December 2018

Gott Nytt År!

2018-12-31



Så var det dags att önska alla bloggbesökare ett riktigt gott nytt år. För egen del har jag en stor förhoppning på det nya året, och det är att vi äntligen kan få till en ny moderatledd regering som på allvar kan ta tag i alla viktiga samhällsproblem. Vår vinnande statsbudget lägger en bra grund, men det krävs en massa ytterligare målmedvetet arbete och många lagändringar för att komma framåt. Vi har inte råd att förspilla tid på ett extraval i april följt av ännu en långdragen regeringsbildning. Vi behöver ta tag i saker nu!

Men - gott nytt år allihop! Hoppas det nya året blir positivt för oss alla!


 

Mindre snö - mer snö - mindre snö - mer snö...

2018-12-29

Ständigt matas vi med domedagsscenarier om hur klimatförändringar kommer att göra världen allt mer obeboelig. För Sverige gäller varningarna oftast ökande nederbörd - eller mer torka, men också att vi kommer att få mindre snö/mer snö, beroende på vilka rapporter man litar på. Inte sällan visar det sig att verkligheten helt enkelt inte vill följa de prognoser, modeller och scenarier som ställs upp, och då tvingas man ständigt att i efterhand revidera det man tidigare sagt. Det är egentligen inget konstigt, så fungerar forskning på nya områden, vilket klimatforskningen trots allt är. Det märkliga är att media och olika självutnämnda klimatexperter gör så stor sak av detta.

Det mest häpnadsväckande är nog de olika turerna kring den framtida snömängden i Sverige. Här har man verkligen bytt fot så många gånger att all trovärdighet är förbrukad. Eller vad sägs om dessa nedslag i de senaste tolv årens dramatiska snörapporter? Många ställer på goda grunder frågan hur vi ska kunna lita på IPCC och klimatalarmisternas domedagsrapporter som klimatförändringarnas effekter om 100 eller 200 år, när man inte ens kunnat förutse hur klimatförändringarna kommer att påverka den svenska snön på några decenniers sikt, utan ständigt tvingats revidera prognoserna?


2006

2006 hotade man med att det skulle bli helt snöfria vintrar i stora delar av Sverige i en nära framtid, där skidanläggningarna tvingas stänga inom bara några decennier och att det sista Vasaloppet snart är kört. Ett belysande medieklipp är detta från Expressen den 5 december 2006



Då var TV-meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren, som även sitter med i SMHI:s insynsråd, helt övertygad om att Vasaloppet inte skulle kunna köras mer från år 2022, och att snögränsen stadigt skulle flytta norrut på grund av klimatförändringarna.


2013

När vi sedan fick 3-4 kalla vintrar i rad (2010-13) med mycket stora snömängder i södra delen av landet bytte "klimatexperterna" plötsligt fot. De stora snömängderna var nu tvärtom ett bevis på klimatförändringarna. Och vi kunde förvänta oss ännu mera snö i framtiden.

Ett belysande exempel på denna helomvändning berättade jag om på bloggen den 17 mars 2013, där jag också presenterade dessa nyhetsklipp i Aftonbladet.



I artikeln berättade man varför vi nu skulle tänka helt om. De tidigare larmen för några år sedan om att de svenska vintrarna snart skulle vara förbi och att vi redan 2020 skulle få allt fler gröna vintrar gällde inte längre. Nu var det i stället framtida iskyla som gällde! Det förklarades av amerikanska forskare med att luftströmmar förändras och saktas ned av smältande isar vilket ger mer långvariga köldperioder på vintern. "Teorin är vettig", sade Heiner Körnich, forskningschef på SMHI i Norrköping i artikeln, och konstaterade att det var en paradox att klimatförändringarna skulle göra vintrarna i Europa kallare i framtiden.

Jag skrev lite sarkastiskt på bloggen då, i mars förra året, att jag undrade vad "klimatexperterna" skulle ta sig till om det återigen skulle komma en mild och snöfattig vinter? Skulle man byta fot igen då?

Och visst skulle man det!


2014

Efter den i stort sett snöfria vintern 2013/14 i södra delen av landet var man nu tillbaka på ruta ett. Nu var det mindre snö i framtiden som gällde på nytt. Det hävdades till exempel av en av de mest citerade "klimatexperterna", Markku Rummukainen, även han på SMHI, i en artikel i GT den 5 januari. "I södra Sverige blir det allt mer sällan att man får snö på vintern. I norra Sverige kommer man även fortsättningsvis få vintersnö men den stannar kortare tid, vintrarna kommer inte bli lika långa. De mildare vintrarna kan märkas genom att gränsen för var man får varaktig vintersnö har flyttats allt längre norrut i Sverige de senaste åren. - Det är en förändring över tid. En uppvärmning på en grad motsvarar så där en 10-20 mils förflyttning norrut i våra trakter och 100-150 meter uppåt på fjällen. Hur snabbt och mycket det i verkligheten blir beror på de globala utsläppen", säger alltså Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.




2015, maj

Enligt SMHI var det mindre snö än vanligt i södra Sverige, samtidigt som vintern 2014/15 blev den snörikaste på mycket länge i stora delar av norra Sverige. Luleås snörekord från 1966 slogs exempelvis den 3 februari. Då uppmättes ett snödjup på 113 centimeter flygplatsen i Kallax och det innebär att det 49 år gamla rekordet på 111 centimeter överträffades. I stora delar av norra Sverige var det enligt SMHI den snörikaste vintern på 15 år, och snörekordet slogs på flera platser. På denna sida finns dramatiska bilder från snöröjning i början av maj på Stekenjokksvägen med rekordmycket snö, upp till sex meter.



Under midsommarhelgen 2015 var det 300 procent mer snö i Västerbottens- och Norrbottensfjällen än normalt rapporterade Svt Nyheter som hänvisade till SMHI. Vintersäsongen var betydligt längre än normalt. Det extremt tjocka snötäcket skapade nu problem för fjällvandrarna.


2015, september



Aftonbladet varnade i en artikel den 26 september för att det tvärtom skulle bli kallare och mera snö i vår del av världen till följd av klimatförändringarna: Forskare oroade över rekordkallt område.

Dagens Nyheter hade en artikel om ungefär samma sak. Där hette det att Ny istid hotar Skandinavien. Forskarna är enligt den artikeln oroliga för att golfströmmen kommer att sakta in till följd av smältande glaciärer i spår av klimatförändringarna, och då kan det bli 5-8 grader kallare i Skandinavien. Källa var Norges Meteorologiska Institut och i artikeln intervjuas Mikael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Han har också kopplingar till SMHI. 


2015, oktober



SVT skriver att det kan bli 2-7 grader varmare i Sverige till följd av klimatförändringarna. Bland annat mindre snö och betydligt mildare vintrar. Källan är...SMHI.

Och lite senare varnade åter SMHI för kraftigt minskande snömängder i hela landet. Och för att skidorter i södra halvan av landet kommer att försvinna för gott...




2018, januari/februari

2018 har börjat med nya snörekord. Nedan TextTV den 20 januari med några nya snörekord. Samt en artikel från Aftonbladet igår, den 2 februari. Att det faller en halv meter snö på ett dygn är extremt ovanligt. Det är närmast ofattbara mängder.

  

Om man ska tro Pär Holmgren från den första artikeln ovan från 2006 ska Vasaloppet alltså inte längre kunna köras 2026. Det är bara åtta år dit. Det gäller verkligen att uppvärmningen snabbar på om vi ska få snöfritt i Dalarna redan om åtta år. Just nu, en månad innan Vasaloppet, är det över en meter natursnö i Sälenområdet och mellan 75 cm och en meter natursnö längs Vasaloppsspåret till Mora.

Hur ska man som politiker kunna basera politiken på SMHI:s och klimatalarmisternas modeller och prognoser för framtiden? Och hur ska man kunna lita på klimatlarmen när forskarna hela tiden i efterhand försöker förklara varför gamla klimatmodeller inte stämmer med den verklighet som sedan inträffar?


2018, 3 december

Uppenbarligen är prognosmakarna nu lite försiktiga med att hota med snöbrist i närtid efter den förra vinterns snörekord i delar av landet, där man till opch mid tvingades ploga Vasaloppsspåren. Man talar nu hellre om vad som händer om 50 eller 100 år. För skrämmas måste man såklart inför ett klimattoppmöte.

  


2018, 29 december

En knapp månad senare kommer en ny artikel på SVT Nyheters webbsida. Nu är det mer snö i Sverige som gäller i framtiden. Allt enligt en ny rapport från Kungliga Meteorologiska Institutet i Nederländerna, som menar att det blir mer snö i Sverige i framtiden till följd av klimatförändringar, men däremot mindre snö i andra delar av Europa. "Global uppvärmning leder till större nederbörd och i kalla nordliga Sverige kommer den nederbörden falla i form av snö" sägs det i rapporten.

Idag finns vår debattartikel om statsbudgeten i Borås Tidning

2018-12-26

(Klicka för läsbar storlek)
 

Det blev en vit jul i Ubbhult

2018-12-25

Nejdå, jag syftar inte på julsnapsarna, det blev det några även i år. Men utanför fönstret var det vitt, dock bara några centimeter snö. Men det räckte för att skapa julstämning. I Ubbhult är det inte så sällan vitt på julafton, eftersom vi bor högt uppe på ett berg. Men många vintrar är tyvärr gröna, så har det varit så länge jag kan minnas. När man var barn blev man ju väldigt besviken på regniga jular.

I början av december kunde man läsa denna nyhet från SMHI om hur det ser ut historiskt med våra vintrar:



Dagen före julafton konstaterade SMHI att det blir en ovanligt vit jul i hela landet. Jag uppmärksammade detta med denna tweet (klicka på bilden för att läsa hela artikeln):



Självklart gick alla igång på twitter och började diskutera klimatfrågan. Vissa kallade mig såklart klimatförnekare för att jag ens antydde att det finns snö. Andra tog tvärtom artikeln som exempel på att det inte alls finns några klimatförändringar. Mitt svar är samma som vanligt. En eller ett par enskilda vintrar är inget argument i klimatdebatten, oavsett om de är milda eller kalla, torra, regniga eller snörika. Det krävs minst 20-30 år för att skapa en tydlig trend för klimatet. Men man kan ju glädjande nog konstatera att hittills har i vart fall hotet om att snön är borta för alltid i vår del av landet kommit på skam.

På SMHI:s hemsida finns en intressant graf som visar förekomsten av snö på juldagens morgon från år 1900 och framåt på ett antal orter i landet: 

 

En snabb analys visar att det varit väldigt grönt på juldagens morgon i hela södra Sverige de senaste 4-5 åren. Samma sak gällde 2003-2007. Medan det var ovanligt vitt 2008-12, med extremt mycket snö 2010. Och nu blir det alltså en ganska vit stapel för 2018.. Det är intressant att se hur det även historiskt varit perioder på 4-5 år med lite snö, varvat med ett antal år med vit juldag. Man kan också konstatera att det är en dålig ide att fira jul i Lund om man vill ha en vit jul...

Julhälsning till er alla!

2018-12-24

Här är hela fredagens debatt i repris

2018-12-22

Fredagens debatt med finansutskottet om kommunsektorns ekonomi blev en stundtals ganska hård tillställning där jag som moderat representant i likhet med Kristdemokraternas Jacob Forssmed fick ta emot ganska mycket osakliga påhopp från vänster. Värst var väl angreppet från Vänsterpartiets ledamot som kallade oss för "oansvariga kuppmakare" för att vi lagt fram vår egen politik i riksdagen. Det är ett ganska anmärkningsvärt angrepp från en annan riksdagsledamot. Men jag tycker vi gav ganska bra svar på tal.

Här är hela debatten för den som vill titta igen. I listan till höger kan man klicka på önskade repliker eller anföranden. Mitt eget längre anförande är det som kommer näst sist. Mina andra tidigare inlägg är repliker på andra talare.

Detta är helt enkelt inte rimligt av SVT

2018-12-21

Svt har alltså beslutat sig för att betala rättegångskostnaderna för tre av sina anställda, efter att dessa dömts för människosmuggling. Enligt Expressen har man fått uppgift från SVT att det handlar om 152.384 kronor.

Om någon åtalas för ett brott som begåtts i tjänsten för något man gjort enligt arbetsgivarens riktlinjer eller uppdrag är det inte orimligt att arbetsgivaren bekostar en rättegång. Men att smuggla hem en person i bilen har knappast koppling till uppdraget som SVT-journalist, det är ett privat beslut som man knappast tagit för arbetsgivarens räkning.

Att en arbetsgivare tar en sådan kostnad för ett brott som inte har något alls med arbetsuppgifterna att göra, utan som begåtts helt frivilligt efter ett beslut av medarbetaren själv är helt orimligt. Nu tar alltså SVT av livenspengarna för att betala en privat rättegångskostnad i stället för att använda dem till programverksamhet. Vilken annan arbetsgivare hade tagit på sig de anställdas rättegångskostnader för ett privat brott?

Enligt skattelagstiftningen bör SVT:s kostnad innebära en skattepliktig förmån för den anställde, och sannolikt måste man därför även betala arbetsgivareavgifter för förmånen, vilket ökar kostnaden för SVT ytterligare.I vilken mån detta utgör ett brott mot SVT:s regelverk kan jag inte bedöma, men jag tycker det ligger i farans riktning. Jag har idag ställt denna fråga till SVT:s VD Hanna Stjärne på twitter: 


 

Mitt anförande i dagens riksdagsdebatt

2018-12-21

Fru talman,
 
Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets betänkande.
 
Hösten 2018 kommer att bli ihågkommen för en utdragen och hittills misslyckad regeringsbildning. Men många människor bekymrar sig mer för otrygghet, polisbrist och dåliga skolresultat än för vem som ska bli statsminister. De kriminella gängen har inte tagit paus för att Sverige saknar regering och vårdköerna har inte försvunnit.
 
Sverige har inte råd att vänta på viktiga förändringar av politiken. Vi har en övergångsregering, men ingen övergångsriksdag. Riksdagen har ansvaret för att besluta om statens budget, och nu har Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget antagits.

Den rödgröna regeringen har varit pokrönta mästare på att slösa med skattemedel. Men framgång mäts inte i antalet förbrukade kronor utan i resultat. Nu tar vi bort meningslösa och ineffektiva utgifter och prioriterar om!
 
Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att den beslutade statsbudgeten bygger på den övergångsbudget som presenterades tidigare i höst, med ett antal förändringar som föreslagits av Moderaterna och Kristdemokraterna. I en budgetmotion på knappt 30 sidor som korrigerar den stora övergångsbudgeten på 3.000 sidor kan man inte ha med allt. Vi kan i dagens politiska läge endast göra de besparingar och satsningar som går att göra utan lagändringar och som våra myndigheter kan hantera.

Det vi gjort i vår budgetmotion är alltså att föreslå sådant som går att genomföra med kort varsel. Trots detta har vi lyckats få med imponerande mycket. Skattesänkningar för pensionärer och löntagare, satsningar för att stärka välfärden i kommunerna, mer resurser för kortare vårdköer och ökad trygghet för dem som behöver personlig assistans. Dessutom ökade resurser till polis, tull och försvar.
 
Samtidigt finns en mängd skrivningar och avsiktsförklaringar i vår budgetmotion, saker vi vill ta tag i så snart vi förhoppningsvis kan bilda regering. Först då kan alla våra vallöften bli verklighet.

 
Fru talman,
 
En viktig del i vår budget är våra satsningar på välfärden.
 
För de flesta människor är välfärden i praktiken ofta just den verksamhet man möter dagligen hemma i sin kommun eller i sitt landsting. Kommunsektorns ekonomiska situation är därför en av våra viktigaste politiska frågor.
 
När Alliansen tillträdde 2006 var det efter ett antal år där kommunsektorn visat stora underskott. Under Alliansens regeringstid 2006-2014 rådde balans i kommunsektorn mellan kostnader och intäkter. Detta trots den djupa finanskrisen, vilket vi klarade genom att skjuta till stora extra pengar till välfärden. De senaste fyra åren under S-regering har vi haft en stark högkonjunktur. Trots detta har vi haft flera år med nya obalanser för kommunerna, där skatteintäkterna inte räckt för behoven. I dagsläget är situationen under kontroll, för 2017 lyckades de flesta kommuner till och med redovisa överskott. Men då ska man komma ihåg att vi haft en stark högkonjunktur med goda skatteintäkter, och att tillfälliga pengar för mottagande av nyanlända tillfälligt stärkt ekonomin.
 
 
Fru talman,
 
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade nyligen sin ekonomirapport. Varningssignalerna är tydliga. Kostnaderna i kommunerna spås öka betydligt snabbare än intäkterna. Orsakerna är i huvudsak fem:
 
För det första ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Huvudskälet är att alltfler nyanlända blir beroende av bidragsförsörjning när de lämnar etableringsuppdraget utan att komma vidare till arbete. När statens försörjning av den nyanlände upphör går kostnaderna över på kommunerna.
 
För det andra ökar kommunernas kostnader till följd av bostadsbrist. När det saknas vanliga bostäder för olika utsatta målgrupper måste socialtjänsten ta till dyra kortsiktiga bostadslösningar. Orsakerna till bostadsbristen är flera, men två skäl sticker ut – fler ungdomar som vill flytta hemifrån och ett stort antal nyanlända som behöver bostad.
 
För det tredje sänkte regeringen ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn och ungdomar från halvårsskiftet 2017. Detta har sammantaget medfört årliga underskott i miljardklassen för kommunerna.
 
För det fjärde larmar man om ökade kostnader inom individ och familjeomsorgen. Det handlar om ökade missbruksproblem bland unga vuxna, fler orosanmälningar rörande större syskonskaror, fler fall av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer och fler komplicerade placeringar av barn och unga.
 
För det femte har kommunerna ett stort demografiskt tryck där både gruppen unga och äldre ökar. Vissa kommuner brottas samtidigt med stora och växande pensionsskulder.
 
Landstingen och Regionerna har ett ännu mer ansträngt läge. Kostnaderna fortsätter öka i snabb takt, medan skatteunderlagets utveckling bromsar in. Trots högkonjunktur redovisade fem landsting och regioner underskott 2017, och i andra landsting har man tvingats höja skatten.
 
 
Fru talman,
 
Sammantaget är situationen oroväckande för Sveriges kommuner och landsting.
Moderaterna och Kristdemokraternas statsbudget som riksdagen tagit beslut om innebär en extra satsning nästa år på 3,5 miljarder till kommunerna och 1,5 miljard till landsting och regioner. Det är helt avgörande tillskott för att stärka välfärden.
 
Det handlar bland annat om satsningar på mindre barngrupper i förskolan, mer undervisningstid i lågstadiet, en tioårig grundskola, byggande av fler äldreboenden, satsningar på demensvård och kvalitetsutveckling av hemtjänsten, en ny kömiljard för att korta vårdköerna, satsningar på cancervården och inte minst återinförd värdighet i LSS där personer med behov av andningshjälp och sondmatning självklart ska få den hjälp de behöver.
 
Våra reformer och satsningar är oerhört viktiga och ett steg mot en bättre välfärd och bättre prioriteringar. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte går att rädda välfärden i kommuner och landsting bara genom skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Det krävs reformer för fler i arbete, minskat bidragsberoende och en betydligt bättre kostnadskontroll och prioritering så att man får mer välfärd för varje skattekrona. En del av detta kräver nya lagar och regler från regering och riksdag, annat ligger på kommunal nivå och kräver modiga och tydliga kommunpolitiker.  
 
Om det är något konkret jag skulle vilja slå ett slag för i detta anförande är det personalförsörjningen inom vård och omsorg. Vi vet att personalen blir allt äldre och att det är svårt med nyrekrytering. Ska vi klara bemanningen i framtiden måste vi förbättra arbetsvillkor, arbetsmiljö, schemaläggningar, personaltäthet, löner och OB-ersättningar. Moderaternas och Kristdemokraternas budget ger kommuner och landsting möjlighet att ta viktiga steg i denna riktning.
 
Man kan också konstatera att en betydande del av orsakerna till den ansträngda situationen i våra kommuner är direkt kopplade till det omfattande mottagandet av nyanlända på senare år. Det visar hur viktigt det är att inte gå tillbaka till den tidigare ohållbara migrationspolitiken. De partier som driver på för detta tar inte ansvar för välfärden. Det måste vi vara mycket tydliga med i debatten.
 
 
Fru talman,
 
När jag kom in i riksdagen 2006 var en av de första frågor jag engagerade mig i att införa en möjlighet till resultatutjämningsreserv för kommuner och landsting, där man kunde spara överskott från goda år för att täcka kostnader när tiderna är sämre.
 
Jag fick till slut se mitt förslag bli verklighet. Sedan 2013 finns denna möjlighet och SKL berättar i sin rapport att det idag är 139 kommuner som har sammanlagt 13 miljarder i resultatutjämningsreserv. Dessa reserver kan bli mycket värdefulla för att trygga välfärden och motverka panikbesparingar när tiderna blir sämre.
 
Med en klok politik finns möjlighet att fler kommuner kan avsätta mer pengar nästa år och därmed klara kommande lågkonjunktur bättre än man annars skulle ha gjort. Vår budget lägger en god grund för detta.
 
  
Fru talman,
 
med dessa ord tackar jag för ordet och önskar talmansstaben, finansutskottets fantastiska personal och mina utskottskolleger en riktigt god jul och ett  gott nytt år!
 

Ansträngd ekonomi i kommuner och Landsting

2018-12-21

I dag representerar jag moderaterna i höstens sista riksdagsdebatt, Finansutskottets debatt om kommunsektorns ekonomi.  För de flesta människor är välfärden i praktiken oftaidentisk med den verksamhet man möter dagligen hemma i sin kommun och sitt landsting. Kommunsektorns ekonomiska situation är därför en av våra viktigaste politiska frågor.

När Alliansen tillträdde 2006 var det efter ett antal år där kommunsektorn visat stora underskott. Under Alliansens regeringstid 2006-2014 rådde balans i kommunsektorn mellan kostnader och intäkter. Detta trots den djupa finanskrisen, vilket vi klarade genom att skjuta till stora extra pengar till välfärden. De senaste fyra åren under S-regering har vi haft en stark högkonjunktur. Trots detta har vi haft flera år med nya obalanser för kommunerna, där skatteintäkterna inte räckt för behoven. I dagsläget är situationen under kontroll, för 2017 lyckades de flesta kommuner redovisa överskott, men då ska man komma ihåg att vi både haft en stark högkonjunktur och att tillfälliga pengar för mottagande av nyanlända tillfälligt stärkt kommunerna.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kom nyligen med sin ekonomirapport. Varningssignalerna är tydliga. Kostnaderna i kommunerna spås kommande år öka betydligt snabbare än intäkterna. Orsakerna är i huvudsak fem:

För det första ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Huvudskälet är att alltfler nyanlända blir beroende av bidragsförsörjning när de lämnar etableringsuppdraget utan att komma vidare till arbete. När statens försörjning av den nyanlände upphör går kostnaderna över på kommunerna. Detta är ett stort och växande problem i många kommuner som tagit emot många nyanlända för att fylla tomma lägenheter, men där samtidigt arbetsmarknaden är svag.

För det andra ökar kommunernas kostnader till följd av bostadsbrist. När det saknas vanliga bostäder för olika utsatta målgrupper måste socialtjänsten ta till dyra kortsiktiga bostadslösningar. Orsakerna till bostadsbristen är flera, men två skäl sticker ut – fler ungdomar som vill flytta hemifrån och ett stort antal nyanlända som behöver bostad.

För det tredje sänkte regeringen ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn och ungdomar från halvårsskiftet 2017. Detta har sammantaget medför årliga underskott i miljardklassen för de svenska kommunerna.

För det fjärde larmar man om ökade kostnader inom individ och familjeomsorgen. Det handlar om ökade missbruksproblem bland unga vuxna, fler orosanmälningar rörande större syskonskaror, fler fall av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer och fler komplicerade placeringar av barn och unga. 

För det femte har kommunerna ett stort demografiskt tryck där både gruppen unga och äldre ökar. Vissa kommuner brottas samtidigt med stora och växande pensionsskulder.

Man kan konstatera att en stor del av orsakerna till den ansträngda situationen är direkt kopplade till det omfattande mottagandet av nyanlända. Det illustrerar hur viktigt det är att inte gå tillbaka till den tidigare helt ohållbara migrationspolitiken. De partier som driver på för detta tar inte ansvar för välfärden, och det måste vi vara mycket tydliga med i debatten.

Landstingen och Regionerna har ett ännu mer ansträngt läge. Kostnaderna fortsätter öka i snabb takt, medan skatteunderlagets utveckling bromsar in – trots högkonjunktur redovisade fem landsting och regioner underskott 2017, och i andra landsting har man tvingats höja skatten för att få ekonomin att gå ihop.

Sammantaget är situationen oroväckande för Sveriges kommuner, landsting och regioner. Och detta är något jag kommer att varna för i morgondagens debatt. Jag kommer också att påpeka att Moderaterna och Kristdemokraterna tillför fem miljarder extra till kommuner och landsting nästa år i den beslutade statsbudgeten. Men jag kommer också att påpeka att det inte går att rädda välfärden i kommuner och landsting bara genom skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Det krävs reformer för fler i arbete, minskat bidragsberoende och en betydligt bättre kostnadskontroll och prioritering så att man får mer välfärd för varje skattekrona. En del av detta kräver nya lagar och regler från regering och riksdag, annat ligger på kommunal nivå och kräver modiga och tydliga kommunpolitiker.  



 

Lite fler fakta om M-KD-budgeten som beslutades av riksdagen

2018-12-20

Det pågår nu en kampanj från vänster om den så kallade "katastrofbudgeten" som enligt vänsterdebattörerna närmast verkar ödelägga Sverige, krossa välfärden och gynna de rika på de fattigas bekostnad. Det är ganska magstarka påståenden.

Jag har tidigare visat hur skattesänkningarna gynnar dem med lägst inkomst (12/12), och gått igenom hur moderaternas miljöpolitik faktiskt är den bästa i riksdagen om man ser till effekter och inte satsade kronor (15/12).  

Hela bakgrunden till vår budget, hur den förhåller sig till regeringens budget, samt budgeten i sin helhet redovisade jag i ett blogginlägg den 13/12. Den av riksdagen antagna M-KD-budgeten bygger till störta delen på övergångsregeringens budget. Sedan har vi gjort ett antal ändringar i denna. Vi finansierar alla våra förslag inom ramen för den finanspolitiska ramverket och redovisar överskott i vår budget.

Här följer en kort sammanfattning av ändringarna och hur vi finansierar detta:

Skattesänkningar:
- utökat jobbskatteavdrag för alla löntagare
- höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt så att färre tvingas betala statlig skatt
- avskaffad särskild löneskatt för pensionärer som fortsätter arbeta
- sänkt skatt för alla pensionärer (även de med lägst pension)
- enklare regler för entreprenörers generationsskiften 
Läs mer om skattesänkningarna i mitt blogginlägg den 12 december

Arbetsmarknadspolitik:
- utöka taket och utvidga RUT till fler tjänster för att skapa fler enkla jobb
- sänkt skatt på arbete och höjd brytpunkt för statlig skatt
- avskaffad löneskatt för äldre som arbetar
- avskaffande av bonusen till kommunerna för inrättande av extratjänster och översyn av målgrupperna för extratjänster
- avskaffande av meningslösa beredskapsjobb 
- bättre matchning genom att förändra Arbetsförmedlingen i grunden 

Välfärdssatsningar:
3,5 miljarder mer till kommunerna och 1,5 miljarder mer till landstingen (4,1 miljarder mer än regeringen föreslagit)
Sjukvård:
- ny uppdaterad kömiljard för att korta vårdköerna
- nationell primärvårdsreform
- särskild satsning på cancervården med regionala cancercenter och en ny cancerstrategi
- nationell strategi för jämlik sjukvård och standardiserade vårdförlopp för vanliga sjukdomar
- betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska
LSS:
- skärpt lagstiftning som garanterar LSS för dem som behöver andningshjälp och sondmatning och översyn av hela lagstiftningen
kring LSS för att trygga stöd till dem som behöver hjälp
- 350 miljoner extra till LSS 2019 och sedan 700 miljoner per år för att säkra stödet till dem som behöver hjälp
(Läs mer i föregående blogginlägg)
Äldre:
- höjt bostadstillägg för pensionärer från den 1 juli 2019
- äldreboendegaranti som garanterar alla över 85 år med beviljad hemtjänst plats i anpassat boende
- äldreboendemiljard för att stimulera byggande av äldrebostäder och trygghetsboenden
- särskilda satsningar på utveckling av hemtjänst och demensvård
- satsning på fysisk aktivitet och träning för äldre
- ökat stöd till föreningar och organisationer för att motverka äldres ensamhet
Skola:
- utökad undervisningstid i skolan, till att börja med en extra timme per dag i lågstadiet
- tioårig grundskola med skolstart från sex års ålder från och med 2020
- skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola i åk 6-9 för de elever som inte når målen
- fler karriärlärare
Familjer och barn:
- mindre barngrupper i förskolan
- stärkt föräldrastöd till familjer som behöver stöd
- fritidspeng som garanterar alla barn möjlighet att delta i fritidsaktiviteter

Stöd till civilsamhället:
- återinförande av skatteavdraget för gåvor till välgörande ändamål

Migrations och integrationspolitik:
Moderaterna och Kristdemokraterna är överens om att Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det måste vara slut med de tvära politiska kasten. Den tillfälliga lagen bör, när den löper ut, ersättas av en ny permanent lag som har bred politisk förankring. Tills dess en sådan ny lag finns på plats kommer den tillfälliga lagen att behöva fortsätta gälla. Samtidigt vill vi göra ett antal åtgärder för att förbättra integrationen:
- utöka taket och utvidga RUT till fler tjänster för att skapa fler enkla jobb
- obligatorisk språkförskola 15 timmar per vecka för nyanlända barn 
- fler förvarsplatser för att säkerställa att den som nekas uppehållstillstånd också återvänder till sitt hemland
- mer pengar till tullen och kustbevakningen för stärkt gränsskydd 
- besparingar på migrationsverket med en dryg miljard genom effektiviseringar och minskade volymer

Lag och ordning:
- Drygt 1,5 miljarder extra till polisen med målet om 10.000 fler polisanställda fram till 2024
- höjda polislöner med i genomsnitt 3.000 per månad under mandatperioden
- 450 miljoner extra till åklagare, domstolar och kriminalvård
- 90 miljoner till tullen för stärkt gränsskydd och 500 fler tulltjänstemän under mandatperioden

Utrikes-, säkerhets och försvarspolitik:
- ökade försvarsanslag 2019-21 med 18 miljarder, i linje med det försvarsmakten själva kräver för att klara sitt uppdrag
- långsiktigt mål om försvarsanslag motsvarande två procent av BNP

Miljö och klimat: 
- ökad satsning på miljöforskning
- ökad satsning på laddstolpar och annan infrastruktur för miljövänliga transporter
- mer pengar till klimatbistånd och klimatinvesteringar utomlands för bättre effekt per satsad krona
- extra satsningar på havsmiljö och marina ekosystem
Läs mer om moderaternas miljöpolitik i mitt blogginlägg den 15 december

Tillväxt i hela landet: 
- avskaffad flygskatt
- avskaffad överindexering av bensin- och dieselskatter
- ökad skattenedsättning för lantbruksdiesel
- säkerställa att stödet till lantbrukare efter sommarens torka verkligen betalas ut som utlovat

Finansiering:
Vi använder främst det överskott som finns i övergångsregeringens budget till följd av att den inte innehåller några nya reformer eller satsningar. Dessutom gör vi följande större besparingar:
- effektivisering av arbetsmarknadspolitiken och minskade anslag till arbetsförmedlingen
- slopande av bonusen till kommunerna för inrättande av extratjänster
- slopade byggsubventioner
- effektivisering av miljö- och klimatpolitiken, tex avskaffade subventioner för elcyklar
- nedläggning av jämställdhetsmyndigheten och delegationen mot segregation
- avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift (Läs mer om detta i mitt blogginlägg den 13/12)
- minskat anslag till Migrationsverket

Hela riksdagen ställer sig bakom M-KD-förslaget om LSS

2018-12-20

Hela riksdagen ställer sig nu bakom kravet från Moderaterna och Kristdemokraterna i vår gemensamma budget, där vi kräver skärpt lagstiftning som garanterar personlig assistans för dem som behöver andningshjälp och sondmatning och översyn av hela lagstiftningen kring LSS för att trygga stöd till dem som behöver hjälp. I vår M-KD-budget lägger vi redan nästa år 350 miljoner extra till LSS och sedan 700 miljoner per år för att säkra assistans till dem som behöver hjälpen alla mest. 

ETC angriper mina "våldsbejakande" riksdagsmotioner om genusforskning

2018-12-20

Vänstertidningen ETC har tidigare gått till hårda angrepp mot mig som person. Nu är det dags igen för nästa lågvattenmärke. Nu menar man i en ledare med rubriken "Genushatare, nu är det dags att ni tar ansvar!", att bland annat jag, genom en riksdagsmotion om att avskaffa stödet till genusforskning, är medansvarig till att skapa ett hat (!) mot genusforskare, och att jag indirekt är ansvarig för hot (!) mot enskilda personer. Inklusive bombhot (!) mot institutionen för genusvetenskap vid Göteborgs Universitet häromdagen. Jag måste erkänna att jag, trots den i sig allvarliga frågan, började skratta när jag läste. Den långsökta kopplingen mellan en riksdagsmotion och att uppvigla människor till hat, hot och att utföra bombhot är ganska, hmm, skruvad. Och då uttrycker jag mig väldigt snällt.

Här är min tre "våldsbejakande" riksdagsmotioner med koppling till ämnet:

2018/19:1832  Avskaffa Jämställdhetsmyndigheten
2018/19:1831  Avskaffa det nationella sekretariatet för genusforskning
2018/19:1826  Avskaffa statens stöd till genusforskning

Jag är den förste att ta kraftfullt avstånd från alla typer av hot, hat och våldsanvändning i den politiska debatten. Tyvärr är det väl oftare läsarna av ETC och andra på den yttersta vänsterkanten som ägnar sig åt hot och hat. Knappast jag och andra seriösa samhällsdebatörer som använder ordet som enda "vapen" i debatten. 

Det enda "ansvar" jag tänker ta i debatten om genusforskning är att envist hävda att det statliga stödet till den av seriösa forskare så hårt kritiserade genusforskningen bör avskaffas liksom professurerna, och att det Nationella Sekretariatet för Genusforskning" bör gå samma väg som Jämställdhetsmyndigheten. Dvs avvecklas. Det hela har blivit en lekstuga för extrema vänsterfeminister.

"Den relevanta forskning som behövs angående skillnader mellan kvinnor och män, exempelvis när det gäller medicinsk behandling, inlärning i skolan eller i andra viktiga sammanhang bör i stället ske inom de discipliner där man forskar kring dessa ämnen och inte särskiljas från sitt sammanhang" som jag uttryckligen skriver i en av motionerna. 

I vilken mån detta förslag är våldsbejakande överlåter jag till andra att bedöma.
 

Debattartikel i Markbladet idag

2018-12-19

Nu avskaffar vi jämställdhetsmyndigheten

Jag har ju motionerat i riksdagen om att avskaffa Jämställdhetsmyndigheten.

Jag menar att det är en helt onödig myndighet, som bara funnits sedan den 1 januari 2018, men som redan har över 60 anställda. Denna myndighet bör snarast avvecklas igen. De viktiga frågor denna myndighet hanterar låg tidigare under andra myndigheter, och kan med fördel flyttas tillbaka dit. 2008 slog Alliansen ihop ett antal myndigheter, bland annat Jämställdhetsombudsmannen, till en ny Diskrimineringsmyndighet. Det räcker med en specialmyndighet vid sidan av ansvarigt departement. I stort sett alla andra myndigheter har redan arbete för jämställdhet som ett utryckligt mål i sina direktiv.

I går tog Arbetsmarknadsutskottet beslut om att avskaffa Jämställdhetsmyndigheten, helt i enlighet med den M-KD-statsbudget som riksdagen tidigare beslutat om.

I går skrev också vänstertidningen ETC i Göteborg om saken och uppmärksammade även min riksdagsmotion i frågan. Jag blev även uppringd av ETC i Göteborg, som ville höra min reaktion på Arbetsmarknadsutskottets beslut. 

Jag pekade bland annat på att Moderaterna och Kristdemokraterna gör verkliga saker för jämställdheten i stället för att starta nya symboliska myndigheter. Vi gör en storsatsning på rättsväsendet, fler poliser, hårdare insatser och straff för hedersbrott. Vi sänker till skillnad mot S-MP skatten även för de pensionärer som har allra lägst pension, ofta kvinnor som arbetat deltid inom offentlig sektor. Vi sänker skatten även för låginkomsttagare, och vi satsar fem miljarder extra på kommuner och landsting - välkomna tillskott som kan göra det möjligt att anställa fler inom exempelvis sjukvård och äldreomsorg - yrken där många kvinnor vittnar om slitsam arbetsmiljö och utbrändhet på grund av för lite personal. Denna typ av konkreta åtgärder betyder mer än att starta nya myndigheter.

Om nu jämställdhetsmyndigheten är av så avgörande betydelse för jämställdhetsarbetet i landet kan man fråga sig varför S-MP-regeringen väntade med att sjösätta denna myndighet till den första januari valåret 2018? Varför tog man inte tag i det direkt när man tillträdde 2014?



 

Naturligt att många är besvikna på vår statsbudget

2018-12-18

Moderaternas och Kristdemokraternas vinnande budgetförslag har fått mycket beröm. Samtidigt är det många som uttrycker missnöje - "varför satsar ni inte på XXX" som ni lovade före valet?

Svaret är enkelt, och jag har påpekat det tidigare. Tidspressen har varit stor, övergångsregeringens budget presenterades extremt sent denna höst, och sedan har partierna två veckor på sig att reagera på den. I en budgetmotion på 28 sidor som korrigerar den stora övergångsbudgeten på 3.000 sidor kan man inte ha med allt. Vi kan i dagens politiska läge endast göra de besparingar och satsningar som går att göra med kort varsel och utan lagändringar som måste beredas. Vi kan inte heller ta beslut som gör det omöjligt för myndigheterna att genomföra våra beslut. Exempelvis behövde Skatteverket ha alla beslut i skattefrågor på plats allra senast den 12 december. 

Många av våra vallöften och viktigare reformer kräver omtattande lagändringar, och dessa måste på sedvanligt sätt utredas, beredas och hanteras av riksdagen först. Detta tar tid, och förutsätter i de flesta fall att vi först kan bilda regering. Det vi gjort i vår budgetmotion är alltså att föreslå sådana saker som går att genomföra med kort varsel. Trots detta har vi lyckats få med imponerande många viktiga saker. Våra skattesänkningar för pensionärer och löntagare, våra satsningar för att stärka välfärden i kommuner och landsting, och våra ökade resurser till polis, tull och försvar har varit välkomna. Samtidigt finns en mängd skrivningar och avsiktsförklaringar i vår budgetmotion, saker vi vill ta tag i så snart vi förhoppningsvis kan bilda regering. Först då kan alla våra vallöften bli verklighet.

Att många är besvikna över att våra vallöften inte kan uppfyllas i dagsläget får vi väl främst ta som en bekräftelse på att många längtar efter en ny politik och klokare politiska prioriteringar. Vi är beredda om riksdagen ger Ulf Kristersson i uppdrag att bilda regering.

Välkommet med tydligt besked i frågan om tiggeriförbud

2018-12-17

Domen idag från Högsta Förvaltningsdomstolen som ger Vellinge kommun rätt att införa lokalt tiggeriförbud är välkommen. Det har varit olika besked från länsstyrelser och domstolar, men nu blir det äntligen tydligt vad som gäller. En kommun får rätt att införa tiggeriförbud på särskilt angivna platser, däremot inte rätt att införa generellt tiggeriförbud. 

Flera kommuner aviserar att de kommer att följa Vellinges exempel, det gäller ett antal kommuner i Skåne, men även exempelvis Katrineholm där M och S är överens om att införa kommunalt tiggeriförbud.

I grunden är det givetvis bra om kommuner som upplever stort problem med störande tiggeri kan försöka göra något åt det. Men det blir ändå konstigt med olika regler i olika kommuner, det kan leda till att vissa kommuner försvårar tiggeriet så mycket att tiggarna åker till andra kommuner i stället där det inte råder tiggeriförbud. Det allra bästa vore såklart ett nationellt tiggeriförbud med samma regler i hela landet. Det är också den linje moderaterna driver.  

Jag har engagerat mig i tiggerifrågan i över 5 år nu, och har skrivit många blogginlägg om saken. Allt finns samlat på denna sida. Baksidorna av tiggeriet är så stora idag att de väger tyngre än rätten att tigga för sin försörjning. Dagens besked är som sagt välkommet, men nationellt tiggeriförbud måste vara målet. Den som avvisar detta medverkar indiriekt till människohandel, utnyttjande, kriminalitet, prostitiution, svartarbete och allvarlig social utsatthet. 

Jag avancerar till andra plats som "veckans hetaste opinionsbildare"

2018-12-16

I kväll fick jag ett mail som meddelade att jag avancerat till en andraplats på Dagens Opinions och Bumblewings lista över "veckans hetaste opinionsbildare" på twitter. Förra veckan låg jag på en sjätteplats. Det är verkligen fascinerande att få 20.000 reaktioner på det jag twittrar om under en enda vecka - utöver alla reaktioner jag får på facebook- och blogginlägg.

FN:s tidigare vice generalsekreterare tar ton i skattedebatten

2018-12-16

I går skrev FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan K Eliasson denna tweet. Hunden är ju fin, liksom flygeln (och villan som lär vara värd över 13 miljoner är säkert också helt okej). Men att uttrycka sig på detta raljanta sätt om onödiga skattesänkningar ger en dålig smak i munen, särskilt när det kommer från en person som haft flera miljoner i årsarvode (plus en mängd andra förmåner) från FN under ett antal år, arvoden som dessutom varit skattefria! I den segrande M-KD-budgeten ingår bland annat skattesänkningar för de pensionärer med lägst pension som inte Socialdemokraterna ville sänka skatten för. Jag tror inte de delar Eliassons syn på att skattesänkningar är onödiga.

Inte för inte kallades Eliasson igår bland annat för "gåsleversocialist". Det ligger något i detta. Mina kommentarer på twitter fick också stor uppskattning.

Demokratiskeptikern Pär Holmgren nytt EU-toppnamn i MP

2018-12-16

Den 3/12 skrev jag i ett blogginlägg om de allt fler odemokratiska rösterna i klimatdebatten, de som vill avskaffa demokrati och fria val för att kunna "ta tag i klimatfrågan med kraft". Bland annat citerade jag Pär Holmgren från ett mycket märkligt domedagsinlägg på twitter någon dag tidiogare (nedan tv), och länkade till en artikel i DN där vänsterdebattören Torbjörn Tännsjö förespråkade diktatur. 

Nu visar det sig att Miljöpartiet engagerat nämnde fd meteorolog, Pär Holmgren, numera en allt mer högljudd och extrem klimatalarmist och ren domedagsprofet, som plötsligt gått in i politiken och är ett av två toppnamn på MP:s EU-valsedel. Mattias Svensson (Magasinet NEO) skrev om Holmgrens bristande respekt för demokratin redan 2009. Och så sent som häromdagen var Holmgren alltså ute igen och skrev uppskattande på twitter om just Torbjörn Tännsjös förslag i ett debattinlägg i DN där han föreslår diktatur för att lösa klimatfrågan (nedan th). Frågan är om det är Miljöpartiets nya linje att förespråka avskaffande av allmänna val och införande av diktatur? Varför i så fall ens föreslå en valsedel till EU-valet? Pär Holmgren har uttryckt så många märkliga åsikter att han knappast fått förtroendet att företräda några seriösa partier i EU-valet. Men Miljöpartiet kan säkert fungera. Vi andra får hålla koll på alla demokratiföraktande klimatdebattörer.

                

De odemokratiska tankarna från Miljöpartiets nya kändisnamn har uppmärksammats en del i media, exempelvis Borås Tidnings ledarsida den 14 december:



Här några nedslag från twitter, inklusive mitt eget inlägg om saken:

 

Moderat politik bäst även för miljö och klimat

2018-12-15

Vänstersidan beskyllder moderaterna och kristdemokraterna för att "inte satsa tillräckligt på klimatet". Man talar rent av om att vi "slaktar miljö- och klimatpolitiken". Det man vänder sig mot är att vi minskar anslagen i budgeten till miljö- och klimatområdet med två miljarder. Det är korrekt - men samtidigt ökar vi anslagen till de gröna näringarna med en miljard och klimatbiståndet till andra länder med en miljard. Totalt handlar det alltså om samma pengar. Trots våra neddragningar av den direkta miljöbudgeten ligger vi dessutom drygt två miljarder över regeringens budget för bara två år sedan, 2016. Att påstå att det rör sig om en ”slakt” är alltså inte särskilt trovärdigt.

När de rödgröna skryter om sin "klimatpolitik" kan det ju också vara intressant att påminna om att CO2-utsläppen minskade under Alliansen, men att de enligt SCB har ökat de senaste 4 åren med en S-MP-regering - trots enormt mycket pengar till" klimatpolitik". Konjunkturinstitutet har dessutom konstaterat att 7 av 8 klimatsatsningar som den rödgröna regeringen sjösatte brister i effektivitet. Så hur man nu än ser på klimatpolitiken så kan man i vart fall konstatera att den rödgröna regeringen har misslyckats. Det enda man lyckats med är att göra slut på en massa skattepengar.

Vi stoppar nu regeringens ineffektiva symbolpolitik och därför avskaffar vi bland annat regeringens elcykelpremie. Vi tar också bort flygskatten eftersom denna skatt har minimal miljönytta, men flyttar flygresor till andra länder, exempelvis från Sturup i Skåne till Kastrup i Danmark. Vi minskar också anslagen för "tvångsinköp" av skog från privata skogsägare. Att staten köper upp en massa skyddsvärd skog från motvilliga skogsägare är ett angrepp på äganderätten. Bättre då att träffa frivilliga avtal med skogsägarna om att skydda värdefulla skogsområden och ersätta skogsägaren för dennes arbete.

M-KD-budgeten slopar även överindexeringen av bensinskatten, alltså den uppräkning av bensinskatten - utöver inflationen - som den rödgröna regeringen införde. Orsaken är uppnbar - skenande bensinkostnader slår stenhårt mot landsbygden, och det är där människorna finns som driver våra gröna näringar, inklusive all vår livsmedelsförsörjning och allt vårt skogsbruk. Om man skattar ihjäl de gröna näringarna slår det direkt mot miljön. Vi sänker också dieselskatten för jordbruket av samma skäl.

Moderaterna satsar på andra saker. Exempelvis på att stötta basindustrins omställning, på havs- och vattenmiljö, på forskning och på ett utökat "klimatbistånd", och på att fler ska välja elbil. Vi vill på sikt se mer inblandning av biodrivmedel för flyget, miljöanpassade start- och landningsavgifter på flygplatserna och arbete för att kunna beskatta flygbränslets utsläpp på EU-nivå i stället för nationellt för att få lika villkor för flyget i hela Europa.

Moderaterna har för övrigt den bästa klimatpolitiken enligt denna rapport från Timbro. Intressant med tanke på att andra partier ofta slår sig för bröstet med hur bra klimatpolitik de har. Bland annat skriver Timbro att

"Regeringen och Vänsterpartiet har en stor klimatbudget men med svagt fokus på effektiva åtgärder. De har dubbelt så stor budget för klimatpolitik som Moderaterna, men enligt beräkningen skulle Moderaterna ändå minska utsläppen mer. I dessa beräkningar utgår vi från Naturvårdsverkets bedömning av kostnaderna för utsläpps­minskningar i Klimatklivet och från Energimyndighetens bedömning för att beräkna kostnaderna för utsläppsminskningar internationellt. Moderaternas höga placering beror på att de är positiva till inter­nationellt klimat­samarbete och tillsätter pengar till internationella klimatinvesteringar, som är erkänt verksamma åtgärder enligt bland andra Konjunkturinstitutet."

Det är alltså precis som med biståendet - vänstersidan räknar bara hur mycket kronor man gör slut på av skattebetalarnas pengar. Man är mindre intresserade av resultaten. Moderaterna satsar mindre pengar, men de pengar vi satsar gör mer miljönytta än de pengar övergångsregeringen har i sin budget. Vi tittar mer på resultatet och vill inte slösa med skattepengar på meningslösa åtgärder.

Man kan som bekant ha olika syn på klimatfrågan, men ett förändrat klimat har flera gånger i jordens historia fått dramatiska konsekvenser. Det kommer hända igen och vi bör ta frågan på allvar. Däremot kan man ha olika åsikt om hur man ska tolka de vetenskapliga underlagen och vilka politiska slutsatser man ska dra av dessa. Självklart bör man också diskutera och forska vidare om hur mycket av klimatförändringarna människan står för och hur mycket som kan bero på annat. Inte minst bör vi fundera över i vilken mån vi verkligen kan stoppa eller kraftigt bromsa klimatförändringarna, och vad vi gör om det visar sig att det bara på marginalen hjälper att minska våra utsläpp av koldioxid. En diskussion om vilka åtgärder som är mest effektiva pågår också. Vi bör även bredda miljödiskussionen och lyfta även andra viktiga miljöfrågor som ofta får stå tillbaka för klimatfrågan.

Men med detta sagt - att människans sätt att leva påverkar vår miljö är helt uppenbart. Det är därför viktigt att politiken tar väl avvägda beslut och gör rimliga ekonomiska satsningar som gynnar teknisk utveckling, forskning, och en i övrigt genomtänkt politik. Inte minst är det rimligt med en del satsningar i mindre utvecklade länder där effekten per satsad krona blir mångdubbelt större än om vi lägger dem på åtgärder i Sverige. Ska man få trovärdighet i politiken måste man samtidigt sätta stopp för meningslösa symbolåtgärder, och det är det vi gör i vår budget. Så även om jag ifrågasätter en del i "klimatdebatten" är det lätt för mig att försvara den moderata politiken i årets budget. I den mån man ska satsa på klimatpolitik är moderaternas åtgärder väl avvägda, och vi breddar samtidigt miljöpolitiken genom att satsa på andra viktiga områden.


 

Har riksdagen varit tillräckligt tydlig nu med ett nej till Löfven?

2018-12-14

I dag röstade riksdagen alltså nej till Stefan Löfvens regering för andra gången på tre månader. Har vi varit tillräckligt tydliga nu? Jag ställde frågan på twitter i tisdags och upprepar den idag.







 

Sveriges nya statsbudget

2018-12-13

Jag får många frågor om detaljer i den nya, av riksdagens igår beslutade, statsbudgeten för 2019. Jag lägger ut vår M-KD-reservation här, samt övriga underlag rörande M-KD-budgeten. Efterhand kommer jag att återkomma till en mer detaljerad beskrivning av olika politikområden, exempelvis effekten för pensionärerna, miljöpolitiken, vårdsatsningar, polis, försvar osv.

Från oppositionen kommer beskyllning om att vår budgetmotion är en "servettskiss". En ganska tramsig kommentar som givetvis kommer i affekt efter att man förlorat budgetomröstningen. Självklart vet Socialdemokraterna och de andra partierna mycket väl hur det fungerar, alltså precis som det brukar: 

Vår budget baseras på regeringens övergångsbudget på över 3.000 sidor. Mycket i detta material är det ingen politisk strid om. Men vi har i vår vinnande budgetmotion gjort ett antal viktiga förändringar av både satsningar, besparingar och skatter, och det är de ändringarna tillsammans med den ursprungliga övergångsbudgeten som blir den samlade statsbudgeten för kommande år. Det är alltså inte alls så att moderaternas budgetmotion på 28 sidor ersätter hela den omfattande budgetpropositionen på över 3.000 sidor som finansdepartementet arbetat fram. Vår budgetmotion är en korrigering av vissa poster som vi tycker är viktiga, samt en beskrivning av vad vi i övrigt tycker är viktigat att förändra i politiken.

Vi moderater har gjort egna budgetmotioner varje år sedan 2014, och det var självklart att göra det även denna gång. Skillnaden är att vi nu har förhandlat fram ett slutligt förslag med KD, det förslag som till slut vann i riksdagens omröstning. Det samlade riksdagsbeslutet är så väl underbyggt att det ska gå utmärkt att regera på detta. 
 

M-KD-reservationen i finansutskottet (som sedan vann i riksdagens omröstning)

Utförligare beskrivning av budgeten med satsningar och besparingar

Sammanställning av utgifter och inkomster i statens budget med beskrivning av skillnader mot S-MP-budgeten





 

Märklig kritik mot slopad skattereduktion för fackföreningsavgift

2018-12-13

Fram till 2007 fanns rätt till skattereduktion för inbetald fackföreningsavgift. Alliansen avskaffade denna rätt samtidigt som vi införde jobbskatteavdraget, som ju gav mångdubbelt större skattesänkningar till alla löntagare. För en normal löntagare blev det sammanlagt över en hel extra månadslön (!) i handen efter Alliansens fem jobbskatteavdrag.

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att återinföra rätten till skattereduktion för fackföreningsavgift. Detta påstods vara centralt för att försvara den svenska modellen och underlätta för facket att rekrytera nya medlemmar. Konstigt nog var frågan inte mer angelägen än att S-MP-regeringen väntade ända till halvårsskiftet 2018 för att återinföra skattereduktionen - alltså drygt två månader före årets val. Ingen löntagare har alltså än så länge upplevt någon skattereduktion för den inbetalda fackföreningsavgiften enligt det nya systemet, det syns först i deklarationen till våren.

I samband med att Moderaterna och Kristdemokraterna nu ger löntagarna ytterligare skattesänkningar tar vi bort skattereduktionen för inbetald fackföreningsavgift. Den skattesänkning löntagarna samtidigt får kompenserar detta med god marginal. 

Vi gör också andra saker som minskar löntagarnas skatt, exempelvis tar vi bort överindexeringen av bensinskatten som annars hade ökat bensinpriset kraftigt kommande årsskifte. Nu kommer bensinskatten "bara" att följa inflationen. För alla som pendlar med bil till jobbet kommer detta att medföra lägre kostnader än om S-MP-regeringens budget hade fått gälla.

Det viktigaste när det gäller skattereduktionen för fackföreningsavgift är att de fackliga organisationerna rimligen borde ha bättre argument för att rekrytera nya medlemmar än att man får en skattereduktion på 25% av fackföreningsavgiften. Har man inget bättre att locka med lär man knappast kunna rekrytera några medlemmar ändå. 




 

Julavslutning hemma hos Elisabeth Svantesson

2018-12-12

I dag hade moderaterna i finansutskottet julavslutning hemma hos Elisabeth Svantesson i hennes övernattningslägenhet. Hon fick dock smita en stund och ta en TV-debatt om budgeten mitt i julfirandet. Men vi satt kvar i hennes lägenhet och såg henne debattera på TV. Så är livet som riksdagspolitiker. :)

Inkomstskattesänkningarna i den nya M-KD-budgeten

2018-12-12

Många frågar mig hur stora inkomstskattesänkningarna blir för löntagare och pensionärer med den nya M-KD-budgeten. Skattesänkningarna består av tre delar.

1. Förstärkt jobbskatteavdrag för alla som arbetar. Ger från drygt hundra kronot upp till 210 kronor i skattesänkning per månad, beroende på inkomst.

2. Höjd inkomstgräns för uttag av statlig skatt. Innebär att gränsen höjs från drygt 41.000 till 43.000 kronor. Betyder en skattesänkning på upp till 282 kronor per månad för den som tjänar över 42.000 kronor.

3. Sänkt skatt för alla pensionärer. En pensionär med 13.000 i pension får en dryg hundralapp, har man 15.000 får man 150 kronor i skattesänkning. Har man 25.000 i pension blir skattesänkningen 345 kronor per månad.

Till skillnad mot övergångsregeringen sänker vi skatten för alla pensionärer, även dem med lägre pensioner (som fick sänkt skatt häromåret). Många pensionärer får större skattesänkningar än löntagare med motsvarande inkomst, eftersom vi vill ta bort hela skillnaden i skatt mellan lön och pension. Pensionärer med allra lägst inkomst kommer att betala mindre skatt jämfört med en löntagare med samma inkomst.

Här finns en utförlig tabell som visar skattesänkningen vid olika inkomster för löntagare och pensionär. Dessutom två kolumner som visar hur mycket större skattesänkningarna blir med vår budget jämfört med övergångsregeringens.




   

Bra med många servetter när Löfven ska torka alla tårar

2018-12-12

Häromdagen gick övergångsstatsminister Löfven till angrepp mot Moderaterna och Kristdemokraterna och kallade vår budgetmotion för en "servettskiss". Det har han sedan fått äta upp, både hans egen finansdepartement och Skatteverket har granskat motionen och vi har fått tydliga besked om att våra förslag går att genomföra.

Jag förstår att Stefan Löfven är frustrerad nu när riksdagen just tagit beslut om att M-KD-motionen är den ekonomiska politik som ska gälla kommande år. Och jag inser att det inte räckte med en servett när han skulle torka tårarna.

Budgetdebatt

2018-12-12

I dag hölls den viktiga budgetdebatten och i eftermiddag klockan 16 röstar riksdagen om budgeten. Moderaterna och Kristdemokraterna hoppas såklart att vår gemensamma budgetmotion ska vinna.  Mediauppbådet utanför kammaren var stort idag, och Elisabeth Svantesson (M) inledde debatten.

  

Debatten kan kort sammanfattas med att vänstersidan kritiserar oss för att vi lägger fram en egen budget, samt påstår att den är "en servettskiss" (Löfven igår). Vi invänder att det är en självklarhet för ett ansvarstagande parti att presentera en egen budgetmotion - det är det normala att man redovisar sin politik. Samhällsproblemen har inte tagit paus bara för att Sverige har en övergångsregering, och vi har inte en övergångsriksdag. Riksdagen beslutar om budgeten, det gör inte regeringen, och nu gör vi det vi lovade väljarna, lägger fram en budget för att börja ta tag i samhällsproblemen i stället för att ingenting alls kommer att hända under lång tid.

Vår budgetmotion utgår från regeringens övergångsbudget, och vi har gjort ett antal ändringar i denna. Vår budgetmotion och effekterna av denna har ganskats av både Finansutskottets kansli, Finansdepartementet och Skatteverket, och vi har haft särskilda möten med de två sistnämnda. Vår budgetmotion går att regera på och har hanterats på sedvanligt sätt i riksdagens beredning.

I debatten fick vi också kritik frå¨n vänster för att vi "sänker skatten för de rika". Det man syftar på är att vi höjer gränsen för när man ska behöva betala statlig skatt. Detta för att färre med normala inkomster, OB-tillägg och övertidsersättning inte ska tvingas betala statlig skatt. Att kritiken kommer från S och V blir faktiskt en smula roande, eftersom de själva för bara ett par dagar sedan var beredda att helt slopa värnskatten för dem som tjänar allra mest, allt för att kunna behålla regeringsmakten. I sak tycker även vi moderater att det är rimligt att avskaffa värnskatten, men vi prioriterar att börja med att höja brytpunkten för statlig skatt. Men hyckleriet från S och V är anmärkningsvärt,  de kan nu aldrig mer med trovärdighet kritisera oss för att vilja sänka skatten för de med högst inkomst.

Nedan alla de fyra ekonomisk-politiska talespersonerna från de fyra Allianspartierna, L, M, KD och C. Samlade inför debatten, precis som det ska vara.
 

Vi måste ta kravallerna i Frankrike på allvar!

2018-12-11

 

För fjärde helgen i rad drabbades Paris och andra orter i Frankrike av upplopp och demonstrationer. Från att mest ha varit en protest mot stigande bränsleskatter verkar det allt mer handla om en allmän och växande misstro mot politiken i allmänhet och president Macron i synnerhet. Deltagarna verkar vara en brokig skara, allt från vanliga fredliga demonstranter - uppretade landsortsbor, arbetslösa och människor som är allmänt missöjda - till extrema grupperingar både till höger och vänster, blandat med rent kriminella eller våldsamma grupper som plundrar butiker, bygger brinnande barrikader och förstör både allmän och privat egendom. Nu skanderar man slagord om en ny fransk revolution och kräver president Macrons avgång. Och Macron svarar med att skjuta upp höjda bränsleskatter och utlova höjda minimilöner och sänkta skatter för att försöka stävja oron.

Jag tycker man ska ta dessa protester på stort allvar. När ett samhälle går från fredliga demonstrationer och en debatt där vi använder ord till kravaller och upplopp är vi på ett sluttande plan.

Vi ser oroväckande tendenser i hela Europa och även i USA där misstron mot politik, media och "överhet" växer. Allt fler verkar uppleva att politiska beslut tas över deras huvuden, att demokratin inte fungerar och att yttrandefriheten är hotad. Missnöjespartier på båda ytterkanterna växer, inte sällan grupper med våld som kampanjmetod, och de traditionella partierna får det allt jobbigare. Samtidigt tar sociala och alternativa medier över mycket av samhälldebatten och nyhetsförmedlingen, varvid politikerna känner behov av att försöka reglera dessa genom olika åtgärder. Exempelvis att förmå Google, Facebook och andra företag att stänga ned obekväma nätsidor, och tillsätta offentligt finansierade "faktagranskare" som ska se till att endast "korrekt" information sprids. 

I Europa är det framförallt migrationsfrågan som skapat den ökande misstron. Samhällspåfrestningarna av en alltför godtrogen migrationspolitik blir allt tydligare i många europeiska länder och skapar en enorm grogrund för missnöje bland dem som tillhör de lägre inkomstgrupperna, eller dem som bor i regioner eller orter där arbetslösheten är hög. Man upplever att nyanlända får förmåner som inte kommer andra till del, och att den befintliga befolkningen diskrimineras. Om politikerna sedan samtidigt höjer skatter och avgifter växer ilskan.

Den senaste diskussionen om de två FN-fördraget om migration som undertecknades igår i Marocko är ett exempel. Även om dokumenten  inte är bindande så finns en utbredd oro för att de ändå ska få betydelse politiskt och påverka politiken i mer migrationsvänlig riktning. I bland annat Sverige litar många helt enkelt inte på att inte svenska politiker ska använda FN-resolutionerna/fördragen som vapen i debatten vid utformningen av framtida migrationspolitik, och andra litar inte på att fördraget inte är bindande - trots att det faktiskt är så.

Ovanpå detta finns ett EU som alltmer försöker ta över makten från nationella parlament och flytta besluten till överstatlig nivå. Även hos FN finns sådana tendenser, där IPCC är ett exempel på hur man försöker styra politiken i världen. Kraven från högljudda grupper om att införa ett direktvalt FN-parlament som ett slags blivande "världsregering" som kan "ta tag i klimatfrågan" är ett annat exempel.

Min tro är att just klimatfrågan är nästa sak som kan skapa stor social oro. Om politiken tar tveksamma och ogenomtänkta beslut "för att visa handlingskraft", men som allvarligt försämrar människors liv, höjer skatter och kostnader och hotar frihet och jobb och möjligheten att leva på landsbygden så kommer ilskan att ta över. Inte minst om förslagen slår mot människor med låga inkomster. Särskilt när politikerna och media samtidigt kväver all debatt om klimathotet och inte heller ens kan utlova att alla pålagor kommer att ha någon verklig betydelse för att påverka klimatförändringarna. 

Lägg ihop dagens breda utanförskap i stora delar av Europa i spåren av en misslyckad migrations- och integrationspolitik och en alltmer extrem och dyr "klimatpolitik" och stigande energipriser, med några andra tänkbara kommande händelser - exempelvis en ny lågkonjunktur i Europa, en bankkris, en ny migrationsvåg från Afrika eller kanske säkerhetspolitisk oro i Östeuropa. Då har vi en perfekt grogrund för en mycket omfattande social oro. Manniskor som inte känner tillit till politik, myndigheter och media, och som samtidigt upplever att man får det allt sämre ekonomiskt, inte känner att samhället sköter de mest grundläggande samhällsuppgifterna trots höga skatter, och som samtidigt upplever angrepp mot yttrandefriheten och allt längre avstånd till politiska beslut är väldigt lätta att manipulera. De är lätta att få ut på gatorna i omfattande protester och vi vet att höger- och vänsterextrema krafter är skickliga på att suga upp detta missnöje.

Om inte de nationella politikerna och media tar sitt ansvar för att skapa trygghet (både ekonomisk och fysisk) och tillit i sina länder, värnar öppen politisk debatt, yttrandefrihet och pressfrihet, står upp för demokratiska värden och står emot EU:s strävan efter överstalighet liksom extrema röster i klimatdebatten tror jag vi kan gå en mycket dyster framtid till mötes i Europa.


 

Dags för uppdatering av korrekta migrationsfakta

2018-12-11

I spåren om den högst rimliga debatten om undertecknande av FN:s migrationsavtal/fördrag/resolution förekommer en mängd osakliga faktauppgifter, inte minst om hur stor migrationen är till Sverige, och vad denna består av. Jag har därför tagit fram helt färsk statistik från Migrationsverket den den sista november.

Så här ser siffrorna ut för årets elva första månader när det gäller beviljade uppehållstillstånd:
Flykting/asylgrunder 22.254 st
Anknytning/anhöriga till personer med flykting/asylgrunder 33.119 st
Adoptioner och barn födda i Sverige till föräldrar med PUT 8.686 st
Arbetskraftsinvandrare, gästforskare och idrottsutövare 24.180 st
Anhöriga till arbetskraftsinvandrare mfl 14.141 st
Studerande 10.505 st
Anhöriga till studerande 2.483 st
EES-medborgare  och medborgare i Schweiz mm 7.042 st
Totalt 122.410 st

Om man lägger ihop alla med flykting/asylgrunder, samt deras anhöriga samt barn till dessa födda i Sverige blir det drygt 64.000 personer för årets elva första månader. På årsbasis medför det att totalen bör hamna på knappt 70.000 personer. Det är avsevärt lägre än den siffra som ofta används i debatten (där man gärna talar om 122.000 utan att ha analyserat siffran). Men det är samtidigt en mycket hög siffra och definitivt långt över vad våra grannländer tar emot, och långt mer än vad den av statsminister Löfven ofta åberopade "EU:s "miniminå" skulle innebära. 

Många svenska kommuner har stora problem i spåren av de senaste 4-5 årens migration. Bostadsbrist, arbetslöshet, utanförskap och ansträngd ekonomi. På sina håll är läget allvarligt. I längden kan inte Sverige fortsätta att ge uppehållstillstånd till 70.000 nya asylsökande och anhöriga per år, i vart fall inte innan vi hanterat situationen för dem som redan finns här.

Årets siffror gäller alltså trots dagens "tillfälliga lagstiftning" som kraftigt begränsar anhöriginvandringen. Många av de anhöriga som fått uppehållstillstånd i år har fått det med stöd av de gamla reglerna, de är alltså anhöriga till personer som kommit till Sverige före lagändringen. Skulle vi inte förlänga den tillfälliga lagen skulle antalet anhöriginvandrare fortsätta att ligga på höga eller ännu högre nivåer, och det skulle dessutom skilja oss från resten av EU, vilket skulle bli ett skäl för att en stor del av de asylsökande i framtiden söker sig till just Sverige.

Det finns alltså uppenbara och nödvändiga skäl att både förlänga den tillälliga lagen och att ta fram en ny långsiktigt hållbar migrationspolitik. Alla andra förslag är orimliga och naiva. 

I går var jag Sveriges främste opinionsbildare enligt Populist.se

2018-12-11

I går var ju en helt galen dag politiskt, och jag skrev ett stort antal inlägg på bloggen, twitter och facebook om bland annat beskeden om statsbudgeten och regeringsförhandlingarna och dessutom en del om undertecknandet av FN:s migrationsavtal/resolution. Inläggen fick överraskande stor spridning och det är första gången jag blivit utsedd till landets främste opinionsbildare ett enskilt dygn. Det är pupulist.se som gör denna analys varje dag, och jag tänker inte försöka beskriva hur de räknar eller hur seriöst det är...

Men det var kul oavsett!   

Stort mediauppbåd utanför Finansutskottets sessionssal

2018-12-10

Finansutskottet hade två möten idag, klockan 09 och klockan 13. Vid båda mötena var det stort uppbåd från media utanför sessionssalen. Riksdagen hade flera vakter på plats för att hålla ordning på det hela. På nedre bilden förklarar en något dämpad vice ordförande i Finansutskottet, Fredrik Olovsson (S) varför regeringens övergångsbudget inte lär vinna i kammaren vid den slutliga omröstningen på onsdag.  

I dag skriver Sveriges övergångsregering under FN:s migrationsresolution

2018-12-10

Lite i skuggan av alla budgetdiskussioner och regeringsförhandlingar kommer alltså idag migrationsministern i den svenska övergångsregeringen, Helene Fritzon (S), att underteckna FN:s migrationsresolution vid ett möte i Marocko. 

Jag skrev utförligt om frågan redan den 15/10 på min blogg:

"Den senaste veckan har en debatt rasat på sociala medier om en FN-resolution om migration och asylmottagande (Global compact for safe, orderly and regular migration) som Sverige tydligen planerar att underteckna i mitten av december. Även tidningen Metro har skrivit om saken. Hela resolutionen går att ta del av här. Den är mycket omfattande och inte alldeles enkel att läsa, och jag har bara skummat igenom texten. Resolutionen innehåller definitivt en del som ur svensk synpunkt känns märkligt och orealistiskt, exempelvis mer generösa asyl- och migrationsregler, generösare familjeåterförening, lättare för "papperslösa" att få uppehållstilsltånd och lite annat smått och gott. Mycket kontroversiellt är att det föreskrivs att offer för människosmuggling ska få lättare att stanna i landet, det skulle ju rent av uppmuntra smuggelverksamheten. (Objective 10, pt 26h). Det finns även en i mitt tycke kontroversiell text som kan tolkas som begränsning för media att skriva negativt om migration (Objective 17, pt 33c). Det talas också om "kampanjer" för att sprida en positiv bild av migration till befolkningen (Objective 17, pt 33f). Spontant känns det som om en hel del strider mot Sveriges gällande migrations- och annan lagstiftning, liksom grundlagsskyddade yttrande- och pressfrihet. Det är samtidigt svårt att bedöma i vilken mån förslagen skulle förändra svensk rätt, och hur mycket vi redan kan anses uppfylla - många punkter i resolutionstexten är ganska vaga, så som det tydligen ofta brukar vara i FN-resolutioner.

Jag har undersökt lite närmare vad som gäller för denna typ av resolutioner, både i samtal med personal på Utrikesutskottets kansli och kontroll med andra källor. Detta är det jag fått fram:

För det första finns det två typer av FN-resolutioner, resolutioner från Säkerhetsrådet respektive Generalförsamlingen. Säkerhetsrådets resolutioner är bindande för FN:s medlemsstater, medan Generalförsamlingens inte är juridiskt bindande (men däremot möjligen moraliskt bindande för de stater som skriver under). Generalförsamlingens resolutioner brukar betraktas som "rekommendationer" till medlemsstaterna.

Sverige undertecknar en mängd resolutioner i FN, många av dem leder aldrig till några politiska beslut i Sverige. När det gäller vissa viktigare resolutioner i exempelvis Säkerhetsrådet brukar den svenska regeringen samråda med andra partier, men när det gäller resolutioner i Generalförsamlingen verkar det oftast vara en ren regeringsfråga, eller rent av en fråga för ansvarigt departement. Riksdagen röstar inte om FN-resolutioner, det är först om/när en resolution ligger till grund för svensk lagstiftning som riksdagen röstar om den svenska lagändringen. Ett exempel är Barnkonventionen som antogs 1989, men som fram tills förra året inte i sin helhet intagits i svensk rätt (vilket det finns mycket kritik mot eftersom man befarar att det kommer att motverka sitt syfte). Det tog alltså 30 år för denna konvention att bli svenk lag. Det är Sveriges Riksdag som slutligen avgör vilka konventioner som eventuellt ska tas in i svensk lagstiftning och hur detta ska ske, eftersom Riksdagen är lagstiftare.

Den aktuella konventionen planeras att undertecknas i Marocko i början av december av "stats och regeringschefer". Jag konstaterar dock att det finns uppgifter om att både USA och Australien kommer att avstå från att underteckna eftersom de tycker resolutionen går för långt. Det borde få varningsklockor att ringa även i Sverige. Och även om resolutionen alltså inte är juridiskt bindande känns det märkligt att Sverige skulle underteckna en i vart fall delvis kontroversiell konvention om vi endast har en expeditionsregering. En ny borgerlig regering borde enligt min åsikt analysera resolutionen grundligt innan man eventuellt undertecknar den.

Samtidigt är det viktigt att alltså komma ihåg att resolutionen visserligen verkar vara kontroversiell och därmed enligt min mening känns olämplig att underteckna, men den tvingar inte Sverige att ändra sin migrations- och asylpolitik eller någon annan lagstiftning. Den saken råder vi över själva."

Jag kan fortfarande konstatera att det absolut finns en hel del vettigt i denna resolution, men också en del kontroversiellt. Inte minst skrivningarna som kan tolkas som ett försök att begränsa medias frihet att rapportera kritiskt om migrationsfrågor. Och även om inte avtalet formellt sett är bindande så kommer det såklart också att användas som tillhygge i migrationsdebatten från dem som vill se liberalare och generösare regler.

Till detta kommer att regeringen har varit mycket dåliga på att förankra sitt ställningstagande i riksdagen. Moderaterna begärde ju en dragning i utrikesutskottet nyligen, och före dess hade riksdagens knappt fått någon information alls. Moderaterna har också krävt en konsekvensanalys för svensk del om betydelsen av att underteckna avtalet. Detta har vi inte sett till ännu. Vår talesperson, Johan Forssell, har också offentligt kritiserat regeringens hantering av ärendet.

Jag står fast vid min åsikt att Sverige inte borde underteckna ett avtal/resolution om man inte politiskt står bakom hela innehållet. Men jag ifrågasätter dessutom regeringens agerande. Undertecknande av denna typ av avtal/resolutioner är visserligen en regeringsfråga och inte en riksdagsfråga, men jag anser att en övergångsregering definitivt inte bör underteckna något som det råder betydande åsiktsskillnad om i riksdagen. Kritik har kommit från flera partier, och i det läget borde en övergångsregering ligga lågt och avvakta med underskrift tills man har en ny riktig regering på plats. 

Positiva besked om både budget och regeringsbildning

2018-12-10

Vid morgonens första korta beredningsmöte med Finansutskottet framkom att alla partier står fast vid sina tidigare besked, vilket innebär att C och L lägger ned sina röster i budgetomröstningen och att M-KD-budgeten kommer att vinna vid riksdagsomröstningen på onsdag.

Det är såklart ett mycket glädjande besked och gör bland annat att både löntagare och pensionärer kommer att få betydande skattesänkningar redan från årsskiftet, mer än vad någon annan budget skulle erbjuda. Vi tar också ett antal betydande steg för att stärka upp polis, försvar, sjukvård, skola och integration. Finansutskottet tar slutligt beslut om budgeten vid justeringen klockan 13 idag, och sedan röstar riksdagen formellt om saken på onsdag.

  

På dagens presskonferens meddelade också Centerpartiet att man kommer att rösta nej till en ny Löfven-regering. Det var för min del väntat. De politiska skillnaderna mellan Centerpartiet och Liberalerna å ena sidan och Socialdemokraterna och Väsnterpartiet på den andra är så enormt stora att det aldrig känts realistiskt att partierna ska kunna komma överens politiskt. I vissa frågor ligger Centern långt till höger om moderaterna, exempelvis när det gäller arbetsmarknadslagstiftningen. I andra frågor är det Liberalerna som ligger längst till höger, exempelvis när det gäller snabbt avskaffande av värnskatten. Att tro att detta är frågor som S och V ska ställa upp på, och sedan få sanktionerade av LO, har aldrig känts ralistiskt för min del. Det enda S skulle kunna erbjuda är långdragna utredningar där dessa frågor göms undan tills vidare. Detta verkar också vara Annie Lööfs tolkning, och idag gav hon alltså det välkomna beskedet att Centerpartiet röstar nej till en ny Löfven-regering.

Jag hoppas att dagens två besked ska bana vägen framåt för en borgerlig regering i någon form. Det är det Sverige behöver, och det var det väljarna ville ha. Det är lång väg kvar mot ett slutligt besked om regeringsbildning, men utan tvekan har saken rört sig ordentligt i rätt riktning idag.

Hur definieras en "klimatskeptiker"?

2018-12-08

Återigen kallas jag för "klimatskeptiker", denna gång av Dagens Nyheter i denna artikel (tyvärr låst nu). Även Sydsvenskan hänger på. I artiklarna åberopar man en enkät till riksdagsledamöterna där man bland annat skulle svara på om man har klimatångest (jag var tydlig med att jag aldrig haft det). Man citerar också mig från mitt blogginlägg häromdagen.

Det intressanta är vad man menar. Vad är en klimatförnekare eller klimatskeptiker egentligen? Vad är det för skumma åsikter vi anses ha som tar oss fräckheten att debattera klimatfrågan på samma öppna sätt som vi debatterar alla andra samhällsfrågor och all annan vetenskap? Jag ber numera alla som kallar mig "klimatförnekare" eller "klimatskeptiker" att förklara vad de menar. Hittills har ingen vågat försöka. Det visar att detta begrepp egentligen bara är uppfunnet av debattörer med så dåliga sakargument att de måste ta till något annat för att försöka trycka ned sina motdebattörer. 
 
I debatten finns många olika åsikter. Även bland forskare och vetenskapsmän - påståendet att "98% är överens" är ju en ren bluff, jag har tidigare visat vad denna siffra kommer ifrån.

Vissa kritiker frågasätter ju om klimatet förändras överhuvudtaget liksom om människan alls påverkar klimatet. Andra vill, i likhet med mig, föra en seriös vetenskaplig diskussion om hur stora och snabba klimatförändringarna är och hur mycket av detta som människan påverkar och hur mycket som är naturliga variationer. Det är ganska stor skillnad mellan dessa två varianter av kritiska åsikter.

En annan viktig debatt är hur effektiva och ekonomiskt försvarbara olika klimatpolitiska förslag är och var insatserna gör mest nytta och om de kommer att medföra att vi  i någon större utsträckning kan stoppa klimatförändringarna, eller om vi i stället måste försöka anpassa oss till dem. En självklar fråga för alla ansvarstagande politiker.

Vilka av alla dessa åsikter som gör att man förtjänar epitetet "klimatförnekare" eller "klimatskeptiker" vet jag faktiskt inte. Ingen verkar kunna eller vilja svara på det.
 
Det DN skriver om mig i artikeln kommer alltså i huvudsak från mitt blogginlägg häromdagen om min oro för allt fler starka röster som förespråkar ren klimatfascism där demokratin ska ställas på sparlåga för klimatets skull för att kunna ta "de nödvändiga besluten". I den frågan delar jag alltså åsikt med ett antal ledarsidor och journalister vilket framgår av blogginlägget. Frågan är om dessa ledarsidor och journalister därmed också ska betecknas som "klimatskeptiker"?

När DN påstår att riksdagsledamöterna inte ifrågasätter klimatlarmen och klimatpolitiken så baserar man det på enkätsvar från en  tredjedel av ledamöterna. Det enda jag helt säkert vet är att ett flertal riksdagsledamöter i olika partier är mer eller mindre kritiska till både extrema klimatlarm och extrem klimatpolitik. Det vet jag eftersom jag pratat med många informellt, öga mot öga i olika informella sammanhang (tex på utskottsresor och partiarrangemang eller bara en vanlig fika i riksdagen). Jag har också mailkontakt med vissa väl insatta i ämnet som delar min syn på saken. Men jag vet att den uppskruvade tonen i debatten och den mediala uthängningen av personer med "fel" åsikt gör att många avstår från att öppet säga vad de anser. Kanske är detta också orsaken till att så få svarade på DN:s enkät. Det är för övrigt samma i forskarvärlden, många har genom åren vittnat om att den som öppet luftar kritik mot IPCC eller klimatpolitiken brännmärks och får svårt att få forskningsmedel, göra karriär eller bli publicerad. Det är lite samma sak i politiken.

Själv står jag stadigt för min åsikt, och min misstro mot den närmast domedagsliknande beskrivningen av våra klimatförändringar och nödvändig "klimatpolitik är väl underbyggd. Och nej, jag har som sagt ingen "klimatångest" och känner ingen som har det heller. Jag står också benhårt fast vid försvar mot alla angrepp på det demokratiska samhället i klimatpolitikens namn, och jag vill värna en fri debatt även i klimatfrågan. Jag tar självklart också strid mot slöseri med skattemedel på inneffektiva "klimatåtgärder" precis som allt annat slöseri. Att jag lite nedlåtande av och till kallas klimatförnekare eller klimatskeptiker kan jag leva med. Det säger mest om dem som använder ett begrepp utan att ens riktigt veta vad de menar. 

Vårt klimat är helt avgörande för vårt liv på planeten. Ingen kan ta lättvindigt på risken för både varmare och kallare klimat (en ny istid kommer förr eller senare att göra vår del av världen obeboelig). En så viktig fråga förtjänar en öppen debatt med respekt även för den som ställer obekväma frågor. Det är märkligt att det ens ska behöva påpekas år 2018. 


 

Årets riksdagsmotioner

2018-12-07

Alla årets enskilda riksdagsmotioner är nu registrerade i riksdagens databas. Totalt lämnade riksdagsledamöterna in 2.940 motioner, dvs lite drygt 8 motioner var. Själv lämnade jag som vanligt betydligt fler än genomsnittet, totalt blev det 45 enskilda motioner i år, egna eller tillsammans med andra.  Jag står också som undertecknare av moderaternas motioner i finansutskottet (de två första nedan).

Här mina riksdagsmotioner detta år:

2018/19:2944  Samhällsekonomi och finansförvaltning
2018/19:2938  Allmänna bidrag till kommuner
2018/19:2639  Utvisa fler utländska brottslingar som begår hedersrelaterade brott samt vålds- och sexualbrott
2018/19:1852  Säkerställande av identiteten på vittnen
2018/19:1844  Statistik över brottslighet
2018/19:1825  Skärpta åtgärder mot övergrepp i rättssak
2018/19:1821  Manlig omskärelse
2018/19:1837  Alternativa arbetsförmedlingar
2018/19:1857  Förbjud kvotering
2018/19:1856  Översyn av oskäliga påföljder i diskrimineringslagstiftningen
2018/19:1832  Avskaffa Jämställdhetsmyndigheten
2018/19:1831  Avskaffa det nationella sekretariatet för genusforskning
2018/19:1826  Avskaffa statens stöd till genusforskning
2018/19:1836  Begränsning av barnbidraget
2018/19:1818  Gårdförsäljning av livsmedel och alkohol
2018/19:1870  Studielån för körkort
2018/19:1845  Översyn av regelverk och kostnader för körkort
2018/19:1834  Regelverk vid global handel med historiska fordon
2018/19:1854  Lindra regelverket för evenemang och uppvisning av historiska fordon
2018/19:1850  Bevarandet av det rörliga kulturarvet
2018/19:1824  En bättre granskning av Public Service
2018/19:1830  Minska Trafikverkets makt över kommunernas planarbete
2018/19:1822  Avskaffa kravet på kontrollansvarig vid byggande av småhus
2018/19:1853  Tillfällig hastighetsbegränsning vid vägarbeten
2018/19:1828  Redovisning av infrastrukturinvesteringar
2018/19:1827  Avskaffa avgiften för av- och påställning av fordon
2018/19:1847  Avskaffande av fastighetstaxeringen
2018/19:1846  Sänkt förseningsavgift vid mindre skatteinbetalningar
2018/19:1841  Översyn av stämpelskatter vid fastighetsköp
2018/19:1840  Utvidgning av REP-avdraget
2018/19:1833  Ta bort förmångsbeskattning av parkeringsplatser i anslutning till arbetsplatser
2018/19:1855  Översyn av inkomstkravet vid arbetskraftsinvandring
2018/19:1820  Rösträtt och valbarhet i allmänna val bör kopplas till medborgarskap
2018/19:1829  Ökad rättssäkerhet vid beslut om djurförbud
2018/19:1823  Lätta på regelverket för hur djur får vistas utomhus
2018/19:1851  Skärpning av straff för smuggling av djur
2018/19:1858  Ersättning till närboende vid vindkraftsetablering
2018/19:1817  Pant på lågenergilampor
2018/19:1816  Pant på batterier
2018/19:1839  Begränsa möjligheten till undantag för lottförsäljning på kredit
2018/19:1819  Översyn av statens stöd till organisationer
2018/19:1849  Inrättande av konstitutionsdomstol
2018/19:1849  Grundlagsskydd för äganderätten
2018/19:1835  Förbjud svenska myndigheter att ägna sig åt opinionsbildning
2018/19:1848  Tillämpningen av EU-bestämmelser
2018/19:1843  Se över överimplementeringen av EU-lagstiftning

Väljarna föredrar Kristersson (M) framför Löfven (S)

2018-12-06

Demoskop redovisar idag en opinionsmätning om synen på vem svenska folket helst vill ha som statsminister, Ulf Kristersson eller Stefan Löfven. Dessutom redovisas siffror för olika partiers sympatisörer. Resultatet är att en majoritet av samtliga väljare föredrar en regering ledd av Ulf Kristersson:
 

Det är också intressant att bland Alliansväljare och SD:s väljare är det stor majoritet för Kristersson. Bland Liberalernas väljare är en stor majoritet för Kristersson, och även bland Centerpartiets väljare är det fler som vill ha Kristersson än Löfven. Man kan också konstatera att det är fler moderata väljare som föredrar Kristersson än det är S-väljare som föredrar Löfven. Förhoppningsvis lyssnar C och L på sina väljare och stödjer Ulf kristersson som regeringsbildare. Det vore bra för Sverige.
 

Moderaterna presenterar omfattande integrationsmotion

2018-12-04

Lite i skuggan av vår stora budgetmotion presenterade moderaterna i fredags också en omfattande integrationsmotion som förtjänar uppmärksamhet.  "Ett ja ska vara ett ja - Sverige måste ta tag i integrationen"

Motionen innehåller inte mindre än 29 konkreta förslag som påverkar integrationen. Det gäller boende, utbildning, snabbare egen försörjning, skärpta bidragsbestämmelser, skärpta straff för vissa brott, skärpta krav för medborgarskap mm:

1. Fokus på jobb, språk och utbildning från dag ett

2. Utveckla utbildningsplikten inom ramen för etableringsprogrammet
3. Kommuner bör få ta ansvar för nyanländas etablering
4. Ta ett helhetsgrepp om bostadspolitiken
5. Värdigt boende under asyltiden
6. Sänkt inkomstskatt med tonvikt på låga inkomster
7. Införande av inträdesjobb
8. Införande av bidragstak
9. Ökade krav på motprestation i försörjningsstödet
10. Full tillgång till svenska bidrag och förmåner enbart bör kunna erhållas genom arbete eller permanent och laglig bosättning i landet 
11. Kvalificering genom arbete för full föräldrapenning
12. Iindividuell prestationsplan och ökade kunskapskrav vid sfi-utbildningen
13. Grundläggande kunskaper i svenska språket ska vara ett krav för permanent uppehållstillstånd
14. Obligatorisk språkförskola
15. Fortsätta bygga ut antalet karriärlärartjänster i skolor i utanförskapsområden
16. Särskild satsning på lärarassistenter för att vända skolresultaten i utsatta områden
17. Utöka rätten till förskola för barn vars föräldrar får långvarigt försörjningsstöd eller är arbetslösa
18. Inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå, där fokus ligger på yrkesämnen och svenska för nyanlända
19. Utöka samhällsorienteringen för nyanlända och införa en avslutande examination i samhällsorientering
20. Införande av nationella kursplaner för samhällsorientering som tydligt anger utbildningens innehåll och mål
21. Genomföra en kortare samhällsorientering vid mottagandet av en asylsökande eller nyanländ elev vid grund- och gymnasieskolor
22. Införa en särskild brottsrubricering för hedersbrott
23. Stärka skyddet för de som utsätts för oskuldskontroller
24. Införa ett särskilt brott som förbjuder tvång och otillbörliga påtryckningar som syftar till att upprätthålla heder
25. Ta fram informationsmaterial till nyanlända om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, jämställdhet samt hedersrelaterat våld och förtryck
26. Ställa krav på grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att erhålla svenskt medborgarskap
27. Utreda ett krav på egen försörjning för svenskt medborgarskap
28. Förlänga kravet på hemvist för svenskt medborgarskap
29. Införa en möjlighet att förvärva medborgarskap två år tidigare vid arbete och egen försörjning

Och så lite reklam - för smycken från InitiaGive

2018-12-04

Jag upplåter i normala fall inte min blogg för reklam, trots ett flertal erbjudanden. Men nu gör jag ett undantag. Min dotter Anna har under flera år tillverkat och sålt smycken, där en stor del av vinsten går till välgörenhet. Främst är det olika djurorganisationer som får del av detta. Sedan starten har hon skänkt hela 30.000 kronor till sådana organisationer. Hon har blivit omskriven i olika tidningar och deltagit på både mässor och marknader. Verksamheten har efterhand blivit så omfattande att hon startat ett eget företag, InitiaGive, vid sidan av juridikstudierna. Och nu vill jag göra lite reklam för hennes verksamhet så här inför julen.

Smyckena är nickelfria och handgjorda, och går alltid att anpassa efter köparens önskemål. Här är några exempel:

  

    

      

Beställning görs enklast via nätbutiken, www.initiagive.se där du också hittar fler och större bilder på ett stort urval av smycken. Perfekta presenter och julklappar! Minst 30 kronor per smycke går till välgörenhet. Under december hjälper InitiaGive tre olika kattorganisationer. Välkommen att beställa!



 

Oroande med en alltmer odemokratisk och totalitär ton i klimatdebatten

2018-12-03

Inför klimattoppmöten sker alltid samma sak - plötsligt dyker det upp massor av nya "sensationella vetenskapliga rapporter" som visar att klimathotet är många gånger värre än vad någon tidigare anat. Många av rapporterna har inte ens hunnit granskas vetenskapligt ( inte genomgått "peer rewiew") men används ändå som sanning. (Samtidigt brukar klimatalarmister - inte sällan med rätta - vara snabba med att fördöma rapporter som pekar i motsatt riktning, just för att de inte genomgått peer rewiev). Många av de nya katastrofrapporterna går väldigt mycket längre än vad IPCC:s rapporter gör, exempelvis påståendet att det nu plötsligt är 4-5 graders temperaturökning som hotar. Och som vanligt imnför ett klimattoppmöte krävs nu ännu snabbare och mer dramatiska åtgärder för att rädda planeten - åtgärder som slår stenhårt mot levnadsstandard, frihet, ekonomi och rent av miljö - utan att någon ens kan visa att det kommer att påverka klimatförändringarna överhuvudtaget. Media hänger på, fyller tidningssidorna och TV-rutan med den ena dramatiska katastrofnyheten efter den andra - nyheter som när man skrapar på ytan inte sällan beror på helt andra saker än klimatförändringar.

Domedagsprofeterna är många. Här ett exempel från maj i år. där jag själv gav svar på tal. Pär Holmgren anses alltså vara en av våra främsta klimatexperter. Och predikar mänsklighetens undergång?



Längtan från vänsterkrafter, extrema globalister, media, forskare som jagar anslag, välbetalda lobbyister och nischade företag att använda klimathotet som medel för sina egna syften är uppenbarligen stark. Alla förenas de kring viljan att förstora klimathotet och skrämma människor. Vänsterkrafterna vill använda klimathotet för att krossa marknadsekonomin och den ekonomiska friheten. Extremglobalisterna vill krossa nationalstaterna och införa en ny global världsordning. Media vill sälja lösnummer och TV-tid. Forskarna vill presentera dramatiska nyheter för att kunna få nya forskningsanslag. Och lobbyisterna lever gott och skär guld med kniv på klimatfrågan. Till detta kommer alla de företag som ser möjlighet att tjäna pengar på ett uppskruvat klimathot, allt från att sälja och administrera utsläppsrätter till att erbjuda kurser i terapi mot klimatångest.

Var och en av dessa aktörer agerar efter sitt syfte, och en del av dem säkerligen med goda avsikter. Men sammantaget leder denna märkliga "pakt" till en ganska ensidig samhällsdebatt där den vanligen medborgaren i praktiken blir hjärntvättad, och där man bäddar för en mycket otäck politisk utveckling. 

Jag har vid upprepade tillfällen varnat för "klimatfascism", alltså synsättet att klimathotet är så allvarligt att det kräver att "demokratin pausas", att vi behöver "en global världsregering" eller att medborgarnas frihet måste begränsas. Otäcka tankegångar som med kraft måste motarbetas. 

Johan Hakelius hade denna mycket tankeväckande krönika i Expressen häromdagen: Drömmen om klimatdiktaturen kittlar och bubblar under ytan

Detta är bara en av många artiklar, körnikor och nyheter med samma tema. Här är en annan, vetenskapsjournalisten Lena Carlsson hade för en tid sedan denna debattartikel i Expressen: https://www.expressen.se/debatt/de-som-inte-sjunger-med-i-klimatkoren-brannmarks/

Redan 16 november 2017 skrev jag ett bloigginlägg om risken för klimatfascism och diktatur där jag länkade till två artiklar,  Borås Tidnings respektive Kristianstadbladets ledarsidor.:





Borås Tidning sammanfattar anmärkningsvärda uttalanden från två tunga klimatdebattörer:

"Svenska Dagbladets Jenny Stiernstedt intervjuade nyligen Jørgen Randers, professor vid Handelshögskolan i Oslo, som hävdar att klimathotet gör att vi ” inte kan invänta att demokratin får ha sin gång”. Därför vill han se ” ett elitstyre med flertalets bästa för ögonen” som inför ”planekonomi”. Randers förebild är Kinas kommunistparti. Hans omdöme om den jättelika diktaturstaten delas av förre kristdemokratiske EU-parlamentarikern och klimataktören Anders Wijkman. I samma artikel säger han att ” Fördelen med ett centraliserat toppstyrt system är att när de väl bestämmer sig så går det ganska snabbt. Det finns ingen opposition som bråkar”.

Kristianstadbladet nämner ytterligare ett exempel:

"Tydligare är en annan känd klimatforskare, britten James Lovelock. Redan för tio år sedan, i en intervju med The Guardian gjorde han klart att: ”It may be necessary to put democracy on hold for a while.” Ett litet uppehåll i demokratin behövs, bara ett tag så där. Det blir ju så smidigt att fatta beslut då; i den himmelska fridens namn kan det behövas en å annan eldriven stridsvagn som kör över folk som yttrar oppositionella tankar, men lite spill får man räkna med i inrättandet av den globala klimatdiktaturen.

Det finns alltid goda anledningar för dem som anser att demokratin ska ”ta en paus”. Men bakom auktoritära styren, oavsett namn, ligger alltid idén att massan, folket, inte vet sitt eget bästa. Den upplyste despoten vet bättre, enligt denna teori.

Ett annat ord för det är fascism."

Det är inte första gången sådant uttalas, mycket märkligt har sagts genom åren i klimatdebatten. Jag påminner om dessa citat:

Sir John Houghton, förste ordförande i IPCC: ”Om vi inte förebådar katastrofer kommer ingen att lyssna.”

Alexander King, ordförande i Romklubben: ”I sökandet efter en gemensam fiende som skulle kunna förena oss kom vi upp med idén att föroreningar och hotet om global uppvärmning vore en lämplig metod.”

Paul Watson, grundare av Greenpeace: ”Det spelar ingen roll vad som är sant, det är bara vad folk tror är sant som har betydelse”.

Det senaste är att jag och andra riksdagsledamöter uppmanas av organisationen "Demokrati utan gränser" att stödja
detta upprop om ett nytt direktvalt FN-parlament "för att stärka demokratin" och samtidigt kunna visa "handlingskraft" i klimatfrågan. Nedan citat från det mail jag fick från "Demokrati utan gränser":

"UNPA-kampanjen verkar för en demokratisering av FN och av våra globala beslutsprocesser genom upprättandet och det gradvisa utvecklandet av ett världsparlament. Som ett första steg förespråkar vi en rådgivande parlamentarisk församling inom FN, vilket är möjligt att genomföra inom ramen för FN-stadgans nuvarande begränsningar. En sådan församling kan i enlighet med FN-stadgan upprättas genom ett beslut i Generalförsamlingen och alltså utan möjlighet för Säkerhetsrådets VETO-makter att blockera.

Dagens FN-system är otillräckligt för att hantera våra största globala utmaningar. Det demokratiska underskottet underminerar FN:s legitimitet och försvårar ett effektivt beslutsfattande i hela mänsklighetens intresse. Klimathotet kräver snabba och omfattande åtgärder i global skala, vilka tycks svåra eller omöjliga att genomföra med dagens FN-system. Listan på andra globala utmaningar kan göras lång med ekonomiska orättvisor, finansiell instabilitet, eskalerande konflikter och en växande internationell migrationskris som några exempel.

UNPA-kampanjen stöds i dagsläget av bl a drygt 1500 sittande eller tidigare parlamentariker från mer än 100 olika länder. Flera parlament har uttryckt stöd för förslaget. I en resolution som antogs 5 juli 2018 av Europaparlamentet står att “en parlamentarisk församling inom FN bör upprättas inom FN-systemet för att öka den demokratiska karaktären, den demokratiska ansvarigheten och transparensen i den globala styrningen, och att möjliggöra för bättre medborgarmedverkan i FN:s verksamhet, samt i synnerhet för att bidra till ett framgångsrikt genomförande av FN:s Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.” (P8_TA(2018)0312).

I Sverige koordineras UNPA-kampanjen av Demokrati utan gränser. Vi menar att upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN är ett pragmatiskt och genomförbart steg på väg mot ett världsparlament och en mer demokratisk och handlingskraftig världsorganisation. Ett världsparlament skulle ge den enskilda människan och den samlade mänskligheten en röst i våra globala beslutsprocesser, och skulle lägga en bättre grund för en mer fredlig, rättvis och hållbar värld."

Hur ett FN-parlament med maximalt en eller två svenskar skulle kunna bli mer demokratiskt än nationella parlament och regeringar som samarbetar på frivillig grund kan jag inte förstå. Det räcker så bra med ett EU som alltför ofta lägger sig i eller försöker ta sig makt över frågor de inte bör hantera. Fler odemokratiska överrockar är inte vad demokratin behöver. Inte ens i klimathotets namn.

Jag undrar varför inte fler journalister och politiker bekymrar sig över den allt mer totalitära tonen i klimatdebatten? De gör faktiskt inte sitt jobb.