|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest lästa tweets start","visa.lasso?ukat_id=8000000000123140&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",24,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
Infrastrukturbloggen
På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör investeringar i infrastruktur, både i Sjuhärad och resten av Sverige. Under denna flik samlas också inlägg som rör kollektivtrafik, taxi, bredband, fast telefoni, mobiltelefoni, Radio, TV och annan kommunikation. Blogginlägg om Västsvenska paketet, Västlänken och trängselskatten i Göteborg samlas också på denna sida, liksom de aktiviteter jag är med och anordnar i Riksdagens Bilnätverk.
Dags att köra över Trafikverket om ny järnväg Göteborg-Borås?
2024-02-02
Turerna kring järnvägsbygget Göteborg-Borås är minst sagt snårig. Jag ska försöka summera vad som hänt det senaste halvåret, eftersom det diskuteras politiskt och i media. .
Parterna längs sträckan Göteborg-Borås kom i somras överens om en gemensam lösning som både Regionen och samtliga berörda kommuner ställde sig bakom. Trafikverket förkastade i princip förslaget, och det har medfört att såväl Göteborg som Borås backade tillbaka till sina tidigare ståndpunkter gällande utformningen av banan. Härryda kommun utmålas i media som de som stoppat en gemensam lösning, men det stämmer inte - de står fast vid den överenskommelse som gjordes i somras.
Ska man börja om på nytt med olika förhandlingar är risken överhängande att det inte blir någon ny järnväg överhuvudtaget. Det skulle innebära att Landvetter fortsätter vara en av få stora flygplatser som saknar järnvägsanslutning, trots flygplatsens stora expansion, och det skulle göra att man inte kommer bort från den oerhört platskrävande pendlingen med buss mellan Göteborg och Borås. Det är av stor vikt att det i framtiden finns ett stationsläge i Mölnlycke för att minska antalet bussar i Kallebäck och avlasta det befintliga kollektivtrafiksystemet i och omkring centrala Göteborg. Järnvägen Göteborg-Borås är också av stor vikt för verksamheten på Landvetter flygplats, då flygplatsen riskerar att falla ur det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) om den inte får en järnvägsanslutning innan 2050.
Jag har inga bevis, men mellan skål och vägg bekräftas allt oftare av personer med insyn att det kan finns politiska dimensioner i detta. Oppositionen (läs S, V och MP) gör allt för att kasta grus i maskineriet och vill gärna att regeringen misslyckas med att få igång järnvägsbygget. Vissa inom oppositionen ser chansen att hålla bygget på is tills efter valet 2026 i en förhoppning om att då vinna valet och starta om processen med höghastighetståg. Det finns även rykten om att det inom Trafikverket finns tjänstemän som rent av har en egen agenda och aktivt motarbetar allt som inte är höghastighetståg på den aktuella sträckan. Prestigen hos politiker och tjänstemän får inte leda till att projektet aldrig kommer i mål.
Vad som nu händer är oklart. Jag tycker regeringen ska vara bestämda i frågan och min egen fundering är om regeringen kanske helt enkelt måste överväga att köra över Trafikverket och få parterna att stå kvar vid den utmärkta överenskommelse som finns? Trafikverket är faktiskt till för människorna och kommunerna, inte tvärtom.
Riksrevisionen totalsågar förra regeringens infrastrukturplanering
2023-12-27
Riksrevisionens rapport om planeringen av ny svensk transportinfrastruktur är en riktigt allvarlig läsning. Man totalsågar den föregående s/mp-regeringens nationella plan för transportinfrastruktur.
Man konstaterar att kostnadsökningar på redan beslutade projekt äter upp hela utrymmet för nya långsiktiga satsningar, man konstaterar att Trafikverkets kostnadskontroll är bristfällig (vilket man även konstaterade i en särskild granskning 2021), man menar att varken regeringen eller Trafikverket föreslår de åtgärder som bedöms bidra mest till de transportpolitiska målen och man hävdar att den tidigare regeringen låst fast Trafikverket i beslut enligt tidigare planer som gjorde det omöjligt att prioritera bort saker som var mindre viktiga.
Det allvarligaste är nog ändå detta:
"Kostnadsökningarna mellan 2018 och 2022 var större än det totala anslaget till utveckling av transportinfrastrukturen under samma tidsperiod."
samt att:
"Regeringen intecknade genom uppdraget det framtida ekonomiska utrymmet långt efter planperiodens slut. Detta berodde till stor del på att regeringen pekade ut de nya stambanorna som till stor del var ofinansierade. I och med beslutet att avbryta flera etapper av de nya stambanorna har problemet med inteckning minskat betydligt."
Det är tur att vi har en ny regering som dels stoppade det helt orealistiska och ofinansierade bygget av nya stambanor för höghastighetståg, och som nu ser över hela den långsiktiga satsningen på transportinfrastruktur. Att stärka kostnadskontrollen är en annan central fråga, inte minst har det ju visat sig under bygget av Västlänken i Göteborg. Regeringen har en mycket stor och viktig uppgift att reda upp i det kaos som tidigare regering orsakat för infrastruktursatsningarna i Sverige.
Möte med Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen
2023-11-17
Samtliga västsvenska riksdagsledamöter var idag inbjudna till ett möte i Göteborg med Västra Götalandsregionen samt Länsstyrelsen och landshövding Sten Tolgfors. Vi fick information om det ekonomiska läget för Regionen (ansträngt som på de flesta håll), de minst sagt enorma utmaningarna när det gäller elförsörjningen i Västra Götaland (större problem än de flesta inser), en uppdatering om de återupptagna järnvägsplanerna Göteborg-Borås (de fortskrider och kan nu förhoppningsvis äntligen gå i mål), information om skredet vid E6 i Stenungsund och hur man hanterar detta (imponerande snabba åtgärder och agerande från ansvariga myndigheter enligt min åsikt), samt information om läget för Västlänken.
Här vi sex moderater som deltog vid mötet. Totalt var vi ett 20-tal riksdagsledamöter på plats.
Det sista är ingen rolig historia. De 20 miljarder som avsattes för projektet tar slut vid årsskiftet, och det återstår väldigt mycket att bygga. Nu kommer Trafikverket att lösa detta med en "temporär finansiering" för att inte bygget ska stoppas, och under tiden diskuteras var man ska hitta de pengar som behövs. Ursprungligen skulle hela Västlänken vara klar 2029, men som det ser ut nu kommer inte allt vara klart förrän 2032, och kostnaderna kommer öka med ca 8-10 miljarder.
Det känns lite bittert att politikerna inte lyssnade på alla experter som varnade för att bygge i göteborgsleran inte är några enkla saker, samt att man varnade för att vissa anbud i projektet uppenbarligen var orealistiskt låga. Många som räknade på projektet varnade för kraftigt stigande kostnader mot ramen, samt att byggtiden skulle bli längre än planerat. Och nu blir det precis så. Vi som var starkt kritiska mot hela projektet fick tyvärr rätt. Men att säga "vad var det vi sa" hjälper inte mycket i detta läge, nu finns ju ingen återvändo, projektet måste såklart byggas färdigt, och frågan är bara vem som ska betala notan.
Från våning 14 i Regionens Hus har man en utmärkt utsikt över det ekonomiska slukhålet nedanför....
Regeringen går vidare med planering för ny järnväg Göteborg-Borås
2023-10-26
När den nya moderatledda regeringen tillträdde för ett drygt år sedan var ett av de första besluten att stoppa planerna på höghastighetståg och i samband med detta stoppades den pågående planeringen för ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Regeringen gav i stället Trafikverket ett nytt uppdrag:
"Trafikverkets planeringsarbete med sträckan Göteborg-Borås pausas genom ett uppdrag till Trafikverket. Ett nytt uppdrag ges till Trafikverket med inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket med målsättningen att förbättra arbetspendling och få en kapacitetsstark koppling till Landvetter på ett mer kostnadseffektivt sätt, utan ambition att uppnå hastigheter över 250 km/h och utan att trafikstarten försenas."
Trafikverket har nu redovisat detta uppdrag till regeringen, och parallellt med detta uppdrag har kommunerna längs sträckan tillsammans med kommunalförbunden, Västra Götalandsregionen och Swedavia presenterat sina gemensamma tankar kring framtidens järnväg i skrivelser till både infrastrukturministern och Riksdagens Trafikutskott, där man uppnått den enighet som tidigare saknats. Det handlar bland annat om fokus på pendling mellan Göteborg och Borås med möjlighet till framtida utbyggnad öster om Borås Stad, att man bygger stationer i Mölndal och Mölnlycke centrum och öppnar för möjligheter att i framtiden bygga stationer även i Landvetter Södra och Bollebygd, samt att man ansluter Landvetter flygplats. Förslaget har även fått starkt stöd från Västsvenska Handelskammaren.
Regeringen har nu gett Trafikverket i uppdrag att återuppta planeringen av detta järnvägsbygge, och det gör att projektet nu rör sig framåt i den riktning alla viktiga aktörer önskar.
Detta är en viktig delseger för oss moderater i Västra Götaland som drivit på i frågan, och för mig personligen är det oerhört välkommet att allt tyder på att man landar i den lösning som jag själv kämpat för under i princip alla mina år i riksdagen. Jag har ju hela tiden ifrågasatt höghastighetståg mellan Göteborg och Borås och drivit på för vanliga snabbtåg med fokus på regional pendling och med anslutning av Landvetter flygplats. Jag har också drivit på för att det ska komma verkliga beslut uppbackade med riktiga pengar i stället för en massa tomma politiska löften utan pengar. Dessutom har jag själv deltagit i (och även arrangerat) ett flertal möten mellan olika intressenter för att försöka bidra till att samla viktiga aktörer kring en gemensam linje - först då kan projektet slutföras utan försenande överklaganden.
Nu rör sig frågan tydligt framåt och det understryker regeringens engagemang för att lyssna på alla viktiga intressenter för att äntligen komma framåt med bygget av denna järnväg längs en av landets mest trafikerade pendlingssträckor. Det är en riktigt bra dag för vår region och inte minst för Borås och Göteborg och alla som pendlar mellan dessa två av Sveriges största städer. Det är också en viktig miljöinsats och utvecklingsinsats att ansluta Landvetter flygplats till en snabb järnväg.
Hur stor blir extrakostnaden för Västlänken?
2023-04-14
Från fönstren på 14:e våningen i Regionens Hus har man en bra utsikt över staden. Jag studerade mitt "favoritobjekt" (nåja) Västlänken, och funderade över varifrån vi ska ta alla de saknade miljarderna för att få projektet färdigt. Det måste vara en av de sämsta kalkyler som Trafikverket gjort hittills. Jag skrev om Göteborgs-Postens granskning av projektet den 24 mars.
Vi var många som var kritiska till projektet, men en majoritet av politikerna var antingen godtrogna eller fullt medvetna om att kalkylerna omöjligen skulle kunna hålla - kritik kom från många håll, inklusive Riksrevisionen, men man körde på ändå. Nu kommer notan. Hur många miljarder som kommer att saknas är svårt att uppskatta, projektet är ju långtifrån färdigt, men redan är avsatta pengar slut. Mindre än 10 miljarder i brist lär det nog knappast bli om man ska tro seriösa uppskattningar, snarare betydligt mera. Vad slutnotan blir exakt och vem som ska betala vet ingen idag.
Tågtunneln Västlänken i Göteborg har blivit ett ekonomiskt slukhål
2023-03-24
SVT Väst har fortsatt sin granskning av tågtunnelprojektet Västlänken. Rapporterna blir allt mer alarmerande. Samtliga fyra delsträckor har redan kostat långt mer än sin totala (!) budget, trots att endast mellan 23% och 42% är färdigställt. Och Trafikverket kan vare sig ge prognoser för vad den slutliga kostnaden kommer att bli eller när projektet kan vara klart.
Tyvärr var ju detta exakt det som en lång rad experter, myndigheter och ekonomer varnade för. Även Riksrevisionen ifrågasatte underlagen. Och all tung kritik fick många, inklusive undertecknad, att kraftigt ifrågasätta projektet. Demonstrationerna mot beslutet samlade de största skarorna demonstranter i Göteborg på många år. Men en liten grupp politiker drev ändå igenom detta, baserat på skakiga underlag, och de som inte ställde upp för sina partier vid besluten blev i praktiken utkastade. För moderaterna slutade det med att partiet klövs lokalt och att de följande valen blev en katastrof.
Nu är det dags för ansvarsfulla politiker att kliva fram. Både Göteborg och Västra Götalandsregionen styrs nu till stor del av nya politiker som på ett friare sätt kan ta tag i frågan utan att vara bunden av tidigare politikers beslut. Trafikverkets ansvar för de grova felkalkylerna måste också få konsekvenser. Återigen ser vi stora samhällsprojekt som tas på lösa underlag och utan ordentlig genomlysning och konsekvensanalyser. Det är orimligt att hantera skattepengar på det viset. Nu kommer notan och frågan är - vem ska betala?
Här artikeln från SVT Väst idag:
Kostnaderna för tågtunneln Västlänken skenar - som väntat
2023-03-06
Den som minns turerna kring tågtunneln Västlänken under Göteborg vet att det fanns många invändningar mot projektet. Inte minst kostnaderna och en tveksam samhällsnytta. Både myndigheter och Riksrevisionen ifrågasatte projektet, och ilskan bland många göteborgare var stor. En stor demonstration mot projektet i september 2017 samlade exempelvis 17.000 personer på Götaplatsen. Jag var en av dem.
Jag skrev mycket om projektet, fram tills beslutet var fattat. Bland annat varnade många experter för att det skulle bli mycket mer komplicerat att bygga tunnlar i göteborsleran än vad kalkylerna visade. Dessutom påpekade jag och många med mig att man hittills sällan lyckats hålla stora infrastrukturprojekt inom budget, och att det kunde bli väldigt mycket dyrare. Detta avfärdades av förespråkarna som menade att man räknat noga och rent av budgeterat i överkant.
Nu kommer delar av facit. Häromdagen meddelade SVT Väst att bara delsträckan vid Korsvägen, inklusive tågstationen där, redan blivit 2 miljarder (!) dyrare. Det vinnande anbudet var 3,8 miljarder. Hittills har man fakturerat 5,8 miljarder, och då är bygget bara klart till 41%.
Fördyringen hittills är alltså redan hisnande dryga 50%! Hur är det ens möjligt?
Beslutet att bygga Västlänken togs med politisk majoritet. Jag beklagar såklart detta, men man måste respektera demokratiska beslut och försöka göra det bästa av läget. Den uppenbart dåliga ekonomiska kontrollen av projektet borde dock oroa även dem som röstade för projektet. Med tanke på hur stort det totala projektet med Västlänken är undrar man ju hur stora de samlade extrakostnaderna blir? Och vem som ska betala? Risken för kraftigt höjda biltullar genom Göteborg ska inte underskattas. Inte heller att staten kan bli tvungna att skjuta till ännu mer pengar.
Det är i vart fall tur att vi stoppar höghastighetstågen. Det hade annars varit nästa stora projekt där miljarderna hade rullat utan kontroll.
Regeringsbesked idag - Bromma flygplats avvecklas inte
2023-02-20
Dagens besked att Bromma flygplats blir kvar var mycket välkommet. En stor huvudstad som Stockholm ska naturligtvis ha två alternativa flygplatser, inte minst av beredskapsskäl. Dessutom har man på senare år gjort stora investeringar på Bromma flygplats och även byggt en ny tågförbindelse dit. Att avveckla Bromma vore en stor kapitalförstöring. Själv flyger jag oftast med SAS till Arlanda, men emellanåt blir det i stället BRA till eller från Bromma. Utmärkt med alternativ och konkurrens på flyglinjerna, exempelvis till Landvetter.
Den som minns MP:s tårtkalas när beskedet kom om avveckling av Bromma under förra regeringen förstår vad jag menar med den suddiga tårtbilden (som jag lånat av Moderaterna i Växjö). Kunde inte låta bli att skicka en passning till miljöpartisterna som den gången åt prinsesstårta för att fira...
Regeringen prioriterar snabb tågpendling mellan Göteborg och Borås
2022-12-31
Jag avslutar årets politiska debatt med detta debattinlägg i Borås Tidning idag, tillsammans med mina riksdagskolleger från valkretsen, Ulrik Nilsson (M) och Ingemar Kihlström (KD).
Planerna för snabbtåg mellan Borås och Göteborg ligger fast
2022-12-26
Jag skrev ju häromdagen om regeringens pressmeddelande i fredags om järnvägssatsningarna och hur man nu tydligt stoppar alla tankar på höghastighetståg, och i stället vill ha fokus på upprustning av befintligt järnvägsnät och nybyggnad av eftersatta sträckor för normala snabbtåg. Jag konstaterade också att regeringen nu ger Trafikverket i uppgift att se över järnvägsplanerna Göteborg-Borås, bygga för traditionella snabbtåg, och utreda återstående frågor (bland annat den sedan länge oklara frågan om hur dragningen ska göras genom Mölnlycke och Härryda kommun), men att denna översyn inte får försena den planerade trafikstarten på den nya järnvägssträckan.
Jag citerar ur pressmeddelandet igen: "Trafikverkets planeringsarbete med sträckan Göteborg-Borås pausas genom ett uppdrag till Trafikverket. Ett nytt uppdrag ges till Trafikverket med inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket med målsättningen att förbättra arbetspendling och få en kapacitetsstark koppling till Landvetter på ett mer kostnadseffektivt sätt, utan ambition att uppnå hastigheter över 250 km/h och utan att trafikstarten försenas. I uppdraget ingår att se över nuvarande utformning, det skulle exempelvis kunna handla om behovet av tunnlar eller om det finns åtgärder på existerande Kust till kust-banan mellan Göteborg och Borås som skulle kunna vara en del i en kostnadseffektiv lösning."
Borås Tidning uppmärksammade detta med en längre artikel, med den lite tillspetsade rubriken "Regeringen stoppar planerna för snabbtåg mellan Borås och Göteborg" där den politiska oppositionen i Borås, samt Västsvenska Handelskammaren "kokar av ilska", kallar det ett "jättesvek" samt att regeringen "bara är intresserade av vad som händer i Stockholm".
Jag skulle kalla detta för en mycket medveten vantolkning av regeringens pressmeddelande, och förstår att politiska motståndare ägnar sig åt detta. Men att Västsvenska Handelskammaren i både Göteborg och filialen i Borås ägnar sig åt samma sak är rent bedrövligt. Som tur var fick jag också utrymme att ge min syn på saken och beskriva vad beskedet verkligen betyder, och även Niklas Arvidsson (KD) instämde i min bild.
Jag upprepar: Järnvägsprojektet med snabbtåg mellan Borås och Göteborg är INTE stoppat, det är INTE försenat (mer än den enorma försening som föregående regering orsakade), och projektet ligger fast. Allt annat som påstås är rena dumheter från personer som inte ens verkar vilja ta till sig vad pressmeddelandet säger. Jag tycker det oerhört synd att det medvetet sprids en gnällig nidbild som skapar oro bland företag och invånare i regionen. Det är väl tvärtom mycket välkommet att det nu blir klart vad som gäller så projektet kan komma vidare?
Tydligt regeringsbeslut - järnvägsbygget Göteborg-Borås får inte försenas
2022-12-23
I dag meddelade regeringen hur man avser att stoppa planerna på höghastighetståg. Samtidigt ger man besked om flera planerade tågsträckor i landet, bland annat sträckan Göteborg-Borås.
Beskedet för vår viktiga järnvägssträcka mellan två av Sveriges största städer är att Trafikverket får i uppdrag att skrota planerna på hastigheter högre än 250 km/h, samt att se över planen i övrigt för att hålla nere kostnaderna. Fokus ska vara en bra järnväg för arbetspendling, samt en anslutning till Landvetter flygplats. Trafikverkets översyn får enligt regeringen inte medföra att trafikstarten försenas. Så här står det i pressmeddelandet:
"Trafikverkets planeringsarbete med sträckan Göteborg-Borås pausas genom ett uppdrag till Trafikverket. Ett nytt uppdrag ges till Trafikverket med inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket med målsättningen att förbättra arbetspendling och få en kapacitetsstark koppling till Landvetter på ett mer kostnadseffektivt sätt, utan ambition att uppnå hastigheter över 250 km/h och utan att trafikstarten försenas. I uppdraget ingår att se över nuvarande utformning, det skulle exempelvis kunna handla om behovet av tunnlar eller om det finns åtgärder på existerande Kust till kust-banan mellan Göteborg och Borås som skulle kunna vara en del i en kostnadseffektiv lösning."
Samtidigt avbryts planeringen för höghastighetståg mellan Linköping-Jönköping-Borås och Jönköping-Hässleholm. Resurserna är begränsade och underhållet av svensk järnväg är eftersatt sedan många år. Inte minst därför behövs en ny inriktning av vilka investeringar som ska genomföras. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg och nybyggnation på vissa eftersatta sträckor, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur, före investeringar i höghastighetståg. Jag kan såklart förstå visionerna om en järnväg som fortsätter från Borås till Ulricehamn (och vidare till Jönköping). Det skulle såklart vara värdefullt att kunna tågpendla från Ulricehamn till Borås och Göteborg. Men just nu gäller det att ha fokus på det som är realistiskt att bygga i närtid och få detta klart. Sedan får man jobba vidare med eventuell fortsättning och finansiering av detta.
Jag tycker regeringens prioritering är helt rimlig, och det är också den linje som Västra Götalandsregionen har - att det viktigaste är regional pendling och anslutning av Göteborg och Borås till Landvetter flygplats. Denna linje har jag för övrigt själv envist drivit i 15 år.
Stabil moderat linje om nej till höghastighetståg
2022-10-04
I går blev det en stor nyhet, framförallt hemma i Västsverige, när moderaterna tillsammans med SD, L och KD lämnade en följdmotion till regeringens skrivelse om infrastruktur. I skrivelsen avvisar våra fyra partier planerna på höghastighetståg och förespråkar i stället utbyggnad av vanlig snabb järnväg med fokus på arbetspendling.
Beskedet är ingen förändring jämfört med tidigare moderat linje, men väckte ändå en viss oro vad gäller järnvägsbygget mellan Göteborg och Borås. Min bedömning är att ingenting i sak har förändrats, Trafikverkets arbete med byggplaneringen lär fortsätta. Och det är viktigt att eventuella mindre korrigeringar i planerna inte medför att processen fördröjs eller att projektet lyfts ut ur planen. Det finns inget i vår följdmotion om att avbryta projektet. Däremot finns det ett antal problem som Trafikverket inte lyckats lösa, exempelvis dragningen genom Härryda kommun. Detta måste hanteras oavsett, men det har inget med valet av teknik att göra.
Problemet har ju varit att Trafikverket och tidigare regering spelat ett dubbelspel kring järnvägen mellan Borås och Göteborg. I högtidliga tal har man talat om höghastighetståg, men i praktiken har Trafikverket redan planerat för vanlig räls för vanliga snabbtåg. För att överbrygga politisk oenighet mellan S, C, V och MP har man paketerat alltihop som "utbyggnad av höghastighetståg" - trots att det inte finns pengar avsatta för projektet. Inget alls har faktiskt hänt med projektet under de åtta år som S/MP styrde - man har bara förhalat frågan.
Själv har jag envist argumenterat mot höghastighetståg på den aktuella sträckan, eftersom det är för dyrt, tar för lång tid att bygga, och leder till för höga biljettpriser för att gå att försvara. Dessutom skulle tidvinsten mellan Göteborg och Borås bli försumbar. Jag är också ytterst tveksam till nyttan med höghastighetståg i Sverige överhuvudtaget. Tidigare har moderaterna gått på min linje och nu står alltså hela det nya regeringsunderlaget bakom detta. Det är blankt nej till höghastighetståg i Sverige. Ett välkommet beslut att vi nu en gång för alla sätter ned foten i frågan och har majoritet för det i riksdagen.
Nu kan vi se framåt. Det viktiga nu är att få igång bygget av "vår" järnväg så snart som möjligt och att samtidigt ta tag i alla flaskhalsar som finns runt om i landet, underhålla de banor som finns och få tågen att gå i tid och komma fram i tid.
Vägmötet i Herrljunga uppmärksammas i tidningen Land
2022-03-11
I skuggan av kriget i Ukraina händer det även saker i inrikespolitiken. I dag uppmärksammar tidningen Land vägmötet i Broddarp i herrljunga kommun för en månad sedan. Man har också (med mitt tillstånd) använt en av mina foton i artikeln.
Borås Tidning skriver om gårdagens möte om de mindre vägarna
2022-02-10
I dag skriver Borås Tidning om gårdagens möte i Broddarp om det bristande underhållet av det finmaskiga vägnätet. Både jag och andra politiker intervjuas. Reportern missuppfattade dock lite, moderaterna har inte föreslagit 20 miljarder extra till vägar kommande planperiod 2022-2033, utan de 20 miljarder extra som jag nämner gäller underhåll av vägar. Utöver det satsar vi självklart också på nybyggnation av vägar (och på järnvägar och annan infrastruktur). Både underhåll och nybyggnation behövs.
Nedan artikeln i papperstidningen (klicka för läsbar storlek). Längre ned ett foto från artikeln i nätupplagan i går kväll.
Möte i Herrljunga om undermåligt vägnät på landsbygden
2022-02-09
I dag tillbringade jag förmiddagen i Herrljunga, eller rättare sagt ute på landsbygden mellan Eriksberg och Broddarp. Det var Broddarps byförening som bjudit in media och politiker till en träff för att på plats se hur vägnätet ser ut och diskutera hur man kan göra något åt saken.
På väg till träffen körde jag från Fristad via Od till Eriksberg, och den sista knappa milen så vägen ut så här. En illa underhållen grusväg, lerig och med mängder av djupa hål. Och detta är alltså en väg som går genom bebyggelse, faktiskt ganska mycket hus och, även nybyggnationer här och där. Trots detta är vägen inte belagd, och har så dålig bärighet att tunga fordon inte får köra där. De bilar som körs regelbundet på dessa vägar slits mer än andra fordon och inte sällan drabbas man av skador som andra slipper.
På väg till Broddarp åkte vi i karavan, och själv fick jag lift med i en lastbil från Bröderna Berglunds Åkeri. På vägen stannade vi till för att se hur den i detta fall asfalterade men mycket smala vägen är kraftigt nedpressad i hjulspåren, så mycket att det nästan tar i underredet på mindre bilar. Asfalten spricker, vatten rinner in i sprickorna och vägen fryser sönder vintertid varvid den blir ännu mer förstörd för varje år.
Vi samlades sedan i Broddarps bygdegård och fick lite kaffe och smörgås och information från byföreningen. Det stora problemet man har idag är att samtliga vägar i området är nedklassade till vägar som inte tål tung trafik. Detta är ett enormt problem för jordbruk och skogsbruk, entreprenadföretag, åkerier och bussföretag - man kan inte alltid ens hämta upp skolbarnen på morgonen på grund av att vägarna inte är farbara, och när det kommer tunga transporter måste man lasta om på vägen till mindre fordon.
I områden utan bebyggelse i landet får man nog leva med att vägnätet är dåligt och består av grusvägar. Men att vi år 2022 i relativt tätbefolkade delar av landet ska behöva ha dessa problem med undermåligt vägnät är helt enkelt orimligt.
Och inte verkar det bli bättre. I Trafikverkets yttrande över regeringens föreslag till nationell infrastrukturplan aviserar man att man inte kommer att ha råd att underhålla det mindre vägnätet på landsbygden med föreslagen resurstilldelning, och att dessa vägar successivt kommer att förfalla ytterligare. Moderaterna tar detta på allvar, och tillför i vår följdmotion 20 miljarder mer än regeringen för underhåll av statliga vägar.
Men bara underhåll räcker inte, det behövs nyinvesteringar i vägnätet också om vi menar allvar med att värna de gröna näringarna och ha en levande landsbygd där man kan bo och ta sig till jobbet, och där företag som är verksamma på landsbygden ska kunna klara sina transporter. Och utan människor som bor och arbetar på landsbygden kommer vi inte att klara vare sig livsmedelsproduktionen, skogsbruket eller turism och besöksnäring. När människor på landsbygden tankar sina bilar och tyngre fordon och ser hur mycket skatt de betalar ställer de sig med rätta frågan om var alla dessa skattepengar hamnar.
Jag anser som jag tidigare skrivit att, förutom mer pengar till vägnätet, behöver vi sänka drivmedelsskatterna, minska reduktionsplikten när det gäller inblandningen av biodrivmedel, förbättra reseavdragen och se över fordonsbeskattningen. Detta, tillsammans med elskatten och elförsörjningen är oerhört viktiga frågor för att hela Sverige ska kunna leva, och det är frågor jag kommer att fortsätta driva med kraft i riksdagen. Jag ser själv de enorma kontrasterna mellan att bo i centrala Stockholm och ute på landsbygden, och det var ett av skälen till att jag tillsammans med tre andra moderater startade upp Riksdagens Bilnätverk för att sätta tyngd bakom orden när det gäller att värna bilismen och transportnäringen.
Vid dagens möte var vi fyra politiker närvarande - Gunnar Andersson (M) som är kommunstyrelsens ordförande i Herrljunga, Lars Holmin (M) som sitter i regionstyrelsen för Västra Götaland, undertecknad samt Ingemar Kihlström (KD) från riksdagen. Tillsammans får vi försöka lyfta dessa frågor på alla politiska nivåer. Vi fick också tillfälle att prata med media, bland annat var Borås Tidning på plats.
Riksdagen körde över regeringen om flygplatser och bensinstationer
2021-12-03
I går tog riksdagen två viktiga beslut som gynnar infrastrukturen och möjligheten att resa i vårt stora glesbefolkade land.
Dels röstade en majoritet av M, KD, SD, L och C för att riksdagen måste godkänna alla förändringar när det görs förändringar i basutbudet av flygplatser. Detta för att förhindra att regeringen själva lägger ned flygplatser som behövs för att hela Sverige ska leva. S, V och MP röstade emot, men förlorade.
Dels röstade samma majoritet för ett antal åtgärder för att förebygga att bensin/drivmedelsstationer på landsbygden läggs ned till följd av krav på kostnadskrävande miljöuppdateringar som måste vara klara 1 juli 2022. För små bensinstationer ute på landet med begränsat antal kunder finns inte alltid möjlighet att finansiera dessa kostnadskrävande åtgärder, och då lägger man ned bensinstationen i stället, vilket slår hårt mot glesbygden och även mot miljön då människor i dessa fall tvingas åka långt för att tanka. Beslutet innebär bland annat att regeringen bör kartlägga hur många stationer detta handlar om och var de ligger, och se över möjligheten till dispenser i glesbygd. Dessutom pröva gränserna för vilka stöd och även förskott man kan ge från staten till glesbygdsmackar utan att det strider mot EU:s regler om statsstöd. Även i denna fråga röstade S, V och MP nej.
Det är bara att konstatera att S, V och MP inte bryr sig så mycket om det här att hela landet ska leva. Men det är glädjande att vi i denna typ av frågor ofta kan samla en stor majoritet i riksdagen bestående av fem partier (M, KD, L, SD och C) och tvinga igenom viktiga beslut.
M, KD, L, SD och C stoppar nedläggningen av Bromma
2021-05-04
I dag på Trafikutskottets sammanträde fick M, KD och L majoritet för sitt utskottsinitiativ om att stoppa nedläggningen av Bromma flygplats. C och SD stödde förslaget och därmed finns en kompakt majoritet i riksdagen för att stoppa en förtida avveckling av Bromma.
Det kan självklart aldrig bli tal om att lägga ned Bromma om inte kapaciteten på Arlanda säkras först.
Dagens beslut i Trafikutskottet visar också att en ny regering efter valet nästa år kommer att stoppa alla eventuella planer på en snabbavveckling av Bromma.
Miljöpartiet sätter tårtan i halsen.
Moderaterna avvisar regeringens hot om att stänga Bromma flygplats
2021-04-26
I dag har Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson detta debattinlägg i Dagens Industri med anledning av regeringens besked om att man vill avveckla Bromma flygplats. Det kortfattande moderata beskedet är att vi inte accepterar att ens diskutera en nedläggning av Bromma flygplats så länge regeringen vägrar fatta bindande beslut om en utbyggnad av Arlanda.
Miljöpartiet har förvisso aldrig gillat varken flyg eller flygplatser och nu verkar mer angelägna om att stänga ned flyget än att ställa om det i hållbar riktning, men det är allvarligt att Socialdemokraterna ställer sig bakom Miljöpartiets krav. Om inte Socialdemokraterna lät sig bli politiskt kidnappade av Miljöpartiet skulle det finnas förutsättningar för en bred politisk enighet. Nu får en ny regering istället riva upp och fatta nya beslut. Det handlar både om beslut som leder till att det finns kapacitet på Arlanda för att ta emot de flygrutter som i dag går till Bromma, men också om att tillgängligheten till och från Arlanda måste bli bättre.
I artikeln påpekas också att regeringen har fattat beslutet att stänga Bromma utan transparens eller med någon seriös utredning som grund. Och utan någon som helst dialog och förankring med de kommuner och regioner i landet som påverkas av beslutet. I stället har coronakrisen – den kanske svåraste situationen för flyget någonsin – använts som förevändning. Det är rent oseriöst. Flygandet kommer sannolikt att vara lägre den närmaste tiden. Men frågan om flygplatsens framtid måste vara långsiktigt och grunda sig på normala förhållanden.
Det blir ingen höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås
2021-04-20
I dag fick jag som "närboende" Trafikverkets senaste samrådsdokument om planeringen för ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Väldigt mycket verkar ha gått åt rätt håll sedan alla tidigare konstigheter och märkliga förslag som presenterats de senaste åren.
Jag kan konstatera att man nu helt verkar ha släppt tankarna på att dra järnvägen genom bebyggelsen norr om riksväg 40, att man strukit en orimlig dragning genom Benareby söder om Mölnlycke. Samtidigt är stationsläget på Landvetter flygplats tillbaka. Ett kvarvarande frågetecken är stationsläget i Borås som fortfarande föreslås hamna långt utanför staden. Det är såklart olyckligt om man vill ha en ökad arbetspendling. Men den frågan lämnar jag med varm hand till kommunpolitikerna i Borås att hantera.
Den stora frågan är ju vad det blir för järnväg - en bana för höghastighetståg eller vanliga snabbtåg? Trafikverket uttrycker sig (sannolikt medvetet) neutralt och talar mest om "stambanor" och "snabbtåg". Och efter direkta samtal med ansvariga på Trafikverket står det helt klart att den järnväg man planerar mellan Göteborg och Borås inte är en bana för höghastighetståg utan en vanlig bana för snabbtåg (modell "Arlanda Express"). Den hastighet som planeras är 250 km/h. Alltså inte det man normalt brukar kalla "höghastighetståg", som avser hastigheter på 320 km/h, och som kräver speciella och mycket dyrare banor som måste dras rakare och inte klarar vare sig tvära kurvor eller stora höjdskillnader, och dessutom tar mer plats.
Som jag skrev häromdagen verkar regeringens mantra om "höghastighetståg" numera mest handla om semantik - Miljöpartiet och Socialdemokraterna ger båda beskedet att det är banor för höghastighetståg som ska byggas, men man menar uppenbarligen helt olika saker. Mp menar 320 km/h och S menar 250 km/h. Miljöpartiets problem är att det helt enkelt inte finns pengar för höghastighetståg, regeringen har fortfarande inte någon finansiering för detta.
Jag kan konstatera att det alltså inte blir några höghastighetståg mellan Göteborg och Borås, utan en vanlig järnväg för snabbtåg och med fokus på regional pendling. Det betyder att min och moderaternas linje vunnit till slut, både vad gäller teknik, dragning av järnvägen och att det ska vara en station vid Landvetter flygplats. Detta betyder att man i allt väsentligt är tillbaka vid den linje som beslutades under Alliansregeringens tid och där bygget skulle startat redan för ett par år sedan. På grund av alla turer kring höghastighetståg har bygget nu fördröjts minst 7-8 år, och kostnaderna har under tiden ökat dramatiskt. Politisk långbänk i regeringskansliet kostar både tid och pengar.
Det som nu återstår är den fortsatta hanteringen. Trafikverket kommer att skicka sitt mer exakta förslag till lokalisering av den nya järnvägen till regeringen sommaren 2022. Som vi alla vet är det mitt i den pågående valrörelsen. Det mesta talar för att regeringen inte kommer ta några beslut alls före valet och att en ny regering får ta tag i frågan. Eftersom lagen samtidigt föreskriver att det under hela processen måste finnas "alternativa förslag" till dragningar (även om de sedan aldrig kommer till användning) betyder detta att många fastighetsägare i berörda områden under flera år framöver - helt i onödan - kommer att hindras från att få bygglov eller utveckla sina fastigheter och att dessa blir svåra att sälja. Det kommer också att hindra kommunerna längs järnvägen att planlägga områden i sådana "reservkorridorer". Detta är mycket olyckligt och visar hur viktigt det är att regeringen tar ett snabbt beslut när väl frågan hamnar på deras bord.
Var detta den stora järnvägsbluffen?
2021-04-17
S/MP-Regeringens presskonferens om inriktningen när det gäller infrastrukturen var uppenbarligen en smart men vilseledande PR-kupp. (Det var den andra på två veckor, den förra var lögnerna från justitieministern om migrationspolitiken där han påstod saker som inte fanns med i lagförslaget för att skyla över att S och MP hade olika åsikt). Nu lät sig återigen journalisterna luras, denna gång av ministrarna Bolund (MP) och Eneroth (S) som båda klart och tydligt deklarerade att det ska byggas höghastighetståg i södra Sverige på sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö, och att man var överens med Centerpartiet och Liberalerna om detta. Journalisterna åt som vanligt ur ministrarnas hand och lät sig villigt luras och regeringen fick ut sitt budskap i alla kanaler. Att det inte presenterades någon proposition i samband med presskonferensen som styrkte beskedet från ministrarna verkar ha varit mindre viktigt för journalistkåren.
Det går inte att dra någon annan slutsats än att presskonferensen av allt att döma var en ren bluff.
1. Liberalerna dementerar att man träffat någon ny överenskommelse om att bygga höghastighetståg på de aktuella sträckorna. Adam Alfredsson som är pressansvarig för både Liberalerna och dess partiledare Nyamko Sabuni dementerar uppgifterna på twitter, och detsamma gör Erik Scheller som är liberalernas representant i regeringskansliet. Se nedanstående twitterinlägg.
2. Regeringens proposition innehåller faktiskt inga besked om vare sig byggande av höghastighetståg eller någon finansiering av detta. Finansieringen har hela tiden varit det stora problemet eftersom det kostar enorma summor - pengar som inte finns i den av regeringen aviserade infrastrukturbudgeten.
3. S och MP har som jag tidigare berättat helt olika syn på vad ett "höghastighetståg" är. Miljöpartiet menar riktigt snabba tåg på specialbyggda banor för hastigheter på minst 320 km/h, medan Socialdemokraterna menar att det räcker med 250 km/h för att det ska kallas höghastighetståg (svar av Eneroth till mig i en interpellationsdebatt den 24/2). Det är dock helt olika kostnader och byggteknik för banor för 320 km/h och 250 km/h. Genom att använda samma begrepp - "höghastighetståg", men med helt olika innebörd kan båda partierna uttrycka samma sak - trots att de egentligen menar helt olika saker. Hur detta ska kunna samordnas i kommande politiska beslut är en gåta. Det är självklart helt omöjligt. Men ingen journalist ställer de rimliga följdfrågorna - "vad menar ni med höghastighetståg?". Och hur ska Trafikverket kunna planera för ny järnväg om inte regeringspartierna kan enas om vad de vill bygga och hur mycket det får kosta och hur det ska finansieras?
4. Det enda vi säkert vet är att presskonferensens syfte var att dölja sprickorna inom regeringen och att man tycker olika. Detta verkar SVT först ha tänkt rapportera om, men något fick dem tydligen att strycka texten om att man "tycker olika". "Tycker olika" är nämligen en underrubrik i SVT:s nyhet (!), se nedan. Men i texten finns sedan inget alls som återkopplar till denna rubrik. Man undrar ju varför? Någon måste ha plockat bort det textstycket före publicering men glömt att ta bort rubriken. Nu fick inte läsarna någon chans att få veta på vilket sätt det var några som tyckte olika:
Det tragiska i hela detta farsartade politiska spel är att det är infrastrukturen som är offret. Varje gång man tror att något ska hända på exempelvis sträckan Göteborg-Borås så kommer nya politiska besked som gör att allt blir ett enda stort frågetecken. Regeringen har ända sedan 2014 dragit järnvägsfrågan i långbänk, och syftet nu är uppenbart - man vill gömma undan frågan fram till valet 2022 eftersom man inte kan komma överens. Jag vågar sätta ganska mycket på att det inte kommer finnas annat än snömos om järnvägsbyggena i den nationella planen som regeringen beslutar om senare i år. Jag sa även tidigare i vinter att det nog aldrig blir någon järnvägsförstärkning alls på sträckan Göteborg-Borås, och ingen anslutning till Landvetter flygplats, och jag har inte ändrat min bedömning. Och jag är ganska säker på att jag aldrig kommer att få uppleva höghastighetståg i Sverige under min livstid. Frågan är om ens mina barn kommer få det. Innan politikerna satt ned foten och fixat fram finansieringen kommer den aktuella tekniken för övrigt sannolikt att vara omodern.
Regeringens interna oenighet förhalar viktiga investeringar i svensk järnväg och lamslår de politiska beslut som krävs. Det är oerhört allvarligt för Sverige.
Moderaterna prioriterar järnväg för snabb pendling
2021-03-26
I går hade jag och ett antal m-kolleger denna debattartikel i Borås Tidning där vi beskriver hur moderaterna tänker kring nya järnvägar i allmänhet och ny järnväg mellan Borås och Göteborg i synnerhet. (Klicka för läsbar storlek). Vi säger nej till att satsa mängder av miljarder på höghastighetståg, och prioriterar i stället vanliga snabba tåg för framförallt regional pendling.
Frågan om Höghastighetståg borde nu kunna avföras från dagordningen
2021-03-01
I dag presenterar Trafikverket sin rapport över hur man tänker sig att pressa in en höghastighetsjärnväg inom den ekonomiska ramen på 205 miljarder. Svaret är kort och gott att det inte går.
Trafikverket konstaterar att en höghastighetsjärnväg enligt det ursprungliga förslaget, med stationer på rimliga ställen och anslutning av Landvetter flygplats kommer att kosta minst 350 miljarder. Om man till detta lägger kostnaderna för stationer lär man hamna runt 400 miljarder. Alltså den summa moderaterna tidigare antagit.
Alla de fyra övriga förslag (alternativ 1-4) som redovisas innebär en lägre prislapp, men samtidigt att man stryker en del stationer och placerar andra långt utanför stadskärnorna (exempelvis i Borås), att man delvis använder befintlig järnväg i stället för att bygga nytt, och att man stryker anslutningen till Landvetter flygplats. Dessa förslag skulle medföra så stora förändringar att hela ursprungstanken om Höghastighetståg är överspelad. Dessutom klarar man alltså ändå inte att hålla sig inom den ekonomiska ramen på 205 miljarder.
Rapporten är alltså ingen munter läsning, vare sig när det gäller kostnaderna eller samhällsnyttan, men samtidigt som detta blir den definitiva dödsstöten för höghastighetstågen så kan det kanske bli början på ett mer realistiskt arbete med framtidens järnväg. I linje med det moderaterna länge arbetat för. Det är synd att detta dragit ut så mycket på tiden, men nu kanske även regeringsunderlaget får upp ögonen för det vi moderater länge sagt - att tankarna om Höghastighetståg är orealistiska, både när det gäller nyttan för resenärerna och den totala samhällsekonomiska nyttan. I den bedömningen har vi starkt stöd från både trafikforskare, Riksrevisionen och EU:s revisionsrätt.
Moderaternas linje är att fortsätta att se över järnvägen i hela landet, och utgår från möjligheten att köra snabbtåg i 250 km/timme genom hela landet, även de norra delarna. Vi vill samtidigt stärka svensk järnväg i sin helhet med fokus på underhåll, förstärkning och nybyggnation på vissa sträckor. Det senare gäller bland annat sträckan Mölnlycke-Bollebygd med anslutning till Landvetter flygplats. Fokus ska inte ligga på Höghastighetståg utan på förbättrad möjlighet till pendling och godsflöden.
När det gäller Järnvägen mellan Göteborg och Borås har både Västra Götalandsregionen och berörda kommuner uttalat att det viktigaste är regional pendling och tågförbindelse från Borås och Göteborg till Landvetter flygplats. Detta stödjer även moderaterna på riksnivå.
Gårdagens interpellationsdebatt om järnväg Göteborg-Borås
2021-02-24
I går följde jag upp interpellationsdebatten för några veckor sedan med infrastrukturminister Tomas Eneroth genom att gå in i ännu en debatt, denna gång initierad av min riksdagskollega från valkretsen, Cecilie Tenfjord Toftby. Ämnet var detsamma, problemet med att Trafikverket blockerar stora markområden genom att arbeta med tre olika järnvägskorridorer där markägare hotas med inlösen och ingen kan utveckla eller sälja sina fastigheter under tiden. Det är orimligt att detta fortsätter år efter år utan att det kommer några beslut om var järnvägen ska dras.
I min och ministerns tidigare debatt kunde han vare sig svara på när slutligt beslut kommer att tas om järnvägsbygget mellan Göteborg och Borås, och inte heller kunde förklara vad han egentligen menar med att regeringen vill bygga spår för "höghastighetståg".
Jag ställde därför även en skriftlig fråga till honom om det här med tolkningen av vad ett höghastighetståg innebär. Svaret var som vanligt undanglidande, och orsaken är uppenbar - S och MP är oeniga om vilken typ av järnväg som ska byggas, vanliga spår för snabbtåg eller speciell betongbana för höghastighetståg som Mp kräver. Och för att dölja åsiktsskillnaderna mellan regeringspartierna kallar man järnvägen för höghastighetsjärnväg oavsett. I gårdagens debatt fick jag dock äntligen svar - minst 250 km/timme kallas höghastighetståg enligt ministern. Fast den farten kan man nå på en traditonell järnväg, det behövs ingen betongbana.
Jag tvingades också bemöta ministerns insinuationer om att moderaterna inte vill satsa på järnväg. Jag påpekade att Alliansregeringen ökade anslagen till järnvägsbygge och järnvägsunderhåll kraftigt för att åtgärda alla de brister som fanns efter tidigare s-regering. Och det var vi som tog beslut 2012 om att bygga delsträckan Bollebygd-Mölnlycke på den aktuella sträckan, ett beslut som dagens regering drog tillbaka. Moderaterna har sedan vi gick i opposition 2014 dessutom satsat lika mycket eller mer än regeringen på järnväg i våra motioner varje år. Det är däremot inte vårt ansvar att lösa regeringens problem att finansiera höghastighetstågen - det är Eneroth som ansvrig minister som har den uppgiften.
I övrigt lyfte jag återigen problemet att Trafikverket fått besparingsuppdrag eftersom kostnaderna för järnvägsbeygget skenar. Som det ser ut nu skulle höghastighetsjärnväg Stockholm-Malmö och Göteborg-Jönköping kosta minst 400 miljarder. Det är långt över de 200-250 miljarder man talat om tidigare. Trafikverkets lösning är att spara bort stationer. Exempelvis är ett av förslagen att slopa stationen vid Landvetter flygplats. Dessutom vill man ta bort det centrala stationsläget i Borås och flytta ut stationen utanför stan. Här ett utdrag ur mitt anförande, hela debatten går att lyssna på genom att klicka på videobilden nedan.
"Om man bygger en järnväg och vill att många ska ta tåget är det ganska bra med stationer. Trafikverket har nu uppenbarligen fått i uppgift att banta kostnaderna för järnvägsbygget eftersom regeringen inte kan finansiera kostnaderna med dagens beräknade prislapp. En av de besparingarna Trafikverket arbetar med är att styra eller flytta stationslägen.
Man ska veta att Västra Götalandsregionen och berörda kommuner framhållit att det absolut viktigaste med ny järnväg är regional pendling och att ansluta Landvetter flygplats så att man kan ta tåget dit från Göteborg och Borås. Nu talar Trafikverket öppet om att stryka stationsläget på Landvetter flygplats och att flytta ut stationen i Borås från Centrum till utkanterna av staden.
Jag vill fråga infrastrukturministern om han tycker det är rimligt att bygga en fruktansvärt dyr järnväg utan att knappt ha några stationer där människor kan stiga på och av tåget? Och där stationen i den ena stora staden, Borås, placeras långt utanför centrum, och där regionens nyligen tillbyggda flygplats inte ansluts till den nya järnvägen?
Är det verkligen så regeringen anser att man gynnar ett mer miljövänligt tågresande?
Är det verkligen så regeringen tror att man ska kunna få ekonomi i ett mycket kostsamt järnvägsbygge?"
Vad menar regeringen egentligen med "höghastighetståg"?
2021-02-17
Efter min interpellationsdebatt med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) om järnvägen Göteborg-Borås följde jag upp med en skriftlig fråga. Anledningen var att ministern och regeringen alltid talar om att man vill bygga "höghastighetståg", men aldrig talar om vad man menar med det. Menar man järnväg på betongbana med hastigheter upp till 320 km/h, eller menar man en modern traditionell snabb järnväg med hastigheter på 220-250 km/h?
Skillnaden är viktig eftersom dessa två typer av järnväg kostar olika mycket, erbjuder olika restider och tar olika mycket mark i anspråk. Höghastighetsbana medger inte heller lika många stationer och kräver rakare dragning av järnvägen än traditionell järnväg.
Min skriftliga fråga till ministern var denna:
Svaret kom idag. Det var ett "ickesvar". Ministern kan inte precisera vad han tänker sig för typ av järnväg utan hänvisar till Trafikverket. Som tydligen ska presentera förslag på olika alternativ den 28/2, inklusive vilka hastigheter man kan erbjuda på de tänkta spåren. Jag tycker ändå rimligen att ministern måste kunna förklara vad han lägger in i begreppt "höghastighetståg" med tanke på att han själv använder det begreppet i sitt svar. Troligen vågar han inte det, eftersom S och MP tycker olika i frågan. Om man då kan kalla lite av varje för "höghastighetståg" utan att berätta vad det innebär så blir alla nöjda och glada. Men självklart tänker jag följa upp detta, jag återkommer om det.
Gårdagens debatt om järnvägsutbyggnaden med infrastrukturministern
2021-02-10
Inför dagens debatt hade jag ställt två frågor till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S):
Planeringen av ny järnväg mellan Göteborg och Borås
Redan 2012 beslutade den dåvarande Alliansregeringen att börja bygga ny järnväg för traditionella snabbtåg mellan Göteborg och Borås, med byggstart 2019. Det gällde den viktiga sträckan Mölnlycke-Bollebygd, med en station på Landvetter flygplats. Pengar för bygget avsattes i budgeten 2014. Med denna nya delsträcka skulle den sämsta delen av spåren mellan de två städerna bytas mot en helt ny järnväg. Restiden mellan de två städerna skulle kortas ordentligt och det skulle underlätta den regionala pendlingen. Samtidigt skulle Västsveriges två största städer få direkt tågförbindelse till Landvetter flygplats.
Hade Alliansen fortsatt styra Sverige hade bygget denna järnvägssträcka redan varit igång, och inom några år skulle man kunnat använda till stor nytta för både arbetsmarknaden och miljön.
Men tyvärr blev det inte så. Efter regeringsskiftet 2014 ändrades allt. Först gick det tre år när inget alls hände. 2017 drog sedan regeringen tillbaka det tidigare beslutet 2012, och de pengar Alliansregeringen satt av. Därefter återförde man pengarna några år senare - och kallade det för en satsning. Då sattes byggstarten till 2023. Nu talas om en byggstart tidigast 2025-27, men ingen vet å andra sidan längre vad som ska byggas på sträckan - höghastighetståg eller räls för vanliga snabbtåg.
Trafikverket tvingades börja om från början igen med en helt ny förstudie och nya samråd. Samtidigt utreds nu ett antal olika tänkbara dragningar av den nya järnvägen, vilket lägger en våt filt över stora delar av Härryda, Bollebygds och Borås kommuner. Järnvägskorridorer har dragits både norr och söder om Rv40, trots att samtliga tre berörda kommuner avvisat alla tankar på att dra den nya järnvägen norr om Rv40.
Kommuner och enskilda kan inte planera för sin framtid eftersom kommunerna inte vågar detaljplanera eller ens bevilja byggnadslov för bostäder inom de aktuella områdena. Det talas till och med om att Trafikverket kommer att åberopa ”riksintresse” och därmed kunna kräva stopp för alla nya byggnadslov under flera år framåt.
Flera av de sträckor som utreds passerar rakt igenom byar och samhällen på ett helt orimligt och respektlöst sätt, eftersom det kommer att tvinga väldigt många människor från sina hem och kosta massor i inlösen av bostäder. Och eftersom man arbetar med tre olika korridorer samtidigt berörs oskäligt många av Trafikverkets begränsningar, många tvingas helt i onödan gå i åratal och oroa sig för inlösen av sina hem och många hindras i att utveckla sina fastigheter. Samtliga fastigheter inom de tre korridorerna blir dessutom i praktiken osäljbara.
Oklarheten kring om det som Trafikverket avser att bygga är vanlig traditionell järnväg för snabbtåg, eller höghastighetståg som kräver betydligt bredare järnvägskorridorer, bidrar dessutom till att onödigt stora markområden spärras för annan verksamhet i väntan på beslut. Samma sak när det gäller osäkerheten om olika stationslägen, vilket påverkar dragningen av en framtida järnväg.
1. Jag vill därför fråga infrastrukturministern om han tycker det är rimligt att Trafikverket åberopar riksintresse för att stoppa all utveckling samtidigt inom tre olika möjliga järnvägskorridorer, eller vilka åtgärder han tänker vidta för att begränsa antalet järnvägskorridorer och därmed antalet onödigt drabbade fastighetsägare?
2. Jag vill därför fråga infrastrukturministern vilka åtgärder han tänker vidta för att minimera den tid som oroliga markägare ska tvingas vänta på besked. När avser regeringen ta slutligt beslut om var och när järnvägen ska börja byggas?
Inför debatten fick jag och min medinterpellant ett mycket intetsägande svar från ministern:
Svar på interpellation 2020/21:366av David Josefsson (M) Riksintressen och planerade stambanan mellan Göteborg och Borås, interpellation 2020/21:369 av Jan Ericson (M) Järnvägsdragning mellan Göteborg och Borås samt interpellation 2020/21:370 av Jan Ericson (M) Planering av järnvägen mellan Göteborg och Borås
Herr/Fru talman!
Jan Ericson och David Josefsson har ställt ett antal frågor till mig om markanspråk och riksintressen kopplat till den nya stambanan mellan Göteborg och Borås. Jag väljer att besvara interpellationerna gemensamt.
Till skillnad från Moderaterna så är regeringens ambition inte att bara bygga en ny järnväg mellan Göteborg och Borås, utan att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. För att minimera osäkerheter i planeringen av de nya stambanorna hade regeringen önskat en bred politisk diskussion om finansieringen av de nya stambanorna, men Moderaterna har tackat nej till att delta, trots en bred uppslutning kring en utbyggnad bland kommuner, regioner och en stor del av näringslivet.
Trafikverket har i uppdrag att lämna uppgifter för de områden som Trafikverket bedömer är av riksintresse när det gäller kommunikationer. Allt eftersom Trafikverkets planeringsarbete för nya infrastrukturobjekt fortgår går det att minska utbredningen av de områden som behöver omfattas av ett utpekande för riksintresse. Planeringsarbetet klargör successivt förutsättningar för såväl framtida transportinfrastruktur som för annan planering. I tillåtlighetsprövningen av den nya stambanedelen Göteborg–Borås kommer regeringen ta ställning till lokaliseringen av järnvägen. Jag som minister kan inte uttala mig om vilka bedömningar som myndigheter eller regeringen kan komma att göra i ett framtida enskilt ärende.
Temat för debatterna var respekten för enskilda fastighetsägare och berörda kommuner som drabbas hårt av att Trafikverket pekat ut tre olika korridorer som alternativ för järnvägsdragning. Jag har också frågat vad infrastrukturministern tänker göra åt Trafikverkets hot om att göra dessa tre alternativa järnvägskorridorerna till riksintresse, vilket lägger en våt filt över utvecklingen i Härryda, Bollebygds och Borås kommuner, och drabbar enskilda fastighetsägare hårt eftersom fastigheterna blir osäljbara och nybyggnation i områdena stoppas. Det är inte rimligt att man under flera år framåt spärrar tre olika alternativa områden på detta sätt - regeringen måste sätta ned foten och snarast ta beslut om var järnvägen ska dras så att de andra alternativa järnvägskorridorerna avförs från planeringen. En viktig fråga blir den fortsatta tidsplanen så enskilda får besked. Jag frågade också om det inte är självklart att Landvetter Flygplats ansluts med en station, särskilt efter den senaste stora utbyggnaden av terminalen, bygget av ett nytt hotell och etableringen av ett antal nya företag på flygplatsområdet. Klicka på bilden nedan för att se hela debatten i sin helhet.
Helt kort kan jag sammanfatta debatten så här:
* Ministern gav inga besked om när regeringen tänker ta slutligt beslut i frågan (så kallad tillåtlighetsprövning där bansträckning, stationslägen mm beslutas). Jag tror med detta som bakgrund tyvärr att man kan utgå från att regeringen inte kommer att ta några beslut alls i frågan före valet 2022, eftersom regeringsunderlaget helt enkelt inte är överens. Detta går ut över alla drabbade markägare och jag tycker det är ett cyniskt spel för att behålla regeringsmakten när man förhalar en fråga på detta sätt under två hela mandatperioder.
* Jag fick inga besled om hur ministern ser på stationsläge vid Landvetter Flygplats. Han verkade inte tycka som jag att en statligt ägd flygplats självklart borde anslutas till en statligt ägd järnväg.
* Jag nämnde flera gånger att både Västra Götalandsregionen och berörda kommuner anser att regional pendling är det absolut viktigaste syftet med en ny järnväg, liksom att Göteborg och Borås båda får järnvägsanslutning till Landvetter flygplats. Regeringens syfte verkar vara att göteborgare ska ta tåget till Stockholm. Samtidigt som statliga Swedavia alltså gjort en stor utbyggnad av terminalerna på Landvetter flygplats.
* Allt talar för att regeringen spelar lite fulspel om begreppet "höghastighetståg". Ursprungligen talade man ju om hastigheter på 320 km/h eller mera. Nu talar man om 250 km/h - vilket är att betrakta som traditionella snabbtåg. Ändå kallar man det för höghastighetståg. Även detta är väl ett sätt att dölja sprickan inom regeringen där MP vill bygga extremt dyr höghastighetsjärnväg medan S egentligen ligger närmare oss moderater och vill bygga räls för traditionella snabbtåg. Genom att kalla snabbtågen för höghastighetståg trollar man bort problemet och döljer klyftan inom regeringen. Ministern svarade såklart inte heller på min fråga om hur snabbt tågen kommer att kunna köra på banan mellan Göteborg och Borås enligt regeringens förslag.
* Ministern beskyllde oss moderater för att inte vilja bygga järnvägar och pekade på att vi dragit oss ur frågan om höghastighetståg. Jag påpekade att den så kallade Sverigeförhandlingen syftade till att utreda möjligheterna för finansiering av höghastighetståg. När vi såg resultatet kom vi fram till att det inte var realistiskt och landade i att det bästa är att stå fast vid den ursprungliga planen att bygga räls för vanliga snabbtåg. Vi har också i varje debatt och i våra infrastrukturmotioner haft med sträckan Göteborg-Borås som prioriterad sträcka för ny järnväg. Ministerns antydning om att vi inte vill bygga denna sräcka är faktiskt rent vilseledande.
* Ministern beskyllde också oss moderater för att det är vi som stoppar frågan om finansiering av "höghastighetståg". Det är ganska märkligt med tanke på att det är Thomas Eneroth som är ansvarig minister. Det är han och hans regeringsunderlag som ska ta fram finansieringen, det är inte moderaternas uppgift som oppositionsparti.
* En möjlig öppning i debatten var att ministern faktiskt nämnde en pågående översyn av frågan om riksintressen. Det gäller dock inte i första hand planering av infrastruktur utan andra typer av riksintressen. Men ministern antydde i vart fall att även frågan om riksintressen inför förstudier av ny infrastruktur kanske också borde ingå, och välkomnade även snabbare beslutsprocesser som kan minska antalet fastighetsägare som behöver oroa sig för inlösen och även kortar tiden man behöver vänta på beslut. Om ministern menar allvar med detta, viulket återstår att se, var det ändå något positivt som kom ut av dagens debatt. För frågan om respekt för den enskilde fastighetsägaren var för mig den absolut viktigaste i denna debatt.
I dag debatterar jag järnvägsutbyggnad med ansvarig minister
2021-02-09
I eftermiddag eller framåt kvällen idag debatterar jag mina interpellationer om järnvägsutbyggnaden mellan Borås och Göteborg med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Möjligen blir debatterna efter partiernas gruppmöten som alltid är mellan 16-18 varje tisdag. Under denna tid avbryts debatterna i kammaren.
Temat för debatterna är respekten för enskilda fastighetsägare och berörda kommuner som drabbas hårt av att Trafikverket pekat ut tre olika korridorer som alternativ för järnvägsdragning. Jag har också frågat vad infrastrukturministern tänker göra åt Trafikverkets hot om att göra dessa tre alternativa järnvägskorridorerna till riksintresse, vilket lägger en våt filt över utvecklingen i Härryda, Bollebygds och Borås kommuner, och drabbar enskilda fastighetsägare hårt eftersom fastigheterna blir osäljbara och nybyggnation i områdena stoppas. Det är inte rimligt att man under flera år framåt spärrar tre olika alternativa områden på detta sätt - regeringen måste sätta ned foten och snarast ta beslut om var järnvägen ska dras så att de andra alternativa järnvägskorridorerna avförs från planeringen. En viktig fråga blir den fortsatta tidsplanen så enskilda får besked, och jag kommer såklart också att fråga ministern vilken typ av järnväg man tänker bygga och hur man ska finansiera den...
Jag har ytterst litet hopp om att få några klara svar, men ska göra vad jag kan för att pressa ministern. Debatten sänds direkt på www.riksdagen.se
Jag ställer två interpellationer om järnvägen Göteborg-Borås
2021-02-04
Med anledning av de stora problem för både enskilda fastighetsägare och kommuner som regeringens hantering av järnvägsfrågan rörande Borås-Göteborg har jag ställt två interpellationer till infrastrukturminister Tomas Eeneroth (S). Det är egentligen en uppföljning av mina tidigare skriftliga frågor med koppling till samma järnvägsfråga. Båda interpellationerna innnehåller samma bakgrundstext, men avslutas med två olika frågor:
Planeringen av ny järnväg mellan Göteborg och Borås
Redan 2012 beslutade den dåvarande Alliansregeringen att börja bygga ny järnväg för traditionella snabbtåg mellan Göteborg och Borås, med byggstart 2019. Det gällde den viktiga sträckan Mölnlycke-Bollebygd, med en station på Landvetter flygplats. Pengar för bygget avsattes i budgeten 2014. Med denna nya delsträcka skulle den sämsta delen av spåren mellan de två städerna bytas mot en helt ny järnväg. Restiden mellan de två städerna skulle kortas ordentligt och det skulle underlätta den regionala pendlingen. Samtidigt skulle Västsveriges två största städer få direkt tågförbindelse till Landvetter flygplats.
Hade Alliansen fortsatt styra Sverige hade bygget denna järnvägssträcka redan varit igång, och inom några år skulle man kunnat använda till stor nytta för både arbetsmarknaden och miljön.
Men tyvärr blev det inte så. Efter regeringsskiftet 2014 ändrades allt. Först gick det tre år när inget alls hände. 2017 drog sedan regeringen tillbaka det tidigare beslutet 2012, och de pengar Alliansregeringen satt av. Därefter återförde man pengarna några år senare - och kallade det för en satsning. Då sattes byggstarten till 2023. Nu talas om en byggstart tidigast 2025-27, men ingen vet å andra sidan längre vad som ska byggas på sträckan - höghastighetståg eller räls för vanliga snabbtåg.
Trafikverket tvingades börja om från början igen med en helt ny förstudie och nya samråd. Samtidigt utreds nu ett antal olika tänkbara dragningar av den nya järnvägen, vilket lägger en våt filt över stora delar av Härryda, Bollebygds och Borås kommuner. Järnvägskorridorer har dragits både norr och söder om Rv40, trots att samtliga tre berörda kommuner avvisat alla tankar på att dra den nya järnvägen norr om Rv40.
Kommuner och enskilda kan inte planera för sin framtid eftersom kommunerna inte vågar detaljplanera eller ens bevilja byggnadslov för bostäder inom de aktuella områdena. Det talas till och med om att Trafikverket kommer att åberopa ”riksintresse” och därmed kunna kräva stopp för alla nya byggnadslov under flera år framåt.
Flera av de sträckor som utreds passerar rakt igenom byar och samhällen på ett helt orimligt och respektlöst sätt, eftersom det kommer att tvinga väldigt många människor från sina hem och kosta massor i inlösen av bostäder. Och eftersom man arbetar med tre olika korridorer samtidigt berörs oskäligt många av Trafikverkets begränsningar, många tvingas helt i onödan gå i åratal och oroa sig för inlösen av sina hem och många hindras i att utveckla sina fastigheter. Samtliga fastigheter inom de tre korridorerna blir dessutom i praktiken osäljbara.
Oklarheten kring om det som Trafikverket avser att bygga är vanlig traditionell järnväg för snabbtåg, eller höghastighetståg som kräver betydligt bredare järnvägskorridorer, bidrar dessutom till att onödigt stora markområden spärras för annan verksamhet i väntan på beslut. Samma sak när det gäller osäkerheten om olika stationslägen, vilket påverkar dragningen av en framtida järnväg.
1. Jag vill därför fråga infrastrukturministern om han tycker det är rimligt att Trafikverket åberopar riksintresse för att stoppa all utveckling samtidigt inom tre olika möjliga järnvägskorridorer, eller vilka åtgärder han tänker vidta för att begränsa antalet järnvägskorridorer och därmed antalet onödigt drabbade fastighetsägare?
2. Jag vill därför fråga infrastrukturministern vilka åtgärder han tänker vidta för att minimera den tid som oroliga markägare ska tvingas vänta på besked. När avser regeringen ta slutligt beslut om var och när järnvägen ska börja byggas?
På tisdag nästa vecka kommer jag att debattera saken i riksdagen med infrastrukturministern. Men redan på dagens frågestund i riksdagen hoppas jag få möjlighet att ställa en kortare fråga om saken.
Vad vill egentligen regeringen med järnvägen Borås-Göteborg?
2021-01-18
Som jag påpekat tidigare råder närmast totalt kaos vad gäller den kommande utbyggnaden av järnvägen mellan Borås och Göteborg. Inga beslut finns om vilken typ av spår som ska byggas - för höghastighetståg eller vanliga snabbtåg. Ingen vet vilka platser som ska få stationer och var dessa i så fall ska ligga - en fråga som är helt avgörande för att järnvägen ska kunna användas för regional pendling. Det råder rent av oklarhet om det ens ska bli någon station vid Landvetter flygplats - vilket var bärande för själva grundtanken med en ny järnvägsdragning. Och framförallt - det finns ingen som kan förklara hur bygget ska finansieras. Dessutom spärras nu ett flertal möjliga järnvägskorridorer för bebyggelse och oroar människor som bor där, bara för att Trafikverket inte vet vad som ska byggas och hur. Jag tycker det är oerhört respektlöst att behandla människor på detta sätt. Fastigheter blir osäljbara när ingen vet om de kommer att lösas in eller inte, och människor kan tvingas vänta i åratal på besked. För berörda kommuner blir det oerhört svårt för en mer långsiktig planering.
Alliansens beslut att bygga ny modern räls för vanliga snabbtåg på sträckan Mölnlycke-Bollebygd via Landvetter flygplats. Allt var finansierat och byggstart planerad 2019. Hade vi gått på denna linje hade bygget varit i full gång nu. Men dagens regering har dragit allt i långbänk - troligen för att Mp vill bygga höghastighetståg medan det s-styrda finansdepartementet inser att det saknas finansiering ochatt bygget blir alltför dyrt. Under tiden ärendet dras i långbänk stiger produktionskostnaden och nyttan av en ny järnväg dröjer. Uppdraget till Trafikverket är nu att försöka banta budgeten - och det verkar gå ut över stationerna. Men vad är nyttan med järnväg utan användbara stationer?
Om det inte ens blir station vid Landvetter flygplats och inga andra på vägen mellan Göteborg/Mölndal lär resandeunderlaget bli mindre. Och om stationen i Borås sedan placeras långt från centrala staden lär resandeunderlaget bli ännu mindre. En sådan järnväg kan vi nog både ha och mista. Hela projektet blir närmast meningslöst utan stationer på lämpliga platser, och kostnaden kommer då definitivt aldrig att gå att försvara.
Den 21 december lämnade jag in två skriftliga frågor till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) med anledning av den stora röran kring byggplanerna. Den ena frågan är om regeringen har sanktionerat att man stryker det viktiga stationsläget vid Landvetter flygplats? Den andra frågan är kort och gott om regeringen avser att bygga höghastighetståg eller en bana för vanliga snabbtåg. Jag har nu fått svar från ministern. Nedan följer frågorna, och därefter svaren med kommentarer.
Här följer svaren från infrastrukturministern. Först svaret på frågan om stationsläge vid Landvetter flygplats där svaret alltså är ett ickesvar - frågan om stationsläget berörs överhuvudtaget inte av ministern i hans svar - trots att det var det som min fråga gällde.
Det andra svaret rör på frågan om vad som händer med järnvägsbyggnaden rent allmänt och om det är höghastighetståg eller vanliga snabbtåg som gäller? Inte heller på denna fråga får jag något vidare svar, mer än att ministern talar om " nya stambanor för höghastighetståg", och att regeringen tycker fjärrtrafiken är viktigare än regional pendling. Det framgår också att man gett Trafikverket i uppdrag att banta budgeten.
Det blir lite märkligt när ministern påstår att regeringens linje har stöd från de flesta berörda kommuner och regioner - i Västra Götaland har både region och berörda kommuner tvärtom tydligt sagt att den regionala pendlingen är det absolut viktigaste. Jag bedömer också att det finns en stor samsyn om att det är oerhört viktigt med en station på Landvetter flygplats.
Jag ska nu fundera över hur jag ska gå vidare med frågan.
Ny järnväg utan stationer blir ganska meningslös för regional pendling
2020-12-21
Som jag påpekat tidigare råder närmast totalt kaos vad gäller den kommande utbyggnaden av järnvägen mellan Borås och Göteborg. Inga beslut finns om vilken typ av spår som ska byggas - för höghastighetståg eller vanliga snabbtåg. Ingen vet vilka platser som ska få stationer och var dessa i så fall ska ligga - en fråga som är helt avgörande för att järnvägen ska kunna användas för regional pendling. Det råder rent av oklarhet om det ens ska bli någon station vid Landvetter flygplats - vilket var bärande för själva grundtanken med en ny järnvägsdragning. Och framförallt - det finns ingen som kan förklara hur bygget ska finansieras. Dessutom spärras nu ett flertal möjliga järnvägskorridorer för bebyggelse och oroar människor som bor där, bara för att Trafikverket inte vet vad som ska byggas och hur. Jag tycker det är oerhört respektlöst att behandla människor på detta sätt. Fastigheter blir osäljbara när ingen vet om de kommer att lösas in eller inte, och människor kan tvingas vänta i åratal på besked.
Alliansens beslut att bygga ny modern räls för vanliga snabbtåg på sträckan Mölnlycke-Bollebygd via Landvetter flygplats. Allt var finansierat och byggstart planerad 2019. Hade vi gått på denna linje hade bygget varit i full gång nu. Men dagens regering har dragit allt i långbänk - troligen för att Mp vill bygga höghastighetståg medan det s-styrda finansdepartementet inser att det saknas finansiering ochatt bygget blir alltför dyrt. Under tiden ärendet dras i långbänk stiger produktionskostnaden och nyttan av en ny järnväg dröjer. Uppdraget till Trafikverket är nu att försöka banta budgeten - och det verkar gå ut över stationerna. Men vad är nyttan med järnväg utan användbara stationer?
Om det inte ens blir station vid Landvetter flygplats och inga andra på vägen mellan Göteborg/Mölndal lär resandeunderlaget bli mindre. Och om stationen i Borås sedan placeras långt från centrala staden lär resandeunderlaget bli ännu mindre. En sådan järnväg kan vi nog både ha och mista. Hela projektet blir närmast meningslöst utan stationer på lämpliga platser, och kostnaden kommer då definitivt aldrig att gå att försvara.
Jag har nu ställt två skriftliga frågor till infrastrukturminister Tomas Eneroth med anledning av den stora röran kring byggplanerna. Den ena frågan är om regeringen har sanktionerat att man stryker det viktiga stationsläget vid Landvetter flygplats? Den andra frågan är kort och gott om regeringen avser att bygga höghastighetståg eller en bana för vanliga snabbtåg.
Jag återkommer med infrastrukturministerns svar när jag fått svar på båda frågorna.
Regeringens totala haveri om ny järnväg mellan Göteborg och Borås
2020-12-08
Jag har redan tidigare många gånger pekat på att Alliansen redan 2012 tog beslut om att börja bygga ny järnväg för traditionella snabbtåg mellan Göteborg och Borås 2019. Det gällde den viktiga sträckan Mölnlycke-Bollebygd, med en station på Landvetter flygplats. Pengar för bygget avsattes i budgeten 2014. Med denna nya delsträcka skulle den sämsta delen av spåren mellan de två städerna bytas mot en helt ny järnväg. Restiden mellan de två städerna skulle kortas ordentligt och det skulle underlätta den regionala pendlingen. Samtidigt skulle Västsveriges två största städer få direkt tågförbindelse till Landvetter flygplats.
Hade Alliansen fortsatts tyra Sverige hade bygget denna järnvägssträcka alltså redan varit igång, och inom några år skulle man kunnat använda till stor nytta för både arbetsmarknaden och miljön.
Men tyvärr blev det inte så. Redan efter regeringsskiftet 2014 inträdde totalt kaos i järnvägsfrågan.
Först gick det tre år när inget alls hände. Sedan 2017 drog regeringen tillbaka beslutet och de pengar Alliansregeringen satt av. Därefter återförde man pengarna några år senare - och kallade det för en satsning. Då sattes byggstarten till 2023. Nu talas om en byggstart tidigast 2025-27, men ingen vet å andra sidan längre vad som ska byggas - höghastighetståg eller räls för vanliga snabbtåg.
Trafikverket tvingades börja om från början igen med en ny förstudie och nya samråd. Samtidigt utreds nu ett antal olika tänkbara dragningar av den nya järnvägen, vilket lägger en våt filt över stora delar av Härryda, Bollebygds och Borås kommuner eftersom ingen vågar bygga inom de aktuella områdena. Det talas till och med om att Trafikverket kan kräva stopp för nya byggnadslov under ett helt år framåt. Flera av de sträckor som utreds passerar rakt igenom byar och samhällen på ett helt orimligt sätt, eftersom det kommer att tvinga många människor från sina hem och kosta massor i inlösen av byggnader. Dessa dragningar har inget stöd från berörda kommunledningar.
Till råga på allt finns nu uppgifter om att Trafikverket vill spara pengar genom att dels stryka stationsläget på Landvetter flygplats (en av de viktigaste sakerna med den nya järnvägen), stryka stationsläget i Bollebygd och dessutom lägga stationen i Borås långt utanför stadskärnan. Alla dessa saker skulle göra järnvägen mindre meningsfull och minska antalet resande.
Samtidigt stiger kostnaderna, Riksrevisionen mfl har dömt ut satsningen på höghastighetståg som samhällsekonomiskt olönsam, och regeringen saknar finansiering för höghastighetståg. Trots detta ger regeringen inget besked - är det höghastighetståg eller räls för vanliga snabbtåg som ska byggas? Var ska stationerna ligga? Ska Landvetter flygplats få en station eller inte? Bryr man sig inte alls om vad en enig regionstyrelse i Västra Götaland och eniga kommunledningar i berörda kommuner säger om vikten att prioritera regional pendling?
Hela regeringens hantering av frågan är ett totalt sammanbrott. Sannolikt till följd av att S och MP har olika åsikter om saken. Nu vill jag och många med mig ha besked om vad som gäller. Till att börja med kommer jag att ställa en skriftlig fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) om stationsläget vid Landvetter flygplats. Står regeringen bakom tankarna på att stryka detta?
Straffbeskatta inte svenska husbilsägare och bilister
2020-08-06
De senaste veckorna har jag och mina moderata kolleger och grundare av Riksdagens Bilnätverk haft denna debattartikel i lite olika versioner i olika tidningar runt om i landet.
Straffbeskatta inte svenska husbilsägare och bilister!
Bekräftat: Miljöpartister talade osanning om "regeringsbeslut om Arlanda"
2020-07-20
Den 30/6 lämnade jag ju in två skriftliga frågor till dels näringsminister Ibrahim Baylan (S), dels till finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Frågorna gällde det påstådda regeringsbeslut som flera miljöpartister talade om när det gäller att stoppa utbyggnaden av Arlanda flygplats. Bland annat Per Bolund själv hävdade i media att ett sådant beslut tagits och att det var ett krav från Miljöpartiet för att ge krisstöd till Swedavia och SAS. Regeringsföreträdare för Socialdemokraterna dementerade samtidigt i media att man tagit ett sådant regeringsbeslut.
Nu har jag fått svar. (Länken går till riksdagens webplats, scrolla ned en liten bit för att läsa svaret). Per Bolund ville uppenbarligen inte svara utan lämnade över frågan till näringsminitern, som besvarade båda frågorna samtidigt. Av svaret framgår tydligt att regeringen inte tagit något sådant beslut som miljöpartisterna hävdar. Baylan konstaterar bara att Swedavia själva beslutat att skjuta på utbyggnaden i avvaktan på att flyget ska återhämta sig efter Corona-pandemin. Något formellt regeringsbeslut har inte tagits. Uppenbarligen talar alltså miljölpartisterna osanning. Hur detta bör hanteras ska jag fundera på. Att en minister ljuger i media har ju gett skäl till KU-anmälningar tidigare, så det är självklart en tänkbar möjlighet.
Här mitt twitterinlägg om saken från 16 juni:
Vad har regeringen egentligen beslutat om utbyggnaden av Arlanda?
2020-07-03
Jag har tidigare kommenterat turerna kring regeringens stöd till Swedavia och SAS och Mljöpartiets påstående att detta stöd villkorats med att regeringen stoppar utbyggnaden av Arlanda flygplats. Vad som egentligen beslutats är oklart, inte minst som ansvarig s-minister dementerat att det tagits några sådana beslut. Som jag tidigare påpekat kan man inte styra ett land på detta sätt.
Jag har nu lämnat in två skriftliga frågor till Per Bolund (MP) och Ibrahim Baylan (S) och avkrävt dem svar på frågan om regeringen tagit något sådant beslut eller inte, samt hur man avser att agera framöver. Båda kan inte ha sagt sanningen i media, en av dem har uppenbarligen ljugit. En regering fattar alltid alla beslut som kollektiv, och kan dessutom inte driva olika linjer. Nu vill jag ha svart på vitt av ansvarig minister (Baylan) om vad som egentligen beslutats, samt få ett svar från Bolund om han står bakom regeringens linje eller tänker välja en egen väg framöver i strid mot regeringens officiella linje.
Tyvärr hindrar riksdagens regelverk om skriftliga frågor mig från att ställa Bolund (MP) mot väggen om vad som egentligen beslutats av regeringen - det ligger inte inom hans sakpolitiska ansvarsområde och därmed får inte exakt samma fråga ställas som till Baylan. Jag har därför i stället låtit min fråga till honom avse hur han kommer att agera framöver när det gäller utbyggnaden av Arlanda.
Vänsterns ETC på krigsstigen mot mig igen - men nu har jag fint sällskap
2020-06-24
I går hade vänstertidningen ETC en mycket upprörd ledare som kritiserar beslutet av M, KD, L, SD och C att politiska beslut inte får stoppa en nödvändig framtida utbyggnad av Arlanda. Artikeln är låst, men här några utdrag:
"Här blir borgerliga så upprörda av att Arlandas expansion pausas tillfälligt att de gemensamt - M, SD, KD, C och L - använder sin majoritet för att besluta att det är fel att på politisk väg stoppa en till landningsbana. Det är obeskrivligt uselt, nästan parodiskt."
"Det är inte ens bristande klimatpolitik. Det är konsekvent klimatförnekelse. Den som har minsta intresse av att bromsa den kris vi redan befinner oss i, ska betrakta de borgerligas sabotage som ett personligt angrepp. Det här är politik som skadar oss redan idag då den verkar från opposition (även om C och L verkar vilja kunna hoppa mellan sina dubbla stolar). Tänk vad den skulle orsaka för vansinniga beslut i regeringsställning."
Som vanligt får jag personligen symbolisera "den onda klimathögern", så är det alltid i ETC:s ledartexter. Men i denna artikel får jag sällskap av fem namngivna partiledare från de fem partier som står bakom beslutet. Alltid trevligt med sällskap.
"Varje gång det påtalats att Moderaterna har flera riksdagsledamöter som sprider manipulativ klimatförnekelse – som Jan Ericson, ökänd för att frottera sig på konferenser där det sprids hemsnickrade teorier som vetenskapen sedan länge förkastat - har svaret blivit att de absolut inte är representativa för sitt parti. Men faktum är att de förkroppsligar moderat klimatdestruktivitet."
"I detta finns ingen skillnad mellan M och SD. Inte heller mellan KD och SD. Nej, Annie Lööf kan aldrig någonsin igen påstå att hon företräder ett grönt parti. Nyamko Sabuni Hon kommer väl påstå det som lobbyisterna har satt högst på önskelistan.
Borgerligheten slutar upp bakom en fullkomligt förödande övertygelse om att klimatkrisen kan väntas ut, att den på något mirakulöst sätt ska upphöra medan hjulen snurrar som vanligt - medan flygen avgår som vanligt, eller snarare oftare än vanligt.
Jimmie Åkesson njuter av nästa värmebölja. Ulf Kristersson drömmer om kärnkraft. Ebba Busch undviker problemet eftersom att det inte finns muslimska växthusgaser. Det är en skam."
Ledaren avslutas med att ETC vädjar till borgerliga väljare att "styra upp" sina partier i klimatfrågan. "Ta lite jävla ansvar" skriver Gustavsson. Undrar om han tänkt tanken att det faktiskt är just detta de borgerliga väljarna gjort? De är trötta på att se hur en extrem MP-politik slår undan benen för företag, jobb, energiförsörjning, kommunikationer och möjligheten att leva på den svenska landsbygden, samtidigt som den skadar svensk konkurrenskraft och svenska statsfinanser.
Svenska väljare börjar kanske äntligen just ta "sitt jävla ansvar" och rösta på partier som vill något annat, som är realister i klimatfrågan, som inte ställer upp på domedagsprofeternas hot om mänsklighetens nära förestående undergång och som inser att Sverige inte kan gå en helt annan väg än resten av världen utan stora skador på det svenska samhället? Det vore på tiden, och är något jag argumenterat för i över 10 år.
För övrigt har ju moderaterna enligt Timbros omfattande granskning den miljö- och klimatpolitik som ger mest effekt per satsad krona. Det borde ETC veta. Men de lever ju i de politiska vänsterflosklernas och symbolpolitikens förlovade värld.
Finansutskottet körde över regeringen om utbyggnad av Arlanda
2020-06-22
Nej, riksdagen har inte sommarledigt. I vart fall inte finansutskottet. Idag var det dags för ännu ett sammanträde, och bland dagens beslut finns ett tillkännagivande till regeringen om att politiska beslut inte får fördröja eller stoppa utbyggnaden av Arlanda flygplats. S, V och MP reserverade sig mot beslutet, men nu måste regeringen följa finansutskottets tillkännagivande som stöddes av M, KD, L, SD och C. Förslaget kom ursprungligen från följdmotioner från M och SD på det senaste krispaket som finansutskottet antog idag.
Så här kan man inte styra ett land!
2020-06-16
De motstridiga beskeden från regeringen om utbyggnaden av Arlanda flygplats slår nog nytt rekord i otydlighet. En minster - Per Bolund (MP) påstår att det finns en överenskommelse inom regeringen att inte bygga ut Arlanda flygplats - samtidigt som Infrastrukturminister Ibrahim Baylan (S) påstår att det inte alls finns någon sådan överenskommelse. Och från de två stödpartierna L och C kommer upprörda reaktioner om att att ett stopp för utbyggnaden av Arlanda inte alls är något man kommit överens om. Tvärtom verkar man vara beredda att agera i riksdagen för att säkra den planerade utbyggnaden.
I dagens ekonomisk-politiska debatt om vårbudgeten och den senaste extra ändringsbudgeten tog Elisabeth Svantesson (M) chansen att ställa Karolina Skog (MP) mot väggen i frågan. Hon ställde en rak och tydlig fråga: Finns det en överenskommelse inom regeringen om att stoppa utbyggnaden av Arlanda". Svaret från MP:s ekonomiskpolitiske talesperson var en rad vaga ord och tal om annat - det blev inget tydligt ja eller nej på frågan.
En regering är ett kollektiv och måste tala med en röst och olika ministrar måste ge samma bild av vad man kommit överens om i regeringen. Det duger inte att två regeringsföreträdare ger helt olika besked. Båda kan inte tala sanning, och den av de två herrarna som talar osanning bör enligt min högst personliga åsikt inte bara KU-anmälas, utan även avgå. Landets styre får inte bli en ren fars.
Skriver om bilens värde - bilfientligheten måste få ett slut!
2020-05-02
I dag har jag och mina riksdagskolleger Lars Beckman, Sofia Westergren och Kjell Jansson (vi fyra som startade Riksdagens Bilnätverk) detta debattinlägg i Aftonbladet. Inte minst Corona-krisen visar att bilen är nödvändig för att vårt samhälle ska fungera. När flygen står på marken och människor avråds från att åka tåg och använda kollektivtrafiken är bilen det enda alternativet för lite längre resor. Bilfientligheten måste få ett slut.
Den senaste veckan har det också publicerats ett par artiklar i branschtidningar om Riksdagens bilnätverk. Dels den 24 april i branschtidningen Taxi Idag, dels i branschtidningen Fordonskomponenten den 30 april.
Riksrevisionen totalsågar statens planering av höghastighetsjärnvägar
2019-12-06
Det är sällan man ser en så total sågning av ett statligt projekt som det Riksrevisionen gör när det gäller höghastighetståg. I Riksrevisionens rapport 2019:31 har man granskat statens planering av höghastighetsjärnväg. Det är ingen nådig sågning:
* Planeringen har utgått från lösningen snarare än problemet.
* Planeringen har inte genomförts på det sätt som riksdagen fastställt
* Samhällsekonomisk effektivitet har inte varit ett viktigt kriterium
* Besluten har hittills tagits i fel ordning
* Projektets kostnader har varit underskattade
"Huvudproblemet är att planeringen har utgått från lösningen snarare än problemet. Regeringen har tagit initiativ till höghastighetsjärnvägen utan att det funnits underlag i from av åtgärdsvalsstudier och samlade effektbedömningar", säger riksrevisor Helena Lindberg i rapporten.
"Övriga investeringsprojekt i den nationella transportplanen är generellt samhällsekonomiskt lönsamma. Den olönsamma höghastighetsjärnvägen riskerar därmed att konkurrera ut ett stort antal projekt som skulle ge mer nytta för pengarna", säger Ingemar Delveborn, projektledare för granskningen.
Sammanfattningsvis kan man lite elakt säga att man helt enklet först bestämt sig för att man vill bygga höghastighetsjärnväg och först därefter utrett frågan och försökt att i efterhand motivera det man bestämde innan man började utreda saken. Självklart kan man inte hantera en så stor statlig investering på detta sätt.
Jag konstaterar bara att jag hade rätt i min hårda kritik mot höghastighetstågen från början, och att nu alltfler ansluter sig till denna. Moderaterna säger idag nej till höghastighetståg och andra partier verkar följa efter.
Besök hos Forsbergs Fritidscenter
2019-11-13
I dag besökte jag och delar av Riksdagens Bilnätverk Forsbergs Fritidscenter i Sollentuna. En filial till Forsbergs Fritidscenter i Hyssna. Vi var inbjudna av Husvagnsbranschens Riksförbund för att prata vidare om läget när det gäller den extremt höga nya husbilsskatten (uppemot 28.000-35.000 kronor per år). Maria Valentin, VD för Forsbergs och Mikael Blomqvist, VD för KABE var värdar för mötet. Ovan th är vi fyra som startade bilnätverket.
Vi fick en grundlig genomgång av hur den nya husbilsskatten slår, och vi fick också veta att försäljningen av nya husbilar i Sverige minskat dramatiskt i år, med över 30%, medan den ökat i de flesta andra europeiska länder. Det är också enbart Sverige som valt att ha en så extremt hög husbilsskatt - i andra länder är den avsevärt lägre, eller rent av noll. En husbil är som sagt inte ett transportmedel i första hand utan en rulande sommarstuga som normalt inte körs särskilt mycket varje år.
Tyvärr har regeringen, med stöd av C och L, valt att inte agera i frågan utan låter Transportstyrelsen självständigt få driva igenom det nya sättet att beräkna fordonsskatt för husbilar. Trots att man som bekant gav motsatt besked i somras. Detta medför som jag tidigare påpekat uppsägningar hos husbilstillverkare (KABE), och riskerar att minska antalet anställda hos återförsäljare, det kommer att öka importen av mer bränsletörstiga begagnade husbilar och det motverkar byte till mer bränslesnåla och renare husbilar. När försäljningen av nya husbilar minskar så dramatiskt och ersätts med begagnatimport från utlandet betyder det att även momsintäkterna sjunker för staten. Den nya beskattningen är alltså vare sig bra för miljön, statsfinanserna, jobben eller företagsklimatet. Lite som vanligt med andra ord när det gäller miljö- och klimatpolitiken från dagens regering med stödpartier.
Läs alla mina inlägg om den orimliga husbilsskatten som jag samlat på denna sida.
Frukostmöte om EPA-traktorn som del av den svenska ungdomskulturen
2019-11-06
Riksdagsuppdraget rymmer både stora jpbbiga frågor och mer lättsamma. I dag var jag med vid ett frukostmöte i riksdagen där fotografen Benjamin Nörskov presenterade bilder från sitt projekt EPA Sverige där han uppmärksammar EPA-traktorn och dess betydelse för ungdomar, främst på landsbygden. Han har samlat en mängd bilder på sin hemsida, http://www.benjaminnorskov.com/ där ägare till EPA-traktorer poserar med sina bilar i olika miljöer. Han har också ställt ut sina bilder på Värmlands museum och tanken är att det ska bli fler utställningar.
EPA-traktorn är en viktig del av kulturen och fritidsintressena för många tusen ungdomar på landsbygden, även många tjejer. Det finns uppskattningtsvis mellan 12.000 och 19.000 fungerande EPA-traktorer i Sverige. De skapar kunnande kring bilar och motorer, de hjälper unga att transportera sig och de skapar en social sammanhållning och fritidssysselsättning på landsbygden. Som medgrundare av Riksdagens Bilnätverk ser jag såklart positivt på att unga kan ha tillgång till en bil och för dessa unga är drivmedelskostnaderna en stor belastning - många är unga och går i skolan och saknar större inkomster.
I dag firar vi bilens dag
2019-10-28
I dag är det bilens dag, och dagen till ära har vi denna tvärpolitiska artikel i Expressens motorbilaga idag. Det är representanter från S, M, SD, L och KD som gemensamt hyllar bilen. Även MP, C och V var så klart tillfrågade, men de ville inte vara med. Från moderat sida undertecknade Sofia Westergren, en av oss fyra (ovan) som grundade Riksdagens Bilnätverk. Nätverket har nu förresten också en egen logotype, som är inklippt ovan!
Riksdagens Bilnätverk ordnade lunchmöte för att fira Bilens dag
2019-10-22
Nästa måndag, den 28/10, är det bilens dag. Detta vill vi självklart uppmärksamma från Riksdagens Bilnätverk, Nu har riksdagen plenifritt just nästa vecka, och därför firade vi Bilens dag en vecka i förskott. Tillsammans med Motormännens Rikfsförbund, MRF, ordnade vi ett mycket välbesökt lunchseminarium - det blev fullbokat och glädjande nog fanns ledamöter från sex av riksdagspartierna bland de anmälda denna gång. Förutom många Moderater och ett antal Sverigedemokrater var även Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna representerade denna gång. Det är glädjande att nätverket växer, målet är givetvis att kunna engagera ledamöter från samtliga åtta riksdagspartier i nätverket.
Dagen till ära presenterade vi fyra grundare (jag, Lars Beckman, Sofia Westergren och Kjell Jansson), tillsammans med Charlie Magnusson från MRF Bilnätverkets nya logotype (nedan tv).
Lunchmötet inleddes av Bensinupproret (nedan tv) som presenterade sin verksamhet. Därefter höll MRF ett föredrag om behovet av investeringar och underhåll av våra vägar (nedan th). Det senare återkommer jag till i separat inlägg.
Riksrevisionen avslöjar stora brister hos våra myndigheter
2019-09-25
Som vice ordförande i Riksdagens råd för Riksrevisionen läser jag kanske Riksrevisionens rapporter med lite extra stort intresse, även när det inte berör mitt eget utskott, finansutskottet.
Två intressanta rapporter har den senaste tiden landat på riksdagens bord, både med koppling till trafik och miljö.
I den ena rapporten ifrågasätts myndigheternas arbete med långsiktiga scenarier inom bland annat miljö- och transportpolitiken. Man konstaterar att olika myndigheter gör helt olika bedömningar i sina långsiktiga scenarier, och att dessa därför kommer till helt olika resultat om samma sak. Ett exempel som uttryckligen nämns är att Statens Energimyndighet och Trafikverket gör helt olika bedömningar av trafikmängdens utveckling på lång sikt. Riksrevisionen konstaterar också att olika hantering av politiskt uppställda mål i scenarierna minskar möjligheterna till välgrundade avvägningar och prioriteringar inom och mellan olika områden. "Flera av myndigheterna kvalitetssäkrar inte sina scenarier på ett systematiskt sätt och ambitionsnivån skiljer sig åt" skriver Riksrevisionen.
Uttryckt på ett enklare sätt - olika statliga myndigheter gör helt olika prognoser vilket gör att det blir väldigt svårt att politiskt ta rätt beslut om framtiden. Å ena sidan vill en myndighet gärna verka för minskad bilism och minskad trafik för att nå olika miljö och "klimatmål" och därför gör en "önskeprognos". Samtidigt bedömer en annan myndighet att trafiken kommer att öka och planerar för detta. I längden är det givetvis orimligt att två myndigheter gör helt olika prognoser om samma sak.
En annan intressant rapport med koppling till Trafikfrågan är en rejäl sågning av Trafikverkets upphandling av kontrakt för drift och underhåll av vägar. Riksrevisionen har granskat slutförda uppdrag åren 2017 och 2018. Av rapporten framgår att kostnadskillnaden mellan upphandlade och slutförda kontrakt är stora, drygt 40 procent. Det blir alltså 40% dyrare än beräknat att bekosta drift och underhåll av våga vägar! Det är en oerhört stor skillnad som självklart inte är acceptabel om man vill hushålla med skattemedlen och få dem att räcka till alla de underhållsbehov som finns.
Båda rapporterna visar på allvarliga brister hos våra myndigheter, och visar att en effektiv och djupgranskande Riksrevision är oerhört viktig. Men lika viktigt är det såklart att regering och riksdag drar kloka slutsatser av rapporterna.
Västsvenska Handelskammaren har spårat ur om höghastighetstågen
2019-07-12
I dag har vi denna gemensamma debattreplik till Västsvenska Handelskammaren i Borås Tidning (klicka för läsbar storlek). Det handlar om Handelskammarens ganska aggressiva kampanj för höghastighetståg, något jag upprepade gånger kritiserat dem för. Inte minst har jag försökt få dem att förstå hur statens redovisning av infrastrukturinvesteringar fungerar. Uppenbarligen har jag varit en dålig pedagog, för de verkar inte förstå. Glädjande nog verkar de flesta andra ha förstått, inklusive media. Hela kostnaden för järnväg måste pressas in under statens utgiftstak, och det är helt ovidkommande om man lånar till bygget eller betalar med egna pengar. Det finns inga genvägar. Jag har upprepade gånger frågat Handelskammaren hur mycket man vill höja skatten för företagen och löntagarna för att bygga och driva en höghastighetsjärnväg i Sverige. Ännu har jag inte fått några svar. Handelskammarens argumentation har stora brister när det gäller ekonomin.
Den andra kritikpunkten är den påstådda "klimatnyttan". Jag kan förstå att de som känner mig tycker det står väldigt mycket om klimatpolitik i vår debattreplik. Men detta är moderaternas politik idag och jag brukar lojalt stå bakom partiets politik i alla frågor där vi har internt demokratiskt fattade beslut. (Att jag sedan verkar internt för en mer nyanserad syn på klimathotet och de politiska tolkningarna av pågående klimatforskning, och ifrågasätter om klimatpolitik påverkar det globala klimatet mer än på marginalen trots de enorma kostnaderna är en helt annan sak). För den som använder klimatnytta som argument för höghastighetståg blir det i vart fall väldigt konstigt. För samtidigt som klimatalarmisterna ropar efter snabba åtgärder och säger att "vi har max tio år på oss" så föreslår man bygget av höghastighetsjärnväg som ger "positiv klimateffekt" (dvs lägre utsläpp) först om drygt 50 år. Då har till och med Greta Thunberg gått i pension. Klimatnytta är definitivt inte ett argument för höghastighetståg.
Sammanfattningsvis är moderaterna positiva till bygger av ny järnväg på sträckor där det är befogat, och vi nämner särskilt stärckan Göteborg-Borås via Landvetter flygplats där vi gått i spetsen för en nybyggnad. Men varje järnvägsprojekt måste prövas efter vilken samhällsnytta det ger, och varje för projekt måste man göra utrymme i statens budget. Det finns inga genvägar och det borde rimligen en näringslivsorganisation inse.
Moderat nej till höghastighetståg påverkar inte alls sträckan Borås-Göteborg
2019-06-20
Jag ser i sociala medier att det finns politiska motståndare som försöker sätta en bild av att moderaternas besked igår om att säga nej till höghastighetståg innebär att vi säger nej till ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Inget kunde vara mer felaktigt. Ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd, via Landvetter flygplats, beslutades redan av Alliansregeringen och vi satte av pengar till detta, med planerad byggstart 2019. Dagens regering drog tillbaka pengarna 2017 för att man ville satsa på höghastighetståg i stället. Strax före valet 2018 lades pengarna tillbaka, varvid man kallade det en "satsning". Och i mars i år beslutade Trafikverket att göra en omstart av projekteringen, samtidigt som man skrotade tanken på höghastighetståg på denna sträcka och i stället tänker bygga vanlig järnväg för snabbtåg. Planerad byggstart försenas dock med 6-8 år jämfört med Alliansens tidigare beslut.
Moderaternas besked om att säga nej till höghastighetståg ligger med andra ord helt i linje med Trafikverkets besked, och innebär såklart inte att vi vill stoppa ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Tvärtom hade bygget redan varit igång om inte S/MP-regeringen hade dragit tillbaka pengarna.
Så här skrev jag om saken den 12 mars i år efter Trafikverkets nya besked:
Äntligen - moderaterna säger nu definitivt nej till höghastighetståg
2019-06-19
I dag lämnade moderaterna det definitiva beskedet att vi säger nej till att bygga höghastighetståg i Sverige. Huvudskälet är kostnaden, det finns helt enkelt ingen rimlig finansiering till de flera hundra miljarder detta skulle kosta. Höghastighetståg har dessutom av flera myndigheter dömts ut som samhällsekonomiskt olönsamt. Dessutom tar bygget enormt lång tid, och under den tiden riskerar underhåll av befintlig järnväg att få stå tillbaka. Risken att höghastighetsbanorna är omoderna redan när de är klara år 2045 är också uppenbara. Inte ens när det gäller miljö- och "klimatnytta" är höghastighetståg en bra idé. Faktum är att bygget av dessa järnvägar medför så stora utsläpp att det tar flera decennier innan det sparats in genom ökad tågtrafik. Det finns helt enkelt inga logiska skäl att bygga höghastighetståg i vårt glesbefolkade land.
Jag har argumenterat mot höghastighetståg ända sedan idén väcktes på allvar 2008. Skrev mitt första blogginlägg om saken 7/8 2008 ("Hundratals miljarder till höghastighetståg?") där jag i och för sig tyckte det var en spännande idé, men påpekade att prislappen sannolikt skulle bli väl saftig. Sedan dess har jag skrivit ett stort antal inlägg om höghastighetståg och järnvägen Göteborg-Borås (allt finns samlat på denna sida). Före valet 2014 gick Alliansen till val på att "utreda" möjligheten att bygga höghastighetståg. När så en mängd analyser och utredningar visat samma sak - att det är olönsamt och närmast omöjligt att finansiera - meddelade vi moderater under förra mandatperioden att vi var starkt tveksamma till att bygga höghastighetståg. Detta var något vi diskuterade mycket bland moderaterna i Finansutskottet (då under ledning av Ulf Kristersson som var vårt förstanamn i utskottet). Jag var en av dem som var mycket tydlig med mitt motstånd. Moderaterna valde dock att ändå sitta med i den parlamentariska grupp som skulle undersöka alternativ till finansiering. Men efterhand har det visat sig att det inte finns någon rimlig lösning på detta. När vi samtidigt ser hur stora behov vi har av fortsatt underhåll av de järnvägar vi har, och samtidigt vet hur mycket pengar som behövs till välfärden, polisen och försvaret så var det ett ganska lätt beslut att idag meddela att vi säger nej till höghastighetståg. Vi tycker i stället att de nya järnvägssträckor som byggs ska bygga för normala snabbtåg. Det blir mycket billigare och går mycket snabbare att bygga. Dessutom tar det mindre mark i anspråk och medför mindre miljöbelastning.
Själv har jag ju argumenterat i snart tio år för att i vart fall moderaterna ska säga nej, och nu blir det så. Det känns såklart utmärkt - med de stora brister vi har i vårt samhälle på många områden kan vi helt enkelt inte lägga flera hundra miljarder på höghastighetståg. Det handlar bara om vanlig sund och rimlig prioritering. Med rätt prioriteringar kan vi både sänka skatter och satsa på välfärd, polis och försvar, och rusta upp befintlig infrastruktur. Jag är glad att moderaterna nu går i spetsen för detta ansvarstagande.
Det intressanta nu blir vad övriga partier gör. Liberalerna har i princip sagt sig vara positivt till höghastighetståg - under förutsättning att man löser finansieringen. Det finns ingen möjlighet att göra det, och därför utgår jag från att Liberalerna också hoppar av. Jag är också ganska säker på att finansministern är ordentligt bekymrad över finansieringen, och gissar att regeringen, eller i vart fall Socialdemokraterna, också till slut kommer säga nej. Det är helt enkelt ett omöjligt projekt. Kanske kan vårt tydliga moderata besked få fler att våga säga nej?
Landsbygdsdebatt i Ockelbo
2019-06-17
I går hölls så den omtalade landsbygdsdebatten mellan moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman och Centerpartiets vice partiledare Anders W Johnsson. Platsen var Mogården, en bygdegård en bit utanför Ockelbo. Själv tog jag mig med bil, flyg, tåg och återigen bil från Ubbhult till Ockelbo på bara drygt fyra timmar. Det visar hur beroende vi är av alla transportmedel i vårt stora glesbefolkade land. Ovan tillsammans med riksdagskollega Lars Beckman från Gävle som varit med och arrangerat debatten, samt Gävles moderate oppositionsråd William Elofsson.
Här lite bilder från debatten:
Före debatten lämnade jag över Bensinupprorets namninsamling för sänlkt bensinskatt till Niklas Wykman i riksdagens Skatteutskott som uju är ansvarigt för bensinskattefrågorna. Sedan drog debatten igång. Anders W Jonsson deklarerade tydligt att Centerpartiet tycker de höga bensinskatterna är et problem och att man är starkt emot överindexeringen av bensinskatten (alltså den automatiska uppräkningen av bensinskatten utöver inflationen varje årsskifte). Niklas Wykman konstaterade att M/KD-budgeten medför att bensinskatten sänks något den 1/7 tack vare just att vi tog bort överindexeringen för 2019. Han konstaterade också att Centerpartiet nyligen röstade nej till moderaternas förslag att ta bort överindexeringen permanent även för kommande år. Han konstaterade också att Centerpartiet haft med överindexeringen i sina budgetar de senaste 2-3 åren samt att man nu kommer tvingas ställa upp på stigande bensinskatter till följd av januariöverenskommelsen med S. MP och L. Slutsatsen blir att Centerpartiet talar med dubbla tungor - man låtsas vilja sänka bensinskatten men agerar tvärtom i riksdagen. Niklas Wykman skriver även om saken i Dagens Samhälle, och anklagar Centerpartiet för att straffbeskatta landsbygden.
En annan reflektion är att det var ganska okänsligt av Amnders W Jonsson att säga att folk kan köpa elbilar i stället. Det går ju an att säga som riksdagsledamot med en god inkomst, men för många på den svenska landsbygden är det helt orealistiskt att köpa bilar för kanske en halv miljon. Kör man en gammal Volvo värd 15-20.000 är det ett stort steg att köpa en elbil.
En reflektion är att det var hyfsad uppslutning med publik, inklusive en del journalister, trots valet av en ganska avlägsen plats långt ute på landet för denna debatt. Det kändes symboliskt viktigt att ha debatten just på en plats där alla är helt beroende av bilen i sitt vardagliga liv.
Dags att lyssna på Bensinupprorets över 450.000 medlemmar
2019-05-13
I vintras startade jag och tre moderata riksdagskolleger Riksdagens Bilnätverk. Vi har idag medlemmar från de tre största partierna, M, S och SD, och vi hoppas på fler partier efterhand. När vi tog initiativet att dra igång detta nätverk var vårt huvudsyfte att få igång en ordentlig samhällsdebatt om bilens betydelse i vårt stora glesbefolkade land. Det har lyckats långt över förväntan och vårt nätverk har också fått ett enormt geomslag i media. Nätverket syftar till att lyfta alla frågor som rör bil och bilresande, och har inte något ensidigt fokus på endast bensin och dieselskatter. Vi är positiva till bilar som går på andra bränslen, och bejakar den tekniska utvecklingen. Men självklart är kostnaderna för bilägande och bilkörande en viktig del av bilnätverkets arbete, och i dagsläget är bensin och dieselpriserna en av de viktigaste kostnaderna för de flesta bilägare. Därför är bränsleskatterna naturligtvis också en prioriterad fråga för oss.
När vi startade vårt bilnätverk visste vi ju inte att det även skulle startas ett bensinuppror. Men det ganska nystartade Bensinupproret 2,0 växer. Enligt Facebook har man nu imponerande 452.000 medlemmar, och administratören skriver att det kommer 10.000 nya anmälningar varje dygn. Engagemanget visar att ilskan över extrema bensinskatter växer, och detta måste politiken ta på allvar. Själv stödjer jag självklart bensinupproret, och är glad över att svenska folket äntligen reagerar över hur den extra svenska "klimatpolitiken" slår mot vanligt folk. Jag tror att detta bara är början.
Jag får ofta frågan vad moderaterna vill göra åt de höga bensinskatterna. Vårt svar är att vi just nu prioriterar att försöka stoppa ytterligare orimliga skattehöjningar på bensin och diesel. I den budget Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom i riksdagen stoppade vi den automatiska årliga höjningen av bensinskatten utöver inflationsjustering. Det gör att bensinskatten är lägre idag än vad den skulle varit med regeringens budget. Tyvärr har S, MP, C och L beslutat att återgå till den tidigare årliga uppräkningen av skatten från och med nästa år, och då väntas kraftig höjning.
Ett nytt hot är den omfattande ”gröna skatteväxling” som samma partier utlovar. Grön skatteväxling brukar tyvärr betyda att man höjer skatter på energi och resor, men utan att sänka andra skatter. Det kommer självklart att bli nästa politiska strid.
Grön skatteväxling fungerar dessutom inte om man tänker logiskt. Att basera en skattebas på något man vill ska konsumeras mindre leder ju till att skatteintäkterna efterhand minskar. Och då måste man höja andra skatter i stället.
De 450.000 medlemmarna i Bensinupproret visar att inte minst landsbygdens folk har tröttnat. Jag inser att Sveriges bilägare inte kommer att nöja sig med att vi försöker bromsa fortsatta skattehöjningar på bensin och diesel. Man vill självklart se sänkt skatt. Så även om vi moderater just nu lägger kraften på det akuta hotet om ännu högre beskattning av bensin och diesel, måste vi enligt min åsikt också visa att vi faktiskt också vill sänka dagens höga beskattning.
I dag betalar vi först punktskatter på bensinen/dieseln och sedan läggs moms på alltihop. Att lägga moms på skatten har jag alltid tyckt är orimligt. En idé vore ju att slopa denna dubbelbeskattning. Det får bli mitt eget inspel i debatten för att åstadkomma ett lägre bensinpris.
Borås Tidning avslöjar att tanken på höghastighetsbanor skrotats
2019-04-17
I dag avslöjar Borås Tidning att tankarna på höghastighetsbanor i praktiken skrotats. Trafikverket har i sina dokument bantat ned i stort alla sträckor på de nya järnvägarna och sänkt hastigheten från 320 till 250 km/timme. Orsaken är flera, dels kostnaderna, dels att byggtekniken vid lägre farter medger lite skarpare kurvor vilket gör det enklare att bygga.
Jag har flera gånger konstaterat att med sänkt hastighet kan banorna byggas snabbare, mer miljövänligt (det krävs inte betonggjutna banor) och till lägre kostnad. Dessutom tar de mindre plats eftersom järnvägskorridoren blir smalare. Det var därför glädjande att Trafikverket sänkte hastigheten på sträckan Borås-Göteborg, det gör att vi återigen kan känna ett hopp om att äntligen få den kraftigt försenade järnvägen klar på sträckan Mölnlycke-Bollebygd, med anslutning till Landvetter flygplats. Hade inte naiva politiker drivit den orealistiska frågan om höghastighetståg hade bygget redan varit igång. Om tåget sedan lyckas komma upp i 250 km/timme mellan stoppen är man att gratulera. Men det är i så fall en fullt tillräcklig hastighet för snabb pendling melan Västsveriges två största städer.
Borås Tidning konstaterar samtidigt att frågan om alternativ finansiering av de nya järnvägarna vid sidan av statsbudgeten "återstår att lösas i en politisk uppgörelse mellan riksdagspartierna". Min absoluta övertygelse är att detta aldrig kommer att ske, helt enkelt för att det inte finns några realistiska förslag. Privat medfinansiering förutsätter lönsamhet, vilket knappast kommer att uppnås. För i så fall hade internationella privata järnvägsföretag stått i kö för att bygga och driva dessa järnvägar. Och hur en alternativ offentlig finansiering skulle kunna gå till begriper jag inte - i vart fall inte om man inte köper mitt gamla förslag om att införa en statlig investeringsbudget för större infrastrukturprojekt.
Jag hade rätt om att det inte blir några höghastighetståg. Återstår att se om jag får rätt om finansieringen.
Flygandet ökar i Sverige - "flygskam" är nog mest ett medialt påhitt
2019-03-23
Häromdagen redovisade WWF (Världsnaturfonden i Sverige) en undersökning gjord av SIFO ("Klimatbarometern") som sägs visa att 23 procent av svenska folket uppger att de valt bort flygresor för att minska sin klimatpåverkan det senaste året. Siffrorna kändes minst sagt tveksamma med tanke på denna rapport som SVT redovisade i december över svenska folkets flygande. Den visar att vi aldrig tidigare har vi flugit så ofta och så långt som idag. Flygandet ökade till nya rekordnivåer förra året. Siffrorna styrks av statistik från flygplatserna och branschen. Om man jämför med 1990 flyger svenskarna utomlands mer än dubbelt så mycket i dag. Men planen har blivit mer bränslesnåla och mer välfyllda de senaste åren så utsläppen per person och resa har nästan halverats. Så trots att vi flyger mer så har de totala utsläppen sedan år 2000 faktiskt stått stilla.
I den senare rapporten sägs att "Svenskarnas flygande ger upphov till lika stora växthusgasutsläpp som allt vårt bilkörande". Detta är ett påstående som inte verkar delas av alla. Några dagar tidigare hade nämligen nättidningen Aktuell Hållbarhet en intervju med tre klimatdebattörer, som brukar tillhöra de mer alarmistiska i klimatdebatten, om deras eget flygande och syn på flyget. Professor Johan Rockström säger i intervjun att "lösningen är inte att sluta flyga", och samtidigt berättar han om hur han själv måste flyga en hel del i sitt uppdrag. Johanna Sandal, ordförande i Naturskyddsföreningen, ger också ett nyanserat svar. Och Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterar att "flygets påverkan skiljer sig inte heller från utsläpp i andra sektorer och flygandet i sig är inte hemskt." Hetsjakten på flyget har med andra ord inte något särskilt kompakt stöd bland tunga klimartdebattörer. De förespråkar hellre en miljövänlig utveckling av flyget framför att sluta flyga.
Talet om "flygskam" är trams. Det finns ingen anledning att skämmas för att flyga. Jag blir riktigt ledsen när jag hör unga människor helt i onödan avstå från att uppleva världen och se andra kontinenter. De tror att de på detta sätt "räddar jordens klimat". Det gör de såklart inte. Det enda de åstadkommer är att motverka ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i fattigare länder och att slå undan benen på den viktiga turismen och underlaget för att finansiera nationalparker som skyddar känsliga naturmiljöer, regnskogar och hotade djurarter.
Själv flyger jag tur och retur Stockholm varje vecka, och tänker fortsätta med det. På dessa kortare sträckor finns inte den höghöjdseffekt som anses göra utsläppen värre. Genom att jag är bonuskund hos SAS "klimatkompenserar" dessutom flygbolaget numera alla mina flygresor. I vilken mån det överhuvudtaget är meningsfullt går såklart att diskutera, men det är så det ser ut. Jag kommer också att fortsätta att flyga längre sträckor ut i världen då och då. Fördelarna med detta flygande är så stora att det med råge väger upp eventuella nackdelar. Inte minst som sagt den nytta turismen gör för att främja en mer miljövänlig utveckling i fattiga regioner och att ge hotad natur ett ekonomiskt värde som gör det intressant att värna djur och natur och verka för ett hållbart samhälle.
Flyg är ett bra sätt att förflytta sig, det går snabbt och tar minimal plats på marken. På sikt kommer såklart även flyget att använda nya bränslen och kanske rent av gå på el kortare sträckor. Den tekniska utvecklingen kommer att stegvis göra även flyget allt mer miljövänligt.
Miljöpartiets sjuka förslag - vill förbjuda alla fossila bränslen 2030
2019-03-23
Att Miljöpartiet helt tappat all realism i sina politiska förslag vet vi. Det spelar ingen roll om det gäller migration, friår eller "klimatpolitik" - förslagen är så verklighetsfrämmande och obegripliga att man är förvånad över att det kommer från vuxna människor. Och att nedanstående kommer från landets vice statsminister är obegripligt.
Det handlar alltså om att isabella Lövin, vice stratsminister och miljöminister, igår gick ut och föreslår att alla fossila bränslen ska förbjudas från år 2030. Tidigare har S, C, MP och L enats om att förbjuda försäljning av nya bilar som går på fossila bränslen från år 2030 (även det ett orimligt förslag anser jag). Men det mrkliuga blir alltså att man år 2029 ska kunna köpa en bensinbil, men året efter inte kunna tanka den. Hur tänkte MP där?
Men problemet är värre än så. Ett totalt förbud mot alla fossila bränslen (bensin, diesel mm) innebär alltså att man måste skrota ut ALLA fossildrivna personbilar, lastbilar, bussar, båtar, flygplan, motorcyklar, mopeder, traktorer, snöskotrar, skogsmaskiner, truckar, maskiner mm. ALLT måste skrotas eftersom det inte skulle finnas något bränsle. Även relativt nya fordon, kanske 3-4 år skulle helt enkelt behöva skrotas eller säljas till utlandet. Till och med vårt rullande kulturarv i form av veteranfordon skulle bli stående och inte kunna köras. Vem som ska betala den enorma kapitalförstörelsen när man skrotar ut nya moderna fordon framgår inte av Miljöpartiets förslag. Inte heller hur Sveriges kommunikationer, varutransporter, skogsindustri och livsmedelsförsörjning skulle fungera. Förslaget är så totalt verklighetsfrånvänt att man saknar ord.
När ministern säger att om vi inte gör detta så "utsätter vi världen för en ännu större risk" inser man vilken verklighetsbild Miljöpartister har. I Sverige finns tex ca 5 miljoner bilar. I Kina finns minst 100 miljoner och antalet lär öka med 20-30 miljoner per år. Samma sak i Indien och många andra länder. Det må¨ste bli slut på att svenska politiker vill klä svenska folket i säöck och aska, offra vår välfärd och privatekonomi för en miningslöst slag i luften för att vi "ska vara föredömen" i världen. Vilka länder vill följa efter ett land som ödelägger sin samhällsekonomi och sin välfärd? Det blir knappast något vidare föredöme. Sverige har redan idag världens i särklass högsta koldioxidskatt. Det är illa nog.
Min förhoppning är att väljarna en gång för alla röstar bort Miljöpartiet från Sveriges riksdag. Ju förr desto bättre. Varje dag som går med MP i regeringen är ett förlorat år för Sverige och de skador de ställer till med blir allt värre för varje dag. En tröst är att just detta förslag aldrig lär bli verklighet. För skulle en regering ens andas om detta skulle svenska folket göra revolt på ett sätt som får de gula västarnas framfart i Frankrike att likna en stillsam skolstrejk.
Mycket om Riksdagens Bilnätverk nu
2019-03-14
Intresset för Riksdagens bilnätverk växer, och i går följde jag med till Expressen när Lars Beckman i nätverket debatterade bilfrågan med Loretz Towatt (MP) i Tv-sändningen "Bara Politik". Slutsatsen av den debatten var att MP inte verkar bry sig om hur bilen drivs elle rhur miljövänlig den är - man vill ändå begränsa bilismen och säger nej till ringleder som får bort trrafiken från exempelvis centrala Stockholm. Man säger också att man inser att bil behövs på landsbygden, men samtidigt vill man göra det mycket dyrare för alla att köra bil. Det blev en tydlig debatt där det visar sig vilket parti som inser människors behov av bilen.
Den senaste veckan har fler tidningar uppmärksammat nätverket. MRF:s tidning Motormagasinet ägnade exempelvis ledaren i senaste numret åt att berömma nätverket. Och det märks bland alla kommentarer från privatpersoner som strömmar in till oss som startat nätverket att det är mycket efterlängtat att någon sätter ned foten i frågan.
Tjafs om höghastighetståg försenade ny järnväg Göteborg-Borås 6-8 år
2019-03-12
Jag har vid upprepade tillfällen genom åren varnat för att diskussionerna fram och tillbaka om höghastighetståg (som ju aldrig lär bli vverklighet eftersom finansieringen är orealistisk att få fram) har försenat järnvägsutbyggnaden mellan Göteborg och Borås via Landvetter flygplats. Alliansen tog beslut 2012 och satte av pengar 2014 för sträckan Mölnlycke-Bollebygd via Landvetter för bygge av vanliga snabbtåg, med planerad byggstart 2019. Men när diskussionerna om höghastighetståg blossade upp igen lades hela satsningen på is och pengarna drogs tillbaka av nuvarande regering 2017. Sedan lade man tillbaka pengarna igen i höstas och kallade det för "stasning". Då nämndes en rimlig byggstart 2024. Nu talar man i stället om bygstart 2025-27.
Häromdagen fick jag ett blad från Trafikverket hemma i brevlådan i Ubbhult. Man beskriver där hur man nu gör en omstart för planeringen av ny järnväg Göteborg-Borås via Landvetter flygplats. Och meddelar att man på denna sträcka inte kommer att satsa på höghastighetståg utan just vanliga snabbtåg med en hastighet på max 250 kilometer i timmen. Alltså det som Alliansen beslutade (och även satte av pengar till, vad gäller den viktigaste delsträckan Mölnlycke-Bollebygd).
Allt tjafsande och alla turer har inte medfört någon förändring alls, bara förskjutit projektet minst 6-8 år och dessutom sannolikt gjort det dyrare eftersom kostnaderna ökat med tiden, och fördröjt miljönyttan med ny järnväg. En usel hantering av regeringen, där Miljöpartiets rabiata krav på höghastighetståg sannolikt är huvudorsaken. Men även lokala media och lokala politiker i flera partier har hjälpt till att motarbeta det ursprungliga beslutet.
Bara att hoppas att Trafikverket nu får arbeta i lugn och ro så att Västsverige äntligen kan få en bättre järnväg mellan våra två största städer och ge Landvetter flygplats den järnvägsförbindelse som man väntat på så länge. Viktigast för oss är inte ett höghastighetståg till Stockhoilm utan just den typ av vanlig snabb järnväg för regional pendling som Trafikverket beslutat om. Låt oss nu äntligen komma igång!
Bussbranden i Stockholm väcker frågor
2019-03-11
Gårdagens allvarliga händelse där en gasbuss förvandlades till ett eldhav mitt i centrala Stocxkholm väcker många frågor. Inte minst detta om säkerheten för gasfordon. Alla fordon har sina risker, men denna gasbuss med gastankarna uppe på taket förvandlades till ett brinnande inferno på bara några sekunder. Hade bussen varit full med passagerare hade det slutat med en katastrof.
Olyckor med gasbussar har hänt tidigare. Förra gången en olycka skedde i Sverige, var när en gasbuss brann den 12 juli 2016 i Gnistängstunneln i Göteborg. Då slungades två brandmän iväg av tryckvågen och ytterligare en brandman skadades när han försökte undkomma att träffas av en gastank.
Jag har fått kommentarer och mail det senaste dygnet som visar att det finns en stor oro hos både räddningstjänst och verkstadsbransch för att man vid denna typ av händelser inte vet vilket drivmedel ett olycksdrabbat fordon har och därmed inte vet hur man ska agera på bästa sätt. En tydlig märkning av gasdrivna fordon vore en viktig åtgärd. Jag har också sett kommentarer som menar att det förr eller senare kommer att hända allvarliga katatrofer om ett gasfordon börjar brinna inne i en tunnel eller ett garage, eller inne i tätbebyggt område med mycket människor runtomkring. Detta är en fråga man måste ta på största allvar. För egen del åker jag mycket buss i Stockholm och tänker från och med nu se till att sitta på en plats nära utgången om jag åker med en gasbuss.
Mediaintresset för Riksdagens bilnätverk växer
2019-03-11
Kommande vecka ska en av initiativtagarna i bilnätverket, min m-kollega Lars Beckman, debattera bilismen mot någon miljöpartist i Expressens Bar & Politik. Ska bli kul att följa.
Och nu har även Norra Skåne uppmärksammat vårt bilnätverk på ledarsidan. Lite konstig text däremot, med tanke på att vårt tydliga budskap är att det inte är bilen som är problemet utan den miljöpåverkan bilen har. Och det är ett faktum att denna påverkan minskar i snabb takt just till följd av den tekniska utvecklingen. Nya drivmedel växer fram i snabb takt, och motorerna blir effektivare och fordonen allt mer bränslesnåla. Men under övrskådlig tid kommer det att finnas många bilar och tunga fordon/maskiner som går på bensin och diesel, det inser alla realister.
Även Svenska Dagbladets ledarsida uppmärksammar vårt bilnätverk
2019-03-01
Medias intresse för vårt nystartade bilnätverk är oväntat stort. Vi har redan fått flera intervjuer och i dag uppmärksammar även Svenska Dagbladets ledarsida vårt nätverk och länkar till vår debattartikel i går på Svt Opinion.
I dag startade vi upp Riksdagens bilnätverk
2019-02-28
I dag var jag med och anordnade ett uppstartsmöte för Riksdagens Bilnätverk tillsammans med tre andra moderater. Det blev ett välbesökt lunchmöte och vi fick också presentation av en debattbok om bilismens förutsättningar och framtid, där författarna Kalle Bäck och Anders Ydstedt gjorde en del nedslag i boken.
Efter mötet konstituerade vi nätverket, och i utgångsläget är det vi fyra som anordnade mötet som utgör nätverkets ledning. Vid dagens möte deltog mest moderater, men vi hoppa satt efterhand få medlemmar i nätverket från alla riksdagens åtta partier. För bilen behövs i hela landet och alldeles oavsett vilken politisk åsikt man har.
Under dagen har vi även fått önskemål om att inkludera även tvåhjuliga fordon i nätverket, och det tar vi till oss. Kanske får vi döpa om nätverket till Riksdagens Bil- och motorcykelnätverk eller något liknande.
Lagom inför dagens lunchmöte hade vi fyra initiativtagare nedanstående debattartikel på SVT Opinion:
Fördröj inte bygget av vår järnväg ytterligare!
2019-01-25
I överenskommelsen mellan S, MP, C och L finns en punkt om att bygga höghastighetståg mellan våra större städer. I går gick infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) ut och meddelade att det minsann ska bli höghastighetståg "oavsett vad moderaterna säger". Och det kan det såklart bli. Det är bara för den nya majoriteten att ta beslut om höghastighetståg vilken dag som helst.
Problemet är väl bara vad den egna regeringens finansminister säger. Hon har koll på denna fråga och vet att man inte kan trolla. Exempelvis i detta svar i en interpellationsdebatt i riksdagen i mars förra året:
Det finns helt enkelt inget rimligt sätt att ta den enorma kostnaden för höghastighetståg, och det spelar absolut ingen som helst roll om man lånefinansierar (som tex Borås Tidning återigen förespråkar på ledarplats idag) eller om man finansierar på annat sätt. Oavsett vilket måste hela kostnaden pressas in under statsbudgetens utgiftstak. Det finns inga genvägar. Detta vet Liberalerna, och deras partiledare Jan Björklund reserverade sig igår med att skrivningarna om höghastighetståg i överenskommelsen mer är en målsättning, och att det förutsätter att man först löser frågan om finansieringen. Ett fint sätt att konstatera att det knappast kommer att bli av.
Jag har under drygt fem år förgäves försökt sprida kunskapen om att de avsatta pengarna i infrastrukturbudgeten bara räcker till vanlig modern järnväg, inte till höghastighetståg, och varnat för att diskussionen bara kommer att försena vår viktiga järnvägsutbyggnad kraftigt. Det kommer med all sannolikhet inte att bli några höghastighetståg eftersom det helt enkelt inte går att finansiera i statens budget. Jag har upprepade gånger varnat för att den fortsatta debatten - höghastighetståg eller inte - bara medför en enda sak - att fördröja hela järnvägsbygget mellan Göteborg och Borås. Alltför få har lyssnat, man verkar ha trott att det ska lösa sig.
Trafikverket däremot har såklart koll på detta, och i oktober satte man äntligen ned foten och meddelade att på denna sträcka blir det vanliga snabbtåg. Trafikverket skrev så här i sitt pressmeddelande: "Inför det fortsatta arbetet har Trafikverket beslutat att Ostlänken och Göteborg-Borås dimensioneras för inriktningshastigheten 250 km/h." Anledningen är helt enkelt att pengarna inte räcker till mera, samt att man vill komma igång med bygget. Trafikverket säger också det självklara att "Vid nya politiska beslut kan förutsättningarna för utbyggnaden av de nya stambanorna ändras, dock med konsekvenser för tidplaner och kostnader."
Det sista är värt att lyssna extra mycket på. Alliansen hade beslutat om byggstart för vanlig järnväg sträckan Bollebygd-Mölnlycke via Landvetter Flygplats 2019. Nu blir byggstarten i stället 2024. Allt på grund av den fortsatta striden om höghastighetståg eller inte, vilket fick regeringen att dra tillbaka de pengar Alliansen redan satt av för bygget. Förra året lade regeringen tillbaka pengarna i budgeten - men de räcker fortfarande bara till vanlig järnväg. Nu har man äntligen börjat planera på allvar för bygget, dock med kraftig försening. Då förespråkar Borås Tidning alltså på ledarsidan att regeringen ska "köra över Trafikverket". Lite oklart om vad när man läser ledaren, BT verkar ju inte längre entydigt förespråka höghastighetståg, men om regeringen och Trafikverket nu återigen börjar dra åt olika håll riskerar effekten bli att man får börja om från början igen, med ytterligare fördröjning av vår viktiga järnväg.
Man kan såklart älta frågan om lånefinansiering eller inte hur länge som helst, men det saknar alltså helt betydelse för hur kostnaden måste hanteras i statens budget. Detta är ett faktum och jag har upprepade gånger framfört detta till Borås Tidnings ledarredaktion och andra journalister, näringslivsorganisationer, Västsvenska Handelskammaren, politiker och många andra debattörer. Alltid med väl underbyggda och obestridliga fakta. Många andra har försökt samma sak och jag är uppriktigt förvånad över att inte budskapet verkar ha gått fram till alla. Det är som att man inte vill ta till sig fakta. Snarare har jag upplevt en närmast fientlig inställning ibland när jag berättar hur det är.
Det enda som skulle kunna förändra bilden helt är om riksdagen tog beslut om att införa en investeringsbudget för infrastruktur (något jag föreslagit i riksdagsmotioner). Då skulle kostnaden brytas ut ur statsbudgeten och i stället skrivas av över tid. Vad jag vet är inget parti idag för att genomföra mitt förslag, och att göra det skulle kräva en omfattande utredning eftersom det vore en mycket dramatisk förändring av hela statens budgetramverk. En sådan förändring sker i vart fall inte i närtid.
Alternativet vore såklart att lägga hela bygget i ett privatägt aktiebolag och låta detta hantera kostnaden genom årliga avskrivningar. Men ingen privat aktör verkar se någon ekonomisk vinst i att driva en höghastighetsjärnväg så det lär knappast hända. Höghastighetsjärnväg i vårt glesbefolkade land är och förblir en stor ekonomisk belastning och kommer aldrig att bli lönsam. Och nu visar ju dessutom kalkyler att det inte finns någon tydlig miljönytta heller, snarare tvärtom vilket Borås Tidning förtjänstfullt påpekar i dagens ledare.
Jag nöjer mig med att konstatera att man inte kan trolla. Om ekonomiska realiteter fortfarande väger tyngre än önsketänkande så blir det ingen höghastighetsjärnväg i Sverige. I vart fall inte mellan Göteborg och Borås. Låt oss nu släppa önsketänkanden och se till att komma igång med bygget. Vi har inte tid att vänta längre!
Det blir som väntat inget höghastighetståg mellan Göteborg och Borås
2018-10-13
Jag har åtskilliga gånger framhållit moderaternas linje om höghastighetståg, nämligen att det blir väldigt dyrt och tar lång tid att bygga höghastighetsbanor, eftersom de bland annat kräver "rakare" spårdragning, speciell räls på betongunderlag och dessutom tar mycket mer mark i anspråk på grund av större utrymme vid sidan av spåren av säkerhetsskäl. Stationslägena tar också större plats. Moderaternas linje har därför varit att det räcker med vanliga snabbtåg på vanlig räls, exempelvis på sträckan Göteborg-Borås, där tågen ändå aldrig kommer att kunna utnyttja de höga hastigheterna om man ska kunna stanna vid exempelvis Landvetter Flygplats.
I det ursprungliga beslutet av Alliansregeringen var byggstart av vanlig modern järnväg från Mölnlycke till Bollebygd via Landvetter Flygplats planerad redan nu under 2018/19. Men när allt ställdes på ända till följd av diskussionen om höghastighetståg stoppades alltihop av den nyss avsatta S-MP-regeringen. Förra året återfördes dock de av Alliansen beslutade pengarna, men med byggstart tidigast 2024, och med stor osäkerhet om vilken typ av järnväg man skulle bygga.
Jag har under fem år förgäves försökt få media och lokala politiker att inse att de avsatta pengarna i budgeten bara räcker till vanlig järnväg, inte till höghastighetståg, och varnat för att höghastighetstågdiskussionen skulle försena vår viktiga järnvägsutbyggnad kraftigt. Men få har lyssnat, man verkar ha trott att det ska lösa sig. Trafikverket däremot har såklart koll på detta, och häromdagen meddelande man i ett pressmeddelande att det som väntat inte blir höghastighetståg utan vanlig snabbtågsjärnväg mellan Göteborg och Borås. Precis som jag förutsagt, och precis det moderaterna förespråkat.
Trafikverket skriver så här i sitt pressmeddelande: "Inför det fortsatta arbetet har Trafikverket beslutat att Ostlänken och Göteborg-Borås dimensioneras för inriktningshastigheten 250 km/h." Anledningen är helt enkelt att pengarna inte räcker till mera, samt att man vill komma igång med bygget. Trafikverket säger också det självklara att "Vid nya politiska beslut kan förutsättningarna för utbyggnaden av de nya stambanorna ändras, dock med konsekvenser för tidplaner och kostnader."
Tyvärr blir det ju inte byggstart på länge för sträckan Mölnlycke-Bollebygd, planen sträcker sig mellan 2018-2029, och för vår viktiga järnvägssträcka planeras alltså byggstart tidigast 2024. Allt till följd av tidigare S/MP-regerings prioriteringar. Om vi sluppit all förlamande diskussion om orealistiska höghastighetståg, och om en del lokalpolitiker och media lyssnat på oss som var realister, hade bygget på vår sträcka redan i praktiken varit igång. Nu blir det minst fem års försening. Vi får nu dras med en av Sveriges sämsta järnvägsförbindelser mellan Göteborg och Borås i ytterligare många år, och Landvetter Flygplats kommer inte att få järnvägsförbindelse på länge.
Ibland är det inte ett dugg kul att få rätt.
Den största infrastrukturblåsningen i modern tid?
2018-06-02
I dag hölls en presskonferens i Göteborg av regeringen. En mycket märklig presskonferens där man meddelade att man vill bygga en ny järnväg för höghastighetståg mellan Göteborg och Borås.
Beskedet innebär följande:
1. Regeringen skjuter till lika mycket pengar till delsträckan Mölnlycke-Bollebygd via Landvetter flygplats som Alliansen gjorde redan på sin tid (knappt 3,8 miljarder). Alliansen hade lagt in detta i infrastrukturplanen, satt av pengar, och spikat byggstart till 2019. Pengarna drogs dock tillbaka av Regeringen/Trafikverket för några år sedan och investeringen sköts på obestämd framtid. Dessa pengar läggs nu alltså tillbaka. Det är alltså inga nya pengar som regeringen låtsas, det är en ren bluff! Däremot blir det nu fem års försening som resultat - Alliansen hade alltså planerad byggstart 2019, nu blir det 2024 i stället. Pengarna räcker dessutom bara till en vanlig snabb järnväg, inte till höghastighetsjärnväg. Och ändå är det en höghastighetsjärnväg man utlovar. Det går helt enkelt inte ihop.
2. För resten av sträckan Göteborg-Borås vill man också bygga höghastighetsjärnväg. Det sägs kosta runt 33 miljarder. Men för detta finns inga pengar avsatta alls. Trots det är det "Ny järnväg Göteborg-Borås" som var fokus på presskonferensen. Om man inte sätter av några pengar och inte heller talar om vad man tänker bygga eller när så kan man ju lova precis vad man vill.
För Västsverige handlar alltså dagens besked om att regeringen lägger tillbaka de pengar som Alliansen redan hade avsatt för sträckan Mölnlycke-Bollebygd, men att bygget blir fem år försenat. Samt att man utlovar höghastighetståg Göteborg - Borås i en obestämd framtid för pengar som inte finns.
Men regeringen har uppenbarligen lyckats att i vart fall dupera Västsvenska Handelskammaren. Lovorden från VD Johan Trouvé är inte måttliga: "Det här är förmodligen det bästa beskedet vi fått på många, många år i Västsverige" säger han till Göteborgs-Posten. Borås Tidning berättar dessutom att Västsvenska Handelskammaren förberett inför dagens presskonferens med en stor tårta med tågmotiv för att fira. "Grattis Västsverige". Jag undrar vad man firar? Ingen jag talat med idag förstår riktigt vad det är som är så bra? Och kommentarerna från både Borås Tidning och Göteborgs-Posten är oväntat försiktiga. Man är luttrade efter alla svängningar i järnvägsfrågan.
Regeringen "utlovar" nu även "nya stambanor för höghastighetståg" för hela sträckorna Malmö-Stockholm och Göteborg-Stockholm. Men medger samtidigt att det saknas finansiering av detta, och att "diskussioner pågår med oppositionen om finansieringen". Det är ingen hemlighet att bland annat Moderaterna säger nej till höghastighetstågen av kostnadsskäl, och samma säger bland annat Liberalerna och Sverigedemokraterna. Så hur de förhandlingarna ska lyckas får regeringen nog förklara. Man nämner inte heller något om vilken hastighet tågen ska ha. Så beskedet om "höghastighetsbanor" är dessutom ytterst oklart. Man säger också att de nya höghastighetsstambanorna ska stå klara någon gång 2040-2045. Hur kan man veta det om man inte har några pengar till projektet?
Man utlovar alltså en oklar gigantisk jättesatsning som ska stå klar om 20-30 år, utan att ge tydligt besked om vad man vill bygga och utan ha finansieringen klar. Det är faktiskt inte ett "besked" utan bara löst prat utan värde.
(Lite i skymundan presenterades dock en bra sak vid dagens presskonferens, och det var 1,25 miljarder i satsning på att förbättra farleden till Göteborgs Hamn, något moderaterna tidigare krävt. Det var väl det enda positiva beskedet idag.)
Regeringen lägger nya dimridåer om framtidens järnväg
2018-04-17
Regeringen kommer idag med en mycket märklig "nyhet" rörande höghastighetståg. Beskedet är att man nu är "överens" mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att "bygga nya stambanor för höghastighetståg". Men när man skrapar lite på ytan inser man att man ju egentligen inte ger några besked alls om någonting. Jag tycker dagens besked är mycket märkligt, men också politiskt begripligt - regeringen har ju en djup oenighet i frågan som måste döljas för väljarna.
För det första ger man inget besked om vilken hastighet de nya tågen ska ha. Det är ju helt avgörande för om det verkligen handlar om höghastighetståg eller inte. Vi vet alltså inte om man verkligen föreslår extremt dyra höghastighetståg på specialräls eller mindre kostsamma vanliga snabba tåg på vanlig räls (det alternativ moderaterna förespråkar). Man ger inte heller någon prislapp för vad det hela ska kosta, eller berättar hur det ska finansieras. Infrastrukturminister Eneroth (S) säger att han öppnar för" lånefinansiering", vilket finansministern tidigare bestämt avvisat. Samtidigt säger Eneroth att man givetvis ska hålla sig till det finanspolitiska ramverket (som omöjliggör det man lite populärt brukar kalla "lånefinansiering", men som i själva verket innebär att man bryter ut tågsatsningen ur statens budget). Med vanlig anslagsfinansiering skulle statsfinanserna drabbas mycket hårt av en så stor utgift (uppskattsningsvis minst 230-250 miljarder), pengar som måste tas från annat eller tas in genom kraftigt höjda skatter.
Man flyttar också fram tiden för den nya järnvägens färdigställande från 2035 till 2045. Med den tidshorisonten kan man ju nästan lova vad som helst så här några månader före valet. Nu säger man att man ska bjuda in övriga partier för att diskutera saken, men det lär ju bara betyda att inga beslut kommer att tas före valet. På detta sätt kan Socialdemokraterna hålla Miljöpartiet på gott humör under valrörelsen och sedan får nästa regering reda upp i röran. Man ger ett "vallöfte" som någon annan får hålla eller eventuellt bryta.
Det enda jag tycker man kan konstatera är att dagens regering inte gjort något alls när det gäller beslut om nya stambanor under denna mandatperiod. Bara pratat. Det blev fyra förlorade år för svensk järnväg.
Det finns ett Sverige utanför storstaden
2018-04-10
Skriver om landsbygdens behov av både flyg och bil i Borås Tidning idag. Det finns en värld vid sidan av de stora järnvägslinjerna, pendeltågen och täta bussförbindelserna också. Även om man inte alltid kan tro det när man lyssnar på vissa politiker och journalister.
Moderaterna vill satsa på bättre vägar i hela Sverige
2018-03-31
Mycket av diskussionerna om satsningar på infrastruktur handlar om stora jätteprojekt med ibland tveksam nytta i förhållande till de enorma kostnaderna. Västlänken i Göteborg är ett exempel, diskussionerna om höghastighetståg ett annat.
Samtidigt förfaller delar av det mer finmaskiga vägnätet i delar av landet. Pengarna räcker inte till vare sig snöröjning, tjälsäkring eller underhåll. Detta är ett allvarligt problem, inte minst på landsbygden. Vi behöver bra och säkra vägar så människor kan ta sig till jobbet, butikerna kan få sina varor levererade, posten kan distribueras, företagen kan få sina varor levererade och kollektivtrafiken fungera.
Moderaterna presenterar därför idag ett tydligt vallöfte om 2 miljarder extra för rejäla satsningar på landets vägnät, 500 miljoner per år de kommande fyra åren. Det handlar dels om underhåll av vägar och broar, men även om bättre vinterväghållning och exempelvis tjälsäkring.
Frukostmöte om behovet av ny järnväg mellan Göteborg och Borås
2018-03-14
Dagen började med ett frukostmöte med västsvenska riksdagsledamöter (från alla partier) samt tillresta tyngre västsvenska politiker (Johny Magnusson (M), regionstyrelsens ordförande i Västra Götaland, samt kommunstyrelseordförandena i Göteborg och Borås) för att manifestera att Västsverige står enat om det stora behovet av en ny modern järnväg mellan Götreborg och Borås. Även vår moderate talesperson i trafikfrågor, Jessica Rosencrantz, deltog.
Den främsta västsvenska prioriteringen är att bygga sträckan Mölnlycke - Bollebygd via Landvetter Flygplats, en sträcka som egentligen skulle påbörjats redan 2020 (beslut var taget av Alliansen och pengar avsatta), men som stoppades av dagens regering.
Senare i vår kommer regeringens infrastrukturproposition, och vi hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga och inser att sträckan Göteborg-Borås idag är landets långsammaste järnväg (det är faktiskt bevisat), samt att Landvetter Flygplats är en av få storflygplatser som saknar järnvägsanslutning.
Lite märklig blev dagens träff, eftersom de två s-kommunalråden i Borås (Ulf Olsson) och Göteborg (Ann-Sofie Hermansson) stod och kraftfullt argumenterade för att riksdag och regering äntligen måste inse behovet av den nya järnvägen. Alla vi, främst västsvenskar, som var där håller ju med, men det är inte vi som beslutar - det är dagens s-regering. Man kunde ju tycka att ledande s-politiker i Västsverige skulle driva på hos sin egen regering i stället för att argumentera i riksdagen för att regeringen ska lyssna. Regeringens linje i frågan är oklar, och vi vet ju att S och MP är djupt splittrade i synen på infrastruktur. MP driver på för höghastighetståg, delar av S håller emot (framförallt finansministern), S vill utveckla våra flygplatser medan MP vill motarbeta flyget. Mycket av den totala handlingsförlamningen beror helt enkelt på att regeringen inte kommer överens. Och därför har inget hänt alls under denna mandatperiod, mer än att man stoppat det järnvägsbygge som Alliansen redan hade beslutat...
Beslutet om Västlänken gör mig bedrövad
2018-03-12
Göteborgs-Posten genomför just nu en djupgranskning av projektet Västlänken. Förra söndagen ägnade man 6-7 helsidor åt att granska påståendet om att Västlänken dubblar kapaciteten på Göteborgs Centralstation. Göteborgs-Posten har nu fått bekräftat från Trafikverket själva att uppgifterna om fördubblad kapacitet inte stämmer. Detta påstående har i princip varit huvudskälet till att politikerna tagit beslut om bygget, och kritikerna har hela tiden hävdat att Västlänken inte kommer att få denna effekt. Om effekten ska uppnås krävs ytterligare mångmiljarinvesteringar i kringliggande järnvägssystem. Detta finns inte med i kalkylerna.
För oss som följt debatten och tagit del av information på vägen är det inget nytt att påståendet som Trafikverket, tjänstemän, politiker och lobbyister använt är fel. Men när nu Göteborgs-Posten avslöjar samma sak tror jag göteborgarnas motstånd mot Västlänken kommer att öka ytterligare.
För egen del känner jag bara en stor sorg över beslutet om Västlänken. Hur kunde det bli så här? Man bygger ett enormt dyrt projekt som faktiskt inte löser några problem, och på köpet förstör man delar av Göteborg, inte minst anrika parker, och riskerar allvarliga skador på fastigheter. Samtidigt gör man delar av staden till en stor byggarbetsplats under tio år och försämrar boendemiljön kraftigt för många människor och skadar det lokala näringslivet i delar av staden till följd av sämre tillgänglighet. Som extra pålaga tvingas göteborgarna och alla förbipasserande att betala en allt högre trängselskatt.
Detta politiska misslyckande kommer göteborgarna att tala om länge. För det är faktiskt bara den politiska prestigen som gör att projektet fortfarande lever.
Vår slutreplik i Aftonbladet om Postnords retroaktiva avgifter
2018-03-09
Finansminister Magdalena Andersson tydlig om "lånefinansiering"
2018-03-03
Jag har upprepade gånger i olika sammanhang försökt förklara att "lånefinansiering" av infrastruktur inte gör att man kan satsa mer på infrastruktur eller bygga snabbare än idag. Alldeles oavsett finansiering måste hela summan rymmas under utgiftstaket i statens budget.
I torsdagens frågestund fick finansminister Magdalena Andersson en fråga om saken från sin partikollega i riksdagen, Pia Nilsson (S). Jag tror kanske inte att Pia Nilsson uppskattade svaret, men finansministern har i detta svar helt rätt i sak. Nedan direkt från riksdagens protokoll:
Postnords retroaktiva avgifter är orimliga
2018-03-01
I dag skriver jag och tre moderata riksdagskolleger i Aftonbladet om Postnords nya avgifter för "kinapaket" som införs idag. Självklart måste något göras åt bortfallet av moms och de extremt låga fraktavgifterna och den osunda konkurrens gentemot svenska butiker som detta medför. Men Postnords retroaktiva avgift för sådant som redan är beställt men ännu inte levererat är orimlig. Man borde också överväga att utnyttja undantaget i EU-reglerna om momsuttag vid köp för mycket små summor för att förenkla för både Postnord och kunderna:
Äldre inlägg om infrastrukturfrågor hittar du här!
|
|
|
|
|
|