EU-bloggen
På denna sida kommer jag att samla mina blogginlägg som rör EU och Euron, Europadomstolens/EU-domstolens domar mm. Dessutom blogginlägg om mitt eget uppdrag som ledamot i Riksdagens EU-nämnd (från februari 2019)
Därför accepterar Moderaterna Ylva Johansson (S) som EU-kommissionär
2019-10-09
Jag har fått en del upprörda frågor om hur moderaterna ens kan komma på tanken att acceptera Ylva Johansson (S) som ny EU-kommissionär med ansvar för bland annat migrationspolitiken i EU. Jag förstår frågan. Att EU vill ha en svensk på den posten är en gåta i sig, Sveriges nationella framgångar på området är ju minst sagt begränsade. Posten är ju dessutom i det närmaste omöjlig att hantera - åsikterna både mellan olika länder och inom EU-parlamentet är ju minst sagt spretiga i frågan.
Att bilda en EU-kommission är samtidigt ett pussel där alla länder och alla partigrupper ska ha sitt. Moderaternas och kristdemokraternas partigrupp i EU (EPP, den största partigruppen) fick ju den tunga ordförandeposten i Kommissionen när Ursula von der Leyen valdes. Sedan ska varje lands regering nominera en kommissionär. Det betyder att i Sverige är det S/MP-regeringen som nominerar, och det blir då enligt logiken en socialdemokrat. När Alliansen styrde nominerade vi en liberal som kommissionär (Cecilia Malmström), och hon accepterades då av Socialdemokraterna. På samma sätt accepterar sannolikt moderaterna Ylva Johansson, även om vi såklart hellre hade sett en moderat på posten som kommissionär. Men skulle vi säga nej till Johansson så skulle regeringen bara nominera en annan socialdemokrat.
Ylva Johansson gjorde en mycket svag insats under utfrågningen i EU-parlamentet. Både moderaternas partigrupp EPP som fler andra tyckte hon gav alltför vaga svar och skickade därför nya frågor som hon sedan besvarat skriftligt. Ylva Johansson har nu lämnat in skriftliga svar på dessa frågor.
Enligt vår moderata delegationsledare Tomas Tobé har Ylva Johansson genom sina skriftliga svar tagit ett tydligt steg för att kunna få ett godkännande från den största partigruppen EPP. Enligt Tobé ger Ylva Johansson nu tydligare löften om en mer kontrollerad invandringspolitik. Hon är i de skriftliga svaren mycket tydligare med hur arbetet med återvändande behöver förstärkas och att hon tycker att man behöver ha en mycket större skillnad mellan ekonomiska migranter och de som har asylskäl. Och det är det viktigaste för oss, för det är grunden för att kunna skapa en mer ordnad invandringspolitik.
En annan aspekt på frågan är om man verkligen ska låta EU-parlamentet överpröva nationella regeringars nomineringar. Det skulle ju i så fall flytta ännu mera makt från länderna till EU. Det har förekommit att EU-parlamentet säger nej till en föreslagen kommissionär, men då främst till följd av misstänkt korruption, brottslighet elle rliknande allvarliga saker. Inte av rent politiska skäl. Att en svensk socialdemokratisk regering nominerar en socialdemokrat är knappast skäl i sig att moderaterna skulle säga nej till en föreslagen svensk kommissionär. Då skulle socialdemokraterna på samma sätt säga nej till alla de borgerliga kommissionärer som andra borgerligt styrda länder nominerat.
Skulle moderaterna sagt nej till Johansson i utskottet och - mot förmodan - lyckats få med oss så många att en majoritet i utskottet skulle säga nej, så skulle den svenska regeringen bara nominera en ny socialdemokrat. Sveriges nästa kommissionär blir en socialdemokrat, oavsett vad vi tycker om det. Faktum är också att i ansvarigt EU-utskott var det ingen partigrupp där det ingår svenska parlamentariker som röstade nej till Ylva Johansson. (Inte heller SD:s partigrupp röstade nej till henne - trots den högljudda kritik SD just nu riktar mot oss moderater för att inte vi sa nej i utskottet...)
EU-parlamentet har nu utfrågning av alla kommissionärer. Senare i oktober kommer parlamentet att välja den nya kommissionen i sin helhet. Man röstar alltså inte om en kommissionär i taget. Man kan bara rösta ja eller nej till hela kommissionen som kollektiv. Om moderaterna och EPP slutligt röstar ja till kommissionen och därmed till Ylva Johansson som kommissionär innebär det såklart inte att vi stödjer hennes politiska åsikter i övrigt eller att vi backar upp Socialdemokraterna hemma i Sverige. Det betyder bara att vi accepterar hela den mix av politiska företrädare från olika partier och länder som tilsammans utgör en EU-kommission. Den (sannolikt) blivande kommissionären Ylva Johansson företräder för övrigt vare sig något parti eller något land när hon väl är vald, utan då företräder hon bara EU. Det är självklart av stort värde att de svenska moderata parlamentarikerna har en bra relation med både den svenska kommissionären och resten av Kommissionen. Det är då man kan påverka EU:s politik bäst.
EU-parlamentet röstar alltså slutligt om den nya kommissionen senare i oktober och tanken är att den nya EU-kommissionen tillträder den 1 november.
Ska Sverige säga nej till EU-beslut om nationella koldioxidskatter?
2019-09-23
Vid fredagens möte med EU-nämnden berördes som vanligt ett antal olika frågor. Det mest intressanta tycker jag var när vi kom in på klimatpolitik och diskussionen om framtida europeisk koldioxidskatt. Det var statsrådet Ygeman som föredrog det ärendet.
Min roll i EU-nämnden är att företräda moderaterna i de frågor som berör finansutskottet, alltså bland annat EU-budgeten, den svenska EU-avgiften och förslag om EU-skatter. Jag ställde därför en konkret fråga till statsrådet om Sverige står fast vid tidigare linje att en europeisk koldioxidskatt i så fall ska tas ut nationellt och att det är varje land som bestämmer om skattens storlek och hur den ska användas. Svaret var ett tydligt ja, och det kommer jag att bevaka att han och regeringen efterlever.
Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Man kan såklart diskutera hur den svenska koldioxidskatten slår i vårt land, inte minst landsbygden drabbas hårt, och det är ett faktum att Sverige har den i särklass högsta koldioxidskatten i världen. Självklart försämras även svenska företags konkurrenskraft när andra länder har mycket lägre koldioxidskatt eller ofta ingen alls. Sett ur den synvinkeln kan det knappast vara ett problem för Sverige om EU enas om att alla länder ska ha en viss koldioxidskatt, så länge Sverige inte behöver höja sin. Och eftersom vi redan har högst i både EU och världen så är ju den risken minimal. Så oavsett hur man ser på koldioxidskatten och dess eventuella betydelse för att bromsa klimatförändringar så finns det knappast anledning för Sverige att bromsa EU om man där vill införa en begränsad koldioxidskatt i hela EU. Tvärtom skulle det öka de svenska företagens konkurrenskraft.
Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Men vi säger nej till alla tankar på att EU ska få beskattningsrätten.
Jag tar EU-ministerns svar som löfte att säga nej till höjd svensk EU-avgift
2019-07-10
Nu har EU-nämndens protokoll från mötet den 14 juni offentliggjorts. Vi detta möte diskuterades en del saker kring EU:s ekonomi och budget. Bland annat meddelade EU-minister Hans Dahlgren (S) att tankarna på en europeisk bolagsskatt avförts från dagordningen.
Jag är ledamot i EU-nämnden främst för att bevaka moderaternas linje när det gäller frågor med koppling till finansutskottet, bland annat då EU-avgiften. Vid mötet den 17 juni framförde jag vårt gillande när det gäller slopandet av tankarna på en europeisk bolagsskatt. Samtidigt framförde jag det jag gör vid alla tillfällen, nämligen moderaternas mycket restriktiva linje när det gäller höjd EU-avgift:
Svaret från EU-ministern rörde flera olika frågor från olika ledamöter, men så här svarade han på mitt inlägg:
-----------
----------
Liknande ståndpunkt har finansministern framhållit vid några tillfällen när jag framfört samma sak till henne vid möten i Finansutskottet. Samtidigt har det ibland låtit mer svävande när ministrarna uttalat sig i media. Vi vet också att ett av samarbetspartierna, Liberalerna, är positiva till en höjd svensk medlemsavgift, och även Centerpartiet har sagt att man också accepterar en höjd avgift. Samtidigt har statsministern varit tydlig med att regeringspartierna S/MP säger nej till den kraftiga hgäöjning på ca 15 miljarder som den tidigare EU-kommissionen föreslagit. Man kan ju känna en viss oro för vad regeringens och samarbetspartiernas samlade linje är. Men jag tar EU-ministerns svar som ett löfte och tänker fortsätta bevaka frågan.
Sverige bör inte acceptera en högre medlemsavgift än dagens 1% av BNI, och dessutom värna de rabatter som Sverige tidigare förhandlat fram. Vi betalar redan idag den högsta nettoavgiften per capita (per invånare) av alla medlemsländer i EU. Det räcker mer än väl.
Moderaterna reserverar sig mot alltför långtgående EU-beslut
2019-06-05
I två aktuella EU-ärenden i riksdagen har Moderaterna och Kristdemokraterna idag lämnat en gemensam avvikande mening, helt i linje med det våra partier sa i EU-valrörelsen. Frågorna det rör är nya direktiv rörande arbetsmarknad och föräldraförsäkring.
Directive on transparent and predictable working conditions
Vi anser att det är att gå för långt i reglering av olika villkor på arbetsmarknaden att som föreslås ingripa i frågor om ex maximal längd för provanställning, parallella anställningar, minsta förutsägbarhet för arbete, omvandling till annan anställningsform och rätt till utbildning. Vi anser att frågorna ska lösas av arbetsmarknadens parter på nationell nivå.
Directive on Work-Life Balance
Vi motsätter oss att EU ska fatta beslut om kvotering av föräldraledigheten. Det ska beslutas på nationell nivå. Direktivet visar på att den sociala pelaren ingriper i vårt nationella självbestämmande och att den inte bara är en uppmuntran till ett mer jämställt familje-och arbetsliv. Vi anser att ändringen i direktivet är för långtgående och inte bör antas i dess nuvarande form. I överläggning tidigare i arbetsmarknadsutskottet har en majoritet varit emot att kvotera om föräldraledigheten, vilket inte redovisas i regeringens ståndpunkt.
Samtal om sakfrågor lyfte moderaterna
2019-05-27
Jag har varit riktigt stolt över moderaterna och vår EU-valrörelse den här gången. Jag har ju varit med på allvar i fem EU-valrörelser tidigare och har faktiskt de tidigare fyra gångerna tyckt att vi haft ett både otydligt och ointressant budskap, och det har synts på hur svårt det varit att få moderater att kampanja. Men den här gången var det annorlunda. Vi hade ett tydligt valmanifest, konkreta budskap och ett antal prioriterade frågor som väljarna tyckte var viktiga. Detta gjorde det lätt att kampanja och våra ledande företrädare gjorde dessutom ett jättejobb, särskilt vårt förstanamn Tomas Tobé som burit upp valrörelsen på ett utmärkt sätt.
När samtidigt andra partier ägnat en stor del av tiden åt att smutskasta varandra (där Socialdemokraterna varit i särklass värst), och flera partier drabbades av skandaler och interna stridigheter så var det liksom bäddat för att moderaterna skulle göra en bra valspurt. Precis som i senaste riksdagsvalet. Som det ser ut nu får moderaterna 4 platser i Europaparlamentet, vilket är en ökning med en plats mot 2014. Vilka som tar dessa platser avgörs när alla personröster är räknade. Moderaterna är också, enligt den stora vallokalsundersökningen, klart största parti bland förstagångsväljarna och har delad förstaplats bland väljare 22-30 år. Det är dessutom tydligt att framtiden inte tillhör Socialdemokraterna och att de unga inte längre lockas av SD på samma sätt som tidigare.
  
Hur väljarströmmarna gått blir intressant att se, men att trenden varit att väljarna gått åt höger är tydligt. FI försvann (tack!), V stod stilla, S backade (gjorde sitt sämsta val någonsin) och MP tappade hälften av sina mandat, samtidigt som M, C, KD och SD ökade. L är en annan historia. Deras flåshurtiga EU-kramande och önskan om kraftigt höjd EU-avgift för Sverige, EU-skatter och mer federalism höll på att kosta dem platsen i EU-parlamentet, och vi vet fortfarande inte om deras 4,1% håller med tanke på att långtifrån alla röster är räknade. Rättvis dom från väljarna tycker jag, federalism och överstatlighet är det få svenska väljare som tilltalas av.
Det är för övrigt fascinerande att det påstås att klimatfrågan var den viktigaste valfrågan (det går att diskutera, finns olika bud om det) men man kan konstatera att trots detta backade Miljöpartiets kraftigt mot förra EU-valet. Om någon frågat mig hade jag också sagt att klimatfrågan var en av de viktigaste, men då hade jag syftat på att det är viktigt att hålla extrema klimatalarmister borta från EU-parlamentet. Jag vet att det var fler än jag som tänkte så. Tiden är förbi när Miljöpartiet har ensamrätt på miljöfrågorna. Inte minst har moderaterna en miljöpolitik som är betydligt bättre och mer genomtänkt än Miljöpartiet. Därför blev vi också vinnare i ett val som till stor del sades handla om miljön. Svenska folket verkar ha tröttnat på Miljöpartiets ganska extrema och samhällsskadliga politik.
Möte med Rumäniens ambassadör
2019-04-05
Det blir mycket Rumänien den här veckan. Först EU-konferensen i Bukarets söndag-tisdag. Jag har lagt ut lite fler bilder för besöket på den här sidan.
I dag inleddes så EU-nämndens möte med att Rumäniens ambassadör i Sverige, Iulian Buga (tv ovan), informerade om Rumäniens ordförandeskap i EU, och svarade på frågor från ledamöterna. Några av de vassaste frågorna gällde problemet med korruption i Rumänien, där även ett antal ledande politiker har villkorliga domar eller vilande domar på sig. Detta var något vi även diskuterade med Sveriges ambassadör i Bukarest över en frukost i början av veckan. Korruptionen är sannolikt Rumäniens största bekymmer i dagsläget, och man har fått hård kritik från EU för bristande åtgärder. Den rumänske ambassadörens svar kändes ärliga och uppriktiga, även om han i sin ställning inte ville diskutera eller kritisera enskilda personer. Men att man tar frågan på allva och försöker åtgärda korruptionen kändes ganska uppenbart.
Överläggningar om EU:s långtidsbudget
2019-04-04
Vid finansutskottes möte idag diskuterades Sveriges hållning när det gäller EU:s långtidsbudget (2021-27), MFF (Multiannual Financial Framework). Sverige har en ganska stor politisk enighet när det gäller att driva en restriktiv linje när det gäller EU:s budget. Kommissionens förslag till budget innebär en utökning från 1,04% till 1,14% av EU:s samlade BNI. Denna ökning sker alltså trots att ett av de stor aländerna lämnnar EU i och med Brexit. Det naturliga vore såklart att krympa EU:s budget i motsvarande mån.
Sveriges EU-avgift är idag 38 miljarder per år. Risken finns att denna ökar med 15-17 miljarder. Dels till följd av att BNI ökar, men också för att EU:s budget utökas, samt att Sverige riskerar att förlora en del tidigare framförhandlade reduceringar. E ny EU-avgift runt 55 miljarder känns orimligt hög.
Regeringens förslag är att den svenska avgiften "ska hållas så låg som möjligt". Moderaterna hade idag, med stöd av kristdemokraterna, en mer restriktiv skrivning där vi vill att den svenska avgiften inte ska öka mer än vad som motsvarar ökningen av vår BNI. Eftersom vi inte nådde enighet har vi lämnat en avvikande mening som vi kommer att driva i EU-nämnden när frågan kommer upp där.
Överläggningar om Brexit
2019-04-04
I dag har det varit EU-frågor på programmet hela dagen. Morgonen började med ett möte med EU-kommissionens chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier. Vi var en mindre delegation som träffade honom tillsammans med talman Anderas Norlén för att få en uppdatering av Brexit-förhandlingarna och vad som händer nu. Barnier beskrev sig själv som "besviken men ännu inte frustrerad", trots alla motgångar under förhandlingarna med britterna, och deras blanka nej till alla alternativa lösningar som presenterats. Ursprungligen skulle bitterna ha lännat EU den 29 mars, men nu är det framflyttat till 12 april, alltså nästa fredag. I vilken mån detta kommer att förändra något återstår att se. Kanske blir britternas utträde ytterligare förskjutet.
 
 
Vi vill tvinga regeringen att rösta nej till Copyrightdirektivet
2019-03-29
Från moderat sida anser vi att regeringen gick över sina befogenheter när de ställde sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Inom kort ska EU:s ministerråd rösta slutligt om direktivet, och inför detta ska riksdagens EU-nämnd ta upp frågan. Vi moderater tänker nu försöka skapa en majoritet bland partierna i EU-nämnden för att försöka stoppa detta. Första steget är att ge tydliga direktiv från riksdagen till regeringen att den svenska linjen ska bli nej. Om det sedan räcker för att stoppa förslaget återstår att se. Men vi tänker inte ge upp.
Tomas Tobé, vårt förstanamn på EU-valsedeln och i EU-nämnden går idag ut på twitter med nedanstående uppmaning. Sprid gärna!
Lite nedslag från dagens sammanträde i EU-nämnden
2019-03-15
I dag var det dags för mitt andra möte med EU-nämnden. Denna gång hade vi besök av EU-minister Hans Dahlgren (S), Kabinettssekreteraren på UD, Annika Söder (S) och landsbygdsminbister Jennie Nilsson (S). Ärendena var dels allmänna frågor, utrikesfrågor, samt jordbruks- och fiskefrågor. Innan ärendena når EU-nämnden har de diskuterats i berörda fackutskott i riksdagen - i dessa fall finansutskottet/skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet, utrikesutskottet och miljö och jordbruksutskottet.
Självklart var det mycket fokus på Brexit och vad som händer nu. Faktum är att ingen vet - britternas hantering av Brexit är förbluffande rörigt, både mellan och inom de olika partierna finns olika åsikter. Vissa vill anta det utträdesavtal som förhandlats fram med EU. Andra vill få mer tid för att förhandla om det. Ytterligare andra vill lämna EU utan avtal, och så finns det röster som vill ha en ny folkomröstning som man hoppas ska leda till att man kanske rentav stannar kvar. Följderna för övriga EU är svåra att överblicka, men självklart är det bästa för alla om man har ett ordnat utträde där man reglerar sådant som man vill fortsätta samarbeta kring och bestämmer hur avveckling av övriga delar ska ske. Det mesta talar för att britterna beviljas lite extra tid, vilket det brittiska parlamentet röstade för att begära så sent som igår. Sannolikt dröjer därför utträdet ett tag i stället för att ske om två veckor, den sista mars.
Två övriga stora frågor var migration och klimat. När det gäller migration handlar allt idag om att på olika sätt förmå alla medlemsstater "att ta sitt ansvar". Om man inte tar emot ett visst antal asylsökande i varje EU-land vill man att olika typer av sanktioner eller frusna bidrag ska följa som sanktion. Den bristande logiken blir allt mer uppenbar när man å ena sidan talar om asylinvandringens stora lönsamhet och att "det är räddningen för att förse Europa med arbetskraft" och å andra sidan känner sig tvungna att "fördela bördan" och "tvinga alla att ta sitt ansvar". Det är ett slutligt bevis på att det stora asylmottagandet av allt fler uppfattas som mycket betungande i stället för som en vinst. Att EU hottar en fungerande modell för gemensam hantering av en strikt asylpolitik och ser till att bevaka EU:s yttre gräns framstår som allt viktigare.
I klimatfrågan finns röster från många länder om att skärpa EU:s mål. Denna linje stöds tyvärr av Sverige, men även helt eller delvis av Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Men andra länder säger blankt nej, exempelvis Polen och Ungern, och andra är tveksamma. Detta kallas "oansvarigt" av de mer radikala. För egen del hoppas jag såklart att motståndarna håller emot, så att EU kan föra en balanserad miljö- och klimatpolitik. Även i EU är det enligt min åsikt för mycket ensidigt fokus på klimatfrågorna och för lite när det gäller övrig miljöpolitik.
Utrikesfrågorna är alltid intressanta. Kabinettssekreteraren gick helt enkelt igenom ett antal konkreta ärenden rörande olika länder utanför EU där det finns problem och diskussioner, och redogjorde för hur EU diskuterar kring dessa frågor. Kina står alltid i fokus, liksom Ryssland, men även ett antal mindre länder. Det råder ofta en påfallande enighet mellan de svenska partierna kring det mesta. Samma sak gäller Jordbruks- och fiskefrågorna. Detta är ett område som tar en stor del av EU:s budget, än om jordbruksstödets totala volym minskat efterhand. Sverige vill gärna se förändringar i prioriteringarna i EU:s nästa långtidsbudget, och det är en fråga som kommer att diskuteras mycket framöver, och en fråga som inte minst jag själv kommer att bevaka för moderaternas räkning.
Efter EU-nämndens möte var jag med på moderaternas interna EU-samrådsmöte tillsammans med våra nuvarande EU-parlamentariker och våra toppnamn i det kommande EU-valet. Vi laddar för fullt för det kommande EU-valet!
Några nedslag från dagens möte med EU-nämnden
2019-03-08
I dag var det dags för mitt första "riktiga" sammanträde med EU-nämnden. Jag har ju såklart varit med på ett antal möten tidigare genom åren för att följa diskussionen om intressanta ärenden, men detta var första gången som ordinarie ledamot.
I dag var det ärenden rörande EKOFIN, (ekonomiska och finansiella frågor) där finansministern var ansvarig minister, och sedan ärenden rörande EPSCO (sysselsättning, socialpolitik, sjukvård och konsumentfrågor) där arbetsmarknadsministern var ansvarigt statsråd.
Det är nog få som är insatta i hur komplicerat EU:s beslutsfattande är, och vilka mängder av EU-dokument man måste sätta sig in i. En del är såklart ganska okontroversiella saker där det inte finns anledning att ta någon större strid. I dag fanns dock några intressanta ärenden:
Sverige kommer att ta strid mot förslaget att införa en ny beskattning av den digitala ekonomin, där EU föreslagit en märklig lösning där man vill beskatta den digitala ekonomin genom att ta ut skatt för exempelvis reklam, plattformar och försäljning av användaruppgifter, och att denna skatt ska baseras på var tjänsterna konsumeras i stället för var företaget ifråga finns. Dessutom ska skatten baseras på omsättningen och inte på resultatet, dvs det blir någon form av ny omsättningsskatt. Sverige anser i likhet med några andra länder att det är viktigt för utvecklingen av den digitala ekonomin att man beskattar företag där utveckling och innovation sker, samt att man givetvis bara ska betala skatt om man gör en vinst. Sverige kommer att säga nej och därmed fälla förslaget eftersom beslut i skattefrågor kräver enighet. Troligen får vi några fler länder med oss, sannolikt kommer Finland, Danmark och Irland också att rösta nej. Eu komme rinte bli glada över detta, och det kommer att ha ett politiskt pris i EU att gå emot förslaget, men finansministern fick ett kompakt stöd från samtliga partier att stå upp för denna linje.
Sedan pratade vi alkoholskatter. Det finns förslag från EU att ge medlemsstaterna möjlighet att lindra alkoholbeskattningen på lite olika sätt. Vi moderater tycker det är utmärkt om man kan förenkla regler, lindra beskattningen av alkoholsvaga drycker, och i förlängningen möjliggöra för gårdsförsäljning, direktförsäljning från mikrobryggerier mm. Men finansministern var tydlig med att även om Sverige säger ja till förslaget är det inte aktuellt att lindra beskattningen i Sverige. Vänsterpartiet var "av folkhälsoskäl" rent av emot att ens ge andra länder (!) möjlighet att lindra alkoholbeskattningen. Personligen känner jag att just alkoholbeskattningen känns som en av få frågor jag gärna hade låtit EU ta över ansvaret för från den svenska riksdagen...
En sannan intressant fråga var Socialdemokraternas problem att hantera EU:s "sociala pelare" som jag kommenterat flera gånger tidigare. Det var ju Stefan Löfven som på EU-toppmötet i Göteborg öppnade upp för att EU:s klåfingrighet även ska omfatta sociala förmåner och arbetsmarknad. Och nu slåss samma socialdemokrater med näbbar och klor för att motverka effekterna av det man själv ställt till med. I grunden vill Sverige inte att EU ska styra över svensk arbetsrätt, föräldrapenning, sjukersättning eller andra sociala förmåner - det är nationella frågor. Men på grund av den "sociala pelaren" så kommer nu en strid ström av märkliga EU-förslag och tydliga pekpinnar till medlemsstaterna som visserligen inte är juridiskt bindande men som ändå skapar en massa frågetecken och indirekta krav på Sverige. I EU-nämnden är regeringen tydliga med att detta är frågor som vi hanterar själva i Sverige, och den linjen har man starkt stöd för från de flesta partier. Men socialdemokraterna i EU-parlamentet agerar ofta helt annorlunda och röstar för ökade EU-krav, rakt i strid mot sin egen regering. Den sociala pelaren har blivit ett verkligt bekymmer som tar massor av tid, och risken för nya tvingande regler som under minerar svensk beslutsrätt och den svenska modellen på arbetsmarknaden ska nog inte underskattas. Men idag fick vi moderater tillsammans med kristdemokraterna i vart fall igenom ett tydligt ställningstagande om vikten av att denna typ av frågor hanteras nationellt. Samtliga partier utom Vänsterpartiet stödde skrivningen.
Uppdraget i EU-nämnden är mycket intressant, och jag kommer att göra nya nedslag efterhand som intressanta frågor dyker upp.
Moderaterna röstade nej till EU-förslaget om länkskatt och internetfilter
2019-02-22
Frågan om "länkskatt och internetfilter" diskuteras mycket just nu, och eftersom jag är ny ledamot även i EU-nämnden blir det en av de första frågor jag försöker sätta mig in i ordentligt. Det frågan gäller är egentligen ett EU-direktiv som kallas "Copyrightdirektivet", och som syftar till att skydda upphovsrätt till exempelvis musik, bilder och konstverk. Upphovsrätt är viktigt för alla företag som skapar immateriella värden, och Sverige har redan en omfattande upphovsrätt. EU-direktivet innehåller många saker som inte är kontroversiella, men några punkter i förslaget är mycket omdiskuterade. Det gäller främst artikel 11 om "länkskatt/länklicens" och artikel 13 om "internetfilter".
En utförlig beskrivning av EU-förslaget och vad det innebär har sammanfattats av journalisten Emanuel Karlsten. På hans hemsida kan man läsa denna utmärka och lättlästa sammanställning.
EU-Kommissionen presenterade det ursprungliga förslaget i september 2016. Nyligen avslutades förhandlingarna (triolog) mellan Ministerrådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet där de nådde en överenskommelse. Nu kommer frågan upp i riksdagens EU-nämnd först när alla förhandlingar är avslutade och det betyder att vi inte längre från riksdagens sida kan göra några inspel för att försöka förändra förslaget, utan bara kan säga ja eller nej till helheten. Sedan avgörs frågan slutligen i ministerrådet och EU-parlamentet senare i vår.
Moderaterna röstade nej till förslaget i EU-parlamentet vid första omröstningen i höstas, i likhet med alla svenska EU-parlamentariker. Endast de från Feministiskt Initiativ och Socialdemokraterna röstade ja till förslaget. Moderaterna i EU-nämnden kommer nu sannolikt att säga nej till hela förslaget vid kommande samråd, eftersom delarna om länkskatt och internetfilter är helt oacceptabla för oss. Moderaternas EU-parlamentariker kommer också att rösta nej till förslaget vid den slutliga omröstningen i EU-parlamentet.
Jag blir nu även ordinarie ledamot i EU-nämnden
2019-02-05
Häromdagen blev jag uppringd av vår gruppledare Tobias Billström som undrade om jag kunde tänka mig att, förutom mitt uppdrag som ordinarie ledamot i Finansutskottet, även bli ordinarie i EU-nämnden. Jag vet ju att det är ett ganska tungt uppdrag med många extra möten, men samtidigt är det mycket intressant och självklart tackade jag ja. Idag beslutade riksdagsgruppen att föreslå mig som ny ordinarie ledamot.
EU-nämnden är ett lite udda "utskott", eftersom det inte förebereder några riksdagsbeslut. I stället är det där regeringen förankrar sin EU-politik. Detta gör statsministern och övriga ministrar inför alla viktigare möten och beslut i olika EU-organ. Jag blir nu en av dem som regeringen ska diskutera detta med innan man förhandlar i Bryssel för Sveriges räkning. Jag kommer främst att bevaka EU-frågor som rör finansutskottets område (det är många), men också vara en av fyra moderata ordinarie ledamöter i EU-nämndens övriga arbete. Det ska bli mycket intressant, inte minst under våren inför det kommande EU-valet.
Jag är ju i grunden en stor vän av EU, men också oerhört kritisk till EU:s strävan efter överstatlighet. Nu senast tankarna om att införa en beskattningsrätt på EU-nivå. Jag är också mycket kritisk till hur regeringen ibland hanterar EU-frågorna, där man alltför ofta skyller på EU för att förklara bort sina egna dåliga beslut. Det finns emellanåt också kritik mot att regeringen inte alltid agerat vid EU:s möten i linje med det mandat man fått från EU-nämnden.
Jag kommer med kraft att stå upp för en rimlig avvägning mellan vad som är nationella frågor och vad som är EU-frågor, och bevaka att regeringen följer de mandat de fått av riksdagen. Samtidigt som jag tänker uppmärksamma när regeringen skyller ifrån sig på EU i stället för att ta eget ansvar. EU-nämnden kommer också att vara en bra arena för att visa moderaternas EU-politik.
Blev Stefan Löfven den svenska modellens baneman?
2018-11-21
Vi var många som varnade när statsminister Löfven för ett år sedan i Göteborg höll ett brandtal om behovet av ett socialt ramverk inom EU, och även fick EU-ländernas representanter att underteckna en deklaration om detta. Vi var många som oroade oss för att EU skulle använda denna deklaration om en "social pelare" som förevändning för att klampa in på nya områden som hittills varit nationell lagstiftning. Och nu ser vi allt fler försök från EU att lägga sig i både nationell lagstiftning om socialförsäkringar och den arbetsmarknadsreglering vi i Sverige i huvudsak hanterat genom kollektivavtalslösningar mellan arbetsmarknadens parter.
I dag skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats om detta. Det är oroväckande läsning. Man kan inte låta bli att fundera över om det blev den gamle fackbossen Löfven som till slut lyckades sänka den svenska modellen på arbetsmarknaden? Vi får väl se. Ett makthungrigt EU är inte att leka med...och Stefan Löfven släppte ut anden ur flaskan. Det är som bekant inte så lätt att stoppa in anden igen.
Så beslutar EU
2018-10-18
Efter mina inlägg om diskussionerna kring EU-budgeten, Brexit, samt dagens om EU-revisionen, har jag fått flera frågor om hur EU egentligen tar sina beslut och vem som bestämmer vad. Och faktum är att det är en ganska svårbegriplig beslutsgång, det har jag själv upplevt när jag på plats i Bryssel ska försöka förstå hur det hela går till. EU-upplysningen vid Sveriges Riksdag har gjort denna bild som beskriver beslutsgången. Mer information finns på EU-upplysningens hemsida.
Betydligt bättre intern kontroll av EU:s budget enligt EU-revisionen
2018-10-18
I dag fick Finansutskottet och EU-nämnden en föredragning av Eva Lindström som är svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. Ärendet gällde revisionsrättens årsrapport för 2017, som nu är färdigreviderat.
Frågor om EU:s revisonsrätt är kanske inte de största kioskvältarna i svensk politisk debatt, men de borde uppmärksammas mer tycker jag. EU:s samlade utgifter uppgick år 2017 till hisnande 137,4 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 1.500 miljarder svenska kronor. Och det är de europeiska skattebetalarnas pengar. Att dessa pengar hanteras ansvarsfullt och att inte slarvas bort genom felutbetalningar, fusk eller korruption är oerhört viktigt.
Under många år fick EU underkänt av revisorerna, det fanns helt enkelt så många allvarliga anmärkningar att man i praktiken faktiskt avstyrkte ansvarsfrihet (vilket dock ändå beviljades år efter år). Men de senaste två åren har situationen förbättrats ordentligt. Mängden fel har minskat (i praktiken halverats på fem år) och EU:s interna kontroll har enligt EU-revisionen blivit mycket bättre. Detta är bra och positivt och stärker såklart förtroendet för EU.
En helt annan sak är såklart hur stor EU:s budget ska vara, hur man ska använda pengarna och vad man kan spara på. Där finns ju väldigt olika åsikter och jag och moderaterna står som alltid för att hålla hårt i pengarna. Den diskussionen lär fortsätta, och som jag tidigare påpekat borde EU:s budget såklart krympas med anledning av Brexit. EU-kommissionen tycker uppenbarligen tvärtom och vill öka EU:s budget trots att ett stort medlemsland lämnar. Det är i grunden ologiskt och orimligt.
Jag återkommer med inlägg om värdet av en effektiv revision, både i Sverige och EU, inte minst med anledning av att jag nu blir vice ordförande i Riksrevisionens parlamentariska råd. Jag ska efterhand försöka förklara på ett pedagogiskt sätt vad Riksrevisionen gör och varför det är så viktigt med en oberoende revision i både Sverige och EU. Allt handlar i grunden om att värna om våra skattepengar och om en noggrann, korruptionsfri och effektiv myndighetsutövning.
Möte med expeditionsministären om EU:s framtida budget
2018-10-04
I dag träffade finansutskottet företrädare för "expeditionsregeringen" i form av biståndsminister Isabella Lövin (MP) och statssekreterare Karolina Ekholm (S) för att få föredragningar om kommande IMF-möte samt information om arbetet med EU:s budget för 2021-27. På bilden syns de tillsammans med riksbanschefen Stefan Ingves.
EU:s budgetprocess är extremt komplicerad med massor av steg. Men inget kan dölja hur allvarlig situationen är med anledning av Brexit. Den som tror att EU tänker krympa sin budget när ett av de största medlemsländerna försvinner tror fel. EU-kommissionens bud är tvärtom att budgeten ska öka (!). Med tanke på att budgeten redan är totalt 11.000 miljarder kronor (!) för innevarande budgetperiod (2014-20) så tycker man ju att pengarna borde kunna räcka utan höjning. Men nu föreslås i stället en budget på 13.000 miljarder kronor för perioden 2021-27.
För Sveriges del är ju EU-kommissionens utgångsbud att våra tidigare rabatter ska avskaffas och att vår redan höga EU-avgift ska ökas med hela 35%. För 2018 betalar Sverige ungefär 40 miljarder i årlig avgift, en avgift som man alltså vill höja till ca 54 miljarder kommande budgetperiod. De svenska partierna är överens om att detta är oacceptabelt, men hur väl vi kommer att lyckas i förhandlingarna återstår att se.
Min egen bedömning är att EU undermninerar sitt eget förtroende hos medborgarna i de länder som är nettobidragsgivare (exempelvis Sverige, Finland, Danmark, Nederländerna och några till). Vi borde sätta hårt mot hårt och påpeka att om EU kräver alltför höga avgifter så riskerar man att medborgarna i dessa länder säger stopp och att en majoritet plötsligt förespråkar ett utträde. Om nettobidragsgivarna lämnar EU finns det sedan inga pengar kvar att fördela.
En intressant aspekt i sammanhanget är att Sverige inte alls är ett så "rikt" land som EU anser. Vi har exempelvis den lägsta tillväxten per capita av alla EU-länder sedan flera år. Och vi har tagit emot i särklass flest asylsökande per capita av alla länder i EU. Dessa saker måste givetvis finnas med i bedömningen när man fastställer Sveriges avgift. Jag vill se en svensk regering som talar klarspråk under förhandlingarna i EU.
EU-beslutet om länkskatt och internetfilter får konsekvenser
2018-09-12
I går beslutade EU-parlamentet om ett nytt upphovsrättsdirektiv som kommer att få stora konsekvenser för internetanvändingen. Bland annat beslutades om "länkskatt" och uppladdningsfilter. Plattformar som google och facebook måste betala licenser för länkat material, exempelvis nyheter, som användare lägger upp. Dessutom kommer plattformar bli skyldiga att blockera upphovsrättsskyddat material, ett så kallat "uppladdningsfilter" införs. Det beslutades också att endast den som arrangerar ett sportevenemang ska ha rätt att spela in eller sprida det. I praktiken förbjuds då att fotografera eller filma en match med sin mobil och sprida detta. Sportevenemang blir "upphovsrättsskyddade event". Helt osannolikt. Det finns även andra konstiga saker i beslutet.
Dagens beslut togs med röstsiffrorna 438 för och 226 emot. Moderaterna och övriga borgerliga europaparlamentariker röstade mot delar av förslaget. Däremot röstade S ja till hela dagens beslut. Moderaternas Christofer Fjellner sa, enligt Göteborgs-Posten efter beslutet att "det gick åt helvete". Och Fredrick Federley (C) konstaterar att detta blir "döden för internet som vi känner det idag". Upphovsrättslobbyn har vunnit över EU-medborgarna, det är en sak som är klar.
Min fundering är hur detta ska kunna förenas med svensk grundlag. Det kommer att bjuda stora svårigheter att genomföra dessa regler i svensk rätt när EU tagit sitt slutliga beslut. Det kommer dock att ta tid, eftersom ärendet nu ska beredas vidare av ministerrådet innan det slutliga direktivet tas i EU-parlamentet. Jag hoppas den nya svenska regeringen ska markera tydligt att vi inte accepterar den nya lagstiftningen. Och jag hoppas att detta blir en valfråga i det kommande EU-valet nästa år. Den planerade lagstiftningen är helt enkelt oskälig. Det är exakt denna typ av tondöva beslut som gör att motståndet mot EU kan öka. Jag är mycket bekymrad över att EU-parlamentet på detta sätt undergräver sitt eget förtroende hos EU-medborgarna.
|
