Arbetsmarknadsblogg

På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör arbetsmarknadspolitik,
arbetslöshet, utanförskap, varsel, a-kassa, arbetsförmedling, fackliga frågor, arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor mm - dvs allt som har koppling till arbetsmarknaden och mitt uppdrag i arbetsmarknadsutskottet. Frågor som främst rör företagande och näringslivsfrågor hittar du samlade på Näringslivsbloggen.


Den svenska arbetslösheten ökar mest i hela EU

2020-08-01

I går presenterades färsk arbetslöshetsstatistik på Europaportalens webplats. (Europaportalen är det svenska näringslivets och fackföreningsrörelsens gemensamma EU-plattform där man främst bevakar EU-frågor som rör näringsliv och arbetsmarknad). Man konstaterar att arbetslösheten i Sverige ökade mest i hela EU mellan maj och juni, samt att Sverige ligger kvar med den sjätte högsta arbetslöshetsnivån i EU. Av siffrorna framgår också att arbetslösheten redan börjat sjunka i en handfull EU-länder, samtidigt som den ökar i Sverige och nu ligger en bit över 9%. Läget när det gäller ungdomsarbetslösheten är ännu värre.





När det gäller ungdomsarbetslösheten är läget ännu mycket värre. Endsast två länder i EU har idag högre ungdomsarbetslöshet än Sverige, och vi hade den näst högsta ökningen mellan maj och juni. Sverige har idag högre ungdomsarbetslöshet än Italien och vi närmar oss 30% ungdomsarbetslöshet, en extremt hög siffra.. 





Vi matas ständigt med glättiga uppgifter om att Sverige klarat corona-pandemin ekonomiskt mycket bättre än omvärlden. Men dessa siffror över den faktiska utvecklingen av arbetslösheten ger inget stöd alls för detta. Dessa höga arbetslöshetsnivåer kommer att slå hårt mot samhällsekonomin. 

Jag och moderaterna har upprepade gånger, senast under förra höstens budgetdebatter, varnat för att den höga svenska arbetslöshetsnivån jämfört med resten av EU skulle ge oss ett sämre utgångsläge när vi förr eller senare går in i en lågkonjunktur. Ingen av oss visste att det skulle hända så snart, men tyvärr blev det precis som befarat - Sverige har nu en mycket jobbig uppförsbacke på grund av att regeringen slarvade bort högkonjunkturen och inte gjorde viktiga reformer på arbetsmarknaden och i integrationspolitik och bidragssystem när tiderna var goda.
 





Arbetsförmedlingen har slutat följa upp att arbetslösa söker jobb 

2020-04-21

Jag har sedan många år ett antal bra personliga kontakter inom Arbetsförmedlingen, både chefer och medarbetare ute på de olika AF-kontoren. De förser mig med en massa intressant information om vad som händer bakom kulisserna i myndigheten. Inte minst fick jag mycket larmrapporter om regeringens beslutade snabba slakt av hela myndigheten som vi moderater med hjälp av andra partier lyckades stoppa. Så här i efterhand kan man ju konstatera att det var en väldig tur att vi inte stod helt utan Arbetsförmedlingsverksamhet mitt i en allvarlig kris med skenande arbetslöshet.

Den senaste veckan har jag fått flera rapporter om att Arbetsförmedlingen plötsligt tagit beslut om att slopa kravet på att arbetslösa ska visa aktivitet i arbetssökandet för att få ut sin a-kassa. Nu gäller att man inte behöver redovisa något arbetssökande alls utan får sin ersättning ändå.

När jag diskuterade detta på twitter igår fick jag invändningen att "Arbetsförmedlingen har nog annat att göra just nu än att kolla om folk söker jobb". Jag har stor respekt för att Arbetsförmedlingens arbetstyngd när arbetslösheten ökar - men då är det ju läge att återanställa en del av dem som tyvärr tvingades lämna myndigheten när regeringen förberedda Arbetsförmedlingens snabbavveckling. Registrering av nya arbetslösa sker dessutom i huvudsak genom självbetjäning. Arbetsförmedlingens huvuduppgift i varje läge måste vara att försöka förmedla och besätta de lediga platser som faktiskt finns. Detta är precis lika viktigt i ett krisläge som annars, kanske ännu viktigare, och det är därför också viktigt att fortsätta matchningsverksamheten och följa upp att de arbetslösa faktiskt söker de jobb som finns. Det lär nog exempelvis inte bli lättare för exempelvis jordbrukssektorn att få tag på personal med de nya reglerna om slopad aktivitetsrapport.






Orimligt med arbetskraftsbrist inom jordbruket med dagens arbetslöshet

2020-04-19

Det kommer allt fler rapporter om att de gröna näringarna har brist på arbetskraft. Det gäller bland annat arbete med grönsaksodling och spannmålsodling, sommarens jordgubbsskörd och annan bärplockning liksom arbete med skogsplantering och röjning. Många av dessa jobb brukar - konstigt nog - utföras av tillfälliga gästarbetare och säsongsarbetare från utlandet. Trots att vi har så hög arbetslöshet och det påstås att det inte finns "enkla jobb" åt exempelvis nyanlända och lågutbildade. Och nu när man inte längre kan resa som vanligt i världen kan inte dessa gästarbetare ta sig hit. Detta påstås kunna leda till att vi får brist på vissa livsmedel till hösten.

I det läget blir det extra viktigt att tala klartext. Det är självklart helt orimligt att nyanlända och långtidsarbetslösa går år ut och år in med olika ersättningar samtidigt som det bevisligen finns massor av lediga jobb som i princip vem som helst kan läras upp till. I ett läge med hotande livsmedelsbrist tycker jag till och med man skulle kunna diskutera om inte även andra arbetslösa och rent av även vissa korttidspermitterade skulle kunna rycka in och utföra nödvändigt arbete någon vecka eller två om det är praktiskt möjligt och arbetsuppgifterna finns i närområdet. I ett krigsläge kan man vidta vissa sådana åtgärder, frågan är om det inte även borde kunna gälla även i andra allvarliga kriser? Om man exempelvis blivit permitterad från sitt restaurangarbete med drygt 90% av lönen utan att jobba - en lön som till stor del bekostas av staten - så är det kanske inte orimligt att i vart fall ung arbetskraft utan barn kan utföra arbetsuppgifter inom jordbruket inom rimligt pendlingsavstånd? Att arbeta en kortare tid inom den sektor som förser restaurangerna med mat är kanske rent av är lärorikt?

Vi riksdagsledamöter arbetar i likhet med många andra hemifrån just nu (även om jag är en av de 55 som tjänstgör i riksdagen även nästa vecka). Vissa av oss har mycket arbete att göra, exempelvis jag själv eftersom finansutskottet är det enda utskott som just nu arbetar normalt och hanterar stora delar av krislagstiftningen och jag dessutom är ordinarie ledamot i EU-nämnden med ett antal telefonmöten varje vecka. Andra har det ganska lugnt eftersom deras riksdagsutskott inte har så många ärenden. Jag har just nu 3-4 moderata riksdagskolleger som kombinerar hemarbetet för riksdagen med att arbeta extra inom sin tidigare arbetsplats - sjukvården. Det finns gott om liknande exempel. Vi vet att permitterade upphandlingsexperter från Scania arbetar extra hos Socialstyrelsen för att hjälpa till med internationell upphandling av medicinskteknisk utrustning mm. Vissa företag har ställt om sin produktion för att hjälpa vården, och personalen på andra företag arbetar för högtryck för att producera allt från andningsskydd till respiratorer. Och inom vården arbetar man ofta långt mer än normal arbetstid. Alla behöver dra sitt strå till stacken under en allvarlig kris, och jag tycker att inte minst de som är helt arbetsbefriade borde kunna fundera på om de kanske kan bidra på något sätt. 

Att de som är arbetslösa sedan länge anmodas att ta lämpliga enklare jobb ser jag som en självklarhet. Det finns redan krav i regelverket för a-kassan om att man måste ta lämpliga jobb efter en viss tids arbetslöshet - även om det inte är exakt det jobb man hade tidigare. Nu är det dags att verkligen tillämpa dessa regler mer strikt än man gjort tidigare. Delar av a-kasseersättningen bekostas med skattemedel och att staten ställer tydliga villkor i ett krisläge borde vara ganska självklart. I en förlängning måste kraven skärpas oavsett kris - det är orimligt att ha flera hundratusen lågutbildade långtidsarbetslösa samtidigt som jordbruksnäringen inte kan rekrytera 5.000 personer utan måste anlita säsongsarbetare från utlandet! 

Jag delade denna ledartext tidigare idag och konstaterar att jag inte är ensam om mina funderingar.

 






Rimliga förslag från regeringen så här långt 

2020-03-16

Regeringens besked idag om införande av möjlighet till korttidspermittering där företaget får halva lönekostnaden täckt av staten, samtidigt som den anställde får behålla 90% av lönen, var välkommet. Det var också en av de åtgärder jag förespråkade bland annat i gårdagens blogginlägg. Det kommer i vart fall att motverka uppsägningar i spåren av Corona-krisen och kan förhoppningsvis dämpa arbetslösheten något. Däremot är det ingen universallösning för att stoppa uppsägningar - ett företag som inte har någon efterfrågan alls på sina produkter eller tjänster kommer inte att ha råd att behålla personal ens för halva lönekostnaden någon längre tid. Vi lär få se stora uppsägningar oavsett - mest akut är läget sannolikt inom transportnäringen, besöksnäringen och kultursektorn.

Jag är också glad över att regeringen tagit till sig vårt moderata krav om att staten tillfälligt ska överta ansvaret för sjuklönekostnaderna tills vidare, samt att även momsinbetalningar ska omfattas av skattekrediten till staten. Dessa åtgärder kommer att hjälpa företagens likviditet.

På det stora hela alltså ett rimligt paket från regeringen, som också är förankrat hos Moderaterna. Sverige ligger dock efter våra grannländer i tiden när det gäller dessa beslut, jag tycker de borde kommit för flera veckor sedan. 

Jag är också övertygad om att vi även kommer att behöva direkta krisstöd till akut konkurshotade branscher, samt att vi behöver bygga upp en beredskap för kraftigt stigande arbetslöshet under våren och sommaren. I det läget måste man också ha åtgärder för att stärka hushållens ekonomiska motståndskraft.  




 

Corona slår stenhårt mot företag och jobb - nu krävs kraftfull politik 

2020-03-15

En fördel med att börja komma upp i åren är att man kan jämföra med tidigare erfarenheter i livet.

Jag var med den "svarta måndagen" på börsen 1987, då jag jobbade som placeringsrådgivare på bank. Jag jobbade som jurist på bank under bankkrisen på 1990-talet och försökte rädda kunder som hamnat i stora ekonomiska problem. Jag var med under 9/11 då jag arbetade som jurist på samma bank. Och finanskrisen 2008-09 upplevde jag som politiker i Sveriges riksdag, den gången i arbetsmarknadsutskottet och jag använde i stort sett all vaken tid åt att besöka företag, fackliga organisationer, kommuner och Arbetsförmedlingar för att tala med företagare och arbetslösa och andra som berördes. Och nu är det dags för Corona-krisen som jag upplever som riksdagsledamot i finansutskottet där vi tillsammans med regeringen och ett antal tunga aktörer (Riksbanken mfl) ska försöka bidra till att samhället ändå fungerar så bra som möjligt och att företag överlever och jobb räddas. 

Dessa kriser har alla haft helt olika orsaker, men de har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Och näringslivet är inte särskilt mycket bättre än den offentliga sektorn. Det har blivit lite bättre på senare år i takt med att omvärlden uppfattats som lite osäkrare, men fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Hela samhället är dessutom uppbyggt på datakommunikation, elektronik och kortbetalningar  - trots att vi vet att allt detta kan slås ut. Höga skatter försvårar samtidigt möjligheten för både enskilda och företag att bygga buffertar för sämre tider. Och vi alla lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.


Läget just nu är akut - den snabbhet med vilken näringslivet och andra verksamheter just nu faller samman har jag bara upplevt en gång tidigare och det var under finanskrisen. Frågan är dock om inte det som händer nu är både snabbare och bredare. Alla branscher drabbas - industri, tjänstesektor, transportnäring, byggsektor, finanssektor, handel, besöksnäring, kultursektor, sport och idrott. Helt klart kommer många företag och verksamheter att slås ut, antalet konkurser kommer att öka snabbt och arbetslösheten likaså. Hur illa det går kan politiken dock påverka, och jag förväntar mig ett massivt paket av kloka beslut inom de närmaste dagarna både som stöd till näringslivet och hushållen.  
 

Några av de saker jag anser att man borde överväga:

* Reglerna om korttidsarbete kan inte vänta till 1 maj utan behövs omgående
* Regler om korttidspermittering där staten tar stor del av kostnaden måste införas i likhet med Danmark och Norge
* Riksbankens stora utlåning till bankerna av 500 miljarder räntefritt måste följas upp så de verkligen vidareutlånas till företag och andra aktörer som annars inte klarar krisen. Utlåning måste kunna ske utan att dagens krav på kreditvärdighet uppfylls, annars kommer inga krisföretag att kunna få några lån
* Politiken måste tydligt göra klart att bankerna kan slopa amorteringskravet på bostadslån för arbetslösa och permitterade. Då har man större chans att klara av räntebetalningarna
* Möjligheten att få anstånd med arbetsgivareavgifter och personalens källskatter bör utvidgas till att även omfatta momsinbetalningar


Åtgärderna kommer att bli mycket dyra för staten, och ryms såklart inte i en vanlig budget utan kommer medföra mångmiljardunderskott i statens budget som får lånas upp. Men med Sveriges låga statsskuld är det exakt detta vi måste göra för att motverka en djup ekonomisk kris. Samtidigt tycker jag man borde passa på att ställa krav på tydligare prioritering i statens budget. Snabb nedskärning av den extremt stora biståndsbudgeten, stopp för nya satsningar på "klimatpolitik" och totalt stopp för nya asylprövningar tills vidare är tre viktiga saker. Nu gäller det att omfördela pengar till krisbekämpning, både samhällsekonomiskt och för att stärka sjukvården.




 

Hetsig debatt om RUT-avdraget efter Riksrevisionens rapport 

2020-02-20

Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget som presenterades häromdagen har skapat en hetsig debatt mellan förespråkare och motståndare. Lite märkligt är det att Riksrevisionens rapport beskrivs så entydigt negativt i media när det i själva verket var så mycket som var positivt i rapporten. Rapporten har samtidigt fått hård kritik, inte bara från branschföreträdare utan även från experter, som menar att Riksrevisionens beräkningar är felaktiga.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att RUT-avdraget medför att de som köpt rut-tjänster ökat sina egna arbetsinkomster.
Kvinnor med barn som är mellan noll och tre år och som anlitar RUT ökar sina arbetsinkomster med mellan 5,1 och 16,6 procent, beroende på vilket år det handlar om. Det är ganska dramatiska tal.

Man konstaterar också att knappt hälften av rut-avdragen går till barnfamiljer och en dryg fjärdedel till hushåll med personer över 65 år. Man konstaterar också att utrikes födda som fick ett rut-arbete stärkte sin ekonomiska situation och sin förankring på arbetsmarknaden. Både sysselsättningsgraden och den genomsnittliga arbetsinkomsten var högre för de utrikes födda som fått ett rut-arbete än för deras jämförelsegrupp. Och det var ju exakt det som var syftet med reformen.

Det som fått mest uppmärksamhet är att Riksrevisionen också menar att reformen inte är självfinansierad, dvs att det blir en minuspost i statens budget eftersom de ökade skatteintäkterna och de minskade svartjobben inte uppväger statens utgift för avdraget. Riksrevisionen kommer fram till att RUT-reformen är självfinansierad till 76 procent. En studie från HUI (Handelns Utredningsinstitut) som publicerades i förra veckan visar på 90 procent. Andra bedömare menar att det faktiskt kan handla om 100 procent. Mest kritik har riktats mot att Riksrevisionen valt att inte alls ta med effekter av att svarta jobb har blivit vita. Att det blivit en sådan effekt har Skatteverket tidigare konstaterat, och självklart har det en positiv påverkan på kalkylen.

Jag tycker samtidigt att diskussionen om självfinansieringsgrad är lite konstig - jag har själv aldrig använt detta som huvudargument för reformen och det har nog knappast våra regeringar och ministrar heller gjort. Även om det skulle bli en viss minuspost i statens budget så är det ändå en betydligt mindre kostsam åtgärd än många andra arbetsmarknadsåtgärder som staten inför. Rut-avdraget har absolut positiva effekter totalt sett och jag tycker Riksrevisionens rapport visar att det varit en bra reform. Men som alla reformer måste den såklart vårdas och ser man effekter som inte blir exakt som förvånade får man inte vara rädd att skruva lite i reglerna.

En sak tar jag särskilt till mig i rapporten. Riksrevisionen konstaterar att tre av tio nya rutarbetare inte var folkbokförda i Sverige året innan de trädde in i rut-branschen. Av detta drar man sluitsatsen att många av dem är arbetskraftsinvandrare. Jag tycker visserligen att det är en tveksam slutsats - det kan ju lika gärna vara så att vi talar om nyanlända asylinvandrare som kommer ut på arbetsmarknaden tack vare rut-jobb. Men i samband med översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring finns det självklart anledning att fundera även över hur reglerna för arbetskraftsinvandring påverkar antalet arbetskraftsinvandrare i rut-jobb. Tanken var knappast att vi skulle skattesubventionera arbetskraftsinvadring. 





 

Så vill moderaterna vårda och skärpa reformen om arbetskraftsinvandring

2020-02-16

I dag skriver jag tillsammans med Ulf Kristersson, Cecilie Tenfjord Toftby och Maria Malmer Stenergard i Borås Tidning om moderaternas förslag för att vårda den för Sverige så viktiga reformen om arbetskraftsinvandring. Vi måste vara ett land som lockar högutbildad arbetskraft från utlandet,  men samtidigt motverka fusk. missbruk och överutnyttnade av våra sociala skyddsnät. Och vi måste stoppa möjligheten att använda arbetskraftsinvandring som ett sätt att runda våra asylregler.
 






 

Det gick ju sådär med arbetsmarknaden, Stefan Löfvén

2020-02-10

Vi minns de högstämda löftena före valet 2014. Med en socialdemokratiskt ledd regering skulle den svenska arbetslösheten bli den lägsta i EU. Nu ser vi utvecklingen. När Löfvén-regeringen tillträdde låg Sverige på en 12:e plats i EU när det gällde arbetslöshet. Idag ligger vi på plats 22 av 28 länder. Endast fem EU-länder har högre arbetslöshet än Sverige.

I går fick jag denna figur som illustrerar Eurostats gemensamma EU-statistik över arbetslösheten från 2001 fram till idag. Sverige har nu till och med högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Vad jag vet har det aldrig tidigare hänt sedan Sverige blev medlemmar i EU år 1995.


 

Faktum är att Löfvénregeringens misslyckande med arbetsmarknaden är anmärkningsvärd. Arbetslösheten stiger nu till och med i högkonjunktur vilket är ytterst ovanligt. Orsakerna är såklart många. Misslyckad migrations- och integrationspolitik, allmänt företagsfientlig politik, straffbeskattning av transporter, osäker elförsörjning och stigande skattetryck som motverkar entreprenörskap och nyföretagande är några rimliga förklaringar.



 


Moderata förslag för att skärpa och reformera arbetskraftsinvandringen 

2020-02-03

Jag har flera gånger skrivit om problem med arbetskraftsinvandring. I november sammanfattade jag det jag tidigare skrivit i frågan de senaste åren i detta blogginlägg. I grunden är Alliansens stora reform oerhört viktig för svenskt näringsliv. Rekrytering av nyckelpersoner utomlands skapar ofta förutsättning för att kunna växa och anställa fler i Sverige. En stor del av arbetskraftsinvandrarna är mycket högutbildad specialistarbetskraft inom exempelvis it, och en annan stor del är bärplockare som utför arbetsuppgifter som ingen annan vill göra, betalar skatt och inte belastar de svenska socialförsäkringssystemen alls under den korta säsong man är här.

Samtidigt finns ett antal allvarliga problem med reformen. Regelverket utnyttjas tyvärr både för ren kriminalitet och för missbruk av våra bidragssystem och det används för att kringgå asylreglerna. Reglerna om anhöriginvandring för  arbetskraftsinvandrare är orimliga och det är ett problem om arbetskraftsinvandring för enklare jobb gör att nyanlända och lågutbildade inte tar dessa jobb. Det är också ett problem att dagens regler säger att det räcker med en lön på ca 13.000 för att få arbetskraftsinvandra - en sådan lön kan man knappast leva på idag, i vart fall inte om man tar med sig sin familj. Då behöver man bidrag från det svenska samhället för att klara sig.

Det finns också problem som i onödan försvårar för företagen och för arbetskraftsinvandrarna. Exempelvis orimlig utvisning av arbetskraftsinvandrare för bagatellartade fel från arbetsgivarens sida och onödigt långa handläggningstider för tillstånd att arbetskraftsinvandra. Svenska företag har idag problem att rekrytera specialistarbetskraft från utlandet. 


Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring ska vara tydligt inriktat på högkvalificerad arbetskraft, samtidigt som alla former av missbruk motverkas.

Moderaterna lägger idag fram tolv konkreta förslag:

1. Stoppa kompetensutvisningarna

Trots ny lagstiftning och praxis fortsätter kompetensutvisningarna. Regelverket måste därför ändras så en helhetsbedömning görs och mindre fel inte per automatik leder till utvisning. Samtidigt bör fler sanktioner än utvisning av arbetstagaren införas när arbetsgivaren har gjort fel.
 
2. Attrahera högkvalificerade arbetskraftsinvandrare
Sverige bör göra mer för att locka hit högkvalificerad arbetskraft. Till exempel bör högkvalificerade arbetskraftsinvandrare kunna beviljas permanent uppehållstillstånd snabbare och i ett tidigare skede få möjlighet att byta arbetsgivare. Vidare behöver bland annat talangvisum införas och expertskatten reformeras.
 
3. Höjt krav på lönenivå motsvarande en heltidsanställning.
Moderaterna vill införa ett höjt krav till en lönenivå motsvarande heltidsanställning vid lägsta lön. Med ett högre lönekrav bidrar arbetskraftsinvandraren mer till välfärden samtidigt som risken för att regelverken missbrukas minskar. I dag ligger lönekravet på cirka 13 000 kronor. I praktiken innebär vårt förslag att det höjs till lägsta heltidslön enligt relevant kollektivavtal.
 
4. Försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare
I dag finns inte något försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare. En partner och/eller ett ogift barn under 21 år får därmed flytta med en arbetskraftsinvandrare till Sverige utan att ha en tryggad försörjning. Moderaterna vill att arbetskraftsinvandraren ska försörja sina anhöriga eller att de anhöriga ska försörja sig själva.
 
5. Utred ny ordning för prövning av arbetstillstånd
Migrationsverket har ett omfattande och i delar splittrat uppdrag. Dels ansvarar myndigheten för prövningen av arbetstillstånd, ansökningar om asyl, anhöriginvandring och medborgarskap, dels är man ansvarig för Sveriges asylboenden och förvarsverksamhet. Det kan få till följd att arbetstillstånd nedprioriteras och att väntetiderna blir långa. Migrationsverket har inte heller fullt ut det arbetsmarknadsperspektiv som krävs vid prövningen av arbetstillstånd. Frågan om en ny ordning för prövning av arbetstillstånd bör därför utredas.
 
6. Nej till spårbyte för att kringå asylreglerna
Spårbyte är en möjlighet för asylsökande som jobbar att, vid avslag på sin asylansökan, söka arbetstillstånd direkt när sökanden befinner sig i Sverige. Detta är ett undantag från huvudregeln om arbetstillstånd ska vara ordnat före inresa till Sverige. Moderaterna vill att möjligheten till spårbyte tas bort. Den innebär en sammanblandning av asylsystemet och systemet med arbetskraftinvandring och strider mot principen att asylprocessen ska ha ett tydligt avslut.
 
7. Krav att betala in sociala avgifter i förskott
För att minska riskerna för fusk bör ett system där det ställs krav på att betala in sociala avgifter i förtid övervägas. Det kan exempelvis utformas så att arbetsgivaren under de två första åren av en anställning ska betala in sociala avgifter kvartalsvis i förskott. 
 
8. Stopp för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter
Arbetskraftsinvandring vad gäller personliga assistenter är i för stor utsträckning förenad med missbruk och fusk. Moderaterna vill därför införas ett stopp för arbetskraftsinvandring till Sverige som personlig assistans. Vid behov är vi redo att införa spärrar även mot andra yrkeskategorier.
 
9. Tydlig kriminalisering av handel med arbetstillstånd som sker med falska intyg
Handel med arbetstillstånd med hjälp av falska intyg bedöms vara en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Dagens rättspraxis innebär dock att gärningsmän som begår denna brottslighet inte kan dömas för någon form av människosmuggling. Moderaterna vill därför se över lagstiftningen gällande människosmuggling i syfte att kriminalisera handel med arbetstillstånd och motverka att människor far illa.
 
10. Nytt brott – arbetskraftsmissbruk – och skärpta straff
Moderaterna vill införa ett nytt brott: arbetskraftsmissbruk – där allvaret i missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring ska tydliggöras och straffen skärpas.
 
11. Migrationsverket bör ges möjlighet att använda biometriska data
Brottslighet med falska eller utnyttjade identiteter ökar. För att förhindra att tredjelandsmedborgare kan få fler flera identiteter i Sverige bör Migrationsverket ges rätt att uppta, lagra och söka biometriska data avseende samtliga personer som söker uppehållstillstånd i Sverige, däribland arbetskraftsinvandrare.
 
12. Migrationsverket ska få direktåtkomst till andra myndigheters databaser
För att Migrationsverket ska kunna förebygga, kontrollera samt utreda fusk och missbruk behöver myndigheten få direktåtkomst till Skatteverkets, Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Kronofogdemyndighetens databaser. Moderaterna avser att i närtid lägga ett skarpt lagstiftningsförslag om det i riksdagen.

Min kommentar till förslagen:

Detta är en fråga som diskuterats mycket internt i partiet, och jag tycker vil landat på ett mycket väl avvägt och genomarbetat förslag där vi lyssnat på både näringslivet och de myndigheter som arbetar mot missbruk av regelverken.

Det återstår ett problem, och det är att det är märkligt att det behövs arbetskraftsinvandring för enklare jobb såsom städjobb och enklare restaurangjobb, skogsplantering och bärplockning. Dessa jobb borde kunna utföras av arbetslösa och nyanlända som redan finns i landet. Men det är så det ser ut - det finns för få inom landet som söker sådana jobb och om företagen inte kan rekrytera utomlands betyder det att de inte kan driva sina verksamheter. Därför är det viktigt att inte låta myndigheter eller fackliga organisationer bestämma vilka jobb som ska få besättas med arbetskraftsinvandrare. Det är företagen som bäst vet vad de behöver. Det politiken i stället måste göra är att skräpa regelverken så att arbetslösa med låg utbildning också tar de jobb som finns. Moderaternas förslag om bidragstak är en sådan åtgärd, och det behövs också andra drivkrafter för att arbetslösa ska söka de jobb som finns. Att stoppa arbetskraftsinvandringen löser inte detta problem.  



 

Välkommet att regeringen backar om Arbetsförmedlingen 

2019-12-09

Det går inte att avtala sig förbi majoriteten i riksdagen. Inte ens av JÖK-partierna S, MP, C och L. De har tillsammans 166 av riksdagens mandat bakom sig. Men riksdagens opposition har 183. Om M, KD, SD och V enas faller regeringens linje. Det är därför viktigt att regeringen påminns om att söka stöd i riksdagen för sin politik och respektera att man är en minoritetsregering.

Efter politiska krav som backats upp från Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har regeringen nu backat från en slarvig och ogenomtänkt reformering av Arbetsförmedlingen. Det var helt nödvändigt då förslaget saknade stöd i riksdagen. Beskedet från regeringen att man backar gör att moderaterna inte ser någon anledning att gå vidare med misstroende mot arbetsmarknadsministern. Samma besked har kommit från andra partier.

Det är bra att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten. Samtidigt återstår många frågetecken kring hur den här reformen ska utformas. Moderaternas besked idag om att släppa tanken om misstroende innebär inte att vi har förhandlat med regeringen och inte heller att vi tar ansvar för regeringens fortsatta hantering av frågan. Moderaterna ser ingen anledning att tillsätta någon arbetsgrupp som omfattar riksdagens alla partier för att reformera Arbetsförmedlingen. Detta är regeringens uppgift, och vi kommer att följa arbetet noga.

Moderaternas uppfattning är att Arbetsförmedlingen behöver reformeras för att lyckas bättre med sin uppgift – att förmedla arbete. Det är många människor som idag står utan det stöd som behövs för att de ska ha en möjlighet att få sitt första jobb eller komma tillbaka in på arbetsmarknaden. 

Men en reformering måste ske genomtänkt och ha en tydlig plan, det måste finnas ett tydligt mål, och verksamheten måste fungera även under processen. Personalen måste hanteras på ett värdigt sätt och veta hur framtiden ser ut, och både arbetsgivare och arbetssökande måste kunna utnyttja Arbetsförmedlingens tjänster även under förändringen. Här fanns det stora brister i regeringens tidigare linje och det äe bra att man nu backar och inser att det krävs en mycket bättre planering och tydliga mål för denna viktiga reform.




 

En minoritetsregering kan inte avtala bort riksdagen 

2019-12-05

I dag tog vi i den moderata riksdagsgruppen beslut om att moderaterna ska stödja Vänsterpartiets krav på misstroendeomröstning mot arbetsmarknadsministern till följd av hanteringen av Arbetsförmedlingen. Vänsterpartiet kan inte ensamma väcka misstroende eftersom de har för få ledamöter i riksdagen, utan de behöver stöd från andra partier.

Det saken gäller är alltså den planlösa och oansvariga slakten av Arbetsförmedlingen som skapar stor osäkerhet och oro, både hos arbetslösa, Arbetsförmedlingens personal och de svenska kommunerna. Jag har under lång tid riktat hård kritik mot det som sker. S-MP-Regeringen och stödpartierna C och L är på väg att genomföra en ogenomtänkt och illa förberedd snabbavveckling av Arbetsförmedlingen och ersätta den med ett mycket oklart utformat privatiserat system. Man har inte heller någon tydlig tidsplan och inget tydligt mål och man har inte någon tanke om hur verksamheten ska kunna fungera under tiden förändringarna sker. Det finns ingen majoritet i riksdagen för denna ogenomtänkta förändring, och desutom är tajmingen i tid mycket dålig - vi går in i en sämre konjunktur och stigande arbetslöshet, och att i det läget skrota hela Arbetsförmedlingen känns inte särskilt genomtänkt. Förhoppningsvis drar regeringen nu i nödbromsen, tänker om och presenterar i vart fall en tydlig plan för det man vill genomföra. Man har en deadline till på tisdag nästa vecka.

Bakgrunden till att moderaterna stödjer Vänsterpartiets krav på misstroende mot arbetsmarknadsministern handlar inte bara om sakfrågan, utan också om att en minoritetsregering inte kan avtala bort riksdagsmajoriteten i ett avtal med andra partier. I den så kallade januariöverenskommelsen har S, MP och L lovat C att driva igenom en oplanerad snabbavveckling av hela Arbetsförmedlingen. Men en majoritet i riksdagen säger nej till detta (M, KD, V och SD). Regeringen hävdar envist att januariöverenskommelsen "ligger fast". Men det är inte de som bestämmer detta utan riksdagen. Som minoritetsregering kan man inte köra över majoriteten i riksdagen, och detta vill vi göra mycket klart för Stefan Löfven. Det är dags att han blir lite mer ödmjuk inför riksdagen och lyssnar på majoriteten i kammaren.

När det gäller kritiken mot regeringens agerande tycker vi moderater och Vänsterpartiet lika. Däremot har vi inte samma mål med Arbetsförmedlingens verksamhet - Vänsterpartiet vill ju att allt ska drivas i statlig regi, vilket är ganska extremt i andra riktningen. Moderaterna står för en ordentlig omorganisation och förändring av verksamheten med fler inslag av privata arbetsförmedlare, men på ett genomtänkt och väl förberett sätt. Viktigast nu är att regeringen inser att det saknas stöd för den den pågående snabbavvecklingen i riksdagen, och drar tillbaka det ogenomtänka förslaget.





 

Hoten om misstroendeförklaringar haglar över regeringen

2019-11-21

Nu vill alltså Vänsterpartiet väcka misstroende mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Anledningen är den planlösa och oansvariga slakten av Arbetsförmedlingen som skapar stor osäkerhet och oro, både hos arbetslösa, Arbetsförmedlingens personal och de svenska kommunerna.

Jag har tidigare riktat hård kritik mot det som sker, och moderaterna har samma syn på saken. Regeringen och stödpartierna är på väg att genomföra en ogenomtänkt och illa förberedd nedläggning av Arbetsförmedlingen. Man har ingen plan och inget tydligt mål och man har inte någon tanke om hur verksamheten ska kunna fungera under tiden förändringarna sker. Det finns ingen majoritet i riksdagen för denna oansvariga förändring, och desutom är tajmingen i tid mycket dålig - vi går in i en sämre konjunktur och stigande arbetslöshet, och att i det läget skrota hela Arbetsförmedlingen känns inte särskilt genomtänkt. Förhoppningsvis drar regeringen nu i nödbromsen, tänker om och presenterar i vart fall en tydlig plan för det man vill genomföra.

När det gäller kritiken mot regeringen tycker vi moderater och Vänsterpartiet lika. Däremot har vi såklart inte samma mål med Arbetsförmedlingens verksamhet - Vänsterpartiet vill ju att allt ska drivas i statlig regi, vilket är ganska extremt i andra riktningen. Från moderat sida utesluter inte att rösta för en misstroendeförklaring, även om vi inte är överens med Vänsterpartiet om fortsättningen. Men viktigast är att regeringen nu borde inse att det saknas stöd för den här reformen i riksdagen, och dra tillbaka det ogenomtänka förslaget. Vi får väl se vad regeringen gör.




 

Moderaterna vill se över reglerna för arbetskraftsinvandring

2019-11-14

I går meddelade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson att vårt parti svänger i synen på arbetskraftsinvadring och vill se stramare regler som motverkar missbruk och överutnyttjande av systemet. Expressen skrev om detta i går.

Jag har tidigare vid upprepade tillfällen gett min syn på problemen med missbruk och överutnyttjande av reglerna kring arbetskraftsinvandring, samtidigt som jag pekat på att det är viktigt för företagen att inte försvåra i onödan.  Nedan det senaste blogginlägget i ämnet (röd färg), där jag även klippt in ett inlägg från april 2018.

Jag har, ärligt talat ibland något i motvind, försökt att påverka mitt parti i frågan under lång tid. Och självklart känns det utmärkt nu när vår partiledare är tydlig med att Moderaterna vill se över regelverken, med just de argument som jag själv länge framhållit i mina inlägg. Jag tror detta blir väldigt bra. Sverige behöver arbetskraftsinvandring men vi måste motverka missbruk, fusk, svartjobb och att man går runt asylreglerna. Och vi måste stoppa undanträngning av enklare jobb för de människor som redan bor här. 
 

Missbruk av reglerna om arbetskraftsinvandring ÄR ett problem

2019-09-29

I samband med alla diskussioner kring de parlamentariska överläggningarna med regeringen om migrationspolitiken så aktualiseras allt mer en anna fråga som inte direkt handlar om asylinvandring och den typen av migration, och därmed ligger lite utanför diskussionen. Det gäller de uppenbara problemen som är kopplade till arbetskraftsinvandring. Jag har skrivit om detta tidigare, inte minst efter mina egna möten med gränspolis, fack och andra som ser de växande problemen på nära håll.
Den 19/4 2018 skrev jag följande på bloggen och jag ser ingen anledning att ändra åsikt.

Arbetskraftsinvandring är i grunden positiv och för många företag nödvändig, men reglerna borde ses över och arbetsmarknadspolitiken borde ställa större krav på arbetslösa att ta även den mindre kvalificerade jobb som finns. Då skulle arbetskraftsinvandring för enklare jobb inte längre vara lika omfattande och fokus skulle ligga på mer avancerade specialistjobb där det i princip alltid är en vinst för vårt samhälle att människor kommer hit och arbetar.

Vi måste klara att ha två tankar i huvudet samtidigt - att både vara för sådan arbetskraftsinvandring som gäller specialisttjänster och kvalificerade arbetsuppgifter och samtidigt ifrågasätta att vi tar hit utländsk arbetskraft för att utföra enklare arbetsuppgifter samtidigt som vi har mängder av arbetslösa nyanlända med låg utbildning. Samtidigt kan vi inte slå undan benen för företagen genom att skärpa upp reglerna för arbetskraftsinvandring utan att först se till att det blir lättare att rekrytera inhemsk arbetskraft för enklare jobb. 

Ytterligare ett problem är den mycket petiga tillämpningen av regelverk som ibland får den absurda konsekvensen att en viktig och uppskattad arbetskraftsinvandrare med god lön och ordnad tillvaro utvisas för att man fått några hundra för lite i lön någon månad för flera år sedan. Det måste givetvis gå att göra en rimlighetsbedömning ovh bortse från bagateller.  

Ett annat exempel på när det går rejält snett är missbruket av reglerna om LSS i förening med reglerna om arbetskraftsinvandring. Genom att kombinera dessa regler på ett mycket extremt sätt kan det bli de följder som
beskrevs i Expressen igår. Krönikören skyller det på Alliansens lagstiftning om LSS respektive Arbetskraftsinvandringen. Fast i grunden är det ju reglerna om anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare som skapar problemet. Jag tror knappast någon förutsåg denna mycket märkliga tillämpning av reglerna i de två systemen, i vart fall hörde jag ingen framföra någon oro för detta, och det var definitivt inget jag själv förutsåg heller. Men självklart är det orimligt, och reglerna för anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare borde ses över. Kanske borde helt enkelt LSS-assistenter undantas helt från reglerna om arbetskraftsinvandring?

Sammantaget måste vi göra en ordentlig översyn och uppföljning av hela systemet kring arbetskraftsinvandring. I grunden är det en viktig och bra reform, men om den ska överleva måste avarterna försvinna!






Endast 6% av de nyanlända i arbete utan stöd efter drygt två år

2019-11-09

Min riksdagskollega Lars Beckman (M) bad Riksdagens Utredningstjänst ta fram en del uppgifter om vad som hänt med de nyanlända som lämnat etableringsuppdraget hos Arbetsförmedlingen. Syftet med detta program är att nyanlända i arbetsför ålder ska få hjälp och stöd att komma in på svensk arbetsmarknad. De flesta deltar i programmet under den maximala tiden, två år.

RUT tog fram siffror för 2017, vilket är det senaste som det finns komplett statistik för. Det visar sig att försvinnande få nyanlända kommit i arbete, och ännu färre i arbete utan stöd - trots att man tillbringat två år i etableringsuppdraget. Endast 1.575 personer av 26.158 hade ett arbete utan stöd tre månader efter att man lämnat etableringsuppdraget. Det motsvarar 6%. Och detta alltså ett år då högkonjunkturen sannolikt toppade. 

RUT tog ocklså fram uppgifter om hur många av dessa som 90 dagar efter avslutat etableringsuppdrag lever i familjer som får försörjningsstöd. Det är också oroväckande siffror. Hela 27% fick del av ekonomiskt bistånd från kommunen. Detta visar att kommunerna redan idag drar ett mycket tungt lass när det gäller att försörja nyanlända efter de första två åren i Sverige när staten inte längre tar kostnaden. Tanken att man ska vara självförsörjande efter två år stämmer inte alls med verkligheten. Dessa siffror gäller alltså för den högkonjunktur vi haft under ett antal år nu. Hur belastningen blir på kommunerna när konjunkturen viker kan man bara fundera över.
 




 

S, MP, C och L bär ansvaret för kaoset på Arbetsförmedlingen

2019-11-07

Jag har tidigare varnat för det totala kaos inom Arbetsförmedlingen som nu blir allt tydligare. Regeringen sitter passivt och tittar på när en hel myndighet totalt faller samman utan att det finns några alternativ.

Moderaterna vill också se en genomgripande förändring av hela Arbetsförmedlingen, men ska man göra en sådan stor förändring måste det ske på ett genomtänkt och planerat sätt, med en realistisk tidsplan och ett tydligt mål. Och under tiden förändringen ske rmåste verksamheten fungera. Idag råder i stället totalt kaos, den mest kompetenta personalen lämnar, kontor läggs ned och mycket av ansvaret för de arbetslösa lär i stället hamna på kommunernas i form av växande kostnader för försörjningsstöd. Att detta sker samtidigt som arbetslösheten ökar och konjunkturen försvagas är ytterst allvarligt.

I går gick vår vice partiledare och ekonomisk-politiske talesperson, Elisabeth Svantesson, ut med hård kritik mot det som sker. Regeringen och samarbetspartierna måste ta ansvar för det som nu händer och kan inte bara stillatigande se på.  

  






Ungdomsarbetslösheten ökar - särskilt i Västsverige 

2019-10-14

I dag kom nya dystra siffror från Arbetsförmedlingen. Jag har tidigare uppmärksammat att den totala arbetslösheten i september, enligt AF:s sätt att räkna, var 7% mot 6,9% samma månad förra året. 

Men även ungdomsarbetslösheten ökar nu, vilket är en trendbrott. 9,1% av dem mellan 18 och 24 år är registrerade som arbetslösa. Det motsvarar 49.000 unga. Siffrorna är olika över landet, men Västra Götaland sticker ut som en av de regioner där arbetslösheten bland unga ökat extra mycket, från 7,3 för ett år sedan till 7,8% idag.

Vi ser nu att konjunkturen mattas av snabbare än många befarat, och att gå in i en svagare konjunktur med så höga arbetslöshetstal efter en stark högkonjunktur är mycket oroväckande.
 





Missbruk av reglerna om arbetskraftsinvandring ÄR ett problem

2019-09-29

I samband med alla diskussioner kring de parlamentariska överläggningarna med regeringen om migrationspolitiken så aktualiseras allt mer en anna fråga som inte direkt handlar om asylinvandring och den typen av migration, och därmed ligger lite utanför diskussionen. Det gäller de uppenbara problemen som är kopplade till arbetskraftsinvandring. Jag har skrivit om detta tidigare, inte minst efter mina egna möten med gränspolis, fack och andra som ser de växande problemen på nära håll.
Den 19/4 2018 skrev jag följande på bloggen och jag ser ingen anledning att ändra åsikt.

Arbetskraftsinvandring är i grunden positiv och för många företag nödvändig, men reglerna borde ses över och arbetsmarknadspolitiken borde ställa större krav på arbetslösa att ta även den mindre kvalificerade jobb som finns. Då skulle arbetskraftsinvandring för enklare jobb inte längre vara lika omfattande och fokus skulle ligga på mer avancerade specialistjobb där det i princip alltid är en vinst för vårt samhälle att människor kommer hit och arbetar.

Vi måste klara att ha två tankar i huvudet samtidigt - att både vara för sådan arbetskraftsinvandring som gäller specialisttjänster och kvalificerade arbetsuppgifter och samtidigt ifrågasätta att vi tar hit utländsk arbetskraft för att utföra enklare arbetsuppgifter samtidigt som vi har mängder av arbetslösa nyanlända med låg utbildning. Samtidigt kan vi inte slå undan benen för företagen genom att skärpa upp reglerna för arbetskraftsinvandring utan att först se till att det blir lättare att rekrytera inhemsk arbetskraft för enklare jobb. 

Ytterligare ett problem är den mycket petiga tillämpningen av regelverk som ibland får den absurda konsekvensen att en viktig och uppskattad arbetskraftsinvandrare med god lön och ordnad tillvaro utvisas för att man fått några hundra för lite i lön någon månad för flera år sedan. Det måste givetvis gå att göra en rimlighetsbedömning ovh bortse från bagateller.  

Ett annat exempel på när det går rejält snett är missbruket av reglerna om LSS i förening med reglerna om arbetskraftsinvandring. Genom att kombinera dessa regler på ett mycket extremt sätt kan det bli de följder som beskrevs i Expressen igår. Krönikören skyller det på Alliansens lagstiftning om LSS respektive Arbetskraftsinvandringen. Fast i grunden är det ju reglerna om anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare som skapar problemet. Jag tror knappast någon förutsåg denna mycket märkliga tillämpning av reglerna i de två systemen, i vart fall hörde jag ingen framföra någon oro för detta, och det var definitivt inget jag själv förutsåg heller. Men självklart är det orimligt, och reglerna för anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare borde ses över. Kanske borde helt enkelt LSS-assistenter undantas helt från reglerna om arbetskraftsinvandring?

Sammantaget måste vi göra en ordentlig översyn och uppföljning av hela systemet kring arbetskraftsinvandring. I grunden är det en viktig och bra reform, men om den ska överleva måste avarterna försvinna!

 





Nya alarmerande siffror om snabbt stigande arbetslöshet

2019-09-17

I dag kom SCB med sin arbetslöshetsstatistik för augusti. Det var en mycket dyster läsning. På ett år har arbetslösheten ökat med en hel procentenhet, från 6,1% till 7,1%. Samtidigt har antalet arbetade timmar minskat och sysselsättningsgraden har också sjunkit.