EU-bloggen

På denna sida kommer jag att samla mina blogginlägg som rör EU och Euron, Europadomstolens/EU-domstolens domar mm. Dessutom blogginlägg om mitt eget uppdrag som ledamot i Riksdagens EU-nämnd (från februari 2019)

Paneldebatt i Europahuset

2025-06-11

EU-kommissionen har nu kommit med sin landrapport för Sverige, den årliga rapport som görs för varje medlemsland med rekommendationer om saker Kommissionen anser att respektive medlemsland bör ha fokus på i politiken.

Med anledning av rapporten deltog jag i morse i en paneldebatt i Europahuset, med EU-kommissionens Sverigekontor som arrangör. I debatten deltog förutom jag själv och en socialdemokrat även LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö och Svensk Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt. Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja (M) inledde med sina reflektioner och sedan hade vi en diskussion om vad som är viktigast för att lyfta svensk tillväxt.

 
Själv framhöll jag att regeringens samlade politik möter de flesta av rekommendationerna i rapporten. Men jag utvecklade detta lite mera och räknade upp ett antal viktiga frågor för ökad tillväxt.

Vi storsatsar mot grov kriminalitet och ekonomisk brottslighet, en avgörande faktor för att människor ska vilja starta och driva företag här
Vi måste få fler arbetslösa i arbete. Regeringens linje är betydligt fler utbildningsplatser och skärpta krav i ersättningssystemen
Samtidigt måste vi minska inflödet av lågutbildad arbetskraft genom stramare migrationspolitik
Vi vill också locka hit mer spetskompetens genom nya regler för arbetskraftsinvandring
Vi storsatsar på forskning/innovationer med rekordstor forskningsbudget. Vi är redan bland de bästa i världen men mer finns att göra. 
Vi behöver stabil och prisvärd energiförsörjning, bland annat genom mer kärnkraft
Vi sänker skatterna på företagande, arbete och sparande
Vi har lagt den största budgeten för infrastruktur någonsin
Vi värnar stabila statsfinanser och prioritering av rätt saker i statens budget
Vi gör rekordstora investeringar i Försvaret, vilket kommer skapa nya företag och fler jobb och samtidigt öka vår säkerhet. Dessutom kommer detta kunna skapa en växande stark exportsektor.
Och slutligen behöver vi fortsatt en rimlig klimatpolitik där människor inte upplever politiken som ett hot 

Jag bemötte även kritiken från EU-kommissionen om att sänkt reduktionsplikt och sänkt drivmedelsskatt gör att Sveriges utsläpp av koldioxid ökat. Mitt svar var att jag är vald av svenska folket och inte av EU-kommissionen, och att svenska folket inte accepterar de drivmedelskostnader vi hade 2022. Om sänkt drivmedelskostnad leder till ökade utsläpp får vi ta det, Sverige har ändå EU:s lägsta utsläpp och för mig är prioriteringen självklar att inte offra svensk landsbygd för ett teoretiskt utsläppsmål i EU där koldioxid från biodrivmedel anses ha helt andra egenskaper än koldioxid från bensin och diesel.

Jag instämde också i statssekreterarens svar om rekommendationen att höja fastighetsskatten och ta bort ränteavdragen. Hon påpekade att politikerna inte kan föra en politik som går rakt mot medborgarnas önskan, och även från LO framfördes att det vore helt fel att ta bort ränteavdragen och höja fastighetsskatten i ett läge där hushållen redan pressats av stigande priser och räntor. Jag påminde dock om att regeringen beslutat att stegvis avskaffa ränteavdragen för blancolån.

Jag framförde också oro för hur EU:s ganska radikala klimatmål riskerar att skada Europas konkurrenskraft och påpekade att oavsett vad man tycker eller tror i klimatfrågan är det ett faktum att stora delar av världen numera inte bryr sig särskilt mycket om saken. Senast är det USA som verkar lämna Parisavtalet. Denna fråga är "elefanten i rummet" när det gäller EU:s konkurrenskraft. Frågan är om det verkligen är så som EU-kommissionens säger, att det är en konkurrensfördel för EU att ha högre klimatkrav? Kommer exempelvis köpare av stål till försvarsindustrin att vara villiga att betala dubbelt så mycket för "fossilfritt stål" från Sverige än traditionellt stål från andra för att bygga kanoner och stridsvagnar med en mycket ansträngd försvarsbudget? Och kommer en hårt pressad och konkurrensutsatt bilindustri att göra det? Jag tvivlar. Jag skulle hellre se att EU hade rimligare klimatmål som inte skadar ekonomin och hade mer fokus på andra miljömål och försöker få med sig människorna i dessa mål.

Avslutningsvis fick vi i panelen frågan om vad EU-kommissionen kan göra för att underlätta svensk tillväxt. Mitt svar väckte viss munterhet, eftersom jag svarade att EU kunde prioritera bättre och hålla bättre koll på sina pengar och försöka hålla nere sin budget. Då skulle den svenska medlemsavgiften kunna hållas nere och de svenska skattepengarna användas till annat.   

EU:s Revisionsrätt riktar hård kritik mot "Återhämtningsfonden"

2025-05-30

EU:s Återhämtningsfond var ett initiativ från EU-kommissionen för att få fart på "den gröna och digitala omställningen" efter pandemin. Senare har även andra områden tillförts ändamålet med fonden. (Fonden har flera namn i debatten, kallas ibland för "NGEU", Next Generation EU, eller på engelska RRF, Recovery and Resilience Facility).

När riksdagen röstade om EU:s Återhämtningsfond 24 mars 2021 avstod moderaterna. Vi hade hård kritik mot det förslag som dåvarande S-regering förhandlat fram och ställt sig bakom, och ansåg att det var mycket tveksamt om den enorma fonden verkligen skulle medföra något positivt i EU. Vi valde dock att inte rösta nej, och jag motiverade de utförligt i mina inlägg i debatten i riksdagen där jag ansvarade för frågan för den moderata riksdagsgruppen. Så här skrev jag efter omröstningen (mitt anförande går att läsa här):

När fonden väl var genomförd matades vi politiker med påståenden om att denna fond minsann är ett mönsterexempel på hur EU borde arbeta, och att det borde bildas nya gemensamma och upplånade fonder. Man skröt från Kommissionens och S-regeringens sida om att utbetalningarna var "prestationsbaserade" till skillnad mot andra EU-bidrag, och att pengar betalades ut först när utlovade åtgärder var genomförda i respektive land.

Men när man talade med politiker i andra EU-länder insåg man ganska snabbt att det nog var lite sådär med det prestationsbaserade. Det verkade mer handla om att formulera sig snyggt i ansökningarna och att prestationerna inte heller alltid var mätbara resultat utan mer handlade om att redovisa att pengar förbrukats. Många länder valde, i likhet med Sverige, dessutom att flytta över utgifter från statsbudgeten till fonden för att få bidrag till dem, men utan fonden hade åtgärderna sannolikt ofta genomförts ändå , med nationell finansiering. Dessutom visar sig ju kostnaderna för återbetalningen av den gemensamt upplånade fonden bli mycket större än beräknat, eftersom räntorna stigit. Allt detta var sådant vi moderater varnade för. 

Nu har EU:s Revisionsmyndighet (Europeiska Revisionsrätten) granskat Återhämtningsfonden. Revisionsrätten framför svidande kritik:   

* Man avvisar att Återhämtningsfonden innebär ett prestationsbaserat instrument. Att räkna förbrukade medel som en konstaterad prestation är missvisande. Man mäter inte resultatet av åtgärderna eller kontrollerar ens vad som genomförts.  
* Den ram för efterlevnad av regelverket för fonden, och som ska skydda EU:s ekonomiska intressen, är inte tillräckligt robust. Man anser inte att EU har tillräcklig kontroll över kostnaderna för fonden och påpekar att stigande räntekostnader riskerar att öka belastningen på EU:s budget och leda till stigande medlemsavgifter. 
* Genomförandet fortskrider med förseningar och risker kvarstår när det gäller slutförandet av åtgärder, resultat och finansiering. 

Kritiken från Europeiska Revisionsrätten är hård, och den som önskar kan läsa mer i Revisionsrättens rapport. Slutsatsen är att vi moderater och andra kritiker (främst SD och KD) hade rätt. Och problemen med denna fond är ett bra argument för att avstå från liknande lösningar i framtiden.

Seminarium om Ukrainas väg mot EU-medlemskap 

2025-05-14

I dag var jag på ett mycket intressant seminarium, arrangerat av Nordic Ukraine Forum. Temat var Ukrainas väg mot EU - status och framsteg. Förutom en fullsatt utskottslokal med åhörare (varav ett antal representanter från flera östeuropeiska länders ambassader) var två av de tre huvudtalarna med på länk från Ukraina.

Yaroslav Yurchyshyn - ukrainsk parlamentariker sedan 2019 för partiet Holos. Innan var han verkställande direktör för Transparency International Ukraina och medlem av Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå. 

Olha Kovalska, expert på EU-frågor vid icke-statliga organisationen International Centre for Ukrainian Victory samt verksam vid Anti-Corruption Action Centre (AntAC).

På plats i salen var Fredrik Wesslau, Distinguished Policy Fellow på SCEEUS som tidigare arbetat i Kyiv som biträdande chef för EU Advisory Mission Ukraine.

Man konstaterade att stödet för närmare band till EU är starkt bland ukrainska folket, ca 80-90% är för. Man är medvetna om att ett EU-medlemskap bygger på att man uppfyller EU:s krav, så kallat "meritbaserat" krav. 

Att Ukraina ser många fördelar med ett EU-medlemskap är uppenbart, men även för EU finns stora vinster med Ukraina som medlemmar. Ukraina har en omfattande och toppmodern försvarsindustri, man är en viktig del av säkerhetspolitiken i Europa, man har en mycket väl utbyggd IT-sektor i framkant, man har en omfattande livsmedelsproduktion som kan öka EU:s självförsörjningsgrad och inte minst har man en stor, ung, välutbildad befolkning.

När det gäller korruptionen konstaterade man att Ukraina gör stora framsteg, och det är faktiskt kriget som gör att befolkningens krav på minskad korruption växer. Toleransen för den gamla sovjetiska korruptionssamhället blir allt mindre, man inser att korruption faktiskt dödar.

Även möjligheten till framtida val i Ukraina diskuterades. Parlamentets representant meddelade att de fyra största partierna i Radan (Ukrainas parlament) är överens om målet att hålla val i Ukraina inom sex månader efter att ett fredsavtal trätt i kraft. Det finns samtidigt stora problem att hålla val i ockuperade områden där ryssarna målmedvetet fängslat eller fört bort alla ukrainska politiker.. Man har också många människor på flykt, både inom landet och utomlands vilket försvårar möjligheten för alla att rösta och att praktiskt organisera valet. Samtidigt sa man att Ukraina är en demokrati och att det gör att man måste hålla val så snart det är möjligt enligt konstitutionen (val får inte hållas under pågående krig). 

Sammanfattningsvis är bilden att Ukraina gör oväntat stora framsteg när det gäller att uppfylla kraven för EU-medlemskap, och att det är imponerande att man klarar detta mitt under pågående krig. Man har kommit längre än flera ansökarländer på Balkan, exempelvis Serbien.

EU:s budgetkommissionär träffade finansutskottet och EU-nämnden

2025-04-04

I onsdags var jag inbjuden till ett mycket intressant möte med EU:s budgetkommissionär, polacken Piotr Serafin. Jag var inbjuden både som ledamot i Finansutskottet och ledamot i EU-nämnden, men representerade EU-nämnden denna gång.

Serafin har alltså ansvaret för EU:s budget, och inte minst förhandlingarna om den nya långtidsbudgeten från 2027 och framåt. Han hade både positivt och negativa saker att säga. Det positiva var att han vill minska antalet utgiftsområden i EU och göra hanteringen mindre byråkratisk, men också lättare att hantera och med mindre risk för fel. Det negativa var att han påminde om att EU framöver kommer behöva börja betala tillbaka de gemensamma lånen till "coronafonden" (NGEU), vilket kommer öka EU-avgifterna. Coronafonden var ju något vi moderater var mycket kritiska till och vägrade rösta för, just för att den bara medförde att man sköt problemen på framtiden. Nu måste alltså EU betala räntor på skulden och börja betala tillbaka lånet, samtidigt som man på sina håll i EU vill skapa nya gemensamma fonder för både det ena och det andra.  

Forskare: Inte självklart lönsamt att gå före i den gröna omställningen

2025-03-27

I dag hade finansutskottet besök av två forskare, professor ten Nyberg från Stockholms Universitet och Fil dr Alexandra Leonhard från SZvensk Näringsliv. De förde fram sina tankar kring EU:s konkurrenskraft och EU:s skuldsättning. Två stora och viktiga frågor för EU:s framtid, där Sverige inte alltid tycker samma som majoriteten i EU. Vi vill från svensk sida stärka EU:s konkurrenskraft på riktigt, och vi är starka motståndare till att EU lånar upp pengar till stora EU-fonder som sedan ska fördelas ut till medlemsstaterna. I båda dessa frågor har Sverige haft viss framgång under nuvarande regering.

Sten Nyberg inledde sitt anförande med att tala om "den pågående klimatkrisen" och när en föredragshållare använder detta begrepp vet man att man har en klimataktivist framför sig. Nyberg talade varmt om fördelarna med att EU "går före" när det gäller den gröna omställniungen och menade att det skulle stärka EU:s konkurrenskraft på sikt och dessutom skapa jobb. Alltså samma argumentation som vi ofta hör i politiken, inte minst från vänstersidan, men även ibland från borgerliga politiker.

Jag roade mig därför med att ställa en något provocerande fråga:

Förutsättningen för att man ska tjäna på att "gå före" är att andra följer efter. Då har man skapat en konkurrensfördel. Men eftersom stora länder som Kina, Indien och Indonesien uppenbarligen blir allt mindre intresserade av "grön omställning" och USA samtidigt har lämnat Parisavtalet verkar sannolikheten att resten av världen ska följa efter EU vara ganska liten. Är det då verkligen självklart att EU tjänar ekonomiskt på att gå före?

Svaret var lite oväntat - Nyberg medgav faktiskt problemet och tog ett halvt steg tillbaka och sa att det inte alls är självklart att man tjänar ekonomiskt på att gå före i detta läge. Men han konstaterade samtidigt att "någon måste gå före av omsorg om planeten".

Min slutsats är att Nyberg alltså tillhör de forskare som anser att EU ska göra stora uppoffringar ekonomiskt för att "rädda planeten". Trots att det alltså inte finns något belägg alls för att EU ensamma kan påverka i någon högre grad när det gäller de utsläpp som anses styra klimatet. Effekten blir ett försvagat EU som får ännu svårare att anpassa sig till det klimat som vi vet kommer fortsätta förändras ända fram till nästa istid.  

Förtroendet för EU ökar

2025-03-25

Europaportalen redovisar idag en färsk mätning om EU-medborgarnas förtroende för EU. Och förtroendet har ökat. Något som kan verka lite förvånande med tanke på all kritik EU får för överstatlighet, ständigt ökat behov av mer pengar, bristande kontroll på ekonomin och rader av onödiga och klåfingriga beslut. Men förklaringen är sannolikt inte konstigare än att i bistra tider och en orolig omvärld så uppfattas EU trots allt ge en viss stabilitet och trygghet för Europa. De som tror att en majoritet av sven ska folket vill lämna EU har mycket att bevisa.

Jag hoppas samtidigt att det inte hindrar en omprövning från EU i viktiga frågor, att man tar problemet med bristande konkurrenskraft mot omvärlden på allvar, och att man inser att EU inte ska lägga sig i detaljfrågor som bättre hanteras av varje medlemsland separat. Jag hoppas också att EU ska inse att klimatpolitiken och klimatmålen inte är realistiska och inte går att förena med en positiv utveckling för EU på andra områden.  

74% av EU-medborgarna tycker nu att EU är till fördel för dem och deras land. I Sverige är siffran 79% vilket placerar oss i mitten av mätningen, strax över genomsnittet i EU. De mest nöjda länderna ligger på 92% och i de mest missnöjda är det 61% som är nöjda. 

 

 

Morgonmöte med statsministern i EU-nämnden

2025-03-18

I dag började dagen med att EU-nämnden hade öppet samråd med statsministern inför veckans toppmöte i Europeiska Rådet. Många punkter ska avhandlas, allt från Ukrainastöd, kriget i Mellanöstern, EU:s långtidsbudget och EU:s konkurrenskraft.

Statsministern gav några tydliga besked som jag tycker det är lämpligt att framhålla lite extra.

1. Svenska staten kommer inte att skjuta till några pengar till Northvolt och har inga planer på att ta över företaget eller batteritillverkningen i statlig regi eller på annat sätt täcka förluster i företaget. Frågan kom upp i samband med diskussioner om EU:s förmåga att bygga batterier i Europa.  

2. Angående EU:s långtidsbudget var statsministern också tydlig. Att vara för en maximalt stor och växande EU-budget är inte detsamma som att vara EU-vän. En riktig EU-vän vill att EU gör rätt saker, att EU har koll på sina finanser och att man klarar att prioritera det som är viktigt i stället för att hela tiden kräva in mer pengar från medlemsstaterna.

3. Sverige står fast vid att EU inte ska göra gemensam upplåning och skapa nya gemensamma EU-fonder för att finansiera medlemsländernas försvarssatsningar. Det skapar bara mer EU-byråkrati. Varje land får vid behov låna upp de pengar man behöver till sitt försvar, men kan få hjälp att använda EU:s kontakter och styrka för att få så bra lånevillkor som möjligt. EU-länderna har kommit olika långt och har olika stora behov, och det vore inte rimligt om länder som Sverige som redan kommit en bra bit med att öka sin försvarsbudget dessutom ska finansiera andra EU-länders försvarssatsningar genom gemensam upplåning. Sverige är dock positiva till att EU gör undantag när det gäller medlemsstaternas skuldsättning om det gäller just försvarssatsningar, men lånen får tas upp nationellt av varje enskilt land.

 

 

Möte med Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall

2025-02-25



I dag hade vi möte via länk med Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall. Hon skulle varit på plats fysiskt, men kom hem till Bryssel sent i natt efter besök i Kyiv igår. Hon redogjorde för EU-kommissionens arbetsprogram, och sedan hade vi möjlighet att ställa frågor.

Jag blev förste frågeställare och frågade om hur hon ser på möjligheten att kombinera EU:s mycket hårda klimatlagstiftning med önskan om att stärka EU:s konkurrenskraft mot omvärlden.

Svaret var väl inte riktigt det jag ville höra. Och det säger jag trots att jag är god vän med Roswall och har jobbat ihop med henne i EU-nämnden i många år. Men nu företräder hon EU-kommissionen och det är bara att konstatera att min och deras syn på europeisk klimatpolitik går ordentligt isär.

EU-kommissionens linje är att klimatpolitiken och konkurrenskraften går hand i hand och att europeiska och framförallt många svenska företag ligger långt fram när det gäller "den gröna omställningen". Man menar att det i sig stärker EU:s konkurrenskraft.

Min invändning är att större delen av världen, inklusive världens fyra mest folkrika länder, inte är särskilt intresserade av "den gröna omställningen". De tänker inte följa efter utan fortsätta som förut, och därmed är det ingen fördel konkurrenskraftsmässigt att "ligga i framkant". Det medför bara att de europeiska produkterna blir dyrare och att vi tappar konkurrenskraft mot Indien, Kina, USA, Indonesien och en massa andra länder i om världen. Om inte EU-kommissionen börjar inse detta är EU mycket illa ute.

Roswall nämnde däremot en del andra riktigt bra saker. Exempelvis att det idag kasseras massor av uttjänta produkter inom EU som innehåller dyra råvaror som EU importerar för stora pengar. Blir vi bättre på återvinning och cirkulär ekonomi kan EU spara mycket stora pengar. Hon utlovade också lättnader i detaljstyrningen och regelverken för företagen och jag hoppas att det inte bara blir vackra ord. EU har tidigare varit bra på att ta bort en regel och samtidigt införa tio nya.

 

Korruptionen fortsätter öka, både i Sverige och i EU

2025-02-15

Sverige har länge ansetts vara ett av världens minst korrupta länder. Men den senaste mätningen från Transparency International visar en fortsatt oroande utveckling – Sveriges poäng i korruptionsindexet har sjunkit från 89 poäng år 2015 till 80 poäng 2024 på den hundragradiga skalan. Det är den lägsta nivån för Sverige sedan mätningarna började. Sverige ligger på en tiondeplats i världen och en åttondeplats i EU i den nya rankingen.  

Danmark är världens minst korrupta land, följt av Finland och Singapore. Intressant att se att Ukraina ligger på plats 105 medan Ryssland återfinns på plats 154. Inom EU är Ungern nu det mest korrupta landet, följt av Bulgarien. Många europeiska länder backar, exempelvis Norge. Genomsnittspoängen för EU-länderna har sjunkit för tredje året i rad.

I sammanhanget kan man ju också påminna om att felen i EU:s budget är de största på tio år enligt EU:s revisionsrätt. Detta kombinerat med ökad korruption inom EU stärker självklart den svenska positionen att en svällande EU-budget och nya upplånade fonder ökar risken för mer korruption och ännu större fel i EU-budgeten.  

Här en länk till hela mätningen från Transparency International, och här kan man se utvecklingen för samtliga länder.

Vad gäller Sverige anser organisationen som gjort undersökningen att den organiserade brottsligheten med utpressning och infiltration och annan otillåten påverkan av centrala samhällsfunktioner är de stora problemen, liksom omfattande välfärdsbrottslighet. Även den offentliga upphandlingen pekas ut som ett allvarligt riskområde.

Samtidigt uppmärksammas regeringens handlingsplan mot korruption. " Vi har under flera år pekat på den tydligt negativa utvecklingen och trenden har ännu inte brutits. Vi välkomnar därför regeringens nya och mer ambitiösa handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan - riskerna med och arbetet mot korruption är något som nu är tydligare på agendan inom offentlig sektor" säger Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, i ett uttalande.

 

 

Mitt anförande i debatten om den svenska EU-avgiften 2025

2024-12-18

I dag debatterade riksdagen den del av statens buidget som rör den svenska EU-avgiften nästa år. Eftersom jag är ansvarig i moderaternas riksdagsgrupp för de frågor som rör EU-avgiften, EU:s budget och EU:s revision höll jag detta anförande tidigare idag:

Anförande FiU5 18 december 2024, Jan Ericson (M)
 
Herr talman,
 
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.
 
Det betänkande vi nu debatterar är en del av regeringens budgetproposition, och innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om knappt 48 miljarder kronor som avgift till Europeiska Unionen nästa år, samt bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024. Jag vill här passa på att yrka bifall till betänkandet och avslag på motionen.
 
Herr talman,
 
Mötet i Europeiska Rådet för en dryg månad sedan hade konkurrenskraft som huvudtema. Jag vill börja med att ge statsministern och regeringen en eloge för det svenska ordförandeskapet i EU förra året. Sverige försökte med energi och envishet lyfta frågorna om EU:s konkurrenskraft, och det lyckades!
Om inte Sverige hade lyckats få upp dessa frågor på EU:s agenda under sitt ordförandeskap hade knappast Europeiska Rådet haft konkurrenskraft på agendan. Detta visar att ett framgångsrikt ordförandeskap sätter tydliga spår i EU under långt tid, och att det hårda svenska arbetet nu fortsätter att driva utvecklingen framåt i unionen. Och det är verkligen avgörande att EU tar dessa frågor på allvar, för EU släpar tyvärr efter när det gäller konkurrenskraft.
 
Förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om EU:s konkurrenskraft ska stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag, och det är dags att ta vara på den potential detta har. Den omfattande rapporten från Mario Draghi om EU:s konkurrenskraft är en bra grund att bygga vidare på. Det är mycket glädjande att Sverige förs fram som ett föredöme i denna rapport.
 
Samtidigt finns en risk att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem genom mer EU-byråkrati och nya upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta om vilka nya företag, branscher eller innovationer det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt.
 
Ska EU lyckas måste EU:s medlemsstater framförallt göra nationella reformer och inte förvänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt att reformera nationellt. Medlemsavgifterna för Sverige och andra nettobetalare måste samtidigt hållas på en rimlig nivå för att kunna uppnå en folklig acceptans hos invånarna i de länder som är nettobetalare till EU.
 
Herr talman,
 
Ytterligare ett skäl att hålla nere EU:s budget och inte skapa nya gemensamma lånefinansierade fonder är den bristande ekonomiska kontrollen i EU. De ekonomiska felen i EU:s budget ökar och nådde förra året enligt EU:s revisorer den högsta nivån på tio år. Hela 5,6% av EU:s utbetalningar var felaktiga.
 
EU:s revisionsrätt anser att räkenskaperna innehåller "väsentliga fel", och kritiken från revisorerna är på den hårdaste nivån som är möjlig. 20 ärenden har lämnats vidare till OLAF, EU:s byrå för bedrägeribekämpning, och 17 ärenden har överlämnats till Europeiska åklagarmyndigheten.

Man kan bara konstatera att ju mer pengar EU ska hantera, desto sämre blir kontrollen. Det är ett starkt argument för att inte utöka EU:s budget och att inte skapa en massa nya fonder och göra ytterligare gemensam upplåning. 

Herr talman,
 
Sverige är en stor nettobetalare till EU och det är svenska skattebetalare som står för pengarna. Det förpliktigar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering och vi har tydligt stöd i Finansutskottet och EU-nämnden att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budget, motverka fusk och slarv med EU:s medel, och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.
 
Herr talman,
 
Jag är nu inne på mitt 19:e år som ledamot i Sveriges riksdag, och har sedan ett antal år haft äran att vara ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden. Jag vill därför avslutningsvis önska både ledamöterna och våra fantastiska och kunniga tjänstemän på kanslierna i Finansutskottet och EU-nämnden en riktigt god jul och gott nytt år. Det gäller såklart även talmannen och tjänstemännen i Kammaren.
 

 

 

Statsministerns återrapport från Europeiska Rådet 

2024-11-12

I dag hade statsministern återrapport till riksdagen efter mötet mellan EU:s stats- och regewringschefer i slutet på förra veckan. Efter återrapporten får en ledamot från varje parti kommentera och ställa frågor till statsministern. Denna gång representerade jag moderaterna, och här är mina anföranden och frågor i text. Klicka på bilden ovan för att se mitt anförande, och även höra statsministern inledning.

Tack herr talman.
 
Mötet i Europeiska Rådet hade ju konkurrenskraft som huvudtema. Jag vill börja med att ge statsministern en eloge för det svenska ordförandeskapet i EU förra året. Sverige försökte med energi och envishet lyfta frågorna om EU:s konkurrenskraft, och det lyckades! Om inte Sverige hade lyckats få upp dessa  frågor på EU:s agenda under sitt ordförandeskap hade knappast detta möte i Europeiska Rådet haft konkurrenskraft på agendan. Detta visar att ett framgångsrikt ordförandeskap sätter tydliga spår i EU under långt tid, och att det hårda svenska arbetet nu fortsätter att driva utvecklingen framåt i unionen. Och det är verkligen avgörande att EU tar dessa frågor på allvar.
 
EU släpar tyvärr efter när det gäller konkurrenskraft. Skrivningarna i den antagna Budapestdeklarationen är ganska vaga, men förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om EU:s konkurrenskraft ska stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag, det är dags att ta vara på den potential detta har. Den omfattande rapporten från Mario Draghi om EU:s konkurrenskraft är en bra grund att bygga vidare på. Det är mycket glädjande att Sverige förs fram som ett föredöme i rapporten.
 
Samtidigt finns ju en risk att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem genom mer EU-byråkrati och nya upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta om vilka nya företag, branscher eller innovationer det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt.
 
EU kan göra mycket, inte minst i relationerna med länder utanför EU, men ska EU lyckas måste EU:s medlemsstater framförallt göra nationella reformer och inte förvänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt att reformera nationellt.
 
Jag undrar om statsministern märker någon förändring hos medlemsstaternas stats- och regeringschefer i synen på hur man stärker medlemsstaternas och EU:s konkurrenskraft? Börjar fler inse hur allvarlig denna fråga är för Europas framtid? Kan valet av Trump som president i USA rentav påverka EU:s ledare att inse allvaret?
 

 
Uppföljning omgång två:
 
Valet i USA är såklart av stort intresse. Jag tycker det är mycket klokt att statsministern markerar vår förståelse för att man i USA förväntar sig att länderna i Europa tar större ansvar för säkerheten på vår kontinent. Alltför länge har USA har fått bära en orimlig börda. Sverige är idag ett av de länder som är ett föredöme och når redan nu med råge Natos mål om 2% av BNP till försvaret.  Jag vill fråga statsministern om han upplever att de länder som släpar efter uttrycker någon vilja att öka sina försvarsanslag och om valet av Trump som president möjligen kan vara en väckarklocka för dessa länder?
 
Slutligen: Sverige är ett ganska litet land, men med målmedvetna svenska politiker kan man ändå flytta fram svenska positioner internationellt. Vi ser det när det gäller EU, och vi ser det i Nato där Sverige redan efter en kort tid blivit en respekterad medlem.
 
Jag vill avsluta med att önska statsministern fortsatt lycka till i det fortsatta  viktiga arbetet att företräda Sverige i internationella sammanhang och att stärka Sveriges positioner i såväl EU som i Nato. Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och det fortsatta stödet till Ukraina är två ordentliga utmaningar framöver.
 
Tack herr talman. 

 

 

Sammanträde i EU-nämnden 

2024-11-01

Denna vecka har riksdagen plenifritt. Det betyder att utskotten inte har några sammanträden, och det är inga voteringar eller gruppmöten. De flesta riksdagsledamöter arbetar på hemmaplan och en del är på utrikes eller inrikes resor för olika besök. Det enda som inte följer riksdagens planering är EU, och EU-nämnden arbetar som vanligt. I dag hade vi samråd med finansministern om ekonomiska frågor inför kommande möte i Ekofin, dvs de regelbundna mötena mellan EU:s finansministrar. 

Själv passade jag på att lyfta jag frågan om den hårda kritiken från EU:s revisionsrätt mot det ökande antalet fel och brister som upptäcks i EU:s ekonomiska förvaltning. Samtliga partier i riksdagen stod förra året bakom att inte bevilja kommissionen ansvarsfrihet för 2022 års ekonomiska hantering, och eftersom felen är ännu värre i år utgår jag från att det blir sama sak i år avseende 2023 års räkenskaper. Tyvärr brukar Sverige vara ganska ensamma i sin hårda kritik, bara en handful länder tycker detta är viktigt. Kanske blir det fler länder som backar upp den svenska linjen i år med tanke på att felen 2023 var de värsta på tio år. Förhoppningsvis inser också fler länder att det är dumt att öka EU:s budget ännu mera när man inte ens kan hantera de pengar man har idag på ett ansvarsfullt sätt.

 

 

Möte med statsministern inför Europeiska Rådet

2024-10-15

I dag hade EU-nämnden offentligt samråd med statsministern inför mötet i Europeiska Rådet (EU:s stats och regeringschefer) senare denna vecka. Många frågor finns på agendan, allt från migration och konkurrenskraft till situationen i Mellanöstern och stödet till Ukraina. Själv lyfte jag frågan om Europeiska Revisionsrättens hårda kritik mot EU-kommissionens bristande kontroll av EU:s finanser. En fråga som formellt ligger under Ekofin (finansministrarna) men som jag menar är av så stor vikt att jag hoppas den också diskuteras informellt mellan stats- och regeringscheferna när de träffas. Om vi inte har kontroll över EU:s gemensamma budget kommer vi inte heller att kunna skapa konkurrenskraft inom EU.

 

 

EU:s revisorer underkänner den ekonomiska kontrollen i EU 2023

2024-10-10

De ekonomiska felen i EU:s budget ökar och nådde enligt EU:s revisorer den högsta nivån på tio år. Hela 5,6% av EU:s utbetalningar var felaktiga. EU:s revisionsrätt anser att räkenskaperna innehåller "väsentliga fel", och kritiken från revisorerna är på den hårdaste nivån som är möjlig. 20 ärenden har lämnats vidare till OLAF, EU:s bedrägeribekämpningsmyndighet/antikorruptiuonsmyndighet, och 17 ärenden har överlämnats till Europeiska påklagarmyndigheten, EPPO.

Sverige har de senaste åren röstat nej tilla att bevilja EU-kommissionen ansvarfrihet, och jag utgår från att det blir detsamma i år. Man kan bara konstatera att ju mer pengar EU ska hantera, desto sämre blir kontrollen. Det är ännu ett starkt argument för att inte utöka EU:s budget och att inte skapa en massa nya fonder och göra ytterligare gemensam upplåning. 

Nedan en klipp från Europaportalens hemsida, här en länk till hela artikeln för den som vill läsa mera.

 

 

Europas traditionella höger står vid ett vägskäl 

2024-10-01

Valet i Österrike följer delvis samma mönster som i många andra länder. De gamla traditionella demokratiska partierna backar och mer extrema partier, inte minst på högerkanten, växer. Även det senaste EU-valet visade liknande tendenser, även om utfallet blev mindre dramatiskt än många förutspådde.

I Österrikes fall är det det öppet högerextrema och ryssvänliga partiet FPÖ som verkar ha blivit största parti med ca 29% av rösterna. Tvåa blev ÖVP som ungefär motsvaras av moderaterna i Sverige med 26%, före Socialdemokraterna med ca 20%. Sannolikheten att FPÖ ska kunna bilda regering är väl däremot närmast noll med tanke på att inget annat parti verkar vilja ha med dem att göra. Mer troligt är att ÖVP bildar regering med stöd av Socialdemokraterna och ett litet liberalt parti.

På liknande sätt har de flesta europeiska länder trots allt lyckats hålla de högerextrema partierna borta från regeringsmakten, genom olika samarbeten över mittengränsen. Men detta medför samtidigt att de högerextrema kan gå i opposition mot allt och alla, och därmed få potential att växa i kommande val. De slipper ta ansvar och kan ställa sig vid sidan av alla obekväma beslut, och kan också kritisera förhållanden som den normale medborgaren ogillar. För varje val blir de då allt större.

Hur hamnade Europa här? Varför röstar allt fler på framförallt högerpopulistiska eller högerextrema partier? Inte sällan partier som dessutom står på Rysslands sida mot Ukraina, och som står för extrem nationalism som hotar hela det europeiska samarbetet i EU?

Min analys är ganska okomplicerad - när de traditionella högerpartierna ägnar sig åt tramsfrågor och extremliberala frågor som inte den stora majoriteten av medborgarna efterfrågar, inte gör konsekvensanalyser av politiska beslut, och samtidigt accepterar allt mer överstatlighet som flyttar politiken allt längre bort från medborgarna så tröttnar dom till slut och flyr till mer radikala högerpartier. 

Några exempel (det finns absolut fler):

* Migrationspolitiken har totalt kört i diket i Europa. Sverige har vaknat och har nu totalt bytt fot, men andra länder har inte haft kraften att ta tag i detta och lider av allt större problem kopplat till migrationen. Österrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien, Storbritannien och Frankrike är några av dessa länder, och invandringskritiska partier vinner snabbt mark.
* Energipolitiken. Tyskland har fullständigt tappat omdömet när det gäller energipolitiken, och riskerar nu viktiga delar av sin industrisektor. Det finns oroväckande utveckling även i andra länder. Detta medför risk för kraftigt ökad arbetslöshet och utbredd fattigdom i hela Europa, vilket gynnar missnöjespartier.  
* Klimatpolitiken medför, utöver en havererad energipolitik, även allt större ekonomiska pålagor på europeiska hushåll, och hotar företag, jobb och välfärd. Många partier från vänster till höger tjatar sitt mantra om "klimatkrisen". De partier som har förstått att en stor del av befolkningen inte står bakom en helt förödande klimatpolitik vinner nya väljare. Inte sällan har de högerpopulistiska partierna insett detta.
* "Woke-kulturen". I stora delar av Öst- och Sydeuropa har man traditionellt ganska konservativa värderingar där familjen och religionen betyder mycket, och dessa åsikter finns i varierande grad i alla västländer. Detta krockar direkt med "woke-kulturen" och den extrema liberalismen. De högerpopulistiska partierna lyfter ofta dessa värden, precis som exempelvis Donald Trump i USA. "Woke-politiken" går rakt emot vad en mycket stor del av befolkningen håller med om när det gäller värderingsfrågor. Det kan gälla allt från könstillhörighetslag och extrema transfrågor till extremtolkning av regler om "hets mot folkgrupp", ifrågasättande av kritik av religioner, ovilja att ställa hårda krav på integration för invandrare, tramsiga kvoteringsregler, obegripliga extrema kultursatsningar, värnande om vänsterorienterade Public Service-kanaler, och mycket annat. Extremhögern tar öppet strid mot mycket av detta och det går hem hos "vanligt folk".
* Effekter av misslyckad brottsbekämpning. Europa har blundat för den framväxande grova kriminaliteten. Sverige är tyvärr ett av de länder som sticker ut, men liknande problem med kriminella gäng, rena avrättningar och grovt skjutvapenvåld finns i fler europeiska länder i varierande omfattning. I takt med att länderna drabbas av växande problem tvingas man ta till allt hårdare metoder, bland annat olika former av övervakning som riskerar att slå mot skötsamma människor, allt för att försöka stoppa grov kriminalitet. Kritiken mot EU-förslaget om "Chat Control är ett exempel. Högern anser sig göra "det som krävs", men många laglydiga människor gillar inte att deras frihet offras i allt för hög grad i jakten på kriminella. Visst intrång kan man acceptera "för den goda sakens skull", men det finns en gräns. Medborgarna drabbas nu både av ökande kriminalitet och ökad övervakning samtidigt, och detta är kritik som högerpopulister vårdar i sin jakt på väljare. 
* Överstatligheten. Få saker kritiseras lika mycket i samhällsdebatten som just den växande överstatligheten. Det handlar inte bara om EU, utan även om olika FN-organ som indirekt påverkar ländernas politik. EU-byråkratin i Bryssel är dock värst - man försöker envist kapa åt sig allt mer beslutsmakt och allt mer av medlemsstaternas och medborgarnas pengar för att bygga sig själva allt starkare - på medlemsstaternas och medborgarnas bekostnad. Den traditionella högern talar ibland om problemet och gör försiktiga försök att motverka det, men inte med särskilt stor energi. Detta leder till att både högerextrema och vänsterextrema partier som aktivt driver linjen om att lämna EU kan locka den del av befolkningen som är EU-kritisk.
* Växande slöseri med medborgarnas skattepengar och allt högre skatter. I Sverige sjunker skattetrycket och dagens regering har kraftigt skärpt prioriteringarna av vad som är viktigt. Men fortfarande slösas skattepengar på alla nivåer bort på en massa dumheter i stället för att användas till det som de allra flesta människor tycker är viktigast - tex polis, försvar, välfärd och infrastruktur. I många andra länder har man inte vaknat alls, utan slöseriet når allt värre nivåer, kombinerat med omfattande korruption. Ibland styr också lobbyister över politiken, och lyckas få politiker att ta aningslösa eller okunniga beslut. Till slut får människor nog - man betalar allt mer skatt, men får samtidigt allt sämre social service och ser hur skattepengar slösas bort. Inget gynnar extrempartier mer än sådant missnöje. 

Min slutsats är att om inte de traditionella högerpartierna på allvar börjar förstå att de i en rad frågor har tappat bort stora delar av medborgarna och sviker deras önskemål och värderingar så kommer ytterkantshögern att växa på de övrigas bekostnad. När en dag valet står mellan en regering bestående av vänsterpartier eller extremhöger kommer människor i hög grad att rösta vänster. Det kommer uppfattas som "det minst farliga alternativet". Och den krympande traditionella högern marginaliseras och kläms mellan extremhöger och vänster, utan politiskt inflytande.

Den traditionella europeiska högern står inför ett vägskäl. Ska man själv driva en rimlig och realistisk konservativ och borgerlig politik som fokuserar på riktiga samhällsproblem, eller ska man driva sina egna väljare i händerna på högerpopulism eller rent av högerextremism? Om inte ledande traditionella högerpolitiker i Europa inser att de står i ett vägskäl kommer både Sveriges och Europas politiska utveckling att bli mycket sorglig.

 

 

Regeringen säkrar alla 40 miljarderna från EU:s återhämtningsfond

2024-09-19 

I veckan fick finansutskottet information om hur regeringen tänker säkra utbetalningen till Sverige från EU:s återhämtningsfond. Det är över 40 miljarder (3,45 mdr Euro) som är reserverade för Sverige, och efter hårda förhandlingar med EU har den svenska regeringen fått godkänt de förändringar man önskat göra i de svenska villkoren. 

Totalt finns det 57 olika villkor i Sveriges ansökan. Ett av dessa bryts ut och två nya tillförs:
* Alla delar som rör reduktionsplikt på drivmedel lyfts bort från de svenska villkoren
* I stället läggs det in två nya villkor - att Sverige förenklar och effektiviserar miljöprövningar, samt att Sverige satsar på kompetensutveckling av personal i skolan. Båda dessa delar ligger inom EU:s krav på "grön och digital omställning" 

EU-kommissionen har förhandsgodkänt de nya svenska villkoren, och regeringen tog beslut om dessa vid dagens regeringssammanträde. Sverige kommer i linje med detta att begära utbetalningar från EU efterhand som villkoren uppfylls. Utbetalningen till Sverige är därmed säkrad i sin helhet. 

 

 

Statsministern samrådde med EU-nämnden

2024-06-25  

I dag samrådde statsministern med EU-nämnden inför det mycket viktiga mötet med EU:s stats och regeringschefer denna vecka., där bland annat val av ledande EU-företrädare ska göras, och viktiga strategiska beslut fattas. EU-nämnden har dygnetruntberedskap till och med lördag för att koppla upp sig med statsministern  i Bryssel för lägesrapport om förhandlingarna.

EU-nämnden fick tydliga och utförliga besked från statsministern och kända svenska prioriteringar inför EU:s arbete de kommande fem åren.

Själv lyfte jag en fråga med koppling till EU:s konkurrenskraft och beredskap, och det gäller EU:s stora beroende av råvaror från instabila länder utanför EU, exempelvis Ryssland, samt beroende av produkter och nyckelkomponenter från exempelvis Kina. Min poäng är att EU inte bara behöver rusta sin egen försvarsindustri utan även annan viktig industri som behövs för att trygga EU:s tillgång till viktiga nyckelkomponenter. Man behöver också se över sin till gång till strategiska råvaror. Statsministern instämde om frågans vikt.   

Svårt som moderat att vara nöjd med resultatet i EU-parlamentsvalet

2024-06-10 

EU-parlamentsval är som bekant utpräglade ”mobiliseringsval”. De partier som lyckas mobilisera sina sympatisörer bäst går framåt, andra backar. Med valdeltagande på bara 50% är det svårt att dra alltför omfattande slutsatser i övrigt.

Moderaterna ökade för andra EU-valet i rad. Det är positivt - de flesta ledande regeringspartier runt om i EU backade i valet. Men det är ändå svårt att vara nöjd med 17,6 %. Moderaterna borde ha betydligt större stöd än så. Inte minst har vi gjort ett riktigt dåligt val i de tre största städerna. 

Jag nöjer mig med att glädjas över att moderaterna, jämfört med förra EU-valet, har ökat mer i min egen riksdagsvalkrets åtta kommuner, inklusive storstaden Borås, än genomsnittet i riket.

Valdeltagandet i EU-valet i Sverige minskade alltså från 55% till drygt 50%. Det borde diskuteras mer. Ett valdeltagande där hälften av väljarna stannar hemma är mycket oroande. Trenden verkar dessutom inte bara gälla Sverige utan är överlag tydligen densamma resten av EU. Fortsätter valdeltagandet minska kommande val urholkas hela EU:s demokratiska legitimitet. Detta måste EU-kommissionen och det nyvalda EU-parlamentet ta på allvar.

Om halva EU:s befolkning inte tycker det spelar någon roll vilka som styr EU måste svaret från EU bli att rannsaka sig själva både vad gäller de beslut man tar och storleken på de skattemedel man förbrukar. EU-kommissionen och EU-parlamentet har i flera viktiga sakfrågor hamnat fel, exempelvis när det gäller rent samhällsskadliga beslut inom klimatpolitiken, men också när det gäller viljan att ta till sig mer makt från de nationella parlamenten och att förbruka allt mer pengar. EU-organen äventyrar på detta sätt EU-medborgarnas förtroende för EU och därmed hela EU:s framtid. Som i grunden stor EU-vän är jag mycket bekymrad. 

Förtidsröstning och några timmar i valtältet i Borås

2024-06-05

I dag tillbringade jag några timmar i moderaternas valtält på Stora Torget i Borås, tillsammans med riksdagskollegan Ulrik Nilsson och ett antal lokala moderater. Jag passade också på att förtidsrösta i den tillfälliga vallokalen på torget.

Trots uselt väder idag med blåst, lite regn och bara 11 grader varmt så kom en del människor till torget för att prata och rösta. Det är ingen het valtemperatur, men många verkar ändå intresserade och har konkreta frågor om hur moderaterna ser på olika frågor. Jag tror det kan bli ett hyfsat valdeltagande trots allt.

 

 

Mina tankar inför EU-valet

2024-06-05 

Som jag skrev i föregående inlägg har jag kanske mer insyn i EU-politiken än de flesta. Dels är jag ju en av tre moderater som är ordinarie ledamöter i EU-nämnden, dels har jag under ett antal år, både i opposition och i majoritet, varit moderaternas ansvarige i EU-nämnden för frågor som rör EU:s budget, ekonomiska och finansiella frågor i övrigt samt EU:s revision vid samråd med ansvariga svenska ministrar och statsråd. Dessutom deltar jag i EU-nämndens överläggningar med statsministern före mötene i Europeiska Rådet (EU:s stats och regeringschefer).  

Min relation till EU är väldigt kluven. Å ena sidan är jag iu grunden en stark vän av EU - EU är i första hand ett fredsprojekt, och inga EU-länder har hamnat i väpnade konflikter sedan EU bildades. I en alltmer komplicerad, hotfull och orolig värld behöver också Europas länder samarbeta mot yttre hot - gränsöverskridande kriminalitet, omfattande flyktingsmuggling och ekonomisk migration, gränsöverskridande miljöförstöring, men också kampen för frihandel, fri rörlighet för arbete och studier som gör Europa starkt. Vi behöver också samarbeta för att försvara oss mot militära angrepp från främmande makt och hantera olika former av kriser.

Å andra sidan är jag djupt besviken på EU:s ledning och dess politiker i parlamentet. Viljan att hela tiden öka sin budget, lägga sig i allt fler saker som är nationella frågor, viljan att driva igenom likriktning på områden där det inte finns någon rimlig nytta, samt alltför dålig kontroll på hur EU:s medel används skadar EU:s trovärdighet. Den helt orimliga klimatpolitiken är en annan fråga som kanske är det allra största hotet just nu mot hela EU:s legitimitet, och inte minst mot vårt välstånd, vår energiförsörjning och mot människors frihet. Till detta kommer orimliga förslag när det gäller yttrandefrihet, censur och kontroll av medborgarna som går mycket längre än vad som är befogat och som inte hör hemma i ett civiliserat Europa. Om inte EU-kommissionen och EU-parlamentet inser att deras linje i åtskilliga fall skapar ilska och irritation och undergräver förtroendet för hela EU så är det dags att någon berättar det för dem.   

Vem man väljer in i EU-parlamentet har betydelse! 

* Moderaternas EU-parlamentariker tar för sig av makten i Bryssel och flera av dem har tunga poster och ansvar för förhandlingar i parlamentet om viktiga frågor. För Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas ledamöter ser det helt annorlunda ut - de har få eller inga ansvarsfulla uppdrag i parlamentet överhuvudtaget. Att vara en av 21 svenska EU-parlamentariker i ett påarlament med 751 ledamöter kräver engagemang, politisk skicklighet och mod om man ska få något gjort.
* Moderata ledamöter i EU driver i allt väsentligt samma politik som Moderaterna i riksdag och regering. Vi har sedan många år ett organiserat samarbete med regelbundna möten mellan riksdagsledamöterna i EU-nämnden, grupp- och partiledning, EU-ministern och hennes statssekreterare, samt moderata EU-politiker (jag är själv med på dessa möten). Där diskuterar vi aktuella frågor och samordnar politiken. I stora och viktiga frågor agerar vi gemensamt och det vi säger i Sverige röstar vi för i EU. Detta till skillnad mot andra partier, där man alltför ofta röstar annorlunda i EU-parlamentet mot vad respektive parti uttalar i riksdagen och EU-nämnden. Framförallt syns detta hos Socialdemokraterna som i en lång rad fall drivit opinion för EU-frågor i Sverige, samtidigt som deras ledamöter röstat tvärtom i Bryssel. Den som röstar på S har ingen aning om vad S kommer driva för politik i Bryssel. Alldeles oavsett vad socialdemokrater i Sverige uttalar i olika frågor. Man köper grisen i säcken.

Vilka frågor är viktigast för moderaterna?

* Att hålla kontroll över EU:s budget, motverka allt högre EU-avgifter, säga nej till EU-skatter och säga nej till att EU lånar upp mer pengar till olika fonder, samt att bevaka att EU:s medel hanteras korrekt och att det inte förekommer korruption.
* Respektera den så kallade subsidiartitetspribncipen, dvs att beslut inte ska tas i EU i frågor som bäst hanteras nationellt. Här är moderaterna tydliga och försöker stoppa onödiga beslut på EU-nivå. EU:s klåfingrighet och vilja att reglera allt mer över huvudet på de nationella parlamenten hotar i en förlängning hela förtroendet för EU.
* Stoppa överimplementering av EU-regler. Detta är egentligen en nationell fråga, men EU-ministern har deklarerat att regeringen tänker införa ett implementeringsråd som ska se till att Sverige inte driver hårdare regler från myndigheterna eller inför strängare lagar än vad EU-direktiven kräver.
* Införa ett "konkurrenskraftlås" på all ny EU-lagstiftning. EU-kommissionen ska tvingas presentera en gedigen analys av vad varje nytt lagförslag innebär för EU:s konkurrenskraft.
* Skärpt migrationspolitik med asylcenter utanför EU. exempelvis i Nordafrika, där asylskäl prövas. Den stora andel som sannolikt nekas asyl ska åka tillbaka hem, medan de sannolikt ganska få som har asylskäl ska transporteras över Medelhavet till EU på ett tryggt sätt, och sedan fördelas ut bland medlemsländerna. Samtidigt måste EU:s yttre gränser bevakas hårdare.
* Skärpt politik mot den grova brottsligheten. Moderaterna vill se effektivare polissamarbete, en europeisk specialpolis mot organiserad kriminalitet, indragen fri rörlighet för gängmedlemmar och förstärkt kontroll vid EU:s yttre gränser.
* Skärpt politik mot terrorism och fanatism. Förstärka Europols anti-terrorverksamhet, gemensamma EU-regler som stoppar finansiering av extremistiska trossamfund, samt införa spärrlista för att hindra hatpredikanter från att resa in i EU.
* Fortsatt starkt stöd till Ukraina så länge det behövs. Ryssland struntar i alla folkrättsliga regler och avtal och har satt hela den europeiska säkerheten ur spel. EU måste fortsätta agera gemensamt för att stötta Ukraina och skärpa sanktionerna mot Ryssland, beslagta frysta ryska tillgångar och stärka EU:s försvarsindustri, civila beredskap, och cybersäkerhet. 
* Jag har själv påpekat att Europa (EU plus övriga europeiska länder) måste samarbeta för att säkra nödvändig produktion även av andra viktiga varor inom Europa, i stället för att förlita sig på import från exempelvis Kina. EU har delvis rört sig i den riktningen, man kartlägger vissa behov i vissa sektorer. Jag tycker dock mer behövs, och detta är en av de frågor där jag själv tänker försöka driva på i kontakt med mina moderata kolleger i EU-parlamentet. När jag pratar med dem håller de med och jag tror denna fråga blir allt viktigare efterhand.  
* Skydda den svenska skogen! EU med stöd av vänstersidan i svensk politik driver på för att motarbeta eller stoppa avverkning av svensk skog. detta skulle leda till ett kraftigt bortfall av svensk export och hota många svenska jobb, samtidigt som det försvårar produktion av viktiga skogsprodukter. Moderaterna står för att vi måste ha ett fungerande skogsbruk och att vi inte kan ha den svenska skogen som något slags jättelik europeisk nationalpark.
* Jag har många gånger genom åren varnat för EU:s klimatpolitik som hotar samhällsekonomin, privatekonomin, företagande, jobb och energiförsörjning. Jag är därför mycket glad över att moderaterna nu har som vallöfte att komplettera EU:s klimatmål med ett tillväxtmål. Utan tillväxt blir alla europeer fattigare och fattiga länder och medborgare har inte råd att bry sig om miljön. Ett tillväxtmål som ställs mot klimatmålen kommer också att stoppa orimliga beslut när det gäller klimatpolitiken.
* Stoppa överfiske och skadlig bottentrålning i Östersjön, bevara svensk kontroll av rovdjurspolitiken, värna rimliga svenska regler för jakt, minska regelkrångel för jordbruket och höja minimikraven för djurskyddet i Europa (skulle gynna svenska bönder).
* Ge kärnkraften samma förutsättningar som förnybar energi, både vad gäller finansiering och klassificering.
* Riva upp arbetstidsdirektivet som skapat stora problem för exempelvis brandmän, ambulanspersonal och personliga assistenter. Ett regelverk som vare sig de fackliga organisationerna eller arbetsgivarna vill ha.
* Utöver alla stora frågor finns en mängd detaljfrågor där moderaterna satt ned foten. Exempelvis vill vi värna det vita snuset, och dagens åldersgräns för EPA-traktorer.  

Många partier säger saker som låter bra, men vill du få något gjort och ha aktiva engagerade politiker som lyckas få inflytande i EU-politiken  och som faktiskt aktivt verkar för svenska intressen är en röst på moderaterna det bästa valet.

 

 

EU-valkampanjen går in i sin slutspurt 

2024-06-03 

Moderaterna har en stark valsedel till EU-valet. Förutom de fyra befintliga ledamöterna, som verkligen inte bett om ursäkt för sin plats i EU-parlamentet, utan har tagit för sig ordentligt och fått många tunga uppdrag, så finns två engagerade, kunniga och omtyckta riksdagskolleger som utmanar på plats 5 och 6. I torsdags träffade jag och Gustaf Göthberg (#6) ett gäng markmoderater och pratade EU-politik. Och idag har jag delat ut lite valmaterial åt Boriana Åberg (#5) hemmavid. Båda dessa är värda många personröster i EU-valet.



Jag är ju själv inte kandidat i valet till Europaparlamentet, men har som bekant många åsikter och tankar kring både EU och den svenska EU-politiken. Särskilt som jag är ordinarie ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden, och även är moderaternas ansvarige när det gäller att hantera frågorna om EU:s budget och andra ekonomiska frågor i EU-nämnden i samband med överläggningarna med ansvariga ministrar och statsråd. Jag är också med på mötena med statsministern före toppmötena med EU-ländernas stats- och regeringschefer. Efter EU-valet kommer jag att vara en av dem i EU-nämnden som deltar vid de svenska överläggningarna om olika val som ska göras till olika poster i EU.

I nästa inlägg ska jag återkomma till mina tankar kring varför man bör rösta in fler moderater i EU-parlamentet. På onsdag finns jag i valstugan på Stora Torget i Borås och svarar på EU-frågor. 

 

 

Besök hos EU-kommissionen i Bryssel

2024-05-28 

Gårdagen tillbringade delar av finansutskottet i Bryssel, på inbjudan av EU-kommissionen. Det blev sju olika möten och diskussioner med olika företrädare för Kommissionen och olika EU-organ. Det handlade både om reflektioner kring de senaste fem årens arbete, men också EU:s stora framtidsutmaningar och tankar kring hur det nya parlamentet och kommissionen ska hantera detta efter det kommande EU-valet. De stora frågor som nämns mest gäller det säkerhetspolitiska läget och kriget i Ukraina, att hantera migrationsströmmarna mot Europa, att stoppa den grova kriminaliteten, samt energi- och klimatpolitik och EU:s konkurrenskraft.

Det jag tyckte var mest intressant var det första mötet med Michael Hager, kabinettschef för EU- kommissionens vice ordförande, Valdis Dombrovskis (Lettlands EU-kommissionär). Han var mycket frispråkig och tydligt bekymrad över samma saker som jag själv funderat mycket över. Bland det mest oroande som nämndes var EU:s ökande aptit på stora gemensamma, gärna upplånade, fonder som ska användas till både det ena och det andra. Frågan är dock om det är pengar som saknas, eller om man i stället borde se till att det man beslutat verkligen är genomförbart och se till att de stora resurser som EU redan har används på ett effektivt sätt? Moderaterna och regeringen säger som bekant nej till nya fonder och ökad EU-upplåning.

Det är också oroande att EU:s ekonomiska tillväxt är svag jämfört med exempelvis USA, och att produktiviteten är låg. Bilden att EU är något slags föredöme för omvärlden har krackelerat allvarligt. Han nämnde också EU:s stora klimatpaket "Fit for 55" som han menade har sjösatts utan någon tydlig plan om hur det ska kunna genomföras i praktiken,, och om det ens är möjligt. Ingen har någon realistisk plan för hur det ska gå till.

Min egen reflektion är att EU:s enorma byråkrati och aptit på allt fler nationella frågor tar fokus från de stora viktiga gemensamma frågorna, samt att den naiva klimatpolitiken och den ansvarslösa energipolitiken skapar enorma hinder för EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling. Personligen anser jag som bekant, till skillnad mot mitt parti, att hela "Fit for 55" borde göras om i grunden. Det går helt enkelt inte att genomföra i praktiken utan att EU förstör sin egen framtid. Allt fler inser detta, men ändå låtsas man som om att allt kommer att gå bra. Naiv "klimatpolitik" kommer dock aldrig att trumfa verkligheten. 

Stödet till Ukraina var en viktig fråga under dagen som berördes av flera. Det handlar dels om att de stöd som beviljats ska fullföljas, kraftfulla sanktioner mot Ryssland och hantering av frysta ryska tillgångar, samt att Ukraina redan gör stora framsteg för att uppfylla EU:s krav för medlemskap. Samtidigt var det tydligt att Ukraina inte kommer få någon gräddfil eller att man kommer att tumma på EU:s villkor. Ukraina måste som alla andra kvalificera sig för medlemskap, trots kriget. Det är centralt för EU:s stabilitet. Personligen ser jag stora fördelar med att Ukraina förhandlar om medlemskap eftersom det kommer kräva en total översyn av hela EU:s bidragssystem, inte minst jordbrukssubventionerna. Om dagens system ligger kvar kommer allt EU:s jordbruksstöd att gå till Ukraina. Det är därför en bra möjlighet och helt nödvändigt att reformera stora delar av EU:s bidragspolitik inför ett framtida ukrainskt medlemskap. I dagsläget är EU-medlemmarna inte särskilt intresserade av att ändra detta syra och bryåkratiska system, men det är bra om detta tvingas fram. I längden kan
inte jordbruksstöd utgöra en så stor del av EU:s budget.

Mer positivt under dagen var att allt fler talar om behovet av att använda EU:s resurser effektivare, att man behöver bättre kontroll på hur EU-stöd hanteras av medlemsstaterna, och att EU måste arbeta med rätt saker. För oss som i grunden är stora EU-vänner, men som oroar oss för att EU är på väg i fel riktning är det ljuv musik att höra kloka tankar från tunga namn inom EU-kommissionen och EU:s myndigheter. Det finns också en trötthet på allt fler EU-lagar, flera efterfrågade att se till att det som redan beslutats också kan genomföras. 

 

 

 

Moderat vallöfte: EU:s klimatmål måste kompletteras med tillväxtmål 

2024-05-15  

Vi ser idag hur EU-politikers prioriteringar i klimatpolitiken alltför ofta medfört att man tagit beslut som skadar och försvårar både ekonomisk tillväxt och möjligheten att leva och verka i EU och även innebär energibrist. EU:s konkurrenskraft gentemot andra länder skadas. Andra beslut har varit helt orealistiska (exempelvis beslutet om att förbjuda  försäljning av nya bensin och dieselbilar från 2035). Ska man ta beslut om "klimatpolitik" måste den vara förenlig med ekonomisk tillväxt, fungerande jordbruk och skogsbruk och trygg energiförsörjning, samt värna EU:s konkurrenskraft. 

Moderaterna meddelade häromdagen ett tydligt vallöfte inför EU-valet i en fråga som är helt central för både mig och moderaterna som parti. 

"Den gröna omställningen i Europa måste leda till tillväxt, inte ökad fattigdom och högre arbetslöshet. Annars kommer länder som USA, Kina och Indien inte att ställa om. Därför vill Moderaterna att EU-kommissionen presenterar ett tillväxtmål som kompletterar utsläppsmålet till 2040. Syftet med målet ska vara att styra om EU-politiken till att lägga fokus på konkurrenskraft när vi ställer om."

Personligen välkomnar jag verkligen detta vallöfte, även om jag tyvärr ser små möjligheter att verkligen lyckas förena EU:s klimatpolitik med ekonomisk tillväxt. Alltför mycket av den beslutade klimatpolitiken hotar i stället ekonomisk tillväxt, samhällsekonomi och privatekonomi. Det behövs rejäla omtag från EU:s sida om vi inte ska slå undan benen ekonomiskt för oss själva.  

 

 

Dags att EU tar eget ansvar för viktig varuproduktion 

2024-05-10

Ryssland fortsätter sin barbariska framfart i Ukraina, även om de ukrainska försvararna i allt väsentligt håller ställningarna. Men det är helt klart att ingen under överskådlig tid kommer kunna lita på Ryssland och självklart inte på deras allierade skurkstater Iran och Nordkorea.

När det gäller Kina är läget mer komplicerat - de är å ena sidan helt beroende av export till Europa och USA för sin ekonomi, men samtidigt är de ett mycket imperialistiskt land som med pengar som makt i praktiken lägger under sig stora delar av världen, framförallt länder i Afrika (vilket Ryssland också gör). Dessutom har kinesiska företag genom åren köpt upp hamnar, järnvägar och annan infrastruktur i Europa, och man äger även energiproduktion i form av vindkraftparker och annat.

Europa är idag beroende av import av mängder av produkter från Kina, och även från Ryssland när det gäller vissa råvaror. Det är ett problem dels på grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen, men också när det gäller beroendet av långa frakter och "just in time"-strategin som bevisligen inte är så klok när internationell fartygstrafik inte fungerar. Vi såg det under pandemin och vi ser det idag med piratangrepp mot fraktfartyg.  

Faktum är att om all import från Kina och Ryssland upphör så skulle Europa snabbt få enorma problem, både vad gäller medicinsk utrustning, mediciner, industriproduktion och energiförsörjning. Och vill Kina kan de dessutom stoppa många svenska vindkraftverk, stänga viktiga hamnar i Europa och stänga ned delar av järnvägstrafiken. Skulle Kina anfalla Taiwan, som är världens största tillverkare av halvledare, skulle stora delar av industrin i hela världen lamslås. Det skulle även påverka högteknologisk militär industri.

Med andra ord - Europa och västvärlden lever farligt. Vi har gjort oss helt beroende av aggressiva eller opålitliga stater för vår försörjning. 

Inför det kommande EU-valet anser jag att denna fråga borde diskuteras mer än den gör. EU har tagit vissa initiativ för att trygga viss produktion i Europa, men det behövs en omfattande kartläggning av alla nyckelprodukter som Europa omedelbart borde starta upp egen produktion av för att minska beroendet av länder utanför EU. Inom Europa finns all den kompetens som behövs, och om man bara vill borde man kunna starta upp tillverkning av allt som är nödvändigt för Europa. Självklart bör man samarbeta med viktiga länder utanför EU, såsom Schweiz och Storbritannien, liksom med andra likasinnade såsom USA och Kanada. Målet måste vara att den fria demokratiska västvärlden drastiskt minskar sitt beroende av Kina och helt slutar köpa råvaror från Ryssland.

Detta blir mitt eget inspel i den pågående valrörelsen inför EU-valet. 

 

 

Moderaterna röstade nej till EU-förslag om EPA-traktorer

2024-02-29

Vid omröstningen i EU-parlamentet häromdagen röstade moderaterna nej till förslaget om höjd åldersgräns för EPA-traktorer. Vår moderata linje är att dessa fordon betyder oerhört mycket för ungdomar på landsbygden och särskilt i glesbygd, för att kunna ha ett socialt liv, ta sig till sin gymnasieskola, träffa kompisar och ha ett intressant fritidsintresse. För människor i storstaden är det nog ibland svårt att förstå hur betydelsefulla EPA-traktorerna är för det sociala livet på landsbygden.

En annan aspekt är att mopedbilarna som det ofta talas om är betydligt farligare fordon och inte särskilt trafiksäkra. Bättre då att ha en riktig bil som framförs i låg hastighet. När ungdomarna sedan tar vanligt körkort kan de gradera upp sin bil till ett vanligt fordon.

Nu räcker det ju inte att EU-parlamentet tycker något (de tycker ofta en massa saker, inte sällan märkliga saker), för att det ska bli ett EU-beslut krävs också att Kommissionen och ministerrådet är med på det hela. Och de förhandlingarna har vad jag vet inte påbörjats ännu. Från moderat sida kommer vi fortsätta argumentera för att EPA-traktorerna ska få finnas kvar och framföras från 15 år.

Socialdemokraterna däremot - som gjort stor sak i media av att de är mot förslaget - valde till slut att röstra FÖR höjd åldergräns! Det finns ingen gräns för deras skamlösa fräckhet att låtsas driva en linje och rösta för en annan. Precis som de tex gjorde med de hotande dyra energirenoveringarna förra året.
 

 

Statsministerns återrapport till riksdagen

2024-02-06

Efter varje möte med Europeiska Rådet (EU:s stats- och regeringschefer) återrapporterar statsministern till Riksdagen och EU-nämnden. I dag var det sådan återrapport och det handlade framförallt om det glädjande beskedet om enighet kring det omfattande långsiktiga EU-stödet till Ukraina.    

 

 

Glädjande nyheter från Bryssel - stödpaketet till Ukraina i mål

2024-02-01

Vid lunchtid kom beskedet att alla 27 stats- och regeringschefer i EU äntligen enats om att tillstyrka det omfattande och långsiktiga stödpaketet till Ukraina. Mycket glädjande och mycket viktigt för Ukraina. Det skickar också en tydlig signal till både USA och Internationella Valutafonden att Europa stödjer Ukraina, vilket bör öka möjligheterna till omfattande stöd även från dessa. Signalen till Ryssland är också tydlig - hela EU står stabilt på Ukrainas sida.

Sverige har varit starkt pådrivande i att få detta stöd på plats, och detta är en stor framgång för alla som bidragit i förhandlingarna.

 

 

Möte med statsministern och EU-ministern inför Europeiska Rådet

2024-01-31

I morgon träffas Europeiska Rådet för att försöka enas om det långsiktiga stödet till Ukraina. En verklig ödesfråga för EU och Europa, och inte minst för Ukraina. Både statsministern och EU-ministern deltog vid dagens möte i EU-nämnden.

Den svenska linjen är att försöka hitta en så långsiktig lösning som möjligt med största möjliga enighet, men EU-nämnden har beredskap för digitalt möte med statsministern under hela torsdagen och även natten till fredag om något mer dramatiskt skulle hända som kräver nya  mandat från EU-nämnden.  

 

 

EU-kommissionens förslag om tvångsrenoveringar stoppades

2024-01-05

Flera totalt orealistiska förslag från den extremt överbetalda EU-kommissionen har stoppats på senare tid. Jag är närmast chockad över att så välbetalda personer från medlemsstaternas politiska elit kan släppa fram såpass många totalt orimliga och ogenomtänkta förslag, uppenbarligen helt utan konsekvensanalyser - det behövs en bättre kommission efter EU-valet i maj.

I går berättade jag om hur EU-parlamentet gjorde uppror mot förslaget om massövervakning (Chat Control) och ett annat hårresande förslag som stoppats är förslaget om att tvinga ägare av småhus att energieffektivisera sina hus för dyra pengar på egen bekostnad. Självklart ett totalt orimligt förslag som skulle strida mot såväl svensk grundlag som Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Jag uppmärksammade problemen med förslaget här den 17 mars och 10 juli förra året. 

För två år sedan lade EU-kommissionen fram sitt förslag på hur europeiska byggnaders energiprestanda ska förbättras. Målet var minskad energianvändning då byggnader står för mer än en tredjedel av EU:s koldioxidutsläpp. När väl förslaget kom till EU-parlamentet fick det bland annat stark kritik för obligatoriska renoveringskrav på hus med låg energistandard. Det handlade om tvångsrenoveringar som skulle kunna kosta ägare av äldre fritidshus och småhus åtskilliga hundratusentals kronor.

Hotet om tuffa obligatoriska EU-energikrav på småhus stoppades i mitten av december av en majoritet i EU-parlamentet. Det blir inga skarpa energikrav på enskilda bostäder. I stället blir det upp till enskilda länder att ta fram handlingsplaner för hur bostadssektorn i genomsnitt ska minska förbrukningen av energi. Vad jag förstår har även Europeiska Rådet (ministerrådet) drivit en liknande linje under förhandlingarna. Den preliminära överenskommelsen innebär att den genomsnittliga energianvändningen i bostadsbeståndet ska minskas med 16 procent till 2030 och med 20-22 procent fem år  senare. Medlemsstater kan dock välja att undanta fritidshus och andra byggnader som bara används begränsad tid, högst fyra månader om året, från regelverket och de genomsnittliga beräkningarna.

Nu blir det upp till den svenska regeringen att ta nationella beslut med syfte att energieffektivisera bostäder på mer generell nivå. Här finns redan idag möjlighet till både rotavdrag och olika bidrag för energieffektiviseringar och installation av "grön teknik", och kanske det räcker för att uppfylla EU-kraven.

Moderaterna (samt SD och KD) röstade nej till förslaget i EU-parlamentet och vi tillhörde den vinnande sidan. S, V och MP röstade ja, men förlorade vid omröstningen. Det mest pinsamma efteråt var att S tog åt sig äran för att förslaget fallit - trots att man röstade för förslaget om tvångsrenoveringar vid omröstningen. Detta lågvattenmärke när det gäller att ljuga för väljarna kommenterade jag på bloggen den 13/12 förra året. 

Återigen - det har betydelse vilka man väljer in i EU-parlamentet. Den kommande EU-valrörelsen måste handla både om hur de svenska riksdagspartiernas ledamöter i EU-parlamentet röstat i viktiga frågor, och om hur de tänker agera om de blir omvalda. För mig som moderat är det också viktigt att moderata EU-parlamentariker och den moderata riksdagsgruppen och vi moderata ledamöter i EU-nämnden talar samma språk och försöker driva en samlad linje i viktiga EU-frågor. Väljarna ska veta att moderater är moderater på alla nivåer och i alla sammanhang.

 

Europaparlamentet stoppar massövervakningen/Chat Control

2024-01-04

Jag har tidigare skrivit här om EU-kommissionens (Ylva Johanssons) orimliga förslag om total massövervakning av EU-medborgarnas digitala kommunikation för att jaga barnpornografibrott. Förslaget har fått oerhört hård kritik för att vara alltför långtgående.

Före jul nådde EU-parlamentet en överenskommelse om ett mycket mer nyanserat förslag som innebär att alla tankar om massövervakning skrotas helt, och att man i stället utvecklar de möjligheter att beivra barnpornografi på nätet som redan finns idag. En mycket stor majoritet i EU-parlamentets ansvariga utskott var överens om förslaget, alla de stora partigrupperna stod bakom, vilket ger en väldig styrka. Efter detta tydliga ställningstagande blir det svårt för EU-kommissionen att gå vidare med sitt förslag, eftersom det kräver godkännande av både EU-parlamentet och Europeiska Rådet (ministerrådet).

Många moderater (bland annat jag själv) och riksdagsledamöter i flera andra partier har drivit på i frågan för att stoppa förslaget, som vi anser är helt oproportionerligt, och våra moderata EU-parlamentariker har tydligt satt ned foten och avvisat Kommissionens förslag. Det är uppenbart att det spelar roll vilka EU-parlamentariker vi väljer in i Europaparlamentet. Nu finns hopp om ett vettigt förslag som bekämpar barnpornografibrott utan att massövervaka alla EU-medborgares elektroniska kommunikation.

 

 

Debatt om den svenska EU-avgiften

2023-12-21

I går representerade jag moderaterna i finansutskottets debatt om den svenska EU-avgiften, en del av beslutet om statsbudget för 2024. För mig som ordinarie ledamot i både fiunansutskottet och EU-nämnden tog jag tillfället att göra ett lite bredare inlägg om EU-budgeten och det svenska medlemskapet. Hela debatten kan ses i sin helhet genom att klicka på nedanstående bild.




Här är mitt inlägg i sin helhet (på ett ungefär):


Anförande FiU5 20 december 2023, Jan Ericson (M)
 
Fru talman,
 
För ganska exakt tre år sedan stod jag i denna talarstol och debatterade det årets budgetbeslut rörande EU-avgiften. Jag framförde då min och moderaternas stora oro för en kraftigt stigande EU-avgift kommande år. Detta blev tyvärr verklighet. Vi fick både en kraftig svensk avgiftshöjning 2021, och dessutom en omfattande så kallad återhämtningsfond där vi med lånade medel satte kommande generationer i skuld för att ge bidrag till europeiska länder som misskött sin ekonomi under många år. Nu kommer notan – stigande räntekostnader medför stora behov av nya pengar till EU:s budget. Vi var många som varnade för just detta. Men Socialdemokraterna lyssnade inte, och de förhandlade inte särskilt bra utan satte oss i en omöjlig situation.
 
Tyvärr hade den förra s-regeringen uppenbara problem att ta tillvara Sveriges intressen i EU. Det gäller inte bara EU-avgiften och misslyckandet med återhämtningsfonden. Vi såg det även på många andra områden där den miljöpartistyrda s-regeringen i vissa fall närmast lämnade walk over, vilket skadade viktiga svenska intressen. På punkt efter punkt visade det sig att Sveriges tidigare regering inte kunde stå emot starka krafter i EU som drev på för beslut som missgynnar Sverige. Man prioriterade inte EU-frågorna och statsråden kom ofta inte in i diskussionerna tidigt i processerna utan lät förhandlingarna helt skötas av tjänstemän.
 
Den nya moderatledda regeringen har en helt annan ingång i EU-frågorna.
 
Fru talman,
 
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.
 
Sverige är en stor nettobetalare till EU och det förpliktigar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering. Vi har nu också tydligt stöd i Finansutskottet och EU-nämnden att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budget, motverka fusk och slarv med EU:s medel, och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med full kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.
 
Detta betänkande är en del av regeringens budgetproposition, och innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om knappt 41 miljarder kronor som avgift till Europeiska Unionen nästa år, samt bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024. Jag vill här passa på att yrka bifall till betänkandet.
 
Samtidigt handlar ju debatten om den svenska EU-avgiften inte bara om vad vi betalar, utan också vad vi får tillbaka från det svenska EU-medlemskapet. Och jag ska nu ägna resten av detta anförande åt den saken.
 
Fru talman,
 
I slutet av förra veckan hade EU-nämnden för ovanlighetens skull möte mitt i natten mellan torsdag och fredag. Klockan kvart i tre på natten kopplade vi upp oss för möte med Statsministern, som meddelade både glada och mindre glada nyheter.
 
Det första positiva beskedet var att EU enats om att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Det är ett oerhört välkommet beslut som visar för folket i dessa länder att vi vill se dem som en del av ett demokratiskt och fredligt Europa.
 
Det stod också klart att Sverige lyckats påverka förhandlingarna om budgeten överraskande bra - som mest pådrivande av alla medlemsstater lyckades Sverige till slut få stöd för att omfördelning inom befintlig EU-budget måste gå före höjda avgifter när utgifterna i EU nu ökar till följd av inflation och stigande räntor. Avgiftshöjningen för Sverige som (utöver stöd till Ukraina) tidigare i höstas bedömdes bli ca 5 miljarder per år kommande år minskade till ca 400 miljoner per år, alltså en knapp tiondel. En högst hanterbar nivå i relation till vår EU-avgift på 45-50 miljarder per år kommande år. En mycket stor framgång för den svenska regeringen, som visar att vi tar strid för svenska intressen i EU och har lyckats skydda svenska skattebetalares pengar.

Det sista beskedet från statsministern var däremot mycket beklagligt. EU:s stora långsiktiga stödpaket till Ukraina (bidrag och lån) fick stöd av 26 av 27 medlemsländer. Ungern la in sitt veto mot att stödja Ukraina. Förhandlingar fortsätter efter årsskiftet, men mycket talar för att de 26 EU-länderna sannolikt löser frågan om stöd till Ukraina på annat sätt utanför EU-budgeten och utan Ungern. Stödet behöver vara på plats under första kvartalet nästa år och man jobbar nu med att hitta lösningar.
 
Att 26 av EU:s 27 länder står stabilt på Ukrainas sida är trots allt en viktig signal, inte minst till USA där samma fråga diskuteras inrikespolitiskt. För Sverige motsvarar det överenskomna och utlovade långsiktiga stödet till Ukraina en kostnad på ca 1,6 miljarder per år, pengar som i så fall lär tas från den något bantade svenska biståndsbudgeten, där man prioriterat om till att göra Ukraina till största biståndsland. Att hjälpa Ukraina att försvara sig mot rysk aggression är en investering i Sveriges och Europas säkerhet. Det blir definitivt inte billigare att försvara Europa i framtiden om vi låter Putin fortsätta sina härjningar, risken är uppenbar att den ryska aptiten växer om vi inte stoppar dem nu. Att Sverige bistår Ukraina idag kan spara stora pengar i framtiden. Det är dessutom etiskt, moraliskt och folkrättsligt självklart.      
 
Fru talman,
 
Vi går nu snart in i en valrörelse inför valet till Europaparlamentet. När det gäller debatt om EU blir det ofta mycket diskussioner om budget, pengar och hur maktfördelningen mellan EU och de nationella parlamenten ska se ut. Det finns tyvärr alltför mycket att kritisera och för egen del tycker jag att utvecklingen i EU alltför ofta går i helt fel riktning mot mer överstatlighet, en svällande budget, helt orimliga förslag som skapar oro i medlemsstaterna innan de ofta stoppas på vägen. Det finns också bristande förståelse för olika förutsättningar i olika medlemsstater.
 
I längden undergrävs EU:s förtroende allvarligt om människor upplever att olika EU-institutioner glömmer vem de är till för, och tappar respekten för medborgarna i medlemsstaterna. En ständigt svällande EU-budget hotar också förtroendet för EU. Saker görs inte nödvändigt bäst för att det är EU som fördelar pengarna, snarare är det tvärtom. För EU:s nettobidragstagare finns det också skäl att visa mer respekt för skattebetalarna de länder som är nettobidragsgivare, däribland Sverige.  
 
Men med detta sagt, det blir samtidigt lätt så att kritik mot EU tar överhanden och att man glömmer de grundläggande värden och tankar som var grunden för att EU bildades. Dessa värden är minst lika aktuella idag. Det handlar om värnandet av fred och om det öppna demokratiska samhället, yttrandefriheten, fria val, fri press, och medborgerliga fri- och rättigheter. Men också om samarbete i stället för protektionism och överdriven nationalism. EU är också en viktig aktör för att lösa gemensamma gränsöverskridande frågor, som exempelvis stöd till Ukraina i försvaret mot den ryska aggressionen och gemensamma sanktioner mot Ryssland. Andra gränsöverskridande frågor rör gemensam europeisk säkerhet, hantering av flyktingströmmar till Europa och motverkande av gränsöverskridande brottslighet. EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling är en annan fråga, som lyftes upp på ett förtjänstfullt sätt av Sverige under vårt ordförandeskap.
I detta sammanhang finns det anledning att påpeka att energifrågorna måste hanteras klokare än idag. Med en gemensam energimarknad kommer varje land som för en oansvarig energipolitik att orsaka problem för andra medlemsländer, vilket vi tyvärr sett exempel på de senaste åren.
 
Fru talman,
 
Jag är nu inne på mitt 18:e år som ledamot i Sveriges riksdag och har äran att vara ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden. I en turbulent politisk vardag står alltid Finansutskottets och EU-nämndens kanslier för stabilitet och kompetens, och jag vill särskilt tacka kolleger och tjänstemän i dessa två utskott för trevlig stämning och gott humör. Det verkar inte finnas några problem eller någon arbetsbelastning som får våra kanslier att tappa humöret, och inte minst visade det sig när EU-nämnden som sagt natten mellan torsdag och fredag hade extra sammanträde med statsministern klockan kvart i tre på natten. Det fungerade det också.
 
Vi får väl hoppas att inte finansutskottet och EU-nämnden ska behöva kallas in extra i mellandagarna för att hantera brådskande EU-frågor. Men skulle det hända kommer vi att hantera även detta.
 
Jag önskar alla våra tjänstemän på kanslierna, liksom talmannen och tjänstemännen i kammaren, en riktigt god jul och gott nytt år!

 

Nattarbete med EU-nämnden

2023-12-15

  

Just nu pågår möte mellan EU:s stats och regeringschefer. Inför dessa återkommande möten har EU-nämnden alltid öppna och offentliga  överläggningar med statsministern, och det hade vi i Riksdagen i tisdags. Då förankrade statsministern regeringens ståndpunkter inför olika frågor som ska förhandlas vid toppmötet i EU. 

När sedan mötet inleds kan det ibland bli så att Sverige måste ta ställning till kompromisser i olika frågor, och om dessa ligger utanför det EU-nämnden gett klartecken till så måste statsministern återkomma och förankra detta i EU-nämnden. Detta behov kan inträffa när som helst under förhandlingarna, både helger, kvällar och nätter, och det gör att vi alltid har beredskap att kallas in för tjänstgöring via skype.

I går kväll visste vi att det sannolikt skulle bli behov av ett sådant möte, med anledning av diskussionerna om översynen av EU:s långtidsbudget, stödet till Ukraina och frågan om att EU ska påbörja medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Och klockan 02 i natt ringde telefonen och kallelse kom till ett extrainsatt möte med EU-nämnden 02.45.  

Det statsministern meddelade då var dels att EU enats om att inleda samtalen med Ukraina och Moldavien (även om Ungen uteblev från mötet då beslutet togs, och lät övriga länder ta beslutet eftersom man säger nej till medlemskap för Ukraina).

Det stod också klart att Sverige lyckats påverka förhandlingarna om budgeten överraskande bra - som mest pådrivande av alla medlemsstater lyckades Sverige få stöd för att omfördelning inom befintlig EU-budget måste gå före höjda avgifter när utgifterna i EU ökar (till följd av inflation och stigande räntor). Avgiftshöjningen för Sverige som (exklusive stöd till Ukraina) tidigare i höstas bedömdes bli ca 5 miljarder per år kommande år minskade till ca 400 miljoner per år, alltså en knapp tiondel. En nivå som i relation till vår EU-avgift på 45-50 miljarder per år kommande år är högst hanterbar. En mycket stor framgång för den svenska regeringen, som visar att vi prioriterar att ta strid för svenska intressen i EU och skyddar svenska skattebetalares pengar.

Den sista frågan var däremot beklaglig. EU:s stora långsiktiga stödpaket till Ukraina (bidrag och lån) fick stöd av 26 av 27 medlemsländer. Ungern la in sitt veto mot att stödja Ukraina. Varför Ungern på detta sätt försöker sabotera för sitt grannland Ukraina och direkt spelar Putin i händerna och splittrar EU finns det flera teorier om. Men faktum är att Ungern i allt fler frågor isolerar sig från resten av EU. Det gäller ju för övrigt även den svenska natoansökan där Ungern är enda EU-land som hittills inte godtagit Sverige som medlem. Att Ungern som lidit så mycket under ryskt förtryck och traditionellt är ett av de mest västvänliga länderna i Östeuropa agerar på detta sätt kan nog handla mest om inrikespolitik, och är Orbans sätt att försöka framstå som en stark ledare. Men ledare som inte klarar att samarbeta med andra är i mina ögon inte särskilt starka. En dag är det kanske Ungern som behöver EU:s stöd.

Det som händer nu är sannolikt att de 26 övriga EU-länderna löser frågan om stöd till Ukraina bilateralt, dvs en gemensam lösning utanför EU-budgeten och utan Ungern. Stödet behöver vara på plats under första kvartalet och man jobbar nu med att hitta lösningar. Positivt i sammanhanget är att både Slovakien och Polen nu är tillbaka på den Ukraina-vänliga sidan efter diverse märkliga utspel under deras respektive valrörelser. Polen har fått en ny EU-vänlig regering och blivit av med sin tidigare extrema nationalistregering och i Slovakiens fall handlade det nog mest om inrikespolitik - båda länderna stödjer nu Ukrainas ansökan om EU-medlemskap och fortsatt EU-stöd till Ukraina. Att 26 av EU:s 27 länder står stabilt på Ukrainas sida är trots allt en viktig signal, inte minst till USA där samma sak diskuteras inrikespolitiskt. För Sverige motsvarar det långsiktiga stödet till Ukraina en kostnad på ca 1,6 miljarder per år, pengar som kommer tas från den svenska biståndsbudgeten, där man prioriterat om i den minskade biståndsbudgeten från diverse tveksamma biståndsmottagare till att göra Ukraina till största biståndsland.   

 

 

Möte med Sveriges EU-kommissionär

2023-11-14

I dag hade flera av riksdagens utskott möjlighet att träffa Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson för att diskutera Kommissionens arbetsprogram och aktuella EU-frågor. 

Ylva Johansson ansvarar i EU-kommissionen bland annat för migrationsfrågorna och kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten. Två områden som det finns en hel del att säga om.

Ludvig Aspling (SD) ställde den enligt min åsikt bästa frågan på migrationsområdet där han konstaterar att EU spelar med dubbla kort i migrationsfrågan. Å ena sidan innebär politiken att man lockar människor till EU med generösa bidrag, stöd och kanske uppehållstillstånd om de bara lyckas ta sig hit. Vilket leder till att tusentals människor fastnar i flyktingsmugglarnas klor och i värsta fall dör på Medelhavet. Samtidigt betalar EU länder runt Medelhavet för att stoppa flyktingar som  vill hit. EU betalar i båda ändarna, och det finns ingen linje i politiken.

Det enda rimliga vore enligt min åsikt det jag sagt tidigare - att stoppa alla möjligheter att få asyl efter denna typ av migration, och att skicka tillbaka alla som kommer över Medelhavet. I stället bör man göra asylprövning på plats och bevilja verkliga flyktingar (en mycket liten del av de som kommer idag) asyl och säker transport över Medelhavet till ett ordnat mottagande. Tyvärr anser Ylva Johansson att dagens system bygger på EU-fördraget och att hon måste följa det. Jag är av åsikten att man kan byta politik utan att formellt bryta mot asylrätten.

En annan viktig fråga rörde Char Control. Här har Ylva Johansson glädjande nog gått på pumpen ordentligt med sitt orimliga förslag om massövervakning av alla elektronisk kommunikation i EU. Hon har lyckats med en sak - nämligen att få alla de stora partigrupperna i EU-parlamentet att enas mot hennes förslag. De har lagt ett betydligt mer tilltalande och rimligt motförslag. Även delar av ministerrådet är kritiska (inklusive Sverige) och förhoppningsvis leder detta till en rimlig kompromiss till slut.

Andra ämnen som diskuterades var EU:s utvidgning, där alla är överens om att inga länder ska få "gräddfil" in i EU av politiska skäl, utan att man måste uppfylla EU:s villkor för att kunna bli medlem. Här råder en stor politisk enighet i Sverige och som det verkar även inom EU.





 

 

Mina frågor vid statsministerns återrapport från Europeiska Rådet 

2023-11-07

Efter varje möte med EU:s stats och regeringschefer i Europeiska Rådet gör statsministern en återrapport till Riksdagen, där en företrädare från varje parti sedan får ställa frågor om Rådets möte. I dag var jag moderaternas representant vid återrapporten. Mina frågor rörde den växande antisemitismen, samt den roll den islamistiska regimen i Teheran spelar för att stödja eller underblåsa konflikter och då framförallt kriget i Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas. Här är manuset till mina anföranden:
 

Tack fru talman, och tack statsministern för återrapporten.

Som statsministern konstaterade är det en mörk tid just nu, med krig både i Ukraina och Mellanöstern, kombinerat med terrorhot och oacceptabla extremistiska strömningar och en växande antisemitism i Europa.

Det var mycket glädjande att Europeiska Rådets slutsatser kring kriget mellan Israel och Hamas blev betydligt mer nyanserade och balanserade än i det första utkastet, och att man tydligt tar avstånd från Hamas terror och konstaterar Israels självklara och folkrättsliga rätt att försvara sig med respekt för de internationella lagarna och den humanitära rätten. 

Statsministerns tydlighet är oerhört välkommen när det gäller avståndstagandet från de demonstrationer som sker i både Sverige och EU till stöd för Hamas terror och med tydligt våldsbejakande budskap, liksom det starka avståndstagandet från antisemistiska budskap som skapar oro och rädsla hos många judiska familjer.

Den antisemitism som syns i det svenska samhället just nu är oerhört tragisk och skrämmande, och jag är inte säker på att svenska folket i allmänhet vet vad som egentligen drabbar en del judiska familjer idag. Judar som inte har med kriget att göra utan  bara vill leva ifred i Sverige som alla andra.
 
I går besökte jag tillsammans med fyra andra västsvenska moderata riksdagsledamöter Judiska Församlingen i Göteborg. Både för att visa vårt stöd, men också för att få en bild av hur antisemitismen yttrar sig i vardagen för judar i Göteborg. Det handlar om öppna hot i sociala medier, att enskilda personer hängs ut i sociala medier som judar med uppgivande av adress och andra uppgifter, det handlar om att judiska barn inte vågar gå till skolan, det handlar om att man inte vågar bära smycken eller andra judiska symboler offentligt, det handlar om demonstrationer som uttalar direkt hot mot judar och det handlar om att judiska verksamheter behöver kraftigt ökat skydd och vakter. Att det ser ut så både i Sverige och andra delar av EU idag är inget annat än en skam.

Jag vet att det är oerhört välkommet för den judiska minoriteten i Sverige att höra statsministern så tydligt markera att regeringen kommer att bekämpa hat och hot och terror-romantik med full kraft och stå upp mot antisemitismen och för den judiska minoritetens rätt att leva ett tryggt liv i Sverige.

Jag undrar hur statsministerns mycket tydliga budskap i Europeiska rådet togs emot och hur statsministern uppfattar att man agerar mot antisemitismen i andra medlemsstater? Detta är ett gemensamt europeiskt problem.
 

------ 

Fru talman, det är också välkommet att den starka enigheten i EU kring fortsatt stöd till Ukraina står fast. Det är också välkommet att ansträngningarna fortsätter för att hitta vägar att konfiskera beslagtagen rysk egendom och använda denna för Ukrainas återuppbyggnad, att man hårdare försöker bevaka efterföljandet av sanktioner mot Ryssland och Belarus, och att arbetet med en krigsförbrytardomstol fortskrider. Ukrainas folk gör enorma uppoffringar för att skydda sitt land mot rysk aggression och rent barbari, och det tydliga stödet från EU har stor betydelse för det ukrainska folket.   

Min andra fråga har koppling både till kriget i Ukraina och i Mellanöstern. Det blir allt tydligare att den islamistiska regimen i Teheran har ett finger med i båda dessa krig och att man på olika sätt stödjer både Ryssland och Hamas och andra grupperingar med vapen och ekonomiskt stöd och underblåser olika konflikter.

EU skulle ju kunna möta detta både genom att skärpa sanktionerna genom att ta upp ytterligare företrädare för den iranska islamistiska regimen på sanktionslistorna och även genom att terrorstämpla det iranska revolutionsgardet. Jag är medveten om att åsikterna i dessa frågor går isär bland medlemsstaterna, både vad gäller olika politiska hänsyn och nyttan av ytterligare åtgärder, men frågan har ju samtidigt blivit mer aktuell än någonsin. Fördes det några samtal om detta under diskussionerna i Europeiska Rådet? 

Min första fråga ledde till ett långt och bra svar från statsministern och det känns att han är personligt berörd och starkt engagerad i frågan på ett mycket bra sätt. Min andra fråga fick svaret att frågan diskuteras och att alla är medvetna om läget, men att det i dagsläget tyvärr inte finns någon majoritet inom EU för skarpare åtgärder mot den islamistiska regimen i Iran. Här mina inlägg och statsministerns svar. 

 

 

Möte med Eva Lindström från EU:s revisionsrätt

2023-10-18

I dag träffade Finansutskottet och EU-nämnden (jag är ju ledamot i båda) Eva Lindström som är svensk revisor hos EU:s revisionsrätt. Som ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen tycker jag revisionen av hur skattepengarna används är något av det viktigaste vi politiker har att bevaka, och det gäller såväl inom EU som i Sverige. Nedan jag och Eva Lindström efter sammanträdet. 



Revisionsrätten granskar EU:s årsredovisning och hur EU:s utbetalningar hanterats, och tyvärr konstaterar man i år att felprocenten i det man granskat fortsätter att öka. Man anser att 2% felmarginal är acceptabelt, men nu är man uppe på 4,2%, en ökning från 2,7% 2020. Och inom den typ av utbetalningar som anses vara "högriskbetalningar" är felen hela 4,7%. Med tanke på att andelen högriskbetalningar dessutom ökar i EU:s budget är det en oroväckande utveckling.

 

När man ser Revisionsrättens beskrivning av EU:s ekonomiska system, man kallar det "budgetgalaxen" inser man hur snårig EU-ekonomin är och ju snårigare desto större risk för fel eller rent av fusk och korruption. Revisionsrätten har lämnat 14 ärenden vidare för utredning efter misstänkt fusk. Systemet med EU:s pengar är extremt oöverskådligt och svårt att kontrollera, och det är allvarligt med tanke på att budgeten totalt omsluter över 240 miljarder Euro. 

Sverige har en mycket tydlig linje i EU-politiken - EU:s ramar ska hållas, budgeten och regelverken ska följas och vill man öka en utgift bör man spara på något annat. Revisionsrättens uttalande för 2022 är oroväckande och förhoppningen att det ska bli bättre nästa år är väl tyvärr inte så jättestor. 

 

 

 

Delegation från EU-nämnden besökte Bryssel 

2023-09-27

De senaste dagarna har jag ingått i en delegation på 11 personer från EU-nämnden som besökt Bryssel. Vi har bland annat träffat Sveriges EU-ambassadörer, Sveriges EU-kommissionär, ledamöter från Belgiens parlament, svenska europaparlamentariker och den svenska Nato-delegationen. Allt med syfte att diskutera viktiga frågor för Sverige och EU. Allt från frågor om Ukraina, Iran och säkerhetspolitik till frågor om migration, organiserad brottslighet, miljö, "Chat Control" mm. Det blev tio olika möten på två dagar, minst sagt välfyllt schema.

Vi åt också lunch med ett ental av de svenska europaparlamentarikerna och jag och vår delegationsledare hans Wallmark (M) passade också på att besöka några av våra moderata europaparlamentariker och deras svenska tjänstemän. 

Vi avslutade besöket i Bryssel med ett möte med biträdande chefen för den svenska Natodelegationen på Natos högkvarter för att diskutera den svenska natoansökan och Sveriges kommande roll i Nato när medlemskapet förhoppningsvis träder i kraft. Vi lärde oss också mer om Natos organisation och hur man planerar och arbetar med säkerhetsfrågor och militär beredskap.        

Berlaymont heter den byggnad där EU-kommissionen har sitt säte. Det arbetar runt 30.000 (!) personer för EU-kommissionen och dess olika organ. Nedan en gruppbild efter vårt möte med Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson (S).





Här några bilder från Belgiens Senat där vi träffade parlamentariker för att diskutera Belgiens kommande ordförandeskap för EU som ineds vid årsskiftet, efter att det spanska ordförandeskapet avslutas.









Här är jag och Hans Wallmark utanför EU-parlamentet och vår lunch med svenska EU-parlamentariker och diskuterade hur frågor viktiga för Sverige drivs i parlamentet.





Natos nybyggda högkvarter ligger också i Bryssel. Tyvärr är fotografering inne på området och i byggnaderna förbjuden, man får även mobilen beslagtagen under besöket. Så det får räcka med några foton från utsidan. Bilden nedan lånad från nätet - snart finns förhoppningsvis även den svenska flaggan på plats.

 

 

Uppdatering om "Chat Control" 

2023-09-22

I dag skulle EU-nämnden i Riksdagen ha tagit beslut om regeringens position inför de fortsatta förhandlingarna i EU om förslaget till "Chat Control". Men ärendet om ”Chat Control” behandlades inte på dagens möte i EU-nämnden. Det spanska ordförandeskapet meddelade häromdagen att de hade tagit bort ärendet från dagordningen på kommande möte i EU, och därför utgick frågan även vid sammanträdet i EU-nämnden idag. Oenigheten inom EU i frågan är uppenbarligen stor, och till vidare händer inget alls i frågan.

Inför mötet i EU-nämnden fanns ett förslag till ståndpunkt från regeringen som kortfattat innebar att man uttryckte stor oro för rättssäkerhet och integritet i det liggande förslaget, men att man ville ha mandat att vara kvar i diskussionerna och verka för ett rimligt sätt att hantera den bakomliggande frågan - att stoppa barnpornografi och grooming. Det har aldrig funnits någon linje från regeringen att säga ja rakt av till liggande förslag. Och det är också moderaternas hållning i EU-parlamentet.

Nu skjuts frågan på framtiden och det tycker jag personligen är bra. Liggande förslag är helt enkelt inte realistiskt, och det är uppenbart att EU-byråkraterna kan för lite om hur tekniken kring elektronisk kommunikation fungerar och vad som är rimligt och teknisk möjligt att göra. Och framförallt vad som är etiskt och integritetsmässigt rimligt. Jag har haft mycket och givande kontakt med flera experter på området och inser att politiken i detta fall tror sig kunna lösa saker genom att använda metoder som helt enkelt inte fungerar. Så kan man inte ta politiska beslut.

Nedan en artikel från SvD idag som belyser läget i EU i denna fråga. (Bilden makulerad av upphovsrättsskäl).
 

 

 

Återrapport i EU-nämnden  

2023-07-04



I dag hade EU-nämnden sammanträde, och ämnet var EU-minister Jessika Roswalls återrapport från förra veckans möte i Europeiska Rådet med EU:s stats och regeringschefer. 

Jag företrädde moderaterna vid återrapporten och mina frågor rörde dels konkurrenskraftsfrågorna, dels resultatet av Sveriges ordförandeskap. Här är mina två anföranden på ett ungefär.

Konkurrenskraft

EU:s och medlemsstaternas inflytande i omvärlden beror till stor del på dess ekonomiska styrka. Den lägger grunden för allt ifrån den inre marknadens attraktionskraft till sanktionspolitikens tyngd. Trenden att EU:s andel av den globala ekonomin minskar riskerar dock att fortsätta.
 
Den viktiga diskussionen om hur konkurrenskraften kan stärkas får dock sällan den uppmärksamhet som ämnet förtjänar. EU:s förhållningssätt brukar tvärtom präglas av reaktivitet och kortsiktighet i samband med kriser eller externa faktorer såsom USA:s ”Inflation Reduction Act”. Då har diskussioner om uppmjukade ramverk för statsstöd, nya EU-fonder och ökad statlig inblandning i ekonomin stått i fokus, medan de grundläggande faktorer som bygger långsiktig konkurrenskraft och tillväxt ofta har fått stå i bakgrunden.
 
Det är därför mycket välkommet att det svenska EU-ordförandeskapet fick gehör för att EU ska ta ett mer långsiktigt grepp om konkurrenskraftsfrågorna. Detta resulterade ju bland annat i en strategi för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet. Strategin listar på ett föredömligt och ärligt sätt några av EU:s största konkurrensnackdelar och sätter upp målsättningar för att ta itu med dem.
 
Samtidigt finns ju på sina håll oro för att dessa målsättningar bara blir vackra ord som en del annat som EU uttalat genom åren.
 
Jag vill därför fråga EU-ministern om hon upplever att det denna gång finns en genuin insikt bland medlemsstaterna om att dessa långsiktiga frågor verkligen är helt avgörande för EU:s framtid, och om man på riktigt verkligen vill ta tag i problemen, och orkar göra det parallellt med att mer akuta frågor måste hanteras?

Svaret från EU-ministern var att hon upplever att det finns en stark och ökad förståelse för vikten av en stark politik för konkurrenskraft och att medlemsstaterna inser att man måste ta tag i dessa frågor på riktigt.
 

Ordförandeskap
 
Stafettpinnen för att leda EU har nu lämnats över till Spanien och det går såklart inte att avstå från att också göra några reflektioner kring det svenska ordförandeskapet vid dagens återrapport.
 
Det svenska ordförandeskapet verkar ha fått uppskattning av medlemsstaterna och har omskrivits i positiva ordalag i media runt om i Europa. Det är knappast någon tvekan om att Sverige lyckats hantera en del besvärliga frågor och ta dessa i mål.
 
Jag vill därför, så här dagarna efter att det svenska ordförandeskapet löpt i mål, fråga EU-ministern om dels vilka framgångar under ordförandeskapet som hon värderar högst dels få hennes reflektioner kring hur hon och regeringen upplevt samarbetet med riksdagen under ordförandeskapet 

Svaret från EU-ministern var att hon personligen tyckte det viktigaste varit att Sverige lyckats hålla samman EU-länderna när det gäller frågor som rör stödet till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Hon var också mycket nöjd med samarbetet med riksdagens partier under ordförandeskapet.

 

 

EU-nämnden i möte med statsministern 

2023-06-27

I dag var det sammanträde i EU-nämnden, där statsministern redogjorde för regeringens syn på de frågor som ska hanteras vid Europeiska Rådets möte 29-30 juni, det sista mötet med EU:s stats och regeringschefer under det svenska ordförandeskapet.

Många frågor finns på dagordningen - kriget i Ukraina, EU:s ekonomi, säkerhetspolitik, migration, Iran och Kina. 

Själv lyfte jag frågan om förhandlingarna med Sydamerika om ett nytt frihandelsavtal (Mercosur) och de medskick jag fick vid besöket i Brasilien, Argentina och Uruguay, och pekade på att om inte EU skapar goda förbindelser med Sydamerika kommer Kina att öka sitt inflytande där i stället. Statsministern sa att det kommande spanska ordförandeskapet i likhet med Sverige vill försöka komma framåt i denna fråga. Att EU har goda handelsförbindelser med länder i olika delar av världen är ett viktigt sätt att öka vår konkurrenskraft gentemot just Kina. 

På tisdag nästa vecka är det återrapport från statsministern.
 

 

 

 

Inte orimligt att löpande utvärdera EU-medlemskapet 

2023-05-02

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har en mycket omtalad debattartikel i Aftonbladet idag där han kräver en utvärdering av det svenska EU-medlemskapet. Underförstått anser han och SD att medlemskapet inte nödvändigtvis är till fördel för Sverige, och han medger i artikeln att SD har en "skeptisk" inställning till EU men att man på senare år haft en "konstruktiv hållning" till medlemskapet. I artikeln skriver han bland annat att det svenska inflytandet är för litet och att det i praktiken är "tyska, polska eller franska politiker som bestämmer över vilken bil du ska få köpa, hur dyr bensinen ska vara, eller vilka träd du ska få hugga ner på din egen mark."

Kritiken är inte obefogad, och den som följt mig vet att jag upprepade gånger genom åren ifrågasatt orimliga eller klåfingriga EU-beslut. Mitt arbete i EU-nämnden har visat på många exempel, bland annat de tre Åkesson nämner. Men det finns många fler och ännu större frågor. EU:s "taxonomi", dvs hur EU-byråkrater fått fria händer att kategorisera olika investeringar som "hållbara" har jag ifrågasatt många gånger, eftersom det hotar stora viktiga svenska näringsgrenar. Samma sak med den så kallade Återhämtningsfonden som moderaterna vägrade rösta för, liksom EU-kommissionens och EU-parlamentets ständiga önskan om mer pengar, nya lån och större fonder, och deras målmedvetna arbete för att ta till sig allt mer makt från de nationella parlamenten.  

Jag är i grunden stor EU-vän, grundtanken med EU är något väldigt fint. Till att börja med har EU skapat fred mellan medlemsländerna. Vi har fått fri rörlighet inom EU för människor, varor, tjänster och kapital. Studenter kan studera var de vill och människor kan arbeta var de vill. Stora gemensamma problem som kriminalitet och stora migrationsströmmar kräver samarbete och det utvecklas långsamt men säkert. Tillsammans är EU-länderna en stark ekonomisk faktor och kan förhandla till sig goda handelsavtal med länder utanför EU, något som har stor betydelse för exportlandet Sverige. I utrikespolitiken kan ett enat EU vara en kraft som aldrig skulle uppnås av uttalanden från enskilda länder. Rysslands anfall på Ukraina har samlat EU-länderna på ett imponerande sätt när det gäller sanktioner mot Ryssland, och även i relation till Kina uppträder EU med en röst vilket ger mer balans i samtalen. I miljöpolitiken och energipolitiken har tyvärr EU och dess medlemsstater tagit en del olyckliga beslut, men det finns också fördelar med att hantera miljöfrågor gemensamt om man gör det på ett genomtänkt och rimligt sätt. 

I sak har jag ingen invändning mot att man utvärderar det svenska EU-medlemskapet. Det skulle kunna bli en slags revision av nyttan i relation till kostnaderna och skulle också vara ett sätt att balansera debatten och även belysa fördelarna med EU-medlemskapet, vilket jag anser får alltför litet utrymme. Det blir lätt så att det man är missnöjd med får stort utrymme och att det andra tas för självklart. En utvärdering skulle ju också visa att en del av de negativa beslut som politiker skyller på EU faktiskt i verkligheten beror på svensk överimplementering eller på rena svenska beslut - men som man skyller på EU för att slippa ta ansvar. På detta sätt bidrar svenska politiker till att underminera stödet för EU-medlemskapet. Med kloka svenska politiker som på ett konstruktivt sätt hanterar EU-direktiv med svenska folkets bästa för ögonen skulle missnöjet med EU minska.

En översyn skulle också kunna visa skillnaderna för svenska folket mellan en helt passiv regering och en som verkligen lägger energi på att driva EU-frågor framåt. Det svenska ordförandeskapet just nu har visat att man kan lyfta viktiga framtidsfrågor, i detta fall konkurrenskraft och tillväxt, om man verkligen försöker. Passiva svenska ministrar som inte ens orkar åka till viktiga EU-möten utan skickar tjänstemän såg vi däremot flera exempel på under tidigare S/MP-regeringar. Då försöker man ju inte ens. 

Vad är då min politiska slutsats om det svenska EU-medlemskapet? Jo, jag har länge varnat för att EU utvecklas i fel riktning och att det riskerar att skapa en växande EU-kritisk opinion.  Än så länge väger enligt min åsikt fördelarna fortfarande tyngre än nackdelarna, men om EU fortsätter på den inslagna vägen att lägga sig i allt mer och styra över människors liv, driva en allt mer verklighetsfrånvänd klimat- och energipolitik, och kräva ständigt ökande budget och fonder, så kan snabbt den negativa vågskålen väga över. Jag är därför en mycket bekymrad EU-vän.

 

Missuppfattningar om EU:s arbetstidsdirektiv   

2023-05-02 

Diskussionerna och kritiken mot EU:s arbetstidsdirektiv växer. Det kan man på ett sätt tycka är lite märkligt, med tanke på att detta arbetstidsdirektiv funnits i 20 år. Det trädde ikraft redan 2003. Direktivet är infört i svensk rätt 2005 och 2007 genom reglering i arbetstidslagen. Men genom kollektivavtal kan man avtala bort dessa regler.

Det som nu diskuteras är ändringar i flera kollektivavtal, och det är egentligen inte en politisk fråga utan en fråga för parterna att komma överens om. Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär en stark frihet för arbetsmarknadens parter och deras rätt att självständigt förhandla och teckna kollektivavtal. I det ligger att den svenska regeringen inte granskar de kollektivavtal som träffas och inte lägger sig i de förhandlingar som pågår.

Frågorna om arbetstidsregler för exempelvis brandmän och personliga assistenter är alltså inte något som handlar om något nytt EU-beslut, utan det handlar om hur parterna hanterar de EU-regler och den arbetstidslag som redan finns. Man kan alltså inte skylla problemen på EU.

 

 

Högnivåmöte om Ukrainas och Moldaviens väg in i EU   

2023-04-11

I dag deltog jag på ett högnivåmöte i riksdagen med fokus på Ukrainas och Moldaviens väg in i EU. Att mötet hölls i Stockholm har givetvis koppling till att Sverige just nu är ordförande för EU. Min m-riksdagskollega Gustaf Göthberg från Göteborg var medarrangör av mötet.

På plats fanns politiker från Litauen (som vad jag förstår var initiativtagare till mötet) samt Moldavien, bland annat talmannen i Moldaviens parlament, och på länk från Kyiv deltog bland annat ordföranden i Ukrainas utrikesutskott. Själv var jag inbjuden i min egenskap av vice ordförande för det svensk-ukrainska parlamentarikernätverket.



Både Ukraina och Moldavien har ju lämnat i ansökningar om EU-medlemskap och blivit välkomnade som kandidatländer. Processen framåt är omfattande och det ställs höga krav för att länderna ska godkännas som EU-medlemmar. Enligt Andres Kubilius, tidigare premiärminister i Litauen och nu ledamot av EU-parlamentet kan det ta minst 3-4 år innan ansökarländerna blivit redo för EU-medlemskap, vilket gör att de skulle kunna bli medlemmar 2027 och delta i EU-parlamentsvalen 2029. Andra jag talade med tror att det kommer ta längre tid än så. Samtidigt har inte minst Ukraina, trots pågående krig, gjort väldigt stora ansträngningar för att leva upp till EU:s krav. Inte minst kampen mot den omfattande korruptionen prioriterats, en korruption som följt av 50 år som del av det gamla korrumperade Sovjetunionen.

Sveriges statssekreterare med ansvar för EU-frågor, Christian Danielsson, påpekade under konferensen också att även EU måste förändrats om man ska kunna välkomna Moldavien och Ukraina som EU-medlemmar. Inte minst måste jordbruksstöden ses över, med tanke på att Ukraina är ett mycket viktigt jordbruksland. Dagens jordbruksstöd lär inte fungera om Ukraina blir medlemmar. 

Jag tror det kan ta lång tid innan Moldavien och Ukraina blir medlemmar i EU, men det är viktigt att processen fortsätter. Det är samtidigt viktigt att inte EU tummar på kraven bara för att de två ansökarländerna är allvarligt hotade av Ryssland. Ska EU fungera får man inte göra om misstagen när man välkomnade länder i Östeuropa som medlemmar innan de var redo för medlemskap.  

 

 

Statsministerns återrapport från Europeiska Rådet  

2023-03-28

Vid statsministerns återrapport till riksdagen från senaste mötet i Europeiska Rådet, där ju Ulf Kristersson just nu är ordförande, får en representant från varje parti ställa frågor till statsministern. I dag fick jag återigen uppdraget att ansvara för moderaternas inlägg. Nedan hela åtrerrappoirten och frågorna från ledamöterna från riksdagens videoupptagning. Under bilden mitt anförande och mina frågor i korthet.

 

Tack statsministern för återrapporten. Det är var ju utan tvekan en stor framgång för regeringen och statsministern att den prioriterade svenska frågan under ordförandeskapet om EU:s långsiktiga konkurrenskraft fick ett så stort utrymme - trots att andra akuta frågor som krig, energiförsörjning och inflation av naturliga skäl tar mycket utrymme.
 
I slutsatserna från rådsmötet nämns bland annat enklare regler och minskad administrativ börda som viktiga åtgärder för att främja tillväxt och konkurrenskraft. Här är det ju viktigt att även Sverige gör sin del och att vi efter åtta förlorade år nu på allvar försöker göra Sverige till ett föredöme när det gäller regelförenkling för både företag och privatpersoner.
 
I slutsatserna från rådets möte nämns på flera ställen behovet av att stärka tillgången till viktiga produkter inom EU och minska beroendet av en osäker omvärld. Läkemedel nämns som ett exempel. Det finns dock väldigt mycket som EU är beroende av att importera från inte alltid demokratiska och stabila länder, både råvaror, nyckelkomponenter och färdiga produkter. Att minska sårbarheten är en viktig fråga för att stärka EU:s konkurrenskraft. Jag vill därför fråga statsministern hur resonemangen gick kring detta, och om det kom några konkreta förslag på hur EU kan öka sin självförsörjningsgrad och lagerhållning av viktiga produkter?
 
----

Herr talman, situationen i Ukraina är en självklar fråga på alla möten i EU. Det är välkommet med det starka stöd för Ukraina som rådet uppvisar, och att man framhåller vikten av att förhindra kringgående av sanktionerna mot Ryssland, och har en strategi för detta. Det var också värdefullt med det upprepade stödet för att på ett strukturerat sätt registrera de skador Ryssland orsakat, samt inte minst arbeta för att använda Rysslands frysta tillgångar till återuppbyggnaden av Ukraina. 

Min andra fråga till statsministern är om det kom några nya signaler eller öppningar från medlemsstaterna i den ganska komplicerade frågan om de frysta tillgångarna? Jag tror många underskattar hur svår frågan är.




 

 

 

Sammanträde i EU-nämnden med statsministern  

2023-03-22

Dagen inleddes med offentligt sammanträde i EU-nämnden med statsministern inför Europeiska Rådets kommande möte. Själv lyfte jag tre frågor med statsministern, här från den text som tas till protokollet:

"Jag tackar statsministern för svaret, och är uppriktigt imponerad över hur regeringen lyckas hålla alla bollar i luften samtidigt under EU-ordförandeskapet och driva så många viktiga frågor framåt.
 
Min första fråga vill jag ägna Rysslands krig mot Ukraina. Det är ju av stort värde att EU-länderna lyckats enas om så pass kraftiga sanktioner mot Ryssland som man har gjort. Det kommer rimligen att få allt större betydelse för utgången av kriget ju längre tiden går. Samtidigt är det väl bara att inse att det inte står något ytterligare sanktionspaket på agendan just nu, men däremot är det av stor vikt att de sanktioner som redan beslutats också efterlevs av samtliga stater. Det har ju tyvärr kommit vissa signaler om att sanktioner bryts eller rundas på olika sätt, och när detta sker är det både ett beklagligt sätt att finansiera Rysslands krig och samtidigt snedvrider det konkurrensen inom EU mellan det stora flertalet länder och företag som följer sanktionerna och några få som inte gör det. Det är därför inte bara en fråga som rör sanktionerna mot Ryssland utan även en viktig fråga om rättvis konkurrens inom EU. Min första fråga till statsministern är om frågan om brister i efterlevandet av sanktionerna kommer att lyftas på Europeiska Rådets möte?
 
Det är ju en stor framgång för det svenska ordförandeskapet att man, i skuggan av akuta problem som kriget och energikrisen ändå har lyckats få upp konkurrenskraftsfrågorna på dagordningen. Detta var ju också ett uttalat mål för det svenska ordförandeskapet och det är bara att konstatera att det lyckats bättre än kanske någon vågat hoppas. Det är välkommet att kommissionen tydligt, ärligt och öppet i sitt meddelande förra veckan, om EU:s långsiktiga konkurrenskraft, listar några av EU:s konkurrensnackdelar och sätter upp mål för att försöka åtgärda dessa. Min andra fråga till statsministern är hur regeringen avser att driva på under den återstående tiden av ordförandeskapet så att arbetet med att åtgärda konkurrensnackdelar verkligen kommer igång på allvar?
 
Den amerikanska IRA-akten har av naturliga skäl skapat diskussioner. Statsministerns konstaterande att det är viktigt att finna en balans mellan att europeiska företag ska kunna konkurrera globalt på rimliga villkor samtidigt som vi inte dras in i ett statsstödsrace var mycket välkommet. Här bygger verkligen EU-politiken på en svår balansgång. Statsministern konstaterade att det sker framsteg i samtalen mellan kommissionen och den amerikanska administrationen i denna fråga, och jag undrar slutligen om statsministern möjligen kan berätta lite mer om hur dessa framsteg ser ut?"
  

Jag fick bra svar på frågorna. En särskild raportör är just uatsedd för att hantera frågorna om brott mot sanktionerna, frågan om konkurrenskraft är central och kommer lyftas under mötet, och vi fick utförlig beskrivning av hur diskussionerna med USA ser ut och vad effekten blir - i princip som att företag i EU betraktas som företag i de länder USA har handelsavtal med.

Mer om detta i samband med statsministerns återrapport från mötet nästa vecka.

 

 

Klimataktivistiskt EU-beslut om orimliga klimatregler för byggnader  

2023-03-17

Häromdagen tog EU-parlamentet beslut om att man vill se nya och ganska extrema klimatregler för byggnader, både nya och befintliga. När man läser beslutet inser man att en del av det som beslutats helt enkelt är totalt orealistiskt och fullständigt orimligt. Man har helt avstått från konsekvensanalyser av vad kostnaderna kommer blir, vem som ska betala och hur dessa omfattande krav på alla byggnader i hela EU ska kunna omsättas i verkligheten på bara några få år. Och man tog dessutom ett beslut som sannolikt strider både mot mänskliga rättigheter och grundlagar i olika EU-länder. 

Beslutet beskrivs översiktligt i denna artikel, och även i denna.

Några exempel på vad som beslutades:
 

* Alla nya byggnader vara utsläppsfria senast 2028.
* Nya byggnader som används, drivs eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2026. 
* Befintliga bostadshus måste minst uppnå energiprestandaklass E senast 2030, och klass D senast 2033. Det görs inga undantag för privata småhus.
* Alla medlemsländer måste upprätta stöd på nationell nivå och EU-nivå, där utsatta familjer kan ansöka om stöd för renovering av sina hem.
* Byggnader som inte är bostäder samt offentliga byggnader måste uppnå samma prestandaklass senast 2027 respektive 2030.
* Direktivet ställer också krav på solcellsanläggningar och laddningsstationer i alla byggnader där det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.
* Förbud mot förbränning av fossila bränslen senast 2035.

Med andra ord - EU-parlamentet vill alltså tvinga ägare av enskilda villor i hela EU att energirenovera sina hus, och vill även tvinga alla medlemsländer att erbjuda "utsatta familjer" stöd för detta. Hur ska det gå till och vem ska betala statens enorma kostnader för detta? Och de familjer som inte räknas som "utsatta" lär med andra ord tvingas bekosta alltihop själva - oavsett om de vill renovera eller inte. Vad händer om banken inte vill låna ut pengar till detta? Ska man då straffas för att man inte uppfyllt EU:s krav?

Samma sak med kommersiella fastigheter - där tvingas ägarna också "renovera" oavsett om man vill eller inte, och tvingas också bekosta allt själv. Vad gör man om inte banken vill låna ut pengar? Och hur mycket kommer redan höga hyror att stiga?

En annan fråga är hur realistiskt det är att få fram material och arbetskraft och genomföra dessa mycket omfattande renoveringar i hela EU på bara några år? Det är självklart helt orealistiskt och kommer driva upp kostnaderna på byggmaterial och byggnadsarbeten till enorma nivåer.

Detta är ännu ett exempel på otäcka totalitära åsikter i EU-parlamentet. EU kan i vart fall inte rimligen tvinga människor att göra omfattande och mycket dyra åtgärder på sina befintliga fastigheter, det strider rimligen mot grundläggande mänskliga rättigheter. Jag har svårt att se att denna typ av beslut att tvinga fastighetsägare att göra omfattande och kostnadskrävande renoveringar på egen bekostnad skulle hålla juridiskt om det prövas i EU-domstolen? Jag undrar också om de verkligen är förenliga med svensk grundlag? Beslutet är helt enkelt omöjligt, orimligt och troligen inte ens lagligt. Ändå tar alltså EU-parlamentet ett sådant beslut.

Moderaternas gruppledare i EU-parlamentet, Tomas Tobé, beskrev galenskaperna i en debattartikel där han kallar förslaget (som nu är ett beslut) för "Klimataktivism utan konsekvenstänk". Moderaterna i Europaparlamentet röstade nej till förslaget i tisdagens omröstning, och röstade också för ett yrkande om att helt avvisa kommissionens förslag i denna fråga i sin helhet.

Här är hela debattartikeln.

EU-parlamentet var inte enigt, tvärtom väldigt kluvet, och som bekant krävs enighet med även Kommissionen och Europeiska rådet för att det ska bli gällande. Jag utgår från att detta orimliga beslut av EU-parlamentet går samma sotdöd till mötes som det verklighetsfrämmande beslutet om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Europeiska Rådet (ländernas ansvariga ministrar) är förhoppningsvis mer realistiska även om jag inte känner mig helt säker - den farliga klimataktivismen når även in i flera av EU-ländernas nationella regeringar, även om andra är mer klarsynta. 

EU-parlamentarikerna visar däremot gång på gång att de helt saknar verklighetsförankring i sina beslut. De sitter i Bryssel och tar helt ogenomtänkta beslut och utan att bry sig om konsekvenserna för medborgarna i EU:s medlemsstater. Det verkar för dem inte finnas några gränser för hur stora uppoffringar man vill kräva av de  europeiska medborgarna. Inga grundläggande värden (exempelvis rätten att själv få bestämma om renovering av sina egna byggnader) verkar vara för stora för att offra på klimatpolitikens altare. 

 

 

 

Sverige röstar nej till att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet  

2023-03-10

EU:s revisionsrätt riktar kritik mot EU-kommissionen för genomförandet av budgeten för 2021 (Hanteringen av detta är alltid utdragen och det betyder att vi nu hanterar utfallet av 2021 års budget, trots att det är 2023). 

Sverige har sedan EU-inträdet, oavsett regering, drivit att EU-budgeten ska vara effektiv och återhållsam och att de ska finnas en god kontroll av EU-medlen. Så här ser utvecklingen ut de senaste åren när det gäller felaktigheter, risker och annat:



De fyra senaste åren har Sverige lagt ned sin röst när det gäller ansvarsfrihet. Vi har varit kritiska, men utvecklingen har dock stått stilla eller rent av gått åt rätt håll, och därför har Sverige inte röstat nej utan valt att avstå. 

När det gäller 2021 har däremot utvecklingen gått åt helt fel håll. Felprocenten har ökat och är den högsta på fem år. Andelen högriskkostnader har ökat, liksom felnivån på dessa. Och rekordmånga ärenden har lämnats över till OLAF, EU:s byrå för bedrägeribekämpning. I det läget anser regeringen att Sverige bör rösta nej till ansvarsfrihet. Detta fick också starkt stöd av samtliga partier vid mötet i EU-nämnden idag.

Att Sverige som ordförandeland i EU röstar nej till att bevilja ansvarsfrihet är såklart lite speciellt. Det händer inte ofta att ett ordförandeland gör så. Det har dock hänt någon gång tidigare, bland annat har Nederländerna vid ett tillfälle röstat nej trots att man då var ordförandeland.

Jag framförde på EU-nämndens möte idag att det är bra med den svenska tydligheten, och att det snarare känns extra positivt att vi röstar nej trots att vi är ordförandeland. Det väcker reaktioner och skickar extra tydliga signaler om att EU måste ta bättre ansvar för alla de pengar som EU:s medborgare betalar i allt högre EU-avgifter. Jag är mycket nöjd med den nya regeringens linje i denna fråga, och glad över att samtliga partier i riksdagen i dag ställde sig bakom beslutet. Sverige är kända för att ha höga krav på detta område, och den positionen ska vi värna. Som det ser ut idag kommer troligen även Nederländerna och Danmark att rösta nej. 

 

 

Statsministerns återrapport från Europeiska Rådet

2023-02-14

I dag representerade jag moderaterna i frågestunden efter statsministerns återrapport från mötet i Europeiska Rådet, där Sverige är ordförandeland detta halvår.  

Jag började mitt inlägg med att konstatera att Sveriges ordförandeskap i EU genomförs i en mycket svår tid, kanske den mest dramatiska sedan EU bildades. EU hann ju knappt återhämta sig från pandemin innan den europeiska ekonomin gick in i en lågkonjunktur. Denna har tyvärr  förstärkts av en energikris och ett ryskt angrepp på Ukraina som fått både allvarliga mänskliga och ekonomiska följder.
 
I detta allvarliga läge är behovet stort av ledarskap med förmåga att samla EU:s 27 medlemsländer kring rimliga kompromisser. 27 medlemsstater med delvis helt olika historia och förutsättningar. Hittills har EU fungerat bättre än de flesta vågat hoppas, EU:s gemensamma beslutsamhet har imponerat på många och har visat att EU verkar vara som bäst när det verkligen gäller. Samtidigt inser alla att det allvarliga läget ställer oerhört höga krav på Sverige att försöka värna denna förhållandevis goda enighet. Det gäller inte minst frågan om ytterligare sanktioner mot Ryssland, hantering av energikrisen, behovet av åtgärder för att värna frihandel och konkurrenskraft samt hantering av migrationsfrågan. Redan nu efter en dryg månad av ordförandeskapet är det tydligt att Sveriges regering verkligen tar sin viktiga och svåra uppgift på allvar.

Den andra delen av mitt inlägg ägnade jag åt kriget i Ukraina. Detta krig är den värsta konflikt som drabbat Europa sedan andra världskriget. I vart fall om man räknar antalet döda. Även med en försiktig uppskattning verkar det sannolikt att flera hundratusen människor redan har dött i kriget. Både ukrainska och ryska soldater och civila ukrainare. Till detta kommer väldigt många mycket svårt skadade. Putins regim har väldigt många liv på sitt samvete och antalet döda och svårt skadade växer för varje dag. Samtidigt är många miljoner ukrainare på flykt, antingen till andra länder eller som internflyktingar i Ukraina. Utöver detta är förstörelsen av ukrainska städer katastrofal. Flera städer och förorter i östra och södra Ukraina är praktiskt taget lagda i grus, liksom delar av ukrainsk infrastruktur – elförsörjning, vägar, järnvägar och broar, skolor och sjukhus. Behovet av minröjning är samtidigt enormt – Ukraina lär vara det mest förorenade landet i världen vad gäller minor, och i stora delar av de befriade områdena kan människor idag inte röra sig i skogen eller arbeta på åkrarna av rädsla för minor.

Sveriges och EU:s och hela den demokratiska västvärldens uppgift är nu i första hand att hjälpa Ukraina med allt från humanitärt stöd till vapen för att kasta ut ockupationsmakten ur landet så snabbt som möjligt. Det är glädjande att den nya svenska regeringen så tydligt deklarerat att man vill öka Sveriges stöd till Ukraina och att det finns politiskt stöd för detta i riksdagen. Jag konstaterade att hittills har regeringen verkligen levererat det man lovade, och statsministerns tydliga besked häromdagen till Ukrainas president Zelenskyj om att Ukraina tillhör den europeiska familjen värmde många ukrainska hjärtan och uppmärksammades stort i ukrainska medier.
 
Men den dag Ukraina återtagit sitt territorium och kriget förhoppningsvis är avslutat vidtar den ännu större uppgiften – att hjälpa Ukraina att återuppbygga sitt land. Frågan blir hur återuppbyggnaden ska finansieras – de totala kostnaderna kommer bli enorma. Frågan om ryska krigsskadestånd måste givetvis upp på agendan. Inom EU diskuteras ju samtidigt frågan om hur frusna ryska tillgångar eventuellt kan komma att användas för Ukrainas återuppbyggnad. Som jurist vet jag ju att detta är en oerhört svår fråga där olika länder har olika lagstiftning. Min fråga till statsministern var därför hur diskussionerna gick kring detta under europeiska rådets möte och om statsministern ser några öppningar i denna svåra fråga.

Statsministerns svar var mycket positivt, han meddelade att EU på svensk initiativ tillsatt en arbetsgrupp som ska hantera frågan om frysta tillgångar. Arbetsgruppen kommer att ledas av en svensk, generaldirektören på myndigheten Kommerskollegium. Syftet med arbetsgruppen är att kartlägga de juridiska reglerna i olika länder och möjligheten att kunna låsa upp tillgångar och beslagta dem för att bekosta återuppbyggnaden av Ukraina.  Ett mycket positivt besked, som statsministern även vidareutvecklade på en efterföljande presskonferens.

Sammanträde med EU-nämnden

2023-02-10

Fredag morgon är det oftast möte i EU-nämnden, och det gällde även idag. Och eftersom vi hade finansministern på besök inför mötet i Ekofin (ekonomiska och finansiella frågor) var jag en av dem som tjänstgjorde för moderaternas räkning. Jag har ansvaret i riksdagsgruppen för alla frågor i EU-nämnden som rör finansutskottets område. Detta halvår är arbetet i EU-nämnden lite speciellt med tanke på att Sverige är ordförandeland i EU, och att våra ministrar leder sammanträdena i EU. Vid dagens sammanträde diskuterades bland annat stödet till Ukraina, de ekonomiska effekterna för EU till följd av kriget, samt viktiga frihandelsfrågor. I alla frågor är det Sveriges uppgift att försöka hålla samman EU:s 27 medlemsländer och att vid behov förhandla fram kompromisser, samtidigt som våra ministrar självklart försöker stå upp för Sveriges intressen.

Här en bild från dagens sammanträde, med finansminister Elisabeth Svantesson och till höger om henne vid bordet (till vänster om henne på bilden), statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, samt några andra tjänstemän på finansdepartementet. Nedanför en gruppbild på tjänstgörande moderater - vi tre som tjänstgjorde i EU-nämnden idag, samt vår finansminister. Vi har en god stämning trots att frågorna är av allvarligare art än på många år. 





 

 

Möte med statsministern och EU-ministern i EU-nämnden

2023-02-08

I dag hade EU-nämnden möte med statsministern in för kommande möte i Europeiska Rådet (EU:s stats och regeringschefer), det första mötet med Sverige som ordförande.

Kriget i Ukraina överskugar mycket just nu, men även ett antal andra frågor var uppe för diskussion. Bland annat EU:s gemensamma migrationspolitik, stöd till Turkiet och Syrien efter jordbävningen, hur EU ska möta USA:s något protektionistiska näringslivspolitik (regeringen säger nej till nya EU-fonder och vill motverka ny kapplöpning om statsstöd och i stället värna frihandel och sund konkurrens) , samt frågor kring EU:s eventuella utvidgning i framtiden (där vi är positiva till medlemskap för Moldavien, Ukraina och Georgien, men samtidigt kommer kräva att dessa länder uppfyller alla villkor före medlemskap).



Själv lyfte jag frågan om korruption och hur kamp mot detta är viktigt även för investeringar och konkurrenskraft. Ukraina arbetar mycket föredmligt med att minska korruptionen i samband mned sin medlemsprocess, men korruption finns tyvärr också inom dagens EU-länder och har visat sig nå ända in i EU-parlamentet. Här måste EU agera med kraft. 

 

EU:s stöd till Ukraina prioriterad fråga under Sveriges ordförandeskap

2023-01-07

I fredags hade statsminister Ulf Kristersson ett längre digitalt möte med Ukrainas president Zelenskyj och förklarade att EU:s stöd till Ukraina är den viktigaste frågan under det svenska ordförandeskapet. Bra, moraliskt rätt och mycket välkommet!

 

 

Onödigt snåriga EU-regler kring elprisstöd till företag 

2022-12-22

Dagens besked om att det krävs ett omtag rörande elprisstödet till företag är frustrerande. Helt kort handlar det om att det förslag som Svenska Kraftnät tagit fram (på uppdrag av tidigare regering) godkänts av Energimarknadsinspektionen, som prövat det enligt en EU-regel rörande hur de så kallade "flaskhalsavgifterna" får betalas tillbaka. Men före utbetalning krävs även en prövning enligt statsstödsreglerna, och regeringen anser att förslaget inte skulle få godkänt av EU-kommissionen vid en sådan prövning. Därför behöver man göra förändringar. Nu har ansvariga myndigheter fått till den 4 januari på sig att lösa detta. 

Jag förstår att företagare är upprörda och att regeringen får skulden. Men jag tycker det är lite orättvist - detta är komplicerade regelverk och regeringen kan knappast klandras för att en myndighet på tidigare regerings uppdrag utrett en fråga och presenterat ett förslag som enligt den nya regeringen inte skulle godkännas av EU. Att ge myndigheterna jul och nyårshelgerna för att lösa ut problemet är extremt kort tidsfrist, vilket visar att regeringen tar allvarligt på frågan. 

Samtidigt illustrerar detta hur insnärjda vi är i olika EU-regelverk. I detta fall är vad jag förstår alltså stöd till företag i form av återbetalning av avgifter tillåtet enligt en EU-regel, samtidigt som en annan EU-regel riskerar att göra det till ett otillåtet statsstöd. EU-regler är ofta svåra att överblicka, de strider ibland mot varandra, inte sällan är de också allmänt skrivna vilket gör tolkningen lite godtycklig, och hanteringstiden i EU vid olika ansökningar och beslut är ibland långa. I allvarliga och brådskande lägen är EU-byråkratin och mängden snåriga regler ett allvarligt hinder för medlemsstaterna att agera snabbt.

Under mina dryga 16 år i riksdagen, varav ett antal år som ledamot även i EU-nämnden, har jag dessutom ofta funderat över om inte Sverige är det absolut lydigaste medlemslandet i EU (Och det gäller oavsett regering)? När andra länder höftar lite, tolkar oklara eller motstridiga regler till sin egen förmån, ibland ser genom fingrarna med detaljer, så följer vi alltid alla regler till punkt och pricka. Inte bara det, vi tar ofta till en extra marginal i både lagstiftning och beslut och bedömer inte sällan frågor mer strängt än EU kräver. 

Självklart ska Sverige vara en medlemsstat man kan lita på, som följer grundläggande EU-regler och är lojala mot EU:s bestämmelser. Men när reglerna är oklara, motstridiga eller när det finns utrymme för olika tolkningar tycker jag vi borde vara lite frimodigare. Vi måste ju inte alltid tolka alla regler till vår egen nackdel. Och när det handlar om brådskande viktiga ärenden som är av betydelse för att rädda företag och jobb borde vi rentav kunna vara lite olydiga om det krävs. Särskilt när olika EU-regler pekar i olika riktningar.
 
Ibland önskar jag att vi helt enkelt tog ett snabbt beslut, därefter skrev till EU att "nu har vi tagit beslut om att göra så här, vi anser att det ligger inom EU:s regelverk. Har ni synpunkter får ni höra av er". Och sedan bara köra. Om EU-kommissionen skulle anse att vi gjort fel får vi väl överklaga eller be om ursäkt eller i värsta fall betala böter. Men då har kanske redan vårt svenska beslut genomförts och förhoppningsvis räddat företag eller jobb. Snårig EU-byråkrati får helt enkelt inte orsaka svensk handlingsförlamning i viktiga frågor. Då är något helt fel i grunden. 

 

 

Mina två sista riksdagsdebatter i år 

2022-12-22

Mina två sista riksdagsdebatter i år var också några av de absolut sista före jul. Den första debatten rörde statens budget rörande statsbidragen till  kommuner och regioner och den andra debatten rörde avgiften till Europeiska Unionen. Följ länkarna för att lyssna på debatterna i sin helhet. Det går även att klicka på mitt namn för att speciellt lyssna på mina anföranden och mina repliker i respektive debatt.

Här är mitt anförande om statsbidragen till kommunerna i skriftlig form, där jag framförallt pekade på den nya regeringens satsningar, betydelsen av systemet med resuyltatutjämningsfonder för kommuner och regioner och hur man i övrigt måste ta ansvar från kommunernas sida för att stärka sin egen ekonomi.

Här är anförandet om den svenska EU-avgiften där jag berättade om regeringens fokus på en budgetrestriktiv politik i EU och även gav min syn på den tidigare regeringens ganska tafatta EU-politik, min ganska kritiska syn på EU:s utveckling och samtidigt min påminnelse om varför vi en gång gick med i EU. Slutligen talade jag en del om  den nya regeringens prioriteringar för det svenska EU-ordförandeskapet som inleds den 1 januari. 



Jag tog även repliker på S och V i debatten och konstaterade att Socialdemokraterna kan prata hur mycket de vill om sin budget - de har ingen möjlighet att få stöd för den i riksdagen. Och de fyra partierna till vänster är helt oense om nästan allting - bortsett från att alla fyra vill höja biståndet, ta emot fler invandrare och kraftigt höja kostnaden för drivmedel.

Jag frågade också Vänsterpartiets debattör om hon ansåg att V har en budget i balans. Svaret blev ja, varvid jag påpekar att V budgeterar totala undeskott med 251 miljarder kommande tre år. Detta är alltså vad V kallar en budget i balans. Miljöpartiet har för övrigt underskott på liknande nivåer i sin budget. Det är alltså dessa partier plus C som S vill regera ihop med...svenska folket ska nog vara väldigt glada att de slipper detta experiment.

 

Om två veckor tar Sverige över ordförandeskapet i EU 

2022-12-14

Vid årsskiftet, om drygt två veckor, tar Sverige över ordförandeskapet i EU för ett halvår framåt. I dag redogjorde statsminister Ulf Kristersson i riksdagen för de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet. Han konstaterade att Sveriges ordförandeskap kommer att ha två stora frågor på agendan, Rysslands krig och stödet från EU till Ukraina, och en europeiska energikrisen. Samtidigt kommer Sverige verka för att EU också har kraft att hantera andra mer långsiktiga frågor. Sverige kommer vara en kontruktiv kraft som försöker samla EU-länderna i viktiga frågor, och statsministern uttalade att han vill att EU ska vara lite bättre när Sverige lämnar över ordförandeskapet än när vi tog över det.   

Sakpolitiskt kommer Sverige ha fokus på främst:
1. EU:s yttre och inre säkerhet, både när det gäller stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland, gemensam hantering av migrationen, bättre gränsbevakning och utökat polissamarbete och kamp mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
2. Miljö och energifrågor, med minskat beroende av rysk gas och fokus på trygg elproduktion och en stabil europeisk energimarknad. 
3. Långsiktigt fokus på europeisk konkurrenskraft så vi får fler företag att investera och växa i Europa. EU har släpat efter i dessa frågor på senare år och USA och Kina investerar mer i forskning och utveckling än EU. EU måste nu komma ifatt. 
4. Värnandet om demokratiska värderingar, grundläggande rättsstatliga principer och att avtal efterlevs, samt fokus på ansvarsfull hantering av EU-medel. Samt att EU ska göra rätt saker och vara bra på det, men inte lägga sig i sådant som varje land bäst beslutar själva. 



Statsministern lämnar sin redogörelse. Längst fram sitter jag och EU-nämndens ordförande Hans Wallmark (M). Till vänster om mig, lite längre bort, sitter EU-minister Jessika Roswall (M). För mig och övriga ledamöter i riksdagens EU-nämnd blir ordförandeskapet säkert en ganska händelserik tid. 

 

 

Sista återrapporten med statsminister Magdalena Andersson 

2022-10-13

   

I går hade vi av allt att döma sista återrapporten med statsminister Magdalena Andersson från Europeiska Rådets möte. Denna typ av återrapporter har riksdagen alltid med statsministern efter varje möte med EU:s stats och regeringschefer, och varje parti får ställa frågor till statsministern om resultatet av mötet och vad som avhandlats.

Vid gårdagens möte hade jag äran att företräda moderaterna vid återrapporten och det blev ett bra tillfälle att tacka statsministern för många intressanta debatter de senaste åtta åren, både i hennes egenskap av finansminister och statsminister, och både i min egenskap av ledamot i finansutskottet och EU-nämnden. Även om vi företräder de olika sidorna i politiken så har vi oftast haft respektfulla och seriösa debatter och vi känner varandra väl efter dessa år och kan bjuda lite på oiss själva. I EU-frågorna har vi inte sällan haft gemensamma ingångar mellan Moderaterna och Socialdemokraterna i frågor som är viktiga för landets bästa, och min bild är att Magdalena Andersson  överlag agerat väl i EU-sammanhang både som finansminister och statsminister. Däremot kan jag ju tycka att andra ministrar inte alltid stått upp för svenska intressen och de har inte heller alltid följt det EU-nämnden beslutat, utan rent av medvetet gått emot de instruktioner man fått. Där förvåntar jag mig mer av den kommande regeringen - vi måste bli mycket bättre på att ta strid i EU vid behov och stå upp för Sverige och svenska intressen.   

I sak rörde gårdagens återrapport främst situationen i Ukraina och den europeiska energiförsörjningen. Debatten går att följa om man klickar på bilden nedan. Mina inlägg går att hitta via anförandelistan till höger om filmen. 

 

 

 

 

Återrapport från Europeiska Rådets möte

2022-06-02



I Sverige fungerar det så att inför varje möte i EU där den svenska regeringen deltar ska frågorna hanteras i EU-nämnden, som sedan ger besked om vilken linje statsministern och övriga ministrar ska hålla vid möten i EU. Detta gäller även möten i Europeiska Rådet (alltså möten där medlemsländernas stats- och regeringschefer träffas för överläggningar). 

I måndags förde jag moderaternas talan i EU-nämnden vid överläggningarna med statsministern inför Europeiska Rådets möte tisdag-onsdag. I dag var det dags för statsministerns återrapport från mötet och efterföljande frågor, där jag även idag företrädde moderaterna.



Det handlade främst om nya sanktioner mot Ryssland och ekonomiskt stöd till Ukraina, men man behandlade också allvarliga konsekvenser av kriget i form av livsmedelsbrist i fattiga länder till följd av att Ukrainas export av spannmål förhindras av Ryssland, samt följderna för energiförsörjningen i Europa.



Från moderat sida välkomnar vi de nya sanktionerna och det utlovade ekonomiska stödet till Ukraina. Samtidigt ställde jag frågor om varifrån pengarna ska komma till det stora stödet på 9 miljarder Euro (moderaterna tycker att EU ska prioritera om i sin stora budget och frigöra dessa pengar). Jag ställde också frågor kring EU:s energipolitik där man nämner i stort sett alla energislag som önskvärda - utom just kärnkraft. Detta är anmärkningsvärt med tanke på skenande energipriser och hotande energibrist till vintern, samt att importen av rysk gas fortsätter att finansiera Putins krig. I detta läge borde alla energikällor som minskar beroendet av rysk gas välkomnas och inte motarbetas. 

 

 

Extrainsatt möte med EU-nämnden om Ukraina mm

2022-05-30

Startade dagen med möte i EU-nämnden, och förde moderaternas talan vid överläggningen med statsministern inför extra EU-toppmöte denna vecka. Ämnena var bland annat stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland, EU:s energiförsörjning och den globala livsmedelskrisen i krigets spår.

Några av de saker jag berörde i mitt inlägg:

* Viktigt att regeringen driver på för att få ytterligare sanktioner mot Ryssland på plats.
* Välkommet att EU både vill stödja Ukraina nu under kriget och landets återuppbyggnad efter kriget.
* Stöd till Ukraina bör finansieras genom omfördelningar inom EU:s budget och inte med nya upplånade pengar på EU-nivå.
Finansieringen av Återhämtningsfonden genom skuldsättning av EU var en engångsföreteelse och får inte upprepas för andra ändamål.
* Konfiskering av fryst rysk egendom inom EU skulle kunna frigöra pengar till Ukraina, men är komplicerat juridiskt.
* EU får inte återigen tappa bort kärnkraften när man diskuterar EU:s framtida energiförsörjning och minskat beroende av
rysk olja och gas.
* Det är ett problem för hela norra Europas energiförsörjning och elpriser att Tyskland förtidsavvecklat kärnkraft och gjort sig beroende av rysk gas i stället. Dessutom bidrar man på detta sätt till att finansiera Putins krig i Ukraina. Detta bör statsministern lyfta med sin tyska kollega. Hur Tyskland utformar sin energiförsörjning är visserligen en nationell tysk fråga, men samtidigt påverkar det direkt situationen i hela norra Europa.

 

 

Viktig debatt om gränserna för vad EU ska besluta om 

2022-03-02



I dag företrädde jag moderaterna i en debatt om "subsidiaritetsprövning" av ett EU-ärende som rör EU:s finansiering. Prövningen innebär att riksdagen ska ta ställning till om ett ärende verkligen ska avgöras på EU-nivå, eller om det är en fråga om nationell kompetens, dvs att frågan bör beslutas i riksdagen.

Min ingång i dessa återkommande frågor är att EU ska ägna sig åt rätt saker. Stora gemensamma frågor där länderna måste samla sig kring ett beslut. Inte gå in i sådant som  länderna själva är bättre på att hantera. Och vad passade väl bättre än att koppla detta till kriget i Ukraina, som visar att EU klarar att agera gemensamt när det verkligen gäller. Så mitt anförande började i Ukraina och avslutades med det aktuella subsidiaritetsärendet med koppling till skatter. Här är hela mitt anförande från videoupptagningen ovan och i löpande text nedan  (på ett ungefär):   


"Herr ålderspresident,

Under mina 16 år i riksdagen har jag deltagit i ett antal debatter med koppling till EU-frågor, och under senare år när jag varit ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden har det blivit extra mycket av detta.
 
Min linje i debatterna har hela tiden varit tydlig. Jag är en stor vän av EU som ide och ser enorma fördelar med samarbete på viktiga områden för att lösa gemensamma problem och försöka värna freden, friheten och demokratiska värden. Och grundtanken om den fria rörligheten i Europa har varit till stor nytta för Sverige.
 
Samtidigt har jag alltid varit kritisk till att EU lägger sig i frågor som inte bör hanteras på EU-nivå, och försöker ta över allt mer makt från de nationella parlamenten. Principen om subsidiaritet är grundläggande. EU ska lägga kraften på sådana frågor som bäst hanteras på gemensam nivå, men hålla sig borta från frågor som bör hanteras nationellt. På samma sätt som den svenska staten ska avstå från att lägga sig i frågor som bäst beslutas i svenska regioner eller kommuner. 

Herr ålderspresident,

Vikten av denna gränsdragning kan inte bli tydligare än idag.
 
Europa upplever just nu en rent fasansfull tid. För mig som växte upp med kalla kriget och berlinmuren är det som att kastas tillbaka 40-50 år i tiden.
 
Det som händer i Ukraina just nu är vidrigt och avskyvärt. Jag besökte själv Ukraina för ett antal år sedan som valobservatör för OSSE, och var då stationerad i det Kharkiv som just nu utsätts för ödeläggelse av ryska raketer. Vi ser hur ryska bomber och raketer nu riktas rakt mot bostadsområden och hur man bombar både sjukhus och skolor. Det är svårt att ta in den enorma likgiltigheten för mänskliga liv som den ryska statsledningen med president Putin i spetsen uppvisar. Jag undrar vad Ukrainas befolkning har gjort Putin för ont? Är det deras vilja att forma ett demokratiskt land som stör?
 
I Ukraina strider just nu släktingar och kusiner mot varandra, Ryssland angriper en broderfolk med gemensam historia, kultur och delvis språk, där många traditionellt har täta band och kontakter över gränsen. Någon liknade det vid att Sverige skulle anfalla Norge och bomba civilbefolkningen i Oslo och Bergen.
 
Kriget kostar människoliv i en förfärande mängd, både ukrainare och unga värnpliktiga ryska soldater som i många fall verkar ha trott att de skulle på övning men hamnade mitt i ett krig mot sitt broderfolk. Och där deras egen president använder dem som kanonmat. Skulden ligger helt på Rysslands president Putin. Varje dödad människa, såväl ukrainare som ryss, bär han personligen ansvaret för.
 
Modet och försvarsviljan hos det ukrainska folket är samtidigt beundransvärd. Men styrkebalansen mellan Ryssland och Ukraina är till ryssarnas fördel, och utan hjälp från omvärlden skulle Ukraina i längden inte ha någon chans. Och det är här EU kommer in i bilden.  
 
De senaste veckorna har EU visat upp en fantastisk enighet om mycket skarpa sanktioner mot Ryssland, vilket man samordnar med ett flertal andra länder såsom USA, Kanada, Japan och Australien.
 
Utan det massiva stödet från bland annat EU och dess medlemsstater, både vad gäller ekonomiska sanktioner och aktivt stöd med vapen, skulle Ukraina i längden inte ha en chans. Nu står hela den fria demokratiska världen upp för ett angripet land, och utan EU hade detta knappast varit möjligt.
 
EU har nu visat att man kan agera snabbt och beslutsamt, att man kan hjälpa varandra att hantera effekterna av hur olika medlemsstater drabbas av sanktioner, energibrist eller flyktingströmmar, och hur man gemensamt kan agera för att hjälpa Ukraina, både humanitärt och militärt. Idag ser vi också hur Polen och andra länder i östra Europa tar ett enormt ansvar för att ta emot flyktingar från Ukraina.
 
Jag skulle påstå att EU nu visar sig från sin allra bästa sida. Och det påminner oss om varför EU bildades, och varför Sverige gick med i EU. Det var faktiskt i första hand för att stå enade mot nya krig och för att försvara fria demokratiska samhällen.
 
Herr ålderspresident,
 
EU:s uppgift är just detta, att samla medlemsstaterna kring stora viktiga frågor som rör Europas framtid. EU:s uppgift är däremot inte att ta över frågor som varje medlemsstat bäst hanterar själva.
 
Detta leder oss in på dagens ärende i finansutskottet. EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas tre nya typer av egna medel, det vill säga tre nya intäktskällor till EU:s budget. Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna. Ett paket som vi moderater var mycket kritiska emot.
 
När ärendet kom upp i finansutskottet påtalade jag vår moderata inställning.
 
Beslut om de tre förslagen till nya egna medel ligger en bit fram i tiden, och effekterna för Sverige är i dagsläget svåra att bedöma. Det står dock helt klart att minst ett av förslagen (”pelare 1”) innebär att EU tar över beskattningsrätt från medlemsstaterna. 
 
Den svenska riksdagen har tidigare med stor majoritet uttalat att beskattning ska vara en nationell kompetens och inte överföras till EU. Moderaterna anser av denna anledning att det liggande förslaget står i strid med subsidiaritetsprincipen. Beskattning är en nationell kompetens som bör värnas.
 
Subsidiaritetsprövning bygger dessutom, som regeringen påpekar i sin promemoria, på frågeställningen om målet för förslaget kan nås på annat sätt än genom att tillföra nya egna medel. Vi delar regeringens bedömning att återbetalning av EU:s skuld i stället bör kunna ske genom omfördelning i EU:s budget, eller i andra hand genom inom ramen för det existerande systemet för egna medel. Till skillnad mot regeringen tyckte vi moderater att detta är ett skäl att anse att Kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
 
Jag är mycket nöjd över att den moderata linjen fick brett stöd av finansutskottet, som skriver följande i sitt motiverade yttrande som kommer att avlämnas till EU-kommissionen som svensk ståndpunkt:
 
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
Riksdagen har prövat kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel.  
Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, vilket innebär en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel och en strikt budgetdisciplin. Den svenska restriktiva grundhållningen när det gäller EU:s budgetpolitik är fast förankrad i riksdagen. I denna restriktiva grundhållning är principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning vägledande. Liksom riksdagen vid flertalet tillfällen framhållit är den kritisk mot införandet av nya egna medel och emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå.
Riksdagen konstaterar att det huvudsakliga målet med kommissionens förslag till ändrat beslut om egna medel är att finansiera återbetalningen av EU:s skuld för finansieringen av det europeiska återhämtningsinstrumentet (NGEU). Riksdagen konstaterar även att kommissionen anför att nya egna medel kan användas för att finansiera den sociala klimatfonden.
Riksdagen bedömer att kommissionens föreslagna åtgärder går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen med förslaget. Målen med förslaget kan enligt riksdagens mening ske genom omfördelning av medel inom EU:s budget och i andra hand inom ramen för det nuvarande systemet för egna medel. Riksdagen anser dessutom att det är alltför långtgående för att nå målet med förslaget att besluta om nya egna medel som baseras på intäkter från förslag som inte är antagna. Det är särskilt långtgående att införa ett nytt eget medel baserat på ett kommande förslag till direktiv för att genomföra pelare 1 i OECD/G20:s överenskommelse i EU.
Mot bakgrund av detta anser riksdagen att kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för EU:s egna medel inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen.
 
Herr ålderspresident,

Moderaterna kommer fortsätta verka för ett starkt och aktivt arbete i EU för att enas om stora viktiga frågor, samtidigt som vi står upp för subsidiaritetsprincipen och ifrågasätter onödiga eller alltför klåfingriga beslut som med fördel hanteras på nationell nivå. Sverige ska vara en stark och pålitlig part i EU-samarbetet, men vi ska också vårda EU-projektet och ifrågasätta sådant som vi tycker är fel. Om man koncentrerar sig på de stora viktiga frågorna och låter medlemsstaterna sköta det andra så kommer EU fungera bättre, ta bättre beslut och får ett starkare stöd bland medborgarna i unionen. Det tryggar samtidigt EU:s framtid som en viktig aktör för att värna fred, frihet och demokrati i Europa.
 
Det har aldrig varit viktigare än nu att värna EU-tanken och vårda EU-projektet."

 

 

EPP-möte om energipriser och inflation

2022-01-25

I kväll deltog jag som moderat representant i ett nytt möte med EPP:s arbetsgrupp om ekonomiska frågor. (EPP är alltså moderaternas grupp av konservativa/kristdemokratiska partier i EU-parlamentet). 

Temat för kvällen var de stigande energipriserna som både medför en snabb ökning av inflationen och en stor påfrestning för hushållen i många länder i Europa. Av bilden nedan framgår att energipriserna ensamma orsakar att inflationen i EU är 5% i stället för 2%. Men även utan stigande energipriser ökar inflationen i EU (liksom i USA). Orsaken är enkel - massor av miljarder i "nytryckta pengar" som pandemistöd driver upp priserna på allt.



Några direkta lösningar på de stigande energipriserna presenterades inte, men i ett antal länder ger man olika former av riktade stöd till hushållen, något vi även diskuterar i Sverige. Moderaterna vill slopa energiskatterna under två månader, vilket gör att alla hushåll får del av stödet. Regeringen har en annan lösning som bara kommer att nå en del av hushållen i landet. Vilket förslag som vinner återstår att se, jag håller en slant på att vårt moderata förslag kan avgå med segern. Det är tydligare och rättvisare än regeringens.

I grunden beror höga energipriser på två saker - instabil energiförsörjning och elproduktion i Europa, och hög beskattning av el och energi i många länder. Det är dessa problem man borde angripa enligt min åsikt om man ska få en långsiktig lösning. Och utan energi stannar EU, det är helt avgörande för allt vi vill uppnå - företagande, jobb, boende, miljö, transporter, osv. Men tyvärr förlamar klimatfrågan hela debatten, utöver att exempelvis Tyskland och Frankrike har helt olika syn på kärnkraftens roll. Tyskland har verkligen förstört sin egen energiförsörjning genom att lägga ned hälften av sin kärnkraft (resten stängs nästa år) och storsatsa på vindkraft och rysk gas och fortsatt beroende av kol. Det ger inte minskade utsläpp, det ger inte bättre miljö, det ger inte billigare el, och det medför dessutom beroende av Ryssland, vilket är ett politiskt och säkerhetsmässigt problem. 

Tysklands agerande påverkar tyvärr även elpriserna i Sverge och resten av norra Europa, och bidrar till att pressa upp inflationen. Men med en stabilare svensk elproduktion som inte är lika väderberoende som idag hade vi kunnat hjälpa till att pressa elpriserna.

 

 

Höstens två sista debatter i finansutskottet

2021-12-16

I dag representerade jag moderaterna i finansutskottets två sista debatter före juluppehållet.

I mitt första anförande var mitt fokus på den budget som moderaterna förhandlat fram tillsammans med SD och KD, och de viktigare ändringarna vi gjort i regeringens budgetproposition, och särskilt det som berör kommunerna. Jag kritiserade också Socialdemokraternas försök att ta avstånd från sin egen misslyckade politik - samtidigt som man tror sig kunna lösa problemen med mer av samma misslyckade politik.

Här är videoupptagningen av hela debatten.
Här går det även att läsa hela mitt anförande i denna debatt.

Mitt andra anförande handlade det om de svenska kostnaderna för EU-medlemskapet, och vår moderata kritik mot att regeringen inte tillräckligt engagerat försvarar svenska intressen vid förhandlingar i EU. Jag passade även på att i slutet av anförandet peka på att vårt EU-medlemskap inte bara handlar om pengar utan också om andra grundläggande värden, och varnade för hur pandemin ställt allt detta på sin spets. Här ett utdrag från mitt anförande i denna del:

"När det gäller EU blir det ofta mycket diskussioner om budget och pengar. Det blir lätt att man glömmer de grundläggande värden och tankar som var grunden för att EU bilades. Det handlar om synen på det öppna demokratiska samhället, yttrandefriheten, fria val, fri press, medborgerliga fri- och rättigheter och politikens respekt för medborgarna. Men också om samarbete i stället för protektionism och överdriven nationalism.

Pandemin har de senaste åren ställt allt detta på hårda prov. Många medborgare i EU upplever en stor trötthet och frustration över begränsningar, restriktioner och nu även kring frågan om vaccinpass eller covidpass och andra krav för att få leva ett normalt liv och röra sig fritt i sitt eget land, eller resa inom EU. Många åtgärder slår direkt mot den egna ekonomin, både för privatpersoner och företag. I flera EU-länder ser vi en förfärande utveckling med lagstiftade vaccintvång, något som enligt min mening knappast hör hemma i ett civiliserat samhälle. Men vi ser även indirekta vaccintvång i många länder, där medborgare som inte vaccinerar sig i vissa fall får sina liv och sin möjlighet till försörjning begränsade på ett orimligt sätt. Även i Sverige finns en sådan diskussion, även om svenska myndigheter varit försiktiga med att ta till krav på vaccinationspass.

Samtidigt har vi under pandemin sett oroväckande tecken på protektionism och missriktade nationella åtgärder som skadat sammanhållningen i EU. I dag inser nog de flesta att EU bäst bekämpar olika hot genom samarbete, inte genom stängda gränser.

Politikerna, både nationellt och i EU-parlamentet, borde rimligen se som sin huvuduppgift att försöka motverka splittring och hålla samman både sina egna länder och EU under den pågående krisen. Just nu går tyvärr utvecklingen i en helt annan riktning. Jag är djupt bekymrad över vart vårt land och andra EU-länder är på väg. Diskussionerna om olika restriktioner och krav på vaccinpass bygger mycket på känslor. Tonen i samhällsdebatten är stundtals mycket hård och oresonlig, och enskilda människor och företag utövar påtryckningar mot varandra, exempelvis för eller mot vaccinering. I många länder genomförs omfattande demonstrationer och ibland urartar dessa till sammandrabbningar med polis eller motdemonstranter. Igår kom nyheten om ett planerat mord på en tysk politiker med koppling till politiska beslut om pandemirestriktioner. Konspirationsteorier kring såväl pandemins existens som vaccinens effekt undergräver samtidigt förtroendet för både politiker och myndigheter. Ovanpå detta finns en principiell diskussion om hur krav på vaccinpass i olika sammanhang går att förena med grundläggande mänskliga fri och rättigheter. Följderna av allt detta är svåra att överblicka, men jag tror tyvärr det kommer ta lång tid att läka såren.

En samhällskris möter vi gemensamt med respekt och omtanke. Gärna också med kärlek till våra medmänniskor. Inte uppdelade i två läger. Inte polariserade, rädda och hatiska mot varandra. Om jag får framföra en önskan inför jul och nyår är det att människor visar respekt för varandras åsikter och inser att vi är en och samma mänsklighet som tillsammans måste hantera den pågående pandemin. Jag hoppas också att beslutande politiker inser att det är i en kris som politiken provas, och det är då man måste klara att stå upp för mänskliga fri och rättigheter och inte inskränka människors frihet mer än absolut nödvändigt."

Här är videoupptagningen av hela debatten.
Här går det även att läsa hela mitt anförande i denna debatt.

 

 

Sveriges EU-kostnad för detta år ökade plötsligt med 9 miljarder

2021-10-29

I går på finansutskottets sammanträde föredrog statssekreteraren Max Elger (S) förslaget till EU-budget för 2022, vilket är en viktig fråga eftersom det direkt påverkar den svenska avgiften. Diskussionerna rörde ändringar i olika EU-utgifter på enstaka procentenheter för kommande år, vilket får anses hanterbart.

I samband med detta lyfte jag en annan fråga med koppling till detta. I regeringens höständringsbudget (alltså korrigeringar av innevarande års statsbudget) finns nämligen en utgiftspost på nära 9 miljarder extra under rubriken "Avgiften till Europeiska unionen".  Nedan min något kladdiga sida i mitt exemplar av höstbudgeten:



Kostnaden för den svenska EU-avgiften för 2021, alltså detta år, ökas alltså plötsligt med 14% i statens budget. Hela 9 miljarder (!) som bara dyker upp lite sådär utan förvarning. Av detta beror drygt 6 miljarder på högre avgift till EU och tre miljarder på att man underbudgeterade avgiften för 2020 genom att utnyttja en "anslagskredit" (dvs att regeringen sköt kostnader för 2020 på framtiden och använde pengarna till annat). 

Orsaken till att den svenska EU-avgiften ökade var framförallt att vårt BNP som andel av EU:s BNP ökat under pandemin, från 3,5% till 3,8%. Detta främst på grund av att några stora länder i Sydeuropa haft en kraftigt försämrad ekonomi vilket dragit ned EU:s totala BNP mer än vad den svenska minskade. Och då ökar vår andel trots att vårt BNP minskade, och vi får i enlighet med EU-fördraget betala mer i EU-avgift. Dessutom har EU dragit på sig ökade kostnader under pandemin, och det finns även en del andra mindre justeringsposter som i sig är rimliga.

Sverige är redan bland de absolut största betalarna till EU per capita, och vi betalar också mest till EU:s återhämtningsfond. Nu straffas vi i praktiken också för att länder i Sydeuropa haft sämre beredskap för ekonomiska krisen till följd av pandemin än Sverige och våra nord och västeuropeiska grannländer. Vi får betala ännu mera.

Att den svenska kostnaden för EU-avgiften ökar med hela 9 miljarder under innevarande år är dramatiskt, det är en enormt stor post i statens budget. Exempelvis i storlek jämförbart med statens hela budget för bostadstillägg för pensionärer eller en tredjedel av budgeten för hela polisväsendet. Det är alltså inga kaffepengar. Jag ifrågasatte att regeringen bara skriver in detta i höständringsbudgeten utan att på något sätt ta initiativ att komma till finansutskottet och förklara den mycket stora kostnadsökningen. Normalt brukar finansutskottet få besök av regeringen vid diskussion om betydligt mindre poster än så. Statssekreteraren var faktiskt ödmjuk och gav mig rätt och utlovade en bättre information och dialog med finansutskottet i framtiden vid stora förändringar under innevarande år. Jag tror inte han hade förväntat sig att jag skulle lyfta frågan. 

I övrigt kan jag bara upprepa det jag tidigare ofta sagt. I längden tror jag det kommer att bli motigt att försvara politiskt att Sverige bär allt tyngre bördor för kostnaderna i både EU och FN, betalar det mest generösa biståndet per capita av alla länder i världen, och regeringen har nu också lovat att vi ska betala mest av alla till FN:s klimatfond. Mycket av de pengar vi lägger på detta hade vi behövt här hemma, inte minst för att finansiera att vi ovanpå allt annat tagit emot flest asylsökande per capita i EU under den senaste asylkrisen 2015/16. Det är hög tid att börja prioritera dem som bor i Sverige och vår svenska välfärd. Annars kommer det skattetrötta svenska folket att bli ännu mindre motiverat att betala sina skatter.

 

Idag var jag riktigt arg på Löfven - och nu KU-anmäler vi honom

2021-10-26

I dag redovisade statsministern sin så kallade återrapport från förra veckans EU-toppmöte. EU-nämnden hade inför mötet gett honom ett tydligt direktiv - att han skulle lyfta frågan om att kärnkraft ska räknas som hållbar energikälla i EU:s nya så kallade taxonomiregler.  Detta gjorde han dock inte, han bara nämnde kärnkraften rent allmänt som en viktig energikälla, men vägrade ta upp frågan om hållbarhet eller koppla den till taxonomin.

Efter EU-toppmötet sa han till media att orsaken var att frågan "inte stod på dagordningen" - vilket dock inte hindrade bland annat Finland, Frankrike och Nederländerna att lyfta frågan om kärnkraften som hållbar energikälla. Sverige borde gett dessa länder sitt stöd i linje med EU-nämndens instruktioner - men Löfven vägrade.

Vid dagens återrapport sa han nu att han inte framförde EU-nämndens linje eftersom den bygger på en "falsk majoritet". Han menar att det inte finns stöd för EU-nämndens linje i riksdagen. Att bortse från en riksdagsutskotts eller EU-nämndens beslut för att man anser att det inte speglar riksdagens linje är ganska vanskligt - ingen kan veta hur riksdagens linje ser ut innan man röstat om saken i riksdagen. Och vi har aldrig debatterat eller röstat om saken i riksdagens kammare. Frågan har däremot diskuterats i både finansutskottet och EU-nämnden, och i båda dessa organ finns en majoritet till stöd för kärnkraften som hållbar energikälla.

Att statsministern medvetet går emot EU-nämnden har jag aldrig varit med om under mina snart 16 år i riksdagen, och definitivt inte under mina år i EU-nämnden. Jag påpekade detta, samt kommenterade statsministerns dubbla budskap, alltså att först skylla på dagordningen och sedan i stället skylla på att han inte anser att riksdagen står bakom EU-nämndens instruktioner - trots att han inte kan veta detta. Mina två inlägg kommer som sista anförande i debatten som går att se på videon ovan.

Moderaterna anser att statsministerns agerande är så anmärkningsvärt att vi idag har KU-anmält statsministern. Även Sverigedemokraterna gjorde samma sak idag.

KU har tidigare uttalat att statsministern och regeringen bör följa EU-nämndens instruktioner inför EU-toppmöten. Om regeringen börjar sätta i system att strunta i EU-nämnden är det ju meningslöst att vi har en EU-nämnd. Den finns just för att politiskt förankra den svenska regeringens linje i olika EU-frågor. Statsministerns agerande äventyrar hela den goda svenska tanken med en demokratisk förankring i riksdagen när det gäller EU-frågorna. 

Många  medier uppmärksammar dagens återrapport och mitt och andras inlägg och den efterföljande KU-anmälan. Här är artikeln från Ystads Allehanda (olåst artikel). Liknande inlägg om saken finns bland annat i Sydsvenskan, Hallands Nyheter, Göteborgs-Posten, Bohuslänningen, TTELA, Hallandsposten, Tidningen Näriungslivet, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Industri och Helsingborgs Dagblad. Jag gissar att det kommer flera. Här ett utdrag ur TT-artikeln (med bilder och reklam borttaget av upphovsrättsskäl).

Moderaterna vill öka regeringens aktivitet i EU-förhandling om taxonomi

2021-09-21

Vad döljer sig bakom nya EU-förslag om "hållbara investeringar"? 

2021-07-10

Jag har upprepade gånger skrivit om EU:s arbete med att utforma riktlinjer för "hållbara investeringar", bland annat det som kallas "taxonomi" och som innebär detaljerade riktlinjer om vad som är "klimatvänligt" och "hållbart" som investeringar. Hela detta projekt har för Sveriges del hittills gått väldigt dåligt och ett antal samhällssektorer kommer att missgynnas kraftigt av de nya riktlinjerna. Det gäller den svenska skogen, vår vattenkraft, våra biobränslen och mycket annat.

Se tidigare inlägg på miljö- energi och klimatbloggen i arkivet. 

M, KD, SD och C lyckades få majoritet i finansutskottet den 22 juni där vi helt enkelt gav regeringen underkänt och kräver att de kraftfullt agerar för svenska intressen under de tillfällen som ännu finns att engagera sig i frågan. S, MP och V reserverade sig och menade att Sverige bör godta det förslag som nu ligger eftersom vi ändå inte kommer längre. Det tycker inte vi! L reserverade sig också - men de är det enda parti i riksdagen som i varje läge vill öka EU:s makt och överföra mer beslutanderätt från riksdagen till EU. Mycket märklig inställning tycker jag.

De slutliga besluten om taxonomin är alltså ännu inte tagna, men på gårdagens möte i EU-nämnden flaggades ändå upp för att man på kommande möten i EU kommer att diskutera en fortsättning på regleringen av "hållbara investeringar" med ännu fler beslut. Det preciserades dock inte hur eller om vad. Detta gör oss moderater djupt bekymrade - EU rullar på i sin egen värld och medlemsländernas parlament har dålig insyn i vad som händer. Som tur är har vi ett helt gäng duktiga moderata tjänstemän på plats på vårt kontor i EU-parlamentet och tillsammans med våra fyra EU-parlamentariker tar de fram underlag och material även åt oss i riksdagen. Så det lär klarna efterhand. Men en sak är klar - man diskuterar även att utforma ett regelverk för "socialt hållbara investeringar". Problemen med sådan reglering på EU-nivå är att de inte tar hänsyn till varje lands specifika situation, regelverk och förutsättningar, och att reglerna av naturliga skäl lätt blir sådana att de gynnar de stora EU-länderna och missgynnar de små.

Vid gårdagens möte i EU-nämnden framförde jag min och därmed moderaternas linje i frågan enligt följande, för att få våra ståndpunkt noterad i mötesprotokollet redan nu:

"Först vill jag för tydlighets skull att det tillförs protokollet att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna röstade igenom ett tillägg och förtydligande till regeringens skrivning vid finansutskottets möte den 22 juni med följande formulering: 

”Den svenska regeringen ska invända mot den delegerade akten om taxonomin för att värna vattenkraften och skogsbrukets villkor och arbeta för att samla majoritet för den uppfattningen. Regeringen ska också begära en förlängning av tidsfristen med två månader.”

Detta har regeringen att förhålla sig till vid diskussioner som rör taxonomin.
 
När det sedan gäller nya förslag om ”hållbar finansiering” finns ännu inga detaljer. Moderaterna känner dock stor oro för att man redan nu, innan de delegerade akterna om taxonomin ens kommit på plats, går vidare med fler förslag. Vi känner också stor oro för hur den svenska regeringen kommer att försvara svenska intressen under den fortsatta processen. När det gäller taxonomin har ju regeringen misslyckats vilket kommer att skada svenska intressen på ett allvarligt sätt.

Nu gäller det att tidigt vara på tårna från svensk sida och att ministrar tar en tydlig plats i diskussionerna och kommer in i frågorna tidigt.

Det är svårt att ha en avvikande ståndpunkt redan i detta läge, men jag vill med kraft framföra att vi moderater ser med stor oro på hela denna fråga. Inte minst när det gäller transparensen under processen och den svenska regeringens intresse och förmåga att försvara svenska intressen. "

Moderaterna fick stöd i finansutskottet mot EU:s "taxonomi" 

2021-06-22

I dag hade Finansutskottet överläggningar med den (just bortröstade) regeringen om EU:s fortsatta arbete med "taxonomin", ett system för klassificering av hållbara investeringar. Ju mer arbetet framskrider desto oroligare blir man. Så som det nu ser ut hotas både svensk skogsnäring och vattenkraft allvarligt. 

Det jag ser som mest allvarligt, och också framförde vid dagens sammanträde är att reglerna kommer att slå extra hårt mot de allra minsta skogsägarna som kommer tvingas till höga administrativa kostnader för att visa att de uppfyller omfattande miljö och "klimatkrav" och därmed kunna sälja skog till de stora skogsbolagen - i annat fall kommer ingen att vilja köpa deras avverkade träd. Finansmarknadsministern framförde att det inte finns något krav på att investera i företag som omfattas av taxonomin och att inga skogsägare tvingas vidta några nya åtgärder. Detta visar att hon och regeringen inte begriper vad förslaget innebär och hur illa det kommer att slå mot den svenska skogsnäringen. Man har inte engagerat sig tillräckligt i frågorna under processen och nu sitter vi med ett riktigt dåligt EU-förslag som skadar Sverige.

Moderaterna har därför lämnat en avvikande ståndpunkt (se nedan, gulmarkerad text) där vi invänder mot hela förslaget. Denna fick vid sammanträdet stöd även av C, KD och SD. Därmed fick vi majoritet i utskottet och moderaternas linje blir nu regeringens linje.

Några reflektioner från dagens möte med EPP working group

2021-05-26

Dagens möte med EPP om ekonomiska och digitala frågor hade mycket fokus på EU:s återhämtningsfond, vilket passade mig bra med tanke på att jag engagerat mig mycket i den frågan. Inte minst är det viktigt att följa upp hur alla dessa pengar används i de olika medlemsstaterna. 

På mötet gav flera företrädare för olika länders EPP-partier exempel på hur man avser att använda de pengar som det egna landet beräknas få ta del av. Och en sak är klar - kreativiteten är det inget fel på. Kravet från EU är ju bland annat att delar av pengarna ska användas för "grön och digital omställning", Men som någon påpekade - om man bygger ett nytt sjukhus "med mer energieffektivt uppvärmningssystem" kan man kvala in i den gröna omställningen. Och om en ny skola har ett wifi-system platsar den som digital satsning. Så min slutsats är att det mesta går att klämma in inom ramen för återhämtningsfonden med lite god vilja. Det behöver kanske inte strida mot tankarna med återhämtningsfonden så länge det skapar jobb och utveckling i EU och ökar aktiviteten i ekonomin. Men om EU-politikerna inbillar sig att fokus kommer att ligga på klimatomställning och digital utveckling tror jag de lurar sig själva. Det lär nog i praktiken snarare bli en ökad ram för tidigarelagda investeringar i sådant som ändå skulle göras förr eller senare. Samtidigt är det viktigt att bevaka att pengarna från fonden inte går till att motverka eller förhala nödvändiga reformer i medlemsstaterna såsom översyn av ledighetsregler, höjning av pensionsåldrar och liknande.

Jag gjorde ett eget kort inlägg i diskussionen under denna punkt och konstaterade att den svenska regeringen den 27 april redovisade i finansutskottet hur den svenska ansökan skulle se ut i stora drag, samt meddelade att den skulle beslutas på regeringssammanträdet samma vecka och lämnas in sista dagen som var den 30/4. Men sedan hände något. Regeringen beslutade plötsligt och oväntat att vänta med inlämnandet "för att den svenska ansökan skulle bli riktigt bra". Vad som var orsaken har vi inte fått veta, inte heller när den svenska planen kommer att lämnas in. Moderaterna har begärt att regeringen ska redovisa vad som hänt i ärendet för finansutskottet nästa vecka. Det handlar om ca 35 miljarder för svensk del, och det är inget man kan slarva med.

Jag frågade hur många medlemsstater som hittills lämnat in sina återhämtningsplaner och fick svaret att hittills har 18 länder gjort detta. Ett land har fått dispens, det är Nederländerna som avvaktar det kommande valet för att den nya regeringen som tillträder ska får utforma återhämtningsplanen som de vill. Övriga 8 medlemsstater, däribland Sverige, väntar man ska inkomma med sina planer. Det är inte så smickrande för Sverige att vara ett av 8 EU-länder som inte lämnat in sin ansökan i tid, och det är ganska respektlöst att regeringen inte meddelat finansutskottet och EU-nämnden om orsakerna till dröjsmålet och inte heller gett någon förklaring om vad som hände under sista veckan i april när man plötsligt ändrade sig om inlämnandet. 

Jag och moderaterna ogillar återhämtningsfonden och att EU lånar upp medel för detta. Men nu finns fonden på plats och vi kommer noga att bevaka hur pengarna används och att Sverige verkligen söker och får sin utlovade del.

Time for my first meeting with EPP working group for Economic Policy

2021-05-26



EPP, European Peoples Party, is a European political party and the biggest political group in the European Parliament, with christian-democratic, conservative and liberal-conservative member parties in the European Union. In Sweden the Moderate Party (M) and the Christian-democratic Party (KD) are members of the EPP.

Today it´s time for my first meeting with EPP working group 2, Economic Policy and Digital Europe, as a representative for the Swedish Moderate Party. The working group is a part of the project to develop EPP policy positions on economic policy and on digital policy. 

This meeting today will be divided into two parts, to first focus on the economic state of play in EU Member States, notably in the context of the preparation of national recovery plans to be presented to the European Commission. This will also give way to a timely debate about the EU’s Own Resources Decision, an important issue for Sweden. The second part of the meeting will be an opportunity to discuss how the EU’s impulse and ambitions for the Digital Decade can help achieve our economic recovery, the priorities and the vision we stand for, and which policies and initiatives can best guide us. 

I really look forward to work in this group and take part of important discussions for the future of the European Union. Always as a representative for my party and our voters in Sweden.

Möte i EU-nämnden - flygkapning, pandemi och klimatpolitik

2021-05-24

  

  

I dag hade EU-nämnden öppet sammanträde inför mötet med EU:s stats- och regeringschefer denna vecka. 

Den av Belarus genomförda flygkapningen av ett civilt flygplan på väg mellan två EU-länder stod överst på dagordningen. Allt talar för att EU kommer att enas om kraftfulla reaktioner, och självklart kräva att den fängslade reportern och hans flickvän ska friges. Statsterrorism kan aldrig accepteras.

Pandemifrågan var också uppe till diskussion, och då främst om vaccintillgången i världen. Statsministern uttalade att Sverige ska dela med sig av sitt överskott på vaccin, och det var ingen emot. Däremot reagerade jag när statsministern sa att han inte "stänger några dörrar" när det gäller att begränsa patenträttigheterna för vaccinet. Om vi luckrar upp patenträtten är vi på en farlig väg. Vem ska då våga satsa pengar på att ta fram vaccin nästa pandemi?

Klimatfrågan var också uppe. Både företrädare för M och SD ifrågasatte starkt att EU:s klimatmål endast gäller EU totalt, och inte för varje enskilt land. Detta medför att Sverige anses kunna bära betydligt större börda än andra länder för att EU ska klara sitt gemensamma mål. M-ledamoten konstaterade också att Kina bygger nya kolkraftverk i stort sett varje vecka.

EU sneglar på vår skog som man gärna vill använda som gemensam Europeisk "kolsänka" vilket medför att man vill begränsa vårt skogsbruk. Man vill också använda Sveriges kuster som ett gigantiskt industriområde för havsbaserad vindkraft för att trygga EU:s elförsörjning. Att Sverige tillåter EU att lägga begränsningar på vårt skogsbruk är något vi moderater tagit hård strid mot i riksdagen. Den svenska regeringen (och särskilt MP) tar ofta åt sig äran för att Sverige driver på EU i en riktning mot en allt tuffare klimatpolitik. Baksidan är att detta allvarligt skadar Sverige. Vårt skogsbruk hotas och den extrema utbyggnadstakten för vindkraften hotar både vår havsmiljö och många människors boendemiljö. Det är hög tid att sätta ned foten mot detta innan det är för sent. Klimatpolitiken kan bli farligare för Sverige än de klimatförändringar man försöker hota oss med, och den höga svenska svansföringen slår nu tillbaka som en bumerang. 

Jag blir moderaternas representant i viktig EPP-arbetsgrupp

2021-05-12

I Europapolitiken ingår Moderaterna som bekant i det konservativa EPP, European Peoples Party ("Europeiska folkpartiet") vilket även Kristdemokraterna gör. EPP är det största partiblocket i EU-parlamentet, och har därmed mycket stor makt att påverka EU. EPP innehar också ordförandeposten i EU-kommissionen i form av Ursula von der Leyen. 

EPP har ett antal arbetsgrupper där representanter från de olika medlemsländerna i EU ingår. Arbetsgrupperna utformar EPP:s gemensamma politik. För ett par veckor sedan fick jag frågan om jag kunde tänka mig att vara moderaternas representant i EPP:s Working Group 2, Economic Policy and Digital Europe. Det är alltså den arbetsgrupp som ansvarar för utformningen av EPP:s ekonomiska politik.

Som moderaternas ende ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden i riksdagen, och ansvarig för moderaterna i finansutskottet i  frågor som rör EU:s budget och ekonomi, var det självklart att ställa upp på detta uppdrag. Jag blir nu riksdagsgruppens och partiledningens förlängda arm in i EPP-arbetet på dessa områden, och det är mycket smickrande att ha fått detta förtroende. 

Jag har inga illusioner om att detta blir en enkel uppgift, snarare tvärtom. Det är ingen hemlighet att det finns väldigt olika åsikter inom EPP på många områden, inte minst graden av makt som ska flyttas från medlemsstaterna till EU, omfattningen av EU:s budget, synen på att ge EU beskattningsrätt, synen på den så hårt kritiserade återhämtningsfonden och en del andra stora och viktiga frågor. Mina uppgifter lär väl bli två, dels att följa vad som händer inom EPP och EU i ekonomiska frågor och pejla av stämningarna och majoritetsförhållandena i dessa frågor, dels att tydligt men konstruktivt företräda moderaternas linje i dessa frågor och markera mot ökad överstatlighet, svällande EU-budget och hot om EU-skatter. Målet är såklart att påverka EPP:s linje i EU-kommissionen och i EU-parlamentet och därmed medverka till att det läggs bra förslag som moderaterna kan stödja i EU-parlamentet.

I mitt arbete kommer jag att ha nära kontakt med flera personer. Jessika Roswall som är moderaternas talesperson i EU-frågor och vice ordförande i EU-nämnden, Tomas Tobé som är vår moderate delegationsledare i EU-parlamentet och givetvis Elisabeth Svantesson som ju är både vice partiledare och ekonomisk-politisk talesperson. Vi har också ett antal kunniga och väl insatta moderata tjänstemän, både i Bryssel och i riksdagen som jag kommer att ta hjälp av. Första mötet är den 26 maj, då jag deltar i en videokonferens med EPP Working Group 2. Detta verkar bli ett mycket intressant uppdrag.

Vad är meningen med att skicka statsminister Löfven till EU-toppmöten?

2021-05-11

I dag hade EU-nämnden sedvanligt möte med statsministern för återrapport efter det senaste sociala EU-toppmötet. Vid dessa återrapporter redovisar statsministern hur han drivit de svenska frågorna och hur han levt upp till det mandat han fått av oss i riksdagens EU-nämnd.

Statsministerns återrapport och svar på ledamöternas frågor blev minst sagt märklig. Många av oss har ifrågasatt att Löfven själv satte igång EU-debatten om gemensam "social pelare" som på sikt riskerar att ta ännu mer av makten från de enskilda länderna och flytta makten över både löner och socialpolitik från medlemsstaterna till EU. Frågan om lagstiftade minimilöner är en av dem som debatteras mest, och där inget svenskt parti vad jag vet tycker det är en bra ide. Vi har minimilöner enligt förhandlade kollektivavtal och det är en modell som fungerar. Både arbetsgivare och fackliga organisationer tycker också det är en modell Sverige ska försvara.

Vid återrapporten idag nämnde statsministern inte frågan om minimilöner, och detvar först när EU-nämndens vice orförande Jessika Roswall (M) och därefter flera andra partiers företrädare lyfte frågan som den kommenterades av statsministern. Först konstaterade han att "frågan inte kom upp" och att den därför "inte diskuterades särskilt". Att vår statsminister åker till ett EU-toppmöte och passivt väntar på att för Sverige viktiga frågor "ska komma upp" i stället för att se till att aktivt lyfta frågorna är pinsamt för Sverige och riskerar att leda till att vi tappar inflytande och kommer in för sent i diskussionerna. 

Senare påstod statsministern också att frågan om minimilöner inte har något alls med den sociala pelaren att göra. Det är helt fel, vilket flera ledamöter påpekade - minimilöner är tvärtom en tydligt utpekad fråga som omfattas av den sociala pelaren, och i förslagen om minimilöner åberopas också den sociala pelaren. Antingen är statsministern dåligt insatt eller så försöker han blanda bort korten.

Intrycket blir gång efter gång att statsministern och den svenska regeringen inte tar EU-frågorna på allvar. Man visar svagt engagemang, låter tjänstemän sköta diskussionerna när andra länder skickar ministrar, och man är inte pådrivande när det gäller att försvara svenska intressen. Vi såg det när det gällde återhämtningsfonden, vi såg det när det gällde taxonomin och vi ser det i diskussionerna kring EU:s sociala pelare och minimilöner. Detta riskerar att allvarligt skada Sverige. 

Märkligt att regeringen dröjer med ansökan till EU:s återhämtningsfond

Jag har utformat m-kritiken mot regeringens hantering av EU-frågorna

2021-04-27

Varje år behandlar utrikesutskottet regeringens skrivelse om arbetet med EU-frågorna föregående år. Det är en del av riksdagens granskning av regeringen. Finansutskottet är ett av de utskott som yttrar sig till utrikesutskottet över regeringens skrivelse. 

Regeringens skrivelse blir ofta en ganska torr formell redogörelse för beslut som tagits och andas dessutom i år även viss självgodhet om regeringens flitiga och engagerade arbete. Från moderat sida anser vi tvärtom att regeringen hanterar EU-frågorna väldigt tafatt och aningslöst och att man inte visar det engagemang som krävs för att försvara svenska intressen. Detta medför att vi gång efter gång blir överkörda och tvingas acceptera beslut som inte är bra för Sverige. Det räcker att nämna återhämtningsfonden, taxonomin och den sociala pelaren/minimilöner. Det senare beror helt på att statsminister Löfven - trots varningar - öppnade pandoras ask på det sociala området, och nu tvingas vi slåss mot de förslag som Löfven själv banade väg för på toppmötet i Göteborg.

Jag berörde detta i mitt långa anförande i riksdagen med anledning av beslutet om återhämtningsfonden, och jag har också fått äran att skriva ihop moderaternas kritiska yttrande till utrikesutskottet (så kallad avvikande mening). Finansutskottet justerade ärendet idag på förmiddagen och därmed är nedanstående text offentlig. Här följer moderaternas avvikande mening i sin helhet:
 

Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 (M):

"Under året som gått har EU-samarbetet satts på prov. Under pandemin, med en djup ekonomisk kris som följd, har frågor som vaccination och ekonomisk återhämtning stått i fokus för EU, samtidigt som långtidsbudgeten förhandlats fram. 

Moderaterna är kritiska till utfallet av EU:s återhämtningsfond. För alla som i grunden är EU-vänner och ser EU-samarbetets värde för Sverige är resultatet av fonden djupt bekymmersam. Tendenserna, att EU är på väg mot ökad överstatlighet och med en tydligt växande aptit på att ta över allt mer beslutanderätt och mer ekonomiska resurser från medlemsstaterna, oroar. 

Sveriges EU-medlemskap blir samtidigt inte bättre än den regering som företräder Sverige i EU-förhandlingar och möten på EU-nivå. Under den senaste period som Moderaterna ledde Sveriges regering hade Sverige en stark röst i EU och var respekterat bland andra medlemsländer. Man lyssnade på oss. Den moderatledda regeringen lyckades rentav förhandla fram sänkt EU-avgift för Sverige. Tyvärr har inte dagens socialdemokratiskt ledda regering lyckats särskilt väl med att flytta fram Sveriges positioner i EU. Snarare tvärtom.

När statsministern kallade till toppmöte i Göteborg för att lansera sin idé om en social pelare i EU var vi många som varnade för att detta skulle leda fel. Detta kunde användas av kommissionen för att lägga under sig nya politikområden som Sverige anser ska hanteras nationellt. Och så blev det – nu får regeringen slita för att stoppa EU-klåfingrighet på det sociala området och för att stoppa förslag om tvingande minimilöner som Sverige inte vill ha.

Taxonomin är också en fråga där den svenska regeringen borde handla mer resolut eftersom denna norm får stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling m.m. Det är därför av stor vikt för det svenska näringslivet och svenska jobb att utfallet av taxonomin inte missgynnar Sverige. Tyvärr ser vi redan nu hur både svensk vattenkraft och svenska biobränslen kraftigt skulle missgynnas om förslaget blir verklighet. Stora delar av svenskt skogsbruk riskerar också att betraktas som icke hållbart, liksom exempelvis vår kärnkraft, gruvindustri, stålproduktion och fordonsindustri. Det är helt uppenbart att detta förslag är ett allvarligt hot mot svenska företag, jobb och energiförsörjning. Regeringen har låtit detta fortgå alldeles för länge utan att sätta ned foten. Man har inte insett hotet mot Sverige och har inte tagit frågan på allvar utan har i alltför hög grad låtit tjänstemän sköta förhandlingarna för svensk räkning när andra länder skickat ministrar. Nu riskerar detta att sluta mycket illa för Sverige på grund av regeringens misslyckande.

Lika illa gick det med förhandlingarna om EU:s återhämtningspaket. Regeringen har under förhandlingarna haft ett starkt mandat från riksdagen att både driva en budgetrestriktiv linje och agera för att återhämtningspaketet bara ska ge lån och inte dela ut bidrag. Nu enades ändå EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket som omfattar 750 miljarder euro, där nära hälften ges i bidrag. Sverige är ett av de länder som per capita betalar allra mest till EU. Det gav regeringen ett starkt utgångsläge i förhandlingarna, som den inte tagit till vara. Regeringen har inte lyckats försvara de svenska skattebetalarnas intressen och har inte nått de mål som riksdagen uttalade inför förhandlingarna. 

Det pågår hela tiden en samhällsdebatt om det svenska medlemskapet i EU. Det är rimligt och naturligt att svenska folket ständigt ifrågasätter nyttan av EU-medlemskapet och om vi får valuta för medlemsavgiften. Risken är dock stor att svenska folket i spåren av regeringens oengagerade och delvis oskickliga hantering av EU-frågorna får en onödigt mörk bild av EU-medlemskapet. EU-samarbetets viktiga plussidor riskerar att hamna i skymundan.

Sverige skulle exempelvis knappast själv kunna få lika bra handelsavtal med omvärlden som vi kan få när EU förhandlar för en stor och viktig union med 27 länder. Samma sak gäller utrikespolitiken – Sverige blir starkare tillsammans med andra. Även på områden som miljö, kampen mot brottslighet och migration behöver EU arbeta tillsammans. Moderaterna förstår vikten av att bygga samarbeten som slår vakt om de värden som vi delar med andra, såsom demokratin, marknadsekonomin, öppenheten och rättsstaten.

Sverige är en av 27 medlemmar i EU. Med detta följer att Sverige måste vara med och arbeta fram kompromisser. Men det finns mer att göra för den svenska regeringen när det kommer till att ta till vara svenska intressen. Moderaterna förväntar sig ett betydligt större engagemang och att regeringens ministrar själva engagerar sig i aktuella frågor betydligt tidigare i EU-processerna. I annat fall kommer Sverige att hamna i bakvatten i EU-frågorna." 

Stort mediaintresse för gårdagens debatt och beslut i EU-ärendet

2021-03-25

Det blev ganska stort medieintresse efter vår debatt i riksdagens igår om EU:s återhämtningsfond och den svenska medlemsavgiften till EU.



Jag blev interjuad av SVT och detta visades i Rapports sändningar under kvällen. Jag har också fått avisering om att riksdagens omröstning och mitt anförande uppmärksammats i en del andra medier. Fler lär säkert följa de närmaste dagarna.

MSN
Nordvästra Skånes Tidningar
Ny Teknik
Nya Tider
Samtiden
Skånska Dagbladet
TT

Jag fick många positiva reaktioner efter debatten, även från personer som i grunden ogillade gårdagens riksdagsbeslut. De tyckte att jag i vart fall redogjorde sakligt och pedagogiskt för argumenten för moderaternas beslut att avstå i voteringen. Att få beröm även från dem som tycker annorlunda i sak värmer lite extra, och jag passar på här att tacka all som hört av sig.

Jag upprepar min kortfattade kalkyl:
Sveriges "kostnad" ca 140-150 miljarder
Sveriges "intäkt" 35 miljarder i bidrag från fonden i närtid och 77 miljarder i rabatt på EU-avgiften fram till 2027
Nettokostnad för Sverige: 38 miljarder (150-35-77),  utslaget på 37 år (2021-2058). Alltså ca 1 miljard netto per år.

Detta kan ställas i relation till den svenskas EU-avgiften på 45 miljarder per år, eller den svenska biståndsbudgeten på över 50 miljarder per år (en biståndsbudget som moderaterna vill banta med 16 miljarder per år, vilket alltså betyder 16 gånger mer än kostnaden för återhämtningsfonden). Det ÄR ett dåligt förslag, men knappast en katastrof för Sverige. Och det är knappast något som kommer att märkas i den vanlige svenske medborgarens plånbok. Det kommer flera stora och viktiga EU-ärenden framöver med stor betydelse för Sverige, sannolikt betydligt större betydelse än detta ärende.

Moderaterna avstår vid voteringen om EU:s återhämtningspaket

2021-03-24

I dag inledde jag riksdagsdebatten om EU:s återhämtningspaket och finansieringen av EU-budgeten och de svenska rabatterna på EU-avgiften. Hela mitt ovanligt långa anförande går att läsa här. Via länken i bilden ovan går det också att se hela debatten från riksdagens videoupptagning.

Vid voteringen upprepade jag det mesta från mitt tidigare blogginlägg om frågan. Jag avslutade sedan med att redovisa hur moderaterna kommer att rösta i frågan vid dagens votering. Jag tog också repliker på SD, V och S, dessa följer efterhand efter övriga partiers inlägg ovan.

Moderaterna kan inte ställa sig bakom det regeringen anför som motivering till det beslut som riksdagen fattar, och vi tycker inte att regeringen levt upp till de mandat som riksdagen gett Stefan Löfven och hans regering. Vi är mycket kritiska till EU-kompromissen. Samtidigt är vi inte beredda att fälla EU-beslutet. Om vi skulle rösta nej till en omfattande kompromiss mellan EU:s 27 stats- och regeringschefer skulle det allvarligt skada förtroendet för Sverige som förhandlingspart och avtalsparti i framtiden. Moderaterna vill inte heller vara det parti som kastar ut EU i en politisk och ekonomisk kris mitt under en pandemi.

Moderaterna har under hela processen med förhandlingarna om återhämtningsfonden och diskussionerna om EU:s långtidsbudget avstått från att delta i besluten och vi fullföljer denna linje genom att även avstå i dagens votering. Samtidigt kommer vi att rösta för vårt och kristdemokraternas motivreservation. Vi lämnar också ett utförligt yttrande där vi beskriver hur vi agerat i frågan under processens gång.

Moderaternas syn på EU:s återhämtningspaket

2021-03-19

Jag har tidigare skrivit om min och moderaternas kritik mot EU:s återhämtningspaket. Framför allt att man genom gemensam upplåning med EU-budgeten som säkerhet tänker ge bidrag (och inte bara lån) till medlemsstaterna.

Pandemin har samtidigt slagit hårt mot Europas ekonomi. Att EU-länderna tillsammans vill motverka detta är naturligt. EU:s återhämtningspaket kan bidra till återhämtningen av EU:s ekonomi om pengarna används på rätt sätt och utbetalningar villkoras och inte bara går in i ekonomiskt misskötta EU-länders statsbudgetar. Sverige gynnas självklart av att EU:s medlemsstater klarar pandemin, EU är en oerhört viktig exportmarknad för Sverige. Samtidigt finns det risk att fonden, fel använd, bara skjuter upp viktiga reformer i länder med misskötta ekonomier, och att pengarna används till att lösa problem som inte har med pandemin att göra.  

Sverige är medlemmar i EU. Med detta följer att vi rimligen får acceptera de majoritetsbeslut som fattas. Den svenska regeringen företräder Sverige under förhandlingar i EU och ska ta tillvara svenska intressen. Regeringen har under förhandlingarna haft ett starkt mandat från riksdagen att driva en budgetrestriktiv linje och agera för att återhämtningspaketet bara ska ge lån och inte dela ut bidrag. Nu har EU:s stats- och regeringschefer enats om återhämtningspaketet, som omfattar 750 miljarder Euro. Som överenskommelsen nu ser ut kommer  48% att lämnas som lån och 52% som bidrag.

Sverige är ett av de länder som per capita betalar allra mest till EU. Det gav regeringen ett starkt utgångsläge i förhandlingarna, som den inte tagit tillvara. Regeringen har inte lyckats försvara de svenska skattebetalarnas intressen och har inte nått de mål som riksdagen uttalade inför förhandlingarna. För detta bär Stefan Löfven ansvaret. 

Vad kommer återhämtningspaketet att kosta Sverige?

Det är naturligtvis mycket svårt att räkna exakt på utfallet för Sveriges del på ett upplägg som löper ända fram till 2058. Det beror på förändring av växelkurser, räntor, utvecklingen av BNI och hur EU ser ut i framtiden (antal medlemsländer mm). 

Men mycket grovt räknat är vår kostnad för återhämtningsfondens bidragsdel 140-150 miljarder
Vi får i närtid ett bidrag från samma fond med ca 35 miljarder

Beslutet om återhämtningspaketet är samtidigt nära sammankopplad med EU:s långtidsbudget, och innehåller delar som är en förutsättning för EU:s långtidsbudget. Om Återhämtningspaketet genom ett svenskt veto röstas ned kommer även beslutet om de svenska rabatterna på medlemsavgiften till EU att falla. Rabatterna motsvarar 11 miljarder per år 2021-27, totalt 77 miljarder. EU:s långtidsbudget och återhämtningspaketet är en samlad kompromiss, och faller återhämtningspaketet kommer de länder som missgynnas av detta sannolikt att kräva att Sveriges och andra länders rabatter på EU-avgiften ska tas bort när frågan om rabatterna eventuellt ska omförhandlas. 

I närtid och fram till 2027 kommer Sverige att att gå plus på upplägget. Totalt under hela perioden fram till 2058 får Sverige en kostnad på ca 30-35 miljarder.

Varför röstar Moderaterna inte nej till EU:s återhämtningspaket?                   
 
EU-beslutet om återhämtningspaketet måste godkännas av alla medlemsstater för att träda i kraft. Sverige har, precis som andra länder, möjlighet att genom ett riksdagsbeslut använda vårt veto och stoppa beslutet. Moderaterna kommer dock inte att rösta nej till återhämtningspaketet vid omröstningen i riksdagen nästa vecka.

EU-beslutet är inte bra. Pengarna riskerar att inte alls användas till det de är avsedda för och motverka viktiga reformer i mottagarländerna. Men när vi bedömer hur vi ska rösta måste vi samtidigt se till de direkta effekterna för Sverige.

Återhämtningspaketet kan rätt använt bidra till återhämtningen, men då gäller det att pengarna faktiskt går till tillväxtfrämjande åtgärder och den linjen har Moderaterna drivit stenhårt gentemot regeringen. Vi vill inte se att utbetalda medel används på ett sätt som motverkar viktiga reformer i olika medlemsländer, eller för att täcka ekonomiska brister som saknar samband med pandemin. Om regeringen inte tydligt står upp för den linjen nu framåt kommer Moderaterna kräva att Sverige röstar nej till de faktiska utbetalningarna till olika EU-länder när EU efterhand ska godkänna dessa, land för land.

Betyder detta att vi accepterar införande av beskattningsrätt för EU?

Nej, det finns inget konkret förslag om framtida EU-skatter i detta beslut. Moderaterna motsätter sig alla förslag till EU-skatter och kommer fortsätta driva detta. Bakom den linjen finns det en relativt bred samsyn i riksdagen. För att införa EU-skatter krävs det att samtliga EU-länder säger ja. Just frågan om att ge EU beskattningsrätt är av sådan principiell och stor betydelse att Sverige, om det behövs, bör använda sitt veto för att stoppa de kommande förslagen om EU-skatter. Det kommer åtminstone Moderaterna kräva, och det är vi också tydliga med i vår reservation i riksdagen.

Så sent som på förra onsdagens möte i EU-nämnden lyfte jag frågan om EU-skatter med EU-minister Hans Dahlgren (S), och efterfrågade tydlig svensk ståndpunkt att vi avvisar EU:s tankar på att införa en EU-skatt på digitala tjänster som EU-kommissionen önskar. EU-ministern var tydlig med att regeringen delar den moderata linjen att avvisa detta och lovade vara tydlig i denna fråga vid varje tidpunkt då denna och andra frågor om EU-skatter diskuteras.
 
Urholkar inte beslutet om återhämtningspaketet förtroendet för EU?

Jag har flera gånger påpekat att både detta och andra EU-beslut och förslag (exempelvis taxonomin som jag skrivit om tidigare), liksom en tydligt växande aptit att ta över allt mer beslutanderätt från medlemsstaterna, visar att EU är på fel väg. För mig som i grunden är EU-vän är det en allvarlig utveckling som oroar. Det pågår ju hela tiden en samhällsdebatt om det svenska medlemskapet i EU, men det är en annan diskussion. I dagsläget finns ett tydligt stöd för Sveriges medlemskap, både bland svenska folket och riksdagspartierna. Så länge Sverige är medlemmar i EU måste vi i varje fråga och vid varje tidpunkt göra det bästa av medlemskapet. Ibland betyder det tyvärr att vi tvingas välja det minst dåliga av flera olika mindre bra alternativ. 

Sammanfattning:

Det finns inga hållbara argument, vare sig politiska eller ekonomiska för att rösta nej till återhämtningspaketet och därmed sammanhängande EU-beslut. Moderaterna tycker beslutet om återhämtningspaketet är dåligt, och vi tycker inte att regeringen fullt ut tagit tillvara Sveriges intressen. Men så länge vi är medlemmar i EU får vi acceptera att det tas både bra och mindre bra beslut, och moderaterna är inte villiga att kasta ut EU i en politisk och ekonomisk kris mitt under en pågående pandemi, och dessutom riskera en stor ekonomisk kostnad för Sverige.

Moderaterna har tillsammans med kristdemokraterna en gemensam motivreservation. I denna samt i ett särskilt yttrande beskriver vi hur moderaterna agerat under processens gång och vår kritik mot regeringens förhandlingsresultat, samt deklarerar tydligt att moderaterna kommer att säga nej till alla framtida förslag om att ge EU beskattningsrätt. Hela finansutskottets betänkande, med alla reservationer och särskilda yttranden går att läsa här. 


(Uppdaterad 22 mars)

Moderaternas tydliga linje i EU om yttrandefrihet på nätet

- det som är lagligt i den fysiska världen ska också vara lagligt på sociala medier

2021-01-29

Europaportalen har idag en mycket bra artikel om moderaternas syn på yttrandefriheten på nätet. Det är Arba Kokalari, en av moderaternas fyra EU-parlamentariker, som intervjuas. Hon är tydlig med moderaternas linje - det som är lagligt att uttrycka i den vanliga världen utanför internet ska också vara lagligt att uttrycka på nätet. Och det som är brottsligt att uttala med ord ska givetvis också vara brottsligt att uttrycka i text. Svårare är det inte. Och det är den linje jag själv tydligt försvarat under de senaste veckornas debatt i frågan i sociala medier. 

Statsministern Löfvéns märkliga uttalanden om att begränsa yttrandefriheten på olika sätt sågas förtjänstfullt av Kokalari. Han ville att sociala medier skulle betraktas som en "tidning" där utgivaren har ansvar för allt som skrivs. En hårresande uppfattning enligt min åsikt som kunde leda till mycket skadliga begränsningar av yttrandefriheten och skapa en stor osäkerhet hos dem som driver plattformarna kring vad som får uttryckas eller inte. 

"I förra veckan uttalade sig statsminister Stefan Löfven (S) i riksdagen om lagförslagen och betonade vikten av att tydligt reglera internetplattformar och sociala medier och betrakta dem som en tidningar där någon är ansvarig för innehållet. “Det kan inte vara en mänsklig rättighet att jag ska få häva ur mig vad som helst i sociala medier”, sade statsministern.

– Jag reagerade rätt starkt på hans uttalande. Jag tycker inte att sociala plattformar ska betraktas som publicister eller på något sätt ta över den viktiga roll som traditionella medier har. Risken om man klassificerar sociala medier som publicister är att de går in och granskar, ändrar och filtrerar det innehåll som laddas upp av användare. Då inskränks yttrandefriheten. Så jag tycker att Stefan Löfven gick alldeles för långt, säger Arba Kokalari."

Arba Kokalari är glädjande nog utsedd av moderaternas partigrupp EPP:s att förhandla för EPP:s räkning när lagförslaget från Kommissionen ska diskuteras, och det känns tryggt att hon så tydligt står upp tydligt för yttrandefriheten, även på nätet. 

Är det något jag skulle vilja se för att stärka yttrandefriheten ytterligare vore det att faktiskt tydligt föreskriva i lag just att det som inte är brottsligt att uttrycka i den verkliga världen inte heller ska censureras på nätet. Jag tycker också, som jag sagt tidigare att det skulle finns tydligare och enklare möjligheter opch rutiner för den som drabbas av godtycklig censur eller nedstängda konton i sociala medier att överklaga detta hos ett opartiskt organ. Sociala medier är idag en så viktig del av yttrandefriheten och samhällsdebatten att de förtjänar ett extra starkt skydd mot godtycklig censur.

Orimligt om Danmark stoppar vaccinationssprutor på väg till Sverige 

2021-01-21

Aftonbladet hävdar idag att Danmark stoppat vaccinationssprutor som svenska regioner beställt från andra länder, och som skulle levereras med bil genom Danmark.

"Anledningen är nya direktiv från danska myndigheter som innebär att sprutor som importeras till Danmark måste levereras inom landet. Enligt en källa med insyn arbetar den svenska regeringen med frågan. Källan uppger också att danska tullen fått uppgift att beslagta material för att det inte ska kunna levereras till Sverige från de EU-länder där tillverkningen sker" skriver Aftonbladet i artikeln.

Om uppgifterna stämmer ser vi nu samma sak som hände i våras, den gången var det andra länder i EU som stoppade skyddsutrustning som Sverige och andra länder beställt.

För EU:s trovärdighet är detta väldigt illa. EU pratar hela tiden om hur man samverkar om olika saker, sen visar det sig att i allvarliga situationer så tänker varje land bara på sig själva. Är det så att Danmark stoppar material som faktiskt tillhör Sverige så är det ju väldigt illa. Jag är jurist själv, och tycker det finns en rent juridisk fråga i detta. Material som Sverige beställt tillhör beställaren och inte Danmark. Det kan inte vara juridiskt rätt att beslagta varor som Sverige beställt och betalat. Danmark kan självklart inte bara beslagta material som de inte äger.

Jag utgår från att denna fråga kommer att tas upp i EU-nämnden, men också att Sveriges regering agerar med kraft. Om jag inte minns rätt var det EU-kommissionen som i våras sa till på skarpen mot de  länder som spärrade export eller transport av skyddsutrustning. Kanske måste frågan hamna där igen.

Statsministern verkar inte heller ha koll på EU-förslaget om "taxonomi" 

2020-12-09

I dag hade EU-nämnden överläggning med statsministern inför veckans möte med EU:s stats och regeringschefer. Det var många frågor som diskuterades, allt från EU:s budget till brexitförhandlingarna. Men även frågan om taxonomi (se föregående inlägg) kom upp. Framförallt var det moderaterna som lyfte frågan och krävde att statsministern skulle lyfta den med övriga stats- coh regeringschefer eftersom frågan är så viktig. Även SD, L och KD lyfte frågan och ställde samma krav.  

Statsministern lovade till slut att ta upp frågan. Men efter att han sedan utvecklade saken lite mer började jag undra om han överhuvudtaget har någon koll på vad taxonomi egentligen är? Det lät inte så. Han talade mer om att rent allmänt lovorda svensk skogsnäring och vattenkraft, vilket inte alls är samma sak som att försöka stoppa det nu liggande förslaget om taxonomi. Jag känner stor oro för att även statsministern ska schabbla bort frågan.

Sverige lever farligt med en regering och en statsminister som dels verkar förvånande dåligt insatta i frågorna och konsekvenserna av dem, dels saknar kraft att driva svenska intressen i EU. Detta kan sluta hur illa som helst, precis som det gjorde med bland annat EU-budgeten och EU:s återhämtningsfond. 

 

Två interpellationsdebatter med statsrådet Bolund (MP) om "taxonomi" 

2020-12-09

I går hade jag även två interpellationsdebatter med finansmarknadsminister Per Bolund om EU:s förslag om "taxonomi". Egentligen skulle jag bara haft en, kopplat till min egen interpellation i ämnet, men eftersom min riksdagskollega satte sig i Corona-karantän så fick jag även ta över hans debatt. Här är riksdagens videoupptagning av båda debatterna i sin helhet. Första bilden länkar till debatten kring Edward Riedls interpellation och bilden nedanför debatten kring min egen interpellation. Det var ytterligare två deltagare i dessa debatter, Lars Hjelmered (M) och Joar Forssel (L), och vi hade i stort samma kritik och frågor till regeringen så det blev ett bra samarbete och sammanlagt en hel timmes debatt med ministern. 





Jag rekommenderar att se hela debatterna och läsa min interpellation för att få en bild av frågans allvar. Om jag ska sammanfatta våra angreppspunkter mot regeringen så var det:

1. Att regeringen och ansvariga ministrar faktiskt tror att förslaget inte innebär någon tvingande reglering för någon - vilket jag och andra påpekade i debatten är helt fel. Kraven kommer fortplanta sig genom hela näringskedjan ner till de minsta företagen längst ned. Jag utvecklade det i min ursprungliga interpellation.
2. Att regeringen inte insett frågans allvar för Sverige och låtit mer aktivistiskt lagda tjänstemän sköta förhandlingarna i stället för att lyfta dem på ministernivå och även involvera statsministern.
3. Att regeringen tror att förslaget i grunden är bra för Sverige, trots att det finns en så enorm oro ute i näringslivet för svenska företag, jobb och energiförsörjning. Jag nämnde i debatten att det handlar om exempelvis skogsindustrin, IT-sektorn, vatten kraften, fordonsindustrin, fastighetssektorn, biobränsleproducenterna, avfallsförbränningen, kärnkraften, gruvindustrin och stålverken. Alla riskerar försämrad konkurrensförmåga och försvårande av kapitalförsörjningen genom det liggande förslaget.
4. Att regeringen verkar sakna en plan och en agenda för att i sista minuten försöka förändra det liggande förslaget. Man tar förvånansvärt lätt på frågan och säger att "det är gott om tid" trots att frågan nu är 5 i 12.
5. För egen del tror jag också att Miljöpartiet i grunden gillar det liggande förslaget, eftersom man i praktiken verkar vara beredda att offra det mesta i vårt samhälle för att "rädda klimatet". Att låta Miljöpartiets ministrar och departement sköta denna fråga i EU är som att sätta bocken till trädgårdsmästare.

Jag konstaterade i mitt sista inlägg i den andra debatten att jag har varit ledamot i riksdagen i drygt 14 år. Under dessa år har jag sett många EU-förslag komma och gå, både bra och dåliga. Men jag tror aldrig jag upplevt ett förslag som har potential att så oerhört allvarligt skada svenska företag, svenska jobb, svensk energiförsörjning och svensk samhällsekonomi som det liggande förslaget om taxonomi. Och samtidigt inte upplevt så stor okunnighet om förslagwts innebörd och en så total passivitet från regeringens sida för att försöka stoppa dumheterna. Nu är det upp till bevis för regeringen och ansvariga statsråd när det gäller att värna svenska intressen.
 

Viktiga frågor om EU-budgeten på gårdagens möte i EU-nämnden 

2020-11-28

Fredagens EU-nämnd blev ovanligt lång och ett flertal olika frågor behandlades med många olika ministrar. Från moderat sida är vi ett antal ledamöter som delar på ansvaret, någon från varje riksdagsutskott har koll på frågorna inom sitt område, och förutom vi fyra moderater som är ordinarie ledamöter i EU-nämnden har vi ett antal tjänstgörande ersättare som hoppar in och ansvarar för sina frågor på nämndens möten.

I går tjänstgjorde jag under ungefär halva mötet, som pågick i över fyra timmar. Jag ansvarar främst för frågor som rör finansmarknaden, EU-budgeten, revisionen av EU:s budget och vissa frågor som rör EU-förslag inom skatteområdet. "Mina" ansvariga ministrar är främst finansminister Magdalena Andersson (med statssektreterare Max Elger) samt EU-minister Hans Dahlgren. Mötena hålls numera via Skype, och det fungerar förvånansvärt bra.

Vid fredagens möte var det flera ärenden som var viktiga för min del. Till finansministern framförde jag moderaternas krav på en skarpare skrivning om Sveriges hållning när det gäller den ovanligt hårda kritiken från EU:s revisionsrätt mot felaktigheter i EU:s hantering av sina pengar under 2019 (se blogginlägg den 17/11). Jag tyckte regeringens text var alldeles för snäll och ville vässa den ordentligt, och finansministern och hennes statssekreterare samtyckte till det. Sverige är stora nettobetalare till EU och den nya budgeten och den tillkommande återhämtningsfonden gör att EU förfogar över mer av våra svenska skattepengar än någonsin tidigare. Det blir då ännu viktigare att pengar inte försvinner genom slarv eller i värsta fall genom fusk eller korruption. 

Det andra mycket viktiga ärendet var EU:s årsbudget för 2021. Jag framförde att moderaterna som bekant är kritiska till utfallet av budgetförhandlingarna och anser att Sverige inte alls lyckades få ned budgeten och Sveriges kostnad så mycket som vi hade hoppats. Och "återhämtningsfonden" blev ännu större och dyrare för Sverige än vad vi befarade. Samtidigt finns stor oro för om det ska bli någon budget överhuvudtaget eftersom det är flera medlemsländer som vägrar gå med på villkoren. När det gäller årsbudgeten för 2021 (det första året i den nya långtidsbudgeten) är väldigt mycket osäkert. Ingen vet faktiskt vad som kommer att hända. Om man inte kan enas före årsskiftet kommer i princip den gamla budgeten att rulla på, men i vilken mån Sverige då får behålla sina gamla rabatter på avgifter är ytterst oklart.

Vi fick också en tydligare beräkning på vad Sveriges kostnader för EU blir per år framöver. Den "vanliga långtidsbudgeten" för 2021-27 innebär att Sveriges årliga avgift stiger från knapt 39 miljarder per år till nära 45 miljarder per år, en ökning med 16%. Då är de framförhandlde svenska rabatterna på avgiften avräknade. När det gäller den så kallade "återhämtningsfonden" ("Next Generation EU") ligger den utanför EU:s långtidsbudget och hela summan till denna fond kommer att lånas upp av EU, med medlemsstaterna som garanter, varefter pengarna delas ut som bidrag och lån till medlemsländerna (dock mest till södra och östra Europa). EU skjuter kostnaderna framför sig och medlemsstaterna ska börja betala tillbaka lånet först 2028 och hålla på i 30 år fram till 2058. För Sveriges del blir kostnaden i dagens penningvärde 4,9 miljarder extra per år under dessa 30 år. Få av dagens tyngre EU-politiker lär behöva ta ansvar för vad som händer från 2028 till 2058, och det är ju väldigt praktiskt att använda pengar idag som någon annan får betala i framtiden. Det är närmast lite komiskt att kalla detta för en "satsning" för framtida generationer. Det verkar mer som om man menade att "next generation" ska betala.

Fyra frågor om taxanomi på dagens frågestund i riksdagen 

2020-11-26

Vid dagens frågestund i riksdagen var vi fyra ledamöter som ställde frågor om det olyckliga förslaget om "taxonomi" som jag beskrev i föregående inlägg. En fråga från C, en från KD, och från moderaterna var vi två som ställde frågor till statsrådet Per Bolund - både jag själv och vår miljöpolitiske talesperson Jessica Rosencrantz. Det är ovanligt att samma ämne tas upp fyra gånger på samma frågestund, vilket visar hur allvarlig framförallt borgerliga politiker tycker denna fråga är.

I flera av frågorna beskrevs hoten mot svenskt näringsliv och svenska jobb, och det var helt uppenbart att statsrådet Bolund inte insett vidden av hur allvarlig denna fråga är för Sverige. En av frågeställarna påpekade att EU-förslaget innebär att hållbarhetskriterierna för skogsbruket kräver att varje skogsvårdsåtgärd (!) ska granskas ur klimatsynpunkt. Det blir såklart helt ohållbart för en liten skogsägare och kommer medföra enorma kostnader för inhyrda konsulter eller granskare. Bolund svarade lite raljant att "det är ju inte tvingande, var och en gör ändå som den vill". Men han missar då att den skogsägare som inte följer EU-reglerna riskerar att ingen vill köpa virket - för då kommer sågverket eller massatillverkaren inte själva att kunna klassas som hållbart och uppfylla olika certifieringskrav eller kunna få finansiering utan högre kostnader. I en förlängning blir det omöjligt för varje skogsägare att trotsa EU-reglerna, för då vill ingen köpa virket. På samma sätt lär det bli inom andra områden - EU-reglerna fortplantas genom hela näringslivet ner till de allra minsta leverantörerna, och alla tvingas mer eller mindre automatiskt in i systemet om man vill fortsätta som näringsidkare. Det är därför det är så viktigt att reglerna inte blir orimliga. Jag är djupt oroad över statsrådets nonchalans i frågan. Om det nu inte rent av är så att Bolund och hans Miljöparti faktiskt inser problemen, men med öppna ögon är beredda att offra stora delar av svenskt näringsliv, svenska jobb och svensk energiförsörjning i sin iver att genomföra en helt extrem klimatpolitik?

  

Min egen frågeställning till Per Bolund var så här:
 

"Jag återkommer till EU-förslaget om taxonomi. Begreppet är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden.

Denna norm får stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.

Tyvärr ser vi nu hur både svensk vattenkraft och svenska biobränslen med det liggande förslaget kraftigt skulle missgynnas. Stora delar av svenskt skogsbruk riskerar också att betraktas som icke-hållbart, liksom exempelvis vår kärnkraft, gruvindustri, stålproduktion och fordonsindustri.

Ju mer man sätter sig in i frågan desto tydligare blir det att detta förslag är ett allvarligt hot mot svenska företag, jobb och energiförsörjning.

Jag vill fråga statsrådet Bolund om ett konkret exempel. Anser han att det är rimligt att, som förslaget ser ut, betrakta naturgasanvändning som miljömässigt hållbart samtidigt som svensk vattenkraft betraktas som icke hållbar? Om statsrådet inte tycker det är rimligt, vad avser statsrådet att göra åt saken?"

Något tydligt svar fick vare sig jag eller de andra frågeställarna, statsrådet konstaterade bara att inga beslut ännu är fattade och att det finns tid att diskutera saken ytterligare och tillföra synpunkter. Fast faktum är att redan den 18 december är sista dag för att framföra kritik mot förslaget, så det är verkligen brådskande. Av detta skäl krävde både Moderaterna och Centerpartiet på Finansutskottets möte idag att regeringen ska komma till utskottet snarast för att diskutera frågan. Det blev också utskottets beslut - den 10/12 är första besöket inbokat där vi kommer att kräva information från regeringen. Dessutom har vi avsatt tid även på ytterligare ett möte i finansutskottet om frågan före den 18/12.

EU-förslag om "taxonomi" hotar svensk energiförsörjning och industri 

2020-11-25

I våras antog EU:s ministerråd en förordning om så kallad "taxonomi". Taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara eller ej. Detta märkliga begrepp innebär det etableras en definition på EU-nivå av vad som räknas som en "hållbar" investering och att det skapas en standard som kommer att få stor inverkan på finansbranschen, och i förlängnngen företag som behöver lån och aktiekapital. Det kommer också att styra placeringar i "hållbara" eller "gröna" fonder. Sannolikt kommer dessa kriterier på sikt även att styra offentlig upphandling och därefter bli styrande för olika former av certifiering, miljömärkning mm.  

Det är därför oerhört viktigt att regelverket inte blir för skevt och det är viktigt för Sverige att bevaka vad det får för effekter för Sverige.

Det förslag som läcktes från EU för en tid sedan och som presenterades offentligt häromveckan skulle dock få oerhört allvarliga följder för Sverige. Reglerna som föreslås skulle nämligen leda till att bland annat skogsnäringen, vattenkraften (!), bioenergin (!), avfallsförbränningen, gruvverksamheten och stålindustrin och sannolikt även kärnkraften skulle betraktas som icke hållbara. Även svensk bilproduktion skulle drabbas - endast bilar med nollutsläpp av CO2 kommer betraktas som "hållbara". Även fastighetssektorn drabbas eftersom man skulle sätta orimliga energikrav på befintliga byggnader. Det märkliga är att samtidigt har vissa länder lyckats få igenom att naturgasproduktion ska klassas som hållbar (!). 

Dessutom skulle det liggande beslutet medföra att Sverige får väldigt svårt att få pengar ur den omdiskuterade återhämtningsfonden, eftersom även dessa utbetalningar kommer stt styras av samma kriterier.

Den senaste veckan har vi politiker blivit hårt uppvaktade av drabbade branscher och jag och andra moderata företrädare har haft ett flertal möten och samtal med företrädare för dessa branscher. Tyvärr är det mycket kort tid att reagera på EU-kommissionens förslag, den 18/12 är sista dagen att protestera.

Moderaterna lyckades redan när förslaget första gången lades fram få majoritet i EU-nämnden för att Sveriges skulle rösta nej. Vårt krav stöddes av KD, C och SD. Sverige var dock enda landet som röstade nej vid Europeiska Rådets (ministerrådets) möte den 8 april. Men trots detta går processen vidare - alla andra länder röstade ja, utom Bulgarien, Ungern, Österrike och Polen som avstod. Nu avgörs saken slutligen i Europeiska Rådet och EU-parlamentet någon gång i början av nästa år.

Just nu läser jag in mig mer i detalj på vad det nya förslaget skulle innebära. Detta är den dokumentation jag har på skrivbordet hemma just nu, och mer kommer hela tiden. 



Samtidigt arbetar vi moderater (främst i finansutskottet som ansvarar för frågan, men även i Miljö -och Jordbruksutskottet, Näringsutskottet och EU-nämnden) hårt för att Sverige återigen ska rösta nej och och få med sig andra länder. Tyvärr ser det ju mörkt ut, och risken är uppenbar att detta EU-beslut blir rena dödsstöten för svensk industri och energiförsörjning. I så fall har miljö- och klimatfanatikerna i EU faktiskt lyckats förstöra hela Sveriges framtid. Det är hårt sagt, men jag står för varje ord. Jag tror inte människor inser hur hårt klimatpolitiken kommer att slå mot vårt stackars land. Utan ens mätbar nytta för att påverka klimatet.

Om detta beslut blir verklighet efter beslut i EU:s ministerråd och EU-parlamentet blir det för min del troligen spiken i kistan för mitt stöd för det svenska EU-medlemskapet. Skadorna av EU-medlemskapet blir då bevisligen större än nyttan för svenska folket. Beslutet om EU:s enorma återhämtningsfond där man skuldsätter kommande generationer och där Sverige får bära en orimligt stor del av bördan var illa nog, och redan det fick mig för första gången på allvar att tvivla på det svenska medlemskapet i EU. Om förslaget om taxonomi blir lika illa som i det liggande förslaget blir det sannolikt droppen för min del.

Digitalt möte med Eva Lindström i Europeiska Revisionsrätten

2020-11-17

I dag hade finansutskottet och EU-nämnden ett gemensamt möte med den svenske revisorn Eva Lindström vid EU:s revisionsrätt. Det är ett möte vi brukar hålla varje år för att ta del av hur EU:s revisionsorgan ser på EU:s verksamhet föregående år. I år blev mötet av naturliga skäl digitalt.

De senaste åren har revisionsrätten ansett att utevcklingen gått åt rätt håll och har därför avstått från allvarlig kritik mot EU. Men i år blir det i stället ett ovanligt kritiskt uttalande med anledning av att felnivån i EU:s utgifter ökat och att riskerna anses ha ökat. 

Kritiken är extra allvarlig med tanke på att EU:s budget nu sväller kraftigt kommande år, dels genom en ökad EU-budget, dels genom den kritiserade så kallade "återhämtningsfonden" (Next Generaton EU). När budgeten ökar och mer pengar är i rullning med delvis otydliga riktlinjer ökar riskerna för fel. Det finns all anledning att noga följa upp hur detta hanteras.

Nedan Europeiska Revisionsrättens bild över hur EU:s budget ser ut åren 2021-27 (det förslag som ligger på bordet, men som ännu inte är godtaget av medlemsländerna och där flera länder fortfarande säger nej). EU:s egentliga budget ligger på 1.074 miljarder Euro. Till detta kommer den så kallade återhämtningsfonden som EU tänker låna upp, och som består av 390 miljarder Euro i bidrag och 360 miljarder Euro i lån. Totalt disponerar EU därmed 1.824 miljarder Euro under dessa sex år. Det motsvarar ca 18.700 miljarder svenska kronor. Det är enorma summor, och bara några procent felaktiga utbetalningar blir mycket stora belopp. 

En kraftigt växande EU-budget är därmed inte bara ett problem för att det ökar Sveriges kostnader som nettobetalare, det försvårar också kontrollen av att alla pengar används på ett korrekt sätt.

Moderaterna kan i detta läge inte ställa sig bakom EU:s nya klimatlag

2020-10-13

Förra veckan hade vi möte i vår moderata EU-samrådsgrupp där moderater från EU-nämnden och Europaparlamentet, gruppledning och tjänstemän gemensamt diskuterar aktuella EU-frågor och försöker hålla en gemensam linje i riksdagen och EU-parlamentet. Det är en trovärdighetsfråga gentemot väljarna att vi talar samma språk i Sverige och i Bryssel. En moderat väjare ska kunna lita på det.

En av frågorna var förslaget till en ny Klimatlag i EU. Klimatlagen är tänkt att ta ett helhetsgrepp på frågan om hur EU ska minska utsläppen och bli klimatneutralt senast 2050. Man kan givetvis diskutera hur realistiskt detta är (jag tror det är ganska orealistiskt och att målet riskerar att skada EU:s ekonomi ytterligare utan att göra mätbar skillnad för klimatet, men det är som sagt min personliga åsikt).

Vi var dock ganska överens om att det liggande förslaget inte gick att stödja, och Moderaterna i EU-parlamentet avstod  häromdagen i omröstningen om EU:s nya klimatlag. Vi accepterade förslaget om att höja målet från 40% till 55% utsläppsminskning till 2030, men vi ställde oss inte bakom klimatlagen i detta läge då utformningen var både tillväxt- och teknikfientlig.

Skälet till att moderaterna inte röstade för klimatlagen är främst tre:  

För det första riskerar klimatlagen att medföra att vi slår ut europeiska företag och jobb. Utan rimliga förhållanden flyttar såväl jobb och industri som utsläpp till andra delar av världen, där miljökraven är lägre. Att höja utsläppsmålet alltför drastiskt skulle innebära stora påfrestningar för företag, tillväxt och vår konkurrenskraft. Dessutom i en allvarlig ekonomisk kris. EU-kommissionen har i en utförlig konsekvensanalys kommit fram till att 55 procent är ett rimligt och lämpligt mål. Det är en ambitionshöjning som vi moderater kan stödja (Sverige har väl i princip redan nått det målet).

Dessvärre har flera svenska partier, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i spetsen, tävlat i skadlig symbolpolitik och drivit på för högre mål, 60%, som nu är en del av lagförslaget. S och MP har struntat i expertisen och vilka effekter deras föreslagna mål skulle få på Europas ekonomier. Man går också längre än sin egna regering i Sverige som står bakom målet på 55%.

För det andra är det avgörande att klimatlagen styr mot att alla länder måste minska sina utsläpp med målet att bli klimatneutrala till 2050. Sverige varken kan eller ska göra allt jobb när Europas utsläpp ska minskas. Under förra mandatperioden gick S och Mp med på att stora utsläppsländer såsom Bulgarien och Polen skulle slippa undan sitt ansvar för att minska sina utsläpp. Så får inte ske igen. 

För det tredje hotar klimatlagen hela det svenska skogsbruket. Det oroande hur lagförslaget är utformat vad gäller skogens roll i omställningen. Alldeles för mycket vikt har lagts på skogens roll som en kolsänka, det vill säga att den ska användas för att lagra koldioxid i stället för att avverkas. Det är helt fel väg att gå och missar att den cirkulära bioekonomin kan bidra till att sänka våra utsläpp, genom att ersätta andra material som genererar större utsläpp. Dessutom motverkar lagförslaget ett effektivt och lönsamt skogsbruk - en av Sveriges viktigaste exportnäringar. 

Jag är glad över att Moderaterna i EU tills vidare inte säger ja till EU:s förslag till klimatlag. Hur det slutligen blir med denna lag återstår att se, frågan kommer nu att diskuteras vidare. Beslutsprocesserna i EU är ganska komplicerade. 
 

EU-konferens om ekonomisk stabilitet och styrning 

2020-10-12

I dag och i morgon skulle jag ha varit på en EU-konferens i Berlin (Tyskland är just nu ordförandeland i EU) för att diskutera ekonomisk stabilitet, EU-budgeten och EU:s återstartsfond mm. Men på grund av Covid19-pandemin blev det i stället en digital endagskonferens.



Wolfgang Schäuble, president i Tyska Förbundsdagen (riksdagen) inledde och sedan fick vi ett antal föredragningar som följdes av diskussioner. Både tyskarna och många andra delegater målade upp en ganska mörk bild av läget i Europa till följd av pandemin, man talade varmt om EU:s nya (alltför stora) budget och den enorma "återstartsfonden", och ordet "solidaritet" användes ofta. Översatt till svenska betyder solidaritet i detta fall att EU behöver massor av pengar som vi i norra delen av unionen ska finansiera så att vi kan ge generösa bidrag till östra och södra Europa. I praktiken betyder det också att vi indirekt finansierar ett stöd som stabiliserar Euron samtidigt som vi räddar tysk ekonomi och tysk exportmarknad. Vi som ska betala mest till detta är av naturliga skäl mindre entusiastiska. Inte minst Sverige, Nederländerna, Österrike, Danmark och Finland tillhör de kritiska. Det är vi som får ta störst del av notan räknat per invånare. Tyskarna betalar också mycket, men är samtidigt kanske det land som tjänar mest på det hela. 

Det blir också närmast stötande när man talar varmt om att återstartsfonden är till för att skapa en bra framtid för kommande generationer ("Next generation EU") samtidigt som man vet att den enorma låneskuld EU vill dra på sig inte ska börja betalas förrän 2028 och sedan betalas av under 30 år (fram till 2057). Det är alltså vi som gör slut på pengarna idag genom lån och frikostiga bidrag (!) till länder med sedan länge misskött ekonomi, och notan skickar vi till nästa generation. Samtidigt lär det ju komma nya kriser innan dess - som kommande generationer då tvingas hantera samtidigt som man ska betala av den nu aktuella skulden. Jag saknar nästan ord för att uttrycka hur kritisk jag är till hela detta upplägg.

Jag gjorde några korta inlägg på twitter under dagen:

Moderaterna stod upp för Sverige i EU-parlamentet - C, L, MP och S svek

2020-07-24

EU:s beslutsprocesser är så komplicerade att det skulle kräva en mindre avhandling för att försöka förklara. Men lite kortfattat kan man säga att när det gäller EU:s långtidsbudget så krävs att EU-kommissionen, medlemsländerna och EU-parlamentet är överens. Alla tre måste säga ja till en överenskommelse för att den ska bli gällande.

I helgen slöts ju ett för Sverige mindre lyckat avtal mellan medlemsländernas stats- och regeringschefer (se tidigare blogginlägg nedan). Man tog också beslut om en "återhämtningsfond" där Sverige blir stora nettobetalare. Till hösten ska detta godkännas av EU-parlamentet. Men redan idag röstade EU-parlamentet om en resolution där man bland annat kräver en mer omfattande EU-budget, slopade rabatter för bland annat Sverige, skarpare skrivningar om att EU ska få egen beskattningsrätt samt krav på att den så kallade återhämtningsfonden till större del ska bestå av rena bidrag. Allt rakt i strid mot den linje som Sveriges regering drivit under förhandlingarna, och ännu mera i strid mot den linje moderaterna förespråkat.

Det intressanta är att företrädarna för tre svenska partier röstade JA till denna sanslösa resolution som skulle drabba Sverige hårt. Det var de svenska EU-parlamentarikerna från C, L och MP som röstade rakt mot Sveriges intressen, och rakt mot den regering som de alla samverkar med inom januariöverenskommelsen. Socialdemokraterna i EU-parlamentet lade ned sina röster - inte ens de backade upp sin egen S-ledda regering och sin egen statsminister! De enda svenska EU-parlamentariker som röstade NEJ till den orimliga resolutionen var de från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Dessa respresentanter var de enda som orkade stå upp för Sverige, och därmed i vissa fall (i vart fall M och KD) gick emot sina egna partigrupper i EU-parlamentet för Sveriges skull.

Vem man röstar in i EU-parlamentet har som sagt betydelse.

Tyvärr fick resolutionen ett massivt stöd i parlamentet och det innebär att man nu uttalat att man inte avser att stödja överenskommelsen om långtidsbudget och återhämtningsfond senare i höst. Detta är illavarslande - det är svårt att överblicka vad som nu kommer att hända. Men skulle något förändras i överenskommelsen så innebär det ju rimligen att hela överenskommelsen faller och att nya diskussioner får inledas på något sätt. Jag kommer att argumentera för att vi under inga omständigheter accepterar ytterligare pålagor på Sverige, det är riktigt illa redan som det är.

Nedan två meddelanden på twitter från Moderaternas delegationsledare i EU-parlamentet, Tomas Tobé före omröstningen, samt min efter att denna genomförts.

EU:s nya budget och "återhämtningsfond" blir dyr för Sverige

2020-07-21

Efter fyra dagars förhandling i Bryssel och fem möten i EU-nämnden under helgen kan jag konstatera att det nu finns ett avtal mellan EU:s stats- och regeringschefer om dels en långtidsbudget för EU åren 2021-27, dels en så kallad "Återhämtningsfond" som ska hjälpa länder som man menar drabbats extra hårt av Corona-pandemin (vilket egentligen är en förskönande omskrivning för att dessa länder behöver stöd för att sanera sina sedan länge misskötta statsfinanser).

Några saker har förbättrats jämfört med det ursprungliga förslaget, och det märks att Sveriges samarbete med Danmark, Holland och Österrike – ”de fyra frugala” – ändå har gjort skillnad. Det är positivt att den svenska EU-avgiften i långtidsbudgeten inte ökar lika mycket som befarat, och att Sverige tillsammans med några andra nettobetalande länder behåller en märkbar rabatt på EU-avgiften. Om man däremot lägger till Sveriges kostnad för den gigantiska "Återhämtningsfonden" ökar den svenska avgiften under den kommande perioden kraftigt.

Än värre är att denna fond på 750 miljarder Euro till större delen ska bestå av bidrag till länder i främst södra Europa med vanskötta ekonomier, och betalas genom lån som tas upp av EU och som svenska skattebetalare sedan får vara med och betala tillbaka. Hela 390 miljarder av de 750 utgörs av bidrag och 360 blir lån. Det är något mindre bidragsdel än de första förslagen, men långt ifrån det ursprungliga svenska kravet på att det inte skulle finnas någon bidragsdel alls utan endast lån som skulle betalas tillbaka. 

Det är positivt att man är tydlig med att stöd från både EU-budgeten och Återhämtningsfonden till enskilda länder ska villkoras med att man göra egna ansträngningar för att rätta upp sin ekonomi och genomföra egna reformer, men det känns samtidigt väldigt osäkert hur detta kommer att kontrolleras och efterlevas i praktiken.

För oss moderater finns en annan fråga som är viktig, och det är att säga nej till alla former av beskattningsrätt för EU av medborgarna i medlemsstaterna. EU-kommissionen har föreslagit sådana skatter på exempelvis digitala tjänster, finansiella tjänster och en europeisk bolagsskatt mm. Man har också talat om koldioxidtullar vid internationell handel. Allt detta säger vi moderater blankt nej till. Överenskommelsens skrivningar om EU-skatter är fortsatt mycket dåliga och regeringen har i dessa delar inte lyckats förhandla fram några förbättringar alls. Här ges nu tydliga öppningar för EU-kommissionen att återkomma med skarpa skatteförslag på EU-nivå. Det betyder att Socialdemokraterna nu öppnar dörrar för EU-skatter. Om dessa förslag om några år kommer tillbaka i skarpt läge måste Sverige ha en regering som tydligt säger nej till beskattningsrätt för EU. Vi har tydliga moderata partistämmobeslut om att säga nej till varje förslag om beskattningsrätt för EU, och har hela tiden varit tydliga med vår ståndpunkt. 

EU-nämnden gav Stefan Löfven ett mandat att förhandla om en överenskommelse vars helhet skulle vara acceptabel för Sverige. För att nå dit insåg vi att man självklart måste kunna kompromissa. Man kan inte bakbinda regeringen och vägra den möjlighet att förhandla, det är dock regeringen som sköter förhandlingen och måste ta ansvar för resultatet som man sedan kommer tillbaka med till EU-nämnden. Det är också så riksdagen agerat vid tidigare budgetförhandlingar, tex under Alliansens regeringsperiod där man förhandlade 2013 - en förhandling som gav Sverige sänkt EU-avgift och rejäla rabatter. Även då gav en majoritet i EU-nämnden dåvarande statsminister Reinfeldt mandat att förhandla. 

När vi igår kväll kallades till helgens femte telefonmöte i EU-nämnden stod det dock klart att det fanns flera saker i den preliminära överenskommelsen som var oacceptabla för oss moderater. För det första var bidragsdelen i återhämtningsfonden inte alls "en mindre del" (det som förhandlingsmandatet medgav) utan mer än halva fonden. Det är för oss helt omöjligt att acceptera. För det andra finns det nu skrivningar om just att man vill införa beskattningsrätt för EU i framtiden och tänker återkomma om det. Även om ett sådant beslut måste godkännas av samtliga länders parlament så känner vi att det är helt fel att bana väg för sådana förslag. Av dessa skäl gav inte Moderaterna i EU-nämnden igår kväll vårt mandat till regeringen i de två delar som gäller nya skatter och själva nivån på EU-bidrag. Vi är också tydliga med att vi moderater kommer att rösta mot varje eventuellt förslag i Sveriges riksdag om att ge EU direkt beskattningsrätt av unionens medborgare.

Till detta kommer att Stefan Löfven under den gångna nattens sista timmar har accepterat urvattnade formuleringar om hur rätten till bidrag också ska förenas med tydliga krav på respekt för rättsstaten. Detta utan att i förväg ta upp saken och söka nytt mandat i riksdagens EU-nämnd. De skarpa skrivningar som fanns med i det underlag som EU-nämnden fick ta ställning till igår kväll har raderats i den slutliga överenskommelsen som presenterades för oss vid statsministerns återrapport med EU-nämnden klockan 06.05 i morse. Det är utomordentligt allvarligt, både sakligt och formellt. Statsministern har helt enkelt agerat utanför det mandat han fått. Det finns redan en KU-anmälan om saken från (V) och vi får se i övrigt hur ansvar för detta ska utkrävas av statsministern.

Även skrivningarna om kraven på att leva upp till EU:s klimatmål har lindrats rejält i överenskommelsen mot vad som stod i det förslag vi fick i går kväll. I sak är det inget som bekymrar mig, men att statsministern godkände denna ändring utan att förankra det i EU-nämnden är likväl fel.

Varför medverkade då inte moderaterna till ett svenskt veto mot hela överenskommelsen? Vissa menar att vi skulle röstat med SD och V och krävt att Sverige lade in sitt veto mot hela budgeten och återhämtningsfonden. Jag menar att det hade varit mycket riskabelt. Inte minst hade de svenska rabatterna på avgiften då upphört med automatik kommande årsskifte - enda sättet att behålla dem var att medverka till en ny långtidsbudget med nytt beslut om rabatter. Veto hade kunnat kosta ännu mer än dagens överenskommelse. Dessutom hade Sverige då uppfattats som det land som kastade in hela EU i en djup kris med oöverstigliga konsekvenser även för Sverige. Det skulle dramatiskt ha minskat våra möjligheter att påverka EU på andra områden i framtiden. Dessutom förklarade samtliga Sveriges samarbetsparter ("de övriga tre sparsamma") att de var beredda att godkänna överenskommelsen om långtidsbudget och återhämtningsfond. Sverige gick in i förhandlingarna tillsammans med dessa tre länder och att då bryta sig ur i slutet hade skadat förtroendet för Sverige och gjort det omöjligt för de andra tre att lita på oss vid de förhandlingar som då senare skulle startat om på nytt. Det kunde medfört ännu sämre utfall för Sverige som vi då skulle förhandlat ensamma. Av dessa skäl ville inte vi moderater medverka till att fälla hela överenskommelsen. Min krassa syn på saken är att så länge Sverige är medlemmar i EU får vi också acceptera de majoriteter som finns för olika beslut. Om vi inte gör det måste vi diskutera vår syn på hela medlemskapet. En medlem i en förening kan inte själv bestämma sina egna villkor.

Ansvaret för Sveriges förhandling och resultatet för Sverige ligger på regeringen och statsministern. Vi hade såklart hoppats på ett bättre utfall, men kan konstatera att det blev både dyrt och orättvist för Sverige att tvingas låna pengar för att betala bidrag till länderna i Sydeuropa. För egen del tycker jag vi borde ta dessa pengar från vår biståndsbudget, för det är faktiskt ett rent bistånd vi ger. 

Totalt sett tycker jag vi moderater agerat väl avvägt i EU-nämnden som största oppositionsparti, och våra beslut är förankrade hos både partiledning och riksdagsgrupp. Vi har insett att regeringen måste ha möjlighet att förhandla och vi har pressat på för att de ska stå stadigt i förhandlingarna och gett dem tydligt förhandlingsmandat. Men i de delar regeringen inte levt upp till det vi hoppats har vi också tagit tydligt avstånd från detta och vägrat delta i beslutet att godkänna dessa delar. Detta är så långt man kan komma om man vill vara ett ansvarstagande oppositionsparti som inte själv sitter vid förhandlingsbordet.

I sammanhanget kan nämnas att även KD och C i likhet med moderaterna ställde sig utanför delar av beslutet, medan alltså SD och V reserverade sig mot alltihop. Fullt stöd för överenskommelsen finns alltså bara från regeringspartierna S och MP samt från L. Ett mycket svagt stöd från en minoritet av riksdagen.

I ett längre perspektiv är jag djupt oroad över den väg EU nu valt och vad det kommer att få för följder för EU;s framtid. Jag återkommer med mina tankar kring detta.

Politisk jourtjänstgöring i EU-nämnden under det pågående toppmötet

2020-07-17

Från och med idag pågår EU:s toppmöte med stats och regeringschefer för att förhandla dels om EU:s långtidsbudget, dels om förslaget till "Återhämtningsfond efter Corona-krisen". Moderaterna står bakom den svenska ståndpunkten som i grunden är mycket kritisk. 

De två viktigaste sakerna är att EU:s budget är för stor, och att förslaget till "återhämtningsfond" är ett i grunden tveksamt projekt. För det första bygger det sistnämnda på att EU ska låna upp enorma summor (750 miljarder Euro) och därmed skuldsätta framtida generationer för att lösa dagens problem med ekonomiska obalanser i flera länder i södra Europa. För det andra bygger det på att Sverige och andra mer välskötta länder i norra och västra Europa ska finansiera kraftiga bidrag till i grunden ekonomiskt misskötta länder. Det är också missvisande att koppla detta till Corona-pandemin - Sverige har snart lika höga dödstal som Italien räknat per capita och tillhör ett av de hårdare corona-drabbade länderna i EU. Ändå ska vi alltså bekosta "krisstöd" till exempelvis Italien - motiverat av corona. Sverige agerar i dessa frågor gemensamt med tre andra länder, Danmark, Nederländerna och Österrike - våra fyra länder tillhör de mest generösa i EU när det gäller att bidra till EU:s budget, och vi vill därför att EU ska vara sparsamma med pengarna.

Läget i förhandlingarna är låst och det kommer sannolikt att bli extra möten i EU-nämnden för att förankra Sveriges inställning till nya förslag och inspel från olika länder under förhandlingarnas gång. Sveriges statsminister är ju formellt sett bunden av att varje förhandlingssteg som tas ska vara förankrat i riksdagens EU-nämnd. I går hade vi ett möte med statsministern inför toppmötet, och i eftermiddag planeras en första avstämning. Samtliga vi ledamöter i EU-nämnden har nu också jourberedskap så länge toppmötet pågår, sannolikt i vart fall hela helgen. Vi har 30 minuters framförhållning för extra telefonmöten med statsministern och hans medarbetare och vi ska vara beredda dygnet runt. Inte sällan drar nämligen denna typ av förhandlingar ut på tiden och förhandlingar pågår även nattetid. Min egen uppgift i moderaterna är att också vid behov ha kontakt med mina moderata kolleger i finansutskottet och vid behov stämma av även med dem.   

Samråd med statsministern inför möte om EU-budget och krisfond

2020-06-18

I morgon - på midsommarafton - håller EU:s stats och regeringschefer ett videomöte (man träffas fortfarande inte för fysiska möten på grund av Corona-pandemin). På detta möte ska man framförallt samtala kring EU:s långtidsbudget och förslaget från EU-kommissionen om en "återstartsfond" efter Corona-krisen.

Med anledning av detta möte hade EU-nämnden idag ett samrådsmöte med statsministern. Jag är moderaternas ansvarige för att samordna dessa frågor mellan finansutskottet och EU-nämnden och är därför ordinarie ledamot i båda dessa organ. Vid dagens möte hade jag och vår moderata EU-politiska talesperson Jessika Roswall delat upp arbetet lite. Jessika tog de frågor som rör EU:s långtidsbudget, medan jag hade ansvaret för de moderata inspelen till statsministern rörande "återstartsfonden".

Långtidsbudgeten (2021-27) har jag kommenterat flera gånger tidigare. Moderaternas åsikt är att den är alltför stor (förslaget är över 1.100 miljarder Euro), den har fokus på fel saker, och den svenska avgiften riskerar att bli orimligt hög. Dessutom finns obehagliga förslag om att införa nya typer av beskattning på EU-nivå, något vi moderater aldrig kan acceptera. I grunden måste EU fokusera på rätt saker och omfördela pengar i den redan mycket stora budgeten. Och när britterna nu lämnar EU måste budgeten givetvis anpassas efter detta - man kan inte bara fortsätta som om inget har hänt.

Återhämtningsfonden är alltså EU-kommissionens förslag om att EU, utöver den vanliga budgeten, ska låna upp den närmast ofattbart stora summan av 750 miljarder Euro (över 8.000 miljarder kronor), som sedan till 2/3 ska delas ut som bidrag och till 1/3 lån till 'änder i främst syd- och Östeuropa. Sverige tillhör som vanligt ett av de länder som tvingas betala kalaset. Att betala ut så stora summor i rena bidrag till länder med allvarligt misskötta ekonomier är enligt vår moderata syn på saken helt orimligt. Det hade varit rimligare med lån, och att dessa kombineras med tydliga villkor i form av krav på reformer för att skapa en långsiktigt stabil ekonomi i dessa länder. Att bara ösa in villkorslösa bidrag i dessa ekonomier är helt enkelt oansvarigt. Att man kallar det för ett krispaket till följd av Corona-krisen är dessutom missvisande - fördelningen av stödet mellan länderna har ingen koppling alls till hur hårt olika länder drabbats just av Corona-krisen. Bilden man får är att EU-kommissionen nu använder Corona-krisen som svepskäl för att kunna tvinga fram den mycket större EU-budget som man tidigare inte lyckats få stöd för.

I mitt anförande framförde jag att vi moderater konstaterar att det finns många uppenbara brister med återhämtningsfonden. För det första är volymen alldeles för stor. Stödet borde inte heller bestå av bidrag utan av lån under en begränsad tid, till de länder som drabbats hårdast av krisen. Stödet borde dessutom riktas mot de delar av ekonomin som påverkats allra mest av krisen. Det behövs också tydliga krav på de länder som tar del av stödet att man genomför reformer för bättre framtida tillväxt och därmed står bättre rustade för framtida kriser. Kriterierna för fördelning av stödet känns väldigt vaga och inte alls träffsäkra.

Men jag lyfte även två andra tankar kring förslaget.

Det första är att ekonomiska kriser kommer mer eller mindre regelbundet, och covid19-krisen är knappast den sista krisen före 2057 när de mycket stora upplånade medlen ska vara återbetalda. Faktum är att kriser historiskt dykt upp ungefär en gång per decennium. Risken är uppenbar att EU hinner drabbas av flera nya ekonomiska kriser, samtidigt som man kämpar med återbetalning av de pengar man nu vill låna upp. Den stora lånebördan kan försvåra EU:s motståndskraft när nästa kris slår mot Europas ekonomi.

Det andra problemet är att vi nu lånar enorma summor som ska förbrukas i närtid, och samtidigt skjuter återbetalningen av skulden långt på framtiden. Det känns väldigt märkligt att kalla detta för en satsning på ”Next Generation EU” när det man i praktiken gör är att låna pengar som dagens generation förbrukar medan det är våra barn och barnbarn som får betala tillbaka. Att skuldsätta kommande generation är knappast en insats för nästa generation.

Jag avslutade med att fråga statsministern om dessa två frågor är något som diskuterats mellan stats och regeringscheferna, och om det annars är något han ser värde i att lyfta som tydligare som ytterligare argument under diskussionerna? Hans svar var att han helt delade mina synpunkter och hade tagit upp liknande funderingar vid tidigare möten med andra stats- och regeringschefer. Han tyckte mina argument var bra och tänkte fortsätta driva dessa i förhandlingarna.

Jag återkommer med en djupare analys av läget i förhandlingarna och vad det är som står på spel för svensk del. Men först får vi avvakta morgondagens möte mellan stats- och regeringscheferna och se om frågan rört sig framåt eller om positionerna är låsta.
 

EU:s förslag till krisfond löser knappast problemen på sikt

2020-05-28

I går kom förslagen från EU-kommissionen om ett omfattande krispaket för att främst hjälpa de länder i södra Europa som man menar har drabbats extra hårt av Corona-pandemin. Det som föreslås är att EU lånar upp motsvarande nära 8.000 miljarder svenska kronor (750 miljarder Euro) på den globala finansmarknaden, och som säkerhet för dessa lån ska lite förenklat samtliga EU-länder gå i borgen.

Två tredjedelar av pengarna ska gå till bidrag och en tredjedel ska användas för lån till påstått svårt "corona-drabbade" länder. Dock ska inget enskilt land sedan behöva betala tillbaka lånen man fått från EU, och EU ska tillsammans betala av den skuld om EU tagit gemensamt. Återbetalning ska ske under 30 år, 2028-2057. Sveriges nettokostnad för denna krisfond beräknas av Europaportalen till ca 16,6 miljarder Euro, dvs ca 170 miljarder kronor. Det är om jag förstår rätt alltså de pengar man beräknar att Sverige måste bidra med under de 30 år som EU:s jättelån ska betalas tillbaka. 

Samtidigt föreslår EU-kommissionen nya skatter som går direkt till EU-budgeten. Man vill bland annat införa en europeisk digitalskatt, EU-skatt på "koldioxidkrävande importvaror" och en ny EU-skatt på stora företag. Man återkommer också med de tidigare kända förslagen om en EU-skatt på inte återvunnen plast. och en EU-skatt på utsläppsrätter.

Det finns många invändningar mot EU:s förslag och jag ska lista de jag tycker är allvarligast:

1. Två tredjedelar av stödet är rena bidrag och en tredjedel är lån. Villkoren för återbetalning av lånedelen är dock väldigt oklara och det blir i vart fall mycket långfristiga lån. Lån man redan på förhand vet att man inte behöver betala tillbaka på mycket lång tid blir i praktiken närmast ett bidrag de också. Sverige driver på för att stödet helt, eller i vart fall i huvudsak, bör ske i form av lån.

2. Flera länder i Sydeuropa har sedan länge djupa ekonomiska problem som inte beror på Corona. Det gäller inte minst Italien, men även Spanien och Grekland. Man har under många decennier misskött sin ekonomi. Corona-pandemin har såklart fördjupat problemen, men att bara ösa in pengar i dessa länder utan tydliga villkor och krav på en långsiktigt hållbar ekonomisk politik löser inga problem utan skjuter dem bara på framtiden. Samtidigt vänjer sig länderna i EU att man inte behöver ta eget ansvar för ekonomin, utan litar på att EU skjuter till pengar när det behövs.

3. Återbetalning av det enorma EU-lånet ska alltså ske 2028-2057. Det betyder att EU alltså inte tror att det kommer några nya kriser under de kommande 37 åren? Eller tänker man sig att låna upp ännu mera pengar nästa kris? Vi vet att ekonomiska kriser är regelbundet återkommande, märkligt nog ungefär en kris per decennium med olika orsaker. Vi hade en bankkris i början av 1990-talet, vi fick en IT-krasch i början av 2000-talet, Finanskrisen kom 2008-09 och Coronakrisen 2020. Det kommer sannolikt flera ekonomiska kriser före 2057, och så sitter EU där med ett gigantiskt skuldberg som inga länder kan vara med och betala, samtidigt som det behövs nya stimulanser för att klara de kriserna. Det är en mycket äventyrlig väg framåt.

4. Sverige blir återigen, tillsammans med länderna i nordvästra Europa de som får betala kalaset. Våra skattebetalarna ska alltså inte bara nettofinansiera en svällande EU-budget utan också en gigantisk krisfond som främst ska gå till södra Europa.

5. Sverige har hittills drabbats hårdare än de flesta EU-länder av Corona-viruset om man räknar andelen döda. Endast Belgien, Italien. Spanien, Storbrittanien och Frankrike har fler döda per capita. Den svenska ekonomin är dessutom starkt exportberoende och kommer sannolikt drabbas hårdare än många andra länder av den svagare globala ekonomin. Det är verkligen ingen självklarhet att just Sverige ska vara så stora nettobetalare till EU:s krisfond

6. Ovanpå kostnaden för EU:s krisfond hotas Sverige av kraftigt stigande EU-avgift och slopade rabatter i EU:s nya långtidsbudget för 2021-27.

7. EU bör inte ges beskattningsrätt. Öppnar man dörren för detta kommer påhittiga EU-byråkrater snabbt att hitta nya spännande saker att beskatta i framtiden, kreativiteten är god. EU-skatter drar antingen undan skatteintäkter för de nationella parlamenten eller så ökar det den totala skattebördan för hushåll och företag inom EU. Höjt skattetryck sätter knappast fart på ekonomin.

Sammantaget kan jag inte landa i någon annan linje än att EU-förslaget till krisfond vare sig löser medlemsländernas långsiktiga problem eller stabiliserar EU:s ekonomi. I stället gör man ekonomiskt vanskötta EU-länder ännu mer beroende av bidrag från mer välskötta länder. I längden hotar detta hela EU:s legitimitet och kommer att leda till att allt fler invånare i nordvästra delarna av Europa blir skeptiska till EU som idé. Jag tror EU-kommissionen och EU-parlamentet spelar ett mycket högt spel med EU-medborgarnas förtroenden. För vad händer om nettobetalarna inte längre vill vara med?

Jag är helt övertygad om att svenska folkets i grunden positiva inställning till EU hotas allvarligt om dessa förslag blir verklighet och skulle inte bli förvånad om det rent av leder till att en majoritet av svenska folket vill lämna EU. Det finns faktiskt gränser för vad vårt lilla land ska betala.

Politiskt finns en djup samsyn mellan M och S i Sverige i denna fråga i riksdagen, och vi stödjer regeringen helhjärtat när det gäller de svenska förhandlingarna. Inte minst tycker Sverige att stöd bör ges som lån med hårda villkor för länderna att sanera sina statsfinanser och inte som kravlösa bidrag, och vår huvuduppgift är att hålla nere den svenska kostnaden så mycket som möjligt. Det är dock problematiskt att företrädarna för MP och S går emot sin egen regering i EU-parlamentet och att vår svenska kommissionär Ylva Johansson (S) står bakom EU:s krispaket. Våra moderata företrädare i EU-parlamentet agerar däremot gemensamt med oss moderater i riksdagen och vi talar därmed med en samlad moderat röst.

S och MP i EU-parlamentet sviker både Sverige och sin egen regering

2020-05-20

Europaportalen (Näringslivets och de fackliga organisationernas gemensamma EU-portal) redovisade häromdagen hur EU-parlamentarikerna röstade i fredags när det gällde EU-parlamentets syn på hur EU:s kommande långtidsbudget ska se ut. Europaparlamentet vill se en betydligt större EU-budget än idag och vill även skrota de rabatter som Sverige och tre andra nettobetalande länder har för att motverka en oskäligt hög avgift. Man vill också införa nya EU-skatter .En stor majoritet i EU-parlementet röstade för detta, vilket skulle höja den svenska EU-avgiften oerhört mycket.

I riksdagen finns en bred samsyn om att Sverige bör agera kraftfullt mot en sådan höjning. Sedan även Liberalerna svängt i frågan finns en bred enighet mellan samtliga åtta partier att inte acceptera orimliga avgiftshöjningar och regeringen har ett starkt mandat från EU-nämnden att stå upp för denna  återhållsamma linje, där vi samarbetar främst med Danmark, Nederländerna och Österrike som alla hotas av samma sak. 

EU: långtidsbudget är en komplicerad fråga där medlemsstaterna, EU-kommissionen, Europeiska rådet (ministerrådet) och EU-parlamentet tillsammans tar beslut i olika steg. EU-.parlamentet har traditionellt alltid velat ha större budget än vad slutresultatet blivit, men att de förespråkar så kraftig höjning av inte minst Sveriges och tre andra länders avgift är oroväckande. 

Än mer anmärkningsvärt är att de tre svenska miljöpartisterna röstade för en kraftig ökning av den svenska avgiften och slopade rabatter, samt införande av nya EU-skatter. Samma sak gjorde en socialdemokrat, medan övriga socialdemokrater avstod. Samtliga övriga svenska EU-parlamentariker röstade däremot nej - M, KD, L, SD, C och V. I vissa fall gick de då också emot sina respektive partigrupper i EU-parlamentet (i vart fall gjorde M och KD detta) för att stå upp för Sveriges intressen. Jag är nöjd och glad över att våra fyra svenska moderater i EU-parlamentet hade ryggrad och stod upp för Sverige och svenska intressen. Mindre smickrande är det att de svenska miljöpartisterna och socialdemokraterna inte stod upp för sitt eget land - eller ens sin egen regering. Det blir ju inte lättare för EU-minister Hans Dahlgren (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att lyckas förhandla fram en lägre svensk EU-avgift när deras egna partivänner i EU-parlamentet driver motsatt linje (och nej, när socialdemokraten i artikeln säger att man står bakom regeringens linje är det ju tomma ord när man inte orkade gå emot EU-parlamentets rakt motsatta linje. Det är inte att stödja svenska intressen).

Återigen visar det sig att det spelar roll vilka svenska politiker man röstar in i EU-parlamentet.

Vart är EU på väg?  

2020-04-27

I dag på förmiddagen hade EU-nämnden ännu ett telefonmöte med EU-minister Hans Dahlgren (S) som gav oss uppdatering om vad som händer i EU med anledning av Corona-krisen. Problemen med att tio länder fortfarande har exportrestriktioner för medicinsk utrustning kvarstår, och det är inte bara mindre länder som ägnar sig åt sådana brott mot EU:s regler utan även exempelvis Spanien och Frankrike.  EU var mycket sena i starten av corona-krisen och EU har verkligen inte visat sig från sin bästa sida - tvärtom har talet om samarbete tonats ned och protektionismen har tagit över. Samtidigt kunde Dahlgren meddela att EU-länderna tillsammans tagit hem över 500.000 EU-medborgare från olika ställen i världen där de blivit strandsatta till följd av Corona-krisen. Alltid något.

De som känner mig och vet hur jag resonerat kring EU tidigare vet att jag betecknar mig som en kritisk EU-vän. Jag tror på idén om EU som underlättar för frihandel och fri rörlighet inom Europa, och där länder i organiserad form kan samverka om gemensamma frågor. Utrikespolitiskt och när det gäller handelsavtal mm är det en stor styrka att agera gemensamt, och den europeiska ekonomin är sammantaget en av världens största vilket ger en tyngd åt vad EU tycker internationellt. 

För svensk del är det givetvis alltid en konflikt mellan att vi är och sannolikt under överskådlig tid kommer att vara en av EU:s nettobidragsgivare, och att vi samtidigt som ett mycket exportberoende land tjänar på frihandel. Vi är också ett befolkningsmässigt litet land vilket gör att EU stärker Sverige i internationella sammanhang om vi agerar tillsammans med andra.

Jag har samtidigt sedan jag blev riksdagsledamot fått mer insyn i EU:s arbete och det enorma slöseriet och viljan att klåfingrigt lägga sig i nationella frågor och verka för alltmer överstatlighet och en ständigt svällande EU-budget. De senaste åren har jag även varit ledamot i riksdagens EU-nämnd och fått ansvaret från moderaterna att hantera frågan om EU:s långtidsbudget. Det har ärligt talat ökat min misstro mot EU-ledningens agenda ytterligare. Både EU-kommissionen och EU-parlamentet verkar hela tiden för att kapa åt sig mer makt på medlemsländernas bekostnad, och man vill ha större och större budget - där Sverige och ett mindre antal länder ska tvingas betala allt mera som sedan omfördelas till länder i östra och södra Europa.

Fram tills nu har vi haft en förhållandevis hård debatt mellan medlemsländerna om det budgetförslag som det finska ordförandeskapet presenterade i början på året. Länderna har inte kunnat enas. Sedan Corona-krisen tog fart har diskussionerna om EU:s långtidsbudget lagts på is tills vidare. Inom kort väntar vi oss att det ska komma igång igen. Förutom samtalen om den vanliga långtidsbudgeten där Sverige slåss för att EU-budgeten ska ligga kvar så nära 1% av EU:s BNI som möjligt, har det tillkommit en diskussion om "den gröna given" som är tänkt att storsatsa på klimatomställning och miljö. Vi har redan tidigare känt stor osäkerhet kring om detta ska plussas på den vanliga budgeten eller rymmas inom den. Risken att den läggs ovanpå är uppenbar eftersom EU har svårt att spara bort annat i budgeten - främst jordbruksstödet som många länder vill ha kvar.  

Nu har Tyskland i corona-krisens spår tagit initiativ till en diskussion om att dubbla (!) EU:s budget till 2%, alltså en fördubbling. Samtidigt talas det om en omfattande "återstartsfond" för att få igång EU:s ekonomi efter corona-krisen. Var allt detta handlar vet ingen idag.

Men för egen del ser jag kraftfulla hot mot svensk ekonomi. En redan alldeles för omfattande EU-budget kan i värsta fall komma att fördubblas och ovanpå detta kan eventuellt komma att läggas en enorm miljö/klimatsatsning och en gigantisk återstatsfond. Samtidigt riskerar Sveriges rabatter på EU-avgiften att minskas eller försvinna. Den totala kostnaden för Sverige som nettobidragsgivare kan bli enorm, så enorm att jag tror att det kan förändra svenska folkets syn på EU i starkt negativ riktning. Detta gäller för övrigt inte bara Sverige, det finns fler länder som har samma restriktiva syn som vi - framförallt Nederländerna, Danmark och Österrike - och även i dessa länder kan missnöjet komma att öka.

I längden kan inte EU se ett mindre antal länder i norra Europa som en bankomat där man kan hämta obegränsat med pengar för att dela ut till andra länder. Då kommer hela EU att skaka i grunden. För vad händer om finansiärerna i norr drar sig ur? Hur ska EU då få ihop sin budget? EU:s ledning och EU-parlamentet spelar idag ett mycket högt spel med EU:s framtid.

EU-nämnden är rutinerade när det gäller telefonkonferenser  

2020-03-30

Det var väldigt öde idag när EU-nämnden hade möte. Vi var tre ledamöter på plats samt ett par tjänstemän. Det var ändå en komplett EU-nämnd som deltog vid dagens informationsmöte med EU-minister Hans Dahlgren. Detta har vi numera varje måndag, samt vid behov. Vi är vana vid telefonmöten i EU-nämnden och har haft detta många gånger med våra ministrar, så det fungerar bra och alla ledamöter är disciplinerade.

Vi dagens möte fick vi en bra genomgång av EU:s arbete med hanteringen av coronapandemin. Det handlade om ökad gemensam upphandling av medicinteknisk utrustning och skyddsutrustning som pågår och levereras löpande. Det handlade också om att man börjar få stopp på nationella exporetförbud inom EU, både Tyskland och Bulgarien har släppt sina exportförbud, men fortfarande gäller sådana i Frankrike, Spanien, Italien, Tjeckien och Polen, och det försvårar handeln inom EU.

Jag lyfte själv frågan om hur EU förbereder sig för den djupa ekonom iska kris som lär bli följden i flera av de hårdast drabbade medlemsstaterna - exempelvis Italien och Spanien, som redan idag har mycket svagf ekonomi och nu tvingas lägga stora pengar på både sjukvård och krispaket. EU-ministern menade att EU:s ledning har viss beredskap för detta. Frågan om EU:s långtidsbudget var också uppe - det finns sannolikt röster både för att utöka budgeten för att motverka den ekonomiska kris som kan följa av corona-pandemin, och andra röster som vill krympa budgeten för att få mer nationella resurser för krisbekämpning. Miljöpartiets representant lyfte frågan om Tjeckiens initiativ att skära ordentligt i klimatsatsningarna och i stället lägga pengarna på corona-krisen. EU-ministern deklarerade att "klimathotet är en viktig existentiell fråga precis som coirona-pandemin" och att man inte kan ställa dessa satsningar mot varandra. Jag kan bara konstatera att jag tror precis tvärtom. Det kommer inte att finnas en krona till klimatåtgärder med tveksam nytta under överskådlig tid. Detta vet såklart EU-ministern också, men han har ju ett mIljöparti att släpa på i regeringen och måste hålla skenet uppe.

Även min tidigare fråga om hur  EU hjälper Grekland att hantera sina stora läger av asylsökande och hur man ska kunna förhindra smittspridning var uppe på nytt, och det verkar ändå som om EU börjar inse problemet och att man ger Grekland viss hjälp.

Dagens telefonmöte med EU-nämnden  

2020-03-20

I dag hade vi sedvanligt möte med EU-nämnden, även om de flesta deltog via telefon. För många i andra riksdagsutskott är telefonmöten ytterst ovanligt, men för oss i EU-nämnden är det tvärtom mycket vanligt. Vi har ofta akuta möten i samband med toppmöten i EU där våra ministrar snabbt måste förankra nya ståndpunkter vid förhandlingar. Vi har upparbetade rutiner för telefonmöten och det fungerar bra även under pågående kris. 

Vid dagens möte deltog utrikesminister Ann Linde och EU-minister Hans Dahlgren. Förutom en del saker kring Corona-viruset behandlades en hel del andra frågor. Vare sig riksdagen eller EU står still politiskt trots Corona-krisen.

Jag lyfte en fråga under mötet och det gällde att EU planerar att fortsätta sina insatser på Medelhavet för att övervaka vapenembargot mot bland annat Syrien. I detta ingår ju automatiskt att vid behov rädda människor från sjunkande båtar och genom sin blotta närvaro motverka flyktingsmuggling. Utrikesministern påpekade att EU-länderna inte är helt eniga i frågan om hur detta påverkar asylströmmarna till EU och hur man ska agera om dessa strömmar växer. Jag frågade om det inte vare lämpligt att lösa denna fråga innan man plockar upp fler flyktingar ur småbåtar och kör dem till hamnar i EU. Jag frågade konkret vilka länder och hamnar som är beredda att låta dessa fartyg lägga till och släppa av asylsökande. Hennes något irriterade svar var att upprepa att Sverige vill ha till stånd en tvingande flyktingfördelning inom EU. Det är vi hyfsat överens om i riksdagen, men det är samtidigt ett dödfött projekt eftersom inte alla länder är för detta. Det är alltså inte svaret på hur saken ska hanteras i närtid. 

Jag känner stor oro för detta. Alla de stora medelhavsländerna - Spanien, Frankrike och Italien är hårt drabbade av Corona-viruset och Grekland har förutom Corona-problem redan fullt av asylsökande från Turkiet i läger på öarna.  Att då sätta igång nya "räddningsaktioner" och samla upp människor från båtar (varav många bevisligen inte har flyktingstatus) utan att veta vart man sedan ska ta sig för att lasta av dem känns mycket illa genomtänkt. Jag tycker man borde köra tillbaka dem till de hamnar de kommit ifrån, oftast nordafrika. Huvuddelen saknar asylskäl och bör återvända hem. Men det lär knappast hända.

Många möten med EU-nämnden denna vecka  

2020-03-05

Det är många tunga frågor att hantera politiskt just nu, och alla har tydlig koppling till EU.  Denna vecka har vi därför ovantligt många möten med EU-nämnden.

Först hade vi en återrapport från statsminister Stefan Löfven i tisdags där han redogjorde för diskussionerna  Europeiska Rådet rörande EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Jag har tidigare berättat om detta, och mötet slutade alltså i oenighet och man ska göra nya försöka att enas senare i vår.

I går hade vi så ett extrainsatt EU-nämndsmöte med anledning av  krisläget vid den turkisk-grekiska gränsen och alla de personer som vill försöka ta sig in i EU. Justitie och migrationsminister Morgan Johansson var närvarande och berättade om de senaste turerna och den information man har, och hur EU arbetar vidare med frågan. Vår regering hoppas fortfarande på att EU ska få till ett nytt avtal med Turkiet. Jag var inte särskilt imponerad av de besked som lämnades, det är en sak att säga att man ska "hålla gränsen", men samtidigt säger man att man vill försvara asylrätten, vilket lär innebära en mycket stor ström av asylsökande till EU. Redan kommer tusentals asylsökande i båtar till grekiska öar och Grekland har ingen chans att hantera detta själva. I Turkiet finns ytterligare 3-4 miljoner människor i olika läger och om Turkiet släpper iväg alla dem till EU lär det bli ett totalt kaos i Europa. I det läget anser jag att Sverige ensidigt måste säga att vi avvisar alla asylsökande direkt vid gränsen om de kommer via annat EU-land. Men det finns inget stöd i riksdagen för detta i nuläget, inte ens i mitt eget parti. Jag är dock övertygad om att vi kommer dit. 

I morse hade vi sedan ett extrainsatt EU-nämndsmöte med socialminister Lena Hallengren, och ämnet var såklart Coronaviruset. Hon redogjorde för pågående EU-samarbete kring frågan, och det är faktiskt imponerande. Man har nära samarbete, följer gemensamt upp läget och har väldigt bra koll på vad som händer inom EU, hur smittvägar går och den gemensamma smittskyddsmyndigheten för EU (som ligger i Solna) har hög kunskap om viruset och hur det fungerar. Samtidigt är det oroande med hotande brist på mediciner och vårdplatser. Jag frågade hur hon ser på att ansvarig myndighet vid ett flertal tillfällen gått ut med missvisande eller motstridig information. Hon medgav att just informationsbiten är oerhört central och att det är viktigt med korrekt information men ville såklart inte instämma i kritiken mot Folkhälsomyndigheten. Jag frågade också hur det ser ut med prioriteringarna inom vården om vi skulle få många som behöver intensivvård, och hur möjligheterna är för EU-länderna att stödja varandra där. Det finns en civilförsvarsmekanism där länderna lovar stödja varandra vid behov, men det finns inget detaljerat sagt om stöd med vårdresurser. Möjligheten till stöd bygger ju också på att inte alla EU-länder har samma problem med vårdplatser. Några tydliga svar kunde vi inte få vare sig om medicinförsörjning eller tillgången på vårdplatser om situationen blir allvarligare, och i huvudsak är det ett nationellt ansvar.  Så här långt verkar vården klara av situationen utan problem, men hur det blir vid ett allvarligare läge känns mer oklart.

I morgon väntar ytterligare ett extra möte med anledning av situationen vid grekisk-turkiska gränsen och därefter följer ett ordinarie EU-nämndsmöte. Jag kommer dock inte att tjänstgöra i morgon utan andra kolleger deltar på dessa två möten (vi delar upp närvaron lite beroende på vilka frågor som behandlas så att personer från rätt riksdagsutskott finns på plats).  

Statsministerns återrapport från senaste mötet i Europeiska Rådet  

2020-03-03

I dag hade statsministern så kallad återrapport i riksdagen från senasre mötet med europeiska Rådet där EU:s ledare främst diskuterade EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Rådets möte avslutades i total oenighet och fortsättning följer. Efter återrapporten fick samtliga partier ställa frågor, och det mesta handlöade om det jag tidigare rapporterat på bloggen, nämligen den svenska hållningen i frågan och hur diskussionerna gått.  Men självklart  tog flera även upp situationen vid turkisk-grekiska gränsen, Från moderat sida anser vi både att EU:s budget totalt sett måste bantas när britterna lämnat EU, men också att större del av den EU:s budget som blir kvar bör gå till Frontex för gränsbevakning och för att allmänt stärka kontrollen av EU:s yttre gräns.



Nedan lyssnar vi på statsministerns inledande anförande, och mina två kolleger i EU-nmämnden, Desirée Petrhrus (KD) och Jessika Roswall (M) förbereder sina kommande inlägg i debatten. Själv ser jag oväntat koncentrerad ut. Och det är jag - frågan om EU:s långtidsbudget är oerhört viktig för Sverige, många miljarder står på spel.

Som väntat kunde inte EU-ländernas ledare enas om ny budget

2020-02-21

Sedan i går har jag varit en av fyra moderater som haft "jour" för att med kort varsel kunna vara med på extra telefonkonferenser med EU-nämnden för att få löpande uppdateringar av EU-minister Hans Dahlgren (S) från Bryssel om hur diskussionerna om den nya EU-budgeten från 2021 och den svenska medlemsavgiften går. Statsminister Löfvén är bunden av EU-nämndens instruktioner och behöver han nya mandat för kompromisser måste först EU-nämnden godkänna detta. Och för att det ska fungera måste vi vara beslutsmässiga.

I går kväll hade vi ett telefonmöte, sedan hade vi en ny avstämning med EU-ministern från Bryssel i dag på EU-nämndens ordinarie möte och i kväll hade vi återigen ett telefonmöte. 

I eftermiddags fick vi ta del av ett utkast till ny kompromiss som visserligen gick något i Sveriges riktning, men långt ifrån tillräckligt. Och EU-ministern kunde några timmar senare meddela att EU:s stats och regeringschefer vid sitt kvällsmöte beslutat att avbryta förhandlingarna eftersom man stod för långt ifrån varandra. Nya möten och förhandlingar lär vänta senare i vår.

Fortfarande är det en kamp mellan de länder som får väldigt mycket pengar från EU och de länder som är stora nettobetalare och står för kalaset. De senare är Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike som har gått ihop för att få ett starkare förhandlingsläge, och allmänt kallas för "de fyra sparsamma". Även Tyskland ligger nära oss och vill i likhet med de fyra sparsamma ha en stramare EU-budget och rimliga EU-avgifter. Övriga länder måste inse att våra fem länder inte är en bankomat med fri dragningsrätt. En höjd avgift i förhållande till BNI är naturligt, men inte stora höjningar utöver det.

Samtal i SvD:s "Ledarpodden" om EU-budget och svensk EU-avgift 

2020-02-21

I går var jag en av tre deltagare i Svenska Dagbladets podd "Ledarredaktionen" där vi samtalade om de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och den svenska EU-avgiften från 2021 och framåt. Lyssna på hela inslaget genom att antingen klicka nedan (fungerar i mobilen och i vissa datorer), i annat fall sök podden "Ledarredaktionen" via SvD.se eller där poddar finns!

 

 



Öppet samråd med statsministern inför förhandlingarna om EU-budgeten 

2020-02-19

I dag hade EU-nämnden öppet samråd med statsminister Stefan Löfvén och EU-minister Hans Dahlgren inför stats- och regeringschefernas förhandling om EU_s långtidsbudget i slutet av denna vecka. Det senaste förhandlingsförslaget betyder fortsattmycket stora avgiftshöjningar för Sverige och avvisas av regeringen. EU-nämnden gav fortsatt stöd till regeringen att hålla denna linje. Mest uppseendeväckande idag var att Liberalerna, som tidigare varit de enda som inte vill att Sverige ska motsätta sig en kraftigt ökad EU-avgift idag bytte fot och följde den linje övriga partier haft sedan länge. Nu har regeringen en enig riksdag bakom sig för att hålla en fortsatt restriktiv linje kring EU:s budget och den svenska EU-avgiften.

Från torsdag och hela helgen har jag och mina tre moderata ordinarie kolleger i EU-nämnden ständig jour och beredskap för att med kort varsel hålla telefonkonferenser med statsministern för att ta ställning till nya förhandlingsutspel. Regeringen får nämligen inte ta några beslut i dessa frågor utan godkännande av en majoritet i EU-nämnden. Det kommer att bli en spännande helg - om nu inte förhandlingarna kör fast direkt och skjuts på framtiden. Personligen tror jag det kommer bli mycket svårt för EU-ländernas ledare att enas. Min egen sammanfattning av det som väntar lade jag just ut på twitter:
 

Möte med riksdagens "Brexitberedning" 

2020-02-14

Jag ingår även i Riksdagens "Brexitberedning" som diskuterar följderna för EU och Sverige av britternas utträde ur EU.

Efter EU-nämnden idag föredrog EU-minister Hans Dahlgren läget efter Brexit och den som tror att allt är klart i och med att britterna lämnat EU tror ordentligt fel. Faktum är att det är nu arbetet börjar. Britterna har accepterat en plan för hur utträde ska ske, men nu återstår att detaljreglera hur relationerna mellan britterna och EU ska se ut i framtiden. Det gäller allt från villkoren för handel och särkerhetssamarbete till  rörligheten för människor, fiskekvoter och en massa andra saker. Britterna vill ha väldigt lite regleringar och vill inte betala för handelsavtal mm (som exempelvis Norge gör i EES-avtalet). EU å andra sidan vill ha så mycket avtal som möjligt om viktiga frågor för att underlätta handel och annat samarbete. Var detta slutar återstår att se.

I de frågor där EU har beslutskompetensen (exempelvis frihandelsavtal och tullfrågor) räcker det att EU-parlamentet och britterna tar beslut på vart sitt håll. Men i frågor där nationell kompetens råder krävs godkännande av varje medlemsland i EU och det kan bli en lång procvess.  

I bästa fall löser sig detta så att handel och rörlighet för människor för arbete och studier fungerar smidigt. I sämsta fall blir det fullt uttag av tullar mellan EU och Storbritannien, och visumkrav för den som vill resa mellan Storebritannien och EU. Det sista skulle skada Sverige allvarligt eftersom britterna är ett av våra viktigaste handelsländer och vi har ett stort utbyte av både varor, tjänster och människor mellan våra länder idag.



 

Hur mycket kommer EU:s "Green new deal" att kosta Sverige?

2020-02-14

Jag har ansvaret för moderaternas räkning att hålla ihop frågorna om EU:s långtidsbudget mellan Finansutskottet och EU-nämnden och ingår även i riksdagens parlamentariska beredningsgrupp för den svenska förhandlingarna om den svenska EU-avgiften och i den parlamentariska Brexit-gruppen som följer de ekonomiska effekterna för EU och Sverige av britternas utträde ur EU.

På i stort sett varje möte med EU-nämnden finns MFF (EU:s långtidsbudget) på dagordningen, så även idag. Nästa vecka ska Europeiska Rådet göra ett nytt försök att komma framåt i frågan och försöka ena EU-länderna om en ny budget. Sannolikheten att det ska lyckas bedömer jag som ytterst minimal - skillnaderna mellan länderna är alltför stor idag. 

Samtidigt har en ny oroväckande fråga dykt upp i diskussionerna om den framtida svenska EU-avgiften. Det handlar om den så kallade "green new deal" som EU:s nya ordförande von der Leyen utlovade när hon tillträdde. Detta är alltså en fond som ska användas för gröna investeringar och "klimatinvesteringar" i EU med avsikten att EU ska bli "klimatneutralt" till 2050. Tanken är att denna "fond" (kanske är ordet "plan" mer korrekt) de kommande tio åren ska generera 1.000 miljarder Euro (!). Det är en gigantisk summa, och sannolikheten att man når den nivån ska nog inte överdrivas. Det mesta av pengarna ska komma från privat näringsliv och nationella medfinansieringar, men även Europeiska Investeringsbanken ska bidra med krediter och dessutom ska EU bidra med ca 7,5 miljarder Euro (ca 85 miljarder SEK). Sverige betalar i genomsnitt idag ca 2,33% av EU:s budget. Det betyder att den svenska delen av den direkta insatsen till fonden idag skulle uppgå till ca 2 miljarder kronor. Med EU:s nya långtidsbudget kan dock den svenska andel förväntas öka.  

Nu pågår en kamp om hur dessa EU-medel ska hanteras. Ett antal länder, inklusive Sverige (länder som är nettobidragsgivare till EU), anser att detta måste finansieras inom ramen för EU:s totala budget, medan andra länder (de som får mest pengar från EU) vill att insatsen ska ligga utanför EU-budgeten och att inget annat utgiftsområde i EU-budgeten får minskas för att finansiera den nya fonden. För svensk del betyder det att ytterligare minst 2 miljarder nu står på spel, utöver det redan kända hotet om en ökad svensk medlemsavgift med 44%, där vår avgift ökar från 39 till 55 miljarder per år. Jag lyfte denna fråga med finansministern idag men hon verkade inte direkt uppdaterad på frågan. Av protokollet från Europeiska Rådets möte den 21 januari framgår i vart fall att den svenske representanten (statssekreterare Max Elger) framförde att fonden måste lägga sinom befintlig budget och finansieras genom omprioriteringar. Tyvärr fanns många röster som ansåg motsatsen. 

Detta blir ytterligare en viktig fråga att följa framöver. Självklart måste den svenska linjen värnas, och i sista hand kan man som enskilt land lägga in sitt veto. Varje ny EU-ordförande brukar starta med att föreslå någon ny gigantisk plan eller fond med massor av pengar som ska användas till något man anser är behjärtansvärt. Men i sista änden är det alltid EU:s medborgare som får kostnaden på sin skattsedel.
 

Extrainsatt möte i EU-nämnden angående Coronaviruset

2020-02-12

I dag deltog jag i ett möte med EU-nämnden inför ett extrainsatt möte i Europeiska Rådet i morgon med anledning av den allvarliga utvecklingen när det gäller Corona-viruset.  Via telefon hade vi kontakt med socialminister Lena Hallengren (S) i Bryssel, och i sammanträdesrummet fanns både representanter för Folkhälsomyndigheten och medarbetare från socialdepartementet.

Utan att röja alltför mycket som sades på mötet känns det ändå som om Sverige har hyfsad koll på läget och att det internationella samarbetet fungerar ganska bra. WHO har personal på plats i Kina och inom EU samarbetar ländernas folkhälsomyndigheter och smittskyddsmyndigheter med EU:s eget smittskyddsorgan. En viss oro framfördes från oss ledamöter över om man verkligen kan lita på den statistik vi får från Kina, men Sveriges regering och våra myndigheter förlitar sig inte på dessa siffror utan de officiella siffrorna från WHO.

Jag ställde själv frågor kring när och hur provtagning sker av resenärer som kommer till Sverige från Kina. Vi har ett antal reguljära flyglinjer till Kina och även om antalet resenärer minskat så är det fortfarande många som reser, och hittills har ju alla smittade i Europa antingen varit personer som besökt Kina eller personer som smittats av tidigare Kinabesökare. Svaret från Folkhälsomyndigheten var intressant. På grund av den osäkra inkubationstiden som kan vara allt från något dygn till många dagar så vet man inte om någon är smittad förrän lång tid efter besöket i Kina. Om man gör automatisk provtagning på alla medför det en falsk trygghet - man kan vara symptomfri när man kliver av planet men bli sjuk några dagar senare. I stället ligger fokus på att informera alla resenärer och få den som efter ett besök i Kina får förkylningsliknande symptom att frivilligt omedelbart söka upp sjukvården. Jag kan inte annat än säga att det låter vettigt. Det är också ett faktum att smittspridningen inom Europa inte tagit fart utan det är fortfarande bara enstaka fall.

I övrigt fick vi en massa intressant in formation om smittspridning och symptom. Det mest intressanta var kanske att av alla som smittats av Coronavirus i Kina så är det bara 15-20% som behöver sjukhusvård och av dem endast en mindre del som behöver intensivvård. Många smittade får bara lindriga eller normala förkylningssymptom och blir friska av sig själva. Det är viktigt att ha med sig denna bild när domedagsbilder sprids i media.

Själv följer jag denna länk från John Hopkins University som illustrerar den officiella rapporteringen av Coronavirusets spridning och hur många som smittas och avlider och hur detta fördelas mellan olika länder.

Man ska ta virusspridningen på största allvar, men inte heller i denna fråga vinner man något på den panik som bland annat våra mdier gärna målar upp för att sälja några extra lösnummer. Det viktigaste är kanske att ta lärdom av varje virusutbrott för att ha beredskap nästa gång det händer.

Intervjuad i Morgonekot om M-nej till att ge EU nya inkomstkällor 

2020-01-24

Jag är ju ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden och har fått partiets uppdrag att vara en "förbindelselänk" mellan utskotten när det gäller EU:s långtidsbudget och förhandlingarna om den svenska avgiften. Jag är därför med på alla möten i EU-nämnden där viktigare frågor rörande EU:s budget och den svenska avgiften behandlas. Jag sitter också med i Rksdagens särskilda beredningsgrupp som består av ledamöter från samtliga partier. EU-frågorna tar allt mer av min tid, och det är minst sagt ett snårigt politikområde - men också viktigt. Det handlar om mycket stora pengar för svensk del om vi lyckas bra eller dåligt i förhandlingarna.

I går blev jag intervjuad av Dagens Eko och idag sänds delar av detta i Morgonekot. Ämnet är Moderaternas syn på de pågående diskussionerna och förhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget, den framtida svenska EU-avgiften och vår syn på att EU ska få ta in pengar på nya sätt.

Fokus i intervjun var om EU ska få ta in nya "egna medel" (något missvisande begrepp eftersom det inte handlar om att ge EU direkt beskattningsrätt, utan bara nya sätt att beräkna medlemsstaernas avgifter). Bland annat har det diskuterats en avgiftsgrund som gäller försäljning av utsläppsrätter och en om en avgift baserad på mängden plastavfall. Moderaterna avvisar detta av preincipiella skäl. Båda dessa nya beräkningsmodeller kan i och för sig innebära att Sverige kommer bättre ut än andra länder, men det innebär ingen garanti alls för att dessa nya sätt att beräkna EU-avgiften gör att den totala svenska avgiften blir lägre. Det kan lika gärna bli så att dessa nya pengar bara läggs ovanpå de övriga EU-avgifter man vill ta in. Det kan också bli ett sätt för EU att motivera att Sverige får avstå från vissa av tidigare framförhandlade reabatter på den svenska avgiften. Vi tycker det är ett vågspel från svensk sida att öppna upp för detta.

Det finns samtidigt en risk för Sverige att säga ja till nya sätt att ta in pengar till en ständigt växande EU-budget. Om vi säger ja till dessa nya sätt att ta in avgifter öppnar vi också upp för framtida nya kreativa förslag till nya intäkter från dem som vill se en snabbt växande EU-budget. Regeringen har tidigare framhållit att dagens system att beräkna EU-avgifterna efter varje lands BNI till viss del verkar återhållande på EU:s utgifter, och det är en linje vi tidigare varit ganska överens om i riksdagen. Nu har en majoritet av partierna bytt fot och öppnar i vart fall för en diskussion om nya avgftsbaser.

Moderaterna har reserverat sig mot detta i EU nämnden. Vi har inte sett något skäl att byta åsikt. Även KD och V har reserverat sig med lite olika motivering. Alla övriga partier sa ja till att öppna upp för nya intäktskällor för EU.

I den längre intervjun framhöll jag också att Moderaterna står fast vid vår tydliga linje, som vi även drev i EU-valrörelsen. Den svenska EU-avgiften i andel av BNI ska inte öka. Vi har både i höstas och nu senast härom veckan fått stöd i EU-nämnden för två olika moderata initiativ som värnar den strikta svenska linjen.

Det första initiativet var en tydligare skrivning om att regeringen ska verka för att den svenska EU-avgiften inte ska öka. Denna tydliga linje har bekräftats av statsministern i EU-nämnden och det är nu Sveriges officiella linje.
 
Den andra initiativet var att vi fick stöd av EU-nämnden när det gäller EU:s planer på att inrätta en ny klimatfond. Moderaternas initiativ innebär att EU i så fall får finansiera denna fond inom ramen för befintlig budget och inte genom högre EU-avgifter. Finansministern bekräftade häromdagen att detta är den svenska linjen.
 
Det är också viktigt att inte glömma att det alltid är EU:s medborgare som betalar EU:s kostnader, oavsett hur avgifterna beräknas och fördelas mellan länderna. Vi moderater lovade i EU-valet att vara en stark och tydlig röst för en återhållsam EU-budget som prioriterar rätt saker. Och att vi vill hålla nere den svenska EU-avgiften. Vi håller vårt löfte. För oss är det lika viktigt att värna skattebetalarnas pengar i EU som i den svenska statsbudgeten, och lika viktigt att prioritera vad man använder pengarna till.

Moderat krav skärpte upp Sveriges linje kring EU:s nya klimatfond

2020-01-21     

När EU-nämnden hade sammanträde med finansministern nyligen lyfte vi moderater frågan om EU:s planer på att inrätta en ny gigantisk "klimatfond". Tanken är att planen totalt, inklusive nationella och privata investeringar ska omfatta 10.000 miljarder kronor. Gigantiska pengar.

Oron vi moderater hyser är att EU ska försöka lägga kostnaderna för denna "klimatfond" utanför EU-budgeten, vilket skulle öka medlemsstaternas kostnader. Från moderat sida menar vi att om EU ska bygga upp en sådan fond får man samtidigt finansiera det genom att minska kostnaderna för något annat. Detta var också det besked vår moderate andre vice ordförande i EU-nämnden, Jessika Roswall, framförde vid mötet. Från övriga partier var intresset för frågan svalt, men den moderata linjen fick stöd av EU-nämnden.

I dag kan jag konstatera att finansministern uttalar sig helt i enlighet med denna moderata linje i en intervju i Aftonbladet.

Moderaterna kommer fortsätta att noga bevaka frågan om EU:s budget och den svenska EU-avgiften. Det handlar om mycket stora pengar. Som moderaternas ansvarige för frågan i Finansutskottet kommer jag att har stort fokus på detta. I höstas fick vi igenom skärpta skrivningar kring den svenska inställningen till EU-avgiften, och finansministerns tydliga besked om Sveriges inställning till klimatfonden var ännu en seger för en restriktiv linje kring den svenska EU-budgeten. Moderaterna har en viktig uppgift att värna de svenska skattebetalarnas pengar.

Mottagning i Regeringskansliet - Sverige 25 år i EU

2020-01-15

I kväll var jag och andra ordinarie ledamöter i EU-nämnden inbjudna av EU-minister Hans Dahlgren till en mottagning i regeringskansliet med anledning av att Sverige i år varit medlemmar i EU i 25 år. Det blev korta föredragningar av personer som haft viktiga roller från den långa processen för förhandlingar om medlemskap, EU-omröstningen och medlemskapet fram tills idag.

Som alltid är jag en kritisk EU-vän. Dagens mottagning präglades av i stort sett enbart lovord om EU-medlmskapet. Och visst, det finns många fördelar för Sverige med vårt medlemskap. Men det finns också en hel del nackdelar, och som alla vet ser jag med oro på att EU försöker kapa åt sig allt mer makt från de enskilda medlemsstaterna och att deras budget växer alldeles för snabbt. Ska EU överleva i längden kommer det krävas ordentliga reformer, ökad demokrati, mindre federalistiska drömmar och en rejält bantad budget. Jag ser som min uppgift att både visa på positiva effekter av medlemskapet och peka på det negativa och varna för riskerna. Båda dessa saker kan man göra samtidigt.

På mottagningen deltoig bland annat förre statsministern Ingvar Carlsson (S).  Han är hedermedlem i den supporterförening för Elfsborgare som jag startade 2006, Riksdagsguliganerna. Nyblivna riksdagsledamoten Ilona Szatmari Waldau (V) är också medlem och sitter dessutom i EU-nämnden tillsammans med mig. Så här är tre politiska guliganer på samma bild. Fotboll förenar över partigränserna.

Brittiska valet kan äntligen skapa ordning i Brexit-kaoset 

2019-12-13

Det brittiska valet innebar en storseger för moderaternas systerparti Tories och Boris Johnson. Samtidigt blev valet en katastrof för Socialdemokraterna (Labour) som gjorde sitt sämsta val på 84 år. Den ganska extrema vänstersocialismen som Jeremy Corbyn står för verkar inte locka britterna nämnvärt. Sannolikt beror väl stödet för Tories till stor del på att britterna tröttnat på brexit-kaoset. Nu kan Johson lotsa utträdesavtalet med EU genom de brittiska parlamentet och britterna lär lämna EU den sista januari 2020. De finansiella marknaderna uppskattar detta, osäkerhet är det värsta som finns.

Jag beklagar fortfarande att britterna röstade för att lämna EU. Britterna är en av Sveriges viktigaste handelspartners och man har ofta haft en samsyn med Sverige och de nordiska länderna och några andra nordeuropeiska länder mot strömningarna i EU om ökad överstatlighet, växande budget och mer byråkrati. Nu blir det en sund och balanserad röst mindre i EU. Samtidigt är det viktigt att om britterna ska lämna så ska det ske på ett ordnat sätt där det skapas garantier för att britterna fullföljer de betalningar man redan utfäst sig att göra och där andra viktiga överenskommelser ligger fast, samt att handel och ekonomiska transaktioner med britterna kan fortsätta så bra som möjligt. Hade britterna lämnat utan avtal hade det skapat kaos, inte minst för svenska exportföretag, och samtidigt hade Sverige riskerat att åka på en extra EU-avgift för att täcka betalningar som britterna eventuellt inte skulle fullfölja. Avtalet är också en garanti för att svenskar som bor i Storbritannien och britter som bor i Sverige kan fortsätta med det som tidigare.

Jag ser en del kommentarer på sociala medier om att Sverige borde följa i britternas spår och göra en "swexit". Jag delar inte den åsikten, och det gör inte heller en majoritet av svenska folket. Faktum är att en mycket stor majoritet av svenska folket vill stanna kvar i EU, hela 60% är positiva till EU i den senaste mätningen från SCB. Andelen som vill lämna är en liten minoritet, endast 15%. Samtliga åtta riksdagspartier är idag också för att stanna i EU. Ett viktigt skäl är att svensk exportindustri har oerhört stor nytta av EU-medlemskapet, utan EU skulle vi riskera både jobb och skatteintäkter. EU är också ett sätt för Sverige att tillsammans med andra försöka hantera migrationsströmmar, terrorhot, kriminalitet och miljöhot - saker vi i Sverige inte så enkelt kan lösa själva.

Men med detta sagt - EU är på en farlig väg. Starka röster för en snabbt ökande budget och stigande medlemsavgifter, mer överstatlighet, en livsfarlig klimat- och energipolitik som hotar både energiförsörjning och välfärd och kommer att kosta enorma summor, en ständig önskan för EU att lägga sig i nationella frågor och ledande företrädare som drivs mer av tanken på en EU-federation än ett EU-samarbete. Samtidigt som man enligt min åsikt missköter en del av de uppgifter man redan har, inte minst migrationsfrågan. Även på området bekämpning av kriminalitet och terrorism behövs mer resurser. I stället läggs allt mer på jordbruksstöd.

Om EU fortsätter på denna väg tror jag att EU-opinionen kan vända och bli mer negativ, inte bara i Sverige utan i fler länder. EU har framtiden i egna händer - om man tar ett steg tillbaka och lägger fokus på EU:s kärnuppgifter och håller i pengarna så tror jag EU:s framtid är ljus. Väljer man en annan väg kommer projektet allt mer att ifrågasättas. Det vore synd, för huvudsyftet med EU var att säkra freden i Europa. Det har fungerat - inget EU-land har sedan bildandet varit i väpnad konflikt med ett annan EU-land. Detta är fortfarande det viktigaste skälet att försvara EU-samarbetet. 

Min personliga inställning, som genomsyrar mitt arbete i riksdagens EU-nämnd, är att jag är en mycket kritisk EU-vän. Än så länge ser jag fler fördelar än nackdelar för Sverige och tycker inte vi ska lämna EU. Men jag är djupt oroad för EU:s utveckling. Vi måste försvara nationalstaten mot de federalistiska strömningarna inom EU.

EU-nämnden träffade statsministern inför Europeiska Rådet 

2019-12-11

I dag träffade EU-nämnden statsministern inför Europeiska Rådets kommande möte. Han ägnade mesta tiden åt att prata klimat, och verkade vilja framhålla Sverige som ett föredöme. Han glömde dock berätta om den svenska regeringens dyra och verkningslösa klimatpolitik.

Det blev också en del diskussion kring förhandlingarna om ny EU-budget, och statsministern förklarade att han var tacksam över de skärpta skrivningar som M, KD och V drev igenom i finansutskottet rörande den restriktiva svenska linjen och sa att det stärkte den svenska förhandlingspositionen att ha en enig riksdag bakom sig. Se där - det var exakt det som var syftet med vårt initiativ i finansutskottet.

Dagens möte med EU-nämnden 

2019-12-06

Vid förmiddagens möte med EU-nämnden hade vi besök av inte mindre än fem ministrar och statsråd som föredrog sina olika områden inför kommande EU-möten på olika nivåer.

För egen del bevakar jag ju främst frågorna som rör finansutskottet och då framförallt det som rör EU:s långtidsbudget (MFF) för åren 2021-27. I dag var det inte så mycket ny information från EU-minister Hans Dahlgren, förhandlingarna går segt, både vad gäller budgetens omfattning, hur pengarna ska fördelas mellan olika områden samt hur det blir med de rabatter som vissa länder har på sin EU-avgift och därmed hur stor den svenska EU-avgiften kommer att bli.

Det finns en bred samsyn i Sveriges riksdag om att hålla nere både EU:s budget och hur stor del av denna som Sverige ska betala. Sverige har idag starkt stöd för sin återhållsamma linje tillsammans med Danmark, Holland, Österrike och Tyskland - de länder som relativt andra betalar mest till EU.

Samtidigt tyckte ju vi moderater och flera andra partier att regeringen, och då främst statsministern, svajat lite i tydlighet om Sveriges ståndpunkt, och ibland lite uppgivet uttryckt tankar om att Sverige nog måste ställa in sig på en betydligt högre avgift. Vi moderater tror inte detta är en bra förhandlingstaktik och det var ju därför vi tillsammans med en majoritet i finansutskottet drev fram en vassare skrivning om Sveriges ståndpunkt som nu är en del av den svenska linjen. Jag fick försäkringar från Hans Dahlgren om att hela regeringen självklart står bakom den svenska restriktiva linjen och att det inte råder någon oklarhet om detta. Jag uttryckte min förhoppning om att detta också ska upplevas när statsminister Löfven och andra kommenterar saken i media.

Bland övriga frågor som diskuterades idag fanns förslag i spåren av EU:s sociala pelare som riskerar att leda till allt fler EU-beslut som inkräktar på den nationella beslutanderätten över arbetsmarknadspolitik och socialpolitik. Moderaterna var emot att inrätta den sociala pelaren, och vi ser stora risker med denna. Och nu kommer flera förslag som motiveras just av denna pelare. Exempelvis inrättandet av en europeisk arbetsmyndighet och en diskussion om lagstiftade minimilöner i EU. Det var Socialdemokraterna och Stefan Löfvén som tog initiativet i EU till denna pelare, och det är de som nu måste hantera följerna av detta. Vi moderater kommer inte acceptera att man från EU inkräktar på den nationella beslutsrätten i dessa frågor.

Det blev också en oenig EU-nämnd när det gäller förslagen om att hålla förhör med Ungern om deras hantering av viktiga grundläggande principer för EU-medlemskapet, det vi kallar rättsstatsprinciper. Det finns oroväckande tendenser i både Polen och Ungern att man inskränker ytrrandefrihet och mediefrihet och att det också sker viss politisering av domstolarna. Detta är allvarligt och inte förenligt med EU-fördraget. Moderaterna står bakom att EU agerar för att upprätthålla EU:s standard på dessa områden. Tyvärr ville inte Sverigedemokraterna ställa sig bakom detta, vilket är beklagligt. Detta gäller alltså inte frågan om att med tvång fördela ut asylsökande över hela EU (vilket man absolut kan ha synpunkter på och anse strida mot den nationella beslutanderätten), utan detta handlar uteslutande om yttrandefrihet, fria medier och självständiga domstolar. Principer som alla svenska partier borde kunna ställa sig bakom. 
 

Majoritet i Finansutskottet tar strid om Sveriges EU-avgift

2019-11-28

Frågan om den scenska EU-avgiften i EU:s kommande långtidsbudget har diskuterats många gånger i både Finansutskottet och EU-nämnden, och jag har varit med på de flesta av dessa överläggningar. Vid flera tillfällen har jag efterfrågat större tydlighet från svenska ministrar och från statsministern. Men tvärtom har vi sett en allt mer oroväckande bild där inte minst statsminister Löfven börjat låta alltmer uppgiven och därmed signalerar svaghet inför de EU-länder som driver på för en större budget, och mer eller mindre signalerat att Sverige knappast lär kunna förhandla fram ett lösning som är gynnsam för Sverige, utan att vi mer eller mindre måste förbereda oss på kraftigt ökad avgift. Från moderat synpunkt är detta ett olyckligt sätt att förhandla. Man kan inte backa in i en förhandling utan måste vara tydlig med sin linje.

Ytterligare en invändning mot regeringens linje är att man ofta talar om att det viktigaste sättet att hålla nere den svenska EU-avgiften är att se till att EU:s budget inte växer alltför mycket. Jag anser att detta är att vilseleda. Även om EU:s budget skulle krympa kan den svenska EU-avgfiften komma att öka dramatiskt om inte regeringen lyckats försvara de svenska rabatterna. Sveriges förhandlare måste både driva en restriktiv EU-budget totalt sett och driva på för att Sveriges andel av EU-avgifterna inte ökar. 

I takt med att oron för den svenska förhandlingstaktiken ökat har vi funderat över att göra extra tydligt för regeringen vad riksdagen tycker i frågan.  Vid dagens sammanträde i Finansutskottet presenterade Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ett gemensamt så kallat utskottinitiativ rörande den svenska EU-avgiften:

"Regeringen saknar riksdagens stöd att sluta en överenskommelse om EU:s långtidsbudget som innebär att Sveriges totala utbetalniong ökar, räknat som andel av vår BNI. Regeringen ska snarast meddela detta till andra medlemsländer inför förhandlingarna/överläggningarna om MFF/EU:s långtidsbudget"  

Initiativet fick stöd även av Sverigedemokraterna, vilket innebar att det fanns majoritet i utskottet för denna skrivning. Vi kommer att ta in denna text i Finansutskottets betänkande rörande den svenska EU-avgiften, som beslutas nästa torsdag. Vi begärde också en extra överläggning med regeringen i Finansutskottet på tisdag nästa vecka om saken. 

Det är dags att visa en tydligare svensk linje i denna fråga.

EU-fredag

2019-11-16

I går hade jag en riktig EU-fredag. Efter misstroendeförklaringen var det dags för veckans sammanträde med EU-nämnden, där mitt ansvarsområde som vanligt är de frågor som rör Finansutskottet, alltså de ekonomisk-politiska frågorna samt förhandlingarna om EU:s långtidsnudget och Sveriges EU-avgift. Det är EU-minister Hans Dahlgren som representerar regeringen under dessa diskussioner. Jag måste säga att han är en av få ministrar i dagens regering som jag hyser gott förtroende för. Trygg, stabil och erfaren, och dessutom korrekt och trevlig även mot sina politiska motståndare. Om han får sköta Sveriges förhandlingar om EU-avgiften känner jag mig betydligt tryggare än om det lämnas över till statsminister Löfven...

Ett område som jag bara föjde som åhörare var diskussionen om kulturella frågor, där kulturminister Amanda Lind (MP) var ansvarigt statsråd på mötet. Vad EU har med kulturfrågorna att göra begriper jag inte, och det som diskuterades idag var helt enkelt absurt. Jag beskrev det i två inlägg på twitter under mötet: 
 

Efter lunch hade vi moderater vårt regelbundet återkommande EU-samråd. Där samlas vi fyra ordinarie m-ledamöter i EU-nämnden, partiets gruppledning, våra fyra EU-parlamentariker samt kunniga tjänstemän från vårt Brysselkontor och vårt riksdagskansli för att tillsammans lägga upp strategin i olika EU-frågor. En viktig del i detta arbete är att moderaterna ska tala med en röst, vilket var ett tydligt vallöfte i EU-valet. Man ska kunna lita på att moderaterna i EU-parlamentet i stora viktiga frågor driver samma linje som moderaterna i Sveriges Riksdag. Jag är oehört imponerad av den djupa kunskapen som många av våra tjänstemän och politiker besitter i olika EU-frågor och hur EU fungerar och hur man påverkar på bästa sätt. Våra fyra EU-parlamentariker har också tagit för sig i EU-parlamentet och alla fått tunga poster i sina respektive utskott. Moderaterna knyter också starkare band med vänner från andra länder och efter vår moderata valframgång har vi stärkt vår ställning i vår partigrupp EPP (EU-parlamentets största). 

Europeiska Revisionsrätten:  EU har allt bättre koll på sina pengar 

2019-10-24

I dag fick EU-nämnden och Finansutskottet en gemensam dragning av Eva Lindström, som är revisor vid Europeiska Revisionsrätten. Det är de som granskar EU:s redovisning av hur EU-medlen används, och hur de olika länderna hanterar detta.

Efter flera år när Revisionsrätten inte kunnat godkänna EU:s räkenskaper har det uppenbarligen blivit allt bättre på senare år, och i år så tillstyrker man dessa, även om det fortfarande finns en del mindre brister som påtalas i rapporten när det gäller utbetalningar från EU. 

Det är positivt att det går åt rätt håll, men fortfarande oacceptabelt med 2,6% uppskattad felnivå i EU:s betalninmgar. Med EU:s enorma budget blir det ganska mycket pengar. EU betalade 2018 ut 156 miljarder Euro, vilket motsvarar långt över 1.600 miljarder kronor. För Sverige som är en av EU:s stora nettobetalare är det såklart oerhört viktigt att inte EU-medel används fel, eller försvinner i korruption eller fusk. Det mesta av avvikelserna beror visserligen mer på snåriga regler än på medvetet fusk, men det är viktigt med fortsatt förbättring och kontroll av hur våra EU-pengar används.  

Därför accepterar Moderaterna Ylva Johansson (S) som EU-kommissionär 

2019-10-09 

Jag har fått en del upprörda frågor om hur moderaterna ens kan komma på tanken att acceptera Ylva Johansson (S) som ny EU-kommissionär med ansvar för bland annat  migrationspolitiken i EU. Jag förstår frågan. Att EU vill ha en svensk på den posten är en gåta i sig, Sveriges nationella framgångar på området är ju minst sagt begränsade. Posten är ju dessutom i det närmaste omöjlig att hantera - åsikterna både mellan olika länder och inom EU-parlamentet är ju minst sagt spretiga i frågan.

Att bilda en EU-kommission är samtidigt ett pussel där alla länder och alla partigrupper ska ha sitt. Moderaternas och kristdemokraternas partigrupp i EU (EPP, den största partigruppen) fick ju den tunga ordförandeposten i Kommissionen när Ursula von der Leyen valdes. Sedan ska varje lands regering nominera en kommissionär. Det betyder att i Sverige är det S/MP-regeringen som nominerar, och det blir då enligt logiken en socialdemokrat. När Alliansen styrde nominerade vi en liberal som kommissionär (Cecilia Malmström), och hon accepterades då av Socialdemokraterna. På samma sätt accepterar sannolikt moderaterna Ylva Johansson, även om vi såklart hellre hade sett en moderat på posten som kommissionär. Men skulle vi säga nej till Johansson så skulle regeringen bara nominera en annan socialdemokrat.

Ylva Johansson gjorde en mycket svag insats under utfrågningen i EU-parlamentet. Både moderaternas partigrupp EPP som fler andra tyckte hon gav alltför vaga svar och skickade därför nya frågor som hon sedan besvarat skriftligt. Ylva Johansson har nu lämnat in skriftliga svar på dessa frågor.

Enligt vår moderata delegationsledare Tomas Tobé har Ylva Johansson genom sina skriftliga svar tagit ett tydligt steg för att kunna få ett godkännande från den största partigruppen EPP. Enligt Tobé ger Ylva Johansson nu tydligare löften om en mer kontrollerad invandringspolitik. Hon är i de skriftliga svaren mycket tydligare med hur arbetet med återvändande behöver förstärkas och att hon tycker att man behöver ha en mycket större skillnad mellan ekonomiska migranter och de som har asylskäl. Och det är det viktigaste för oss, för det är grunden för att kunna skapa en mer ordnad invandringspolitik.

En annan aspekt på frågan är om man verkligen ska låta EU-parlamentet överpröva nationella regeringars nomineringar. Det skulle ju i så fall flytta ännu mera makt från länderna till EU. Det har förekommit att EU-parlamentet säger nej till en föreslagen kommissionär, men då främst till följd av misstänkt korruption, brottslighet elle rliknande allvarliga saker. Inte av rent politiska skäl. Att en svensk socialdemokratisk regering nominerar en socialdemokrat är knappast skäl i sig att moderaterna skulle säga nej till en föreslagen svensk kommissionär. Då skulle socialdemokraterna på samma sätt säga nej till alla de borgerliga kommissionärer som andra borgerligt styrda länder nominerat.

Skulle moderaterna sagt nej till Johansson i utskottet och - mot förmodan - lyckats få med oss så många att en majoritet i utskottet skulle säga nej, så skulle den svenska regeringen bara nominera en ny socialdemokrat. Sveriges nästa kommissionär blir en socialdemokrat, oavsett vad vi tycker om det. Faktum är också att i ansvarigt EU-utskott var det ingen partigrupp där det ingår svenska parlamentariker som röstade nej till Ylva Johansson. (Inte heller SD:s partigrupp röstade nej till henne - trots den högljudda kritik SD just nu riktar mot oss moderater för att inte vi sa nej i utskottet...)

EU-parlamentet har nu utfrågning av alla kommissionärer. Senare i oktober kommer parlamentet att välja den nya kommissionen i sin helhet. Man röstar alltså inte om en kommissionär i taget. Man kan bara rösta ja eller nej till hela kommissionen som kollektiv. Om moderaterna och EPP slutligt röstar ja till kommissionen och därmed till Ylva Johansson som kommissionär innebär det såklart inte att vi stödjer hennes politiska åsikter i övrigt eller att vi backar upp Socialdemokraterna hemma i Sverige. Det betyder bara att vi accepterar hela den mix av politiska företrädare från olika partier och länder som tilsammans utgör en EU-kommission. Den (sannolikt) blivande kommissionären Ylva Johansson företräder för övrigt vare sig något parti eller något land när hon väl är vald, utan då företräder hon bara EU. Det är självklart av stort värde att de svenska moderata parlamentarikerna har en bra relation med både den svenska kommissionären och resten av Kommissionen. Det är då man kan påverka EU:s politik bäst.

EU-parlamentet röstar alltså slutligt om den nya kommissionen senare i oktober och tanken är att den nya EU-kommissionen tillträder den 1 november.

Ska Sverige säga nej till EU-beslut om nationella koldioxidskatter?

2019-09-23

Vid fredagens möte med EU-nämnden berördes som vanligt ett antal olika frågor. Det mest intressanta tycker jag var när vi kom in på klimatpolitik och diskussionen om framtida europeisk koldioxidskatt. Det var statsrådet Ygeman som föredrog det ärendet.

Min roll i EU-nämnden är att företräda moderaterna i de frågor som berör finansutskottet, alltså bland annat EU-budgeten, den svenska EU-avgiften och förslag om EU-skatter.  Jag ställde därför en konkret fråga till statsrådet om Sverige står fast vid tidigare linje att en europeisk koldioxidskatt i så fall ska tas ut nationellt och att det är varje land som bestämmer om skattens storlek och hur den ska användas. Svaret var ett tydligt ja, och det kommer jag att bevaka att han och regeringen efterlever.

Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Man kan såklart diskutera hur den svenska koldioxidskatten slår i vårt land, inte minst landsbygden drabbas hårt, och det är ett faktum att Sverige har den i särklass högsta koldioxidskatten i världen. Självklart försämras även svenska företags konkurrenskraft när andra länder har mycket lägre koldioxidskatt eller ofta ingen alls. Sett ur den synvinkeln kan det knappast vara ett problem för Sverige om EU enas om att alla länder ska ha en viss koldioxidskatt, så länge Sverige inte behöver höja sin. Och eftersom vi redan har högst i både EU och världen så är ju den risken minimal. Så oavsett hur man ser på koldioxidskatten och dess eventuella betydelse för att bromsa klimatförändringar så finns det knappast anledning för Sverige att bromsa EU om man där vill införa en begränsad koldioxidskatt i hela EU. Tvärtom skulle det öka de svenska företagens konkurrenskraft.

Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Men vi säger nej till alla tankar på att EU ska få beskattningsrätten.





Jag tar EU-ministerns svar som löfte att säga nej till höjd svensk EU-avgift

2019-07-10

Nu har EU-nämndens protokoll från mötet den 14 juni offentliggjorts. Vi detta möte diskuterades en del saker kring EU:s ekonomi och budget. Bland annat meddelade EU-minister Hans Dahlgren (S) att tankarna på en europeisk bolagsskatt avförts från dagordningen.

Jag är ledamot i EU-nämnden främst för att bevaka moderaternas linje när det gäller frågor med koppling till finansutskottet, bland annat då EU-avgiften. Vid mötet den 17 juni framförde jag vårt gillande när det gäller slopandet av tankarna på en europeisk bolagsskatt. Samtidigt framförde jag det jag gör vid alla tillfällen, nämligen moderaternas mycket restriktiva linje när det gäller höjd EU-avgift:



Svaret från EU-ministern rörde flera olika frågor från olika ledamöter, men så här svarade han på mitt inlägg:


     -----------
  
      ----------

Liknande ståndpunkt har finansministern framhållit vid några tillfällen när jag framfört samma sak till henne vid möten i Finansutskottet. Samtidigt har det ibland låtit mer svävande när ministrarna uttalat sig i media. Vi vet också att ett av samarbetspartierna, Liberalerna, är positiva till en höjd svensk medlemsavgift, och även Centerpartiet har sagt att man också accepterar en höjd avgift. Samtidigt har statsministern varit tydlig med att regeringspartierna S/MP säger nej till den kraftiga hgäöjning på ca 15 miljarder som den tidigare EU-kommissionen föreslagit. Man kan ju känna en viss oro för vad regeringens och samarbetspartiernas samlade linje är. Men jag tar EU-ministerns svar som ett löfte och tänker fortsätta bevaka frågan.

Sverige bör inte acceptera en högre medlemsavgift än dagens 1% av BNI, och dessutom värna de rabatter som Sverige tidigare förhandlat fram. Vi betalar redan idag den högsta nettoavgiften per capita (per invånare) av alla medlemsländer i EU. Det räcker mer än väl.





Moderaterna reserverar sig mot alltför långtgående EU-beslut  

2019-06-05

I två aktuella EU-ärenden i riksdagen har Moderaterna och Kristdemokraterna idag lämnat en gemensam avvikande mening, helt i linje med det våra partier sa i EU-valrörelsen. Frågorna det rör är nya direktiv rörande arbetsmarknad och föräldraförsäkring.

Directive on transparent and predictable working conditions
Vi anser att det är att gå för långt i reglering av olika villkor på arbetsmarknaden att som föreslås ingripa i frågor om ex maximal längd för provanställning, parallella anställningar, minsta förutsägbarhet för arbete, omvandling till annan anställningsform och rätt till utbildning. Vi anser att frågorna ska lösas av arbetsmarknadens parter på nationell nivå.
 
Directive on Work-Life Balance
Vi motsätter oss att EU ska fatta beslut om kvotering av föräldraledigheten. Det ska beslutas på nationell nivå. Direktivet visar på att den sociala pelaren ingriper i vårt nationella självbestämmande och att den inte bara är en uppmuntran till ett mer jämställt familje-och arbetsliv. Vi anser att ändringen i direktivet är för långtgående och inte bör antas i dess nuvarande form. I överläggning tidigare i arbetsmarknadsutskottet har en majoritet varit emot att kvotera om föräldraledigheten, vilket inte redovisas i regeringens ståndpunkt.

Samtal om sakfrågor lyfte moderaterna

2019-05-27

Jag har varit riktigt stolt över moderaterna och vår EU-valrörelse den här gången. Jag har ju varit med på allvar i fem EU-valrörelser tidigare och har faktiskt de tidigare fyra gångerna tyckt att vi haft ett både otydligt och ointressant budskap, och det har synts på hur svårt det varit att få moderater att kampanja. Men den här gången var det annorlunda. Vi hade ett tydligt valmanifest, konkreta budskap och ett antal prioriterade frågor som väljarna tyckte var viktiga. Detta gjorde det lätt att kampanja och våra ledande företrädare gjorde dessutom ett jättejobb, särskilt vårt förstanamn Tomas Tobé som burit upp valrörelsen på ett utmärkt sätt.
 

När samtidigt andra partier ägnat en stor del av tiden åt att smutskasta varandra (där Socialdemokraterna varit i särklass värst), och flera partier drabbades av skandaler och interna stridigheter så var det liksom bäddat för att moderaterna skulle göra en bra valspurt. Precis som i senaste riksdagsvalet. Som det ser ut nu får moderaterna 4 platser i Europaparlamentet, vilket är en ökning med en plats mot 2014. Vilka som tar dessa platser avgörs när alla personröster är räknade. Moderaterna är också, enligt den stora vallokalsundersökningen, klart största parti bland förstagångsväljarna och har delad förstaplats bland väljare 22-30 år. Det är dessutom tydligt att framtiden inte tillhör Socialdemokraterna och att de unga inte längre lockas av SD på samma sätt som tidigare. 

  

Hur väljarströmmarna gått blir intressant att se, men att trenden varit att väljarna gått åt höger är tydligt. FI försvann (tack!), V stod stilla, S backade (gjorde sitt sämsta val någonsin) och MP tappade hälften av sina mandat, samtidigt som M, C, KD och SD ökade. L är en annan historia. Deras flåshurtiga EU-kramande och önskan om kraftigt höjd EU-avgift för Sverige, EU-skatter och mer federalism höll på att kosta dem platsen i EU-parlamentet, och vi vet fortfarande inte om deras 4,1% håller med tanke på att långtifrån alla röster är räknade. Rättvis dom från väljarna tycker jag, federalism och överstatlighet är det få svenska väljare som tilltalas av.

Det är för övrigt fascinerande att det påstås att klimatfrågan var den viktigaste valfrågan (det går att diskutera, finns olika bud om det) men man kan konstatera att trots detta backade Miljöpartiets kraftigt mot förra EU-valet. Om någon frågat mig hade jag också sagt att klimatfrågan var en av de viktigaste, men då hade jag syftat på att det är viktigt att hålla extrema klimatalarmister borta från EU-parlamentet. Jag vet att det var fler än jag som tänkte så. Tiden är förbi när Miljöpartiet har ensamrätt på miljöfrågorna. Inte minst har moderaterna en miljöpolitik som är betydligt bättre och mer genomtänkt än Miljöpartiet. Därför blev vi också vinnare i ett val som till stor del sades handla om miljön. Svenska folket verkar ha tröttnat på Miljöpartiets ganska extrema och samhällsskadliga politik.

Möte med Rumäniens ambassadör

2019-04-05

Det blir mycket Rumänien den här veckan. Först EU-konferensen i Bukarets söndag-tisdag. Jag har lagt ut lite fler bilder för besöket på den här sidan. 
 


I dag inleddes så EU-nämndens möte med att Rumäniens ambassadör i Sverige, Iulian Buga (tv ovan), informerade om Rumäniens ordförandeskap i EU, och svarade på frågor från ledamöterna. Några av de vassaste frågorna gällde problemet med korruption i Rumänien, där även ett antal ledande politiker har villkorliga domar eller vilande domar på sig. Detta var något vi även diskuterade med Sveriges ambassadör i Bukarest över en frukost i början av veckan. Korruptionen är sannolikt Rumäniens största bekymmer i dagsläget, och man har fått hård kritik från EU för bristande åtgärder. Den rumänske ambassadörens svar kändes ärliga och uppriktiga, även om han i sin ställning inte ville diskutera eller kritisera enskilda personer. Men att man tar frågan på allva och försöker åtgärda korruptionen kändes ganska uppenbart.





Överläggningar om EU:s långtidsbudget

2019-04-04

Vid finansutskottes möte idag diskuterades Sveriges hållning när det gäller EU:s långtidsbudget (2021-27), MFF (Multiannual Financial Framework). Sverige har en ganska stor politisk enighet när det gäller att driva en restriktiv linje när det gäller EU:s budget. Kommissionens förslag till budget innebär en utökning från 1,04% till 1,14% av EU:s samlade BNI. Denna ökning sker alltså trots att ett av de stor aländerna lämnnar EU i och med Brexit. Det naturliga vore såklart att krympa EU:s budget i motsvarande mån.

Sveriges EU-avgift är idag 38 miljarder per år. Risken finns att denna ökar med 15-17 miljarder. Dels till följd av att BNI ökar, men också för att EU:s budget utökas, samt att Sverige riskerar att förlora en del tidigare framförhandlade reduceringar. E ny EU-avgift runt 55 miljarder känns orimligt hög.

Regeringens förslag är att den svenska avgiften "ska hållas så låg som möjligt". Moderaterna hade idag, med stöd av kristdemokraterna, en mer restriktiv skrivning där vi vill att den svenska avgiften inte ska öka mer än vad som motsvarar ökningen av vår BNI. Eftersom vi inte nådde enighet har vi lämnat en avvikande mening som vi kommer att driva i EU-nämnden när frågan kommer upp där.





Överläggningar om Brexit

2019-04-04

I dag har det varit EU-frågor på programmet hela dagen. Morgonen började med ett möte med EU-kommissionens chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier. Vi var en mindre delegation som träffade honom tillsammans med talman Anderas Norlén för att få en uppdatering av Brexit-förhandlingarna och vad som händer nu. Barnier beskrev sig själv som "besviken men ännu inte frustrerad", trots alla motgångar under förhandlingarna med britterna, och deras blanka nej till alla alternativa lösningar som presenterats. Ursprungligen skulle bitterna ha lännat EU den 29 mars, men nu är det framflyttat till 12 april, alltså nästa fredag. I vilken mån detta kommer att förändra något återstår att se. Kanske blir britternas utträde ytterligare förskjutet.   

 

 

Vi vill tvinga regeringen att rösta nej till Copyrightdirektivet

2019-03-29

Från moderat sida anser vi att regeringen gick över sina befogenheter när de ställde sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Inom kort ska EU:s ministerråd rösta slutligt om direktivet, och inför detta ska riksdagens EU-nämnd ta upp frågan. Vi moderater tänker nu försöka skapa en majoritet bland partierna i EU-nämnden för att försöka stoppa detta. Första steget är att ge tydliga direktiv från riksdagen till regeringen att den svenska linjen ska bli nej. Om det sedan räcker för att stoppa förslaget återstår att se. Men vi tänker inte ge upp.

Tomas Tobé, vårt förstanamn på EU-valsedeln och i EU-nämnden går idag ut på twitter med nedanstående uppmaning. Sprid gärna!


 

Lite nedslag från dagens sammanträde i EU-nämnden

2019-03-15

I dag var det dags för mitt andra möte med EU-nämnden. Denna gång hade vi besök av EU-minister Hans Dahlgren (S), Kabinettssekreteraren på UD, Annika Söder (S) och landsbygdsminbister Jennie Nilsson (S). Ärendena var dels allmänna frågor, utrikesfrågor, samt jordbruks- och fiskefrågor. Innan ärendena når EU-nämnden har de diskuterats i berörda fackutskott i riksdagen - i dessa fall finansutskottet/skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet, utrikesutskottet och miljö och jordbruksutskottet.

Självklart var det mycket fokus på Brexit och vad som händer nu. Faktum är att ingen vet - britternas hantering av Brexit är förbluffande rörigt, både mellan och inom de olika partierna finns olika åsikter. Vissa vill anta det utträdesavtal som förhandlats fram med EU. Andra vill få mer tid för att förhandla om det. Ytterligare andra vill lämna EU utan avtal, och så finns det röster som vill ha en ny folkomröstning som man hoppas ska leda till att man kanske rentav stannar kvar. Följderna för övriga EU är svåra att överblicka, men självklart är det bästa för alla om man har ett ordnat utträde där man reglerar sådant som man vill fortsätta samarbeta kring och bestämmer hur avveckling av övriga delar ska ske. Det mesta talar för att britterna beviljas lite extra tid, vilket det brittiska parlamentet röstade för att begära så sent som igår. Sannolikt dröjer därför utträdet ett tag i stället för att ske om två veckor, den sista mars.

Två övriga stora frågor var migration och klimat. När det gäller migration handlar allt idag om att på olika sätt förmå alla medlemsstater "att ta sitt ansvar". Om man inte tar emot ett visst antal asylsökande i varje EU-land vill man att olika typer av sanktioner eller frusna bidrag ska följa som sanktion. Den bristande logiken blir allt mer uppenbar när man å ena sidan talar om asylinvandringens stora lönsamhet och att "det är räddningen för att förse Europa med arbetskraft" och å andra sidan känner sig tvungna att "fördela bördan" och "tvinga alla att ta sitt ansvar". Det är ett slutligt bevis på att det stora asylmottagandet av allt fler uppfattas som mycket betungande i stället för som en vinst. Att EU hottar en fungerande modell för gemensam hantering av en strikt asylpolitik och ser till att bevaka EU:s yttre gräns framstår som allt viktigare.

I klimatfrågan finns röster från många länder om att skärpa EU:s mål. Denna linje stöds tyvärr av Sverige, men även helt eller delvis av Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Men andra länder säger blankt nej, exempelvis Polen och Ungern, och andra är tveksamma. Detta kallas "oansvarigt" av de mer radikala. För egen del hoppas jag såklart att motståndarna håller emot, så att EU kan föra en balanserad miljö- och klimatpolitik. Även i EU är det enligt min åsikt för mycket ensidigt fokus på klimatfrågorna och för lite när det gäller övrig miljöpolitik.

Utrikesfrågorna är alltid intressanta. Kabinettssekreteraren gick helt enkelt igenom ett antal konkreta ärenden rörande olika länder utanför EU där det finns problem och diskussioner, och redogjorde för hur EU diskuterar kring dessa frågor. Kina står alltid i fokus, liksom Ryssland, men även ett antal mindre länder. Det råder ofta en påfallande enighet mellan de svenska partierna kring det mesta. Samma sak gäller Jordbruks- och fiskefrågorna. Detta är ett område som tar en stor del av EU:s budget, än om jordbruksstödets totala volym minskat efterhand. Sverige vill gärna se förändringar i prioriteringarna i EU:s nästa långtidsbudget, och det är en fråga som kommer att diskuteras mycket framöver, och en fråga som inte minst jag själv kommer att bevaka för moderaternas räkning.

Efter EU-nämndens möte var jag med på moderaternas interna EU-samrådsmöte tillsammans med våra nuvarande EU-parlamentariker och våra toppnamn i det kommande EU-valet. Vi laddar för fullt för det kommande EU-valet! 



 

Några nedslag från dagens möte med EU-nämnden

2019-03-08

I dag var det dags för mitt första "riktiga" sammanträde med EU-nämnden. Jag har ju såklart varit med på ett antal möten tidigare genom åren för att följa diskussionen om intressanta ärenden, men detta var första gången som ordinarie ledamot.

I dag var det ärenden rörande EKOFIN, (ekonomiska och finansiella frågor) där finansministern var ansvarig minister, och sedan ärenden rörande EPSCO (sysselsättning, socialpolitik, sjukvård och konsumentfrågor) där arbetsmarknadsministern var ansvarigt statsråd. 

Det är nog få som är insatta i hur komplicerat EU:s beslutsfattande är, och vilka mängder av EU-dokument man måste sätta sig in i. En del är såklart ganska okontroversiella saker där det inte finns anledning att ta någon större strid. I dag fanns dock några intressanta ärenden:

Sverige kommer att ta strid mot förslaget att införa en ny beskattning av den digitala ekonomin, där EU föreslagit en märklig lösning där man vill beskatta den digitala ekonomin genom att ta ut skatt för exempelvis reklam, plattformar och försäljning av användaruppgifter, och att denna skatt ska baseras på var tjänsterna konsumeras i stället för var företaget ifråga finns. Dessutom ska skatten baseras på omsättningen och inte på resultatet, dvs det blir någon form av ny omsättningsskatt. Sverige anser i likhet med några andra länder att det är viktigt för utvecklingen av den digitala ekonomin att man beskattar företag där utveckling och innovation sker, samt att man givetvis bara ska betala skatt om man gör en vinst. Sverige kommer att säga nej och därmed fälla förslaget eftersom beslut i skattefrågor kräver enighet. Troligen får vi några fler länder med oss, sannolikt kommer Finland, Danmark och Irland också att rösta nej. Eu komme rinte bli glada över detta, och det kommer att ha ett politiskt pris i EU att gå emot förslaget, men finansministern fick ett kompakt stöd från samtliga partier att stå upp för denna linje.

Sedan pratade vi alkoholskatter. Det finns förslag från EU att ge medlemsstaterna möjlighet att lindra alkoholbeskattningen på lite olika sätt. Vi moderater tycker det är utmärkt om man kan förenkla regler, lindra beskattningen av alkoholsvaga drycker, och i förlängningen möjliggöra för gårdsförsäljning, direktförsäljning från mikrobryggerier mm. Men finansministern var tydlig med att även om Sverige säger ja till förslaget är det inte aktuellt att lindra beskattningen i Sverige. Vänsterpartiet var "av folkhälsoskäl" rent av emot att ens ge andra länder (!) möjlighet att lindra alkoholbeskattningen. Personligen känner jag att just alkoholbeskattningen känns som en av få frågor jag gärna hade låtit EU ta över ansvaret för från den svenska riksdagen...

En sannan intressant fråga var Socialdemokraternas problem att hantera EU:s "sociala pelare" som jag kommenterat flera gånger tidigare. Det var ju Stefan Löfven som på EU-toppmötet i Göteborg öppnade upp för att EU:s klåfingrighet även ska omfatta sociala förmåner och arbetsmarknad. Och nu slåss samma socialdemokrater med näbbar och klor för att motverka effekterna av det man själv ställt till med. I grunden vill Sverige inte att EU ska styra över svensk arbetsrätt, föräldrapenning, sjukersättning eller andra sociala förmåner - det är nationella frågor. Men på grund av den "sociala pelaren" så kommer nu en strid ström av märkliga EU-förslag och tydliga pekpinnar till medlemsstaterna som visserligen inte är juridiskt bindande men som ändå skapar en massa frågetecken och indirekta krav på Sverige. I EU-nämnden är regeringen tydliga med att detta är frågor som vi hanterar själva i Sverige, och den linjen har man starkt stöd för från de flesta partier. Men socialdemokraterna i EU-parlamentet agerar ofta helt annorlunda och röstar för ökade EU-krav, rakt i strid mot sin egen regering. Den sociala pelaren har blivit ett verkligt bekymmer som tar massor av tid, och risken för nya tvingande regler som under minerar svensk beslutsrätt och den svenska modellen på arbetsmarknaden ska nog inte underskattas. Men idag fick vi moderater tillsammans med kristdemokraterna i vart fall igenom ett tydligt ställningstagande om vikten av att denna typ av frågor hanteras nationellt. Samtliga partier utom Vänsterpartiet stödde skrivningen.

Uppdraget i EU-nämnden är mycket intressant, och jag kommer att göra nya nedslag efterhand som intressanta frågor dyker upp.


 

Moderaterna röstade nej till EU-förslaget om länkskatt och internetfilter

2019-02-22

Frågan om "länkskatt och internetfilter" diskuteras mycket just nu, och eftersom jag är ny ledamot även i EU-nämnden blir det en av de första frågor jag försöker sätta mig in i ordentligt. Det frågan gäller är egentligen ett EU-direktiv som kallas "Copyrightdirektivet", och som syftar till att skydda upphovsrätt till exempelvis musik, bilder och konstverk. Upphovsrätt är viktigt för alla företag som skapar immateriella värden, och Sverige har redan en omfattande upphovsrätt. EU-direktivet innehåller många saker som inte är kontroversiella, men några punkter i förslaget är mycket omdiskuterade. Det gäller främst artikel 11 om "länkskatt/länklicens" och artikel 13 om "internetfilter".

En utförlig beskrivning av EU-förslaget och vad det innebär har sammanfattats av journalisten Emanuel Karlsten. På hans hemsida kan man läsa denna utmärka och lättlästa sammanställning.

EU-Kommissionen presenterade det ursprungliga förslaget i september 2016. Nyligen avslutades förhandlingarna (triolog) mellan Ministerrådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet där de nådde en överenskommelse. Nu kommer frågan upp i riksdagens EU-nämnd först när alla förhandlingar är avslutade och det betyder att vi inte längre från riksdagens sida kan göra några inspel för att försöka förändra förslaget, utan bara kan säga ja eller nej till helheten. Sedan avgörs frågan slutligen i ministerrådet och EU-parlamentet senare i vår.

Moderaterna röstade nej till förslaget i EU-parlamentet vid första omröstningen i höstas, i likhet med alla svenska EU-parlamentariker. Endast de från  Feministiskt Initiativ och Socialdemokraterna röstade ja till förslaget. Moderaterna i EU-nämnden kommer nu sannolikt att säga nej till hela förslaget vid kommande samråd, eftersom delarna om länkskatt och internetfilter är helt oacceptabla för oss. Moderaternas EU-parlamentariker kommer också att rösta nej till förslaget vid den slutliga omröstningen i EU-parlamentet.



 

Jag blir nu även ordinarie ledamot i EU-nämnden 

2019-02-05

Häromdagen blev jag uppringd av vår gruppledare Tobias Billström som undrade om jag kunde tänka mig att, förutom mitt uppdrag som ordinarie ledamot i Finansutskottet, även bli ordinarie i EU-nämnden. Jag vet ju att det är ett ganska tungt uppdrag med många extra möten, men samtidigt är det mycket intressant och självklart tackade jag ja. Idag beslutade riksdagsgruppen att föreslå mig som ny ordinarie ledamot. 

EU-nämnden är ett lite udda "utskott", eftersom det inte förebereder några riksdagsbeslut. I stället är det där regeringen förankrar sin EU-politik. Detta gör statsministern och övriga ministrar inför alla viktigare möten och beslut i olika EU-organ. Jag blir nu en av dem som regeringen ska diskutera detta med innan man förhandlar i Bryssel för Sveriges räkning. Jag kommer främst att bevaka  EU-frågor som rör finansutskottets område (det är många), men också vara en av fyra moderata ordinarie ledamöter i EU-nämndens övriga arbete. Det ska bli mycket intressant, inte minst under våren inför det kommande EU-valet.

Jag är ju i grunden en stor vän av EU, men också oerhört kritisk till EU:s strävan efter överstatlighet. Nu senast tankarna om att införa en beskattningsrätt på EU-nivå. Jag är också mycket kritisk till hur regeringen ibland hanterar EU-frågorna, där man alltför ofta skyller på EU för att förklara bort sina egna dåliga beslut. Det finns emellanåt också kritik mot att regeringen inte alltid agerat vid EU:s möten i linje med det mandat man fått från EU-nämnden.

Jag kommer med kraft att stå upp för en rimlig avvägning mellan vad som är nationella frågor och vad som är EU-frågor, och bevaka att regeringen följer de mandat de fått av riksdagen. Samtidigt som jag tänker uppmärksamma när regeringen skyller ifrån sig på EU i stället för att ta eget ansvar. EU-nämnden kommer också att vara en bra arena för att visa moderaternas EU-politik.

Blev Stefan Löfven den svenska modellens baneman?

2018-11-21

Vi var många som varnade när statsminister Löfven för ett år sedan i Göteborg höll ett brandtal om behovet av ett socialt ramverk inom EU, och även fick EU-ländernas representanter att underteckna en deklaration om detta. Vi var många som oroade oss för att EU skulle använda denna deklaration om en "social pelare" som förevändning för att klampa in på nya områden som hittills varit nationell lagstiftning. Och nu ser vi allt fler försök från EU att lägga sig i både nationell lagstiftning om socialförsäkringar och den arbetsmarknadsreglering vi i Sverige i huvudsak hanterat genom kollektivavtalslösningar mellan arbetsmarknadens parter.

I dag skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats om detta. Det är oroväckande läsning. Man kan inte låta bli att fundera över om det blev den gamle fackbossen Löfven som till slut lyckades sänka den svenska modellen på arbetsmarknaden? Vi får väl se. Ett makthungrigt EU är inte att leka med...och Stefan Löfven släppte ut anden ur flaskan. Det är som bekant inte så lätt att stoppa in anden igen.
 

Så beslutar EU 

2018-10-18

Efter mina inlägg om diskussionerna kring EU-budgeten, Brexit, samt dagens om EU-revisionen, har jag fått flera frågor om hur EU egentligen tar sina beslut och vem som bestämmer vad. Och faktum är att det är en ganska svårbegriplig beslutsgång, det har jag själv upplevt när jag på plats i Bryssel ska försöka förstå hur det hela går till. EU-upplysningen vid Sveriges Riksdag har gjort denna bild som beskriver beslutsgången. Mer information finns på EU-upplysningens hemsida.

Betydligt bättre intern kontroll av EU:s budget enligt EU-revisionen 

2018-10-18

I dag fick Finansutskottet och EU-nämnden en föredragning av Eva Lindström som är svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. Ärendet gällde revisionsrättens årsrapport för 2017, som nu är färdigreviderat.

Frågor om EU:s revisonsrätt är kanske inte de största kioskvältarna i svensk politisk debatt, men de borde uppmärksammas mer tycker jag. EU:s samlade utgifter uppgick år 2017 till hisnande 137,4 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 1.500 miljarder svenska kronor. Och det är de europeiska skattebetalarnas pengar. Att dessa pengar hanteras ansvarsfullt och att inte slarvas bort genom felutbetalningar, fusk eller korruption är oerhört viktigt.

Under många år fick EU underkänt av revisorerna, det fanns helt enkelt så många allvarliga anmärkningar att man i praktiken faktiskt avstyrkte ansvarsfrihet (vilket dock ändå beviljades år efter år). Men de senaste två åren har situationen förbättrats  ordentligt. Mängden fel har minskat (i praktiken halverats på fem år) och EU:s interna kontroll har enligt EU-revisionen blivit mycket bättre. Detta är bra och positivt och stärker såklart förtroendet för EU.

En helt annan sak är såklart hur stor EU:s budget ska vara, hur man ska använda pengarna och vad man kan spara på. Där finns ju väldigt olika åsikter och jag och moderaterna står som alltid för att hålla hårt i pengarna. Den diskussionen lär fortsätta, och som jag tidigare påpekat borde EU:s budget såklart krympas med anledning av Brexit. EU-kommissionen tycker uppenbarligen tvärtom och vill öka EU:s budget trots att ett stort medlemsland lämnar. Det är i grunden ologiskt och orimligt.

Jag återkommer med inlägg om värdet av en effektiv revision, både i Sverige och EU, inte minst med anledning av att jag nu blir vice ordförande i Riksrevisionens parlamentariska råd. Jag ska efterhand försöka förklara på ett pedagogiskt sätt vad Riksrevisionen gör och varför det är så viktigt med en oberoende revision i både Sverige och EU. Allt handlar i grunden om att värna om våra skattepengar och om en noggrann, korruptionsfri och effektiv myndighetsutövning. 

Möte med expeditionsministären om EU:s framtida budget

2018-10-04



I dag träffade finansutskottet företrädare för "expeditionsregeringen" i form av biståndsminister Isabella Lövin (MP) och statssekreterare Karolina Ekholm (S) för att få föredragningar om kommande IMF-möte samt information om arbetet med EU:s budget för 2021-27. På bilden syns de tillsammans med riksbanschefen Stefan Ingves.

EU:s budgetprocess är extremt komplicerad med massor av steg. Men inget kan dölja hur allvarlig situationen är med anledning av Brexit. Den som tror att EU tänker krympa sin budget när ett av de största medlemsländerna försvinner tror fel. EU-kommissionens bud är tvärtom att budgeten ska öka (!). Med tanke på att budgeten redan är totalt 11.000 miljarder kronor (!) för innevarande budgetperiod (2014-20) så tycker man ju att pengarna borde kunna räcka utan höjning. Men nu föreslås i stället en budget på 13.000 miljarder kronor för perioden 2021-27.

För Sveriges del är ju EU-kommissionens utgångsbud att våra tidigare rabatter ska avskaffas och att vår redan höga EU-avgift ska ökas med hela 35%. För 2018 betalar Sverige ungefär 40 miljarder i årlig avgift, en avgift som man alltså vill höja till ca 54 miljarder kommande budgetperiod. De svenska partierna är överens om att detta är oacceptabelt, men hur väl vi kommer att lyckas i förhandlingarna återstår att se.

Min egen bedömning är att EU undermninerar sitt eget förtroende hos medborgarna i de länder som är nettobidragsgivare (exempelvis Sverige, Finland, Danmark, Nederländerna och några till). Vi borde sätta hårt mot hårt och påpeka att om EU kräver alltför höga avgifter så riskerar man att medborgarna i dessa länder säger stopp och att en majoritet plötsligt förespråkar ett utträde. Om nettobidragsgivarna lämnar EU finns det sedan inga pengar kvar att fördela.

En intressant aspekt i sammanhanget är att Sverige inte alls är ett så "rikt" land som EU anser. Vi har exempelvis den lägsta tillväxten per capita av alla EU-länder sedan flera år. Och vi har tagit emot i särklass flest asylsökande per capita av alla länder i EU. Dessa saker måste givetvis finnas med i bedömningen när man fastställer Sveriges avgift. Jag vill se en svensk regering som talar klarspråk under förhandlingarna i EU.

EU-beslutet om länkskatt och internetfilter får konsekvenser

2018-09-12

I går beslutade EU-parlamentet om ett nytt upphovsrättsdirektiv som kommer att få stora konsekvenser för internetanvändingen. Bland annat beslutades om "länkskatt" och uppladdningsfilter. Plattformar som google och facebook måste betala licenser för länkat material, exempelvis nyheter, som användare lägger upp. Dessutom kommer plattformar bli skyldiga att blockera upphovsrättsskyddat material, ett så kallat "uppladdningsfilter" införs. Det beslutades också att endast den som arrangerar ett sportevenemang ska ha rätt att spela in eller sprida det. I praktiken förbjuds då att fotografera eller filma en match med sin mobil och sprida detta. Sportevenemang blir "upphovsrättsskyddade event". Helt osannolikt. Det finns även andra konstiga saker i beslutet.

Dagens beslut togs med röstsiffrorna 438 för och 226 emot. Moderaterna och övriga borgerliga europaparlamentariker röstade mot delar av förslaget. Däremot röstade S ja till hela dagens beslut. Moderaternas Christofer Fjellner sa, enligt Göteborgs-Posten efter beslutet att "det gick åt helvete". Och Fredrick Federley (C) konstaterar att detta blir "döden för internet som vi känner det idag". Upphovsrättslobbyn har vunnit över EU-medborgarna, det är en sak som är klar.

Min fundering är hur detta ska kunna förenas med svensk grundlag. Det kommer att bjuda stora svårigheter att genomföra dessa regler i svensk rätt när EU tagit sitt slutliga beslut. Det kommer dock att ta tid, eftersom ärendet nu ska beredas vidare av ministerrådet innan det slutliga direktivet tas i EU-parlamentet. Jag hoppas den nya svenska regeringen ska markera tydligt att vi inte accepterar den nya lagstiftningen. Och jag hoppas att detta blir en valfråga i det kommande EU-valet nästa år. Den planerade lagstiftningen är helt enkelt oskälig. Det är exakt denna typ av tondöva beslut som gör att motståndet mot EU kan öka. Jag är mycket bekymrad över att EU-parlamentet på detta sätt undergräver sitt eget förtroende hos EU-medborgarna.

Äldre inlägg om EU-frågor mm hittar du här!