December 2020

Gott Nytt År 

2020-12-31

Året som gått har varit helt orimligt konstigt. En pandemi som satt stora delar av vårt samhälle på mute. Och sällan har vårt land haft en regering som varit så ovärdig och så fullständigt saknat ansvarsförmåga och ledarskap. Myndigheterna har inte varit bättre. Denna bild från Steget Efter får symbolisera det totala förfallet när det gäller styret av vårt land.



Men gott nytt år allihop - och miljoner tack för alla trevliga diskussioner, kommentarer och inspel och stort tack till alla nya följare på blogg, twitter, facebook och instagram. Nu får vi leva på hoppet att 2021 blir bättre. Och det kan väl egentligen omöjligen bli sämre? 

Lagrådet kritiserar pandemilagen och moderaterna kräver förändringsar 

2020-12-30

Regeringen vill alltså att riksdagen ger dem utökat mandat att ta snabba beslut utan att passera riksdagen för att snabbt kunna agera under pandemin. Jag har tidigare ställt frågan varför regeringen agerar i panik just nu och inte tog tag i detta tidigare? Varför begärde regeringen vare sig förlängning av den förra tillfälliga lagen som gick ut den 30/6, eller påbörjade arbetet med den nya lagen direkt i somras? Man har själva försatt sig i en situation nu där man saknar verktyg för att hantera pandemin. Desssutom erbjöd moderaternas partiledare Ulf Kristersson regeringen att snabbt ställa upp på ett beslut i riksdagen före jul för att förlänga den förra tillfälliga lagen tills vidare. Regeringen avstod från detta. Och nu är det plötsligt väldigt bråttom, så bråttom att förslaget till ny lag presenterades alldeles före jul, och att lagrådets yttrande kommer idag, dagen före nyårsafton. Remissinstanserna har haft extremt kort tid att sätta sig in i förslaget, och dessutom kommer allt under helgerna. 

Sent på eftermiddagen idag presenterades alltså Lagrådets yttrande om regeringens föreslagna pandemilag. Yttrandet är mycket kritiskt på flera punkter. Bland annat kritiserar man just regeringens sena agerande och bristande framförhållning. Alltså det jag själv kritiserade regeringen för och lyfte i min debatt med socialministern före jul. Lagrådets kritik mot regeringen är faktiskt anmärkningsvärt hård i sina torra juridiska formuleringar:

"Enligt Lagrådets mening måste det emellertid stått klart redan när de tillfälliga bemyndigandena upphörde att gälla, att det även för tiden efter den 30 juni 2020 skulle kunna finnas behov av att ha ett ändamålsenligt regelverk i kraft så snart som möjligt och därmed ha beredskap för att hantera en eventuellt ökad smittspridning under hösten. De befintliga bemyndigandena hade befunnits otillräckliga. Mot denna bakgrund finner Lagrådet anledning att – i likhet med vad riksdagens konstitutionsutskott uttalat beträffande beredningen av lagförslag i krissituationer – erinra om att behovet av brådskande beredningar åtminstone i viss utsträckning kan undvikas genom god framförhållning och beredskap."

I sak är Lagrådet mest kritisk till den långa tid regeringen vill ta på sig att efter ett brådskande beslut enligt den nya lagen underställa beslutet riksdagens prövning. Från början ville regeringen ha 30 dagar på sig. Redan så sa vi moderater att det var helt orimligt lång tid. Efter kritik backade man och skrev två veckor i stället. Lagrådet anser att de beslut regeringen kan ta med stöd av den nya lagen är så ingående att man bör underställa besluten riksdagen inom en vecka. 

"De föreskrifter som ska underställas riksdagen är av så ingripande natur att underställningsfristen inte bör vara så lång som två veckor. Lagrådet anser att underställning bör ske inom högst en vecka från det att föreskriften beslutades."

Detta är något moderaterna också uttryckligen kräver för att stödja den nya lagen. Vi kan inte villkorslöst ge regeringen makt att runda riksdagen. Detta är kanske det viktigaste av allt - om man ger regeringen så mycket makt att lagstifta utan att passera riksdagen är det viktigt att riksdagen inom kort får möjlighet att överpröva besluten. Detta var samma kritik som vi hade mot den förra tillfälliga lagen (även då på rekommendation av lagrådet), och den gången böjde sig regeringen för kraven. Av det vi hört från socialministern idag verkar hon öppen för att backa även denna gång.

Moderaterna har också ett annat viktigt krav, nämligen att näringidkare som får sina verksamheter helt nedstängda genom regeringsbeslut också ska få ekonomisk kompensation för detta. Detta krav kommer moderaterna att driva och vi hoppas få med oss fler partier som uttalat samma sak. Skrivningarna om att ersättning "bör" betalas är alltför vaga tycker vi, och behöver skärpas. Vi ser redan med dagens krispolitik hur många företag som har rätt till krisstöd ändå inte får ut några pengar. 

I övrigt säger lagrådet överlag att förslagen "är acceptabla". Man är uppenbarligen inte nöjda, men tycker att det i den aktuella situationen kan vara just "acceptabelt". Och med det moderata kravet (som delas av lagrådet) på maximalt en veckas tid innan ett regeringsbeslut underställs riksdagen finns ju möjlighet för riksdagen att snabbt undanröja alla beslut som vi inte tycker håller måttet. Just denna punkt blir därför den viktigaste tryggheten för svenska folket när det gäller att kontrollera att regeringen inte missbrukar den makt man kommer att få.

Nu kommer det att bli politiska diskussioner under nyårshelgen och början av nästa vecka, och sedan får vi se hur det slutliga lagförslaget kommer att se ut. Tanken är att riksdagen ska rösta om detta nästa fredag.

Slutligen en liten reflektion som jag la ut på twitter idag. Om den helt absurda situationen att regeringen alltså begär utökat mandat för att ta i med hårdhandskarna när människor inte följer råd och rekommendationer. Samtidigt som statsministern och andra ministrar och generaldirektörer inte ens följer sina egna råd...det är så anmärkningsvärt obegripligt att man nästan saknar ord.

 

Även finansministern och MSB:s generaldirektör i blåsväder 

2020-12-30

Det räckte alltså inte att både statsministern och justitieministern uppvisade en sällan skådat hyckleri kring sitt agerande när det gäller att besöka köpcentrum i strid med sina egna riktlinjer till allmänheten. I dag avslöjas också att finansminister Magdalena Andersson är på skidresa i Sälen, trots att både myndigheter och regering uppmanat till återhållsamhet med detta, och ovanpå alltihop upptäcktes det helt ofattbara, nämligen att MSB:s generaldirektör Dan Eliasson, mitt under en allvarlig samhällskris åkt på semester till Spanien, dessutom i strid med sin egen myndighets råd. Att generaldirektören för landets högsta krismyndighet åker på semester mitt under en allvarlig samhällskris är så anmärkningsvärt i sig att han i vilket annat land som helst hade fått sparken på direkten.

I sociala medier används nu uttryck som "pajasregering" och både svenska och utländska medier hånar den svenska regeringen. Även inbitna s-debattörer och ledarskribenter tar avstånd från dessa personers agerande. 

Själv vet jag knappt om jag ska skratta åt eländet, eller skämmas över hur illa vårt land leds under en kris. Faktum är att detta måste vara det mest uppseendeväckande hyckleri och bristande ansvarstagande som Sverige upplevt från en svensk regering och dess myndigheter i modern tid.

Det har varit extremt mycket i media idag om saken, och här följer fem av mina twitterinlägg med några länkar för den som vill läsa mera.

Även statsministern shoppade bort sin egen trovärdighet 

2020-12-29

Det kändes närmast absurt att ta del av uppgifterna om att även statsministern avslöjats med att ha bedrivit shopping under julhandeln. Detta rapporteras alltså dagen efter att justitieministern ertappats med detsamma.

I statsministerns fall var det ännu värre eftersom ett av besöken i Gallerian tydligen skedde samtidigt som extra skarpa lokala råd gällde i Stockholm. De innebar bland annat en tydlig uppmaning att "avstå från att vistas i inomhusmiljöer som butiker, köpcentrum, museer, bibliotek, badhus och gym./…/ Nödvändiga besök i exempelvis livsmedelsbutiker och apotek kan göras.”  

Inrikesminister Mikael Damberg var också mycket tydlig i slutet av november när han på enn presskonferens sa: "Vi ska inte träffa andra i sociala sammanhang. Vi ska begränsa aktiviteter där vi träffar andra och inte hitta ursäkter eller undanflykter". Ändå är det exakt detta statsministerns medarbetare ägnar sig åt just nu - att komma med ursäkter och undanflykter och förklara varför just statsministern inte omfattas av sina egna uppmaningar.

Det var också statsministern själv som på en presskonferens uppmanade oss att strunta i mellandagsrean. Och i sitt tal till nationen den 22 november sa han: ”Alla saker som du skulle vilja göra, men inte är nödvändiga: Ställ in. Boka av. Skjut upp.” I det ljuset är hans eget agerande en total trovärdighetskatastrof. Man kan inte på en presskonferens säga en sak till svenska folket med allvarlig röst, för att sedan själv agera tvärtom. Han traskade alltså tillsammans med två livvakter in i Gallerian mitt i Stockholm och orsakade dessutom tydligen en folksamling av nyfikna - mitt under en pandemi. Kunde han inte bett butiken skicka varan med bud eller bett en medarbetare hämta den? 

Detta handlar såklart inte i första hand om att statsministern besöker ett köpcenter. Nej, det handlar - precis som i fallet med justitieministern - helt om trovärdigheten och omdömet. Statsministern är trots allt regeringens viktigaste företrädare. Att han agerar rakt emot sina egna tydliga uppmaningar till svenska folket är en fullständig katastrof för hans egen trovärdighet. Hur ska han nu kunna stå på kommande presskonferenser och markera det allvarliga läget? Vem kommer att lyssna? Jag konstaterar också att detta idag inte är en partipolitiskt skiljande fråga - flera socialdemokratiska ledarskribenter och statsvetare har kritiserat statsministern minst lika hårt som högersidan.

För övrigt tycker jag det är extra olämpligt att statsministern själv utsätter sig för smitta. Han borde väl mer än någon annan undvika alla folksamlingar?

Min gissning är att det kommer fler "avslöjanden" om ledande politiker som besökt köpcenter eller andra platser i strid mot rekommendationerna. Givetvis ska vi alla som är folkvalda försöka vara föredömen, och själv har jag avstått från alla former av mellandagsrea och hållit mig hemma (trots att jag har antikroppar mot Covid19). Men även om andra skulle avslöjas kan det ändå aldrig bli lika allvarligt som när landets statsminister och justitieminister inte lever som de lär.  
 

Justitieministerns hyckleri går inte att försvara 

2020-12-28

Jag tror ärligt talat inte att någon egentligen bryr sig om att justitieministern besöker ett köpcentrum under mellandagsrean och handlar en present. Problemet ligger inte där. Problemet ligger i att han först säger en sak och sedan själv gör tvärtom. Han kritiserar andra i hårda ordalag, men gör sedan själv samma sak. Och han agerar rakt emot statsministerns tydliga instruktioner till medborgarna. Detta blir ett enormt problem för en lednde politiker. Precis som när Mona Sahlin sa att det var häftigt att betala skatt, men samtidigt själv hade skatteskulder som låg hos kronofogden. Man kan inte kräva en sak av medborgarna och sedan själv göra tvärtom, då är trovärdigheten helt förstörd. Och i precis det läget är nu justitieminister Morgan Johansson (S). Jag har illustrerat detta lite på twitter under dagen. Hans egna citat och tidigare twitterinlägg slår nu tillbaka på ett helt obarmhärtigt brutalt sätt. 

Sverige har lyckats sämst med jobben i hela EU

2020-12-28

I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning med anledning av min interpellationsdebatt med arbetsmarknadsministern den 18 december. Argumenten och faktauppgifterna känns även igen från tidigare blogginlägg i ämnet.

(Klicka för läsbar storlek)
 

Vaccin eller inte vaccin?

2020-12-27

Min mailkorg och sociala medier fylls ständigt med inlägg mot vaccin i allmänhet och covid19-vaccin i synnerhet. Jag är van vid att vaccinmotståndare ifrågasätter vaccin rent generellt (vilket enligt min åsikt är extremt farligt med tanke på att vaccinering av våra barn med väl kända vaccin mot kända och farliga sjukdomar är oerhört viktigt). Men nu har man tappat alla spärrar. Det är ingen hejd på vad man påstår eller hotar med när det gäller covid19-vaccinen. 

Det handlar om fantastiska konspirationsteorier om att alla som vaccineras får en chipmärkning som följer med vaccinet in i kroppen som som gör det möjligt att övervaka alla vaccinerade människor och att på olika sätt manipulera dem efter vaccinationen. Det handlar om påståenden om att vaccinet i själva verket är ett storskaligt experiment på intet ont anande människor, eller att vaccinet rent av är ett test av biologiska vapen. Och det handlar om fantastiska påståenden om genmanipulationer som inte bara skulle motverka viruset utan också få andra dramatiska och planerade effekter. Detta går hand i hand med påståenden om ett medvetet tillverkat virus som avsiktligt spridits för att orsaka död och minska jordens samlade befolkning, eller att rent av vaccinet i sig själv skulle medföra en viss mänd dödsfall med samma syfte. Andra går så långt att de menar att viruset helt enkelt inte finns (jag brukar då försynt fråga vad de tror är som orsakar dessa stora mängder patienter med andringsproblem och lungskador som just nu fyller våra sjukhus...).

Att dessa teorier är helt orimliga och ologiska borde vara uppenbart för de flesta, men de frodas ändå i sociala medier. Trots att dramatiska konspirationsteorier (oavsett ämne) nästan alltid visar sig vara fel och ofta kan bemötas med uppenbara och tydliga sakargument.

Mer förståelig är då den mer allmänna oron för eventuella biverkningar av de nya vaccinen. Denna oro kan man såklart känna även om man i grunden är positiv till vaccin och inser att vaccin genom decennnierna räddat många liv. Oron förstärks såklart av de allvarliga biverkningarna av vaccinet mot svininfluensa. Detta lever kvar i människors medvetande och underbygger oro för nya vaccin, trots att det "bara" var en liten bråkdel av de vaccinerade som drabbades. Men för dessa personer medför biverkningen sannolikt livslånga allvarliga problem. 

De flesta experter är dessutom överens om att man inte kan avfärda risken för biverkningar, och exempelvis gravida och människor med allergier avråds från att vaccinera sig med cocid19-vaccinet. Det visar att man inte är helt säker på hur vaccinet kommer att fungera eller hur stora riskerna är för biverkningar. Att människor känner en rimlig oro kring detta tycker jag är ganska naturligt. Jag hör många säga att de tänker avvakta med att vaccinera sig innan "många andra gjort det" och man får en tydligare bild av risken för biverkningar. Det är svårt att sakligt invända mot detta, var och en är ju sig själv närmast. 

En viktig aspekt är samtidigt att detta är en ödesstund för rekordsnabbt framtagande av nya vaccin. I grunden är det såklart väldigt imponerande att det lyckats så snabbt. Men samtidigt - det som hände med vaccinet mot svininfluensa får helt enkelt inte hända igen - då kommer förtroendet för vaccin rent generellt att skadas allvarligt för mycket lång tid framåt, vilket allvarligt skulle skada den globala kampen mot många sjukdomar. Jag är övertygad om att en medvetenhet om detta finns bland alla inblandade och hoppas att man inte minst av detta skäl undvikit onödiga risker vid godkännande av vaccinen.  

Normalt vaccinerar vi oss alltid i vår familj, och våra barn har under sin uppväxt fått alla vaccin som erbjuds, och mer därtill - vi har själva bekostat både kompletterande HPV och TBE-vaccinering. Dessutom Twinrix mm för hela familjen inför utlandsresor till Afrika och Sydamerika. Enda undantaget är att vi faktiskt valde att inte vaccinera oss mot svininfluensan på grund av att det kändes som ett väldigt oprövat vaccin. Min hustru som då arbetade inom intensivvården kände stor tveksamhet och många av hennes kolleger också. Så här i efterhand känns det bra att vi inte utsatte våra barn för just detta vaccin. När det gäller den årliga influensan brukar vi inte heller vaccinera oss och har klarat oss bra ändå.

När det gäller covid19-vaccin lär det ju dröja innan allmänheten kommer att få möjlighet att vaccinera sig, och för egen del kommer jag då att avvakta. Främst dock på grund av att jag redan har konstaterade antikroppar efter covid19-infektion och inser att andra har betydligt större behov av vaccinet än jag så länge tillgången är begränsad. Jag tillhör inte heller någon av riskgrupperna, men kanske väljer jag ändå att vaccinera mig senare när antikropparna eventuellt försvunnit. 

Jag har inte mer kunskap om covid19-vaccinet än någon annan, och vill egentligen inte ge någon råd om hur man ska göra. Var och en bestämmer ju själv och vi har inget vaccinationstvång i Sverige. Men även om jag inte tycker att man bara kan avfärda människors eventuella oro för att covid19-vaccinen tagits fram för snabbt och är otillräckligt testade måste man samtidigt väga detta mot nyttan av vaccinet. För en äldre person eller någon i en annan riskgrupp är sannolikt risken att inte vaccinera sig mycket större än att ta vaccinet. Så hade jag varit äldre eller tillhört en riskgrupp hade jag tveklöst låtit vaccinera mig. 

Jag har fått frågor från media om hur jag ser på att många tvekar inför att vaccinera sig. Jag har då framfört att det bästa sättet att undanröja den oro som bevilsigen finns är om statsministern, regeringen, talmannen, kungahuset, ledande företrädare för våra myndigheter (Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, MSB mfl), infektionsläkare, kända virologer, vaccinforskare och ledande företrädare för vaccinföretagen själva vaccinerar sig offentligt, gärna i direktsändning i TV. Det skulle nog i vart fall slå undan benen på de värsta konspirationsteorierna. Och det skulle också visa att samhällseliten inte är alltför oroliga för eventuella biverkningar. I ett sådant läge skulle nog en större del av allmänheten också våga ta sin vaccinspruta utan större oro den dag möjligheten finns. Sedan är det bara att hoppas att vaccinet både hjälper mot olika muterade virusvarianter och att det inte uppstår några allvarliga framtida biverkningar.

Årets "extra" julgåva gick till Min Stora Dag

2020-12-26

Jag brukar varje år ge en annorlunda extra julklapp till familjen i form av en gåva till något jag tycker är behjärtansvärt. När barnen var mindre var det ett sätt att påminna dem om att alla inte är lika lyckligt lottade som vi själva. Och sedan har jag fortsatt denna tradition. Vissa år har jag skänkt en slant till organisationer som arbetar konkret med "hjälp till självhjälp" i fattiga länder. I år kände jag att jag ville göra något för människor i vårt eget land. Sverige är duktiga på att ösa ut miljarder i enorma mängder i form av bistånd till andra länder, där tyvärr en hel del kan misstänkas hamna fel eller rent av försvinna i fusk och korruptuon. Samtidigt finns stora revor i vår egen välfärd, och därför har jag ofta tidigare år gett en gåva till Stadsmissionen eller Frälsningsarmen som faktiskt gör konkreta saker för utsatta människor i vårt eget land,  utan att bränna särskilt mycket på omkostnader. 

I år blev det i stället en gåva till "Min Stora Dag", alltså den organisation som arbetar med att ge svårt sjuka barn en chans till ett behövligt avbrott under en tuff och jobbig tid. Just de allra sjukaste barnen och deras anhöriga är en grupp som behöver allt stöd, och det är inte alltid samhällets skyddsnät fungerar för alla som berörs. Min Stora Dag ger varje år runt 5.000 barn med svåra sjukdomar eller diagnoser en dag fylld av glädje, och jag tycker helt enkelt det är ett fantastiskt initiativ, väl värt att stödja.

Julstämning

2020-12-24

Nelly (16 år), Nema (10) och Madde (15 år) vill ju inte vara sämre, och önskar alla två- och fyrbenta vänner en god jul!

Julhälsning

2020-12-23

Detta märkliga år går mot sitt slut. Men först ska vi försöka fira jul så traditionellt det nu är möjligt, även om jag detta år kommer att arbeta mer än vanligt över helgerna för att försöka analysera remissförslagen till regeringens förslag till ny pandemilag. Troligen kommer riksdagen att rösta om saken efter nyår, och det är viktigt att vi inte landar fel och offrar demokratin och riksdagens inflytande på vägen. JO har avstyrkt lagen, och även Advokatsamfundet riktar hård kritik. Just nu avvaktar vi Lagrådets bedömning som troligen kommer efter jul, och det yttrandet väger såklart tungt. Dessutom är det viktigt att de som drabbas av eventuella nedstängningar kompenseras ekonomiskt.

Den moderata riksdagsgruppen tar inte helt julledigt utan är hela tiden redo att agera vid behov, och i den moderata finanskommittén har vi nära kontakt även under helgerna.

Årets julhälsning blir mina favoriter bland Stockholms juldekorationer, älgarna på Nybroplan. Jag passerar dem varje kväll jag är i Stockholm, på väg till min övernattningslägenhet. Och det känns nästan som hemma i Ubbhult med en flock älgar vid vägen. Jag önskar alla mina många följare i sociala medier en riktigt god jul. Ta hand om er och era anhöriga och glöm inte ringa dem som sitter ensamma! 

   

Kraftig moderat kritik mot regeringens hantering av pandemin

2020-12-21

I dag riktar moderaterna mycket hård kritik mot regeringen för hanteringen av pandemin i en debattartikel i Dagens Nyheter. Läs hela artikeln här!

Ulf Kristersson sammanfattar även kritiken på sin facebooksida, och jag citerar hans inlägg i sin helhet:



Det var fel att tillåta en hög smittspridning – nu måste regeringen ta ansvar och lägga om strategin
 
Att så många äldre dött i Sverige beror framför allt på den höga smittspridningen här. Och för det bär regeringen ansvaret. Det var de centrala slutsatserna i Coronakommissionens delrapport om de höga dödstalen i äldreomsorgen, som presenterades förra veckan.
 
Kommissionen lyfter också hur långsamt det gick att få nödvändiga åtgärder på plats för att skydda de äldre – trots att vi tidigt visste att det var den allra mest utsatta gruppen. Allt tog väldigt lång tid: skyddsutrustningen, testningen och besöksförbudet. Regeringen och dess myndigheter är ansvariga, konstaterar kommissionen.
 
Denna massiva kritik av regeringens hantering av pandemin bemötte Stefan Löfven sin vana trogen genom att skylla på tidigare regeringar. Det är sant att problemen inom äldreomsorgen har varit kända sedan 90-talet, och även tidigare regeringen har försummat frågan, vilket kommissionen påtalar.
 
Men en av Löfven-regeringens första åtgärder var att lägga ned den äldreutredning som Alliansregeringen tillsatt för att råda bot på problemen. Utredaren själv uttalade sig häromdagen, och konstaterade att viktiga lagändringar redan kunnat vara genomförda om utredningen hade fått slutföra sitt uppdrag. Ingenting alls har hänt i den frågan under de år som Stefan Löfven varit statsminister.
 
Stefan Löfven ville inte ha någon Coronakommission innan krisen var slut, och framför allt ville han inte ha några slutsatser presenterade innan valet 2022. Vad han däremot ville ha, var partipolitiska ledamöter i kommissionen. Allt detta sa Moderaterna och andra partier nej till.
 
Det är ovärderligt att vi tillsammans med andra partier i riksdagen fick på plats en högkvalitativ, oberoende kommission som nu löpande kan ge oss kunskap om hur pandemin hanterats. För då kan vi lära oss av misstagen och göra saker bättre. Men regeringen måste också kunna erkänna vad som blev riktigt dåligt.
 
Kommissionens rapport om de äldre, och den mycket stora smittspridning vi nu ser i Sverige, måste leda till ett antal omedelbara förändringar i regeringens agerande.

* Ställ om strategin och tala klarspråk
Den svenska strategin har i praktiken tillåtit en avsevärt högre smittspridning än andra länder. Vi är tvärtemot vad regeringens och myndigheternas prognoser sa i höstas nu inne i en kraftig andra våg, som inte ser ut att avta. Väldigt lite talar för att dödstalen kommer att jämnas ut mellan de nordiska länderna. Sverige ser inte heller ut att klara sig bättre ekonomiskt än andra länder. Detta talar starkt för att lägga om strategin – en tydlig försiktighetsprincip och hårdare restriktioner krävs framåt.
 
* Erkänn och lär av misstagen
 Inget är lättare än att vara efterklok. Men det är viktigt att öppet erkänna de brister från våren som kommissionen lyfter fram, och att den tidiga höstens bedömning av smittspridningen slog fel. Det var ett misstag att lätta på restriktionerna samtidigt som smittan tog fart. Att erkänna misstag och felbedömningar ökar respekten för framtida svåra beslut.
 
* Åtgärder kräver en bättre framförhållning
Det är under all kritik att regeringen inte har sett till att få på plats nödvändig lagstiftning under hösten, så att vi var redo när den andra vågen slog till. Nu får riksdagen ännu en gång forcera fram det lagstöd som regeringen behöver. Och beslut om ekonomisk kompensation till drabbade företag måste presenteras samtidigt som restriktioner, inte som nu långt senare eller inte alls.
 
* Sluta skyll på kommuner och regioner – samarbeta
Kommissionen pekar ut regeringen som ansvarig för bristerna. Ändå har regeringen hela hösten skylt på andra. En helt nödvändig förutsättning för ett gott samarbete under den fortsatta pandemin, är att regeringen istället för att söka konflikt med kommuner och regioner söker samarbete.
 
När nu smittspridningen ökar måste hela samhället ta ansvar för att bryta en farlig utveckling. Samarbete, tydlighet och ansvar måste vara ledorden framåt. Men det är regeringen som styr riket och bär det yttersta ansvaret.
 
Elisabeth Svantesson, Gunnar Strömmer och jag skriver om detta på Dagens Nyheters debattsida idag: https://www.dn.se/debatt/lagg-om-strategin-for-att-stoppa-smittspridningen/

Ny järnväg utan stationer blir ganska meningslös för regional pendling

2020-12-21

Som jag påpekat tidigare råder närmast totalt kaos vad gäller den kommande utbyggnaden av järnvägen mellan Borås och Göteborg. Inga beslut finns om vilken typ av spår som ska byggas - för höghastighetståg eller vanliga snabbtåg. Ingen vet vilka platser som ska få stationer och var dessa i så fall ska ligga - en fråga som är helt avgörande för att järnvägen ska kunna användas för regional pendling. Det råder rent av oklarhet om det ens ska bli någon station vid Landvetter flygplats - vilket var bärande för själva grundtanken med en ny järnvägsdragning. Och framförallt - det finns ingen som kan förklara hur bygget ska finansieras. Dessutom spärras nu ett flertal möjliga järnvägskorridorer för bebyggelse och oroar människor som bor där, bara för att Trafikverket inte vet vad som ska byggas och hur. Jag tycker det är oerhört respektlöst att behandla människor på detta sätt. Fastigheter blir osäljbara när ingen vet om de kommer att lösas in eller inte, och människor kan tvingas vänta i åratal på besked.

Alliansens beslut att bygga ny modern räls för vanliga snabbtåg på sträckan Mölnlycke-Bollebygd via Landvetter flygplats. Allt var finansierat och byggstart planerad 2019. Hade vi gått på denna linje hade bygget varit i full gång nu. Men dagens regering har dragit allt i långbänk - troligen för att Mp vill bygga höghastighetståg medan det s-styrda finansdepartementet inser att det saknas finansiering ochatt bygget blir alltför dyrt. Under tiden ärendet dras i långbänk stiger produktionskostnaden och nyttan av en ny järnväg dröjer. Uppdraget till Trafikverket är nu att försöka banta budgeten - och det verkar gå ut över stationerna. Men vad är nyttan med järnväg utan användbara stationer? 

Om det inte ens blir station vid Landvetter flygplats och inga andra på vägen mellan Göteborg/Mölndal lär resandeunderlaget bli mindre. Och om stationen i Borås sedan placeras långt från centrala staden lär resandeunderlaget bli ännu mindre. En sådan järnväg kan vi nog både ha och mista. Hela projektet blir närmast meningslöst utan stationer på lämpliga platser, och kostnaden kommer då definitivt aldrig att gå att försvara.  

Jag har nu ställt två skriftliga frågor till infrastrukturminister Tomas Eneroth med anledning av den stora röran kring byggplanerna. Den ena frågan är om regeringen har sanktionerat att man stryker det viktiga stationsläget vid Landvetter flygplats? Den andra frågan är kort och gott om regeringen avser att bygga höghastighetståg eller en bana för vanliga snabbtåg.

Jag återkommer med infrastrukturministerns svar när jag fått svar på båda frågorna.
 

Chockhöjd skatt för tjänstebilar slår mot både miljö och företagande

2020-12-21

Skriver i Borås Tidning idag tillsammans med mina m-kolleger i Riksdagens Bilnätverk. (Klicka för läsbar storlek).

Regeringen försökte få ut Coronakommissionens rapport i förväg

2020-12-20

I fredags uppmärksammade SvD att regeringen försökt få ut slutsatserna från Coronakommissionens första delrapport – den om äldreomsorgen – i förväg. Detta är allvarligt eftersom kommissionens uppgift bland annat är att granska det politiska beslutsfattandet under krisen. Trovärdigheten för en oberoende kommission bygger naturligtvis på att de tillåts arbeta helt fristående från allt politiskt inflytande. Och att regeringen respekterar detta. Särskilt när regeringen ju bär det yttersta ansvaret för hur arbetet mot den här pandemin skötts i Sverige.
 
Redan tidigare har regeringen agerat på ett sätt som väcker frågor. 
 
1) Att tillsätta kommissionen före sommaren var moderaternas krav. Stefan Löfven ville hellre vänta med kommissionen tills krisen var över. Det sa vi nej till, eftersom ingen vet när krisen slutar – och slutsatser måste dras löpande, tex för att förbättra äldrevården.
2) Då ville Stefan Löfven istället vänta med kommissionens slutsatser till efter valet 2022. Det stoppade vi också, av uppenbara skäl.
3) Sedan ville regeringen att kommissionen skulle innehålla partipolitiska ledamöter. Det ville vi inte, eftersom kommissionen ska vara oberoende.
4) I tisdags ställde sig socialminister Lena Hallengren på podiet och inledde kommissionens presskonferens (!) med egna förslag, samtidigt som hon "muteade" kommissionens ordförande som deltog via videolänk. Han fick komma in först efter att ministern hållit hov en längre stund. Ett ganska respektlöst sätt om man vill visa respekt för kommissionens oberoende. Ministerns agerande väckte också tydlig irritation hos Mats Melin som alltså är kommissionens ordförande. Han yttrade efteråt att agerandet medför att kommissionen kommer att se över under vilka former man presenterar kommande rapporter. (se nedanstående twitterinlägg). Jag känner för övrigt Mats Melin ganska väl, han var ordförande för en utredning där jag ingick, och han har en bakgrund som både chefsJO och justitieråd och har mycket hög integritet. Hans kommentar är ganska anmärkningsvärd, och mycket allvarlig. 
5) Nu visar det sig alltså att man också försökt få ut slutsatser från kommissionen i förväg. Mats Melin säger till SvD att man självklartsa nej till begräan att få ut materialet innan det offentliggjorts. Frågan är bara vem som ville se slutsatserna i förväg och på vems uppdrag regeringen försökte få ut dem innan de offentliggjordes?
 

Regeringen bregravde Alliansens äldreomsorgsutredning i ett bergrum

2020-12-19



Denna nyhet borde rimligen skaka om hela debatten när det gäller ansvaret för pandemins effekter på äldreomsorgen. Under Alliansen tillsattes en omfattande äldreutredning som kom fram till ett antal slutsatser som pekade på stora problem med dagens äldreomsorg. Ett flertal av punkterna är desamma som de Coronakommissionen uppmärksammade häromdagen. 

Idag skriver Ellen Hausel Heldahl, som var särskild utredare Äldreutredningen, Gert Knutsson, huvudsekreterare i utredningen och Hans Jeppson, sekreterare i utredningen en mycket kritisk debattartikel i Dagens Nyheter där man konstaterar att regeringen skickade utredningen direkt till slutförvaring i stället för att läsa den och ta till sig förslagen!

Bakgrunden är denna: Barn- och äldre­ministern i Alliansregeringen, Maria Larsson (KD), tillsatte 2014 en utredning (S2014:02), med uppdraget att föreslå åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande. Regeringen skrev i kommitté­direktivet att ”svensk vård och omsorg står inför betydande utmaningar under de närmaste decennierna” och ”att kommuner och landsting behöver utveckla vård- och omsorgsinsatserna på ett sätt som ger den enskilde mer inflytande, trygghet och självbestämmande över den egna tillvaron. Åtgärder behöver vidtas för att utveckla förutsättningarna för kommuner och landstingens förebyggande insatser så att detta arbete kan bli en integrerad uppgift i all vård och omsorg om äldre.”

I debattartikeln i DN räknar utredarna upp ett antal konkreta slutsatser som man tog fram under den tid utredningen hann arbeta. Tyvärr avvecklades utredningen av den nya S-ledda regeringen 2015. Jag minns att vi som var med då i riksdagen var mycket kritiska till att denna utredning inte fick jobba vidare. Frågan lyftes i flera debatter.

Debattartikeln i DN avslutas så här:

"Utredningen fick arbeta under blott nio månader. Strax efter valet 2014 fick vi beskedet att utredningen skulle läggas ner. Den nya regeringen under Stefan Löfven (S) var inte intresserad av att behålla Äldreutredningen, några skäl angavs aldrig. Flera aktörer försökte förmå regeringen att inte med omedelbar verkan avsluta utredningens arbete. Bland annat skrev företrädare för de största pensionärsorganisationerna och riksdagspolitiker, till det ansvariga statsrådet, utan framgång.

Utredningens ordförande frågade tjänstemän på socialdepartementet om vi i kansliet skulle lämna någon formell redovisning av vårt arbete och våra slutsatser. Svaret blev nekande och besked gavs att utredningens handlingar skulle sändas direkt till Riksarkivets bergrum. Inte en enda gång har någon politiker eller tjänsteman i Regeringskansliet kontaktat utredningens ordförande eller kanslimedarbetare med frågor.

Trots ointresset sammanfattade vi ändå våra slutsatser i en PM till Regeringskansliet.

Nu sex år senare visar corona­kommissionen på i stort sett samma problembild.

Hade utredningen fått fullfölja sitt uppdrag hade behövliga lagändringar nu kunnat vara genomförda. Det hade kunnat göra svensk sjukvård och omsorg för de mest sköra äldre bättre skickad, både att fungera i vanliga fall och att möta de extrema påfrestningar som pandemin medför."

Socialdemokraterna försöker nu skylla katastrofen med alla äldre som blivit svårt sjuka eller dött i Covid19 på alla andra. Sjukvården, Regionerna, Kommunerna och tidigare regeringar. I själva verket valde man alltså själva att skrota den utredning som arbetade med just dessa frågor. Och det var den egna myndigheten Socialstyrelsen som gav rådet till läkarna att undvika besök hos äldre för att ställa diagnoser och i stället göra detta per telefon. Dessutom var det regeringens myndighet Folkhälsomyndigheten som gav otydliga råd till äldreomsorgen i början av pandemin. Och det var krisberedskapschefen hos den egna myndigheten Socialstyrelsen som konstaterade att man inte var förberedd på en pandemi. Det var för övrigt samma myndighet som eldade upp en massa skyddsutrustning mitt under pandemin samtidigt som personal ute i äldreomsorgen saknade skyddsutrustning. Det var även den egna myndigheten IVO som först sent under pandemin kom på att man borde granska landets äldreboenden för att se hur de hanterade pandemin. Och så här kan man fortsätta.

Regeringen och dess myndigheter bär ett oerhört tungt ansvar för att det har gått så illa som det har gått i Sverige när det gäller hur äldre människor drabbats av pandemin.

Debatt med arbetsmarknadsministern om regeringens misslyckande

2020-12-18

I dag hade jag årets sista riksdagsdebatt, en interpellationsdebatt med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Min interpellationsdebatt låg allra sist av dagens debatter, och efter den så klubbade riksdagens ålderspresident av riksdagens arbete för denna höst. Min debatt blev därmed också årets sista i riksdagen. Nu går riksdagen på julledighet. Det var ett väldigt öde riksdagshus jag lämnade ikväll.



Debatten (se hela videoupptagningen ovan) handlade om regeringens totala misslyckande med arbetsmarknadspolitiken. I min interpellation påminde jag om nuvarande statsminister Stefan Löfvéns löfte före valet 2014 om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
 
År 2014 låg Sverige på en 12:e plats bland EU:s länder när det gällde arbetslöshet. Idag ligger vi på en 22 plats av 28 länder. Detta trots att åren 2014-2019 kännetecknats av en mycket stark högkonjunktur.
 
I 25 av 27 EU-länder har arbetslösheten minskat sedan 2014. I endast tre länder har den ökat. Och Sverige är det land i hela EU där arbetslösheten ökat allra mest sedan 2014 (enligt siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat).
 
I sitt svar skyller arbetsmarknadsministern på pandemin - men min poäng är ju att de siffror jag nämner i min interpellation ju gäller läget före pandemin. Redan före pandemin hade Sverige halkat ned ordentligt i statistiken jämfört med andra länder och redan då hade vi den sämsta utvecklingen på arbetsmarknaden sedan 2014. Den trista placeringen 22 av 28 länder hade Sverige redan i december 2019, alltså före pandemin, och redan förra året hade Sverige högre arbetslöshet än genomsnittet i EU – något som inte hänt tidigare sedan Sverige gick med i EU. Under Alliansens regeringstid hade Sverige alltid lägre arbetslöshet än genomsnittet i EU.

Frågan är ju varför Sverige lyckades så dåligt redan före pandemin under socialdemokratiskt ledd regering? Det gav Sverige mycket sämre utgångsläge att möta den pågående krisen. Detta fick jag inget svar på av ministern. Hon föredrog att prata om effekterna av pandemin, uppenbarligen för att rikta fokus på något annat än regeringens tydliga misslyckande redan före pandemin.

Hur ska regeringen kunna stänga ned verksamheter utan lagstöd?

2020-12-18

Dagens presskonferens om pandemin var en absurd historia. Först meddelade alltså Folkhälsomyndigheten att man nu kommer att rekommendera munskydd i kollektivtrafiken. Det är alltså samma myndighet som under tio månader (!) envist vägrat medge att munskydd har någon som helst nytta, och som envist gått emot både WHO och andra experter som tycker att munskydd absolut borde rekommenderas i bland annat kollektivtrafiken och andra miljöer med mycket människor. Nu helt plötsligt är munskydd tydligen till nytta, i vart fall i kollektivtrafiken vid rusningstid. Men om munskydd har effekt där borde de väl ha effekt även på andra platser? Vilken ny forskning är det som fått Folkhälsomyndigheten att ändra åsikt?

Själv använder jag mynskydd när jag flyger (ett villkor för att få flyga med SAS), och det har jag gjort sedan i våras. Även på flygplatserna rekommenderas munskydd sedan länge. 

Det andra märkliga saken med presskonferensen är att statsministern hotade att stänga ned hela verksamheter om människor inte förljer råden och riktlinjerna. Problemet är bara att han saknar laglig grund för att göra detta. 

Som jag skrev igår (se föregående blogginlägg) har regeringen bakbundit sig själva genom att vare sig begära förlängning av den tillfälliga "krislagen" eller i tid börjat arbetet med en ny permanent krislag. Den som man börjat arbeta med i vinter är tänkt att träda ikraft i mars nästa år. Det betyder att man just nu helt saknar lagstöd för att ta några tvingande beslut av detta slag överhuvudtaget. Och detta är helt självförvållat.

Rekommendationer och tomma hot är alltså det enda Sveriges regering har att komma med i ett läge där både antalet smittade liksom dödstalen sticker ut vid en internationell jämförelse, och där sjukvården redan länge går på knäna redan inför kommande helger. 

Varför föreslog inte regeringen en ny pandemilag redan i våras?

2020-12-17

Regeringen påpekar ofta att man inte KAN ta ingripande beslut under pandemin på grund av att lagstiftningen inte tillåter det. Det är i huvudsak rätt - det finns vissa möjligheter, exempelvis enligt ordningslagen och smittskyddslagen, men de är begränsade. Det var därför riksdagen gav regeringen ett utökat mandat att ta nödvändiga beslut genom den tillfälliga lagen som riksdagen tog beslut om i början av april, och som gällde fram till sista juni.

Den tillfälliga lagen gav bland annat dessa möjligheter (citerat från socialutskottets betänkande 2020/21:SoU18): 
 

Utskottet behandlade under våren 2020 proposition 2019/20:155 Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19 (bet. 2019/20:SoU20). I propositionen föreslogs att regeringen, inom grundlagens ramar, skulle ges rätt att meddela vissa offentligrättsliga föreskrifter om särskilda åtgärder med anledning av det virus som orsakar covid-19. Regeringen skulle få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, men enbart om det av smittskyddsskäl behövdes för att hantera spridningen av det virus som orsakar covid-19. 

Vid behandlingen av propositionen föreslog utskottet ett förtydligande tillägg som innebar att regeringen endast fick meddela sådana föreskrifter om det inte fanns tid att avvakta riksdagens beslut. 

Föreskrifterna skulle enligt regeringens förslag få avse
• tillfälliga begränsningar för folksamlingar
• tillfällig nedstängning av köpcentrum och andra handelsplatser
• tillfällig nedstängning av sociala och kulturella mötesplatser, såsom barer, nattklubbar, restauranger, kafeterior, gym- och sportanläggningar, bibliotek, museer och allmänna samlingslokaler
• tillfällig nedstängning eller andra begränsningar i fråga om transporter eller att använda infrastruktur, såsom hamnar, flygplatser eller buss- eller järnvägsstationer
• tillfälligt möjliggörande av inbördes handel eller omfördelning av läkemedel eller skyddsmaterial och annan medicinsk utrustning när det gäller privata vårdgivare och andra privata aktörer eller 
• tillfälliga åtgärder av annat liknande slag.
 

Man kan konstatera att regeringen med denna lag fick långtgående befogenheter. Regeringen använde dock aldrig denna lag eftersom de menade att den inte var till någon nytta, man föredrog att i stället gå via riksdagen med nya lagförslag eftersom det gick snabbare. Några lagförslag som tillfälliga nedstängningar eller liknande lades dock aldrig fram för riksdagen och i interpellationsdebatter har jag fått tydligt besked från regeringsföreträdare att man inte anser att den tillfälliga lagen förhindrat några regeringsbeslut som man hade velat ta.

Eftersom denna lag upphörde 30/6 så är det självklart så att de åtgärder lagen reglerar inte längre kan genomföras. Men då uppkommer ju frågan om varför regeringen dels inte begärde förlängning av den tillfälliga lagen?

Regeringen har nu i stället påbörjat ett arbete med en ny permanent krislagstiftning som man beräknar ska kunna börja gälla i mars nästa år. Frågan är varför man börjat det arbetet först nu, och inte gjorde det redan i våras eller i somras när man insåg problemen? Och varför begärde man inte förlängning av den tillfälliga lagen i avvaktan på att den nya permanenta skulle träda ikraft? På det sätt man nu agerar har man ju avlövat sig själv alla möjligheter att agera krfatfullt under pandemin om det skulle krävas akuta åtgärder.

Om regeringen nu anser sig begränsad av gällande lagstiftning har man verkligen bäddat för det själva.

Moderaternas 30 förslag för att förbättra livschanserna för utsatta barn

2020-12-16

I samband med Ulf Kristerssons jultal, som till stor del ägnades åt hur viktigt det är att vi förbättrar utsatta barns livschanser så att de får en bra framtid, presenterade moderaterna ett omfattande program för detta.

Förslagen gäller många områden. Det handlar om att skapa en socialtjänst som fungerar. Det handlar om att ge alla barn en bra grund i svenska språket redan från tidig ålder, och att inga barn ska lämnas efter i skolan. Vi måste bryta bidragsberoendet och verka för en bättre fysisk och psykisk hälsa för barn och unga, inte minst i utsatta områden. Vi måste förebygga och bryta missbruk och ha en tydlig nolltolerans mot brottslighet.  

Läs vårt samlade moderata program här i sin helhet.  

Många citerade min tweet om myndigheternas omtalade sms

2020-12-16

Både i tradtitionella medier och i sociala citerades min tweet om myndigheternas omtalade sms till svenska folket, och om det märkliga uttalandet att det inte går att skriva längre sms eller att det skulle vara en säkerhetsrisk att skicka ut länkar. Vi kan konstatera att många andra svenska myndigheter skickar länkar på sms, exempelvis polisen. Och det är inte bara i Danmark som man skrev betydligt utförligare till sin befolkning, och det redan i början av året. Även i Norge och Finland har för övrigt myndigheterna skrivit betydligt längre och utförligare sms med tydliga länkar till sin befolkning. Återigen sticker Sverige ut.

Tidningen Dagen citerar mig på detta sätt i dagens tidning.

Citerad av nyhetsbyrå i Nordmakedonien

2020-12-15

Ibland kommer det konstiga nyhetsbevakningar i min mailbox. Denna var en av de märkligare:

Jag är imponerad av att Retriever (som står för nyhetsbevakningen) fångar upp nyheter i avlägsna utländska medier, i detta fall Makfax, en "independent" nyhetsbyrå i Makedonien. Tidigare har man även fångat upp citat i ryska Sputnik och andra udda utländska medier.

Jag blev samtidigt nyfiken - vad handlar texten om? Efter lite hjälp av följare på twitter och en haltande google-översättning visar det sig att nyheten är ett citat från mitt twitterinlägg om det jag skrev om även här häromdagen, nämligen att statliga Vattenfall undertecknat en avsiktsförklaring om att satsa på minikärnkraftverk i Estland, samtidigt som man förtidsavvecklar reaktorer i Sverige. Det är uppenbarligen så märkligt att det till och med uppmärksammas i Nordmakedonien.

Även ryska regeringsorganet Sputnik citerar mig och andra moderater i en längre artikel om saken.

Regeringen verkar ha vaknat 5 i 12 om taxonomin

2020-12-15

För en vecka sedan hade jag ju en interpellationsdebatt med finansmarknadsminister Per Bolund (MP) om EU-förslaget om "taxonomi", och tidigare samma dag hade finansutskottet ett möte med hans statssekreterare Ulf Holm (MP) om samma sak. 

Begreppet ”taxonomi” är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden. I sak kan man ju tycka det är bra med en gemensam standard för detta. Samtidigt får denna EU-norm stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.

Läs gärna min interpellation för att få en bakgrund till vad förslaget om taxonomi innebär och de stora problem för Sverige jag pekade på i debatten. Vid dessa tillfällen var regeringsföreträdarna ganska kallsinniga till den hårda kritik som jag och andra framförde om hur hårt dessa förslag skulle slå mot Sverige - mot vårt näringsliv, våra jobb, vår energiförsörjning, vårt skogsbruk osv. Läs mer om detta på bloggen 8/12 och 9/12 på denna sida.

Den senaste veckan har kritiken mot EU-förslaget växt till ett crechendo som saknar motstycke. Mängder av näringslivsorganisationer, branschorganisationer, företag och andra har skickat arga remissyttranden till regeringen, ofta med kopia till oss riksdagsledamöter, och jag har haft en enorm uppvaktning från många olika håll efter min debatt med Bolund. 

Moderaterna tog för några veckor sedan initiativ till att kalla statsrådet Bolund till Finansutskottet där vi ville att han skulle redovisa hur regeringen nu tänker agera för attstoppa dessa hot mot Sverige. Och idag infann han sig till utskottet - och vi kan konstatera att regeringen nu gjort helt om och skrivit ett ganska väl formulerat pm om Sveriges kritik mot förslaget - där väldigt mycket stämmer överens med den kritik jag och andra framfört de senaste veckorna.

Förutom kritik i sak rörande hot mot ett antal olika näringsgrenar och energislag riktar regeringen kritik mot att man anser att EU-kommissionen går längre än fördraget om taxonomi medger.

Här är regeringens pm. Detta är alltså kritiken idag - viss skillnad mot hur det lät för bara en vecka sedan. Hela utskottet ställde sig bakom detta förslag till svar till EU-kommissionen, med undantag för Vänsterpartiet som ville ha skarpare skrivningar mot skogsnäringen - "vi anser inte att skogen är något som ska skördas" sa vänsterpartisten. (Jag avstår från att kommentera det närmare, men undrar hur Vänstern då tänker sig att fixa fram de biodrivmedel och de papperspåsar som man så ofta talar sig varma för?) En majoritet i finansutskottet (M, KD, SD, L) drev också igenom som tillägg att den svenska linjen ska vara att alla fossilfria energislag ska betraktas som hållbara, alltså även kärnkraften. I Finansutskottet får våra fyra partier tillsammans majoritet (8 av 15), och eftersom frågan inte ska voteras i riksdagen (där vi inte har majoritet) blev vår linje den som gäller för regeringen. 

Statsrådet Bolund var i övrigt mycket optimistisk och menade att Sverige har goda chanser att stoppa de kritiserade delarna av förslaget. Jag och flera andra ledamöter framförde en viss oro för den bedömningen. Vi känner tvekan kring om regeringen har vare sig vilja, ambition eller förmåga att ta den ganska tuffa strid som krävs i EU, och om man har den diplomatiska förmåga som behövs för att skapa allianser med andra. Samma ministrar och tjänstemän som tidigare lovordat taxonomin som "jättebra för Sverige" ska nu alltså slåss mot samma beslut som de nu insett är mycket allvarliga hot för vårt land. Den som lever få se. Någon gång i januari väntas EU-kommissionen ha analyserat alla remissvar och synpunkter från medlemsländerna  och då vet vi förhoppningsvis var man landar med sitt slutliga beslut. 

Det är i vart fall viss skillnad mellan Sverige och Danmark

2020-12-14

Årets mest omtalade SMS skickades idag ut med "Fohm och MSB" som avsändare. Det märkliga är att MSB samtidigt avrått från att skicka ut sms:et, men sedan ändå står med som avsändare.

Kritiken handlar om att meddelandet, som gick ut till drygt 12 miljoner mobiltelefoner, var alltför innehållslöst, alltför kortfattat och saknade länk till sidan med krisinformation. Samt att meddelandet inte tillförde något nytt som inte alla redan visste. Jag tar inte ställning i sak om det var vettigt eller inte att skicka ut meddelandet, det verkar ändå haft viss effekt, även om man tydligen missade en hel del mobilabonnenter. Samtidigt konstaterar jag att när Danmark gjorde något liknande för nio månader sedan var det ett betydligt fylligare SMS, med information och länkar. 

En sak ifrågasätter jag dock. I Aktuellt ikväll sa en myndighetsföreträdare att det inte går att skriva mer i ett sms. Det tycker jag var ett väldigt märkligt uttalande. Vad jag vet har vi samma teknik för sms i Sverige som i Danmark.

Regeringens och dess myndigheters hyckleri skadar Sverige

2020-12-14

Under dagens S/MP-regering har vi drabbats av rader av samhällsskadliga beslut, inte sällan med mycket ologisk motivering. Kemikalieskatten, plastpåsskatten, Bonus Malus och den planerade klädskatten är fyra exempel. 

Den senaste veckan har det kommit ytterligare två exempel. 

Först kom nyheten att statligt ägda Vattenfall har lämnat en avsiktsförklaring att investera i minikärnkraftverk i Estland. Detta sker alltså samtidigt som man förtidsavvecklar två reaktorer i Ringhals och vägrar visa minsta intresse för att investera i kärnkraft i Sverige.




I helgen kom så nästa märkliga nyhet. Statliga Exportkreditnämnden tänker stödja svenska investeringar i en flygplats i Vietnam. Detta gör man alltså samtidigt som regeringen med alla medel försöker motverka svenskt flyg, förespråkar nedläggning av svenska flygplatser och uttalar att det är klimatskadligt när svenskar flyger.  



Hyckleriet och de dubbla budskapen saknar motstycke i svensk politisk historia. 

Debatt om Sveriges covid19-strategi med Inrikesminister Damberg (S) 

2020-12-11

I dag sen eftermiddag hade jag min femte riksdagsdebatt denna vecka. Denna gång med inrikesminister Mikael Damberg (S). Hela mitt anförande finns här, och hela debatten kan ses på videoupptagningen nedan.



Huvudpunkten i min Interpellation var att många uppfattar regeringens och myndigheternas beslut om restriktioner som väldigt ologiska, motstridiga och svåra att förstå. I ett sådant läge finns det stor risk att man inte tar rekommendationer och råd på allvar. Det tvingar i sin tur fram ännu hårdare begränsningar och restriktioner. Och nu är vi där. Nu har smittspridningen ökat dramatiskt, och regeringen konstaterar att människor inte följer råden eller tar pandemin på allvar. Jag är övertygad om att det finns ett samband, och gav ett antal exempel under debatten på sådant jag upplever att människor reagerat på.

Statsrådet Damberg gav mig faktiskt rätt i att en del saker kan ha upplevts som motstridiga och konstiga, men menade att det berodde på att man varit tvungen att utgå från ordningslagen och att det då endast träffat verksamheter som lyder under denna lag. Min fråga under debatten om varför regeringen då inte använde den tillfälliga lagen som riksdagen beslutade om blev då extra intressant - man var ju faktiskt inte hänvisad till att bara använda ordningslagen. Men fick väl inget direkt svar på det.

Damberg menade att det visst funnits en tydlig strategi - nämligen att inte överbelasta vården samt att skydda äldre och riskgrupper. Jag bemötte detta med att samma mål troligen funnits i de flesta länder, och då är frågan varför Sverige misslyckats att leva upp till målen i strategin? Vi har faktiskt ett förfärande mycket sämre utfall både i första och andra vågen än både våra nordiska och baltiska grannländer och länder i norra Europa såsom Tyskland, Polen, Österrike, Schweiz, Nederländerna mfl. Sverige är faktiskt bland de 7-8 länder i Europa med högst dödstal under pandemin.

Damberg sa att opinionsmätningar visar att människor har stort förtroende för Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter. Jag ifrågasatte varför människor i så fall inte bryr sig om de riktlinjer och rekommendationer som dessa myndigheter ger? Jag tycker det talar emot att man har detta höga förtroende. 

Riksdagen stödjer M-motion om bred utredning av utjämningssystemet 

2020-12-10

I går debatterade jag finansutskottets ärende om det kommunala utjämningssystemet. Hela debatten kan ses på videoupptagningen nedan, och mitt anförande finns här.




En kort sammanfattning av mitt anförande är att jag först pekade på hur kommunerna tvingas ta ansvar för allt mer saker i vårt samhälle, inte sällan till följd av statliga beslut. Det är långtifrån alltid som staten skickar med tillräckligt med pengar för att finansiera effekterna av sådana beslut. Det räcker att nämna migrationspolitiken eller samhällets brister när det gäller att möta kriminaliteten, men det finns många fler exempel. 
 
Moderaterna kommer alltid att värna om kommunernas och regionernas möjlighet att utföra sitt uppdrag. Detta kommer också att kräva ökade resurser från staten och det måste prioriteras i statens budget. Redan i början av detta år drev vi moderater tillsammans med andra partier igenom mer resurser till kommunerna än vad regeringen var villig att tillföra. Dessa 7,5 extra miljarder har kommit väl till pass under pandemin. Även under pandemin har vi drivit på för extra stöd till kommuner och regioner. I vår budget för kommande år ger vi också betydligt större statsbidrag till kommunerna än vad regeringen och dess stödpartier aviserar i sin budget. För 2021 handlar det om 3,5 miljarder, för 2022 8,5 miljarder och för 2023 13,5 miljarder mer än regeringen och samarbetspartierna tillför i sin gemensamma budget. 
 
Sverige är samtidigt ett till ytan stort land med mycket varierande förutsättningar. Det gäller även våra kommuner, som ser helt olika ut. I dag skiljer exempelvis kommunalskatten upp till sex kronor per hundralapp mellan den kommun med lägst skatt och den med högst.
 
Att det sker viss omfördelning av resurser mellan kommunerna är högst rimligt. Det viktiga är att detta görs på ett sätt som skapar förtroende och legitimitet både hos de kommuner som bidrar till utjämningssystemet och de som gynnas av detta, och att effekterna av utjämningssystemen inte slår mot landets samlade tillväxt.
 
Riksrevisionen har nu granskat om det finns tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen. Det visade sig vara lättare sagt än gjort – det är svårt att isolera effekterna från just skatteutjämningen från andra faktorer som påverkar tillväxt och skatteintäkter i enskilda kommuner. Riksrevisionen beskriver dock att det länge funnits en oro för att inkomstutjämningen påverkar kommunernas incitament negativt, och att internationell forskning bekräftar oron, samt att den ekonomiska teorin är tydlig med att det finns en risk för sådana negativa bieffekter.
 
Det kommunala utjämningssystemet har ändrats många gånger genom åren. Riksdagen har tagit beslut om förändring av både inkomstutjämningen som är den stora delen, och kostnadsutjämningen som utgör en mindre del. Vid varje förändring i systemen har vi från moderat sida verkat för balanserade förändringar som gör det möjligt för mottagande kommuner att fungera utan att missgynna tillväxtkommunerna alltför mycket. Utjämningssystemet får inte heller ge oönskade marginaleffekter för kommuner som lyckas få människor från bidrag till arbete. Och självklart får inte systemet påverka den samlade svenska tillväxten negativt. Vi moderater har också verkat för att förändringar i systemen inte ska vara alltför snabba och dramatiska och att alla berörda kommuner måste ha en rimlig möjlighet att planera sin verksamhet.
 
Moderaterna har också under flera år ansett att det är dags att ta ett helhetsgrepp på utjämningssystemet. Senast vid debatten förra året vid den här tiden framförde jag detta moderata krav i debatten. Utjämningssystemet är en helhet och har oerhört stor ekonomisk betydelse för både bidragande och mottagande kommuner, och det är nu tolv år sedan Alliansregeringen gjorde en grundlig översyn av hela utjämningssystemet.

I en följdmotion till regeringens skrivelse som svar på Riksrevisionens granskning föreslog vi moderater att regeringen snarast ska tillsätta en översyn av hela det kommunala utjämningssystemet som särskilt beaktar systemets inverkan på kommuner och regioner som växer och effekten på tillväxten i Sverige. Efter diskussioner i utskottet konstaterar vi nu att ett enigt finansutskott står bakom att ge regeringen ett sådant uppdrag. Alltså att göra en sådan översyn med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Det är mycket glädjande att utskottet går på denna linje.
 
Från moderat sida ser vi samtidigt med stor oro på utvecklingen i kommunerna och regionerna de kommande åren. Vi menar att staten gradvis bör ta ett större ansvar för att säkerställa goda förutsättningar för välfärdens finansiering. Det är ett av skälen till att vi moderater satsar mer pengar på kommunsektorn än regeringen och samarbetspartierna i budgeten för kommande år. Men vi menar också att det vid en översyn av utjämningssystemet bör prövas om staten ska ta ett helhetsansvar för utjämningen.



Jag tog också en replik på Miljöpartiets Karolina Skog. Hon beskrev i sitt anförande hur allvarlig den strukturella utvecklingen är för kommunerna, där småkommuner på landsbygden avfolkas och storstäderna växer. Då kunde jag inte vara tyst utan påpekade i en replik att Miljöpartiets egen politik kraftigt påskyndar denna olyckliga utveckling. Jag nämnde två exempel - förslag på försämrade reseavdrag och kraftiga skattehöjningar och kostnadsökningar för privatbilism och transporter som driver människor och företag bort från landsbygdens småkommuner, och den oansvariga migrationspolitiken som sedan fyller avfolkningskommunernas tomma lägenheter med människor som inte har någon möjlighet att hitta några jobb, utan i stället ökar kommunens kostnader för försörjningsstöd. Tyvärr skymtade inte den allra minsta lilla självkritik hos miljöpartiets ekonomis-politiska talesperson.

Statsministern verkar inte heller ha koll på EU-förslaget om "taxonomi" 

2020-12-09

I dag hade EU-nämnden överläggning med statsministern inför veckans möte med EU:s stats och regeringschefer. Det var många frågor som diskuterades, allt från EU:s budget till brexitförhandlingarna. Men även frågan om taxonomi (se föregående inlägg) kom upp. Framförallt var det moderaterna som lyfte frågan och krävde att statsministern skulle lyfta den med övriga stats- coh regeringschefer eftersom frågan är så viktig. Även SD, L och KD lyfte frågan och ställde samma krav.  

Statsministern lovade till slut att ta upp frågan. Men efter att han sedan utvecklade saken lite mer började jag undra om han överhuvudtaget har någon koll på vad taxonomi egentligen är? Det lät inte så. Han talade mer om att rent allmänt lovorda svensk skogsnäring och vattenkraft, vilket inte alls är samma sak som att försöka stoppa det nu liggande förslaget om taxonomi. Jag känner stor oro för att även statsministern ska schabbla bort frågan.

Sverige lever farligt med en regering och en statsminister som dels verkar förvånande dåligt insatta i frågorna och konsekvenserna av dem, dels saknar kraft att driva svenska intressen i EU. Detta kan sluta hur illa som helst, precis som det gjorde med bland annat EU-budgeten och EU:s återhämtningsfond. 

 

Två interpellationsdebatter med statsrådet Bolund (MP) om "taxonomi" 

2020-12-09

I går hade jag även två interpellationsdebatter med finansmarknadsminister Per Bolund om EU:s förslag om "taxonomi". Egentligen skulle jag bara haft en, kopplat till min egen interpellation i ämnet, men eftersom min riksdagskollega satte sig i Corona-karantän så fick jag även ta över hans debatt. Här är riksdagens videoupptagning av båda debatterna i sin helhet. Första bilden länkar till debatten kring Edward Riedls interpellation och bilden nedanför debatten kring min egen interpellation. Det var ytterligare två deltagare i dessa debatter, Lars Hjelmered (M) och Joar Forssel (L), och vi hade i stort samma kritik och frågor till regeringen så det blev ett bra samarbete och sammanlagt en hel timmes debatt med ministern. 





Jag rekommenderar att se hela debatterna och läsa min interpellation för att få en bild av frågans allvar. Om jag ska sammanfatta våra angreppspunkter mot regeringen så var det:

1. Att regeringen och ansvariga ministrar faktiskt tror att förslaget inte innebär någon tvingande reglering för någon - vilket jag och andra påpekade i debatten är helt fel. Kraven kommer fortplanta sig genom hela näringskedjan ner till de minsta företagen längst ned. Jag utvecklade det i min ursprungliga interpellation.
2. Att regeringen inte insett frågans allvar för Sverige och låtit mer aktivistiskt lagda tjänstemän sköta förhandlingarna i stället för att lyfta dem på ministernivå och även involvera statsministern.
3. Att regeringen tror att förslaget i grunden är bra för Sverige, trots att det finns en så enorm oro ute i näringslivet för svenska företag, jobb och energiförsörjning. Jag nämnde i debatten att det handlar om exempelvis skogsindustrin, IT-sektorn, vatten kraften, fordonsindustrin, fastighetssektorn, biobränsleproducenterna, avfallsförbränningen, kärnkraften, gruvindustrin och stålverken. Alla riskerar försämrad konkurrensförmåga och försvårande av kapitalförsörjningen genom det liggande förslaget.
4. Att regeringen verkar sakna en plan och en agenda för att i sista minuten försöka förändra det liggande förslaget. Man tar förvånansvärt lätt på frågan och säger att "det är gott om tid" trots att frågan nu är 5 i 12.
5. För egen del tror jag också att Miljöpartiet i grunden gillar det liggande förslaget, eftersom man i praktiken verkar vara beredda att offra det mesta i vårt samhälle för att "rädda klimatet". Att låta Miljöpartiets ministrar och departement sköta denna fråga i EU är som att sätta bocken till trädgårdsmästare.

Jag konstaterade i mitt sista inlägg i den andra debatten att jag har varit ledamot i riksdagen i drygt 14 år. Under dessa år har jag sett många EU-förslag komma och gå, både bra och dåliga. Men jag tror aldrig jag upplevt ett förslag som har potential att så oerhört allvarligt skada svenska företag, svenska jobb, svensk energiförsörjning och svensk samhällsekonomi som det liggande förslaget om taxonomi. Och samtidigt inte upplevt så stor okunnighet om förslagwts innebörd och en så total passivitet från regeringens sida för att försöka stoppa dumheterna. Nu är det upp till bevis för regeringen och ansvariga statsråd när det gäller att värna svenska intressen.
 

Regeringens totala haveri om ny järnväg mellan Göteborg och Borås 

2020-12-08

Jag har redan tidigare många gånger pekat på att Alliansen redan 2012 tog beslut om att börja bygga ny järnväg för traditionella snabbtåg mellan Göteborg och Borås 2019. Det gällde den viktiga sträckan Mölnlycke-Bollebygd, med en station på Landvetter flygplats. Pengar för bygget avsattes i budgeten 2014. Med denna nya delsträcka skulle den sämsta delen av spåren mellan de två städerna bytas mot en helt ny järnväg. Restiden mellan de två städerna skulle kortas ordentligt och det skulle underlätta den regionala pendlingen. Samtidigt skulle Västsveriges två största städer få direkt tågförbindelse till Landvetter flygplats.

Hade Alliansen fortsatts tyra Sverige hade bygget denna järnvägssträcka alltså redan varit igång, och inom några år skulle man kunnat använda till stor nytta för både arbetsmarknaden och miljön.

Men tyvärr blev det inte så. Redan efter regeringsskiftet 2014 inträdde totalt kaos i järnvägsfrågan.

Först gick det tre år när inget alls hände. Sedan 2017 drog regeringen tillbaka beslutet och de pengar Alliansregeringen satt av. Därefter återförde man pengarna några år senare - och kallade det för en satsning. Då sattes byggstarten till 2023. Nu talas om en byggstart tidigast 2025-27, men ingen vet å andra sidan längre vad som ska byggas - höghastighetståg eller räls för vanliga snabbtåg.

Trafikverket tvingades börja om från början igen med en ny förstudie och nya samråd. Samtidigt utreds nu ett antal olika tänkbara dragningar av den nya järnvägen, vilket lägger en våt filt över stora delar av Härryda, Bollebygds och Borås kommuner eftersom ingen vågar bygga inom de aktuella områdena. Det talas till och med om att Trafikverket kan kräva stopp för nya byggnadslov under ett helt år framåt. Flera av de sträckor som utreds passerar rakt igenom byar och samhällen på ett helt orimligt sätt, eftersom det kommer att tvinga många människor från sina hem och kosta massor i inlösen av byggnader. Dessa dragningar har inget stöd från berörda kommunledningar.

Till råga på allt finns nu uppgifter om att Trafikverket vill spara pengar genom att dels stryka stationsläget på Landvetter flygplats (en av de viktigaste sakerna med den nya järnvägen), stryka stationsläget i Bollebygd och dessutom lägga stationen i Borås långt utanför stadskärnan. Alla dessa saker skulle göra järnvägen mindre meningsfull och minska antalet resande. 

Samtidigt stiger kostnaderna, Riksrevisionen mfl har dömt ut satsningen på höghastighetståg som samhällsekonomiskt olönsam, och regeringen saknar finansiering för höghastighetståg. Trots detta ger regeringen inget besked - är det höghastighetståg eller räls för vanliga snabbtåg som ska byggas? Var ska stationerna ligga? Ska Landvetter flygplats få en station eller inte? Bryr man sig inte alls om vad en enig regionstyrelse i Västra Götaland och eniga kommunledningar i berörda kommuner säger om vikten att prioritera regional pendling?

Hela regeringens hantering av frågan är ett totalt sammanbrott. Sannolikt till följd av att S och MP har olika åsikter om saken. Nu vill jag och många med mig ha besked om vad som gäller. Till att börja med kommer jag att ställa en skriftlig fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) om stationsläget vid Landvetter flygplats. Står regeringen bakom tankarna på att stryka detta?

Interpellationsdebatt med socialministern om den tillfälliga pandemilagen 

2020-12-08

I dag hade jag en interpellationsdebatt med socialminister Lena Hallengren (S). Här följer hela debatten:




Utgångspunkten var min interpellation som jag ställde för några veckor sedan:




Socialministern antyder alltså i media att den tillfälliga lagen gjort att regeringen inte kunnat ta viktiga beslut under pandemin. "Lagen var inte användbar". Det som förvånar är att socialministern i SVT den 7 april, efter riksdagens beslut, var mycket nöjd och sa att "det här säkerställer ett snabbt agerande samt riksdagens inflytande".  Nu låter det alltså annorlunda. Huvudskälet verkar vara att regeringskansliet, trots åtskilliga tusen anställda, inte hade tid med arbetet att snabbt efter ett beslut skriva en proposition till riksdagen för att i efterhand pröva det akuta regeringsbeslutet. Jag påpekade i debatten att det är svårt att se någon fråga som kunnat vara viktigare?

Det är också svårt att förstå hur ministern kan veta att lagen inte fungerar när man inte prövat den en enda gång. Detta hade socialministern inget svar på.

Ministern kritiserar också moderaterna och oppositionen för att vi ställde kravet att riksdagen skulle få överpröva alla akutbeslut som regeringen tog. Detta var en rekommendation från lagrådet, och jag frågade socialministern om hon tyckte att riksdagen skulle struntat i lagrådet? Jag fick inget svar på det heller. Jag påminde också om att riksdagen var enig i sitt beslut, även Socialdemokraterna röstade för detta. Ingen sa något då om att lagen inte var väl avvägd.

Under debatten framkom också att Socialministern inte kunde nämna ett enda beslut som stoppades av den tillfälliga lagens utformning. Tvärtom sa hon att de förslag regeringen tagit fram under pandemin prövats av riksdagen på vanligt sätt eftersom det gått snabbare. Min slutsats blir därför att försöken att skylla ifrån sig på riksdagens villkor faller platt. Regeringen har inte haft ett enda lagförslag som inte kunnat genomföras.

Slutligen kom socialministern med en märklig invändning - hon frågade mig vilka beslut jag anser att regeringen borde tagit. Jag svarade att jag inte sitter i regeringen och inte styr myndigheterna - det är inte socialministern som ska fråga ut mig utan jag som frågar ut henne. Det är regeringen som ansvarar för landets krisberedskap - inte en enskild oppositionspolitiker.

Enigt KU bifaller min KU-anmälan av energiminister Anders Ygeman (S) 

2020-12-07

I dag debatterade Konstitutionsutskottet årets så kallade granskningsbetänkande. Ett enigt KU beslutade bland annat att rikta kritik mot energiminister Anders Ygeman (S) efter min anmälan. Anmälan rörde Ygemans felaktiga påståenden på twitter att Ringhals reaktor 2 hade allvarliga rostskador, och dettas styrkte han med bilder - som jag dock avslöjade var gamla och tagna innan dessa rostskador reparerats.

Här är KU:s utredning av ärendet. Man åberopar KU-praxis att statsråd ska tala sanning i sociala medier, och nämner bland annat ett beslut i KU från 2018 rörande justitieminsiter  Morgan Johanssons (S) felaktiga påståenden om arbetslösheten bland utrikes födda (även detta var för övrigt efter en KU-anmälan från mig).

KU avslutar sin utredning om min anmälan mot Ygeman så här:

Utskottets ställningstagande
 
Som utskottet har uttalat i tidigare granskningar har statsråd, i likhet med alla andra medborgare, rätt att göra uttalanden i olika sammanhang men statsråd kan behöva ta särskilda hänsyn. Vidare är det viktigt att ett statsråd har säkerställt att hans eller hennes uttalanden grundas på uppgifter som är korrekta, vilket dock inte utesluter att statsråd i debatter och andra politiska sammanhang uttrycker sig tillspetsat eller polemiskt.  De fotografier som funnits med i Anders Ygemans Twittermeddelanden den 17 och den 29 december 2019 visar skador på bottenplåten i kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 som hade reparerats vid tiden för Twittermeddelandet, även om korrosionsangrepp som var grundare än dessa alltjämt kvarstod.  Genom att fotografierna visar skador som hade reparerats och som var allvarligare än kvarstående skador, gav Anders Ygemans Twittermeddelanden en bild som inte är korrekt. 
 
Jag kommer att fortsätta att bevaka att statsråden inte ljuger i sociala medier. Twitter och facebook är ingen fristad för osanningar från våra ministrar.

Akut elbrist hotar - jag ställer tre interpellationer till energiministern 

2020-12-07

Larmen om hotande elkris i delar av Sverige kommer nu allt tätare. Från att tidigare främst ha berört Storstockholm, Mälardalen och Skåne ser vi nu hur även andra delar av landet börjar få liknande problem. I artikeln ovan framgår exempelvis att Borealis i Stenungsund i Bohuslän ser akuta hot mot eltillförseln.

Det allvarliga läget blir än mer oroväckande när man vet att Ringhals 1 också kommer att stängas vid årsskiftet Moderaterna försökte härom veckan in i det sista att få regeringen att avvakta med nedstängningen, men vårt förslag röstades ned i Näringsutskottet. Det är enligt min åsikt helt oansvarigt att stänga ned en väl fungerande kärnkraftreaktor i förtid, samtidigt som landet har problem med elförsörjningen. Detta samtidigt som alla talar om att vi behöver en ökad elektrifiering av både industri och transporter.

Med anledning av det akuta läget har jag flera interpellationer till energiminister Anders Ygeman. Två gäller den hotande elbristen och den tredje handlar om att nätavgifternas andel av elräkningen ökat kraftigt på senare år, vilket gör det mindre intressant för konsumenterna att spara el.

Min sammanfattande poäng är att om politikerna på allvar vill att svenska folket och svenska företag ska gå över till allt större användning av el som energikälla så måste vi dels se till att det finns tillräckligt med el, dels se till att elen inte är onödigt dyr - och det gäller även nätavgiften. 

Gott om billig el är den allra bästa insatsen för miljön!

Elförsörjningen och satsningen på elbilar 

Elförsörjningen i vinter  

Elnätsavgiftens storlek 

Den självklara klimatfrågan journalisten "glömde" ställa 

2020-12-06

I dag i Aftonbladet finns en artikel om en ö vid USA:s sydkust som håller på att försvinna. Havet äter upp ön bit för bit och det går nu inte längre att bo kvar. Invånarna måste evakueras. Och allt beror på "klimatförändringar" skriver Aftonbladets reporter.



Det intressanta är inte det som står i artikeln och det som sägs i inslaget i filmen, utan det som inte sägs. Frågorna som varje logiskt tänkande reporter borde ställt om man var seriöst nyfiken på det som hänt med denna ö, i stället för att använda artikeln som ett redskap för en alarmistisk klimatskrämselagenda. 



När man läser artikeln inser man ju snabbt att det är något som inte stämmer. Är det verkligen "klimatförändringar" som gör att ön sjunker i havet? Intervjun baseras på en intervju med en manlig öbo, kombinerat med en del bakgrundfakta. Följande framkommer:

1. "Isle de Jean Charles har förlorat 98% av sin landmassa sedan 1955 till följd av att vattennivån höjts och landmassan eroderat."

2. "Min pappa brukade gå till en sjö här borta för att fiska när han var liten, men när jag föddes fick man ta båten dit. När pappa växte upp gick man till fots."

Mannen som intervjuas är 55 år. Han föddes alltså 1964. När han föddes fick man alltså ta båten där man tidigare kunde gå till fots. När hans pappa var barn kunde man gå till fots - det bör rimligen då ha varit på 1930-40-talet. Under de kommande kanske 30 åren alltså hände något dramatiskt som satte stora delar av ön under vatten. Vad berodde det på? Jag kan inte hitta några uppgifter vare sig om stigande temperaturer under denna period eller något samband med stigande mänskliga utsläpp av koldioxid - de utsläppen var som bekant mycket låga under dessa årtionden. Om det var klimatförändringar som orsakade att havsnivåerna steg i mitten av 1900-talet, eller medförde fler oväder så berodde det i vart fall inte på mänskligt orsakade klimatförändringar (men kanske annnan mänskjlig aktivitet, mer om det nedan). 

Samtidigt kan man konstatera att denna ö ligger precis vid havskusten (vid utloppet av Mississippi), att den ligger extremt lågt i förhållande till havet och att den består av material som eroderar bort av havsvågor, oväder, muddring och oljeborrning. Det är inte första gången svenska media skriver om denna ö. Redan 2017 hade SVT ett inslag med samma vinkling. Den gången avslöjade jag att det fanns helt andra faktorer som orsakade att denna ö sjunker ned i havet. Läs hela blogginlägget här.

I artikeln sägs uttryckligen att det är både stigande havsnivåer och erosion som orsakar att ön håller på att försvinna. Om havet stigit på samma sätt som genomsnittet på jorden handlar det om ca 3 mm/år sedan flera hundratals år (sannolikt sedan senaste istiden), och det utan någon som helst tidigare koppling till några klimatförändringar orsakade av människan. 3 mm/år blir 3 dm på 100 år. För en ö där landnivån knappt reser sig över havet blir en havsnivåhöjning på 3 dm per sekel till slut ohållbar, särskilt om ön samtidigt sjunker. Ön kommer obönhörligen att försvinna. Alldeles utan någon av människan orsakad klimatförändring, och alldeles oavsett om vi så minskar våra koldioxidutsläpp till noll. Ön försvinner oavsett. 

Att drabbade människor i sin frustration och desperation skyller på klimatförändringar är begripligt. Det är givetvis också ett sätt att möjligen kunna få ekonomisk kompensation av samhället för att man tvingas flytta från en plats som helt enkelt aldrig varit långsiktigt beboelig. Men borde inte journalisten ställt de rimliga följdfrågorna? 

Av artikeln framkommer att stora delar av ön sedan länge ligger på havets botten. Ön har alltså försvunnit redan långt innan de (enligt datormodellerna) framtida snabbare stigande havsnivåerna och den ökande mängden oväder ens har inträffat. Det är helt uppenbart inte av människan orsakade klimatförändringar som får denna ö att försvinna. 

Återigen används naturliga och dramatiska förändringar av vår jord som tillhyggen i en allt mer alarmistisk klimatdebatt. I detta fall var det ju mycket enkelt att snabbt avfärda påståendena, men andra artiklar är mer försåtliga. Jag tycker inte det är en värdig journalistik, och jag tänker fortsätta att granska alarmistiska artiklar som skrivs om klimathotet. Alltför mycket saknar relevans när man bara skrapar det allra minsta lilla på den klimatalarmistiska ytan.


 

Elfsborg slutar tvåa i allsvenskan 2020

2020-12-06



Efter dagens 2-2 i sista allsvenska matchen hemma mot AIK står det klart att Elfsborg slutar tvåa i allsvenskan. Att det blev oavgjort i sista matchen speglar väl på något sätt hur året sett ut - Elfsborg har förlorat minst antal matcher av alla lag, bara tre stycken, men har å andra sidan spelat oavgjort i lite för många för att på allvar kunna vara med och slåss med Malmö om guldet. Samtidigt har endast två lag gjort fler mål än Elfsborg, och endast fyra lag har släppt in färre mål. Elfsborg har visat hög kvalité i samtliga lagdelar. 

Årets andraplats ger återigen gulsvarta medaljer, och dessutom blir det europaspel nästa år. Det blir också Elfsborgs tionde medaljplacering på de senaste femton säsongerna. Den i särklass starkaste perioden i Elfsborgs historia. 

Jag tror de flesta håller med om att Elfsborg presterat långt över förväntningarna och att man har gjort en fastastiskt bra säsong. Det trista är att vi supportrar inte kunnat se en enda match live, utan fått hålla tillgodo med tv-soffan. Men medaljerna kan ingen ta ifrån Elfsborg, inte ens Corona.

Nyhet ikväll - regeringen vill i praktiken öppna för fri invandring 

2020-12-04

I kväll kom nyheten att Regeringen en sen fredag smyger ut ett lagförslag på migrationsområdet som är synnerligen långtgående. Moderaternas migrationspolitiske talesperson, tillika ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, var den som upptäckte och larmade om saken i sociala medier ikväll.

Här är hela författningstexten som alltså presenterades klockan 16.30 en fredagkväll.

Förslaget innehåller bland annat en mycket mer generös anhöriginvandring än idag, man inför också de mest generösa reglerna för "humanitär skyddsgrund" som Sverige haft på åtminstone 40 år. Man ger dessutom remissinstanserna bara till den 10 januari på sig att kommentera förslaget - elegant inprickat mitt under en pandemi och kommande jul- och nyårshelger så att så få som möjligt ska orka sätta sig in i förslaget och protestera.

Här är en del av texten i författningsförslaget:




Jag har bara läst förslaget lite snabbt denna sena kväll, men här är några nedslag och bedömningar jag gör, med reservation för att jag kan ha missförstått något i hastigheten. Jag lär återkomma i frågan.

Texten ovan rör delen om den nya "humanitära skyddsgrunden". Tidigare krävdes "synnerliga skäl" för att vuxna skulle få permanent uppehållstillstånd till följd av anknytning. Synnerliga skäl tolkas juridiskt mycket strikt. Nu ska det räcka med "särskilda skäl" vilket juridiskt betyder att det inte behövs särskilt mycket överhuvudtaget. Nu ska tydligen dessutom anknytning även under tiden asylansökan behandlas (!) kunna ge rätt till permanent uppehållstillstånd. Det räcker alltså att studera eller inleda en relation med någon under tiden asylansökan utreds (!) så är uppehållstillståndet klart. Och något krav på försörjningsansvar finns inte. Samma sak om man bor en tid hos en svensk familj (exempelvis ungdomarna som omfattas av gymnasielagen). Det sista stycket syftar uppenbarligen på dem som fått stanna enligt gymnasielagen. Där var villkoret från början att de skulle studera klart gymnasiet och därefter få ett fast jobb inom sex månader för att få stanna. När det nu inte lyckas gör regeringen allt för att hitta andra vägar för att låta alla dessa stanna ovsett. Trots att ingen av dem ansetts ha asylsäl.

Jag kan inte tolka det på annat sätt än att lagförslaget medför att alla som vill kan komma till Sverige och se till att skapa sig något slags anknytning till Sverige, studera eller bosätta sig i en svensk familj eller inleda en relation med en person som har uppehållstillstånd så får man permanent uppehållstillstånd. I praktiken blir det som regeringen nu föreslår möjligt med närmast helt fri invandring till Sverige för mycket stora grupper som vet hur man kan utnyttja regelverket eller får hjälp av svenska jurister att göra det.

När det gäller anhöriginvandring öppnar man samtidigt upp för en ny möjlighet till uppehållstillstånd "på grund av anknytning i vissa fall för en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda samboförhållande med en person som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om förhållandet etablerats redan i hemlandet". Med andra ord - utan försörjningskrav kan man alltså ta hit vem som helst av samma eller motsatt kön, om man bara påstår att man haft en relation i det forna hemlandet och har för avsikt att leva som sambor i Sverige. Uppgifterna blir självklart helt omöjliga att kontrollera. Även detta leder i praktiken till helt fri invandring för alla som någon påstår sig ha haft en relation med tidigare.

Sammantaget är detta det mest godtrogna, naiva och ogenomtänkta lagförslag jag sett sedan gymnasielagen. Med denna lagstiftning skulle Sverige sannolikt få EU:s mest generösa migrationspolitik - igen. Det blir i princip fri invandring för stora grupper, även om de saknar asylskäl, om de bara agerar på "rätt" sätt när de kommer hit. Och det blir svenska skattebetalare som får betala för försörjningen. Sverige har inte råd med detta i det allvarliga läge vi redan idag har efter den extremt stora invandringen på senare år.

Från moderat sida kommer vi ta tuff strid mot detta. Tyvärr lär väl S, MP, V och C (och ev L) ändå rösta igenom förslaget med majoritet i riksdagen. Det vi då kan göra är att utfärda ett vallöfte om att riva upp lagen om vi vinner valet 2022.

Interpellation till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

2020-12-04

I dag har riksdagens registrerat min interpellation till statsrådet Eva Nordmark (S) om det allvarliga läget på den svenska arbetsmarknaden, där vi numera tillhör de sämre i EU. Debatten mellan mig och ministern blir det fredagen den 18 december. 

På tisdag debatterar jag "taxonomi" med statsrådet Bolund (MP) 

2020-12-03

Under nästa vecka har jag inte mindre än fyra debatter i riksdagen. Två interpellationsdebatter på tisdag, en ärendedebatt i Finansutskottet på torsdag och en interpellationsdebatt på fredag.

På tisdag debatterar jag bland annat frågan om "taxonomi" med ansvarigt statsråd Per Bolund (MP). Frågan är som jag tidigare påpekat oerhört viktig för svenskt näringsliv, svenska jobb och svensk energiförsörjning. Det finns fyra interpellationer med koppling till denna fråga, två från M, en från L och en från SD, då det blir en lång debatt.

Här är min interpellation i sin helhet, med de fyra frågor jag ställt till statsrådet:
 

EU-förslaget om taxonomi

Interpellation till statsrådet Per Bolund (MP)

Begreppet ”taxonomi” är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden. I sak kan man ju tycka det är bra med en gemensam standard för detta. Samtidigt får denna EU-norm stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.

Tyvärr ser vi nu hur både svensk vattenkraft och svenska biobränslen med det liggande förslaget kraftigt skulle missgynnas. Stora delar av svenskt skogsbruk riskerar också att betraktas som icke hållbart, liksom exempelvis vår kärnkraft, gruvindustri, stålproduktion och fordonsindustri.

Ju mer man sätter sig in i frågan, desto tydligare blir det att detta förslag är ett allvarligt hot mot svenska företag, jobb och energiförsörjning.

Jag tänkte återkomma till ett svar som Per Bolund gav på en fråga i riksdagens frågestund den 26 november. Frågan handlade om betydelsen för skogsnäringen med dessa långtgående regler där förslaget inte bara innebär att skogsbruksplaner ska godkännas av en myndighet och följas upp vart femte år – det kommer också att krävas kolbalansstudier före varje skogsbruksåtgärd. Det blir såklart helt ohållbart för små skogsägare att hantera – både vad gäller administration och kostnader.

Svaret från statsrådet Bolund var då att ”taxonomin inte på något sätt utesluter aktiviteter” och inte ”förbjuder investeringar eller åtgärder" inom skogsbruket. 

Svaret andas en oförmåga hos statsrådet att inse vad dessa regelverk kommer att medföra i varje led för skogsnäringen. Varje större skogsbolag som vill vara certifierat som ”hållbart” kommer att avstå från att köpa virke av leverantörer som inte uppfyller EU-kraven. EU-normen kommer därför att fortplantas i varje led ned till den lilla skogsbonden längst ned i kedjan som driver småskaligt skogsbruk. Denne kommer inte att kunna sälja sitt virke om man inte uppfyller EU-normen. För att klara detta lär det behövas hjälp av konsulter som kostar pengar, man kommer att behöva certifieras, vilket kostar pengar, och man kommer att tvingas till en mängd administration vilket kostar tid och pengar. Risken finns också att man inte kan driva sitt skogsbruk på det sätt man brukar utan tvingas ändra detta i enlighet med EU:s krav.

Jag har svårt att tro att inte statsrådet inser detta, och jag tror dessutom att det egentligen är ett av syftena med en EU-norm för taxonomi, att det efter hand ska genomsyra hela skogsnäringen på alla nivåer. Det är kanske rimligt om regelverket är väl avvägt och anpassat till svenska förhållanden men inte om det blir utformat så som förslagen ser ut.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

1. Vad menade statsrådet med sitt uttalande om att ingen är tvingad att följa reglerna och att alla gör som de vill; insåg inte statsrådet vad effekterna blir?
2. Anser statsrådet att frågan om svenskt skogsbruk är viktig och att taxonomin kan bli ett stort problem, och vad gör i så fall statsrådet åt saken?
3. Hur har statsrådet agerat under förhandlingarna om taxonomi i EU?
4. Är statsrådet och regeringen beredda att rösta nej till förslaget om taxonomi i EU?

Förfärande dödsfallssiffror 

2020-12-02

I dag nåddes vi av nya förfärande siffror över antalet avlidna i Covid19. Bara sedan igår har 174 nya dödsfall rapporterats in. Tillsammans med gårdagens inrapporterade dödsfall har Sverige nu på mindre än en vecka lika många döda som Norge respektive Finland rapporterat under hela pandemin. Totalt är det nu nära 7.000 döda i Sverige mot ca 850 i Danmark, ca 330 i Norge och 400 i Finland.  

Dödsfallskurvan börjar nu se ut som i våras, och dagens inrapporterade siffror tangerar de högsta siffrorna från i våras på ett enskilt dygn. Även om alla dödsfallen inte skett senaste dygnet så var det likadant i våras, så siffrorna är jämförbara:


 


Man undrar hur det kunde gå så fullständigt fel med pandemibekämpningen i Sverige? Att bara skylla på äldreomsorgen är fel - bara en dryg tredjedel av de avlidna har bott på äldreboenden. Och över 700 av de avlidna är under 70 år. 

Med anledning av det allvarliga läget kommer jag att ha två interpellationsdebatter nästa vecka med ansvariga statsråd. På tisdag eftermiddag debatterar jag med socialminister Lena Hallengren (S), och interpellationen rör hennes påstående att regeringen inte kunnat använda den tillfälliga lagen som riksdagen beslutade om för att hjälpa regeringen att hanetra pandemin. På fredag efter lunch debatterar jag med inrikesminister Mikael Damberg (S) och den  interpellationen handlar om hur oklara besked, uttalanden och riktlinjer från regeringen och dess myndigheter riskerar att undergräva förtroendet för hela den svenska (oklara) strategin för bekämpning av pandemin.

Ska "de gröna" även få knäcka hela EU:s bilindustri? 

2020-12-02

Att det just nu pågår ett ren hetjakt mot privatbilismen är knappast någon nyhet. Det gäller inte bara i Sverige utan även på EU-nivå. Fordon som går på bensin eller diesel ska bannlysas, och i stället ska vi köra elbilar - som kostar enorma pengar att köpa, som har begränsad räckvidd, som inte klarar tunga transporter eller fungerar som dragfordon, och där det dessutom redan nu börjar bli problem med elförsörjningen för laddning och där materialet för batteritillverkningen är en bristvara redan med dagens låga andel elfordon.

Denna tankeväckande debattartikel har skrivits av motorjournalisten Tege Tornvall och jag lägger ut den här i sin helhet:

EU:s gröna kastrerar bilindustrin
 
Med nya avgasnormen Euro 7 vill EU definitivt förbjuda nya bensin- och dieselbilar. Euro 7 kräver rena avgaser från första metern som en bil rör sig. Det klarar bara helt eldrivna bilar – om man inte mäter vad som krävs för att utveckla och tillverka dem och hur den elektricitet produceras, som skall driva dem.
 
Euro 7 har ännu inte beslutats men föreslås för införande 2025. Drivande bakom kravet är gröna partier med understöd av olika miljö- och klimatorganisationer med kontor och tiotusentals lobbyister i Bryssel.
 
EU-organet Transparency International listar totalt nästan 10.000 organisationer i EU:s frivilliga lobbyregister med över 90.000 anställda med uppgift att följa och påverka EU:s politik. Av dem är 6.240 officiellt ackrediterade till EU-parlamentet.
 
Bland de 50 största finns organisationer för bl. a. banker, industrier, energi- och oljebolag, IT- och dataföretag samt handel. Där finns även sju internationella miljö- och klimatorganisationer med totalt runt 100 miljoner kronor lobbybudget. Därtill kommer en mängd mindre miljöorganisationer med egna resurser.
 
En av dem är tyska DUH (Deutsche Umwelthilfe) med mål att bekämpa särskilt tysk fordonsindustri. DUH driver orealistiska krav på låg förbrukning av bensin och diesel samtidigt med extremt låga utsläpp av kväveoxider och partiklar.
 
Nu har DUH och andra miljöorganisationer fått gröna politiker att förhandla fram förslag om att bensin- och dieselmotorer inte får släppa ut orenade avgaser ens när de startas. Allmänt känt är att de bara kan förbränna bränslet fullständigt när de är varma. Kallstarter ger alltid orenade avgaser.
 
Det kan man undvika genom att förvärma motorer till driftstemperatur. Men det nämner inte EU-förslaget. Det är direkt avsett att utesluta allt utom hel eldrift.
 
Förbud i praktiken
 
”Genom den planerade Euro 7-normen kommer EU-kommissionen att i praktiken förbjuda nya fordon med förbränningsmotor från år 2025”, säger Hildegard Müller, chef för den tyska fordonsindustrins branschförening VDA.
 
Enligt förslaget anses helt eldrivna bilar inte släppa ut koldioxid, trots att både deras tillverkning och deras elektricitet kräver stora resurser och mycket energi.
 
I stället för att protestera följer tyska fordonstillverkare motståndslöst med och avskedar tiotusentals anställda för att skära kostnader och frigöra kapital för att utveckla och tillverka  dyrare fordon med sämre praktisk brukarnytta.
 
EU vill snabba på utvecklingen genom högre subventioner för eldrivna bilar och skärpt skatt för konventionella bensin- och dieselfordon. Men av statsfinansiella skäl måste subventionerna med tiden avvecklas. Då blir ägande och bruk av bilar allmänt dyrare och svårare.
 
Det är kanske meningen. Europas gröna ogillar vägtransporter och bilar – oavsett bränslen och motortyper. De vill få oss alla att åka kollektivt och helst på räls. Det parlamentariska läget i många europeiska länder ger dem möjlighet att nå sina mål genom att medvetet motarbeta och skada Europas fordonsindustri.