Miljö- energi- och klimatblogg

På denna sida kommer jag främst att samla mina blogginlägg som rör övergripande miljö- och klimatpolitik, kärnkraft och energifrågor, miljöförstöring, gifter och föroreningar. Och en och annan naturbild.

Domedagsprofeterna i klimatrörelsen har fått kungligt sällskap

2019-07-17

Den 19 mars inledde jag ett blogginlägg med denna lilla sammanfattning av klimatdebatten:

 

"Vissa säger att klimatförändringarna händer här och nu och skyller alla dramatiska väderhändelser på klimatförändringar.  Faktum är att redan 2009 sa FN:s generalsekreterare Kofi Annan att läget var "akut" och att vi måste stoppa klimatförändringarna omedelbart. FN:s klimatchef talar om att vi bara har tre år på oss att stoppa klimatförändringarna, medan andra klimatdebattörer talar om "mindre än tio år". Det mediala underbarnet Greta Thunberg sa på Mynttorget i Stockholm i fredags att "vi har bara 8 år på oss" och vill att vi ska "vara rädda". Vilken forskarkompetens denna 16-åring har för att kunna uttala sig så tvärsäkert framgick dock inte. Andra säger att vi fortfarande har "gott om tid" att hejda katastrofen. IPCC säger exempelvis att utsläppen måste halveras till år 2030 och vara nere på noll 2050 om vi ska kunna stoppa "domedagen". Ytterligare andra säger uppgivet att det redan är för sent, och att vi måste påbörja en "palliativ vård av mänskligheten" (Roy Scranton), medan en forskare i samma artikel talar om att vi "har ett fönster på 10-20 år". Miljöminister Isabella Lövin (MP) är försiktigare och skrev nyligen i en debattartikel "att vi har ett fönster på tio år" för att "stoppa klimatkatastrofen". En av dem som faktiskt avvisar domedagsprofeterna är faktiskt klimatdebattören professor Johan Rockström. Fast i en annan artikel låter hans argument snarare tvärtom. Klimatforskaren professor Lennart Bengtsson anser att klimatförändringar möjligen kan bli ett problem långsiktigt, men han delar inte "klimatdystropin" som han beskriver det i denna artikel utan tycker vi har gott om tid att agera."
 

De mest hårdföra domedagsprofeterna höjer nu tonläget. Värst är kanske extremvänstertidningen ETC som profilerar sig på klimatfrågan. De har bestämt sig för att sista december 2020 är det kört. Och därför har man nu på sin webbsida en räknare som sakta räknar ned tills domedagen infinner sig:


Nu får domedagssekten oväntat kungligt stöd. Det är Tronföljaren i Storbrittanien, Prins Charles, som nu går ut och konstaterar att vi bara har 18 månader på oss att rädda världen.

Det talas nu också alltmer om att människor, särskilt en del ungdomar, får "klimatångest". Jag känner ingen själv som drabbats av denna åkomma, tror aldrig jag träffat någon heller, men jag får en del märkliga mail och kommentarer i sociala medier ibland från människor som verkar vara drabbade. Och nu tar även den frågan en märklig väg. Det är ju inte klimatförändringar i sig som skapar ångest, utan i så fall domedagsretoriken kring frågan. Vilket jag påpekade på twitter häromdagen:
 

Man kan har olika syn på hur allvarligt det så kallade klimathotet är, i vilken mån människans utsläpp av koldioxid styr klimatet, hur mycket och hur snabbt klimatet föränmdras, vad effekterna blir och vilka eventuella åtgärder som möjligen kan stoppa eller begränsa klimatförändringar. Och för att vara extremt tydlig (har lärt mig den hårda vägen att det behövs...) så har jag aldrig avfärdat att klimatet förändras, att jordens temperatur sakta ökar, och inte heller avfärdat att människan i viss mån sannolikt påverkar detta. Men jag tar kraftfullt avstånd från extremerna i debatten och ser med oro hur alarmistiska politiker och debattörer äventyrar både yttrandefrihet, demokrati, samhällsekonomi, miljö och välfärd i sin extrema klimatretorik. Samtidigt får de uppenbarligen en del människor att må dåligt.

En sak är klar - utan en seriös debatt utan extrema överdrifter och domedagsprofetior så lär vi inte få människors stöd och acceptans för en mer miljövänlig livsstil. Något som för övrigt just idag påpekas i en utmärkt krönika i Expressen. Det är ju knappast vi som har en mer nyanserad syn på klimathotet som borde brännmärkas i media utan de som driver en ren domedagsargumentation om att jorden kommer att bli obeboelig i närtid. Klimatdebatten har för länge sedan tappat all sans och balans och den som inte inser det är blind. 






Varför kan inte klimatalarmister glädjas åt positiva klimatnyheter?

2019-07-14

I går fanns denna krönika i Expressen. Det var Johan Hakelius som skrev om den rapport jag tidigare uppmärksammat, där det framgår att jordens koldioxidutsläpp kan kompenseras genom att plantera mer skog. Det är alltså forskare i Zurich som 
har räknat ut att två tredjedelar av den koldioxid som tillförts atmosfären genom mänsklig aktivitet kan bindas i nyplanterade träd. Vi skulle kunna komma ned i halter som ligger i nivå med de som rådde under tidigt 1900-tal. Då planteras träden enbart på platser där de kan växa väl och inte på mark som används för att odla mat eller till stadsbebyggelse.en global studie som visar att det finns utrymme för väldigt mycket mer skog på jorden. (Som parentes kan jag ju påminna om det jag tidigare berättat, nämligen att klimatforskaren Lennart Bengtsson konstaterat att tack vare den växande svenska skogen har Sverige negativa koldioxidutsläpp, skogen tar upp mer än vi släpper ut inom landets gränser).

Hakelius konstaerar lite vasst i sin krönika att nyheten inte uppmärksammades särskilt mycket vare sig i svensk eller utländsk media och inte heller i sociala medier. Han funderar över om det kanske beror på "
att trädlösningen är alldeles för bra och enkel. Trädplantering KAN inte duga som bot på Ragnarök. Det är för futtigt. Ett alltför trevligt sätt att rädda världen." Han avsluitar med att förslaget inte heller kommer att slå bland "alla instagrammande klimataktivister". "De kommer aldrig att köpa att vi kan rädda världen genom att odla vår trädgård: Ta det lugnt, sluta skrika, ha lite trevligt och plantera träd. Vad ska de då göra av ångesten, skammen, försakelserna och hysterin?"

Artikeln uppmärksammades även på Twitter. Och då hände denna märkliga sak. Joel Stade, politiskt sakkunnig för Socialdemokraterna i regeringskansliet, angrep Hakelius för att han "underkänner konseunsus i klimatdebatten", och påstår att han Hakelius "sprider narrativ".

 

Jag tyckte detta blev lite väl orimligt även för att vara en sosse som kommenterar klimatpolitik. Dels är det väl vad jag vet ingen som förnekar att växande skog tar upp massor av koldioxid? Tvärtom framhåller ju IPCC att avskogning av regnskogar  även är ett klimatproblem (utöver övriga miljöskador). Men det är ju också så att både riksdag och regering numera klimatkompenserar resor för ministrar och riksdagsledamöter. Oftast sker sådan klimatkompensation just via organisationer som planterar träd. Det är i grunden en bra åtgärd, eftersom trädplantering, utöver eventuell klimatnytta, medför mycket bra för miljö, hälsa och biologisk mångfald. Om Stade anser att trädplantering innebär "att man sprider narrativ i klimatdebatten" och "underkänner koncensus" så har han ett uppenbart problem. Vilket jag påminde honom om - dock utan att få något svar.







Västsvenska Handelskammaren har spårat ur om höghastighetstågen

2019-07-12




I dag har vi denna gemensamma debattreplik till Västsvenska Handelskammaren i Borås Tidning (klicka för läsbar storlek). Det handlar om Handelskammarens ganska aggressiva kampanj för höghastighetståg, något jag upprepade gånger kritiserat dem för. Inte minst har jag försökt få dem att förstå hur statens redovisning av infrastrukturinvesteringar fungerar. Uppenbarligen har jag varit en dålig pedagog, för de verkar inte förstå. Glädjande nog verkar de flesta andra ha förstått, inklusive media. Hela kostnaden för järnväg måste pressas in under statens utgiftstak, och det är helt ovidkommande om man lånar till bygget eller betalar med egna pengar. Det finns inga genvägar. Jag har upprepade gånger frågat Handelskammaren hur mycket man vill höja skatten för företagen och löntagarna för att bygga och driva en höghastighetsjärnväg i Sverige. Ännu har jag inte fått några svar. Handelskammarens argumentation har stora brister när det gäller ekonomin.

Den andra kritikpunkten är den påstådda "klimatnyttan". Jag kan förstå att de som känner mig tycker det står väldigt mycket om klimatpolitik i vår debattreplik. Men detta är moderaternas politik idag och jag brukar lojalt stå bakom partiets politik i alla frågor där vi har internt demokratiskt fattade beslut. (Att jag sedan verkar internt för en mer nyanserad syn på klimathotet och de politiska tolkningarna av pågående klimatforskning, och ifrågasätter om klimatpolitik påverkar det globala klimatet mer än på marginalen trots de enorma kostnaderna är en helt annan sak). För den som använder klimatnytta som argument för höghastighetståg blir det i vart fall väldigt konstigt. För samtidigt som klimatalarmisterna ropar efter snabba åtgärder och säger att "vi har max tio år på oss" så föreslår man bygget av höghastighetsjärnväg som ger "positiv klimateffekt" (dvs lägre utsläpp) först om drygt 50 år. Då har till och med Greta Thunberg gått i pension. Klimatnytta är definitivt inte ett argument för höghastighetståg.

Sammanfattningsvis är moderaterna positiva till bygger av ny järnväg på sträckor där det är befogat, och vi nämner särskilt stärckan Göteborg-Borås via Landvetter flygplats där vi gått i spetsen för en nybyggnad. Men varje järnvägsprojekt måste prövas efter vilken samhällsnytta det ger, och varje för projekt måste man göra utrymme i statens budget. Det finns inga genvägar och det borde rimligen en näringslivsorganisation inse.





Sverige har blivit en experimentverkstad för ogenomtänkta miljöförslag

2019-07-10


Jag har tidigare skrivit om regeringsförslaget om skatt på platspåsar. Man motiverar det med att plastpåsarna "hamnar i havet" och skadar djur och miljö. Men det är en myt. Minst 80% av det skräp som flyter in mot den svenska kusten kommer med havsströmmar från andra delar av världen. Vad gäller återstående 20% har jag inte sett någon undersökning som visar att det är just plastpåsar som är huvudproblemet? De flesta plastpåsar lär återanvändas eller sluta som soppåse och därmed brännas upp. Dessutom är de numera sällan av plast utan av stärkelse, exempelvis majsstärkelse. Det gör att de bryts ned snabbare om de hamnar i naturen och dessutom blir det inte samma problem med mikroplaster. Om man verkligen vill minska plastanvändningen borde man titta på förpackningar. Ett ernomt slöseri med plast, inte sällan i flera lager, runt produkter som inte ens skulle behöva förpackas. Titta i vilken livsmedelsbutik som helst - nästan allt är förpackat i plast.

Regeringens mål är tydligen att fler ska använda andra typer av kassar. Men en forskningsstudie som presenterades i Aktuell Hållbarhet för en tid sedan visade att en bomullspåse måste användas upp till 20.000 gånger innan miljönytta uppstår. En papperskasse blir miljövänlig efter att ha använts 43 gånger. Med andra ord - en skatt på plastpåsar är faktiskt rent miljöskadlig om den leder till att man använder andra påsar, i vart fall om man ska tro denna studie: 




Nu planeras och diskuteras också förbud mot vissa plastprodukter, både enligt EU-beslut (ivrigt påhejat av den svenska regeringen) och ytterligare förbud som planeras nationellt i Sverige. Även detta kritiseras av miljöexperter. Här ett par av mina inlägg på twitter de senaste dagarna med länkar till artiklarna bakom som illustrerar en politik som går helt mot både vetenskap och sunt förnuft. När Miljöpartiet styr blir det så här. Sverige har blivit en experimentverkstad för stolliga förbud och meningslösa straffskatter som faktiskt dessutom verkar ha negativ miljönytta.









Låt inte rännstensjournalisterna sätta dagordningen!

2019-07-09


Dumheterna från medias sida staplas numera på hög. Den senaste veckan har några händelser uppmärksammats lite extra i både sociala medier och nyhetsmedia.

Dels var det SD-ledaren Jimmie Åkesson som tydligen läste en dikt av Wilhelm Moberg i sitt Almedalstal i söndags. I talet finns en strof som talar om "6,5 miljoner svenskar". Den illasinnade mediala tolkningen av bland annat Arbetets ledarskribent var att Jimme Åkesson med denna dikt alltså ansåg att övriga 3,5 miljoner som bor i Sverige inte är svenskar. Det var alltså inget Åkesson sa, och det var alltså inte han som talade om 6,5 miljoner svenskar utan Wilhelm Mobergs dikt. Det var väl helt enkelt så många som bodde i Sverige när han skrev sin text. Man kan ifrågasätta en del som Åkesson säger, men detta angrepp på honom var ju faktiskt rent trams.

Liknande bottennapp kom efter en intervju med Ebba Bush Thor i Almedalen. Hon talade om problemen med "mångkulturalism" och att människor som kommer hit och vill bo här också måste bli en del av det svenska samhället och respektera vår kultur. Som exempel nämnde hon problemet med "hederskultur". Reportern från DN ställde då den obegripliga frågan om hon "verkligen vill tvinga judar att fira jul". Märklig fråga eftersom hon inte sagt ett ord vare sig om judar eller om att tvinga någon att fira några högtider överhuvudtaget. Hennes svar var att "självklart måste var och en få förhålla sig till högtider och traditioner på olika sätt". Ändå blev den mediala bilden att Ebba Bush Thor vill tvinga judar att fira jul. Och politiska motståndare spelade med i tramset, till och med Centerpartiets pressekreterare. Tror verkligen någon på allvar att Ebba Bush Thor vill tvinga judar att fira jul? På riktigt?

Lika skruvat blev det när mediaföreträdare ifrågasatte Ulf Kristerssons tal om "svenska värderingar" i Almedalen tidigare under veckan i samband med våra moderata besked om hur vi vill stärka samhällsorienteringen för nyanlända. Återigen hängde man upp sig på ett begrepp i stället för att försöka förstå innebörden av förslaget. Helt enkelt att ställa tydliga krav på att nyanlända respekterar våra lagar och regler och lär sig hur det svenska samhället fungerar. En självklarhet i de flesta andra länder, men tydligen väldigt kontroversiellt i Sverige. I stället blev det en pseudodebatt på ledarsidorna om det finns svenska värderingar eller inte, och det klistrades en och annan ganska otrevlig etikett på Kristersson.

Denna typ av rännstensjournalistik eller gyttjeargumentation som jag kallar det på twitter idag är ovärdig svensk samhällsdebatt. Det finns ett betydande antal samhällsfrågor som nästan aldrig kan diskuteras på ett seriöst sätt, utan där journalister och debattörer gör medvetna felciteringar, plockar ord ur sitt sammanhang, drar orimliga slutsatser eller paralleller till sådant som inte alls har med saken att göra, eller bara rent allmänt försöker vantolka eller fultolka för att ställa någon i dålig dager.

    

Nyheter Idag uppmärksammade för övrigt både Mobergcitatet och min (ovan tv) och andras kritik mot Arbetets ledarskribent Lina Stenberg. De lade också ut en Wilhelm Mobergs text i sin helhet.

Frågor som hanteras på detta orimliga sätt är allt som rör flyktingar, migration, mångkultur samt debatt kring svenska värderingar och "svenskhet", men även exempelvis debatt kring kriminalpolitik, brottsstatistik, feminism och genusfrågor, identitetspolitik och "värdegrundsfrågor" och såklart hela klimatfrågan.   

Det sistnämnda har jag själv god erfarenhet av numera. Minsta lilla knyst om att man ifrågasätter den extrema klimathysterin så är man bums en illasinnad och ond "klimatförnekare" som inte tar jordens pågående undergång på allvar. Jag citerades i Aftonbladet nyligen för att jag ifrågasätter ordet "klimatkris" som jag tycker är ett exempel på domedagsretoriken kring klimatförändringarna, jämte ord som "klimatkatastrof" och "klimatnödläge". Detta tolkades av illasinnade journalister och politiska motståndare som att jag inte ansåg att det sker några klimatförändringar alls - trots att det stod tvärtom i direkta citat av mig i artikeln. Jag ifrågasatte också hur stor del av pågående klimatförändringar som människan står för. En ytterst relevant fråga som vetenskapen diskuterar för fullt. Men bara att ställa denna fråga tolkades som att jag inte ansåg att människan påverkar alls - trots att jag även i den frågan citeras tvärtemot i artikeln. Syftet från media var helt enkelt att ställa mig och mina åsikter i dålig dager och klista på mig etiketter som inte stämmer och ifrågasätta moderaternas samlade klimatpolitik på moderaternas dag i Almedalen. I detta fall skrämdes till och med min egen klimatansvarige riksdagskollega att "ta avstånd" från det jag sa (lite oklart från vad dock, vilket framkom när jag pratade med henne efteråt). Media har helt enkelt haussat upp klimatfrågan så mycket att det i en pressad situation med en mikrofon uppkörd i ansiktet är säkrast att ta avstånd från allting för säkerhets skull....

Här är förresten ett annat aktuellt exempel. Vänstertidningen ETC väljer att plocka en bisats i ett resonemang och göra det fristående. Allt jag påstår i citatet är i och för sig väl belagda fakta som inte ifrågasatts av någon forskare såvitt jag vet. Att det sedan finns en mycket större diskussion om aspekterna av koldioxidutsläpp var ju själva anledningen till Aftonbladets artikel. Vilket såklart ETC vet. Ändå plockar man ut en detalj och gör det till "min syn på koldioxidutsläpp". Och så slänger man såklart till "klimatförnekare" lite i förbigående för att kasta lite extra skit. Återigen exempel på gyttjejournalistik.

 

Det är dags att politiska partier och debattörer slutar springa efter rännstens- och gyttjejournalisterna och i stället sätter ned foten och står upp för en seriös och öppen samhällsdebatt om alla frågor. Där man inte fultolkar utan försöker ge en korrekt bild av det någon säger och uppenbarligen menar, och sedan utgår från det i en seriös debatt. 

Ska det verkligen vara så svårt?





Det går självklart att skapa en bättre miljö för fjärilar, bin och insekter

2019-07-08


På senare tid har det kommit allt fler larmrapporter om färre insekter, inte minst fjärilar och bin. Självklart åberopas som vanligt lite diffust att "klimatförändringar" skulle vara i vart fall en del av orsaken. Men att typ en halv grads temperaturökning i Sverige på typ 50 år skulle minskat mängden insekter är det väl knappast någon som tror på allvar. Det är nog mer slentrian att skylla alla förändringar och problem i naturen på klimatförändringar i stället för att gräva djupare i orsakerna.

Uppgifterna om den kraftiga minskningen ifrågasätts också. Det är inte helt veteskapligt belagt att mängden insekter verkligen minskar, även om man kommit fram till det vid vissa lokala studier, bland annat i Tyskland. Här är dock en annan analys som motsäger minskningen. Och det här att färre döda inskter fastnar på bilens vindruta skulle visa att insekterna blivit färre är ingen seriös argumentation. Det har sannolikt mer med den nya aerodynamiska bildesignen att göra, den leder luften leds förbi ovanför fordonet vilket i sig gör att färre insekter dödas av vindrutan. Samtidigt verkar det otvivelaktigt som att mängden fjärilar faktiskt har minskat på många ställen i Sverige. Här är en bredare analys av Sveriges Lantbruksuniversitet, och som framgår är det väldigt mycket som är osäkert i dessa analyser.

Även om mycket alltså är oklart måste man ta insekternas livsvillkor på största allvar. De är en oerhört viktig del av näringskedjan och föda för många fåglar. De är också helt nödvändiga som pollinerare och därmed för vår livsmedelsproduktion. Dessutom har insekter en viktig uppgift som naturens städare när de tar hand om döda djur och annat som kan sprida smittor. Att värna insekterna är en central fråga, och det duger inte att bara gömma sig bakom "klimatförändringar". Det är helt andra saker än minskade koldioxidutsläpp som behövs för att värna insekternas förutsättningar. Oavsett hur mycket mängden insekter eventuellt har minskat så är det positivt att underlätta för exempelvis pollinerare eftersom det har betydelse för vår egen livsmedelsproduktion, exempelvis fruktodling.

När det gäller insekterna är det snarare vårt odlingslandskap och moderna skogslandskap som pekas ut som orsaker till att insekternas levnadsförhållanden försämrats. Stora arealer med en enda gröda, omfattande användning av bekämpningsmedel, kortklippta åkerkanter och dikeskanter, igenvuxna beteshagar, granplanteringar i stället för varierade skogar osv gynnar knappast biologisk mångfald och miljöer där fjärilar, bin och andra insekter trivs. 

Om man vill återskapa en miljö där biologisk mångfald gynnas finns många enkla sätt. Att låta dikeskanterna längs vägarna växa och blomma och att låta bli att plantera igen magra ängar och betesmarker är väl kända sätt. Man kan också vänta med att slå av vissa områden tills alla blommor blommat över och sedan låta klippet ligga och fröa av sig. Kommunerna och Trafikverket kan vara föredömen när det gäller att sköta kommunal parkmark och dikeskanter på lämpligt sätt. 

Även som trädgårdsägare kan man bidra. Själv odlar jag mängder av olika blommande växter och det surrar av bin och fjärilar överallt hela sommaren. Jag har också några ängar och en liten skog på en annan fastighet och där låter jag vilda blommor växa fritt längs ängskanterna, och inne i skogen är det en blandning av både barr och lövträd, och både unga och gamla träd, även blommande träd som vilda körsbärsträd, rönn och oxel. Mycket populära bland insekterna. Det finns många lättskötta trädgårdsväxter som är rena magneterna för bil, humlor och fjärilar. Rosenspirea, Vresros och Vildginst är några exempel på lättodlade perenna växter som sköter sig själv och dessutom blommar länge och vackert.

Skogsbruket har också förändrats. Tidigare dikade man ofta ut våtmarker i skogarna och slog då ut biologiskt viktiga miljöer. Detta har man slutat med och i stället låter seriösa skogsbrukare skärmar av träd stå kvar runt åar och längs stränder, och mossar och andra våtmarkerna lämnas oftast ifred. På en del ställen anläggs även nya våtmarker. Detta är givetvis bra för insekterna och visar att utvecklingen inte bara går åt fel håll.  

Jag har för övrigt de senaste dagarna fått en del intressanta kontakter via sociala medier med personer som är väl insatta i hur Jordbruksverkets och EU:s regelverk faktiskt direkt motverkar biologisk mångfald. Det är något jag ska gräva djupare i.





Är klimatdebatten befriad från krav på medial research?

2019-07-05

Dags för en ny summering av uppståndelsen efter Aftonbladets artikel om min syn på klimathysterin. Mailen och kommentarerna i sociala medier har fortsatt oavbrutet, och jag kan nog konstatera att om det var 80% för och 20% emot min inställning det första dygnet så är det nog snarare 90% för min linje fram tills idag.
Så medan ledarskribenter och kulturjournalister går bananas mot mig så verkar de flesta som hör av sig eller kommenterar i sociala medier hålla med mig. Att det bland dessa finns en rad professorer och klimatexperter värmer såklart lite extra. Dessutom är det kul att så många moderata sympatisörer och lokala m-politiker framfört sitt uttryckliga tack (!) för att jag står upp för sunt förnuft i frågan. Även en hel del av mina riksdagskolleger har hört av sig och gett sitt stöd.

Samtidigt är det viktigt att konstatera några saker.

För det första har jag aldrig gått emot moderaternas politik på området någon gång under mina 13 år i riksdagen. Och det finns inga beslut tagna på våra partistämmor att vi måste kalla de pågående klimatförändringarna för "klimatkris", "klimatkatastrof"  "klimatnödläge" eller andra nya begrepp som klimatvänstern hittar på. Att hävda att jag går emot mitt partis politik är absurt. Jag tycker tvärtom att moderaterna tagit många viktiga och bra steg mot en mer nyanserad klimatpolitik de senaste åren.

För det andra stod det inte alls i artikeln att jag avfärdar klimatförändringarna. Så här står det i artikeln: "Det är väl känt att jordens klimat ändrats ofta och dramatiskt genom historien. Trots detta sätts idag en bild av att alla klimatförändringar idag enbart beror på människan. Att alla tidigare naturliga faktorer som påverkar klimatet plötsligt skulle ha försvunnit tycker jag är den allvarligaste formen av klimatförnekelse."

På bloggen har jag tidigare också beskrivit min syn på saken så här:

”Jag förnekar alltså inte vare sig att klimatet förändras eller att människan påverkar klimatet, det jag ifrågasätter är hur stor människans roll är och hur stora och snabba klimatförändringarna egentligen är när man sätter in dagens väder och klimat i ett historiskt perspektiv. Jag tar avstånd från domedagsprofeter, men ifrågasätter inte någon vetenskap eller forskning.”


De senaste dagarna har ytterligare ett antal mycket roande artiklar dykt upp i min bevakning. Här är några:

GT:s ledarskribent Csaba Bene Perlenberg skrev ett märkligt hopkok som sedan sågades efter fotknölarna. Bland annat skriver han att "Trots överväldigande internationell forskning som tydligt och ovedersägligt visar på människans ansvar för klimatförsämringen, avfärdas klimathotet med en axelryckning och ett totalt förnekande." Det är fel på två sätt. Flr det första förnekar jag inte alls klimatförändringar, inte heller att människan sannolikt påverkar dem. För det andra säger inte IPCC det som påstås i sina rapporter, man talar bara om att det är "sannolikt", vilket inte är att "slå fast" (och det finns dessutom många forskarröster som ifrågasätter detta). Perlenberg har uppenbarligen inte läst IPCC:s rapporter. Det visar sig också att Perlenberg inte vet vad troposfären är. Lite kul också att professor Roy Spencer vid University of Alabama Huntsville kommenterar Perlenbergs påstående i en skriftlig kommentar och konstaterar att Perlenberg "inte förstår vetenskapen".

Det finns även en annan uppföljande artikel i GT som också fortsätter att sprida en falsk bild av vad jag anser i frågan.

Aftonbladets ledarsida gick också igång och skrev denna märkliga text. Uppenbarligen har man inte ens läst artikeln i sin egen tidning eftersom man påstår att jag "tar avstånd från att det pågår klimatförändringar" (vilket alltså är fel). Man passade också på att klippa i citatet om vad jag sagt om Greta Thunberg. Så här stod det i sin helhet i Aftonbladets första artikel: "Jag tycker man ska vara försiktig med att kritisera en 16-åring. Hon har skrämts upp av vuxna i sin omgivning att jorden håller på att gå under och tror verkligen på detta. Hennes engagemang imponerar, men jag tycker lite synd om henne. I sak har hon såklart fel om sina undergångshot, och hon utnyttjas som en bricka i ett spel där andra försöker tjäna pengar på henne." Konstigt nog tog Aftonbladets ledarsida i sin text bara med det sista, Ledarskribenter som baserar sina texter på högsägen eller på "klipp och klistra" i citat är svåra att ta på allvar. Den undermåliga ledartexten citerades även i Omni.

En annan som uppenbarligen inte läst artikeln i Aftonbladet eller stämt av med vad jag verkligen tycker är kulturskribenten Victor Malm i Expressen. Även han tramsar i en artikel om att jag anser att det inte finns några problem alls med klimatförändringar - trots att jag som sagt upprepade gånger skrivit raka motsatsen. Artikeln finns även i GT. Tänk om skribenter ändå kunde lägga en liten, liten stund på research innan de klämmer ur sig artiklar fyllda av sakfel?

Känslan blir allt starkare att det brister när det gäller vuxen debatt kring klimatfrågan. Det gäller självklart vänsterdebattörer och klimatextremister som har ett egenintresse i att skrämmas så mycket som möjligt. Men det gäller tyvärr även vanliga medier, journalister och politiker och det är ett lågvattenmärke i ett samhälle som normalt brukar hylla fri och öppen debatt att man med alla medel försöker tysta kritiska röster. Jag tänker dock fortsätta vara en politisk röst för dem som ifrågasätter klimatextremisternas domedagspredikningar.



 



Stort tack för det bedövande starka stödet för min linje i klimatdebatten!

2019-07-02


Jag kan nu börja summera ett dygns reaktioner efter gårdagens artikel i Aftonbladet. Och det är som jag skrev igår en bedövande stor övervikt för positiva reaktioner. Mailkorgen, messenger och brevkorgen på twitter formligen svämmar över, och jag har tyvärr blivit tvungen att sluta svara på mobilen - uppmanar den som ringer att skriva ett sms i stället så lovar jag att svara när allt lugnat ned sig! Samma sak gäller er från media som söker mig. Under eftermiddagen idag är jag dessutom uppbokad med annat. 

En del kommentarer är arga, nedlåtande och några rent hotfulla och extremt otrevliga, men den stora mängden är översvallande positiva. Många tackar mig för mitt "mod". Det är i sig illa, för det ska inte behövas "mod" att uttrycka sin egen välgrundade åsikt om de politiska slutsatserna av aktuell forskning i en demokrati och i ett land med grundlagsskyddad yttrandefrihet. Men jag förstår dem. Jag har de senaste månaderna fått flera vittnesmål om hur människor till och med blivit uppsagda från sin tjänst för att de offentligt framfört "fel" åsikt i klimatfrågan. Senast var det en hållbarhetsansvarig på ett större företag som drabbades av detta. Det är för övrigt många väl insatta i frågan - energi och klimatexperter och även åtskilliga professorer och forskare - som uttryckt sin uppskattning till mig, och mitt stora nätverk av väl insatta människor med en balanserad åsikt i klimatfrågan växer för varje dag. 


Några nedslag:

Aftonbladet lade ut sin artikel på facebook och det blev tydligen en av de mer kommenterade på väldigt länge. Positiva "likes" är bra mycket fler än de negativa, drygt 60%. Även i kommentarstråden överväger de positiva reaktionerna kraftigt.




Expressen hängde på och där ser reaktionerna hittills ut så här. De positiva reaktionerna är ännu fler, över 80%. och samma sak i kommentarstråden.




Detta är ju såklart inte en objektiv "opinionsundersökning", men det visar i vart fall att det är många som är kritiska till klimataktivismen. Samma sak visar sig i mina egna kommentarstrådar på facebook och twitter, som alla kan ta del av. Och i min mailbox har det hittills kommit några hundra mail. Av dessa är uppskattningsvis 70-80% positiva. Samtidigt går som sagt telefonen varm och jag får även positiva tillrop via sms. Många, många moderater runt om i landet tillhör dem som hör av sig, och nästan alla hittills är mycket positiva och tacksamma för att jag ger röst åt dem i debatten. Att partiets klimatpolitiske talesperson känner sig tvingad att ta avstånd från det jag säger (trots att jag inte sagt något alls som går emot den moderata politiken utan bara diskuterat vetenskapen bakom) är tyvärr sådant som hör till det politiska spelet.

Här är slutligen de länkar till de artiklar jag hittills fått upp i min mediabevakning (några kan jag inte länka till pga riksdagens avtal med nyhetstjänsten). Dessutom finns ett betydande antal kommentarer på olika bloggar och nätforum. Mer lär följa.

Ursprungsartikeln i Aftonbladet
Omni
GT
GT (ledarsidan)
Nyheter24
Fria Tider
Newsner
Dagens Nyheter
SVT Nyheter
Aftonbladet (uppföljning)
Frtia Tider (uppföljning)
Omni (uppföljning)
ETC Göteborg
Borås Tidning
Radio Sjiuhärad

 


Klimatextremismen hotar yttrandefriheten

2019-07-01




Dagens artikel i Aftonbladet där jag kritiserar den överdrivna klimatextremismen är intressant. För det första att Aftonbladets reporter gör en riktigt rättvisande artikel. För det andra för att man återigen påminns om vilka enormt starka krafter som styr klimatalarmismen. Det mesta i artikeln är ju annars sådant jag tidigare framfört på bloggen, i sociala medier och i tidigare intervjuer i olika media. Jag förnekar alltså inte vare sig att klimatet förändras eller att människan påverkar klimatet, det jag ifrågasätter är hur stor människans roll är och hur stora och snabba klimatförändringarna egentligen är när man sätter in dagens väder och klimat i ett historiskt perspektiv. Jag tar avstånd från domedagsprofeter, men ifrågasätter inte någon vetenskap eller forskning.

Däremot ifrågasätter jag begreppet "klimatkris", ett nytt "modeord" som börjat användas av politiker och klimatdebattörer. Efter att "global uppvärmning" ersattes av "klimatförändringar" har man nu vässat begreppen och använder ordet "klimatkris" eller rent av "pågårende klimatkatastrof". Det är dessa senare ord som jag tar starkt avstånd från. Det finns ingen forskning alls som visar att det pågår en "klimatkatastrof" eller "klimatkris" (var finns denna kris, hur yttrar den sig?). Däremot finns det forskning som visar att temperaturen långsiktigt ökar och att klimatet sannolikt förändras. Och det finns datormodeller som påstår att det kommer att inträffa allvarliga saker i framtiden. Problemet med dessa modeller är att de inte är validerade och att det hittills syns väldigt lite i verkligheten av den kris man tidigare förutspått. Det mesta vi ser av väder och temperatur är inte särskilt extremt sett i ett längre historiskt perspektiv. Och tack vare lite högre koldioxidhalt har jorden bevisligen blivit grönare, öknarna har krympt, skördarna har ökat och därmed har svälten minskat. Att i detta läga tala om en pågående klimatkris eller klimatkatastrof är att använda väldigt stora ord.

Det som väckt mest uppståndelse är att jag kallar Johan Rockström för domedagsprofet. Bakgrunden är hans intervju i Aftonbladet häromdagen där han säger att  ”Vi befinner oss i ett planetärt krisläge och ingen agerar tillräckligt. Inte ens Miljöpartiets språkrör”. Det säger han alltså dagen innan Miljöpartiets nya språkrör Per Bolund bland annat annonserar att all försäljning av bensin och diesel ska förbjudas helt inom tio år. DET är alltså för tandlös klimatpolitik enligt Rockström, som säger att vi bara har tio år på oss att "rädda planeten". Man undrar vad Rockström tänker sig? Ska vi ha rätt att existera överhuvudtaget? Jag står varje dag i veckan för att Rockström är en äkta domedagsprofet. En spade ska kallas för en spade.

Att media vill försöka visa splittring inom ett parti är vi vana vid. Men det intressanta är att inget av det som sägs i artikeln i Aftonbladet går emot moderaternas miljö- klimat- och energipolitik. Och i den mån man är övertygad om att koldioxiden styr klimatet så är ju moderaternas politik den absolut mest effektiva eftersom vi får störst minskning av utsläppen per satsad krona av alla partier, samtidigt som vi står för mindre av meningslös plakatpolitik och onödiga pålagor för vanligt folk. 

Att jag sedan tvivlar på att människan verkligen har makten att stoppa klimatförändringar är en annan sak, liksom att jag inte är övertygad om att människan är den enda eller ens viktigaste orsaken till dessa förändringar, och inte heller delar synen på att läget är akut. I dessa tvivel har jag faktiskt stöd av ganska många forskare, även sådana som tidigare varit knutna till IPCC och även nobelpristagare. Att forskare tycker olika i en fråga är naturligt och det är självklart min rätt som politiker att också säga vad min bedömning är efter att jag under många år satt mig in i klimatfrågan ganska ordentligt. Att lyssna på alla forskare och försöka bilda sig en egen uppfattning innebär inte att man förnekar forskning och vetenskap!

  

Pinsammast idag är nog dessa klimataktivisters syn på yttrandefrihet. Se dessa bilder från Almedalen ikväll (tagna av några av mina moderata partivänner) där man placerat sig längst bak under Ulf Kristerssons tal, med antikärnkraftflaggor och två plakat riktade mot mig (!) som person. Jag ock kärnkraften är tydligen deras största fiender denna dag. Enligt samstämmiga uppgifter ska aktivisterna ha varit från Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom. Plakaten visar en förfärande brist på respekt för yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Ett utmärkt exempel på det jag brukar kalla klimatfascism. Den som avviker det minsta från den av klimatextremisterna utstakade vägen ska brännmärkas. Hårt och bestämt. Jag är övertygad om att vi kommer att få se ett antal tidningars ledarsidor, krönikörer och insändare gå i samma spår de kommande dagarna. Det brukar bli så. Men ju hårdare tonen mot mig blir desto tydligare blir också beviset på hur sjuk hela klimatdebatten blivit, hur tydligt det är att den anförs av vänstern, och hur viktigt det är med motstånd mot denna nya form av extremism.

I morgon ska jag ställa samman lite av reaktionerna som kommit på sociala medier och som kommentarer på artiklarna i Aftonbladet och andra tidningar. Och min mailkorg bokstavligen svämmar över. Men de positiva kommentarerna verkar vara många gånger fler än de negativa, även om jag också möts av rent förnedrande påhopp och rent hat. Jag märker att jag talar för väldigt många människor när jag kritiserar klimatextremismen. Väldigt många, oavsett partifärg, vill se ett mer vuxet och nyanserat samtal om klimatet, där inte allt är svart eller vitt.





Senaste istiden styrdes i vart fall inte av koldioxidhalterna i atmosfären

2019-06-25

Detta är en mycket intressant graf som visar halten av koldioxid i atmosfären de senaste 800.000 åren, en halt som just nu ökar  snabbt. De som anser att mänskliga koldioxidutsläpp är huvudorsaken till att jordens temperatur stiger är såklart oroliga över ökningen. De som i likhet med mig är övertygade om att det finns andra faktorer som spelar stor roll för klimatet är väl inte lika oroade. Men oavsett vilket finns det en mycket intressant sak att obeservera i figuren.

Det handlar om kopplingen mellan koldioxidhalter och istider. Om koldioxiden verkligen styr klimatet skulle man ju kunna tro att när istider börjat så har koldioxidhalten varit låg, och när halten sedan stigit har isen smält. Men när man sätter in den senaste istiden i denna graf upptäcker man något intressant - det finns ingen sådan koppling! Se de röda prickarna som jag satt in i figuren. De visar senaste istidens start och stopp. Den senaste istiden anses ha börjat för ca 115.000 år sedan, och alltså i en period med förhållandevis hög koldioxidhalt (vänstra röda pricken). Istiden upphörde sedan successivt samtidigt som koldioxidhalten sjönk! Och för ca 10.000 år sedan (högra röda pricken) försvann den sista isen från Norra Sverige (med undantag för en del kvarvarande glaciärer som fortfarande smälter). Allt under en period med lägre koldioxidhalt än när istiden började. 

Alltså: Istiden började när koldioxidhalten var hög, och isen smälte när koldioxidhalten var lägre.

Uppenbarligen måste det ha varit andra faktorer som både startade och avbröt den senaste istiden. Den teori man talar mest om verkar vara jordaxelns lutning som varierar över tid, i kombination med periodiska variationer i solstrålningen och variationer i antalet solfläckar. Oavsett förklaring så är det i vart fall uppenbart att det inte var koldioxidhalterna som vare sig startade eller stoppade den senaste istiden. Följdfrågan blir såklart om de andra faktorer som uppenbarligen fanns bara påverkade klimatet då, eller om de fortfarande påverkar jordens klimat? Eller har dessa faktorer plötsligt bara försvunnit och ersatts med att av människan orsakade koldioxidutsläpp numera närmast ensamt styr klimatet? Låter det verkligen logiskt?

För mig känns i vart fall sannolikheten att människan i huvudsak ensam skulle styra jordens klimat allt annat än logisk. 

 

 





Stödet ökar för ny kärnkraft 



2019-06-23

Detta är intressant. Stödet för ny kärnkraft ökar, och andelen som vill avveckla dagens kärnkraft minskar. Min gissning är att allt fler insett att förnybara energikällor som sol och vind kräver en stabil baskraft för att trygga elproduktionen när det inte blåser och solen lyser med sin frånvaro. Idag subventionerar vi de förnybara energikällorna massivt, vilket slår undan benen på kärnkraften. Det är en olycklig väg att gå om vi samtidigt vill att mer transporter ska vara eldrivna. Ny kärnkraft kan förutom att trygga elproduktionen också på sikt bli ett sätt att utvinna energi ur gammalt kärnkraftsavfall och därmed göra detta mindre farligt och förkorta lagringstiden. Det finns mycket att vinna på att diskutera ny kärnkraft i Sverige som kan ersätta den som avvecklas av åldersskäl.







Skatt på plastpåsar har inget med miljöomsorg att göra 

2019-06-20

S/MP-regeringens förslag om skatt på plastpåsar är helt ologiskt. Man motiverar det med att plastpåsarna "hamnar i havet" och skadar djur och miljö. Men det är en myt. Minst 80% av det skräp som flyter in mot den svenska kusten kommer med havsströmmar från andra delar av världen. Vad gäller återstående 20% har jag inte sett någon undersökning som visar att det är just plastpåsar som är huvudproblemet? De flesta plastpåsar lär återanvändas eller sluta som soppåse och därmed brännas upp. Dessutom är de numera sällan av plast utan av stärkelse, exempelvis majsstärkelse. Det gör att de bryts ned snabbare om de hamnar i naturen och dessutom blir det inte samma problem med mikroplaster. Om man verkligen vill minska plastanvändningen borde man titta på förpackningar. Ett ernomt slöseri med plast, inte sällan i flera lager, runt produkter som inte ens skulle behöva förpackas. Titta i vilken livsmedelsbutik som helst - nästan allt är förpackat i plast.

Regeringens mål är tydligen att fler ska använda andra typer av kassar. Men en forskningsstudie som presenterades i Aktuell Hållbarhet för en tid sedan visade att en bomullspåse måste användas upp till 20.000 gånger innan miljönytta uppstår. En papperskasse blir miljövänlig efter att ha använts 43 gånger. Med andra ord - en skatt på plastpåsar är faktiskt rent miljöskadlig om den leder till att man använder andra påsar, i vart fall om man ska tro denna studie: 




Slutsatsen är att det - som vanligt - är tom symbolpolitik, och att syftet egentligen bara är att kräma ut så mycket man kan i form av nya skatter på världens redan nästan högst beskattade befolkning.

Man kallar dessutom skatten på plastpåsar för "skatteväxling". Den skatteväxlingen verkar dock bara handla om att vanliga löntagare och pensionärer ska slanta in 2,9 miljarder kronor ytterligare om året i skatt på plastpåsar. De enda skattesänkningar på lön som aviseras är avskaffad värnskatt för oss som tjänasr allra mest. (För egen del får jag en skattesänkning med uppemot 10.000 per år när värnskatten slopas nästa årsskifte). Dvs, man höljer skatten för alla, utom för oss som tjänar allra mest, vi får i stället en rejäl skattesänkning.

Moderaterna har inget emot slopad värnskatt, men vi föredrar att sänka andra skatter som ger bredare effekt för fler. Och vi tycker man i första hand ska finansiera skattesänkningar med besparingar. Inte genom att hitta på nya skatter hela tiden. Vad kommer härnäst? Läskskatt? Sockerskatt? Köttskatt? Straffskatt på grillkol? Möjligheterna är oändliga för en regering som är helt besatt av att beskatta folket allt hårdare.






Sveriges kanske mest erfarne klimatforskare i intressant intervju

2019-06-17

Lennart Bengtsson är Sveriges kanske mest kunniga, erfarna och mest meriterade klimatforskare. Han har tidigare bland annat varit forskningschef för det världsledande euopeiska meteorologiinstitutet ECMWF i 15 år, är hedersdoktor vid både Uppsala.och Stockholms Universitet och medlem i Kungliga vetenskapsakademien.

I går hade Gefle Dagblad en stor intervju med Bengtsson, det var ett helt uppslag i tidningen. Tyvärr är artikeln låst, men jag har fått den på mail från en prenumerant och har läst den i sin helhet. Av upphovsrättsskäl kan jag dock inte lägga ut den i sin helhet på bloggen. Däremot ska jag bjuda på några citat och kommentarer i artikeln. Den som vill läsa allt får helt enkelt betala och låsa upp artikeln via länken ovan.
 

"De stora IPCC-rapporterna som kommit ger en ganska bra beskrivning av situationen. Det blir långsamt varmare med mer växthusgaser i luften och kanske en lite annan typ av väder. Men det är inte frågan om några katastrofer"

"Sedan början på 1800-talet har människans bidrag till den naturliga växthuseffeten ökat från noll till cirka två procent, genom att vi grävt upp fossila bränslen och på så sätt ökat på mängden koldioxid i luften. Att vårt bidrag till växthuseffekten varit en faktor till att jordens temperatur stigit med en grad är forskarna ganska eniga om, men frågan är bara hur mycket av den graden."

Bengtsson säger även i intervjun att svenskarnas koldioxidutsläpp står för ungefär en tusendel av mänsklighetens totala utsläpp. Men inom Sveriges nationsgräns är våra nettoutsläpp redan negativa tack vare skogen. Nettoökningen av skog i Sverige per år binder 44 megaton koldioxid enligt skogsindustrin, vilket kan jämföras med Sveriges totala utsläpp på cirka 42 megaton.

Lennart Bengtsson påpekar också att växtligheten gynnas av mer koldioxid, de växer böättre och blir mindre känsliga för torka. Och satellitmätningar visar tydligt att andelen gröna områden på jorden har ökat och att öknarna blivit mindre "Det finns ingen som kan säga vilken som är den bästa koldioxidhalten för mänskligheten och naturen" säger Bengtsson och lägger till att det till och med skulle kunna vara positivt (!) att ha lite högre nivåer än vad vi har idag.

"Ett lite varmare klimat innebär ingen katastrof, vilket det däremot varit om utvecklingen fram till 1800-talet hade fortsatt." Då var koldioxidhalterna låga och kurvan pekade nedåt, vilket påverkade vegetation och odling negativt. Om kurvan hade fortsatt nedåt hade vi riskerat massvält på jorden och sannolikt en ny begynnande istid.

Bengtsson konstaterar att varningarna om att mänskligheten bara har tio år på sig att rädda klimatet har varit återkommande de senaste 50 åren. "Det är tyvärr så att media har som tradition att vilja berätta sånt som är lite ovanligt, dramatiskt och farligt. Då får folk om bakfoten om hur det fungerar, men sen förstår nog många också att det är grova överdrifter"

Om koldioxidnivåerna skulle fördubblas (!) från dagens nivåer kommer det troligtvis att leda till ett varmare klimat på mellan 1,5 till 2 grader enligt Bengtsson. "Men det är inte frågan om några katastrofala ändringar och inget som kommer hända på 50 år. Under den tiden kommer vi hinna ställa om och minska utsläppen genom modernare teknik. Att idag föra en extrem energipolitik som allvarligt går ut över svenskar som bor på landsbygden tycker jag är fullständitgt oromligt med tanke på våra redan kraftigt reducerade utsläpp" säger Bengtsson.






Landsbygdsdebatt i Ockelbo

2019-06-17



 

I går hölls så den omtalade landsbygdsdebatten mellan moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman och Centerpartiets vice partiledare Anders W Johnsson. Platsen var Mogården, en bygdegård en bit utanför Ockelbo. Själv tog jag mig med bil, flyg, tåg och återigen bil från Ubbhult till Ockelbo på bara drygt fyra timmar. Det visar hur beroende vi är av alla transportmedel i vårt stora glesbefolkade land. Ovan tillsammans med riksdagskollega Lars Beckman från Gävle som varit med och arrangerat debatten, samt Gävles moderate oppositionsråd William Elofsson. 

Här lite bilder från debatten:

 

Före debatten lämnade jag över Bensinupprorets namninsamling för sänlkt bensinskatt till Niklas Wykman i riksdagens Skatteutskott som uju är ansvarigt för bensinskattefrågorna. Sedan drog debatten igång. Anders W Jonsson deklarerade tydligt att Centerpartiet tycker de höga bensinskatterna är et problem och att man är starkt emot överindexeringen av bensinskatten (alltså den automatiska uppräkningen av bensinskatten utöver inflationen varje årsskifte). Niklas Wykman konstaterade att M/KD-budgeten medför att bensinskatten sänks något den 1/7 tack vare just att vi tog bort överindexeringen för 2019. Han konstaterade också att Centerpartiet nyligen röstade nej till moderaternas förslag att ta bort överindexeringen permanent även för kommande år. Han konstaterade också att Centerpartiet haft med överindexeringen i sina budgetar de senaste 2-3 åren samt att man nu kommer tvingas ställa upp på stigande bensinskatter till följd av januariöverenskommelsen med S. MP och L. Slutsatsen blir att Centerpartiet talar med dubbla tungor - man låtsas vilja sänka bensinskatten men agerar tvärtom i riksdagen. Niklas Wykman skriver även om saken i Dagens Samhälle, och anklagar Centerpartiet för att straffbeskatta landsbygden.  

En annan reflektion är att det var ganska okänsligt av Amnders W Jonsson att säga att folk kan köpa elbilar i stället. Det går ju an att säga som riksdagsledamot med en god inkomst, men för många på den svenska landsbygden är det helt orealistiskt att köpa bilar för kanske en halv miljon. Kör man en gammal Volvo värd 15-20.000 är det ett stort steg att köpa en elbil. 

 

En reflektion är att det var hyfsad uppslutning med publik, inklusive en del journalister, trots valet av en ganska avlägsen plats långt ute på landet för denna debatt. Det kändes symboliskt viktigt att ha debatten just på en plats där alla är helt beroende av bilen i sitt vardagliga liv.






Elitens klimathyckleri känner snart inga gränser

2019-06-16

Stockholmsmötet "Brlilliant Minds" fascinerar. En lång rad fd världsledare, företagsledare och kändisar samlas för att prata om framtidsfrågor. En av deltagarna var USA:s fd president Barack Obama. Han kom direkt till Stockholm från Washington med sitt eget privata jetplan. Väl på plats valde han att posera på bild tillsammans med Greta Thunberg. Klimatfrågan har ju alltid engagerat Obama, och det där att flyga omkring med sin privatjet verkar inte bekymra honom nämnvärt. Undrar vad han och Greta pratade om? Kanske om flyget påstådda klimatpåverkan? Eller om att Greta vägrar att flyga? Hon hycklar i vart fall inte, hon gör samma sak som hon kräver av andra, det ska hon ha en eloge för.

En annan deltagare var USA:s fd utrikesminister John Kerry, som tydligen också höll ett brandtal för klimatet på mötet. Han brukar också åka världen runt i sitt privatjet. Jag undrar om han pratade mycket om flygets klimatpåverkan i sitt tal? 



Överhuvudtaget var det enligt media tätt med både privatjet och lyxbåtar i Stockholm under konferensen. Många uttryckte i media sin glädje över att kunna turista i det vackra Stockholm i samband med konferensen. Jag undrar om de har samma förståelse för att vanliga människor också vill använda flyg för att kunna turista i världen? Eller är det kanske bara förbehållet eliten?

Greta Thunberg valde naturligtvis att lägga ut det snygga svartvita proffsfotot på sig själv och expresident Obama på twitter.  PR-folket jobbar för högtryck för att bygga upp hennes ikon-status. Men det hela ger en dålig smak i munen när man inser det extrema hyckleriet från eliten. Jag påpekade detta i en egen tweet och det sprids nu för fullt på sociala medier.

   

Många börjar uppenbarligen tröttna på att personer som talar högt och hotfullt om hur vi andra ska leva själva gör precis tvärtom. Det är inte bara ett hyckleri utan visar också att de egentligen inte oroar sig alls för klimathotet. Om Obama och Kerry var uppriktigt oroade över klimatförändringarna och över flygets påverkan skulle de såklart inte flyga omkring i världen med sina privata jetplan? 

Redigera poster_text1






Elförsörjningen är allvarligt hotad

2019-06-13



I morgon hålls en särskild debatt i riksdagen på  begäran av Moderaterna. Ämnet är "kapacitetsbrist i det svenska elsystemet". Den svenska elförsörjningen är faktiskt allvarligt hotad och det är redan brist på el i delar av Sverige. Landets  elnät klarar inte av att möta det ökade elbehovet som växande städer, elektrifiering och nya industrier kräver. Storsatsning på elbilar lär exempelvis inte vara möjlig om vi inte säkrar elförsörjningen i alla delar av landet.

Redan nu tappar Sverige jobb på elbristen. Pågens utbyggnad av sitt bageri i Malmö skjuts på framtiden på grund av att elförsörjningen inte kan säkerställas och börsnoterade ventilationsföretaget Lindab, med huvudkontor i Båstad, har fått liknande besked och därför gjort sina investeringar i Tyskland, Estland och Danmark. Elleverantören Eon hänvisar till bristande kapacitet i stamnätet som drivs av statliga Svenska Kraftnät. Och Svenska Kraftnät pekar i sin tur på Eons beslut att stänga elproduktionen i sitt kraftvärmeverk Heleneholm i Malmö.

Även Stockholm drabbas. Jag berättade för en tid sedan att ett stort bilhandelsföretag nekats utbyggnad av laddstationer för elbilar vid sina lokaler på grund av elbrist. Elnätsbolaget Ellevio varnar samtidigt för att den påbörjade tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm hotas av elkrisen. Enligt Ellevio beror det på att Stockholm Exergi, ägt av Fortum och Stockholms stad, har beslutat att av skatteskäl minimera elproduktionen i sitt kraftvärmeverk. Även ett nytt reningsverk och biltunneln Förbifart Stockholm kan drabbas.

Energiminister Anders Ygeman har hittills avfärdat varningarna om elbrist, vilket kan förvärra situationen. Han har också förklarat att regeringen inte tänker ändra sig om skatten på kraftvärme.

Dagens Industri sammanfattade nyligen läget så här:

* Samhällsviktiga projekt och nya industrietableringar hotas av elbrist.

* Elnätsbolag, elproducenter och Svenska Kraftnät skyller på varandra.

* En höjd kraftvärmeskatt leder tämligen direkt till beslut om nedstängd eller minimerad produktion i landets tre största städer.

* Ett nytt och plötsligt regeringsförslag om ny reglering av elnätsbolagens pristak leder till minskad utbyggnad. Stockholmsdominerade Ellevio har flaggat för sänkt investeringstakt med över 40 procent.

* Två reaktorer i Ringhals ska stänga.

* Energiministern avvisar problemet.

Det finns uppenbarligen anledning till en särskild debatt i riksdagen.

I sammanhanget vill jag också kommentera diskussionen om elnätsbolagens taxor och vinster. Det måste gå att hitta en balans mellan att elnätsbolagen har ekonomi för att bygga ut sina nät, och att värna om konsumenterna som idag betalar en helt hutlös kostnad för sina elnät. Elnätsbolagen gör enorma vinster och en del av dessa borde gå till utbyggnad av nya nät. Jag tycker det är rätt att regeringen flaggar för att reglera elnätsbolagens rätt att ta ut oskäloiga avgifter av konsumenterna, men det får inte göras på ett sätt som gör att elnätsbolagen inte kan investera i nya nät och underhåll av befintliga nät. Det förslag regeringen hafsat fram riskerar enligt experter att leda till just detta.

En orsak till stigande nätavgifter är utbyggnaden av vindkraft. Vindkraftbolagen bekostar bara de lokala näten från varje vindkraftverk fram till närmaste anslutningspunkt i det fasta elnätet. Sedan får nätbolagen (läs konsumenterna) bekosta förstärkningen av stamnäten. Detta utöver den extra elcertifikatsavgift som är inbakad i elpriset och går till att subventionera vindkraften. Om staten vill bygga ut vindkraften borde staten också skjuta till de pengar som behövs för att bygga ut de elnät som behövs. Detta kunde tas från den i övrigt av riksrevisionen underkända klimatbudgeten i stället för att  läggas på elkundernas räkningar. Elkunderna har inte bett om storskalig utbyggnad av skattesubventionerad vindkraft som driver upp elnätsavgifterna.. 






Gårdagens interpellationsdebatt med infrastrukturminister Eneroth (S)

2019-06-12

I går deltog jag också i en annan interpellationsdebatt med anledning av en interpellation från kollegan Lars Beclkman (M). Han frågade infrastrukturminister Thomas Eneroth om han står bakom Trafikverkets PM där man konstaterar att privatbilismen måste minska med 10-20% fram till 2030. Jag påpekade regeringens hyckleri i politiken med tanke på det som kom fram i Kalla Faktra om svenska exportgarantier till ett stort gaskraftverk i ryska Arktis, och konstaterade att regeringen samtidigt jagar de svenska bilisterna. Se hela debatten via länk från bilden nedan.

Vi pressade Eneroth flera gånger om ett ja eller nej till Trafikverkets PM, och i slutanförandet sa ministern äntligen att regeringen inte förhåller sig till olika myndigheters PM (vilket i sig är lite märkligt, det är ju änd regeringens myndigheter), men han la också till att regeringen inte ha några planer på att försöka minska privatbilismen utan verkar för mer miljövändliga fordon. Det var ett bra och tydligt svar, även om man ju med den extrema bensinbeskattningen i praktiken faktiskt också försöker minska bilåkandet. Från moderat sida säger vi nej till att återinföra den automatiska överidexeringen (årlig uppräkning av bensinskatten utöver inflationen). För egen del anser jag att även resten av indexeringen borde tas bort, och dessutom borde bensinskatten sänkas, exempelvis motsvarande den moms som idag läggs på skatten. Att lägga moms på en skatt är i sig orimligt.







Kalla Fakta inspirerade till interpellation om hyckleriet kring bensinskatten

2019-06-10

I kväll sänder TV4 Kalla Fakta i repris rörande den svenska exportgarantin till det stora ryska gasprojektet i norra Sibirien. Jag har tidigare skrivit om det ologiska i att å ena sidan straffbeskatta svenska bilister för att minska koldioxidutsläppen och samtidigt ställa ut exportgarantier för att bidra till byggandet av en jättelik gasanläggning som samtidigt ökar samma utsläpp. 

Det kom också en rapport förra veckan som visade hur överbeskattad bilismen är jämfört med flyget.

Båda dessa nyheter inspirerade mig till att lämna in denna interpellation till finansministern i frågan. Debatt blir det den 22 augusti. 
 





Varför kom "vändpunkten" för Alpernas glaciärer redan 1850?  

2019-06-10

SVT NYheter fortsätter att pumpa ut klimatalarmistiska nyheter. Men ibland motsäger de sig själv och får förhoppningsvis människor att tänka till. Som idag när man har detta reportage om hur glaciärerna i Alperna smälter i ökande takt. I sak är det ju ett faktum, men om det är ett bevis på av människan orsakade klimatförändringar är en helt annan fråga.

I grunden ska man ha klart för sig att alla glaciärer är små rester av den flera kilometer tjocka inlandsisen som täckte hela norra halvklotet under senaste istiden. Ända sedan isen började dra sig tillbaka för ca 10.000 år sedan har avsmältningen pågått. De små rester som finns kvar idag i form av glaciärer på höga bergsmassiv kommer att fortsätta smälta tills all is är borta (om den inte avbryts av en ny istid), och den avsmältningen skulle ha fortsatt alldeles oavsett om det funnits människor på jorden eller inte. Det människan möjligen kan göra är att påverka hur snabbt detta går.

Av reportaget framgår att "den globala uppvärmningen fått Alpernas största jökel, Aletsch, att krympa sedan 1850". "Ungefär det året var vändpunkten för ismassan, och den började dra sig uppåt. På den tiden sträckte sig istungan tre kilometer längre ned än idag. Om det fortsätter så här så kommer det år 2100 nästan inte att finnas kvar något utom fläckar allra högst upp", säger Mattias Huss på glaciärövervakningsinstitutet GLAMOS i Zürich. På de tjockaste ställena är Aletsch-glaciären idag 800 meter tjock, men den har förlorat över 300 meter tjocklek på ungefär 150 år. "På 1960- och 70-talen var det lite kallare och lite mer nederbörd, då fanns det faktiskt några jöklar som växte lite. Men nu blir de varma extremåren allt vanligare. Sedan 20 år har vi bara förluster och det är ett tydligt tecken på att klimatet blir varmare och går allt hårdare åt isen", säger Huss.

Med andra ord - enligt Huss har den "globala uppvärmningen" alltså pågått sedan minst 1850 då man såg en "vändpunkt" när det gäller ökad avsmältning i Alperna. Den självklara frågan blir då varför denna "vändpunkt" kom redan 1850? Det kan i vart fall inte ha berott på människans koldioxidutsläpp, för detta var före industialismen och utsläppen var minimala och halterna av koldioxid i atmosfären väldigt mycket lägre än dagens. Ändå kom en vändpunkt till mildare väder och ökad avsmältning i Alperna. Alltså måste denna "vändpunkt" ha berott på något annat än mänskliga utsläpp. Och då inställer sig frågan - hur vet vi att det som var orsaken 1850 inte spelar stor roll även idag när klimatet blir varmare? 

Är det verkligen logiskt att hävda att människans utsläpp idag skulle vara enda eller huvudsakliga orsaken till klimatförändringar, samtidigt som man konstaterar att vändpunkten för Alperna inträffade redan 1850 trots lägre utsläpp och lägre halt av koldioxid i atmosfären? Jag tycker svaret är ett uppenbart och tydligt nej. Och om det finns andra faktorer som har stor och viktig betydelse lurar vi oss själva om vi tror att vi råder över klimatet. Vi satsar då enorma resurser på att försöka stoppa något som vi bara kan påverka på marginalen. Det är både ekonomiskt vansinne, tar resurser från viktigare saker, och dessutom borde vi kanske i stället rikta in oss på att anpassa oss till ett förändrat klimat?





Är vätgas framtiden?  

2019-06-03

Detta är intressant! Mariestads moderatledda kommun har fått EU-bidrag för att sätta upp en vätgasmack, och tror på sikt att man ska kunna spara stora pengar på detta för kommunens egna fordon. Samtidigt bidrar man till att bygga upp en infrastruktur för vätgas. Vätgas tillverks av vatten och sol, räckvidden för bilen blir längre än för en elbil och batterierna verkar också vara mindre vilket kräver mindre resurser i form av sällsynta jordartsmetaller.

Tekniken går fort nu och kanske är detta framtiden? Min enda invändning är väl säkerheten. Två biogasbussar har nu på kort tid fattat eld och brunnit under explosionsartade förhållanden. Vätgas är ännu mer explosivt. Säkerhetsaspekten är oerhört viktig om människor ska våga köpa en vätgasbil. Men förhoppningsvis löser den tekniska utvecklingen detta. Låt oss hoppas!







Riksdagens Bilnätverk tog emot Bensinupprorets protestlistor  

2019-05-31



I dag hade Bensinupproret 2,0 en protestaktion på Sergels Torg i Stockholm, och därefter gick ca 400-500 personer till Mynttorget, där Riksdagens Bilnätverk mötte demonstranterna och tog emot 150.000 namn i protest mot höga bensinskatter. På plats var vi en grupp moderata riksdagsledamöter, samtliga medlemmar i Bilnätverket.





Här tar jag emot namnunderskrifterna från Bensinupprorets talesperson Peder Blohm Bokenhielm (bild från Bensinupprorets facebooksida). Därefter höll jag ett kort litet anförande för demonstranterna, hälsade dem välkomna till riksdagen, framhöll att bilen är viktig och att omsorg om miljö och statsfinanser inte får innebära att vi straffbeskattar landsbygden och våra transporter. Jag berättade också att vi moderater kommer att ta ställning till hur vi ska hantera bensinskatten i samband med vår budgetmotion till hösten.



Här är vi som tog emot namnunderskrifterna; Mattias Karlsson (M), Kjell Jansson (M), undertecknad, Sofia Westergren (M) och Saila Quicklund (M). En Sverigedemokrat skulle också varit med, men fastnade på ett tåg och hann inte fram i tid. Efter manifestationen kom även en Centerpartist fram och ville ta en bild med namnunderskrifterna i handen. Jag påpekade för honom att han måste prata med sitt eget parti om problemet på landsbygden med alltför höga bensinskatter.

Nu kommer vi att lämna in namnunderskrifterna för officiell registrering hos Riksdagen och sedan får vi fortsätta att arbeta med frågan.






Interpellationsdebatt med finansministern om hyckleri i klimatpolitiken 

2019-05-29



Jag följde upp föregående blogginlägg genom att gå in i en interpellationsdebatt idag mellan min riksdagskollega Edward Riedl (M) och finansminister Magdalena Andersson (S). Debatten gällde klimatpolitikens kostnader och inte minst regeringens orättvisa klimatpolitik som slår hårt mot landsbygd och glesbygd. Även min kollega Lars Beckman (M) deltog i debatten. (Klicka på bilden för att se videoupptagningen)

Jag passade på att uppmärksamma finansministern på Kalla Faktas program om Exportkreditnämndens satsning på ett stort gaskraftverk i ryska Arktis. 3,3 miljarder i kreditgarantier. Jag konstaterade återigen att denna anläggning ensam släpper ut lika mycket koldioxid som en tiondel av vad hela Sverige släpper ut på ett år. Samtidigt jagar finansministern med allt högre skatter på drivmedel och energi den vanlige svensken. Syftet sägs vara att minska utsläppen. Jag frågade om finansministern tycker detta är rimligt?

I debatten duckade finansministern helt i alla frågor som rörde Kalla Faktas program. Inte med ett ord berörde hon saken, trots att jag frågade samma sak i båda mina inlägg. Även Lars Beckman ställde samma fråga i ett av sina inlägg. Men helt tyst från finansministern, hon valde att prata om annat. Bland annat påstod hon att regeringens satsning "klimatklivet" minsann medför minskade koldioxidutsläpp med 1,5 miljoner ton per år. Jag bemötte henne genom att påpeka att det ryska gasverket släpper ut 5,3 miljoner ton per år. Jag och mina meddebattörer påpekade också att både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen dömt ut regeringens klimatpolitik som ineffektiv. Vi nämnde också att kollektivtrafiken i både Dalarna och Kalmar nu drabbas av indragna turer på grund av stigande bränslekostnader. Regeringens politik är fullständigt ogenomtänkt.

Debatten blev den gamla vanliga, regeringen skryter om antalet förbrukade kronor och struntar i om det gör någon nytta eller inte. Vi moderater talar om vilken miljönytta satsningarna har och påpekar att en omfattande rapport förra året visade att moderaternas miljöpolitik ger mest effekt trots att vi satsar mindre pengar. Tävlingen om att det är "finast" att vara det parti som slösar bort mest av skattebetalarnas pengar måste få ett slut. Den märkliga diskussionen om att Sverige "ska vara ett föredöme" är också absurd. Med de negativa effekter som regeringens klimatpolitik medför för vanligt folk lär den svenska politiken snarare verka avskräckande på andra länder. Vem vill följa efter oss?

Värst är ändå regeringens hyckleri i klimatfrågan. Vi kan inte fortsätta jaga den lilla människan med ständiga nya pålagor och skatter samtidigt som vi gör storsatsningar på verksamhet som motverkar det man säger sig vilja uppnå. Detta hyckleri kan man ifrågasätta alldeles oavsett hur man ser på klimatfrågan i övrigt, och jag återkommer i frågan.
 




S-MP-regeringens klimathyckleri känner inga gränser 

2019-05-29

TV4:s Kalla Fakta har alltså avslöjat att Sverige via en av sina myndigheter lämnat lånekrediter för investering i en enorm gasanläggning i ryska Arktis. En anlägnging som ensam släpper ut lika mycket som en tiondel av all den koldioxid som hela Sverige släpper ut på ett år. Samtidigt jagar alltså S-MP-regeringen svenska bilister med ständigt högre bensinskatter för att "minska utsläppen". Man lägger också miljarder av skattebetalarnas pengar på "klimatåtgärder" som dömts ut av både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen.

Hyckleriet från regeringen känner inga gränser överhuvudtaget.

 





Fullständig seger - Boverket backar om regler för äldre vedspisar

2019-05-28

I början av förra året skrev jag en del om Boverkets galna regler som angriper installation av äldre vedspisar. Den 6 februari  hade jag och flera riksdagskolleger en interpellationsdebatt med bostadsminister Peter Eriksson (MP).  Då framhöll vi den småskaliga vedeldningen både som en viktig lokal småskalig energikälla på landsbygden, men också en viktig krisberedskapsfråga. Dessutom är det givetvis en viktig kulturfråga att inte uppmuntra hushålla att kasta ut hundraåriga vedspisar och kaminer.

Jag konstaterade att Boverkets märkliga besked, liksom förslaget från dem att satsa 5 miljarder kronor (!) på att skrota ut gamla väl fungerande vedpannor och kaimer skapat väldigt stor otrylighet om vad politikerna vill. I stället borde politiken vara tydlig (på samma sätt som i Norge) och uppmana människor att ha vedspisar, kakelugnar och reservvärme i sina bostäder. Bostadsministern var faktiskt oväntat kritisk mot Boverket och det var bra. Men det framkom inte i debatten vem som kommit med det märkliga förslaget om skrotningspremie, om det var från politikerna eller något påhitt av Boverket själva.

Nåväl, ministern lovade att det inte pågår någon hetsjakt på vedeldning, men den nya lagen som förbjuder installation av gamla vedpannor i nya hus kvarstår och trädde i kraft 1 juli 2018, hela fyra år innan EU:s krav börjar gälla, och går dessutom längre än vad EU kräver. Efter debatten lämnade jag över en vedpinne till ministern med tänkvärt budskap. Hans tjänstemän ville inte ta något foto med vedpinnen och ministern på samma bild och tog hand om vedpinnen. Men jag hade ju fler, så det blev ett foto med vedmotiv ändå.



I dag meddelar Boverket att man backar helt i frågan och river upp de nya reglerna redan den 1/10 i år. "Boverket beslutade år 2017 att införa ett nytt krav för byggnader med vedspisar främst avsedda för matlagning (köksspisar). Nu föreslår Boverket att reglerna för köksspisar tas bort från och med den 1 oktober 2019. Det innebär att köksspisar som eldas med ved inte längre omfattas av utsläppskraven".

Boverket har helt enkelt insett att reglerna helt enkelt inte behövs. "Utredningen visar att det endast finns ett fåtal begagnade köksspisar på marknaden och att hälsovinsterna med att reglera dessa är små. Boverket gör därför bedömningen att den administrativa kostnaden är större än nyttan med regeln", säger Peter Fransson, avdelningschef på Boverket. Man kan ju undra varför man inte tog reda på detta innan man införde reglerna? Men självklart är det jättebra att reglerna nu rivs upp. Frågan är bara varför det inte ske romedelbart utan dröjer till 1 oktober?





Bensinskatteseminarium i riksdagen

2019-05-23



I dag gästades Riksdagen av Bensinupproret 2,0. Fyra ledande företrädare, däribland upprorets nye talesperson Peder Blohm Bokenhielm gästade oss och berättade om sitt nätverk. I dag har man 640.000 medlemmar (plus ett antal som saknar facebook, men som blivit medlemmar ändå). Av medlemmarna är 35% kvinnor. Målet för bensinupproret är ett bensinpris runt 12 kronor litern. Man kan konstatera att den prisnivån gällde så sent som under Alliansregeringens tid, så det är definitivt ingen utopi, även om en så dramatisk skattesänkning givetvis som alltid måste ställas mot andra angelägna skattesänkningar, statsutgifter och miljöhänsyn. Längst till vänster ovan moderaternas skattepolitiske talesperson Niklas Wykman som var arrangör av dagens seminarium.

Seminariet började med att Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi, höll ett intressant föredrag kring bensinpriet. Han visade ett antal intressanta bilder med fakta från myndigheten Trafikanalys:

 

Bilden ovan tv visar antalet miljarder personkilometer som vi färdas med olika transportmedel. Översta stapeln är bil. Sedan följer tåg, buss, gång/cykel, inrikesflyg, tunnelbana, sjöfart, MC/moped och spårvagn. Det är ingen överdift att påstå att de flesta svenskar är oerhört beroende av bilen. Ovan th illustreras detta på ett annat sätt. Den grafen går från 1950 i bilens barndom fram till idag. Det ljuslila stora fältet visar utvecklingen när det gäller antal körda personkilometer med bil. Det sljusblå fältet under är buss och tåg, som visserligen också ökat en del, men ganska lite jämfört med bilen. Det mörklila under är övriga transportslag. 



Därefter redovisades myndigheten Trafikanalys kalkyl av förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.

Lundberg kommenterade också de svenska klimatmålen. Enligt Miljömålsbveredningen ska de svenska koldioxidutsläppen minska med 59% fram till 2030, jämfört med 2005. Det är ett betydligt högre mål än EU:s som ligger på 40% minskning samma period. Enligt konjunkturinstitutet kräver den högre svenska målet att koldioxidskatten (som redan är i särklass högst i världen) femdubblas, vilket motsvarar 10 kronor per liter + moms (alltså 12.50 på bensinpriset). Om man gör detta skulle BNP minska med nästan en procent. Den totala merkostnaden för svenska folket, jämfört med att "bara" nå EU:s mål, skulle bli 1.000 miljarder kronor. Det är kostnaden vi i så fall betalar för politikernas önskan om att Sverige ska vara bäst i klassen och att de svenska medborgarna ska plågas mer än alla andra. 

Lundberg påpekade som sagt att Sverige idag har världens högsta koldioxidskatt.  Det gör att de i princip är billigare att minska utsläppen i alla andra länder. Endast 15% av världens utsläpp är en belagda med koldioxidskatt - 85% är helt obeskattade. Det mest effektiva för Sverige är att finansiera utsläppsminskningar i andra länder, det ger i särklas mest nytta per satsad krona. (Det är som bekant också moderaternas politik). Att försöka minska de globala koldioxidutsläppen genom att beskatta svenska bilister ännu hårdare är helt onödigt om det är global effekt man vill uppnå.



Jag fick också tillfälle till en pratsund med Peder Blohm Bokenhielm, och berättade om Riksdagens Bilnätverk, som startades av oss fyra moderater, men som idag har medlemmar från de tre största riksdagspartierna, M, S och SD. Vårt fokus är att rent allmänt lyfta bilens stora samhällsbetydelse, och Bensinupprorets kamp kompletterar oss väldigt bra. Vi får väl se om vi kan arrangera något gemensam med tiden, det skulle vara kul.

Slutsatsen av dagens seminarium är att bilkörning inte är ett dåligt beteende som ska bestraffas, det är en nödvändighet för väldigt många, både i städer och på landet. Och det är inte heller någon klok klimatpolitik att med ännu högre koldioxidskatter försöka sänka utsläppen från den svenska bilismen, kostnaderna bli enorma och effekterna skulle bli mångdubbelt större om man i stället gjorde satsningar utomlands.





Fint besök

2019-05-23

På grund av den tidvis mycket kalla våren med 6-7 minusgrader så sent som för några veckor sedan har fågefröautomaten fått hänga kvar lite för länge. Och det medför återkommande trevliga besök av den här trevliga pippin som tar en stunds paus i arbetet. Hoppas lite goda fågelfrön kan motverka migrän efter allt hackande.

 





Höga drivmedelspriser leder till inställd kollektivtrafik

2019-05-22

Effekterna av det höga marknadspriset och skatterna på bensin och diesel blir allt mer besvärande. Nu slår kostnaden även mot kollektivtrafiken. I dag berättar Östra Småland om hur Länstrafiken tvingas dra in busslinjer när bränslepriserna ökar, allt för att kunna hålla sin budget. Samtidigt sägs ju de höga bränsleskatterna syfta till att fler ska åka kollektivt...




I morgon håller moderaterna riksdagsseminarium om bensinskatten

2019-05-22

I morgon gör jag en paus i EU-valrörelsen för att vara med på moderaternas riksdagsseminarium om bensin och dieselpriserna. En viktig fråga som vi moderater uppmärksammat genom uppstarten av vårt bilnätverk, och som sedan växt i takt med att Bensinupproret 2,0 växt så lavinartat - i dag har man 627.000 medlemmar! Bensinupproret kommer att ha med företrädare på vårt seminarium.


 

Bilen, bensin och diesel – det ska vara möjligt att bo i hela Sverige

Sverige är ett land med långa avstånd. Bilen är nödvändig för en betydande del av Sveriges befolkning. Många av de som är beroende av bilen för jobb och för att få familjelivet att gå ihop upplever nu att deras villkor försämras med de höga drivmedelspriserna. Det folkliga missnöjet i Sverige kring de höga drivmedelspriserna har gett upphov till den stora Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0 som i dagsläget samlar över en halv miljon människor.

Riksdagsledamot Niklas Wykman (M), skattepolitisk talesperson, bjuder in till seminarium om drivmedelsskatterna och villkoren för de som är beroende av bilen. Medverkar gör ansvariga från Bensinupproret 2.0 och Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och chefsekonom på tankesmedjan Timbro.


Att Bensinupproret på kort tid samlat över 600.000 personer i sitt nätverk visar att missnöjet med de svenska bensinskatterna är mycket stort. Samtidigt pågår en debatt kring vad ett rimlig bensinpris och en rimlig bensinskatt egentligen är.

Bensinupproret själva anser att bensinen borde kosta 12 kronor litern, inklusive alla skatter. Detta att jämföra med de nära 17 kronor som gäller idag (ännu högre på vissa håll). Moderata Ungdomsförbundet skriver i denna debattartikel att de tycker 10 kronor litern är en rimlig nivå om bilismen ska bära sina egna kostnader för infrastruktur, olyckor och miljöpåverkan. De har faktiskt högst rimliga sakargument för sin linje. Andra debattörer vill tvärtom göra kraftiga höjningar av beskattningen av just miljöskäl.

När man diskuterar detta ämne ska man samtidigt veta att bensinskatten är en viktig intäktspost i statens budget, och ger över 9 miljarder i skatt varje år. Det gör att en sänkning måste finansieras på något sätt. Och en skattesänkning på bensin måste ställas mot andra viktiga skattesänkningar. Personligen tror jag väl inte att vare sig 10 kronor eller 12 kronor är helt realistiskt. Men det är inte heller rimligt att fortsätta med ständiga kraftfulla höjningar av bensinskatterna. Det har marinell betydelse för att få oss att köra mindre - de flesta kör inte för att det är kul, utan för att man måste. Och det måste man oavsett bensinpris. Bilismen är helt enkelt en kassako för staten.

Den 1 juli sänks bensinskatten för första gången på många år, i och med att M/KD-budgeten slår igenom. Vi talar dock om en marginell sänkning, ca 15 öre per liter. Anledningen är att vår budget tog bor det så kallade "överindexeringen" av bensinskatten, alltså den automatiska höjning utöver inflationen som regeringen tidigare infört. Tyvärr tänker S-MP-C-L höja tillbaka denna skatt nästa årsskifte och dessutom höja den ytterligare.

Prioriteringen just nu måste vara att först och främst ta strid mot nya kraftiga skattehöjningar. Om man anser sig behöva höja skatten av miljöskäl (jag delar alltså inte den åsikten, det finns bättre sätt att stimulera nya miljövänliga fordon) så är det minsta kravet att man samtidigt sänker skatten motsvarande på lön och pension. I annat fall blir den "gröna skatteväxlingen" bara en "grön skattehöjning".

Jag anser att vi också behöver diskutera att begränsa bensinskatten, exempelvis genom att kompensera för att vi lägger moms på skatten. De flesta inser att vi idag har en beskattning av bensin och diesel som upplevs som orimlig. Då måste politiken lyssna. Argumentet att hög bensinskatt gör att vi kör mindre håller som sagt enligt min åsikt inte.
 




Borås Tidnings ledarsida var lite sent ute om valet i Australien

2019-05-20

I dag finns denna text på ledarsidan i Borås Tidning där man spekulerar kring valet i Australien som enligt tidningen hålls "på söndag". Nu har ju detta val faktiskt redan hållits, det var helgen som gick. Sannolikt något fel vid pressläggningen.

I ledartexten beskylls den konservativa regeringskoalitionen som "bakåtsträvare" i klimatfrågan, medan den socialdemokratiska oppositionen påstås ha dålig kunskap om den ekonomiska politiken.

Valresultatet blev något oväntat att den konservativa regeringskoalitionen gick framåt och behåller makten medan  Socialdemokraterna backade och partiledaren avgick. Även det gröna partiet backade. I vilken mån valet avgjordes av klimatfrågan eller den ekonomiska politiken låter jag vara osagt, även om det finns internationella nyhetsmedia som hävdar att klimatfrågan avgjorde till de konservativas fördel. Kanske var det så med tanke på att både Socialdemokraterna och Green Party backade. 

Till saken hör att Australien är mycket beroende av kol som energikälla och det är en viktig inhemsk naturresurs med stor betydelse för både samhällsekonomi och sysselsättning. Det är inte säkert att befolkningen ser en regering som "bakåtsträvare" i klimatfrågan bara för att man vill försöka hitta en balans mellan miljövänlig energiproduktion och att skydda jobben i den tyvärr ganska smutsiga kolsektorn. Det är lätt för oss i Sverige att raljera över detta, men i många länder är det en betydligt svårare fråga att hantera politiskt. Samtidigt är det ett faktum att den "bakåtsträvande" konservativa australienska regeringen faktiskt även satsar stort på solenergi och utbyggd vattenkraft.

 




Gretahysterin kommer leda till en mer sansad klimatdebatt

2019-05-18

Under över tio års tid har jag fördjupat mig ordentligt i klimatfrågan, rest i världen, träffat forskare, besökt olika konferenser, bjudit in debattörer till riksdagen och läst det mesta jag kommit över i ämnet. Min egen skepsis till klimathotsextremismen har växt hela tiden, men det har känts ganska hopplöst att debattera frågan. Det har liksom varit antingen eller - klimatalarmist eller "klimatförnekare" (världens dummaste uttryck för övrigt - vad betyder det?). Och jag har hela tiden vägrat välja.

Och så plötsligt vände hela debattklimatet! Orsaken heter Greta Thunberg.

Jag upprepar det jag skrivit tidigare om Greta. Jag tycker synd om denna flicka. Hon utnyttjas fullständigt hänsynslöst i ett medialt och politiskt spel. Men samtidigt måste man få rikta kritik mot såväl media som alla de vuxna (?) i hennes omgivning som använder henne på ett helt orimligt sätt, och man måste även få rikta invändningar i sak mot det hon säger, eftersom det nu används av andra för att spetsa till klimatdebatten.

I går fanns en av de absolut bästa artiklar jag läst om den fullständigt urspårade klimathysterin och klimatdebatten och om den sjuka och faktiskt närmast motbjudande dyrkan av Greta Thunberg. Liksom tydligt ifrågasättande av det Thunberg påstår i sak, och som det inte finns något stöd för i forskningen. Till och med ledande alarmistiska klimatdebattörer tar avstånd från en del av det hon säger. Lite oväntat är denna utmärkta artikel publicerad i Aftonbladet, signerad debattören Ann-Charlott Altstadt. Läs, dela och sprid!



"Gretahajpen är helt uppåt väggarna skogstokigt galen. Under snart ett år har mer profana skribenter krönt Greta till frälsare då hon lidande har tagit på sig våra klimatsynder, medan Limhamns församling, via Twitter, rakt upp och ner utnämnde henne till Jesu ställföreträdare på jorden. Och i Kyrkans Tidning menar nu Anna Ardin, diakon i Equmeniakyrkan och styrelseledamot i den inflytelserika organisationen Socialdemokrater för tro och solidaritet, på fullaste allvar att Greta är en profet med uppdrag från självaste Gud. Hennes lyckade mission – att sprida sin klimatpanik bland barn och ungdom – stöddes nyligen av 171 psykologer och psykoterapeuter i ett upprop i Expressen,  och DN:s Björn Wiman bjöd därefter över genom att förklara hela befolkningens ökade behov av psykofarmaka som en adekvat kollektiv reaktion på klimatångest."

Jag hade inte kunnat uttrycka det bättre själv. Men kan ju lägga till att galenskaperna fortsätter. Nu har ett belgiskt universitet dessutom beslutat sig för att utse Greta Thunberg till hedersdoktor. Snacka om att devalvera doktorstiteln om man ger den till en 16-åring som knappt gått ut grundskolan och helt saknar naturvetenskaplig utbildning. Hon är även nominerad till Nobels fredspris och pryder förstasidan på senaste numret av Time Magazine...

Men Gretas mediala framfart har som sagt fått effekt. Något nytt har hänt i klimatdebatten. Allt fler tar nu öppet avstånd från extremismen och domedagsprofeterna och både politiker och journalister vågar äntligen ifrågasätta. Gretas extrema överdrifter och den helt "skogstokiga" dyrkan av henne har helt enkelt blivit för mycket för normala människor. När världsledare och svenska partiledare gör allt för att få posera tillsammans med en 16-åring som drivs av personlig ångest för att hon blivit lurad att jorden håller på att gå under börjar normalt tänkande människor dra öronen åt sig. När hon utmålas som ett profet, Jesus ställföreträdare och blir utnämnd till hedersdoktor så börjar människor skratta befriande åt galenskaperna. Äntligen vågar man ta bladet från munen och säga vad man egentligen tycker om klimatextremisterna!

Allt fler verkar nu inse att klimatextremismen är mycket farligare än det eventuella klimathotet. Både för samhällsekonomi, demokrati och förtroendet för vetenskapen. Och allt fler inser att klimatextremismen är ett vänsterprojekt vars syfte är att kontrollera och begränsa människorna, höja skatterna och bekämpa marknadsekonomin. Fler och fler journalister och skribenter vågar öppet lufta kritik mot klimatalarmismen, och fler forskare vågar ifrågasätta extremismen. Jag märker också inom politiken att allt fler nu öppet vågar framföra sin kritik, och jag tror det bara är en tidsfråga innan flera partier kommer inta en mer nyanserad linje i frågan.

Och tänk - allt är faktiskt Gretas förtjänst!






Min "klimatförnekarblogg" var ett av diskussionsämnena i SVT Forum :)

2019-05-17

Jag fick tips i dag. I tisdags sändes ett program i SVT Forum där mediaföreträdare diskuterade hur man i praktiken skulle skärpa klimathotsaktivismen ytterligare från medias sida. Hela inslaget hade ett tydligt fokus - medias uppgift är att skrämma medborgarna om klimathotet. Flera av journalisterna och medieföreträdarna hade uppenbarligen en tydlig agenda där man ska uppfostra svenska folket och samtidigt kväsa och "avslöja" dem som har en avvikande mening.




Döm om min förvåning när Borås Tidnings egen klimataktivist Jan Lindsten ingick bland de intervjuade, och ämnet var bland annat hans "granskning" i Borås Tidning av mina blogginlägg i klimatfrågan! Utfrågaren kallade rent av min blogg för en "klimatförnekarblogg". Ganska kul, med tanke på att det mesta jag skriver handlar om helt andra saker. Sedan följde en utläggning där Jan Lindsten beskrev hur viktigt det var att "granska alla mina felaktigheter i klimatfrågan" och att "hela Borås Tidnings redaktion varit engagerad i arbetet" (!). Enligt Lindsten är jag en skicklig skribent vilket gjorde arbetet svårare. Man tackar!

Med tanke på att Lindsten och BT:s redaktion tydligen lagt så oerhört mycket tid på att granska min blogg var det fascinerande att de inte lyckades hitta ett enda blogginlägg med faktafel. Jag tar det som en komplimang och ett bevis på att jag har bra underlag om det jag skriver i klimatfrågan. Och lite smickrad är jag såklart över att vara föremålet för debatt i SVT Forum.

För min del har det varit helt fantastiskt att uppleva gensvaret efter BT:s tre sidor stora artikel om mig och den helsida jag fick att själv förklara min syn på frågan. Jag vet inte hur många som kommit fram till mig, eller ring eller mailat och sagt att när de läste min artikel förstod det hur saker hänger ihop och inser att jag har rätt. Och ber mig stå på mig i debatten. Faktum är att BT:s stora artikel gett mig en stor legitimitet som klimatdebattör som jag inte haft tidigare. Jag insåg såklart att det kunde bli så detta när jag fick chansen att utveckla mina tankar på en helsida i BT, men det blev långt över förväntan. Jag tror Borås Tidning och klimatalarmist Lindsten skulle ångra sin artikel bittert om de visste vilken effekt den haft på mobilisering mot klimatextremism och klimataktivism. 






Det borde gå att få majoritet för en mer positiv svensk kärnkraftslinje

2019-05-15
 



I dag skriver partiledarena för Moderaterna och kristdemokraterna på DN debatt att våra partier vill satsa på kärnkraft för att klara energimålen och en trygg energiförsörjning.

Bland förslagen i debattartikeln finns bland annat ökade resurser för kärnkraftsforskning, gemensamma EU-regler för godkännande av kärnkraft inom unionen, samt att Sverige ska driftförlänga befintliga kärnlkraftsreaktorer samt utveckla en färdplan för fjärde generationens kärnkraft (den generation som kan återanvända gammalt avfall för energiproduktion samtidigt som lagringstiden för detta avfall blir dramatiskt kortare).

Jag välkomnar verkligen detta besked, det är något jag som bekant argumenterat för ett antal gånger i tidigare blogginlägg genom åren. Och som boende nära ett av Sveriges kärnkraftverk, Rimnghals, tycker jag det är en riktigt dålig idé att stänga ned två av de fyra reaktorer som är i drift på detta kärnkraftverk. Att uyppgradera dessa två reaktorer och köra dem vidare ett antal år vore en mycket bra första åtgärd.

I dag har också både Sverigedemokraterna och Liberalerna välkomnat den nya linjen från M och KD. Tillsammans får våra fyra partier visserligen inte majoritet i riksdagen för en ny kärnkraftlinje (det fattas några mandat), men det borde finnas många Socialdemokrater som också vill trygga energiförsörjningen för den svenska basindustrin och de svenska hushållen. Jag är övertygad om att det skulle gå att skapa majoritet för detta i riksdagen. Tre mindre partier (MP, C och V) kan inte tillåtas blockera svensk energipolitik.





Vi svarar Bensinupproret

2019-05-14

I dag svarar vi Bensinupproret i Borås Tidning. Deras företrädare undrade hur vi moderater tänker kring bensinskatterna framöver. Vår prioritering är först och främst stt försöka stoppa nya dramatiska skattehöjningar på bensin. Nästa steg borde vara att börja sänka skatten i stället, och det är något jag och mina kolleger argumenterar för internt i vårt parti just nu..


 




Dags att lyssna på Bensinupprorets över 450.000 medlemmar

2019-05-13

I vintras startade jag och tre moderata riksdagskolleger Riksdagens Bilnätverk. Vi har idag medlemmar från de tre största partierna, M, S och SD, och vi hoppas på fler partier efterhand. När vi tog initiativet att dra igång detta nätverk var vårt huvudsyfte att få igång en ordentlig samhällsdebatt om bilens betydelse i vårt stora glesbefolkade land. Det har lyckats långt över förväntan och vårt nätverk har också fått ett enormt geomslag i media. Nätverket syftar till att lyfta alla frågor som rör bil och bilresande, och har inte något ensidigt fokus på endast bensin och dieselskatter. Vi är positiva till bilar som går på andra bränslen, och bejakar den tekniska utvecklingen. Men självklart är kostnaderna för bilägande och bilkörande en viktig del av bilnätverkets arbete, och i dagsläget är bensin och dieselpriserna en av de viktigaste kostnaderna för de flesta bilägare. Därför är bränsleskatterna naturligtvis också en prioriterad fråga för oss.

När vi startade vårt bilnätverk visste vi ju inte att det även skulle startas ett bensinuppror. Men det ganska nystartade Bensinupproret 2,0 växer. Enligt Facebook har man nu imponerande 452.000 medlemmar, och administratören skriver att det kommer 10.000 nya anmälningar varje dygn. Engagemanget visar att ilskan över extrema bensinskatter växer, och detta måste politiken ta på allvar. Själv stödjer jag självklart bensinupproret, och är glad över att svenska folket äntligen reagerar över hur den extra svenska "klimatpolitiken" slår mot vanligt folk. Jag tror att detta bara är början.
 
Jag får ofta frågan vad moderaterna vill göra åt de höga bensinskatterna. Vårt svar är att vi just nu prioriterar att försöka stoppa ytterligare orimliga skattehöjningar på bensin och diesel. I den budget Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom i riksdagen stoppade vi den automatiska årliga höjningen av bensinskatten utöver inflationsjustering. Det gör att bensinskatten är lägre idag än vad den skulle varit med regeringens budget. Tyvärr har S, MP, C och L beslutat att återgå till den tidigare årliga uppräkningen av skatten från och med nästa år, och då väntas kraftig höjning.

Ett nytt hot är den omfattande ”gröna skatteväxling” som samma partier utlovar. Grön skatteväxling brukar tyvärr betyda att man höjer skatter på energi och resor, men utan att sänka andra skatter. Det kommer självklart att bli nästa politiska strid.
Grön skatteväxling fungerar dessutom inte om man tänker logiskt. Att basera en skattebas på något man vill ska konsumeras mindre leder ju till att skatteintäkterna efterhand minskar. Och då måste man höja andra skatter i stället.

De 450.000 medlemmarna i Bensinupproret visar att inte minst landsbygdens folk har tröttnat. Jag inser att Sveriges bilägare inte kommer att nöja sig med att vi försöker bromsa fortsatta skattehöjningar på bensin och diesel. Man vill självklart se sänkt skatt. Så även om vi moderater just nu lägger kraften på det akuta hotet om ännu högre beskattning av bensin och diesel, måste vi enligt min åsikt också visa att vi faktiskt också vill sänka dagens höga beskattning.

I dag betalar vi först punktskatter på bensinen/dieseln och sedan läggs moms på alltihop. Att lägga moms på skatten har jag alltid tyckt är orimligt. En idé vore ju att slopa denna dubbelbeskattning. Det får bli mitt eget inspel i debatten för att åstadkomma ett lägre bensinpris.





Därför ska Sverige inte gå före i klimatpolitiken 

2019-05-11

I samhällsdebatten har det blivit närmast ett mantra att "Sverige ska gå före" i klimatpolitiken och att vi ska "vara ett föredöme för andra länder" så att "andra länder följer efter". Man säger också ofta att "det kostar att rädda klimatet". Dessa resonemang är helt enkelt orimliga.

Den första invändningen är såklart att ingen ens har gjort det sannolikt att minskade utsläpp av koldioxid överhuvudtaget kan stoppa eller dramatiskt dämpa klimatförändringar. Det är bara något man tror och hoppas. Men låt oss för en stund anta att minskade utsläpp verkligen stoppar klimatförändringarna och att de stora naturliga klimatvariationerna helt har upphört.

Då kommer nästa problem. Sverige står ensamt för en försumbar del av jordens koldioxidutsläpp. Självklart kan inte Sverige ensamt påverka jordens klimat. Att säga att "det kostar att rädda klimatet" blir därför tomma ord - Sverige KAN INTE "rädda klimatet". Världens totala koldioxidutsläpp fortsätter att öka, och flera stora länder såsom Kina och Indien bygger nya kolkraftverk hela tiden för att klara sin energiförsörjning.
Vissa säger att om andra länder inte får ned sina utsläpp måste vi i Sverige anstränga oss ännu mera. Det är ett ännu farligare resonemang. 
Även om vi i Sverige till enorma kostnader skulle lyckas att dramatiskt minska våra utsläpp så skulle det inte ge någon effekt alls globalt. Det enda vi uppnår är att vi blir fattigare, att skatterna stiger, att företag tvingas lägga ned och att det blir extremt dyrt att leva på den svenska landsbygden när transportkostnaderna stiger. Den globala klimatnyttan blir däremot försumbar.

Men är det då inte bra om Sverige blir ett föredöme för andra? Kommer inte andra att ta efter oss? Detta är en extremt naiv förhoppning från svenska politiker. I Indien och Kina handlar det inte om att titta på Sverige och lära sig, utan det handlar om att snabbt tillgodose samhällets behov av energi. Och det sker till stor del med mer kolkkraft. I andra länder i vårt närområde tittar man kanske mer på vad vi gör, inte minst inom EU. Men för dessa länder är nog snarare Sverige ett avskräckande exempel. Vi har nu världens i särklass högsta koldioxidskatt och trots detta ökar utsläppen. Vi som tidigare hade en trygg och helt utsläppsfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft) upplever nu att kärnkrften fasas ut samtidigt som vi ska basera elproduktionen på ojämn produktion från exempelvis vindkraft och solkraft. När inte detta räcker till tvingas vi importera el från andra länder, inte sällan med inslag av el tillverkad av kolkraft. Hela energimarknaden är snedvriden på grund av subventioner/straffbeskattning och samtidigt är elnätet eftersatt. Att svenska städer säger nej till företagsetableringar på grund av risk för elbrist är knappast ett föredöme för omvärlden. Inte heller ett helt berättigat uppror mot bensinskatterna. Till detta komemr att hushållens kostnader för el och elnät ökat dramatiskt, dels till följd av skatter och tvångssubvention av nya energikällor, dels till följd av att elnätskostnaderna stiger när avlägsna vindkraftparker ska anslutas till elnätet. Sverige är verkligen inget föredöme.

Sverige borde självklart deklarera att vi inte ska göra mer än vi redan gör. Alla meningslösa "klimatsatsningar" borde omedelbart upphöra, kärnkraften bevaras, produktionen av basel tryggas, elnätet förstärkas, elskatten sänkas och bensinskattehöjningarna stoppas. Om vi vill att människor ska gå över till el som energikälla i stället för bensin och olja så bör vi i stället göra elen billigare och eldistributionen säkrare. I dag gör vi tvärtom. Det är logiskt sett en återvändsgränd. Och definitivt inget föredöme för omvärlden.

Sanningen är att den destruktiva "klimatpolitiken" ifrågasätts allt mer. Bensinskatteupproret är bara början. Svenska folket börjar tröttna på en ologisk energipolitik som styrs av några små extrema partier i Sveriges riksdag (V, MP och C). Det börjar bli dags att sätta ned foten. 




 


Moderaterna står upp för äganderätt och rättssäkerhet vid gruvbrytning 

2019-05-08

I dag röstar riksdagen om ett förslag till förändring av reglerna kring tillstånd för gruvbrytning. Bland annat handlar det om ett förslag om att förkorta handläggningstiderna vid tillståndsprövning av nya gruvor. Detta har av vissa tolkats som att riksdagen vill göra det lättare att få tillstånd till nya gruvor, men så är det inte. Det handlar bara om att skapa en enklare och mindre utdragen process, vilket är en fördel för alla inblandade. Det innebär inte på något sätt en ordning där berörda sakägare får sämre utgångsläge än idag.

Moderaterna står alltid upp för äganderätten. Det gäller skogsägares möjlighet att bruka sin skog såväl som lantbrukares rätt att bruka sin mark. I de fall inskränkningar i äganderätten görs (för att skydda värdefull natur såväl som att ta mark i anspråk till samhällsnödvändiga ändamål) måste markägaren kompenseras ekonomiskt på ett generöst sätt. Moderaterna drev igenom en generösare ersättning vid expropriering av mark och på samma sätt bör ersättning till markägare vid gruvbrytning bli mer generös.

När det gäller gruvindustri är detta en viktig näring för Sverige – inte minst för en levande landsbygd.  Utvinning av mineraler är nödvändigt för många ändamål, exempelvis behövs sällsynta jordartsmetaller till batteritillverkning. Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt i samklang med miljön, de omgivande näringarna och markägarna.

För att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen vill Moderaterna se enklare, kortare och mer förutsebara tillståndsprocesser. Idag är processen utdragen och utspridd över flera myndigheter. Det är kostsamt både för markägaren och industrin. En mer effektiv prövning innebär inte att markägaren ska försättas i en sämre sits. Moderaterna vill tvärtom stärka äganderätten på mineralpolitikens område. Vi vill se över hur markägaren kan ges en mer rimlig avkastning av mineralbrytning och förstärka markägarens rättigheter som fordringsägare vid gruvbolagskonkurser.

Personligen förespråkar jag också en ökad "skälighetsbedömning" när man ger tillstånd till gruvbrytning. Att det finns vissa värdefulla mineraler i mindre mängd måste alltid ställas mot att man exempelvis förstör mycket värdefull åkermark eller viktiga naturvärden. Det måste bli lättare att säga nej till gruvbrytning om den kan uppfattas som oskälig när man gör en sådan helhetsbedömning.  


 




Jag har fortfarande hopp om en mer sansad klimatdebatt 

2019-05-07

Debattartikel i Borås Tidning idag (slutreplik)
 

Hopp om en mer sansad klimatdebatt

Svar till Per-Erik Petersson, BT 25/4.

Jag vet inte vem Per-Erik Petersson är, det är ingen jag träffat eller talat med över huvud taget. Trots detta anser han sig tydligen veta vad jag anser i klimatfrågan, uppenbarligen baserat på vad andra påstår. Jag har aldrig påstått att jag är skeptisk till att klimatet förändras, och jag har heller inte sagt att jag inte tror att människan har någon påverkan.

Peterssons påstående att det skulle vara politiskt framgångsrikt att kritisera den värsta klimatalarmismen är lite roande. Samhällsdebatten är ju i dag den helt omvända. Den som dristar sig till att framföra den allra minsta lilla kritik mot domedagsprofeterna i klimatdebatten blir närmast doppad i tjära och rullad i fjädrar. Samtidigt märker jag hur allt fler människor börjar dra öronen åt sig när klimatalarmisterna blir allt för extrema. Det finns trots allt visst hopp om en mer sansad debatt.

Det finns ett betydande antal väl meriterade och kunniga klimatforskare som tar avstånd från domedagsteorierna. Att påstå att alla forskare tycker lika är orimligt. Forskning bygger just på att våga stöta och blöta forskningsteorier, slå hål på dessa, hitta nya fakta och hela tiden föra forskningen framåt. Just nu sker det omvända – allt ifrågasättande är bannlyst och forskningen är enligt alarmisterna ”redan färdig”. Lite märkligt med tanke på att jag ser hur mycket pengar vi satsar politiskt på klimatforskning. Det är ju helt onödigt om vi redan har alla svar? Men sanningen är ju att klimatforskning är en ganska färsk disciplin där det behövs mycket mer forskning.

Återigen. Det finns knappast någon som förnekar att vårt klimat är i ständig förändring. De flesta är också överens om att människan på olika sätt påverkar klimat och miljö. Inte minst är den stora befolkningsökningen i världen ett problem. Däremot är forskarna långtifrån överens om hur mycket människan påverkar klimatet, hur snabba klimatförändringarna är, vad effekterna kommer att bli och vad som är klokast att göra för att försöka påverka utvecklingen. Allt detta måste man såklart kunna diskutera.

Den som vill strypa denna viktiga debatt genom att håna oss som på ett seriöst sätt lyfter frågan borde tänka ett varv till. De borde inte bidra till en fördummande klimatdebatt.

 

Jan Ericson (M), klimatdebattör och riksdagsledamot


 

 


Dagens Citat i Borås Tidning 

2019-05-06

Frågan om elproduktion och eldistribution kan inte uppmärksammas för mycket, så jag är mycket nöjd med att stå för dagens citat i Borås Tidning idag.



 



Politiken talar med dubbla tungor när det gäller vår elförsörjning 

2019-05-01

Jag har vid upprepade tillfällen påpekat två saker. Det första är att om Sverige avvecklar så många kärnkraftverk som man planerar de kommande åren så riskerar vi elbrist, eller tvingas importera kolkraftel från norra Europa. Och om vi inte uppgraderar våra elnät kommer den el som produceras inte att kunna nå kunderna och fylla deras behov.

Fler svenska städer hotas redan idag av elbrist, främst på grund av distributionsproblem, och har enligt uppgift tvingats tacka nej till elintensiva företagsetableringar på grund av detta. I Stockholm och Malmö är problemen redan stora, och nu läggs dessutom kraftvärmeverk ned till följd av nya skattehöjningar. Det hotar enligt Svenskt Näringsliv att orsaka allvarlig elbrist. Detta tycker dock inte Miljöpartiets miljöborgarråd Katarina Luhr är något stort problem, "det är bara de kallaste dagarna det kommer att bli elbrist" säger hon. (Hennes namn tillsammans med denna nyhet hade tillsammans passat bra som aprilskämt i någon tidning...)

 

I dag tycker jag vi politiker ger dubbla budskap. Extremt hög skatt på el, samtidigt som vi vill att elanvändningen ska öka. Och sedan moms på skatten. Sverige har inte bara en av världens kanske renaste elproduktion, vi har samtidigt extremt hög elskatt. Ovanpå detta en skenande nätavgift som det inte verkar finnas någon gräns för överhuvudtget. Och så moms även på denna. En orsak till höga nätavgifter är den storskaliga utbyggnaden av vindkraft, där elkonsumenterna dels betalar för elcertifikat när de köper sin el men framförallt tvingas bekosta stamnäten som byggs ut fram till anslutningspunkterna för vindkraftverken. Samtidigt är andra delar av elnätet eftersatt och distributionen till vissa platser ligger på gränsen.

Samtidigt som vi hotas av elbrist ska vi alltså subventionera inköp av elbilar. Detta får jag inte ihop. Infrastrukturen för laddning släpar efter och utan förstärkta nät blir det svårt att utöka antalet elbilar i någon större omfattning. Det kommer av och till rapporter om att elbilarna kanske inte är så miljövänliga ner man ser till helheten - om elen tillverkas av kol eller olja blir det definitivt ingen miljövinst. En annan viktig miljöaspekt är batteritillverkningen och i vissa fall (exempelvis Tesla) den enorma energiåtgårngen för att tillverka allt det aluminum som bilen byggs av. Batterier är idag i princip enda sättet att lagra el. Men denna tillverkning är miljöskadlig, kräver allt fler gruvor, ofta dagbrott, för brytning av sällsynta metaller, och dessutom fungerar återvinningen av batterier inte så bra. Jag har själv motionerat i riksdgen om pant på batterier för att de i vart fall inte ska hamna i soporna utan samlas in på ett ordnat sätt. Det är första steget mot en effektiv återvinning.

 

Slutsatsen är enkel, och jag har påpekat det otaliga gånger: Ska vi kunna satsa på elbilar och annan energiomställning som baseras på ökad elanvändning så tror jag det krävs det ett antal saker. Jag har listat sex konkreta punkter:

1. Tillräckligt omfattande miljövänlig svensk elproduktion, där sannolikt kärnkraften måste behålla en viktig roll.
2. Sänkt elskatt så att det blir mer lönsamt att byta från andra energislag till el.
3. Tillräckligt robust och utbyggd eldistribution - som inte får tillåtas kosta orimligt mycket i nätavgift för konsumenterna.
4. Utveckling av miljövänliga batterier till elbilar och annat som kräver lokal lagring av energi.
5. Införande av pantsystem på batterier så större andel kan samlas in på ett ordnat sätt.
6. Effektivare återvinning av gamla batterier så vi kan ta vara på exempelvis sällsynta jordartsmetaller som litium.




 

Max för sannolikt en bättre klimatpolitik än den svenska regeringen

2019-04-28

Jag har många gånger ifrågasatt "klimatåtgärder" som bara innebär att man för mycket stora summor försöker minska koldioxidutsläpp - utan att ens veta om det påverkar klimatförändringarna nämnvärt. Jag föredrar "klimatåtgärder" som även ger en bevislig nytta för miljö och hälsa. Det gör dem meningsfulla även om klimatnyttan visar sig vara minimal. 

Ett intressant fenomen är det här med "klimatkompensation" som blivit ett mantra för företag inom de mest spridda verksamheter, exempelvis flybolag, reseföretag och restauranger. Exempelvis klimatkompenserar SAS numera automatiskt alla flygresor för oss med guldkort eller diamantkort. 

Max hamburgerrestauranger är en annan aktör som arbetar med detta. Man kör med sitt mantra "Hela vår meny är klimatpositiv - varje tugga hjälper att förbättra jordens klimat". Jag besökte en Max-restaurang och fick som brickunderlägg en beskrivning av hur man tänker sig att detta löfte ska kunna uppfyllas.



Det man gör är att man enligt en internationell standard kompenserar 110% av sina beräknade CO2-utsläpp som kan kopplas till en måltid, inklusive gästens egen transport till restaurangen, råvaror, förpackningar, transporter osv. Kompensationen sker genom att man satsar pengar i certifierade trädplanteringsprojekt. Tanken är att träden tar upp koldioxid och därmed anser man att man bidrar till ett bättre klimat. Det bygger då på att man verkligen kan styra jordens klimat bara genom att minska koldioxidutsläppen. Det är något man kan ifrågasätta, möjligen kan man påverka på marginalen. Men Max åberopar ju den just nu rådande politiska åsikten i frågan och det kan man knappast klandra dem för. Ett annat problem är att det också tar lång tid innan nyplanterade träd tar upp någon större mängd koldioxid. Dessa trädplanteringsprojekt påverkar rimligen koldioxidupptaget först efter ganska många år. Så det finns aboslut luckor i Max resonemang, särkilt om man anser att "det är bråttom att minska utsläppen".

Men med detta sagt - jag tycker ändå trädplanteringsmodellen är bra. Att plantera träd i områden som tidigare skövlats i jakt på bränsle, bete eller virke är bra ur många aspekter. Förutom det framtida upptaget av koldioxid renar träden luften, rötterna binder jorden, träden ger skugga, gynnar biologisk mångfald, och ger på sikt även virke om man sköter planteringarna och gallrar ut virke efterhand. Trädplantering är därmed bra för både miljön, hälsan och levnadsstandarden, och därför exakt en sådan "klimatpolitik" som jag själv förordar.

Trädplantering är nog, tillsammans med inköp av soldrivna spisar, elektrifiering av landsbygden, anläggande av vattenbrunnar och hjälp till fungerande avfalls och avloppshantering några av de bästa insatser vi kan göra för miljö och klimat i fattiga länder. Att satsa på kritiserade klimatprojekt i Sverige som ger minimal nytta för pengarna är däremot en riktigt usel politik.

Sannolikt för Max en betydligt bättre miljö- och klimatpolitik än den svenska regeringen. För miljönyttan finns där - alldeles oavsett den trots allt ganska osäkra effekten för klimatet.



 

Ännu en kraftigt vinklad artikel om "klimathot" mot en söderhavsö

2019-04-26

I dag finns en långt reportage i Expressen om Carteret Islands, en ö öster om Papua Nya Guinea (norr om Australien). Temat för artikeln är klimathotet och slutsatsen är att denna ö håller på att dränkas av stigande havsnivåer och att människorna måste evakueras och därmed blir "klimatflyktingar. Barnen på öarna är enligt Expressen "klimatkrisens unga offer".

Låt oss ta en liten titt på det som påstås i artikeln. Att Carteret Island verkar erodera och stegvis försvinna verkar ställt utom tvivel. Liksom att människor i längden knappast kan bo kvar om utvecklingen fortsätter. Men beror detta verkligen på klimatförändringar?

I artikeln står den häpnadsväckande uppgiften att havsnivån "vissa år" ökat med hela 30 (!) millimeter per år. Det är ett helt omöjligt påstående. Havet på jorden stiger stabilt sedan hundratals år med ca 2-4 mm/år. Vissa små lokala skillnader finns, beroende på havsströmmar och jordens varierande dragningskraft, men det handlar om enstaka millimeter. Att havet just runt denna atollö "vissa år" skulle stiga tio gånger (!) så mycket som resten av havet är givetvis helt omöjligt. Hur skulle det gå till? Om man kan observera en sådan "havsnivåhöjning" beror det inte på att havet stiger, utan på att ön sjunker!

Den som läst mina tidigare blogginlägg om orsakerna till att låglänta sandöar och atoller sakta försvinner ned i havet vet att det finns ett antal olika vetenskapliga och fysiska förklaringar till det. Det är inga kontroversiella teorier utan väl kända fakta. Omfattande "dammsugning" av dyrbar sand runt öarna gör att dessa eroderar. Muddring av hamnar och farleder ger samma effekt - sanden vid sidorna eroderar ned i de muddrade områdena och gör att landområden försvinner (jämför den hopplösa uppgiftern att bygga ett sandslott eller en liten kanal i sanden på stranden av en sjö när vågorna slår in). Upptag av grundvatten/färskvatten i stor skala gör också att marken sjunker. Skövling av mangroveträsk gör att inget längre binder sanden, och gör den mer utsatt för vind, vågor och regn som påskyndar erosionen. Var och en av dessa förklaringar, eller möjligen flera av dem, kan förklara att Carteret Island sjunker ned i havet. I artikeln nämns visserligen att man planterar nya mangroveträsk i stället för dem som tidigare skövlats, men reportrarna drar inte slutsatsen att denna skövling kan vara en förklaring till snabbare erosion. 

När det gäller Carteret Island finns ytterligare en aspekt som inte berörs alls i artikeln. Atollen ligger precis på sprickan mellan två tektoniska plattor. Bilden nedan visar (röda märkena) att ön ligger mitt på kontinentalsprickan:

 


Det är alltså samma kontinentalspricka där exempelvis Nya Zealand ligger, och som orsakar många jordbävningar och vulkanutbrott på öar i området. Dessa plattor fungerar så att de pressas mot varandra, och den ena trycks då ned under den andra. En ö som sitter fast på den platta som trycks ned kommer då också att pressas ned i havet. Mycket talar alltså i detta fall för att denna atollö riskerar att helt enkelt utplånas på sikt till följd av kontinentalplattornas rörelse mot varandra i en seismiskt aktiv zon. Det kan också förklara varför det "vissa år" kan uppmätas så stor havsnivåhöjning - ön har helt enkelt pressats ned i havet.

En vulkanö kan för övrigt också snabbt byggas upp i samband med underjordiska vulkanutbrott (Surtsey söder om Island är ett exempel i modern tid), men kan senare också falla ihop igen och sjunka tillbaka ned i havet (Ön Ferdinandea/Graham Island i Medelhavet, söder om Sicilien, är ett exempel). Det är ytterligare en möjlig geologisk förklaring till att Carteret Island håller på att sjunka ned i havet.

Dessa kunskaper är basala för alla geologer och för dem som forskar på oceanografi. Till detta kommer alla övriga möjliga fysikaliska förklaringar som kan påskynda erosionen. Trots alla dessa fullt rimliga och sannolika förklaringar nämner reportrarna i artikeln inget alls om dessa. I stället skyller man såklart på klimatförändringar och kallar människorna på Carteretön för  klimatflyktingar. Och för den som läser artikeln låter det såklart sannolikt om man saknar kunskap om de mer sannolika förklaringar som jag räknat upp. Expressen ägnar sig, i likhet med många andra medier, åt ren agendajournalistik. Man vill driva en tes - allvarliga klimatförändringar - och är helt ointresserade av andra betydligt mer sannolika orsaker.





Besök hos skogsindustrierna

2019-04-23

Kvällen ägnade jag åt ett besök hos Skogsindustrierna. De hade bjudit in den moderata riksdagsgruppen för möte med information och lite mat.  

Skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar och dessutom en av våra viktigare exportprodukter.  Men det finns ett antal stora hot mot verksamheten.

För det första finns en konflikt mellan äganderätten och miljöhänsyn. En del skogsägare som vårdat sin skog i generationer drabbas sedan av avverkningsförbud, utan att kompenseras ekonomiskt av samhället. Det är självklart i grunden orimligt. Min (och skogsindustriernas) linje är att man absolut kan skydda värdefull skog och naturmiljöer, men då främst geno m avtal med markägaren där man ersätter denne för inkomstbortfallet och för att man fortsätter sköta och bevara dessa vä'rdefulla skogsmiljöer. Vill samhället skydda skog så får man betala för detta. Däremot finns det få skäl att staten ska köpa skogen - det leder snarare till att ingen länbgre sköter skogen utan att den växer igen och förfulas. Den vackra skogsmiljön har faktiskt skapats genom generatiponers skogsvård. det bästa måste vara att låta ägaren fortsätta sköta skogen.

Jag skulle vilja lägga till att man även i en värdefull skogsmiljö skulle kunna ta ut en del träd utan att kalhugga och förstöra naturmiljön. Det kunde ge markägaren viss avkastning av marken, samtidigt som statens kostnad för ersättning till markägaren minskar.

Ett annat hot mot skogsindustrin är kilometerskatt på transporter och höga bränslepriser. 

Ett tredje problem som lyftes var klåfingrig miljö- och klimatpolitik. Ett exempel var den nya klimatskatten på förbränning av avfall. Det finns idag en enda anläggning i Sverige som klarar att återvinna vätskekartong (alltså mjölkpaket mm som är platsöverdragna). På den aktuella anläggningen separeras papper och överdragsplast, och sedan bränns plasten och ger energi till återvinningsprocessen. Ny avfallförbränningsskatt medför att det blir så dyrt att återvinna vätskekartong att det finns risk att detta inte kan fortsätte. Alltså en helt missriktad "klimatåtgärd". Exempeln på missriktade "klimatskatter" är många, skatter som direkt motverkar sitt syfte. Ett annat exempel är den nya kemikalieskatten som gynnar import av exempelvis vitvaror framför att köpa varorna i svenska butiker. Skatteintäkterna uteblir då, men de svenska butikerna blir färre och människor förlorar sina jobb. Skatteeffekterna blir därmed totalt sett negativa.

Exemplen på missriktad miljö- och klimatpolitik är alltför många idag.   



 


Dagens interpellationsdebatter med finansministern

2019-04-23



I dag hade jag dels en egen interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson (S) om reseavdragens betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad. Dessutom gick jag in i två andra debatter om drivmedelsskatter samt om den ekonomiska politikens konsekvenser för landsbygden. Det blev ett ganska stort antal frågor som behandlades, och stundtals en ganska spretig debatt. Det bästa är att se debatterna i sin helhet på min sida hos riksdagen.

Några intressanta besked fick vi från finansministern:
* Hon var tydlig med att den gröna skatteväxlingen måste upplevas som rättvis och att de som drabbas av höjda skatter måste kompenseras med andra skattesänkningar. Det låter bra, men det finns inget alls om detta i januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L - där nämns endast miljöskattehöjningar på 15 miljarder samt avskaffad värnskatt för dem som tjänar allra mest. Inte några skattesänkningar alls för vanligt folk. 
* Hon meddelade samtidigt att avskaffad värnskatt inte ska bli en del av den gröna skatteväxlingen, vilket betyder att hon i så fall måste sänka andra inkomstskatter för att kompensera för de 15 miljarder i ökade miljöskatter som S, MP, C och L enats om. Hur det ska gå till när redan hela budgetutrymmet intecknats återstår att se.  
* Hon tog tydligt avstånd från MP:s krav på stopp för försäljning av fossila bränslen från 2030. Beskedet var tydligt - detta är ett förslag från MP, inte något regeringen som helhet står bakom. Oenigheten inom regeringen är fundamental.





Klarar Sverige att föra en vuxen klimatdebatt?

2019-04-18

Debattreplik i Borås Tidning idag:






Klimatfrågan polariserade de finska väljarna

2019-04-16

Det finska valet verkar ha polariserats kraftigt av bland annat klimatfrågan. Det öppet klimathotsskeptiska partiet Sannfinländarna ökade kraftigt i slutet av valrörelsen och var bara en hårsmån från att bli Finlands största parti. Samtidigt ökade stödet även för det mitten/vänsterliberala "Gröna Förbundet" och Vänstern som har motsatt syn i klimatfrågan.

Anders Eriksson, direktör för Finlandsinstitutet tror att klimatfrågan har varit en avgörande fråga för framför allt yngre väljare. Den frågan har haft stor betydelse även för nationalistiska Sannfinländarnas valresultat, menar han. "Det blev lite grann av en motreaktion mot De grönas framgång. Man blev rädd att det skulle införas en skatt på korv och att skogen skulle beskattas. Sannfinländarna har spelat på det", säger han. Däremot tror han inte att invandringsfrågan har varit avgörande. "Finland har väldigt få invandrare, så den frågan kan inte ha haft så stor betydelse."

Min egen tro är att klimatfrågan även i Sverige håller på att polarisera politiken. I takt med den allt mer uppskrivade och extrema tonen i främst media uttrycker allt fler oro för både klimatförändringar och följderna av klimatfundamentalism. Det börjar bli lite som i migrationsdebatten - man tvingas ta ställning, tydligt för eller emot. Det är knappast vägen framåt, inga samhällsfrågor har någonsin varit helt svarta eller helt vita. En nyanserad och balanserad debatt är alltid bästa sättet att hantera samhällsfrågor. 





Svenska Dagbladet påminner om 1938 års klimatlarm

2019-04-11

Svenska Dagbladet uppmärksammar, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, ett antal äldre artiklar från de senaste 100 åren. Detta är en verkligt intressant artikel från 1938 som handlar om dramatiska klimatförändringar, smältande glaciärer och ett varmare klimat. Läs hela artikeln här. Nedan två utdrag.
 

 

 

När jag läste artikeln ställde jag mig frågan hur denna plötsliga värme uppstod? Det kan ju knappast ha berott på vare sig biltrafik eller för mycket flygande. Inte heller högre koldioxidhalt, eftersom den var mycket lägre 1938 än idag. Det måste rimligen ha berott på något annat än mänsklig aktivitet. Frågan är om de faktorer som styrde klimatet 1938 är obefintliga idag, och det nu i stället är människans koldioxidutsläpp som orsakar dagens klimatförändringar? För mig framsår det som ytterst osannolikt och ologiskt Till saken hör att bara några år senare, en bit in på 1940-talet inträffade de bistra krigsvintrarna. Det blev plötsligt extremt kallt i stället. Vad orsaken var till detta är också oklart.




.
Riksdagens Bilnätverk besökte Upplands Motor

2019-04-11



I dag besökte delar av Riksdagens Bilnätverk  Upplands Motor i Sollentuna för att få mer kunskap om bilbranschens och däckbranschens villkor.



Vi fick också en föredragning av VD:n för Upplands Motor, Tommy Letzen, rörande läget för branschen, nya former av erbjudande (privatleasing, bilpooler, mm), samt nya former av fordon (hybrider, elbilar mm), nya framtida tekniker med förarlösa fordon mm, samt en bra bild av hur det ser ut med bilägandet i Sverige idag (bilden nedan). Vi diskuterade också elbilarnas framtid, och Upplands Motor berättade att de behölver en stor mängd egna laddstolpar vid bilfirman, men att elbolaget inte kan leverera tillräcklig nätkapacitet för detta förrän 2030! Att satsa politiskt på elbilar utan att först se till att det finns el och nätkapacitet som räcker känns som att börja i fel ände.



Vi besökte även företagets stora däckverkstad där det just nu arbetas för högtryck för att kunna hantera de konstiga reglerna kring vinter och sommardäck och de två veckor som bilisterna har på sig att byta däck. Bara hos Upplands Motor har man över 5.000 däck (!)  i sitt däckhotell, och det är extremt bråda dagar nu för att hinna med alla däcbyten innan tidsfristen är slut. Däckbranschen efterlyser längre tid för däckbyten, inte minst för att Sverige är så olika när det gäller väglag - Skåne och norra Sverige går inbte att jämföra, men trots detta gäller samma lagstiftning. Kuriosa: Den normala tiden för ett komplett däckbyte är nere på sex minuter (!) om inget krånglar till sig under bytet.

 

Riksdagens Bilnätverk växer dessutom, och nu har vi medlemmar från alla de tre största partrierna, M, S och SD. Målet är att få medlemmar från samtliga partier, och under våren kommer vi att ha flera aktiviteter om allt går i lås. Det mediala intresset är fortsatt stort, och vi får mycket uppskattande ord från människor runt om i hela landet. 






Möt professorn och antarktisforskaren som tonar ned klimatlarmen

2019-04-09

Jag har tidigare i siciala medier uppmärksammat professorn i oceanografi, Anna Wåhlin, vid Göteborgs Universitet. Hon forskar aktivt och har just besökt Antarktis med ett forskarteam. I senaste numret av Göteborgs Universitets tidning ifrågasätter hon de överdrivna klimatlarmen och säger att hon är mer oroad av att vi går mot kallare tider. Läs hela reportaget här:


 

 


Här är alla frågorna från Borås Tidning - och mina svar

2019-04-09

I Borås Tidnings artikel i helgen redovisades mina svar på sju frågor från BT. Från början var dock frågorna betydligt fler, 12 strycken, och allt fick inte plats på helsidan i tidningen. Några frågor tog man bort, och några av dem var enligt min åsikt anmärkningsvärda och mycket märkliga.

Jag tycker det är rimligt att redovisa samtliga de frågor jag fick från BT. 

Här är samtliga frågor och mina svar.





Borås Tidning har blivit klimathotsaktivister

2019-04-08

I dag fortsätter Borås Tidning att angripa mig i klimatfrågan. Denna gång på ledarplats. Så här skriver man bland annat: "Ericson är inte högerextrem. Men i BT:s granskning visar det sig att han regelmässigt väljer att använda sig av ”osanningar, feltolkningar och demagogi” när han skriver om klimatet på egen blogg och på Twitter. I riksdagens klimatarbete är däremot hans svansföring ofta lägre. Lagstiftare Ericson kvittade exempelvis ut sig när det viktiga klimatpolitiska ramverket – som inte minst Moderaterna stod bakom – antogs med bred majoritet".// "27197 väljare i Västra Götaland Södra röstade på Moderaterna. Hur många av dem hade hellre röstat på något annat parti om de vetat att ”deras riksdagsman” varken ville rösta ja eller nej utan istället valde att inte delta i vad som mycket väl kan vara den viktigaste frågan som riksdagens lagstiftare hade att ta ställning till under förra mandatperioden?"

Man får se det positiva - det var ju snällt att BT inte ser mig som högerextrem. Men som jag visade i föregående blogginlägg har de inte kunnat visa en enda osanning på min blogg, trots att de hade ca 750 blogginlägg i ämnet att leta bland. Att de kallar resonemang som inte passar deras klimatalarmistiska agenda för "demagogi" eller "feltolkningar" kan jag leva med. Jag kallar det att argumentera för den linje man som politiker tycker är rimlig. Och det är min uppgift som politiker.

Påståendet att väljarna inte skulle ha vetat vad jag står för är märkligt. Få politiker har nog lika öppet stått upp för en balanserad debatt i klimatfrågan som jag. Att jag kvittade ut mig från den aktuella omröstningen och orsaken till detta var jag tydlig med i sociala medier, och i senaste valrörelsen var jag lika tydlig med min mer kritiska syn på klimatfrågan. Det är också en del av ingressen i mina presentationer på både blogg och twitter. Redan i valet 2010 hade jag faktiskt med min strävan efter en mer balanserad i linje i klimatfrågan i min personliga valfolder. 

Vad gäller BT:s rubrik så måste jag ödmjukt påminna om att riksdagens omröstning inte gällde om det finns ett klimathot eller inte, utan om det klimatpolitiska ramverket var rätt sätt att hantera frågan. Många moderater var tveksamma, men valde att stödja partilinjen och rösta för en framförhandlad kompromiss. Själv valde jag att begära utkvittning enligt de interna regler som finns. Att jag avstod berodde på att jag inte ville rösta mot en kompromiss som moderaterna varit med och diskuterat fram. Det är något jag i det längsta undviker eftersom jag oftast är mycket lojal mot det parti jag företräder.

En reflektion är att det finns stora likheter mellan dagens klimatdebatt och migrationsdebatten för 5-6 år sedan. Då var minsta antydan om att man ville ha en mer restriktiv politik bannlyst i media och samhällsdebatten. Samma om man ens andades om tiggeriförbud. Man hängdes ut som främlingsfientlig eller rent av rasist, de problem som fanns kallades för myter och Aftonbladets politiske redaktör kallade det organiserade tiggeriet för "råttan i pizzan". Det fanns ju så mycket forskning som visade hur lönsam invandringen var, och allt tiggeri var självklart frivilligt. Högern var ond och vänstern god, och nästan alla journalister spelade med. I efterhand har till och med Janne Josefsson på Uppdrag Granskning, känd vänsterjournalist, konstaterat att det var närmast omöjligt att diskutera invandring. Journalister som ville granska detta motarbetades. Men när verkligheten kom ifatt svängde majoriteten av politikerna och journalisterna både om migration och tiggeri.

På samma sätt känns klimatfrågan idag. Många forskare och journalister som ser hur ihåliga argumenten är och hur skev debatten är drar sig för att sticka ut hakan, det är oftast bara de som närmar sig pension som vågar. Samma sak gäller politikerna. Väljarna skulle bli förvånade om de visste hur många riksdagsledamöter från olika partier som säger vad de tycker i klimatfrågan över en fika eller ett glas vin, men som inte vågar säga detta offentligt. Men ju mer extrema förslag som efterhand läggs fram av extrema klimatdebattörer och politiker, desto större blir oron bland vanliga människor. Motståndet mot klimatextremismen växer och det märks inte minst bland politiska kolleger och nyfikna journalister. Alla vågar inte sticka ut hakan som jag gör, men väldigt många sympatiserar med min kritik och min växande oro för hur den medialt uppbyggda kollektiva masshysterin i klimatfrågan börjar hotar hela vårt välfärdssamhälle, vår demokrati och vår yttrandefrihet. De flesta kritiker avfärdar inte klimathotet och få anser att människan inte spelar någon roll alls för klimatförändringarna. Men alla efterlyser vi en rimlig och nyanserad debatt i denna viktiga fråga. 

Den uppenbara mediala aktivismen i klimatfrågan kom tidigare främst från mer extrema tidningar som ETC och Aftonbladets ledarsida, men nu har alltså Borås Tidning valt samma väg. Man driver ren kampanj mot "oliktänkande" på nyhetsplats. Borås Tidning har dock missat en sak. Som ny politiker var det jättejobbigt att utsättas för angrepp i media. Men efter snart 13 år i riksdagen har jag varit med om så många drev och angrepp mot både mig själv, mitt parti och andra politiker att jag blivit härdad. Jag ser BT:s artiklar som ett utmärkt sätt att belysa den orimliga svenska mediala klimatdebatten, och jag har samtidigt fått massor av utrymme att förklara min syn på saken. BT:s osakliga överdrifter slår tillbaka och väcker ilska,  vilket jag fått många bevis på de senaste dagarna. Min förhoppning är faktiskt ändå att BT:s artiklar ska leda till en mer nyanserad klimatdebatt med fler nyanser. Därför är jag väldigt nöjd med de senaste dagarnas uppmärksamhet.






Borås Tidnings "granskning" var inte särskilt imponerande

2019-04-08



Nu är det dags att bemöta BT:s påståenden i helsidesuppslaget igår, där man går till frontalangrepp mot 7 av mina blogginlägg om klimatfrågan. Som jag skrev igår har jag skrivit ungefär 750 (!) blogginlägg om miljö- och klimatfrågor. Om BT bara hittade dessa sju som man såg skäl att angripa måste jag ha väldigt hög trovärdighet i det jag skriver. Men som jag ska visa nu i detta ovanligt långa blogginlägg är BT dessutom ganska fel ute i det mesta man skriver rörande de sju inlägg man angriper. Men först ska vi ta en titt på BT:s ingress i vänsterspalten ovan:
 
 

Redan här landar BT snett. Jag har mig veterligt aldrig påstått att det inte existerar en "uppvärmning av planeten orsakad av människan". Det jag konstaterat är att det råder oenighet om hur stor del av uppvärmningen som beror på människan, hur stor uppvärmningen är, hur snabbt den går och vad som är bästa åtgärden för att försöka påverka. Helt relevanta saker att diskutera kring en allvarlig samhällsfråga. Alltså ett helt grundlöst påstående från BT. 

Sedan ska vi titta på de sju punkterna BT kritiserar. Jag lägger ut varje ruta för sig från artikeln ovan, och under denna min kommentar, inklusive en länk till det blogginlägg BT sannolikt syftar på.



Detta är faktiskt ett mycket märkligt angrepp. Satellitdata från UAH används mycket ofta i klimatdebatten, eftersom man är en av två erkända aktörer när det gäller användning av satellit för att möta global temperatur. UAH:s siffror finns vad jag vet även med i IPCC:s egna rapporter. Jag hittar inget alls om att institutet som sådant skulle vara "starkt ifrågasatt inom klimatrvetenskapen". Att detta universitet någon gång levererat en bristfällig artikel är man nog knappast ensamma om. BT:s smutskastning av UAH har dessutom knappast något med mitt blogginlägg att göra. Där konstaterade jag bara att temperaturen ökat, men mindre än vad datormodellerna förutspått. Och så är det ju.



Här påstår BT att jag hänger upp mig på enstaka års variationer, vilket är helt fel i sak eftersom mitt blogginlägg tvärtom  handlade just om att se trenderna ända från 1860 tills idag, uppmärksamma tidigare historiska svängningar och se den långsiktiga trenden. BT:s angrepp är faktiskt helt obegripligt.



Detta angrepp är ytterst anmärkningsvärt. Det handlar egentligen inte alls om det jag skriver utan om att BT ägnar sig åt ren smutskastning av en forskare, Jacob Nordangård, som jag citerat i detta blogginlägg. Syftet är såklart att förminska värdet av mitt blogginlägg genom att nedvärdera en av mina källor. I går skrev Nordangård ett mail till BT:s reporter Jan Lindsten samt BT:s chefredaktör och menar att BT helt enkelt talar osanning och ägnas sig åt smutskastning. Här är hela mailet som jag fick för kännedom från Nordangård. Och här är hans avhandling från 2012. Jag misstänker att vi inte hört det sista om denna historia. BT är ute på mycket svag is om det Nordangård säger är korrekt, möjligen ett fall för pressens opinionsnämnd.



Denna punkt syftar på detta blogginlägg. Jag bemötte kritiken utförligt i mitt svar i gårdagens tidning där jag skrev så här:   

Du brukar betona att du är en seriös debattör och bloggare – på vilket sätt är du seriös när du frågar dig på bloggen om Brenton Tarrant "mördade för klimatet?" På vilket sätt är den frågan relevant?

Jag var knappast ensam om att uppmärksamma denna märkliga klimatkoppling i terroristens sjuka ”manifest”. Även vänstertidningen ETC skrev exempelvis om detta. Min fråga är varför man INTE skulle uppmärksamma en sådan oväntad koppling? Finns det något skäl att INTE skriva om det? Det är väl lika intressant och relevant som att uppmärksamma att han var invandringskritisk eller något annat i hans så kallade manifest?

Samtidigt är det såklart så att på samma sätt som en mycket aggressiv och hård retorik i migrationsfrågan kan locka fram mörka krafter som begår vansinnesdåd mot invandrare så kan samma sak hända om man helt tappar balansen i klimatdebatten. Enskilda extremister kan alltid triggas av att politiker och debattörer för fram onyanserade åsikter i politiska frågor.

BT hade en följdfråga med, som jag tyckte var ytterst osmaklig. Troligen insåg BT detta också eftersom man inte tog med den i artikeln. Men så här svarade jag: 

Är det så att du vill smutskasta människor som känner ett klimatengagemang - enligt principen "guilt by association" - genom att ge dem en idémässig koppling till en extrem massmördare?

Att BT ens ställer denna märkliga fråga till mig visar hur orimlig klimatdebatten blivit. Ingen skulle väl påstå att man vill smutskasta människor som är kritiska till dagens invandringspolitik bara för att man uppmärksammar att en massmördare riktar sig mot invandrare? Eller att man smutskastar borgerliga politiker som är kritiska till socialismen bara för att man uppmärksammar att Breivik mördade ett antal socialdemokrater? Jag tycker BT:s fråga saknar all rimlighet.
 



I detta blogginlägg ställde jag frågan om varför inte den kraftiga temperaturhöjningen i Arktis syns i temperaturgraferna från Tromsö. Det var en seriöst nyfiken fråga. Jag köper absolut resonemanget från institutets chef, men det gör inte min fråga mindre intressant - varför avviker i så fall dessa okorrigerade data från Tromsö från resten av Nord-Norge? Att temperaturdata korrigeras är för övrigt väl känt och helt officiellt. Frågan är bara om det leder till mer elle rmindre rättvisande bild. Den frågan råder det stor oenighet om bland forskarna.



Punkt 6 handlar om sot och vedspisar. Det är korrekt att jag engagerat mig mot det orimliga förslaget att förbjuda installation av äldre vedspisar och delvis fått regeringen att ändra sig. I sak är det också korrekt att man främst använde hot mot hälsa och miljö som motiv för ett förbud. Men i debatten har även klimatskäl använts. Jag kan ge BT rätt i att jag formulerade mig onödigt skarpt här, ordet "idioti" är illa valt. Men jag var då uppriktigt arg över att Boverket ville skrota ut en kulturskatt i form av gamla fina vedspisar, och subventionera detta med en skrotningspremie som bekostas av våra skattepengar. Detta i en tid då vi talar om hur viktigt det är att klara av krislägen när elen försvinner. Samtidigt är det ju helt sant att det hela tiden sker ständigt ökade krav på värmepannor och uppvärmningssystem just av klimatskäl, så i sak hade jag knappast fel. Och lite arg måste man få vara ibland.

Och när BT sedan kopplar detta till mitt blogginlägg om problemet med stora sotmängder som smälter Himalayas glaciärer är men helt ute och cyklar. Man borde kunna skilja på det faktum att 1 miljard Indiers regelbundna eldning med ved och kol, ofta utomhus, påverkar Himalaya och att några tiotusen gamla svenska vedspisar knappast påverkar miljön mätbart vad gäller sotutsläpp. En bra gammal kamin som man eldar på rätt sätt släpper knappast ut något sot alls. Att likställa dessa frågor är helt enkelt helt orimligt.
 

Här har BT grävt fram ett flera år gammalt blogginlägg. Min poäng var att media sällan uppmärksammar något som handlar om att ifrågasätta klimathotet, medan man allt som oftast uppmärksammar sådant som styrker bilden av ett allvarligt klimathot. När jag skrev blogginlägget hade jag såklart ingen aning om vare sig att någon skulle granska saken eller att detta tydligen skedde något år senare. Och eftersom jag inte hade kunskap om den granskningen skrev jag såklart inte om den. Lite nyfiken är jag på vilket det andra felet var som man faktiskt uppmärksammade. BT skriver inget om det. I sak var ju för övrigt mitt inklägg korrekt - NOAA trollade bevisligen bort pausen, vilket BT faktiskt bekräftar (!) och dessutom skriver att man gjort helt korrekt. Vad jag vet finns dock mycket olika åsikter om det vetenskapligt korrekta i att räkna om gamla temperaturdata på det sätt som sker idag i betydande omfattning. 

 
 



Jag tackar Borås Tidning för reklamen

2019-04-07
 

I dag kom alltså Borås Tidnings "granskning" av mina blogginlägg i klimatfrågan. Tre hela sidor i dagens tidning ägnas åt saken. Jag får verkligen tacka för allt detta medieutrymme, och även för att jag på en hel sida får ge mina svar på BT:s frågor. Att det sedan är något udda av en tidning att ta så tydlig ställning mot en riksdagsledamot på nyhetsplats är en annan sak. Det är utmärkt att BT:s läsare nu får en chans att bedöma den kritik som finns mot klimatalarmismen, och ta del av hur jag ser på saken. Av de många reaktioner jag fått under dagen är det många som i likhet med mig känner stor oro för vart den allt mer extrema klimatdebatten är på väg och vad detta kan leda till. Jag vill tacka alla som skrivit under dagen på twitter, mail och via hemsidan, och efterhand kommer alla att få ett personligt svar.
 

Borås Tidning ägnar dessutom ett helt uppslag åt att "granska" sju av mina blogginlägg som de tycker förtjänar kritik. Med tanke på att jag skrivit över 750 blogginlägg om miljö och klimatfrågor så tolkar jag det som att de övriga 743 fått godkänt i BT:s granskning. Och de sju man plockat ut kommer jag att bemöta i kommande blogginlägg. Jag kommer också att under veckan redovisa samtliga BT:s frågor och mina svar på dessa, alltså inte bara de frågor som publicerades. Samtidigt har nu den i punkt 3 angripna forskaren Jacob Nordangård, i ett mail jag fått för kännedom, gått till kraftigt angrepp mot BT för grova felaktiga påståenden i artikeln. Jag vågar nog sticka ut hakan och säga att BT:s självbild som något slags "rättesnöre" i klimatfrågan kommer att få sig en rejäl törn den kommande veckan.
 





Borås Tidning har blivit klimathotsaktivister

2019-04-06
 
Det är många som reagerat på hur Borås Tidning blivit en mycket aktiv aktivist i klimathotsdebatten. Man sprider ren klimathotspropaganda på nyhetsplats under beteckningen "granskning". I dag inleder man en serie artiklar som "granskar klimatförnekelsen".

"Trots allt tydligare forskningsresultat under 30 års tid om jordens klimatkris har världens ledare agerat lamt. Orsaken är att det allvarliga läget förnekas på olika sätt. BT skildrar i en rad artiklar klimatförnekelsens olika skepnader" skriver BT: reporter Jan Lindsten som ingress på den första artikeln idag. Vad jag vet är det få forskare som anser att vi befinner oss i en "klimatkris". Jan Lindsten är en av få reportrar som vid intervjuer per telefon öppet börjat argumentera mot mig (!) om klimatfrågan och kritisera det jag säger, och inte sällan med en ganska upprörd underton. Det är få journalister jag mött under mina dryga 20 år som politiker som så tydligt tagit ställning i en fråga och driver så tydlig agendajournalistisk. Man kan jämföra med Radio Sjuhärad på samma ort som tvärtom gett utrymme för olika åsikter i debatten och även låtit kritiska forskare komma till tals.

I dagens BT-artikel uppmärksammar man den hårt kritiserade "forskningen" på Chalmers rörande "orsakerna till klimatförnekelse". Forskarna ska enligt artikeln analysera främst tre områden - den europeiska högernationalismens klimatförnekelse, konservativa tankesmedjor i Sverige och hur den svenska gruv och raffinaderiverksamheten behandlat klimatfrågan. Det känns som en rent vänsterpolitisk agenda förklädd till "forskning". Enligt artikeln är vi som har avvikande åsikter antingen en del av en organiserad verksamhet som har koppling till oljeindustrin, eller så är vi högernationalister, eller så är vi bara allmänt dumma och förstår inte att vi måste resa mindre, äta mindre kött, sluta bygga vägar och stoppa nya flygplatser. Att ärevördiga Chalmers nedlåter sig till att driva detta pinsamt ovetenskapliga projekt är bedrövligt. Man drar Chalmers goda namn i smutsen.

I artikeln gör BT också lite reklam för morgondagens artikel enligt följande:



Jag satte faktiskt kaffet i halsen när jag läste, eftersom det är svårt att dricka kaffe samtidigt som man skrattar högt. Nu har jag alltså utsetts till "frontfigur inom den politiska förnekelsen av en allvarlig klimatförändring". Det är så absurt att jag inte riktigt vet hur jag ska hantera det. Men jag väljer att tolka det positivt, att man vet att jag har modet att ifrågasätta och aldrig hukar i debatten. Och BT ska alltså "djupgranska" min klimatblogg. Jag visste inte att jag hade en "klimatblogg", men man syftar säkert på ämnesområdet Energi-, miljö och klimatfrågor"  som ju innehåller mycket intressant från de senaste tio åren, med tydliga och tillförlitliga källor. Om man läser allt kommer man också se att jag hade en annan syn på saken 2006 än jag har idag. 2006 trodde jag verkligen att människan är huvudorsaken till klimatförändringarna, men ju mer jag efterhand satt mig in i frågan desto mer orimligt framstår det. Jag hoppas BT läst noga. Fast troligen inte - då hade man exempelvis sett att jag inte alls ifrågasätter att klimatet förändras. Min kritik rör andra delar i klimadebatten.

Jag blev även kontaktad av BT:s Jan Lindsten för en intervju per telefon för en dryg vecka sedan. Jag avböjde, eftersom jag vid flera tidigare tillfällen råkat ut för väldigt vinklade och klippta intervjuer i Borås Tidning som gett en felaktig bild av det jag sagt och tycker i en fråga. I stället erbjöd jag mig att ge skriftliga svar på BT:s frågor, och det har jag också gjort. Ett flertal av dem kommer i tidningen i morgon. I övrigt har jag inga större förhoppningar om en balanserad artikel - men å andra sidan, ju mer obalanserad den är desto fler borgerligt sinnade människor borde vakna och inse att klimatextremismen börjar bli ett allvarligare hot mot vårt samhälle, vår demokrati och vår yttrandefrihet än vad klimatförändringarna är. Det var därför jag ställde upp på att ge mina svar på BT:s delvis mycket märkliga frågor. Jag kommer senare att lägga ut alla BT:s frågor och mina svar på bloggen, även det som inte finns med i morgondagens artikel. Jag tycker alla förtjänar att få ta del av hela materialet som illustrerar BT:s kampanj-journalistik. 

 



Debattsvar i Ulricehamns Tidning

2019-04-06

Häromdagen hade jag detta debattsvar i Ulricehamns Tidning - Klimatdebatten har spårat ur!





Kärnkraften behövs sannolikt för en trygg elförsörjning  

2019-04-04

Jag välkomnar verkligen moderaternas besked om att öppna upp för ny kärnkraft som energikälla i Sverige. När den senaste energiöverenskommelsen gjordes 2016 mellan S, MP, M, C och KD tolkade vi nog alla denna som att kärnkraften inte var utesluten som framtida energikälla. Men uppenbarligen har andra tolkat den annorlunda, och dessutom har mycket förändrats sedan dess - nu planeras stängning i snabb takt av ett antal svenska reaktorer. En orsak är givetvis att subventioner till andra former av energiproduktion gjort kärnkraften mindre lönsam. Samtidigt vet vi att vattenkraft och kärnkraft är våra två enda former av trygg baskraft som kan garantera energiproduktion när vindkraftverken står stilla eller solen inte levererar tillräcklig energi till solkraften. Om kärnkraften avvecklas hotas på sikt vår energiförsörjning, särskilt som vi hela tiden bygger politiken på ökat elberoende, exempelvis för fler eldrivna fordon och elintensiv teknik för basindustrin. Elbehovet kommer att öka i Sverige och det är rimligen bättre att i så fall bygga ny kärnkraft (eller renovera befintliga reaktorer i stället för att stänga dem) i stället för att importera elenergi från exempelvis tysk eller dansk kolkraft.

Frågan om svensk elförsörjning blir faktiskt brännande om Ringhals 1 och 2 stängs ned nästa år. Enligt Svenska Kraftnät kommer detta att leda till ett stort antal timmar med mycket höga elpriser och stor risk för många timmar där man helt enkelt inte kan leverera den el som behövs. Detta kommer att slå moit både hushållen och basindustrin. Att försöka diskutera med kraftbolagen om fortsatt drift av dessa två reaktorer vore en bra början.

Om man ser framåt och öppnar upp för en diskussion om den nya generationens kärnkraft som sägs kunna återanvända gammalt kärnavfall så skulle man kunna få dubbel effekt - både kunna producera mer elenergi av "gratis" bränsle och samtidigt minska slutförvaringstiden för avfallet. Detta borde man absolut kunna diskutera och planera för när dagens reaktorer inte längre kan drivas vidare. Jag har också personligen framfört att man kanske rentav skulle kunna använda en del pengar ur kärnavfallsfonden om man bygger reaktorer som minskar behovet av lång slutförvaring av kärnavfallet? Investering i ny kärnkraft blir ju då en tydlig åtgärd för att ta hand om avfallet. Detta är än så länge min egen alldeles privata fundering och jag har ingen aning om det är praktisikt och juridiskt möjligt att använda kärnavfallsfondne på detta sätt. Men jag tycker det är något man kunde titta på i vart fall.

 



Tre tunga ekonomer tar avstånd från klimatpanik   

2019-03-31



Tre tunga ekonomer från Stockholms Universitet och Sveriges Riksbank hade igår detta debattinlägg på SVT Opinion om klimathotet och klimatpolitiken. De gör samma analys som jag om att forskningen inte alls är enig i klimatfrågan vad gäller hur stort klimathotet är och vad klimatförändringar kan få för effekter. "Det är ingen tvekan om att förbränning av fossila bränslen leder till koldioxutsläpp som påverkar balansen mellan inflöde av energi form av solljus och utflöde i form av värmestrålning. Någon enighet om hur stora effekter detta får på jordens klimat finns dock inte" skriver de.

De ifrågasätter också extrema åtgärder som drivs av "klimatpanik". De delar också min åsikt om att klimatpanik och extrema förslag om orealistisk "klimatpolitik" är det största klimathotet, eftersom det minskar möjligheten att på ett förnuftigt sätt hantera frågan. "Det finns dock inga forskningsresultat som pekar på att den mänskliga civilsationen skulle gå under på grund av klimatförändringarna. Sådana scenarier är science fiction".

Däremot menar debattörerna att en balanserad klimatpolitik går att förena med välfärd och ekonomisk tillväxt och inte behöver bli alltför dyr - om man bara väljer rätt åtgärder. Man menar också att det rent ekonomiskt är bättre att göra "för mycket" och sedan konstatera att det inte hade behövts än att göra för lite. Ett ganska balanserat inlägg i debatten, och långtifrån Greta Thunbergs och andra demodagspredikanters budskap.

Förslaget i debattinlägget om att förespråka "global koldioxidskatt på svensk nivå" tolkar jag mer som en önskan att detta införs på nationell nivå i fler länder. Globala skatter är en utopi och givetvis helt ogenomförbart i praktiken, så jag tycker de är lite slarviga när de talar om "global koldioxidskatt". Men bortsett från detta är det som sagt en mycket balanserad artikel som rimligen borde kunna uppskattas i alla läger. 



 

Sanningen vinner alltid i längden

2019-03-29

I dag ger jag svar på tal på en debattartikel nyligen från en s-debattör, som påstod att jag och "mina medlöpare" "nedvärderar" och "anklagar" Greta Thunberg. Ganska befängt med tanke på att jag faktiskt tvärtom öppet försvarat henne mot sådana angrepp i sociala medier (jag lägger några av mina twitterinlägg från början av året här som exempel). Jag tycker helt enkelt inte man angriper barn och unga med hårda personangrepp för att de uttrycker sin åsikt, och en del av angreppen mot denna 16-åring har gått långt över gränsen. Däremot måste man såklart kunna bemöta åsikter i sakfrågan på ett respektfult sätt.

Klimatdebatten har totalt spårat ur och angreppen blir allt hätskare och kommer allt längre från sanningen. Detta angrepp mot mig är ett exempel. Men sanningen brukar alltid vinna i längden. (klicka för läsbar storlek).

 

 



 

FN-chef skyller cyklon på klimatförändringar - utan närmare motivering

2019-03-28

Aftonbladet hade häromdagen denna nyhet med anledning av den kraftika cyklonen Idai i sydöstra Afrika. Omkring 1,9 miljoner människors liv har påverkats och nära en halv miljon människor har tvingats lämna sina hem. FN-chefen Antonio Guterres kopplar nu katastrofen till klimatförändringarna. Han beskriver idai som "en ovanligt våldsam och utdragen storm". Guterres säger att cyklonen är "ytterligare en larmklocka om farorna med klimatförändringar". Någon förklaring till hans koppling av just denna cyklon till klimatförändringar framgår inte av artikeln.

Att cyklonen är en katastrof för de människor som drabbats råder det ingen tvekan om. Men för att koppla en cyklon till klimatförändringar krävs rimligen mer än att bara "tycka". Jag blev också lite nyfiken på om just dnena cyklon verkligen var så mycket värre än andra cykloner genom historien, och hittade denna utmärkta historiska sammanställning på SMHI:s sida. Där finns uppgifter om historiens värsta cykloner. Vad jag kan läsa mig till var inte Idai lika kraftig som dessa, vilket såklart är en ringa tröst för dem som drabbats. 

Några exempel från SMHI:
1979: Tip - den mest intensiva tropiska cyklonen
1994: John - mest långlivad

1970: Bholacyklonen - mest dödsbringande
1966: Denise - mest regn
1899: Mahina - värsta stormfloden
1996: Olivia - högsta byvinden

På SMHI:s sida kan man också lära sig skillnaden mellan orkaner och cykloner. Tropiska cykloner normalt är kraftigare och vållar mer skada än "vanliga" orkaner. De bildas också på annat sätt än en orkan. SMHI beskriver även detta utförligt, och berättar även om hur cyklonerna återkommer regelbundet i dessa områden.  

I debatten har det blivit allt vanligare att politisker och debattörer skyller alla besvärliga väderhändelser på klimatförändringar. Det spelar ingen roll om det är kallare eller varmare, torrare, regnigare eller blåsigare än normalt - allt som upplevs ovanligt kallas för bevis eller tecken på klimatförändringar. Detta trots att meteorologer och seriösa klimatforskare faktiskt ärligt säger att man ska vara försiktig med att dra sådana slutsatser av enskilda väderhändelser. Men nu finns en tendens att även återkommande väderfenomen som människor tvingats leva med i århundraden eller årtusenden plötsligt ses som tecken på klimatförändringar.

Väder är inte klimat, och historielöshet är farligt
!

 



 

Flygandet ökar i Sverige - "flygskam" är nog mest ett medialt påhitt

2019-03-23

Häromdagen redovisade WWF (Världsnaturfonden i Sverige) en undersökning gjord av SIFO ("Klimatbarometern") som sägs visa att 23 procent av svenska folket uppger att de valt bort flygresor för att minska sin klimatpåverkan det senaste året. Siffrorna kändes minst sagt tveksamma med tanke på denna rapport som SVT redovisade i december över svenska folkets flygande. Den visar att vi aldrig tidigare har vi flugit så ofta och så långt som idag. Flygandet ökade till nya rekordnivåer förra året. Siffrorna styrks av statistik från flygplatserna och branschen. Om man jämför med 1990 flyger svenskarna utomlands mer än dubbelt så mycket i dag. Men planen har blivit mer bränslesnåla och mer välfyllda de senaste åren så utsläppen per person och resa har nästan halverats. Så trots att vi flyger mer så har de totala utsläppen sedan år 2000 faktiskt stått stilla.

I den senare rapporten sägs att "Svenskarnas flygande ger upphov till lika stora växthusgasutsläpp som allt vårt bilkörande". Detta är ett påstående som inte verkar delas av alla. Några dagar tidigare hade nämligen nättidningen Aktuell Hållbarhet en intervju med tre klimatdebattörer, som brukar tillhöra de mer alarmistiska i klimatdebatten, om deras eget flygande och syn på flyget. Professor Johan Rockström säger i intervjun att "lösningen är inte att sluta flyga", och samtidigt berättar han om hur han själv måste flyga en hel del i sitt uppdrag. Johanna Sandal, ordförande i Naturskyddsföreningen, ger också ett nyanserat svar. Och Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterar att "flygets påverkan skiljer sig inte heller från utsläpp i andra sektorer och flygandet i sig är inte hemskt." Hetsjakten på flyget har med andra ord inte något särskilt kompakt stöd bland tunga klimartdebattörer. De förespråkar hellre en miljövänlig utveckling av flyget framför att sluta flyga.

Talet om "flygskam" är trams. Det finns ingen anledning att skämmas för att flyga. Jag blir riktigt ledsen när jag hör unga människor helt i onödan avstå från att uppleva världen och se andra kontinenter. De tror att de på detta sätt "räddar jordens klimat". Det gör de såklart inte. Det enda de åstadkommer är att motverka ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i fattigare länder och att slå undan benen på den viktiga turismen och underlaget för att finansiera nationalparker som skyddar känsliga naturmiljöer, regnskogar och hotade djurarter. 

Själv flyger jag tur och retur Stockholm varje vecka, och tänker fortsätta med det. På dessa kortare sträckor finns inte den höghöjdseffekt som anses göra utsläppen värre. Genom att jag är bonuskund hos SAS "klimatkompenserar" dessutom flygbolaget numera alla mina flygresor. I vilken mån det överhuvudtaget är meningsfullt går såklart att diskutera, men det är så det ser ut. Jag kommer också att fortsätta att flyga längre sträckor ut i världen då och då. Fördelarna med detta flygande är så stora att det med råge väger upp eventuella nackdelar. Inte minst som sagt den nytta turismen gör för att främja en mer miljövänlig utveckling i fattiga regioner och att ge hotad natur ett ekonomiskt värde som gör det intressant att värna djur och natur och verka för ett hållbart samhälle.

Flyg är ett bra sätt att förflytta sig, det går snabbt och tar minimal plats på marken. På sikt kommer såklart även flyget att använda nya bränslen och kanske rent av gå på el kortare sträckor. Den tekniska utvecklingen kommer att stegvis göra även flyget allt mer miljövänligt.






Miljöpartiets sjuka förslag - vill förbjuda alla fossila bränslen 2030

2019-03-23

Att Miljöpartiet helt tappat all realism i sina politiska förslag vet vi. Det spelar ingen roll om det gäller migration, friår eller "klimatpolitik" - förslagen är så verklighetsfrämmande och obegripliga att man är förvånad över att det kommer från vuxna människor. Och att nedanstående kommer från landets vice statsminister är obegripligt.  

Det handlar alltså om att isabella Lövin, vice stratsminister och miljöminister, igår gick ut och föreslår att alla fossila bränslen ska förbjudas från år 2030. Tidigare har S, C, MP och L enats om att förbjuda försäljning av nya bilar som går på fossila bränslen från år 2030 (även det ett orimligt förslag anser jag). Men det mrkliuga blir alltså att man år 2029 ska kunna köpa en bensinbil, men året efter inte kunna tanka den. Hur tänkte MP där?

Men problemet är värre än så. Ett totalt förbud mot alla fossila bränslen (bensin, diesel mm) innebär alltså att man måste skrota ut ALLA fossildrivna personbilar, lastbilar, bussar, båtar, flygplan, motorcyklar, mopeder, traktorer, snöskotrar, skogsmaskiner, truckar, maskiner mm. ALLT måste skrotas eftersom det inte skulle finnas något bränsle. Även relativt nya fordon, kanske 3-4 år skulle helt enkelt behöva skrotas eller säljas till utlandet. Till och med vårt rullande kulturarv i form av veteranfordon skulle bli stående och inte kunna köras. Vem som ska betala den enorma kapitalförstörelsen när man skrotar ut nya moderna fordon framgår inte av Miljöpartiets förslag. Inte heller hur Sveriges kommunikationer, varutransporter, skogsindustri och livsmedelsförsörjning skulle fungera. Förslaget är så totalt verklighetsfrånvänt att man saknar ord.

När ministern säger att om vi inte gör detta så "utsätter vi världen för en ännu större risk" inser man vilken verklighetsbild Miljöpartister har. I Sverige finns tex ca 5 miljoner bilar. I Kina finns minst 100 miljoner och antalet lär öka med 20-30 miljoner per år. Samma sak i Indien och många andra länder. Det må¨ste bli slut på att svenska politiker vill klä svenska folket i säöck och aska, offra vår välfärd och privatekonomi för en miningslöst slag i luften för att vi "ska vara föredömen" i världen. Vilka länder vill följa efter ett land som ödelägger sin samhällsekonomi och sin välfärd? Det blir knappast något vidare föredöme. Sverige har redan idag världens i särklass högsta koldioxidskatt. Det är illa nog.

Min förhoppning är att väljarna en gång för alla röstar bort Miljöpartiet från Sveriges riksdag. Ju förr desto bättre. Varje dag som går med MP i regeringen är ett förlorat år för Sverige och de skador de ställer till med blir allt värre för varje dag. En tröst är att just detta förslag aldrig lär bli verklighet. För skulle en regering ens andas om detta skulle svenska folket göra revolt på ett sätt som får de gula västarnas framfart i Frankrike att likna en stillsam skolstrejk.





Klimatdebatten och klimatpolitiken är vare sig rimlig eller logisk

2019-03-19

Vissa säger att klimatförändringarna händer här och nu och skyller alla dramatiska väderhändelser på klimatförändringar.  Faktum är att redan 2009 sa FN:s generalsekreterare Kofi Annan att läget var "akut" och att vi måste stoppa klimatförändringarna omedelbart. FN:s klimatchef talar om att vi bara har tre år på oss att stoppa klimatförändringarna, medan andra klimatdebattörer talar om "mindre än tio år". Det mediala underbarnet Greta Thunberg sa på Mynttorget i Stockholm i fredags att "vi har bara 8 år på oss" och vill att vi ska "vara rädda". Vilken forskarkompetens denna 16-åring har för att kunna uttala sig så tvärsäkert framgick dock inte. Andra säger att vi fortfarande har "gott om tid" att hejda katastrofen. IPCC säger exempelvis att utsläppen måste halveras till år 2030 och vara nere på noll 2050 om vi ska kunna stoppa "domedagen". Ytterligare andra säger uppgivet att det redan är för sent, och att vi måste påbörja en "palliativ vård av mänskligheten" (Roy Scranton), medan en forskare i samma artikel talar om att vi "har ett fönster på 10-20 år". Miljöminister Isabella Lövin (MP) är försiktigare och skrev nyligen i en debattartikel "att vi har ett fönster på tio år" för att "stoppa klimatkatastrofen". En av dem som faktiskt avvisar domedagsprofeterna är faktiskt klimatdebattören professor Johan Rockström. Fast i en annan artikel låter hans argument snarare tvärtom. Klimatforskaren professor Lennart Bengtsson anser att klimatförändringar möjligen kan bli ett problem långsiktigt, men han delar inte "klimatdystropin" som han beskriver det i denna artikel utan tycker vi har gott om tid att agera.

Jag har tidigare även lagt ut denna länk som verkligen visar tydligt hur oenig vetenskapen är på detta område:



Två engagerade klimatdebattörer har angripit mig på twitter den senaste tiden. Den ene är professorn i matematisk statistik, Olle Häggström och den andre är statistikprofessorn Dan Hedlin. Ingen av dem är ju vare sig klimatexperter eller klimatforskare, men i vart fall Häggström är kopplad till det alarmistiska klimatnätverket Uppsalainitiativet. Jag frågade även dessa två herrar hur akut de anser att klimathotet är. Deras svar var mycket nyanserade och ingen av dem använder domedagsargument i debatten.

  

Jag tycker för egen del det är ett stort problem att forskarna ger så olika besked. För hur ska man då kunna göra rätt saker? Som om denna osäkerhet inte vore nog brukar de flesta forskare som oroar sig för klimathotet dessutom framhålla att effekterna släpar efter, dvs även om vi gör åtgärder idag för att minska utsläppen så kommer temperaturen ändå fortsätta att stiga under lång tid även efter att utsläppen minskat. Hur länge denna eftersläpning kommer att pågå råder det dock olika bud om. Därmed blir det ju ännu svårare att gissa om framtiden. Andra påpekar att utsläpp av partiklar i luften samtidigt kyler jorden, oklart hur mycket dock, vilket gör det hela än svårare att beräkna vilken nettoeffekt minskade utsläpp kommer att få.

Man kan i vart fall enkelt konstatera att allt som alla säger inte kan vara sant samtidigt. Och man kan därför omöjligen säga att vetenskapen är överens om mer än att klimatet förändras. Hur mycket och hur snabbt, hur mycket som beror på människan och hur mycket som är naturliga förändringar, hur bråttom det är att agera, vad som är viktigast att göra och inte minst vad som är vettigast att göra från svensk sida råder det mycket olika bud om.  

När man inte ens är överens i frågan om det är gott om tid eller redan för sent så blir det ju närmast omöjligt att veta vilken väg framåt som är bäst. Det blir då också av naturliga skäl helt omöjligt att säga att forskarna är överens om olika scenarier om hur klimatförändringar kommer att påverka jorden vid olika tidpunkter framöver. Ändå låter så många alarmister helt säkra i debatten. Klimatkatastrofen lurar om hörnet. Andra talar om "försiktighetsprincipen". Men som jag ska visa nedan är den principen meningslös om man inte vet vilka åtgärder som eventuellt fungerar.

Om vi har gott om tid kan vi välja långsiktiga genomtänkta lösningar som först på mycket lång sikt ger "positiv klimatnytta" (vilket då syftar på minskade koldioxidutsläpp, låter det då vara osagt hur stor "klimatnyttan" av detta verkligen är). Då kan vi diskutera kärnkraft, nya typer av tåg, självkörande elfordon, teknikutveckling, nya bränslen mm. Saker som ligger ett antal decennier framåt i tiden.

Har vi mycket ont om tid borde man ju däremot i stället förespråka lösningar som ger mycket snabb effekt - vilket betyder helt andra förslag, där exempelvis inte ökad användning av biobränslen fungerar, eftersom de på kort sikt ger samma utsläpp som fossila bränslen (se tidigare blogginlägg). Satsning på höghastighetståg är också meningslösa - dessa banor ger inte positiv "klimatnytta" förrän om kanske 50 år, eftersom utsläppen under byggtiden är så stora och byggtiden så lång. Praktiskt taget alla förslag idag bygger faktiskt på långsiktiga effekter, vilket inte hjälper om läget är akut. Om man ärligt menar att läget är akut och att allt beror på koldioxidutsläpp (som det påstås i de demonstrationer som hållits) så borde man rimligen också stå upp för den enda möjliga snabba lösningen, och föreslå omedelbart förbud mot allt flyg, alla bilar, alla tunga transporter, all köttkonsumtion och all icke rent livsnödvändig konsumtion. Men sådana förslag skulle såklart inte människor acceptera och därför kommer man med dubbla budskap som som inte går ihop. "Det är akut, men lösningarna som erbjuds är långsiktiga".

Om det redan är för sent att "stoppa klimatförändringarna" så borde man rimligen förespråka en helt annan väg. Då är ju alla klimatåtgärder i grunden meningslösa och i stället gäller det ju då att lägga alla resurser på att försöka anpassa oss till förändrat klimat och att förebygga eller lindra de skador man säger sig veta följer av dessa klimatförändringar.

Just nu springer alltför många åt samma håll, både i Sverige och utomlands. Hela klimatpolitiken har blivit en cirkus som verkar sakna all samordning, proportionalitet och logik. Debattörer får utrymme och företag anpassar sig för att försöka tjäna pengar på klimathotet. Det hela börjar anta formen av en masshysteri eller rent av en domedagssekt. Allt handlar om att minska koldioxidutsläpp - utan minsta tanke på vilken eventuell nytta det verkligen kan göra för klimatet på kort respektive lång sikt, vilka skador det samtidigt kan göra på miljön, hur mycket det kostar samhällsekonomin och framförallt - utan tanke på vad som är realistiskt. Och det tar dessutom fokus från en massa andra viktiga miljöfrågor och miljösatsningar.

Jag är djupt orolig för vår framtid - inte på grund av klimatförändringar utan på grund av klimatpolitiken. Den riskerar att skada vårt samhälle allvarligt utan att mer än på marginalen påverka klimatet. Och återigen - som jag tidigare visat på bloggen är påståendet att "99% av forskarna är överens" helt enkelt inte sant.

Att diskutera dessa saker har inget alls att göra med att man ifrågasätter att människan påverkar på klimat och miljö. Inte heller betyder det att man avvisar genomtänkta åtgärder. Det handlar bara om att föra en balanserad debatt, precis som i andra viktiga politiska frågor. 


 


Mördade han "för klimatet"? 

2019-03-16

Terroristen i Christchurch på Nya Zeeland lämnade alltså ett slags "manifest" där han förklarade varför han gjorde det han gjorde. Detta manifest citeras och kommenteras nu på ett flertal ställen, och hela det sjuka manifestet finns utlagt på nätet för den som vill läsa. Nedan ett litet utdrag.

Det som framkommer är en väldigt blandad bild. Att bara kalla teroristen för "hölgerextrem" verkar lite väl förenklat. I manifestet skriver han bland annat att när han var ung var han kommunist, därefter anarkist, sedan libertarian innan han blev vad han själv kallar "ekofascist" som "kämpar för klimatet". Han skriver också att miljön förstörs av överbefolkning, att europeer inte är de som "överbefolkar världen" utan att det är "inkräktarna" (underförstått muslimerna som föder många barn). Han vill "döda inkräktarna, döda överbefolkningen, och på så sätt rädda miljön".

Tidskriften Expo beskriver terroristen så här: "Han kallar sig etnonationalist och ekofascist. Han påstår att en ökande muslimsk befolkning också utgör ett klimathot".

Slutsatsen är att det är alldeles för enkelt och onyanserat att bara kalla terroristen för rasist. Det är mycket mer komplext än så. Det finns en rent fascistisk syn på att klimathotet är överordnat människornas existens, och det är fruktansvärt avskyvärt.





Bussbranden i Stockholm väcker frågor

2019-03-11

Gårdagens allvarliga händelse där en gasbuss förvandlades till ett eldhav mitt i centrala Stocxkholm väcker många frågor. Inte minst detta om säkerheten för gasfordon. Alla fordon har sina risker, men denna gasbuss med gastankarna uppe på taket förvandlades till ett brinnande inferno på bara några sekunder. Hade bussen varit full med passagerare hade det slutat med en katastrof.

Olyckor med gasbussar har hänt tidigare. Förra gången en olycka skedde i Sverige, var när en gasbuss brann den 12 juli 2016 i Gnistängstunneln i Göteborg. Då slungades två brandmän iväg av tryckvågen och ytterligare en brandman skadades när han försökte undkomma att träffas av en gastank.

Jag har fått kommentarer och mail det senaste dygnet som visar att det finns en stor oro hos både räddningstjänst och verkstadsbransch för att man vid denna typ av händelser inte vet vilket drivmedel ett olycksdrabbat fordon har och därmed inte vet hur man ska agera på bästa sätt. En tydlig märkning av gasdrivna fordon vore en viktig åtgärd. Jag har också sett kommentarer som menar att det förr eller senare kommer att hända allvarliga katatrofer om ett gasfordon börjar brinna inne i en tunnel eller ett garage, eller inne i tätbebyggt område med mycket människor runtomkring. Detta är en fråga man måste ta på största allvar. För egen del åker jag mycket buss i Stockholm och tänker från och med nu se till att sitta på en plats nära utgången om jag åker med en gasbuss. 





 


SVT sprider återigen falska klimatnyheter

2019-03-10

Nyligen nåddes vi av nyheten om att ett stort antal isbjörnar ställer till med problem inne i bebyggelsen på den stora ryska ön Novaya Zemlya, som ligger norr om Sibirien och öster om Svalbard. Nyheten uppmärksammades av både svenska SVT och norska TV2.

Här är SVT:s nyhet om saken:


Och här är Norska TV2:s nyhet om samma sak: 

 
Budskapet i SVT var att isbjörnsinvasionen berodde på klimatförändringar. "En av anledningarna till att isbjörnarna söker sig till människorna är att det blir varmare globalt. När isarna smälter behöver de finna nya platser på land för att få tag i den mat de behöver för att överleva." och "Enligt Tom Arnbom, arktisexpert på Världsnaturfonden, WWF, är en av anledningarna förändringar i klimatet. "Havsisen mellan Svalbard och Novaja Zemlja har inte frusit"", säger han som förklaring.

Norska TV2 ger en helt annan bild. Orsaken till isbjörnsinvasionen syns även på deras foto. Utanför den aktuella byn finns nämligen en gigantisk soptipp där man kastar mängder av matavfall. Detta har lockat isbjörnarna att hitta föda enkelt och smidigt i stället för att jaga på vanligt sätt. "Disse isbjørnene henger ikke rundt husene på grunn av klimaendringer. De har fått en stor mengde mat dumpet ut i naturen av mennesker". Isbjörnsinvasionen beror alltså på människan, men det har inget med global uppvärmning att göra. Den norska organisationen Polar Bear Science skriver också att de aktuella isbjörnarna är välnärda och inte alls magra, och det syns ju även på bilderna. I den norska nyhetstexten framkommer också att isen mellan Svalbard och Novaja Zemlja inte har frusit de senaste 30 åren! Så att skylla på att havet inte frusit i år är rent vilseledande.

Det är också intressant att Världsnaturfonden WWF Russia håller med om att det är sopberget på ön som är orsaken till isbjörnsinvasionen. Till skillnad mot Tor Arnbom som alltså benämns "arktisexpert" hos svenska WWF. Fast när han inte ens vet att havet i området inte frusit på 30 år undrar man ju lite över expertisen.

SVT har alltså - återigen - spridit felaktiga budskap om effekterna av påstådda klimatförändringar. Vid ett tidigare tillfälle skrev man ju även om en utmärglad isbjörn i norra Canada som påstods inte kunna hitta mat på grund av klimatförändringarna. Det visade sig dock att isbjörnen i fråga var sjuk av ålder. Övriga isbjörnar i området mådde alldeles utmärkt - och förökar sig i god takt. Det är orimligt att Public Service okritiskt sprider falska nyheter i klimatdebatten. Och det är faktiskt inte så att alla väderfenomen och ovanliga naturhändelser beror på klimatförändringar. Det mesta visar sig ofta ha alldeles naturliga förklaringar eller har hänt tidigare - om man tar reda på fakta. 



 

Sveriges kanske främste klimatforskare tonar ned klimathotet

2019-03-05

Lennart Bengtsson har ett imponerande CV. Förutom att han är ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien som utser Nobelprisen i fysik och kemi, så är han professor i dynamisk meteorologi vid universitetet i Reading i Storbritannien. Han har också varit chef för europeiska vädercentret ECMWF, tidigare chef för Max-Planbck-institutet för meteorologi i Hamburg, ansvarig för geologistudier vid det internationella rymdforskningsinstitutet ISSI i Bern, och tidigare chef för numeriska väderprojektioner på SMHI. Redan i april 2014, alltså för snart fem år sedan, tonade Lennart Bengtsson ned klimathotet. Miljötidningen Aktuell Hållbarhet skrev om detta:



Sedan 2014 har klimatdebatten hårdnat ännu mera och de mer extrema debattörerna talar om jordens snara undergång, att det är "kört" för mänskligheten, att jorden behöver "palliativ vård" eller att vi i vart fall behöver diktatur för att snabbt ta itu med klimathotet. Men Bengtsson, som står fast vid sina tidigare slutsatser, har nu blivit intervjuad på nytt, denna gång i Expressen (tyvärr låst artikel): 



Bengtsson anser bland annat att svenska politiker är okunniga i klimatfrågan och därför tar felaktiga beslut.  "Problemet i Sverige när det gäller klimataktivister är att de styrs av ideologi och inte av rationellt, systematiskt tänkande" säger Bengtsson i Expressen. "Av alla forskare som sysslat med det här i sina karriärer så är det naturligtvis ingen som ifrågasätter att koldioxiden har en effekt på jordens temperatur. Men det som är det viktigaste frågan är ju hur stor effekten är. Och när blir det ett problem? Och detta måste man ju kunna diskutera. Men då serverar de här miljömänniskorna omedelbart moraliska argument. Ungefär som att jag är en ond människa som inte vill minska på utsläpp och så vidare".

I artikeln konstaterar Bengtsson att han "utan tvekan satt sig in i klimatet mer än de flesta människor". Och att det finns många i debatten, även experter, som överdriver väldigt, inte minst när det gäller extrema väderfenomen. I artikeln får Bengtsson bland annat ett par intressanta frågor:


Vad händer om vi inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader? Ja, det händer inte särskilt mycket. Det blir lite varmare. Ska man inte vara orolig för extremväder? Ja, alltså, extremvädret, det finns det inte någon realitet i överhuvudtaget. Klimatet är naturligt extremt. Det blir lite varmare, så det blir mer frekventa värmeböljor och det blir lite mindre perioder med mycket kallt väder. Men det ändrar sig ganska långsamt.

Finns det ingenting att oroas av överhuvudtaget? Det är naturligtvis en bedömningsfråga. Min bedömning är att på de närmaste 50 åren som man kan överblicka så har jag svårt att se någon anledning till någon större oro faktiskt. I många fall är det till och med en fördel att jorden blir lite varmare. Jorden har blivit grönare, till exempel. Men om det hela fortsätter, i hundratals år, så är det självklart att det kan bli problem.

I artikeln kommenterar tre andra medlemmar i KVA Bengtssons bedömningar. Teknologie doktor Lars Bern håller med honom och kallar honom för sin läromästare. Professorn emeritus i kemisk meteorologi,  Henning Rodhe, är ganska nyanserad och säger att han har stor respekt för Bengtssons vetenskapliga kompetens, och att han vet vad det handlar om, men att han för egen del är mer oroad för klimatförändringarna än Bengtsson. Matematikprofessorn Olle Häggström anser däremot att Bengtssons inställning till klimatet är "djupt problematisk". Detta bemöter Bengtsson med att Häggström "är en fundamentalist och en aktivist av Guds nåde". Så man kan väl konstatera att herrarna i Kungliga Vetenskapsakademien är långtifrån överens i klimatfrågan. Trots att de alla är kompetenta professorer och utser nobelpristagarna i både fysik och kemi. Detta är i sig ett bevis om något på att vetenskapen inte alls är överens i klimatfrågan. (Korrigering 11/3: Lars Bern är inte medlem i KVA utan i IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien. Övriga nämnda är däremot medlemmar i KVA, Kungliga Vetenskapsakademien.)

Häromdagen hade förresten Lennart Bengtsson även denna artikel på bloggen Det Goda Samhället. Som synes anser han visserligen, till skillnad mot en del andra debattörer, att huvuddelen av den globala uppvärmningen (en knapp grad det senaste decenniet) beror på människans utsläpp av växthusgaser. Däremot menar han att det knappast är något större bekymmer med en måttlig temperaturhöjning. Återigen ett bevis på att det faktiskt finns väldigt olika åsikter från olika experter och vetenskapsmän när det gäller klimatfrågan. 





 

Kan vi lita på de temperaturdata som används i klimatdebatten?

2019-03-05

Bloggen Klimatforum.com imponerar allt mer. Få har nog lagt ned ett så omfattande arbete på att granska och analysera vad som sägs och görs i klimatdebatten som Staffan Mörner. I det senaste inlägget granskar han det här med "justering av temperaturfdata". Alltså det jag berättade om efter klimatkonferensen i Mölndal, där vi fick en mycket tydlig och faktabaserad beskrivning av hur man idag i olika rapporter regelmässigt sänker äldre temperaturdata och höjer modernare, vilket leder till en helt annan bild än den man skulle fått med verkligt uppmätta temperaturer. Det finns vetenskapliga skäl för att ibland korrigera äldre data, och det behöver inte alls vara något konstigt. Men denna sammanställning visar hur oerhört omfattande dessa justeringar är, att de i stort sett alltid görs så att temperaturökningen ser mer dramatisk ut än den annars skulle varit, samt att dessa justeringar står för i stoirt sett hela (!) den uppmätta temperaturökningen de senaste decennierna. Jag dömer inte av vad som är rätt eller fel, men det känns inte helt bekvämt att återigen ta del av dessa fakta. För det är fakta - alla grafer är verkliga och offentliggjorda, före och efter justering. Det är ett imponerande material.




 

Är inte detta korruption?

2019-03-04

Min fd riksdagskollega Staffan Danielsson (C) har ett mycket tänkvärt inlägg på twitter idag. Han berättar om hur förre MP-språkröret Maria Wetterstrand alltså fått i uppdrag att utreda framtida krav på förnybar inblandning i flygbränslet. Hon kom fram till att det bör bli ett krav. Samtidigt sitter hon i styrelsen för ett bolag som avser att producera just förnybart flygbränsle. Sedan Wetterstrand presenterade sin rapport har bolagets marknadsvärde ökat med 30-40%. Redan någon timme efter att rapporten presenterats ökade kursen dramatiskt. I vilken mån det enbart beror på rapporten går såklart inte att säga säkert, men blotta misstanken är motbjudande. Enligt flera källor äger  Wetterstrand själv 615.000 aktier i bolaget. Hon har med andra ord sett sin egen förmögenhet växa efter sin egen rapport.

Mest anmärkningsvärt är kanske att regeringen utsåg henne till utredare utan att kontrollera hennes ekonomiska intressen, och att hon tackade ja trots att hon så uppenbart är jävig. Det borde vara så uppenbart för henne att inte åta sig detta utredningsuppdrag på grund av jäv.



Det hela påminner lite om när en annan miljöpartist, Matz Hammarström, tidigare riksdagsledamot och språkrör för MP, under tidigare s-regering fick i uppdrag att utreda behovet av en statlig djurskyddsmyndighet. Utredaren kom fram till att det behövdes. Och utsågs sedan av regeringen till generaldirektör för samma myndighet när den bildades 2004.



 

Och så dags för lite naturvetenskap rörande klimatet

2019-03-03

Klimatdebatten blir allt mer extrem och styrs idag mer av politiskt korrekt tyckande än av naturvetenskapliga fakta och vetenskaplig nyfikenhet. Domedagsrösterna blir samtidigt allt starkare, vilket skapar stark och berättigad ilska - men samtidigt lockar fram ett motstånd som ibland tar sig överdrivna former. Exempelvis genom att rent av förneka vetenskapliga fakta såsom växthuseffektens existens. Samtidigt påstår alarmisterna att "vetenskapen är enig", vilket är helt fel, vilket det är väldigt lätt att bevisa. Och samtidigt som vissa debattörer menar att människan ensam orsakar alla klimatförändringar, påstår andra att människan inte påverkar alls, trots jordens snabbt växande befolkning och vårt sätt att leva. Båda påståendena förefaller rent logiskt ganska osannolika. 

Ibland läser jag inlägg som lyckas balansera väl i debatten och som faktiskt grundar alla påståenden i vetenskap, och när det saknas vetenskap är ödmjuk inför att vi faktiskt inte vet i stället för att gissa. Detta är en sådan sammanställning, gjord av författaren och läraren Staffan Mörner. Hans blogg "klimatforum" är nyanserad, balanserad och förankrad i vetenskap. Han förespråkar dialog och samtal. Här är ett mycket läsvärt inlägg som jag rekommenderar alla att läsa som vill ha bra på fötter i klimatdebatten. Dessutom visar han tydligt den totala oenighet som råder bland klimatforskarna om helt avgörande frågor inom klimatvetenskapen.





 

Jorden har blivit grönare

2019-03-02

Världen blir allt grönare och enligt en sammanställning av satellitbilder är det särskilt Kina och Indien som blivit grönare perioden 2000 till 2017. Och särskilt mycket grönare blir det i Indien och Kina enligt Håkan Olsson, professor i skoglig fjärranalys på SLU. Han hänvisar till en artikel som publicerats i Nature sustainability. 

Att jorden har blivit allt grönare sedan sekelskiftet 2000 beror, enligt studien, på flera faktorer. Till exempel ett förändrat klimat och ökade utsläpp av koldioxid som gödslar växtligheten. För Indien och Kina handlar det också om förändrad markanvändning. I Indien förklaras det med att jordbruket utvecklats och i Kina handlar det om att man planterat mer skog. 

Påståendena från klimatalarmister om att öknarna breder ut sig på grund av att klimatet förändras har tidigare visat sig vara fel när det gäller Afrika, där exempelvis Saharaöknen krympt. Även andra studier visar att jorden totalt sett blivit grönare, vilket nu också bekräftas av denna studie.

Det är också fascinerande att inse att det som gäller för vanliga växthus också gäller utanför växthusen. Ju högre halt av koldioxid i luften, desto mer växer växtligheten - och suger då samtidigt upp mer koldioxid, varvid koldioxidhalten i luften balanseras. Naturens eget sätt att balansera klimatet?



 

Bilens miljöpåverkan är mindre än många verkar tro

2019-03-01

Vid gårdagens uppstartsmöte med Riksdagens Bilnätverk diskuterades bland annat bilens miljöpåverkan. I boken "Ständigt på väg" finns bland annat dessa två figurer. Den vänstra visar hur dramatiskt de totala utsläppen av de hälsofarliga kväveoxiderna från vägtrafiken minskat över tid -  trots att antalet bilar ökat snabbt. Och Trafikverkets prognos är att minskningen fortsätter. Sedan 1990 är minskningen över 70%! Och detta beror såklart på teknisk utveckling, bättre motorer och effektivare avgasrening.
  

Eftersom koldioxidutsläppen är nästan det enda som diskuteras idag kan det vara intressant även med den högra figuren. Den visar hur även dessa utsläpp minskat dramatiskt, inte minst på senare år. Från 1982 fram tills 2016 är det en halvering av utsläppen per kilometer från nya bilar. 

Världnaturfonden har i en färsk kartläggning visat att globalt står hela transportsektorn (alltså personbilar, lastbilar, bussar, båtar, flyg och tåg) tillsammans för ca 1/7 av det totala utsläppen. Påståendet att just privatbilismen är en "stor klimatbov" är med andra ord knappast korrekt. Inte ens av klimatskäl går det att försvara hetsjakten mot privatbilismen, oavsett hur alarmistisk man är i klimatfrågan. Om man oroar sig för koldioxidutsläppen är det rimligen dessa man ska lägga kraften på att minska, inte bilen som sådan.

 



Biobränslen släpper ut MER koldioxid än fossila bränslen

2019-02-27

Debattören och författaren Lars Bern har en imponerande meritlista och särskilt väl insatt i energi-, miljö- och klimatfrågor från sitt tidigare imponerande yrkesliv (han är bland annat teknologie doktor, civilingenjör, ledamot i Kungliga vetenskapsakademien, tidigare ledamot i Kungliga vetenskapsakademiens miljökommitté, tidigare ordförande för Det naturliga Stegets miljöinstitut, tidigare VD för börsbolagen Ångpanneföreningen, Incentive och IVL, tidigare VD för svensk metanolutveckling mm). Lars Bern ifrågasätter klimathotet och klimatalarmismen och har ofta goda sakargument. Jag är inte alltid överens med Lars Bern i andra frågor, men i klimatdebatten är han väl påläst. I detta blogginlägg i klimatfrågan påpekar han två oerhört viktiga saker:

1. Biobränslen är knappast är en lösning om man vill minska utsläppen av koldioxid eftersom de på kort sikt släpper ut betydligt mer koldioxid i förhållande till sin energimängd än traditionella fossila bränslen.

"Det är faktiskt så att kraftvärmeverk som eldar flis släpper ut minst dubbelt så mycket koldioxid per energienhet som eldning med kol och fyra gånger så mycket som naturgas." skriver Bern. På längre sikt blir effekten bättre, men då talar vi om kanske 50-100 år. Och eftersom klimatalarmisterna säger att vi bara har typ tio år (eller ännu mindre) på oss att drastiskt minska koldioxidutsläppen för att undvika "domedagen" så är helt enkelt inte en övergång till biobränslen en lösning. 

Jag har de senaste dagarna testat detta resonemang på flera klimatdebattörer som har en mycket alarmistisk syn på klimatfrågan. Ingen av dem har påstått att Bern har fel vad gäller "utsläpp per energienhet", men några har påpekat samma sak som han - att på längre sikt blir utsläppen mindre av biobränslen. Men då talar vi alltså om i vart fall 50 år eller mera, och om vi ska tro alarmisterna så har vi ju inte all denna tid på oss att minska utsläppen - bara ca tio år. Och därmed håller Berns resonemang faktiskt för en tuff granskning. På kort sikt ökar biobränslena utsläppen av koldioxid. Man kan då fundera över varför satsning på biobränslen ses som en lösning på en akut klimatfråga för att i närtid minska utsläppen? Det håller helt enkelt inte.

2. De övriga "lösningar" som presenteras på "klimathotet" innebär ett orealistiskt stort behov av el som sannolikt inte går att lösa utan en massiv utbyggnad av kärnkraftkärnkraften. Vilket samtidigt få verkar vilja. 

Detta är knappast ett särskilt kontroversiellt påstående. Larmen om risk för både brist i elproduktionen och bristande nätkapacitet är så många idag från experter, energibolag och näringsliv, att det är en av de stora politiska frågorna. Ändå bygger alla "klimatåtgärder" just på ökad elanvändning. Många av åtgärderna är sådant där man redan skickar in enorma skattesubventioner - utan att först ha löst frågan om eltillgången. Detta är inte heller logiskt utan riskerar att sluta med en smäll i form av allvarlig elbrist.

Jag kan inte landa i någon annan slutsats än att känna stor oro för att politikerna helt enkelt förespråkar en ologisk klimatpolitik. Det gäller alldeles oavsett hur man ser på betydelsen för klimatet av människans utsläpp av koldioxid.

 



IEA:s syn på den framtida energiförsörjningen i världen

2019-02-14

En av de mest intressanta föredragningarna på OECD-mötet var nog dagens om den globala energiförsörjningen och prognoserna för framtiden. Det var var Dr Faith Birol, Executive Director IEA (Internatial Energy Agency) som höll föredragningen. 

Användningen av sol och vind ökar, men problemen är det välkända; att energin bara finns när det blåser och solen skiner. Detta är en av de stora utmaningarna för väldens energibolag. Tillgången på olja och gas ökar och priserna sjunker, samtidigt som Kina och andra utvecklingsländer ökar sin konsumtion. En glädjande nyhet är satt för första gången är mindre än en miljard människor utan tillgång till el. I Afrika saknar dock 2/3 tillgång till elektricitet.



Denna bild visar IEA:s prognoser för hur världens energiförsörjning kommer att förändras fram till  2040 i avancerade ekonomier respektive utvecklingsländer (vänster resp höger stapel i figurerna ovan). I utvecklade länder kommer främst förnybar energi att växa, samt i viss mån användningen av gas. I utvecklingsländerna kommer alla energislag att öka kraftigt, inklusive gas, olja och kol, och även kärnkraft. och förnybar energi. Totalt kommer energibehoven att öka i takt med att fler människor får tillgång till elektricitet och värme och ökar sin levnadsstandard. Utvinningen av olja, gas och kol kommer att öka, och inte minst Kina kommer att efterfråga mer gas för att minska luftföroreningarna från koleldning. Samtidigt är Kina nummer ett i världen när det gäller förnybar energi.

Marknaden för elbilar växer i världen, ca 5 miljoner elbilar finns redan i trafik, hälften av dem i China. Problemet är bara att i stort sett all el i Kina tillverkas av kol. Det är alltså ingen "klimatnytta" alls för kineserna att köpaelbil. Däremot minskar det luftföroreningarna som är ett stort problem i många kinesiska städer. Samtidigt rullar ungefär en miljard gamla bilar i världen, Jämfört med de 5 miljoner elbilarna är dessa försumbara i antal. Elbilarna gör idag enligt IEA främst nytta ör luftkvalitet och miljl, inte klimat.




Här en bild över kärnkraftens utveckling. Om inte de politiska signalerna ändras kommer kärnkraften att minska i betydelse i både USA, EU och Japan. Samtidigt kommer Kina, Ryssland och Indien att satsa stort på nya kärnkraftverk. Fördelen med kärnkraft är enligt IEA att energiproduktionen är stabil och direkt, oavsett väder, och det medför inga koldioxidutsläpp. Samtidigt är kostnaden hög och varje land måste själva analysera nyttan av kärnkraft för det egna energisystemet.

IEA:s redogörelse visar tydligt hur man måste ha en global syn på "klimatpolitiken", och det är i vart fall för mig helt uppenbart att det inte är någon nytta med att Sverige gör extremt dyra åtgärder inom landet när man för samma pengar kan åstadkomma så oerhört mycket mer i andra länder. Inte minst kan vi medverka till starkt positiva effekter på både hälsa och miljö genom insatser i andra länder.

IEA:s åsikt är satt en global klimatpolitik måste innehålla både förnybar energi, energieffektivisering, minskade utsläpp samt ny teknologi inklusive lagring av koldioxid. Min egen kommentar är att mycket av detta har fördelar även om man bortser från klimatdiskussionen. Dock medför lagring av CO2 enorma kostnader och kommer sannolikt att driva upp energipriserna eller behövas finansieras via höjda skatter på annat sätt. Lagring av CO2 är enbart något man gör för att påverka utsläppen av CO2. Det innebär inga fördelar i övrigt för samhället. Att satsa på detta utan att veta alls i vilken mån det ens kan begränsa eller stoppa klimatförändringar känns minst sagt tveksamt. Då är det enligt min åsikt vettigare att satsa på åtgärder som i vart fall också gör nytta för miljö och hälsa.  




 

Svenskar oroliga för kriminalitet och migration - inte klimatförändringar

2019-02-13

Häromdagen kom en intressant internationell opinionsmätning från Ipsos där man frågat människor i 28 olika länder om vad de oroar sig mest för. Svaren varierar en hel del mellan olika länder, vilket är ganska naturligt. Här är hela mätningen.

När man summerar alla svar i samtliga länder är det arbetslöshet, fattigdom, brottslighet och korruption som oroar mest. Följt av Sjukvård, utbildning, skatter, migration, terrorism mm. Först på 13:e plats kommer klimatförändringar, som endast 10% nämner som en av de tre saker man oroar sig mest för (samma andel som i Sverige). Det är kanske inte den bild man får i media.

När det gäller Sverige kan man konstatera ett antal saker som sticker ut. Sverige är ett av de fem länder där de tillfrågade är mest negativa totalt sett till utvecklingen i landet. Hela 73% tycker det år åt fel håll. Bara de tillfrågade i Ungern, Sydafrika, Peru och Brasilien är mer negativa.

Här är de saker svenskarna oroar sig för mest, när man får ange tre olika saker::
1. Kriminalitet 50% (Här är endast invånarna i Peru, Mexico, Chile och Sydafrika mer oroliga) 
2. Migration 33% (endast invånarna i Tyskland och Italien är mer oroliga)
3. Sjukvården 31%
4. Ökad extremism 27% (Här är svenskarna klart mest oroliga av alla)
5. Fattigdom och social ojämlikhet 23%
6. Arbetslöshet 18%
7. Socialt utanförskap 18%
8. "Moralisk upplösning" 17%
9. Terrorism 14%
10. Skatter 12%
11. Miljöhot 11%
12. Klimatförändringar 10%
13. Utbildning 9% (Sverige en av de tre bästa)
14. Korruption 6% (Sverige bäst)
15. Inflation 6%
16. Övervikt hos barn 5%
17. Svårighet att få krediter 1%

De fyra viktigaste frågorna var väntade och stämmer med de politiska prioriteringar som inte minst moderaterna har. Det absolut mest intressanta måste vara att oron för klimatförändringar är så liten, och att den dessutoim minskat kraftigt.  Insatserna från regeringen på de fyra viktigaste områdena är inte imponerande. Däremot läggs enorma resurser på klimatfrågan trots att den inte oroar svenskarna särskilt mycket. Politiken verkar inte riktigt gå i talkt med väljarnas prioriteringar.



 

När säger svenska folket stopp till skenande "klimatskatter"? 

2019-02-11

Beskedet igår från miljöminister Isabella Lövin om att hon tänker återinföra överindexeringen av bensinskatterna är inget annat än ett direkt slag mot landsbygden, jord- och skogsbruket och de gröna näringarna. Man tänker alltså fortsätta att höja bensinskatterna automatiskt varje år mer än vad som motsvaras av inflationen. Detta trots att Sverige redan har världens i särklass högsta koldioxidskatter.

Samtidigt meddelar man att man tänker starta den omfattande "gröna skatteväxlingen" på 15 miljarder genom att höja ett antal miljöskatter för flera miljarder.  Några kompenserande skattesänkningar för vanligt folk syns dock inte. Den "gröna skatteväxlingen" blir som vanligt 100% skattehöjning och 0% skattesänkning.

Att Centerpartiet och Liberalerna stödjer dessa förslag som man motarbetade hela valrörelsen är närmast ofattbart. För Centerpartiet måste det vara mycket vanskligt att direkt ge sig på väljare på landsbygden. Väljare som sällan har några alternativ - hur mycket man än höjer skatten på bränsle måste man köpa bensin och diesel till bilar, traktorer, skogsmaskiner och lastbilstransporter. Det finns helt enkelt inga ekonomiskt realistiska alternativ.

Min tro är att denna klimatextremistiska skattepolitik är ett stort vågspel. Gränsen för när framförallt landsbygdens folk säger stopp närmar sig. Vi ser i andra länder hur uppror växer fram när inte politiker inser vad de ställer till med. Inte ens om vi stängde hela Sverige och kastade bort nyckeln skulle de minskade koldioxidutsläppen ens märkas i den globala statistiken. Och då har vi inte ens diskuterat om minskade koldioxidutsläpp globalt ens har någon avgörande betydelse för att påverka klimatförändringarna. 

Vad är meningen med att svenska folket späker sig maximalt, att vi avfolkar landsbygden, gör maten mycket dyrare, sänker levnadsstandarden, driver upp skattetrycket och driver företag och jobb ur landet? Bara för att svenska vänsterpolitiker anser att vi ska vara globala "föredömen"? På vilket sätt blir vi föredömen om vi avvecklar vår egen välfärd? Vilka länder kommer då att vilja följa efter?

Nej, det räcker nu. Klimatextremisterna får inte tillåtas förstöra Sverige. Om inte politikerna lyssnar på medborgarna kommer dessa att säga stopp på annat sätt. Jag hoppas vi slipper kravaller och "gula västar" av fransk modell, och att vi i stället kan föra kampen med ord och en demokratisk debatt. Men jag blir allt mer orolig. Det jäser, inte minst på landsbygden. Människor är arga. Det känns som om dagens regering leker med elden.



 

Sot från ved och koleldning viktig orsak till avsmältningen i Himalaya 

2019-02-05

I går uppmärksammade medierna en ny rapport som hotar med snabbare avsmältning av Himalayas glaciärer. Bland annat SVT och Expressen skriver om detta. Självklart kopplas avsmältningen entydigt till klimatförändringar till följd av koldioxidutsläpp.

Något man konstigt nog inte alls berör i dessa inslag är att en av de absolut viktigaste orsakerna till avsmältningen på Himalaya är utsläpp av sotpartiklar. Undantaget är TV4 som faktiskt hade ett längre inslag om detta. Problemet har konstaterats i ett flertal rapporter genom åren , och bland annat skrev Stockholms Universitet om detta hösten 2016:




Redan när jag besökte Indien 2009 och träffade energi- och miljöexperter där fick jag klart för mig att den omfattande vedeldningen i Indien och Kina starkt bidrog till avsmältningen av glaciärerna i Himalaya. (Enligt artikeln ovan gäller samma sak för Arktis).

Oavsett vad huvudorsaken till de smältande glaciärerna är - naturlig avsmältning, stigande temperatur till följd av klimatförändringar eller sotutsläpp, kan en snabbare avsmältning få dramatiska konsekvenser. Det kan på kort sikt bli svåra översvämningar och på längre sikt brist på vatten. Det är därför en självklarhet att försöka motverka detta om man kan. 

Jag har vid upprepade tillfällen berört problemet med omfattande eldning med ved och kol i många länder, inte minst i Afrika och Asien. Ett eldande som, förutom omfattande sotutsläpp, är ett direkt hot mot människors hälsa och liv, och leder till avskogning. Så är det i Kina, Indien, Ethiopien och Tanzania, för att nämna några exempel från mina egna resor. Om svenska politiker verkligen menade allvar med att vi vill bromsa avsmältningen av Himalaya finns det faktiskt saker vi kan göra. Om man exempelvis använde biståndsmedel till att införskaffa soldrivna spisar i soliga länder skulle mycket vara vunnet. man skulle minska avskogningen, man skulle frigöra arbetstid som kunde användas till annat, man skulle motverka sjukdom och för tidig död till följd av lungsjukdomar, man skulle motverka snabbare avsmältning av glaciärerna och dessutom skulle koldioxidutsläppen minska vilket förhoppningsvis i någon mån kan motverka klimatförändringar. Men i stället väljer Sverige att lägga massor av  miljarder på meningslös "klimatpolitik" som vare sig räddar klimat, liv eller hälsa. 





 

När sakargumenten tryter tar klimathotsextremisterna till personagrepp

2019-01-29





I lördags sändes denna lördagsintervju i den fristående TV-kanalen Swebb-TV. Den intervjuade är en av världens mest ansedda havsnivåforskare, Nils-Axel Mörner, professor och tidigare bland annat varit föreståndare för institutionen för paleofysik och geodynamik vid Stockholms universitet. I inslaget ger han sin syn på kliamtförändringar, havsnivåförändringar och temperaturförändringar på jorden. Inslaget är 40 minuter, men jag rekommenderar den som har tid att lyssna.

Jag lade ut inlägget på twitter och genast kom angreppen från klimatalarmisterna. I brist på sakliga invändningar kom angrepp från flera personer om att Mörner minsann "hållit universitetskurser om slagrutor", vilket borde göra att han skulle sakna trovärdighet i andra frågor.

Jag sökte lite på nätet efter vad det var för märklig universitetskurs som Mörner ansvarat för. Lärde han verkligen studenter att använda slagrutor? Självklart var det inte så. För det första var det ingen vanlig "universitetskurs", utan en tvådagars sommarkurs år 1995, där han berättade om slagrutans historia i vetenskap och folktro. Han har även skrivit en bok i ämnet. Även idag hålls en föreläsningsserie i samma ämne. Och det handlar fortfarande inte om att lära någon hantera slagrutor, utan är en föreläsningsserie om histora, vetenskap, teologi och folktro. Där Mörner föreläser om är hur man genom historien sett på användandet av slagrutor och hur vetenskapen sett på detta.

Nils-Axel Mörner har på ort och ställe i 60 länder studerat havsnivåförändringar på plats. Och konstaterat att havsnivåhöjning inte är något problem för Stilla Havsöarna, inte ens på Maldiverna. Inte heller på Tavalu. Detta gillar såklart inte klimatalarmisterna. Och i brist på sakargument drar man sig inte för att förminska och förtala en forskare med annan åsikt än den politiskt korrekta. Det det ultimata beviset på att argumenten för klimatalarmismen inte är hållbara. Då hade man argumenterat med sakargument i stället.

Att klimatet förändras råder det ingen tvekan om. Men det finns stora frågetecken kring hur snabbt det går, vilka orsakerna är och vad det får för följder. Om detta måste vi kunna föra en balanserad diskussion och lyssna på alla forskarröster i debatten. Nils-Axel Mörner är en av dem.   

 



 

Befriande debattartikel riktad mot den gryende klimatfascismen

2019-01-29

Detta är kanske årets viktigaste debattartikel, skriven av Rebecca Weidmo Uvell. Hon riktar sig till de 87 självutnämnda "influencers" (varav jag bara hört talas om några få) som i ett tidigare debattinlägg kräver att Stefan Löfven kör över folket för att "rädda klimatet". 

Andra debattörer och skribenter har samtidigt avslöjat hyckleriet hos flera av dessa "influencers", som i sin debattartikel efterfrågar krafttag mot flygresandet, samtidigt som de själva flyger omkring i världen i sin självpåtagna uppgift som influencers. 

Om hyckleri, okunskap och en längtan efter klimatdiktatur är det som kännertecknar dessa sk "influencers" så tror jag inte de i längden är några att se upp till. Svenska ungdomar är smartare än så.



 

 

Klimatpolitiskt seminarium - "moderaterna har bäst klimatpolitik"

2019-01-28

Den andra seminarium jag valde på lördagens moderata ideologikonferens hade också koppling till Timbro. Ämnet var klimatpolitik. Timbro verkar redan från start ha köpt rådande klimathotsdebatt rakt av, så i den delen är jag i grunden skeptisk. Men samtidigt ha de i en uppmärksammad rapport granskat de olika partiernas klimatpolitik och kommit fram till att Moderaternas politik har överlägset störst effekt när det gäller total minsking av CO2-utsläpp. Detta trots att vi har minst klimatbudget av alla riksdagspartier. Aledningen är att vi satsar mer på internationella insatser där man får mycket mer effekt per satsad krona.  




I rapporten redovisar man också att Konjunkturinstitutet beräknar att Sveriges klimatmål kommer att kosta 1.000 miljarder kronor (!). Till detta kommer kostnaden för att vi ska nå EU:s klimatmål. Samtidigt har Sverige redan världens i särklass högsta koldioxidskatt och en klimatpolitik som både Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen och Timbro ifrågasätter som ineffektiv. Om man i stället satsade på åtgärder utomlands, främst i länder som idag inte gör några åtgärder alls mot CO2-utsläpp, så skulle man få mångdubbel mer global nytta för pengarna. Man ställer också frågan i rapporten om Sverige verkligen kommer att betraktas som ett föregångsland eller ett skräckexempel när det gäller klimatpolitik. Jag har länge ställt samma fråga.



Slutsatsen från Timbro är att Sverige borde gå före och visa hur en effektiv klimatpolitik kan se ut. Min egen slutsats är att Timbro, trots sina mycket goda invändningar mot dagens klimatpolitik, samtidigt alltså är fångar i under den rådande klimatalarmismen och därmed har en tveksam ingång i diskussionen. Sverige har som sagt redan världens högsta koldioxidskatter, och i takt med den "gröna omställningen" hotar både elbrist och kraftiga störningar i eldistributionen. Landsbygden hotas samtidigt av allt högre transportkostnader, den "gröna skatteväxlingen" medför i praktiken ständigt höjda skatter, och näringslivet hotas av försämrad konkurrenssituation mot andra länder.

Sverige har redan idag mycket låga CO2-utsläpp och jag anser personligen att vi borde pausa vår klimatpolitik och lägga pengarna på andra miljöåtgärder och trygg energiförsörjning i stället. Att till extrema kostnader minska svenska CO2-utsläpp, samtidigt som Kina och Indien ökar sina utsläpp varje månad är helt meningslöst. Här en figur över den globala utvecklingen.




Allra värst är såklart att vi gör dessa enorma satsningar utan att ens kunna göra sannolikt att det ens mätbart påverkar de påstådda globala klimatförändringarna. Det är närmast oansvarigt att hantera skattrepengar på det sättet. Jag är stolt över att jag vägrade följa partilinjen och rösta för den svenska klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket vid omröstningen den 15 juni 2017. Dessa lagar kommer att användas av ansvarslösa svenska politiker för att driva igenom skatter och kostnader som allvarligt kommer att skada vårt land.

Med detta sagt är Timbros rapport intressant. Den visar att slöseriet på meningslös klimatpolitik är allvarligt idag och att moderat politik skulle innebära en stor förbättring. Oavsett vad man anser i klimatfrågan är den moderata politiken att föredra.  




 

Agerade Svenska Kraftsnäts GD som valarbetare för S? 

2019-01-10

Avslöjandet från Dagens Nyheter igår om att Svenska Kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh verkar ha agerat som valarbetare för sittande S-regering förvånade väl egentligen inte nämnvärt. Alltför många myndighetschefer och generaldirektörer har genom åren avslöjats med fingrarna djupt ner i den socialdemokratiska syltburken. Och detta ärende har, till skillnad mot exempelvis skandalen vid Transportstyrelsen, en väldigt tydlig partipolitisk dimension.

 

Det handlar alltså om att Sandborgh gav uttrycklig order om att skjuta upp ett besked om kraftiga höjningar av priserna för elnätsföretagen till efter valet. Höjningar som givetvis kommer att drabba elkonsumenterna i sista ledet. DN har bland annat kommit över detta interna mail från Svenska Kraftnät: "Ulla vill INTE kommunicera enligt vårt förslag utan står fast vid att vi kommunicerar till nätföretagen + balans företagen direkt efter valet den 10/9" (stavning och fetstil i ordet "INTE" är tydligen direkt citat från mailet).

Sandbergh hävdar att hon stoppade beskedet, som enligt praxis borde meddelats före augusti månads utgång, för att "det fanns misstanke om att uppgifterna inte var korrekta". Min stilla fundering är varför inte Sandbergh då såg till att snabbt göra en kontroll av uppgifterna som de kunde meddelas enligt normal praxis? Frågan om stigande elpriser var besvärande för regeringen i valrörelsens slutskede, särskilt som en av regeringens valfrågor handlade just om sänkta elpriser. Detta att man skulle meddela prishöjningarna just dagen efter valet luktar väldigt illa.

Nu kräver min riksdagskollega Lars Hjelmered (M), som är ordförande i Näringsutskottet, att ansvarig minister Ibrahim Baylan lägger korten på bordet. "Om en myndighetschef försökt hålla undan information i akt och mening att försöka påverka valutgången så är det utomordentligt allvarligt" säger han till DN idag. I dag ägnar även Borås Tidning sin ledare åt saken, och ledaren har rubriken "Myndigheter ska inte leka valarbetare". Det  borde vara en självklarhet kan man tycka, men tyvärr får vi alltför många exempel på motsatsen.



 

Högervindar utlovas! 

2019-01-10





 

Även SVT-journalistens angrepp mot mig väcker medialt intresse

2019-01-03

Även SVT-journalisten Erika Bjerströms angrepp mot mig häromdagen väcker medialt intresse och är en stor fråga i sociala medier. Nyheter Idag följer upp med en ny artikel, och vänstertidningen ETC går som väntat till nytt angrepp mot mig. Naturligtvis lyckas de få med "klimnatförnekare" även denna gång. Dock har jag inte förnekat klimatets existens denna vecka heller. ETC verkar ha utsett mig till sitt favorithatobjekt bland moderata politiker. Jag får väl ta det som en komplimang.





Vissa debattörer på vänsterkanten ger Bjerström stöd och menar att hon och SVT inte alls påstått att Greta Thunberg skulle ha talat inför världens ledare på klimatkonferensen. Men tyvärr - SVT:s egna bilder med textremsa avslöjar sanningen...och hur det skulle kunna vara "förtal" att länka till en nyhetsartikel som berättar sanningen är för mig en gåta.



Jag har idag upprepat min fråga till Bjerström idag, och tänker inte ge mig innan jag fått svar:




 


SVT-journalist beskyller mig för "förtal"

2019-01-02

I söndags hade tidningen Nyheter Idag ett reportage där man avslöjade att SVT:s påstående att Greta Thunberg "höll tal inför världsledarna" på klimattoppmötet helt enkelt var falskt. Talet hölls sent på kvällen, när salen i stort sett var tom. Detta medges av SVT i artikeln i Nyheter Idag. Jag tyckte detta var värt att sprida på twitter, och gjorde detta inlägg, som bemöttes av SVT:s seniorreporter och klimataktivist Erika Bjerström igår:



Jag förväntar mig inte att Erika Bjerström ska ha koll på juridiken, men om man inte vet vad som menas med "förtal" bör man kanske inte som representant för Public Service kasta en sådan beskyllning mot en folkvald riksdagsledamot. Det är ett ganska anmärkningsvärt påhopp. Dessutom påstås jag genom denna tweet alltså att sprida "konspirationsteorier" och att "förgifta samhällsklimatet". Det är inga lindriga beskyllningar direkt. Det jag i verkligheten gjorde jag att lägga ut en länk på twitter, med samma rubrik som i artikeln. Jag tillförde ingen egen kommentar överhuvudtaget. Och att spridning av en länk som avslöjar en sanning skulle vara att "förgifta samhällsklimatet" är en ganska sanslös beskyllning.

Jag har nu ställt denna motfråga till Erika Bjerström, och förväntar mig ett svar. Eller en ursäkt.





 

Mindre snö - mer snö - mindre snö - mer snö...

2018-12-29

Ständigt matas vi med domedagsscenarier om hur klimatförändringar kommer att göra världen allt mer obeboelig. För Sverige gäller varningarna oftast ökande nederbörd - eller mer torka, men också att vi kommer att få mindre snö/mer snö, beroende på vilka rapporter man litar på. Inte sällan visar det sig att verkligheten helt enkelt inte vill följa de prognoser, modeller och scenarier som ställs upp, och då tvingas man ständigt att i efterhand revidera det man tidigare sagt. Det är egentligen inget konstigt, så fungerar forskning på nya områden, vilket klimatforskningen trots allt är. Det märkliga är att media och olika självutnämnda klimatexperter gör så stor sak av detta.

Det mest häpnadsväckande är nog de olika turerna kring den framtida snömängden i Sverige. Här har man verkligen bytt fot så många gånger att all trovärdighet är förbrukad. Eller vad sägs om dessa nedslag i de senaste tolv årens dramatiska snörapporter? Många ställer på goda grunder frågan hur vi ska kunna lita på IPCC och klimatalarmisternas domedagsrapporter som klimatförändringarnas effekter om 100 eller 200 år, när man inte ens kunnat förutse hur klimatförändringarna kommer att påverka den svenska snön på några decenniers sikt, utan ständigt tvingats revidera prognoserna?


2006

2006 hotade man med att det skulle bli helt snöfria vintrar i stora delar av Sverige i en nära framtid, där skidanläggningarna tvingas stänga inom bara några decennier och att det sista Vasaloppet snart är kört. Ett belysande medieklipp är detta från Expressen den 5 december 2006



Då var TV-meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren, som även sitter med i SMHI:s insynsråd, helt övertygad om att Vasaloppet inte skulle kunna köras mer från år 2022, och att snögränsen stadigt skulle flytta norrut på grund av klimatförändringarna.


2013

När vi sedan fick 3-4 kalla vintrar i rad (2010-13) med mycket stora snömängder i södra delen av landet bytte "klimatexperterna" plötsligt fot. De stora snömängderna var nu tvärtom ett bevis på klimatförändringarna. Och vi kunde förvänta oss ännu mera snö i framtiden.

Ett belysande exempel på denna helomvändning berättade jag om på bloggen den 17 mars 2013, där jag också presenterade dessa nyhetsklipp i Aftonbladet.



I artikeln berättade man varför vi nu skulle tänka helt om. De tidigare larmen för några år sedan om att de svenska vintrarna snart skulle vara förbi och att vi redan 2020 skulle få allt fler gröna vintrar gällde inte längre. Nu var det i stället framtida iskyla som gällde! Det förklarades av amerikanska forskare med att luftströmmar förändras och saktas ned av smältande isar vilket ger mer långvariga köldperioder på vintern. "Teorin är vettig", sade Heiner Körnich, forskningschef på SMHI i Norrköping i artikeln, och konstaterade att det var en paradox att klimatförändringarna skulle göra vintrarna i Europa kallare i framtiden.

Jag skrev lite sarkastiskt på bloggen då, i mars förra året, att jag undrade vad "klimatexperterna" skulle ta sig till om det återigen skulle komma en mild och snöfattig vinter? Skulle man byta fot igen då?

Och visst skulle man det!


2014

Efter den i stort sett snöfria vintern 2013/14 i södra delen av landet var man nu tillbaka på ruta ett. Nu var det mindre snö i framtiden som gällde på nytt. Det hävdades till exempel av en av de mest citerade "klimatexperterna", Markku Rummukainen, även han på SMHI, i en artikel i GT den 5 januari. "I södra Sverige blir det allt mer sällan att man får snö på vintern. I norra Sverige kommer man även fortsättningsvis få vintersnö men den stannar kortare tid, vintrarna kommer inte bli lika långa. De mildare vintrarna kan märkas genom att gränsen för var man får varaktig vintersnö har flyttats allt längre norrut i Sverige de senaste åren. - Det är en förändring över tid. En uppvärmning på en grad motsvarar så där en 10-20 mils förflyttning norrut i våra trakter och 100-150 meter uppåt på fjällen. Hur snabbt och mycket det i verkligheten blir beror på de globala utsläppen", säger alltså Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.




2015, maj

Enligt SMHI var det mindre snö än vanligt i södra Sverige, samtidigt som vintern 2014/15 blev den snörikaste på mycket länge i stora delar av norra Sverige. Luleås snörekord från 1966 slogs exempelvis den 3 februari. Då uppmättes ett snödjup på 113 centimeter flygplatsen i Kallax och det innebär att det 49 år gamla rekordet på 111 centimeter överträffades. I stora delar av norra Sverige var det enligt SMHI den snörikaste vintern på 15 år, och snörekordet slogs på flera platser. På denna sida finns dramatiska bilder från snöröjning i början av maj på Stekenjokksvägen med rekordmycket snö, upp till sex meter.



Under midsommarhelgen 2015 var det 300 procent mer snö i Västerbottens- och Norrbottensfjällen än normalt rapporterade Svt Nyheter som hänvisade till SMHI. Vintersäsongen var betydligt längre än normalt. Det extremt tjocka snötäcket skapade nu problem för fjällvandrarna.


2015, september



Aftonbladet varnade i en artikel den 26 september för att det tvärtom skulle bli kallare och mera snö i vår del av världen till följd av klimatförändringarna: Forskare oroade över rekordkallt område.

Dagens Nyheter hade en artikel om ungefär samma sak. Där hette det att Ny istid hotar Skandinavien. Forskarna är enligt den artikeln oroliga för att golfströmmen kommer att sakta in till följd av smältande glaciärer i spår av klimatförändringarna, och då kan det bli 5-8 grader kallare i Skandinavien. Källa var Norges Meteorologiska Institut och i artikeln intervjuas Mikael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Han har också kopplingar till SMHI. 


2015, oktober



SVT skriver att det kan bli 2-7 grader varmare i Sverige till följd av klimatförändringarna. Bland annat mindre snö och betydligt mildare vintrar. Källan är...SMHI.

Och lite senare varnade åter SMHI för kraftigt minskande snömängder i hela landet. Och för att skidorter i södra halvan av landet kommer att försvinna för gott...




2018, januari/februari

2018 har börjat med nya snörekord. Nedan TextTV den 20 januari med några nya snörekord. Samt en artikel från Aftonbladet igår, den 2 februari. Att det faller en halv meter snö på ett dygn är extremt ovanligt. Det är närmast ofattbara mängder.

  

Om man ska tro Pär Holmgren från den första artikeln ovan från 2006 ska Vasaloppet alltså inte längre kunna köras 2026. Det är bara åtta år dit. Det gäller verkligen att uppvärmningen snabbar på om vi ska få snöfritt i Dalarna redan om åtta år. Just nu, en månad innan Vasaloppet, är det över en meter natursnö i Sälenområdet och mellan 75 cm och en meter natursnö längs Vasaloppsspåret till Mora.

Hur ska man som politiker kunna basera politiken på SMHI:s och klimatalarmisternas modeller och prognoser för framtiden? Och hur ska man kunna lita på klimatlarmen när forskarna hela tiden i efterhand försöker förklara varför gamla klimatmodeller inte stämmer med den verklighet som sedan inträffar?


2018, 3 december

Uppenbarligen är prognosmakarna nu lite försiktiga med att hota med snöbrist i närtid efter den förra vinterns snörekord i delar av landet, där man till opch mid tvingades ploga Vasaloppsspåren. Man talar nu hellre om vad som händer om 50 eller 100 år. För skrämmas måste man såklart inför ett klimattoppmöte.

  


2018, 29 december

En knapp månad senare kommer en ny artikel på SVT Nyheters webbsida. Nu är det mer snö i Sverige som gäller i framtiden. Allt enligt en ny rapport från Kungliga Meteorologiska Institutet i Nederländerna, som menar att det blir mer snö i Sverige i framtiden till följd av klimatförändringar, men däremot mindre snö i andra delar av Europa. "Global uppvärmning leder till större nederbörd och i kalla nordliga Sverige kommer den nederbörden falla i form av snö" sägs det i rapporten.





Det blev en vit jul i Ubbhult

2018-12-25

Nejdå, jag syftar inte på julsnapsarna, det blev det några även i år. Men utanför fönstret var det vitt, dock bara några centimeter snö. Men det räckte för att skapa julstämning. I Ubbhult är det inte så sällan vitt på julafton, eftersom vi bor högt uppe på ett berg. Men många vintrar är tyvärr gröna, så har det varit så länge jag kan minnas. När man var barn blev man ju väldigt besviken på regniga jular.

I början av december kunde man läsa denna nyhet från SMHI om hur det ser ut historiskt med våra vintrar:



Dagen före julafton konstaterade SMHI att det blir en ovanligt vit jul i hela landet. Jag uppmärksammade detta med denna tweet (klicka på bilden för att läsa hela artikeln):



Självklart gick alla igång på twitter och började diskutera klimatfrågan. Vissa kallade mig såklart klimatförnekare för att jag ens antydde att det finns snö. Andra tog tvärtom artikeln som exempel på att det inte alls finns några klimatförändringar. Mitt svar är samma som vanligt. En eller ett par enskilda vintrar är inget argument i klimatdebatten, oavsett om de är milda eller kalla, torra, regniga eller snörika. Det krävs minst 20-30 år för att skapa en tydlig trend för klimatet. Men man kan ju glädjande nog konstatera att hittills har i vart fall hotet om att snön är borta för alltid i vår del av landet kommit på skam.

SMHI:s hemsida finns en intressant graf som visar förekomsten av snö på juldagens morgon från år 1900 och framåt på ett antal orter i landet: 

 

En snabb analys visar att det varit väldigt grönt på juldagens morgon i hela södra Sverige de senaste 4-5 åren. Samma sak gällde 2003-2007. Medan det var ovanligt vitt 2008-12, med extremt mycket snö 2010. Och nu blir det alltså en ganska vit stapel för 2018.. Det är intressant att se hur det även historiskt varit perioder på 4-5 år med lite snö, varvat med ett antal år med vit juldag. Man kan också konstatera att det är en dålig ide att fira jul i Lund om man vill ha en vit jul...






Demokratiskeptikern Pär Holmgren nytt EU-toppnamn i MP

2018-12-16

Den 3/12 skrev jag i ett blogginlägg om de allt fler odemokratiska rösterna i klimatdebatten, de som vill avskaffa demokrati och fria val för att kunna "ta tag i klimatfrågan med kraft". Bland annat citerade jag Pär Holmgren från ett mycket märkligt domedagsinlägg på twitter någon dag tidiogare (nedan tv), och länkade till en artikel i DN där vänsterdebattören Torbjörn Tännsjö förespråkade diktatur. 

Nu visar det sig att Miljöpartiet engagerat nämnde fd meteorolog, Pär Holmgren, numera en allt mer högljudd och extrem klimatalarmist och ren domedagsprofet, som plötsligt gått in i politiken och är ett av två toppnamn på MP:s EU-valsedel. Mattias Svensson (Magasinet NEO) skrev om Holmgrens bristande respekt för demokratin redan 2009. Och så sent som häromdagen var Holmgren alltså ute igen och skrev uppskattande på twitter om just Torbjörn Tännsjös förslag i ett debattinlägg i DN där han föreslår diktatur för att lösa klimatfrågan (nedan th). Frågan är om det är Miljöpartiets nya linje att förespråka avskaffande av allmänna val och införande av diktatur? Varför i så fall ens föreslå en valsedel till EU-valet? Pär Holmgren har uttryckt så många märkliga åsikter att han knappast fått förtroendet att företräda några seriösa partier i EU-valet. Men Miljöpartiet kan säkert fungera. Vi andra får hålla koll på alla demokratiföraktande klimatdebattörer.

                

De odemokratiska tankarna från Miljöpartiets nya kändisnamn har uppmärksammats en del i media, exempelvis Borås Tidnings ledarsida den 14 december:



Här några nedslag från twitter, inklusive mitt eget inlägg om saken:

 

 



 

Moderat politik bäst även för miljö och klimat

2018-12-15

Vänstersidan beskyllder moderaterna och kristdemokraterna för att "inte satsa tillräckligt på klimatet". Man talar rent av om att vi "slaktar miljö- och klimatpolitiken". Det man vänder sig mot är att vi minskar anslagen i budgeten till miljö- och klimatområdet med två miljarder. Det är korrekt - men samtidigt ökar vi anslagen till de gröna näringarna med en miljard och klimatbiståndet till andra länder med en miljard. Totalt handlar det alltså om samma pengar. Trots våra neddragningar av den direkta miljöbudgeten ligger vi dessutom drygt två miljarder över regeringens budget för bara två år sedan, 2016. Att påstå att det rör sig om en ”slakt” är alltså inte särskilt trovärdigt.

När de rödgröna skryter om sin "klimatpolitik" kan det ju också vara intressant att påminna om att CO2-utsläppen minskade under Alliansen, men att de enligt SCB har ökat de senaste 4 åren med en S-MP-regering - trots enormt mycket pengar till "klimatpolitik". Konjunkturinstitutet har dessutom konstaterat att 7 av 8 klimatsatsningar som den rödgröna regeringen sjösatte brister i effektivitet. Så hur man nu än ser på klimatpolitiken så kan man i vart fall konstatera att den rödgröna regeringen har misslyckats. Det enda man lyckats med är att göra slut på en massa skattepengar.

Vi stoppar nu regeringens ineffektiva symbolpolitik och därför avskaffar vi bland annat regeringens elcykelpremie. Vi tar också bort flygskatten eftersom denna skatt har minimal miljönytta, men flyttar flygresor till andra länder, exempelvis från Sturup i Skåne till Kastrup i Danmark. Vi minskar också anslagen för "tvångsinköp" av skog från privata skogsägare. Att staten köper upp en massa skyddsvärd skog från motvilliga skogsägare är ett angrepp på äganderätten. Bättre då att träffa frivilliga avtal med skogsägarna om att skydda värdefulla skogsområden och ersätta skogsägaren för dennes arbete.

M-KD-budgeten slopar även överindexeringen av bensinskatten, alltså den uppräkning av bensinskatten - utöver inflationen - som den rödgröna regeringen införde. Orsaken är uppnbar - skenande bensinkostnader slår stenhårt mot landsbygden, och det är där människorna finns som driver våra gröna näringar, inklusive all vår livsmedelsförsörjning och allt vårt skogsbruk. Om man skattar ihjäl de gröna näringarna slår det direkt mot miljön. Vi sänker också dieselskatten för jordbruket av samma skäl.

Moderaterna satsar på andra saker. Exempelvis på att stötta basindustrins omställning, på havs- och vattenmiljö, på forskning och på ett utökat "klimatbistånd", och på att fler ska välja elbil. Vi vill på sikt se mer inblandning av biodrivmedel för flyget, miljöanpassade start- och landningsavgifter på flygplatserna och arbete för att kunna beskatta flygbränslets utsläpp på EU-nivå i stället för nationellt för att få lika villkor för flyget i hela Europa.

Moderaterna har för övrigt den bästa klimatpolitiken enligt denna rapport från Timbro. Intressant med tanke på att andra partier ofta slår sig för bröstet med hur bra klimatpolitik de har. Bland annat skriver Timbro att

"Regeringen och Vänsterpartiet har en stor klimatbudget men med svagt fokus på effektiva åtgärder. De har dubbelt så stor budget för klimatpolitik som Moderaterna, men enligt beräkningen skulle Moderaterna ändå minska utsläppen mer. I dessa beräkningar utgår vi från Naturvårdsverkets bedömning av kostnaderna för utsläpps­minskningar i Klimatklivet och från Energimyndighetens bedömning för att beräkna kostnaderna för utsläppsminskningar internationellt. Moderaternas höga placering beror på att de är positiva till inter­nationellt klimat­samarbete och tillsätter pengar till internationella klimatinvesteringar, som är erkänt verksamma åtgärder enligt bland andra Konjunkturinstitutet."

Det är alltså precis som med biståendet - vänstersidan räknar bara hur mycket kronor man gör slut på av skattebetalarnas pengar. Man är mindre intresserade av resultaten. Moderaterna satsar mindre pengar, men de pengar vi satsar gör mer miljönytta än de pengar övergångsregeringen har i sin budget. Vi tittar mer på resultatet och vill inte slösa med skattepengar på meningslösa åtgärder.

Man kan som bekant ha olika syn på klimatfrågan, men ett förändrat klimat har flera gånger i jordens historia fått dramatiska konsekvenser. Det kommer hända igen och vi bör ta frågan på allvar. Däremot kan man ha olika åsikt om hur man ska tolka de vetenskapliga underlagen och vilka politiska slutsatser man ska dra av dessa. Självklart bör man också diskutera och forska vidare om hur mycket av klimatförändringarna människan står för och hur mycket som kan bero på annat. Inte minst bör vi fundera över i vilken mån vi verkligen kan stoppa eller kraftigt bromsa klimatförändringarna, och vad vi gör om det visar sig att det bara på marginalen hjälper att minska våra utsläpp av koldioxid. En diskussion om vilka åtgärder som är mest effektiva pågår också. Vi bör även bredda miljödiskussionen och lyfta även andra viktiga miljöfrågor som ofta får stå tillbaka för klimatfrågan.

Men med detta sagt - att människans sätt att leva påverkar vår miljö är helt uppenbart. Det är därför viktigt att politiken tar väl avvägda beslut och gör rimliga ekonomiska satsningar som gynnar teknisk utveckling, forskning, och en i övrigt genomtänkt politik. Inte minst är det rimligt med en del satsningar i mindre utvecklade länder där effekten per satsad krona blir mångdubbelt större än om vi lägger dem på åtgärder i Sverige. Ska man få trovärdighet i politiken måste man samtidigt sätta stopp för meningslösa symbolåtgärder, och det är det vi gör i vår budget. Så även om jag ifrågasätter en del i "klimatdebatten" är det lätt för mig att försvara den moderata politiken i årets budget. I den mån man ska satsa på klimatpolitik är moderaternas åtgärder väl avvägda, och vi breddar samtidigt miljöpolitiken genom att satsa på andra viktiga områden.


 

Hur definieras en "klimatskeptiker"?

2018-12-08

Återigen kallas jag för "klimatskeptiker", denna gång av Dagens Nyheter i denna artikel (tyvärr låst nu). Även Sydsvenskan hänger på. I artiklarna åberopar man en enkät till riksdagsledamöterna där man bland annat skulle svara på om man har klimatångest (jag var tydlig med att jag aldrig haft det). Man citerar också mig från mitt blogginlägg häromdagen.

Det intressanta är vad man menar. Vad är en klimatförnekare eller klimatskeptiker egentligen? Vad är det för skumma åsikter vi anses ha som tar oss fräckheten att debattera klimatfrågan på samma öppna sätt som vi debatterar alla andra samhällsfrågor och all annan vetenskap? Jag ber numera alla som kallar mig "klimatförnekare" eller "klimatskeptiker" att förklara vad de menar. Hittills har ingen vågat försöka. Det visar att detta begrepp egentligen bara är uppfunnet av debattörer med så dåliga sakargument att de måste ta till något annat för att försöka trycka ned sina motdebattörer. 
 
I debatten finns många olika åsikter. Även bland forskare och vetenskapsmän - påståendet att "98% är överens" är ju en ren bluff, jag har tidigare visat vad denna siffra kommer ifrån.

Vissa kritiker frågasätter ju om klimatet förändras överhuvudtaget liksom om människan alls påverkar klimatet. Andra vill, i likhet med mig, föra en seriös vetenskaplig diskussion om hur stora och snabba klimatförändringarna är och hur mycket av detta som människan påverkar och hur mycket som är naturliga variationer. Det är ganska stor skillnad mellan dessa två varianter av kritiska åsikter.

En annan viktig debatt är hur effektiva och ekonomiskt försvarbara olika klimatpolitiska förslag är och var insatserna gör mest nytta och om de kommer att medföra att vi  i någon större utsträckning kan stoppa klimatförändringarna, eller om vi i stället måste försöka anpassa oss till dem. En självklar fråga för alla ansvarstagande politiker.

Vilka av alla dessa åsikter som gör att man förtjänar epitetet "klimatförnekare" eller "klimatskeptiker" vet jag faktiskt inte. Ingen verkar kunna eller vilja svara på det.
 
Det DN skriver om mig i artikeln kommer alltså i huvudsak från mitt blogginlägg häromdagen om min oro för allt fler starka röster som förespråkar ren klimatfascism där demokratin ska ställas på sparlåga för klimatets skull för att kunna ta "de nödvändiga besluten". I den frågan delar jag alltså åsikt med ett antal ledarsidor och journalister vilket framgår av blogginlägget. Frågan är om dessa ledarsidor och journalister därmed också ska betecknas som "klimatskeptiker"?

När DN påstår att riksdagsledamöterna inte ifrågasätter klimatlarmen och klimatpolitiken så baserar man det på enkätsvar från en  tredjedel av ledamöterna. Det enda jag helt säkert vet är att ett flertal riksdagsledamöter i olika partier är mer eller mindre kritiska till både extrema klimatlarm och extrem klimatpolitik. Det vet jag eftersom jag pratat med många informellt, öga mot öga i olika informella sammanhang (tex på utskottsresor och partiarrangemang eller bara en vanlig fika i riksdagen). Jag har också mailkontakt med vissa väl insatta i ämnet som delar min syn på saken. Men jag vet att den uppskruvade tonen i debatten och den mediala uthängningen av personer med "fel" åsikt gör att många avstår från att öppet säga vad de anser. Kanske är detta också orsaken till att så få svarade på DN:s enkät. Det är för övrigt samma i forskarvärlden, många har genom åren vittnat om att den som öppet luftar kritik mot IPCC eller klimatpolitiken brännmärks och får svårt att få forskningsmedel, göra karriär eller bli publicerad. Det är lite samma sak i politiken.

Själv står jag stadigt för min åsikt, och min misstro mot den närmast domedagsliknande beskrivningen av våra klimatförändringar och nödvändig "klimatpolitik är väl underbyggd. Och nej, jag har som sagt ingen "klimatångest" och känner ingen som har det heller. Jag står också benhårt fast vid försvar mot alla angrepp på det demokratiska samhället i klimatpolitikens namn, och jag vill värna en fri debatt även i klimatfrågan. Jag tar självklart också strid mot slöseri med skattemedel på inneffektiva "klimatåtgärder" precis som allt annat slöseri. Att jag lite nedlåtande av och till kallas klimatförnekare eller klimatskeptiker kan jag leva med. Det säger mest om dem som använder ett begrepp utan att ens riktigt veta vad de menar. 

Vårt klimat är helt avgörande för vårt liv på planeten. Ingen kan ta lättvindigt på risken för både varmare och kallare klimat (en ny istid kommer förr eller senare att göra vår del av världen obeboelig). En så viktig fråga förtjänar en öppen debatt med respekt även för den som ställer obekväma frågor. Det är märkligt att det ens ska behöva påpekas år 2018. 


 


Oroande med en alltmer odemokratisk och totalitär ton i klimatdebatten

2018-12-03

Inför klimattoppmöten sker alltid samma sak - plötsligt dyker det upp massor av nya "sensationella vetenskapliga rapporter" som visar att klimathotet är många gånger värre än vad någon tidigare anat. Många av rapporterna har inte ens hunnit granskas vetenskapligt ( inte genomgått "peer rewiew") men används ändå som sanning. (Samtidigt brukar klimatalarmister - inte sällan med rätta - vara snabba med att fördöma rapporter som pekar i motsatt riktning, just för att de inte genomgått peer rewiev). Många av de nya katastrofrapporterna går väldigt mycket längre än vad IPCC:s rapporter gör, exempelvis påståendet att det nu plötsligt är 4-5 graders temperaturökning som hotar. Och som vanligt imnför ett klimattoppmöte krävs nu ännu snabbare och mer dramatiska åtgärder för att rädda planeten - åtgärder som slår stenhårt mot levnadsstandard, frihet, ekonomi och rent av miljö - utan att någon ens kan visa att det kommer att påverka klimatförändringarna överhuvudtaget. Media hänger på, fyller tidningssidorna och TV-rutan med den ena dramatiska katastrofnyheten efter den andra - nyheter som när man skrapar på ytan inte sällan beror på helt andra saker än klimatförändringar.

Domedagsprofeterna är många. Här ett exempel från maj i år. där jag själv gav svar på tal. Pär Holmgren anses alltså vara en av våra främsta klimatexperter. Och predikar mänsklighetens undergång?



Längtan från vänsterkrafter, extrema globalister, media, forskare som jagar anslag, välbetalda lobbyister och nischade företag att använda klimathotet som medel för sina egna syften är uppenbarligen stark. Alla förenas de kring viljan att förstora klimathotet och skrämma människor. Vänsterkrafterna vill använda klimathotet för att krossa marknadsekonomin och den ekonomiska friheten. Extremglobalisterna vill krossa nationalstaterna och införa en ny global världsordning. Media vill sälja lösnummer och TV-tid. Forskarna vill presentera dramatiska nyheter för att kunna få nya forskningsanslag. Och lobbyisterna lever gott och skär guld med kniv på klimatfrågan. Till detta kommer alla de företag som ser möjlighet att tjäna pengar på ett uppskruvat klimathot, allt från att sälja och administrera utsläppsrätter till att erbjuda kurser i terapi mot klimatångest.

Var och en av dessa aktörer agerar efter sitt syfte, och en del av dem säkerligen med goda avsikter. Men sammantaget leder denna märkliga "pakt" till en ganska ensidig samhällsdebatt där den vanligen medborgaren i praktiken blir hjärntvättad, och där man bäddar för en mycket otäck politisk utveckling. 

Jag har vid upprepade tillfällen varnat för "klimatfascism", alltså synsättet att klimathotet är så allvarligt att det kräver att "demokratin pausas", att vi behöver "en global världsregering" eller att medborgarnas frihet måste begränsas. Otäcka tankegångar som med kraft måste motarbetas. 

Johan Hakelius hade denna mycket tankeväckande krönika i Expressen häromdagen: Drömmen om klimatdiktaturen kittlar och bubblar under ytan

Detta är bara en av många artiklar, körnikor och nyheter med samma tema. Här är en annan, vetenskapsjournalisten Lena Carlsson hade för en tid sedan denna debattartikel i Expressen: https://www.expressen.se/debatt/de-som-inte-sjunger-med-i-klimatkoren-brannmarks/

Redan 16 november 2017 skrev jag ett bloigginlägg om risken för klimatfascism och diktatur där jag länkade till två artiklar,  Borås Tidnings respektive Kristianstadbladets ledarsidor.:





Borås Tidning sammanfattar anmärkningsvärda uttalanden från två tunga klimatdebattörer:

"Svenska Dagbladets Jenny Stiernstedt intervjuade nyligen Jørgen Randers, professor vid Handelshögskolan i Oslo, som hävdar att klimathotet gör att vi ” inte kan invänta att demokratin får ha sin gång”. Därför vill han se ” ett elitstyre med flertalets bästa för ögonen” som inför ”planekonomi”. Randers förebild är Kinas kommunistparti. Hans omdöme om den jättelika diktaturstaten delas av förre kristdemokratiske EU-parlamentarikern och klimataktören Anders Wijkman. I samma artikel säger han att ” Fördelen med ett centraliserat toppstyrt system är att när de väl bestämmer sig så går det ganska snabbt. Det finns ingen opposition som bråkar”.

Kristianstadbladet nämner ytterligare ett exempel:

"Tydligare är en annan känd klimatforskare, britten James Lovelock. Redan för tio år sedan, i en intervju med The Guardian gjorde han klart att: ”It may be necessary to put democracy on hold for a while.” Ett litet uppehåll i demokratin behövs, bara ett tag så där. Det blir ju så smidigt att fatta beslut då; i den himmelska fridens namn kan det behövas en å annan eldriven stridsvagn som kör över folk som yttrar oppositionella tankar, men lite spill får man räkna med i inrättandet av den globala klimatdiktaturen.

Det finns alltid goda anledningar för dem som anser att demokratin ska ”ta en paus”. Men bakom auktoritära styren, oavsett namn, ligger alltid idén att massan, folket, inte vet sitt eget bästa. Den upplyste despoten vet bättre, enligt denna teori.

Ett annat ord för det är fascism."


Det är inte första gången sådant uttalas, mycket märkligt har sagts genom åren i klimatdebatten. Jag påminner om dessa citat:

Sir John Houghton, förste ordförande i IPCC: ”Om vi inte förebådar katastrofer kommer ingen att lyssna.”

Alexander King, ordförande i Romklubben: ”I sökandet efter en gemensam fiende som skulle kunna förena oss kom vi upp med idén att föroreningar och hotet om global uppvärmning vore en lämplig metod.”

Paul Watson, grundare av Greenpeace: ”Det spelar ingen roll vad som är sant, det är bara vad folk tror är sant som har betydelse”.

Det senaste är att jag och andra riksdagsledamöter uppmanas av organisationen "Demokrati utan gränser" att stödja
detta upprop om ett nytt direktvalt FN-parlament "för att stärka demokratin" och samtidigt kunna visa "handlingskraft" i klimatfrågan. Nedan citat från det mail jag fick från "Demokrati utan gränser":

"UNPA-kampanjen verkar för en demokratisering av FN och av våra globala beslutsprocesser genom upprättandet och det gradvisa utvecklandet av ett världsparlament. Som ett första steg förespråkar vi en rådgivande parlamentarisk församling inom FN, vilket är möjligt att genomföra inom ramen för FN-stadgans nuvarande begränsningar. En sådan församling kan i enlighet med FN-stadgan upprättas genom ett beslut i Generalförsamlingen och alltså utan möjlighet för Säkerhetsrådets VETO-makter att blockera.

Dagens FN-system är otillräckligt för att hantera våra största globala utmaningar. Det demokratiska underskottet underminerar FN:s legitimitet och försvårar ett effektivt beslutsfattande i hela mänsklighetens intresse. Klimathotet kräver snabba och omfattande åtgärder i global skala, vilka tycks svåra eller omöjliga att genomföra med dagens FN-system. Listan på andra globala utmaningar kan göras lång med ekonomiska orättvisor, finansiell instabilitet, eskalerande konflikter och en växande internationell migrationskris som några exempel.

UNPA-kampanjen stöds i dagsläget av bl a drygt 1500 sittande eller tidigare parlamentariker från mer än 100 olika länder. Flera parlament har uttryckt stöd för förslaget. I en resolution som antogs 5 juli 2018 av Europaparlamentet står att “en parlamentarisk församling inom FN bör upprättas inom FN-systemet för att öka den demokratiska karaktären, den demokratiska ansvarigheten och transparensen i den globala styrningen, och att möjliggöra för bättre medborgarmedverkan i FN:s verksamhet, samt i synnerhet för att bidra till ett framgångsrikt genomförande av FN:s Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.” (P8_TA(2018)0312).

I Sverige koordineras UNPA-kampanjen av Demokrati utan gränser. Vi menar att upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN är ett pragmatiskt och genomförbart steg på väg mot ett världsparlament och en mer demokratisk och handlingskraftig världsorganisation. Ett världsparlament skulle ge den enskilda människan och den samlade mänskligheten en röst i våra globala beslutsprocesser, och skulle lägga en bättre grund för en mer fredlig, rättvis och hållbar värld."

Hur ett FN-parlament med maximalt en eller två svenskar skulle kunna bli mer demokratiskt än nationella parlament och regeringar som samarbetar på frivillig grund kan jag inte förstå. Det räcker så bra med ett EU som alltför ofta lägger sig i eller försöker ta sig makt över frågor de inte bör hantera. Fler odemokratiska överrockar är inte vad demokratin behöver. Inte ens i klimathotets namn.

Jag undrar varför inte fler journalister och politiker bekymrar sig över den allt mer totalitära tonen i klimatdebatten? De gör faktiskt inte sitt jobb.


 

 

Förbud mot fossila bränslen vore en katastrof på många sätt

2018-11-28

I dag röstade riksdagen om nya placeringsregler för AP-fonderna, där bland annat en generell skrivning om hållbarhet finns med. Vissa partier, främst V och MP, hade velat ha kraftfullare skrivnimngar där man rent av förbjöd AP-fonderna att placera pengar i "fossila verksamhet". Jag skrev om detta i min debattartikel och blogginlägg i helgen.

I dag finns en artikel i Borås Tidning om samma sak, där man på nytt för en diskussion om ett eventuellt förbud mot fossila placeringar. Jag försöker i intervjun att nyansera bilden lite och påpekade bland annat att våra brandbilar, ambulanser och polisbilar går på fossila bränslen. Samma sak med de flesta lastbilstransporter av livsmedel och andra förnödenheter. Försvaret är helt beroende av fossila  bränslen för sina fordon och utan fossila bränslen skulle JAS-planen stå på marken. Det finns eldrivna färjor mellan Helsingborg och Helsingör, men i övrigt är hela den svenska fartygflottan och alla färjor, liksom alla flottans fartyg beroende av fossila bränslen. Samma sak för både inrikes och utrikes passargerarflyg och allt fraktflyg, liksom postflyget, räddningshelikoptrar och ambulanshelikoptrar. Utan fossila bränslen skulle inte heller brandflygen kunnat bekämpa skogsbränder och sportflygare övervaka och larma vid misstänkta skogsbränder. I stor sett alla jordbruksmaskiner och skogmaskiner är beroende av fossila bränslen, utan detta skulle vi vare sig ha någoin livmedelsproduktion eller något skogsbruk. Förutom detta går våra stora reservkraftverk på olja, och utan reservkraft får vi elbrist om vintern blir bister.

Så här kan man fortsätta. I dag är vi faktiskt helt beroende av fossila bränslen, och att då vilja stoppa raffinering av oljeprodukter eller import av olja, eller föreslå stopp för investering i oljebolag eller bränsleföretag  är helt enkelt inte seriöst. Så länge viktiga samhällsfunktioner är beroende av fossila bränslen måste vi också ha fram dessa. Att vi samtidigt stegvis försöker gå över till andra bränslen är såklart positivt, men det är en mycket lång väg att gå innan vårt samhälle klarar sig utan fossila bränslen, om det ens kommer att hända.

I dag fick jag förresten nedanstående i min post. En vädjan från organisationen MAF som vädjar om bidrag för inköp av en jeepdunk flygbränsle till hjälp för människor som drabbas av katastrofer eller svält i världens mest svårtillgängliga områden. Jeepdunken med fossila bränslen räddar liv. Det glöms alltför ofta bort i debatten. 







 

AP-fonderna får strängare placeringsregler - men inga förbud

2018-11-25

I går hade jag detta debattsvar i Borås Tidning till en skribent som, i direkt uppmaning till mig som ledamot av finansutskottet, efterlyste strängare placeringsregler för AP-fonderna, där man rent av skulle förbjuda alla placeringar i "fossila företag". Mitt svar kopplar jag till de nya regler som riksdagen inom kort beslutar om, där hållbara placeringar blir ett nytt mål vid sidan av exempelvis socialt ansvarstagande.  

Att däremot förbjuda alla placeringar i fossila tillgångar eller företag som arbetar med detta vore orimligt. Utan fossila bränslen skulle ingen ambulans komma när vi är sjuka. Inte någon brandbil eller polis heller när vi behöver dem. De flesta varor skulle inte heller komma till butikerna utan lastbilar som går på fossila bränslen. Och de flesta fordon i landet går fortfarande på fossila bränslen för att det helt enkelt inte är realistiskt med något annat. Så länge fossila bränslen är nödvändiga i vårt samhälle måste det också vara legitimt och rimligt att placera pengar i företag som levererar dessa bränslen. Den som påstår annat är en hycklare.






När debatten om klimathotet tappar alla proportioner...

2018-11-21

När man läser sådant här på redaktionell plats i en av Sveriges största tidningar inser man att det är något fel på klimathotsdebatten. Om klimatforskare och klimatdebattörer verkligen inbillar sig att de kan förutsäga att vi stoppat nästa istid om 50.000 eller 130.000 år så inser man att de helt har tappat det. I sak vore det såklart utmärkt om vi lyckas fördröja eller stoppa en ny istid som gör vår del av världen obeboelig. Men tyvärr finns det ju inget som helst vetenskapligt stöd för en sådan teori.
 




 

Skogsbränderna var tydligen värre förr? 

2018-11-20

Jag uppmärksammade detta "ledarsnack" i Expressen förra veckan. Bland annat om skog och skogsbränder. Den intervjuade är Gunnar Wetterberg, författare, kolumnist i Expressen och skogsägare: 

Skogsbränderna i Sverige i somras och i Kalifornien just nu har fått stor uppmärksamhet. Hur kan vi minska omfattningen av bränderna?

- I ett historiskt perspektiv har vi faktiskt lyckats pressa tillbaka dem. I somras var det kanske 25 000 hektar som brann i Sverige, förr brann uppemot ett par hundra tusen hektar varje år.

- Ett problem är älg och rådjur som betar lövskog och tall, men inte speciellt mycket gran. Därför planterar många skogsägare gran även på torra marker där det egentligen borde stå tall. Granen är dock mycket mer eldfängd. 

- Vi skulle kunna minska risken genom att skjuta fler älgar och återgå till det man lärde ut på 1800-talet, nämligen att plantera lövstråk igenom barrskogarna för att stoppa upp de bränder som ändå uppkommer. Löv brinner mycket sämre än barr. 

Detta påminner lite om diskussionerna efter de dramatiska bränderna i Kalifornien som påstås vara de värsta i modern tid. Om det är så vet jag inte, men mycket talar ju för det. När jag besökte San Francisco för några år sedan blev det också tid för ett snabbt besök i en av nationalparkerna norr om staden, nära Sausolito. Här ett utdrag från min reseberättelse. Vi fick bland annat höra att de enorma Redwood-träden står emot skogsbränder - de är så höga att lågorna aldrig når upp till kronan, och stammarna klarar bränderna utan problem på grund av sin täthet och kemiska sammansättning. Det är därför dessa träd blir så gamla. När man under början och mitten av 1900-talet avverkade huvuddelen av dessa träd och ersatte dem med mindre motståndkraftiga träd och buskar så ökade man också känsligheten för de återkommande skogsbränder som genom historien alltid härjat i Kalifornien.

En annan sak är att man i Kalifornien hela tiden sänker sina grundvattennivåer, som redan i utgångsläget är låga på grund av att stora delar faktiskt är ökenlandskap som odlats upp. Nu slösar man vatten för flitigt vattnande av golfbanor och trädgårdar med vattenkrävande växter som egentligen inte passar, fyllning av mängder av pooler, vattenkrävande odling av grödor som inte passar i ökenklimatet, allt fler invånare som behöver vatten för matlagning, hygien mm. Och när vattnet inte räcker och gamla olönsamma odlingar överges tar buskar och sly över marken och skapar ännu mer brandfarligt material. Ovanpå detta blir det brist på vatten för att bekämpa skogsbränderna.

Så människans sätt att leva påverkar absolut risken för stora skogsbränder, fast orsaken är kanske inte i första hand utsläpp av koldioxid utan hur vi hanterar vår skog och våra vattentillgångar. Och i Sverige var alltså skogsbränderna betydligt värre förr. Trots att vi då inte hade nämnvärda mänskliga koldioxidutsläpp, och ingen mänskligt orsakad klimatförändring.




 

Var syns den dramatiska globala uppvärmningen?

2018-11-18


Detta är en temperaturgraf över satellitmätningar av den "globala årstemperaturen" från UAH (Univeristy of Alabama Huntsville). De regelbundet återkommande topparna som visas är beroende på El-Niño. Den blå linjen symboliserar FN:s klimatpanel IPCC:s modell över hur temperaturen påståtts ha ökat under samma tid. Vilket bevisligen inte stämmer. Om man ska tro denna graf så har alltså temperaturen globalt ökat med knappt mätbara 0,2 grader på 40 år (det motsvarar ca 0,5 grader på 100 år, vilket alltså är ännu mindre än ökningen av augustitemperaturen i föregående blogginlägg). Det lär rimligen dröja innan IPCC:s prognos på 1,5 graders temperaturuppgång uppnås om ökningen går med denna takt. 

Att den globala temperaturen ökar något råder det väl knappast någon tvekan om. Men hur snabbt och hur mycket är verkligen inte tydligt. Och den enorma dramatiken som IPCC och alarmistiska klimatdebattörer försöker skrämma oss med känns väldigt konstig. UAH är en av de mest välmeriterade källorna, som även används av IPCC, och deras siffror tyder snarare på att klimathotet är väldigt överdrivet.



 

Temperaturdata från Japans Meteorologiska Institut

2018-11-18

Ibland får jag inte alls ihop det här med klimathotet överhuvudtaget. Framförallt inte påståendena om kopplingen mellan koldioxidutsläpp och stigande temperaturer. Som när jag tar del av denna figur från Japan Meteorological Agency och Tokyo Climate Center. Figuren visar de globala augustitemperaturerna sedan 1890. Enligt den är temperaturuppgången i stabil över tid och det syns ingen dramatik. En uppgång med 0,68 grader per århundrade, oavsett stora eller små koldioxidutsläpp.

Temperaturen var högre på 1930-40-talet än på 1960-70-talet, trots att koldioxidhalterna var betydligt högre på 1970-talet än 1930-talet. Varför sjönk temperaturen under åren 1945-75, trots att koldioxidutsläppen ökade kraftigt under denna tid? Och varför steg temperaturen kraftigt från 1900-1940 trots att koldioxidutsläppen vid denna tid var mycket lägre? Om man ställer bara minimala krav på logiska resonemang har man ändå stora problem med att få ihop logiken i detta.





 

MP-riksdagsledamot: "Planeten har haft ett stabilt klimat i 1000-tals år"

2018-11-08

I en av gårdagens debatter i riksdagen gjorde miljöpartiets ledamot Elisbeth Falkhaven (Anförande 18 i riksdagens protokoll) följande häpnadsväckande uttalande om planeten jordens klimat:

"Vi har i tusentals år haft ett mycket stabilt och relativt förutsägbart klimat på planeten. Nu är det inte längre så. Klimatförändringarna är här".

Att påstå att jorden haft ett stabilt och relativt förutsägbart klimat i tusentals år är såklart totalt okunnigt och helt verklighetsfrämmande. Sanningen är ju att jordens klimat de senaste tusen åren varierat kraftigt och stundtals väldigt dramatiskt. Jag tog fram några exempel från seriösa källor som belyser hur klimatet förändrats över åren i såväl Sverige som världen i stort. Det är fakta från SMHI, Forskning och Framsteg och Populär Historia.

Även FN:s klimatpanel har konstaterat samma sak i flera av sina rapporter. Exempelvis detta: ”Rekonstruktioner av yttemperaturer på kontinental nivå visar att det är mycket troligt att det under flera årtionden under den medeltida värmeperioden (år 950 till 1250) i vissa regioner var lika varmt som under senare delen av 1900-talet.” Så står det i den senaste vetenskapliga rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, som släpptes i september 2013.

Man kan tycka att en företrädare för Miljöpartiet som debatterar klimatfrågor i riksdagen i vart fall ska ha koll på vissa basala grundläggande fakta om jordens historiska klimat. Men kanske är det som så ofta viktigare att försöka skrämmas med allvarliga klimatförändringar än att försöka föra en balanserad diskussion baserad på fakta.



 

Allt fler varnar för framtida elbrist i Sverige

2018-11-05

Jag har tidigare varnat för att den politiska energiöverenskommelsen, där stabil kärnkraftsel ersätts med osäker elproduktion av vindkraft och solenergi, riskerar att leda till elbrist. Inte minst om vi ska ersätta vår fossilberoende bilpark med elfordon. Det handlar både om brist på elproduktion och brister i elöverföringen där det finns risk för överbelastning av systemen om mer el ska distribueras än vad ledningarna är byggda för. Allt fler jag möter med kopplingar till branschen varnar för detta.

I dag finns denna artikel i Göteborgs-Posten där vd:s för Göteborg Energi varnar för att storstäderna hotas av akut elbrist som leder till att man måste säga nej till stora investeringar. Jag tycker det är mycket illavarslande.

Oavsett om elen kommer att räcka eller inte, är risken uppenbar att elpriserna och nätavgifterna kommer att öka ytterligare. Det riskerar i så fall att slå både mot hushållens ekonomi och svenska företags internationella konkurrenskraft.



 

Oavsett vad vi gör i Sverige ökar de globala koldioxidutsläppen

2018-11-01

Denna artikel borde få alla klimatdebattörer i Sverige att sansa sig. Oavsett vad vi gör i Sverige så kommer de globala koldioxidutsläppen att fortsätta öka. Vad vinner vi då på att slå undan benen på svensk landsbygd och svenska företag genom att göra det dyrare med transporter? Vad vinner vi på att överbeskatta svenska folkets behov av energi? Vad vinner vi på att ge människor dåligt samvete för att de flyger på semester? Vad vinner vi på miljardsubventioner från skattebetalarna till meningslösa "klimatåtgärder"?

Vi har redan en mycket ren svensk elproduktion och förhållandevis ren bilpark och stränga miljölagar. Låt oss därför, i stället för ytterligare extremt dyra åtgärder i Sverige med minimal nytta, hjälpa andra länder i världen att förbättra sin miljö och sin energiproduktion. Det ger så mycket mer nytta för varje satsad krona. Den svenska elcykelpremien lär inte påverka jordens miljö eller klimat överhuvudtaget. Inte kurser i klimatterapi heller. 





 

Tränger klimatfrågan ut andra viktiga miljöfrågor från dagordningen?

2018-10-30

Jag har under många år varnat för att den uppskruvade klimatdebatten tränger bort de flesta andra miljöfrågor från mediabevakning, samhällsdebatt och politik. Men också att "klimatpolitik" ibland rent av motverkar andra viktiga miljöhänsyn. 

Exempelvis minns jag när vi hade en föredragning på den moderata riksdagsgruppen någon gång mellan 2006 och 2010 av dåvarande miljlminister Andreas Carlgren (C), där jag ställde en fråga till honom om det verkligen var klokt att satsa så stort på etanol som drivmedel, eftersom detta medförde skövling av regnskog i Brasilien för att producera sockerrörsetanol till Europa. Jag minns hur han närmast tillrättavisade mig med att sockerrör inte alls odlas på regnskogsmark utan på savannmark. Och hur jag fick sista ordet genom att påpeka för honom att när man använde betesmark till sockerrörsodling tvingades man skövla regnskog för att skapa ny betesmark.... Då blev han faktiskt svarslös. Och i efterhand har ju knappast etanolsatsningen visat sig vara någon stor succe, i vart fall inte när det gäller importerad etanol.

Palmoleinblandning i diesel pågick också under flera år i Europa utan kontroll eller certifiering, vilket skövlade regnskogar i Asien för att anlägga palmplantager för produktion av palmolja. Efter många år infördes krav på certifierade plantager där man garanterade att odlingarna inte skadade regnskogarna. Men hur mycket regnskog som hann avverkas för att Europa skulle "rädda klimatet" vet nog ingen.

Regnskogsskövlingar i både Asien och Sydamerika medför allvarliga störningar på ekosystem, hotar djurarter och förändrar det lokala klimatet, skapar erosion och minskar upptaget av koldioxid. Och orsaken i dessa fall var inte minst europeisk klimatpolitik. I delar av Afrika har dessutom odlingen av andra biobränslen till oss i väst minskat produktionen av mat och orsakat svält.

I dag kom en sorglig rapport från Världsnaturfonden, Living Planet report 2018. Det är en rapport om jordens ryggradsdjur, framtagen av bland annat WWF och Zoological Society of London. Rapporten visar en 60-procentig minskning av antalet ryggradsdjur i världen. Living Planet Index omfattar 16.704 olika populationer av över 4.000 olika arter. Bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med 60% mellan 1970-2014. Det betyder att 7 av 10 vilda ryggradsdjur kan vara borta om bara några år.  Allra mest har dessa djur minskat i Syd- och Mellanamerika och andra tropiska regioner. 

En ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar samtidigt att 7 av 10 svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast 4 procent anger ”rätt svar”- alltså att biologisk mångfald har minskat med 60 procent. De allra flesta tror att betydligt färre djur har försvunnit. Klimatförändringarna oroar de intervjuade mest (52%), följt av politisk extremism (35%), terrorism (34%) och miljöförstöring (33%). Förlusten av biologisk mångfald (11%) kommer långt ner på listan och är inte känd. De som intervjuats oroar sig således inte heller för den. Min egen slutsats är att klimatdebatten har trängt undan andra viktiga miljöfrågor från dagordningen, både i media, samhällsdebatt och politik.

Min egen erfarenhet från privata semesterresor till i Tanzania/Zanzibar och Peru/Amazonas är att turismen är helt avgörande för att kunna skydda regnskogar och andra värdefulla naturmiljöer, finansiera nationalparker och skydda utrotningshotade djur. Utan turism skulle många i lokalbefolkningen återgå till jakt och skogsavverkning i stället och därmed snabbt orsaka stora skador. Men tack vare alla turister som betalar stora pengar för sina besök så får skogen och djuren ett ekonomiskt värde och ökar välståndet. Man kan exempelvis finansiera vakter i nationalparker, och befolkningen kan öka sitt välstånd på grund av turismen. Den som kräver att vi ska sluta flyga internationellt som turister och tycker vi kan semestra på hemmaplan i stället av "klimatskäl" har inte förstått någonting.  Återigen riskerar klimatextremismen att medföra andra skador, kanske obotliga sådana, på andra viktiga områden. Vi behöver en mycket tydligare helhetssyn på miljö och klimatfrågorna.




 

Är forskarna eniga i klimatfrågan?

2018-10-28

Redan 1997 undertecknade 31.000 vetenskapsmän och personer med universitetsexamen i naturvetenskap (varav 9.000 med doktorsgrad), en petition där de menade att koldioxiden inte påverkar atmosfären eller klimatet i någon större utsträckning. Petitionen kallas The Petition Project. I vilken mån en del av dessa personer bytt åsikt de senaste 20 åren vet jag inte.

I klimatdebatten hävdas dock ofta numera att "forskarna är överens" eller att i vart fall "97-98% av forskarna är överens" om att koldioxidutsläppen är den dominerande orsaken till att klimatet förändras. IPCC använder själva denna uppgift i sin "Summary for Policy Makers", och hävdar i princip vetenskaplig konsensus. Även NASA använder uppgifterna på sin hemsida. 

I debatten hänvisas ofta till tre mycket välkända studier om vad forskarna och vetenskapsmännen anser. Det är studier från Illinois-universitetet 2009, Anderegg m.fl. 2010 och Cook m.fl. 2013. Dessutom har studierna sammanfattats i en ny rapport av samme Cook mfl 2016. Denna senare rapport brukar oftast åberopas i dagens debatt, och sägs visa att det närmast råder enighet inom forskarvärlden. Det finns dock mycket stora invändningar mot påståendena om "enighet".

Den första undersökningen som visar att "97%" av forskarna är överens baseras på en idag ganska gammal undersökning från University of Illinois 2009 (Doran/Zimmerman, Examining the Scientific Consensus on Climate Change, 2009). Två frågor sändes per mail till 10.257 medlemmar i American Geophysical Union, AGU, där de flesta meteorologer är medlemmar. Endast 3.146 svarade, vilket är så få att enkäten inte är statistiskt godtagbar. Ännu värre är att man sedan satte sig att bedöma vilka av de svarande som kunde anses vara “klimatforskare” och sorterade bort alla utom 77 stycken (!). Av dessa ställde sig 75 bakom teorin, vilket blir 97 % av 77, men 7 promille av alla tillfrågade (bilden nedan).



I den andra undersökningen från 2010 av William Anderegg mfl tillfrågades 1.372 forskare. Av dessa valdes sedan 50 forskare ut som hade publicerat arbeten just om mänsklig klimatpåverkan. Av dessa 50 ansåg 49 att människan orsakar global uppvärmning. Det blir 98%. Men det är bara 2,3% av de totalt antalet tillfrågade. Vad tyckte de övriga? Hur mycket av den globala uppvärmningen som man anser att människan orsakar framgår inte heller av forskarnas svar.

I undersökningen av John Cook mfl 2013 studerades 11.944 vetenskapliga uppsatser. Av dessa höll 97% med om att koldioxid är en växthusgas och att mänsklig aktivitet påverkar den globala uppvärmningen. Men bara 41 (!) hävdade att människan skulle ha orsakat det mesta av uppvärmningen sedan 1950. 41 av 11.944 blir 0,3%.

Dessa tre hårt kritiserade undersökningar "återanvänds" sedan i en ny rapport 2016, där författarna är John Cook samt bland annat ovan nämnda Doran och Anderegg. Den nya rapporten bygger alltså på de tre andra och blir därmed inte mer tillförlitlig än de tre tidigare rapporterna.

Jag fick för några år sedan en bok från journalisten Tege Tornvall, ”Tänk om det blir kallare?”. I den boken har författaren listat 1.407 kvalificerade IPCC-kritiska personer världen runt, varav 1.250 med forskarbakgrund inom för klimatet relevanta ämnen. Minst 140 av de kritiska personerna har arbetat för IPCC eller NASA, men vänder sig mot IPCC:s arbetssätt och slutsatser. Forskarna i boken representerar ämnena arktisk forskning, glaciärforskning, astrofysik, atmosfärfysik, biologi/zoologi/medicin, ekologi/miljö, ekonomi/resurshushållning, energi, geovetenskap, kemi, klimatologi, meteorologi och matematik/statistik. Minst en nobelpristagare finns bland namnen.

Här är för övrigt en lista med 450 "peer-rewiewade" (vetenskapligt granskade) vetenskapliga artiklar som kritiserar teorierna om AGW (av människan orsakad global uppvärmning).

Påståendet att "vetenskapen är enig i klimatfrågan" är med andra ord uppenbart falskt. Det är i sig såklart inte något bevis på att en majoritet av forskarna avfärdar klimathotet. Men faktum är att ingen vet hur stor del av vetenskapen som tycker det ena eller det andra, eller hur många som är osäkra eller neutrala i frågan. Jag har frågat många klimatdebattörer efter nyare studier som verkligen redovisar helheten, men det verkar inte finnas några. Det enda vi kan veta helt säkert är att man inte är enig inom vetenskapen (oenighet är faktiskt det normala inom de flesta vetenskaper, det är därför man forskar vidare).

Det är också intressant att även om en betydande majoritet skulle anse att människan är en stor del av orsaken till klimatförändringarna så finns det få forskare som vågar säga hur stor människans roll är. Jag har träffat ganska många forskare i både Sverige och utlandet under de över tio år jag ägnat mig åt denna fråga, och inte en enda av dessa har kunnat ge ett tydligt svar. Alla jag talat med har påpekat att klimatförändringar sannolikt drivs av såväl naturliga orsaker som av mänsklig påverkan, men man vågar inte säga hur mycket av varje. Som jag skrev i föregående blogginlägg är det oerhört centralt att veta hur mycket som beror på människan om man ska fatta korrekta långsiktiga politiska beslut. I dag tar man ju (mer eller mindre lyckade) beslut enligt "försiktighetsprincipen", men man vet inte säkert om det verkligen kommer att bromsa eller stoppa klimatförändringar. I detta läge borde vetenskaplig debatt uppmuntras i stället för att kritiska röster tystas eller brännmärkas i debatten.



 

Otäck och totalitär ton i klimatdebatten

2018-10-27

Nyligen skrev jag detta inlägg på twitter, apropå nägra andra inlägg som menade att rekordvärmen i Sverige beror på klimatförändringar:

Reaktionerna blev många. Över 1.200 likes, 241 retweets och 139 kommentarer. Huvuddelen var instämmanden, men ett antal kommentarer var tyvärr riktigt otrevliga. Allt från att jag (som vanligt) beskylldes för att vara "klimatförnekare" till att  jag bagatelliserar klimathotet och att jag närmast är en obildad människa som inte förstår att hela mänskligheten är hotad. Några kommentarer var till och med riktigt hotfulla. Klimathysterin har närmast blivit religiös i vissa kretsar, och detta trots att det finns väldigt många frågetecken. Att man kan provocera vissa med ett så nyanserat inlägg är en gåta.

I debatten hävdas flera saker. Bland annat att "97% av forskarna är eniga om att människan orsakar klimatförändringarna".  Det finns dock inga seriösa studier alls som visar att 97% håller med om detta, det är falska påståenden. Jag återkommer till detta separat i kommande inlägg eftersom det kräver lite utrymme att bemöta.

De mer nyanserade nöjer sig med att hävda det som IPCC själva hävdar, nämligen att "huvuddelen av klimatförändringarna kan antas orsakas av människan". Men då kommer motfrågan - hur mycket är denna "huvuddel"? Om det bara är lite drygt hälften så är det alltså nära hälften som orsakas av något annat. Och då lurar vi kanske oss själva med att alla problem är lösta bara vi minskar utsläppen av koldioxid? Vilka är de andra orsakerna? Kan vi påverka dem? Om vi inte kan det kanske det bara är att anpassa sig till klimatförändringar, och då måste vi rimligen lägga stora pengar på det i stället för på annan mer tveksam klimatpolitik. Om det är något man borde oroa sig för i klimatdebatten borde det vara detta.



Andra menar att jag "inte lyssnar" på vetenskapen. Min invändning är att det är just det jag gör. Klimatalarmisterna menar att klimathotet är det allvarligaste hotet mot hela mänskligheten. Att då som politiker noga sätta sig in i frågan och även lyssna på kritiska röster ser jag närmast som en plikt. Hur ska jag annars kunna ta ställning? I precis alla andra politiska frågor anses det självklart att lyssna på olika röster och ställa kritiska frågor. Till och med numera i den känsliga migrationsfrågan. Men i klimatfrågan utsätts man för enorma påtryckningar, ibland närmast ett oresonligt hat, om man ens andas om kritiska frågor.

Jag försökte också förklara att man måste skilja på att diskutera forskning och vetenskap och att ta politiska beslut. Ibland tar man politiska beslut "för säkerhets skull" utan att ha hela den vetenskapliga bilden klar för sig. Men parallellt med detta kan man självklart fortsätta att intressera sig för forskningen. Och exakt så är det i klimatfrågan. Det finns inga vetenskapliga bevis på vare sig hur allvarligt klimathotet är eller vad som orsakar klimatförändringar. Det finns däremot antaganden som är mer eller mindre sannolika, och som oroar. Och för säkerhets skull tar vi därför beslut som innebär att vi försöker minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Samtidigt måste vi forska vidare och inte vara rädda att ställa obekväma frågor, och kommer nya fakta fram måste politiken snabbt kunna anpassa sig och välja nya vägar.

Min invändning mot dagens "klimatpolitik är samtidigt flera. Dels att vi gör meningslösa satsningar i Sverige som omöjligen kan påverka det globala klimatet alls, men däremot kostar en massa pengar. Dels att vi tar felaktiga beslut som i efterhand visar sig snarare ha medför negativa miljökonsekvenser. Bland de senare finns exempelvis satsningarna på etanolinmport som ödelagt massor av regnskog i Sydamerika. Ett annat felbeslut var att klassa dieselbilar som miljöbilar, varvid man lurade en massa bilister. Nästa felbeslut lär bli den stora skattesubventionen "bonusmalus" av "miljöbilar". Som en del väl insatta energiexperter visat (se tidigare blogginlägg) medför exempelvis satsningar på elbilar risk för att man ur global synpunkt i praktiken kör bilarna på kolkraft, men då med mycket stora effektförluster när man först gör el av kolkraft. Samtidigt kostar det mycket stora pengar som man kunde fått mycket större miljönytta av på andra sätt. Samma sak med att köra omkring med stora bussar på landsbygden med några få passagerare - det hade ofta varit mer miljövänligt om de tagit bilen.

Att jaga bilismen och inrikesflyget är andra dumheter som direkt motverkar möjligheten att bo och leva miljövänligt och att driva företag på landsbygden. Hård beskattning slår mot pendling och turism. Kilometerskatt på transporter hotar de gröna näringarna, exempelvis vårt skogsbruk och vår livsmedelsproduktion. Och miljardsubventionen av elcyklar gynnar främst dem som bor i städerna. Få landsortsbor kan ta elcykeln till jobbet. Möjligheten att bo och verka på landsbygden, driva gröna näringar, producera livsmedel, driva turistnäringar och på plats värna vår natur och det öppna landskapet är för viktiga saker för att offra i klimatpolitikens namn.

Talet om att "bära sina kostnader för klimatutsläpp" är också märkligt. Om man bara betalar för sina utsläpp är alltså allt frid och fröjd? Lite som ett modernt avlatsbrev? Om nu klimathotet verkligen är så extremt allvarligt som vissa påstår borde väl inte politiken bara sätta ett pris på koldioxidutsläpp utan omedelbart förbjuda alla utsläpp från mänsklig verksamhet? Eftersom inga politiker förespråkar ett omedelbart totalförbud kan de ju knappast anse att mänsklighetens undergång är nära förestående?

Att ställa kritiska frågor om klimatvetenskapen och kritisera delar av klimatpolitiken betyder inte att man inte oroar sig för följderna om klimatet förändras. Det betyder inte heller att man inte tror att människan påverkar klimatet (däremot återstår frågan om hur stor den mänskliga påverkan är). För att fatta rätt beslut måste man ha mycket mer fakta och bevis. Under tiden får man som sagt givetvis försöka ta så kloka beslut man kan. Dagens klimatdebatt börjar få närmast totalitära undertoner där de med avvikande åsikt ska brännmärkas, hånas och förlöjligas, och där alltför många är beredda att både ifrågasätta demokratin och yttrandefriheten för "den goda sakens skull", dvs en mycket extrem klimatpolitik. Det påminner om migrationsdebatten fram till för några år sedan, och vi vet idag att det inte var den högljudda politiska och mediala majoriteten och de mest extrema forskarna som hade rätt. Jag hoppas och tror att även klimatdebatten kommer bli mer sansad efterhand, och för egen del kommer jag fortsätta att debattera frågan.



 

Dags att summera mina intryck av att köra elbil

2017-10-08

Själv var jag väl faktiskt en av pionjärerna i Sverige när det gäller att satsa på framtidens elbilar. Jag och kompisen köpte in oss i Göteborgsföretaget Clean Air Transport (CAT) redan i början av 1990-talet och hoppades mycket på LA301, den konceptbil som tillverkats med sikte på export till Kalifornien (bilden nedan). Tyvärr gick projektet omkull, inte minst för att batterierna tog för mycket plats, att räckvidden var för dålig, och för att flera stora biltillverkare utvecklade nya effektivare varianter av elbilar och helt enkelt konkurrerade ut CAT. Våra satsade pengar försvann och det var trist. Men mycket har hänt sedan dess och dagens elbilar är något helt annat än det som gällde för snart 25 år sedan.



När jag fick möjlighet att hyra en alldeles ny modern elbil som kampanjbil i valrörelsen var det svårt att stå emot. Rent politiskt har jag redan tidigare konstaterat att det var väldigt lyckat. Det gav massor av tillfällen till samtal och jag gjorde reklam för moderaternas mest prioriterade valfrågor så snart jag parkerade. Men hur var det då rent praktiskt att köra elbil?

 

Prestandamässigt var denna Hyundai Ioniq fantastiskt rolig att köra. Liten, pigg och smidig och såklart väldigt tyst. Och bilen är på traditionellt asiatiskt sätt fullspäckad med utrustning och finesser. Kostnaden per mil var dessutom närmast försumbar, kanske någon krona i elkostnad per mil om jag förstått saken rätt. Och jag konstaterade att det finns fler laddstationer än man tror. Visserligen främst i de större orterna, men eftersom man laddar bilen fullt över natten hemma i ett vanligt eluttag så fungerar det ändå ganska bra. Lite minus dock för begränsad räckvidd, knappt 20 mil på en laddning för denna bil var i minsta laget när jag skulle köra längre sträckor. Men om man använder bilen för daglig pendling 5-6 mil per väg till jobbet så fungerar det säkert utmärkt. Utrymmesmässigt tar ju batterierna en del plats vilket gör att bagageutrymmet är grundare än i andra bilar, men för att vara en liten bil tycker jag utrymmet var helt okej. Sammanfattningsvis är det lätt att bli riktigt förtjust i denna lilla roliga bil, som dock är ganska dyr att köpa (ca 340.000 kronor efter avdragen miljöbilsbonus på 60.000 kronor).

Är då bilen miljövänlig? Konstig fråga tycker säkert många, men högst befogad enligt mig. Och svaret är nog tyvärr - nja!

 

Det första gäller tillverkningen av bilen. Jag besökte ju Teslas fabrik i Fremont utanför San Francisco våren 2016 (ovan). Det besöket reste ett antal frågetecken. Att tillverka en bil helt i aluminium som Tesla gör känns mycket tveksamt ur miljösynpunkt. Att omvandla bauxit till aluminium kräver enorma mängder energi och skapar dessutom en massa giftigt avfall. Nu är dock Hyundai Ioniq inte gjord av aluminium utan av vanligt stål och en hel del plast, som de flesta moderna bilar, så dessa frågetecknen gäller inte för just denna elbil.

Batteritillverkningen är nästa problem. Elbilarnas batterier kräver en mängd sällsynta och dyra ämnen och när batterierna är uttjänta är det också en svår uppgift att återvinna allt på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. Om antalet elbilar blir stort kommer batteritillverkningen att bli en trång sektor som sannolikt driver upp priserna på en del nödvändiga råvaror. Detta problem gäller alla elbilar oavsett fabrikat. Hoppet för en mer omfattande elbilsanvändning ligger väl främst på en utveckling av både batterikapacitet och tillverkningsprocess när det gäller batterierna.

Nästa viktiga fråga är om den el bilarna går på är miljövänlig? Att köra elbil i USA betyder i praktiken att man kör på kolkraft. Den mesta elen i USA kommer nämligen från kol och olja. Att först omvandla kol och olja till el och sedan köra bil på denna el innebär kraftigt energibortfall på vägen. Det är då betydligt mer energieffektivt att köra på bensin som tillverkas av olja. Verkningsgraden blir helt enkelt bättre. Så i USA kan man snabbt konstatera att elbilar idag sannolikt har negativ miljönytta, särksilt om man lägger till det där med aluminiumen och batterierna. Först om man börjar tillverka sin el på mer miljövänligt sätt kan kanske vågskålen tippa över åt andra hållet.



Hur är det då i Sverige? Ja, om man ska tro denna artikel är det faktiskt inte mycket bättre här. Svensk elproduktion har redan idag små reserver och vid effekttoppar under den kalla årstiden importerar vi antingen el, inte sällan kolkraftsel från utlandet, eller tvingas köra oljekraftverk som producerar den extra el som behövs. Om mängden elbilar ökar kraftigt kommer läget att bli ännu mer ansträngt och risken blir stor att man då i praktiken ofta kommer att ladda sin bil med el som till inte obetydlig del kommer från utländsk kolkraft eller annan fossilbaserad elproduktion. Särskilt om man måste ladda sin elbil dagtid på vintern under effekttoppar när elkonsumtionen är som högst (exempelvis på arbetsplatsen för att kunna ta sig hem efter jobbet).

Av artikeln framgår en ännu viktigare sak - även när man (som oftast) laddar sin elbil i Sverige med miljövänlig svensk el så bidrar man till ökade globala utsläpp. Detta eftersom vi då minskar vår export av miljövänlig el, och elproduktionen i stället måste öka i ett kolkraftverk i något annat land utanför Sverige. Det finns nämligen inte någon ledig kapacitet för ickefossil el. I artikeln hävdas att en elbil faktiskt ger upphov till större CO2-utsläpp än en motsvarande bensin- eller dieselbil, eftersom det med alla energiförluster på vägen inräknade går åt fyra gånger (!) så mycket primärebergi i form av kol för varje kWh el i batteriet på en elbil. Med dessa fakta kan man snabbt konstatera att den "globala miljönyttan" med en elbil sannolikt saknas helt. (Bortsett möjligen från att innovationer och utveckling alltid har ett positivt värde i sig, om än ibland något diffust).

Om vi ska öka mängden elbilar kraftigt i Sverige måste vi i vart fall samtidigt bygga ut elproduktionen ordentligt. Just i den delen håller jag dock inte med artikelförfattarna om att lösningen skulle vara mer sol eller vindbaserad el. Min egen tro är i stället att nya generationer kärnkraft (elller helt nya former av stabila energislag) snarare behövs som stabil baskraft och komplement till de förnybara energikällor med mycket ojämn elproduktion som redan finns. 

I dagens läge subventionerar vi alltså elbilar mycket kraftigt (min hyrda elbil med hela 60.000 kronor) - utan att samtidigt bygga ut elproduktionen, och trots att miljönyttan globalt av satsningen på elbilar är noll eller rent av negativ. Jag får ärligt talat inte ihop detta och är tyvärr inte alls övertygad om att vi landat rätt med "bonus-malus"-systemet (där mindre miljövänliga nya bilar straffbeskattas och andra skattesubventioneras inom ett slutet system).

Slutsats? Ja det får väl bli att det är kul och trevligt att köra elbil och att det nog kan vara en bra affär privatekonomiskt att köpa en lite mindre elbil med maximal skattesubvention för den som kör "lagom långt" och har laddmöjligheter på sin arbetsplats och vid sin bostad. Hälsomässigt bör elbilar också vara ett stort plus i tätorter eftersom utsläppen är noll, och man slipper även buller. Men den totala miljönyttan känns minst sagt tveksam när man väger in tillverkningen och hur elen produceras, miljöargumentet är tyvärr svagt i dagsläget. Men att köra elbil en dryg månad har gett mig en ny intressant efarenhet och mer kunskap i en väldigt viktig samhällsfråga, nämligen hur framtidens bilar ska se ut och vad de ska drivas med.

Tills vidare fortsätter jag köra min fina och välvårdade gamla Toyota Camry. Den är nu 16 år gammal och har snart gått 30.000 mil, men både ser ut som ny och går som en klocka. Den går dock bara sommartid numera, och inte särskilt många mil, och sedan bor den inomhus över vintern. Att jag blivit uthängd i media (Vänstertidningen ETC 2017) som "klimatbov" för att jag kör den får jag leva med. Det är bara att konstatera att media inte alltid har någon vidare koll på det här med vare sig livscykelanalys eller helhetssyn när det gäller miljöfrågor. Det är ofta mer populism än kunskap.

 






Hycklande miljöpartister är det värsta jag vet 

2018-08-25

Återigen avslöjas upprörande hyckleri från en ledande miljöpartist. Denna gång är det språkröret och ministern Isabella Lövin som flugit mest av alla i hela regeringen, både inrikes och utrikes, och dessutom ofta - i strid med riktlinjerna - i businessklass. Det är samma miljöpartist som högljutt sprider budskapet att "Klimatet kan inte vänta" och att det krävs åtgärder NU! Hon har till och med sagt att "i höst är det dags att se till att planeten inte dör", underförstått att MP behövs för att rädda planeten. Hon och MP vill införa flygskatt, stänga inrikesflygplatser och riktar hård kritik mot oss som flyger både i tjänsten och privat. Det finns ingen gräns för hur hårt vi ska kritiseras - men själv har hon inget problem att ta flyget. Hon menar att det är många långa resor och viktigt att komma fram utvilad och kunna jobba på planet, samt att hon måste ta flyget av rent praktiska skäl. Jag undrar om hon anser sig mer värd än alla affärsmän och andra som väljer flyget i tjänsten av precis samma skäl?


Själv anser jag i grunden att det är helt rimligt att våra ministrar flyger business class på långresor. Det är nog bara i Sverige det överhuvdtaget är en fråga. Jag anser som bekant även att andra än ministrar har rätt att flyga, både i tjänsten och privat. Och jag gör det själv utan att komma med pekpinnar till andra. Men Lövins hyckleri - att säga en sak och göra en annan gör mig upprörd och arg. Att hon väljer business i strid mot regeringskansliets (i och för sig märkliga) riktlinjer gör såklart inte saken bättre.

Det var ju även Lövin som avslöjades vara ägare till en mycket miljöskadlig gammal dieselbil som regelbundet rullar på Stockholms gator. Något hon vill förbjuda andra genom att införa miljözoner i Stockholms innerstad eftersom dieselbilarna enligt henne ger upphov till utsläpp som leder till att människor dör i förtid. Hur många har drabbats av utsläppen från hennes och hennes makes dieselbil? Borde hon inte föregå med gott exempel om hon nu är så orolig för utsläppen? Orsaken till användningen av dieselpickupen var intressant i sig, nämligen att hennes man "körde väldigt tunga stenar". Precis som om andra hantverkare och transportföretag inte har en massa tung last de också?



Tidigare minns vi språkröret Romsons mål av sin båt med den giftiga bottenfärg hon kritiserade andra att använda. Och kollegan Fridolin fick till och med regeringsplanet att flyga mellan Arlanda och Bromma för att hämta upp honom...

Gång efter gång visar ledande miljöpartister att de inte alls lever som de lär. De älskar att plåga folket med skatter, regler och förbud, och bygger hela sin existens på att måla upp ett dramatiskt klimathot där just äldre dieselbiilar och flygplan pekas ut som några av de värsta bovarna. MP talar ofta om att Sverige ska vara "ett föredöme". Själva har de dock ingen lust att vara föredömen. Inte heller att leva som de lär. Det gör att jag för egen del faktiskt bara känner ett stort förakt.



 

30 dagar kvar till valet - jag ger nytt personligt vallöfte

2018-08-10

Sverige är ett stort land, men med en väldigt tydlig befolkningskoncentration till våra storstadsområden. Landsbygden och särskilt glesbygden avfolkas och allt fler flyttar till våra städer och tätorter. 

Vår valkrets är verkligen en spegelbild av Sverige. Storstaden Borås och vissa orter växer snabbt, medan stora landsbygdsområden och vissa mindre orter har svårt att behålla sin samhällsservice. Flera av våra kommuner har en ganska stark ekonomi, medan andra har det jobbigt.

Vi ser idag hur många beslut fattas i Stockholm av politker och tjänstemän som bor i storstaden. Ofta upplever jag som själv är västsvensk och landsbygdsbo att alltför mycket av det som sker i vårt land har storstadsfokus och inte sällan har Stockholm som modell. Detta syns på många politkomården, men inte minst i miljöpolitiken. Att tala om dubbdäcksförbud i hela landet för att luften på vissa gator i Stockholm är dålig är ett exempel. Att införa miljözoner med dieselförbud är ett annat exempel. Politikens angrepp mot inrikesflyget är ytterligare ett exempel, liksom det just nu vilande förslaget om kilometerskatt på lastbilstransporter. Indexerade bensinskatter och höga dieselkostnader för jordbruket är andra hot mot landsbygden, och att diskutera förbud mot nyinstallation av äldre vedspisar är ett rent hån när man samtidigt talar om att vi måste öka vår beredskap för krissituationer. En annan sak som förvånar är att länsstyrelserna ofta godkänner byggnation nära vattnet i våra stora städer, men säger blankt nej i glesbygd.

Mina företagsbesök denna vecka ha en sak gemesamt - det är företag på mindre orter som alla är beroende av transporter av varor och produkter och inpendling av arbetskraft. Att driva företag på landsbygden eller i glesbygd blir allt mer riskabelt i takt med att nya energiskatter och transportskatter införs. De som drabbas allra hårdast är kanske de gröna näringarna - de kan inte flytta sin verksamhet av naturliga skäl.

När klimatprofessorn Michael Tjernström nyligen förslog en chockhöjning av bensinskatten med ytterligare fem kronor "för att rädda klimatet" passerades gränsen för all anständighet. Självklart skulle inte denna skattehöjning i Sverige ha någon som helst betydelse för planetens klimat. Däremot skulle den slå ett dråpslag mot svensk landsbygd. Vore det inte enklare att tvångsförflytta alla människor från landsbygden om vi ändå bara är till besvär?

Sverige behöver både växande städer och livskraftig landsbygd där man både kan bo och driva företag. Mitt löfte till väljarna är att jag kommer att vara en mycket stark röst för att även de som bor utanför de stora städerna måste respekteras. Inte minst kommer jag att slåss med alla medel mot orimliga kostnadsökningar och orimliga regelverk som skadar människor och företag på landsbygden och våra mindre orter.



 

Jag skriver om skogsbrandskatastroferna i Borås Tidning idag

2018-07-23


(Klicka för läsbar storlek)



 

Gotlands oljerusch - en bit svensk industrihistoria

2018-07-13
 

Jag gjorde en liten utflykt på Gotland, och besökte detta byggnadsminne en bit norr om Visby. Det ser ut som i Texas, men är en alldeles äkta svensk oljepump.

 

Ända sedan 1970-talet har man letat olja på Gotland. I slutet av 1980-talet och fram till 1993 bedrevs verksamheten av Gotlandsolja AB, som bland annat borrade i det så kallade Risungsfältet på norra Gotland. I Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar som gav 30 000 m³ olja. Borrningarna gjordes ned till ett djup på 200—350 meter. Pumpen och tankarna från oljeutvinningstiden står kvar. Det är den enda helt bevarade oljeutvinningsanläggningen i Sverige och är idag förklarat som byggnadsminne. En bit svensk industrihistoria.

Det blev alltså ingen särskilt lyckad oljerusch på Gotland. Problemet verkar vara att det visserligen finns olja, och att det är samma fyndigheter som går in i Baltikum på andra sidan Östersjön. Men de oljebärande lagren sägs "luta" ned mot Baltikum, vilket gör att en stor del av oljan samlas i den änden av fyndigheten i stället för under den gotländska berggrunden. Och därmed blir utvinningen för liten för att vara ekonomiskt lönsam.

Själv tjänade jag faktiskt ändå lite pengar på den gotländska oljeruschen i slutet av 1980-talet genom placeringar i Grauten Oil. Som tur var sålde jag innan aktierna blev närmast värdelösa. I dag finns det vad jag vet inga planer på att återuppta letandet efter olja på Gotland.



 

Citerad på ledarsidan i Nya Wermlands Tidningen

2018-07-13

NWT gillade tydligen min tweet från MP-språkröret isabella Lövins Amledalstal. Finns på deras ledarsida idag.





 

Årets torka i ett historiskt perspektiv

2018-07-12

Årets torka är mycket allvarlig, och drabbar många lantbrukare hårt. Det hotar också vattenförsörjningen i många kommuner. I min egen kommun, Mark, råder redan totalt bevattningsförbud.

Samtidigt älskar både politiker, debattörer och media att använda ord som "extrem" och "den värsta torkan någonsin". Senast var det MP-språkröret Isabella Lövin som använde torkan som bevis på klimatförändringar i sitt tal i Almedalen.

Frågan är då - är årets torka extrem? SVT har gjort denna jämförelse av årets torka och andra liknande torrsomrar de semaste 100 åren. Intressant läsning och intressanta gamla inslag från SVT:s arkiv: 
 

 

Slutsatsen är uppenbar - lika allvarlig torka som i år, eller rent av ännu värre har det varit ett flertal gånger de senaste 100 åren. Exempelvis 1955, 1959, 1974-1976, 1983 och 1992. Den allvarligaste hittills var i mitten av 1970-talet, där våren 1974 är den längsta kända period utan mätbar nederbörd. I Västergötland går det då 65 dagar utan regn. 1975 opch 1976 är två av de år som sticker ut i SMHI:s nederbördsstatistik som regnfattiga somrar. 1992 inträffar en försommartorka som enligt SMHI kan vara den svåraste som drabbat Sverige de senaste 100 åren. Även då talades om en allvarlig katastrof och torkan kostar lantbruket runt tre miljarder kronor det året, enligt TT.

Så när ministrar och media trumpetar ut att årets torka är den värsta någonsin och att det beror på klimatförändringarna är det läge att ha lite is i magen. Att sätta in saker i ett historiskt perspektiv är alltid nödvändigt om man ska kunna föra en seriös debatt. 



 

Jag har blivit "månskensbonde"

2018-07-10

Jag lade ut detta twitterinlägg idag. Min ena fastighet har några hektar gammal åkermark som jag kämpat med i alla år för att hålla öppen och ren från sly. I år skötte det sig själv - en fårfarmare i byn behöver mer hö inför vintern och blev glad över att få ta allt hö som gick från mina ängar.  Inte bästa kvalitet såklart, och en och annan liten buske följde nog med i balarna. Men får äter ju det mesta säger farmaren. Nästa år blir det nog bättre och lite mer att skörda, särskilt när jag hunnit röja längs stenmurarna, och tagit bort lite ris, sly och hallonsnår och grenar på träd så traktorn kommer åt bättre. Det känns bra att den mark som tidigare generationer bröt nu åter kommer till användning. Får man kalla sig månskensbonde nu?





 

Miljöpartiets självbild är nästan lika fascinerande som deras hyckleri

2018-07-08

Miljöpartiets språkrör har upprepade gånger uppmanat andra partier att inte "svartmåla" när det exempelvis gäller migrationen eller kriminaliteten. Men i dagens Almedalstal lät det annorlunda. Språkröret Isabella Lövin sa rent ut att jorden håller på att gå under. "I höst är det dags att se till att inte planeten dör" sa hon också, och syftade på att man bör rösta på Miljöpartiet för att för att rädda världen. Det är ingen dålig självbild man odlar.

Det står helt klart att Miljöpartiet inte längre är ett politiskt parti utan en sekt där medlemmarna ser sig som så mycket bättre än alla andra. Det är bara de som kan "rädda världen". Och likt en domedagspredikant hotar de med jordens undergång om man inte följer den rätta läran. Deras lära.

I sitt tal nämnde Lövin den torra sommaren som "bevis" på att klimatet förändrats. Men för det första är inte väder och klimat samma sak. Torra somrar har vi haft många gånger i Sveriges historia. Att använda en torrsommar som bevis på klimatförändringar och som hot för att väljarna ska välja "rätt parti" är inte seriöst. Det blir lika fel som när de vid ett tidigare tillfälle lyckades säkra en riksdagsplats till MP med påstådd säldöd - som i efterhand visade sig bero på ett vanlig virus och inte hade något alls med miljöförstöring att göra. För övrigt har de tidigare hotat med mycket mer regn under de svenska somrarna till följd av klimatförändringar. Nu har man gjort helt om, nu är det extremtorka som väntar... 

Inte ens om Miljöpartiet fick chansen att stänga all verksamhet i Sverige skulle det märkas på de globala koldioxidutsläppen. Och därmed inte ha någon betydelse alls för klimatet, ens om man tror att man kan stoppa alla klimatförändringar bara genom att säppa ut mindre koldioxid (vilket jag som bekant inte tror). Miljöpartiet använder helt enkelt bara "klimathotet" som verktyg för att försöka jaga röster.

Nästa problem är att Miljöpartiets ledare inte lever som de lär. Vi minns alla Maria Wetterstrands flygresor till sin pojkvän i Finland. Vi minns Peter Erikssons stora Suv. Och vi minns Åsa Romssons giftiga bottenfärg. I kväll kommer ytterligare exempel.

Denna gång är det Isabella Lövin som blir ställd i SVT när reportern konstaterar att hennes hushåll äger en 13 år gammal och mycket smutsig dieselbil som ofta passerar trängselskattestationerna i Stockholm. Lövins förklaring är att hennes man är konstnär och kör stora tunga stenar och därför behöver en sådan bil (!). Precis som att alla andra svenskar med behov av stora Suvar eller pick-uper är mindre värda och har mindre anledning att äga en större bil? Inte så konstigt att Aftonbladets motorreporter också uppmärksammar saken.

Att inte leva som man lär är nog det väljarna har allra svårast med när det gäller politiker. Och Miljöpartiet spelar här i en egen division. Det de vill tvinga på oss andra går de själva runt; de har råd eftersom de tillhör de bäst betalda i samhället. Men för andra som drabbas blir det tuffare. Jag hoppas verkligen att väljarna inser detta. Domedagssekten Miljöpartiet och deras hycklande politiker har inte i riksdagen att göra.



 

Extrema röster i klimatdebatten hotar våra pensionspengar

2018-06-18

Anser partierna att AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet och flyttas från fossil verksamhet till långsiktigt hållbara lösningar? Det är Greenpeace som ställt frågan.

Sju av riksdagens åtta partier (alla utom Moderaterna) vill i sina svar att AP-fonderna ska flytta sina pengar från "fossil verksamhet" till "långsiktigt hållbara satsningar". Moderaterna menar i stället att man ska följa besluten i den så kallade Pensionsgruppen (Alliansen plus Socialdemokraterna) där det övergripande målet alltid ska vara högsta möjliga avkastning på pensionspengarna. ”Självklart ska AP-fonderna så långt som möjligt investera i projekt som är långsiktigt hållbara, men vi är tydliga med att det inte ska göra avkall på det övergripande målet om högsta möjliga avkastning. Detta är alla partier i pensionsgruppen överens om.”

Greenpeace menar att alla företag med stort CO2-avtryck ska väljas bort. Det betyder bland annat att vår processindustri, stålindustri och skogs/massaindustri inte ska få vara med i våra pensionsfonder. Ryggraden i svensk exportindustri, grunden för landets välstånd. Och det är endast moderaterna som ser något konstigt i det kravet? Man tar sig för pannan.

På frågan om partierna anser att klimat och miljö ska vara den ram inom vilken avkastning eftersträvas blir svaren lite annorlunda. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna svarar ”nej”. Övriga säger ja. Här använder S en motivering liknande M gjorde i föregående fråga: "”Förvaltningen ska främja en hållbar utveckling utan att göra avkall på det övergripande målet om att maximera avkastning i förhållande till risk”. Centerpartiet framhåller att ”klimat och miljö inte är de enda parametrarna att ta hänsyn till” och Liberalerna anger i sitt svar att AP-fondernas övergripande mål är att säkra det svenska pensionssystemets stabilitet, vilket gör att ”god avkastning” måste vara prioriterat. Lite märkligt kan jag tycka att man svarar som man gör på den första frågan.


 

Historielöshet är klimathotsextremisternas bästa vän

2018-06-10

De senaste veckorna har både ledande miljöpartister och andra debattörer hävdat att värmeböljan över Sverige är en följd av klimatförändringar. Många har invänt mot detta, men får då extrema påhopp från extremisterna, kallas "klimatförnekare" och blir allmänt förlöjligade.

I dag finns denna lilla artikel i Borås Tidning på sidan "För 50 år sedan".

Ett klipp från Borås Tidning i början av juni 1968:



Nyheten påminner väldigt mycket om årets väder. Frågan är bara vad som var orsaken till den värmeböljan för 50 år sedan? Var det också klimatförändringar? 

Det är dags att föra en seriös diskussion om klimatförändringar och klimathot. I en sådan diskussion har enskilda väderhändelser ingen plats. Endast långsiktiga förändringar över tid är intressanta att analysera



 

En smocka mot landsbygden

2018-06-04

I lördags hade vi nedanstående debattartikel med moderata riksdagsledamöter och ledande kommunföreträdare i valkretsen.
Vi konstaterar bland annat att Moderaterna motsätter sig regeringens verklighetsfrämmande politik. Vi vill att dieselskatten sänks för jord- och skogsbruket, att överindexeringen av bensin- och dieselskatten tas bort, att fordonsskatten justeras tillbaka, att miljözonerna stoppas, att flygskatten avskaffas och att kilometerskatten på lastbilstransporter aldrig införs. Det är tydliga löften och det förpliktigar. Jag är en av dem som lovar stå upp för detta i riksdagen. 



(klicka för läsbar storlek)



 

Miljöpartiets flygmotstånd gäller visst bara för oss andra...

2018-05-27

I dag avslöjas att Miljöpartiets politiker och tjänstemän under de senaste fyra åren, i regeringsställning, ökat sitt flygande kraftigt. Flygandet har faktiskt fördubblats (!). Detta samtidigt som man klandrar oss andra för att vi flyger.



Förklaringen från Miljöpartiet ena ungdomsspråkrör är följande:



Jag kunde såklart inte motstå att ge svar på tal:



Som sagt - Miljöpartiet skyller alltså sitt fördubblade flygande på en grön kongress i Liverpool. Jag missunnar dem absolut inte att ta flyget dit. Men jag blir arg när de samtidigt menar att alla vi andra som flyger till möten, affärer, arbete eller konferenser ska sluta med det och ta tåget i stället. Är verkligen MP:s skäl att flyga viktigare än alla andras?

De talar också ofta om videokonferenser som alternativ till flyget. För oss andra alltså. Själva måste de såklart infinna sig personligen på en grön kongress. Det blir precis som alla dessa stora globala klimatkonferenser som varje gång slår nytt rekord i flygande från alla hörn på jorden, följt av ett omfattande taxiåkande. Undrar hur mycket bättre miljön och klimatet skulle bli om man skrotade klimatkonferenserna? Kanske något för Miljöpartiet att räkna på?

Om Miljöpartiet verkligen på allvar anser att flyget hotar vårt klimat och hela mänskligheten, borde de då inte avstå från allt flygande? Och stanna hemma och videokonferera i stället? Borde inte en grön kongress ha en sådan möjlighet? Hur ska någon kunna ta MP:s domedagsliknande klimathotsretorik på allvar när de tycker att ett kongressdeltagande är viktigare än "mänsklighetens överlevnad"? Borde inte alla äntligen inse att MP bara använder miljö- och klimatoron för sina egna syften?
Att ett parti driver en fråga stenhårt men själva agerar tvärtom kan bara kallas för en sak. Hyckleri.

Och som om detta inte skulle räcka vill alltså Grön Ungdom att den pågående partikongressen beslutar om en fördubbling av flygskatten. Trots att de rimligen vet att det är en helt meningslös miljöåtgärd. Ett sådant parti kan man faktiskt inte ha i en regering. 

 



 

Klimatpolitikens domedagsprofeter

2018-05-09

Ibland låter de värsta klimatalarmisterna närmast som en domedagssekt. Som denna artikel i DN (tyvärr låst) som helt enkelt säger att vi måste förbereda oss på att dö (!). Ivrigt marknadsförd på twitter av Pär Holmgren, meteorologen som blev en av våra främsta klimatalarmister, och idag verkar försörja sig på det. Jag kunde inte låta bli att ge ett syrligt svar.



Miljöpartiets språkrör kör såklart samma domedagsspår. Isabella Lövin, vice statsminister, förklarade i partiledardebatten i söndags i debatten om jobb och arbetsmarknad att "Det finns inga jobb på en död planet". Det var hennes bidrag i den frågan. När miljöpartisterna tar i så de nästan spricker är det alltid lite kul att påminna om Fridolins kolbit. I valrörelsen var avvecklingen av Vattenfalls kolkraft en av de absolut viktigaste frågorna för Miljöpartiet, närmast en ödesfråga för mänskligheten. I regeringsställning offrade man gärna kravet för att få sitta kvar i regeringen. Det visar hur oroliga man verkligen är för klimathotet.



SVT inledde för övrigt avsnittet om miljö och klimat i partiledardebatten med att sprida minst två osanningar: Dels att havsnivåhöjningen ökat dramatiskt, dels att Golfströmmen håller på att sakta in. Båda påståendena saknar helt vetenskaplig grund och är alltså fake news. Jag har visat det med tungt vetenskapligt stöd på bloggen tidigare. Se exempelvis denna nyhet från SVT där en av landets främsta oceanografer vid Chalmers i Göteborg brutalt och vetenskapligt välbelagt helt avfärdar påståendet om Golfströmmen.

Miljöpartisterna påstår ofta att stora delar av landets befolkning har "klimatångest". Några fakta som stödjer detta finns dock inte. Exempelvis visade Novus i en opinionsmätning i december 2017 att endast 14% av ungdomarna oroar sig mest för klimatet. I en annan Novus-mätning är det endast 35% av befolkningen som tycker miljö- och klimat är en av de viktigaste frågorna. Totalt hamnar detta område först på nionde plats. Andelen som tycker frågan är viktig har varit ganska stabil sedan 2014, då det var mycket fler som tyckte frågan var en av de viktigaste. I SOM-institutets stora undersökning om de viktigaste valfrågorna kommer miljö och klimat först på sjunde plats. Endast 10% anger spontant klimatfrågan som den viktigaste, se sammanställning på bloggen den 30 april.

I måndags kväll hade förresten Expressen TV en skylt under debatten mellan Löfven och Kristersson där det stod att 15% av svenskarna tänker avstå från att flyga på årens semester av klimatskäl. 85% tänker således inte ändra sina flygvanor. Om man var rejält orolig för klimatet skulle sannolikt svaret bli annorlunda, med tanke på den närmast hetsliknande jakt som pågår mot flyget och oss som flyger från media, politiker och klimatdebattörer.

Jag hör sällan vanliga människor spontant uttrycka oro för klimatförändringar. Däremot pratas det en hel del om andra miljöhot, och dessutom finns en stor oro bland boende utanför storstäderna när det gäller vad politikerna kan tänkas ställa till med för att "stoppa klimatförändringarna". Dagens landsbygdsfientliga regering orsakar ökad avfolkning glesbygden genom att fördyra och försvåra kommunikationer, och dessutom försvåra livet rent allmänt för människor att bo och verka på landsbygden genom nya regler, förbud, föreskrifter och skattehöjningar. Många ser också risker för både samhällsekonomi och energiförsörjning i spåren av en ganska extrem "klimatpolitik". Alltför många politiker har ett stockholmsperspektiv på sina beslut och det gör många av oss som bor utanför storstäderna oroliga på allvar. Det borde vi prata om i valrörelsen.

Om man menar allvar med miljö- och klimatpolitik lägger man resurser på det som ger bäst effekt. Att lägga mer pengar på att hjälpa fattiga länder att utveckla sin energiförsörjning och miljöpolitik i stället för att göra extremt kostsamma eller rent av meningslösa ågärder på hemmaplan (som en miljard till skattesubvention av elcyklar) är exempelvis ett väldigt bra moderat förslag. Sedan kan vi såklart diskutera hur stor effekt det får på jordens klimat. Min övertygelse är som bekant att den är ganska marginell. Men så länge åtgärderna ändå bidrar till renare luft och vatten, bättre hälsa,  tryggare energiförsörjning och ökat välstånd spelar det ju mindre roll. Då är det bra ändå.

Jag ser gärna miljöpolitiken i ett bredare sammanhang än bara klimatfrågor. Att värna om naturen och våra djur och växter, att ha en hälsosam miljö fri från gifter och föroreningar, att vårda vårt vatten, att driva ett miljövänligt jordbruk, skogsbruk och fiske, att skapa en trygg och miljövänlig energiförsörjning, att motverka nedskräpning och dumpning av avfall i vår natur, samt försöka minska resursslöseri och effektivisera återvinning av resurser är centrala frågor för mig. För en moderat är ansvar för miljön lika viktig som ansvaret för ekonomin. Och då är vi där igen - teknisk utveckling, marknadsekonomi, framtidstro och privat ägande är alltid bäst. Det är bevisat. Diktaturer har genom åren utmärkt sig för en usel miljöpolitik. Det är trots allt västvärldens demokratier som tagit bäst ansvar för miljön, trots sina fel och brister.

Domedagsteorier och undergångsprofeter kommer och går, så har det varit i alla tider. Men i längden brukar det vara sunt förnuft som vinner. Förhoppningsvis även denna gång.



 

Är isbjörnen hotad?

2018-04-20

SVT presenterade i december förra året en numera välkänd och dramatisk film på en isbjörn som påstods svälta och gick mot en säker död. Detta beskrevs som att isbjörnen drabbats av brist på föda till följd av klimatförändringar. Filmen fick hård kritik från isbjörnsexperter eftersom det område där den togs (Baffin Islands) är ett område där isbjörnen bevisligen mår bra och har gott om föda. Den isbjörn som filmades var sannolikt helt enkelt sjuk och det berodde inte på svält. Filmen har ändå använts otaliga gånger av dem som vill visa att klimatförändringarna hotar isbjörnen. 

Häromdagen hade SVT ett nytt inslag där man gör en ny granskning av läget för isbjörnen. Man konstaterar att antalet isbjörnar idag verkar vara stabilt eller svagt ökande, även om det är lite svårt att räkna dem eftersom de rör sig över enorma ytor. Inget tyder i vart fall på att isbjörnen är hotad idag. Den skulle däremot kunna bli hotad om 35-40 år om  klimatmodellerna som datorerna beräknat stämmer. 



Jag tycker det hedrar SVT att man både på detta sätt både uppmrksammar kritiken för sitt tidigare inslag och dessutom faktiskt gör ett riktigt bra försök att objektivt granska frågan. Det är faktiskt lite överraskande att det sker när det gäller nyheter med koppling till klimatfrågan, och nu har det plötsligt hänt två gånger på kort tid. Förra gången var det SVT:s granskning av vad som händer med Golfströmmen där man gav utrymme för en forskare som med goda vetenskapliga argument helt avfärdade påståendena att Golfströmmen försvagats (se tidigare blogginlägg). Till skillnad mot SvD och DN som lät det alarmistiska påståendet om försvagning stå helt oemotsagt. Jag kritiserar ju ganska ofta SVT för osaklighet, men i dessa fall förtjänar man faktiskt ett erkännande för att man gjort sitt jobb.


 

Larmrapport om svagare Golfström avfärdas som "ovetenskaplig"

2018-04-13

SVT rapporterade den 11 april om en forskarrapport från Potsdam Institute som visar att Golfströmmen försvagas. Rapporten publicerades ursprungligten i tidskriften Nature. Man menar att försvagningen kan vara 15% sedan mitten av 1900-talet. Även om andra personer i artikeln tonar ned slutsatserna är rubriken dramatisk - "Golfströmmen håller på att försvagas". Nyheten spreds vidare i ett antal svenska medier under veckan, exempelvis Dagens Nyheter (låst artikel) och Svenska Dagbladet, och de tävlade om att göra nyheten så dramatisk som möjligt.

Professorn i vetenskapsteori, Ingemar Nordin, bemötte artikeln den 12 april på forumet Klimatsans, där han bland annat hänvisar till en omfattande studie av NASA 2010, vilken tvärtom visade att Golfströmmens styrka varit oförändrad mellan 2002 och 2009 och att den över en längre tidsperiod ökat med 20%. 

Och tro det eller inte - SVT publicerade sedan en uppföljande nyhet samma dag om en professor som helt avfärdar hotet att Golfströmmen försvagats. Och han gör det med en riktigt rejäl sågning av den tyska rapporten:



"Enligt rapporten från Potsdam Institute for Climate Impact Research har den Nordatlantiska strömmen försvagats med 15 procent och om processen fortsätter blir konsekvenserna globala. Enligt upphovspersonerna gör ökad nederbörd och smältvatten från inlandsisarna på Grönland att Nordatlantens vatten blir sötare. Och eftersom sött vatten är lättare än salt dito, kommer det avkylda havsvattnet inte längre sjunka till botten och ge plats för varmare vatten söderifrån."

"Problemet är att rapportförfattarna har ett för snävt perspektiv och enbart tittar på Nordatlanten. De tar inte alls hänsyn till att Atlantens vatten i själva verket blir saltare – inte sötare. Enligt Anders Stigebrandt beror detta på att de sötvattenmassor som Atlanten ständigt ”exporterar” till Stilla havet i form av fukt och regnmoln som förs västerut med passadvindarna över Panama-näset, är mångfaldigt större än det som ”importeras” från de smältande Grönlandsisarna, som han vid en jämförelse närmast liknar vid en rännil. På grund av denna vindburna fukttransport blir Atlanten hela tiden allt saltare jämfört med Stilla havet och dess roll som ”motor” i det globala cirkulationssystemet för havsströmmar kommer därmed snarare förstärkas, menar Anders Stigebrandt. Men det nämner inte ens rapportförfattarna."

"Varför tror du att sådan här forskning bedrivs om den är felaktig?"

"Forskare vill få uppmärksamhet eftersom det ger nya anslag. Samtidigt är kampen för att synas hård. Tidskrifter som Nature och Science är vetenskapens kvällspress – man måste kräma på för att synas. Och ofta är det populärt att komma med katastrofscenarier som att Europas klimat håller på att förändras."

Hela larmrapporten avfärdas alltså med tunga vetenskapliga argument. Men jag kan inte se att vare sig Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet har ett ord om detta i sina tidningar. Bara den ursprungliga ovetenskapliga rapporten. Till skillnad mot SVT som i detta fall alltså faktiskt lever upp till kravet och förväntningarna på saklighet i sin nyhetsrapportering har både Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets "klimatreportrar" en tydlig agenda att sprida bilden av det allvarliga klimathotet till varje pris. Jag har skrivit till dessa reportrar och frågat varför man inte redovisar kritiken mot rapporten. Vi får se om jag får något svar.


 

Riksdagen vill öka rättssäkerheten för skogsägare och markägare

2018-04-12

Att vara skogsägare idag är inte alltid enkelt. Många regler begränsar skogsbruket, ofta av väl underbyggda skäl, men långtifrån alltid. Dessutom är många regler snåriga och brister i rättssäkerhet. Det finns också befogad kritik mot den ersättning en skogsägare kan få om man inte kan bedriva ett aktivt skogsbruk på sin egen mark på grund av olika begränsningar.

Riksdagen körde idag över regeringen om skogspolitiken på fyra viktiga punkter. Vi anser att regeringen borde göra flera insatser för hållbart skogsbruk och riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen och anser att de borde

  • säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
  • se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
  • säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
  • se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Regeringspartierna S och MP samt V reserverade sig mot förslagen.

I ett annat ärende tog riksdagens beslut om att regeringen på ett liknande sätt även bör se över reglerna om kompensation när andra markägare än skogsägare drabbas av inskränkningar i äganderätten till följd av olika miljöregleringar. Även här reserverade sig S, V och MP. 


 

Vi blev tydligen grundlurade om plastpåsarnas miljöbelastning

2018-04-12

I dag läser jag i tidningen Aktuell Hållbarhet att påståendet om plastpåsarnas miljöbelastning var en myt. De är tydligen betydligt mer miljövänliga än andra typer av bärkassar i tyg eller papper när man ser helheten. Det är en dansk forskarrapport som citeras, och där man bland annat konstaterar att störst miljöpåverkan hade tygkassen av ekologisk bomull som behövde användas minst 149 gånger för att bli kvitt dess påverkan på klimatet och minst 20 000 gånger (!) sett till samtliga miljöindikatorer.

"Den danska miljöstyrelsen publicerade nyligen en studie i vilken de har analyserat våra vanligaste shoppingkassars ekologiska livscykel, från produktion till användning till bortskaffande. Syftet är att identifiera vilken typ av påse som har den bästa miljöprestandan sett till 16 olika miljöparametrar, bland annat klimatpåverkan, ozonpåverkan, giftighet för människor och miljö samt vattenåtgång.

Forskarna testade sju olika material, LDPE-plast, polypropen, återvunnen PET-plast, polyester, biopolymer, papper, bomull och komposit. De tog även i beaktande miljöpåverkan vid transport från producenten, energiåtgång vid produktionen och energiåtgång vid avfallshanteringen.

Analysens huvudsakliga slutsats är att vanliga plastpåsar av LDPE-plast, tänk matbutik, som är polyeten med låg densitet, ger den överlägset lägsta miljöpåverkan sett till de flesta miljöindikatorer.

Vad gäller återvinning fastslog forskarna att det bästa alternativet är att använda plastpåsen som en soppåse hellre än att slänga den direkt i restavfallet eller i återvinningen. Återvinning har dock sina fördelar vad gäller ”tunga” påsar gjorda av exempelvis polypropen, återvunnen PET-plast och polyester, men lättare påsar gjorda av exempelvis LDPE, papper och biopolymer gör alltså enligt forskarna minst miljöpåverkan om de återanvänds.

Störst miljöpåverkan hade tygkassen av ekologisk bomull som behövde användas minst 149 gånger för att bli kvitt dess påverkan på klimatet och minst 20 000 gånger sett till samtliga miljöindikatorer. Inte heller papperspåsen föll i god jord då den behöver återanvändas 43 gånger om hela dess miljöpåverkan ska raderas.

Forskarna är dock noga med att påpeka att alla påsar bör återanvändas så många gånger som möjligt innan de blir soppåsar, alternativt kastas i återvinningen eller restavfallet."

Bilden som rummats ut att plastpåsar är det stora miljöhotet och att vi bör använda andra typer av kassar känns ju int elängre särskilt övertygande när man läser denna rapport. Men det är ju inte första gången, och troligen inte heller de sista, som politiker, media och allmänhet luras att ha väldigt bestämda åsikter om vad som är miljövänligt och inte. Ett kritiskt tänkande och en helhetssyn är oerhört viktigt när vi diskuterar hållbarhet och miljöfrågor.


 

Kina bygger 1.600 nya kolkraftverk - "göteborgs äldre bör bli veganer"

2018-04-11

South China Post rapporterade nyligen att Kina planerar för 1.600 nya kolkraftverk runt om i världen där man vill vara med och finansiera och bygga. Verken är tänka att ha den enaste moderna reningen, men koldioxidutsläppen lär man knappast komma ifrån.

Samtidigt når oss nyheten att Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Göteborg vill att all mat som serveras i kommunal regi (skolor, äldreomsorg, hemtjänst, omsorg, intern representation mm) ska vara helt vegansk. Detta av klimatskäl. Köttkonsumtion framhålls som klimatskadlig, men man nöjer sig inte med att föreslå vegetarisk kost - även mejeriprodukter ska stoppas om förvaltningen får som man vill. 

Så samtidigt som Kina storsatsar på kolkraft ska Göteborgs pensionärer på äldreboendena inte längre tillåtas att fortsätta äta kött eller dricka mjölk på ålderns höst. Om klimatextremisterna bland kommunens tjänstemän får bestämma. Högste ansvarig politiker för den politiska nämnd som förvaltningen lyder under är inte oväntat en miljöpartist.

Det är hög tid att svenska folket gör uppror mot både Miljöpartiet och klimatextremisterna. En dag är det för sent. Att rösta bort Miljöpartiet från alla politiska församlingar är en bra början.


 

Det finns ett Sverige utanför storstaden

2018-04-10

Skriver om landsbygdens behov av både flyg och bil i Borås Tidning idag. Det finns en värld vid sidan av de stora järnvägslinjerna, pendeltågen och täta bussförbindelserna också. Även om man inte alltid kan tro det när man lyssnar på vissa politiker och journalister. 




 

Vem ska man lita på?

2018-04-02

Expressen hade i helgen en artikel där det påstås att Saharaöknen brett ut sig sedan 1920. Orsaken är att det blivit varmare och samtidigt regnar mindre, vilket i artikeln påstås till 2/3 vara naturliga förändringar och till 1/3 av människan orsakade klimatförändringar:



”Analysen har visat att Saharaöknen expanderat betydligt under det tjugonde århundradet, mellan 11 och 18 procent beroende på säsong”, står det i studien.  

Naturliga klimatcyklar står bakom två tredjedelar av expansionen, enligt forskarna. Men den återstående tredjedelen kan kopplas till klimatförändringar orsakade av människan." 


Samtidigt finns motstridiga rapporter om att Saharaöknen tvärtom blivit grönare på senare år - bland annat på grund av ökad halt av koldioxid som gynnar växtligheten. Denna artikel från SVT:s Vetenskapens Värld i maj 2016 säger emot påståendet i Expressen, och det finns tydliga bevis redovisade i artikeln och inslaget i form av satellitbilder. I ett annat inslag i Vetenskapens Värld 2015 konstateras att jorden blivit betydligt grönare de senaste 30 åren och att öknarna krympt. Vilket bland annat gäller just Sahara. Detta beror enligt inslaget på att det regnar mera.

"Det var mot slutet av 1960-talet som idén om ökenspridning på allvar började etablera sig som ett allvarligt hot mot mänskligheten i samband med svåra tork- och svältkatastrofer i bland annat Sahelområdet.

Bilden som tonade fram var att den sparsamma växtligheten i Sahel försvann och Saharas öken spreds med hög fart söderut. På den här tiden var det dock inte så lätt att få en överblick över storskaliga naturförändringar, men i början på 1970-talet med USA:s rymdprogram skulle det förändras.

Ulf Helldén på Lunds universitet och hans kollegor fick tillgång till satellitbilder som visade att Saharas öken inte spred sig. Tvärtom krympte den. Det här kan ju framstå som en god nyhet, men Ulf Helldéns forskningsresultat möttes av negativa reaktioner.

Motståndet mot de nya forskningsresultaten kom från FN-systemet och den så kallade G77-gruppen som bestod av 77 utvecklingsländer.

Det framstod som om företrädare för gruppen ville ha kvar den alarmistiska bilden av ökenspridningen eftersom den var ett redskap för att kanalisera biståndspengar till utsatta länder."

Jag kan ärligt talat inte få ihop dessa båda nyheter. Båda kan inte vara sanna samtidigt. Antingen växer Sahara eller så krymper samma öken. Antingen regnar det mera eller så regnar det mindre. De olika rapporterna säger emot varandra.

Möjligen kan man konstatera att den första rapporten säger att Sahara växt sedan 1920, och att den andra rappoorten säger att Sahara krympt de senaste 30 åren. Om man vill bevisa att klimatförändringarna i nutid medför ökenspridning blir det svårt att följa med i argumentationen.

Precis som när det gäller mängden snö olika år kommer motstridiga uppgifter om vad som styr vintervärdrets förändring över tid. Ena dagen påstås att klimatförändringarna gör våra vintrar mildare, nästa dag att de kommer att bli kallare. Och dessa budskap förändras årligen beroende på hur just det aktuella årets vinter ser ut...




Oförståelse för landsbygdens villkor när BT granskar våra  resor

2018-04-01



Borås Tidning presenterar idag en "kartläggning" av hur vi riksdagsledamöter från valkretsen reser i tjänsten. Precis som vid tidigare granskningar är det jag som åker mest bil och flyger mest. Anledningen är uppenbar.

Jag bor nära Landvetter flygplats och har ingen järnvägsstation eller ens järnväg i närheten och det gör att flyget är det i särklass mest effektiva sättet för mig att resa till och från Stockholm, där jag snabbt reser från Arlanda till city med tåget (Arlanda Express). Det gör exempelvis att jag kan flyga upp tidigt en morgon och hinna till dagens första möte i stället för att resa upp kvällen före. Detta ger mig en extra kväll varje vecka att kunna delta i aktiviteter och möten på hemmaplan.

Att flyget kostar mer än årskort på SJ är inget jag kan påverka. Skulle jag ta tåget till Stockholm skulle jag ha anslutningsresor till Göteborg som kostade en hel del utöver tågbiljetten. När man bor på landet med dåliga kommunikationer kostar det helt enkelt mera att ta sig till Stockholm än om man bor i Centrala Borås. Jag har dock inget årskort på SAS som en del andra ledamöter, utan bokar alltid den billigaste flygbiljetten vid varje tillfälle. 

Jag är också den som kör mest bil i uppdraget, vilket också kritiseras i artikeln. Jag kan konstatera att jag ju är den ende riksdagsledamoten från valkretsen som bor ute på landsbygden, alla de andra bor i stan eller i större tätorter med goda kommunikationer. Själv har jag tex 5 km till busshållplatsen. När jag ska på möten, verksamhetsbesök eller träffa väljare så är bilen det enda realistiska sättet för mig att resa. Detta är en verklighet jag delar med alla andra landsbygdsbor i Sverige, och det gör kanske också att jag har större förståelse för hur det är att leva på landsbygden än vad andra riksdagsledamöter i valkretsen har. 

Borås Tidning kopplar mitt val av resalternativ till min syn på klimatfrågan. Det är en grov förenkling. Jag reser på det sätt som fungerar bäst för att jag ska kunna sköta mitt uppdrag. Hade jag haft en fungerande busstrafik från bostaden till en närliggande järnvässtation hade jag gärna åkt med ett snabbt tåg till Stockholm. 

Att Borås Tidning på nyhetsplats forsätter med sin "brännmärkning" av mig för att jag besökte (!) en klimatkonferens och lyssnade (!) på människor med en kritisk inställning i klimatfrågan tycker jag mest är pinsamt från tidningens sida. Att lyssna på alla och träffa människor med olika åsikter i en mycket omdiskuterad samhällsfråga är väl själva grunden till politiskt arbete? När en tidning inte längre objektivt rapporterar om saker på nyhetsplats utan driver en uppenbar politisk agenda mot en enskild riksdagsledamot visar det hur extrem samhällsdebatten blivit i klimatfrågan. 

Att jag har en mer nyanserad syn på klimatfrågan än moderaternas officiella partilinje är inte heller något konstigt. Det finns många frågor där moderata riksdagsledamöter har avvikande synsätt mot partilinjen, och så är det i alla demokratiska partier. Jag vet exempelvis att jag har moderata riksdagskolleger som idag inte delar partiets nya syn på migrationspolitiken eller tiggeriförbudet, vilket jag själv däremot backar upp till 100%. I de fall man har en avvikande mening från partilinjen får man försöka enas bakom de partistämmobeslut som finns när det kommer till omröstning i riksdagen. Så har jag gjort i alla år i alla frågor, och har aldrig röstat emot partilinjen under mina snart 12 år i riksdagen. 

Den 22/2 skrev jag om en stor enkät som Svenska Dagbladet gjorde om riksdagsledamöternas syn på flyget. Av 349 riksdagsledamöter var vi 170 som svarade, alltså ungefär hälften. Närmare 6 av 10 svarade att vi kan flyga mera. Av de moderata ledamöter som svarade ansåg samtliga att vi kan flyga mer än idag. För samtliga Allianspartier samt SD var "en överväldigande majoritet" för att svenskarna kan flyga mera. Bland Socialdemokraterna var 20 av 47 för ett ökat flygande. Endast från V och MP svarade alla nej. En del villkorade sitt ja med ökad inblandning av biobränsle i flygbränslet.

Vad tycker då moderaterna som parti om flyget? Moderaterna vill avskaffa den nya flygskatten som börjar gälla från idag och vi vill inte lägga ned några flygplatser. Vi har tydliga skrivningar om att inrikesflyget behövs och vi vill göra flyget mer miljövänligt genom ökad inblandning av biobränsle, gröna flygvägar, och investering i bränslesnålare moderna flygplan. Jag står för den moderata partilinjen kring flyget, och tillämpar den alltså även i vardagen.

Jag kommer att fortsätta vara en stark röst för människorna på landsbygden i Sjuhärad. De som vet hur det är att varje dag vara beroende av bilen och som inte har någon järnväg att nyttja för längre resor. De som inser att en alltför extrem politik med fokus på storstadsfrågor riskerar att göra det närmast omöjligt att bo och verka på den svenska landsbygden. Av de reaktioner jag ständigt får från väljare vet jag att jag har ett mycket starkt stöd för denna linje.


 

Vad betyder den kraftiga vindkraftutbyggnaden för vår elförsörjning?

2018-03-26

Den 21 december kunde energiministern i en artikel i Dagens Industri läsa ett säkerligen ovälkommet besked från Erik Ek, driftschef på Svenska Kraftnät. Så här sa Ek (förkortat): ”Om det blir en tioårsvinter så klarar vi inte elförsörjningen av egen kraft, även om alla tillgängliga kraftverk går för fullt.”

I en annan artikel (hos nätverket Klimatsans hemsida) varnar Sivert Göthlin, tidigare ansvarig för Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet, för elbrist när kärnkraften avvecklas samtidigt som vi storsatsar på vindkraft som knappt ger någon el alls när det är riktigt kallt och inte blåser.  

Via Svenska Kraftnät kan man få löpande statistik över elproduktionen. Här är siffror för två riktigt kalla dagar i mars, den 9/3 och 10/3:

 

Här är samma grafer för några av de senaste dagarna, 22-23 mars, när det varit mildare väder, en där det var väldigt lite vind och dagen efter som var blåsig:



Det är tydligt hur elproduktionen varierar kraftigt. En riktigt "bra dag" kan vindkraften stå för 15-20% av elproduktionen eller enstaka dagar ännu mera. När det inte blåser faller däremot produktionen till några enstaka procent. Vattenkraften varierar ovan mellan ca 40% och 50% av den totala elproduktionen. Kärnkraften för 35-45%, trots att den producerar nästan exakt lika mycket el varje dygn. Det visar hur stora svängningarna är för övrig elproduktion och vårt totala elbehov.
 
Under de kalla dagar ovan när det inte blåst har vindkraften knappt producerat någon el alls (max 1-2% av den totala elproduktionen), och man har då tvingats då köra kraftvärmeverk (oftast oljebaserade) hårdare för att ersätta vindkraften. När det inte är lika kallt klarar vattenkraften däremot av att vara "reglerkraft" när det inte blåser, tack vare att kärnkraften stabilt som "bas" och levererar samma mängd elenergi dag efter dag, oavsett väder.

Men vad händer om vindkraftens andel av produktionskapaciteten ökar kraftigt, samtidigt som kärnkraftens andel krymper och vattenkraften blivit den viktigaste baskraften i vårt energisystem, som redan utnyttjas för fullt och inte kan täcka upp extra när vindkraften står stilla? Problemet är ju att delar av kärnkraften kommer att fasas ut för att den inte längre kan konkurrera med den subventionerade vindkraften. Om vi baserar en stor del av vår elproduktion på vindkraft och det blir riktigt kallt och behövs mycket el, samtidigt som det inte blåser, finns uppenbar risk att vi tvingas köra fossilberoende elproduktion eller helt enkelt periodvis stänga ned delar av elnätet på grund av elbrist (vilket redan förekommer i andra länder, exempelvis i Belgien). 

Dagens Industri redovisade den 20 mars att det under 2017 togs beslut om rekordinvesteringar i vindkraft. Utländska investerare står på kö för att få ta del av de svenska subventionerna. Samtidigt tränger vi ut kärnkraften och tvingar fram en förtida avveckling av denna. Jag har tidigare berättat om artikeln i Dagens Industri den 22 januari där man varnade för fördubblade elpriser i framtiden när vi ska ställa om till förnybar el.

Jag känner en oro för Sveriges famtida energiförsörjning, särskilt under kalla vinterdagar. Sverige verkar vara inne på en farlig väg. Allt dyrare el, kombinerat med ökat beroende av oljebaserade kraftverk eller osäker import när det förnybara inte räcker till. Är detta verkligen rätt väg framåt för en energiberoende industrination långt uppe i kalla norden?


 

Orimligt att regeringen gör 1,3 miljoner dieselbilar värdelösa

2018-03-23

Socialdemokraterna meddelar att de lägger sig platt för Miljöpartiets krav att genom att ge kommunerna rätt att införa miljözoner och därmed i praktiken förbjuda 1,3 miljoner dieselbilar. Inte nog med att Socialdemokraterna vikt ned sig för Miljöpartiet i regeringen, de sätter nu ett mycket kraftfullt vapen i händerna på lokala miljöpartister runt om i hela Sverige.

Med socialdemokraternas och miljöpartiets ansvarslösa utformning av miljözoner blir politiken utomordentligt ryckig och många riskerar att känna sig lurade av politiska beslut. Så sent som år 2013 infördes en miljöbilsdefinition som undantog bland annat dieselbilar med låga utsläpp från fordonsskatt under de första fem åren. Tiotusentals familjer köpte en dieselbil i stället för en bensindriven bil. Att utan förvarning nu straffa dessa hushåll är vare sig rättvist eller rimligt. Regeringens förslag är ett straff mot alla de familjer som nyligen köpt en miljöbil bara för att nu få beskedet att de inte längre är välkomna i våra storstäder. Vi ser redan nu hur andrahandsvärdet på dieselbilar har sjunkit och hur många familjer därmed får bära kostnaden för Socialdemokraternas svek. Regeringens förslag drabbar därmed alla ägare av dieselbilar i hela landet, även de som aldrig kommer i närheten av en miljözon - prisnedgången drabbar alla.

Beskedet om socialdemokraternas svek i fråga om miljözoner kommer alltså efter att man infört automatisk årlig indexhöjning av bensinskatten (trots att man lovade före valet 2014 att inte höja benisnskatten). Och ovanpå detta går man nu också vidare med en direkt skatt på avstånd i form av en kilometerskatt. Regeringen  verkar närmas helt ha släppt ambitionerna om en politik som ser till hela Sveriges förutsättningar och villkoren utanför storstäderna – där det många gånger saknas kollektivtrafik och alternativ till bilen.

Moderaterna avvisar regeringens förslag om miljözoner. Vi är inte beredda att medverka till att göra många familjers näst största investering värdelös. Ska vi ha människor med oss i miljöpolitiken så måste de känna att politiken är långsiktig och att lita på. Vi säger också nej till indexeringen av bensinskatten, vi säger nej till kilometerskatten och vi säger nej till flygskatten.


 

Möte med Riksdagens fordonshistoriska nätverk

2018-03-22

Jag är ju med i Riksdagens fordonshistoriska närverk, och har även motionerat i riksdagen om en översyn av hur regelverk i vårt samhälle måste anpassas till de särskilda förutsättningarna för det rullande kulturarvet (äldre bilar, båptar, järnvägar, flyg osv). Riksdagen har ju (bland annat grundat på min och andras motioner) gjort ett tillkännagivande till regeringen att man bör utreda denna fråga. Och nur har äntligen regeringen - just denna vecka - tillsatt en utredare under Riksantikvarieämbetet som ska utreda saken.

Vid dagens lunchmöte fick vi nya berättelser som hur  ägare av äldre bilar drabbas av olika former av myndighetsbyråkrati som ofta är närmast omöjligt att hantera. Det handlar om orimliga nyta krav från Transportstyrelsen om tillstånd för att "visa upp fordon på allmän väg" med ett antal snåriga regler och givetvis kopplat till en tillsynsavgift för dem som anordnar tex bilkaravaner med äldre fordon, träffar och liknande. Det handlar om snåriga tullregler vid import eller export av veteranfordon.
Det handlar om att de nya reglerna om miljözoner i exempelvis Stockholm kan komma att hindra kungahuset att köra med äldre bilar i området kring Gamla Stan (!).

Det handlar även om ett ärende där ett äldre fordon, sålt på en svensk auktion till en person i Tyskland, betraktades som "farligt avfall" och stoppades av tullen och där det nu pågår en rättsprocess i Mark och Miljöldomstolen (!) för att fastställa om detta veteranfordon (som är från 1982 och skulle renoveras till toppskick) var att betrakta som "avfall" eller inte. Om det betraktas som avfall kommer sannolikt även transportören att drabbas eftersom det krävs särskilt tillstånd att frakta "miljöfarligt avfall"...

På område efter område ägnar sig enskilda tjänstemän hos Transportstyrelsen, tullen, länsstyrelsen och kommunerna åt att jaga enskilda ägare av gamla veteranfordon. Och eftersom dagens miljö- och säkerhetsregler mm inte är anpassade för äldre fordon får ägarna stora problem eftersom det blir närmast omöjligt att uppfylla kraven. Vi måste, precis som när det exempelvis gäller äldre byggnader, få specialla lagregler som undantarkulturhistoriskt intressanta fordon från dagens hårda regelverk. Fordonen är få och används inte mer än i blygsam omfattning, de går oftast inte särskilt fort och det påverkar miljön minimalt. Det är helt enkelt orimligt att ställa samma krav på dessa gamla fordon som på nyproducerade fordon som används dagligen.


 

Fler reaktioner efter mitt besök på klimatkonferensen i Mölndal

2018-03-16

Reaktionerna fortsätter efter mitt numera ganska omtalade besök på klimatkonferensen i Mölndal. Tänk att detta att besöka en konferens och lyssna på vad kritiska forskare och experter har att säga kan väcka sådan uppmärksamhet. Fullständigt obegripligt. 

Det som är roligast är ju såklart mängden mail och telefonsamtal från människor som tycker jag gjorde alldeles rätt och jag märker ju att oron för den extrema klimatpolitiken i Sverige är betydligt större än jag trodde. Inte minst har många moderater hört av sig, både aktiva kommunpolitiker och medlemmar. 

Stockholmsinitiativet/Klimatsans uppmärksammar såklart också mitt deltagande i flera inlägg, tex dettadetta och detta.

Självklart kommer också kritik, inte minst på sociala medier från övertygade klimatalarmister som uppenbarligen vill kväva all diskussion om ämnet. En del inlägg är så nedlåtande att jag undrar om de som skriver helt saknar sakargument? Jag bemöter seriösa inlägg i den mån jag hinner. Att två miljöpartister hoppar på mig i denna debattartikel i vänstertidningen ETC tar jag för övrigt mest som en komplimang.

Mitt svar är detsamma som alltid - inget är helt svart eller vitt i någon politisk fråga, inte i klimatfrågan heller. Att försöka kväsa debatten så fort någon har avvikande mening eller ställer frågor om påståenden som framstår som ologiska är odemokratiskt. Vi behöver fler diskussioner, fler konfereser och mer debatt i klimatfrågan. Inte mindre.


 

Temperaturdata från norska Tromsö

2018-03-11

Jag har ju tidigare berättat om hur olika institut och forskare räknar om ("modifierar") gamla temperaturdata. Att man korrigerar för kända historiska misstag eller felkällor är väl inget märkligt, men däremot är det en smula märkligt att dessa korrigeringar regelmässigt sker så att äldre temperaturdata sänks och moderna höjs. På det viset ser såklart kurvan över den globala uppvärmningen mer skrämmande ut.


Alla temperaturdata modifieras dock inte. Ett exempel är Tromsö i Nordnorge där man har officiellt uppmätta faktiska temperaturdata från Norges Meteorologisk institutt ända sedan 1870. Det intressanta är ju att Tromsö ligger ganska nära Arktis, lika nära Nordpolen som centrala Grönland. Det gör att dessa temperaturdata borde ge vissa indikationer om hur den faktiska temperaturen utvecklats i denna region.



Så här ser grafen över de uppmätta värdena ut, från 1870 till 2013: 


Jag är inte forskare, men jag ser i vart fall inget dramatiskt i temperaturen över dessa 143 år. Det väcker definitivt frågor, med tanke på att det sägs att Arktis har en kraftigt stigande temperatur. Man tycker ändå att det borde synts i vart fall något lite av detta även i Tromsö? Att grafen slutar 2013 och alltså inte visar de senaste fyra åren borde sakna betydelse i sammanhanget, eftersom det ju sagts under minst 20 år nu att temperaturen stigit kraftigt i Arktis. Men inget alls syns som sagt i temperaturstatistiken från Tromsö.


 

Plötsligt "hittade man" 1,5 miljoner utrotningshotade pingviner  

2018-03-08

Häromdagen berättade media (nedan SVT) om den tidigare nära utrotningshotade Adéliepingvinen som förekommer runt Antarktis. Plötsligt hittade man 1,5 miljoner ytterligare pingviner av denna art på en otillgänglig ö, och plötsligt är inte pingvinarten utrotningshotad längre.

Detta är såklart en riktig solskenshistoria. Danger Islands är tydligen så otillgängligt att man helt enkelt inte besökt ön tidigare och pingvinerna har levt och förökat sig i lugn och ro utan att störas. Nu ska man försöka skydda ögruppen så pingvinerna kan fortsätta leva i fred. Ett mycket bra initiativ. Men det är samtidigt ett faktum att forskarna helt enkelt inte hade koll på populationen och därmed lämnat felaktiga uppgifter i debatten om följerna av klimatförändringarna. Man har hävdat att  varmare vatten runt Arktis gjort det svårare för pingviner att hitta föda och att djuren därför är hotade.

Vi har tidigare även hört att isbjörnarna skulle vara utrotningshotade till följd av klimatförändringar. Men det finns inget som styrker detta, tvärtom verkar isbjörnsstammen totalt sett växa och må bra. Detta styrks även av denna nyhet från Aftonbladet i december där man meddelade att man nu utökat jakten på isbjörn på Grönland.

Och den uppmärksammade filmen förra året på en "svältande isbjörn" visade sig i efterhand vara en sjuk och gammal isbjörn som inte orkade jaga. Media fick backa när detta blev känt.

Mycket av inslagen under åren om klimatförändringarnas påstådda effekter har illustrerats just med hotade isbjörnar och pingviner. Att använda vackra eller gulliga djur i sådana sammanhang brukar vara effektivt, det vädjar till våra känslor och leder till generositet vid insamlingar. WWF:s användning av Pandan är ett annat exempel, denna är dock utrotningshotad på riktigt. Budskapet känns däremot inte helt övertygande när det gäller isbjörnar och pingviner.

 

Ytterligare mediekommentarer efter mitt deltagande på klimatkonferensen

2018-03-06

Ytterligare ett antal artiklar i media har kommenterat mitt deltagande på klimatkonferensen i Mölndal liksom min nyanserade syn på klimatförändringarna. Dels Svenska Dagbladet som hade skickat sin välkända, mycket alarmistiska, reporter Jenny Stiernstedt till konferensen i Mölndal. Här är den artikel som blev resultatet. Jag måste säga att hon verkligen gör allt för att skriva ned de kloka erfarna forskare som hon nämner i artikeln. En annan tidning som kommenterat saken är  vänstertidningen ETC som jag nekade en muntlig intervju efter deras väl spridda falska "citat" från mig i somras. Men jag besvarade deras frågor via mail i stället. 

Ett antal bloggar, på båda sidor i debatten, har också kommenterat medieuppståndelsen. Här och här är en som kritiserar mig (i två bloggposter) och det som sades på konfrensen. Det finns en del konstigt i dessa blogginlägg som jag ska återkomma till. Gemensamt för kritiken är att bloggaren främst försöker sätta en bild av att de personer han kommenterar inte är trovärdiga som personer, i stället för att diskutera det de framfört. En tråkig debattstil tycker jag.

Och här, här och här några som tvärtom ger mig stöd. Liksom märkligt nog en för mig okänd person i en insändare i Eskilstunakuriren.

Självklart har konferensens arrangör Klimatsans också en artikel om saken.

Ulricehamns Tidning döljer inte heller sin åsikt i frågan. Man presenterade detta citat från mig den 3 mars. Och kallade det hela för en "konferens för klimatförnekare". Det var det ju inte. Ingen på konferensen förnekade vad jag vet att vi har ett klimat, knappast heller att det förändras över tid. Att man sedan kortade av mitt citat gör givetvis inte saken bättre. Det jag sa var följande: "Jag är bekymrad över att klimatfrågan tagit sådant enormt utrymme i samhällsdebatten och det har gjort att andra viktiga och akuta miljöfrågor fått stå tillbaka." (direkt citat från Expressens artikel). En något annan innebörd än det som står i det avkortade citatet i Ulricehamns Tidning. 

  


 

Tidningen Fokus uppmärksammar vedspisupproret

2018-03-03

Häromdagen uppmärksammade magasinet Fokus vedspisupproret och vår debatt för några veckor sedan med bostadsminister Peter Eriksson. En bra och läsvärd artikel, med en objektiv och saklig beskrivning av vad de nya reglerna innebär.

Citat från artikeln: "Han (Peter Eriksson, min anm) mosades i en riksdagsdebatt i början av februari, när fyra moderata riksdagsledamöter ansatte honom hårt i en interpellationsdebatt. Protokollet sprids nu i sociala medier, även om själva debatten inte refererades stort när den ägde rum den 6 februari (Interpellationsdebatt 2017/18:329)."


 

SvD:s ledarsida: "Det mänskliga priset för dyrare el"

2018-03-01

I dag har Svenska Dagbladet en gästledare av den danske professorn Björn Lomborg. Han varnar för att klimatpolitiken driver upp elpriserna och skapar "energifattigdom" eftersom nya förnybara energislag är mycket dyrare än de fossila. De höga elpriserna slår hårdast mot de med svag ekonomi.

Han beskriver resultatet av en rapport från Internationella Energiorganet IEA som visar att 200 miljoner människor i världens rika länder (OECD-länder) redan idag lider av "energifattigdom" i betydelsen att energikostnaden tar en tiodel av inkomsten eller mera. Det morsvarar 15% av OECD:s befolkning. I Europa är på motsvarande sätt 20% eller mer av befolkningen "energifattiga" i Tyskland, berligen, Luxemburg, Nya Zeeland och Irland. I Grekland har mer än halva befolkningen svårt att klara av att betala sin elräkning. Den kritik Lomborg framför i hur dyra alternativa energikällor driver upp elpriserna ligger mycket nära det som redovisades under flera föredrag på klimatkonferensen Climate Sense 2018 i Mölndal.

Lomborg ifrågasätter också de högljudda kraven från vissa håll på att exempelvis Sverige "ska gå före". En sådan politik drabbar enligt Lomborg alltid de fattiga på ett orättvist sätt.

Lomborg inleder sin artikel med att påminna om att 1,1 miljarder människor i världen saknar tillgång till el. Lösningen är i de flesta fall att lösa elbehovet med el från fossila bränslen. Det sätter in hela frågan i ett internationellt perspektiv. (Om 1,1 miljarder ska få sin el från i huvudsak fossila bränslen inser ju var och en av Sverige aldrig kan kompensera detta genom aldrig så stränga regler och skattehöjningar på fossil energi). 

Till saken hör att Lomborg anser att klimathotet är en realitet och att vi måste minska vår förbränning av fossila bränslen. Han är alltså inte det man ibland lite slarvigt brukar kalla för "klimatförnekare". Däremot menar han att klimathotet inte alls är så akut som vissa anser och att det finns gott om tid att ställa om energiförsörjningen. Han menar att det som behös är ökad statsning på energiforskning så vi kan göra alternativ energi billigare och effektivare än fossila bränseln.

Här är hela Lomborgs artikel, som alltså presenteras på Svenska Dagbladets ledarsida.

Uppenbarligen är det inte bara jag som lyssnar på kritiska röster i klimatdebatten.

 

Jag lovar - jag har inte ätit några barn idag heller!

2018-02-26

Dagen utvecklades på ett närmast absurt sätt. Framåt kvällen hade jag hunnit med ett tiotal intervjuer (bland annat av TT) som spred nyheten vidare, efter en faktiskt mycket seriös och balanserad intervju) och blivit omskriven i de flesta större tidningar och blivit intervjuad i radio.

Vad var då det stora scoopet? Att jag gått med i IS, AFA eller NMR? Eller att jag ätit barn? Eller kanske misshandlat min granne? Nejdå, den stora nyheten var att jag besökte klimatkonferensen i Mölndal förra helgen! Sådant gör man inte ostraffat.

Det började med att den klimatalarmistiska tidningen Effekt skrev ett reportage från konferensen häromdagen med några korta intervjusvar från mig. Konferensen följdes upp även av vänstertidningen ETC. Uppenbarligen följs dessa två tidningar av Expressens reportrar, för idag kom så ett riktigt smaskigt skandalreportage om hur jag "frotterar mig med klimatskeptiker". Efter kritik ändrade man dock texten och tog bort det där om "frotterandet". Fast i min första nyhetsbevakning via Retriever fanns det med:



Sedan gick mobilen varm. Att en riksdagsledamot besöker en konferens för att lyssna på åsikter i klimatdebatten som avviker från "mainstreamlinjen" och prata med väljare blev alltså en riksnyhet. Med en tydlig underton av "skandal". För mig är detta det ultimata beviset på hur enkelspårig klimatdebatten är i Sverige. Tydligare kan det knappast bli.

Jag fick bland annat frågan i en intervju om jag inte genom mitt besök "legitimerade" konferensen. Jag svarade att den inte behöver legitimeras och att vi har yttrandefrihet och åsiktsfrihet i Sverige. Det svaret publicerades inte. En annan reporter började ilsket argumentera mot mig under intervjun. Det blev helt absurt - reportern började med att intervjua och blev sedan upprörd över mina svar och försökte rätta mig i stället för att ställa frågor! Några av reportrarna var däremot betydligt mer lyhörda och proffsiga (bland annat TT, och en reporter visade öppet sympati för mina svar.

Några av de som hittills skrivit om saken är TT , Göteborgs-Posten , Sydsvenskan , Borås Tidning , Aftonbladet , Bohuslänningen , TTELA , Alla Nyheter , Pressen.se , Hela Gotland , Omni , Nyheter24 och ett antal mindre lokaltidningar. Jag blev även intervjuad i Radio Sjuhärad. Sannolikt följer ett antal ytterligare artiklar av intervjuerna under dagen att döma.

Från allmänhet, moderata väljare och en del politiska kolleger (i flera partier) har det samtidigt kommit förvånansvärt många uppmuntrande ord. Min känsla är att människor överlag är betydligt mer skeptiska i klimatfrågan än vad man kan tro av media.



En vänsteraktivist på Twitter roade sig med att göra detta lilla bildmontage, som jag faktiskt skrattade mest åt. Varifrån ska allt det vattnet komma? Och jag brukar ha badbyxor när jag badar. Lite synd också att han lagt ut ett förfalskat citat överst. Inget jag sagt. Och svaret på frågan är noll kronor.

Kommentarer i övrigt om konferensen och min syn på det som sades finns i blogginläggen på min miljö- och klimatblogg där jag gjorde ett antal inlägg efter konferensen.

Och som jag konstaterat upprepade gånger - jag står inte bakom allt som sades på konferensen, men en hel del var intressant och mycket tankeväckande. Precis som det varit på andra konferenser där jag deltagit, exempelvis Naturvårdsverkets stora konferens Klimatforum som jag deltagit i tidigare.

Slutsatsen är att dagens upplevelse blev en nästan skrattretande tydlig illustration av hur smal åsiktskorridoren är i klimatfrågan (det är ungefär som i migrationsfrågan för 4-5 år sedan). Det har nästan blivit en religiös övertygelse för många, inte minst i media. Om vi hade haft häxprocesser i Sverige hade jag nog tveklöst blivit föremål för en sådan och bränd på närmaste bål. Det som hänt idag gör mig bara ännu mer övertygad om att debatten måste breddas. Inget är helt svart eller vitt och det finns faktiskt nyanser även i klimatfrågan. Även om man uppfattas som en kättare som svär i klimatkyrkan så fort man andas om minsta avvikelse från det som accepteras i åsiktskorridoren.

Att en riksdagsledamot besöker en konferens, lyssnar på argument i en viktig samhällsfråga och talar med väljare borde egentligen inte bli någon nyhet alls. Det borde uppfattas som en fullständig självklarhet i en demokrati.



 

Äldre inlägg på miljö-, energi- och klimatbloggen hittar du här!