Ericson i Ubbhult

EU:s beslutsprocesser är så komplicerade att det skulle kräva en mindre avhandling för att försöka förklara. Men lite kortfattat kan man säga att när det gäller EU:s långtidsbudget så krävs att EU-kommissionen, medlemsländerna och EU-parlamentet är överens. Alla tre måste säga ja till en överenskommelse för att den ska bli gällande.

I helgen slöts ju ett för Sverige mindre lyckat avtal mellan medlemsländernas stats- och regeringschefer (se tidigare blogginlägg nedan). Man tog också beslut om en "återhämtningsfond" där Sverige blir stora nettobetalare. Till hösten ska detta godkännas av EU-parlamentet. Men redan idag röstade EU-parlamentet om en resolution där man bland annat kräver en mer omfattande EU-budget, slopade rabatter för bland annat Sverige, skarpare skrivningar om att EU ska få egen beskattningsrätt samt krav på att den så kallade återhämtningsfonden till större del ska bestå av rena bidrag. Allt rakt i strid mot den linje som Sveriges regering drivit under förhandlingarna, och ännu mera i strid mot den linje moderaterna förespråkat.

Det intressanta är att företrädarna för tre svenska partier röstade JA till denna sanslösa resolution som skulle drabba Sverige hårt. Det var de svenska EU-parlamentarikerna från C, L och MP som röstade rakt mot Sveriges intressen, och rakt mot den regering som de alla samverkar med inom januariöverenskommelsen. Socialdemokraterna i EU-parlamentet lade ned sina röster - inte ens de backade upp sin egen S-ledda regering och sin egen statsminister! De enda svenska EU-parlamentariker som röstade NEJ till den orimliga resolutionen var de från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Dessa respresentanter var de enda som orkade stå upp för Sverige, och därmed i vissa fall (i vart fall M och KD) gick emot sina egna partigrupper i EU-parlamentet för Sveriges skull.

Vem man röstar in i EU-parlamentet har som sagt betydelse.

Tyvärr fick resolutionen ett massivt stöd i parlamentet och det innebär att man nu uttalat att man inte avser att stödja överenskommelsen om långtidsbudget och återhämtningsfond senare i höst. Detta är illavarslande - det är svårt att överblicka vad som nu kommer att hända. Men skulle något förändras i överenskommelsen så innebär det ju rimligen att hela överenskommelsen faller och att nya diskussioner får inledas på något sätt. Jag kommer att argumentera för att vi under inga omständigheter accepterar ytterligare pålagor på Sverige, det är riktigt illa redan som det är.

Nedan två meddelanden på twitter från Moderaternas delegationsledare i EU-parlamentet, Tomas Tobé före omröstningen, samt min efter att denna genomförts.

EU:s nya budget och "återhämtningsfond" blir dyr för Sverige

Efter fyra dagars förhandling i Bryssel och fem möten i EU-nämnden under helgen kan jag konstatera att det nu finns ett avtal mellan EU:s stats- och regeringschefer om dels en långtidsbudget för EU åren 2021-27, dels en så kallad "Återhämtningsfond" som ska hjälpa länder som man menar drabbats extra hårt av Corona-pandemin (vilket egentligen är en förskönande omskrivning för att dessa länder behöver stöd för att sanera sina sedan länge misskötta statsfinanser).

Några saker har förbättrats jämfört med det ursprungliga förslaget, och det märks att Sveriges samarbete med Danmark, Holland och Österrike – ”de fyra frugala” – ändå har gjort skillnad. Det är positivt att den svenska EU-avgiften i långtidsbudgeten inte ökar lika mycket som befarat, och att Sverige tillsammans med några andra nettobetalande länder behåller en märkbar rabatt på EU-avgiften. Om man däremot lägger till Sveriges kostnad för den gigantiska "Återhämtningsfonden" ökar den svenska avgiften under den kommande perioden kraftigt.

Än värre är att denna fond på 750 miljarder Euro till större delen ska bestå av bidrag till länder i främst södra Europa med vanskötta ekonomier, och betalas genom lån som tas upp av EU och som svenska skattebetalare sedan får vara med och betala tillbaka. Hela 390 miljarder av de 750 utgörs av bidrag och 360 blir lån. Det är något mindre bidragsdel än de första förslagen, men långt ifrån det ursprungliga svenska kravet på att det inte skulle finnas någon bidragsdel alls utan endast lån som skulle betalas tillbaka.

Det är positivt att man är tydlig med att stöd från både EU-budgeten och Återhämtningsfonden till enskilda länder ska villkoras med att man göra egna ansträngningar för att rätta upp sin ekonomi och genomföra egna reformer, men det känns samtidigt väldigt osäkert hur detta kommer att kontrolleras och efterlevas i praktiken.

För oss moderater finns en annan fråga som är viktig, och det är att säga nej till alla former av beskattningsrätt för EU av medborgarna i medlemsstaterna. EU-kommissionen har föreslagit sådana skatter på exempelvis digitala tjänster, finansiella tjänster och en europeisk bolagsskatt mm. Man har också talat om koldioxidtullar vid internationell handel. Allt detta säger vi moderater blankt nej till. Överenskommelsens skrivningar om EU-skatter är fortsatt mycket dåliga och regeringen har i dessa delar inte lyckats förhandla fram några förbättringar alls. Här ges nu tydliga öppningar för EU-kommissionen att återkomma med skarpa skatteförslag på EU-nivå. Det betyder att Socialdemokraterna nu öppnar dörrar för EU-skatter. Om dessa förslag om några år kommer tillbaka i skarpt läge måste Sverige ha en regering som tydligt säger nej till beskattningsrätt för EU. Vi har tydliga moderata partistämmobeslut om att säga nej till varje förslag om beskattningsrätt för EU, och har hela tiden varit tydliga med vår ståndpunkt.

EU-nämnden gav Stefan Löfven ett mandat att förhandla om en överenskommelse vars helhet skulle vara acceptabel för Sverige. För att nå dit insåg vi att man självklart måste kunna kompromissa. Man kan inte bakbinda regeringen och vägra den möjlighet att förhandla, det är dock regeringen som sköter förhandlingen och måste ta ansvar för resultatet som man sedan kommer tillbaka med till EU-nämnden. Det är också så riksdagen agerat vid tidigare budgetförhandlingar, tex under Alliansens regeringsperiod där man förhandlade 2013 - en förhandling som gav Sverige sänkt EU-avgift och rejäla rabatter. Även då gav en majoritet i EU-nämnden dåvarande statsminister Reinfeldt mandat att förhandla.

När vi igår kväll kallades till helgens femte telefonmöte i EU-nämnden stod det dock klart att det fanns flera saker i den preliminära överenskommelsen som var oacceptabla för oss moderater. För det första var bidragsdelen i återhämtningsfonden inte alls "en mindre del" (det som förhandlingsmandatet medgav) utan mer än halva fonden. Det är för oss helt omöjligt att acceptera. För det andra finns det nu skrivningar om just att man vill införa beskattningsrätt för EU i framtiden och tänker återkomma om det. Även om ett sådant beslut måste godkännas av samtliga länders parlament så känner vi att det är helt fel att bana väg för sådana förslag. Av dessa skäl gav inte Moderaterna i EU-nämnden igår kväll vårt mandat till regeringen i de två delar som gäller nya skatter och själva nivån på EU-bidrag. Vi är också tydliga med att vi moderater kommer att rösta mot varje eventuellt förslag i Sveriges riksdag om att ge EU direkt beskattningsrätt av unionens medborgare.

Till detta kommer att Stefan Löfven under den gångna nattens sista timmar har accepterat urvattnade formuleringar om hur rätten till bidrag också ska förenas med tydliga krav på respekt för rättsstaten. Detta utan att i förväg ta upp saken och söka nytt mandat i riksdagens EU-nämnd. De skarpa skrivningar som fanns med i det underlag som EU-nämnden fick ta ställning till igår kväll har raderats i den slutliga överenskommelsen som presenterades för oss vid statsministerns återrapport med EU-nämnden klockan 06.05 i morse. Det är utomordentligt allvarligt, både sakligt och formellt. Statsministern har helt enkelt agerat utanför det mandat han fått. Det finns redan en KU-anmälan om saken från (V) och vi får se i övrigt hur ansvar för detta ska utkrävas av statsministern.

Även skrivningarna om kraven på att leva upp till EU:s klimatmål har lindrats rejält i överenskommelsen mot vad som stod i det förslag vi fick i går kväll. I sak är det inget som bekymrar mig, men att statsministern godkände denna ändring utan att förankra det i EU-nämnden är likväl fel.

Varför medverkade då inte moderaterna till ett svenskt veto mot hela överenskommelsen? Vissa menar att vi skulle röstat med SD och V och krävt att Sverige lade in sitt veto mot hela budgeten och återhämtningsfonden. Jag menar att det hade varit mycket riskabelt. Inte minst hade de svenska rabatterna på avgiften då upphört med automatik kommande årsskifte - enda sättet att behålla dem var att medverka till en ny långtidsbudget med nytt beslut om rabatter. Veto hade kunnat kosta ännu mer än dagens överenskommelse. Dessutom hade Sverige då uppfattats som det land som kastade in hela EU i en djup kris med oöverstigliga konsekvenser även för Sverige. Det skulle dramatiskt ha minskat våra möjligheter att påverka EU på andra områden i framtiden. Dessutom förklarade samtliga Sveriges samarbetsparter ("de övriga tre sparsamma") att de var beredda att godkänna överenskommelsen om långtidsbudget och återhämtningsfond. Sverige gick in i förhandlingarna tillsammans med dessa tre länder och att då bryta sig ur i slutet hade skadat förtroendet för Sverige och gjort det omöjligt för de andra tre att lita på oss vid de förhandlingar som då senare skulle startat om på nytt. Det kunde medfört ännu sämre utfall för Sverige som vi då skulle förhandlat ensamma. Av dessa skäl ville inte vi moderater medverka till att fälla hela överenskommelsen. Min krassa syn på saken är att så länge Sverige är medlemmar i EU får vi också acceptera de majoriteter som finns för olika beslut. Om vi inte gör det måste vi diskutera vår syn på hela medlemskapet. En medlem i en förening kan inte själv bestämma sina egna villkor.

Ansvaret för Sveriges förhandling och resultatet för Sverige ligger på regeringen och statsministern. Vi hade såklart hoppats på ett bättre utfall, men kan konstatera att det blev både dyrt och orättvist för Sverige att tvingas låna pengar för att betala bidrag till länderna i Sydeuropa. För egen del tycker jag vi borde ta dessa pengar från vår biståndsbudget, för det är faktiskt ett rent bistånd vi ger.

Totalt sett tycker jag vi moderater agerat väl avvägt i EU-nämnden som största oppositionsparti, och våra beslut är förankrade hos både partiledning och riksdagsgrupp. Vi har insett att regeringen måste ha möjlighet att förhandla och vi har pressat på för att de ska stå stadigt i förhandlingarna och gett dem tydligt förhandlingsmandat. Men i de delar regeringen inte levt upp till det vi hoppats har vi också tagit tydligt avstånd från detta och vägrat delta i beslutet att godkänna dessa delar. Detta är så långt man kan komma om man vill vara ett ansvarstagande oppositionsparti som inte själv sitter vid förhandlingsbordet.

I sammanhanget kan nämnas att även KD och C i likhet med moderaterna ställde sig utanför delar av beslutet, medan alltså SD och V reserverade sig mot alltihop. Fullt stöd för överenskommelsen finns alltså bara från regeringspartierna S och MP samt från L. Ett mycket svagt stöd från en minoritet av riksdagen.

I ett längre perspektiv är jag djupt oroad över den väg EU nu valt och vad det kommer att få för följder för EU;s framtid. Jag återkommer med mina tankar kring detta.

Politisk jourtjänstgöring i EU-nämnden under det pågående toppmötet

Från och med idag pågår EU:s toppmöte med stats och regeringschefer för att förhandla dels om EU:s långtidsbudget, dels om förslaget till "Återhämtningsfond efter Corona-krisen". Moderaterna står bakom den svenska ståndpunkten som i grunden är mycket kritisk.

De två viktigaste sakerna är att EU:s budget är för stor, och att förslaget till "återhämtningsfond" är ett i grunden tveksamt projekt. För det första bygger det sistnämnda på att EU ska låna upp enorma summor (750 miljarder Euro) och därmed skuldsätta framtida generationer för att lösa dagens problem med ekonomiska obalanser i flera länder i södra Europa. För det andra bygger det på att Sverige och andra mer välskötta länder i norra och västra Europa ska finansiera kraftiga bidrag till i grunden ekonomiskt misskötta länder. Det är också missvisande att koppla detta till Corona-pandemin - Sverige har snart lika höga dödstal som Italien räknat per capita och tillhör ett av de hårdare corona-drabbade länderna i EU. Ändå ska vi alltså bekosta "krisstöd" till exempelvis Italien - motiverat av corona. Sverige agerar i dessa frågor gemensamt med tre andra länder, Danmark, Nederländerna och Österrike - våra fyra länder tillhör de mest generösa i EU när det gäller att bidra till EU:s budget, och vi vill därför att EU ska vara sparsamma med pengarna.

Läget i förhandlingarna är låst och det kommer sannolikt att bli extra möten i EU-nämnden för att förankra Sveriges inställning till nya förslag och inspel från olika länder under förhandlingarnas gång. Sveriges statsminister är ju formellt sett bunden av att varje förhandlingssteg som tas ska vara förankrat i riksdagens EU-nämnd. I går hade vi ett möte med statsministern inför toppmötet, och i eftermiddag planeras en första avstämning. Samtliga vi ledamöter i EU-nämnden har nu också jourberedskap så länge toppmötet pågår, sannolikt i vart fall hela helgen. Vi har 30 minuters framförhållning för extra telefonmöten med statsministern och hans medarbetare och vi ska vara beredda dygnet runt. Inte sällan drar nämligen denna typ av förhandlingar ut på tiden och förhandlingar pågår även nattetid. Min egen uppgift i moderaterna är att också vid behov ha kontakt med mina moderata kolleger i finansutskottet och vid behov stämma av även med dem.

Samråd med statsministern inför möte om EU-budget och krisfond

2020-06-18

I morgon - på midsommarafton - håller EU:s stats och regeringschefer ett videomöte (man träffas fortfarande inte för fysiska möten på grund av Corona-pandemin). På detta möte ska man framförallt samtala kring EU:s långtidsbudget och förslaget från EU-kommissionen om en "återstartsfond" efter Corona-krisen.

Med anledning av detta möte hade EU-nämnden idag ett samrådsmöte med statsministern. Jag är moderaternas ansvarige för att samordna dessa frågor mellan finansutskottet och EU-nämnden och är därför ordinarie ledamot i båda dessa organ. Vid dagens möte hade jag och vår moderata EU-politiska talesperson Jessika Roswall delat upp arbetet lite. Jessika tog de frågor som rör EU:s långtidsbudget, medan jag hade ansvaret för de moderata inspelen till statsministern rörande "återstartsfonden".

Långtidsbudgeten (2021-27) har jag kommenterat flera gånger tidigare. Moderaternas åsikt är att den är alltför stor (förslaget är över 1.100 miljarder Euro), den har fokus på fel saker, och den svenska avgiften riskerar att bli orimligt hög. Dessutom finns obehagliga förslag om att införa nya typer av beskattning på EU-nivå, något vi moderater aldrig kan acceptera. I grunden måste EU fokusera på rätt saker och omfördela pengar i den redan mycket stora budgeten. Och när britterna nu lämnar EU måste budgeten givetvis anpassas efter detta - man kan inte bara fortsätta som om inget har hänt.

Återhämtningsfonden är alltså EU-kommissionens förslag om att EU, utöver den vanliga budgeten, ska låna upp den närmast ofattbart stora summan av 750 miljarder Euro (över 8.000 miljarder kronor), som sedan till 2/3 ska delas ut som bidrag och till 1/3 lån till 'änder i främst syd- och Östeuropa. Sverige tillhör som vanligt ett av de länder som tvingas betala kalaset. Att betala ut så stora summor i rena bidrag till länder med allvarligt misskötta ekonomier är enligt vår moderata syn på saken helt orimligt. Det hade varit rimligare med lån, och att dessa kombineras med tydliga villkor i form av krav på reformer för att skapa en långsiktigt stabil ekonomi i dessa länder. Att bara ösa in villkorslösa bidrag i dessa ekonomier är helt enkelt oansvarigt. Att man kallar det för ett krispaket till följd av Corona-krisen är dessutom missvisande - fördelningen av stödet mellan länderna har ingen koppling alls till hur hårt olika länder drabbats just av Corona-krisen. Bilden man får är att EU-kommissionen nu använder Corona-krisen som svepskäl för att kunna tvinga fram den mycket större EU-budget som man tidigare inte lyckats få stöd för.

I mitt anförande framförde jag att vi moderater konstaterar att det finns många uppenbara brister med återhämtningsfonden. För det första är volymen alldeles för stor. Stödet borde inte heller bestå av bidrag utan av lån under en begränsad tid, till de länder som drabbats hårdast av krisen. Stödet borde dessutom riktas mot de delar av ekonomin som påverkats allra mest av krisen. Det behövs också tydliga krav på de länder som tar del av stödet att man genomför reformer för bättre framtida tillväxt och därmed står bättre rustade för framtida kriser. Kriterierna för fördelning av stödet känns väldigt vaga och inte alls träffsäkra.

Det första är att ekonomiska kriser kommer mer eller mindre regelbundet, och covid19-krisen är knappast den sista krisen före 2057 när de mycket stora upplånade medlen ska vara återbetalda. Faktum är att kriser historiskt dykt upp ungefär en gång per decennium. Risken är uppenbar att EU hinner drabbas av flera nya ekonomiska kriser, samtidigt som man kämpar med återbetalning av de pengar man nu vill låna upp. Den stora lånebördan kan försvåra EU:s motståndskraft när nästa kris slår mot Europas ekonomi.

Det andra problemet är att vi nu lånar enorma summor som ska förbrukas i närtid, och samtidigt skjuter återbetalningen av skulden långt på framtiden. Det känns väldigt märkligt att kalla detta för en satsning på ”Next Generation EU” när det man i praktiken gör är att låna pengar som dagens generation förbrukar medan det är våra barn och barnbarn som får betala tillbaka. Att skuldsätta kommande generation är knappast en insats för nästa generation.

Jag avslutade med att fråga statsministern om dessa två frågor är något som diskuterats mellan stats och regeringscheferna, och om det annars är något han ser värde i att lyfta som tydligare som ytterligare argument under diskussionerna? Hans svar var att han helt delade mina synpunkter och hade tagit upp liknande funderingar vid tidigare möten med andra stats- och regeringschefer. Han tyckte mina argument var bra och tänkte fortsätta driva dessa i förhandlingarna.

Jag återkommer med en djupare analys av läget i förhandlingarna och vad det är som står på spel för svensk del. Men först får vi avvakta morgondagens möte mellan stats- och regeringscheferna och se om frågan rört sig framåt eller om positionerna är låsta.

EU:s förslag till krisfond löser knappast problemen på sikt

2020-05-28

I går kom förslagen från EU-kommissionen om ett omfattande krispaket för att främst hjälpa de länder i södra Europa som man menar har drabbats extra hårt av Corona-pandemin. Det som föreslås är att EU lånar upp motsvarande nära 8.000 miljarder svenska kronor (750 miljarder Euro) på den globala finansmarknaden, och som säkerhet för dessa lån ska lite förenklat samtliga EU-länder gå i borgen.

Två tredjedelar av pengarna ska gå till bidrag och en tredjedel ska användas för lån till påstått svårt "corona-drabbade" länder. Dock ska inget enskilt land sedan behöva betala tillbaka lånen man fått från EU, och EU ska tillsammans betala av den skuld om EU tagit gemensamt. Återbetalning ska ske under 30 år, 2028-2057. Sveriges nettokostnad för denna krisfond beräknas av Europaportalen till ca 16,6 miljarder Euro, dvs ca 170 miljarder kronor. Det är om jag förstår rätt alltså de pengar man beräknar att Sverige måste bidra med under de 30 år som EU:s jättelån ska betalas tillbaka.

Samtidigt föreslår EU-kommissionen nya skatter som går direkt till EU-budgeten. Man vill bland annat införa en europeisk digitalskatt, EU-skatt på "koldioxidkrävande importvaror" och en ny EU-skatt på stora företag. Man återkommer också med de tidigare kända förslagen om en EU-skatt på inte återvunnen plast. och en EU-skatt på utsläppsrätter.

Det finns många invändningar mot EU:s förslag och jag ska lista de jag tycker är allvarligast:

1. Två tredjedelar av stödet är rena bidrag och en tredjedel är lån. Villkoren för återbetalning av lånedelen är dock väldigt oklara och det blir i vart fall mycket långfristiga lån. Lån man redan på förhand vet att man inte behöver betala tillbaka på mycket lång tid blir i praktiken närmast ett bidrag de också. Sverige driver på för att stödet helt, eller i vart fall i huvudsak, bör ske i form av lån.

2. Flera länder i Sydeuropa har sedan länge djupa ekonomiska problem som inte beror på Corona. Det gäller inte minst Italien, men även Spanien och Grekland. Man har under många decennier misskött sin ekonomi. Corona-pandemin har såklart fördjupat problemen, men att bara ösa in pengar i dessa länder utan tydliga villkor och krav på en långsiktigt hållbar ekonomisk politik löser inga problem utan skjuter dem bara på framtiden. Samtidigt vänjer sig länderna i EU att man inte behöver ta eget ansvar för ekonomin, utan litar på att EU skjuter till pengar när det behövs.

3. Återbetalning av det enorma EU-lånet ska alltså ske 2028-2057. Det betyder att EU alltså inte tror att det kommer några nya kriser under de kommande 37 åren? Eller tänker man sig att låna upp ännu mera pengar nästa kris? Vi vet att ekonomiska kriser är regelbundet återkommande, märkligt nog ungefär en kris per decennium med olika orsaker. Vi hade en bankkris i början av 1990-talet, vi fick en IT-krasch i början av 2000-talet, Finanskrisen kom 2008-09 och Coronakrisen 2020. Det kommer sannolikt flera ekonomiska kriser före 2057, och så sitter EU där med ett gigantiskt skuldberg som inga länder kan vara med och betala, samtidigt som det behövs nya stimulanser för att klara de kriserna. Det är en mycket äventyrlig väg framåt.

4. Sverige blir återigen, tillsammans med länderna i nordvästra Europa de som får betala kalaset. Våra skattebetalarna ska alltså inte bara nettofinansiera en svällande EU-budget utan också en gigantisk krisfond som främst ska gå till södra Europa.

5. Sverige har hittills drabbats hårdare än de flesta EU-länder av Corona-viruset om man räknar andelen döda. Endast Belgien, Italien. Spanien, Storbrittanien och Frankrike har fler döda per capita. Den svenska ekonomin är dessutom starkt exportberoende och kommer sannolikt drabbas hårdare än många andra länder av den svagare globala ekonomin. Det är verkligen ingen självklarhet att just Sverige ska vara så stora nettobetalare till EU:s krisfond

6. Ovanpå kostnaden för EU:s krisfond hotas Sverige av kraftigt stigande EU-avgift och slopade rabatter i EU:s nya långtidsbudget för 2021-27.

7. EU bör inte ges beskattningsrätt. Öppnar man dörren för detta kommer påhittiga EU-byråkrater snabbt att hitta nya spännande saker att beskatta i framtiden, kreativiteten är god. EU-skatter drar antingen undan skatteintäkter för de nationella parlamenten eller så ökar det den totala skattebördan för hushåll och företag inom EU. Höjt skattetryck sätter knappast fart på ekonomin.

Sammantaget kan jag inte landa i någon annan linje än att EU-förslaget till krisfond vare sig löser medlemsländernas långsiktiga problem eller stabiliserar EU:s ekonomi. I stället gör man ekonomiskt vanskötta EU-länder ännu mer beroende av bidrag från mer välskötta länder. I längden hotar detta hela EU:s legitimitet och kommer att leda till att allt fler invånare i nordvästra delarna av Europa blir skeptiska till EU som idé. Jag tror EU-kommissionen och EU-parlamentet spelar ett mycket högt spel med EU-medborgarnas förtroenden. För vad händer om nettobetalarna inte längre vill vara med?

Jag är helt övertygad om att svenska folkets i grunden positiva inställning till EU hotas allvarligt om dessa förslag blir verklighet och skulle inte bli förvånad om det rent av leder till att en majoritet av svenska folket vill lämna EU. Det finns faktiskt gränser för vad vårt lilla land ska betala.

Politiskt finns en djup samsyn mellan M och S i Sverige i denna fråga i riksdagen, och vi stödjer regeringen helhjärtat när det gäller de svenska förhandlingarna. Inte minst tycker Sverige att stöd bör ges som lån med hårda villkor för länderna att sanera sina statsfinanser och inte som kravlösa bidrag, och vår huvuduppgift är att hålla nere den svenska kostnaden så mycket som möjligt. Det är dock problematiskt att företrädarna för MP och S går emot sin egen regering i EU-parlamentet och att vår svenska kommissionär Ylva Johansson (S) står bakom EU:s krispaket. Våra moderata företrädare i EU-parlamentet agerar däremot gemensamt med oss moderater i riksdagen och vi talar därmed med en samlad moderat röst.

S och MP i EU-parlamentet sviker både Sverige och sin egen regering

Europaportalen (Näringslivets och de fackliga organisationernas gemensamma EU-portal) redovisade häromdagen hur EU-parlamentarikerna röstade i fredags när det gällde EU-parlamentets syn på hur EU:s kommande långtidsbudget ska se ut. Europaparlamentet vill se en betydligt större EU-budget än idag och vill även skrota de rabatter som Sverige och tre andra nettobetalande länder har för att motverka en oskäligt hög avgift. Man vill också införa nya EU-skatter .En stor majoritet i EU-parlementet röstade för detta, vilket skulle höja den svenska EU-avgiften oerhört mycket.

I riksdagen finns en bred samsyn om att Sverige bör agera kraftfullt mot en sådan höjning. Sedan även Liberalerna svängt i frågan finns en bred enighet mellan samtliga åtta partier att inte acceptera orimliga avgiftshöjningar och regeringen har ett starkt mandat från EU-nämnden att stå upp för denna återhållsamma linje, där vi samarbetar främst med Danmark, Nederländerna och Österrike som alla hotas av samma sak.

EU: långtidsbudget är en komplicerad fråga där medlemsstaterna, EU-kommissionen, Europeiska rådet (ministerrådet) och EU-parlamentet tillsammans tar beslut i olika steg. EU-.parlamentet har traditionellt alltid velat ha större budget än vad slutresultatet blivit, men att de förespråkar så kraftig höjning av inte minst Sveriges och tre andra länders avgift är oroväckande.

Än mer anmärkningsvärt är att de tre svenska miljöpartisterna röstade för en kraftig ökning av den svenska avgiften och slopade rabatter, samt införande av nya EU-skatter. Samma sak gjorde en socialdemokrat, medan övriga socialdemokrater avstod. Samtliga övriga svenska EU-parlamentariker röstade däremot nej - M, KD, L, SD, C och V. I vissa fall gick de då också emot sina respektive partigrupper i EU-parlamentet (i vart fall gjorde M och KD detta) för att stå upp för Sveriges intressen. Jag är nöjd och glad över att våra fyra svenska moderater i EU-parlamentet hade ryggrad och stod upp för Sverige och svenska intressen. Mindre smickrande är det att de svenska miljöpartisterna och socialdemokraterna inte stod upp för sitt eget land - eller ens sin egen regering. Det blir ju inte lättare för EU-minister Hans Dahlgren (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att lyckas förhandla fram en lägre svensk EU-avgift när deras egna partivänner i EU-parlamentet driver motsatt linje (och nej, när socialdemokraten i artikeln säger att man står bakom regeringens linje är det ju tomma ord när man inte orkade gå emot EU-parlamentets rakt motsatta linje. Det är inte att stödja svenska intressen).

Återigen visar det sig att det spelar roll vilka svenska politiker man röstar in i EU-parlamentet.

Vart är EU på väg?

I dag på förmiddagen hade EU-nämnden ännu ett telefonmöte med EU-minister Hans Dahlgren (S) som gav oss uppdatering om vad som händer i EU med anledning av Corona-krisen. Problemen med att tio länder fortfarande har exportrestriktioner för medicinsk utrustning kvarstår, och det är inte bara mindre länder som ägnar sig åt sådana brott mot EU:s regler utan även exempelvis Spanien och Frankrike. EU var mycket sena i starten av corona-krisen och EU har verkligen inte visat sig från sin bästa sida - tvärtom har talet om samarbete tonats ned och protektionismen har tagit över. Samtidigt kunde Dahlgren meddela att EU-länderna tillsammans tagit hem över 500.000 EU-medborgare från olika ställen i världen där de blivit strandsatta till följd av Corona-krisen. Alltid något.

De som känner mig och vet hur jag resonerat kring EU tidigare vet att jag betecknar mig som en kritisk EU-vän. Jag tror på idén om EU som underlättar för frihandel och fri rörlighet inom Europa, och där länder i organiserad form kan samverka om gemensamma frågor. Utrikespolitiskt och när det gäller handelsavtal mm är det en stor styrka att agera gemensamt, och den europeiska ekonomin är sammantaget en av världens största vilket ger en tyngd åt vad EU tycker internationellt.

För svensk del är det givetvis alltid en konflikt mellan att vi är och sannolikt under överskådlig tid kommer att vara en av EU:s nettobidragsgivare, och att vi samtidigt som ett mycket exportberoende land tjänar på frihandel. Vi är också ett befolkningsmässigt litet land vilket gör att EU stärker Sverige i internationella sammanhang om vi agerar tillsammans med andra.

Jag har samtidigt sedan jag blev riksdagsledamot fått mer insyn i EU:s arbete och det enorma slöseriet och viljan att klåfingrigt lägga sig i nationella frågor och verka för alltmer överstatlighet och en ständigt svällande EU-budget. De senaste åren har jag även varit ledamot i riksdagens EU-nämnd och fått ansvaret från moderaterna att hantera frågan om EU:s långtidsbudget. Det har ärligt talat ökat min misstro mot EU-ledningens agenda ytterligare. Både EU-kommissionen och EU-parlamentet verkar hela tiden för att kapa åt sig mer makt på medlemsländernas bekostnad, och man vill ha större och större budget - där Sverige och ett mindre antal länder ska tvingas betala allt mera som sedan omfördelas till länder i östra och södra Europa.

Fram tills nu har vi haft en förhållandevis hård debatt mellan medlemsländerna om det budgetförslag som det finska ordförandeskapet presenterade i början på året. Länderna har inte kunnat enas. Sedan Corona-krisen tog fart har diskussionerna om EU:s långtidsbudget lagts på is tills vidare. Inom kort väntar vi oss att det ska komma igång igen. Förutom samtalen om den vanliga långtidsbudgeten där Sverige slåss för att EU-budgeten ska ligga kvar så nära 1% av EU:s BNI som möjligt, har det tillkommit en diskussion om "den gröna given" som är tänkt att storsatsa på klimatomställning och miljö. Vi har redan tidigare känt stor osäkerhet kring om detta ska plussas på den vanliga budgeten eller rymmas inom den. Risken att den läggs ovanpå är uppenbar eftersom EU har svårt att spara bort annat i budgeten - främst jordbruksstödet som många länder vill ha kvar.

Nu har Tyskland i corona-krisens spår tagit initiativ till en diskussion om att dubbla (!) EU:s budget till 2%, alltså en fördubbling. Samtidigt talas det om en omfattande "återstartsfond" för att få igång EU:s ekonomi efter corona-krisen. Var allt detta handlar vet ingen idag.

Men för egen del ser jag kraftfulla hot mot svensk ekonomi. En redan alldeles för omfattande EU-budget kan i värsta fall komma att fördubblas och ovanpå detta kan eventuellt komma att läggas en enorm miljö/klimatsatsning och en gigantisk återstatsfond. Samtidigt riskerar Sveriges rabatter på EU-avgiften att minskas eller försvinna. Den totala kostnaden för Sverige som nettobidragsgivare kan bli enorm, så enorm att jag tror att det kan förändra svenska folkets syn på EU i starkt negativ riktning. Detta gäller för övrigt inte bara Sverige, det finns fler länder som har samma restriktiva syn som vi - framförallt Nederländerna, Danmark och Österrike - och även i dessa länder kan missnöjet komma att öka.

I längden kan inte EU se ett mindre antal länder i norra Europa som en bankomat där man kan hämta obegränsat med pengar för att dela ut till andra länder. Då kommer hela EU att skaka i grunden. För vad händer om finansiärerna i norr drar sig ur? Hur ska EU då få ihop sin budget? EU:s ledning och EU-parlamentet spelar idag ett mycket högt spel med EU:s framtid.

EU-nämnden är rutinerade när det gäller telefonkonferenser

Det var väldigt öde idag när EU-nämnden hade möte. Vi var tre ledamöter på plats samt ett par tjänstemän. Det var ändå en komplett EU-nämnd som deltog vid dagens informationsmöte med EU-minister Hans Dahlgren. Detta har vi numera varje måndag, samt vid behov. Vi är vana vid telefonmöten i EU-nämnden och har haft detta många gånger med våra ministrar, så det fungerar bra och alla ledamöter är disciplinerade.

Vi dagens möte fick vi en bra genomgång av EU:s arbete med hanteringen av coronapandemin. Det handlade om ökad gemensam upphandling av medicinteknisk utrustning och skyddsutrustning som pågår och levereras löpande. Det handlade också om att man börjar få stopp på nationella exporetförbud inom EU, både Tyskland och Bulgarien har släppt sina exportförbud, men fortfarande gäller sådana i Frankrike, Spanien, Italien, Tjeckien och Polen, och det försvårar handeln inom EU.

Jag lyfte själv frågan om hur EU förbereder sig för den djupa ekonom iska kris som lär bli följden i flera av de hårdast drabbade medlemsstaterna - exempelvis Italien och Spanien, som redan idag har mycket svagf ekonomi och nu tvingas lägga stora pengar på både sjukvård och krispaket. EU-ministern menade att EU:s ledning har viss beredskap för detta. Frågan om EU:s långtidsbudget var också uppe - det finns sannolikt röster både för att utöka budgeten för att motverka den ekonomiska kris som kan följa av corona-pandemin, och andra röster som vill krympa budgeten för att få mer nationella resurser för krisbekämpning. Miljöpartiets representant lyfte frågan om Tjeckiens initiativ att skära ordentligt i klimatsatsningarna och i stället lägga pengarna på corona-krisen. EU-ministern deklarerade att "klimathotet är en viktig existentiell fråga precis som coirona-pandemin" och att man inte kan ställa dessa satsningar mot varandra. Jag kan bara konstatera att jag tror precis tvärtom. Det kommer inte att finnas en krona till klimatåtgärder med tveksam nytta under överskådlig tid. Detta vet såklart EU-ministern också, men han har ju ett mIljöparti att släpa på i regeringen och måste hålla skenet uppe.

Även min tidigare fråga om hur EU hjälper Grekland att hantera sina stora läger av asylsökande och hur man ska kunna förhindra smittspridning var uppe på nytt, och det verkar ändå som om EU börjar inse problemet och att man ger Grekland viss hjälp.

Dagens telefonmöte med EU-nämnden

2020-03-20

I dag hade vi sedvanligt möte med EU-nämnden, även om de flesta deltog via telefon. För många i andra riksdagsutskott är telefonmöten ytterst ovanligt, men för oss i EU-nämnden är det tvärtom mycket vanligt. Vi har ofta akuta möten i samband med toppmöten i EU där våra ministrar snabbt måste förankra nya ståndpunkter vid förhandlingar. Vi har upparbetade rutiner för telefonmöten och det fungerar bra även under pågående kris.

Vid dagens möte deltog utrikesminister Ann Linde och EU-minister Hans Dahlgren. Förutom en del saker kring Corona-viruset behandlades en hel del andra frågor. Vare sig riksdagen eller EU står still politiskt trots Corona-krisen.

Jag lyfte en fråga under mötet och det gällde att EU planerar att fortsätta sina insatser på Medelhavet för att övervaka vapenembargot mot bland annat Syrien. I detta ingår ju automatiskt att vid behov rädda människor från sjunkande båtar och genom sin blotta närvaro motverka flyktingsmuggling. Utrikesministern påpekade att EU-länderna inte är helt eniga i frågan om hur detta påverkar asylströmmarna till EU och hur man ska agera om dessa strömmar växer. Jag frågade om det inte vare lämpligt att lösa denna fråga innan man plockar upp fler flyktingar ur småbåtar och kör dem till hamnar i EU. Jag frågade konkret vilka länder och hamnar som är beredda att låta dessa fartyg lägga till och släppa av asylsökande. Hennes något irriterade svar var att upprepa att Sverige vill ha till stånd en tvingande flyktingfördelning inom EU. Det är vi hyfsat överens om i riksdagen, men det är samtidigt ett dödfött projekt eftersom inte alla länder är för detta. Det är alltså inte svaret på hur saken ska hanteras i närtid.

Jag känner stor oro för detta. Alla de stora medelhavsländerna - Spanien, Frankrike och Italien är hårt drabbade av Corona-viruset och Grekland har förutom Corona-problem redan fullt av asylsökande från Turkiet i läger på öarna. Att då sätta igång nya "räddningsaktioner" och samla upp människor från båtar (varav många bevisligen inte har flyktingstatus) utan att veta vart man sedan ska ta sig för att lasta av dem känns mycket illa genomtänkt. Jag tycker man borde köra tillbaka dem till de hamnar de kommit ifrån, oftast nordafrika. Huvuddelen saknar asylskäl och bör återvända hem. Men det lär knappast hända.

Många möten med EU-nämnden denna vecka

Det är många tunga frågor att hantera politiskt just nu, och alla har tydlig koppling till EU. Denna vecka har vi därför ovantligt många möten med EU-nämnden.

Först hade vi en återrapport från statsminister Stefan Löfven i tisdags där han redogjorde för diskussionerna Europeiska Rådet rörande EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Jag har tidigare berättat om detta, och mötet slutade alltså i oenighet och man ska göra nya försöka att enas senare i vår.

I går hade vi så ett extrainsatt EU-nämndsmöte med anledning av krisläget vid den turkisk-grekiska gränsen och alla de personer som vill försöka ta sig in i EU. Justitie och migrationsminister Morgan Johansson var närvarande och berättade om de senaste turerna och den information man har, och hur EU arbetar vidare med frågan. Vår regering hoppas fortfarande på att EU ska få till ett nytt avtal med Turkiet. Jag var inte särskilt imponerad av de besked som lämnades, det är en sak att säga att man ska "hålla gränsen", men samtidigt säger man att man vill försvara asylrätten, vilket lär innebära en mycket stor ström av asylsökande till EU. Redan kommer tusentals asylsökande i båtar till grekiska öar och Grekland har ingen chans att hantera detta själva. I Turkiet finns ytterligare 3-4 miljoner människor i olika läger och om Turkiet släpper iväg alla dem till EU lär det bli ett totalt kaos i Europa. I det läget anser jag att Sverige ensidigt måste säga att vi avvisar alla asylsökande direkt vid gränsen om de kommer via annat EU-land. Men det finns inget stöd i riksdagen för detta i nuläget, inte ens i mitt eget parti. Jag är dock övertygad om att vi kommer dit.

I morse hade vi sedan ett extrainsatt EU-nämndsmöte med socialminister Lena Hallengren, och ämnet var såklart Coronaviruset. Hon redogjorde för pågående EU-samarbete kring frågan, och det är faktiskt imponerande. Man har nära samarbete, följer gemensamt upp läget och har väldigt bra koll på vad som händer inom EU, hur smittvägar går och den gemensamma smittskyddsmyndigheten för EU (som ligger i Solna) har hög kunskap om viruset och hur det fungerar. Samtidigt är det oroande med hotande brist på mediciner och vårdplatser. Jag frågade hur hon ser på att ansvarig myndighet vid ett flertal tillfällen gått ut med missvisande eller motstridig information. Hon medgav att just informationsbiten är oerhört central och att det är viktigt med korrekt information men ville såklart inte instämma i kritiken mot Folkhälsomyndigheten. Jag frågade också hur det ser ut med prioriteringarna inom vården om vi skulle få många som behöver intensivvård, och hur möjligheterna är för EU-länderna att stödja varandra där. Det finns en civilförsvarsmekanism där länderna lovar stödja varandra vid behov, men det finns inget detaljerat sagt om stöd med vårdresurser. Möjligheten till stöd bygger ju också på att inte alla EU-länder har samma problem med vårdplatser. Några tydliga svar kunde vi inte få vare sig om medicinförsörjning eller tillgången på vårdplatser om situationen blir allvarligare, och i huvudsak är det ett nationellt ansvar. Så här långt verkar vården klara av situationen utan problem, men hur det blir vid ett allvarligare läge känns mer oklart.

I morgon väntar ytterligare ett extra möte med anledning av situationen vid grekisk-turkiska gränsen och därefter följer ett ordinarie EU-nämndsmöte. Jag kommer dock inte att tjänstgöra i morgon utan andra kolleger deltar på dessa två möten (vi delar upp närvaron lite beroende på vilka frågor som behandlas så att personer från rätt riksdagsutskott finns på plats).

Statsministerns återrapport från senaste mötet i Europeiska Rådet

I dag hade statsministern så kallad återrapport i riksdagen från senasre mötet med europeiska Rådet där EU:s ledare främst diskuterade EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Rådets möte avslutades i total oenighet och fortsättning följer. Efter återrapporten fick samtliga partier ställa frågor, och det mesta handlöade om det jag tidigare rapporterat på bloggen, nämligen den svenska hållningen i frågan och hur diskussionerna gått. Men självklart tog flera även upp situationen vid turkisk-grekiska gränsen, Från moderat sida anser vi både att EU:s budget totalt sett måste bantas när britterna lämnat EU, men också att större del av den EU:s budget som blir kvar bör gå till Frontex för gränsbevakning och för att allmänt stärka kontrollen av EU:s yttre gräns.

Nedan lyssnar vi på statsministerns inledande anförande, och mina två kolleger i EU-nmämnden, Desirée Petrhrus (KD) och Jessika Roswall (M) förbereder sina kommande inlägg i debatten. Själv ser jag oväntat koncentrerad ut. Och det är jag - frågan om EU:s långtidsbudget är oerhört viktig för Sverige, många miljarder står på spel.

Som väntat kunde inte EU-ländernas ledare enas om ny budget

Sedan i går har jag varit en av fyra moderater som haft "jour" för att med kort varsel kunna vara med på extra telefonkonferenser med EU-nämnden för att få löpande uppdateringar av EU-minister Hans Dahlgren (S) från Bryssel om hur diskussionerna om den nya EU-budgeten från 2021 och den svenska medlemsavgiften går. Statsminister Löfvén är bunden av EU-nämndens instruktioner och behöver han nya mandat för kompromisser måste först EU-nämnden godkänna detta. Och för att det ska fungera måste vi vara beslutsmässiga.

I går kväll hade vi ett telefonmöte, sedan hade vi en ny avstämning med EU-ministern från Bryssel i dag på EU-nämndens ordinarie möte och i kväll hade vi återigen ett telefonmöte.

I eftermiddags fick vi ta del av ett utkast till ny kompromiss som visserligen gick något i Sveriges riktning, men långt ifrån tillräckligt. Och EU-ministern kunde några timmar senare meddela att EU:s stats och regeringschefer vid sitt kvällsmöte beslutat att avbryta förhandlingarna eftersom man stod för långt ifrån varandra. Nya möten och förhandlingar lär vänta senare i vår.

Fortfarande är det en kamp mellan de länder som får väldigt mycket pengar från EU och de länder som är stora nettobetalare och står för kalaset. De senare är Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike som har gått ihop för att få ett starkare förhandlingsläge, och allmänt kallas för "de fyra sparsamma". Även Tyskland ligger nära oss och vill i likhet med de fyra sparsamma ha en stramare EU-budget och rimliga EU-avgifter. Övriga länder måste inse att våra fem länder inte är en bankomat med fri dragningsrätt. En höjd avgift i förhållande till BNI är naturligt, men inte stora höjningar utöver det.

Samtal i SvD:s "Ledarpodden" om EU-budget och svensk EU-avgift

I går var jag en av tre deltagare i Svenska Dagbladets podd "Ledarredaktionen" där vi samtalade om de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och den svenska EU-avgiften från 2021 och framåt. Lyssna på hela inslaget genom att antingen klicka nedan (fungerar i mobilen och i vissa datorer), i annat fall sök podden "Ledarredaktionen" via SvD.se eller där poddar finns!

Öppet samråd med statsministern inför förhandlingarna om EU-budgeten

I dag hade EU-nämnden öppet samråd med statsminister Stefan Löfvén och EU-minister Hans Dahlgren inför stats- och regeringschefernas förhandling om EU_s långtidsbudget i slutet av denna vecka. Det senaste förhandlingsförslaget betyder fortsattmycket stora avgiftshöjningar för Sverige och avvisas av regeringen. EU-nämnden gav fortsatt stöd till regeringen att hålla denna linje. Mest uppseendeväckande idag var att Liberalerna, som tidigare varit de enda som inte vill att Sverige ska motsätta sig en kraftigt ökad EU-avgift idag bytte fot och följde den linje övriga partier haft sedan länge. Nu har regeringen en enig riksdag bakom sig för att hålla en fortsatt restriktiv linje kring EU:s budget och den svenska EU-avgiften.

Från torsdag och hela helgen har jag och mina tre moderata ordinarie kolleger i EU-nämnden ständig jour och beredskap för att med kort varsel hålla telefonkonferenser med statsministern för att ta ställning till nya förhandlingsutspel. Regeringen får nämligen inte ta några beslut i dessa frågor utan godkännande av en majoritet i EU-nämnden. Det kommer att bli en spännande helg - om nu inte förhandlingarna kör fast direkt och skjuts på framtiden. Personligen tror jag det kommer bli mycket svårt för EU-ländernas ledare att enas. Min egen sammanfattning av det som väntar lade jag just ut på twitter:

Möte med riksdagens "Brexitberedning"

2020-02-14

Jag ingår även i Riksdagens "Brexitberedning" som diskuterar följderna för EU och Sverige av britternas utträde ur EU.

Efter EU-nämnden idag föredrog EU-minister Hans Dahlgren läget efter Brexit och den som tror att allt är klart i och med att britterna lämnat EU tror ordentligt fel. Faktum är att det är nu arbetet börjar. Britterna har accepterat en plan för hur utträde ska ske, men nu återstår att detaljreglera hur relationerna mellan britterna och EU ska se ut i framtiden. Det gäller allt från villkoren för handel och särkerhetssamarbete till rörligheten för människor, fiskekvoter och en massa andra saker. Britterna vill ha väldigt lite regleringar och vill inte betala för handelsavtal mm (som exempelvis Norge gör i EES-avtalet). EU å andra sidan vill ha så mycket avtal som möjligt om viktiga frågor för att underlätta handel och annat samarbete. Var detta slutar återstår att se.

I de frågor där EU har beslutskompetensen (exempelvis frihandelsavtal och tullfrågor) räcker det att EU-parlamentet och britterna tar beslut på vart sitt håll. Men i frågor där nationell kompetens råder krävs godkännande av varje medlemsland i EU och det kan bli en lång procvess.

I bästa fall löser sig detta så att handel och rörlighet för människor för arbete och studier fungerar smidigt. I sämsta fall blir det fullt uttag av tullar mellan EU och Storbritannien, och visumkrav för den som vill resa mellan Storebritannien och EU. Det sista skulle skada Sverige allvarligt eftersom britterna är ett av våra viktigaste handelsländer och vi har ett stort utbyte av både varor, tjänster och människor mellan våra länder idag.

Hur mycket kommer EU:s "Green new deal" att kosta Sverige?

2020-02-14

Jag har ansvaret för moderaternas räkning att hålla ihop frågorna om EU:s långtidsbudget mellan Finansutskottet och EU-nämnden och ingår även i riksdagens parlamentariska beredningsgrupp för den svenska förhandlingarna om den svenska EU-avgiften och i den parlamentariska Brexit-gruppen som följer de ekonomiska effekterna för EU och Sverige av britternas utträde ur EU.

På i stort sett varje möte med EU-nämnden finns MFF (EU:s långtidsbudget) på dagordningen, så även idag. Nästa vecka ska Europeiska Rådet göra ett nytt försök att komma framåt i frågan och försöka ena EU-länderna om en ny budget. Sannolikheten att det ska lyckas bedömer jag som ytterst minimal - skillnaderna mellan länderna är alltför stor idag.

Samtidigt har en ny oroväckande fråga dykt upp i diskussionerna om den framtida svenska EU-avgiften. Det handlar om den så kallade "green new deal" som EU:s nya ordförande von der Leyen utlovade när hon tillträdde. Detta är alltså en fond som ska användas för gröna investeringar och "klimatinvesteringar" i EU med avsikten att EU ska bli "klimatneutralt" till 2050. Tanken är att denna "fond" (kanske är ordet "plan" mer korrekt) de kommande tio åren ska generera 1.000 miljarder Euro (!). Det är en gigantisk summa, och sannolikheten att man når den nivån ska nog inte överdrivas. Det mesta av pengarna ska komma från privat näringsliv och nationella medfinansieringar, men även Europeiska Investeringsbanken ska bidra med krediter och dessutom ska EU bidra med ca 7,5 miljarder Euro (ca 85 miljarder SEK). Sverige betalar i genomsnitt idag ca 2,33% av EU:s budget. Det betyder att den svenska delen av den direkta insatsen till fonden idag skulle uppgå till ca 2 miljarder kronor. Med EU:s nya långtidsbudget kan dock den svenska andel förväntas öka.

Nu pågår en kamp om hur dessa EU-medel ska hanteras. Ett antal länder, inklusive Sverige (länder som är nettobidragsgivare till EU), anser att detta måste finansieras inom ramen för EU:s totala budget, medan andra länder (de som får mest pengar från EU) vill att insatsen ska ligga utanför EU-budgeten och att inget annat utgiftsområde i EU-budgeten får minskas för att finansiera den nya fonden. För svensk del betyder det att ytterligare minst 2 miljarder nu står på spel, utöver det redan kända hotet om en ökad svensk medlemsavgift med 44%, där vår avgift ökar från 39 till 55 miljarder per år. Jag lyfte denna fråga med finansministern idag men hon verkade inte direkt uppdaterad på frågan. Av protokollet från Europeiska Rådets möte den 21 januari framgår i vart fall att den svenske representanten (statssekreterare Max Elger) framförde att fonden måste lägga sinom befintlig budget och finansieras genom omprioriteringar. Tyvärr fanns många röster som ansåg motsatsen.

Detta blir ytterligare en viktig fråga att följa framöver. Självklart måste den svenska linjen värnas, och i sista hand kan man som enskilt land lägga in sitt veto. Varje ny EU-ordförande brukar starta med att föreslå någon ny gigantisk plan eller fond med massor av pengar som ska användas till något man anser är behjärtansvärt. Men i sista änden är det alltid EU:s medborgare som får kostnaden på sin skattsedel.

Extrainsatt möte i EU-nämnden angående Coronaviruset

I dag deltog jag i ett möte med EU-nämnden inför ett extrainsatt möte i Europeiska Rådet i morgon med anledning av den allvarliga utvecklingen när det gäller Corona-viruset. Via telefon hade vi kontakt med socialminister Lena Hallengren (S) i Bryssel, och i sammanträdesrummet fanns både representanter för Folkhälsomyndigheten och medarbetare från socialdepartementet.

Utan att röja alltför mycket som sades på mötet känns det ändå som om Sverige har hyfsad koll på läget och att det internationella samarbetet fungerar ganska bra. WHO har personal på plats i Kina och inom EU samarbetar ländernas folkhälsomyndigheter och smittskyddsmyndigheter med EU:s eget smittskyddsorgan. En viss oro framfördes från oss ledamöter över om man verkligen kan lita på den statistik vi får från Kina, men Sveriges regering och våra myndigheter förlitar sig inte på dessa siffror utan de officiella siffrorna från WHO.

Jag ställde själv frågor kring när och hur provtagning sker av resenärer som kommer till Sverige från Kina. Vi har ett antal reguljära flyglinjer till Kina och även om antalet resenärer minskat så är det fortfarande många som reser, och hittills har ju alla smittade i Europa antingen varit personer som besökt Kina eller personer som smittats av tidigare Kinabesökare. Svaret från Folkhälsomyndigheten var intressant. På grund av den osäkra inkubationstiden som kan vara allt från något dygn till många dagar så vet man inte om någon är smittad förrän lång tid efter besöket i Kina. Om man gör automatisk provtagning på alla medför det en falsk trygghet - man kan vara symptomfri när man kliver av planet men bli sjuk några dagar senare. I stället ligger fokus på att informera alla resenärer och få den som efter ett besök i Kina får förkylningsliknande symptom att frivilligt omedelbart söka upp sjukvården. Jag kan inte annat än säga att det låter vettigt. Det är också ett faktum att smittspridningen inom Europa inte tagit fart utan det är fortfarande bara enstaka fall.

I övrigt fick vi en massa intressant in formation om smittspridning och symptom. Det mest intressanta var kanske att av alla som smittats av Coronavirus i Kina så är det bara 15-20% som behöver sjukhusvård och av dem endast en mindre del som behöver intensivvård. Många smittade får bara lindriga eller normala förkylningssymptom och blir friska av sig själva. Det är viktigt att ha med sig denna bild när domedagsbilder sprids i media.

Själv följer jag denna länk från John Hopkins University som illustrerar den officiella rapporteringen av Coronavirusets spridning och hur många som smittas och avlider och hur detta fördelas mellan olika länder.

Man ska ta virusspridningen på största allvar, men inte heller i denna fråga vinner man något på den panik som bland annat våra mdier gärna målar upp för att sälja några extra lösnummer. Det viktigaste är kanske att ta lärdom av varje virusutbrott för att ha beredskap nästa gång det händer.

Intervjuad i Morgonekot om M-nej till att ge EU nya inkomstkällor

Jag är ju ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden och har fått partiets uppdrag att vara en "förbindelselänk" mellan utskotten när det gäller EU:s långtidsbudget och förhandlingarna om den svenska avgiften. Jag är därför med på alla möten i EU-nämnden där viktigare frågor rörande EU:s budget och den svenska avgiften behandlas. Jag sitter också med i Rksdagens särskilda beredningsgrupp som består av ledamöter från samtliga partier. EU-frågorna tar allt mer av min tid, och det är minst sagt ett snårigt politikområde - men också viktigt. Det handlar om mycket stora pengar för svensk del om vi lyckas bra eller dåligt i förhandlingarna.

I går blev jag intervjuad av Dagens Eko och idag sänds delar av detta i Morgonekot. Ämnet är Moderaternas syn på de pågående diskussionerna och förhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget, den framtida svenska EU-avgiften och vår syn på att EU ska få ta in pengar på nya sätt.

Fokus i intervjun var om EU ska få ta in nya "egna medel" (något missvisande begrepp eftersom det inte handlar om att ge EU direkt beskattningsrätt, utan bara nya sätt att beräkna medlemsstaernas avgifter). Bland annat har det diskuterats en avgiftsgrund som gäller försäljning av utsläppsrätter och en om en avgift baserad på mängden plastavfall. Moderaterna avvisar detta av preincipiella skäl. Båda dessa nya beräkningsmodeller kan i och för sig innebära att Sverige kommer bättre ut än andra länder, men det innebär ingen garanti alls för att dessa nya sätt att beräkna EU-avgiften gör att den totala svenska avgiften blir lägre. Det kan lika gärna bli så att dessa nya pengar bara läggs ovanpå de övriga EU-avgifter man vill ta in. Det kan också bli ett sätt för EU att motivera att Sverige får avstå från vissa av tidigare framförhandlade reabatter på den svenska avgiften. Vi tycker det är ett vågspel från svensk sida att öppna upp för detta.

Det finns samtidigt en risk för Sverige att säga ja till nya sätt att ta in pengar till en ständigt växande EU-budget. Om vi säger ja till dessa nya sätt att ta in avgifter öppnar vi också upp för framtida nya kreativa förslag till nya intäkter från dem som vill se en snabbt växande EU-budget. Regeringen har tidigare framhållit att dagens system att beräkna EU-avgifterna efter varje lands BNI till viss del verkar återhållande på EU:s utgifter, och det är en linje vi tidigare varit ganska överens om i riksdagen. Nu har en majoritet av partierna bytt fot och öppnar i vart fall för en diskussion om nya avgftsbaser.

Moderaterna har reserverat sig mot detta i EU nämnden. Vi har inte sett något skäl att byta åsikt. Även KD och V har reserverat sig med lite olika motivering. Alla övriga partier sa ja till att öppna upp för nya intäktskällor för EU.

I den längre intervjun framhöll jag också att Moderaterna står fast vid vår tydliga linje, som vi även drev i EU-valrörelsen. Den svenska EU-avgiften i andel av BNI ska inte öka. Vi har både i höstas och nu senast härom veckan fått stöd i EU-nämnden för två olika moderata initiativ som värnar den strikta svenska linjen.

Det första initiativet var en tydligare skrivning om att regeringen ska verka för att den svenska EU-avgiften inte ska öka. Denna tydliga linje har bekräftats av statsministern i EU-nämnden och det är nu Sveriges officiella linje.

Den andra initiativet var att vi fick stöd av EU-nämnden när det gäller EU:s planer på att inrätta en ny klimatfond. Moderaternas initiativ innebär att EU i så fall får finansiera denna fond inom ramen för befintlig budget och inte genom högre EU-avgifter. Finansministern bekräftade häromdagen att detta är den svenska linjen.

Det är också viktigt att inte glömma att det alltid är EU:s medborgare som betalar EU:s kostnader, oavsett hur avgifterna beräknas och fördelas mellan länderna. Vi moderater lovade i EU-valet att vara en stark och tydlig röst för en återhållsam EU-budget som prioriterar rätt saker. Och att vi vill hålla nere den svenska EU-avgiften. Vi håller vårt löfte. För oss är det lika viktigt att värna skattebetalarnas pengar i EU som i den svenska statsbudgeten, och lika viktigt att prioritera vad man använder pengarna till.

Moderat krav skärpte upp Sveriges linje kring EU:s nya klimatfond

När EU-nämnden hade sammanträde med finansministern nyligen lyfte vi moderater frågan om EU:s planer på att inrätta en ny gigantisk "klimatfond". Tanken är att planen totalt, inklusive nationella och privata investeringar ska omfatta 10.000 miljarder kronor. Gigantiska pengar.

Oron vi moderater hyser är att EU ska försöka lägga kostnaderna för denna "klimatfond" utanför EU-budgeten, vilket skulle öka medlemsstaternas kostnader. Från moderat sida menar vi att om EU ska bygga upp en sådan fond får man samtidigt finansiera det genom att minska kostnaderna för något annat. Detta var också det besked vår moderate andre vice ordförande i EU-nämnden, Jessika Roswall, framförde vid mötet. Från övriga partier var intresset för frågan svalt, men den moderata linjen fick stöd av EU-nämnden.

I dag kan jag konstatera att finansministern uttalar sig helt i enlighet med denna moderata linje i en intervju i Aftonbladet.

Moderaterna kommer fortsätta att noga bevaka frågan om EU:s budget och den svenska EU-avgiften. Det handlar om mycket stora pengar. Som moderaternas ansvarige för frågan i Finansutskottet kommer jag att har stort fokus på detta. I höstas fick vi igenom skärpta skrivningar kring den svenska inställningen till EU-avgiften, och finansministerns tydliga besked om Sveriges inställning till klimatfonden var ännu en seger för en restriktiv linje kring den svenska EU-budgeten. Moderaterna har en viktig uppgift att värna de svenska skattebetalarnas pengar.

Mottagning i Regeringskansliet - Sverige 25 år i EU

2020-01-15

I kväll var jag och andra ordinarie ledamöter i EU-nämnden inbjudna av EU-minister Hans Dahlgren till en mottagning i regeringskansliet med anledning av att Sverige i år varit medlemmar i EU i 25 år. Det blev korta föredragningar av personer som haft viktiga roller från den långa processen för förhandlingar om medlemskap, EU-omröstningen och medlemskapet fram tills idag.

Som alltid är jag en kritisk EU-vän. Dagens mottagning präglades av i stort sett enbart lovord om EU-medlmskapet. Och visst, det finns många fördelar för Sverige med vårt medlemskap. Men det finns också en hel del nackdelar, och som alla vet ser jag med oro på att EU försöker kapa åt sig allt mer makt från de enskilda medlemsstaterna och att deras budget växer alldeles för snabbt. Ska EU överleva i längden kommer det krävas ordentliga reformer, ökad demokrati, mindre federalistiska drömmar och en rejält bantad budget. Jag ser som min uppgift att både visa på positiva effekter av medlemskapet och peka på det negativa och varna för riskerna. Båda dessa saker kan man göra samtidigt.

På mottagningen deltoig bland annat förre statsministern Ingvar Carlsson (S). Han är hedermedlem i den supporterförening för Elfsborgare som jag startade 2006, Riksdagsguliganerna. Nyblivna riksdagsledamoten Ilona Szatmari Waldau (V) är också medlem och sitter dessutom i EU-nämnden tillsammans med mig. Så här är tre politiska guliganer på samma bild. Fotboll förenar över partigränserna.

Brittiska valet kan äntligen skapa ordning i Brexit-kaoset

Det brittiska valet innebar en storseger för moderaternas systerparti Tories och Boris Johnson. Samtidigt blev valet en katastrof för Socialdemokraterna (Labour) som gjorde sitt sämsta val på 84 år. Den ganska extrema vänstersocialismen som Jeremy Corbyn står för verkar inte locka britterna nämnvärt. Sannolikt beror väl stödet för Tories till stor del på att britterna tröttnat på brexit-kaoset. Nu kan Johson lotsa utträdesavtalet med EU genom de brittiska parlamentet och britterna lär lämna EU den sista januari 2020. De finansiella marknaderna uppskattar detta, osäkerhet är det värsta som finns.

Jag beklagar fortfarande att britterna röstade för att lämna EU. Britterna är en av Sveriges viktigaste handelspartners och man har ofta haft en samsyn med Sverige och de nordiska länderna och några andra nordeuropeiska länder mot strömningarna i EU om ökad överstatlighet, växande budget och mer byråkrati. Nu blir det en sund och balanserad röst mindre i EU. Samtidigt är det viktigt att om britterna ska lämna så ska det ske på ett ordnat sätt där det skapas garantier för att britterna fullföljer de betalningar man redan utfäst sig att göra och där andra viktiga överenskommelser ligger fast, samt att handel och ekonomiska transaktioner med britterna kan fortsätta så bra som möjligt. Hade britterna lämnat utan avtal hade det skapat kaos, inte minst för svenska exportföretag, och samtidigt hade Sverige riskerat att åka på en extra EU-avgift för att täcka betalningar som britterna eventuellt inte skulle fullfölja. Avtalet är också en garanti för att svenskar som bor i Storbritannien och britter som bor i Sverige kan fortsätta med det som tidigare.

Jag ser en del kommentarer på sociala medier om att Sverige borde följa i britternas spår och göra en "swexit". Jag delar inte den åsikten, och det gör inte heller en majoritet av svenska folket. Faktum är att en mycket stor majoritet av svenska folket vill stanna kvar i EU, hela 60% är positiva till EU i den senaste mätningen från SCB. Andelen som vill lämna är en liten minoritet, endast 15%. Samtliga åtta riksdagspartier är idag också för att stanna i EU. Ett viktigt skäl är att svensk exportindustri har oerhört stor nytta av EU-medlemskapet, utan EU skulle vi riskera både jobb och skatteintäkter. EU är också ett sätt för Sverige att tillsammans med andra försöka hantera migrationsströmmar, terrorhot, kriminalitet och miljöhot - saker vi i Sverige inte så enkelt kan lösa själva.

Men med detta sagt - EU är på en farlig väg. Starka röster för en snabbt ökande budget och stigande medlemsavgifter, mer överstatlighet, en livsfarlig klimat- och energipolitik som hotar både energiförsörjning och välfärd och kommer att kosta enorma summor, en ständig önskan för EU att lägga sig i nationella frågor och ledande företrädare som drivs mer av tanken på en EU-federation än ett EU-samarbete. Samtidigt som man enligt min åsikt missköter en del av de uppgifter man redan har, inte minst migrationsfrågan. Även på området bekämpning av kriminalitet och terrorism behövs mer resurser. I stället läggs allt mer på jordbruksstöd.

Om EU fortsätter på denna väg tror jag att EU-opinionen kan vända och bli mer negativ, inte bara i Sverige utan i fler länder. EU har framtiden i egna händer - om man tar ett steg tillbaka och lägger fokus på EU:s kärnuppgifter och håller i pengarna så tror jag EU:s framtid är ljus. Väljer man en annan väg kommer projektet allt mer att ifrågasättas. Det vore synd, för huvudsyftet med EU var att säkra freden i Europa. Det har fungerat - inget EU-land har sedan bildandet varit i väpnad konflikt med ett annan EU-land. Detta är fortfarande det viktigaste skälet att försvara EU-samarbetet.

Min personliga inställning, som genomsyrar mitt arbete i riksdagens EU-nämnd, är att jag är en mycket kritisk EU-vän. Än så länge ser jag fler fördelar än nackdelar för Sverige och tycker inte vi ska lämna EU. Men jag är djupt oroad för EU:s utveckling. Vi måste försvara nationalstaten mot de federalistiska strömningarna inom EU.

EU-nämnden träffade statsministern inför Europeiska Rådet

2019-12-11

I dag träffade EU-nämnden statsministern inför Europeiska Rådets kommande möte. Han ägnade mesta tiden åt att prata klimat, och verkade vilja framhålla Sverige som ett föredöme. Han glömde dock berätta om den svenska regeringens dyra och verkningslösa klimatpolitik.

Det blev också en del diskussion kring förhandlingarna om ny EU-budget, och statsministern förklarade att han var tacksam över de skärpta skrivningar som M, KD och V drev igenom i finansutskottet rörande den restriktiva svenska linjen och sa att det stärkte den svenska förhandlingspositionen att ha en enig riksdag bakom sig. Se där - det var exakt det som var syftet med vårt initiativ i finansutskottet.

Dagens möte med EU-nämnden

Vid förmiddagens möte med EU-nämnden hade vi besök av inte mindre än fem ministrar och statsråd som föredrog sina olika områden inför kommande EU-möten på olika nivåer.

För egen del bevakar jag ju främst frågorna som rör finansutskottet och då framförallt det som rör EU:s långtidsbudget (MFF) för åren 2021-27. I dag var det inte så mycket ny information från EU-minister Hans Dahlgren, förhandlingarna går segt, både vad gäller budgetens omfattning, hur pengarna ska fördelas mellan olika områden samt hur det blir med de rabatter som vissa länder har på sin EU-avgift och därmed hur stor den svenska EU-avgiften kommer att bli.

Det finns en bred samsyn i Sveriges riksdag om att hålla nere både EU:s budget och hur stor del av denna som Sverige ska betala. Sverige har idag starkt stöd för sin återhållsamma linje tillsammans med Danmark, Holland, Österrike och Tyskland - de länder som relativt andra betalar mest till EU.

Samtidigt tyckte ju vi moderater och flera andra partier att regeringen, och då främst statsministern, svajat lite i tydlighet om Sveriges ståndpunkt, och ibland lite uppgivet uttryckt tankar om att Sverige nog måste ställa in sig på en betydligt högre avgift. Vi moderater tror inte detta är en bra förhandlingstaktik och det var ju därför vi tillsammans med en majoritet i finansutskottet drev fram en vassare skrivning om Sveriges ståndpunkt som nu är en del av den svenska linjen. Jag fick försäkringar från Hans Dahlgren om att hela regeringen självklart står bakom den svenska restriktiva linjen och att det inte råder någon oklarhet om detta. Jag uttryckte min förhoppning om att detta också ska upplevas när statsminister Löfven och andra kommenterar saken i media.

Bland övriga frågor som diskuterades idag fanns förslag i spåren av EU:s sociala pelare som riskerar att leda till allt fler EU-beslut som inkräktar på den nationella beslutanderätten över arbetsmarknadspolitik och socialpolitik. Moderaterna var emot att inrätta den sociala pelaren, och vi ser stora risker med denna. Och nu kommer flera förslag som motiveras just av denna pelare. Exempelvis inrättandet av en europeisk arbetsmyndighet och en diskussion om lagstiftade minimilöner i EU. Det var Socialdemokraterna och Stefan Löfvén som tog initiativet i EU till denna pelare, och det är de som nu måste hantera följerna av detta. Vi moderater kommer inte acceptera att man från EU inkräktar på den nationella beslutsrätten i dessa frågor.

Det blev också en oenig EU-nämnd när det gäller förslagen om att hålla förhör med Ungern om deras hantering av viktiga grundläggande principer för EU-medlemskapet, det vi kallar rättsstatsprinciper. Det finns oroväckande tendenser i både Polen och Ungern att man inskränker ytrrandefrihet och mediefrihet och att det också sker viss politisering av domstolarna. Detta är allvarligt och inte förenligt med EU-fördraget. Moderaterna står bakom att EU agerar för att upprätthålla EU:s standard på dessa områden. Tyvärr ville inte Sverigedemokraterna ställa sig bakom detta, vilket är beklagligt. Detta gäller alltså inte frågan om att med tvång fördela ut asylsökande över hela EU (vilket man absolut kan ha synpunkter på och anse strida mot den nationella beslutanderätten), utan detta handlar uteslutande om yttrandefrihet, fria medier och självständiga domstolar. Principer som alla svenska partier borde kunna ställa sig bakom.

Majoritet i Finansutskottet tar strid om Sveriges EU-avgift

Frågan om den scenska EU-avgiften i EU:s kommande långtidsbudget har diskuterats många gånger i både Finansutskottet och EU-nämnden, och jag har varit med på de flesta av dessa överläggningar. Vid flera tillfällen har jag efterfrågat större tydlighet från svenska ministrar och från statsministern. Men tvärtom har vi sett en allt mer oroväckande bild där inte minst statsminister Löfven börjat låta alltmer uppgiven och därmed signalerar svaghet inför de EU-länder som driver på för en större budget, och mer eller mindre signalerat att Sverige knappast lär kunna förhandla fram ett lösning som är gynnsam för Sverige, utan att vi mer eller mindre måste förbereda oss på kraftigt ökad avgift. Från moderat synpunkt är detta ett olyckligt sätt att förhandla. Man kan inte backa in i en förhandling utan måste vara tydlig med sin linje.

Ytterligare en invändning mot regeringens linje är att man ofta talar om att det viktigaste sättet att hålla nere den svenska EU-avgiften är att se till att EU:s budget inte växer alltför mycket. Jag anser att detta är att vilseleda. Även om EU:s budget skulle krympa kan den svenska EU-avgfiften komma att öka dramatiskt om inte regeringen lyckats försvara de svenska rabatterna. Sveriges förhandlare måste både driva en restriktiv EU-budget totalt sett och driva på för att Sveriges andel av EU-avgifterna inte ökar.

I takt med att oron för den svenska förhandlingstaktiken ökat har vi funderat över att göra extra tydligt för regeringen vad riksdagen tycker i frågan. Vid dagens sammanträde i Finansutskottet presenterade Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ett gemensamt så kallat utskottinitiativ rörande den svenska EU-avgiften:

"Regeringen saknar riksdagens stöd att sluta en överenskommelse om EU:s långtidsbudget som innebär att Sveriges totala utbetalniong ökar, räknat som andel av vår BNI. Regeringen ska snarast meddela detta till andra medlemsländer inför förhandlingarna/överläggningarna om MFF/EU:s långtidsbudget"

Initiativet fick stöd även av Sverigedemokraterna, vilket innebar att det fanns majoritet i utskottet för denna skrivning. Vi kommer att ta in denna text i Finansutskottets betänkande rörande den svenska EU-avgiften, som beslutas nästa torsdag. Vi begärde också en extra överläggning med regeringen i Finansutskottet på tisdag nästa vecka om saken.

Det är dags att visa en tydligare svensk linje i denna fråga.

EU-fredag

I går hade jag en riktig EU-fredag. Efter misstroendeförklaringen var det dags för veckans sammanträde med EU-nämnden, där mitt ansvarsområde som vanligt är de frågor som rör Finansutskottet, alltså de ekonomisk-politiska frågorna samt förhandlingarna om EU:s långtidsnudget och Sveriges EU-avgift. Det är EU-minister Hans Dahlgren som representerar regeringen under dessa diskussioner. Jag måste säga att han är en av få ministrar i dagens regering som jag hyser gott förtroende för. Trygg, stabil och erfaren, och dessutom korrekt och trevlig även mot sina politiska motståndare. Om han får sköta Sveriges förhandlingar om EU-avgiften känner jag mig betydligt tryggare än om det lämnas över till statsminister Löfven...

Ett område som jag bara föjde som åhörare var diskussionen om kulturella frågor, där kulturminister Amanda Lind (MP) var ansvarigt statsråd på mötet. Vad EU har med kulturfrågorna att göra begriper jag inte, och det som diskuterades idag var helt enkelt absurt. Jag beskrev det i två inlägg på twitter under mötet:

Efter lunch hade vi moderater vårt regelbundet återkommande EU-samråd. Där samlas vi fyra ordinarie m-ledamöter i EU-nämnden, partiets gruppledning, våra fyra EU-parlamentariker samt kunniga tjänstemän från vårt Brysselkontor och vårt riksdagskansli för att tillsammans lägga upp strategin i olika EU-frågor. En viktig del i detta arbete är att moderaterna ska tala med en röst, vilket var ett tydligt vallöfte i EU-valet. Man ska kunna lita på att moderaterna i EU-parlamentet i stora viktiga frågor driver samma linje som moderaterna i Sveriges Riksdag. Jag är oehört imponerad av den djupa kunskapen som många av våra tjänstemän och politiker besitter i olika EU-frågor och hur EU fungerar och hur man påverkar på bästa sätt. Våra fyra EU-parlamentariker har också tagit för sig i EU-parlamentet och alla fått tunga poster i sina respektive utskott. Moderaterna knyter också starkare band med vänner från andra länder och efter vår moderata valframgång har vi stärkt vår ställning i vår partigrupp EPP (EU-parlamentets största).

Europeiska Revisionsrätten: EU har allt bättre koll på sina pengar

2019-10-24

I dag fick EU-nämnden och Finansutskottet en gemensam dragning av Eva Lindström, som är revisor vid Europeiska Revisionsrätten. Det är de som granskar EU:s redovisning av hur EU-medlen används, och hur de olika länderna hanterar detta.

Efter flera år när Revisionsrätten inte kunnat godkänna EU:s räkenskaper har det uppenbarligen blivit allt bättre på senare år, och i år så tillstyrker man dessa, även om det fortfarande finns en del mindre brister som påtalas i rapporten när det gäller utbetalningar från EU.

Det är positivt att det går åt rätt håll, men fortfarande oacceptabelt med 2,6% uppskattad felnivå i EU:s betalninmgar. Med EU:s enorma budget blir det ganska mycket pengar. EU betalade 2018 ut 156 miljarder Euro, vilket motsvarar långt över 1.600 miljarder kronor. För Sverige som är en av EU:s stora nettobetalare är det såklart oerhört viktigt att inte EU-medel används fel, eller försvinner i korruption eller fusk. Det mesta av avvikelserna beror visserligen mer på snåriga regler än på medvetet fusk, men det är viktigt med fortsatt förbättring och kontroll av hur våra EU-pengar används.

2019-10-09

Jag har fått en del upprörda frågor om hur moderaterna ens kan komma på tanken att acceptera Ylva Johansson (S) som ny EU-kommissionär med ansvar för bland annat migrationspolitiken i EU. Jag förstår frågan. Att EU vill ha en svensk på den posten är en gåta i sig, Sveriges nationella framgångar på området är ju minst sagt begränsade. Posten är ju dessutom i det närmaste omöjlig att hantera - åsikterna både mellan olika länder och inom EU-parlamentet är ju minst sagt spretiga i frågan.

Att bilda en EU-kommission är samtidigt ett pussel där alla länder och alla partigrupper ska ha sitt. Moderaternas och kristdemokraternas partigrupp i EU (EPP, den största partigruppen) fick ju den tunga ordförandeposten i Kommissionen när Ursula von der Leyen valdes. Sedan ska varje lands regering nominera en kommissionär. Det betyder att i Sverige är det S/MP-regeringen som nominerar, och det blir då enligt logiken en socialdemokrat. När Alliansen styrde nominerade vi en liberal som kommissionär (Cecilia Malmström), och hon accepterades då av Socialdemokraterna. På samma sätt accepterar sannolikt moderaterna Ylva Johansson, även om vi såklart hellre hade sett en moderat på posten som kommissionär. Men skulle vi säga nej till Johansson så skulle regeringen bara nominera en annan socialdemokrat.

Ylva Johansson gjorde en mycket svag insats under utfrågningen i EU-parlamentet. Både moderaternas partigrupp EPP som fler andra tyckte hon gav alltför vaga svar och skickade därför nya frågor som hon sedan besvarat skriftligt. Ylva Johansson har nu lämnat in skriftliga svar på dessa frågor.

Enligt vår moderata delegationsledare Tomas Tobé har Ylva Johansson genom sina skriftliga svar tagit ett tydligt steg för att kunna få ett godkännande från den största partigruppen EPP. Enligt Tobé ger Ylva Johansson nu tydligare löften om en mer kontrollerad invandringspolitik. Hon är i de skriftliga svaren mycket tydligare med hur arbetet med återvändande behöver förstärkas och att hon tycker att man behöver ha en mycket större skillnad mellan ekonomiska migranter och de som har asylskäl. Och det är det viktigaste för oss, för det är grunden för att kunna skapa en mer ordnad invandringspolitik.

En annan aspekt på frågan är om man verkligen ska låta EU-parlamentet överpröva nationella regeringars nomineringar. Det skulle ju i så fall flytta ännu mera makt från länderna till EU. Det har förekommit att EU-parlamentet säger nej till en föreslagen kommissionär, men då främst till följd av misstänkt korruption, brottslighet elle rliknande allvarliga saker. Inte av rent politiska skäl. Att en svensk socialdemokratisk regering nominerar en socialdemokrat är knappast skäl i sig att moderaterna skulle säga nej till en föreslagen svensk kommissionär. Då skulle socialdemokraterna på samma sätt säga nej till alla de borgerliga kommissionärer som andra borgerligt styrda länder nominerat.

Skulle moderaterna sagt nej till Johansson i utskottet och - mot förmodan - lyckats få med oss så många att en majoritet i utskottet skulle säga nej, så skulle den svenska regeringen bara nominera en ny socialdemokrat. Sveriges nästa kommissionär blir en socialdemokrat, oavsett vad vi tycker om det. Faktum är också att i ansvarigt EU-utskott var det ingen partigrupp där det ingår svenska parlamentariker som röstade nej till Ylva Johansson. (Inte heller SD:s partigrupp röstade nej till henne - trots den högljudda kritik SD just nu riktar mot oss moderater för att inte vi sa nej i utskottet...)

EU-parlamentet har nu utfrågning av alla kommissionärer. Senare i oktober kommer parlamentet att välja den nya kommissionen i sin helhet. Man röstar alltså inte om en kommissionär i taget. Man kan bara rösta ja eller nej till hela kommissionen som kollektiv. Om moderaterna och EPP slutligt röstar ja till kommissionen och därmed till Ylva Johansson som kommissionär innebär det såklart inte att vi stödjer hennes politiska åsikter i övrigt eller att vi backar upp Socialdemokraterna hemma i Sverige. Det betyder bara att vi accepterar hela den mix av politiska företrädare från olika partier och länder som tilsammans utgör en EU-kommission. Den (sannolikt) blivande kommissionären Ylva Johansson företräder för övrigt vare sig något parti eller något land när hon väl är vald, utan då företräder hon bara EU. Det är självklart av stort värde att de svenska moderata parlamentarikerna har en bra relation med både den svenska kommissionären och resten av Kommissionen. Det är då man kan påverka EU:s politik bäst.

EU-parlamentet röstar alltså slutligt om den nya kommissionen senare i oktober och tanken är att den nya EU-kommissionen tillträder den 1 november.

Ska Sverige säga nej till EU-beslut om nationella koldioxidskatter?

2019-09-23

Vid fredagens möte med EU-nämnden berördes som vanligt ett antal olika frågor. Det mest intressanta tycker jag var när vi kom in på klimatpolitik och diskussionen om framtida europeisk koldioxidskatt. Det var statsrådet Ygeman som föredrog det ärendet.

Min roll i EU-nämnden är att företräda moderaterna i de frågor som berör finansutskottet, alltså bland annat EU-budgeten, den svenska EU-avgiften och förslag om EU-skatter. Jag ställde därför en konkret fråga till statsrådet om Sverige står fast vid tidigare linje att en europeisk koldioxidskatt i så fall ska tas ut nationellt och att det är varje land som bestämmer om skattens storlek och hur den ska användas. Svaret var ett tydligt ja, och det kommer jag att bevaka att han och regeringen efterlever.

Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Man kan såklart diskutera hur den svenska koldioxidskatten slår i vårt land, inte minst landsbygden drabbas hårt, och det är ett faktum att Sverige har den i särklass högsta koldioxidskatten i världen. Självklart försämras även svenska företags konkurrenskraft när andra länder har mycket lägre koldioxidskatt eller ofta ingen alls. Sett ur den synvinkeln kan det knappast vara ett problem för Sverige om EU enas om att alla länder ska ha en viss koldioxidskatt, så länge Sverige inte behöver höja sin. Och eftersom vi redan har högst i både EU och världen så är ju den risken minimal. Så oavsett hur man ser på koldioxidskatten och dess eventuella betydelse för att bromsa klimatförändringar så finns det knappast anledning för Sverige att bromsa EU om man där vill införa en begränsad koldioxidskatt i hela EU. Tvärtom skulle det öka de svenska företagens konkurrenskraft.

Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Men vi säger nej till alla tankar på att EU ska få beskattningsrätten.

Jag tar EU-ministerns svar som löfte att säga nej till höjd svensk EU-avgift

2019-07-10

Nu har EU-nämndens protokoll från mötet den 14 juni offentliggjorts. Vi detta möte diskuterades en del saker kring EU:s ekonomi och budget. Bland annat meddelade EU-minister Hans Dahlgren (S) att tankarna på en europeisk bolagsskatt avförts från dagordningen.

Jag är ledamot i EU-nämnden främst för att bevaka moderaternas linje när det gäller frågor med koppling till finansutskottet, bland annat då EU-avgiften. Vid mötet den 17 juni framförde jag vårt gillande när det gäller slopandet av tankarna på en europeisk bolagsskatt. Samtidigt framförde jag det jag gör vid alla tillfällen, nämligen moderaternas mycket restriktiva linje när det gäller höjd EU-avgift:

Svaret från EU-ministern rörde flera olika frågor från olika ledamöter, men så här svarade han på mitt inlägg:

-----------

----------

Liknande ståndpunkt har finansministern framhållit vid några tillfällen när jag framfört samma sak till henne vid möten i Finansutskottet. Samtidigt har det ibland låtit mer svävande när ministrarna uttalat sig i media. Vi vet också att ett av samarbetspartierna, Liberalerna, är positiva till en höjd svensk medlemsavgift, och även Centerpartiet har sagt att man också accepterar en höjd avgift. Samtidigt har statsministern varit tydlig med att regeringspartierna S/MP säger nej till den kraftiga hgäöjning på ca 15 miljarder som den tidigare EU-kommissionen föreslagit. Man kan ju känna en viss oro för vad regeringens och samarbetspartiernas samlade linje är. Men jag tar EU-ministerns svar som ett löfte och tänker fortsätta bevaka frågan.

Sverige bör inte acceptera en högre medlemsavgift än dagens 1% av BNI, och dessutom värna de rabatter som Sverige tidigare förhandlat fram. Vi betalar redan idag den högsta nettoavgiften per capita (per invånare) av alla medlemsländer i EU. Det räcker mer än väl.

Moderaterna reserverar sig mot alltför långtgående EU-beslut

2019-06-05

I två aktuella EU-ärenden i riksdagen har Moderaterna och Kristdemokraterna idag lämnat en gemensam avvikande mening, helt i linje med det våra partier sa i EU-valrörelsen. Frågorna det rör är nya direktiv rörande arbetsmarknad och föräldraförsäkring.

Directive on transparent and predictable working conditions
Vi anser att det är att gå för långt i reglering av olika villkor på arbetsmarknaden att som föreslås ingripa i frågor om ex maximal längd för provanställning, parallella anställningar, minsta förutsägbarhet för arbete, omvandling till annan anställningsform och rätt till utbildning. Vi anser att frågorna ska lösas av arbetsmarknadens parter på nationell nivå.

Directive on Work-Life Balance
Vi motsätter oss att EU ska fatta beslut om kvotering av föräldraledigheten. Det ska beslutas på nationell nivå. Direktivet visar på att den sociala pelaren ingriper i vårt nationella självbestämmande och att den inte bara är en uppmuntran till ett mer jämställt familje-och arbetsliv. Vi anser att ändringen i direktivet är för långtgående och inte bör antas i dess nuvarande form. I överläggning tidigare i arbetsmarknadsutskottet har en majoritet varit emot att kvotera om föräldraledigheten, vilket inte redovisas i regeringens ståndpunkt.

2019-05-27

Jag har varit riktigt stolt över moderaterna och vår EU-valrörelse den här gången. Jag har ju varit med på allvar i fem EU-valrörelser tidigare och har faktiskt de tidigare fyra gångerna tyckt att vi haft ett både otydligt och ointressant budskap, och det har synts på hur svårt det varit att få moderater att kampanja. Men den här gången var det annorlunda. Vi hade ett tydligt valmanifest, konkreta budskap och ett antal prioriterade frågor som väljarna tyckte var viktiga. Detta gjorde det lätt att kampanja och våra ledande företrädare gjorde dessutom ett jättejobb, särskilt vårt förstanamn Tomas Tobé som burit upp valrörelsen på ett utmärkt sätt.

När samtidigt andra partier ägnat en stor del av tiden åt att smutskasta varandra (där Socialdemokraterna varit i särklass värst), och flera partier drabbades av skandaler och interna stridigheter så var det liksom bäddat för att moderaterna skulle göra en bra valspurt. Precis som i senaste riksdagsvalet. Som det ser ut nu får moderaterna 4 platser i Europaparlamentet, vilket är en ökning med en plats mot 2014. Vilka som tar dessa platser avgörs när alla personröster är räknade. Moderaterna är också, enligt den stora vallokalsundersökningen, klart största parti bland förstagångsväljarna och har delad förstaplats bland väljare 22-30 år. Det är dessutom tydligt att framtiden inte tillhör Socialdemokraterna och att de unga inte längre lockas av SD på samma sätt som tidigare.

Hur väljarströmmarna gått blir intressant att se, men att trenden varit att väljarna gått åt höger är tydligt. FI försvann (tack!), V stod stilla, S backade (gjorde sitt sämsta val någonsin) och MP tappade hälften av sina mandat, samtidigt som M, C, KD och SD ökade. L är en annan historia. Deras flåshurtiga EU-kramande och önskan om kraftigt höjd EU-avgift för Sverige, EU-skatter och mer federalism höll på att kosta dem platsen i EU-parlamentet, och vi vet fortfarande inte om deras 4,1% håller med tanke på att långtifrån alla röster är räknade. Rättvis dom från väljarna tycker jag, federalism och överstatlighet är det få svenska väljare som tilltalas av.

Det är för övrigt fascinerande att det påstås att klimatfrågan var den viktigaste valfrågan (det går att diskutera, finns olika bud om det) men man kan konstatera att trots detta backade Miljöpartiets kraftigt mot förra EU-valet. Om någon frågat mig hade jag också sagt att klimatfrågan var en av de viktigaste, men då hade jag syftat på att det är viktigt att hålla extrema klimatalarmister borta från EU-parlamentet. Jag vet att det var fler än jag som tänkte så. Tiden är förbi när Miljöpartiet har ensamrätt på miljöfrågorna. Inte minst har moderaterna en miljöpolitik som är betydligt bättre och mer genomtänkt än Miljöpartiet. Därför blev vi också vinnare i ett val som till stor del sades handla om miljön. Svenska folket verkar ha tröttnat på Miljöpartiets ganska extrema och samhällsskadliga politik.

Det blir mycket Rumänien den här veckan. Först EU-konferensen i Bukarets söndag-tisdag. Jag har lagt ut lite fler bilder för besöket på den här sidan.

I dag inleddes så EU-nämndens möte med att Rumäniens ambassadör i Sverige, Iulian Buga (tv ovan), informerade om Rumäniens ordförandeskap i EU, och svarade på frågor från ledamöterna. Några av de vassaste frågorna gällde problemet med korruption i Rumänien, där även ett antal ledande politiker har villkorliga domar eller vilande domar på sig. Detta var något vi även diskuterade med Sveriges ambassadör i Bukarest över en frukost i början av veckan. Korruptionen är sannolikt Rumäniens största bekymmer i dagsläget, och man har fått hård kritik från EU för bristande åtgärder. Den rumänske ambassadörens svar kändes ärliga och uppriktiga, även om han i sin ställning inte ville diskutera eller kritisera enskilda personer. Men att man tar frågan på allva och försöker åtgärda korruptionen kändes ganska uppenbart.

Överläggningar om EU:s långtidsbudget

2019-04-04

Vid finansutskottes möte idag diskuterades Sveriges hållning när det gäller EU:s långtidsbudget (2021-27), MFF (Multiannual Financial Framework). Sverige har en ganska stor politisk enighet när det gäller att driva en restriktiv linje när det gäller EU:s budget. Kommissionens förslag till budget innebär en utökning från 1,04% till 1,14% av EU:s samlade BNI. Denna ökning sker alltså trots att ett av de stor aländerna lämnnar EU i och med Brexit. Det naturliga vore såklart att krympa EU:s budget i motsvarande mån.

Sveriges EU-avgift är idag 38 miljarder per år. Risken finns att denna ökar med 15-17 miljarder. Dels till följd av att BNI ökar, men också för att EU:s budget utökas, samt att Sverige riskerar att förlora en del tidigare framförhandlade reduceringar. E ny EU-avgift runt 55 miljarder känns orimligt hög.

Regeringens förslag är att den svenska avgiften "ska hållas så låg som möjligt". Moderaterna hade idag, med stöd av kristdemokraterna, en mer restriktiv skrivning där vi vill att den svenska avgiften inte ska öka mer än vad som motsvarar ökningen av vår BNI. Eftersom vi inte nådde enighet har vi lämnat en avvikande mening som vi kommer att driva i EU-nämnden när frågan kommer upp där.

Överläggningar om Brexit

2019-04-04

I dag har det varit EU-frågor på programmet hela dagen. Morgonen började med ett möte med EU-kommissionens chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier. Vi var en mindre delegation som träffade honom tillsammans med talman Anderas Norlén för att få en uppdatering av Brexit-förhandlingarna och vad som händer nu. Barnier beskrev sig själv som "besviken men ännu inte frustrerad", trots alla motgångar under förhandlingarna med britterna, och deras blanka nej till alla alternativa lösningar som presenterats. Ursprungligen skulle bitterna ha lännat EU den 29 mars, men nu är det framflyttat till 12 april, alltså nästa fredag. I vilken mån detta kommer att förändra något återstår att se. Kanske blir britternas utträde ytterligare förskjutet.

Vi vill tvinga regeringen att rösta nej till Copyrightdirektivet

2019-03-29

Från moderat sida anser vi att regeringen gick över sina befogenheter när de ställde sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Inom kort ska EU:s ministerråd rösta slutligt om direktivet, och inför detta ska riksdagens EU-nämnd ta upp frågan. Vi moderater tänker nu försöka skapa en majoritet bland partierna i EU-nämnden för att försöka stoppa detta. Första steget är att ge tydliga direktiv från riksdagen till regeringen att den svenska linjen ska bli nej. Om det sedan räcker för att stoppa förslaget återstår att se. Men vi tänker inte ge upp.

Tomas Tobé, vårt förstanamn på EU-valsedeln och i EU-nämnden går idag ut på twitter med nedanstående uppmaning. Sprid gärna!

Lite nedslag från dagens sammanträde i EU-nämnden

2019-03-15

I dag var det dags för mitt andra möte med EU-nämnden. Denna gång hade vi besök av EU-minister Hans Dahlgren (S), Kabinettssekreteraren på UD, Annika Söder (S) och landsbygdsminbister Jennie Nilsson (S). Ärendena var dels allmänna frågor, utrikesfrågor, samt jordbruks- och fiskefrågor. Innan ärendena når EU-nämnden har de diskuterats i berörda fackutskott i riksdagen - i dessa fall finansutskottet/skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet, utrikesutskottet och miljö och jordbruksutskottet.

Självklart var det mycket fokus på Brexit och vad som händer nu. Faktum är att ingen vet - britternas hantering av Brexit är förbluffande rörigt, både mellan och inom de olika partierna finns olika åsikter. Vissa vill anta det utträdesavtal som förhandlats fram med EU. Andra vill få mer tid för att förhandla om det. Ytterligare andra vill lämna EU utan avtal, och så finns det röster som vill ha en ny folkomröstning som man hoppas ska leda till att man kanske rentav stannar kvar. Följderna för övriga EU är svåra att överblicka, men självklart är det bästa för alla om man har ett ordnat utträde där man reglerar sådant som man vill fortsätta samarbeta kring och bestämmer hur avveckling av övriga delar ska ske. Det mesta talar för att britterna beviljas lite extra tid, vilket det brittiska parlamentet röstade för att begära så sent som igår. Sannolikt dröjer därför utträdet ett tag i stället för att ske om två veckor, den sista mars.

Två övriga stora frågor var migration och klimat. När det gäller migration handlar allt idag om att på olika sätt förmå alla medlemsstater "att ta sitt ansvar". Om man inte tar emot ett visst antal asylsökande i varje EU-land vill man att olika typer av sanktioner eller frusna bidrag ska följa som sanktion. Den bristande logiken blir allt mer uppenbar när man å ena sidan talar om asylinvandringens stora lönsamhet och att "det är räddningen för att förse Europa med arbetskraft" och å andra sidan känner sig tvungna att "fördela bördan" och "tvinga alla att ta sitt ansvar". Det är ett slutligt bevis på att det stora asylmottagandet av allt fler uppfattas som mycket betungande i stället för som en vinst. Att EU hottar en fungerande modell för gemensam hantering av en strikt asylpolitik och ser till att bevaka EU:s yttre gräns framstår som allt viktigare.

I klimatfrågan finns röster från många länder om att skärpa EU:s mål. Denna linje stöds tyvärr av Sverige, men även helt eller delvis av Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Men andra länder säger blankt nej, exempelvis Polen och Ungern, och andra är tveksamma. Detta kallas "oansvarigt" av de mer radikala. För egen del hoppas jag såklart att motståndarna håller emot, så att EU kan föra en balanserad miljö- och klimatpolitik. Även i EU är det enligt min åsikt för mycket ensidigt fokus på klimatfrågorna och för lite när det gäller övrig miljöpolitik.

Utrikesfrågorna är alltid intressanta. Kabinettssekreteraren gick helt enkelt igenom ett antal konkreta ärenden rörande olika länder utanför EU där det finns problem och diskussioner, och redogjorde för hur EU diskuterar kring dessa frågor. Kina står alltid i fokus, liksom Ryssland, men även ett antal mindre länder. Det råder ofta en påfallande enighet mellan de svenska partierna kring det mesta. Samma sak gäller Jordbruks- och fiskefrågorna. Detta är ett område som tar en stor del av EU:s budget, än om jordbruksstödets totala volym minskat efterhand. Sverige vill gärna se förändringar i prioriteringarna i EU:s nästa långtidsbudget, och det är en fråga som kommer att diskuteras mycket framöver, och en fråga som inte minst jag själv kommer att bevaka för moderaternas räkning.

Efter EU-nämndens möte var jag med på moderaternas interna EU-samrådsmöte tillsammans med våra nuvarande EU-parlamentariker och våra toppnamn i det kommande EU-valet. Vi laddar för fullt för det kommande EU-valet!

Några nedslag från dagens möte med EU-nämnden

I dag var det dags för mitt första "riktiga" sammanträde med EU-nämnden. Jag har ju såklart varit med på ett antal möten tidigare genom åren för att följa diskussionen om intressanta ärenden, men detta var första gången som ordinarie ledamot.

I dag var det ärenden rörande EKOFIN, (ekonomiska och finansiella frågor) där finansministern var ansvarig minister, och sedan ärenden rörande EPSCO (sysselsättning, socialpolitik, sjukvård och konsumentfrågor) där arbetsmarknadsministern var ansvarigt statsråd.

Det är nog få som är insatta i hur komplicerat EU:s beslutsfattande är, och vilka mängder av EU-dokument man måste sätta sig in i. En del är såklart ganska okontroversiella saker där det inte finns anledning att ta någon större strid. I dag fanns dock några intressanta ärenden:

Sverige kommer att ta strid mot förslaget att införa en ny beskattning av den digitala ekonomin, där EU föreslagit en märklig lösning där man vill beskatta den digitala ekonomin genom att ta ut skatt för exempelvis reklam, plattformar och försäljning av användaruppgifter, och att denna skatt ska baseras på var tjänsterna konsumeras i stället för var företaget ifråga finns. Dessutom ska skatten baseras på omsättningen och inte på resultatet, dvs det blir någon form av ny omsättningsskatt. Sverige anser i likhet med några andra länder att det är viktigt för utvecklingen av den digitala ekonomin att man beskattar företag där utveckling och innovation sker, samt att man givetvis bara ska betala skatt om man gör en vinst. Sverige kommer att säga nej och därmed fälla förslaget eftersom beslut i skattefrågor kräver enighet. Troligen får vi några fler länder med oss, sannolikt kommer Finland, Danmark och Irland också att rösta nej. Eu komme rinte bli glada över detta, och det kommer att ha ett politiskt pris i EU att gå emot förslaget, men finansministern fick ett kompakt stöd från samtliga partier att stå upp för denna linje.

Sedan pratade vi alkoholskatter. Det finns förslag från EU att ge medlemsstaterna möjlighet att lindra alkoholbeskattningen på lite olika sätt. Vi moderater tycker det är utmärkt om man kan förenkla regler, lindra beskattningen av alkoholsvaga drycker, och i förlängningen möjliggöra för gårdsförsäljning, direktförsäljning från mikrobryggerier mm. Men finansministern var tydlig med att även om Sverige säger ja till förslaget är det inte aktuellt att lindra beskattningen i Sverige. Vänsterpartiet var "av folkhälsoskäl" rent av emot att ens ge andra länder (!) möjlighet att lindra alkoholbeskattningen. Personligen känner jag att just alkoholbeskattningen känns som en av få frågor jag gärna hade låtit EU ta över ansvaret för från den svenska riksdagen...

En sannan intressant fråga var Socialdemokraternas problem att hantera EU:s "sociala pelare" som jag kommenterat flera gånger tidigare. Det var ju Stefan Löfven som på EU-toppmötet i Göteborg öppnade upp för att EU:s klåfingrighet även ska omfatta sociala förmåner och arbetsmarknad. Och nu slåss samma socialdemokrater med näbbar och klor för att motverka effekterna av det man själv ställt till med. I grunden vill Sverige inte att EU ska styra över svensk arbetsrätt, föräldrapenning, sjukersättning eller andra sociala förmåner - det är nationella frågor. Men på grund av den "sociala pelaren" så kommer nu en strid ström av märkliga EU-förslag och tydliga pekpinnar till medlemsstaterna som visserligen inte är juridiskt bindande men som ändå skapar en massa frågetecken och indirekta krav på Sverige. I EU-nämnden är regeringen tydliga med att detta är frågor som vi hanterar själva i Sverige, och den linjen har man starkt stöd för från de flesta partier. Men socialdemokraterna i EU-parlamentet agerar ofta helt annorlunda och röstar för ökade EU-krav, rakt i strid mot sin egen regering. Den sociala pelaren har blivit ett verkligt bekymmer som tar massor av tid, och risken för nya tvingande regler som under minerar svensk beslutsrätt och den svenska modellen på arbetsmarknaden ska nog inte underskattas. Men idag fick vi moderater tillsammans med kristdemokraterna i vart fall igenom ett tydligt ställningstagande om vikten av att denna typ av frågor hanteras nationellt. Samtliga partier utom Vänsterpartiet stödde skrivningen.

Uppdraget i EU-nämnden är mycket intressant, och jag kommer att göra nya nedslag efterhand som intressanta frågor dyker upp.

Moderaterna röstade nej till EU-förslaget om länkskatt och internetfilter

2019-02-22

Frågan om "länkskatt och internetfilter" diskuteras mycket just nu, och eftersom jag är ny ledamot även i EU-nämnden blir det en av de första frågor jag försöker sätta mig in i ordentligt. Det frågan gäller är egentligen ett EU-direktiv som kallas "Copyrightdirektivet", och som syftar till att skydda upphovsrätt till exempelvis musik, bilder och konstverk. Upphovsrätt är viktigt för alla företag som skapar immateriella värden, och Sverige har redan en omfattande upphovsrätt. EU-direktivet innehåller många saker som inte är kontroversiella, men några punkter i förslaget är mycket omdiskuterade. Det gäller främst artikel 11 om "länkskatt/länklicens" och artikel 13 om "internetfilter".

En utförlig beskrivning av EU-förslaget och vad det innebär har sammanfattats av journalisten Emanuel Karlsten. På hans hemsida kan man läsa denna utmärka och lättlästa sammanställning.

EU-Kommissionen presenterade det ursprungliga förslaget i september 2016. Nyligen avslutades förhandlingarna (triolog) mellan Ministerrådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet där de nådde en överenskommelse. Nu kommer frågan upp i riksdagens EU-nämnd först när alla förhandlingar är avslutade och det betyder att vi inte längre från riksdagens sida kan göra några inspel för att försöka förändra förslaget, utan bara kan säga ja eller nej till helheten. Sedan avgörs frågan slutligen i ministerrådet och EU-parlamentet senare i vår.

Moderaterna röstade nej till förslaget i EU-parlamentet vid första omröstningen i höstas, i likhet med alla svenska EU-parlamentariker. Endast de från Feministiskt Initiativ och Socialdemokraterna röstade ja till förslaget. Moderaterna i EU-nämnden kommer nu sannolikt att säga nej till hela förslaget vid kommande samråd, eftersom delarna om länkskatt och internetfilter är helt oacceptabla för oss. Moderaternas EU-parlamentariker kommer också att rösta nej till förslaget vid den slutliga omröstningen i EU-parlamentet.

Jag blir nu även ordinarie ledamot i EU-nämnden

Häromdagen blev jag uppringd av vår gruppledare Tobias Billström som undrade om jag kunde tänka mig att, förutom mitt uppdrag som ordinarie ledamot i Finansutskottet, även bli ordinarie i EU-nämnden. Jag vet ju att det är ett ganska tungt uppdrag med många extra möten, men samtidigt är det mycket intressant och självklart tackade jag ja. Idag beslutade riksdagsgruppen att föreslå mig som ny ordinarie ledamot.

EU-nämnden är ett lite udda "utskott", eftersom det inte förebereder några riksdagsbeslut. I stället är det där regeringen förankrar sin EU-politik. Detta gör statsministern och övriga ministrar inför alla viktigare möten och beslut i olika EU-organ. Jag blir nu en av dem som regeringen ska diskutera detta med innan man förhandlar i Bryssel för Sveriges räkning. Jag kommer främst att bevaka EU-frågor som rör finansutskottets område (det är många), men också vara en av fyra moderata ordinarie ledamöter i EU-nämndens övriga arbete. Det ska bli mycket intressant, inte minst under våren inför det kommande EU-valet.

Jag är ju i grunden en stor vän av EU, men också oerhört kritisk till EU:s strävan efter överstatlighet. Nu senast tankarna om att införa en beskattningsrätt på EU-nivå. Jag är också mycket kritisk till hur regeringen ibland hanterar EU-frågorna, där man alltför ofta skyller på EU för att förklara bort sina egna dåliga beslut. Det finns emellanåt också kritik mot att regeringen inte alltid agerat vid EU:s möten i linje med det mandat man fått från EU-nämnden.

Jag kommer med kraft att stå upp för en rimlig avvägning mellan vad som är nationella frågor och vad som är EU-frågor, och bevaka att regeringen följer de mandat de fått av riksdagen. Samtidigt som jag tänker uppmärksamma när regeringen skyller ifrån sig på EU i stället för att ta eget ansvar. EU-nämnden kommer också att vara en bra arena för att visa moderaternas EU-politik.

Blev Stefan Löfven den svenska modellens baneman?

Vi var många som varnade när statsminister Löfven för ett år sedan i Göteborg höll ett brandtal om behovet av ett socialt ramverk inom EU, och även fick EU-ländernas representanter att underteckna en deklaration om detta. Vi var många som oroade oss för att EU skulle använda denna deklaration om en "social pelare" som förevändning för att klampa in på nya områden som hittills varit nationell lagstiftning. Och nu ser vi allt fler försök från EU att lägga sig i både nationell lagstiftning om socialförsäkringar och den arbetsmarknadsreglering vi i Sverige i huvudsak hanterat genom kollektivavtalslösningar mellan arbetsmarknadens parter.

I dag skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats om detta. Det är oroväckande läsning. Man kan inte låta bli att fundera över om det blev den gamle fackbossen Löfven som till slut lyckades sänka den svenska modellen på arbetsmarknaden? Vi får väl se. Ett makthungrigt EU är inte att leka med...och Stefan Löfven släppte ut anden ur flaskan. Det är som bekant inte så lätt att stoppa in anden igen.

Så beslutar EU

2018-10-18

Efter mina inlägg om diskussionerna kring EU-budgeten, Brexit, samt dagens om EU-revisionen, har jag fått flera frågor om hur EU egentligen tar sina beslut och vem som bestämmer vad. Och faktum är att det är en ganska svårbegriplig beslutsgång, det har jag själv upplevt när jag på plats i Bryssel ska försöka förstå hur det hela går till. EU-upplysningen vid Sveriges Riksdag har gjort denna bild som beskriver beslutsgången. Mer information finns på EU-upplysningens hemsida.

Betydligt bättre intern kontroll av EU:s budget enligt EU-revisionen

2018-10-18

I dag fick Finansutskottet och EU-nämnden en föredragning av Eva Lindström som är svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. Ärendet gällde revisionsrättens årsrapport för 2017, som nu är färdigreviderat.

Frågor om EU:s revisonsrätt är kanske inte de största kioskvältarna i svensk politisk debatt, men de borde uppmärksammas mer tycker jag. EU:s samlade utgifter uppgick år 2017 till hisnande 137,4 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 1.500 miljarder svenska kronor. Och det är de europeiska skattebetalarnas pengar. Att dessa pengar hanteras ansvarsfullt och att inte slarvas bort genom felutbetalningar, fusk eller korruption är oerhört viktigt.

Under många år fick EU underkänt av revisorerna, det fanns helt enkelt så många allvarliga anmärkningar att man i praktiken faktiskt avstyrkte ansvarsfrihet (vilket dock ändå beviljades år efter år). Men de senaste två åren har situationen förbättrats ordentligt. Mängden fel har minskat (i praktiken halverats på fem år) och EU:s interna kontroll har enligt EU-revisionen blivit mycket bättre. Detta är bra och positivt och stärker såklart förtroendet för EU.

En helt annan sak är såklart hur stor EU:s budget ska vara, hur man ska använda pengarna och vad man kan spara på. Där finns ju väldigt olika åsikter och jag och moderaterna står som alltid för att hålla hårt i pengarna. Den diskussionen lär fortsätta, och som jag tidigare påpekat borde EU:s budget såklart krympas med anledning av Brexit. EU-kommissionen tycker uppenbarligen tvärtom och vill öka EU:s budget trots att ett stort medlemsland lämnar. Det är i grunden ologiskt och orimligt.

Jag återkommer med inlägg om värdet av en effektiv revision, både i Sverige och EU, inte minst med anledning av att jag nu blir vice ordförande i Riksrevisionens parlamentariska råd. Jag ska efterhand försöka förklara på ett pedagogiskt sätt vad Riksrevisionen gör och varför det är så viktigt med en oberoende revision i både Sverige och EU. Allt handlar i grunden om att värna om våra skattepengar och om en noggrann, korruptionsfri och effektiv myndighetsutövning.

Möte med expeditionsministären om EU:s framtida budget

2018-10-04

I dag träffade finansutskottet företrädare för "expeditionsregeringen" i form av biståndsminister Isabella Lövin (MP) och statssekreterare Karolina Ekholm (S) för att få föredragningar om kommande IMF-möte samt information om arbetet med EU:s budget för 2021-27. På bilden syns de tillsammans med riksbanschefen Stefan Ingves.

EU:s budgetprocess är extremt komplicerad med massor av steg. Men inget kan dölja hur allvarlig situationen är med anledning av Brexit. Den som tror att EU tänker krympa sin budget när ett av de största medlemsländerna försvinner tror fel. EU-kommissionens bud är tvärtom att budgeten ska öka (!). Med tanke på att budgeten redan är totalt 11.000 miljarder kronor (!) för innevarande budgetperiod (2014-20) så tycker man ju att pengarna borde kunna räcka utan höjning. Men nu föreslås i stället en budget på 13.000 miljarder kronor för perioden 2021-27.

För Sveriges del är ju EU-kommissionens utgångsbud att våra tidigare rabatter ska avskaffas och att vår redan höga EU-avgift ska ökas med hela 35%. För 2018 betalar Sverige ungefär 40 miljarder i årlig avgift, en avgift som man alltså vill höja till ca 54 miljarder kommande budgetperiod. De svenska partierna är överens om att detta är oacceptabelt, men hur väl vi kommer att lyckas i förhandlingarna återstår att se.

Min egen bedömning är att EU undermninerar sitt eget förtroende hos medborgarna i de länder som är nettobidragsgivare (exempelvis Sverige, Finland, Danmark, Nederländerna och några till). Vi borde sätta hårt mot hårt och påpeka att om EU kräver alltför höga avgifter så riskerar man att medborgarna i dessa länder säger stopp och att en majoritet plötsligt förespråkar ett utträde. Om nettobidragsgivarna lämnar EU finns det sedan inga pengar kvar att fördela.

En intressant aspekt i sammanhanget är att Sverige inte alls är ett så "rikt" land som EU anser. Vi har exempelvis den lägsta tillväxten per capita av alla EU-länder sedan flera år. Och vi har tagit emot i särklass flest asylsökande per capita av alla länder i EU. Dessa saker måste givetvis finnas med i bedömningen när man fastställer Sveriges avgift. Jag vill se en svensk regering som talar klarspråk under förhandlingarna i EU.

EU-beslutet om länkskatt och internetfilter får konsekvenser

2018-09-12

I går beslutade EU-parlamentet om ett nytt upphovsrättsdirektiv som kommer att få stora konsekvenser för internetanvändingen. Bland annat beslutades om "länkskatt" och uppladdningsfilter. Plattformar som google och facebook måste betala licenser för länkat material, exempelvis nyheter, som användare lägger upp. Dessutom kommer plattformar bli skyldiga att blockera upphovsrättsskyddat material, ett så kallat "uppladdningsfilter" införs. Det beslutades också att endast den som arrangerar ett sportevenemang ska ha rätt att spela in eller sprida det. I praktiken förbjuds då att fotografera eller filma en match med sin mobil och sprida detta. Sportevenemang blir "upphovsrättsskyddade event". Helt osannolikt. Det finns även andra konstiga saker i beslutet.

Dagens beslut togs med röstsiffrorna 438 för och 226 emot. Moderaterna och övriga borgerliga europaparlamentariker röstade mot delar av förslaget. Däremot röstade S ja till hela dagens beslut. Moderaternas Christofer Fjellner sa, enligt Göteborgs-Posten efter beslutet att "det gick åt helvete". Och Fredrick Federley (C) konstaterar att detta blir "döden för internet som vi känner det idag". Upphovsrättslobbyn har vunnit över EU-medborgarna, det är en sak som är klar.

Min fundering är hur detta ska kunna förenas med svensk grundlag. Det kommer att bjuda stora svårigheter att genomföra dessa regler i svensk rätt när EU tagit sitt slutliga beslut. Det kommer dock att ta tid, eftersom ärendet nu ska beredas vidare av ministerrådet innan det slutliga direktivet tas i EU-parlamentet. Jag hoppas den nya svenska regeringen ska markera tydligt att vi inte accepterar den nya lagstiftningen. Och jag hoppas att detta blir en valfråga i det kommande EU-valet nästa år. Den planerade lagstiftningen är helt enkelt oskälig. Det är exakt denna typ av tondöva beslut som gör att motståndet mot EU kan öka. Jag är mycket bekymrad över att EU-parlamentet på detta sätt undergräver sitt eget förtroende hos EU-medborgarna.

EU-bloggen

På denna sida kommer jag att samla mina blogginlägg som rör EU och Euron, Europadomstolens/EU-domstolens domar mm. Dessutom blogginlägg om mitt eget uppdrag som ledamot i Riksdagens EU-nämnd (från februari 2019)

Moderaterna stod upp för Sverige i EU-parlamentet - C, L, MP och S svek

EU:s nya budget och "återhämtningsfond" blir dyr för Sverige

Politisk jourtjänstgöring i EU-nämnden under det pågående toppmötet

Samråd med statsministern inför möte om EU-budget och krisfond

EU:s förslag till krisfond löser knappast problemen på sikt

S och MP i EU-parlamentet sviker både Sverige och sin egen regering

Vart är EU på väg?

EU-nämnden är rutinerade när det gäller telefonkonferenser

Dagens telefonmöte med EU-nämnden

Många möten med EU-nämnden denna vecka

Statsministerns återrapport från senaste mötet i Europeiska Rådet

Som väntat kunde inte EU-ländernas ledare enas om ny budget

Samtal i SvD:s "Ledarpodden" om EU-budget och svensk EU-avgift

Öppet samråd med statsministern inför förhandlingarna om EU-budgeten

Möte med riksdagens "Brexitberedning"

Hur mycket kommer EU:s "Green new deal" att kosta Sverige?

Extrainsatt möte i EU-nämnden angående Coronaviruset

Intervjuad i Morgonekot om M-nej till att ge EU nya inkomstkällor

Moderat krav skärpte upp Sveriges linje kring EU:s nya klimatfond

Mottagning i Regeringskansliet - Sverige 25 år i EU

Brittiska valet kan äntligen skapa ordning i Brexit-kaoset

EU-nämnden träffade statsministern inför Europeiska Rådet

Dagens möte med EU-nämnden

Majoritet i Finansutskottet tar strid om Sveriges EU-avgift

EU-fredag

Lite nedslag från dagens sammanträde i EU-nämnden

Några nedslag från dagens möte med EU-nämnden

Moderaterna röstade nej till EU-förslaget om länkskatt och internetfilter

Jag blir nu även ordinarie ledamot i EU-nämnden

Blev Stefan Löfven den svenska modellens baneman?

Så beslutar EU

Betydligt bättre intern kontroll av EU:s budget enligt EU-revisionen

Möte med expeditionsministären om EU:s framtida budget

EU-beslutet om länkskatt och internetfilter får konsekvenser

Äldre inlägg om EU-frågor mm hittar du här!

EU-bloggen På denna sida kommer jag att samla mina blogginlägg som rör EU och Euron, Europadomstolens/EU-domstolens domar mm. Dessutom blogginlägg om mitt eget uppdrag som ledamot i Riksdagens EU-nämnd (från februari 2019)

Moderaterna stod upp för Sverige i EU-parlamentet - C, L, MP och S svek

EU:s nya budget och "återhämtningsfond" blir dyr för Sverige

Politisk jourtjänstgöring i EU-nämnden under det pågående toppmötet

Samråd med statsministern inför möte om EU-budget och krisfond

EU:s förslag till krisfond löser knappast problemen på sikt

S och MP i EU-parlamentet sviker både Sverige och sin egen regering

Vart är EU på väg?

EU-nämnden är rutinerade när det gäller telefonkonferenser

Dagens telefonmöte med EU-nämnden

Många möten med EU-nämnden denna vecka

Statsministerns återrapport från senaste mötet i Europeiska Rådet

Som väntat kunde inte EU-ländernas ledare enas om ny budget

Samtal i SvD:s "Ledarpodden" om EU-budget och svensk EU-avgift

Öppet samråd med statsministern inför förhandlingarna om EU-budgeten

Möte med riksdagens "Brexitberedning"

Hur mycket kommer EU:s "Green new deal" att kosta Sverige?

Extrainsatt möte i EU-nämnden angående Coronaviruset

Intervjuad i Morgonekot om M-nej till att ge EU nya inkomstkällor

Moderat krav skärpte upp Sveriges linje kring EU:s nya klimatfond

Mottagning i Regeringskansliet - Sverige 25 år i EU

Brittiska valet kan äntligen skapa ordning i Brexit-kaoset

EU-nämnden träffade statsministern inför Europeiska Rådet

Dagens möte med EU-nämnden

Majoritet i Finansutskottet tar strid om Sveriges EU-avgift

EU-fredag

Lite nedslag från dagens sammanträde i EU-nämnden

Några nedslag från dagens möte med EU-nämnden

Moderaterna röstade nej till EU-förslaget om länkskatt och internetfilter

Jag blir nu även ordinarie ledamot i EU-nämnden

Blev Stefan Löfven den svenska modellens baneman?

Så beslutar EU

Betydligt bättre intern kontroll av EU:s budget enligt EU-revisionen

Möte med expeditionsministären om EU:s framtida budget

EU-beslutet om länkskatt och internetfilter får konsekvenser

Äldre inlägg om EU-frågor mm hittar du här!

EU-bloggen

På denna sida kommer jag att samla mina blogginlägg som rör EU och Euron, Europadomstolens/EU-domstolens domar mm. Dessutom blogginlägg om mitt eget uppdrag som ledamot i Riksdagens EU-nämnd (från februari 2019)