Ericson i Ubbhult

2019-04-29

Många, inklusive jag själv, trodde att Elfsborg tyvärr skulle få stora problem i årets allsvenska, och att den svaga fjolårssäsongen skulle följas av ytterligare en där Elfsborg snarare krigar i nedre delen av tabellen än i toppen. Orsaken är enkel - laget är i en generationsväxling efter att man de senaste 4-5 åren sålt många av sina bästa spelare till utlandet, samtidigt som en del av de tidigare stjärnorna slutat. Det vore orimligt att förvänta sig att Elfsborg ska kunna fortsätta vara ett topplag med de förutsättningarna. Man behöver nu rimligen spela ihop ett nytt lag för framtiden.

Men spelarna verkar vilja något annat. Starten på årets allsvenska har varit med beröm godkänd, trots den märkliga förlusten borta mot Blåvitt (årets enda förlust hittills) där Elfsborg lika gärna kunde avgjort till sin fördel i början av matchen. De senaste två matcherna har Elfsborg vunnit med 4-2, både mot Örebro och Sirius, och nu ligger gulsvart på delad förstaplats i serien tillsmmans med Djurgården och Malmö. Dessutom har Elfsborg gjort flest mål av alla lag. Oväntat bra och förhoppningsvis kan det locka tillbaka publiken till Borås Arena som skruva upp intresset för Elfsborg på allvar.

2019-04-29

I dag skriver Ulf kristersson, Elisabeth Svantesson och Niklas Wykman på DN Debatt om vikten av att återupprätta samhällskontraktet och att människor måste känna att de får valuta för skattepengarna. Dessutom berättar man om vilka utgångspunkter moderaterna har för en ny genomgripande svensk skattereform.

2019-04-28

Jag har många gånger ifrågasatt "klimatåtgärder" som bara innebär att man för mycket stora summor försöker minska koldioxidutsläpp - utan att ens veta om det påverkar klimatförändringarna nämnvärt. Jag föredrar "klimatåtgärder" som även ger en bevislig nytta för miljö och hälsa. Det gör dem meningsfulla även om klimatnyttan visar sig vara minimal.

Ett intressant fenomen är det här med "klimatkompensation" som blivit ett mantra för företag inom de mest spridda verksamheter, exempelvis flybolag, reseföretag och restauranger. Exempelvis klimatkompenserar SAS numera automatiskt alla flygresor för oss med guldkort eller diamantkort.

Max hamburgerrestauranger är en annan aktör som arbetar med detta. Man kör med sitt mantra "Hela vår meny är klimatpositiv - varje tugga hjälper att förbättra jordens klimat". Jag besökte en Max-restaurang och fick som brickunderlägg en beskrivning av hur man tänker sig att detta löfte ska kunna uppfyllas.

Det man gör är att man enligt en internationell standard kompenserar 110% av sina beräknade CO2-utsläpp som kan kopplas till en måltid, inklusive gästens egen transport till restaurangen, råvaror, förpackningar, transporter osv. Kompensationen sker genom att man satsar pengar i certifierade trädplanteringsprojekt. Tanken är att träden tar upp koldioxid och därmed anser man att man bidrar till ett bättre klimat. Det bygger då på att man verkligen kan styra jordens klimat bara genom att minska koldioxidutsläppen. Det är något man kan ifrågasätta, möjligen kan man påverka på marginalen. Men Max åberopar ju den just nu rådande politiska åsikten i frågan och det kan man knappast klandra dem för. Ett annat problem är att det också tar lång tid innan nyplanterade träd tar upp någon större mängd koldioxid. Dessa trädplanteringsprojekt påverkar rimligen koldioxidupptaget först efter ganska många år. Så det finns aboslut luckor i Max resonemang, särkilt om man anser att "det är bråttom att minska utsläppen".

Men med detta sagt - jag tycker ändå trädplanteringsmodellen är bra. Att plantera träd i områden som tidigare skövlats i jakt på bränsle, bete eller virke är bra ur många aspekter. Förutom det framtida upptaget av koldioxid renar träden luften, rötterna binder jorden, träden ger skugga, gynnar biologisk mångfald, och ger på sikt även virke om man sköter planteringarna och gallrar ut virke efterhand. Trädplantering är därmed bra för både miljön, hälsan och levnadsstandarden, och därför exakt en sådan "klimatpolitik" som jag själv förordar.

Trädplantering är nog, tillsammans med inköp av soldrivna spisar, elektrifiering av landsbygden, anläggande av vattenbrunnar och hjälp till fungerande avfalls och avloppshantering några av de bästa insatser vi kan göra för miljö och klimat i fattiga länder. Att satsa på kritiserade klimatprojekt i Sverige som ger minimal nytta för pengarna är däremot en riktigt usel politik.

Sannolikt för Max en betydligt bättre miljö- och klimatpolitik än den svenska regeringen. För miljönyttan finns där - alldeles oavsett den trots allt ganska osäkra effekten för klimatet.

2019-04-28

Körsbärsträden blommar ju inte så länge, men just nu är känslan magisk i Kungsträdgården i Stockholm. Så vackert! Lite som i Japan där körsbärsräden har en speciell plats i kulturen.

2019-04-26

I dag finns en långt reportage i Expressen om Carteret Islands, en ö öster om Papua Nya Guinea (norr om Australien). Temat för artikeln är klimathotet och slutsatsen är att denna ö håller på att dränkas av stigande havsnivåer och att människorna måste evakueras och därmed blir "klimatflyktingar. Barnen på öarna är enligt Expressen "klimatkrisens unga offer".

Låt oss ta en liten titt på det som påstås i artikeln. Att Carteret Island verkar erodera och stegvis försvinna verkar ställt utom tvivel. Liksom att människor i längden knappast kan bo kvar om utvecklingen fortsätter. Men beror detta verkligen på klimatförändringar?

I artikeln står den häpnadsväckande uppgiften att havsnivån "vissa år" ökat med hela 30 (!) millimeter per år. Det är ett helt omöjligt påstående. Havet på jorden stiger stabilt sedan hundratals år med ca 2-4 mm/år. Vissa små lokala skillnader finns, beroende på havsströmmar och jordens varierande dragningskraft, men det handlar om enstaka millimeter. Att havet just runt denna atollö "vissa år" skulle stiga tio gånger (!) så mycket som resten av havet är givetvis helt omöjligt. Hur skulle det gå till? Om man kan observera en sådan "havsnivåhöjning" beror det inte på att havet stiger, utan på att ön sjunker!

Den som läst mina tidigare blogginlägg om orsakerna till att låglänta sandöar och atoller sakta försvinner ned i havet vet att det finns ett antal olika vetenskapliga och fysiska förklaringar till det. Det är inga kontroversiella teorier utan väl kända fakta. Omfattande "dammsugning" av dyrbar sand runt öarna gör att dessa eroderar. Muddring av hamnar och farleder ger samma effekt - sanden vid sidorna eroderar ned i de muddrade områdena och gör att landområden försvinner (jämför den hopplösa uppgiftern att bygga ett sandslott eller en liten kanal i sanden på stranden av en sjö när vågorna slår in). Upptag av grundvatten/färskvatten i stor skala gör också att marken sjunker. Skövling av mangroveträsk gör att inget längre binder sanden, och gör den mer utsatt för vind, vågor och regn som påskyndar erosionen. Var och en av dessa förklaringar, eller möjligen flera av dem, kan förklara att Carteret Island sjunker ned i havet. I artikeln nämns visserligen att man planterar nya mangroveträsk i stället för dem som tidigare skövlats, men reportrarna drar inte slutsatsen att denna skövling kan vara en förklaring till snabbare erosion.

När det gäller Carteret Island finns ytterligare en aspekt som inte berörs alls i artikeln. Atollen ligger precis på sprickan mellan två tektoniska plattor. Bilden nedan visar (röda märkena) att ön ligger mitt på kontinentalsprickan:

Det är alltså samma kontinentalspricka där exempelvis Nya Zealand ligger, och som orsakar många jordbävningar och vulkanutbrott på öar i området. Dessa plattor fungerar så att de pressas mot varandra, och den ena trycks då ned under den andra. En ö som sitter fast på den platta som trycks ned kommer då också att pressas ned i havet. Mycket talar alltså i detta fall för att denna atollö riskerar att helt enkelt utplånas på sikt till följd av kontinentalplattornas rörelse mot varandra i en seismiskt aktiv zon. Det kan också förklara varför det "vissa år" kan uppmätas så stor havsnivåhöjning - ön har helt enkelt pressats ned i havet.

En vulkanö kan för övrigt också snabbt byggas upp i samband med underjordiska vulkanutbrott (Surtsey söder om Island är ett exempel i modern tid), men kan senare också falla ihop igen och sjunka tillbaka ned i havet (Ön Ferdinandea/Graham Island i Medelhavet, söder om Sicilien, är ett exempel). Det är ytterligare en möjlig geologisk förklaring till att Carteret Island håller på att sjunka ned i havet.

Dessa kunskaper är basala för alla geologer och för dem som forskar på oceanografi. Till detta kommer alla övriga möjliga fysikaliska förklaringar som kan påskynda erosionen. Trots alla dessa fullt rimliga och sannolika förklaringar nämner reportrarna i artikeln inget alls om dessa. I stället skyller man såklart på klimatförändringar och kallar människorna på Carteretön för klimatflyktingar. Och för den som läser artikeln låter det såklart sannolikt om man saknar kunskap om de mer sannolika förklaringar som jag räknat upp. Expressen ägnar sig, i likhet med många andra medier, åt ren agendajournalistik. Man vill driva en tes - allvarliga klimatförändringar - och är helt ointresserade av andra betydligt mer sannolika orsaker.

2019-04-25

I dag på riksdagens frågestund ställde jag en fråga till statsministern om kommunsektorns ansträngda ekonomiska läge, inte minst till följd av de snabbt ökade kostnaderna för försörjningsstöd till nyanlända. Moderaterna och Kristdemokraterna tillförde kommunsektorn 4,1 miljarder mer än regeringen i den budget för 2019 som riksdagen beslutade om. Men i vårändringsbudgeten som S-MP-C-L står bakom drar man nu tillbaka en hel del av dessa pengar. Tyvärr hade statsministern inga nya besked att komma med, så frågan lär återkomma.

Herr talman,

Larmrapporterna duggar tätt från de svenska kommunerna just nu när det gäller det ekonomiska läget. Inte minst har många mindre kommuner på landsbygden stora bekymmer, men även en del av våra större städer har uppenbara problem. Prognoserna framåt ser inte heller bra ut, och om konjunkturen försvagas och skatteintäkterna minskar kan vi stå inför ett mycket allvarligt läge för hela kommunsektorn.

Det finns många orsaker till att vissa kommuner har särskilt stora problem, men en som ofta nämns är att allt fler nyanlända lämnat etableringsuppdraget utan att komma i arbete, och därmed hänvisas till kommunalt försörjningsstöd.

Många mindre kommuner i glesbygd har tagit emot stora grupper nyanlända för att man velat fylla sina tomma bostäder. De tomma bostäderna har i sin tur ofta ett samband med att arbetsmarknaden är svag och att unga välutbildade människor har flyttat till områden där arbetsmarknaden är starkare. Kvar har främst blivit äldre människor som gått i pension. När nu stora grupper av nyanlända misslyckas att få arbete på orter med svag arbetsmarknad och i stället tvingas leva på försörjningsstöd blir situationen ohållbar för kommunerna.

Jag vill därför fråga statsministern på vilket sätt han avser att hjälpa de svenska kommunerna så att de slipper skära ned på välfärden och kraftigt höja kommunalskatten?

2019-04-24

Massmorden i det Osmanska riket under första världskriget benämns ofta som Folkmordet 1915. Cirka en miljon armenier mördades, liksom hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och greker. De flesta dödades under 1915-1916, men morden pågick till 1923. Hos Forum för Levande Historia kan man läsa mer om detta.

I dag höll riksdagen en minnesstund för att hedra dem som dödades eller tvingades fly, och det var ett antal talare på scenen. Ovan min moderate riksdagskollega Arin Karapet, som själv är armenier. Han höll ett mycket engagerat tal på minnesstunden.

2019-04-24

I dag startade jag dagen med ett möte med Riksdagens Djurskyddsforum - en tvärpolitisk grupp med företrädare från de flesta partier, och som engagerar sig i djurskyddsfrågor.

I dag var temat plågsamma djurtransporter. Föresta talaren var veterinären Johan Beck-Friis som gav oss en beskrivning av regelverket inom EU för djurytransporter, och de brister som finns för att se till att regelverket efterlevs. Mycket sällan sker kontroller längs vägarna, och när det gäller transporter över EU:s yttre gräns (exempelvis till Ryssland, Turkiet, Mellanöstern eller Afrika) följs sällan reglerna när transporten lämnat EU:s territorium, trots att regelverket gäller ända till slutdestinationen.
Det ropas ofta på skärpta regler, men jag känner ju spontant att det är viktigare att verkligen kontrollera att de regler som redan finns efterlevs. Jag kan också tycka att länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer priroiterar fel när de jagar skötsamma djurägare får några centimeterns för låg takhöjd trots att djuren mår bra, i stället för att kontrollera att reglerna för djurtransporter efterlevs och besparar djur svårt lidande.

Vi fick sedan en mycket intressant föreläsning av den australienska veterinären Lynn Simpson som just fått ett särskilt djurskyddspris för sitt orädda arbete med att försöka stoppa långväga transporter av djur (främst får) från Australien till Mellanöstern med båt (se exempel nedan). Dessa transporter orsakar stort djurlidande och fåren förser bland annat Sverige med många produkter av merinoull. Simpson berättade att det finns 26 miljoner nötkreatur i Australien, varav knappt en miljon exproteras levande varje år. År 1970 fanns det 180 miljoner får, vilket idag har minskat till 72 miljoner. Av dessa exporteras 1,1 miljoner får levande varje år.

Lynn Simpson utbildade sig till veterinär och tog jobb på fartygen som transporterar får, getter, nötkreatur och dromedarer till Mellanöstern, Nordafrika och ibland Asien. Hon hade redan från början målsättningen att förbättra djurskyddet inifrån verksamheten. Simpson var ansvarig veterinär på 57 resor och hon dokumenterade löpande djurskyddsproblem och exakt dödlighet, i en omfattande rapport till de australiska myndigheterna. Hon yrkade på ett stort antal förbättringar som t ex färre djur per kvadratmeter, att inte transportera under den varmaste årstiden och att utbilda och ställa krav på personalen i mottagarländerna. Hon drev - utifrån sin erfarenhet från resorna – budskapet att Australien bör slakta djuren lokalt och frakta köttet istället.

Rapporten väckte mycket debatt på det australiska jordbruksdepartementet men läckte så småningom till media vilket gjorde att Lynn Simpson blev uppsagd. Hon har sedan dess tillsammans med några veterinärkolleger och djurskyddsorganisationer i Australien fortsatt driva frågan. CIWF Sverige och SDF vill belöna Lynn Simpson för att hon visat prov på mod, en genomtänkt strategi för att förbättra för djuren och stort civilkurage. Hennes arbete har även betydelse för svenska konsumenter. De får som genomlider långa transporter över haven producerar en stor del av merinoullen i ullvaror som bland annat säljs i Sverige.

Frågan om "mulesing" var också uppe, alltså metoden att skära bort delar av huden på fårens bakdel för att motverka insktsangrepp. detta har visat sig helt onödigt, det går att avla fram får som står emot inselktsanbngreppen. Dessutom får många får sådana angrepp på andra delar av kroppen trots ingreppet. Det blodiga ingreppet är mycket smärtsamt, och på Nya Zealand har det numera förbjudits, samtidigt som det fortfarande tillämpas i Australien.

2019-04-23

Kvällen ägnade jag åt ett besök hos Skogsindustrierna. De hade bjudit in den moderata riksdagsgruppen för möte med information och lite mat.

Skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar och dessutom en av våra viktigare exportprodukter. Men det finns ett antal stora hot mot verksamheten.

För det första finns en konflikt mellan äganderätten och miljöhänsyn. En del skogsägare som vårdat sin skog i generationer drabbas sedan av avverkningsförbud, utan att kompenseras ekonomiskt av samhället. Det är självklart i grunden orimligt. Min (och skogsindustriernas) linje är att man absolut kan skydda värdefull skog och naturmiljöer, men då främst geno m avtal med markägaren där man ersätter denne för inkomstbortfallet och för att man fortsätter sköta och bevara dessa vä'rdefulla skogsmiljöer. Vill samhället skydda skog så får man betala för detta. Däremot finns det få skäl att staten ska köpa skogen - det leder snarare till att ingen länbgre sköter skogen utan att den växer igen och förfulas. Den vackra skogsmiljön har faktiskt skapats genom generatiponers skogsvård. det bästa måste vara att låta ägaren fortsätta sköta skogen.

Jag skulle vilja lägga till att man även i en värdefull skogsmiljö skulle kunna ta ut en del träd utan att kalhugga och förstöra naturmiljön. Det kunde ge markägaren viss avkastning av marken, samtidigt som statens kostnad för ersättning till markägaren minskar.

Ett annat hot mot skogsindustrin är kilometerskatt på transporter och höga bränslepriser.

Ett tredje problem som lyftes var klåfingrig miljö- och klimatpolitik. Ett exempel var den nya klimatskatten på förbränning av avfall. Det finns idag en enda anläggning i Sverige som klarar att återvinna vätskekartong (alltså mjölkpaket mm som är platsöverdragna). På den aktuella anläggningen separeras papper och överdragsplast, och sedan bränns plasten och ger energi till återvinningsprocessen. Ny avfallförbränningsskatt medför att det blir så dyrt att återvinna vätskekartong att det finns risk att detta inte kan fortsätte. Alltså en helt missriktad "klimatåtgärd". Exempeln på missriktade "klimatskatter" är många, skatter som direkt motverkar sitt syfte. Ett annat exempel är den nya kemikalieskatten som gynnar import av exempelvis vitvaror framför att köpa varorna i svenska butiker. Skatteintäkterna uteblir då, men de svenska butikerna blir färre och människor förlorar sina jobb. Skatteeffekterna blir därmed totalt sett negativa.

Exemplen på missriktad miljö- och klimatpolitik är alltför många idag.

2019-04-23

Upptäckte att jag blev citerad påledarsidan i NWT i påskhelgen. Det gällde min tweet om kulturministerns obegripliga svar på TV-reporterns fråga om hur mycket säkerheten kring ett OS kan komma att kosta...

Detta är nu min i särklass mest delade och spridda tweet. Hela 146.000 (!) visningar och över 5.300 delningar, kommentarer och andra reaktioner. Genomslaget på sociala medier är ibland förbluffande stort.

2019-04-23

I dag hade jag dels en egen interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson (S) om reseavdragens betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad. Dessutom gick jag in i två andra debatter om drivmedelsskatter samt om den ekonomiska politikens konsekvenser för landsbygden. Det blev ett ganska stort antal frågor som behandlades, och stundtals en ganska spretig debatt. Det bästa är att se debatterna i sin helhet på min sida hos riksdagen.

Några intressanta besked fick vi från finansministern:
* Hon var tydlig med att den gröna skatteväxlingen måste upplevas som rättvis och att de som drabbas av höjda skatter måste kompenseras med andra skattesänkningar. Det låter bra, men det finns inget alls om detta i januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L - där nämns endast miljöskattehöjningar på 15 miljarder samt avskaffad värnskatt för dem som tjänar allra mest. Inte några skattesänkningar alls för vanligt folk.
* Hon meddelade samtidigt att avskaffad värnskatt inte ska bli en del av den gröna skatteväxlingen, vilket betyder att hon i så fall måste sänka andra inkomstskatter för att kompensera för de 15 miljarder i ökade miljöskatter som S, MP, C och L enats om. Hur det ska gå till när redan hela budgetutrymmet intecknats återstår att se.
* Hon tog tydligt avstånd från MP:s krav på stopp för försäljning av fossila bränslen från 2030. Beskedet var tydligt - detta är ett förslag från MP, inte något regeringen som helhet står bakom. Oenigheten inom regeringen är fundamental.

2019-04-21

Den 29 mars ställde jag frågan om regeringen har tappat kontrollen över Arbetsförmedlingen. Så här skrev jag då:

Min fråga kvarstår. Det har nu snart gått ytterligare en månad utan att regeringen skickat några tydliga signaler om att Arbetsförmedlingens ledning genomför neddragningar som är oacceptabla. Tolkningen av arbetsmarknadsministerns tystnad efter den närmast valhänta kritiken av Arbetsförmedlingens generaldirektör är att hon inte tänker agera ytterligare. Kanske har hon rent av lovat Centerpartiet och Liberalerna att låta AF:s ledning gå hårt fram och snabbavveckla hela verksamheten?

Neddragningarna slår extremt hårt mot både arbetsgivare och arbetssökande när AF-kontor läggs ned utan att det finns några andra alternativ. Arbetsförmedlingens personal behandlas också på ett helt orimligt sätt, Jag har haft ett antal samtal de senaste veckorna med anställda på olika Arbetsförmedlingar, bland annat i Sjuhärad, som är djupt oroliga för det som händer. För kommunerna spolieras samtidigt det samarbete man tidigare haft med lokala AF-kontor. Allt detta sker i ett läge när arbetslösheten slutat minska och stora mängder nyanlända samtidigt ska försöka komma ut på arbetsmarknaden.

Det som just nu sker med Arbetsförmedlingen är inget annat än en skandal. Man hanterar inte en stor omläggning av arbetsförmedlingen på detta oansvariga sätt. En sådan förändring måste göras genomtänkt och välplanerat. I dag är det helt uppenbart att ingen tar något ansvar alls för att det ska finnas en fungerande arbetsförmedling i Sverige. Vare sig S-MP-regeringen själv eller dess samarbetspartier, C och L. Det är faktiskt anmärkningsvärt.

Klarar Sverige att föra en vuxen klimatdebatt?

2019-04-17

I dag avslöjar Borås Tidning att tankarna på höghastighetsbanor i praktiken skrotats. Trafikverket har i sina dokument bantat ned i stort alla sträckor på de nya järnvägarna och sänkt hastigheten från 320 till 250 km/timme. Orsaken är flera, dels kostnaderna, dels att byggtekniken vid lägre farter medger lite skarpare kurvor vilket gör det enklare att bygga.

Jag har flera gånger konstaterat att med sänkt hastighet kan banorna byggas snabbare, mer miljövänligt (det krävs inte betonggjutna banor) och till lägre kostnad. Dessutom tar de mindre plats eftersom järnvägskorridoren blir smalare. Det var därför glädjande att Trafikverket sänkte hastigheten på sträckan Borås-Göteborg, det gör att vi återigen kan känna ett hopp om att äntligen få den kraftigt försenade järnvägen klar på sträckan Mölnlycke-Bollebygd, med anslutning till Landvetter flygplats. Hade inte naiva politiker drivit den orealistiska frågan om höghastighetståg hade bygget redan varit igång. Om tåget sedan lyckas komma upp i 250 km/timme mellan stoppen är man att gratulera. Men det är i så fall en fullt tillräcklig hastighet för snabb pendling melan Västsveriges två största städer.

Borås Tidning konstaterar samtidigt att frågan om alternativ finansiering av de nya järnvägarna vid sidan av statsbudgeten "återstår att lösas i en politisk uppgörelse mellan riksdagspartierna". Min absoluta övertygelse är att detta aldrig kommer att ske, helt enkelt för att det inte finns några realistiska förslag. Privat medfinansiering förutsätter lönsamhet, vilket knappast kommer att uppnås. För i så fall hade internationella privata järnvägsföretag stått i kö för att bygga och driva dessa järnvägar. Och hur en alternativ offentlig finansiering skulle kunna gå till begriper jag inte - i vart fall inte om man inte köper mitt gamla förslag om att införa en statlig investeringsbudget för större infrastrukturprojekt.

Jag hade rätt om att det inte blir några höghastighetståg. Återstår att se om jag får rätt om finansieringen.

2019-04-17

Jag får många frågor om min syn på det som nu rullas upp i media kring väl underbyggda uppgifter om regeringens försök att stoppa Försäkringskassan från att lämna ut känslig information till media, samt frågor om vad vi moderater gör för att agera i frågan.

Det som hänt är helt kort detta:

I veckan avslöjade DN och TV4 att Socialdepartementet under ledning av statsrådet Annika Strandhäll (S) försökt hindra Försäkringskassan att lämna ut vissa uppgifter till journalister. Handlingarna gällde möten mellan Annika Strandhäll och den tidigare sparkade generaldirektören Ann-Marie Begler. Alltså hon som fick sparken som generaldirektör för försäkringskassan under 2018. Regeringen hävdar att de gav Begler sparken för att hon inte gjort ett bra jobb som GD. Begler hävdar å andra sidan att beslutet att sparka henne i stället var grundat i en rädsla att förlora valet 2018.

Bakgrunden var att Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler genom tuffa beslut hade nämligen fått sjukpenningtalet att sjunka, helt i enlighet med regeringens instruktioner. Men i en valrörelse kan enskilda, ömmande fall få en regering på fall, det visste Socialdemokraterna. Därför offrades Begler - enligt hennes egen beskrivning av det som hände.

När så media började nysta i saken, söka efter handlingar, mötesprotokoll mm, som normalt är offentlig handling, så fick man problem att få ut begärda dokument. Och sedan upptäcktes ett intressant mail från den nya generaldirektören till fem högt uppsatta medarbetare:

Försäkringskassan får ”naturligtvis göra som vi vill” men ”det kommer att få allvarliga konsekvenser för våra dialoger/samtal och den information de är beredda att dela med oss” om mötesprotokoll lämnades ut till medier. Det lät Socialdepartementet hälsa, enligt ett mejl från maj 2018 som DN har tagit del av. Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, Maria Hemström Hemmingsson, skrev mejlet till fem högt uppsatta medarbetare efter att ha mottagit ”upprörda samtal” från regeringskansliet." skrev Expressen i sin ledare igår.

Samtidigt har Expressen tidigare avslöjat att en topptjänsteman på Försäkringskassan i tysthet har tvingats lämna sin befattning. Orsaken är enligt Expressens källor att tjänstemannen trots allt lämnade ut protokollen från samtalsuppteckningarna mellan Socialdepartement och Försäkringskassans numera sparkade chef Ann-Marie Begler.

Strandhäll ger nu dubbla besked om vad som hänt. ”I det här fallet så finns det överhuvudtaget ingenting som jag har någon kännedom om”, sa Strandhäll till DN häromdagen. Sedan lade hon till: ”Låt mig vara tydlig med att några sådana signaler inte har kommit härifrån.”

Hon vet alltså inget alls om saken - samtidigt som hon är helt säker på att inga signaler kommit från departementet om att försöka dölja något. Visste hon eller visste hon inte? Antingen har hon inte kontroll över sitt eget departement så att medarbetarna respekterar offentlighetsprincipen och meddelarskyddet i grundlagen, eller så talar hon inte sanning. I båda fallen förtjänar hon hård kritik.

Att så många av varandra oberoende källor och olika medier hittar så många konstigheter i detta ärende, och att ansvariug minister hela tiden slingrar sig gör att hela historien luktar riktigt illa. Saken är anmäld till konstitutionsutskottet och medias granskning lär säkert fortsätta. I dag finns ju inga tydliga bevis på något, ord står mot ord. Det gör väl rimligen att det är svårt att ha en riktigt bra grund för att väcka misstroende mot Strandhäll i dagsläget. Vi får väl se hur frågan utvecklas. Men helt klart känns det obehagligt, man får en allt starkare bild av hur dagens regering på olika sätt försöker dölja information och fakta för media och allmänhet. Vi minns Transportstyrelseskandalen, och vi minns ett antal andra märkliga händelser under förra mandatperioden. Mönstret är tydligt, och det är ovärdigt en demokrati.

2019-04-16

Diskussionen om de så kallade "IS-barnen" i Syrien är fullständigt onyanserad. De röster som tycker att "det bara är att åka ner och hämta barnen" skulle nog behöva tänka ett varv till. Faktum är att jag har ganska stor förståelse för regeringens något svajiga linje i frågan. Detta är oerhört komplicerat, och dessutom är det tveksamt var gränsen för Sveriges ansvar går.

En del av barnen i flyktinglägren som påstås ha någon form av svensk anknytning är inte svenska medborgare. De är rent av födda i Syrien i olika relationer mellan kvinnor och män, ofta av olika nationalitet och medborgarskap, men där någon av parterna har någon form av koppling till Sverige. Flertalet är tillresta jihadister. I vissa fall kan det såklart också finnas flera olika pappor till en kvinnas barn. I vissa fall lever båda föräldrarna, i andra fall bara den ena. I en del fall är båda döda, eller försvunna.

De som anser att det bara är att åka dit och hämta barnen måste först svara på frågan om vilka barn som ska hämtas? Hur vet man om barnet ifråga har koppling till Sverige överhuvudtaget? Vad gör man om de två föräldrarna har koppling till olika länder? Ska man då splittra familjerna? Ska de vuxna få följa med till Sverige? Är det i annat fall rimligt att ta ett barn från sin förälder?

Min kollega Hanif Bali beskrev saken väl i ett facebookinlägg häromdagen: "Med stöd av vilken lag och rätt ska man ta en tvååring från en sydamerikansk IS-morsa för att dess far misstänks ha haft ett svenskt uppehållstillstånd? Ska modern då åka med till Sverige? Ska enbart barn till medborgare hämtas? I flera fall har modern gift om sig, ska hennes nya barn också följa med? Har hennes nya man rätt att förenas med sina barn? Kommer vi få en följdinvandring av IS-terrorister pga detta? Hur ska man identifiera om barnen verkligen har en svensk förälder? Hur kan svenska byråkrater göra DNA-test i Norra Syrien mot en avliden förälder? Med vilket och hur mycket våld ska man separera barnen och dess föräldrar? Alla dessa frågor behöver besvaras innan man rycker ut för att ”hämta barnen”.

Jag skulle vilja lägga till frågan om barnens ålder. Att hämta hem småbarn må vara en sak, men var drar man gränsen? Ska vi även hämta hem 15-16-17-åriga pojkar som sannolikt stridit för IS, eller som använts för avskyvärda saker såsom att skära halsen av människor på kommando? Går det överhuvudtaget att återanpassa ett sådant barn till ett normalt liv? Hur vet man att dessa barn inte själva är radikaliserade på riktigt och vill ta ut sin hämnd på det svenska samhället? Skulle någon förälder vilja att ens egna barn går i samma klass som en sådan pojke?

Ytterligare en aspekt är att sannolikt kommer en del av dessa barn att komma till Sverige på olika sätt oavsett, antingen tillsammans med sina föräldrar eller med hjälp av andra. Då är det viktigt att agera snabbt, och kanske omhänderta barnen. Föräldrar som frivilligt rest till IS-kontrollerat område är uppenbart olämpliga som föräldrar och då bör barnen få växa upp i en lämpligare miljö. Alla svenska kommuner måste ha beredskap för att hantera situationen om man får kännedom om att det dyker upp återvändande IS-barn.

Frågan om "IS-barnen" är med andra ord oerhört komplicerad. Den som försöker göra det enkelt för sig har helt enkelt inte tänkt efter ordentligt eller inte satt sig in i frågan. För egen del erkänner jag att jag inte har något bra svar idag, mer än att varje ärende måste hanteras för sig. Vilket som sagt är lättare sagt än gjort...

Tyvärr gick det så illa som vi befarade. Det hjälpte inte att Sverige igår röstade nej till EU:s copyrightdirektiv i EU:s ministerråd igår. Direktivet röstades ändå igenom med 19 röster mot 6. De länder som, förutom Sverige, röstade nej var Italien, Finland, Nederländerna, Luxemburg och Polen. Samtidigt lade Belgien, Estland och Slovenien ner sina röster.

Nu har Sverige två år på sig att genomföra direktivet i svensk lagstiftning. Vår moderata uppgift blir nu att bevaka så att inte regeringen (som vanligt) överimplementerar direktivet och föreslår strängare reglering än vad som krävs som ett minimum av EU. Det kan låta okomplicerat, men vis av tidigare erfarenheter vet jag att det kan bli en tuff uppgift.

Jag har ju under ett antal år engagerat mig för det vi kallar "det rullande kulturarvet", alltså gamla veteranfordon av olika slag (allt från bilar och båtar till tåg och flygplan), och jag har även skrivit ett antal riksdagsmotioner i ämnen som berör detta, inte minst om regler kring dagens moderna fordon som inte alls går att tillämpa för veteranfordon. Motorhistoriska Riksförbundet är en samlingsorganisation för föreningar som ägnar sig åt äldre motordrivna fordon som rullar på våra vägar. I dag finns en artikel i deras tidning där jag svarar på en del frågor kring min egen syn på veteranfordonens situation i vårt samhälle och mitt egent intresse i frågan:

Det finska valet verkar ha polariserats kraftigt av bland annat klimatfrågan. Det öppet klimathotsskeptiska partiet Sannfinländarna ökade kraftigt i slutet av valrörelsen och var bara en hårsmån från att bli Finlands största parti. Samtidigt ökade stödet även för det mitten/vänsterliberala "Gröna Förbundet" och Vänstern som har motsatt syn i klimatfrågan.

Anders Eriksson, direktör för Finlandsinstitutet tror att klimatfrågan har varit en avgörande fråga för framför allt yngre väljare. Den frågan har haft stor betydelse även för nationalistiska Sannfinländarnas valresultat, menar han. "Det blev lite grann av en motreaktion mot De grönas framgång. Man blev rädd att det skulle införas en skatt på korv och att skogen skulle beskattas. Sannfinländarna har spelat på det", säger han. Däremot tror han inte att invandringsfrågan har varit avgörande. "Finland har väldigt få invandrare, så den frågan kan inte ha haft så stor betydelse."

Min egen tro är att klimatfrågan även i Sverige håller på att polarisera politiken. I takt med den allt mer uppskrivade och extrema tonen i främst media uttrycker allt fler oro för både klimatförändringar och följderna av klimatfundamentalism. Det börjar bli lite som i migrationsdebatten - man tvingas ta ställning, tydligt för eller emot. Det är knappast vägen framåt, inga samhällsfrågor har någonsin varit helt svarta eller helt vita. En nyanserad och balanserad debatt är alltid bästa sättet att hantera samhällsfrågor.

2019-04-13

Detta börjar nästan bli komiskt. Aftonbladets ledarsida och deras krönikörer verkar närmast fixerade vid mig. Det spelar ingen roll vad de skriver om, de lyckas ändå få in något stycke om mig i texten. Så också i denna ledarkrönika idag.

Och ja, jag deltog i denna konferens och ångrar det inte en sekund. Blir det fler kommer jag besöka dem, precis som andra intressanta klimatkonferenser. Och ja, jag var med och startade upp riksdagens bilnätverk (visserligen typ 1,5 år senare).
Det ångrar jag inte heller, gensvaret från vanligt folk är helt otroligt stort. Nu har vi dessutom medlemmar i nätverket från i vart fall de tre största partierna, M, S och SD.

Jag tolkar Aftonbladets fixering vid mig som att jag har satt mig i respekt och att de är rädda för mitt genomslag i sociala medier? Min senaste mest lästa tweet nådde exempelvis över 133.000 personer. Jag vet inte, men funderar över hur Aftonbladets ledarredaktionsmöten låter?
"Punkt ett - vad ska vi göra för att hänga ut den där Ericson i Ubbhult idag? Något förslag?".

Men jag bara tackar och bugar. Varje gång media går till angrepp mot mig strömmar nya följare till och allt fler läser det jag skriver. Så fortsätt gärna kära Aftonbladet och övriga tidningar som har samma agenda!

I övrigt kan man konstatera att rubriken på krönikan är helt obegriplig. Det blir så uppenbart att ledarkrönikan bygger på en desperation över att högersidan i svensk politik sammantaget går framåt på vänsterns bekostnad. Samtidigt säger allt större andel av väljarna att de betecknar sig som höger och inte som vänster. Jag tror vänstern kommer nå ständigt nya höjder i osakliga angrepp och hetsande mot alla oss som inte är vänster. Men det kan vi ta - det är inte så viktigt vad vänstermedia skriver. De har gjort sig själva ointressanta.

2019-04-13

I veckan meddelade ju regeringen att man ställer sig bakom en OS-ansökan rörande vinterspelen 2026 i Stockholm - Östewrsund mfl orter. Samtidigt säger Stockholms Stad att man visserligen är positiv till ansökan, men att man inte är beredda att satsa skattepengar på detta.

Vad ett OS kommer att kosta Sverige, hur mycket som kommer att betalas av sponsorer, hur mycket Sverige måste ställa garantier för och hur mycket bevakning och säkerhet kommer att kosta råder det väldigt olika uppgifter om. I en intervju uttryckte sig idrottsministern Amanda Lind (MP) väldigt otydligt, vilket jag uppmärksammade i denna tweet - som för övrigt nu är min mest delade och spridda någonsin. Hela 133.000 (!) personer har enligt twitter tagit del av tweeten, 3.500 har gillat den, nära 600 har delat den och 129 har kommenterat:

För egen del är jag i grunden positiv till att Sverige anordnar stora idrottsevenemang. Jag besökte Skid-VM i Falun, liksom de succeartade världscuptävlingarna i skidor i Ulricehamn 2017 och 2019. Självklart vore det jättekul om Sverige fick sitt första vinter-OS. Men med detta sagt - som politiker är det vår uppgift att väga av mellan olika intressen, och för mig kommer alltid välfärden att väga tyngre än att satsa miljarder i skattepengar på ett OS. Och för polisen skulle det bli enormt kostsamt att ta hand om ett OS, man har redan idag en mycket ansträngd ekonomi och bemanning. Jag har viss förståelse för argumentet att polisen redan idag belastas med stora kostnader för idrottsevenemang, demonstrationer och festivaler. Skulle då inte också ett OS vara okej? Men det är faktiskt så att när det gäller OS har vi ett val. Och kostnaderna kan bli väldigt stora - samtidigt som man måste hantera alla de andra uppgifterna med.

En förutsättning för att jag ska ställa mig bakom ett beslut i riksdagen om ekonomiska garantier för ett Vinter-OS i Sverige är i vart fall att det dels tydligt framgår att sponsorer kommer att täcka större delen av kostnaden, dels att polisen kan få de förstärkningar som behövs för att hantera tävlingarna. Att basera ett stöd till Vinter-OS på så lättsinniga kalkyler som idrottsministern verkar göra är helt orimligt. Så hanterar man helt enkelt inte skattebetalarnas pengar.

2019-04-12

EU-parlamentet beslutade nyligen om EU-direktivet som kallas "Copyrightdirektivet", och som syftar till att skydda upphovsrätt till exempelvis musik, bilder och konstverk. Upphovsrätt är viktigt för alla företag som skapar immateriella värden, och Sverige har redan idag en omfattande upphovsrätt. EU-direktivet innehåller dock flera saker som är mycket kontroversiella, främst det som i vardagligt tal kallas "internetfilter" och "länkskatt". Även om debatten och kritiken är något överdriven och delvis bygger på missuppfattningar så anser vi från moderat sida att EU går längre än vad som är rimligt. Förslaget till upphovsrättsdirektiv är snårigt och oöverskådligt och det kommer bli mycket svårt att genomföra detta på ett tydligt och fungerande sätt. Det innebär också ett underliggande hot mot yttrandefriheten och innebär en begränsning av friheten på internet som kan visa sig gå längre än vad man egentligen avsett och är rimligt.

Ett argument i debatten är att de stora internetplattformarna (Facebook, Youtube mfl) tjänar reklamintäkter på att människor länkar exempelvis nyhetsartiklar och annat. Den argumentationen förstår jag inte alls. För det första använder allt fler medier numera betalväggar, vilket betyder att länkar endast leder trafik till tidningarna och om man sedan vill läsa artikeln får man betala. På vilket sätt detta skulle skada tidningarna förstår jag inte - de borde självklart i stället vara glada för varje besökare på sina websidor.

Mer begripligt är det när konstnärer, fotografer mfl får sina verk delade på sociala medier utan att kunna få betalt. Men det borde gå att med andra medel hitta vägar att lösa detta. Ett direktiv om skärpt upphovsrätt som innebär intrång i yttrandefriheten är inte rätt väg.

Från moderat sida anser vi dessutom att regeringen gick över sina befogenheter när de ställde sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Det var inte förankrat i riksdagen. Nästa vecka ska EU:s ministerråd rösta slutligt om direktivet. Vi moderater begärde därför igår att frågan skulle tas upp till överläggning på dagens sammanträde i EU-nämnden, trots att frågan endast var ett "anmälningsärende". Efter att vi begärde detta gjorde även SD, KD, L, V och C samma sak. EU-nämndens presidium beslöt då att särskilt kalla in justitieminister Morgan Johansson (S) till mötet.

Frågan om upphovsrättsdirektivet var första punkten på dagens möte, och det började med att justitieministern försvarade förslaget. Därefter begärde moderaternas Tomas Tobé ordet och anmälde moderaternas avvikande mening. Därefter följde inlägg av i tur och ordning C, V, SD, MP, L och KD med samma besked.

Miljöpartiets Lorentz Tovatt gjorde det märkligaste inlägget när han förklarade att Mp tar avstånd från "Socialdemokraternas förslag att stödja direktivet". Justitieministern bemötte detta med att det inte är Socialdemokraternas förslag utan regeringens - där även MP ingår. I praktiken röstade alltså MP mot sin egen regering! Att MP låtit denna fråga passera både regeringssammanträden andra diskussioner utan att säga något, och utan att reagera över att frågan faktiskt diskuterats i både politik och media i flera år, för att sedan idag gå emot sin egen regering känns ju en smula märkligt. Men å andra sidan var det såklart bra att de ställde sig bakom vår linje. Att inte ens ett av regeringspartierna står bakom regeringens förslag visar på problemet med förslagets innehåll.

Sammanträdespunkten slutade i vilket fall med att Åsa Westlund (S), ordförande för EU-nämnden, klubbade att regeringen fått i uppdrag att rösta nej till upphovsrättsdirektivet i ministerrådet nästa vecka. I vilken mån Sveriges nej kommer att påverka utgången vet vi inte, men det lär finnas ett antal ytterligare länder som tänker rösta nej, samt ett antal som är osäkra. Blir det nej i ministerrådet lär nog frågan gå tillbaka för nya diskussioner. Det borde gå att ta fram en bättre lösning än den som presenterats.

2019-04-11

EU-parlamentet beslutade nyligen om EU-direktivet som kallas "Copyrightdirektivet", och som syftar till att skydda upphovsrätt till exempelvis musik, bilder och konstverk. Upphovsrätt är viktigt för alla företag som skapar immateriella värden, och Sverige har redan en omfattande upphovsrätt. EU-direktivet innehåller dock flera saker som är mycket kontroversiella, främst det som i vardagligt tal kallas "internetfilter" och "länkskatt". Även om debatten emellanåt spårat ur, och kritiken ibland är överdriven, så anser vi från moderat sida att EU går längre än vad som är rimligt, och att detta hotar både yttrandefriheten och friheten på internet.

Från moderat sida anser vi dessutom att regeringen gick över sina befogenheter när de ställde sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Det var inte förankrat i riksdagen. Nästa vecka ska EU:s ministerråd rösta slutligt om direktivet, och inför detta ska riksdagens EU-nämnd ta upp frågan i morgon fredag. Vi moderater har idag begärt att frågan ska tas upp till förhandling på morgondagens sammanträde, trots att frågan endast var ett "anmälningsärende". Efter att vi begärde detta har även SD, KD, L, V och C begärt samma sak. Vi har nu fått besked om att justitieminister Morgan Johansson (S) kallats in särskilt till sammanträdet klockan 9 i morgon. Vi hoppas kunna skapa majoritet på morgondagens möte för att ge justitieministern tydliga instruktioner att rösta nej till förslaget i ministerrådet. I vilken mån detta kommer att kunna stoppa förslaget återstår att se, det beror ju på hur övriga länder röstar. Men detta är det vi kan göra i dagens läge. I morgon eftermiddag kommer en kort rapport från morgondagens möte i EU-nämnden.

När jag läste artikeln ställde jag mig frågan hur denna plötsliga värme uppstod? Det kan ju knappast ha berott på vare sig biltrafik eller för mycket flygande. Inte heller högre koldioxidhalt, eftersom den var mycket lägre 1938 än idag. Det måste rimligen ha berott på något annat än mänsklig aktivitet. Frågan är om de faktorer som styrde klimatet 1938 är obefintliga idag, och det nu i stället är människans koldioxidutsläpp som orsakar dagens klimatförändringar? För mig framsår det som ytterst osannolikt och ologiskt Till saken hör att bara några år senare, en bit in på 1940-talet inträffade de bistra krigsvintrarna. Det blev plötsligt extremt kallt i stället. Vad orsaken var till detta är också oklart.

Riksdagen stödde min motion om skärpta straff för övergrepp i rättssak

2019-04-11

I dag besökte delar av Riksdagens Bilnätverk Upplands Motor i Sollentuna för att få mer kunskap om bilbranschens och däckbranschens villkor.

Vi fick också en föredragning av VD:n för Upplands Motor, Tommy Letzen, rörande läget för branschen, nya former av erbjudande (privatleasing, bilpooler, mm), samt nya former av fordon (hybrider, elbilar mm), nya framtida tekniker med förarlösa fordon mm, samt en bra bild av hur det ser ut med bilägandet i Sverige idag (bilden nedan). Vi diskuterade också elbilarnas framtid, och Upplands Motor berättade att de behölver en stor mängd egna laddstolpar vid bilfirman, men att elbolaget inte kan leverera tillräcklig nätkapacitet för detta förrän 2030! Att satsa politiskt på elbilar utan att först se till att det finns el och nätkapacitet som räcker känns som att börja i fel ände.

Vi besökte även företagets stora däckverkstad där det just nu arbetas för högtryck för att kunna hantera de konstiga reglerna kring vinter och sommardäck och de två veckor som bilisterna har på sig att byta däck. Bara hos Upplands Motor har man över 5.000 däck (!) i sitt däckhotell, och det är extremt bråda dagar nu för att hinna med alla däcbyten innan tidsfristen är slut. Däckbranschen efterlyser längre tid för däckbyten, inte minst för att Sverige är så olika när det gäller väglag - Skåne och norra Sverige går inbte att jämföra, men trots detta gäller samma lagstiftning. Kuriosa: Den normala tiden för ett komplett däckbyte är nere på sex minuter (!) om inget krånglar till sig under bytet.

Riksdagens Bilnätverk växer dessutom, och nu har vi medlemmar från alla de tre största partrierna, M, S och SD. Målet är att få medlemmar från samtliga partier, och under våren kommer vi att ha flera aktiviteter om allt går i lås. Det mediala intresset är fortsatt stort, och vi får mycket uppskattande ord från människor runt om i hela landet.

S-MP-regeringen är nu inne på sitt femte år, utan att man har löst några av de samhällsproblem som man sa sig vilja lösa i valrörelsen 2014. Tvärtom har mycket gått åt fel håll - trots högkonjunktur och starka skatteintäkter.
Den vårbudget som regeringen presenterat i dag saknar fortfarande reformer för att ta tag i Sveriges problem. Man drar tillbaka pengar som den av riksdagen beslutade M/KD-budgeten satsade på äldreomsorg, psykiatri och polis och lägger i stället mer pengar på ineffektiva klimatåtgärder som dömts ut av Riksrevisionen.

Ovan presskonferensen där Elisabeth Svantesson (M) förklarade att januariöverenskommelsen och vårbudgeten inte löser Sveriges problem.

• I strid med alla partiers vallöften saknar de fyra partierna ambitioner när det gäller att öka resurserna till polisen. I vårbudgeten skär S-C-L-MP bort var fjärde ny krona som tillfördes polisen i Moderaternas och Kristdemokraternas budget.

• Man dröjer med att återinföra kömiljarden och man skär bort delar av våra satsningar på äldreomsorgen och psykiatrin

• Man satsar i stället på att åerinföra klimatåtgärder, framförallt "Klimatklivet" som riksrevisionen tidigare dömt ut som ineffektiva

• Det är välkommet att man vill avskaffa värnskatten, men man har inga förslag om att sänka skatten för alla som arbetar.

• Skattehöjningar i form av bibehållen flygskatt (utan den utlovade kompensationen till mindre flygplatser), höjd kemikalieskatt som höjer priset på elektronik och vitvaror, samt den aviserade höjda skatten på bensin och diesel från kommande årsskifte. Detta ökar kostnaden för hushållen och slår extra hårt mot landsbygden. Några skattesänkningar för hushållen finns inte, varför det är helt fel att kalla det grön skatteväxling.

• Om man ska hitta något positivt så är det att regeringen inte kan backa tillbaka de skattesänkningar som M/KD-budgeten medförde för löntagare och pensionärer. Det är tur för hushållen att vi sänkte deras skatt så de har bättre råd med alla nya pålagor som dagens regering, med stöd av C och L, lägger på samma hushåll.

• Det allvarliga är att pengarna är slut! Alla de olika partiernas löften i Januariöverenskommelsen intecknar allt reformutrymme för de kommande åren. Samtidigt ser vi nu hur det ekonomiska läget redan blir allt kärvare, tillväxten och överskotten i statens budget justeras ned. Det finns därför inget utrymme för några viktiga reformer eller åtgärder som kan rusta Sverige för sämre tider eller ta tag i viktiga samhällsproblem som brottslighet eller integration. Detta riskerar att leda till en skattechock om man trots svagare samhällsekonomi ska kunna genomföra allt man lovat. Risken är uppenbar att vi kommer att få se höjd fastighetsskatt och försämrade ränteavdrag, samtidigt som de avsierade stora årliga skattehöjningarna på bensin och diesel kommer att slå igenom. Samtidigt tänker regeringen lägga pengar på friår och en tredagars "familjevecka".

• Det allra allvarligaste är att de fyra partierna bakom budgeten nu tävlar om att ta åt sig äran för de satsningar som varje parti tycker är deras hjärtefrågor. Samtidigt vill inget parti ta ansvar för andra delar. Den helt ogenomtänkta raseringen av Arbetsförmedlingen är ett exempel - det finns en majoritet i riksdagen för att avveckla Arbetsförmedlingen i nuvarande form, men den snabbavveckling som nu sker, utan att några alternativ finns på plats, är oansvarig. En så stor och viktig reform borde tänkas över ordentligt och göras stegvis så att man kan bibehålla servicen till de arbetslösa och ta vara på personalens kompetens genom att de kan gå över till andra aktörer. Nu blir i stället ett stort antal kommuner utan arbetsförmedlingskontor, och många anställda blir uppsagda utan att ha några alternativa aktörer att gå över till. Detta är ett exempel på hur regeringen tappat kontrollen och hur samarbetspartierna C och L inte bryr sig.

Nedan från den just nu pågående budgetdebatten i riksdagen:

Möt professorn och antarktisforskaren som tonar ned klimatlarmen

2019-04-09

Jag har tidigare i siciala medier uppmärksammat professorn i oceanografi, Anna Wåhlin, vid Göteborgs Universitet. Hon forskar aktivt och har just besökt Antarktis med ett forskarteam. I senaste numret av Göteborgs Universitets tidning ifrågasätter hon de överdrivna klimatlarmen och säger att hon är mer oroad av att vi går mot kallare tider. Läs hela reportaget här:

Här är alla frågorna från Borås Tidning - och mina svar

2019-04-09

I Borås Tidnings artikel i helgen redovisades mina svar på sju frågor från BT. Från början var dock frågorna betydligt fler, 12 strycken, och allt fick inte plats på helsidan i tidningen. Några frågor tog man bort, och några av dem var enligt min åsikt anmärkningsvärda och mycket märkliga.

Jag tycker det är rimligt att redovisa samtliga de frågor jag fick från BT.

Här är samtliga frågor och mina svar.

Borås Tidning har blivit klimathotsaktivister

2019-04-08

I dag fortsätter Borås Tidning att angripa mig i klimatfrågan. Denna gång på ledarplats. Så här skriver man bland annat: "Ericson är inte högerextrem. Men i BT:s granskning visar det sig att han regelmässigt väljer att använda sig av ”osanningar, feltolkningar och demagogi” när han skriver om klimatet på egen blogg och på Twitter. I riksdagens klimatarbete är däremot hans svansföring ofta lägre. Lagstiftare Ericson kvittade exempelvis ut sig när det viktiga klimatpolitiska ramverket – som inte minst Moderaterna stod bakom – antogs med bred majoritet".// "27197 väljare i Västra Götaland Södra röstade på Moderaterna. Hur många av dem hade hellre röstat på något annat parti om de vetat att ”deras riksdagsman” varken ville rösta ja eller nej utan istället valde att inte delta i vad som mycket väl kan vara den viktigaste frågan som riksdagens lagstiftare hade att ta ställning till under förra mandatperioden?"

Man får se det positiva - det var ju snällt att BT inte ser mig som högerextrem. Men som jag visade i föregående blogginlägg har de inte kunnat visa en enda osanning på min blogg, trots att de hade ca 750 blogginlägg i ämnet att leta bland. Att de kallar resonemang som inte passar deras klimatalarmistiska agenda för "demagogi" eller "feltolkningar" kan jag leva med. Jag kallar det att argumentera för den linje man som politiker tycker är rimlig. Och det är min uppgift som politiker.

Påståendet att väljarna inte skulle ha vetat vad jag står för är märkligt. Få politiker har nog lika öppet stått upp för en balanserad debatt i klimatfrågan som jag. Att jag kvittade ut mig från den aktuella omröstningen och orsaken till detta var jag tydlig med i sociala medier, och i senaste valrörelsen var jag lika tydlig med min mer kritiska syn på klimatfrågan. Det är också en del av ingressen i mina presentationer på både blogg och twitter. Redan i valet 2010 hade jag faktiskt med min strävan efter en mer balanserad i linje i klimatfrågan i min personliga valfolder.

Vad gäller BT:s rubrik så måste jag ödmjukt påminna om att riksdagens omröstning inte gällde om det finns ett klimathot eller inte, utan om det klimatpolitiska ramverket var rätt sätt att hantera frågan. Många moderater var tveksamma, men valde att stödja partilinjen och rösta för en framförhandlad kompromiss. Själv valde jag att begära utkvittning enligt de interna regler som finns. Att jag avstod berodde på att jag inte ville rösta mot en kompromiss som moderaterna varit med och diskuterat fram. Det är något jag i det längsta undviker eftersom jag oftast är mycket lojal mot det parti jag företräder.

En reflektion är att det finns stora likheter mellan dagens klimatdebatt och migrationsdebatten för 5-6 år sedan. Då var minsta antydan om att man ville ha en mer restriktiv politik bannlyst i media och samhällsdebatten. Samma om man ens andades om tiggeriförbud. Man hängdes ut som främlingsfientlig eller rent av rasist, de problem som fanns kallades för myter och Aftonbladets politiske redaktör kallade det organiserade tiggeriet för "råttan i pizzan". Det fanns ju så mycket forskning som visade hur lönsam invandringen var, och allt tiggeri var självklart frivilligt. Högern var ond och vänstern god, och nästan alla journalister spelade med. I efterhand har till och med Janne Josefsson på Uppdrag Granskning, känd vänsterjournalist, konstaterat att det var närmast omöjligt att diskutera invandring. Journalister som ville granska detta motarbetades. Men när verkligheten kom ifatt svängde majoriteten av politikerna och journalisterna både om migration och tiggeri.

På samma sätt känns klimatfrågan idag. Många forskare och journalister som ser hur ihåliga argumenten är och hur skev debatten är drar sig för att sticka ut hakan, det är oftast bara de som närmar sig pension som vågar. Samma sak gäller politikerna. Väljarna skulle bli förvånade om de visste hur många riksdagsledamöter från olika partier som säger vad de tycker i klimatfrågan över en fika eller ett glas vin, men som inte vågar säga detta offentligt. Men ju mer extrema förslag som efterhand läggs fram av extrema klimatdebattörer och politiker, desto större blir oron bland vanliga människor. Motståndet mot klimatextremismen växer och det märks inte minst bland politiska kolleger och nyfikna journalister. Alla vågar inte sticka ut hakan som jag gör, men väldigt många sympatiserar med min kritik och min växande oro för hur den medialt uppbyggda kollektiva masshysterin i klimatfrågan börjar hotar hela vårt välfärdssamhälle, vår demokrati och vår yttrandefrihet. De flesta kritiker avfärdar inte klimathotet och få anser att människan inte spelar någon roll alls för klimatförändringarna. Men alla efterlyser vi en rimlig och nyanserad debatt i denna viktiga fråga.

Den uppenbara mediala aktivismen i klimatfrågan kom tidigare främst från mer extrema tidningar som ETC och Aftonbladets ledarsida, men nu har alltså Borås Tidning valt samma väg. Man driver ren kampanj mot "oliktänkande" på nyhetsplats. Borås Tidning har dock missat en sak. Som ny politiker var det jättejobbigt att utsättas för angrepp i media. Men efter snart 13 år i riksdagen har jag varit med om så många drev och angrepp mot både mig själv, mitt parti och andra politiker att jag blivit härdad. Jag ser BT:s artiklar som ett utmärkt sätt att belysa den orimliga svenska mediala klimatdebatten, och jag har samtidigt fått massor av utrymme att förklara min syn på saken. BT:s osakliga överdrifter slår tillbaka och väcker ilska, vilket jag fått många bevis på de senaste dagarna. Min förhoppning är faktiskt ändå att BT:s artiklar ska leda till en mer nyanserad klimatdebatt med fler nyanser. Därför är jag väldigt nöjd med de senaste dagarnas uppmärksamhet.

2019-04-08

Nu är det dags att bemöta BT:s påståenden i helsidesuppslaget igår, där man går till frontalangrepp mot 7 av mina blogginlägg om klimatfrågan. Som jag skrev igår har jag skrivit ungefär 750 (!) blogginlägg om miljö- och klimatfrågor. Om BT bara hittade dessa sju som man såg skäl att angripa måste jag ha väldigt hög trovärdighet i det jag skriver. Men som jag ska visa nu i detta ovanligt långa blogginlägg är BT dessutom ganska fel ute i det mesta man skriver rörande de sju inlägg man angriper. Men först ska vi ta en titt på BT:s ingress i vänsterspalten ovan:

Redan här landar BT snett. Jag har mig veterligt aldrig påstått att det inte existerar en "uppvärmning av planeten orsakad av människan". Det jag konstaterat är att det råder oenighet om hur stor del av uppvärmningen som beror på människan, hur stor uppvärmningen är, hur snabbt den går och vad som är bästa åtgärden för att försöka påverka. Helt relevanta saker att diskutera kring en allvarlig samhällsfråga. Alltså ett helt grundlöst påstående från BT.

Sedan ska vi titta på de sju punkterna BT kritiserar. Jag lägger ut varje ruta för sig från artikeln ovan, och under denna min kommentar, inklusive en länk till det blogginlägg BT sannolikt syftar på.

Detta är faktiskt ett mycket märkligt angrepp. Satellitdata från UAH används mycket ofta i klimatdebatten, eftersom man är en av två erkända aktörer när det gäller användning av satellit för att möta global temperatur. UAH:s siffror finns vad jag vet även med i IPCC:s egna rapporter. Jag hittar inget alls om att institutet som sådant skulle vara "starkt ifrågasatt inom klimatrvetenskapen". Att detta universitet någon gång levererat en bristfällig artikel är man nog knappast ensamma om. BT:s smutskastning av UAH har dessutom knappast något med mitt blogginlägg att göra. Där konstaterade jag bara att temperaturen ökat, men mindre än vad datormodellerna förutspått. Och så är det ju.

Här påstår BT att jag hänger upp mig på enstaka års variationer, vilket är helt fel i sak eftersom mitt blogginlägg tvärtom handlade just om att se trenderna ända från 1860 tills idag, uppmärksamma tidigare historiska svängningar och se den långsiktiga trenden. BT:s angrepp är faktiskt helt obegripligt.

Detta angrepp är ytterst anmärkningsvärt. Det handlar egentligen inte alls om det jag skriver utan om att BT ägnar sig åt ren smutskastning av en forskare, Jacob Nordangård, som jag citerat i detta blogginlägg. Syftet är såklart att förminska värdet av mitt blogginlägg genom att nedvärdera en av mina källor. I går skrev Nordangård ett mail till BT:s reporter Jan Lindsten samt BT:s chefredaktör och menar att BT helt enkelt talar osanning och ägnas sig åt smutskastning. Här är hela mailet som jag fick för kännedom från Nordangård. Och här är hans avhandling från 2012. Jag misstänker att vi inte hört det sista om denna historia. BT är ute på mycket svag is om det Nordangård säger är korrekt, möjligen ett fall för pressens opinionsnämnd.

Denna punkt syftar på detta blogginlägg. Jag bemötte kritiken utförligt i mitt svar i gårdagens tidning där jag skrev så här:

Du brukar betona att du är en seriös debattör och bloggare – på vilket sätt är du seriös när du frågar dig på bloggen om Brenton Tarrant "mördade för klimatet?" På vilket sätt är den frågan relevant?

Jag var knappast ensam om att uppmärksamma denna märkliga klimatkoppling i terroristens sjuka ”manifest”. Även vänstertidningen ETC skrev exempelvis om detta. Min fråga är varför man INTE skulle uppmärksamma en sådan oväntad koppling? Finns det något skäl att INTE skriva om det? Det är väl lika intressant och relevant som att uppmärksamma att han var invandringskritisk eller något annat i hans så kallade manifest?

Samtidigt är det såklart så att på samma sätt som en mycket aggressiv och hård retorik i migrationsfrågan kan locka fram mörka krafter som begår vansinnesdåd mot invandrare så kan samma sak hända om man helt tappar balansen i klimatdebatten. Enskilda extremister kan alltid triggas av att politiker och debattörer för fram onyanserade åsikter i politiska frågor.

BT hade en följdfråga med, som jag tyckte var ytterst osmaklig. Troligen insåg BT detta också eftersom man inte tog med den i artikeln. Men så här svarade jag:

Är det så att du vill smutskasta människor som känner ett klimatengagemang - enligt principen "guilt by association" - genom att ge dem en idémässig koppling till en extrem massmördare?

Att BT ens ställer denna märkliga fråga till mig visar hur orimlig klimatdebatten blivit. Ingen skulle väl påstå att man vill smutskasta människor som är kritiska till dagens invandringspolitik bara för att man uppmärksammar att en massmördare riktar sig mot invandrare? Eller att man smutskastar borgerliga politiker som är kritiska till socialismen bara för att man uppmärksammar att Breivik mördade ett antal socialdemokrater? Jag tycker BT:s fråga saknar all rimlighet.

I detta blogginlägg ställde jag frågan om varför inte den kraftiga temperaturhöjningen i Arktis syns i temperaturgraferna från Tromsö. Det var en seriöst nyfiken fråga. Jag köper absolut resonemanget från institutets chef, men det gör inte min fråga mindre intressant - varför avviker i så fall dessa okorrigerade data från Tromsö från resten av Nord-Norge? Att temperaturdata korrigeras är för övrigt väl känt och helt officiellt. Frågan är bara om det leder till mer elle rmindre rättvisande bild. Den frågan råder det stor oenighet om bland forskarna.

Punkt 6 handlar om sot och vedspisar. Det är korrekt att jag engagerat mig mot det orimliga förslaget att förbjuda installation av äldre vedspisar och delvis fått regeringen att ändra sig. I sak är det också korrekt att man främst använde hot mot hälsa och miljö som motiv för ett förbud. Men i debatten har även klimatskäl använts. Jag kan ge BT rätt i att jag formulerade mig onödigt skarpt här, ordet "idioti" är illa valt. Men jag var då uppriktigt arg över att Boverket ville skrota ut en kulturskatt i form av gamla fina vedspisar, och subventionera detta med en skrotningspremie som bekostas av våra skattepengar. Detta i en tid då vi talar om hur viktigt det är att klara av krislägen när elen försvinner. Samtidigt är det ju helt sant att det hela tiden sker ständigt ökade krav på värmepannor och uppvärmningssystem just av klimatskäl, så i sak hade jag knappast fel. Och lite arg måste man få vara ibland.

Och när BT sedan kopplar detta till mitt blogginlägg om problemet med stora sotmängder som smälter Himalayas glaciärer är men helt ute och cyklar. Man borde kunna skilja på det faktum att 1 miljard Indiers regelbundna eldning med ved och kol, ofta utomhus, påverkar Himalaya och att några tiotusen gamla svenska vedspisar knappast påverkar miljön mätbart vad gäller sotutsläpp. En bra gammal kamin som man eldar på rätt sätt släpper knappast ut något sot alls. Att likställa dessa frågor är helt enkelt helt orimligt.

Här har BT grävt fram ett flera år gammalt blogginlägg. Min poäng var att media sällan uppmärksammar något som handlar om att ifrågasätta klimathotet, medan man allt som oftast uppmärksammar sådant som styrker bilden av ett allvarligt klimathot. När jag skrev blogginlägget hade jag såklart ingen aning om vare sig att någon skulle granska saken eller att detta tydligen skedde något år senare. Och eftersom jag inte hade kunskap om den granskningen skrev jag såklart inte om den. Lite nyfiken är jag på vilket det andra felet var som man faktiskt uppmärksammade. BT skriver inget om det. I sak var ju för övrigt mitt inklägg korrekt - NOAA trollade bevisligen bort pausen, vilket BT faktiskt bekräftar (!) och dessutom skriver att man gjort helt korrekt. Vad jag vet finns dock mycket olika åsikter om det vetenskapligt korrekta i att räkna om gamla temperaturdata på det sätt som sker idag i betydande omfattning.

Jag tackar Borås Tidning för reklamen

Det är många som reagerat på hur Borås Tidning blivit en mycket aktiv aktivist i klimathotsdebatten. Man sprider ren klimathotspropaganda på nyhetsplats under beteckningen "granskning". I dag inleder man en serie artiklar som "granskar klimatförnekelsen".

"Trots allt tydligare forskningsresultat under 30 års tid om jordens klimatkris har världens ledare agerat lamt. Orsaken är att det allvarliga läget förnekas på olika sätt. BT skildrar i en rad artiklar klimatförnekelsens olika skepnader" skriver BT: reporter Jan Lindsten som ingress på den första artikeln idag. Vad jag vet är det få forskare som anser att vi befinner oss i en "klimatkris". Jan Lindsten är en av få reportrar som vid intervjuer per telefon öppet börjat argumentera mot mig (!) om klimatfrågan och kritisera det jag säger, och inte sällan med en ganska upprörd underton. Det är få journalister jag mött under mina dryga 20 år som politiker som så tydligt tagit ställning i en fråga och driver så tydlig agendajournalistisk. Man kan jämföra med Radio Sjuhärad på samma ort som tvärtom gett utrymme för olika åsikter i debatten och även låtit kritiska forskare komma till tals.

I dagens BT-artikel uppmärksammar man den hårt kritiserade "forskningen" på Chalmers rörande "orsakerna till klimatförnekelse". Forskarna ska enligt artikeln analysera främst tre områden - den europeiska högernationalismens klimatförnekelse, konservativa tankesmedjor i Sverige och hur den svenska gruv och raffinaderiverksamheten behandlat klimatfrågan. Det känns som en rent vänsterpolitisk agenda förklädd till "forskning". Enligt artikeln är vi som har avvikande åsikter antingen en del av en organiserad verksamhet som har koppling till oljeindustrin, eller så är vi högernationalister, eller så är vi bara allmänt dumma och förstår inte att vi måste resa mindre, äta mindre kött, sluta bygga vägar och stoppa nya flygplatser. Att ärevördiga Chalmers nedlåter sig till att driva detta pinsamt ovetenskapliga projekt är bedrövligt. Man drar Chalmers goda namn i smutsen.

I artikeln gör BT också lite reklam för morgondagens artikel enligt följande:

Jag satte faktiskt kaffet i halsen när jag läste, eftersom det är svårt att dricka kaffe samtidigt som man skrattar högt. Nu har jag alltså utsetts till "frontfigur inom den politiska förnekelsen av en allvarlig klimatförändring". Det är så absurt att jag inte riktigt vet hur jag ska hantera det. Men jag väljer att tolka det positivt, att man vet att jag har modet att ifrågasätta och aldrig hukar i debatten. Och BT ska alltså "djupgranska" min klimatblogg. Jag visste inte att jag hade en "klimatblogg", men man syftar säkert på ämnesområdet Energi-, miljö och klimatfrågor" som ju innehåller mycket intressant från de senaste tio åren, med tydliga och tillförlitliga källor. Om man läser allt kommer man också se att jag hade en annan syn på saken 2006 än jag har idag. 2006 trodde jag verkligen att människan är huvudorsaken till klimatförändringarna, men ju mer jag efterhand satt mig in i frågan desto mer orimligt framstår det. Jag hoppas BT läst noga. Fast troligen inte - då hade man exempelvis sett att jag inte alls ifrågasätter att klimatet förändras. Min kritik rör andra delar i klimadebatten.

Jag blev även kontaktad av BT:s Jan Lindsten för en intervju per telefon för en dryg vecka sedan. Jag avböjde, eftersom jag vid flera tidigare tillfällen råkat ut för väldigt vinklade och klippta intervjuer i Borås Tidning som gett en felaktig bild av det jag sagt och tycker i en fråga. I stället erbjöd jag mig att ge skriftliga svar på BT:s frågor, och det har jag också gjort. Ett flertal av dem kommer i tidningen i morgon. I övrigt har jag inga större förhoppningar om en balanserad artikel - men å andra sidan, ju mer obalanserad den är desto fler borgerligt sinnade människor borde vakna och inse att klimatextremismen börjar bli ett allvarligare hot mot vårt samhälle, vår demokrati och vår yttrandefrihet än vad klimatförändringarna är. Det var därför jag ställde upp på att ge mina svar på BT:s delvis mycket märkliga frågor. Jag kommer senare att lägga ut alla BT:s frågor och mina svar på bloggen, även det som inte finns med i morgondagens artikel. Jag tycker alla förtjänar att få ta del av hela materialet som illustrerar BT:s kampanj-journalistik.

2019-04-06

I samband med moderaternas Sverigesmöte meddelades två saker. Det första var att moderaterna nu byter tillbaka till den gamla M-loggan och bara kallar oss "moderaterna" kort och gott. Begreppet "Nya moderaterna" tillkom 2004 och man kan ju inte vara "ny" hur länge som helst, femton år är i mesta laget. Den gamla loggan har använts lite sporadiskt parallellt med den nya, bland annat har jag hela tiden haft den längst upp i högra hörnet på min hemsida. Om man ska byta logga känns det bättre att gå tillbaka till den gamla kända än att hitta på en helt ny. Den nya kommer att finnas i lite olika färger och olika bakgrunder men alla moderater lär känna igen sig. För egen del har jag kvar mina gamla pins från före 2004, så det är bara att byta på kavajen.

Det har varit mycket diskussioner både i media och internt om moderaterna är ett konservativt eller liberalt parti. För egen del har jag aldrig förstått varför detta är så viktigt. För mig är politikens innehåll det centrala, inte etiketten. För egen del känner jag mig i grunden som konservativ i mina värderingar, men i vissa frågor är jag samtidigt liberal, särskilt sådana frågor som gäller hur människor ska få forma sina egna liv. Moderaterna är Sveriges viktigaste politiska kraft. Och den här resan, den gör vi som Moderaterna. Inte som mörkblå eller ljusblå. Inte som nya eller gamla. Inte som liberala eller konservativa. Vi är ju allt det. Men först och främst är vi Moderaterna. Förenade av gemensamma värderingar och gemensam förmåga till förändring, sa Ulf Kristersson på Sverigemötet, och dessutom pekade han ut vad vi moderater kallar "den nya svenska modellen". Det handlar om fem viktiga punkter:

Trygghet - behovet av att förstärka polisen och försvaret, ta krafttag mot gängbrottslighet och terrorister, men också en tillgänglig sjukvård, god omsorg och en skola som gör klassresor möjliga.

Miljö - en politik som tar tag i de stora problemen genom att ta tillvara på teknikens möjligheter, se till att varje krona gör största möjliga nytta och genom att satsa på kärnkraft.

Jobb och företagande - företagare ska uppskattas mer än de beskattas, skatterna för vanligt folk ska sänkas, den största bidragsreformen på 40 år ska genomföras och vi ska kraftsamla kring digitalisering.

Integrationen - vår tids ödesfråga. För att lösa integrationsproblemen måste arbetslinjen och svenska språket gälla alla. Moderaterna tillsätter en egen integrationskommission för att utveckla politiken.

Sverige måste hålla ihop. Sammanhållningen mellan stad och land måste stärkas, äganderätten försvaras och infrastrukturen ska fungera. Jämställdheten mellan kvinnor och män måste förbättras och åldersdiskrimineringen upphöra.

Möte med Rumäniens ambassadör

2019-04-05

Det blir mycket Rumänien den här veckan. Först EU-konferensen i Bukarets söndag-tisdag. Jag har lagt ut lite fler bilder för besöket på den här sidan.

I dag inleddes så EU-nämndens möte med att Rumäniens ambassadör i Sverige, Iulian Buga (tv ovan), informerade om Rumäniens ordförandeskap i EU, och svarade på frågor från ledamöterna. Några av de vassaste frågorna gällde problemet med korruption i Rumänien, där även ett antal ledande politiker har villkorliga domar eller vilande domar på sig. Detta var något vi även diskuterade med Sveriges ambassadör i Bukarest över en frukost i början av veckan. Korruptionen är sannolikt Rumäniens största bekymmer i dagsläget, och man har fått hård kritik från EU för bristande åtgärder. Den rumänske ambassadörens svar kändes ärliga och uppriktiga, även om han i sin ställning inte ville diskutera eller kritisera enskilda personer. Men att man tar frågan på allva och försöker åtgärda korruptionen kändes ganska uppenbart.

Överläggningar om EU:s långtidsbudget

2019-04-04

Vid finansutskottets möte idag diskuterades Sveriges hållning när det gäller EU:s långtidsbudget (2021-27), MFF (Multiannual Financial Framework). Sverige har en ganska stor politisk enighet när det gäller att driva en restriktiv linje när det gäller EU:s budget. Kommissionens förslag till budget innebär en utökning från 1,04% till 1,14% av EU:s samlade BNI. Denna ökning sker alltså trots att ett av de stor aländerna lämnnar EU i och med Brexit. Det naturliga vore såklart att krympa EU:s budget i motsvarande mån.

Sveriges EU-avgift är idag 38 miljarder per år. Risken finns att denna ökar med 15-17 miljarder. Dels till följd av att BNI ökar, men också för att EU:s budget utökas, samt att Sverige riskerar att förlora en del tidigare framförhandlade reduceringar. En ny EU-avgift runt 55 miljarder känns orimligt hög.

Regeringens förslag är att den svenska avgiften "ska hållas så låg som möjligt". Moderaterna hade idag, med stöd av kristdemokraterna, en mer restriktiv skrivning där vi vill att den svenska avgiften inte ska öka mer än vad som motsvarar ökningen av vår BNI. Eftersom vi inte nådde enighet har vi lämnat en avvikande mening som vi kommer att driva i EU-nämnden när frågan kommer upp där.

Överläggningar om Brexit

2019-04-04

I dag har det varit EU-frågor på programmet hela dagen. Morgonen började med ett möte med EU-kommissionens chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier. Vi var en mindre delegation som träffade honom tillsammans med talman Anderas Norlén för att få en uppdatering av Brexit-förhandlingarna och vad som händer nu. Barnier beskrev sig själv som "besviken men ännu inte frustrerad", trots alla motgångar under förhandlingarna med britterna, och deras blanka nej till alla alternativa lösningar som presenterats. Ursprungligen skulle bitterna ha lännat EU den 29 mars, men nu är det framflyttat till 12 april, alltså nästa fredag. I vilken mån detta kommer att förändra något återstår att se. Kanske blir britternas utträde ytterligare förskjutet.

Kärnkraften behövs sannolikt för en trygg elförsörjning

2019-04-04

Jag välkomnar verkligen moderaternas besked om att öppna upp för ny kärnkraft som energikälla i Sverige. När den senaste energiöverenskommelsen gjordes 2016 mellan S, MP, M, C och KD tolkade vi nog alla denna som att kärnkraften inte var utesluten som framtida energikälla. Men uppenbarligen har andra tolkat den annorlunda, och dessutom har mycket förändrats sedan dess - nu planeras stängning i snabb takt av ett antal svenska reaktorer. En orsak är givetvis att subventioner till andra former av energiproduktion gjort kärnkraften mindre lönsam. Samtidigt vet vi att vattenkraft och kärnkraft är våra två enda former av trygg baskraft som kan garantera energiproduktion när vindkraftverken står stilla eller solen inte levererar tillräcklig energi till solkraften. Om kärnkraften avvecklas hotas på sikt vår energiförsörjning, särskilt som vi hela tiden bygger politiken på ökat elberoende, exempelvis för fler eldrivna fordon och elintensiv teknik för basindustrin. Elbehovet kommer att öka i Sverige och det är rimligen bättre att i så fall bygga ny kärnkraft (eller renovera befintliga reaktorer i stället för att stänga dem) i stället för att importera elenergi från exempelvis tysk eller dansk kolkraft.

Frågan om svensk elförsörjning blir faktiskt brännande om Ringhals 1 och 2 stängs ned nästa år. Enligt Svenska Kraftnät kommer detta att leda till ett stort antal timmar med mycket höga elpriser och stor risk för många timmar där man helt enkelt inte kan leverera den el som behövs. Detta kommer att slå moit både hushållen och basindustrin. Att försöka diskutera med kraftbolagen om fortsatt drift av dessa två reaktorer vore en bra början.

Om man ser framåt och öppnar upp för en diskussion om den nya generationens kärnkraft som sägs kunna återanvända gammalt kärnavfall så skulle man kunna få dubbel effekt - både kunna producera mer elenergi av "gratis" bränsle och samtidigt minska slutförvaringstiden för avfallet. Detta borde man absolut kunna diskutera och planera för när dagens reaktorer inte längre kan drivas vidare. Jag har också personligen framfört att man kanske rentav skulle kunna använda en del pengar ur kärnavfallsfonden om man bygger reaktorer som minskar behovet av lång slutförvaring av kärnavfallet? Investering i ny kärnkraft blir ju då en tydlig åtgärd för att ta hand om avfallet. Detta är än så länge min egen alldeles privata fundering och jag har ingen aning om det är praktisikt och juridiskt möjligt att använda kärnavfallsfondne på detta sätt. Men jag tycker det är något man kunde titt apå i vart fall.

Moderaterna fick stöd i Näringsutskottet för vår linje kring Telia

2019-04-04

Många frågar mig hur vi moderater resonerar när det gäller statens ägande i Telia. Bakgrunden är att genom Telias förestående köp (bolaget inväntar godkännande av EU-kommissionen) av Bonnier Broadcasting som bland annat äger TV4 skulle staten få en osunt stor dominans på den svenska mediemarknaden. Samntidigt finns en säkerhetspolitisk aspekt - idag finns i Telia säkerhetskänsliga system och infrastruktur som staten i kraft av att bara vara minoritetsägare i Telia inte har full kontroll över. Det är inte en långsiktigt rimlig lösning.

Moderaternas linje är därför att regeringen ska utreda förutsättningarna för att staten i utbyte mot sitt kommersiella ägande får full kontroll över dessa säkerhetskänsliga system. Detta betyder att man helt enkelt delar Telia i två delar - en kommersiell del som staten inte ska vara ägare till alls, och en del där känsliga säkerhetskänsliga system av vikt för totalförsvaret och säkerhetspolitiken finns, och där staten tar över ägandet helt.

Socialdemokraterna vill inte förändra något alls. De blir därmed svaret skyldiga på hur man vill lösa de två ovanstående problem som vi moderater pekar på och konstruktivt försöker lösa. I debatten vill Socialdemokraterna göra gällande att försvarsmakten ställer sig starkt kritiska till en försäljning. Det är inte korrekt. Man refererar då till den utredning som försvaret genomförde 2008 och där frågeställningen enbart rörde en renodlad försäljning, inte det utbyte vi nu kräver att regeringen utreder. Vidare borde naturligtvis analysen om vilka säkerhetskänsliga system som fanns liggande i Telia och som staten borde ha full kontroll över ha gjorts av s-regeringen under Göran Persson innan man tog bolaget till börsen. Eftersom detta uppenbarligen inte gjordes har vi nu från moderat sida initierat arbetet med att utreda hur staten kan få bättre rådighet över säkerhetskänsliga system samtidigt som vi kan lösa problemet med det kommande ägandet av TV4. Detta moderata förslag tillstyrktes av Näringsutskottet förra veckan och framöver ska riksdagen rösta om saken. Beslutet är inte ett försäljningsbeslut utan ett tydligt uppdrag till regeringen att utreda förutsättningarna. En eventuell försäljning förutsätter ett nytt beslut i riksdagen.

Jag tar strid för reseavdraget - två nya interpellationer

2019-04-03

Jag är ju en av initiativtagarna till att dra igång riksdagens bilnätverk, eftersom jag vet hur beroende många är av bilen. Reseavdraget för resor till jobbet med egen bil betyder samtidigt oerhört mycket för dem som måste ta bilen långa sträckor till och från jobbet. Sedan Alliansen höjde avdraget till 18,50 per mil har inte reseavdraget höjts på tio år, trots stigande bensinpriser. Nu ställer jag två ministrar mot väggen när det gäller reseavdraget. Både finansministern och arbetsmarknadsministern har fått mina interpellationer, och den 23 april blir det debatt i kammaren. Tyvärr har arbetsmarknadsministern lämnat över sin interpellation ntill finansministern, då det blir bara vi två som möts i debatten.

Riksdagen vill utreda möjlighet till kronvittnen och anonyma vittnen

2019-04-03

Riksdagen tog idag besluit om att uppmana regeringen att utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen. S,V,MP och C rösdtade emot, men på grund av att inte kvittningssystemet fungerar i dagens politiska läge så vann M, L, SD och KD litre oväntat voteringen.

Jag har ju tidigare argumenterat för att just öveväga en form av anonyma vittnesmål vid vissa typer av rättsprocesser. Det är en kontroversiell fråga, och självklart måste detta kombineras med ful rättssäkerhet. Men det krävs också ökat skydd för vittnen som vågar vittna mot kriminella nätverk och grova brottslingar. I annat fall kommer vittnen inte att våga framträda i domstolen.

En möjlighet jag själv lanserat är en slags kompromiss - man borde kunna vittna inför en tom rättssal där gärningsmannen inte finns i rummet och inga åskådare finns i rättssalen. Däremot kunde den åtalades advokat kunna få vara med och ta del av vittnesmålet under krav på att denne inte röjer vittnets identitet. På detta sätt skulle den åtalades advokat kunna se att allt går rätt till, kunna förhöra vittnet själv och bedöma vittnets trovärdighet. Det skulle garantera rättssäkerheten men skydda vittnet från repressalier från grova kriminella gäng. Kanske kunde detta vara en kompromiss värd att pröva?

Motionsframgång om översyn av körkortsutbildningen

2019-04-03

I dag hade jag på nytt framgång vid riksdagens votering. Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att se över körkortsutbildningen med avsikten att försöka göra den mindre kostsam utan att tumma på trafiksäkerheten. Det innebar ett delvis bifall till min riksdagsmotion i samma fråga, 2018/19:1845 Översyn av regelverk och kostnader för körkort

Bra och viktigt - körkort är en mycket central fråga för många yrken idag, och det är viktigt att unga människor tar körkort. Att göra utbildningen mindre kostsam borde inte vara något större problem om viljan finns och man står emot Trafikskolornas extremt starka lobbyarbete. Trafikskolorna argumenterar ständigt för nya kostsamma moment "för trafiksäkerhetens skull" och vill göra det allt svårare att övningsköra privat. Detta borde politikerna kunna stå emot.

Lite korta nedslag kring konferensen om EU:s framtid

2019-04-02

Två dagars konferens om EU:s framtid hade kunnat erbjuda tid för ganska mycket debatt och diskussioner. Men konferensens första dag ägnades till stor del åt mycket långa anföranden av företrädare för alla de stora partigrupperna i EU. I och för sig intressant, men de övertygade ju knappast någon av politikerna i salen, och dessutom var det mesta som vanligt vackra ord och väldigt lite konkreta budskap. Den efterföljande debatten var väldigt kort och gav inte mycket.

Nästa punkt handlade om utjämning av skillnaderna inom EU, inte minst socialt och ekonoimikt. betydligt intressantare. En av de föredragande konstaterade att det kommer att ta 50 år att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan länderna i EU. Och ett tydligt exempel på hur olika det ser ut är att en genomsnittslön i Rumänien är 400 Euro (ca 4.400 kronor). En rumänsk statstjänsteman i parlamentet kan tjäna mera, upp till kanske 10.000 Euro i månaden (11.000 kronor). Samtidigt är många kostnader i Rumänien inte mycket lägre än de svenska. Bensinen är exempelvis nästan lika dyr, och bostadskostnaderna är höga. Min taxichaufför var en kvinna som har två mindre barn. Hon sa att hon egentligen inte skulle vilja jobba utan vara hemma hos barnen, men hon var tvungen att köra taxi för att hon och hennes man skulkle ha råd med hyran. Hon sa rent ut att "det finns ingen framtid i Rumänien". Om man sedan jämför med grannlandet Moldavien så är lönerna ännu lägre.

Eftermiddagen ägnades åt EU:s framtida ekonomi. Man kan väl konstatera att de länder som tar del av omfattande EU-bidrag och är nettobidragstagare som vanligt är mer intresserade av en växande EU-budget och ökade EU-avgifter, medan de länder som är nettobetalare (exempelvis Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna mfl) är betydligt mer restriktiva i sin syn på EU:s framtida budget. Med andra ord som det brukar vara.

Samtidigt vill nettobidragstagarna gärna tona ned sin vilja att försöka få ökade EU-bidrag. Ett belysnade exempel var när Rumäniens finansminister sa att "det är inte för att få del av alla EU-stöd som Rumänien vill vara med i EU, utan för att vi delar EU:s värderingar".

Framöver kommer frågan om EU:s nästa långtidsbudget och hur man ska täcka bristen som uppstår efter Brexit att blir stora och tunga frågor, inte minst för svensk del. Jag kommer då att vara länken mellan Finansutskottet och EU-nämnden för moderat del. Moderaterna vill inte öka EU:s budget, och vad gäller Brexit borde det enligt min åsikt vara självklart att banta EU:s budget i motsvarande mån när britterna lämnar, precis som man ökar budgeten när det tillkommer nya länder. Det är också¨helt centralt att diskutera hur man använder EU:s redan mycket omfattande budget.

Andra dagen på konferensen handlade mycket om EU:s relation till kandidatländer och andra "partnerskapsländer" i Östra Europa. Vi fick vittnesmål och föredrag från företrädare för Moldavien, Georgien, Armenien, Nordmakedonien, Serbien, Albanien mfl som alla var angelägna om tätare band med EU, och i några fall medlemskap inom inte alltför lång tid. De talade både om EU:s stora betydelse för att påverka den interna utvecklingen i dessa länder när det gäller minskad korruption, stabila rättssystem, demokratisk utveckling, yttrandefrihet, handel och välstånd. Att höra dessa länder, ett efter ett, förklara hur angelägna de var om att skapa tätare band till EU, samtidigt som telefonen fylldes an nyheter om det tilltagande kaoset kring Brexit kändes märkligt.

EU-konferens i Bukarest

2019-04-01

Veckan startar med ett par dagars EU-konferens u Bukarest. Temat är EU:s farmtidsfrågor. Konferensen äger rum i det stora palatset/parlamentsbyggnaden som Rumaniens diktator Causescu byggde med början 1984. Sannolikt Europas modernaste palats, och världens näst största administrativa byggnad efter Pentagon i USA.

April 2019