Miljö- energi- och klimatblogg, fortsättning

På denna sida kommer jag främst att samla mina blogginlägg som rör övergripande miljö- och klimatpolitik, kärnkraft och energifrågor, miljöförstöring, gifter och föroreningar. Och en och annan naturbild.

Ny granskning avslöjar medias klimatalarmistiska agenda

2021-09-30

I dag finns en mycket läsvärd artikel i Svenska Dagbladet. Det är Näringslivets mediaservice som har granskat medias rapportering i klimatfrågan, i detta fall mer specifikt rapporteringen om stigande havsnivåer. Rapporten är inte särskilt smickrande för media - man drivs av en tydlig klimatalarmistisk agenda i stället för att ge en objektiv och balanserad rapportering. och man upplåter mer utrymme åt dem som vill ge en ännu mörkare bild av läget än IPCC:s värstascenarier, medan de som vill ge en mer nyanserad bild nästan inte får något utrymme alls.

Slutsatsen är alltså densamma som dem jag framförde i mitt blogginlägg efter publiceringen av IPCC:s rapport, alltså att media inte rapporterar korrekt utan ger en mycket mörkare bild än den man får när man faktiskt läser det IPCC skriver. Detta blogginlägg var för övrigt det som medförde att Aktuellt hängde ut mig som "klimatförnekare" utan chans för mig att få bemöta det som felaktigt påstods i inslaget. 

Det allvarliga är att det är medias mörka bild som styr den politiska agendan och samhällsdebatten. Alltför få har tid, ork eller lust att själva sätta sig in i frågan, jag märker det tyvärr även hos riksdagskolleger. Medias starkt vinklade och alarmistiska agenda är oerhört farlig. De fullgör inte sitt journalistiska uppdrag.
 


Här lite citat ur texten: 
 

Näringslivets medieinstitut har undersökt hur Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Svenska Dagbladet och Aftonbladet har rapporterat om stigande havsnivåer under ett års tid. Totalt har 329 publiceringar analyserats och av rapporten framgår att mediernas intresse för det värsta tänkbara utfallet dominerar.

Mediernas rapportering har jämförts med IPCC:s bästa och värsta scenario för hur den globala genomsnittliga havsnivån väntas förändras över tid. IPCC framhåller att dessa beräkningar innehåller ett stort mått av osäkerhet – i synnerhet vad gäller scenarier som sträcker sig förbi år 2100 – men i rapporteringen utelämnas oftast osäkerheten som omger beräkningarna, och det värsta utfallet i ett värsta scenario framställs många gånger som ett framtida faktum om världen inte ställer om.

Utöver att medierna ger en dramatiserad bild av IPCC:s scenarier, så refereras det även återkommande till forskare, politiker och aktivister som ger en ännu dystrare bild av framtida havsnivåer än vad IPCC:s scenarier visar. Samtidigt som det endast i fem av de totalt 329 granskade publiceringarna lyfts fram forskare som varnar för en allt för alarmistisk klimatdebatt. 


 

 

Riksdagen räddade - i vart fall tillfälligt - cementtillverkningen på Gotland

2021-09-29

I dag röstade riksdagen om att i praktiken rädda cementtillverkningen i Sverige. Moderaterna gav sitt stöd till lagförslaget att ge regeringen möjlighet att bevilja ett tidsbegränsat undantag för fortsatt kalkbrytning på Gotland, helt enkelt för att det annars skulle blivit mycket stora och allvarliga problem med cementbrist i Sverige. Samtidigt kritiserade vi regeringen för bristande framförhållning och bristande intresse att åtgärda bristerna i lagstiftningen när det gäller miljöprövning och tillstånd mm. Regeringen har vetat om problemen länge, men inte agerat. Nu har vi det läge vi har och måste ta det beslut som krävs. 

Lagförslaget var mycket kryptiskt formulerat och Cementa nämns inte, men hela beslutet är direkt avsett att tills vidare rädda cementtillverkningen på Gotland. Här är sammanfattningen av beslutet:


 

 

Riksdagen röstade nej till moderat förslag om sänkt bensinskatt

2021-09-29

Vid dagens votering om förslaget att pausa indexuppräkningen av skatten på bensin och diesel röstade riksdagen nej till moderaternas förslag om att sänka bensin- och dieselskatt med 1 krona per liter. Att pausa den årliga skattehöjningen är givetvis bättre än att genomföra den, men med dagens bränslepriser skulle en skattesänkning med 1 krona per liter vara mycket välkommen för skatteplågade svenska bilister.

Moderaterna kommer att ha med en skattesänkning på 1 krona per liter i vår budgetmotion, och om den vinner riksdagens stöd senare i höst kan en skattesänkning ändå bli möjlig från årsskiftet.


 

 

"Klimatdeklarationer" och "energideklarationer" dyrt och meningslöst

2021-09-29

I juni tog riksdagen beslut om att tvinga alla byggherrar (den som bygger hus) att göra en "klimatdeklaration" för det nya huset. Moderaterna ville undanta alla småhus från denna regel, men det blev tyvärr inte riksdagen linje - alla hus som byggs näringsmässigt, även småhus, måste "klimatdeklareras". Detta medför en kostnad som givetvis bakas in i priset och får betalas av konsumenten. Nyttan av dessa deklarationer kan också ifrågasättas, med tanke på att det redan finns normer för energieffektivisering mm för alla nya byggnader. detta blir bara ännu en pålaga som i praktiken saknar mening, men kostar en massa pengar och göder nya konsulter.

Samma sak gäller det sedan länge införda kravet på energideklarationer för småhus i samband med nybyggnad, uthyrning eller överlåtelse av småhus. Riksrevisionen har i flera rapporter konstaterat att de flesta inte bryr sig om energideklarationerna överhuvudtaget och att de inte påverkar varken valet av hus eller viljan att energieffektivisera i någon större utsträckning. Men kostnaderna för energideklarationen (kan kosta från några tusen upp till 10-15.000 kronor) belastar fastighetsägaren även om man inte efterfrågan tjänsten, och göder nya konsulter. Sverige har dessutom utformat energideklarationerna mer omfattande än vad EU-reglerna kräver.

I ett samhälle där energikostnaderna är väldigt höga ligger det i varje fastighetsägare och husköpares intresse att hålla nere energiförbrukningen så mycket som möjligt. Några extra kontroller eller deklarationer behövs inte, och de behöver definitivt inte staplas på varandra. Att ett nytt småhus ska behöva ha både en energideklaration och en klimatdeklaration känns helt orimligt. Det är ett okynne att riksdag och regering gång efter gång inför nya krav på dokumentationer, intyg och deklarationer som kostar en massa tusenlappar utan att medföra någon som helst nytta för den som tvingas betala.  


 

 

Tänker Sverige stödja Frankrike när det gäller EU:s syn på kärnkraften?

2021-09-23 

Jag har via informella kontakter fått reda på att Frankrike planerar ett brev till EU-kommissionen för att kärnkraften ska omfattas av EU:s taxonomiregler. Jag ställde därför idag en skriftlig fråga till finansministern om regeringen känner till detta brev och om man avser att stödja Frankrikes initiativ.






SR:s Medierna uppmärksammar min kritik mot SVT Aktuellt

2021-09-17

Detta var lite oväntat, men idag har SR:s Medierna i P1 denna artikel där man uppmärksammar att SVT:s Aktuellt i sitt klimatinslag kritiserade mig utan att erbjuda mig möjlighet att bemöta kritiken i en intervju, samt att man sedan trots detta felaktigt påstod att alla debattörer som nämndes i programmet hade fått erbjudande om en bandad intervju. SVT försöker nu med en ny vinkling för att slingra sig ifrån Mediernas fråga.

Att SR på detta sätt skulle lyfta denna fråga och ställa frågor till SVT såg jag inte komma.

(Jag får nog däremot se till att SR får en uppdaterad bild. Denna är mer än tio år gammal...)




Sverige behöver en hoppfull grön höger i stället för domedagsprofeter 

2021-09-17

I söndags lanserade vår partiledare Ulf Kristersson mfl begreppet "en grön höger" som symboliserar att moderaterna ska ha den bästa miljö-, energi- och klimatpolitiken av alla partier. De presenterade också detta program i nio punkter i ett debattinlägg i Dagens Nyheter:
 

I dag presentar vi Moderaternas nationella reformagenda för klimatet som kommer att läggas fram i en proposition till vår arbetsstämma, med nio förslag som kan sjösättas om vi bildar regering nästa år:

1 Ökad elproduktion med mer kärnkraft. Omställningen kräver mer el. Den befintliga kärnkraften ska värnas. Med en ny forskningsreaktor läggs grunden för nästa generations kärnkraft. Det energipolitiska målet ska ändras från ”förnybart” till ”fossilfritt”. Elmarknaden ska utformas så att planerbara kraftslag får betalt för sitt unika bidrag till stabilitet i elsystemet.

2 Bruka skogen hållbart. När skogen växer binder den koldioxid. Produkter från skogen ersätter fossila produkter i bostadsbyggen och transporter. Enskild äganderätt ska värnas och Sveriges 300 000 skogsägare ska få fortsätta bruka skogen till nytta för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. Den totala arealen skog som tas ur produktion får inte öka, och redan skyddade områden ska förvaltas bättre. Sverige kommer ta strid mot varje försök från EU att begränsa svensk rådighet över vår egen skog.

3 Utvinn mer metaller och mineraler för ny grön teknik. Tillverkning av ny grön teknik, som elbilar och vindkraftverk, kräver mer mineraler och metaller. Sverige har mycket bra förutsättningar för sådan gruvdrift, med stora globala fördelar för klimatet. Men statlig byråkrati och absurd suboptimering lägger ständigt hinder i vägen. Sverige ska bli en ledande gruvnation igen och naturresurserna kan användas mer effektivt genom att restprodukter kommer till användning.

4 Bättre miljötillståndsprövningar för näringslivet. Miljötillståndsprövningen är ofta det största hindret för företag som vill ställa om. Cementa vill göra Slite till världens första klimatneutrala cementfabrik, men riskerar i stället att tvingas lägga ner. Hybrit vill tillverka stål utan kol men oroas över att elnäten inte byggs ut i tid. Miljöprövningarna måste gå snabbare och bli mer förutsägbara.

5 Nya tekniker för industrins omställning och konkurrenskraft. Klimatpolitiken måste ta tillvara på näringslivets förändringskraft. Vi vill därför stärka satsningen på ”Industriklivet”, och tekniker för att fånga in och lagra koldioxid ska användas i stor skala för att snabbt minska och till och med åstadkomma negativa utsläpp.

6 Global klimatnytta med svensk export. En studie visar att svensk export som ersätter varor som är tillverkade med högre utsläpp i andra länder, bidrar med minskade globala utsläpp motsvarande hälften av Sveriges samlade utsläpp. För att styra mot ökad klimatnytta behövs mål för exportens klimatnytta. Globala klimateffekter måste värderas i nationella beslut.

7 Hållbara transporter i hela landet. Elbilar ska kunna laddas genom nätverk av laddstationer i hela landet, och vi måste stödja utvecklingen av eldrift för tunga transporter. För gamla bilar med stora utsläpp behövs en generös skrotningspremie. Ett grönt bränslestöd ska öka tillgången på hållbara biobränslen för tunga transporter, sjöfart och flyg. Sverige ska i EU med kraft driva linjen att utsläppskraven för bilar i alla EU-länder ska skärpas, med målsättning att alla nya bilar som säljs från 2030 ska vara utsläppsfria.

8 Mer klimatbistånd. Klimatbistånd till fattigare länder med växande klimatavtryck är effektivt och ger starka incitament för fler att prioritera klimatarbetet. Klimatbiståndet ska därför öka. Sverige ska vara pådrivande för ett regelverk för internationella klimat­investeringar inom Parisavtalet, för att minska utsläppen i hela världen.

9 Globalt pris på koldioxidutsläpp. På FN:s klimatmöten ska Sverige vara drivande för förhandlingar som leder till att alla länder sätter pris på utsläpp. Som ett första steg på vägen måste Sverige få igenom ett minimipris på utsläpp av koldioxid inom EU, utöver handeln med utsläppsrätter. Att USA är tillbaka i det internationella klimatarbetet är av enorm betydelse. Nu måste västvärlden utöva starkare påtryckningar på Kina för att stoppa deras stora utsläppsökningar. Bara under förra året byggde Kina ett nytt kolkraftverk i veckan, det hotar alla andra länders klimatansträngningar. Ska Kina vara en del av världshandeln måste de också bli en del av klimatarbetet.

Moderaterna är beredda att axla rollen som det breda samlingspartiet även i miljöpolitiken. Vi är beredda att ta fasta på den breda majoritet som finns bland väljare och i riksdagen för att göra Sverige världsledande i den gröna tillväxten. Ingen sitter själv på alla svar, men vår ambition är att Moderaterna ska vara Sveriges riktiga miljöparti.
 

Bärande linjer bland förslagen är hoppfullhet, framtidstro och en positiv syn på teknik och utveckling, i stället för att som Miljöpartiet och en del andra partier och politiker sprida domedagsteorier och verka för lägre levnadsstandard och lägre tillväxt som något slags missriktat svar på miljöfrågorna. Grundläggande för moderat politik är också en trygg och stabil elförsörjning som möjliggör elektrifiering på riktigt i stället för att bidra till en hotande elbrist som dagens politik tyvärr gör.

Vi moderater inser också att man får mycket mer effekt av åtgärder i andra länder än att pressa svenska folket till extrema uppoffringar för att göra den där lilla extra förbättringen som kostar så mycket men ger så liten global nytta. Personligen har jag under minst tio år argumenterat för att det bistånd Sverige lämnar ska bidra till effektiv och miljövänlig energiförsörjning i fattiga länder. Detta ökar levnadsstandarden och förbättrar miljön och människors hälsa i dessa länder på samma gång som det blir en mer effektiv "klimatpolitik" om man med detta menar minskade utsläpp. Man får helt enkelt många effekter på samma gång. Detta är nu en viktig del av moderaternas miljö- och klimatpolitik. 

Det finns såklart också blandade åsikter om vissa av punkterna. Inte minst har ju detta med CO2-lagring varit en kontroversiell fråga genom åren, även bland miljödebattörer. Risken är ju att under tiden som Sverige lägger miljarder på att pumpa ned CO2 i underjorden så ökar kineserna mångdubbelt sina utsläpp under samma tid. Den globala nyttan blir därmed inte ens mätbar, men det kostar massor för de svenska skattebetalarna. Å andra sidan - när nu de svenska partierna praktiskt taget enhälligt anser att vårt land ska satsa ett antal miljarder på att minska utsläppen av koldioxid i hopp om att det ska bromsa klimatförändringarna så är det ju bättre att i vart fall använda pengarna till något som då faktiskt minskar mängden CO2 i atmosfären i stället för att lägga miljarderna på meningslös symbolpolitik som dagens regering gör (vilket medfört att man har misslyckats med sina egna "Klimatmål"). Av denna anledning står jag bakom det moderata förslaget om CO2-lagring, även om jag personligen inte är övertygad om att det kommer att påverka jordens klimat ens mätbart. Men CO2-lagring medför i vart fall ingen direkt kostnadsökning eller straffskatt för de svenska hushållen, även om det såklart innebär en skattefinansierad utgift i statens budget. Å andra sidan - med moderat politik får ändå hushållen sänkt skatt.

I övrigt finns det ju en hel del tidigare kända moderata ståndpunkter och väl avvägda förslag. Moderaterna vill kombinera omsorg om vår miljö med respekt för äganderätten och skogsbruket och med respekt för möjligheten att leva i hela landet, alltså även på landsbygden. Det är också därför vi tycker det behövs en skattesänkning på bensin, samtidigt som vi satsar pengar på att underlätta för fler att kunna använda eldrivna fordon. Båda sakerna behövs samtidigt - man måste ha en politik både för kort och lång sikt och göra förändringar i en takt som inte skadar samhället.

Att moderater tar miljöfrågorna på allvar är inte heller något nytt - för oss är det lika viktigt som att värna statens finanser. Och lokalt är det ofta moderater som går i spetsen i riktiga konkreta miljöfrågor. Det är moderater som driver motståndet mot att låta vindkraftparker ödelägga viktiga natur och boendemiljöer, det är moderater som driver frågan om att sanera gifter i Östersjön, det var lokala moderater i Borås som tog strid (tyvärr förgäves) mot Miljöpartiets kalhuggning av alléer och trädrader i staden för att ge plats åt cykelbanor, och det var moderater som i Gävle tog strid mot att fälla stora lindar på torget för att bygga ett nytt bibliotek och riva det gamla. Exemplen finns överallt - runt om i landet tar moderater ansvar för närmiljön, och på samma sätt ska vi visa att moderaterna kan vara en stark kraft för miljön även på riksnivå.




Halvhjärtad rättelse av SVT

2021-09-16

I går fick jag svar på mail från SVT:s ansvarige utgivare, Charlotta Friborg, som meddelade att hon gjort en rättelse (se nedan) i inlägget  som jag ifrågasatte. En synnerligen halvhjärtad rättelse får man väl säga, men alltid något. Man erkänner i vart fall att man inte gav en korrekt bild när man påstod att alla som kritiserades erbjudits att delta i en bandad intervju.

Fast den avslutande meningen i rättelsen är grovt vilseledande, precis som inslaget i programmet. Min inställning till IPCC:s rapport redovisades definitivt inte korrekt den heller - jag har inte framfört ågon kritik alls mot den vetenskapliga rapporten, bara mot hur den beskrivs av media, politiker och debattörer. Att försvara IPCC:s rapport och det som faktiskt står i den kan nog inte ens med SVT:s logik betecknas som vetenskapsförnekelse...det är den som medvetet vantolkar eller övertolkar rapporten som ägnar sig åt detta. 

"Uppdatering 15 september: De kända klimatdebattörer som SVT intervjuat har beretts möjlighet att kommentera i bandad intervju. Riksdagsledamoten Jan Ericson (M) har påpekat att han getts möjlighet att kommentera i skrift men inte att medverka i en bandad intervju. (Jan Ericsons inställning till FN-rapporten har redovisats tydligt i vårt inslag.)"






SVT fortsätter sin "selektiva" klimatrapportering 

2021-09-14

I kvällens Aktuellt fanns ett inlägg om klimatdebatten med kritik mot dem som ifrågasätter IPCC:s rapport eller att klimatet förändras. I inslaget får jag mig också en släng av sleven - på ett ytterst oseriöst sätt. Erika Bjerström påstår ordagrant i inslaget att jag "ifrågasätter IPCC:s och medias rapportering" om klimatet. Hon grundar det på mitt blogginlägg den 12 augusti.

Påståendet är en bluff. Jag har alltså inte ifrågasatt IPCC:s rapportering eller senaste rapport, utan har tvärtom lagt ut hela IPCC:s rapport samt sammanfattningarna i det aktuella blogginlägget. I inlägget finns ingen som helst kritik mot IPCC. 


I inslaget i Aktuellt citerades följande:




Här är hela texten i blogginlägget i sitt sammanhang:

"Det mest intressanta är kanske annars att IPCC:s rapport tolkats som att klimathotet är värre än någonsin och går allt snabbare. Faktum är att det faktiskt inte alls står så i rapporten. Tvärtom andas rapporten optimism, vilket jag påpekade när rapporten kom, och även citerade ur sammanfattningen. Man skriver uttryckligen att det är klart möjligt att nå 1,5-gradersnivån. IPCC har nu också bytt linje vad gäller de mer extrema och dramatiska scenarierna om temperaturökning som ansågs mycket sannolika i tidigare rapporter. Nu har man graderat ned dem till mindre sannolika. Även den mest alarmistiske reporter, politiker eller klimatdebattör borde väl ändå tycka att det är positivt? Men ingen i media har vad vet nämnt detta." 


Vidare påstod Aktiuellt att jag inte svarat på deras fråga om vad jag menade, och citerade detta som svar:


Här är hela mitt svar till Erika Bjerström, ordagrant från mitt mail till henne:

"Klimatfrågan är en mycket viktig fråga, som med rätta prioriteras av många partier. IPCC-rapporten är ett viktigt bidrag till kunskapsläget i klimatfrågan. Jag har dock länge reagerat på att den mediala rapporteringen om klimatfrågan är selektiv, och att den tenderar att fokusera på det som är mest alarmerande. Jag tror inte att klimatfrågan vinner på att vi känner uppgivenhet och jag är angelägen om att vi diskuterar klimatfrågan sakligt. De flesta samhällsproblem löser man bäst med optimism, framtidstro och konstruktiv politik, alltså den linje vi moderater står för. Mitt blogginlägg syftade till att lyfta några av de frågor som fick mindre utrymme i medias rapportering.
 
I övrigt har jag inga fler kommentarer till blogginlägget – jag ger ett antal exempel där och det är ju fritt att citera."


Sammanfattningsvis:

* Jag har alltså, till skillnad mot vad Svt påstår, inte ifrågasatt IPCC:s rapport om klimatförändringarna utan har tvärtom lagt ut rapporten i mitt blogginlägg. Svt hittar helt enkelt på. 
* Jag har däremot kritiserat medias rapportering av samma rapport för att ge en felaktig bild.
* Jag hade en rad exempel i mitt blogginlägg på saker som media rapporterat felaktigt - vilket Svt såklart inte valde att citera. Bland annat att det faktiskt finns positiva saker i rapporten som borde ge hopp. Men hoppfulla klimatnyheter är tydligen inget som Svt vill uppmärksamma.

Slutsatsen är att Svt har en tydlig agenda - man får inte ens ifrågasätta medias rapportering av fakta ur IPCC:s rapport utan att kallas för klimatförnekare. Och man får inte vara positiv eller sprida hoppfulla nyheter. Endast katastrofbilder får spridas. Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt. Mig veterligt är klimatfrågan den enda samhällsfråga man inte får diskutera utan att brännmärkas av media. Hur hamnade vi där?

Jag kommer aldrig att böja mig för klimatalarmistiska domedagsprofeter, vare sig i Svt eller någon annanstans, utan tänker fortsätta argumentera för en balanserad kloimatdebatt. Och jag tror vi möter frågan bäst med konstruktiv och hoppfull moderat politik. Inte med mer alarmism och fler domedagsprofeter som vill kasta vårt välfärdssamhälle och vår elförsörjning över ända.





Varning för ökande mängder industriavfall från förnybar energi 

2021-08-30

Avfallet från vindkraftverk och solcellsanläggningar kan komma att trettiofaldigas de kommande 10 åren. Avfallet är dessutom svårt att återvinna då det innehåller flera skadliga ämnen. Det skriver European Environment Agency, EEA, (Europeiska Miljöbyrån) i en ny rapport.

Man har räknat ut att industriavfallet från den förnybara energisektorn kommer att växa med 3.000 procent de kommande tio åren. I rapporten konstateras också att återvinning av detta avfall kommer att bli svårt eftersom vindkraftverk och solpaneler innehåller många skadliga ämnen såsom kadmium, arsenik, bly och en massa andra farliga ämnen. 

Läs hela rapporten här.

I ett senare inlägg återkommer jag till just hanteringen av skrotade vindkraftverk. Jag har bett Riksdagens utredningstjänst granska hur detta hanteras, och har fått en intressant rapport från dem som jag håller på att läsa igenom.




Fakta som media och alarmister missat om Grönlandsisen  

2021-08-13

I mitt blogginlägg igår kritiserade jag media för att de ger en felaktig bild av att det skulle blivit ökad dramatik i isens avsmältning på Grönland och att man mer eller mindre hotar med att all is ska försvinna i närtid med 7 meters havsnivåhöjning som följd.  Så här skrev jag:

"Avsmältningen av Grönland påstås i media vara dramatisk och leda till 7 meter högre havsnivåer. Men det som smälter är isen längs fronterna av glaciärerna nere vid kusterna och inte isen uppe på de höga glaciärerna. Dessa ligger på 1500-3000 meters höjd där det oftast är 10-20 grader kallare än nere vid havsnivån. Att hela Grönlandsisen skulle smälta bort till följd av några graders högre temperatur är helt enkelt omöjligt. Det är många minusgrader nästan hela året. Några 7 meters havsnivåhöjning lär det därför inte bli under överblickbar tid."

Kritiker har i sociala medier använt denna bild som exempel på att Grönlandsisen smält ovanligt mycket den senaste tiden. Figuren kommer från DMI (Danmarks SMHI) och Polarportal.org. Och visst är det en ovanlig och dramatisk minskning av ismassan vi sett i juli i år (blå kurva), långt större än det normala (den grå linjen).

     


Problemet är bara att man ägnar sig åt "cherry pickning" när man bara tittar på just denna månad. Om man i stället tittar på utvecklingen under det senaste året får man en helt annan bild. Tillväxten i ismassan var förra hösten större än normalt, och den stora toppen i maj är helt unik - en extremt kraftig ökning av ismassan, långt över det normala:



På denna karta från samma källa ser man det jag skrev i mitt blogginlägg - isen smälter som väntat under sommaren längs glaciärernas fronter nere på lägre höjd, samtidigt som ismassan på högre nivåer är oförändrad (vita områden) eller rent av på vissa ställen växer till (blå områden). Kartan är en ögonblicksbild från den 28 juli, samma dag som den blå kurvan ovan slutar.



Totalt ser isens avsmältning ut så här över tid (källa DMI). Det syns definitivt ingen dramatik just i år (blå kurva), tvärtom har avsmältningen i sommar hittills varit mindre än normalt (det normala för referensperioden 1981-2010 visas med grå kurva). 2011-12 däremot var ett dramatiskt år med ovanligt stor avsmältning (röd kurva).  



Graferna ovan visar att det är helt oseriöst att påstå att detta år varit extremt dramatiskt när det gäller Grönlandsisen. Det är helt enkelt inte sant. Och den som påstår att IPCC hävdar att grönlandsisen kommer att smälta bort i närtid måste då rimligen även förklara varför IPCC då inte också talar om stigande havsnivåer på 7 meter i närtid (det som motsvarar effekterna om all Grönlandsis smälter), utan i stället talar om 0,28-1.01 meter fram till 2100, beroende på scenario? 

IPCC påstår alltså inte detta. I IPCC-rapporten nämns däremot att havsnivåerna under de kommande 2.000 åren (!) kan komma att stiga dramatiskt om vi får en kraftig temperaturökning. Och så är det säkert - isen kommer rimligen fortsätta smälta under århundradena och årtusendena framåt tills all is från senaste istiden smält bort. Och blir det varmare går det lite snabbare. Om nu inte en ny istid hinner före. 


 

 

Låt dig inte luras av medias beskrivning av IPCC:s rapport 

2021-08-12

Rapporteringen om IPCC:s senaste rapport AR6 är en komplicerad historia. Ungefär så här går det till. Underlagsrapporterna från tusentals klimatforskare och ca 14.000 publicerade artiklar sammanställs till en omfattande rapport (3.949 sidor). Därefter görs en sammanfattande rapport av ett begränsat antal forskare tillsammans med en politisk panel med flera hundra företrädare för 195 länders regeringar och parlament som förhandlar om texten i "Summary for Policy Makers" (42 sidor). Politikerna kan i hög grad kan påverka eller rent av plocka bort formuleringar i sammanfattningen (exempelvis är det känt att Saudiarabien lyckades få en text struken i dokumentet). Det finns också en hel del kritik mot att politiken på detta sätt tillåts överpröva forskningen, och att detta förtar en del av tyngden i IPCC:s dokument.

Summaryn sammanfattas sedan i sin tur till det tvåsidiga dokument "Headline statements" som jag lade ut på bloggen häromdagen. Detta sammandrag sammanfattas sedan i ett ännu kortare pressmeddelande där av naturliga skäl väldigt lite finns med.

IPCC:s ledning blir i praktiken de som prioriterar vad som ska få fokus i pressmeddelandet och vad media därmed ska skriva om och politikerna kommentera. De flesta politiker och media läser nämligen på sin höjd pressmeddelandet och sammanfattningen av Summaryn. De mer intresserade brukar ta del av hela Summaryn. Få har tiden och intresset att läsa hela den stora rapporten som denna gång alltså är på knappt 4.000 sidor.

Media nöjer sig dock inte alltid med det som är skrivet av IPCC, utan kryddar sedan sina "nyheter" med rena felaktigheter och feltolkningar av IPCC:s material. Medias mörka rubriker används sedan av mer extrema klimatdebattörer som bevis på att mänskligheten går mot sin snara undergång, och alltför många politiker hänger på - i stället för att gå till de vetenskapliga källorna och se vad som verkligen skrivs av forskarna. Diskrepansen mellan forskningens slutsatser och medias rapportering blir till slut ganska stor.

Nu kommer som väntat mängder av kommentarer från insatta forskare och andra debattörer som tagit del av forskningen i underlagsrapporterna och som även läst det IPCC skriver i sin stora rapport. 

En av dem som jag lyssnar på i frågan är professor Roger Pielke Jr som har en imponerande meritlista (även som hedersdoktor vid Uppsala Universitet där han varit engagerad i klimatforskningen). Han ifrågasätter inte klimathotet, är definitivt inte någon "klimatförnekare" utan anser tvärtom att klimathotet är en allvarlig fråga. Men han ifrågasätter feltolkningarna av IPCC.s rapport. Jag tolkar det som att han står "i mitten" i klimatdebatten och därmed borde få många att lyssna. Han har hittills skrivit två långa inlägg med anledning av IPCC.s rapport, en om klimatmodellerna (del 1) och en om kopplingen mellan extremväder och klimatförändringar (del 2). Det senare är hans specialområde. Här är dessa två för den som vill läsa:

  

Jag fortsätter att ta del av kommentarer kring IPCC-rapporten. Men några tydliga överdrifter från media kan redan konstateras:

* FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sa i sitt uttalande om rapporten att klimatförändringarna innebär att "billions of people" befinner sig i "omedelbar fara". Detta står dock inte i IPCC.s rapport utan är en helt personlig åsikt av Guterres. Men det citeras flitigt i media som ett konstaterande av IPCC, och visar att journalisterna inte läst rapporten de kommenterar.

* SVT och flera andra medier påstår att IPCC-rapporten visar att vi just nu har "de högsta temperaturerna på 100.000 år". Det är inte alls är det som står i rapporten. Det finns ingen som har lyckats rekonstruera 100.000 års temperaturer nedbrutet på enskilda år - det är givetvis omöjligt. Det finns bara grova uppskattningar av genomsnittstemperaturer för mycket långa historiska perioder - ofta flera hundra eller rent av tusen år i taget. Ingen kan självklart uttala sig om dagens temperaturer är de högsta på 100.000 år, och det motsägs dessutom av andra forskningsrapporter, exempelvis om borrkärnor i isen på Grönland som visar att det varit mycket varmare de senaste 10.000 åren.

* Avsmältningen av Grönland påstås i media vara dramatisk och leda till 7 meter högre havsnivåer. Men det som smälter är isen längs fronterna av glaciärerna nere vid kusterna och inte isen uppe på de höga glaciärerna. Dessa ligger på 1500-3000 meters höjd där det oftast är 10-20 grader kallare än nere vid havsnivån. Att hela Grönlandsisen skulle smälta bort till följd av några graders högre temperatur är helt enkelt omöjligt. Det är många minusgrader nästan hela året. Några 7 meters havsnivåhöjning lär det därför inte bli under överblickbar tid.

* Golfströmmen påstås vara nära att "kollapsa" vilket enligt media skulle göra Skandinavien obeboeligt. Det finns forskare, bland annat på Chalmers, som ifrågasätter teorierna, men även om vi antar att det stämmer att Golfströmmen försvagas handlar det inte om att den ska stanna utan just försvagas. Och dramatiska effekter av detta ligger i så fall mycket långt fram i tiden, minst flera hundra år, kanske tusentals år. Vilket såklart inte nämns i medias svarta rubriker.

* Media basunerar ut att det nu är bevisat att "extremväder" beror på klimatförändringar. Men detta står inte heller i rapporten från IPCC. Däremot hävdar man att kraftiga värmeböljor kan kopplas till klimatförändringarna. Detta baseras dock på forskning som fått en hel del kritik i forskarvärlden. Denna forskning leds dessutom av en känd klimataktivist, Friederike Otto, som även ägnar sig åt att samarbeta med advokater i domstolsprocesser mot nationer för att tvinga fram en mer extrem klimatpolitik. Forskaren/aktivisten ifråga verkar närmast ha tjatat sig till att hennes rön ska tas med i IPCC:s rapport, och hon uttrycker själv att hon är stolt över att ha lyckats med detta. Men det påstådda sambandet gäller som sagt bara värmeböljor och de direkta effekterna av dessa, inte andra så kallade extremväder såsom orkaner, stormar, långvariga torkperioder, kraftiga regn och översvämningar - där råder uppenbarligen samma linje som förut, att samband med klimatförändringar är möjliga och inte kan uteslutas, men inte heller kan styrkas. När media och vissa politiker påstår att sommarens översvämningar i Centraleuropa nu bevisats bero på klimatförändringar ljuger de oss rakt i ansiktet - underlagen för IPCC:s rapport togs fram innan dessa översvämningar ens ägt rum, och de beaktas därför inte i materialet. 

* Att IPCC förespråkar mer kärnkraft som en lösning för att minska utsläppen kommenteras av få journalister, troligen för att dessa klimatskribenter står Miljöpartiet nära. Och vad Miljöpartiet tycker om kärnkraft vet vi. Men både IPCC och andra FN-organ har tydligt pekat ut en ökad satsning på kärnkraft som en viktig klimatåtgärd. Det märkliga är att media och klimatalarmister lyssnar på allt annat som IPCC mfl skriver, och gärna kryddar det lite extra - men inte just det som sägs om kärnkraftens viktiga roll.

* Det mest intressanta är kanske annars att IPCC:s rapport tolkats som att klimathotet är värre än någonsin och går allt snabbare. Faktum är att det faktiskt inte alls står så i rapporten. Tvärtom andas rapporten optimism, vilket jag påpekade när rapporten kom, och även citerade ur sammanfattningen. Man skriver uttryckligen att det är klart möjligt att nå 1,5-gradersnivån. IPCC har nu också bytt linje vad gäller de mer extrema och dramatiska scenarierna om temperaturökning som ansågs mycket sannolika i tidigare rapporter. Nu har man graderat ned dem till mindre sannolika. Även den mest alarmistiske reporter, politiker eller klimatdebattör borde väl ändå tycka att det är positivt? Men ingen i media har vad vet nämnt detta.

Oavsett vad man anser i klimatfrågan kan man ganska enkelt konstatera att media övertolkar, eller rent av vantolkar, IPCC:s rapport i stället för att åtminstone läsa Summaryn och sammanfattningen av denna ordentligt. Jag tycker detta är ett enormt underbetyg för svenska journalister. All annan forskning på alla andra politikområden diskuteras öppet och kritiskt i media, men när det gäller klimatfrågan finns bara en linje och det är att inte ifrågasätta något, inte ge utrymme för kritiska röster, utan i stället övertolka/vantolka forskningen så att det passar det egna agendan att måla upp en mer hotfull och allvarlig bild än den forskarna står för. Det är faktiskt en skam för svensk klimatjournalistik att man agerar mer som en samordnad skara av aktivister än kritiskt undersökande journalister. Klimatjournalistiken passar överlag tyvärr in i Janne Josefssons omtalade uttalande:


 

 

Många anlagda skogsbränder runt Medelhavet just nu

2021-08-10 

I klimatdebatten framhålls ofta ökat antal skogsbränder som ett tecken på att klimathotet blivit allvarligare. Som jag ofta påpekat är det mycket tveksamt om antalet skogsbränder blivit fler när man tar del av statistiken. Däremot blir effekterna av dem ofta mycket allvarligare idag än förr eftersom det finns mer bebyggelse i anslutning till skogsområden, skogsskötseln bristfällig, den skog som växer ofta monokultur som brinner bättre, brandgator saknas och brandbekämpningen på sina håll eftersatt.

Dessutom är tyvärr är många av bränderna anlagda. Varför det anläggs så mycket bränder är en gåta. Här några exempel på anlagda bränder bara de senaste dygnen, i Grekland, Turkiet och Algeriet:









 

Läs IPCC:s rapport och strunta i medias rubriksättning

2021-08-09

I dag presenterar FN:s klimatpanel IPCC sin senaste så kallade "Specialrapport" om klimatförändringarna. Nedan finns hela sammanfattningen av "Summary for policy makers" direkt från IPCC.

Nu återstår att analysera det som skrivits, och många kommer att studera de underliggande vetenskapliga rapporterna som ligger till grund för det i praktiken politiskt beslutade slutdokumentet.

Jag avvaktar med längre kommentarer tills jag tagit del av analyser och kommentarer. Men redan ser vi hur media gör märkliga och dramatiska tolkningar som inte har fullt stöd i IPCC.s material. Medias intresse att skriva dramatiska nyheter gör att balansen i medias rapportering saknas. Dramatik och domedagsrubriker säljer, och man får lätt intrycket att domedagen är här och att mänsklighetens undergång är nära. Det är dock inte det IPCC skriver - tvärtom andas man optimism om möjligheten att motverka klimatförändringarna, det framgår av dagens pressmeddelande.

Jag tycker som sagt det känns mer tillförlitligt att utgå från den riktiga källan och börja diskussionerna där. Här är den: 

  


 

 

Extrainsatt sammanträde i Näringsutskottet om hotande cementkris

2021-08-04

I dag hade Riksdagens näringsutskott ett extra sammanträde efter begäran av moderaterna. Det fanns bara en fråga på dagordningen - den hotande cementbristen som riskerar att bli verklighet eftersom Cementa på Gotland inte fått tillstånd för fortsatt drift. Jag deltog som extra ersättare på sammanträdet, eftersom jag ville följa denna viktiga fråga och höra ministerns dragning.

Cementas gotländska anläggning levererar 75% av all cement som används i Sverige. Utan cement blir det inga byggen av vare sig bostäder eller infrastruktur. Gruvindustrin stannar eftersom cement används för att täta och stabilisera gruvgångarna. Det blir inga fundament till några vindkraftverk heller. Cement används till väldigt mycket.

Till det extra utskottsmötet hade näringsminister Baylan kallats för att redogöra för regeringens arbete med frågan och planer för att hantera risken för brist på cement. Tyvärr gav utskottsmötet ingen klarhet alls. Ministern meddelade bara att man arbetar med en konsekvensanalys av eventuell stängning av Cementas anläggning och att man hoppas den analysen ska vara klar inom någon vecka. Därutöver avvaktar man Cementas överklagande av Miljööverdomstolens beslut. Några tankar om möjliga lösningar för den svenska cementproduktionen om Miljööverdomstolens beslut står fast nämndes inte av ministern, och det blev inte heller svar på sådana frågor från ledamöterna. Ministern  "ville inte föregripa domstolshanteringen".

Regeringen framställer sig själva som närmast maktlösa i frågan och att det är domstolarna som avgör. Detta tycker jag är en sanning med stor modifikation. Cementa fick godkänt för fortsatt drift i första instans - Miljödomstolen. Men regeringens egen myndighet, Länsstyrelsen på Gotland överklagade till Miljööverdomstolen. Som avvisade ansökan på grund av bristande underlag. Underlag som Miljödomstolen ansåg helt tillräckliga. Cementa har nu överklagat till Högsta Domstolen. Men det är alltså regeringens egen myndighet som överklagat och därmed orsakat dagens situation. Det är regeringens skyldighet att ha en plan för att hantera frågan om Cementa får nej även i Högsta Domstolen.

Vid utskottsmötet framfördes oro från flera ledamöter att problemet ska lösas med import från Turkiet och Nordafrika. Cementproduktionen i dessa länder sker under helt andra miljöregler än i Sverige, om det ens finns några miljöregler överhuvudtaget. Återigen riskerar vi att en tillverkning med höga miljökrav i Sverige ersättas med import från länder med mycket lägre miljökrav och usla arbetsförhållanden för personalen. Dessutom med mycket längre energikrävande transporter. Vi har sett det på flera områden nu, och denna svenska miljönationalism är orimlig om man bryr sig om miljön på riktigt och inser att miljöfrågor i stor utsträckning är globala. 

Nedan min twittertråd om saken idag.


 

 


"Vindkraft är negativt för elsystemet, miljön och ekonomin"

2021-08-02

Nedanstående replik i Borås Tidning i lördags sammanfattar kritiken mot vindkraften väldigt bra. Och det är alltså en erfaren professor i energi och miljlö som uttalar kritiken. Det han skriver stämmer väldigt väl med det jag hört genom åren på möten med representanter från energisektorn i arrangemang av Riksdagens Energinätverk där jag är engagerad. Vindkraft i bra vindlägen där ingen närboende störs kan vara ett bra komplement till annan elproduktion, men vi kan inte basera Sveriges framtida elbehov på vindkraft. Vilket vi just nu är på god väg att göra.

Det kommer inte sluta väl.

Sverige var känt för ren, billig elproduktion utan beroende av fossila energislag, baserat på vattenkraft och kärnkraft. Vi var rent av ett föredöme för andra i världen. Det känns minst sagt märkligt hur hela debatten just nu handlar om hur Sverige ska kunna ta sig ur (!) denna avundsvärda situation...och i stället hamna i ett läge med hotande elbrist, nödvändig import av kol- eller oljekraftsel, ökat behov av att köra oljekraftverk inom landet som reservkraft, kraftigt stigande elnätskostnader och mycket varierande elpriser.

Hur kunde det gå så fel? 


 

 

Kaliforniens vattenbrist beror knappast på klimatförändringar

2021-07-30

Rapporterna om torka, vattenbrist och bränder i Västra USA kommer allt tätare. Och självklart skylls som vanligt allt på klimatförändringar. Jag har skrivit om detta förut, exempelvis i detta blogginlägg 20 september förra året, efter de skogsbränder som då härjat svårt i likhet med denna sommar:


   

För någon vecka sedan fanns denna artikel i Aftonbladet. Den som bara tittade på bilderna blev såklart förskräckt över att en stor sjö i Kalifornien, Lake Oroville, plötsligt verkar ha torkat ut helt. "Lake Oroville i Kalifornien har krympt kraftigt i takt med att torkan i västra USA blivit allt mer extrem"  skriver Aftonbladet.  




Aftonbladet har hämtat sina bilder och underlag till artikeln från en längre artikel från AP. Här finns fler bilder, bland annat denna, som visar att Lake Oroville inte är en vanlig sjö, utan en lång konstgjord vattenreservoar som slutar med ett kraftverk för elkraftproduktion. Alltså en kraftverksdamm. 

  

När man läser AP:s artikel inser man snabbt att kraftverket har tömt dammen, och att elproduktionen fortsatt trots att dammen nått oroväckande låga vattennivåer. Det är alltså inte så att sjön på något sätt "dunstat bort" i värmen. I Sverige hade man aldrig fått tömma ett reglerat vattendrag på detta sätt, här finns regler om lägsta vattennivå. Jag undrar hur många år det kommer ta att återställa dammen och vad man ska göra under tiden? Med tanke på att denna damm dessutom är vattentäkt för runt 20 miljoner människor är det obegripligt att man fått tömma den på detta sätt.

Aftonbladets ingress och bilder är extremt missvisande, och har uppenbarligen bara ett syfte - att trumma på med klimathotet och använda detta som förklaring till precis alla väderrelaterade problem. Det behövs inte en klimatförändring för att det ska bli torka i en öken eller halvöken.   

Kalifornien och delar av USA:s västkust är till stora delar öken eller halvöken. Det finns en anledning att en av de varmaste och torraste platserna i USA ligger i Kalifornien och heter just - Death Valley. Tillgången på vatten i Kalifornien är ofta mycket begränsad, torrperioderna är många och långa, och nederbörden kommer mycket oregelbundet. Trots detta har man byggt några av USA:s största städer här. Inflyttningen är stor och många bor i egna hus med pool och stora vattentörstiga trädgårdar. Golfbanorna är många och kräver massor av vatten. Och ovanpå detta odlar man yrkesmässigt mängder av mycket vattenkrävande växter som inte passar naturligt i denna halvöken, odlingar som dessutom ofta bara håller några år, varefter de övergivs och ny mark brukas och förses med nya bevattningsanläggningar. De gamla odlingarna förbuskas snabbt och blir lätt fäste för bränder.

Elbehoven är samtidigt mycket stora, både för luftkonditionering och näringsliv. När jag var i San Francisco med Finansutskottet besökte vi flera företag som exempelvis Facebook och Tesla - två företag som är beroende av massor av el. Utan vattenkraften räcker inte elen till alla dessa människor, alla elbilar, alla serverhallar och alla människors samlade elbehov. Och därför har man nu alltså tömt hela Lake Oroville.

Att bosätta sig i en halvöken med mycket liten och ojämn nederbörd och sedan slösa bort det lilla vatten som finns går inte att skylla på klimatförändringar. Men för de styrande i Kalifornien är det ett bekvämt sätt att slippa ta ansvar för den egna omöjliga livsstilen, undermålig samhällsplanering, odling av felaktiga grödor, misskötta skogar och bristande elförsörjning. Att svenska miljövänner spelar med i detta spel är obegripligt. Diskussionen borde i stället handla om vad man ska göra för att Kalifornien ska vara beboeligt även om 50 år. Vattentillgången lär i vart fall inte öka i ökenområden bara för att vi tar "krafttag för klimatet". I stället måste man anpassa sig till det vatten som finns, eller kanske leda dit vatten från andra delar av USA med överskott på vatten. 

Problemet finns för övrigt på många ställen i världen. Sovjetunionen tömde på 1960/70-talet hela Aralsjön för att konstbevattna odlingar. Israel skryter med att man "fått öknen att blomma", men det har skett till priset av att man tagit alldeles för mycket vatten från Jordanfloden och Genesarets sjö. Även denna vattenbrist skylls dock i media på klimatförändringar, vilket knappast är sant om man sätter sig in i frågan. Det har aldrig regnat särskilt mycket i detta ökenområde. Samma sak ser vi i delar av Asien och Afrika. Kortsiktig produktion av vattenkrävande växter som inte passar alls i klimatet sänker grundvattennivåer och tömmer floder och sjöar. Men genom att skylla på klimatförändringar slipper man ta tag i problemen. Det är ju någon annans fel. 

Jag känner djup oro för vart vi är på väg. Sunt förnuft, kritiskt tänkande och en helhetssyn på miljöfrågorna har helt försvunnit ur debatten. 

 

 

 

Klimatförändringar är den nya formen av "gudarnas straff" 

2021-07-22

Översvämningarna i främst Österrike, Tyskland, Belgien och Nederländerna är definitivt en naturkatastrof. Många människor har avlidit och stora materiella värden har förstörts. Det är lätt att känna stor medkänsla för alla som drabbats.

Nu hörs röster från ledande politiker på riksnivå och lokalnivå, liksom myndighetsföreträdare och klimatdebattörer som med unison röst skyller det som hänt på klimatförändringar. Både Angela Merkel och hennes efterträdare Armin Laschet skyller på klimatförändringarna och . Laschet efterlyser "klimatskyddande åtgärder". Lokala myndigheter har i både tidningar och TV uttryckt att klimatförändringarna är orsaken till katastrofen. Tysklands miljöminister Svenja Schulze konstaterar att "klimatförändringarna har anlänt till Tyskland". (Källa Aftonbladets rapportering på denna länk, citaten finns i slutet av artikeln nedanför chatten). Och ett flertal klimatdebattörer och klimataktivister i både Sverige och andra länder instämmer i likhet med många andra både i traditionella och sociala medier. Med en röst påstår de att översvämningarna är ett bevis på att effekterna av klimatförändringarna slagit till med full kraft.

  

Är detta då rimliga slutsatser? Låt oss ta en liten historielektion.

Till att börja med kan vi konstatera att dramatiska översvämningar längs centraleuropeiska floder definitivt inte är något nytt. Det är tvärtom ständigt återkommande problem med dramatiska effekter varje gång. I en av intervjuerna i svenska nyhetersprogram var det exempelvis en äldre tysk kvinna som sa i en intervju att detta visserligen var allvarligt, men inte lika allvarligt som en tidigare översvämning i samma stad när hon var ung.

För den som rest i Tyskland eller besökt städer längs de stora europeiska floderna är detta med markering av tidigare högvattennivåer och översvämningar närmast vardagsmat och finns i snart sagt varenda samhälle och by. En bra illustration finns på Wikimedia (fritt foto, fotograf Roland.h.Bueb) på rådhuset i Markbeit am Main. Här syns tidigare högvattennivåer. Den värsta var 1784, och verkar ha varit minst 2-3 meter över marknivå. Runt uppskattningsvis två meters höjd ser vi åren 1632 (?) och strax under 1845. Lite längre ned 1704. Allra längst ned vid kanten av bilden skymtar 1990, några decimeter över marken:
 


 

Här två privata turistfoton som privatpersoner lagt ut på twitter i denna tråd om översvämningarna (i tråden finns fler privata bilder från olika platser). Det första från Bad Schandau, det andra från Passau. De visar samma sak - mycket dramatiska högvattennivåer genom århundradena:

   

På samma sätt såg jag markeringar på byggnader i Prag när jag besökte staden på en konferens några år efter den stora översvämningen 2002 då vattnet steg 3-4 meter över det normala och förstörde massor av byggnader. Även där fanns både den senaste översvämningen och tidigare rekord markerade på en byggnad nära Karlsbron. Översvämningarna 2002 var enligt gamla nyhetsartiklar "de värsta i Prag på 112 år". Med andra ord - år 1890 var det ännu värre översvämningar.

Om man söker på nätet på "hochwasser" får man en lång rad träffar. Exempelvis dramatiska översvämningar i Österrike 1920, I Saarområdet 1947-48, längs Elbe och Weser 1953, i Passau 1954, nedre delen av Elbe 1962, Weser 1981, Prag 2002 och Österrike 2006.  Men det finns ett otal ytterligare exempel på mycket dramatiska översvämningar längs de stora europeiska floderna. 

Själv är jag filatelist, och detta är en hobby som ger mycket historisk kunskap. Här är tre intressanta tilläggsfrimärken till stöd för dem som drabbats av "hochwasser" just i Österrike 1920, Saarområdet 1947-48 och Österrike 2006. Översvämningarna i Saarområdet 1947-48 var särskilt dramatiska och drabbade ett redan svårt krigshärjat område som just börjat resa sig ur askan. 

    

Och så här kan man fortsätta - Centraleuropas historia är fylld av extremt dramatiska översvämningar som kostat både massor av människoliv och ödelagt stora materiella värden, och de är kända från 1500-talet och framåt till våra dagar. Alla tidigare översvämningar har haft naturliga förklaringar, medan just den sista alltså beror på att "klimatförändringarna kommit till Tyskland" om man ska tro Tysklands miljöminister. 

Historielösheten är nog det som stör mig mest. När inte ens Tysklands ledande politiker låtsas om sitt eget lands historia och när ledande klimatforskare inte bryr sig om att sätta in påstådda effekter av klimatförändringar i ett historiskt sammanhang tappar i vart fall jag allt förtroende för dessa personer i klimatfrågan. Utan kunskap i historia kan man inte förstå samtiden och inte göra prognoser för framtiden.

Eller kan det möjligen finnas andra förklaringar än historielöshet till att man som politiker eller myndighetsrepresentanter skyller naturkatastrofer på klimatförändringar? Om man själv känner att man inte förberett sig för förväntade katastrofer, och inte heller hanterat dem på rätt sätt när de inträffar kanske det är bekvämt att skylla på klimatförändringar i stället för att ta eget ansvar?

Vi har sett det förut. Vi såg det i Västmanland vid den stora skogsbranden - som inte behövt bli så dramatisk om kommuner och myndigheter agerat snabbare och samarbetat bättre och man haft bättre resurser för släckning från luften. På samma sätt har stora brister i naturvård och beredskap för skogsbränder drabbat många länder - exempelvis Spanien, Portugal och USA. Bränderna förra året i USA har jag kommenterat tidigare och det är uppenbart att man i östra USA hanterar skogsbränder mycket mer effektivt än i västra delen. 

Nu kommer också hård kritik mot hur tyska myndigheter hanterat den senaste översvämningskatastrofen. Europeiska varningssystemet för översvämningar hade larmat, man visste att detta var på väg att hända, men myndigheterna agerade inte i tid, vilket sannolikt kostat många människoliv. Tyskland motsvarighet till SMHI gick också ut med varningar om extrem nederbörd, men detta togs inte på allvar av ansvariga myndigheter och politiker. Vad är då bekvämare när katastrofen inträffar än att urskulda sig med att "klimatförändringarna" är orsaken till det som hänt? Då slipper man själv ta ansvar.

Nu påpekas även i media att frågan kommer att ha stor betydelse för kommande val i Tyskland. När nu politikerna byggt hela sin trovärdighet på att hota med dramatiska klimatförändringar måste man såklart stå fast vid detta även inför en valrörelse. Oavsett om översvämningarna beror på klimatförändringar eller inte. Och självklart vill inte politikerna skadas politiskt av bristande ansvarstagande och dålig anpassning till kända återkommande högvattenproblem. Då blir det bekvämt att skylla på klimatförändringar i stället.

Ytterligare en intressant sak har diskuterats mycket i sociala medier. Det svårt drabbade samhället Altenahr i Tyskland visar sig exempelvis vara byggt i en uttorkad flodfåra (!) där man lett om vattnet från den tidigare breda och slingrande flodbädden. Man ser på bilden hur floden nu "tagit tillbaka" sitt tidigare lopp och dränkt alla byggnader som byggts på den gamla flodbädden. Att bygga ett samhälle i en flodbädd känns ju aningen tveksamt, det finns ju faktiskt en anledning till att den ursprungliga flodbädden fanns. Man undrar hur myndigheterna och politikerna tänkt? (Källa: DW.COM).

 

Om man på allvar vill förebygga dramatiska översvämningar så kan man göra det. Det finns många exempel runt om i världen, och även från  myndigheter i Sverige finns goda råd och rekommendationer. Att inte hårdgöra alla ytor och bebygga all mark är ett sätt. Att lämna sanka partier och grönområden längs floder utan bebyggelse för att kunna "få plats" med överskottsvatten är ett annat sätt. Det är också klokt att inte bygga för nära floderna eller på tidigare flodbotten, förstärka flodbankar, valla in känsliga områden och gräva kanaler och extra utlopp som kan leda bort överskottsvatten. Utöver förebyggande arbete behöver man ha en god beredskap för att hantera översvämningar, larma och evakuera människor, skydda byggnader osv. Mycket av detta verkar man alltså ha missat i Tyskland under den senaste katastrofen. Det beror dock inte på klimatförändringar utan på underlåtenhet från politiker och myndigheter. 

Har då inte antalet dramatiska översvämningar ändå ökat på senare år? Faktum är att det saknas belägg för detta. Det finns god statistik i Tyskland över högvattenperioder sedan många hundra år. Här en figur från tidskriften Nature (tyvärr låst artikel) som visar hur perioder med högvatten återkommer med jämna mellanrum.



Kommer då ändå inte problemen att öka om klimatet blir varmare? Det finns inte så många studier på just effekterna på Centralauropa, men den erkända europeiska forskningsorganisationen EGU, European Geosciences Union, hade 2012 denna artikel där man konstaterar att prognosen snarare är att det blir minskad än ökad nederbörd i Centraleuropa till följd av klimatförändringarna. Det hindrar såklart inte att det ändå skulle kunna bli fler dramatiska regn än tidigare, fast det är än så länge bara spekulationer - hittills verkar det vara en form av naturkatastrof som återkommer med jämna mellan rum och som man måste ha beredskap för.

I ett inslag i Aftonbladet TV uttrycker till och med klimatforskaren och klimatdebattören Johan Rockström (som är verksam i just Tyskland)  förvåning över det som nu inträffat. Han säger rent ut att detta är svårt att förklara som en effekt bara av dagens temperaturökning på en grad, utan att det i så fall måste bero på något annat. Varefter han spekulerar kring risk för påverkan på jetströmmar av uppvärmning i Arktis - saker som han själv säger att forskningen inte kan dra några slutsatser om, vilket dock inte hindrar honom från att framföra det som en "risk" som visar att vi måste "agera snabbt för att lösa  klimatkrisen". Jag är uppriktigt förvånad över att klimatforskare som Rockström och andra är så ointresserade av historiska skeenden och erfarenheter av översvämningar i det land där de själva bedriver sin forskning. Utan att sätta in frågan i ett historiskt sammanhang kan man inte leverera seriösa resultat. 
 

 
 

Förr i tiden skyllde man ofta naturkatastrofer på "guds vilja" i brist på bättre förklaringar. I dag skyller man dem i stället på klimatförändringar. Det är en lika pinsam undanflykt för politikers och myndigheters misslyckanden. Att även media spelar med i detta i stället för att granska och ifrågasätta är närmast plågsamt att följa. "Klimatförändringar" och "klimatkris" har blivit ett mantra som används för att förklara bort en massa samhällsproblem som politiker och myndigheter faktiskt kan lösa om viljan finns.

Min kritik mot detta innebär inte att jag avfärdar att klimatet förändras eller att människan i viss omfattning sannolikt påverkar detta. Men hela klimatdebatten fördummas när man försöker skrämmas med saker som är extremt långsökt när man sätter in det i ett historiskt sammanhang. Och minskade koldioxidutsläpp lär i vart fall inte att stoppa de regelbundet återkommande översvämningar som väl dokumenterat har drabbat tyska städer regelbundet de senaste 500 åren.


 

 

Moderaterna fick stöd i finansutskottet mot EU:s "taxonomi" 

2021-06-22

I dag hade Finansutskottet överläggningar med den (just bortröstade) regeringen om EU:s fortsatta arbete med "taxonomin", ett system för klassificering av hållbara investeringar. Ju mer arbetet framskrider desto oroligare blir man. Så som det nu ser ut hotas både svensk skogsnäring och vattenkraft allvarligt. 

Det jag ser som mest allvarligt, och också framförde vid dagens sammanträde är att reglerna kommer att slå extra hårt mot de allra minsta skogsägarna som kommer tvingas till höga administrativa kostnader för att visa att de uppfyller omfattande miljö och "klimatkrav" och därmed kunna sälja skog till de stora skogsbolagen - i annat fall kommer ingen att vilja köpa deras avverkade träd. Finansmarknadsministern framförde att det inte finns något krav på att investera i företag som omfattas av taxonomin och att inga skogsägare tvingas vidta några nya åtgärder. Detta visar att hon och regeringen inte begriper vad förslaget innebär och hur illa det kommer att slå mot den svenska skogsnäringen. Man har inte engagerat sig tillräckligt i frågorna under processen och nu sitter vi med ett riktigt dåligt EU-förslag som skadar Sverige.

Moderaterna har därför lämnat en avvikande ståndpunkt (se nedan, gulmarkerad text) där vi invänder mot hela förslaget. Denna fick vid sammanträdet stöd även av C, KD och SD. Därmed fick vi majoritet i utskottet och moderaternas linje blir nu regeringens linje.




 

Akut elbrist hotar Västsverige

2021-06-21

Bland den långa raden av samhällsskadliga beslut från regeringen Löfven är hanteringen av energipolitiken ett av de värre misstagen. Gång på gång kommer rapporter och varningar om elbrist i olika delar av landet, hittills främst i södra Sverige och i Stockholm/Mälardalen.  Nu kommer varningar om att vi i snabb takt närmar oss en elbrist även i Västsverige, detta enligt Ekot. Förtidsavvecklingen av Ringhals 1 och 2 får konsekvenser, och det är naivt att tro att vi kan ersätta kärnkraften med många tusen nya vindkraftverk.
 



 

 


Nederbördsfakta från SMHI

2021-06-14

Klimataktivister på twitter beskyller mig för att sprida felaktiga uppgifter när jag påstår att det inte finns några vetenskapliga underlag för att det skulle falla kraftigare nederbörd i Sverige betydligt oftare idag än det gjort tidigare. Det intressanta är att det jag påstår får direkt stöd av SMHI:s statistik. På denna sida redovisas tre olika grafer. Alla graferna har perioden 1961-1990 som referensperiod, och värden under referensperiodens blir röda och de över blir blå. Så här ser kurvorna ut:


1.  Medelvärdet för årets största dygnsnederbörd på SMHI:s 60 mätstationer

2.  Antal tillfällen per år då det fallit minst 40 mm nederbörd på ett dygn


3.  Årets största dygnsnederbörd på någon av de 60 stationerna

Man kan se i samtliga tre kurvor att det är kraftiga variationer mellan åren. Helt uppenbart kom det väldigt mycket regn i Sverige under perioden 1930-1945 och 2000-2010, och rekordet för dygnsmedelnederbörd kom 1997. Det är alltså korrekt att det kom ovanligt mycket nederbörd 2000-2010. Men man ser också att detta förändrats och vi nu sedan 5-6 år ligger under genomsnittet i de två första kurvorna, och sedan några år även under genomsnittet i den tredje. Det är alltså färre kraftiga regnoväder i Sverige nu än genomsnittet för 1961-90.

Man ser också i tredje figuren hur nederbördsfattigt det var i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, vilket medförde allvarlig torka och missväxt i stora delar av södra Sverige och bidrog till den stora utvandringen till Amerika. Både för mycket och för lite nederbörd är ett hot mot samhället. 

SMHI:s kurvor visar alltså inte någon större dramatik än så länge vad gäller Sverige. Den som hävdar att betydligt fler tillfällen med kraftig nederbörd i Sverige visar att klimatet förändrats ligger lite efter och lever kvar i hur det såg ut 2000-2010. De måste dessutom rimligen förklara varför det kom mer och kraftigare regn även på 1930-talet. Det kan ju i vart fall inte ha berott på av människan orsakade klimatförändringar? 


 

 

Många klimatdebattörer kan inte skilja på klimat och väder

2021-06-13

Efter de kraftiga regnovädren över Stockholm med åtföljande översvämningar i slutet av föregående vecka blev jag påhoppad av några olika "klimatdebattörer" på twitter. De ville uppenbarligen "ställa mig mot väggen" och kopplade översvämningarna till klimatförändringar. Någon skrev rent av att "Stockholm aldrig upplevt något liknande".

Jag är ganska van vid att alla naturfenomen, besvärligt väder, liksom skogsbränder, översvämningar mm numera alltid kopplas till klimatförändringar, alldeles oavsett om det finns grund för det eller inte. Men som jag brukar påpeka - det som vi idag kan uppleva som "extremt" när det gäller väder har oftast inträffat många gånger tidigare i historien. Alldeles utan att klimatförändringar eller "global uppvärmning" varit orsaken. Och väder och klimat är två helt olika saker. Denna kunskap måste spridas. Enskilda ovanliga eller extrema väderhändelser vare sig bevisar eller motbevisar klimatförändringar. Det är två helt olika saker.

Att effekterna av kraftiga regn kan bli värre i tätbebyggda områden idag än tidigare är däremot helt korrekt. Många naturliga våtmarker, öppna diken, bäckar och åar är kulverterade eller utfyllda för att möjliggöra byggnation. Många stora träd som suger upp massor av vatten avverkas i våra städer och grönområden förstörs. Markytor hårdgörs och asfalteras vilket gör att de inte längre kan suga upp vatten. Dessutom är inte kulvertar och gatubrunnar dimensionerade för kraftiga regn, och viadukter översvämmas för att vattnet inte hinner rinna undan. Orsaken till översvämningar är ofta helt enkelt att man inte i stadsplaneringen räknat med att den då och då kommer kraftiga regn. 

När det gäller översvämningar råkar jag vara extra väl påläst. Bland annat har jag tagit del av MSB:s stora kartläggning av allvarliga översvämningar i Sverige 1901-2010. Vid 190 (!) tillfällen under dessa år har Sverige drabbats av särskilt allvarliga översvämningar med stora ekonomiska skador och risk för liv och hälsa. Och då har flera stora län (bland annat Västra Götaland) inte rapporterat in sina  översvämningar före år 2000, så antalet lär ha varit betydligt fler än 190. 

Jag uppmärksammade twitterföljarna på några exempel:

  

  



 

 

Självklart orimligt att sätta slutdatum för försäljning av fossila bränslen

2021-06-01 

I dag presenteras den så kallade "utfasningsutredningen", där en utredare på regeringens uppdrag skulle överväga förslag om för förbud mot försäljning föreslår försäljning av nya bilar som drivs med fossila drivmedel och även föreslå slutdatum för försäljning av fossila drivmedel.

Utredningens uppdrag var givetvis helt orealistiskt redan från början - att föreslå förbud mot försäljning av fordon som drivs med fossila drivmedel är sannolikt väldigt svårt, särskilt som det saknas fungerande alternativ i den omfattning som den svenska bilparken kräver. Vi vet att elbrist hotar och att det krävs enorma mängder el för att bilparken i stort ska kunna elektrifieras. Och biobränslena räcker knappast till ens idag - Sverige importerar huvuddelen (85%!) av våra biobränslen från utlandet. Samtidigt ska vår skog användas till en massa saker, samtidigt som EU och miljörörelser vill begränsa vår skogsavverkning dramatiskt. Och biobränslen från grödor konkurrerar med vår livsmedelsproduktion. Hur produktionen av biobränslen ska kunna utökas i en dramatisk omfattning övergår mitt förstånd. Ingen har gjort  sannolikt att det är möjligt.

Och att förbjuda försäljning av fossila bränslen är naturligtvis helt omöjligt  - många fordon kräver fossila bränslen och kommer att kräva det även i framtiden. Det räcker att nämna 100.000-tals veteranfordon, men också många värdefulla begagnade sportbilar, motorcyklar mm, för att inte tala om en mängd dyra arbetsfordon. Och även om utredningen omfattar vägtransporter och arbetsfordon så kan man ju försynt påpeka att flygplan och båtar i hög grad måste använda fossila bränslen. Och ytterst få Jas-plan, stridsvagnar och ubåtar går att köra på biobränsle. Exemplen är många och visar att fossila bränslen kommer att behöver under överskådlig tid.

Jag lyssnade både på regeringens presskonferens och ett webbinarium anordnat av St1 där utredaren berättade om sitt förslag. 
 

Utfasningsutredningen har nu överlämnats till regeringen och innebär i korthet följande:

Mål att fasa ut fossila bränslen till 2040. Visserligen inget direkt förslag till uttryckligt förbud mot försäljning av fossila bränslen vid något visst datum, men förslaget är ganska luddigt vad gäller om utfasningen ska vara ett mål eller om man öppnare upp för ett tvingande datum. 

Inget nationellt förbud mot försäljning av fossildrivna bilar, men förslag om att styra detta med beslut om mål på EU-nivå om krav på nollutsläpp vilket i praktiken blir ett förbud "bakvägen".

Fokus på el och biobränslen, men också att tillverka flytande "Biobensin" och "biodiesel" som gör att begagnade bensin och dieseldrivna bilar ändå kan köras.

Drivmedelspriserna kommer att öka till följd av att biodrivmedel blir dyrare.


Moderaterna riktar hård kritik mot både utredningen och regeringens politik:

* Elbilar måste kunna köras i hela Sverige, vilket kräver ökad elproduktion och utbyggda laddstolpar. Regeringen nedmonterar elsystemet och drar in på stödet till laddstolpar. Moderaterna vill göra det möjligt att köra elbil i hela Sverige. Vi lägger en miljard i budgeten på utbyggd publik laddinfrastruktur – betydligt mer än regeringen. Vi ser också det övergripande problemet med elförsörjningen och vill göra något åt det.

* En bil rullar i snitt 18 år. Det måste gå att minska utsläppen också för de bilar som rullar idag. Biobränslen till rimliga priser måste finnas i hela landet. Regeringen gör inget för att få igång produktionen. Moderaterna vill samtidigt sänka skatten på drivmedel för att motverka att biobränslena är dyrare.

* Dagens bilar ska kunna köra på alltmer rena bränslen. Vi är för kraven på högre inblandning av biobränslen. Vårt gröna bränslestöd stöttar utbyggnaden av biobränsleproduktion. Här saknar regeringen helt förslag. 

* En rimlig utfasning av fossila bränslen bör ske genom skärpta utsläppskrav på EU-nivå. Det har moderaterna drivit under en längre tid. Nationella svenska förbud skadar Sverige.

* Regeringen ser inte till helheten. Risken är att det i inte blir några minskade utsläpp, men väldigt dyrt att köra bil. Det skulle slå hårt mot landsbygden.
 

Min slutsats:

Trots allt en något mer balanserad utredning än jag befarat. Några konkreta förbud mot försäljning av fossildrivna fordon eller stoppdatum för försäljning av fossila bränslen föreslås inte. Men det finns stor risk att vänstersidan i svensk politik tolkar in mer än vad som sägs.

Värdefullt att utredaren poängterar att det är viktigt att begagnade fordon då måste kunna köras på någon annan form av flytande bränslen som ersätter bensin och diesel på ett bra sätt. Om det sedan är realistiskt vad gäller kostnad och teknik återstår att se

Det är också bra att utredningen tonar ned att Sverige ska springa före och i stället pekar på att "Klimatfrågan är global" och att beslut hellre ska tas på EU-nivå än nationellt i Sverige för att inte missgynna Sverige.

Däremot är givetvis linjen om elektrifiering och omfattande användning av biobränslen enligt min åsikt helt orealistiska med tanke på hur verkligheten ser ut. Och hela förslaget och den samlade "klimatpolitiken" för inrikes transporter och arbetsfordon kommer att bli oerhört dyr, samtidigt som nyttan för klimatet verkligen går att diskutera. Hade jag fått bestämma hade jag låtit marknaden styra tillgången på allt bättre och billigare elbilar och hybrider, och låtit utfasningen av äldre fordon ske i den takt som konsumenterna efterfrågar. Utan nya pålagor för svenska bilister.

 




"Sveriges klimatpolitik är ett korthus" - hela vårt välfärdssamhälle hotas

2021-05-28 




Rubriken är från Svenska Dagbladets ledarsida igår. Den oerhört viktiga ledaren behandlar den rapport från Svenska Kraftnät (SvK) som kom förra veckan och som är en mycket allvarlig, närmast hotfull, läsning om den svenska elförsörjningen. Rapporten diskuterar hur elsystemet påverkas de närmaste 30 åren av den "klimatpolitiska tidtabellen" i kombination med allt mer förnybar och instabil elproduktion.

Helt kort kan konstateras att Svenska Kraftnät varnar för att detta inte kommer att fungera. Man varnar för att elsystemet under stora delar av året kommer att vara på gränsen eller över gränsen för blackout. Där villaägare och serverhallar skaffar sig batterier eller elaggregat eftersom de emellanåt kommer få så höga elpriser att de måste koppla bort sig från elnätet. Sverige kommer samtidigt att vara helt beroende av elimport från grannländerna och ha en "kvalitet" på elen (frekvensstabiliteten) som är så ojämn och dålig att det kan skada maskinell utrustning.  

Svenska Kraftnät varnar också för att det kommer krävas "flexibilitet i elanvändningen". Denna flexibilitet är, påpekar SvD, ett annat ord för elransonering eller periodvis utkoppling. I SvK:s scenarier blir tillgången på el periodvis så begränsad och priset så högt att många inte kommer att vilja betala för el mer än till det allra mest nödvändiga. Det är sådant man förknippar med fattiga länder i andra delar av världen.

I SvK:s scenarier utgår man från en hög och stabil elproduktion från vattenkraften. Men inte heller detta kommer att fungera eftersom all vattenkraft de kommande decennierna ska genomgå en hårdare miljöprövning. SvK skriver själva att detta kommer att leda till "en relativt stor produktonsförlust", ökande årsmedelelpriser och en negativ årlig energibalans.

Jag kan bara konstatera det jag sagt så många gånger genom åren. Vi håller på att slå undan benen på oss själva med den svenska klimatpolitiken. Vi stänger stabil kärnkraft och minskar produktionen av vattenkraft genom hårdare miljökrav. Samtidigt satsar vi mer på volatil vindkraft och gör oss beroende av ökad import av el (vilket även Tyskland mfl gör - frågan är vem som ska leverera när allt fler måste importera?). Detta gör vi samtidigt som vi ska satsa mer på elektrifiering av hushåll och transporter, samt fossilfria industriprocesser som kommer kräva massor av el. Starka röster skriker för att förbjuda nya fossildrivna bilar senast 2030 eller rent av 2025, det talas rent av om att förbjuda fossila bränslen överhuvudtaget. Hur ska vi kunna ersätta ett antal miljoner fossildrivna bilar med elbilar om det inte finns el? För att undvika elbrist för hushåll, jordbruk och industri kan man såklart köpa portabla elverk för att trygga sin elförsörjning. Men det går inte heller i framtiden eftersom alla fossila bränslen ska fasas ut. Samtidigt behövs massor av batterier för att klara elektrifieringen. Fast denna batteritillverkning kräver också massor av el. Det gör även framställning av den hypade vätgasen som man tänker använda till flera olika ändamål.

Slutsatsen är att klimatpolitiken inte går ihop. Inte alls. Regeringens (och numera även EU:s och USA:s) klimatpolitik hotar, som jag så många gånger nämnt, både elförsörjning, samhällsekonomi, privatekonomi, miljö, företagande, jobb och transporter. Jag har i över tio år varnat för att klimatpolitiken kommer leda till att västvärldens välfärdssamhällen stegvis raseras och att vi kommer tappa konkurrenskraft mot tex Kina och andra länder som väljer en annan väg. Och detta utan att klimatet påverkas nämnvärt av våra åtgärder. Jag ser inga skäl att ompröva denna bedömning, snarare kommer nya bekräftelser hela tiden. Om inte politikerna snarast börjar inse att den svenska och europeiska klimatpolitiken är farligare än klimathotet så kommer det att gå snabbt utför. 

Faktum är att den enda lösningen om det saknas el är att i stället öka användningen av fossila bränslen. Olja, kol och gas blir kanske Västvärldens räddning när inte elen räcker till när vi avvecklar stabil fossilfri elproduktion. Det var nog knappast detta våra styrande politiker hade tänkt sig. Men så kan det gå när politiker sätter upp orealistiska mål och saknar rimliga lösningar för att nå dit. Alltför många beslutsfattare saknar den helhetssyn som behövs för att trygga ett lands elförsörjning. Det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen är två av de olyckliga felbesluten som lett fram till dagens absurda situation. Jag är stolt och nöjd över att jag vägrade rösta för dessa missfoster till lagstiftning. Jag insåg redan då vad det skulle leda fram till, och beskrev det uttryckligen på bloggen inför beslutet 2017. Jag tycker faktiskt att jag var ganska insiktsfull:
 

Jag kommer inte att rösta för införandet av ett klimatpolitiskt ramverk

2017-06-15

I dag kommer riksdagen att rösta om att införa ett nytt klimatpolitiskt ramverk. Jag har begärt och beviljats utkvittning från dagens omröstning. Skälet är att jag inte kan ställa mig bakom det klimatpolitiska ramverket.

Innan jag tog mitt beslut lyssnade jag noga på riksdagsdebatten i ämnet, och den stärkte min oro för den väg Sverige nu väljer. Ju mer jag läser desto mer bekymrad blir jag. Förslagen till Klimatlag och klimatpolitiskt ramverk är ett extremistiskt Miljöpartistiskt missfoster. Om riksdagen röstar igenom det slår vi undan benen på svensk transportnäring och möjligheten att arbeta och leva på landsbygden. Ramverket föreskriver bland annat orealistiska utsläppsminskningar för transportsektorn. Det kommer också att bli allt svårare för Svenska företag att hävda sig i den internationella konkurrensen och risken är uppenbar att energikostnaderna för svenska hushåll och företag kommer att drivas upp till nya extremnivåer.

Självklart kommer den nya lagstiftningen att tillämpas olika beroende på vilken regering vi har. En Alliansregering skulle sannolikt ta rimligare beslut än en rödgrön regering. Men problemet är att lagstiftningen öppnar för att klimatfrågan överordnas andra samhällsfrågor.

Jag kan inte se mina väljare och andra i ögonen när beslut efter beslut kommer att tas i orimlig riktning kommande år med denna klimatlag som argument. Risken är att vi nu ger klimatextremisterna närmast carte blanche att steg för steg förstöra möjligheten att bo och verka i vårt land. Att man tydligt säger att Sverige ska "gå före" oroar extra mycket. Det betyder rent ut att svenska folket ska plågas med ännu större pålagor än andra länder för att vårt lilla land ska bli ett klimatpolitiskt föredöme. Jag tvivlar på att detta är svenska folkets önskan.

Jag framförde min kritik mot den nya klimatlagstiftningen när den moderata riksdagsgruppen behandlade ärendet i tisdags. Det är knappast någon nyhet att jag ifrågasätter stora delar av klimatpolitiken och dess nytta, liksom människans möjlighet att stoppa klimatförändringar. Jag har trots detta ställt upp på alla beslut under Alliansregeringens tid. Men det nya klimatpolitiska ramverket går över gränsen för vad jag klarar av. Nu är det stopp för min del.
 

Tyvärr slår regeringen undan benen på all sansad och genomtänkt klimatpolitik. Moderaternas politik bygger exempelvis i hög grad på elektrifiering av framförallt transporter och industriprocesser. Hade vi behållit Ringhals 1 och 2 som vi moderater ville, och sedan satsat på att ersätta dagens kärnkraft med ett par nya reaktorer, samt värnat vattenkraften vllket är vår politik, så hade kalkylen gått ihop. Men nu har regeringen förstört denna möjlighet genom förtida stängning av kärnkraften och hårdare krav på befintlig vattenkraft. I detta läge måste såklart även vi moderater fundera över hur vi i närtid ska kunna få fram den el som behövs för att genomföra vår politik. Jag tror tyvärr det kommer bli mycket svårt. Frågan är vad vi gör då?

 




Möte i EU-nämnden - flygkapning, pandemi och klimatpolitik

2021-05-24

  

  

I dag hade EU-nämnden öppet sammanträde inför mötet med EU:s stats- och regeringschefer denna vecka. 

Den av Belarus genomförda flygkapningen av ett civilt flygplan på väg mellan två EU-länder stod överst på dagordningen. Allt talar för att EU kommer att enas om kraftfulla reaktioner, och dessutom självklart kräva att den fängslade reportern och hans flickvän ska friges. Statsterrorism kan aldrig accepteras.

Pandemifrågan var också uppe till diskussion, och då främst om vaccintillgången i världen. Statsministern uttalade att Sverige ska dela med sig av sitt överskott på vaccin, och det var ingen emot. Däremot reagerade jag när statsministern sa att han inte "stänger några dörrar" när det gäller att begränsa patenträttigheterna för vaccinet. Om vi luckrar upp patenträtten är vi på en farlig väg. Vem ska då våga satsa pengar på att ta fram vaccin nästa pandemi?

Klimatfrågan var också uppe. Både företrädare för M och SD ifrågasatte starkt att EU:s klimatmål endast gäller EU totalt, och inte för varje enskilt land. Detta medför att Sverige anses kunna bära betydligt större börda än andra länder för att EU ska klara sitt gemensamma mål. M-ledamoten konstaterade också att Kina bygger nya kolkraftverk i stort sett varje vecka.

EU sneglar på vår skog som man gärna vill använda som gemensam Europeisk "kolsänka" vilket medför att man vill begränsa vårt skogsbruk. Man vill också använda Sveriges kuster som ett gigantiskt industriområde för havsbaserad vindkraft för att trygga EU:s elförsörjning. Att Sverige tillåter EU att lägga begränsningar på vårt skogsbruk är något vi moderater tagit hård strid mot i riksdagen. Den svenska regeringen (och särskilt MP) tar ofta åt sig äran för att Sverige driver på EU i en riktning mot en allt tuffare klimatpolitik. Baksidan är att detta allvarligt skadar Sverige. Vårt skogsbruk hotas och den extrema utbyggnadstakten för vindkraften hotar både vår havsmiljö och många människors boendemiljö. Det är hög tid att sätta ned foten mot detta innan det är för sent. Klimatpolitiken kan bli farligare för Sverige än de klimatförändringar man försöker hota oss med, och den höga svenska svansföringen slår nu tillbaka som en bumerang. 


 

 

Ingen synar det omöjliga politiska klimatlöftet

2021-05-23

Återigen har tunga politiker ställt ut omöjliga löften i klimatfrågan. Denna gång är det G7-ländernas miljöministrar som på ett möte förra veckan upprepade att man var "eniga om att hålla fast vid tidigare löfte om att se till att temperaturen inte stigit mer än 1,5 grader till år 2050".

Det finns många politiker, även i Sverige, som i klimatdebatten hävdar att de på en halv grad när kan styra jordens temperatur 30 år framåt i tiden. Jag har inte hört någon forskare alls, oavsett åsikt i klimatfrågan, som vågar uttala sig så tvärsäkert i denna komplexa fråga.  Tvärtom är de tydliga med att det råder enorm osäkerhet om hur snabb effekten blir av olika "klimatåtgärder" och hur mycket redan gjorda utsläpp kommer att påverka klimatet även efter att nuvarande utsläpp minskas. Denna osäkerhet hos forskarna gäller oavsett vilken åsikt de har i själva sakfrågan. Sedan kvarstår ju den stora osäkerheten om hur mycket molnbildning och vattenånga styr klimatet. 

Dessutom vet ingen exakt hur mycket människans aktiviteter påverkar klimatet, det enda forskarna i princip är eniga om är att vi påverkar i viss omfattning och att resterande del av klimatförändringarna styrs av olika naturliga faktorer. Forskarnas modeller och prognoser bygger på antaganden och datormodeller. Dessa kan både underskatta och överskatta människans påverkan. Klimatforskningen är dessutom en relativt ny disciplin och forskarvärlden är långtifrån enig i sina bedömningar.

Att i det läget som politiker tvärsäkert lova att man med hjälp av politiska beslut kommer att kunna begränsa jordens temperaturökning till 1,5 grad om 30 år är minst sagt modigt. Det känns minst sagt osannolikt att dessa politiker kommer att kunna hålla sitt löfte. Men de flesta av dem är sannolikt pensionärer 2050, om de ens lever. De kommer därför aldrig att ställas till svars för sina ogenomtänka, dåligt analyserade och populistiska löften. Så dåligt underbyggda politiska löften skulle inte accepteras på något annat politikområde. Det är bara i klimatdebatten man kan agera på detta sätt utan att det granskas och ifrågasätts av media och den breda allmänheten.


 

 

Energiföretagens webbinarium om taxonomi

2021-05-21



I dag deltog jag i Energiföretagens webbinarium om "taxonomi", alltså förslaget (sannolikt snart beslutet) i EU om att styra investeringar med hållbarhets- och klimatklassning av olika verksamheter. I grunden kan man såklart tycka att det är värdefullt med något slags gemensam EU-standard i stället för en mängd olika klassningssystem rörande vad som är "hållbara" investeringar. Men nu blir det i stället till stor del godtyckliga regler via EU, och dessutom regler som passar Sverige väldigt illa och slår mot både skogsnäringen och energiförsörjningen. 

Efter mycket hårt arbete från berörda aktörer och rekordmånga remissyttranden har förslaget i den del som rör energisektorn ändå blivit något bättre och det verkar som om man anser sig kunna hantera dem. Men fortfarande finns stora frågetecken. Det gäller vattenkraften, biobränslena och inte minst kärnkraften som av "politiska skäl" lämnats utanför detta beslut. Ett stort bekymmer som påpekades under seminariet är att bedömningen om något är hållbart eller inte är väldigt digitalt. Antingen är det hållbart och "klimatvänligt" eller inte. Vattenkraften ifrågasätts på flera punkter och har svårt att kvala in som fullt hållbar - men samtidigt är vattenkraften helt nödvändig för att vi ska kunna använda våra förnybara energislag såsom sol och vind, eftersom vattenkraften behövs som baskraft. På samma sätt straffas  företag som byter från mycket miljöskadlig energiförsörjning till mindre skadlig - trots att alla steg i rätt riktning borde uppskattas. Är man inte fullt hållbar och "klimatvänlig" kvalar man exempelvis inte in som "hållbar" hos bankernas miljöfonder med det liggande förslaget. 

Från EU-parlamentet deltog Emma Wiesner, Centerpartiet, och hon uttryckte hård kritik mot hur processen sett ut i denna för företagande, energiförsörjning och välstånd så viktiga fråga. Att politiken lämnar över hela beslutsfattandet till en liten grupp experter och en referensgrupp med främst företrädare för finanssektorn och ett antal aktivister från NGO:s är faktiskt inte ett dugg demokratiskt. Att sedan den svenska regeringen hanterat hela frågan ytterst tafatt i sina möten i Bryssel gör inte saken bättre. Nu får energisektorn försöka hantera de beslut som tas i frågan, men det kommer mera som rör fler branscher och fler områden där EU vill styra investeringar i viss riktning. Jag tänker göra vad jag kan för att få in ett större inslag av demokrati i besluten och driva på den svenska regeringen att tydligare stå upp för svenska intressen.  

I chatten under seminariet uttryckte jag mitt stöd för Emma Wiesners inlägg, och fick då lite mothugg. Men det är som jag skriver - vetenskapen har sin roll att ta fram underlag för beslut, men det är politiken som måste väga av mellan olika intressen. Det är därför man har folkvalda politiker.



EU-kommissionens representant i Sverige, Kristian Danielsson höll ett anförande som närmast fick mig att sätta kaffet i halsen. Han är ju EU-kommissionens "förlängda arm" i Sverige, och han lät som en riktig klimataktivist och talade om klimathotet som mänsklighetens livsavgörande fråga och utlovade dessutom en "svår och jobbig omställning" av vårt samhälle. Jag är förvånad över hans sätt att uttrycka sig. Jag tror inte svenska folket inser vilket hot den dyra klimatpolitiken utgör för vårt samhälle. Inte minst för människor med lite svagare ekonomi, och länder i EU som har en svagare samhällsekonomi än Sverige kommer att drabbas hårt. Enligt min åsikt börjar "klimatpolitiken" bli ett betydligt större hot än klimatförändringarna. Och att besluta om åtgärder som skadar samhällsekonomi och privatekonomi, slår undan företag och jobb och hotar energiförsörjningen är knappast rätt sätt för att få med sig människor på en väg mot ett mer hållbart samhälle. Tvärtom lär människor då göra uppror mot klimataktivismen. Vill EU och svenska politiker få med sig människor bör man ha en helt annan ingång i frågan.

En annan reflektion är ju att så kostnadskrävande åtgärder som nu diskuteras aldrig borde genomföras utan i vart fall någon slags rimlighetskalkyl över vad det kan ha för betydelse för klimatet. Den sortens kalkyler lyser med sin frånvaro - ingen kan ens göra sannolikt att dessa dyra åtgärder kommer att ha mätbar effekt på klimatförändringarna. Det är mer en förhoppning. På webbinariet talades det om investeringsbehov över tid i energisektorn på "tusentals miljarder" bara i Sverige för att nå "klimatmålen". Inga andra så omfattande samhällsutgifter skulle accepteras utan mycket stabila underlag - men klimatpolitiken spelar i en egen division, och hela notan skickas till skattebetalarna och energikonsumenterna. Någon gång i framtiden kommer människor nog att fråga sig varför ingen ifrågasatte denna enorma pengarullning på allvar. Jag är närmast förbluffad över att denna samhällsdebatt lyser med sin frånvaro.
 




Klimataktivisternas favoritö föräras ännu en vilseledande artikel

2021-05-19

I dag har Expressen en dramatisk artikel (tyvärr låst) om "USA:s första klimatflyktingar" från den lilla ön Isle de Jean Charles utanför USA:s sydkust. Men att artikeln är låst är inget större problem för det som skrivs är gammal skåpmat. Denna ö är uppenbarligen svenska aktivistiska klimatjournalisters absoluta favorit. Redan 2017 hade SVT ett reportage med exakt samma vinkling som Expressen idag, följt av Aftonbladet 2020. Och idag är det alltså Expressen som skriver om samma sak och samma ö. Uppenbarligen är det svårt att hitta någon annan plats på jorden som ger samma dramatiska bakgrund för ett helt orimligt klimathotsbudskap, och därför vallfärdar svenska journalister till denna plats. 

Gemensamt för dessa tre reportage är den totala bristen på reflektioner kring om öns och dess invånares dramatiska situation verkligen beror på klimatförändringar eller har andra orsaker. För den som tar del av samtliga tre reportage, samt söker information från andra källor är det helt uppenbart att det som beskrivs i svenska media inte har något alls med klimatförändringar att göra. Artikeln är som sagt helt enkelt bara klimatalarmistisk skåpmat som används gång på gång på gång i samma syfte.   

Jag upprepar mitt blogginlägg från 2020 (som i sin tur länkar till det jag skrev 2017 i samma fråga) :
 

Den självklara klimatfrågan journalisten "glömde" ställa 

2020-12-06

I dag i Aftonbladet finns en artikel om en ö vid USA:s sydkust som håller på att försvinna. Havet äter upp ön bit för bit och det går nu inte längre att bo kvar. Invånarna måste evakueras. Och allt beror på "klimatförändringar" skriver Aftonbladets reporter.



Det intressanta är inte det som står i artikeln och det som sägs i inslaget i filmen, utan det som inte sägs. Frågorna som varje logiskt tänkande reporter borde ställt om man var seriöst nyfiken på det som hänt med denna ö, i stället för att använda artikeln som ett redskap för en alarmistisk klimatskrämselagenda. 



När man läser artikeln inser man ju snabbt att det är något som inte stämmer. Är det verkligen "klimatförändringar" som gör att ön sjunker i havet? Intervjun baseras på en intervju med en manlig öbo, kombinerat med en del bakgrundfakta. Följande framkommer:

1. "Isle de Jean Charles har förlorat 98% av sin landmassa sedan 1955 till följd av att vattennivån höjts och landmassan eroderat."

2. "Min pappa brukade gå till en sjö här borta för att fiska när han var liten, men när jag föddes fick man ta båten dit. När pappa växte upp gick man till fots."

Mannen som intervjuas är 55 år. Han föddes alltså 1964. När han föddes fick man alltså ta båten där man tidigare kunde gå till fots. När hans pappa var barn kunde man gå till fots - det bör rimligen då ha varit på 1930-40-talet. Under de kommande kanske 30 åren alltså hände något dramatiskt som satte stora delar av ön under vatten. Vad berodde det på? Jag kan inte hitta några uppgifter vare sig om stigande temperaturer under denna period eller något samband med stigande mänskliga utsläpp av koldioxid - de utsläppen var som bekant mycket låga under dessa årtionden. Om det var klimatförändringar som orsakade att havsnivåerna steg i mitten av 1900-talet, eller medförde fler oväder så berodde det i vart fall inte på mänskligt orsakade klimatförändringar (men kanske annnan mänskjlig aktivitet, mer om det nedan). 

Samtidigt kan man konstatera att denna ö ligger precis vid havskusten (vid utloppet av Mississippi), att den ligger extremt lågt i förhållande till havet och att den består av material som eroderar bort av havsvågor, oväder, muddring och oljeborrning. Det är inte första gången svenska media skriver om denna ö. Redan 2017 hade SVT ett inslag med samma vinkling. Den gången avslöjade jag att det fanns helt andra faktorer som orsakade att denna ö sjunker ned i havet. Läs hela blogginlägget här.

I artikeln sägs uttryckligen att det är både stigande havsnivåer och erosion som orsakar att ön håller på att försvinna. Om havet stigit på samma sätt som genomsnittet på jorden handlar det om ca 3 mm/år sedan flera hundratals år (sannolikt sedan senaste istiden), och det utan någon som helst tidigare koppling till några klimatförändringar orsakade av människan. 3 mm/år blir 3 dm på 100 år. För en ö där landnivån knappt reser sig över havet blir en havsnivåhöjning på 3 dm per sekel till slut ohållbar, särskilt om ön samtidigt sjunker. Ön kommer obönhörligen att försvinna. Alldeles utan någon av människan orsakad klimatförändring, och alldeles oavsett om vi så minskar våra koldioxidutsläpp till noll. Ön försvinner oavsett. 

Att drabbade människor i sin frustration och desperation skyller på klimatförändringar är begripligt. Det är givetvis också ett sätt att möjligen kunna få ekonomisk kompensation av samhället för att man tvingas flytta från en plats som helt enkelt aldrig varit långsiktigt beboelig. Men borde inte journalisten ställt de rimliga följdfrågorna? 

Av artikeln framkommer att stora delar av ön sedan länge ligger på havets botten. Ön har alltså försvunnit redan långt innan de (enligt datormodellerna) framtida snabbare stigande havsnivåerna och den ökande mängden oväder ens har inträffat. Det är helt uppenbart inte av människan orsakade klimatförändringar som får denna ö att försvinna. 

Återigen används naturliga och dramatiska förändringar av vår jord som tillhyggen i en allt mer alarmistisk klimatdebatt. I detta fall var det ju mycket enkelt att snabbt avfärda påståendena, men andra artiklar är mer försåtliga. Jag tycker inte det är en värdig journalistik, och jag tänker fortsätta att granska alarmistiska artiklar som skrivs om klimathotet. Alltför mycket saknar relevans när man bara skrapar det allra minsta lilla på den klimatalarmistiska ytan.


 

 

Ledarkrönika gör upp med klimatjournalistiken

2021-05-15

Dagens ledarsida i Svenska Dagbladet innehåller något så ovanligt som en uppgörelse med klimatjournalistiken. Denna krönika är en måsteläsning för alla som värnar om kritisk journalistik och rätten att ifrågasätta även sådant som rör klimatlarm och klimataktivism. Läsaren känner igen många av argumenten från mina egna texter genom åren. Artikeln innehåller vissa faktauppgifter som säkert kommer att diskuteras, men det viktiga är huvudbudskapet - att det är anmärkningsvärt att journalistiken låtit sig kidnappas och numera uppträder som aktivister i stället för granskare. (Klicka för läsbar storlek).  

 

 

 

Värna Amazonas regnskogar!

2021-05-11

Nyheten igår om att avverkningarna av Amazonas regnskogar fortsätter i snabb takt gör mig bedrövad. Det som händer borde få världens makthavare att vidga sitt ensidiga prat om koldioxidbekämpning till att verkligen ta krafttag mot hotet mot regnskogarna. Visserligen sammanfaller frågorna eftersom avskogningen sägs hota regnskogarnas förmåga att binda koldioxid, men oavsett vilket finns många andra skäl att skydda regnskogarna. 

Det är bara att konstatera att regeringarna i ansvariga länder (inte bara Brasilien utan även bland annat Bolivia, Peru och Colombia) inte tar det ansvar för Amazonas som de borde. Och det är inte så enkelt som det låter att freda regnskogen - för många invånare i dessa länder betyder inkomsterna från skogen allt. Ska man kunna hålla nere avverkningen på en rimlig nivå måste man erbjuda människor andra inkomstmöjligheter. För egen del tror jag att en utbyggd eco-turism skulle kunna vara ett bra alternativ på många platser.

År 2015 besökte jag Peru tillsammans med familjen. En helt fantastisk resa i ett fantastiskt omväxlande land.

Hela reseberättelsen hittar du här.

Resan avslutades med några dagar i en lodge mitt ute i regnskogen på stranden av Madre de Dios, en av Amazonas bifloder. Många bilder finns i reseberättelsen, men här är några av dem:

  

Här flyger vi på låg höjd över en av bifloderna till Amazonas strax före landning i Puerto Maldonado i östra Peru, nära den bolivianska gränsen. Man ser att lokalbefolkningen röjt mark närmast floden där man har lite odlingar. En del hus skymtar också. Men i övrigt är regnskogen ganska orörd. På högra bilden är vi på väg till Ecoamazonia lodge, här sitter jag i den lilla båten med min dotter Anna och glider sakta fram på floden.

    

Här är den eco-lodge som vi bodde på. Husen är tillverkade av bara några få jätteträd från trakten, de enda träd man avverkat i detta privata naturreservat som omfattar en stor areal skyddad regnskog, en liten sjö, en del av floden samt en ö, Monkey Island, som är hem för två olika arter av apor. Till höger en bild från regnskogen. Om man skövlar de stora träden förstör man även undervegetationen som är hem för massor av djur och växter. Allt lever i en stor enhet och är beroende av varandra. 



Jag avslutar med en bild från soluppgången över floden. Resten av bilderna finns i reseberättelsen.

Jag kan bara konstatera att utan turister hade denna eco-lodge inte funnits och då hade inte heller denna del av regnskogen varit skyddad. Lodgen gav arbete åt många ur lokalbefolkningen, och till detta kom en massa andra jobb som turismen skapade - transporter på väg och på vatten, den lilla flygplatsen, hotellen och butikerna inne i staden där människor handlar innan de åker ut till sin lodge, alla varutransporter på floden, försäljning av lokala souvenirer, byggnadsarbeten för bygge och underhåll av husen osv.

Jag är övertygad om att en utbyggd turism skulle kunna freda stora delar av Amazonas i alla de berörda länderna. Turismen skulle ge regnskogen ett stort ekonomiskt värde där den står, utan att den behöver huggas ned. Men - om man vill skydda regnskogen genom utökad turism kan man inte samtidigt motarbeta flyget - det är enda sättet att ta sig till Sydamerika från Europa, och även oftast att ta sig vidare ut till de resmål man bokat ute i Amazonas. Utan flyg går det inte att på rimlig tid resa över dessa enorma områden. 


 

 

Seminarium med Riksdagens Bilnätverk om framtidens fordonsbränslen

2021-05-10

I onsdags förra veckan ordnade Riksdagens Bilnätverk ett välbesökt webbinarium om framtidens fordonsbränslen med flera intressanta föredragshållare. Jag var inbjudare till mötet, och tog emot alla anmälningar och kunde konstatera att det var ett av de mer välbesökta arrangemangen vi haft på länge. Inte mindre än 12 riksdagsledamöter deltog (tyvärr bara från tre partier, M, SD och L, kanske var inte frågan tillräckligt intressant för övriga partier?). Dessutom ett antal kommunpolitiker från olika delar av landet, företrädare för fordonsbranschen och bränsleleverantörerna och en del andra intresserade. Totalt var vi mellan 30 och 40 uppkopplade på digitalt.

Den centrala delen av detta webbinarium var föredragningen av Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds Universitet. Hans föredragning handlade om livscykelanalys av olika fordon med olika bränslen. Nedan en jämförelse av elhybrider, plug-in-elhybrider och rena elbilar.

Först har man beräknat CO2-utsläpp för de tre fordonstyperna med dagens elmix i EU, därefter enligt den elmix man förväntar sig 2050. Det handlar alltså om hur elen tillverkas - av miljövänliga eller mindre miljövänliga bränslen. Men det handlar också om var hybridfordonen tankas med - bensin, E85 eller HVO-diesel/biobränslen. I livscykelanalysen ingår utsläpp vid tillverkningen av bilen, tillverkningen av batterierna, förbränningen av bränslena, tillverkningen av elen, samt återvinning av bilen och batterierna. 

Slutsatsen är att det blir mest miljövänligt att köra en vanlig bil med självladdande elhybridfunktion som tankas med biobränsle, eller en plug-in-hybrid som utöver elen tankas med biobränslen. Det är betydligt miljövänligare än en ren elbil, eftersom elbilarnas stora batterier medför väldigt stor miljöbelastning. Elbilar är alltså inte bäst om man vill minska koldioxidutsläppen. Min gissning är att elbilarna inte heller är bäst om man ser på övrig miljöbelastning, om man räknar in tex gruvdriften av sällsynta ämnen till batterierna, och det delvis giftiga avfallet från skrotade batterier. Och för länder som tillverkar elen av kolkraft är det självklart ingen miljönytta alls med en elbil eller en plug-in-hybrid.
 

För egen del var kanske inte slutsatserna så förvånande, eftersom jag tidigare ifrågasatt detta med batterierna och även hur elen framställs, och hur det kan förstöra hela kalkylen om "utsläppsfria" fordon. Samtidigt är jag en stor vän av elbilar av andra skäl - tysta, roliga att köra och självklart finns en viss miljönytta i tätorter oavsett när det gäller andra utsläpp än koldioxid. I valrörelsen 2018 hade jag ju möjlighet att provhyra en elbil och det gjorde mig riktigt sugen på att en dag köpa eller leasa en egen lite större elbil med bättre räckvidd (den jag använde 2018 körde ca 19 mil på en laddning och det är på tok för lite om man bor på landet och kör mycket). Men kanske ska jag i stället välja en plug-in-hybrid när det blir dags för ny året-runt-bil? Vi får väl se. 

  

Tills vidare kör jag vidare sommartid med min fina 20 år gamla Toyota Camry. Livscykelanalysen utfaller tveklöst till dess fördel, eftersom det absolut mest miljövänliga rimligen är att sköta sin gamla bil och inte byta hela tiden. Av staplarna i diagrammen ovan ser man exempelvis att CO2-utsläppen vid själva tillverkningen av bilen är ganska stora. Att använda sin bil länge och sköta den väl är självklart för mig som ogillar köp-slit-och-släng, och dessutom knappast heller ett dåligt alternativ om man bekymrar sig över koldioxidutsläppen. Camryn används nu bara under sommarhalvåret och ska senare bli veteranbil och sparas för framtiden. 

  

Den andra slutsatsen från vårt webbinarium är att politiken bör ta teknikneutrala beslut. Det finns ett flertal exempel på hur politisk detaljstyrning lett fel. Vi minns vurmandet för etanolen som skulle vara en välsignelse för miljön. Många lurades att köpa etanolbil för att det var miljövänligt - men idag körs dessa bilar främst på vanlig bensin och ingen framhåller längre miljönyttan med etanolen som oftast importerades från andra länder och tillverkades på ett allt annat än miljövänligt sätt. Sedan kom rekommendationerna om att köpa de miljövänliga moderna dieselbilarna som ansågs vara ett föredöme. Många köpte dessa miljöbilsklassade fordon - som idag i stället utmålas som klimatbovar. Nu är det i stället elbilar som utmålas som ett föredöme. Men som anförs ovan är det sannolikt inte så att elbilarna är det mest miljövänliga alternativet. Åtminstone inte med dagens batteriteknik.

Politiken ska sätta mål och besluta om ramar för exempelvis utsläpp. Sedan är det upp till branschen att erbjuda lösningar. 

 

 

 

Pinsamt att miljöminister Per Bolund (MP) lyckades vilseleda media

2021-04-28
 

Vi var många som reagerade när USA:s president Biden bjöd in ett stort antal länder till klimattoppmöte, inklusive Danmark och Norge. Men inte Sverige. Med tanke på att den svenska regeringen i allmänhet och Miljöpartiet i synnerhet försöker framställa Sverige som hela världens klimatsamvete och som ett stort föredöme för andra länder var det givetvis en missräkning att inte bli inbjudna till mötet.

Senare bjöds Sverige ändå in till ett digitalt rundabordsmöte med ett 20-tal andra tidigare icke inbjuda länder på klimattoppmötets andra dag. Men USA:s president deltog inte på detta möte. Rundabordsmötet började tydligen klockan 06 på morgonen lokal tid, och enligt uppgift var det ett fåtal deltagare som lyssnade på Bolunds anförande som var det första på detta sidomöte.  

Efter sitt korta anförande på detta rundabordsmöte uttalade miljöminister Per Blund till TT på ett sätt som gjorde att media spred en mycket överdriven bild av det som hänt. Så här skrev bland annat Aftonbladet:

Det amerikanska klimattoppmötets andra dag kickades i gång av Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund (MP). Fossilfria lösningar för industrin stod högt på dagordningen. "Det är verkligen roligt att Sverige fick inleda och sätta tonen för hela mötet", säger en påtagligt upprymd Per Bolund till TT.

Riktigt så var det alltså inte. Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitet med extra fokus på Miljöpartiet, säger till TT/Omni att det är tydligt att Per Bolund vill förstora upp Sveriges deltagande vid mötet. "Det var ett mindre event inom ramen för det större, och själva talet var ganska kort. Så jag kan förstå kritiken som riktas mot Per Bolund att det här kanske inte var någon direkt startpunkt. Det tycks som att han försöker göra en större grej av det här än vad det faktiskt är", säger Niklas Bolin.

Samma sak konstaterar SvD:s ledarskribent Peter Wennblad på twitter:

Även Aftonbladet och Expressen följde sedan upp miljöministerns uppenbarligen medvetna och lyckade försök att vilseleda media.

Moderaternas miljö- och klimatpolitiske talesperson kommenterar i flera medier, och sammanfattar saken väl: "Per Bolund försöker ju få det att framstå som att han öppningstalade på Bidens klimattoppmöte. Det är onekligen att tänja på sanningen. Vi vet nu att han medverkade vid ett möte vid sidan om, innan det riktiga mötet startade. Att då påstå att han satte tonen för det egentliga mötet är faktiskt direkt vilseledande" säger Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Moderaterna.

Miljöministerns agerande är såklart ovärdigt, och visar återigen att regeringen inte drar sig för att slira på sanningen för att försöka skapa en mer positiv bild än verkligheten. Men att medvetet lura media att skriva felaktiga saker brukar slå tillbaka. Få kommer att lita på Bolunds pressmeddelanden efter detta. Man kan samtidigt fråga sig hur lätt det är att dupera svenska medier? Gör man ingen sannolikhetskontroll av nyheter alls innan man sprider dem?





Jag bjuder in till webbinarium om framtidens fordonsbränslen

2021-04-21

I dag bjuder jag och Riksdagens Bilnätverk in till webbinarium om framtidens fordonsbränslen. Webbinariet äger rum den 5 maj och den som är intresserad av att delta är välkommen att kontakta mig. I första hand är webbinariet till för riksdagens ledamöter och tjänstemän, men även andra är hjärtligt välkomna att delta! 





 

 

Jag svarar Grön Ungdom i Markbladet 

2021-04-07
 



 

Havsnivåerna slutar inte stiga för att vi minskar utsläppen av koldioxid

2021-04-06

Att SVT:s "klimatkorrespondent" Erika Bjerström åker jorden runt och söker upp händelser hon anser beror på klimatförändringar till följd av mänskliga koldioxidutsläpp för att styrka den pågående "klimatkrisen" är inget nytt. Men det är ett problem när det som uttrycks i rapporterna saknar all koppling till aktuell vetenskap. 

Senast är det reportagen igår och idag från Elfenbenskusten i Västafrika, där Bjerström berättar om en fiskeby som man tvingades överge för två år sedan på grund av omfattande erosion av de sandiga havsstränderna. Detta skyller hon i reportaget på klimatförändringar och dramatisk havsnivåhöjning. Hon ondgör sig också över att detta stackars land som står för så liten del av de globala koldioxidutsläppen nu drabbas hårt av "klimatkrisen" till följd av västvärldens stora utsläpp.

Det märkliga är att hon i reportaget säger emot sig själv. Att den gamla fiskebyn övergivits på grund av att havet slukat den råder det knappast någon tvekan om. Om orsaken är klimatförändringar är däremot en helt annan fråga. Det mesta i reportaget tyder faktiskt på motsatsen. För det första nämns i reportaget att havet stiger med 3-4 millimeter per år. Och så har det varit åtminstone de senaste 100 åren - långt innan några koldioxidutsläpp påverkade klimatet. Fiskebyn i reportaget övergavs alltså redan för två år sedan, och att den slukades av havet var ju inget som hände på bara några år utan det har krävs många decenniers sammanlagda havsnivåhöjning för att byn skulle hamna i farozonen. I filmen säger en regeringsföreträdare att "havet stigit 20 centimeter" (under vilken tidsperiod nämns dock inte, men med den havsnivåhöjning som nämns i reportaget på 3-4 mm/år tar det ju ca 55-60 år att nå en höjning på 20 centimeter). En medlem av byrådet i fiskebyn säger samtidigt att erosionen blivit värre de senaste 30 åren. Det är ganska självklart, den stadigt pågående havsnivåhöjningen på 2-4 millimeter per år som uppmätts sedan 1900 (varirerar lite mellan åren, just nu ca 3,3 mm/år enligt SMHI), lär fortsätta fram till nästa istid, och till slut når man ju en gräns där det förr eller senare blir problem. Den sedan länge pågående långsamma havsnivåhöjningen är ett framtida hot mot många kustnära byar och samhällen runt hela jorden, och det är bra och välkommet att FN ger stöd för "klimatanpassning" för att motverka effekterna på utsatta platser. 

Men havsnivåhöjningen kommer inte att upphöra för att vi slutar släppa ut koldioxid. Det är oärligt och vilseledande att i reportage efter reportage koppla århundraden av stabil havsnivåhöjning till utsläpp av koldioxid och antyda att vi kan stoppa havsnivåhöjningen genom att minska utsläppen. Den riktiga vetenskapsbaserade klimatdebatten handlar om risken för att havsnivåhöjningen kan bli värre till följd av koldioxidutsläppen. Det är en allvarlig och viktig diskussion, men det är en helt annan sak än det som fram tills nu drabbat Västafrika. Det finns ingen seriös forskare som hävdar att nuvarande takt på 2-4 millimeters (just nu 3,3 enligt SMHI) havsnivåhöjning kommer att minska eller upphöra om vi minskar våra utsläpp. Denna underliggande och i huvudsak naturliga höjning kommer fortsätta fram till nästa istid oavsett vad människan försöker göra för att bromsa eventuella klimatförändringar, och detta kommer att medföra stora problem för många miljoner människor - alldeles oavsett om vi stoppar våra utsläpp eller inte. Detta är vetenskap som borde självklart nämnas i ett inslag under rubriken "vetenskap" i SVT. Men det går såklart inte om syftet med ett reportage inte är att redovisa vetenskap utan att sprida alarmistiska klimatbudskap utan koppling till vetenskap.

 


 

Väljarna inser att moderat miljöpolitik är bäst

2021-03-28

I dag har jag denna slutreplik till en vänsterpartist i Borås som uppenbarligen inte uppskattade min första artikel där jag berättade att väljarna tycker moderaterna har bäst miljöpolitik av alla partier. Jag konstaterar att vad Vänsterpartiet anser är av mindre betydelse - det viktiga är vad människor i allmänhet anser. Och jag påpekar att Vänsterpartiet har oerhört lågt förtroende i miljlfrågorna och att socialism och kommunism aldrig varit bra för miljön. 





Regeringen jäklas med vanligt folk

2021-03-24

I går hade jag och min riksdagskollega Sofia Westergren denna debattreplik i Lokaltidningen Stenungsund.





Regeringen tvingar dig att betala utbyggnaden av vindkraft till havs

2021-03-18

Den 16 februari varnade jag för regeringens planer på att tvinga alla svenska elkonsumenter att bakvägen subventionera utbyggd vindkraft till havs. Nu har regeringen presenterat en promemoria där man föreslår att detta genomförs 1 augusti i år. Detta trots en kompakt kritik från remissinstanserna - det är i princip bara delar av vindkraftlobbyn själva som är positiv.

Kortfattat innebär förslaget att den havbaserade vindkraften slipper sina dyra anslutningsavgifter till elnätet och att i stället Svenska Kraftnät tar kostnaden, som sedan fördelas ut på alla elnätsföretag i landet och sedan vidare till elkonsumenternas nätavgifter. Precis som om nätavgiften inte är tillräckligt hög redan...


 

 

Moderaterna är Sveriges bästa miljöparti

2021-03-17

I dag skriver jag i Markbladet:


 

 

Slutreplik till Miljöpartiet i Borås Tidning idag

2021-03-10

I dag har jag denna slutreplik till Miljöpartiet där jag konstaterar att de inte är bra för vare sig människor eller miljlö. Att de i sin replik till mig dessutom medgav att deras mål är att vi alla ska bli fattigare och att det finns andra världen än pengar visar vilket farligt parti detta är. Dessutom anser många miljöpartister att demokratin måste stå tillbaka för kampen mot "klimatkrisen". Läs och varna alla i din omgivning för detta parti som hotar både demoikrati, frihet, välfärd, samhällsekonomi, företag och jobb!

Klicka nedan för att läsa hela artikeln.



 

 

Min debattartikel i Borås Tidning idag 

2021-02-26

(Och nej, det är definitivt inte en artikel som okritiskt hyllar vindkraften, vilket man möjligen kan förledas att tro om man bara ser bilden som BT valt som illustration...). Hela artikeln kan även läsas här.



 

Behövs det "en viss grad av eco-diktatur" för att nå klimatmålen?

2021-02-22

Det är riktigt obehagligt varje gång man ser debattörer och politiker uttala att demokrati och folkvilja ska underordnas det stora målet om "klimatneutralitet". Senast i denna skrift från Deutche Bank. Dokumentet handlar om en mängd frågor som rör återhämtningen efter pandemin, och ett av avsnitten rör klimatet. Det finns på sidan 70-73.

På ett sätt är texten en befriande läsning som stämmer väl med det jag påpekat många gånger genom åren. Målen om klimatneutralitet och totalstopp för nettoutsläpp av koldioxid är helt enkelt orealistiska, och matchas inte alls av den politik som förs. Och orsaken är uppenbar - den regering som skulle föra en politik i linje med de klimatmål som politikerna själva satt upp skulle, förutom att orsaka enorma folkliga protester och rent av våldsamma kravaller och upplopp, också garanterat förlora nästa val. Politiken, både nationellt, på EU-nivå och i FN har helt enkelt slagit undan benen på sig själva. Först har man byggt upp en enormt hotfull domedagsbild, därefter har man beslutat om klimatmål för att undanröja domedagen, och sedan inser man att dessa mål inte kan uppnås eftersom de vanliga människorna inte är beredda att offra välfärd, jobb, ekonomi, demokrati och frihet för att nå de "klimatmål" som politikerna satt upp. Det enda som då återstår är att försöka måla bilden av klimatförändringarna ännu mer hotfullt och försöka skrämma människor att acceptera ännu mer drastiska och orealistiska åtgärder. Det blir en ond cirkel, och både politiker och media spelar med.

Deutche Bank skriver om just detta, att den politik som förs idag accepteras av människor eftersom den inte alltför dramatiskt inverkar negativt på människors liv. Om man ska nå målen krävs därför mycket hårda tag mot befolkningen, "en viss grad av eco-diktatur" som man uttrycker det (på sidan 72). Det är en riktigt otäck åsikt som jag på det bestämdaste tar avstånd ifrån och aldrig kommer att stödja så länge jag är politiker.

Jag kan också konstatera att det inte finns någon alls, vare sig IPCC eller andra, som kan lova att ens de mest drastiska åtgärderna på global nivå, om de så genomförs i alla jordens länder, kommer att stoppa klimatförändringarna. I värsta fall offrar vi demokratin, friheten, äganderätten, välfärden och samhällsekonomin utan att det ens påverkar klimatförändringarna ens mätbart. Det är faktiskt väldigt sorgliga framtidsutsikter för kommande generationer.

I Sverige har vi ett liknande problem med en "klimatlag" som har orealistiska mål som inte kan uppnås med en acceptabel politik. Det var detta jag insåg när klimatlagen diskuterades i riksdagen, och det var därför jag inte kunde rösta för denna lag. Jag röstar bara för saker som är rimliga och realistiska. Om Sverige "går före" och därmed allvarligt skadar samhällsekonomi och konkurrenskraft, gör människor arbetslösa och avfolkar landsbygden är det ändå helt meningslöst för klimatet med tanke på att stora delar av världen bokstavligen struntar i klimatfrågan och prioriterar tillväxt och ökad levnadsstandard.

Jag ser tyvärr tendenser hos dagens regering och regeringsunderlag att gå i en totalitär riktning. Man drivs av en närmast fanatisk längtan om förbud, pekpinnar, avgifter och straffskatter, och man försöker med alla medel att strypa den fria debatten kring klimatfrågan genom att kalla all kritik för "desinformation" eller "konspirationsteorier". Det passar som hand i handske för partier på vänsterkanten som kan använda hot om en "kliimatkris" för att driva upp skatter och begränsa människors frihet.

Jag vet samtidigt att en moderatledd regering aldrig skulle offra demokratin, friheten och äganderätten eller agera på ett sätt som är rent samhällsskadligt, och därför är det så oerhört viktigt att inte dagens regering och de allra mest extrema klimatpartierna MP, V och C får vara kvar vid makten. Allt fler kommer förhoppningsvis att inse att utan sans och balans i klimatpolitiken kommer människor aldrig att acceptera politikernas beslut. För dem som verkligen brinner för klimatfrågorna borde det vara en varningssignal. 



 

Ännu en Ygeman-skandal under uppsegling?

2021-02-19

Jag har nu fördjupat mig lite i gårdagens märkliga uppgifter om att Svenska kraftnät och energiminister Anders Ygeman (S) i hemlighet har tilldelat miljardbelopp av nationella elberedskapspengar för att lösa elbristen i Stockholm. Pengarna ska gå till ett privat företag, Stockholm Exergi, som ska använda pengarna för att renovera oljekraftverket i Värtan.

Det sista är anmärkningsvärt i sig, återigen ser vi att elbrist i landet, förvärrad efter avvecklad kärnkraft, tvingar fram mer oljekraftbaserad el. Vilket kostar flera miljarder. I detta fall handlar det också om bristfällig kapacitet att tillföra mer el till huvudstadsområdet, något som också varit känt ett antal år utan tillräckligt agerande från regeringen och myndigheterna.

Uppgörelsen är tydligen hemlig, och har enligt media medför "ett internt uppror" inom Svenska Kraftnät eftersom den anses mycket dyr. Dessutom finns stora frågetecken kring om man får använda avsatta beredskapspengar på detta sätt. Dessa pengar ska skydda samhällsviktiga funktioner om elnätet släcks ned i kris eller krig. De ska inte användas vid vanlig effektbrist. Det finns tydligen utförliga regelverk hur användningen av beredskapspengar ska hanteras och vilka underlag som krävs, och detta ändamål verkar definitivt inte vara godtagbart.

Moderaterna vill nu kalla energiminister Anders Ygeman till riksdagens näringsutskott för att svara på frågor. Det verkar finnas goda skäl till detta. 

Även Expressen skriver om saken:




75 miljarder för att flytta ett elöverskott som inte finns?

2021-02-18

I dag uppmärksammas återigen att regeringen via Svenska Kraftnät satsar 75 miljarder (!) på att stärka överföringsledningarna för el mellan norra och södra delarna av landet. Tanken är att överskotten i norr från framförallt vattenkraften och ny vindkraft ska kunna täcka elbristen i södra Sverige där man nu ofta tvingas importera el efter att ett antal kärnkraftreaktorer avvecklats de senaste åren (Oskarshamn 1 och 2, samt Ringhals 1 och 2).

Det finns bara ett allvarligt fel i resonemanget - som jag berättat tidigare beräknas hela elöverskottet i norra delen av landet gå åt till nya stora elintensiva och energislukande projekt i norra delen av landet. Det handlar om Hybrit-projektet för framställning av stål utan kol, det handlar om stora batterifabriker, planerad vätgastillverkning, andra elintensiva industrisatsningar och datorserverhallar som tillsammans slukar mängder av el. Det kommer inte finnas något överskott att skicka söderut. Vad de nya ledningarna för 75 miljarder då ska användas till är en gåta. 


 

Dags att sluta blunda för vindkraftens baksidor

2021-02-18

Vindkraften hyllas väldigt okritiskt av branschen och politiken som en av våra viktigaste framtida energikällor för elproduktion. Min fråga är om det verkligen är rimligt? Jag ska problematisera lite kring olika frågor som rör vindkraftproduktion av el.

Det första är såklart att det medför obalanser i elproduktionen. När det är sommar, varmt och lagom vind producerar vindkraften bra. Tyvärr är det inte då vi behöver elen - vi tvingas rea bort den på den internationella elmarknaden, eftersom alla andra också har överskott. När det är kallt, vindstilla och bister vinter är läget det omvända - vindkraften producerar minimalt och vi tvingas starta oljekraftverk som reserv eller importera el - inte sällan kolkraftsproducerad - från andra länder, och detta dessutom till höga priser. Även när det blåser hårt stoppas vindkraftproduktionen för att inte skada verken.

Det andra är att vindkraften aldrig byggts ut utan subventioner. Utan elcertifikaten hade vindkraften aldrig blivit lönsam. I dag med nya större verk och högre produktion påstås man kunna nå lönsamhet utan subventioner, men ändå vill branschen ha just detta, och regeringen går dem till mötes i och med att den havsbaserade vindkraften enligt ett regeringsförslag ska slippa betala sina anslutningskostnader till elnätet - kostnader som i stället betalas av Svenska Kraftnät och sedan fördelas ut på landets alla nätabonnenter i form av högre nätavgift (se tidigare blogginlägg den 16/2 2021). Redan idag betalar nätkunderna de övriga förstärkningar som krävs av näten och anslutningen av vindkraftparker, ofta långt ute i ödemarken. Detta har redan drivit upp nätavgifterna.

Vindkraftproduktion under vinter och kyla är som sagt ett stort problem. Det har inte minst visat sig i USA där elkonsumenter i Texas periodvis varit helt utan ström denna vinter för att vindkraften inte klarar vintervädret. Även i Sverige är detta ett problem som har uppmärksammats på senare tid. För att klara produktionen i kyla används olika metoder. Vissa moderna verk har varmluftfläktar som blåser in varm luft i vingarna som håller dem isfria. Man har också testat andra material i vingarna för att hålla dem isfria, dock med dålig framgång.


 

Avisning via helikopter har också testats i norra Sverige. Rykten spreds att denna avisning sker med glykol eller andra avisningsmedel. Jag tyckte det lät konstigt. Med tanke på miljöreglerna kring glykol på våra flygplatser, vore det märkligt om man fick spreja vindkraftvingar med glykol mitt ute i naturen. Bilden ovan är tagen av Alpine Helicopter som utvecklat ett system för denn typ av avisning. Jag ringde upp ägaren uppe i Kiruna och han berättade att man endast använder vatten, inga kemikalier. Vattnet värms upp till 70 grader i stora tankar med en oljebrännare, och vattnet fylls sedan i tankar på helikoptern som på 20 meters avstånd sprejar vindkraftbladen med det varma vattnet som är ca 50 grader när det når vingen. Detta räcker för att hålla vingarna isfria ett bra tag, återfrysning tar lång tid. Miljöaspekten känns dock besvärande - dels används alltså olja för att värma vattnet, dels går helikoptern på fossila bränslen. Detta försämrar naturligtvis vindkraftverkets miljövänlighet vintertid. Dessutom kostar det stora pengar att ha en helikopter i luften, vilket man dock gärna betalar eftersom det blir ännu dyrare att ha ett stillastående vindkraftverk. I dagsläget använder företaget inte denna metod, men man har intresserade kunder som vill anlita dem. 

Miljöaspekter av byggnationen av vindkraftverk glöms ofta bort. För det första krävs stora mängder betong till fundamenten, och betongtillverkning kräver både brytning av material och medför mycket stora utsläpp av koldioxid. Även transporter av de tunga vindkraftverken och vingarna medför stora utläpp. Till detta kommer den stora skövlingen av produktiv skogsmark som sker i förtid på grund av byggena och de vägar som behövs. Alla dessa saker medför utsläpp av koldioxid och bör räknas med när man låtsas som att vindkraften är "utsläppsfri".

Kort livslängd. Vindkraftturbiner beräknas ha en livslängd på ca 20-25 år. I dag hoppas man på längre livslängd när det gäller de nya större verken, men ingen vet säkert. Ska livslängden förlängas krävs ofta stora renoveringar av tekniken och utbyte av rörliga delar. Detta försämrar den ekonomiska kalkylen. 

Miljöaspekter av rivningen av vindkraftverk. Man brukar säga att kostnaden för att riva tornet och vingarna på ett vindkraftverk betalas av skrotvärdet för tornet. Tveksamt dock om det håller eftersom borttagandet av betongfundamentet och djupt nedgrävda kablar inte räknas in. Vi kan såklart inte ha naturen full av betongfundament från rivna vindkraftverk så dessa bör naturligtvis också tas bort och kanske användas som fyllnadsmateriel vid vägbyggen eller liknande. Eftersom nya vindkraftverk är högre och större måste de stå glesare och därför är det svårt att återanvända gamla fundament till nya verk. Det är inte heller säkert att nätkapaciteten räcker utan elnätet kan behöva förstärkas. Energimyndigheten beskrev dessa problem i en rapport redan 2016.

Seriösa vindkraftbolag sätter av pengar för framtida rivning, men i dagens läge där gamla verk är olönsamma och konkurreras ut av nya större verk är riskerna för konkurs överhängande på sikt. Då är det inte säkert att det finns någon som tar ansvar för rivningen och bekostar denna, och då hamnar kostnaden på markägaren eller i sista hand på samhället om det är statligt eller kommunalt ägd mark. Ytterligare ett problem är att vindkraftvingar inte går att återvinna på något bra sätt idag. Både metoder för att mala ned dem och att elda upp dem har avfärdats som både miljöskadliga och dyra. Uttjänta vindkraftvingar slutförvaras i stället i deponier, nedgrävda i marken. Hur miljövänligt och hållbart detta är får var och en bedöma själva. Fotot nedan är från USA (Bloomberg Green).



Effekter boendemiljöer av landbaserad vindkraft. Det råder ingen tvekan om att landbaserad vindkraft uppfattas som ett hot mot boendemiljön och medför sjunkande fastighetsvärden för närboende. Det är inte heller någon tvekan om att ingen annan storskalig industriverksamhet hade fått en sådan miljömässig särbehandling som vindkraften får när det gäller hänsyn till närboende, miljö och natur. Detta är i grunden orimligt. Och nu föreslås också begränsning av den kommunala vetorätten för att gynna vindkraften ytterligare på närboendes bekostnad.

Skadliga effekter på djurlivet. Man vet idag att vindkraftparkerna dödar många utrotningshotade rovfåglar och att mängder av inskter dödas av vingarna varje år. Hur allvarligt detta är jämfört med andra energikällor och andra föremål i naturen är svårt att säga, men de rörliga vingarna tar bevisligen livet av många stora fåglar. Det sägs även att det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk kan skada andra djur, men det är svårt att hitta fakta om detta.

Problemet med havsbaserad vindkraft. I takt med att de bästa vindlägena på land redan är bebyggda har havsbaserad vindkraft kommit mer i ropet. Vinden är ofta bra, man slipper ta mark i anspråk och man stör färre närboende (även om ilskan över förstörd utsikt inte ska underskattas). Tyvärr medför den salta miljön ökat slitage på både vindkraftverket och vingarna, och även ledningsnät och teknik tar mer stryk än på land. Det är väl sannolikt mot denna bakgrund regeringen vill lägga över kostnaden för anslutningen till elnätet på alla svenska konsumenter som en extra subvention till den havsbaserade vindkraften.  

Vindkraft är inte "ny modern teknik". Vindkraft beskrivs ofta som "framtiden", men det är faktiskt en väldigt gammal teknik. I min skånska släkt fanns ett antal "möllebyggare", alltså byggare av väderkvarnar. Detta var en väl utbyggd teknik i stora delar av södra Sverige för att främst mala mjöl. Men i takt med att elekticiteten och de moderna bränsledrivna motorerna utvecklades lämnade man den gamla vindbaserade tekniken. När min mamma växte upp i Skåne på 1930-talet fick gården också sin hushållsel från en enkel vindgenerator på ladugårdstaket. Men den osäkra elförsörjningen byttes sedan mot anslutning till det vanliga elnätet. Det blev jobbigt i längden att bara få ström när det blåste. Nedan några kända vindkraftverk av äldre modell på Öland.



Sammanfattningsvis. Den som menar att Sverige ska basera sin elförsörjning på storskalig vindkraft har mycket att bevisa. För egen del anser jag att vindkraft säkert kan vara ett bra komplement och ett bra sätt att ta tillvara vindens energi, men det kan aldrig utgöra basen för elförsörjningen med tanke på den osäkra vinden. Vindkraftverk borde dessutom bara få byggas på platser där miljön och störningarna redan är omfattande, exempelvis längs motorvägar och järnvägar, eller nära industrimområden och hamnar. Alternativt på platser där inga närboende störs. Varje byggnation måste analyseras noga med tanke på de negativa miljöeffekterna som få talar om idag, och pengar måste avsättas till rivning och återställande av marken. Vindkraftvingar borde inte heller få grävas ned i deponier i marken, det tar enorma ytor i anspråk. Idag tillåts inte ens deponi av hushållssopor så man undrar varför vindkraftvingar ska särbehandlas? Självklart ska vindkraften inte ha särskilda subventioner och naturligtvis ska vindkraftparker omfattas av samma miljöregler som all annan storskalig industriverksamhet. Kommunernas vetorätt måste värnas, men det kan samtidigt vara rimligt att man ger besked tidigare under processen så att inte vindkraftbolag riskerar att förlora pengar i onödan.  





500 forskare varnar för att biobränslen är negativt för klimatet

2021-02-18

Jag har vid upprepade tillfällen påpekat att biobränslen inte minskar koldioxidutsläppen på kort sikt, faktum är att utsläppen faktiskt kortsiktigt ökar jämfört med fossila bränslen. Det betyder att den som anser att "klimatkrisen är akut" inte rimligen kan anföra ökad användning av biobränslen som lösning.

Storskalig användning av biobränslen är dessutom ett dåligt sätt att använda vår skog. Att ta vara på skogsavfall och rester från jordbruk, slakterier mm för att utvinna energi är både miljövänligt och smart, men att använda avverkade träd som bränsle är faktiskt ett riktigt dåligt sätt att ta tillvara vår fina skogsråvara. Den bör förädlas till virke, papper och produkter av olika slag. Invändningen att bara skogsavfall behöver användas som biobränsle är dessutom vilseledande, detta avfall räcker inte särskilt långt. Desutom bör en del skogsavfall lämnas kvar i skogen som naturlig gödning. 

Nu varnar 500 forskare USA och EU för att suventionera biobränslen. 

Först skulle Sverige storsatsa på etanol. Jag minns när jag frågade energiminister Andreas Carlgren (C) på en dragning för den moderata riksdagsgruppen varför Sverige skulle importera brasiliansk etanol när det medförde stora avverkningar av regnskog? Han tittade lite nedlåtande på mig och sa att jag inte begrep detta, "man odlar inte sockerröd på regnskogsmark utan på savannmark". Jag svarade då att det var helt korrekt, men att man då behövde röja nya betesmark när den gamla betesmarken odlades upp! Carlgren lämnade då snabbt ämnet. I efterhand visade det sig att jag hade helt rätt, och när media började rapporta om storskalig avverkning av regnskog för att kunna utöka odlingen av sockerrörsplantager i Brasilien blev tonen en annan. Idag talar ingen längre om storsatsning på etanol.

Sedan var det i stället biodiesel som gällde! Det man glömde berätta var att det som oftast blandades in var palmolja från Indonesien och andra ställen i Asien. Palmoljeplantagerna krävde - storskalig avverkning av regnskog. Låter det bekant? Miljöorganisationerna rasade av ilska och palmolja blev en mycket kontroversiell produkt. I Sverige förekom palmolja visserligen sällsynt i bränslet, men i andra europeiska länder var det närmast standard.

Nu är det alltså biobränslena som är i skottgluggen. De ger alltså inte den "klimatnytta" alla talat om, helt enkelt för att omfattande användning av biobränslen skulle kräva ökad avverkning av växande skogar, och då minskar upptaget av koldioxid. (I och för sig bara delvis sant, på sikt tar de återplanterade träden upp mer koldioxid än de gamla träd som avverkats, men det tar som sagt minst 10-15 år innan upptaget går plus). Storskalig användning av skogen som biobränslen kommer därmed att minska skogens upptag av koldioxid, och om man anser att koldioxidhalten snabbt måste minska är det såklart ingen bra idé.  Jag gissar att det inte dröjer länge innan denna form av biobränslen också fasas ut...

I sammanhanget är det intressant att det finns starka röster inom EU att "skydda" skogarna (läs - stoppa all avverkning och låt skogen självdö). Det är en annan extrem röst i klimatdebatten. Jag kan bara konstatera att dessa två extrema röster (att öka uttaget av skog för att tillverka biobränslen "för klimatets skull" och att låta skogen stå kvar och ta upp koldioxid "för klimatets skull") går rakt emot varandra, de är omöjliga att kombinera. Men båda (!) hotar det lönsamma svenska skogsbruket som syftar till att förädla den skog som avverkas.



 

Vad menar regeringen egentligen med "höghastighetståg"?

2021-02-17

Efter min interpellationsdebatt med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) om järnvägen Göteborg-Borås följde jag upp med en skriftlig fråga. Anledningen var att ministern och regeringen alltid talar om att man vill bygga "höghastighetståg", men aldrig talar om vad man menar med det. Menar man järnväg på betongbana med hastigheter upp till 320 km/h, eller menar man modern traditionell snabb järnväg med hastigheter på 220-250 km/h?

Skillnaden är viktig eftersom dessa två typer av järnväg kostar olika mycket, erbjuder olika restider och tar olika mycket mark i anspråk. Höghastighetsbana medger inte heller lika många stationer och kräver rakare dragning av järnvägen än traditionell järnväg.

Min skriftliga fråga till ministern var denna:
 


 

Svaret kom idag. Det var ett "ickesvar". Ministern kan inte precisera vad han tänker sig för typ av järnväg utan hänvisar till Trafikverket. Som tydligen ska presentera förslag på olika alternativ den 28/2, inklusive vilka hastigheter man kan erbjuda på de tänkta spåren. Jag tycker ändå rimligen att ministern måste kunna förklara vad han lägger in i begreppt "höghastighetståg" med tanke på att han själv använder det begreppet i sitt svar. Troligen vågar han inte det, eftersom S och MP tycker olika i frågan. Om man då kan kalla lite av varje för "höghastighetståg" utan att berätta vad det innebär så blir alla nöjda och glada. Men självklart tänker jag följa upp detta, jag återkommer om det.
 


 

 

Dags för dig att betala nya subventioner till vindkraften

2021-02-16

Den 2 februari presenterade regeringen ett förslag som ska leda till minskade anslutningskostnader för havsbaserade vindkraftverk. I korthet innebär förslaget att kostnaden för att ansluta vindkraftverken till elnätet (en kostnad som tidigare vindkraftbolagen bekostat) nu i stället ska betalas av Svenska Kraftnät. I slutänden hamnar sedan kostnaden på "nätkundskollektivet", vilket betyder att varje elkonsument får vara med och betala via sin elnätsavgift. 

Varje elkonsument i Sverige får på detta sätt vara med och betala en ny subvention till vindkraften. Hur mycket det kommer att kosta beror såklart på hur många havsbaserade vindkraftverk som byggs. I regeringens förslag som gick på remiss står att man inte kan uppskatta den totala kostnaden. Det är anmärkningsvärt att regeringen tänker införa en ny avgift för hushållen utan att ens kunna bedöma hur hög den kommer att bli.  

Extra besvärande är det att Svenska Kraftnät också föreslås få i uppdrag att i förväg bygga ut set så kallade "transmissionsnätet" även till områden inom Sveriges havsterritorium där det idag inte finns eller planeras någon vindkraft, men där "det finns förutsättningar" för att ansluta vindkraftanläggningar i framtiden och "där sådan utbyggnad främjar uppfyllelsen av Sveriges mål om förnybar elproduktion".

Bakgrund till förslaget är att Energimyndigheten fick i uppdrag att utreda hur man skulle kunna flytta anslutningskostnaderna från vindkraftbolagen till Svenska Kraftnät och därmed elkonsumenterna. Myndigheten utredde detta och tog fram ett förslag, men avrådde samtidigt från ett införande. Därefter gick förslaget på remiss. Där sa nästan alla nej, inklusive Energiföretagen. De enda som var för var ett fåtal som främst arbetar med just havsbaserad vindkraft. 

Det råder också viss oklarhet om denna form av "statsstöd" till en viss bransch är förenlig med EU:s regler. 

Trots detta tänker alltså regeringen uppenbarligen gå vidare med förslaget, och man tänker införa det genom en förordning som inte behöver passera riksdagen. Jag tycker det är ytterst anmärkningsvärt att regeringen på detta sätt bakvägen tänker införa en subvention som efter flera steg landar som en kostnad på elkonsumenternas räkning för nätavgiften. I praktiken blir det ju en ny "skatt" för alla elkonsumenter, och skattebeslut ska tas av riksdagen. Det är kanske lagligt, men inte särskilt moraliskt agerat av regeringen.

Moderaterna säger nej till denna nya subvention till havsbaserad vindkraft. Det är orimligt att införa detta rent principiellt, och extra olyckligt är det att ta ett beslut där ingen kan bedöma kostnadens storlek för dem som ska betala. Dessutom är elnätsavgifterna fullt tillräckligt höga som de är. 




 

Rimlig miljö/klimatpolitik lönar sig - Moderaterna nu bästa miljöparti 

2021-02-15

Demoskop har just presenterat en ny mätning om svenska folkets förtroende för partierna i olika sakfrågor. Moderaterna har högst förtroende i 5 frågor av 12. Överlägsen ledning när det gäller ekonomin, jobben, företagandet och försvaret. Dessutom nu även störst förtroende i miljöfrågorna. Och bara en hårsmån från att ha högst förtroende även när det gäller lag och ordning.  

Jag tror det finns många anledningar till att vi nu har högst förtroende av alla partier i miljöfrågorna.

1. Det första är att vi tydligt tar avstånd från S/MP-regeringens meningslösa skatter och bestraffning av människors beteende, åtgärder som i praktiken är meningslösa för miljön och klimatet. Folk är trötta på symbolpolitik som plastpåsskatt, klädskatt, flygskatt, elektronikskatt och annat trams. Moderaterna är en tydlig kraft mot meningslös aktivism och för konkret politik som har betydelse.

2. Det andra är att vi har framtidsoptimism och tror på teknisk utveckling i stället för att sprida domedagsbilder om framtiden. Elektrifiering, satsningar på vätgas, forskning kring ny kärnkraft och nya mer miljövänliga industriprocesser är några exempel. Det var mycket välkommet att vår partiledare Ulf Kristersson tydligt tog offentligt avstånd från klimatalarmisterna. Det är ju något jag själv också gör så fort det finns anledning.

3. Det tredje är att vi försvarar kärnkraftens roll i energiförsörjningen och värnar den svenska elförsörjningen som hotas av miljö- och klimataktivister som är genuina motståndare till kärnkraft. Det onyanserade vurmandet för vindkraft har haft ett högt pris, liksom den förtida nedstängningen av Ringhals 1 och 2. Många har uppmärksammat att vi nu lämnat energiöverenskommelsen i protest mot hur överenskommelsen tolkats av övriga partier. Vi säger också nej till slopat kommunalt veto mot vindkraft.

4. Det fjärde är att vi tydligt står upp för landsbygden och behovet av privatbilismen. Vi föreslår sänkt bensinskatt och säger nej till försämrade reseavdrag samtidigt som vi vill underlätta för fler att använda eldrivna bilar genom att satsa stort i hela landet på laddinfrastruktur. Vi säger också nej till bonus-malus-systemet och orimlig skatt på tjänstebilar och husbilar. I dessa frågor har det av mig mfl startade Riksdagens Bilnätverk haft stor betydelse.

5. Det femte är att vi satsar lika mycket som regeringen på järnvägsunderhåll och ny järnväg, men dessutom lägger betydligt mer än regeringen på att underhålla våra vägar och bygga nya vägar där det behövs. Även elbilar och bussar behöver vägar, och dåliga vägar är ingen miljönytta. Att vi säger nej till höghastighetståg men ja till utbyggnad av vanlig järnväg för att underlätta regional pendling och godstransporter på tåg är en bra miljöpolitik. Att se till att hela landet kan leva och att människor som bor långtifrån närmaste järnväg också kan transportera sig och driva företag (inte sällan gröna näringar) är en grundpelare i moderat miljöpolitik. 

6. Det sjätte är att vi aldrig klandrat dem som flyger och står upp för flyget och flygplatsernas stora betydelse. Vi talar samtidigt gärna om framtidens mer miljövänliga flyg, där elflyg kan bli ett bra alternativ på kortare inrikessträckor.

7. Det sjunde är att vi står upp för äganderätten, värnar den svenska skogen och skogsbruket och allmänt säger nej till EU:s klåfingrighet i dessa frågor. Sverige kan inte tillåta EU att offra det svenska skogsbruket i något slags missriktad omsorg om klimatet. I den mån värdefulla skogsområden ska sparas bör det ske genom frivilliga avtal med markägaren, kombinerat med statlig ersättning.

8. Det åttonde är rovdjurspolitiken. Vi står upp för en stabil rovdjursstam, men även människor i områden med exempelvis mycket varg måste få en möjlighet att leva och hålla tamboskap. Jakt på rovdjur måste får ske i rimlig omfattning.

9. Det nionde är att vi inte så enkelspårigt som andra partier är inriktade på att bara prata klimat och koldioxid utan har en mycket bredare miljöpolitik. Vi driver frågor som vattenvård, rent dricksvatten, att sanera gifter i mark och vatten och liknande åtgärder som de flesta andra partier inte längre pratar om.

10. Det tionde är att moderaterna i Timbros stora granskning före förra valet visade att moderaterna fick mest miljö- och klimateffekt av sina satsningar jämfört med andra partier. Inte minst genom att göra insatser utomlands. 


Sammanfattningsvis - jag tror att allt fler människor fått upp ögonen för att moderaterna tycker att värnandet om miljön är lika viktigt som att värna om statsfinanserna och välfärden. Och att vi också har en politik för det. Samt att vi är ett av de mest balanserade partierna i klimatfrågan. 
 


 

 

Självklart har kärnkraften en framtid 

2021-02-15

Debatten om hotande elbrist rullar vidare. Det sämsta argumentet från vänstern är att vi på årsbasis exporterar el. Det är sant - på sommaren när ingen efterfrågar el säljer vi massor av el och får dåligt betalt. På vintern när det är brist köper vi dyrt. Argumentet att vi aldrig exporterat så mycket som nu faller också på sin orimlighet, vilket jag påpekade på twitter igår. Om Ringhals 1 varit igång hade vi ju kunnat exportera ännu mera, och inte behövt importera lika mycket. I varje läge skulle drift av Ringhals 1 varit bättre än dagens läge.

 

Debatten om kärnkraftens framtida betydelse rullar samtidigt på. I dag visar det sig att flera socialdemokratiska politiker, bland annat min sympatiske s-kollega i finansutskottet, Adnan Dibrani (som bor i Varberg, nära Ringhals) förespråkar utbyggd kärnkraft. De går därmed på sammas linje som bland annat M, L, SD och KD.

Och idag kom även beskedet om att Uniper tillsammans med företaget Blykalla och forskare från KTH och ett privat företag ansökt hos Energimyndigheten om att få bygga en ny forskningsreaktor i Oskarshamn för att utveckla små modulära reaktorer som kan tillverkas industriellt på löpande band, och som tack vare en ny teknik med kylning av flytande bly både kan producera mer el och ge betydligt mindre radioaktivt avfall. Mycket intressant, och om jag förstår saken rätt är det samma teknik Vattenfall träffat samarbetsavtal om i Estland. Intressant för övrigt att det är just Uniper som engagerat sig i detta. Det är Uniper som är minoritetsägare i Ringhals och det var de som 2015 förespråkade att driva Ringhals vidare, vilket stoppades av statliga Vattenfall som var majoritetsägare. Nu återstår väl bara att se om regeringen på något sätt lyckas förhala eller stoppa ansökan hos Energimyndigheten, det skulle ju inte förvåna.

I går debatterade Ulf Kristersson ansträngd elförsörjning, hotande elbrist och synen på kärnkraften med Per Bolund (MP). Bolund menade att det är olönsamt med kärnkraft och att den därför inte bör byggas eftersom vindkraft mm är billigare. Kristersson invände att Vattenfall uppenbarligen tycker det är intressant med kärnkraft eftersom man som sagt engagerat sig i utvecklingen av mindre kärnreaktorer i ett samarbete i Estland. Kristersson påpekade också att samhället måste vara villiga att betala för en trygg elförsörjning i hela landet, och där både vattenkraft och kärnkraft behövs som baskraft. 

Jag funderade lite på det märkliga i debatten från vänsterhåll att staten inte ska blanda sig i elproduktionen och att marknaden löser detta på bästa sätt. Det är samma vänster som ogillar marknadskrafter i alla andra sammanhang. Dessutom har ju politiken manipulerat marknaden - straffskatter på kärnkraft (numera borttagen) och subventioner till andra energislag såsom vindkraft och solkraft har satt hela marknadsmekanismen ur spel och gjort kärnkraften olönsam. På samma sätt kan såklart förändring av lagar, regler, skatter och subventioner ändra bilden och göra kärnkraften lönsam. Det är bara viljan som saknas.

Ska staten då satsa skattepengar för att bygga ny kärnkraft?

Ja, varför inte? Vi diskuterar satsningar på höghastighetståg för kanske 400 miljarder. Fram till 2030 kommer vi att ha lagt 45 miljarder på miljöbilspremier som inte får någon effekt alls på de svenska utsläppen. Vi har det senaste året också lagt många dussin miljarder för att motverka covidkrisen för näringslivet och jobben. I ljuset av detta kan jag tycka det vore helt rimligt att staten lade in ett antal miljarder i engångsbelopp för att motverka en kris i elleveranserna som på samma sätt hotar företag och jobb.

Det finns ju olika möjliga alternativ. Antingen försöka återstarta Ringhals 1 (om det är tekniskt möjligt), eller satsa på framtida nyproduktion av kärnkraft, exempelvis med nämnda modulära reaktorer. Eller kanske generation fyra av traditionell kärnkraft som dessutom kan återanvända gammalt bränsle (där stor del av energiinnehållet är kvar) och samtidigt korta tiden för slutförvar.

Nyproduktion löser självklart inte det akuta problemet som uppstod när Ringhals 1 och 2 förtidsavvecklades. Det beslutet satte oss i en mycket allvarlig situation, och regeringen valde att inte agera för att driva i vart fall Ringhals 1 vidare. Tvärtom röstade regeringspartierna nej i riksdagen när moderaterna föreslog detta. Att bygga ny kärnkraft tar lång tid och det är därför det var så illa att förtidsstänga det vi redan hade. Nu kommer vi under lång tid att ha en ansträngd elförsörjning och vara beroende av import, samtidigt som elbehovet bedöms öka kraftigt. 

I sista änden är det rimligen statens ansvar att ett land har en fungerande och stabil elförsörjning. Likväl som man ansvarar för att det finns vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. En regering kan aldrig frånsäga sig ansvaret för detta. Krävs det att staten stoppar in ett antal miljarder i forskning eller nyproduktion av kärnkraft för att garantera detta kommer till stånd tycker jag det är det ett högst rimligt sätt att använda skattebetalarnas pengar.

 


 

Vattenfalls presschef sitter på två stolar 

2021-02-15

I går uppmärksammade jag att Natalie Sial, presschef på Vattenfall, skrev ett par inlägg på twitter där hon försvarar regeringen mot beskyllningen att det var politiska beslut som medförde nedläggning av Ringhals 1 och 2 (trots att det bekräftats av flera väl insatta personer). Så här uttryckte hon saken:



Problemet är bara att Natalie Sial år 2015 när beslutet togs om att avveckla reaktorerna var pressekreterare på regeringskansliet under S/MP-regeringen och arbetade bland annat för näringsminister Mikael Damberg. Som då var ansvarig minister för att bland annat ta fram nya ägardirektiv för (*trumvirvel*) - Vattenfall. Hon var alltså pressansvarig hos regeringens huvudansvarige minister för statligt ägda Vattenfall. Idag är hon presschef på bolaget Vattenfall och förnekar all politisk inblandning från regeringen när beslutet togs om att avveckla Ringhals 1 och 2.

Tänk så praktiskt.

Jag betvivlar inte att Natalie Sial är en mycket kompetent person om hon fått jobbet som presschef på Vattenfall, men det är ytterst olämpligt att hon går in i debatten om vad som hände politiskt kring beslutet om avvecklingen av Ringhals 1 och 2 och de uppenbara politiska påtryckningar och styrmedel som regeringen då tog beslut om (tex höjd effektskatt) under en tid då hon företrädde regeringen. Ett typiskt exempel på det här att sitta på två stolar. 

I sakfrågan tycker jag det hela är uppenbart. Staten äger Vattenfall och styr bolaget med ägardirektiv och har löpande kontakter med bolagets ledning. Att låtsas att Vattenfall skulle agera mot ägaren statens instruktioner är inte trovärdigt. Dessutom påpekade företrädare för regeringen vid flera tillfällen att höjd effektskatt skulle göra kärnkraften mindre lönsam och därmed stimulera framväxten av förnybara energikällor. Politiska beslut om skatter och subventioner av andra energislag var alltså - oavsett allt annat - även avgörande för i vilken mån kärnkraften var fortsatt lönsam eller inte.





Mindre snö eller mer snö - klimatforskningen är motstridig

(Uppdaterad favorit i repris)

2021-02-14

Ständigt matas vi med domedagsscenarier om hur klimatförändringar kommer att göra världen allt mer obeboelig. För Sverige gäller varningarna oftast ökande nederbörd - eller mer torka, men också att vi kommer att få mindre snö/mer snö, beroende på vilka rapporter man litar på. Inte sällan visar det sig att verkligheten helt enkelt inte vill följa de prognoser, modeller och scenarier som ställs upp, och då tvingas man ständigt att i efterhand revidera det man tidigare sagt. Det är egentligen inget konstigt, så fungerar forskning på nya områden, vilket klimatforskningen trots allt är. Det märkliga är att media och olika självutnämnda klimatexperter gör så stor sak av detta.

Det mest häpnadsväckande är nog de olika turerna kring den framtida snömängden i Sverige. Här har man verkligen bytt fot så många gånger att all trovärdighet är förbrukad. Eller vad sägs om dessa nedslag i de senaste femton årens dramatiska snörapporter? Många ställer på goda grunder frågan hur vi ska kunna lita på IPCC och klimatalarmisternas domedagsrapporter som klimatförändringarnas effekter om 100 eller 200 år, när man inte ens kunnat förutse hur klimatförändringarna kommer att påverka den svenska snön på några decenniers sikt, utan ständigt tvingats revidera prognoserna?


2006

2006 hotade man med att det skulle bli helt snöfria vintrar i stora delar av Sverige i en nära framtid, där skidanläggningarna tvingas stänga inom bara några decennier och att det sista Vasaloppet snart är kört. Ett belysande medieklipp är detta från Expressen den 5 december 2006



Då var TV-meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren, som även sitter med i SMHI:s insynsråd, helt övertygad om att Vasaloppet inte skulle kunna köras mer från år 2022, och att snögränsen stadigt skulle flytta norrut på grund av klimatförändringarna.



2013

När vi sedan fick 3-4 kalla vintrar i rad (2010-13) med mycket stora snömängder i södra delen av landet bytte "klimatexperterna" plötsligt fot. De stora snömängderna var nu tvärtom ett bevis på klimatförändringarna. Och vi kunde förvänta oss ännu mera snö i framtiden.

Ett belysande exempel på denna helomvändning berättade jag om på bloggen den 17 mars 2013, där jag också presenterade dessa nyhetsklipp i Aftonbladet.



I artikeln berättade man varför vi nu skulle tänka helt om. De tidigare larmen för några år sedan om att de svenska vintrarna snart skulle vara förbi och att vi redan 2020 skulle få allt fler gröna vintrar gällde inte längre. Nu var det i stället framtida iskyla som gällde! Det förklarades av amerikanska forskare med att luftströmmar förändras och saktas ned av smältande isar vilket ger mer långvariga köldperioder på vintern. "Teorin är vettig", sade Heiner Körnich, forskningschef på SMHI i Norrköping i artikeln, och konstaterade att det var en paradox att klimatförändringarna skulle göra vintrarna i Europa kallare i framtiden.

Jag skrev lite sarkastiskt på bloggen då, i mars förra året, att jag undrade vad "klimatexperterna" skulle ta sig till om det återigen skulle komma en mild och snöfattig vinter? Skulle man byta fot igen då?

Och visst skulle man det!



2014

Efter den i stort sett snöfria vintern 2013/14 i södra delen av landet var man nu tillbaka på ruta ett. Nu var det mindre snö i framtiden som gällde på nytt. Det hävdades till exempel av en av de mest citerade "klimatexperterna", Markku Rummukainen, även han på SMHI, i en artikel i GT den 5 januari. "I södra Sverige blir det allt mer sällan att man får snö på vintern. I norra Sverige kommer man även fortsättningsvis få vintersnö men den stannar kortare tid, vintrarna kommer inte bli lika långa. De mildare vintrarna kan märkas genom att gränsen för var man får varaktig vintersnö har flyttats allt längre norrut i Sverige de senaste åren. - Det är en förändring över tid. En uppvärmning på en grad motsvarar så där en 10-20 mils förflyttning norrut i våra trakter och 100-150 meter uppåt på fjällen. Hur snabbt och mycket det i verkligheten blir beror på de globala utsläppen", säger alltså Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.




2015, maj

Enligt SMHI var det mindre snö än vanligt i södra Sverige, samtidigt som vintern 2014/15 blev den snörikaste på mycket länge i stora delar av norra Sverige. Luleås snörekord från 1966 slogs exempelvis den 3 februari. Då uppmättes ett snödjup på 113 centimeter flygplatsen i Kallax och det innebär att det 49 år gamla rekordet på 111 centimeter överträffades. I stora delar av norra Sverige var det enligt SMHI den snörikaste vintern på 15 år, och snörekordet slogs på flera platser. På denna sida finns dramatiska bilder från snöröjning i början av maj på Stekenjokksvägen med rekordmycket snö, upp till sex meter.



Under midsommarhelgen 2015 var det 300 procent mer snö i Västerbottens- och Norrbottensfjällen än normalt rapporterade Svt Nyheter som hänvisade till SMHI. Vintersäsongen var betydligt längre än normalt. Det extremt tjocka snötäcket skapade nu problem för fjällvandrarna.



2015, september



Aftonbladet varnade i en artikel den 26 september för att det tvärtom skulle bli kallare och mera snö i vår del av världen till följd av klimatförändringarna: Forskare oroade över rekordkallt område.

Dagens Nyheter hade en artikel om ungefär samma sak. Där hette det att Ny istid hotar Skandinavien. Forskarna är enligt den artikeln oroliga för att golfströmmen kommer att sakta in till följd av smältande glaciärer i spår av klimatförändringarna, och då kan det bli 5-8 grader kallare i Skandinavien. Källa var Norges Meteorologiska Institut och i artikeln intervjuas Mikael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Han har också kopplingar till SMHI. 



2015, oktober



SVT skriver att det kan bli 2-7 grader varmare i Sverige till följd av klimatförändringarna. Bland annat mindre snö och betydligt mildare vintrar. Källan är...SMHI.

Och lite senare varnade åter SMHI för kraftigt minskande snömängder i hela landet. Och för att skidorter i södra halvan av landet kommer att försvinna för gott...





2018, januari/februari

2018 har börjat med nya snörekord. Nedan TextTV den 20 januari med några nya snörekord. Samt en artikel från Aftonbladet igår, den 2 februari. Att det faller en halv meter snö på ett dygn är extremt ovanligt. Det är närmast ofattbara mängder.

  

Om man ska tro Pär Holmgren från den första artikeln ovan från 2006 ska Vasaloppet alltså inte längre kunna köras 2026. Det är bara åtta år dit. Det gäller verkligen att uppvärmningen snabbar på om vi ska få snöfritt i Dalarna redan om åtta år. Just nu, en månad innan Vasaloppet, är det över en meter natursnö i Sälenområdet och mellan 75 cm och en meter natursnö längs Vasaloppsspåret till Mora.

Hur ska man som politiker kunna basera politiken på SMHI:s och klimatalarmisternas modeller och prognoser för framtiden? Och hur ska man kunna lita på klimatlarmen när forskarna hela tiden i efterhand försöker förklara varför gamla klimatmodeller inte stämmer med den verklighet som sedan inträffar?



2018, 3 december

Uppenbarligen är prognosmakarna nu lite försiktiga med att hota med snöbrist i närtid efter den förra vinterns snörekord i delar av landet, där man till och med tvingades ploga Vasaloppsspåren. Man talar nu hellre om vad som händer om 50 eller 100 år. För skrämmas måste man såklart inför ett klimattoppmöte.

   



2018, 29 december

En knapp månad senare kommer en ny artikel på SVT Nyheters webbsida. Nu är det mer snö i Sverige som gäller i framtiden. Allt enligt en ny rapport från Kungliga Meteorologiska Institutet i Nederländerna, som menar att det blir mer snö i Sverige i framtiden till följd av klimatförändringar, men däremot mindre snö i andra delar av Europa. "Global uppvärmning leder till större nederbörd och i kalla nordliga Sverige kommer den nederbörden falla i form av snö" sägs det i rapporten.





2020, januari

Men nja, det där med mer snö var nog ändå fel. Under 2020 handlade det i stället om krisen för skidanläggningarna och hoten att snön ska utebli i framtiden till följd av klimatförändringarna. Detta enligt en rapport från Länsstyrelsen i Dalarna som uppmärksammas av Sveriges Radio den 8 januari 2020. 



Expressen är på samma linje i en artikel i sin Klimatbilaga den 1 januari 2020, och konstaterar:





2021, januari

Så kom en ordentlig snövinter. Efter årsskiftet blev det kallare och både Sverige och andra delar av världen drabbades av rejäla snöoväder. I norra Sverige kom det uppemot 1,5 meter snö på sina håll, och även i tex New York och andra delar av USA och Canada föll stora snömängder. Centrala Spanien fick massor av snö, och även i Sahara föll snö, vilket inte händer så ofta. Självklart konstaterar Greta Thunberg på twitter "den välkända kunskapen" att varmare klimat ger mer snö.


 

2021, 2 februari

Så kom plötsligt ett oväntat uppriktigt uttalande från Erik Kjellström vid SMHI i en artikel i Aftonbladet.

"Erik Kjellström vid SMHI menar att en del pekar på att stora snöfall kan bli ännu kraftigare i framtiden, som en följd av att luften kan innehålla mer vattenånga när det blir varmare. Samtidigt anser han att det är för tidigt för att dra några slutsatser om hur framtidens vintrar kommer att se ut, i klimatförändringarnas spår. "Den forskning som gjorts ger delvis motstridiga signaler. Bilden är inte klar. Det här är ett av de stora frågetecknen inför framtiden", säger han."

Forskarna vet faktiskt inte. Ingen kan med säkerhet säga om klimatförändringar kommer ge mer snö, mindre snö eller kanske ungefär som det brukar. Greta Thunbergs påstående om att att det är gällande entydig vetenskap att det kommer att bli mer snö är alltså helt enkelt fel. Pär Holmgrens (MP) påståenden om att det kommer att bli mindre snö har inte heller enhetligt vetenskapligt stöd.

Sanningen är att ingen vet och att forskningen är motstridig.

Men en sak är nog klar - skulle vi få en 3-4 extremt milda och gröna vintrar framöver lär nog debattörerna återvända till den gamla teorin om att varmare klimat ger mindre snö. Flexibilitet är en viktig egenskap i klimatdebatten. Precis allt kan utgöra en bevis på "klimatkris" om bara viljan finns och rätt rödgröna glasögon sitter på näsan. 




 


Stoppa Miljöpartiets tyranni mot svenska folket och vår elförsörjning!

2021-02-12

Så sent som 2011 lämnade Vattenfall in en ansökan om att få bygga ny kärnkraft. Man hade bland annat undersökt möjligheterna att ersätta de gamla reaktorerna på Ringhals med nya på samma plats. När S/MP-regeringen tillträdde 2014 skröt Miljöpartiet öppet om att man ny hade stoppat dessa planer, något som även bekräftades av SVT.

2015 tog så ägarna av Ringhals beslutet att stänga ned två reaktorer 2020 respektive 2021. Påståendet att Ringhals 1 och 2 avvecklades av "ekonomiska skäl" och att beslutet var strikt ekonomiskt och inte politiskt är väldigt lätt att genomskåda. För det första var det bara Vattenfall som ville avveckla reaktorerna, den andre delägaren, tyska Uniper, ville fortsätta driften när man tog nedstängningsbesluten 2015.

För det andra presenterade vattenfall själva en rapport 2015 som visade att reaktor 1 kunde drivas vidare i många år till med endast mindre investeringar. Ägarna hade också ursprungligen själva en plan för fortsatt drift av både R! och R2 fram till 2025. Anläggningarna hade också hög säkerhetsnivå och stabila oberoende kylsystem. Här är dokumentet som sammanfattar rapporten som påminnelse, den har publicerats i flera tidningar genom åren:




Inför nedstängningen av R1 och R2 har jag också visat hur energiminister Ygeman själv spred falska uppgifter om rostskador i en av reaktorerna som orsak till nedstängningen. Detta var felaktigt, vilket medförde en KU-anmälan från min sida. Ett enigt KU prickade energiministern för att han spridit felaktiga faktauppgifter.

Att den rödgröna S/MP-regeringen hade informella kontakter med det statligt ägda bolaget Vattenfall och därmed påverkade beslutet att stänga ned R1 och R2 i förtid är knappast någon vild gissning. Och till och med Vattenfalls produktionschef säger nu att nedläggningen berodde på politiska beslut. 



I en intervju i SVT säger han att nu i januari och februari hade det varit bra att ha haft igång Ringhals 1 och 2. Men han tror samtidigt att vi kommer klara oss utan dessa reaktorer. Och så är det såklart - så länge vi kan importera el från utlandet vid behov. Men det går bara om Norge har tillräckligt med vattenkraftsel att leverera till Sverige (det kommer bli eftertraktat från många länder), eller om Polen och Tyskland fortsätter med produktion av el från kolkraft eller rysk gas. Det sistnämnda känns minst sagt osäkert att basera energiförsörjningen på med tanke på det politiska läget i Ryssland, och det förstnämnda känns väldigt oetiskt med tanke på de enorma miljöskador kolkraftbrytningen orsakar. Hela Nord- och Östeuropa lever farligt eftersom vi alla blir beroende av rysk gas, direkt eller indirekt när vår egen energiproduktion inte räcker till.   

Nu nås vi av nästa allvarliga nyhet - det är DN som avslöjar att mellanlagret i Oskarshamn snart är fullt. Östhammars kommun har sagt ja till att bygga slutförvaret för svenskt kärnavfall utanför Forsmark. Men regeringen, som har bollen, har inte agerat alls i frågan trots att Vattenfalls produktionschef säger att man haft "otaliga möten med energiministern och miljöministern". Frågan har legat på regeringens bord sedan 2018. Om inte bygget av slutförvar inleds och mellanlagret i Oskarshamn byggs ut under tiden kan ingen svensk kärnkraft drivas vidare efter 2023. Vattenfalls produktionschef säger rent ut i artikeln, citat, att "det här handlar om att Miljöpartiet är väldigt kritiskt till kärnkraft och inte vill godkänna det".  



Frågan är om regeringen medvetet förhalar frågan just för att stoppa all kärnkraft i förtid? Det skulle inte förvåna. Lyckas Miljöpartiet med detta kastas Sverige tillbaka långt i tiden och mycket av den välfärd vi tagit för given i form av trygg elförsörjning, jobb inom tung industri och värme i våra hus skulle äventyras. 

Det är hög tid att säga stopp till Miljöpartiets tyranni mot svenska folket, där man tvingar Socialdemokraterna att dansa efter sin pipa i energifrågan. Som det beskrivs i denna artikel - Miljöpartiet kan inte tillåtas driva gerillakrig mot kärnkraften från regeringskansliet. Det får vara slut nu. Miljöpartiet är idag en ren samhällsfara. 

 

Samtidigt får vi inte glömma att det är Socialdemokraterna som låter sig utsättas för politisk utpressning. Det är faktiskt helt oförlåtligt.

 



Vänster-ETC bekymrar sig mer för Dammsugaruppror än elbrist 

2021-02-08

Vänstertidningen ETC kritiserar idag ett antal personer som uppmanat människor att förbruka mer el för att få elförsörjningen att kollapsa. Man syftar på det så kallade "Dammsugarupproret" som fick sitt namn efter  rekommendationerna om att undvika att dammsuga under perioder med hög elförbrukning för att inte överbelasta elnätet.

Både jag och kollegan Lars Beckman får i artikeln vår släng av sleven, trots att ingen av oss uppmanat någon att delta i någon aktivitet eller att slösa på el. Det enda vi gjort är att i olika inlägg uppmärksamma dammsugarupproret. Det är ju något alldeles osannolikt och oväntat att något sådant skulle hända i Sverige år 2021. Det är ett exempel på den djupa frustratrion människor känner över att vi inte har en säker elproduktion längre i vårt land.

Själv lade jag alltså ur detta på twitter i går, som en liten passning till energiminister Ygeman som i debatter i riksdagen bestämt avfärdat alla risker för elbrist. Men som synes uppmanade jag ingen att delta. Trots det är det denna tweet ETC baserar sin artikel på.
 


 

Som de flesta borde veta vid det här laget är det vare sig jag, Lars Beckman eller någon annan moderat som ser som sitt mål att bidra till att skapa elbrist. Vårt mål är att arbeta för att motverka elbrist.

Det hade ju varit välkommet om även en tidning som ETC hade lagt energin (om uttrycket tillåts...) på att uppmärksamma den osäkra elförsörjningen i stället för att sprida osanningar om riksdagsledamöter. 



 

 

Glaciologen och "klimatkorrespondenten" om kalvande glaciär 

2021-02-08

Jag har upprepade gånger påtalat hur media - helt okritiskt - låter varje oväntad väderhändelse, naturkatastrof eller skadligt naturfenomen skyllas på "klimatförändringar". Eller, numera är det oftast ordet "klimatkris" som används som förklaring.

Naturkatastrofen i Himalaya, där en kalvande glaciär orsakade en "tsunamivåg" genom en dalgång och verkar ha dödat  dussintals personer medan hundratals saknas, är det senaste exemplet. 

SVT har två olika inslag om saken, med helt olika ingång. Först ett inslag med professorn i glaciologi, Per Holmlund vid Stockholms Universitet, därefter ett inlag med "klimatkorrespondenten" Erika Bjerström. Låt oss se hur dessa två beskriver saken. (Båda SVT:s rubriker nedan är klickbara länkar till inslagen i SVT)





Glaciologen, professor Per Holmlund:
Att bitar av glaciärer släpper är i sig inte så ovanligt menar glaciologen Per Holmlund. "Det sker regelbundet och i till exempel Alperna för man noggrann bok över vad som sker där. Vi har haft två sådana incidenter i Sverige 2018, men de svenska fjällen ser annorlunda ut, vi har inte de här långa sluttningarna under glaciärerna"//"I det här fallet är det några procent av glaciären som släppt, men det är ändå stort som tre-fyra globenarenor. Det som är farligt är när man har infrastrukturer och kraftverksdammar i sådana här områden, då blir man sårbar på ett helt annat sätt. Det blir katastrof" 

"Klimatkorrespondenten" Erika Bjerström: 
"Inte ens ”världens tak”, de mäktiga Himalayabergen, är opåverkade av klimatkrisen. På Twitter trendar glaciärraset som ”#climateemergency”."//"Än saknas exakta uppgifter vad som hänt men i indiska medier spekulerar forskare i att en spricka uppstått i Nanda Devi glaciären, eftersom permafrosten tinar. Under isen forsar vattnet och bryter igenom isen."


Medan professorn i glaciologi säger det självklara - att glaciärer alltid kalvar (det är liksom själva grunden för deras livscykel) och säger att det inte är något ovanligt och att problemet är att man överhuvudtaget har verksamhet och infrastruktur längst ned i ravinerna (som ju skapats just av smältvatten från glaciären), talar media och krimatkorrespondenten om att glaciären "rasat" eller "kollapsat" på grund av "klimatkrisen" och spekulerar dessutom i helt obekräftade uppgifter från indiska medier om orsaken. 

En bättre illustration på hur olika vetenskap och klimatalarmistiska reportrar beskriver samma sak är svårt att hitta. Här serverat på ett och samma ställe av SVT. 





Klimatextremisterna har förstört Sveriges elförsörjning

2021-02-06

De senaste dagarna har elförsörjningen blivit allt mer ansträngd till följd av kylan och att vi vid årsskiftet stängde ned Ringhals 1. Läget är så allvarligt att vi nu inte bara periodvis importerar kolkrafts-el från Polen och Tyskland, utan även tvingas köra igång oljekraftverket i Karlshamn som reservkraft. Blir det ännu kallare finns risker för elbrist, vilket SVT rapporterade om i torsdags.



Vi ser nu allvarliga konsekvenser av bristläget i form av kraftigt stigande elpriser. Så stora att exempelvis Holmens pappersbruk stängde ned för att produktionen helt enkelt blev för dyr:



Vi ser nu uppmaningar på fullt allvar att inte köra tvättmaskinen, koka kaffe eller dammsuga under de tidiga morgontimmarna när elbehovet är som störst:



I går gick så driftchefen på Svenska Kraftnät ut med kommentaren att det är "bra för miljön att industrin drar ner när elen är som dyrast". 



Sverige importerar nu alltså kolkraftsel från Tyskland och Polen. Vi har startat inhemsk reservkraft med oljeverket i Karlshamn. Stora industrier som Holmen stänger ner produktionen. Och nu uppmanas medborgarna att inte dammsuga när det är kallt ute.

Att man skulle tvingas höra sådant här sägas i Sverige är närmast ofattbart. Vi som var ett av länderna i världen med den stabilaste och mest utsläppsfira elproduktionen, 50% vattenkraft och 50% kärnkraft. Nu är allt förstört av miljöaktivister och klimatextremister som lyckats dupera politiker och beslutsfattare att i stället satsa på instabil vindkraft och annan osäker elförsörjning. Vi var några som varnade för detta...



 

 

Stänger man kärnkraft ökar behovet av miljöskadlig kolkraft

2021-02-02

Det var sorgligt och omskakande att se Kalla Fakta i går kväll. Både kolkraftverk och framförallt kolbrytning, är en katastrof för både natur, miljö och människors hälsa. Dessutom är det ju som bekant en stor källa till utsläpp av koldioxid. Men kolgruvorna är även oetiska på annat sätt - man skövlar enorma områden och river hela byar och till och med stora katedraler jämnas med marken för de enorma dagbrotten. 

Jag saknade dock en aspekt på kolbrytning och kolkraft i Tyskland. Det är ju tyska regeringen som beslutat om att stänga ned kärnkraften. I samma ögonblick ökar beroendet av både kolkraft och rysk gas. Tyskarna har tydligen också en förhoppning om att kunna importera en del av den el man behöver från Sverige. Problemet är bara att det inte kommer finnas så mycket att exportera när vi nu också stängt ned delar av vår kärnkraft. Tvärtom behöver Sverige nu periodvis starta igån vår reservkraft i form av oljekraftverk, och vid toppar i elförbrukningen måste vi även importera kolkraftsel från kontinenten.

Det är politiska beslut i bland annat Tyskland och Sverige som ökat behovet av kolkraft och som därmed ödelägger allt fler byar och driver människor från sina hem, samtidigt som miljö, natur och hälsa skadas allvarligt. De politiska besluten kallas för "grön omställning" i Sverige och "Energiewende" i Tyskland. Men effekten blir densamma - ökat behov av kolkraft. Trots att man påstår att politiken ska leda till minskat behov av fossila bränslen, där kolet är det på alla sätt mest skadliga och smutsiga.

Hur länge ska denna oetiska och motbjudande charad få fortsätta? Om inte ens den högljudda klimatalarmismen kan stoppa kolkraftvansinnet i Tyskland, vad ska då kunna stoppa det?



 

 

FN-organ vilseleder om global mätning om synen på klimathotet 

2021-02-01

Media har de senaste dagarna spridit nyheten om att en omfattande global opinionsundersökning med miljontals deltagare visar att en majoritet (64%) anser att vi befinner oss i ett globalt klimatnödläge, och att en majoritet vill se krafttag mot detta från politikerna. Nyheten presenterades bland annat här och här och här och här. 

  

Det är bara ett problem med denna undersökning - den är helt ovetenskaplig och statistiskt värdelös, och dessutom vantolkas den uppenbarligen medvetet av FN-organet UNDP och flera svenska medier.

Klicka på vänstra bilden ovan för att ta del av hela rapporten. På sidan 63 och framåt finns avsnittet om metoden som använts vid denna "opinionsmätning", och på sidan 10 och framåt kan man läsa mer om hur deltagare bjöds in och hur  frågorna ställdes.

Det är fullkomligt hårresande uppgifter:

1. Undersökningen baseras till 100% på ett riktat utskick till 30,7 miljoner användare av vissa mobilspelsappar i 50 olika länder. Man har sökt svarande enbart genom annonser i populära dataspel för mobiltelefoner "som Angry Birds, Dragon City, Temple Run, eller Subway Surfers". Dessa spelare fick genom en annons en riktad uppmaning att besvara en undersökning om “klimatkrisen”. I rapporten beskrivs metoden för undersökningen som "okonventionell" (se inledningen av "summary"), vilket är det minsta man kan säga. Redan från start har man byggt in en stor felfaktor, eftersom rimligen främst de som anser att det pågår en klimatkris lockas att delta, medan andra avstår. Dessutom är det alltså endast gruppen aktiva spelare av vissa mobilspel som inbjudits att svara, en oerhört snäv grupp.

2. Av dessa 30,7 miljoner mottagare av uppmaningen tyckte endast 1,4 miljoner att det var värt att besvara enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 4,6%. Av dem var det 1,22 miljoner som gav så pass tydliga svar att dessa kunde användas. Det motsvarar 3,97% av de tillfrågade. 95,4% var helt ointresserade av att svara på enkäten. 

3. Av de 1,22 miljoner som svarade var 550.000 under 18 år. I metodavsnittet framgår också att alla inte ens varit 14 år, men att alla som svarat och varit under 14 år betraktas som 14 år i mätningen. 40% av de 3,97% som svarat är alltså barn. (Av inledningen på rapporten framgår ett av syftena just var att nå människor under 18 år). I metodavsnittet beskrivs undersökningen som "ett roligt sätt att skicka signaler till världens makthavare".

4. I resultatavsnitten ser man dessutom tydligt att just barnen under 18 år är mest oroliga för klimatförändringarna, de anser att det föreligger klimatnödläge och de kräver krafttag av politikerna. Att de svarar detta är inte så konstigt med tanke på att det är detta de får lära sig av alarmistiska lärare, barnprogram och media. Barn får sin bild av verkligheten från de vuxna. Vad dessa barn lägger in i begreppet "klimatnödläge" framgår inte heller, och vad de ens förstår av innebörden av att "kräva krafttag" från politiken är oklart. Men det finns rimligen en förklaring till att vi har en åldersgräns för rösträtt på 18 år.

Denna fullständigt undermåliga "opinionsmätning" används sedan av FN-organet UNDP som bevis för ett "starkt folkligt stöd" för "snabba och kraftfulla klimatåtgärder".  Jag skulle påstå att det är ren och skär jättebluff. 

Hur kan svenska media så okritiskt sprida resultatet som bevis på något alls, och hur kan ett FN-organ, uppenbarligen  medvetet, mata oss med helt falska slutsatser som av denna så kallade "globala opinionsmätning"? Ingen seriös statistiker eller svenskt opinionsinstitut skulle dra några som helst slutsatser av en sådan här undersökning. Den har extremt låg svarsfrekvens och den har ett extremt obalanserat underlag av svarande med extremt stor överrepresentation av barn. Trots detta gör UNDP en 60-sidig rapport om saken.  

Det enda undersökningen möjligen visar är att 64% av de knappt 4% mobilspelare som besvarat enkäten (varav 40% barn) anser att jorden befinner sig i ett klimatnödläge och kräver brådskande klimatåtgärder. Rapporten visar alltså inte ens vad gruppen "mobilspelare" har för åsikter, och ännu mindre vad "befolkningen i stort" tycker i frågan. Vad världens schackspelare, skoterförare, hundägare och resten av jordens befolkning tycker är högst oklart.

Agerandet skadar såklart förtroendet för hela FN:s arbete med klimatfrågan. Medvetna vantolkningar av missvisande undersökningar hör inte hemma i en demokratisk samhällsdebatt utan i totalitära diktaturer. Tyvärr finns tydliga tendenser att klimatalarmisterna, även inom FN:s ram, har en väldigt luddig syn på både demokrati och seriös samhällsdebatt. Slutsatsen är att UNDP inte är något "objektivt" FN-organ utan en tydligt aktivistisk organisation som inte verkar sky några medel för att sprida sitt alarmistiska budskap. Jag tror inte detta gynnar en balanserad och seriös diskussion om klimatförändringar.



 

 

Orimligt lönsamma elnät

2021-01-19

I torsdags hade jag som sagt debatt med energiminister Anders Ygeman om de höga elnätsavgifterna. För många hushåll är numera elnätskostnaden mycket högre än kostnaden för själva elen. Och till skillnad mot ellevarantörerna kan man av naturliga skäl inte byta elnätsbolag - de har monopol. De har också väldigt fria händer att höja sina nätavgifter, och för elkunderna är det bara att betala.

Min egen senaste elräkning på huset hemma i Ubbhult (för december) ser ut så här:

Kostnader för själva elen: 995;-
Kostnad för elnät/överföring: 1.326;-
Energiskatter och elcertifikat: 904;-
Moms: 806;-
Totalt: 4.031;-

Elnätskostnaden (före moms) är alltså 33% högre än kostnaden för själva elen. Och ännu värre - kostnaden för energiskatt, och moms utgör hela 42% av vår fatighets samlade elkostnad denna månad. Endast en knapp fjärdedel av räkningen kan jag som konsument påverka genom att spara på el eller byta elleverantör. 

Elnätsbolagen gör samtidigt enorma vinster. I Borås Tidning idag berättas om att Borås Elnät gör en vinst på drygt 63 miljoner, varav 43 miljoner (!) delas ut till Borås Stads koncernmoderbolag, och därmed finansierar bland annat underskotten för Borås Djurpark och det nya och politiskt ifrågasatta Kongresshuset. Man kan uppenbarligen konstatera att Borås Elnät tar ut i vart fall 43 miljoner för mycket av sina elnätskunder - det är pengar som inte används för att sköta elnäten utan vinster som bara samlas på hög.

I artikeln nämns också min mfl interpellationsdebatt med energiministern förra veckan. Man kommenterar också detta att regeringen i höstas presenterade ett förslag till begränsning av taxehöjningar från elnätsbolagens sida. Förslaget avvisades dock av samtliga sex oppositionspartier för att det var otillräckligt. Från moderat sida handlar vår kritik om två saker - dels att man måste försöka hålla nere elnätsavgifterna, dels att de avgifter som tas ut ska användas för att stärka elnäten och inte att samla vinster på hög. 

Vår elkonsumtion har blivit en enorm kassako för både staten och elnätsbolagen. Och detta i en tid när politiken talar om vikten av att elektrifiera vårt samhälle ytterligare. Det är faktiskt helt skogstokigt.

Om politiken menar allvar borde vi sänka skatterna på el, och dessutom stoppa oskäliga höjningar av elnätsavgifterna och i stället verka för att de sänks. Dessutom borde vi självklart slopa momsen på alla energiskatter, att ta ut moms på skatter är lika oskäligt när det gäller el som när det gäller drivmedel. Problemet är som vanligt att staten slösar med skattepengar på en massa meningslösa saker, vilket gör att statskassan då snarare behöver öka sina intäkter framöver. Ska vi kunna vända utvecklingen behövs en ny regering som med stadig hand kan ta fram rödpennan och stryka en massa onödiga utgifter i statens budget.



 

 

Tre interpellationsdebatter om elförsörjningen

2021-01-15

I går hade jag tre debatter med energiministern med koppling till elförsörjningen i Sverige. Först en debatt om de höga nätavgifterna, därefter en om hoten mot elförsörjningen och en om hur vi möter en ökad efterfrågan på el i framtiden. Nedan Riksdagens videoupptagningar av debatterna.



När det gäller de höga kostnaderna för elnäten är det ett stort problem för alla elkonsumenter. För många hushåll är elnätsavgifterna en växande del av de samlade elkostnaderna. En orsak är ju utbyggd vindkraft och andra nya energikällor som medför stigande nätavgifter, en annan är behov av förstärkta nät när elektrifieringen ökar. Frågan är vem som ska ta kostnaden för detta som baseras på politiska beslut, och hur man ska kunna hålla nere nätavgifterna. 





När det gäller elförsörjningen är et ett växande hot. Jag breskrev det i mina anföranden i den andra debatten:

Förra året i juli, mitt i sommaren, tvingades Sverige starta oljekraftverket i Karlshamn för att klara den svenska elförsörjningen. Det blev en väckarklocka för alla – utom regeringen. Vi moderater insåg att skulle man ovanpå detta stänga ned även Ringhals 1 skulle problemet med elförsörjningen bli akut.
 
Redan förra året kom larmen i en strid ström.
 
9 juli  Tillväxtverket bedömde att mellan 40.000 och 124.000 jobb hotas i södra delen av landet till följd av att elbehovet inte möts.
 
21 oktober  SVT Nyheter rapporterar att satsningarna på tung industri i norr kräver mer el än Luleälven producerar. Det handlar om stora serverhallar, det handlar om vätgasproduktion, satsning på Hybrit-projektet för koldioxidfri stålproduktion, mycket elkrävande koldioxidlagring, och elintensiv batteritillverkning som tillsammans medför att hela dagens överskott i norra delen av landet går åt. Det finns då ingen överskottsel att skicka söderut.
 
Men satsningen på stora elberoende anläggningar sker inte endast i norra Sverige. Idag meddelar Trollhättans kommun i ett pressmeddelande att man tecknat ett markanvisningsavtal med tyska SAP för byggandet av ett datacenter på Stallbacka industriområde. En oerhört viktig satsning för Trollhättan, men som kommer kräva tillförsel av väldigt mycket el.
 
Under hösten kom larm från drabbade företag i en strid ström.
Sverigechefen för Kemira kallar energiministerns tal om nationellt elöverskott för rapakalja
VDn för Borealis talar om oro för akut läge på elmarknaden
IKEMs chef för public affairs kallar situationen för oerhört allvarlig
Trioplast ser ökande risk för elförsörjningen i framtiden
Möbelföretaget Spaljisten,hotar med att nya storsatsningar kommer att göras utomlands på grund av hotande elbrist
ProflgruppensVD säger också att det kan bli mer förmånligt att ha produktionen i annat EU-land på grund av problematiken kring elförsörjningen
 
Så här kan man fortsätta – problemen med hotande elbrist och att få önskad elanslutning finns bland både små och stora företag, och vi får hela tiden nya rapporter om detta.
 
Dessa problem och denna oro gällde alltså redan innan nedstängningen av Ringhals 1.
 
Senare under hösten vädjar näringslivsorganisationer som Sydsvenska Handelskammaren till regeringen att stoppa nedstängningen av Ringhals 1. Samma linje driver moderaterna envist i Näringsutskottet, men utan resultat.
 
Vid årsskiftet stängdes så Ringhals 1 i förtid. En reaktor i gott skick som med små investeringar kunde körts länge till och producerat billig och ren el. Den ena delägaren ville köra verket vidare, men majoritetsägaren statligt ägda Vattenfall sa nej till alla sådana förslag. Vattenfall styrs med ägardirektiv från regeringen och det var med andra ord i praktiken ett rent politiskt beslut att stänga ned Ringhals 1 och 2.
 
En vecka senare: Vi får beskedet att Sverige redan fredagen den 8 januari tvingades importera kolkraftel från Polen. Det var Naturskyddsföreningens energiexpert som larmade om saken. Och hon hade rätt. I stället för att Sverige fortsatte exportera utsläppsfri kärnkraftsel tvingades vi importera el från kolkraft.
 
Samtidigt stiger elpriserna nu i södra Sverige till de högsta på fem år.
 
Och i förrgår larmar så Svenska Kraftnät för en mycket ansträngd situation. Man konstaterar att, jag citerar driftchefen på Svenska Kraftnät, ”Utan tvekan har marginalerna i den svenska eleffektförsörjningen minskat kraftigt de senaste åren främst på grund av att planerbar elproduktion lagts ned då fyra kärnkraftsreaktorer permanent tagit ur drift de senaste åren”.
 
I intervjun konstaterar driftchefen att risken inte är obefintlig för att det kan behövas manuell frånkoppling av delar av elsystemet denna vinter för att undvika totala nationella avbrott, något Pakistan nyligen drabbades av. Bara att Sverige nämns i samma mening som Pakistan när det gäller trygg elförsörjning borde få energiministern att tänka efter vad regeringen håller på med.
 
Sverige har under mer än 50 år haft en trygg, billig och stabil energiförsörjning, i princip helt utan miljöskadliga utsläpp. Vår vattenkraft och kärnkraft har producerat el till en låg kostnad och tryggat elförsörjning för både industri och hushåll.
 
Idag går många länder ifrån kolkraftel och oljekraftverk och satsar på renare elproduktion. Andelen el från miljöskadliga energikällor minskar i flertalet länder i Europa. Men inte i Sverige – här går vi i stället åt andra hållet. Vi tvingas importera kolkraftel från Polen och starta oljekraftverk och gaskraftverk som reservkraft. Samtidigt som elen blir dyrare och elförsörjningen mer osäker.
 
Hur kunde regeringen ställa till allt detta på så kort tid?
 
I sitt svar talar energiministern om ”historiskt stora elöverskott”. Det är, precis som Sverigechefen på Kemira säger, ren rappakalja. Elen måste finnas hela tiden och varje dag. Årssiffror är ointressanta för den som drabbas av elbrist vid ett konkret tillfälle.
 
Dessutom kan man diskutera hur lönsam elexporten är.  Vi exporterar el när alla andra har överskott. I somras fanns uppgifter om att man knappt fick något alls betalt för överskottet, eftersom det inte fanns efterfrågan. Ibland fick man bara något öre per kilowattimme. Import behövs när det är kallt, efterfrågan på el är stor, vindkraften står stilla och alla andra i vårt närområde har brist. Och då kostar det! Att exportera för kaffepengar och betala dyrt för import, det är Ebberöds Bank.  

Slutsatserna av en debatt med en, tyvärr mycket arrogant energiminister som stod och närmast hånlog under tiden vi läste upp citat från mycket oroade företagsledare, var väl i princip fyra:

1. Regeringen avvecklar kärnkraft och ersätter med import av kolkraftsel och förlitar sig på reservkraft från olja och gas.
2. Regeringen höjer beskattningen av elbilar vilket går rakt emot målen om fler elbilar.
3. Regeringen nonchalerar oroliga företag som känner oro för elförsörjningen.
4. Regeringens energiminister vågar inte garantera att svenska elkonsumenter inte kommer att drabbas av elbrist i vinter.

Det sista tycker jag var mest anmärkningsvärt. Jag ställde samma fråga minst 4-5 gånger under de sista två debatterna: "Kan enegrgiministern garantera att Sverige klarar sin elförsörjning i vinter och inte, enligt de reservplaner som finns, tvingas st&zfPTATga ned elförsörjningen för bostadsområden, hela orter eller industrier för att elen helt enkelt inte räcker till?"

Något löfte kom inte, och var och en får tolka det som den vill.

 


 

 

Staten bör föregå med gott exempel och motverka köp-slit-släng

2021-01-11

För en tid sedan lämnade jag in två skriftliga frågor till två olika ministrar som rör det alltför omfattande slöseriet med stora mängder kasserade möbler och utrustning i samband med myndigheter och statliga förvaltningar flyttar eller omorganiserar. Politiskt eftersträvar vi att renovera och återanvända bra saker och inte automatiskt kassera möbler, elektronik och annan utrustning i onödan. Tyvärr ser och hör vi många exempel på att statens egna verksamhet kanske inte alltid går i spetsen för att motverka slöseri med skattepengar och onödig belastning på vår miljö på det sätt man borde.

Jag är vice ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Riksrevisionen flyttade förra året från sina gamla lokaler till ett nytt kontor. I samband med ledningens redovisning för Rådet om flytten framkom att man verkligen varit ett föredöme när det gäller att återanvända och återvinna möbler, elektronik och utrustning. Det har sparat både pengar och miljö.

Med anledning av detta har jag frågat två statsråd (näringsministern och civilministern) hur de arbetar för att andra myndigheter, förvaltningar, regeringens departement och statliga bolag själva lever upp till hållbara verksamhetsflyttar. Båda ministrarna bollade frågan vidare till Miljöministern, vilket förvånar mig lite, eftersom min fråga bland annat var HUR man arbetar med dessa frågor. Svaret från Miljöministern är att hon räknar upp en del riktlinjer och övergripande beslut, men jag får inga svår på hur man arbetar aktivt med frågorna inom exempelvis myndigheterna och de statliga bolagen. Jag får väl nöja mig med att det verkar som om regeringen i vart fall tycker frågan är viktig. 

För mig handlar detta både om ekonomi och hållbarhet, samt att staten och dess verksamheter bör vara ett föredöme för andra. Inte minst våra kommuner där det tyvärr slösas en hel del i onödan.

 


 

 

Uppföljning av föregående tweet - mp-riksdagsledamot uttalar sig

2021-01-09

Kan inte undanhålla vad som sedan hänt i twittertråden om den svenska importen av el från polsk kolkraft. Miljöpartiets riksdagsledamot och tillika miljö- och klimatpolitiske talesperson uttalade sig. Så här skolgårdsmässigt omoget beter sig alltså miljöpartister i riksdagen när de inte har något att komma med i sakfrågan. Och det blev väl för mycket för honom att jag citerade Naturskyddsföreningens energiexpert. Men i praktiken säger han därmed att det är hon som är korkad. Vilket jag inte tror hon gillar med tanke på att hon vad jag vet själv har sina sympatier hos Miljöpartiet. Men faktum kvarstår - det var hon som konstaterade att Sverige nu av och till tvingas importera kolkraftsel från Polen, vilket alltså beror på att  Ringhals 1 stängts ned. 



 

 

Efter stängingen av Ringhals 1 - nu importerar vi kolel från Polen

2021-01-09

I går uppmärksammade Naturskyddsföreningens energiexpert Kristina Östman att Sverige under fredagsmorgonen importerade kolkraftel från Polen. Hon uppmanade alla att spara på elen. Även under fredagseftermiddagen var det dags för import av el från Polen, tillverkad av kolkraft. 

Detta är en direkt följd av att Ringhals Kärnkraftvek tvingades stänga ännu en reaktor vid årsskiftet efter beslut av Vattenfall (övriga delägare ville att Ringhals 1 skulle få drivas vidare, med statligt ägda Vattenfall vägrade. Och eftersom man var majoritetsägare var saken avgjord. Vattenfall ägs tiull 100% av staten och styrs genom ägardirektiv från S/MP-regeringen. Förtidsavvecklingen av Ringhals 1 var ett rent politiskt beställningsarbete från regeringen. Regeringen bär därmed också ansvaret för att Sverige nu har elbrist och tvingas importera smutsig el från Polen.

Detta är en av de saker jag självklart kommer att ta upp i mina interpellationsdebatter med energiminister Anders Ygeman på torsdag. Då ska vi ägna eftermiddagen åt att diskutera den svenska elförsörjningen.
 



Att Naturskyddsföreningen gått i exakt samma spår som Miljöpartiet, krävt storsatsning på vindkraft och avveckling av kärnkraft är pikant i sammanhanget. Kristina Östman inser uppenbarligen inte att hon själv och hennes organisation med sin aktivism starkt bidragit till att Sverige blir allt mer beroende av smutsig elimport.

Än mer pikant är att Miljöpartiets Lorentz Towatt beskyllde mig (!) för att ljuga när jag citerade Östman... 
 


Detta blev för mycket för Kristina Östman, som dessutom fått mycket kritik i tråden för att vara medvållande till situationen. Hon var tvungen att gå i svaromål mot all kritik och skylla ifrån sig. Jag gav då svar på tal. Jag gissar att klimatextremisterna kommer att slåss ganska mycket inbördes framöver och försöka lägga skulden på andra i takt med att den svenska elförsörjningen blir allt osäkrare och smutsigare till följd av deras aktivism. När de dessutom inser att deras linje medfört en ökning av de koldioxidutsläpp de hävdar hotar hela mänsklighetens existens kommer de att få det jobbigt...
 



 

 

Citerad av nyhetsbyrå i Nordmakedonien

2020-12-15

Ibland kommer det konstiga nyhetsbevakningar i min mailbox. Denna var en av de märkligare:

Jag är imponerad av att Retriever (som står för nyhetsbevakningen) fångar upp nyheter i avlägsna utländska medier, i detta fall Makfax, en "independent" nyhetsbyrå i Makedonien. Tidigare har man även fångat upp citat i ryska Sputnik och andra udda utländska medier.

Jag blev samtidigt nyfiken - vad handlar texten om? Efter lite hjälp av följare på twitter och en haltande google-översättning visar det sig att nyheten är ett citat från mitt twitterinlägg om det jag skrev om även här häromdagen, nämligen att statliga Vattenfall undertecknat en avsiktsförklaring om att satsa på minikärnkraftverk i Estland, samtidigt som man förtidsavvecklar reaktorer i Sverige. Det är uppenbarligen så märkligt att det till och med uppmärksammas i Nordmakedonien.

Även ryska regeringsorganet Sputnik citerar mig och andra moderater i en längre artikel om saken.

 


 

 

Regeringen verkar ha vaknat 5 i 12 om taxonomin

2020-12-15

För en vecka sedan hade jag ju en interpellationsdebatt med finansmarknadsminister Per Bolund (MP) om EU-förslaget om "taxonomi", och tidigare samma dag hade finansutskottet ett möte med hans statssekreterare Ulf Holm (MP) om samma sak. 

Begreppet ”taxonomi” är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden. I sak kan man ju tycka det är bra med en gemensam standard för detta. Samtidigt får denna EU-norm stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.

Läs gärna min interpellation för att få en bakgrund till vad förslaget om taxonomi innebär och de stora problem för Sverige jag pekade på i debatten. Vid dessa tillfällen var regeringsföreträdarna ganska kallsinniga till den hårda kritik som jag och andra framförde om hur hårt dessa förslag skulle slå mot Sverige - mot vårt näringsliv, våra jobb, vår energiförsörjning, vårt skogsbruk osv. Läs mer om detta på bloggen 8/12 och 9/12 på denna sida.

Den senaste veckan har kritiken mot EU-förslaget växt till ett crechendo som saknar motstycke. Mängder av näringslivsorganisationer, branschorganisationer, företag och andra har skickat arga remissyttranden till regeringen, ofta med kopia till oss riksdagsledamöter, och jag har haft en enorm uppvaktning från många olika håll efter min debatt med Bolund. 

Moderaterna tog för några veckor sedan initiativ till att kalla statsrådet Bolund till Finansutskottet där vi ville att han skulle redovisa hur regeringen nu tänker agera för attstoppa dessa hot mot Sverige. Och idag infann han sig till utskottet - och vi kan konstatera att regeringen nu gjort helt om och skrivit ett ganska väl formulerat pm om Sveriges kritik mot förslaget - där väldigt mycket stämmer överens med den kritik jag och andra framfört de senaste veckorna.

Förutom kritik i sak rörande hot mot ett antal olika näringsgrenar och energislag riktar regeringen kritik mot att man anser att EU-kommissionen går längre än fördraget om taxonomi medger.

Här är regeringens pm. Detta är alltså kritiken idag - viss skillnad mot hur det lät för bara en vecka sedan. Hela utskottet ställde sig bakom detta förslag till svar till EU-kommissionen, med undantag för Vänsterpartiet som ville ha skarpare skrivningar mot skogsnäringen - "vi anser inte att skogen är något som ska skördas" sa vänsterpartisten. (Jag avstår från att kommentera det närmare, men undrar hur Vänstern då tänker sig att fixa fram de biodrivmedel och de papperspåsar som man så ofta talar sig varma för?) En majoritet i finansutskottet (M, KD, SD, L) drev också igenom som tillägg att den svenska linjen ska vara att alla fossilfria energislag ska betraktas som hållbara, alltså även kärnkraften. I Finansutskottet får våra fyra partier tillsammans majoritet (8 av 15), och eftersom frågan inte ska voteras i riksdagen (där vi inte har majoritet) blev vår linje den som gäller för regeringen. 

Statsrådet Bolund var i övrigt mycket optimistisk och menade att Sverige har goda chanser att stoppa de kritiserade delarna av förslaget. Jag och flera andra ledamöter framförde en viss oro för den bedömningen. Vi känner tvekan kring om regeringen har vare sig vilja, ambition eller förmåga att ta den ganska tuffa strid som krävs i EU, och om man har den diplomatiska förmåga som behövs för att skapa allianser med andra. Samma ministrar och tjänstemän som tidigare lovordat taxonomin som "jättebra för Sverige" ska nu alltså slåss mot samma beslut som de nu insett är mycket allvarliga hot för vårt land. Den som lever få se. Någon gång i januari väntas EU-kommissionen ha analyserat alla remissvar och synpunkter från medlemsländerna  och då vet vi förhoppningsvis var man landar med sitt slutliga beslut. 

 


 

 

Regeringens och dess myndigheters hyckleri skadar Sverige

2020-12-14

Under dagens S/MP-regering har vi drabbats av rader av samhällsskadliga beslut, inte sällan med mycket ologisk motivering. Kemikalieskatten, plastpåsskatten, Bonus Malus och den planerade klädskatten är fyra exempel. 

Den senaste veckan har det kommit ytterligare två exempel. 

Först kom nyheten att statligt ägda Vattenfall har lämnat en avsiktsförklaring att investera i minikärnkraftverk i Estland. Detta sker alltså samtidigt som man förtidsavvecklar två reaktorer i Ringhals och vägrar visa minsta intresse för att investera i kärnkraft i Sverige.




I helgen kom så nästa märkliga nyhet. Statliga Exportkreditnämnden tänker stödja svenska investeringar i en flygplats i Vietnam. Detta gör man alltså samtidigt som regeringen med alla medel försöker motverka svenskt flyg, förespråkar nedläggning av svenska flygplatser och uttalar att det är klimatskadligt när svenskar flyger.  



Hyckleriet och de dubbla budskapen saknar motstycke i svensk politisk historia. 



 

 

Statsministern verkar inte heller ha koll på EU-förslaget om "taxonomi" 

2020-12-09



I dag hade EU-nämnden överläggning med statsministern inför veckans möte med EU:s stats och regeringschefer. Det var många frågor som diskuterades, allt från EU:s budget till brexitförhandlingarna. Men även frågan om taxonomi (se föregående inlägg) kom upp. Framförallt var det moderaterna som lyfte frågan och krävde att statsministern skulle lyfta den med övriga stats- coh regeringschefer eftersom frågan är så viktig. Även SD, L och KD lyfte frågan och ställde samma krav.  

Statsministern lovade till slut att ta upp frågan. Men efter att han sedan utvecklade saken lite mer började jag undra om han överhuvudtaget har någon koll på vad taxonomi egentligen är? Det lät inte så. Han talade mer om att rent allmänt lovorda svensk skogsnäring och vattenkraft, vilket inte alls är samma sak som att försöka stoppa det nu liggande förslaget om taxonomi. Jag känner stor oro för att även statsministern ska schabbla bort frågan.

Sverige lever farligt med en regering och en statsminister som dels verkar förvånande dåligt insatta i frågorna och konsekvenserna av dem, dels saknar kraft att driva svenska intressen i EU. Detta kan sluta hur illa som helst, precis som det gjorde med bland annat EU-budgeten och EU:s återhämtningsfond. 

 




Två interpellationsdebatter med statsrådet Bolund (MP) om "taxonomi" 

2020-12-09

I går hade jag även två interpellationsdebatter med finansmarknadsminister Per Bolund om EU:s förslag om "taxonomi". Egentligen skulle jag bara haft en, kopplat till min egen interpellation i ämnet, men eftersom min riksdagskollega satte sig i Corona-karantän så fick jag även ta över hans debatt. Här är riksdagens videoupptagning av båda debatterna i sin helhet. Första bilden länkar till debatten kring Edward Riedls interpellation och bilden nedanför debatten kring min egen interpellation. Det var ytterligare två deltagare i dessa debatter, Lars Hjelmered (M) och Joar Forssel (L), och vi hade i stort samma kritik och frågor till regeringen så det blev ett bra samarbete och sammanlagt en hel timmes debatt med ministern. 





Jag rekommenderar att se hela debatterna och läsa min interpellation för att få en bild av frågans allvar. Om jag ska sammanfatta våra angreppspunkter mot regeringen så var det:

1. Att regeringen och ansvariga ministrar faktiskt tror att förslaget inte innebär någon tvingande reglering för någon - vilket jag och andra påpekade i debatten är helt fel. Kraven kommer fortplanta sig genom hela näringskedjan ner till de minsta företagen längst ned. Jag utvecklade det i min ursprungliga interpellation.
2. Att regeringen inte insett frågans allvar för Sverige och låtit mer aktivistiskt lagda tjänstemän sköta förhandlingarna i stället för att lyfta dem på ministernivå och även involvera statsministern.
3. Att regeringen tror att förslaget i grunden är bra för Sverige, trots att det finns en så enorm oro ute i näringslivet för svenska företag, jobb och energiförsörjning. Jag nämnde i debatten att det handlar om exempelvis skogsindustrin, IT-sektorn, vatten kraften, fordonsindustrin, fastighetssektorn, biobränsleproducenterna, avfallsförbränningen, kärnkraften, gruvindustrin och stålverken. Alla riskerar försämrad konkurrensförmåga och försvårande av kapitalförsörjningen genom det liggande förslaget.
4. Att regeringen verkar sakna en plan och en agenda för att i sista minuten försöka förändra det liggande förslaget. Man tar förvånansvärt lätt på frågan och säger att "det är gott om tid" trots att frågan nu är 5 i 12.
5. För egen del tror jag också att Miljöpartiet i grunden gillar det liggande förslaget, eftersom man i praktiken verkar vara beredda att offra det mesta i vårt samhälle för att "rädda klimatet". Att låta Miljöpartiets ministrar och departement sköta denna fråga i EU är som att sätta bocken till trädgårdsmästare.

Jag konstaterade i mitt sista inlägg i den andra debatten att jag har varit ledamot i riksdagen i drygt 14 år. Under dessa år har jag sett många EU-förslag komma och gå, både bra och dåliga. Men jag tror aldrig jag upplevt ett förslag som har potential att så oerhört allvarligt skada svenska företag, svenska jobb, svensk energiförsörjning och svensk samhällsekonomi som det liggande förslaget om taxonomi. Och samtidigt inte upplevt så stor okunnighet om förslagwts innebörd och en så total passivitet från regeringens sida för att försöka stoppa dumheterna. Nu är det upp till bevis för regeringen och ansvariga statsråd när det gäller att värna svenska intressen.


 

 

 

Enigt KU bifaller min KU-anmälan av energiminister Anders Ygeman (S) 

2020-12-07

I dag debatterade Konstitutionsutskottet årets så kallade granskningsbetänkande. Ett enigt KU beslutade bland annat att rikta kritik mot energiminister Anders Ygeman (S) efter min anmälan. Anmälan rörde Ygemans felaktiga påståenden på twitter att Ringhals reaktor 2 hade allvarliga rostskador, och dettas styrkte han med bilder - som jag dock avslöjade var gamla och tagna innan dessa rostskador reparerats.

Här är KU:s utredning av ärendet. Man åberopar KU-praxis att statsråd ska tala sanning i sociala medier, och nämner bland annat ett beslut i KU från 2018 rörande justitieminsiter  Morgan Johanssons (S) felaktiga påståenden om arbetslösheten bland utrikes födda (även detta var för övrigt efter en KU-anmälan från mig).

KU avslutar sin utredning om min anmälan mot Ygeman så här:

Utskottets ställningstagande
 
Som utskottet har uttalat i tidigare granskningar har statsråd, i likhet med alla andra medborgare, rätt att göra uttalanden i olika sammanhang men statsråd kan behöva ta särskilda hänsyn. Vidare är det viktigt att ett statsråd har säkerställt att hans eller hennes uttalanden grundas på uppgifter som är korrekta, vilket dock inte utesluter att statsråd i debatter och andra politiska sammanhang uttrycker sig tillspetsat eller polemiskt.  De fotografier som funnits med i Anders Ygemans Twittermeddelanden den 17 och den 29 december 2019 visar skador på bottenplåten i kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 som hade reparerats vid tiden för Twittermeddelandet, även om korrosionsangrepp som var grundare än dessa alltjämt kvarstod.  Genom att fotografierna visar skador som hade reparerats och som var allvarligare än kvarstående skador, gav Anders Ygemans Twittermeddelanden en bild som inte är korrekt. 
 
Jag kommer att fortsätta att bevaka att statsråden inte ljuger i sociala medier. Twitter och facebook är ingen fristad för osanningar från våra ministrar.



 

 

Akut elbrist hotar - jag ställer tre interpellationer till energiministern 

2020-12-07

Larmen om hotande elkris i delar av Sverige kommer nu allt tätare. Från att tidigare främst ha berört Storstockholm, Mälardalen och Skåne ser vi nu hur även andra delar av landet börjar få liknande problem. I artikeln ovan framgår exempelvis att Borealis i Stenungsund i Bohuslän ser akuta hot mot eltillförseln.


Det allvarliga läget blir än mer oroväckande när man vet att Ringhals 1 också kommer att stängas vid årsskiftet Moderaterna försökte härom veckan in i det sista att få regeringen att avvakta med nedstängningen, men vårt förslag röstades ned i Näringsutskottet. Det är enligt min åsikt helt oansvarigt att stänga ned en väl fungerande kärnkraftreaktor i förtid, samtidigt som landet har problem med elförsörjningen. Detta samtidigt som alla talar om att vi behöver en ökad elektrifiering av både industri och transporter.

Med anledning av det akuta läget har jag flera interpellationer till energiminister Anders Ygeman. Två gäller den hotande elbristen och den tredje handlar om att nätavgifternas andel av elräkningen ökat kraftigt på senare år, vilket gör det mindre intressant för konsumenterna att spara el.

Min sammanfattande poäng är att om politikerna på allvar vill att svenska folket och svenska företag ska gå över till allt större användning av el som energikälla så måste vi dels se till att det finns tillräckligt med el, dels se till att elen inte är onödigt dyr - och det gäller även nätavgiften. 

Gott om billig el är den allra bästa insatsen för miljön!

Elförsörjningen och satsningen på elbilar 

Elförsörjningen i vinter  

Elnätsavgiftens storlek 



 

 

Den självklara klimatfrågan journalisten "glömde" ställa 

2020-12-06

I dag i Aftonbladet finns en artikel om en ö vid USA:s sydkust som håller på att försvinna. Havet äter upp ön bit för bit och det går nu inte längre att bo kvar. Invånarna måste evakueras. Och allt beror på "klimatförändringar" skriver Aftonbladets reporter.



Det intressanta är inte det som står i artikeln och det som sägs i inslaget i filmen, utan det som inte sägs. Frågorna som varje logiskt tänkande reporter borde ställt om man var seriöst nyfiken på det som hänt med denna ö, i stället för att använda artikeln som ett redskap för en alarmistisk klimatskrämselagenda. 



När man läser artikeln inser man ju snabbt att det är något som inte stämmer. Är det verkligen "klimatförändringar" som gör att ön sjunker i havet? Intervjun baseras på en intervju med en manlig öbo, kombinerat med en del bakgrundfakta. Följande framkommer:

1. "Isle de Jean Charles har förlorat 98% av sin landmassa sedan 1955 till följd av att vattennivån höjts och landmassan eroderat."

2. "Min pappa brukade gå till en sjö här borta för att fiska när han var liten, men när jag föddes fick man ta båten dit. När pappa växte upp gick man till fots."

Mannen som intervjuas är 55 år. Han föddes alltså 1964. När han föddes fick man alltså ta båten där man tidigare kunde gå till fots. När hans pappa var barn kunde man gå till fots - det bör rimligen då ha varit på 1930-40-talet. Under de kommande kanske 30 åren alltså hände något dramatiskt som satte stora delar av ön under vatten. Vad berodde det på? Jag kan inte hitta några uppgifter vare sig om stigande temperaturer under denna period eller något samband med stigande mänskliga utsläpp av koldioxid - de utsläppen var som bekant mycket låga under dessa årtionden. Om det var klimatförändringar som orsakade att havsnivåerna steg i mitten av 1900-talet, eller medförde fler oväder så berodde det i vart fall inte på mänskligt orsakade klimatförändringar (men kanske annnan mänskjlig aktivitet, mer om det nedan). 

Samtidigt kan man konstatera att denna ö ligger precis vid havskusten (vid utloppet av Mississippi), att den ligger extremt lågt i förhållande till havet och att den består av material som eroderar bort av havsvågor, oväder, muddring och oljeborrning. Det är inte första gången svenska media skriver om denna ö. Redan 2017 hade SVT ett inslag med samma vinkling. Den gången avslöjade jag att det fanns helt andra faktorer som orsakade att denna ö sjunker ned i havet. Läs hela blogginlägget här.

I artikeln sägs uttryckligen att det är både stigande havsnivåer och erosion som orsakar att ön håller på att försvinna. Om havet stigit på samma sätt som genomsnittet på jorden handlar det om ca 3 mm/år sedan flera hundratals år (sannolikt sedan senaste istiden), och det utan någon som helst tidigare koppling till några klimatförändringar orsakade av människan. 3 mm/år blir 3 dm på 100 år. För en ö där landnivån knappt reser sig över havet blir en havsnivåhöjning på 3 dm per sekel till slut ohållbar, särskilt om ön samtidigt sjunker. Ön kommer obönhörligen att försvinna. Alldeles utan någon av människan orsakad klimatförändring, och alldeles oavsett om vi så minskar våra koldioxidutsläpp till noll. Ön försvinner oavsett. 

Att drabbade människor i sin frustration och desperation skyller på klimatförändringar är begripligt. Det är givetvis också ett sätt att möjligen kunna få ekonomisk kompensation av samhället för att man tvingas flytta från en plats som helt enkelt aldrig varit långsiktigt beboelig. Men borde inte journalisten ställt de rimliga följdfrågorna? 

Av artikeln framkommer att stora delar av ön sedan länge ligger på havets botten. Ön har alltså försvunnit redan långt innan de (enligt datormodellerna) framtida snabbare stigande havsnivåerna och den ökande mängden oväder ens har inträffat. Det är helt uppenbart inte av människan orsakade klimatförändringar som får denna ö att försvinna. 

Återigen används naturliga och dramatiska förändringar av vår jord som tillhyggen i en allt mer alarmistisk klimatdebatt. I detta fall var det ju mycket enkelt att snabbt avfärda påståendena, men andra artiklar är mer försåtliga. Jag tycker inte det är en värdig journalistik, och jag tänker fortsätta att granska alarmistiska artiklar som skrivs om klimathotet. Alltför mycket saknar relevans när man bara skrapar det allra minsta lilla på den klimatalarmistiska ytan.
 

 

 

På tisdag debatterar jag "taxonomi" med statsrådet Bolund (MP) 

2020-12-03

Under nästa vecka har jag inte mindre än fyra debatter i riksdagen. Två interpellationsdebatter på tisdag, en ärendedebatt i Finansutskottet på torsdag och en interpellationsdebatt på fredag.

På tisdag debatterar jag bland annat frågan om "taxonomi" med ansvarigt statsråd Per Bolund (MP). Frågan är som jag tidigare påpekat oerhört viktig för svenskt näringsliv, svenska jobb och svensk energiförsörjning. Det finns fyra interpellationer med koppling till denna fråga, två från M, en från L och en från SD, då det blir en lång debatt.

Här är min interpellation i sin helhet, med de fyra frågor jag ställt till statsrådet:
 

EU-förslaget om taxonomi

Interpellation till statsrådet Per Bolund (MP)

Begreppet ”taxonomi” är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden. I sak kan man ju tycka det är bra med en gemensam standard för detta. Samtidigt får denna EU-norm stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.

Tyvärr ser vi nu hur både svensk vattenkraft och svenska biobränslen med det liggande förslaget kraftigt skulle missgynnas. Stora delar av svenskt skogsbruk riskerar också att betraktas som icke hållbart, liksom exempelvis vår kärnkraft, gruvindustri, stålproduktion och fordonsindustri.

Ju mer man sätter sig in i frågan, desto tydligare blir det att detta förslag är ett allvarligt hot mot svenska företag, jobb och energiförsörjning.

Jag tänkte återkomma till ett svar som Per Bolund gav på en fråga i riksdagens frågestund den 26 november. Frågan handlade om betydelsen för skogsnäringen med dessa långtgående regler där förslaget inte bara innebär att skogsbruksplaner ska godkännas av en myndighet och följas upp vart femte år – det kommer också att krävas kolbalansstudier före varje skogsbruksåtgärd. Det blir såklart helt ohållbart för små skogsägare att hantera – både vad gäller administration och kostnader.

Svaret från statsrådet Bolund var då att ”taxonomin inte på något sätt utesluter aktiviteter” och inte ”förbjuder investeringar eller åtgärder" inom skogsbruket. 

Svaret andas en oförmåga hos statsrådet att inse vad dessa regelverk kommer att medföra i varje led för skogsnäringen. Varje större skogsbolag som vill vara certifierat som ”hållbart” kommer att avstå från att köpa virke av leverantörer som inte uppfyller EU-kraven. EU-normen kommer därför att fortplantas i varje led ned till den lilla skogsbonden längst ned i kedjan som driver småskaligt skogsbruk. Denne kommer inte att kunna sälja sitt virke om man inte uppfyller EU-normen. För att klara detta lär det behövas hjälp av konsulter som kostar pengar, man kommer att behöva certifieras, vilket kostar pengar, och man kommer att tvingas till en mängd administration vilket kostar tid och pengar. Risken finns också att man inte kan driva sitt skogsbruk på det sätt man brukar utan tvingas ändra detta i enlighet med EU:s krav.

Jag har svårt att tro att inte statsrådet inser detta, och jag tror dessutom att det egentligen är ett av syftena med en EU-norm för taxonomi, att det efter hand ska genomsyra hela skogsnäringen på alla nivåer. Det är kanske rimligt om regelverket är väl avvägt och anpassat till svenska förhållanden men inte om det blir utformat så som förslagen ser ut.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

  1. Vad menade statsrådet med sitt uttalande om att ingen är tvingad att följa reglerna och att alla gör som de vill; insåg inte statsrådet vad effekterna blir?
  2. Anser statsrådet att frågan om svenskt skogsbruk är viktig och att taxonomin kan bli ett stort problem, och vad gör i så fall statsrådet åt saken?
  3. Hur har statsrådet agerat under förhandlingarna om taxonomi i EU?
  4. Är statsrådet och regeringen beredda att rösta nej till förslaget om taxonomi i EU?



 

Ska "de gröna" även få knäcka hela EU:s bilindustri? 

2020-12-02

Att det just nu pågår ett ren hetjakt mot privatbilismen är knappast någon nyhet. Det gäller inte bara i Sverige utan även på EU-nivå. Fordon som går på bensin eller diesel ska bannlysas, och i stället ska vi köra elbilar - som kostar enorma pengar att köpa, som har begränsad räckvidd, som inte klarar tunga transporter eller fungerar som dragfordon, och där det dessutom redan nu börjar bli problem med elförsörjningen för laddning och där materialet för batteritillverkningen är en bristvara redan med dagens låga andel elfordon.

Denna tankeväckande debattartikel har skrivits av motorjournalisten Tege Tornvall och jag lägger ut den här i sin helhet:

EU:s gröna kastrerar bilindustrin
 
Med nya avgasnormen Euro 7 vill EU definitivt förbjuda nya bensin- och dieselbilar. Euro 7 kräver rena avgaser från första metern som en bil rör sig. Det klarar bara helt eldrivna bilar – om man inte mäter vad som krävs för att utveckla och tillverka dem och hur den elektricitet produceras, som skall driva dem.
 
Euro 7 har ännu inte beslutats men föreslås för införande 2025. Drivande bakom kravet är gröna partier med understöd av olika miljö- och klimatorganisationer med kontor och tiotusentals lobbyister i Bryssel.
 
EU-organet Transparency International listar totalt nästan 10.000 organisationer i EU:s frivilliga lobbyregister med över 90.000 anställda med uppgift att följa och påverka EU:s politik. Av dem är 6.240 officiellt ackrediterade till EU-parlamentet.
 
Bland de 50 största finns organisationer för bl. a. banker, industrier, energi- och oljebolag, IT- och dataföretag samt handel. Där finns även sju internationella miljö- och klimatorganisationer med totalt runt 100 miljoner kronor lobbybudget. Därtill kommer en mängd mindre miljöorganisationer med egna resurser.
 
En av dem är tyska DUH (Deutsche Umwelthilfe) med mål att bekämpa särskilt tysk fordonsindustri. DUH driver orealistiska krav på låg förbrukning av bensin och diesel samtidigt med extremt låga utsläpp av kväveoxider och partiklar.
 
Nu har DUH och andra miljöorganisationer fått gröna politiker att förhandla fram förslag om att bensin- och dieselmotorer inte får släppa ut orenade avgaser ens när de startas. Allmänt känt är att de bara kan förbränna bränslet fullständigt när de är varma. Kallstarter ger alltid orenade avgaser.
 
Det kan man undvika genom att förvärma motorer till driftstemperatur. Men det nämner inte EU-förslaget. Det är direkt avsett att utesluta allt utom hel eldrift.
 
Förbud i praktiken
 
”Genom den planerade Euro 7-normen kommer EU-kommissionen att i praktiken förbjuda nya fordon med förbränningsmotor från år 2025”, säger Hildegard Müller, chef för den tyska fordonsindustrins branschförening VDA.
 
Enligt förslaget anses helt eldrivna bilar inte släppa ut koldioxid, trots att både deras tillverkning och deras elektricitet kräver stora resurser och mycket energi.
 
I stället för att protestera följer tyska fordonstillverkare motståndslöst med och avskedar tiotusentals anställda för att skära kostnader och frigöra kapital för att utveckla och tillverka  dyrare fordon med sämre praktisk brukarnytta.
 
EU vill snabba på utvecklingen genom högre subventioner för eldrivna bilar och skärpt skatt för konventionella bensin- och dieselfordon. Men av statsfinansiella skäl måste subventionerna med tiden avvecklas. Då blir ägande och bruk av bilar allmänt dyrare och svårare.
 
Det är kanske meningen. Europas gröna ogillar vägtransporter och bilar – oavsett bränslen och motortyper. De vill få oss alla att åka kollektivt och helst på räls. Det parlamentariska läget i många europeiska länder ger dem möjlighet att nå sina mål genom att medvetet motarbeta och skada Europas fordonsindustri.

 


 

 

Moderaterna säger nej till EU-förslaget om förbud mot blyammunition 

2020-11-30

Moderaterna och Kristdemokraterna säger i en gemensam reservation nej till EU-förslaget om att på ett märkligt och ogenomtänkt sätt begränsa användningen av blyhagel vid jakt och sportskytte. Problemen med förslaget är många, och dessutom har Sverige redan ett väl avvägt regelverk som ska skydda vattendrag mot bly. Problemen med EU-förslaget och varför moderaterna vill stoppa detta utvecklades av vårt förestanamn i EU-parlamentet, Tomas Tobé, i en debattartikel i Svensk Jakt nyligen. 

Vi säger alltså tillsammans med KD nej till förslaget i riksdagen och under dagen har även Centerpartiet och Sverigedemokraterna anslutit sig till vår linje, och det finns därmed majoritet i riksdagen för att tvinga regeringen att säga nej till förslaget. Vi får sedan se om det går att stoppa förslaget i EU - tyvärr har regeringen även i denna fråga agerat tafatt i EU och inte satt ned foten för att försvara svenska intressen. Vi ser det alltför ofta i olika frågor, allt från att man lyckades dåligt när det gäller förhandlingen om ny EU-budget och den orimliga Återhämtningsfonden, det har gått helt fel  när det gäller "taxonomin" som hotar företagande och jobb (se tidigare blogginlägg), och nu går det fel i frågan om blyammunition. Detta är bara några av sommarens och höstens misslyckanden. Det finns flera. Regeringen orkar helt enkelt inte stå upp för Sverige och då blir vi överkörda av EU.

Här är Moderaternas och Kristdemokraternas avvikande mening i EU-nämnden idag: 

Följande avvikande ståndpunkt har anmälts av Moderaterna och Kristdemokraterna:
”Moderaterna och Kristdemokraterna motsätter sig förslaget eftersom den strider mot svensk grundlag och Europakonventionen om mänskliga rättigheter som Sverige och EU förbundit sig att följa. Förslaget innehåller en omvänd bevisbörda för jägare som befinner sig i eller inom 100 m från en våtmark enligt definitionen i förslaget. Kan man inte bevisa att man är oskyldig ska man anses skyldig. Det är alltså inte en åklagare som ska bevisa att man är skyldig för att man ska bli fälld till ansvar i domstol.
 
Därtill är definitionen av våtmark omfattande och oförutsägbar. Detta som en följd av att varje naturligt eller artificiellt vatten, oaktat storlek, omfattas av definitionen. Den definition av våtmarker som används för utseende av särskilda bevarandeområden, i enlighet med konventionen om våtmarker av internationell betydelse (Ramsarkonventionen), omfattar alla vattenområden oavsett storlek, vare sig de är permanenta eller tillfälliga, naturliga eller konstgjorda, sumpmarker, kärr eller torvmossar. Definitionen är alltför bred och oklar för att kunna tillämpas på begränsningen av bly i hagelammunition, eftersom det är omöjligt för jägaren att på ett tillförlitligt sätt identifiera sådana vattenområden när han eller hon befinner sig i obekant terräng, eller när vattnet inte är synligt eller permanent. Därtill har 23 medlemsstater har redan lagstiftning om användningen av blyhagel över våtmarker, men ingen tillämpar den fulla definitionen av våtmarker enligt Ramsarkonventionen eftersom det försvårar verkställbarheten och efterlevnaden. Dessutom rekommenderade inte heller Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), som EU-kommissionen säger sig stödja sig mot, att den fulla definitionen enligt Ramsarkonventionen skulle tillämpas.
 
Förslaget strider därutöver mot subsidiaritetsprincipen eftersom vi redan har nationell lagstiftning i någon form i 23 medlemsländer som förbjuder användning av blyhagel i våtmarker, såsom i Sverige. Om kommissionen anser att efterlevnaden är för dålig är det inte nya regler som behövs utan bättre kontroll.”

 

 

 

Fyra frågor om taxonomi på dagens frågestund i riksdagen 

2020-11-26

Vid dagens frågestund i riksdagen var vi fyra ledamöter som ställde frågor om det olyckliga förslaget om "taxonomi" som jag beskrev i föregående inlägg. En fråga från C, en från KD, och från moderaterna var vi två som ställde frågor till statsrådet Per Bolund - både jag själv och vår miljöpolitiske talesperson Jessica Rosencrantz. Det är ovanligt att samma ämne tas upp fyra gånger på samma frågestund, vilket visar hur allvarlig framförallt borgerliga politiker tycker denna fråga är.

I flera av frågorna beskrevs hoten mot svenskt näringsliv och svenska jobb, och det var helt uppenbart att statsrådet Bolund inte insett vidden av hur allvarlig denna fråga är för Sverige. En av frågeställarna påpekade att EU-förslaget innebär att hållbarhetskriterierna för skogsbruket kräver att varje skogsvårdsåtgärd (!) ska granskas ur klimatsynpunkt. Det blir såklart helt ohållbart för en liten skogsägare och kommer medföra enorma kostnader för inhyrda konsulter eller granskare. Bolund svarade lite raljant att "det är ju inte tvingande, var och en gör ändå som den vill". Men han missar då att den skogsägare som inte följer EU-reglerna riskerar att ingen vill köpa virket - för då kommer sågverket eller massatillverkaren inte själva att kunna klassas som hållbart och uppfylla olika certifieringskrav eller kunna få finansiering utan högre kostnader. I en förlängning blir det omöjligt för varje skogsägare att trotsa EU-reglerna, för då vill ingen köpa virket. På samma sätt lär det bli inom andra områden - EU-reglerna fortplantas genom hela näringslivet ner till de allra minsta leverantörerna, och alla tvingas mer eller mindre automatiskt in i systemet om man vill fortsätta som näringsidkare. Det är därför det är så viktigt att reglerna inte blir orimliga. Jag är djupt oroad över statsrådets nonchalans i frågan. Om det nu inte rent av är så att Bolund och hans Miljöparti faktiskt inser problemen, men med öppna ögon är beredda att offra stora delar av svenskt näringsliv, svenska jobb och svensk energiförsörjning i sin iver att genomföra en helt extrem klimatpolitik?

  

Min egen frågeställning till Per Bolund var så här:
 

"Jag återkommer till EU-förslaget om taxonomi. Begreppet är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden.

Denna norm får stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.

Tyvärr ser vi nu hur både svensk vattenkraft och svenska biobränslen med det liggande förslaget kraftigt skulle missgynnas. Stora delar av svenskt skogsbruk riskerar också att betraktas som icke-hållbart, liksom exempelvis vår kärnkraft, gruvindustri, stålproduktion och fordonsindustri.

Ju mer man sätter sig in i frågan desto tydligare blir det att detta förslag är ett allvarligt hot mot svenska företag, jobb och energiförsörjning.

Jag vill fråga statsrådet Bolund om ett konkret exempel. Anser han att det är rimligt att, som förslaget ser ut, betrakta naturgasanvändning som miljömässigt hållbart samtidigt som svensk vattenkraft betraktas som icke hållbar? Om statsrådet inte tycker det är rimligt, vad avser statsrådet att göra åt saken?"


Något tydligt svar fick vare sig jag eller de andra frågeställarna, statsrådet konstaterade bara att inga beslut ännu är fattade och att det finns tid att diskutera saken ytterligare och tillföra synpunkter. Fast faktum är att redan den 18 december är sista dag för att framföra kritik mot förslaget, så det är verkligen brådskande. Av detta skäl krävde både Moderaterna och Centerpartiet på Finansutskottets möte idag att regeringen ska komma till utskottet snarast för att diskutera frågan. Det blev också utskottets beslut - den 10/12 är första besöket inbokat där vi kommer att kräva information från regeringen. Dessutom har vi avsatt tid även på ytterligare ett möte i finansutskottet om frågan före den 18/12.





EU-förslag om "taxonomi" hotar svensk energiförsörjning och industri 

2020-11-25

I våras antog EU:s ministerråd en förordning om så kallad "taxonomi". Taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara eller ej. Detta märkliga begrepp innebär det etableras en definition på EU-nivå av vad som räknas som en "hållbar" investering och att det skapas en standard som kommer att få stor inverkan på finansbranschen, och i förlängnngen företag som behöver lån och aktiekapital. Det kommer också att styra placeringar i "hållbara" eller "gröna" fonder. Sannolikt kommer dessa kriterier på sikt även att styra offentlig upphandling och därefter bli styrande för olika former av certifiering, miljömärkning mm.  

Det är därför oerhört viktigt att regelverket inte blir för skevt och det är viktigt för Sverige att bevaka vad det får för effekter för Sverige.

Det förslag som läcktes från EU för en tid sedan och som presenterades offentligt häromveckan skulle dock få oerhört allvarliga följder för Sverige. Reglerna som föreslås skulle nämligen leda till att bland annat skogsnäringen, vattenkraften (!), bioenergin (!), avfallsförbränningen, gruvverksamheten och stålindustrin och sannolikt även kärnkraften skulle betraktas som icke hållbara. Även svensk bilproduktion skulle drabbas - endast bilar med nollutsläpp av CO2 kommer betraktas som "hållbara". Även fastighetssektorn drabbas eftersom man skulle sätta orimliga energikrav på befintliga byggnader. Det märkliga är att samtidigt har vissa länder lyckats få igenom att naturgasproduktion ska klassas som hållbar (!). 

Dessutom skulle det liggande beslutet medföra att Sverige får väldigt svårt att få pengar ur den omdiskuterade återhämtningsfonden, eftersom även dessa utbetalningar kommer stt styras av samma kriterier.

Den senaste veckan har vi politiker blivit hårt uppvaktade av drabbade branscher och jag och andra moderata företrädare har haft ett flertal möten och samtal med företrädare för dessa branscher. Tyvärr är det mycket kort tid att reagera på EU-kommissionens förslag, den 18/12 är sista dagen att protestera.

Moderaterna lyckades redan när förslaget första gången lades fram få majoritet i EU-nämnden för att Sveriges skulle rösta nej. Vårt krav stöddes av KD, C och SD. Sverige var dock enda landet som röstade nej vid Europeiska Rådets (ministerrådets) möte den 8 april. Men trots detta går processen vidare - alla andra länder röstade ja, utom Bulgarien, Ungern, Österrike och Polen som avstod. Nu avgörs saken slutligen i Europeiska Rådet och EU-parlamentet någon gång i början av nästa år.

Just nu läser jag in mig mer i detalj på vad det nya förslaget skulle innebära. Detta är den dokumentation jag har på skrivbordet hemma just nu, och mer kommer hela tiden. 



Samtidigt arbetar vi moderater (främst i finansutskottet som ansvarar för frågan, men även i Miljö -och Jordbruksutskottet, Näringsutskottet och EU-nämnden) hårt för att Sverige återigen ska rösta nej och och få med sig andra länder. Tyvärr ser det ju mörkt ut, och risken är uppenbar att detta EU-beslut blir rena dödsstöten för svensk industri och energiförsörjning. I så fall har miljö- och klimatfanatikerna i EU faktiskt lyckats förstöra hela Sveriges framtid. Det är hårt sagt, men jag står för varje ord. Jag tror inte människor inser hur hårt klimatpolitiken kommer att slå mot vårt stackars land. Utan ens mätbar nytta för att påverka klimatet.

Om detta beslut blir verklighet efter beslut i EU:s ministerråd och EU-parlamentet blir det för min del troligen spiken i kistan för mitt stöd för det svenska EU-medlemskapet. Skadorna av EU-medlemskapet blir då bevisligen större än nyttan för svenska folket. Beslutet om EU:s enorma återhämtningsfond där man skuldsätter kommande generationer och där Sverige får bära en orimligt stor del av bördan var illa nog, och redan det fick mig för första gången på allvar att tvivla på det svenska medlemskapet i EU. Om förslaget om taxonomi blir lika illa som i det liggande förslaget blir det sannolikt droppen för min del.



 

 

SVT förvillar i dramatiskt inslag om havsnivåer

2020-11-24

Jag vet inte hur många inlägg jag skrivit på senare år om orimliga varningar för snabbt stigande havsnivåer i Sverige. Igår var det dags för ett nytt märkligt inslag i SVT, där man berättade att kustkommuner i bland annat Bohuslän samt Göteborgs Stad tänker satsa uppskattningsvis 30 miljarder (!) på att bygga skydd mot havet och förebygga dramatiska havsnivåhöjningar. I nedanstående tweet länkade jag till SVT:s nyhet på nätet:





I inslaget låg hela fokuset på att havsnivåerna kommer höjas med över en halvmeter fram till år 2070 och 2100, med risk för 2-3 meter vid storm. Samtidigt är man faktiskt seriösa och påpekar att det idag inte finns någon havsnivåhöjning alls från Göteborg och norrut, utan att landhöjningen är större än havsnivåhöjningen. Havsytan sjunker! Det finns inte heller några observationer om att vi fått fler eller kraftigare stormar längs västkusten på senare år. 

Att i detta läge lägga över 30 miljarder på onödiga och kraftigt miljöförstörande vallar mot havet (uppgifter i inslaget) känns som något av det värsta slöseri jag upplevt under min tid som politiker.

Det intressanta är att inslaget handlar om människor vid kusten som redan idag drabbas av återkommande översvämningar. Med tanke på att havsnivån alltså stadigt sjunker och att stormarna inte blivit fler eller värre beror i vart fall inte de återkommande översvämningarna på klimatförändringar. Orsakerna lär ju vara att man helt enkelt bygger sina hus för nära havet eller på platser som lätt översvämmas när det är normala stormar. Men när media rapporterar nämns ändå alltid ordet "klimatförändringar" för att sätta en domedagsbild om allt hemskt som ska hända om vi inte minskar utsläppen av koldioxid. I ett annat SVT-inslag idag står det till och med i klartext att "detta bara är början på klimatförändringarna". Trots att det alltså inte finns någon sådan effekt alls när man tar del av reportaget. Fake news med andra ord - översvämningarnsa beror uppenbarligen inte alls på klimatförändringar.
 



 

 

Har självaste Riksbanken blivit klimatalarmister?

2020-11-10

I torsdags förra veckan uppmärksammade jag en ny rapport från Riksbanken. Jag är ju van vid att de presenterar en mängd rapporter, oftast mycket intressanta, och oftast om ekonomiska frågor. Denna rapport var lite annorlunda eftersom den handlar om att Riksbanken varnar för stigande havsnivåer och hur de hotar en stor mängd fastigheter längs våra kuster.

Jag ögnade igenom rapporten och reagerar på flera saker. Inte minst på detta i den sammanfattande inledningen på Riksbankens hemsida (som oftast är det enda journalister och allmänhet läser):

"Sverige har en lång kustlinje vilket avspeglas i att cirka 8 procent av Sveriges bostads- och äganderätter är belägna inom 3 kilometer från kusten och som mest 5 meter över havet. Dessa bostäder löper således större risk för materiella skador i ett framtida klimatscenario där havsnivåerna har stigit."

Sanningen är ju att havsnivåerna stiger stabilt med ca 3-4 mm/år sedan åtskilliga decennier tillbaka och att landhöjningen i större delen av Sverige är större än så. Från i princip norra Gotland och norrut är landhöjningen betydligt större än dagens havsnivåhöjning och även större än höjningarna i klimatmodellerna. Detta inberäknar tex hela Storstockholm och Mälardalen och hela norrlandskusten och Bohuskusten. I resten av landet, utom södra Skåne, är landhöjningen ungefär densamma som dagens havsnivåhöjning. I södra Skåne är havsnivåhöjningen netto 1-2 millimeter per år. Det betyder i så fall 16 cm höjning fram till år 2100. Att sammanfattande påstå att fastigheter inom 3 km från våra kuster och upp till fem meter över havet löper "större risk för materiella skador i ett framtida klimatscenario där havsnivåerna har stigit" är helt enkelt inte sant.

I ärlighetens namn ska sägas att i den fullständiga rapporten (framförallt i slutorden) medger man att havsnivåhöjningarna påverkar landet olika på olika ställen, och man säger även att "i vilken utsträckning detta kommer att påverka den finansiella stabiliteten är svårt att bedöma". Av dessa reservationer syns dock inget i sammanfattningen på Riksbankens hemsida. 

Och fortfarande utgår man i rapporten från att havsnivåerna ska höjas med minst 53 cm i den mest gynnsamma klimatmodellen, och detta redan 2100. Med tanke på att nivåerna alltså höjts med 2-4 mm/år i hundratals år är det svårt att förstå varifrån allt detta vatten ska komma på bara 80 år? I dagens takt (3,6 mm/år) blir höjningen av havsnivån (utan hänsyn till landhöjning) ca 29 cm fram till år 2100. 

Man har samtidigt en högst relevant komponent i sina katastrofscenarier - "högsta uppskattade tillfälliga havsnivåhöjning vid extremväder". Detta är en välkänd realitet redan idag - stormar kan tillfälligt höja havsnivåerna dramatiskt, alldeles oavsett klimatförändringar. Men det är väl ändå lite svårt att tro att det allvarligt ska skada fastigheter 3 km från kusten? De som däremot bygger nya hus precis vid vattenlinjen eller i låglänt terräng utsätter sig självklart för en stor risk - det var just därför man förr inte byggde hus precis vid havskusten, utan gärna lite högre upp i skyddade lägen längs kusten och på öarna. Hotet mot nybyggda bostäder på fel platser har dock inte så mycket med klimatförändringar och höjda havsnivåer att göra. I rapporten konstateras att andel utsatta fastigheter ökar från 0,5% av beståendet idag till 0,9% i det mer försiktiga klimatscenariet. Det kanske är denna lilla del, sannolikt felplacerade, fastigheter man borde lägga fokus på i stället för att generalisera? 

Ytterligare en brist i rapporten är att man verkar utgå från att minskade koldioxidutsläpp automatiskt kommer att stoppa havsnivåhöjningarna. Det finns ju faktiskt inte mycket som tyder på det. För det första har alltså havsnivåerna stigit stabilt med 2-4 mm/år under mer än 100 år, trots mycket lägre koldioxidutsläpp, och varför skulle det upphöra? Det finns  ju ingen seriös forskare som tror att klimatet kommer bli kallare och havsnivåerna sjunka bara på grund av minskade utsläpp. Det man hoppas är att uppvärmningen kanske bromsas - även om allt är modeller och ingen vet säkert. Klimatet är både trögt och kaotiskt och klimatforskningen är väl i vart fall bara riktigt enig om en sak - det tar i vilket fall lång tid innan "klimatåtgärder" eventuellt kan ge effekt, eftersom det i så fall sker med stor eftersläpning.

I slutorden i rapporten nämns klimatanpassning - det är nog snarare där man hamnar om man vill förebygga skador på byggnader. En idé är ju att sluta bevilja bygglov precis vid strandkanten av vattendrag inne i våra städer. Vi ser exempel både i Göteborg och Stockholm på hur man bygger bostäder i tidigare hamn- och industriområden, alldeles vid strandkanten eller ibland rentav på pålar ute i vattnet. Det är självklart att be om problem.

Men som sagt - den som bara läser Riksbankens sammanfattning och nyheten i Svenska Dagbladet får en ganska felaktig bild av vad rapporten egentligen säger.



 

 

Den bästa ledartexten hittills i klimatfrågan?

2020-11-03

I dag finns en av de (hittills) absolut mest läsvärda ledartexten jag sett på en svensk ledarsida om klimatfrågan. Det är Tove Lifvendahl som i SvD ger DN:s Peter Wolodarski en rejäl känga för att han uttrycker sig på ett så föraktfullt sätt mot alla kritiska röster i klimatdebatten och gör DN till ett organ för klimataktivister.

Några citat ur den långa ledartexten:

"På en helsida i söndags fick DN-läsarna veta i Peter Wolodarskis krönika på ledarsidan att: ”Klimatkrisen är inte en åsikt. Den är ett grundläggande faktum, baserat på samlad vetenskap. Den som sprider osäkerhet om detta ägnar sig åt förnekelse.” Det är en tydlig signal, både till läsarna och till medarbetarna på DN: den som inte betraktar saken på samma sätt som chefredaktören, är en kättare.

Fast Peter Wolodarski har fel. Att jordens temperatur har ökat något de senaste hundra åren, och att växthusgaser är en del av denna påverkan, kan anses vara fastställt. Klimatförändring är därför ingen åsikt, utan något som kan kontrolleras och beläggas. Men klimatkris är däremot en subjektiv åsikt, på samma sätt som orden migrationskris och regeriskris utgör en sakframställan med en agenda, och därmed går att debattera. Och att försöka hindra en fri och frimodig debatt om orsaker, verkan och framförallt åtgärder, oavsett ämnesområde, genom att stämpla avvikare från den rätta tron som förnekare, är uttryck för en auktoritär och illiberal hållning."

"DN:s kulturchef Björn Wiman ritade för två år sedan upp den orienteringskarta han navigerar efter och som har lett honom till att använda ordet ”undergång” oftare än vad ens någon invandringskritisk högerradikal gör: ”På den ena sidan står vi som älskar livet. På den andra en irrationell, apokalyptisk högerradikalism som kan vara på väg att driva civilisationen mot dess undergång. Det är hög tid att göra slut på denna globala dödskult.” 

"Men det finns faktiskt fler sätt att se på klimatfrågan än vad som torgförs av Dagens Nyheters båda redaktörer, och för den som vill lyssna finns det många röster som är värda att höra på. Att ”lyssna på vetenskapen” räcker inte. Vetenskapen är bred, brokig och har i uppgift att ständigt pröva, kullkasta och testa nya teorier. De resultat de kommer fram till ger oss underlag när vi resonerar både om vilka slutsatser som kan dras, och vilka beslut som eventuellt kan vara politikens uppgift."

Detta är inte första gången SvD:s ledarsida gör försök att föra en balanserad debatt i klimatfrågan. Förhoppningsvis kan deras frimodighet göra att fler ledarsidor och fler politiker vågar säga det självklara - klimatfrågan är så viktig att man borde främja en bred och allsidig debatt och lyssna på även kritiska röster. 


 

 

Episkt om "klimatnödläge" i Kalmar kommun... 

2020-11-01

Detta Youtubeklipp har en god chans att bli episkt. Inringaren klär fullständigt av kommunfullmäktiges vice ordförande (S) och visar att hon och kommunfullmäktige beslutat om "klimatnödläge" i Kalmar utan att ens veta vad det innebär...

Sådant håller alltså svenska politiker på med idag. 






Elbristen i Sverige oroar allt mer - klimatpolitiken bär skulden

2020-10-21

I dag kommer två larm samtidigt om allvarlig hotande elbrist.

Dels varnar Sydsvenska Handelskammaren för situationen i södra Sverige. Elbristen för industrin är nu akut. När företag ställer konkreta förfrågningar om investeringar i Skåne är nu svaret att kapacitet för anslutning saknas och kan hanteras först om två eller tre år.

Regeringens svar brukar vara att detta kommer att lösas genom att öka överföringskapaciteten från norra delen av landet till de södra delarna. I norr produceras det ju mer el än man behöver.  

Det är därför extra allvarligt när nu SVT idag meddelar att elbrist hotar även i norr. Ett par nya stora industrietableringar av tung och energikrävande industri gör att Norrland inte längre kommer att kunna leverera lika mycket el till södra Sverige. Behovet kan i stället bli det omvända vissa perioder.

Så nu sitter vi i det läge många av oss varnade för. Klimatpolitiken bygger på förnybar elproduktion, där vindkraften på något konstigt sätt har fått en gräddfil. Massiv utbyggnad av vindkraft med subventioner har översvämmat marknaden med extremt billig el - under de perioder när det blåser. Detta har gjort kärnkraften olönsam. När kärnkraften nu avvecklas i förtid innebär det att det saknas stabil baskraft när vindkraften står stilla. Återstår då endast att importera el från Norge eller Nordeuropa (i det senare fallet eventuellt el producerad av kol eller olja), eller att starta svenska oljeeldade reservkraftverk.

Importel i bristsituation kostar dessutom väldigt mycket mer än det vi får betalt för överskottselen när vindkraften går för fullt. Vi säljer alltså el billigt när vi har överskott och köper svindyr el när det är brist. Många äldre vindkraftverk går numera med förlust, och samtidigt är alltså planen att bygga en massa nya.

Ovanpå detta kommer alla vackra ord om att öka elektrifieringen ytterligare i hela vårt samhälle. Elmotorvägar, elbilar och ökad elanvändning i befintlig industri. Energikrävande vätgastillverkning, Hybrit-projekt inom industrin, CCS-lagring av koldioxid och omfattande batteritillverkning - saker som alla kräver massor av el.

Regeringens svar på allt detta är att underlätta för byggande av ännu mera vindkraft. Och att inte säga nej till förtida nedstängning av Ringhals 1. 

Just nu bäddar regeringen för att skapa en allvarlig elbrist i hela Sverige. Ett land som tidigare var känt för att leverera helt ren el från vattenkraft och kärnkraft och var ett föredöme i världen. Nu raseras allt detta. Klimatpolitiken med massiv satsning på vindkraft har ett högt pris, och slår nu hårt mot både energiförsörjning, samhällsekonomi, näringsliv och miljö. 



 

 

Moderaterna måste värna kommunernas rätt till veto mot vindkraftparker 

2020-10-19

I går kom nyheten att regeringen vill avskaffa kommuners rätt att stoppa vindkraftsutbyggnad, det så kallade "vetot" som Alliansregeringen införde. Frågan ska nu "snabbutredas", med sikte på att nya regler ska vara på plats inom något år. Det är egentligen ingen riktig nyhet, det har varit känt länge att regeringen har sådana planer. Men ändå blev det stor uppståndelse och ilska igår. Moderata kommunpolitiker runt om i landet reagerade med ilska, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) sågade förslaget och idag går även moderata riksdagsgruppens vice gruppledare, Hans Wallmark, ut på facebook och tar avstånd från ändrade regler. 
 


Jag konstaterade igår att moderaterna måste gå i spetsen för att värna det kommunala vetot. Talet om att "markägare ska få göra vad de vill på sin mark" håller inte. Etablering av en vindkraftpark påverkar många markägare runtomkring och kan omöjliggöra byggande av bostäder och störa redan befintliga bostadsområden. Man får inte starta en industri eller en bilskrot på sin mark precis som man vill, det kan myndigheter och kommuner stoppa med hänsyn till närboende eller omgivande naturvärden. Samma sak med gruvor och kraftverk. En vindkraftpark är inget annat än en industrianläggning som dessutom påverkar väldigt stora kringliggande områden. Att kommuner, i enlighet med sin översiktsplan, kan säga nej till denna typ av industrietablering är en självklarhet.

År 2012 gick moderaterna i Marks kommun i spetsen för att stoppa en enorm vindkraftpark på bergen ovanför Sätila/Lygnern och i delar av Ubbhult. Till slut fick vi med oss en majoritet av politikerna, och kommunen använde sin vetorätt. Detta gör idag att delar av det område där vindkraftparken skulle uppförts i stället kan användas för ökat bostadsbyggande. I Sätila planeras nu även ett nytt stort bostadsområde där det gamla fängelset tidigare låg, en bit utanför Sätila. Hade vindkraftparken byggts hade verken stått på bergen precis ovanför det tilltänkta bostadsområdet och det hade knappast blivit verklighet. Detta visar att vindkraftsparker kan lägga en våt filt över kommuners viktigaste områden för tillväxt, och därmed är det självklart så att kommunen måste kunna säga nej. 

Ytterligare en aspekt är att många av de stora vindkraftbolagen idag är utländska, inte sällan kinesiska. Är det verkligen vettigt att basera svensk elproduktion på kinesiskägda vindkraftverk?   

"När vi nu tar bort ett sådant här osäkerhetsmoment så är jag övertygad om att många fler, både i Sverige och utomlands, kommer att vilja investera i grön elproduktion i vårt land", säger  finansmarknadsminister Per Bolund. För honom och MP finns det inga gränser för vilka offer svenska folket ska göra för hans extrema klimatpolitik. Men för oss andra finns det många olika värden att balansera.

Regeringen och miljöpartiet trappar hela tiden upp kampen mot den egna befolkningen. Det är dags att sätta ned foten mot dessa rent samhällsskadliga krafter.  

 

 

 

Varför ger Svenska Dagbladet utrymme åt kommunistisk klimatextremist? 

2020-10-18

I dag finns en oerhört märklig intervju på Svenska Dagbladets kultursida (tyvärr låst artikel). Man intervjuar den marxistiske/kommunistiske författaren och klimatextremisten Andreas Malm. Denne Malm uttrycker bland annat att "Miljörörelsen måste sluta gulla" och uppmanar till sabotage. Här ett litet utdrag ur artikeln:

 

Är detta då inte bara ännu en galen klimatextremist som det inte är så mycket idé att bry sig om? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Det finns två problem i detta sammanhang.

1. Svenska Dagbladets trovärdighet som tidning. Andreas Malm är fd medlem i Syndikalisterna och sedan 2010 medlem i Socialistiska partiet. Han har även suttit i styrelsen för Klimataktion och varit aktiv i grupper som ägnar sig åt "civil olydnad". Och nu tillåts han alltså breda ut sig med sina extrema åsikter på redaktionell plats i SvD, där han förespråkar sabotage och att förstöra "all fossil infrastruktur". (Jag hoppas han inte själv behöver en ambulans eller brandbil en dag, de kommer inte långt utan diesel...).

Vilka extremister får vi bekanta oss med kommande söndagar? Blir det kanske NMR som får beskriva sina nazistiska framtidsvisioner och sin antisemitism? Eller kommer kanske ISIS att få utrymme att förklara varför man mördar kristna och kastar homosexuella från tak? Möjligheterna för SvD är oändliga om man vill upplåta sin tidning för extremister som inte respekterar demokrati och rättsprinciper. 

2. Kopplingen till klimatrörelsen. Andreas Malm hyllar bland annat Greta Thunberg och den extrema rörelsen Extinction Rebellion. Och i tidningar som ETC och Internationalen förespråkar han än värre saker än i artikeln i Svenska Dagbladet. Både "krigskommunism" och "ekologisk leninism":



 

Trots detta visar det sig att även klimatministern och vice statsministern, Isabella Lövin (MP) uppenbarligen läser Malms texter och kommenterar dem positivt på twitter:

 



Det borde vara helt uppenbart för alla att klimatrörelsen infiltrerats av vänsterextremister som ser klimatfrågan som ett bra sätt att få stöd för totalitära förslag och helt saknar respekt för lagar, demokrati och äganderätt. Vi har hört det förr, från Pär Holmgren som sitter som EU-parlamentariker för Miljöpartiet i Bryssel. Här diverse twitterinlägg från 2018:

  
 

 



Jag står fast vid det jag tidigare sagt - klimatextremismen är betydligt farligare än klimatförändringarna. 

 

 

 

Konstigt och motsägelsefullt om havsnivåhöjningar i TV4 

2020-10-14

 




Bland annat intervjuas en forskare från Potsdams Universitets Institut för klimatforskning. Chefen för detta institut är sedan 2018 den svenske klimatdebattören Johan Rockström, som är en uttalad klimatalarmist. Att Potsdaminstitutet är en av de mest alarmistiska i klimatdebatten är också väl känt. Detta bör man ha med sig när man bedömer inslaget. Man bör också ha med sig att Potsdaminstitutet enligt inslaget "modellerat framtiden". Men utfallet av sådan modellering beror ju helt på vad man stoppar in för data i modellerna. Matar man in att havsnivåerna ska höjas med 2,5 meter får man givetvis ut en karta som visar effekterna av detta. Matar man in något annat får man ett annat resultat. Det man ägnar sig åt i dessa sammanhang är därmed rena cirkelresonemang som bygger katastrofscenarier på antaganden. Det är i vart fall inte fakta. 


Lite fascinerande var det också att man både i inslaget och i texten på websidan inte riktigt verkar klara att skilja på Arktis och Antarktis. Lite märkligt att ens skriva Arktis om man vill larma om stigande havsnivåer. För när is smälter på Arktis påverkas inte havsnivåerna alls - isen flyter redan på havet. Jag ifrågasatte detta på twitter igår kväll och dagen efter ändrade TV4 texten (nedre bilden). Tydligen var det Antarktis man syftade på. 






I inslaget säger forskaren att även om vi skulle följa Parisavtalet kommer havsnivån till slut att höjas fem meter. Reportern på TV4 säger efter inslaget att "Antarktis smälter så mycket och så fort att 2,5 meters havsnivåhöjning "redan har hänt" och inte går att stoppa. Samtidigt säger forskaren i inslaget (3,16) tvärtom (!) att det avgörande för om det blir 2,5 meters havsnivåhöjning beror på vad politikerna gör idag. Tre olika besked med andra ord - i samma inslag. 




Jag har flera gånger visat att havsnivåerna historiskt i hundratals år stigit ganska stabilt med ca 2-4 mm/år. De senaste decennierna ligger höjningen runt 3,6 mm/år. Nedan en graf från NASA som visar havsnivåförändringarna från 1990 fram tills idag. Det är svårt att utläsa någon stor dramatik i denna figur. Detta trots att isarna sägs smälta snabbare än någonsin och havet blivit varmare (vilket gör att vattnet "tar mer plats"). Man ser också i figuren att havsnivåns ökningstakt varierar kraftigt mellan åren. 




Om man ändå räknar på den högre nivån 4 mm innebär det att havsnivåerna kommer att ha stigit med 60 cm om 150 år. I inslaget nämns att landhöjningen i Sverige på 150 år i genomsnitt är ungefär densamma - 60 cm (lite mer långt upp i norr och lite mindre längst i söder). Landhöjningen i Sverige är 1-9 mm/år (källa Lantmäteriet). På Gotland ligger landhöjningen runt 3 mm/år. Det betyder att Gotland knappast kommer att påverkas alls - man får i värsta fall en havsnivåhöjning på 25 cm på 150 år. Det borde finnas tid att anpassa sig till detta.
 


När det gäller Antarktis har jag skrivit om detta flera gånger tidigare. Det är främst på landtungan norrut från Västantarktis (rödmarkerat ovan) och längs den västra kusten på Västantarktis som isen smälter. Det är alltså inte den stora huvudsakliga ismassan på de centrala och östra delarna av Antarktis - där är det mellan 40 och 65 grader kallt året runt och någon avsmältning på ytan kan givetvis inte ske. Däremot verkar isen i kanterna runt Antarktis, främst Västantarktis, smälta underifrån, och om detta forskas det för fullt. Det finns en oro att det skulle kunna leda till instabilitet och att stora ismassor, framförallt från kanterna av den stora thwaitesglaciären på Västantarktis kan brytas loss. Det forskarna kommit fram till är att det verkar som om varma strömmar (av samma typ som Golfströmmen) tidvis strömmar in under isen och smälter den underifrån, samt att underjordiska varma källor och undervattensvulkaner samtidigt också smälter isen från undersidan. Om detta stämmer har alltså isavsmältningen på Antarktis ganska lite med global uppvärmning att göra, och det finns inte så mycket vi kan göra åt saken. Att havsisen runt Antarktis periodvis smälter stämmer däremot, och det skulle ju kunna bero på varmare global temperatur. Men detta påverkar å andra sidan inte havsnivåerna alls eftersom isen redan flyter i havet. Jag återkommer med mer fakta kring Antarktis framöver - det är ett ämne och en del av världen som fascinerar mig mycket och där jag följer forskningen och nog är mer påläst än de flesta.

Det är mycket omdiskuterat bland forskarna hur mycket Antarktis egentligen kommer att bidra till stigande havsnivåer. TV4:s inslag om 2,5-5 meter stigande havsnivåer till följd av avsmältning på Antarktis representerar faktiskt en ganska extrem syn på saken.


 

 


Elkonsumenterna kan tillfälligt pusta ut 

2020-10-13

Sveriges elförsörjning har varit i kraftig gungning flera gånger på ett år, inte minst i Skåne och Stockholm. Det har till och med varit så illa ställt att regeringen behövt lösa situationen med dyra akutåptgätdfer och ibland har vi rent av tvingats starta oljekraftverk för att klara elförsörjningen - mitt i sommaren. Så här kan vi inte ha det i Sverige. Företag och hushåll måste kunna räkna med en trygg elförsörjning. Det måste vara slut på dyra krisutryckningar som slår hårt mot både hushåll och företag, vilka i slutändan också får stå för notan.

En del av regeringens krispaket för att lösa elkrisen består av en lagändring som ger elnätsföretagen möjlighet att öka sina nätavgifter kraftigt. Intäkterna ska, som det sägs, användas för investeringar i elnäten för att bygga bort elkrisen. Problemet är dock att regeringen ger företagen möjlighet att ta ut dessa pengar från oss kunder utan att några egentliga krav ställs på att nödvändiga investeringar genomförs.

Moderaterna har agerat i Näringsutskottet för att stoppa förslaget och det verkar nu finns en majoritet som vill stoppa förslaget. Uppgifter i media säger att energiminister Ygeman i morgon kommer att dra tillbaka förslaget. Mycket bra.

Jag tycker dock det finns ytterligare en invändning till mot höjda nätavgifter. Dessa avgifter är redan höga och utgör en allt större del av elräkningen. Samtidigt kan man inte byta nätbolag - varje bolag har monopol i sitt område. För den med energisnålt hus eller ett fritidshus som bara används del av året är ofta nätavgiften redan större än kostnaden för själva elen. Det ger knappast några incitament att spara el.

Orsaken till att näten behöver byggas ut är flera. Avvecklad kärnkraft gör att mer el behöver ledas från norr till söder. Utbyggd elektrifiering kräver också förstärkta nät. Samma med den utbyggda vindkraften som kräver nya nät. Och självklart medför nybyggnad av bostäder och industri behov av förstärkta elnät. En del av kostnaderna tas ut av nyanslutna elkunder, men mycket av kostnaderna hamnar på samtliga elkundernas räkningar trots att de inte efterfrågat denna utbyggnad. Det rimliga vore att staten - om man vill elektrifiera mer och satsa mer på andra energikällor - också tar kostnaderna för att förstärka elnäten. Man kan inte bara lasta över kostnaden på elkunderna. Om man vill att kunderna ska gå över allt mer till elektrifiering är det ju dumt att samtidigt straffbeskatta elen och tillåta extrema höjningar av nätavgfiterna.

Sverige var en gång ett land med trygg, miljövänlig och billig el, vilket var bra både för hushåll och företag. Tyvärr är den tiden förbi. Och orsaken är främst nedläggningen av kärnkraften och klimatpolitiken. Inte minst den sistnämnda har en prislapp som blir allt mer kännbar för vanligt folk. 

 

 



Moderaterna kan i detta läge inte ställa sig bakom EU:s nya klimatlag

2020-10-13

Förra veckan hade vi möte i vår moderata EU-samrådsgrupp där moderater från EU-nämnden och Europaparlamentet, gruppledning och tjänstemän gemensamt diskuterar aktuella EU-frågor och försöker hålla en gemensam linje i riksdagen och EU-parlamentet. Det är en trovärdighetsfråga gentemot väljarna att vi talar samma språk i Sverige och i Bryssel. En moderat väjare ska kunna lita på det.

YwR7HEcolor="#cc9900">En av frågorna var förslaget till en ny Klimatlag i EU. Klimatlagen är tänkt att ta ett helhetsgrepp på frågan om hur EU ska minska utsläppen och bli klimatneutralt senast 2050. Man kan givetvis diskutera hur realistiskt detta är (jag tror det är ganska orealistiskt och att målet riskerar att skada EU:s ekonomi ytterligare utan att göra mätbar skillnad för klimatet, men det är som sagt min personliga åsikt).

Vi var dock ganska överens om att det liggande förslaget inte gick att stödja, och Moderaterna i EU-parlamentet avstod  häromdagen i omröstningen om EU:s nya klimatlag. Vi accepterade förslaget om att höja målet från 40% till 55% utsläppsminskning till 2030, men vi ställde oss inte bakom klimatlagen i detta läge då utformningen var både tillväxt- och teknikfientlig.

Skälet till att moderaterna inte röstade för klimatlagen är främst tre:  

För det första riskerar klimatlagen att medföra att vi slår ut europeiska företag och jobb. Utan rimliga förhållanden flyttar såväl jobb och industri som utsläpp till andra delar av världen, där miljökraven är lägre. Att höja utsläppsmålet alltför drastiskt skulle innebära stora påfrestningar för företag, tillväxt och vår konkurrenskraft. Dessutom i en allvarlig ekonomisk kris. EU-kommissionen har i en utförlig konsekvensanalys kommit fram till att 55 procent är ett rimligt och lämpligt mål. Det är en ambitionshöjning som vi moderater kan stödja (Sverige har väl i princip redan nått det målet).

Dessvärre har flera svenska partier, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i spetsen, tävlat i skadlig symbolpolitik och drivit på för högre mål, 60%, som nu är en del av lagförslaget. S och MP har struntat i expertisen och vilka effekter deras föreslagna mål skulle få på Europas ekonomier. Man går också längre än sin egna regering i Sverige som står bakom målet på 55%.

För det andra är det avgörande att klimatlagen styr mot att alla länder måste minska sina utsläpp med målet att bli klimatneutrala till 2050. Sverige varken kan eller ska göra allt jobb när Europas utsläpp ska minskas. Under förra mandatperioden gick S och Mp med på att stora utsläppsländer såsom Bulgarien och Polen skulle slippa undan sitt ansvar för att minska sina utsläpp. Så får inte ske igen. 

För det tredje hotar klimatlagen hela det svenska skogsbruket. Det oroande hur lagförslaget är utformat vad gäller skogens roll i omställningen. Alldeles för mycket vikt har lagts på skogens roll som en kolsänka, det vill säga att den ska användas för att lagra koldioxid i stället för att avverkas. Det är helt fel väg att gå och missar att den cirkulära bioekonomin kan bidra till att sänka våra utsläpp, genom att ersätta andra material som genererar större utsläpp. Dessutom motverkar lagförslaget ett effektivt och lönsamt skogsbruk - en av Sveriges viktigaste exportnäringar. 

Jag är glad över att Moderaterna i EU tills vidare inte säger ja till EU:s förslag till klimatlag. Hur det slutligen blir med denna lag återstår att se, frågan kommer nu att diskuteras vidare. Beslutsprocesserna i EU är ganska komplicerade. 

 

 

 

Företag, media, myndigheter och politiker ska inte försöka uppfostra oss

2020-10-05

Det finns nog inget jag tycker så illa om som när företag, media, myndigheter och politiker försöker uppfostra vuxna svenska människor i värderingsfrågor. Att politiker älskar att skicka pekpinnar vet vi, och samma sak är det med myndigheter som i dag i stor utsträckning ägnar sig åt aktivism och opinionsbildning finansierat med skattemedel. Alltså att sprida sina åsikter i stället för att objektivt utföra de uppgifter de har ansvar för. Detta kan vi som politiker motverka på olika sätt eftersom det är inom vårt ansvarsområde.

När det gäller media och företagssektorn ligger det däremot utanför det politiken har ansvar för. Men reagera har man rätt att göra. Jag anser inte att media på nyhetsplats ska ägna sig åt opinionsbildning - det gör man på ledarsidan eller på debattsidor eller i debattprogram. Samma sak med företagen. När företag försöker styra våra värderingar och åsikter i politiskt korrekt riktning drar jag öronen åt mig. Sådana företag vill jag inte gynna.



I går var den stora diskussionen Hemköps besked att man gör om sitt bonussystem för stamkunderna så att grönsaker ger högre bonus än exempelvis kött. Man vill "knuffa sina kunder i mer klimatsmart riktning". Hemköp försöker alltså uppfostra sina egna kunder att göra "rätt" val - det val som Hemköp tycker man ska göra. Att grönsaker som fraktats över halva jordklotet är mer miljöskadliga än att äta viltkött från ett djur som jagats i en svensk skog verkar man inte bry sig om. Det är den politiskt korrekta kampen mot köttet och för det "klimatsmarta" som är ledstjärnan. I sak har jag inget emot vegetarisk kost, dottern är vegan och själv äter jag sannolikt mindre kött än genomsnittet (dock enbart av djuromsorgsskäl och inte av klimatskäl). Men det är principen jag reagerar på, försöket att uppfostra sina kunder. Hemköp gör självklart som de vill, men det gör jag också. Deras aktivism är inget jag vill stödja och därför lockar det inte nämnvärt att fortsätta handla på Hemköp.

Egentligen borde man välja bort alla företag som kastar ordet "klimatsmart" omkring sig. Oftast av slentrian och utan att den aktuella produkten ens är särskilt miljövänlig överhuvudtaget. Dessutom är det skillnad mellan att värna om klimat, miljö och hållbarhet. Tre olika begrepp med helt olika innebörd, men som ofta lite slarvigt kallas "klimatsmart". Och som vanligt går det inte heller att mäta vilken eventuell klimatnytta olika konsumentbeslut har. Det handlar mer om åsikter än om fakta. Exempelvis har som sagt långväga frakt av grönsaker från andra sidan jordklotet betydligt större miljöpåverkan än att äta vilt som skjutits i en svensk skog. Ändå är grönsakerna enligt Hemköp mer "klmatsmarta".

Uppmärksamheten i sociala medier blev enorm under gårdagen och jag var långtifrån den ende moderaten som reagerade.

  

 

 


Synd när en jobbskapande investering med global miljönytta inte blir av

2020-09-28

Beskedet från Preem idag att man drar tillbaka planerna på utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil var beklagligt. Det hade både varit en miljöinvestering med global nytta och samtidigt skapat arbetstillfällen och skatteintäkter i Sverige. Risken är självklart överhängande att de bränslen man planerade att raffinera i Lysekil nu i stället kommer att tillverkas någonstans utanför Sverige. Inte osannolikt i ett land med lägre miljökrav.   

Preem säger att beslutet grundas på rent affärsmässiga bedömningar. Det man kan fundera över är vilka ekonomiska parametrar som då spelat in? 

Det faktum att Preem fått ja i alla beslutsinstanser för att sedan fastna i en politisk långbänk kan ju skrämma bort den bäste. Vem vill investera för framtiden i ett land vars regering beter sig så? Preems tillståndsprocess har redan tagit fyra år! Dagens svenska regering har börjat bli en affärsrisk för företagen som i sig motverkar investeringar. Vi har sett det förut och lär se det igen. Vissa kallar det "klimatnationalism" och det är ett ganska bra uttryck tycker jag.

Preem har tydligen den senaste tiden dessutom gått väldigt dåligt ekonomiskt till följd av pandemin. I ett pressat ekonomiskt läge är det kanske inte så lockande att investera om man samtidigt får utfästelser eller kan omfattas av olika former av riktade stöd från regeringen till annan produktion i stället? Avslöjanden i Expressen idag om märkliga kontakter mellan Miljödepartementet och Preems ledning väcker många frågor. I sociala medier spekuleras för fullt om att regeringen möjligen utlovat kompensationer till Preem för att de ska dra tillbaka sina planer och därmed rädda regeringen från en jobbig fråga som kunde spräckt regeringen. Eller att regeringen i vart fall utformat olika former av stöd med avsikten att det ska passa just Preem?

Sanningen är att ingen vet. Men man behöver ju inte vara särskilt konspiratorisk för att1UdP97att märkliga och täta kontakter mellan ett företag med ekonomiska problem och en regering som hotas av regeringskris till följd av företagets investeringsplaner, kombinerat med att det i potten ligger massor av miljarder av våra skattepengar, väcker ytterst besvärande frågor. 



 


 

 

Svenska folket bland de minst klimatoroliga i världen

2020-09-26

I juni presenterades en stor global undersökning om klimatoron hos befolkningen i 40 länder i världen. Det var Reuters Institute vid University of Oxford som genomförde studen. Resultatet fick begränsad spridning i svenska medier, sannolikt till följd av att det inte passar in i den politiskt korrekta klimatalarmism som kännetecknar alla större svenska tidningar, liksom Sveriges Radio, SVT och TV4. På några kultursidor förfasade man sig över siffrorna, det finns exempelvis (tyvärr låsta) krönikor i SvD och DN, men på nyhetsplats var det väldigt tyst.

Vad visade då undersökningen?

Jo bland annat att bland de 40 undersökta länderna var det bara i två länder som klimatoron var mindre än i Sverige (Norge och Nederländerna). i 37 länder var oron större bland befolkningen än i Sverige. Av svenskarna var det 50% som var mycket oroliga för klimatförändringar, i Norge och Nederländerna 42 respektive 41%. 

På sociala medier har det spekulerats en del i förklaringen till att Sverige utmärker sig trots den hårda agendan politiskt och i media som gör allt för att övertyga oss om att det pågår en allvarlig "klimatkris" som hotar hela mänskligheten. Många spekulerar i att det helt enkelt är en "omvänd Greta-effekt", dvs att den allt högljuddare tonen i klimatdebatten, den tydliga kopplingen till vänstergrupper och de ibland delvis våldsamma och antidemokratiska metoderna från klimatextremisterna nu har börjat få människor att reagera och i stället ta avstånd från klimatalarmismen. Jag tror det ligger väldigt mycket i detta. Är det något som Greta och hennes kompisar i Extinction Rebellion har lyckats med så är det att skrämma bort vanliga människor från klimataktivismen.

Men jag tror också det finns en annan aspekt. Allt fler ser nu baksidorna av klimatpolitiken. Hur den slår stenhårt mot välfärd, transporter, energiförsörjning, företagande, jobb, hushållsekonomi, samhällsekonomi och till och med miljö. Hur klimathotet används som förevändning för en massa nya tramsiga skatter. Och hur klimatextremismen faktiskt rent av upplevs som ett hot mot demokratin. För många (inklusive undertecknad) upplevs nog dessa hot som betydligt värre än själva klimathotet. Sedan är det ju också viss skillnad att rent generellt oroa sig för förändrat klimat och att anse att människan är enda eller huvudsakliga orsaken till klimatförändringarna. 

I undersökningen har man också redovisat hur oron ser ut kopplat till politiska preferenser. Oron är klart störst bland dem som står till vänster politiskt, och det gäller i de flesta länder. Väljare i mitten och till höger är betydligt mindre oroliga:




2019 gjorde Demoskop en liknande undersökning nationellt som redovisades i Expressen. I den mätningen var det 66% av svenska folket som var "ganska eller mycket oroliga för klimathotet". Det är alltså en högre siffra än i undersökningen ovan, fast samtidigt inräknas även dem som är "ganska" oroliga till skillnad mot ovan där endast de som är mycket oroliga räknas in. 

I Demoskopmätningen kopplades klimatoron direkt till valet av riksdagsparti. Det visade även där en enorm slagsida mellan klimatalarmism och vänstersympatier:



Man kan konstatera att det är uppenbart att en stor del av svenska folket har en ganska nyanserad syn på klimathotet och inte ser det som det allt överskuggande samhällsproblemet. Och klimatoron minskar tydligt över tid när man jämför med tidigare opinionsmätningar. Minst 40% av de moderata väljarna är alltså enligt Demoskop inte ens "ganska" oroade för klimathotet, och enligt den nya undersökningen alltså 50% av svenska folket inte särskilt oroade.

Trots detta driver alla åtta riksdagspartier mer eller mindre linjen att klimathotet är en "ödesfråga" och lägger stora delar av sina budgetar på klimatpolitik med ytterst tveksam påverkan på det globala klimatet. Att det sedan är enorm skillnad mellan exempelvis moderaternas klimatpolitik och regeringens är en annan sak - inom ramen för rådande klimatsyn är den moderata politiken faktiskt väldigt genomtänkt till skillnad från den politik som främst S, V, MP och C driver. Moderaterna rensar bort en massa trams som inte ens med god vilja kan anses ha någon som helst effekt. Men likväl lägger vi stora pengar på "klimatpolitik" även i den moderata budgeten. Vår linje i klimatfrågan följer av partistämmobeslut och sådana ska självklart respekteras, men att jag personligen tycker dessa pengar kunde använts bättre till något annat är nog ingen överraskning. Och så är det alltid - varje riksdagsledamot har sina favoritprioriteringar och ett partis budgetmotion blir en kompromiss mellan olika viljor. Det finns alltid saker man skulle vilja prioritera annorlunda, men man ställer ändå upp på slutprodukten.

Min fundering är samtidigt om partierna verkligen är så tvärsäkra på att klimathotet är en ödesfråga att det motiverar att  man går rakt emot stora delar av den egna befolkningen och delar av sina egna väljare? Borde inte riksdagen mer representera folkets syn på en mycket komplex fråga och inte bara lyssna på dem som sprider en mycket alarmistisk åsikt, ibland gränsande till ren domedagsretorik? Det är faktiskt ingen brist på kunniga människor inom forskarvärlden med mer nyanserade åsikter, och kanske är den mer skeptiska delen av svenska folket inte helt fel ute de heller?

Ofta åberopas försiktighetsprincipen, dvs att vi "för säkerhets skull" bör minska våra utsläpp med alla till buds stående medel. Men jag har i ett tidigare inlägg visat att experter menar att kostnaderna för dessa utsläppsminskningar nu börjar överstiga kostnaderna för de klimatförändringar som utsläppsminskningarna vill motverka. Och dessutom finns det ingen som vet om utsläppsminskningarna ens kommer att ha någon märkbar effekt. Inte ens försiktighetsprincipen håller längre som argument för att kasta ut högvis med miljarder på osäker klimatpolitik.

Kanske är helt enkelt det mediala trycket mot politiken det som får partierna att sluta tänka kritiskt? Att hängas ut som "klimatförnekare" eller "foliehatt" är jobbigt för varje politiker eller partiledare (tro mig, jag om någon har kölhalats av vänstermedia i denna fråga). Det är lite som i migrationsfrågan för tio år sedan när man var "rasist" om man framförde minsta lilla kriutik mot invandringspolitiken. Det gjorde att partierna och deras företrädare den gången helt enkelt inte orkade tänka kritiskt - det var lugnare och bekvämare att följa med strömmen. Och så gick det som det gick.

Jag är helt säker på att inom 10 år ser klimatdebatten helt annorlunda ut när baksidan av den dyra och destruktiva klimatpolitiken blir uppenbar för människor, samtidigt som man inser att våra stora uppoffringar faktiskt inte påverkat klimatet ens mätbart. Då blir det trångt i dörren när alla politiker ska byta åsikt. Exakt som det vi sett i migrationspolitiken på senare år. Det ska bli riktigt underhållande att uppleva från läktaren som glad pensionär.

 

 

 

Bekvämt att skylla på klimatförändringar för att slippa ta ansvar 

2020-09-20

När man följer rapporteringen från västra USA om de stora bränderna i terrängen som ödelägger hela samhällen är det slående att reportrar och kommentatorer regelmässigt skyller allt på "klimatförändringar". Det är också uppenbart att delstatsguvernörerna (demokrater i samtliga tre berörda delstater) använder bränderna som slagträ mot motståndaren, president Trump, inför presidentvalet.

Om man ska få en lite mer balanserad bild av orsaken till bränderna och deras snabba och dramatiska förlopp måste man ta del av många olika källor. Orsaken till att bränderna startar är i vart fall inte klimatförändringar, utan oftast blixtnedslag eller grovt slarv med eld i naturen. Häromdagen fanns lite förvånande också en mer nyanserad artikel i Expressen som faktiskt säger redan i rubriken att de allvarliga effekterna av bränderna inte bara handlar om klimatförändringar, utan också bristande beredskap och skogsvård. Alltså det president Trump brukar framhålla (om än ibland med lite märkliga formuleringar). 
 
Jag besökte San Francisco 2016 (reseberättelse finns här) och då även nationalparken Muir Woods National Reserve norr om staden, där man kan besöka en av de få kvarvarande stora Redwood-skogarna. Det vi lärde oss där var att redwood-träden tål stora skogsbränder. De så höga (upp till 120 meter) att trädens kronor aldrig nås av bränderna. Trädens bark är dessutom så kompakt att den inte brinner, bara blir lite svedd, vilket träden inte tar skada av. Dessutom är träden indränkta i tanniner, en kemisk förening, som gör träden extra motståndskraftiga mot eld. Tvärtom är det så att träden behöver skogsbränder regelbundet för att kunna få plats för nya plantor som kan gro i askan. Bränderna rensar helt enkelt undervegetationen under träden utan att skada dem. (Nedan en bild jag tog när vi vandrade i parken). 



Idag är de flesta reedwood-skogarna längs västkusten nedsågade och mycket av terrängen i exempelvis Kalifornien och delstaten Washington består av buskvegetation och lägre träd, inte sällan planterade träd som egentligen inte passar i det torra klimatet och som därför är mycket torkkänsliga och brinner lätt. Dessutom råder avverkningsförbud i många offentligt ägda skogar i Kalifornien för att man "vill värna den biologiska mångfalden", och ingen sköter därför dessa skogar längre utan de får växa vilt. Det finns även uppgifter om att myndigheterna i vissa områden på västkusten rent av verkar för att man INTE SKA röja bort undervegetation i några skogar överhuvudtaget, och motarbetar skogsavverkning och upprättande av brandgator även i privata skogar för att man vill "värna om den grönska som finns" - av klimatskäl. Man röjer inte heller bort skog och vegetation runt bebyggelsen vilket gör att samhällena drabbas hårt av skogsbränder. Som nämns i artikeln i Expressen agerar man helt annorlunda i andra delar av USA där man bränner bort undervegetation under kontrollerade former för att förebygga skogsbränder - och det fungerar. 

Att Kalifornien har vattenbrist beror för övrigt inte heller på klimatförändringar - det är i grunden ett mycket torrt område och har alltid varit det. Vattenbristen är till stor del självförvållad. Antalet invånare har ökat dramatiskt över tid och allt fler ska slåss om den begränsade mängd grundvatten som finns i det mycket torra området, delvis gränsande till ren öken. Dessutom har var och varannan villa stora pooler, golfbanorna ligger tätt och förbrukar massor av vatten, och man har stora odlingar av vattenkrävande nyttoväxter som egentligen inte alls passar i det torra klimatet och som kräver massor av vatten. Det sistnämnda medför ytterligare ett problem - odlingarna håller ofta bara en begränsad tid, sedan överges de ofta och växer igen med låga torra buskar som blir väldigt brandfarliga vid en stor terrängbrand. 

När guvernörer och borgmästare skyller alla samhällsproblem på klimatförändringar är det väldigt bekvämt - de slipper då ta ansvar för sina egna försummelser när det gäller att röja och sköta skogar och avverka träd nära bebyggelse, se till att hushålla med färskvatten, verka för odling av lämpligare grödor och vara rädd om sina ursprungliga trädslag och skogar.

Jag besökte även Tasmanien samma år, 2016 (reseberättelse finns här). Även där har man haft samma problem, myndigheterna har motarbetat röjning och avverkning för att man vill skydda växtligheten. När det sedan medför dramatiska skogsbränder skyller man på klimatförändringar. Så här skrev jag i min reseberättelse: 

"Skogsbränder är som sagt ett mycket stort problem i stora delar av Australien, och en del av Australiens vardag och historia. Oftast orsakas bränderna av blixtnedslag, och eftersom det ofta är torrt i markerna och skogen är mycket brännbar med bland annat mycket brandfarliga eukalyptusträd blir det lätt omfattande skogsbränder. Under 2015 föll väldigt lite regn och den stora skogbranden på Tasmanien pågick i 60 dagar. Man tvingades då ta in hjälp från andra delstater. Den värsta skogsbranden i Australiens historia inträffade 1939 i delstaten Victoria. Ett stort antal byar och samhällen drabbades, över 70 personer dog och 3 700 byggnader brann ner."

   


Uppdatering 24/9: Även Klimatsans skriver om detta och har fått mitt tillstånd att använda mitt foto som illustration.

 

 

 

Trafikverket springer klimatextremisternas ärenden  

2020-09-18

Från moderat sida har vi tidigare konstaterat att bilismen är kreaftigt överbeskattad enligt de etablerade beräkningsmodeller för miljöbelastning som används och som EU rekommenderar medlemsländerna att använda för att efterleva Parisavtalet. På samma sätt blir bygget av höghastighetståg med dessa etablerade beräkningsgrunder extremt samhällsekonomiskt olönsamt.

Vi har ju hört att det finns en frustration inom regeringen (läs främst MP) över att beräkningsmodellerna inte är tillräckligt "klimatalarmistiska" eftersom de inte gynnar tåg och motverkar bilism. Men nu verkar Trafikverket ha löst detta på sitt eget lilla sätt. Det är Svenskt Näringslivs E-tidning "fPlus" som avslöjar att Trafikverket i sina kalkyler nu helt enkelt höjt "miljökostnaden" för koldioxidutsläpp från 1 krona per kg (som är enligt EU:s riktlinjer) till sju (!) kronor per kg. Genom denna sjudubbling av "kostnaden" för utsläpp av koldioxid blir plötsligt hux flux bilismen kraftigt underbeskattad och höghastighetståg jättelönsamma i Trafikverkets kalkyler. Ändringen bäddar såklart politiskt för enorma skattehöjningar på privatbilismen och byggnation av höghastighetståg till enorma kostnader som ingen är beredd att betala. Självklart ett politiskt beställningsjobb från regeringen.

Problemet är bara att den sjufaldiga ökningen av "kostnaden" för koldioxid verkar vara helt godtycklig. Faktiskt rent hittepå. I artikeln säger rent av Trafikverkets ansvarige att det inte finns något säkert sätt att beräkna detta och att det därför är "bättre att ta i för mycket än för lite". Trots att man alltså kraftigt går emot de riktlinjer som större delen av Europa tillämpar och som EU anser ligger i linje med efterlevnaden av parisavtalet. Lite citat ur artikeln:

"Gunnel Bångman är chef för den analysgrupp på Trafikverket som har räknat fram den nya värderingen. Hon försvarar resultatet med att forskningsläget inom området är svårtolkat och att man just därför istället tittat på politikens värdering av minskade koldioxidutsläpp.

– Det har alltid varit svårt att ta fram en korrekt värdering av de framtida kostnaderna för koldioxidutsläpp. Det finns vetenskapliga beräkningar, men de är oerhört osäkra eftersom sambanden är komplicerade, och det är svårt att förutse konsekvenserna av global uppvärmning. Vi kan hålla med om att det är en hög värdering av utsläppen, men vi anser det vara motiverat med tanke på den kraftigt skärpta klimatpolitiken. Ett exempel är målet om att utsläppen inom transportsektorn ska minska med 70 procent fram till 2030.

Hon menar även att det är bättre att ta i för mycket än för lite i klimatfrågan.

-Forskningen varnar bland annat för så kallade "tipping points". Det innebär att koldioxidutsläppen kan ge klimatförändringar som startar processer som inte längre går att stoppa. Från det perspektivet kan man tänka att det är bättre att ligga lite för högt (Lite? Sju gånger högre(!), min anm) än lite för lågt och då ha större chans att undvika en utveckling som kan få enorma konsekvenser för samhället."

Vad som är "bättre" går verkligen att diskutera. Bättre för regeringen antar jag? Ändringen bäddar såklart politiskt för enorma skattehöjningar på privatbilismen och byggnation av höghastighetståg till enorma kostnader som ingen är beredd att betala. Självklart ett politiskt beställningsjobb från regeringen.

Trafikverket har helt enkelt blivit klimataktivister i stället för en seriös myndighet och hittar godtyckligt på egna beräkningsgrunder utan någon stöd i vare sig forskning, Parisavtal eller politiska beslut. Och som alibi använder man den svenska klimatlagen och "politikens värdering" av utsläppen.

Detta var EXAKT det jag varnade för när jag vägrade att följa den moderata partilinjen och rösta för det klimatpolitiska ramverket och den svenska klimatlagen i juni 2017. Att sätta en sådan lag i händerna på klimatextremistiska miljöpartister och deras kompisar ute på myndigheterna är verkligen att be om problem. Jag påpekade bland annat att målet med denna lag var helt orealistiska utsläppsminskningar i transportsektorn, vilket riskerar att slå extremt hårt mot alla som är beroende av bilen. Jag varnade också för att klimatpolitiken skulle slå mot företagande, jobb, samhällsekonomi och hushållsekonomi. Detta är EXAKT detta vi nu ser.

Så här skrev jag före omröstningen 2017:
 

Jag kommer inte att rösta för införandet av ett klimatpolitiskt ramverk

2017-06-15

I dag kommer riksdagen att rösta om att införa ett nytt klimatpolitiskt ramverk. Jag har begärt och beviljats utkvittning från dagens omröstning. Skälet är att jag inte kan ställa mig bakom det klimatpolitiska ramverket.

Innan jag tog mitt beslut lyssnade jag noga på riksdagsdebatten i ämnet, och den stärkte min oro för den väg Sverige nu väljer. Ju mer jag läser desto mer bekymrad blir jag. Förslagen till Klimatlag och klimatpolitiskt ramverk är ett extremistiskt Miljöpartistiskt missfoster. Om riksdagen röstar igenom det slår vi undan benen på svensk transportnäring och möjligheten att arbeta och leva på landsbygden. Ramverket föreskriver bland annat orealistiska utsläppsminskningar för transportsektorn. Det kommer också att bli allt svårare för Svenska företag att hävda sig i den internationella konkurrensen och risken är uppenbar att energikostnaderna för svenska hushåll och företag kommer att drivas upp till nya extremnivåer.

Självklart kommer den nya lagstiftningen att tillämpas olika beroende på vilken regering vi har. En Alliansregering skulle sannolikt ta rimligare beslut än en rödgrön regering. Men problemet är att lagstiftningen öppnar för att klimatfrågan överordnas andra samhällsfrågor.

Jag kan inte se mina väljare och andra i ögonen när beslut efter beslut kommer att tas i orimlig riktning kommande år med denna klimatlag som argument. Risken är att vi nu ger klimatextremisterna närmast carte blanche att steg för steg förstöra möjligheten att bo och verka i vårt land. Att man tydligt säger att Sverige ska "gå före" oroar extra mycket. Det betyder rent ut att svenska folket ska plågas med ännu större pålagor än andra länder för att vårt lilla land ska bli ett klimatpolitiskt föredöme. Jag tvivlar på att detta är svenska folkets önskan.

Jag framförde min kritik mot den nya klimatlagstiftningen när den moderata riksdagsgruppen behandlade ärendet i tisdags. Det är knappast någon nyhet att jag ifrågasätter stora delar av klimatpolitiken och dess nytta, liksom människans möjlighet att stoppa klimatförändringar. Jag har trots detta ställt upp på alla beslut under Alliansregeringens tid. Men det nya klimatpolitiska ramverket går över gränsen för vad jag klarar av. Nu är det stopp för min del.

Det är knappast klimathotet som främst hotar svensk välfärd, jobb och samhällsekonomi, utan effekterna av vår klimatlagstiftning som används som alibi för det ena korkade beslutet efter det andra. Klimatlagen leder helt enkelt till felaktiga samhällsbeslut, felaktiga för både samhällsekonomi, miljö och faktiskt även klimat. Det räcker att nämna diskussionen om Preems ansökan om att få bygga ett nytt raffinaderi som skulle vara till global miljönytta - men som samtidigt isolerat anses vara till negativ svensk nationell "klimatnytta". Klimatnationalismen är rent miljöskadlig, men följer samtidigt som direkt effekt av den lika nationalistiska klimatlagen.

Förr eller senare bör väl fler politiker än jag reagera över hur fel detta blev och hur duperade de blev av klimataktivisterna. 

 

 

 

Vad får klimatpolitiken kosta? 

2020-09-16

De kritiska rösterna i klimatdebatten hörs lite oftare numera. Jag tror allt fler börjar inse hur samhällsskadlig en del av den så kallade "klimatpolitiken" är, och hur enormt mycket den kostar. Samt hur felriktad politiken ofta är. I dag är det Svenska Dagbladet som ägnar ledaren (tyvärr låst) åt att ifrågasätta regeringens dyra symbolpolitik, och inte minst Miljöpartiets destruktiva påverkan på politiken. Bland annat skriver man så här:

"Den klimatpolitik regeringen driver är i många stycken symbolinriktad och i sin praktiska inriktning ofta snävt nationell. Men framförallt är politiken ineffektiv. Kritiken från bland andra Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet har varit hård. Och så sent som i fredags dömde professorn i nationalekonomi John Hassler i Expressen ut det svenska klimatmålet för biltrafiken som "dyrt och verkningslöst"."

Man fortsätter med att kommentera de höga kostnaderna för klimatpolitiken:

"I augusti skrev Bill Gates på sin blogg om kopplingen mellan covid-19 och politiken för att bekämpa klimatförändringarna. Utsläppen minskar under pandemin, men givet den dramatiska nedgången i mänsklig och ekonomisk aktivitet är det ändå på marginalen. Gates hänvisar också till beräkningar av kostnader för minskade koldioxidutsläpp under pandemin och konstaterar att dessa ligger i storleksordningen 30-50 gånger över de 100 dollar per ton som ekonomer bedömt stå i proportion till konsekvenserna av kimatförändringarna. Man kan diskutera dessa beräkningar. Men några saker är tydliga: Det finns en kostnad för att undvika utsläpp. Denna kostnad kan vara oöverstigligt hög. Pandemins ekonomiska nedstängning är inte en framgångsrik - än mindre möjlig - lösning på klimatfrågan."

Man kan konstatera två saker. För det första att nedstängningen under pandemin ligger nära Miljöpartiets dröm om framtiden - avskaffad ekonomisk tillväxt, lägre produktion och lägre konsumtion. Nu har vi testat den modellen i praktiken och sett hur den slår ut företag och jobb, kostar samhällsekonomin hundratals miljarder och försämrar pensionerna. Det borde verka avskräckande på alla utom de närmast religiöst troende miljöpartisterna.

För det andra att dagens politik innebär att vi satsar enormt stora summor på "klimatåtgärder", utan att vi ens vet om de verkligen kan stoppa klimatförändringar eller ens mer än på marginalen begränsa dem, och att kostnaderna är redan nu sannolikt högre än vad kostnaden skulle bli för att hantera effekterna av samma klimatförändringar. Och om "klimatåtgärderna inte ger någon effekt av betydelse för klimatet kommer vi att få betala för båda delarna. Först en hög kostnad för det som visade sig vara en närmast meningslös klimatpolitik och sedan kostnaden för att hantera följderna av de klimatförändringar vi ändå inte kunde stoppa.

Min slutsats är densamma som den jag förespråkat många gånger, även på en moderat partistämma för ett antal år sedan. Sveriges klimatpolitik borde prioritera åtgärder som också medför positiv nytta för miljö, hälsa, samhällsekonomi och energiförsörjning. "Klimatåtgärder" som endast syftar till att minska utsläppen utan annan nytta borde undvikas. Om man enades om denna prioritering kunde man också skapa en bredare samsyn kring politiken oavsett åsikter i själva klimatfrågan, och man riskerar heller inte att kasta pengar i sjön. 

 

 

 

Trafikprofessor vid VTI totalsågar "klimatmålet" för vägtrafiken 

2020-09-16

I dag finns en intressant artikel på fPlus (Svenskt Näringslivs nättidning). Man har intervjuat trafikprofessorn Maria Bratt Börjesson som helt dömer ut det svenska klimatmålet för trafiken. Hon är professor i nationalekonomi vid Statens Väg och Trafikforskningsinstitut, VTI och har forskat i JqH3/5ing;r på transportsystem. 

Ett av de svenska klimatmålen är att till år 2030 minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter, borträknat flyget, med 70 procent jämfört med 2010. Halva tiden har gått men det är ytterst lite som talar för att målet ska kunna nås. "Klimatmålet kommer inte att nås, det går helt enkelt inte. Det vet alla. Och ingen säger emot mig, för ingen pratar om det", säger hon, och fortsätter "Jag har tittat på den forskning som finns och slutsatsen är att det är nästan omöjligt att minska vägtransporterna till rimliga samhällsekonomiska kostnader".

Även nationalekonomen och tidigare ordföranden i finanspolitiska rådet, John Hasser, har tidigare dömt ut det svenska klimatmålet för biltrafiken som "dyrt och verkningslöst".

Ett av målen är att minska den sammanlagda trafikmängden. Det anser trafikprofessorn Maria Bratt Börjesson är orealistiskt. Hon sågar också ytterligare skattehöjningar på bilismen, eftersom det dels medför stor ekonomisk påfrestning mot de enskilda som drabbas och dessutom slår mot samhällsekonomin för att det minskar rörligheten på arbetsmarknaden och gör det svårare att ta de jobb som finns. Hon hänvisar till forskning som pekar på tydligt samband mellan transportkostnader och hur långt människor är beredda att pendla. Här skulle jag också vilja påminna om hotet från dagens regering att kraftigt försämra reseavdraget för dem som måste pendla med bil till jobbet. 

Att satsa mer på kollektivtrafik och cykelbanor fungerar enligt professorn inte heller - det medför inte att vägtransporterna flyttar över till alternativen, utan i stället att vi helt enkelt transporterar oss mer. Trafiken total ökar. Hon tar Stockholm som exempel, där man byggt massor av nya cykelbanor och cyklingen ökar - men biltrafiken minskar inte för det. Orsaken är att kommunernas trafikplanerare tänker ut alternativ som inte invånarna efterfrågar. Hon nämner också "cykelstaden" Köpenhamn och konstaterar att om man byggde ut kollektivtrafiken där skulle effekten bli att folk slutade cykla. I Sverige har resandet med kollektivtrafik ökat 29 procent mellan 2010 och 2018, samtidigt ökade biltrafiken med 9 procent.

I artikeln kritiseras det jag ofta påpekat genom åren. Busstrafiken är nämligen ett annat exempel på när det inte riktigt blev som det var tänkt, enligt Maria Bratt Börjesson. Beläggningen på svenska bussar är i medeltal 12 personer. "Med tanke på hur trångt det är på vissa bussar förstår man hur tomt det är på andra bussar. Det blir inte energieffektivt när så få människor är på bussen. Det är kanske är bättre att de åker i en liten bil istället". 

I artikeln konstaterar professorn att det enda som möjligen kan medverka till att på sikt nå målen om minskade utsläpp från trafiken är en ökad elektrifiering. Det är också moderaternas linje. Min kommentar till det är dock att då krävs också en stabil elförsörjning i hela landet. Det har vi inte idag. Den har ju regeringen förstört genom att inte stoppa den förtida nedstängningen av kärnkraft och genom att förlita sig för mycket på ojämn elproduktion från vindkraften. Regeringens politik underminerar helt enkelt både elektrifieringen och därmed i praktiken möjligheten att nå deras eget så kallade "klimatmål" för vägtrafiken... 

Slutsatsen måste bli att regeringens "klimatpolitik" kostar mycket mer än den smakar. Man kommer inte nå sina egna mål och samhällskostnaderna blir mycket stora. Det är samma kritik som bland annat Riksrevisionen och Koinjunkturinstitutet  tidigare framfört. 

 

 

 

Flera faktafel i "nyheter" om isläget runt Arktis och på Grönland

2020-09-10

Den 16 augusti fanns en skrämmande nyhet i Expressen, Grönlandsisen är enligt en forskarrapport "redan förlorad" och oavsett vad vi gör för att motverka klimatförändringar så kommer isen att smälta bort och havsnivåerna att stiga med en meter (!) redan i slutet av detta århundrade. 

Fast när man sedan läser artikeln lite mer noga framkommer att grönlandsisens avsmältning medför en stigande havsnivå på ca 1 mm/år. Hur ska det kunna medföra en meter högre havsnivå redan i slutet av detta århundrade - alltså om 80 år?  Med mina matematiska kunskaper blir 1 mm/år gånger 80 år 80 mm, eller 8 centimeter. Inte en meter.

Häromdagen kom samtidigt en annan larmrapport som menar att isen vid polerna, främst Arktis, smälter "snabbare än man tidigare trott" och att det ligger i linje med de mest dramatiska scenarierna i rapporterna från FN:s klimatpanel. Nu är det visserligen perioden 2007-17 man har analyserat, och de senaste åren är inte med (normalt anses tio år vara för kort tid för att tala om klimatförändringar - minst 15-20 år brukar krävas för att tala om en trend).

I artikeln står också att isens avsmältning i Arktis kommer att höja havsnivåerna med 40 cm. Det sistnämnda är ju totalt omöjligt. När havsisen i Arktis smälter höjs havsnivåerna med exakt 0,0 mm. Detta eftersom isen redan flyter i havet. Den tar inte mer plats när den smälter. 

Vad säger då de mest ansedda mätinstituten om isläget på Grönland och i Arktis?

Danmarks motsvarighet till SMHI, DMI, konstaterar på sin hemsida att havsisen i Arktis smält mer än normalt senaste året medan isen på Grönland tappat mindre massa än det normala genomsnittet de senaste 30 åren. Än mer intressant blir det när man följer deras graf över utvecklingen av ismassan på Grönland. Denna sommar har faktiskt isen växt till sig - mitt under högsommaren - vilket är mycket ovanligt. Tillväxten brukar börja betydligt senare på hösten. 

Aktuella data från NSIDC (National Snow and Ice Data Center, kopplat till University of Colorado i USA) styrker bilden - inlandsisen på Grönland är stabil medan havsisen i Arktis smälter snabbare än tidigare.

Det råder ingen tvekan om att det är betydligt mindre havsis i Arktis än normalt detta år. Hur utvecklingen blir framöver  återstår att se. Det är ju inte första gången i historien  som isen smält bort i denna region. Frågan är om isen kommer återhämta sig igen eller fortsätta smälta, vad som i så fall styr utvecklingen och om det hela verkligen går att påverka bara genom att minska utsläppen av koldioxid? Samtidigt är Grönland intressant - vad är det som gör att avsmältningen där blivit mindre samtidigt som det ökar när det gäller havsisen runtomkring? Den mest logiska förklaringen är ju hur havsströmmarna rör sig - det påverkar havets temperatur men inte direkt temperaturen högt uppe på ismassan på Grönland. Detta stämmer också med den bild jag fick vid mina möten med forskare på Svalbard och på Grönland, även om det är ett antal år sedan nu.

En sak är i vart fall klar - när nyhetsartiklar om klimatet gång efter gång innehåller stora och lätt motbevisade sakfel blir man ju fundersam även kring andra saker som påstås. Att vetenskapligt okunniga journalister, politiker och debattörer vantolkar eller övertolkar vetenskapliga rapporter med avsikt är tyvärr väldigt vanligt i klimatdebatten. 



 

Utredningsförslag hotar hästnäringen och ridsporten 

2020-08-24

De senaste veckorna har jag fått många arga kommentarer från hästengagerade om regeringens "Övergödningsutredning" som presenterades tidigare i år. Utredningen går till hårt angrepp mot Sveriges hästnäring.

Några av de förslag som utredningen föreslår är att endast 2–3 hästar får vistas per hektar i rast- och beteshagar, att endast 20 procent av hagen får vara helt eller delvis upptrampad, att hagar inte får placeras vid diken, vattendrag eller närmare än tio meter från sjöar och att hagar inte ska få användas i mer än tio år. Det sista är kanske mest absurt - vad ska en liten markägare göra sedan?

För en vanlig ridskola som har runt 30 hästar i sin verksamhet skulle förslaget innebära att de måste ha runt 15 hektar betesmark bara för att upprätthålla en utevistelse för hästarna. Eftersom endast en liten del av marken får vara upptrampad kommer det innebära att ännu mer mark måste tas i anspråk. Därtill måste de över 15 hektaren vara placerade på så sätt att inget naturligt vatten finns i hagarna i form av bäckar eller sjöar. Och efter tio år måste man skaffa ännu mera mark. Dessa förslag skulle i praktiken tvinga många ridskolor att helt lägga ned, stora hästanläggningar skulle snabbt få brist på mark och även privatpersoner med ett mindre antal hästar skulle drabbas hårt eftersom det för många är omöjligt att leva upp till kraven. Hästsporten, ridskolorna och även andra verksamheter där hästar finns tillgängliga, som exempelvis 4H-gårdar, blir med utredningens förslag något exklusivt bara för dem som har råd.

I Sverige finns idag runt 355 000 hästar. I utredningen beskrivs hästnäringen i Sverige som en miljöfarlig verksamhet som till största grad utövas för fritidsintressen, utan vidare mervärde för samhället. Genom förslagen gör man det dyrare att bedriva verksamhet med hästar och att hålla häst för privata ändamål eftersom kraven på tillgång till betesmark ökar. Det framgår därmed tydligt att utredningen inte enbart vill försvåra för hästnäringen i Sverige, utan långsiktigt vill minska antalet hästar i Sverige. 

Utredningen är faktiskt till stora delar helt orimlig och det är tydligt att de som står bakom utredningen är teoretiker som inte inser hur verkligheten ser ut på den svenska landsbygden. Problemet är inte att vi har för mycket djur i våra hagar, utan att betesmarker och hagar växer igen i brist på djur. Hästnäringen gör en enorm insats för att vårda vår kulturmark och skapar dessutom mängder av arbetstillfällen och erbjuder värdefull fritidssysselsättning för många. 

Jag undrar för övrigt om hästspillning är värre för naturen och våra vattendrag än det som ca 350.000 älgar, ca 500.000 rådjur och ca 150.000 hjortar släpper ifrån sig i vår natur? Gödselhanteringen för hästnäringen har för övrigt stramats upp ordentligt de senaste åren, framförallt för att undvika att gödselvatten läcker ut. Ansvarsfulla hästägare samlar redan idag även upp gödsel i rasthagar utomhus om det blir för mycket. I övrigt är hästgödsel utmärkt som näring på våra åkrar, och själv hämtar jag hästgödsel hos grannar och använder i trädgården med gott resultat. 

Man anar Miljöpartiets verklighetsfrånvarande åsikter bakom denna utredning, och de dåliga förslagen måste stoppas. Vi moderater värnar om hästnäringen och de hundratusentals engagerade hästintresserade i landet som ägnar sig åt att träna och tävla med hästar, driver eller är aktiva i våra ridskolor eller som bara håller egna hästar för privat bruk. Och jag tycker regeringen borde tänka efter innan mar retar upp hela den svenska hästnäringen. Jag vill bara försynt påminna om Jerringpriset...när hästnäringen sparkar bakut blir det kraftfullt. 


 




Påhoppad av Pär Holmgren (MP) - igen 

2020-08-20

I dag blev jag påhoppad av Miljöpartiets europaparlamentariker, fd tv-meteorologen Pär Holmgren i en debattartikel i Expressen. Han gillar inte att man ifrågasätter klimatalarmismen, och har tidigare blockat mig på twitter. Nu ger han sig på mig och andra moderater och borgerliga opinionsbildare igen, och det tar jag som en komplimang.
 


 

I sak har Holmgren fel. Jag och mina kolleger kritiserar inte "miljörörelsen" utan Miljöpartiet. Två helt olika saker. Och jag har vid upprepade tillfällen visat hur miljöpartistiska riksdagsledamöter och ministrar har uttryckt glädje över att både bilföretag, flygplatser och flygbolag har det tufft. Holmgrens försök att bagatellisera detta håller inte.

Och jag tänker såklart inte låta någon kändis-miljöpartist tysta mig - Miljöpartiet är en samhällsfara och ett hot mot Sveriges välstånd, företagande, jobb, miljö, energiförsörjning, kommunikationer, resor, samhällsekonomi och människors privatekonomi. Det måste sägas ofta och mycket. 
 

 



Ovärdigt av en företrädare för ett regeringsparti

2020-08-18

Lorentz Tovatt är inte bara miljöpartistisk riksdagsledamot, han är också detta regeringspartis miljö- och klimatpolitiska talesperson. Han är dessutom känd för sina otaliga utfall på twitter, där han bland annat önskar att bilföretag ska gå i konkurs och jublar när flygplatser tvingas stänga och flygbolag drivs i konkurs. 

I går var det dags igen. Då blev han så arg för att USA:s president tydligen godkänt oljeborrning i ett naturreservat att han kallade Donald Trump för "ett vidrigt litet as" i sociala medier. Jag kan förstå Tovatts ilska i sak, och kan dela hans kritik mot oljeborrningen som sådan om uppgifterna är korrekta, men som svensk riksdagsledamot och företrädare för ett regeringsparti förväntar jag mig en mer statsmannamässig ton när man riktar kritik mot andra länder. 

Jag uppmärksammade saken på twitter och blev sedan citerad av Nyheter Idag som gjorde en artikel om saken.







Klimataktivisten Michael Shellenberger ber om ursäkt för "klimatskräcken"

2020-08-16

Som jag berättade häromdagen har den amerikanske klimataktivisten Michael Schellenberger offentligt gått ut och bett om ursäkt för att han bidragit till att försöka skrämma människor med klimathotet. Han har gjort det både i en artikel, i sociala medier och i en nyutgiven bok. 

Schellenberger är både författare och debattör och har ett imponerande CV. Han har varit en av de ledande alarmisterna i USA och skrivit flera böcker om den kommande klimatkatastrofen. Time Magazine utnämnde honom år 2008 till “Hero of the Environment”. Han har skrivit ett flertal artiklar och böcker, vittnat inför amerikanska Kongressen och kallats som expertgranskare av FN:s klimatpanel IPCC. 

Schellenberger är faktiskt dessutom en riktigt äkta röd-grön aktivist. I sin bok beskriver han själv sina övriga "meriter" så här: "Vid 17 års ålder bodde jag i Nicaragua för att visa solidaritet med Sandinisternas socialistiska revolution. Vid 23 samlade jag in pengar till kvinno-kooperativ i Guatemala. I mitt tidiga 20-tal forskade jag i Amazonas om småbönders motstånd mot markexploatering. Vid 26 hjälpte jag till med att exponera dåliga förhållanden vid Nike’s fabriker i Asien. Vid 27 hjälpte jag till med att rädda de sista oskyddade redwoods (jättetallar) i Kalifornien." 

Nyligen chockade han klimatalarmisterna genom att plötsligt ta avstånd från överdriven klimatalarmism, och han ber till och med uttryckligen om ursäkt för den "skräck" som klimatalarmisterna orsakat. Han presenterade sin ursäkt i en artikel i det mycket prestigefyllda magasinet Forbes. Han lade också ut ursäkten i sociala medier, bland annat på twitter:


 

"På miljöaktivisters vägnar ber jag om ursäkt för klimatskräcken. Klimatförändringarna är verkliga men betyder inte världens undergång. De är inte ens det viktigaste miljöproblemet. Jag framför min ursäkt i form av en bok. Jag hoppas ni skall acceptera den."

Boken ifråga har titeln "Apocalypse Never - varför miljöalarmism skadar oss alla" och i boken tar han avstånd från en hel del alarmistiska påståenden i klimatdebatten och konstaterar att det inte kommer att bli någon klimatkatastrof.

Bland de påståenden han gör upp med i klimatdebatten finns ett antal som jag själv ifrågasatt eller påpekat vid ett flertal tillfällen. Den som följer mig känner nog bland annat igen detta:

  • Klimatförändringar har inte gjort naturkatastrofer värre.
     
  • Skogsbränder har minskat med 25 % i världen sedan 2003.
     
  • Orsaken till att det blivit fler bränder och farligare bränder i Australien och Kalifornien är bland annat ansamling av brännbart skräp och fler hus nära skogar, inte klimatförändringar.
     
  • Vi producerar 25 % mera livsmedel än vi behöver och överskotten kommer att fortsätta öka när världen blir varmare.
     
  • Förlorade habitat och direkt jakt är större hot mot vilda djur än klimatförändringar.
     
  • Träbränsle är värre för människor och djur än fossila bränslen.

Att en röd-grön tidigare klimataktivist på detta sätt tar avstånd från sina tidigare försök att skrämma människor med en förestående klimatkatastrof tycker jag är ganska anmärkningsvärt. Samma sak att han menar att klimathotet inte ens är den viktigaste miljöfrågan. Det ska bli intressant att se hur det påverkar den fortsatta debatten. Och till dem som hävdar att jag inte lyssnar på vetenskapen och expertisen blir kanske detta ett uppvaknande?





Klimatsommaren så här långt

2020-08-12

Sommaren har erbjudit en del intressanta reflektioner när det gäller klimatdebatten. Och då tänker jag inte på vädret - väder och klimat är som bekant olika saker. Klimatalarmisterna pratar däremot gärna om vädret. När det var väldigt varmt i maj och början av juni var det enligt klimatalarmisterna ett tecken på klimatförändringar. När det sedan blev rekordkallt på sina håll i juli var det enligt samma personer "bara väder" (även om vissa hävdade att det minsann också beror på klimatförändringar). Men nu har vi haft en varm vecka - och då är det såklart återigen ett bevis på klimatförändringar. Samma med nederbörden - när det regnat mycket under lång tid hävdas det att det stämmer väl med klimatmodellerna att vi ska få mycket mera regn. När det sedan blir torka några veckor hotas man i stället med att den stigande temperaturen kommer att göra att grundvattnet försvinner och att vi får mer torka och skogsbränder. Allt som händer med vårt väder skylls helt enkelt på klimatförändringar - oavsett vad det är. I längden blir det faktiskt en aning löjeväckande. 

Den mest uppmärksammade nyheten under sommaren så här långt är väl annars att Sverige nu periodvis har så stora obalanser i elproduktionen att vi - till och med under sommaren - tvingats importera el från utlandet och tvingats köra fossileldade reservkraftverk. Orsaken är lägre kapacitet i kärnkraften samtidigt som vindkraften byggs ut hela tiden och skapar stora svängningar i produktionen. Till detta kommer ett underdimensionerat ledningsnät från norra delen av landet.

Vad händer då i klimatdebatten i övrigt? Ja, jag noterar att den kände klimataktivisten Mattias Goldman (fd Gröna Bilister, numera Sweco) kritiserar Greta Thunberg för hennes domedagspredikningar om skam och skuld. Han tror inte det är rätt sätt att föra klimatfrågan framåt. Intressant att olika klimatalarmister är så oense om hur man ska lyckas få medborgarna med sig. Min tro är att ju mer extrema klimatalarmisterna blir desto mindre kommer människor att lyssna. Det är synd, för det spiller över på andra viktiga miljöfrågor som vi absolut borde öka engagemanget för.

En annan tung klimatdebattör har däremot verkligen bytt fot på riktigt. Det är Michael (Mike) Schellenberger som tidigare varit väldigt alarmistisk och stått på barrikaderna för att försöka skrämma människor att inse klimathotets allvar. I sommar har han gjort total avbön och i en ny bok och i sociala medier ber han nu om ursäkt (!) för att han försökt skrämmas med klimathotet. Han anser fortfarande att klimathotet är en realitet men menar att det inte medför jordens undergång och att det inte ens är det allvarligaste miljöproblemet. Jag återkommer med mer om Schellenberger i kommande inlägg.



Själv fick jag oväntat stöd för mitt ifrågasättande av att människans utsläpp i princip ensamma skulle orsaka alla klimatförändringar. Det var tidigare ordföranden i finanspolitiska rådet, John Hassler, som konstaterade det jag påpekat många gånger också är det som framgår när man läser IPCC:s rapporter. Trots detta riskerar man enligt honom att brännmärkas som klimatförnekare om man påpekar det. Jag kan vittna om att det är en alldeles korrekt iakttagelse. Hassler tycker dock ändå att vi - för säkerhets skull - ska satsa på genomtänka klimatåtgärder. 

I EU fortsätter politikerna att slösa pengar, nu i form av "den gröna given" som syftar till att ställa om Europa i mer "klimatvänlig" riktning. Många meningslösa projekt lär få stöd av Europas skattebetalare, och som vanligt blir de de svenska som får bära mest, räknat per capita.

I övrigt kan jag konstatera den sorgliga nyheten häromdagen om att Indien planerar avverkning av stora urskogar för att bygga 40 nya kolgruvor. Kina gör som bekant detsamma och storsatsar på kol. Och i Sydamerika och Indonesien skövlas regnskogar för fullt.   

I Sverige ska vi tydligen möta de ökade globala utsläppen från detta med nya skatter och pålagor som jag uppmärksammade i ett tidigare inlägg. Klimatskatt på avfallsförbränning, elektronik, flygresor, plastpåsar, kläder, och nu enligt förslaget på engångsmuggar och cateringförpackningar. Plus en extrem beskattning av vår rena svenska el, straffbeskattning på nya bilar och husbilar, höga bränsleskatter och en massa annat. Inget av detta ger någon mätbar effekt för vare sig miljön eller minskade utsläpp, utan är bara symbolpolitik och ett sätt för regeringen att bakvägen driva upp skattetrycket. Och dessa skatter är totalt sett oerhört skadliga för svenska företag och jobb och medför sammantaget försämrad köpkraft för svenska hushåll. 

En slutsats jag dragit det senaste året är att det allt högre tonläget från extrema klimatalarmister fått helt omvänd effekt - efterhand börjar människor inse vad som står på spel i klimatdebatten. Hela vår välfärd, våra företag, våra jobb , vår rörlighet och vår energiförsörjning riskeras i "klimatpolitikens" namn. Faktum är att även demokratin lever farligt. 

Tänk om världens ledare i stället samlade sig för att skydda värdefull och hotad natur i olika delar av världen - inte minst regnskogarna och världshaven? Och hjälpte fattiga länder med miljövänlig elektrifiering? Och hjälpte dem att ta hand om sin avfallshantering? För bara en bråkdel av de pengar vi nu i västvärlden kastar bort på meningslös "klimatpolitik" på hemmaplan kunde vi hjälpa fattiga länder att skapa alternativ miljövänlig näringsverksamhet och en trygg miljövänlig energiförsörjning i stället för att skövla skogar, fiska ut hav och fortsätta utbyggnaden av den smutsiga och hälsoskadliga kolkraften. Då hade vi gjort miljönytta på riktigt.

Jag är djupt bedrövad över den missriktade politik som förs idag, och tänker aldrig tystna i denna debatt. Tvärtom tänker jag höja tonläget ytterligare. Glädjande nog känner jag allt mer stöd internt i mitt parti för denna diskussion. Det är en väldigt stor förändring mot hur det lät för bara några år sedan. Till och med vår partiledare tog ju förra året tydligt avstånd från klimatalarmismen i en intervju, och moderaternas miljö- och klimatpolitik har blivit väldigt mycket bättre på senare år, en bredare politik som inte bara pratar om klimat utan även om andra miljöproblem, och där de politiska förslagen ger mer effekt per satsad krona än vad andra partier kan erbjuda.  


 

 


Ständig ström av nya sjuka skatteförslag från regeringen

2020-08-11

Jag har tidigare ifrågasatt alla nya sjuka "klimatskatter" som kommer i en strid ström från regeringen. Ingen av dem har någon mätbar nytta för miljö eller klimat, utan handlar om två saker - att "visa handlingskraft i klimatfrågan" för att glädja miljöpartiet, och att fixa fram nya skatteintäkter för att glädja socialdemokraterna. På detta sätt kompletterar dessa två partier varandra utmärkt.

Hittills har vi, förutom alla andra skatter på energi och transporter begåvats med ett antal nya "klimatskatter" sedan S/MP tog över regeringsansvaret 2018. Några exempel:

* Skatt på avfallsförbränning som fick hård kritik av lagrådet för att det riskerade att motverka sitt syfte och medföra miljömässiga nackdelar som överstiger fördelarna
* Flygskatten som hotar små regionala flygplatser och flyttar andra avgångar utomlands
* Kemikalieskatten som dömdes ut som ineffektiv och som bara skadar svensk industri och svensk detaljhandel
* Plastpåsskatten som är totalsågad som meningslös och rent kontraproduktiv

Nyligen kom ett utredningsförslag om att införa miljöskatt på kläder. Skattesatsen skulle vara 40 kronor per kilo. Denna skatt vill man införa 2021.
 
I går begåvades vi med ännu ett stolpskott i skattedebatten. Ett utredningsförslag om att straffbeskatta platsmuggar och matlådor för catering. Fem kronor skatt för en platsmugg och sju kronor för en engångsmatlåda är förslaget.

Jag tycker kommentaren från vår skattepolitiske talsperson Niklas Wykman var på pricken:




Självklart kommer vi moderater att motarbeta detta förslag i riksdagen. Det räcker med tramsiga skatter nu, och de som redan är införda måste tas bort. Varje enskild skatt vid ett inköpstillfälle betyder inte så mycket för den enskilde konsumenten, men när man lägger ihop alla under ett år blir det tiull slut väldigt mycket pengar. Samtidigt som kreativiteten att höja skatter även på andra områden är mycket stor. Nu under augusti börjar vi moderater arbeta på vår budgetmotion för nästa år, och där kommer vi att visa vad vi tycker om alla de tramsiga "klimatskatter" som redan införts.
 





Tung nationalekonom ger mig rätt 

2020-07-31

Den som följer mig vet hur enormt mycket kritik jag fått i media för att jag envist hävdat att det inte finns några vetenskapliga bevis för att människans koldioxidutsläpp ensamma orsakar stora klimatförändringar. Jag vet att det är så eftersom jag tillhör det fåtal som faktiskt läst en del av det FN:s Klimatpanel IPCC skriver i sina rapporter och inte bara det som svenska media PÅSTÅR att de skriver. IPCC gör antaganden, med ganska stora osäkerhetsintervall, och det är politiker och debattörer som sedan gör tolkningar av detta. Ganska ofta utgår de från det högsta intervallet i IPCC:S rapporter och kryddar det sedan lite extra för att understryka allvaret. Och det är de debattörer som är mest alarmistiska som får mest utrymme i debatten. Detta är politik och inte vetenskap!

I dag skriver John Hassler, en av landets tyngsta nationalekonomer och tidigare ordförande i Finanspolitiska Rådet (det råd som utvärderar regeringens finanspolitik) en krönika på ledarsidan i Expressen. Han inleder med att konstatera det jag alltså konstaterat många gånger genom åren:
 

I ärlighetens namn ska sägas att syftet med Hasslers krönika såklart inte är att försvara oss som sakligt redogör för det IPCC och vetenskapen kommit fram till - nämligen att det råder stor osäkerhet när det gäller att beräkna människans påverkan på klimatet. Hassler drar för egen del slutsatsen att man för säkerhets skull ska ta höjd för de högre intervallen i beräkningarna, eftersom det annars riskerar att bli dyrare längre fram att hantera de eventuella stora klimatförändringarna. Andra menar motsatt att man inte bara kan ösa ut massor av pengar på klimatåtgärder utan att veta åtminstone hyfsat säkert att det ger i vart fall någon mätbar global effekt. Jag lutar för egen del mer åt den senare ståndpunkten. Jag brukar förespråka "klimatåtgärder" som samtidigt ger bevisad nytta för miljö, hälsa eller energiförsörjning - då riskerar man inte att kasta pengar i sjön om det senare visar sig att åtgärderna inte medfört någon direkt nytta för att bromsa klimatförändringar.

Hassler menar samtidigt att det är viktigt att göra rätt saker om man ska kunna hoppas på en sådan mätbar effekt. I den delen håller jag med - mycket av dagens så kallade klimatpolitik handlar mest om symbolpolitik och om att i socialistisk anda höja skatter och minska människors frihet på ett sätt som vänstersidan i politiken alltid stått för. Den globala "klimatnyttan" är dock i det närmaste obefintlig. Om man menar allvar med att göra åtgärder för säkerhets skull bör man rimligen också se till att det man satsar pengar på ger någon form av mätbar effekt.

Hassler förespråkar en internationell överenskommelse om koldioxidbeskattning. Han verkar på fullt allvar tro att det går att nå en internationell överenskommelse om detta. Jag är villig att satsa ganska mycket på att det aldrig kommer att hända. Det är för mig en total utopi. För samtidigt som vi i Sverige straffbeskattar energi och transporter, beslutar om skattesubvention av elcyklar och lägger skattepengar på klimatångestterapi så bygger Kina, Indien och många andra länder nya kolkraftverk i en rasande fart. Tror Hassler verkligen att dessa länder skulle ställa upp på en internationell koldioxidbeskattning?

Men med detta sagt - ändå trevligt att ha fått ännu en tung källa i raden som ger mig rätt i det jag envist framhållit i klimatdebatten. Nämligen att det råder stor osäkerhet om hur mycket människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser faktiskt påverkar klimatet. Alla de tvärsäkra debattörer som hävdar att det råder "vetenskaplig konsensus om att människan orsakar i princip hela klimatförändringen" hittar helt enkelt på. Det finns ingen sådan vetenskaplig konsensus alls, och påståendet är inte heller något som går att hitta i IPCC:s rapporter.

 




Bryr sig regeringen ens om elbristen i Sverige?

2020-07-13



Rapporterna och larmen om ett växande problem med elbrist i Sverige kommer allt tätare. Och varningarna om hur det kan bli kommande vintrar är ytterst alarmerande. Mitt under sommaren har vi alltså periodvis haft sådan brist på el att vi tvingats importera dyr el från utlandet (inte osannolikt kolkraftsel), och även tvingats dra igång oljekraftverk inom landet för att tillverka el. Orsakerna är i huvudsak två -  den nedlagda kärnkraften orsakar underskott av el i södra delen av landet, samtidigt som det stor stamnätet från norra delen av landet är underdimensionerat och därför inte kan förse den södra delen av landet med tillräckligt mycket el. Trots detta tycker alltså regeringen att vi ska stänga ytterligare en kärnkraftreaktor i södra delen av landet (Ringhals 1) redan kommande årsskifte. Det är så ansvarslöst att man häpnar. Det minsta man skulle kunna begära att är att man först bygger ut stamnätet och sedan diskuterar eventuell nedstängning av del elproduktion som redan finns.

Effekterna av politiken blir flera. Vi byter elproduktion från ren vattenkraft och kärnkraft till en större del oljekraft och kolkraft (och ja, MP och C - det ökar alltså koldioxidutsläppen som ni talar så varmt om att minska). Vi tvingas dessutom betala allt mer för elen vid import eftersom det ofta är brist i vår omvärld samtidigt som det är brist i Sverige (läs när vindkraftverken står stilla). Och när vi har elöverskott har oftast våra grannländer också det varför vi dåligt betalt när vi exporterar. Regeringens mantra att "Sverige exporterar mer el än någonsin" är alltså kraftigt vilseledande - vi säljer alltså en massa el för väldigt lågt pris när det blåser mycket, men tvingas också importera väldigt mycket syr el när vi har brist. Elbristen orsakar stopp för nyetablering av företag, hotar många tusentals jobb och skapar även problem att bygga nya bostadsområden i våra storstadsområden. Till detta kommer att elektrifieringen av samhället försvåras - man kan tex inte köra elbil om den inte går att ladda, och ska man byta industriprocesser till mer eldrivet krävs stora mängder energi. Samma sak om man ska satsa på vätgas. 

Allt ska sättas upp på regeringens oansvariga konto för energipolitiken och att man låtit sig luras av vindkraftlobbyn som fick politikerna att satsa på enorma subventioner (elcertifikaten) till instabil vindkraft, som gjorde den stabila kärnkraften olönsam. Felbesluten började förvisso tyvärr redan under Alliansen, pådrivet av Centerpartiet, men har accelererat på ett oroväckande sätt under nuvarande regering, denna gång styrt av både MP och C. Och nu står vi där utan tillräckligt mycket baskraft och tvingas köra oljekraftverk mitt i sommaren. Den svenska energipolitiken är ett rejält magplask. Det är hög tid att vända detta.

Stopp för alla subventioner till vindkraften, förlängning av drifttiden för Ringhals 1, återstart av Ringhals 2, snabba beslut om upprustning av stamnäten från norr, storsatsning på forskning kring ny kärnkraft med målet att starta en provreaktor av kärnkraft gen 4, utökad forskning och utveckling av vätgas som energikälla, samt överflyttning av stora summor från "klimatsatsningar" till energiforskning är några av mina inspel i debatten. 

Här också ett debattinlägg från M:s och KD:s partiledare nyligen, och därefter ett debattinlägg som beskriver behoven av ett utbyggt stamnät.  
 



 






Rekordsnabb utbyggnad av kolkraften i Kina

2020-07-08

Jag har flera gånger påpekat att kolkraftsutbyggnaden i Kina går snabbt, och häromdagen kom denna nyhet att utbyggnaden nu går i rekordfart efter Corona-pandemin. I Sverige avvecklar vi samtidigt kärnkraften och tvingas periodvis köra oljekraftverk för att tillverka el.

Oavsett hur man nu ser på klimatfrågan kan man i vart fall konstatera att utvecklingen vare sig gynnar miljön eller minskar de omtalade koldioxidutsläppen. Man kan också lätt konstatera att mycket dyra "klimatåtgärder" i Sverige (delvis även i EU) snabbt äts snabbt upp av ökade utsläpp i Kina.

Vi lägger mer och mer av våra begränsade resurser på detta medan Kina steg för steg tar över världsekonomin med hjälp av bland annat billig kolkraft. Vi kastar helt enkelt bort våra svenska skattepengar på åtgärder med ytterst begränsad effekt, och i den mån det överhuvudtaget finns någon effekt raderas detta snabbt ut av ökade utsläpp i andra länder. Samtidigt slår vi undan benen på vår egen ekonomi och drar bort pengar från sjukvården, välfärden, försvaret och polisen och annat som är viktigt. Att gå i spetsen som något slags "världssamvete för klimatet" kostar enorma resurser som vi verkligen behöver till annat. Och alla nya tramsiga "klimatskatter" på allt från elektronik och vitvaror till plastpåsar och kläder handlar i grunden mer om att stärka statskassan än att värna om miljön. 






 

Miljö- kultur- och och naturvård på min egen mark

2020-07-03

Mitt föräldrahem i Ubbhult köptes av mina försäldrar 1963 och ligger ca 2 km från min nuvarande bostad. Det var från början ett gammalt torpställe, och därmed ganska litet, bara 3-4 hektar, varav ca hälften skog. Redan 1963 låg marken i träda. Bortsett från några år i min ungdom när vi lånade lite får som betesdjur, och ett par år när grannar periodvis hade lite hästar som betade så har markerna knappt brukats alls de senaste 60 åren. Själv har jag lagt många timmar ända sedan tonåren på att hålla sly och buskar borta från ängarna för att hålla landskapet öppet.

Men 2018 under den stora torkan fick jag kontakt med en fårbonde som behövde massor av hö. Och sedan dess har han fortsatt skörda hö två gånger om året. Och efterhand blir ängarna allt finare (fårgödsel gör susen!) och jag kan nu i stället lägga tiden på att rensa upp i ängskanterna och i skogen, och renovera ladugården.

   

Det känns fint att vårda de marker som tidigare generationer bröt upp här på Ubbhultsdrumlinen (en speciell och unik bergsformation som skapades av inlandsisen). Det är enormt stenigt och stenmurarna är breda och höga runt markerna. Att vårda ängar och skogskanter gynnar både insekter och fåglar, det skapar en rikare flora och det är en kulturinsats att vårda vårt öppna odlingslandskap. Jag brinner verkligen för att vårda detta kulturarv och det är kul att se hur fint det blir. Att traktens många rådjur och älgar får en trevlig betesmiljö bjuder jag på. Är dock inte lika glad för alla vildsvin som periodvis ägnar sig åt primitivt jordbruk och bökar upp stora ytor.

Många politiker pratar vackert om värdet av det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. De glömmer dock ofta att det förutsätter att människor kan bo och verka på landsbygden, att vi har råd med både persontransporter med bil och bränsle till traktorer och maskiner. och att vi tar eget personligt ansvar för att vårda skog och ängar.  De verkliga naturvårdarna är alla bönder (ofta månskensbönder) och andra entusiaster på landsbygden som trotsar ökande byråkrati och politisk klåfingrighet, straffbeskattning och politiskt beslutade fördyringar. 





 

Nu kör Sverige oljekraftverk mitt i sommaren för att undvika elbrist

2020-06-24




I dag på morgonen nåddes vi av nyheten att det är brist på el i södra Sverige - mitt i sommaren. Detta medför att vi både periodvis tvingas importera el, samt att man kört igång vårt reservkraftverk, oljekraftverket i Karlshamn, för att producera el. Anledningen är att vi har avvecklat ännu en kärnkraftreaktor (Ringhals 2) samtidigt som överföringskapaciteten till södra Sverige från norra delen av landet inte räcker till för att kompensera bortfallet av kärnkraftsel i södra Sverige. Vi har ju både avvecklat Barsebäck 1 och 2, Oskarshamn 1 och 2 och nu Ringhals 2. Och kommande årsskifte stängs även Ringahls 1.

Det har varit mycket debatt i sociala medier idag om saken efter att Uniper (ägare till Oskarshamn 3) gick ut med nyheten i morse. Kärnkraftsmotståndarna och vindkraftsvurmarna åberopar envist det faktum att Sverige på årsbasis faktiskt exporterar el. Det är korrekt. Problemet är bara att vi får väldigt dåligt betalt för denna export, eftersom den har direkt koppling till hög produktion i vindkraftverken under tider och perioder då efterfrågan på el är låg. När detta gäller i Sverige gäller det oftast även i våra grannländer. Har vi överskott har de också överskott, och då blir priset för elen lågt, eller rent av noll. Motsatsen gäller när vi har extremot stora elbehov och vindkraften står still - exempelvis en mycket kall vinterdag. Då är elbehoven höga även i grannländerna och även deras vindkraft står still. Det gör att vi får betala mycket högt pris för den el vi importerar. Med andra ord - vi får dåligt betalt för exporten och får betala dyrt för importen. Om vi fortfarande haft en stabil elproduktion av kärnkraft och vattenkraft som vi hade förr så hade vi kunnat producera el efter behov utan att vare sig exportera eller importera. Det hade varit mer lönsamt och tryggat vår elförsörjning utan att behöva elda olja för att producera el.

Det uppseendeväckande i dagens nyhet är för övrigt att vi alltså nu plötsligt periodvis har elbrist mitt i sommaren, och detta trots Corona-krisen som gör att många företag, industrier och verksamheter går på sparlåga. Om det är elbrist nu - hur ska det då inte bli när vintern kommer, företagen och industrin går för fullt, och vi samtidigt lägger ned ännu en kärnreaktor på Ringhals?

Man undrar ju också hur klimatalarmisterna tänker när de inser att de koldioxidfria kärnkraften nu ersätts med olja.

Moderaterna driver frågan om elförsörjningen och den hotande elbristen i näringsutskottet och har kallat både energiminister Ygeman (S) och Svenska Kraftnät till utskottet. Vårt första krav är att skjuta upp stängningen av Ringhals 1 för att inte förvärra läget ytterligare.







 

Vänsterns ETC på krigsstigen mot mig igen - men nu har jag fint sällskap

2020-06-24

I går hade vänstertidningen ETC en mycket upprörd ledare som kritiserar beslutet av M, KD, L, SD och C att politiska beslut inte får stoppa en nödvändig framtida utbyggnad av Arlanda. Artikeln är låst, men här några utdrag:

"Här blir borgerliga så upprörda av att Arlandas expansion pausas tillfälligt att de gemensamt - M, SD, KD, C och L - använder sin majoritet för att besluta att det är fel att på politisk väg stoppa en till landningsbana. Det är obeskrivligt uselt, nästan parodiskt."

"Det är inte ens bristande klimatpolitik. Det är konsekvent klimatförnekelse. Den som har minsta intresse av att bromsa den kris vi redan befinner oss i, ska betrakta de borgerligas sabotage som ett personligt angrepp. Det här är politik som skadar oss redan idag då den verkar från opposition (även om C och L verkar vilja kunna hoppa mellan sina dubbla stolar). Tänk vad den skulle orsaka för vansinniga beslut i regeringsställning."

Som vanligt får jag personligen symbolisera "den onda klimathögern", så är det alltid i ETC:s ledartexter. Men i denna artikel får jag sällskap av fem namngivna partiledare från de fem partier som står bakom beslutet. Alltid trevligt med sällskap.

"Varje gång det påtalats att Moderaterna har flera riksdagsledamöter som sprider manipulativ klimatförnekelse – som Jan Ericson, ökänd för att frottera sig på konferenser där det sprids hemsnickrade teorier som vetenskapen sedan länge förkastat - har svaret blivit att de absolut inte är representativa för sitt parti. Men faktum är att de förkroppsligar moderat klimatdestruktivitet." 

"I detta finns ingen skillnad mellan M och SD. Inte heller mellan KD och SD. Nej, Annie Lööf kan aldrig någonsin igen påstå att hon företräder ett grönt parti. Nyamko Sabuni Hon kommer väl påstå det som lobbyisterna har satt högst på önskelistan.

Borgerligheten slutar upp bakom en fullkomligt förödande övertygelse om att klimatkrisen kan väntas ut, att den på något mirakulöst sätt ska upphöra medan hjulen snurrar som vanligt - medan flygen avgår som vanligt, eller snarare oftare än vanligt.

Jimmie Åkesson njuter av nästa värmebölja. Ulf Kristersson drömmer om kärnkraft. Ebba Busch undviker problemet eftersom att det inte finns muslimska växthusgaser. Det är en skam." 

Ledaren avslutas med att ETC vädjar till borgerliga väljare att "styra upp" sina partier i klimatfrågan. "Ta lite jävla ansvar" skriver Gustavsson. Undrar om han tänkt tanken att det faktiskt är just detta de borgerliga väljarna gjort? De är trötta på att se hur en extrem MP-politik slår undan benen för företag, jobb, energiförsörjning, kommunikationer och möjligheten att leva på den svenska landsbygden, samtidigt som den skadar svensk konkurrenskraft och svenska statsfinanser.  

Svenska väljare börjar kanske äntligen just ta "sitt jävla ansvar" och rösta på partier som vill något annat, som är realister i klimatfrågan, som inte ställer upp på domedagsprofeternas hot om mänsklighetens nära förestående undergång och som inser att Sverige inte kan gå en helt annan väg än resten av världen utan stora skador på det svenska samhället? Det vore på tiden, och är något jag argumenterat för i över 10 år.

För övrigt har ju moderaterna enligt Timbros omfattande granskning den miljö- och klimatpolitik som ger mest effekt per satsad krona. Det borde ETC veta. Men de lever ju i de politiska vänsterflosklernas och symbolpolitikens förlovade värld. 
 

   





 

Lövin (MP) vilseleder om havsnivåhöjningar

2020-06-10

I dagens partiledardebatt hotade klimatminister Isabella Lövin (MP) återigen med "havsnivåhöjningar på flera meter" till följd av klimatförändringar. Det är som jag påpekat många gånger ett helt oseriöst påstående. Sedan man började mäta havsnivåer har dessa höjts stadigt och stabilt med mellan 2-4 mm/år, med ett genomsnitt på 3,2 mm de senaste 30 åren. Med den takten tar det 500-1.000 år (!) för havsnivåerna att höjas två meter. 

I Sverige har vi dessutom landhöjning på mellan 1 och 10 mm/år. I större delen av landet är landhöjningen större än havsnivåhöjningen. Det gäller bland annat i Stockholm där man tvingats sänka kajerna en dryg meter för att komma komma ned till vattnet och kunna gå ombord på förtöjda båtar. Längre norrut reser sig landet ännu snabbare ur havet. Endast allra längst i söder är det en nettohöjning av havsnivån med bara någon eller några mm/år. Där kan havsnivån komma att höjas en meter om ca 1.000 år om det fortsätter i samma takt. Så den omtalade muren i Falsterbo känns inte direkt akut. 

Här är en figur från Lantmäteriet som visar landhöjningen i Sverige.

Inte ens FN:s klimatpanel hävdar att vi kommer att få så dramatisk havsnivåhöjning inom överskådlig tid, och då brukar de ju ändå ta i från tårna för att försöka sätta en så hotfull bild som möjligt av klimatförändringarna. Sveriges klimatminister hittar helt enkelt på.

 



 

Behövs verkligen muren mot havet i Skanör-Falsterbo?

2020-06-04

Den första maj fanns nedanstående inlägg på Klimatrealisternas blogg "Klimatupplysningen", som jag delade på twitter. Inlägget är skrivet av Johan Montelius som är universitetslektor på KTH. Han ifrågasätter beslutet att bygga en mur mot havet i Skanör-Falsterbo, och visar med tydliga och officiella källor att Skanör genom åren faktiskt rest sig ur vattnet och inte sjunkit, och att landarealen har växt och inte minskat. Dessutom verkar riskerna för allvarlig översvämning närmast obefintliga. Eftersom allt som rör klimatfrågan är så väldigt känsligt att ifrågasätta har jag tagit mig tid och granskat källor och underlag och kan inte hitta några brister i resonemanget (förutom en rättelse som författaren själv har gjort). Den som hittar några faktafel får gärna höra av sig.

Min slutsats är att det är ganska svårt att se något rationellt skäl att bygga den aktuella muren. Alla de enorma pengar som kommunen tänker lägga på att bygga en mur, i strid mot många boendes önskan, kunde sannolikt använts till något bättre. Tyvärr lär det nog inte vara det sista exemplet på bortkastade pengar i "klimathotets" namn.

 





 

Sveriges 17 värsta klimatslöserier är listade  

2020-04-23

I dessa tider när både näringslivet och samhällsekonomin blöder till följd av Corona-krisen är det viktigare än någonsin att noga prioritera hur skattepengarna används. Det är ingen särskilt vild gissning att de omfattande krispaketen kommer att medföra en kraftigt ökad statsskuld i Sverige. Med tanke på att vi har en av de lägsta skuldnivåerna i hela Europa är det en ökning vi kan hantera, men det är samtidigt viktigt att inte göra av med pengar på meningslöst slöseri om vi ska kunna minska ned skulden igen inför nästa kris.

Svenska staten slösar bort enormt många miljarder varje år på saker vi borde kunna prioritera bort. Jag och moderaterna har nämnt många av dessa många gånger - det handlar om allt från en orimligt hög biståndsbudget, oansvarig migrationspolitik, missriktade byggsubventioner, onödiga myndigheter - och meningslös klimatpolitik. Om vi prioriterar bort onödiga saker kan vi både lägga mer resurser på sjukvård och annan välfärd och samtidigt sänka skatten.

När det gäller det sista - klimatpolitiken - pågår ett häpnadsväckande slöseri i Sverige, pengar som vi nu borde använda till annat. Tidigare i vår kom en omfattande rapport från Skattebetalarnas Förening som belyser de 17 värsta slöserierna på klimatområdet. Klimatpolitiken har också tidigare i år utpekats i en omröstning med 18 000 svenskar som det största slöseriet i Sverige under 2019, en tävling som initierades av Slöseriombudsmannen. Men Isabella Lövin vägrade att ta emot priset för ”Årets värsta slöseri”. Här är de kort sammanfattande, en fruktansvärt deprimerande läsning:

Lista: 17 sämsta klimatsatsningarna

1. Avlatsbrev för rika myndigheter
Svenska myndigheter har lagt mellan 15-20 miljoner på att klimatkompensera för sina flygresor de senaste åren, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det fungerar.

2. Sveriges dyraste elledning kan inte leda ström
Elledningen mellan Jönköping och Hörby är med sina 7 miljarder den största investeringen i elnätet någonsin. Men trots att den har stått klar i fyra år kan den ännu inte leda ström.

3. Vindparken blev ingen kassako
Vindpark Vänern skulle betala sig inom sju år. Men berörda kommuner har gång på gång fått skjuta till pengar på grund av tekniska problem. Efter nio år såldes parken till franska Innovent för 25 miljoner. Då hade skattebetalarnas nota uppgått till en halv miljard.

4. Elcertifikat för 100 miljarder till ingen nytta
Elcertifikatsystemet har hittills kostat samhällsekonomin nio miljarder. Men studier från Energy Economics visar det inte har haft någon positiv klimatpåverkan. Den kan komma att kosta ytterligare 100 miljarder de kommande 25 åren.

5. Köp elbil för en halv miljon och få bidrag till en laddstolpe
Köp en Tesla för en halv miljon så får du 10 000 kronor till en laddstolpe, enligt regeringens satsning Klimatklivet. Satsningen har kritiserats av bland andra Riksrevisionen som menar att den är ineffektiv.

6. Utebliven energieffektivisering
Skånska kommuner slösar en halv miljard om året på utebliven energieffektivisering, enligt Länsstyrelsen. Kommunerna kan få bidrag för föreslagna energieffektiviseringar som skulle vara lönsamma redan utan bidrag, men ingen söker dem och inget händer.

7. Bidrag till elcyklar, elmoppar och utombordare
Under tre år la regeringen en halv miljard på stöd till elcyklar, elmoppar och eldrivna utombordare. Men det enda som hände var att priserna på dessa varor sköts i höjden och ingen analys av klimatnyttan gjordes. 

8. Lämna tillbaka cykeln, behåll bidraget
Elcykelbidraget ledde till en fuskhärva där människor lämnade in förfalskade kvitton på elcyklar till Naturvårdsverket. Hur många bedragare som fick 10 000 kronor för elcyklar de aldrig köpte vet man inte eftersom det endast gjordes stickprovskontroller.

9. Sveriges första kommunala elcykelpool i den här storleken
2019 invigdes en elcykelpool med 200 cyklar och 20 laddstationer i Linköping. Varje cykel kostade 119 000 kronor. Men hur mycket det minskade utsläppen har man aldrig räknat på.

10. Kommunala elcyklar ska rensa upp i elsparkcykelträsket
Stockholms stad har kritiserat elsparkcykelföretagen för att det skapar oreda i innerstaden. Trots det lägger de 400 miljoner på att köpa in elcyklar som ska hyras ut till subventionerade priser, och därmed konkurrera med de privata elsparkcykelföretagen.

11. Blåste miljoner på vindsnurror
Örebro blåste åtta miljoner på vindsnurror som aldrig togs i bruk, eftersom de inte hade gjort grundarbetet och undersökt om de kunde få de rätta tillstånden. Marken fick återställas i ursprungligt skick.

12. Bidraget som ingen vill ha
Stödet till solel har uppgått till över 2 miljarder de senaste åren och ytterligare närmare en miljard är utlovat under 2020. Men Riksrevisionen har sågat stödet, liksom Energimyndigheten och solelsbranschen, som menar att det är ineffektivt.

13. Rödgrön brunkolsresa
Gustav Fridolin (MP) viftade med en kolbit inför valet 2014 och lovade att Vattenkrafts tyska kolkraft skulle stängas ned. I stället sålde man det till tjeckiska köpare – för ett häpnadsväckande underpris. Uppemot 30 miljarder kan ha gått till spillo. Och kolet eldas alltjämt.

14. Gävle bränner biogas för miljoner
Gävle har investerat hundratals miljoner i en biogasanläggning. Men det är så få som köper biogasen, att anläggningen måste elda upp merparten av den på plats. Trots detta går kommunen in och skjuter till ytterligare 40 miljoner för att de ska fortsätta elda för kråkorna. 

15. Lite krångligt med alla tillstånd hit och dit
Även Eskilstuna har eldat biogas för kråkorna för miljontals kronor, trots att den skulle gå till kollektivtrafiken. De fick inte tillstånd från Räddningstjänsten att frakta biogasen, som stoppade leveranserna. I stället köpte de biogas från Linköping som transporterades med dieseldrivna lastbilar.

16. Klimatbantning och klimatångestterapi
Flera kommuner som Luleå, Eskilstuna och Stockholm har köpt in kurser i klimatångestterapi och klimatbantning. Men även med generösa räknemetoder är kurserna 20-40 gånger dyrare per minskat ton koldioxidutsläpp än EU:s utsläppshandel.

17. Klimatbidrag till norska elbilar
Elbilspremien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att den har gett någon som helst klimatfördel för Sverige. För 2019 väntas den svenska notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilarna.






Värnande av småskalig vattenkraft och stopp för avgift för virkesupplag 

2020-04-22

Lite i skymundan tar "mini-riksdagen" även beslut i andra frågor än sådant med koppling till Corona-krisen. I dag hade moderaterna ett antal framgångar. Två av dem är frågor som jag själv engagerat mig i.

Värnande av den småskaliga vattenkraftenkraft
Riksdagen ställde sig bakom majoriteten i Näringsutskottet som ger regeringen i uppdrag att värna den småskaliga vattenkraften när man fortsätter arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen.

Stopp för avgift för virkesupplag utmed allmän väg
Riksdagen ställde sig bakom majoriteten i Trafikutskottet som ger regeringen i uppdrag att verka för en återgång till en ordning där det inte tas ut några avgifter för tillstånd till virkesupplag  utmed allmän väg, samt att Trafikverket snarast underlättar administrationen för skogsföretagen i samband med ansökan om tillstånd för virkesupplag utmed allmän väg.

Som alltid med dessa så kallade "tillkännagivanden" är det ju ibland lite si och så hur regeringen lever upp till riksdagens beslut. Vi kommer att bevaka att man inte slarvar bort dessa viktiga frågor som är av stor betydelse för småföretagandet på landsbygden.






Självklart är EU:s "Green new deal" helt orealistisk i detta läge 

2020-03-27

Jag läser i Europaportalens nyhetsbrev att Tjeckien och Polen anser att EU:s "Green new deal" bör skrotas med tanke på att EU nu har andra större och betydligt viktigare saker att lägga pengarna på. Arga kommentarer finns från bland annat Centerpartiet och Socialdemokraterna:
 


 

Men självklart har kritikerna från Polen och Tjeckien rätt.  Den Gröna Given ("Green new deal") är i praktiken helt orealistiskt och kommer aldrig kunna bli verklighet inom överskådlig tid. Planen är att detta EU-projekt under 10 års tid ska satsa 1.000 miljarder Euro (!) på miljö- och klimatåtgärder i EU. En betydande del av pengarna räknar man med ska komma från det privata näringslivet och resten från EU:s medlemsländer.

Jag skrev om "projektet" den 14/2 på bloggen, och redan före Corona-krisen kändes planen väldigt svajig och orealistisk,  och att näringslivet skulle stoppa in ofantliga summor i detta kändes väl inte särskilt troligt. Från moderat sida har vi hela tiden sagt att EU:s kostnader för detta i vart fall inte får läggas ovanpå EU:s befintliga budget för kommande år, utan måste inrymmas inom den framtida beslutade budgetramen när EU:s nya långtidsbudget från 2021 blir verklighet. Vill EU satsa på detta får helt enkelt andra saker prioriteras bort.

Frågan om den Gröna Given har alltså nära koppling till den större diskussionen kring EU:s långtidsbudget. Förhandlingarna om denna budget ligger nu nere helt till följd av krisen i samband med Corona-viruset, en kris som slår hårt mot hela EU och dess ekonomi. Jag sitter i riksdagens beredningsgrupp för EU:s långtidsbudget som representant för moderaterna och alla våra inplanerade möten är tills vidare inställda. Samma sak gäller alla möten om saken på EU-nivå. Att i detta läge ens fundera närmare över satsningarna i den Gröna Given är helt enkelt orimligt och oansvarigt. Frågan borde i vart fall tills vidare läggas åt sidan för en förnyad diskussion efter den akuta krisen, när vi vet hur hårt denna slagit mot EU:s ekonomi och vilka vägar som är bäst för att få igång den ekonomiska ekonomin och tillväxten igen.
 
Förra veckan behandlade finansutskottet frågan, som ett yttrande till Miljö- och Jordbruksutskottet. Från moderat sida var vi då fortsatt tydliga med att hela projektet måste inrymmas inom EU:s budgetram och att vi säger nej till extra pengar. I praktiken innebär vår linje såklart att projektet sannolikt faller. Det kommer rimligen nte att finnas något utrymme alls i EU:s budget för detta efter Corona-krisen, alla resurser som finns (och mer därtill) kommer att behövas för att hantera kriser i olika EU-länder och försöka återstarta EU-ländernas ekonomier. De privata företagen och investerarna kämpar samtidigt just nu för att undvika konkurs i Corona-krisens spår. Att EU och näringslivet skulle ha utrymme att satsa 1000 miljarder  på klimarpolitik inom överskådlig tid så verklighetsfrämmande att det är svårt att ta förespråkarna på allvar. 

Tyvärr ansåg en majoritet i finansutskottet att det räckte att uttala att kostnaderna för den Gröna given "bör" ligga inom ramen för EU:s budget. Jag tycker det är alldeles för vagt. Det är dags att visa medborgarna och skattebetalarna lite respekt och vara tydlig med att den Gröna given ligger mycket långt ned på prioriteringslistan i det krisläge EU-länderna just nu befinner sig. 





 

Pär Holmgren (MP) fick fel i år också  

2020-03-01

Pär Holmgren har ju upprepade gånger utlovat att Vasaloppet inte kommer att kunna köras 2020. I dag bevisades motsatsen, trots att han kaxigt tidigare i veckan konstaterade att han minsann fått rätt. Jag tror han är väldigt besviken över att inte Vasaloppet regnade bort i år efter motgångarna med rekordmycket snö de senaste åren.




Holmgrens sorg över det genomförda Vasaloppet ligger helt i linje med hans partikollega, miljö- och klimatpolitiske talespersonen Lorentz Towatt som jublat i sociala medier över bilföretag som hotas av konkurs på grund av höga fordonsskatter.

                                                    

Glädjen är säkert lika stor över flygbolag som går under av minskat flygande i spåren av flygskatten, husbilstillverkaren Kabe som varlsade om uppsägning på grund av husbilsskatten, plastpåsfabriken som nu tvingas säga upp folk på grund av den nya plastpåsskatten, och alla elektronikbutiker som fått den nya kemikalieskatten som spiken i kistan och tvingats stänga. Överallt där Miljöpartiet drar fram slutar det med konkurser och jobb som försvinner.

Holmgren gav sig ju också på mig som person i en debattartikel i Aftonbladet härom veckan. Jag har slutat bry mig om vad denne extremist anser i klimatfrågan efter hans uttalanden om att han skulle vilja pausa demokratin för klimatets skull och hans delande av inlägg från andra som framfört samma sak. Jag tar inte längre Holmgren på allvar och tänker därför inte bemöta hans lögner i debattartikeln. Han klarar för övrigt inte ens att bemöta åsikter i sak, utan blockar alla personer på twitter som inte tycker som han själv.

   
 

Borås Tidning lade ut ett citat från Holmgrens debattinlägg. Jag tycker det talar för sig själv. Jag bugar och bockar och tackar för reklamen.





 

Intressanta fakta om kärnkraftsutbyggnaden i världen

2020-02-27

En kväll förra veckan deltog jag i en energimiddag i arrangemang av Riksdagens tvärpolitiska energinätverk. Fokus var energiproduktion och energiförsörjning, och det var flera intressanta föreläsare och flera olika ämnen som behandlades.

Ett ämne var kärnkraften, både dagens teknologi och morgondagens så kallade generation fyra. Flera av forskarna och experterna framhöll att kärnkraften kommer att ha och måste ha en viktig roll i framtidens energisystem om vi ska kunna ställa om till fossilfri energiförsörjning. Även företrädare för miljöorganisationen "Energi for Humanity" talade varmt för att kärnkraften behövs för att utveckla och trygga välståndet i världen. Och professorn i tillämpad kärnfysik, Ane Håkansson vid Uppsala Universitet presenterade intressanta fakta om hur det ser ut med kärnkraften i världen idag - både den som drivs, byggs, planeras och har föreslagits:

Antal operativa reaktorer (reaktorer i drift): 442
Antal i byggnation: 53
Antal planerade: 110
Antal föreslagna: 330

Den som påstår att kärnkraften håller på att fasas ut har helt enkelt fel. Han konstaterade också att Sverige har lyckats kombinera hög industriell kapacitet med minskade koldioxidutsläpp, till stor del tack vare vår huvudsakliga energimix för elproduktion - vattenkraft och kärnkraft:

CO2-utsläpp [g per kWh] den 219/2:

-Sverige: 56

-Frankrike: 64
-Tyskland: 207
-Danmark: 259
Snittet per år i Europa ungefär 300

Vi fick även siffror över hur mycket energi man kan utvinna ur olika energikällor:

        Biomassa: 5 kWh/kg.
        Olja: 10 kWh/kg.
        Kommersiellt uranbränsle: 1000 000 kWh/kg.

I dagens kommersiella reaktorer utnyttjas naturliga uranet till mindre än en procent. Resten betraktas som ”avfall”. Det finns därför seriösa förslag om att utveckla den nya fjärde generationens kärnkraft i Sverige. Sveriges använda kärnbränsle skulle teoretiskt kunna elförsörja Sverige i mer än 1000 år. Ingen gruvbrytning skulle behövas under överskådlig tid  Förvaringstiden för avfallet blir sedan "bara" 500-700 år mot dagens enormt långa lagringsperioder. Reaktorer behöver vi inte utveckla själva, tekniken finns redan och det går att köpa, det som behövs i övrigt är infrastrukturen och logistiken runtomkring för att kunna återanvända gammalt kärnkraftsavfall och ta hand om det mindre farliga avfall som sedan blir kvar, och inte minst att utbilda forskare och tekniker som ska driva anläggningarna. Den kärnteknisk kompetensförsörjning är skör redan idag och måste säkras.

Universiteten i Uppsala, Göteborg, Stockholm samt Chalmers har gemensamt ansökt om forskningsmedel hos Strålskyddsmyndigheten för projektet GRASP - Gen IV Research on Advanced Systems for clean Power supply. Partners är bland annat Westinghouse, Vattenfall och Studsvik Nuclear. Projektet omfattar forskning kring ny kärnämneskontroll, kommersiell återvinning / bränsletillverkning, nya reaktorövervakningssystem, nya strukturella material, ny strålskyddsstrategi och nya metoder för säkerhetsanalyser. Inom dessa områden menade Ane Håkansson att svenska forskare (fortfarande) är ledande i världen och att det finns en stark anknytning till svensk industri. Målet med forskningsprojektet är en generation IV Pilotanläggning i Sverige 2030. GRASP ska även ligga till grund för industriella innovationer, svensk kompetensförsörjning och kärntekniskt bistånd till utvecklingsländer.

Man kan konstatera att det rör sig i kärnkraftsfrågan, och från moderat sida är det något vi välkomnar. Sista ordet om det framtida svenska energiförsörjningen är knappast sagt. 




 

Regeringen har missat själva poängen med utsläppsrätter

2020-02-25

Kritiken verkar vara mycket hård mot regeringen för att makulerat utsläppsrätter för drygt 3 miljarder i stället för att sälja dem på marknaden och använda pengarna till något vettigt. Som jag beskrev i förra inlägget är "den globala utsläppsnyttan" för dessa tre miljarder i stort sett noll. Men pengarna hade kunnat användas till mycket miljönyttiga saker. 

Jag tycker regeringen tänker helt fel kring det här med utsläppsrätter. Tanken var ju att den som investerar och minskar sina utsläpp och därför får utsläppsrätter över som man inte behöver ska kunna sälja dessa på marknaden och få en ekonomisk vinst i efterskott på de miljöinvesteringar man gjort. Samtidigt som den som avstår från investering i ny teknik tvingas köpa utsläppsrätter, vilket efterhand skapar incitament att faktiskt investera när priset på utsläppsrätter stiger. 

I december föärra året skrev Borås Tidning och Borås Energi och Miljö och deras avsikt att sölja överblivna utsläppsrätter som ett sätt att stärka ekonomin i blaget och finansiera stora miljöinvesteringar. Borås Energis kommunikationschef Jonas Holmberg sade då i ett skriftligt svar till BT att bolagsledningen diskuterat om annulleringar ska göras. Man har dock kommit fram till att det är mer gynnsamt att sälja dem för att finansiera fler satsningar mot målet om fossilbränslefri värmeproduktion i Borås. Från politiskt håll i Borås har jag inte heller hårt något krav på att annulera överblivna utsläppsrätter. Kanske är lokala politiker mindre dogmatiska och ser mer till vad som gör mest faktisk nytta? Borås styrs som bekant av S-MP-C-L, alltså samma partier som i regeringsunderlaget i Stockholm. Trots detta verkar man alltså se annorlunda på hanteringen av utslppsrätter. 

I går stämde jag av vad som gäller Marks Kraftvärme, Marks kommuns energibolag och fjärrvärmeverk. Även detta bolag säljer med jämna mellanrum av överblivna utsläppsrätter och vinsten går in i verksamheten. Mark styrs av S-C-L och dessa partier verkar inte se något problem med att göra vinst på utsläppsrätter till följd av egna miljöinvesteringar.

Att kasta pengar i soptunnan som kunde använts till bra saker är helt enkelt riktigt dålig politik. Alldeles oavsett hur man i övrigt ser på frågan om klimatförändringar.

 

 
 

Konsten att kasta 3 miljarder i soptunnan

2020-02-25

I den politiska debatten hör vi ofta att det saknas pengar, inte minst till välfärden. Ett exempel är de senaste veckornas politiska kamp kring moderaternas initiativ i finansutskottet att tillföra kommunerna ett antal miljarder extra. Till slut blev det en kompromiss inom oppositionen och kommunerna tillförs nu 2,5 miljarder extra. 

Samtidigt meddelar nu regeringen att man ska makulera överblivna utsläppsrätter avseende koldioxidutsläpp som inte gått åt. Det handlar om 11,7 miljoner utsläppsrätter, motsvarande lika många ton koldioxid. "Idag har regeringen fattat två beslut om ytterligare annullering av utsläppsutrymme för att på så sätt driva på för höjda klimatambitioner. Genom besluten tas utsläppsutrymme motsvarande drygt 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter bort för gott", skriver regeringen.

Regeringens påstående är för det första fel. Det är inte alls så att ett "motsvarande utsläppsutrymme" tas bort. Det försvinner möjligen inom EU i de länder som ingår i handeln med utsläppsrätter, men då endast gällande de sektorer som omfattas av denna utsläppshandel. Övriga sektorer har inget utsläppstak och dessutom omfattas inga utsläpp som görs i länder utanför EU. Att Sverige tar bort ett utsläppsutrymme har ingen global betydelse om andra ökar sina utsläpp.

För det andra är det ett gigantiskt slöseri. Jag har stämt av marknadsvärdet just idag och det är 24,5 Euro per ton CO2. Dessa utsläppsrätter har alltså med dagens valutakurs (SEK/EUR) ett marknadsvärde på drygt tre miljarder kronor. Men i stället för att sälja dem och använda pengarna till något bra så väljer regeringen att makulera utsläppsrätterna. Man kastar med andra ord 3 miljarder i soptunnan! Pengar som i stället kunde använts till välfärden, rättsväsendet eller varför inte forskning kring miljö eller energi för långsiktigt vettiga lösningar?

Regeringen hävdar också att de 11,7 miljoner tonen motsvarar enligt regeringen "mer än vad alla bilar och lätta lastbilar släpper ut på ett år". Låt oss då jämföra detta med lite andra utsläppskällor.

I EU-valrörelsen konstaterade vi moderater att enbart de tio största kolkraftverken i EU släpper ut nästan fyra gånger så mycket koldioxid som de totala utsläppen i Sverige under ett helt år. Hela vår transportsektor står för&nbsXU6OPPref="https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Transportsektorns-utslapp/" target="_blank">ca 30% av utsläppen, och av detta utgör bilar och lätta lastbilar cirka 70%, eller en femtedel av de totala svenska utsläppen under ett år. Det  betyder att ett års utsläpp från bilar och lätta lastbilar motsvarar, grovt räknat, utsläppen under ett halvår från ett stort europeiskt kolkraftverk. I Japan planeras 22 nya stora kolkraftverk i närtid och i Kina 500 nya stora kolkraftverk det kommande decenniet.  

Om man nu är så övertygad om att människans koldioxidutsläpp är den enda eller i vart fall huvudsakliga orsaken till klimatförändringar så borde man väl åtminstone kunna kräva av regeringen att man agerar på ett sätt som ger maximal utsläppsminskning för pengarna? Hur stor minskning av koldioxid hade man kunnat åstadkomma om man använt dessa pengar på ett effektivare sätt? Hur många goda insatser för miljö, hälsa och klimatanpassning utomlands hade man kunnat få för tre miljarder? Hur många solkraftverk i fattiga länder, soldrivna spisar eller nya borrade brunnar hade det räckt till? Eller för den delen, hur långt hade dessa tre miljarder räckt för att ta hand om de 23.000 gifttunnor som min riksdagskollega Lars Beckman (M) uppmärksammat upprepade gånger?

Men nej. För dessa tre miljarder av svenska folkets skattepengar har vi nu alltså i stället kompenserat utsläppen under halvår (!) från ett enda (!) av Kinas 500 nya kolkraftverk. Så bränner man svenska folkets skattepengar utan minsta tanke på om det medför någon faktiskt miljönytta eller inte. 

 




 

Regeringens miljö- och "klimatpolitik" kostar massor - utan nytta

2020-02-22

Man kan som bekant ha olika åsikt om meningen med en extrem svensk klimatpolitik som kostar massor för svenska hushåll och skattebetalare, samtidigt som effekterna på de globala utsläppen inte ens är mätbara. Än värre blir det när man inser att Japan planerar att bygga 22 nya kolkraftverk i närtid och Kina 500 det närmaste decenniet. Vad vi än gör i Sverige så kan vi inte kompensera för detta.

Samtidigt visar det sig att regeringens klimatpolitik gång efter gång slår helt fel. Jag har tidigare skrivit om några av dessa saker:
* Skatt på avfallsförbränning som fick hård kritik av lagrådet för att det riskerade att motverka sitt syfte och medföra miljömässiga nackdelar som överstiger fördelarna
* Flygskatten som hotar små regionala flygplatser och flyttar andra avgångar utomlands
* Kemikalieskatten dömdes ut som ineffektiv och skadar bara svensk industri och svensk detaljhandel
* Plastpåsskatten är totalsågad som meningslös och rent kontraproduktiv
* Elcykelpremien kostade massor men gav inte ens mätbar effekt på utsläppen
* Regeringens hantering av Preems ansökan om att få bygga nytt raffinaderi för att göra mer miljövänligt bränsle

Nyligen dömdes regeringens miljölbilspolitik ut totalt av riksrevisionen (något jag uppmärksammade på bloggen den 16/2). Slutsatsen var att "styrmedlen för köp och ägande av miljöbilar framstår som kostsamma i jämförelse med andra åtgärder som används idag för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, och att de har införts utan att regeringen tagit fram samhällsekonomisk konsekvensanalyser". (Riksrevisionens rapport RIR 2020:1).

Även regeringens stöd för renovering och energieffektivisering av bostäder totalsågades av Riksrevisionen i höstas (RIR 2019:25). I rapporten skriver man att "stödet till renovering och energieffektivisering inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostadspolitiska och energipolitiska målen. Det fanns flera brister i regeringens utformning av stödet som förklarar varför intresset för stödet varit lågt och varför stödet inte har gett förutsättningar att, annat än marginellt, öka takten på renovering och energieffektivisering. Det är även oklart i vilken utsträckning stödets utformning kunde bidra till att skydda hyresgästerna mot orimliga hureshöjningar."

Och så här kan man fortsätta. På punkt efter punkt blir regeringens miljö- och klimatpolitik fiasko. Symbol- och plakatpolitik är viktigare än att föreslå saker som faktiskt ger miljönytta. 




 

Stor okunskap om Antarktis

2020-02-17

Antarktis är en plats som fascinerar mig och en dag hoppas jag kunna åka dit. Men för många debattörer och allmäna "tyckare" verkar okunskapen om Antarktis vara stor, och för den breda allmänheten är nog denna väldiga kontinent ganska okänd, det är ju inte direkt en plats som många besöker. När denna okunskap utnyttjas för att sprida dramatiska nyheter blir det inte bra.

Senaste exempelt var förra veckan när det plötsligt kom uppgifter om att "det varit 18,3 grader varmt på Antarktis". Dagen efter kom uppgift om ännu högre temperaturer, över 20 grader. Nedan en bild från den argentiska forskningsstationen Ezperanza som illustrerar nyheten i DN den 8 februari.


Visserligen handlar det tydligen om manuellt uppmätta temperaturer som inte bekräftats av WMO (världsmeteorologorganisationen), men det gamla temperaturrekordet sägs ha varit 17,8 grader, så det kan absolut ha varit så att man slog nytt värmerekord på Antarktis hörom veckan, med en halv grad. Och oavsett vilket så är det ju skrämmande att det är plusgrader på Antarktis?  

Eller är det kanske inte det?

En bra början är ju att ta reda på VAR på Antarktis denna temperatur uppmättes. Det var alltså på Seymour island, en liten ö ute i havet nordost om spetsen på landstungarn på Västantarktis, inte så långt från Sydamerikas spets. Antarktis är en enorm kontinent. Nedanstående karta visar hu den lilla ön Seymour Island knappt går att urskilja när man visar en helhetsbild av Antarktis. Man ser också att just på denna yttersta landtunga av den Västantarktiska halvön är det barmark längs kusterna. Samma sak gäller för övrigt på motsatta sidan vid stränderna mot Ross-havet, även där finns steniga stränder utan is.


 

Hos den breda allmänheten är nog bilden av Antarktis ett gigantiskt isblock. Riktigt så är det nu inte. Det finns inte så många bilder från Seymour Island (observera att det även finns en plats med samma namn på Galapagos, inte att förväxla!). Men här (tv nedan) är en bild från Seymour Island på Antarktis. Bilden kommer hemsidan för en argentinsk forskningsstation och radiostation, Marambio Station. På bilden ser man tydligt hur här är ett helt annan slags natur än ismassorna på fastlandet. Här är det gräsklädda sluttningar på sommaren och ett bra hem för områdets pingviner.  Knappast ett landskap som skulle klarat sig i minus 30 grader året runt. 

Högra bilden nedan är också från Seymour Island på Antarktis och kommer från en annan vetenskaplig sida, som verkar handla om forskning kring pingviner. Även denna visar ett grusigt och bergigt landskap, där bara rester av vinterns snö kan skymtas. I fjärran syns isberg och isblock flyta på havet. 

Även fotot i DN ovan visar att byggnaderna på forskningsstationen Ezperanza inte står på is utan i en grusig sluttning.

  

De stora ismassorna finns alltså inte på Västantarktiska halvön utan främst på Östantarktis, där är isen flera kilometer tjock. Och så den något mindre men ändå betydande ismassan på Västantarktis. Dessa enorma ismassor delas av en hög bergskedja som går rakt över Antarktis. Några 15-20 plusgrader går såklart inte att uppmäta på  centrala Antarktis. Tvärtom ligger temperaturen just nu - mitt i sommaren på södra halvklotet - runt 35 minusgrader.  Vintertid ligger temperaturen runt 40-60 minusgrader. Även på större delen av landtungan Västantarktis är det normalt minusgrader året runt, bortsett från de delar som ligger alldeles intill stränderna, eftersom det varmare havsvattnet strömmar förbi och värmer strandormrådena. Och som sagt gäller detsamma för de små öarna ute i vattnet som Seymour Island. Det är därför som denna ö och andra öar i området inte har någon is utan mest består av sand och klippor och lite gräs - populära områden för vissa fågelarter, i likhet med exempelvis Syd-Georgien och andra öar runt Antarktis.  Även förekomsten av stora undervattensvulkaner misstänks värma vattnet i området. Ytterligare en orsak till att det under korta perioder kan bli ovanligt varmt längs kusterna och på närliggande öar är en speciell så kallad "fön-vind" över de höga bergen på Antarktis som tidvis orsakar förändring i vindsystemen och får varmare luft att pressas mot kustområdena.   

Miljöpartiets EU-parlamentariker, den välkände klimatalarmisten Pär Holmgren, var såklart tvungen att koppla temperaturen på Seymour Island till klimatförändringar. Trots att det inte alls är ovanligt periodvis med temperaturer runt dessa nivåer på denna ö under sommarhalvåret. Att prata om 18-20 plusgrader på Antarktis blir såklart skrämmande om man inte är insatt i hur denna enorma kontinent ser ut, inte vet att det finns många uppmätta temperaturer i området runt 15 grader eller mer sommartid, och inte känner till de stora klimatskillnaderna mellan den Västantarktiska landtungan och resten av Antarktis. Men just att skrämmas lär väl ha varit syftet med Holmgrens tweet (som jag citerat från Borås Tidning i söndags). 


 

I DN-artikeln ovan står för övrigt en annan intressant sak. 

World Meteorological Organization noterar att 19,8 grader uppmättes en januaridag 1982, men det var på ön Signy som visserligen ligger i den antarktiska regionen söder om 60:e breddgraden, men inte på kontinenten.

Ön Signy ligger vid den stora röda markeringen, nordost om spetsen på Västantarktiska halvön (jämför med min markering av Seymour Island längre ned vid lilla pilen). Signy ligger utanför Sydorkneyöarna som både Argentina och Storbritannien gör anspråk på. På ön finns en brittisk forskningsstation (nedan).

    


 

Man räknar alltså inte de 19.8 graderna från ön Signy januari 1982 som ett temperaturrekord för Antarktis, men en uppmätt temperatur på Seymour Island en bit därifrån i januari 2020 räknas som ett rekord för Antarktis för att ön  är en del av kontinentens landmassa.   

Sammanfattningsvis - det är mycket troligt att det slogs ett värmerekord på Seymour Island härom veckan. Men att beskriva det som att "det är plusgrader på Antarktis" blir mycket vilseledande om man inte ger hela bilden. Klimatoro för Antarktis handlar inte i första hand med några graders ökad lufttemperatur, utan det forskarna mest intresserar sig för är hur havsströmmar och sannolika undervattensvulkaner påverkar isen och inte minst hur dessa smälter isen från undersidan. Uppe på isens yta är det oerhört kallt och några graders uppvärmning förändrar inte detta. Här är exempelvis aktuell sommartemperatur på ismassorna på Östantarktis idag. Vad jag förstår står mätstationen nära den stora Amundsenbasen mitt på Sydpolen. Där är just nu den allra varmaste perioden på året, men snart blir det vinter igen och temperaturen faller till mins 50-60 grader.






Varför svalnar intresset för deltagande i klimatmanifestationer? 

2020-02-17

I lördags ägnade Borås Tidning en halvsida åt fredagens klimatmanifestation i Borås. Man konstaterar att "ett 50-tal" personer deltog. Det är en dramatisk minskning från i höstas när klimathysterin var som störst. Då berättade Borås Tidning att det kom "hela 150-200 personer" vid den viktigaste manifestationen i slutet av november. Jag påpekade den gången att det var ett ganska klent intresse i en kommun med långt över 110.000 invånare. Särskilt som vssa deltagare dessutom uppgav i media att de rest till Borås från grannkommunerna. 
 


 

Om nu det var lite, vad ska man då säga om att endast 50 personer dök upp i fredags på den "stora internationella manifestationsdagen"? Det motsvarar 0,05% av befolkningen. Fler tyckte uppenbarligen inte att det var mycket att uppmärksamma. Klimatomställning Borås, som var en av arrangörerna, har blygsamma 290 medlemmar på Facebook. Men inte ens dessa orkade tydligen ta sig till manifetstationen i fredags. Jag undrar förresten vilken annan sammankomst med bara 50 deltagare som får en halvsida med ett antal foton i Borås Tidning?

Även i Stockholm hölls en manifestation, som började på Mynttorget, alldeles utanför fönstret till mitt arbetsrum. Det var slående hur väldigt mycket färre personer hade samlats denna fredag (trots bra väder) jämfört med när hysterin  var som värst i höstas. Då talades det om minst 30-40.000 demonstranter (vissa uppgifter angav ännu större antal). I fredags kom enligt nyhetsmedia "något tusental". Det verkade inte heller hjälpa att Greta Thunberg själv var på plats, och att man lockade med populära artister vid målet på Medborgarplatsen. Förvånansvärt få ungdomar i tonårsåldern syntes på Mynttorget före avmarsch, de flesta verkade i stället vara en blandning av väldigt unga barn (typ mellanstadiet) som skanderade ramsor, och demonstranter i pensionsåldern som av plakat och rockmärken att döma till stor del håller till på yttersta vänsterkanten eller i Miljöpartiet. Min gissning är att en del av dem som var unga under 68-vänsterns härjningar nu på gamla dar hittat en ny fråga som kan användas för att slå mot marknadsekonomi, demokrati, frihet, företagande och ekonomisk tillväxt.

De flesta människor har ju oftast ett arbete att sköta eller en skola att prioritera och inser nog att det knappast hjälper vare sig miljö eller klimat att strejka på fredagarna. Kanske börjar också många som tidigare backat upp den mest högljudda klimatalarmismen inse att de "krafttag" de krävde av politikerna i höstas skulle slå direkt mot det egna jobbet, den egna friheten och den egna levnadsstandarden? Då är det kanske inte lika kul? Kanske har också en och annan kommit till insikt om att svenska åtgärder aldrig kan kompensera för Kinas 500 nya planerade kolkraftverk, och att Sverige redan idag har nollutsläpp nationellt sett eftersom vår skog tar upp alla de utsläpp av koldioxid som görs i landet?

Och nej, domedagen är inte nära. Greta Thunbergs och andra debattörers upprepade domedagsbudskap skrämmer nog snarare bort människor från ett seriöst miljöengagemang. Att regeringens klimatpolitik underkänns av allt fler gör nog också att många drar öronen åt sig när det gäller att kräva "krafttag" av politikerna. De politiska "krafttagen" riskerar i alltför hög grad att bli meningslös och dyr plakatpolitik som de svenska skattebetalarna får betala.

Min gissning är att allt fler börjar se mer nyktert och konstruktivt på klimatfrågan, oberoende av vad man har för åsikt i själva sakfrågan. Svenskar gillar inte extremism, alldeles oavsett vad saken gäller. 




 

Riksrevisionen totalsågar bonus-malus och stödet till miljöbilar

2020-02-16

Uppståndelsen kring att moderaternas förslag om att skrota av bonus-malus-systemet hade knappt lagt sig innan Riksrevisionen i veckan kom med en intressant rapport om statens styrmedel för miljöbilar.

Bland annat konstaterar man att statens styrmedel är ineffektiva och dyra, samt att man inte har visat vilken effekt styrmedlen får för klimatet. Att det i vissa fall saknas miljömässiga konsekvensanalyser är ju särskilt förvånande eftersom det är själva syftet med åtgärderna. Men också att det helt och hållet saknas samhällsekonomiska konsekvensanalyser, säger Cecilia Kellberg, som lett granskningen.

De senaste åren har flera nya styrmedel införts, målet är att minska trafikens klimatutsläpp med 70 procent till år 2030. Under 14 år till och med 2020, har staten satsat nära 13,5 miljarder kronor i stöd eller skatteutgifter för miljöbilar. 

Riksrevisionen kritiserar att det saknas konsekvensanalyser av nytta i förhållande till kostnader. Sådana analyser ska göras enligt regeringens egna riktlinjer. Riksdagen riskerade fatta beslut om miljöbil-styrmedel utan tillräckligt underlag.

Olika kategorier av bilköpare har också olika stor nytta av styrmedlen. De gynnar personer med förmånsbil mer än privatbil-ägare, och är ojämnt fördelade mellan stad och landsbygd. En oproportionerligt stor del av stödet hamnar i storstäder. Skattebetalarna missgynnas också av att många miljöbilar säljs utomlands efter några få år. 

 





 

Har Svenska Dagbladets ledarsida blivit "klimatförnekare"?

2020-02-16

Det kommer nu allt fler seriöst kritiska inlägg i klimatdebatten. I går publicerade Svenska Dagbladets ledarsida en översatt artikel av den kände danske professorn och klimatdebattören Björn Lomborg. I artikeln gör han upp med myterna om att bränderna i Australien skulle ha blivit värre de senaste åren (de har tvärtom minskat i omfattning) samt konstaterar att en tuffare klimatpolitik i Australien inte skulle ha påverkat bränderna ens mätbart. Några citat ur artikeln, som är fylld med intressanta länklar och källor:

"Australien är världens hårdast branddrabbade kontinent. Kring år 1900 brann 11 procent av landets yta, årligen. Nuförtiden brinner cirka 5 procent per år. Om vi inte får stopp på klimatförändringarna kommer högre temperaturer och mer omfattande torka sannolikt innebära en ökning av branddrabbade områden med 0,7 procentenheter, en ökning från 5,3 procent till 6 procent av Australien."

"Tyvärr har mycket av rapporteringen om Australiens bränder fokuserat på att driva en specifik agenda, vilande på tre punkter: bränderna är värre än någonsin, de beror på global uppvärmning och den enda lösningen är att politiker lovar ännu större utsläppsminskningar."

Globalt har vi färre skogsbränder än förut. Sedan år 1900 har de branddrabbade områdena världen över krympt med mer än en tredjedel, till följd av jordbruk, brandbekämpning och skogsvård. Sedan vi fick satellitbevakning rapporterar både NASA och andra organisationer betydande minskningar.

Överraskande nog gäller denna minskning även Australien. Satellitdata visar att brända områden i landet krympt med en tredjedel mellan 1997 och 2018. Under nuvarande brandsäsong har det brunnit mindre än föregående år. Fram till den 26 januari i år hade 19,4 miljoner hektar brunnit – ungefär hälften så mycket som genomsnittet för samma period. (Satelliterna visar att totalt 46 miljoner hektar har brunnit, men nio miljoner av dessa härrör sannolikt från kontrollerad bränning.)"

"När medier hävdar att bränderna i Australien “saknar motstycke” så har de fel. De branddrabbade områdena i Australien krympte med mer än en tredjedel mellan 1990 och 2000, och har minskat under den period det finns satellitdata för. Under nuvarande brandsäsong har 2,5 procent av Australiens yta brunnit, jämfört med snittet för samma tidsperiod under de senaste tio åren på 4,8 procent."

"Skillnaden i år är att bränderna huvudsakligen skett i de stater där Sydney och Melbourne ligger, där lite mer än hälften av landets befolkning bor, och där flera av landets mediehus ligger. Men påståendet att bränderna skulle bero på global uppvärmning vilar på ett bedrägligt urval av data som visar ökade bränder i dessa stater, men samtidigt struntar i de resterande 87 procenten av Australiens yta, där bränderna minskat. Expertgranskade prognoser förutspår en långsiktig ökning av branddrabbade områden till följd av global uppvärmning. Men dessa prognoser visar ingen ökning förrän framåt 2030–40-talen. En ny genomgång av tillgängliga data pekar på att det inte går att se någon koppling mellan global uppvärmning och dagens bränder i Australien, och att en ökning kommer att synas tidigast under 2040-talet. Bilderna som nu kommer därifrån är chockerande, men de bör inte stå över vetenskapen.

Skogsbrandsforskare har konsekvent påtalat att mängden brännbart material i skogarna ökar, vilket kraftigt ökar sannolikheten för extrema skogsbränder. Kontrollerad bränning är ett billigt och effektivt sätt att förhindra kraftiga skogsbränder. Andra rimliga åtgärder är bättre byggregler, mekanisk utgallring, säkrare elledningar som minskar risken för att blixtar leder till skogsbrand, insatser som syftar till att förhindra medveten pyromani, och minskning av mängden brännbart material i utkanten av områden där människor bor. Det medmänskliga, effektiva svaret på Australiens tragedi är att fokusera på åtgärder som faktiskt kan innebära en lösning."

Lomborg konstaterar också att Nya Zeelands mål att bli koldioxidneutralt 2050 kommer att kosta 16% (!) av landets ekonomi årligen. Effekten på temperaturminskningarna kommer ändå att vara knappt mätbara. Lomborg varnar för enorma kostnader för skattebetalarna världen över om man ska uppnå "koldioxidneutralitet", och att fattigare länder aldrig kommer att kunna bära dessa kostnader. De höga kostnaderna innebär att denna "lösning" på klimatförändringarna är önsketänkande.

Lomborg vill hellre lägga fokus på teknisk utveckling och innovartioner. Bland annat konstaterar han att sol- och vindenergi inte på flera decennier kommer att vara tillräckligt billigt, eller tillräckligt effektivt för att ersätta fossila bränslen. Idag står de för endast 1,1 procent av den globala energimixen och enligt IEA, Internationella energirådet, kommer de inte att utgöra ens 5 procent 2040, trots subventioner på 3 biljoner dollar. Lomborg konstaterar i stället att Innovation behövs för att sänka priset på grön energi. Allt från genombrott inom batteriteknik till kärnkraft och koldioxidinsamling (det sistnämnda är jag dock personligen mycket skeptisk till, enorma kostnader utan garanti för att det har någon tydlig global effekt på klimatförändringarna).




 

Slutreplik till Miljöpartiet i Expressen

2020-02-11

Vi fick svar från miljöpartiets miljötalesperson efter vår artikel i Expressen där vi berättade att Moderaterna vill skrota bonus-malus-systemet för beräkning av fordonsskatt. I dag bemöter vi nio moderater som skrev den första debattartikeln Lorentz Tovatt (MP) i denna slutreplik:






Ny Teknik: Feltolkade klimatscenarion i 2000 rapporter om klimatet

2020-02-10

I senaste numret av Ny Teknik uppmärksammas att FN:s klimatpanel IPCC:s "värstascenario" om klimatförändringar felaktigt används som "normalscenarie" i över 2.000 vetenskapliga rapporter. Till följd av detta har prognoser och modeller för framtiden blivit mycket allvarligare än de annars skulle ha blivit. Enligt detta "värstascenario" skulle temperaturen öka med sex grader fram till år 2100, medan dagens forskare enligt tidningen anser att vi med den rådande utvecklingen snarare kommer att landa på en ökning runt 3 grader. 

Bakgrunden är att inför att IPCC skulle släppa sin femte rapport 2014 lade forskare fram fyra scenarier som beskrev hur koldioxidutsläppen skulle kunna se ut under återstoden av århundradet. Bland dem fanns RCP8.5 – ett värsta scenario där en ökning av kolanvändningen med 500 procent kombinerades med nära nog obefintliga regelverk för att begränsa utsläppen. Skaparna såg aldrig scenariot som en trolig utgång utan beräknade att sannolikheten för att den extrema utvecklingen skulle förverkligas bara låg på tre procent.

Trots detta har RCP8.5 fått statusen som ett ”business as usual-scenario” – vilket felaktigt skulle kunna tolkas som att klimatmodellen representerar vad som blir resultatet vid en förlängning av rådande förhållanden. Och hittills har, enligt Ny Teknik, andra klimatforskare hunnit använda hypotesen i mer än 2 000 (!) vetenskapliga avhandlingar. Kritiken från andra forskare i artikeln är inte nådig - man menar att forskare måste förvissa sig om varifrån olika uppgifter kommer och vad de avser innan de lägger dem till grund för nya vetenskapliga rapporter. 

Jag kan ju lägga till att många av dessa öven 2.000 avhandlingar i allra högsta grad påverkar politiska beslut i klimatfrågan både i Sverige och utomlands. De styr också mycket av den allt mer alarmistiska mediebevakningen i frågan. Om politiker och allmänhet tror att IPCC:s värstascenario är det mest sannolika blir man helt enkelt lurade in i en alarmistisk domedagssyn på klimatfrågan.
 






Tung västsvensk miljöröst förespråkar mer realism i klimatfrågan

2020-02-10

Göran Wärmby har en speciell bakgrund. Han är civilingenjör till yrket och var kampanjledare i Greenpeace Sverige 1986-88 efter 12 års tjänst på naturvårdsenheten vid Länsstyrelsen  i Göteborgs och Bohus Län. Han har också bland annat varit miljöchef i Göteborgs Stad.

Häromdagen närmast chockade han klimatalarmisterna med sin gästkolumn på ledarsidan i Göteborgs-Posten med rubriken "Dags för mer realism i klimatfrågan".

Den som läser artikeln känner igen mycket från mina egna artiklar och inlägg i klimatdebatten genom åren. Faktum är att nästan varje ord skulle kunnat ha varit hämtade från min blogg. Artikeln är en bra sammanfattning av läget ocv hans förslag till fokus på lösningar i andra länder (sista stycket), och hans framtidsoptimism (i stället för undergångsstämning) ligger väl i linje med min och moderaternas syn på frågan. Jag lägger ut hela texten här:
 

Dags för mer realism i klimatfrågan

De flesta forskare är överens om att det globala klimatet värms upp och att detta orsakas av mänsklig påverkan. Hur mycket finns det olika uppfattningar om. Frågan är mycket komplex och känslomässiga argument får många gånger för stort utrymme.

Ett foto från museet inne i berget vid glaciären Kitzsteinhorn i Österrike flimrar förbi i mitt huvud. Fotot visar att glaciären började smälta redan år 1905. Innan de riktigt stora utsläppen av koldioxid tog fart, tänker jag. Klimatet på jorden har alltid varierat kraftigt med istider och varma perioder. Lilla istiden slutar ca 1850. Därefter har medeltemperaturen ökat fram till 1940-talet utan några större koldioxidutsläpp.

Cirka 85 procent av koldioxiden har släppts ut efter 1940-talet och andra världskriget utan att man ser någon särskilt kraftigare temperaturhöjning än tidigare. Höjningen fortsätter sakta men säkert med i snitt cirka en tiondels grad per decennium. Havsnivån tycks inte höjas mer än tidigare, några millimeter per år.

Men alla larmrapporter? De kommer i huvudsak från FN:s klimatorgan IPCC som sammanställer forskningsresultat från hundratals forskare från hela världen för beslutsfattare och media. Flera exempel tyder på att IPCC tidvis överdriver hoten i sina sammanfattningar – sammanfattningar som görs av andra personer än de som gjort själva forskningsrapporterna.

Några exempel är ”Hockeyklubban” 1998, ”Himalaya-skandalen” 2007 och ”Climategate” 2009. Flera kända forskare har kritiserat och lämnat IPCC. Organisationen är politiskt styrd och inte någon opartisk vetenskaplig institution. Det har tyvärr flera gånger skadat trovärdigheten för IPCC.

De cirka 100 klimatmodeller man jobbar med över tid har förutsagt höga värden på jordens kommande medeltemperatur som inte visat sig stämma med senare uppmätta lägre temperaturer. Dessa modeller ligger i många fall bakom det återkommande budskapet att ”vi har 10 år på oss”. Det märkliga är att inte media grävt mer i detta och ställt frågor till IPCC.

Ett annat oroväckande faktum är att det anses olämpligt att föra fram slutsatser som talar emot ”klimathotet”, enligt flera kontakter jag haft med klimatforskare i nordiska länder. Hela frågan om klimat och miljö skulle tjäna på en mer öppen debatt, mer realism och mer fakta.

Kina, Indien och Afrika kommer att installera hundratals nya kolkraftverk de kommande åren för att skapa en dräglig standard för sina befolkningar. Sveriges utsläpp märks inte på den globala utsläppskurvan. Vi har redan gjort mer än de flesta länder. Vår skog tar upp lika mycket koldioxid som vi släpper ut, vilket sällan redovisas.

Därmed inte sagt att vi inte ska ta klimatfrågan på allvar. En uppvärmning pågår. Mänsklig verksamhet påverkar, men i vilken omfattning är högst osäkert enligt många forskare. Istället för att ha panik över att världen går under, bör vi ägna oss åt mer realistiska och genomförbara åtgärder, inte minst genom att hjälpa utvecklingsländer som ”domineras av kolkraft” men som har goda förutsättningar för solenergi och andra lösningar.

Göran Wärmby
 





22 nya kolkraftverk i Japan - och 500 i Kina

2020-02-08

I dag finns för en gångs skull en intressant "klimatartikel" i Aftonbladet. Man berättar att Japan kommer att bygga 22 nya kolkraftverk de närmaste fem åren för att kompensera för stängningen av kärnkraftverken. Japan ser enligt artikeln kolet som ett kostnadseffektivt, säkert och tillgängligt bränsle. Enligt New York Times kommer samtidigt de nya kraftverken släppa ut lika mycket koldioxid som alla personbilar som säljs i USA årligen.

Men Japans ökande kolanvändning är enligt artikeln ändå ingenting jämfört med Kina som kommer att bygga ca 500 (!) nya kolkraftverk fram till 2030. Asien står för över 80 procent av världens kolanvändning och all kolanvändning i Asien ökar. Bilden att kolet fasas ut i världen stämmer helt enkelt inte säger forskaren Mikael Höök vid Uppsala Universitet.

"Japan använder 3 procent av väldens totala kolförbrukning. Kina använder 50 procent. Att Europa skulle kunna kompensera för det Kina använder, det går inte ihop. Men sedan finns andra argument. Att man kan vara ett gott exempel, ett föregångsland och visa att det är möjligt att ställa om" fortsätter Höök.

Den enda "nyttan" med svensk klimatpolitik är alltså att Sverige skulle kunna vara "ett föredöme" i världen. Då infinner sig den intressanta frågan hur mycket svenska folket är villiga att betala för att vara ett sådant föredöme? Hur mycket är man villig att betala i ökande "klimatskatter" om man samtidigt vet att de egna stora uppoffringarna inte medför något konkret och mätbart alls globalt? Och om svensk klimatpolitik medför lägre levnadsstandard, minskad frihet, lägre tillväxt och otrygg och dyr energiförsörjning lär vi för övrigt inte bli något föredöme för omvärlden heller. För vem vill följa efter oss då? För övrigt - varför skulle Kina ta efter Sverige när den stora utmaningen är att billigt och effektivt klara energiförsörjningen för över en miljard kineser? 

Jag landar i min vanliga slutsats - Sverige borde endast satsa på sådana "Klimatåtgärder" som bevisligen samtidigt medför fördelar för samhällsekonomi, tillväxt, hälsa och miljö. Moderaternas linje med fokus på elektrifiering och trygg elförsörjning, teknisk utveckling inom industrin och miljö/klimat- och hälsonyttiga insatser i fattiga länder ligger idag helt i linje med mina tankar. Straffbeskattning av landsbygden, bilismen och transportsektorn är samtidigt sådant vi moderater tar strid mot.






Sannolikt vilseledande att påstå att vindkraften sänker elkostnaderna

2020-02-05

I går hade Dagens Industri flera helsidor om energi, där man bland annat skrev en hel del om den snabba utbyggnaden av vindkraft. I artikeln hyllas vindkraften som en stor vinst för konsumenterna, och man citerar vd:n för Svensk Vindenergi som uttalar att investeringarna i vindkraft slår alla rekord och bidrar till att pressa elkundernas nota med mångmiljardbelopp årligen.



Detta skulle jag vilja påstå är ett vilseledande påstående. För även om vindkraften bidragit till att sänka elpriserna under perioder när vindkraften producerar mycket el så bidrar samtidigt vindkraften till snabbt ökande nätavgifter eftersom det kostar enorma summor att bygga ut stamnäten till de platser där vindkraftparkerna finns. Inte sällan finns dessutom många av de stora vindkraftparkerna i norra delen av landet där man redan har gott om el tack vare vattenkraften och där efterfrågan av el är mindre. Mycket av den el som produceras i norr måste därför ledas till södra delen av landet för att så gott det går kompensera för nedlagd kärnkraft och kraftigt ökande elbehov. De stigande nätavgifterna hamnar direkt på elkundernas faktura.

Ovanpå detta kan man ju konstatera att priset för en kliowattimme el bara till en del består av marknadspriset. Till detta kommer en hög elskatt som även inkluderar elcertifikatsavgiften som är en direkt subvention till framförallt vindkraften. Detta är också något elkunden får betala.

Jag tror få konsumenter upplever att elkostnaderna minskat i takt med att vindkraften har byggts ut. Inte heller att det skulle ha tryggat elförsörjningen. Tvärtom får jag allt fler arga mail från både privatpersoner och företag som både klagar över höga elkostnader och problem att få fram tillräckligt med el för företagsetableringar. Problemet för elkunderna idag är att även om man sparar och energieffektiviserar och därför kan minska sin elförbrukning så är själva elen den lilla delen av elkostnaden, även när man räknar in elskatterna och momsen. Nätavgifterna samt momsen på detta är den stora kostnaden för många hushållskunder. Och den kostnaden stiger hela tiden ju mer vindkraft vi bygger. 

Jag har nu bett riksdagens utredningstjänst, RUT, försöka räkna på hur mycket utbyggnaden av vindkraften påverkat nätavgifterna för elabonnenterna. Det ska bli intressant att se om de kan reda ut detta.

Jag har inget personligen emot vindkraft så länge den byggs på rätt platser och inte stör närboende och känsliga naturmiljöer. Jag är för övrigt själv sedan många år delägare i ett vindkraftbolag, Slätten Vind AB, som äger och driver ett antal vindkraftverk i Västsverige. Men trots detta är jag ytterst kritisk till det onyanserade hyllandet av vindkraften. Utbyggnaden går alldeles för snabbt och det skapar stora obalanser på elmarknaden och driver upp de totala elkostnaderna för konsumenterna.

Rent generellt tror jag att de flesta elkonsumenter tycker det är märkligt att vi skickar dubbla budskap från politiken. Vi vill att allt mer ska elektrifieras - allt från elbilar till industriprocesser - och samtidigt har vi en mycket hög beskattning av el och mycket höga och stigande nätavgifter som konsumenten har svårt att påverka. Om man vill underlätta elektrifiering borde vi göra flera saker:
1. Se till att vi har en stabil inhemsk elproduktion som fungerar oavsett väder. Vindkraft kan aldrig vara baskraft. Vattenkraft och kärnkraft måste under överskådlig tid vara basen för denna elproduktion.
2. Sänka elskatterna för att stimulera ökad elektrifiering. Med fördel kunde kanske pengar från ineffektiva och utdömda satsningar på "klimatpolitik" i stället användas för att sänka elskatterna.
3. Nätavgifterna måste sänkas och/eller bli mer påverkbara för elkonsumenten.






Debattartikeln i Expressen i sin helhet 

2020-02-02

Här är vår debattartikel i Expressen idag i sin helhet (klicka för läsbar storlek).






Intressant inlägg i klimatdebatten 

2020-02-02

John Hassler är professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Finanspolitiska Rådet. Han är även ordförande för SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) som nyligen publicerade den omtalade rapporten från tankesmedjan SNS, "Svensk politik för globalt klimat". I en intressant intervju i fplus ger han sin syn på klimatfrågan. I artikeln påpekar han att det inte är oljan som är det stora "problemet" i klimatomställningen utan kolet, och att Sverige måste ha mycket tydligare fokus på att klimatfrågan är global. Med bara en liten global koldioxidskatt skulle det idag mycket billiga kolet snabbt bli mindre lönsamt.

Kol, till skillnad från konventionella olja, är väldigt priskänslig och redan dagens pris på utsläppsrätter inom EU, om det översätts till bensinskatt motsvarar en femtioöring per liter, gör kolkraften olönsam. När klimatskadan räknas in i kalkylen är alltså kolkraft olönsam. Andra frågor som flygets och bilarnas användning av konventionell olja är sekundära problem och han ser egentligen inga problem med att fortsätta använda konventionell olja. "Den är inte särskilt priskänslig. En skatt skulle visserligen drabba vinsterna i oljeproduktionen, men eftersom marginalerna är så pass stora så prisar, även en hög skatt inte ut konventionell olja". "Detta betyder också att det är samhällsekonomiskt rätt att använda den konventionella oljan även när klimatskadan tas med i kalkylen. Den konventionella oljan kan och bör förmodligen användas till den tar slut."

Det är lätt att instämma i jämförelsen mellan kol och oljeprodukter. Svenska bilister och svensk landsbygd kan såklart aldrig kompensera för allt fler nybyggda kinesiska och indiska kolkraftverk. Svenska folket kan skattas ihjäl fullständigt med nya "klimatskatter" utan att det ger någon som helst global effekt på oljeförbrukningen. Och Sverige har redan världens i särklass högsta koldioxidskatt. Min stora invändning är ändå Hasslers tro att det går att införa en global koldioxidskatt. Det är såklart en utopi, hur skulle det gå till?

I Intervjun sägs också ett antal andra viktiga sanningar, exempelvis att det är fel att stoppa Preems nya raffinaderi i Lysekil. Hassler riktar också stenhård kritik mot stora delar av regeringens klimatpolitik för att den har fel fokus. Men allra intressantast är kanske att han - som själv förespråkar skarpa åtgärder mot klimatförändringar - säger följande om forskningsläget. Det är en rejäl råsop mot dem som felaktigt uppreparr att vetenskapen är enig i klimatfrågan:

"Det vetenskapliga underlaget för frågan om hur mycket utsläppen av växthusgaser kommer att påverka jordens klimat, och vilka effekter det får på världens ekonomer, är mycket osäkert. Det finns till exempel inte något starkt stöd i forskningen för att vi skulle ha passerat, eller är på väg att passera, en global ”tipping point” där klimatförändringarna skenar."

Hans slutsats är visserligen att man "för säkerhets skull" (försiktighetsprincipen) ändå bör vidta åtgärder:

"Men vi menar att det är absolut fel att vänta med åtgärder trots den osäkerheten. För om det, trots osäkerheten, skulle vara så att konsekvenserna blir så allvarliga som en del forskning indikerar, är det viktigt att börja i tid. De samhällsekonomiska vinsterna överväger då med råge de kostnader som är förknippade med en stor global omställning. Det är inte värt risken helt enkelt".

Det är väl här vi skiljer oss mest åt. För mig handlar försiktighetsprincipen snarare om att inte ösa ut massor av miljarder av skattebetalarnas pengar på kostsamma åtgärder som endast syftar till att minska utsläpp av koldioxid utan att man åtminstone är hyfsat säker på att detta mer än marginellt påverkar jordens klimat. Risken att vi bokstavligen kastar pengar i sjön är annars uppenbar. Bättre då att satsa på åtgärder som bevisligen även medför andra nyttor för miljö, hälsa, samhällsekonomi eller tillväxt. Att hjälpa andra länder med elektrifiering och ge stöd till att utveckla solkraft i fattiga länder runt ekvatorn med många soltimmar är två bra exempel på sådana åtgärder som inte är bortkastade oavsett om det ger effekt på klimatförändringarna eller inte. Och stöd till fordkning kring nya energikällor - effektivare solenergi, vätgasteknik och ny kärnkraftsteknik kan både skapa tillväxt, jobb och exportinkomster.

Här hemma i Sverige borde vi även lägga fokus på ökad elektrifiering, stabil elproduktion och eldistribution. Och om jag fick bestämma även lägre nätavgifter och lägre elskatter - i stället för meningslösa klimatåtgärder. Idag vill vi att elektrifieringen ska öka, samtidigt som kostnaderna för elen (elpris, elskatter och nätavgifter sammantaget) hela tiden ökar. Fick vi ned dessa kostnader skulle marknadskrafterna själva verka för ökad elektrifiering - utan behov av snedvridande subventioner. Att minska Sveriges beroende av importerad olja och gas är dessutom givetvis bra för samhällsekonomin och försörjningsberedskapen alldeles oavsett den möjliga klimatnyttan. 



 


Debattartikel om "bonus-malus" i Expressen idag

2020-02-01

I dag har jag och åtta moderata riksdagskolleger en debattartikel med anledning av att Moderaterna ger beskedet att vi vill avskaffa dagens system med bonus-malus. Jag utvecklade ju även saken på bloggen igår där jag sammanfattade argumenten mot dagens system. Debattartikeln publioceras på nätet idag och om allt går som planerat kommer inlägget även i morgondagens papperstidning. Klicka på twitterinlägget nedan för att läsa.


 




Moderaterna vill skrota "bonus-malus"

2020-01-31

I dag meddelas det nya beskedet från moderaterna. Vi vill skrota bonus-malus-systemet. Detta är något jag och ett antal m-kolleger engagerat oss i ganska mycket det senaste året i takt med att vi sett allt fler negativa effekter av systemet. Droppen blev när det nya wltp-systemet för mätning av avgaser lades ovanpå befintligt bonus-malus-system, vilket fick helt orimliga effekter. Tanken med bonus-malus var god från början men modellen har slagit helt fel. Då måste man tänka om.

Bonus-malus slår hårt mot den som måste köpa nytt fordon men där det inte finns några "bonus-alternativ". Bland dessa kan nämnas många hantverkare och småföretagare och de som är beroende av bil med dragkrok för att kunna dra tunga släp. Systemet slår på detta sätt mot företagande, jobb och landsbygdens näringar. Vi har också sett hur husbilsbranschen säger upp personal på grund av helt groteska fordonsskatter på nya husbilar. Samtidigt ser vi att det svenska bonus-malus-systemet medfört en ökad export av elbilar till Norge - i praktiken bekostar svenska skattebetalare delar av omställningen av fordonsflottan i vårt grannland.

Utöver detta medför dagens system att de som redan har råd att köpa elbil får en bonus betalt av de som inte har råd att köpa en elbil. Det överför pengar till dem som har mycket från dem som har mindre och det överför pengar från landsbygden till städer och tätorter där de flesta elbilar köps.

Jag har tidigare även berättat att även Konjunkturinstitutet dömer ut bonus-malus. Det finns många skäl att skrota bonus-malus och göra om hela systemet i grunden. 

 





"Miljöpartiets drömmar om klimatdiktatur"

2020-01-30



I går hade Svenska Dagbladet denna ledartext med ovanstående rubrik (tyvärr låst). Det förvånade mig mycket att denna normalt så klimatalarmistiska tidning på ledarplats gick till så starkt angrepp mot Miljöpartiet. Det kändes befriande.

I ledaren skriver Jesper Sandström bland annat:
 

"Partiet har också en annan mer auktoritär sida. Den riskerar att vinna mark om diskussionen om klimatet blir allt mer apokalyptisk. Inom Miljöpartiet finns en obehaglig övertygelse om att de egna ideerna är så goda, de egna problemen så akuta, de egna lösningarna så överlägsna, att man kan kompromissa med demokratin för att nå sina mål."


Ledaren går sedan igenom ett antal märkliga uttalanden från ledande miljöpartister, bland annat från europaparlamentarikern Per Holmgren (som jag själv tidigare också uppmärksammat). Även andra miuljpartistiska fd ministrar får kritik. 

I slutet av ledaren kan man läsa:
 

"Problemet är alltså inte att klimatdiktatur eller grön kulturrevolution väntar över en natt, utan att Miljöpartiet är beredda att gå alldeles för långt i den riktningen, eftersom de är såövertygade om de egna lösningarnas nödvändighet. Det blir i bästa fall dyrt och verkningslöst, i värsta fall direkt skadligt för människan, miljön och ekonomin."


Jag kunde inte sagt det bättre själv. Eller, jag har ju faktiskt sagt det själv ett antal gånger genom åren och då fått enorm kritik från klimatalarmisterna för min hårda ton. Jag kan bara konstatera att allt fler börjar vakna. Klimatdebatten kan förhoppningsvis gå från extremism och alarmism till framtidstro. Men då måste övriga partier sluta lyssna på Miljöpartiet som samlar de mest extrema rösterna i klimatpolitiken.






Media om min KU-anmälan av Anders Ygeman (S)

2020-01-30

Både P4 Sjuhärad och Borås Tidning uppmärksammar min KU-anmälan av statsrådet Ygeman.










Jag KU-anmäler statsrådet Anders Ygeman

2020-01-29

Jag KU-anmäler nu statsrådet Anders Ygeman med anledning av de vilseledande uppgifter han spred på twitter (och i andra sammanhang) i höstas rörande skicket på reaktorerna Ringhals 1 och 2. Hela motiveringen, underlagen och bilagorna 1-2 finns i mitt blogginlägg om samma sak den 24/1 (se nedan). Till KU-anmälan har jag även bifogat detta utlåtande från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Sannolikheten för att KU ska gå på min linje är hög, KU har tidigare uttalat att statsråden ska lämna korrekt information även i sopciala medier. Mina KU-anmälningar tidigare år av såväl statsminister Löfvén som migrationsminister Morgan Johansson fick för övrigt framgång och dessutom stöd av ett, vad jag vill minnas, helt enigt KU. (Det är en av dessa två anmälningar som jag åberopar i näst sista stycket när det gäller KU:s praxis).  Även denna gång anser jag mig ha gott stöd och stabila underlag för min anmälan.

 






Hotar klimatförändringar den finansiella stabiliteten?

2020-01-28



I dag hade finansutskottet utfrågning med Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden om hot mot den finansiella stabiliteten. Mycket är återkommande vid dessa utfrågningar, exempelvis stabiliteten i banksektorn, hushållens skuldsättning, utvecklingen på bostadsmarknaden, kreditgivning till näringslivet, ränteläget och andra viktiga parametrar. Alltid intressant.

Men vid utfrågningen deltog även finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och han kunde såklart inte låta bli att ägna det mesta av sin talartid åt det hot han och andra menar finns mot finansmarknaderna till följd av klimatförändringar. Och så är det möjligen - om det blir  dramatiska förändringar av klimatet så påverkar det såklart både hushåll och företag. Vissa kommer att tjäna på det och andra förlora. Sådant kan skapa obalanser på de fiansiella marknaderna.

Men Bolund gjorde några påståenden som jag starkt ifrågasätter. Det första var att han förutspådde mycket kraftigt ökade försäkringskostnader till följd av klimatförändringar. Detta är något många hotar med i debatten, översvämningar, skogsbränder, stormar osv påstås bli fler och värre om klimatet blir varmare.

Hittills syns dock inget av detta, statistiken visar tvärtom att stormar och oväder ligger ganska stabilt över åren,. havsnivåerna stiger ungefär som tidigare och arealerna mark som brinner globalt blir mindre över tid, inte minst i USA. Och hittills syns faktiskt inget av några stigande samhällskostnader heller. Här är statistik från världens största återförsäkringsboilag Munich RE, hämtat från en rapport man presenterade 2017 över världens försäkringskolstnader för väderkatastrofer, relaterade till total BNP åren 1990-2017. Det är en tydlig trend mot minskade kostnader, även om det varierar mellan åren. Per Bolunds hotfulla påståenden om stigande kostnader känns därmed mer som osäkra framtidsprognoser.

 

Bolund framförde också åsikten att vissa placeringar efter hand "kommer bli värdelösa", och uppenbarligen syftade han på investering i verksamheter som medför koldioxidutskläpp. Han nämnde särskilt cementindustrin. Mycket märkligt tycker jag med tanke på att han och MP stenhårt driver byggande av höghastighetsjärnväg. Denna järnväg byggs på tjocka gjutna betongblock för att skapa stabilitet, till skillnad från vanlig järnväg som byggs på syllar. Om vi ska bygga höghastighetsjärnväg i Sverige kommer cement och betongindustrin att få ett enormt uppsving och tjäna massor av pengar, trots att det är den verksamhet som kanske släpper ut mest koldioxid av alla industriprocesser.






Ulf Kristerssons möte med Bensinupproret väckte positiva reaktioner

2020-01-28

Detta facebookinlägg från Bensinupproret förra veckan, som jag sedan själv delade på twitter, fick mycket uppskattning i Bensinupprorets nätverk. Att en av partiledarna tar sig tid att träffa Bensinupproret och lyssna borde vara en självklarhet, men uppenbarligen är det inte det. Vad jag förstår är Ulf Kristersson den ende av partiledarna som gjort detta. Moderaternas linje att sänka drivmedelsskatterna med en krona per liter i årets budget visar också att vi tar frågan på allvar.
 






Nej, inte plusgrader på Grönland - men det var rekordkyla 2 januari i år

2020-01-25

Jag hamnade i en mycket märklig diskussion på twitter idag. En välbekant vänster-klimatalarmist påpekade att det minsann är plusgrader på Grönland mitt i vintern, och att det "brukar vara ännu högre temperaturer". Men han hade inte tagit fram temperaturuppgifter från den stora ön Grönland alls. Däremot från stadsdelen Grönland i Olso. Jag kunde visa för honom att det tvärtom är väldigt kallt på Grönland just ju.

 

  

           

Så nej, det är inte plusgrader på Grönland. Faktum är att det tvärtom är ovanligt kallt på ön denna vinter. Den 2 januari slogs faktiskt köldrekord på grönland - minus 66 grader på Summit Station. Så kallt har det aldrig varit sedan mätningarna började. Aldrig någon dag någon månad någonstans på Grönland. Det är bara att konstatera att samtidigt som det är en ovanligt mild och snöfattig vinter i södra delen av Skandinavien så är det alltså rekordkallt på Grönland.  

Måste samtidigt ställa en nyfiken fråga - var det någon från media som uppmärksammade detta köldrekord? Jag har förgäves sökt på google efter någon liten nyhet om saken, men förgäves. Inte minsta lilla notis någonstans. Frågan är varför? 




 

Talade regeringen osanning om den rostiga bottenplåten på Ringhals?

2020-01-24

En del i den politiska striden om stängningen av Ringhals 1 och 2 har varit att flera regeringsföreträdare och många kärnkraftsmotståndare framhållit att reaktorerna fallit för åldersstrecket och att det finns allvarliga rostskador i anläggningarna. Så här skrev exempelvis inrikesminister, Anders Ygeman på twitter vid två tillfällen i december: 


  

Det märkliga är att uppgifterna verkar vara helt fel. Bilderna är gamla och de aktuella rostskadorna reparerades 2015-16. Detta påpekas av den ansedda kärnkrafts och energiexperten Torsten Dilot i detta inlägg på LinkedIN, och bekräftas även i denna rapport från Ringhals som beskriver hur reparationen genomfördes 2015-16. Här ett utdrag från Dilots text:


 

Det har ju också dykt upp en företagsintern rapport från Vattenfall daterad 2016 som sägs visa att både Ringhals 1 och Ringhals 2 är i gott skick och skulle ha kunnat drivas vidare utan några större investeringar. Påståendet att reaktorerna har tjänat ut är i så fall felaktiga. Ändå är det detta som till stor del använts som argument för besluten att stänga reaktorerna i förtid. Det senaste riksdagsbeslutet i frågan (i onsdags) förlorade vi som ville förlänga drifttiden med en enda rösts marginal (174-173).

Jag kommer att gå vidare med detta ärende på lämpligt sätt. Att Ringhals 1 och 2 kan ha stängts ned baserat på falska uppgifter om anläggningarnas status är oerhört allvarligt, både ur ekonomisk synpunkt och när det gäller svensk elförsörjning och klok miljöpolitik.

 



 

Moderat krav skärpte upp Sveriges linje kring EU:s nya klimatfond

2020-01-21     

När EU-nämnden hade sammanträde med finansministern nyligen lyfte vi moderater frågan om EU:s planer på att inrätta en ny gigantisk "klimatfond". Tanken är att planen totalt, inklusive nationella och privata investeringar ska omfatta 10.000 miljarder kronor. Gigantiska pengar.

Oron vi moderater hyser är att EU ska försöka lägga kostnaderna för denna "klimatfond" utanför EU-budgeten, vilket skulle öka medlemsstaternas kostnader. Från moderat sida menar vi att om EU ska bygga upp en sådan fond får man samtidigt finansiera det genom att minska kostnaderna för något annat. Detta var också det besked vår moderate andre vice ordförande i EU-nämnden, Jessika Roswall, framförde vid mötet. Från övriga partier var intresset för frågan svalt, men den moderata linjen fick stöd av EU-nämnden.

I dag kan jag konstatera att finansministern uttalar sig helt i enlighet med denna moderata linje i en intervju i Aftonbladet.

Moderaterna kommer fortsätta att noga bevaka frågan om EU:s budget och den svenska EU-avgiften. Det handlar om mycket stora pengar. Som moderaternas ansvarige för frågan i Finansutskottet kommer jag att har stort fokus på detta. I höstas fick vi igenom skärpta skrivningar kring den svenska inställningen till EU-avgiften, och finansministerns tydliga besked om Sveriges inställning till klimatfonden var ännu en seger för en restriktiv linje kring den svenska EU-budgeten. Moderaterna har en viktig uppgift att värna de svenska skattebetalarnas pengar.






Med dagens regering behövs inga ytterligare gycklarprojekt

2020-01-21     

Regeringen har ofta en väldigt högtravande retorik när det gäller svensk klimatpolitik. Sverige ska "gå före" och "vara ett föredöme för andra länder". Retoriken känns allt mer ihålig i takt med att tunga instanser såsom Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen dömer ut klimatsatsningarna som inneffektiva eller rent av meningslösa. Dessutom väldigt dyra - om man har som mål att minska utsläppen av koldioxid får man betydligt mindre effekt per satsad krona på åtgärder i Sverige jämfört med åtgärder utomlands. Ändå står enormt kostnadskrävande svenska insatser överst på regeringens lista, insatser som driver upp elpriser, drivmedelspriser och skatter för svenska folket.

I går rapporterade Svenska Dagbladet (tyvärr låst artikel) att regeringen och Natrurvårdsverket inom ramen för "Klimatinitiativet" satsat på gycklarföreställningar (!) "för att kraftigt minska utsläppen". Ett annat projekt är "Klimatångestterapi" (!) som enligt projektets egna beräkningar kommer att minska utsläppen med 0,1 kilo koldioxid per satsad krona (fråga mig inte hur man kommit fram till detta). 

Tidigare har Slöseriombudsmannen och dess följare utsett regeringens klimatpolitik som 2019 års värsta slöseri med skattemedel. Och då ska man veta att det var en hård konkurrens med ett antal andra vansinniga sätt att hantera våra skattepengar.

Detta är också en av anledningarna till att Moderaterna skär bort en del av de så kallade "klimatsatsningar" som regeringen gör. Samtidigt styr vi över mer till insatser utomlands där pengarna, förutom att minska utsläpp, även kan gynna tillväxt, välstånd, hälsa och miljö i fattiga länder. Moderaternas besparingar på detta område frigör massor av pengar till välfärden och rättssystemet, och Miljöpartiets påstående att det "hotar klimatet" faller på sin egen orimlighet. 

Och en sak är klar. Med dagens regering behövs inga ytterligare gycklarprojekt.





 

Ny fulvinklad klimatartikel av Aftonbladet

2020-01-14

Gårdagens webartikel finns idag i Aftonbladets papperstidning. Att man i braskande rubriker påstår att jag skulle ha blivit "uppläxad" av min partiledare är ett rent spinn från Aftonbladtes sida. Det har aldrig förekommit överhuvudtaget. Men att en tidning skriver en rubrik som helt saknar koppling till innehållet i själva artikeln får man väl leva med. För upplysnings skull lade jag ut detta i sociala medier igår så inga missförstånd skulle uppstå.

I sak upprepar alltså Aftonbladet återigen felaktigt att jag ifrågasätter att människan påverkar klimatet. Främst hänger man tydligen upp sig på att jag vägrar använda det nya modeordet "klimatkris" utan föredrar att tala om klimatförändringar. Att jag inte använder ordet "kris" ska alltså tolkas som att jag förnekar klimatförändringar. Det är faktiskt ganska tramsigt.

Jag fick också tillfälle att bemöta skriverierna innan artikeln skrevs, och här är hela mailet jag skickade till reportern Olof Svensson på Aftonbladet:

Men någon publicering i sin helhet blev det inte, utan i stället på ett mycket missvisande sätt. Var och en får väl själv bedöma när man läser artikeln. Bilden man får är ju att oron för klimatalarmismen skulle vara helheten i moderaternas politik. Hade man skrivit ut hela mitt svar hade ju plötligt hela artikeln motsagt sig själv. Syftet är återigen att felaktigt utpeka mig som "klimatförnekare", och i det arbetet är tydligen alla medel tillåtna.

Att Borås Tidning följer efter som "copy cat" var ytterst väntat. Och även denna rubrik är mycket missvisande eftersom Ulf Kristersson alltså inte uttryckte sig så som påstås i rubriken. Men i artikeln i BT idag har man i vart fall lagt ut hela mitt skriftliga svar. 

Att sedan BT har lite svårt i artikeln med att skilja på moderata förslag inom miljö- och klimatpolitik och min utkvittning när det gällde beslutet om det klimatpolitiska ramverket 2017 (som sju partier enats om) får jag väl leva med. Här är mitt gamla blogginlägg om den saken för den som är nyfiken. Jag står för mitt beslut och blir allt mer övertygad.

Det är bara att konstatera att i alla andra politiska frågor i Sverige får man lov att debattera och diskutera och ha dra olika politiska slutsatser av både verklighet och vetenskap.  Men när det gäller klimatfrågan måste alla tycka exakt lika, och den som avviker minsta lilla från den vägen ska brännmärkas. Jag hoppas media en dag inser att jag aldrig kommer att vika mig en millimeter när det gäller försvaret för åsiktsfrihet och yttrandefrihet i klimatfrågan oavsett hur fula metoder man tar till. 

 




Att pyromaner orsakar bränder i Australien är ingen "konspirationsteori"

2020-01-11

De stora skogs och mark-bränderna i Australien är inget annat än en katastrof. För mig som besökt både Sydney, Canberra och Tasmanien och lärt mig mycket om det känsliga och unika djurlivet och även sett hur tidigare bränder ödelagt byar och små samhällen är nog förståelsen extra stor för katastrofens omfattning. Att bränderna förvärrats av både temperatur och torka och starka vindar är uppenbart. Vad som startat bränderna har diskuterats. Bortsett från blixnedslag och att vissa typer av träd faktiskt kan självantända i hettan, startar de sällan av sig själva. Bland annat har SVT rapporterat om hur både brott mot eldningsregler och ren avsiktlig pyromani är en av orsakerna. Att det finns ett antal pyromaner som avsiktligt startar bränder är inte nytt för mig - det hörde jag redan när jag träffade ledningen för räddningstjänsten i Hobart på Tasmanien 2016. Nedan utdrag ur artikeln på SVT:s hemsida. 

I veckan som gick blev jag sannolikt lurad. Jag fick från flera källor en som det framstod seriös engelskspråkig tidningsartikel där det påstods att en aktivist från Extinction Rebellion (XR) gripits misstänkt för att ha startat bränder i ett område i Australien. Jag har ju tidigare skrivit om XR och om en ledande svensk företrädare med ett mörkt förflutet som våldsbejakande aktivist. Så tidningsartikeln kändes definitivt både realistisk och trovärdig, särskilt med SVT:s rapportering i bakgrunden om att vissa av bränderna verkar ha startats avsiktligt av pyromaner. Jag delade ett twitterinlägg om saken sent tisdag kväll: 

På morgonen efter kom snart uppgifter om att denna artikel som fått stor uppmärksamhet verkade vara en välgjord förfalskning. Till saken hör att jag då befann mig vid poolkanten på ett hotell i Gambia, utan dator och med endast mobilen tillgänglig av och till när nätet fungerade. Möjligheten att gräva djupare i artikelns bakgrund var små. Därför tog jag helt enkelt bort tweeten för säkerhets skull.

Men detta dög såklart inte för Dagens Nyheter som i stället valde att hänga ut mig för att jag spred "konspirationsteorier". Det måste ändå vara en av de tunnaste soppor som DN lyckats få ihop av några små spik. Att 24 personer gripits för att medvetet och avsiktligt ha startat bränder är alltså ingen "konspirationsteori" utan fakta från australiensisk räddningstjänst. Att jag sedan spred en sannolikt felaktig faktauppgift om en av dessa misstänkta pyromaner är knappast en konspirationsteori. Påståendet att jag "fått växande kritik" för min retweet är dessutom helt fel - jag fick ingen kritik alls överhuvudtaget. Jag tog bara själv del av samstämmiga uppgifter om att artikeln sannolikt var en välgjord förfalskning, och då tog jag bort tweeten för säkerhets skull. Det innebär såklart inte att det är helt omöjligt att någon extremist skulle ha fått för sig att orsaka bränder medvetet av rent politiskt syfte - men det finns inget som styrker det i dagsläget.

Som vanligt kom sedan en "copy-cat" i kölvattnet av DN. En av landets troligen mer osympatiska skribenter, Csaba Bene Perlenberg, verkar se som en viktig uppgift att så fort chansen ges angripa mig som person med lögner, överdrifter och rena personangrepp. Det är inte första gången. Att han hyser en stark motvilja mot mig som person är ganska tydligt, och jag vet att det finns flera orsaker - han ogillar bland annat min kritiska syn på migrationspolitiken och att jag ifrågasätter klimathotsextremismen. I denna ledarkrönika i GT/Expressen tar han återigen heder och ära av mig, och kommer med  rena lögner. Exempelvis att jag inte delar mitt partis klimatpolitik - vilket han borde veta är fel. Jag har röstat för alla moderata motioner på området i riksdagen under mina snart 14 år som riksdagsledamot. Att Perlenberg medvetet försöker vilseleda läsarna om detta är svagt. Lite kul är det ändå att han verkar följa min blogg så noga och att han i ledarkrönikan citerar mig flitigt. Jag tackar och tar emot, och fick några hundra nya följare på köpet.

Det mest slående i dessa två inlägg i media är att allt kritiskt eller ifrågasättande man skriver med minsta lilla krystade koppling till klimatfrågan tolkas som att man ifrågasätter alla klimatförändringar. I detta fall är det alltså odiskutabelt att det funnits pyromaner som startat vissa av de stora bränderna. Det är också odiskutabelt att värme, torka och hårda vindar förvärrat bränderna. Båda dessa saker kan alltså vara sanna samtidigt. Och att dela en tweet om att en extrem vänsteraktivist i en ökänd organisation kan ha varit en av pyromanerna är faktiskt inte alls detsamma som att ifrågasätta klimatförändringar eller att värme, torka och hårda vindar kan förvärra bränderna. När media gör en sådan koppling andas det mer desperation - den extrema linjen i klimathotsdebatten ska försvaras till varje pris, och detta även när frågan inte ens är på agendan. För huruvida det är en våldbejakande vänsterextremist eller någon annan som eventuellt varit pyroman har faktiskt inte med själva klimatdebatten att göra och har såklart inte heller någon betydelse för brandförloppet i sig. 

Även Borås Tidnings ledarsida och deras "klimatreporter" brukar följa som "copy-cat" när riksmedia uppmärksammar mina inlägg med möjlig koppling till klimatfrågan. Men idag har de vanliga mer klimatalarmistiska skribenterna fått stå tillbaka och i stället är det den utmärkte ledarskribenten Amanda Broberg som ger en direktrapport från Australien där hon just nu befinner sig. En balanserad och eftertänksam ledare där hon samtidigt nämner min tweet i förbigående.

Att jag sannolikt blev lurad av en förfalskad artikel är trist. Jag blir mest arg över att någon på detta sätt försöker sprida rent falsk information. Men det lär knappast vara sista gången det händer och jag är i gott sällskap. Många medier råkar också ut för detta. Jag minns exempelvis förra året när Borås Tidning citerade ett fejkkonto på twitter i tron att det verkligen var statsministerns konto. I dagens mediala värld är det tyvärr lätt att råka sprida en förfalskad artikel, bild eller inlägg, hur noga man än försöker vara med att kolla källor.  Det enda man kan göra i ett sådant läge är att beklaga samt ta bort sådant man inte är helt säker på är korrekt. Samtidigt får inte rädslan att någon gång råka sprida något felaktigt göra att man helt avstår från att delta i samhällsdebatten.

Hur är det då med min syn på "klimatkrisen"?

Jag anser som sagt att ordet "klimatkris" en modeord för att försöka förstärka klimathotet verbalt. Jag anser fortfarande att det inte finns något belägg för en pågående "klimatkris" och det står jag för. Ordet "kris" ska inte missbrukas. Den som påstår att det pågår en kris är också skyldig att visa hur denna kris yttrar sig i vår vardag. Det seriösa är att diskutera klimatförändringar, hur stora de är, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Det har hela tiden varit min ingång och det tänker jag fortsätta diskutera - alldeles oavsett vad vissa journalister gillar eller inte. Samtidigt står jag lojalt bakom moderaternas klimatpolitik vid omröstningarna i riksdagen och delar min partiledares avståndstagande från alarmister och domedagspredikanter i klimatfrågan. Konstigare än så är det faktiskt inte.

 

 

 

Indisk sophantering och svensk skatt på plastpåsar...

2019-12-28


För en tid sedan spred jag denna film från en indisk miljöorganisation i sociala medier. Den visar hur man tippar sopor direkt från lastbilar rakt ned i havet. Det är bland annat plaster och annat avfall från denna hantering som följer med havsströmmarna till Europa och som så småningom även når den svenska västkusten. Man beräknar att huvuddelen av allt skräp som spolas upp på svenska stränder kommer från fyra stora floder i Asien.

Att tro att man påverkar detta genom att införa skatt på plastpåsar i Sverige är, milt uttryckt, ganska naivt.

Under julhandlingen har jag också roat mig med att studera hur mycket av produkterna i en vanlig livsmedelsbutik som är förpackade i plast. På det stora taget kan man nog säga att det är minst 70-80% av varorna som antingen är förpackade i hårdplast eller i mjuka plastförpackningar. Att i detta läge jaga bärkassen i kassan (som dessutom ofta enligt skyltarna i kassan är tillverkad av  biomaterial) är verkligen att sila mygg och svälja kameler. 

Skatten påplastpåsar saknar miljöstyrande effekt eftersom den inte gör skillnad på om plastbärkassen har fossilt ursprung eller är tillverkad av förnybart material. Konjunkturinstitutet har dessutom pekat på att skatten troligtvis inte kommer att leda till minskad nedskräpning. Dessutom menar de att skatten riskerar att leda till ökad användning av påsar (tyg och papper) som är sämre för miljön.

Plastpåseskatten är bara ett förslag i raden av många undermåligt utformade skatter som har införts och höjts i miljöns namn av den rödgröna regeringen. I grunden skadar regeringen Löfven legitimiteten för skattesystemet och miljöpolitiken när opportunism och symbolförslag ges allt större utrymme. Skatten på plastpåsar är plakatpolitik i sin renaste form.

 


 

En smula överdrivet att ens nämna "klimateffekter"?

2019-12-28

Jakarta har alltså sjunkit 4 meter (!) på två decennier. Bland annat till följd av "klimatförändringar"? Men minst 98% måste bero på annat. Ändå måste ordet "klimatförändringar" finnas med. Som ett mantra.
 

 





 

När argumenten tagit slut

2019-12-27






Det går naturligtvis inte att totalförbjuda försäljning av fossila drivmedel

2019-12-27

Regeringen tillsätter alltså en enmansutredning för att föreslå ett slutdatum för försäljning av alla fossila drivmedel. Att sätta ett stoppdatum för försäljning av bensin och diesel i Sverige är dock fullständigt verklighetsfrämmande inom överblickbar tid.

Anledningarna är många. Inte minst en helt sanslös kapitalförstöring. Vem ska betala detta?

Alldeles oavsett hur mycket nya eldrivna fordon och fordon med andra drivmedel som tas fram kommer ett mycket stort antal fordon som rullar idag att fortsätta användas under mycket lång tid. Det gäller inte minst dyra maskiner, lastbilar, traktorer, flygplan, militärfordon, båtar och en massa annat. Dessutom finns en mycket stor fordonspark med veteranfordon, en del av det svenska rullande kulturarvet. Självklart måste det gå att fortsätta att tanka dessa.

Staten får gärna ställa krav på försäljning av nya fordon och stimulera framväxten av alternativ. Men att utreda och föreslå totalstopp för all försäljning av fossila drivmedel visar bara på en fanatisk och helt verklighetsfrämmande inställning. Självklart är det också ett av Miljöpartiets språkrör som uttalar sig. Men världen ser inte ut som i Miljöpartiets partiprogram.

Nu är det dags att svenska folket vaknar. Alla tankar på totalförbud måste kastas i papperskorgen. Sverige klarar inte fler dyra experiment nu för att vi ska "vara världsledande på klimatomställning". Vårt stackars land har inte råd med mer dumheter. 



 

 

Självklart ska Borås Energi tjäna pengar på utsläppsrätter

2019-12-26

Jag läste fascinerat artikeln i Borås Tidning med kritik mot att Borås Energi i år tjänar mångmiljonbelopp på att sälja av sitt stora överskott på utsläppsrätter för fossil koldioxid. Och ännu större intäkter finns att hämta i framtiden. Borås Tidning konstaterar att "någon diskussion i styrelsen om att skrota utsläppsrätterna för att minska de totala utsläppen har inte hållits".

Det är en fullt rimlig hållning av bolaget om man värnar om skattebetalarnas pengar.

EU:s system för att minska växthusgasutsläppen från industrin genom utsläppshandel har varit generöst och skapat stora överskott. Nu skärps tilldelningen av utsläppsrätter, och därmed även priserna som varit mycket låga under många år. Det finns alltså idag pengar att tjäna för de som sparat på utsläppsrätterna, och som väljer att inte skrota dessa av klimatskäl.

Enligt uppgifter i artikeln (som tyvärr är låst) framgår att höstens försäljningar vid två tillfällen inbringat totalt cirka 10–15 miljoner kronor. Borås Energis kommunikationschef Jonas Holmberg säger i ett skriftligt svar till BT att bolagsledningen diskuterat om annulleringar ska göras. Man har dock kommit fram till att det är mer gynnsamt att sälja dem för att finansiera fler satsningar mot målet om fossilbränslefri värmeproduktion i Borås.

Diskussionen är märklig. Systemet med utsläppsrätter bygger ju just på att den som behöver öka sina utsläpp måste köpa utsläppsrätter från någon annan. Man tjänar alltså på att minska sina utsläpp och kan delfinansiera investeringar som ska minska utsläpp genom att sälja utsläppsrätter. Samtidigt skärps alltså tilldelningen centralt av nya utsläppsrätter vilket driver upp priset på dem som är kvar. Hela tanken med systemet med utsläppsrätter är att man ska kunna handla med dem. Tanken har aldrig varit att man som enskilt aktör ska annulera dem. En annulering drabbar i detta fall direkt Borås Energis kunder, och eventuellt även skattebetalarna eftersom det är ett kommunalt bolag. Och som sagt, överskottet kan  användas till miljövänliga investeringar i stället för att man kastar bort pengarna.

Klimathysteriska röster tänker ofta i kors, så även i denna fråga. Och som vanligt leder det till att man vill kasta skattebetalarnas pengar i sjön.




 

Därför lämnar moderaterna och kristdemokraterna energiuppgörelsen 

2019-12-12

Härom veckan meddelade moderaterna och kristdemoikraterna att våra partier lämnar energiuppgörelsen med S, MP och C. Ett besked jag verkligen välkomnar, eftersom jag hela tiden varit öppet kritisk till denna energiuppgörelse som moderaterna var med och tog beslut om 2016. Inte minst för att den hade ett orealistiskt stort fokus på vindkraft och inte tillräckligt tydligt skapade förutsättningar för fortsatt användning av kärnkraft i den svenska elförsörjningen.

Syftet med överenskommelsen 2016 var att lösa akuta problem som då fanns inom framförallt kärnkraften. Det var viktigt i sig och undanröjde vissa akuta hot, och den uppgörelsen är i praktiken nästan helt genomförd. Samtidigt har nya frågor tillkommit såsom lokala kapacitetsproblem i elförsörjningen, stora framtida ökade elbehov och brister i dagens elmarknadsmodell. Dessutom har det uppstått en ny diskussion om kärnkraftens roll på den framtida svenska elmarknaden. 
 
Moderaterna har därför vid flera tillfällen själva och senare tillsammans med först KD och nu senast med KD och L presenterat vad vi vill göra inom energipolitiken. I en artikel från M, KD och L för ett par veckor sedan krävde vi att regeringen bjuder in samtliga riksdagspartier till förhandlingar med målet att nå en ny energiuppgörelse före årsskiftet samt presenterade en gemensam lista med 9 förslag.
 
Regeringen har som svar på partiledarnas debattartikel i DN svarat med en PM om hur de vill hantera energifrågorna framåt. I regeringens PM är det uppenbart att man inte har tillmötesgått våra krav. Regeringen har gjort klart att de inte är beredda att bemöta våra huvudsakliga krav, såsom:

  • Ett nytt energipolitiskt mål.
  • Hur kärnkraftens roll i energisystemet kan säkras.
  • Att alla riksdagspartier ska delta i en ny energiöverenskommelse.

Med anledning av detta lämnar Moderaterna och Kristdemokraterna energiöverenskommelsen. Vi kommer nu i stället att söka stöd för de förslagen i riksdagen och i samtal med andra partier.


 


Vänsterpopulism maskerat som klimatengagemang? 

2019-12-10




 

Hmm...

2019-11-30







M, KD och L tar strid för kärnkraften

2019-11-28

Samtliga riksdagspartier måste bjudas in till nya energiförhandlingar – så att en ny energiöverenskommelse kan komma på plats före årsskiftet. Det är nödvändigt för att trygga Sveriges elförsörjning och klara klimatomställningen, skriver Ulf Kristersson tillsammans med Ebba Busch Thor (KD) och Nyamko Sabuni (L) på DN Debatt.

En stabil elförsörjning är en förutsättning för Sveriges välfärd och konkurrenskraft och vår elproduktion – med framförallt kärnkraft och vattenkraft – är renast i hela EU.

I framtiden kommer ännu mer ren el att behövas för att driva bilar, tunga transporter och industrier. Experter uppskattar att det handlar om en 50- till 60-procentig ökning av elanvändningen under de kommande 25 åren.

Men nu ser vi allvarliga problem på elmarknaden. Stamnätet har många år på nacken och kapaciteten måste öka. Gotland har haft återkommande problem med strömavbrott. Elproblem har också drabbat Skåne och Stockholmsregionen. Till slut riskerar det att hindra investeringar och jobbtillfällen.

Det duger inte. Nu krävs politiska åtgärder som säkrar en trygg elförsörjning i Sverige även i framtiden. 

Regeringen måste bjuda in alla riksdagspartier till energisamtal med målet att teckna en ny energiöverenskommelse före årsskiftet. Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas krav inför sådana samtal består av nio punkter: 

1. Sverige elsystem ska vara 100 procent fossilfritt. Det betyder att kärnkraft måste få vara en viktig del av det svenska energisystemet också i framtiden. 

2. Den befintliga kärnkraften måste värnas. 

3. En svensk färdplan mot fjärde generationens kärnkraft ska utvecklas. 

4. Elmarknadens utformning måste utredas. 

5. En analys av elförsörjningen – inklusive en effektutredning – bör genomföras. 

6. Sverige måste agera för gemensamma EU-regler för godkännande av nya kärnkraftsreaktorer. 

7. Inom energiforskningen ska resurser avsättas även till kärnteknisk forskning. 

8. Skatter och stöd ska styra mot minskade utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt som inte bidrar till en snedvridning mellan olika fossilfria energislag. 

9. Kraftvärmens konkurrenskraft måste värnas. 

 





MP-riksdagsledamot vill att bilförsäljare ska gå i konkurs...

2019-11-21

Riksdagsledamoten Lorentz Towatt (MP) är inte bara riksdagsledamot utan dessutom Miljöpartiets klimat- och energipolitiske talesperson. Han gjorde igår ett synnerligen märkligt utfall på twitter, riktat rakt mot ett seriöst svenskt företag, Hedin Bil:


 

Att en riksdagsledamot på detta sätt offentligt önskar ett svenskt företag i konkurs av "klimatskäl" är minst sagt häpnadsväckande. Att privata företag tvingas anpassa sig till ryckig lagstiftning och orimliga straffskatter är beklagligt. Men de politiker som infört straffskatterna behöver i vart fall inte håna företagen för detta.

Jag och många andra gav svar på taL och under dagen har även Teknikens Värld uppmärksammat det hela. Sannolikt kommer fler tidningar att skriva om detta. Det var glädjande nog bara 95 personer som gillade Towatts angrepp (därav minst 5 aktiva miljöpartister, vilket ju säger en del om detta parti).Något fler uppskattade mina kommentarer, ca 1.700 stycken. Jag upplever att ilskan mot Miljöpartiet bara växer i takt med att människor ser all skada som detta parti ställer till med i vårt samhälle.







 

Ulf Kristersson (M) tar avstånd från klimatalarmismen

2019-11-18

I dag blev jag uppriktigt glad när jag läste intervjun i Expressen om min partiledares syn på klimathotet och klimatpolitiken. Ulf Kristersson tar i intervjun tydligt avstånd från klimatalarmismen och förespråkar en seriös politik på miljö- och klimatområdet. Han vill utvärdera effektiviteten i regeringens "klimatpolitik", han pekar på behovet av trygg elförsörjning och ökad elektrifiering, han försvarar både flyg, bilism och sänkt drivmedelsskatt, han är tydlig med moderaternas nej till höghastighetståg, han riktar hård kritik mot meningslös plakatpolitik från regeringen, förespråkar framtidstro och tekniska lösningar på miljöproblemen, och sist men inte minst - han tar som sagt tydligt avstånd från klimatalarmisterna. Klicka nedan för att läsa hela intervjun. 
 
  

Några utdrag ur artikeln:








Bekvämt att skylla på "klimatförändringar" för att slippa ansvar

2019-11-16

Det har blivit allt vanligare att politiker runt om i världen har en ryggmärgsreflex att skylla på "klimatförändringar" så snart det uppstår samhällsproblem som man inte klarat att hantera. Vad är väl lättare än att skylla på klimatförändringar som andra orsakat för att själv slippa behöva ta ansvar som politiker?

Men det är inte klimatförändringar som orsakar bristande beredskap för skogsbränder. Det är inte klimatförändringar som hårdgjort ytor i våra städer så att regnvatten vid skyfall inte har någonstans att ta vägen eller som dikat ut viktiga våtmarker så vattnet inte har någonstans att ta vägen. Det är inte klimatförändringar som har gjort att människor i fattiga länder bosätter sig alldeles i strandkanten och därmed drabbas hårt av stormar och havsvågor. Det är inte klimatförändringar som dammsuger havsbottnen på sand runt känsliga öar i Stilla Havet och får dem att erodera. Det är inte heller klimatförändringar som pumpar upp grundvatten i sådana mängder att öarna sjunker ihop. Det är inte klimatförändringar som förbrukar Kaliforniens knappa vattenresurser i ökenklimatet för att vattna golfbanor, fylla pooler och odla extremt vattenkrävande växter, vilket skapar vattenbrist i hela delstaten.

Det är inte heller klimatförändringar som orsakat att Venedig just nu svämmar över. Vilket man hade kunnat tro med anledning av borgmästarens uttalanden häromdagen. Så här sa han då (källa SVT):

            

Bilden förstärktes av ett uttalande från en medlem i regionstyrelsen i Venedig som vid samma möte diskuterade åtgärder mot klimatförändringar.(källa SVT). Även Dagens Nyheter rapporterar om detta.

            

Även Italiens klimatminister Sergio Costa har enligt SVD skyllt översvämningarna på klimatförändringar. 

Bilden att översvämningarna i Venedig är det värsta någonsin och att detta beror på klimatförändringar har trummats ut i internationella medier, inte bara i CBS och CNN, utan även BBC mfl. Denna gång har faktiskt flera svenska medier varit mer nyanserade och försökt ge hela bilden. SVT hade exempelvis igår ett inslag om detta som nyanserade frågan väl. Något jag uppmärksammade på twitter:

        

Sanningen om Venedig är alltså denna:
1. Venedig är till stora delar byggt på pålar på havsbotten, och staden ligger på en spricka mellan två kontinentalplattor i Adriatiska havet. Det gör att staden sakta men säkert sjunker ned i havet. Det är alltså inte havsnivån som stiger.
2. För att skydda staden beslutades redan 1966 att bygga ett system med automatiska mekaniska vallar som ska resas när havsnivån når över en viss nivå. Detta system skulle varit klart 2011, men tekniken är fortfarande inte i drift, vilket tydligen beror på sedvanlig italiensk korruption.
3. Översvämningen just nu är alltså inte den största någonsin, utan rekordet från 1966 gäller fortfarande.

Men visst måste det vara bekvämt för en borgmästare, regionpolitiker eller klimatminister att med en ryggmärgsreflex skylla på klimatförändringar så fort något dramatiskt händer, så de slipper ta eget ansvar inför väljarna. 




 

Nio exempel när miljö- och klimatpolitiken kört i diket

2019-11-13

Svensk miljö och klimatpolitik har väldigt mycket styrts av populism och ogenomtänkt symbolpolitik. Mycket av detta har jag genom åren ifrågasatt på bloggen, och efterhand har jag fått rätt i fråga efter fråga. I dag finns en riktigt bra sammanställning i nättidningen fplus, där man listat de nio sämsta besluten på området. 

"fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget. fPlus har intervjuat och sammanställt slutsatser från experter och företrädare för flera branscher för att lista några av de mest ifrågasatta klimatsatsningarna och miljöbesluten som fattats. Det handlar om alltifrån den storstilade satsningen på etanol till den kritiserade elcykelpremien." 

Sedan följer en sorglig lista:
* Den misslyckade etanolsatsningen
* Nedsläckningen av kärnkraften som ökar koldioxidutsläppen
* Miljardnota för kommunal etanoltillverkning
* Skattesubvention av elcyklar som dessutom medförde en fuskhärva 
* Supermiljöbilspremien som missbrukades för bilexport till utlandet
* Elscootersatsningen som blev en miljöbov
* Skatt på avfallsförbränning som riskerar att få motsatt verkan
* Kemikalieskatten som leder till arbetslöshet inom handeln
* Flygskatten som minskar incitamenten för investering i miljövänligare flyg
Som tionde punkt nämns diuskussionen om höghastighetståg vars "klimatnytta" ifrågasätts starkt.

Tyvärr kan listan göras längre. Skatten på platspåsar har exempelvis redan sågats som helt meningslös ut miljösynpunkt. Och Bonus-Malus-skatten på fordon motverkar effektivt byte till nyare och mer miljövänliga fordon eftersom nya fordon ofta får högre skatt än motsvarande begagnade.

På punkt efter punkt tas rent idiotiska beslut som vare sig gynnar miljö eller klimat, men som medför en massa andra nackdelar för människor och dessutom kostar massor av skattepengar.





 

Expressen odlar myten om "97% eniga klimatforskare"

2019-11-03

I artikeln den 30/10 om oss som ifrågasätter att världen befinner sig i en "klimatkris" framför Expressen det av alarmister ofta upprepade påståendet att "97% av forskarna är överens" om att människan är orsaken till att klimatet förändras som en konstaterad sanning. Så här inleder man ingressen till artikeln: 

"97 procent av världens forskare är överens – den globala uppvärmningen är en konsekvens av mänsklig påverkan." 

Jag har tidigare visat att detta påstående är en ren myt - det finns ingen som helst seriös forskning som visar att 97% av världens forskare är överens i frågan. Så här avslöjade jag myten den 28 oktober förra året, och någon ny fakta som styrker de påstådda 97 procenten har jag inte sett till.
 

Är forskarna eniga i klimatfrågan?

2018-10-28

Redan 1997 undertecknade 31.000 vetenskapsmän och personer med universitetsexamen i naturvetenskap (varav 9.000 med doktorsgrad), en petition där de menade att koldioxiden inte påverkar atmosfären eller klimatet i någon större utsträckning. Petitionen kallas The Petition Project. I vilken mån en del av dessa personer bytt åsikt de senaste 20 åren vet jag inte.

I klimatdebatten hävdas dock ofta numera att "forskarna är överens" eller att i vart fall "97-98% av forskarna är överens" om att koldioxidutsläppen är den dominerande orsaken till att klimatet förändras. IPCC använder själva denna uppgift i sin "Summary for Policy Makers", och hävdar i princip vetenskaplig konsensus. Även NASA använder uppgifterna på sin hemsida. 

I debatten hänvisas ofta till tre mycket välkända studier om vad forskarna och vetenskapsmännen anser. Det är studier från Illinois-universitetet 2009, Anderegg m.fl. 2010 och Cook m.fl. 2013. Dessutom har studierna sammanfattats i en ny rapport av samme Cook mfl 2016. Denna senare rapport brukar oftast åberopas i dagens debatt, och sägs visa att det närmast råder enighet inom forskarvärlden. Det finns dock mycket stora invändningar mot påståendena om "enighet".

Den första undersökningen som visar att "97%" av forskarna är överens baseras på en idag ganska gammal undersökning från University of Illinois 2009 (Doran/Zimmerman, Examining the Scientific Consensus on Climate Change, 2009). Två frågor sändes per mail till 10.257 medlemmar i American Geophysical Union, AGU, där de flesta meteorologer är medlemmar. Endast 3.146 svarade, vilket är så få att enkäten inte är statistiskt godtagbar. Ännu värre är att man sedan satte sig att bedöma vilka av de svarande som kunde anses vara “klimatforskare” och sorterade bort alla utom 77 stycken (!). Av dessa ställde sig 75 bakom teorin, vilket blir 97 % av 77, men 7 promille av alla tillfrågade (bilden nedan).



I den andra undersökningen från 2010 av William Anderegg mfl tillfrågades 1.372 forskare. Av dessa valdes sedan 50 forskare ut som hade publicerat arbeten just om mänsklig klimatpåverkan. Av dessa 50 ansåg 49 att människan orsakar global uppvärmning. Det blir 98%. Men det är bara 2,3% av de totalt antalet tillfrågade. Vad tyckte de övriga? Hur mycket av den globala uppvärmningen som man anser att människan orsakar framgår inte heller av forskarnas svar.

I undersökningen av John Cook mfl 2013 studerades 11.944 vetenskapliga uppsatser. Av dessa höll 97% med om att koldioxid är en växthusgas och att mänsklig aktivitet påverkar den globala uppvärmningen. Men bara 41 (!) hävdade att människan skulle ha orsakat det mesta av uppvärmningen sedan 1950. 41 av 11.944 blir 0,3%.

Dessa tre hårt kritiserade undersökningar "återanvänds" sedan i en ny rapport 2016, där författarna är John Cook samt bland annat ovan nämnda Doran och Anderegg. Den nya rapporten bygger alltså på de tre andra och blir därmed inte mer tillförlitlig än de tre tidigare rapporterna.

Jag fick för några år sedan en bok från journalisten Tege Tornvall, ”Tänk om det blir kallare?”. I den boken har författaren listat 1.407 kvalificerade IPCC-kritiska personer världen runt, varav 1.250 med forskarbakgrund inom för klimatet relevanta ämnen. Minst 140 av de kritiska personerna har arbetat för IPCC eller NASA, men vänder sig mot IPCC:s arbetssätt och slutsatser. Forskarna i boken representerar ämnena arktisk forskning, glaciärforskning, astrofysik, atmosfärfysik, biologi/zoologi/medicin, ekologi/miljö, ekonomi/resurshushållning, energi, geovetenskap, kemi, klimatologi, meteorologi och matematik/statistik. Minst en nobelpristagare finns bland namnen.

Här är för övrigt en lista med 450 "peer-rewiewade" (vetenskapligt granskade) vetenskapliga artiklar som kritiserar teorierna om AGW (av människan orsakad global uppvärmning).

Påståendet att "vetenskapen är enig i klimatfrågan" är med andra ord uppenbart falskt. Det är i sig såklart inte något bevis på att en majoritet av forskarna avfärdar klimathotet. Men faktum är att ingen vet hur stor del av vetenskapen som tycker det ena eller det andra, eller hur många som är osäkra eller neutrala i frågan. Jag har frågat många klimatdebattörer efter nyare studier som verkligen redovisar helheten, men det verkar inte finnas några. Det enda vi kan veta helt säkert är att man inte är enig inom vetenskapen (oenighet är faktiskt det normala inom de flesta vetenskaper, det är därför man forskar vidare).

Det är också intressant att även om en betydande majoritet skulle anse att människan är en stor del av orsaken till klimatförändringarna så finns det få forskare som vågar säga hur stor människans roll är. Jag har träffat ganska många forskare i både Sverige och utlandet under de över tio år jag ägnat mig åt denna fråga, och inte en enda av dessa har kunnat ge ett tydligt svar. Alla jag talat med har påpekat att klimatförändringar sannolikt drivs av såväl naturliga orsaker som av mänsklig påverkan, men man vågar inte säga hur mycket av varje. Som jag skrev i föregående blogginlägg är det oerhört centralt att veta hur mycket som beror på människan om man ska fatta korrekta långsiktiga politiska beslut. I dag tar man ju (mer eller mindre lyckade) beslut enligt "försiktighetsprincipen", men man vet inte säkert om det verkligen kommer att bromsa eller stoppa klimatförändringar. I detta läge borde vetenskaplig debatt uppmuntras i stället för att kritiska röster tystas eller brännmärkas i debatten.

 





Några funderingar kring Expressens artikel häromdagen

2019-11-02
 


 

Expressens artikel i onsdags har väckt en del uppmärksamhet, och jag har som vanligt fått en helt fantastisk respons på att jag vågar ifrågasätta den extremt uppskruvade domedagsliknande klimatalarmismen. Jag konstaterar att Expressens "klimateredaktion" nu utnämnt mig till en av landets nio främsta opinionsbildare(!) mot den extrema klimatalarmismen, och det få jag ju ta som ett fint erkännande av att jag hörs i debatten. Jag tror i och för sig inte att det stämmer, det finns så många kritiska svenska forskare, experter och debattörer som syns betydligt mer i klimatdebatten än jag, och de är betydligt mer än nio. Men det är ändå smickrande att nämnas i detta sällskap.

Expressen ville först intervjua mig, vilket jag avböjde med motiveringen att media sällan är intresserade av ett skriva objektivt om kritik mot klimatalarmismen, utan hellre vill märka ord eller försöka skandalisera. Jag erbjöd mig däremot att svara på skriftliga frågor, och fick ett antal sådana. 

Efter att jag svarat utförligt på alla frågorna fick jag beskedet att man endast tänkte använda några meningar av mina svar, eftersom det "inte fanns utrymme för mera". Efter att artikeln var klar fick jag sedan meddelande om att man varit tvungna att korta ned dessa meningar ytterligare efter som utrymmet var begränsat. Två nedkortade meningar av mina svar återstod nu.

Om man ser hela artikeln om alla oss nio utpekade kan man konstatera att huvuddelen av utrymmet i artikeln överläts till mer extrema röster i klimatdebatten för att de skulle få möjlighet att invända mot de korta kritiska åsikter som jag och andra fick framföra. Dessutom skrev klimatredaktionens redaktör en hel artikel där hon "förklarar" varför Expressen även låter "skeptiker" komma till tals. Hela andemeningen är att hon närmast ber om ursäkt för detta. Och helheten blev precis som jag förutsett - Expressens klimatredaktion har en egen tydlig agenda som bygger på att driva en alarmistisk inje i klimatfrågan - inte att kritiskt granska eller lyssna på motargument som faktiskt är väldigt besvärande för de extrema alarmisterna.

Men jag är ändå nöjd med att jag återigen på nyhetsplats fick framföra den viktigaste delen i min kritik och att inte ens den kritiska Olle Häggström (som jag haft många duster med på twitter) kunde avfära mig med annat än att jag ägnat mig åt "cherry-picking", vilket brukar vara enda argumentet så fort jag hittar fakta och statistik som inte stämmer med den alarmistiska linjen i debatten. Och det finns i så fall många "körsbär att plocka"på detta område. Att en professor underkänner en annan professors uppgifter visar för övrigt såklart inte vem som har rätt - det visar bara att de inte är överens. Häggström är för övrigt inte klimatforskare utan matematiker/statistiker.

Här är den del av Expressens artikel som rör mig. Från tidningens webbupplaga, men texten är densamma som i tidningsartikeln:


Här följer så mina utförliga svar på Expressens frågor:

1. Vad tycker du om debatten i Sverige om klimatförändringarna? 

Jag tycker vi har ett väldigt uppskruvat tonläge och ibland ren domedagsstämning som leder till att unga människor inte längre tror på framtiden. Det är en mycket olycklig utveckling där media bär ett stort ansvar för onödigt svarta rubriker. Kritiska röster har väldigt svårt att komma fram, trots att det verkligen inte är brist på forskare och experter som ifrågasätter den uppskruvade klimatoron. Jag tillhör framtidsoptimisterna, tror på teknisk utveckling och är övertygad om att våra ungdomar kommer att leva i en mycket bättre och mer miljövänlig värld än vi gör idag. Man blir inte ”klimatförnekare” bara för att man är skeptisk till rena undergångsteorier!
 
2. IPCC har i flera scenarier framhållit att klimatförändringarna går snabbare än vad man trott, nu senast i rapporten för några veckor sedan där man slog fast att polarisen smälter snabbare än beräknat, hur tycker du att vi i Sverige bör förhålla oss till sådana slutsatser? 

De dramatiska framtidsscenarierna bygger helt på resultat från datormodeller. Det är ingen brist på experter som ifrågasätter om man verkligen på ett tillförlitligt sätt kan göra den typ av framtidsprognoser som IPCC gör med tanke på att hela jordens klimat i grunden är kaos där många olika faktorer påverkar. Dessa modeller och felmarginalerna i dem är det jag främst ifrågasätter när det gäller klimathotet. Scenarierna behöver inte vara felaktiga, men vi politiker och media bör tolka dem sunt kritiskt precis som vi gör med framtidsprognoser på alla andra områden. I dag saknar jag det kritiska tänkandet hos många politiker och journalister.
 
3. Du sa såhär till Aftonbladet i somras: "Att alla tidigare naturliga faktorer som påverkar klimatet plötsligt skulle ha försvunnit tycker jag är den allvarligaste formen av klimatförnekelse". Men att IPCC, eller ens svenska forskare på området, inte skulle ta hänsyn till andra faktorer menar dom är helt felaktigt. Vad har du för belägg för att naturliga faktorer inte tas med i beräkningarna? 

Det var en kommentar tagen ur sitt sammanhang där jag invände mot påståendet att människans aktivitet i princip ensamt styr klimatet. Det är trots allt ganska få forskare som anser det, och det är förståeligt med tanke på alla dramatiska klimatförändringar som skett i jordens historia, alldeles utan några mänskliga utsläpp.
 
4. Du har skrivit om studier från Roy Spencer vid UAH, dessa har avfärdats av flera svenska och utländska framstående forskare (bland annat Mikael Karlsson på KTH och Frida Bender på SU). Vad tänker du om det? 
 
Jag konstaterar bara att forskarna inte är helt överens om så särskilt mycket mer än da djuimatet förändras och att människan sannolikt påverkar detta. Hur mycket som beror på människan, hur snabbt klimatförändringarna går, vilka effekterna kommer att bli och vad som är bästa åtgärderna mot detta finns det olika åsikter om. Forskning bygger på att forskare ifrågasätter varandra, och det är i grunden sunt. Men att välmeriterade forskare har så olika åsikter tycker jag samtidigt är en varningsklocka för oss politiker. Vad händer om vi satsar enorma resurser på att stoppa klimatförändringar utan att de åtgärder vi gör har någon verkan? Borde vi kanske i stället ha satsat pengarna på att anpassa oss?
 
5. Vad tycker du att politiker i Sverige och internationellt borde göra när det gäller klimatfrågan, om något? 
 
I grunden vet alla insatta att Sverige inte kan påverka världens samlade utsläpp mer än på marginalen. Varje månad byggs nya stora kolkraftverk i Asien och det kan vi aldrig kompensera med straffskatter på svenska folket. Vi har redan världens i särklass högsta koldioxidskatt och än så länge en väldigt ren energiproduktion (om kärnkraften avvecklas lär det dock bli sämre). Våra skogar neutraliserar samtidigt i stort sett alla våra nationella utsläpp.
 
Det viktigaste för Sverige är att verka för en ren och stabil elproduktion. Det är avgörande om vi ska kunna elektrifiera industri och transporter. Moderaterna är ett parti som tar denna fråga på största allvar. Vi satsar också mycket på teknisk utveckling inom industrin för att minska energiförbrukning och beroendet av fossila bränslen.
 
Även om forskarna är långtifrån eniga kan jag acceptera försiktighetsprincipen när det gäller utsläppen, även om jag personligen är skeptisk till att människan kan detaljstyra jordens klimat ner på en nivå av halva grader bara genom förändrade utsläpp. Jag står bakom moderaternas politik som enligt Timbros analys är den mest effektiva klimatpolitiken med mest nytta per satsad krona, inte minst genom satsningar i andra länder. Även i klimatpolitiken måste man ta ansvar för skattebetalarnas pengar.
 
Det framhålls ofta att Sverige även kan vara ett föredöme för andra. Men då duger det inte att klimatpolitiken som idag slår mot el- och energiförsörjning, livet på landsbygden, de gröna näringarna, företagande, jobb, samhällsekonomi, ekonomisk tillväxt och dessutom gör hushållen fattigare. Trots allt högre skatter på energi och transporter ökar ju dessutom de svenska utsläppen under dagens regering. Idag är Sverige verkligen inget föredöme för andra.
 
Om jag skulle välja en internationell åtgärd så är det att stoppa skövlingen av regnskogar. Det är, bortsett från klimatfrågan, en oerhört viktig insats för miljö och hälsa och motverkar erosion och torka. Jag har själv besökt Amazonas och avskogningen oroar mig personligen mer än koldioxidutsläppen.






Jag fick tyvärr rätt - Klimatlagen hotar Sveriges utveckling 

2019-10-26

Jag har flera gånger tidigare visat hur Klimatlagen (som antigs av riksdagen i juni 2017) effektivt motverkar tillväxt och utveckling i vårt land. Exemplen blir allt fler, senast var det Preems nya raffinaderi. Idag skriver Expressen en lång artikel om hur Miljöpartiet nu använder Klimatlagen som vapen i den interna diskussionerna med regeringen. Nu är det utbyggnad av Arlanda som ligger i riskzonen.  

När riksdagen skulle rösta om Klimatlagen vägrade jag att delta i denna omsörtning och krävde utkvittning. Jag beskrev det på bloggen samma dag:


Nedan ett citat från Expressens artikel idag bekräftar de farhågor jag hade inför omröstningen i riksdagen om Klimatlagen. 
 


Jag upplever att flertalet partier som röstade för denna lagstiftning inte insåg riskerna för hur Klimatlagen skulle komma att användas politiskt, och hur långtgående effekterna kunde bli. Med denna lag som vapen kan Miljöpartiet kräva stopp för allt från bostads- och vägbyggen till flygplatsutbyggnader, stoppa de flesta industrietableringar, beskatta ihjäl bilismen och flyget och hota hela energiförsörjningen. Nästan alla tillväxtfientliga och utvecklingsfientliga dumheter går att motivera med att det är i linje med klimatlagen.

Jag är mycket nöjd med att jag inte var en av dem som röstade för dessa lagar, och anser att den enda rimliga vägen framåt är att skrota klimatlagarna. För Sveriges skull.






Dagens citat i Borås Tidning 

2019-10-23

I dag står jag för dagens citat på debattsidan i Borås Tidning. Och jag är helt övertygad om att jag kommer att få rätt. Svenska folket är inte bara arga över extrem beskattning av drivmedel, man är också arga över elpriserna. Och då kanske främst nätavgifterna som skenar okontrollerat och som man inte kan påverka alls genom byte av elbolag och i väldigt liten utsträckning genom att spara på el.

 





Regeringen missbrukar det klimatpolitiska ramverket 

2019-10-16

Den 15 juni 2017 röstade riksdagen om den nya klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket som regeringen lagt fram i riksdagen. Som de flesta vet vid det här laget förklarade jag att jag inte kunde ställa mig bakom den moderata partilinjen att stödja dessa klimatlagar. Jag motiverade mitt beslut på bloggen så här:



Tyvärr har jag väldigt snabbt fått alltför rätt. I dag uppmärksammar jag på twitter nedanstående artikel som innehåller skarp kritik från miljöexperter och miljöjurister som menar att regeringen använder klimatramverket på ett orimligt sätt. Jag tror tyvärr att detta bara är början. Regeringen, och då främst miljöpartiet, hanterar klimatfrågan som en strikt nationell fråga där minskning av nationella koldioxidutsläpp överordnas allt annat. Att något ökade utsläpp i Sverige samtidigt kan minska de globala utsläppen mycket mer är inget regeringen bryr sig om. Att ökade koldioxidutsläpp kan bidra till att andra miljöutsläpp minskas eller försvinner bryr man sig inte heller om. Detta är en cynisk och egoistisk/nationalistisk hantering av miljö- och klimatpolitiken. Jag blir allt mer övertygad om att det var rätt att inte rösta för dessa klimatlagar.

 
  




Ulf Kristersson i partiledardebatten om elbristen 

2019-10-16




Detta är kanske den vassaste av alla repliker i dagens partiledardebatt i riksdagen. Ulf Kristersson (M) ställer vice statsministern Isabella Lövin (MP) mot väggen om elbristen.

Observera statsminister Stefan Löfvens och hans regeringskollegers minspel i bakgrunden. Man riktigt ser hur Löfven tänker "Kristersson har ju helt rätt, detta skulle jag ju själv ha kunnat säga som Metallordförande. Varför tvingas jag släpa på dessa miljöpartister? Suck." 






Sveriges elförsörjning är allvarligt hotad 

2019-10-16

Jag blev allvarligt upprörd i partiledardebatten i TV i söndags där statsministern raljerade över Ulf Kristerssons (M) påpekande om att landets elförsörjning är hotad. Löfvens invändning var i korthet att Sverige på årsbasis exporterar el, trots avvecklade kärnkraftverk och därför finns det inga problem. Löfvens kullerbytta är att han räknar total elproduktion och elkonsumtion på halv- eller helårsbasis. Det är ointressant. Vi kan exportera hur mycket el som helst när det blir överskott under sommaren, ofta dessutom till mycket låga priser eftersom efterfrågan är låg och produktionsöverskottet stort. Men det hjälper inte när vi har mycket kalla och vindstilla vinterdagar - då räcker inte vår el, utan vi måste importera. Oftast är det ju kallt och hög elförbrukning även i vår omvärld i ett sådant läge, och det gör att den importerade elen blir mycket dyr, och inte osannolikt kommer den från gas- eller kolkraftverk som dras igång i Tyskland, Polen eller Danmark för att klara bristsituationen i norra Europa. (I Sverige har vi ju inte längre några reservkraftverk eftersom regeringen straffbeskattat bort dessa). 

Summan av detta är att vi idag exporterar el nästan gratis när vi har överskott på sommaren och riskerar att behöva köpa smutsig el till mycket höga priser när vi har underskott på vintern. Och det är idag - innan vi ser effekterna av nedstängningen av Ringhals 1 och 2. Om vi stänger ned mer kärnkraft riskerar dessa problem att bli väldigt mycket större. Ovanpå detta har vi prister i överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige, vilket också blir ett växande problem när fler kärnkraftverk ställs av i södra delen av landet och vi behöver mer vattenkraftel från norr. Sverige bäddar för elbrist i södra delen av landet i spåren av en helt ogenomtänkt energipolitik.

Detta var ett av ämnena även i dagens partiledardebatt i riksdagen, och Ulf Kristersson upprepade moderaternas linje. Vi behöver fundera ett varv till över nedstängningen av Ringhals 1 och 2 och vi behöver forska mer kring ny kärnkraft som kan ersätta de kärnkraftverk vi kör idag när de tjänat ut. Och dessutom förstärka stamnäten ordentligt.

Jag twittrade tidigare idag om ännu ett exempel på ett företag som inte kan expandera på grund av elbrist. Klicka för att läsa den mycket läsvärda artikeln.






Moderaterna behövs som sansad röst i miljö och klimatpolitiken 

2019-10-07

Regeringen slår sig för bröstet och skryter om sina "klimatsatsningar". Fast sanningen är att om man oroar sig för koldioxidutsläppen så är dagens regering inte mycket att hålla i handen. Utsläppen har ökat under dagens regering - trots att regeringen öst ut miljarder i "klimatsatsningar". Under den moderatledda Alliansregeringen däremot sjänk utsläppen - trots att exempelvis bensinskatten var avsevärt lägre då.

För regeringen gäller samma sak för "klimatsatsningar" som för biståndet. Det viktiga är att förbruka så mycket pengar som möjligt för att framstå som fina och goda. "Klimatposerande" har vissa kallat det. Om det sedan blir någon nytta för de satsade pengarna kommer i andra hand. Exempelvis satsar regeringen 2 miljarder på Klimatklivet som fått mycket kritik av både Konjunktruinstitutet och Riksrevisionen för att det kostar väldigt mycket men ger väldigt liten effekt.

Samtidigt medför den förda energipolitiken stora risker. Nedstängningen av kärnkraften, straffbeskattningen som slår ut reservkraften vid kraftvärmeverken, och det underdimensionerade elnätet som gör det svårt att förse södra Sverige med el från norr riskerar tillsammans att medföra elbrist under kalla vinterdagar. Och redan nu stoppas företagsetableringar i södra Sverige till följd av att man inte kan trygga elförsörjningen.

Moderaternas satsningar på miljo och klimat i vår budgetmotion innebär att vi satsar 3 miljoner mer än regeringen på klimatet men viktigast är att vi vill se en ny inriktning på klimatpolitiken som innebär mer utsläppsminskning per satsad krona, främst genom ökade insatser utomlands.

  • Våra viktigaste satsningar i Sverige handlar dels om att få ner transporternas och industrins utsläpp, som idag tillsammans står för 2/3 av Sveriges utsläpp. Det är också där Moderaterna prioriterar pengar när det kommer till nationella åtgärder.

  • Vi gör en omfattande satsning på elektrifiering, elvägar för tyngre trafik och publik ladd-infrastruktur som alla kan använda samt forskning på ny kärnkraft för trygg elförsörjning. Om vi ska elektrifiera fler delar av samhället kommer efterfrågan att öka och då behöver vi mer fossilfri el för att minska utsläppen. 300 miljoner på satsas på laddinfrastruktur, vilket är sex gånger så mycket som regeringen.

  • Vi satsar också pengar på klimatavdrag, alltså att företag kan få en skattereduktion kopplad till utsläppsminskningarna som företagens teknik bidragit till, exempelvis koldioxidavskiljning och lagring, men också nya industriprocesser.

  • Internationellt satsar vi 2 miljarder på globala utsläppsminskningar. En utsläppsminskning internationellt kostar ca 60 kr per ton koldioxid och det man jämför med kostnaden för regeringens klimatkliv som beräknas mellan 1000-4000 kr per ton koldioxid enligt Riksrevisionen. Under Kyotoprotokollet har vi använt oss av sådana här insatser som minskat utsläppen under lång tid till låg kostnad, det vill vi fortsätta med under Parisavtalet.

  • Bland konkreta åtgärder utomlands kan nämnas: Investeringar i förnybar energi (stöd till biogas, bioenergi, solenergi, vind och vattenkraft mm), energieffektivisering i hushåll (exempelvis isolering och energieffektivare uppvärmning), samt teknikutveckling och tekniköverföring, exempelvis rörande energieffektivisering inom industrin. Det handlar också om hjälp med avfallshantering och miljövänligare avfallsdeponier, skogsplantering samt stöd till effektivare spisar för att underlätta för mer miljövänlig eldning och matlagning - exempelvis soldrivna spisar.

Det mesta av åtgärderna i den moderata klimatpolitiken medför även andra positiva effekter - i Sverige satsar vi på trygg elförsörjning, elektrifiering av transporter och ny industriteknik som kan leda till exportframgångar. Utomlands medför våra satsningar stor nytta för miljö och hälsa. Detta är något jag länge argumenterat för, just att vi bör prioritera klimatsatsningar som även medför bevisad nytta för miljö, hälsa, energiförsörjning och samhällsekonomi. Det betyder att även för mig och andra som inte är helt övertygade om att människan kan finkalibrera den globala temperaturen genom att minska koldioxidutsläppen så är fördelarna med politiken uppenbar. Skulle effekterna på klimatet av minskade utsläpp inte bli så stora som många verkar tro så är pengarna ändå inte bortkastade. Moderaternas klimatpolitik är dessutom den mest genomtänkta av alla partiers enligt Timbros stora granskning och ger kraftfullast utsläppsminskningar och störst miljönytta per satsad krona. 

Utöver detta finns en mängd andra stora och små moderata satsningar på miljöområdet. Vi satsar exempelvis 10 miljoner mer än regeringen på åtgärder för våra hav och vatten. Det handlar t.ex. om åtgärder mot stranderosion, att minska övergödningen och nedskräpningen inte minst i Östersjön och sanering av gifter i våra hav. Vi satsar också på underhåll av redan skyddad skog, ett område som är mycket eftersatt. Bland andra förslag inom utgitsområdet kan nämnas allt från ökade insatser mot granbarkborren till fler platser på utbildningar för djursjukvårdare och veterinärer och mer resurser till eftersök av skadat vilt. Vår politik syftar till konkreta insatser i stället för symbolpolitik som exempelvis beskattning av plastpåsar.

Det är intressant att förtroendet för moderaterna i miljö och klimatfrågorna ökar. Enligt en mätning från Inizio som redovisas idag har moderaternas nu det näst högsta förtroendet av partierna på detta område, nästan lika stort som enfrågepartiet Miljöpartiet och betydligt högre än Centerpartiet. Sunt förnuft och realism belönar sig nog även på detta område i en tid när klimatdebatten spårat ur fullständigt och domedagspredikanterna står i kö för att förmedla sina undergångsbudskap.  Människor börjar dessutom inse att extrem klimatpolitik riskerar att drabba både energiförsörjning, tillväxt, välfärd och statsfinanser. Dessutom slå extra hårt mot landsbygden genom dyra transporter, vilket Moderaterna motverkar genom sänkt drivmedelsskatt med en krona per liter.






En påminnelse om Sveriges ringa betydelse för det globala klimatet 

2019-10-06

Detta är en film från den kinesiska nyhetskanalen People´s Dialy som på twitter skryter om den nya enorma järnvägen Menghua Railway, 184 mil lång, som i huvudsak byggts för att frakta stora mängder kol från från inlandet ut till provinsen Jiangxi närmare kusten. 200 miljoner ton kol (!) ska fraktas varje år på denna järnväg. Faktum är att Kina bygger nya kolkraftverk i en rasande fart, inte bara i denna provins utan i hela det väldiga Kina.

(Klicka för att se filmen)


Man kan ju i vart fall snabbt konstatera att det knappast är de svenska kraftvärmeverken som är det största bekymret om man oroar sig för de globala koldioxidutsläppen. Inte de svenska flygplanen eller bilarna heller. Ja, faktum är att inte ens de svenska plastpåsarna känns särskilt besvärande i sammanhanget.

 




Varför har de globala "klimatkämparna" blivit inskränkta nationalister?

2019-09-30

Alldeles oavsett hur man ser på klimatförändringarna, om man kallar situationen för "klimatnödläge" eller som jag ser optimistiskt på framtiden, så är det ingen nyhet att allt som rör klimat och miljö är globala frågor. Miljöfrågor gör inte halt vid nationsgränser, inte heller stannar utsläpp inom länderna. Därför är det fascinerande att se hur de mest radikala förkämparna mot de "globala klimatförändringarna" allt mer tar skepnaden som inskränkta nationalister.

Det finns massor av aktuella exempel i Sverige, men jag ska beröra två. Diskussionen om Preems nya raffinaderi och kritiken mot att den tunga svenska industrin slipper betala koldioxidskatt för sina utsläpp (det senare diskuterades i SVT igår).

När det gäller Preems planer på att bygga nytt raffnaderi utanför Lysekil så innebär det att man med ny teknik kan bli ledande på att tillverka mer miljövänlig och energieffektiv bensin och diesel som ger lägre utsläpp av både koldioxid och svavel när de sedan används. Jag bloggade om detta den 23 augusti. Men eftersom det produktionen medför stora koldioxidutsläpp protesterar både Västra Götalandsregionen och miljörörelsen - man menar att utsläppen gör att både Sveriges och Västra Götalands utsläppsmål blir omöjliga att nå. Problemet är bara att om inte Preem får bygga sitt raffinaderi i Lysekil så bygger man det någon annanstans, sannolikt utomlands. Investeringarna och jobben hamnar då inte i Sverige.

Ledaren i Dagens Industri idag har rubriken "När klimatmålen blir viktigare än klimatet". Man kommenterar beskedet från miljöminister Isabella Lövin (MP) att regeringen tar över frågan om Preemraffs utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Det innebär att Mark- och miljööverdomstolen ska göra färdigt sin handläggning, utfärda ett utlåtande men inte en dom. Själva beslutet om raffinaderiet ska tillåtas ska i stället fattas av regeringen. Isabella Lövin motiverade övertagandet av frågan med att det nya raffinaderiet "skulle minska möjligheten för Sverige att nå klimatmålen". 

  (från SVT Nyheter)

I en annan artikel i somras sa professorn och klimatdebattören Christian Azar på Chalmers att det faktiskt vore bättre för klimatet att bygga i Lysekil eftersom det nya raffinaderiet då omfattas av EU:s utsläppshandel. Om Preem behöver öka utsläppen måste man köpa utsläppsrätter, som medför att någon annan måste minska sina utsläpp. De totala utsläppen blir då noll. Om Preem bygger utanför EU behövs däremot inga utsläppsrätter och utsläppen ökar då globalt sett.

Att en region eller ett land är så fixerade på att nå de egna utsläppsmålen att de föredrar ökade globala utsläpp visar hur sjuk klimatpolitiken är. Allt handlar om att framstå som "klimatvänlig" och låta egenintresset styra. Att klimatet är en global fråga verkan få bry sig om. Inte heller den övriga miljönytta ett nytt raffinaderi skulle medföra för att producera miljövänligare bränslen. Med ökade utsläpp i Sverige skulle de globala utsläppen samtidigt minska. Alla som inser att miljöfrågorna är globala borde därmed välkomna Preems nya raffinaderi.

När det gäller den tunga svenska industrins utsläpp diskuterades detta i SVT igår. Den tunga svenska industrin är idag, i likhet med EU i övrigt, undantagen från koldioxidskatt, Detta för att inte försämra konkurrensen med andra länder, och slå ut industrin och dess arbetstillfällen. Naturskyddsföreningen kräver nu att svensk tung industri ska börja betala koldioxidskatt. Effekter av detta skulle bli att dessa företag snabbt slås ut av utländska konkurrenter eller att produktionen flyttas till andra länder där det inte är någon skatt på utsläppen. Resultatet blir att Sverige tappar företag och jobb, och att produktionen flyttas till länder med lägre miljökrav. Miljön och klimatet tjänar ingenting alls, snarare tvärtom. 

Trots detta säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, rent ut att "det moraliska dilemmat kan handla om att Sverige vill ha en fortsatt konkurrenskraftig industri, samtidigt som landet vill vara en förebild inom klimatarbetet". Eftersom hon och hennes organisation förespråkar att vår industri ska straffbeskattas så har hon uppenbarligen valt det senare. Men hur kan ett land bli ett "föredöme i klimatarbetet" om det medför att industrin slås ut? Det gör oss lika attraktiva som förebilder som om vår klimatpolitik leder till elbrist (vilket vi är på god väg mot just nu).

Slutsats: Om man skulle följa de alltmer extrema nationalistiska rösterna i klimatdebatten skulle resultatet bli att Sverige i allt snabbare takt avindustrialiseras och att allt fler blir arbetslösa. Skatteintäkterna skulle minska dramatiskt och välfärdens resurser bli sämre. Hela Sverige skulle bli fattigare. Men den nationalistiska klimatvänstern skulle i vart fall kunna skryta för omvärlden om att vi minsann minskat våra koldioxidutsläpp - i Sverige. Att vår politik samtidigt sannolikt ökat utsläppen i andra länder är sannolikt en bisak. 

Samma feltänk görs för övrigt i regeringens klimatpolitik. Mycket dyra satsningar inom landet med svag eller starkt ifrågasatt nytta i stället för insatser utomlands som ger mer bevisad global lika mycketmiljönytta per satsad krona. Men då kan vi ju inte skryta med lika mycket minskade koldioxidutsläpp i Sverige, vilket återigen är viktigare för klimatvänstern än effekterna globalt.

Det allvarliga är att Sveriges klimatlagstiftning verkar i exakt denna riktning, vilket märks i exempelvis klimatministerns uttalanden om våra "skyldigheter att leva upp till klimatlagen" (och därmed säga nej till allt som ökar utsläppen inom vårt lands gränser även om det vore en fördel ur global synpunkt). Våra egna utsläppsmål är helt enkelt överordnade den globala nyttan. Det var en av orsakerna till att jag inte kunde ställa mig bakom klimatlagen när riksdagen röstade om denna. Jag blir alltmer styrkt i att jag agerade helt rätt.
 





Regeringen satsar 9 miljarder av våra skattepengar i FN:s "klimatfonder"

2019-09-29

Nyligen presenterade regeringen ett pressmeddelande där man meddelar att man satsar över 9 miljarder av våra skattepengar på FN:s tre olika "klimatfonder" åren 2020-2023. Man skriver att "Sverige fortsätter visa ledarskap i klimatomställningen", och satsningen innebär enligt regeringen en fördubbling (!) jämfört med tidigare.

Sveriges "klimatbistånd" är dock mycket större än så, utöver pengarna till FN satsar vi också på andra sätt. Regeringen skriver att "Sverige är världens största givare per capita till klimatfonderna", men att det totala svenska klimatbiståndet år 2018 uppgick till hela 6,2 miljarder.

Samtidigt som regeringen lägger nio miljarder på detta tillförs rättsväsendet i nästa års budget exempelvis 700 miljoner, och bara någon dryg miljard ytterligare per år de därpå följande åren. Det visar proportionerna.


(Tack till Steget Efter som står för denna bild. Följ @StegetEfter på twitter!)

När det gäller bistånd som fördelas via FN har mycket kritik dessutom framförts för att vi inte har insyn i hur pengarna används och att mycket riskerar att försvinna i korruption. Det är bättre om Sverige själv hanterar sitt bistånd och har kontroll på hur pengarna används och att de når sitt mål.

Att Sverige även i fråga om "klimatbistånd" ska vara "bäst i världen" när det gäller att dela ut svenska folkets skattepengar är ett bevis på att moderaternas förslag om att minska biståndsbudgeten och stärka kontrollen över hur pengarna används är en ytterst god idé. Här finns sannolikt mycket pengar att spara som kan användas till annat utan att vi åstadkommer mindre resultat än vi gör idag.






Infrastrukturministern försvarar extrem husbilsskatt "av klimatskäl"

2019-09-27



I morse hade jag så min interpellationsdebatt med infrastrukturminister Thomas Eneroth rörande Transportstyrelsens vilseledande besked om husbilsbeskattning. Även min m-kollega Ann-Charlotte Hammar Johnsson deltog. Det blev på många sätt en märklig debatt. Klicka på bilden och följ länken till riksdagens hemsida och videoupptagningen av debatten.

Här är först mitt inledningsanförande:

Herr talman, jag är tyvärr inte nöjd med statsrådets svar. Min fråga var ju på vilket sätt ministern avser att hålla tillverkare, återförsäljare och kunder skadelösa för de vilseledande besked som Transportstyrelsen lämnade i frågan om beskattning av husbilar.  Denna fråga besvaras ju inte överhuvudtaget.
 
Herr talman, låt oss ta det från början.

I våras var det stor uppståndelse kring Transportstyrelsens hot om nya beskattningsregler för nya husbilar. Branschen var orolig och många husbilsköpare avvaktade. Så kom ett glädjande besked i slutet av juli - Transportstyrelsens verksamhetsansvarige gick ut med ett tydligt offentlig besked i en debattartikel i Göteborgs-Posten.  
"När den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 september förändras inte uttaget av fordonsskatt för husbilar" skrev hon. Tydligare kan det knappast bli.

Branschen pustade ut och försäljningen av nästa årsmodell av husbilar för leverans till våren rullade på. 
En månad senare, den 23 augusti gjorde så Transportstyrelsen helt om, bara en vecka innan den nya beräkningsmodellen WLTP skulle träda ikraft. Från och med den 1 september 2019 ska vissa husbilar vara testade med en ny testmetod för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. Detta värde kommer att ligga till grund för beskattning. Beskedet omfattar enligt branschen 95 % av de husbilar som saluförs på den svenska marknaden. 

Under den månad som gick hann många återförsäljare i god tro beställa husbilar av 2020 års modell som inte kommer gå att sälja, tillverkarna kommer att få minska produktionen, de som köpt husbilar under sommaren för leverans till våren kommer att få en oväntad skattechock, och många kommer dessutom att avstå från att byta upp sig till mer miljövänliga och säkrare husbilar.

Frågan är vad som föranledde Transportstyrelsen att göra helt om i frågan? Var det deras eget beslut eller var det efter påtryckningar från regeringen?
 
Herr talman,
 
I sitt svar skriver statsrådet att Transportstyrelsens uppgift är att tillämpa gällande regelverk. Men EU-bestämmelserna gäller endast avgasmätningen, inte beskattningen. Om regeringen vill kan man givetvis ge Transportstyrelsen direktiv att inte låta de nya avgasreglerna ligga till grund för beskattning.
 
Faktum är att om hälften av alla spekulanter avstår från att köpa ny husbil och i stället importerar från utlandet så förlorar staten mer pengar än man vinner på den höjda skatten. Detta på grund av att man tappar stora momsintäkter. Det är sannolikt ren vinst för statskassan att stoppa den nya beskattningen.
 
Herr talman,
 
I går träffade representanter från husbilsbranschen två statssekreterare  i regeringskansliet för att diskutera saken. Statssekreterarnas besked var att de såg problemen men att det inte var möjligt att göra något åt saken. Min fråga till statsrådet är självklart varför det inte är möjligt?
 
Är för övrigt samtliga fyra partier som står bakom statsbudgeten överens om att låta Transportstyrelsens besked om kraftig skattehöjning slå igenom? Eller är det bara de två regeringspartierna som står bakom detta?
 
Herr talman,
 
Vid ett besök på Husvagns- och husbilsmässan på Elmia för några veckor sedan meddelade jag moderaternas linje i frågan.
Vi anser att Transportstyrelsens första besked självklart ska gälla. Uttaget av fordonsskatt för husbilar ska inte förändras till följd av det nya sättet att mäta avgaser.
 
Det är en anständighetsfråga att man som svensk medborgare ska kunna lita på ett tydligt och oreserverat offentligt besked från en ansvarig tjänsteman vid en svensk myndighet.
 
Att statsrådet Eneroth så lättvindigt slår ifrån sig frågan tycker jag är anmärkningsvärt. Det devalverar förtroendet för svensk politik och svenska myndigheter. Jag är ärligt talat lite förvånad, eftersom jag känner statsrådet Eneroth som en erfaren och seriös politiker. Jag har väldigt svårt att tro att han innerst inne tycker att det som hänt är rimligt?
 
Herr talman, låt mig slutligenupprepa mina fyra frågor till statsrådet Eneroth:

* Har statsrådet eller regeringen på något sätt påverkat Transportstyrelsen att ändra sitt första besked?
* Är samtliga fyra partier bakom budgetöverenskommelsen överens om att husbilar ska drabbas av kraftigt höjd skatt?
* Varför är det inte möjligt att låta Transportstyrelsens första besked gälla?
* Vad avser statsrådet annars göra för att hålla de drabbade skadelösa?

Debatten blev som sagt lite märklig. Ministern gav faktiskt svar på mina frågor. Han sa att regeringen inte påverkat Transportstyrelsens beslut, han sa att alla fyra partierna bakom statsbudgeten (S, C, L och MP) står bakom regeringens linje att det är rimligt att chockhöja husbilsskatten, han beklagade att Transportstyrelsen givit ett felaktigt besked men ville lösa det med "myndighetsdialog" mellan regeringen och myndigheten för att det inte ska upprepas. Han uppmanade också dem som drabbats ekonomiskt att i så fall höra av sig till JK (justitiekanslern)!

I den följande debatten anförde han även klimatskäl och alla de demonstrerande ungdomarna som argument för att höja skatten på husbilarna. Att ständigt använda "klimatskäl" som motivering till dåliga beslut och höjda skatter tror jag dock knappast ökar stödet för klimatpolitiken, och jag tror inte heller det leder till att Sverige blir ett föredöme för andra länder. 

Det är också oanständigt att man inte kan lita på en myndighet, och jag tycker att ministern borde agerat med större kraft mot myndigheten och genom förordning föreskriva att det nya sättet att beräkna avgasutsläpp inte ska slå igenom på skatten. Det är ju knappast så att husbilarna blivit värre "klimatbovar" för att man plötsligt mäter avgaser och utsläpp på ett nytt sätt. Utsläppen är exakt desamma som tidigare, men skatten fördubblas genom ny mätmetod. När man samtidigt vet att de riktigt stora och tunga husbilarna (klassas som lastbilar/bussar) inte omfattas av den nya mätmetoden utan ligger kvar på avsevärt lägre skattenivå (kanske 4-5.000 kronor per år) inser man hur oskäligt och ologiskt det är att en mindre husbil ska betala fordonsskatt med uppemot 30.000 eller mera varje år.

Det är också märkligt att hänvisa de drabbade till JK. Även om det kanske inte var så många som hann köpa husbil under den månad det felaktiga beskedet gällde, så drabbas både tillverkare och återförsäljare av ett kraftigt försäljningstapp. Vi fick uppgifter under debatten från branschen via sms att årets försäljning av husbilar minskat med 50%! Om vi vill att fler ska turista på hemmaplan känns det märkligt att ge sig på husbilarna, särskilt som man inte gör det i andra länder.  

Den moderata linjen ligger fast. Transportstyrelsens första besked måste ligga fast och skatten ligga kvar oförändrad tills vidare. Under tiden bör man rimligen se över hela beskattningen av husbilar med beaktande av deras speciella karaktär. Det är inte i första hand ett transportmedel utan ett fritidsboende på hjul. I andra länder inser man detta, men som vanligt ska Sverige vara värst i klassen när det gäller att offra bransch efter bransch på den svenska klimatalarmismens altare. Jag är både bedrövad och orolig för Sveriges framtid. Effekterna av den extrema klimatalarmismen och ogenomtänkta och orättvisa klimatpolitiken skrämmer mig mycket mer än klimatförändringarna.

(Alla mina inlägg om husbilsskatten hittar du som sagt samlade här)





Lite fakta om havsnivåhöjning

2019-09-26

I går kom ju en dramatisk rapport från FN:s klimatpanel. (Det var väntat, det brukar alltid komma en dramatisk och mycket hotfull rapport från IPCC i samband med FN:s klimatmöten). Rapporten varnade för att glaciärerna och isarna runt polerna smälter snabbare än tidigare och att glaciärerna minskat snabbare de senaste decennierna än de gjorde tidigare. Man varnar också för att havsnivåerna kommer att stiga mycket snabbare än man tidigare förutsett. 

Havsnivåer ökar i huvudsak av två skäl. Dels är det smältvatten från smältande glaciärer på land (flytande havsis som smälter påverkar inte havsnivåerna). Dels beror det på att varmare vatten tar mer plats; när havstemperaturen i havet ökar så utvidgas vattnet.

Jag tycker det är intressant att titta på fakta om hur det faktiskt sett ut hittills.

Här är NASAs officiella siffror över havsnivåför&br />dringarna från 1990 fram tills idag. De ligger ganska stabilt runt 3-3,5 mm/år sedan många decennier. Någon dramatisk ökning syns inte på senare tid trots att isarna nu sägs smälta snabbare än någonsin smatidigt som havet påstås ha blivit varmare. Man ser också att ökningstakten varierar mellan åren.




Det är också intressant att titta på havsnivåökningen i ett längre perspektiv. Här en figur från SMHI från 1886 fram tills idag. Den visar havsvattenståndets förändring längs Sveriges kust, korrigerat för landhöjningen. Alltså den verkliga havsnivåförändringen. Man konstaterar i artikeln att sedan 1980-talet är havsnivåhöjningen ca 3 mm/år.



Havsnivån har sedan minst hundra år stigit ganska stabilt över tid med ca 2-3 mm/år. De senaste decennierna ligger ökningen något högre, runt 3,5 mm/år. Detta samtidsigt som glaciärerna under denna period sägs ha smält snabbare än någonsin. Nu förutspår IPCC att havsnivåerna kan öka med mellan 40 och drygt 100 cm fram till år 2100, alltså på 80 år. Det betyder att havsnivåerna skulle öka med mellan 5 och 12,5 mm/år kommande 80 år. I det värsta scenariet skulle alltså havsnivåerna plötsligt öka fyra gånger så snabbt som de gjort de senaste 100 åren.





Lite fakta om globala koldioxidutsläpp

2019-09-26

Med tanke på den svenska klimatdebatten kan det ju vara av intresse att se hur utsläppen av koldioxid ser ut globalt och i Sverige, samt hur utsläppen ser ut per capita. Koldioxidutsläpp kan mätas på tre olika sätt. Territoriellt (alla utsläpp inom ett lands territorium), produktionsbaserat (utsläpp efter efter produktion av varor och tjänster, inklusive export men exklusive import) och konsumtionsbaserat (utsläpp efter konsumtion av varor och tjänster, inklusive import men exklusive export). Vanligast är att mästa territoriella utsläpp. Nedan en figur som visa jämförelse när det gäller de territoriella utsläppen för Sverige och några andra länder. (Siffran för Sverige 2015 och 2017 verkar dock vara lite för låg, bör snarare vara 53 respektive 52. Det påverkar dock inte helheten i jämförelsen).

De två nedre figurerna visar co2-utsläppen per capita (territoriella utsläpp) enligt Världsbanken respektive EU. Figurerna avser inte samma länder och är inte helt lika trots att de avser samma år. Det visar hur svårt det är att mäta detta på ett tillförlitligt sätt. Båda figurerna visar dock att Sverige räknat per capita ligger bland de industriländer som släpper ut minst.  








Riksrevisionen avslöjar stora brister hos våra myndigheter

2019-09-25

Som vice ordförande i Riksdagens råd för Riksrevisionen läser jag kanske Riksrevisionens rapporter med lite extra stort intresse, även när det inte berör mitt eget utskott, finansutskottet.

Två intressanta rapporter har den senaste tiden landat på riksdagens bord, både med koppling till trafik och miljö.

I den ena rapporten ifrågasätts myndigheternas arbete med långsiktiga scenarier inom bland annat miljö- och transportpolitiken. Man konstaterar att olika myndigheter gör helt olika bedömningar i sina långsiktiga scenarier, och att dessa därför kommer till helt olika resultat om samma sak. Ett exempel som uttryckligen nämns är att Statens Energimyndighet och Trafikverket gör helt olika bedömningar av trafikmängdens utveckling på lång sikt. Riksrevisionen konstaterar också att olika hantering av politiskt uppställda mål i scenarierna minskar möjligheterna till välgrundade avvägningar och prioriteringar inom och mellan olika områden. "Flera av myndigheterna kvalitetssäkrar inte sina scenarier på ett systematiskt sätt och ambitionsnivån skiljer sig åt" skriver Riksrevisionen.

Uttryckt på ett enklare sätt - olika statliga myndigheter gör helt olika prognoser vilket gör att det blir väldigt svårt att politiskt ta rätt beslut om framtiden. Å ena sidan vill en myndighet gärna verka för minskad bilism och minskad trafik för att nå olika miljö och "klimatmål" och därför gör en "önskeprognos". Samtidigt bedömer en annan myndighet att trafiken kommer att öka och planerar för detta. I längden är det givetvis orimligt att två myndigheter gör helt olika prognoser om samma sak.

En annan intressant rapport med koppling till Trafikfrågan är en rejäl sågning av Trafikverkets upphandling av kontrakt för drift och underhåll av vägar. Riksrevisionen har granskat slutförda uppdrag åren 2017 och 2018. Av rapporten framgår att kostnadskillnaden mellan upphandlade och slutförda kontrakt är stora, drygt 40 procent. Det blir alltså 40% dyrare än beräknat att bekosta drift och underhåll av våga vägar! Det är en oerhört stor skillnad som självklart inte är acceptabel om man vill hushålla med skattemedlen och få dem att räcka till alla de underhållsbehov som finns.

Båda rapporterna visar på allvarliga brister hos våra myndigheter, och visar att en effektiv och djupgranskande Riksrevision är oerhört viktig. Men lika viktigt är det såklart att regering och riksdag drar kloka slutsatser av rapporterna.





Ska Sverige säga nej till EU-beslut om nationella koldioxidskatter?

2019-09-23

Vid fredagens möte med EU-nämnden berördes som vanligt ett antal olika frågor. Det mest intressanta tycker jag var när vi kom in på klimatpolitik och diskussionen om framtida europeisk koldioxidskatt. Det var statsrådet Ygeman som föredrog det ärendet.

Min roll i EU-nämnden är att företräda moderaterna i de frågor som berör finansutskottet, alltså bland annat EU-budgeten, den svenska EU-avgiften och förslag om EU-skatter.  Jag ställde därför en konkret fråga till statsrådet om Sverige står fast vid tidigare linje att en europeisk koldioxidskatt i så fall ska tas ut nationellt och att det är varje land som bestämmer om skattens storlek och hur den ska användas. Svaret var ett tydligt ja, och det kommer jag att bevaka att han och regeringen efterlever.

Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Man kan såklart diskutera hur den svenska koldioxidskatten slår i vårt land, inte minst landsbygden drabbas hårt, och det är ett faktum att Sverige har den i särklass högsta koldioxidskatten i världen. Självklart försämras även svenska företags konkurrenskraft när andra länder har mycket lägre koldioxidskatt eller ofta ingen alls. Sett ur den synvinkeln kan det knappast vara ett problem för Sverige om EU enas om att alla länder ska ha en viss koldioxidskatt, så länge Sverige inte behöver höja sin. Och eftersom vi redan har högst i både EU och världen så är ju den risken minimal. Så oavsett hur man ser på koldioxidskatten och dess eventuella betydelse för att bromsa klimatförändringar så finns det knappast anledning för Sverige att bromsa EU om man där vill införa en begränsad koldioxidskatt i hela EU. Tvärtom skulle det öka de svenska företagens konkurrenskraft.

Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Men vi säger nej till alla tankar på att EU ska få beskattningsrätten.





Borås Tidning gör reklam för vänsterorganisation med dömd AFA-företrädare

2019-09-22

I fredags hade Borås Tidning både en ledarsida och en nyhetssida som ägnade sig åt klimatalarmism. Tidningens agenda är ju att försöka blåsa upp klimathotet så mycket man bara kan. Men inte nog med det - man gör på nyhetsplats öppet reklam för aktiviteter som organisationen Extinction Rebellion anordnar. En helsida i tidningen ägnas åt ren reklam för denna organisation. I artikeln framkommer också att SVT tänker följa en av organisationens aktivister under kommande vecka.

Jag har tidigaree berättat att en av Extinction Rebellions talespersoner är en AFA-aktivist som dömdes till fängelse efter Göteborgs-kravallerna. Han säger öppet att han inte ångrar någonting, och på facebook söker han råd för Extiction Rebellions räkning om hur man ska klara rättsliga processer efter olagliga aktiviteter såsom egenmäktigt förfarande, sabotage av skyddsobjekt och ohörsamhet mot ordningsmakten. Jag skrev om detta på bloggen den 30/7 och upprepar här en del av det inlägget:

"Extinction Rebellion" är en organisation med brittiska rötter, som bland annat gjort sig kända för att ockupera broar och vägar och blockera trafiken i bland annat London - med uttalat syfte att "skapa kaos". Deras rötter finns i den vänsterextrema Occupy-rörelsen. Det har förekommit både vandalism och konflikter med polis i samband med aktionerna, och många har gripits. Det handlar om vandaliserade byggnader, krossade fönsterrutor och omfattande klotter på fasader. Borås Tidning menar däremot i sin artikel att organisationens "huvudkoncept" är "fredliga och respektfulla olydnadsaktioner". Pinsamt att inte Borås Tidning ens orkat ta reda på vad organisationen faktiskt gör. Smålandspostens ledare skrev däremot avslöjande om denna organisation i april i år.

Denna aktivistgrupp som nu spridit sig till Sverige säger att de förespråkar "icke-våld". Det låter ju bra, men när man läser vilka som företräder organisationen i Sverige blir man minst sagt fundersam. Det är inte alldeles enkelt att få ett grepp om denna organisation eftersom den består av många löst sammansatta mindre grupper. Men jag sökte lite på olika länkar och ett namn på en sannolik talesperson dök upp som jag reagerade på, nämligen Jonathan Pye. Det är alltså den AFA-aktivist som dömdes till fyra års fängelse för anstiftan till göteborgskravallerna i juni 2001.  Nedan ingress från en artikel i  GT/Expressen 24 juni 2006, där Pye även försvarar våldsanvändning i samband med aktioner. Av artikeln framgår även att Pye dömts vid tre tillfällen för våldsamt upplopp, två gånger i Sverige och en gång i Tyskland. Vid rättegången efter göteborskravallerna medgav Pye även att han var ägare till "Terroristernas handbok" som påträffades i samband med kravallerna.   

I januari i år lade Jonathan Pye ut nedanstående text på sin Facebooksida som uppenbar talesperson eller kontaktperson för Extinction Rebellion. Han ville ha goda råd kring en del aktiviteter som väl knappast kan kallas "icke-våld"? (Bland de tjänstvilliga i kommentarsfältet fanns bland annat Vänsterstudenter i Göteborg...) 

Detta är alltså den klimataktivistiska extremvänsterorganisation som Borås Tidning ger en helsida i reklam och som SVT tänker följa nästa vecka. Jag tycker man borde skämmas. Man har helt tappat omdömet.
 





Kritiskt om klimatpolitiken på moderata riksdagsgruppens internat

2019-09-15

När moderaterna hade internat med riksdagsgruppen för två veckor sedan hade vi ett antal intressanta forskare och experter på besök som föreläsare. Ämnena var tre denna gång: Bostadspolitik, Sjukvårdspolitik och Klimatpolitik. När det gäller klimatpolitik var det Bjrön Carlén från Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, som gav sin syn på svensk klimatpolitik. Jag konstaterade att mycket av det som sades stämmer väl med det jag själv framfört under årens lopp.

* Svensk klimatpolitik är till stor del inneffektiv och ger väldigt lite effekt i förhållande till kostnaden. Trots att flera myndigheter dömt ut ett flertal av regeringens klimatåtgärder fortsätter man satsa på dem.
* Svensk klimatpolitik samverkar inte, eller ibland rent av motverkar, klimatpolitik i resten av EU. Bonus-malus systemet var ett exempel. EU har redan mål för andelen miljövänliga fordon som billtillverkarna måste tillverka. När vi i Sverige inför bonus-malus för att få fler att köpa exempelvis elbil betyder det att billtillverkarna säljer de mindre miljövänliga bilarna i andra länder i stället. Samma sak gäller flygskatten - det flyttar bara avgångarna till andra länder. EU:s regler och mål gäller totalt sett för EU och när ett land hittar på egna särregler ger det ingen som helst effekt på EU-nivå eller globalt. 
* Sverige kan inte direkt påverka klimatet, vi kan bara följa våra åtaganden i EU och försöka verka för att andra länder går snabbare fram. Det första är lätt, det andra betydligt svårare. Varför ska andra länder följa Sverige?
* Klimatfrågan kidnappas ibland för andra ändamål. Höghastighetstågen nämndes som exempel. De medför ingen klimatnytta på väldigt många decennier, men används ändå som argument i klimatdebatten.
* Biodrivmedel är inte alls koldioxidneutrala, och om man anser att klimathotet är akut är inte biodrivmedel lösningen.

Överlag var det en ganska kritisk underton från föreläsaren när det gäller svensk klimatpolitik. Jag upplevde ett starkt instämmande från många av mina kolleger, och det var ett uppfriskande föredrag som jag hoppas kommer få fler moderater att på allvar våga ifrågasätta klimatpolitiken och den uppskruvade klimatdebatten.








Börjar väljarna tröttna på klimathysterin?

2019-09-15

I går presenterade Novus sin undersökning av vilka frågor väljarna tycker är viktigast (de tillfrågade kunde välja flera frågor) och vilket förtroende de har för rikspolitiken. 

 

Det media främst uppmärksammat är det stora tappet för miljö och klimatfrågor. Med tanke på medias eget närmast extrema fokus på klimatfrågan kan man ju fråga sig varför den samtidigt tappar så mycket bland väljarna? Min egen teori är att i takt med att medias rapportering blir allt mer extrem, förslagen helt orimliga (kannibalism och annat) och "Greta-hypen" fortsätter att tappa alla proportioner så börjar människor dra öronen åt sig. När man dessutom börjar inse att klimatpolitiken leder till allt högre skatter, dyrare drivmedel och dessutom hotande elbrist så blir det droppen för många. Svenska folket är normalt väldigt "lagom" och den riktning klimatdebatten tagit skrämmer nog snarast bort människor. Jag hör allt fler säga att de är mer oroliga för helgalen klimatpolitik och helt verklighetsfrämmande miljöpartister än för klimatförändringarna. Och faktum är att jag aldrig träffat någon med klimatångest och inte känner till någon som drabbats av denna åkomma överhuvudtaget.

Den andra intressanta saken med Novus undersökning är det extremt svaga förtroendet för det politiska ledarskapet i landet. Bar 4% av de tillfrågade känner stor för troende. Det betyder att inte ens regeringspartiernas väljare känner förtroende för sin egen regering. Och hela 55% av väljarna känner sig ganska eller mycket otrygga med läget.





WMO:s ordförande kritiserar "domedagsprofeterna" i klimatdebatten

2019-09-12

World Meteorological Organization (WMO) är en av de två organisationer som ursprungligen grundade FN:s klimatpanel IPCC (den andra var UNEP, FN:s miljöorgan). Den nyligen omvalde generalsekreteraren för WMO, finländaren Petteri Taalas, är knappast en skeptiker i klimatdebatten utan tvärtom känd för att verkligen ha drivit på i klimatfrågorna, förespråkat minskade utsläpp och framfört stor oro för klimatförändringarna. Men nu har han tydligen fått nog av de mer extrema klimatalarmisternas hot och skrämselpropaganda om världens snara undergång. I en intervju nyligen i en finsk tidning framförde han ett antal åsikter som definitivt sticker ut i debatten, och han är verkligen inte blygsam i sin kritik. Källorna är flera och samstämmiga, denna, denna och den här.

“Now, we should stay calm and ponder what is really the solution to this problem,” “It is not going to be the end of the world. The world is just becoming more challenging. In parts of the globe, living conditions are becoming worse, but people have survived in harsh conditions.”

“While climate skepticism has become less of an issue, we are being challenged from the other side. Climate experts have been attacked by these people and they claim that we should be much more radical. They are doomsters and extremists. They make threats,”

"The IPCC reports have been read in a similar way to the Bible: you try to find certain pieces or sections from which you try to justify your extreme views. This resembles religious extremism."

“The latest idea is that children are a negative thing. I am worried for young mothers, who are already under much pressure. This will only add to their burden.”

"I hope mainstream climate scientists and the news media sit up and take notice; it’s high time they put some professional distance between themselves and radical greens and start to question their apocalyptic narrative of doom.” 

Jag blir ju ibland hårt angripen av media och politiska motståndare när jag ifrågasätter domedagsprofeter, klimatextremism och överdrifter, och när jag tar avstånd från begrepp som "klimatkris", "klimatkatastrof" och "klimatnödläge". Kanske kommer saken i ett annat läge nu när även generalsekreteraren för en av IPCC:s grundare säger samma sak?

Jag märker tydligt hur allt fler från den vetenskapliga professionen börjar reagera mot överdrifterna, även de som i grunden är oroliga för att människan påverkar klimatet i ganska stor utsträckning. Lite tycker jag ju att de själva bäddat för detta - de tog inte strid mot klimatextremismen i tid utan spelade med. Att nu försöka vända debatten till mer seriös nivå är nog inte så lätt. Medias intresse av braskande klimathotsnyheter är alltför lockande, och alltför många journalister, skribenter, politiker och NGO:s lever idag på klimathotet och har närmast som uttalad uppgift att försöka skapa oro hos människor. Varje större dagstidning eller etermedia har egna redaktioner som bara arbetar med klimatfrågorna. Deras intresse att försöka balansera diskussionen ska knappast överdrivas.

Nu närmar sig nya klimattoppmöten, både i USA och i Chile och inför dessa kommer media som vanligt att fullständigt spåra ur med mängder av domedagsliknande spådomar och klimatlarm som inte alltid kommer att hålla vid en närmare granskning. Och politiker kommer att hänga på och försöka förstärka den överdrivna bilden. Hela klimatdebatten är totalt sjuk i grunden och jag viker inte en tum i den bedömningen. Greta Thunbergs intåg i debatten har bara gjort debattnivån ännu mera absurd (dock knappast hennes fel utan medias). Debatten har nu fullständigt tappat alla proportioner och hotar såväl marknadsekonomi, demokrati, yttrandefrihet, energiförsörjning, välfärd och statsfinanser.

Det är bra att allt fler nu vaknar och tar avstånd från extremismen och försöker föra en sansad och konstruktiv debatt, men frågan är om det inte redan gått för långt?





Orimligt nonchalant svar från ansvarig minister rörande husbilsskatten

2019-09-12

I går eftermiddag kom så svaret från Regeringskansliet på min skriftliga fråga till finansministern rörande Transportstyrelsens olika besked om husbilsskatten. Så här såg mina frågor ut:

Det blev infrastrukturminister Tomas Eneroth som svarade för regeringens räkning.
 

Svar på fråga 2018/19:933 Beskattning av husbilar av Jan Ericson (M), fråga 2018/19:935 Transportstyrelsens besked om husbilar av Thomas Morell (SD) och fråga 2018/19:940 Transportstyrelsens motstridiga besked om skatten på husbilar av Boriana Åberg (M)

Jan Ericson, Thomas Morell och Borina Åberg har ställt ett antal frågor gällande uppgifter som Transportstyrelsen lämnat i fråga om beskattning av husbilar.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att jag även kommer att besvara fråga 933 Beskattning av husbilar av Jan Ericson som ställts till finansminister Magdalena Andersson. Jag väljer att besvara de tre frågorna i ett sammanhang.

Regeringen har inte föreslagit några ändringar av skatten i detta avseende. Det skedde alltså inga ändringar i reglerna för fordonsbeskattning den 1 september 2019. Däremot påverkas fordonsbeskattningen för vissa husbilar av övergången till en ny testmetod för avgasutsläpp enligt gemensamma EU-regler, WLTP.

Transportstyrelsens uppgift är att tillämpa gällande regelverk. Det är mycket olyckligt att Transportstyrelsen under kort tid gått ut med motstridiga uppgifter gällande konsekvenserna av de nya EU-reglerna. Jag förutsätter att myndigheten ser över sina rutiner för att säkerställa att detta inte upprepas.

Stockholm den 10 september 2019

Tomas Eneroth


Tyvärr innehåller ju "svaret" inget svar alls på mina frågor. Jag tänker därför återkomma med en interpellation med efterföljande riksdagsdebatt med ministern om saken. Att en svensk myndighet ger felaktigt besked som vilseleder en hel bransch är oerhört allvarligt rent principiellt, förutom alla som tagit ekonomisk skada av det felaktiga beskedet. Dessutom är det nya beskedet om kraftigt höjd fordonsskatt på husbilar oskäligt i sak.






I dag pratade jag husbilsskatt på husbilsmässan i Jönköping

2019-09-11

Som jag kommenterat tidigare så väntar en chockhöjd husbilsskatt från och med 2020 års modeller. Detta trots att Transportstyrelsen i somras gav offentligt besked om att man inte skulle höja husbilsskatten utan i stället beräkna den som tidigare enligt en slags "skälighetsbedömning" i enlighet med gällande lag, eftersom husbilar inte är ett transportmedel i första hand utan mer en rullande fritidsbostad. Någon månad senare kom rakt motsatt besked, skatten skulle nu höjas dramatiskt. Det nya beskedet var i sig ytterst anmärkningsvärt. Man måste kunna lita på tydliga besked från en svensk myndighet. Nu hann återförsäljare beställa husbilar grundat på det första beskedet, men inser nu att efterfrågan viker och blir stående med osälda husbilar. Och en del kunder köpte husbil för leverans till våren i god tro, men kommer nu att drabbas av en oväntad skattechock. 

 

I dag tog jag morgonflyget hemåt och sedan bilen till Jönköping för att hinna vara med på den hearing branschen anordnade på husbilsmässan på Elmia i Jönköping angående den nya beskattningen. Förutom att man såklart känner sig grovt lurad av det felaktiga beskedet i somras så är den höga beskattningen ett problem i sig, och gör att många väljer att köpa en begagnad husbil i stället för en ny (eftersom de begagnade inte berörs av den nya skatten). Redan har en av de stora husbilstillverkarna, Kabe, varslat 25 anställda om uppsägning och även bland återförsäljarna av nya husbilar finns en stor oro för att behöva skära ned. Det märkliga är också att de riktigt stora husbilarna beskattas på ett annat sätt som ger dem mycket lägre (!) fordonsskatt än de mindre husbilarna. Totalt ologiskt och mycket märkligt. Vi fick också höra att i Tyskland är skatten för en husbil drygt 400 Euro per år. I Sverige blir skatten för en husbil nu upp till 30-40.000 kronor per år.

Jag kunde på hearingen meddela moderaternas linje i frågan. Vi anser att Transportstyrelsens besked från i somras bör ligga fast, alltså tills vidare en skälighetsbedömning av skattenivån i enlighet med den möjlighet som lagen faktiskt ger, och där skatten då hamnar ungefär i nivå med dagens. På längre sikt behöver politiken ge tydliga besked om den långsiktiga hanteringen av beskattningen för alla företag behöver tydliga spelregler så man kan planera framtiden. Jag tycker detta borde lösas i samband med en större översyn av hela bonus-malus-systemet. Vissa fordonstyper borde helt enkelt ligga utanför detta system.

Ett grundproblem i Sverige är att vi idag har tre olika styrmedel för transportsektorn. Först har vi världens i särklass högsta koldioxidskatt (mer än dubbelt så hög som det land som ligger tvåa). Sedan har vi bonus-malus-systemet som straffbeskattar bilar med högre utsläpp för att finansiera bonus till bilar med låga utsläpp (problemet är att det inte finns några husbilar som har låga utsläpp). Ovanpå detta kommer nya EU/globala riktlinjer för beräkning av utsläpp, och som Sverige till skillnad mot andra länder tänker införa direkt. Allt detta tillsammans gör att fordon med högre koldioxidutsläpp bestraffas tre gånger (!), och dessutom hårdare än i något annat land. Jag anser att detta är helt orlimligt och vill se en översyn av hela fordonsbeskattningen och bonus-malus-systemet. Det sistnämnda är dessutom kraftigt överfinansierat, man tar in mycket mer i straffskatt än vad som betalas ut som bonus.

Efter hearingen tog jag en liten rundvandring på mässan:

 

Ovan tv är jag tillsammans med Mikael Blomqvist från KABE, som också var en av föredragshållarna på hearingen i sin egenskap av ledamot i HRF (Husvagnsbranschens Riksförbund). Ovan th tillsammans med Maria Valentin som är VD för Sveriges största husbilsförsäljare, Forsbergs fritidscenter, som har sitt huvudkontor i Hyssna (nära Ubbhult) och dessutom sex andra försäljningsställen runtom i landet. Nedan th Joakim Karlsson som är platschef på Forsbergs i Hyssna.
Han står framför en av de normalstora husbilar som drabbas av den nya höga husbilsskatten. På vänstra bilden nedan en av de verkliga jättarna bland husbilar, även denna ingår i Forsbergs sortiment. Denna flermiljonersbjässe inkluderar även garage (!) i nedervåningen och den lilla trevliga sportbilen går att beställa som tillval. Det märkliga är att denna husbil beskattas enligt andra regler och därmed får mycket lägre fordonsskatt än husbilen på högra bilden. Det visar hur skevt hela beskattningssystemet är.   

 
  




Myten om enigheten i klimatforskningen slutligen avfärdad?

2019-09-10

Jag har ofta fått kritik för att jag dristar mig till att säga det uppenbara - att klimatforskarna och klimatdebattörerna faktiskt är långtifrån eniga om särskilt mycket mer än att klimatet förändras över tid och möjligen också att människan sannolikt påverkar i viss omfattning.  I övrigt finns många olika synsätt och nyanser i debatten.

I dag har klimatdebattören och professorn Johan Rockström en debattartikel i Dagens Industri där han faktiskt själv avfärdar myten om enigheten bland forskarna. Han ägnar tvärtom artikeln åt att kritisera klimatforskare och andra experter och ekonomer som inte delar hans egen mer dramatiska syn på klimatförändringarna.


Jag tänker inte i detta inlägg diskutera vem som har rätt eller fel i sakfrågorna, jag nöjer mig med att konstatera att när nu Rockström själv konstaterar att forskarna är oeniga så kanske just den frågan kan avföras från debatten? Och vem vet, kanske kan jag rentav få ett erkännande från någon ledarskribent eller annan debattör som tidigare hånat mig offentligt för att jag ifrågasatt enigheten bland klimatforskarna? Nej, jag bara skojar. Det kommer såklart inte att ske.  






Ny allvarlig varning för elbrist om Ringhals 1 och 2 stängs som planerat

2019-09-07

Jag känner en allt större oro för att Sverige går mot en besvärande elbrist framöver. Utvecklingen går sakta men säkert åt det hållet. I senaste numret av tidskriften Nordisk Energi varnar chefredatören för följderna av beslutet att avveckla två av de fyra reaktorerna på Ringhals.

Nätverket Klimatsans har gjort en sammanfattning av ledaren:

I nr 4 av tidskriften Nordisk Energi varnar chefredaktören John Hardwick för följderna av beslutet att avveckla två av de fyra reaktorerna i Ringhals.

Som kunnig fackman läser han lusen av de politiker som beslutat om en helt galen politik, men han använder ett “vårdat språk”. Allvaret i varningarna är inte att ta miste på. Han börjar så här:

Genomförs nedstängningen av Ringhals 1 och 2 som planerat i slutet av detta år och under nästa år, förvärras en redan påtaglig kapacitetsbrist i elnäten för elkonsumenter söder om Dalälven.

Det gör att företag inte kan investera som planerat, vilket är ett villkor för att sysselsättningen skall kunna upprätthållas. Pågen i Malmö har meddelat att en ny investering uteblir, eftersom garantier för tillgång på el inte kan erhållas. I dagarna har Trelleborgs kommun noterat samma problem för en ny anläggning, en miljardinvestering, som skulle ge 300 arbetstillfällen och kanske ytterligare ett antal hos underleverantörer och serviceföretag.

Miljöpartiets politiker tycks inte ha förstått att levnadsstandard, välfärd och välstånd fordrar ständigt mera el. De framstår närmast som sinnesförvirrade, när de även förutsätter att transportsektorn skall drivas med el, samtidigt som de skär ner på “tillförlitlig” el. Hardwick påpekar att även vattenkraften måste ha viss backup i beredskap efter ett torrår som 2018.

Han påpekar att kärnkraftstekniken ständigt utvecklas, så att kapaciteten ökas och bäst före datum flyttas ideligen framåt. Han föreslår att en ny reaktor planeras för den nya tekniken Gen IV, som använder dagens utbrända bränsle.

Snuvade på framtiden

Hardwick avslutar: Att spela med vår framtid som nu sker och bygga elförsörjningen på vädret är att snuva oss på en bra framtid.





Ta upp 23.000 gifttunnor ur havet eller satsa på meningslös "klimatpolitik"?

2019-09-07

Min riksdagskollega Lars Beckman (M) har beställt fram en rapport från Riksdagens Utredningstjänst rörande det skrämmande miljöhotet med gifttunnor som dumpats längs våra kuster. Rapporten visar att det finns 23.000 gifttunnor med bland annat kvicksilver som riskerar att läcka ut i havet. Nu kräver Beckman och andra moderater att arbetet med att bärga dessa tunnor ska prioriteras. I dag händer inget utan i stället utreds hur ansvaret för dessa tunnor ska fördelas. Medan detta utreds ökar risken för läckage från tunnorna.

Det går inte att komma ifrån att kommentera hur galna prioriteringar den svenska regeringen gör. Man satsar nu ytterligare 1,5 miljard på "klimatklivet" som dömts ut som meningslöst av riksrevisionen. Man diskuterar förbud mot sugrör (!) och skatt på platspåsar. Men lägger inte kraft på ett plocka upp 23.000 gifttunnor ur havet. Att plocka upp alla tunnor skulle sannolikt kosta miljardbelopp, men det skulle göra mer miljönytta än klimatklivet. Och om man inte höjer satsningarna på Klimatklivet finns det pengar till sanering av gifttunnorna. Verklig miljönytta få man på köpet.





Klimatextremisternas förslag blir allt mer avskyvärda

2019-09-06

De värsta klimatextremisterna skyr inga medel för att "rädda klimatet". Som jag tidigare pekat på förespråkar de diktatur, avskaffad yttrandefrihet, nedmontering av välfärden och minskning av den enskildes frihet. Men det kommer ständigt nya exempel på rent motbjudande och avskyvärda förslag.

Det senaste är denna forskare som på en gastronomisk mässa (!) lanserade tanken på att vi skulle behöva börja äta människokött för att "rädda klimatet". Frågan är ju om han tycker vi ska äta upp våra avlidna anhöriga eller om vi ska starta farmer med uppfördning av människor som föda? Att denne forskare sannolikt är avlönad med forskningsmedel som vi bekostat via skatten gör mig extra beklämd. Finns det verkligen ingen gräns för all idioti som presenteras i klimathotets heliga namn?







Därför anmäler jag Borås Tidning till Pressens Opinionsnämnd

2019-09-04

Den 22 augusti hade Borås Tidning en artikel där man påstår saker om vad jag personligen anser i klimatfrågan. Jag kommenterade på bloggen samma dag. Redan rubriken på tidningens förstasida innehöll två fel av två möjliga.



För det första har jag aldrig under mina 13 år som riksdagsledamot fått någon ”varning från partiet”. För det andra har jag aldrig ”pläderat för slopad klimatpolitik”. Båda sakerna är rena påhitt från BT.

I artikeln inne i tidningen fortsätter sedan osanningarna att staplas på varandra:

1. Man påstår att jag sagt i Aftonbladet "att det inte finns något klimathot". Det är fel. Det som stod i Aftonbladet var att jag inte anser att det pågår en KLIMATKRIS. Det är en helt annan sak. Jag vänder mig kraftigt mot överdrifter som kris, katastrof och nödläge i klimatdebatten. Jag har aldrig påstått att det inte finns något klimathot eller att det inte pågår klimatförändringar.

2. Man upprepar att "jag vill avskaffa all svensk klimatpolitik". Men det jag vill avskaffa är de meningslösa  klimatåtgärder som regeringen infört, åtgärder som även kritiserats av riksrevisionen för att kosta en massa utan att ge någon effekt. Jag har dessutom sagt under många år att jag tycker att man borde prioritera sådana "klimatåtgärder" som också har tydliga fördelar för miljö, hälsa, energiförsörjning eller samhällsekonomi, och det står jag för. (Att Borås Tidning i artikeln åberopar en del av ett twitterinlägg utan att redovisa hela är uppenbarligen helt avsiktligt). Dessutom har jag sagt att jag tycker man ska prioritera svenska åtgärder och satsningar utomlands som ger bättre nytta per satsad krona. Även svenska insatser utomlands är en del av svensk klimatpolitik.

3. I artikeln skriver man även att jag ”vill avveckla moderaternas klimatpolitik”. Detta är helt enkelt fel, och inget jag överhuvudtaget sagt. Jag har tvärtom alltid lojalt röstat för moderaternas miljö, klimat och energipolitiska motioner i riksdagen under alla år. Det framgår tydligt av riksdagens protokoll.

4. Man skriver dessutom som bildtext att ”Riksdagsledamoten Jan Ericson, Mark, har inte velat ansluta sig till sitt partis synsätt att det behövs en klimatpolitik”. Det är som sagt fel i sak, eftersom jag hela tiden stött partiets linje i riksdagen och aldrig någonsin sagt att jag inte delar partiets synsätt.

Att media kan missförstå eller feltolka saker är jag van vid, men då brukar man kunna lösa detta med en rättelse. Jag hade ett långt samtal med reportern Jan Lindsten efter artikeln och han medgav i vart fall halvhjärtat att man kanske varit fel ute på några punkter. Men han försvarade sig med att BT ”minsann ändå vet vad jag tycker i klimatfrågan”. Tydligen gör det att BT inte anser sig att ens behöva läsa vad jag skriver, man tror sig veta ändå och kan höfta till en artikel utan faktaunderlag?

Trots att jag påpekade de uppenbara sakfelen vägrade Borås Tidning att rätta uppgifterna. Detta fick jag besked om via mail från reportern. Efter ett ytterligare samtal med ansvarige utgivaren Stefan Eklund den 1/9 fick jag återigen beskedet att man inte ansåg att man skrivit några faktafel, bortsett från ett – det jag redovisar i punkt 1 ovan (ordet klimathot var felciterat från Aftonbladet). Även detta uppenbara fel vägrade BT alltså först att korrigera, men efter samtalet med ansvarige utgivaren backade man och gjorde den 2/9 en ändring i nätupplagan. Det skedde alltså först 11 dagar efter publiceringen. Genom att bara diskret ändra ett ord i artikeln på webben utan ytterligare kungörande i tidningen får i praktiken ingen kännedom om rättelsen eftersom få läser så gamla artiklar på nätet.

Att Borås Tidning felaktigt påstår att jag vill avveckla all klimatpolitik och att jag även felaktigt påstås ta avstånd från mitt eget partis politik skadar mig som riksdagsledamot. Att Borås Tidning dessutom helt utan underlag hävdar att jag ”fått en varning från mitt parti” skadar mig i väljarnas ögon. Uppgiften är fel, Borås Tidning vet detta, trots det vägrar man rätta uppgiften. Jag anser därför att Borås Tidning ska klandras för detta av Pressens Opinionsnämnd, och min anmälan är inskickad idag.

Innan jag lämnade in min anmälan har jag givetvis rådgjort med personer som är väl insatta på området pressetik. Man kan aldrig veta om man får framgång med en anmälan, men bedömningen är att Borås Tidning i detta fall sannolikt gått över gränsen, och att det är rimligt att låta Pressens Opinionsnämnd granska det som skett. Det är visserligen medias uppgift att kritisera och ifrågasätta politiker. Men de får inte hitta på saker som inte stämmer, dra ogrundade slutsatser eller medvetet vantolka för att försöka sätta en missvisande bild. Att dessutom  bygga en hel nyhetsartikel på felaktiga uppgifter med den uppenbara och enda avsikten att försöka skada mig som politiker är oetiskt. Agendajournalistik ska bedrivas på ledarplats, inte på nyhetsplats i en tidning. Att man dessutom vägrar rätta rena sakfel som man får påpekade för sig är inte förenligt med höga krav på pressetik.



 


SVT hjälper till att dölja samhällsproblem bakom ointressanta stickspår

2019-09-01

SVT förnekar sig inte. Deras "nyhetsbevakning" styrs numera främst av att försöka ge sig på oppositionspartierna och deras politiker och mindre av nyhetsvärdet i olika samhällsproblem. Faktum är att man aktivt medverkar till att dölja samhällsproblem genom att i stället uppmärksamma stickspår i debatten.

I går var det dags igen. Man uppmärksammar att SD-ledaren Jimmie Åkesson i ett tal använt uppgifter från en riksdagsdebatt i maj där min m-kollega Lotta Olsson uppmärksammade de ökande riskerna för elbrist och effektbrist i elsystemet och vilka problem detta redan medfört. I debatten nämnde tydligen Lotta Olsson särskilt Ystad och illustrerade problemet med att nämna att elbolaget enligt uppgift uppmanat invånarna i Ystad att undvika att koka kaffe mellan 8 och 10 på morgnarna till vintern, eftersom elbristen då kommer att vara som värst. Uppgifterna hade hon tydligen fått i andra hand från kontakter i Skåne. Elbolaget dementerar att man skulle ha sagt det, men bekräftar samtidigt att Ystad kan få elbrist till vintern, samt att man också sagt att det är störst risk för elbrist under morgontimmarna. Sannolikt hade väl någon dragit slutsatsen att morgonkaffet var hotat, utan att detta var direkt utsagt. Uppenbarligen var uppgiften om uppmaningen att avstå från kaffekokning fel i sak, men knappast en av de värre saker någon råkat framföra i en riksdagsdebatt. Man tycker att det bakomliggande problemet Lotta Ohlsson lyfte förtjänade mer uppmärksamhet än att hon illustrerade det med frågan om kaffekokning.

Jag har uppmärksammat risken för elbrist tidigare, exempelvis att vissa företagsetableringar inte kan genomföras på grund för effektbrist, att vissa kommuner inte kan få ökade elleveranser när detta behövs i takt med att elbehoven ökar, och att elbolagen själkva varnar för elbrist i södra Sverige och öppet säger att "politikerna inte förstår problemet". Detta är en extremt allvarlig fråga för Sverige! Utan trygg och säker elförsörjning kan inte vår elintensiva industri fungera. Vi kan inte heller ställa om till mer elfordon som politiken vill. Samtidigt ökar behovet av el hela tiden för både hushåll, företag och inte minst de allt större datorhallarna som slukar massor av el. Men det enda politiken gör är att straffa ut kärnkraften som är ett av de två ben som kan ge oss trygg baskraft när inte solen skiner och det inte blåser, och samtidigt straffbeskatta reservkraften.

Detta borde SVT uppmärksamma. Men i stället lägger man allt krut på att angripa oppositionspolitiker som använt en andrahanduppgift om risk för problem med att koka morgonkaffet som illustration av problemet. Dessutom påstår man i rubriken till artikeln att även uppgiften om elbrist var fel - trots att elbolaget faktiskt bekräftar denna uppgift i samma artikel! SVT:s hantering  säger egentligen allt om vänstermedias agenda just nu. Att jaga moderater och andra som pekar på allvarliga samhällsproblem är viktigare än att uppmärksamma samhällsproblemen som sådana. 
 

  

När sedan politiska motståndare och till och med ansvarig minister beskyller Åkesson och Olsson för att "ljuga" drar man det hela till en helt orimlig nivå. Från ministerns sida känns det mer som ett sätt att flytta fokus - från ett allvarligt samhällsproblem som han borde ta ansvar för, till en psudodebatt om kaffekokning. SVT har rent av gett artiklarna om saken en egen rubrik nu, "Kaffekritik". Lite som samhällsdebatten i stort - märka ord, plocka ut detaljer, gå till personangrepp - i stället för att faktiskt seriöst debattera viktiga samhällsfrågor. Och skattefinansierade SVT går alltså i spetsen för detta tramsande! 






Boråspolitikerna borde studera gc-vägar i Stockholm

2019-08-31

Jag följer såklart debatten i Borås om planerna att säga ned 36 stora träd i centrala staden för att bygga om gång- och cykelvägen på Åsbogatan. Mina kloka moderata kolleger, med Marie Fridén i spetsen, gör allt de kan för att rädda träden. De inser till skillnad mot de styrande politikerna att man ska värna stora träd för miljöns skull. Det går inte att ersätta miljönyttan av ett stort träd genom att plantera ett litet - det krävs minst 50 (!) nya småträd för att överhuvudtaget komma i närheten av ett kompensera för ett borttaget stort träd när det gäller rening av luft, svalka, bullerdämpning och syresättning av stadsluften. Om man tar ned 32 stora träd krävs alltså 1.800 (!) nya småträd som kompensation. Var tänker boråspolitikerna plantera dem? I Borås är det Moderaterna som försvarar miljön när Miljöpartiet mfl i kommunledningen vill såga ned träden.

Borås Tidning hade igår en artikel (tyvärr låst) om att Trafiknämnden nu tagit beslut om att trots all kritik ta ned träden. Bara M och KD röstade emot.

Jag bodde en tid i en evakueringslägenhet i nybyggda Hagastaden i Stockholm medan riksdagsförvaltningen renoverade min tjänstelägenhet. I detta område med en hårt trafikerad lokalgata har Stockholms Stad just byggt en ny gång och cykelväg. Jag tog en bild på den:

Visst är det fascinerande att det som upplevs som ett problem i Borås är det man bygger nytt i Stockholm. Separerade fält för gående och cyklister (säkrare) och en nyplanterad rad med träd i mitten. Samt cykelvägen närmast trafiken, men med en avgränsning mot bilarna. Alltså som det är på i vart fall delar av Åsbogatan i Borås idag - bortsett från avgränsningen mot trafiken, och att utrymmet mellan träden och trafiken på vissa delar av sträckan är för smal. 

Men på delar av sträckan (tex på bilden ovan) är det alltså nästan redan klart. Lite ny asfalt på cykelvägen och ett staket mot bilarna, så är det komplett. Inga träd behöver tas ned, ingen grävning behövs, inga nya träd behöver köpas in, inga trafikstörningar under byggtiden. Billigt och enkelt. På andra delar av sträckan mera jobb för att skapa en bra cykelväg utan att ta ned träden, men med lite kreativitet är det såklart möjligt. Pengarna man sparar in på de delar där det inte behöver göras så mycket kan i stället användas för att bekosta lite dyrare lösningar på andra delar av sträckan. Varför gör man det så svårt för sig?

Jag kan inte låta bli att lägga in denna bild från Bukarest där jag var på EU-konferens i april. Där verkar de stora gamla träden ha en speciell plats i stadsplaneringen...troligen för att grönskan behövs för att rena den ganska smutsiga stadsluften.






Det brinner en hel del även i vänsterstyda Bolivias del av Amazonas

2019-08-27

Under flera veckor har media, med rätta, ägnat mycket utrymme åt skogsbränderna i Amazonas. Kritiken mot president Bolsonaro i Brasilien har varit stenhård, och han har indirekt beskyllts som ansvarig för bränderna. Främst genom att ha öppnat upp för mer skogsavverkning och mer jordbruk i Amazonas. Dessutom för att inte ha tagit brandbekämpningen på allvar. Det verkar ligga en hel del i denna kritik, vilket jag påpekade i ett blogginlägg häromdagen. Visserligen invänder Bolsonaro att brändernas totala omfattning är ungefär som genomsnittet under tidigare år, och i det påståendet har han faktiskt stöd av amerikanska Nasas satellitövervakning, vilket jag också berättade om häromdagen. Media har samtidigt gått ganska hårt åt Bolsonaro och bland annat kallat honom för både högerextrem och klimatförnekare. 

Ett viktigt faktum som ofta tappas bort är att Amazonas bara till ca 65% ligger i Brasilien. 35% finns främst i Bolivia, Peru och Colombia, men även i Ecuador och Venezuela. Brasilien och Amazonas är inte samma sak, vilket man kan frestas att tro när man följer den svenska debatten. Och nu kommer uppgifter om att skogsbränderna i Bolivias del av Amazonas inte är ett dugg mindre allvarliga. Enligt svenska MSB:s experter har över 1 miljon hektar regnskog brunnit i Bolivia.

Nu kommer faktiskt kritik även mot Bolivias president Morales, som ju är vänstersocialist. Även han beskylls för att inte ta brandbekämpningen på allvar. Nästan 10 000 kvadratkilometer tropisk regnskog har brunnit upp under den senaste månaden. Allt enligt denna nyhet från Svenska Yle i Finland. I artikeln framgår att miljöaktivister i Bolivia menar att orsaken till bränderna är vänsterledaren Morales jordbrukspolitik, samt att han inte gör tillräckligt för att skydda regnskogen. Alltså exakt samma kritik som riktas mot president Bolsonaro i Brasilien. Men svenska mediers fokus ligger helt på Bolsonaro. Hur många i Sverige vet ens att det brinner i Bolivias del av Amazonas? Först de senaste dagarna har exempelvis Aftonbladet och Expressen (artikeln ovan) överhuvudtaget uppmärksammat att det brinner även i Bolivia. Efter snart en månads kampanj mot Brasiliens president Bolsonaro.

Man kan konstatera att svenska media och svenska och europeiska klimatdebattörer och politiker verkar ha gjort det lite för enkelt för sig när man skyllt alla bränder i Amazonas på Brasiliens högerpresident. Det brinner uppenbarligen ganska ordentligt även i vänsterstyrda Bolivia. Och orsakerna verkar vara desamma, att regimerna öppnat upp för omfattande uppodling av ny jordbruksmark i Amazonas. Skövlingen av Amazonas är sorglig och fruktansvärd, och man skulle ju tycka att en högerledare och vänsterledare skulle kritiseras ungefär på samma sätt när problemen är desamma? Men för svenska vänstermedia och deras skribenter är det givetvis mindre lockande att kritisera en vänsterledare. Det är inget konstigt eller ovanligt, utan helt enkelt normalläget i Sverige.






Vad händer i Amazonas?

2019-08-24

 

Jag hade glädjen att tillsammans med familjen som turist besöka Peru och Amazonas 2015. Åka båt på en av bifloderna, bo i en eco-lodge långt ute i djungeln utan elektricitet och göra långa vandringar inne i djungeln och på en ö ute i floden. En oförglömlig upplevelse. Ovan två bilder från flygresan från Cusco ned till Amazonas och den lilla staden vid brasilianska gränsen, Puerto Maldonado. Vi besökte alltså den del av Amazonas som ligger i Peru, men nära gränsen till Brasilien. Resan gav en god inblick i problemen som hotar denna fantastiska natur. Gruvdrift, skogsavverkning, svedje-bränning för att skapa jordbruksmark, fångst av vilda djur för att sälja på marknader som sällskapsdjur, olaglig jakt, förorering av vatten osv. Hela reseberättelsen hittar du här, med en mängd bilder från Peru, både från djungeln och Amazonas, men också från Lima, Titicacasjön, Cusco, Machu Pichu och Nazcaplatån. Nedan två bilder från Amazonas (floden är en mindre (!) biflod till den stora Amazonas). Högra bilden tog jag över floden vid soluppgången. Jag satt på en brygga och hörde djungelns alla ljud och såg solen gå upp. Helt magiskt.

 

Just nu pågår omfattande bränder i Amazonas. Det påstås vara fler än någonsin och de beskrivs som "de värsta någonsin" och sägs hota hela jordens klimat. Samtidigt är uppgifterna motsägelsefulla. Exempelvis kom Nasa nyligen med en rapport om bränderna där man konstaterar att Nasas satellitövervakning visar att bränderna i Amazonas under årets traditionella brandsäsong (juli och augusti) ligger på ungefär av samma omfattning som tidigare år och alltså inte alls mer dramatiska än normalt. As of August 16, 2019, an analysis of NASA satellite data indicated that total fire activity across the Amazon basin this year has been close to the average in comparison to the past 15 years. Detta får jag inte alls ihop med medias rapportering om de "värsta bränderna någonsin". Tydligen är det så att det brinner mer än normalt i ett område och mindre än normalt i övriga delas av Amazonas, och totalt för Amazonas är det ungefär som normalt. Detta har jag inte sett några rapporter om i media, trots att de annars brukar citera Nasa ganska ofta i andra sammanhang.

Brasiliens president skyller bland annat bränderna på miljöorganisationer (NGO:s) som påstås tända på för att skapa debatt och få fina bilder (!). Med all respekt för att det inte skulle förvåna alls om sådant skulle kunna förekomma, så vore det märkligt om lokalbefolkningen plötsligt slutat bränna mark för jordbruk och att dessa så kallade NGO:s i stället bränner upp djungeln. NGO:s i sin tur skyller på presidenten - men den som följer nyhetsrapporteringen ser att man inte ändrat några lagar på området, det är fortfarande förbjudet att bränna ned djungeln. Det som hänt är att lokalbefolkningen tydligen "förväntar sig" att de ska slippa straff för att de bryter mot lagen, och detta grundas på att presidenten öppnat för ökad avverkning och gruvdrift i Amazonas för att skapa fler jobb och stärka landets ekonomi. 

Att svedja av stora områden för att skapa jordbruksmark är en traditionell metod för att skapa jordbruksmark i Amazonas. Men en olycklig metod med tanke på hur det drabbar djurlivet och växtligheten. En del av detta bär vi i väst ansvaret för - exempelvis odlingen av sockerrör för tillverkning av etanol. Jag minns exempelvis  hur Sverige stolt deklarerade ett nytt avtal med Brasilien om import av sockerrörsetanol. Man skapar även betesmark på detta sätt, och en del kött exporteras ända till Europa. Mycket onödigt tycker jag med tanke på att vi kan föda upp våra egna djur.  

Vid vår resa lärde vi oss att det dessutom alltid förekommer naturliga skogsbränder i obefolkade delar av Amazonas under de varma och torra månaderna i juli och augusti, och att dessa kan bli väldigt omfattande helt enkelt för att ingen upptäcker bränderna och inga människor finns i området som kan släcka dem. Blixtnedslag är en viktig anledning. Nu sätter presidenten in militär för att släcka bränderna, det är välkommet, men borde såklart gjorts för länge sedan.

Oavsett hur omfattande bränderna är och vad som orsakat dem så är varje anlagd brand allvarlig. Omvärlden borde försöka förmå Brasilien och de andra länderna som har delar av Amazonas inom sitt territorium (Peru, Colombia, Bolivia mfl) att enas om totalstopp för att avsiktligt bränna ned regnskog. Man borde också öka resurserna till brandbekämpning mot naturliga bränder.

Man måste samtidigt inse att människorna i Amazonas inte kan förhindras att bedriva både jordbruk, boskapskötsel, skogsbruk och gruvnäring utan att erbjudas alternativ. Vad ska de då leva av? Precis som svenska skogsägare måste människorna i Amazonas kunna leva av sina naturtillgångar. 

Men för några av de miljarder Sverige lägger på klimatpolitik i Sverige, och som knappt ger någon nytta alls enligt riksrevisionen, skulle vi kunna köpa stora arealer regnskog och skydda den. Om hela EU enade sig om att göra samma sak skulle vi kunna köpa upp eller avtala med Brasilien om att skydda enorma arealer regnskog och betala för det. Människorna i djungeln skulle då kunna få betalt för att skydda regnskogen och övervaka tjuvjakt och stoppa bränder. Kanske skulle man även kunna tillåta visst uttag av enstaka träd under kontroll (dessa träd är enorma, virket från ett enda träd räcker för att bygga ett helt hus!). Kanske även tillåta lokal odling på mindre områden nne i regnskogen eller rent av lokal småskalig gruvdrift som inte ger samma påverkan på naturen.

Man kan också försöka skapa nya former av försörjning för lokalbefolkningen. Utökad turism är en sådan sak. Men då kan vi inte samtidigt skuldbelägga dem som flyger till Amazonas för att turista - turismen kan ge naturen och djuren ett värde och ge lokalbefolkningen inkomster utan att de behöver skövla regnskogen. I sammanhanget kan jag nämna den eco-lodge som vi bodde på ute i Amazonas. Där hade man själv köpt in ett mycket omfattande område i djungeln som ett eget privat reservat, och i området ingick en stor ö ute i floden med en stor koloni apor som man också skyddade på detta sätt med aktiv hjälp av lokalbefolkning i området (se mer i reseberättelsen). I detta fall är det turismen som finansierar alltihop, utan turister skulle inte denna lodge existera. 

Money talks brukar man säga. Och de svenska pengarna kan tala mycket mer om vi inte lägger dem på trams som elcykelsubventioner och liknande stolliga "klimatprojekt". De skulle kunna göra enormt mycket större nytta för att skydda regnskogen i Amazonas. Ett utmärkt exempel på det jag brukar förorda - klimatåtgärder som bevisligen även ger annan miljönytta, och i detta fall mycket stor sådan.






"Klimatmålen viktigare än klimatet" 

2019-08-23

De senaste dagarna har det kommit flera nyheter som visar hur fel de nationella klimatmålen och klimatpolitiken kan slå.

Det första exemplet är Preems planer på nytt raffinaderi i Lysekil. Tanken är att här tillverka ett mer miljövänligt bränsle. Men eftersom det medför stora koldioxidutsläpp protesterar både Västra Götalandsregionen och miljörörelsen - man menar att utsläppen gör att både Sveriges och Västra Götalands utsläppsmål blir omöjliga att nå. Problemet är bara att om inte Preem får bygga sitt raffinaderi i Lysekil så bygger man det någon annanstans, sannolikt utomlands.

Ledaren i Dagens Industri idag har rubriken "När klimatmålen blir viktigare än klimatet". Man kommenterar beskedet från miljöminister Isabella Lövin (MP) att regeringen tar över frågan om Preemraffs utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Det innebär att Mark- och miljööverdomstolen ska göra färdigt sin handläggning, utfärda ett utlåtande men inte en dom. Själva beslutet om raffinaderiet ska tillåtas ska i stället fattas av regeringen. Isabella Lövin motiverade övertagandet av frågan med att det nya raffinaderiet "skulle minska möjligheten för Sverige att nå klimatmålen". 

  (från SVT Nyheter)

I en annan artikel i somras sa professorn och klimatdebattören Christian Azar på Chalmers att det faktiskt vore bättre för klimatet att bygga i Lysekil eftersom det nya raffinaderiet då omfattas av EU:s utsläppshandel. Om Preem behöver öka utsläppen måste man köpa utsläppsrätter, som medför att någon annan måste minska sina utsläpp. De totala utsläppen blir då noll. Om Preem bygger utanför EU behövs däremot inga utsläppsrätter och utsläppen ökar då globalt sett.

Att en region eller ett land är så fixerade på att nå de egna utsläppsmålen att de föredrar ökade globala utsläpp framför globala nollutsläpp visar hur sjuk klimatpolitiken är. Allt handlar om att framstå som "klimatvänlig" och låta egenintresset styra. Att klimatet är en global fråga verkan få bry sig om. Inte heller den övriga miljönytta ett nytt raffinaderi skulle medföra för att producera miljövänligare bränslen.

Det andra exemplet är en bekymrad artikel i Land Lantbruk av två centerpartister som oroar sig för kraven på att sluta äta kött och minska avverkningen av skog. "Tro inte på skrämselpropagandan om att vi måste bli veganer eller att skogen inte får brukas utan bara stå. Låt oss i stället använda jord och skog på ett klimatsmart sätt" skriver de. Jag är helt enig med dem. Men deras kritik klingar falskt med tanke på att deras egna parti gör allt för att blåsa under en ökande klimatoro, vilket såklart medför att kraven på minskat köttkonsumtion och minskad skogsavverkning ökar. Som man bäddar får man ligga. 

Att sluta beta våra marker, sluta med inhemsk köttproduktion och begränsa skogsbruket vore en stor olycka för både miljö, samhällsekonomi och jobb. Men med den klimatdebatt vi har just nu blir detta lätt effekten när debattörer och politiker vill visa handlingskraft.

All sans och balans har lämnat klimatdebatten för länge sedan. I dag påverkas klimatpolitiken alltmer av fundamentalister och detta kombineras med rena häxprocessen mot oss som försöker föra en sansad debatt om frågan. Jag tror aldrig detta slutar lyckligt för Sverige.






Borås Tidning fortsätter sprida osanningar om vad jag anser i klimatfrågan 

2019-08-22

I dag har Borås Tidning en ny artikel där man sprider osanningar om vad jag anser i klimatfrågan. Jag har vetat ett tag att artikeln är på gång, eftersom jag såklart fått information från partiets talesperson att BT hört av sig.

Borås Tidning sprider nu nya felaktigheter om mig. Bara rubriken på förstasidan innehåller två fel av två möjliga:



För det första - jag har aldrig fått någon "varning" från partiet. Det är ett rent påhitt från BT. För det andra - jag har aldrig "pläderat för slopad klimatpolitik". Det är också ett rent påhitt från BT.

I artikeln fortsätter osanningarna att staplas på varandra:

* Man påstår att jag sade i Aftonbladet "att det inte finns något klimathot". Det är fel. Det som stod i Aftonbladet var att jag inte anser att det pågår en klimatkris. Det är en helt annan sak. Jag vänder mig som sagt mot överdrifter som kris, katastrof och nödläge i klimatdebatten. Det är för övrigt samma linje som moderaterna har. Vi tror på framtiden och teknikutvecklingen på alla områden. Jag har aldrig påstått att det inte finns något klimathot eller att det inte pågår klimatförändringar.
* Man påstår att jag "fortsatt förneka behovet av att bedriva klimatpolitik överhuvudtaget". Det är helt fel. Jag har definitivt inte uttryckt mig så.
* Man påstår sedan att "jag vill avskaffa all svensk klimatpolitik". Det är också fel. Däremot har jag vänt mig mot alla meningslösa inhemska klimatåtgärder som regeringen lagt fram, åtgärder som även kritiserats av riksrevisionen med flera för att kosta en massa utan att ge någon effekt. Detta är exakt samma linje som moderaterna har. Dessutom har jag sagt att jag tycker man ska prioritera åtgärder utomlands som ger bättre nytta per satsad krona (även åtgärder utomlands är faktiskt en del av "svensk klimatpolitik"). Detta är också moderaternas politik. Jag har också sagt under många år att jag tycker man ska prioritera svenska "klimatåtgärder" som också har andra fördelar för miljö, hälsa, energiförsörjning eller ekonomi. Moderaternas nya linje kring kärnkraften går i den riktningen. Vi skulle med mer kärnkraft kunna förena lägre utsläpp med en tryggare energiförsörjning.
* Man påstår att jag skulle vara emot moderaternas klimatpolitik. Det är ren lögn, det har jag överhuvudtaget aldrig sagt eller skrivit. Jag har tvärtom alltid lojalt röstat för moderaternas miljö, klimat och energipolitiska motioner i riksdagen. Detta vet partiet och det är därför man inte heller riktar någon kritik mot mig i dagens artikel. BT:s försök att framställa mig som illojal är faktiskt ren smutskastning.

BT:s syfte är uppenbarligen att försöka tysta mig i klimatdebatten. Jag kan bara meddela att det inte kommer att lyckas. De hårda angreppen visar tvärtom att det verkligen behövs olika röster och fler nyanser i klimatdebatten. Jag anser att BT hotar yttrandefriheten genom att gång på gång försöka smutskasta mig som riksdagsledamot bara för att jag tar mig fräckheten att diskutera och problematisera klimatfrågan och klimatpolitiken. Jag kommer nu att begära en skriftlig rättelse, för jag börjar bli trött på BT:s ständiga osakliga angrepp och osanningar om vad jag sagt eller skrivit. Det börjar också närma sig en anmälan till Pressens Opinionsnämnd.

I övrigt upprepar jag det jag skrev nyligen:






Bonus-malus och tillämpningen av EU-regler behöver ses över 

2019-08-21

I dag följer vi upp gårdagens företagsbesök med denna debattartikel i Borås Tidning. Bonus-malus är altså den skattekonstruktion som innebär att nya fordon som anses ha låga utsläpp får en bonus vid köpet som betalas genom högre fordonsskatt på övriga nya fordon. Tanken är att stimulera försäljning av mer miljövänliga fordon, tex elbilar, och finansiera bonusen (upp till 60.000 per fordon) inom systemet, utanför statsbudgeten. Saken kompliceras dock av att beräkningen av utsläppens storlek förändras genom en ny enhetlig EU-beräkningsmodell som införs den 1 september i år. De sammantagna effekterna av det i Sverige beslutade Bonus-malus-systemet och de nya EU-reglerna blir väldigt dramatiska för många fordonstyper. Fullt så stora effekter var det nog ingen som räknade med när bonus-malus-systemet beslutades. 

Som vi nämner i artikeln har man löst situationen för husbilar genom att Transportstyrelsen gör en skälighetsbedömning av utsläppens påverkan på fordonsskatten. Samma typ av undantag bör göras för en rad andra större och tyngre fordon som behövs i vårt samhälle. Risken är annars att många avstår från att byta till modernare och miljövänligare bilar och i stället fortsätter köra med äldre fordon med lägre fordonsskatt. Det vore knappast en vinst för miljön. Samtidigt anser vi att det behövs en total översyn av hela systemet med bonus-malus. Inte minst är det stötande att man tar in mer skatt än man betalar ut i bonus. Det betyder att transportsektorn överbeskattas, och i slutänden hamnar notan hos konmsumenterna i form av högre framtkostnader och dyrare varor i butiken.






Kan professor Lennart Bengtsson ena motståndarna i klimatdebatten?

2019-08-18

Lennart Bengtsson är professor em i dynamisk meteorologi. Under sin karriär har han haft en ledande funktion vid utveckling av meteorologiska analys- och prognos­system för praktisk tillämpning inom internationell vädertjänst. Bland annat har han varit chef för European Centre for Medium-Range Weather Forecasts, Max Planck Institute for Meteo­rology och International Space Science Insti­tute. Bengtsson är medlem i Kungliga veten­skaps­aka­demien och hedersmedlem i bland annat American Meteo­rological Society och Euro­­­pean Geo­physical Union. Han har publicerat över 230 akademiska dokument och rapporter i ämnena meteorologi och klimatologi.och har ett mycket långt forskarliv bakom sig. Sannolikt är han en av våra mer  internationellt respekterade svenska klimatexperter. Nyligen kom han ut med en egen bok där han ger sin syn på klimatdebatten.
Bengtsson har på senare tid blivit väl citerad i media. Den 17/6 bloggade jag om intervjun med honom i Gefle Dagblad, och nyligen publicerade vänstertidningen Dagens Arena en sammanfattning av hans nya bok. Häromdagen blev han intervjuad i nättidningen fplus. Båda artiklarna är mycket läsvärda - för båda sidor i klimatdebatten, och nås via länkarna nedan.



En kort summering är att Lennart Bengtsson inte avvisar klimathotet, han tycker man ska ta det på allvar, men han avvisar undergångstonläget i klimatdebatten, och säger att "den svenska passionerade oron för klimatet är exceptionell" internationellt sett. "Jag kan bara hoppas att ungdomar idag inte bryr sig alltför mycket om dagens skräckberättelser om framtiden. Men dagens globala problem kräver omfattande samhälleliga och tekniska åtgärder".

Bengtsson anser att det inte finns någon anledning till oro för snabba klimatförändringar. Han menar att uppvärmningen går mycket långsamt och att det finns gott om tid att agera, och att man bör se långsiktigt på frågan. Teknisk utveckling och klok långsiktig politik och är det bästa sättet att hantera problemet. Men samtidigt säger han att på sikt krävs sannolikt en omställning av samhället, men att vi inte ensamma råder över framtidens klimat och faktiskt inte vet hur det kommer att förändras. Om våra åtgärder inte räcker får vi helt enkelt anpassa oss till framtida klimatförändringar.

Bengtsson kritiserar samtidigt klimatmodellerna för att de har stora brister. ”Ingen kan med säkerhet säga hur klimatet blir i framtiden” säger han. Han menar att det är mycket som ännu är okänt kring mekanismerna som påverkar klimatet, och att det är svårt att göra modeller för framtida klimat - vilket är hela basen för dagens klimatdebatt. Därför vill ha se satsning på mycket mer forskning. Han menar att svenska myndigheter varit för snåla med medel för meteorologisk grundforskning, och är kritisk till att man satsat mer på klimatinformation än forskning. "Klimatforskningen är en ung vetenskap och mycket återstår att klarlägga. Men även om det finns andra processer som kan påverka klimatet är ändå växthusgaserna en realitet, och därför är det nödvändigt att på lång sikt minska deras mängd i atmosfären för att förhindra en potentiellt farlig klimatförändring."

Bengtsson tycker också att man borde forska mer på framtidens kärnkraft och är kritisk till att man satsat på exempelvis etanol som visat sig vara ett misslyckande. Bengtsson menar också att Sveriges bidrag till klimatförändringar är försumbart och att vi i stället borde vara stolta över vår energimix. "Det här med att folk inte ska resa med flyg på semester eller äta vissa livsmedel för klimatets skull, det är fullständigt absurt och ett utslag av fanatism" säger han. I intervjun i Gefle Dagblad sade Bengtsson även att svenskarnas koldioxidutsläpp står för ungefär en tusendel av mänsklighetens totala utsläpp, och att inom Sveriges nationsgräns är våra nettoutsläpp redan negativa tack vare skogen. 

Bengtsson anser också att politiker inte kan "ta beslut" om att hålla jordens teperatur på en viss nivå, "det är ungefär lika realistiskt som att säga nu ska vi få slut på vulkanutbrott och jordbävningar. Det är så fundamentala processer involverade, de finns där och vi får leva med det."

Det intressanta med Bengtsson är att båda sidor i klimatdebatten kritiserar det han säger. Alarmisterna tycker han är alldeles för försiktig och att han inte tar de akuta problemen på allvar. De kritiska tycker å sin sida att Bengtsson är på tok för alarmistisk och klandrar honom för att han i stort ställer upp på att vi har ett långsiktigt klimathot.

Men tänk om det är just Lennart Bengtssons linje som är den som kan ena oss kring en rimlig mittenlinje i klimatfrågan? Jag kan samtidigt konstatera att mycket av det Bengtsson säger faktiskt går väl i linje med moderaternas nuvarande politik i klimatfrågan. Mer forskning kring kärnkraft, nej till meningslös svensk klimatpolitik, mer fokus på åtgärder utomlands, nej till undergångstonläget, stark tro på teknisk utveckling och fokus på mer forskning.






Ologisk klimatpolitik får inte slå undan benen på svensk skogsnäring

2019-08-16

Dagens Nyheter hade förra veckan en intressant debattartikel där fyra forskare konstaterar att om klimathotet är akut kan man inte lösa det genom ökad användning av biobränslen från skogsbruket. I stället måste då våra skogar i större utsträckning få stå kvar orörda för att öka upptaget av koldioxid. Debattörerna föreslår också koldioxidskatt på biobränsle från skogen av samma skäl.



Problemet forskarna pekar på har jag tagit upp flera gånger - övergång till biobränslen kan inte lösa en akut klimatkris. Ändå framhålls det som en lösning i klimatdebatten. Det är en ologisk kullerbytta som helt enkelt bygger på okunskap både om hur växternas upptag om koldioxid fungerar och hur stora utsläppen från biobränslen är. Debattörerna får har givetvis helt rätt. På kort sikt medför biobränslen rent av högre koldioxidutsläpp än andra energikällor. När jag påpekat detta har jag ofta kallats "klimatförnekare", men tydliga fakta i debattartikeln visar att jag haft rätt i frågan hela tiden.

"En avverkad yta tar inte upp någon koldioxid de första 10-15 åren, tvärtom avges växthusgaser under denna tid. Först efter 60-120 år har den uppväxande skogen kompenserat de utsläpp som sker de första åren efter avverkning" skriver forskarna. Om man anser att klimathotet är akut är det med andra ord meningslöst att diskutera biobränslen.

Samtidigt tar jag såklart starkt avstånd från förslagen från forskarna i artikeln, både om att lämna ännu mera skog orörd och att införa koldioxidskatt på biobränsle från skogen. För mig är frågan enklare - jag anser inte att det finns något forskningsstöd för en akut klimatkris, klimatkatastrof eller klimatnödläge, utan ser frågan mer långsiktigt. Självklart är det bra för miljön att öka förädlingen och användningen av skogsprodukter. Trä är naturligt och mer miljövänligt än betong, pappersprodukter är ofta mer miljövänligt än plast (dock inte alltid), och biobränslen är rimligen mer miljövänligt än att elda kol och olja. Att ta vara på skogsavfall och omvandla det till energi ökar dessutom vår självförsärjningsgrad. Dessutom är den svenska skogen och vårt skogsbruk och vår förädling av skogsprodukter en av landets viktigare näringsgrenar. 

Vi kan inte låta en överdriven eller ologisk klimatpolitik slå undan benen på vårt skogsbruk, på svenska privata skogsägarens ekonomi och på vår samhällsekonomi. Men vi kan inte heller låtsas att ett akut klimathot kan lösas med biobränslen. Det är två oförenliga saker. 






Klarspråk från S - klimathotet kräver inskränkt äganderätt 

2019-08-14

Jag har varnat i flera år. Varnat för att klimathotsextremismen hotar demokratin (flera kända debattörer vill "pausa demokratin" eller ha diktatur för att kunna "agera kraftfullt"), hotar yttrandefriheten (de som är av annan åsikt i klimatfrågan ska brännmärkas och närmast idiotförklaras), samt hotar välfärden och statsfinanserna (kostnaderna för meningslös klimatpolitik kritiseras av riksrevisionen och äter upp resurser till annat). Dessutom hotas människors privatekonomi eftersom politiken leder till ständigt höjda skatter och andra avgifter, och landet riskerar dessutom elbrist.

Och nu visar det sig hur Socialdemokraterna tänker kring äganderätten. Även den är tydligen ett hinder för klimatpolitiken, i vart fall enligt denne s-sakkunnige på regeringskansliet. För vänstern passar klimatalarmismen och domedagslarmen som hand i handske. Nu kan man anföra ett skäl för att angripa både marknadsekonomi och äganderätt.

Är det inte dags för alla vettiga borgerliga politiker att ta dessa riktigt allvarliga samhällshot på allvar innan det är för sent?







Sanningen om min egen syn på klimatet 

2019-08-13

Med tanke på alla märkliga epitet som sätts på mig i klimatdebatten, och de rykten illvilliga politiska motståndare och domedagsprofeter sprider om mig i glad symbios med en del tidningars ledarsidor och skribenter, vill jag vara extra tydlig med tre saker:

1. Jag är inte i strid med mitt parti om klimatpolitiken. Jag står i stort sett alltid lojalt bakom moderaternas förslag i riksdagen i alla frågor och röstar för dem och har inga tankar att ändra mig i den delen. Att man har olika syn på forskningsresultat och slutsatserna av dessa är däremot inget ovanligt i några partier, utan snarare vardag i politiken. På våra partistämmor diskuterar vi hur vi ska ställa oss i olika politiska frågor. Sedan tar partistämman beslut om politiken, varefter vi riksdagsledamöter står upp för denna i riksdagen. I akuta lägen tas samma diskussioner i riksdagsgruppen och vi enas sedan om en linje som alla sedannormalt följer. Det betyder inte att vi alla håller med om allt i varje beslut. Så här ser det ut i alla partier, och det är självklart inget konstigt att det även finns olika syn internt i partier om hur klimatforskningen ska hanteras politiskt, vilka slutsatser man bör dra och vilka avvägningar som ska göras. Att man tolkar forskningsresultat inom en mängd olika områden olika är vardagsmat och även regeringen går ju emot både forskning och sina egna myndigheter med jämna mellanrum. Det finns absolut ingen anledning att klimatfrågan ska hanteras annorlunda än andra samhällsfrågor.  

2. Jag tycker tramsandet om "klimatförnekare" är uttjatat. Jag förnekar inte att klimatet förändras, inte heller att människan sannolikt i viss mån påverkar detta. Detta är väl också två saker som de flesta forskare och politiker är hyfsat överens om. Hur mycket människan påverkar, hur snabba förändringarna är, vad vi eventuellt kan göra för att påverka, hur mycket vi kan påverka och vilka åtgärder som gör mest nytta är däremot saker som både forskning och politik är ganska oeniga om. Det är därför inte bara rimligt utan även viktigt med en bred och respektfull debatt om detta.

3. Jag tar avstånd från domedagsprofeterna. När det gäller domedagsprofetiorna, talet om pågående klimatkatastrof och "planetärt nödläge" och allt vad man kastar ur sig från klimatvänstern så är det inget som vare sig IPCC eller majoriteten av forskarna står bakom. Därför är det självklart heller inget kontroversiellt alls att jag tar avstånd från alla dessa begrepp och överdrifter. Jag tycker även att begreppet klimatkris är en överdrift.
 





Så fort man skriver om klimatet går klimatvänstern i taket 

2019-08-12

Jag tyckte faktiskt jag var väldigt saklig och försökte bena ut det här med koldioxidutsläppen i gårdagens blogginlägg, och många skrev faktiskt uppmuntrande ord om att det var väldigt sakligt och intressant. Men inte klimatvänstern såklart, de kastade som vanligt begreppet klimatförnekare omkring sig, precis som vanligt. Ganska ointressant egentligen.

Mer intressant var en del kommentarer jag fick från v'äl insatta personer som kan komplettera tidigare inlägg.

Det första var en mycket pedagogisk bild baserad på siffror från IPCC (Publikationen AR4 från 2007) över hur utsläpp och upptrag av koldioxid ser ut. Observera att figuren gäller utsläpp av koldioxid (SMHI räknar i stället kolekvivalenter, och de 29 Gt Co2 i figuren nedan motsvarar därför de 8.9 GtC som finns i SMHI:s svar till mig i tidigare bogginlägg - man räknar olika saker, men proportionerna blir desamma).



Det är alltså så att jorden totalt släppte ut ca 29+439+332 = 800 Gton koldioxid 2007. Av detta stod människan för 29 Gt. Men samtidigt absorberades 450 Gt av naturen och 338 Gt av havet. Det blir 788 Gt. Nettoutsläpp till atrmosfären blev därför 12 Gt. Totalt stod människan för 3,6% av de totala utsläppen på jorden. Men bara för 12 Gt som netto gick ut i atmosfären. 

Hur säkra är då forskarna på att naturen i stort sett går plus minus noll med utsläpp och upptag av koldioxid?

I samma rapport från IPCC (AR4) sägs att felmarginalen är så mycket som +/- 20%. 20% av de totala utsläppen på 800 Gt är 40 Gt. Det betyder att felmarginalen är betydligt större än hela mänsklighetens samlade årliga utsläpp, och mer än 3 gånger jordens samlade nettoutsläpp till atmosfären. Med så stora felmarginaler känns det oerhört vanskligt att säga säkert hur mycket människan står för av jordens samlade utsläpp. Man vet helt enkelt inte. Visserligen säger många att man blivit bättre på att beräkna detta idag än 2007, och det är väl inte orimligt med tanke på att forskningen går framåt. Detta är dock senast kända uppgifter om felmarginaler. Vi får väl se i nästa rapport från IPCC hur det ser ut då.
 





Så här stora är människans bidrag till de totala koldioxidutsläppen

2019-08-11

SMHI är Sveriges ansvariga myndighet när det gäller klimatfrågor. På deras hemsida finns mycket intressant läsning om jordens historia, luftens och atmosfärens sammansättning och hur detta förändrats över tid. Allt beskrivet på ett lättläst och pedagogiskt sätt. Här en bra länk för den nyfikne.

Jag får en hel del länkar, tips, påståenden och frågor kring klimatet, och ibland får jag anledning att fråga expertis om detaljer. Så exempelvis om en del fakta och siffror kring koldioxiden och våra utsläpp. Här är ett antal frågor som jag ställde till SMHI i våras och deras svar:

Hej Jan
Min kollega Gustav som är klimatforskare på SMHI har svarat på dina frågor.
 
1.       Jag har fått uppgifter om att det i hela jordens/naturens samlade system (atmosfär, luft och vatten) finns ca 300.000 Gigaton koldioxid. Stämmer denna siffra?
Jag tittade i IPCC AR5, kap. 6, figur 6.1 och summerade storleken på alla reservoarer, det blev ungefär 46 000 GtC (gigaton kol). Storleken på en del reservoarer är förstås osäkra och du får ta min uppskattning med en nypa salt. Jag har sett siffran 30 000 GtC som en mängd på hur mycket fossilt kol som finns i marken. Kanske är det den du sett, men med en nolla för mycket.
 
2.       Hur mycket koldioxid finns det totalt i just atmosfären?
Koldioxidmängden i atmosfären är ungefär 410 ppm, det kan översättas till 3202 Gt CO2 eller 873 GtC.
 
3.       Hur mycket av de samlade koldioxidutsläppen/ekvivalenter på jorden står människan för (personligen och genom vår aktivitet/verksamhet exkl djurhållning)?
Mänsklig aktivitet (fossil förbränning och markanvändning) står för knappt 3% av utsläppen till atmosfären; 8.9 GtC/år av totalt 330 GtC/år. Det kan verka lite, men de naturliga utsläppen balanseras av ett ungefär lika stort naturligt upptag av CO2. Det är alltså de fossila utsläppen som ökar CO2-halten i atmosfären.
 
4.       Hur mycket av de samlade koldioxidutsläppen/ekvivalenter på jorden står de vilda djuren för?
Jag kan inte hitta någon siffra på det. Antagligen för att det är svårt att uppskatta, kanske för att det är lite i sammanhanget.
 
5.       Hur mycket av de samlade koldioxidutsläppen/ekvivalenter på jorden står tamboskapen för?
Ungefär 8 Gt CO2-ekvivalenter enligt FAO. http://www.fao.org/gleam/results/en/
 
6.       Hur mycket av koldioxidutsläppen/ekvivalenter står naturliga faktorer för?
Se svaret på fråga 3.
 
Med vänlig hälsning Erik Klimatolog

Jag ställde även en följdfråga:

En kompletterande fråga dock - min fråga 1 var nog lite otydlig. Jag menar hur mycket CO2 som finns totalt på jorden, i fast, flytande och gasform? Det lär väl bli en annan mängd än just kolreservoarerna?

Hej Jan

Jag har nedan fått hjälp med svar av min kollega Erik Kjellström

Hälsningar Lennart Wern

"Kol förekommer i form av koldioxid i atmosfären (873 GtC enligt tidigare mail) och inlöst i haven (ca 37800 GtC, varav absolut största delen utgörs av olika sorters karbonatjoner). Övrigt kol i kretsloppet (växter och djur på land och i hav samt i marken) är inte i form av koldioxid men kan omvandlas till koldioxid i samband med olika processer, t ex vid respirationen som sker i våra celler. Fossilt kol, som inte ingår i kretsloppet, och biomassa omvandlas till koldioxid när det utvinns och förbränns. Övrigt kol som är bundet i berggrunden (ca 20000 GtC utöver de totalt 46000 GtC vi nämnde i tidigare svar) är inte aktuellt för att påverka klimatsystemet på kortare (mindre än årmiljoner) tidsskalor. Ett undantag är cementtillverkning då koldioxid också frigörs."


Slutsatser:

Jag konstaterar att SMHI alltså uppger att mänsklig aktivitet (fossil förbränning och markanvändning) står för knappt 3% av de totala koldioxidutsläppen till atmosfären. Utöver detta står tamboskapen för nästan lika mycket. Resten är naturliga utsläpp inklusive utsläpp från vilda djur. (Observera att människans utsläpp totalt är betydligt högre, men det mesta absorberas av växtligheten, haven osv och når aldrig atmosfären).

Totalt släpper människan ut 8,9 Gt koldioxid i atmosfären varje år. Det finns samtidigt 3202 Gt koldioxid i atmosfären. Totalt utgär samtidigt koldioxiden endast 400 miljondelar av atmosfären (400 ppm). 999.600 miljondelar består av annat är koldioxid.

Människans utsläpp på 3-6% (inklusive tamboskap) anses samtidigt vara i det närmaste hela orsaken till att klimatet blir varmare, vilket man grundar på att ala övriga naturliga utsläpp anses balanseras av naturliga upptag av koldioxid. Hur man kan mäta detta så exakt är svårt att förstå, det måste rimligen handla om ganska grova uppskattningar. Och dessa grova uppskattningar rör alltså 94-95% av de totala utsläppen.

Var och en får väl själv bedöma om detta känns tillförlitligt.

Sedan återstår ju den stora frågan. Hur mycket av de påstådda klimatförändringarna beror överhuvudtaget på utsläpp av koldioxid? Och vad beror på andra faktorer? För egen del tycker jag frågorna hela tiden blir fler än svaren ju mer man gräver i ämnet. Min i andra sammanhang normalt sett hyfsat logiska hjärna får inte alls ihop detta. Om vi slutar äta kött, kör mindre bil och flyger mindre - kommer vi verkligen att stoppa alla klimatförändringar då? Känns det verkligen realistiskt?





Nej, det slogs inget värmerekord på Grönlands inlandsis i sommar 

2019-08-11

Nyligen förkunnade de flesta stora svenska medier att det i år slogs värmerekord på Grönland i sommar. Dagens Nyheter skrev exempelvis om saken, liksom Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Borås Tidning. Nästan alla stora svenska tidningar spred nyheten. Där det normalt är minusgrader även sommartid var det plötsligt 4,7 grader varmt, och isen påstods smälta bort i förfärande takt.

I går kom en rättelse från DMI (Danmarks motsvarighet till SMHI). Ett grovt mätfel visade hela 6,7 grader (!) för högt värde. Det var aldrig plusgrader utan temperaturen låg på minus två grader. DR (Danmarks Radio) gjorde en tydlig dementi. Någon liknande har inte synts till i svenska medier, men vem vet, det kanske kommer?

Jag klandrar inte svenska medier för att de delar en nyhet från DMI, men det borde vara lika självklart att rätta felaktiga faktauppgifter i en så omskriven fråga.





Mindre än hälften av svenskarna tycker klimatet är viktigaste EU-frågan 

2019-08-09

Europaportalen redovisade igår den senaste EU-barometern (juni) över de olika EU-ländernas invånares syn på EU och olika samhällsfrågor. Sverige utmärker sig som vanligt med en extremt stor oro för klimatet. Mediernas, debattörernas och politikernas extrema fokus på frågan kombinerat med den helt orimliga "Greta-hajpen" i svenska medier har uppenbarligen haft effekt. Men trots detta är det ändå bara 48% av de tillfrågade svenskarna som anser att klimatfrågan är en av de två viktigaste EU-frågorna. Många svenskar verkar i likhet med mig ha en mer avslappnad attityd till ord som klimatkris och klimatkatastrof, och i EU i genomsnitt är det bara 22% som tycker klimatfrågan är en av de två viktigaste EU-frågorna.
 





Ny IPCC-rapport väcker många frågetecken  

2019-08-08

Dagens rapport från FN:s klimatpanel IPCC målar som vanligt upp en mycket mörk bild av klimathotet. Denna gång är det jord- och skogsbruk som står i fokus. Man hävdar bland annat att klimatförändringar enligt modellerna kommer att leda till utbredning av öknar, mindre grönska, mer oväder, mindre skördar och ökad världssvält.

Det märkliga är att trots att temperaturen ökat en del på jorden de senaste hundra åren har inget av detta blivit verklighet hittills. Tvärtom har ju jorden bevisligen blivit grönare, öknarna krymper, ovädren har inte blivit vanligare och antalet skogsbränder har minskat. Samtidigt har skördarna på jorden totalt ökat över tid och världssvälten har minskat de senaste decennierna enligt både FN-organen FAO och WHO (även om det går lite i vågor hur olika sorters skördar ökar eller minskar och hur olika konflikter i befolkningstäta områden på jorden tillfälligt kan medföra att svälten ändå ökar, exempelvis det senaste året).

Det är alltså stor skillnad mellan vad som bevisligen hänt på jorden under den tid temperaturen ökat och det datormodellerna hos IPCC mfl tror kommer att hända i framtiden. För egen del känner jag minst sagt skepsis kring att basera omfattande politiska beslut på datormodeller som tror sig kunna förutse hur jordens klimat kommer att förändras och effekterna av detta. Modeller som hittills alltför ofta inte visat sig ha rätt historiskt.

Positivt med IPCC-rapporten är fokuset på att värna våra skogar och vår natur. Mindre positivt är det tydliga ideologiska motståndet mot köttkonsumtion (att FN ens inbillar sig att man ska kunna förändra hela jordens livsmedelskonsumtion är för för övrigt, för att uttrycka sig försiktigt, ganska naivt). Samtidigt beklagar man sig ju över att mängden insekter minskar och att växtarter dör ut. Sambandet mellan betande djur och en rik flora och ett rikt insektsliv är tydligt bevisat. Om man för en hetskampanj mot köttkonsumtion betyder det samtidigt att man motverkar andra miljömål. För inte så länge sedan fanns det ju för övrigt klimatdebattörer som ville hålla all idisslande tamboskap inomhus för att kunna ta hand om metangasutsläppen. Nu talar man om vikten av betesdjur.

Vissa debattörer, som tex Greenpeace, talar också om att vi måste skydda mer skog, medan andra påpekar att det är ett aktivt skogsbruk som är "bäst för klimatet". En del debattörer ogillar att man tillverkar papper och kartong av skogen och att den i stället bör användas för "klimatvänliga hus". Samtidigt talar man om vikten av att lämna beroendet av plast och i stället använda förnybara råvaror till förpackningar. Gång efter gång säger expertisen och debattörerna emot varandra, och media och alltför många politiker springer lydigt på en boll i taget. Det är oansvarigt, man leker med jord- och skogsbruket, företagens och medborgarnas pengar.

Jag står fast vid att det är mycket svårt att motivera att vi offrar andra viktiga miljömål för en högst osäker möjlighet att påverka jordens klimat mer än på marginalen. Ingen har ju faktiskt kunnat göra sannolikt att vi kan göra mer än så. Frågan är också hur stora uppoffringar och kostnader vi ska dra på oss för denna eventualitet?

Jag står också fast vid min åsikt att vi bör prioritera "klimatåtgärder" som samtidigt har en bevisad nytta för miljö, hälsa eller samhällsekonomi. Då riskerar vi inte att kasta pengar i sjön om det visar sig att vi faktiskt inte kan påverka förändringar i jordens klimat i någon större omfattning. I dag kastar regeringen bevisligen bort massor av miljarder på helt meningslös "klimatpolitik". Våra skattepengar! Vi behöver en tydligare helhetssyn på miljöfrågorna. Det är dags att sluta med det ensidiga fokuset på koldioxidutsläpp och bredda miljödebatten ordentligt.

Slutligen - jag undrar fortfarande var "klimatkrisen" eller "klimatkatastrofen" är? Hur yttrar den sig?



 

Lätt att en 16-åring manipuleras och hamnar i dåligt sällskap 

2019-07-30

Den 25 juli lade klimataktivisten Greta Thunberg ut denna tweet:


   

Tweeten ledde fram till en oerhört infekterad debatt i sociala medier. Diskussionen gällde fotot på Greta tillsammans med en bandmedlem i det brittiska indipop-bandet the1975, ett band hon nyligen samarbetat med i form av medverkan vid inspelning av en ny låt där hon reciterar ett klimatpolitiskt budskap. På fotot bär hon en t-shirt som av många uppfattats som ett tecken på sympati med vänsterextrema AFA eller liknande vänsterorganisationer. Det blev mycket kritik och en stundtals väldigt hätsk diskussion fram och tillbaka om vad symbolen och texten på tröjan egentligen betyder och symboliserar. Det är enligt min åsikt knappast uppenbart att tröjan innebär direkt sympati med just AFA eller liknande, men det finns tveklöst besvärande kopplingar som går att ifrågasätta. Exempelvis en slogan på tröjan med texten "no pasaran" som ursprungligen lär ha myntats av en spansk kommunistledare, och som idag ofta används av så kallade "autonoma" och våldsbejakande vänstergrupper. 





När Greta Thunberg fick kritik för att hon visade sig i denna t-shirt tog hon bort hela twitterinlägget, och dementerade att hon skulle stödja AFA eller andra extrema vänstergrupper.

Jag kan tycka att debatten om tröjan blev något överdriven, och debattörerna missade samtidigt något som var betydligt allvarligare. Det framgick ju nämligen också av twitterinlägget att Thunberg och bandet the1975 tänker låta överskottet från skivan gå till miljöaktivisterna "Extinction Rebellion". En organisation med brittiska rötter, som bland annat gjort sig kända för att ockupera broar och vägar och blockera trafiken i bland annat London - med uttalat syfte att "skapa kaos". Det har förekommit både vandalism och konflikter med polis i samband med ockupationerna, och många har gripits. Det handlar om vandaliserade byggnader, krossade fönsterrutor och omfattande klotter på fasader.

Denna aktivistgrupp som nu spridit sig till Sverige säger att de förespråkar "icke-våld". Det låter ju bra, men när man läser vilka som företräder organisationen i Sverige blir man minst sagt fundersam. Det är inte alldeles enkelt att få ett grepp om denna organisation eftersom den består av många löst sammansatta mindre grupper. Men jag sökte lite på olika länkar och ett namn på en sannolik  talesperson dök upp som jag reagerade på, nämligen Jonathan Pye.     Det är alltså den AFA-aktivist som dömdes till fyra års fängelse för anstiftan till göteborgskravallerna i juni 2001.     Nedan ingress från en artikel i  GT/Expressen 24 juni 2006, där Pye även försvarar våldsanvändning i samband med aktioner. Av artikeln framgår även att Pye dömts vid tre tillfällen för våldsamt upplopp, två gånger i Sverige och en gång i Tyskland. Vid rättegången efter göteborskravallerna medgav Pye även att han var ägare till "Terroristernas handbok" som påträffades i samband med kravallerna.   



 

I januari i år lade Jonathan Pye ut nedanstående text på sin Facebooksida som uppenbar talesperson eller kontaktperson för Extinction Rebellion. Han ville ha goda råd kring en del aktiviteter som väl knappast kan kallas "icke-våld"? (Bland de tjänstvilliga i kommentarsfältet fanns bland annat Vänsterstudenter i Göteborg...) 



 

Greta Thunbergs t-shirt (som hon tydligen lånat av mamma) hade väl gått att förklara bort med ungdomligt oförstånd. Frågan är om det är lika lätt när hon samtidigt meddelar öppet stöd till en organisation som i Sverige leds av en fängelsedömd AFA-aktivist som förespråkar våldsanvändning och sabotage av skyddsobjekt? Jag vet inte, och jag tänker faktiskt inte heller denna gång vare sig döma eller anklaga Greta Thunberg - hon är ändå bara 16 år. Jag konstaterar däremot att både hon och hennes mamma har förnekat att de stödjer AFA eller liknande våldsbejakande vänstergrupper. Jag har svårt att få ihop det med Greta Thunbergs öppna stöd till Extinction Rebellion. Kanske är både Greta och hennes mamma Malena helt enkelt okunniga om vad detta är för en organisation? Greta har kanske inte så bra koll på vilka hon umgås med eller stödjer, inte heller har hon kanske så bra koll på politisk historia och kunskap om olika extrema vänstergrupper? Lätt då att bli manipulerad. Frågan är bara om hon är lika manipulerad av sin omgivning i andra frågor? Jag vet inte, men tycker det är anmärkningsvärt att inte riksmedia kommenterat saken överhuvudtaget.

Själv nöjer jag mig med att konstatera det jag skrev på twitter i lördags:







Stora skogsbränder på Grönland? 

2019-07-28

En del i medias klimatalarmistiska agenda är att försöka skrämma människor med att det inträffar allt fler stora skogsbränder runt om i världen, och att dessa beror på klimatförändringar. I sak är det fel, skogsbränderna globalt är inte fler än förr, utan har tvärtom minskat. Även i Sverige är skogsbränderna betydligt färre än tidigare. Att det börjar brinna beror ofta på blixtnedslag, men tyvärr är många av skogsbränderna i Sverige anlagda. Ingen vet av vem eller varför. Att det brinner lättare när det är torka och hög värme är självklart, och i områden med lite nederbörd kan det bli väldigt dramatiskt. När skogsbruket samtidigt ofta gått mot stora odlingar av ett enda barrträdslag i stället för den gamla inblandningen av lövträd så utvecklas bränderna snabbare. Men trots detta är det alltså färre skogsbränder än förr, både globalt och i Sverige.

De senaste dagarna har ett stort antal tidningar, liksom SVT spridit nyheten att det pågår stora skogsbränder i Arktis, bland annat vid den Grönländska staden Sisimiut på västkusten. Samtidigt kopplas såklart detta till stigande temperaturer i Arktis. "En stor brand i grönländska Sisimiut har brutit ut efter en ovanligt varm sommar, som fått issmältningen på ön att starta en månad tidigare än vanligt" står det i artiklarna som bland annat återfinns i SVT, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan, Eskilstuna-Kuriren, UNT, Göteborgs-Posten, Borås Tidning och dussintals andra stora och små tidningar.

Dagens Eko är de enda jag upptäckt som inte talat om Grönland i detta sammanhang, utan endast om Sibirien och Alaska. Platser där skogsbränder inte är det minsta ovanliga, och ofta blir mycket omfattande när exempelvis blixten slår ned i obebodda områden och det tar lång tid innan bränderna upptäcks, eller i många fall att de brinner tills de slocknar av sig själv på grund av regn eller att allt brännbart tar slut när elden når en kust eller en strand.

Alla verkar ha hämtat nyheten från The Guardian som i sin tur hämtat nyheten om Grönland från Washington Post. Men det intressanta är att i den artikeln står det inget om "skogsbränder" på Grönland, utan det står uttryckligen att det är "mossmark" som har brunnit, troligen på grund av att någon turist slarvat med elden. Det står också att det saknas fakta om hur ofta det brinner i torra mossmarker på Grönland. Ändå är alltså bilden svenska medier sprider att det pågår ovanligt stora "skogsbränder" på Grönland. Orsaken verkar vara att TT skickat ut en svensk version av artikeln där detta påstås.

Faktum är att det inte finns någon skog på Grönland. Det enda som finns är buskvegetation i vissa delar av de sydligaste områdena. I övrigt finns det i stort sett bara gräs. I Sisimiut finns inga träd, knappt några buskar heller och inte ens särskilt mycket gräs, utan mest kala klippor. Detta trots att Sisimiut har ett förhållandevis milt klimat och är Grönlands nordligaste isfria åtetrunthamn till följd av att en sidolöpare av golfströmmen håller havet isfritt året om. Här två bilder på Sisimiut från Greenland Travel. (Jag utgår från att de inte har något emot att jag visar deras bilder, eftersom syftet med bilderna är att locka dit fler turister). Den som upptäcker några skogar på bilderna får gärna höra av sig.

  

Jag har för övrigt själv besökt Grönland. Inte just staden Sisimiut, men däremot närbelägna Kangerlussuaq och huvudstaden Nuuk som ligger en bit söder om Sisimiut). Jag kan bekräfta att jag inte ens där såg det minsta lilla träd någonstans.

Jag tycker det är bekymmersamt när media basunerar ut falska nyheter, och inte ens bemödar sig att göra en värdering av en nyhet som är så enkel att kontrollera. Det är lätt att konstatera att det inte finns några stora skogar på Grönland. Det är lätt att konstatera att det ofta inträffar skogsbränder i både Alaska och Sibirien. Det är lätt att kontrollera att skogsbränderna i världen minskar globalt. Ändå väljer samlade svenska medier att lite försåtligt antyda att nu börjar det minsann bli skogsbränder även på Grönland till följd av klimatförändringar.

Fake news säger jag.  


 


Professorn och glaciärforskaren Anna Wåhlin intervjuas om smältande isar 

2019-07-28

Jag har tidigare skrivit om professorn och oceanografen Anna Wåhlin vid Göteborgs Universitet som bland annat nyligen ansvarade för en omtalad forskningsexpdition till Antarktis. Hon intervjuades häromveckan i Sverige Radio om sin syn på de smältande glaciärerna på Island och om resultatet av sina studier om avsmältningen av is på Antaktis.

Jag har tidigare skrivit om Anna Wåhlins kritik mot dem som utmålar katastrofbilder om klimatförändringar. Hon menar att det finns mycket svagt vetenskapligt stöd för domedagsteorierna. Och som en av de få svenska forskare som faktiskt studerar frågan på plats på Antarktis tycker jag hennes ord väger ganska tungt.

I SR-intervjun vägrade hon återigen att ta katastrofscenarier i sin mun trots att intervjuarna flera gånger fiskade efter detta. I stället pekade hon på att forskarna faktiskt vet ganska lite om klimatförändringar och isavsmältning. Men hon påpekade att Islands glaciärer smält i 10.000-tals år och att detta kommer fortsätta tills den sista isen smält bort. Hon berättade också att isen på Antarktis faktiskt bara bidrar med en bråkdel av den lilla havsnivåhöjning vi ser - den is som smälter idag ligger redan  i havet och påverkar därför inte havsnivåerna nämnvärt. Men hon förnekar inte att det finns risker i framtiden om stora ismassor skulle smälta eller lossna från den stora kontinenten. För att bedöma hur stort det hotet är behövs mer forskning.

Här är hela inslaget via Youtube och bloggen Klimatsans.   






Svenska politiker borde sätta omsorgen om landet först

2019-07-21

I tider när (främst) vänsterdebattörer verkar mena att svenska folket ska "rädda jorden" genom ständigt nya pålagor, förbud och skattehöjningar i klimatpolitikens namn kan det vara läge att påminna om nedanstående artikel för några veckor sedan. Det är professor Gustaf Arrhenius som konstaterar att "om Sverige hade blivit klimatneutralt i dag skulle det ätas upp på mindre än 8 veckor av de ökade utsläppen i världen".

Och det är ju ingen hemlighet att medan vi i Sverige slår undan benen på vår reservkraft genom att straffbeskatta våra små kraftvärmeverk som i nödläge kan eldas med olja eller kol, så planerar Kina för uppemot 500 nya kolkraftverk de kommande tio åren. Globalt planeras 1.600 nya kolkraftverk i 62 länder världen runt bara de närmaste tre åren.

Den svenska självbilden är ofattbart naiv och det är sorgligt att så många svenska politiker spelar med i detta i stället för att sätta det egna folkets intressen i första rummet - så som politiker gör i de flesta andra länder. För mig är i vart fall min uppgift som riksdagsledamot självklar. Sverige och alla de som bor här kommer i första hand i varje läge och i alla politiska frågor. Samarbete med andra är självklart, både inom EU och globalt, men alltid med det egna landets bästa som utgångspunkt.







Domedagsprofeterna i klimatrörelsen har fått kungligt sällskap

2019-07-17

Den 19 mars inledde jag ett blogginlägg med denna lilla sammanfattning av klimatdebatten:

"Vissa säger att klimatförändringarna händer här och nu och skyller alla dramatiska väderhändelser på klimatförändringar.  Faktum är att redan 2009 sa FN:s generalsekreterare Kofi Annan att läget var "akut" och att vi måste stoppa klimatförändringarna omedelbart. FN:s klimatchef talar om att vi bara har tre år på oss att stoppa klimatförändringarna, medan andra klimatdebattörer talar om "mindre än tio år". Det mediala underbarnet Greta Thunberg sa på Mynttorget i Stockholm i fredags att "vi har bara 8 år på oss" och vill att vi ska "vara rädda". Vilken forskarkompetens denna 16-åring har för att kunna uttala sig så tvärsäkert framgick dock inte. Andra säger att vi fortfarande har "gott om tid" att hejda katastrofen. IPCC säger exempelvis att utsläppen måste halveras till år 2030 och vara nere på noll 2050 om vi ska kunna stoppa "domedagen". Ytterligare andra säger uppgivet att det redan är för sent, och att vi måste påbörja en "palliativ vård av mänskligheten" (Roy Scranton), medan en forskare i samma artikel talar om att vi "har ett fönster på 10-20 år". Miljöminister Isabella Lövin (MP) är försiktigare och skrev nyligen i en debattartikel "att vi har ett fönster på tio år" för att "stoppa klimatkatastrofen". En av dem som faktiskt avvisar domedagsprofeterna är faktiskt klimatdebattören professor Johan Rockström. Fast i en annan artikel låter hans argument snarare tvärtom. Klimatforskaren professor Lennart Bengtsson anser att klimatförändringar möjligen kan bli ett problem långsiktigt, men han delar inte "klimatdystropin" som han beskriver det i denna artikel utan tycker vi har gott om tid att agera."
 

De mest hårdföra domedagsprofeterna höjer nu tonläget. Värst är kanske extremvänstertidningen ETC som profilerar sig på klimatfrågan. De har bestämt sig för att sista december 2020 är det kört. Och därför har man nu på sin webbsida en räknare som sakta räknar ned tills domedagen infinner sig:


Nu får domedagssekten oväntat kungligt stöd. Det är Tronföljaren i Storbrittanien, Prins Charles, som nu går ut och konstaterar att vi bara har 18 månader på oss att rädda världen.

Det talas nu också alltmer om att människor, särskilt en del ungdomar, får "klimatångest". Jag känner ingen själv som drabbats av denna åkomma, tror aldrig jag träffat någon heller, men jag får en del märkliga mail och kommentarer i sociala medier ibland från människor som verkar vara drabbade. Och nu tar även den frågan en märklig väg. Det är ju inte klimatförändringar i sig som skapar ångest, utan i så fall domedagsretoriken kring frågan. Vilket jag påpekade på twitter häromdagen:
 

Man kan har olika syn på hur allvarligt det så kallade klimathotet är, i vilken mån människans utsläpp av koldioxid styr klimatet, hur mycket och hur snabbt klimatet föränmdras, vad effekterna blir och vilka eventuella åtgärder som möjligen kan stoppa eller begränsa klimatförändringar. Och för att vara extremt tydlig (har lärt mig den hårda vägen att det behövs...) så har jag aldrig avfärdat att klimatet förändras, att jordens temperatur sakta ökar, och inte heller avfärdat att människan i viss mån sannolikt påverkar detta. Men jag tar kraftfullt avstånd från extremerna i debatten och ser med oro hur alarmistiska politiker och debattörer äventyrar både yttrandefrihet, demokrati, samhällsekonomi, miljö och välfärd i sin extrema klimatretorik. Samtidigt får de uppenbarligen en del människor att må dåligt.

En sak är klar - utan en seriös debatt utan extrema överdrifter och domedagsprofetior så lär vi inte få människors stöd och acceptans för en mer miljövänlig livsstil. Något som för övrigt just idag påpekas i en utmärkt krönika i Expressen. Det är ju knappast vi som har en mer nyanserad syn på klimathotet som borde brännmärkas i media utan de som driver en ren domedagsargumentation om att jorden kommer att bli obeboelig i närtid. Klimatdebatten har för länge sedan tappat all sans och balans och den som inte inser det är blind. 






Varför kan inte klimatalarmister glädjas åt positiva klimatnyheter?

2019-07-14

I går fanns denna krönika i Expressen. Det var Johan Hakelius som skrev om den rapport jag tidigare uppmärksammat, där det framgår att jordens koldioxidutsläpp kan kompenseras genom att plantera mer skog. Det är alltså forskare i Zurich som har räknat ut att två tredjedelar av den koldioxid som tillförts atmosfären genom mänsklig aktivitet kan bindas i nyplanterade träd. Vi skulle kunna komma ned i halter som ligger i nivå med de som rådde under tidigt 1900-tal. Då planteras träden enbart på platser där de kan växa väl och inte på mark som används för att odla mat eller till stadsbebyggelse.en global studie som visar att det finns utrymme för väldigt mycket mer skog på jorden. (Som parentes kan jag ju påminna om det jag tidigare berättat, nämligen att klimatforskaren Lennart Bengtsson konstaterat att tack vare den växande svenska skogen har Sverige negativa koldioxidutsläpp, skogen tar upp mer än vi släpper ut inom landets gränser).

Hakelius konstaerar lite vasst i sin krönika att nyheten inte uppmärksammades särskilt mycket vare sig i svensk eller utländsk media och inte heller i sociala medier. Han funderar över om det kanske beror på "att trädlösningen är alldeles för bra och enkel. Trädplantering KAN inte duga som bot på Ragnarök. Det är för futtigt. Ett alltför trevligt sätt att rädda världen." Han avsluitar med att förslaget inte heller kommer att slå bland "alla instagrammande klimataktivister". "De kommer aldrig att köpa att vi kan rädda världen genom att odla vår trädgård: Ta det lugnt, sluta skrika, ha lite trevligt och plantera träd. Vad ska de då göra av ångesten, skammen, försakelserna och hysterin?"

Artikeln uppmärksammades även på Twitter. Och då hände denna märkliga sak. Joel Stade, politiskt sakkunnig för Socialdemokraterna i regeringskansliet, angrep Hakelius för att han "underkänner konseunsus i klimatdebatten", och påstår att han Hakelius "sprider narrativ".

 

Jag tyckte detta blev lite väl orimligt även för att vara en sosse som kommenterar klimatpolitik. Dels är det väl vad jag vet ingen som förnekar att växande skog tar upp massor av koldioxid? Tvärtom framhåller ju IPCC att avskogning av regnskogar  även är ett klimatproblem (utöver övriga miljöskador). Men det är ju också så att både riksdag och regering numera klimatkompenserar resor för ministrar och riksdagsledamöter. Oftast sker sådan klimatkompensation just via organisationer som planterar träd. Det är i grunden en bra åtgärd, eftersom trädplantering, utöver eventuell klimatnytta, medför mycket bra för miljö, hälsa och biologisk mångfald. Om Stade anser att trädplantering innebär "att man sprider narrativ i klimatdebatten" och "underkänner koncensus" så har han ett uppenbart problem. Vilket jag påminde honom om - dock utan att få något svar.







Västsvenska Handelskammaren har spårat ur om höghastighetstågen

2019-07-12



I dag har vi denna gemensamma debattreplik till Västsvenska Handelskammaren i Borås Tidning (klicka för läsbar storlek). Det handlar om Handelskammarens ganska aggressiva kampanj för höghastighetståg, något jag upprepade gånger kritiserat dem för. Inte minst har jag försökt få dem att förstå hur statens redovisning av infrastrukturinvesteringar fungerar. Uppenbarligen har jag varit en dålig pedagog, för de verkar inte förstå. Glädjande nog verkar de flesta andra ha förstått, inklusive media. Hela kostnaden för järnväg måste pressas in under statens utgiftstak, och det är helt ovidkommande om man lånar till bygget eller betalar med egna pengar. Det finns inga genvägar. Jag har upprepade gånger frågat Handelskammaren hur mycket man vill höja skatten för företagen och löntagarna för att bygga och driva en höghastighetsjärnväg i Sverige. Ännu har jag inte fått några svar. Handelskammarens argumentation har stora brister när det gäller ekonomin.

Den andra kritikpunkten är den påstådda "klimatnyttan". Jag kan förstå att de som känner mig tycker det står väldigt mycket om klimatpolitik i vår debattreplik. Men detta är moderaternas politik idag och jag brukar lojalt stå bakom partiets politik i alla frågor där vi har internt demokratiskt fattade beslut. (Att jag sedan verkar internt för en mer nyanserad syn på klimathotet och de politiska tolkningarna av pågående klimatforskning, och ifrågasätter om klimatpolitik påverkar det globala klimatet mer än på marginalen trots de enorma kostnaderna är en helt annan sak). För den som använder klimatnytta som argument för höghastighetståg blir det i vart fall väldigt konstigt. För samtidigt som klimatalarmisterna ropar efter snabba åtgärder och säger att "vi har max tio år på oss" så föreslår man bygget av höghastighetsjärnväg som ger "positiv klimateffekt" (dvs lägre utsläpp) först om drygt 50 år. Då har till och med Greta Thunberg gått i pension. Klimatnytta är definitivt inte ett argument för höghastighetståg.

Sammanfattningsvis är moderaterna positiva till bygger av ny järnväg på sträckor där det är befogat, och vi nämner särskilt stärckan Göteborg-Borås via Landvetter flygplats där vi gått i spetsen för en nybyggnad. Men varje järnvägsprojekt måste prövas efter vilken samhällsnytta det ger, och varje för projekt måste man göra utrymme i statens budget. Det finns inga genvägar och det borde rimligen en näringslivsorganisation inse.





Sverige har blivit en experimentverkstad för ogenomtänkta miljöförslag

2019-07-10

Jag har tidigare skrivit om regeringsförslaget om skatt på platspåsar. Man motiverar det med att plastpåsarna "hamnar i havet" och skadar djur och miljö. Men det är en myt. Minst 80% av det skräp som flyter in mot den svenska kusten kommer med havsströmmar från andra delar av världen. Vad gäller återstående 20% har jag inte sett någon undersökning som visar att det är just plastpåsar som är huvudproblemet? De flesta plastpåsar lär återanvändas eller sluta som soppåse och därmed brännas upp. Dessutom är de numera sällan av plast utan av stärkelse, exempelvis majsstärkelse. Det gör att de bryts ned snabbare om de hamnar i naturen och dessutom blir det inte samma problem med mikroplaster. Om man verkligen vill minska plastanvändningen borde man titta på förpackningar. Ett ernomt slöseri med plast, inte sällan i flera lager, runt produkter som inte ens skulle behöva förpackas. Titta i vilken livsmedelsbutik som helst - nästan allt är förpackat i plast.

Regeringens mål är tydligen att fler ska använda andra typer av kassar. Men en forskningsstudie som presenterades i Aktuell Hållbarhet för en tid sedan visade att en bomullspåse måste användas upp till 20.000 gånger innan miljönytta uppstår. En papperskasse blir miljövänlig efter att ha använts 43 gånger. Med andra ord - en skatt på plastpåsar är faktiskt rent miljöskadlig om den leder till att man använder andra påsar, i vart fall om man ska tro denna studie: 



Nu planeras och diskuteras också förbud mot vissa plastprodukter, både enligt EU-beslut (ivrigt påhejat av den svenska regeringen) och ytterligare förbud som planeras nationellt i Sverige. Även detta kritiseras av miljöexperter. Här ett par av mina inlägg på twitter de senaste dagarna med länkar till artiklarna bakom som illustrerar en politik som går helt mot både vetenskap och sunt förnuft. När Miljöpartiet styr blir det så här. Sverige har blivit en experimentverkstad för stolliga förbud och meningslösa straffskatter som faktiskt dessutom verkar ha negativ miljönytta.









Låt inte rännstensjournalisterna sätta dagordningen!

2019-07-09

Dumheterna från medias sida staplas numera på hög. Den senaste veckan har några händelser uppmärksammats lite extra i både sociala medier och nyhetsmedia.

Dels var det SD-ledaren Jimmie Åkesson som tydligen läste en dikt av Wilhelm Moberg i sitt Almedalstal i söndags. I talet finns en strof som talar om "6,5 miljoner svenskar". Den illasinnade mediala tolkningen av bland annat Arbetets ledarskribent var att Jimme Åkesson med denna dikt alltså ansåg att övriga 3,5 miljoner som bor i Sverige inte är svenskar. Det var alltså inget Åkesson sa, och det var alltså inte han som talade om 6,5 miljoner svenskar utan Wilhelm Mobergs dikt. Det var väl helt enkelt så många som bodde i Sverige när han skrev sin text. Man kan ifrågasätta en del som Åkesson säger, men detta angrepp på honom var ju faktiskt rent trams.

Liknande bottennapp kom efter en intervju med Ebba Bush Thor i Almedalen. Hon talade om problemen med "mångkulturalism" och att människor som kommer hit och vill bo här också måste bli en del av det svenska samhället och respektera vår kultur. Som exempel nämnde hon problemet med "hederskultur". Reportern från DN ställde då den obegripliga frågan om hon "verkligen vill tvinga judar att fira jul". Märklig fråga eftersom hon inte sagt ett ord vare sig om judar eller om att tvinga någon att fira några högtider överhuvudtaget. Hennes svar var att "självklart måste var och en få förhålla sig till högtider och traditioner på olika sätt". Ändå blev den mediala bilden att Ebba Bush Thor vill tvinga judar att fira jul. Och politiska motståndare spelade med i tramset, till och med Centerpartiets pressekreterare. Tror verkligen någon på allvar att Ebba Bush Thor vill tvinga judar att fira jul? På riktigt?

Lika skruvat blev det när mediaföreträdare ifrågasatte Ulf Kristerssons tal om "svenska värderingar" i Almedalen tidigare under veckan i samband med våra moderata besked om hur vi vill stärka samhällsorienteringen för nyanlända. Återigen hängde man upp sig på ett begrepp i stället för att försöka förstå innebörden av förslaget. Helt enkelt att ställa tydliga krav på att nyanlända respekterar våra lagar och regler och lär sig hur det svenska samhället fungerar. En självklarhet i de flesta andra länder, men tydligen väldigt kontroversiellt i Sverige. I stället blev det en pseudodebatt på ledarsidorna om det finns svenska värderingar eller inte, och det klistrades en och annan ganska otrevlig etikett på Kristersson.

Denna typ av rännstensjournalistik eller gyttjeargumentation som jag kallar det på twitter idag är ovärdig svensk samhällsdebatt. Det finns ett betydande antal samhällsfrågor som nästan aldrig kan diskuteras på ett seriöst sätt, utan där journalister och debattörer gör medvetna felciteringar, plockar ord ur sitt sammanhang, drar orimliga slutsatser eller paralleller till sådant som inte alls har med saken att göra, eller bara rent allmänt försöker vantolka eller fultolka för att ställa någon i dålig dager.

    

Nyheter Idag uppmärksammade för övrigt både Mobergcitatet och min (ovan tv) och andras kritik mot Arbetets ledarskribent Lina Stenberg. De lade också ut en Wilhelm Mobergs text i sin helhet.

Frågor som hanteras på detta orimliga sätt är allt som rör flyktingar, migration, mångkultur samt debatt kring svenska värderingar och "svenskhet", men även exempelvis debatt kring kriminalpolitik, brottsstatistik, feminism och genusfrågor, identitetspolitik och "värdegrundsfrågor" och såklart hela klimatfrågan.   

Det sistnämnda har jag själv god erfarenhet av numera. Minsta lilla knyst om att man ifrågasätter den extrema klimathysterin så är man bums en illasinnad och ond "klimatförnekare" som inte tar jordens pågående undergång på allvar. Jag citerades i Aftonbladet nyligen för att jag ifrågasätter ordet "klimatkris" som jag tycker är ett exempel på domedagsretoriken kring klimatförändringarna, jämte ord som "klimatkatastrof" och "klimatnödläge". Detta tolkades av illasinnade journalister och politiska motståndare som att jag inte ansåg att det sker några klimatförändringar alls - trots att det stod tvärtom i direkta citat av mig i artikeln. Jag ifrågasatte också hur stor del av pågående klimatförändringar som människan står för. En ytterst relevant fråga som vetenskapen diskuterar för fullt. Men bara att ställa denna fråga tolkades som att jag inte ansåg att människan påverkar alls - trots att jag även i den frågan citeras tvärtemot i artikeln. Syftet från media var helt enkelt att ställa mig och mina åsikter i dålig dager och klista på mig etiketter som inte stämmer och ifrågasätta moderaternas samlade klimatpolitik på moderaternas dag i Almedalen. I detta fall skrämdes till och med min egen klimatansvarige riksdagskollega att "ta avstånd" från det jag sa (lite oklart från vad dock, vilket framkom när jag pratade med henne efteråt). Media har helt enkelt haussat upp klimatfrågan så mycket att det i en pressad situation med en mikrofon uppkörd i ansiktet är säkrast att ta avstånd från allting för säkerhets skull....

Här är förresten ett annat aktuellt exempel. Vänstertidningen ETC väljer att plocka en bisats i ett resonemang och göra det fristående. Allt jag påstår i citatet är i och för sig väl belagda fakta som inte ifrågasatts av någon forskare såvitt jag vet. Att det sedan finns en mycket större diskussion om aspekterna av koldioxidutsläpp var ju själva anledningen till Aftonbladets artikel. Vilket såklart ETC vet. Ändå plockar man ut en detalj och gör det till "min syn på koldioxidutsläpp". Och så slänger man såklart till "klimatförnekare" lite i förbigående för att kasta lite extra skit. Återigen exempel på gyttjejournalistik.

 

Det är dags att politiska partier och debattörer slutar springa efter rännstens- och gyttjejournalisterna och i stället sätter ned foten och står upp för en seriös och öppen samhällsdebatt om alla frågor. Där man inte fultolkar utan försöker ge en korrekt bild av det någon säger och uppenbarligen menar, och sedan utgår från det i en seriös debatt. 

Ska det verkligen vara så svårt?





Det går självklart att skapa en bättre miljö för fjärilar, bin och insekter

2019-07-08

På senare tid har det kommit allt fler larmrapporter om färre insekter, inte minst fjärilar och bin. Självklart åberopas som vanligt lite diffust att "klimatförändringar" skulle vara i vart fall en del av orsaken. Men att typ en halv grads temperaturökning i Sverige på typ 50 år skulle minskat mängden insekter är det väl knappast någon som tror på allvar. Det är nog mer slentrian att skylla alla förändringar och problem i naturen på klimatförändringar i stället för att gräva djupare i orsakerna.

Uppgifterna om den kraftiga minskningen ifrågasätts också. Det är inte helt veteskapligt belagt att mängden insekter verkligen minskar, även om man kommit fram till det vid vissa lokala studier, bland annat i Tyskland. Här är dock en annan analys som motsäger minskningen. Och det här att färre döda inskter fastnar på bilens vindruta skulle visa att insekterna blivit färre är ingen seriös argumentation. Det har sannolikt mer med den nya aerodynamiska bildesignen att göra, den leder luften leds förbi ovanför fordonet vilket i sig gör att färre insekter dödas av vindrutan. Samtidigt verkar det otvivelaktigt som att mängden fjärilar faktiskt har minskat på många ställen i Sverige. Här är en bredare analys av Sveriges Lantbruksuniversitet, och som framgår är det väldigt mycket som är osäkert i dessa analyser.

Även om mycket alltså är oklart måste man ta insekternas livsvillkor på största allvar. De är en oerhört viktig del av näringskedjan och föda för många fåglar. De är också helt nödvändiga som pollinerare och därmed för vår livsmedelsproduktion. Dessutom har insekter en viktig uppgift som naturens städare när de tar hand om döda djur och annat som kan sprida smittor. Att värna insekterna är en central fråga, och det duger inte att bara gömma sig bakom "klimatförändringar". Det är helt andra saker än minskade koldioxidutsläpp som behövs för att värna insekternas förutsättningar. Oavsett hur mycket mängden insekter eventuellt har minskat så är det positivt att underlätta för exempelvis pollinerare eftersom det har betydelse för vår egen livsmedelsproduktion, exempelvis fruktodling.

När det gäller insekterna är det snarare vårt odlingslandskap och moderna skogslandskap som pekas ut som orsaker till att insekternas levnadsförhållanden försämrats. Stora arealer med en enda gröda, omfattande användning av bekämpningsmedel, kortklippta åkerkanter och dikeskanter, igenvuxna beteshagar, granplanteringar i stället för varierade skogar osv gynnar knappast biologisk mångfald och miljöer där fjärilar, bin och andra insekter trivs. 

Om man vill återskapa en miljö där biologisk mångfald gynnas finns många enkla sätt. Att låta dikeskanterna längs vägarna växa och blomma och att låta bli att plantera igen magra ängar och betesmarker är väl kända sätt. Man kan också vänta med att slå av vissa områden tills alla blommor blommat över och sedan låta klippet ligga och fröa av sig. Kommunerna och Trafikverket kan vara föredömen när det gäller att sköta kommunal parkmark och dikeskanter på lämpligt sätt. 

Även som trädgårdsägare kan man bidra. Själv odlar jag mängder av olika blommande växter och det surrar av bin och fjärilar överallt hela sommaren. Jag har också några ängar och en liten skog på en annan fastighet och där låter jag vilda blommor växa fritt längs ängskanterna, och inne i skogen är det en blandning av både barr och lövträd, och både unga och gamla träd, även blommande träd som vilda körsbärsträd, rönn och oxel. Mycket populära bland insekterna. Det finns många lättskötta trädgårdsväxter som är rena magneterna för bil, humlor och fjärilar. Rosenspirea, Vresros och Vildginst är några exempel på lättodlade perenna växter som sköter sig själv och dessutom blommar länge och vackert.

Skogsbruket har också förändrats. Tidigare dikade man ofta ut våtmarker i skogarna och slog då ut biologiskt viktiga miljöer. Detta har man slutat med och i stället låter seriösa skogsbrukare skärmar av träd stå kvar runt åar och längs stränder, och mossar och andra våtmarkerna lämnas oftast ifred. På en del ställen anläggs även nya våtmarker. Detta är givetvis bra för insekterna och visar att utvecklingen inte bara går åt fel håll.  

Jag har för övrigt de senaste dagarna fått en del intressanta kontakter via sociala medier med personer som är väl insatta i hur Jordbruksverkets och EU:s regelverk faktiskt direkt motverkar biologisk mångfald. Det är något jag ska gräva djupare i.





Är klimatdebatten befriad från krav på medial research?

2019-07-05

Dags för en ny summering av uppståndelsen efter Aftonbladets artikel om min syn på klimathysterin. Mailen och kommentarerna i sociala medier har fortsatt oavbrutet, och jag kan nog konstatera att om det var 80% för och 20% emot min inställning det första dygnet så är det nog snarare 90% för min linje fram tills idag. Så medan ledarskribenter och kulturjournalister går bananas mot mig så verkar de flesta som hör av sig eller kommenterar i sociala medier hålla med mig. Att det bland dessa finns en rad professorer och klimatexperter värmer såklart lite extra. Dessutom är det kul att så många moderata sympatisörer och lokala m-politiker framfört sitt uttryckliga tack (!) för att jag står upp för sunt förnuft i frågan. Även en hel del av mina riksdagskolleger har hört av sig och gett sitt stöd.

Samtidigt är det viktigt att konstatera några saker.

För det första har jag aldrig gått emot moderaternas politik på området någon gång under mina 13 år i riksdagen. Och det finns inga beslut tagna på våra partistämmor att vi måste kalla de pågående klimatförändringarna för "klimatkris", "klimatkatastrof"  "klimatnödläge" eller andra nya begrepp som klimatvänstern hittar på. Att hävda att jag går emot mitt partis politik är absurt. Jag tycker tvärtom att moderaterna tagit många viktiga och bra steg mot en mer nyanserad klimatpolitik de senaste åren.

För det andra stod det inte alls i artikeln att jag avfärdar klimatförändringarna. Så här står det i artikeln: "Det är väl känt att jordens klimat ändrats ofta och dramatiskt genom historien. Trots detta sätts idag en bild av att alla klimatförändringar idag enbart beror på människan. Att alla tidigare naturliga faktorer som påverkar klimatet plötsligt skulle ha försvunnit tycker jag är den allvarligaste formen av klimatförnekelse."

På bloggen har jag tidigare också beskrivit min syn på saken så här:
”Jag förnekar alltså inte vare sig att klimatet förändras eller att människan påverkar klimatet, det jag ifrågasätter är hur stor människans roll är och hur stora och snabba klimatförändringarna egentligen är när man sätter in dagens väder och klimat i ett historiskt perspektiv. Jag tar avstånd från domedagsprofeter, men ifrågasätter inte någon vetenskap eller forskning.”

De senaste dagarna har ytterligare ett antal mycket roande artiklar dykt upp i min bevakning. Här är några:

GT:s ledarskribent Csaba Bene Perlenberg skrev ett märkligt hopkok som sedan sågades efter fotknölarna. Bland annat skriver han att "Trots överväldigande internationell forskning som tydligt och ovedersägligt visar på människans ansvar för klimatförsämringen, avfärdas klimathotet med en axelryckning och ett totalt förnekande." Det är fel på två sätt. Flr det första förnekar jag inte alls klimatförändringar, inte heller att människan sannolikt påverkar dem. För det andra säger inte IPCC det som påstås i sina rapporter, man talar bara om att det är "sannolikt", vilket inte är att "slå fast" (och det finns dessutom många forskarröster som ifrågasätter detta). Perlenberg har uppenbarligen inte läst IPCC:s rapporter. Det visar sig också att Perlenberg inte vet vad troposfären är. Lite kul också att professor Roy Spencer vid University of Alabama Huntsville kommenterar Perlenbergs påstående i en skriftlig kommentar och konstaterar att Perlenberg "inte förstår vetenskapen".

Det finns även en annan uppföljande artikel i GT som också fortsätter att sprida en falsk bild av vad jag anser i frågan.

Aftonbladets ledarsida gick också igång och skrev denna märkliga text. Uppenbarligen har man inte ens läst artikeln i sin egen tidning eftersom man påstår att jag "tar avstånd från att det pågår klimatförändringar" (vilket alltså är fel). Man passade också på att klippa i citatet om vad jag sagt om Greta Thunberg. Så här stod det i sin helhet i Aftonbladets första artikel: "Jag tycker man ska vara försiktig med att kritisera en 16-åring. Hon har skrämts upp av vuxna i sin omgivning att jorden håller på att gå under och tror verkligen på detta. Hennes engagemang imponerar, men jag tycker lite synd om henne. I sak har hon såklart fel om sina undergångshot, och hon utnyttjas som en bricka i ett spel där andra försöker tjäna pengar på henne." Konstigt nog tog Aftonbladets ledarsida i sin text bara med det sista, Ledarskribenter som baserar sina texter på högsägen eller på "klipp och klistra" i citat är svåra att ta på allvar. Den undermåliga ledartexten citerades även i Omni.

En annan som uppenbarligen inte läst artikeln i Aftonbladet eller stämt av med vad jag verkligen tycker är kulturskribenten Victor Malm i Expressen. Även han tramsar i en artikel om att jag anser att det inte finns några problem alls med klimatförändringar - trots att jag som sagt upprepade gånger skrivit raka motsatsen. Artikeln finns även i GT. Tänk om skribenter ändå kunde lägga en liten, liten stund på research innan de klämmer ur sig artiklar fyllda av sakfel?

Känslan blir allt starkare att det brister när det gäller vuxen debatt kring klimatfrågan. Det gäller självklart vänsterdebattörer och klimatextremister som har ett egenintresse i att skrämmas så mycket som möjligt. Men det gäller tyvärr även vanliga medier, journalister och politiker och det är ett lågvattenmärke i ett samhälle som normalt brukar hylla fri och öppen debatt att man med alla medel försöker tysta kritiska röster. Jag tänker dock fortsätta vara en politisk röst för dem som ifrågasätter klimatextremisternas domedagspredikningar.



 



Stort tack för det bedövande starka stödet för min linje i klimatdebatten!

2019-07-02

Jag kan nu börja summera ett dygns reaktioner efter gårdagens artikel i Aftonbladet. Och det är som jag skrev igår en bedövande stor övervikt för positiva reaktioner. Mailkorgen, messenger och brevkorgen på twitter formligen svämmar över, och jag har tyvärr blivit tvungen att sluta svara på mobilen - uppmanar den som ringer att skriva ett sms i stället så lovar jag att svara när allt lugnat ned sig! Samma sak gäller er från media som söker mig. Under eftermiddagen idag är jag dessutom uppbokad med annat. 

En del kommentarer är arga, nedlåtande och några rent hotfulla och extremt otrevliga, men den stora mängden är översvallande positiva. Många tackar mig för mitt "mod". Det är i sig illa, för det ska inte behövas "mod" att uttrycka sin egen välgrundade åsikt om de politiska slutsatserna av aktuell forskning i en demokrati och i ett land med grundlagsskyddad yttrandefrihet. Men jag förstår dem. Jag har de senaste månaderna fått flera vittnesmål om hur människor till och med blivit uppsagda från sin tjänst för att de offentligt framfört "fel" åsikt i klimatfrågan. Senast var det en hållbarhetsansvarig på ett större företag som drabbades av detta. Det är för övrigt många väl insatta i frågan - energi och klimatexperter och även åtskilliga professorer och forskare - som uttryckt sin uppskattning till mig, och mitt stora nätverk av väl insatta människor med en balanserad åsikt i klimatfrågan växer för varje dag. 


Några nedslag:

Aftonbladet lade ut sin artikel på facebook och det blev tydligen en av de mer kommenterade på väldigt länge. Positiva "likes" är bra mycket fler än de negativa, drygt 60%. Även i kommentarstråden överväger de positiva reaktionerna kraftigt.




Expressen hängde på och där ser reaktionerna hittills ut så här. De positiva reaktionerna är ännu fler, över 80%. och samma sak i kommentarstråden.




Detta är ju såklart inte en objektiv "opinionsundersökning", men det visar i vart fall att det är många som är kritiska till klimataktivismen. Samma sak visar sig i mina egna kommentarstrådar på facebook och twitter, som alla kan ta del av. Och i min mailbox har det hittills kommit några hundra mail. Av dessa är uppskattningsvis 70-80% positiva. Samtidigt går som sagt telefonen varm och jag får även positiva tillrop via sms. Många, många moderater runt om i landet tillhör dem som hör av sig, och nästan alla hittills är mycket positiva och tacksamma för att jag ger röst åt dem i debatten. Att partiets klimatpolitiske talesperson känner sig tvingad att ta avstånd från det jag säger (trots att jag inte sagt något alls som går emot den moderata politiken utan bara diskuterat vetenskapen bakom) är tyvärr sådant som hör till det politiska spelet.

Här är slutligen de länkar till de artiklar jag hittills fått upp i min mediabevakning (några kan jag inte länka till pga riksdagens avtal med nyhetstjänsten). Dessutom finns ett betydande antal kommentarer på olika bloggar och nätforum. Mer lär följa.

Ursprungsartikeln i Aftonbladet
Omni
GT
GT (ledarsidan)
Nyheter24
Fria Tider
Newsner
Dagens Nyheter
SVT Nyheter
Aftonbladet (uppföljning)
Frtia Tider (uppföljning)
Omni (uppföljning)
ETC Göteborg
Borås Tidning
Radio Sjiuhärad

 


Klimatextremismen hotar yttrandefriheten

2019-07-01



Dagens artikel i Aftonbladet där jag kritiserar den överdrivna klimatextremismen är intressant. För det första att Aftonbladets reporter gör en riktigt rättvisande artikel. För det andra för att man återigen påminns om vilka enormt starka krafter som styr klimatalarmismen. Det mesta i artikeln är ju annars sådant jag tidigare framfört på bloggen, i sociala medier och i tidigare intervjuer i olika media. Jag förnekar alltså inte vare sig att klimatet förändras eller att människan påverkar klimatet, det jag ifrågasätter är hur stor människans roll är och hur stora och snabba klimatförändringarna egentligen är när man sätter in dagens väder och klimat i ett historiskt perspektiv. Jag tar avstånd från domedagsprofeter, men ifrågasätter inte någon vetenskap eller forskning.

Däremot ifrågasätter jag begreppet "klimatkris", ett nytt "modeord" som börjat användas av politiker och klimatdebattörer. Efter att "global uppvärmning" ersattes av "klimatförändringar" har man nu vässat begreppen och använder ordet "klimatkris" eller rent av "pågårende klimatkatastrof". Det är dessa senare ord som jag tar starkt avstånd från. Det finns ingen forskning alls som visar att det pågår en "klimatkatastrof" eller "klimatkris" (var finns denna kris, hur yttrar den sig?). Däremot finns det forskning som visar att temperaturen långsiktigt ökar och att klimatet sannolikt förändras. Och det finns datormodeller som påstår att det kommer att inträffa allvarliga saker i framtiden. Problemet med dessa modeller är att de inte är validerade och att det hittills syns väldigt lite i verkligheten av den kris man tidigare förutspått. Det mesta vi ser av väder och temperatur är inte särskilt extremt sett i ett längre historiskt perspektiv. Och tack vare lite högre koldioxidhalt har jorden bevisligen blivit grönare, öknarna har krympt, skördarna har ökat och därmed har svälten minskat. Att i detta läga tala om en pågående klimatkris eller klimatkatastrof är att använda väldigt stora ord.

Det som väckt mest uppståndelse är att jag kallar Johan Rockström för domedagsprofet. Bakgrunden är hans intervju i Aftonbladet häromdagen där han säger att  ”Vi befinner oss i ett planetärt krisläge och ingen agerar tillräckligt. Inte ens Miljöpartiets språkrör”. Det säger han alltså dagen innan Miljöpartiets nya språkrör Per Bolund bland annat annonserar att all försäljning av bensin och diesel ska förbjudas helt inom tio år. DET är alltså för tandlös klimatpolitik enligt Rockström, som säger att vi bara har tio år på oss att "rädda planeten". Man undrar vad Rockström tänker sig? Ska vi ha rätt att existera överhuvudtaget? Jag står varje dag i veckan för att Rockström är en äkta domedagsprofet. En spade ska kallas för en spade.

Att media vill försöka visa splittring inom ett parti är vi vana vid. Men det intressanta är att inget av det som sägs i artikeln i Aftonbladet går emot moderaternas miljö- klimat- och energipolitik. Och i den mån man är övertygad om att koldioxiden styr klimatet så är ju moderaternas politik den absolut mest effektiva eftersom vi får störst minskning av utsläppen per satsad krona av alla partier, samtidigt som vi står för mindre av meningslös plakatpolitik och onödiga pålagor för vanligt folk. 

Att jag sedan tvivlar på att människan verkligen har makten att stoppa klimatförändringar är en annan sak, liksom att jag inte är övertygad om att människan är den enda eller ens viktigaste orsaken till dessa förändringar, och inte heller delar synen på att läget är akut. I dessa tvivel har jag faktiskt stöd av ganska många forskare, även sådana som tidigare varit knutna till IPCC och även nobelpristagare. Att forskare tycker olika i en fråga är naturligt och det är självklart min rätt som politiker att också säga vad min bedömning är efter att jag under många år satt mig in i klimatfrågan ganska ordentligt. Att lyssna på alla forskare och försöka bilda sig en egen uppfattning innebär inte att man förnekar forskning och vetenskap!

  

Pinsammast idag är nog dessa klimataktivisters syn på yttrandefrihet. Se dessa bilder från Almedalen ikväll (tagna av några av mina moderata partivänner) där man placerat sig längst bak under Ulf Kristerssons tal, med antikärnkraftflaggor och två plakat riktade mot mig (!) som person. Jag ock kärnkraften är tydligen deras största fiender denna dag. Enligt samstämmiga uppgifter ska aktivisterna ha varit från Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom. Plakaten visar en förfärande brist på respekt för yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Ett utmärkt exempel på det jag brukar kalla klimatfascism. Den som avviker det minsta från den av klimatextremisterna utstakade vägen ska brännmärkas. Hårt och bestämt. Jag är övertygad om att vi kommer att få se ett antal tidningars ledarsidor, krönikörer och insändare gå i samma spår de kommande dagarna. Det brukar bli så. Men ju hårdare tonen mot mig blir desto tydligare blir också beviset på hur sjuk hela klimatdebatten blivit, hur tydligt det är att den anförs av vänstern, och hur viktigt det är med motstånd mot denna nya form av extremism.

I morgon ska jag ställa samman lite av reaktionerna som kommit på sociala medier och som kommentarer på artiklarna i Aftonbladet och andra tidningar. Och min mailkorg bokstavligen svämmar över. Men de positiva kommentarerna verkar vara många gånger fler än de negativa, även om jag också möts av rent förnedrande påhopp och rent hat. Jag märker att jag talar för väldigt många människor när jag kritiserar klimatextremismen. Väldigt många, oavsett partifärg, vill se ett mer vuxet och nyanserat samtal om klimatet, där inte allt är svart eller vitt.





Senaste istiden styrdes i vart fall inte av koldioxidhalterna i atmosfären

2019-06-25

Detta är en mycket intressant graf som visar halten av koldioxid i atmosfären de senaste 800.000 åren, en halt som just nu ökar  snabbt. De som anser att mänskliga koldioxidutsläpp är huvudorsaken till att jordens temperatur stiger är såklart oroliga över ökningen. De som i likhet med mig är övertygade om att det finns andra faktorer som spelar stor roll för klimatet är väl inte lika oroade. Men oavsett vilket finns det en mycket intressant sak att obeservera i figuren.

Det handlar om kopplingen mellan koldioxidhalter och istider. Om koldioxiden verkligen styr klimatet skulle man ju kunna tro att när istider börjat så har koldioxidhalten varit låg, och när halten sedan stigit har isen smält. Men när man sätter in den senaste istiden i denna graf upptäcker man något intressant - det finns ingen sådan koppling! Se de röda prickarna som jag satt in i figuren. De visar senaste istidens start och stopp. Den senaste istiden anses ha börjat för ca 115.000 år sedan, och alltså i en period med förhållandevis hög koldioxidhalt (vänstra röda pricken). Istiden upphörde sedan successivt samtidigt som koldioxidhalten sjönk! Och för ca 10.000 år sedan (högra röda pricken) försvann den sista isen från Norra Sverige (med undantag för en del kvarvarande glaciärer som fortfarande smälter). Allt under en period med lägre koldioxidhalt än när istiden började. 

Alltså: Istiden började när koldioxidhalten var hög, och isen smälte när koldioxidhalten var lägre.

Uppenbarligen måste det ha varit andra faktorer som både startade och avbröt den senaste istiden. Den teori man talar mest om verkar vara jordaxelns lutning som varierar över tid, i kombination med periodiska variationer i solstrålningen och variationer i antalet solfläckar. Oavsett förklaring så är det i vart fall uppenbart att det inte var koldioxidhalterna som vare sig startade eller stoppade den senaste istiden. Följdfrågan blir såklart om de andra faktorer som uppenbarligen fanns bara påverkade klimatet då, eller om de fortfarande påverkar jordens klimat? Eller har dessa faktorer plötsligt bara försvunnit och ersatts med att av människan orsakade koldioxidutsläpp numera närmast ensamt styr klimatet? Låter det verkligen logiskt?

För mig känns i vart fall sannolikheten att människan i huvudsak ensam skulle styra jordens klimat allt annat än logisk. 
 

 





Stödet ökar för ny kärnkraft 



2019-06-23

Detta är intressant. Stödet för ny kärnkraft ökar, och andelen som vill avveckla dagens kärnkraft minskar. Min gissning är att allt fler insett att förnybara energikällor som sol och vind kräver en stabil baskraft för att trygga elproduktionen när det inte blåser och solen lyser med sin frånvaro. Idag subventionerar vi de förnybara energikällorna massivt, vilket slår undan benen på kärnkraften. Det är en olycklig väg att gå om vi samtidigt vill att mer transporter ska vara eldrivna. Ny kärnkraft kan förutom att trygga elproduktionen också på sikt bli ett sätt att utvinna energi ur gammalt kärnkraftsavfall och därmed göra detta mindre farligt och förkorta lagringstiden. Det finns mycket att vinna på att diskutera ny kärnkraft i Sverige som kan ersätta den som avvecklas av åldersskäl.







Skatt på plastpåsar har inget med miljöomsorg att göra 

2019-06-20

S/MP-regeringens förslag om skatt på plastpåsar är helt ologiskt. Man motiverar det med att plastpåsarna "hamnar i havet" och skadar djur och miljö. Men det är en myt. Minst 80% av det skräp som flyter in mot den svenska kusten kommer med havsströmmar från andra delar av världen. Vad gäller återstående 20% har jag inte sett någon undersökning som visar att det är just plastpåsar som är huvudproblemet? De flesta plastpåsar lär återanvändas eller sluta som soppåse och därmed brännas upp. Dessutom är de numera sällan av plast utan av stärkelse, exempelvis majsstärkelse. Det gör att de bryts ned snabbare om de hamnar i naturen och dessutom blir det inte samma problem med mikroplaster. Om man verkligen vill minska plastanvändningen borde man titta på förpackningar. Ett ernomt slöseri med plast, inte sällan i flera lager, runt produkter som inte ens skulle behöva förpackas. Titta i vilken livsmedelsbutik som helst - nästan allt är förpackat i plast.

Regeringens mål är tydligen att fler ska använda andra typer av kassar. Men en forskningsstudie som presenterades i Aktuell Hållbarhet för en tid sedan visade att en bomullspåse måste användas upp till 20.000 gånger innan miljönytta uppstår. En papperskasse blir miljövänlig efter att ha använts 43 gånger. Med andra ord - en skatt på plastpåsar är faktiskt rent miljöskadlig om den leder till att man använder andra påsar, i vart fall om man ska tro denna studie: 



Slutsatsen är att det - som vanligt - är tom symbolpolitik, och att syftet egentligen bara är att kräma ut så mycket man kan i form av nya skatter på världens redan nästan högst beskattade befolkning.

Man kallar dessutom skatten på plastpåsar för "skatteväxling". Den skatteväxlingen verkar dock bara handla om att vanliga löntagare och pensionärer ska slanta in 2,9 miljarder kronor ytterligare om året i skatt på plastpåsar. De enda skattesänkningar på lön som aviseras är avskaffad värnskatt för oss som tjänasr allra mest. (För egen del får jag en skattesänkning med uppemot 10.000 per år när värnskatten slopas nästa årsskifte). Dvs, man höljer skatten för alla, utom för oss som tjänar allra mest, vi får i stället en rejäl skattesänkning.

Moderaterna har inget emot slopad värnskatt, men vi föredrar att sänka andra skatter som ger bredare effekt för fler. Och vi tycker man i första hand ska finansiera skattesänkningar med besparingar. Inte genom att hitta på nya skatter hela tiden. Vad kommer härnäst? Läskskatt? Sockerskatt? Köttskatt? Straffskatt på grillkol? Möjligheterna är oändliga för en regering som är helt besatt av att beskatta folket allt hårdare.





Sveriges kanske mest erfarne klimatforskare i intressant intervju

2019-06-17

Lennart Bengtsson är Sveriges kanske mest kunniga, erfarna och mest meriterade klimatforskare. Han har tidigare bland annat varit forskningschef för det världsledande euopeiska meteorologiinstitutet ECMWF i 15 år, är hedersdoktor vid både Uppsala.och Stockholms Universitet och medlem i Kungliga vetenskapsakademien.

I går hade Gefle Dagblad en stor intervju med Bengtsson, det var ett helt uppslag i tidningen. Tyvärr är artikeln låst, men jag har fått den på mail från en prenumerant och har läst den i sin helhet. Av upphovsrättsskäl kan jag dock inte lägga ut den i sin helhet på bloggen. Däremot ska jag bjuda på några citat och kommentarer i artikeln. Den som vill läsa allt får helt enkelt betala och låsa upp artikeln via länken ovan.
 

"De stora IPCC-rapporterna som kommit ger en ganska bra beskrivning av situationen. Det blir långsamt varmare med mer växthusgaser i luften och kanske en lite annan typ av väder. Men det är inte frågan om några katastrofer"

"Sedan början på 1800-talet har människans bidrag till den naturliga växthuseffeten ökat från noll till cirka två procent, genom att vi grävt upp fossila bränslen och på så sätt ökat på mängden koldioxid i luften. Att vårt bidrag till växthuseffekten varit en faktor till att jordens temperatur stigit med en grad är forskarna ganska eniga om, men frågan är bara hur mycket av den graden."

Bengtsson säger även i intervjun att svenskarnas koldioxidutsläpp står för ungefär en tusendel av mänsklighetens totala utsläpp. Men inom Sveriges nationsgräns är våra nettoutsläpp redan negativa tack vare skogen. Nettoökningen av skog i Sverige per år binder 44 megaton koldioxid enligt skogsindustrin, vilket kan jämföras med Sveriges totala utsläpp på cirka 42 megaton.

Lennart Bengtsson påpekar också att växtligheten gynnas av mer koldioxid, de växer böättre och blir mindre känsliga för torka. Och satellitmätningar visar tydligt att andelen gröna områden på jorden har ökat och att öknarna blivit mindre "Det finns ingen som kan säga vilken som är den bästa koldioxidhalten för mänskligheten och naturen" säger Bengtsson och lägger till att det till och med skulle kunna vara positivt (!) att ha lite högre nivåer än vad vi har idag.

"Ett lite varmare klimat innebär ingen katastrof, vilket det däremot varit om utvecklingen fram till 1800-talet hade fortsatt." Då var koldioxidhalterna låga och kurvan pekade nedåt, vilket påverkade vegetation och odling negativt. Om kurvan hade fortsatt nedåt hade vi riskerat massvält på jorden och sannolikt en ny begynnande istid.

Bengtsson konstaterar att varningarna om att mänskligheten bara har tio år på sig att rädda klimatet har varit återkommande de senaste 50 åren. "Det är tyvärr så att media har som tradition att vilja berätta sånt som är lite ovanligt, dramatiskt och farligt. Då får folk om bakfoten om hur det fungerar, men sen förstår nog många också att det är grova överdrifter"

Om koldioxidnivåerna skulle fördubblas (!) från dagens nivåer kommer det troligtvis att leda till ett varmare klimat på mellan 1,5 till 2 grader enligt Bengtsson. "Men det är inte frågan om några katastrofala ändringar och inget som kommer hända på 50 år. Under den tiden kommer vi hinna ställa om och minska utsläppen genom modernare teknik. Att idag föra en extrem energipolitik som allvarligt går ut över svenskar som bor på landsbygden tycker jag är fullständitgt oromligt med tanke på våra redan kraftigt reducerade utsläpp" säger Bengtsson.






Landsbygdsdebatt i Ockelbo

2019-06-17



 

I går hölls så den omtalade landsbygdsdebatten mellan moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman och Centerpartiets vice partiledare Anders W Johnsson. Platsen var Mogården, en bygdegård en bit utanför Ockelbo. Själv tog jag mig med bil, flyg, tåg och återigen bil från Ubbhult till Ockelbo på bara drygt fyra timmar. Det visar hur beroende vi är av alla transportmedel i vårt stora glesbefolkade land. Ovan tillsammans med riksdagskollega Lars Beckman från Gävle som varit med och arrangerat debatten, samt Gävles moderate oppositionsråd William Elofsson. 

Här lite bilder från debatten:

 

Före debatten lämnade jag över Bensinupprorets namninsamling för sänlkt bensinskatt till Niklas Wykman i riksdagens Skatteutskott som uju är ansvarigt för bensinskattefrågorna. Sedan drog debatten igång. Anders W Jonsson deklarerade tydligt att Centerpartiet tycker de höga bensinskatterna är et problem och att man är starkt emot överindexeringen av bensinskatten (alltså den automatiska uppräkningen av bensinskatten utöver inflationen varje årsskifte). Niklas Wykman konstaterade att M/KD-budgeten medför att bensinskatten sänks något den 1/7 tack vare just att vi tog bort överindexeringen för 2019. Han konstaterade också att Centerpartiet nyligen röstade nej till moderaternas förslag att ta bort överindexeringen permanent även för kommande år. Han konstaterade också att Centerpartiet haft med överindexeringen i sina budgetar de senaste 2-3 åren samt att man nu kommer tvingas ställa upp på stigande bensinskatter till följd av januariöverenskommelsen med S. MP och L. Slutsatsen blir att Centerpartiet talar med dubbla tungor - man låtsas vilja sänka bensinskatten men agerar tvärtom i riksdagen. Niklas Wykman skriver även om saken i Dagens Samhälle, och anklagar Centerpartiet för att straffbeskatta landsbygden.  

En annan reflektion är att det var ganska okänsligt av Amnders W Jonsson att säga att folk kan köpa elbilar i stället. Det går ju an att säga som riksdagsledamot med en god inkomst, men för många på den svenska landsbygden är det helt orealistiskt att köpa bilar för kanske en halv miljon. Kör man en gammal Volvo värd 15-20.000 är det ett stort steg att köpa en elbil. 

 

En reflektion är att det var hyfsad uppslutning med publik, inklusive en del journalister, trots valet av en ganska avlägsen plats långt ute på landet för denna debatt. Det kändes symboliskt viktigt att ha debatten just på en plats där alla är helt beroende av bilen i sitt vardagliga liv.






Elitens klimathyckleri känner snart inga gränser

2019-06-16

Stockholmsmötet "Brlilliant Minds" fascinerar. En lång rad fd världsledare, företagsledare och kändisar samlas för att prata om framtidsfrågor. En av deltagarna var USA:s fd president Barack Obama. Han kom direkt till Stockholm från Washington med sitt eget privata jetplan. Väl på plats valde han att posera på bild tillsammans med Greta Thunberg. Klimatfrågan har ju alltid engagerat Obama, och det där att flyga omkring med sin privatjet verkar inte bekymra honom nämnvärt. Undrar vad han och Greta pratade om? Kanske om flyget påstådda klimatpåverkan? Eller om att Greta vägrar att flyga? Hon hycklar i vart fall inte, hon gör samma sak som hon kräver av andra, det ska hon ha en eloge för.

En annan deltagare var USA:s fd utrikesminister John Kerry, som tydligen också höll ett brandtal för klimatet på mötet. Han brukar också åka världen runt i sitt privatjet. Jag undrar om han pratade mycket om flygets klimatpåverkan i sitt tal? 



Överhuvudtaget var det enligt media tätt med både privatjet och lyxbåtar i Stockholm under konferensen. Många uttryckte i media sin glädje över att kunna turista i det vackra Stockholm i samband med konferensen. Jag undrar om de har samma förståelse för att vanliga människor också vill använda flyg för att kunna turista i världen? Eller är det kanske bara förbehållet eliten?

Greta Thunberg valde naturligtvis att lägga ut det snygga svartvita proffsfotot på sig själv och expresident Obama på twitter.  PR-folket jobbar för högtryck för att bygga upp hennes ikon-status. Men det hela ger en dålig smak i munen när man inser det extrema hyckleriet från eliten. Jag påpekade detta i en egen tweet och det sprids nu för fullt på sociala medier.

   

Många börjar uppenbarligen tröttna på att personer som talar högt och hotfullt om hur vi andra ska leva själva gör precis tvärtom. Det är inte bara ett hyckleri utan visar också att de egentligen inte oroar sig alls för klimathotet. Om Obama och Kerry var uppriktigt oroade över klimatförändringarna och över flygets påverkan skulle de såklart inte flyga omkring i världen med sina privata jetplan? 

Redigera poster_text1






Elförsörjningen är allvarligt hotad

2019-06-13



I morgon hålls en särskild debatt i riksdagen på  begäran av Moderaterna. Ämnet är "kapacitetsbrist i det svenska elsystemet". Den svenska elförsörjningen är faktiskt allvarligt hotad och det är redan brist på el i delar av Sverige. Landets  elnät klarar inte av att möta det ökade elbehovet som växande städer, elektrifiering och nya industrier kräver. Storsatsning på elbilar lär exempelvis inte vara möjlig om vi inte säkrar elförsörjningen i alla delar av landet.

Redan nu tappar Sverige jobb på elbristen. Pågens utbyggnad av sitt bageri i Malmö skjuts på framtiden på grund av att elförsörjningen inte kan säkerställas och börsnoterade ventilationsföretaget Lindab, med huvudkontor i Båstad, har fått liknande besked och därför gjort sina investeringar i Tyskland, Estland och Danmark. Elleverantören Eon hänvisar till bristande kapacitet i stamnätet som drivs av statliga Svenska Kraftnät. Och Svenska Kraftnät pekar i sin tur på Eons beslut att stänga elproduktionen i sitt kraftvärmeverk Heleneholm i Malmö.

Även Stockholm drabbas. Jag berättade för en tid sedan att ett stort bilhandelsföretag nekats utbyggnad av laddstationer för elbilar vid sina lokaler på grund av elbrist. Elnätsbolaget Ellevio varnar samtidigt för att den påbörjade tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm hotas av elkrisen. Enligt Ellevio beror det på att Stockholm Exergi, ägt av Fortum och Stockholms stad, har beslutat att av skatteskäl minimera elproduktionen i sitt kraftvärmeverk. Även ett nytt reningsverk och biltunneln Förbifart Stockholm kan drabbas.

Energiminister Anders Ygeman har hittills avfärdat varningarna om elbrist, vilket kan förvärra situationen. Han har också förklarat att regeringen inte tänker ändra sig om skatten på kraftvärme.

Dagens Industri sammanfattade nyligen läget så här:

* Samhällsviktiga projekt och nya industrietableringar hotas av elbrist.

* Elnätsbolag, elproducenter och Svenska Kraftnät skyller på varandra.

* En höjd kraftvärmeskatt leder tämligen direkt till beslut om nedstängd eller minimerad produktion i landets tre största städer.

* Ett nytt och plötsligt regeringsförslag om ny reglering av elnätsbolagens pristak leder till minskad utbyggnad. Stockholmsdominerade Ellevio har flaggat för sänkt investeringstakt med över 40 procent.

* Två reaktorer i Ringhals ska stänga.

* Energiministern avvisar problemet.

Det finns uppenbarligen anledning till en särskild debatt i riksdagen.

I sammanhanget vill jag också kommentera diskussionen om elnätsbolagens taxor och vinster. Det måste gå att hitta en balans mellan att elnätsbolagen har ekonomi för att bygga ut sina nät, och att värna om konsumenterna som idag betalar en helt hutlös kostnad för sina elnät. Elnätsbolagen gör enorma vinster och en del av dessa borde gå till utbyggnad av nya nät. Jag tycker det är rätt att regeringen flaggar för att reglera elnätsbolagens rätt att ta ut oskäloiga avgifter av konsumenterna, men det får inte göras på ett sätt som gör att elnätsbolagen inte kan investera i nya nät och underhåll av befintliga nät. Det förslag regeringen hafsat fram riskerar enligt experter att leda till just detta.

En orsak till stigande nätavgifter är utbyggnaden av vindkraft. Vindkraftbolagen bekostar bara de lokala näten från varje vindkraftverk fram till närmaste anslutningspunkt i det fasta elnätet. Sedan får nätbolagen (läs konsumenterna) bekosta förstärkningen av stamnäten. Detta utöver den extra elcertifikatsavgift som är inbakad i elpriset och går till att subventionera vindkraften. Om staten vill bygga ut vindkraften borde staten också skjuta till de pengar som behövs för att bygga ut de elnät som behövs. Detta kunde tas från den i övrigt av riksrevisionen underkända klimatbudgeten i stället för att  läggas på elkundernas räkningar. Elkunderna har inte bett om storskalig utbyggnad av skattesubventionerad vindkraft som driver upp elnätsavgifterna.. 






Gårdagens interpellationsdebatt med infrastrukturminister Eneroth (S)

2019-06-12

I går deltog jag också i en annan interpellationsdebatt med anledning av en interpellation från kollegan Lars Beclkman (M). Han frågade infrastrukturminister Thomas Eneroth om han står bakom Trafikverkets PM där man konstaterar att privatbilismen måste minska med 10-20% fram till 2030. Jag påpekade regeringens hyckleri i politiken med tanke på det som kom fram i Kalla Faktra om svenska exportgarantier till ett stort gaskraftverk i ryska Arktis, och konstaterade att regeringen samtidigt jagar de svenska bilisterna. Se hela debatten via länk från bilden nedan.

Vi pressade Eneroth flera gånger om ett ja eller nej till Trafikverkets PM, och i slutanförandet sa ministern äntligen att regeringen inte förhåller sig till olika myndigheters PM (vilket i sig är lite märkligt, det är ju änd regeringens myndigheter), men han la också till att regeringen inte ha några planer på att försöka minska privatbilismen utan verkar för mer miljövändliga fordon. Det var ett bra och tydligt svar, även om man ju med den extrema bensinbeskattningen i praktiken faktiskt också försöker minska bilåkandet. Från moderat sida säger vi nej till att återinföra den automatiska överidexeringen (årlig uppräkning av bensinskatten utöver inflationen). För egen del anser jag att även resten av indexeringen borde tas bort, och dessutom borde bensinskatten sänkas, exempelvis motsvarande den moms som idag läggs på skatten. Att lägga moms på en skatt är i sig orimligt.






Kalla Fakta inspirerade till interpellation om hyckleriet kring bensinskatten

2019-06-10

I kväll sänder TV4 Kalla Fakta i repris rörande den svenska exportgarantin till det stora ryska gasprojektet i norra Sibirien. Jag har tidigare skrivit om det ologiska i att å ena sidan straffbeskatta svenska bilister för att minska koldioxidutsläppen och samtidigt ställa ut exportgarantier för att bidra till byggandet av en jättelik gasanläggning som samtidigt ökar samma utsläpp. 

Det kom också en rapport förra veckan som visade hur överbeskattad bilismen är jämfört med flyget.

Båda dessa nyheter inspirerade mig till att lämna in denna interpellation till finansministern i frågan. Debatt blir det den 22 augusti. 
 





Varför kom "vändpunkten" för Alpernas glaciärer redan 1850?  

2019-06-10

SVT NYheter fortsätter att pumpa ut klimatalarmistiska nyheter. Men ibland motsäger de sig själv och får förhoppningsvis människor att tänka till. Som idag när man har detta reportage om hur glaciärerna i Alperna smälter i ökande takt. I sak är det ju ett faktum, men om det är ett bevis på av människan orsakade klimatförändringar är en helt annan fråga.

I grunden ska man ha klart för sig att alla glaciärer är små rester av den flera kilometer tjocka inlandsisen som täckte hela norra halvklotet under senaste istiden. Ända sedan isen började dra sig tillbaka för ca 10.000 år sedan har avsmältningen pågått. De små rester som finns kvar idag i form av glaciärer på höga bergsmassiv kommer att fortsätta smälta tills all is är borta (om den inte avbryts av en ny istid), och den avsmältningen skulle ha fortsatt alldeles oavsett om det funnits människor på jorden eller inte. Det människan möjligen kan göra är att påverka hur snabbt detta går.

Av reportaget framgår att "den globala uppvärmningen fått Alpernas största jökel, Aletsch, att krympa sedan 1850". "Ungefär det året var vändpunkten för ismassan, och den började dra sig uppåt. På den tiden sträckte sig istungan tre kilometer längre ned än idag. Om det fortsätter så här så kommer det år 2100 nästan inte att finnas kvar något utom fläckar allra högst upp", säger Mattias Huss på glaciärövervakningsinstitutet GLAMOS i Zürich. På de tjockaste ställena är Aletsch-glaciären idag 800 meter tjock, men den har förlorat över 300 meter tjocklek på ungefär 150 år. "På 1960- och 70-talen var det lite kallare och lite mer nederbörd, då fanns det faktiskt några jöklar som växte lite. Men nu blir de varma extremåren allt vanligare. Sedan 20 år har vi bara förluster och det är ett tydligt tecken på att klimatet blir varmare och går allt hårdare åt isen", säger Huss.

Med andra ord - enligt Huss har den "globala uppvärmningen" alltså pågått sedan minst 1850 då man såg en "vändpunkt" när det gäller ökad avsmältning i Alperna. Den självklara frågan blir då varför denna "vändpunkt" kom redan 1850? Det kan i vart fall inte ha berott på människans koldioxidutsläpp, för detta var före industialismen och utsläppen var minimala och halterna av koldioxid i atmosfären väldigt mycket lägre än dagens. Ändå kom en vändpunkt till mildare väder och ökad avsmältning i Alperna. Alltså måste denna "vändpunkt" ha berott på något annat än mänskliga utsläpp. Och då inställer sig frågan - hur vet vi att det som var orsaken 1850 inte spelar stor roll även idag när klimatet blir varmare? 

Är det verkligen logiskt att hävda att människans utsläpp idag skulle vara enda eller huvudsakliga orsaken till klimatförändringar, samtidigt som man konstaterar att vändpunkten för Alperna inträffade redan 1850 trots lägre utsläpp och lägre halt av koldioxid i atmosfären? Jag tycker svaret är ett uppenbart och tydligt nej. Och om det finns andra faktorer som har stor och viktig betydelse lurar vi oss själva om vi tror att vi råder över klimatet. Vi satsar då enorma resurser på att försöka stoppa något som vi bara kan påverka på marginalen. Det är både ekonomiskt vansinne, tar resurser från viktigare saker, och dessutom borde vi kanske i stället rikta in oss på att anpassa oss till ett förändrat klimat?





Är vätgas framtiden?  

2019-06-03

Detta är intressant! Mariestads moderatledda kommun har fått EU-bidrag för att sätta upp en vätgasmack, och tror på sikt att man ska kunna spara stora pengar på detta för kommunens egna fordon. Samtidigt bidrar man till att bygga upp en infrastruktur för vätgas. Vätgas tillverks av vatten och sol, räckvidden för bilen blir längre än för en elbil och batterierna verkar också vara mindre vilket kräver mindre resurser i form av sällsynta jordartsmetaller.

Tekniken går fort nu och kanske är detta framtiden? Min enda invändning är väl säkerheten. Två biogasbussar har nu på kort tid fattat eld och brunnit under explosionsartade förhållanden. Vätgas är ännu mer explosivt. Säkerhetsaspekten är oerhört viktig om människor ska våga köpa en vätgasbil. Men förhoppningsvis löser den tekniska utvecklingen detta. Låt oss hoppas!






Riksdagens Bilnätverk tog emot Bensinupprorets protestlistor  

2019-05-31



I dag hade Bensinupproret 2,0 en protestaktion på Sergels Torg i Stockholm, och därefter gick ca 400-500 personer till Mynttorget, där Riksdagens Bilnätverk mötte demonstranterna och tog emot 150.000 namn i protest mot höga bensinskatter. På plats var vi en grupp moderata riksdagsledamöter, samtliga medlemmar i Bilnätverket.





Här tar jag emot namnunderskrifterna från Bensinupprorets talesperson Peder Blohm Bokenhielm (bild från Bensinupprorets facebooksida). Därefter höll jag ett kort litet anförande för demonstranterna, hälsade dem välkomna till riksdagen, framhöll att bilen är viktig och att omsorg om miljö och statsfinanser inte får innebära att vi straffbeskattar landsbygden och våra transporter. Jag berättade också att vi moderater kommer att ta ställning till hur vi ska hantera bensinskatten i samband med vår budgetmotion till hösten.



Här är vi som tog emot namnunderskrifterna; Mattias Karlsson (M), Kjell Jansson (M), undertecknad, Sofia Westergren (M) och Saila Quicklund (M). En Sverigedemokrat skulle också varit med, men fastnade på ett tåg och hann inte fram i tid. Efter manifestationen kom även en Centerpartist fram och ville ta en bild med namnunderskrifterna i handen. Jag påpekade för honom att han måste prata med sitt eget parti om problemet på landsbygden med alltför höga bensinskatter.

Nu kommer vi att lämna in namnunderskrifterna för officiell registrering hos Riksdagen och sedan får vi fortsätta att arbeta med frågan.






Interpellationsdebatt med finansministern om hyckleri i klimatpolitiken 

2019-05-29



Jag följde upp föregående blogginlägg genom att gå in i en interpellationsdebatt idag mellan min riksdagskollega Edward Riedl (M) och finansminister Magdalena Andersson (S). Debatten gällde klimatpolitikens kostnader och inte minst regeringens orättvisa klimatpolitik som slår hårt mot landsbygd och glesbygd. Även min kollega Lars Beckman (M) deltog i debatten. (Klicka på bilden för att se videoupptagningen)

Jag passade på att uppmärksamma finansministern på Kalla Faktas program om Exportkreditnämndens satsning på ett stort gaskraftverk i ryska Arktis. 3,3 miljarder i kreditgarantier. Jag konstaterade återigen att denna anläggning ensam släpper ut lika mycket koldioxid som en tiondel av vad hela Sverige släpper ut på ett år. Samtidigt jagar finansministern med allt högre skatter på drivmedel och energi den vanlige svensken. Syftet sägs vara att minska utsläppen. Jag frågade om finansministern tycker detta är rimligt?

I debatten duckade finansministern helt i alla frågor som rörde Kalla Faktas program. Inte med ett ord berörde hon saken, trots att jag frågade samma sak i båda mina inlägg. Även Lars Beckman ställde samma fråga i ett av sina inlägg. Men helt tyst från finansministern, hon valde att prata om annat. Bland annat påstod hon att regeringens satsning "klimatklivet" minsann medför minskade koldioxidutsläpp med 1,5 miljoner ton per år. Jag bemötte henne genom att påpeka att det ryska gasverket släpper ut 5,3 miljoner ton per år. Jag och mina meddebattörer påpekade också att både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen dömt ut regeringens klimatpolitik som ineffektiv. Vi nämnde också att kollektivtrafiken i både Dalarna och Kalmar nu drabbas av indragna turer på grund av stigande bränslekostnader. Regeringens politik är fullständigt ogenomtänkt.

Debatten blev den gamla vanliga, regeringen skryter om antalet förbrukade kronor och struntar i om det gör någon nytta eller inte. Vi moderater talar om vilken miljönytta satsningarna har och påpekar att en omfattande rapport förra året visade att moderaternas miljöpolitik ger mest effekt trots att vi satsar mindre pengar. Tävlingen om att det är "finast" att vara det parti som slösar bort mest av skattebetalarnas pengar måste få ett slut. Den märkliga diskussionen om att Sverige "ska vara ett föredöme" är också absurd. Med de negativa effekter som regeringens klimatpolitik medför för vanligt folk lär den svenska politiken snarare verka avskräckande på andra länder. Vem vill följa efter oss?

Värst är ändå regeringens hyckleri i klimatfrågan. Vi kan inte fortsätta jaga den lilla människan med ständiga nya pålagor och skatter samtidigt som vi gör storsatsningar på verksamhet som motverkar det man säger sig vilja uppnå. Detta hyckleri kan man ifrågasätta alldeles oavsett hur man ser på klimatfrågan i övrigt, och jag återkommer i frågan.
 




S-MP-regeringens klimathyckleri känner inga gränser 

2019-05-29

TV4:s Kalla Fakta har alltså avslöjat att Sverige via en av sina myndigheter lämnat lånekrediter för investering i en enorm gasanläggning i ryska Arktis. En anlägnging som ensam släpper ut lika mycket som en tiondel av all den koldioxid som hela Sverige släpper ut på ett år. Samtidigt jagar alltså S-MP-regeringen svenska bilister med ständigt högre bensinskatter för att "minska utsläppen". Man lägger också miljarder av skattebetalarnas pengar på "klimatåtgärder" som dömts ut av både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen.

Hyckleriet från regeringen känner inga gränser överhuvudtaget.

 





Fullständig seger - Boverket backar om regler för äldre vedspisar

2019-05-28

I början av förra året skrev jag en del om Boverkets galna regler som angriper installation av äldre vedspisar. Den 6 februari  hade jag och flera riksdagskolleger en interpellationsdebatt med bostadsminister Peter Eriksson (MP).  Då framhöll vi den småskaliga vedeldningen både som en viktig lokal småskalig energikälla på landsbygden, men också en viktig krisberedskapsfråga. Dessutom är det givetvis en viktig kulturfråga att inte uppmuntra hushålla att kasta ut hundraåriga vedspisar och kaminer.

Jag konstaterade att Boverkets märkliga besked, liksom förslaget från dem att satsa 5 miljarder kronor (!) på att skrota ut gamla väl fungerande vedpannor och kaimer skapat väldigt stor otrylighet om vad politikerna vill. I stället borde politiken vara tydlig (på samma sätt som i Norge) och uppmana människor att ha vedspisar, kakelugnar och reservvärme i sina bostäder. Bostadsministern var faktiskt oväntat kritisk mot Boverket och det var bra. Men det framkom inte i debatten vem som kommit med det märkliga förslaget om skrotningspremie, om det var från politikerna eller något påhitt av Boverket själva.

Nåväl, ministern lovade att det inte pågår någon hetsjakt på vedeldning, men den nya lagen som förbjuder installation av gamla vedpannor i nya hus kvarstår och trädde i kraft 1 juli 2018, hela fyra år innan EU:s krav börjar gälla, och går dessutom längre än vad EU kräver. Efter debatten lämnade jag över en vedpinne till ministern med tänkvärt budskap. Hans tjänstemän ville inte ta något foto med vedpinnen och ministern på samma bild och tog hand om vedpinnen. Men jag hade ju fler, så det blev ett foto med vedmotiv ändå.



I dag meddelar Boverket att man backar helt i frågan och river upp de nya reglerna redan den 1/10 i år. "Boverket beslutade år 2017 att införa ett nytt krav för byggnader med vedspisar främst avsedda för matlagning (köksspisar). Nu föreslår Boverket att reglerna för köksspisar tas bort från och med den 1 oktober 2019. Det innebär att köksspisar som eldas med ved inte längre omfattas av utsläppskraven".

Boverket har helt enkelt insett att reglerna helt enkelt inte behövs. "Utredningen visar att det endast finns ett fåtal begagnade köksspisar på marknaden och att hälsovinsterna med att reglera dessa är små. Boverket gör därför bedömningen att den administrativa kostnaden är större än nyttan med regeln", säger Peter Fransson, avdelningschef på Boverket. Man kan ju undra varför man inte tog reda på detta innan man införde reglerna? Men självklart är det jättebra att reglerna nu rivs upp. Frågan är bara varför det inte ske romedelbart utan dröjer till 1 oktober?





Bensinskatteseminarium i riksdagen

2019-05-23



I dag gästades Riksdagen av Bensinupproret 2,0. Fyra ledande företrädare, däribland upprorets nye talesperson Peder Blohm Bokenhielm gästade oss och berättade om sitt nätverk. I dag har man 640.000 medlemmar (plus ett antal som saknar facebook, men som blivit medlemmar ändå). Av medlemmarna är 35% kvinnor. Målet för bensinupproret är ett bensinpris runt 12 kronor litern. Man kan konstatera att den prisnivån gällde så sent som under Alliansregeringens tid, så det är definitivt ingen utopi, även om en så dramatisk skattesänkning givetvis som alltid måste ställas mot andra angelägna skattesänkningar, statsutgifter och miljöhänsyn. Längst till vänster ovan moderaternas skattepolitiske talesperson Niklas Wykman som var arrangör av dagens seminarium.

Seminariet började med att Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi, höll ett intressant föredrag kring bensinpriet. Han visade ett antal intressanta bilder med fakta från myndigheten Trafikanalys:

 

Bilden ovan tv visar antalet miljarder personkilometer som vi färdas med olika transportmedel. Översta stapeln är bil. Sedan följer tåg, buss, gång/cykel, inrikesflyg, tunnelbana, sjöfart, MC/moped och spårvagn. Det är ingen överdift att påstå att de flesta svenskar är oerhört beroende av bilen. Ovan th illustreras detta på ett annat sätt. Den grafen går från 1950 i bilens barndom fram till idag. Det ljuslila stora fältet visar utvecklingen när det gäller antal körda personkilometer med bil. Det sljusblå fältet under är buss och tåg, som visserligen också ökat en del, men ganska lite jämfört med bilen. Det mörklila under är övriga transportslag. 



Därefter redovisades myndigheten Trafikanalys kalkyl av förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.

Lundberg kommenterade också de svenska klimatmålen. Enligt Miljömålsbveredningen ska de svenska koldioxidutsläppen minska med 59% fram till 2030, jämfört med 2005. Det är ett betydligt högre mål än EU:s som ligger på 40% minskning samma period. Enligt konjunkturinstitutet kräver den högre svenska målet att koldioxidskatten (som redan är i särklass högst i världen) femdubblas, vilket motsvarar 10 kronor per liter + moms (alltså 12.50 på bensinpriset). Om man gör detta skulle BNP minska med nästan en procent. Den totala merkostnaden för svenska folket, jämfört med att "bara" nå EU:s mål, skulle bli 1.000 miljarder kronor. Det är kostnaden vi i så fall betalar för politikernas önskan om att Sverige ska vara bäst i klassen och att de svenska medborgarna ska plågas mer än alla andra. 

Lundberg påpekade som sagt att Sverige idag har världens högsta koldioxidskatt.  Det gör att de i princip är billigare att minska utsläppen i alla andra länder. Endast 15% av världens utsläpp är en belagda med koldioxidskatt - 85% är helt obeskattade. Det mest effektiva för Sverige är att finansiera utsläppsminskningar i andra länder, det ger i särklas mest nytta per satsad krona. (Det är som bekant också moderaternas politik). Att försöka minska de globala koldioxidutsläppen genom att beskatta svenska bilister ännu hårdare är helt onödigt om det är global effekt man vill uppnå.



Jag fick också tillfälle till en pratsund med Peder Blohm Bokenhielm, och berättade om Riksdagens Bilnätverk, som startades av oss fyra moderater, men som idag har medlemmar från de tre största riksdagspartierna, M, S och SD. Vårt fokus är att rent allmänt lyfta bilens stora samhällsbetydelse, och Bensinupprorets kamp kompletterar oss väldigt bra. Vi får väl se om vi kan arrangera något gemensam med tiden, det skulle vara kul.

Slutsatsen av dagens seminarium är att bilkörning inte är ett dåligt beteende som ska bestraffas, det är en nödvändighet för väldigt många, både i städer och på landet. Och det är inte heller någon klok klimatpolitik att med ännu högre koldioxidskatter försöka sänka utsläppen från den svenska bilismen, kostnaderna bli enorma och effekterna skulle bli mångdubbelt större om man i stället gjorde satsningar utomlands.





Fint besök

2019-05-23

På grund av den tidvis mycket kalla våren med 6-7 minusgrader så sent som för några veckor sedan har fågefröautomaten fått hänga kvar lite för länge. Och det medför återkommande trevliga besök av den här trevliga pippin som tar en stunds paus i arbetet. Hoppas lite goda fågelfrön kan motverka migrän efter allt hackande.

 





Höga drivmedelspriser leder till inställd kollektivtrafik

2019-05-22

Effekterna av det höga marknadspriset och skatterna på bensin och diesel blir allt mer besvärande. Nu slår kostnaden även mot kollektivtrafiken. I dag berättar Östra Småland om hur Länstrafiken tvingas dra in busslinjer när bränslepriserna ökar, allt för att kunna hålla sin budget. Samtidigt sägs ju de höga bränsleskatterna syfta till att fler ska åka kollektivt...




I morgon håller moderaterna riksdagsseminarium om bensinskatten

2019-05-22

I morgon gör jag en paus i EU-valrörelsen för att vara med på moderaternas riksdagsseminarium om bensin och dieselpriserna. En viktig fråga som vi moderater uppmärksammat genom uppstarten av vårt bilnätverk, och som sedan växt i takt med att Bensinupproret 2,0 växt så lavinartat - i dag har man 627.000 medlemmar! Bensinupproret kommer att ha med företrädare på vårt seminarium.

 

Bilen, bensin och diesel – det ska vara möjligt att bo i hela Sverige

Sverige är ett land med långa avstånd. Bilen är nödvändig för en betydande del av Sveriges befolkning. Många av de som är beroende av bilen för jobb och för att få familjelivet att gå ihop upplever nu att deras villkor försämras med de höga drivmedelspriserna. Det folkliga missnöjet i Sverige kring de höga drivmedelspriserna har gett upphov till den stora Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0 som i dagsläget samlar över en halv miljon människor.

Riksdagsledamot Niklas Wykman (M), skattepolitisk talesperson, bjuder in till seminarium om drivmedelsskatterna och villkoren för de som är beroende av bilen. Medverkar gör ansvariga från Bensinupproret 2.0 och Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och chefsekonom på tankesmedjan Timbro.


Att Bensinupproret på kort tid samlat över 600.000 personer i sitt nätverk visar att missnöjet med de svenska bensinskatterna är mycket stort. Samtidigt pågår en debatt kring vad ett rimlig bensinpris och en rimlig bensinskatt egentligen är.

Bensinupproret själva anser att bensinen borde kosta 12 kronor litern, inklusive alla skatter. Detta att jämföra med de nära 17 kronor som gäller idag (ännu högre på vissa håll). Moderata Ungdomsförbundet skriver i denna debattartikel att de tycker 10 kronor litern är en rimlig nivå om bilismen ska bära sina egna kostnader för infrastruktur, olyckor och miljöpåverkan. De har faktiskt högst rimliga sakargument för sin linje. Andra debattörer vill tvärtom göra kraftiga höjningar av beskattningen av just miljöskäl.

När man diskuterar detta ämne ska man samtidigt veta att bensinskatten är en viktig intäktspost i statens budget, och ger över 9 miljarder i skatt varje år. Det gör att en sänkning måste finansieras på något sätt. Och en skattesänkning på bensin måste ställas mot andra viktiga skattesänkningar. Personligen tror jag väl inte att vare sig 10 kronor eller 12 kronor är helt realistiskt. Men det är inte heller rimligt att fortsätta med ständiga kraftfulla höjningar av bensinskatterna. Det har marinell betydelse för att få oss att köra mindre - de flesta kör inte för att det är kul, utan för att man måste. Och det måste man oavsett bensinpris. Bilismen är helt enkelt en kassako för staten.

Den 1 juli sänks bensinskatten för första gången på många år, i och med att M/KD-budgeten slår igenom. Vi talar dock om en marginell sänkning, ca 15 öre per liter. Anledningen är att vår budget tog bor det så kallade "överindexeringen" av bensinskatten, alltså den automatiska höjning utöver inflationen som regeringen tidigare infört. Tyvärr tänker S-MP-C-L höja tillbaka denna skatt nästa årsskifte och dessutom höja den ytterligare.

Prioriteringen just nu måste vara att först och främst ta strid mot nya kraftiga skattehöjningar. Om man anser sig behöva höja skatten av miljöskäl (jag delar alltså inte den åsikten, det finns bättre sätt att stimulera nya miljövänliga fordon) så är det minsta kravet att man samtidigt sänker skatten motsvarande på lön och pension. I annat fall blir den "gröna skatteväxlingen" bara en "grön skattehöjning".

Jag anser att vi också behöver diskutera att begränsa bensinskatten, exempelvis genom att kompensera för att vi lägger moms på skatten. De flesta inser att vi idag har en beskattning av bensin och diesel som upplevs som orimlig. Då måste politiken lyssna. Argumentet att hög bensinskatt gör att vi kör mindre håller som sagt enligt min åsikt inte.
 




Borås Tidnings ledarsida var lite sent ute om valet i Australien

2019-05-20

I dag finns denna text på ledarsidan i Borås Tidning där man spekulerar kring valet i Australien som enligt tidningen hålls "på söndag". Nu har ju detta val faktiskt redan hållits, det var helgen som gick. Sannolikt något fel vid pressläggningen.

I ledartexten beskylls den konservativa regeringskoalitionen som "bakåtsträvare" i klimatfrågan, medan den socialdemokratiska oppositionen påstås ha dålig kunskap om den ekonomiska politiken.

Valresultatet blev något oväntat att den konservativa regeringskoalitionen gick framåt och behåller makten medan  Socialdemokraterna backade och partiledaren avgick. Även det gröna partiet backade. I vilken mån valet avgjordes av klimatfrågan eller den ekonomiska politiken låter jag vara osagt, även om det finns internationella nyhetsmedia som hävdar att klimatfrågan avgjorde till de konservativas fördel. Kanske var det så med tanke på att både Socialdemokraterna och Green Party backade. 

Till saken hör att Australien är mycket beroende av kol som energikälla och det är en viktig inhemsk naturresurs med stor betydelse för både samhällsekonomi och sysselsättning. Det är inte säkert att befolkningen ser en regering som "bakåtsträvare" i klimatfrågan bara för att man vill försöka hitta en balans mellan miljövänlig energiproduktion och att skydda jobben i den tyvärr ganska smutsiga kolsektorn. Det är lätt för oss i Sverige att raljera över detta, men i många länder är det en betydligt svårare fråga att hantera politiskt. Samtidigt är det ett faktum att den "bakåtsträvande" konservativa australienska regeringen faktiskt även satsar stort på solenergi och utbyggd vattenkraft.

 




Gretahysterin kommer leda till en mer sansad klimatdebatt

2019-05-18

Under över tio års tid har jag fördjupat mig ordentligt i klimatfrågan, rest i världen, träffat forskare, besökt olika konferenser, bjudit in debattörer till riksdagen och läst det mesta jag kommit över i ämnet. Min egen skepsis till klimathotsextremismen har växt hela tiden, men det har känts ganska hopplöst att debattera frågan. Det har liksom varit antingen eller - klimatalarmist eller "klimatförnekare" (världens dummaste uttryck för övrigt - vad betyder det?). Och jag har hela tiden vägrat välja.

Och så plötsligt vände hela debattklimatet! Orsaken heter Greta Thunberg.

Jag upprepar det jag skrivit tidigare om Greta. Jag tycker synd om denna flicka. Hon utnyttjas fullständigt hänsynslöst i ett medialt och politiskt spel. Men samtidigt måste man få rikta kritik mot såväl media som alla de vuxna (?) i hennes omgivning som använder henne på ett helt orimligt sätt, och man måste även få rikta invändningar i sak mot det hon säger, eftersom det nu används av andra för att spetsa till klimatdebatten.

I går fanns en av de absolut bästa artiklar jag läst om den fullständigt urspårade klimathysterin och klimatdebatten och om den sjuka och faktiskt närmast motbjudande dyrkan av Greta Thunberg. Liksom tydligt ifrågasättande av det Thunberg påstår i sak, och som det inte finns något stöd för i forskningen. Till och med ledande alarmistiska klimatdebattörer tar avstånd från en del av det hon säger. Lite oväntat är denna utmärkta artikel publicerad i Aftonbladet, signerad debattören Ann-Charlott Altstadt. Läs, dela och sprid!



"Gretahajpen är helt uppåt väggarna skogstokigt galen. Under snart ett år har mer profana skribenter krönt Greta till frälsare då hon lidande har tagit på sig våra klimatsynder, medan Limhamns församling, via Twitter, rakt upp och ner utnämnde henne till Jesu ställföreträdare på jorden. Och i Kyrkans Tidning menar nu Anna Ardin, diakon i Equmeniakyrkan och styrelseledamot i den inflytelserika organisationen Socialdemokrater för tro och solidaritet, på fullaste allvar att Greta är en profet med uppdrag från självaste Gud. Hennes lyckade mission – att sprida sin klimatpanik bland barn och ungdom – stöddes nyligen av 171 psykologer och psykoterapeuter i ett upprop i Expressen,  och DN:s Björn Wiman bjöd därefter över genom att förklara hela befolkningens ökade behov av psykofarmaka som en adekvat kollektiv reaktion på klimatångest."

Jag hade inte kunnat uttrycka det bättre själv. Men kan ju lägga till att galenskaperna fortsätter. Nu har ett belgiskt universitet dessutom beslutat sig för att utse Greta Thunberg till hedersdoktor. Snacka om att devalvera doktorstiteln om man ger den till en 16-åring som knappt gått ut grundskolan och helt saknar naturvetenskaplig utbildning. Hon är även nominerad till Nobels fredspris och pryder förstasidan på senaste numret av Time Magazine...

Men Gretas mediala framfart har som sagt fått effekt. Något nytt har hänt i klimatdebatten. Allt fler tar nu öppet avstånd från extremismen och domedagsprofeterna och både politiker och journalister vågar äntligen ifrågasätta. Gretas extrema överdrifter och den helt "skogstokiga" dyrkan av henne har helt enkelt blivit för mycket för normala människor. När världsledare och svenska partiledare gör allt för att få posera tillsammans med en 16-åring som drivs av personlig ångest för att hon blivit lurad att jorden håller på att gå under börjar normalt tänkande människor dra öronen åt sig. När hon utmålas som ett profet, Jesus ställföreträdare och blir utnämnd till hedersdoktor så börjar människor skratta befriande åt galenskaperna. Äntligen vågar man ta bladet från munen och säga vad man egentligen tycker om klimatextremisterna!

Allt fler verkar nu inse att klimatextremismen är mycket farligare än det eventuella klimathotet. Både för samhällsekonomi, demokrati och förtroendet för vetenskapen. Och allt fler inser att klimatextremismen är ett vänsterprojekt vars syfte är att kontrollera och begränsa människorna, höja skatterna och bekämpa marknadsekonomin. Fler och fler journalister och skribenter vågar öppet lufta kritik mot klimatalarmismen, och fler forskare vågar ifrågasätta extremismen. Jag märker också inom politiken att allt fler nu öppet vågar framföra sin kritik, och jag tror det bara är en tidsfråga innan flera partier kommer inta en mer nyanserad linje i frågan.

Och tänk - allt är faktiskt Gretas förtjänst!





Min "klimatförnekarblogg" var ett av diskussionsämnena i SVT Forum :)

2019-05-17

Jag fick tips i dag. I tisdags sändes ett program i SVT Forum där mediaföreträdare diskuterade hur man i praktiken skulle skärpa klimathotsaktivismen ytterligare från medias sida. Hela inslaget hade ett tydligt fokus - medias uppgift är att skrämma medborgarna om klimathotet. Flera av journalisterna och medieföreträdarna hade uppenbarligen en tydlig agenda där man ska uppfostra svenska folket och samtidigt kväsa och "avslöja" dem som har en avvikande mening.



Döm om min förvåning när Borås Tidnings egen klimataktivist Jan Lindsten ingick bland de intervjuade, och ämnet var bland annat hans "granskning" i Borås Tidning av mina blogginlägg i klimatfrågan! Utfrågaren kallade rent av min blogg för en "klimatförnekarblogg". Ganska kul, med tanke på att det mesta jag skriver handlar om helt andra saker. Sedan följde en utläggning där Jan Lindsten beskrev hur viktigt det var att "granska alla mina felaktigheter i klimatfrågan" och att "hela Borås Tidnings redaktion varit engagerad i arbetet" (!). Enligt Lindsten är jag en skicklig skribent vilket gjorde arbetet svårare. Man tackar!

Med tanke på att Lindsten och BT:s redaktion tydligen lagt så oerhört mycket tid på att granska min blogg var det fascinerande att de inte lyckades hitta ett enda blogginlägg med faktafel. Jag tar det som en komplimang och ett bevis på att jag har bra underlag om det jag skriver i klimatfrågan. Och lite smickrad är jag såklart över att vara föremålet för debatt i SVT Forum.

För min del har det varit helt fantastiskt att uppleva gensvaret efter BT:s tre sidor stora artikel om mig och den helsida jag fick att själv förklara min syn på frågan. Jag vet inte hur många som kommit fram till mig, eller ring eller mailat och sagt att när de läste min artikel förstod det hur saker hänger ihop och inser att jag har rätt. Och ber mig stå på mig i debatten. Faktum är att BT:s stora artikel gett mig en stor legitimitet som klimatdebattör som jag inte haft tidigare. Jag insåg såklart att det kunde bli så detta när jag fick chansen att utveckla mina tankar på en helsida i BT, men det blev långt över förväntan. Jag tror Borås Tidning och klimatalarmist Lindsten skulle ångra sin artikel bittert om de visste vilken effekt den haft på mobilisering mot klimatextremism och klimataktivism. 






Det borde gå att få majoritet för en mer positiv svensk kärnkraftslinje

2019-05-15
 



I dag skriver partiledarena för Moderaterna och kristdemokraterna på DN debatt att våra partier vill satsa på kärnkraft för att klara energimålen och en trygg energiförsörjning.

Bland förslagen i debattartikeln finns bland annat ökade resurser för kärnkraftsforskning, gemensamma EU-regler för godkännande av kärnkraft inom unionen, samt att Sverige ska driftförlänga befintliga kärnlkraftsreaktorer samt utveckla en färdplan för fjärde generationens kärnkraft (den generation som kan återanvända gammalt avfall för energiproduktion samtidigt som lagringstiden för detta avfall blir dramatiskt kortare).

Jag välkomnar verkligen detta besked, det är något jag som bekant argumenterat för ett antal gånger i tidigare blogginlägg genom åren. Och som boende nära ett av Sveriges kärnkraftverk, Rimnghals, tycker jag det är en riktigt dålig idé att stänga ned två av de fyra reaktorer som är i drift på detta kärnkraftverk. Att uyppgradera dessa två reaktorer och köra dem vidare ett antal år vore en mycket bra första åtgärd.

I dag har också både Sverigedemokraterna och Liberalerna välkomnat den nya linjen från M och KD. Tillsammans får våra fyra partier visserligen inte majoritet i riksdagen för en ny kärnkraftlinje (det fattas några mandat), men det borde finnas många Socialdemokrater som också vill trygga energiförsörjningen för den svenska basindustrin och de svenska hushållen. Jag är övertygad om att det skulle gå att skapa majoritet för detta i riksdagen. Tre mindre partier (MP, C och V) kan inte tillåtas blockera svensk energipolitik.





Vi svarar Bensinupproret

2019-05-14

I dag svarar vi Bensinupproret i Borås Tidning. Deras företrädare undrade hur vi moderater tänker kring bensinskatterna framöver. Vår prioritering är först och främst stt försöka stoppa nya dramatiska skattehöjningar på bensin. Nästa steg borde vara att börja sänka skatten i stället, och det är något jag och mina kolleger argumenterar för internt i vårt parti just nu..


 




Dags att lyssna på Bensinupprorets över 450.000 medlemmar

2019-05-13

I vintras startade jag och tre moderata riksdagskolleger Riksdagens Bilnätverk. Vi har idag medlemmar från de tre största partierna, M, S och SD, och vi hoppas på fler partier efterhand. När vi tog initiativet att dra igång detta nätverk var vårt huvudsyfte att få igång en ordentlig samhällsdebatt om bilens betydelse i vårt stora glesbefolkade land. Det har lyckats långt över förväntan och vårt nätverk har också fått ett enormt geomslag i media. Nätverket syftar till att lyfta alla frågor som rör bil och bilresande, och har inte något ensidigt fokus på endast bensin och dieselskatter. Vi är positiva till bilar som går på andra bränslen, och bejakar den tekniska utvecklingen. Men självklart är kostnaderna för bilägande och bilkörande en viktig del av bilnätverkets arbete, och i dagsläget är bensin och dieselpriserna en av de viktigaste kostnaderna för de flesta bilägare. Därför är bränsleskatterna naturligtvis också en prioriterad fråga för oss.

När vi startade vårt bilnätverk visste vi ju inte att det även skulle startas ett bensinuppror. Men det ganska nystartade Bensinupproret 2,0 växer. Enligt Facebook har man nu imponerande 452.000 medlemmar, och administratören skriver att det kommer 10.000 nya anmälningar varje dygn. Engagemanget visar att ilskan över extrema bensinskatter växer, och detta måste politiken ta på allvar. Själv stödjer jag självklart bensinupproret, och är glad över att svenska folket äntligen reagerar över hur den extra svenska "klimatpolitiken" slår mot vanligt folk. Jag tror att detta bara är början.
 
Jag får ofta frågan vad moderaterna vill göra åt de höga bensinskatterna. Vårt svar är att vi just nu prioriterar att försöka stoppa ytterligare orimliga skattehöjningar på bensin och diesel. I den budget Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom i riksdagen stoppade vi den automatiska årliga höjningen av bensinskatten utöver inflationsjustering. Det gör att bensinskatten är lägre idag än vad den skulle varit med regeringens budget. Tyvärr har S, MP, C och L beslutat att återgå till den tidigare årliga uppräkningen av skatten från och med nästa år, och då väntas kraftig höjning.

Ett nytt hot är den omfattande ”gröna skatteväxling” som samma partier utlovar. Grön skatteväxling brukar tyvärr betyda att man höjer skatter på energi och resor, men utan att sänka andra skatter. Det kommer självklart att bli nästa politiska strid.
Grön skatteväxling fungerar dessutom inte om man tänker logiskt. Att basera en skattebas på något man vill ska konsumeras mindre leder ju till att skatteintäkterna efterhand minskar. Och då måste man höja andra skatter i stället.

De 450.000 medlemmarna i Bensinupproret visar att inte minst landsbygdens folk har tröttnat. Jag inser att Sveriges bilägare inte kommer att nöja sig med att vi försöker bromsa fortsatta skattehöjningar på bensin och diesel. Man vill självklart se sänkt skatt. Så även om vi moderater just nu lägger kraften på det akuta hotet om ännu högre beskattning av bensin och diesel, måste vi enligt min åsikt också visa att vi faktiskt också vill sänka dagens höga beskattning.

I dag betalar vi först punktskatter på bensinen/dieseln och sedan läggs moms på alltihop. Att lägga moms på skatten har jag alltid tyckt är orimligt. En idé vore ju att slopa denna dubbelbeskattning. Det får bli mitt eget inspel i debatten för att åstadkomma ett lägre bensinpris.





Därför ska Sverige inte gå före i klimatpolitiken 

2019-05-11

I samhällsdebatten har det blivit närmast ett mantra att "Sverige ska gå före" i klimatpolitiken och att vi ska "vara ett föredöme för andra länder" så att "andra länder följer efter". Man säger också ofta att "det kostar att rädda klimatet". Dessa resonemang är helt enkelt orimliga.

Den första invändningen är såklart att ingen ens har gjort det sannolikt att minskade utsläpp av koldioxid överhuvudtaget kan stoppa eller dramatiskt dämpa klimatförändringar. Det är bara något man tror och hoppas. Men låt oss för en stund anta att minskade utsläpp verkligen stoppar klimatförändringarna och att de stora naturliga klimatvariationerna helt har upphört.

Då kommer nästa problem. Sverige står ensamt för en försumbar del av jordens koldioxidutsläpp. Självklart kan inte Sverige ensamt påverka jordens klimat. Att säga att "det kostar att rädda klimatet" blir därför tomma ord - Sverige KAN INTE "rädda klimatet". Världens totala koldioxidutsläpp fortsätter att öka, och flera stora länder såsom Kina och Indien bygger nya kolkraftverk hela tiden för att klara sin energiförsörjning. Vissa säger att om andra länder inte får ned sina utsläpp måste vi i Sverige anstränga oss ännu mera. Det är ett ännu farligare resonemang. Även om vi i Sverige till enorma kostnader skulle lyckas att dramatiskt minska våra utsläpp så skulle det inte ge någon effekt alls globalt. Det enda vi uppnår är att vi blir fattigare, att skatterna stiger, att företag tvingas lägga ned och att det blir extremt dyrt att leva på den svenska landsbygden när transportkostnaderna stiger. Den globala klimatnyttan blir däremot försumbar.

Men är det då inte bra om Sverige blir ett föredöme för andra? Kommer inte andra att ta efter oss? Detta är en extremt naiv förhoppning från svenska politiker. I Indien och Kina handlar det inte om att titta på Sverige och lära sig, utan det handlar om att snabbt tillgodose samhällets behov av energi. Och det sker till stor del med mer kolkkraft. I andra länder i vårt närområde tittar man kanske mer på vad vi gör, inte minst inom EU. Men för dessa länder är nog snarare Sverige ett avskräckande exempel. Vi har nu världens i särklass högsta koldioxidskatt och trots detta ökar utsläppen. Vi som tidigare hade en trygg och helt utsläppsfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft) upplever nu att kärnkrften fasas ut samtidigt som vi ska basera elproduktionen på ojämn produktion från exempelvis vindkraft och solkraft. När inte detta räcker till tvingas vi importera el från andra länder, inte sällan med inslag av el tillverkad av kolkraft. Hela energimarknaden är snedvriden på grund av subventioner/straffbeskattning och samtidigt är elnätet eftersatt. Att svenska städer säger nej till företagsetableringar på grund av risk för elbrist är knappast ett föredöme för omvärlden. Inte heller ett helt berättigat uppror mot bensinskatterna. Till detta komemr att hushållens kostnader för el och elnät ökat dramatiskt, dels till följd av skatter och tvångssubvention av nya energikällor, dels till följd av att elnätskostnaderna stiger när avlägsna vindkraftparker ska anslutas till elnätet. Sverige är verkligen inget föredöme.

Sverige borde självklart deklarera att vi inte ska göra mer än vi redan gör. Alla meningslösa "klimatsatsningar" borde omedelbart upphöra, kärnkraften bevaras, produktionen av basel tryggas, elnätet förstärkas, elskatten sänkas och bensinskattehöjningarna stoppas. Om vi vill att människor ska gå över till el som energikälla i stället för bensin och olja så bör vi i stället göra elen billigare och eldistributionen säkrare. I dag gör vi tvärtom. Det är logiskt sett en återvändsgränd. Och definitivt inget föredöme för omvärlden.

Sanningen är att den destruktiva "klimatpolitiken" ifrågasätts allt mer. Bensinskatteupproret är bara början. Svenska folket börjar tröttna på en ologisk energipolitik som styrs av några små extrema partier i Sveriges riksdag (V, MP och C). Det börjar bli dags att sätta ned foten. 



 


Moderaterna står upp för äganderätt och rättssäkerhet vid gruvbrytning 

2019-05-08

I dag röstar riksdagen om ett förslag till förändring av reglerna kring tillstånd för gruvbrytning. Bland annat handlar det om ett förslag om att förkorta handläggningstiderna vid tillståndsprövning av nya gruvor. Detta har av vissa tolkats som att riksdagen vill göra det lättare att få tillstånd till nya gruvor, men så är det inte. Det handlar bara om att skapa en enklare och mindre utdragen process, vilket är en fördel för alla inblandade. Det innebär inte på något sätt en ordning där berörda sakägare får sämre utgångsläge än idag.

Moderaterna står alltid upp för äganderätten. Det gäller skogsägares möjlighet att bruka sin skog såväl som lantbrukares rätt att bruka sin mark. I de fall inskränkningar i äganderätten görs (för att skydda värdefull natur såväl som att ta mark i anspråk till samhällsnödvändiga ändamål) måste markägaren kompenseras ekonomiskt på ett generöst sätt. Moderaterna drev igenom en generösare ersättning vid expropriering av mark och på samma sätt bör ersättning till markägare vid gruvbrytning bli mer generös.

När det gäller gruvindustri är detta en viktig näring för Sverige – inte minst för en levande landsbygd.  Utvinning av mineraler är nödvändigt för många ändamål, exempelvis behövs sällsynta jordartsmetaller till batteritillverkning. Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt i samklang med miljön, de omgivande näringarna och markägarna.

För att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen vill Moderaterna se enklare, kortare och mer förutsebara tillståndsprocesser. Idag är processen utdragen och utspridd över flera myndigheter. Det är kostsamt både för markägaren och industrin. En mer effektiv prövning innebär inte att markägaren ska försättas i en sämre sits. Moderaterna vill tvärtom stärka äganderätten på mineralpolitikens område. Vi vill se över hur markägaren kan ges en mer rimlig avkastning av mineralbrytning och förstärka markägarens rättigheter som fordringsägare vid gruvbolagskonkurser.

Personligen förespråkar jag också en ökad "skälighetsbedömning" när man ger tillstånd till gruvbrytning. Att det finns vissa värdefulla mineraler i mindre mängd måste alltid ställas mot att man exempelvis förstör mycket värdefull åkermark eller viktiga naturvärden. Det måste bli lättare att säga nej till gruvbrytning om den kan uppfattas som oskälig när man gör en sådan helhetsbedömning.  

 




Jag har fortfarande hopp om en mer sansad klimatdebatt 

2019-05-07

Debattartikel i Borås Tidning idag (slutreplik)
 

Hopp om en mer sansad klimatdebatt

Svar till Per-Erik Petersson, BT 25/4.

Jag vet inte vem Per-Erik Petersson är, det är ingen jag träffat eller talat med över huvud taget. Trots detta anser han sig tydligen veta vad jag anser i klimatfrågan, uppenbarligen baserat på vad andra påstår. Jag har aldrig påstått att jag är skeptisk till att klimatet förändras, och jag har heller inte sagt att jag inte tror att människan har någon påverkan.

Peterssons påstående att det skulle vara politiskt framgångsrikt att kritisera den värsta klimatalarmismen är lite roande. Samhällsdebatten är ju i dag den helt omvända. Den som dristar sig till att framföra den allra minsta lilla kritik mot domedagsprofeterna i klimatdebatten blir närmast doppad i tjära och rullad i fjädrar. Samtidigt märker jag hur allt fler människor börjar dra öronen åt sig när klimatalarmisterna blir allt för extrema. Det finns trots allt visst hopp om en mer sansad debatt.

Det finns ett betydande antal väl meriterade och kunniga klimatforskare som tar avstånd från domedagsteorierna. Att påstå att alla forskare tycker lika är orimligt. Forskning bygger just på att våga stöta och blöta forskningsteorier, slå hål på dessa, hitta nya fakta och hela tiden föra forskningen framåt. Just nu sker det omvända – allt ifrågasättande är bannlyst och forskningen är enligt alarmisterna ”redan färdig”. Lite märkligt med tanke på att jag ser hur mycket pengar vi satsar politiskt på klimatforskning. Det är ju helt onödigt om vi redan har alla svar? Men sanningen är ju att klimatforskning är en ganska färsk disciplin där det behövs mycket mer forskning.

Återigen. Det finns knappast någon som förnekar att vårt klimat är i ständig förändring. De flesta är också överens om att människan på olika sätt påverkar klimat och miljö. Inte minst är den stora befolkningsökningen i världen ett problem. Däremot är forskarna långtifrån överens om hur mycket människan påverkar klimatet, hur snabba klimatförändringarna är, vad effekterna kommer att bli och vad som är klokast att göra för att försöka påverka utvecklingen. Allt detta måste man såklart kunna diskutera.

 

Den som vill strypa denna viktiga debatt genom att håna oss som på ett seriöst sätt lyfter frågan borde tänka ett varv till. De borde inte bidra till en fördummande klimatdebatt.

 

Jan Ericson (M), klimatdebattör och riksdagsledamot


 

 


Dagens Citat i Borås Tidning 

2019-05-06

Frågan om elproduktion och eldistribution kan inte uppmärksammas för mycket, så jag är mycket nöjd med att stå för dagens citat i Borås Tidning idag.



 



Politiken talar med dubbla tungor när det gäller vår elförsörjning 

2019-05-01

Jag har vid upprepade tillfällen påpekat två saker. Det första är att om Sverige avvecklar så många kärnkraftverk som man planerar de kommande åren så riskerar vi elbrist, eller tvingas importera kolkraftel från norra Europa. Och om vi inte uppgraderar våra elnät kommer den el som produceras inte att kunna nå kunderna och fylla deras behov.

Fler svenska städer hotas redan idag av elbrist, främst på grund av distributionsproblem, och har enligt uppgift tvingats tacka nej till elintensiva företagsetableringar på grund av detta. I Stockholm och Malmö är problemen redan stora, och nu läggs dessutom kraftvärmeverk ned till följd av nya skattehöjningar. Det hotar enligt Svenskt Näringsliv att orsaka allvarlig elbrist. Detta tycker dock inte Miljöpartiets miljöborgarråd Katarina Luhr är något stort problem, "det är bara de kallaste dagarna det kommer att bli elbrist" säger hon. (Hennes namn tillsammans med denna nyhet hade tillsammans passat bra som aprilskämt i någon tidning...)
 

I dag tycker jag vi politiker ger dubbla budskap. Extremt hög skatt på el, samtidigt som vi vill att elanvändningen ska öka. Och sedan moms på skatten. Sverige har inte bara en av världens kanske renaste elproduktion, vi har samtidigt extremt hög elskatt. Ovanpå detta en skenande nätavgift som det inte verkar finnas någon gräns för överhuvudtget. Och så moms även på denna. En orsak till höga nätavgifter är den storskaliga utbyggnaden av vindkraft, där elkonsumenterna dels betalar för elcertifikat när de köper sin el men framförallt tvingas bekosta stamnäten som byggs ut fram till anslutningspunkterna för vindkraftverken. Samtidigt är andra delar av elnätet eftersatt och distributionen till vissa platser ligger på gränsen.

Samtidigt som vi hotas av elbrist ska vi alltså subventionera inköp av elbilar. Detta får jag inte ihop. Infrastrukturen för laddning släpar efter och utan förstärkta nät blir det svårt att utöka antalet elbilar i någon större omfattning. Det kommer av och till rapporter om att elbilarna kanske inte är så miljövänliga ner man ser till helheten - om elen tillverkas av kol eller olja blir det definitivt ingen miljövinst. En annan viktig miljöaspekt är batteritillverkningen och i vissa fall (exempelvis Tesla) den enorma energiåtgårngen för att tillverka allt det aluminum som bilen byggs av. Batterier är idag i princip enda sättet att lagra el. Men denna tillverkning är miljöskadlig, kräver allt fler gruvor, ofta dagbrott, för brytning av sällsynta metaller, och dessutom fungerar återvinningen av batterier inte så bra. Jag har själv motionerat i riksdgen om pant på batterier för att de i vart fall inte ska hamna i soporna utan samlas in på ett ordnat sätt. Det är första steget mot en effektiv återvinning.
 

Slutsatsen är enkel, och jag har påpekat det otaliga gånger: Ska vi kunna satsa på elbilar och annan energiomställning som baseras på ökad elanvändning så tror jag det krävs det ett antal saker. Jag har listat sex konkreta punkter:

1. Tillräckligt omfattande miljövänlig svensk elproduktion, där sannolikt kärnkraften måste behålla en viktig roll.
2. Sänkt elskatt så att det blir mer lönsamt att byta från andra energislag till el.
3. Tillräckligt robust och utbyggd eldistribution - som inte får tillåtas kosta orimligt mycket i nätavgift för konsumenterna.
4. Utveckling av miljövänliga batterier till elbilar och annat som kräver lokal lagring av energi.
5. Införande av pantsystem på batterier så större andel kan samlas in på ett ordnat sätt.
6. Effektivare återvinning av gamla batterier så vi kan ta vara på exempelvis sällsynta jordartsmetaller som litium.



 

Max för sannolikt en bättre klimatpolitik än den svenska regeringen

2019-04-28

Jag har många gånger ifrågasatt "klimatåtgärder" som bara innebär att man för mycket stora summor försöker minska koldioxidutsläpp - utan att ens veta om det påverkar klimatförändringarna nämnvärt. Jag föredrar "klimatåtgärder" som även ger en bevislig nytta för miljö och hälsa. Det gör dem meningsfulla även om klimatnyttan visar sig vara minimal. 

Ett intressant fenomen är det här med "klimatkompensation" som blivit ett mantra för företag inom de mest spridda verksamheter, exempelvis flybolag, reseföretag och restauranger. Exempelvis klimatkompenserar SAS numera automatiskt alla flygresor för oss med guldkort eller diamantkort. 

Max hamburgerrestauranger är en annan aktör som arbetar med detta. Man kör med sitt mantra "Hela vår meny är klimatpositiv - varje tugga hjälper att förbättra jordens klimat". Jag besökte en Max-restaurang och fick som brickunderlägg en beskrivning av hur man tänker sig att detta löfte ska kunna uppfyllas.



Det man gör är att man enligt en internationell standard kompenserar 110% av sina beräknade CO2-utsläpp som kan kopplas till en måltid, inklusive gästens egen transport till restaurangen, råvaror, förpackningar, transporter osv. Kompensationen sker genom att man satsar pengar i certifierade trädplanteringsprojekt. Tanken är att träden tar upp koldioxid och därmed anser man att man bidrar till ett bättre klimat. Det bygger då på att man verkligen kan styra jordens klimat bara genom att minska koldioxidutsläppen. Det är något man kan ifrågasätta, möjligen kan man påverka på marginalen. Men Max åberopar ju den just nu rådande politiska åsikten i frågan och det kan man knappast klandra dem för. Ett annat problem är att det också tar lång tid innan nyplanterade träd tar upp någon större mängd koldioxid. Dessa trädplanteringsprojekt påverkar rimligen koldioxidupptaget först efter ganska många år. Så det finns aboslut luckor i Max resonemang, särkilt om man anser att "det är bråttom att minska utsläppen".

Men med detta sagt - jag tycker ändå trädplanteringsmodellen är bra. Att plantera träd i områden som tidigare skövlats i jakt på bränsle, bete eller virke är bra ur många aspekter. Förutom det framtida upptaget av koldioxid renar träden luften, rötterna binder jorden, träden ger skugga, gynnar biologisk mångfald, och ger på sikt även virke om man sköter planteringarna och gallrar ut virke efterhand. Trädplantering är därmed bra för både miljön, hälsan och levnadsstandarden, och därför exakt en sådan "klimatpolitik" som jag själv förordar.

Trädplantering är nog, tillsammans med inköp av soldrivna spisar, elektrifiering av landsbygden, anläggande av vattenbrunnar och hjälp till fungerande avfalls och avloppshantering några av de bästa insatser vi kan göra för miljö och klimat i fattiga länder. Att satsa på kritiserade klimatprojekt i Sverige som ger minimal nytta för pengarna är däremot en riktigt usel politik.

Sannolikt för Max en betydligt bättre miljö- och klimatpolitik än den svenska regeringen. För miljönyttan finns där - alldeles oavsett den trots allt ganska osäkra effekten för klimatet.



 

Ännu en kraftigt vinklad artikel om "klimathot" mot en söderhavsö

2019-04-26

I dag finns en långt reportage i Expressen om Carteret Islands, en ö öster om Papua Nya Guinea (norr om Australien). Temat för artikeln är klimathotet och slutsatsen är att denna ö håller på att dränkas av stigande havsnivåer och att människorna måste evakueras och därmed blir "klimatflyktingar. Barnen på öarna är enligt Expressen "klimatkrisens unga offer".

Låt oss ta en liten titt på det som påstås i artikeln. Att Carteret Island verkar erodera och stegvis försvinna verkar ställt utom tvivel. Liksom att människor i längden knappast kan bo kvar om utvecklingen fortsätter. Men beror detta verkligen på klimatförändringar?

I artikeln står den häpnadsväckande uppgiften att havsnivån "vissa år" ökat med hela 30 (!) millimeter per år. Det är ett helt omöjligt påstående. Havet på jorden stiger stabilt sedan hundratals år med ca 2-4 mm/år. Vissa små lokala skillnader finns, beroende på havsströmmar och jordens varierande dragningskraft, men det handlar om enstaka millimeter. Att havet just runt denna atollö "vissa år" skulle stiga tio gånger (!) så mycket som resten av havet är givetvis helt omöjligt. Hur skulle det gå till? Om man kan observera en sådan "havsnivåhöjning" beror det inte på att havet stiger, utan på att ön sjunker!

Den som läst mina tidigare blogginlägg om orsakerna till att låglänta sandöar och atoller sakta försvinner ned i havet vet att det finns ett antal olika vetenskapliga och fysiska förklaringar till det. Det är inga kontroversiella teorier utan väl kända fakta. Omfattande "dammsugning" av dyrbar sand runt öarna gör att dessa eroderar. Muddring av hamnar och farleder ger samma effekt - sanden vid sidorna eroderar ned i de muddrade områdena och gör att landområden försvinner (jämför den hopplösa uppgiftern att bygga ett sandslott eller en liten kanal i sanden på stranden av en sjö när vågorna slår in). Upptag av grundvatten/färskvatten i stor skala gör också att marken sjunker. Skövling av mangroveträsk gör att inget längre binder sanden, och gör den mer utsatt för vind, vågor och regn som påskyndar erosionen. Var och en av dessa förklaringar, eller möjligen flera av dem, kan förklara att Carteret Island sjunker ned i havet. I artikeln nämns visserligen att man planterar nya mangroveträsk i stället för dem som tidigare skövlats, men reportrarna drar inte slutsatsen att denna skövling kan vara en förklaring till snabbare erosion. 

När det gäller Carteret Island finns ytterligare en aspekt som inte berörs alls i artikeln. Atollen ligger precis på sprickan mellan två tektoniska plattor. Bilden nedan visar (röda märkena) att ön ligger mitt på kontinentalsprickan:

 

Det är alltså samma kontinentalspricka där exempelvis Nya Zealand ligger, och som orsakar många jordbävningar och vulkanutbrott på öar i området. Dessa plattor fungerar så att de pressas mot varandra, och den ena trycks då ned under den andra. En ö som sitter fast på den platta som trycks ned kommer då också att pressas ned i havet. Mycket talar alltså i detta fall för att denna atollö riskerar att helt enkelt utplånas på sikt till följd av kontinentalplattornas rörelse mot varandra i en seismiskt aktiv zon. Det kan också förklara varför det "vissa år" kan uppmätas så stor havsnivåhöjning - ön har helt enkelt pressats ned i havet.

En vulkanö kan för övrigt också snabbt byggas upp i samband med underjordiska vulkanutbrott (Surtsey söder om Island är ett exempel i modern tid), men kan senare också falla ihop igen och sjunka tillbaka ned i havet (Ön Ferdinandea/Graham Island i Medelhavet, söder om Sicilien, är ett exempel). Det är ytterligare en möjlig geologisk förklaring till att Carteret Island håller på att sjunka ned i havet.

Dessa kunskaper är basala för alla geologer och för dem som forskar på oceanografi. Till detta kommer alla övriga möjliga fysikaliska förklaringar som kan påskynda erosionen. Trots alla dessa fullt rimliga och sannolika förklaringar nämner reportrarna i artikeln inget alls om dessa. I stället skyller man såklart på klimatförändringar och kallar människorna på Carteretön för  klimatflyktingar. Och för den som läser artikeln låter det såklart sannolikt om man saknar kunskap om de mer sannolika förklaringar som jag räknat upp. Expressen ägnar sig, i likhet med många andra medier, åt ren agendajournalistik. Man vill driva en tes - allvarliga klimatförändringar - och är helt ointresserade av andra betydligt mer sannolika orsaker.





Besök hos skogsindustrierna

2019-04-23

Kvällen ägnade jag åt ett besök hos Skogsindustrierna. De hade bjudit in den moderata riksdagsgruppen för möte med information och lite mat.  

Skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar och dessutom en av våra viktigare exportprodukter.  Men det finns ett antal stora hot mot verksamheten.

För det första finns en konflikt mellan äganderätten och miljöhänsyn. En del skogsägare som vårdat sin skog i generationer drabbas sedan av avverkningsförbud, utan att kompenseras ekonomiskt av samhället. Det är självklart i grunden orimligt. Min (och skogsindustriernas) linje är att man absolut kan skydda värdefull skog och naturmiljöer, men då främst geno m avtal med markägaren där man ersätter denne för inkomstbortfallet och för att man fortsätter sköta och bevara dessa vä'rdefulla skogsmiljöer. Vill samhället skydda skog så får man betala för detta. Däremot finns det få skäl att staten ska köpa skogen - det leder snarare till att ingen länbgre sköter skogen utan att den växer igen och förfulas. Den vackra skogsmiljön har faktiskt skapats genom generatiponers skogsvård. det bästa måste vara att låta ägaren fortsätta sköta skogen.

Jag skulle vilja lägga till att man även i en värdefull skogsmiljö skulle kunna ta ut en del träd utan att kalhugga och förstöra naturmiljön. Det kunde ge markägaren viss avkastning av marken, samtidigt som statens kostnad för ersättning till markägaren minskar.

Ett annat hot mot skogsindustrin är kilometerskatt på transporter och höga bränslepriser. 

Ett tredje problem som lyftes var klåfingrig miljö- och klimatpolitik. Ett exempel var den nya klimatskatten på förbränning av avfall. Det finns idag en enda anläggning i Sverige som klarar att återvinna vätskekartong (alltså mjölkpaket mm som är platsöverdragna). På den aktuella anläggningen separeras papper och överdragsplast, och sedan bränns plasten och ger energi till återvinningsprocessen. Ny avfallförbränningsskatt medför att det blir så dyrt att återvinna vätskekartong att det finns risk att detta inte kan fortsätte. Alltså en helt missriktad "klimatåtgärd". Exempeln på missriktade "klimatskatter" är många, skatter som direkt motverkar sitt syfte. Ett annat exempel är den nya kemikalieskatten som gynnar import av exempelvis vitvaror framför att köpa varorna i svenska butiker. Skatteintäkterna uteblir då, men de svenska butikerna blir färre och människor förlorar sina jobb. Skatteeffekterna blir därmed totalt sett negativa.

Exemplen på missriktad miljö- och klimatpolitik är alltför många idag.   



 


Dagens interpellationsdebatter med finansministern

2019-04-23



I dag hade jag dels en egen interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson (S) om reseavdragens betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad. Dessutom gick jag in i två andra debatter om drivmedelsskatter samt om den ekonomiska politikens konsekvenser för landsbygden. Det blev ett ganska stort antal frågor som behandlades, och stundtals en ganska spretig debatt. Det bästa är att se debatterna i sin helhet på min sida hos riksdagen.

Några intressanta besked fick vi från finansministern:
* Hon var tydlig med att den gröna skatteväxlingen måste upplevas som rättvis och att de som drabbas av höjda skatter måste kompenseras med andra skattesänkningar. Det låter bra, men det finns inget alls om detta i januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L - där nämns endast miljöskattehöjningar på 15 miljarder samt avskaffad värnskatt för dem som tjänar allra mest. Inte några skattesänkningar alls för vanligt folk. 
* Hon meddelade samtidigt att avskaffad värnskatt inte ska bli en del av den gröna skatteväxlingen, vilket betyder att hon i så fall måste sänka andra inkomstskatter för att kompensera för de 15 miljarder i ökade miljöskatter som S, MP, C och L enats om. Hur det ska gå till när redan hela budgetutrymmet intecknats återstår att se.  
* Hon tog tydligt avstånd från MP:s krav på stopp för försäljning av fossila bränslen från 2030. Beskedet var tydligt - detta är ett förslag från MP, inte något regeringen som helhet står bakom. Oenigheten inom regeringen är fundamental.





Klarar Sverige att föra en vuxen klimatdebatt?

2019-04-18

Debattreplik i Borås Tidning idag:





Klimatfrågan polariserade de finska väljarna

2019-04-16

Det finska valet verkar ha polariserats kraftigt av bland annat klimatfrågan. Det öppet klimathotsskeptiska partiet Sannfinländarna ökade kraftigt i slutet av valrörelsen och var bara en hårsmån från att bli Finlands största parti. Samtidigt ökade stödet även för det mitten/vänsterliberala "Gröna Förbundet" och Vänstern som har motsatt syn i klimatfrågan.

Anders Eriksson, direktör för Finlandsinstitutet tror att klimatfrågan har varit en avgörande fråga för framför allt yngre väljare. Den frågan har haft stor betydelse även för nationalistiska Sannfinländarnas valresultat, menar han. "Det blev lite grann av en motreaktion mot De grönas framgång. Man blev rädd att det skulle införas en skatt på korv och att skogen skulle beskattas. Sannfinländarna har spelat på det", säger han. Däremot tror han inte att invandringsfrågan har varit avgörande. "Finland har väldigt få invandrare, så den frågan kan inte ha haft så stor betydelse."

Min egen tro är att klimatfrågan även i Sverige håller på att polarisera politiken. I takt med den allt mer uppskrivade och extrema tonen i främst media uttrycker allt fler oro för både klimatförändringar och följderna av klimatfundamentalism. Det börjar bli lite som i migrationsdebatten - man tvingas ta ställning, tydligt för eller emot. Det är knappast vägen framåt, inga samhällsfrågor har någonsin varit helt svarta eller helt vita. En nyanserad och balanserad debatt är alltid bästa sättet att hantera samhällsfrågor. 





Svenska Dagbladet påminner om 1938 års klimatlarm

2019-04-11

Svenska Dagbladet uppmärksammar, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, ett antal äldre artiklar från de senaste 100 åren. Detta är en verkligt intressant artikel från 1938 som handlar om dramatiska klimatförändringar, smältande glaciärer och ett varmare klimat. Läs hela artikeln här. Nedan två utdrag.


 


 

När jag läste artikeln ställde jag mig frågan hur denna plötsliga värme uppstod? Det kan ju knappast ha berott på vare sig biltrafik eller för mycket flygande. Inte heller högre koldioxidhalt, eftersom den var mycket lägre 1938 än idag. Det måste rimligen ha berott på något annat än mänsklig aktivitet. Frågan är om de faktorer som styrde klimatet 1938 är obefintliga idag, och det nu i stället är människans koldioxidutsläpp som orsakar dagens klimatförändringar? För mig framsår det som ytterst osannolikt och ologiskt Till saken hör att bara några år senare, en bit in på 1940-talet inträffade de bistra krigsvintrarna. Det blev plötsligt extremt kallt i stället. Vad orsaken var till detta är också oklart.




.
Riksdagens Bilnätverk besökte Upplands Motor

2019-04-11



I dag besökte delar av Riksdagens Bilnätverk  Upplands Motor i Sollentuna för att få mer kunskap om bilbranschens och däckbranschens villkor.



Vi fick också en föredragning av VD:n för Upplands Motor, Tommy Letzen, rörande läget för branschen, nya former av erbjudande (privatleasing, bilpooler, mm), samt nya former av fordon (hybrider, elbilar mm), nya framtida tekniker med förarlösa fordon mm, samt en bra bild av hur det ser ut med bilägandet i Sverige idag (bilden nedan). Vi diskuterade också elbilarnas framtid, och Upplands Motor berättade att de behölver en stor mängd egna laddstolpar vid bilfirman, men att elbolaget inte kan leverera tillräcklig nätkapacitet för detta förrän 2030! Att satsa politiskt på elbilar utan att först se till att det finns el och nätkapacitet som räcker känns som att börja i fel ände.



Vi besökte även företagets stora däckverkstad där det just nu arbetas för högtryck för att kunna hantera de konstiga reglerna kring vinter och sommardäck och de två veckor som bilisterna har på sig att byta däck. Bara hos Upplands Motor har man över 5.000 däck (!)  i sitt däckhotell, och det är extremt bråda dagar nu för att hinna med alla däcbyten innan tidsfristen är slut. Däckbranschen efterlyser längre tid för däckbyten, inte minst för att Sverige är så olika när det gäller väglag - Skåne och norra Sverige går inbte att jämföra, men trots detta gäller samma lagstiftning. Kuriosa: Den normala tiden för ett komplett däckbyte är nere på sex minuter (!) om inget krånglar till sig under bytet.

 

Riksdagens Bilnätverk växer dessutom, och nu har vi medlemmar från alla de tre största partrierna, M, S och SD. Målet är att få medlemmar från samtliga partier, och under våren kommer vi att ha flera aktiviteter om allt går i lås. Det mediala intresset är fortsatt stort, och vi får mycket uppskattande ord från människor runt om i hela landet. 






Möt professorn och antarktisforskaren som tonar ned klimatlarmen

2019-04-09

Jag har tidigare i siciala medier uppmärksammat professorn i oceanografi, Anna Wåhlin, vid Göteborgs Universitet. Hon forskar aktivt och har just besökt Antarktis med ett forskarteam. I senaste numret av Göteborgs Universitets tidning ifrågasätter hon de överdrivna klimatlarmen och säger att hon är mer oroad av att vi går mot kallare tider. Läs hela reportaget här:


 

 


Här är alla frågorna från Borås Tidning - och mina svar

2019-04-09

I Borås Tidnings artikel i helgen redovisades mina svar på sju frågor från BT. Från början var dock frågorna betydligt fler, 12 strycken, och allt fick inte plats på helsidan i tidningen. Några frågor tog man bort, och några av dem var enligt min åsikt anmärkningsvärda och mycket märkliga.

Jag tycker det är rimligt att redovisa samtliga de frågor jag fick från BT. 

Här är samtliga frågor och mina svar.





Borås Tidning har blivit klimathotsaktivister

2019-04-08

I dag fortsätter Borås Tidning att angripa mig i klimatfrågan. Denna gång på ledarplats. Så här skriver man bland annat: "Ericson är inte högerextrem. Men i BT:s granskning visar det sig att han regelmässigt väljer att använda sig av ”osanningar, feltolkningar och demagogi” när han skriver om klimatet på egen blogg och på Twitter. I riksdagens klimatarbete är däremot hans svansföring ofta lägre. Lagstiftare Ericson kvittade exempelvis ut sig när det viktiga klimatpolitiska ramverket – som inte minst Moderaterna stod bakom – antogs med bred majoritet".// "27197 väljare i Västra Götaland Södra röstade på Moderaterna. Hur många av dem hade hellre röstat på något annat parti om de vetat att ”deras riksdagsman” varken ville rösta ja eller nej utan istället valde att inte delta i vad som mycket väl kan vara den viktigaste frågan som riksdagens lagstiftare hade att ta ställning till under förra mandatperioden?"

Man får se det positiva - det var ju snällt att BT inte ser mig som högerextrem. Men som jag visade i föregående blogginlägg har de inte kunnat visa en enda osanning på min blogg, trots att de hade ca 750 blogginlägg i ämnet att leta bland. Att de kallar resonemang som inte passar deras klimatalarmistiska agenda för "demagogi" eller "feltolkningar" kan jag leva med. Jag kallar det att argumentera för den linje man som politiker tycker är rimlig. Och det är min uppgift som politiker.

Påståendet att väljarna inte skulle ha vetat vad jag står för är märkligt. Få politiker har nog lika öppet stått upp för en balanserad debatt i klimatfrågan som jag. Att jag kvittade ut mig från den aktuella omröstningen och orsaken till detta var jag tydlig med i sociala medier, och i senaste valrörelsen var jag lika tydlig med min mer kritiska syn på klimatfrågan. Det är också en del av ingressen i mina presentationer på både blogg och twitter. Redan i valet 2010 hade jag faktiskt med min strävan efter en mer balanserad i linje i klimatfrågan i min personliga valfolder. 

Vad gäller BT:s rubrik så måste jag ödmjukt påminna om att riksdagens omröstning inte gällde om det finns ett klimathot eller inte, utan om det klimatpolitiska ramverket var rätt sätt att hantera frågan. Många moderater var tveksamma, men valde att stödja partilinjen och rösta för en framförhandlad kompromiss. Själv valde jag att begära utkvittning enligt de interna regler som finns. Att jag avstod berodde på att jag inte ville rösta mot en kompromiss som moderaterna varit med och diskuterat fram. Det är något jag i det längsta undviker eftersom jag oftast är mycket lojal mot det parti jag företräder.

En reflektion är att det finns stora likheter mellan dagens klimatdebatt och migrationsdebatten för 5-6 år sedan. Då var minsta antydan om att man ville ha en mer restriktiv politik bannlyst i media och samhällsdebatten. Samma om man ens andades om tiggeriförbud. Man hängdes ut som främlingsfientlig eller rent av rasist, de problem som fanns kallades för myter och Aftonbladets politiske redaktör kallade det organiserade tiggeriet för "råttan i pizzan". Det fanns ju så mycket forskning som visade hur lönsam invandringen var, och allt tiggeri var självklart frivilligt. Högern var ond och vänstern god, och nästan alla journalister spelade med. I efterhand har till och med Janne Josefsson på Uppdrag Granskning, känd vänsterjournalist, konstaterat att det var närmast omöjligt att diskutera invandring. Journalister som ville granska detta motarbetades. Men när verkligheten kom ifatt svängde majoriteten av politikerna och journalisterna både om migration och tiggeri.

På samma sätt känns klimatfrågan idag. Många forskare och journalister som ser hur ihåliga argumenten är och hur skev debatten är drar sig för att sticka ut hakan, det är oftast bara de som närmar sig pension som vågar. Samma sak gäller politikerna. Väljarna skulle bli förvånade om de visste hur många riksdagsledamöter från olika partier som säger vad de tycker i klimatfrågan över en fika eller ett glas vin, men som inte vågar säga detta offentligt. Men ju mer extrema förslag som efterhand läggs fram av extrema klimatdebattörer och politiker, desto större blir oron bland vanliga människor. Motståndet mot klimatextremismen växer och det märks inte minst bland politiska kolleger och nyfikna journalister. Alla vågar inte sticka ut hakan som jag gör, men väldigt många sympatiserar med min kritik och min växande oro för hur den medialt uppbyggda kollektiva masshysterin i klimatfrågan börjar hotar hela vårt välfärdssamhälle, vår demokrati och vår yttrandefrihet. De flesta kritiker avfärdar inte klimathotet och få anser att människan inte spelar någon roll alls för klimatförändringarna. Men alla efterlyser vi en rimlig och nyanserad debatt i denna viktiga fråga. 

Den uppenbara mediala aktivismen i klimatfrågan kom tidigare främst från mer extrema tidningar som ETC och Aftonbladets ledarsida, men nu har alltså Borås Tidning valt samma väg. Man driver ren kampanj mot "oliktänkande" på nyhetsplats. Borås Tidning har dock missat en sak. Som ny politiker var det jättejobbigt att utsättas för angrepp i media. Men efter snart 13 år i riksdagen har jag varit med om så många drev och angrepp mot både mig själv, mitt parti och andra politiker att jag blivit härdad. Jag ser BT:s artiklar som ett utmärkt sätt att belysa den orimliga svenska mediala klimatdebatten, och jag har samtidigt fått massor av utrymme att förklara min syn på saken. BT:s osakliga överdrifter slår tillbaka och väcker ilska,  vilket jag fått många bevis på de senaste dagarna. Min förhoppning är faktiskt ändå att BT:s artiklar ska leda till en mer nyanserad klimatdebatt med fler nyanser. Därför är jag väldigt nöjd med de senaste dagarnas uppmärksamhet.






Borås Tidnings "granskning" var inte särskilt imponerande

2019-04-08



Nu är det dags att bemöta BT:s påståenden i helsidesuppslaget igår, där man går till frontalangrepp mot 7 av mina blogginlägg om klimatfrågan. Som jag skrev igår har jag skrivit ungefär 750 (!) blogginlägg om miljö- och klimatfrågor. Om BT bara hittade dessa sju som man såg skäl att angripa måste jag ha väldigt hög trovärdighet i det jag skriver. Men som jag ska visa nu i detta ovanligt långa blogginlägg är BT dessutom ganska fel ute i det mesta man skriver rörande de sju inlägg man angriper. Men först ska vi ta en titt på BT:s ingress i vänsterspalten ovan:

 


Redan här landar BT snett. Jag har mig veterligt aldrig påstått att det inte existerar en "uppvärmning av planeten orsakad av människan". Det jag konstaterat är att det råder oenighet om hur stor del av uppvärmningen som beror på människan, hur stor uppvärmningen är, hur snabbt den går och vad som är bästa åtgärden för att försöka påverka. Helt relevanta saker att diskutera kring en allvarlig samhällsfråga. Alltså ett helt grundlöst påstående från BT. 

Sedan ska vi titta på de sju punkterna BT kritiserar. Jag lägger ut varje ruta för sig från artikeln ovan, och under denna min kommentar, inklusive en länk till det blogginlägg BT sannolikt syftar på.



Detta är faktiskt ett mycket märkligt angrepp. Satellitdata från UAH används mycket ofta i klimatdebatten, eftersom man är en av två erkända aktörer när det gäller användning av satellit för att möta global temperatur. UAH:s siffror finns vad jag vet även med i IPCC:s egna rapporter. Jag hittar inget alls om att institutet som sådant skulle vara "starkt ifrågasatt inom klimatrvetenskapen". Att detta universitet någon gång levererat en bristfällig artikel är man nog knappast ensamma om. BT:s smutskastning av UAH har dessutom knappast något med mitt blogginlägg att göra. Där konstaterade jag bara att temperaturen ökat, men mindre än vad datormodellerna förutspått. Och så är det ju.



Här påstår BT att jag hänger upp mig på enstaka års variationer, vilket är helt fel i sak eftersom mitt blogginlägg tvärtom  handlade just om att se trenderna ända från 1860 tills idag, uppmärksamma tidigare historiska svängningar och se den långsiktiga trenden. BT:s angrepp är faktiskt helt obegripligt.



Detta angrepp är ytterst anmärkningsvärt. Det handlar egentligen inte alls om det jag skriver utan om att BT ägnar sig åt ren smutskastning av en forskare, Jacob Nordangård, som jag citerat i detta blogginlägg. Syftet är såklart att förminska värdet av mitt blogginlägg genom att nedvärdera en av mina källor. I går skrev Nordangård ett mail till BT:s reporter Jan Lindsten samt BT:s chefredaktör och menar att BT helt enkelt talar osanning och ägnas sig åt smutskastning. Här är hela mailet som jag fick för kännedom från Nordangård. Och här är hans avhandling från 2012. Jag misstänker att vi inte hört det sista om denna historia. BT är ute på mycket svag is om det Nordangård säger är korrekt, möjligen ett fall för pressens opinionsnämnd.



Denna punkt syftar på detta blogginlägg. Jag bemötte kritiken utförligt i mitt svar i gårdagens tidning där jag skrev så här:   

Du brukar betona att du är en seriös debattör och bloggare – på vilket sätt är du seriös när du frågar dig på bloggen om Brenton Tarrant "mördade för klimatet?" På vilket sätt är den frågan relevant?

Jag var knappast ensam om att uppmärksamma denna märkliga klimatkoppling i terroristens sjuka ”manifest”. Även vänstertidningen ETC skrev exempelvis om detta. Min fråga är varför man INTE skulle uppmärksamma en sådan oväntad koppling? Finns det något skäl att INTE skriva om det? Det är väl lika intressant och relevant som att uppmärksamma att han var invandringskritisk eller något annat i hans så kallade manifest?

Samtidigt är det såklart så att på samma sätt som en mycket aggressiv och hård retorik i migrationsfrågan kan locka fram mörka krafter som begår vansinnesdåd mot invandrare så kan samma sak hända om man helt tappar balansen i klimatdebatten. Enskilda extremister kan alltid triggas av att politiker och debattörer för fram onyanserade åsikter i politiska frågor.

BT hade en följdfråga med, som jag tyckte var ytterst osmaklig. Troligen insåg BT detta också eftersom man inte tog med den i artikeln. Men så här svarade jag: 

Är det så att du vill smutskasta människor som känner ett klimatengagemang - enligt principen "guilt by association" - genom att ge dem en idémässig koppling till en extrem massmördare?

Att BT ens ställer denna märkliga fråga till mig visar hur orimlig klimatdebatten blivit. Ingen skulle väl påstå att man vill smutskasta människor som är kritiska till dagens invandringspolitik bara för att man uppmärksammar att en massmördare riktar sig mot invandrare? Eller att man smutskastar borgerliga politiker som är kritiska till socialismen bara för att man uppmärksammar att Breivik mördade ett antal socialdemokrater? Jag tycker BT:s fråga saknar all rimlighet.
 



I detta blogginlägg ställde jag frågan om varför inte den kraftiga temperaturhöjningen i Arktis syns i temperaturgraferna från Tromsö. Det var en seriöst nyfiken fråga. Jag köper absolut resonemanget från institutets chef, men det gör inte min fråga mindre intressant - varför avviker i så fall dessa okorrigerade data från Tromsö från resten av Nord-Norge? Att temperaturdata korrigeras är för övrigt väl känt och helt officiellt. Frågan är bara om det leder till mer elle rmindre rättvisande bild. Den frågan råder det stor oenighet om bland forskarna.



Punkt 6 handlar om sot och vedspisar. Det är korrekt att jag engagerat mig mot det orimliga förslaget att förbjuda installation av äldre vedspisar och delvis fått regeringen att ändra sig. I sak är det också korrekt att man främst använde hot mot hälsa och miljö som motiv för ett förbud. Men i debatten har även klimatskäl använts. Jag kan ge BT rätt i att jag formulerade mig onödigt skarpt här, ordet "idioti" är illa valt. Men jag var då uppriktigt arg över att Boverket ville skrota ut en kulturskatt i form av gamla fina vedspisar, och subventionera detta med en skrotningspremie som bekostas av våra skattepengar. Detta i en tid då vi talar om hur viktigt det är att klara av krislägen när elen försvinner. Samtidigt är det ju helt sant att det hela tiden sker ständigt ökade krav på värmepannor och uppvärmningssystem just av klimatskäl, så i sak hade jag knappast fel. Och lite arg måste man få vara ibland.

Och när BT sedan kopplar detta till mitt blogginlägg om problemet med stora sotmängder som smälter Himalayas glaciärer är men helt ute och cyklar. Man borde kunna skilja på det faktum att 1 miljard Indiers regelbundna eldning med ved och kol, ofta utomhus, påverkar Himalaya och att några tiotusen gamla svenska vedspisar knappast påverkar miljön mätbart vad gäller sotutsläpp. En bra gammal kamin som man eldar på rätt sätt släpper knappast ut något sot alls. Att likställa dessa frågor är helt enkelt helt orimligt.


Här har BT grävt fram ett flera år gammalt blogginlägg. Min poäng var att media sällan uppmärksammar något som handlar om att ifrågasätta klimathotet, medan man allt som oftast uppmärksammar sådant som styrker bilden av ett allvarligt klimathot. När jag skrev blogginlägget hade jag såklart ingen aning om vare sig att någon skulle granska saken eller att detta tydligen skedde något år senare. Och eftersom jag inte hade kunskap om den granskningen skrev jag såklart inte om den. Lite nyfiken är jag på vilket det andra felet var som man faktiskt uppmärksammade. BT skriver inget om det. I sak var ju för övrigt mitt inklägg korrekt - NOAA trollade bevisligen bort pausen, vilket BT faktiskt bekräftar (!) och dessutom skriver att man gjort helt korrekt. Vad jag vet finns dock mycket olika åsikter om det vetenskapligt korrekta i att räkna om gamla temperaturdata på det sätt som sker idag i betydande omfattning. 
 

 



Jag tackar Borås Tidning för reklamen

2019-04-07
 


I dag kom alltså Borås Tidnings "granskning" av mina blogginlägg i klimatfrågan. Tre hela sidor i dagens tidning ägnas åt saken. Jag får verkligen tacka för allt detta medieutrymme, och även för att jag på en hel sida får ge mina svar på BT:s frågor. Att det sedan är något udda av en tidning att ta så tydlig ställning mot en riksdagsledamot på nyhetsplats är en annan sak. Det är utmärkt att BT:s läsare nu får en chans att bedöma den kritik som finns mot klimatalarmismen, och ta del av hur jag ser på saken. Av de många reaktioner jag fått under dagen är det många som i likhet med mig känner stor oro för vart den allt mer extrema klimatdebatten är på väg och vad detta kan leda till. Jag vill tacka alla som skrivit under dagen på twitter, mail och via hemsidan, och efterhand kommer alla att få ett personligt svar.
 


Borås Tidning ägnar dessutom ett helt uppslag åt att "granska" sju av mina blogginlägg som de tycker förtjänar kritik. Med tanke på att jag skrivit över 750 blogginlägg om miljö och klimatfrågor så tolkar jag det som att de övriga 743 fått godkänt i BT:s granskning. Och de sju man plockat ut kommer jag att bemöta i kommande blogginlägg. Jag kommer också att under veckan redovisa samtliga BT:s frågor och mina svar på dessa, alltså inte bara de frågor som publicerades. Samtidigt har nu den i punkt 3 angripna forskaren Jacob Nordangård, i ett mail jag fått för kännedom, gått till kraftigt angrepp mot BT för grova felaktiga påståenden i artikeln. Jag vågar nog sticka ut hakan och säga att BT:s självbild som något slags "rättesnöre" i klimatfrågan kommer att få sig en rejäl törn den kommande veckan.
 





Borås Tidning har blivit klimathotsaktivister

2019-04-06
 

Det är många som reagerat på hur Borås Tidning blivit en mycket aktiv aktivist i klimathotsdebatten. Man sprider ren klimathotspropaganda på nyhetsplats under beteckningen "granskning". I dag inleder man en serie artiklar som "granskar klimatförnekelsen".

"Trots allt tydligare forskningsresultat under 30 års tid om jordens klimatkris har världens ledare agerat lamt. Orsaken är att det allvarliga läget förnekas på olika sätt. BT skildrar i en rad artiklar klimatförnekelsens olika skepnader" skriver BT: reporter Jan Lindsten som ingress på den första artikeln idag. Vad jag vet är det få forskare som anser att vi befinner oss i en "klimatkris". Jan Lindsten är en av få reportrar som vid intervjuer per telefon öppet börjat argumentera mot mig (!) om klimatfrågan och kritisera det jag säger, och inte sällan med en ganska upprörd underton. Det är få journalister jag mött under mina dryga 20 år som politiker som så tydligt tagit ställning i en fråga och driver så tydlig agendajournalistisk. Man kan jämföra med Radio Sjuhärad på samma ort som tvärtom gett utrymme för olika åsikter i debatten och även låtit kritiska forskare komma till tals.

I dagens BT-artikel uppmärksammar man den hårt kritiserade "forskningen" på Chalmers rörande "orsakerna till klimatförnekelse". Forskarna ska enligt artikeln analysera främst tre områden - den europeiska högernationalismens klimatförnekelse, konservativa tankesmedjor i Sverige och hur den svenska gruv och raffinaderiverksamheten behandlat klimatfrågan. Det känns som en rent vänsterpolitisk agenda förklädd till "forskning". Enligt artikeln är vi som har avvikande åsikter antingen en del av en organiserad verksamhet som har koppling till oljeindustrin, eller så är vi högernationalister, eller så är vi bara allmänt dumma och förstår inte att vi måste resa mindre, äta mindre kött, sluta bygga vägar och stoppa nya flygplatser. Att ärevördiga Chalmers nedlåter sig till att driva detta pinsamt ovetenskapliga projekt är bedrövligt. Man drar Chalmers goda namn i smutsen.

I artikeln gör BT också lite reklam för morgondagens artikel enligt följande:



Jag satte faktiskt kaffet i halsen när jag läste, eftersom det är svårt att dricka kaffe samtidigt som man skrattar högt. Nu har jag alltså utsetts till "frontfigur inom den politiska förnekelsen av en allvarlig klimatförändring". Det är så absurt att jag inte riktigt vet hur jag ska hantera det. Men jag väljer att tolka det positivt, att man vet att jag har modet att ifrågasätta och aldrig hukar i debatten. Och BT ska alltså "djupgranska" min klimatblogg. Jag visste inte att jag hade en "klimatblogg", men man syftar säkert på ämnesområdet Energi-, miljö och klimatfrågor"  som ju innehåller mycket intressant från de senaste tio åren, med tydliga och tillförlitliga källor. Om man läser allt kommer man också se att jag hade en annan syn på saken 2006 än jag har idag. 2006 trodde jag verkligen att människan är huvudorsaken till klimatförändringarna, men ju mer jag efterhand satt mig in i frågan desto mer orimligt framstår det. Jag hoppas BT läst noga. Fast troligen inte - då hade man exempelvis sett att jag inte alls ifrågasätter att klimatet förändras. Min kritik rör andra delar i klimadebatten.

Jag blev även kontaktad av BT:s Jan Lindsten för en intervju per telefon för en dryg vecka sedan. Jag avböjde, eftersom jag vid flera tidigare tillfällen råkat ut för väldigt vinklade och klippta intervjuer i Borås Tidning som gett en felaktig bild av det jag sagt och tycker i en fråga. I stället erbjöd jag mig att ge skriftliga svar på BT:s frågor, och det har jag också gjort. Ett flertal av dem kommer i tidningen i morgon. I övrigt har jag inga större förhoppningar om en balanserad artikel - men å andra sidan, ju mer obalanserad den är desto fler borgerligt sinnade människor borde vakna och inse att klimatextremismen börjar bli ett allvarligare hot mot vårt samhälle, vår demokrati och vår yttrandefrihet än vad klimatförändringarna är. Det var därför jag ställde upp på att ge mina svar på BT:s delvis mycket märkliga frågor. Jag kommer senare att lägga ut alla BT:s frågor och mina svar på bloggen, även det som inte finns med i morgondagens artikel. Jag tycker alla förtjänar att få ta del av hela materialet som illustrerar BT:s kampanj-journalistik. 

 



Debattsvar i Ulricehamns Tidning

2019-04-06

Häromdagen hade jag detta debattsvar i Ulricehamns Tidning - Klimatdebatten har spårat ur!





Kärnkraften behövs sannolikt för en trygg elförsörjning  

2019-04-04

Jag välkomnar verkligen moderaternas besked om att öppna upp för ny kärnkraft som energikälla i Sverige. När den senaste energiöverenskommelsen gjordes 2016 mellan S, MP, M, C och KD tolkade vi nog alla denna som att kärnkraften inte var utesluten som framtida energikälla. Men uppenbarligen har andra tolkat den annorlunda, och dessutom har mycket förändrats sedan dess - nu planeras stängning i snabb takt av ett antal svenska reaktorer. En orsak är givetvis att subventioner till andra former av energiproduktion gjort kärnkraften mindre lönsam. Samtidigt vet vi att vattenkraft och kärnkraft är våra två enda former av trygg baskraft som kan garantera energiproduktion när vindkraftverken står stilla eller solen inte levererar tillräcklig energi till solkraften. Om kärnkraften avvecklas hotas på sikt vår energiförsörjning, särskilt som vi hela tiden bygger politiken på ökat elberoende, exempelvis för fler eldrivna fordon och elintensiv teknik för basindustrin. Elbehovet kommer att öka i Sverige och det är rimligen bättre att i så fall bygga ny kärnkraft (eller renovera befintliga reaktorer i stället för att stänga dem) i stället för att importera elenergi från exempelvis tysk eller dansk kolkraft.

Frågan om svensk elförsörjning blir faktiskt brännande om Ringhals 1 och 2 stängs ned nästa år. Enligt Svenska Kraftnät kommer detta att leda till ett stort antal timmar med mycket höga elpriser och stor risk för många timmar där man helt enkelt inte kan leverera den el som behövs. Detta kommer att slå moit både hushållen och basindustrin. Att försöka diskutera med kraftbolagen om fortsatt drift av dessa två reaktorer vore en bra början.

Om man ser framåt och öppnar upp för en diskussion om den nya generationens kärnkraft som sägs kunna återanvända gammalt kärnavfall så skulle man kunna få dubbel effekt - både kunna producera mer elenergi av "gratis" bränsle och samtidigt minska slutförvaringstiden för avfallet. Detta borde man absolut kunna diskutera och planera för när dagens reaktorer inte längre kan drivas vidare. Jag har också personligen framfört att man kanske rentav skulle kunna använda en del pengar ur kärnavfallsfonden om man bygger reaktorer som minskar behovet av lång slutförvaring av kärnavfallet? Investering i ny kärnkraft blir ju då en tydlig åtgärd för att ta hand om avfallet. Detta är än så länge min egen alldeles privata fundering och jag har ingen aning om det är praktisikt och juridiskt möjligt att använda kärnavfallsfondne på detta sätt. Men jag tycker det är något man kunde titta på i vart fall.

 



Tre tunga ekonomer tar avstånd från klimatpanik   

2019-03-31



Tre tunga ekonomer från Stockholms Universitet och Sveriges Riksbank hade igår detta debattinlägg på SVT Opinion om klimathotet och klimatpolitiken. De gör samma analys som jag om att forskningen inte alls är enig i klimatfrågan vad gäller hur stort klimathotet är och vad klimatförändringar kan få för effekter. "Det är ingen tvekan om att förbränning av fossila bränslen leder till koldioxutsläpp som påverkar balansen mellan inflöde av energi form av solljus och utflöde i form av värmestrålning. Någon enighet om hur stora effekter detta får på jordens klimat finns dock inte" skriver de.

De ifrågasätter också extrema åtgärder som drivs av "klimatpanik". De delar också min åsikt om att klimatpanik och extrema förslag om orealistisk "klimatpolitik" är det största klimathotet, eftersom det minskar möjligheten att på ett förnuftigt sätt hantera frågan. "Det finns dock inga forskningsresultat som pekar på att den mänskliga civilsationen skulle gå under på grund av klimatförändringarna. Sådana scenarier är science fiction".

Däremot menar debattörerna att en balanserad klimatpolitik går att förena med välfärd och ekonomisk tillväxt och inte behöver bli alltför dyr - om man bara väljer rätt åtgärder. Man menar också att det rent ekonomiskt är bättre att göra "för mycket" och sedan konstatera att det inte hade behövts än att göra för lite. Ett ganska balanserat inlägg i debatten, och långtifrån Greta Thunbergs och andra demodagspredikanters budskap.

Förslaget i debattinlägget om att förespråka "global koldioxidskatt på svensk nivå" tolkar jag mer som en önskan att detta införs på nationell nivå i fler länder. Globala skatter är en utopi och givetvis helt ogenomförbart i praktiken, så jag tycker de är lite slarviga när de talar om "global koldioxidskatt". Men bortsett från detta är det som sagt en mycket balanserad artikel som rimligen borde kunna uppskattas i alla läger. 



 

Sanningen vinner alltid i längden

2019-03-29

I dag ger jag svar på tal på en debattartikel nyligen från en s-debattör, som påstod att jag och "mina medlöpare" "nedvärderar" och "anklagar" Greta Thunberg. Ganska befängt med tanke på att jag faktiskt tvärtom öppet försvarat henne mot sådana angrepp i sociala medier (jag lägger några av mina twitterinlägg från början av året här som exempel). Jag tycker helt enkelt inte man angriper barn och unga med hårda personangrepp för att de uttrycker sin åsikt, och en del av angreppen mot denna 16-åring har gått långt över gränsen. Däremot måste man såklart kunna bemöta åsikter i sakfrågan på ett respektfult sätt.

Klimatdebatten har totalt spårat ur och angreppen blir allt hätskare och kommer allt längre från sanningen. Detta angrepp mot mig är ett exempel. Men sanningen brukar alltid vinna i längden. (klicka för läsbar storlek).

 

 



 

FN-chef skyller cyklon på klimatförändringar - utan närmare motivering

2019-03-28

Aftonbladet hade häromdagen denna nyhet med anledning av den kraftika cyklonen Idai i sydöstra Afrika. Omkring 1,9 miljoner människors liv har påverkats och nära en halv miljon människor har tvingats lämna sina hem. FN-chefen Antonio Guterres kopplar nu katastrofen till klimatförändringarna. Han beskriver idai som "en ovanligt våldsam och utdragen storm". Guterres säger att cyklonen är "ytterligare en larmklocka om farorna med klimatförändringar". Någon förklaring till hans koppling av just denna cyklon till klimatförändringar framgår inte av artikeln.

Att cyklonen är en katastrof för de människor som drabbats råder det ingen tvekan om. Men för att koppla en cyklon till klimatförändringar krävs rimligen mer än att bara "tycka". Jag blev också lite nyfiken på om just dnena cyklon verkligen var så mycket värre än andra cykloner genom historien, och hittade denna utmärkta historiska sammanställning på SMHI:s sida. Där finns uppgifter om historiens värsta cykloner. Vad jag kan läsa mig till var inte Idai lika kraftig som dessa, vilket såklart är en ringa tröst för dem som drabbats. 

Några exempel från SMHI:
1979: Tip - den mest intensiva tropiska cyklonen
1994: John - mest långlivad
1970: Bholacyklonen - mest dödsbringande
1966: Denise - mest regn
1899: Mahina - värsta stormfloden
1996: Olivia - högsta byvinden

På SMHI:s sida kan man också lära sig skillnaden mellan orkaner och cykloner. Tropiska cykloner normalt är kraftigare och vållar mer skada än "vanliga" orkaner. De bildas också på annat sätt än en orkan. SMHI beskriver även detta utförligt, och berättar även om hur cyklonerna återkommer regelbundet i dessa områden.  

I debatten har det blivit allt vanligare att politisker och debattörer skyller alla besvärliga väderhändelser på klimatförändringar. Det spelar ingen roll om det är kallare eller varmare, torrare, regnigare eller blåsigare än normalt - allt som upplevs ovanligt kallas för bevis eller tecken på klimatförändringar. Detta trots att meteorologer och seriösa klimatforskare faktiskt ärligt säger att man ska vara försiktig med att dra sådana slutsatser av enskilda väderhändelser. Men nu finns en tendens att även återkommande väderfenomen som människor tvingats leva med i århundraden eller årtusenden plötsligt ses som tecken på klimatförändringar.

Väder är inte klimat, och historielöshet är farligt!

 


 

Flygandet ökar i Sverige - "flygskam" är nog mest ett medialt påhitt

2019-03-23

Häromdagen redovisade WWF (Världsnaturfonden i Sverige) en undersökning gjord av SIFO ("Klimatbarometern") som sägs visa att 23 procent av svenska folket uppger att de valt bort flygresor för att minska sin klimatpåverkan det senaste året. Siffrorna kändes minst sagt tveksamma med tanke på denna rapport som SVT redovisade i december över svenska folkets flygande. Den visar att vi aldrig tidigare har vi flugit så ofta och så långt som idag. Flygandet ökade till nya rekordnivåer förra året. Siffrorna styrks av statistik från flygplatserna och branschen. Om man jämför med 1990 flyger svenskarna utomlands mer än dubbelt så mycket i dag. Men planen har blivit mer bränslesnåla och mer välfyllda de senaste åren så utsläppen per person och resa har nästan halverats. Så trots att vi flyger mer så har de totala utsläppen sedan år 2000 faktiskt stått stilla.

I den senare rapporten sägs att "Svenskarnas flygande ger upphov till lika stora växthusgasutsläpp som allt vårt bilkörande". Detta är ett påstående som inte verkar delas av alla. Några dagar tidigare hade nämligen nättidningen Aktuell Hållbarhet en intervju med tre klimatdebattörer, som brukar tillhöra de mer alarmistiska i klimatdebatten, om deras eget flygande och syn på flyget. Professor Johan Rockström säger i intervjun att "lösningen är inte att sluta flyga", och samtidigt berättar han om hur han själv måste flyga en hel del i sitt uppdrag. Johanna Sandal, ordförande i Naturskyddsföreningen, ger också ett nyanserat svar. Och Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterar att "flygets påverkan skiljer sig inte heller från utsläpp i andra sektorer och flygandet i sig är inte hemskt." Hetsjakten på flyget har med andra ord inte något särskilt kompakt stöd bland tunga klimartdebattörer. De förespråkar hellre en miljövänlig utveckling av flyget framför att sluta flyga.

Talet om "flygskam" är trams. Det finns ingen anledning att skämmas för att flyga. Jag blir riktigt ledsen när jag hör unga människor helt i onödan avstå från att uppleva världen och se andra kontinenter. De tror att de på detta sätt "räddar jordens klimat". Det gör de såklart inte. Det enda de åstadkommer är att motverka ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i fattigare länder och att slå undan benen på den viktiga turismen och underlaget för att finansiera nationalparker som skyddar känsliga naturmiljöer, regnskogar och hotade djurarter. 

Själv flyger jag tur och retur Stockholm varje vecka, och tänker fortsätta med det. På dessa kortare sträckor finns inte den höghöjdseffekt som anses göra utsläppen värre. Genom att jag är bonuskund hos SAS "klimatkompenserar" dessutom flygbolaget numera alla mina flygresor. I vilken mån det överhuvudtaget är meningsfullt går såklart att diskutera, men det är så det ser ut. Jag kommer också att fortsätta att flyga längre sträckor ut i världen då och då. Fördelarna med detta flygande är så stora att det med råge väger upp eventuella nackdelar. Inte minst som sagt den nytta turismen gör för att främja en mer miljövänlig utveckling i fattiga regioner och att ge hotad natur ett ekonomiskt värde som gör det intressant att värna djur och natur och verka för ett hållbart samhälle.

Flyg är ett bra sätt att förflytta sig, det går snabbt och tar minimal plats på marken. På sikt kommer såklart även flyget att använda nya bränslen och kanske rent av gå på el kortare sträckor. Den tekniska utvecklingen kommer att stegvis göra även flyget allt mer miljövänligt.





Miljöpartiets sjuka förslag - vill förbjuda alla fossila bränslen 2030

2019-03-23

Att Miljöpartiet helt tappat all realism i sina politiska förslag vet vi. Det spelar ingen roll om det gäller migration, friår eller "klimatpolitik" - förslagen är så verklighetsfrämmande och obegripliga att man är förvånad över att det kommer från vuxna människor. Och att nedanstående kommer från landets vice statsminister är obegripligt.  

Det handlar alltså om att isabella Lövin, vice stratsminister och miljöminister, igår gick ut och föreslår att alla fossila bränslen ska förbjudas från år 2030. Tidigare har S, C, MP och L enats om att förbjuda försäljning av nya bilar som går på fossila bränslen från år 2030 (även det ett orimligt förslag anser jag). Men det mrkliuga blir alltså att man år 2029 ska kunna köpa en bensinbil, men året efter inte kunna tanka den. Hur tänkte MP där?

Men problemet är värre än så. Ett totalt förbud mot alla fossila bränslen (bensin, diesel mm) innebär alltså att man måste skrota ut ALLA fossildrivna personbilar, lastbilar, bussar, båtar, flygplan, motorcyklar, mopeder, traktorer, snöskotrar, skogsmaskiner, truckar, maskiner mm. ALLT måste skrotas eftersom det inte skulle finnas något bränsle. Även relativt nya fordon, kanske 3-4 år skulle helt enkelt behöva skrotas eller säljas till utlandet. Till och med vårt rullande kulturarv i form av veteranfordon skulle bli stående och inte kunna köras. Vem som ska betala den enorma kapitalförstörelsen när man skrotar ut nya moderna fordon framgår inte av Miljöpartiets förslag. Inte heller hur Sveriges kommunikationer, varutransporter, skogsindustri och livsmedelsförsörjning skulle fungera. Förslaget är så totalt verklighetsfrånvänt att man saknar ord.

När ministern säger att om vi inte gör detta så "utsätter vi världen för en ännu större risk" inser man vilken verklighetsbild Miljöpartister har. I Sverige finns tex ca 5 miljoner bilar. I Kina finns minst 100 miljoner och antalet lär öka med 20-30 miljoner per år. Samma sak i Indien och många andra länder. Det må¨ste bli slut på att svenska politiker vill klä svenska folket i säöck och aska, offra vår välfärd och privatekonomi för en miningslöst slag i luften för att vi "ska vara föredömen" i världen. Vilka länder vill följa efter ett land som ödelägger sin samhällsekonomi och sin välfärd? Det blir knappast något vidare föredöme. Sverige har redan idag världens i särklass högsta koldioxidskatt. Det är illa nog.

Min förhoppning är att väljarna en gång för alla röstar bort Miljöpartiet från Sveriges riksdag. Ju förr desto bättre. Varje dag som går med MP i regeringen är ett förlorat år för Sverige och de skador de ställer till med blir allt värre för varje dag. En tröst är att just detta förslag aldrig lär bli verklighet. För skulle en regering ens andas om detta skulle svenska folket göra revolt på ett sätt som får de gula västarnas framfart i Frankrike att likna en stillsam skolstrejk.




Klimatdebatten och klimatpolitiken är vare sig rimlig eller logisk

2019-03-19

Vissa säger att klimatförändringarna händer här och nu och skyller alla dramatiska väderhändelser på klimatförändringar.  Faktum är att redan 2009 sa FN:s generalsekreterare Kofi Annan att läget var "akut" och att vi måste stoppa klimatförändringarna omedelbart. FN:s klimatchef talar om att vi bara har tre år på oss att stoppa klimatförändringarna, medan andra klimatdebattörer talar om "mindre än tio år". Det mediala underbarnet Greta Thunberg sa på Mynttorget i Stockholm i fredags att "vi har bara 8 år på oss" och vill att vi ska "vara rädda". Vilken forskarkompetens denna 16-åring har för att kunna uttala sig så tvärsäkert framgick dock inte. Andra säger att vi fortfarande har "gott om tid" att hejda katastrofen. IPCC säger exempelvis att utsläppen måste halveras till år 2030 och vara nere på noll 2050 om vi ska kunna stoppa "domedagen". Ytterligare andra säger uppgivet att det redan är för sent, och att vi måste påbörja en "palliativ vård av mänskligheten" (Roy Scranton), medan en forskare i samma artikel talar om att vi "har ett fönster på 10-20 år". Miljöminister Isabella Lövin (MP) är försiktigare och skrev nyligen i en debattartikel "att vi har ett fönster på tio år" för att "stoppa klimatkatastrofen". En av dem som faktiskt avvisar domedagsprofeterna är faktiskt klimatdebattören professor Johan Rockström. Fast i en annan artikel låter hans argument snarare tvärtom. Klimatforskaren professor Lennart Bengtsson anser att klimatförändringar möjligen kan bli ett problem långsiktigt, men han delar inte "klimatdystropin" som han beskriver det i denna artikel utan tycker vi har gott om tid att agera.

Jag har tidigare även lagt ut denna länk som verkligen visar tydligt hur oenig vetenskapen är på detta område:



Två engagerade klimatdebattörer har angripit mig på twitter den senaste tiden. Den ene är professorn i matematisk statistik, Olle Häggström och den andre är statistikprofessorn Dan Hedlin. Ingen av dem är ju vare sig klimatexperter eller klimatforskare, men i vart fall Häggström är kopplad till det alarmistiska klimatnätverket Uppsalainitiativet. Jag frågade även dessa två herrar hur akut de anser att klimathotet är. Deras svar var mycket nyanserade och ingen av dem använder domedagsargument i debatten.

  

Jag tycker för egen del det är ett stort problem att forskarna ger så olika besked. För hur ska man då kunna göra rätt saker? Som om denna osäkerhet inte vore nog brukar de flesta forskare som oroar sig för klimathotet dessutom framhålla att effekterna släpar efter, dvs även om vi gör åtgärder idag för att minska utsläppen så kommer temperaturen ändå fortsätta att stiga under lång tid även efter att utsläppen minskat. Hur länge denna eftersläpning kommer att pågå råder det dock olika bud om. Därmed blir det ju ännu svårare att gissa om framtiden. Andra påpekar att utsläpp av partiklar i luften samtidigt kyler jorden, oklart hur mycket dock, vilket gör det hela än svårare att beräkna vilken nettoeffekt minskade utsläpp kommer att få.

Man kan i vart fall enkelt konstatera att allt som alla säger inte kan vara sant samtidigt. Och man kan därför omöjligen säga att vetenskapen är överens om mer än att klimatet förändras. Hur mycket och hur snabbt, hur mycket som beror på människan och hur mycket som är naturliga förändringar, hur bråttom det är att agera, vad som är viktigast att göra och inte minst vad som är vettigast att göra från svensk sida råder det mycket olika bud om.  

När man inte ens är överens i frågan om det är gott om tid eller redan för sent så blir det ju närmast omöjligt att veta vilken väg framåt som är bäst. Det blir då också av naturliga skäl helt omöjligt att säga att forskarna är överens om olika scenarier om hur klimatförändringar kommer att påverka jorden vid olika tidpunkter framöver. Ändå låter så många alarmister helt säkra i debatten. Klimatkatastrofen lurar om hörnet. Andra talar om "försiktighetsprincipen". Men som jag ska visa nedan är den principen meningslös om man inte vet vilka åtgärder som eventuellt fungerar.

Om vi har gott om tid kan vi välja långsiktiga genomtänkta lösningar som först på mycket lång sikt ger "positiv klimatnytta" (vilket då syftar på minskade koldioxidutsläpp, låter det då vara osagt hur stor "klimatnyttan" av detta verkligen är). Då kan vi diskutera kärnkraft, nya typer av tåg, självkörande elfordon, teknikutveckling, nya bränslen mm. Saker som ligger ett antal decennier framåt i tiden.

Har vi mycket ont om tid borde man ju däremot i stället förespråka lösningar som ger mycket snabb effekt - vilket betyder helt andra förslag, där exempelvis inte ökad användning av biobränslen fungerar, eftersom de på kort sikt ger samma utsläpp som fossila bränslen (se tidigare blogginlägg). Satsning på höghastighetståg är också meningslösa - dessa banor ger inte positiv "klimatnytta" förrän om kanske 50 år, eftersom utsläppen under byggtiden är så stora och byggtiden så lång. Praktiskt taget alla förslag idag bygger faktiskt på långsiktiga effekter, vilket inte hjälper om läget är akut. Om man ärligt menar att läget är akut och att allt beror på koldioxidutsläpp (som det påstås i de demonstrationer som hållits) så borde man rimligen också stå upp för den enda möjliga snabba lösningen, och föreslå omedelbart förbud mot allt flyg, alla bilar, alla tunga transporter, all köttkonsumtion och all icke rent livsnödvändig konsumtion. Men sådana förslag skulle såklart inte människor acceptera och därför kommer man med dubbla budskap som som inte går ihop. "Det är akut, men lösningarna som erbjuds är långsiktiga".

Om det redan är för sent att "stoppa klimatförändringarna" så borde man rimligen förespråka en helt annan väg. Då är ju alla klimatåtgärder i grunden meningslösa och i stället gäller det ju då att lägga alla resurser på att försöka anpassa oss till förändrat klimat och att förebygga eller lindra de skador man säger sig veta följer av dessa klimatförändringar.

Just nu springer alltför många åt samma håll, både i Sverige och utomlands. Hela klimatpolitiken har blivit en cirkus som verkar sakna all samordning, proportionalitet och logik. Debattörer får utrymme och företag anpassar sig för att försöka tjäna pengar på klimathotet. Det hela börjar anta formen av en masshysteri eller rent av en domedagssekt. Allt handlar om att minska koldioxidutsläpp - utan minsta tanke på vilken eventuell nytta det verkligen kan göra för klimatet på kort respektive lång sikt, vilka skador det samtidigt kan göra på miljön, hur mycket det kostar samhällsekonomin och framförallt - utan tanke på vad som är realistiskt. Och det tar dessutom fokus från en massa andra viktiga miljöfrågor och miljösatsningar.

Jag är djupt orolig för vår framtid - inte på grund av klimatförändringar utan på grund av klimatpolitiken. Den riskerar att skada vårt samhälle allvarligt utan att mer än på marginalen påverka klimatet. Och återigen - som jag tidigare visat på bloggen är påståendet att "99% av forskarna är överens" helt enkelt inte sant.

Att diskutera dessa saker har inget alls att göra med att man ifrågasätter att människan påverkar på klimat och miljö. Inte heller betyder det att man avvisar genomtänkta åtgärder. Det handlar bara om att föra en balanserad debatt, precis som i andra viktiga politiska frågor. 


 


Mördade han "för klimatet"? 

2019-03-16

Terroristen i Christchurch på Nya Zeeland lämnade alltså ett slags "manifest" där han förklarade varför han gjorde det han gjorde. Detta manifest citeras och kommenteras nu på ett flertal ställen, och hela det sjuka manifestet finns utlagt på nätet för den som vill läsa. Nedan ett litet utdrag.

Det som framkommer är en väldigt blandad bild. Att bara kalla teroristen för "hölgerextrem" verkar lite väl förenklat. I manifestet skriver han bland annat att när han var ung var han kommunist, därefter anarkist, sedan libertarian innan han blev vad han själv kallar "ekofascist" som "kämpar för klimatet". Han skriver också att miljön förstörs av överbefolkning, att europeer inte är de som "överbefolkar världen" utan att det är "inkräktarna" (underförstått muslimerna som föder många barn). Han vill "döda inkräktarna, döda överbefolkningen, och på så sätt rädda miljön".

Tidskriften Expo beskriver terroristen så här: "Han kallar sig etnonationalist och ekofascist. Han påstår att en ökande muslimsk befolkning också utgör ett klimathot".

Slutsatsen är att det är alldeles för enkelt och onyanserat att bara kalla terroristen för rasist. Det är mycket mer komplext än så. Det finns en rent fascistisk syn på att klimathotet är överordnat människornas existens, och det är fruktansvärt avskyvärt.





Bussbranden i Stockholm väcker frågor

2019-03-11

Gårdagens allvarliga händelse där en gasbuss förvandlades till ett eldhav mitt i centrala Stocxkholm väcker många frågor. Inte minst detta om säkerheten för gasfordon. Alla fordon har sina risker, men denna gasbuss med gastankarna uppe på taket förvandlades till ett brinnande inferno på bara några sekunder. Hade bussen varit full med passagerare hade det slutat med en katastrof.

Olyckor med gasbussar har hänt tidigare. Förra gången en olycka skedde i Sverige, var när en gasbuss brann den 12 juli 2016 i Gnistängstunneln i Göteborg. Då slungades två brandmän iväg av tryckvågen och ytterligare en brandman skadades när han försökte undkomma att träffas av en gastank.

Jag har fått kommentarer och mail det senaste dygnet som visar att det finns en stor oro hos både räddningstjänst och verkstadsbransch för att man vid denna typ av händelser inte vet vilket drivmedel ett olycksdrabbat fordon har och därmed inte vet hur man ska agera på bästa sätt. En tydlig märkning av gasdrivna fordon vore en viktig åtgärd. Jag har också sett kommentarer som menar att det förr eller senare kommer att hända allvarliga katatrofer om ett gasfordon börjar brinna inne i en tunnel eller ett garage, eller inne i tätbebyggt område med mycket människor runtomkring. Detta är en fråga man måste ta på största allvar. För egen del åker jag mycket buss i Stockholm och tänker från och med nu se till att sitta på en plats nära utgången om jag åker med en gasbuss. 




 


SVT sprider återigen falska klimatnyheter

2019-03-10

Nyligen nåddes vi av nyheten om att ett stort antal isbjörnar ställer till med problem inne i bebyggelsen på den stora ryska ön Novaya Zemlya, som ligger norr om Sibirien och öster om Svalbard. Nyheten uppmärksammades av både svenska SVT och norska TV2.

Här är SVT:s nyhet om saken:


Och här är Norska TV2:s nyhet om samma sak: 

 
Budskapet i SVT var att isbjörnsinvasionen berodde på klimatförändringar. "En av anledningarna till att isbjörnarna söker sig till människorna är att det blir varmare globalt. När isarna smälter behöver de finna nya platser på land för att få tag i den mat de behöver för att överleva." och "Enligt Tom Arnbom, arktisexpert på Världsnaturfonden, WWF, är en av anledningarna förändringar i klimatet. "Havsisen mellan Svalbard och Novaja Zemlja har inte frusit"", säger han som förklaring.

Norska TV2 ger en helt annan bild. Orsaken till isbjörnsinvasionen syns även på deras foto. Utanför den aktuella byn finns nämligen en gigantisk soptipp där man kastar mängder av matavfall. Detta har lockat isbjörnarna att hitta föda enkelt och smidigt i stället för att jaga på vanligt sätt. "Disse isbjørnene henger ikke rundt husene på grunn av klimaendringer. De har fått en stor mengde mat dumpet ut i naturen av mennesker". Isbjörnsinvasionen beror alltså på människan, men det har inget med global uppvärmning att göra. Den norska organisationen Polar Bear Science skriver också att de aktuella isbjörnarna är välnärda och inte alls magra, och det syns ju även på bilderna. I den norska nyhetstexten framkommer också att isen mellan Svalbard och Novaja Zemlja inte har frusit de senaste 30 åren! Så att skylla på att havet inte frusit i år är rent vilseledande.

Det är också intressant att Världsnaturfonden WWF Russia håller med om att det är sopberget på ön som är orsaken till isbjörnsinvasionen. Till skillnad mot Tor Arnbom som alltså benämns "arktisexpert" hos svenska WWF. Fast när han inte ens vet att havet i området inte frusit på 30 år undrar man ju lite över expertisen.

SVT har alltså - återigen - spridit felaktiga budskap om effekterna av påstådda klimatförändringar. Vid ett tidigare tillfälle skrev man ju även om en utmärglad isbjörn i norra Canada som påstods inte kunna hitta mat på grund av klimatförändringarna. Det visade sig dock att isbjörnen i fråga var sjuk av ålder. Övriga isbjörnar i området mådde alldeles utmärkt - och förökar sig i god takt. Det är orimligt att Public Service okritiskt sprider falska nyheter i klimatdebatten. Och det är faktiskt inte så att alla väderfenomen och ovanliga naturhändelser beror på klimatförändringar. Det mesta visar sig ofta ha alldeles naturliga förklaringar eller har hänt tidigare - om man tar reda på fakta. 



 

Sveriges kanske främste klimatforskare tonar ned klimathotet

2019-03-05

Lennart Bengtsson har ett imponerande CV. Förutom att han är ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien som utser Nobelprisen i fysik och kemi, så är han professor i dynamisk meteorologi vid universitetet i Reading i Storbritannien. Han har också varit chef för europeiska vädercentret ECMWF, tidigare chef för Max-Planbck-institutet för meteorologi i Hamburg, ansvarig för geologistudier vid det internationella rymdforskningsinstitutet ISSI i Bern, och tidigare chef för numeriska väderprojektioner på SMHI. Redan i april 2014, alltså för snart fem år sedan, tonade Lennart Bengtsson ned klimathotet. Miljötidningen Aktuell Hållbarhet skrev om detta:



Sedan 2014 har klimatdebatten hårdnat ännu mera och de mer extrema debattörerna talar om jordens snara undergång, att det är "kört" för mänskligheten, att jorden behöver "palliativ vård" eller att vi i vart fall behöver diktatur för att snabbt ta itu med klimathotet. Men Bengtsson, som står fast vid sina tidigare slutsatser, har nu blivit intervjuad på nytt, denna gång i Expressen (tyvärr låst artikel): 



Bengtsson anser bland annat att svenska politiker är okunniga i klimatfrågan och därför tar felaktiga beslut.  "Problemet i Sverige när det gäller klimataktivister är att de styrs av ideologi och inte av rationellt, systematiskt tänkande" säger Bengtsson i Expressen. "Av alla forskare som sysslat med det här i sina karriärer så är det naturligtvis ingen som ifrågasätter att koldioxiden har en effekt på jordens temperatur. Men det som är det viktigaste frågan är ju hur stor effekten är. Och när blir det ett problem? Och detta måste man ju kunna diskutera. Men då serverar de här miljömänniskorna omedelbart moraliska argument. Ungefär som att jag är en ond människa som inte vill minska på utsläpp och så vidare".

I artikeln konstaterar Bengtsson att han "utan tvekan satt sig in i klimatet mer än de flesta människor". Och att det finns många i debatten, även experter, som överdriver väldigt, inte minst när det gäller extrema väderfenomen. I artikeln får Bengtsson bland annat ett par intressanta frågor:

Vad händer om vi inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader? Ja, det händer inte särskilt mycket. Det blir lite varmare. Ska man inte vara orolig för extremväder? Ja, alltså, extremvädret, det finns det inte någon realitet i överhuvudtaget. Klimatet är naturligt extremt. Det blir lite varmare, så det blir mer frekventa värmeböljor och det blir lite mindre perioder med mycket kallt väder. Men det ändrar sig ganska långsamt.

Finns det ingenting att oroas av överhuvudtaget? Det är naturligtvis en bedömningsfråga. Min bedömning är att på de närmaste 50 åren som man kan överblicka så har jag svårt att se någon anledning till någon större oro faktiskt. I många fall är det till och med en fördel att jorden blir lite varmare. Jorden har blivit grönare, till exempel. Men om det hela fortsätter, i hundratals år, så är det självklart att det kan bli problem.

I artikeln kommenterar tre andra medlemmar i KVA Bengtssons bedömningar. Teknologie doktor Lars Bern håller med honom och kallar honom för sin läromästare. Professorn emeritus i kemisk meteorologi,  Henning Rodhe, är ganska nyanserad och säger att han har stor respekt för Bengtssons vetenskapliga kompetens, och att han vet vad det handlar om, men att han för egen del är mer oroad för klimatförändringarna än Bengtsson. Matematikprofessorn Olle Häggström anser däremot att Bengtssons inställning till klimatet är "djupt problematisk". Detta bemöter Bengtsson med att Häggström "är en fundamentalist och en aktivist av Guds nåde". Så man kan väl konstatera att herrarna i Kungliga Vetenskapsakademien är långtifrån överens i klimatfrågan. Trots att de alla är kompetenta professorer och utser nobelpristagarna i både fysik och kemi. Detta är i sig ett bevis om något på att vetenskapen inte alls är överens i klimatfrågan. (Korrigering 11/3: Lars Bern är inte medlem i KVA utan i IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien. Övriga nämnda är däremot medlemmar i KVA, Kungliga Vetenskapsakademien.)

Häromdagen hade förresten Lennart Bengtsson även denna artikel på bloggen Det Goda Samhället. Som synes anser han visserligen, till skillnad mot en del andra debattörer, att huvuddelen av den globala uppvärmningen (en knapp grad det senaste decenniet) beror på människans utsläpp av växthusgaser. Däremot menar han att det knappast är något större bekymmer med en måttlig temperaturhöjning. Återigen ett bevis på att det faktiskt finns väldigt olika åsikter från olika experter och vetenskapsmän när det gäller klimatfrågan. 




 

Kan vi lita på de temperaturdata som används i klimatdebatten?

2019-03-05

Bloggen Klimatforum.com imponerar allt mer. Få har nog lagt ned ett så omfattande arbete på att granska och analysera vad som sägs och görs i klimatdebatten som Staffan Mörner. I det senaste inlägget granskar han det här med "justering av temperaturfdata". Alltså det jag berättade om efter klimatkonferensen i Mölndal, där vi fick en mycket tydlig och faktabaserad beskrivning av hur man idag i olika rapporter regelmässigt sänker äldre temperaturdata och höjer modernare, vilket leder till en helt annan bild än den man skulle fått med verkligt uppmätta temperaturer. Det finns vetenskapliga skäl för att ibland korrigera äldre data, och det behöver inte alls vara något konstigt. Men denna sammanställning visar hur oerhört omfattande dessa justeringar är, att de i stort sett alltid görs så att temperaturökningen ser mer dramatisk ut än den annars skulle varit, samt att dessa justeringar står för i stoirt sett hela (!) den uppmätta temperaturökningen de senaste decennierna. Jag dömer inte av vad som är rätt eller fel, men det känns inte helt bekvämt att återigen ta del av dessa fakta. För det är fakta - alla grafer är verkliga och offentliggjorda, före och efter justering. Det är ett imponerande material.



 

Är inte detta korruption?

2019-03-04

Min fd riksdagskollega Staffan Danielsson (C) har ett mycket tänkvärt inlägg på twitter idag. Han berättar om hur förre MP-språkröret Maria Wetterstrand alltså fått i uppdrag att utreda framtida krav på förnybar inblandning i flygbränslet. Hon kom fram till att det bör bli ett krav. Samtidigt sitter hon i styrelsen för ett bolag som avser att producera just förnybart flygbränsle. Sedan Wetterstrand presenterade sin rapport har bolagets marknadsvärde ökat med 30-40%. Redan någon timme efter att rapporten presenterats ökade kursen dramatiskt. I vilken mån det enbart beror på rapporten går såklart inte att säga säkert, men blotta misstanken är motbjudande. Enligt flera källor äger  Wetterstrand själv 615.000 aktier i bolaget. Hon har med andra ord sett sin egen förmögenhet växa efter sin egen rapport.

Mest anmärkningsvärt är kanske att regeringen utsåg henne till utredare utan att kontrollera hennes ekonomiska intressen, och att hon tackade ja trots att hon så uppenbart är jävig. Det borde vara så uppenbart för henne att inte åta sig detta utredningsuppdrag på grund av jäv.



Det hela påminner lite om när en annan miljöpartist, Matz Hammarström, tidigare riksdagsledamot och språkrör för MP, under tidigare s-regering fick i uppdrag att utreda behovet av en statlig djurskyddsmyndighet. Utredaren kom fram till att det behövdes. Och utsågs sedan av regeringen till generaldirektör för samma myndighet när den bildades 2004.



 

Och så dags för lite naturvetenskap rörande klimatet

2019-03-03

Klimatdebatten blir allt mer extrem och styrs idag mer av politiskt korrekt tyckande än av naturvetenskapliga fakta och vetenskaplig nyfikenhet. Domedagsrösterna blir samtidigt allt starkare, vilket skapar stark och berättigad ilska - men samtidigt lockar fram ett motstånd som ibland tar sig överdrivna former. Exempelvis genom att rent av förneka vetenskapliga fakta såsom växthuseffektens existens. Samtidigt påstår alarmisterna att "vetenskapen är enig", vilket är helt fel, vilket det är väldigt lätt att bevisa. Och samtidigt som vissa debattörer menar att människan ensam orsakar alla klimatförändringar, påstår andra att människan inte påverkar alls, trots jordens snabbt växande befolkning och vårt sätt att leva. Båda påståendena förefaller rent logiskt ganska osannolika. 

Ibland läser jag inlägg som lyckas balansera väl i debatten och som faktiskt grundar alla påståenden i vetenskap, och när det saknas vetenskap är ödmjuk inför att vi faktiskt inte vet i stället för att gissa. Detta är en sådan sammanställning, gjord av författaren och läraren Staffan Mörner. Hans blogg "klimatforum" är nyanserad, balanserad och förankrad i vetenskap. Han förespråkar dialog och samtal. Här är ett mycket läsvärt inlägg som jag rekommenderar alla att läsa som vill ha bra på fötter i klimatdebatten. Dessutom visar han tydligt den totala oenighet som råder bland klimatforskarna om helt avgörande frågor inom klimatvetenskapen.





 

Jorden har blivit grönare

2019-03-02

Världen blir allt grönare och enligt en sammanställning av satellitbilder är det särskilt Kina och Indien som blivit grönare perioden 2000 till 2017. Och särskilt mycket grönare blir det i Indien och Kina enligt Håkan Olsson, professor i skoglig fjärranalys på SLU. Han hänvisar till en artikel som publicerats i Nature sustainability. 

Att jorden har blivit allt grönare sedan sekelskiftet 2000 beror, enligt studien, på flera faktorer. Till exempel ett förändrat klimat och ökade utsläpp av koldioxid som gödslar växtligheten. För Indien och Kina handlar det också om förändrad markanvändning. I Indien förklaras det med att jordbruket utvecklats och i Kina handlar det om att man planterat mer skog. 

Påståendena från klimatalarmister om att öknarna breder ut sig på grund av att klimatet förändras har tidigare visat sig vara fel när det gäller Afrika, där exempelvis Saharaöknen krympt. Även andra studier visar att jorden totalt sett blivit grönare, vilket nu också bekräftas av denna studie.

Det är också fascinerande att inse att det som gäller för vanliga växthus också gäller utanför växthusen. Ju högre halt av koldioxid i luften, desto mer växer växtligheten - och suger då samtidigt upp mer koldioxid, varvid koldioxidhalten i luften balanseras. Naturens eget sätt att balansera klimatet?



 

Bilens miljöpåverkan är mindre än många verkar tro

2019-03-01

Vid gårdagens uppstartsmöte med Riksdagens Bilnätverk diskuterades bland annat bilens miljöpåverkan. I boken "Ständigt på väg" finns bland annat dessa två figurer. Den vänstra visar hur dramatiskt de totala utsläppen av de hälsofarliga kväveoxiderna från vägtrafiken minskat över tid -  trots att antalet bilar ökat snabbt. Och Trafikverkets prognos är att minskningen fortsätter. Sedan 1990 är minskningen över 70%! Och detta beror såklart på teknisk utveckling, bättre motorer och effektivare avgasrening.
  

Eftersom koldioxidutsläppen är nästan det enda som diskuteras idag kan det vara intressant även med den högra figuren. Den visar hur även dessa utsläpp minskat dramatiskt, inte minst på senare år. Från 1982 fram tills 2016 är det en halvering av utsläppen per kilometer från nya bilar. 

Världnaturfonden har i en färsk kartläggning visat att globalt står hela transportsektorn (alltså personbilar, lastbilar, bussar, båtar, flyg och tåg) tillsammans för ca 1/7 av det totala utsläppen. Påståendet att just privatbilismen är en "stor klimatbov" är med andra ord knappast korrekt. Inte ens av klimatskäl går det att försvara hetsjakten mot privatbilismen, oavsett hur alarmistisk man är i klimatfrågan. Om man oroar sig för koldioxidutsläppen är det rimligen dessa man ska lägga kraften på att minska, inte bilen som sådan.

 



Biobränslen släpper ut MER koldioxid än fossila bränslen

2019-02-27

Debattören och författaren Lars Bern har en imponerande meritlista och särskilt väl insatt i energi-, miljö- och klimatfrågor från sitt tidigare imponerande yrkesliv (han är bland annat teknologie doktor, civilingenjör, ledamot i Kungliga vetenskapsakademien, tidigare ledamot i Kungliga vetenskapsakademiens miljökommitté, tidigare ordförande för Det naturliga Stegets miljöinstitut, tidigare VD för börsbolagen Ångpanneföreningen, Incentive och IVL, tidigare VD för svensk metanolutveckling mm). Lars Bern ifrågasätter klimathotet och klimatalarmismen och har ofta goda sakargument. Jag är inte alltid överens med Lars Bern i andra frågor, men i klimatdebatten är han väl påläst. I detta blogginlägg i klimatfrågan påpekar han två oerhört viktiga saker:

1. Biobränslen är knappast är en lösning om man vill minska utsläppen av koldioxid eftersom de på kort sikt släpper ut betydligt mer koldioxid i förhållande till sin energimängd än traditionella fossila bränslen.

"Det är faktiskt så att kraftvärmeverk som eldar flis släpper ut minst dubbelt så mycket koldioxid per energienhet som eldning med kol och fyra gånger så mycket som naturgas." skriver Bern. På längre sikt blir effekten bättre, men då talar vi om kanske 50-100 år. Och eftersom klimatalarmisterna säger att vi bara har typ tio år (eller ännu mindre) på oss att drastiskt minska koldioxidutsläppen för att undvika "domedagen" så är helt enkelt inte en övergång till biobränslen en lösning. 

Jag har de senaste dagarna testat detta resonemang på flera klimatdebattörer som har en mycket alarmistisk syn på klimatfrågan. Ingen av dem har påstått att Bern har fel vad gäller "utsläpp per energienhet", men några har påpekat samma sak som han - att på längre sikt blir utsläppen mindre av biobränslen. Men då talar vi alltså om i vart fall 50 år eller mera, och om vi ska tro alarmisterna så har vi ju inte all denna tid på oss att minska utsläppen - bara ca tio år. Och därmed håller Berns resonemang faktiskt för en tuff granskning. På kort sikt ökar biobränslena utsläppen av koldioxid. Man kan då fundera över varför satsning på biobränslen ses som en lösning på en akut klimatfråga för att i närtid minska utsläppen? Det håller helt enkelt inte.

2. De övriga "lösningar" som presenteras på "klimathotet" innebär ett orealistiskt stort behov av el som sannolikt inte går att lösa utan en massiv utbyggnad av kärnkraftkärnkraften. Vilket samtidigt få verkar vilja. 

Detta är knappast ett särskilt kontroversiellt påstående. Larmen om risk för både brist i elproduktionen och bristande nätkapacitet är så många idag från experter, energibolag och näringsliv, att det är en av de stora politiska frågorna. Ändå bygger alla "klimatåtgärder" just på ökad elanvändning. Många av åtgärderna är sådant där man redan skickar in enorma skattesubventioner - utan att först ha löst frågan om eltillgången. Detta är inte heller logiskt utan riskerar att sluta med en smäll i form av allvarlig elbrist.

Jag kan inte landa i någon annan slutsats än att känna stor oro för att politikerna helt enkelt förespråkar en ologisk klimatpolitik. Det gäller alldeles oavsett hur man ser på betydelsen för klimatet av människans utsläpp av koldioxid.

 



IEA:s syn på den framtida energiförsörjningen i världen

2019-02-14

En av de mest intressanta föredragningarna på OECD-mötet var nog dagens om den globala energiförsörjningen och prognoserna för framtiden. Det var var Dr Faith Birol, Executive Director IEA (Internatial Energy Agency) som höll föredragningen. 

Användningen av sol och vind ökar, men problemen är det välkända; att energin bara finns när det blåser och solen skiner. Detta är en av de stora utmaningarna för väldens energibolag. Tillgången på olja och gas ökar och priserna sjunker, samtidigt som Kina och andra utvecklingsländer ökar sin konsumtion. En glädjande nyhet är satt för första gången är mindre än en miljard människor utan tillgång till el. I Afrika saknar dock 2/3 tillgång till elektricitet.



Denna bild visar IEA:s prognoser för hur världens energiförsörjning kommer att förändras fram till  2040 i avancerade ekonomier respektive utvecklingsländer (vänster resp höger stapel i figurerna ovan). I utvecklade länder kommer främst förnybar energi att växa, samt i viss mån användningen av gas. I utvecklingsländerna kommer alla energislag att öka kraftigt, inklusive gas, olja och kol, och även kärnkraft. och förnybar energi. Totalt kommer energibehoven att öka i takt med att fler människor får tillgång till elektricitet och värme och ökar sin levnadsstandard. Utvinningen av olja, gas och kol kommer att öka, och inte minst Kina kommer att efterfråga mer gas för att minska luftföroreningarna från koleldning. Samtidigt är Kina nummer ett i världen när det gäller förnybar energi.

Marknaden för elbilar växer i världen, ca 5 miljoner elbilar finns redan i trafik, hälften av dem i China. Problemet är bara att i stort sett all el i Kina tillverkas av kol. Det är alltså ingen "klimatnytta" alls för kineserna att köpaelbil. Däremot minskar det luftföroreningarna som är ett stort problem i många kinesiska städer. Samtidigt rullar ungefär en miljard gamla bilar i världen, Jämfört med de 5 miljoner elbilarna är dessa försumbara i antal. Elbilarna gör idag enligt IEA främst nytta ör luftkvalitet och miljl, inte klimat.



Här en bild över kärnkraftens utveckling. Om inte de politiska signalerna ändras kommer kärnkraften att minska i betydelse i både USA, EU och Japan. Samtidigt kommer Kina, Ryssland och Indien att satsa stort på nya kärnkraftverk. Fördelen med kärnkraft är enligt IEA att energiproduktionen är stabil och direkt, oavsett väder, och det medför inga koldioxidutsläpp. Samtidigt är kostnaden hög och varje land måste själva analysera nyttan av kärnkraft för det egna energisystemet.

IEA:s redogörelse visar tydligt hur man måste ha en global syn på "klimatpolitiken", och det är i vart fall för mig helt uppenbart att det inte är någon nytta med att Sverige gör extremt dyra åtgärder inom landet när man för samma pengar kan åstadkomma så oerhört mycket mer i andra länder. Inte minst kan vi medverka till starkt positiva effekter på både hälsa och miljö genom insatser i andra länder.

IEA:s åsikt är satt en global klimatpolitik måste innehålla både förnybar energi, energieffektivisering, minskade utsläpp samt ny teknologi inklusive lagring av koldioxid. Min egen kommentar är att mycket av detta har fördelar även om man bortser från klimatdiskussionen. Dock medför lagring av CO2 enorma kostnader och kommer sannolikt att driva upp energipriserna eller behövas finansieras via höjda skatter på annat sätt. Lagring av CO2 är enbart något man gör för att påverka utsläppen av CO2. Det innebär inga fördelar i övrigt för samhället. Att satsa på detta utan att veta alls i vilken mån det ens kan begränsa eller stoppa klimatförändringar känns minst sagt tveksamt. Då är det enligt min åsikt vettigare att satsa på åtgärder som i vart fall också gör nytta för miljö och hälsa.  



 

Svenskar oroliga för kriminalitet och migration - inte klimatförändringar

2019-02-13

Häromdagen kom en intressant internationell opinionsmätning från Ipsos där man frågat människor i 28 olika länder om vad de oroar sig mest för. Svaren varierar en hel del mellan olika länder, vilket är ganska naturligt. Här är hela mätningen.

När man summerar alla svar i samtliga länder är det arbetslöshet, fattigdom, brottslighet och korruption som oroar mest. Följt av Sjukvård, utbildning, skatter, migration, terrorism mm. Först på 13:e plats kommer klimatförändringar, som endast 10% nämner som en av de tre saker man oroar sig mest för (samma andel som i Sverige). Det är kanske inte den bild man får i media.

När det gäller Sverige kan man konstatera ett antal saker som sticker ut. Sverige är ett av de fem länder där de tillfrågade är mest negativa totalt sett till utvecklingen i landet. Hela 73% tycker det år åt fel håll. Bara de tillfrågade i Ungern, Sydafrika, Peru och Brasilien är mer negativa.

Här är de saker svenskarna oroar sig för mest, när man får ange tre olika saker::
1. Kriminalitet 50% (Här är endast invånarna i Peru, Mexico, Chile och Sydafrika mer oroliga) 
2. Migration 33% (endast invånarna i Tyskland och Italien är mer oroliga)
3. Sjukvården 31%
4. Ökad extremism 27% (Här är svenskarna klart mest oroliga av alla)
5. Fattigdom och social ojämlikhet 23%
6. Arbetslöshet 18%
7. Socialt utanförskap 18%
8. "Moralisk upplösning" 17%
9. Terrorism 14%
10. Skatter 12%
11. Miljöhot 11%
12. Klimatförändringar 10%
13. Utbildning 9% (Sverige en av de tre bästa)
14. Korruption 6% (Sverige bäst)
15. Inflation 6%
16. Övervikt hos barn 5%
17. Svårighet att få krediter 1%

De fyra viktigaste frågorna var väntade och stämmer med de politiska prioriteringar som inte minst moderaterna har. Det absolut mest intressanta måste vara att oron för klimatförändringar är så liten, och att den dessutoim minskat kraftigt.  Insatserna från regeringen på de fyra viktigaste områdena är inte imponerande. Däremot läggs enorma resurser på klimatfrågan trots att den inte oroar svenskarna särskilt mycket. Politiken verkar inte riktigt gå i talkt med väljarnas prioriteringar.



 

När säger svenska folket stopp till skenande "klimatskatter"? 

2019-02-11

Beskedet igår från miljöminister Isabella Lövin om att hon tänker återinföra överindexeringen av bensinskatterna är inget annat än ett direkt slag mot landsbygden, jord- och skogsbruket och de gröna näringarna. Man tänker alltså fortsätta att höja bensinskatterna automatiskt varje år mer än vad som motsvaras av inflationen. Detta trots att Sverige redan har världens i särklass högsta koldioxidskatter.

Samtidigt meddelar man att man tänker starta den omfattande "gröna skatteväxlingen" på 15 miljarder genom att höja ett antal miljöskatter för flera miljarder.  Några kompenserande skattesänkningar för vanligt folk syns dock inte. Den "gröna skatteväxlingen" blir som vanligt 100% skattehöjning och 0% skattesänkning.

Att Centerpartiet och Liberalerna stödjer dessa förslag som man motarbetade hela valrörelsen är närmast ofattbart. För Centerpartiet måste det vara mycket vanskligt att direkt ge sig på väljare på landsbygden. Väljare som sällan har några alternativ - hur mycket man än höjer skatten på bränsle måste man köpa bensin och diesel till bilar, traktorer, skogsmaskiner och lastbilstransporter. Det finns helt enkelt inga ekonomiskt realistiska alternativ.

Min tro är att denna klimatextremistiska skattepolitik är ett stort vågspel. Gränsen för när framförallt landsbygdens folk säger stopp närmar sig. Vi ser i andra länder hur uppror växer fram när inte politiker inser vad de ställer till med. Inte ens om vi stängde hela Sverige och kastade bort nyckeln skulle de minskade koldioxidutsläppen ens märkas i den globala statistiken. Och då har vi inte ens diskuterat om minskade koldioxidutsläpp globalt ens har någon avgörande betydelse för att påverka klimatförändringarna. 

Vad är meningen med att svenska folket späker sig maximalt, att vi avfolkar landsbygden, gör maten mycket dyrare, sänker levnadsstandarden, driver upp skattetrycket och driver företag och jobb ur landet? Bara för att svenska vänsterpolitiker anser att vi ska vara globala "föredömen"? På vilket sätt blir vi föredömen om vi avvecklar vår egen välfärd? Vilka länder kommer då att vilja följa efter?

Nej, det räcker nu. Klimatextremisterna får inte tillåtas förstöra Sverige. Om inte politikerna lyssnar på medborgarna kommer dessa att säga stopp på annat sätt. Jag hoppas vi slipper kravaller och "gula västar" av fransk modell, och att vi i stället kan föra kampen med ord och en demokratisk debatt. Men jag blir allt mer orolig. Det jäser, inte minst på landsbygden. Människor är arga. Det känns som om dagens regering leker med elden.



 

Sot från ved och koleldning viktig orsak till avsmältningen i Himalaya 

2019-02-05

I går uppmärksammade medierna en ny rapport som hotar med snabbare avsmältning av Himalayas glaciärer. Bland annat SVT och Expressen skriver om detta. Självklart kopplas avsmältningen entydigt till klimatförändringar till följd av koldioxidutsläpp.

Något man konstigt nog inte alls berör i dessa inslag är att en av de absolut viktigaste orsakerna till avsmältningen på Himalaya är utsläpp av sotpartiklar. Undantaget är TV4 som faktiskt hade ett längre inslag om detta. Problemet har konstaterats i ett flertal rapporter genom åren , och bland annat skrev Stockholms Universitet om detta hösten 2016:



Redan när jag besökte Indien 2009 och träffade energi- och miljöexperter där fick jag klart för mig att den omfattande vedeldningen i Indien och Kina starkt bidrog till avsmältningen av glaciärerna i Himalaya. (Enligt artikeln ovan gäller samma sak för Arktis).

Oavsett vad huvudorsaken till de smältande glaciärerna är - naturlig avsmältning, stigande temperatur till följd av klimatförändringar eller sotutsläpp, kan en snabbare avsmältning få dramatiska konsekvenser. Det kan på kort sikt bli svåra översvämningar och på längre sikt brist på vatten. Det är därför en självklarhet att försöka motverka detta om man kan. 

Jag har vid upprepade tillfällen berört problemet med omfattande eldning med ved och kol i många länder, inte minst i Afrika och Asien. Ett eldande som, förutom omfattande sotutsläpp, är ett direkt hot mot människors hälsa och liv, och leder till avskogning. Så är det i Kina, Indien, Ethiopien och Tanzania, för att nämna några exempel från mina egna resor. Om svenska politiker verkligen menade allvar med att vi vill bromsa avsmältningen av Himalaya finns det faktiskt saker vi kan göra. Om man exempelvis använde biståndsmedel till att införskaffa soldrivna spisar i soliga länder skulle mycket vara vunnet. man skulle minska avskogningen, man skulle frigöra arbetstid som kunde användas till annat, man skulle motverka sjukdom och för tidig död till följd av lungsjukdomar, man skulle motverka snabbare avsmältning av glaciärerna och dessutom skulle koldioxidutsläppen minska vilket förhoppningsvis i någon mån kan motverka klimatförändringar. Men i stället väljer Sverige att lägga massor av  miljarder på meningslös "klimatpolitik" som vare sig räddar klimat, liv eller hälsa. 




 

När sakargumenten tryter tar klimathotsextremisterna till personagrepp

2019-01-29





I lördags sändes denna lördagsintervju i den fristående TV-kanalen Swebb-TV. Den intervjuade är en av världens mest ansedda havsnivåforskare, Nils-Axel Mörner, professor och tidigare bland annat varit föreståndare för institutionen för paleofysik och geodynamik vid Stockholms universitet. I inslaget ger han sin syn på kliamtförändringar, havsnivåförändringar och temperaturförändringar på jorden. Inslaget är 40 minuter, men jag rekommenderar den som har tid att lyssna.

Jag lade ut inlägget på twitter och genast kom angreppen från klimatalarmisterna. I brist på sakliga invändningar kom angrepp från flera personer om att Mörner minsann "hållit universitetskurser om slagrutor", vilket borde göra att han skulle sakna trovärdighet i andra frågor.

Jag sökte lite på nätet efter vad det var för märklig universitetskurs som Mörner ansvarat för. Lärde han verkligen studenter att använda slagrutor? Självklart var det inte så. För det första var det ingen vanlig "universitetskurs", utan en tvådagars sommarkurs år 1995, där han berättade om slagrutans historia i vetenskap och folktro. Han har även skrivit en bok i ämnet. Även idag hålls en föreläsningsserie i samma ämne. Och det handlar fortfarande inte om att lära någon hantera slagrutor, utan är en föreläsningsserie om histora, vetenskap, teologi och folktro. Där Mörner föreläser om är hur man genom historien sett på användandet av slagrutor och hur vetenskapen sett på detta.

Nils-Axel Mörner har på ort och ställe i 60 länder studerat havsnivåförändringar på plats. Och konstaterat att havsnivåhöjning inte är något problem för Stilla Havsöarna, inte ens på Maldiverna. Inte heller på Tavalu. Detta gillar såklart inte klimatalarmisterna. Och i brist på sakargument drar man sig inte för att förminska och förtala en forskare med annan åsikt än den politiskt korrekta. Det det ultimata beviset på att argumenten för klimatalarmismen inte är hållbara. Då hade man argumenterat med sakargument i stället.

Att klimatet förändras råder det ingen tvekan om. Men det finns stora frågetecken kring hur snabbt det går, vilka orsakerna är och vad det får för följder. Om detta måste vi kunna föra en balanserad diskussion och lyssna på alla forskarröster i debatten. Nils-Axel Mörner är en av dem.   


 

Befriande debattartikel riktad mot den gryende klimatfascismen

2019-01-29

Detta är kanske årets viktigaste debattartikel, skriven av Rebecca Weidmo Uvell. Hon riktar sig till de 87 självutnämnda "influencers" (varav jag bara hört talas om några få) som i ett tidigare debattinlägg kräver att Stefan Löfven kör över folket för att "rädda klimatet". 

Andra debattörer och skribenter har samtidigt avslöjat hyckleriet hos flera av dessa "influencers", som i sin debattartikel efterfrågar krafttag mot flygresandet, samtidigt som de själva flyger omkring i världen i sin självpåtagna uppgift som influencers. 

Om hyckleri, okunskap och en längtan efter klimatdiktatur är det som kännertecknar dessa sk "influencers" så tror jag inte de i längden är några att se upp till. Svenska ungdomar är smartare än så.



 

 

Klimatpolitiskt seminarium - "moderaterna har bäst klimatpolitik"

2019-01-28

Den andra seminarium jag valde på lördagens moderata ideologikonferens hade också koppling till Timbro. Ämnet var klimatpolitik. Timbro verkar redan från start ha köpt rådande klimathotsdebatt rakt av, så i den delen är jag i grunden skeptisk. Men samtidigt ha de i en uppmärksammad rapport granskat de olika partiernas klimatpolitik och kommit fram till att Moderaternas politik har överlägset störst effekt när det gäller total minsking av CO2-utsläpp. Detta trots att vi har minst klimatbudget av alla riksdagspartier. Aledningen är att vi satsar mer på internationella insatser där man får mycket mer effekt per satsad krona.  




I rapporten redovisar man också att Konjunkturinstitutet beräknar att Sveriges klimatmål kommer att kosta 1.000 miljarder kronor (!). Till detta kommer kostnaden för att vi ska nå EU:s klimatmål. Samtidigt har Sverige redan världens i särklass högsta koldioxidskatt och en klimatpolitik som både Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen och Timbro ifrågasätter som ineffektiv. Om man i stället satsade på åtgärder utomlands, främst i länder som idag inte gör några åtgärder alls mot CO2-utsläpp, så skulle man få mångdubbel mer global nytta för pengarna. Man ställer också frågan i rapporten om Sverige verkligen kommer att betraktas som ett föregångsland eller ett skräckexempel när det gäller klimatpolitik. Jag har länge ställt samma fråga.



Slutsatsen från Timbro är att Sverige borde gå före och visa hur en effektiv klimatpolitik kan se ut. Min egen slutsats är att Timbro, trots sina mycket goda invändningar mot dagens klimatpolitik, samtidigt alltså är fångar i under den rådande klimatalarmismen och därmed har en tveksam ingång i diskussionen. Sverige har som sagt redan världens högsta koldioxidskatter, och i takt med den "gröna omställningen" hotar både elbrist och kraftiga störningar i eldistributionen. Landsbygden hotas samtidigt av allt högre transportkostnader, den "gröna skatteväxlingen" medför i praktiken ständigt höjda skatter, och näringslivet hotas av försämrad konkurrenssituation mot andra länder.

Sverige har redan idag mycket låga CO2-utsläpp och jag anser personligen att vi borde pausa vår klimatpolitik och lägga pengarna på andra miljöåtgärder och trygg energiförsörjning i stället. Att till extrema kostnader minska svenska CO2-utsläpp, samtidigt som Kina och Indien ökar sina utsläpp varje månad är helt meningslöst. Här en figur över den globala utvecklingen.



Allra värst är såklart att vi gör dessa enorma satsningar utan att ens kunna göra sannolikt att det ens mätbart påverkar de påstådda globala klimatförändringarna. Det är närmast oansvarigt att hantera skattrepengar på det sättet. Jag är stolt över att jag vägrade följa partilinjen och rösta för den svenska klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket vid omröstningen den 15 juni 2017. Dessa lagar kommer att användas av ansvarslösa svenska politiker för att driva igenom skatter och kostnader som allvarligt kommer att skada vårt land.

Med detta sagt är Timbros rapport intressant. Den visar att slöseriet på meningslös klimatpolitik är allvarligt idag och att moderat politik skulle innebära en stor förbättring. Oavsett vad man anser i klimatfrågan är den moderata politiken att föredra.  



 

Agerade Svenska Kraftsnäts GD som valarbetare för S? 

2019-01-10

Avslöjandet från Dagens Nyheter igår om att Svenska Kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh verkar ha agerat som valarbetare för sittande S-regering förvånade väl egentligen inte nämnvärt. Alltför många myndighetschefer och generaldirektörer har genom åren avslöjats med fingrarna djupt ner i den socialdemokratiska syltburken. Och detta ärende har, till skillnad mot exempelvis skandalen vid Transportstyrelsen, en väldigt tydlig partipolitisk dimension.

 

Det handlar alltså om att Sandborgh gav uttrycklig order om att skjuta upp ett besked om kraftiga höjningar av priserna för elnätsföretagen till efter valet. Höjningar som givetvis kommer att drabba elkonsumenterna i sista ledet. DN har bland annat kommit över detta interna mail från Svenska Kraftnät: "Ulla vill INTE kommunicera enligt vårt förslag utan står fast vid att vi kommunicerar till nätföretagen + balans företagen direkt efter valet den 10/9" (stavning och fetstil i ordet "INTE" är tydligen direkt citat från mailet).

Sandbergh hävdar att hon stoppade beskedet, som enligt praxis borde meddelats före augusti månads utgång, för att "det fanns misstanke om att uppgifterna inte var korrekta". Min stilla fundering är varför inte Sandbergh då såg till att snabbt göra en kontroll av uppgifterna som de kunde meddelas enligt normal praxis? Frågan om stigande elpriser var besvärande för regeringen i valrörelsens slutskede, särskilt som en av regeringens valfrågor handlade just om sänkta elpriser. Detta att man skulle meddela prishöjningarna just dagen efter valet luktar väldigt illa.

Nu kräver min riksdagskollega Lars Hjelmered (M), som är ordförande i Näringsutskottet, att ansvarig minister Ibrahim Baylan lägger korten på bordet. "Om en myndighetschef försökt hålla undan information i akt och mening att försöka påverka valutgången så är det utomordentligt allvarligt" säger han till DN idag. I dag ägnar även Borås Tidning sin ledare åt saken, och ledaren har rubriken "Myndigheter ska inte leka valarbetare". Det  borde vara en självklarhet kan man tycka, men tyvärr får vi alltför många exempel på motsatsen.



 

Högervindar utlovas! 

2019-01-10





 

Även SVT-journalistens angrepp mot mig väcker medialt intresse

2019-01-03

Även SVT-journalisten Erika Bjerströms angrepp mot mig häromdagen väcker medialt intresse och är en stor fråga i sociala medier. Nyheter Idag följer upp med en ny artikel, och vänstertidningen ETC går som väntat till nytt angrepp mot mig. Naturligtvis lyckas de få med "klimnatförnekare" även denna gång. Dock har jag inte förnekat klimatets existens denna vecka heller. ETC verkar ha utsett mig till sitt favorithatobjekt bland moderata politiker. Jag får väl ta det som en komplimang.





Vissa debattörer på vänsterkanten ger Bjerström stöd och menar att hon och SVT inte alls påstått att Greta Thunberg skulle ha talat inför världens ledare på klimatkonferensen. Men tyvärr - SVT:s egna bilder med textremsa avslöjar sanningen...och hur det skulle kunna vara "förtal" att länka till en nyhetsartikel som berättar sanningen är för mig en gåta.



Jag har idag upprepat min fråga till Bjerström idag, och tänker inte ge mig innan jag fått svar:




 

 

SVT-journalist beskyller mig för "förtal"

2019-01-02

I söndags hade tidningen Nyheter Idag ett reportage där man avslöjade att SVT:s påstående att Greta Thunberg "höll tal inför världsledarna" på klimattoppmötet helt enkelt var falskt. Talet hölls sent på kvällen, när salen i stort sett var tom. Detta medges av SVT i artikeln i Nyheter Idag. Jag tyckte detta var värt att sprida på twitter, och gjorde detta inlägg, som bemöttes av SVT:s seniorreporter och klimataktivist Erika Bjerström igår:



Jag förväntar mig inte att Erika Bjerström ska ha koll på juridiken, men om man inte vet vad som menas med "förtal" bör man kanske inte som representant för Public Service kasta en sådan beskyllning mot en folkvald riksdagsledamot. Det är ett ganska anmärkningsvärt påhopp. Dessutom påstås jag genom denna tweet alltså att sprida "konspirationsteorier" och att "förgifta samhällsklimatet". Det är inga lindriga beskyllningar direkt. Det jag i verkligheten gjorde jag att lägga ut en länk på twitter, med samma rubrik som i artikeln. Jag tillförde ingen egen kommentar överhuvudtaget. Och att spridning av en länk som avslöjar en sanning skulle vara att "förgifta samhällsklimatet" är en ganska sanslös beskyllning.

Jag har nu ställt denna motfråga till Erika Bjerström, och förväntar mig ett svar. Eller en ursäkt.





 

Mindre snö - mer snö - mindre snö - mer snö...

2018-12-29

Ständigt matas vi med domedagsscenarier om hur klimatförändringar kommer att göra världen allt mer obeboelig. För Sverige gäller varningarna oftast ökande nederbörd - eller mer torka, men också att vi kommer att få mindre snö/mer snö, beroende på vilka rapporter man litar på. Inte sällan visar det sig att verkligheten helt enkelt inte vill följa de prognoser, modeller och scenarier som ställs upp, och då tvingas man ständigt att i efterhand revidera det man tidigare sagt. Det är egentligen inget konstigt, så fungerar forskning på nya områden, vilket klimatforskningen trots allt är. Det märkliga är att media och olika självutnämnda klimatexperter gör så stor sak av detta.

Det mest häpnadsväckande är nog de olika turerna kring den framtida snömängden i Sverige. Här har man verkligen bytt fot så många gånger att all trovärdighet är förbrukad. Eller vad sägs om dessa nedslag i de senaste tolv årens dramatiska snörapporter? Många ställer på goda grunder frågan hur vi ska kunna lita på IPCC och klimatalarmisternas domedagsrapporter som klimatförändringarnas effekter om 100 eller 200 år, när man inte ens kunnat förutse hur klimatförändringarna kommer att påverka den svenska snön på några decenniers sikt, utan ständigt tvingats revidera prognoserna?


2006

2006 hotade man med att det skulle bli helt snöfria vintrar i stora delar av Sverige i en nära framtid, där skidanläggningarna tvingas stänga inom bara några decennier och att det sista Vasaloppet snart är kört. Ett belysande medieklipp är detta från Expressen den 5 december 2006



Då var TV-meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren, som även sitter med i SMHI:s insynsråd, helt övertygad om att Vasaloppet inte skulle kunna köras mer från år 2022, och att snögränsen stadigt skulle flytta norrut på grund av klimatförändringarna.


2013

När vi sedan fick 3-4 kalla vintrar i rad (2010-13) med mycket stora snömängder i södra delen av landet bytte "klimatexperterna" plötsligt fot. De stora snömängderna var nu tvärtom ett bevis på klimatförändringarna. Och vi kunde förvänta oss ännu mera snö i framtiden.

Ett belysande exempel på denna helomvändning berättade jag om på bloggen den 17 mars 2013, där jag också presenterade dessa nyhetsklipp i Aftonbladet.



I artikeln berättade man varför vi nu skulle tänka helt om. De tidigare larmen för några år sedan om att de svenska vintrarna snart skulle vara förbi och att vi redan 2020 skulle få allt fler gröna vintrar gällde inte längre. Nu var det i stället framtida iskyla som gällde! Det förklarades av amerikanska forskare med att luftströmmar förändras och saktas ned av smältande isar vilket ger mer långvariga köldperioder på vintern. "Teorin är vettig", sade Heiner Körnich, forskningschef på SMHI i Norrköping i artikeln, och konstaterade att det var en paradox att klimatförändringarna skulle göra vintrarna i Europa kallare i framtiden.

Jag skrev lite sarkastiskt på bloggen då, i mars förra året, att jag undrade vad "klimatexperterna" skulle ta sig till om det återigen skulle komma en mild och snöfattig vinter? Skulle man byta fot igen då?

Och visst skulle man det!


2014

Efter den i stort sett snöfria vintern 2013/14 i södra delen av landet var man nu tillbaka på ruta ett. Nu var det mindre snö i framtiden som gällde på nytt. Det hävdades till exempel av en av de mest citerade "klimatexperterna", Markku Rummukainen, även han på SMHI, i en artikel i GT den 5 januari. "I södra Sverige blir det allt mer sällan att man får snö på vintern. I norra Sverige kommer man även fortsättningsvis få vintersnö men den stannar kortare tid, vintrarna kommer inte bli lika långa. De mildare vintrarna kan märkas genom att gränsen för var man får varaktig vintersnö har flyttats allt längre norrut i Sverige de senaste åren. - Det är en förändring över tid. En uppvärmning på en grad motsvarar så där en 10-20 mils förflyttning norrut i våra trakter och 100-150 meter uppåt på fjällen. Hur snabbt och mycket det i verkligheten blir beror på de globala utsläppen", säger alltså Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.




2015, maj

Enligt SMHI var det mindre snö än vanligt i södra Sverige, samtidigt som vintern 2014/15 blev den snörikaste på mycket länge i stora delar av norra Sverige. Luleås snörekord från 1966 slogs exempelvis den 3 februari. Då uppmättes ett snödjup på 113 centimeter flygplatsen i Kallax och det innebär att det 49 år gamla rekordet på 111 centimeter överträffades. I stora delar av norra Sverige var det enligt SMHI den snörikaste vintern på 15 år, och snörekordet slogs på flera platser. På denna sida finns dramatiska bilder från snöröjning i början av maj på Stekenjokksvägen med rekordmycket snö, upp till sex meter.



Under midsommarhelgen 2015 var det 300 procent mer snö i Västerbottens- och Norrbottensfjällen än normalt rapporterade Svt Nyheter som hänvisade till SMHI. Vintersäsongen var betydligt längre än normalt. Det extremt tjocka snötäcket skapade nu problem för fjällvandrarna.


2015, september



Aftonbladet varnade i en artikel den 26 september för att det tvärtom skulle bli kallare och mera snö i vår del av världen till följd av klimatförändringarna: Forskare oroade över rekordkallt område.

Dagens Nyheter hade en artikel om ungefär samma sak. Där hette det att Ny istid hotar Skandinavien. Forskarna är enligt den artikeln oroliga för att golfströmmen kommer att sakta in till följd av smältande glaciärer i spår av klimatförändringarna, och då kan det bli 5-8 grader kallare i Skandinavien. Källa var Norges Meteorologiska Institut och i artikeln intervjuas Mikael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Han har också kopplingar till SMHI. 


2015, oktober



SVT skriver att det kan bli 2-7 grader varmare i Sverige till följd av klimatförändringarna. Bland annat mindre snö och betydligt mildare vintrar. Källan är...SMHI.

Och lite senare varnade åter SMHI för kraftigt minskande snömängder i hela landet. Och för att skidorter i södra halvan av landet kommer att försvinna för gott...




2018, januari/februari

2018 har börjat med nya snörekord. Nedan TextTV den 20 januari med några nya snörekord. Samt en artikel från Aftonbladet igår, den 2 februari. Att det faller en halv meter snö på ett dygn är extremt ovanligt. Det är närmast ofattbara mängder.

  

Om man ska tro Pär Holmgren från den första artikeln ovan från 2006 ska Vasaloppet alltså inte längre kunna köras 2026. Det är bara åtta år dit. Det gäller verkligen att uppvärmningen snabbar på om vi ska få snöfritt i Dalarna redan om åtta år. Just nu, en månad innan Vasaloppet, är det över en meter natursnö i Sälenområdet och mellan 75 cm och en meter natursnö längs Vasaloppsspåret till Mora.

Hur ska man som politiker kunna basera politiken på SMHI:s och klimatalarmisternas modeller och prognoser för framtiden? Och hur ska man kunna lita på klimatlarmen när forskarna hela tiden i efterhand försöker förklara varför gamla klimatmodeller inte stämmer med den verklighet som sedan inträffar?


2018, 3 december

Uppenbarligen är prognosmakarna nu lite försiktiga med att hota med snöbrist i närtid efter den förra vinterns snörekord i delar av landet, där man till opch mid tvingades ploga Vasaloppsspåren. Man talar nu hellre om vad som händer om 50 eller 100 år. För skrämmas måste man såklart inför ett klimattoppmöte.

  


2018, 29 december

En knapp månad senare kommer en ny artikel på SVT Nyheters webbsida. Nu är det mer snö i Sverige som gäller i framtiden. Allt enligt en ny rapport från Kungliga Meteorologiska Institutet i Nederländerna, som menar att det blir mer snö i Sverige i framtiden till följd av klimatförändringar, men däremot mindre snö i andra delar av Europa. "Global uppvärmning leder till större nederbörd och i kalla nordliga Sverige kommer den nederbörden falla i form av snö" sägs det i rapporten.



 

Det blev en vit jul i Ubbhult

2018-12-25

Nejdå, jag syftar inte på julsnapsarna, det blev det några även i år. Men utanför fönstret var det vitt, dock bara några centimeter snö. Men det räckte för att skapa julstämning. I Ubbhult är det inte så sällan vitt på julafton, eftersom vi bor högt uppe på ett berg. Men många vintrar är tyvärr gröna, så har det varit så länge jag kan minnas. När man var barn blev man ju väldigt besviken på regniga jular.

I början av december kunde man läsa denna nyhet från SMHI om hur det ser ut historiskt med våra vintrar:



Dagen före julafton konstaterade SMHI att det blir en ovanligt vit jul i hela landet. Jag uppmärksammade detta med denna tweet (klicka på bilden för att läsa hela artikeln):



Självklart gick alla igång på twitter och började diskutera klimatfrågan. Vissa kallade mig såklart klimatförnekare för att jag ens antydde att det finns snö. Andra tog tvärtom artikeln som exempel på att det inte alls finns några klimatförändringar. Mitt svar är samma som vanligt. En eller ett par enskilda vintrar är inget argument i klimatdebatten, oavsett om de är milda eller kalla, torra, regniga eller snörika. Det krävs minst 20-30 år för att skapa en tydlig trend för klimatet. Men man kan ju glädjande nog konstatera att hittills har i vart fall hotet om att snön är borta för alltid i vår del av landet kommit på skam.

På SMHI:s hemsida finns en intressant graf som visar förekomsten av snö på juldagens morgon från år 1900 och framåt på ett antal orter i landet: 

 

En snabb analys visar att det varit väldigt grönt på juldagens morgon i hela södra Sverige de senaste 4-5 åren. Samma sak gällde 2003-2007. Medan det var ovanligt vitt 2008-12, med extremt mycket snö 2010. Och nu blir det alltså en ganska vit stapel för 2018.. Det är intressant att se hur det även historiskt varit perioder på 4-5 år med lite snö, varvat med ett antal år med vit juldag. Man kan också konstatera att det är en dålig ide att fira jul i Lund om man vill ha en vit jul...




 

Demokratiskeptikern Pär Holmgren nytt EU-toppnamn i MP

2018-12-16

Den 3/12 skrev jag i ett blogginlägg om de allt fler odemokratiska rösterna i klimatdebatten, de som vill avskaffa demokrati och fria val för att kunna "ta tag i klimatfrågan med kraft". Bland annat citerade jag Pär Holmgren från ett mycket märkligt domedagsinlägg på twitter någon dag tidiogare (nedan tv), och länkade till en artikel i DN där vänsterdebattören Torbjörn Tännsjö förespråkade diktatur. 

Nu visar det sig att Miljöpartiet engagerat nämnde fd meteorolog, Pär Holmgren, numera en allt mer högljudd och extrem klimatalarmist och ren domedagsprofet, som plötsligt gått in i politiken och är ett av två toppnamn på MP:s EU-valsedel. Mattias Svensson (Magasinet NEO) skrev om Holmgrens bristande respekt för demokratin redan 2009. Och så sent som häromdagen var Holmgren alltså ute igen och skrev uppskattande på twitter om just Torbjörn Tännsjös förslag i ett debattinlägg i DN där han föreslår diktatur för att lösa klimatfrågan (nedan th). Frågan är om det är Miljöpartiets nya linje att förespråka avskaffande av allmänna val och införande av diktatur? Varför i så fall ens föreslå en valsedel till EU-valet? Pär Holmgren har uttryckt så många märkliga åsikter att han knappast fått förtroendet att företräda några seriösa partier i EU-valet. Men Miljöpartiet kan säkert fungera. Vi andra får hålla koll på alla demokratiföraktande klimatdebattörer.

                

De odemokratiska tankarna från Miljöpartiets nya kändisnamn har uppmärksammats en del i media, exempelvis Borås Tidnings ledarsida den 14 december:



Här några nedslag från twitter, inklusive mitt eget inlägg om saken:

 

 



 

Moderat politik bäst även för miljö och klimat

2018-12-15

Vänstersidan beskyllder moderaterna och kristdemokraterna för att "inte satsa tillräckligt på klimatet". Man talar rent av om att vi "slaktar miljö- och klimatpolitiken". Det man vänder sig mot är att vi minskar anslagen i budgeten till miljö- och klimatområdet med två miljarder. Det är korrekt - men samtidigt ökar vi anslagen till de gröna näringarna med en miljard och klimatbiståndet till andra länder med en miljard. Totalt handlar det alltså om samma pengar. Trots våra neddragningar av den direkta miljöbudgeten ligger vi dessutom drygt två miljarder över regeringens budget för bara två år sedan, 2016. Att påstå att det rör sig om en ”slakt” är alltså inte särskilt trovärdigt.

När de rödgröna skryter om sin "klimatpolitik" kan det ju också vara intressant att påminna om att CO2-utsläppen minskade under Alliansen, men att de enligt SCB har ökat de senaste 4 åren med en S-MP-regering - trots enormt mycket pengar till "klimatpolitik". Konjunkturinstitutet har dessutom konstaterat att 7 av 8 klimatsatsningar som den rödgröna regeringen sjösatte brister i effektivitet. Så hur man nu än ser på klimatpolitiken så kan man i vart fall konstatera att den rödgröna regeringen har misslyckats. Det enda man lyckats med är att göra slut på en massa skattepengar.

Vi stoppar nu regeringens ineffektiva symbolpolitik och därför avskaffar vi bland annat regeringens elcykelpremie. Vi tar också bort flygskatten eftersom denna skatt har minimal miljönytta, men flyttar flygresor till andra länder, exempelvis från Sturup i Skåne till Kastrup i Danmark. Vi minskar också anslagen för "tvångsinköp" av skog från privata skogsägare. Att staten köper upp en massa skyddsvärd skog från motvilliga skogsägare är ett angrepp på äganderätten. Bättre då att träffa frivilliga avtal med skogsägarna om att skydda värdefulla skogsområden och ersätta skogsägaren för dennes arbete.

M-KD-budgeten slopar även överindexeringen av bensinskatten, alltså den uppräkning av bensinskatten - utöver inflationen - som den rödgröna regeringen införde. Orsaken är uppnbar - skenande bensinkostnader slår stenhårt mot landsbygden, och det är där människorna finns som driver våra gröna näringar, inklusive all vår livsmedelsförsörjning och allt vårt skogsbruk. Om man skattar ihjäl de gröna näringarna slår det direkt mot miljön. Vi sänker också dieselskatten för jordbruket av samma skäl.

Moderaterna satsar på andra saker. Exempelvis på att stötta basindustrins omställning, på havs- och vattenmiljö, på forskning och på ett utökat "klimatbistånd", och på att fler ska välja elbil. Vi vill på sikt se mer inblandning av biodrivmedel för flyget, miljöanpassade start- och landningsavgifter på flygplatserna och arbete för att kunna beskatta flygbränslets utsläpp på EU-nivå i stället för nationellt för att få lika villkor för flyget i hela Europa.

Moderaterna har för övrigt den bästa klimatpolitiken enligt denna rapport från Timbro. Intressant med tanke på att andra partier ofta slår sig för bröstet med hur bra klimatpolitik de har. Bland annat skriver Timbro att

"Regeringen och Vänsterpartiet har en stor klimatbudget men med svagt fokus på effektiva åtgärder. De har dubbelt så stor budget för klimatpolitik som Moderaterna, men enligt beräkningen skulle Moderaterna ändå minska utsläppen mer. I dessa beräkningar utgår vi från Naturvårdsverkets bedömning av kostnaderna för utsläpps­minskningar i Klimatklivet och från Energimyndighetens bedömning för att beräkna kostnaderna för utsläppsminskningar internationellt. Moderaternas höga placering beror på att de är positiva till inter­nationellt klimat­samarbete och tillsätter pengar till internationella klimatinvesteringar, som är erkänt verksamma åtgärder enligt bland andra Konjunkturinstitutet."

Det är alltså precis som med biståendet - vänstersidan räknar bara hur mycket kronor man gör slut på av skattebetalarnas pengar. Man är mindre intresserade av resultaten. Moderaterna satsar mindre pengar, men de pengar vi satsar gör mer miljönytta än de pengar övergångsregeringen har i sin budget. Vi tittar mer på resultatet och vill inte slösa med skattepengar på meningslösa åtgärder.

Man kan som bekant ha olika syn på klimatfrågan, men ett förändrat klimat har flera gånger i jordens historia fått dramatiska konsekvenser. Det kommer hända igen och vi bör ta frågan på allvar. Däremot kan man ha olika åsikt om hur man ska tolka de vetenskapliga underlagen och vilka politiska slutsatser man ska dra av dessa. Självklart bör man också diskutera och forska vidare om hur mycket av klimatförändringarna människan står för och hur mycket som kan bero på annat. Inte minst bör vi fundera över i vilken mån vi verkligen kan stoppa eller kraftigt bromsa klimatförändringarna, och vad vi gör om det visar sig att det bara på marginalen hjälper att minska våra utsläpp av koldioxid. En diskussion om vilka åtgärder som är mest effektiva pågår också. Vi bör även bredda miljödiskussionen och lyfta även andra viktiga miljöfrågor som ofta får stå tillbaka för klimatfrågan.

Men med detta sagt - att människans sätt att leva påverkar vår miljö är helt uppenbart. Det är därför viktigt att politiken tar väl avvägda beslut och gör rimliga ekonomiska satsningar som gynnar teknisk utveckling, forskning, och en i övrigt genomtänkt politik. Inte minst är det rimligt med en del satsningar i mindre utvecklade länder där effekten per satsad krona blir mångdubbelt större än om vi lägger dem på åtgärder i Sverige. Ska man få trovärdighet i politiken måste man samtidigt sätta stopp för meningslösa symbolåtgärder, och det är det vi gör i vår budget. Så även om jag ifrågasätter en del i "klimatdebatten" är det lätt för mig att försvara den moderata politiken i årets budget. I den mån man ska satsa på klimatpolitik är moderaternas åtgärder väl avvägda, och vi breddar samtidigt miljöpolitiken genom att satsa på andra viktiga områden.


 

Hur definieras en "klimatskeptiker"?

2018-12-08

Återigen kallas jag för "klimatskeptiker", denna gång av Dagens Nyheter i denna artikel (tyvärr låst nu). Även Sydsvenskan hänger på. I artiklarna åberopar man en enkät till riksdagsledamöterna där man bland annat skulle svara på om man har klimatångest (jag var tydlig med att jag aldrig haft det). Man citerar också mig från mitt blogginlägg häromdagen.

Det intressanta är vad man menar. Vad är en klimatförnekare eller klimatskeptiker egentligen? Vad är det för skumma åsikter vi anses ha som tar oss fräckheten att debattera klimatfrågan på samma öppna sätt som vi debatterar alla andra samhällsfrågor och all annan vetenskap? Jag ber numera alla som kallar mig "klimatförnekare" eller "klimatskeptiker" att förklara vad de menar. Hittills har ingen vågat försöka. Det visar att detta begrepp egentligen bara är uppfunnet av debattörer med så dåliga sakargument att de måste ta till något annat för att försöka trycka ned sina motdebattörer. 
 
I debatten finns många olika åsikter. Även bland forskare och vetenskapsmän - påståendet att "98% är överens" är ju en ren bluff, jag har tidigare visat vad denna siffra kommer ifrån.

Vissa kritiker frågasätter ju om klimatet förändras överhuvudtaget liksom om människan alls påverkar klimatet. Andra vill, i likhet med mig, föra en seriös vetenskaplig diskussion om hur stora och snabba klimatförändringarna är och hur mycket av detta som människan påverkar och hur mycket som är naturliga variationer. Det är ganska stor skillnad mellan dessa två varianter av kritiska åsikter.

En annan viktig debatt är hur effektiva och ekonomiskt försvarbara olika klimatpolitiska förslag är och var insatserna gör mest nytta och om de kommer att medföra att vi  i någon större utsträckning kan stoppa klimatförändringarna, eller om vi i stället måste försöka anpassa oss till dem. En självklar fråga för alla ansvarstagande politiker.

Vilka av alla dessa åsikter som gör att man förtjänar epitetet "klimatförnekare" eller "klimatskeptiker" vet jag faktiskt inte. Ingen verkar kunna eller vilja svara på det.
 
Det DN skriver om mig i artikeln kommer alltså i huvudsak från mitt blogginlägg häromdagen om min oro för allt fler starka röster som förespråkar ren klimatfascism där demokratin ska ställas på sparlåga för klimatets skull för att kunna ta "de nödvändiga besluten". I den frågan delar jag alltså åsikt med ett antal ledarsidor och journalister vilket framgår av blogginlägget. Frågan är om dessa ledarsidor och journalister därmed också ska betecknas som "klimatskeptiker"?

När DN påstår att riksdagsledamöterna inte ifrågasätter klimatlarmen och klimatpolitiken så baserar man det på enkätsvar från en  tredjedel av ledamöterna. Det enda jag helt säkert vet är att ett flertal riksdagsledamöter i olika partier är mer eller mindre kritiska till både extrema klimatlarm och extrem klimatpolitik. Det vet jag eftersom jag pratat med många informellt, öga mot öga i olika informella sammanhang (tex på utskottsresor och partiarrangemang eller bara en vanlig fika i riksdagen). Jag har också mailkontakt med vissa väl insatta i ämnet som delar min syn på saken. Men jag vet att den uppskruvade tonen i debatten och den mediala uthängningen av personer med "fel" åsikt gör att många avstår från att öppet säga vad de anser. Kanske är detta också orsaken till att så få svarade på DN:s enkät. Det är för övrigt samma i forskarvärlden, många har genom åren vittnat om att den som öppet luftar kritik mot IPCC eller klimatpolitiken brännmärks och får svårt att få forskningsmedel, göra karriär eller bli publicerad. Det är lite samma sak i politiken.

Själv står jag stadigt för min åsikt, och min misstro mot den närmast domedagsliknande beskrivningen av våra klimatförändringar och nödvändig "klimatpolitik är väl underbyggd. Och nej, jag har som sagt ingen "klimatångest" och känner ingen som har det heller. Jag står också benhårt fast vid försvar mot alla angrepp på det demokratiska samhället i klimatpolitikens namn, och jag vill värna en fri debatt även i klimatfrågan. Jag tar självklart också strid mot slöseri med skattemedel på inneffektiva "klimatåtgärder" precis som allt annat slöseri. Att jag lite nedlåtande av och till kallas klimatförnekare eller klimatskeptiker kan jag leva med. Det säger mest om dem som använder ett begrepp utan att ens riktigt veta vad de menar. 

Vårt klimat är helt avgörande för vårt liv på planeten. Ingen kan ta lättvindigt på risken för både varmare och kallare klimat (en ny istid kommer förr eller senare att göra vår del av världen obeboelig). En så viktig fråga förtjänar en öppen debatt med respekt även för den som ställer obekväma frågor. Det är märkligt att det ens ska behöva påpekas år 2018. 


 

 

Oroande med en alltmer odemokratisk och totalitär ton i klimatdebatten

2018-12-03

Inför klimattoppmöten sker alltid samma sak - plötsligt dyker det upp massor av nya "sensationella vetenskapliga rapporter" som visar att klimathotet är många gånger värre än vad någon tidigare anat. Många av rapporterna har inte ens hunnit granskas vetenskapligt ( inte genomgått "peer rewiew") men används ändå som sanning. (Samtidigt brukar klimatalarmister - inte sällan med rätta - vara snabba med att fördöma rapporter som pekar i motsatt riktning, just för att de inte genomgått peer rewiev). Många av de nya katastrofrapporterna går väldigt mycket längre än vad IPCC:s rapporter gör, exempelvis påståendet att det nu plötsligt är 4-5 graders temperaturökning som hotar. Och som vanligt imnför ett klimattoppmöte krävs nu ännu snabbare och mer dramatiska åtgärder för att rädda planeten - åtgärder som slår stenhårt mot levnadsstandard, frihet, ekonomi och rent av miljö - utan att någon ens kan visa att det kommer att påverka klimatförändringarna överhuvudtaget. Media hänger på, fyller tidningssidorna och TV-rutan med den ena dramatiska katastrofnyheten efter den andra - nyheter som när man skrapar på ytan inte sällan beror på helt andra saker än klimatförändringar.

Domedagsprofeterna är många. Här ett exempel från maj i år. där jag själv gav svar på tal. Pär Holmgren anses alltså vara en av våra främsta klimatexperter. Och predikar mänsklighetens undergång?



Längtan från vänsterkrafter, extrema globalister, media, forskare som jagar anslag, välbetalda lobbyister och nischade företag att använda klimathotet som medel för sina egna syften är uppenbarligen stark. Alla förenas de kring viljan att förstora klimathotet och skrämma människor. Vänsterkrafterna vill använda klimathotet för att krossa marknadsekonomin och den ekonomiska friheten. Extremglobalisterna vill krossa nationalstaterna och införa en ny global världsordning. Media vill sälja lösnummer och TV-tid. Forskarna vill presentera dramatiska nyheter för att kunna få nya forskningsanslag. Och lobbyisterna lever gott och skär guld med kniv på klimatfrågan. Till detta kommer alla de företag som ser möjlighet att tjäna pengar på ett uppskruvat klimathot, allt från att sälja och administrera utsläppsrätter till att erbjuda kurser i terapi mot klimatångest.

Var och en av dessa aktörer agerar efter sitt syfte, och en del av dem säkerligen med goda avsikter. Men sammantaget leder denna märkliga "pakt" till en ganska ensidig samhällsdebatt där den vanligen medborgaren i praktiken blir hjärntvättad, och där man bäddar för en mycket otäck politisk utveckling. 

Jag har vid upprepade tillfällen varnat för "klimatfascism", alltså synsättet att klimathotet är så allvarligt att det kräver att "demokratin pausas", att vi behöver "en global världsregering" eller att medborgarnas frihet måste begränsas. Otäcka tankegångar som med kraft måste motarbetas. 

Johan Hakelius hade denna mycket tankeväckande krönika i Expressen häromdagen: Drömmen om klimatdiktaturen kittlar och bubblar under ytan

Detta är bara en av många artiklar, körnikor och nyheter med samma tema. Här är en annan, vetenskapsjournalisten Lena Carlsson hade för en tid sedan denna debattartikel i Expressen: https://www.expressen.se/debatt/de-som-inte-sjunger-med-i-klimatkoren-brannmarks/

Redan 16 november 2017 skrev jag ett bloigginlägg om risken för klimatfascism och diktatur där jag länkade till två artiklar,  Borås Tidnings respektive Kristianstadbladets ledarsidor.:





Borås Tidning sammanfattar anmärkningsvärda uttalanden från två tunga klimatdebattörer:

"Svenska Dagbladets Jenny Stiernstedt intervjuade nyligen Jørgen Randers, professor vid Handelshögskolan i Oslo, som hävdar att klimathotet gör att vi ” inte kan invänta att demokratin får ha sin gång”. Därför vill han se ” ett elitstyre med flertalets bästa för ögonen” som inför ”planekonomi”. Randers förebild är Kinas kommunistparti. Hans omdöme om den jättelika diktaturstaten delas av förre kristdemokratiske EU-parlamentarikern och klimataktören Anders Wijkman. I samma artikel säger han att ” Fördelen med ett centraliserat toppstyrt system är att när de väl bestämmer sig så går det ganska snabbt. Det finns ingen opposition som bråkar”.

Kristianstadbladet nämner ytterligare ett exempel:

"Tydligare är en annan känd klimatforskare, britten James Lovelock. Redan för tio år sedan, i en intervju med The Guardian gjorde han klart att: ”It may be necessary to put democracy on hold for a while.” Ett litet uppehåll i demokratin behövs, bara ett tag så där. Det blir ju så smidigt att fatta beslut då; i den himmelska fridens namn kan det behövas en å annan eldriven stridsvagn som kör över folk som yttrar oppositionella tankar, men lite spill får man räkna med i inrättandet av den globala klimatdiktaturen.

Det finns alltid goda anledningar för dem som anser att demokratin ska ”ta en paus”. Men bakom auktoritära styren, oavsett namn, ligger alltid idén att massan, folket, inte vet sitt eget bästa. Den upplyste despoten vet bättre, enligt denna teori.

Ett annat ord för det är fascism."

Det är inte första gången sådant uttalas, mycket märkligt har sagts genom åren i klimatdebatten. Jag påminner om dessa citat:

Sir John Houghton, förste ordförande i IPCC: ”Om vi inte förebådar katastrofer kommer ingen att lyssna.”

Alexander King, ordförande i Romklubben: ”I sökandet efter en gemensam fiende som skulle kunna förena oss kom vi upp med idén att föroreningar och hotet om global uppvärmning vore en lämplig metod.”

Paul Watson, grundare av Greenpeace: ”Det spelar ingen roll vad som är sant, det är bara vad folk tror är sant som har betydelse”.

Det senaste är att jag och andra riksdagsledamöter uppmanas av organisationen "Demokrati utan gränser" att stödja
detta upprop om ett nytt direktvalt FN-parlament "för att stärka demokratin" och samtidigt kunna visa "handlingskraft" i klimatfrågan. Nedan citat från det mail jag fick från "Demokrati utan gränser":

"UNPA-kampanjen verkar för en demokratisering av FN och av våra globala beslutsprocesser genom upprättandet och det gradvisa utvecklandet av ett världsparlament. Som ett första steg förespråkar vi en rådgivande parlamentarisk församling inom FN, vilket är möjligt att genomföra inom ramen för FN-stadgans nuvarande begränsningar. En sådan församling kan i enlighet med FN-stadgan upprättas genom ett beslut i Generalförsamlingen och alltså utan möjlighet för Säkerhetsrådets VETO-makter att blockera.

Dagens FN-system är otillräckligt för att hantera våra största globala utmaningar. Det demokratiska underskottet underminerar FN:s legitimitet och försvårar ett effektivt beslutsfattande i hela mänsklighetens intresse. Klimathotet kräver snabba och omfattande åtgärder i global skala, vilka tycks svåra eller omöjliga att genomföra med dagens FN-system. Listan på andra globala utmaningar kan göras lång med ekonomiska orättvisor, finansiell instabilitet, eskalerande konflikter och en växande internationell migrationskris som några exempel.

UNPA-kampanjen stöds i dagsläget av bl a drygt 1500 sittande eller tidigare parlamentariker från mer än 100 olika länder. Flera parlament har uttryckt stöd för förslaget. I en resolution som antogs 5 juli 2018 av Europaparlamentet står att “en parlamentarisk församling inom FN bör upprättas inom FN-systemet för att öka den demokratiska karaktären, den demokratiska ansvarigheten och transparensen i den globala styrningen, och att möjliggöra för bättre medborgarmedverkan i FN:s verksamhet, samt i synnerhet för att bidra till ett framgångsrikt genomförande av FN:s Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.” (P8_TA(2018)0312).

I Sverige koordineras UNPA-kampanjen av Demokrati utan gränser. Vi menar att upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN är ett pragmatiskt och genomförbart steg på väg mot ett världsparlament och en mer demokratisk och handlingskraftig världsorganisation. Ett världsparlament skulle ge den enskilda människan och den samlade mänskligheten en röst i våra globala beslutsprocesser, och skulle lägga en bättre grund för en mer fredlig, rättvis och hållbar värld."

Hur ett FN-parlament med maximalt en eller två svenskar skulle kunna bli mer demokratiskt än nationella parlament och regeringar som samarbetar på frivillig grund kan jag inte förstå. Det räcker så bra med ett EU som alltför ofta lägger sig i eller försöker ta sig makt över frågor de inte bör hantera. Fler odemokratiska överrockar är inte vad demokratin behöver. Inte ens i klimathotets namn.

Jag undrar varför inte fler journalister och politiker bekymrar sig över den allt mer totalitära tonen i klimatdebatten? De gör faktiskt inte sitt jobb.


 

 

Förbud mot fossila bränslen vore en katastrof på många sätt

2018-11-28

I dag röstade riksdagen om nya placeringsregler för AP-fonderna, där bland annat en generell skrivning om hållbarhet finns med. Vissa partier, främst V och MP, hade velat ha kraftfullare skrivnimngar där man rent av förbjöd AP-fonderna att placera pengar i "fossila verksamhet". Jag skrev om detta i min debattartikel och blogginlägg i helgen.

I dag finns en artikel i Borås Tidning om samma sak, där man på nytt för en diskussion om ett eventuellt förbud mot fossila placeringar. Jag försöker i intervjun att nyansera bilden lite och påpekade bland annat att våra brandbilar, ambulanser och polisbilar går på fossila bränslen. Samma sak med de flesta lastbilstransporter av livsmedel och andra förnödenheter. Försvaret är helt beroende av fossila  bränslen för sina fordon och utan fossila bränslen skulle JAS-planen stå på marken. Det finns eldrivna färjor mellan Helsingborg och Helsingör, men i övrigt är hela den svenska fartygflottan och alla färjor, liksom alla flottans fartyg beroende av fossila bränslen. Samma sak för både inrikes och utrikes passargerarflyg och allt fraktflyg, liksom postflyget, räddningshelikoptrar och ambulanshelikoptrar. Utan fossila bränslen skulle inte heller brandflygen kunnat bekämpa skogsbränder och sportflygare övervaka och larma vid misstänkta skogsbränder. I stor sett alla jordbruksmaskiner och skogmaskiner är beroende av fossila bränslen, utan detta skulle vi vare sig ha någoin livmedelsproduktion eller något skogsbruk. Förutom detta går våra stora reservkraftverk på olja, och utan reservkraft får vi elbrist om vintern blir bister.

Så här kan man fortsätta. I dag är vi faktiskt helt beroende av fossila bränslen, och att då vilja stoppa raffinering av oljeprodukter eller import av olja, eller föreslå stopp för investering i oljebolag eller bränsleföretag  är helt enkelt inte seriöst. Så länge viktiga samhällsfunktioner är beroende av fossila bränslen måste vi också ha fram dessa. Att vi samtidigt stegvis försöker gå över till andra bränslen är såklart positivt, men det är en mycket lång väg att gå innan vårt samhälle klarar sig utan fossila bränslen, om det ens kommer att hända.

I dag fick jag förresten nedanstående i min post. En vädjan från organisationen MAF som vädjar om bidrag för inköp av en jeepdunk flygbränsle till hjälp för människor som drabbas av katastrofer eller svält i världens mest svårtillgängliga områden. Jeepdunken med fossila bränslen räddar liv. Det glöms alltför ofta bort i debatten. 






 

AP-fonderna får strängare placeringsregler - men inga förbud

2018-11-25

I går hade jag detta debattsvar i Borås Tidning till en skribent som, i direkt uppmaning till mig som ledamot av finansutskottet, efterlyste strängare placeringsregler för AP-fonderna, där man rent av skulle förbjuda alla placeringar i "fossila företag". Mitt svar kopplar jag till de nya regler som riksdagen inom kort beslutar om, där hållbara placeringar blir ett nytt mål vid sidan av exempelvis socialt ansvarstagande.  

Att däremot förbjuda alla placeringar i fossila tillgångar eller företag som arbetar med detta vore orimligt. Utan fossila bränslen skulle ingen ambulans komma när vi är sjuka. Inte någon brandbil eller polis heller när vi behöver dem. De flesta varor skulle inte heller komma till butikerna utan lastbilar som går på fossila bränslen. Och de flesta fordon i landet går fortfarande på fossila bränslen för att det helt enkelt inte är realistiskt med något annat. Så länge fossila bränslen är nödvändiga i vårt samhälle måste det också vara legitimt och rimligt att placera pengar i företag som levererar dessa bränslen. Den som påstår annat är en hycklare.




 

När debatten om klimathotet tappar alla proportioner...

2018-11-21

När man läser sådant här på redaktionell plats i en av Sveriges största tidningar inser man att det är något fel på klimathotsdebatten. Om klimatforskare och klimatdebattörer verkligen inbillar sig att de kan förutsäga att vi stoppat nästa istid om 50.000 eller 130.000 år så inser man att de helt har tappat det. I sak vore det såklart utmärkt om vi lyckas fördröja eller stoppa en ny istid som gör vår del av världen obeboelig. Men tyvärr finns det ju inget som helst vetenskapligt stöd för en sådan teori.
 



 

Skogsbränderna var tydligen värre förr? 

2018-11-20

Jag uppmärksammade detta "ledarsnack" i Expressen förra veckan. Bland annat om skog och skogsbränder. Den intervjuade är Gunnar Wetterberg, författare, kolumnist i Expressen och skogsägare: 

Skogsbränderna i Sverige i somras och i Kalifornien just nu har fått stor uppmärksamhet. Hur kan vi minska omfattningen av bränderna?

- I ett historiskt perspektiv har vi faktiskt lyckats pressa tillbaka dem. I somras var det kanske 25 000 hektar som brann i Sverige, förr brann uppemot ett par hundra tusen hektar varje år.

- Ett problem är älg och rådjur som betar lövskog och tall, men inte speciellt mycket gran. Därför planterar många skogsägare gran även på torra marker där det egentligen borde stå tall. Granen är dock mycket mer eldfängd. 

- Vi skulle kunna minska risken genom att skjuta fler älgar och återgå till det man lärde ut på 1800-talet, nämligen att plantera lövstråk igenom barrskogarna för att stoppa upp de bränder som ändå uppkommer. Löv brinner mycket sämre än barr. 

Detta påminner lite om diskussionerna efter de dramatiska bränderna i Kalifornien som påstås vara de värsta i modern tid. Om det är så vet jag inte, men mycket talar ju för det. När jag besökte San Francisco för några år sedan blev det också tid för ett snabbt besök i en av nationalparkerna norr om staden, nära Sausolito. Här ett utdrag från min reseberättelse. Vi fick bland annat höra att de enorma Redwood-träden står emot skogsbränder - de är så höga att lågorna aldrig når upp till kronan, och stammarna klarar bränderna utan problem på grund av sin täthet och kemiska sammansättning. Det är därför dessa träd blir så gamla. När man under början och mitten av 1900-talet avverkade huvuddelen av dessa träd och ersatte dem med mindre motståndkraftiga träd och buskar så ökade man också känsligheten för de återkommande skogsbränder som genom historien alltid härjat i Kalifornien.

En annan sak är att man i Kalifornien hela tiden sänker sina grundvattennivåer, som redan i utgångsläget är låga på grund av att stora delar faktiskt är ökenlandskap som odlats upp. Nu slösar man vatten för flitigt vattnande av golfbanor och trädgårdar med vattenkrävande växter som egentligen inte passar, fyllning av mängder av pooler, vattenkrävande odling av grödor som inte passar i ökenklimatet, allt fler invånare som behöver vatten för matlagning, hygien mm. Och när vattnet inte räcker och gamla olönsamma odlingar överges tar buskar och sly över marken och skapar ännu mer brandfarligt material. Ovanpå detta blir det brist på vatten för att bekämpa skogsbränderna.

Så människans sätt att leva påverkar absolut risken för stora skogsbränder, fast orsaken är kanske inte i första hand utsläpp av koldioxid utan hur vi hanterar vår skog och våra vattentillgångar. Och i Sverige var alltså skogsbränderna betydligt värre förr. Trots att vi då inte hade nämnvärda mänskliga koldioxidutsläpp, och ingen mänskligt orsakad klimatförändring.




 

Var syns den dramatiska globala uppvärmningen?

2018-11-18


Detta är en temperaturgraf över satellitmätningar av den "globala årstemperaturen" från UAH (Univeristy of Alabama Huntsville). De regelbundet återkommande topparna som visas är beroende på El-Niño. Den blå linjen symboliserar FN:s klimatpanel IPCC:s modell över hur temperaturen påståtts ha ökat under samma tid. Vilket bevisligen inte stämmer. Om man ska tro denna graf så har alltså temperaturen globalt ökat med knappt mätbara 0,2 grader på 40 år (det motsvarar ca 0,5 grader på 100 år, vilket alltså är ännu mindre än ökningen av augustitemperaturen i föregående blogginlägg). Det lär rimligen dröja innan IPCC:s prognos på 1,5 graders temperaturuppgång uppnås om ökningen går med denna takt. 

Att den globala temperaturen ökar något råder det väl knappast någon tvekan om. Men hur snabbt och hur mycket är verkligen inte tydligt. Och den enorma dramatiken som IPCC och alarmistiska klimatdebattörer försöker skrämma oss med känns väldigt konstig. UAH är en av de mest välmeriterade källorna, som även används av IPCC, och deras siffror tyder snarare på att klimathotet är väldigt överdrivet.



 

Temperaturdata från Japans Meteorologiska Institut

2018-11-18

Ibland får jag inte alls ihop det här med klimathotet överhuvudtaget. Framförallt inte påståendena om kopplingen mellan koldioxidutsläpp och stigande temperaturer. Som när jag tar del av denna figur från Japan Meteorological Agency och Tokyo Climate Center. Figuren visar de globala augustitemperaturerna sedan 1890. Enligt den är temperaturuppgången i stabil över tid och det syns ingen dramatik. En uppgång med 0,68 grader per århundrade, oavsett stora eller små koldioxidutsläpp.

Temperaturen var högre på 1930-40-talet än på 1960-70-talet, trots att koldioxidhalterna var betydligt högre på 1970-talet än 1930-talet. Varför sjönk temperaturen under åren 1945-75, trots att koldioxidutsläppen ökade kraftigt under denna tid? Och varför steg temperaturen kraftigt från 1900-1940 trots att koldioxidutsläppen vid denna tid var mycket lägre? Om man ställer bara minimala krav på logiska resonemang har man ändå stora problem med att få ihop logiken i detta.





 

MP-riksdagsledamot: "Planeten har haft ett stabilt klimat i 1000-tals år"

2018-11-08

I en av gårdagens debatter i riksdagen gjorde miljöpartiets ledamot Elisbeth Falkhaven (Anförande 18 i riksdagens protokoll) följande häpnadsväckande uttalande om planeten jordens klimat:

"Vi har i tusentals år haft ett mycket stabilt och relativt förutsägbart klimat på planeten. Nu är det inte längre så. Klimatförändringarna är här".

Att påstå att jorden haft ett stabilt och relativt förutsägbart klimat i tusentals år är såklart totalt okunnigt och helt verklighetsfrämmande. Sanningen är ju att jordens klimat de senaste tusen åren varierat kraftigt och stundtals väldigt dramatiskt. Jag tog fram några exempel från seriösa källor som belyser hur klimatet förändrats över åren i såväl Sverige som världen i stort. Det är fakta från SMHI, Forskning och Framsteg och Populär Historia.

Även FN:s klimatpanel har konstaterat samma sak i flera av sina rapporter. Exempelvis detta: ”Rekonstruktioner av yttemperaturer på kontinental nivå visar att det är mycket troligt att det under flera årtionden under den medeltida värmeperioden (år 950 till 1250) i vissa regioner var lika varmt som under senare delen av 1900-talet.” Så står det i den senaste vetenskapliga rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, som släpptes i september 2013.

Man kan tycka att en företrädare för Miljöpartiet som debatterar klimatfrågor i riksdagen i vart fall ska ha koll på vissa basala grundläggande fakta om jordens historiska klimat. Men kanske är det som så ofta viktigare att försöka skrämmas med allvarliga klimatförändringar än att försöka föra en balanserad diskussion baserad på fakta.



 

Allt fler varnar för framtida elbrist i Sverige

2018-11-05

Jag har tidigare varnat för att den politiska energiöverenskommelsen, där stabil kärnkraftsel ersätts med osäker elproduktion av vindkraft och solenergi, riskerar att leda till elbrist. Inte minst om vi ska ersätta vår fossilberoende bilpark med elfordon. Det handlar både om brist på elproduktion och brister i elöverföringen där det finns risk för överbelastning av systemen om mer el ska distribueras än vad ledningarna är byggda för. Allt fler jag möter med kopplingar till branschen varnar för detta.

I dag finns denna artikel i Göteborgs-Posten där vd:s för Göteborg Energi varnar för att storstäderna hotas av akut elbrist som leder till att man måste säga nej till stora investeringar. Jag tycker det är mycket illavarslande.

Oavsett om elen kommer att räcka eller inte, är risken uppenbar att elpriserna och nätavgifterna kommer att öka ytterligare. Det riskerar i så fall att slå både mot hushållens ekonomi och svenska företags internationella konkurrenskraft.



 

Oavsett vad vi gör i Sverige ökar de globala koldioxidutsläppen

2018-11-01

Denna artikel borde få alla klimatdebattörer i Sverige att sansa sig. Oavsett vad vi gör i Sverige så kommer de globala koldioxidutsläppen att fortsätta öka. Vad vinner vi då på att slå undan benen på svensk landsbygd och svenska företag genom att göra det dyrare med transporter? Vad vinner vi på att överbeskatta svenska folkets behov av energi? Vad vinner vi på att ge människor dåligt samvete för att de flyger på semester? Vad vinner vi på miljardsubventioner från skattebetalarna till meningslösa "klimatåtgärder"?

Vi har redan en mycket ren svensk elproduktion och förhållandevis ren bilpark och stränga miljölagar. Låt oss därför, i stället för ytterligare extremt dyra åtgärder i Sverige med minimal nytta, hjälpa andra länder i världen att förbättra sin miljö och sin energiproduktion. Det ger så mycket mer nytta för varje satsad krona. Den svenska elcykelpremien lär inte påverka jordens miljö eller klimat överhuvudtaget. Inte kurser i klimatterapi heller. 





 

Tränger klimatfrågan ut andra viktiga miljöfrågor från dagordningen?

2018-10-30

Jag har under många år varnat för att den uppskruvade klimatdebatten tränger bort de flesta andra miljöfrågor från mediabevakning, samhällsdebatt och politik. Men också att "klimatpolitik" ibland rent av motverkar andra viktiga miljöhänsyn. 

Exempelvis minns jag när vi hade en föredragning på den moderata riksdagsgruppen någon gång mellan 2006 och 2010 av dåvarande miljlminister Andreas Carlgren (C), där jag ställde en fråga till honom om det verkligen var klokt att satsa så stort på etanol som drivmedel, eftersom detta medförde skövling av regnskog i Brasilien för att producera sockerrörsetanol till Europa. Jag minns hur han närmast tillrättavisade mig med att sockerrör inte alls odlas på regnskogsmark utan på savannmark. Och hur jag fick sista ordet genom att påpeka för honom att när man använde betesmark till sockerrörsodling tvingades man skövla regnskog för att skapa ny betesmark.... Då blev han faktiskt svarslös. Och i efterhand har ju knappast etanolsatsningen visat sig vara någon stor succe, i vart fall inte när det gäller importerad etanol.

Palmoleinblandning i diesel pågick också under flera år i Europa utan kontroll eller certifiering, vilket skövlade regnskogar i Asien för att anlägga palmplantager för produktion av palmolja. Efter många år infördes krav på certifierade plantager där man garanterade att odlingarna inte skadade regnskogarna. Men hur mycket regnskog som hann avverkas för att Europa skulle "rädda klimatet" vet nog ingen.

Regnskogsskövlingar i både Asien och Sydamerika medför allvarliga störningar på ekosystem, hotar djurarter och förändrar det lokala klimatet, skapar erosion och minskar upptaget av koldioxid. Och orsaken i dessa fall var inte minst europeisk klimatpolitik. I delar av Afrika har dessutom odlingen av andra biobränslen till oss i väst minskat produktionen av mat och orsakat svält.

I dag kom en sorglig rapport från Världsnaturfonden, Living Planet report 2018. Det är en rapport om jordens ryggradsdjur, framtagen av bland annat WWF och Zoological Society of London. Rapporten visar en 60-procentig minskning av antalet ryggradsdjur i världen. Living Planet Index omfattar 16.704 olika populationer av över 4.000 olika arter. Bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med 60% mellan 1970-2014. Det betyder att 7 av 10 vilda ryggradsdjur kan vara borta om bara några år.  Allra mest har dessa djur minskat i Syd- och Mellanamerika och andra tropiska regioner. 

En ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar samtidigt att 7 av 10 svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast 4 procent anger ”rätt svar”- alltså att biologisk mångfald har minskat med 60 procent. De allra flesta tror att betydligt färre djur har försvunnit. Klimatförändringarna oroar de intervjuade mest (52%), följt av politisk extremism (35%), terrorism (34%) och miljöförstöring (33%). Förlusten av biologisk mångfald (11%) kommer långt ner på listan och är inte känd. De som intervjuats oroar sig således inte heller för den. Min egen slutsats är att klimatdebatten har trängt undan andra viktiga miljöfrågor från dagordningen, både i media, samhällsdebatt och politik.

Min egen erfarenhet från privata semesterresor till i Tanzania/Zanzibar och Peru/Amazonas är att turismen är helt avgörande för att kunna skydda regnskogar och andra värdefulla naturmiljöer, finansiera nationalparker och skydda utrotningshotade djur. Utan turism skulle många i lokalbefolkningen återgå till jakt och skogsavverkning i stället och därmed snabbt orsaka stora skador. Men tack vare alla turister som betalar stora pengar för sina besök så får skogen och djuren ett ekonomiskt värde och ökar välståndet. Man kan exempelvis finansiera vakter i nationalparker, och befolkningen kan öka sitt välstånd på grund av turismen. Den som kräver att vi ska sluta flyga internationellt som turister och tycker vi kan semestra på hemmaplan i stället av "klimatskäl" har inte förstått någonting.  Återigen riskerar klimatextremismen att medföra andra skador, kanske obotliga sådana, på andra viktiga områden. Vi behöver en mycket tydligare helhetssyn på miljö och klimatfrågorna.



 

Är forskarna eniga i klimatfrågan?

2018-10-28

Redan 1997 undertecknade 31.000 vetenskapsmän och personer med universitetsexamen i naturvetenskap (varav 9.000 med doktorsgrad), en petition där de menade att koldioxiden inte påverkar atmosfären eller klimatet i någon större utsträckning. Petitionen kallas The Petition Project. I vilken mån en del av dessa personer bytt åsikt de senaste 20 åren vet jag inte.

I klimatdebatten hävdas dock ofta numera att "forskarna är överens" eller att i vart fall "97-98% av forskarna är överens" om att koldioxidutsläppen är den dominerande orsaken till att klimatet förändras. IPCC använder själva denna uppgift i sin "Summary for Policy Makers", och hävdar i princip vetenskaplig konsensus. Även NASA använder uppgifterna på sin hemsida. 

I debatten hänvisas ofta till tre mycket välkända studier om vad forskarna och vetenskapsmännen anser. Det är studier från Illinois-universitetet 2009, Anderegg m.fl. 2010 och Cook m.fl. 2013. Dessutom har studierna sammanfattats i en ny rapport av samme Cook mfl 2016. Denna senare rapport brukar oftast åberopas i dagens debatt, och sägs visa att det närmast råder enighet inom forskarvärlden. Det finns dock mycket stora invändningar mot påståendena om "enighet".

Den första undersökningen som visar att "97%" av forskarna är överens baseras på en idag ganska gammal undersökning från University of Illinois 2009 (Doran/Zimmerman, Examining the Scientific Consensus on Climate Change, 2009). Två frågor sändes per mail till 10.257 medlemmar i American Geophysical Union, AGU, där de flesta meteorologer är medlemmar. Endast 3.146 svarade, vilket är så få att enkäten inte är statistiskt godtagbar. Ännu värre är att man sedan satte sig att bedöma vilka av de svarande som kunde anses vara “klimatforskare” och sorterade bort alla utom 77 stycken (!). Av dessa ställde sig 75 bakom teorin, vilket blir 97 % av 77, men 7 promille av alla tillfrågade (bilden nedan).



I den andra undersökningen från 2010 av William Anderegg mfl tillfrågades 1.372 forskare. Av dessa valdes sedan 50 forskare ut som hade publicerat arbeten just om mänsklig klimatpåverkan. Av dessa 50 ansåg 49 att människan orsakar global uppvärmning. Det blir 98%. Men det är bara 2,3% av de totalt antalet tillfrågade. Vad tyckte de övriga? Hur mycket av den globala uppvärmningen som man anser att människan orsakar framgår inte heller av forskarnas svar.

I undersökningen av John Cook mfl 2013 studerades 11.944 vetenskapliga uppsatser. Av dessa höll 97% med om att koldioxid är en växthusgas och att mänsklig aktivitet påverkar den globala uppvärmningen. Men bara 41 (!) hävdade att människan skulle ha orsakat det mesta av uppvärmningen sedan 1950. 41 av 11.944 blir 0,3%.

Dessa tre hårt kritiserade undersökningar "återanvänds" sedan i en ny rapport 2016, där författarna är John Cook samt bland annat ovan nämnda Doran och Anderegg. Den nya rapporten bygger alltså på de tre andra och blir därmed inte mer tillförlitlig än de tre tidigare rapporterna.

Jag fick för några år sedan en bok från journalisten Tege Tornvall, ”Tänk om det blir kallare?”. I den boken har författaren listat 1.407 kvalificerade IPCC-kritiska personer världen runt, varav 1.250 med forskarbakgrund inom för klimatet relevanta ämnen. Minst 140 av de kritiska personerna har arbetat för IPCC eller NASA, men vänder sig mot IPCC:s arbetssätt och slutsatser. Forskarna i boken representerar ämnena arktisk forskning, glaciärforskning, astrofysik, atmosfärfysik, biologi/zoologi/medicin, ekologi/miljö, ekonomi/resurshushållning, energi, geovetenskap, kemi, klimatologi, meteorologi och matematik/statistik. Minst en nobelpristagare finns bland namnen.

Här är för övrigt en lista med 450 "peer-rewiewade" (vetenskapligt granskade) vetenskapliga artiklar som kritiserar teorierna om AGW (av människan orsakad global uppvärmning).

Påståendet att "vetenskapen är enig i klimatfrågan" är med andra ord uppenbart falskt. Det är i sig såklart inte något bevis på att en majoritet av forskarna avfärdar klimathotet. Men faktum är att ingen vet hur stor del av vetenskapen som tycker det ena eller det andra, eller hur många som är osäkra eller neutrala i frågan. Jag har frågat många klimatdebattörer efter nyare studier som verkligen redovisar helheten, men det verkar inte finnas några. Det enda vi kan veta helt säkert är att man inte är enig inom vetenskapen (oenighet är faktiskt det normala inom de flesta vetenskaper, det är därför man forskar vidare).

Det är också intressant att även om en betydande majoritet skulle anse att människan är en stor del av orsaken till klimatförändringarna så finns det få forskare som vågar säga hur stor människans roll är. Jag har träffat ganska många forskare i både Sverige och utlandet under de över tio år jag ägnat mig åt denna fråga, och inte en enda av dessa har kunnat ge ett tydligt svar. Alla jag talat med har påpekat att klimatförändringar sannolikt drivs av såväl naturliga orsaker som av mänsklig påverkan, men man vågar inte säga hur mycket av varje. Som jag skrev i föregående blogginlägg är det oerhört centralt att veta hur mycket som beror på människan om man ska fatta korrekta långsiktiga politiska beslut. I dag tar man ju (mer eller mindre lyckade) beslut enligt "försiktighetsprincipen", men man vet inte säkert om det verkligen kommer att bromsa eller stoppa klimatförändringar. I detta läge borde vetenskaplig debatt uppmuntras i stället för att kritiska röster tystas eller brännmärkas i debatten.



 

Otäck och totalitär ton i klimatdebatten

2018-10-27

Nyligen skrev jag detta inlägg på twitter, apropå nägra andra inlägg som menade att rekordvärmen i Sverige beror på klimatförändringar:

Reaktionerna blev många. Över 1.200 likes, 241 retweets och 139 kommentarer. Huvuddelen var instämmanden, men ett antal kommentarer var tyvärr riktigt otrevliga. Allt från att jag (som vanligt) beskylldes för att vara "klimatförnekare" till att  jag bagatelliserar klimathotet och att jag närmast är en obildad människa som inte förstår att hela mänskligheten är hotad. Några kommentarer var till och med riktigt hotfulla. Klimathysterin har närmast blivit religiös i vissa kretsar, och detta trots att det finns väldigt många frågetecken. Att man kan provocera vissa med ett så nyanserat inlägg är en gåta.

I debatten hävdas flera saker. Bland annat att "97% av forskarna är eniga om att människan orsakar klimatförändringarna".  Det finns dock inga seriösa studier alls som visar att 97% håller med om detta, det är falska påståenden. Jag återkommer till detta separat i kommande inlägg eftersom det kräver lite utrymme att bemöta.

De mer nyanserade nöjer sig med att hävda det som IPCC själva hävdar, nämligen att "huvuddelen av klimatförändringarna kan antas orsakas av människan". Men då kommer motfrågan - hur mycket är denna "huvuddel"? Om det bara är lite drygt hälften så är det alltså nära hälften som orsakas av något annat. Och då lurar vi kanske oss själva med att alla problem är lösta bara vi minskar utsläppen av koldioxid? Vilka är de andra orsakerna? Kan vi påverka dem? Om vi inte kan det kanske det bara är att anpassa sig till klimatförändringar, och då måste vi rimligen lägga stora pengar på det i stället för på annan mer tveksam klimatpolitik. Om det är något man borde oroa sig för i klimatdebatten borde det vara detta.



Andra menar att jag "inte lyssnar" på vetenskapen. Min invändning är att det är just det jag gör. Klimatalarmisterna menar att klimathotet är det allvarligaste hotet mot hela mänskligheten. Att då som politiker noga sätta sig in i frågan och även lyssna på kritiska röster ser jag närmast som en plikt. Hur ska jag annars kunna ta ställning? I precis alla andra politiska frågor anses det självklart att lyssna på olika röster och ställa kritiska frågor. Till och med numera i den känsliga migrationsfrågan. Men i klimatfrågan utsätts man för enorma påtryckningar, ibland närmast ett oresonligt hat, om man ens andas om kritiska frågor.

Jag försökte också förklara att man måste skilja på att diskutera forskning och vetenskap och att ta politiska beslut. Ibland tar man politiska beslut "för säkerhets skull" utan att ha hela den vetenskapliga bilden klar för sig. Men parallellt med detta kan man självklart fortsätta att intressera sig för forskningen. Och exakt så är det i klimatfrågan. Det finns inga vetenskapliga bevis på vare sig hur allvarligt klimathotet är eller vad som orsakar klimatförändringar. Det finns däremot antaganden som är mer eller mindre sannolika, och som oroar. Och för säkerhets skull tar vi därför beslut som innebär att vi försöker minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Samtidigt måste vi forska vidare och inte vara rädda att ställa obekväma frågor, och kommer nya fakta fram måste politiken snabbt kunna anpassa sig och välja nya vägar.

Min invändning mot dagens "klimatpolitik är samtidigt flera. Dels att vi gör meningslösa satsningar i Sverige som omöjligen kan påverka det globala klimatet alls, men däremot kostar en massa pengar. Dels att vi tar felaktiga beslut som i efterhand visar sig snarare ha medför negativa miljökonsekvenser. Bland de senare finns exempelvis satsningarna på etanolinmport som ödelagt massor av regnskog i Sydamerika. Ett annat felbeslut var att klassa dieselbilar som miljöbilar, varvid man lurade en massa bilister. Nästa felbeslut lär bli den stora skattesubventionen "bonusmalus" av "miljöbilar". Som en del väl insatta energiexperter visat (se tidigare blogginlägg) medför exempelvis satsningar på elbilar risk för att man ur global synpunkt i praktiken kör bilarna på kolkraft, men då med mycket stora effektförluster när man först gör el av kolkraft. Samtidigt kostar det mycket stora pengar som man kunde fått mycket större miljönytta av på andra sätt. Samma sak med att köra omkring med stora bussar på landsbygden med några få passagerare - det hade ofta varit mer miljövänligt om de tagit bilen.

Att jaga bilismen och inrikesflyget är andra dumheter som direkt motverkar möjligheten att bo och leva miljövänligt och att driva företag på landsbygden. Hård beskattning slår mot pendling och turism. Kilometerskatt på transporter hotar de gröna näringarna, exempelvis vårt skogsbruk och vår livsmedelsproduktion. Och miljardsubventionen av elcyklar gynnar främst dem som bor i städerna. Få landsortsbor kan ta elcykeln till jobbet. Möjligheten att bo och verka på landsbygden, driva gröna näringar, producera livsmedel, driva turistnäringar och på plats värna vår natur och det öppna landskapet är för viktiga saker för att offra i klimatpolitikens namn.

Talet om att "bära sina kostnader för klimatutsläpp" är också märkligt. Om man bara betalar för sina utsläpp är alltså allt frid och fröjd? Lite som ett modernt avlatsbrev? Om nu klimathotet verkligen är så extremt allvarligt som vissa påstår borde väl inte politiken bara sätta ett pris på koldioxidutsläpp utan omedelbart förbjuda alla utsläpp från mänsklig verksamhet? Eftersom inga politiker förespråkar ett omedelbart totalförbud kan de ju knappast anse att mänsklighetens undergång är nära förestående?

Att ställa kritiska frågor om klimatvetenskapen och kritisera delar av klimatpolitiken betyder inte att man inte oroar sig för följderna om klimatet förändras. Det betyder inte heller att man inte tror att människan påverkar klimatet (däremot återstår frågan om hur stor den mänskliga påverkan är). För att fatta rätt beslut måste man ha mycket mer fakta och bevis. Under tiden får man som sagt givetvis försöka ta så kloka beslut man kan. Dagens klimatdebatt börjar få närmast totalitära undertoner där de med avvikande åsikt ska brännmärkas, hånas och förlöjligas, och där alltför många är beredda att både ifrågasätta demokratin och yttrandefriheten för "den goda sakens skull", dvs en mycket extrem klimatpolitik. Det påminner om migrationsdebatten fram till för några år sedan, och vi vet idag att det inte var den högljudda politiska och mediala majoriteten och de mest extrema forskarna som hade rätt. Jag hoppas och tror att även klimatdebatten kommer bli mer sansad efterhand, och för egen del kommer jag fortsätta att debattera frågan.



 

Dags att summera mina intryck av att köra elbil

2018-10-08

Själv var jag väl faktiskt en av pionjärerna i Sverige när det gäller att satsa på framtidens elbilar. Jag och kompisen köpte in oss i Göteborgsföretaget Clean Air Transport (CAT) redan i början av 1990-talet och hoppades mycket på LA301, den konceptbil som tillverkats med sikte på export till Kalifornien (bilden nedan). Tyvärr gick projektet omkull, inte minst för att batterierna tog för mycket plats, att räckvidden var för dålig, och för att flera stora biltillverkare utvecklade nya effektivare varianter av elbilar och helt enkelt konkurrerade ut CAT. Våra satsade pengar försvann och det var trist. Men mycket har hänt sedan dess och dagens elbilar är något helt annat än det som gällde för snart 25 år sedan.



När jag fick möjlighet att hyra en alldeles ny modern elbil som kampanjbil i valrörelsen var det svårt att stå emot. Rent politiskt har jag redan tidigare konstaterat att det var väldigt lyckat. Det gav massor av tillfällen till samtal och jag gjorde reklam för moderaternas mest prioriterade valfrågor så snart jag parkerade. Men hur var det då rent praktiskt att köra elbil?

 

Prestandamässigt var denna Hyundai Ioniq fantastiskt rolig att köra. Liten, pigg och smidig och såklart väldigt tyst. Och bilen är på traditionellt asiatiskt sätt fullspäckad med utrustning och finesser. Kostnaden per mil var dessutom närmast försumbar, kanske någon krona i elkostnad per mil om jag förstått saken rätt. Och jag konstaterade att det finns fler laddstationer än man tror. Visserligen främst i de större orterna, men eftersom man laddar bilen fullt över natten hemma i ett vanligt eluttag så fungerar det ändå ganska bra. Lite minus dock för begränsad räckvidd, knappt 20 mil på en laddning för denna bil var i minsta laget när jag skulle köra längre sträckor. Men om man använder bilen för daglig pendling 5-6 mil per väg till jobbet så fungerar det säkert utmärkt. Utrymmesmässigt tar ju batterierna en del plats vilket gör att bagageutrymmet är grundare än i andra bilar, men för att vara en liten bil tycker jag utrymmet var helt okej. Sammanfattningsvis är det lätt att bli riktigt förtjust i denna lilla roliga bil, som dock är ganska dyr att köpa (ca 340.000 kronor efter avdragen miljöbilsbonus på 60.000 kronor).

Är då bilen miljövänlig? Konstig fråga tycker säkert många, men högst befogad enligt mig. Och svaret är nog tyvärr - nja!

 

Det första gäller tillverkningen av bilen. Jag besökte ju Teslas fabrik i Fremont utanför San Francisco våren 2016 (ovan). Det besöket reste ett antal frågetecken. Att tillverka en bil helt i aluminium som Tesla gör känns mycket tveksamt ur miljösynpunkt. Att omvandla bauxit till aluminium kräver enorma mängder energi och skapar dessutom en massa giftigt avfall. Nu är dock Hyundai Ioniq inte gjord av aluminium utan av vanligt stål och en hel del plast, som de flesta moderna bilar, så dessa frågetecknen gäller inte för just denna elbil.

Batteritillverkningen är nästa problem. Elbilarnas batterier kräver en mängd sällsynta och dyra ämnen och när batterierna är uttjänta är det också en svår uppgift att återvinna allt på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. Om antalet elbilar blir stort kommer batteritillverkningen att bli en trång sektor som sannolikt driver upp priserna på en del nödvändiga råvaror. Detta problem gäller alla elbilar oavsett fabrikat. Hoppet för en mer omfattande elbilsanvändning ligger väl främst på en utveckling av både batterikapacitet och tillverkningsprocess när det gäller batterierna.

Nästa viktiga fråga är om den el bilarna går på är miljövänlig? Att köra elbil i USA betyder i praktiken att man kör på kolkraft. Den mesta elen i USA kommer nämligen från kol och olja. Att först omvandla kol och olja till el och sedan köra bil på denna el innebär kraftigt energibortfall på vägen. Det är då betydligt mer energieffektivt att köra på bensin som tillverkas av olja. Verkningsgraden blir helt enkelt bättre. Så i USA kan man snabbt konstatera att elbilar idag sannolikt har negativ miljönytta, särksilt om man lägger till det där med aluminiumen och batterierna. Först om man börjar tillverka sin el på mer miljövänligt sätt kan kanske vågskålen tippa över åt andra hållet.



Hur är det då i Sverige? Ja, om man ska tro denna artikel är det faktiskt inte mycket bättre här. Svensk elproduktion har redan idag små reserver och vid effekttoppar under den kalla årstiden importerar vi antingen el, inte sällan kolkraftsel från utlandet, eller tvingas köra oljekraftverk som producerar den extra el som behövs. Om mängden elbilar ökar kraftigt kommer läget att bli ännu mer ansträngt och risken blir stor att man då i praktiken ofta kommer att ladda sin bil med el som till inte obetydlig del kommer från utländsk kolkraft eller annan fossilbaserad elproduktion. Särskilt om man måste ladda sin elbil dagtid på vintern under effekttoppar när elkonsumtionen är som högst (exempelvis på arbetsplatsen för att kunna ta sig hem efter jobbet).

Av artikeln framgår en ännu viktigare sak - även när man (som oftast) laddar sin elbil i Sverige med miljövänlig svensk el så bidrar man till ökade globala utsläpp. Detta eftersom vi då minskar vår export av miljövänlig el, och elproduktionen i stället måste öka i ett kolkraftverk i något annat land utanför Sverige. Det finns nämligen inte någon ledig kapacitet för ickefossil el. I artikeln hävdas att en elbil faktiskt ger upphov till större CO2-utsläpp än en motsvarande bensin- eller dieselbil, eftersom det med alla energiförluster på vägen inräknade går åt fyra gånger (!) så mycket primärebergi i form av kol för varje kWh el i batteriet på en elbil. Med dessa fakta kan man snabbt konstatera att den "globala miljönyttan" med en elbil sannolikt saknas helt. (Bortsett möjligen från att innovationer och utveckling alltid har ett positivt värde i sig, om än ibland något diffust).

Om vi ska öka mängden elbilar kraftigt i Sverige måste vi i vart fall samtidigt bygga ut elproduktionen ordentligt. Just i den delen håller jag dock inte med artikelförfattarna om att lösningen skulle vara mer sol eller vindbaserad el. Min egen tro är i stället att nya generationer kärnkraft (elller helt nya former av stabila energislag) snarare behövs som stabil baskraft och komplement till de förnybara energikällor med mycket ojämn elproduktion som redan finns. 

I dagens läge subventionerar vi alltså elbilar mycket kraftigt (min hyrda elbil med hela 60.000 kronor) - utan att samtidigt bygga ut elproduktionen, och trots att miljönyttan globalt av satsningen på elbilar är noll eller rent av negativ. Jag får ärligt talat inte ihop detta och är tyvärr inte alls övertygad om att vi landat rätt med "bonus-malus"-systemet (där mindre miljövänliga nya bilar straffbeskattas och andra skattesubventioneras inom ett slutet system).

Slutsats? Ja det får väl bli att det är kul och trevligt att köra elbil och att det nog kan vara en bra affär privatekonomiskt att köpa en lite mindre elbil med maximal skattesubvention för den som kör "lagom långt" och har laddmöjligheter på sin arbetsplats och vid sin bostad. Hälsomässigt bör elbilar också vara ett stort plus i tätorter eftersom utsläppen är noll, och man slipper även buller. Men den totala miljönyttan känns minst sagt tveksam när man väger in tillverkningen och hur elen produceras, miljöargumentet är tyvärr svagt i dagsläget. Men att köra elbil en dryg månad har gett mig en ny intressant efarenhet och mer kunskap i en väldigt viktig samhällsfråga, nämligen hur framtidens bilar ska se ut och vad de ska drivas med.

Tills vidare fortsätter jag köra min fina och välvårdade gamla Toyota Camry. Den är nu 16 år gammal och har snart gått 30.000 mil, men både ser ut som ny och går som en klocka. Den går dock bara sommartid numera, och inte särskilt många mil, och sedan bor den inomhus över vintern. Att jag blivit uthängd i media (Vänstertidningen ETC 2017) som "klimatbov" för att jag kör den får jag leva med. Det är bara att konstatera att media inte alltid har någon vidare koll på det här med vare sig livscykelanalys eller helhetssyn när det gäller miljöfrågor. Det är ofta mer populism än kunskap.

 




 

Hycklande miljöpartister är det värsta jag vet 

2018-08-25

Återigen avslöjas upprörande hyckleri från en ledande miljöpartist. Denna gång är det språkröret och ministern Isabella Lövin som flugit mest av alla i hela regeringen, både inrikes och utrikes, och dessutom ofta - i strid med riktlinjerna - i businessklass. Det är samma miljöpartist som högljutt sprider budskapet att "Klimatet kan inte vänta" och att det krävs åtgärder NU! Hon har till och med sagt att "i höst är det dags att se till att planeten inte dör", underförstått att MP behövs för att rädda planeten. Hon och MP vill införa flygskatt, stänga inrikesflygplatser och riktar hård kritik mot oss som flyger både i tjänsten och privat. Det finns ingen gräns för hur hårt vi ska kritiseras - men själv har hon inget problem att ta flyget. Hon menar att det är många långa resor och viktigt att komma fram utvilad och kunna jobba på planet, samt att hon måste ta flyget av rent praktiska skäl. Jag undrar om hon anser sig mer värd än alla affärsmän och andra som väljer flyget i tjänsten av precis samma skäl?


Själv anser jag i grunden att det är helt rimligt att våra ministrar flyger business class på långresor. Det är nog bara i Sverige det överhuvdtaget är en fråga. Jag anser som bekant även att andra än ministrar har rätt att flyga, både i tjänsten och privat. Och jag gör det själv utan att komma med pekpinnar till andra. Men Lövins hyckleri - att säga en sak och göra en annan gör mig upprörd och arg. Att hon väljer business i strid mot regeringskansliets (i och för sig märkliga) riktlinjer gör såklart inte saken bättre.

Det var ju även Lövin som avslöjades vara ägare till en mycket miljöskadlig gammal dieselbil som regelbundet rullar på Stockholms gator. Något hon vill förbjuda andra genom att införa miljözoner i Stockholms innerstad eftersom dieselbilarna enligt henne ger upphov till utsläpp som leder till att människor dör i förtid. Hur många har drabbats av utsläppen från hennes och hennes makes dieselbil? Borde hon inte föregå med gott exempel om hon nu är så orolig för utsläppen? Orsaken till användningen av dieselpickupen var intressant i sig, nämligen att hennes man "körde väldigt tunga stenar". Precis som om andra hantverkare och transportföretag inte har en massa tung last de också?



Tidigare minns vi språkröret Romsons mål av sin båt med den giftiga bottenfärg hon kritiserade andra att använda. Och kollegan Fridolin fick till och med regeringsplanet att flyga mellan Arlanda och Bromma för att hämta upp honom...

Gång efter gång visar ledande miljöpartister att de inte alls lever som de lär. De älskar att plåga folket med skatter, regler och förbud, och bygger hela sin existens på att måla upp ett dramatiskt klimathot där just äldre dieselbiilar och flygplan pekas ut som några av de värsta bovarna. MP talar ofta om att Sverige ska vara "ett föredöme". Själva har de dock ingen lust att vara föredömen. Inte heller att leva som de lär. Det gör att jag för egen del faktiskt bara känner ett stort förakt.



 

30 dagar kvar till valet - jag ger nytt personligt vallöfte

2018-08-10

Sverige är ett stort land, men med en väldigt tydlig befolkningskoncentration till våra storstadsområden. Landsbygden och särskilt glesbygden avfolkas och allt fler flyttar till våra städer och tätorter. 

Vår valkrets är verkligen en spegelbild av Sverige. Storstaden Borås och vissa orter växer snabbt, medan stora landsbygdsområden och vissa mindre orter har svårt att behålla sin samhällsservice. Flera av våra kommuner har en ganska stark ekonomi, medan andra har det jobbigt.

Vi ser idag hur många beslut fattas i Stockholm av politker och tjänstemän som bor i storstaden. Ofta upplever jag som själv är västsvensk och landsbygdsbo att alltför mycket av det som sker i vårt land har storstadsfokus och inte sällan har Stockholm som modell. Detta syns på många politkomården, men inte minst i miljöpolitiken. Att tala om dubbdäcksförbud i hela landet för att luften på vissa gator i Stockholm är dålig är ett exempel. Att införa miljözoner med dieselförbud är ett annat exempel. Politikens angrepp mot inrikesflyget är ytterligare ett exempel, liksom det just nu vilande förslaget om kilometerskatt på lastbilstransporter. Indexerade bensinskatter och höga dieselkostnader för jordbruket är andra hot mot landsbygden, och att diskutera förbud mot nyinstallation av äldre vedspisar är ett rent hån när man samtidigt talar om att vi måste öka vår beredskap för krissituationer. En annan sak som förvånar är att länsstyrelserna ofta godkänner byggnation nära vattnet i våra stora städer, men säger blankt nej i glesbygd.

Mina företagsbesök denna vecka ha en sak gemesamt - det är företag på mindre orter som alla är beroende av transporter av varor och produkter och inpendling av arbetskraft. Att driva företag på landsbygden eller i glesbygd blir allt mer riskabelt i takt med att nya energiskatter och transportskatter införs. De som drabbas allra hårdast är kanske de gröna näringarna - de kan inte flytta sin verksamhet av naturliga skäl.

När klimatprofessorn Michael Tjernström nyligen förslog en chockhöjning av bensinskatten med ytterligare fem kronor "för att rädda klimatet" passerades gränsen för all anständighet. Självklart skulle inte denna skattehöjning i Sverige ha någon som helst betydelse för planetens klimat. Däremot skulle den slå ett dråpslag mot svensk landsbygd. Vore det inte enklare att tvångsförflytta alla människor från landsbygden om vi ändå bara är till besvär?

Sverige behöver både växande städer och livskraftig landsbygd där man både kan bo och driva företag. Mitt löfte till väljarna är att jag kommer att vara en mycket stark röst för att även de som bor utanför de stora städerna måste respekteras. Inte minst kommer jag att slåss med alla medel mot orimliga kostnadsökningar och orimliga regelverk som skadar människor och företag på landsbygden och våra mindre orter.



 

Jag skriver om skogsbrandskatastroferna i Borås Tidning idag

2018-07-23


(Klicka för läsbar storlek)



 

Gotlands oljerusch - en bit svensk industrihistoria

2018-07-13

Jag gjorde en liten utflykt på Gotland, och besökte detta byggnadsminne en bit norr om Visby. Det ser ut som i Texas, men är en alldeles äkta svensk oljepump.

 

Ända sedan 1970-talet har man letat olja på Gotland. I slutet av 1980-talet och fram till 1993 bedrevs verksamheten av Gotlandsolja AB, som bland annat borrade i det så kallade Risungsfältet på norra Gotland. I Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar som gav 30 000 m³ olja. Borrningarna gjordes ned till ett djup på 200—350 meter. Pumpen och tankarna från oljeutvinningstiden står kvar. Det är den enda helt bevarade oljeutvinningsanläggningen i Sverige och är idag förklarat som byggnadsminne. En bit svensk industrihistoria.

Det blev alltså ingen särskilt lyckad oljerusch på Gotland. Problemet verkar vara att det visserligen finns olja, och att det är samma fyndigheter som går in i Baltikum på andra sidan Östersjön. Men de oljebärande lagren sägs "luta" ned mot Baltikum, vilket gör att en stor del av oljan samlas i den änden av fyndigheten i stället för under den gotländska berggrunden. Och därmed blir utvinningen för liten för att vara ekonomiskt lönsam.

Själv tjänade jag faktiskt ändå lite pengar på den gotländska oljeruschen i slutet av 1980-talet genom placeringar i Grauten Oil. Som tur var sålde jag innan aktierna blev närmast värdelösa. I dag finns det vad jag vet inga planer på att återuppta letandet efter olja på Gotland.



 

Citerad på ledarsidan i Nya Wermlands Tidningen

2018-07-13

NWT gillade tydligen min tweet från MP-språkröret isabella Lövins Amledalstal. Finns på deras ledarsida idag.





 

Årets torka i ett historiskt perspektiv

2018-07-12

Årets torka är mycket allvarlig, och drabbar många lantbrukare hårt. Det hotar också vattenförsörjningen i många kommuner. I min egen kommun, Mark, råder redan totalt bevattningsförbud.

Samtidigt älskar både politiker, debattörer och media att använda ord som "extrem" och "den värsta torkan någonsin". Senast var det MP-språkröret Isabella Lövin som använde torkan som bevis på klimatförändringar i sitt tal i Almedalen.

Frågan är då - är årets torka extrem? SVT har gjort denna jämförelse av årets torka och andra liknande torrsomrar de semaste 100 åren. Intressant läsning och intressanta gamla inslag från SVT:s arkiv: 
 

 

Slutsatsen är uppenbar - lika allvarlig torka som i år, eller rent av ännu värre har det varit ett flertal gånger de senaste 100 åren. Exempelvis 1955, 1959, 1974-1976, 1983 och 1992. Den allvarligaste hittills var i mitten av 1970-talet, där våren 1974 är den längsta kända period utan mätbar nederbörd. I Västergötland går det då 65 dagar utan regn. 1975 opch 1976 är två av de år som sticker ut i SMHI:s nederbördsstatistik som regnfattiga somrar. 1992 inträffar en försommartorka som enligt SMHI kan vara den svåraste som drabbat Sverige de senaste 100 åren. Även då talades om en allvarlig katastrof och torkan kostar lantbruket runt tre miljarder kronor det året, enligt TT.

Så när ministrar och media trumpetar ut att årets torka är den värsta någonsin och att det beror på klimatförändringarna är det läge att ha lite is i magen. Att sätta in saker i ett historiskt perspektiv är alltid nödvändigt om man ska kunna föra en seriös debatt. 



 

Jag har blivit "månskensbonde"

2018-07-10

Jag lade ut detta twitterinlägg idag. Min ena fastighet har några hektar gammal åkermark som jag kämpat med i alla år för att hålla öppen och ren från sly. I år skötte det sig själv - en fårfarmare i byn behöver mer hö inför vintern och blev glad över att få ta allt hö som gick från mina ängar.  Inte bästa kvalitet såklart, och en och annan liten buske följde nog med i balarna. Men får äter ju det mesta säger farmaren. Nästa år blir det nog bättre och lite mer att skörda, särskilt när jag hunnit röja längs stenmurarna, och tagit bort lite ris, sly och hallonsnår och grenar på träd så traktorn kommer åt bättre. Det känns bra att den mark som tidigare generationer bröt nu åter kommer till användning. Får man kalla sig månskensbonde nu?





 

Miljöpartiets självbild är nästan lika fascinerande som deras hyckleri

2018-07-08

Miljöpartiets språkrör har upprepade gånger uppmanat andra partier att inte "svartmåla" när det exempelvis gäller migrationen eller kriminaliteten. Men i dagens Almedalstal lät det annorlunda. Språkröret Isabella Lövin sa rent ut att jorden håller på att gå under. "I höst är det dags att se till att inte planeten dör" sa hon också, och syftade på att man bör rösta på Miljöpartiet för att för att rädda världen. Det är ingen dålig självbild man odlar.

Det står helt klart att Miljöpartiet inte längre är ett politiskt parti utan en sekt där medlemmarna ser sig som så mycket bättre än alla andra. Det är bara de som kan "rädda världen". Och likt en domedagspredikant hotar de med jordens undergång om man inte följer den rätta läran. Deras lära.

I sitt tal nämnde Lövin den torra sommaren som "bevis" på att klimatet förändrats. Men för det första är inte väder och klimat samma sak. Torra somrar har vi haft många gånger i Sveriges historia. Att använda en torrsommar som bevis på klimatförändringar och som hot för att väljarna ska välja "rätt parti" är inte seriöst. Det blir lika fel som när de vid ett tidigare tillfälle lyckades säkra en riksdagsplats till MP med påstådd säldöd - som i efterhand visade sig bero på ett vanlig virus och inte hade något alls med miljöförstöring att göra. För övrigt har de tidigare hotat med mycket mer regn under de svenska somrarna till följd av klimatförändringar. Nu har man gjort helt om, nu är det extremtorka som väntar... 

Inte ens om Miljöpartiet fick chansen att stänga all verksamhet i Sverige skulle det märkas på de globala koldioxidutsläppen. Och därmed inte ha någon betydelse alls för klimatet, ens om man tror att man kan stoppa alla klimatförändringar bara genom att säppa ut mindre koldioxid (vilket jag som bekant inte tror). Miljöpartiet använder helt enkelt bara "klimathotet" som verktyg för att försöka jaga röster.

Nästa problem är att Miljöpartiets ledare inte lever som de lär. Vi minns alla Maria Wetterstrands flygresor till sin pojkvän i Finland. Vi minns Peter Erikssons stora Suv. Och vi minns Åsa Romssons giftiga bottenfärg. I kväll kommer ytterligare exempel.

Denna gång är det Isabella Lövin som blir ställd i SVT när reportern konstaterar att hennes hushåll äger en 13 år gammal och mycket smutsig dieselbil som ofta passerar trängselskattestationerna i Stockholm. Lövins förklaring är att hennes man är konstnär och kör stora tunga stenar och därför behöver en sådan bil (!). Precis som att alla andra svenskar med behov av stora Suvar eller pick-uper är mindre värda och har mindre anledning att äga en större bil? Inte så konstigt att Aftonbladets motorreporter också uppmärksammar saken.

Att inte leva som man lär är nog det väljarna har allra svårast med när det gäller politiker. Och Miljöpartiet spelar här i en egen division. Det de vill tvinga på oss andra går de själva runt; de har råd eftersom de tillhör de bäst betalda i samhället. Men för andra som drabbas blir det tuffare. Jag hoppas verkligen att väljarna inser detta. Domedagssekten Miljöpartiet och deras hycklande politiker har inte i riksdagen att göra.



 

Extrema röster i klimatdebatten hotar våra pensionspengar

2018-06-18

Anser partierna att AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet och flyttas från fossil verksamhet till långsiktigt hållbara lösningar? Det är Greenpeace som ställt frågan.

Sju av riksdagens åtta partier (alla utom Moderaterna) vill i sina svar att AP-fonderna ska flytta sina pengar från "fossil verksamhet" till "långsiktigt hållbara satsningar". Moderaterna menar i stället att man ska följa besluten i den så kallade Pensionsgruppen (Alliansen plus Socialdemokraterna) där det övergripande målet alltid ska vara högsta möjliga avkastning på pensionspengarna. ”Självklart ska AP-fonderna så långt som möjligt investera i projekt som är långsiktigt hållbara, men vi är tydliga med att det inte ska göra avkall på det övergripande målet om högsta möjliga avkastning. Detta är alla partier i pensionsgruppen överens om.”

Greenpeace menar att alla företag med stort CO2-avtryck ska väljas bort. Det betyder bland annat att vår processindustri, stålindustri och skogs/massaindustri inte ska få vara med i våra pensionsfonder. Ryggraden i svensk exportindustri, grunden för landets välstånd. Och det är endast moderaterna som ser något konstigt i det kravet? Man tar sig för pannan.

På frågan om partierna anser att klimat och miljö ska vara den ram inom vilken avkastning eftersträvas blir svaren lite annorlunda. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna svarar ”nej”. Övriga säger ja. Här använder S en motivering liknande M gjorde i föregående fråga: "”Förvaltningen ska främja en hållbar utveckling utan att göra avkall på det övergripande målet om att maximera avkastning i förhållande till risk”. Centerpartiet framhåller att ”klimat och miljö inte är de enda parametrarna att ta hänsyn till” och Liberalerna anger i sitt svar att AP-fondernas övergripande mål är att säkra det svenska pensionssystemets stabilitet, vilket gör att ”god avkastning” måste vara prioriterat. Lite märkligt kan jag tycka att man svarar som man gör på den första frågan.


 

Historielöshet är klimathotsextremisternas bästa vän

2018-06-10

De senaste veckorna har både ledande miljöpartister och andra debattörer hävdat att värmeböljan över Sverige är en följd av klimatförändringar. Många har invänt mot detta, men får då extrema påhopp från extremisterna, kallas "klimatförnekare" och blir allmänt förlöjligade.

I dag finns denna lilla artikel i Borås Tidning på sidan "För 50 år sedan".

Ett klipp från Borås Tidning i början av juni 1968:



Nyheten påminner väldigt mycket om årets väder. Frågan är bara vad som var orsaken till den värmeböljan för 50 år sedan? Var det också klimatförändringar? 

Det är dags att föra en seriös diskussion om klimatförändringar och klimathot. I en sådan diskussion har enskilda väderhändelser ingen plats. Endast långsiktiga förändringar över tid är intressanta att analysera



 

En smocka mot landsbygden

2018-06-04

I lördags hade vi nedanstående debattartikel med moderata riksdagsledamöter och ledande kommunföreträdare i valkretsen.
Vi konstaterar bland annat att Moderaterna motsätter sig regeringens verklighetsfrämmande politik. Vi vill att dieselskatten sänks för jord- och skogsbruket, att överindexeringen av bensin- och dieselskatten tas bort, att fordonsskatten justeras tillbaka, att miljözonerna stoppas, att flygskatten avskaffas och att kilometerskatten på lastbilstransporter aldrig införs. Det är tydliga löften och det förpliktigar. Jag är en av dem som lovar stå upp för detta i riksdagen. 



(klicka för läsbar storlek)



 

Miljöpartiets flygmotstånd gäller visst bara för oss andra...

2018-05-27

I dag avslöjas att Miljöpartiets politiker och tjänstemän under de senaste fyra åren, i regeringsställning, ökat sitt flygande kraftigt. Flygandet har faktiskt fördubblats (!). Detta samtidigt som man klandrar oss andra för att vi flyger.



Förklaringen från Miljöpartiet ena ungdomsspråkrör är följande:



Jag kunde såklart inte motstå att ge svar på tal:



Som sagt - Miljöpartiet skyller alltså sitt fördubblade flygande på en grön kongress i Liverpool. Jag missunnar dem absolut inte att ta flyget dit. Men jag blir arg när de samtidigt menar att alla vi andra som flyger till möten, affärer, arbete eller konferenser ska sluta med det och ta tåget i stället. Är verkligen MP:s skäl att flyga viktigare än alla andras?

De talar också ofta om videokonferenser som alternativ till flyget. För oss andra alltså. Själva måste de såklart infinna sig personligen på en grön kongress. Det blir precis som alla dessa stora globala klimatkonferenser som varje gång slår nytt rekord i flygande från alla hörn på jorden, följt av ett omfattande taxiåkande. Undrar hur mycket bättre miljön och klimatet skulle bli om man skrotade klimatkonferenserna? Kanske något för Miljöpartiet att räkna på?

Om Miljöpartiet verkligen på allvar anser att flyget hotar vårt klimat och hela mänskligheten, borde de då inte avstå från allt flygande? Och stanna hemma och videokonferera i stället? Borde inte en grön kongress ha en sådan möjlighet? Hur ska någon kunna ta MP:s domedagsliknande klimathotsretorik på allvar när de tycker att ett kongressdeltagande är viktigare än "mänsklighetens överlevnad"? Borde inte alla äntligen inse att MP bara använder miljö- och klimatoron för sina egna syften?
Att ett parti driver en fråga stenhårt men själva agerar tvärtom kan bara kallas för en sak. Hyckleri.

Och som om detta inte skulle räcka vill alltså Grön Ungdom att den pågående partikongressen beslutar om en fördubbling av flygskatten. Trots att de rimligen vet att det är en helt meningslös miljöåtgärd. Ett sådant parti kan man faktiskt inte ha i en regering. 

 



 

Klimatpolitikens domedagsprofeter

2018-05-09

Ibland låter de värsta klimatalarmisterna närmast som en domedagssekt. Som denna artikel i DN (tyvärr låst) som helt enkelt säger att vi måste förbereda oss på att dö (!). Ivrigt marknadsförd på twitter av Pär Holmgren, meteorologen som blev en av våra främsta klimatalarmister, och idag verkar försörja sig på det. Jag kunde inte låta bli att ge ett syrligt svar.



Miljöpartiets språkrör kör såklart samma domedagsspår. Isabella Lövin, vice statsminister, förklarade i partiledardebatten i söndags i debatten om jobb och arbetsmarknad att "Det finns inga jobb på en död planet". Det var hennes bidrag i den frågan. När miljöpartisterna tar i så de nästan spricker är det alltid lite kul att påminna om Fridolins kolbit. I valrörelsen var avvecklingen av Vattenfalls kolkraft en av de absolut viktigaste frågorna för Miljöpartiet, närmast en ödesfråga för mänskligheten. I regeringsställning offrade man gärna kravet för att få sitta kvar i regeringen. Det visar hur oroliga man verkligen är för klimathotet.



SVT inledde för övrigt avsnittet om miljö och klimat i partiledardebatten med att sprida minst två osanningar: Dels att havsnivåhöjningen ökat dramatiskt, dels att Golfströmmen håller på att sakta in. Båda påståendena saknar helt vetenskaplig grund och är alltså fake news. Jag har visat det med tungt vetenskapligt stöd på bloggen tidigare. Se exempelvis denna nyhet från SVT där en av landets främsta oceanografer vid Chalmers i Göteborg brutalt och vetenskapligt välbelagt helt avfärdar påståendet om Golfströmmen.

Miljöpartisterna påstår ofta att stora delar av landets befolkning har "klimatångest". Några fakta som stödjer detta finns dock inte. Exempelvis visade Novus i en opinionsmätning i december 2017 att endast 14% av ungdomarna oroar sig mest för klimatet. I en annan Novus-mätning är det endast 35% av befolkningen som tycker miljö- och klimat är en av de viktigaste frågorna. Totalt hamnar detta område först på nionde plats. Andelen som tycker frågan är viktig har varit ganska stabil sedan 2014, då det var mycket fler som tyckte frågan var en av de viktigaste. I SOM-institutets stora undersökning om de viktigaste valfrågorna kommer miljö och klimat först på sjunde plats. Endast 10% anger spontant klimatfrågan som den viktigaste, se sammanställning på bloggen den 30 april.

I måndags kväll hade förresten Expressen TV en skylt under debatten mellan Löfven och Kristersson där det stod att 15% av svenskarna tänker avstå från att flyga på årens semester av klimatskäl. 85% tänker således inte ändra sina flygvanor. Om man var rejält orolig för klimatet skulle sannolikt svaret bli annorlunda, med tanke på den närmast hetsliknande jakt som pågår mot flyget och oss som flyger från media, politiker och klimatdebattörer.

Jag hör sällan vanliga människor spontant uttrycka oro för klimatförändringar. Däremot pratas det en hel del om andra miljöhot, och dessutom finns en stor oro bland boende utanför storstäderna när det gäller vad politikerna kan tänkas ställa till med för att "stoppa klimatförändringarna". Dagens landsbygdsfientliga regering orsakar ökad avfolkning glesbygden genom att fördyra och försvåra kommunikationer, och dessutom försvåra livet rent allmänt för människor att bo och verka på landsbygden genom nya regler, förbud, föreskrifter och skattehöjningar. Många ser också risker för både samhällsekonomi och energiförsörjning i spåren av en ganska extrem "klimatpolitik". Alltför många politiker har ett stockholmsperspektiv på sina beslut och det gör många av oss som bor utanför storstäderna oroliga på allvar. Det borde vi prata om i valrörelsen.

Om man menar allvar med miljö- och klimatpolitik lägger man resurser på det som ger bäst effekt. Att lägga mer pengar på att hjälpa fattiga länder att utveckla sin energiförsörjning och miljöpolitik i stället för att göra extremt kostsamma eller rent av meningslösa ågärder på hemmaplan (som en miljard till skattesubvention av elcyklar) är exempelvis ett väldigt bra moderat förslag. Sedan kan vi såklart diskutera hur stor effekt det får på jordens klimat. Min övertygelse är som bekant att den är ganska marginell. Men så länge åtgärderna ändå bidrar till renare luft och vatten, bättre hälsa,  tryggare energiförsörjning och ökat välstånd spelar det ju mindre roll. Då är det bra ändå.

Jag ser gärna miljöpolitiken i ett bredare sammanhang än bara klimatfrågor. Att värna om naturen och våra djur och växter, att ha en hälsosam miljö fri från gifter och föroreningar, att vårda vårt vatten, att driva ett miljövänligt jordbruk, skogsbruk och fiske, att skapa en trygg och miljövänlig energiförsörjning, att motverka nedskräpning och dumpning av avfall i vår natur, samt försöka minska resursslöseri och effektivisera återvinning av resurser är centrala frågor för mig. För en moderat är ansvar för miljön lika viktig som ansvaret för ekonomin. Och då är vi där igen - teknisk utveckling, marknadsekonomi, framtidstro och privat ägande är alltid bäst. Det är bevisat. Diktaturer har genom åren utmärkt sig för en usel miljöpolitik. Det är trots allt västvärldens demokratier som tagit bäst ansvar för miljön, trots sina fel och brister.

Domedagsteorier och undergångsprofeter kommer och går, så har det varit i alla tider. Men i längden brukar det vara sunt förnuft som vinner. Förhoppningsvis även denna gång.



 

Är isbjörnen hotad?

2018-04-20

SVT presenterade i december förra året en numera välkänd och dramatisk film på en isbjörn som påstods svälta och gick mot en säker död. Detta beskrevs som att isbjörnen drabbats av brist på föda till följd av klimatförändringar. Filmen fick hård kritik från isbjörnsexperter eftersom det område där den togs (Baffin Islands) är ett område där isbjörnen bevisligen mår bra och har gott om föda. Den isbjörn som filmades var sannolikt helt enkelt sjuk och det berodde inte på svält. Filmen har ändå använts otaliga gånger av dem som vill visa att klimatförändringarna hotar isbjörnen. 

Häromdagen hade SVT ett nytt inslag där man gör en ny granskning av läget för isbjörnen. Man konstaterar att antalet isbjörnar idag verkar vara stabilt eller svagt ökande, även om det är lite svårt att räkna dem eftersom de rör sig över enorma ytor. Inget tyder i vart fall på att isbjörnen är hotad idag. Den skulle däremot kunna bli hotad om 35-40 år om  klimatmodellerna som datorerna beräknat stämmer. 



Jag tycker det hedrar SVT att man både på detta sätt både uppmrksammar kritiken för sitt tidigare inslag och dessutom faktiskt gör ett riktigt bra försök att objektivt granska frågan. Det är faktiskt lite överraskande att det sker när det gäller nyheter med koppling till klimatfrågan, och nu har det plötsligt hänt två gånger på kort tid. Förra gången var det SVT:s granskning av vad som händer med Golfströmmen där man gav utrymme för en forskare som med goda vetenskapliga argument helt avfärdade påståendena att Golfströmmen försvagats (se tidigare blogginlägg). Till skillnad mot SvD och DN som lät det alarmistiska påståendet om försvagning stå helt oemotsagt. Jag kritiserar ju ganska ofta SVT för osaklighet, men i dessa fall förtjänar man faktiskt ett erkännande för att man gjort sitt jobb.


 

Larmrapport om svagare Golfström avfärdas som "ovetenskaplig"

2018-04-13

SVT rapporterade den 11 april om en forskarrapport från Potsdam Institute som visar att Golfströmmen försvagas. Rapporten publicerades ursprungligten i tidskriften Nature. Man menar att försvagningen kan vara 15% sedan mitten av 1900-talet. Även om andra personer i artikeln tonar ned slutsatserna är rubriken dramatisk - "Golfströmmen håller på att försvagas". Nyheten spreds vidare i ett antal svenska medier under veckan, exempelvis Dagens Nyheter (låst artikel) och Svenska Dagbladet, och de tävlade om att göra nyheten så dramatisk som möjligt.

Professorn i vetenskapsteori, Ingemar Nordin, bemötte artikeln den 12 april på forumet Klimatsans, där han bland annat hänvisar till en omfattande studie av NASA 2010, vilken tvärtom visade att Golfströmmens styrka varit oförändrad mellan 2002 och 2009 och att den över en längre tidsperiod ökat med 20%. 

Och tro det eller inte - SVT publicerade sedan en uppföljande nyhet samma dag om en professor som helt avfärdar hotet att Golfströmmen försvagats. Och han gör det med en riktigt rejäl sågning av den tyska rapporten:



"Enligt rapporten från Potsdam Institute for Climate Impact Research har den Nordatlantiska strömmen försvagats med 15 procent och om processen fortsätter blir konsekvenserna globala. Enligt upphovspersonerna gör ökad nederbörd och smältvatten från inlandsisarna på Grönland att Nordatlantens vatten blir sötare. Och eftersom sött vatten är lättare än salt dito, kommer det avkylda havsvattnet inte längre sjunka till botten och ge plats för varmare vatten söderifrån."

"Problemet är att rapportförfattarna har ett för snävt perspektiv och enbart tittar på Nordatlanten. De tar inte alls hänsyn till att Atlantens vatten i själva verket blir saltare – inte sötare. Enligt Anders Stigebrandt beror detta på att de sötvattenmassor som Atlanten ständigt ”exporterar” till Stilla havet i form av fukt och regnmoln som förs västerut med passadvindarna över Panama-näset, är mångfaldigt större än det som ”importeras” från de smältande Grönlandsisarna, som han vid en jämförelse närmast liknar vid en rännil. På grund av denna vindburna fukttransport blir Atlanten hela tiden allt saltare jämfört med Stilla havet och dess roll som ”motor” i det globala cirkulationssystemet för havsströmmar kommer därmed snarare förstärkas, menar Anders Stigebrandt. Men det nämner inte ens rapportförfattarna."

"Varför tror du att sådan här forskning bedrivs om den är felaktig?"

"Forskare vill få uppmärksamhet eftersom det ger nya anslag. Samtidigt är kampen för att synas hård. Tidskrifter som Nature och Science är vetenskapens kvällspress – man måste kräma på för att synas. Och ofta är det populärt att komma med katastrofscenarier som att Europas klimat håller på att förändras."

Hela larmrapporten avfärdas alltså med tunga vetenskapliga argument. Men jag kan inte se att vare sig Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet har ett ord om detta i sina tidningar. Bara den ursprungliga ovetenskapliga rapporten. Till skillnad mot SVT som i detta fall alltså faktiskt lever upp till kravet och förväntningarna på saklighet i sin nyhetsrapportering har både Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets "klimatreportrar" en tydlig agenda att sprida bilden av det allvarliga klimathotet till varje pris. Jag har skrivit till dessa reportrar och frågat varför man inte redovisar kritiken mot rapporten. Vi får se om jag får något svar.


 

Riksdagen vill öka rättssäkerheten för skogsägare och markägare

2018-04-12

Att vara skogsägare idag är inte alltid enkelt. Många regler begränsar skogsbruket, ofta av väl underbyggda skäl, men långtifrån alltid. Dessutom är många regler snåriga och brister i rättssäkerhet. Det finns också befogad kritik mot den ersättning en skogsägare kan få om man inte kan bedriva ett aktivt skogsbruk på sin egen mark på grund av olika begränsningar.

Riksdagen körde idag över regeringen om skogspolitiken på fyra viktiga punkter. Vi anser att regeringen borde göra flera insatser för hållbart skogsbruk och riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen och anser att de borde

  • säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar

  • se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker

  • säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området

  • se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Regeringspartierna S och MP samt V reserverade sig mot förslagen.

I ett annat ärende tog riksdagens beslut om att regeringen på ett liknande sätt även bör se över reglerna om kompensation när andra markägare än skogsägare drabbas av inskränkningar i äganderätten till följd av olika miljöregleringar. Även här reserverade sig S, V och MP. 


 

Vi blev tydligen grundlurade om plastpåsarnas miljöbelastning

2018-04-12

I dag läser jag i tidningen Aktuell Hållbarhet att påståendet om plastpåsarnas miljöbelastning var en myt. De är tydligen betydligt mer miljövänliga än andra typer av bärkassar i tyg eller papper när man ser helheten. Det är en dansk forskarrapport som citeras, och där man bland annat konstaterar att störst miljöpåverkan hade tygkassen av ekologisk bomull som behövde användas minst 149 gånger för att bli kvitt dess påverkan på klimatet och minst 20 000 gånger (!) sett till samtliga miljöindikatorer.

"Den danska miljöstyrelsen publicerade nyligen en studie i vilken de har analyserat våra vanligaste shoppingkassars ekologiska livscykel, från produktion till användning till bortskaffande. Syftet är att identifiera vilken typ av påse som har den bästa miljöprestandan sett till 16 olika miljöparametrar, bland annat klimatpåverkan, ozonpåverkan, giftighet för människor och miljö samt vattenåtgång.

Forskarna testade sju olika material, LDPE-plast, polypropen, återvunnen PET-plast, polyester, biopolymer, papper, bomull och komposit. De tog även i beaktande miljöpåverkan vid transport från producenten, energiåtgång vid produktionen och energiåtgång vid avfallshanteringen.

Analysens huvudsakliga slutsats är att vanliga plastpåsar av LDPE-plast, tänk matbutik, som är polyeten med låg densitet, ger den överlägset lägsta miljöpåverkan sett till de flesta miljöindikatorer.

Vad gäller återvinning fastslog forskarna att det bästa alternativet är att använda plastpåsen som en soppåse hellre än att slänga den direkt i restavfallet eller i återvinningen. Återvinning har dock sina fördelar vad gäller ”tunga” påsar gjorda av exempelvis polypropen, återvunnen PET-plast och polyester, men lättare påsar gjorda av exempelvis LDPE, papper och biopolymer gör alltså enligt forskarna minst miljöpåverkan om de återanvänds.

Störst miljöpåverkan hade tygkassen av ekologisk bomull som behövde användas minst 149 gånger för att bli kvitt dess påverkan på klimatet och minst 20 000 gånger sett till samtliga miljöindikatorer. Inte heller papperspåsen föll i god jord då den behöver återanvändas 43 gånger om hela dess miljöpåverkan ska raderas.

Forskarna är dock noga med att påpeka att alla påsar bör återanvändas så många gånger som möjligt innan de blir soppåsar, alternativt kastas i återvinningen eller restavfallet."

Bilden som rummats ut att plastpåsar är det stora miljöhotet och att vi bör använda andra typer av kassar känns ju int elängre särskilt övertygande när man läser denna rapport. Men det är ju inte första gången, och troligen inte heller de sista, som politiker, media och allmänhet luras att ha väldigt bestämda åsikter om vad som är miljövänligt och inte. Ett kritiskt tänkande och en helhetssyn är oerhört viktigt när vi diskuterar hållbarhet och miljöfrågor.


 

Kina bygger 1.600 nya kolkraftverk - "göteborgs äldre bör bli veganer"

2018-04-11

South China Post rapporterade nyligen att Kina planerar för 1.600 nya kolkraftverk runt om i världen där man vill vara med och finansiera och bygga. Verken är tänka att ha den enaste moderna reningen, men koldioxidutsläppen lär man knappast komma ifrån.

Samtidigt når oss nyheten att Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Göteborg vill att all mat som serveras i kommunal regi (skolor, äldreomsorg, hemtjänst, omsorg, intern representation mm) ska vara helt vegansk. Detta av klimatskäl. Köttkonsumtion framhålls som klimatskadlig, men man nöjer sig inte med att föreslå vegetarisk kost - även mejeriprodukter ska stoppas om förvaltningen får som man vill. 

Så samtidigt som Kina storsatsar på kolkraft ska Göteborgs pensionärer på äldreboendena inte längre tillåtas att fortsätta äta kött eller dricka mjölk på ålderns höst. Om klimatextremisterna bland kommunens tjänstemän får bestämma. Högste ansvarig politiker för den politiska nämnd som förvaltningen lyder under är inte oväntat en miljöpartist.

Det är hög tid att svenska folket gör uppror mot både Miljöpartiet och klimatextremisterna. En dag är det för sent. Att rösta bort Miljöpartiet från alla politiska församlingar är en bra början.


 

Det finns ett Sverige utanför storstaden

2018-04-10

Skriver om landsbygdens behov av både flyg och bil i Borås Tidning idag. Det finns en värld vid sidan av de stora järnvägslinjerna, pendeltågen och täta bussförbindelserna också. Även om man inte alltid kan tro det när man lyssnar på vissa politiker och journalister. 




 

Vem ska man lita på?

2018-04-02

Expressen hade i helgen en artikel där det påstås att Saharaöknen brett ut sig sedan 1920. Orsaken är att det blivit varmare och samtidigt regnar mindre, vilket i artikeln påstås till 2/3 vara naturliga förändringar och till 1/3 av människan orsakade klimatförändringar:



”Analysen har visat att Saharaöknen expanderat betydligt under det tjugonde århundradet, mellan 11 och 18 procent beroende på säsong”, står det i studien.  

Naturliga klimatcyklar står bakom två tredjedelar av expansionen, enligt forskarna. Men den återstående tredjedelen kan kopplas till klimatförändringar orsakade av människan." 

Samtidigt finns motstridiga rapporter om att Saharaöknen tvärtom blivit grönare på senare år - bland annat på grund av ökad halt av koldioxid som gynnar växtligheten. Denna artikel från SVT:s Vetenskapens Värld i maj 2016 säger emot påståendet i Expressen, och det finns tydliga bevis redovisade i artikeln och inslaget i form av satellitbilder. I ett annat inslag i Vetenskapens Värld 2015 konstateras att jorden blivit betydligt grönare de senaste 30 åren och att öknarna krympt. Vilket bland annat gäller just Sahara. Detta beror enligt inslaget på att det regnar mera.

"Det var mot slutet av 1960-talet som idén om ökenspridning på allvar började etablera sig som ett allvarligt hot mot mänskligheten i samband med svåra tork- och svältkatastrofer i bland annat Sahelområdet.

Bilden som tonade fram var att den sparsamma växtligheten i Sahel försvann och Saharas öken spreds med hög fart söderut. På den här tiden var det dock inte så lätt att få en överblick över storskaliga naturförändringar, men i början på 1970-talet med USA:s rymdprogram skulle det förändras.

Ulf Helldén på Lunds universitet och hans kollegor fick tillgång till satellitbilder som visade att Saharas öken inte spred sig. Tvärtom krympte den. Det här kan ju framstå som en god nyhet, men Ulf Helldéns forskningsresultat möttes av negativa reaktioner.

Motståndet mot de nya forskningsresultaten kom från FN-systemet och den så kallade G77-gruppen som bestod av 77 utvecklingsländer.

Det framstod som om företrädare för gruppen ville ha kvar den alarmistiska bilden av ökenspridningen eftersom den var ett redskap för att kanalisera biståndspengar till utsatta länder."

Jag kan ärligt talat inte få ihop dessa båda nyheter. Båda kan inte vara sanna samtidigt. Antingen växer Sahara eller så krymper samma öken. Antingen regnar det mera eller så regnar det mindre. De olika rapporterna säger emot varandra.

Möjligen kan man konstatera att den första rapporten säger att Sahara växt sedan 1920, och att den andra rappoorten säger att Sahara krympt de senaste 30 åren. Om man vill bevisa att klimatförändringarna i nutid medför ökenspridning blir det svårt att följa med i argumentationen.

Precis som när det gäller mängden snö olika år kommer motstridiga uppgifter om vad som styr vintervärdrets förändring över tid. Ena dagen påstås att klimatförändringarna gör våra vintrar mildare, nästa dag att de kommer att bli kallare. Och dessa budskap förändras årligen beroende på hur just det aktuella årets vinter ser ut...


 

Oförståelse för landsbygdens villkor när BT granskar våra  resor

2018-04-01



Borås Tidning presenterar idag en "kartläggning" av hur vi riksdagsledamöter från valkretsen reser i tjänsten. Precis som vid tidigare granskningar är det jag som åker mest bil och flyger mest. Anledningen är uppenbar.

Jag bor nära Landvetter flygplats och har ingen järnvägsstation eller ens järnväg i närheten och det gör att flyget är det i särklass mest effektiva sättet för mig att resa till och från Stockholm, där jag snabbt reser från Arlanda till city med tåget (Arlanda Express). Det gör exempelvis att jag kan flyga upp tidigt en morgon och hinna till dagens första möte i stället för att resa upp kvällen före. Detta ger mig en extra kväll varje vecka att kunna delta i aktiviteter och möten på hemmaplan.

Att flyget kostar mer än årskort på SJ är inget jag kan påverka. Skulle jag ta tåget till Stockholm skulle jag ha anslutningsresor till Göteborg som kostade en hel del utöver tågbiljetten. När man bor på landet med dåliga kommunikationer kostar det helt enkelt mera att ta sig till Stockholm än om man bor i Centrala Borås. Jag har dock inget årskort på SAS som en del andra ledamöter, utan bokar alltid den billigaste flygbiljetten vid varje tillfälle. 

Jag är också den som kör mest bil i uppdraget, vilket också kritiseras i artikeln. Jag kan konstatera att jag ju är den ende riksdagsledamoten från valkretsen som bor ute på landsbygden, alla de andra bor i stan eller i större tätorter med goda kommunikationer. Själv har jag tex 5 km till busshållplatsen. När jag ska på möten, verksamhetsbesök eller träffa väljare så är bilen det enda realistiska sättet för mig att resa. Detta är en verklighet jag delar med alla andra landsbygdsbor i Sverige, och det gör kanske också att jag har större förståelse för hur det är att leva på landsbygden än vad andra riksdagsledamöter i valkretsen har. 

Borås Tidning kopplar mitt val av resalternativ till min syn på klimatfrågan. Det är en grov förenkling. Jag reser på det sätt som fungerar bäst för att jag ska kunna sköta mitt uppdrag. Hade jag haft en fungerande busstrafik från bostaden till en närliggande järnvässtation hade jag gärna åkt med ett snabbt tåg till Stockholm. 

Att Borås Tidning på nyhetsplats forsätter med sin "brännmärkning" av mig för att jag besökte (!) en klimatkonferens och lyssnade (!) på människor med en kritisk inställning i klimatfrågan tycker jag mest är pinsamt från tidningens sida. Att lyssna på alla och träffa människor med olika åsikter i en mycket omdiskuterad samhällsfråga är väl själva grunden till politiskt arbete? När en tidning inte längre objektivt rapporterar om saker på nyhetsplats utan driver en uppenbar politisk agenda mot en enskild riksdagsledamot visar det hur extrem samhällsdebatten blivit i klimatfrågan. 

Att jag har en mer nyanserad syn på klimatfrågan än moderaternas officiella partilinje är inte heller något konstigt. Det finns många frågor där moderata riksdagsledamöter har avvikande synsätt mot partilinjen, och så är det i alla demokratiska partier. Jag vet exempelvis att jag har moderata riksdagskolleger som idag inte delar partiets nya syn på migrationspolitiken eller tiggeriförbudet, vilket jag själv däremot backar upp till 100%. I de fall man har en avvikande mening från partilinjen får man försöka enas bakom de partistämmobeslut som finns när det kommer till omröstning i riksdagen. Så har jag gjort i alla år i alla frågor, och har aldrig röstat emot partilinjen under mina snart 12 år i riksdagen. 

Den 22/2 skrev jag om en stor enkät som Svenska Dagbladet gjorde om riksdagsledamöternas syn på flyget. Av 349 riksdagsledamöter var vi 170 som svarade, alltså ungefär hälften. Närmare 6 av 10 svarade att vi kan flyga mera. Av de moderata ledamöter som svarade ansåg samtliga att vi kan flyga mer än idag. För samtliga Allianspartier samt SD var "en överväldigande majoritet" för att svenskarna kan flyga mera. Bland Socialdemokraterna var 20 av 47 för ett ökat flygande. Endast från V och MP svarade alla nej. En del villkorade sitt ja med ökad inblandning av biobränsle i flygbränslet.

Vad tycker då moderaterna som parti om flyget? Moderaterna vill avskaffa den nya flygskatten som börjar gälla från idag och vi vill inte lägga ned några flygplatser. Vi har tydliga skrivningar om att inrikesflyget behövs och vi vill göra flyget mer miljövänligt genom ökad inblandning av biobränsle, gröna flygvägar, och investering i bränslesnålare moderna flygplan. Jag står för den moderata partilinjen kring flyget, och tillämpar den alltså även i vardagen.

Jag kommer att fortsätta vara en stark röst för människorna på landsbygden i Sjuhärad. De som vet hur det är att varje dag vara beroende av bilen och som inte har någon järnväg att nyttja för längre resor. De som inser att en alltför extrem politik med fokus på storstadsfrågor riskerar att göra det närmast omöjligt att bo och verka på den svenska landsbygden. Av de reaktioner jag ständigt får från väljare vet jag att jag har ett mycket starkt stöd för denna linje.


 

Vad betyder den kraftiga vindkraftutbyggnaden för vår elförsörjning?

2018-03-26

Den 21 december kunde energiministern i en artikel i Dagens Industri läsa ett säkerligen ovälkommet besked från Erik Ek, driftschef på Svenska Kraftnät. Så här sa Ek (förkortat): ”Om det blir en tioårsvinter så klarar vi inte elförsörjningen av egen kraft, även om alla tillgängliga kraftverk går för fullt.”

I en annan artikel (hos nätverket Klimatsans hemsida) varnar Sivert Göthlin, tidigare ansvarig för Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet, för elbrist när kärnkraften avvecklas samtidigt som vi storsatsar på vindkraft som knappt ger någon el alls när det är riktigt kallt och inte blåser.  

Via Svenska Kraftnät kan man få löpande statistik över elproduktionen. Här är siffror för två riktigt kalla dagar i mars, den 9/3 och 10/3:

 

Här är samma grafer för några av de senaste dagarna, 22-23 mars, när det varit mildare väder, en där det var väldigt lite vind och dagen efter som var blåsig:



Det är tydligt hur elproduktionen varierar kraftigt. En riktigt "bra dag" kan vindkraften stå för 15-20% av elproduktionen eller enstaka dagar ännu mera. När det inte blåser faller däremot produktionen till några enstaka procent. Vattenkraften varierar ovan mellan ca 40% och 50% av den totala elproduktionen. Kärnkraften för 35-45%, trots att den producerar nästan exakt lika mycket el varje dygn. Det visar hur stora svängningarna är för övrig elproduktion och vårt totala elbehov.

Under de kalla dagar ovan när det inte blåst har vindkraften knappt producerat någon el alls (max 1-2% av den totala elproduktionen), och man har då tvingats då köra kraftvärmeverk (oftast oljebaserade) hårdare för att ersätta vindkraften. När det inte är lika kallt klarar vattenkraften däremot av att vara "reglerkraft" när det inte blåser, tack vare att kärnkraften stabilt som "bas" och levererar samma mängd elenergi dag efter dag, oavsett väder.

Men vad händer om vindkraftens andel av produktionskapaciteten ökar kraftigt, samtidigt som kärnkraftens andel krymper och vattenkraften blivit den viktigaste baskraften i vårt energisystem, som redan utnyttjas för fullt och inte kan täcka upp extra när vindkraften står stilla? Problemet är ju att delar av kärnkraften kommer att fasas ut för att den inte längre kan konkurrera med den subventionerade vindkraften. Om vi baserar en stor del av vår elproduktion på vindkraft och det blir riktigt kallt och behövs mycket el, samtidigt som det inte blåser, finns uppenbar risk att vi tvingas köra fossilberoende elproduktion eller helt enkelt periodvis stänga ned delar av elnätet på grund av elbrist (vilket redan förekommer i andra länder, exempelvis i Belgien). 

Dagens Industri redovisade den 20 mars att det under 2017 togs beslut om rekordinvesteringar i vindkraft. Utländska investerare står på kö för att få ta del av de svenska subventionerna. Samtidigt tränger vi ut kärnkraften och tvingar fram en förtida avveckling av denna. Jag har tidigare berättat om artikeln i Dagens Industri den 22 januari där man varnade för fördubblade elpriser i framtiden när vi ska ställa om till förnybar el.

Jag känner en oro för Sveriges famtida energiförsörjning, särskilt under kalla vinterdagar. Sverige verkar vara inne på en farlig väg. Allt dyrare el, kombinerat med ökat beroende av oljebaserade kraftverk eller osäker import när det förnybara inte räcker till. Är detta verkligen rätt väg framåt för en energiberoende industrination långt uppe i kalla norden?

 

Orimligt att regeringen gör 1,3 miljoner dieselbilar värdelösa

2018-03-23

Socialdemokraterna meddelar att de lägger sig platt för Miljöpartiets krav att genom att ge kommunerna rätt att införa miljözoner och därmed i praktiken förbjuda 1,3 miljoner dieselbilar. Inte nog med att Socialdemokraterna vikt ned sig för Miljöpartiet i regeringen, de sätter nu ett mycket kraftfullt vapen i händerna på lokala miljöpartister runt om i hela Sverige.

Med socialdemokraternas och miljöpartiets ansvarslösa utformning av miljözoner blir politiken utomordentligt ryckig och många riskerar att känna sig lurade av politiska beslut. Så sent som år 2013 infördes en miljöbilsdefinition som undantog bland annat dieselbilar med låga utsläpp från fordonsskatt under de första fem åren. Tiotusentals familjer köpte en dieselbil i stället för en bensindriven bil. Att utan förvarning nu straffa dessa hushåll är vare sig rättvist eller rimligt. Regeringens förslag är ett straff mot alla de familjer som nyligen köpt en miljöbil bara för att nu få beskedet att de inte längre är välkomna i våra storstäder. Vi ser redan nu hur andrahandsvärdet på dieselbilar har sjunkit och hur många familjer därmed får bära kostnaden för Socialdemokraternas svek. Regeringens förslag drabbar därmed alla ägare av dieselbilar i hela landet, även de som aldrig kommer i närheten av en miljözon - prisnedgången drabbar alla.

Beskedet om socialdemokraternas svek i fråga om miljözoner kommer alltså efter att man infört automatisk årlig indexhöjning av bensinskatten (trots att man lovade före valet 2014 att inte höja benisnskatten). Och ovanpå detta går man nu också vidare med en direkt skatt på avstånd i form av en kilometerskatt. Regeringen  verkar närmas helt ha släppt ambitionerna om en politik som ser till hela Sveriges förutsättningar och villkoren utanför storstäderna – där det många gånger saknas kollektivtrafik och alternativ till bilen.

Moderaterna avvisar regeringens förslag om miljözoner. Vi är inte beredda att medverka till att göra många familjers näst största investering värdelös. Ska vi ha människor med oss i miljöpolitiken så måste de känna att politiken är långsiktig och att lita på. Vi säger också nej till indexeringen av bensinskatten, vi säger nej till kilometerskatten och vi säger nej till flygskatten.


 

Möte med Riksdagens fordonshistoriska nätverk

2018-03-22

Jag är ju med i Riksdagens fordonshistoriska närverk, och har även motionerat i riksdagen om en översyn av hur regelverk i vårt samhälle måste anpassas till de särskilda förutsättningarna för det rullande kulturarvet (äldre bilar, båptar, järnvägar, flyg osv). Riksdagen har ju (bland annat grundat på min och andras motioner) gjort ett tillkännagivande till regeringen att man bör utreda denna fråga. Och nur har äntligen regeringen - just denna vecka - tillsatt en utredare under Riksantikvarieämbetet som ska utreda saken.

Vid dagens lunchmöte fick vi nya berättelser som hur  ägare av äldre bilar drabbas av olika former av myndighetsbyråkrati som ofta är närmast omöjligt att hantera. Det handlar om orimliga nyta krav från Transportstyrelsen om tillstånd för att "visa upp fordon på allmän väg" med ett antal snåriga regler och givetvis kopplat till en tillsynsavgift för dem som anordnar tex bilkaravaner med äldre fordon, träffar och liknande. Det handlar om snåriga tullregler vid import eller export av veteranfordon.
Det handlar om att de nya reglerna om miljözoner i exempelvis Stockholm kan komma att hindra kungahuset att köra med äldre bilar i området kring Gamla Stan (!).

Det handlar även om ett ärende där ett äldre fordon, sålt på en svensk auktion till en person i Tyskland, betraktades som "farligt avfall" och stoppades av tullen och där det nu pågår en rättsprocess i Mark och Miljöldomstolen (!) för att fastställa om detta veteranfordon (som är från 1982 och skulle renoveras till toppskick) var att betrakta som "avfall" eller inte. Om det betraktas som avfall kommer sannolikt även transportören att drabbas eftersom det krävs särskilt tillstånd att frakta "miljöfarligt avfall"...

På område efter område ägnar sig enskilda tjänstemän hos Transportstyrelsen, tullen, länsstyrelsen och kommunerna åt att jaga enskilda ägare av gamla veteranfordon. Och eftersom dagens miljö- och säkerhetsregler mm inte är anpassade för äldre fordon får ägarna stora problem eftersom det blir närmast omöjligt att uppfylla kraven. Vi måste, precis som när det exempelvis gäller äldre byggnader, få specialla lagregler som undantarkulturhistoriskt intressanta fordon från dagens hårda regelverk. Fordonen är få och används inte mer än i blygsam omfattning, de går oftast inte särskilt fort och det påverkar miljön minimalt. Det är helt enkelt orimligt att ställa samma krav på dessa gamla fordon som på nyproducerade fordon som används dagligen.


 

Fler reaktioner efter mitt besök på klimatkonferensen i Mölndal

2018-03-16

Reaktionerna fortsätter efter mitt numera ganska omtalade besök på klimatkonferensen i Mölndal. Tänk att detta att besöka en konferens och lyssna på vad kritiska forskare och experter har att säga kan väcka sådan uppmärksamhet. Fullständigt obegripligt. 

Det som är roligast är ju såklart mängden mail och telefonsamtal från människor som tycker jag gjorde alldeles rätt och jag märker ju att oron för den extrema klimatpolitiken i Sverige är betydligt större än jag trodde. Inte minst har många moderater hört av sig, både aktiva kommunpolitiker och medlemmar. 

Stockholmsinitiativet/Klimatsans uppmärksammar såklart också mitt deltagande i flera inlägg, tex detta, detta och detta.

Självklart kommer också kritik, inte minst på sociala medier från övertygade klimatalarmister som uppenbarligen vill kväva all diskussion om ämnet. En del inlägg är så nedlåtande att jag undrar om de som skriver helt saknar sakargument? Jag bemöter seriösa inlägg i den mån jag hinner. Att två miljöpartister hoppar på mig i denna debattartikel i vänstertidningen ETC tar jag för övrigt mest som en komplimang.

Mitt svar är detsamma som alltid - inget är helt svart eller vitt i någon politisk fråga, inte i klimatfrågan heller. Att försöka kväsa debatten så fort någon har avvikande mening eller ställer frågor om påståenden som framstår som ologiska är odemokratiskt. Vi behöver fler diskussioner, fler konfereser och mer debatt i klimatfrågan. Inte mindre.


 

Temperaturdata från norska Tromsö

2018-03-11

Jag har ju tidigare berättat om hur olika institut och forskare räknar om ("modifierar") gamla temperaturdata. Att man korrigerar för kända historiska misstag eller felkällor är väl inget märkligt, men däremot är det en smula märkligt att dessa korrigeringar regelmässigt sker så att äldre temperaturdata sänks och moderna höjs. På det viset ser såklart kurvan över den globala uppvärmningen mer skrämmande ut.


Alla temperaturdata modifieras dock inte. Ett exempel är Tromsö i Nordnorge där man har officiellt uppmätta faktiska temperaturdata från Norges Meteorologisk institutt ända sedan 1870. Det intressanta är ju att Tromsö ligger ganska nära Arktis, lika nära Nordpolen som centrala Grönland. Det gör att dessa temperaturdata borde ge vissa indikationer om hur den faktiska temperaturen utvecklats i denna region.



Så här ser grafen över de uppmätta värdena ut, från 1870 till 2013: 


Jag är inte forskare, men jag ser i vart fall inget dramatiskt i temperaturen över dessa 143 år. Det väcker definitivt frågor, med tanke på att det sägs att Arktis har en kraftigt stigande temperatur. Man tycker ändå att det borde synts i vart fall något lite av detta även i Tromsö? Att grafen slutar 2013 och alltså inte visar de senaste fyra åren borde sakna betydelse i sammanhanget, eftersom det ju sagts under minst 20 år nu att temperaturen stigit kraftigt i Arktis. Men inget alls syns som sagt i temperaturstatistiken från Tromsö.


 

Plötsligt "hittade man" 1,5 miljoner utrotningshotade pingviner  

2018-03-08

Häromdagen berättade media (nedan SVT) om den tidigare nära utrotningshotade Adéliepingvinen som förekommer runt Antarktis. Plötsligt hittade man 1,5 miljoner ytterligare pingviner av denna art på en otillgänglig ö, och plötsligt är inte pingvinarten utrotningshotad längre.

Detta är såklart en riktig solskenshistoria. Danger Islands är tydligen så otillgängligt att man helt enkelt inte besökt ön tidigare och pingvinerna har levt och förökat sig i lugn och ro utan att störas. Nu ska man försöka skydda ögruppen så pingvinerna kan fortsätta leva i fred. Ett mycket bra initiativ. Men det är samtidigt ett faktum att forskarna helt enkelt inte hade koll på populationen och därmed lämnat felaktiga uppgifter i debatten om följerna av klimatförändringarna. Man har hävdat att  varmare vatten runt Arktis gjort det svårare för pingviner att hitta föda och att djuren därför är hotade.

Vi har tidigare även hört att isbjörnarna skulle vara utrotningshotade till följd av klimatförändringar. Men det finns inget som styrker detta, tvärtom verkar isbjörnsstammen totalt sett växa och må bra. Detta styrks även av denna nyhet från Aftonbladet i december där man meddelade att man nu utökat jakten på isbjörn på Grönland.

Och den uppmärksammade filmen förra året på en "svältande isbjörn" visade sig i efterhand vara en sjuk och gammal isbjörn som inte orkade jaga. Media fick backa när detta blev känt.

Mycket av inslagen under åren om klimatförändringarnas påstådda effekter har illustrerats just med hotade isbjörnar och pingviner. Att använda vackra eller gulliga djur i sådana sammanhang brukar vara effektivt, det vädjar till våra känslor och leder till generositet vid insamlingar. WWF:s användning av Pandan är ett annat exempel, denna är dock utrotningshotad på riktigt. Budskapet känns däremot inte helt övertygande när det gäller isbjörnar och pingviner.

 

Ytterligare mediekommentarer efter mitt deltagande på klimatkonferensen

2018-03-06

Ytterligare ett antal artiklar i media har kommenterat mitt deltagande på klimatkonferensen i Mölndal liksom min nyanserade syn på klimatförändringarna. Dels Svenska Dagbladet som hade skickat sin välkända, mycket alarmistiska, reporter Jenny Stiernstedt till konferensen i Mölndal. Här är den artikel som blev resultatet. Jag måste säga att hon verkligen gör allt för att skriva ned de kloka erfarna forskare som hon nämner i artikeln. En annan tidning som kommenterat saken är  vänstertidningen ETC som jag nekade en muntlig intervju efter deras väl spridda falska "citat" från mig i somras. Men jag besvarade deras frågor via mail i stället. 

Ett antal bloggar, på båda sidor i debatten, har också kommenterat medieuppståndelsen. Här och här är en som kritiserar mig (i två bloggposter) och det som sades på konfrensen. Det finns en del konstigt i dessa blogginlägg som jag ska återkomma till. Gemensamt för kritiken är att bloggaren främst försöker sätta en bild av att de personer han kommenterar inte är trovärdiga som personer, i stället för att diskutera det de framfört. En tråkig debattstil tycker jag.

Och här, här och här några som tvärtom ger mig stöd. Liksom märkligt nog en för mig okänd person i en insändare i Eskilstunakuriren.

Självklart har konferensens arrangör Klimatsans också en artikel om saken.

Ulricehamns Tidning döljer inte heller sin åsikt i frågan. Man presenterade detta citat från mig den 3 mars. Och kallade det hela för en "konferens för klimatförnekare". Det var det ju inte. Ingen på konferensen förnekade vad jag vet att vi har ett klimat, knappast heller att det förändras över tid. Att man sedan kortade av mitt citat gör givetvis inte saken bättre. Det jag sa var följande: "Jag är bekymrad över att klimatfrågan tagit sådant enormt utrymme i samhällsdebatten och det har gjort att andra viktiga och akuta miljöfrågor fått stå tillbaka." (direkt citat från Expressens artikel). En något annan innebörd än det som står i det avkortade citatet i Ulricehamns Tidning. 

  


 

Tidningen Fokus uppmärksammar vedspisupproret

2018-03-03

Häromdagen uppmärksammade magasinet Fokus vedspisupproret och vår debatt för några veckor sedan med bostadsminister Peter Eriksson. En bra och läsvärd artikel, med en objektiv och saklig beskrivning av vad de nya reglerna innebär.

Citat från artikeln: "Han (Peter Eriksson, min anm) mosades i en riksdagsdebatt i början av februari, när fyra moderata riksdagsledamöter ansatte honom hårt i en interpellationsdebatt. Protokollet sprids nu i sociala medier, även om själva debatten inte refererades stort när den ägde rum den 6 februari (Interpellationsdebatt 2017/18:329)."


 

SvD:s ledarsida: "Det mänskliga priset för dyrare el"

2018-03-01

I dag har Svenska Dagbladet en gästledare av den danske professorn Björn Lomborg. Han varnar för att klimatpolitiken driver upp elpriserna och skapar "energifattigdom" eftersom nya förnybara energislag är mycket dyrare än de fossila. De höga elpriserna slår hårdast mot de med svag ekonomi.

Han beskriver resultatet av en rapport från Internationella Energiorganet IEA som visar att 200 miljoner människor i världens rika länder (OECD-länder) redan idag lider av "energifattigdom" i betydelsen att energikostnaden tar en tiodel av inkomsten eller mera. Det morsvarar 15% av OECD:s befolkning. I Europa är på motsvarande sätt 20% eller mer av befolkningen "energifattiga" i Tyskland, berligen, Luxemburg, Nya Zeeland och Irland. I Grekland har mer än halva befolkningen svårt att klara av att betala sin elräkning. Den kritik Lomborg framför i hur dyra alternativa energikällor driver upp elpriserna ligger mycket nära det som redovisades under flera föredrag på klimatkonferensen Climate Sense 2018 i Mölndal.

Lomborg ifrågasätter också de högljudda kraven från vissa håll på att exempelvis Sverige "ska gå före". En sådan politik drabbar enligt Lomborg alltid de fattiga på ett orättvist sätt.

Lomborg inleder sin artikel med att påminna om att 1,1 miljarder människor i världen saknar tillgång till el. Lösningen är i de flesta fall att lösa elbehovet med el från fossila bränslen. Det sätter in hela frågan i ett internationellt perspektiv. (Om 1,1 miljarder ska få sin el från i huvudsak fossila bränslen inser ju var och en av Sverige aldrig kan kompensera detta genom aldrig så stränga regler och skattehöjningar på fossil energi). 

Till saken hör att Lomborg anser att klimathotet är en realitet och att vi måste minska vår förbränning av fossila bränslen. Han är alltså inte det man ibland lite slarvigt brukar kalla för "klimatförnekare". Däremot menar han att klimathotet inte alls är så akut som vissa anser och att det finns gott om tid att ställa om energiförsörjningen. Han menar att det som behös är ökad statsning på energiforskning så vi kan göra alternativ energi billigare och effektivare än fossila bränseln.

Här är hela Lomborgs artikel, som alltså presenteras på Svenska Dagbladets ledarsida.

Uppenbarligen är det inte bara jag som lyssnar på kritiska röster i klimatdebatten.

 

Jag lovar - jag har inte ätit några barn idag heller!

2018-02-26

Dagen utvecklades på ett närmast absurt sätt. Framåt kvällen hade jag hunnit med ett tiotal intervjuer (bland annat av TT) som spred nyheten vidare, efter en faktiskt mycket seriös och balanserad intervju) och blivit omskriven i de flesta större tidningar och blivit intervjuad i radio.

Vad var då det stora scoopet? Att jag gått med i IS, AFA eller NMR? Eller att jag ätit barn? Eller kanske misshandlat min granne? Nejdå, den stora nyheten var att jag besökte klimatkonferensen i Mölndal förra helgen! Sådant gör man inte ostraffat.

Det började med att den klimatalarmistiska tidningen Effekt skrev ett reportage från konferensen häromdagen med några korta intervjusvar från mig. Konferensen följdes upp även av vänstertidningen ETC. Uppenbarligen följs dessa två tidningar av Expressens reportrar, för idag kom så ett riktigt smaskigt skandalreportage om hur jag "frotterar mig med klimatskeptiker". Efter kritik ändrade man dock texten och tog bort det där om "frotterandet". Fast i min första nyhetsbevakning via Retriever fanns det med:



Sedan gick mobilen varm. Att en riksdagsledamot besöker en konferens för att lyssna på åsikter i klimatdebatten som avviker från "mainstreamlinjen" och prata med väljare blev alltså en riksnyhet. Med en tydlig underton av "skandal". För mig är detta det ultimata beviset på hur enkelspårig klimatdebatten är i Sverige. Tydligare kan det knappast bli.

Jag fick bland annat frågan i en intervju om jag inte genom mitt besök "legitimerade" konferensen. Jag svarade att den inte behöver legitimeras och att vi har yttrandefrihet och åsiktsfrihet i Sverige. Det svaret publicerades inte. En annan reporter började ilsket argumentera mot mig under intervjun. Det blev helt absurt - reportern började med att intervjua och blev sedan upprörd över mina svar och försökte rätta mig i stället för att ställa frågor! Några av reportrarna var däremot betydligt mer lyhörda och proffsiga (bland annat TT, och en reporter visade öppet sympati för mina svar.

Några av de som hittills skrivit om saken är TT , Göteborgs-Posten , Sydsvenskan , Borås Tidning , Aftonbladet , Bohuslänningen , TTELA , Alla Nyheter , Pressen.se , Hela Gotland , Omni , Nyheter24 och ett antal mindre lokaltidningar. Jag blev även intervjuad i Radio Sjuhärad. Sannolikt följer ett antal ytterligare artiklar av intervjuerna under dagen att döma.

Från allmänhet, moderata väljare och en del politiska kolleger (i flera partier) har det samtidigt kommit förvånansvärt många uppmuntrande ord. Min känsla är att människor överlag är betydligt mer skeptiska i klimatfrågan än vad man kan tro av media.



En vänsteraktivist på Twitter roade sig med att göra detta lilla bildmontage, som jag faktiskt skrattade mest åt. Varifrån ska allt det vattnet komma? Och jag brukar ha badbyxor när jag badar. Lite synd också att han lagt ut ett förfalskat citat överst. Inget jag sagt. Och svaret på frågan är noll kronor.

Kommentarer i övrigt om konferensen och min syn på det som sades finns i blogginläggen på min miljö- och klimatblogg där jag gjorde ett antal inlägg efter konferensen.

Och som jag konstaterat upprepade gånger - jag står inte bakom allt som sades på konferensen, men en hel del var intressant och mycket tankeväckande. Precis som det varit på andra konferenser där jag deltagit, exempelvis Naturvårdsverkets stora konferens Klimatforum som jag deltagit i tidigare.

Slutsatsen är att dagens upplevelse blev en nästan skrattretande tydlig illustration av hur smal åsiktskorridoren är i klimatfrågan (det är ungefär som i migrationsfrågan för 4-5 år sedan). Det har nästan blivit en religiös övertygelse för många, inte minst i media. Om vi hade haft häxprocesser i Sverige hade jag nog tveklöst blivit föremål för en sådan och bränd på närmaste bål. Det som hänt idag gör mig bara ännu mer övertygad om att debatten måste breddas. Inget är helt svart eller vitt och det finns faktiskt nyanser även i klimatfrågan. Även om man uppfattas som en kättare som svär i klimatkyrkan så fort man andas om minsta avvikelse från det som accepteras i åsiktskorridoren.

Att en riksdagsledamot besöker en konferens, lyssnar på argument i en viktig samhällsfråga och talar med väljare borde egentligen inte bli någon nyhet alls. Det borde uppfattas som en fullständig självklarhet i en demokrati.


 

Äldre inlägg på miljö-, energi- och klimatbloggen hittar du här!