Ericson i Ubbhult

Verkligheten har kommit ifatt även svensk klimatpolitik

2024-03-21

Häromdagen skrev jag ett kritiskt inlägg om EU:s klimatpolitik, där högtravande mål tappat allt fotfäste inär det gäller vad som är rimligt och genomförbart.

I dag kommer Klimatpolitiska Rådet med en kritisk rapport om den svenska regeringens klimatpolitik, där man menar att regeringens politik inte infriar målen och därmed strider mot Klimatlagen som beslutades 2017.

Jag har tidigare varit tydlig med att jag vägrade rösta för Klimatlagen och det Klimatpolitiska ramverket 2017. Helt enkelt eftersom det redan då var övertydligt att det skulle bli omöjligt att genomföra allt det denna lag och detta ramverk skulle kräva. Det skulle helt enkelt medföra så stora samhällsskador och påfrestningar för hushåll och företag i Sverige att det var omöjligt att följa lagen och ramverket och få folkligt stöd för det. Så här skrev jag den 15 juni 2017, den dag omröstningen hälls i riksdagen:

Och nu har alltså verkligheten kommit ifatt. Vår miljö- och klimatminister säger att klimatpolitiken måste ha folkligt stöd, och jag är helt enig med henne om detta. Samtidigt har hon en närmast omöjlg uppgift att förena en orealistisk klimatpolitik med den verklighet som råder.

Dagens regering har rensat bort en del tramsig klimatpolitik och dessutom sänkt drivmedelsskatter, sänkt reduktionsplikten och förbättrat reseavdragen - viktiga och välkomna åtgärder. Men med de modeller klimatalarmisterna använder leder detta till ökade utsläpp (de tror på allvar att människor som är beroende av bilen kör mer om drivmedelspriset sjunker något - de lever i en egen teoretisk modellvärld och förstår inte människors verklighet). Det finns dessutom flera rapporter som visar att den höga reduktionsplikten inte minskade utsläppen, utan bara flyttade utsläpp till andra länder, och Riksrevisionen har dömt ut hela den svenska reduktionsplikten. Men i den teoretiska världen innebär rimligare drivmedelskostnader att man inte uppfyller klimatlagen. Vår regering driver helt enkelt en politik för folket, men inte för klimatalarmisterna och Klimatpolitiska Rådet. Jag tycker det är helt rätt prioritering.

Personligen anser jag att Klimatlagen och det Klimatpolitiska ramverket bör upphävas, och att det Klimatpolitiska rådet avvecklas. Det finns inga rationella skäl till att klimatpolitiken ska överordnas annan politik i ett land som redan har nollutsläpp när man även räknar in den svenska skogens totala upptag. Man kan diskutera orsakerna till klimatförändringar, men även om man helt köper teorin om att människans utsläpp är huvudorsaken till klimatförändringarna (vilket jag som bekant inte anser att det finns vetenskapligt stöd för) så är det inte Sverige som är problemet. Om alla länder hade lika låga (eller inga) utsläpp som vi skulle de globala utsläppsmålen redan vara uppnådda. Nu måste vi ha fokus på Sveriges konkurrenskraft, svensk energiförsörjning, natur och miljö, företagande, jobb, livsmedelsförsörjning, skogsnäring samt svensk hushållsekonomi och samhällsekonomi - allt det som hotas av en extrem klimatpolitik i Sverige och i EU.

Verkligheten har kommit ifatt även svensk klimatpolitik.

EU:s klimatmål är inte realistiska och inte genomförbara

2024-03-17

EU och medlemsstaterna har genom åren lagt väldigt mycket kraft på att sätta allt högre mål för minskade koldioxidutsläpp. Man har nästan tävlat mellan länderna om att föreslå de tuffaste "klimatmålen". Väldigt lite debatt har ägnats åt HUR man ska kunna uppnå dessa mål. Att sätta tuffa mål kan såklart gå hem politiskt i vissa kretsar och signalera "krafttag". Men om man inte har förankrat målen i rimliga åtgärder riskerar hela politiken att krascha. Min bedömning är att vi närmar oss detta med stormsteg.

Det finns ett antal exempel, och jag ska nämna några:

* Tanken att förbjuda nya bensin och dieselbilar i EU från 2035 är helt orealistisk, vilket jag skrivit om tidigare. Flera stora bilföretag i EU har nu backat från tidigare besked om att bara bygga elfordon, och aviserar nu att man tänker fortsätta bygga bensin och dieselfordon. Självklart kommer förbudet mot nya bensin och dieselfordon att rivas upp före 2035, helt enkelt för att det är omöjligt att genomföra och skulle slå ut europeisk bilindustri. Det kommer inte heller att finnas vare sig batterier eller el tillräckligt för detta. Stor del av elproduktionen i EU kommer dessutom idag från olja, kol och gas, och andelen kolkraftel har ökat sedan Tyskland avvecklade kärnkraften. Kolkraftsel är knappast mer "klimatsmart" än bensin eller diesel. De enda som tjänar på ett förbud är kinesiska bilföretag som kan leverera billigare elfordon och därmed slå ut europeiska bilföretag. Dessutom tjänar kineserna på att vissa nödvändiga råvaror för batterier till elbilar i princip endast finns i Kina. Europa gör sig därmed helt beroende av Kina.

* Klimatkraven på transportsektorn är orealistiska. Runt om i Europa tvingas politikerna sänka skatten (och i Sverige även reduktionsplikten) på drivmedel, eftersom det helt enkelt inte går att driva upp priserna på drivmedel så mycket som annars skulle ske. Vill politikerna bli omvalda kan de inte chockhöja drivmedelspriserna.

* Klimat och miljömålen i jordbrukspolitiken har nu lett fram till så omfattande protester från jordbrukare att ingen politiker i EU kan bortse från detta om man vill ha en chans att överleva politiskt. Allt talar för att man kommer tvingas minska klimatkraven på jordbruket av rent politiska skäl, och det lär komma snabbare än många trott. Inte minst behovet av livsmedelsförsörjning är ett tungt argument.

* Klimatmålen för skogssektorn är redan idag så hotfulla att bland annat Sverige och Finland protesterar kraftigt. EU-politiken riskerar på allvar att slå undan benen på en av Sveriges viktigaste exportnäringar och orsaka enorma ekonomiska förluster för enskilda skogsägare. Och inte nog med det - om kraven på jordbrukssektorn måste lindras kommer man inte kunna nå målen för jord- och skogsbruket utan att kompensera med ännu hårdare klimatkrav på skogsbruket. Detta riskerar att bli oerhört allvarligt för Sverige. Risken är uppenbar att en stor majoritet av EU-länderna driver igenom en mycket skadlig skogspolitik för att rädda sina egna bönder.

* Den upphaussade vindkraften visar sig nu vara Ebberöds Bank - utan subventioner går verksamheten helt enkelt inte ihop. Många vindkraftbolag går idag med stor förlust och ett antal har gått i konkurs. Att driva vindkraft innebär att man knappt får något betalt när det blåser mycket - då är elen nästan gratis - och man kan inte leverera något alls när det inte blåser. Att leva på produktion när det blåser lite lagom räcker inte för lönsamhet. Samtidigt stiger elkundernas nätavgifter när elnäten måste byggas ut på många platser för att ta emot all vindkraftsel. Att stora delar av vindkraften dessutom ägs av utländska företag, bland annat kinesiska, gör ju inte direkt att vi stärker vår beredskap i orostider.

* Även på andra områden är klimatkraven orealistiska. Man talar om elektrifiering av industrin, "stål utan kol" och andra vackra ord - men sanningen är ju att det inte finns tillräckligt med el för detta inom överskådlig tid. Det krävs så ofattbart stora mängder el att det inte finns skuggan av en chans att ordna fram det. Alla insatta vet egentligen hur illa det är, även politikerna, men man kör vidare med mantrat "det måste gå". Det blir också extremt dyrt och ogenomförbart utan enorma skattesubventioner från EU och/eller medlemsstaterna, däribland Sverige. Detta kommer garanterat att driva upp skatterna. Dessutom kommer staten att förlora stora summor i utdelningar från LKAB och Vattenfall som i stället lägger pengarna på dyra och vanskliga projekt.

* Samtidigt arbetar EU nu med att införa "klimattullar" på varor från andra delar av världen. Detta kommer såklart att driva upp inflationen och konsumentpriserna, vilket sannolikt leder till högre räntor. Sammantaget dyrt för hushållen. Risken är dessutom uppenbar att det leder till handelskrig och högre tullar för svenska exportföretag, vilket slår mot ett exportland som Sverige. Vi får en klimatpolitiskt drivet handelskrig med framförallt Kina, Indien och USA, och jobben i EU hotas.

* Skärpta krav på bostadsbyggandet med krav på tvingande energirenoveringar för enskilda villaägare stoppades som tur är av partierna till höger i EU-parlamentet, och ministerrådet enades om att reglerna bara ska gälla på "genomsnittlig övergripande nivå". Men för nya flerfamiljshus och även nya småhus ställs nu en mängd nya klimatkrav som kommer driva upp byggkostnaderna och bostadskostnaderna kraftigt.

När man frågat människor i opinionsmätningar genom åren har många lite slentrianmässigt framfört att politikerna "måste ta krafttag mot klimatförändringarna". Många debattörer och politiker har också applåderat tuffare klimatkrav i EU. Många företag har också varit positiva till tuffare klimatkrav - eftersom de då kan ta del av statliga subventioner och då kan tjäna mer pengar. Men när nu verkligheten börjar komma ikapp är det inte lika roligt längre. Företagen kan inte med automatik räkna med eviga skattesubventioner, jord- och skogsbruket ser hur verksamheten hotas, företagens energi- och transportkostnader ökar och hushållen börjar nu få räkningarna för klimatpolitiken. Och då har kostnadsökningarna bara börjat.

EU:s klimatpolitik kommer allvarligt skada EU:s konkurrenskraft mot andra delar av Världen. Kina, USA och Indien skrattar hela vägen till banken - man har själva inga planer på att driva samma extrema klimatpolitik som EU, men gillar såklart att vi försämrar vår egen konkurrenskraft. Sämre konkurrenskraft leder till färre jobb, och samtidigt kommer "den gröna omställningen" att leda till högre skatter och sämre samhällsekonomi, samtidigt som hushållen får högre kostnader. Hela EU riskerar också energikris och stigande energikostnader. Och för jordbruket och skogsbruket talar vi om en konkret hotande kris. Vår livsmedelsförsörjning hotas, liksom jobben i vår viktiga skogsindustri. Att genomföra detta i tider där vi dessutom har stor oro i vår omvärld, ett krig i närområdet och stora behov av att rusta samhället och försvaret och bli mer självförsörjande är rent oansvarigt.

Jag upplever sedan regeringsskiftet en stor tillnyktring i klimatfrågan, inte minst bland unga. Många som tidigare gick i "skolstrejk för klimatet" verkar idag mer oroliga för hur klimatpolitiken ska påverka deras chanser att få jobb, de vill kunna tanka sin Epa för rimligt pris och de vill kunna fortsätta flyga och se världen. Även bland hushåll och företagare växer oron - hur ska Sverige klara detta? Hur ska elen räcka och hur ska vi ha råd med elräkningarna? Hur länge kan företagen räkna med olika klimatsubventioner när statens kassa är begränsad? Och om det blir regeringsskifte 2026, hur mycket kommer vänstersidan att höja drivmedelskostnaderna? Bland skogs och jordbrukare är stämningen närmast uppgiven. Samma sak bland ägare av småskalig vattenkraft.

Allt fler verkar också inse att det inte hjälper att européerna självspäker sig så otroligt mycket, när Kina möter detta med att bygga nya kolkraftverk varje månad och Ryssland bedriver ett miljöskadligt och oljeslukande krig i Ukraina. Europas uppoffringar är meningslösa ur ett globalt perspektiv, oavsett hur man ser på klimathotet. Och vi kommer aldrig att bli ett föredöme för resten av världen när de ser hur hårt hushåll och företag drabbas av klimatpolitiken i Europa. Vi lär bli ett avskräckande exempel i stället. De som verkligen oroar sig för klimatförändringar borde vara bekymrade över detta.

Det som förut var lite häftigt och "coolt" - att prata om klimathotet - har idag blivit en omfattande och växande rädsla för klimatpolitiken. Personligen tror jag att de partier som inser detta kommer att göra ett bra resultat i EU-valet, och de som inte känner stämningen i samhället kommer att göra ett riktigt dåligt EU-val. Vi får se om jag får rätt. Jag hoppas såklart att moderaterna ska vara ett av de partier som orkar stå emot överhurtiga klimatpolitiker i EU som vill fortsätta köra med full fart in i väggen med en klimatpolitik som allt fler inser är helt orealistisk och ogenomförbar - och även farlig för Sverige. Under den nya regeringen har den svenska klimatpolitiken tagit viktiga steg i en mer balanserad riktning, med viktiga lättnader för hushållen. Nu gäller det att även påverka EU i rätt riktning.

Om inte EU sansar sig kommer Europa förr eller senare skakas av kravaller mot klimatpolitiken som slår det mesta vi upplevt i modern tid. Desperata medborgare riskerar att ta lagen i egna händer. Det vore närmast en katastrof för hela EU-tanken i en tid då ett stabilt EU behövs mer än någonsin i en mycket orolig värld.

Allt tydligare att extrema klimatalarmister hör hemma till vänster

2024-03-10

Nu ger sig Martin Hultman, som driver "forskning om klimatförnekelse" vid Chalmers, in i den politiska klimatdebatten. Detta genom att kalla alla som inte ställer upp på en väldigt extrem klimatpolitik i EU som "högerradikala" och kallar rimliga kostnader för privatbilism för "petropopulism". Detta uttalade han i en intervju i DN (låst artikel), som sammanfattas i Omni enligt nedan:

Detta har väldigt lite med "högerpopulism" att göra. Det handlar helt enkelt om att allt fler européer inser att EU:s klimatpolitik sakta men säkert kväver Europa. De upplever det dagligen, ser själva effekterna. Och väljarna kommer inte acceptera att privatekonomi, samhällsekonomi, företagande, jord- och skogsbruk, transporter, energiförsörjning och personlig frihet offras på EU:s klimataltare. Fortsätter detta kommer människor göra uppror, det är inget jag bara gissar, utan det är något vi redan ser på många ställen i Europa. Jag tror personligen också det kommer synas tydligt i valet till Europaparlamentet i vår. Partier som driver en rimlig klimat- och energipolitik kommer gå framåt, och de som gör motsatsen kommer backa. Precis som det var i det senaste svenska valet. Inga partier kan i längden driva en politik som går mot en stor del av medborgarnas intresse, då förlorar man makten.

Att klimatextrema "forskare" nu kallar klimatrealister för "högerpopulister" visar klart och tydligt att det är samma gamla vänster som driver klimatfrågan idag som de som drivit andra socialistiska frågor genom åren. Bara att bedriva "forskning om klimatförnekelse" är så sjukt att man undrar hur Chalmers kan solka ned sitt varumärke på detta sätt.

Att Hultman dessutom lite nedlåtande talar om "kärnkraftsnostalgi" är anmärkningsvärt för att komma från en professor på Chalmers. Han borde veta att FN:s klimatpanel IPCC tydligt uttalat att mer kärnkraft kommer behövas för att minska utsläppen, och exempelvis Frankrikes liberala president och regering driver denna fråga. Knappast "högerpopulism".

Att han även raljerar om "dieseljordbruk" visar på en besvärande okunnighet om jord- och skogsbrukets villkor. De flesta traktorer och maskiner i de gröna näringarna går på diesel, och det finns få rimliga alternativ. Om vi vill ha mat på bordet och en fungerande skogsindustri (som är en av Sveriges viktigaste exportsektorer och dessutom framhålls som "klimatsmart") kan man inte samtidigt slå på "dieseljordbruket" på detta sätt.

Klimatfrågan har tyvärr blivit ännu ett verktyg för att driva på för socialism, sänkt levnadsstandard och ökad kontroll av medborgarna. Detta kommer jag att kämpa emot så länge jag är politiskt aktiv. Det handlar om vanligt sunt förnuft som en stor del av väljarna står bakom. Inte bara de som röstar M, SD, L och KD, utan även många som röstar S och C.

Hur olönsam är vindkraften?

2024-02-29

Jag har skrivit om detta tidigare, och nu börjar allt fler diskutera hur lönsam vindkraften egentligen är. Senast i raden är det två ekonomer som redovisar en granskning i tidskriften Kvartal. Där konstateras att den totala förlusten i vidkraftföretagen 2017-2022 uppgår till 13,5 miljarder kronor, vilket enligt ekonomerna motsvarar en förlustmarginal på 39 procent.

Nyligen ansökte det stora prestigeprojektet Markbygdens vindkraftpark om rekonstruktion för att undvika konkurs. De två ekonomerna förutser att vi kommer att få fler konkurser i denna bransch.

Trots alla dessa larm sägs nya bolag, både svenska och utländska, vilja bygga nya vindkraftparker. För mig är det en stor gåta att investerare vill satsa pengar i en verksamhet som år efter år visar underskott. Det är något som är väldigt, väldigt märkligt och sjukt i denna bransch. Vad är det dessa investerare ser för ekonomisk potential i en bransch som de senaste fem åren haft en förlustmarginal på 39 procent?

Om en vindkraftpark går i konkurs och ingen vill ta över driften blir det i sista hand markägaren som får röja upp. Man brukar säga att skrotvärdet i tornen möjligen kan bekosta rivningen och bortforslingen av själva tornet, men betongfundament och kabeldragningar under jord blir då kvar, och behöver med dagens regler inte heller återställas. Med tanke på den begränsade livslängden för ett vindkraftverk, idag 20-25-30 år, i framtiden kanske 30-35 år, är det väldigt mycket miljöförstöring för kort tids elproduktion.

Nedan ett privat foto som jag fick från en följare på twitter, och som visar hur mycket betong det går åt för att bygga ett enda fundament till ett modernt stort vindkraftverk. Ju högre och större verk, desto större fundament behövs. Tänk bara tanken att försöka få bort dessa enorma fundament i framtiden. Om jag var markägare idag skulle jag inte arrendera ut mark för vindkraft - det kan sluta med att jag blir den som tvingas röja upp efter en konkurs, eller behålla dessa stora fundament på mina åkrar eller i min skog för all framtid. Miljöförstöring är bara förnamnet.

Vattenfall går vidare med planer för ny kärnkraft vid Ringhals

2024-02-20

I dag kom positiva nyheter om att Vattenfall går vidare med planerna på ny kärnkraft vid Ringhals. Antingen nya små SMR-reaktorer, som man tror sig kunna få plats med fem stycken, eller mer traditionell teknik. Målet är att de nya reaktorerna ska vara på plats under första halvan av 2030-talet, alltså inom tio år från idag. Det är långt fram i tiden - men om man aldrig börjar prospektera blir det ju inget alls. Att förstöra ett energisystem går snabbt, att bygga upp det igen tar tid.

Första artikeln från Göteborgs-Posten, den andra rubriken från Alltinget.

Svenska klimatforskare avvisar domedagslarm om Golfströmmen

2024-02-18

I går publicerade Svt lite oväntat ett mycket kort inslag och en text som berättar att flera ledande svenska experter helt avvisar den holländska studien häromveckan som hävdade att Golfströmmen riskerar att stanna av till följd av ett varmare klimat i norr, vilketman hävdar skulle få katastrofala konsekvenser för oss i Norden, med betydligt kallare klimat, ner mot 20 grader kallare.

"Jag blev lite chockad" säger klimatforskaren Frederik Schenk på Bolincentret för klimatforskning, som inte delar slutsatserna.

"Att hastigt dra slutsatser baserade på isolerade observationer, indirekta rekonstruktioner eller modellsimuleringar är inte bara riskabelt, det är direkt vilsseledande" säger Léon Chafik, oceanograf och klimatforskare på Stockhoms Universitet.

Chafik och kollegernas forskning på den nordiska delen av golfströmmen visar i stället att den förstärks i en varmare värld. Detta enligt en studie som presenterats i Nature.

Man blir ju en smula överraskad av att Svt i vart fall gav kritiken lite utrymme, men det känns ju som om den fick långtifrån samma uppmärksamhet som den kritiserade rapporten fick. Och självklart kunde inte Svt avstå från att tillfoga ett eget alarmistiskt stycke som avslutning (markerat med "?" nedan). Alarmismen och domedagsretoriken måste försvaras. I varje läge.

Här är först artikeln och inslaget i Svt, via mitt inlägg på "X", därefter har jag lagt ut textartikeln i sin helhet.

Träningspass i skogen i vårsolen

2024-02-17

Den kommande veckan har ju många sportlov. För egen del tog jag ett träningspass i den egna skogen och fortsätter rensa upp det sista efter röjningen och gallringen i vinter. Det blir en del ved och högen med ris/grot växer. I dag var nog första riktiga vårdagen, det kändes i vart fall så med en strålande sol som smälter bort de sista små snöhögarna som ligger kvar i skogen.

Men myrorna i mina myrstackar sover fortfarande gott, och det är jag tacksam för. Sommartid undviker jag myrmotorvägarna genom skogen, en dm breda och helt svarta av myror. Det är ett imponerande myrsamhälle. För några år sedan byggde de sin andra stack och nu har de startat en tredje. Alla ligger på rad åt söder längs en öppen glänta i skogen. En skog som nu steg för steg blir ljus och fin. Men det är fortfarande mycket kvar att röja.

En mer balanserad ordförande för FN:s Klimatpanel IPCC

2024-02-14

I dag hade jag nöjet att träffa professor Jim Skea, IPCC:s nye ordförande. Han besökte riksdagen och höll ett föredrag arrangerat av RIFO (Riksdagens nätverk för kontakter mellan forskning och politik) om vilkten av att IPCC verkar just för bättre och mer utvecklad dialog mellan politiker och forskare. Att han själv, till skillnad från sin föregångare, själv är forskare i ett område som har direkt koppling till klimatfrågan - hållbar energi, vid Imperial College i London - spelar säkert in. I mina ögon ger han ett betydligt mer trovärdigt intryck än de två tidigare, den indiske ekonomen Pachauri och den sydkoreanske ekonomen Lee. De kändes mest som alarmistiska domedagsprofeter. Och FN-chefen Guterres är värst av dem alla - han talar öppet om "global kokning" och helvetets öppnade portar.

Jim Skea har själv uttalat att han tar avstånd från domedagsprofeterna och att han ser konstruktivt och hoppfullt på klimatfrågan. Den nye IPCC-chefen känns som en balanserad motvikt till FN-chefens obalanserade uttalanden.

I sitt föredrag konstaterade han såklart att utsläppsminskningarna enligt IPCC går för långsamt, och att det inte räcker för att nå tvågradersmålet, och han konstaterade att det krävs väldigt stora investeringar i energiförsörjningen om vi ska klara utsläppsmålen. Men han var också positiv när det gäller de möjligheter som finns, och påpekade särskilt att det finns en mängd tänkbara alternativa energisystem som kan ersätta olja, kol och gas. Han nämnde uttryckligen kärnkraften som ett av dem.

Jag bemötte för övrigt ett debattinlägg i Markbladet just idag om min syn på medias alarmistiska klimatkorrespondenter (i sista stycket har ett ord fallit bort, det ska stå "extrem klimatpolitik i Sverige som går mycket längre än i andra länder"):

Möte med Riksdagens Skogsindustrinätverk

2024-02-06

I kväll deltog jag i en välbesökt informationskväll med middag tillsammans med Riksdagens Skogsindustrinätverk. Många viktiga frågor diskuterades, och den vikti9gaste frågan är hotet från EU-byråkraterna mot svenskt skogsbruk. Det är en av regeringens prioriterade EU-frågor - Sverige måste få bruka sin skog, vi kan inte vara ett enda stort naturreservat där skogen ska stå och självdö "för klimatets skull". Jag påpekade att Skogsnäringen måste sluta spela med i klimathysterin och slåss för sin näring betydligt hårdare än idag.

Andra viktiga frågor rörde energiförsörjningen, transporterna och återvinningen av pappersförpackningar.

Jag illustrerar denna kväll med några foton från min egen lilla skog, där jag under vintern fortsatt gallringen och röjningen för att återställa min gamla skog till fint skick. Det finns inte på kartan att "slutavverka" och ta ned alla träd, tvärtom sparar vi de allra största och äldsta träden, och låter också fina lövträd och tallar stå kvar, medan vi gallrar ut en del halvstor gran. Vi sparar också en del döda träd. På detta sätt skapar jag en fin blandskog med en blandning av stora och små träd och skapar en bra miljö för både fåglar och andra djur. Borttaget sly längs skogskanterna gör att det blir ljusare inne i skogen. Det blir en väldigt vacker skog som delvis ligger i direkt anslutning till bostadshusen.

Frukostmöte om investering i småskalig vattenkraft

2024-01-25

I går deltog jag i ett mycket välbesökt frukostmöte i riksdagen, anordnat av moderaternas energipolitiske talesperson Mats Green.
Bakgrunden är givetvis debatten kring småskalig vattenkraft, där vi behöver en vettigare hantering av den pågående miljöprövningen av småskalig vattenkraft, där både kraftproduktion, värdefulla kulturmiljöer och dammar, och ett levande vatten med fisk kan samsas. Det finns idag 1.900 små vattenkraftverk spridda över landet, och med modern teknik kan elproduktionen i dessa fördubblas. Redan idag betyder den småskaliga vattenkraften mycket när effektbehoven är som störst.

Vi fick en intressant föredragning om att stora institutionella investerare nu går in i den lokala vattnkraften för att öka elproduktionen i gamla anläggningar genom uppgradering av tekniken, samtidigt som man kan bidra till att gamla anläggningar uppfyller moderna miljövillkor. På detta sätt kan den småskaliga vattnkraften bli ett värdefullt tillskott till den svenska elproduktionen.

Varning utfärdad för fler "Gröna bubblor"

2024-01-06

Under helgerna har det blivit en del tid att läsa böcker. Bland annat har jag fördjupat mig lite i denna bok, "Gröna bubblor" av Christian Sandström, professor på Handelshögskolan i Jönköping och docent vid Chalmers. Han forskar i samspelet mellan teknik och politik och har mycket insyn i dessa frågor. Boken ger en rad skrämmande exempel på hur politiker låtit sig duperas att kasta in skattebetalarnas pengar i synnerligen osäkra projekt för "grön omställning". Allt från ett flertal etanolhaverier till det katastrofala Gobigasprojektet, flera havererade vindkraftprojekt och en konkursad fabrik för batteriproduktion.

I boken diskuteras hur "gröna bubblor" skapas och varför. I det följande (blå text) direkt citat från boken (sidan 10-12):

Bubblan skapas:

1. Såväl offentliga som privata bolag utvecklar ny teknik, ofta kring biogas, etanol eller andra "förnybara" bränslen, inte sällan i samverkan med någon privat aktör och ett lärosäte. Ofta finns eldsjälar i form av forskare eller innovatörer som driver arbetet framåt.
2. Initiala kostnader täcks av olika bidrag, antingen från EU eller någon svensk myndighet som Energimyndigheten eller Naturvårdsverket, som i sin tur kombineras med pengar från de offentligt styrda bolagen.
3. Ett fåtal kritiska röster hörs, men de är få, avfärdas som olyckskorpar och har sällan tillräckligt inflytande.

Expansionsfasen

4. Invigningar och medial uppmärksamhet där attribut som "världsledande" och "världsunik" kombineras med retorik om återindustrialisering, gröna jobb och ibland hägrande drömmar om export.
5. Privata pengar lämnar projektet gradvis, antagligen för att de ser för stora risker.
6. Kommunala bolag och bidragsdopade privata företag fortsätter att investera trots att varningsklockorna ringer.

Kollapsen

7. Investeringarna misslyckas, omvärldsförändringar i form av lågkonjunktur, politiska förändringar eller fluktuationer i priset på el eller olja gör att projektet framstår som alltmer hopplöst.
8. Bubblan avslutas med en penibel städprocess där andra tjänstemän och politiker får et otacksamma jobbet att skriva ned värden och flytta runt förluster.

Varför sker ovanstående? Ett flertal gemensamma faktorer går att identifiera.

* Den som inte bör påverka politiken har oftast störst incitament och förmåga att göra det.
* Ingen risk är för stor när någon annan betalar.
* Politiker utövar inte tillräcklig kontroll över offentliga bolag.
* Ingen ställer kritiska frågor, förrän det är för sent.
* Det som låter för bra för att vara sant är ofta för bra för att vara sant

I slutet av boken drar Sandström några mycket tänkvärda slutsatser:

"Idéerna om att staten genom styrning och bidrag kan leda utvecklingen och bidra till innovationer förtränger incitamenten för både företag och myndigheter. Resultatet blir ekonomiska svarta hål."

"Den första generationens gröna bubblor handlade om inkompetent idealism. Men i takt med att politiken kommit att prioritera den gröna omställningen har den andra generationens gröna bubblor skapats ur en lukrativ bidragskapitalism där skattebetalarna ta den ekonomiska risken."

Min uppfattning efter snart 18 år i rikspolitiken är att Sandströms beskrivning är på pricken. Jag känner stor oro för den fortsatta utvecklingen just av de skäl han nämner. Politikerna är alltför ointresserade av realistiska kalkyler och konsekvensbeskrivningar, det är viktigare att säga "rätt" saker i media, tillgodose olika lobbygrupper, företag och aktivistiska tjänstemän hos olika myndigheter och agera i den riktning som för tillfället är politiskt korrekt. De som invänder beskrivs gärna som "bakåtsträvare", "klimatförnekare" eller som "visionslösa" - och ingen politiker vill beskyllas för det.

Men politik handlar inte om bara att vara visionär, politiker ska också vara realister och hantera skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt. Statens uppgift är inte att spekulera vilt med skattebetalarnas pengar. Med den nya regeringen har politiken blivit avsevärt mycket bättre, realism och verklighetskontakt har fått större utrymme. Men jag känner ändå oro för framtiden, inte minst för att politiken inte ska orka stå emot kommuner och företag som vill se fler bidragskranar öppnas, och inte heller orkar så emot trycket från myndigheters och medias aktivister - särskilt när man närmar sig val. Jag tror få inser vilken press detta sätter på politiken att ta ansvarslösa men "politiskt korrekta" beslut.

Men glädjande är ändå att vi fått en bredare samhällsdebatt om detta på senare tid. Jag märker även en ökad insikt om riskerna, både i media och inom politiken och inte minst från experter som kommer med varningar. Det ger ändå hopp.

EU-kommissionens förslag om tvångsrenoveringar stoppades

2024-01-05

Flera totalt orealistiska förslag från den extremt överbetalda EU-kommissionen har stoppats på senare tid. Jag är närmast chockad över att så välbetalda personer från medlemsstaternas politiska elit kan släppa fram såpass många totalt orimliga och ogenomtänkta förslag, uppenbarligen helt utan konsekvensanalyser - det behövs en bättre kommission efter EU-valet i maj.

I går berättade jag om hur EU-parlamentet gjorde uppror mot förslaget om massövervakning (Chat Control) och ett annat hårresande förslag som stoppats är förslaget om att tvinga ägare av småhus att energieffektivisera sina hus för dyra pengar på egen bekostnad. Självklart ett totalt orimligt förslag som skulle strida mot såväl svensk grundlag som Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Jag uppmärksammade problemen med förslaget här den 17 mars och 10 juli förra året.

För två år sedan lade EU-kommissionen fram sitt förslag på hur europeiska byggnaders energiprestanda ska förbättras. Målet var minskad energianvändning då byggnader står för mer än en tredjedel av EU:s koldioxidutsläpp. När väl förslaget kom till EU-parlamentet fick det bland annat stark kritik för obligatoriska renoveringskrav på hus med låg energistandard. Det handlade om tvångsrenoveringar som skulle kunna kosta ägare av äldre fritidshus och småhus åtskilliga hundratusentals kronor.

Hotet om tuffa obligatoriska EU-energikrav på småhus stoppades i mitten av december av en majoritet i EU-parlamentet. Det blir inga skarpa energikrav på enskilda bostäder. I stället blir det upp till enskilda länder att ta fram handlingsplaner för hur bostadssektorn i genomsnitt ska minska förbrukningen av energi. Vad jag förstår har även Europeiska Rådet (ministerrådet) drivit en liknande linje under förhandlingarna. Den preliminära överenskommelsen innebär att den genomsnittliga energianvändningen i bostadsbeståndet ska minskas med 16 procent till 2030 och med 20-22 procent fem år senare. Medlemsstater kan dock välja att undanta fritidshus och andra byggnader som bara används begränsad tid, högst fyra månader om året, från regelverket och de genomsnittliga beräkningarna.

Nu blir det upp till den svenska regeringen att ta nationella beslut med syfte att energieffektivisera bostäder på mer generell nivå. Här finns redan idag möjlighet till både rotavdrag och olika bidrag för energieffektiviseringar och installation av "grön teknik", och kanske det räcker för att uppfylla EU-kraven.

Moderaterna (samt SD och KD) röstade nej till förslaget i EU-parlamentet och vi tillhörde den vinnande sidan. S, V och MP röstade ja, men förlorade vid omröstningen. Det mest pinsamma efteråt var att S tog åt sig äran för att förslaget fallit - trots att man röstade för förslaget om tvångsrenoveringar vid omröstningen. Detta lågvattenmärke när det gäller att ljuga för väljarna kommenterade jag på bloggen den 13/12 förra året.

Återigen - det har betydelse vilka man väljer in i EU-parlamentet. Den kommande EU-valrörelsen måste handla både om hur de svenska riksdagspartiernas ledamöter i EU-parlamentet röstat i viktiga frågor, och om hur de tänker agera om de blir omvalda. För mig som moderat är det också viktigt att moderata EU-parlamentariker och den moderata riksdagsgruppen och vi moderata ledamöter i EU-nämnden talar samma språk och försöker driva en samlad linje i viktiga EU-frågor. Väljarna ska veta att moderater är moderater på alla nivåer och i alla sammanhang.

Utrivning av småskalig vattenkraft måste stoppas

2024-01-03

I går kväll uppmärksammade media återigen hotet om att utrivningen av små vattenkraftverk ska ta fart igen efter det tillfälliga stopp för miljöprövningar av befintliga vattenkraftverk som den nytillträdda regeringen tog strax efter tillträdet. Den tidigare regeringen gjorde ju inget alls för att stoppa detta, utan hejade snarare på förstörelsen av människors livsverk och kulturellt värdefulla miljöer och dammar, och på köpet förstörde man ytterligare en bit av landets elproduktion.

Problemet är att EU kräver miljöprövningar, och därför kan de inte helt stoppas permanent. Det viktiga är i stället hur ansvariga myndigheter tolkar EU-reglerna och hanterar dessa miljöprövningar. Här har Sverige stor möjlighet att bestämma själva, och det räcker att titta på vårt grannland Finland för att se hur detta kan hanteras på ett vettigare sätt.

Att riva fungerande vattenkraftverk skulle vara helt absurt i ett läge där vi verkligen behöver all el vi kan få. Dessutom handlar detta om äganderätt till vattenkraftanläggningar som människor byggt (med tillstånd!) och brukat under lång tid. Att riva anläggningarna medför en ekonomisk kostnad för den enskilde, och den fond (Vattenkraftens Miljöfond) som är tänkt att betala dessa rivningar kommer inte att räcka om många beslut tas om utrivning. Delar av dessa vattenkraftdammar är också värdefulla kulturmiljöer i sig, de skapar ett speciellt växt- och djurliv och det skyddar mot översvämningar. Detta gäller för övrigt även äldre dammar utan vattenkraftproduktion. Frågan handlar framförallt om just äganderätt, samt om myndighetsaktivism, ibland rena myndighetsövergrepp, mot landsbygdens företagande. Havs- och Vattenmyndighetens nuvarande tolkning av regelverket medför exempelvis att nästan hälften av svensk vattenkraft riskerar att klassas som ohållbar enligt EU:s taxonomi, vilket självklart inte kan accepteras. Att anse att fritt rinnande vatten alltid är mer miljövänligt än en gammal damm med höga naturvärden handlar inte om vetenskap utan bara om tyckande från aktivister på våra myndigheter. Och vill man gynna fisket går det oftast att lösa genom vissa modifieringar och anpassningar av anläggningarna i stället för att riva.

Från moderat sida är saken klar - många i vår riksdagsgrupp är engagerade i frågan och vi har också ett moderat partistämmobeslut om att värna den småskaliga vattenkraften samt de kulturmiljöer som omfattas av andra typer av dammar. Moderaternas beslut vid senaste partistämman var att rädda svensk vattenkraft samt kulturella och ekologiska miljöer vilka skapats vid fördämningar som gjordes över hundra år sedan. Moderaterna tog följande ställning:

Det största hotet mot vattenkraften idag är den svenska tillämpningen av ramdirektivet för vattenförvaltning. Detta är oförsvarligt i en situation där vi behöver mer av förnybar energi, och kan vara allvarligt för energiförsörjning samt energibalansen lokalt i delar av Sverige.

Inriktningen måste vara att den omfattande omprövningen av miljötillstånd för äldre vattenkraftsanläggningar begränsas och att utrivning av befintlig vattenkraft stoppas. I vattendrag som varit uppdämda och reglerade i mer än hundra år ska huvudprincipen vara att dessa ej ska omfattas av utrivning. Intresset av vandringsvägar för fisk tillgodoses ändamålsenligast genom faunapassager, fisktrappor, med mera, inte genom utrivningar av månghundraåriga kvarnar, dammar och vattenkraftverk. Det måste här råda en rimlighet, balans och proportionalitet.
* Befintliga reglerade vattendrag i större utsträckning klassificeras som kraftigt modifierade, "med god ekologisk potential"
* Omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd och utrivningen av befintlig vattenkraft hejdas
* Huvudprincipen ska vara att vattendrag som varit uppdämda och reglerade i mer än hundra år inte ska omfattas av utrivning

Nu gäller det att få alla tre övriga partier i regeringsunderlaget att landa i samma slutsats. Diskussioner pågår och det brådskar. Jag och ett flertal andra moderater kommer driva på regeringen och även föra samtal med kolleger i andra partier för att försöka bidra till att detta landar rätt. För äganderätten, elproduktionen, kultur- och naturmiljöerna och rättssäkerheten.

Klimatlagarna borde aldrig röstats igenom

2023-09-21

Den som följt mig vet att jag de senaste 15 åren varnat för att en orealistisk klimatpolitik och övertro på vad medborgarna kan tåla kommer att sluta med en rejäl smäll, där politikerna, både i Sverige och utomlands, kommer tvingas backa från tidigare fattade beslut. En klimatpolitik som underminerar företagande, tillväxt, transporter, samhällsekonomi, privatekonomi, energiförsörjning och gröna näringar kommer till slut inte att accepteras av medborgarna.

Redan när Sveriges riksdag röstade om klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket 2017 varnade jag för konsekvenserna, och vägrade rösta för förslaget. Jag berättade om det på bloggen och i andra sociala medier:

I dag är jag väldigt glad över att inte mitt namn finns på beslutet om denna lagstiftning. För tyvärr besannades mina värsta farhågor, och med råge. Nu ser människor effekterna. Stigande elkostnader och latent elbrist till följd av en aningslös övertro på vindkraft och avvecklad kärnkraft, skenande drivmedelskostnader till följd av höga skatter och EU:s högsta reduktionsplikt, kraftiga pålagor på företagandet, fördyrade transporter som driver upp inflationen, klåfingriga EU-regler som slår undan benen på svensk skogsbruk, vattenkraft och livsmedelsproduktion, och mycket annat som dagens regering nu försöker åtgärda i den mån EU-reglerna medger det.

Riksrevisionens rapport som helt dömer ut den tidigare förda svenska energipolitiken och konstaterar att den helt saknade konsekvensanalyser är ett annat exempel, maken till stenhård kritik får man leta efter.

Klimatlagens krav är helt enkelt orealistiska. Det går inte att genomföra det som krävs utan oerhört stora påfrestningar på vårt samhälle , så stora påfrestningar att människor helt enkelt inte kommer acceptera det. En helt orealistisk klimatpolitik applåderas i dag endast av de allra mest fanatiska klimatextremisterna, medan allt fler inser att det är en väg som inte fungerar.

Det är mot denna bakgrund man ska se den nya regeringens balanserade förslag till klimatåtgärder, åtgärder som enligt statsministern måste bygga på en acceptans i samhället och vara realistiska och rimliga. Jag är fortfarande kritisk till en del klimatåtgärder, men på det stora hela känns regeringens linje högst rimlig och realistisk. Det är första gången sedan klimatlagens tillkomst 2017 som en regering visar att man ser problemen och att det finns många intressen som måste balanseras. Statsministern framhöll vid presskonferensen att klimatpolitiken måste ha en bred folklig förankring.

Att C, V och MP gör gemensam sak och väcker misstroende mot en minister som står för sans och balans talar för sig själv. Dessa tre partier skyr inga medel för att skada Sverige och svenska folket, de bryr sig inte om hur deras klimatpolitik slår mot vanliga människor, fanatismen väger tyngre. Jag hoppas att S till slut ställer sig på den rimliga sidan och tar avstånd från misstroendeförklaringen. Den genomsnittliga s-väljaren är knappast intresserad av en rent samhällsskadlig klimatpolitik.

Destruktivt att ropa på förbud mot bilar

2023-12-12

Jag blev synnerligen upprörd när PM Nilsson, fd statssekreterare hos statsministern och ny VD för Timbro, gick ut medialt och ropade på fler förbud mot bilar som ny moderat klimatpolitik. Detta är så destruktivt och det skrämmer bort så många väljare. Jag skrev ett mycket upprört inlägg på X (tidigare twitter) som blev mycket uppmärksammat i media. Och jag har inte ångrat det jag skrev, tvärtom känner jag mig styrkt av att så många moderater, både från riksdagsgruppen och lokalt runt om i landet hört av sig och tackat. Även om PM Nilsson inte representerar moderaterna så förknippas han med vårt parti och det skadar oss, och dessutom skadar det självklart Timbro, som verkar gå allt mer från en stabil borgerlig syn på samhället till något slags flummig grön vänsterliberal linje. Det urholkar självklart Timbros trovärdighet.

Här är mitt inlägg och ett efterföljande som jag tycker passade bra, att rekommendera en bok som Timbros eget förlag givit ut och som varnar för orealistiska gröna bubblor i klimatpolitiken.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Svenska Dagbladet uppmärksammade min och andras kritik mot förbudsutspelet i en längre artikel, och även Omni och MSN skrev om saken. Moderaternas oppositionsregionråd i Stockholm, uttalade sig också och motsatte sig tankarna om förbudsfokus.

Det är självklart inte så att man nödvändigtvis måste kunna köra bil på precis varenda gata i våra städer, inte heller tycker jag man ska parkera bilar överallt. Men förändringar måste vara genomtänkta och mer bygga på att man skapar alternativ än på generella förbud. Att Stockholm är en av få huvudstäder utan en ringled runt staden är ett exempel på hur fel det är att börja med förbud. Och att förbjuda fordon bara för att de drivs med bensin eller diesel är väldigt onödigt av miljöskäl med tanke på att dagens moderna fordon knappast släpper ut några hälsofarliga partiklar alls. Miljözoner finns redan för tungt trafik, där äldre dieselfordon är förbjudna. Att förbjuda bilar som drivs av bensin eller diesel på vissa platser är självklart partiskt taget meningslöst ur klimatsynpunkt. Det behövs inte ytterligare förbud som begränsar människors rörlighet och möjlighet att använda bil när detta behövs, och det behövs faktiskt även i staden - för transporter av varor vid inköp av skrymmande saker eller en stor veckohandling, möjlighet att ta sig till ett nattjobb när kollektivtrafik saknas och många andra tillfällen. Dessutom finns det massor av hantverkare och småföretagare i serviceyrken som använder bilar i arbetet och som inte har ekonomisk möjlighet att köpa in en elbil som arbetsfordon. Möjligheten att ha tillgång till bil får inte bara gälla de allra mest förmögna som har råd att köpa elbil.

Den nya globala "klimatskadefonden" är en omöjlig konstruktion

2023-12-04

Under förra årets klimatmöte COP27 i Egypten lyckades utvecklingsländerna få visst stöd för den "fond för klimatskador" som de velat ha i årtionden. Häromdagen gavs fonden på COP28 i Dubai ett formellt grönt ljus av alla länder (vilket inte är detsamma som att de förband sig att bidra till fonden...). Fonden för klimatskador, eller ”loss and damage” som det heter i förhandlingarna, är såklart en stor framgång för de länder som vill ha ersättning för både det de menar är plötsliga "klimatkatastrofer" och för långsamma "klimatskador" som havsnivåhöjning.

Beslutet om en "klimatskadefond" väcker många viktiga frågor. Vi talar om fullständigt groteska summor, och som jag berättade från mina möten på Världsbankens och IMF:s årsmöten i Marrakech så står många länder i Afrika, Asien och Sydamerika på kö för att få ta del av dessa enorma resurser. Jag tror inte statscheferna och politikerna som var med och tog beslutet om fonden inser hur fel detta kan bli.

För det första: Hur kommer man fram till vilka skador, väderhändelser eller naturkatastrofer som är en "klimatskada"? Medialt och politiskt brukar varje liten storm, regnoväder eller torka betraktas som "ett bevis på klimatförändringar" som därmed kan ge utdelning ur klimatskadefonden. Det gör att fonden riskerar att missbrukas å det grövsta och väldigt snabbt tömmas på pengar. Dessutom talar man om att "alla utvecklingsländer ska få pengar från fonden". Man utgår alltså redan från start från att det här med "klimatskador" inte ska vara avgörande, utan det blir en "allmän dragningsrätt" på fonden oavsett? Tacka sjutton för att utvecklingsländerna vill ha denna fond.

För det andra: Så fort man bygger upp "fonder" med så diffusa ändamål ökar korruptionen och svågerpolitiken. Tveksamma regimer kan genom pengar från fonden klamra sig kvar vid makten genom att använda pengar från fonden för att få sina invånare mer positivt inställda. Samtidigt kommer trycket att demokratisera och effektivisera ekonomin och motarbeta korruption i utvecklingsländerna att minska.

För det tredje: Fonden huvudsyfte verkar vara att ge vissa länder möjlighet att betala "avlatsbrev" för att slippa genomföra de helt orealistiska "klimatåtgärder" som man samtidigt vill tvinga på resten av världen. Jag förstår inte att någon går på detta - det borde ifrågasättas både av klimatalarmisterna (som borde inse att vissa länder vill betala sig fria) och av de mer sunt tänkande klimatrealisterna (som inser att fonden kommer missbrukas).

För det fjärde: Den beslutade nivån är 100 miljarder dollar/år fram till 2030. Totalt alltså, omräknat till svenska kronor, ca 7.000 miljarder kronor! Det är helt orealistiskt att tillräckligt många länder kommer att ställa upp så att man får in 7.000 miljarder på bara sju år. det begriper alla - särskilt under en global lågkonjunktur och med krig och energikris i Europa. Flera länder lovade att bidra till fonden. Förenade Arabemiraten lovade tillskjuta 100 miljoner dollar, Tyskland 100 miljoner dollar, Storbritannien 60 miljoner, USA 17,5 miljoner och Japan 10 miljoner. Före mötet hade endast EU lovat ”substantiellt tillskott” till den nya fonden. När man summerar alla nu givna löften från ett antal "rika" länder innebär det fortfarande bara ett antal hundra miljoner. Till det kommer eventuella pengar från EU (som saknar detta i sin budget). Varifrån ska resten komma?

De kommande två veckorna kommer det bli hårda förhandlingar om hur fonden ska fungera, vilka länder som ska bidra och vilka som ska kunna få pengar. I beslutet står att alla utvecklingsländer ska ha rätt till bidrag, men att fokus ska ligga på de mest sårbara. EU och många fattiga länder kräver att länder med höga utsläpp, och förmåga, som Kina och Saudiarabien betalar till fonden, vilket de hittills motsatt sig. USA har varit en stor motståndare till att länder med stora historiska utsläpp ska betala mer. Det skulle innebära stora ekonomiska krav på USA, som redan har en ansträngd ekonomi med gigantiska budgetunderskott och skenande statsskuld. Samma sak med Kina - vikande ekonomi och snabbt sjunkande tillväxt. Så vem ska då betala? Det är lätt att lova bort pengar, men när detta ställs mot alla andra viktiga samhällsutgifter blir det nog inte lika lockande. Jag vågar satsa en ganska rejäl peng på att detta aldrig kommer bli verklighet överhuvudtaget.

Min förhoppning är att Sverige inte kommer bidra till denna fond, och jag kommer argumentera för denna linje. Vi ger redan (alltför) stort bistånd till många länder och dessutom ger vi bistånd via EU och FN. Det räcker med råge. Viktigast nu är att ta kontroll över hur dessa pengar används. Att bidra till att fattigare länder kan lösa sin energiförsörjning och sin vattenförsörjning är bra biståndspolitik, men vi bör enligt min åsikt inte kasta in pengar i denna diffusa "klimatskadefond".

Nya extrema uttalanden från FN:s centralsekreterare

2023-11-30

Citaten nedan är från FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, jag berättade om dem i höstas. Hans extremistiska retorik kring klimatförändringarna är så överdriven att få tar honom på allvar längre, och han har fått mycket kritik för sin domedagsretorik.

Nu är det dags igen, lagom till inledningen av FN:s nya klimattoppmöte i Dubai. Jag märker en kraftig omsvängning bland människor från att det var "fint" att vara klimataktivist, till att allt fler ifrågasätter hysterin och bekymrar sig mer över extrema politiska beslut än för klimatet. När FN:s generalsekreterare uttalar sig som han gör lär det knappast förändra opinionen i den riktning han önskar. Klimatförändringar har vi säkert, och människan lär bidra till dem, men att tala om "klimatkollaps" "klimatkris" och "klimatkatastrof" saknar faktiskt stöd i seriös forskning och inte ens FN:s klimatpanel IPCC uttrycker sig längre så.

Lita aldrig på Socialdemokraterna när det gäller kärnkraft

2023-11-30

Jag har tidigare uppmärksammat hur Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson försöker lura i väljarna att S alltid varit för kärnkraft. I ett TV-inslag tidigare i år sa hon att partiet alltid varit för att bygga kärnkraft, vilket dock inte alls stämmer med det hon sa 2021.

I gårdagens budgetdebatt i riksdagen uttalade partiets ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg följande: "Vi tror att det kommer behövas mer kärnkraft. Ja, vi har sagt att det kommer att behövas mer kärnkraft." (citat från Kammarens offentliga protokoll)

Senare på eftermiddagen röstade Riksdagen om regeringens plan för ny kärnkraft. Då röstade S, V, C och MP nej till att undanröja hinder för ny kärnkraft. Det gällde bland annat att tillåta fler än tio reaktorer, samt att få bygga på fler platser än där det idag finns kärnkraft.

Den som i likhet med oss moderater tror att kärnkraften har en viktig framtida roll i svensk elproduktion bör nog se till att inte rösta på vare sig S eller deras samarbetspartier. Det lär bli som förra gången om S ska bilda regering - V, C och MP kommer stoppa alla tankar på ny kärnkraft, och i stället verka för avveckling av de reaktorer som är i drift. Alldeles utan tanke på följderna. Precis som när Tyskland förstörde sin egen elproduktion när man avvecklade sin egen kärnkraft. Nu är Tyskland i ett mycket allvarligt läge till följd av detta. Sverige måste välja en annan väg, och då måste vänstersidan hållas borta från regeringsmakten.

Regeringens kärnkraftsstrategi presenterades

2023-11-21

I torsdags förra veckan presenterade Tidöpartierna en färdplan för ny kärnkraft i Sverige. De kommande 25 åren behöver Sverige enligt prognoserna fördubbla elproduktionen i Sverige. Vårt land och vår konkurrenskraft är beroende av stabil elproduktion till konkurrenskraftiga priser. Detta kräver att Sveriges elsystem byggs ut – på ett sätt som möjliggör elektrifieringen. I Tidöavtalet anges en riktning och ett antal åtgärder för att bygga ett mer robust och hållbart energisystem. Tillsammans tar samarbetspartierna nu nästa steg och presenterar en fördjupad överenskommelse i fyra punkter:

1. Tydligare finansiella ansvar för staten
Ingenstans i världen byggs det ny kärnkraft utan ett tydligt statligt engagemang som kompenserar för den ekonomiska risk som denna typ av projekt innebär. Regeringen kommer därför ta fram en ekonomisk riskdelningsmodell där staten går in och delar risken med de aktörer som bygger ny kärnkraft. Modellen ska kunna användas för all typ av kärnkraftsinvestering och för samtliga aktörer som vill bygga ny kärnkraft i Sverige.

2. En kärnkraftssamordnare tillsätts
För att driva och sa5XDkAN arbetet med ny kärnkraft i Sverige kommer regeringen att snarast tillsätta en kärnkraftssamordnare. Samordnaren ska säkerställa att alla de åtgärder genomförs som krävs för det ska vara möjligt att fatta investeringsbeslut för ny kärnkraft under mandatperioden. Samordnaren ska därtill fungera som en kontaktpunkt mellan regeringen och de olika intressenter och i denna del både kunna lotsa intressenter rätt och att fånga upp behov och önskemål som finns och föra dessa vidare inom Regeringskansliet.

3. Massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045
Givet de långsiktiga behoven av fossilfri el är det en massiv utbyggnad av planerbar elproduktion som väntar Sverige. För kärnkraftens del innebär det att vi behöver en kraftfull utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer. Planeringen för ökad elanvändning ska göras för att uppnå de energipolitiska målen, planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet med utgångspunkt i ett nu prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar år 2045. Den exakta mängden kärnkraft, antalet storskaliga och små modulära reaktorer, som kommer att krävas avgörs av utbyggnadstakten 5 i elsystemet, var ny konsumtion och produktion förläggs i landet samt teknikutvecklingen hos både ny kärnkraft men även möjligheten till drifttidsförlängning hos befintliga kärnkraftsreaktorer. Nya reaktorer kommer att finnas i drift på helt nya platser i Sverige. För att främja teknisk diversifiering och robusthet ska utveckling av flera tekniker främjas. Aktörerna på elmarknaden fattar beslut om vilken teknik de vill utnyttja sig av. Sverige ska besitta djup kompentens och förmåga inom kärnkraftsområdet och svenska forskare ska aktivt delta i utvecklingen av kärnenergin och dess tillämpningar.

4. Ny svensk kärnkraft senast 2035
Den nya riskdelningsmodellen och de nya tillståndsprocesserna kopplade till kärnkraft ska utformas så att kärnkraft med total effekt om minst 2 500 MW ska finnas på plats senast år 2035. Det motsvarar effekten hos två nya storskaliga reaktorer. En första ansökan behöver ha lämnats in till Strålsäkerhetsmyndigheten helst under 2024 men senast under 2025 med ambitionen att myndighetens prövning är klar under 2026 för att man då ska kunna gå vidare med beställning av nya reaktorer. Det bygger på att regeringen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att korta ledtiderna. En snabbare prövning tillåts inte kompromissa med säkerheten.

Politiskt är kärnkraftsfrågan intressant. Socialdemokraternas partiledare har ju försökt vilseleda hela svenska folket med att S "varit för kärnkraft under många år" samtidigt som alla vet att man medverkade till att både avveckla kärnkraft och stoppa Vattenfalls planer på ny kärnkraft under sina senaste åtta regeringsår. Dessutom uttalade hon så sent som i november 2021 att Socialdemokraterna absolut inte ville bygga ny kärnkraft. Miljöpartiet tog samtidigt beslut på sin partistämma i helgen att man under inga omständigheter kan tänka sig att ingå i en regering som bygger ny kärnkraft.

Slutsatsen är att den som vill ha en stabil svensk elförsörjning i framtiden får se till att inte det spretiga vänsterunderlaget får chansen att bilda regering 2026.

Nya allvarliga varningar för orealistiska satsningar på "grönt stål"

2023-11-15

Skandinaviska Policyinstitutet är ett nytt, fristående, icke vinstdrivande, forskningsinstitut. (Mer om institutet går att läsa här).
Man presenterade nyligen Rapporten "Från brunt till grönt" som handlar om de planerade satsningarna i Norrland på "fossilfritt stål".

På institutets hemsida sammanfattas rapporten så här: (Klicka på bilden nedan eller länken ovan för att läsa hela rapporten).

"Rapporten belyser de investeringar som LKAB:s, SSAB:s och H2GS planerar i Norrland på vad som i media benämnts som fossilfritt stål. Rapporten som författats av ekonomie doktor David Sundén innehåller en djupgående analys av satsningarna utifrån ett teknik- och marknadsperspektiv.

Rapporten är viktig eftersom omställningen av stålindustrin till fossilfria produktionsmetoder kommer att få betydande konsekvenser för miljö, konkurrenskraft, ekonomi och samhället i stort.

Rapporten är den första i en serie inom ramen för Skandinaviska Policyinstitutets projekt ”Samhällsekonomiska effekter av att producera fossilfritt stål i norra Sverige”. Detta delprojekt lägger grunden för en företags- och samhällsekonomisk bedömning av satsningarna på att producera fossilfritt stål i norra Sverige

– Företagens satsningar är omfattande, komplexa och svåra att värdera för utomstående. Med denna rapport får politiker och tjänstemän en möjlighet att själva bilda sig en uppfattning och göra egna analyser, säger David Sundén, ekonomie doktor och författare av rapporten.

David Sundéns viktigaste slutsatser i rapporten:

Satsningarna kan inte förväntas leda till vare sig förbättringar på stålets kvalitet eller produktionskostnader.
Tekniken ger inga konkurrensfördelar.
”Det gröna stålet” kommer fortfarande innebära stora mängder koldioxidutsläpp.
Vinsterna från den högkvalitativa järnmalmen riskerar slarvas bort på ett projekt som kan bli helt olönsamt.
Bolagen satsar allt på ett kort vilket gör att de saknar alternativ att falla tillbaka på.
Elåtgången för att producera kommer påverka hela nordiska elmarknaden.

Inom ramen för ett större forsknings- och analysprojekt ”Svensk industripolitik” kommer Policyinstitutet under ledning av professor Magnus Henrekson publicera ett flertal rapporter som på olika sätt belyser dessa osäkra konsekvenser och risker.

Henrekson kommenterar Sundéns slutsatser i rapporten så här:
– Det handlar här om de största investeringarna i svensk industris historia i relation till BNP. Det är ofattbart hur lättsinnigt samhällets ledande skikt sett på såväl de företags- och samhällsekonomiska riskerna, säger professor Magnus Henrekson."

Besök på Ringhals - Sveriges elproduktion 2022

2023-11-14

Vid gårdagens besök på Ringhals fick vi också en allmän föredragning om kärnkraftens produktion och hur energimixen i Sverige såg ut 2022. Man inser snabbt kärnkraftens stora betydelse för svensk elförsörjning, och hur mycket vi behöver ytterligare kärnkraft.

Elproduktionen 2022: Kärnkraft 41%, Vattenkraft 29%, Vindkraft 19%, Solkraft 1%. Övrigt 9% - här finns tyvärr både oljekraftverk och och annan fossilbaserad reservkraft medräknad. Förr sa man att svensk elproduktion i princip till 50% bestod av kärnkraft och 50% vattenkraft. Så ser det inte längre ut.

Dessutom ingår ju inte importerad el i dessa siffror - den kommer ofta från kol, olja och gasbaserad elproduktion i Tyskland och Polen. För den som oroar sig över utsläpp av koldioxid är det bara att konstatera att det gått åt fel håll - svensk elproduktion är inte längre utsläppsfri, och elkonsumtionen är det definitivt inte. Så går det när man avvecklar kärnkraft i förtid utan att ha några alternativ.

Vid besöket fick jag också en uppdaterad information om hur planerna för ny kärnkraft vid Ringhals fortskrider. Förstudien om ny kärnkraft i form av SMR-reaktorer kommer presenteras runt årsskiftet. Parallellt med detta har Ringhals ansökt om ändring av detaljplanen i området för att möjliggöra nybyggnad av kärnkraft, och man har även vad jag förstår köpt in mark och löst in byggnader i området närmast området. Det känns som om planerna är seriösa och målmedvetna. Allt detta hade man knappast gjort om inte planerna på ny kärnkraft var mycket konkreta.

Västra Antarktis kommer smälta i samma takt oavsett minskade utsläpp

2023-10-30

Häromdagen (lördag 28 oktober) fanns denna intressanta artikel i Svenska Dagbladet. Man redovisar en ny forskarrapport som säger att isen på Västantarktis kommer fortsätta smälta i samma takt som de senaste decennierna oavsett om vi minskar våra utsläpp eller inte.

I artikeln säger den svenska forskaren Anna Wåhlin vid Göteborgs Universitet (Sveriges mest namnkunniga forskare om Antarktis som även lett flera expeditioner dit) att hon delar forskarnas bedömning i den delen, men samtidigt tycker de drar för långtgående slutsatser i övrigt av sin studie, eftersom modellen de använder är mycket osäker.

Wåhlin säger dessutom att det är oklart hur mycket av avsmältningen i Antarktis som beror på människans uppvärmning av planeten och hur mycket som beror på naturliga processer." Världen är i en period mellan två istider och då blir isarna mindre". "Vi människor har säkert ökat takten på avsmältningen, men hur mycket vet vi ännu inte" säger hon.

Jag gissar att Anna Wåhlin inte kommer att citeras av vare sig SVT, TV4 eller Sveriges Radio.

Det är också värt att påminna om att forskningsexpeditioner som Anna Wåhlin lett till Antarktis har pekat på att det är varmare strömmar från omgivande hav runt Antarktis som letar sig in under isen och smälter denna underifrån. Andra forskare har dessutom påpekat att det sannolikt också finns underjordisk vulkanisk aktivitet under Antarktis som smälter isen underifrån.

Tysklands energipolitik är ett avskräckande exempel

2023-10-27

Jag har många gånger genom åren ifrågasatt den tyska energipolitiken, "Energiewende", som många tidigt befarade skulle leda till både elbrist, stigande elkostnader och ökad användning av kolkraft. När tyskarna beslutade om avveckling av kärnkraften spelade man ett högt spel, och allt byggde på att man kunde ersätta mycket av kärnkraften med rysk gas och en enorm utbyggnad av vindkraften. Många varnade för de stora politiska riskerna med detta samt att vindkraftplanerna inte var realistiska. Tvärtom förutsåg många att fortsatt användning av kolkraft riskerade att bli resultatet.

Vi fick ett första facit med förra vinterns skenande elpriser i norra Europa. Det hade direkt koppling till de avbrutna leveranserna av rysk gas, och det ökade behovet av kol och olja för elproduktion. Detta slog direkt mot oss i Sverige eftersom vi har ett gemensamt elnät och delvis gemensam prissättning.

Nu kommer nya rapporter om de skador den tyska energipolitiken medför. Det är Energinyheter.se som rapporterar att det stora tyska energiföretaget RWE överväger att förlänga drifttiden och livslängden på sina stora brunkolkskraftverk Neurath D och E fram till mars 2025 för att säkerställa energiförsörjningens kvalitet.

Och inte nog med detta. Vindkraftnytt.se rapporterar också att det nu är brist på lämpliga platser för all den vindkraft tyskarna planerat att bygga. Man har helt enkelt planerat för betydligt mer landbaserad vindkraft än vad som är realistiskt. För att uppnå målen för energiomställningen behöver utbyggnaden av landbaserad vindkraft accelerera avsevärt, men det finns stora hinder på vägen. Brist på tillgängliga markområden och regler om bevarandeskydd kan komma att fungera som bromsklossar.

Tyvärr finns det fortfarande politiker, media och debattörer i Sverige som ser Tyskland som nån sorts föredöme i energipolitiken. Jag undrar hur de kan landa så fel. Den viktigaste läxan för Sverige är ju att inte följa Tysklands katastrofala exempel. Att ersätta kärnkraft med kolkraft och förhoppningar om en orealistisk stor utbyggnad av vindkraft är helt enkelt en fullständigt ogenomtänkt politik som leder till smutsigare elproduktion och högre elpriser. Basen för vår elproduktion borde även i framtiden vara vattenkraft och kärnkraft - precis som det varit sedan 1970-talet.

Moderata partistämman satte ned foten om vindkraften

2023-10-21

Moderaterna har haft en arbetsgrupp som arbetat med partiets framtida miljö, klimat och energipolitik, och arbetet har utmynnat i ett antal förslag till den just nu pågående partistämman. Jag har inte ingått i själva arbetsgruppen, men däremot varit adjungerad i min egenskap av moderat riksdagsledamot i Finansutskottet. Jag ska återkomma till andra delar av detta politikområde, men ägnar detta inlägg åt moderaternas syn på vindkraften.

I slutförslaget från arbetsgruppen fanns en linje att låta ”klimatintresse” väga tyngre än riksintresset kulturmiljö. Det är få i vårt parti som tycker det är rimligt att förstöra viktiga kulturmiljöer eller människors boendemiljöer med vindkraft på olämpliga platser. Det var också feltänkt att inskränka kommunernas vetorätt mot vindkraft, genom att ändra reglerna om när kommunerna ska meddela kommunalt veto . Tanken att det ska ske tidigare unhder processen är feltänkt, detta eftersom ett uteblivet veto mot ett lägre vindkraftverk några år senare kan visa sig ha medfört bygge av betydligt högre eller fler verk än det vetodiskussionen gällde. Kommunen kan inte göra en rimlig bedömning innan man har helheten klar för sig och de boende i området fått ge sina synpunkter.

Diskussionen inom partiet har varit intensiv, och jag har i hög grad deltagit i denna. För ett par veckor sedan var jag med när Moderaterna i Västra Götaland föreberedde sig inför partistämman. Vår linje var att stoppa inskränkningarna av det kommunala vetot och göra skrivningarna om vindkraften mer nyanserade. Vi tyckte motförslaget från moderaterna i Kronoberg om ett utökat kommunalt veto var betydligt mer tilltalande. Stödet för en bestydligt mer restriktiv syn på vindkraften kommer från stora delar av landet, och det gäller både att värna om natur, människors boendemiljö och fiskets intressen till havs.

Partistämman sågade förslagen om att begränsa det kommunala vetot och gjorde en del andra viktiga förändringar och tillägg, och stämman beslutade om detta i enighet. Detta är nu moderat politik:

1. Det kommunala vetot ska bevaras utan förändringar.
2. Även boende i grannkommuner, vars invånare påverkas av en vindkratetablering ska få möjlighet att komma med synpunkter.
3. Vindkraftbolagen ska redan från början tvingas redovisa antal verk, deras höjd mm för att kommunerna tidigare ska kunna ta beslut i frågan om veto. När detta är meddelat ska inte vindkraftbolagen som idag kunna öka verkens höjd eller antal på den aktuella platsen.
4. För att stärka den lokala acceptansen för vindkraft ska kommuner få ta del av vinsterna från vindkraften (om det nu blir några vinster, min kommentar). Exempelvis genom att vindkraftens fastighetsskatt tillfaller kommunerna.
5 Fastighetsägare som störs allvarligt av vindkraften ska ha rätt att få sin fastighet inlöst till det marknadspris som gällde före etableringen av vindkraft. Detta bör få en preventiv inverkan på val av plats för vindkraftverk.
6. Ett system ka införas för att säkra skälig kompensation till närboende och andra sakägare under vindkraftverkets hela livstid. Detta är något jag själv flera gånger motionerat om i riksdagen och tycker det är en rimlig linje, som redan finns i exempelvis Danmark. Här är min senaste motion, från 2017: 2017/18:2765 Ersättning till närboende vid vindkraftsetablering

Jag saknar dock diskussionen om vindkraftens värde för elproduktionen. Vi har redan ett elpris runt noll eller rent av negativt när det blåser mycket, då produceras för mycket el redan idag och man stänger rent av ned verk för att det inte är lönsamt att köra dem. Det är när det inte blåser, exempelvis vid sträng kyla, problemen kommer. Det löser man inte med ännu mera vindkraft.

Faktum är att varje nytt vindkraftverk gör det lite mindre lönsamt att bygga mer baskraft (vattenkraft och kärnkraft), trots att för varje nytt vindkraftverk behövs mer baskraft. Vill man bygga ett nytt kärnkraftverk måste man veta att man kan leverera el året runt, oavsett väder, i annat fall blir det inte lönsamt. Om överdriven vindkraftutbyggnad medför att elpriset blir noll så snart det blåser mycket kommer ny kärnkraft aldrig bli lönsam. Då återstår endast att bygga ut vattenkraften i våra nationalälvar - men är det verkligen ett rimligt pris för utbyggd vindkraft?

Vindkraftbranschen och en del andra debattörer hävdar att man kommer kunna lagra vindkraftel i batterier, vätgas och på andra sätt och att vi därför kommer klara oss med enbart vindkraft. Jag hävdar att detta är en utopi - det kommer dels att blri extremt kostsamt (sannolikt mycket dyrare än kärnkraft) och det kommer krävas enorma mängder kärnkraft och batterianläggningar för att uppnå detta. Inget av det finns för övrigt i någon större skala idag och ingen tror att detta blir verklighet i närtid. Dessutom kräver både batteriparker och vindkraftverk enorma mängder sällsynta råvaror för att fungera - var ska vi hitta så mycket av dessa metaller mm till ett rimligt pris? Jag tycker egentligen det borde vara ett krav att varje vindkraftbolag som vill bygga ett nytt verk också måste visa hur elen ska kunna lagras när det inte blåser. Kan man inte visa detta borde man inte får tillstånd.

Andra problem är vindkraftverkens korta livslängd, rivningen och omhändertagande av verken vid skrotning (där dessutom betongfundament och ledningar i marken inte behöver tas bort med dagens lagstiftning), utsläppen av microplaster från vindkraftvingarna rakt ut i naturen (utsläppen beräknas av norska myndigheter vara mångdubbelt större än det svenska myndigheter hävdar), mängden mark som behöver tas i anspråk om vi ska bygga hela vårt tillkommande behov av elförsörjning på vindkraft, kostnaderna för ledningsdragning till varje enskild vindkraftverk, den kortare livslängden på havsbaserad vindkraft och de mycket dyra ledningsdragningarna i saltvatten. För att bara räkna upp något. Flera av dessa saker borde leda till hgögre krav på vindkraften, vilket sannolikt skule göra den olönsam.

Utöver detta ägs många av vindkraftparkerna av utländska ägare, inte minst kinesiska. Att lämna över vår elproduktion till potentiellt utländska makter är synnerligen obetänkt i det omvärldsläge som råder.

Jag tycker den lilla minoritet av främst storstadsmoderater som hejar på för mer vindkraft borde lyssna mer på energiexperter, lokala politiker och allmänhet där verken är tänkta att byggas. Vindkraft är knappast framtidens elförsörjning mer än som ett komplement, och jag tycker moderaterna borde varit ännu tydligare med detta. Men jag är väldigt nöjd med att vi som drivit en kritisk linje internt i partiet vann en närmast total seger på partistämman. Vindkraft kommer inte att få byggas där kommunerna säger nej. Min tolkning av detta är att det inte kommer byggas så mycket mer vindkraft i bebyggda områden, och att det även blir färre vindkraftparker i känsliga havsmiljöer eller naturmiljöer. Ska vi bygga vindkraft bör det ske i områden där det redan är störningar - längs vägar eller järnvägar, vid industriområden och hamnar, ute i ödemarker där ingen bor eller störs, eller långt ute till havs i områden där inte fisket påverkas negativt.

Moderaterna står upp för äganderätten, naturen och fisket. Och det var befriande med det enormt starka stödet på detta på partistämman. Vindkraften ska inte ha någon gräddfil vid tillståndsgivning jämfört med annan miljöskadlig industriverksamhet.

Klimatdelen på Global Parliamentary Forum

2023-10-13

Klimat och energidelen var det som intresserade mig mest. Det är ett faktum att Världsbanken bidrar till att öka energiproduktionen, gynnar elektrifiering och stödjer satsning på solenergi i solrika länder. Detta leder till stora vinster i dessa länder - har man tillgång till el skapas möjligheter till företagande och jobb, och främst kvinnorna som tidigare fått ägna hela sina dagar åt att hämta ved kan nu i stället arbeta med annat. Även hälsa och miljö blir vinnare.

Samtidigt är det uppenbart att pratet om "klimatkris" blivit ett nytt argument (närmast ett mantra) för fattigare länder för att få allt större ekonomiska bidrag från "den rika världen".

Här är det Tongas talman (klädd i traditionell högtidsdräkt i form av kjol och sandaler, kombinerat med vit skjorta, slips och kavaj) som tydligt deklarerar att "allt fokus måste ligga på "climate change". "Vi behöver mer pengar till solenergi och klimatanpassning. Mycket mer pengar".

En deltagare från Egypten konstaterade att "vi behöver enorma stöd, inte lån utan bidrag". Och sedan lade hon till att "Vi behöver arbeta tillsammans för att bekämpa klimatkrisen". Att "arbeta tillsammans" var för henne detsamma som att västvärlden ska betala mera.

En parlamentariker från Marocko tog också fasta på allt ont som klimatförändringarna medför, och som man behöver ekonomiskt stöd för att hantera. Och så räknade han upp torka, översvämningar - och jordbävningar (!).

Faktum är att alla afrikanska delegater som talade ville ha mer pengar. Mycket mer pengar. Man resonerar som så att klimatförändringarna orsakats av den rika världen, och därför ska vi också betala. Ett sätt flera efterlyste var att vi skulle efterskänka ländernas lån. Känslan var att alla länders företrädare lärt sig detta mantra och insett att det är mycket lättare att få mer pengar från "den rika världen" om man använder klimatförändringar som argument.

Det var därför extra intressant att ta del av föredragningarna från IMF och Världsbanken när det gäller energi och klimat. Helt uppenbart går inte marknaden i takt med politiken när det gäller investeringar i energi. Investeringarna i kolbaserad energiproduktion ökar (vänstra figuren nedan) och av investeringarna i olja och gas går absoluta merparten till traditionell energiproduktion (högra figuren nedan). Så den som säger att världen snabbt håller på att ställa om sin energiproduktion har faktiskt helt fel. Traditionell kolkraft är fortfarande det som man investerar mest i globalt. Andra bilden nedan visar hur kapitalet ser ut som investeras. Absoluta huvuddelen är traditionell utlåning utan några särskilda hållbarhetsvillkor. Finanssektorn verkar inte särskilt intresserad av frågan.

Den mest intressanta bilden var nog den nedan tv. Den visar det organisationerna IEA (International Energy Agency) och IRENA (International Renewable Energy Agency), anser vara de nödvändiga globala investeringsbehoven i energisektorn. Enorma summor, där båda organisationerna anser att elektrifiering har det absolut största investeringsbehovet (de behöver inte nödvändigtvis föreslå samma slags energiproduktion). Behovet av elektrifiering är självklart med tanke på att stora delar av befolkningen i fattigare länder inte har någon tillgång till el. En stabil elförsörjning är basen för utveckling och en viktig del i kampen mot fattigdom. Det näst största investeringsbehovet anser man gäller energieffektivisering. Och det slösas väldigt mycket el till följd av ineffektiv användning av den el som produceras så det går ju hand i hand med elektrifieringen.

"Negativa utsläpp" (läs CCS och liknande) är däremot inget man tror kommer generera några större investeringar, och i posten "övrigt" lär det väl finnas vissa andra insatser på klimatområdet som man inte heller verkar tro ska locka till sig särskilt mycket kapital. Slutsatsen är att elproduktion och energieffektivisering är i fokus när den globala expertisen gör sina bedömningar. Klimatrelaterade åtgärder kopplade till energisektorn beräknas få väldigt lite av de totala investeringarna. Viktigt att ha med sig i den svenska klimatdebatten.

IMF:s rekommendationer i sista rutan (th nedan) går alltså inte alls i linje med de fakta och de prognoser som presenterades. Känslan man får är att man förgäves med alla medel och olika typer av politiska beslut, beskattning och regelverk försöker driva utvecklingen i en riktning som inte investerarna är intresserade av alls. Frågan är vem som vinner slaget om pengarna?

FN:s generalsekreterare har tappat fotfästet i klimatfrågan

2023-09-24

Citaten ovan är från FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Hans extremistiska retorik kring klimatförändringarna är så överdriven att få tar honom på allvar längre.

Samtidigt går utvecklingen åt andra hållet inom IPCC. Man har nu fått en ny ordförande som heter Jim Skea, en skotsk professor i hållbar energi. Han tar tvärtom avstånd från överdriven klimatalarmism och vill i stället agera konstruktivt och teknikpositivt i frågan. Man kan konstatera att FN:s generalsekreterare och ordföranden i FN-organet IPCC nu har helt olika linje i frågan. IPCC består i grunden av seriösa forskare, vars forskning dock inte sällan vantolkas och övertolkas av både politiker och media Förhoppningsvis ser deras nye ordförande till att detta motverkas. Men det blir ju en svår uppgift när FN:s generalsekreterare kommer ut som den värsta domedagsprofeten och därmed direkt motarbetar IPCC-ordföranden.

Det är också intressant att den ideella organisationen Global Warming Policy Foundation nu upplever ökat stöd för sin linje att klimatpolitiken ofta gör mer skada än nytta och att det är bättre att lägga resurser på klimatanpassning, vilket medför mindre skada och kostar mycket mindre än att, sannolikt förgäves, försöka styra klimatet. Alltså lite i linje med de tankar jag själv framfört i över 15 år. Att Sverige ska ösa in miljarder i fåfänga försök att påverka jordens klimat, samtidigt som stora delar av världen i stället ökar utsläppen, riskerar bara att göra oss svenskar och EU-medborgare fattigare till ingen nytta, och samtidigt göra oss mer ekonomiskt sårbara. Det tjänar såklart ingen på.

(Källa: Industrinyheter.se)

Verkligheten har kommit ifatt europeisk klimatpolitik

2023-09-21

Den som följt mig vet att jag de senaste 15 åren varnat för att en orealstisk klimatpolitik och övertro på vad medborgarna kan tåla kommer att sluta med en rejäl smäll, där politikerna, både i Sverige och utomlands, kommer tvingas backa från tidigare fattade beslut. En klimatpolitik som underminerar företagande, tillväxt, transporter, samhällsekonomi, privatekonomi, energiförsörjning och gröna näringar kommer till slut inte att accepteras av medborgarna.

Redan när Sveriges riksdag röstade om klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket 2017 varnade jag för konskvenserna, och vägrade rösta för förslaget. Jag berättade om det på bloggen och i andra sociala medier:

Britterna har samtidigt lite enklare att backa, eftersom de numera inte tillhör EU. Själva sitter vi fast i allt mer orealistiska och skadliga EU-regler i klimatpolitiken, och det senaste beslutet om "Fit For 55" (som märkligt nog hyllas som något bra) är i mina ögon snarare en total katastrof för EU:s konkurrenskraft, tillväxt och miljö. En dag kommer verkligheten ifatt även detta, och då tvingas politikerna backa. Det kan ligga närmare i tiden än många tror.

Vi skulle helt enkelt behöva mer av "voice of reason" i europeisk klimatpolitik. Och var finns konsekvensanalyserna?

Riksrevisionen totalsågar svensk energipolitik

2023-09-19

I dag kommer en extremt kritisk rapport från Riksrevisionen, där man totalsågar svensk energipolitik. Granskningen omfattar främst de senaste tio årens beslut.

"Regeringen och de statliga myndigheterna har inte genomfört åtgärder på ett tillräckligt effektivt sätt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken. Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna"skriver man.

Granskningen omfattar fem av de politiska beslut som har haft störst inverkan på elsystemet. Riksrevisionen bedömer att huvuddelen av dessa har fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser, framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten. "Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet. I andra fall har de inte använts för att förbättra utformningen av besluten eller för att hantera konsekvenser. Detta har bidragit till att de politiska besluten ofta präglats av kortsiktighet och bristande effektivitet", säger riksrevisor Helena Lindberg.

Här är en länk till hela rapporten:

Intervjuad i P4 Sjuhärad om avskaffad skatt på plastpåsar

2023-09-13

Regeringens kommande budget innehåller både stora och små saker. Till de senare hör väl beslutet att avskaffa skatten på plastpåsar, en skatt som vi moderater röstade emot när den infördes. Skatten medför högt pris på påsar när man någon gång inte har med egen kasse, den orsakar en administrativ börda för butiker och tillverkare och ansvariga myndigheter, och värst av allt - den slog undan benen på tillverkare av miljövänliga biobaserade kassar. Det sista tycker jag är ytterst olyckligt - alla initiativ för att erbjuda alternativ till plast ska uppmuntras. Dessutom var skatten ett slag i luften - man har hela tiden kunnat köpa plastkassar på rulle - om man kallat dem för soppåsar. Men ligger påsen i kassan på en butik ska den beskattas.

Argumentet att man vill minska nedskräpningen håller inte - de flesta plastkassar har återanvänts gång på gång, och slutligen använts som soppåse. Det är inte svenska plastkassar som förorenar haven. Sverige uppfyller också med god marginal EU:s mål om minskad användning av plastkassar och regeringen anser inte att skatten behövs för att försvara denna nivå.

Nu tar vi bort denna meningslösa straffskatt och Sverige slipper ytterligare en tramsig form av förmynderi. Jag är övertygad om att svenska folket kommer att klara av denna återvunna frihet alldeles utmärkt.

Det var trevligt att jag fick tillfälle att berätta om detta i P4 Sjuhärad i eftermiddags. Många har varit upprörda över plastpåsskatten, och även mindre frågor kan vara viktiga att förändra.

Kina bygger ut kolkraften i rasande takt

2023-09-05

Jojje Olsson heter en svensk frilansjournalist, bosatt på Taiwan, som skriver många intressanta artiklar till svenska media om Kina och Taiwan. Han finns också på Twitter/X.

Häromdagen hade han er längre artikel på sin webbplats Kinamedia.se där han berättade om den kinesiska storsatsningen på kolkraft. Han konstaterar i artikeln att Kina är på väg att addera lika mycket ny (!) kolkraft som hela det nuvarande beståndet i hela Europa och USA tillsammans. De senaste ett och ett halvt åren har Kina gett klartecken till motsvarande två nya kolkraftverk varje vecka. I den takt man nu bygger ut kolkraften kommer Kina inte minska sin kolkonsumtion under nästa femårsperiod, vilket man tidigare har lovat. Kartan ovan på nya och planerade kolkraftverk kommer från artikeln i Kinamedia, källa är en rapport från CREA, Center for Research on Energy and Clean Air.

Nu invänder kanske någon att Kina faktiskt även bygger nya kärnkraftverk. Det är nog korrekt, jag har läst på andra ställen (hittar dock inte källan) att man håller på att bygga ett 20-tal och planerar ytterligare ett 70-tal (om jag minns rätt). Och det stämmer bevisligen att man även satsar på solkraft och att kinesiska företag utvecklar tekniken för detta hela tiden. Men samtidigt som man satsar på detta bygger man alltså också mer och mer kolkraft.

Min kommentar är att den svenska och europeiska klimatdebatten måste föras med dessa fakta som grund. Kina inser att man behöver mängder av energi för att klara sin industriproduktion och sin konkurrenskraft. Samma sak gäller för övrigt Indien och övriga länder i BRICS. Vid det senaste mötet med BRICS, där man också diskuterade att ta in nya medlemmar, talades det mycket om tillväxt, handel och konkurrenskraft, samt vikten av tillgång till billig energi. Däremot verkar man inte alls ha lagt någon tid på att diskutera klimatet vid mötet. Klimatfrågan och koldioxidutsläppen verkar vara en underordnad fråga för dessa länder. Ekonomisk tillväxt och ökat välstånd är prioriterat.

Man kan tycka vad man vill om hur Kina och Indien prioriterar, men det är bara att inse hur läget är. Jag känner stor oro för vart klimatdebatten håller på att ta oss i Europa och Sverige. Är det verkligen vettigt att EU och Sverige offrar sin konkurrenskraft för att drastiskt minska sina koldioxidutsläpp samtidigt som jordens samlade utsläpp ändå kommer att öka när Kina och Indien bygger allt fler kolkraftverk? Vad är meningen med europeernas enorma uppoffringar och skattepålagor till följd av en ogenomtänkt klimatpolitik och meningslösa jättesubventioner till sannolikt meningslösa och ineffektiva "klimatsatsningar"? Resultatet blir energibrist, arbetslöshet, försämrade statsfinanser och fattigare befolkning, samtidigt som Kinas och Indiens konkurrenskraft ökar. Samtidigt kommer de globala utsläppen att öka trots våra drastiska krav på minskningar i EU. Om det nu stämmer att ökade utsläpp förändrar klimatet ligger vi riktigt illa till. Vi försvagar vår egen ekonomi och konkurrenskraft, utan effekt för klimatet, och blir samtidigt fattigare och har därmed sämre förutsättningar att bekosta de klimatanpassningar som behövs.

Det är inga roliga framtidsvisioner. Klimatpolitiken riskerar att sänka hela Europa.

Politiken ska inte tvinga konsumenter att subventionera företag

2023-08-29

Jag har tidigare uppmärksammat denna artikel i Svenska Dagbladet den 21 maj i år. Det handlade om Volvos satsning på eldrivna lastbilar. Jag skrev en tweet om det. Man skrev följande i ingressen till artikeln:

De eldrivna lastbilarna har börjat rulla ut från fabriken. Men de kostar mycket mer än vanliga lastbilar, och försäljningen har inte tagit fart. Nu vädjar Volvo till politikerna att göra det dyrare att släppa ut koldioxid.

Häromdagen uppmärksammade media remissvaren till regeringens förslag om att minska reduktionsplikten. Nu är det bränsleföretagen samt lastbilstillverkaren Scania som är negativa. Jag skrev en tweet om det också:

Man kan konstatera att fordonstillverkarna och bränsleleverantörerna har en sak gemensamt - de har alla rusat åt samma håll, och låtit klimatmantrat styra sina investeringar utan att fundera särskilt mycket över vad som är rimligt, realistiskt. miljövänligt och marknadsmässigt vettigt.

För fordonstillverkarna är det nu främst eldrift som är i fokus. Men eftersom fordonen då blir väldigt mycket dyrare att köpa än dagens dieselfordon vill man göra det så dyrt som möjligt att köra diesel så att transportföretagen helt enkelt pressas att byta till elfordon. Hög reduktionsplikt och/eller höga straffskatter bidrar till detta.

För bränsletillverkarna handlar det om att man har investerat tungt i biobränsletillverkning och är nu oroliga för att dessa investeringar inte ska bli lönsamma. Därför vill man att regeringen och riksdagen tvingar bilisterna att betala kraftigt ökande överpriser för drivmedel så att den ogenomtänkta investeringen går ihop.

Ingen av dessa aktörer verkar bekymra sig om effekterna för samhället och för svensk konkurrenskraft av denna enorma överföring av pengar från konsumenter, stat, kommuner och företag. De verkar inte heller bekymra sig om hur mycket fördyrade transportkostnader driver upp priser och inflation i samhället. De bryr sig inte heller om att det inte finns tillräckligt med el för att köra alla fordon, och att både miljöorganisationer och forskare har dömt ut biobränslen som en närmast meningslös klimatåtgärd, samt att Riksrevisionen sågat hela upplägget med en ständigt ökande reduktionsplikt.

Detta håller såklart inte. Regering och riksdag är inte till för att fixa finansiering till de stora fordonskoncernerna och bränslebolagen. Vi är till för svenska folket. Vi kan självklart inte tvinga svenska folket att subventionera riskabla företagsinvesteringar genom världens högsta reduktionsplikt. Det är dags att sätta ned foten, och det kommer regeringen att göra nu. Hela svenska folket kan inte göras fattigare bara för att Volvo, Scania och Preem med flera ska kunna få lönsamhet på tveksamma investeringar.

Regeringen har ju för övrigt redan stoppat subventioneringen av havsbaserad vindkraft, där tanken var att vi skulle finansiera deras dyra kabelanslutningar via våra nätavgifter. Sverige har idag äntligen en regering som prioriterar medborgarna.

Det är hög tid att media slutar försöka klimatförvilla befolkningen

2023-08-21

I helgen skrev Jan Lindsten en "klimatkrönika" i Borås Tidning. Han ägnar stor del av krönikan åt att beskylla journalistkollegerna Elisabet Höglund (tidigare nyhetsankare på SVT) och Lena Andersson (krönikör i Svenska Dagbladet) som båda ifrågasätter de mer extrema tongångarna i klimatdebatten, och då inte minst påståendena att i stort sett alla dramatiska väderhändelser beror på klimatförändringar. Som sig bör när BT har något om klimat i tidningen passar man givetvis på att kasta lite skit även på mig i krönikan, det hör liksom till sedan något decennium tillbaka.

Lindsten skriver "Hade kontakt med sonen på semester i Grekland. Han och sambon lite oroliga innan avresa för den enligt hysterisk media hotande extremvärmen på 48 grader. Han konstaterar nu att det är behagliga 30-33 grader..." skrev för sin del Sjuhärads egen profilerade klimatförvillare, riksdagsledamoten Jan Ericson (M) lugnande på twitter"

Jag berättade alltså fakta från grekiska övärlden, nämligen att svensk media hade fel, att det inte alls var 48 grader utan 30-33, vilket bekräftades av ett otal turister, lokalbefolkning och även resebyråpersonal på plats som intervjuades i media under de aktuella dagarna. Hur kan det vara att "klimatförvilla" att berätta fakta? Har vi alltså hamnat i ett läge där klimatalamisterna tycker det är befogat med kraftiga överdrifter eller rena lögner för att skrämma upp folk för en pågående klimatkatastrof? Är sanning och fakta numera det onda och lögnerna och överdrifterna det goda? Är det så att ändamålen helgar medlen, och att medias agenda gör att man medvetet tummar på sanningen eller ljuger medvetet "för den goda sakens skull"? I så fall är det media som "klimatförvillar", inte jag som berättar fakta.

Ett av de värsta exemplen är SVT:s "klimatkorrespondent" Erika Bjerström. Hon flyger kors och tvärs över jorden på tv-avgiftsbetalarnas bekostnad och söker upp snart sagt varenda oväder eller naturkatastrof för att i försåtliga ordalag skylla precis allt på klimatförändringar. Precis som om inga oväder, torka, värmeböljor, skogsbränder, stormar, orkaner, skyfall eller översvämningar inträffat tidigare. Sedan flyger hon hem igen för att med allvarsam röst i TV förklara att det råder en klimatkris och att vi alla måste ställa om. Att sluta flyga brukar ju anföras som en viktig sak från alarmisterna, men det gäller uppenbarligen inte Erika Bjerström själv.

Alarmisterna vill inte medge att skogsbränderna är färre och bränner mindre arealer globalt idag än för några decennier sedan. Man vill inte heller medge att vi haft betydligt värre översvämningar både i Sverige och Europa än dem vi sett de senaste åren. Och man vill inte medge att de "extrema temperaturer" som man ofta åberopar snarare är väldigt normala för årstiden. Dessutom borde seriösa journalister ifrågasätta att media anmärkningsvärt plötsligt börjat redovisa även marktemperaturer i stället för enbart lufttemperaturer, vilket ger lite extra skrämmande temperaturuppgifter. Men klimatjournalisterna tiger och spelar med.

Klimatjournalisterna granskar heller aldrig politiker och makthavare i drabbade områden, som ofta använder "klimatförändringar" som mantra för att slippa tvingas ta ansvar för bristande beredskap och dålig anpassning till väder och klimat. Det är så bekvämt att skylla på klimatförändringar i stället. "Guds hand" styr och politikerna slipper ansvar.

Klimatjorunalisterna sätter dessutom alltför sällan in klimatförändringar i ett historiskt perspektiv. I jakten på nya "rekord" drar man sig inte heller för att skarva lite om hur saker sett ut historiskt. Ibland skriver man att "temperaturen är den högsta någonsin", samtidigt som det lite i förbigående nämns att mätningarna kanske bara pågått i 80 år. Eller påstår att en skogsbrand eller översvämning (som givetvis orsakats av klimatförändringar) är de värsta på 40 eller 50 år. Varför var de lika allvarliga för 40 eller 50 år sedan? Berodde det också på klimatförändringar?

Eller som i SVT idag där reportern säger att "ingen i Kalifornien har upplevt något liknande under sin livstid"....men när man klickar och läser artikeln står det att stormen är den värsta på "årtionden". Har verkligen Kalifornien så ung befolkning att ingen minns detta?

Klimatjournalisterna gör enligt min åsikt inte sitt jobb. De följer antingen en agenda som innebär att människor ska uppfostras och hjärntvättas med mycket skrämmande nyheter om klimatförändringar, för att bana väg för drastisk (läs socialistisk) klimatpolitik. Eller så jagar de bara klick med dramatiska rubriker. De ifrågasätter nästan aldrig någonting. Det är faktiskt riktigt usel journalistik, och framförallt en klimatförvillande journalistik. Jag kan inte komma ifrån att det i bakgrunden kan finnas en ren vänsteragenda - man använder helt enkelt klimatfrågan som murbräcka för att bakvägen höja skatter, minska människors frihet, stoppa resande, motverka ekonomisk tillväxt, bana väg för socialism och kontrollera människor hårdare. Och företagen hänger på - då kan man ju få en massa bidrag eller avdrag för "klimatinvesteringar".

Lite glädjande är det ändå att i vart fall några journalister "kommer ut ur garderoben", samtidigt som allt fler politiker, även i riksdagen, vågar prata kritiskt om klimatalarmismen och ifrågasätta oseriösa påståenden om pågående klimatkris. Och bland allmänheten börjar uppenbarligen många tröttna på medias alltmer högljudda klimatretorik. Människor är inte dumma, vi reser allt mer och skaffar oss kunskaper om olika länder och deras väder och klimat, många känner andra som bor i olika länder och som kan ge direktinformation, och många tar in information från många olika media samtidigt. Nätet ger obegränsad möjlighet till information från utländsk media, men också att ta del av historiska fakta om väder och klimat. Det gör det mycket svårare för klimatförvillande media att hjärntvätta befolkningen.

Jag kan också konstatera att IPCC inte alls är lika alarmistiska och inte drar samma drastiska slutsatser av dagens väder som medias klimatalarmister gör. IPCC talar inte om "klimatkris" "klimatkatastrof" "klimatkaos" eller "global kokning". Och deras vetenskapliga underlag är ännu mer nyanserade. Faktum är att man i den senaste rapporten rent av tog bort det mest alarmerande scenariet från tidigare rapporter helt och hållet. Men FN:s generalsekreterar kör sitt eget race - han talar om att vi har "inlett en era av global kokning". Det baserar han på att juli månad med någon tiondels grads marginal verkar vara den varmaste julimånad som uppmätts globalt sedan man började mäta.
SVT:s Erika Bjerström vet också. Katastrofen är här, det var 2023 "allt började".

Det är alltså enligt Jan Lindsten vi som försöker föra en sansad och balanserad diskussion baserad på IPCC:s rapporter, historiska fakta och korrekta uppgifter om dagens väder som är "klimatförvillare". Och de journalister, debattörer och politiker som frossar i överdrifter och osanningar är de seriösa i debatten. Hur kunde vi hamna här?

Att klimatet fortsätter förändras över tid är uppenbart, och människan bidrar säkert i viss mån till detta. Vi ska ta vårt ansvar för miljön och en hållbar energiförsörjning, men vi kommer inte kunna trolla bort alla klimatförändringar oavsett vad vi gör i Sverige eller EU. De naturliga klimatförändringarna kommer dessutom fortsätta alldeles oavsett vad människan gör, ända tills vi drabbas av en ny istid. Det viktiga är att vi anpassar oss till vårt klimat och vårt lokala väder, precis som alla generationer före oss tvingats göra. Och att vi sätter in klimatfrågan i ett historiskt perspektiv och inte låtsas som om saker som händer nu aldrig hänt tidigare - för oftast har de det.

Det är dags att media slutar att försöka klimatförvilla befolkningen

Sanningen om moderaternas vallöften om drivmedelskostnaderna

2023-08-10

Jag konstaterar att både vänstersidan och debattörer på yttersta högerkanten sprider myter om "brutna vallöften" när det gäller drivmedelskostnaderna. De påstår bland annat att kostnaderna ökat sedan valdagen och att vi "lurat väljarna". Dessa osanningar bemöts bäst med fakta.

Man kan ju först konstatera att olika partier gav olika löften om sänkta drivmedelskostnader före valet, och att vissa utställde löften som de borde vetat var helt orealistiska. Jag tänker bara ta ansvar för moderaternas löften, och de var väl underbyggda och realistiska. Vi lovade att minska kostnaden för diesel med fem kronor per liter, och även att minska kostnaderna för bensin. Vi talade också om att reseavdragen behövde förbättras. Dessa vallöften gällde för den kommande mandatperioden, alltså fram till 2026.

Vi kan nu konstatera att den nya regeringen till att börja med stoppade indexhöjningen av drivmedelsskatten vid årsskiftet 2022/23, en skatt som annars hade höjt priset med 86 öre vid pump den 1 januari. Vi sänkte drivmedelsskatten samma dag med 1 krona, vilket betydde att skatten sänktes med 14 öre i stället för att höjas med 86 öre. Från årsskiftet innebär det att drivmedelspriset vid varje tillfälle, oavsett marknadspris, alltid hade varit en krona högre än om vi inte sänkt skatten.

Vid årsskiftet höjdes också reseavdraget för arbetsresor kraftigt, från 18.50 till 25 kronor per mil. Jag har ju förflutet som skattejurist och vet att det är den i särklass största förbättringen av reseavdragen som gjorts sedan dagens system för reseavdrag infördes i samband med skattereformen 1991.

Kommande årsskifte kommer vi också att sänka reduktionsplikten dramatiskt. Det bör enligt våra beräkningar minska dieselpriset med ungefär de 5 kronor per liter som vi lovade. Även bensinpriset bör sjunka med minskad reduktionsplikt, fast betydligt mindre än dieseln. Effekterna av minskningen kommer framförallt bli större över tid, eftersom reduktionsplikten enligt planerna i stället skulle höjas år efter år, vilket hade drivit upp drivmedelskostnaderna till helt osannolikt höga nivåer om några år (vi talar om kanske 30-35 kronor eller ännu mera för en liter diesel). I stället för detta blir det nu en minskning av reduktionsplikten och därmed kostnaden.

Marknadspriset på bensin och diesel styrs inte av politiken. Det vi råder över är lagstiftning om reduktionsplikt, samt skatten på drivmedel. Det enda vi kan göra i övrigt är att i mycket tuffa tider föra en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ökar inflationen onödigt mycket och inte försvagar kronan i onödan. Svagare krona ger ju tyvärr högre drivmedelspriser.

Hur har då priset på diesel vid pump utvecklats sedan valet 2022? Strax efter valet, den 30 september, kostade en liter diesel 27.53. Lite senare under oktober månad kostade en liter diesel 27.60, vilket är det högsta dieselpris som noterats i Sverige. Källa: www.dieselpriset.se. Jag kan bara konstatera att priserna idag är ca 4 kronor lägre. Påståendet att dieselpriset är högre idag än runt valet är alltså bevisligen fel.

Om priset vid pump kommer vara högre eller lägre de kommande åren har jag ingen aning om. Det enda jag med säkerhet kan säga är att utan våra åtgärder skulle priset vid varje tillfälle och oavsett marknadspris ha varit avsevärt högre än det är.

Moderaterna kommer leverera våra vallöften på detta område redan årsskiftet 2023/24, trots att vallöftet alltså gällde för hela mandatperioden 2022-26. Att uppfylla ett vallöfte ett drygt år efter valet är inte ett vallöftesbrott. Den som påstår att vi brutit vårt vallöfte om drivmedelskostnaderna har en mycket svår pedagogisk uppgift. Fakta vinner nämligen alltid mot politiska osanningar.

Vattenfall fortsätter förlora stora summor på felsatsningar

2023-07-29

En gång i tiden var statliga Vattenfall en verklig "kassako" för svenska staten, och gav stora årliga miljardutdelningar till statskassan. Men på senare år har bolaget gjort en lång rad felsatsningar som kostat oerhörda summor. Vi minns fiaskot med den tyska kolkraften som köptes dyrt, men sedan såldes för vrakpris för några år sedan, varefter köparna nu tjänar grova pengar på samma kolkraft. Köpet av tysk kärnkraft gick inte heller så bra och nedskrivningarna av värdet i Nuon känner vi alla till.

Och nu kommer nyheten att man första halvåret i år tvingats ta nedskrivningar på 5,5 miljarder för ett avvecklat havsbaserat vindkraftprojekt i Norfolk, Storbritannien. Resultatet för Vattenfall första halvåret sjunker därmed från 12,4 miljarder till 6,9 miljarder. Nedskrivningen beror enligt Vattenfalls pressmeddelande på kostnadsökningar för havsbaserad vindkraft på 40%.

År efter år minskas Vattenfalls underliggande goda vinster på grund av stora nedskrivningsbehov till följd av usla affärer som gjordes efter att Vattenfall under tidigare S-regering i början av 2000-talet tog beslutet att "ta steget ut i Europa för att bli en nordeuropeisk energijätte. Det handlar om hundratals miljarder i nedskrivningar. (Och ja, nedskrivningar och förluster på tysk kärnkraft och kolkraft som köptes under perioder med s-styre är betydligt större än på Nuon som köptes under Alliansstyre, vilket jag berättat om tidigare efter genomgång av Vattenfalls årsbokslut).

Den ende som tjänar pengar är Vattenfalls VD som har bland de högsta lönerna av alla statliga bolags-VD:ar i Sverige. Hon tjänar ca 1,75 miljoner i månaden (!), alltså ungefär tio gånger mer än landets statsminister. En fullkomligt orimlig lönenivå, särskilt med tanke på hur illa bolaget sköts. För 2022 slutade årsvinsten på bara några tiotal miljoner kronor (alltså ungefär lika mycket som VD:n fick i lön).

Hade Vattenfall hållit sig till att verka i Sverige och lägga tyngden på trygg svensk elförsörjning hade staten fåt fortsatt goda utdelningar och svenska folket trygg elförsörjning. De senaste decennierna har Vattenfall lekt med skattebetalarnas pengar och spelat bort hundratals miljarder på felbeslut. Jag tror och hoppas att den nya regeringen kommer att strama upp Vattenfalls verksamhet med tydliga ägardirektiv med fokus på Sverige och svensk elförsörjning. Och samtidigt ser till att sänka VD:s lön till en rimlig nivå.

Varför startar skogsbränder - och har de blivit värre över tid?

2023-07-27

Skogsbränderna på Rhodos har orsakat stora skador, både på byggnader och på växt- och djurliv. Det är en allvarlig och sorglig naturkatastrof som även skadar den helt avgörande turistnäringen på ön - utan den finns det inte så mycket att leva av på Rhodos.

Att man känner starkt med alla drabbade innebär dock inte att man kan sluta tänka logiskt. Media ger dagligen bilden att "de höga temperaturerna i Sydeuropa orsakar skogsbränderna". Och att de höga temperaturerna i sin tur beror på klimatförändringar, som därmed alltså är orsaken till skogsbränderna. Detta är såklart inte korrekt.

Höga temperaturer på 40-45 grader orsakar i sig inga bränder. Vad jag vet är det bara eukalyptusträd och möjligen några andra exotiska trädslag som kan självantända av hög värme, men det finns vad jag vet inga skogar av sådana i Medelhavsområdet. Vanliga träd självantänder inte av hög värme, och om det hade varit så att 40-45 graders värme skulle självantända skog hade det nog inte funnits någon skog alls kvar i Medelhavsområdet eftersom det är dessa höga temperaturer varje år. Skogen hade då rimligen brunnit upp för längesedan.

Orsakerna till skogsbränder är, förutom blixtnedslag, oftast människan - avsiktligt eller oavsiktligt. Vi har sett det i såväl Sverige tidigare som på Sicilien nu. Faktum är att enligt denna rapport från EU-kommissionen är 95% av alla skogsbränder i EU orsakade av människan - avsiktligt eller oavsiktligt. Sedan blir såklart bränderna mer omfattande om det är torrt i markerna, vilket det alltid är i Medelhavsområdet på sommaren. Och det brinner tyvärr ungefär lika bra i torr skog om det är 35-40 grader varmt som om det är 45 grader varmt. Särskilt om det är kraftiga vindar i området, vilket det ofta är på just Sicilien (Kallas "Scirocco, som är mycket heta vindar från Nordafrika som ofta sveper över ön, jag har själv upplevt fenomenet på plats som turist). Bränderna blir helt enkelt mycket svåra att släcka.

Tyvärr startas en del bränder avsiktligt. De omfattande bränderna i Brasilien och Bolivia förra året var exempelvis till stor del anlagda av människor. Och på Sicilien vet man att maffian startat bränder tidigare. På Korfu gick myndigheterna ut häromdagen med misstankar om att bränderna var anlagda, eftersom de startat nästan exakt samtidigt på tre olika ställen. Och även på Rhodos utreder man misstankar om anlagda bränder, här säger man att bränderna startade samtidigt på fyra olika platser långt från varandra. År 2021 larmades det om omfattande anlagda bränder i Turkiet och samma år kom liknande rapporter från Algeriet. Man grep 2021 också ett tiotal personer i Grekland för anlagda skogsbränder.

Ökar då omfattningen av skogsbränder? Den statistik som finns visar faktiskt att omfattningen av skogsbränder globalt har minskat stadigt över tid de senaste 100 åren. Nedanstående figur är från en omfattande studie från 2014 (jag har inte sett något som visar att minskningen stannat av sedan dess). Här har man även lagt in en figur som sägs visa utsläppen av CO2 respektive år, jag kan tycka att den är ganska ovidkommande i sammanhanget. Däremot är det ett faktum att trots stigande globala temperaturer har omfattningen av skogsbränderna minskat. Inte minst beror det säkert på att vi helt enkelt blivit bättre på att bekämpa skogsbränder.

Det finns annan statistik som ger en något annorlunda bild, och som visar att förlusten av träd ökat något på senare år. Här en figur från World Resources Institute. Vad jag förstår räknar man dock här endast förlust av skogsmark med stora träd (man har fokus på hur naturresursen träd påverkas), till skillnad från statistiken ovan som visar all bränd areal skogsmark, alltså även ungskog och skogsimpediment (icke produktiv skogsmark). Statistiken är därmed inte helt jämförbar.

Här är även siffror för skogsbränder i USA de senaste 20 åren, källa är NASA. Man ser tydligt att de senaste fyra årens omfattning av skogsbränder faktiskt är lägre än genomsnittet. Det är inte riktigt den bild man får när man följer medias rapportering.

Liknande utveckling av antalet bränder syns i denna graf från U.S.Environmental Protection Service. Källa är denna rapport:

I samma rapport finns en graf över total bränd areal i USA. Den visar stor skillnad mellan åren, och en viss ökning sedan 1980-talet, men senaste 20 åren stabilt. Samtidigt väcker det frågor - om antalet bränder minskar, samtidigt som den brända arealen ökar, finns det då inte skäl att se över hur brandbekämpningen fungerar i USA?

Påståendet att det är "klimatförändringar som orsakar skogsbränder" är så dumt att det är en gåta att media ens använder detta argument. Klimat och väder kan däremot påverka hur allvarliga bränderna blir. Jag har tidigare påpekat att politiker och myndighetsföreträdare ofta med någon slags automatik skyller på "klimatförändringar" när det inträffar naturkatastrofer - det blir ett snabbt och enkelt sätt att slippa ta ansvar för bristande beredskap och underlåtenhet att förebygga naturkatastrofer.

Alldeles oavsett om människan kan bromsa klimatförändringar eller inte kommer det fortsätta att brinna i skogar runt om i världen. Det har det alltid gjort i alla tider. I obebyggda områden kan det faktiskt vara till fördel för naturen, eller rent av en förutsättning för att vissa växter ska gro och utvecklas och vissa djurarter överleva. I bebyggda områden kan det däremot leda till oerhörda katastrofer, förstöra byggnader, ödelägga skogar som brukas och som skulle ge ägaren inkomster, skada viktiga naturvärden, och som i Grekland slå hårt mot den viktiga turistnäringen. Här måste samhället fortsätta att utveckla sin motståndskraft, förebygga skogsbränder genom röjning av ris och skräp, upprätta brandgator, se till att ha god beredskap för snabba insatser när bränder startar, investera i effektiv utrustning och brandbekämpningsplan, samt försöka gripa och straffa dem som orsakar bränder. EU har dessutom en gemensam katastroforganisation som kan ge hjälp vid naturkatastrofer och den utvecklas hela tiden.

Men att katastrofer inträffar och att man känner mycket starkt med dem som drabbats är inte samma sak som att man ska sprida bilden av att katastroferna blivit fler när de i själva verket blivit färre.

Blir Sverige grönare av mediala osanningar?

2023-07-26

I dag ägnar Borås Tidning ledaren åt klimatfrågan och har återigen bland annat mig i fokus. Bland annat påstår man att jag bagatelliserat brandkatastrofen på Rhodos (!) genom att skriva på twitter att en anhörig "har det behagligt på varma Rhodos".

Problemet är bara att det är fel. Jag har inte skrivit det, jag har inte nämnt Rhodos, och min son är inte på den ön utan på en annan ö. Och på den ön är det fortfarande runt behagliga 30 grader. Det Borås Tidning skriver är ett rent påhitt. Här är min tweet:

Efter att ha påpekat detta för ledarskribenten har hon nu rättat ledartexten i nätupplagan. Jag utgår från att det kommer en rättelse även i papperstidningen i morgon.

Även om det finns statistik som visar att skogsbränderna globalt verkar ha minskat i omfattning långsiktigt genom åren (trots varmare klimat och ökade utsläpp) så är brandkatastrofen på Rhodos dramatisk. Precis som de omfattande bränderna för några år sedan i Portugal eller den stora skogsbranden i Sverige 2018. Det finns ingen normalt funtad människa som vill förminska dessa katastrofer eller ifrågasätta den skada de medför, i Rhodos fall stor skada på känslig natur och ett hårt slag mot den livsviktiga turismen. Att i en ledartext raljera om att jag skulle ha bagatelliserat detta är faktiskt ett slag under bältet. Förutom att det är fel i sak. Har inte Borås Tidning bättre argument mot mig kunde de använt ledarsidan till något vettigare. Både moderaterna och jag själv har tvärtom sedan 2018 drivit frågan om bättre beredskap för bekämpning av skogsbränder och det är också prioriterat av den nya regeringen.

Jag tycker det är märkligt att det ses som ett problem att ifrågasätta mediala överdrifter och rent falska uppgifter. De som ser det så kanske rent av även tycker att det är okej "för sakens skull" att redovisa marktemperatur i stället för lufttemperatur? Eller att påstå att det är ovanligt med temperaturer runt medelhavet på 40 grader eller mera mitt i sommaren? Trots att kunniga meteorologer tydligt påpekar i TV att det är fel? Det finns faktiskt statistik över allt sådant och när media gör våld på den statistiken är det rimligt att påpeka det. Nedan återigen mina mycket uppmärksammade tweets om detta med rent missvisande marktemperaturer i media. DET kunde ju eventuellt BT uppmärksamma på ledarplats tycker jag, om de nu tycker sanning är viktigt i samhällsdebatten.

Om media har problem med att jag, trots stark medial motvind, fortsätter att försöka föra en sansad diskussion i klimatfrågan får de helt enkelt försöka vänja sig. Jag kommer såklart inte sluta, tvärtom blir behovet av balanserad debatt i frågan allt viktigare. Och allt fler i mitt eget parti och massor av moderata väljare delar min kritik mot hur media har tappat alla spärrar i sina försök att driva en mycket extrem klimatagenda där man friskt blandar väder och klimat och sprider rena faktafel. Verklighetens klimatförändringar och de utmaningar det för med sig är fullt tillräckligt allvarliga utan överdrifter, och uppenbara felaktigheter i medias bevakning gör snarare att människor tröttnar på allt som handlar om klimat och miljö.

Så min fråga i rubriken är högst befogad. Blir verkligen Sverige grönare genom mediala osanningar?

Uppenbart att folk börjat tröttna på vinklad klimatrapportering

2023-07-23

Jag upplever att de senaste veckornas extrema klimathotspropaganda i media väcker större motstånd än vid tidigare tillfällen. Kanske beror det på att man nu skjuter så långt över målet att även de som tidigare inte brytt sig inser att medias agenda är att med alla medel försöka skrämma människor med ett mycket uppskruvat tonläge, där man blandar korrekta och synnerligen felaktiga uppgifter.

Bästa exemplet var det jag skrev om den 17/7 om hur man plötsligt börjat redovisa marktemperatur i stället för lufttemperatur för att kunna peka på extrema värmerekord. I detta fall gick man så långt i media att TV4:s meteorolog kände sig tvingad att ta avstånd från detta i direktsändning. Den tweet där jag berättade om detta har hittills nått 154.000 personer och fått flera tusen likes och delningar. Och motsvarande inlägg på facebook har i vart fall för min del slagit alla rekord. Jag har nu fått 1.386 delningar (!) av facebookinlägget, vilket är otroligt mycket för mig, jag är inte så aktiv på fb och mina inlägg brukar normalt bara få några tiotal delningar. Och inlägget fortsätter delas och spridas och uppmärksammas i media, både i Sverige och utomlands. Jag har hittills blivit citerad i både brittisk och isländsk press. Dessutom har inlägget fått tusentals likes och positiva kommentarer. Och inte ens de mer extrema klimatalarmisterna kan ju klandra mitt inlägg där jag helt enkelt citerar meteorologen i TV4.

Jag tror medias ständiga rubriksökande överdrifter skadar hela debatten kring klimatförändringarna. Vad de beror på, hur de yttrar sig, vad som är klimatförändringar och vad som bara är normala vädervariationer, och framförallt i vilken mån vi kan stoppa eller påverka klimatförändringar, hur detta sker smartast, i vilken mån klimatförändringar sker oavsett människan, och i vilken mån vi i så fall måste anpassa oss. Media och de mest hysteriska aktivisterna gör helt enkelt klimatfrågan en otjänst när de tror att lätt avslöjade överdrifter eller rena osanningar behövs för att "väcka" folk. Effekten blir lätt den omvända, många tar i stället avstånd från hela debatten om vår mänskliga påverkan på jordens klimat.

Klimatet har extremt stor betydelse för oss människor. Det räcker ju att påminna om den senaste istiden, något vi vet återkommer förr eller senare i vår del av världen. Men även torkan, kölden och missväxten i Sverige i slutet av 1800-talet som drev massor av människor att utvandra till Amerika. Eller för att ta ett exempel mer i närtid - de upprepade extrema torkkatastroferna och svälten i Afrika under 1900-talet som medfört massdöd, krig och enorm folkomflyttning.

Här följer facebookinlägget i sin helhet:

Besök på Ringhals kärnkraftverk

2023-07-18

Uppdraget som politiker går inte alltid att hålla isär från livet i övrigt, och idag var ett typiskt sådant exempel. Tillsammans med barnbarn och andra familjemedlemmar tog vi en liten sommarutflykt till Ringhals kärnkraftverk som hade öppet hus i sitt Infocenter. Vi besökte utställningen där man får veta mycket om Ringhals historia, vi lyssnade på föredrag om kärnkraftens betydelse för elförsörjningen och om Vattenfalls planer att bygga ny kärnkraft (SMR) i Ringhals. Det blev även en rundtur med tåg på området.

Det mesta som berättades visste jag redan, men det var positivt att höra hur optimistiska man var om möjligheten att bygga ny kärnkraft i Ringhals. Man arbetar med en förstudie under 2023 och det är ingen tvekan om att målet är att få nya reaktorer på plats, sannolikt modulbyggda SMR-reaktorer.

Man framhöll det jag brukar påpeka - att Ringhals är en mycket bra plats att bygga ny kärnkraft på. Man har ställverk och ledningar på plats (de som tidigare användes till R1 och R2), man har kompetens och infrastruktur, man har alla tillstånd och man har både inarbetad säkerhetsorganisation och rutiner på plats. Och dessutom ett starkt lokalt stöd för kärnkraften. Ytterligare ett plus är att Ringhals ligger i södra delen av landet, där elpriserna är som högst - just på grund av för lite elproduktion. Men fler reaktorer i Ringhals kan balansen mellan elproduktion och elkonsumtion i södra Sverige balansernas bättre, precis som det försämrades när R1 och R2 avvecklades i förtid. Det skulle leda till lägre elkostnader för oss som bor i elområde 3 och 4.

Vänstra bilden (förstorad nedan): Förväntade elbehovet 2050 är en fördubbling jämfört med idag.
Det är därför det är så viktigt att få ny kärnkraft på plats.

Lite kul är att man har tagit vara på simulatorn för kontrollrummet i avvecklade Ringhals 2,
och detta har monterats upp och ingår nu i utställningen. Kul att det bevaras för eftervärlden.

Barnbarnet Vidar fixar lite med kontrollerna. Det blir nog bra.

**Nej, det var inte 60 grader varmt i Spanien och inte 80 grader i Kina**

2023-07-17

Media har fullständigt tappat alla proportioner i rapporteringen om påstådda globala rekordtemperaturer. Häromdagen började man plötsligt redovisa marktemperaturer (!), vilket man aldrig gjort förut. Plötsligt var det 60 grader varmt i Spanien, och idag fortsätter detta spektakel med att man redovisar 80 graders värme "på marken" vid Kinas varmaste plats, en av jordens lägsta punkter, Turfanbäckenet, som ligger 154 meter under havsnivån (liknande Death Valley i USA som ligger 84 meter under havet). Det konstiga är att denna förändrade rapportering nu verkar ske i media i flera olika delar av världen samtidigt. Vad är det som styr detta?

I fredags intervjuades en TV-meteorolog i TV4 som på ett tydligt och pedagogiskt sätt tog avstånd från att plötsligt börja redovisa marktemperaturer. Hon påpekade att man officiellt alltid mäter aktuella temperaturer på två meters höjd, och att det ofta är 20 grader varmare på marken än på två meters höjd. Hon påpekade dessutom att temperaturerna i Medelhavsområdet är helt normala för årstiden.

Jag skrev två uppskattade twitterinlägg om saken. Och ställer bland annat frågan om vad som kommer härnäst när media ska försöka skrämma upp människor med höga temperaturer. Jag visste då inte att media skulle dra till med 80 grader idag...uppmätt på marken i en 154 meter djup förkastningsspricka...

SMHI skriver idag om höga temperaturer på vissa platser på sin blogg, bland annat den påstådda rekordtemperaturen på 52,2 grader på Kinas varmaste plats, den aktuella förkastningssprickan Tarfanbäckenet. Man nämner såklart inga marktemperaturer, det är inte så seriösa meteorologer jobbar. Däremot påpekar man en del andra tänkvärda saker. Bland annat detta:

"Som så ofta kommer den här typen av dagsaktuella uppgifter inte från det ordinarie globala observationsutbytet utan i huvudsak via sociala medier. Därmed finns inte alltid den utförliga och pedagogiska dokumentation man kanske skulle ha önskat."

I krönikan påpekar man att den nya påstådda värmerekordet i Kina är osäkert, precis som det i vintras rapporterade påstådda köldrekordet från samma land. Helt enkelt inte uppgifter från erkända väderstationer, och därmed osäkra som värme eller köldrekord.

SMHI skriver också följande om värmen i Medelhavsområdet, där man nämner överdrifter i tidningsrubrikerna:

"I Medelhavsområdet har man än så länge inte riktigt kommit upp i de rekordnivåer som tidningsrubrikerna vittnat om. Högst hittills är 44,8° i Albox i sydöstra Spanien den 12 juli. I Grekland har det varit 44,2° den 15 och 16 juli."

SMHI är ansvarig svensk klimatmyndighet, och försöker i detta läge hålla en sansad och vetenskaplig linje i ett läge där hela klimatdebatten har tappat alla proportioner och media över hela världen slåss om de mest dramatiska rubrikerna. Om dessa rubriker verkligen fungerar för att skrämma människor att underkasta sig allt mer drakoniska klimatåtgärder återstår dock att se. Jag upplever nog att de flesta är ganska sunt kritiska till att varje hetta, varje oväder, varje skyfall, varje översvämning och varje skogsbrand av media och många politiker skylls på klimatförändringar. Liksom att man nu plötsligt börjar mäta temperaturer på ett helt nytt sätt för att kunna visa mycket högre temperaturer än de verkliga. Samt att helt ovidimerade temperaturuppgifter i media används för att hävda nya värmerekord.

Vansinnigt och ogenomtänkt EU-förslag hotar svenska villaägare

2023-07-10

Den 17 mars (se en bit ned på denna sida) skrev jag om förslagen på nya och helt orimliga EU-regler för energiklassning av byggnader som riskerar att kosta svenska villaägare många hundratusen i tvingande energisparåtgärder för att vid vissa framtida tidpunkter nå viss energiklassning. Läs mer om förslaget och konsekvenserna i artikeln i Privata Affärer nedan (klicka för läsbar storlek).

Bara detta att tvinga människor att bygga om eller renovera sina villor för enorma pengar (ibland mer än vad huset är värt) är i mina ögon inget annat än ren socialism och fullständigt oacceptabelt rent principiellt. Det skulle i ett slag innebär att äganderätten drabbas av ett dråpslag. Detta måste självklart stoppas, vilket moderaterna med kraft drivit i Europaparlamentet.

Vid omröstningar i Europaparlamentet om att dels förkasta kommissionens förslag, dels rösta om ett alternativt förslag från Europaparlamentet röstade M, SD och KD mot båda förslagen. S, V och MP röstade för förslagen vid båda omröstningarna. C och L gjorde lite olika eller avstod.

Observera att S, V och MP alltså röstade för dessa helt orimliga förslag som kan medföra total ekonomisk katastrof för många villaägare i Sverige. För S-V-MP finns det inga pålagor på svenska hushåll som är för stora när man vill genomföra en helt verklighetsfrämmande klimatpolitik.

Förhoppningen nu är att Europeiska Rådets (ministerrådets) betydligt rimligare förslag ska ha framgång när den kommande trilogen (alltså förhandlingarna mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet) ska slutföras. Jag kommer fortsätta bevaka frågan noga.

Riksrevisionens hårda kritik mot reduktionsplikten

2023-06-27

I en uppmärksammad granskningsrapport från Riksrevisionen (RiR 2023:13) sågar man utformningen av dagens reduktionsplikt, alltså kravet på inbladning av biodrivmedel i bensin och diesel. Rapporten har fått enormt stort medialt och politiskt intresse.

Riksrevisionen dömer inte ut helt reduktionsplikt som sådan, och säger att det kan bidra till att uppfylla de transportpolitiska klimatmålen. Men de säger samtidigt att det "finns stora risker med att i så hög grad förlita sig på reduktionsplikten för att uppnå Sveriges klimatpolitiska mål".

Granskningsrapporten ger dock svidande kritik. "Granskningen visar dock att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar" och att besluten "baserades på bristfälliga konsekvensanalyser".

Man konstaterar att reduktionsplikten hittills påverkat dieselpriset vid pump mer än vad dåvarande regering räknade med, och att det beror på att priset på biodrivmedel ökat kraftigt. Prisökningen har enligt Riksrevisionen minskat reduktionspliktens kostnadsfördel jämfört med andra sätt att nå klimatmålen och har även medför större fördelningseffekter än vad regeringen förutsåg, exempelvis att hushåll på landsbygden drabbas hårdare än hushåll i städer.

Riksrevisionen ifrågasätter också hållbarhetsargumenten. Eftersom mängden biomassa är begränsad finns till exempel risk att råvaror som används till biodrivmedelsproduktion i sina alternativa användningsområden ersätts med fossila råvaror. "Det är enligt Riksrevisionen oklart om regeringen har beaktat hållbarhetsriskerna i utformningen av reduktionsplikten."

Sammanfattningsvis är dagens reduktionsplikt oväntat dyr för konsumenterna,
det finns stora risker ur hållbarhetssynpunkt, beslutet baserades på bristfälliga
konsekvensanalyser och framförallt är det helt enkelt inte genomförbart på det
sätt som planerats.

Man måste nog konstatera att den tidigare regeringens klimatpolitiska flaggskepp redan har gått under. Riksrevisionens granskningsrapport ger ett starkt stöd för regeringsunderlagets överenskommelse att kraftigt sänka reduktionsplikten kommande årsskifte. Och inte minst ger rapporten starkt stöd till mina och andras sakargument för detta. Reduktionsplikten var orealistisk redan från början. Klimatdogmatism gick helt enkelt före sunt förnuft och logiskt tänkande. Precis som det så ofta har varit genom åren i frågor som rör "klimatpolitiken".

Extrem hetta?

2023-06-26

Förra veckan reagerade jag på en väldigt skruvad rubrik i Aftonbladet. Och det var visst fler än jag som tyckte så, närmare bestämt 1.436 personer.

Torkan har ju varit ganska extrem på sina håll (även om det regnar mycket på sina håll just nu), men att kalla temperaturer på 26-30 grader i slutet av juni för "extrem hetta" är inte seriöst. Det verkar inte finnas någon gräns för överord kring allt som gäller väder och temperatur numera i jakt på braskande rubriker. Personligen tror jag det allvarligt skadar seriösa diskussioner om miljö, energi och klimatfrågor.

(Det förtjänar att sägas att det alltså inte var SMHI som kallade det för "extrem hetta", vilket man kan tro av rubriken, utan det var Aftonbladet.)

Riksdagen röstade igenom regeringens nya energipolitiska mål

2023-06-22

Debatten om vårändringsbudgeten blev främst till en debatt om regeringens nya energipolitiska mål som innebär att Sverige 2040 ska ha 100% fossilfri elproduktion, i stället för det gamla målet om 100% förnybar elproduktion. Syften med förändringen av målet är att ge möjlighet för utbyggnad av mer kärnkraft för att klara de stora behoven av mer el i framtiden. Det ändrade målet röstades senare igenom av riksdagen, men endast med siffrorna 153-150 eftersom S, V, MP och C inte ville stödja detta.

Debatten före beslutet var mycket intressant att lyssna på. Framförallt gjorde Jessica Stegrud (SD) och moderaternas energipolitiska talesperson Mats Green (M) mycket starka och tänkvärda inlägg.

Jessica Stegrud inledde med att påpeka att alla de 12 svenska kärnkraftreaktorerna som byggdes, utom tre, var av svensk konstruktion. Man byggde alla 12 på 13 år, och det var alltså på 1970-talet. Det visar att man skulle kunna bygga ny kärnkraft ganska snabbt om man vill.

Hon fortsatte med att konstatera att vindkraft på kraftverksnivå ger tre gånger högre utsläpp av koldioxid än kärnkraft. På systemnivå betydligt mer. Vindkraft kräver tio gånger större arealer och förfular naturlandskapen.

Sedan höll en lång och mycket initierad föreläsning och varnande anförande om att de stora elintensiva industrisatsningarna i Norra Sverige knappast är realistiska och att elbehoven är så stora att det är närmast omöjligt att lösa med vindkraft som viss föreslår. De stora satsningarna på bland annat stål utan kol kommer att kräva runt 80 terrawattimmar el. Det är mer än halva Sveriges nuvarande elförbrukning. Varifrån ska all den elen komma om vi inte bygger mer kärnkraft?

Om vätgas tiilverkad av vindkraft är svaret kom Stegrud (som är expert på området från tidigare yrke) fram till att det krävs vindkraftverk som producerar 440 (!) terrawattimmar. Detta med tanke på förlusterna under processen att omvandla el till vätgas och sedan till el igen innebär en energiförlust på cirka två tredjedelar, samt att landbaserad vindkraft i genomsnitt bara producerar el motsvarande 40% av installerad effekt. 440 terrawattimmar el är 2,75 gånger Sveriges idag samlade elproduktion. Och detta bara för att förse de nya industrierna i Norrland med el. Till detta ska vi klara vår övriga elproduktion, ställa om till elbilar och mycket annat.

Det är inte svårt att känna stor oro över totalt orealistiska kalkyler för de nya industrisatsningarna som i huvudsak bekostas av skattemedel, EU-bidrag (också det skattemedel) samt av hel eller delägda statliga bolag. Intresset från privata investerare verkar ytterst begränsat. Men en sak är klar - utan kärnkraft lär industrisatsningarna i vart fall aldrig kunna bli verklighet, hur gärna man än vill.

Matrs Green påminde om det allvarliga läget med elförsörjningen och konstaterade att den situation vi befinner oss i är en direkt konsekvens av den förra regeringens misslyckande energipolitik och avsaknaden av en långsiktig plan. Under 20 års regeringsinnehav (före 2006 samt 2014-22) monterade Socialdemokraterna med hjälp av Miljöpartiet ned svensk kärnkraft. Tolv kärnkraftreaktorer har blivit sex. Samtidigt stoppade de rödgröna Vattenfalls planer på att bygga två nya reaktorer vid Ringhals, som annars i princip hade varit färdiga att tas i drift exakt nu, när de hade behövts som bäst. Redan 2018 skrev Svenska Kraftnät i en rapport att problemen med elförsörjningen skulle bli allvarliga när stor volym av planerbar kärnkraft ersätts med väderberoende vindkraft och solkraft.

Dagens regering har gjort ett antal saker för att på både kort och lång sikt trygga elproduktionen:
* Öresundsverket stod i begrepp att skeppas helt nedmonterat till Sydostasien. Detta har nu stoppats och verket kommer att stå i beredskap fram till 2025 för att stötta elproduktionen i södra Sverige
* Kraftvärmeskatterna (avfallsförbränningsskatten och skatten på kraftvärme) är avskaffade vilket gör att man snabbt kan öka elproduktionen i befintliga kraftvärmeverk motsvarande minst en kärnkraftreaktor
* Regeringen har pausat tillståndsprövningarna för befintlig vattenkraft och därmed stoppat utrivningen av många små vattenkraftverk
* Regeringen har beslutat om ett nytt stöd för energieffektivisering
* Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att förkorta anslutningstiderna till elnätet
* En utredning ska se över strukturen och samverkan mellan alla myndigheter som är involverae i svensk energiförsörjning
* Det nya energipolitiska målet och förändring av lagar och förordningar kommer möjliggöra utbyggnad av kärnkraft som på längre sikt ökar elproduktionen avsevärt

Den nya regeringen tar tag i problemen, tar fram lösningar och förändrar de lagar och regler som behövs. En trygg elförsörjning är helt avgörande för Sveriges framtid.

Bristande hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad

2023-06-09

I dag fick jag en intressant rapport från Riksrevisionen (RikR 2023:11) där man granskat om staten och dess myndigheter ser till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad hanteras effektivt och återvinns på lämpligt sätt.

Resultatet är nedslående. Man konstaterar att det kommer att uppstå stora mängder uttjänta solcellspaneler och turbinblad från vindkraftverk framöver. Den övergripande slutsatsen är att staten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras effektivt så att återanvändning och materialåtervinning av dessa främjas. De statliga styrmedel som finns idag är inte tillräckliga, och producentansvaret är inte tillräckligt och det är oklart om det ens omfattar solcellspaneler.
Ansvariga myndigheter har inte heller lämnat några förslag till tidigare regering om nya eller förändrade styrmedel.

Helhetsbilden är helt enkelt att man från tidigare regering satt igång en enorm utbyggnad av sol- och vindenergi utan att fundera det minsta över vad man i framtiden ska göra av allt avfall.

Jag har ju själv lyft denna fråga flera gånger, även med tidigare ministrar, men aldrig fått några svar. Nu föreslår Riksrevisionen att både regeringen, Naturvårdsverket och Statens energimyndighet måste ta tag i frågan.

Hela Riksrevisionens rapport finns att läsa här.

Hur dyra transporter ska vi ha i Sverige?

2023-05-28

Den 21 maj fanns denna artikel i Svenska Dagbladet. Det handlade om Volvos satsning på eldrivna lastbilar. Man skriver följande i ingressen till artikeln:

De eldrivna lastbilarna har börjat rulla ut från fabriken. Men de kostar mycket mer än vanliga lastbilar, och försäljningen har inte tagit fart. Nu vädjar Volvo till politikerna att göra det dyrare att släppa ut koldioxid.

Med andra ord - man förespråkar att vi kraftigt ska höja kostnaderna för lastbilstransporter med dieseldrivna fordon, och så mycket att det blir lönsamt att köpa de betydligt dyrare eldrivna lastbilarna. Effekten av detta skulle alltså bli att vi permanentar kostnaderna för lastbilstransporter på en mycket högre nivå än idag. Vad det betyder för priserna på livsmedel och andra varor inser nog de flesta. Jag tycker resonemanget är helt hål i huvudet - Sverige kan inte gång på gång på gång på något märkligt sätt försöka gå före alla andra länder till priset av vår konkurrenskraft, samhällsekonomi och människors privatekonomi. Hela svenska folket kan inte göras fattigare bara för att Volvo Lastvagnar ska kunna sälja sina eldrivna löastbilar.

Det är dags att sätta ned foten när det gäller alla extremt samhällsekonomiskt dyra projekt "för klimatet". Oavsett om det gäller Hybrit-satsningen på "stål utan kol" (som inga privata investerare verkar vilja satsa på, endast statliga bolag och skattepengar), extremt kostsam och meningslös lagring av CO2 i stor skala, eller som här en slags subvention av Volvos lastbilar som betalas av hela samhället i form av dyrare transporter. Sverige och svenska skattebetalare klarar inte hur mycket som helst utan att hela vårt land och dess välfärd drabbas svårt.

Kraftigt sänkt reduktionsplikt

2023-05-08

I februari 2019 startade jag och tre andra moderater Riksdagens Bilnätverk. Målet var att stoppa hetsjakten på privatbilismen och att verkan för rimligare kostnader för svenska bilister. Vi hade bland anat tre mål, som vi drivit hårt internt både i media, i riksdagen och i vårt eget parti.

1. Sänkta drivmedelsskatter
2. Höjda reseavdrag
3. Kraftfull sänkning av reduktionsplikten

Vi kan nu konstatera att vi nått framgång på samtliga tre punkter.

Drivmedelsskatterna sänktes redan vid årsskiftet, vilket dels neutraliserade den kraftiga indexhöjning av skatten som annars hade skett (till följd av den höga inflationen) och dessutom sänkte skatten lite till. Utan denna skattesänkning hade drivmedlen kostat en krona mer vid pump idag. Reseavdragen höjdes vid årsskiftet från 18.50 per mil till 25 kronor per mil.

Och så kom då det efterlängtade beskedet i helgen att reduktionsplikten sänks till 6%. Det betyder att dieseln blir ca 5,50 billigare per liter vid kommande årsskifte jämfört med om inte reduktionsplikten sänkts. Även bensinpriset kommer sjunka något. Sänkningen betyder dock ännu mera på lite längre sikt, eftersom tanken från förra regeringen var att stegvis höja reduktionsplikten kraftigt, vilket skulle drivit upp priset på diesel långt över 30 kronor per liter om några år.

Jag hör protester från tillverkare av biodrivmedel som verkar mena att biodrivmedel kommer bli billigare än traditionell diesel i framtiden, och att därför sänkt reduktionsplikt riskerar att höja drivmedelspriset. Märkligt resonemang tycker jag. Att vi sänker reduktionsplikten innebär ju inte att det blir förbjudet att blanda i mer biodrivmedel om det är billigare eller bättre. Det är helt upp till den som levererar drivmedlen. Som jag skrivit förut - kan man tillverka biodrivmedel som är billigre och minst lika bra som traditionell diesel eller bensin är det ju bara att blanda i så mycket man bara kan. .

Ett annat argument mot minskad reduktionsplikt är att det slår undan marknaden för investeringar i tillverkning av biobränslen. detta är också en myt. Idag importerar Sverige nästan allt biobränsle. Vi kommer fortsatt att ha en stor marknad i Sverige för att klara reduktionsplikten på 6% utan import. Dessutom kommer hela EU sannolikt att ha någon form av reduktionsplikt framöver och det kommer skapa en jättemarknad för den som kan erbjuda bra biodrivmedel.

Nu får Sverige liknande förutsättningar som andra länder, och regeringen tar bort det kraaftiga missgynnandet av svenska bilister jämfört med resten av EU. Det är bra och mycket välkommet. Och ytterligare ett moderat vallöfte kan bockas av.

Står Socialdemokraterna för sin energipolitik?

2023-05-03

I dag skriver jag tillsammans med min m-kollega Ulkrik Nilsson i Borås Tidning. Bakgrunden är att Socialdemokraterna KU-anmält statsminister Ulf Kristersson för att haft mage att påstå att det var politiska beslut som förtidsavvecklade kärnkraften. Vilket det ju finns oerhört många bevis på är helt sant...Miljöpartiets politiker har ju om inte annat skrutit om att de medverkat till att avveckla kärnkraften, och det var också ett löfte från Magdalena Andersson före valet 2014. Nu vill inte S stå för sin framgång att ha lyckats avveckla kärnkraft i förtid, utan försöker gömma sig bakom att det är ägarnas beslut. Att det var S som styrde dessa ägare (läs Vattenfall) genom ägardirektiv och utbyte av ledande personer i bolaget talar man tyst om idag...

Oförenliga budskap om reduktionplikten

2023-04-13

Detta är rubrikerna på två inslag i SVT idag om reduktionsplikten (hämtade från SVT:s webbsida). Det är bara att konstatera att båda budskapen inte kan vara korrekta samtidigt.

Min bedömning är att båda sidor kan ha lite rätt, men också ganska mycket fel.

En sak är uppenbar - på KORT SIKT medför INTE biodrivmedel minskade utsläpp av koldioxid. Snarare tvärtom eftersom förbrukningen vid inblandning av många biodrivmedel i bensin och diesel faktiskt ökar bränsleförbrukningen och därmed utsläppen. Det går såklart inte att skilja en CO2-molekyl från biodrivmedel från en CO2-molekyl från fossila bränslen. På kort sikt FINNS INGEN effekt alls på utsläppen genom ökad reduktionsplikt. När jag hör både politiker och debattörer påstå att reduktionsplikten minskar utsläppen på kort sikt blir jag bekymrad. De framstår inte som så kunniga på sitt område.

På LÅNG SIKT däremot kan vissa biodrivmedel minska utsläppen. J ag skrev om det den 19 mars på denna sida. Exempelvis blir det såklart minskade utsläpp om man använder restprodukter från skogen för att göra biobränsle i stället för att produkterna ligger och ruttnar i skogen och då släpper ut CO2. Genom att göra biobränsle av dem kan man använda energin innan utsläppen görs, och samtidigt tränga undan motsvarande mängd traditionell bensin och diesel.

I mitt inlägg påpekade jag dock att biodrivmedel från växande odlade grödor knappast har någon effekt på minskade utsläpp överhuvudtaget, och resonerade också kring en del andra typer av inblandning.

Miljöorganisationerna ratar alla former av biodrivmedel och anser att inga minskar utsläppen. Det är som sagt också fel. Vissa biodrivmedel har en långsiktig effekt på utsläppen. Inte heller miljöorganistionerna och Greenpeace har helt rätt, även om de i ärlighetens namn har mer rätt än de som påstår att ökad reduktionsplikt skulle vara ett sätt att sänka utsläppen på kort sikt.

Det ändå märkligt att det inte går att föra en nyanserad diskussion om något alls som rör klimatet.

Myndighetsanställda kan inte tillåtas uppträda förtroendeskadligt

2023-03-25

Att en anställd inom miljöförvaltningen i Stockholm deltar i samhällsfarliga och olagliga aktioner tillsammans med andra klimataktivister och åtalas för lagbrott i samband med detta oerhört allvarligt. Att hans engagemang i den extrema aktivistorganisationen dessutom sker med hans chefers vetskap är helt oacceptabelt.

Det är alltså denne anställde som kan få uppdraget att som "objektiv" tjänsteman förbereda, bedöma eller rent av ta beslut i viktiga miljöfrågor såsom bygglov, avloppsfrågor, tillstånd eller inspektioner av företag eller enskilda. Det är knappast rimligt att inbilla sig att man kan ha en objektiv syn på miljöfrågor samtidigt som man är aktiv i en mycket extrem klimataktivistisk organisation och åtalas för brott mot lagen i samband med deras manifestationer.

Inom det privata näringslivet är det vanligt med förbud mot verksamheter som kan vara förtroendeskadliga. Detsamma borde självklart gälla inom offentlig sektor. Det borde vara ett tydligt krav att alla som arbetar inom myndigheter med bedömningar eller beslut ska hålla sig offentligt neutrala i politiska frågor, och den som bryter mot lagen i samband med aktioner som har koppling till det egna arbetsormrådet bör självklart omplaceras till andra uppgifter. Om man inte följer lagen som aktivist, varför skulle man göra det som anställd?

I artikeln framkommer att arbetsgivaren inte ens kommer utreda saken, trots att den anställde åtalats för ett brott med tydlig koppling till hans ansvarsområde inom miljöförvaltningen. Det är fullständigt ofattbart. Skulle man agera likadant om en kommunalt anställd skolbusschaufför kört berusad på fritiden? Eller om en ordningsvakt skulle misshandla någon i krogkön på sin fritid?

Mina tankar kring biodrivmedel och reduktionsplikt

2023-03-19

De senaste åren har jag läst det mesta jag kunnat hitta om biodrivmedel och reduktionsplikt (alltså krav på att blanda in en viss mängd biodrivmedel i bensin och diesel), och även skrivit flera inlägg här om saken. Jag har också träffat företrädare för åkerinäringen och taxinäringen, näringslivsorganisationer, småföretagare, biståndsorganisationer, tekniker, forskare, drivmedelsorganisationer, motororganisationer och tillverkare av biodrivmedel för att få inspel från många olika håll.

Jag kan konstatera några saker:

* Huvuddelen av den svenska fordonsflottan kommer under överskådlig tid drivas med förbränningsmotorer.
* Sverige importerar ca 80% av alla biodrivmedel.
* Inte sällan medför biodrivmedelsproduktion utomlands miljöproblem eller tränger ut lokal livsmedelsproduktion.
* Sverige importerar 100% av alla fossila bränslen, både bensin, diesel och gas.
* Biodrivmedel har i vart fall hittills varit betydligt dyrare än bensin och diesel, trots höga världsmarknadspriser på olja. Det betyder att ökad reduktionsplikt driver upp drivmedelskostnaden kraftigt, framförallt på diesel.
* Sverige har betydligt högre krav på reduktionsplikt än omvärlden. vilket försämrar svensk konkurrenskraft.
* Biodrivmedel påstås av åkerier och transportnäring medföra betydligt ökad drivmedelsförbrukning. Detta ifrågasätts av biodrivmedelstillverkarna, som menar att det är ett missförstånd. Detta är minst sagt förvirrande.
* Vi vet i vart fall att en bil drar betydligt mer etanol än bensin på grund av lägre energiinnehåll i etanolen.

Den påstådda "klimatnyttan" beror helt på vilka biodrivmedel man väljer och hur de tillverkas:

* Att generellt påstå att biodrivmedel alltid minskar utsläppen av koldioxid är helt enkelt felaktigt. Det varierar kraftigt mellan olika slag av biodrivmedel och även på hur dessa framställs. Några exempel:
* "Klimatnyttan" av biodrivmedel tillverkade av grödor är högst tveksam, i vart fall om man med det menar minskade koldioxidutsläpp. Argumenten för "klimatnyttan" handlar om att biodrivmedlen anses vara ett "kretslopp" där de växter man tillverkar biodrivmedel av tar upp lika mycket koldioxid som släpps ut när man sedan förbränner biodrivmedlen. Resonemanget haltar dock betänkligt. Allt bygger ju på upptaget av koldioxid när växterna växer. Men om man odlar grödor för livsmedel samtidigt som man kör bilarna på fossila bränslen blir den totala effekten exakt densamma som om man tillverkar biodrivmedel av grödorna. Utsläppen i avgasröret vid förbränning av biodrivmedel är samma eller rent av högre än vid förbränning av ren bensin eller diesel, och upptaget av koldioxid av växter sker ju oavsett om växterna (eller skogen) används till tillverkning av biodrivmedel eller till något annat.
* En sak som påstås kunna minska utsläppen i ett kretsloppsperspektiv är att odla upp marker som ligger övergivna utan någon direkt växande växtlighet, och odla växter för biodrivmedel på dessa. Men effekten blir ju precis densamma om man odlar grödor för livsmedel eller foder eller planterar skog för virke eller pappersmassa på övergivna marker och samtidigt kör bilarna på bensin eller diesel.
* Användningen av biodrivmedel som görs av gödsel (biogas) innebär att man helt enkelt använder metangasen som bränsle "innan koldioxiden släpps ut". Liknande gäller för biodrivmedel av skogsavfall eller avfall från jordbruket - i stället för att låta avfallet ligga kvar och ruttna i skogen eller på åkrarna och släppa ut koldioxid använder man det som bränsle innan koldioxiden släpps ut. För varje liter biodrivmedel av dessa typer som används tränger man undan motsvarande mängd bensin eller diesel, och då blir det totalt sett minskat utsläpp av koldioxid.
* Tillverkning av biodrivmedel av lignin (restprodukt från skogsindustrin) är ett sätt att ta tillvara energiinnehållet i massaved, och därmed ett sätt att ytterligare förädla produkter från skogsindustrin. Idag används lignin främst som energikälla vid massabruken, men kan även användas för tillverkning av kolfiber och biobaserade plaster. Om biodrivmedel är det smartaste sättet att använda lignin återstår att se.
* Forskare talar nu även om möjligheten att ta upp rester från skogsindustrin från förorenade havsbottnar och göra biodrivmedel av avfallet samtidigt som man renar havet.
* "Klimatnyttan" av biodrivmedel påverkas i hög grad av själva processen att tillverka biodrivmedlen. Importen och tillverkningen får inte orsaka större koldioxidutsläpp än dem man sparar in. Den frågan är komplicerad och bland annat Greenpeace hävdar att tillverkningen ofta medför större utsläpp än vad man sedan sparar in. Jag kan konstatera att Greenpeace och drivmedelsproducenterna just nu har en ganska hätsk debatt om den (eventuella) klimatnyttan med biodrivmedel.
* Som så ofta går Greenpeace för långt och vill stoppa alla biodrivmedel, men när det gäller "klimatnyttan" ligger det mycket i kritiken från Greenpeace. Bara vissa biodrivmedel medför alltså minskade utsläpp när man ser helheten, och biodrivmedel som görs på växande grödor gör det knappast. Det handlar om att granska frågan baserat på vanligt logiskt tänkande. Däremot kan biodrivmedel vara ett sätt att ta vara på energiinnehållet i restprodukter och skogsavfall, liksom i timmer och massaved - förutsatt att tillverkningsprocessen inte orsakar större utsläpp än biodrivmedlen sedan sparar in.

Mina tankar kring biodrivmedel i framtiden:

* Jag tycker som jag sagt många gånger att det är olyckligt att politiken ska bestämma typ av drivmedel, teknik eller vilka fordon som ska få tillverkas eller säljas. Så ska inte politiken arbeta. Politiken kan sätta gränsvärden för olika utsläpp, men ska gynna mångfald i forskning, utveckling och alternativ för att lösa detta. Alternativ gör dessutom samhället mindre sårbart än om politiken pekar med hela handen på en enda lösning och genom subventioner eller straffskatter styr alla dit.
* Jag ser ett stort problem med att Sverige är i stort sett helt beroende av import av drivmedel. Att kunna tillverka mer biodrivmedel av svenska restprodukter från skogen, biprodukter från skogsindustrin, restprodukter från livsmedelsproduktionen eller djurproduktionen skulle minska vår sårbarhet.
* Om man kan utveckla tillverkningsprocesser för biodrivmedel som blir ekonomiskt konkurrenskraftiga mot bensin och diesel, och samtidigt garanterar samma energiinnehåll och bränsleförbrukning kan biodrivmedel bli ett bra inhemskt komplement till fossila bränslen. Med tanke på att det är brist på biodrivmedel i hela EU och även globalt skulle det även kunna bidra till svensk export.
* Import av biodrivmedel måste regleras strikt så att det inte medför livsmedelsbrist eller miljöskador i andra länder. Vi kan inte medvetet orsaka svält i andra länder för att freda någon sorts svenskt "klimatsamvete".
* Sverige bör i största möjliga utsträckning själva producera de biodrivmedel som ska användas inom landet.
* Biodrivmedel bör inte tillverkas av grödor (majs, sockerrör osv) som odlas på jordbruksmark, vare sig genom import eller i Sverige. Den fina jordbruksmarken bör användas till livsmedelsproduktion i en värld där människor svälter. Även svensk jordbruksmark som idag ligger i träda eller inte brukats på länge bör i första hand användas för livsmedelsproduktion och först i andra hand för produktion av biodrivmedel.
* Biodrivmedel från skogsrester, biprodukter från skogen, gödsel, växtavfall eller från växter som odlas på sämre jordbruksmark som inte kan användas till något annat vettigt jordbruk bör prioriteras. Då finns det ingen negativ miljöeffekt av biomedelsproduktionen utan markägarna kan i stället få ökad avkastning av sin mark och vi hushållar samtidigt med våra resurser genom att ta vara på mer av det skogen producerar, i stället för att lämna skogsrester att ruttna i skogen.
* Staten bör stimulera forskning och utveckling av nya typer av biodrivmedel inom ramen för gällande forskningssatsningar, landsbygdssatsningar, kreditgarantier och befintliga EU-stöd. I övrigt ska staten vara neutral - inte föreskriva något bindande om inblandning överhuvudtaget, inte skattesubventionera biodrivmedel, och inte heller straffbeskatta andra bränslen. Biodrivmedlen måste helt enkelt kunna konkurrera på lika villkor.
* Argumentet om "klimatnytta" med biodrivmedel bör tonas ned, och man bör vara tydlig med att det också skiljer mellan olika typer av biodrivmedel, samt beror på hur dessa framställs. Argumenten för biodrivmedel handlar för min del mer om resurshushållning. förädling, hållbarhet och svensk beredskap.

Slutsats:

På kort sikt måste reduktionsplikten sänkas drastiskt eller tas bort helt för att sänka drivmedelskostnaderna och återställa svensk konkurrenskraft mot andra länder. Detta eftersom dagens biodrivmedel kostar drivmedelskonsumenterna alldeles för mycket.

På längre sikt finns rimligen, under ovan angivna förutsättningar, en möjlighet att bejaka ökad inhemsk tillverkning av vissa biodrivmedel, både för svensk marknad och även för export, minska den svenska sårbarheten när det gäller drivmedel och öka avkastningen av jord och skogsbruk - om det kan ske utan att driva upp kostnaderna för bilisterna och transportnäringen och utan att försämra svensk konkurrenskraft. På köpet kan man i vissa fall kanske också få minskade utsläpp av koldioxid.

Man måste faktiskt inte vara rabiat motståndare till biodrivmedel bara för att man är motståndare till den höga svenska reduktionsplikten eller inser att biodrivmedel ofta har ganska liten eller ingen påverkan alls på koldioxidutsläppen.

Klimataktivistiskt EU-beslut om orimliga klimatregler för byggnader

2023-03-17

Häromdagen tog EU-parlamentet beslut om att man vill se nya och ganska extrema klimatregler för byggnader, både nya och befintliga. När man läser beslutet inser man att en del av det som beslutats helt enkelt är totalt orealistiskt och fullständigt orimligt. Man har helt avstått från konsekvensanalyser av vad kostnaderna kommer blir, vem som ska betala och hur dessa omfattande krav på alla byggnader i hela EU ska kunna omsättas i verkligheten på bara några få år. Och man tog dessutom ett beslut som sannolikt strider både mot mänskliga rättigheter och grundlagar i olika EU-länder.

Beslutet beskrivs översiktligt i denna artikel, och även i denna.

Några exempel på vad som beslutades:

* Alla nya byggnader vara utsläppsfria senast 2028.
* Nya byggnader som används, drivs eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2026.
* Befintliga bostadshus måste minst uppnå energiprestandaklass E senast 2030, och klass D senast 2033. Det görs inga undantag för privata småhus.
* Alla medlemsländer måste upprätta stöd på nationell nivå och EU-nivå, där utsatta familjer kan ansöka om stöd för renovering av sina hem.
* Byggnader som inte är bostäder samt offentliga byggnader måste uppnå samma prestandaklass senast 2027 respektive 2030.
* Direktivet ställer också krav på solcellsanläggningar och laddningsstationer i alla byggnader där det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.
* Förbud mot förbränning av fossila bränslen senast 2035.

Med andra ord - EU-parlamentet vill alltså tvinga ägare av enskilda villor i hela EU att energirenovera sina hus, och vill även tvinga alla medlemsländer att erbjuda "utsatta familjer" stöd för detta. Hur ska det gå till och vem ska betala statens enorma kostnader för detta? Och de familjer som inte räknas som "utsatta" lär med andra ord tvingas bekosta alltihop själva - oavsett om de vill renovera eller inte. Vad händer om banken inte vill låna ut pengar till detta? Ska man då straffas för att man inte uppfyllt EU:s krav?

Samma sak med kommersiella fastigheter - där tvingas ägarna också "renovera" oavsett om man vill eller inte, och tvingas också bekosta allt själv. Vad gör man om inte banken vill låna ut pengar? Och hur mycket kommer redan höga hyror att stiga?

En annan fråga är hur realistiskt det är att få fram material och arbetskraft och genomföra dessa mycket omfattande renoveringar i hela EU på bara några år? Det är självklart helt orealistiskt och kommer driva upp kostnaderna på byggmaterial och byggnadsarbeten till enorma nivåer.

Detta är ännu ett exempel på otäcka totalitära åsikter i EU-parlamentet. EU kan i vart fall inte rimligen tvinga människor att göra omfattande och mycket dyra åtgärder på sina befintliga fastigheter, det strider rimligen mot grundläggande mänskliga rättigheter. Jag har svårt att se att denna typ av beslut att tvinga fastighetsägare att göra omfattande och kostnadskrävande renoveringar på egen bekostnad skulle hålla juridiskt om det prövas i EU-domstolen? Jag undrar också om de verkligen är förenliga med svensk grundlag? Beslutet är helt enkelt omöjligt, orimligt och troligen inte ens lagligt. Ändå tar alltså EU-parlamentet ett sådant beslut.

Moderaternas gruppledare i EU-parlamentet, Tomas Tobé, beskrev galenskaperna i en debattartikel där han kallar förslaget (som nu är ett beslut) för "Klimataktivism utan konsekvenstänk". Moderaterna i Europaparlamentet röstade nej till förslaget i tisdagens omröstning, och röstade också för ett yrkande om att helt avvisa kommissionens förslag i denna fråga i sin helhet.

Här är hela debattartikeln.

EU-parlamentet var inte enigt, tvärtom väldigt kluvet, och som bekant krävs enighet med även Kommissionen och Europeiska rådet för att det ska bli gällande. Jag utgår från att detta orimliga beslut av EU-parlamentet går samma sotdöd till mötes som det verklighetsfrämmande beslutet om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Europeiska Rådet (ländernas ansvariga ministrar) är förhoppningsvis mer realistiska även om jag inte känner mig helt säker - den farliga klimataktivismen når även in i flera av EU-ländernas nationella regeringar, även om andra är mer klarsynta.

EU-parlamentarikerna visar däremot gång på gång att de helt saknar verklighetsförankring i sina beslut. De sitter i Bryssel och tar helt ogenomtänkta beslut och utan att bry sig om konsekvenserna för medborgarna i EU:s medlemsstater. Det verkar för dem inte finnas några gränser för hur stora uppoffringar man vill kräva av de europeiska medborgarna. Inga grundläggande värden (exempelvis rätten att själv få bestämma om renovering av sina egna byggnader) verkar vara för stora för att offra på klimatpolitikens altare.

Knäcktes Silicon Valley Bank av olönsamma "gröna investeringar"?

2023-03-14

Det kommer flera signaler om att en bidragande orsak till krisen för Silicon Valley Bank kan ha varit en övertro på nya gröna "energitech-bolag". Bland annat skriver Forbes om detta:

Även Bulletin skriver om detta. Man menar att ett mer "politiskt korrekt" fokus på gröna investeringar har gått före rimliga riskanalyser och lönsamhetskalkyler i den aktuella banken. Man hävdar också att chefsposten för riskhantering på banken varit vakant i nästan ett år.

Jag kan inte bedöma om dessa artiklar pekar på en faktiskt avgörande eller bidragande orsak, jag vet för lite om den aktuella banken för att ha någon direkt åsikt i just detta fall. Men det finns all anledning att lyfta blicken lite i denna fråga och vara eftertänksam när det gäller att satsa skattemedel eller pensionspengar i nya och väldigt "hypade" gröna näringar. Vissa av dessa kommer säkert att bli lönsamma med tiden, medan andra aldrig kommer nå lönsamhet. Särskilt försiktig bör man givetvis vara när privata investerare inte vill riskera pengar och när det är just svenska skattemedel, EU-bidrag eller pengar från pensionsfonder man förväntar sig ska betala kalaset. Ett exempel är självklart Hybritprojektet och jag tycker det blir allt tydligare att staten bör analysera det projektet mycket noga innan man riskerar svenska skattebetalares pengar eller låter statliga företag investera sina pengar i detta.

BMW meddelar att de tänker utveckla nya bensin och dieselmotorer

2023-03-14

Som kontrast mot (den just nu pausade) diskussionen i EU om att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar meddelar nu tyska biltillverkaren BMW att man går motsatt väg. Man tänker utveckla en helt ny plattform av nya bensin och dieselmotorer i olika storlekar och inte som exempelvis Volvo ha fokus på enbart elbilar. Detta kan ju i sig vara en förklaring till att bland annat Tysklands regering säger nej till EU-förslaget.

Jag står fast vid tidigare ståndpunkt - politiken (vare sig i EU eller Sverige) ska inte bestämma vilka bilar som får säljas eller köras, i stället bör vi bejaka mångfald inom bilparken, ny teknik och nya innovationer. Låt biltillverkarna pröva olika vägar så kommer de bästa lösningarna att vinna, oavsett om det är elbilar, vätgasbilar eller bensin/dieselbilar med nya snåla motorer och kanske tankade med nya bränsletyper?

Några twitterinlägg om Vasaloppet och klimatdebatten

2023-03-07

År 2006 kunde man läsa denna artikel i Expressen. Dåvarande meteorologen Pär Holmgren (senare miljöpartipolitiker) menade att om 20 år (dvs 2026) kommer Vasaloppet inte länge kunna köras och människor i södra Sverige har glömt hur man åker skidor. Men i år kördes likväl Vasaloppet som vanligt och flera tiotusentals skidåkare har under Vasaloppsveckan kämpat sig de nio milen från Sälen till Mora. Jag tror nog Vasaloppet kommer genomföras även 2026.

Under gårdagen skrev jag några inlägg på twitter om Vasaloppet. Bland annat nedanstående som visar att snödjupet i Vasaloppsspåret faktiskt varit stabilt de senaste 100 åren, trots att medeltemperaturen ökat. Det är knappast den bild vi får av media. Som vanligt blir resultatet att allt man skriver om snö, väder eller klimat, och som inte stämmer med den gällande mainstreamlinjen i politik och media, att man blir beskylld för att vara "klimatförnekare". Men jag är van och det bekommer mig inte alls. Om bästa argumentet mot fakta är att beskylla budbäraren för att vara "klimatförnekare" har jag ju redan vunnit diskussionen. Fakta slår alltid känslor i längden.

Min tweet bemöttes av flera med denna artikel. Rubriken ser dramatisk ut, men läser man artikeln bekräftar den i stället just att det varit bra med snö i år och att man därför använt mindre konstsnö än tidigare år. Sedan är det ett faktum att man länge använt konstsnö i Vasaloppsspåren. Men vad jag förstår är detta inte bara på grund av brist på snö, utan också för att skapa ett stabilt underlag för att klara av flera tiotusentals åkare under en hel veckas skidåkning i spåren, både dag och natt. Så såg det inte ut förr när man bara åkte några tävlingar under veckan.

Faktum kvarstår - Vasaloppet har regelbundet genom åren haft återkommande enstaka år med snöbrist som gjort att tävlingarna hotats eller rent av ställts in. Men trenden är stabil över åren när det gäller snödjup och de klimatalarmister som under minst 20 år hotat med att Vasaloppet snart är minne blott har hittills haft fel.

Jag sammanfattar debatten:

Sverige importerar slaktavfall för att kunna tillverka biodrivmedel

2023-03-06

I går hade Dagens Nyheter en artikel (tyvärr låst) om svenska biodrivmedel. Bland annat uppmärksammade man att svenska biodrivmedel innehåller en betydande del slaktavfall, och mycket av detta är importerat. Så långt har det alltså gått när det gäller att klara "hållbarhetsmålen" måste vi frakta hit slaktavfall från andra länder.

Det mest fascinerande är väl att de som förespråkar biodrivmedel för att "rädda klimatet" också vill att vi skat sluta äta kött för att "rädda klimatet". Ekvationen går inte ihop. Utan köttätande blir det inget slaktavfall, och utan slaktavfall inga biodrivmedel.

Dessutom haltar hela argumenteringen kring att "branschen behöver en hög reduktionsplikt" för att kunna få avsättning för sina biodrivmedel. Så länge Sverige importerar större delen av sina biodrivmedel eller råvaror till dessa redan med dagens reduktionsplikt undrar man ju hur det ska bli om den fortsätter öka? Det finns uppenbarligen en marknad för svensktillverkade biodrivmedel från exempelvis skogen redan vid dagens nivåer på reduktionsplikten, liksom vid betydligt lägre nivåer. Och när eller om den svenska marknaden eventuellt blir mättad finns det en stor exportmarknad för biodrivmedel även om EU väljer en låg nivå på reduktionsplikten.

Jag lyckades också för en gångs skull bli enig med en av mina "klimatantagonister" på twitter. Han är en ganska högljudd klimataktivist. Han påpekade att "Biobränsle är förknippat med en mångd problem. Ex. vis har Swedavia transporterat hit frityroljerester från Kalifornien - men båt - för att tanka ngn ynka procent bio i flygplan. Greenwashing." Och länkade till denna artikel i Ny teknik. I denna fråga kan vi absolut mötas, fast från olika håll. Vurmen för biodrivmedel verkar mer handla om symbolpolitik och politikers och företags behov av att framstå som "klimatvänliga". När man skrapar lite på ytan är det inte lika imponerande.

Det finns all anledning att se helheten kring biodrivmedel och reduktionsplikt, se helheten för miljön, och göra ordentliga konsekvensanalyser innan man stoppar in skattepengar i detta eller tvingar hushåll och företag att betala för något som bara är symbolpolitik. För egen del tycker jag det verkar onödigt att tillverka biodrivmedel av skogen - bättre att använda skogsavfallet som bränsle i våra kraftvärmeverk och därmed i vart fall kunna vara självförsörjande på fjärrvärme och elproduktion i dessa verk. Det gör också att man slipper nya jätteinvesteringar i dyr teknik för att tillverka biodrivmedel.

SvD: Splittrade moderater om förbud mot nya bensin och dieselbilar

2023-03-04

I går följde Svenska Dagbladet upp min och andra kritik mot EU-beslutet att förbjuda bensin och dieselbilar från 2035. Man konstaterar mycket riktigt att det finns olika syn inom Moderaterna på denna fråga. Vi är helt enkelt ganska många moderater som inte håller med Christofer Fjellner i denna fråga. Jag står för min och mina likasinnades linje (se mina argument i föregående inlägg). Här är tweeten, som tillsammans med mitt föregående inlägg på bloggen, citerades av SvD. Även min riksdagskollega Lars Beckman citeras i artikeln med liknande kritik som min. Många moderater instämmer i kritiken i våra trådar.

Jag kan också konstatera att EU-förslaget glädjande nog verkar ha dragits tillbaka, i vart fall tillfälligt, eftersom inte alla länder ställer upp på förbudet och ministerrådet därför inte kan ta beslut. Och utan ett sådant beslut betyder inte EU-parlamentets beslut något alls. Jag hoppas såklart att kritiska länder står kvar vid sitt nej. Förbudet är både dumt och onödigt och riskerar att både förvärra elbristen och försämra konkurrenskraften och ekonomin i hela EU. Dessutom är det som sagt så att huvuddelen av elen i EU tillverkas av fossila bränslen - olja, kol och gas. Det är då ganska meningslöst att tala om "klimatnytta" med att förbjuda bilar som drivs på bensin och diesel. Sunt förnuft kanske vinner till slut?

Olyckligt EU-beslut att förbjuda bensin och dieselbilar från 2035

2023-03-02

EU-parlamentets beslut att förbjuda nya bensin- och dieselbilar 2035 är illa genomtänkt och saknar konsekvensanalyser. Det är bara ännu ett beslut baserat på politikernas behov av att visa något slags handlingskraft i klimatfrågan, men utan eftertanke. Det finns flera invändningar mot detta.

Det första argumentet är principiellt. EU, liksom Sveriges riksdag eller andra länders parlament, kan såklart anta mål eller tvingande regler om utsläpp, och miljöpåverkan, men man bör inte ta beslut om den tekniska vägen dit. Politiska beslut ska vara teknikneutrala. Att förbjuda en viss sorts fordon motverkar utveckling och innovation. Lite som "tankeförbudslagen" kring kärnkraft där man vare sig fick forska eller diskutera ny kärnkraft i Sverige. Vi vet hur det gick - nu byter man fot.

Vi har även sett tidigare i Sverige hur fel det kan bli när okunniga politiker tar detaljbeslut om teknikval på fordonssidan och försöker styra dit med straffskatter eller ekonomiska bonusar. Vi såg det när det gällde miljöbonus för etanolbilar. Det blev en flopp. Vi såg det när det gällde miljöbonus för dieselbilar. Nu är de i stället "klimatbovar" som ska straffbeskattas. Ingen vet idag vilka tekniker det kommer att finnas för att driva ett fordon 2035. Vem vet, kanske kommer det rent av att visa sig att snåla bilar med fossila bränslen blir mindre miljöbelastande än elbilar när man väger in hela livscykelanalysen, inklusive tillverkning, batterier och utskrotning?

Vissa hävdar att människor ändå bara kommer vilja ha elbilar i framtiden och att inget annat kommer byggas och att därför förbudet från 2035 inte är något problem. Min invändning mot det argumentet är att om man tror detta så behövs ju inget förbud?

Det andra argumentet är resursbrist, både material och el. Det finns nu ett otal rapporter som visar att det är helt omöjligt med dagens teknik att byta ut världens eller ens EU:s fordonsflotta mot elbilar. Det finns exempelvis inte koppar till alla dessa elmotorer och det saknas sällsynta metaller för att kunna bygga alla batterier som behövs. Dessutom finns det inte inom överskådlig tid ren el att ladda bilarna med. Om elbilarna ska laddas med el från kolkraftverk, gaskraftverk eller oljekraftverk (vilket man gör i stora delar av Europa) medför elbilarna ingen miljönytta alls, utan bara att man gör energiförluster genom att göra el av fossila bränslen. Bättre då att köra bilen direkt på fossila bränslen. Att Sverige dessutom under lång tid framåt kommer att riskera att inte ha tillräckligt med el till alla nya satsningar är inte direkt det bästa argumentet för att tvinga alla köra elbil.

Det tredje argumentet är ekonomiskt. Om alla ska tvingas köra elbil kommer efterfrågan på dessa bilar efterhand att driva upp priserna i takt med att just materialen för att konstruera motorer och batterier börjar ta slut. Människor i Sverige med normala inkomster kommer inte ha råd att köpa dessa bilar utan enorma subventioner från staten. Och då belastas statens budget i stället. I andra delar av Europa med ännu svagare ekonomi än Sverige kommer det överhuvudtaget inte vara realistiskt att köpa elbil. Man kommer hänvisas till att behålla gamla slitna bensinslukande bilar allt längre. Man undrar ju om Kubas bilpark är ett föredöme? I andra delar av världen kommer man strunta i EU:s idéer och fortsätta köra bensin- och dieselbilar i många decennier framåt. Och man kommer kunna glädjas åt ett lägre pris på bensin och diesel när andra delar av världen inte längre får sälja nya bensin- och dieselbilar och efterfrågan på dessa bränslen minskar.

Beslutet i EU-parlamentet måste även godkännas av EU:s ministerråd för att bli gällande. Det finns kritik från många håll inom EU mot att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Jag hoppas att kritikerna vinner och att detta förslag stoppas. Om det ändå drivs igenom är jag övertygad om att det kommer rivas upp före 2035. När den bistra verkligheten (mina tre motargument) blir tydliga efterhand kommer kommande politiker i EU att byta fot för att inte skapa kaos inom transportsektorn och allvarligt försvaga EU:s konkurrenskraft. Man hade ju önskat att både EU:s och Sveriges politiker ägnade aningen mer tid åt konsekvensanalyser innan man rusar iväg med ogenomtänkta beslut.

Heldag i Herrljunga

2023-02-21

Gårdagen tillbringade jag i Herrljunga tillsammans med moderaterna. Tillsammans med moderata oppositionsrådet Gunnar Andersson och moderate ersättaren i riksdagen, Andreas Johansson, inledde jag med två studiebesök.

Dagens första aktivitet var ett givande besök på Sanfridssons Åkeri i Ljung. Självklart blev det mycket samtal om åkerinäringens konkurrenskraft, drivmedelskostnader, alternativa drivmedel och konkurrensen med omvärlden. Jag fick också en intressant inblick i hur logistikavdelningen och transportledarna jobbar för att så effektivt som möjligt planera transporterna. Det är många saker som ska hanteras. Man måste ta hänsyn till både volym och vikt på godset, man vill undvika tomkörningar, chaufförerna ska ha sin dygnsvila och allt gods ska komma fram i tid. Med tanke på branschens pressade marginaler betyder varje arbetsinsats väldigt mycket, och alla chaufförer har dirktuppkoppling till transportledarnas datorer. Man inser snabbt att lastbilstransporter är väldigt mycket mer än att bara köra en lastbil.

Dagens andra besök var på Herrljunga Elektriska, ett kommunägt företag som hanterar allt från kommunens elnät till fiber, vattenförsörjning och kringtjänster kring dessa. De mest intressanta samtalen var kring den svenska elförsörjningen, elnätet, prissättningen på el och vad som är centralt i dessa frågor. VD:n hade många intressanta tankar kring ämnet och är mycket välutbildad med lång erfarenhet och kompetens från branschen.

Jag tog särskilt med mig denna bild - de tre viktiga delarna man måste tänka på när det gäller erförsörjningen. Både VD:n och vi själva var överens om att frågan om "grön el" fått nästan allt fokus och att de andra två delarna i triangeln - säker energi och rättvis energi - prioriterats ned. I framtiden är det centralt att alla tre delarna prioriteras lika mycket. Då får vi en balans i frågan om elproduktion, elförsörjning och elpriser.

Jag avslutade dagen som årsmötestalare på Herrljungamoderaternas årsmöte, med många intressanta frågor. Sedan åt vi god mat på Herrljunga Hotell innan jag körde hemåt för några timmars sömn innan det var dags att ta morgonflyget till Stockholm.

I dag börjar det första elstödet betalas ut - och mer kommer

2023-02-20

Från och med idag och under ett antal bankdagar framåt kommer det första elstödet att betalas ut. Försäkringskassan sprider utbetalningarna över att antal bankdagar, precis som man gör med exempelvis pensionsutbetalningarna, för att inte överbelasta systemet. Ca 250.000 mottagare kommer att få elstödspengar varje bankdag, dock med paus de bankdagar pensioner betalas ut. Alla fysiska personer i elområde 3 och 4 ska ha fått sitt elstöd inom två veckor.

Längre fram kommer nästa elstöd, som avser november-december förra året och som omfattar alla hushåll i hela landet. De utbetalningarna blir enklare att hantera eftersom man då redan har gjort en utbetalning och har fått kontonummer till mottagarna.

Nu har också EU godkänt det svenska upplägget för elstöd till företag och juridiska personer (exempelvis bostadsrättsföreningar och samfälligheter). Det bör innebära att även detta elstöd kan betalas ut ganska snart.

Extrem svensk miljöpolitik utan konsekvensanalyser

2023-01-27

I senaste numret av Tidningen Näringslivet finns en riktigt intressant artikel om hur extrem, orimlig och aktiviststyrd den svenska miljöpolitiken har blivit. Och hur man medvetet missleder allmänhet och politiker. Det är en grupp forskare som analyserat svensk miljöpolitik och det är minst sagt skrämmande läsning.

I artikeln nämns bland annat att OECD konstaterat att de svenska miljömålen är ambitiösa, men också problematiska eftersom de inte är förankrade i lagstiftningen. De har helt enkelt inte stöd i lagen utan går längre än vad lagen säger.

Man menar också att Sverige inte är ett föregångsland på miljöområdet eftersom myndigheter och politiker konsekvent valt bort att göra konsekvensanalyser (något jag envist påpekat under många år, och också själva orsaken till att jag vägrade rösta för klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket i riksdagen - det framstod som helt uppenbart att konsekvenserna för vårt land skulle bli helt orimliga om dessa lagar skulle tillämpas).

Läs artikeln i sin helhet här!

Den nya regeringen känns betydligt mer nyanserad och eftertänksam när det gäller miljö- och klimatpolitik. På många områden har politiken utvecklats i precis den riktning jag önskat och arbetat för. Bland annat synen på privatbilismen. Men jag ser fortfarande risker med två stora projekt. Det ena är Hybrit ("stål utan kol") som jag skrivit om förut, och där jag tror och hoppas att regeringen ska inse riskerna och problemen. Det andra är CCS (koldioxidinfångning och lagring), som tyvärr blivit en del av Tidöavtalet. En av de få saker jag inte uppskattar i det avtalet. Båda dessa jätteprojekt kostar enorma mängder miljarder av våra skattepengar, men "nyttan för klimatet" går verkligen att ifrågasätta. Frågan är om den ens är mätbar?

Klimatpolitiken används för att bana väg för socialism

2023-01-27

Den välkände klimatalarmisten Johan Rockström har tillsammans med några andra klimataktivister skrivit en ny bok, där de mer eller mindre kommer ut som ganska extrema socialister, eller rent av kommunister.

Göteborgs-Posten har recenserat boken och konstaterar bland annat att författarna menar att "om vi ska ha möjlighet till en säker framtid på jorden krävs inget mindre än att skaka om de ekonomiska systemet i dess grundvalar". Man kallar det för "Jättesprånget".

Vad innebär då detta? Jo exempelvis att "omfördela rikedom genom medborgarfonder", och kombinera detta med att ge en "basinkomst" till medborgarna. Självklart måste vi alla sluta äta kött, och alla bör ladda ned en app och beräkna sin personliga koldioxidbudget...de skriver inte att det ska bli tvingande, men självklart är det väl sannolikt deras vision.

I min värld handlar allt detta om en samhällsutveckling i gränsområdet mellan socialism och kommunism. Och det är ju inte de första klimatdebattörerna som framför sådana tankar. Faktum är att de flesta extrema klimataktivister använder argument som hämtas från den yttersta vänsterkanten. De använder helt enkelt klimatfrågan för att försöka flytta makt från medborgare till politiker och experter, öka samhällets kontroll över hur vi lever och vad vi får göra, och minska människors frihet efterhand som man inför socialistiska reformer.

Det är hög tid att konservativa och liberala politiker och debattörer börjar se igenom detta innan det är för sent. Att spela med i den extrema klimataktivismen leder Sverige och världen i helt fel riktning. Socialism och kommunism är mycket farligare för både människor och miljö än vad aningslösa politiker och media inser. Frågan är om det inte rent av är värre än att klimatet förändras?

Varning för oskäliga avtalsvillkor hos elbolagen

2023-01-11

Jag fick ett meddelande från en förtvivlad följare på sociala medier som råkat riktigt illa ut. Han är kund hos Helstatliga Vattenfall och hade ett bundet elavtal på 64 öre/kwh. Avtalet löpte ut i höstas och det var inget han hade tänkt på, och ingen från Vattenfall hörde heller av sig.

När han fick sin senaste elräkning upptäckte han att Vattenfall automatiskt förlängt hans bundna elavtal, men till det pris som gällde då. 548 öre. Hans elräkning för en december månad blev 15.000 kronor.

När han protesterade hos Vattenfall fick han bara till svar att "det står i avtalet att det bundna elavtalet förlängs automatiskt till då gällande pris".

Min fundering som jurist är om detta verkligen kan anses vara ett skäligt avtalsvillkor mot konsumenter i det läge elmarknaden befann sig under hösten? Många elbolag erbjöd inte ens fast pris överhuvudtaget i höstas, utan förlängde till rörligt och kontaktade även kunder vars avtal löpte ut och frågade hur de ville göra. Men statens eget elbolag (!) som just nu skär guld med kniv väljer alltså att sätta sina kunder i bundna elavtal med ockerpriset 5;48/kwh, utan att ens kontakta kunden. Förutom att det är ett extremt cyniskt sätt att lura av elkunderna pengar och öka sin vinst är det en ytterst osmakligt agerande av statens helägda bolag som gör mångmiljardvinster på elmarknaden just nu. Det rimliga hade självklart varit att lägga avtalet på rörligt pris och kontakta kunden och fråga hur man vill göra.

Jag förväntar mig bättre av statens eget elbolag, och kommer att lyfta denna fråga politiskt. Vattenfall bör gå i spetsen för ett etiskt bemötande av sina elkunder.

Kunden som hörde av sig till mig kommer nu att kontakta både konsumentverket och jurister för att få utrett om detta inte kan anses vara ett oskäligt avtalsvillkor enligt konsumentköplagen. Jag har rått honom att även kontakta media och berätta. Inte minst kan det fungera som varning till andra elkunder vars avtal löper ut.

I de flesta elavtal anges att man måste kontakta elbolaget en viss tid innan avtalet löper ut om man vill bryta det eller ändra villkor. Seriösa elbolag kontaktar själva sina kunder, precis som banken gör när ett bunden lån löper ut. Men lita inte på elbolagen, och framförallt inte på Vattenfall. Se till att kontrollera när ditt eget elavtal går ut och se upp så du inte råkar ut för samma sak och drabbas av ett helt sjukt bundet elavtal!

Ytterligare elstöd för nov-dec till hushåll i hela Sverige

2023-01-09

Under november och december har elpriserna varit mycket höga och volatila, och det har till skillnad mot tidigare periodvis varit höga priser i hela landet. Regeringen har därför beslutat om ett nytt och utökat elstöd som riktas till hushåll i samtliga fyra elprisområden.

Regeringen ger Svenska kraftnät ett nytt uppdrag att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda delar av de outnyttjade kapacitetsavgifterna för ett nytt elstöd för månaderna november och december 2022. SvK ska utgå från den förra modellen som man har tagit fram och fått godkänt för. Tidigare modell skulle innebära stöd till hushåll där elpriset i snitt överstigit 75 öre under stödperioden. SvK ska också pröva möjligheten med ett tak för elstödet, samt om hushåll i norr i så fall ska ha ett högre förbrukningstak än hushåll i söder, eftersom det krävs mer energi i norr för att värma upp husen.

En av den här regeringens allra främsta prioriteringar är att stötta hushåll och företag genom krisen. I det första beslutet om elstöd gick stödet till dem i södra Sverige eftersom de haft mycket högre elpriser än i norr. Nu har detta förändrats och även norra delen av landet har de senaste månaderna haft ovanligt högt elpris. Då ser vi till så att hela landet får ta del av elprisstödet för november och december. Planen är att beslut ska fattas under februari och att utbetalningarna kan ske under våren.

Jag har tidigare påpekat att det finns mer pengar ihopsamlade hos Svenska Kraftnät, och att det inte är osannolikt med ytterligare stöd framöver enligt samma modell Det är också något jag arbetat för tillsammans med mina kolleger i finansutskottet. På kort sikt är detta det enklaste sättet att stötta hushåll och företag. På längre sikt behövs enligt min åsikt en total översyn av alla frågor som rör elproduktion, elpriser och elskatter.

Även med höjd reduktionsplikt i EU kan svenska drivmedel bli billigare

2023-01-05

I dag har statsminister Ulf Kristersson ifrågasatts i vissa media för att han sagt att EU under det svenska ordförandeskapet kommer att diskutera höjd reduktionsplikt för drivmedel, samt att Sverige givetvis kommer följa de beslut EU tar. Detta har tolkats som att det inte kommer att gå att minska den svenska reduktionsplikten och sänka drivmedelskostnaderna som planerat. Det är en (medveten?) missuppfattning.

För det första handlar statsministerns uttalanden om det svenska ordförandeskapet och de frågor som Sverige då kommer att behöva hantera. Frågan om höjd miniminivå på reduktionsplikten har diskuterats en del i EU och kommer att fortsätta diskuteras kommande halvår, under svensk ledning. Var detta slutar är oklart och ingen vet var den framtida miniminivån blir, eller om den ens kommer att förändras. De siffror som är vanligast i debatten är en möjlig höjning av miniminivån från 6 till 15% för diesel och en lägre nivå för bensin. Jag utgår från att Sverige kommer att ha en restriktiv ingång i de kommande förhandlingarna för att hålla EU:s miniminivå så låg som möjligt. Då blir det också lättare att få med sig alla EU:s medlemsstater på beslutet.

Idag har Sverige en reduktionsplikt på diesel på 30,5% och för bensin 7,8%. Regeringsunderlaget har ju lovat sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från 1/1 2024. Det skulle i så fall betyda en halvering av reduktionsplikten på diesel, även om EU höjer miniminivån till 15%. På längre sikt skulle den svenska reduktionsplikten för diesel hamna runt 60-70% (!) med nuvarande planer, så på lång sikt blir priseffekten av att sänka till EU:s miniminivå mycket större.

Att Sverige följer EU-beslut om lägstanivå för reduktionsplikt är en självklarhet, och det kommer alltså medföra mycket lägre drivmedelskostnader även om EU höjer lägstanivån.

Sverige ska självklart inte "gå före" i klimatpolitiken

2023-01-05

I debatten om klimat och klimatförändringar hävdar ofta de mer alarmistiskt lagda att "SVerige måste gå före". Det kan låta som ett positivt mantra, så länge man inte funderar över vad det innebär. Ofta innebär det att man vill ha högre energiskatter, högre reduktionsplikt, tuffare utsläppsmål och nya straffskatter, förbud och regler som går långt över dem som finns i andra länder. Effekten av detta blir helt försumbar om man räknar på globala utsläpp, eftersom Sverige är så litet att det inte ens skulle märkas globalt om vi upphörde med all verksamhet och stängde landet för gott. Detta illustreras utmärkt av nedanstående figur från "OurWorldinData".

Ska då inte även ett litet land göra sin del? Jo, självklart ska även Sverige ta sin del av ansvaret för globala miljö- och klimatfrågor (med reservationen att jag som bekant inte tror att människan mer än på marginalen kan styra jordens klimat). Vi måste av konkurrensskäl ha samma regler, skatter, avgifter mm som resten av EU och våra övriga grannländer. Det är däremot rent destruktivt att vi "går före" andra länder. Det enda det medför är att vi allvarligt skadar näringsliv, företag, samhällsekonomi, energiförsörjning och hushållsekonomi. Helt utan någon ens mätbar minskning av de globala utsläppen. Detta är självklara fakta, men tyvärr låter det inte alltid så i den politiska debatten.

Riskerar Hybrit att bli vårt tids Stålverk 80?

2022-12-30

Hybrit-projektet, alltså tanken att tillverka stål utan kol, och i stället använda vätgas för att reducera malmens oxid, har haussats upp till extrema nivåer i samhällsdebatten. De finns en fullt fungerande testanläggning i Gällivare och det går bevisligen att producera stål på detta sätt. Men nu kommer allt fler kritiska frågor. Det gäller allt från kostnader till hur vi ska få fram all den el som behövs.

Peter Wennblad, ledarskribent i Svenska Dagbladet, uppmärksammade saken den 9 december på ledarsidan. Bland annat konstaterar han att ingen kan förklara varifrån man ska få all den el som behövs för den planerade fullskaliga anläggningen. Det handlar om el motsvarande hela Finlands eller 2,5 gånger Danmarks totala elkonsumtion!

Men även kostnaderna förskräcker. Dagens Industri skrev om detta den 15 december. Man konstaterar att notan för demonstrations-anläggningen i Gällivare riskerar att skena. Och att de lönsamma ägarna - LKAB, SSAB och Vattenfall - vill att staten går in med 4,9 miljarder till att börja med. Det kanske inte låter så farligt, men tänk då även på att både LKAB och Vattenfall är statligt ägda (dessutom äger LKAB drygt 10% av SSAB). Även deras insatser belastar således skattebetalarna, och kunde använts till något annat. Exempelvis som utdelning till staten eller när det gäller Vattenfall återbetalning till elkunderna. Totalt är demonstrationsanläggningens kostnader redan uppe i 16 miljarder kronor. I artikeln motiveras de uppenbarligen ganska skakigt underbyggda satsningarna av en av de ansvariga med att "Klimatet kan inte vänta". I en ledare i samma tidning den 9 december menar man att det gröna stålet redan fått tillräckligt med statligt stöd.

Vad kommer då hela projektet att kosta när det är färdigbyggt? Sanningen är väl att ingen vet, man vet bara att det blir enormt mycket pengar. Vi talar om extremt dyr teknik och komplicerade anläggningar. Jag har sett uppskattningar i debatten på ofattbara 1.000 eller rent av 2.000 miljarder. Jag har ingen aning om vad som är realistiskt, men oavsett var notan slutar borde man väl rimligen ha analyserat detta noga innan man satsar mångmiljardbelopp på en testanläggning?

Att lägga så stora pengar på ett ytterst osäkert projekt, och utan att ens ha funderat över varifrån man ska få all den el som behövs känns för att uttrycka sig försiktigt, en smula ogenomtänkt. Det är lätt att dra paralleller till Stålverk 80. Det var ett jätteprojekt som beslutades av den socialdemokratiska regeringen och som man hoppades skulle skapa tusentals nya jobb i Luleå. Men en global stålkris och fallande priser gjorde projektet hopplöst rent ekonomiskt, och det stoppades av den nya borgerliga regeringen 1976. Det har i efterhand blivit en symbol för storstilade drömmar om stora projekt som finansieras med skattebetalarnas pengar.

I en färsk artikel av två tunga nationalekonomer dras paralleller med Stålverk 80. Även Timbro har presenterat en längre artikel om saken, en artikel som är full av varningssignaler.

Jag är i grunden positiv till ny teknik och har en stark framtidstro. Teknisk utveckling har löst många samhällsproblem och kommer sannolikt även att lösa de flesta miljöproblemen (även om jag som bekant inte tror att människan mer än på marginalen kan styra framtidens klimat). Men det är inte rimligt att staten och statliga företag ska ta dessa enorma kostnader och belasta skattebetalarna utan att ha en aning om en fullskalig produktion ens är realistisk och om den enorma mängden el som behövs går att få fram.

Problemet idag är att många politiker och ledare för statliga företag ofta saknar både konsekvenstänk och förmåga att göra realistiska bedömningar av nyttan med olika beslut. Men det gör ju inget eftersom de förbrukar andras pengar. Dina och mina skattepengar. De ekonomiska riskerna med Hybrit-projektet är enorma, och det är i huvudsak skattebetalarnas pengar - direkt via staten och indirekt via statliga bolag - som riskeras. Om projektet är så innovativt och har så fantastiska framtidsutsikter som det påstås borde privata investerare stå i kö. Men det gör de inte. Det om något borde vara en varningssignal.

Svensk elmarknad, elpriser och elskatter måste reformeras i grunden

2022-12-29

Den 19 december ägnade jag ett längre inlägg åt de orimliga vinster som elproducenterna och staten gör på de skenande elpriserna. I dag får jag stöd för min kritik i en debattartikel i Svenska Dagbladet av Bengt Ekenstierna, en av personerna bakom det ideella expertnätverket "Bekenteamet" som vill reformera hela den svenska elmarknaden. Artikeln inleds med ett konstaterande av det jag påpekade i mitt blogginlägg:

Att Sveriges politiker vill elektrifiera landet för att minska utsläppen från fossila bränslen, storsatsa på mycket elintensiv ny industri, och samtidigt har avvecklat elproduktion, skapat en system som ger orimliga elpriser och ovanpå detta straffbeskattar elen - och sedan lägger moms på alltihop är helt enkelt orimligt. Decennier av ogenomtänkt energipolitik, helt utan konsekvensanalyser och rimlighetsbedömningar riskerar att förstöra hela Sveriges energiförsörjning och allvarligt skada vår samhällsekonomi.

Dagens regering har ett tungt arv att bära på. Just nu är det mer akuta åtgärder som är i fokus för att hushåll och näringsliv ska kunna hantera kostnaderna och den hotande elbristen. Men arbetet måste förr eller senare inledas för en total reform av hela den svenska elmarknaden, elproduktionen, elnäten, elpriserna och elskatterna. Det finns olika förslag i luften, från höger till vänster, liksom från kunniga debattörer och experter. det borde inte vara omöjligt att samla en stark politisk majoritet i Sverige för nödvändiga reformer.

Jag återkommer till detta i kommande inlägg.

Onödigt snåriga EU-regler kring elprisstöd till företag

2022-12-22

Dagens besked om att det krävs ett omtag rörande elprisstödet till företag är frustrerande. Helt kort handlar det om att det förslag som Svenska Kraftnät tagit fram (på uppdrag av tidigare regering) godkänts av Energimarknadsinspektionen, som prövat det enligt en EU-regel rörande hur de så kallade "flaskhalsavgifterna" får betalas tillbaka. Men före utbetalning krävs även en prövning enligt statsstödsreglerna, och regeringen anser att förslaget inte skulle få godkänt av EU-kommissionen vid en sådan prövning. Därför behöver man göra förändringar. Nu har ansvariga myndigheter fått till den 4 januari på sig att lösa detta.

Jag förstår att företagare är upprörda och att regeringen får skulden. Men jag tycker det är lite orättvist - detta är komplicerade regelverk och regeringen kan knappast klandras för att en myndighet på tidigare regerings uppdrag utrett en fråga och presenterat ett förslag som enligt den nya regeringen inte skulle godkännas av EU. Att ge myndigheterna jul och nyårshelgerna för att lösa ut problemet är extremt kort tidsfrist, vilket visar att regeringen tar allvarligt på frågan.

Samtidigt illustrerar detta hur insnärjda vi är i olika EU-regelverk. I detta fall är vad jag förstår alltså stöd till företag i form av återbetalning av avgifter tillåtet enligt en EU-regel, samtidigt som en annan EU-regel riskerar att göra det till ett otillåtet statsstöd. EU-regler är ofta svåra att överblicka, de strider ibland mot varandra, inte sällan är de också allmänt skrivna vilket gör tolkningen lite godtycklig, och hanteringstiden i EU vid olika ansökningar och beslut är ibland långa. I allvarliga och brådskande lägen är EU-byråkratin och mängden snåriga regler ett allvarligt hinder för medlemsstaterna att agera snabbt.

Under mina dryga 16 år i riksdagen, varav ett antal år som ledamot även i EU-nämnden, har jag dessutom ofta funderat över om inte Sverige är det absolut lydigaste medlemslandet i EU (Och det gäller oavsett regering)? När andra länder höftar lite, tolkar oklara eller motstridiga regler till sin egen förmån, ibland ser genom fingrarna med detaljer, så följer vi alltid alla regler till punkt och pricka. Inte bara det, vi tar ofta till en extra marginal i både lagstiftning och beslut och bedömer inte sällan frågor mer strängt än EU kräver.

Självklart ska Sverige vara en medlemsstat man kan lita på, som följer grundläggande EU-regler och är lojala mot EU:s bestämmelser. Men när reglerna är oklara, motstridiga eller när det finns utrymme för olika tolkningar tycker jag vi borde vara lite frimodigare. Vi måste ju inte alltid tolka alla regler till vår egen nackdel. Och när det handlar om brådskande viktiga ärenden som är av betydelse för att rädda företag och jobb borde vi rentav kunna vara lite olydiga om det krävs. Särskilt när olika EU-regler pekar i olika riktningar.

Ibland önskar jag att vi helt enkelt tog ett snabbt beslut, därefter skrev till EU att "nu har vi tagit beslut om att göra så här, vi anser att det ligger inom EU:s regelverk. Har ni synpunkter får ni höra av er". Och sedan bara köra. Om EU-kommissionen skulle anse att vi gjort fel får vi väl överklaga eller be om ursäkt eller i värsta fall betala böter. Men då har kanske redan vårt svenska beslut genomförts och förhoppningsvis räddat företag eller jobb. Snårig EU-byråkrati får helt enkelt inte orsaka svensk handlingsförlamning i viktiga frågor. Då är något helt fel i grunden.

Staten och elbolagen skär guld med kniv på grund av höga elpriser

2022-12-19

Som moderat tycker jag att den svenska socialdemokratiska högskattemodellen slår fullständigt fel. Man tar in massor av skatt (nästan världens högsta) och minskar därmed människors möjlighet att med normala inkomster bygga upp en ekonomisk buffert för att klara ekonomiska påfrestningar. I stället blir människor helt beroende av statens godtycke i form av olika bidrag för att klara sig. De enda som klarar sig utan staten är de med mycket hög inkomst eller stor förmögenhet. Detta är själva grunden till vårt ojämlika samhälle. Jag hoppas att kommande fyra år ska vrida utvecklingen i en annan riktning, precis som vi gjorde under de åtta år Alliansen styrde Sverige. Då fick vanliga löntagare motsvarande över en extra månadslön om året i form av skattesänkningar. Den viktigaste insatsen för ett rättvisare samhälle på väldigt länge.

Men med dagens höga skattenivåer är det bara att konstatera att många människor behöver - och enligt mig har rätt att kräva - stöd av samhället när stora oväntade händelser orsakar stora problem. Pandemin var ett sådant exempel, energipriserna just nu är ett annat. Om man tvingas betala världens nästan högsta skatt har man rätt att förvänta sig att samhället ställer upp i bistra tider.

En av de hårdast beskattade sektorerna är energisektorn. Elskatter och extrema skatter på drivmedel - och sedan moms på alltihop, inklusive moms på skatten. Staten gör enorma obudgeterade skattevinster på ett mycket högt elpris, eftersom man lägger på 25% extra i moms. Vi tar också via nätavgifterna ut extra kostnader för ett dysfunktionellt elnät, pengar som samlas hos Svenska Kraftnät och i dagsläget uppgår till minst 90 miljarder - överuttag av pengar från svenska elkonsumenter. Att staten genom extrem beskattning driver upp elpriset och förvärrar inflationen är helt enkelt inte rimligt - moms och energiskatter inräknas i det energipris som påverkar inflationen och det betyder att överbeskattningen driver upp inflationen i ett redan allvarligt läge.

Utöver detta har ett i grunden orimligt prissättningssystem medfört oerhört stora övervinster för elproducenterna. Det rörliga elpriset ligger ofta mer än tio gånger högre än produktionskostnaden, eller ännu mera. Detta eftersom en gemensam europeisk elbörs låter sist sålda kilowattimmen styra elpriset. Den största aktören är statliga Vattenfall, som just nu skär guld med kniv.

Sammanfattningsvis samlas just nu flera hundratals oväntade miljarder hos staten, Svenska Kraftnät och hos elproducenterna med Vattenfall i spetsen. Samtidigt plågas hushåll och företag av höga elkostnader till följd av både marknadspris, otillräcklig elproduktion i södra Sverige och hög beskattning. Detta arv efter tidigare regering är rent ut sagt både oetiskt och omoraliskt.

Det av regeringen föreslagna elstödet har fått en del kritik, men det är i grunden vettigt och väl avvägt. Det bygger på den utredning som s-regeringen tillsatte (och där angavs tydligt att fokus skulle ligga på elområde 3 och 4). Modellen är det snabbaste sättet just nu att få ut elstöd till de hårdast drabbade hushållen, kommunerna och företagen. Som jag skrivit tidigare beräknas pengarna betalas ut till hushållen i februari, lagom till att vinterns tuffa elräkningar ska betalas. Utbetalningen belastar inte heller statskassan, eftersom pengarna tas från Svenska Kraftnät.

Man måste samtidigt inse att det inte är troligt att det beslutade elprisstödet räcker för dagens enorma elpriser, särskilt inte om de höga priserna blir långvariga. Dessutom omfattas inte två elprisområden alls av stödet. Efterhand kommer även alltfler hushåll och företag med bundet elpris att få stigande kostnader när de bundna avtalen upphör. Mer stöd lär behövas framöver om inte samhällsekonomin ska skadas allvarligt och antalet konkurser öka, både bland företag och privatpersoner.

Regeringen har inte uteslutet ytterligare elstöd, och om man ska man utforma ett sådant finns det vissa saker som rimligen måste beaktas. Stödet behöver nå både hushåll och företag, och sannolikt även i de norra delarna av landet, det får inte medföra ökad inflation utan bör i stället motverka inflation, det får inte urholka statens finanser och inte motverka incitamenten att spara el.

När jag grävt i frågan kan jag konstatera att enligt riksbanken medför sänkt beskattning (energiskatt/moms) på el att inflationen sjunker, eftersom skatterna ingår i det elpris som ligger till grund för inflationsberäkningarna. Jag tror därför att detta är enda rimliga lösningen i dagens läge med hög inflation. Alltså slopad eller sänkt elskatt och moms på el under en begränsad tid. Finansiering skulle kunna ske på flera sätt utan att orsaka underskott i statens budget: En extra utdelning från statliga Vattenfall till staten motsvarande övervinsterna på elproduktionen och/eller användning av de extra obudgeterade momsintäkter staten får in genom ökat elpris. Återstående innestående pengar hos Svenska Kraftnät för de så kallade flaskhalsavgifterna finns också att tillgå, antingen för att sänka elskatter eller för ytterligare en återbetalning till elkunderna. På längre sikt skulle man även kunna införa en extra skatt på övervinsterna i andra elproduktionsbolag, precis som man beslutat i EU gällande övervinster på företag som just nu tjänar stora pengar på fossila bränslen.

Denna modell skulle minska inflationen och samtidigt vara moraliskt rätt – att staten och elbolagen tjänar stora pengar på stigande elpriser som betalas av plågade hushåll och företag är helt enkelt orimligt. Lösningen skulle inte bidra till ökat slöseri med el, eftersom det inte minskar det underliggande höga marknadspriset, bara den tillkommande beskattningen. Med dagens marknadspriser på el kommer det finnas alla tänkbara incitament att fortsätta spara el. Ett antal länder i EU har gjort olika lösningar med skattebefrielse inom energisektorn, vilket visar att det rimligen också är möjligt utan att strida mot EU:s regler.

Parallellt med diskussionerna om elstöd borde hela systemet med prissättning och beskattning av el och elnät ses över. Det system som tidigare s-regering lämnar efter sig är i grunden helt orimligt och dysfunktionellt. Dessutom behöver vi såklart öka elproduktionen och det arbetet har den nya m-ledda regeringen redan påbörjat.

Om politiken är överens om att vi ska elektrifiera mera kan man inte samtidigt straffbeskatta el och elproduktion och avveckla elproduktionsanläggningar. Det går helt enkelt inte ihop!

Den förra regeringen bär stort ansvar för dagens elkris och elpriser

2022-12-13

I dag skriver jag och min riksdagskollega Ullrik Nilsson (M) om orsakerna till dagens elkris och höga elpriser. Den nya regeringen försöker möta detta både på kort och lång sikt.

Jag står som jag tidigare sagt bakom den lösning för elprisstöd som regeringen presenterat, det var den snabbaste vägen framåt, och den baserades på den tidigare s-regeringens utredningsuppdrag till Svenska Karftnät. Jag är dock övertygad om att mer behövs framöver, och gör vad jag kan för att påverka i den riktningen.

Regeringen gav besked om åtgärder mot elkrisen

2022-12-10

I går höll partiledare för de tre regeringspartierna en presskonferens tillsammans med Svenska Kraftnät och Energimyndigheten, där man redogjorde för de åtgärder som nu vidtas mot en hotande elbrist och skenande elkostnader i vinter. Det handlar om tre olika delar.

1. Ökad elproduktion:

* Uppdrag att starta igång två nygamla reservkraftverk (utöver det som redan finns i Karlshamn och som utgör dagens effektreserv). Det handlar om Heleneholmsverket i Malmö och Rya kraftvärmeverk i Göteborg.
* Nytt uppdrag till Svenska Kraftnät om ökad elproduktion för att öka försörjningstryggheten, främst genom utökning av effektreserven i Karlshamn.
* Avskaffad kraftvärmeskatt som kan frigöra elproduktion i tidigare straffbeskattade kraftvärmeverk motsvarande en hel kärnkraftreaktor.

2. Energibesparing:

* Pågående regeringsuppdrag via Energimyndigheten om energibesparing inom statliga förvaltningar
* Regeringsuppdrag till Svenska kraftnät om avtal med storförbrukare om minskad förbrukning under topplasttimmar
* Nationell kampanj om att spara el

Minskad elanvändning i topplasttimmarna leder till minskad risk för manuell frånkoppling och kan dämpa elpriset. Svenska folket har dock redan sparat imponerande mycket el under hösten, sannolikt till följd av höga elpriser.

3. Elprisstöd:

* Elprisstöd till hushållen
* Gasprisstöd till hushållen
* Olika stöd till företag - införs under början av 2023, efter avstämning mot gällande EU-regler om statsstöd

Bakgrund:

Sydligaste Sverige (mörkfärgad del i kartan nere tv) är det område i Europa som har minst installerad elproduktion i förhållande till elbehovet. Även i resten av södra Sverige produceras mindre el än vad som behövs. Norra delen av landet har samtidigt normalt sett överskott med låga elpriser. Men i takt med att allt mer elintensiv verksamhet byggs ut i norr kommer detta överskott att minska.

På 1970-80-talet 70 och 80-talet hade vi tolv kärnkraftreaktorer och en stor mängd kraftvärmeverk. Elsystemet balanserades av vattenkraft i norr, och kärnkraft i syd. Men sedan s/mp-regeringen tillträdde 2014 har Sverige avvecklat fyra kärnkraftreaktorer. Detta har skapat en allvarlig risk för elbrist och bidragit till höga elpriser. Redan 2014 kritiserade dåvarande VD:n för Vattenfall den politiska linje som S och MP, med stöd av C och V beslutade om det politiska motståndet mot svensk kärnkraft (ovan th).

När beskeden kom om att statligt ägda Vattenfall (mot övriga delägares vilja) beslutade att avveckla Ringhals 1 och 2 argumenterade vi moderater mot detta och varnade för att det skulle leda till elbrist och stigande elpriser. M, SD, KD och L försökte också stoppa detta vid två tillfällen i riksdagen. Vi förlorade den sista omröstningen med en röst. Dåvarande energiminister Ygeman såg inga risker alls med att förtidsavveckla ringshalsreaktorerna. Vi varnade för att det går snabbt att avveckla en stabil elproduktion, men kommer ta lång tid att återställa den. Och tyvärr har det blivit exakt så. Kriget i Ukraina och Tysklands beslut att göra sig beroende av rysk gas har självklart förvärrat situationen ytterligare. Hade vi haft kvar de fyra nedlagda reaktorerna hade läget varit betydligt mer stabilt. Och hade s/mp-regeringen inte stoppat de två nya reaktorer som Vattenfall planerade för att bygga så sent som 2014 hade dessa sannolikt varit klara idag och levererat stabil el i ett ansträngt läge.

Drivmedelskostnader och elprisstöd

2022-12-05

Jag kan konstatera att samhällsdebatten kring regeringens besked om åtgärder mot höga drivmedelskostnader och höga elkostnader saknar alla proportioner. Jag ska ta frågorna var för sig.

Drivmedelskostnaderna:

Jag förstår att många hade hoppats på större och snabbare sänkningar än de som presenterats. Från moderat sida har vi hela valrörelsen lovat att sänka drivmedelsskatten och minska reduktionsplikten. Vi talade om runt en femma i lägre literpris för dieseln och lite mindre för bensin. När man summerar skattesänkningen vid nyår (som delvis handlar om att neutralisera indexhöjningen av drivmedelsskatten och därutöver sänka lite till), samt den sänkta reduktionsplikten som planeras senast nästa årsskifte kommer vårt moderata vallöfte vara uppfyllt, troligen med råge. Utöver detta blir det en kraftig förbättring av reseavdraget, vilket vi moderater också lovade före valet. Vi höjer avdraget till 25 kronor per mil från dagens 18,50. Sammanlagt är satsningarna på att sänka kostnaderna för bilisterna en av de absolut största i vår statsbudget.

Moderaternas vallöften kommer alltså att infrias (vallöften gäller för hela mandatperioden). Sedan har kanske andra partier på regeringssidan lovat mer än de kan hålla, de glömde i hastigheten att allt också måste finansieras på ett eller annat sätt i statsbudgeten. Det får de dock ta ansvar för själva.

Viktigt är att vänstersidan alltså säger nej till skattesänkningen på drivmedel vid årsskiftet, vilket medför att skatten blir en krona högre än med regeringens förslag. De vill öka reduktionsplikten i stället för at minska den, och de vill inte förbättra utan i stället försämra reseavdraget. Den som klagar bör inse att med fortsatt vänsterstyre hade kostnaderna för att köra bil drivits upp mycket kraftigt.

Elprisstödet:

I valrörelsen gick flertalet partier ut med olika förslag för att sänka elkostnaderna för hushåll och företag. Både dagens fyra regeringspartier och Socialdemokraterna talade om "högkostnadsskydd", och de flesta partier nämnde möjligheten att betala tillbaka pengar från Svenska Kraftnät eftersom de samlat oväntat stora pengar på hög till följd av höga "straffavgifter", avgifter som elkunderna i praktiken fått betala via nätavgiften.

Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att återbetalningen från Svenska Kraftnät inte är ett "högkostnadsskydd". Så lät det dock inte i valrörelsen - då kallade de själva en planerad återbetalning från Svenska Kraftnät på 30 miljarder just för ett högkostnadsskydd. Exempelvis uttalades detta från dåvarande statsministern, och fanns på många valaffischer, vilket jag påpekade på facebook och twitter igår.

Efter valet diskuterades olika lösningar. Bland annat att införa en prisgaranti för el av norsk modell, där staten garanterar kostnaden över en viss nivå (en möjlighet som även moderaterna förde fram under valrörelsen). Detta har Norge råd med, de har sin oljefond. Men i ett läge där konjunkturen fallit snabbt sedan valet, och statsfinanserna försämrats, kändes det farligt att garantera en prisnivå, och därmed ta på sig en kostnad som inte kunde budgeteras, eftersom man inte vet hur prisnivåerna kommer att se ut.

Ytterligare ett problem var att varningarna blev allt fler om risken för instabil elförsörjning under kommande vinter. Enda sättet att minska risken för periodvis nedkoppling av elnätet enligt ett rullande schema var att förmå elkunderna att minska sin elförbrukning. Om man då hade garanterat ett lågt elpris hela vintern hade det inte funnits några incitament att spara el. Det hade också riskerat att driva upp elpriset, vilket hade orsakat stora extrakostnader för staten.

Man landade i stället att gå på förslaget från Svenska Kraftnät, som baserades på det uppdrag att utreda olika lösningar som s-regeringen gav Svenska Kraftnät före valet. Genom att betala tillbaka överdebiterade elnätsavgifter direkt från Svenska Kraftnät återbetalar vi 55 miljarder till 5 miljoner elkunder utan att det belastar statens budget. Genom att betala ut till elkunder i elprisområde 3 och 4 går återbetalningen dessutom till just de elkunder som i huvudsak har stått för dessa avgifter. Samtidigt blir stödet störst till de kunder som betalat mest för elen, och de lär också ha högst kostnader denna vinter. De pengar man får utbetalda, preliminärt i februari, kommer lagom när elräkningarna för den ofta dyraste elmånaden januari och de följande månaderna ska betalas. Om pengarna baseras på tidigare eller framtida förbrukning spelar nog mindre roll för de flesta - det viktigaste är att man får in pengarna på kontot. Det finns också en beredskap från regeringen att agera om elpriserna skenar i vinter, och det gäller såklart hela landet. Ytterligare en återbetalning från Svenska Kraftnät längre fram är exempelvis en möjlighet.

Sammantaget - vi håller löftet från de fyra partierna i regeringsunderlaget om att stötta hushållen på grund av de höga elpriserna. Vi gav beskedet före den 1 november som vi lovat, och 5 miljoner elkunder får nu dela på 55 miljarder i återbetalningar. Om det ska kallas högkostnadsskydd eller elprisstöd kan man diskutera, men det viktiga är att pengarna betalas ut, och att de som har de högsta kostnaderna får mest.

Det är också viktigt att vi i ett allvarligt läge värnar om de svenska statsfinanserna. Om vi skulle låna till stora underskott i statens budget för att sänka skatter eller betala ut bidrag så skulle det riskera att försvaga kronan och driva upp inflationen och räntorna. Det skulle riskera att äta upp hela effekten av satsningarna. Och om vi skulle garantera ett maxpris för elen hade vi riskerat att orsaka elbrist. Med den kunskap och den insyn jag har i frågan tycker jag vi landat i rätt beslut. Om verkligheten förändras snabbt måste politiken tänka om. Men jag tycker kommunikationen kunde varit betydligt bättre om varför vi valt denna lösning och hur vi resonerat.

Jag har alltid varit emot köp-slit-och-släng

2022-11-21

För en tid sedan blev jag intervjuad om min syn på hållbar konsumtion mm. I dag presenteras en något nedklippt version i Borås Tidning. (Fotot på mig bortklippt eftersom TT har upphovsrätt till bilden). Här följer är hela mitt svar till BT.

Behöver svenskarnas konsumtion av varor förändras, och i så fall hur?

Alla människor har olika syn på vad de anser sig behöva konsumera. Personligen har jag väldigt svårt för köp-slit-och-släng-samhället. Och jag stör mig på att både kommuner, myndigheter och offentlig verksamhet också ägnar sig åt detta. Det är både dålig miljöpolitik och kostar onödiga skattepengar.

Behöver politiken vidta åtgärder för att förändra konsumtionen, och i så fall vilka?

Politiken kan bidra till resurshushållning genom att uppmuntra. Det är bland annat därför jag själv skrivit ett flertal motioner på detta område genom åren, om allt från skatteavdrag för reparationer till organiserad återvinning av batterier. Några av mina förslag har också delvis blivit verklighet. Att underlätta återbruk av begagnade varor är också en bra åtgärd.

Vilken del av samhället anser du bär det största ansvaret för att minska konsumtionens klimatavtryck: politiken, företagen eller konsumenten?

Offentlig sektor bör vara föredömen när det gäller minskat slöseri. Det handlar både om att hushålla med resurser och skattepengar. När det gäller företag och hushåll måste de göra sina egna val. Styrmedel i form av skatter och avgifter bör användas restriktivt, det riskerar alltid att slå fel eller bli meningslösa symbolhandlingar.

Har du själv ställt om i din vardag för att minska ditt klimatavtryck – i så fall hur?

Jag har alltid varit motståndare till köp-slit-och släng, och levt efter det. Lägger också en del tid och pengar på att restaurera den lilla skog och de ängar jag äger, och odlar en del. Använder också ved från egen skog. Ser dock inte dessa saker främst som ett sätt att minska mitt klimatavtryck, utan som en bredare insats för miljö, natur, resurshushållning och egen privatekonomi.

Moderaterna kommer hålla sina vallöften om drivmedelskostnaderna

2022-11-05

För att mildra effekterna av höga transportkostnader för hushåll och företag föreslår regeringen nu en tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel under tre år. Skatten sänks med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Priset vid pump sänks därmed med en krona per liter inklusive moms. Förslaget, som föreslås träda i kraft 1/1 2023, bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Utöver skattesänkningen förstärker vi även reseavdraget. Förslaget innebär dels att det nuvarande reseavdraget behålls, dels att två schablonbelopp i reseavdraget höjs för att bättre spegla de faktiska kostnaderna för resorna. För en arbetspendlare som använder egen bil och har 4 mil till jobbet innebär förslaget en årlig skattelättnad på ca 4 700 kronor mer jämfört med modellen med en avståndsbaserad skattereduktion. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil. Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil höjs från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil.

Om 14 månader avskaffar vi dessutom det extrema projektet med reduktionsplikten som de rödgröna partierna drivit fram. Den 1 januari 2024 sänks reduktionsplikten till EU:s miniminivå vilket kommer innebära en kraftig sänkning av bränslepriserna.

Dessa förslag innebär sammantaget ett omfattande första steg mot rimligare priser på drivmedel. Sverige kommer med detta gå från att vara världens dyraste land att tanka bilen i, till att närma sig snittpriset i EU. Mot den här regeringen står fyra partier som vill göra det ännu dyrare att tanka genom skattehöjningar och ännu högre reduktionsplikt. Maktskiftet kommer att göra stor skillnad i svenskarnas plånböcker.

Jag får frågor om varför vi inte sänker reduktionsplikten redan nu vid årsskiftet. Svaret är helt enkelt att bensinbolagen sitter i långa kontrakt och redan har köpt in bränsle till ett visst pris, så en sänkning av reduktionsplikten vid årsskiftet skulle inte påverka priset nästa år. Det enda en sänkning nu skulle innebära är att vi skulle får kritik för att vi inte respekterar avtal som ingåtts baserat på den förra regeringens politiska beslut om ökad reduktionsplikt. Drivmedelskostnaderna under 2023 kommer till stor del att bero på tidigare regerings beslut.

Kan man då inte sänka skatten ännu mer vid årsskiftet? Det skulle man kunna göra - om det funnits pengar. I den samlade politik moderaterna gick till val på ville vi dels minska biståndet med ytterligare 10-15 miljarder (utöver det som nu sker) och dels återställa den tillfälliga "pandemihöjningen" av a-kassan, vilket skulle frigjort minst 5-10 miljarder till. Tillsammans skulle detta gett oss ett extra utrymme på 15-25 miljarder till sänkta skatter och viktiga reformer de kommande åren. Tyvärr fick vi inte igenom allt detta vid regeringsförhandlingarna, KD och L ville inte minska biståndet så mycket, och SD ville behålla nivån på a-kassan. Nu har vi därför ett betydligt mer begränsat utrymme, samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur som försämrar statens budget ytterligare. Vi har samtidigt stora behov inom försvaret och civilförsvaret.

Moderaterna fick 19% i valet och vi kan inte bestämma själva och få igenom allt vi vill, det är så det är att kompromissa. Vi står självklart upp för det vi kommit överens om, och ser samtidigt att politiken ändå går i rätt riktning. Det är det viktigaste.

Den skattesänkning på en krona som vi föreslagit innebär en satsning om 6,7 miljarder kronor nästa år, vilket gör det till en av de enskilt största satsningarna i budgeten för 2023. Därtill förstärker vi reseavdraget från 18,5 till 25 kronor milen vilket innebär en satsning om ytterligare 1,6 miljarder kronor.

Moderaterna gick till val på att sänka drivmedelskostnaderna med ca 5 kronor/liter på diesel och lite mindre för bensin. När vi 2024 får ned reduktionsplikten till EU:s miniminivå kommer priset också att minska dramatiskt. Till detta kommer den nu föreslagna skattesänkningen och det förbättrade reseavdraget. Det betyder att vi med råge lär uppfylla vårt moderata löfte till väljarna, som gällde för mandatperioden, 2022-2026.

Debatt i Radio Sjuhärad om behovet av mer kärnkraft

2022-11-02

I dag hade jag en kort radiodebatt i Radio Sjuhärad om behovet av ny kärnkraft. Min motdebattör var Marielle Lahti som är ny vikarierande riksdagsledamot för Miljöpartiet sedan igår, och ny miljöpolitisk talesperson om jag förstått det hela rätt.

Jag fick först berätta varför den nya moderatledda regeringen anser att vi behöver mer kärnkraft. Det är ganska enkelt att svara på. Om man ska kunna satsa stort på förnybara och väderberoende energikällor som solenergi och vindkraft så behöver man i botten ha stabil baskraft som kan täcka upp när solen inte skiner eller vinden inte blåser. Vattenkraften räcker inte till (om man inte bygger ut våra nationalälvar), och den förra regeringen har minskat mängden kärnkraft. Samtidigt kommer elbehoven att öka kraftigt eftersom vi vill använda mer el i industrin och elektrifiera vår transportsektor. Nu måste vi vända detta och bygga mer kärnkraft.

Jag sa i debatten att jag tycker vi borde sluta att bråka om kärnkraften – både IPCC och de flesta energiexperter är eniga om att kärnkraften behövs om vi ska minska beroendet av fossila bränslen. Utbyggd kärnkraft möjliggör mer utbyggnad av väderberoende kraft, och banar också väg för framtida vätgassatsningar.

MP tillsammans med S, V och C är ansvariga för förtidsavvecklingen av flera kärnkraftreaktorer, vilket drivit upp kostnaderna för el i södra Sverige och orsakat hotande elbrist. Avvecklingen av kärnkraften berodde helt på politiska beslut, vi i dagens regeringsunderlag försökte till och med stoppa förtidsavvecklingen i riksdagen men förlorade med en enda röst. Att politiska beslut var avgörande har bekräftats av anställda och chefer i energibolagen som var med, och MP-politiker skröt öppet om det i sociala medier. Nu när den nya regeringen öppnat upp för lagändringar, mer forskning och kreditgarantier för kärnkraft är det plötsligt inte mindre än fyra stora kraftproducenter och storföretag som uttrycker intresse för att finansiera och bygga ny kärnkraft i Sverige – Vattenfall, Fortum, Uniper och LKAB. Uppenbarligen var det som sagt inte marknadskrafter som stängde ned kärnkraften…

Samtidigt har Energimyndigheten redan beviljat 99 miljoner i forskningsanslag för att bygga en modulär SMR-testanläggning i Oskarshamn som ska vara klar redan 2024. Uniper, Blykalla och KTH driver projektet gemensamt. Kanske kommer det första nya kommersiella SMR-kärnkraftverket kunna står klart och producera el snabbare än många tidigare trott?

Ny kärnkraft kan vara både traditionell eller den nya typen av fabrikstillverkade mindre SMR-reaktorer. Bäst är att bygga på befintlig plats, exempelvis på Ringhals, där det redan finns tillstånd, infrastruktur, personal, kunskap och överföringskapacitet. Men regeringen vill även öppna för nya SMR-reaktorer på fler platser.

När det gäller traditionell kärnkraftteknik planeras ett 50-tal nya reaktorer bara i EU. Många andra länder som Kina, Indien, Brasilien, Argentina, Turkiet, Kanada mfl planerar också för ny kärnkraft eller är redan igång med byggen. Traditionella kärnkraftreaktorer borde kunna börja byggas hyfsat snabbt i tex Ringhals. Men ny kärnkraft är inget som blir klart direkt, det hade ett högt pris när vi förtidsavvecklade Ringhals 1-2 och reaktorer i Oskarshamn. Nu står vi där vi står och får tänka framåt och medan vi väntar på ny kärnkraft kommer vi under tiden då och då att tvingas elda olja och importera el från kolkraft. Det är trist, men det är Miljöpartiet som har bäddat för detta, vilket jag också påpekade i debatten.

Hur är det då med säkerhet och avfallshantering? Nya kärnkraftreaktorer kan både öka säkerheten och minska lagringstiden för gammalt avfall. Nya SMR-reaktorer kan göras extremt säkra, bland annat på grund av passiva säkerhetssystem som reagerar automatiskt om processen skenar. Jag fick ett exempel. Man kan ha en tank med kylvatten ovanför reaktorn, som hålls på plats med ett värmekänsligt plastlock som smälter vid för hög temperatur - varvid reaktorn dränks automatiskt och processen stannar. Nya reaktorer generation fyra kan dessutom sannolikt återanvända gammalt bränsle – gör att vi får billigare bränsle och dessutom kan korta slutförvaringstiden kraftigt. Det finns all anledning att satsa mer på forskning och utveckling på detta område.

När det sedan gäller kostnader påstår Miljöpartiet med flera att vi satsar 400 miljarder i skattepengar på ny kärnkraft. Det är fel. Regeringen satsar inte skattepengar på att bygga ny kärnkraft, vi underlättar däremot lagar, regelverk och tillståndsgivning, satsar pengar på forskning och är beredda att utfärda statliga kreditgarantier som finansieras genom marknadsmässig kreditavgift (precis som andra bankgarantier och exportgarantier). Bygget av nya reaktorer ska ske med privata pengar på marknadsmässiga villkor. Samtidigt tycker vi det är rimligt att den som driver ett kärnkraftverk kan få betalt för de systemtjänster man levererar i form av beredskap för behövlig baskraft. Det skulle dessutom förbättra kalkylen vid nyproduktion.

Gränsen hårfin mellan klimataktivism och klimatterrorism

2022-10-05

I går var jag med i ett inslag i P4 Sjuhärad. Ämnet var diskussionen om det är korrekt att kalla viss klimataktivism för klimatterrorism. Detta med anledning av att 12 klimataktivister åtalas för sabotage efter att ha blockerat trafiken på en stor genomfartsled i Stockholm, varvid minst en ambulans fastnade i köerna.

Rent juridiskt väljer åklagaren att åtala personerna för sabotage. Frågan är då om det även skulle kunna kallas terrorism? I juridiken anses terorism bland annat omfatta medvetna handlingar som syftar till att skapa otrygghet och oro hos befolkningen. Att blockera trafiken så att utryckningsfordon inte kommer fram, eller en gravid kvinna inte kan köras till BB, eller en sjuksköterska inte kan ta sig till sin arbetsplats eller hemsjukvård eller hemtjänst som inte kan ta sig till sina patienter eller brukare, tycker jag definitivt kan räknas in i denna kategori. Det får också ekonomiska konsekvenser för många som inte kan ta sig till sina arbeten eller för småföretagare som inte kan utföra sina arbetsuppgifter och förlorar inkomster.

Lagen gäller lika för alla, och en klimataktivist står inte över lagarna, alldeles oavsett hur ädla syften de själva anser att de har. Jag anser att vi borde skärpa straffen för dessa typer av sabotage moit viktiga samhällsfunktioner.

Hanif Bali avslöjar den orimliga energidebatten

2022-10-03

Min tidigare riksdagskollega Hanif Bali har nu blivit krönikör i Expressen. Hans första krönika publicerades igår, med rubriken "Miljöpartiets dröm är lika utopisk som enhörningar". Inledningen andas en del bitterhet mot moderaterna, och det är ju begripligt med tanke på att han bland annat petades från sin riksdagsplats (vilket jag tror kan ha kostat oss en del röster). Fortsättningen av krönikan ägnar han åt att avslöja bluffen med Miljöpartiets och andras naiva linje kring ökad elektrifiering utan kärnkraft. Så här skriver han bland annat:

"Tyvärr finns den typen av gulligt utopiska, men likväl naiva föreställningar även inom politiken. Två rapporter – från Internationella energirådet, IEA, respektive Geologiska forskningscentralen i Finland – visar hur mycket mineral och metall som skulle krävas för att göra skiftet från fossila bränslen till ett helt elektrifierat och förnybart samhälle. Siffrorna är deprimerande. Den totala mängden av kända metallreserver understiger behoven med hästlängder.

"Det är väl bara att börja öppna gruvor,” tänker optimisten. Problemet är det inte räcker att gräva upp varenda metall- och mineralreserv som i dag är känd för människan. Bara de kommande åren skulle vi behöva 4,5 miljarder ton koppar. Men världens kända oexploaterade kopparreserver ligger på blott 800 miljoner ton. Att smälta kungastatyer och kyrkotak räddar inte heller Elon Musks batterifabriker. Den totala mängden koppar som mänskligheten har utvunnit genom historien är blyga 800 miljoner ton. Återvinning löser alltså inte bristen.

För andra metaller ser det tyvärr ännu sämre ut. Av litium, som är den kritiska metallen för att producera batterier, krävs omkring 944 miljoner ton. I världens kända reserver finns bara 10 procent av detta. Och listan bara fortsätter: kobolt 3,4 procent, vanadium 3,52 procent, grafit 3,57 procent, nickel 10 procent...

Det är uppenbart att vi behöver smälla upp gruvor snabbare än orcherna i Mordor. Men Miljöpartiet sätter käppar i hjulet för denna gruvboom. År 2018 beslutade den rödgröna regeringen, med stöd av C och V, att kriminalisera urangruvor i Sverige efter att ett bolag hade ansökt om att få öppna en sådan. Vilka andra metaller fanns i den gruvan? Neodym, kobolt, vanadin och litium."

//

"Trots det har svenska politiker alltså fattat beslut om ett 100 procent förnybart elsystem. Skojare inom såväl politiken som näringslivet skjuter fram just sina lösningar för att kompensera för det vansinniga i att ha ett elsystem som helt baseras på vädrets ibland-el. Idén verkar baseras på det enkla antagandet politiker inte kan enkel matematik. Det är en robust affärsidé.

Miljöpartiets Per Bolund stod nyligen för ett exempel då han lyfte fram en batteripark som ett motargument mot vanlig, hederlig baskraft. Problemet: Batterierna skulle bara klara av att ersätta ett enda medelstort landbaserat vindkraftverk i två timmar. Och kostnaden? 100 miljoner kronor. Faktum är att om lilla Sverige la beslag på hela världens årsproduktion av batterier så skulle det enbart räcka till två dagars elreserver.

Resultatet av denna världsfrånvända politik har inte bara blivit att Putin har fått ett punggrepp på den europeiska energimarknaden. Drömmen om det helt förnybara samhället riskerar att ge Kina ett minst lika hårt grepp om Sveriges energiförsörjning. Kina har inte bara närmast monopol på de metaller som krävs. Ett statligt kinesiskt bolag är dessutom den enskilt största ägaren av svensk vindkraft.

Men frukta inte, det finns fossilfri elproduktion som är så fiffig att den inte behöver lagra sin energi i fantasins batteriparker. Den suger inte ut marknaden på de resurser som behövs för att hålla i gång kollektivtrafiken och varutransporterna. Därtill klarar den att leverera energi även när stjärnorna inte står på rad, solen inte lyser och vinden inte blåser. Den börjar på K och slutar med att miljöminister Annika Strandhäll är emot den för hon tittade på tv-serien ”Chernobyl” på HBO. Visst tar kärnkraftsutbyggnad lång tid, men jag tar hellre en häst om åtta år än de enhörningar som bara existerar i sexåringarnas och Per Bolunds huvuden."

Moderaternas vallöften om att motverka elkrisen och höga elkostnader

2022-09-09

Dagens tema vid valstugan i Borås var elkrisen och moderaternas förslag för att hantera den. Moderaterna lovar följande:

Vi kommer att ge dig pengar tillbaka för att du ska klara av dina elräkningar från och med augusti
Många får i dagarna sin dyraste elräkning någonsin. En moderatledd regering kommer senast den 1 november att införa ett högkostnadsskydd så att både privatpersoner och företagare klarar sina elräkningar i denna tuffa tid – retroaktivt från augusti. Vi vill återföra totalt 90 miljarder kronor till hushåll och företag vintern 2022-23. Det är fem gånger mer än förra vintern.
Vi kommer att minska risken för strömavbrott genom att aktivera alla planerbara kraftanläggningar
För att minska risken för strömavbrott, sänka elpriserna och jämna ut prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige, vill vi i första hand avvända den stora outnyttjade kapaciteten i Sveriges kraftvärmeverk.
Vi kommer att göra det billigare för dig att isolera ditt hus, byta värmepump, installera solceller och lagra egenproducerad elenergi
I dag finns det ett grönt skatteavdrag för att minska kostnaderna när du investerar i solceller, egen energilagring eller installation av elladdstolpar. Vi kommer att höja det gröna avdraget från 15 till 20 procent och utvidga det till att omfatta energieffektiviseringsåtgärder som isolering eller installation av värmepump.
Vi kommer att slopa Socialdemokraternas kraftvärmeskatt för att få mer planerbar elproduktion och lägre elpriser på sikt
För att öka produktionen i kraftvärmeverken kommer vi att avskaffa de kraftvärmeskatter som den socialdemokratiska regeringen har infört. Med ökad elproduktion skapas bättre förutsättningar för lägre elpriser på sikt.
Vi kommer att ställa krav på minskad elförbrukning i offentlig verksamhet
Alla måste bidra för att lösa elkrisen. Därför ska all offentlig verksamhet som inte är samhällskritisk minska sin icke-nödvändiga elförbrukning, med stöd av Energimyndigheten.
Vi kommer att rivstarta arbetet med att bygga ut kärnkraften
Vid ett maktskifte kommer staten fullt ut att backa upp kärnkraften. Moderaterna kommer rivstarta arbetet med att skapa ekonomiska, politiska och regulatoriska förutsättningar för ny kärnkraft i Sverige. Vi kommer bland annat att ge stöd till ny kärnkraft i form av särskilt fördelaktiga gröna kreditgarantier på 400 miljarder kronor och göra det möjligt att bygga reaktorer på fler platser.

Betalade staten 31 miljarder tilll Eon för förtidsavvecklad kärnkraft?

Välgrundade rykten i sociala media cirkulerade i våras om att staten eller statligt ägda Vattenfall verkade ha betalt en kompensation till energiföretaget Eon/Uniper som kompensation för förtidsavvecklingen av Ringhals 1-2. Uppgifterna byggde på att flera kunniga personer grävt i Eons/Unipers bokslut och hittat en extraordinär post på denna summa, en post som inte förklarades närmare.

Jag bestämde mig för att inte spekulera utan använde i stället min möjlighet att ställa en skriftlig fråga till energiministern om saken i början av juli. Den såg ut så här:

Svaret från energiministern var att staten inte betalat ut några pengar. Svaret är något försåtligt, han kommenterade inte om statligt ägda Vattenfall eller någon annan betalt ut några pengar. Min fråga var ju bredare än det han svarade på. Svaret såg ut så här:

Min slutsats är att misstanken definitivt kvarstår att svenska skattebetalare inte bara drabbats av elbrist och stigande elpriser till följd av förtidsavvecklad kärnkraft, man verkar också ha tvingats betala 31 miljarder till Eon/Uniper. Detta är något jag kommer att gräva vidare i. Dessa 31 miljarder hade man kunnat använda för att bygga ny kärnkraft i stället.

Moderaternas krisplan för elförsörjning/elpriser i vinter

2022-09-05

I dag höll moderaterna en presskonferens där vi berättade om vår plan för att säkra elförsörjningen och rimliga elpriser den kommande vintern. Vi har som bekant också en plan för den mer långsiktiga svenska elförsörjningen, men i avvaktan på att den kommer på plats måste den akuta situationen kommande vinter hanteras. Vid presskonferensen medverkade både Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och moderaternas energipolitiske talesperson Carl-Oskar Bohlin. De kunde även berätta att M, KD, L och SD i alla väsentliga delar är helt överens om en ny energipolitik.

Bakgrund:

Elkrisen är till stor del Socialdemokraternas fel

Socialdemokraternas nedstängning av kärnkraften de senaste 20 åren är den främsta anledningen till den elkris som Sverige befinner sig i. Det har lett till högre elpriser, sämre stabilitet i energisystemet och ökade utsläpp. Svenska kraftnät konstaterar att det finns en högre samvariation mellan elpriserna i Sverige och på kontinenten, vilket beror på kärnkraftens nedläggning.

Elpriserna slår rekord och riskerar att driva människor från hus och hem

I södra Sverige slår elpriserna nya rekord varje månad. Skillnaden i elpris mellan norra och södra Sverige tog fart när Ringhals 1 och 2 stängdes. I augusti 2009 kostade ett ett bundet elavtal cirka 1100 i kronor i månaden i båda södra och norra Sverige. I augusti 2022 var priset cirka 12 400 kronor i södra Sverige och 3500 kronor i norra Sverige.

De höga elpriserna riskerar att driva människor från hus och hem. Elbolag varnar för att elräkningen kan landa på 40 000 kr i månaden. Antalet elkunder hos Kronofogden ökar snabbt. Allt fler företag larmar om att de behöver stoppa eller till och gå i konkurs. Det är allvar nu.

Risk för strömavbrott och längre nätsammanbrott

Svenska kraftnät menar att det finns en ”reell risk” att elanvändare blir bortkopplade från elnätet i vinter på grund av effektbrist i Sverige. Samtidigt varnar experter för att risken för ett långvarigt nätsammanbrott har ökat. Risken finns att elsystemet i södra och mellersta Sverige inte kan startas om vid en stor störning.

Moderaternas förslag för att hantera elkrisen

1. Svenska Kraftnät ska aktivera alla tillgängliga kraftanläggningar i Sverige

Moderaterna kommer omedelbart att ge Svenska kraftnät i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att aktivera alla tillgängliga planerbara kraftanläggningar för elproduktion i Sverige. Det bör omfatta anläggningar som är aktiva på marknaden och sådana som inte är det i nuläget. Det kan handla om kraftvärmeanläggningar, oljekraftverk mm. Syftet är att undvika bortkoppling, sänka elpriserna och jämna ut skillnaderna i pris mellan norra och södra Sverige. Den sammanlagda outnyttjade kapaciteten i Sveriges kraftvärmeverk kan upskattas motsvara effekten i Ringhals 1 och 2, så det skulle bli ett betydande tillskott.

2. Ta bort hinder för kraftvärmen

Kraftvärme är en källa till lokal, planerbar och stabil energiförsörjning. Socialdemokraterna har höjt eller infört flera skatter som gjort kraftvärmen mindre lönsam, exempelvis skatt på biolojor, avfallsförbränningsskatt och kraftvärmeskatt. Det har lett till mindre kraftvärmeproduktion i Sverige. Moderaterna lovar att avskaffa dessa skatter i höstbudgeten 2023.

3. Inför högkostnadsskydd senast 1 november och säkra EU-stöd

Moderaterna kommer att införa ett högkostnadsskydd som är på plats senast den 1 november 2022. Det innebär att kapacitetsavgifter förs tillbaka till kunderna. Den senaste prognosen från Svenska kraftnät visar att det rör sig om 90 miljarder kronor.

Den exakta utformningen av högkostnadsskyddet ska tas fram av Svenska kraftnät. Det är oklart om EU-regler tillåter kompensation av alla hushåll eller bara särskilt utsatta hushåll. Men Moderaterna föreslår alternativ finansiering om så är fallet (exempelvis kan man använda Vattenfalls vinster och extra skatteintäkter till staten till följd av moms på stigande energipriser). Det gör att alla hushåll kompenseras med Moderaternas förslag – till skillnad från regeringens förslag.

4. Inför stöd till energieffektivisering

I dag finns det ett grönt skatteavdrag som kan användas för att minska kostnaderna vid investering i bland annat solceller och egen energilagring. Moderaterna kommer att utvidga det gröna avdraget i statsbudgeten 2023. Vi kommer att bredda stödet så att även investeringar för energieffektivisering inkluderas och vi kommer att göra stödet mer generöst genom att utöka det från 15 till 20 procent av kostnaderna för arbete och material.

5. Krav på minskad elförbrukning i offentlig verksamhet

För att minska elförbrukningen kommer vi också att kräva att all offentlig verksamhet som inte är samhällskritisk ska minska sin icke-nödvändiga elförbrukning. Det kan till exempel handla om att installera mer energisnål belysning och styra användningen så att inte onödig el dras på natten. Energimyndigheten ska få ett uppdrag att stödja verksamheterna i arbetet – samt införa ett nationellt elbesparingsmål för myndigheterna.

Hård kritik från Riksrevisionen mot elskattesubvention till datacenter

Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av elskattesubventioner till datahallar och datacenter. Kritiken är stenhård:

"Riksrevisionens övergripande bedömning i denna granskning är att regeringen inte har säkerställt att väsentliga effekter av de statliga insatserna för att stimulera investeringar i datacenter har beaktas så att insatserna är effektiva med avseende på näringspolitiska och energipolitiska mål" skriver man.

Sedan tidigare är det känt att alla de utlovade nya jobben i dessa serverhallar blev väldigt få i relation till statens kostnad för nedsättning av elskatten. Det är också rent stötande att dessa serverhallar, till stor del ägda av utländska storföretag, ska slippa elskatt medan svenska elkonsumenter, både privatpersoner och företag, ska tvingas betala allt högre elkostnader. Jag anser att inga ytterligare avtal om nedsättning av elskatt ska träffas för denna typ av verksamhet, samt att de avtal som finns bör omförhandlas.

Riksdagen enig om statliga kreditgarantier till elproducenter

Samtliga åtta partier ställde sig idag bakom att godkänna statliga kreditgarantier till energisektorn. Bakgrunden är att energiföretagen som är kopplade till Nasdaq Clearing till följd av de mycket stora prisvariationerna på el måste ställa väldigt stora säkerheter för att få bedriva handel vid elbörsen, framför allt vid handel med elderivat (exempelvis terminshandel som syftar till att terminssäkra priser för att kunna leverera el till konsumenter med bundet elavtal). Bolagen går i grunden bra och tjänar just nu bra med pengar på sin el, men på det sätt man beräknar kravet på säkerheter når dessa extrema nivåer som inget energiföretag kan hantera utan statliga garantier.

Inga energibolag har enligt regeringen ekonomiska problem som gör att de riskerar obestånd, och den underliggande intjäningen är i grunden väldigt god. Man tjänar mycket på elproduktion just nu. De statliga garantierna handlar inte om att lösa någon akut kris för något energibolag, utan det handlar om att lägga ett ramverk som kan användas vid behov. Detta skapar i sig ett lugn på marknaden och förebygger finansiell oro (som skulle läggas till en redan akut situation med stigande elpriser och bristande elproduktion).

Vid behov får varje energibolag nu ansöka om statlig kreditgaranti och betala en marknadsmässig garatiavgift för detta, precis som bankerna gör för sina kreditgarantier. Riksgäldskontoret kommer hantera dessa ärenden om det blir aktuellt. Staten räknar inte med att garantierna ska behöva uppfyllas, och garantiavgifterna ska över tid finansiera den risk som garantierna medför.

Slutsatsen av dagens beslut är att staten och riksdagen på detta sätt markerar att vi tar ansvar för att elmarknaden ska fungera och förebygger problem i clearingen mellan elproducenter och elleverantörer. Detta är bland annat nödvändigt för att trygga handeln där elleverantörer vill kunna terminssäkra elpriser för att kunna leverera el till kunder med fast elpris.

Moderaterna ställer sig alltså bakom utskottets beslut, men har ett särskilt yttrande enligt följande (som även KD, SD och L ställde sig bakom i finansutskottet):

Vi anser att det är rimligt och motiverat att ekonomiska garantier för lån till elproducenter skyndsamt kommer på plats, och står bakom regeringens förslag. Det är angeläget att vidta åtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten och reducera risker framöver.

Det läge Sverige befinner sig i är allvarligt. Sverige befinner sig i en energikris och det uppenbarar sig nu på allt fler sätt. Att fyra kärnkraftsreaktorer har stängts ned under de senaste åtta åren har gjort att de höga gaspriserna har gett skenande elpriser i södra Sverige. Ansvaret för den utvecklingen ligger hos politiken och Sveriges nuvarande regering. Det är numera uppenbart att det är regeringens kärnkraftnedläggning som har medfört betydande risker för hushållens ekonomi, Sveriges konkurrenskraft och nu även den finansiella stabiliteten. Nedläggningarna har vidare medfört sämre stabilitet i elsystemet och ökade klimatutsläpp.

Effekterna av den skadliga energipolitiken i flera europeiska länder syns nu runtom i hela samhället och har blivit ett växande hot mot företags och enskilda hushålls ekonomi. Här och nu behöver vi hantera den allvarliga situationen vi befinner oss i och efterföljande konsekvenser – varav åtgärder för att trygga den finansiella stabiliteten är en central del. På längre sikt är det angeläget att vidta åtgärder för att ny kärnkraft ska kunna byggas i Sverige för att öka Sveriges planerbara elproduktion för att kunna reducera de problem och risker den nuvarande politiken försatt Sverige i. Om Sverige framöver ska kunna undvika att med mycket kort varsel införa långtgående krisåtgärder liknande de som föreslås i dag behöver hela energipolitiken läggas om.

Sedan har vi ett stort underliggande problem med för lite elproduktion och extrema elpriser, men det är en annan fråga som moderaterna har en plan för att hantera. Det är en helt annan fråga och jag återkommer till den i kommande inlägg, med anledning av moderaternas presskonferens idag.

Skriver i Markbladet idag

2022-09-01

Moderaterna vill införa snabbspår för nya kärnkraftreaktorer

2022-08-31

Dagens nyhet att en av reaktorerna i Ringfhals inte kommer att återstartas förrän om ca tre månader är ytterst olycklig. Men så är det med teknik och höga säkerhetskrav, efter en service måste allt fungera perfekt innan återstart kan ske. Om vi hade haft fler reaktorer i drift hade vi inte varit lika sårbara när en reaktor står still.

Det som hänt visar att vi snarast måste planera för ny kärnkraft. Moderaterna gick häromdagen ut med ett förslag om snabbspår i tillståndprocessen. Det handlar om följande åtgärder:

Moderat vallöfte att hjälpa hushållen med elkostnaderna i vinter

2022-08-28

I går skrev jag i Ulricehamns Tidning om moderaternas plan för att hjälpa hushållen med elkostnaderna i vinter. Jag beskriver också hur vi på andra sätt kommer att kunna få ned elpriserna, samt motiverar varför det är rimligt med denna skatteåterbäring till hushållen.

Jan Ericson (M): Inför högkostnadsskydd för privata elkunder i vinter

”Moderaterna har tre förslag för att snabbt sänka elpriset och mildra prischocken för svenska hushåll” skriver Jan Ericson, riksdagsledamot för Moderaterna i sin insändare.

En förtida avveckling av kärnkraftsreaktorer, ett underdimensionerat elnät och skenande europeiska energipriser har skapat en perfekt storm. Elpriset slår nya rekord varje månad i södra Sverige. Till vintern kommer krisen förvärras ytterligare, med risk för tredubblade elpriser och till och med strömavbrott. 30-45% av elprisökningen beror enligt halvstatliga Elforsk på politiska beslut. Staten och Svenska Kraftnät skär guld med kniv genom ökade momsintäkter och orimliga avgifter när elpriset stiger. Du betalar!

På längre sikt är ny kärnkraft lösningen för att reparera det som slagits sönder i Sveriges energisystem. Men för att mildra elkrisen kommande höst och vinter behövs akuta åtgärder. Moderaterna har tre förslag för att snabbt sänka elpriset och mildra prischocken för svenska hushåll.

Avskaffa kraftvärmeskatten. Kraftvärme är en källa till planerbar, stabil elförsörjning, ofta i anslutning till städer drabbade av elbrist. Den rödgröna kraftvärmeskatten har slagit hårt mot lönsamheten för kraftvärme i Sverige. Kraftvärmeproduktionen minskade omgående när skatten infördes. Branschen har konstaterat att det finns kapacitet motsvarande en kärnkraftsreaktor som inte används, främst till följd av bristande lönsamhet.

Förstärk det gröna skatteavdraget. Alla prognoser visar att vi kommer behöva mer el och elektrifieringen av både industrin och transporterna är viktiga nycklar till minskade utsläpp. Men innan ny kärnkraft kan förse Sverige med mer fossilfri el måste vi skära ned på elkonsumtionen där det är möjligt för att säkerställa att elen räcker till där den behövs som mest. Moderaterna vill förstärka möjligheten till skattereduktion för arbets- och materialkostnader vid investeringar i teknik för att minska elkonsumtion.

Tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder. En moderatledd regering kommer att föreslå ett tillfälligt högkostnadsskydd för konsumenter under vintern 2022, enligt samma modell som i Norge. Om månadspriset överstiger en viss nivå kommer staten stå för en majoritet av den överskjutande kostnaden den månaden. Detta kommer att ge hårt drabbade hushåll ett betydande stöd. Högkostnadsskyddet blir i praktiken en skatteåterbäring, där staten till betydande del finansierar stödet med oväntat stora momsintäkter och avgifter till Svenska Kraftnät till följd av stigande elpriser. Att staten betalar tillbaka oskäligt höga skatteintäkter i en allvarlig situation för svenska hushåll tycker jag faktiskt är det minsta man kan begära. Vad ska en regering göra om inte stötta sin befolkning i ett krisläge?

Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)
Förstanamn på moderaternas riksdagsvalsedel

Regeringens energipolitik har misslyckats - moderaterna vill vända detta

2022-08-22

Regeringens energipolitik har misslyckats

Elpriserna är rekordhöga. Södra Sverige är i stort behov av ny elproduktion för att människor och företag ska få lägre elpriser. Det är uppenbart att det var ett kortsiktigt beslut av regeringen att stänga ned kärnkraften.

En moderatledd regering kommer att fullt ut backa upp kärnkraften. Moderaterna anser att statliga Vattenfall ska vara ledande i arbetet för att Sverige återigen ska få en stabil, robust och planerbar elförsörjning. Moderaterna kommer därför att tillsätta en statsrådsgrupp som ska få i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbyggnaden av planerbar, fossilfri elproduktion.

Kärnkraftsnedstängningen har lett till högre elpriser och försvårat klimatomställningen

Regeringens nedstängning av kärnkraften har lett till högre elpriser, sämre stabilitet i elsystemet och ökade klimatutsläpp. I södra Sverige slår elpriserna nya rekord varje månad. Prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige uppstod på allvar när Ringhals och 1 och 2 stängdes 2019 och 2020. Det vill säga långt innan Ryssland invaderade Ukraina i februari i år och innan Ryssland började strypa gasleveranserna till EU. I snitt har priserna varit nästan fem gånger högre hittills år 2022 än 2020. Allt pekar på att läget kommer att förvärras ytterligare i vinter, med tredubbla priser för södra Sverige jämfört med vintern 2021/2022.

Samtidigt försvårar nedläggningen av kärnkraften klimatomställningen. Stängningen av Ringhals 1 och 2 beräknas enligt Konjunkturinstitutet leda till att utsläppen i EU ökar med 8 miljoner ton, motsvarande en sjättedel av Sveriges årliga utsläpp. Och till följd av kärnkraftsnedläggningen har oljekraftverket i Karlshamn körts mer än normalt. Varje timme i full drift eldas 140 000 liter olja.

S-regeringens statsrådsgrupp stängde ned kärnkraften

Regeringen har sedan 2014 aktivt och medvetet drivit en politik för att stänga ned kärnkraften i Sverige. Utöver effektskatten, som höjdes i finansminister Magdalena Anderssons första vårändringsbudget 2015, är regeringens styrning av Vattenfall en viktig förklaring till nedläggningarna av Ringhals 1 och 2, som bolaget är majoritetsägare i.

I samband med regeringsbildningen 2014 kom S och MP överens om att flera reaktorer skulle stängas under mandatperioden. Vattenfalls planer på nya reaktorer, Ringhals 5 och Ringhals 6, skrotades också som en direkt följd.

Kort efter regeringsskiftet tillsatte regeringen en statsrådsgrupp för en ny styrning av Vattenfall. Den leddes av närings- och innovationsminister Mikael Damberg, som ansvarade för förvaltningen av Vattenfall. Statsrådsgruppen bestod även av klimat- och miljöminister Åsa Romson, energiminister Ibrahim Baylan samt finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund. Målsättningen var att styra ”Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.” Regeringen ändrade också sammansättningen i bolagets styrelse, för att fokusera mer på förnybara energisystem.

Regeringens statsrådsgrupp stängde ned kärnkraften. Resultatet ser vi nu med rekordhöga elpriser och en instabilitet i elsystemet som risker att leda till strömavbrott i vinter. Experter, som Svenska Kraftnät och branschen, varnade för konsekvenserna. Det var uppenbart ett kortsiktigt beslut som skulle leda till effektbrist och högre elpriser i södra Sverige.

Moderaterna vill ändra styrningen av Vattenfall

Moderaterna vill ge politiska, regulatoriska och ekonomiska förutsättningar för ny kärnkraft. Bland annat genom att ändra i miljöbalken, så att det blir tillåtet att bygga nya reaktorer på fler platser, att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt och att fler aktörer än dagens ägare får investera i ny kärnkraft. Vi vill också införa ett investeringsstöd i form av gröna kreditgarantier om 400 miljarder kronor för ny kärnkraft.
Efter ett maktskifte kommer Moderaterna att se till att staten fullt ut backar upp kärnkraften. Moderaterna anser att Vattenfall ska vara ledande i arbetet för att Sverige återigen ska få en stabil, robust och planerbar elförsörjning.

Moderaterna driver regeringen framför sig om elprisstöd

2022-08-18

Förra veckan presenterade moderaterna ett förslag till högkostnadsskydd för elkostnader. I går gick Socialdemokraterna ut med ett liknande besked. Hur stora kostnaderna skulle bli beror självklart på hur stödet utformas, hur höga elkostnaderna är och hur länge stödet ska lämnas. Regeringen kunde inte ge några besked alls om detta, trots att tre ministrar var på plats, uppenbarligen var det viktigast för S att snabbt matcha moderaternas förslag på grund av pågående valrörelse.

Det är självklart bra att Socialdemokraterna köper Moderaternas förslag om högkostnadsskydd. När regeringen har misskött det svenska elsystemet under lång tid är det inte mer än rätt att hushåll och företag får kompensation för de orimligt höga elpriserna. Rimligt att kapacitetsavgifterna som Svenska Kraftnät just nu tjänar många miljarder på går tillbaka till hushåll och företag. Just nu har Svenska Kraftnät minst 60 miljarder på sitt konto som svenska elkunder betalat. Ovanpå detta tjänar staten stora pengar på ökade momsintäkter när priset stiger. Att i detta läge betala tillbaka stora summor till elkunderna är inget annat än en ordentligt skatteåterbäring. Och det är inte orimligt att stödet till hushåll och företag kan hamna på dessa nivåer - alltså väldigt många miljarder, kanske så mycket som 60 miljarder - en ofattbart stor summa.

Låt oss dock komma ihåg varför vi är här. Nedläggning av kärnkraft har inneburit att vi inte längre klarar av att föra över tillräckligt med el från norra till södra Sverige. Hade inte Ringhals 1 och 2 lagts ner hade elpriset varit mellan 30 och 50 procent lägre. För att lösa problemen med höga elpriser kommer vi att behöva få mer planerbar elproduktion i södra Sverige. Att Socialdemokraterna vägrar att erkänna sitt ansvar för priserna är oroväckande. Utan krisinsikt kommer man inte heller kunna åtgärda orsaken till de höga priserna.

I längden kan vi inte ha ett system med bristande elproduktion och höga elpriser och elskatter, där staten betalar hushållen subventioner. Det är en rimlig åtgärd i en akut situation, men på sikt måste vi få ett fungerande elsystem.

I övrigt kan jag konstatera att moderaterna driver regeringen framför sig. Det var vi som drev igenom sänkt skatt på drivmedel i vår alternativa budget, det var vi som tog fram förslagen som riksdagen gav stöd för och som medförde ytterligare 1,80 i sänkt drivmedelskostnad. Det var vi som krävde elprisstöd förra vintern som ledde fram till att regeringen tog fram ett stöd på upp till 6.000 kronor per hushåll (vi hade dock ett bättre förslag om sänkt elskatt för alla). Och det var vi som väckte frågan om en omfattande skatteåterbäring på orimliga vinster för staten och Svenska Kraftnät, ett förslag som regeringen nu matchar. Moderaterna ser hushållens och företagens problem och försöker göra något åt dem. Både på kort och lång sikt.

På kort sikt handlar det om att betala tillbaka den oskäliga överbeskattningen av svenska elkonsumenter.

Är det bara regeringen som inte inser allvaret med den hotande elkrisen?

2022-08-10

Frågan om skenande elpriser och risk för elbrist uppmärksammas av alla experter och media, både i Sverige och utomlands. Den enda som inte verkar ta till sig detta är Sveriges energiminister. Han kallar moderaternas tydlighet i frågan om hur regeringen tänker klara elförsörjningen kommande vinter för "hittepå" och en" låtsaskonflikt". Jag påminde honom på twitter om det allvarliga läge som hans eget parti i hög grad bidragit till. Moderaterna kan inte trolla, men vi har en tydlig linje - en långsiktig politik för tryggare elförsörjning och fram tills dess ett antal förslag på kort sikt samt en politik för att hålla nere elkostnaderna för hushållen om priserna skulle bli helt extrema till vintern. Jag tycker att det är just i en kris som politiken och staten ska stå stark. Läs mer om moderaternas förslag i föregående inlägg.

Moderaterna utlovar tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder

2022-08-09

En förtida avveckling av kärnkraftsreaktorer, ett underdimensionerat elnät och skenande europeiska energipriser har skapat en perfekt storm. Elpriset slår nya rekord varje månad i södra Sverige. Till vintern kommer krisen förvärras ytterligare, med risk för tredubblade elpriser och till och med strömavbrott. Moderaterna presenterar nu åtgärder för att mildra elkrisen.

Sverige befinner sig i en elkris

Ett politiskt haveri har tyvärr slagit det svenska energisystemet i spillror. Svenska folket drabbas av det energipolitiska misslyckandet genom ständiga prischocker i elräkningen. Prissättningen är volatil, oförutsebar och varierar kraftigt mellan norra och södra Sverige. I snitt har priserna varit nästan fem gånger högre i södra Sverige under 2022 än 2020. För svenska hushåll som redan pressas av inflation och höjda räntor är elpriserna ett hårt slag mot den ekonomiska tryggheten.

Risk för tredubblade elpriser och strömavbrott i vinter

Allt pekar på att det redan ohållbara läget kommer att förvärras i vinter. På elbörsen Nordpool handlas elpriserna för kommande vinter för södra Sverige i dag på runt det tredubbla priset, jämfört med vintern 2021/2022. Priset för vintern ligger nu på 300 respektive 400 öre per kilowattimme i Mellansverige och Skåne. Svenska kraftnät har även varnat för att man kan tvingas att utan förvarning tillfälligt bryta elen för vissa kunder i vinter på grund av effektbrist. Oväntade strömavbrott kan få svåra konsekvenser för drabbade hushåll, företag och offentliga verksamheter.

45 procent högre elpriser är regeringens fel

Elkrisen är resultatet av politiska beslut, fattade i strid med varningar från branschen och expertis. Den rödgröna regeringen sa 2014 att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Detta resulterade i att Vattenfall avbröt sina planer på ny kärnkraft. 2015 höjde man kärnkraftsskatten, trots att både myndigheter och företag pekade på den överhängande risken för reaktorsnedläggning. Farhågorna besannades snabbt. Mellan 2015 och 2020 lades fyra kärnkraftreaktorer ned, först Oskarshamn 1-2, sedan Ringhals 1-2. Regeringens stängning av kärnkraft har lett till ökade utsläpp på 8 miljoner ton, högre elpriser och minskad stabilitet. Avvecklingen av Ringhals 1 och 2 har höjt elpriserna i södra Sverige med 30-45 procent, enligt Energiforsk. Med 45 procent lägre elpris hade en eluppvärmd snittvilla i Skåne sparat 2 295 kronor i december 2021.

Staten tjänar på stigande elpriser

Samtidigt som hushållen plågas av stigande elpriser (och även fasta elavtal löper ut och stiger då kraftigt) så tjänar staten stora pengar på ökade momsintäkter till följd av högre priser. Momsen på 25% läggs ovanpå priset. Staten tjänar alltså stora oväntade pengar, samtidigt som hushållen tvingas betala.

Kärnkraft – lösningen för en stabil och fossilfri elförsörjning

Ren, planerbar, elproduktion krävs för Sveriges långsiktiga energiförsörjning. Kärnkraft är det enda skalbara alternativet. Moderaterna har presenterat en plan för ny kärnkraft. Den omfattar ett nytt energipolitiskt mål, 400 miljarder i gröna kreditgarantier, betalning för systemviktiga funktioner och forskningssatsningar.

Översyn av elprisområden, kapacitetsavgifter mm

Moderaterna är även öppna för att se över elprisområdenas utformning och om SvK:s kapacitetsavgifter kan sänka elkostnader närmaste åren. Men nya elområden kräver mer produktion och bättre överföring, annars flyttar bara problemen.

Vad vill Moderaterna göra för att hantera elpriskrisen?

Ny kärnkraft är lösningen för att reparera det som slagits sönder i Sveriges energisystem. Men för att mildra elkrisen nu och i vinter behövs akuta åtgärder. Moderaterna vill vidta tre åtgärder för att snabbt sänka elpriset och mildra prischocken för svenska hushåll 2022.
1. Avskaffa kraftvärmeskatten
Kraftvärme är en källa till planerbar, stabil elförsörjning, ofta i anslutning till städer drabbade av elbrist. Den rödgröna kraftvärmeskatten har slagit hårt mot lönsamheten för kraftvärme i Sverige. Kraftvärmeproduktionen minskade omgående när skatten infördes. Branschen har konstaterat att det finns kapacitet motsvarande en kärnkraftsreaktor som inte används, främst till följd av bristande lönsamhet. Skatteverket har kommit fram till att skatten lett till minskade investeringar och dessutom konstaterat att den är ineffektiv ur miljösynpunkt.
2. Förstärk det gröna skatteavdraget
Klimatomställningen innebär att vi kommer behöva mer el och elektrifieringen av både industrin och transporterna är viktiga nycklar till minskade utsläpp. Men innan ny kärnkraft kan förse Sverige med mer fossilfri el måste vi skära ned på elkonsumtionen där det är möjligt för att säkerställa att elen räcker till där den behövs som mest. Moderaterna vill göra det billigare för privatpersoner att göra investeringar som minskar elkonsumtion genom att förstärka det gröna avdraget. Förstärkningen innebär en ökad möjlighet till skattereduktion för arbets- och materialkostnader vid investeringar i teknik för att minska elkonsumtion.
3. Tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder vintern 2022/2023
En moderatledd regering kommer att föreslå ett tillfälligt högkostnadsskydd för konsumenter under vintern 2022, enligt samma modell som i Norge. Om månadspriset överstiger en viss nivå kommer staten stå för en majoritet av den överskjutande kostnaden den månaden. Exakta nivåer utformas efter marknadsläget, men stödet kommer att ge hårt drabbade hushåll ett betydande stöd till elräkningen. Hökostnadsskyddet blir i praktiken en skatteåterbäring, där staten betalar tillbaka de oväntade ökade skatteintäkter man fått till följd av stigande elpriser. Detta finansierar en betydande del av det föreslagna högkostnadsskyddet. Att staten i vart fall betalar tillbaka oskäligt höga skatteintäkter i en allvarlig situation för svenska hushåll tycker jag faktiskt är det minsta man kan begära.

De som kritiserar förslaget glömmer människorna bakom elräkningen. Och påståendet att vi "manipulerar marknadskrafterna " får samma svar - vad ska en regering göra om inte stötta sin befolkning i ett krisläge? Dessutom består stora delar av elpriset av skatter - de sätts inte av marknaden utan av politikerna. Och som jag påpekar ovan - utan förtida nedstängning av Ringhjals 1-2 hade elpriset varit 30-45% lägre. Det finns alltså ingen fri elmarknad, utan den är synnerligen påverkad av politiska beslut.

Moderaternas energipolitik är enda rimliga vägen framåt

2022-08-01

I dag bemöter jag två insändare i Borås Tidning som kritiserat min syn på energi och klimatpolitiken. Ett utmärkt extra tillfälle att upprepa moderaternas budskap i valrörelsen - vi vill återställa den trygga svenska energiförsörjningen.

Klimatalarmisternas överdrifter skymmer de viktiga framtidsfrågorna

2022-07-25

Det är ingen som kan ifrågasätta att det varit ovanligt varmt i Västeuropa de senaste veckorna. I västra Frankrike, Benelux och centrala England har man på sina håll mätt upp rekordtemperaturer, även om värmen bara varade några dagar. I Medelhavsområdet däremot har temperaturerna varit mer normala. 35-40 grader eller mer är inte på något sätt ovanligt där.

De senaste veckorna har bjudit på rena domedagsrubriker i media. Två dagars hög värme i centrala England och en tvådagars värmebölja i Sverige skapade de mest hysteriska rubrikerna. Exempelvis användes ord som "helvete" "apokalyps" "kollektivt självmord" och "dödshetta". Några exempel från media:

Många, inte minst i sociala medier, har ställt ganska naturliga och ofta ärliga frågor kring det här med temperaturrekord. Häromdagen var det alltså 37,2 grader i Målilla, den högsta temperaturen i Sverige under de två dagarnas värmebölja. Det var lite lägre än rekordet på 38 grader, men ändå den högsta temperaturen som uppmätts på 75 år. En fråga som upprepats av många är varför det var ännu varmare toppnotering för 75 år sedan? Vad berodde det på? Var det också klimatförändringar, eller bara vädervariationer? Den frågan borde media försöka besvara seriöst genom intervjuer med kunniga - men det gör man inte. I stället fyller man tidningar och tv-sändningar med rubriker som närmast anstår ett krigsläge.

Göteborgs-Posten lyckades rent av sätta rubriken att det var 52 grader (!) varmt i Madrid. Det grundade man på en intervju av en turist (!) "som hade sett en termometer på en vägg visa 52 grader". Detta använde GP helt okritiskt som skrämmande rubrik. Vem som helst som är logiskt tänkande borde insett att termometern sannolikt satt i solen, några 52 grader i skuggan i Madrid är helt orealistiskt. Och den officiella temperaturen den dagen var 40 grader, vilket är en tämligen normal julitemperatur i Spanien. GP tvingades göra ett tillägg om det i sin artikel. Men rubriken fick stå kvar. Ett exempel på hur media försöker sätta en dramatisk bild av en pågående "kllimatkris. och då är alla medel tillåtna, även rena osanningar.

Även i sociala medier har debatten spårat ur. En person påstod att dagens något högre CO2-halt "leder till fiskets, jordbrukets och skogsbrukets undergång" (!). Jag påpekade försynt att det i sak är tvärtom (vilket är välkänd fakta som alla bör känna till om man orkat igenom mellanstadiets biologilektioner). Utan CO2 skulle alla växter på jorden dö. Lite mer CO2 gör att det växer bättre och att växterna tål mer torka. I växthus tillförs för övrigt flerdubbelt med CO2 jämfört med vad vi har i luften utanför. Vi vet också från statistik att skogen växer bättre än tidigare, att jorden blir grönare och att spannmålsskördarna ökar till följd av ökad koldioxidhalt. Detta är självklart inte ett argument för att inte ta klimatförändringarna på allvar, men det är ett argument för att inte sprida felaktiga fakta.

Svaret blev som vanligt att jag är klimatförnekare (!) och att jag som riksdagsledamot ljuger (!). Jag tycker detta på ett bra sätt visar hur låg kunskapsnivå många "klimatdebattörer" har.

Själv har jag (och många med mig) reagerat på hur väderkartorna förändrats på senare år. Mycket beskedliga sommartemperaturer på strax över 20 grader skrevs tidigare tillsammans med glada solar på en grön Sverigekarta. Nyheten var förr ofta att "äntligen är sommarvädret här", och man visade glada bilder på badande eller glassätande barn. Idag redovisas normala sommartemperaturer med kraftiga röda skrämmande varningsfärger på väderkartorna och inslagen om höga sommartemperaturer illustreras regelmässigt med en skogsbrand i bakgrunden. Ibland är det rent av julitemperaturer på 10-15 grader som målas röda. Trots att det faktiskt är ovanligt låga julitemperaturer. Här ett exempel:

Själv skrev jag en tweet där jag menade att de allt rödare svenska väderkartorna, trots en totalt sett hittills ganska sval svensk sommar, känns som en "subtil hjärntvätt av svenska folket". Det enda jag möjligen ångrar med den tweeten (jaja, jag råkade även skriva TV4 i stället för SVT, fel av mig, men helt oviktigt för sakfrågan) är att jag skrev att påverkan är "subtil". Frågan är om den kan kallas subtil, den känns ganska medveten om man sätter in den i sitt sammanhang och kopplar den till den extrema klimathysterin som styr media just nu, både SVT/TV4 och flera av våra stora dagstidningar. Personligen tror jag detta skadar hela debatten - människor blir avtrubbade och irriterade av att media för en egen ensidig kampanj och kväver all debatt och dessutom emellanåt sprider uppenbart falska uppgifter (som tex GP). Vill man föra en seriös samhällsdebatt om klimatförändringar, klimatanpassning och hållbar energipolitik bör man nog agera på ett mer nyanserat sätt.

Klimatalarmisterna har nog dessutom fått lite panik. En klimatdebattör ägnade flera långa blogginlägg åt ett osammanhängande resonemang om att jag och andra har fel om väderkartorna (!), vänster/vänsterliberala politiker rasade, SVT gick ut och försvarade sina väderkartor (!), och hittills har bland annat DN, Aftonbladet och Borås Tidning hängt på. Att man lägger så oerhört mycket tid på att bemöta mitt och andras inlägg i sociala medier om utseendet på väderkartor säger en del. För mig var det mer ett intressant konstaterande och syftade inte direkt till att starta någon debatt.

Det är också ett tjat om mitt uttalande i juli 2019 när jag skrev att det inte finns något stöd för att det pågår en klimatkris, och att det var ett nytt modeord i klimatdebatten. Detta vantolkades och vantolkas fortfarande medvetet som att jag inte anser att det pågår några klimatförändringar. Alla debattörer och mediafolk vet såklart vid det här laget att jag syftade på ordet klimatkris, men ändå fortsätter man oärligt att sprida myten. Jag anser fortfarande att ordet "klimatkris" är överdrivet, men jag har inte ifrågasatt vare sig att klimatet förändras eller att människan sannolikt har en del i detta. Effekterna måste vi ta på allvar - men då möta med vettig genomtänkt politik och inte destruktiv symbolpolitik.

Det behövs en helhetssyn, konsekvensanalys och livscykelanalys även i klimat- och energipolitiken. Det har saknats de senaste 8-10 åren. Det är för övrigt ett av mina personliga vallöften som jag kommer driva med extra stor kraft om jag blir återvald till riksdagen i höst.

Margaret Thatcher var definitivt ingen "klimatförnekare", tvärtom var hon orolig för global uppvärmning, och gick i spetsen för att avveckla brittisk kolbrytning. Men hon insåg också hur klimatdebatten kunde utnyttjas av socialister i helt andra syften. Den varningen har tyvärr visat sig högst befogad. Den mer extrema delen av klimatrörelsen består idag av våldsamma vänsteraktivister och anarkister, samt naiva bokstavstroende miljöpartister som vill avveckla både demokratin, fria val och den privata äganderätten, avskaffa ekonomisk tillväxt, medvetet orsaka energibrist, införa global socialism och en "världsregering", och kasta våra samhällen tillbaka till 1800-talet. Tyvärr spelar delar av media och det politiska etablissemanget med i detta spel. Ibland medvetet, ibland aningslöst - för att det just nu är politiskt korrekt.

Men jag upplever att debatten håller på att svänga. Vi har nu sett resultaten av åtta års extrem klimat- och energipolitik, både i Sverige och Tyskland. Spåren förskräcker. De som driver den mest extrema klimatalarmismen är till stor del samma personer som applåderat den förda energi- och klimatpolitik som lett fram till dagens allvarliga läge. Och nu vill de att vi ska lyssna på dem igen?

Det är inte de som påpekar de extrema yttringarna av en uppskruvad klimatdebatt som ska klandras, det är de (läs media) som inte granskar, inte ifrågasätter, och ibland rent av sprider felaktiga uppgifter som förtjänar kritik.

Själv har jag aldrig krupit vare sig för klimatextremister eller vänster/vänsterliberala journalister eller media, och kommer aldrig att göra det heller. Och jag har fått rätt gång efter gång. Jag vägrade rösta för klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket i riksdagen, eftersom jag redan då insåg att det skulle hota hela vår energiförsörjning och hela vår transportsektor. Nu är vi där. Och jag befarar att det kommer att bli värre. Det enda som skulle kunna bryta den destruktiva utvecklingen i Sverige är en ny regering.

Vänsterblockets energipolitik straffar Sverige hårt

2022-07-22

Varningarna om hur S-MP-C-V:s energipolitik hotar svensk elförsörjning har varit många. Och nu kommer det allt fler varingar inför den kommande vintern. Enligt Helsingsborgs Dagblad i går förbereder nu Svenska Kraftnät för rullande nedkoppling av elförsörjningen i södra Sverige för att hantera den kommande vinterns befarande effektbrist i elnätet.

Detta är egentligen så oerhört illa att det inte behöver kommenteras ytterligare. Sverige var en gång självförsörjande på ren, billig el dygnet runt, året runt. Numera, på grund av rödgrön politik, har vi effektunderskott under årets kallaste dagar och är utlämnade till det energipolitiska haveriet på kontinenten, samtidigt som elpriserna i Sverige är extrema, både för elen och när det gäller nätkostnaderna. Detta är en av de viktigaste sakerna att ta tag i för en förhoppningsvis ny regering.

Orimligt att "bitcoinfarmer" och dataserverhallar slipper elskatt

2022-07-12

I går uppmärksammades att en "bitcoinfarm" utanför Boden (alltså en anläggning som med hjälp av avancerade datorer "utvinner" bitcoin) förbrukar lika mycket el som en mindre stad. Eftersom anläggningen ligger i elprisområde 1 är elpriset dock lågt, och dessutom har denna anläggning fått en så stor rabatt på elskatten att de bara betalar 0,5 öre/kwh jämfört med de dryga 33 öre som vanliga konsumenter tvingas betala - plus moms.

I det läge som råder på elprismarknaden ställer sig många med rätta frågan om detta upplägg är rimligt?

I vänstra artikeln nedan utmålas bitcoinbrytningen som en "klimatkatastrof". Den internationella bitcoinindustrin förbrukar enligt artikeln lika mycket el som hela landet Thailand (!). Den svenska anläggningen i Boden förbrukar lika mycket el som 5.000 normalstora villor i Sverige. Och det låga elpriset i norra Sverige och den närmast obefintliga elskatten gör att flera bitcoinutvinningsföretag sökt sig till Sverige.

Förslaget i artikeln att förbjuda bitcoinbrytning är givetvis orimligt och skulle strida mot mänskliga fri och rättigheter att göra vad man vill med sina datorer och för detta köpa den el man vill. Detta ska givetvis inte politiker eller myndigheter ha synpunkter på. Personligen tycker jag däremot att alla elskatterabatter till dataserverhallar och bitcoinfarmer och liknande bör avskaffas, eller om detta inte är juridiskt möjligt, att i vart fall inga nya rabatter bör införas. Dataserverhallarna skapar inte särskilt många nya jobb, vare sig under byggtiden (oftast utländsk arbetskraft) eller under driften (endast ett litet antal personer jobbar fysiskt i dessa hallar). Det finns överhuvudtaget inga rimliga skäl att skattesubventionera dessa lönsamma elslukande företag när vi periodvis har brist på el, och dessutom skyhöga elkostnader som slår extremt hårt mot både företag och hushåll.

Den tyska energipolitikens sammanbrott är verkligen inget föredöme

2022-07-11

Jag och många med mig har många gånger genom åren varnat för Tysklands "Energiewende" och de följder detta energiexperiment skulle kunna få. Och det blev ännu värre än någon hade kunnat förutse. Kombinationen av förtidsavvecklad kärnkraft, dysfunktionell vindkraft, ökat beroende av rysk gas och ett krig i Ukraina blev en riktig giftcocktail. Nu hotas Tyskland av en energikris till vintern och redan kommer råd om att minska gaskonsumtionen, sänka temperaturen, "dimma ned lamporna" och spara på energi. Och samtidigt återstartas nu nedstängda tyska kolkraftverk - med stöd av Tysklands gröna parti "Die Grüne". Och i takt med att gaspriser och elkostnader stiger i Tyskland drivs elpriserna upp till rekordnivåer även i södra Sverige.

Många svenska klimatdebattörer har haft tyska "Energiewende" som förebild. Förhoppningsvis är den tiden förbi.

Överhuvudtaget kan man konstatera att extrem energi-, miljö- och klimatpolitik har visat sig minst lika destruktiv och farlig som vi mer skeptiskt lagda förgäves varnade för. Inte bara i Sverige och Tyskland. I Nederländerna pågår omfattande demonstrationer av uppretade bönder som blockerar vägarna med sina traktorer i protest mot regeringens klimatpolitik. Föregående vinter protesterades det kraftfullt mot höga energikostnader i bland annat Spanien, Italien, Grekland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Nu närmar sig nästa höst och vinter när energibehovet i Europa är som störst och priserna som högst. Samtidigt har Bränsleupproret i Sverige över 600.000 medlemmar och de har blivit en viktig påminnelse om bilens och transporternas betydelse i vårt stora glesbefolkade land.

I helgen genomfördes faktiskt också i praktiken en statskupp mot regimen i Sri Lanka i protest mot en alltför extrem miljö- och klimatpolitik. Min tro är att detta kommer att sprida sig till många fler fattigare länder - tillgång till el, värme och drivmedel är basala för alla människor runt om på jorden, och stigande påriser slår hårdast mot dem som har låg inkomst. Om politikerna slår undan benen på energiförsörjningen får det enorma återverkningar på hela samhället. Allt blir dyrare, inte minst livsmedlen, och företagen får svårt med lönsamheten när energikostnaderna stiger - man tvingas höja priserna och människor riskerar att förlora sina jobb. Sammantaget leder detta till stigande inflation, minskad levnadsstandard och ökad fattigdom. I längden överlever ingen regering sådant.

Men även miljön tar stryk när mer miljövänlig energiproduktion som kärnkraft ersätts med kolkraft, och när nya stora skogar av vindkraftverk växer fram. Hur många ton cement det går åt till fundamenten är det ingen som vill berätta. Inte heller vad man ska göra av de vindkraftvingar som har förhållandevis kort livslängd. Varje vecka startar Kina nya kolkraftverk, och allt prat om att Sverige och EU ska "gå före i klimatpolitiken" faller platt på sin egen naivitet.

Situationen är extremt allvarlig, både för Sverige och delar av Europa. En ny regering måste göra rent hus med alla dumheter i klimatpolitikens namn, se till att trygga energförsörjningen i vårt land, och inte som dagens regering huka när dessa frågor kommer upp på EU-nivå. Och de partier som bär det huvudsakliga ansvaret för dagens situation - S, MP, C och V - bör självklart inte få förnyat förtroende att leda landet. Visst bär MP en stor del av skulden och är mest extrema i sin politik, men S har ett mycket stort ansvar att man låtit MP hållas, och C och V har glatt ställt sig bakom de flesta dumheter regeringen presenterat. Vi har nu facit för deras åtta år. Det räcker nu.

Framtiden för biodrivmedelsproducenterna är mycket ljus

2022-07-02

Vi riksdagsledamöter har fått detta mail från Svebio, branschorgan och lobbyister för biobränsleproducenterna (röd text nedan). Man är upprörda över att moderaterna vill minska den svenska reduktionsplikten för drivmedel till EU-nivå.

Jag har lagt in mina kommentarer i blått efteråt.

"Biodrivmedel har varit den snabbaste metoden att minska svenska koldioxidutsläpp de senaste åren. Nu vill moderaterna kraftigt öka de svenska utsläppen genom att minska inblandningen av biodrivmedel i transportsektorn. Konsekvensen blir att de helt tar bort marknaden för biodrivmedelsföretagen som just nu investerar stort i nya fabriker.

Häpnadsväckande
– Det är häpnadsväckande industri- och näringspolitik från moderaterna, samtidigt som man ställer sig på bromsen i klimatpolitiken och ökar utsläppen med flera miljoner ton koldioxid, säger Gustav Melin VD på Svebio.

Snabb tillväxt
Under 2022 finns 15 anläggningar i Sverige som kan producera cirka 7,5 TWh biodrivmedel per år. På två år till 2024 kommer den svenska produktionskapaciteten nå 20 TWh per år vilket motsvarar nära 25 procent av alla vägtransporter och är lika mycket biodrivmedel som hela importen i år 2022.

Ökat utbud sänker priser
– Det är sällsynt dålig tajming på moderaternas förslag. Det ökade utbudet av biodrivmedel de närmaste åren kommer att sänka priserna på diesel från dagens nivåer. Politikerna borde vara angelägna om att stimulera ytterligare svensk produktion efter 2024 för att öka energisäkerheten och hålla nere priserna. En satsning på biodrivmedel är ett utmärkt sätt att både hålla nere drivmedelspriserna och samtidigt klara klimatpolitiken. Moderaternas förslag är synnerligen ogenomtänkt, säger Gustav Melin."

Mina kommentarer:

Påståendet att biodrivmedel varit den snabbaste metoden att minska koldioxidutsläppen de senaste åren är grovt felaktigt. På kort sikt minskar inte biobränslena koldioxidutsläppen överhuvudtaget, tvärtom blir utsläppen från biodrivmedel något högre än för fossila bränslen vid förbränningstillfället. Dessutom innebär inblandning av biodrivmedel att bränsleförbrukningen ökar. Först på lång sikt (vi talar om minst 8-10 år, troligen längre) kan biodrivmedlen i en livscykelanalys minska koldioxidutsläppen. Att påstå att biodrivmedel haft effekt "de senaste åren" är helt enkelt fel.

Påståendet att vi "helt tar bort marknaden" är också fullständigt fel. Sveriges extremt höga inbladning av biodrivmedel till följd av den svenska reduktionsplikten har hittills i stort sett täckts helt av import. Den marknaden finns kvar. Samtidigt ökas reduktionsplikten i hela EU, från dagens 6% till 13% år 2030. Det betyder att efterfrågan i hela EU på biodrivmedel kommer att fördubblas, och den totala ökningen på EU-nivå är mycket större totalt än effekten av att moderaterna vill sänka den svenska reduktionsplikten till EU-nivå. För svenska biodrivmedelsproducenter ser framtiden därmed mycket ljus ut - dels behöver man ju täcka det svenska behovet så vi slipper importera, dels kan man bli en stor producent av biodrivmedel till resten av EU.

Svenska politikers uppgift kan för övrigt inte vara att tvinga hela svenska folket att vara med och subventionera en viss verksamhet, i detta fall biobränsleproduktion, och tvinga svenska bilister att betala mycket mer för bränslet än i alla andra länder.

Moderaterna vill minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå

2022-06-27

Tack vare moderata initiativ har vi idag ett pris på drivmedel som är 2,30 lägre vid pump än det annars skulle ha varit. Om regeringen verkställer vårt beslut om minskad reduktionsplikt i år skulle priset sjunka flera kronor till.

Förra veckan röstade en stor majoritet i riksdagen för att stoppa ökningen av reduktionsplikten 2023 (inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel). Det var ett bra beslut för nästa år.

Jag har tidigare utlovat att moderaterna även ska återkomma med en långsiktig hantering av reduktionsplikten. Idag kommer beskedet. Vi vill sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Medför ca 5kr/liter i permanent prissänkning på diesel, men även lägre bensinpris. Och för framtiden betyder det ännu mycket mera.

Så här stor är nämligen skillnaden mellan EU och Sverige, idag och 2030 när det gäller reduktionsplikten:

Vi har alltså fem gånger högre reduktionsplikt i Sverige idag jämfört med EU:s krav. Och fem gånger högre även 2030. Det kostar enorma summor för svenska bilister och transportföretag. Det är helt sjukt att svenska folket ska straffas så hårt jämfört med i andra länder. Men med en ny regering kan det bli stopp för detta. Vi har visat att M, SD, KD och L kan agera gemensamt i denna fråga, och får vi majoritet efter valet finns goda chanser att komma överens.

Onsdagens debatt med energiministern

2022-06-27

I onsdags hade jag min interpellationsdebatt med energiminister Kashayar Farmanbar. Ämnet var risken för energibrist i Sverige, framförallt kommande vinter. Hela debatten kan ses ovan från riksdagens videoupptagning. Här är mitt inledande anförande:

Fru talman,

Ämnet för denna interpellationsdebatt är en av de viktigaste för vårt land just nu – tillgången på energi och priset för denna.

Den svenska regeringen, bestående av S och tidigare MP, och med stöd av C och V, har målmedvetet de senaste två mandatperioderna slagit sönder ett väl fungerande svenskt energisystem med god tillgång på el till rimliga priser. Man har med hjälp av riktade skatter, politiska beslut och styrning av statliga bolag förtidsavvecklat väl fungerande svensk kärnkraft.

Regeringen skyller alltid på att det är kärnkraftverkens ägare som tagit besluten på marknadsmässiga grunder att avveckla kärnkraftreaktorer, men detta är helt enkelt inte sant.

I Sveriges Radios program Kaliber den 16 maj bekräftades att avvecklingen av kärnkraften berodde på politiska beslut, bland annat effektskatten som infördes 2015, och som då var en viktig parameter vid besluten att stänga reaktorer i förtid. Även ledande tjänstemän hos statliga Vattenfall har bekräftat att det var politiska beslut som stängde kärnkraften. En oberoende konsultrapport på uppdrag av Ringhals ägare visade också att i vart fall den ena reaktorn i Ringhals kunde drivits vidare med mycket rimliga investeringar.

Miljöpartistiska statsråd och riksdagsledamöter har stolt deklarerat att det var Miljöpartiets förtjänst att kärnkraftreaktorerna i Ringhals stängdes i förtid. Miljöpartiet utlovade tidigt efter regeringsbildningen 2014 att deras mål om avveckling av kärnkraft under mandatperioden skulle ”säkerställas”. I en podd framhöll MP:s tidigare energipolitiske talesperson att regeringen målmedvetet bytte ut folk i Vattenfalls styrelse för att styra bort från kärnkraft till mer förnybart.

Det statliga organet Energiforsk har konstaterat att elpriserna i södra Sverige hade varit 30-45% lägre om de två Ringhalsreaktorerna fått drivas vidare.

Svenska Kraftnät konstaterar i en färsk rapport att effektbalansen i det svenska kraftnätet är oroväckande och man varnar för att det är svårt att importera all den el som krävs och att ”anpassning av kapaciteter” blir den åtgärd som återstår. Med andra ord – bortkoppling av elabonnenter är ett reellt hot. Man varnar också för en större marknadspåverkan, dvs stigande elpris. Vi ser nu rekordhöga priser för att vara mitt i sommaren och hur det blir till hösten vågar ingen gissa.

Läget är minst sagt oroväckande. Regeringens svek när man genom politiska beslut och styrning av Vattenfall förtidsstängde svensk kärnkraft har skapat ohanterliga problem för hela svenska folket med ett energisystem med stora obalanser och stigande kostnader. Det går inte att förlåta och går inte att göra ogjort. Socialdemokraterna har i regeringsställning accepterat Miljöpartiets linje att skapa energikris i Sverige. Och nu är den här. Socialdemokraterna bär ansvaret.

Jag vill börja med att fråga energiministern om han inser vilken oerhörd skada regeringens politik har orsakat vårt samhälle, vårt näringsliv och våra hushåll? Och om han inte skäms för det vänsteralliansen ställt till med?

När nu regeringen plötsligt efter åtta år äntligen verkar inse att läget faktiskt ÄR allvarligt kallade man alltså plötsligt till en presskonferens i går. Denna tillförde dock inget nytt, mer än att regeringen vill ha ”blocköverskridande samtal” om det allvarliga läget – fast först efter valet.
Det kunde man ju tänkt på redan innan man beslutade om stängning av Ringhals 1 som drevs igenom i riksdagen med en enda rösts övervikt. Nu hjälper inte samtal och tomma ord – det finns inget sätt att snabbt återfå den elproduktion som man förstört under åtta års regeringsinnehav. Alla insatta vet att det kommer att ta tid att bygga upp detta igen.

Gårdagens presskonferens verkade mest vara ett sätt att skjuta på alla jobbiga frågor om framtidens energiförsörjning tills efter valet. Men vad vill egentligen Socialdemokraterna? Hur tänker de trygga landets energiförsörjning tillsammans med de tänkta regeringskamraterna C, V och MP? Tre partier som exempelvis är rabiata motståndare till kärnkraft? Hur ska energiministern kunna vända den allvarliga situationen med hotande energibrist om man återigen tar in det destruktiva Miljöpartiet i en regering?

Några direkta svar fick jag inte från ministern. Men han kom med en del märkliga påståenden. Bland annat tog han åt sig äran av den statliga elpriskompensationen - som ju var ett direkt svar på moderaternas krav förra hösten om sänkt elskatt. Hade vi inte föreslagit det hade regeringen knappast väckt frågan. Han skyllde också den föregående vinterns höga elpriser på Ryssland - trots att anfallet på Ukraina inte skedde förrän den 24 februari. Han beskyllde också moderata kommunpolitiker för elbristen, eftersom de ibland säger nej till etablering av vindkraft...

Hans enda konkreta svar var det omtalade "kraftpaketet" där nu "blocköverskridande samtal" ska lösa de problem med elförsörjningen som dagens regering orsakat under åtta år. Det lär nog exempelvis bli svårt att samla riksdagens partier för utbyggd kärnkraft med tanke på att minst tre partier (C, V och MP) är tydligt emot. Det är gammal känd sossetaktik att inför ett val damma av alla problem som man inte löst och gömma dessa i utredningar eller löften om breda politiska samtal - efter valet.

Ovanligt kraftig tillväxt av Grönlandsisen

2022-06-27

Nästan varje dag matas vi av dramatiska nyheter i media när det gäller klimathotet. Inte sällan beskrivs det som "det varmaste på 70 år" eller "de värsta regnen på 30 år" eller "den värsta torkan på 40 år" eller "den varmaste juni på 50 år" eller liknande. Frågan som däremot aldrig ställs är varför samma saker hände för 30, 40, 50 eller 70 år sedan - trots att människan då inte hade orsakat något klimathot. Det hade ändå varit intressant att höra forskarnas förklaring till äldre extrema väderhändelser - men det får vi aldrig.

Inte heller när det inträffar saker som går rakt emot den breda trenden finns något intresse från media. Exempelvis att isvolymen på Grönland har växt ovanligt kraftigt den senaste vintern och inte minst denna vår och försommar. Den årligen återkommande sommaravsmältningen som brukar ske i juni-augusti har ännu inte börjat, utan istäcket fortsätter att växa till sig. Det är en mycket dramatisk skillnad mot tidigare år. Även om ett enskilt år aldrig utgör en klimattrend hade det varit intressant att höra forskarna förklara hur detta kan hända trots att det samtidigt påstås att Arktis värms upp snabbast av alla platser på jorden. Men det kommer vi inte få.

Media rapporterar helt enkelt selektivt. Allt som kan skrämma människor om dramatiska klimatförändringar rapporteras, inte sällan med domedagsliknande kommentarer från enskilda forskare eller klimatdebattörer. Det spelar ingen som helst roll om händelserna i sig faktiskt har med klimatet att göra eller inte - händelserna bakas in i klimathotet oavsett. Och det som pekar i annan riktning tigs helt enkelt ihjäl. Jag är inte så säker på att det är rätt sätt att föra en rimlig debatt i en viktig fråga. Min bild är att människor börjar tröttna på selektiv nyhetsförmedling och en tydlig klimathotsagenda från media.

Källa till faktauppgifterna, kartan och grafen nedan är DMI, alltså Danska Meteorologiska Institutet, dvs Danmarks motsvarighet till SMHI. Det om något borde göra att seriösa media uppmärksammar saken.

Moderaterna vill bygga ny kärnkraft vid Ringhals

Har klimatextremismen blivit en självmordssekt?

2022-06-21

I dagens utgåva av tidningen Världen Idag uppmärksammas en makaber och skrämmande nyhet.

En 68-årig kanadensisk man, medlem i det klimatextrema nätverket Extinction Rebellion (de där som blockerar trafik och limmar fast sig själva på vägar och skyltfönster och gör andra olagliga aktioner) har nu begärt aktiv dödshjälp (!). Detta på grund av "klinisk klimatångest" och "biosfärrelaterad depression". Några fysiska dödliga sjukdomar har han däremot inte.

Om inte alltihop hade varit så makabert och tragiskt hade man kunnat skratta åt dumheterna. Men delar av klimatrörelsen har blivit en sekt där man ägnar sig åt att försöka skrämma framförallt unga människor, och detta orsakar bevisligen att en del unga människor mår dåligt. Och nu får vi bevis på att medlemmarna i denna sekt bevisligen också själva mår väldigt dåligt. För den aktuelle mannen har klimatsekten närmast blivit en självmordssekt.

Denna typ av sekterism med sin utstuderade klimathjärntvätt är faktiskt ett samhällshot. Att media spelar med i sektens arbete att försöka skrämma upp befolkningen är beklämmande. Samhällsutmaningar möter man med sunt förnuft och realism, inte med domedagsretorik och sekterism.

Utan moderaterna hade bensinen och dieseln varit ännu dyrare

2022-06-15

Jag tycker det är lite fegt av insändarskribenter att inte våga skriva sitt eget namn när man diskuterar allmänna politiska frågor, men trots detta bemöter jag även sådana inlägg när det finns anledning. Idag har jag denna replik till en anonym skribent som verkar ha satt i system att angripa oss moderater med upprepade inlägg, ofta med helt felaktiga fakta.

Moderaterna presenterar en plan för framtidens kärnkraft

Moderaterna vill återupprätta ett fungerande elsystem

I dag presenterar moderaterna ett samlat förslag för hur Sverige ska kunna återupprätta ett fungerande miljövänligt elsystem, som ger stabila och låga elpriser och möjliggör kraftigt ökad elanvändning. Vi ger därför politiska, legala och ekonomiska förutsättningar för ny kärnkraft.

Bakgrunden till dagens förslag är att nedläggningen av kärnkraft fått stora konsekvenser. Sedan 2014 har fyra kärnkraftsreaktorer lagts ned – med en produktion motsvarande ungefär en sjundedel av Sveriges årliga elförbrukning – samtidigt som vindkraften har gått från att utgöra cirka två procent av kraftproduktionen på årsbasis 2008 till 17 procent 2020. Produktionsökningen av el har i hög grad skett i norr medan kärnkraft lagts ned i södra Sverige. Det har både ökat behovet av och inneburit försämrad överföringskapacitet.

Konsekvenserna av förändringarna i elsystemet ser vi nu. Marginalerna i elsystemet har blivit allt mindre och elproduktionen är inte lika pålitlig. Elpriserna ökar och varierar mellan landet på en högre nivå. Tidigare hade vi samma elpris i hela landet, sex dagar i veckan, men från 2020 är inte elpriset ett och samma i hela Sverige ens hälften av tiden. Sedan 2014 har den som bott i en eluppvärmd villa i Helsingborg fått betala totalt 20 000 kronor mer för sin el än motsvarande villaägare i Sundsvall.

Det är hög tid att krossa myten om att den svenska kärnkraftens tid är förbi. Kärnkraftens tid är nu. Och skälet är enkelt: Kärnkraften är koldioxidfri, kostnadseffektiv, stabil och förutsebar. Kärnkraften uppfyller därmed alla de viktigaste kraven som man bör ställa på ett framtidsanpassat elsystem. Moderaterna vill riva de politiska, juridiska och ekonomiska hindren som står i vägen för det största och viktigaste steget Sverige kan ta för miljön, jobben och framtidens välfärd – att säkra en ren elproduktion genom utbyggnad av den svenska kärnkraften.

Med rätt förutsättningar kan ny kärnkraft som byggs med beprövad teknik vara på plats i Sverige om tio år, enligt företag i branschen. Det är ungefär samma tid som Svenska kraftnät uppskattar att det tar innan havsbaserad vindkraft finns på plats. Kärnkraften står sig också ekonomiskt gentemot andra kraftslag även när det kommer till ren produktionskostnad vid sidan av att dessutom driva lägre kostnader för systemtjänster, nätinfrastruktur och leda till stabilare prisbild än vad icke-planer elproduktion gör.

Moderaterna föreslår att ett statligt investeringsstöd till ny planerbar kraft, inklusive kärnkraft, så kallade gröna kreditgarantier, införs. Detta innebär att en garantiram om 400 miljarder kronor skapas för energiområdet.

Moderaternas förslag i korthet:

Vilseledanden, myter och rena lögner kantar regeringens energipolitik

2022-05-19

I ett intressant och avslöjande inslag i SR:s Kaliber i måndags den 16 maj avslöjas hur regeringen och ansvarige energiministern ljuger, vilseleder och bluffar, åberopar rapporter som inte finns och bygger energipolitiken på felaktiga faktauppgifter. Lögner, vilseledanden, myter och faktiskt ren bluff kantar regeringens energipolitik!

I programmet fastslås bland annat att:
* Kärnkraften förtidsavvecklades på grund av politiska beslut, inte av rent ekonomiska skäl som regeringen påstår. Effektskatten som MP-tvingade fram 2015 var huvudorsaken till de beslut som då togs om avveckling av kärnkraft
* Miljöpartiet utlovade tidigt genom miljöminister Åsa Romson att deras mål om avveckling av kärnkraft under mandatperioden skulle "säkerställas"
* Energiministern Farmanbar (S) åberopar en rapport om kärnkraften som inte finns!
* Elpriset hade varit 30-45% lägre (!) i höstas om inte kärnkraften förtidsavvecklats
* Det går inte att bygga havsbaserad vindkraft på bara 1-2 år som energiministern påstår
* Talet om "Putinpriser" på energi håller inte när man gräver djupare i frågan - mycket beror på svenska politiska beslut
* Färtida avveckling av kärnkraft har skadat hela elsystemets funktion
* Politiken har skapat ett betydligt mer sårbart elsystem

Nu har både Moderaterna och Sverigedemokraterna KU-anmält energiministern för uppenbara osanningar. Min fråga är varför inte övriga media visat något intresse för de uppenbara bluffarna som regeringen öser ur sig i samhällsdebatten.

Här är en direktlänk till inslaget i Kaliber:

I dag sänktes drivmedelsskatterna - tack vare moderaterna

2022-05-01

Macken i Öxabäck, i södra delen av Marks kommun, får symbolisera den moderata framgången i finansutskottet, där vi i två olika beslut fått med oss en majoritet i riksdagen för sänkt drivmedelsskatt. Första bilden dagens pris för 95 oktan när jag tankade i eftermiddags. Andra bilden gårdagens pris när jag körde förbi på väg mot stugan. Tredje och fjärde bilden motsvarande för dieselpriset.

Idag sänktes alltså skatten med ca 1,80/liter. Både för bensin och diesel. För min bil som har har en tank på 60 liter blev det dryga hundralappen billigare att tanka fullt idag jämfört med igår. För den som pendlar långt eller kör mycket i jobbet betyder det en hel del, men mer behövs.

Nu fortsätter vi bevaka att regeringen även genomför steg 2 och 3 i enlighet med riksdagens beslut. Då blir det ytterligare runt 3 kronor sänkt skatt. Moderat engagemang och förmåga att samla majoriteter gör skillnad. Som en av de fyra moderater som grundade Riksdagens Bilnätverk är jag mycket glad över att äntligen se konkreta resultat av det hårda arbete jag och andra drivit för att få ned beskattningen av våra drivmedel.

Seminarium om vindkraft, havsmiljö och fiske

2022-04-27

Dagens andra seminarium handlade om vindkraft, fiske och havsmiljö. En bred fråga som aktualiserats i takt med att allt mer havsbaserad vindkraft planeras. Alla havsområden med vindkraft avlyses för fiske, vilket skapar stora problem - vindkraftverken står ofta på områden med grundare djup och på bankar och kobbar, där det normalt också är goda fiskevatten. För de få yrkesfiskare som är kvar längs ostkusten är detta ett reellt hot.

Det blev också en diskussion om det kommunala vetot mot vindkraft (som moderaterna vill behålla), risken för kraftigt höjda nätavgifter när konsumenterna ska bekosta anslutningen av havsbaserad vindkraft, vindkraftens möjlighet att öka elproduktionen, hänsyn till närboende både vid landbaserad och havsbaserad vindkraft, omhändertagande av rivna vindkraftverk och en massa annat.

Jag anser som bekant att vindkraft kan vara okej att bygga i områden där man inte stör någon, eller längs motorvägar, järnvägar och vid industriområden. Det kan också fungera på lämpliga ställen till havs. Men att inbilla sig att Sverige ska basera sin huvudsakliga elproduktion på vindkraft är en återvändsgränd. Och kostnaderna för byggande, anslutning, rivning och återställande måste rimligen bäras av vindkraftbolagen och tas ut på elpriset, inte smygvägen läggas på elnätskunderna eller skattebetalarna.

Seminarium om hur höga bilkostnader drabbar företag och jobb

2022-04-27

Dagen inleddes med att Riksdagens Bilnätverk (som jag och tre andra moderater startade upp 2019) arrangerade ett frukostmöte med företrädare för Motorbranschen, Plåt & Ventföretagen och fackförbundet Byggnads. Temat var betydelsen av ökade bilkostnader för företagen och deras anställda.

Den kosta sammanfattningen är att väldigt många nya pålagor och kostnadsökningar för bilismen inträffat de senaste åren, vilket driver upp kostnaderna för företagen och deras anställda - och därmed i en förlängning prishöjningar för företagens slutkunder och konsumenterna. Från Byggnads kom även en tydlig vädjan om att öka dagens skattefria reseersättning på 18.50 till betydligt högre nivåer för dem som gör tjänsteresor med egen bil i arbetet. Vi diskuterade också drivmedelskostnaderna, reseavdragen, tillgången på laddplatser för elbilar och ett antal andra frågor.

Bilen är helt avgörande för att näringslivet och samhällsservicen ska fungera, och det känns bra att representanter för de tre största partierna var på plats (S, M och SD) samt att det trots allt finns en hyfsad samsyn om bilens betydelse, även om jag anser att S i alltför hög grad gått MP:s ärenden i dessa frågor.

M och SD röstade för avveckling av hela Bonus-Malus-systemet

2022-04-20

I dag röstade Moderaterna och Sverigedemokraterna nej till skärpta regler i Bonus-Malus-systemet, samt för att avveckla hela systemet. Anledningen är att systemet motverkar sitt syfte och dessutom slår hårt mot glesbygden.

Den längre motiveringen är följande:

1. För att sänka koldioxidutsläppen behöver miljöåtgärderna ha en tydlig effekt. Miljö- och klimatpolitiken behöver mer av kostnadseffektiva åtgärder och mindre symbolpolitik. Miljövänliga transporter är en hörnsten för en lyckad klimatomställning. För det behövs bl.a. en utbyggd laddinfrastruktur i hela landet samt satsningar på utbyggd kärnkraft för att tillgodose det ökade behovet av el. Regeringens föreslagna skärpning av bonus malus-systemet kan innebära en höjd malusskatt om flera tusen kronor om året. Riksdagen bör avslå regeringens förslag som är en ytterligare försämring av ett redan bristfälligt skattesystem

2. Bonus malus innebär i korthet att tyngre fordon beläggs med högre skatt, pengar som sedan subventionerar inköp av exklusiva miljöbilar. Inverkan på koldioxidutsläppen är begränsad och det bör framhållas att elektrifieringen av bilflottan fortgår även utan subventioner. Det mest fundamentala problemet är att bonus malus motverkar sitt syfte att ställa om fordonsflottan. De som har fossilbilar får ett svagare ekonomiskt incitament att byta ut sin bil mot en som drivs på förnybar energi, vilket i sig gör att bonus malus bidrar till att omställningsprocessen blir långsammare än vad som är avsikten. Enligt bedömare ökar den genomsnittliga bytestiden för fordon med flera år till följd av de omvända effekter som uppstår i bonus malus. I realiteten innebär bonus malus även att pengar överförs från familjer, ofta på landsbygden, som behöver något större fordon, till höginkomsttagare i tätort. Problemet är att skattehöjningen för många bilägare blir högst kännbar; det handlar om tusentals kronor per år, beroende på bilmodell. Bonus malus ska ses i en större kontext, där regeringen konsekvent lägger allt större pålagor på bilister i glesbygd. Regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa bonus malus.

Elnätsbolagens monopol höjer redan oskäliga elnätsavgifter ytterligare

2022-04-19

Att elpriset denna vinter varit extremt högt är de flesta elkunder plågsamt medvetna om, särskilt de som har rörligt elpris. Tack vare att moderaterna tog strid i denna fråga redan i december får nu många konsumenter en statlig elpriskompensation på upp till 2.000 kronor gånger tre månader, alltså som mest 6.000 kronor. Moderaternas förslag var ett annat och mer rättvist stöd i form av slopad energiskatt, men detta fick inget stöd från regeringens sida. Nu blev det en annan lösning, och det är alltid något.

Ett problem som däremot inte diskuterats på länge är de höga elnätsavgifterna. Dessa avgifter går inte att påverka nämnvärt, och man kan inte byta elnät. Man är helt enkelt fast för alltid hos nätleverantören, som sedan i sin tur kan höpja elnätsavgifterna lite som man vill.

Det senaste exemplet fick vi själva i ett brev från E.ON (gällande vårt sommarhus som ligger i elområde fyra, alltså det dyraste området i Sverige). Så här skriver man när man motiverar en extra höjning av nätavgiften:

Detta är alltså ett exempel. Jag vill inte peka ut just E.ON som värre än någon annan., de flesta elnätsbolag tar ut orimliga avgifter. Och med tanke på de skyhöga nätavgifter man redan tar ut, och de vinster som nätbolagen gör redan idag på dessa nätavgifter tycker man ju att en extra höjning med denna motivering känns ganska onödig. Det känns mer som ett sätt att mjölka ur elkunderna några extra kronor - som de inte kan komma undan genom att byta elbolag. Ovanpå höjningen läggs som vanligt 25% moms, vilket innebär att staten återigen tjänar på konsumenternas stigande elkostnader.

Jag tycker det är hög tid för en ordentlig översyn av elnätsbolagens monopolställning och stora frihet att ta ut (nästan) vilka nätavgifter de vill. För många elkonsumenter (exempelvis ägare av fritidshus) är ofta nätavgiften betydligt högre än kostnaden för den förbrukade elen. Detta är INTE ett utslag av marknadskrafter eller marknadsekonomi, utan resultatet av en infrastruktur på en monopolmarknad utan konkurrens eller tillräcklig reglering.

Moderaterna vill se hårdare straff för saboterande klimataktivister

2022-04-19

Den senaste tiden har klimataktivister blockerat stora trafikleder vid upprepade tillfällen, bland annat mitt i rusningstrafiken i Stockholm. Vissa har limmat fast sig i vägbanan och budskapet lyder “återställ våtmarkerna”. När aktivisterna blockerade Liljeholmsbron i Stockholm förra veckan så greps nio personer misstänka för sabotage.

Moderaterna vill skärpa sabotagelagstiftningen så att minimistraffet höjs från 14 dagar till 12 månader i fängelse. Vi vill dessutom införa obligatorisk häktning för den här typen av aktioner.

Bakgrunden är att vi nästan dagligen ser aktivister som systematiskt blockerar vägar och försvårar för tusentals människor. Det är bara en tidsfråga innan ambulans eller polis blockeras, eller exempelvis en kvinna på väg till BB för att föda, eller en bil från räddningstjänsten som fastnar i köerna. Aktivisterna riskerar liv med sina aktioner och orsakar även ekonomisk skada. Vi har tidigare sett liknande händelser där aktivister blockerat flygplan eller flygtrafik, vilket ses som ytterst allvarligt.

Jag gillar våtmarker, och stödjer absolut att återställa sådana. Men det budskapet kan man framföra på ett civiliserat sätt. Man kan till exempel söka demonstrationstillstånd och demonstrera utanför riksdagen som så många andra gör i olika frågor. Klimataktivister står inte över lagen, den måste gälla lika för alla. Det finns ingen anledning att dessa aktivister ska ha något slags gräddfil när det gäller olagliga aktioner i samhället, och den nya hårdare moderata linjen är något jag argumenterat för länge. Det finns tyvärr många områden där vi behöver skärpa samhällets reaktioner mot dem som inte följer de lagar och regler som finns. Detta är ett av dem.

Jag intervjuas i Borås Tidning om kärnkraften

2022-04-10

Media redovisar idag hur stödet för svensk kärnkraft ökar. 56% av svenska folket vill bygga ny kärnkraft, 28% vill behålla dagens kärnkraft och endast 10% vill avveckla kärnkraften. Anledningen är givetvis de höga elpriserna, den osäkra elförsörjningen och en önskan om att komma bort från beroendet av kolkraftproducerad el från kontinenten och att minska beroendet av rysk olja och gas i Europa.

I dag ägnar Borås Tidning inte mindre än sju sidor åt kärnkraftens roll i svensk energiförsörjning. En av sidorna belyser den stora åsiktsskillnaden politiskt om kärnkraftens framtid, och jag redogör för den moderata linjen. Mest intressant är kanske Socialdemokraternas splittring - Petter Löberg (S) från Borås är motståndare till kärnkraften, hans riksdagskollega från Halland Hans Hoff (S) är däremot för. S är ett mycket splittrat parti även i denna fråga, och vill man ha ny kärnkraft för att slippa kol, rysk gas och olja är det bättre att rösta på ett parti som står tydligt för denna linje. Exempelvis moderaterna.

Miljö/klimatrörelsen har hjälpt Putin och finansierats med ryska pengar

2022-03-10

Det kommer nu allt fler avlöjande uppgifter om kopplingarna mellan ryska staten/ryska oljebolag och den europeiska miljö- och klimatrörelsen. En rörelse som hjälpt till att avveckla energiproduktion i Europa (exempelvis kärnkraft och kolkraft) och ökat beroendet av rysk gas.

Ett flertal artiklar, ledartexter och analyser har belyst detta de senaste veckorna, exempelvis denna analys av Rebecca Weidmo Uvell. Här är en insändare på samma tema i Dagens Nyheter, och här ett inslag på youtube där debattören Henrik Jönsson är inne på samma tema.

Häromdagen uppmärksammades saken även i ledaren i Nya Wermlands Tidningen:

Att delar av miljö- och klimatrörelsen uppenbarligen låtit sig lockas av ryska pengar och medverkat till att öka Europas beroende av rysk gas är anmärkningsvärt. Och lika illa som att Tyskland och andra länder med stor rysk gasimport just nu finansierar Rysslands invasion av Ukraina.

Moderaterna föreslår akut och kraftig prissänkning på diesel och bensin

2022-03-08

Moderaterna presenterar idag ett förslag som sammantaget sänker drivmedelskostnaden vid pump med minst 5 kronor per liter diesel och något mindre för bensin. Förslaget bygger på att energiskatten tillfälligt avskaffas, samt att reduktionsplikten lindras. Till att börja med ska denna prissänkning gälla i tre månader, varefter man får utvärdera hur marknadspriserna förändrats och kriget utvecklas.

Moderaterna utesluter inte att det kan behövas mera om marknadspriserna ökar.

Min egen analys är att dagens besked kommer att lindra den akuta krisen för många företag och pendlare. Samtidigt ser jag en stor oro för att marknadspriserna ska fortsätta skena. Det i kombination med världens högsta beskattning av diesel och bland de 4-5 högsta på bensin, gör att svenska bilister, åkerier, lantbrukare och andra företag är extra utsatta.

Samma sak gäller elpriserna, som i morse var de högsta som någonsin registrerats, över 7 kronor per kwh i elprisområde 3 och 4. De slår enormt hårt mot både hushåll och företag.

Om läget förvärras anser jag att Sverige tillfälligt borde slopa alla skatter och all moms på drivmedel och el. Detta skulle strida mot en del EU-regler, (tex EU:s minimibeskattningsregler på energi) men det tycker jag vi kan strunta i. Det är akut läge nu och då kan inte EU-byråkrati få hindra att Sverige hjälper sin egen befolkning. Blir EU-byråkraterna upprörda över Sveriges olydighet får vi väl ta den diskussionen med dem sedan. Personligen bryr jag mig inte nämnvärt om vad EU tycker i frågan, och det tror jag inte svenska folket gör heller. För övrigt lär hela EU behöva få ner drivmedelspriserna och detta måste EU-kommissionen ta på allvar och ge klartecken till alla länder att göra det som krävs i en akut situation.

Som jag skrev i denna tweet (som uppmärksammats i media) är det faktiskt inte Putins och krigets fel att vi har världens högsta dieselpriser - det hade vi redan före Rysslands invasion av Ukraina.

På längre sikt, efter kriget i Ukraina, behöver vi också stabilt rimliga priser på drivmedel. Att reduktionsplikten måste lindras kraftigt även kommande år är helt självklart. Och att använda jordbruksmark för produktion av drivmedel i ett läge där livsmedelspriserna skenar känns extra oansvarigt. För egen del kommer jag argumentera för att reduktionsplikten minskas till ett minimum och villkoras med att tillsatta biodrivmedel tillverkas i Sverige och inte kräver användning av jordbruksmark.

Klimataktivismen har redan satt oss och resten av Europa i ett mycket besvärligt läge, nu är det dags att se realistiskt på framtidens energibehov och energiförsörjning.

Förslag till EU-direktiv om miljöbrott med helt orimliga inslag

2022-03-07

Nyligen kom EU-kommissionen med ett förslag om nytt direktiv för att skärpa straffen för allvarliga miljöbrott. Detta har uppmärksammats en del i sociala medier, där man påpekat att en del av förslagen, framförallt vissa straffsanktioner, är helt orimliga. Jag har i flera trådar lovat gräva lite djupare i detta, och nu har jag gjort det.

Här är regeringens faktapromemoria i sin helhet:

"Förslaget innehåller minimiregler om brottsrekvisit och påföljder för de allvarligaste överträdelserna av unionens miljölagstiftning och syftar till ett effektivare miljöskydd. Tillämpningsområdet utökas i förhållande till det nu gällande direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser) genom att ytterligare kategorier av straffbara gärningar införs.

Bestämmelserna om påföljder skärps genom att det anges miniminivåer för den övre gränsen för straff, vilka i de allvarligaste fallen ska uppgå till minst tio års fängelse. När det gäller juridiska personer anges att sådana ska kunna hållas ansvariga och att det ska finnas effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder som kan vara antingen straffrättsliga eller icke straffrättsliga. Det föreskrivs miniminivåer för den övre gränsen på de böter som ska komma i fråga för juridiska personer, vilka i de allvarligaste fallen ska uppgå till minst fem procent av årlig omsättning på global nivå. Utöver de angivna påföljderna för fysiska och juridiska personer ska kompletterande sanktioner kunna påföras, t.ex. hinder att bedriva näringsverksamhet, skyldighet att återställa miljön till dess tidigare skick och, när det gäller fysiska personer, tillfälliga förbud mot att ställa upp i offentliga val.

Sverige ställer sig allmänt positivt till förslaget att harmonisera eller tillnärma straffrättsliga regler till skydd för miljön. Sverige ifrågasätter dock om EU har straffrättslig lagstiftningskompetens som sträcker sig så långt som till villkoren för demokratin i nationella val i medlemsstaterna. Bestämmelserna i förslaget bör ges en ändamålsenlig utformning och inte avvika för mycket från liknande reglering i andra straffrättsliga instrument. Bestämmelserna måste ges en utformning som är förenlig med svensk grundlag."

"Regeringen anser att förslaget att medlemsstaterna ska införa kompletterande sanktioner som innebär förbud mot att ställa upp i val eller kandidera till en offentlig tjänst är oproportionerligt. I övrigt har regeringen inte identifierat några delar av förslaget som uppenbart strider mot subsidiaritets- eller proportionalitetsprincipen. Regeringen vill dock understryka vikten av att straff- och bötesnivåerna står i proportion till sanktioner för annan grov brottslighet samt att administrativ börda står i proportion till den nytta som uppnås."

Jag kan konstatera att det alltså finns flera allvarliga problem med EU:s förslag.

1. Reglerna om sanktioner som innebär förbud mot att ställa upp i svenska val eller söka offentliga tjänster strider mot svensk grundlag
2. Straffnivåerna kan i vissa fall även i övrigt anses vara orimliga i förhållande till andra straff i svensk lagstiftning för andra brott

Nu går förslaget vidare till förhandlingar inom EU och det lär ju komma upp i EU-nämnden så småningom. Då tänker jag bevaka att frågan hanteras på ett rimligt sätt. Just nu känner jag dock att regeringen verkar ha ungefär samma kritik som jag och andra i sak, och jag kan också konstatera att svensk grundlag står över EU:s regler. Jag misstänker starkt att förslaget även kan strida mot andra medlemsstaters grundlagar. Ska detta direktiv kunna bli verklighet måste EU respektera medlemsstaternas grundlagar, och jag tror därför det kommer bli stora förändringar på vägen.

Jag kan dock samtidigt konstatera att de som sprider bilden att detta handlar om att bestraffa dem som inte ställer upp på en extrem klimatpolitik har fel. Klimatpolitiken berörs inte i förslaget till direktiv överhuvudtaget.

Allt fler hot mot landets skogsägare och skogsbruk

2022-02-23

Jag är skogsägare. Dock en väldigt liten sådan, de flesta anser nog inte att en liten skog på ca 2 hektar är något mer än en skogsdunge, och så är det väl. Men den lilla skogen och ängarna runt mitt föräldrahem i Ubbhult som är ungefär lika stora som skogen, ligger mig varmt om hjärtat, och är något som tidigare ägare vårdat och brukat. Jag har ägnat några år åt att röja rent ängarna från sly och de är nu återställda. Och nu är det dags att ta tag i skogen. Den lilla skogen har inte brukats eller röjts på minst 60 år. Men nu är operation restaurering igång! Kommer inte bli ett kalhygge utan en fin ljus skog med blandning av stora och små träd av olika sorter - en rekreationsskog till glädje för både människor och stora och små djur. Naturvård som känns bra i själen, och något man kan unna sig när skogen är så liten.

Hade skogen varit större hade det krävts en massa tillstånd för olika åtgärder och skulle jag slutavverka mer än ett halvt hektar hade det krävs anmälan. Nu slipper jag allt detta. Jag är ju inte heller beroende av skogen för mitt levebröd, och kostnaden för att röja och ta ut lite träd lär göra att det knappast blir något överskott denna gång. Det är mer på hobbynivå, och ger samtidigt lite ved till flera hushåll.

Hade jag varit en större skogsägare med produktionsskog hade läget varit ett helt annat. Jag har upprepade gånger påpekat hur allt fler hot och begränsningar och fördyringar hotar svensk skogsbruk. Detta hotar både arbetstillfällen, exportintäkter och inte minst möjligheten att använda mer naturliga material och biobränslen.

Det finns idag ca 300 000 privata skogsägare, ofta familjer, som gör fantastiska insatser varje dag för att både få fram mer virke ur skogen och värna naturvärden. Sverige är världens femte största exportör av skogsprodukter, trots att vi bara har 1% av världens skogar. Exporten av skogsprodukter svarar för 10% av Sveriges totala varuexport, och vi exporterar för 150 miljarder om året. Hela 80% av produktionen inom skogsnäringen går på export. Var och en inser vad detta betyder för den svenska samhällsekonomin, våra skatteintäkter och för svenska jobb.

Hoten mot skogsbruket blir samtidigt allt fler. Här några aktuella exempel:

* EU:s så kallade "taxonomi-regler" hotar hela skogsbruket. EU:s mest högljudda aktivister verkar vilja ha Sverige som något slags stor nationalpark där skogens enda uppgift är att suga upp koldioxid och där den mesta skogen ska skyddas från avverkning. Här tar vi moderater hård strid i varje läge, och själv har jag ansvar för taxonomifrågorna för moderaterna i finansutskottet och diskuterar dem även i EU-nämnden.

* I somras presenterade EU-kommissionen sin nya skogsstrategi. Kommissionens förslag är oacceptabelt. Samtidigt som man säger sig vilja främja det hållbara skogsbruket lägger man krokben för dess förutsättningar. Det är flera delar av strategin som oroar:
• Reglering på EU-nivå av vilken typ av skogsbruk som skogsägare ska få ägna sig åt. Det går emot det nationella självbestämmandet.
• Driva på för ett standardiserat EU-system för övervakning och skötsel av skogar. Det öppnar upp för en maktförflyttning från medlemsländerna till Bryssel.
• Begränsa produkter tillverkade av biomassa, utan hänsyn till det faktum att dessa produkter har en viktig roll att spela, och trots att det går rakt emot andra uttalanden om hur viktigt det är för miljön med mer biobaserade produkter. Den ena handen i EU vet inte vad den andra gör.

* Skogsstyrelsens nya besked om att avverkning måste ta hänsyn till alla arter, tex varje fågel, även om arten är livskraftig, innebär i praktiken att en stor del av svenskt skogsbruk omöjliggörs. Reglerna är dessutom, om uttrycket tillåts, "skogstokiga". De som beslutat om dessa regler måste sakna all kunskap om hur det är att vara skogsägare och bedriva skogsbruk. Moderaterna la förra veckan fram förslag i riksdagen för att tvinga regeringen att agera. Implementeringen av artskyddsreglerna måste ändras och bli realistiska.

* Högre kostnader för diesel försvårar för skogsbruket. Den lilla reduktion av skatten som man kan ansöka om för skogsmaskiner förslår inte långt för att matcha fördyringarna, och för transportfordon som kör på allmän väg finns inga reduktioner. Nu kämpar vi i finansutskottet för att få till stöd till jord- och skogsbruket, och det verkar i vart fall bli en liten reduktion av kostnaden genom ett riktat stöd till dem som måste tanka diesel.

Om inte politiken agerar kommer skogsbruket, som är en av våra viktigaste exportnäringar, att få enorma problem som skadar hela samhället. Det är hög tid att regeringen agerar!

Vill Socialdemokraterna ta in Miljöpartiet i en regeringen igen?

2022-02-13

Sedan S/MP-regeringen sprack har Socialdemokraterna målmedvetet försökt slippa ansvar för den gemensamt förda politiken, och skyller nu allt på MP när det gäller ett antal frågor som gått fel för regeringen. Bland S-politiker i riksdagen går det att ta på lättnaden att nu ha blivit av med MP. MP å sin sida drar sig inte för att nu ta konflikt mot S i flera frågor, och tonläget mellan partierna är hårt. Sanningen är såklart att båda partierna har delat ansvar för alla dåliga beslut, regeringen är ett kollektiv. Men helt klart har S låtit MP utöva politisk utpressning i regeringen i ett antal frågor, och för detta bär framförallt S hela ansvaret. Socialdemokraterna är beredda att offra landets bästa för att sitta kvar i regeringskansliet, det har visat sig gång på gång.

Samtidigt vägrar S att ge besked om man återigen går till val på att försöka basera sin regeringsmakt på det lilla men mycket samhällsskadliga MP. Visserligen fick MP bara 2,8% i den senaste opinionsmätningen och skulle i så fall åka ur riksdagen (låt oss hoppas att det blir så). Men om de får sedvanligt stöd från media kan det ju tänkas att de trots allt överlever som riksdagsparti. Därför måste S ge besked om hur man avser att samarbeta med MP efter valet.

Vi vet nu med säkerhet att den förtida avvecklingen av kärnkraften med efterföljande skenande elpriser i södra Sverige till stor del beror på S/MP-regeringen. Att den förtida kärnkraftavvecklingen berodde på politiska beslut har ledande personer i Vattenfall varit tydliga med. Detta har nu även ledande miljöpartister bekräftat. Tidigare miljöpolitiske talespersonen Lise Nordin, bekräftade öppet i en podd att regeringen bytte ut personer i Vattenfalls styrelse för att styra politiken bort från kärnkraft och till mer förnybart. S satte dessutom in en av sina egna pressekreterare i regeringskansliet, Natalie Sial, som presschef på Vattenfall för att lägga bilden "rätt" ut mot allmänheten. Nedan till höger Vattenfalls pressmeddelande 9 september 2020.

Nuvarande miljöpolitiske talespersonen för MP, Lorentz Tovatt, ville i december inte kännas vid att S/MP-regeringen påverkat beslutat att stänga ned Ringhals 1 och 2, utan menade på twitter att det bara handlade om marknadsmässiga beslut från Vattenfalls ledning. Men så i januari i år kunde han ändå inte låta bli att ta åt sig "äran" i ett nytt twitterinlägg. Han bekräftar att utan MP hade förtidsstängningen knappast skett. Och så är det tyvärr.

En röst på S medför stor risk för att MP kommer tillbaka och tvingar fram ett antal mycket skadliga beslut för Sverige. Vi vet att S gör allt för makten, även om det skadar landet. Vi får inte låta Sverige utsättas för Miljöpartiets politiska utpressning en gång till, utan måste hålla MP borta från allt politiska inflytande på Sveriges regering. Det säkraste sättet är att se till att MP åker ur riksdagen.

Dags att på allvar stå upp för bilismen och transportnäringen!

2022-02-06

Hoten mot bilismen och transportsektorn, och därmed mot svenska folkets rörlighet och näringslivets transportbehov, blir allt fler. Det finns alldeles för många bollar i luften just nu, och de har en sak gemensamt - det blir dyrare att köpa, äga och köra bil, transportfordon och arbetsfordon. I grunden handlar allt om den missriktade klimatpolitik som jag varnat för i 10-15 år nu. Priset för svenska folket, svenska företag, svenska jobb och den svenska landsbygden börjar bli mycket, mycket högt. Tron från naiva politiker att det skulle vara bra för Sverige att vi har dyrare drivmedel och hårdare regler i Sverige än i något annat land har visat sig vara en återvändsgränd. Nu är det hög tid att tänka om. Det räcker nu!

Jag tänkte sammanfatta min syn på fyra högaktuella frågor som jag tidigare berört i olika debattartiklar och blogginlägg de senaste åren. Jag avslutar med några ytterligare frågor som också bör diskuteras politiskt och som har koppling till detta ämne.

1. Drivmedelsskatterna

Drivmedelspriset för bensin, och framförallt diesel, har närmast skenat de senaste åren. Det finns många förklaringar till detta, både stigande världsmarknadspriser och ökade kostnader för inblandning av biodrivmedel i bränslena. För varje krona marknadspriset ökar tar staten in 25 öre till i moms. Detta betyder att staten är den stora vinnaren när bilisternas kostnad ökar. l grunden är detta orimligt, och det går att sänka skatten på drivmedel utan att det kostar särskilt mycket för statskassan. Man betalar helt enkelt tillbaka en del av den oväntade vinst statskassan gjort på stigande priser.

Moderaterna föreslog i vår budget i höstas 1 krona sänkt skatt per liter bensin och diesel. I den kompromiss vi nådde med KD och SD blev det tyvärr bara 50 öre. Vilket enligt den bild jag har berodde på att vare sig KD eller SD prioriterade denna fråga utan ville lägga utrymmet på annat - vi moderater fick slåss för 50-öringen under förhandlingarna. Detta kan vara värt att komma ihåg när nu både KD och SD nu försöker sätta bilden att man går i spetsen för sänkt drivmedelskostnad. Det var faktiskt bara moderaterna som hade en tydlig summa i skattesänkning i sin budgetmotion, det hade vare sig KD eller SD, och hade inte moderaterna stridit för detta i förhandlingarna hade det inte blivit någon skattesänkning alls.

Nu har regeringen aviserat en skattesänkning på drivmedel från den 1/5, i enlighet med riksdagens beslut. Det är faktiskt helt och hållet moderaternas förtjänst. Men vi ser det bara som en delseger - i vår budget finns fortfarande 1 krona med och vi kommer att göra vad vi kan för att hela kronan i skattesänkning ska levereras efter valet.

2. Reduktionsplikten

Reduktionsplikten, alltså kravet att successivt öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, ökar priset på drivmedel på två sätt. Dels är biodrivmedel dyrare, vilket ökar marknadspriset. Staten förstärker sedan detta med 25% moms. Dels är biodrivmedel sämre som bränsle, vilket gör att bränsleförbrukningen per mil ökar, och man alltså måste tanka oftare.

I år skedde en ganska begränsad ökning av reduktionsplikten,. men trots detta medförde inblandningen ett ökat pris, särskilt på diesel. Som det verkar är också den svenska inblandningen redan nu högre än vad EU kräver, vilket inte var den bild vi fick inför beslutet. Personligen känner jag mig lite lurad. Den bild jag hade när vi röstade om saken var att Sverige skulle följa EU:s krav, men inte gå snabbare fram.

En annan aspekt är att Sverige idag importerar större delen av biodrivmedlen. Det gör att talet om att gynna svenska gröna näringar genom ökad reduktionsplikt haltar. Dessutom slår skenande dieselpriser extra hårt just mot de gröna näringarna, eftersom traktorer, skogsmaskiner och transporter får kraftigt ökade kostnader.

För kommande år hissade moderaterna redan i samband med beslutet om ökad reduktionsplikt en varningsflagga och förvarnade om att fortsatt ökad inblandning kommande år kan bli väldigt kostsamt. Även här ser vi att Sverige går snabbare fram än EU kräver, och det är helt obegripligt och orimligt. Moderaterna ser nu över hela frågan, och min ingång i dessa diskussioner är att moderaterna måste verka för att den svenska inblandningen av biodrivmedel (det vi alltså kallar reduktionsplikten) ska vara så liten som möjligt.

3. Reseavdragen

Socialdemokraterna förbereder just nu att avveckla det befintliga reseavdraget. Istället vill de införa en avståndsbaserad och "färdmedelsneutral" skattereduktion. Förslaget riskerar, som jag tidigare redovisat, att innebära en skattehöjning på åtskilliga tusen kronor om året för den som pendlar med bil till jobbet. Förslaget är en kvarleva från Centerpartiets och Socialdemokraternas januariöverenskommelse.

Det mest orimliga är att den som inte har några kostnader eller har låga kostnader för resor ändå ska få göra avdrag med fullt belopp, medan den som måste ta bilen och betala ständigt stigande kostnader för drivmedel samtidigt får försämrat avdrag. De som bor i storstadsregionerna med fungerande kollektivtrafik gynnas ekonomiskt medan de som bor i glesbygd och andra som måste ta bilen till jobbet missgynnas. Dessa försämringar planeras alltså samtidigt som drivmedelskostnaderna planeras att öka ytterligare genom politiska beslut.

Moderaternas budskap är tydligt: Regeringens nya skattehöjning på de som är beroende av bilen ska stoppas. Vi tänker inte gå med på försämringar av reseavdragen för dem som är beroende av bilen. Och för egen del är min ingång även här solklar - reseavdraget för dem som har långt till jobbet borde tvärtom höjas. Det har inte höjts sedan 2009 (beslut 2008) när den moderatledda regeringen höjde till dagens nivå.

Bonus-malus infördes 2019 och påstås vara till för att gynna klimatsmarta bilar och straffbeskatta fordon som påstås vara sämre för miljön genom extremt hög fordonsskatt de första åren. Systemet har visat på svagheter och är hårt kritiserat. Bland annat har det visat sig att vi exporterar bilar som köpts med bonus, vilket gör att svenska skattebetalare subventionerar bilinköp i våra grannländer.

Det finns dessutom många som inte har råd att köpa dyra elbilar, och den som då i stället väljer att köpa en billigare bensin- eller dieselbil bestraffas. Samma sak gäller den som måste ha fordon med starkare motorer, exempelvis större hantverksbilar eller fordon som måste kunna dra tunga släp. Samma sak gäller den som på grund av funktionshinder behöver en större bil, eller den som köper en husbil (trots att den oftast står stilla på en campingplats eller parkering).

Effekterna av bonus-malus är idag tydliga - det säljs färre nya bilar och efterfrågan på nyare begagnade fordon ökar. Samma sak gäller importen av fordon som också ökar. Totalt sett betyder det faktiskt att moderniseringen av fordonsparken faktiskt kan komma att gå långsammare än den annars skulle ha gjort. En ny bensinbil drar exempelvis betydligt mindre bränsle än en 4-5 år begagnad bil. Sverige går miste om nya fordon på svenska vägar, nya fordon som har den senaste tekniken och är miljövänligare än sina föregångare.

Nu föreslår regeringen en ytterligare skärpning av reglerna i en färsk proposition (2021/22:91). Om detta förslag tar sig igenom riksdagen återstår att se, men från moderat sida blir det nej. Vi vill avveckla hela bonus-malus systemet och hitta andra vägar för att gynna mer miljövänliga fordon.

5. Andra skadliga förslag, beslut och brister.

Tjänstebilsbeskattningen har skärpts vilket också motverkar att vi får fler miljövänliga fordon på marknaden. Det är väl känt att stora delar av begagnatmarknaden för nyare bilar består av tidigare tjänstebilar, och när färre har tjänstebil minskar utbudet av bra begagnade fordon. Det är dags för en bredare analys av hur tjänstebilsbeskattningen påverkar moderniseringen av fordonsflottan.

Risken för fortsatta höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg är överhängande. Detta har blivit ännu en kassako för politikerna för att få in pengar till annat. Här borde moderaterna nu säga stopp i stället för att spela med i denna extra beskattning av bilisterna.

Avvecklingen av parkeringsplatser. Det finns politiska förslag om att sänka kraven på parkeringsplatser vid nybyggnation. Det pågår också i ett antal av våra storstäder en omfattande slakt av p-platser och kraftigt höjda parkeringsavgifter. Det är knappast miljövänligt att bilister tvingas köra omkring i jakten på en p-plats. Det mest miljövänliga måste vara att se till att det finns gott om parkeringshus under jord vid nyproduktion, så att även personer som bor i lägenhet, de som hälsar på personer som bor i lägenhet och den som kommer som turist har möjlighet att parkera. I dessa p-hus och även på andra platser borde man också oftare erbjuda möjlighet att ladda elbilar mot en skälig avgift för elen. Även i gaturummet måste det finns p-platser och avlastningszoner så att taxi, hantverkare, fordon för funktionshindrade mfl har möjlighet att stanna eller parkera. För handeln är det oerhört viktigt att även turister och personer på genomresa med bil enkelt kan stanna till och äta en måltid eller handla även inne i städerna. Även för storstadsbor är det viktigt att kunna ta bilen när man handlar större eller skymmande varor - något som ofta glöms bort i debatten. Det är inte så kul att släpa hem stora matkassar, en byrå eller en tv på tunnelbanan. Om vi ska värna stadskärnorna och inte driva ut all handel till köpcentrum utanför städerna behöver vi fler p-platser, inte färre!

Slutligen undrar många bilister vad de egentligen får för alla skattepengar de betalar. Inte minst undrar man ute på landsbygden varför det finmaskiga vägnätet är så eftersatt när det gäller underhåll. Det är faktiskt så illa att Trafikverket i sin remiss rörande den kommande nationella infrastrukturplanen aviserat att man inte kommer att ha råd att underhålla det mindre vägnätet på landsbygden med nuvarande resurstilldelning, och att dessa vägar successivt kommer att förfalla ytterligare. Det minsta man kan begära är att en del av skatterna från bilismen går till att sköta hela vårt omfattande vägnät i landet.

Elpriser och elförsörjning måste upp högt på den politiska dagordningen

2022-02-04

I dag hade riksdagen en särskild debatt om elpriserna, eller elkrisen som jag föredrar att kalla det. Ovan några av mina kommentarer på twitter under debatten. I grunden handlar alltihop om en ologisk politik. Om man vill öka elektrifieringen ger det fel signaler med mycket dyr el och elskatt, och mycket höga nätavgifter och ovanpå detta moms på alltihop. Staten är den stora vinnaren på höga elpriser och nätavgifter, eftersom man då får in mycket mera moms.

När det gäller elförsörjningen är det bara att konstatera att regeringen med osäkra långtidsbesked och aktiv regeringspåverkan på statliga Vattenfall i hög grad bidragit till att förtidsavveckla flera kärnkraftreaktorer. Häromdagen kom en forskningsstudie från Elforsk som visar att elpriserna i södra delen av landet hade varit 30-45% lägre om vi haft kvar Ringhals 1 och 2 i drift. Moderaterna, tillsammans med L, SD och KD försökte stoppa förtidsavvecklingen av Ringhals 1, men förlorade den omröstningen i riksdagen med en röst. Nu sitter vi i ett läge med ansträngd elförsörjning vintertid, och periodvis behov av elimport. Det är inget man förändrar över en natt. Regeringen har skapat en mycket besvärlig situation, och den får vi leva med länge. Och att den tidigare S/MP-regeringen bär en stor del av ansvaret är uppenbart, det har ledande miljöpartister själva medgivit, vilket jag beskrivit i debattartiklar på senare tid.

Ytterligare ett hot mot elproduktionen är regeringens och myndigheternas hetsjakt på småskalig vattenkraft. Det är en fråga vi från moderat sida också engagerat oss mot.

Kraftigt ökad utbyggnad av vindkraft sägs vara en lösning - men risken är uppenbar att det i stället förvärrar problemen, eftersom man inte kan förlita sig alltför mycket på väderberoende elproduktion, och att det skapar obalanser i systemet. Dessutom medför det stor påverkan på människors boendemiljö och könsliga naturområden. Det kommunala vetot på vindkraft måste bevaras. Ytterligare en aspekt är att de stora vindkraftparkerna i betydande omfattning ägs av utländska koncerner, bland annat av kinesiska företag. Ur ett beredskapsperspektiv är detta ytterst olyckligt.

En förhoppning är att det nya finska kärnkraftverket kommer att bidra med så mycket el att elpriset i Skandinaven kan sjunka. Men Sverige borde också långsiktigt forska mer på nya generationers kärnkraft, den generation som kan använda gammalt avfal och utvinna mer energi ur det, samtidigt som man därefter inte behöver slutförvara avfallet lika länge. Vi borde också bejaka utvecklingen när det gäller solenergi, exempelvis sådant som kan monteras på tak och väggar på byggnader. I Asien finns många spännande exempel på detta.

När det gäller åtgärder för att försöka kompensera hushållen för skenande elpriser föreslog vi moderater i mitten av december en tillfälligt slopad elskatt under januari och februari. Det skulle medfört upp till ett par tusen per månad i lägre elkostnad. Tyvärr nappade inte regeringen på idén, och eftersom det inte går att lösa retroaktivt har regeringen i stället presenterat stöd enligt en annan modell - en modell som har stora orättvisor, eftersom vissa överkompenseras och andra underkompenseras. Det moderata förslaget var enklare, tydligare och mer rättvist, eftersom stödet byggde på antalet köpta kwh el. Nu verkar SD stödja regeringens förslag och därmed blir det den modellen som vinner. Men lite märkligt, och typiskt svenskt, är nog att man nu alltså tänker betala ut statliga bidrag för att hushållen ska ha råd att betala sin statliga elskatt...

Att statliga Svenska Kraftnät drar in massor av miljarder i vinst på elnätsavgifterna är också orimligt. Dessa vinster borde dels användas för att förstärka näten, dels för att hålla nere nätavgifterna för abonnenterna. Det har aldrig varit tanken att staten ska tjäna mångmiljardbelopp på elkunderna.

En samlad politik för elförsörjning, elpriser, stabila elnät och en balanserad utbyggnad av vindkraft är helt centrala frågor för en ny regering att prioritera efter valet. Mina tankar kring detta kan sammanfattas så här:

Elpriserna:
1. Pressa elkostnaderna för hushåll och företag genom en permanent elskattesänkning eller reducerad moms
2. Pressa nätkostnaderna för hushåll och företag genom att återbetala överskottet på nätavgifterna till kunderna
Elförsörjning på kort sikt:
3. Bevara och återöppna de oljedrivna reservkraftverk som vi har i landet för att säkra beredskapen
4. Stoppa hetsjakten på småskalig vattenkraft
Elförsörjning på längre sikt:
5. Realistisk syn på utbyggd vindkraft, med hänsyn till boendemiljöer och naturmiljöer och fortsatt kommunalt veto
6. Satsa mer på forskning kring kärnkraft med målet att bygga en eller ett par nya reaktorer i södra Sverige
7. Gynna småskalig elproduktion från solenergi, framförallt sådana anläggningar som monteras på befintliga byggnader
8. Öka forskningen kring vätgas som energibärare

Nu kommer första steget av drivmedelsskattesänkningen

2022-02-02

Den statsbudget för 2022 som riksdagen beslutade om var framnförhandlad mellan M, SD och KD. En av de saker vi ändrade i regeringens budgetproposition var att vi ville sänka drivmedelsskatterna, alltså skatten på bensin och dioesel. Mo0deraternas linje var 1 krona per liter, men de övriga två partierna gick bara med på 50 öre. För oss moderater är detta i vart fall ett första steg, och vi kommer fortsätta att arbeta för fler sänkningar.

Nu har vi fått regeringens propoisition där man föreslår 50 öre skattesänkining i enlighet med riksdagens beslut. En liten seger för oss som jobbar för sänkta drivmedelskostnader. Och en seger för oss moderater som startade Riksdagens Bilnätverk. Utan vårt envisa interna arbete i vårt eget parti hade vi nog knappast haft med sänkt drivmedelsskatt i vår budgetmotion, och då hade det inte heller funnits med i den budget riksdagen beslutade om.

Äntligen lite kampanj igen

2022-01-30

I går kampanjade Markmoderaterna äntligen igen, för första gången sedan förra sommaren. Pandemin har verkligen begränsat möjligheten att träffa väljare och prata politik. Men nu kommer vi att ta igen det med råge, valåret har bara börjat.

Temat för gårdagens kampanj utanför Willys i Skene var de höga elpriserna och många har uppmärksammat att vi moderater var de som tog initiativet till att staten måste kompensera hushållen för extrema elpriser - detta eftersom staten tar in enorma extra momsintäkter när elpriset stiger. Det är inte rimligt att staten ska tjäna massor av extra skattepengar på att hushållen tvingas betala orimliga summor för sin el. I det läget kan staten gott betala tillbaka det oväntade överskottet till hushållen, och det utan att det drabbar statskassan alls.

Moderaterna presenterade ju ett förslag om att slopa elskatterna helt under januari och februari, Tyvärr nappade inte regeringen på förslaget, och nu är det ju för sent vad gäller januari. Vi diskuterar därför i finansutskottet just nu hur vi ska kunna hitta en annan lösning som ger motsvarande lättnad för elkonsumenterna.

Slutreplik om elförsörjning och elpriser

2022-01-26

Idag har vi denna slutreplik i Markbladet till två debattörer angående vem som bär ansvaret för att vi har så höga elpriser. Faktum är att Miljöpartiet faktiskt bär en stor del av skulden, vilket de själva gärna tar åt sig äran för.

EPP-möte om energipriser och inflation

2022-01-25

I kväll deltog jag som moderat representant i ett nytt möte med EPP:s arbetsgrupp om ekonomiska frågor. (EPP är alltså moderaternas grupp av konservativa/kristdemokratiska partier i EU-parlamentet).

Temat för kvällen var de stigande energipriserna som både medför en snabb ökning av inflationen och en stor påfrestning för hushållen i många länder i Europa. Av bilden nedan framgår att energipriserna ensamma orsakar att inflationen i EU är 5% i stället för 2%. Men även utan stigande energipriser ökar inflationen i EU (liksom i USA). Orsaken är enkel - massor av miljarder i "nytryckta pengar" som pandemistöd driver upp priserna på allt.

Några direkta lösningar på de stigande energipriserna presenterades inte, men i ett antal länder ger man olika former av riktade stöd till hushållen, något vi även diskuterar i Sverige. Moderaterna vill slopa energiskatterna under två månader, vilket gör att alla hushåll får del av stödet. Regeringen har en annan lösning som bara kommer att nå en del av hushållen i landet. Vilket förslag som vinner återstår att se, jag håller en slant på att vårt moderata förslag kan avgå med segern. Det är tydligare och rättvisare än regeringens.

I grunden beror höga energipriser på två saker - instabil energiförsörjning och elproduktion i Europa, och hög beskattning av el och energi i många länder. Det är dessa problem man borde angripa enligt min åsikt om man ska få en långsiktig lösning. Och utan energi stannar EU, det är helt avgörande för allt vi vill uppnå - företagande, jobb, boende, miljö, transporter, osv. Men tyvärr förlamar klimatfrågan hela debatten, utöver att exempelvis Tyskland och Frankrike har helt olika syn på kärnkraftens roll. Tyskland har verkligen förstört sin egen energiförsörjning genom att lägga ned hälften av sin kärnkraft (resten stängs nästa år) och storsatsa på vindkraft och rysk gas och fortsatt beroende av kol. Det ger inte minskade utsläpp, det ger inte bättre miljö, det ger inte billigare el, och det medför dessutom beroende av Ryssland, vilket är ett politiskt och säkerhetsmässigt problem.

Tysklands agerande påverkar tyvärr även elpriserna i Sverge och resten av norra Europa, och bidrar till att pressa upp inflationen. Men med en stabilare svensk elproduktion som inte är lika väderberoende som idag hade vi kunnat hjälpa till att pressa elpriserna.

Skriver i Markbladet tillsammans med vårt oppositionsråd

2022-01-12

Moderaterna i finansutskottet kräver tillfälligt slopad elskatt

2022-01-11

Regeringen har haft en månad på sig att agera på Moderaternas förslag om att ta bort elskatten under januari och februari. Regeringen har valt att inte agera. Därför har nu jag och mina moderata kolleger i finansutskottet lagt fram ett konkret förslag om att tillfälligt ta bort elskatten. Staten ska inte tjäna på det rekordhöga elpriset – dessa extraintäkter bör gå tillbaka till hushållen. Nu hoppas vi att fler partier ställer sig bakom förslaget.

Svenska hushåll pressas just nu av historiskt höga elpriser. För vissa hushåll talar vi om extrema utgifter. Omfattande problem i energiförsörjningen medför stigande elpriser som slår hårt mot jobb och tillväxt och hushållens ekonomi. Politiken behöver vidta åtgärder som leder till lägre elpriser här och nu, liksom på sikt.

Under hösten år 2021 har elpriserna varit nästan dubbelt så höga som normalt vid denna tid på året, och nu ser vi nya pristoppar. En stor andel av EU:s medlemsländer har under de senaste veckorna vidtagit olika former av åtgärder för att mildra effekterna på hushållens ekonomi när elen har blivit dyrare – däribland i form av skattelättnader på el, tillfälliga bidrag och prisregleringar. Den svenska regeringen har däremot inte agerat utan i stället förmanat svenska hushåll om att de borde ha bundit sina elavtal. Det är inte rimligt att svenska hushåll ska bära kostanden för regeringens misslyckade energipolitik.

Höga energikostnader beror till största delen på politiska beslut

2022-01-07

Sverige har idag extremt höga elpriser, och vi har nästan världens högsta priser på bensin och världens absolut högsta på diesel. Detta är inte något som beror på omvärlden eller slumpen, utan det beror till största delen på politiska beslut, inte minst vad gäller energiskatter och moms på både marknadspris och energiskatt.

Stigande elpriser och drivmedelspriser är en riktig kassako för staten. För varje krona som priset på el, diesel, bensin eller biodrivmedel ökar så tar staten in 25 öre ytterligare i moms. Staten har tjänat en massa miljarder i moms på de höga energipriserna under hösten och vintern. Detta betyder också att staten kan sänka kostnaderna för konsumenten genom att lindra skatten när priset ökar - utan att det kostar statskassan något. Det är bara de extra oväntade skatteintäkterna som betalas tillbaka till medborgarna.

När det gäller elkostnaderna drabbas många hushåll just nu extremt hårt, särskilt i södra Sverige. De som har rörligt elpris har fått elräkningar nu i januari som är helt extrema. Moderaternas förslag är att lindra hushållens elkostnad genom att slopa elskatten under januari och februari i år. Det motsvarar runt 1.500-2.000 kronor per månad för en normalvilla, och täcker en stor del av extrakostnaden för många hushåll.

När det gäller drivmedelspriserna är det inte bara marknadspriserna som drivet upp priset vid pumpen. Även reduktionsplikten, alltså att bensinbolagen tvingas blanda in biodrivmedel i bensinen driver upp priset. Dels för att biodrivmedlen är dyrare än bensin och diesel, dels för att de har sämre verkningsgrad, vilket gör att bilen drar mer bränsle. Årets ökade inblandning är ganska liten, men har ändå påverkat priset en del. För framtiden väntar större och större inblandning år för år, vilket kommer att driva upp priset kraftigt. Om vi inte sätter stopp för ökad reduktionsplikt (alltså inblandning av biodrivmedel) kommer diesel och bensin snart att kosta 30 kronor/liter.

För dieseln är situationen extra allvarlig och inte ens miljövänlig. Drygt 25% av allt biodrivmedel till diesel kommer från palmolja som skövlar regnskog. Koldioxidutsläppen från denna palmolja är tre gånger så stor (!) som från deseln. Samtidigt driver inblandningen alltså upp priset för konsumenten - vilket sedan kryddas av staten med moms på alltihop. Diesel används i många arbetsfordon, traktorer, lastbilar och andra fordon. Stigande dieselpriser kommer att slå direkt mot exempelvis jordbruket, men också driva upp konsumentpriserna på en mängd andra varor och tjänster när transporterna blir dyrare. Så utöver stigande kostnader för drivmedel vid pumpen kommer det också en extra nota i samband med köp av olika konsumentprodukter och tjänster.

Och nu kommer ytterligare ett hot. Regeringen vill att de idag koldioxidskattebefriade E85 och HVO-diesel beläggs med full skatt, vilket skulle höja priset på E85 med 8,50/liter och HVO100 med 6 kronor per liter. Det skulle också fördyra inblandning i bensin och diesel ytterligare. Staten beräknas dra in 1,8 miljarder på den nya skatten. Orsaken till förslaget är att regeringen "befarar" att det svenska undantaget från EU för beskattning av dessa biobränslen kommer att tas bort. Därför föreslår man den nya skatten från den 1/1 2023.

Min undran är varför man inte väntar och ser vad EU kräver? Och argumenterar och tar strid för skattebefrielsen? Det är inte heller särskilt bråttom att följa EU heller, och finns definitivt ingen anledning att föregå ett EU-beslut som inte ens har kommit. Det mesta tyder på att man helt enkelt vill plocka in mer skattepengar så snart som möjligt, och skyller detta på EU.

Moderaterna är idag det parti som sänker skatterna på el och drivmedel mest av alla partier. Idag har vi ju förslaget om tillfälligt slopad energiskatt på el under januari och februari, och vi har ett förslag om sänkt skatt på drivmedel med 1 krona per liter i vårt budgetmotion. Hittills har vi fått riksdagen att rösta för i vart fall hälften av detta.

Jag och ett antal andra moderater i riksdagen ser samtidigt behov av en ännu vassare moderat linje i dessa frågor, exempelvis stopp för ytterligare skattehöjning på drivmedel genom slopad reduktionsplikt.

För egen del tycker jag också att statens beskattning av energi generellt borde minska, och att de extra skattepengar som kommer in till staten i form av moms på stigande marknadspriser på energi borde gå tillbaka till konsumenterna. Energisektorn ska inte vara en kassako för staten. Energi till rimligt pris är själva grunden för svensk välstånd, svenska företag och svenska jobb, och för att hela Sverige ska kunna fungera.

(Tack till Steget Efter! Köp böckerna på www.stegetefter.se - det har jag gjort!)

Hushåll plågas av höga elpriser - utlandsägda serverhallar slipper betala

2022-01-04

Dagens Industri uppmärksammar idag att svenska statens kostnader för återbetalning av elskatter till utlandsägda serverhallar i Sverige skenar, och nu är uppe i 300 miljoner per år. Detta samtidigt som regeringen säger nej till att sänka elskatterna för vanliga konsumenter.

Så här skriver Di:

Elrabatterna växer

Att vår elintensiva basindustri (stålverk, gruvor, pappersindustri, kemisk industri osv) slipper betala samma elskatter som andra är en viktig konkurrensfråga för att vi ska kunna konkurrera med omvärlden och skydda åtskilliga tiotusentals svenska jobb. Jag tror inte någon har några stora invändningar mot att dessa företag ska få rabatt på elskatten. Men när det gäller serverhallarna är läget ett helt annat. För det första kräver dessa enorma mängder el vilket försvårar möjligheten att "flytta" el från norra till södra Sverige, och driver därmed uppelpriserna i söder. För det andra skapar dessa serverhallar väldigt få jobb, vilket definitivt inte motiverar den stora rabatten på elskatten.

Jag vet att politiken haft goda avsikter när skatterabatten för serverhallar infördes. Men det blir allt mer uppenbart att det var feltänkt.

Att fortsätta med dessa enorma elskattesubventioner till utländskt ägda serverhallar samtidigt som man från regeringen säger nej till att ge vanliga elkonsumenter rabatt på elskatterna när elpriset skenat är rent oanständigt.

Nye energiministern försöker lura väljarna

2022-01-04

Nyheten igår om att EU-kommissionen verkar gå på den linje som M-SD-KD-L drivit, nämligen att klassa kärnkraften som hållbar inom den så kallade Taxonomin, var självklart välkommen. Även om det bara gäller kärnkraft som tagits i bruk före 2045. Att man samtidigt betraktar även naturgasen som hållbar får väl skrivas på det politiska kontot - Tyskland stängde ju vid årsskiftet tre av sina återstående sex kärnkraftreaktorer och är nu helt beroende av import av rysk gas. Och därmed blev det självklart så att tyskarna drev på för att även naturgasen ska betraktas som hållbar för att gynna investeringar i denna energikälla. Politiska hänsyn gick i detta fall före logik och sunt förnuft.

När regeringen kommenterade nyheten höll jag dock på att sätta kvällskaffet i halsen. Nye energiministern Khashayar Farmanbar (S) hade mage att påstå att regeringen hela tiden (!) verkat i EU för att kärnkraften skulle betraktas som hållbar:

Sanningen är en helt annan. Den 26 oktober KU-anmälde M och SD statsminister Stefan Löfven för att han öppet trotsade det beslut som jag och mina kolleger i EU-nämnden tog om att regeringen SKA driva frågan om att kärnkraften ska betraktas som hållbar inom taxonomin. Löfven sa vid upprepade tillfällen att han inte ansåg att EU-nämndens beslut hade stöd av riksdagens majoritet och att han därför inte tänkte följa beslutet i EU-nämnden. Detta är konstitutionellt fel - EU-nämnden är vald av riksdagen och regeringen ska lyda det EU-nämnden beslutar. Men Löfven vägrade att driva en svensk linje om att kärnkraften ska betraktas som hållbar:

Och så sent som den 2 december upprepade nye energiministern klart och tydligt att han och regeringen, även sedan Miljöpartiet lämnat regeringen, tänkte fortsätta ducka i frågan i EU när det gällde att kräva att kärnkraften ska betraktas som hållbar:

Att energiministern nu hävdar att regeringen "hela tiden" arbetat för att kärnkraften ska betraktas som hållbar inom EU:s taxonomi är faktiskt inget annat än en stor fet bluff. Det finns hur många riksdagsprotokoll från debatter som helst som visar vad ansvariga ministrar tidigare har sagt, och det finns också gott om citat i media.

Vi gav Tovatt (MP) en jeepdunk med flygbränsle - som räddar liv

2021-12-23

Organisationen MAF arbetar med att rädda liv, genom att flyga med små flygplan till avlägsna platser runt om i världen för att snabbt kunna hjälpa människor till akut sjukvård. Man finns i 35 länder och har 135 flygplan som kan användas. Men bränslet är dyrt och för att stödja denna verksamhet kan man köpa en dunk jeepbränsle och få ett presentkort som man kan ge någon i gåva.

För att markera att fossila bränslen under överskådlig tid kommer att vara bokstavligen livsviktigt för vårt samhälle har jag och min riksdagskollega Lars Beckman köpt en jeepdunk flygbränsle som julklapp till MAF från Miljöpartiets miljö- och klimatpolitiske talesperson Lorentz Tovatt. Vi tycker det är viktigt att påminna honom om betydelsen av att det finns fossila bränslen. De räddar faktiskt liv. Inte bara via MAF i fattiga länder, utan även när våra egna fossildrivna ambulanser och ambulanshelikoptrar tar hand om sjukfall i vårt eget land.

Moderaterna vill tillfälligt slopa elskatten

2021-12-14

Jag har tidigare flera gånger påpekat att stigande drivmedelspriser och elpriser ökar statens skatteintäkter dramatiskt, framförallt genom att 25% moms läggs på priset. Statskassan är den stora vinnaren när hushållen får betala mer för bensin, diesel och el. Jag har också påpekat att sänkt skatt på el och drivmedel därför inte behöver finansieras i statskassan - det är helt enkelt extrapengar staten får in som man inte budgeterat med. Det rimliga vore att dessa extrapengar går tillbaka till svenska folket.

Vi har diskuterat denna fråga en tid internt i moderaterna, och jag har varit en av dem som fört fram tanken om en tillfällig skattesänkning för att motverka de höga elpriserna (bensinskattesänkningen har vi redan tidigare tagit beslut om). Detta har gjorts i andra länder och bör kunna göras även i Sverige eftersom svenska hushåll just nu pressas av historiskt höga elpriser.

I dag föreslår Moderaterna att elskatten tillfälligt slopas under januari och februari 2022, vilket betyder ca 1.500-2.000 kronor i månaden.
Nedan från pressmeddelandet:

"Sverige har fått en allt mer sårbar energiförsörjning när planerbar elproduktion – såsom kärnkraft – har avvecklats. Det ger höga pristoppar. Under hösten år 2021 har elpriserna varit nästan dubbelt så höga som normalt vid denna tid på året.

Kostnaden för el är en stor utgift för svenska hushåll. Momsen på el uppgår till 25 procent på det totala elpriset inklusive elskatten. Det betyder att hushållen betalar mer i skatt när elen blir dyrare, och att statens intäkter ökar när elpriset stiger. Under den senaste tiden har ökningen av skatteintäkterna varit betydande, givet prisutvecklingen på el.

Det är inte rimligt att staten ska tjäna på att elpriserna skenar. Skulle de höga priserna bestå under vintern motsvarar det ökade momsintäkter på hela 7 miljarder kronor. Dessa extraintäkter bör gå tillbaka till hushållen. Moderaterna föreslår därför att skatten på el tillfälligt slopas under januari och februari år 2022. Det motsvarar omkring 1 500-2 000 kronor i månaden under januari och februari för en villa beroende på uppvärmning. Även tjänsteföretag som betalar full elskatt får ta del av sänkningen.

Det här är en åtgärd som gör skillnad på kort sikt. Men på längre sikt behöver Sveriges energipolitik läggas om för att säkra en stabil och fossilfri elproduktion."

Svensk energi- och klimatpolitik har totalhavererat

2021-12-06

I dag har Sverige alltså tvingats köra igång vårt reservkraftverk i Karlshamn och samtidigt tvingats till stor (och dyr) import av el från Polen, Tyskland och Norge. Elpriset var idag vad jag förstått det högsta som någonsin registrerats i Sverige.

Samtidigt försöker både media och Svenska Kraftnät att aktivt vilseleda allmänheten. I både tidningar och i SVT påstås att oljekraftverket i Karlshamn startats för att "hjälpa Polen". Man låtsas att vi exporterat dit för att klara polackernas elbehov. Men man "glömmer" berätta att Sverige samtidigt importerat ungefär dubbelt så mycket från Polen som vi exporterat. Om vi säljer oljekraftsel till ett annat land och samtidigt köper tillbaka dubbelt så mycket el från samma land har vår produktion av oljekraftsel i sin helhet gjorts för att trygga svenska behov - alldeles oavsett om elen tagit omvägen via Polen.

Vi har alltså idag ett statligt bolag, Vattenfall, som tar politiskt styrda beslut att avveckla kärnkraften och som låter sin informationschef (fd miljöpartistisk riksdagsledamot) basunera ut att det gjorts av "företagsekonomiska skäl". Sedan låter man statligt ägda Svenska Kraftnät sprida vilseledande information om orsakerna till att vi startat oljekraftverket i Karlshamn. Och därefter är det det regeringslojala SVT som sprider den vilseledande nyheten till svenska folket.

Detta mina damer och herrar är Sverige idag.

Debatt om EU:s taxonomiförordning

2021-12-02

I går debatterade jag EU:s taxonomi. De som inte är mycket väl insatta har nog ingen aning om vad detta är - men det är en mycket allvarlig fråga som utgör ett reellt hot mot Sverige. Jag inledde mitt anförande med en beskrivning av vad taxonomi innebär:

Våren 2020 antog EU:s ministerråd en förordning om så kallad "taxonomi". Det är ett verktyg som ska klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara eller ej. Detta lite märkliga begrepp innebär att det etableras en definition på EU-nivå av vad som räknas som en "hållbar" investering och att det skapas en standard som kommer att få stor inverkan på finansbranschen, och i förlängningen på företag som behöver lån och aktiekapital. Det kommer också att styra placeringar i "hållbara" eller "gröna" fonder. Sannolikt kommer dessa kriterier på sikt även att styra offentlig upphandling och därefter bli styrande för olika former av certifiering, miljömärkning mm.

I grunden är det en rimlig väg för att skapa en större tydlighet kring detta i EU - under förutsättning att det görs på ett demokratiskt och rimligt sätt, och inte skadar svenska intressen. Vi moderater konstaterade tidigt att det är oerhört viktigt att regelverket inte blir skevt och det är viktigt att bevaka vad det får för effekter för Sverige.

Vi nåddes efterhand av allvarlig oro om att taxonomin hotade ett antal svenska branscher och att regeringen tappat kontrollen över frågan i EU och dessutom visat ett mycket begränsat engagemang. Oron gällde bland annat skogsnäringen, vattenkraften, bioenergin, avfallsförbränningen, gruvverksamheten, stålindustrin, kärnkraften, bilindustrin, it-sektorn och fastighetssektorn som alla riskerades att drabbas av att betraktas som icke hållbara och därmed skulle få svårt att anskaffa kapital och locka placerare.

Från moderat sida är vi oerhört kritiska mot regeringen för att man inte tagit frågan på allvar och agerat med kraft under förhandlingarna i EU. Regeringen måste skärpa sig och stå upp tydligare för svenska intressen. Om man misslyckas med detta hotas inte bara svenska företag och jobb, svensk välfärd och svensk energiförsörjning, utan även förtroendet för det svenska medlemskapet i EU. Medlemskapet i EU förutsätter att Sverige har en regering som aktivt står upp för svenska intressen i varje läge.

Här är hela mitt anförande (klicka på bilden för att se riksdagens videoupptagning.

Rekordkyla och rekordhögt pris på el - redan i november

2021-11-28

I dag har vi sett de lägsta novembertemperaturerna i Sverige sedan 1980, hela 37 grader kallt i norra delen av landet.

Samtidigt nådde elpriserna i södra Sverige idag rekordpris, en bra bit över 4 kronor per kwh. Och under långa perioder låg priset på extremt hög nivå, 203 Euro/Mwh, i hela landet. Alltså även i norra Sverige (källa Svenska Kraftnät):

Det är svårt att inte se ett samband - den stränga kylan i norr drabbar vattenkraften som inte kan köras för fullt, samtidigt som vindkraften oftast står stilla när det är sträng kyla - antingen för att det inte blåser eller för att skydda vindkraftverken mot skador. Samtidigt ökar energibehovet i Sverige när det är kallt. Sträng kyla blir helt enkelt den "perfekta stormen" som både riskerar att leda till elbrist och extrema elpriser - eller båda delarna. Det enda som fungerar precis som vanligt i sträng kyla är kärnkraften. Det borde vara svar nog på frågan om vi borde bygga ny kärnkraft eller inte. Eller kanske återstarta Ringhals 1?

Här en figur som visar de rörliga områdespriserna på el under året från 2018 och fram tills idag (källa Nord Pool). Den är uppdaterad 14/11, alltså för två veckor sedan. De senaste dagarnas ännu högre priser syns alltså inte i figuren.

Den som inte ser med oro på utvecklingen de senaste fyra åren är nog en aning naiv. Vi har alltså redan nu ett ansträngt läge - innan vintern knappt har börjat mer än i de norra delarna av landet. Vad gör vi om det blir sträng kyla i hela landet de kommande månaderna och all vindkraft står stilla i hela Skandinavien och norra Europa, kärnkraften producerar mindre än de senaste åren till följd av stängda reaktorer, och vattenkraften i både Sverige och Norge går på sparlåga - samtidigt som resten av norra Europa behöver sin kolkraftsel själva? Man behöver inte vara domedagsprofet för att inse att det kan gå riktigt illa.

Centerpartiet rejält överkörda om både skog och strandskydd

2021-11-10

Både C och MP har idag utropat sig till stora segrare i regeringsunderlagsförhandlingarna om stärkt äganderätt till skogen och rimligare regler för strandskydd. Det är ingen överdrift att säga att centern får beskrivas som ganska rejält överkörda i båda frågorna. Och detta är alltså det Centern accepterat som betalning för att släppa fram en ny S/MP-regering...

Strandskyddet:

En redan dålig kompromiss ser av allt att döma ut att ha blivit ännu sämre. Alla detaljer är inte kända, men att beskriva avskaffat strandskydd på diken och dammar som en seger för landsbygden övertygar nog inte ens den mest inbitne centerpartist. Det är uppenbart att C har fått vika sig.

Ett exempel är den vetorätt som C vill ge till landets länsstyrelser: På det fåtal platser där strandskyddet kommer kunna upphävas så ska länsstyrelsen alltid ges möjlighet att återinföra strandskyddet där man så finner lämpligt. Att särskilt hårt exploaterade områden dessutom ska få ett skärpt strandskydd innebär i praktiken att det blir stopp för byggande i mycket stora delar av Sverige där människor faktiskt bor eller vill bo. De lättnader som föreslås ska bara gälla områden där efterfrågan på mark är låg, dvs där få eller ingen vill bo.

Vi ska naturligtvis säkerställa allmän tillgång till våra stränder, men det generella strandskyddet lägger en död hand över våra 97 000 sjöar. Moderaterna vill att strandskyddet ska bestämmas av våra kommunpolitiker som känner till lokala förutsättningar bäst av alla.

Skogen:

Centerpartiets ambition om att stärka äganderätten och rättssäkerheten för landets skogsägare har misslyckats. I konflikten mellan Centerpartiets och Miljöpartiets önskemål har det snarare resulterat i mer osäkerhet för landets skogsägare om den framtida inriktningen för skogspolitiken.

Centerpartiet säger att förslaget om att undanta stora arealer fjällnära skog från produktion förhandlats bort. Miljöpartiet å sin sida säger att mer fjällnära skog ska skyddas – särskilt de statliga områdena. Konflikten kvarstår, och kommer att blossa upp på nytt.

Om staten ska skydda mer fjällnära skog innebär det också enorma kostnader (5,7 miljarder enligt skogsutredningen). Detta i ett läge där vi behöver mer produktion i skogen, inte mindre, för att ersätta fossila alternativ med produkter från skogen.

Den rättsosäkerhet som rått för skogsägare kring inventeringen av värdefull natur (”nyckelbiotopsinventeringen”) kvarstår också. Centern har gått med på att denna osäkerhet kvarstår genom att registret inte gallras. Det innebär i praktiken en inskränkning av brukanderätten utan ersättning, eftersom skog som registrerats som nyckelbiotop inte accepteras av många köpare.

Vi kan inte basera vår elförsörjning på instabil vindkraft

2021-11-10

Titta - vi flyger!

2021-11-10

Lunchmöte om vätgasens roll i framtidens energisystem

2021-10-21

I dag deltog jag i ett mycket intressant lunchseminarium i riksdagen om vätgasens roll i framtidens energisystem. Lunchmötet arrangerades av IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien) i samband med RIFO som är riksdagens nätverk för kontakter med forskningen på olika områden.

Filip Jansson, professor i energiteknik vid Chalmers, samt Karin Byman, enhetschef vid energi och miljö vid IVA deltog och gav oss en grundlig genomgång om läget. För mig var det mycket som var bekant eftersom jag har stort intresse i vätgasfrågan och har följd den en längre tid.

Vätgas används redan idag, främst vid industriprocesser, men tillverkas till 98% med hjälp av fossila bränslen. Så idag medför inte ökad vätgasanvändning en minskning av fossila bränslen. Men sannolikt har vätgasen en viktig roll i framtiden som energibärare inom industri och tunga transporter. Om vätgasen ska ha en roll för att minska användningen av fossila bränslen krävs dock att vi har en stabil fossilfri elförsörjning. Det går nämligen åt väldigt mycket el för att framställa vätgas. Och båda föredragshållarna uttryckte, för att utrycka sig försiktigt, en del farhågor kring den svenska elförsörjningen.

Jag frågade om vätgasens roll för fordonsindustrin, och pekade på att alternativet kan vara att i stället utveckla batterierna så att man kör på direkt el. Detta ger en betydligt högre verkningsgrad än att gå via vätgas. Så min fråga var vilket som kommer att hinna först - en kommersiell användning av vätgas som fordonsbränsle, eller en utveckling av mindre och effektivare batterier med mindre innehåll av delvis miljöskadliga ämnen som det dessutom råder brist på. Chalmersprofessorn tyckte min fråga ringade in diskussionen och påpekade att vissa tunga fordonstillverkare tittar på både eldrift och vätgasdrift, medan andra helt har fokus på vätgas. Själv trodde han kanske inte att batteriutvecklingen skulle göra några stora dramatiska genombrott i närtid vilket skulle kunna tala för vätgasen.

Hur miljövänlig är vindkraften?

Det förekommer en ganska omfattande debatt om hur miljövänlig vindkraften egentligen är. De vanligaste invändningarna berörde jag i gårdagens inlägg i ämnet, det handlar om att människor upplever att deras boendemiljöer förstörs, eller att man upplever att vindkraftparker förstör känsliga naturmiljöer på land eller ute i havet.

Men det finns också andra mer direkta miljöeffekter. Vi vet att det finns omfattande rapporter om att vindkraftverk dödar många fåglar och fladdermöss. Att ganska många rovfåglar dödas är nog det mest uppmärksammade problemet, och det är oerhört tragiskt. Inte minst i områden med många höga vindkraftverk verkar detta vara ett problem. Oro har också framförts för hur ljud och vibrationer från havsbaserade verk påverkar exempelvis sälar, tumlare och fiskstim. Det finns också rapporter om att renar undviker områden med vindkraftverk. Frågan är hur vilda djur reagerar. Effekterna på djurlivet i övrigt är till stor del ganska oklara.

Det finns också invändningar mot miljöbelastningen vid byggandet av vindkraftverk, både av verken i sig och alla markarbeten i samband med uppförandet. I takt med att vindkraften byggs ut på alltmer avlägsna platser krävs ofta miltals av nya vägar, kabelschakt och kabeldragning ut i naturen där vindkraftverken ska stå. Dessutom behövs det ett antal kubikmeter betong till varje vindkraftfundament. Allt detta blir extra påtagligt för en miljömässig kalkyl eftersom ett vindkraftverk beräknas ha en livslängd på endast 25-30 år innan det skrotas.

Hur sker då skrotning av ett vindkraftverk? Svar på detta och en mängd andra frågor finns i denna rapport från Riksdagens Utredningstjänst efter en beställning av min riksdagskollega Lars Beckman (M). Rapporten behandlar ett stort antal frågor om vindkraft och är mycket intressant att läsa.

Från år 2014 tillämpas avsättningar för nedmontering. Det är i miljötillstånden för vindkraftverken som det ställs krav på att verksamhetsutövaren ska avsätta medel för nedmontering och återställande av platsen. Avsättningen ligger i intervallet 300 000 – 1 500 000 kronor per verk (storleksberoende och den högre kostnaden är för havsbaserade verk). Avsättningen av den ekonomiska säkerheten ska ske i samband med driftstart. Sedan kan nettokostnaden minska beroende på hur mycket man får betalt för återvinning av metallskrot mm från det rivna verket. Den ekonomiska garantin för rivning av vindkraftverk är med andra ord numera säker. Detta gäller dock inte för äldre vindkraftverk uppförda före 2014.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning med rekommendationer om nedmontering av vindkraft och efterbehandling av platsen, på land och i vatten. Det är dock inte ovanligt att vissa delar av fundament, kablar mm lämnas kvar under mark när ett vindkraftverk rivs. Det finns vad jag förstår ingen tydlig praxis kring vad som är acceptabelt i detta sammanhang. I exempelvis Frankrike måste däremot allt tas bort, inklusive hela fundamentet, och marken återfyllas med jord och hela området återställas i sin helhet. Något så långtgående krav finns inte i Sverige.

Jag får ibland frågan om man inte bara kan bygga ett nytt vindkraftverk på samma betongfundament. Men det går inte eftersom de nya verken är mycket högre än de gamla och därför måste stå på större avstånd och ofta också ha större fundament. Varje stort betongfundament blir alltså över när ett gammalt vindkraftverk rivs efter endast kanske 20-25 års drift.

I den andra rapporten från RUT har jag fått svar på den omfattande diskussionen om att vindkraften skulle avge stora mängder microplaster till naturen, eftersom det är en fråga som lyfts på senare tid. Rapporten heter Utsläpp av microplaster, och där framgår att det visserligen stämmer, och att det handlar om ganska stora mängder (även om det är svårt att beräkna exakt), men att mängderna ändå verkar vara ganska små jämfört med de stora mängder som kommer från andra utsläppskällor. Just microplasterna verkar därför inte vara det största miljöproblemet med vindkraften.

Jag har tidigare också uppmärksammat behovet av avisning av vindkraftvingar vintertid. Detta har emellanåt skett med helikopter som sprutat varmt vatten på vingarna. Vatten som värmts upp med oljebrännare nere på marken. Detta är naturligtvis en stor miljömässig minuspost. I dag förser man ofta nya vindkraftverk med ett system som värmer upp vingarna med varmluft genom kanaler inne i vingarna. Miljöbelastningen till följd av avisning vintertid lär därmed fasas ut över tid och är knappast ett stort miljöproblem idag.

Sammanfattningsvis: Det är inte självklart att vindkraftverken ur en livscykelanalys är så väldigt miljövänliga som det påstås, även om det sprids en del myter i debatten. Värst är kanske ändå att vindkraftverken upplevs som ett hot mot människors boendemiljö, känsliga naturmiljöer och våra skyddsvärda rovfåglar. Detta ska läggas till problemet att de är beroende av ekonomiska subventioner och definitivt inte bidrar till en stabil väderoberoende elförsörjning. Sammantaget tycker jag detta rimligen borde leda till en mer nyanserad syn på en fortsatt utbyggnad av vindkraften. Samtidigt som man måste vara medveteen om att det finns nackdelar med alla energislag.

Vem vill ha vindkraft?

2021-10-19

Vem vill ha vindkraft? Frågan är befogad. I går meddelade SVT att kommunerna genom sitt veto har stoppat över 1.200 planerade vindkraftverk i landet mellan 2014 och 2020. Anledningen är att människor helt enkelt inte vill ha vindkraftverk i sin egen närmiljö, och att kommunpolitikerna lyssnar på sina väljare. Sedan ska väl inte antalet inlagda veton överdrivas. De stoppade verken utgör ca 21 procent av ansökningarna. Det betyder att nära 80% fått byggas.

Enligt planerna behövs ca 4.000 nya stora vindkraftverk i landet för att klara regeringens mål om mängden vindkraft som behövs för elförsörjningen, och det är ungefär lika många verk som finns idag. Alltså en framtida fördubbling. Detta mål kan nog bli ganska svårt att nå med tanke på att de bästa vindlägena, på platser där verken inte stör, faktiskt börjar ta slut.

Nu hoppas regeringen på havsbaserad vindkraft i större skala. Det skulle då räcka med 1.000-3.000 nya vindkraftverk. Men motståndet från kustbefolkningen och turistindustrin är kompakt. Och frågan är varför just denna energikälla ska erbjudas så stora ekonomiska subventioner från elkonsumenterna? Som jag tidigare berättat har regeringen drivit igenom att Svenska Kraftnät ska stå för kostnaden för utbyggnad av elnätet ut till lämpliga platser för havsbaserad vindkraft. Tidigare fick vindkraftbolagen stå för anslutningen till det befintliga elnätet. Nu ska alltså Svenska Kraftnät stå för kostnaden, och den kommer sedan att fördelas ut på alla elnätsbolag i landet, som sedan kommer att lägga den på den redan skyhöga nätavgift som alla elkonsumenter tvingas betala. Det är inte heller bara till beslutade havsbaserade vindkraftparker som Svenska Kraftnät ska bygga ledningar, man ska även göra det till "lämpliga platser" för ny havsbaserad kraft - även om ingen planerat några vindkraftverk där. Vad detta kommer att kosta de svenska elkonsumenterna vet ingen idag, men att det kommer att handla om åtskilliga miljarder är nog ingen vild gissning.

Redan idag betalar alla elkonsumenter för elcertifikat (ofta runt 4 öre per kwh) på sin elräkning. Detta är en ren subvention till de elproducenter som staten betecknar som förnybara. Utan denna subvention skulle många vindkraftverk inte vara lönsamma. Till detta kommer att nätavgifterna drivs upp även av landbaserad vindkraft - helt enkelt för att många små utspridda anläggningar kräver ökad kapacitet i många nät och därmed mer ledningsdragning. Och alla kostnaderna för detta hamnar på nätavgiften. Sammantaget subventionerar svenska elkonsumenter vindkraften mycket mer än politikerna och kraftbolagen vill erkänna.

Frågan är om politikerna verkligen ska tvinga på medborgarna miljöstörande elkraftproduktion från vindkraften och samtidigt tvinga dem att ekonomiskt subventionera detta genom höjd nätavgift på elräkningen?

Ytterligare en aspekt av fortsatt kraftig vindkraftsutbyggnad är att elen då blir ännu billigare när det blåser mycket (vi ger redan bort el när det är stora överskott i norra Europa), samtidigt som vi förstör de ekonomiska förutsättningarna för annan elproduktion, exempelvis kärnkraft som är beroende av att kunna gå mer konstant och ha ett hyfsat stabilt elpris. När sedan blir kallt och vindstilla har vi därför inga andra alternativ än att importera el från kolkraft eller oljekraft. Samtidigt ser vi redan nu hur våra vattenmagasin är mindre fyllda än normalt inför vintern - beroende på att man tagit ut mer vatten än vanligt under sommaren när inte vindkraften levererat. En huvudlös subvention av vindkraft har faktiskt förstört vår stabila elproduktion. Samtidigt skadas miljön när ren kärnkraftsel slagits ut till följd av subventioner till vindkraften, och vi i stället tvingas importera el från kolkraftverk eller köra vårt eget oljekraftverk som utgör reserv.

Jag anser att vindkraft i rimlig omfattning absolut kan vara ett komplement till annan elförsörjning, och ge lokalproducerad el som minskar vår sårbarhet och beroende av import av el. Men det ska då vara på platser där människor och miljö inte drabbas av nya störningar, exempelvis nära motorvägar, industriområden eller hamnar, eller i obebyggda områden där man inte stör vare sig boende eller känslig natur. Vindkraften borde dessutom stå på egna ben utan subventioner - med den moderna tekniken borde vindkraftverk kunna vara lönsamma utan subventioner. Om en planerad vindkraftpark inte beräknas gå ihop utan subventioner bör man rimligen avstå.

Viktigast nu är att skydda kommunernas vetorätt. Jag får många oroliga mail från både allmänhet och moderata kommunpolitiker runt om i landet som oroar sig för regeringens tankar att begränsa vetorätten. Vetot är i dagsläget i praktiken det enda skyddet medborgarna har mot orimligt störande vindkraftsparker nära sina bostäder. Vindkraftparker är inget annat än omfattande industrianläggningar och jag tycker inte dessa ska ha en gräddfil i vårt samhälle.

I nästa inlägg ska jag berätta lite om vad jag fått fram när det gäller vindkraftverkens hållbarhet och livslängd, miljöbelastning under uppförandet och driften, samt hur man hanterar uttjänta vindkraftverk.

Novus: Svenska folket tror inte på extrem svensk nationell klimatpolitik

2021-10-18

I går presenterade Novus en opinionsundersökning om klimatpolitiken, och det väckte stor uppståndelse. Utfallet blev knappast det som klimatalarmisterna och de mer extrema klimatpartierna i riksdagen (S, MP, C och V) hade hoppats på.

Man kan visserligen ifrågasätta frågan som sådan - den bygger på att det är vetenskapligt fastställt att människan verkligen kan stoppa alla klimatförändringar genom minskade utsläpp. Om detta finns det som bekant olika åsikter, det råder ingen vetenskaplig enighet alls om att människans utsläpp ensamma styr jordens klimat. Men låt oss ändå anta att det är så som IPCC hävdar, att människans utsläpp i vart fall har en betydande påverkan. Vad anser då de tillfrågade i den aktuella undersökningen är bästa sättet för att motverka klimatförändringar genom minskade utsläpp?

De flesta verkar inse att Sverige spelar en helt obetydlig roll för det globala klimatet och att påtryckningar mot stora utsläpparländer är det mest effektiva. Sedan ligger mycket fokus på energiförsörjningen där kärnkraften har en viktig roll tillsammans med andra förnybara energikällor (sannolikt så länge man slipper vindkraftverken i sin egen omgivning ska väl kanske läggas till).

20% tror minskad personlig konsumtion är en väg framåt. Dessa 20% är väl i princip de som röstar på V, MP och lite vänstersossar - de är alltid emot personlig konsumtion och drömmer om nolltillväxt eller negativ tillväxt.

Men bara 11% tror på att minska antalet flygresor och endast 1% vill förbjuda internationellt flyg, bara 2% tror det hjälper att byta till elbil och 2% tror höjd bensinskatt i Sverige hjälper. Detta tolkar jag ändå som ett stort mått av realism och en insikt om att Sverige inte gör något bra som föredöme om vår politik medför att vi offrar allt vi byggt upp genom generationer. Vi måste värna företagande, jobb, samhällsekonomi, privatekonomi, trygg energiförsörjning och en frihet och ekonomisk standard som få andra kan drömma om.

Novus ger väldigt svagt stöd till domedagsprofeterna och de extrema klimatalarmisterna som hela tider ropar på fler och kraftfullare åtgärder som ska plåga svenska folket. Samtidigt som Kina bygger nya kolkraftverk hela tiden. Sannolikt är just detta ett av skälen till MP:s kräftgång i opinionen.

För oss moderater känns det mer hoppfullt - vår politik bygger på att åtgärder utomlands är mer effektiva eftersom de ger mer effekt per satsad krona. Samt att vi tror på kärnkraftens viktiga roll för en utsläppsfri elproduktion, och värnar om både den storskaliga och småskaliga vattenkraften som hotas av nya hot från både myndigheter och EU. Däremot är vi emot flygskatten och vill sänkta skatten på drivmedel och skrota bonus-malus-reglerna. Vi verkar på det stora hela gå i takt med svenska folket som verkar ha fått nog av effekterna av den politik som förs i vårt land.

SVT varnar för klimatterrorism - men har själva makten att påverka

2021-10-15

Häromdagen varnade SVT:s klimatkorrespondent/klimataktivist Erika Bjerström för att "undergångsstämning i klimatfrågan ökar risken för terrorbrott". I artikeln menar hon att det finns en växande desperation i klimatfrågan och att dessa undergångsstämningar kan få klimataktivister både på yttersta höger och vänsterkanten att radikaliseras.

Jag har definitivt ingen invändning i sak mot påståendet att domedagsretoriken i media och från vissa politiker kan skapa denna typ av desperation hos människor. Men jag tycker Erika Bjerström helt missar sin egen roll i analysen. Hon själv är en av de största domedagsprofeterna i svenska medier, i stort sett alla hennes reportage i SVT sprider exakt den undergångsstämning hon själv kritiserar. Bristen på självkritik är slående.

Hon avslutar artikeln med att, med ett lite underförstått hotfullt tonfall, ställa frågan om inte ett misslyckande på kommande klimatkonferens i Glasgow kan komma att få "hundratusentals besvikna och desperata unga människor att tappa tilliten till de tröga politiska processerna".

Mitt svar är att de gör de endast om vissa politiker, debattörer och media sprider domedagsstämningar i stället för framtidstro, och om man överdriver klimathotet och sprider osakliga fakta i media. Ansvaret för att människor radikaliseras ligger faktiskt mest hos media och mindre hos politikerna. Erika Bjerström själv kan exempelvis välja att motverka domedagsstämningar - eller att förstärka dem.

Som bekant ger jag inte mycket för domedagsprofeternas syn på klimatfrågan, och det gör inte moderaterna heller. Framtidstro, teknikoptimism och en rimlig och balanserad politik. som inte slår orimligt mot samhällsekonomi, energiförsörjning, företagande, jobb och människors privatekonomi, är bärande delar av moderaternas politik.

Debatt om miljöskatter

2021-10-13

I dag var det dags för veckans fjärde riksdagsdebatt, och jag inledde kammarens ärendedebatter med mitt anförande om problemet att använda miljöskatter som skattebas. Klicka på bilden för att se och lyssna på debatten.

Användningen av miljöskatter har ökat över tid, både för att styra människors beteenden i den riktning en majoritet av politikerna önskar, och för att öka statens skatteintäkter. Begreppet grön skatteväxling har också fått allt större betydelse, och man menar då att man sänker skatten på exempelvis arbete och i stället höjer det på sådant som man anser är miljöskadligt. I teorin har detta ansetts gå jämnt ut i statens finanser.

Många, bland annat jag själv, har invänt mot att detta är feltänkt och inte är hållbart i längden. Om människor ändrar sina beteenden på det sätt som politikerna önskar faller ju automatiskt skatteintäkterna och det uppstår en brist i statens budget.

Riksrevisionen har nu granskat frågan och rekommenderar i sin rapport regeringen att utveckla metoden för att beräkna skatteintäkter på lång sikt så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Riksrevisionen påpekar att statens intäkter från energi- och koldioxidskatter kommer att minska i framtiden med nuvarande skatteregler och påpekar att denna trend inte syns i regeringens långsiktiga beräkningar.

Regeringen svarar att de delar Riksrevisionens bedömning att den metod som används för att beräkna inkomsterna från miljö- och energiskatter på lång sikt kan förbättras, men att överskattningen av skatteintäkterna inte är av den omfattningen att ”bedömningen av finanspolitikens hållbarhet nödvändigtvis blir felaktig”.

Från moderat sida håller vi inte med om regeringens bedömning. Vi tycker problemet är större än så. Ett aktuellt exempel är den nya skatten på plastbärkassar som regeringen har infört som, förutom att den inte medför några tydliga miljövinster och är dåligt utformad, enbart har inbringat en bråkdel av de intäkter som regeringen hade räknat med till statsbudgeten. Man hade budgeterat med intäkter på långt över 2 miljarder om året, men det blev bara 175 miljoner.

Det går inte att utgå från att inkomster från en stabil skattebas helt kan ersättas med en eroderande skattebas på längre sikt, vilket är idén med grön skatteväxling. I den gröna skatteväxling som regeringen och dess samarbetspartier håller på att genomföra ska höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande, om minst 15 miljarder kronor. Dessutom innebär januariavtalet att ”miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka”. Moderaterna anser att det är centralt att miljöskatter koncentreras till att vara just miljöstyrande. Om miljöskatter successivt utgör en alltmer betydande del av statens intäkter skapar det risker för offentliga finanser eftersom hela idén med miljöstyrande skatter är just att det som beskattas ska fasas ut.

Det är också av stor vikt att skatter och förändringar av skatter utvärderas, särskilt när det råder osäkerhet om vilken effekt skatteförändringen förväntas ha. Kemikalieskatten är ett exempel där detta inte gjorts. Riksdagen tillkännagav för regeringen redan under riksmötet 2017/18 att kemikalieskatten ska utvärderas. Detta är ännu ej helt uppfyllt. Kemikalieskatten är en skadlig punktskatt som utan miljönytta införts på främst elektronikvaror i Sverige, och blivit en ny tung pålaga som en hel bransch tvingas hantera med nya omfattande kostnader och administration som följd. Kemikalieskatten har också kritiserats för att enbart inbringa en begränsad andel av de intäkter som regeringen ursprungligen räknade med. Skatten och dess negativa konsekvenser är ännu ej helt utvärderad i enlighet med vad riksdagen uppmanat regeringen om, vilket borde ha skett och hade kunnat utgöra ett viktigt underlag för att när regeringen nu förbereder en ny skadlig kemikalieskatt i form av en skatt på kläder och skor.

Sammanfattningsvis anser moderaterna att regeringen måste ta frågan om att byta ut stabila skattebaser mot eroderande skattebaser på allvar, och vi har därför en reservation, som under debatten även fick stöd av SD, där vi vill att riksdagen ger regeringen ett tydligt uppdrag att göra bättre prognoser över intäkterna från miljöskatter, samt att utvärdera även andra konsekvenser av denna typ av skatter.

För mig som under många år ifrågasatt den så kallade "gröna skatteväxlingen" var det med viss tillfredställelse jag hanterade detta ärende för moderaterna och även representerade partiet i debatten. Syftet med miljöskatter ska vara att styra bort oönskade beteenden och att göra det på ett sätt som inte är samhällsskadligt. Inte att bygga upp nya instabila skattebaser. Tyvärr är regeringen och dess stödpartier inte lika klarsynta i frågan.

Slkutligen kan jag konstatera att endast M, S och SD deltog i debatten. Även Miljöpartiet och Centerpartiet hade anmält sig, men uteblev. Är verkligen inte frågan om miljöskatter viktigare än så för dessa två partier?

Interpellationsdebatt om strandskydd

2021-10-12

Jag kunde inte låta bli att även gå in i interpellationsdebatten om strandskydd med miljöminister Bolund. Jag påpekade att kommunerna är bäst skickade att avgöra vilka stränder och vattendrag som ska skyddas och vilka som kan få bebyggas. Det är inte en fråga för länsstyrelsen att överpröva. För landsbygdskommuner är ofta attraktiva boendemiljöer det bästa sättet att locka nya kommuninvånare. Och ofta finns det många attraktiva boendemiljöer som går att använda utan att hota friluftsliv och tillgänglighet till sjöar och stränder. Det är orimligt att man inne i storstäderna bygger hus på varenda strandkant och ibland rent av ute i vattnet, medan man på landsbygden inte får bygga på en enda sjönära tomt.

Dagens veteranbilsdebatter med miljöminister Per Bolund (MP)

2021-10-12

I dag hade vi interpellationsdebatter med miljöminister Per Bolund (MP). Första ämnet var en debatt om den nu välkända frågan om problemen för importörer av veteranfordon, där jag och två andra ledamöter ställt interpellationer till miljöministern (klicka på videon ovan för att se hela debatten). Vi var sex riksdagsledamöter som deltog. Därefter följde en annan interpellationsdebatt med fokus på drivmedelsförsörjningen i framtiden för historiska fordon och andra fordon som inte kan köras på nya moderna bränslen. Jag deltog även i den debatten (videon nedan).

På läktaren satt flera av de drabbade importörerna, bland annat Janne Karlsson som jag besökte i Tidaholm i somras. Dessutom deltog deras juridiska ombud och Fordonshistoriska Riksförbundets ordförande Jan Tägt. Efter debatten tog vi en bild utanför riksdagens åhörarläktare.

Mina huvudsakliga inlägg i debatterna var enligt följande.

Fru talman,

Det vi kallar för det rullande kulturarvet, alltså gamla fordon, sysselsätter åtskilliga hundratusentals människor i vårt land.

Riksdagens Fordonshistoriska nätverk har under många år fått rapporter om problem som uppstår till följd av att lagar och regler för vanliga fordon ofta inte är tillämpliga på veteranfordon. Myndigheters bristande förståelse och kunskap om veteranfordon gör inte saken bättre.

Det finns som sagt flera pågående rättsliga processer på området. Det senaste exemplet i raden rör det uppmärksammade ärendet om import av veteranfordon från utlandet, där ansvariga myndigheter beslagtagit importerade veteranbilar som skulle renoveras i Sverige. De som importerat fordonen har fått beskedet att dessa värdefulla bilar ska klassas som ”miljöfarligt avfall” och måste ”destrueras”. Dessutom anser myndigheterna att importörerna bör bestraffas för att de importerat miljöavfall utan tillstånd. Myndighetsbeslutet är under rättslig prövning, men helt uppenbart är det något som gått väldigt fel.

De aktuella fordonen är utförda ur USA med alla nödvändiga och omfattande bilhandlingar, transportdokumenten är tydliga med att det avser bilar, det finns tydliga handelskammarintyg rörande fordonen och bilarna förs in i Sverige som veteranfordon. Enligt gällande EU-regler undantas veteranfordon från vanliga regler för fordonsimport, och i Sverige går gränsen för veteranfordon vid 30 år. De aktuella bilarna är från 1950-talet. Det verkar helt enkelt inte finnas något rimligt stöd för att en svensk myndighet plötsligt ska kunna klassa dessa fordon som avfall.

Trots detta driver Länsstyrelsen frågan rättsligt mot små enskilda näringsidkare. Och till följd av att det är en myndighet som är motpart täcker inte företagarnas försäkring kostnaderna för rättsprocessen. De aktuella småföretagarna har alltså köpt fordon för stora summor i USA, betalat transporter och juridiska dokument, och tvingas nu också betala förvaringskostnaderna hos tullen och rättsprocessen mot svenska myndigheter. Så borde det inte få gå till i ett rättssamhälle.

Fru talman,

Det är bekymmersamt att miljöministern och olika myndigheter inte verkar eniga i sin bedömning av gällande regler. Om inte landets myndigheter och ministrar är eniga om sin tolkning av vad som är ett veteranfordon, hur ska då en vanlig privatperson eller småföretagare kunna förutse detta?

Det är glädjande att både Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet i en annan aktuell rättsprocess uttalat att veteranfordon generellt sett inte är att betrakta som avfall och därmed går på samma linje som Miljödomstolen och rakt emot Länsstyrelsens extrema tolkning. Förhoppningsvis sätter detta en ny praxis som även kan hjälpa andra som drabbats.

Det är samtidigt regeringens ansvar att se till att lagar och regler fungerar. Vad är meningen med att regeringens egen förlängda arm, landets länsstyrelser, utan anledning går i strid mot enskilda medborgare och småföretagare? Och varför belasta rättsväsendet med dessa frågor? Ingen importerar veteranfordon till Sverige för stora pengar bara för att dumpa dem i skogen. Detta borde till och med länsstyrelsens handläggare begripa. Det hade varit bättre om myndigheterna agerat med kraft mot uppmärksammade olagliga deponier och brinnande soptippar som är ett verkligt miljöproblem.
Fru talman,

Tyvärr är det inte bara frågor kring import och export av historiska fordon som är ett problem, utan även många andra lagregler och föreskrifter. Jag vill därför ställa två frågor till miljöministern

Omgång två:

Fru talman,

Jag konstaterar att miljöministern inte riktigt verkar veta vad som gäller rättsligt just nu. Det är kanske inte så konstigt, för det är det ingen annan heller som vet. Frågan är om ministerns vackra ord om det rullande kulturarvets värde kommer att ha någon politisk betydelse? Om man ska kunna lösa praktiska problem MÅSTE man samla alla intressenter och tillsammans gå igenom ALLA de problem och hinder som finns. I annat fall tar man inte problemet på allvar. Och det måste finns viktigare saker för svenska myndigheter och domstolar att ägna sin tid åt än detta!

Tyvärr är den aktuella frågan om problemen för det rullande kulturarvet i allmänhet och importen av veteranfordon i synnerhet, bara toppen av ett isberg. De två huvudansvariga ministrarna, kulturministern och miljöministern tillhör samma parti, alltså Miljöpartiet. Som regeringsparti har man ett stort ansvar för dessa frågor.

Miljöpartiet tar numera steg efter steg mot ett totalitärt samhälle där människors liv kringskärs allt mera. Många av Miljöpartiets förslag förskräcker. Så sent som i partiledardebatten i söndags svarade Per Bolund som ende partiledare ja på frågan om han och Miljöpartiet är beredda att begränsa människors rätt att köra bil för att motverka klimatförändringar. Det ligger nära till hands att tro att just nöjeskörning av veteranfordon är en av de saker som skulle riskera att förbjudas om miljöpartiet fick bestämma.

Miljöpartiet föreslår också totalförbud mot fossila bränslen 2025. Det gör det ju i praktiken omöjligt att köra veteranfordon i ett sådant läge. Frågan är hur Miljöpartiet tänker där?

Så återigen – vilken typ av bilkörning är det Miljöpartiet vill förbjuda? Kan miljöministern garantera att Miljöpartiet inte kommer att föreslå ett förbud mot att nöjesköra med veteranfordon? Jag tror att svenska folket och alla de hundratusentals svenskar som ägnar sig åt detta intresse vill ha besked om detta.

Kan miljöministern också garantera att det även i framtiden kommer att finnas tillgång till traditionella bränslen i Miljöpartiets Sverige, som gör det möjligt att köra de veteranfordon som man säger sig vilja värna? Utan bränsle hjälper det ju inte hur välvilligt miljöministern talar om värdet av det rullande kulturarvet.

Slutomgång:

Jag konstaterar återigen att både kulturministern och miljöministern ingår i regeringen. Problemen för importörer och ägare av historiska fordon har varit känt ett antal år. Om man hade velat kunde man agerat och tagit initiativ i denna fråga. Men det har man inte gjort. I stället har man suttit passivt och konstaterat att Länsstyrelsen lyckats stoppa eller försvåra för privatpersoner att importera veteranfordon. Utan att bry sig om hur det drabbar enskilda människor.

Det är inte ministerstyre att följa vad som händer i samhället och agera när man inser att lagar och regler inte fungerar. Varför gör man inte det från regeringens sida?

Det känns tyvärr som om denna empatilösa politik är det som kännetecknar Miljöpartiet idag. Men om vi offrar allt som är roligt, intressant och givande, om vi motarbetar vårt kulturarv, vad har vi då kvar?

Inlägg i IP-debatt om bränslen:

Problemet med Miljöpartiets linje om att förbjuda fossila bränslen redan om åtta år är att det är svårt att ersätta dem med den mängd biobränslen som behövs. Det finns över 5 miljoner fordon i Sverige, och redan idag importerar vi merparten av våra biodrivmedel. Dessutom undrar många vad dessa biodrivmedel kommer att kosta och hur man ska klara distributionen ut på landsbygden när allt fler bensinmackar avvecklas för att det blir för dyrt att bygga om dem för att hantera nya bränsletyper. Allt detta måste regeringen beakta när man hanterar förslagen från den så kallade utfasningsutredningen.

I ministerns svar skriver han att utfasningsutredningen bedömer ”att det även efter utfasningsåret kommer att behöva finnas kvar en viss möjlighet för en fortsatt mycket begränsad användning av fossila drivmedel”.

Jag konstaterar också att miljöministern nu i debatten har uttalat att fossila bränslen kommer att finnas kvar så länge behovet finns och det finns fordon som inte kan tankas med nya biobaserade drivmedel.

Detta är inte den bild som det andra språkröret för Miljöpartiet ger. I en debattartikel idag i Aftonbladet säger Märta Stenevi tvärtom så här om miljöpartiets politik:

”Sverige ska minska sina utsläpp med två tredjedelar till 2030 – alltså om åtta år. Då ska också alla fossila bränslen vara helt utfasade”.

Tyvärr är det svårt att lita på det miljöministern säger. Miljöpartiet talar med kluven tunga och går inte att lita på.

Miljöpartiets extrema politik framträder allt tydligare

2021-10-11

Miljöpartiets klimatextremism framträder allt tydligare.

Förra veckan avslöjades hur en motion till MP-kongressen, undertecknad av ett 30-tal medlemmar, föreslog politiska beslut om att nyhetsprogrammen i SVT ska innehålla minst 15 minuters klimathotspropaganda varje sändning. Detta förslag att direkt med politiska beslut styra innehållet i Public Services nyhetsprogram fick även stöd av en av MP:s riksdagsledamöter som också var en av språkrörskandidaterna vid det senaste bytet av språkrör, samt av miljöpartiets gruppledare i Göteborg. Förslaget möttes av befogat hård kritik från både politiskt håll och från SVT själva. Att politiker går in och styr innehållet i programmen som Public Service sänder är sådant som vi förknippar med helt andra politiska system. Inga andra partier i Sverige har någonsin fört fram liknande tankar om politisk styrning av media. P1 morgon uppmärksammade också saken idag.

I går i partiledardebatten ställde intervjuarna i slutet en fråga till de åtta partiledarna. Man pekade på att politikerna gjort stora inskränkningar i människors frihet under pandemin, i form av olika restriktioner och begränsningar i fri och rättigheter för att stoppa pandemin. Frågan gällde om partierna eventuellt var villiga att införa liknande begränsningar i människors vardag för att motverka klimatförändringar, exempelvis införa begränsningar vad gäller bilkörning eller flygresor? Den ende som räckte upp handen och ville detta var Miljöpartiets språkrör Per Bolund. Alla övriga sju partiledare sa nej. Detta är ytterligare ett hårresande exempel på hur Miljöpartiet är villiga att kasta mycket av andra värden i samhället i sin extrema kamp mot klimatförändringar som Sverige och svenska folket inte ens kan påverka mätbart.

I dag presenterar Miljöpartiet ytterligare ett antal orimliga förslag, bland annat vill man införa satellitövervakning av alla svenska bilister (!) för att övervaka att de följer alla lagar och regler och för att "rädda klimatet". Regimerna i Nordkorea och Kina hade nog inte kunnat komma på ett värre och mer raffinerat förslag till övervakning av medborgarna.

Sedan tidigare vet vi att MP:s EU-ledamot Pär Holmgren velat "pausa demokratin" i sin kamp mot klimatförändringar, och vi vet att MP:s andra EU-parlamentariker, Jakop Dalunde, uttalat att "den som vill ha mindre motorvägar och cement ska rösta på partier som vill ha mindre motorvägar och cement". Underförstått Miljöpartiet. Hur man ska kunna bygga sina nya järnvägar och vindkraftverk utan betong och cement framgår inte. Någon kanske invänder att Miljöpartiet vill bygga i trå i stället. Fast det blir ju svårt det också om man inte får ta ned någon skog - Miljöpartiet vill ju att skogen ska stå kvar.

I dag varnar Dagens Industri på ledarplats för att Miljöpartiet har blivit ett allt mer totalitärt parti. Varningen är på sin plats. Det finns en anledning till att Miljöpartiet ligger under 4% i opinionsmätningarna. Det är ett allt mer extremt parti som är livsfarliga för Sverige och svenska folket. Inget parti har förstört mer i Sverige än Miljöpartiet lyckats med som litet extremparti i regeringen, och viljan att förstöra ännu mera av det som svenska folket byggt upp verkar inte saknas.

Snart firar vi Bilens Dag igen - och står upp för bilismen!

2021-10-09

När jag tillsammans med mina tre moderata riksdagskolleger, Lars Beckman, Sofia Westergren och Kjell Jansson, startade Riksdagens Bilnätverk för några år sedan insåg vi nog inte vilken påverkan vårt nätverk skulle få på hela samhällsdebatten och hur stort det mediala intresset skulle bli. Aldrig har nog bilismen varit så hotad och angripen av politiken som just nu. Samtidigt är en stor del av vårt land och miljoner svenskar helt beroende av bilen för att få vardagen att fungera. Vi i nätverket kommer att fortsätta stå upp för bilismen och som moderat känns det väldigt bra att ha partiet med sig i denna fråga.

Under pandemin har vi bara haft digitala aktiviteter i nätverket, men nu återstartar vi våra fysiska arrangemang i form av seminarier och lunchträffar. Närmast är det dags den 26 oktober för det årliga firandet av Bilens Dag i riksdagen. Denna gång med tema elbilar, laddinfrastruktur och elförsörjning. En fråga som verkligen blivit högaktuell.

Energikrisen i Europa är skapad av politiken

2021-10-08

Under många år, minst tio, har jag och många andra varnat för att den så kallade "gröna omställningen" av energisektorn riskerar att skapa allvarlig energibrist. Helt enkelt för att man med olika politiska beslut motarbetar de stabila väderoberoende energikällorna som kärnkraft och vattenkraft till förmån för subventioner och aktivt gynnande av instabila väderberoende energikällor som framförallt vindkraft. Resultatet riskerar att periodvis leda till elbrist och att man i stället tvingas öka användningen av olja, kol och framförallt gas. Man vinner då ingen effekt i form av minskade utsläpp utan ökar dem i stället, och samtidigt skapar man kraftigt stigande priser på energi - en effekt som förstärks av ett utsläppshandelssystem som medvetet slår direkt mot olja, kol och gas. Detta trots att detta är det enda som står till buds när inte andra energikällor levererar. Dessutom ökar i en sådan situation beroendet av rysk gas, vilket i sig är ett politiskt hot mot stora delar av Europa.

Effekten av politiken för medborgarna i både Sverige och EU riskerar att bli
* sämre miljö
* ökade utsläpp
* stigande energipriser
* periodvis energibrist
* ökat beroende av Ryssland

Nu är vi där. De senaste dagarna har media på allvar börjat rapportera om skenande elpriser och energikris i Europa. Sverige är inget undantag, här har nu de högsta elpriserna någonsin registrerats i södra delen av landet. I elprisområde 4 (sydligaste Sverige) var det rörliga elpriset som högst 672% (!) dyrare i går än för ett år sedan. Och runt om i Europa plågas invånarna av stigande elpriser och gaspriser.

I SVT:s nyhetssändningar igår fick frågan oväntat stort utrymme. Man menade att orsakerna till energikrisen främst är att vindkraften producerat dåligt för att det blåser för lite, och att detta gör att man använder mer gas, olja och kol för elproduktion och annan energiförbrukning. Detta i sin tur driver upp gaspriserna som just nu närmast skenar. Ryssland har naturligtvis inget intresse av att hålla nere gaspriserna, utan använder situationen för att pressa EU att godkänna den nya gasledningen Nord Stream 2. Även oljepriset stiger, och de oljeproducerande länderna håller nere produktionen för att tjäna mer pengar.

Men slutsatsen i programmet var att reportern och forskaren landade i att Sverige behöver mer (!) förnybar energi. Det var liksom som om de inte lyssnat på vad de själva tidigare sagt i samma inslag...

I programmet nämndes dessutom inte en annan orsak. Nämligen att både Sverige och Tyskland stängt ned mycket kärnkraft de senaste åren. I stället har man förlitat sig allt mer på elproduktion från vindkraft. Även i andra EU-länder har vindkraften byggts ut kraftigt, samtidigt som marknaden för kärnkraft blivit mindre lönsam till följd av att politiken snedvridit marknaden med olika beslut, skatter, subventioner och avgifter. När det inte blåser får vi ingen el från vindkraften och kärnkraften är delvis avvecklad. Återstår då olja, kol och gas - alltså de fossila bränslen som alla säger att man vill komma bort ifrån. Samtidigt kommer behovet av el att öka kraftigt om vi ska elektrifiera större delar av samhället, köra fler elbilar och tillverka vätgas som energibärare. Effekterna av politiska beslut har nu alltså blivit just det många varnade för - EU har ökat sitt beroende av fossila bränslen, nya dagbrott för kolbrytning fortsätter skövla natur och driva människor från sina hem och Europa gör sig mer beroende av rysk gas. Samtidigt stiger energipriserna så kraftigt i EU att bedömare säger att energikris hotar och kan motverka den ekonomiska återhämtningen efter pandemin.

Allt detta beror inte på något annat än politiska beslut. Detta gäller både på EU-nivå och i de enskilda länderna, där Sverige och Tyskland sticker ut med särskilt orimlig politik. En klimatpolitik med satsning på väderberoende energislag i stället för stabil och väderoberoende baskraft gör oss väldigt sårbara. En extrem motvilja mot kärnkraft och ett system med utsläppshandel förvärrar situationen ytterligare med rusande energipriser.

Verkligheten kommer nu ifatt politikerna i både Sverige och resten av EU. Politiken har skapat energikrisen och bör få stå till svars för denna. Aktivistiska och naiva media som spelat med bör också få sin del av kritiken.

Vad kan vi då göra i Sverige? Svaret är att det inte är lätt att lösa en akut elbrist. Men om jag fick bestämma hade jag omedelbart stoppat rivningen av Ringhals 1, och i stället planerat för en återstart efter nödvändig översyn och renovering. Ringhals 1 var i gott skick och hade kunnat drivas vidare i minst 4-5 år efter rimlig översyn. Idag skulle det bli en ganska långdragen process om man ska återstarta verket, men kanske skulle de gå till nästa vinter? Ökad produktion vid Ringhals är i vart fall en av de saker jag motionerar om i riksdagen i år: Utöka kapaciteten vid Ringhals kärnkraftverk. Dessutom har jag en motion om ökad forskning kring ny kärnkraft: Forskning om nästa generations kärnkraft. Man som sagt - detta löser inte en akut elkris. Det enda som återstår i ett akut krisläge är helt enkelt att köra det svenska oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn för fullt och att importera dyr kolkraftsel från kontinenten. Kanske borde vi också återstarta tidigare avvecklade reservkraftverk. Jag har också lämnat in denna motion: Tillsätt en kriskommission för svensk elförsörjning Sverige klarar sig inte utan el.

Den så kallade "klimatpolitik" som bedrivs har alltså ökat beroendet av olja, gas och kol och ökar därmed utsläppen av koldioxid och smutsiga föroreningar. Dessutom har politiken drivit upp priset på el vilket motverkar politikens önskan om en ökad elektrifiering. Klimatpolitiken är hittills verkligen ett totalt fiasko på alla sätt. Politikens svar från Sveriges regering och EU är alltså att fortsätta på samma spår. Men om man fortsätter med samma politik kommer man att få samma resultat.

Europa lever farligt. Utan trygg energiförsörjning hotas både företag, jobb, välfärd, privatekonomi och samhällsekonomi. Detta måste svenska politiker ta till sig - energiförsörjningen är ingen lek i ett modernt samhälle.

Omöjligt prata bränsleskatter med egoistiska och empatilösa fanatiker

2021-10-03

Bensinpriset skenar och dieselpriset i Sverige är det näst högsta i hela världen. Kostnaderna för resor och transporter blir allt mer betungande, och det är inte bara de som arbetspendlar eller måste ta bilen för att handla eller hämta barnen på förskolan som drabbas. Bränslepriserna driver även upp priset på hantverkstjänster och varor i butikerna. På landsbygden slår kostnaden extra hårt, oftast saknas användbar kollektivtrafik och alla har inte råd att köpa nya extremt dyra elbilar. Att köpa en begagnad känns mindre lockande med tanke på att gamla elbilar ofta har en väldigt kort räckvidd jämfört med nya. Dessutom saknas tillräckligt med fungerande laddställen.

Men även i storstaden behöver många bilen. Inte minst hantverkare och de som arbetar skift när kollektivtrafiken går väldigt glest eller inte alls. Andra behöver köra sina barn till förskolan och använda bilden för storhandling. Vi glömmer också ofta bort att många personer med funktionshinder behöver sin bil. Och jag brukar också påminna om att busschauffören som hämtar ut bussen ur garaget tidigt på morgonen inte kan ta bussen till jobbet.

En del storstadsbor (läs främst miljöaktivister) har dock väldigt liten (läs ingen) förståelse för många människors behov av bil och att de flesta under överskådlig framtid kommer att köra bilar som drivs med bensin eller diesel. Själva har de ofta vare sig körkort eller bil, och har tunnelbanan, bussen eller spårvagnen runt hörnet. Kollektivtrafik som till ca 50% betalas via skatten av dem som samtidigt själva måste använda bil i stället. Bilisterna tvingas därmed betala dubbelt.

Vad händer om inte landsbygden är befolkad av arbetande människor? Vem ska odla vår mat? Vem ska fiska upp den fisk vi behöver? Vem ska arbeta i våra gruvor? Vem ska vårda och avverka skogen? Vem ska driva våra kraftverk och leverera el till storstan? Vem ska hålla landskapet öppet så att stadsborna kan komma ut på landet på rekreation i det öppna svenska landskapet? Och vem ska hålla igång turismen och besöksnäringen? Man borde inte i ett modernt samhälle behöva påpeka det självklara - utan en levande landsbygd kommer inte städerna att kunna leva. Det borde storstadsbor som hatar bilismen tänka på varje gång de tänder lampan, köper mjölk i affären eller talar vackert om trä och biobränslen.

Själv har jag tröttnat på att diskutera med miljö- och klimatfanatiker som inte begriper att deras destruktiva linje sakta håller på att kväva Sverige. De är inte värda att lyssna på överhuvudtaget. Vi måste låta det sunda förnuftet ta tillbaka makten över både bränslepriser och elförsörjning innan det är för sent!

Äldre inlägg på miljö-, energi- och klimatbloggen hittar du här!

Miljö- energi- och klimatblogg På denna sida kommer jag främst att samla mina blogginlägg som rör övergripande miljö- och klimatpolitik, elproduktion och andra energifrågor, miljöförstöring, gifter och föroreningar och övrig miljöpolitik.

Verkligheten har kommit ifatt även svensk klimatpolitik

EU:s klimatmål är inte realistiska och inte genomförbara

Allt tydligare att extrema klimatalarmister hör hemma till vänster

Hur olönsam är vindkraften?

Vattenfall går vidare med planer för ny kärnkraft vid Ringhals 2024-02-20

Svenska klimatforskare avvisar domedagslarm om Golfströmmen 2024-02-18

Träningspass i skogen i vårsolen 2024-02-17

En mer balanserad ordförande för FN:s Klimatpanel IPCC 2024-02-14

Möte med Riksdagens Skogsindustrinätverk 2024-02-06