är vem som ska ta kostnaden för detta som baseras på politiska beslut, och hur man ska kunna hålla nere nätavgifterna.
När det gäller elförsörjningen är et ett växande hot. Jag breskrev det i mina anföranden i den andra debatten:
Förra året i juli, mitt i sommaren, tvingades Sverige starta oljekraftverket i Karlshamn för att klara den svenska elförsörjningen. Det blev en väckarklocka för alla – utom regeringen. Vi moderater insåg att skulle man ovanpå detta stänga ned även Ringhals 1 skulle problemet med elförsörjningen bli akut.
Redan förra året kom larmen i en strid ström.
9 juli Tillväxtverket bedömde att mellan 40.000 och 124.000 jobb hotas i södra delen av landet till följd av att elbehovet inte möts.
21 oktober SVT Nyheter rapporterar att satsningarna på tung industri i norr kräver mer el än Luleälven producerar. Det handlar om stora serverhallar, det handlar om vätgasproduktion, satsning på Hybrit-projektet för koldioxidfri stålproduktion, mycket elkrävande koldioxidlagring, och elintensiv batteritillverkning som tillsammans medför att hela dagens överskott i norra delen av landet går åt. Det finns då ingen överskottsel att skicka söderut.
Men satsningen på stora elberoende anläggningar sker inte endast i norra Sverige. Idag meddelar Trollhättans kommun i ett pressmeddelande att man tecknat ett markanvisningsavtal med tyska SAP för byggandet av ett datacenter på Stallbacka industriområde. En oerhört viktig satsning för Trollhättan, men som kommer kräva tillförsel av väldigt mycket el.
Under hösten kom larm från drabbade företag i en strid ström.
Sverigechefen för Kemira kallar energiministerns tal om nationellt elöverskott för rapakalja
VDn för Borealis talar om oro för akut läge på elmarknaden
IKEMs chef för public affairs kallar situationen för oerhört allvarlig
Trioplast ser ökande risk för elförsörjningen i framtiden
Möbelföretaget Spaljisten,hotar med att nya storsatsningar kommer att göras utomlands på grund av hotande elbrist
ProflgruppensVD säger också att det kan bli mer förmånligt att ha produktionen i annat EU-land på grund av problematiken kring elförsörjningen
Så här kan man fortsätta – problemen med hotande elbrist och att få önskad elanslutning finns bland både små och stora företag, och vi får hela tiden nya rapporter om detta.
Dessa problem och denna oro gällde alltså redan innan nedstängningen av Ringhals 1.
Senare under hösten vädjar näringslivsorganisationer som Sydsvenska Handelskammaren till regeringen att stoppa nedstängningen av Ringhals 1. Samma linje driver moderaterna envist i Näringsutskottet, men utan resultat.
Vid årsskiftet stängdes så Ringhals 1 i förtid. En reaktor i gott skick som med små investeringar kunde körts länge till och producerat billig och ren el. Den ena delägaren ville köra verket vidare, men majoritetsägaren statligt ägda Vattenfall sa nej till alla sådana förslag. Vattenfall styrs med ägardirektiv från regeringen och det var med andra ord i praktiken ett rent politiskt beslut att stänga ned Ringhals 1 och 2.
En vecka senare: Vi får beskedet att Sverige redan fredagen den 8 januari tvingades importera kolkraftel från Polen. Det var Naturskyddsföreningens energiexpert som larmade om saken. Och hon hade rätt. I stället för att Sverige fortsatte exportera utsläppsfri kärnkraftsel tvingades vi importera el från kolkraft.
Samtidigt stiger elpriserna nu i södra Sverige till de högsta på fem år.
Och i förrgår larmar så Svenska Kraftnät för en mycket ansträngd situation. Man konstaterar att, jag citerar driftchefen på Svenska Kraftnät, ”Utan tvekan har marginalerna i den svenska eleffektförsörjningen minskat kraftigt de senaste åren främst på grund av att planerbar elproduktion lagts ned då fyra kärnkraftsreaktorer permanent tagit ur drift de senaste åren”.
I intervjun konstaterar driftchefen att risken inte är obefintlig för att det kan behövas manuell frånkoppling av delar av elsystemet denna vinter för att undvika totala nationella avbrott, något Pakistan nyligen drabbades av. Bara att Sverige nämns i samma mening som Pakistan när det gäller trygg elförsörjning borde få energiministern att tänka efter vad regeringen håller på med.
Sverige har under mer än 50 år haft en trygg, billig och stabil energiförsörjning, i princip helt utan miljöskadliga utsläpp. Vår vattenkraft och kärnkraft har producerat el till en låg kostnad och tryggat elförsörjning för både industri och hushåll.
Idag går många länder ifrån kolkraftel och oljekraftverk och satsar på renare elproduktion. Andelen el från miljöskadliga energikällor minskar i flertalet länder i Europa. Men inte i Sverige – här går vi i stället åt andra hållet. Vi tvingas importera kolkraftel från Polen och starta oljekraftverk och gaskraftverk som reservkraft. Samtidigt som elen blir dyrare och elförsörjningen mer osäker.
Hur kunde regeringen ställa till allt detta på så kort tid?
I sitt svar talar energiministern om ”historiskt stora elöverskott”. Det är, precis som Sverigechefen på Kemira säger, ren rappakalja. Elen måste finnas hela tiden och varje dag. Årssiffror är ointressanta för den som drabbas av elbrist vid ett konkret tillfälle.
Dessutom kan man diskutera hur lönsam elexporten är. Vi exporterar el när alla andra har överskott. I somras fanns uppgifter om att man knappt fick något alls betalt för överskottet, eftersom det inte fanns efterfrågan. Ibland fick man bara något öre per kilowattimme. Import behövs när det är kallt, efterfrågan på el är stor, vindkraften står stilla och alla andra i vårt närområde har brist. Och då kostar det! Att exportera för kaffepengar och betala dyrt för import, det är Ebberöds Bank.
Slutsatserna av en debatt med en, tyvärr mycket arrogant energiminister som stod och närmast hånlog under tiden vi läste upp citat från mycket oroade företagsledare, var väl i princip fyra:
1. Regeringen avvecklar kärnkraft och ersätter med import av kolkraftsel och förlitar sig på reservkraft från olja och gas.
2. Regeringen höjer beskattningen av elbilar vilket går rakt emot målen om fler elbilar.
3. Regeringen nonchalerar oroliga företag som känner oro för elförsörjningen.
4. Regeringens energiminister vågar inte garantera att svenska elkonsumenter inte kommer att drabbas av elbrist i vinter.
Det sista tycker jag var mest anmärkningsvärt. Jag ställde samma fråga minst 4-5 gånger under de sista två debatterna: "Kan enegrgiministern garantera att Sverige klarar sin elförsörjning i vinter och inte, enligt de reservplaner som finns, tvingas st&zfPTATga ned elförsörjningen för bostadsområden, hela orter eller industrier för att elen helt enkelt inte räcker till?"
Något löfte kom inte, och var och en får tolka det som den vill.
Staten bör föregå med gott exempel och motverka köp-slit-släng
2021-01-11
För en tid sedan lämnade jag in två skriftliga frågor till två olika ministrar som rör det alltför omfattande slöseriet med stora mängder kasserade möbler och utrustning i samband med myndigheter och statliga förvaltningar flyttar eller omorganiserar. Politiskt eftersträvar vi att renovera och återanvända bra saker och inte automatiskt kassera möbler, elektronik och annan utrustning i onödan. Tyvärr ser och hör vi många exempel på att statens egna verksamhet kanske inte alltid går i spetsen för att motverka slöseri med skattepengar och onödig belastning på vår miljö på det sätt man borde.
Jag är vice ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Riksrevisionen flyttade förra året från sina gamla lokaler till ett nytt kontor. I samband med ledningens redovisning för Rådet om flytten framkom att man verkligen varit ett föredöme när det gäller att återanvända och återvinna möbler, elektronik och utrustning. Det har sparat både pengar och miljö.
Med anledning av detta har jag frågat två statsråd (näringsministern och civilministern) hur de arbetar för att andra myndigheter, förvaltningar, regeringens departement och statliga bolag själva lever upp till hållbara verksamhetsflyttar. Båda ministrarna bollade frågan vidare till Miljöministern, vilket förvånar mig lite, eftersom min fråga bland annat var HUR man arbetar med dessa frågor. Svaret från Miljöministern är att hon räknar upp en del riktlinjer och övergripande beslut, men jag får inga svår på hur man arbetar aktivt med frågorna inom exempelvis myndigheterna och de statliga bolagen. Jag får väl nöja mig med att det verkar som om regeringen i vart fall tycker frågan är viktig.
För mig handlar detta både om ekonomi och hållbarhet, samt att staten och dess verksamheter bör vara ett föredöme för andra. Inte minst våra kommuner där det tyvärr slösas en hel del i onödan.
Uppföljning av föregående tweet - mp-riksdagsledamot uttalar sig
2021-01-09
Kan inte undanhålla vad som sedan hänt i twittertråden om den svenska importen av el från polsk kolkraft. Miljöpartiets riksdagsledamot och tillika miljö- och klimatpolitiske talesperson uttalade sig. Så här skolgårdsmässigt omoget beter sig alltså miljöpartister i riksdagen när de inte har något att komma med i sakfrågan. Och det blev väl för mycket för honom att jag citerade Naturskyddsföreningens energiexpert. Men i praktiken säger han därmed att det är hon som är korkad. Vilket jag inte tror hon gillar med tanke på att hon vad jag vet själv har sina sympatier hos Miljöpartiet. Men faktum kvarstår - det var hon som konstaterade att Sverige nu av och till tvingas importera kolkraftsel från Polen, vilket alltså beror på att Ringhals 1 stängts ned.
Efter stängingen av Ringhals 1 - nu importerar vi kolel från Polen
2021-01-09
I går uppmärksammade Naturskyddsföreningens energiexpert Kristina Östman att Sverige under fredagsmorgonen importerade kolkraftel från Polen. Hon uppmanade alla att spara på elen. Även under fredagseftermiddagen var det dags för import av el från Polen, tillverkad av kolkraft.
Detta är en direkt följd av att Ringhals Kärnkraftvek tvingades stänga ännu en reaktor vid årsskiftet efter beslut av Vattenfall (övriga delägare ville att Ringhals 1 skulle få drivas vidare, med statligt ägda Vattenfall vägrade. Och eftersom man var majoritetsägare var saken avgjord. Vattenfall ägs tiull 100% av staten och styrs genom ägardirektiv från S/MP-regeringen. Förtidsavvecklingen av Ringhals 1 var ett rent politiskt beställningsarbete från regeringen. Regeringen bär därmed också ansvaret för att Sverige nu har elbrist och tvingas importera smutsig el från Polen.
Detta är en av de saker jag självklart kommer att ta upp i mina interpellationsdebatter med energiminister Anders Ygeman på torsdag. Då ska vi ägna eftermiddagen åt att diskutera den svenska elförsörjningen.
Att Naturskyddsföreningen gått i exakt samma spår som Miljöpartiet, krävt storsatsning på vindkraft och avveckling av kärnkraft är pikant i sammanhanget. Kristina Östman inser uppenbarligen inte att hon själv och hennes organisation med sin aktivism starkt bidragit till att Sverige blir allt mer beroende av smutsig elimport.
Än mer pikant är att Miljöpartiets Lorentz Towatt beskyllde mig (!) för att ljuga när jag citerade Östman...
Detta blev för mycket för Kristina Östman, som dessutom fått mycket kritik i tråden för att vara medvållande till situationen. Hon var tvungen att gå i svaromål mot all kritik och skylla ifrån sig. Jag gav då svar på tal. Jag gissar att klimatextremisterna kommer att slåss ganska mycket inbördes framöver och försöka lägga skulden på andra i takt med att den svenska elförsörjningen blir allt osäkrare och smutsigare till följd av deras aktivism. När de dessutom inser att deras linje medfört en ökning av de koldioxidutsläpp de hävdar hotar hela mänsklighetens existens kommer de att få det jobbigt...
Citerad av nyhetsbyrå i Nordmakedonien
2020-12-15
Ibland kommer det konstiga nyhetsbevakningar i min mailbox. Denna var en av de märkligare:
Jag är imponerad av att Retriever (som står för nyhetsbevakningen) fångar upp nyheter i avlägsna utländska medier, i detta fall Makfax, en "independent" nyhetsbyrå i Makedonien. Tidigare har man även fångat upp citat i ryska Sputnik och andra udda utländska medier.
Jag blev samtidigt nyfiken - vad handlar texten om? Efter lite hjälp av följare på twitter och en haltande google-översättning visar det sig att nyheten är ett citat från mitt twitterinlägg om det jag skrev om även här häromdagen, nämligen att statliga Vattenfall undertecknat en avsiktsförklaring om att satsa på minikärnkraftverk i Estland, samtidigt som man förtidsavvecklar reaktorer i Sverige. Det är uppenbarligen så märkligt att det till och med uppmärksammas i Nordmakedonien.
Även ryska regeringsorganet Sputnik citerar mig och andra moderater i en längre artikel om saken.
Regeringen verkar ha vaknat 5 i 12 om taxonomin
2020-12-15
För en vecka sedan hade jag ju en interpellationsdebatt med finansmarknadsminister Per Bolund (MP) om EU-förslaget om "taxonomi", och tidigare samma dag hade finansutskottet ett möte med hans statssekreterare Ulf Holm (MP) om samma sak.
Begreppet ”taxonomi” är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden. I sak kan man ju tycka det är bra med en gemensam standard för detta. Samtidigt får denna EU-norm stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.
Läs gärna min interpellation för att få en bakgrund till vad förslaget om taxonomi innebär och de stora problem för Sverige jag pekade på i debatten. Vid dessa tillfällen var regeringsföreträdarna ganska kallsinniga till den hårda kritik som jag och andra framförde om hur hårt dessa förslag skulle slå mot Sverige - mot vårt näringsliv, våra jobb, vår energiförsörjning, vårt skogsbruk osv. Läs mer om detta på bloggen 8/12 och 9/12 på denna sida.
Den senaste veckan har kritiken mot EU-förslaget växt till ett crechendo som saknar motstycke. Mängder av näringslivsorganisationer, branschorganisationer, företag och andra har skickat arga remissyttranden till regeringen, ofta med kopia till oss riksdagsledamöter, och jag har haft en enorm uppvaktning från många olika håll efter min debatt med Bolund.
Moderaterna tog för några veckor sedan initiativ till att kalla statsrådet Bolund till Finansutskottet där vi ville att han skulle redovisa hur regeringen nu tänker agera för attstoppa dessa hot mot Sverige. Och idag infann han sig till utskottet - och vi kan konstatera att regeringen nu gjort helt om och skrivit ett ganska väl formulerat pm om Sveriges kritik mot förslaget - där väldigt mycket stämmer överens med den kritik jag och andra framfört de senaste veckorna.
Förutom kritik i sak rörande hot mot ett antal olika näringsgrenar och energislag riktar regeringen kritik mot att man anser att EU-kommissionen går längre än fördraget om taxonomi medger.
Här är regeringens pm. Detta är alltså kritiken idag - viss skillnad mot hur det lät för bara en vecka sedan. Hela utskottet ställde sig bakom detta förslag till svar till EU-kommissionen, med undantag för Vänsterpartiet som ville ha skarpare skrivningar mot skogsnäringen - "vi anser inte att skogen är något som ska skördas" sa vänsterpartisten. (Jag avstår från att kommentera det närmare, men undrar hur Vänstern då tänker sig att fixa fram de biodrivmedel och de papperspåsar som man så ofta talar sig varma för?) En majoritet i finansutskottet (M, KD, SD, L) drev också igenom som tillägg att den svenska linjen ska vara att alla fossilfria energislag ska betraktas som hållbara, alltså även kärnkraften. I Finansutskottet får våra fyra partier tillsammans majoritet (8 av 15), och eftersom frågan inte ska voteras i riksdagen (där vi inte har majoritet) blev vår linje den som gäller för regeringen.
Statsrådet Bolund var i övrigt mycket optimistisk och menade att Sverige har goda chanser att stoppa de kritiserade delarna av förslaget. Jag och flera andra ledamöter framförde en viss oro för den bedömningen. Vi känner tvekan kring om regeringen har vare sig vilja, ambition eller förmåga att ta den ganska tuffa strid som krävs i EU, och om man har den diplomatiska förmåga som behövs för att skapa allianser med andra. Samma ministrar och tjänstemän som tidigare lovordat taxonomin som "jättebra för Sverige" ska nu alltså slåss mot samma beslut som de nu insett är mycket allvarliga hot för vårt land. Den som lever få se. Någon gång i januari väntas EU-kommissionen ha analyserat alla remissvar och synpunkter från medlemsländerna och då vet vi förhoppningsvis var man landar med sitt slutliga beslut.
Regeringens och dess myndigheters hyckleri skadar Sverige
2020-12-14
Under dagens S/MP-regering har vi drabbats av rader av samhällsskadliga beslut, inte sällan med mycket ologisk motivering. Kemikalieskatten, plastpåsskatten, Bonus Malus och den planerade klädskatten är fyra exempel.
Den senaste veckan har det kommit ytterligare två exempel.
Först kom nyheten att statligt ägda Vattenfall har lämnat en avsiktsförklaring att investera i minikärnkraftverk i Estland. Detta sker alltså samtidigt som man förtidsavvecklar två reaktorer i Ringhals och vägrar visa minsta intresse för att investera i kärnkraft i Sverige.
I helgen kom så nästa märkliga nyhet. Statliga Exportkreditnämnden tänker stödja svenska investeringar i en flygplats i Vietnam. Detta gör man alltså samtidigt som regeringen med alla medel försöker motverka svenskt flyg, förespråkar nedläggning av svenska flygplatser och uttalar att det är klimatskadligt när svenskar flyger.
Hyckleriet och de dubbla budskapen saknar motstycke i svensk politisk historia.
Statsministern verkar inte heller ha koll på EU-förslaget om "taxonomi"
2020-12-09
I dag hade EU-nämnden överläggning med statsministern inför veckans möte med EU:s stats och regeringschefer. Det var många frågor som diskuterades, allt från EU:s budget till brexitförhandlingarna. Men även frågan om taxonomi (se föregående inlägg) kom upp. Framförallt var det moderaterna som lyfte frågan och krävde att statsministern skulle lyfta den med övriga stats- coh regeringschefer eftersom frågan är så viktig. Även SD, L och KD lyfte frågan och ställde samma krav.
Statsministern lovade till slut att ta upp frågan. Men efter att han sedan utvecklade saken lite mer började jag undra om han överhuvudtaget har någon koll på vad taxonomi egentligen är? Det lät inte så. Han talade mer om att rent allmänt lovorda svensk skogsnäring och vattenkraft, vilket inte alls är samma sak som att försöka stoppa det nu liggande förslaget om taxonomi. Jag känner stor oro för att även statsministern ska schabbla bort frågan.
Sverige lever farligt med en regering och en statsminister som dels verkar förvånande dåligt insatta i frågorna och konsekvenserna av dem, dels saknar kraft att driva svenska intressen i EU. Detta kan sluta hur illa som helst, precis som det gjorde med bland annat EU-budgeten och EU:s återhämtningsfond.
Två interpellationsdebatter med statsrådet Bolund (MP) om "taxonomi"
2020-12-09
I går hade jag även två interpellationsdebatter med finansmarknadsminister Per Bolund om EU:s förslag om "taxonomi". Egentligen skulle jag bara haft en, kopplat till min egen interpellation i ämnet, men eftersom min riksdagskollega satte sig i Corona-karantän så fick jag även ta över hans debatt. Här är riksdagens videoupptagning av båda debatterna i sin helhet. Första bilden länkar till debatten kring Edward Riedls interpellation och bilden nedanför debatten kring min egen interpellation. Det var ytterligare två deltagare i dessa debatter, Lars Hjelmered (M) och Joar Forssel (L), och vi hade i stort samma kritik och frågor till regeringen så det blev ett bra samarbete och sammanlagt en hel timmes debatt med ministern.
Jag rekommenderar att se hela debatterna och läsa min interpellation för att få en bild av frågans allvar. Om jag ska sammanfatta våra angreppspunkter mot regeringen så var det:
1. Att regeringen och ansvariga ministrar faktiskt tror att förslaget inte innebär någon tvingande reglering för någon - vilket jag och andra påpekade i debatten är helt fel. Kraven kommer fortplanta sig genom hela näringskedjan ner till de minsta företagen längst ned. Jag utvecklade det i min ursprungliga interpellation.
2. Att regeringen inte insett frågans allvar för Sverige och låtit mer aktivistiskt lagda tjänstemän sköta förhandlingarna i stället för att lyfta dem på ministernivå och även involvera statsministern.
3. Att regeringen tror att förslaget i grunden är bra för Sverige, trots att det finns en så enorm oro ute i näringslivet för svenska företag, jobb och energiförsörjning. Jag nämnde i debatten att det handlar om exempelvis skogsindustrin, IT-sektorn, vatten kraften, fordonsindustrin, fastighetssektorn, biobränsleproducenterna, avfallsförbränningen, kärnkraften, gruvindustrin och stålverken. Alla riskerar försämrad konkurrensförmåga och försvårande av kapitalförsörjningen genom det liggande förslaget.
4. Att regeringen verkar sakna en plan och en agenda för att i sista minuten försöka förändra det liggande förslaget. Man tar förvånansvärt lätt på frågan och säger att "det är gott om tid" trots att frågan nu är 5 i 12.
5. För egen del tror jag också att Miljöpartiet i grunden gillar det liggande förslaget, eftersom man i praktiken verkar vara beredda att offra det mesta i vårt samhälle för att "rädda klimatet". Att låta Miljöpartiets ministrar och departement sköta denna fråga i EU är som att sätta bocken till trädgårdsmästare.
Jag konstaterade i mitt sista inlägg i den andra debatten att jag har varit ledamot i riksdagen i drygt 14 år. Under dessa år har jag sett många EU-förslag komma och gå, både bra och dåliga. Men jag tror aldrig jag upplevt ett förslag som har potential att så oerhört allvarligt skada svenska företag, svenska jobb, svensk energiförsörjning och svensk samhällsekonomi som det liggande förslaget om taxonomi. Och samtidigt inte upplevt så stor okunnighet om förslagwts innebörd och en så total passivitet från regeringens sida för att försöka stoppa dumheterna. Nu är det upp till bevis för regeringen och ansvariga statsråd när det gäller att värna svenska intressen.
Enigt KU bifaller min KU-anmälan av energiminister Anders Ygeman (S)
2020-12-07
I dag debatterade Konstitutionsutskottet årets så kallade granskningsbetänkande. Ett enigt KU beslutade bland annat att rikta kritik mot energiminister Anders Ygeman (S) efter min anmälan. Anmälan rörde Ygemans felaktiga påståenden på twitter att Ringhals reaktor 2 hade allvarliga rostskador, och dettas styrkte han med bilder - som jag dock avslöjade var gamla och tagna innan dessa rostskador reparerats.
Här är KU:s utredning av ärendet. Man åberopar KU-praxis att statsråd ska tala sanning i sociala medier, och nämner bland annat ett beslut i KU från 2018 rörande justitieminsiter Morgan Johanssons (S) felaktiga påståenden om arbetslösheten bland utrikes födda (även detta var för övrigt efter en KU-anmälan från mig).
KU avslutar sin utredning om min anmälan mot Ygeman så här:
Utskottets ställningstagande
Som utskottet har uttalat i tidigare granskningar har statsråd, i likhet med alla andra medborgare, rätt att göra uttalanden i olika sammanhang men statsråd kan behöva ta särskilda hänsyn. Vidare är det viktigt att ett statsråd har säkerställt att hans eller hennes uttalanden grundas på uppgifter som är korrekta, vilket dock inte utesluter att statsråd i debatter och andra politiska sammanhang uttrycker sig tillspetsat eller polemiskt. De fotografier som funnits med i Anders Ygemans Twittermeddelanden den 17 och den 29 december 2019 visar skador på bottenplåten i kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 som hade reparerats vid tiden för Twittermeddelandet, även om korrosionsangrepp som var grundare än dessa alltjämt kvarstod. Genom att fotografierna visar skador som hade reparerats och som var allvarligare än kvarstående skador, gav Anders Ygemans Twittermeddelanden en bild som inte är korrekt.
Jag kommer att fortsätta att bevaka att statsråden inte ljuger i sociala medier. Twitter och facebook är ingen fristad för osanningar från våra ministrar.
Akut elbrist hotar - jag ställer tre interpellationer till energiministern
2020-12-07
Larmen om hotande elkris i delar av Sverige kommer nu allt tätare. Från att tidigare främst ha berört Storstockholm, Mälardalen och Skåne ser vi nu hur även andra delar av landet börjar få liknande problem. I artikeln ovan framgår exempelvis att Borealis i Stenungsund i Bohuslän ser akuta hot mot eltillförseln.
Det allvarliga läget blir än mer oroväckande när man vet att Ringhals 1 också kommer att stängas vid årsskiftet Moderaterna försökte härom veckan in i det sista att få regeringen att avvakta med nedstängningen, men vårt förslag röstades ned i Näringsutskottet. Det är enligt min åsikt helt oansvarigt att stänga ned en väl fungerande kärnkraftreaktor i förtid, samtidigt som landet har problem med elförsörjningen. Detta samtidigt som alla talar om att vi behöver en ökad elektrifiering av både industri och transporter.
Med anledning av det akuta läget har jag flera interpellationer till energiminister Anders Ygeman. Två gäller den hotande elbristen och den tredje handlar om att nätavgifternas andel av elräkningen ökat kraftigt på senare år, vilket gör det mindre intressant för konsumenterna att spara el.
Min sammanfattande poäng är att om politikerna på allvar vill att svenska folket och svenska företag ska gå över till allt större användning av el som energikälla så måste vi dels se till att det finns tillräckligt med el, dels se till att elen inte är onödigt dyr - och det gäller även nätavgiften.
Gott om billig el är den allra bästa insatsen för miljön!
Den självklara klimatfrågan journalisten "glömde" ställa
2020-12-06
I dag i Aftonbladet finns en artikel om en ö vid USA:s sydkust som håller på att försvinna. Havet äter upp ön bit för bit och det går nu inte längre att bo kvar. Invånarna måste evakueras. Och allt beror på "klimatförändringar" skriver Aftonbladets reporter.
Det intressanta är inte det som står i artikeln och det som sägs i inslaget i filmen, utan det som inte sägs. Frågorna som varje logiskt tänkande reporter borde ställt om man var seriöst nyfiken på det som hänt med denna ö, i stället för att använda artikeln som ett redskap för en alarmistisk klimatskrämselagenda.
När man läser artikeln inser man ju snabbt att det är något som inte stämmer. Är det verkligen "klimatförändringar" som gör att ön sjunker i havet? Intervjun baseras på en intervju med en manlig öbo, kombinerat med en del bakgrundfakta. Följande framkommer:
1. "Isle de Jean Charles har förlorat 98% av sin landmassa sedan 1955 till följd av att vattennivån höjts och landmassan eroderat."
2. "Min pappa brukade gå till en sjö här borta för att fiska när han var liten, men när jag föddes fick man ta båten dit. När pappa växte upp gick man till fots."
Mannen som intervjuas är 55 år. Han föddes alltså 1964. När han föddes fick man alltså ta båten där man tidigare kunde gå till fots. När hans pappa var barn kunde man gå till fots - det bör rimligen då ha varit på 1930-40-talet. Under de kommande kanske 30 åren alltså hände något dramatiskt som satte stora delar av ön under vatten. Vad berodde det på? Jag kan inte hitta några uppgifter vare sig om stigande temperaturer under denna period eller något samband med stigande mänskliga utsläpp av koldioxid - de utsläppen var som bekant mycket låga under dessa årtionden. Om det var klimatförändringar som orsakade att havsnivåerna steg i mitten av 1900-talet, eller medförde fler oväder så berodde det i vart fall inte på mänskligt orsakade klimatförändringar (men kanske annnan mänskjlig aktivitet, mer om det nedan).
Samtidigt kan man konstatera att denna ö ligger precis vid havskusten (vid utloppet av Mississippi), att den ligger extremt lågt i förhållande till havet och att den består av material som eroderar bort av havsvågor, oväder, muddring och oljeborrning. Det är inte första gången svenska media skriver om denna ö. Redan 2017 hade SVT ett inslag med samma vinkling. Den gången avslöjade jag att det fanns helt andra faktorer som orsakade att denna ö sjunker ned i havet. Läs hela blogginlägget här.
I artikeln sägs uttryckligen att det är både stigande havsnivåer och erosion som orsakar att ön håller på att försvinna. Om havet stigit på samma sätt som genomsnittet på jorden handlar det om ca 3 mm/år sedan flera hundratals år (sannolikt sedan senaste istiden), och det utan någon som helst tidigare koppling till några klimatförändringar orsakade av människan. 3 mm/år blir 3 dm på 100 år. För en ö där landnivån knappt reser sig över havet blir en havsnivåhöjning på 3 dm per sekel till slut ohållbar, särskilt om ön samtidigt sjunker. Ön kommer obönhörligen att försvinna. Alldeles utan någon av människan orsakad klimatförändring, och alldeles oavsett om vi så minskar våra koldioxidutsläpp till noll. Ön försvinner oavsett.
Att drabbade människor i sin frustration och desperation skyller på klimatförändringar är begripligt. Det är givetvis också ett sätt att möjligen kunna få ekonomisk kompensation av samhället för att man tvingas flytta från en plats som helt enkelt aldrig varit långsiktigt beboelig. Men borde inte journalisten ställt de rimliga följdfrågorna?
Av artikeln framkommer att stora delar av ön sedan länge ligger på havets botten. Ön har alltså försvunnit redan långt innan de (enligt datormodellerna) framtida snabbare stigande havsnivåerna och den ökande mängden oväder ens har inträffat. Det är helt uppenbart inte av människan orsakade klimatförändringar som får denna ö att försvinna.
Återigen används naturliga och dramatiska förändringar av vår jord som tillhyggen i en allt mer alarmistisk klimatdebatt. I detta fall var det ju mycket enkelt att snabbt avfärda påståendena, men andra artiklar är mer försåtliga. Jag tycker inte det är en värdig journalistik, och jag tänker fortsätta att granska alarmistiska artiklar som skrivs om klimathotet. Alltför mycket saknar relevans när man bara skrapar det allra minsta lilla på den klimatalarmistiska ytan.
På tisdag debatterar jag "taxonomi" med statsrådet Bolund (MP)
2020-12-03
Under nästa vecka har jag inte mindre än fyra debatter i riksdagen. Två interpellationsdebatter på tisdag, en ärendedebatt i Finansutskottet på torsdag och en interpellationsdebatt på fredag.
På tisdag debatterar jag bland annat frågan om "taxonomi" med ansvarigt statsråd Per Bolund (MP). Frågan är som jag tidigare påpekat oerhört viktig för svenskt näringsliv, svenska jobb och svensk energiförsörjning. Det finns fyra interpellationer med koppling till denna fråga, två från M, en från L och en från SD, då det blir en lång debatt.
Här är min interpellation i sin helhet, med de fyra frågor jag ställt till statsrådet:
EU-förslaget om taxonomi
Interpellation till statsrådet Per Bolund (MP)
Begreppet ”taxonomi” är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden. I sak kan man ju tycka det är bra med en gemensam standard för detta. Samtidigt får denna EU-norm stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.
Tyvärr ser vi nu hur både svensk vattenkraft och svenska biobränslen med det liggande förslaget kraftigt skulle missgynnas. Stora delar av svenskt skogsbruk riskerar också att betraktas som icke hållbart, liksom exempelvis vår kärnkraft, gruvindustri, stålproduktion och fordonsindustri.
Ju mer man sätter sig in i frågan, desto tydligare blir det att detta förslag är ett allvarligt hot mot svenska företag, jobb och energiförsörjning.
Jag tänkte återkomma till ett svar som Per Bolund gav på en fråga i riksdagens frågestund den 26 november. Frågan handlade om betydelsen för skogsnäringen med dessa långtgående regler där förslaget inte bara innebär att skogsbruksplaner ska godkännas av en myndighet och följas upp vart femte år – det kommer också att krävas kolbalansstudier före varje skogsbruksåtgärd. Det blir såklart helt ohållbart för små skogsägare att hantera – både vad gäller administration och kostnader.
Svaret från statsrådet Bolund var då att ”taxonomin inte på något sätt utesluter aktiviteter” och inte ”förbjuder investeringar eller åtgärder" inom skogsbruket.
Svaret andas en oförmåga hos statsrådet att inse vad dessa regelverk kommer att medföra i varje led för skogsnäringen. Varje större skogsbolag som vill vara certifierat som ”hållbart” kommer att avstå från att köpa virke av leverantörer som inte uppfyller EU-kraven. EU-normen kommer därför att fortplantas i varje led ned till den lilla skogsbonden längst ned i kedjan som driver småskaligt skogsbruk. Denne kommer inte att kunna sälja sitt virke om man inte uppfyller EU-normen. För att klara detta lär det behövas hjälp av konsulter som kostar pengar, man kommer att behöva certifieras, vilket kostar pengar, och man kommer att tvingas till en mängd administration vilket kostar tid och pengar. Risken finns också att man inte kan driva sitt skogsbruk på det sätt man brukar utan tvingas ändra detta i enlighet med EU:s krav.
Jag har svårt att tro att inte statsrådet inser detta, och jag tror dessutom att det egentligen är ett av syftena med en EU-norm för taxonomi, att det efter hand ska genomsyra hela skogsnäringen på alla nivåer. Det är kanske rimligt om regelverket är väl avvägt och anpassat till svenska förhållanden men inte om det blir utformat så som förslagen ser ut.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
-
Vad menade statsrådet med sitt uttalande om att ingen är tvingad att följa reglerna och att alla gör som de vill; insåg inte statsrådet vad effekterna blir?
-
Anser statsrådet att frågan om svenskt skogsbruk är viktig och att taxonomin kan bli ett stort problem, och vad gör i så fall statsrådet åt saken?
-
Hur har statsrådet agerat under förhandlingarna om taxonomi i EU?
-
Är statsrådet och regeringen beredda att rösta nej till förslaget om taxonomi i EU?
Ska "de gröna" även få knäcka hela EU:s bilindustri?
2020-12-02
Att det just nu pågår ett ren hetjakt mot privatbilismen är knappast någon nyhet. Det gäller inte bara i Sverige utan även på EU-nivå. Fordon som går på bensin eller diesel ska bannlysas, och i stället ska vi köra elbilar - som kostar enorma pengar att köpa, som har begränsad räckvidd, som inte klarar tunga transporter eller fungerar som dragfordon, och där det dessutom redan nu börjar bli problem med elförsörjningen för laddning och där materialet för batteritillverkningen är en bristvara redan med dagens låga andel elfordon.
Denna tankeväckande debattartikel har skrivits av motorjournalisten Tege Tornvall och jag lägger ut den här i sin helhet:
EU:s gröna kastrerar bilindustrin
Med nya avgasnormen Euro 7 vill EU definitivt förbjuda nya bensin- och dieselbilar. Euro 7 kräver rena avgaser från första metern som en bil rör sig. Det klarar bara helt eldrivna bilar – om man inte mäter vad som krävs för att utveckla och tillverka dem och hur den elektricitet produceras, som skall driva dem.
Euro 7 har ännu inte beslutats men föreslås för införande 2025. Drivande bakom kravet är gröna partier med understöd av olika miljö- och klimatorganisationer med kontor och tiotusentals lobbyister i Bryssel.
EU-organet Transparency International listar totalt nästan 10.000 organisationer i EU:s frivilliga lobbyregister med över 90.000 anställda med uppgift att följa och påverka EU:s politik. Av dem är 6.240 officiellt ackrediterade till EU-parlamentet.
Bland de 50 största finns organisationer för bl. a. banker, industrier, energi- och oljebolag, IT- och dataföretag samt handel. Där finns även sju internationella miljö- och klimatorganisationer med totalt runt 100 miljoner kronor lobbybudget. Därtill kommer en mängd mindre miljöorganisationer med egna resurser.
En av dem är tyska DUH (Deutsche Umwelthilfe) med mål att bekämpa särskilt tysk fordonsindustri. DUH driver orealistiska krav på låg förbrukning av bensin och diesel samtidigt med extremt låga utsläpp av kväveoxider och partiklar.
Nu har DUH och andra miljöorganisationer fått gröna politiker att förhandla fram förslag om att bensin- och dieselmotorer inte får släppa ut orenade avgaser ens när de startas. Allmänt känt är att de bara kan förbränna bränslet fullständigt när de är varma. Kallstarter ger alltid orenade avgaser.
Det kan man undvika genom att förvärma motorer till driftstemperatur. Men det nämner inte EU-förslaget. Det är direkt avsett att utesluta allt utom hel eldrift.
Förbud i praktiken
”Genom den planerade Euro 7-normen kommer EU-kommissionen att i praktiken förbjuda nya fordon med förbränningsmotor från år 2025”, säger Hildegard Müller, chef för den tyska fordonsindustrins branschförening VDA.
Enligt förslaget anses helt eldrivna bilar inte släppa ut koldioxid, trots att både deras tillverkning och deras elektricitet kräver stora resurser och mycket energi.
I stället för att protestera följer tyska fordonstillverkare motståndslöst med och avskedar tiotusentals anställda för att skära kostnader och frigöra kapital för att utveckla och tillverka dyrare fordon med sämre praktisk brukarnytta.
EU vill snabba på utvecklingen genom högre subventioner för eldrivna bilar och skärpt skatt för konventionella bensin- och dieselfordon. Men av statsfinansiella skäl måste subventionerna med tiden avvecklas. Då blir ägande och bruk av bilar allmänt dyrare och svårare.
Det är kanske meningen. Europas gröna ogillar vägtransporter och bilar – oavsett bränslen och motortyper. De vill få oss alla att åka kollektivt och helst på räls. Det parlamentariska läget i många europeiska länder ger dem möjlighet att nå sina mål genom att medvetet motarbeta och skada Europas fordonsindustri.
Moderaterna säger nej till EU-förslaget om förbud mot blyammunition
2020-11-30
Moderaterna och Kristdemokraterna säger i en gemensam reservation nej till EU-förslaget om att på ett märkligt och ogenomtänkt sätt begränsa användningen av blyhagel vid jakt och sportskytte. Problemen med förslaget är många, och dessutom har Sverige redan ett väl avvägt regelverk som ska skydda vattendrag mot bly. Problemen med EU-förslaget och varför moderaterna vill stoppa detta utvecklades av vårt förestanamn i EU-parlamentet, Tomas Tobé, i en debattartikel i Svensk Jakt nyligen.
Vi säger alltså tillsammans med KD nej till förslaget i riksdagen och under dagen har även Centerpartiet och Sverigedemokraterna anslutit sig till vår linje, och det finns därmed majoritet i riksdagen för att tvinga regeringen att säga nej till förslaget. Vi får sedan se om det går att stoppa förslaget i EU - tyvärr har regeringen även i denna fråga agerat tafatt i EU och inte satt ned foten för att försvara svenska intressen. Vi ser det alltför ofta i olika frågor, allt från att man lyckades dåligt när det gäller förhandlingen om ny EU-budget och den orimliga Återhämtningsfonden, det har gått helt fel när det gäller "taxonomin" som hotar företagande och jobb (se tidigare blogginlägg), och nu går det fel i frågan om blyammunition. Detta är bara några av sommarens och höstens misslyckanden. Det finns flera. Regeringen orkar helt enkelt inte stå upp för Sverige och då blir vi överkörda av EU.
Här är Moderaternas och Kristdemokraternas avvikande mening i EU-nämnden idag:
Följande avvikande ståndpunkt har anmälts av Moderaterna och Kristdemokraterna:
”Moderaterna och Kristdemokraterna motsätter sig förslaget eftersom den strider mot svensk grundlag och Europakonventionen om mänskliga rättigheter som Sverige och EU förbundit sig att följa. Förslaget innehåller en omvänd bevisbörda för jägare som befinner sig i eller inom 100 m från en våtmark enligt definitionen i förslaget. Kan man inte bevisa att man är oskyldig ska man anses skyldig. Det är alltså inte en åklagare som ska bevisa att man är skyldig för att man ska bli fälld till ansvar i domstol.
Därtill är definitionen av våtmark omfattande och oförutsägbar. Detta som en följd av att varje naturligt eller artificiellt vatten, oaktat storlek, omfattas av definitionen. Den definition av våtmarker som används för utseende av särskilda bevarandeområden, i enlighet med konventionen om våtmarker av internationell betydelse (Ramsarkonventionen), omfattar alla vattenområden oavsett storlek, vare sig de är permanenta eller tillfälliga, naturliga eller konstgjorda, sumpmarker, kärr eller torvmossar. Definitionen är alltför bred och oklar för att kunna tillämpas på begränsningen av bly i hagelammunition, eftersom det är omöjligt för jägaren att på ett tillförlitligt sätt identifiera sådana vattenområden när han eller hon befinner sig i obekant terräng, eller när vattnet inte är synligt eller permanent. Därtill har 23 medlemsstater har redan lagstiftning om användningen av blyhagel över våtmarker, men ingen tillämpar den fulla definitionen av våtmarker enligt Ramsarkonventionen eftersom det försvårar verkställbarheten och efterlevnaden. Dessutom rekommenderade inte heller Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), som EU-kommissionen säger sig stödja sig mot, att den fulla definitionen enligt Ramsarkonventionen skulle tillämpas.
Förslaget strider därutöver mot subsidiaritetsprincipen eftersom vi redan har nationell lagstiftning i någon form i 23 medlemsländer som förbjuder användning av blyhagel i våtmarker, såsom i Sverige. Om kommissionen anser att efterlevnaden är för dålig är det inte nya regler som behövs utan bättre kontroll.”
Fyra frågor om taxonomi på dagens frågestund i riksdagen
2020-11-26
Vid dagens frågestund i riksdagen var vi fyra ledamöter som ställde frågor om det olyckliga förslaget om "taxonomi" som jag beskrev i föregående inlägg. En fråga från C, en från KD, och från moderaterna var vi två som ställde frågor till statsrådet Per Bolund - både jag själv och vår miljöpolitiske talesperson Jessica Rosencrantz. Det är ovanligt att samma ämne tas upp fyra gånger på samma frågestund, vilket visar hur allvarlig framförallt borgerliga politiker tycker denna fråga är.
I flera av frågorna beskrevs hoten mot svenskt näringsliv och svenska jobb, och det var helt uppenbart att statsrådet Bolund inte insett vidden av hur allvarlig denna fråga är för Sverige. En av frågeställarna påpekade att EU-förslaget innebär att hållbarhetskriterierna för skogsbruket kräver att varje skogsvårdsåtgärd (!) ska granskas ur klimatsynpunkt. Det blir såklart helt ohållbart för en liten skogsägare och kommer medföra enorma kostnader för inhyrda konsulter eller granskare. Bolund svarade lite raljant att "det är ju inte tvingande, var och en gör ändå som den vill". Men han missar då att den skogsägare som inte följer EU-reglerna riskerar att ingen vill köpa virket - för då kommer sågverket eller massatillverkaren inte själva att kunna klassas som hållbart och uppfylla olika certifieringskrav eller kunna få finansiering utan högre kostnader. I en förlängning blir det omöjligt för varje skogsägare att trotsa EU-reglerna, för då vill ingen köpa virket. På samma sätt lär det bli inom andra områden - EU-reglerna fortplantas genom hela näringslivet ner till de allra minsta leverantörerna, och alla tvingas mer eller mindre automatiskt in i systemet om man vill fortsätta som näringsidkare. Det är därför det är så viktigt att reglerna inte blir orimliga. Jag är djupt oroad över statsrådets nonchalans i frågan. Om det nu inte rent av är så att Bolund och hans Miljöparti faktiskt inser problemen, men med öppna ögon är beredda att offra stora delar av svenskt näringsliv, svenska jobb och svensk energiförsörjning i sin iver att genomföra en helt extrem klimatpolitik?
Min egen frågeställning till Per Bolund var så här:
"Jag återkommer till EU-förslaget om taxonomi. Begreppet är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden.
Denna norm får stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.
Tyvärr ser vi nu hur både svensk vattenkraft och svenska biobränslen med det liggande förslaget kraftigt skulle missgynnas. Stora delar av svenskt skogsbruk riskerar också att betraktas som icke-hållbart, liksom exempelvis vår kärnkraft, gruvindustri, stålproduktion och fordonsindustri.
Ju mer man sätter sig in i frågan desto tydligare blir det att detta förslag är ett allvarligt hot mot svenska företag, jobb och energiförsörjning.
Jag vill fråga statsrådet Bolund om ett konkret exempel. Anser han att det är rimligt att, som förslaget ser ut, betrakta naturgasanvändning som miljömässigt hållbart samtidigt som svensk vattenkraft betraktas som icke hållbar? Om statsrådet inte tycker det är rimligt, vad avser statsrådet att göra åt saken?"
Något tydligt svar fick vare sig jag eller de andra frågeställarna, statsrådet konstaterade bara att inga beslut ännu är fattade och att det finns tid att diskutera saken ytterligare och tillföra synpunkter. Fast faktum är att redan den 18 december är sista dag för att framföra kritik mot förslaget, så det är verkligen brådskande. Av detta skäl krävde både Moderaterna och Centerpartiet på Finansutskottets möte idag att regeringen ska komma till utskottet snarast för att diskutera frågan. Det blev också utskottets beslut - den 10/12 är första besöket inbokat där vi kommer att kräva information från regeringen. Dessutom har vi avsatt tid även på ytterligare ett möte i finansutskottet om frågan före den 18/12.
EU-förslag om "taxonomi" hotar svensk energiförsörjning och industri
2020-11-25
I våras antog EU:s ministerråd en förordning om så kallad "taxonomi". Taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara eller ej. Detta märkliga begrepp innebär det etableras en definition på EU-nivå av vad som räknas som en "hållbar" investering och att det skapas en standard som kommer att få stor inverkan på finansbranschen, och i förlängnngen företag som behöver lån och aktiekapital. Det kommer också att styra placeringar i "hållbara" eller "gröna" fonder. Sannolikt kommer dessa kriterier på sikt även att styra offentlig upphandling och därefter bli styrande för olika former av certifiering, miljömärkning mm.
Det är därför oerhört viktigt att regelverket inte blir för skevt och det är viktigt för Sverige att bevaka vad det får för effekter för Sverige.
Det förslag som läcktes från EU för en tid sedan och som presenterades offentligt häromveckan skulle dock få oerhört allvarliga följder för Sverige. Reglerna som föreslås skulle nämligen leda till att bland annat skogsnäringen, vattenkraften (!), bioenergin (!), avfallsförbränningen, gruvverksamheten och stålindustrin och sannolikt även kärnkraften skulle betraktas som icke hållbara. Även svensk bilproduktion skulle drabbas - endast bilar med nollutsläpp av CO2 kommer betraktas som "hållbara". Även fastighetssektorn drabbas eftersom man skulle sätta orimliga energikrav på befintliga byggnader. Det märkliga är att samtidigt har vissa länder lyckats få igenom att naturgasproduktion ska klassas som hållbar (!).
Dessutom skulle det liggande beslutet medföra att Sverige får väldigt svårt att få pengar ur den omdiskuterade återhämtningsfonden, eftersom även dessa utbetalningar kommer stt styras av samma kriterier.
Den senaste veckan har vi politiker blivit hårt uppvaktade av drabbade branscher och jag och andra moderata företrädare har haft ett flertal möten och samtal med företrädare för dessa branscher. Tyvärr är det mycket kort tid att reagera på EU-kommissionens förslag, den 18/12 är sista dagen att protestera.
Moderaterna lyckades redan när förslaget första gången lades fram få majoritet i EU-nämnden för att Sveriges skulle rösta nej. Vårt krav stöddes av KD, C och SD. Sverige var dock enda landet som röstade nej vid Europeiska Rådets (ministerrådets) möte den 8 april. Men trots detta går processen vidare - alla andra länder röstade ja, utom Bulgarien, Ungern, Österrike och Polen som avstod. Nu avgörs saken slutligen i Europeiska Rådet och EU-parlamentet någon gång i början av nästa år.
Just nu läser jag in mig mer i detalj på vad det nya förslaget skulle innebära. Detta är den dokumentation jag har på skrivbordet hemma just nu, och mer kommer hela tiden.
Samtidigt arbetar vi moderater (främst i finansutskottet som ansvarar för frågan, men även i Miljö -och Jordbruksutskottet, Näringsutskottet och EU-nämnden) hårt för att Sverige återigen ska rösta nej och och få med sig andra länder. Tyvärr ser det ju mörkt ut, och risken är uppenbar att detta EU-beslut blir rena dödsstöten för svensk industri och energiförsörjning. I så fall har miljö- och klimatfanatikerna i EU faktiskt lyckats förstöra hela Sveriges framtid. Det är hårt sagt, men jag står för varje ord. Jag tror inte människor inser hur hårt klimatpolitiken kommer att slå mot vårt stackars land. Utan ens mätbar nytta för att påverka klimatet.
Om detta beslut blir verklighet efter beslut i EU:s ministerråd och EU-parlamentet blir det för min del troligen spiken i kistan för mitt stöd för det svenska EU-medlemskapet. Skadorna av EU-medlemskapet blir då bevisligen större än nyttan för svenska folket. Beslutet om EU:s enorma återhämtningsfond där man skuldsätter kommande generationer och där Sverige får bära en orimligt stor del av bördan var illa nog, och redan det fick mig för första gången på allvar att tvivla på det svenska medlemskapet i EU. Om förslaget om taxonomi blir lika illa som i det liggande förslaget blir det sannolikt droppen för min del.
SVT förvillar i dramatiskt inslag om havsnivåer
2020-11-24
Jag vet inte hur många inlägg jag skrivit på senare år om orimliga varningar för snabbt stigande havsnivåer i Sverige. Igår var det dags för ett nytt märkligt inslag i SVT, där man berättade att kustkommuner i bland annat Bohuslän samt Göteborgs Stad tänker satsa uppskattningsvis 30 miljarder (!) på att bygga skydd mot havet och förebygga dramatiska havsnivåhöjningar. I nedanstående tweet länkade jag till SVT:s nyhet på nätet:
I inslaget låg hela fokuset på att havsnivåerna kommer höjas med över en halvmeter fram till år 2070 och 2100, med risk för 2-3 meter vid storm. Samtidigt är man faktiskt seriösa och påpekar att det idag inte finns någon havsnivåhöjning alls från Göteborg och norrut, utan att landhöjningen är större än havsnivåhöjningen. Havsytan sjunker! Det finns inte heller några observationer om att vi fått fler eller kraftigare stormar längs västkusten på senare år.
Att i detta läge lägga över 30 miljarder på onödiga och kraftigt miljöförstörande vallar mot havet (uppgifter i inslaget) känns som något av det värsta slöseri jag upplevt under min tid som politiker.
Det intressanta är att inslaget handlar om människor vid kusten som redan idag drabbas av återkommande översvämningar. Med tanke på att havsnivån alltså stadigt sjunker och att stormarna inte blivit fler eller värre beror i vart fall inte de återkommande översvämningarna på klimatförändringar. Orsakerna lär ju vara att man helt enkelt bygger sina hus för nära havet eller på platser som lätt översvämmas när det är normala stormar. Men när media rapporterar nämns ändå alltid ordet "klimatförändringar" för att sätta en domedagsbild om allt hemskt som ska hända om vi inte minskar utsläppen av koldioxid. I ett annat SVT-inslag idag står det till och med i klartext att "detta bara är början på klimatförändringarna". Trots att det alltså inte finns någon sådan effekt alls när man tar del av reportaget. Fake news med andra ord - översvämningarnsa beror uppenbarligen inte alls på klimatförändringar.
Har självaste Riksbanken blivit klimatalarmister?
2020-11-10
I torsdags förra veckan uppmärksammade jag en ny rapport från Riksbanken. Jag är ju van vid att de presenterar en mängd rapporter, oftast mycket intressanta, och oftast om ekonomiska frågor. Denna rapport var lite annorlunda eftersom den handlar om att Riksbanken varnar för stigande havsnivåer och hur de hotar en stor mängd fastigheter längs våra kuster.
Jag ögnade igenom rapporten och reagerar på flera saker. Inte minst på detta i den sammanfattande inledningen på Riksbankens hemsida (som oftast är det enda journalister och allmänhet läser):
"Sverige har en lång kustlinje vilket avspeglas i att cirka 8 procent av Sveriges bostads- och äganderätter är belägna inom 3 kilometer från kusten och som mest 5 meter över havet. Dessa bostäder löper således större risk för materiella skador i ett framtida klimatscenario där havsnivåerna har stigit."
Sanningen är ju att havsnivåerna stiger stabilt med ca 3-4 mm/år sedan åtskilliga decennier tillbaka och att landhöjningen i större delen av Sverige är större än så. Från i princip norra Gotland och norrut är landhöjningen betydligt större än dagens havsnivåhöjning och även större än höjningarna i klimatmodellerna. Detta inberäknar tex hela Storstockholm och Mälardalen och hela norrlandskusten och Bohuskusten. I resten av landet, utom södra Skåne, är landhöjningen ungefär densamma som dagens havsnivåhöjning. I södra Skåne är havsnivåhöjningen netto 1-2 millimeter per år. Det betyder i så fall 16 cm höjning fram till år 2100. Att sammanfattande påstå att fastigheter inom 3 km från våra kuster och upp till fem meter över havet löper "större risk för materiella skador i ett framtida klimatscenario där havsnivåerna har stigit" är helt enkelt inte sant.
I ärlighetens namn ska sägas att i den fullständiga rapporten (framförallt i slutorden) medger man att havsnivåhöjningarna påverkar landet olika på olika ställen, och man säger även att "i vilken utsträckning detta kommer att påverka den finansiella stabiliteten är svårt att bedöma". Av dessa reservationer syns dock inget i sammanfattningen på Riksbankens hemsida.
Och fortfarande utgår man i rapporten från att havsnivåerna ska höjas med minst 53 cm i den mest gynnsamma klimatmodellen, och detta redan 2100. Med tanke på att nivåerna alltså höjts med 2-4 mm/år i hundratals år är det svårt att förstå varifrån allt detta vatten ska komma på bara 80 år? I dagens takt (3,6 mm/år) blir höjningen av havsnivån (utan hänsyn till landhöjning) ca 29 cm fram till år 2100.
Man har samtidigt en högst relevant komponent i sina katastrofscenarier - "högsta uppskattade tillfälliga havsnivåhöjning vid extremväder". Detta är en välkänd realitet redan idag - stormar kan tillfälligt höja havsnivåerna dramatiskt, alldeles oavsett klimatförändringar. Men det är väl ändå lite svårt att tro att det allvarligt ska skada fastigheter 3 km från kusten? De som däremot bygger nya hus precis vid vattenlinjen eller i låglänt terräng utsätter sig självklart för en stor risk - det var just därför man förr inte byggde hus precis vid havskusten, utan gärna lite högre upp i skyddade lägen längs kusten och på öarna. Hotet mot nybyggda bostäder på fel platser har dock inte så mycket med klimatförändringar och höjda havsnivåer att göra. I rapporten konstateras att andel utsatta fastigheter ökar från 0,5% av beståendet idag till 0,9% i det mer försiktiga klimatscenariet. Det kanske är denna lilla del, sannolikt felplacerade, fastigheter man borde lägga fokus på i stället för att generalisera?
Ytterligare en brist i rapporten är att man verkar utgå från att minskade koldioxidutsläpp automatiskt kommer att stoppa havsnivåhöjningarna. Det finns ju faktiskt inte mycket som tyder på det. För det första har alltså havsnivåerna stigit stabilt med 2-4 mm/år under mer än 100 år, trots mycket lägre koldioxidutsläpp, och varför skulle det upphöra? Det finns ju ingen seriös forskare som tror att klimatet kommer bli kallare och havsnivåerna sjunka bara på grund av minskade utsläpp. Det man hoppas är att uppvärmningen kanske bromsas - även om allt är modeller och ingen vet säkert. Klimatet är både trögt och kaotiskt och klimatforskningen är väl i vart fall bara riktigt enig om en sak - det tar i vilket fall lång tid innan "klimatåtgärder" eventuellt kan ge effekt, eftersom det i så fall sker med stor eftersläpning.
I slutorden i rapporten nämns klimatanpassning - det är nog snarare där man hamnar om man vill förebygga skador på byggnader. En idé är ju att sluta bevilja bygglov precis vid strandkanten av vattendrag inne i våra städer. Vi ser exempel både i Göteborg och Stockholm på hur man bygger bostäder i tidigare hamn- och industriområden, alldeles vid strandkanten eller ibland rentav på pålar ute i vattnet. Det är självklart att be om problem.
Men som sagt - den som bara läser Riksbankens sammanfattning och nyheten i Svenska Dagbladet får en ganska felaktig bild av vad rapporten egentligen säger.
Den bästa ledartexten hittills i klimatfrågan?
2020-11-03
I dag finns en av de (hittills) absolut mest läsvärda ledartexten jag sett på en svensk ledarsida om klimatfrågan. Det är Tove Lifvendahl som i SvD ger DN:s Peter Wolodarski en rejäl känga för att han uttrycker sig på ett så föraktfullt sätt mot alla kritiska röster i klimatdebatten och gör DN till ett organ för klimataktivister.
Några citat ur den långa ledartexten:
"På en helsida i söndags fick DN-läsarna veta i Peter Wolodarskis krönika på ledarsidan att: ”Klimatkrisen är inte en åsikt. Den är ett grundläggande faktum, baserat på samlad vetenskap. Den som sprider osäkerhet om detta ägnar sig åt förnekelse.” Det är en tydlig signal, både till läsarna och till medarbetarna på DN: den som inte betraktar saken på samma sätt som chefredaktören, är en kättare.
Fast Peter Wolodarski har fel. Att jordens temperatur har ökat något de senaste hundra åren, och att växthusgaser är en del av denna påverkan, kan anses vara fastställt. Klimatförändring är därför ingen åsikt, utan något som kan kontrolleras och beläggas. Men klimatkris är däremot en subjektiv åsikt, på samma sätt som orden migrationskris och regeriskris utgör en sakframställan med en agenda, och därmed går att debattera. Och att försöka hindra en fri och frimodig debatt om orsaker, verkan och framförallt åtgärder, oavsett ämnesområde, genom att stämpla avvikare från den rätta tron som förnekare, är uttryck för en auktoritär och illiberal hållning."
"DN:s kulturchef Björn Wiman ritade för två år sedan upp den orienteringskarta han navigerar efter och som har lett honom till att använda ordet ”undergång” oftare än vad ens någon invandringskritisk högerradikal gör: ”På den ena sidan står vi som älskar livet. På den andra en irrationell, apokalyptisk högerradikalism som kan vara på väg att driva civilisationen mot dess undergång. Det är hög tid att göra slut på denna globala dödskult.”
"Men det finns faktiskt fler sätt att se på klimatfrågan än vad som torgförs av Dagens Nyheters båda redaktörer, och för den som vill lyssna finns det många röster som är värda att höra på. Att ”lyssna på vetenskapen” räcker inte. Vetenskapen är bred, brokig och har i uppgift att ständigt pröva, kullkasta och testa nya teorier. De resultat de kommer fram till ger oss underlag när vi resonerar både om vilka slutsatser som kan dras, och vilka beslut som eventuellt kan vara politikens uppgift."
Detta är inte första gången SvD:s ledarsida gör försök att föra en balanserad debatt i klimatfrågan. Förhoppningsvis kan deras frimodighet göra att fler ledarsidor och fler politiker vågar säga det självklara - klimatfrågan är så viktig att man borde främja en bred och allsidig debatt och lyssna på även kritiska röster.
Episkt om "klimatnödläge" i Kalmar kommun...
2020-11-01
Detta Youtubeklipp har en god chans att bli episkt. Inringaren klär fullständigt av kommunfullmäktiges vice ordförande (S) och visar att hon och kommunfullmäktige beslutat om "klimatnödläge" i Kalmar utan att ens veta vad det innebär...
Sådant håller alltså svenska politiker på med idag.
Elbristen i Sverige oroar allt mer - klimatpolitiken bär skulden
2020-10-21
I dag kommer två larm samtidigt om allvarlig hotande elbrist.
Dels varnar Sydsvenska Handelskammaren för situationen i södra Sverige. Elbristen för industrin är nu akut. När företag ställer konkreta förfrågningar om investeringar i Skåne är nu svaret att kapacitet för anslutning saknas och kan hanteras först om två eller tre år.
Regeringens svar brukar vara att detta kommer att lösas genom att öka överföringskapaciteten från norra delen av landet till de södra delarna. I norr produceras det ju mer el än man behöver.
Det är därför extra allvarligt när nu SVT idag meddelar att elbrist hotar även i norr. Ett par nya stora industrietableringar av tung och energikrävande industri gör att Norrland inte längre kommer att kunna leverera lika mycket el till södra Sverige. Behovet kan i stället bli det omvända vissa perioder.
Så nu sitter vi i det läge många av oss varnade för. Klimatpolitiken bygger på förnybar elproduktion, där vindkraften på något konstigt sätt har fått en gräddfil. Massiv utbyggnad av vindkraft med subventioner har översvämmat marknaden med extremt billig el - under de perioder när det blåser. Detta har gjort kärnkraften olönsam. När kärnkraften nu avvecklas i förtid innebär det att det saknas stabil baskraft när vindkraften står stilla. Återstår då endast att importera el från Norge eller Nordeuropa (i det senare fallet eventuellt el producerad av kol eller olja), eller att starta svenska oljeeldade reservkraftverk.
Importel i bristsituation kostar dessutom väldigt mycket mer än det vi får betalt för överskottselen när vindkraften går för fullt. Vi säljer alltså el billigt när vi har överskott och köper svindyr el när det är brist. Många äldre vindkraftverk går numera med förlust, och samtidigt är alltså planen att bygga en massa nya.
Ovanpå detta kommer alla vackra ord om att öka elektrifieringen ytterligare i hela vårt samhälle. Elmotorvägar, elbilar och ökad elanvändning i befintlig industri. Energikrävande vätgastillverkning, Hybrit-projekt inom industrin, CCS-lagring av koldioxid och omfattande batteritillverkning - saker som alla kräver massor av el.
Regeringens svar på allt detta är att underlätta för byggande av ännu mera vindkraft. Och att inte säga nej till förtida nedstängning av Ringhals 1.
Just nu bäddar regeringen för att skapa en allvarlig elbrist i hela Sverige. Ett land som tidigare var känt för att leverera helt ren el från vattenkraft och kärnkraft och var ett föredöme i världen. Nu raseras allt detta. Klimatpolitiken med massiv satsning på vindkraft har ett högt pris, och slår nu hårt mot både energiförsörjning, samhällsekonomi, näringsliv och miljö.
Moderaterna måste värna kommunernas rätt till veto mot vindkraftparker
2020-10-19
I går kom nyheten att regeringen vill avskaffa kommuners rätt att stoppa vindkraftsutbyggnad, det så kallade "vetot" som Alliansregeringen införde. Frågan ska nu "snabbutredas", med sikte på att nya regler ska vara på plats inom något år. Det är egentligen ingen riktig nyhet, det har varit känt länge att regeringen har sådana planer. Men ändå blev det stor uppståndelse och ilska igår. Moderata kommunpolitiker runt om i landet reagerade med ilska, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) sågade förslaget och idag går även moderata riksdagsgruppens vice gruppledare, Hans Wallmark, ut på facebook och tar avstånd från ändrade regler.
Jag konstaterade igår att moderaterna måste gå i spetsen för att värna det kommunala vetot. Talet om att "markägare ska få göra vad de vill på sin mark" håller inte. Etablering av en vindkraftpark påverkar många markägare runtomkring och kan omöjliggöra byggande av bostäder och störa redan befintliga bostadsområden. Man får inte starta en industri eller en bilskrot på sin mark precis som man vill, det kan myndigheter och kommuner stoppa med hänsyn till närboende eller omgivande naturvärden. Samma sak med gruvor och kraftverk. En vindkraftpark är inget annat än en industrianläggning som dessutom påverkar väldigt stora kringliggande områden. Att kommuner, i enlighet med sin översiktsplan, kan säga nej till denna typ av industrietablering är en självklarhet.
År 2012 gick moderaterna i Marks kommun i spetsen för att stoppa en enorm vindkraftpark på bergen ovanför Sätila/Lygnern och i delar av Ubbhult. Till slut fick vi med oss en majoritet av politikerna, och kommunen använde sin vetorätt. Detta gör idag att delar av det område där vindkraftparken skulle uppförts i stället kan användas för ökat bostadsbyggande. I Sätila planeras nu även ett nytt stort bostadsområde där det gamla fängelset tidigare låg, en bit utanför Sätila. Hade vindkraftparken byggts hade verken stått på bergen precis ovanför det tilltänkta bostadsområdet och det hade knappast blivit verklighet. Detta visar att vindkraftsparker kan lägga en våt filt över kommuners viktigaste områden för tillväxt, och därmed är det självklart så att kommunen måste kunna säga nej.
Ytterligare en aspekt är att många av de stora vindkraftbolagen idag är utländska, inte sällan kinesiska. Är det verkligen vettigt att basera svensk elproduktion på kinesiskägda vindkraftverk?
"När vi nu tar bort ett sådant här osäkerhetsmoment så är jag övertygad om att många fler, både i Sverige och utomlands, kommer att vilja investera i grön elproduktion i vårt land", säger finansmarknadsminister Per Bolund. För honom och MP finns det inga gränser för vilka offer svenska folket ska göra för hans extrema klimatpolitik. Men för oss andra finns det många olika värden att balansera.
Regeringen och miljöpartiet trappar hela tiden upp kampen mot den egna befolkningen. Det är dags att sätta ned foten mot dessa rent samhällsskadliga krafter.
Varför ger Svenska Dagbladet utrymme åt kommunistisk klimatextremist?
2020-10-18
I dag finns en oerhört märklig intervju på Svenska Dagbladets kultursida (tyvärr låst artikel). Man intervjuar den marxistiske/kommunistiske författaren och klimatextremisten Andreas Malm. Denne Malm uttrycker bland annat att "Miljörörelsen måste sluta gulla" och uppmanar till sabotage. Här ett litet utdrag ur artikeln:
Är detta då inte bara ännu en galen klimatextremist som det inte är så mycket idé att bry sig om? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Det finns två problem i detta sammanhang.
1. Svenska Dagbladets trovärdighet som tidning. Andreas Malm är fd medlem i Syndikalisterna och sedan 2010 medlem i Socialistiska partiet. Han har även suttit i styrelsen för Klimataktion och varit aktiv i grupper som ägnar sig åt "civil olydnad". Och nu tillåts han alltså breda ut sig med sina extrema åsikter på redaktionell plats i SvD, där han förespråkar sabotage och att förstöra "all fossil infrastruktur". (Jag hoppas han inte själv behöver en ambulans eller brandbil en dag, de kommer inte långt utan diesel...).
Vilka extremister får vi bekanta oss med kommande söndagar? Blir det kanske NMR som får beskriva sina nazistiska framtidsvisioner och sin antisemitism? Eller kommer kanske ISIS att få utrymme att förklara varför man mördar kristna och kastar homosexuella från tak? Möjligheterna för SvD är oändliga om man vill upplåta sin tidning för extremister som inte respekterar demokrati och rättsprinciper.
2. Kopplingen till klimatrörelsen. Andreas Malm hyllar bland annat Greta Thunberg och den extrema rörelsen Extinction Rebellion. Och i tidningar som ETC och Internationalen förespråkar han än värre saker än i artikeln i Svenska Dagbladet. Både "krigskommunism" och "ekologisk leninism":
Trots detta visar det sig att även klimatministern och vice statsministern, Isabella Lövin (MP) uppenbarligen läser Malms texter och kommenterar dem positivt på twitter:
Det borde vara helt uppenbart för alla att klimatrörelsen infiltrerats av vänsterextremister som ser klimatfrågan som ett bra sätt att få stöd för totalitära förslag och helt saknar respekt för lagar, demokrati och äganderätt. Vi har hört det förr, från Pär Holmgren som sitter som EU-parlamentariker för Miljöpartiet i Bryssel. Här diverse twitterinlägg från 2018:
Jag står fast vid det jag tidigare sagt - klimatextremismen är betydligt farligare än klimatförändringarna.
| | | |