Infrastrukturbloggen

På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör infrastrukturinvesteringar, både i Sjuhärad och resten av Sverige. Under denna flik samlas också inlägg som rör kollektivtrafik, taxi, bredband, fast telefoni, mobiltelefoni, Radio, TV och annan kommunikation. Blogginlägg om Västsvenska paketet, Västlänken och trängselskatten i Göteborg samlas också på denna sida, liksom de aktiviteter jag är med och anordnar i Riksdagens Bilnätverk.

Västsvenska Handelskammaren har spårat ur om höghastighetstågen

2019-07-12




I dag har vi denna gemensamma debattreplik till Västsvenska Handelskammaren i Borås Tidning (klicka för läsbar storlek). Det handlar om Handelskammarens ganska aggressiva kampanj för höghastighetståg, något jag upprepade gånger kritiserat dem för. Inte minst har jag försökt få dem att förstå hur statens redovisning av infrastrukturinvesteringar fungerar. Uppenbarligen har jag varit en dålig pedagog, för de verkar inte förstå. Glädjande nog verkar de flesta andra ha förstått, inklusive media. Hela kostnaden för järnväg måste pressas in under statens utgiftstak, och det är helt ovidkommande om man lånar till bygget eller betalar med egna pengar. Det finns inga genvägar. Jag har upprepade gånger frågat Handelskammaren hur mycket man vill höja skatten för företagen och löntagarna för att bygga och driva en höghastighetsjärnväg i Sverige. Ännu har jag inte fått några svar. Handelskammarens argumentation har stora brister när det gäller ekonomin.

Den andra kritikpunkten är den påstådda "klimatnyttan". Jag kan förstå att de som känner mig tycker det står väldigt mycket om klimatpolitik i vår debattreplik. Men detta är moderaternas politik idag och jag brukar lojalt stå bakom partiets politik i alla frågor där vi har internt demokratiskt fattade beslut. (Att jag sedan verkar internt för en mer nyanserad syn på klimathotet och de politiska tolkningarna av pågående klimatforskning, och ifrågasätter om klimatpolitik påverkar det globala klimatet mer än på marginalen trots de enorma kostnaderna är en helt annan sak). För den som använder klimatnytta som argument för höghastighetståg blir det i vart fall väldigt konstigt. För samtidigt som klimatalarmisterna ropar efter snabba åtgärder och säger att "vi har max tio år på oss" så föreslår man bygget av höghastighetsjärnväg som ger "positiv klimateffekt" (dvs lägre utsläpp) först om drygt 50 år. Då har till och med Greta Thunberg gått i pension. Klimatnytta är definitivt inte ett argument för höghastighetståg.

Sammanfattningsvis är moderaterna positiva till bygger av ny järnväg på sträckor där det är befogat, och vi nämner särskilt stärckan Göteborg-Borås via Landvetter flygplats där vi gått i spetsen för en nybyggnad. Men varje järnvägsprojekt måste prövas efter vilken samhällsnytta det ger, och varje för projekt måste man göra utrymme i statens budget. Det finns inga genvägar och det borde rimligen en näringslivsorganisation inse.





Moderat nej till höghastighetståg påverkar inte alls sträckan Borås-Göteborg

2019-06-20

Jag ser i sociala medier att det finns politiska motståndare som försöker sätta en bild av att moderaternas besked igår om att säga nej till höghastighetståg innebär att vi säger nej till ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Inget kunde vara mer felaktigt. Ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd, via Landvetter flygplats, beslutades redan av Alliansregeringen och vi satte av pengar till detta, med planerad byggstart 2019. Dagens regering drog tillbaka pengarna 2017 för att man ville satsa på höghastighetståg i stället. Strax före valet 2018 lades pengarna tillbaka, varvid man kallade det en "satsning". Och i mars i år beslutade Trafikverket att göra en omstart av projekteringen, samtidigt som man skrotade tanken på höghastighetståg på denna sträcka och i stället tänker bygga vanlig järnväg för snabbtåg. Planerad byggstart försenas dock med 6-8 år jämfört med Alliansens tidigare beslut.

Moderaternas besked om att säga nej till höghastighetståg ligger med andra ord helt i linje med Trafikverkets besked, och innebär såklart inte att vi vill stoppa ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Tvärtom hade bygget redan varit igång om inte S/MP-regeringen hade dragit tillbaka pengarna.

Så här skrev jag om saken den 12 mars i år efter Trafikverkets nya besked:








Äntligen - moderaterna säger nu definitivt nej till höghastighetståg

2019-06-19



I dag lämnade moderaterna det definitiva beskedet att vi säger nej till att bygga höghastighetståg i Sverige. Huvudskälet är kostnaden, det finns helt enkelt ingen rimlig finansiering till de flera hundra miljarder detta skulle kosta. Höghastighetståg har dessutom av flera myndigheter dömts ut som samhällsekonomiskt olönsamt. Dessutom tar bygget enormt lång tid, och under den tiden riskerar underhåll av befintlig järnväg att få stå tillbaka. Risken att höghastighetsbanorna är omoderna redan när de är klara år 2045 är också uppenbara. Inte ens när det gäller miljö- och "klimatnytta" är höghastighetståg en bra idé. Faktum är att bygget av dessa järnvägar medför så stora utsläpp att det tar flera decennier innan det sparats in genom ökad tågtrafik. Det finns helt enkelt inga logiska skäl att bygga höghastighetståg i vårt glesbefolkade land.

Jag har argumenterat mot höghastighetståg ända sedan idén väcktes på allvar 2008. Skrev mitt första blogginlägg om saken 7/8 2008
("Hundratals miljarder till höghastighetståg?") där jag i och för sig tyckte det var en spännande idé, men påpekade att prislappen sannolikt skulle bli väl saftig. Sedan dess har jag skrivit ett stort antal inlägg om höghastighetståg och järnvägen Göteborg-Borås (allt finns samlat på denna sida). Före valet 2014 gick Alliansen till val på att "utreda" möjligheten att bygga höghastighetståg. När så en mängd analyser och utredningar visat samma sak - att det är olönsamt och närmast omöjligt att finansiera - meddelade vi moderater under förra mandatperioden att vi var starkt tveksamma till att bygga höghastighetståg. Detta var något vi diskuterade mycket bland moderaterna i Finansutskottet (då under ledning av Ulf Kristersson som var vårt förstanamn i utskottet). Jag var en av dem som var mycket tydlig med mitt motstånd. Moderaterna valde dock att ändå sitta med i den parlamentariska grupp som skulle undersöka alternativ till finansiering. Men efterhand har det visat sig att det inte finns någon rimlig lösning på detta. När vi samtidigt ser hur stora behov vi har av fortsatt underhåll av de järnvägar vi har, och samtidigt vet hur mycket pengar som behövs till välfärden, polisen och försvaret så var det ett ganska lätt beslut att idag meddela att vi säger nej till höghastighetståg. Vi tycker i stället att de nya järnvägssträckor som byggs ska bygga för normala snabbtåg. Det blir mycket billigare och går mycket snabbare att bygga. Dessutom tar det mindre mark i anspråk och medför mindre miljöbelastning.

Själv har jag ju argumenterat i snart tio år för att i vart fall moderaterna ska säga nej, och nu blir det så. Det känns såklart utmärkt - med de stora brister vi har i vårt samhälle på många områden kan vi helt enkelt inte lägga flera hundra miljarder på höghastighetståg. Det handlar bara om vanlig sund och rimlig prioritering. Med rätt prioriteringar kan vi både sänka skatter och satsa på välfärd, polis och försvar, och rusta upp befintlig infrastruktur. Jag är glad att moderaterna nu går i spetsen för detta ansvarstagande.
 
Det intressanta nu blir vad övriga partier gör. Liberalerna har i princip sagt sig vara positivt till höghastighetståg - under förutsättning att man löser finansieringen. Det finns ingen möjlighet att göra det, och därför utgår jag från att Liberalerna också hoppar av. Jag är också ganska säker på att finansministern är ordentligt bekymrad över finansieringen, och gissar att regeringen, eller i vart fall Socialdemokraterna, också till slut kommer säga nej. Det är helt enkelt ett omöjligt projekt. Kanske kan vårt tydliga moderata besked få fler att våga säga nej?






Landsbygdsdebatt i Ockelbo

2019-06-17



 

I går hölls så den omtalade landsbygdsdebatten mellan moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman och Centerpartiets vice partiledare Anders W Johnsson. Platsen var Mogården, en bygdegård en bit utanför Ockelbo. Själv tog jag mig med bil, flyg, tåg och återigen bil från Ubbhult till Ockelbo på bara drygt fyra timmar. Det visar hur beroende vi är av alla transportmedel i vårt stora glesbefolkade land. Ovan tillsammans med riksdagskollega Lars Beckman från Gävle som varit med och arrangerat debatten, samt Gävles moderate oppositionsråd William Elofsson. 

Här lite bilder från debatten:

 

Före debatten lämnade jag över Bensinupprorets namninsamling för sänlkt bensinskatt till Niklas Wykman i riksdagens Skatteutskott som uju är ansvarigt för bensinskattefrågorna. Sedan drog debatten igång. Anders W Jonsson deklarerade tydligt att Centerpartiet tycker de höga bensinskatterna är et problem och att man är starkt emot överindexeringen av bensinskatten (alltså den automatiska uppräkningen av bensinskatten utöver inflationen varje årsskifte). Niklas Wykman konstaterade att M/KD-budgeten medför att bensinskatten sänks något den 1/7 tack vare just att vi tog bort överindexeringen för 2019. Han konstaterade också att Centerpartiet nyligen röstade nej till moderaternas förslag att ta bort överindexeringen permanent även för kommande år. Han konstaterade också att Centerpartiet haft med överindexeringen i sina budgetar de senaste 2-3 åren samt att man nu kommer tvingas ställa upp på stigande bensinskatter till följd av januariöverenskommelsen med S. MP och L. Slutsatsen blir att Centerpartiet talar med dubbla tungor - man låtsas vilja sänka bensinskatten men agerar tvärtom i riksdagen. Niklas Wykman skriver även om saken i Dagens Samhälle, och anklagar Centerpartiet för att straffbeskatta landsbygden.  

En annan reflektion är att det var ganska okänsligt av Amnders W Jonsson att säga att folk kan köpa elbilar i stället. Det går ju an att säga som riksdagsledamot med en god inkomst, men för många på den svenska landsbygden är det helt orealistiskt att köpa bilar för kanske en halv miljon. Kör man en gammal Volvo värd 15-20.000 är det ett stort steg att köpa en elbil. 

 

En reflektion är att det var hyfsad uppslutning med publik, inklusive en del journalister, trots valet av en ganska avlägsen plats långt ute på landet för denna debatt. Det kändes symboliskt viktigt att ha debatten just på en plats där alla är helt beroende av bilen i sitt vardagliga liv.


 



Dags att lyssna på Bensinupprorets över 450.000 medlemmar

2019-05-13

I vintras startade jag och tre moderata riksdagskolleger Riksdagens Bilnätverk. Vi har idag medlemmar från de tre största partierna, M, S och SD, och vi hoppas på fler partier efterhand. När vi tog initiativet att dra igång detta nätverk var vårt huvudsyfte att få igång en ordentlig samhällsdebatt om bilens betydelse i vårt stora glesbefolkade land. Det har lyckats långt över förväntan och vårt nätverk har också fått ett enormt geomslag i media. Nätverket syftar till att lyfta alla frågor som rör bil och bilresande, och har inte något ensidigt fokus på endast bensin och dieselskatter. Vi är positiva till bilar som går på andra bränslen, och bejakar den tekniska utvecklingen. Men självklart är kostnaderna för bilägande och bilkörande en viktig del av bilnätverkets arbete, och i dagsläget är bensin och dieselpriserna en av de viktigaste kostnaderna för de flesta bilägare. Därför är bränsleskatterna naturligtvis också en prioriterad fråga för oss.

När vi startade vårt bilnätverk visste vi ju inte att det även skulle startas ett bensinuppror. Men det ganska nystartade Bensinupproret 2,0 växer. Enligt Facebook har man nu imponerande 452.000 medlemmar, och administratören skriver att det kommer 10.000 nya anmälningar varje dygn. Engagemanget visar att ilskan över extrema bensinskatter växer, och detta måste politiken ta på allvar. Själv stödjer jag självklart bensinupproret, och är glad över att svenska folket äntligen reagerar över hur den extra svenska "klimatpolitiken" slår mot vanligt folk. Jag tror att detta bara är början.
 
Jag får ofta frågan vad moderaterna vill göra åt de höga bensinskatterna. Vårt svar är att vi just nu prioriterar att försöka stoppa ytterligare orimliga skattehöjningar på bensin och diesel. I den budget Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom i riksdagen stoppade vi den automatiska årliga höjningen av bensinskatten utöver inflationsjustering. Det gör att bensinskatten är lägre idag än vad den skulle varit med regeringens budget. Tyvärr har S, MP, C och L beslutat att återgå till den tidigare årliga uppräkningen av skatten från och med nästa år, och då väntas kraftig höjning.

Ett nytt hot är den omfattande ”gröna skatteväxling” som samma partier utlovar. Grön skatteväxling brukar tyvärr betyda att man höjer skatter på energi och resor, men utan att sänka andra skatter. Det kommer självklart att bli nästa politiska strid.
Grön skatteväxling fungerar dessutom inte om man tänker logiskt. Att basera en skattebas på något man vill ska konsumeras mindre leder ju till att skatteintäkterna efterhand minskar. Och då måste man höja andra skatter i stället.

De 450.000 medlemmarna i Bensinupproret visar att inte minst landsbygdens folk har tröttnat. Jag inser att Sveriges bilägare inte kommer att nöja sig med att vi försöker bromsa fortsatta skattehöjningar på bensin och diesel. Man vill självklart se sänkt skatt. Så även om vi moderater just nu lägger kraften på det akuta hotet om ännu högre beskattning av bensin och diesel, måste vi enligt min åsikt också visa att vi faktiskt också vill sänka dagens höga beskattning.

I dag betalar vi först punktskatter på bensinen/dieseln och sedan läggs moms på alltihop. Att lägga moms på skatten har jag alltid tyckt är orimligt. En idé vore ju att slopa denna dubbelbeskattning. Det får bli mitt eget inspel i debatten för att åstadkomma ett lägre bensinpris.





Borås Tidning avslöjar att tanken på höghastighetsbanor skrotats

2019-04-17

I dag avslöjar Borås Tidning att tankarna på höghastighetsbanor i praktiken skrotats. Trafikverket har i sina dokument bantat ned i stort alla sträckor på de nya järnvägarna och sänkt hastigheten från 320 till 250 km/timme. Orsaken är flera, dels kostnaderna, dels att byggtekniken vid lägre farter medger lite skarpare kurvor vilket gör det enklare att bygga.

Jag har flera gånger konstaterat att med sänkt hastighet kan banorna byggas snabbare, mer miljövänligt (det krävs inte betonggjutna banor) och till lägre kostnad. Dessutom tar de mindre plats eftersom järnvägskorridoren blir smalare. Det var därför glädjande att Trafikverket sänkte hastigheten på sträckan Borås-Göteborg, det gör att vi återigen kan känna ett hopp om att äntligen få den kraftigt försenade järnvägen klar på sträckan Mölnlycke-Bollebygd, med anslutning till Landvetter flygplats. Hade inte naiva politiker drivit den orealistiska frågan om höghastighetståg hade bygget redan varit igång. Om tåget sedan lyckas komma upp i 250 km/timme mellan stoppen är man att gratulera. Men det är i så fall en fullt tillräcklig hastighet för snabb pendling melan Västsveriges två största städer.

Borås Tidning konstaterar samtidigt att frågan om alternativ finansiering av de nya järnvägarna vid sidan av statsbudgeten "återstår att lösas i en politisk uppgörelse mellan riksdagspartierna". Min absoluta övertygelse är att detta aldrig kommer att ske, helt enkelt för att det inte finns några realistiska förslag. Privat medfinansiering förutsätter lönsamhet, vilket knappast kommer att uppnås. För i så fall hade internationella privata järnvägsföretag stått i kö för att bygga och driva dessa järnvägar. Och hur en alternativ offentlig finansiering skulle kunna gå till begriper jag inte - i vart fall inte om man inte köper mitt gamla förslag om att införa en statlig investeringsbudget för större infrastrukturprojekt.

Jag hade rätt om att det inte blir några höghastighetståg. Återstår att se om jag får rätt om finansieringen.



 

Flygandet ökar i Sverige - "flygskam" är nog mest ett medialt påhitt

2019-03-23

Häromdagen redovisade WWF (Världsnaturfonden i Sverige) en undersökning gjord av SIFO ("Klimatbarometern") som sägs visa att 23 procent av svenska folket uppger att de valt bort flygresor för att minska sin klimatpåverkan det senaste året. Siffrorna kändes minst sagt tveksamma med tanke på denna rapport som SVT redovisade i december över svenska folkets flygande. Den visar att vi aldrig tidigare har vi flugit så ofta och så långt som idag. Flygandet ökade till nya rekordnivåer förra året. Siffrorna styrks av statistik från flygplatserna och branschen. Om man jämför med 1990 flyger svenskarna utomlands mer än dubbelt så mycket i dag. Men planen har blivit mer bränslesnåla och mer välfyllda de senaste åren så utsläppen per person och resa har nästan halverats. Så trots att vi flyger mer så har de totala utsläppen sedan år 2000 faktiskt stått stilla.

I den senare rapporten sägs att "Svenskarnas flygande ger upphov till lika stora växthusgasutsläpp som allt vårt bilkörande". Detta är ett påstående som inte verkar delas av alla. Några dagar tidigare hade nämligen nättidningen Aktuell Hållbarhet en intervju med tre klimatdebattörer, som brukar tillhöra de mer alarmistiska i klimatdebatten, om deras eget flygande och syn på flyget. Professor Johan Rockström säger i intervjun att "lösningen är inte att sluta flyga", och samtidigt berättar han om hur han själv måste flyga en hel del i sitt uppdrag. Johanna Sandal, ordförande i Naturskyddsföreningen, ger också ett nyanserat svar. Och Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterar att "flygets påverkan skiljer sig inte heller från utsläpp i andra sektorer och flygandet i sig är inte hemskt." Hetsjakten på flyget har med andra ord inte något särskilt kompakt stöd bland tunga klimartdebattörer. De förespråkar hellre en miljövänlig utveckling av flyget framför att sluta flyga.

Talet om "flygskam" är trams. Det finns ingen anledning att skämmas för att flyga. Jag blir riktigt ledsen när jag hör unga människor helt i onödan avstå från att uppleva världen och se andra kontinenter. De tror att de på detta sätt "räddar jordens klimat". Det gör de såklart inte. Det enda de åstadkommer är att motverka ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i fattigare länder och att slå undan benen på den viktiga turismen och underlaget för att finansiera nationalparker som skyddar känsliga naturmiljöer, regnskogar och hotade djurarter. 

Själv flyger jag tur och retur Stockholm varje vecka, och tänker fortsätta med det. På dessa kortare sträckor finns inte den höghöjdseffekt som anses göra utsläppen värre. Genom att jag är bonuskund hos SAS "klimatkompenserar" dessutom flygbolaget numera alla mina flygresor. I vilken mån det överhuvudtaget är meningsfullt går såklart att diskutera, men det är så det ser ut. Jag kommer också att fortsätta att flyga längre sträckor ut i världen då och då. Fördelarna med detta flygande är så stora att det med råge väger upp eventuella nackdelar. Inte minst som sagt den nytta turismen gör för att främja en mer miljövänlig utveckling i fattiga regioner och att ge hotad natur ett ekonomiskt värde som gör det intressant att värna djur och natur och verka för ett hållbart samhälle.

Flyg är ett bra sätt att förflytta sig, det går snabbt och tar minimal plats på marken. På sikt kommer såklart även flyget att använda nya bränslen och kanske rent av gå på el kortare sträckor. Den tekniska utvecklingen kommer att stegvis göra även flyget allt mer miljövänligt.






Miljöpartiets sjuka förslag - vill förbjuda alla fossila bränslen 2030

2019-03-23

Att Miljöpartiet helt tappat all realism i sina politiska förslag vet vi. Det spelar ingen roll om det gäller migration, friår eller "klimatpolitik" - förslagen är så verklighetsfrämmande och obegripliga att man är förvånad över att det kommer från vuxna människor. Och att nedanstående kommer från landets vice statsminister är obegripligt.  

Det handlar alltså om att isabella Lövin, vice stratsminister och miljöminister, igår gick ut och föreslår att alla fossila bränslen ska förbjudas från år 2030. Tidigare har S, C, MP och L enats om att förbjuda försäljning av nya bilar som går på fossila bränslen från år 2030 (även det ett orimligt förslag anser jag). Men det mrkliuga blir alltså att man år 2029 ska kunna köpa en bensinbil, men året efter inte kunna tanka den. Hur tänkte MP där?

Men problemet är värre än så. Ett totalt förbud mot alla fossila bränslen (bensin, diesel mm) innebär alltså att man måste skrota ut ALLA fossildrivna personbilar, lastbilar, bussar, båtar, flygplan, motorcyklar, mopeder, traktorer, snöskotrar, skogsmaskiner, truckar, maskiner mm. ALLT måste skrotas eftersom det inte skulle finnas något bränsle. Även relativt nya fordon, kanske 3-4 år skulle helt enkelt behöva skrotas eller säljas till utlandet. Till och med vårt rullande kulturarv i form av veteranfordon skulle bli stående och inte kunna köras. Vem som ska betala den enorma kapitalförstörelsen när man skrotar ut nya moderna fordon framgår inte av Miljöpartiets förslag. Inte heller hur Sveriges kommunikationer, varutransporter, skogsindustri och livsmedelsförsörjning skulle fungera. Förslaget är så totalt verklighetsfrånvänt att man saknar ord.

När ministern säger att om vi inte gör detta så "utsätter vi världen för en ännu större risk" inser man vilken verklighetsbild Miljöpartister har. I Sverige finns tex ca 5 miljoner bilar. I Kina finns minst 100 miljoner och antalet lär öka med 20-30 miljoner per år. Samma sak i Indien och många andra länder. Det må¨ste bli slut på att svenska politiker vill klä svenska folket i säöck och aska, offra vår välfärd och privatekonomi för en miningslöst slag i luften för att vi "ska vara föredömen" i världen. Vilka länder vill följa efter ett land som ödelägger sin samhällsekonomi och sin välfärd? Det blir knappast något vidare föredöme. Sverige har redan idag världens i särklass högsta koldioxidskatt. Det är illa nog.

Min förhoppning är att väljarna en gång för alla röstar bort Miljöpartiet från Sveriges riksdag. Ju förr desto bättre. Varje dag som går med MP i regeringen är ett förlorat år för Sverige och de skador de ställer till med blir allt värre för varje dag. En tröst är att just detta förslag aldrig lär bli verklighet. För skulle en regering ens andas om detta skulle svenska folket göra revolt på ett sätt som får de gula västarnas framfart i Frankrike att likna en stillsam skolstrejk.





Mycket om Riksdagens Bilnätverk nu

2019-03-14

Intresset för Riksdagens bilnätverk växer, och i går följde jag med till Expressen när Lars Beckman i nätverket debatterade bilfrågan med Loretz Towatt (MP) i Tv-sändningen "Bara Politik". Slutsatsen av den debatten var att MP inte verkar bry sig om hur bilen drivs elle rhur miljövänlig den är - man vill ändå begränsa bilismen och säger nej till ringleder som får bort trrafiken från exempelvis centrala Stockholm. Man säger också att man inser att bil behövs på landsbygden, men samtidigt vill man göra det mycket dyrare för alla att köra bil. Det blev en tydlig debatt där det visar sig vilket parti som inser människors behov av bilen.

   

Den senaste veckan har fler tidningar uppmärksammat nätverket. MRF:s tidning Motormagasinet ägnade exempelvis ledaren i senaste numret åt att berömma nätverket. Och det märks bland alla kommentarer från privatpersoner som strömmar in till oss som startat nätverket att det är mycket efterlängtat att någon sätter ned foten i frågan. 





 

Tjafs om höghastighetståg försenade ny järnväg Göteborg-Borås 6-8 år

2019-03-12

Jag har vid upprepade tillfällen genom åren varnat för att diskussionerna fram och tillbaka om höghastighetståg  (som ju aldrig lär bli vverklighet eftersom finansieringen är orealistisk att få fram) har försenat järnvägsutbyggnaden mellan Göteborg och Borås via Landvetter flygplats. Alliansen tog beslut 2012 och satte av pengar 2014 för sträckan Mölnlycke-Bollebygd via Landvetter för bygge av vanliga snabbtåg, med planerad byggstart 2019. Men när diskussionerna om höghastighetståg blossade upp igen lades hela satsningen på is och pengarna drogs tillbaka av nuvarande regering 2017. Sedan lade man tillbaka pengarna igen i höstas och kallade det för "stasning". Då nämndes en rimlig byggstart 2024. Nu talar man i stället om bygstart 2025-27.

Häromdagen fick jag ett blad från Trafikverket hemma i brevlådan i Ubbhult. Man beskriver där hur man nu gör en omstart för planeringen av ny järnväg Göteborg-Borås via Landvetter flygplats. Och meddelar att man på denna sträcka inte kommer att satsa på höghastighetståg utan just vanliga snabbtåg med en hastighet på max 250 kilometer i timmen. Alltså det som Alliansen beslutade (och även satte av pengar till, vad gäller den viktigaste delsträckan Mölnlycke-Bollebygd).




Allt tjafsande och alla turer har inte medfört någon förändring alls, bara förskjutit projektet minst 6-8 år och dessutom sannolikt gjort det dyrare eftersom kostnaderna ökat med tiden, och fördröjt miljönyttan med ny järnväg. En usel hantering av regeringen, där Miljöpartiets rabiata krav på höghastighetståg sannolikt är huvudorsaken. Men även lokala media och lokala politiker i flera partier har hjälpt till att motarbeta det ursprungliga beslutet.

Bara att hoppas att Trafikverket nu får arbeta i lugn och ro så att Västsverige äntligen kan få en bättre järnväg mellan våra två största städer och ge Landvetter flygplats den järnvägsförbindelse som man väntat på så länge. Viktigast för oss är inte ett  höghastighetståg till Stockhoilm utan just den typ av vanlig snabb järnväg för regional pendling som Trafikverket beslutat om. Låt oss nu äntligen komma igång! 




 

Bussbranden i Stockholm väcker frågor

2019-03-11

Gårdagens allvarliga händelse där en gasbuss förvandlades till ett eldhav mitt i centrala Stocxkholm väcker många frågor. Inte minst detta om säkerheten för gasfordon. Alla fordon har sina risker, men denna gasbuss med gastankarna uppe på taket förvandlades till ett brinnande inferno på bara några sekunder. Hade bussen varit full med passagerare hade det slutat med en katastrof.

Olyckor med gasbussar har hänt tidigare. Förra gången en olycka skedde i Sverige, var när en gasbuss brann den 12 juli 2016 i Gnistängstunneln i Göteborg. Då slungades två brandmän iväg av tryckvågen och ytterligare en brandman skadades när han försökte undkomma att träffas av en gastank.

Jag har fått kommentarer och mail det senaste dygnet som visar att det finns en stor oro hos både räddningstjänst och verkstadsbransch för att man vid denna typ av händelser inte vet vilket drivmedel ett olycksdrabbat fordon har och därmed inte vet hur man ska agera på bästa sätt. En tydlig märkning av gasdrivna fordon vore en viktig åtgärd. Jag har också sett kommentarer som menar att det förr eller senare kommer att hända allvarliga katatrofer om ett gasfordon börjar brinna inne i en tunnel eller ett garage, eller inne i tätbebyggt område med mycket människor runtomkring. Detta är en fråga man måste ta på största allvar. För egen del åker jag mycket buss i Stockholm och tänker från och med nu se till att sitta på en plats nära utgången om jag åker med en gasbuss. 






 

Mediaintresset för Riksdagens bilnätverk växer

2019-03-11

Kommande vecka ska en av initiativtagarna i bilnätverket, min m-kollega Lars Beckman, debattera bilismen mot någon miljöpartist i Expressens Bar & Politik. Ska bli kul att följa.

Och nu har även Norra Skåne uppmärksammat vårt bilnätverk på ledarsidan. Lite konstig text däremot, med tanke på att vårt tydliga budskap är att det inte är bilen som är problemet utan den miljöpåverkan bilen har. Och det är ett faktum att denna påverkan minskar i snabb takt just till följd av den tekniska utvecklingen. Nya drivmedel växer fram i snabb takt, och motorerna blir effektivare och fordonen allt mer bränslesnåla. Men under övrskådlig tid kommer det att finnas många bilar och tunga fordon/maskiner som går på bensin och diesel, det inser alla realister. 





 

Även Svenska Dagbladets ledarsida uppmärksammar vårt bilnätverk

2019-03-01

Medias intresse för vårt nystartade bilnätverk är oväntat stort. Vi har redan fått flera intervjuer och i dag uppmärksammar även Svenska Dagbladets ledarsida vårt nätverk och länkar till vår debattartikel i går på Svt Opinion. 




 

I dag startade vi upp Riksdagens bilnätverk

2019-02-28


  

I dag var jag med och anordnade ett uppstartsmöte för Riksdagens Bilnätverk tillsammans med tre andra moderater. Det blev ett välbesökt lunchmöte och vi fick också presentation av en debattbok om bilismens förutsättningar och framtid, där författarna Kalle Bäck och Anders Ydstedt gjorde en del nedslag i boken. 

Efter mötet konstituerade vi nätverket, och i utgångsläget är det vi fyra som anordnade mötet som utgör nätverkets ledning. Vid dagens möte deltog mest moderater, men vi hoppa satt efterhand få medlemmar i nätverket från alla riksdagens åtta partier. För bilen behövs i hela landet och alldeles oavsett vilken politisk åsikt man har.  

Under dagen har vi även fått önskemål om att inkludera även tvåhjuliga fordon i nätverket, och det tar vi till oss. Kanske får vi döpa om nätverket till Riksdagens Bil- och motorcykelnätverk eller något liknande.

Lagom inför dagens lunchmöte hade vi fyra initiativtagare nedanstående debattartikel på SVT Opinion: 





 

Fördröj inte bygget av vår järnväg ytterligare! 

2019-01-25

I överenskommelsen mellan S, MP, C och L finns en punkt om att bygga höghastighetståg mellan våra större städer. I går gick infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) ut och meddelade att det minsann ska bli höghastighetståg "oavsett vad moderaterna säger". Och det kan det såklart bli. Det är bara för den nya majoriteten att ta beslut om höghastighetståg vilken dag som helst.

Problemet är väl bara vad den egna regeringens finansminister säger. Hon har koll på denna fråga och vet att man inte kan trolla. Exempelvis i detta svar i en interpellationsdebatt i riksdagen i mars förra året:



Det finns helt enkelt inget rimligt sätt att ta den enorma kostnaden för höghastighetståg, och det spelar absolut ingen som helst roll om man lånefinansierar (som tex Borås Tidning återigen förespråkar på ledarplats idag) eller om man finansierar på annat sätt. Oavsett vilket måste hela kostnaden pressas in under statsbudgetens utgiftstak. Det finns inga genvägar.  Detta vet Liberalerna, och deras partiledare Jan Björklund reserverade sig igår med att skrivningarna om höghastighetståg i överenskommelsen mer är en målsättning, och att det förutsätter att man först löser frågan om finansieringen. Ett fint sätt att konstatera att det knappast kommer att bli av.

Jag har under drygt fem år förgäves försökt sprida kunskapen om att de avsatta pengarna i infrastrukturbudgeten bara räcker till vanlig modern järnväg, inte till höghastighetståg, och varnat för att diskussionen bara kommer att  försena vår viktiga järnvägsutbyggnad kraftigt. Det kommer med all sannolikhet inte att bli några höghastighetståg eftersom det helt enkelt inte går att finansiera i statens budget. Jag har upprepade gånger varnat för att den fortsatta debatten - höghastighetståg eller inte - bara medför en enda sak - att fördröja hela järnvägsbygget mellan Göteborg och Borås. Alltför få har lyssnat, man verkar ha trott att det ska lösa sig. 

Trafikverket däremot har såklart koll på detta, och i oktober satte man äntligen ned foten och meddelade att på denna sträcka blir det vanliga snabbtåg. Trafikverket skrev så här i sitt pressmeddelande: "Inför det fortsatta arbetet har Trafikverket beslutat att Ostlänken och Göteborg-Borås dimensioneras för inriktningshastigheten 250 km/h." Anledningen är helt enkelt att pengarna inte räcker till mera, samt att man vill komma igång med bygget. Trafikverket säger också det självklara att "Vid nya politiska beslut kan förutsättningarna för utbyggnaden av de nya stambanorna ändras, dock med konsekvenser för tidplaner och kostnader."

Det sista är värt att lyssna extra mycket på. Alliansen hade beslutat om byggstart för vanlig järnväg sträckan Bollebygd-Mölnlycke via Landvetter Flygplats 2019. Nu blir byggstarten i stället 2024. Allt på grund av den fortsatta striden om höghastighetståg eller inte, vilket fick regeringen att dra tillbaka de pengar Alliansen redan satt av för bygget. Förra året lade regeringen tillbaka pengarna i budgeten - men de räcker fortfarande bara till vanlig järnväg. Nu har man äntligen börjat planera på allvar för bygget, dock med kraftig försening. Då förespråkar Borås Tidning alltså på ledarsidan att regeringen ska "köra över Trafikverket". Lite oklart om vad när man läser ledaren, BT verkar ju inte längre entydigt förespråka höghastighetståg, men om regeringen och Trafikverket nu återigen börjar dra åt olika håll riskerar effekten bli att man får börja om från början igen, med ytterligare fördröjning av vår viktiga järnväg. 

Man kan såklart älta frågan om lånefinansiering eller inte hur länge som helst, men det saknar alltså helt betydelse för hur kostnaden måste hanteras i statens budget. Detta är ett faktum och jag har upprepade gånger framfört detta till Borås Tidnings ledarredaktion och andra journalister, näringslivsorganisationer, Västsvenska Handelskammaren, politiker och många andra debattörer. Alltid med väl underbyggda och obestridliga fakta. Många andra har försökt samma sak och jag är uppriktigt förvånad över att inte budskapet verkar ha gått fram till alla. Det är som att man inte vill ta till sig fakta. Snarare har jag upplevt en närmast fientlig inställning ibland när jag berättar hur det är.

Det enda som skulle kunna förändra bilden helt är om riksdagen tog beslut om att införa en investeringsbudget för infrastruktur (något jag föreslagit i riksdagsmotioner). Då skulle kostnaden brytas ut ur statsbudgeten och i stället skrivas av över tid. Vad jag vet är inget parti idag för att genomföra mitt förslag, och att göra det skulle kräva en omfattande utredning eftersom det vore en mycket dramatisk förändring av hela statens budgetramverk. En sådan förändring sker i vart fall inte i närtid.

Alternativet vore såklart att lägga hela bygget i ett privatägt aktiebolag och låta detta hantera kostnaden genom årliga avskrivningar. Men ingen privat aktör verkar se någon ekonomisk vinst i att driva en höghastighetsjärnväg så det lär knappast hända. Höghastighetsjärnväg i vårt glesbefolkade land är och förblir en stor ekonomisk belastning och kommer aldrig att bli lönsam. Och nu visar ju dessutom kalkyler att det inte finns någon tydlig miljönytta heller, snarare tvärtom vilket Borås Tidning förtjänstfullt påpekar i dagens ledare.

Jag nöjer mig med att konstatera att man inte kan trolla. Om ekonomiska realiteter fortfarande väger tyngre än önsketänkande så blir det ingen höghastighetsjärnväg i Sverige. I vart fall inte mellan Göteborg och Borås. Låt oss nu släppa önsketänkanden och se till att komma igång med bygget. Vi har inte tid att vänta längre!



 

Det blir som väntat inget höghastighetståg mellan Göteborg och Borås

2018-10-13

Jag har åtskilliga gånger framhållit moderaternas linje om höghastighetståg, nämligen att det blir väldigt dyrt och tar lång tid att bygga höghastighetsbanor, eftersom de bland annat kräver "rakare" spårdragning, speciell räls på betongunderlag och dessutom tar mycket mer mark i anspråk på grund av större utrymme vid sidan av spåren av säkerhetsskäl. Stationslägena tar också större plats. Moderaternas linje har därför varit att det räcker med vanliga snabbtåg på vanlig räls, exempelvis på sträckan Göteborg-Borås, där tågen ändå aldrig kommer att kunna utnyttja de höga hastigheterna om man ska kunna stanna vid exempelvis Landvetter Flygplats.

I det ursprungliga beslutet av Alliansregeringen var byggstart av vanlig modern järnväg från Mölnlycke till Bollebygd via Landvetter Flygplats planerad redan nu under 2018/19. Men när allt ställdes på ända till följd av diskussionen om höghastighetståg stoppades alltihop av den nyss avsatta S-MP-regeringen. Förra året återfördes dock de av Alliansen beslutade pengarna, men med byggstart tidigast 2024, och med stor osäkerhet om vilken typ av järnväg man skulle bygga. 

Jag har under fem år förgäves försökt få media och lokala politiker att inse att de avsatta pengarna i budgeten bara räcker till vanlig järnväg, inte till höghastighetståg, och varnat för att höghastighetstågdiskussionen skulle försena vår viktiga järnvägsutbyggnad kraftigt. Men få har lyssnat, man verkar ha trott att det ska lösa sig. Trafikverket däremot har såklart koll på detta, och häromdagen meddelande man i ett pressmeddelande att det som väntat inte blir höghastighetståg utan vanlig snabbtågsjärnväg mellan Göteborg och Borås. Precis som jag förutsagt, och precis det moderaterna förespråkat.

Trafikverket skriver så här i sitt pressmeddelande: "Inför det fortsatta arbetet har Trafikverket beslutat att Ostlänken och Göteborg-Borås dimensioneras för inriktningshastigheten 250 km/h." Anledningen är helt enkelt att pengarna inte räcker till mera, samt att man vill komma igång med bygget. Trafikverket säger också det självklara att "Vid nya politiska beslut kan förutsättningarna för utbyggnaden av de nya stambanorna ändras, dock med konsekvenser för tidplaner och kostnader."

Tyvärr blir det ju inte byggstart på länge för sträckan Mölnlycke-Bollebygd, planen sträcker sig mellan 2018-2029, och för vår viktiga järnvägssträcka planeras alltså byggstart tidigast 2024. Allt till följd av tidigare S/MP-regerings prioriteringar. Om vi sluppit all förlamande diskussion om orealistiska höghastighetståg, och om en del lokalpolitiker och media lyssnat på oss som var realister, hade bygget på vår sträcka redan i praktiken varit igång. Nu blir det minst fem års försening. Vi får nu dras med en av Sveriges sämsta järnvägsförbindelser mellan Göteborg och Borås i ytterligare många år, och Landvetter Flygplats kommer inte att få järnvägsförbindelse på länge.

Ibland är det inte ett dugg kul att få rätt.





Den största infrastrukturblåsningen i modern tid? 

2018-06-02

I dag hölls en presskonferens i Göteborg av regeringen. En mycket märklig presskonferens där man meddelade att man vill bygga en ny järnväg för höghastighetståg mellan Göteborg och Borås.

Beskedet innebär följande:

1. Regeringen skjuter till lika mycket pengar till delsträckan Mölnlycke-Bollebygd via Landvetter flygplats som Alliansen gjorde redan på sin tid (knappt 3,8 miljarder). Alliansen hade lagt in detta i infrastrukturplanen, satt av pengar, och spikat byggstart till 2019. Pengarna drogs dock tillbaka av Regeringen/Trafikverket för några år sedan och investeringen sköts på obestämd framtid. Dessa pengar läggs nu alltså tillbaka. Det är alltså inga nya pengar som regeringen låtsas, det är en ren bluff! Däremot blir det nu fem års försening som resultat - Alliansen hade alltså planerad byggstart 2019, nu blir det 2024 i stället. Pengarna räcker dessutom bara till en vanlig snabb järnväg, inte till höghastighetsjärnväg. Och ändå är det en höghastighetsjärnväg man utlovar. Det går helt enkelt inte ihop.

2. För resten av sträckan Göteborg-Borås vill man också bygga höghastighetsjärnväg. Det sägs kosta runt 33 miljarder. Men för detta finns inga pengar avsatta alls. Trots det är det "Ny järnväg Göteborg-Borås" som var fokus på presskonferensen. Om man inte sätter av några pengar och inte heller talar om vad man tänker bygga eller när så kan man ju lova precis vad man vill.

För Västsverige handlar alltså dagens besked om att regeringen lägger tillbaka de pengar som Alliansen redan hade avsatt för sträckan Mölnlycke-Bollebygd, men att bygget blir fem år försenat. Samt att man utlovar höghastighetståg Göteborg - Borås i en obestämd framtid för pengar som inte finns.

Men regeringen har uppenbarligen lyckats att i vart fall dupera Västsvenska Handelskammaren. Lovorden från VD Johan Trouvé är inte måttliga: "Det här är förmodligen det bästa beskedet vi fått på många, många år i Västsverige" säger han till Göteborgs-Posten. Borås Tidning berättar dessutom att Västsvenska Handelskammaren förberett inför dagens presskonferens med en stor tårta med tågmotiv för att fira. "Grattis Västsverige". Jag undrar vad man firar? Ingen jag talat med idag förstår riktigt vad det är som är så bra? Och kommentarerna från både Borås Tidning och Göteborgs-Posten är oväntat försiktiga. Man är luttrade efter alla svängningar i järnvägsfrågan.

Regeringen "utlovar" nu även "nya stambanor för höghastighetståg" för hela sträckorna Malmö-Stockholm och Göteborg-Stockholm. Men medger samtidigt att det saknas finansiering av detta, och att "diskussioner pågår med oppositionen om finansieringen". Det är ingen hemlighet att bland annat Moderaterna säger nej till höghastighetstågen av kostnadsskäl, och samma säger bland annat Liberalerna och Sverigedemokraterna. Så hur de förhandlingarna ska lyckas får regeringen nog förklara. Man nämner inte heller något om vilken hastighet tågen ska ha. Så beskedet om "höghastighetsbanor" är dessutom ytterst oklart. Man säger också att de nya höghastighetsstambanorna ska stå klara någon gång 2040-2045. Hur kan man veta det om man inte har några pengar till projektet?

Man utlovar alltså en oklar gigantisk jättesatsning som ska stå klar om 20-30 år, utan att ge tydligt besked om vad man vill bygga och utan ha finansieringen klar. Det är faktiskt inte ett "besked" utan bara löst prat utan värde. 

(Lite i skymundan presenterades dock en bra sak vid dagens presskonferens, och det var 1,25 miljarder i satsning på att förbättra farleden till Göteborgs Hamn, något moderaterna tidigare krävt. Det var väl det enda positiva beskedet idag.)



 

Regeringen lägger nya dimridåer om framtidens järnväg

2018-04-17

Regeringen kommer idag med en mycket märklig "nyhet" rörande höghastighetståg. Beskedet är att man nu är "överens" mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att "bygga nya stambanor för höghastighetståg". Men när man skrapar lite på ytan inser man att man ju egentligen inte ger några besked alls om någonting. Jag tycker dagens besked är mycket märkligt, men också politiskt begripligt - regeringen har ju en djup oenighet i frågan som måste döljas för väljarna.

För det första ger man inget besked om vilken hastighet de nya tågen ska ha. Det är ju helt avgörande för om det verkligen handlar om höghastighetståg eller inte. Vi vet alltså inte om man verkligen föreslår extremt dyra höghastighetståg på specialräls eller mindre kostsamma vanliga snabba tåg på vanlig räls (det alternativ moderaterna förespråkar). Man ger inte heller någon prislapp för vad det hela ska kosta, eller berättar hur det ska finansieras. Infrastrukturminister Eneroth (S) säger att han öppnar för" lånefinansiering", vilket finansministern tidigare bestämt avvisat. Samtidigt säger Eneroth att man givetvis ska hålla sig till det finanspolitiska ramverket (som omöjliggör det man lite populärt brukar kalla "lånefinansiering", men som i själva verket innebär att man bryter ut tågsatsningen ur statens budget). Med vanlig anslagsfinansiering skulle statsfinanserna drabbas mycket hårt av en så stor utgift (uppskattsningsvis minst 230-250 miljarder), pengar som måste tas från annat eller tas in genom kraftigt höjda skatter.

Man flyttar också fram tiden för den nya järnvägens färdigställande från 2035 till 2045. Med den tidshorisonten kan man ju nästan lova vad som helst så här några månader före valet. Nu säger man att man ska bjuda in övriga partier för att diskutera saken, men det lär ju bara betyda att inga beslut kommer att tas före valet. På detta sätt kan Socialdemokraterna hålla Miljöpartiet på gott humör under valrörelsen och sedan får nästa regering reda upp i röran.  Man ger ett "vallöfte" som någon annan får hålla eller eventuellt bryta.

Det enda jag tycker man kan konstatera är att dagens regering inte gjort något alls när det gäller beslut om nya stambanor under denna mandatperiod. Bara pratat. Det blev fyra förlorade år för svensk järnväg. 


 

Det finns ett Sverige utanför storstaden

2018-04-10

Skriver om landsbygdens behov av både flyg och bil i Borås Tidning idag. Det finns en värld vid sidan av de stora järnvägslinjerna, pendeltågen och täta bussförbindelserna också. Även om man inte alltid kan tro det när man lyssnar på vissa politiker och journalister. 




 

Moderaterna vill satsa på bättre vägar i hela Sverige

2018-03-31

Mycket av diskussionerna om satsningar på infrastruktur handlar om stora jätteprojekt med ibland tveksam nytta i förhållande till de enorma kostnaderna. Västlänken i Göteborg är ett exempel, diskussionerna om höghastighetståg ett annat.

Samtidigt förfaller delar av det mer finmaskiga vägnätet i delar av landet. Pengarna räcker inte till vare sig snöröjning, tjälsäkring eller underhåll. Detta är ett allvarligt problem, inte minst på landsbygden. Vi behöver bra och säkra vägar så människor kan ta sig till jobbet, butikerna kan få sina varor levererade, posten kan distribueras, företagen kan få sina varor levererade och kollektivtrafiken fungera. 

Moderaterna presenterar därför idag ett tydligt vallöfte om 2 miljarder extra för rejäla satsningar på landets vägnät, 500 miljoner per år de kommande fyra åren. Det handlar dels om underhåll av vägar och broar, men även om bättre vinterväghållning och exempelvis tjälsäkring.


 

Frukostmöte om behovet av ny järnväg mellan Göteborg och Borås

2018-03-14

 

Dagen började med ett frukostmöte med västsvenska riksdagsledamöter (från alla partier) samt tillresta tyngre västsvenska politiker (Johny Magnusson (M), regionstyrelsens ordförande i Västra Götaland, samt kommunstyrelseordförandena i Göteborg och Borås) för att manifestera att Västsverige står enat om det stora behovet av en ny modern järnväg mellan Götreborg och Borås. Även vår moderate talesperson i trafikfrågor, Jessica Rosencrantz, deltog.

Den främsta västsvenska prioriteringen är att bygga sträckan Mölnlycke - Bollebygd via Landvetter Flygplats, en sträcka som egentligen skulle påbörjats redan 2020 (beslut var taget av Alliansen och pengar avsatta), men som stoppades av dagens regering.

Senare i vår kommer regeringens infrastrukturproposition, och vi hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga och inser att sträckan Göteborg-Borås idag är landets långsammaste järnväg (det är faktiskt bevisat), samt att Landvetter Flygplats är en av få storflygplatser som saknar järnvägsanslutning.

Lite märklig blev dagens träff, eftersom de två s-kommunalråden i Borås (Ulf Olsson) och Göteborg (Ann-Sofie Hermansson)  stod och kraftfullt argumenterade för att riksdag och regering äntligen måste inse behovet av den nya järnvägen. Alla vi, främst västsvenskar, som var där håller ju med, men det är inte vi som beslutar - det är dagens s-regering. Man kunde ju tycka att ledande s-politiker i Västsverige skulle driva på hos sin egen regering i stället för att argumentera i riksdagen för att regeringen ska lyssna. Regeringens linje i frågan är oklar, och vi vet ju att S och MP är djupt splittrade i synen på infrastruktur. MP driver på för höghastighetståg, delar av S håller emot (framförallt finansministern), S vill utveckla våra flygplatser medan MP vill motarbeta flyget. Mycket av den totala handlingsförlamningen beror helt enkelt på att regeringen inte kommer överens. Och därför har inget hänt alls under denna mandatperiod, mer än att man stoppat det järnvägsbygge som Alliansen redan hade beslutat...

 

Beslutet om Västlänken gör mig bedrövad

2018-03-12



Göteborgs-Posten genomför just nu en djupgranskning av projektet Västlänken. Förra söndagen ägnade man 6-7 helsidor åt att granska påståendet om att Västlänken dubblar kapaciteten på Göteborgs Centralstation. Göteborgs-Posten har nu fått bekräftat från Trafikverket själva att uppgifterna om fördubblad kapacitet inte stämmer. Detta påstående har i princip varit huvudskälet till att politikerna tagit beslut om bygget, och kritikerna har hela tiden hävdat att Västlänken inte kommer att få denna effekt. Om effekten ska uppnås krävs ytterligare mångmiljarinvesteringar i kringliggande järnvägssystem. Detta finns inte med i kalkylerna.

För oss som följt debatten och tagit del av information på vägen är det inget nytt att påståendet som Trafikverket, tjänstemän, politiker  och lobbyister använt är fel. Men när nu Göteborgs-Posten avslöjar samma sak tror jag göteborgarnas motstånd mot Västlänken kommer att öka ytterligare.

För egen del känner jag bara en stor sorg över beslutet om Västlänken. Hur kunde det bli så här? Man bygger ett enormt dyrt projekt som faktiskt inte löser några problem, och på köpet förstör man delar av Göteborg, inte minst anrika parker, och riskerar allvarliga skador på fastigheter. Samtidigt  gör man delar av staden till en stor byggarbetsplats under tio år och försämrar boendemiljön kraftigt för många människor och skadar det lokala näringslivet i delar av staden till följd av sämre tillgänglighet. Som extra pålaga tvingas göteborgarna och alla förbipasserande att betala en allt högre trängselskatt.

Detta politiska misslyckande kommer göteborgarna att tala om länge. För det är faktiskt bara den politiska prestigen som gör att projektet fortfarande lever.


 

Vår slutreplik i Aftonbladet om Postnords retroaktiva avgifter

2018-03-09





 

Finansminister Magdalena Andersson tydlig om "lånefinansiering"

2018-03-03

Jag har upprepade gånger i olika sammanhang försökt förklara att "lånefinansiering" av infrastruktur inte gör att man kan satsa mer på infrastruktur eller bygga snabbare än idag. Alldeles oavsett finansiering måste hela summan rymmas under utgiftstaket i statens budget.

I torsdagens frågestund fick finansminister Magdalena Andersson en fråga om saken från sin partikollega i riksdagen, Pia Nilsson (S). Jag tror kanske inte att Pia Nilsson uppskattade svaret, men finansministern har i detta svar helt rätt i sak. Nedan direkt från riksdagens protokoll:





 

Postnords retroaktiva avgifter är orimliga

2018-03-01

I dag skriver jag och tre moderata riksdagskolleger i Aftonbladet om Postnords nya avgifter för "kinapaket" som införs idag. Självklart måste något göras åt bortfallet av moms och de extremt låga fraktavgifterna och den osunda konkurrens gentemot svenska butiker som detta medför. Men Postnords retroaktiva avgift för sådant som redan är beställt men ännu inte levererat är orimlig. Man borde också överväga att utnyttja undantaget i EU-reglerna om momsuttag vid köp för mycket små summor för att förenkla för både Postnord och kunderna:


 



 

Äldre inlägg om infrastrukturfrågor hittar du här!