Corona/Covid19

Här samlar jag alla blogginlägg som rör den pågående Corona-krisen när det gäller kampen mot smittspridning och hur sjukvård och omsorg fungerar. Dessutom min kamp mot krav på vaccinpass inom landet. Inlägg som rör samhällsekonomi och ekonomiska krisåtgärder finns samlade under fliken ekonomisk politik

Hanteringen av pandemin gav en perfekt grund för konspirationsteorier

2023-02-05

I mitt förra inlägg skrev jag om hur politik och media bär ett tungt ansvar för att olika konspirationsteorier växer sig starka och drog följande slutsats:

Om människor känner att politiska beslut är fullständigt orimliga och ologiska kommer det att göda alla tänkbara konspirationsteorier. Samma sak när media styrs av vad som för tillfället är politiskt korrekt. Jag ser det som ett rop på hjälp - när människor tappar tron på oss politiker och granskande media söker man någon annan slags sanning. Och det kan bli en konspirationsteori.

Ett av de bästa exemplen på en fråga där både politik och media landat totalt fel är hanteringen av pandemin. Alla mina blogginlägg med koppling till Covid19 har jag samlat på denna speciella sida som jag gjorde för att följa turerna under pandemin. När jag läser nu i efterhand kan jag dela in pandemin i två olika faser.

I början av pandemin visade det sig att beredskapen hos våra myndigheter och hos dåvarande regeringen för att hantera en (möjlig) samhällskris var pinsamt dåliga. Myndigheter skyllde på varandra eller på regioner och kommuner, besluten var motstridiga och till och med de högst beredskapsansvariga sprang omkring som yra höns. Och regeringen var helt tyst och gömde sig bakom Folkhälsomyndigheten. Första fasen av pandemin visade att regering och myndigheter inte klarade av att ta ansvar i en kris. Detta skapade i sig en oro hos befolkningen och undergrävde förtroendet för samhällets förmåga att skydda medborgarna under en kris. Kritiken bekräftas även i Coronakommissionens rapport som riktar hård kritik mot myndigheterna.

Andra fasen av pandemin blev en reaktion mot den första. Nu ville man ta revansch! Plötsligt började regeringen hålla presskonferenser i stort sett dagligen, man pressade myndigheterna att införa allt hårdare sanktioner för att "visa handlingskraft", trots att myndigheternas experter ofta var kritiska. Sedan spårade det ur helt med i praktiken ett vaccinationstvång för att få leva normalt i sitt eget land, och till och med mitt eget parti argumenterade för krav på vaccinpass för att få delta i samhällslivet - trots att alla insatta redan då visste att vaccin inte skyddade mot smittspridning överhuvudtaget, och att naturlig immunitet var minst lika bra. I denna fas av pandemin handlade allt om att tävla om att visa handlingskraft, oavsett om förslagen var vetenskapligt underbyggda eller inte. I samhällsdebatten drevs dessutom närmast ett hat mot ovaccinerade, och politiker i både Sverige och utomlands uttalade saker om ovaccinerade som i min värld är så fjärran från demokrati, respekt och mänskliga rättigheter att jag häpnade. Det var ett så fruktansvärt slag mot allt som var rimligt att jag för egen del på allvar övervägde att i protest lämna både mitt eget parti och riksdagen. Jag skämdes så för hela det politiska etablissemanget där samtliga åtta partier stod för helt orimlig politik. Jag ska inte här upprepa den extremt hårda kritik jag framförde till min egen partiledning och min riksdagsgrupp, men de som var med minns med all säkerhet vad jag sa. Jag vägrade som många vet också delta i riksdagsomröstningen om krav vaccinpass i januari 2022. Andra fasen av pandemin ödelade hos många människor det förtroende som fanns kvar för politiker och myndigheter när det gällde pandemin.

Nu är pandemin över och har övergått i en variant av säsongsinfluensa, precis som experterna sa i början att det skulle bli. Nu har i stället en ny samhällsdebatt blossat upp, och det gäller påstådda biverkningar av vaccinerna mot covid 19. Denna fråga är enormt infekterad, och politiken och media har återigen valt en galen linje, nämligen att försöka tiga ihjäl debatten. Detta tror jag är fullständigt fel väg att gå, inte minst med tanke på att många minns de allvarliga biverkningarna som drabbade vissa yngre efter vaccination mot svininfluensa. Det är ett faktum att antalet anmälda allvarliga biverkningar av covidvacciner till Läkemedelsverket faktiskt är rekordstort, och det finns många vittnesmål inifrån sjukvården både i Sverige och utomlands om oförklarliga händelser som påstås ha koppling till vaccinerna. I Sverige finns Läkarupproret och Sjuksköterskeupproret som, förutom att vårdetiskt vara emot krav på vaccinpass, också oroas över påstådda biverkningar av vaccinerna. 

Den 21-22 januari höll Läkarupproret en internationell konferens i Stockholm om pandemihanteringen. Över tusen personer deltog, och man diskuterade bland annat vaccinernas effekter, vittnesmål om vaccinskador, överdödlighet samt tystnadskulturen inom media och politik. Man kan ju tycka att en sådan konferens borde ha ett visst samhällsintresse och medialt intresse, med tanke på att det är människor inom sjukvården och tidigare anställda inom läkemedelsindustrin som driver debatten. Men tystnaden i traditionella större media var bedövande. Läkarupproret har till och med stängts av på facebook. 

En av få tidningar som uppmärksammat konferensen är den kristna tidningen Världen Idag. Man ägnade ett helt uppslag åt konferensen med intressanta intervjuer av såväl arrangörer och deltagare på konferensen, samt med Läkemedelsverket och skaparen av mRNA-tekniken som används i covidvaccinerna. En bred allsidig belysning som jag hade velat se i fler tidningar. Även Epoch Times uppmärksammade konferensen.  

Jag tycker såklart precis som alla andra att det är skrämmande att läsa vittnesmål om allvarliga eller konstiga bieffekter, eller rent av dödsfall som påstås bero på vaccinen. Extra allvarligt känns det när det är läkare och andra experter som uttalar sig. Men jag saknar precis som de flesta kunskap om hur man bedömer biverkningar och skador av vacciner. Jag kan helt enkelt inte bedöma vad som är sant eller falskt, lindrigt eller allvarligt bland alla dessa exempel. Jag måste lämna frågan åt professionen inom Läkemedelsverket och lita på att de gör en saklig bedömning. Men i detta läge är det samtidigt viktigt att stimulera en seriös samhällsdebatt där media verkligen borrar i frågorna, talar med experter och ansvariga myndigheter, skriver analyser, talar med drabbade, följer debatten utomlands och låter båda sidor komma till tals. Jag förväntar mig också att ansvarig myndighet är öppen med sin information och svarar på frågor, och att politikerna visar intresse för att svenska folket ska få en korrekt bild av biverkningarna efter covidvaccinen. Att försöka tiga ihjäl debatten och kalla alla som är oroliga för biverkningar av vaccinen för "anti-vaccers" är en vansinnig strategi om man vill behålla det traditionellt höga förtroendet för vacciner i Sverige. Man kan faktiskt generellt vara för vacciner men orolig för biverkningar av ett visst vaccin, det är inget konstigt alls, precis som man kan vara för vacciner men mot vaccintvång eller krav på vaccinpass. Utan en total transparens om biverkningar och vaccinskador efter covid19-vaccinen kommer onödigt många människor att känna tvekan inför kommande nya vacciner i situationer när det kanske kommer en ännu värre pandemi. Det vore extremt allvarligt i ett längre perspektiv, och det vore även en katastrof för tilltron till samhällets institutioner.

Och då är vi inne på detta med konspirationsteorier. När politiken först agerar oengagerat, och därefter överreagerar och inför ovetenskapliga restriktioner, sedan kastar bort mänskliga fri och rättigheter genom att dela in befolkningen i vaccinerade och ovaccinerade och ger dem olika rättigheter, för att sedan försöka tiga ihjäl all debatt kring påstådda biverkningar av vaccinet så har man gjort så många allvarliga fel att det går att tala om en total politisk härdsmälta. Och då börjar människor såklart undra hur man kunde ta så många orimliga beslut i rad, vad det är man försöker dölja och varför inte media skriver något alls om saken. Bättre grogrund för fantastiska konspirationsteorier är nog svårt att skapa. 

Låt oss lära av alla dessa misstag och aldrig hamna här igen! Vårt samhälle behöver rustas för kriser, och myndigheter redan från början veta vad de ska göra, lugnt, genomtänkt och sansat. Politiska åtgärder får inte bygga på populism, rädsla eller vilja att "visa handlingskraft" utan på vetenskap och erfarenhet. Politiker måste hålla huvudet kallt i krissituationer - det är DÅ det är som allra viktigast att visa att man står upp för grundläggande värden i svensk grundlag som exempelvis mänskliga fri- och rättigheter. Och i de efterföljande analyserna och utvärderingarna efter en samhällskris måste politik och myndigheter vara helt transparanta och media måste göra sitt jobb och rapportera allsidigt även om jobbiga frågor som människor diskuterar. Klarar inte samhället av allt detta kommer konspirationsteorierna ta över.


Till slut - man ska komma ihåg att Sverige långtifrån långtifrån var värst i denna fråga, snarare tvärtom faktiskt. Våra restriktioner var  exempelvis mer nyanserade än i stora delar av EU, och politiken avvisade tankar på direkt vaccintvång. Tänk då vilken grund för konspirationsteorier det finns i andra länder där man gjorde mycket värre utfall och närmast genomdrev organiserad förföljelse (!) mot ovaccinerade eller rent av diskuterade bestraffning (!) av människor som inte ville vaccinera sig. Politikerna i dessa länder tappade huvudet totalt och det var förödande för förtroendet för politiker och samhälle och kommer att få efterverkningar i många år framöver. 


 

 

Inget utredningsförslag om ändrad grundlag inför nya pandemier

2022-06-01

Många har uttryckt oro för att den av regeringen tillsatta utredningen för översyn av smittskyddslagen i sitt delbetänkande skulle föreslå ändringar i grundlagen för att möjliggöra närmast undantagstillståndsliknande åtgärder vid pandemier och allvarlig smittspridning. Något som kunde leda till att regeringen beslutar om lockdown, utegångsförbud och liknande inskränkningar i grundlagsskyddade fri- och rättigheter.

Jag har kommenterat saken tidigare, både här och i olika medier, och uttryckt en försiktig oro, men också varit tydlig med att vi måste avvakta utredningens förslag och sedan ta det därifrån.

Den 24 maj presenterades utredningens delbetänkande, men först i går presenterades detta som en nyhet på regeringens webbplats. I delbetänkandet konstateras att "Utredningens bedömning är att det inte är ändamålsenligt att i delbetänkandet lämna förslag till ändringar i smittskyddslagens bestämmelser om extraordinära smittskyddsåtgärder. Förslag bör i stället lämnas i samband med den mer övergripande översynen av smittskyddslagen som ska redovisas i slutbetänkandet".

Slutbetänkanden kommer att lämnas efter valet i höst, vilket betyder att det inte kommer att bli några grundlagsändringar för riksdagen att ta ställning till före valet. Det betyder att eventuella grundlagsändringar kan genomföras först efter valet 2026 om man nu skulle komma fram till att det behövs.

Om man läser sammanfattningen av det nu levererade delbetänkandet finns det dock inget som tyder på att några grundlagsändringar skulle bli aktuella - tvärtom nämns att det finns osäkerhet kring hur effekten varit av olika åtgärder som genomförts i Sverige och i andra länder, och att detta behöver utvärderas mer noggrant., samt att olika åtgärder måste vägas mot varandra. 

Jag välkomnar utredningens besked. Grundlagen är inget man godtyckligt ska mixtra med - skrivningarna om mänskliga fri- och rättigheter måste värnas och inte inskränkas på ett godtyckligt sätt. Det finns också goda skäl att sådana eventuella inskränkningar passerar riksdagen före beslut för att ha en tydlig demokratisk legitimitet. Jag tycker inte en regering ska ha mandat att själv ta sådana beslut.


Här är hela utredningens delbetänkande för den som vill läsa mer.




Intervjuad om min syn på regeringens utredning om skärpt smittskyddslag

2022-04-25

Jag har flera gånger varnat för både den svenska och utländska politikens hantering av pandemin, med på sina håll drakoniska inskränkningar av människors frihet utan någon som helst vetenskaplig analys av nyttan och framstressad vaccinationshysteri som på många håll följdes upp med krav på vaccinpass för att helt enkelt få leva fritt i sitt eget land - något som tyvärr även fanns under en kortare tid även i Sverige. Följden blev bland annat att politiker och myndigheter skapade misstro mellan människor, men medförde också ett minskat förtroende för politiker, samhälle - och för vacciner, och det skapade en fantastisk grogrund för olika konspirationsteorier - helt enkelt för att det var svårt att förklara de orimliga besluten i ett antal länder på annat sätt än som en följd av något slags världskonspiration som ville ta makten över människorna. 

Vi såg hur vanligtvis civiliserade länder som Australien och Canada tappade hela sin värdighet och behandlade människor extremt illa under pandemin. Vi såg hur normalt stabila länder i vår närhet, som Österrike och Tyskland hotade med enorma böter för dem som inte vaccinerade sig mot covid - förslag som senare drogs tillbaka som tur var. Vi hörde hur "liberala" premiärministrar i både Frankrike och Canada uttalade att de som inte vaccinerade sig "inte var riktiga medborgare". Och även i Sverige fanns brett politiskt stöd för att kräva uppvisande av vaccinpass för att få delta i vissa aktiviteter - något jag själv som bekant öppet vägrade att rösta för i riksdagen. I dag upplever jag att många lagt detta bakom sig, en del skäms och andra låtsas som att de egentligen aldrig var för detta. Men när det var skarpt läge var det inte många som stod upp för grundläggande mänskliga fri och rättigheter och vi som kritiserade politikens bristande respekt för grundlagen blev ganska hårt angripna.

I Kina ser vi nu fullständigt hårresande reportage och amatörfilmer som visar hur 25-miljonersstaden Shanghai stängts ned för att stoppa omikron - som i praktiken knappast gör särskilt många sjuka. Hela staden har varit nedstängd i snart fyra veckor, och folk svälter. På nätterna samlas människor på sina balkonger och skriker ut sin ilska över staden. Många vittnesmål finns om självmord där människor hoppar från hustak och balkonger eller hänger sig i sina lägenheter. Myndigheterna låser ytterdörrarna och låter inte någon komma ut, inte ens för att rasta hunden. 

Det är mot denna dystra bakgrund som i vissa delar uppvisade ett totalt sammanbrott för normala västerländska frihetsvärderingar och respekt för individen som man ska se debatten kring regeringens översyn av smittskyddslagen och därmed eventuellt kopplade grundlagsändringar.

I september tillsatte den svenska regeringen en utredning för att se över smittskyddslagen i spåren av pandemin. Att dra lärdomar av det som gjordes är enligt min åsikt självklart vettigt och naturligt. Samtidigt säger utredningsdirektiven att utredaren även ska titta på en del mer långtgående förslag som eventuellt kan gränsa till en begränsning av grundlagens fri och rättigheter. Detta oroar många, och jag har full förståelse för det, kopplat till det jag skrivit ovan. Många människor är helt enkelt oroliga.




Jag blev nyligen intervjuad av tidningen Epoch Times och i förra veckans nummer finns nu denna artikel. Där säger jag dels att det är rimligt att se över smittskyddslagen och naturligt att man drar lärdomar av pandemin och ser över gällande lagar. Men jag konstaterar också att det alltid finns risk för att politiker och myndigheter går för långt och tar beslut om åtgärder som inte hör hemma i ett civiliserat rättssamhälle. Förslag som möjliggör krav på vaccinpass som krav för att få röra sig fritt i sitt eget land är en av de saker jag anser vore orimliga. Jag anser dessutom att de folkvalda politikerna i riksdagen ska vara involverade så mycket som möjligt i alla beslut som innebär inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter, även i en pandemi. Detta är en garanti för transparens och för att  medborgarna ska kunna utkräva ansvar för de beslut som tas. Man bör därför enligt min åsikt inte ge regeringen och myndigheterna för mycket makt över dessa frågor. 



Jag konstaterar också att det är helt omöjligt att säga något om utredningens förslag förrän de presenteras i maj. Det vissa debattörer gör just nu är att gissa eller måla upp en bild av mer eller mindre skrämmande konspirationsteorier som saknar all form av realism. Låt oss vänta några veckor och ta del av utredningen innan vi tar ställning till förslagen. Samtidigt tar jag både frågan och människors oro på stort allvar. Skulle något visa sig vara mindre genomtänkt kommer jag inte att tveka att ta strid mot detta. 

Läs förresten gärna mina samlade inlägg om pandemin, misstagen i inledningen av pandemin, överdrifterna i slutet av pandemin, mina tankar kring  restriktionerna och kritik mot kraven på vaccinpass och annat kring covid19 på denna sida.


 

 

Årets mest onödiga lag upphör den 1 april (och det är inget skämt)

2022-03-23

När riksdagen i januari skulle besluta om att förlänga pandemilagen ytterligare meddelade jag att jag inte kunde rösta för detta. Dels för att det redan då var uppenbart att pandemin redan var att betrakta som överspelad, dels för att jag inte ansåg att riksdagen skulle ge regeringen den makten att exempelvis utvidga användningen av vaccinpass.

Tyvärr beslutade riksdagen att förlänga lagen - men den kom som jag förutspådde aldrig till användning.

Idag tog riksdagen beslut om att upphäva åtets mest onödiga lag (formellt upphör lagen 1 april).

Därmed är även frågan om vaccinpass historia. De bör så förbli och aldrig mer återkomma. En sorglig parentes i vårt demokratiska samhälle som normalt inte brukar ge friska människor olika rättigheter på grund av medicinsk status. 



 

 

Det finns orsaker till att konspirationsteorier sprids

2022-02-01

De senaste två åren har varit extremt omtumlande när det gäller pandemin och det som hänt i spåren av denna. En sak jag funderat mycket på är varför det skapas och sprids så många konspirationsteorier om både pandemin, vaccinet och politikers och andras syften med olika beslut och åtgärder?

Jag har ju tydligt tagit avstånd från användning av vaccinpass inom landet och dessutom varit tydlig med att de svenska åtgärderna i början av pandemin var väldigt tafatta, ogenomtänkta och oförberedda, för att nu i stället vara extremt överdrivna, meningslösa och utan vetenskapligt stöd eller evidens. När jag är så tydlig offentligt medför det också att jag får enormt mycket reaktioner från människor som är lite rädda för att höja sin röst (för att inte riskera att kallas "antivaxers"), men som stödjer min linje mot vaccinpassen. Jag överdriver inte om jag säger att jag fått åtskilliga tusen (!) personliga positiva reaktioner och tack från en mängd människor jag inte känner. Och dessutom väldigt många från personer jag känner, både inom moderaterna, inom politiken och andra.

Det intressanta är samtidigt spännvidden hos dem som hör av sig (samma spännvidd som man ser på tidningarnas debattsidor, i trådarna i sociala medier och bland demonstranter i de stora manifestationerna).

Den stora majoriteten som är emot vaccinpass säger tydligt att de inte är emot vacciner, och många framhåller att de själva tagit både två och tre sprutor vaccin mot covid. En del uttrycker oro för biverkningar av vaccinet och vill därför inte vaccinera sig, men säger samtidigt att de annars brukar vaccinera sig mot andra sjukdomar. Vissa uttrycker oro för vaccinering av barn och gravida, men tycker det är självklart att vaccinera äldre och riskgrupper. Alla dessa människor, den stora massan av dem jag har kontakt med, upplever jag som balanserade, reflekterande människor som kommer till olika slutsatser och har olika nyanser i sin kritik, men som förenas av att de inte vill att vi delar in friska människor efter vaccinstatus, och anser att vaccinering måste vara ett frivilligt val som var och en tar efter egen analys av risk och nytta, och utan påtryckningar från samhället.

En mindre del är mer extrema. Bland dessa hittar vi dem som principiellt är mot alla vacciner av religiösa eller andra skäl. Andra torgför fantastiska konspirationsteorier, exempelvis att vaccinet är guds straff eller ett verk av djävulen, att syftet med vaccinerna är massutrotning av människor, att politikerna inför vaccinpass för att kunna bygga ut detta och fortsätta kontrollera människor i framtiden (enligt kinesisk modell), eller att hela pandemin är påhittad och egentligen inte inträffat och egentligen inte medfört några extra dödsfall alls. Den kända teorin om chipet som sprutas in tillsammans med vaccinet förekommer också. Den mest spridda konspirationsteorin är att ett globalt nätverk av politiker och andra planerat alltihop under decennier för att ta makten över hela världen.


Visst händer det ibland att det som uppfattas som en konspirationsteori i efterhand visar sig stämma. Oftast är de dock ganska lätta att bemöta i sak, men delas ändå av förvånansvärt många människor. Jag har funderat över vad det beror på, och tror mig ha en förklaring.

I grunden finns ett över tid generellt minskande förtroende i samhället för politik, myndigheter och media, även om det kan svänga lite mellan åren. Detta syns i många länder, inklusive Sverige. I grunden är detta ett demokratiskt problem. Människor känner inte att samhället klarar av att ta tu med de problem som finns och många kände sig otrygga redan före pandemin. 

När politiker och myndigheter sedan under pandemin gett dåligt underbyggda besked, lämnat motstridiga eller ogenomtänkta råd eller tagit beslut som människor inte logiskt kan ta till sig, så har man bäddat för ytterligare misstro bland allmänheten. Samma sak när man ger tvärsäkra besked i en riktning för att sedan plötsligt säga tvärtom. Ett exempel är när man först sa att munskydd var helt meningslösa, för att sedan i stället försöka få människor att använda munskydd, ett annat var när man först avrådde från vaccination av gravida, för att sedan i stället rekommendera det. Sådan ryckighet skapar osäkerhet och misstro.

Hemlighetsmakeri skapar också grund för misstro. Vi vet exempelvis att en del uppgifter kring avtalen om inköp av vacciner hemlighållits, liksom en del fakta kring vaccinerna. I Sverige har dessutom riksdagen flyttat makt från parlamentet till regeringen, som fört beslutsrätt vidare till myndigheter. Öppna och offentliga beslut har bytts mot dolda beslut som inte går att granska i efterhand. Vi vet nu också att den svenska regeringen vägrat lämna ut uppgifter till coronakommissionen, vilket förstärker bilden av att det tas "hemliga beslut" som inte folket ska få se. Bättre fäste för konspirationsteorier finns nog knappast.

Osunda band mellan politiker och myndighetspersoner å ena sidan och läkemedelsindustrin å den andra skapar inte heller tilltro. Vi vet att det förekommit både bland höga EU-företrädare och svenska myndighetschefer, där det finns mer eller mindre tydliga kopplingar till vaccinföretag. Vi vet också att många företag tjänat rent groteska summor på vaccin och covidtester. Det är inte så konstigt om en och annan väcker frågan om dessa lönsamma "pandemibranscher" verkligen vill bidra till att samhället snabbast möjligt återgår till det normala? 

Utöver detta framstår media ofta som mer av försvarare av politik och myndigheter än granskande och ifrågasättande. När media samtidigt gör allt för att skapa rädsla för viruset och överdriver dödstal (redovisar exempelvis utan förklaring antalet avlidna "med covid" och inte "av covid"), och fyller tidningarna med svarta rubriker ökar det otryggheten. När sociala medier samtidigt stänger ned kritiska kommentarer och inlägg som problematiserar pandemin eller vaccinerna (i stället för att tillåta fri debatt och låta andra bemöta det som skrivs) uppfattas det av vissa som om allt är styrt uppifrån för att tvinga människor till underkastelse. Till detta kommer en otäck polarisering mellan dem som är för vaccin och de som är emot, där hätska angrepp utdelas åt båda håll. Och där tyvärr både politiker, media och myndigheter (både i Sverige och i andra länder) eldar på den hätska stämningen. Allt detta förstärker uppgivenhet, rädsla och misstro mot auktoriteter.

I just detta landskap frodas konspirationsteorierna. När du känner dig rädd, maktlös, utestängd från samhället, censurerad på nätet och hänvisad till medier som du inte riktigt litar på, och i övrigt allmänt uppgiven är det lätt att söka sig till den som kan erbjuda en gemenskap. Det kan vara religion, eller andra starka ledare som på ett till synes rimligt sätt sprider teorier som plötsligt inte låter helt osannolika. Det låter helt enkelt som en rimlig förklaring till politikers, medias och myndigheters orimliga agerande.

Min slutsats är att inte minst politiken har brustit i ansvar. Men även media och myndigheter bär ett stort ansvar för att konspirationsteorierna får fäste bland människor. Det hade gått att agera annorlunda. Det hoppas jag blir en lärdom inför nästa kris. Politiker och myndigheter måste vara transparanta, tydliga och pedagogiska, förklara sina beslut och grunda dem på vetenskap och fakta, inte försöka missleda människor med halvsanningar eller luras för att försvara sina egna tidigare beslut. Man måste stå upp för grundlagsskyddade rättigheter och den Europakonvention man undertecknat och sträva efter full öppenhet. Alla beslut ska kunna följas och granskas i efterhand, kritiska röster från forskning och vetenskap kan inte bara negligeras utan måste i stället debatteras, och människor måste kunna diskutera med varandra utan rädsla för censur. Medias roll måste vara att hela tiden granska och ifrågasätta och ställa jobbiga frågor till politiker och myndigheter. Inte som nu mer vara en megafon för den åsikt som för tillfället är mainstream. Allt detta är extremt viktigt just under en samhällskris.

Min tro är att det går alldeles utmärkt att motverka konspirationsteorier och stärka förtroendet för politik, media och samhälle. Pandemin har samtidigt visat att det även går att åstadkomma motsatsen. Jag tycker man kan konstatera att stora delar av politiken, myndighetssverige och media i stora delar har tappat fotfästet under pandemin. Tyvärr tror jag det kommer ta lång tid att läka såren, och konspirationsteorierna frodas under tiden. Pandemin kan, utöver dödsfall och långtidsskador, i efterhand komma att visa sig även ha haft ett högt pris i form av skada för demokratin och på sammanhållningen i vårt samhälle.    


 

 

Uppmärksammad i Österrikisk press

2022-01-28

Den 16 januari skrev jag en ganska vass kommentar på twitter med anledning av Österrikes beslut att införa obligatorisk tvångsvaccinering av befolkningen, med hot om mycket höga bötesstraff för den som inte vaccinerar sig mot covid. Själv trodde jag det var en självklarhet att alla länder i EU respekterar Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter, men tydligen är det inte så.



Häromdagen fick jag plötsligt en intressant länk i min pressbevakning. Det var den österrikiska tidningen Wochenblick som på något sätt hade uppmärksammat min tweet och skrivit en artikel om den:



Och nu får jag plötsligt en massa mail och kommentarer på facebook och twitter från personer i Österrike som vill ha hjälp från Sverige att stoppa tvångsvaccineringarna. Tur man kommer ihåg lite av skoltyskan. Även från USA har jag fått mail från Österrikiska medborgare som uppmärksammat artikeln. 



Tyvärr har jag ju minimal möjlighet att göra så mycket mer åt saken än att utrycka mitt ogillande. Vilket för övrigt även gäller Italien och Grekland som också har infört vissa former av vaccinkrav, och Tyskland som överväger samma sak. Lika kritisk är jag mot Frankrikes och Kanadas "liberala" president respektive premiärminister som uttryckt sig oerhört nedlåtande mot ovaccinerade och framfört att de inte är att betrakta som "riktiga medborgare". Den typen av retorik är ovärdig folkvalda ledare. På samma sätt bör man självklart inte lagstifta om tvång på medicinsk behandling i en modern västerländsk rättsstat som säger sig värna om mnänskliga fri- och rättigheter.


 

 

Imponerande manifestation mot vaccinpass

2022-01-23

I går hölls stora manifestationer mot vaccinpass runt om i Europa. I Sverige var det främst i Stockholm och Göteborg som människor visade sitt motstånd. Nedan två bilder från demonstrationen och manifestationen i Stockholm.



  

Jag känner ett flertal personer som deltog i manifestationerna i Stockholm, bland annat ett antal moderata vänner i Stockholm. Jag vet att det bland dem finns de som tagit 3, 2, 1 eller ingen dos vaccin. De förenas i ett motstånd mot vaccinpass, men inte i ett motstånd mot vaccin. De flesta logiskt tänkande människor klarar att hålla isär detta. 

Själv deltog jag inte i någon av manifestationerna, eftersom de är riktade mot oss som rikspolitiker. Det skulle bli konstigt att manifestera mot riksdag och regering när man själv är en del av "makten". Jag för min argumentation på annat sätt, men känner stort stöd för manifestationens budskap: Nej till vaccinpass! Det hör inte hemma i ett modernt demokratiskt rättssamhälle som respekterar mänskliga fri- och rättigheter.

I övrigt förekom uppenbarligen en del andra budskap som alltid vid denna typ av stora demonstrationer, något vänstermedia gärna har fokus på i stället för på det enorma engagemanget från vanliga människor. Små men otrevliga grupperingar tar alltid chansen att synas där många människor samlas, och det är beklagligt. Men det förtar inte att tiotusentals vanliga människor går ut på gatorna och protesterar. Detta måste vara den största demonstrationen i Stockholm sedan protesterna mot löntagarfonder på 1980-talet? Jag tror politikerna generellt underskattar människors motvilja mot vaccinpass. Det kan för övrigt få en oväntat stor betydelse under ett valår.





 

Pandemipolitiken får inte styras av myter och halvsanningar

2022-01-23

För mig är som bekant huvudargumentet mot vaccinpass principiellt, ideologiskt och juridiskt - det är ett angrepp mot grundlagsskyddade mänskliga fri och rättigheter att sortera friska människor efter medicinsk status och ge dem olika rättigheter i ett demokratiskt rättssamhälle. Men även i sak är argumenten för vaccinpass mycket svajiga.

I debatten kring utökad användning av vaccinpass i samhället framhölls från början att vaccinerade sprider smitta mindre än ovaccinerade, och att de också smittas i mindre utsträckning. Detta skulle motivera användning av vaccinpass, eftersom smittspridningen då skulle bli mindre. Nu har det argumentet fallit i och med att till och med Folkhälsomyndigheten tydligt deklarerat att det inte är någon skillnad alls när det handlar om den stora smittspridningen av Omikronmutationen. Att införa vaccinpass av smittskyddsskäl går därmed inte att motivera.

Vad gör myndigheter och politiker då? Jo man byter argument. Nu heter det i stället att vaccinpassen behövs "för de ovaccinerades skull" eftersom en ovaccinerad "löper 10-12 gånger så stor risk att hamna på IVA" som en fullvaccinerad. Av detta skäl måste man "skydda" de ovaccinerade.

Detta argument är faktiskt helt osakligt. Risken att en frisk ung eller medelålders person som inte tillhör en riskgrupp ska hamna på IVA på grund av omikron är av alla rapporter att döma i det närmaste obefintlig. Vad jag vet finns det globalt knappt några kända fall överhuvudtaget. Det finns däremot många exempel där någon från dessa grupper hamnat på IVA av andra orsaker och testats positivt för covid/omikron vid inskrivning, men då är detinte virusinfektionen som är orsaken.

De som nu hamnar på IVA eller längre sjukhusinläggningar på grund av covid är enligt samstämmiga uppgifter i både Sverige och utomlands oftast äldre personer eller personer i riskgrupp. Att dessa inte vaccinerat sig, trots vetskap om att de kan bli svårt sjuka eller dö av covidinfektion är för mig faktiskt en gåta. För just dessa grupper är risken att hamna på IVA enligt statistiken minst 10-12 gånger högre om man är ovaccinerad. En ny undersökning från USA talar rent av om över 40 gånger högre risk.

Men detta betyder såklart inte att det generellt är 10-12 gånger större risk för alla ovaccinerade. En risk som är närmast obefintlig är nästan lika obefintlig om den rent statistiskt är 10-12 gånger större. Den är fortfarande nära noll. Bred statistik utan djupare analys kan inte användas som ett rimligt argument för att förespråka vare sig vaccinationspass eller som i vissa andra länder tvångsvaccinering. Ändå används denna falska statistiska bevismodell i den politiska debatten.

I takt med att omikron tar över helt kommer sannolikt risken för behov av IVA-vård eller sjukhusinläggning på grund av covid att minska ytterligare, även för äldre och riskgrupper. Precis som man sett i exempelvis Danmark och Norge som ligger före oss i fas.

Det enda återstående och hyfsat sakliga argumentet för covidrestriktioner idag är att det syftar till att skydda just äldre och riskgrupper. Men med tanke på att även förkylningar, maginfluensa eller vanlig influensa tyvärr ofta blir det som till slut får äldre och svårt sjuka att avlida är det inte rimligt att ha restriktioner kvar för just covid. Vi kommer tyvärr alltid att se att förhållandevis lindriga sjukdomar kan bli livsfarliga för en mycket gammal eller sjuk person. Ingen har dock kommit på tanken att införa samhällsrestriktioner för vanlig förkylning eller vinterkräksjuka för att försöka fördröja någon enstaka svårt sjuk äldre persons dödsfall några månader. Man måste se helheten och inte låta restriktioner göra mer skada än nytta.

För många äldre förstörs nu livskvalitén de sista åren i livet till följd av restriktioner och rädsla för smitta. Att inte få träffa anhöriga, inte få besök och inte få delta i aktiviteter kan också enligt geriatriker orsaka snabbare död. Det tycker jag faktiskt är ovärdigt. Därför står jag fast vid att vi i närtid måste börja diskutera att inte längre klassa covid som samhällsfarlig sjukdom, och samtidigt slopa alla restriktioner.


 

 

Regeringens försök att mörka pandemihanteringen

2022-01-21

I dag kommer nya turer kring regeringens uppenbara försök att dölja fakta för den coronakommission som man själv har tillsatt.

Flera medier rapporterade förra veckan att den socialdemokratiska regeringen vägrar lämna ut material till Coronakommissionen – handlingar som behövs i granskningen av Sveriges pandemihantering. Det handlar om anteckningar från möten som kan ge svar på hur regeringen och myndigheterna har fattat de beslut som rör pandemin. Men S-regeringen vägrar samarbeta, vilket väckt hård kritik från kommissionen och dess ordförande.

Socialdemokraterna har aldrig velat ha någon granskning av pandemihanteringen och har motarbetat den från dag ett. När vi moderater våren 2020 krävde att en kommission skulle tillsättas för att granska hanteringen av pandemin, tvingades S att acceptera det till slut. Och vi krävde då att kommissionen skulle granska regeringens insatser lika ingående som kommunernas och regionernas insatser. S ville starta uppdraget först när pandemin var över, och skjuta slutrapporten till efter valet 2022. Oppositionen fick tvinga fram ett bredare uppdrag med omedelbar start och redovisning av slutsatser före det kommande valet. S slogs även för att före detta politiker skulle sitta i kommissionen vilket vi moderater lyckades samla majoritet för att stoppa. Vi ville se en opartisk kommission med stor integritet.

Coronakommissionens slutrapport ska lämnas i slutet av februari. När S-regeringen nu in i det sista försöker sabotera kommissionens möjligheter att slutföra sitt uppdrag blir man inte särskilt förvånad.

I dag publiceras så en ledare i Expressen som avslöjar dokument som regeringen påstår inte finns. Uppgifterna kommer från källor i regeringskansliet som läckt till Expressen. Och nu plötsligt gör regeringen en halv pudel och lovar lämna ut diverse dokument - dokument man alltså tidigare påstått inte finns!

Jag upprepar det jag tidigare sagt - denna regering har missbrukat den makt vi gav dem via pandemilagen. I ett akut läge i starten av pandemin när mycket var oklart om utvecklingen var det rimligt att under en begränsad tid ge regeringen ett starkare mandat att ta beslut - beslut som sedan enligt pandemilagen skulle underställas riksdagen i efterhand. Det senare har dock aldrig skett, och nu har den "tillfälliga" pandemilagen förlängts flera gånger och när den nu löper ut den sista mars har den gällt i två år (!). Jag tycker regeringen visat att makten över restriktionerna när det gäller pandemin omedelbart borde återföras till riksdagen. Onsdagens riksdagsbeslut (som stöddes av alla partier utom L), om att förlänga pandemilagen två månader till var ett mycket stort misstag. Jag känner mig allt mer övertygad om att jag gjorde sätt som var tydlig med att jag inte kunde följa den moderata partilinjen och rösta för detta.


 

 

Kort rapport om gårdagens omröstning om pandemilagen

2022-01-20

Som jag nämnde i slutet av föregående blogginlägg var det oklart vilka av oss riksdagsledamöter som skulle rösta vid gårdagens votering. Riksdagens gruppledare tog under helgen som gick beslutet att minska ned antalet deltagare vid voteringarna från 349 till 249. Man kan naturligtvis tycka att det var olyckligt att riksdagen minskades precis inför denna viktiga omröstning, men det sammanfaller ju med den ökande smittspridningen och jag har full förståelse för det beslut samtliga åtta gruppledare i riksdagen enades om. För oss moderater innebar det att endast 49 av 70 moderata ledamöter deltog vid gårdagens votering. Vilka som ska rösta vid varje votering beslutas hos oss moderater av vår kvittningsman som är vald av riksdagsgruppen.

Det var av denna anledning jag var noga med att berätta före voteringen hur jag avsåg att rösta, ifall jag inte skulle få chansen att visa det i Riksdagens Kammare.

Det blev så att jag var en av dem som inte deltog vid voteringen, och det medför att jag står som frånvarande i protokollet. (Av någon anledning stod det ett tag efter voteringen fel i protokollet på nätet, vilket några uppmärksammade. Det stod att jag deltagit och röstat ja till förlängd pandemilag. Men det rättades sedan ganska snabbt, och nu står det korrekt att jag var frånvarande). 

Vid voteringen röstade alla partier utom L för att förlänga pandemilagen med två månader (till skillnad mot de fyra som regeringen föreslagit). Det blev däremot ingen omröstning alls om vaccinpassen eftersom ingen yrkade på det förslaget.

En dag kommer dessa frågor att diskuteras av historiker, och då vill jag vara en av dem som bevisligen inte medverkade till att ta beslut som jag anser är ytterst tveksamma både när det gäller att värna demokratin och grundlagen, men också värnandet om fulla mänskliga fri och rättigheter i vårt land. För mig är detta en av de absolut viktigaste frågor riksdagen behandlat under mina snart 16 år i riksdagen. Tyvärr blev inte beslutet så som jag önskade. Däremot blir jag glad för alla positiva kommentarer jag fått och allt stöd från inte minst moderata väljare, medlemmar, och moderata lokalpolitiker runt om i landet som hör av sig, men också från människor som inte alls är moderater, men som ändå bemödar sig att skriva och tacka. Det värmer och ger lite extra energi att kämpa vidare för det jag tror på. 


 

 

Jag kommer inte att rösta för förlängd pandemilag eller vaccinpass

2022-01-19

I går kväll meddelade jag den moderata riksdagsgruppen att jag vid dagens votering inte kommer att stödja förslaget på att förlänga den så kallade "pandemilagen", alltså den lag som ger regeringen rätt att ta beslut om restriktioner mm som annars borde tagits genom riksdagsbeslut. Jag kommer inte heller att stödja förslaget om utökad användning av vaccinpass.

Pandemilagen har alltså gällt i snart två år, och jag anser som jag skrivit tidigare att det är hög tid att återföra makten över dessa frågor till riksdagen. Min tre huvudargument är dessa:

1. Restriktionerna är, som exempelvis JK påpekar i sitt remissvar, sådant som berör frågor om grundlagsskyddade rättigheter, både enligt svensk grundlag (Regeringsformen) och Europakonventionen. Enligt grundlagen får sådana rättigheter undantagsvis i vissa fall begränsas, men det ska då ske genom lag, dvs beslutas i riksdagen. Att runda dessa bestämmelser genom att ge regeringen något slags "ramlag" som ger dem omfattande mandat tycker jag inte ligger i linje med grundlagen och tankarna bakom denna. Det kunde vara rimligt under en kort tid i ett akut läge, men nu har lagen snart gällt i två år och det är redan för länge. När det gäller grundlagsfrågor bör man hellre ha lite extra marginal än tänja gränserna maximalt.

2. När pandemilagen beslutades villkorade riksdagen det med att större frågor som regeringen tog enligt denna lag skulle underställas riksdagen i närtid. Detta har inte skett en enda gång under dessa snart två år. Regeringen verkar mena att man i stället kommit överens i förväg om gränserna genom samtal med vissa utskott, men jag tycker inte det räcker. Hela riksdagen måste få debattera och vara med och ta beslut om dessa frågor i efterhand så som det var tänkt. Det är enda garantin för en demokratisk debatt och transparens kring besluten.

3. Regeringen har den senaste veckan fått hård och mycket berättigad kritik för att man försvårar coronakommissionens arbete genom att inte lämna ut det material som kommissionen behöver för att granska regeringens hantering av pandemin. Om riksdagen ger regeringen ett ovanligt starkt och tillfälligt mandat av riksdagen att hantera pandemin är full öppenhet i efterhand gentemot granskningskommissionen det minsta man kan begära. Regeringen visar att man inte förtjänar en fortsatt pandemilag, och deras beteende bekräftar att det är hög tid att besluten i framtiden hanteras av riksdagen så att de blir transparanta för allmänheten. 

Alla riksdagspartier har motionerat på regeringens proposition om förlängd pandemilag, och i riksdagen har det sedan skett ett antal förhandlingar och diskussioner mellan partierna. Det finns nu majoritet för att begränsa den nya pandemilagen till två månader i stället för fyra. Detta är ett litet steg framåt, men enligt min åsikt fortfarande alldeles för länge. Liberalerna säger nej till förlängning, och det är en linje jag gärna hade uttryckt stöd för - om det nu inte var för att man i samma reservation också talar om att man vill ha utökad användning av vaccinpass. Sverigedemokraterna för en seriös diskussion i sin reservation och pekar på problemen kopplat till grundlagen, men även de står bakom en förlängning av pandemilagen. De vill även att vaccinationsbevis ersätts med covidpass (alltså vaccination, negativt test eller bevis på antikroppar efter tidigare infektion). Det är också ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt för min del. Övriga sex partier står bakom en förlängning med två månader.

Detta gör att jag inte ser något alternativ att rösta på. Ingen säger blankt nej tll förlängd pandemilag. Jag är personligen något förbluffad över att partierna (möjligen med undantag för L) efter de senaste händelserna fortsatt verkar ha förtroende för regeringens fortsatta hantering av pandemin. Jag kommer i detta läge att avstå vid de voteringar som gäller förlängning av pandemilagen. Vilka punkter det blir votering om vet vi inte förrän efter dagens debatt, det beror på vilka reservationer partierna yrkar på.


När det gäller det moderata förslaget att ge regeringen i uppdrag att öppna för en bredare användning av vaccinpass, i stället för bredare restriktioner, säger övriga partier nej och menar att regeringen redan har förberett för detta om det skulle bli aktuellt. Det betyder att det moderata förslaget faller. För min del blir det återigen ett val mellan två omöjliga alternativ, eftersom jag säger blankt nej till all användning av vaccinpass inom landet, och båda alternativen öppnar för detta. Att inte något av de åtta riksdagspartierna tydligt säger nej till införande av vaccinpass förvånar mig. 

Min kritiska inställning till vaccinpass är väl kända. Jag skiljer på frågan om vaccin och vaccinpass. Att vara emot vaccinpass innebär inte att vara emot vaccin. Mitt motstånd mot vaccinpass handlar både om principer och rena sakskäl. Rent principiellt anser jag det är fel att dela upp friska människor efter medicinsk status. Det är också fel att staten utövar påtryckningar (vissa kallar det rent av utpressning) mot människor bara för att de åberopar sina grundlagsskyddade rättigheter att säga ja eller nej till vaccin. Man har sin fulla rätt att tycka att människor gör fel val, men om man inte gillar grundlagen får man diskutera förändringar av den, inte straffa människor genom begränsade rättigheter för att de åberopar grundlagen. I sak vet vi nu också att vaccinerade och ovaccinerade smittar och smittas lika mycket (i vart fall när det gäller omikron), och vi vet samtidigt att väldigt få blir allvarligt sjuka - oavsett vaccinationsstatus. Covidpatienterna utgör en liten minoritet på IVA och inom den övriga vården ligger det fler inne för säsongsinfluensa än covid. Det betyder att det inte heller finns några sakliga skäl till vaccinbevis - vare sig för att motverka smitta eller motverka överbelastning i vården.

Alla partier håller öppet för olika typer av vaccinpass eller covidpass inom landet. För att markera mitt motstånd mot vaccinpass ser jag därför ingen annan möjlighet än att avstå även i denna fråga.

Den som nu instinktivt säger att det är "fegt att rösta gult" får gärna tala om vilket alternativ jag ska rösta på när jag säger nej till fortsatt pandemilag och nej till vaccinpass. Ibland är det bara den gula knappen som återstår. Och med min röstförklaring här blir det tydligt för var och en varför jag avstår. Helt kort är min huvudmotivering att om inte jag som både jurist och riksdagsledamot försvarar tankarna bakom Sveriges grundlag och grundläggande principer för mänskliga fri och rättigheter för friska människor, vem ska då göra det?

Ett frågetecken kvarstår dock. Det är inte ens är säkert att jag får möjlighet att rösta - vi har nu återigen en mycket decimerad riksdag där bara en mindre del av ledamöterna kommer att delta vid voteringen. Det hade såklart varit ett värde i om alla deltagit vid just denna votering, med tanke på att den rör så grundläggande och uppmärksammade frågor, men läget är som det är och jag har full förståelse för gruppledarnas överenskommelse om att minska antalet tjänstgörande ledamöter. Jag hoppas delta vid voteringen för att visa alla de många moderater runt om i landet som har hört av sig till mig och delar min kritik mot vaccinpassen att de också har en röst i riksdagen. För det fall jag inte blir en av dem som röstar vet i vart fall alla nu vilket besked jag gav den moderata riksdagsgruppen igår.

 

 

 

Karantänregler och smittspårning håller på att stanna Sverige

2022-01-17

Dagens regler om smittspårning och karantän håller på att skapa en samhällskollaps i Sverige!

Just nu stannar massor av människor hemma från jobbet på grund av att de har minsta lilla förkylningssymtom, i avvaktan på att kunna testa sig för covid eller i väntan på testsvar. Ytterligare många stannar hemma för att en anhörig har konstaterad eller misstänkt covid - även om de själva saknar symtom och mår utmärkt. Dessutom är det massor av skolbarn som hålls hemma med lindriga förkylningssymtom varvid en förälder tvingas vabba. 

Med den extremt snabba smittspridningen börjar situationen bli ohållbar. Den stora frånvaron bland personalen verkar exempelvis idag vara det absolut största problemet för vården och omsorgen. 

Folkhälsomyndigheten räknade förra veckan upp sina olika scenarier över smittspridningen. I ett scenario där tredje dosen vaccin eventuellt kan dämpa smittspridningen trodde man ändå på upp till 50.000 smittade per dag inom några veckor. I ett värstascenario talade man om 70.000 per dag. Detta blir enorma tal. 

Om vi räknar med 50.000 per dag blir det 350.000 per vecka. Om vi antar att ungefär 50% förvärvsarbetar (vi har runt 5 miljoner förvärvsarbetande på drygt 10 miljoner invånare) betyder det att 175.000 personer kommer att vara hemma från jobbet varje vecka på grund av misstänkta symtom. Utöver detta kommer många stanna hemma på grund av att en anhörig testat positivt. Om vi antar att hälften av de som smittats bor tillsammans med en annan vuxen tillkommer ytterligare 87.500 personer. Ovanpå detta kommer många att tvingas vara hemma för att ta hand om barn som är hemma från skolan på grund av förkylningssymtom. Det blir snabbt stora tal, uppemot 300.000 personer under en vecka. Om man räknar med 70.000 smittade per vecka talar vi i stället om över 400.000 frånvarande från jobbet samma vecka. Om detta pågår flera veckor i rad kan snabbt över en halv miljon människor vara frånvarande från jobbet samtidigt, trots att många av dem inte är sjuka alls eller bara har lindriga förkylningssymtom. Det motsvarar 10% av alla anställda i Sverige! Kanske blir det ännu mera - yrkesverksamma rör sig mer i samhället än exempelvis pensionärer, och utsätter sig därmed mer för smitta. Det är väl därför inte osannolikt att tro att de som arbetar utgör mer än 50% av dem som smittas. Utöver detta kommer sedan den "vanliga" normala frånvaron som alla arbetsplatser drabbas av på grund av andra anledningar, exempelvis stor frånvaro på grund av säsongsinfluensa. 

En så kraftig frånvaro klarar inte vårt samhälle. Ingen arbetsplats är förberedd på det. Det kommer att slå extremt hårt mot sjukvård och omsorg som redan är pressad, men också mot exempelvis kollektivtrafik, energiförsörjning, livsmedelsförsörjning, polis, räddningstjänst och försvar. Stora delar av industrin kommer att få stora problem att hålla igång produktionen. Hyllorna i många butiker kommer gapa tomma. Kostnaderna för samhället blir enorma, både för sjukersättning och slopade karensdagar, men också av minskade skatteintäkter.

Är detta verkligen rimligt för ett virus (omikron) som enligt tillgänglig information och erfarenhet från såväl Sverige som utlandet verkar medföra mycket få fall av allvarlig sjukdom för vare sig vaccinerade eller ovaccinerade? Just nu ligger exempelvis betydligt fler på IVA för andra sjukdomar än covid, och i vården totalt ligger fler inne för säsongsinfluensa än covid. Många av dem som ligger inne med svår sjukdom till följd av covid verkar dessutom enligt rapporterna ha drabbats av deltamutationen. Omikron håller nu på att ta över och tränga bort Delta, och det kan förändra situationen ytterligare i positiv riktning. Vi lär få nya indikationer om utvecklingen under denna vecka, och får hoppas att det går i rätt riktning. 

I ett läge där alla verkar smittas, och dessutom smittas lika mycket oavsett vaccinstatus, och där väldigt få verkar bli svårt sjuka av omikron oavsett om de är vaccinerade eller inte, känns situationen orimlig. Jag tycker det är uppenbart att vi i närtid borde överväga att sluta klassa covid som samhällsfarlig sjukdom, sluta med masstestningar och smittspårning och slopa karantänsreglerna (det jag skrev i mitt inlägg förra veckan). Det är dags att återgå till normala regler för sjukskrivning, där man arbetar om man inte känner sig för sjuk eller har feber. Om vi inte agerar i denna riktning nu bäddar vi för en mycket samhällsfarlig situation inom några veckor. En situation som blir mycket allvarligare än den trots allt begränsade belastning som de relativt få svårt covidsjuka medför idag. En situation som i grunden är helt onödig och inte beror på viruset utan på politiska beslut.

 

 


Snart dags att överväga slopande av meningslösa covid-restriktioner?

2022-01-13

Den här veckan har det blivit hela havet stormar när det gäller pandemipolitiken. Och jag kan bara konstatera när jag lyssnar på forskningen och experterna att de flesta partier har både rätt och fel i sina analyser och lägger både logiska och ologiska förslag.

I dagsläget har vi en extremt stor smittspridning där omikronvarianten tagit över helt. Samtidigt återspeglas smittspridningen så här långt inte i belastning på sjukvården. Från Norge rapporteras samma sak - smittspridningen skenar okontrollerat, samtidigt som antalet inlagda patienter minskar. Faktum är att om vi slutade testa skulle vi knappt märka att vi har en pågående pandemi.

Samtidigt finns självklart ändå anledning att vara försiktig och vaksam de närmaste veckorna, eftersom vårdbehoven tidigare släpat efter smittspridningen. Internationella erfarenheter i exempelvis Danmark och Norge (som ligger före oss i smittspridningen) pekar samtidigt inte mot att det behöver bli många fler svårt sjuka av omikron trots högre smittspridning. Smittspridningen medför däremot stort personalbortfall i en redan ansträngd sjukvård på grund av sjukdom och karantänsregler. Jag kan sammantaget förstå att regeringen och ansvariga myndigheter ser behov av att försöka hålla nere smittspridningen just nu, även om det verkar vara en närmast omöjlig uppgift. Det är ju helt uppenbart att vare sig restriktioner eller vaccin hjälper mot den stora smittspridning som just nu pågår, och den bilden delar jag med ledande läkare och forskare. Och smittspridningen är enligt Folkhälsomyndighetens presskonferens idag nu precis lika stor bland vaccinerade som ovaccinerade:




I detta läge måste man allvarligt fundera på det rimliga att efter två års pandemi fortsätta med dramatiska restriktioner som begränsar mänskliga fri och rättigheter och skadar viktiga näringar. Om man inte tar bort restriktionerna när andelen svårt sjuka är så låga som idag,  när ska man då kunna backa ur dessa restriktioner överhuvudtaget? Ska de bli permanenta?

Samtliga fyra oppositionspartier kritiserar nu också regeringen för oproportionerliga pandemiåtgärder, som verkar läggas fram utan att man egentligen har något forskningsstöd eller tydliga bevis att de fungerar, och där såväl forskare som läkare ifrågasätter meningen med restriktionerna eftersom de är meningslösa för att stoppa smittspridning. Åtgärderna skapar bara frustration bland människor och skadar vissa näringsgrenar oskäligt hårt. Efter snart två års pandemi borde man kunna begära att alla åtgärder motiveras med hänvisning till beprövad erfarenhet i Sverige och andra länder att åtgärderna har önskad effekt. Men detta saknas helt.  

När det gäller sjukvården är beläggningen på IVA låg jämfört med tidigare toppar i pandemin, och antalet covidpatienter minskar stadigt. Idag är patienter med Covid betydligt färre än de med andra sjukdomar. I slutenvården (inlagda på sjukhus) var det häromdagen enligt FoHM 940 patienter inlagda. Enligt flera läkarkällor som uttalat sig i media från sjukhus runt om i landet är det bara en del av dessa som ligger inne på grund av Covid, och uppskattningsvis minst 1/3 som ligger inne med andra sjukdomar, men med konstaterad covidsmitta. Sverige har idag runt 25.000 platser i  slutenvården. Endast ca 600 (!) av dessa platser (2/3 x 940 patienter) fylldes alltså häromdagen av patienter på grund av covid, vilket motsvarar ca 2,4% av antalet platser i slutenvården. Även om antalet covidpatienter skulle fördubblas skulle de bara utgöra mindre än 5% av antalet platser. Om det är fullt i sjukvården beror det främst på att ca 24.000 personer med andra sjukdomar ligger inlagda. Dagens Industri rapporterar idag dessutom om att regionerna varnar för missvisande covidstatistik, exempelvis att personer som ligger inne för benbrott klassas som "covidpatienter" för att de testats positivt vid inläggningen på sjukhuset. Samma sak säger denne överläkare och professor i smittsjukdomar på Sahlgrenska, och han ifrågasätter alltså även meningen med restriktionerna. Många av de som är inlagda på grund av svår covid är dessutom sannolikt smittade med Deltavarianten, som nu försvagas till förmån för den lindrigare Omikronvarianten. Det kan förklara varför antalet inlagda på IVA fortsätter minska. På IVA ligger just nu 94 patienter med covidrelaterade problem, och antalet minskar stadigt. Sverige har 496 intentivvårdsplatser, och fler vårdas för andra sjukdomar än för covid.


 
Regeringen sa före jul att det behövdes restriktioner på grund av befarad kommande hård belastning på sjukvården samtidigt som man ska hantera stora mängder patienter med RS-virus, vinterkräksjuka och säsongsinfluensa. På senare tid har man även talat om att människor med benbrott till följd av vintersport eller vinterväder behöver vård, och att de riskerar att inte få plats på grund av att "covidpatienter fyller sjukhusen" (vilket än så länge alltså inte stämmer). Samtidigt är det ett problem att många i sjukvården är sjukskrivna eller hemma på grund av hårda karantänsregler, eller för att ta hand om barn med misstänkt covid. Det är givetvis ohållbart i längden, och kanske sjukvårdens största problem just nu. Men det löser man ju inte med restriktioner och vaccinpass.

Vi kan självklart inte motivera fortsätta covidrestriktioner med generella problem och personalbrist i sjukvården. Då kan vi lika gärna förbjuda vintersport för att minska antalet benbrott. De flesta som nu smittas av covid verkar inte bli svårt sjuka, utan mer drabbas av en vanlig förkylning eller influensa, och covidpatienterna utgör alltså bara en bråkdel av belastningen på sjukvården just nu. Vi kan inte
 bruka våld på grundlagsskyddade fri och rättigheter med nya restriktioner och vaccinpass, och samtidigt slå ut företag och hela näringsgrenar på grund av runt 700 patienter sammanlagt vårdas i slutenvård eller på IVA på grund av covid. Vi betalar världens nästan högsta skatter, och då är det politikens och sjukvårdens ansvar att dimensionera vården så att man även klarar belastningstoppar. 

Nu diskuterar politikerna regeringens önskan om att förlänga pandemilagen till den 31/5. Jag har tidigare argumenterat för att detta är orimligt, och nu visar det sig att både L och SD tycker som jag, liksom ett växande antal moderater. Att ge regeringen fortsatt rätt att ta beslut som har koppling till grundlagsskyddade rättigheter är väldigt långtgående, och i det läge som gäller nu finns ingen anledning att förlänga pandemilagen alls. Det är dags att ta tillbaka makten till riksdagen. Det kan såklart komma nya behov av restriktioner som inskränker grundlagsskyddade rättigheter om covid skulle mutera till farligare varianter, eller om det på något sätt skulle kunna visas forskningsstöd att det kan minska belastningen på sjukvården. Men då är det en fråga som riksdagen ska hantera - och vi har bevisat under pandemin att vi vid behov kan ta snabba beslut i bred enighet när det behövs.

När det gäller vaccinpass är alla åtta partier mer eller mindre positiva till detta. De enda som håller emot lite nu är faktiskt regeringen. Och eftersom deras linje just nu är att i första hand försöka stoppa smittspridningen är det logiskt - vaccin och vaccinpass stoppar bevisligen inte smittspridning, vilket bilden ovan visar tydligt. Vill man försöka minska smittspridningen måste man ha åtgärder som gäller alla i samhället. När andra partier argumenterar för lindrade restriktioner och i stället införande av vaccinpass i allt fler sammanhang blir det ologiskt.  Smittspridningen är lika stor bland vaccinerade som ovaccinerade. Vaccinpass kommer därför inte att stoppa smittspridningen utan i stället självklart öka den, jämfört med om man väljer bredare restriktioner för alla. Och då bortser jag från de ännu viktigare ideologiska och  moraliska invändningarna. Samtidigt anser jag i likhet med citerade experter att åtgärder för att stoppa smittspridning i det läge vi är nu och med den svenska och internationella kunskap som finns är meningslöst eftersom det inte fungerar mot Omikron. 

Vaccinering verkar däremot fungera bra mot allvarlig sjukdom och är därför viktig för äldre och riskgrupper. Men att använda vaccinpass som påtryckningsmedel för att få yngre friska att vaccinera sig med första, andra eller tredje dosen är inte rimligt. Dels med hänvisning till det jag skrev i föregående inlägg, alltså att för täta påfyllnadsdoser enligt EU:s läkemedelsmyndighet kan försvaga immunsystemet. Men också för att den påstådda skillnaden mellan vaccinerade och ovaccinerade när det gäller vårdbehov för svår sjukdom till följd av covid är missvisande. När man talar med sjukvårdsansvariga får man en tydlig bild - såväl de vaccinerade som ovaccinerade som ligger inne på intensivvård eller slutenvård till följd av covid består i huvudsak av äldre och riskgrupper. Risken för en ung frisk ovaccinerad att bli svårt sjuk är extremt liten, särskilt när det gäller Omikron, och motiverar inte utpressning från samhället med vaccinpass för att öka vaccinviljan. Energin bör i stället läggas på att få alla äldre och personer i riskgrupper att vaccinera sig (runt 10% av äldre och personer i riskgrupper är märkligt nog fortfarande inte vaccinerade alls). Dessutom borde man införa testning av personal som arbetar med dessa grupper.

När jag summerar olika förslag och argument, och tar del av den forskning som finns, lyssnar på svenska och utländska experter och läkare, och tar del av fakta och statistik som gäller för belastningen på sjukvården landar jag i åtta konkreta förslag till fortsatt hantering av pandemin: 

1. Nuvarande pandemilag gäller till 31/1. Den bör inte förlängas. 
2. Dagens restriktioner kan av försiktighetsskäl möjligen vara rimliga januari ut för att ha beredskap för säkerhets skull om det eventuellt skulle bli ökad belastning på vården till följd av dagens snabba smittspridning. Detta även om få experter tror det idag och det inte syns något av detta i utvecklingen i andra länder. Restriktioner ska precis som nu gälla lika för alla, eftersom alla smittade sprider smitta oavsett vaccinstatus.
3. När pandemilagen löper ut den 1/2 bör alla nuvarande restriktioner slopas. Även all användning av vaccinpass slopas. Vid eventuellt behov av förlängning eller nya restriktioner ska detta beslutas av riksdagen.
4. Vaccinering mot både covid och säsongsinfluensa fortsätter erbjudas aktivt och äldre och riskgrupper prioriteras med extra doser vid behov. Vaccinering är fortsatt frivillig och syftet är i första hand att man inte ska bli svårt sjuk - precis som när man vaccinerar sig mot andra sjukdomar. Samhället ska informera om vaccinerna på ett objektivt sätt, erbjuda gott om tider för vaccinering, och varje människa tar sedan beslut för egen del utan påtryckningar från samhället. Precis som vi alltid hanterat vaccinfrågor i Sverige.
5. Den generella uppmaningen att stanna hemma vid minsta förkylningssymtom slopas för alla, både barn och vuxna, vilket kommer att lätta de akuta problemen med hög sjukfrånvaro i viktiga samhällssektorer. Det betyder återgång till normala sjukskrivningsregler som gällde före pandemin för de flesta yrkesgrupper. För anställda inom vård och omsorg beslutar arbetsgivaren vad som gäller. 
6. Regelbunden testning införs av personal inom äldreomsorg, vård av riskgrupper och inom LSS, och fortsätter så länge covidsmittan sprids i betydande omfattning. Äldre och riskgrupper kan bli svårt sjuka oavsett vaccinering och även av smitta som inte gör oss andra särskilt sjuka. Det finns därför anledning att visa särskild omsorg om dessa grupper. Vaccinkrav på personalen räcker inte, eftersom även vaccinerad personal kan sprida smitta. 
7. Övrig bred testning av covid trappas ned eller upphör, bortsett från det som sjukvården bedömer behövs inom vården och omsorgen, och eventuell testning för forskningsändamål, exempelvis för att upptäcka eventuella nya mutationer. 

8. Smittspårning och karantänsregler upphör - med den enorma spridningen av omikronviruset är det meningslöst med smittspårning, det medför bara onödigt omfattande sjukfrånvaro till följd av karantänsreglerna, vilket allvarligt hotar viktiga samhällsfunktioner, trots att viruset i sig inte medför allvarlig sjukdom. Den som inte mår dåligt eller har feber bör i normalfallet återgå i arbete eller till skolan.

 

 

 

Mycket uppseendeväckande om vaccin och påfyllnadsdoser

2022-01-12

Vid lunchtid idag kom ndanstående nyhet från Aftonbladet (i deras löpande covidbevakning). Det borde i viss mån förändra hela synen på hur man ska hantera pandemin, och det kastar nytt ljus över detta med "boosterdoser" av covidvaccin.

Jag har hela tiden varit noga med att hålla isär frågan om vaccin och vaccinpass, och varit ganska skeptisk till dem som utmålar stora faror med vaccinen. Bilden jag har är att vaccinen fungerar ganska bra mot svår sjukdom, men dåligt mot smittspridning, särskilt när det gäller Omikronmutationen. Det har ju förekommit en hel del märkliga konspirationsteorier om vaccinen som varit omöjliga att ta på allvar. Men jag måste medge att jag också känt en växande oro över att seriösa och erfarna forskare, läkare och experter ibland också framfört mer balanserad oro för effekterna av pågående massvaccinering. Det har bland annat varnats för att massvaccinering av hela befolkningen mitt under pågående pandemi kan trigga virus att mutera. Vissa har också menat att man bara borde vaccinera äldre och riskgrupper, yungefär som vid vanlig influensa. Ytterligare andra har varnat för att upprepad vaccinering kan skada människors naturliga immunförsvar - detta har motsagts av andra som menar att vaccinen snarere förstärker det naturliga immunförsvaret.



Det är svårt att bara vifta bort experterna hos WHO och EMA. Jag kan bara ställa frågan om vår regering och våra myndigheter verkligen har vetat vad man gjort och vad det får för följder på längre sikt? På ett sätt kanske begripligt eftersom smittspridningen var snabb och hotfull och man fick pröva sig fram. Men samtidigt har hela debatten varit ensidig, all kritik har censurerats, även i sociala medier av Facebook, Google mfl, och den som framfört minsta ifrågasättande av vaccinstrategin har kallats "antivaxxer". I politiken har det varit samma sak - alla har sprungit åt samma håll och det har inte funnits något utrymme alls för seriösa diskussioner och eftertanke. Människors rädsla, medias jakt på dramatiska nyheter och politikens behov av att visa handlingskraft har samverkat och stoppat all nyanserad diskussion. Trots varningssignaler från forskare och experter, både i Sverige och utomlands.  Nu verkar en del av denna kritik bekräftas och då är det verklgen dags att bredda diskussionen när det gäller den fortsatta hanteringen av pandemin. 

 


 

Intervjuad i P4 Sjuhärad om gravidas svåra vaccinationsval

2022-01-07

I dag blev jag intervjuad i P4 Sjuhärad i en intervju i direktsändning om mitt försvar för gravidas fria vaccinationsval (det jag skrev igår på bloggen, facebook och twiter). Det ligger nu en nedklippt version på webben, men det jag sa var ungefär detta:

* Jag har under en längre tid reagerat mot det hårda tonläget i vaccindebatten, särskilt och vill försöka bidra till att nyansera detta och få människor att inse att ingen tjänar på hårda ord och splittring av samhället. Jag ville också peka lite extra på att just gravida är en särskilt utsatt grupp som har en särskilt svår situation under en pandemi med mycket oro kring vad som är bäst för det ofödda barnet. Jag vill markera att alla bör respektera kvinnans eget val, oavsett om hon valt att vaccinera sig eller inte.
 
* En del gravida känner oro för att covidvaccin kan skada fostret eller medföra andra risker under graviditeten. Samtidigt utgör de gravida en riskgrupp för covid på grund av nedsatt immunförsvar till följd av graviditeten. Vaccinering eller inte är ett val som är mer komplicerat för dem än för de flesta av oss andra. Alla bör respektera kvinnas eget val, hon har troligen vägt för och emot betydligt mer noga än de flesta av oss.
 
* Jag är politiker och inte läkare. Min roll är inte att ge enskilda människor medicinska rekommendationer. Den som vill ha råd kring vaccination får ta detta med sjukvården eller sin läkare. Min roll som politiker är att försöka hålla ihop samhället, att behandla människor lika  och att verka för att människor respekterar andras val.

* Jag har själv alltid varit positiv till vacciner, de har gjort mycket gott för mänskligheten genom decennierna och vi har generellt starkt förtroende för olika vaccinationsprogram för barn. Men jag är starkt emot att använda påtryckningar mot människor för att de ska vaccinera sig, eftersom jag anser att det inkräktar på grundlagens regler om mänskliga fri och rättigheter och skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Det är just i en kris det är extra viktigt att politikerna respekterar tankarna bakom grundlagen. Därför säger jag nej till vaccinpass. Vaccinering måste alltid vara ett beslut av den enskilde, som måste väga för och emot i varje situation efter samråd med sjukvården och sin läkare. Samhället ska informera sakligt om vacciner, men inte utöva påtryckningar.
 
* Vi har hög frivillig vaccinationstäckning i Sverige och alla typer av tvång eller påtryckningar riskerar att få motsatt verkan. Det stärker snarare konspirationsteorier och misstro vilket kan få allvarliga långsiktiga följder för andra vaccinprogram.
 
* Man kan vara för vaccin men mot vaccinpass och tvång. För mig är det två helt olika frågor.




Respektera de gravidas svåra vaccin-val

2022-01-06

Många gravida känner stor oro för att covidvaccin kan skada fostret eller öka risken för alltför tidig nedkomst. Samtidigt utgör de en riskgrupp för covid på grund av nedsatt immunförsvar till följd av graviditeten. Vaccinering eller inte är ett oerhört jobbigt val som är mer komplicerat än för de flesta av oss andra.

Jag har själv en dotter som är gravid och blir extremt upprörd när jag läser inlägg som hånar gravida för deras val. Vissa beskyller de gravida som har vaccinerat sig för att riskera fostrets liv. Andra menar att de är oansvarigt att inte vaccinera sig eftersom det riskerar fostrets liv. Och från FHM kom först rekommendationen att gravida inte skulle vaccineras, varefter man sedan gjorde helt om och sa att vaccinet är säkert för gravida. Detta trots att man omöjligen redan kan veta eller följa upp hur de nyfödda barnen eventuellt kan påverkas. Samtidigt vet ju kvinnan att om hon själv blir svårt sjuk i covid kan det skapa problem för både henne och fostret.

För den gravida är det till stor del outforskad mark, och därmed ett val mellan pest och kolera - utöver all "vanlig" oro en gravid kvinna kan känna under sin graviditet. Bara detta att föda under en pandemi är en extra oro för många.

Så oavsett om en gravid kvinna vaccinerat sig eller inte så ska du respektera hennes val! Lita på att hon troligen mer än de flesta vägt för eller emot, har läst allt hon kommit över, talat med läkare och barnmorskor (som inte alltid är överens) och rådgjort med anhöriga och gravida vänner. Mer än många andra har hon tagit ett väl överlagt beslut. Respektera henne för detta - du har faktiskt inte med hennes beslut att göra. Och var glad att du slipper tänka på fler än dig själv när du gör ditt eget val.




Nu är drygt hälften av protestmailen besvarade

2022-01-03

Före jul kom ett stort antal protestmail mot användande av vaccinpass inom landet. Det har fortsatt att komma in ytterligare ett antal senaste veckan, och totalt har jag fått över 5.300 mail om detta i min inkorg.

Jag lovade före jul att försöka besvara samtliga mail, vilket såklart är en ganska omfattande uppgift. Men med hjälp av ett standardsvar blir det ändå hyfsat hanterbart. Svaret hänvisar till mina blogginlägg i frågan där jag ju utvecklar mina argument i frågan, och jag utlovar också rapporter efterhand om vad som händer i frågan. Hittills är drygt hälften av protestmailen besvarade, och resterande hoppas jag hinna  hantera under veckan.

Mitt mål just nu är i första hand att stoppa förlängning av pandemilagen till den 31 maj som regeringen begär i sin proposition. Jag vill att makten över pandemirestriktionerna ska återföras till riksdagen, eftersom jag anser att frågor som har tydlig koppling till begränsning av grundlagens skrivningar och fri och rättigheter bör hanteras med större respekt för demokrati och öppenhet. Jag konstaterade häromdagen att både JO och JK har liknande argumentationer i sina remissvar och att ett antal remissinstanser ifrågasätter den långa förlängningen. Jag har visst hopp om att en förlängning i vart fall kan begränsas i tid, och att riksdagen därmed så småningom kan återfå makten över beslut om användningen av vaccinpass. Det vore värdefullt eftersom det då blir möjligt med en tydligare politisk debatt om denna fråga.


 

 

Nyårsbetraktelse

2021-12-31

Snart är ännu ett år till ända. Det blev ett helt osannolikt märkligt politiskt år med flera regeringskriser och där riksdagen glädjande nog även röstade igenom den budget som M-SD-KD förhandlat fram. Utöver detta har pandemin kommit och gått under året, och är nu tillbaka som nytt orosmoment. Den mycket olyckliga linjen med vaccinpass som på ett helt orimligt sätt diskriminerar friska människor beroende på vaccinstatus blev en mycket tråkig avslutning på året. 

För egen del var det samtidigt en höjdpunkt när jag av en enig nomineringsstämma och utan omröstning valdes till förstanamn på den moderata riksdagsvalsedeln kommande val. I mörka stunder när jag funderar över vart riksdagens partier, vårt land och många andra länder är på väg när det gäller värnandet av grundläggande mänskliga rättigheter och en balanserad pandemipolitik tänker jag på att jag har en viktig roll att stå upp för det jag tror på, även när en majoritet har en annan åsikt. Mitt nyårslöfte som jurist och riksdagsledamot, men framförallt som medmänniska, är att envist värna den enskilda människans rättigheter när andra viker ned sig, och jag anser inte att den frågan ens är förhandlingsbar. Det är i en kris som vi människor prövas.

Jag är faktiskt på allvar djupt orolig för vart vårt västerländska samhälle är på väg. Orolig för de hätska och oförsonliga angreppen från båda sidor i debatten om vaccin och vaccinpass. Orolig för att rädda människor är alltför lätta att styra och få att acceptera politiska beslut som man normalt aldrig skulle godta. Orolig för att flockmentaliteten visar sig från sin allra sämsta sida när det gäller att jaga inbillade syndabockar. Orolig för att politiker i sin iver att framstå som handlingskraftiga glömmer andra viktiga värden. Orolig för att man nu öppnar för allt hårdare restriktioner med de små stegens tyranni, restriktioner som riskerar att delvis permanentas och användas för andra syften än just att bekämpa pandemin. Orolig för följderna av att politiker och media tillsammans bidrar till det hätska tonläget och till att splittra vårt samhälle och skapa djupa sår för framtiden som kommer ta lång tid att läka. 
Det kommer att skrivas böcker i framtiden om detta, med en berättelse som kommande generationer kommer att förundras över. 


Jag har en enda nyårsönskan - respektera dina medmänniskor! Oavsett om de är friska eller sjuka, vaccinerade eller inte. Vi är alla människor i samma land, människor som lyssnar och tar del av fakta från olika håll, försöker bilda sig en egen uppfattning i svåra frågor och som väljer olika vägar som de anser är rätt. I ett demokratiskt och öppet rättssamhälle har alla den rätten. Man kan tycka att ens vän eller granne eller arbetskamrat gör fel val, men man får faktiskt respektera det så länge det ligger inom grundlagens och övriga lagars gränser. Det är i en kris vi bedöms som människor efter hur vi behandlar varandra.

Efter regn kommer solsken. En dag kommer vi förundrade att titta tillbaka på hur vi betedde oss under pandemin. Jag hoppas på ett bättre år än 2021 för oss alla, där vi lagt pandemin bakom oss och i stället kan se framåt och arbeta för att lösa alla andra viktiga samhällsfrågor.  

Jag önskar alla mina bloggläsare, följare i andra sociala medier, med- och motdebattörer,  kolleger och politiska motståndare, vänner och bekanta ett riktigt

Gott Nytt År!


 

 

Regeringen bör inte få förlängd pandemilag till den 31/5 2022

2021-12-30

I regeringens proposition 2021/22:69, "Fortsatt beredskap genom förlängd giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen" föreslås att regeringen ska få förlängning av pandemilagen ända till den sista maj 2022. Jag tycker det är mycket olämpligt.

Pandemilagen är en undantagslag som gällt sedan april 2020, och som ger regeringen befogenheter att besluta om saker som annars riksdagen skulle bestämt. Det finns till och med möjlighet för regeringen att via förordningar flytta makt vidare till enskilda myndigheter. Med tanke på att många beslut om restriktioner är synnerligen begränsande för människors frihet och även påverkar företag, organisationer och samhället i stort är det viktigt att man hela tiden beaktar helheten i sådana beslut. Det mest rimliga är såklart att denna typ av förslag debatteras och förankras i Sveriges Riksdag, och att de folkvalda politikerna sedan röstar om besluten.

Att under ett valår ge regeringen mandat att begränsa möten, demonstrationer och andra aktiviteter är mycket tveksamt. Möjligheten att använda vaccinpass på ett begränsande sätt gör det hela ännu mer problematiskt. Den 1 juni är det endast drygt tre månader kvar till valdagen. Det betyder att huvuddelen av valåret och valrörelsen riskerar att styras av pandemilagen. 

Regeringens förslag till förlängning av pandemilagen i ytterligare fyra månader får också kritik från tunga remissinstanser. Både JK, JO, Svenska Kyrkan, Företagarna och Visita mfl menar att det det är en alltför lång tid. JK skriver "Det är av yttersta vikt att de åtgärder och bemyndiganden som nu föreslås att förlängas inte gäller längre än nödvändigt eftersom de innebär omfattande begränsningar i flera av de grundläggande fri- och rättigheter som följer av regeringsformen och Europakonventionen"

Jag anser i första hand att det nu är dags att normalisera beslutsfattandet efter snart två år med undantagslagstiftning. Det borde utan problem gå att låta riksdagen ta över beslutsfattandet om pandemiåtgärder för att stärka den demokratiska förankringen och öppet visa vilka partier och ledamöter som stödjer olika beslut. Vi har när det gäller ekonomiska krisstöd visat att det går att ta snabba beslut i riksdagen vid behov. Om det ändå finns majoritet för att ge regeringen en förlängning av pandemilagen borde det i vart fall bara gälla för en månad i taget, varefter det behövs ett nytt beslut i riksdagen för en förlängning ytterligare en månad. 


 

 

Hårdare krav för att komma in i landet än för att vårda äldre och sjuka

2021-12-22

Jag upphör aldrig att förvånas över de ologiska beslut som tas i både Sverige och andra länder när det gäller pandemin.

Det senaste i raden i vårt eget land är att vi nu inför krav på negativa covidtest för alla som kommer till gränsen och vill in i Sverige. I sak är detta kanske vettigt, det är i vart fall mycket vettigare än att kräva vaccinpass. En nyligen testad och konstaterat frisk person löper ju väldigt låg risk att vara sjuk eller att smitta någon annan. Detta till skillnad mot vaccinerade, där det är ett lotteri hur längesedan man vaccinerat sig, hur stor vaccineffekt som finns kvar och i hur hög grad man smittar om man själv blivit infekterad. EU har just beslutat att alla EU-länder ska låta sina covidpass gälla nio månader från full vaccinering, och man får inte öka eller minska denna tid i de enskilda länderna. Med tanke på att man redan fem månader efter andra dosen vaccin lär ha mindre än 50% effekt av vaccinet undrar man ju hur mycket som finns kvar efter åtta-nio månader? Dessutom kommer upprepade rapporter om hur ineffektivt vaccinet är när det gäller att stoppa smittspridning, särskilt mot Omikron-mutationen som spås ta över även i Sverige inom någon månad. Krav på negativt test är mycket säkrare om man vill stoppa smittspridning.

När det gäller sjukvården, äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade och andra i riskgrupper krävs däremot inga negativa test. Några talar om att kräva vaccinpass, men det är som sagt mycket osäkrare för patienterna än ett negativt test. 

Vi kräver alltså negativa test för att få komma in i landet, men vi kräver inte regelbunden testning av personal som arbetar inom sjukvård och omsorg. Det är faktiskt helt skogstokigt, och återigen vidtar vi en massa åtgärder för att skydda människor som oftast inte blir särskilt sjuka, samtidigt som vi försummar att skydda de mest utsatta. Jag begriper ärligt talat inte logiken.  


 

 

Väljarna inte särskilt positiva till krav på vaccinpass

2021-12-20

I media kan vi läsa om opinionsmätningar från bland annat Sifo och Novus som visar att motståndet mot krav på vaccinpass inte verkar vara jättestort i Sverige. Det är i vart fall vad rubrikerna basunerar ut - exempelvis när SVT presenterade denna opinionsmätning från Novus. Andra mätningar, som exempelvis Marcus Oscarssons stora undersökning med ett betydande antal svarande pekar på ett mer osäkert läge när det gäller för eller emot vaccinpass. Och i min egen lilla omröstning på twitter (med väldigt stor andel moderata och borgerliga följare) sa 70% av över 7.000 röstande blankt nej.

Samtidigt är det inte så konstigt om en majoritet är för vaccinpass när media och politiker basunerat ut att "vaccinerade inte smittar". I ett sådant läge är det ju högst naturligt att många tycker det känns tryggt att alla i deras omgivning är vaccinerade. Men det är alltså en falsk trygghet, vilket bland annat Folkhälsomyndigheten och många forskare påpekat de senaste veckorna - även vaccinerade sprider smitta i ganska hög utsträckning och smittspridningen är stor i många länder trots hög vaccinationstäckning. Ett annat skäl till att inte så många kanske bryr sig är att 
vaccinationstäckningen är hög i Sverige, och de som är vaccinerade tycker väl kanske inte att frågan är så viktig eftersom de inte känner att den berör dem själva. 

Men de som är emot vaccinpass ser det mer från en principiell utgångspunkt än för att det påverkar dem själva - de flesta som hör av sig till mig och är emot vaccinpass skriver samtidigt att de själva är fullvaccinerade och inte är emot vaccin, men att de ser frågan ideologiskt och  värnar om dem som ställs utanför samhället bara för att de utnyttjat sin rätt enligt grundlagen att välja om de vill vaccinera sig eller inte. De är också oroliga för vad detta kan leda till i en förlängning om man en gång tummat på principen om att hälsostatus eller vaccinationsstatus inte får användas för diskriminerande restriktioner (med undantag för begränsningar enligt smittskyddslagen för den som verkligen bär på en allvarlig smitta). 

Det viktiga är samtidigt att politik inte handlar om att låta en majoritet förtrycka en minoritet. En majoritet har inte rätt att besluta att minoritetens grundläggande fri och rättigheter ska tas bort. Därför är egentligen inte denna typ av opinionsmätningar intressanta som underlag för politiska beslut.

Men med detta sagt är det intressant att SVT/Novus dessutom visar att stödet för krav på vaccinpass faktiskt inte är så stort som rubriken antyder. Endast ca 30% är exempelvis beredda att gå så långt som att kräva vaccinpass på arbetsplatser, i butiker eller vid små folksamlingar. Och den mest "populära" användningen, vid stora evenemang, har bara stöd av 68% av väljarna, samtidigt som 59% är positiva när det gäller användning på restauranger. Detta borde trots allt väcka eftertänksamhet hos politikerna. För dessa siffror är alltså TROTS den missledande bild som media gett om att vaccinerade inte smittar.




För mig är det viktigt att markera tydligt att man kan vara för vaccin och mot vaccinpass samtidigt. Det är faktiskt två helt olika saker.  Vacciner har genom historien varit till stor nytta för mänskligheten, och jag är stor vän av vacciner. Vi har själva vaccinerat våra barn med allt som erbjudits. Vi har dessutom köpt till extra vaccineringar av både barnen och oss själva för dyra pengar. Alltid grundat på att vi noga vid varje tillfälle försökt sätta oss in frågan och vägt nytta mot den möjliga risk som alltid finns vid en vaccinering, och där vi kommit fram till att nyttan övervägt. Det är så det bör gå till vid all vaccinering eller medicinering - genom välinformerat samtycke. Inte genom tvång eller indirekt tvång. 


 

 

Lite mera från media om vaccinpass

2021-12-19

I veckan som gick blev jag intervjuad i Epoch Times om min kritik mot regeringen rörande införandet av vaccinpass. Det blev en ganska lång intervju.

Även Världen Idag hade förra veckan en längre artikel om kritiken mot vaccinpass, där man även citerade mig från twitter om det stora antalet kritiska mail som skickats till riksdagsledamöterna. Hittills har vi fått runt 5.000 mail, och fler kommer hela tiden. För mig som är innte på mitt 16:e år som riksdagsledamot är det en av de mer omfattande protestkampanjerna jag varit med om.

Det kommer nu också en del intressanta nyheter i facktidningar och vanliga media som pekar på att vaccinpass inte bara är fel ideologiskt, proncipiellt och juridiskt, utan att det också är fel i sak.

I denna artikel från European Journal of Epidemiology (en del av Nature Publishing Group) beskrivs en mycket omfattande undersökning i 68 länder och nära 2947 "counties" i USA som visar att smittspridningen är lika snabb oavsett graden av vaccinationstäckning.  Undersökningen visar återigen att huvudsyftet med vaccinering är att undvika att bli svårt sjuk. Däremot fungerar det dåligt för att stoppa smittspridning. 
Vaccinpass lär med andra ord inte stoppa smittspridningen.

Och finska Hufvudstadsbladet har en artikel där Markku Tervahauta, generaldirektören för det finska Folkhälsoinstitutet flaggar för att stoppa användningen av det finska covidpasset (som till skillnad mot det svenska vaccinpasset även innefattar möjligheten till negativa test och styrkta antikroppar efter tidigare infektion) om spridningen av omkronvarianten ökar. Detta eftersom varianten visat sig smitta även dubbelvaccinerade och att även de vaccinerade kan sprida viruset. I stället öppnar han för att man skulle kräva snabbtester av alla för att få komma in på större tillställningar. Alltså det jag tidigare förespråkat för bästa säkerhet vid större evenemang, samt föreslagit som lämpligt för all vårdpersonal som arbetar med äldre eller riskgrupper för att öka deras trygghet. Att kräva vaccinpass av vårdpersonalen ger tyvärr en ganska falsk trygghet.  

 

 


Äldre och riskgrupper förtjänar större trygghet under pandemin

2021-12-14

Jag upplever en stor oro hos äldre och personer i riskgrupper och deras anhöriga för att känsliga personer ska smittas av covid trots att de är vaccinerade. Alla inser nu att vaccinering inte ger 100%-igt skydd, inte ens efter tre vaccindoser. Man inser också att vaccinerade som smittats också kan smitta andra. Detta är ju för övrigt ett av mina argument för att vaccinpass skapar falsk trygghet och att de tyvärr inte heller stoppar smittspridning särskilt effektivt. 

Oron finns även bland personer som arbetar inom äldreomsorg, sjukvård och LSS. De inser att det inte räcker med bara vaccin för att skapa trygghet för de äldre och för andra utsatta grupper, exempelvis personer i riskgrupper, nyopererade, gravida och andra som besöker vården.

Flera har framfört tanken att daglig testning är enda sättet att försöka skapa trygghet. Ett negativt dagligt test är av allt att döma betydligt mer säkert än ett krav på vaccinering. Och även om man har ett krav på vaccinering vet man inte vilken personal som är vaccinerad och man har inte heller rätt att kräva svar på den frågan. Vissa kommuner frågar ändå om vaccinering, och får de då ett nekande svar kräver de i stället daglig testning före arbetspassets början. 

Jag tycker man borde skrota hela tanken på vaccinpass eller vaccinkrav. Vaccinering ska bygga på frivillighet och i första hand göras för att man själv vill undvika svår sjukdom. Effekten på smittspridningen till andra är minst sagt osäker, eller sannolikt rent av ganska svag. Min tanke är att man i stället borde kräva daglig testning före varje arbetspass av all personal inom vård och omsorg som arbetar med äldre och personer i riskgrupper. Både vaccinerade och ovaccinerade bör testas på samma sätt. Ett snabbtest kostar inte många tior på apoteken, och om kommuner och regioner handlar upp dessa lär priset bli ännu lägre. Det är småpengar i förhållande till alla andra kostnader för pandemin. De jag rådgjort med säger dessutom att dessa snabbtester numera är rimligt tillförlitliga. Dessutom får man resultatet snabbt.

Förutom ökad trygghet för äldre och personer i riskgrupper skulle denna modell medföra fler fördelar. Den avskaffar direkt problemet med att olika personer på en arbetsplats behandlas olika beroende på om man är vaccinerad eller inte. Man slipper omplaceringar och kan utnyttja all sin personal. Dessutom skulle dessa dagliga tester göra att personal inte behöver stanna hemma i onödan för små diffusa symtom som kanske inte alls är covid. Man skulle också snabbare upptäcka smitta och kunna smittspåra direkt i de fall någon i personalen testar positivt, vilket i sig ökar tryggheten för både patienter och kolleger.


Detta förslag tänker jag testa på olika beslutsfattare och politiker. Jag tror dessutom att det brådskar. Om nu Omikron-mutationen sprids så snabbt i våra grannländer lär den snart spridas även här. Ganska snart. Då är det återigen akut att ha fokus på att skydda våra äldre och riskgrupper och samtidigt se till att så stor del av personalen som möjligt kan vara på sin arbetsplats. Vaccinpass är en återvändsgränd och löser inga problem. Det tror jag däremot att mitt förslag om regelbunden testning skulle kunna göra.

Den som har synpunkter eller tankar kring detta får mer än gärna höra av sig.  

 

 

 

Viktigast i kris är att samla landet och värna grundläggande rättigheter

2021-12-12

Som politiker ser jag som min uppgift att motverka splittring och hålla samman landet under en kris, exempelvis den pandemi vi genomlevt under snart två år. Just nu går tyvärr utvecklingen i en helt annan riktning. Jag är djupt bekymrad över vart vårt land är på väg. Diskussionerna om för eller mot vaccin och för eller mot vaccinpass sliter just nu sönder vårt land, och tonen i både sociala medier, tidningarnas debattsidor och i fikarummen på våra arbetsplatser är stundtals mycket hård och oresonlig. Följderna av detta är svåra att överblicka, men jag tror det kommer ta lång tid att läka såren.

En samhällskris möter vi gemensamt. Inte uppdelade i två läger. inte polariserade, rädda och hatiska mot varandra. Just nu är de vaccinerade rädda och de ovaccinerade är rädda. Alla för olika saker. Och de flesta politiker verkar dessutom ha gripits av panik.

Rädsla och panik är ingen bra grund för beslut, vare sig om man är politiker eller invånare i Sverige. 

I ett allvarligt läge är det politikens uppgift att vara samlande, att förebygga rädsla och panik och att ta ledning av de lagar vi har beslutat om i demokratisk ordning. Grundlagen är en av dem. P
olitiken inte ska verka på ett sätt som splittrar människor och skapar misstro och misstänksamhet i samhället.

Politiken ska inte förstärka medias och andras försök att skapa panik och oro. Vi ska tvärtom motarbeta detta. Exempelvis kan det vara skäl att påminna om att vare sig ovaccinerade eller vaccinerade smittar om de är friska. Och inte heller om de vid symptom håller sig hemma.

För mig är det självklart att politiker och myndigheter kan komma med tydliga rekommendationer, redovisa fakta och beskriva effekterna av vaccin. Men det är alltid den enskilda människan som sedan väljer, och oavsett val förtjänar man respekt. Även om man självklart kan tycka att vissa gör fel val.

För mig är det solklart att politikerna i ett krisläge har som sin allra viktigaste uppgift att värna grundlagen och tankarna bakom denna - det är i en kris det är allra viktigast att stå upp för grundläggande principer som medborgerliga fri och rättigheter, yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, åsiktsfrihet och fria val. Detta betyder för mig bland annat att politiker inte ska runda grundlagens regler om att medicinska ingrepp (inklusive vaccination) förutsätter frivillighet. Om man inför sanktioner och använder utpressning mot sitt eget folk för att de utnyttjar sina grundlagsskyddade fri och rättigheter passerar man enligt min åsikt en röd linje. Dessutom har FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter uttalat att tvångsvaccinering strider mot de mänskliga rättigheterna. Att pressa sin befolkning genom att inskränka deras rättigheter om de inte vaccinerar sig är för mig precis samma sak. 

 


 

Jag har full respekt för att andra kan landa i en annan ståndpunkt. Men för mig är ingen annan politisk fråga så viktig som denna. Att värna svenska folkets grundläggande fri- och rättigheter är den viktigaste uppgiften för en riksdagsledamot. För mig är mitt eget politiska uppdrag i övrigt helt underordnat denna fråga. Om vi tummar på detta nu öppnar vi dörren för en otäck samhällsutveckling där politiker godtyckligt villkorar våra vardagliga fri och rättigheter. 

Mina åsikter i övrigt kring grundlagsfrågan och sakfrågan kring vaccinationspass och det orimliga i att diskriminera dem som skaffat sina antikroppar på naturlig väg beskriver jag utförligt i föregående blogginlägg från i onsdags. Jag gjorde också en egen liten undersökning som drygt 7.000 svarade på. 70% säger nej till vaccinpass. Det är såklart bara en egen undersökning bland mina egna följare, men bland dessa finns väldigt många moderater och jag tycker ändå det är ett intressant resultat.



 

Jag har också varit tydlig med att jag tycker moderaterna landat fel med det nya förslaget häromdagen om ännu mer ingående krav på vaccinpass. Det är fel ideologiskt och det strider mot grundlagens intentioner. Det är dessutom ganska meningslöst för att stoppa smittspridningen eftersom även smittade vaccinerade bevisligen sprider smitta vidare i ungefär samma omfattning som ovaccinerade. Vaccinpass ger en falsk trygghet och riskerar snarare att smitta fler i riskgrupper. Jag vet att förslaget baseras på goda avsikter och en vilja att försöka göra något bra - men jag tycker vi landat fel och kommer att argumentera starkt för att moderaterna tänker om i denna fråga.



 

 

Riksdagen röstade INTE om förlängning av pandemilagen idag

2021-12-08

Vid dagens votering hanterades ett ärende som har rubriken "Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen". Rubriken är missvisande - detta var bara en skrivelse från regeringen som redovisar vilka åtgärder som vidtagits och regeringens inställning till lagarnas fortsatta giltighetstid. En rapport till riksdagen helt enkelt. Denna skrivelse lades till handlingarna och riksdagen beslutade inte om någon förlängning - om det blir aktuellt med förlängning kommer regeringen att skicka en ny proposition till riksdagen innan den nuvarande lagstiftningen löper ut den 1 februari nästa år. Denna proposition ska riksdagen då hantera och besluta om på sedvanligt sätt.

För egen del avvaktar jag regeringens proposition. Jag är dock starkt tveksam till att ge regeringen en förlängd pandemilag och jag är som bekant tydlig med att krav på vaccinpass inte borde få förekomma överhuvudtaget i en rättsstat som värnar mänskliga fri och rättigheter. De möjligheter till användning av vaccinpass som finns idag (evenemang) borde snarast upphöra och ingen ytterligare användning av vaccinpass bör tillåtas inom landet.

Människor i Sverige ska inte diskrimineras eller ställas mot varandra beroende på om man är vaccinerad eller inte - vaccinering är ett individuellt beslut som ska tas av var och en och inte tvingas på medborgarna genom olika typer av diskriminering eller sanktioner mot dem som utnyttjar sin grundlagsskyddade rätt att välja bort vaccin. Vi har idag över 85% av den vuxna befolkningen som är helt frivilligt vaccinerade, och av de ovaccinerade vuxna har en stor del naturliga antikroppar efter tidigare infektion. Vi har knappast ett stort problem med att många människor är oskyddade mot viruset.

Vaccinet är bra mot svår sjukdom men har dålig effekt mot smittspridning. Vaccinpass blir därmed en mycket svag smittskyddsåtgärd och enda syftet verkar vara att bakvägen tvinga människor att vaccinera sig under hot om att inte kunna leva ett normalt liv i samhället. Jag anser att det är en olycklig utveckling som är ovärdig ett rättssamhälle, och beklagar att riksdagens partier stödjer detta.

I debatten åberopas en Sifo-undersökning som sägs visa att det finns en stor majoritet i Sverige både för vaccinpass och för hårdare krav på ovaccinerade. Jag betvivlar inte undersökningens resultat även om det var få tillfrågade, men konstaterar att media och politik tillsammans gjort allt för att bygga upp en panik och skräck hos befolkningen för pandemin. Väldigt få har i samhällsdebatten stått upp för grundlagens principer och värdet av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Detta har banat väg för en begränsning av  befolkningens normala fri och rättigheter utan större protester. Det är samma sak i hela Europa och andra delar av världen. Rädda människor är lätta att manipulera få med sig på dramatiska restriktioner - det är en metod som använts många gånger tidigare i historien. Tyvärr ser jag det även bland riksdagskolleger i olika partier - man dras med i hysterin och agerar mer i panik än med eftertanke, och politiken medverkar till att sprida hat och misstro mot ovaccinerade - trots att de flesta av dem inte bär på någon smitta överhuvudtaget. Jag tycker det är politikens uppgift att hålla huvudet kallt, göra rätt saker och samtidigt försvara mänskliga fri- och rättigheter även i en kris. Jag anser inte att riksdagens partier lever upp till detta idag.

I övrigt hänvisar jag till mitt blogginlägg från den 1/12 (följer nedan) där jag närmare redogör för mitt motstånd mot vaccinpass, och varför jag anser att regeringens beslut om detta strider mot grundlagen, eller i vart fall tankarna med grundlagen.

Sedan dess har också den nya Omikronvarianten tillkommit - vilken verkar bryta igenom vaccinerna. Det är ännu ett skäl att inte införa vaccinpass - något som även Norska Folkhälsoinstitutet anser, och därför har gjort helt om och när det gäller vaccinpass. Alla internationella rapporter talar samtidigt för att Omikron innebär en mutation till en mer smittsam men lindrig infektion, vilket i så fall följer det alla experter förutspådde i början av pandemin, nämligen att en pandemi brukar sluta på det sättet. Omikron skulle kunna vara slutet på pandemin, där Covid muterat till en vanlig återkommande säsongsinfluensa och samtidigt tränger undan andra farligare Covid-mutationer. Denna teori stöds även den av FHI i Norge. Om det stämmer kan vi förhoppningsvis lägga pandemin bakom oss ganska snart, och förpassa vaccinpassen till historiens mörka sophög.

 

Vaccinering ska bygga på frivillighet - inte tvingas fram med vaccinpass

2021-12-01

I dag träder reglerna om vaccinpass vid evenemang i kraft. Arrangörer som vill ta in mer än 100 besökare måste antingen kräva vaccinpass eller använda andra restriktioner för distansering enligt Folkhälsomyndighetens beslut. Negativa covidtest eller bevis på genomgången infektion (alltså allt det som sammantaget utgör "covidpass" enligt EU-reglerna) godtas inte - endast vaccinbevis. 

Som jag varit tydlig med tidigare säger jag nej till användning av vaccinpass inom landet av en lång rad skäl, och tycker det är sorgligt att riksdagens partier praktiskt taget enigt står bakom detta (även om vi är en hel del ledamöter från höger till vänster som inte håller med våra partier). Jag tycker inte vaccinpass hör hemma i en västerländsk demokrati med grundlagsskyddade fri- och rättigheter.

Detta är inte ett inlägg i vaccindebatten, och jag är inte negativ till vaccin, utan tvärtom en förespråkare av vaccinering mot olika sjukdomar. Dock givetvis efter helt frivilliga beslut av var och en. Detta gäller såväl vaccin mot covid som mot annat. Att jag tycker det är tveksamt om den som har naturliga antikroppar mot covid ska pressas att vaccinera sig, och känner oro för att ge yngre barn covidvaccin är en annan sak. Men generellt verkar ju vaccinen mot covid ha en god effekt mot svår sjukdom och död, och verkar därmed vara ett bra sätt att skydda inte minst äldre och utsatta riskgrupper i vår befolkning.

Vaccinpass är däremot en helt annan sak, och kritiken mot dessa kommer från både ovaccinerade och fullvaccinerade. Jag ska kort redogöra för mina viktigaste invändningar mot att använda vaccinpass inom landet.  


Grundlagen

Regeringsformen (RF) 2:6 föreskriver bland annat skydd mot kroppsligt ingrepp, vilken inkluderar vaccinering. Vaccinering förutsätter frivillighet och om man riktar sanktioner mot den som väljer att inte vaccinera sig är detta i praktiken ett tvång och därmed ett brott mot grundlagen, eller i vart fall tankarna bakom grundlagen. Grundlagen får begränsas, men endast genom lag. Nu sker begränsning genom förordning som möjliggörs av pandemilagen, vilket enligt min åsikt är ett sätt att runda grundlagen. Ett så ingripande beslut som användning av vaccinpass borde beslutas som lag i riksdagen och innan dess underställas lagrådet för att bedöma om det uppfyller grundlagens krav på proportionalitet. Rättigheterna i grundlagen får nämligen endast begränsas om det är nödvändigt och inte finns några andra sätt att uppnå målet. I detta fall är det uppenbart för mig det finns andra sätt än att bakvägen runda grundlagen.

Visst kan man hävda att vaccinpass inte innebär ett direkt tvång, utan att man gör som man vill ”men då får ta konsekvenserna”. Men tänk tanken att vi skulle göra samma sak med yttrandefriheten? Säga att man självklart har rätt att kritisera regeringen – men att man då får ta konsekvenserna av detta i form av avstängt mobilabonnemang eller nedstängd internetuppkoppling. Hade vi accepterat det?


Vaccinpass är inte ändamålsenligt - det finns säkrare sätt att stoppa smittspridning

Vaccinpass är inte en smittskyddsåtgärd – det är en åtgärd för att gynna vissa näringsgrenar genom att de slipper mer effektiva smittskyddsåtgärder.  Det kan knappast ha varit tanken att man ska kunna använda ekonomiska skäl för att runda svensk grundlag.

I princip all forskning och alla experter är eniga – vaccinet är bra för att motverka allvarlig sjukdom och död, men tyvärr är vaccinet oväntat dåligt mot att stoppa smittspridning. Vaccinpass medför därför inget effektivt skydd mot smittspridning

Risken är att man vid stora evenemang väljer krav på vaccinpass i stället för övriga restriktioner som FHM erbjuder som alternativ. Effekten kan bli att man tar in obegränsat antal med vaccinerade som sedan smittar varandra och för smittan vidare ut i samhället. Vaccininpassen  kan därmed i praktiken medför att smittan ökar snabbare än om man i stället valt att kräva restriktioner såsom distansering och publiktak mm som vi använt tidigare. Det är orimligt att vaccinpass används när det med all rimlig logik innebär risk för ökad smittspridning.


Det mest smittsäkra är såklart att stoppa alla evenemang, och stödja näringsidkarna på samma sätt som tidigare. Vill man i stället ordna säkra evenemang (eller restaurangbesök) borde man snarare kräva negativa tester av alla – inte vaccinpass. Testerna är säkrare bevis på att man inte smittar än vad vaccinintygen är. Varför går Sverige längre än de regler EU beslutat om och underkänner det säkraste verktyget – negativa test?

Onödig diskriminering

Att man är ovaccinerad betyder inte att man är smittad eller sprider smitta. Att diskriminera friska ovaccinerade är helt enkelt oskäligt - vi har redan en smittskyddslag som gäller den som bär på allvarlig smitta. Men den gäller inte friska! 


De som haft covid har enligt forskningsstudier ett både starkare och sannolikt mer långvarigt skydd mot covid jämfört med dem som bara är vaccinerade. Att kräva att de som haft covid ska tvingas vaccinera sig för att få vara en fullvärdig medlem i samhället är orimligt - det finns bevisligen risk för biverkningar, även om de är små, och varför ska någon tvingas utsätta sig för denna risk utan någon nytta för vare sig den enskilde individen eller på samhällsnivå?

De som är ovaccinerade har olika skäl - gravida som är oroliga för påverkan på fostret, personer som haft infektionen och har antikroppar, personer som inte får vaccinera sig av medicinska skäl osv. Det minsta man kan begära är i vart fall att de ska få chansen att visa upp ett negativt covidtest i stället för vaccinpass.

Vaccinpass sliter isär samhället

Frågan om vaccinering och frågan om vaccinpass har skapat djup splittring i vårt samhälle. En splittring som skär genom alla partier och åsikter i övrigt, som splittrar familjer och vänner och arbetskamrater. Och tonen blir allt hätskare för och emot vaccin och för och emot vaccinpass. Vaccin och vaccinpass är två helt olika frågor - väldigt många fullvaccinerade är emot vaccinpass av princip.

Förtroendet för myndigheter och politiker riskerar också att skadas om man upplever att dessa bidrar till splittring av samhället och ologiska beslut som diskriminerar människor och begränsar deras grundlagsskyddade rättigheter utan rimliga skäl. 


Förtroendet för vaccin och vaccinering riskerar att skadas

Vi har generellt hög vaccintäckning i Sverige - som följer av frivillighet. Alldeles utan tvång eller indirekt tvång närmar vi oss nu 85% vaccinationstäckning bland vuxna. Att indirekt införa vaccinationstvång genom sanktioner mot ovaccinerade riskerar att göda konspirationsteorier och minska den framtida vaccinationsviljan. Det kan visa sig bli ett väldigt högt pris för samhället. Vaccinering är oerhört viktigt för folkhälsan och för att motverka allvarliga smittsamma sjukdomar och rädda liv.

Risk för de små stegens tyranni

Först hade vi diskussionen om Covidpass inom EU vid passage av landgräns. Redan där fanns stort motstånd, men då hette det att det inte skulle användas inom länderna utan bara vid gränspassage. Sedan infördes covidpass för en massa andra saker, och i vissa länder har man tappat allt vett och sans och i princip avskaffat medborgerliga fri och rättigheter som att få åka buss och utföra sitt arbete oavsett medicinsk status, eller hotar med tvångsvaccinering.

I Sverige började det med krav på vaccinpass vid större evenemang. Inget annat var aktuellt hette det. Sedan flaggade man för att det kan bli aktuellt även på restauranger och gym. Det kommer inte att stanna där. När man inser att alla evenemangsbesökare tar kollektivtrafiken till och från konserten och smittar varandra där blir ju vaccinpassen på arenan meningslösa. Då kommer sannolikt kraven på vaccinpass för att åka med kollektivtrafiken. När man sedan inser att människor även smittar varandra på jobbet kommer kravet på vaccinpass för att få vistas på sin arbetsplats. Och sedan fortsätter det. De små stegens tyranni, tills vi en dag har avskaffat våra medborgerliga fri och rättigheter helt och förvägrat människor både rätten att arbeta och försörja sig och att röra sig fritt i samhället. Kanske förbud mot att besöka vallokalen i september utan vaccinpass? Då har vi avskaffat demokratin också.  


I en kris är det extra viktigt att politiken står stadigt och håller huvudet kallt, hanterar frågor med omsorg och omdöme, försvarar grundlagen och tankarna bakom denna, är noga med proportionaliteten om man ska göra undantag, och verkar för att hålla ihop landet och samhället. Öppnandet för krav på vaccinpass tycker jag tyvärr strider mot allt detta. 

Jag är starkt emot krav på vaccinpass inom landet - av moraliska, etiska, ideologiska och juridiska skäl. Den 1 december 2021 kommer för alltid att vara en mörk dag i Sveriges historia för alla som värnar mänskliga fri- och rättigheter.


 

 

Vaccinering ska bygga på frivillighet - inte tvingas fram med vaccinpass

2021-12-01

I dag träder reglerna om vaccinpass vid evenemang i kraft. Arrangörer som vill ta in mer än 100 besökare måste antingen kräva vaccinpass eller använda andra restriktioner för distansering enligt Folkhälsomyndighetens beslut. Negativa covidtest eller bevis på genomgången infektion (alltså allt det som sammantaget utgör "covidpass" enligt EU-reglerna) godtas inte - endast vaccinbevis. 

Som jag varit tydlig med tidigare säger jag nej till användning av vaccinpass inom landet av en lång rad skäl, och tycker det är sorgligt att riksdagens partier praktiskt taget enigt står bakom detta (även om vi är en hel del ledamöter från höger till vänster som inte håller med våra partier). Jag tycker inte vaccinpass hör hemma i en västerländsk demokrati med grundlagsskyddade fri- och rättigheter.

Detta är inte ett inlägg i vaccindebatten, och jag är inte negativ till vaccin, utan tvärtom en förespråkare av vaccinering mot olika sjukdomar. Dock givetvis efter helt frivilliga beslut av var och en. Detta gäller såväl vaccin mot covid som mot annat. Att jag tycker det är tveksamt om den som har naturliga antikroppar mot covid ska pressas att vaccinera sig, och känner oro för att ge yngre barn covidvaccin är en annan sak. Men generellt verkar ju vaccinen mot covid ha en god effekt mot svår sjukdom och död, och verkar därmed vara ett bra sätt att skydda inte minst äldre och utsatta riskgrupper i vår befolkning.

Vaccinpass är däremot en helt annan sak, och kritiken mot dessa kommer från både ovaccinerade och fullvaccinerade. Jag ska kort redogöra för mina viktigaste invändningar mot att använda vaccinpass inom landet.  


Grundlagen

Regeringsformen (RF) 2:6 föreskriver bland annat skydd mot kroppsligt ingrepp, vilken inkluderar vaccinering. Vaccinering förutsätter frivillighet och om man riktar sanktioner mot den som väljer att inte vaccinera sig är detta i praktiken ett tvång och därmed ett brott mot grundlagen, eller i vart fall tankarna bakom grundlagen. Grundlagen får begränsas, men endast genom lag. Nu sker begränsning genom förordning som möjliggörs av pandemilagen, vilket enligt min åsikt är ett sätt att runda grundlagen. Ett så ingripande beslut som användning av vaccinpass borde beslutas som lag i riksdagen och innan dess underställas lagrådet för att bedöma om det uppfyller grundlagens krav på proportionalitet. Rättigheterna i grundlagen får nämligen endast begränsas om det är nödvändigt och inte finns några andra sätt att uppnå målet. I detta fall är det uppenbart för mig det finns andra sätt än att bakvägen runda grundlagen.

Visst kan man hävda att vaccinpass inte innebär ett direkt tvång, utan att man gör som man vill ”men då får ta konsekvenserna”. Men tänk tanken att vi skulle göra samma sak med yttrandefriheten? Säga att man självklart har rätt att kritisera regeringen – men att man då får ta konsekvenserna av detta i form av avstängt mobilabonnemang eller nedstängd internetuppkoppling. Hade vi accepterat det?


Vaccinpass är inte ändamålsenligt - det finns säkrare sätt att stoppa smittspridning

Vaccinpass är inte en smittskyddsåtgärd – det är en åtgärd för att gynna vissa näringsgrenar genom att de slipper mer effektiva smittskyddsåtgärder.  Det kan knappast ha varit tanken att man ska kunna använda ekonomiska skäl för att runda svensk grundlag.

I princip all forskning och alla experter är eniga – vaccinet är bra för att motverka allvarlig sjukdom och död, men tyvärr är vaccinet oväntat dåligt mot att stoppa smittspridning. Vaccinpass medför därför inget effektivt skydd mot smittspridning

Risken är att man vid stora evenemang väljer krav på vaccinpass i stället för övriga restriktioner som FHM erbjuder som alternativ. Effekten kan bli att man tar in obegränsat antal med vaccinerade som sedan smittar varandra och för smittan vidare ut i samhället. Vaccininpassen  kan därmed i praktiken medför att smittan ökar snabbare än om man i stället valt att kräva restriktioner såsom distansering och publiktak mm som vi använt tidigare. Det är orimligt att vaccinpass används när det med all rimlig logik innebär risk för ökad smittspridning.


Det mest smittsäkra är såklart att stoppa alla evenemang, och stödja näringsidkarna på samma sätt som tidigare. Vill man i stället ordna säkra evenemang (eller restaurangbesök) borde man snarare kräva negativa tester av alla – inte vaccinpass. Testerna är säkrare bevis på att man inte smittar än vad vaccinintygen är. Varför går Sverige längre än de regler EU beslutat om och underkänner det säkraste verktyget – negativa test?

Onödig diskriminering

Att man är ovaccinerad betyder inte att man är smittad eller sprider smitta. Att diskriminera friska ovaccinerade är helt enkelt oskäligt - vi har redan en smittskyddslag som gäller den som bär på allvarlig smitta. Men den gäller inte friska! 


De som haft covid har enligt forskningsstudier ett både starkare och sannolikt mer långvarigt skydd mot covid jämfört med dem som bara är vaccinerade. Att kräva att de som haft covid ska tvingas vaccinera sig för att få vara en fullvärdig medlem i samhället är orimligt - det finns bevisligen risk för biverkningar, även om de är små, och varför ska någon tvingas utsätta sig för denna risk utan någon nytta för vare sig den enskilde individen eller på samhällsnivå?

De som är ovaccinerade har olika skäl - gravida som är oroliga för påverkan på fostret, personer som haft infektionen och har antikroppar, personer som inte får vaccinera sig av medicinska skäl osv. Det minsta man kan begära är i vart fall att de ska få chansen att visa upp ett negativt covidtest i stället för vaccinpass.

Vaccinpass sliter isär samhället

Frågan om vaccinering och frågan om vaccinpass har skapat djup splittring i vårt samhälle. En splittring som skär genom alla partier och åsikter i övrigt, som splittrar familjer och vänner och arbetskamrater. Och tonen blir allt hätskare för och emot vaccin och för och emot vaccinpass. Vaccin och vaccinpass är två helt olika frågor - väldigt många fullvaccinerade är emot vaccinpass av princip.

Förtroendet för myndigheter och politiker riskerar också att skadas om man upplever att dessa bidrar till splittring av samhället och ologiska beslut som diskriminerar människor och begränsar deras grundlagsskyddade rättigheter utan rimliga skäl. 


Förtroendet för vaccin och vaccinering riskerar att skadas

Vi har generellt hög vaccintäckning i Sverige - som följer av frivillighet. Alldeles utan tvång eller indirekt tvång närmar vi oss nu 85% vaccinationstäckning bland vuxna. Att indirekt införa vaccinationstvång genom sanktioner mot ovaccinerade riskerar att göda konspirationsteorier och minska den framtida vaccinationsviljan. Det kan visa sig bli ett väldigt högt pris för samhället. Vaccinering är oerhört viktigt för folkhälsan och för att motverka allvarliga smittsamma sjukdomar och rädda liv.

Risk för de små stegens tyranni

Först hade vi diskussionen om Covidpass inom EU vid passage av landgräns. Redan där fanns stort motstånd, men då hette det att det inte skulle användas inom länderna utan bara vid gränspassage. Sedan infördes covidpass för en massa andra saker, och i vissa länder har man tappat allt vett och sans och i princip avskaffat medborgerliga fri och rättigheter som att få åka buss och utföra sitt arbete oavsett medicinsk status, eller hotar med tvångsvaccinering.

I Sverige började det med krav på vaccinpass vid större evenemang. Inget annat var aktuellt hette det. Sedan flaggade man för att det kan bli aktuellt även på restauranger och gym. Det kommer inte att stanna där. När man inser att alla evenemangsbesökare tar kollektivtrafiken till och från konserten och smittar varandra där blir ju vaccinpassen på arenan meningslösa. Då kommer sannolikt kraven på vaccinpass för att åka med kollektivtrafiken. När man sedan inser att människor även smittar varandra på jobbet kommer kravet på vaccinpass för att få vistas på sin arbetsplats. Och sedan fortsätter det. De små stegens tyranni, tills vi en dag har avskaffat våra medborgerliga fri och rättigheter helt och förvägrat människor både rätten att arbeta och försörja sig och att röra sig fritt i samhället. Kanske förbud mot att besöka vallokalen i september utan vaccinpass? Då har vi avskaffat demokratin också.  


I en kris är det extra viktigt att politiken står stadigt och håller huvudet kallt, hanterar frågor med omsorg och omdöme, försvarar grundlagen och tankarna bakom denna, är noga med proportionaliteten om man ska göra undantag, och verkar för att hålla ihop landet och samhället. Öppnandet för krav på vaccinpass tycker jag tyvärr strider mot allt detta. 

Jag är starkt emot krav på vaccinpass inom landet - av moraliska, etiska, ideologiska och juridiska skäl. Den 1 december 2021 kommer för alltid att vara en mörk dag i Sveriges historia för alla som värnar mänskliga fri- och rättigheter.


 

 

Beslut om statlig ersättning vid personskada orsakad av vaccin mot covid-19.

2021-11-10

I dag tog riksdagen beslut om att staten ska garantera ersättning vid personskada orsakad av vaccin mot covid-19. Beslutet innebär att eventuella skador till följd av vaccinet ska ge medborgarna samma ersättning som andra läkemedelsskador. I den mån inte den vanliga läkemedelsförsäkringen täcker skadan ska staten träda in. Riksdagen beslutade också att ge regeringen i uppdrag att skyndsamt göra en översyn av ersättningen till barn för skador som kan uppstå av vaccinet. 


 

 

Blogginlägg om pandemin i repris från 14 maj 2020

2021-11-02

Nedanstående blogginlägg skrev jag den 14 maj 2020 i frustration över hur pandemin hanterades, och över hur regeringen och myndigheterna inte tog ansvar för de uppgifter de enligt lagar och förordningar faktiskt borde tagit ansvar för. Jag lägger ut inlägget som en exakt kopia av vad jag skrev då under rubriken "Vem tar ansvaret för katastrofen med alla döda inom äldreomsorgen". Originalet finns i arkivet under rubriken Corona Covid19.

_________________________________________________________________________________________________________

Vem tar ansvaret för alla döda inom äldreomsorgen?
2020-05-14


Den senaste tiden har vi hört allt fler ministrar och höga företrädare för våra myndigheter tala om att man misslyckats när det gäller att värna de äldre i Covid19-krisen, samtidigt som man tidigt sa att det var det centrala i den svenska strategin.  

Jag har tittat lite på vad ansvariga ministrar samt myndigheterna MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), FHM (Folkhälsomyndigheten), Socialstyrelsen samt IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) har sagt om saken samt tagit fram lite fakta om respektive myndighets ansvar. Det är ingen uppmuntrande uppvisning i ansvarstagande för att uttrycka sig försiktigt.



     Regeringen:

De senaste veckorna har flera ministrar gått ut och uttryckligen beklagat att Sverige misslyckats med att skydda de äldre. Nedan några klipp från media.

  

   

När man lyssnar på ministrarna bör man ha i åtanke att det alltså är regeringen som är ansvarig för de myndigheter som hanterar krisberedskapen och krisen. Hur har då de fyra viktigaste myndigheterna agerat och vad har deras företrädare sagt om krisberedskapen?



     Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB:

MSB:s generaldirektör uttalade häromdagen att Sverige kunde agerat snabbare i krisen:


Vilken roll har då MSB själva när det gäller krisberedskap? Det framgår av de första paragraferna i lagregleringen av deras verksamhet:




     Folkhälsomyndigheten:

Att FHM fick tidigt larm om Coronakrisen, men inte tog det på allvar är mycket omskrivet i media. Hur det påverkat den fortsatta krishanteringen får framtida utvärderingar visa.

  


Men FHM har både konstaterat att vi misslyckats med att skydda de äldre och konstaterat att äldreomsorgen runt om i landet var dåligt rustat för en pandemi:

   

 

      

Vilket ansvar har då FHM själva för att förebygga just det man kritiserar? Här lite text från deras beskrivning på den egna hemsidan:

 


     Socialstyrelsen:

Socialstyrelsens egen krisberedskapschef gick själv ut i media och sa att "vi var inte förberedda". Är inte krisberedskapschefen på en av de ansvariga myndigheterna just den som borde vara bäst förberedd av alla?


Socialstyrelsens uppgifter beskrivs så här på den egna hemsidan. Bland uppdragen finns att stärka samhällets beredskap inom vård och omsorg samt samordna planläggning av krisberedskapen inom dessa områden.  Bland annat just äldreomsorgen.



     Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO:

Den 16 april kom nyheten att IVO "efter larmen" om att Covid19 slagit hårt mot äldreomsorgen nu ska göra kontroller av äldreboenden i hela landet. Det man undrar är varför man inte gjorde detta redan när krisen började, med tanke på att det redan då uttalades att Sveriges fokus låg på att skydda de äldre?  


Om man läser på IVO:s egen hemsida ser man hur de själva beskriver sitt uppdrag. Riskbaserad tillsyn av äldreboenden är alltså en del i deras uppdrag. Trots detta väntade man alltså med omfattande sådan tillsyn till mitten av april, när Covid19-krisen pågått i minst 1,5 månad, och trots upprepade larm om hög dödlighet bland äldre och oro hos personalen på äldreboendena. 

    

     Slutsats:

Det är såklart alldeles för tidigt att dra några slutsatser om Sveriges samlade hantering av Corona-pandemin. Men för mig står det i vart fall redan helt klart att det brister väldigt mycket i ansvarstagande när det gäller just hanteringen av de äldre. Och ansvaret för detta ligger helt uppenbart på regeringen och samtliga inblandade myndigheter. Den som påstår något annat har mycket att förklara.


 

 

Hanteringen av pandemin "ett haveri" 

2021-11-02

Coronakommissionens ordförande, Mats Melin, darrade inte på rösten när han på ännu en presskonferens totalsågade den svenska hanteringen av pandemin. Denna gång använde han ordet "haveri" på sin presskonferens. Det är ganska starka ord. 



Jag tillhörde själv dem som tidigt pekade på hur illa saker hanterades och även framförde tankar om hur man borde göra i stället. Bland annat ifrågasatte jag den undermåliga hanteringen av alla sportlovsresenärer från smittade områden, liksom resenärer från Iran mfl platser med redan då känd hög smittspridning, exempelvis att man inte satte dem i karantän, inte testade och inte smittspårade i tid, utan lät dessa resenärer röra sig fritt i samhället och snabbt sprida smittan vidare. Jag ifrågasatte också att regeringen gömde sig bakom folkhälsomyndigheten i stället för att ta ansvar för ledningen under pandemin, till skillnad mot andra länder där presidenter och premiärministrar stod i frontlinjen och höll egna presskonferenser. Dessutom förde jag fram hård kritik mot att regeringen och myndigheterna gärna skyllde alla problem på regionerna och kommunerna, samtidigt som man gav motstridiga eller otydliga besked och instruktioner. Dessutom pekade jag på att myndigheterna inte tog ansvar för de uppgifter de är ålagda i lag och förordningar att hantera. Vissa tyckte att det var fel att kritisera regeringen och myndigheterna mitt under en samhällskris, men jag tyckte bristerna var så grava att det fanns goda skäl.

Alla mina Covid-relaterade blogginlägg har jag samlat på en sida i mitt bloggarkiv (se längst upp till höger på startsidan), under rubriken 
Corona Covid19
.  Där kan man läsa allt jag skrivit med koppling till pandemin, inklusive en del av mina inlägg på twitter.

Bland de första inläggen jag skrev finns dessa rubriker:

2020-02-18: Hur är Sveriges krisberedskap när det gäller sjukvård och medicin? 

2020-02-27: Var finns det politiska ledarskapet när oron sprider sig för Coronaviruset?

2020-02-28: Sätt alla ankommande resenärer från smittade områden i karantän! 

2020-03-02: Otydliga myndighetsbesked i en kris kan skapa mer oro än själva krisen 

I efterhand kan jag konstatera att Coronakommissionen ger mig väldigt rätt i min kritik och även ger mig rätt när det gäller mina tankar  kring vad man borde gjort. Detta trots att jag alltså saknar all medicinsk kompetens och inte har den minsta kunskap om vare sig pandemier eller hur man bör hantera dem. Jag byggde mina funderingar och slutsatser på vanligt normalt logiskt tänkande och sunt förnuft. Det brukar ofta göra att man landar ganska rätt. Ändå beskylldes vi som hade synpunkter för att vara okunniga "hobbyepidemiologer" som inte borde lägga oss i experternas bedömningar, hur orimliga, senfärdiga och motstridiga dessa bedömningar än framstod.

Tidigare har ju Coronakommissionen även slagit fast att smittspridningen på äldreboendena inte kan skyllas på vare sig personal, driftsformer eller kommuner. Orsaken var i stället den omfattande samhällsspridningen som gjorde att äldre och personer i riskgrupper drabbades hårt.  

I nästa inlägg kommer en repris av tidigare inlägg från maj 2020 och hur jag då kritiserade regeringen och myndigheterna för att de inte fullgjorde sina skyldigheter enligt lag och förordningar.

 


 

Orimligt att media försöker kartlägga riksdagsledamöters hälsostatus

2021-10-20

I dag kom ett mail från Aftonbladet till samtliga riksdagsledamöter där man bad oss besvara denna enkät om vår vaccinationsstatus:



Jag tycker enkäten är mycket problematisk. Att media försöker kartlägga riksdagens ledamöter efter medicinsk status är faktiskt obehagligt. Det finns personer bland de folkvalda som av olika anledningar inte kan eller vill ta vaccin mot covid 19, precis som det kan finnas andra sjukdomar och medicinska diagnoser som påverkar ledamöternas vardag. Att media kräver svar på om man är vaccinerad och avkräver den som inte är det en förklaring är anmärkningsvärt. Ett svar till Aftonbladet innebär att ledamöter kan tvingas skylta i media med att de har  medicinska skäl till att de inte är vaccinerade. För mig var det därför en självklarhet att ge ett tydligt svar till Aftonbladet:  

Hej! Denna fråga är en så kallad känslig personuppgift, och det är därför exempelvis arbetsgivare inte får kräva svar från sin personal om den är vaccinerad eller inte. Av detta skäl tycker jag det är en mycket olämplig fråga att besvara även som riksdagsledamot. Det finns exempelvis olika medicinska skäl till att personer avstår från vaccinering och det känns inte rimligt att man ska behöva skylta med medicinsk status i media. Jag avstår därför från att besvara enkäten av rent principiella skäl. Det har inget med min syn på vaccinering som sådan att göra.
 
Hälsningar Jan Ericson (M)


 

 

Hög tid att gräva ned stridyxorna i vaccinationskriget

2021-09-27

Jag har vid upprepade tillfällen genom åren varnat för att civilisationen och det civiliserade beteendet egentligen är en ganska tunn fernissa. Vi har många gånger genom historien sett hur människor som tidigare levt fredligt sida vid sida plötsligt börjar sprida hat mot varandra, vilket sedan urartar fullständigt med närmast anarki eller i allra värsta fall våld och rent av dödliga konflikter. Orsakerna kan i efterhand synas närmast obegripliga.

I modern tid är väl kanske Nazityskland och Sovjetunionen de mest kända exemplen. Judar och "zigenare" fick efter gedigen propaganda under lång tid bära skulden för den ekonomiska krisen i Tyskland, vilket till slut ledde till ghetton, koncentrationsläger och ett omfattande folkmord. Utvecklingen skedde genom de små stegens tyranni. På samma sätt byggdes hatet upp i Sovjetunionen där oliktänkande, inte sällan efter angiverier, skickades till en ganska säker död i arbetsläger i Sibirien. Även i forna DDR och andra delar av Östeuropa var angiveriverksamheten utbyggd, där barn till och med angav sina föräldrar och vänner lämnade ut varandra till internering eller rent av avrättning. En misstänkt felaktig åsikt eller kritik mot regimen räckte. Senare kom Kambodja att bli symbolen för oresonligt hat, där Röda Khmererna mer eller mindre utrotade alla människor med utbildning, eftersom de hotade regimen med sin blotta kunskap. I Rwanda inträffade ett oresonligt hatiskt krig mellan två folkgrupper som plötsligt hade som enda mål att utrota varandra. Samma sak såg vi i Bosnien under kriget i Jugoslavien, där forna vänner och grannar plötsligt blev bittra fiender och dödade varandra utan urskiljning.

Jag är fullt medveten om att det finns en massa andra exempel, men dessa räcker för att belysa frågan - gång på gång genom historien flagnar fernissan från tidigare hyfsat civiliserade människor och byts mot oresonligt hat. Ibland beror det på slumpen eller någon enskild händelse som triggar igång det hela, men inte sällan beror det helt enkelt på rädsla för något oväntat som hänt, eller en misstro mot att  samhället och politiken ska kunna hantera en pågående kris eller ett hot mot människorna. I andra fall handlar det om behovet av att försöka hitta en syndabock till något hemskt som drabbat samhället och som man inte hittar andra förklaringar till. Ibland handlar det om de styrande politikernas sätt att skylla sin egen oförmåga på andra eller att skapa en "yttre fiende" för att trygga sin egen makt. Den tidiga historien är ju också full av exempel såsom rituella människooffer, häxbränning och olika sätt att "blidka gudarna". Utvecklingen av dagens civilisation har som tur är förpassat sådant till historien, men ibland gör sig ändå vårt mörka historiska förflutna sig påmint, om än oftast på en mer sofistikerat och mindre våldsamt sätt. Men även i en mer "civiliserad form" är dessa stämningar ett tydligt bevis på att ett samhälle snabbt kan förändras i fel riktning om man inte ser tecknen i tid.   

Just nu är det tydligaste exemplet på en oroväckande samhällsstämning den hätska diskussionen kring vaccinering mot Covid19. Vi ser det i Sverige och vi ser det i omvärlden. 


Åsikterna om vaccinering och vaccinpass skär genom familjer, bekantskapskretsar, arbetsplatser och politiska partier. De flesta klarar att hantera diskussionen på ett balanserat sätt. Men faktum är att jag upplever att en hel del vanligen kloka, sansade och balanserade människor fullständigt har tappat sans och vett i denna fråga. Det man ibland ser exempel på i främst sociala medier, men också möter när man pratar med människor, är inget annat än ett ociviliserat och oförsonligt hat mellan de som närmast förespråkar vaccintvång för att få lämna bostaden, och de som beskyller vaccinförespråkarna för att närmast vilja utrota mänskligheten. 

Förespråkarna för vaccinering, eller rent av tvångsvaccinering, ger de ovaccinerade skulden för all smittspridning. Motståndarna mot vaccinering går till hätska angrepp mot vaccinförespråkarna, senast häromdagen såg vi hur ett vaccinationscenter angreps handgripligen av något ålderstigna våldsverkare i åldern 50-70 år. Det börjar nästan påminna om attackerna mot abortkliniker i USA. 

De mest fanatiska vaccinationsförespråkarna vägrar inse att det finns människor som av rent rationella skäl inte vill vaccinera sig. Den som i sin familj eller bekantskapskrets har någon som drabbades av narkolepsi efter vaccinering mot svininfluensan är ganska svår att övertyga om att covid-vaccinet är ofarligt. Och det är knappast orimligt att en ung kvinna som är gravid och väntar barn vill avvakta med vaccinering tills efter förlossningen av rädsla för att fostret ska skadas av vaccinet. Andra människor har tidigare drabbats av felbehandlingar eller läkemedelsskador eller känner någon som fått allvarliga biverkningar av vaccinet. Dessa personer är inte alltid mottagliga för argumentet att allvarliga biverkningar är sällsynta. Men detta biter inte på fanatiker som (i strid med grundlagen) vill tvångsvaccinera hela befolkningen och kräva vaccinpass för att få gå och handla eller åka buss, och som öppet sprider hat och hot mot dem som inte vill vaccinera sig. De vägrar också inse att vaccin inte är en garanti eller skyddar helt mot smittspridning, utan främst skyddar mot att bli allvarligt sjuk om man smittas. Om man har symtom på misstänkt covid har man ett ansvar att hålla sig på avstånd från andra människor, men att bara vara ovaccinerad sprider i sig faktiskt ingen smitta. 

På andra sidan finns de fanatiska vaccinationsmotståndarna. En del av dem är sedan länge emot all vaccinering och styrs av rena konspirationsteorier. Andra ifrågasätter endast covid-vaccinet, dels för att det är en ny "teknik", dels för att de inte upplever att vaccinet är säkert och har tagits fram för snabbt. Men en sak har de gemensamt. De vägrar ta till sig att exempelvis äldre och personer i riskgrupper sannolikt löper större risk att bli allvarligt sjuk eller rent av dö av covid jämfört med risken för biverkningar av vaccinet. Och att alla som är ovaccinerade och inte har haft infektionen bevisligen löper större risk att bli sjuka än de som är vaccinerade och/eller har haft infektionen. Konspirationsteorierna flödar dessutom om att vaccineringen syftar till att kontrollera människor eller rent av att avliva delar av jordens befolkning för att minska överbefolkningen. En del av dessa teorier är närmast religiösa och inga sakargument biter. Man drar sig inte för att sprida hat och hot mot myndigheter, politiker och ibland även mot dem som vaccinerar sig eller ansvarar för vaccinationerna. Motståndarna mot vaccinering kräver respekt för sin åsikt, men tvekar inte att angripa dem som vaccinerar sig - trots att det enligt svensk grundlag faktiskt är ett helt fritt val. 

Gemensamt för dessa två grupper är att de fanatiska rösterna är ganska högljudda och hatet gror mellan dem. I grunden tror jag allt baseras på rädsla och misstro mot myndigheterna, samhället och politiken. Den ena gruppen är livrädda för covid19 och tycker inte samhället agerat kraftfullt nog. Den andra gruppen är livrädda för vaccinet och tror att samhället har något annat syfte med vaccinet än att försöka skydda mot sjukdom. Stundtals urartar konflikter kring tvångsvaccinering eller införande av vaccinpass i våldsamma kravaller som vi sett i en del länder.

Jag tror att alla vi som är politiker har en viktig uppgift just nu, och det är att dämpa konfliktnivån kring vaccinationer och vaccinpass och föra en lugn saklig diskussion. Jag är själv som de flesta vet, och till skillnad mot mitt parti, motståndare till vaccinpass av dels rent ideologiska skäl, men också för att jag tror vaccinpass snarare skulle göda konspirationsteorier om vaccinet än få fler att vaccinera sig. Samtidigt är jag generellt en stor vän av vacciner eftersom jag vet hur mycket nytta vaccin gjort för att skydda mänskligheten mot allvarliga sjukdomar. Man kan faktiskt landa olika i dessa två frågor - vaccin och vaccinpass. I sista hand är det alltid den enskilde människan som måste göra ett eget välavvägt beslut om vaccinering, baserat på sin egen situation och den kunskap som finns. Vaccination är alltid frivillig i Sverige (följer av vår grundlag). Det betyder att vi också rimligen måste respektera varandras val - alldeles oavsett vad vi har för åsikter om det valet, och alldeles oavsett hur välgrundade beslut vi tycker människor tar. För vissa yrkesgrupper (exempelvis inom vården) är det sedan lite mer komplicerat med det fria valet. Den saken måste hanteras av arbetsgivaren.

Det är hög tid att avblåsa "vaccinationskriget" och hyfsa tonen i debatten. Pandemin slår mot hela vårt samhälle, den har kostat många människoliv och fått stora ekonomiska följder. Men vi måste möta den som civiliserade människor. Vi måste helt enkelt se till att vårda civilisationens fernissa även under en samhällskris. 


 

 

Åsikterna om vaccinpass skär genom alla partier 

2021-09-03

Frågan om att kräva vaccinpass inom landet för vissa aktiviteter (främst har man nämnt större evenemang såsom stora idrottsevenemang  och arenakonserter, men även besök på restauranger och nattklubbar, eller rent av för att få åka med kollektivtrafiken) har blivit extremt laddad. Åsikterna skär rakt genom de politiska partierna och genom samhället i stort.

Debattnivån är inte alltid särskilt trevlig. De som är emot vaccinpass utmålas som oansvariga och som antivaxxers eller vaccinmotståndare. Det sistnämnda är definitivt inte korrekt. Frågan handlar inte om man är för eller emot vaccin, många som är vaccinerade är också principiellt emot vaccinpass. Oansvarigt är det inte heller så länge motståndarna till vaccinpass följer alla andra generella begränsningar som gäller under pandemin. De som är för vaccinpass utmålas samtidigt som förespråkare för diktatur, fascism och demokratins avskaffande. De mest extrema jämställer det med nazismens judestjärnor vilket gör att hela diskussionen spårar ur totalt. Syftet med vaccinpass är i sig vällovligt, nämligen att försöka få igång samhället lite snabbare, och vaccinpassen skulle vara en tillfällig tidsbegränsad åtgärd.

I vågskålarna finns två synsätt. Det ena är att det är värt att tumma på människors medborgerliga friheter och dela upp befolkningen under en begränsad tid för att snabbare få igång vissa branscher. Det andra är ett principiellt motstånd mot att någonsin tumma på människors medborgerliga friheter och principen att alla i ett samhälle ska behandlas lika. 

Själv tillhör jag som jag skrev redan i våras den senare gruppen. Jag säger nej till användning av vaccinpass inom landet, och baserar det helt på en djupt rotad ideologisk åsikt att alla människor i Sverige ska ha samma rättigheter och skyldigheter att röra sig fritt i sitt eget land oavsett om man är vaccinerad eller inte.

De enda undantagen mot denna princip är just i ett katastrofläge, och då gäller smittskyddslagen. Vid behov kan man begränsa människors frihet - lika för alla - för att motverka smittspridning. Detta har gjorts under hela pandemin, och borde sannolikt gjorts tidigare och mer noga tidigt under pandemin vilket kunnat rädda liv. Och för den som är smittad av allvarlig sjukdom gäller regler om att hålla sig hemma - lika för alla. 

Att införa vaccinpass för att kunna hålla stora publikevenemang är dock ingen smittskyddsåtgärd. Vill man motverka smitta är det bästa sättet att inte hålla några evenemang av denna typ alls innan pandemin är över, eller att begränsa publikantalet såsom man gör idag. Vaccinpassen syftar till att hjälpa utsatta branscher att komma igång genom att kunna ta in mer publik. Det är  alltså rent ekonomiskt grundat. Att offra människors likabehandling av rent ekonomiska skäl anser jag vara orimligt. Skyddet för den enskilda människans rätt att behandlas likvärdigt i sitt eget land väger betydligt tyngre. 

Jag vänder mig också mot påståendet att vaccinpass skulle minska smittspridningen med tanke på att det endast har föreslagits gälla för dem över 18 år. Vi vet att det i dagsläget mest är barn och ungdomar som sprider smitta, och att de flesta vuxna är vaccinerade. Om man öppnar upp stora evenemang kopplat till vaccinpass kommer många barn och ungdomar att finnas i publiken - ovaccinerade och utan vaccinpass. Det betyder att åtgärden snarare skulle öka risken för smittspridning jämfört med att behålla dagens restriktioner. Att genomföra en åtgärd som leder till att man samlar stora mängder ovaccinerade barn och unga på samma plats känns helt enkelt inte som en bra idé.  


Jag har också en praktisk undran om hur passen ska kunna kontrolleras? Om det handlar om att visa upp en app kan man ju enkelt låna någon annans telefon om man inte är vaccinerad? Eller ska man avkräva alla deras legitimation också? Och stämma av med uppgifterna i appen? Det blir verkligen ett riktigt otrevligt kontrollsamhälle om människor ska behöva legitimera sig på stan för vakter eller poliser. Vill vi verkligen ha ett sådant samhälle? 

Frågan om vaccinpass delar även moderaterna, även om det i vår riksdagsgrupp och partiledning finns en mycket stor majoritet för. Vi som är negativa till förslaget är en tydlig minoritet. Men ibland blir det så, man håller inte alltid med sitt parti. Då får man argumentera internt och försöka övertyga, och sen får man försöka acceptera det beslut som ens parti landar i även om man ogillar det i sak. Många frågar hur jag kommer att rösta om frågan hamnar i riksdagen. Det är svårt att säga exakt innan det finns något att rösta om. Kanske kan jag kompromissa och acceptera covidpass för riktigt stora evenemang på villkor att negativt test också godtas - det är ju hanterbart att ordna ett test inför en engångshändelse som en stor konsert. Men det blir oerhört svårt att stödja ett förslag om covidpass för att få gå på restaurang eller cafe, åka buss och tunnelbana eller får gå och handla i ett varuhus  - eller som minister Ygeman sa, få besöka fotvården eller frisören. Där går en röd linje för mig, och så långtgående och detaljerat har inte heller moderaterna gått i sitt förslag. För mig är detta en djupt ideologisk fråga. Alla svenska medborgares lika värde, lika rättigheter och lika rätt att röra sig fritt i sitt eget land. Självklart så länge man inte är sjuk och sprider allvarlig smitta - då gäller smittskyddslagens regler att man ska hålla sig hemma. Lika för alla.

dagens ledare i Svenska Dagbladet diskuteras frågan om vaccinpass och SvD landar i ett nej av samma argument som mina. Jag tycker även att resonemanget om att frågan riskerar att splittra och skapa motsättningar i samhället är viktig att föra. Jag vädjar till alla som debatterar vaccinationer och vaccinpass att lyfta debattnivån. Ingen är för eller emot vaccinpass av ondska. 

Vi har generellt en hög vaccinationsvilja i Sverige sedan länge. Detta kan äventyras om man börjar använda indrekt tvång eller hot för att få folk att vaccinera sig. Att sprida misstro eller rent av bedriva ren hetsjakt mot dem som inte är vaccinerade är förfärligt. Det lär inte heller öka vaccinationsviljan hos dem som tvekar. Det viktiga nu är att fortsätta att vaccinera främst äldre och riskgrupper. Frivilligt, med det goda argumentet att den lilla risken för biverkningar trots allt är mindre för dessa grupper än risken att bli svårt sjuk i covid. Det är också dags att likställa dem som är dubbelvaccinerade och dem som haft covid med tanke på de studier jag nämnde häromdagen som visar att den som haft covidinfektionen sannolikt har ett mycket bättre skydd mot covid och dess mutationer än den som inte haft covid men är dubbelvaccinerad. Om man lägger ihop dessa två grupper och samtidigt vaccinerar fler omyndiga över 12 år efter föräldrarnas beslut och avvägningar borde samhället snart ha nått flockimmunitet. Och då kan vi rimligen öppna upp allt utan några covidpass, precis som SvD skriver. Jag konstaterar slutligen att Folkhälsomyndigheten har sagt tydligt att man inte har för avsikt att införa vaccinpass. 




Ny studie: Genomgången covidinfektion ger bättre skydd än vaccin 

2021-08-30



Expressen berättar idag om en ny israelisk studie visar att den som varit smittad med coronaviruset kan ha ett bättre skydd mot deltavarianten än två doser av Pfizers vaccin. Studien visar att naturlig immunitet ger ett mer långvarigt och starkare skydd mot infektion, sjukdomssymptom och inläggning på sjukhus till följd av deltavarianten av sars-cov-2. Enligt studien är det mellan sex och tretton gånger större risk att smittas av deltan om man är tidigare osmittad men vaccinerad, jämfört med om man haft covid-19.

"Det här är ett skolexempel på hur naturlig immunitet faktiskt är bättre än vaccinering. Vad jag vet är det första gången det verkligen har bevisats i covid-19-sammanhang", säger Charlotte Thålin vid Karolinska Institutet till Science Magazine. Thålin är själv specialistläkare vid Danderyds sjukhus och ansvarig forskare för den svenska studien som tidigare i sommar visade att även mild covid-19 ger ett gott skydd mot alfa- och deltavarianterna.

Den israeliska studien är väldigt omfattande, men samtidigt är det förhållandevis små tal när det gäller smittade. Men om man ska tro studien är det alltså 6-13 gånger mindre risk att smittas om man genomgått covidinfektion jämfört med om man aldrig haft infektionen men är fullvaccinerad. Samtidigt visar studien att om man dessutom vaccinerar sig efter genomgången infektion halveras risken en gång till att smittas av deltavarianten. Då är man såklart nere på extremt liten risk.

Självklart är det en väldigt positiv nyhet om man till de fullvaccinerade även kan lägga alla som genomgått infektionen men är ovaccinerade (exempelvis väldigt många barn och ungdomar) när man beräknar andelen av befolkningen som har skydd mot covid-19 och dess varianter. Det gör det givetvis lättare att uppnå flockimmunitet på samhällsnivå och få stopp på smittspridningen.
 




Bra och mindre bra moderata förslag för att hantera covid-pandemin 

2021-08-19

I dag presenterar moderaterna ett samlat förslag i tre delar på DN Debatt för att hantera den fortsatta covid19pandemin. De tre förslagen beskrivs så här på partiets facebooksida:
 

När det gäller första punkten om pandemilagen är det rimligt att lagen förlängs så länge det är nödvändigt. Men regeringens krav på fyra månader tycker vi är för länge. En så ingripande lag i människors vardag bör omprövas hela tiden, och vi tycker att en förlängning två månader i taget, kombinerat med et krav på att regeringen tydligt redovisar vilka åtgärder man tagit i enlighet med lagen är mer lämplig. Vi säger därför nej till att förlänga lagen i fyra månader.

När det gäller vaccination av 12-16-åringar är jag mer tveksam. Folkhälsomyndigheten säger själva att de bedömer att "bördan av att vaccinera 12-åringar överstiger nyttan med vaccineringen". Jag tycker dessutom att man ska vara försiktig med att vaccinera barn med nödgodkända vaccin där man inte vet vilka biverkningarna är. Barn är mer känsliga eftersom de växer, och det gör att man bör vara ytterst försiktig. Samtidigt är vaccinet tillåtet för barn i många länder, och så länge föräldrarna är de som avgör om barnen ska vaccineras kan jag tycka att det moderata förslaget är en rimlig kompromiss. Den som vill vaccinera sina barn ska kunna göra det. 

När det gäller den tredje punkten om nationell användning av vaccinpass för alla över 18 år har jag länge varit tydlig med att jag inte tycker detta är ett bra förslag, även om det finns en god tanke bakom. I min värld innebär demokrati och mänskliga rättigheter att alla i ett land har samma rättigheter och skyldigheter och att man inte delar upp människor i vaccinerade och ovaccinerade. Det är också den linje Europarådet har. 
Europarådets parlamentariska församling antog den 27 januari i år en resolution, nr 2361. Där fastslogs bland annat:

* 7.3.1. se till att medborgarna informeras om att vaccinationen inte är obligatorisk och att ingen är politiskt, socialt eller på annat sätt pressad att vaccinera sig om de inte vill göra det själva;

* 7.3.2. se till att ingen diskrimineras för att inte ha vaccinerats på grund av möjliga hälsorisker eller för att man inte vill vaccineras,

* 7.5.2 använd vaccinationscertifikat enbart för dess syfte; övervakning av vaccineffektivitet, möjliga sidoeffekter och biverkningar." 
 

Jag tror inte heller att ett krav på vaccinpass i vardagen eller för olika evenemang kommer att öka vaccinviljan bland de tveksamma. Tvärtom kommer detta att uppfattas som ett indirekt vaccinationstvång som gör de vaccinationskritiska ännu mer tveksamma. Det kommer också att göda olika konspirationsteorier bland mer fanatiska generella vaccinmotståndare. Jag tycker också det är märkligt att vi föreslår att alla under 18 ska undantas. Det betyder att ovaccinerade tonåringar godtas på exempelvis en arenakonsert eller på en restaurang utan vaccinpass, men inte ovaccinerade vuxna. Hur detta skulle öka tryggheten eller minska smittan kan jag inte förstå. Jag har argumenterat tydligt och bestämt internt i partiet mot detta förslag, men kan bara konstatera att det finns en bred majoritet inom moderaterna för att förespråka nationell användning av vaccinpass. Jag respekterar den interna partidemokratin men jag tar avstånd från förslaget i sak och kommer att fortsätta vara tydlig med det. Ibland håller man inte med sitt parti, och detta är ett sådant tillfälle. Just nu finns dock inga skarpa förslag att rösta om i riksdagen. 





KU riktar hård kritik mot regeringens hantering av pandemin

2021-06-03 

I flera ärenden har KU granskat frågor kopplade till regeringens hantering av coronapandemin. Utskottet konstaterar att det finns stora brister i hur regeringen har hanterat pandemin. KU påtalar brister rörande regeringens hantering i följande ärenden;
* besöksförbud inom äldreomsorgen
* utökad testning och smittspårning
* tillgången på skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel
* beredningen av snabbpropositioner samt pandemilagen
* regeringens agerande avseende coronastrategin
* införandet av deltagargräns för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Utskottet finner också brister i ett antal uttalanden kopplat till pandemin.
 
Regeringen har agerat senfärdigt eller otillräckligt i vissa fall, medan den i andra fall agerat förhastat genom att exempelvis inte vidta tillräckliga beredningsåtgärder och brustit i sin dokumentation av vidtagna åtgärder. Det illustrerar tydligt problematiken i regeringens hantering.
 
Här nedan följer ett urval av de ärenden där KU konstaterar brister.
 
Utökad testning och smittspårning
Gällande uppdraget till Folkhälsomyndigheten att ta fram en nationell strategi i mars 2020 för att utöka testningen för covid-19 konstaterar utskottet att regeringen inte agerat tillräckligt snabbt, givet det behov som fanns av att snabbt utöka testningen och smittspårningen. Målsättningen om 100 000 tester per vecka uppnåddes först i början av september 2020. 
 
När det gäller ersättningen till kommuner och regioner för testning och smittspårning framgår att de val som regeringen gjorde skapade en osäkerhet hos kommuner och regioner om huruvida ersättningen skulle täcka kostnader för testning och smittspårning av alla prioritetsgrupper. Enligt utskottet är det tydligt att de oklarheter som rådde i ansvarsfrågan, och i frågan om ersättning för den utökade testverksamheten, bidrog till att testningen inte ökade i den takt som föresatts. Enligt utskottet hade regeringen kunnat ingå en överenskommelse tidigare än vad som nu skedde, vilket sannolikt medfört en snabbare utökad testning.
 
Besöksförbud inom äldreomsorgen
Granskningen visar att regeringen vidtog vissa åtgärder för att begränsa smittspridningen inom äldreomsorgen före beslutet om ett nationellt besöksförbud. Regeringens åtgärder var dock inte tillräckliga. De äldre var särskilt utsatta, vilket var väl känt och behovet av nationell vägledning och styrning innebar att regeringen enligt utskottet borde ha agerat än mer aktivt. Även Coronakommissionen kom fram till att förhållandena på de särskilda boendena med genomgående svaga äldre borde ha uppmärksammats tidigare och fler åtgärder borde vidtagits i ett tidigare skede.
 
Hanteringen av pandemilagen
När det gäller pandemilagen, dvs. den tillfälliga covid-19-lagen, framgår att regeringen ansåg att de tillfälliga bemyndigandena i smittskyddslagen från våren 2020 var otillräckliga. Trots det påbörjade regeringen arbetet med pandemilagen först efter sommaren 2020. Enligt utskottet måste det ha stått klart för regeringen att de tillfälliga förändringarna i smittskyddslagen skulle upphöra att gälla den 30 juni 2020, och att det skulle kunna finnas behov av att ha ett effektivare regelverk på plats så snart som möjligt för att ha beredskap att hantera en eventuellt ökad smittspridning under hösten. Arbetet med att ta fram mer användbar lagstiftning borde därför ha påbörjats tidigare. Det hade givit mer tid för beredning och ett bättre handlingsutrymme att motverka smittspridningen under hösten.
 
Under hösten 2020 tvingades regeringen påskynda arbetet med pandemilagen med anledning av den ökade smittspridningen. Utskottet konstaterar att tidsramen för riksdagens behandling av ärendet blev extremt kort. Denna korta tidsram för behandling av förslaget om en pandemilag hade kunnat undvikas om regeringen i ett tidigare skede påbörjat arbetet med att ta fram lagen och vi hade därmed också haft en mer ändamålsenlig lagstiftning på plats tidigare.
 
Regeringens agerande avseende coronastrategin
Av granskningen framgår att det inte fattades några beslut inför eller med anledning av strategin. Såvitt framkommit i granskningen har det heller inte varit regeringens avsikt att strategin skulle styra myndigheterna. Samtidigt har det från myndighetshåll anförts att strategin var något man skulle arbeta utifrån. Här är utskottet tydligt med att det inte finns något konstitutionellt utrymme för regeringen att styra myndigheterna utan regeringsbeslut. Utskottet konstaterar också att en strategi bör vara väl förankrad, och att det inte går att klarlägga om den aktuella strategin varit det. Utskottet påtalar även bristerna i regeringens agerande gällande den ändring av strategin som under vintern 2021 gjordes på regeringens hemsida och som handlade om att minska takten på smittspridningen och platta till kurvan.
 
Uttalanden under coronapandemin
Avslutningsvis i den del som rör regeringens hantering av coronapandemin har utskottet också granskat ett antal uttalanden av statsministern och enskilda statsråd och konstaterar att dessa uttalanden varit felaktiga. Det handlar dels om Statsministerns uttalanden om ansvaret för viss testning, dels utrikesminister Ann Lindes uttalanden i den tyska kanalen Deutsche Welle.


 

 

Kvällens debatt med socialminister Lena Hallengren

2021-05-18

I kväll hade jag min försenade interpellationsdebatt med socialminister Lena Hallengren. Jag lämnade ju in min interpellation om antikroppstester och vaccinationspass i början av april, så det tog över en månad att få svar. Mycket har hänt i frågan under tiden som gått. Här är hela debatten:



Här är mitt inledande inlägg i debatten, samt en del av mitt andra inlägg:

Inledning:

Fru talman, j
ag vill tacka för svaret och samtidigt uttrycka min uppskattning för att ministern ägnar denna eftermiddag och kväll åt att diskutera ett antal interpellationer med koppling till pandemin. Min interpellation är dock tyvärr mer än en månad gammal nu, vilket gör att ytterligare saker hänt i frågan sedan den lämnades in.
 
Bakgrunden till min interpellation var att i slutet av mars meddelade plötsligt både Västra Götalandsregionen och Region Stockholm att man slutar erbjuda allmänheten att boka tider för antikroppstest för covid-19. Detta för att Folkhälsomyndigheten ansåg att testerna är av ”begränsat värde”. Fler regioner har följt efter och som det verkar har den breda antikroppstestningen stoppats över hela landet. Det är svårt att förstå logiken.
 
För det första kommer det att dröja mycket länge innan alla svenskar vaccinerats, särskilt i de yngre åldersgrupperna – om det överhuvudtaget kommer att vaccineras. Att människor kan få tydliga besked om man har antikroppar är oerhört värdefullt för individen och dennes anhöriga, men också i vissa fall för individens arbetsgivare eller andra.

För det andra borde det vara av stort intresse ur samhällssynpunkt att kunna se hur stor del av den ovaccinerade befolkningen som har antikroppar mot covid19?

För det tredje har vi periodvis haft brist på vaccin, och vaccinplaner har flyttats framåt i tiden. Ingen vet heller hur länge vaccinet verkar. I en sådan situation kunde det kanske vara rimligt att överväga om personer som saknar antikroppar ska vaccineras först, och att de med antikroppar ställs sist i vaccinationskön.

I hela EU diskuteras frågan om digitala vaccinationspass och covidpass, och bland annat i Danmark är det redan verklighet. I Danmark har man dock jämställt vaccination med styrkta antikroppar eller färskt negativt covidtest i sina covidpass. EU-kommissionen har föreslagit samma sak – att vaccination, påvisade antikroppar och negativt covid-test ska jämställas när det gäller de föreslagna ”gröna intygen”, eller i vardagstal ”vaccinationspass”.
 
Problemet är ju bara att om Sverige inte erbjuder antikroppstester för ovaccinerade faller ju möjligheten bort att utfärda covidpass för ovaccinerade med antikroppar.

Jag har full förståelse för att man inte vill göra antikroppstester på personer som redan är vaccinerade. Inte heller vill man att människor missbrukar detta med ständigt upprepade antikroppstester. Men i samband med tidsbokning kan man ju snabbt se om en person är vaccinerad eller inte, och även se när man senast tog ett antikroppstest. 
De som är vaccinerade är det såklart meningslöst att testa, men för övriga delen av befolkningen borde det vara oerhört intressant med omfattande testning av antikroppar. Detta gäller inte minst barn och unga, som man ju inte har för avsikt att vaccinera i närtid, om ens alls.

Jag förstår helt enkelt inte hur Sverige ska kunna leva upp till EU:s krav på ”gröna intyg” om man inte ger den ovaccinerade allmänheten möjlighet att ta ett antikroppstest? Det framgår dessutom av ministerns svar att covid-tester endast ska göras vid uppvisade symtom, vilket gör att dessa tester i så fall inte heller kan göras inför exempelvis en utlandsresa. Effekten blir att den ovaccinerade delen av befolkningen, däribland huvuddelen av våra barn och ungdomar, men också andra som av olika skäl är ovaccinerade, inte kommer att kunna få det av EU beslutade ”gröna intyget” som kommer vara ett villkor för många utlandsresor. 
 
Med anledning av detta vill jag upprepa min fråga socialministern om hur hon avser att säkerställa att Sverige lever upp till EU:s krav på att positiva antikroppstester och negativa covid-tester ska kunna jämställas med vaccination vid utfärdande av EU:s så kallade ”gröna intyg”, och att hela befolkningen, även ovaccinerade, ska ha samma chans att få ett sådant intyg.
 
Omgång två: 
 
Fru talman, svaret från socialministern är tyvärr mycket otydligt. Jag kan bara konstatera att Sverige genom ministerns svar uppenbarligen inte kommer att kunna leva upp till EU:s krav. Detta innebär en allvarlig diskriminering av stora befolkningsgrupper, inte minst barn och ungdomar.
 
För en familj som avser att resa på semester, och där föräldrarna är vaccinerade kommer inte barnen att kunna följa med på resan eftersom de inte kan få vare sig antikroppstest eller covidtest. Återstår då att göra dessa tester privat vilket kostar väldigt mycket pengar och knappast är realistiskt för många familjer. Resultatet lär i många fall bli att man avstår från att resa. Det känns inte som om det ligger alls i linje med EU:s försök att återstarta ekonomin och turistnäringen i Europa.
 
Sverige bidrar som bekant med enorma summor till EU:s återhämtningsfond som syftar till att få igång ekonomin i EU igen. Resande och turism är en viktig del i detta, inte minst för södra Europa. Att den svenska regeringen samtidigt motverkar detta resande genom att inte erbjuda möjligheten för ovaccinerade att få ett ”grönt intyg” som möjliggör resande känns mycket märkligt.
 
Fru talman, det finns ännu ett problem som bör belysas i denna fråga.
 
I februari gav regeringen i uppdrag till ansvariga myndigheter att förbereda utfärdandet av vaccinationsbevis. Redan då var det känt att EU diskuterade en bredare lösning där även positiva antikroppstester och negativa covid-tester ingick. I mitten på mars kom beskedet i EU-kommissionen om att man ville se en sådan lösning. Trots detta har regeringen uppenbarligen inte gett myndigheterna i uppdrag att se till att även resultatet av antikroppstester och covidtester ska innefattas i de nya intygen.


Häromdagen konstaterade digitaliseringsminister Anders Ygeman att Sverige var ett av de länder som var först ut med att testa EU:s gröna intyg. Men samtidigt kom det återigen fram att man fortfarande inte på något sätt tagit initiativ till att något mer än genomgången vaccination ska finnas med i intygen. 
Ännu finns ingen lösning för att få med covidtester och antikroppsintyg innan deadline i juni när intygen är tänkta att börja användas” konstaterade SVT Nyheter i ett inslag den 5 maj.

Ansvariga myndigheter har alltså jobbat med det svenska ”gröna intyget” i tre månader, och EU-kommissionens linje har varit känd i två månader. Trots detta har regeringen fortfarande inte agerat. Min fråga till socialministern är varför inte regeringen för länge sedan gett ett tydligt uppdrag till myndigheterna att utforma ”de gröna intygen” i linje med EU:s krav i stället för att som nu diskriminera stora delar av landets befolkning, inte minst de yngre? Kommer socialministern nu att ta initiativ för ett sådant uppdrag?


Kort sammanfattning av dagens debatt:

* Ministern talar hellre om "påvisad friskförklaring" än antikroppstester. Detta för att "ingen vet hur länge man har antikroppar, varför Folkhälsomyndigheten menar att dessa tester är meningslösa. Hon menade att jag hade fel om att EU-kommissionens beslut innebär att de "gröna intygen" likställer vaccination, antikroppar och negativt covidtest, och menar att EU- kommissionen inte syftar på positivt antikroppstest utan "friskförklaring efter bekräftad infektion". I praktiken att alla som testat positivt för Covid betraktas som friska efter en viss tid gått från att man tog testet. Jag kan inte se skillnaden mot antikroppstester - har man en gång visat sig ha antikroppar har man uppenbarligen också haft infektionen och på precis samma sätt borde man då kunna betecknas som frisk även om antikropparna sedan försvunnit, på samma sätt som ett tidigare positivt covid-test anses styrka att man haft infektionen och kan friskförklaras efter en viss tid.

* Jag pressade ministern om hur Sverige ska kunna uppfylla EU:s regler om att de "gröna intygen" ("Covidpassen") ska innefatta både vaccinationer, färska negativa covidtest och bevis på genomgången infektion, detta eftersom myndigheterna tyvärr inte fått i uppdrag att utforma de svenska gröna intygen baserat på något mer än genomgången vaccination. Ministerns svar var att svenska medborgare självklart inte ska ha sämre möjligheter att få ett "grönt intyg" än andra EU-medborgare. Men hon svävade på målet om regeringen gett ett tydligt uppdrag till ansvariga myndigheter att säkerställa hur detta ska gå till. 

* Min oro för att vi med det tydliga fokuset på vaccinering diskriminerar delar av vår befolkning kvarstår. Framförallt drabbar detta våra barn och ungdomar. Det är fortfarande oklart om barn ska vaccineras överhuvudtaget i Sverige, och i den mån ungdomar ska vaccineras kommer det att dröja länge, sannolikt till efter sommaren. Jag tycker det är viktigt att säkerställa att alla svenska kan få ett "covid-pass" på samma villkor som sedan möjliggörs resande inom EU. Menar vi allvar med att bidra till att återstarta EU:s ekonomi i hårt drabbade sketorer som turism och besöksnäring måste även Sverige underlätta för resande och turism.

* Ministern verkade dela min åsikt om att "covidpass" bör användas vid resor där man passerar landgränser och inte för aktiviteter inom landet, även om hon var noga med att påpeka att hon och regeringen inte definitivt satt ner foten i frågan och att detta kräver en noggrann analys. Jag tolkade ändå hennes tonläge i den frågan som att vi hade en stor samsyn.





Lika inför lagen?

2021-05-03
 
Min moderate utskottskollega Edward Riedl uppmärksammar en mycket intressant sak i ett inlägg på facebook. Bensinupproret nekades demonstrationstillstånd av polisen för en bilkortege på första maj för att protestera mot höga bräsleskatter. Samtidigt beviljades Socialdemokraterna i Malung demonstrationstillstånd av polisen för en bilkortege som första-maj-demonstration. 

Jag tycker detta väcker två frågor.

För det första varför inte samma regler gäller för alla? Regeringspartiet verkar ha andra regler än övriga?

För det andra varför man överhuvudtaget nekar demonstrationer  form av bilkorteger - under en pandemi är det väl det ultimata sättet att demonstrera med bara några få personer i varje bil? Som jag påpekat många gånger har pandemireglerna blivit så obegripliga, godtyckliga och märkliga att det är fullt begripligt att människor inte längre följer reglerna. Detta är ett bra exempel på hur myndigheter och regering absolut inte ska agera under en pandemi. Regler ska vara tydliga, precisa och logiska om människor ska respektera dem. 

 



 

 

Jag ställer interpellation om stoppade antikroppstester och "covid-pass"

2021-04-12

I dag ställer jag en interpellation till socialminister Lena Hallengren (S). Bakgrunden är diskussionen om "covidpass".
 

INTERPELLATION TILL STATSRÅD 2021-04-12
Till socialminister Lena Hallengren (S) 2020/21:640
Stoppade antikroppstester och covidpass

För några veckor sedan meddelade plötsligt både Västra Götalandsregionen och Region Stockholm att man slutar erbjuda allmänheten att boka tider för antikroppstest för covid-19. Detta för att Folkhälsomyndigheten anser att testerna är av ”begränsat värde”. Fler regioner verkar följa efter, och det lär betyda att testerna stoppas över hela landet.

Det är svårt att förstå logiken.

För det första kommer det att dröja mycket länge innan alla svenskar vaccinerats. Att människor kan få tydliga besked om man har antikroppar är oerhört värdefullt för individen och dennes anhöriga, men också i många fall för individens arbetsgivare.

För det andra borde det vara av stort intresse ur samhällssynpunkt att kunna se hur stor del av den ovaccinerade befolkningen som har antikroppar mot covid19? Vi har länge haft brist på vaccin, och vaccinplanerna flyttas ständigt framåt i tiden. Ingen vet heller hur länge vaccinet verkar. I en sådan situation skulle det kunna vara rimligt att överväga om personer som saknar antikroppar ska vaccineras först, och att de med antikroppar ställs sist i vaccinationskön.

I EU diskuteras frågan om digitala vaccinationspass och covidpass, och bland annat i Danmark är det redan verklighet. I Danmark har man dock jämställt vaccination med styrkta antikroppar eller färskt negativt covidtest i sina covidpass. Samma diskussion förs i EU, och det framstår som det enda rimliga. Problemet är bara att om Sverige inte erbjuder antikroppstester för ovaccinerade faller möjligheten bort att utfärda covidpass för ovaccinerade med antikroppar.

Jag har full förståelse för att man inte vill göra antikroppstester på personer som redan är vaccinerade. Men i samband med tidsbokning kan man ju snabbt se om personen är vaccinerad eller inte. De som är vaccinerade är det såklart meningslöst att testa, men för övriga delen av befolkningen borde det vara oerhört intressant med omfattande testning av antikroppar. Detta gäller minst hos unga människor, som man ju inte har för avsikt att vaccinera under överskådlig tid.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren: 

Hur avser ministern att säkerställa att alla ovaccinerade får tillgång till fria antikroppstester?


Jan Ericson (M)


Frågan om "covid-pass" är inte okomplicerad.

Jag förstår att många ser det som ett sätt att lite snabbare kunna återstarta de delar av samhället som varit begränsade. Men det finns mycket stora etiska problem med dessa "pass". I grunden anser jag som jag sagt tidigare att "covidpass" kan vara rimligt att använda vid passage av landgräns (precis som dagens vaccinationsintyg som krävs vid inresa i många länder i världen). Däremot bör "covidpass" 
aldrig användas inom Sverige för att sortera medborgarna i ett A och ett B-lag. Det skulle enligt min åsikt strida mot såväl etiska och moraliska principer och rent av mot grundtankarna bakom den svenska grundlagens regler kring frivillighet kring medicinska behandlingar och ingrepp, men också mot Europarådets tydliga uttalande och faktiskt även grundläggande mänskliga fri- och rättigheter att inte sortera människor efter medicinsk status eller använda påtryckningar mot människor för att vaccinera sig. Att människor vaccinerar sig mot olika sjukdomar är bra och viktigt, men det måste alltid vara frivilligt. Alla människor måste ha rätt till samma frihet och rättigheter i sitt eget land, oavsett om man är vaccinerad eller inte och oavsett om man har antikroppar eller har genomgått infektionen eller inte. Detta så länge man inte är sjuk - då gäller alltid Smittskyddslagen, lika för alla.

Vaccination och genomgångna infektioner leder efterhand till "flockimmunitet" på samhällsnivå, och det är det som är det centrala. Vi vaccinerar moit sjukdomar för att stoppa eller begränsa smittor på nationell eller global nivå. Inte för att börja kontrollera enskilda individer i vardagslivet. 

Jag har hört tankar kring att man kunde införa krav på covid-pass "för vissa frivilliga aktiviteter", exempelvis idrottsarrangemang och arenakonserter. Problemet är bara att allt vi gör i samhället är frivilligt - det är frivilligt att gå på restaurang och bio, besöka frisören eller handla på stormarknaden eller på Ikea eller GeKås. Om man öppnar för "covid-pass" för vissa saker kommer kraven efterhand att resas om att utvidga detta till allt fler områden. Var ska gränsen dras? Ska man tvingas visa upp vaccinationsintyg för att gå på en fotbollsmatch i lägre division med några hundra i publiken men inte för att gå in på GeKås och handla tillsammans med några tusen andra? Det blir ett sluttande plan där vi till slut har skapat ett kontrollsamhälle som inte ligger Orwells 1984 långt efter. Vill vi verkligen att dörrvakten, frisören eller biografvaktmästaren ska kolla vår vaccinationsstatus och att vi därmed tvingas redogöra vår hälsostatus för dessa? Tycker vi det är rimligt att ungdomar (som inte är tänkta att vaccineras på länge) ska utestängas från saker som vuxna människor som vaccinerats har rätt att göra?

Vill man öppna upp för idrottsarrangemang och liknande utomhus borde det gå att lösa enkelt på annat sätt, vilket jag berört tidigare. Om man till exempel följer fotbollsförbundets förslag om att bara ha publik sittande med rejäla avstånd mellan stolar och rader så är smittrisken minimal, samtidigt som man kan ta in ganska stor publik. Och man slipper diskriminera dem som inte hunnit få vaccin. Samma princip kunde användas för konserter mm – att sprida ut publiken och endast ha sittande publik. Enkelt och rättvist mot alla.

Vid passage av landsgräns är däremot "covid-pass" rimligt, precis som det som sagt krävs vid passage av gränsen till många länder i världen. Men då måste det också, som EU föreslår (och bland annat Danmark redan gjort), jämställa vaccination, antikroppar efter genomgången infektion och färskt negativt covid-test. Och då kan man ju inte sluta med antikroppstesterna, vilket vi har gjort i delar av landet. Detta är alltså bakgrunden till min interpellation.

Jag har också fått frågor om inte t-cellstest är ännu viktigare än antikroppstest. Jag är långt ifrån att vara insatt i olika delar av dessa tester, och när jag talar om antikroppstest räknar jag in allt som visar att man efter infektion bär på ett skydd mot denna. Så även t-cellstester är givetvis i hög grad intressant. 


 

 

Bra att regeringen backade om att skänka bort vaccin 

2021-04-06

Jag var inte ensam under helgen att kritisera nye biståndsministern Per Olsson Fridh (MP) för att han meddelade att Sverige skulle skänka bort vaccin till andra länder så snart riskgrupperna var vaccinerade. Kritiken var bedövande och tydligen gav den effekt, för idag meddelade socialminister Lena Hallengren att det inte är aktuellt att skänka bort svensk vaccin innan alla svenskar som vill är vaccinerade.

Beskedet var välkommet och det är bra att regeringen backade, men man undrar ju om regeringen har någon linje i sina besked i viktiga frågor? För några veckor sedan hörde vi statsminister Stefan Löfven förespråka att EU skulle införa exportförbud på vaccin, vilket sedan EU-minister Hans Dahlgren dementerade och gav motsatt besked. Och nu backar alltså socialministern från det biståndsministern uttalat.

Man undrar ju om alla ministrar är med på regeringssammanträdena och om man ens diskuterar viktiga frågor som exempelvis rör pandemin innan olika ministrar uttalar sig?


 

 

Orimligt att biståndsministern går ut nu och lovar bort svenskt vaccin 

2021-04-03

Tillfället för nye biståndsministerns besked att Sverige enligt honom måste skänka bort en del av vårt covid19-vaccin till fattigare länder var sällsynt illa valt. Det kom alltså bara någon dag efter att regeringen meddelat att den svenska tidsplanen för vaccinering totalhavererat i brist på vaccin. Det kom också bara några dagar efter att EU infört exportförbud för vaccin till andra länder. Det är alltså förbjudet att sälja vaccin till andra länder, samtidigt som Sverige ska skänka bort vaccin till andra länder. Var finns logiken?

Jag tänker egentligen inte ta ställning till själva sakfrågan om Sverige i ett senare skede kanske bör skänka vaccin till andra länder som en del av vårt bistånd. Det är kanske en vettig idé, särskilt eftersom vi tydligen beställt mer vaccin än vi behöver. För en gångs skull kanske ett bistånd som med all sannolikhet gör nytta, till skillnad mot en del annat svenskt bistånd? Men först måste såklart alla svenskar som vill få sin vaccination. Sverige ligger långt efter många andra länder när det gäller andelen vaccinerade, och inte ens alla våra äldre och personer i riskgrupp har fått sin första spruta än. Att i det läget redan nu gå ut och lova bort svenskt vaccin till andra är ganska respektlöst. 

Jag blir dessutom lite förundrad - Sverige är en av världens största bidragsgivare till FN och WHO, och en del av vårt bistånd går idag rakt in i FN:s budget. WHO bör ha minst lika god möjlighet som EU att handla upp vaccin på världsmarknaden och skänka till fattigare länder, i stället för att tigga vaccin från de länder som redan har brist? Det finns ju faktiskt många länder som tillverkar vaccin som inte importeras till EU och efterhand blir allt fler vaccin godkända. Varför ska Sverige först köpa vaccin via EU, för att sedan skänka det till andra länder? Samtidigt som vi är en av de största kontanta bidragsgivarna till FN och WHO?


 


 

 

Mycket märkligt att sluta erbjuda allmänheten antikroppstester

2021-03-31

För några veckor sedan meddelade plötsligt både Västra Götalandsregionen och Region Stockholm att man slutar erbjuda allmänheten att boka tider för antikroppstest för Covid19. Detta för att Folkhälsomyndigheten anser att testerna är av "begränsat värde". Fler regioner verkar följa efter, och det lär betyda att testerna stoppas över hela landet. 

Jag förstår ärligt talat inte logiken. För det första kommer det dröja mycket länge innan alla svenskar vaccinerats. Att människor kan få tydliga besked om man har antikroppar är oerhört värdefullt för individen och även dennes arbetsgivare. Dessutom borde det vara av stort intresse ur samhällssynpunkt att kunna se hur stor del av den ovaccinerade befolkningen som har antikroppar mot Covid19?

Vi har samtidigt brist på vaccin och vaccinplanerna flyttas ständigt framåt i tiden. Ingen vet heller hur länge vaccinet verkar. I en sådan situation hade det väl varit rimligt att personer som saknar antikroppar vaccineras först, och att de som har antikroppar ställs sist i vaccinationskön? Kanske är det rentav samhällsekonomiskt vettigt och forskningsmässigt intressant att de som har antikroppar inte vaccineras alls? Detta för att över tid kunna jämföra effekten av vaccination jämfört med genomgången infektion? Att ha antikroppar borde ur smittskyddssynpunkt rimligen kunna jämställas med att vara vaccinerad - vaccinets effekt är ju just att skapa antikroppar. 

Jag kommer att lyfta frågan politiskt om att återinföra antikroppstester för dem som inte är vaccinerade. I samband med tidsbokning kan man ju snabbt se om personen är vaccinerad eller inte. De som är vaccinerade är det såklart meningslöst att testa, men för övriga delen av befolkningen borde det vara oerhört intressant med omfattande testning av antikroppar. Inte minst av unga människor som man ju inte har för avsikt att vaccinera under överskådlig tid.

När vi hörde hemma att antikroppstesterna skulle upphöra 1 april bokade vi snabbt tid för detta, och testade oss i måndags. Idag kom beskedet - jag har fortfarande antikroppar. Eftersom jag hade infektionen i början av september förra året finns alltså antikropparna i mitt fall kvar fortfarande efter ett halvår. Jag tänker fortsätta följa upp hur länge de finns kvar, och får väl i så fall själv bekosta ett nytt test privat, kanske nästa höst när det gått ett år från infektionen. Gårdagens test kostade mig 160 kronor, och det kunde det ju vara värt. Hustrun som arbetar inom äldreomsorgen fick sitt test gratis. Ett privat antikroppstest kommer dock kosta betydligt mera, och det är synd om plånbokens storlek ska avgöra vilka som har råd att testa sig eller inte.





Rimligare förslag från EU-kommissionen i stället för "vaccinpass"

2021-03-17

I dag meddelar EU-kommissionen att man vill införa "digitalt grönt certifikat" för att underlkätta för resor inom EU. Det gamla förslaget om ett "vaccinpass" är skrotat och i stället vill man att det digitala certifikatet ska jämställa vaccinering, genomgången covid-infektion med antikroppar och färskt negativt covidtest. Detta är den linje jag själv envist förespråkat.  


 

Vi vet nu ganska säkert att risken att återsmittas med Covid19 när man har antikroppar ligger runt 1%. Risken att smittas efter vaccinering verkar ligga på 5-40% beroende på vaccinsort, även om man blir mindre sjuk om man är vaccinerad. Med detta som bakgrund vore det märkligt att värdera genomgången vaccinering högre än genomgången infektion. Risken att smitta andra är densamma.

Riskerna för diskriminering och skapande av ett "A och ett B-lag" bland befolkningen försvinner också med detta förslag. Alla som vill kan ju snabbt och lätt ordna ett covidtest, och det går alldeles oavsett om man kan ta vaccin eller inte. De enda som inte får röra sig fritt är då de som har en pågående infektionl och de bör ju hålla sig hemma oavsett.

Jag står också fast vid att denna typ av "certifikat" bara bör få användas vid resor mellan länder och inte bör få användas godtyckligt inom länderna för att kontrollera personer som vill komma in på en restaurang eller besöka frisören eller sin livsmedelsbutik. Vaccination och genomgångna infektioner leder efterhand till "flockimmunitet" på samhällsnivå, och det är det som är det centrala. Inta att börja kontrollera enskilda individer i vardagslivet. 


 

 

Oroväckande signaler från regeringen om "vaccinationspass"

2021-03-15

I går kväll uttalade sig digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) återigen på ett märkligt sätt i Agenda om hur eventuella vaccinationsintyg ska användas. Han upprepade att såväl restauranger som frisörer ska kunna kräva vaccinationspass av kunderna för att släppa in dem. Det är ett mycket anmärkningsvärt uttalade eftersom diskriminering eller hot om diskriminering på grund av utebliven vaccinering inte bara strider mot Europarådets resolution nyligen utan även sannolikt mot svensk grundlag - ingen är skyldig att berätta om man är vaccinerad eller inte, och ingen får genom hot tvingas till kroppsliga ingrepp (till vilket vaccinering hör). 

Dessutom uttalade sig Statens Medicinsk-Etiska Råd (SMER) kritiskt om användningen av vaccinationsintyg i en debattartikel nyligen. Artikeln är undertecknad av företrädare för de flesta riksdagspartier från både regering och opposition.   

Jag fick mycket stöd på twitter i går kväll (även om det också fanns de som närmast desperat uttalade att de gör vad som helst för att återfå ett normalt liv - en åsikt jag har stor förståelse för, men som enligt min åsikt inte räcker för att offra grundläggade principer och etiska resonemang). Kitiken mot Ygemans linje kommer från både höger och vänster, och både moderater och vänsterdebattörer gav mig stöd i tråden.

 

Jag skrev också ett längre inlägg på bloggen för en tid sedan, och det sammanfattar min kritik. Jag har inte sett någon anledning att ändra mig, och konstaterar att SMER i allt väsentligt delar min syn på saken.

         Min åsikt om "vaccinationspass" 

2021-02-25

Jag har tidigare diskuterat frågan om vaccinationspass (bloggen den 4/2). Nu diskuteras saken på allvar på högsta EU-nivå, men från svensk sida är hållningen avvaktande. Det är är rimligt tycker jag.

Europarådets parlamentariska församling antog nyligen en resolution, nr 2361, daterad 27 januari 2021, Där fastslogs bland annat:

* 7.3.1. se till att medborgarna informeras om att vaccinationen inte är obligatorisk och att ingen är politiskt, socialt eller på annat sätt pressad att vaccinera sig om de inte vill göra det själva;

* 7.3.2. se till att ingen diskrimineras för att inte ha vaccinerats på grund av möjliga hälsorisker eller för att man inte vill vaccineras,
 
* 7.5.2 använd vaccinationscertifikat enbart för dess syfte; övervakning av vaccineffektivitet, möjliga sidoeffekter och biverkningar." 

Detta är en rimlig och självklar utgångspunkt för EU.

Om man ändå väljer att besluta om någon form av vaccinationspass för att gynna resandet inom EU måste rimligen genomgången infektion med konstaterade antikroppar jämställas med vaccin (inte minst som immunitet verkar kvarstå minst lika länge som effekten av ett vaccin), och även ett färskt negativt Covidtest bör rimligen kunna godkännas som komplement. 

EU:s ledare verkar samtidigt vara överens om att varje medlemsland i så fall kommer att få bestämma hur dessa vaccinationspass ska eller får användas inom landet. Tanken att låta butiker, restauranger eller biografer mm kolla vaccinationspass innan man släpper in en besökare är helt enkelt orimlig. Inom Sverige är det regeringens och myndigheternas ansvar att beräkna när andelen vaccinerade är så stort att smittan i praktiken slutar spridas och restriktionerna därmed kan trappas ned. Det går att lösa matematiskt på samhällsnivå och bör inte föras ned på individnivå. Det har vi aldrig tidigare gjort i Sverige ens vid mycket allvarliga sjukdomar, och det finns ingen anledning att ändra det nu bara för att det finns teknik för det.

Tanken på att dela in ett lands befolkning i ett A-lag och ett B-lag beroende på om man fått möjlighet/kunnat/valt att vaccinera sig är helt enkelt ytterst obehaglig. Det medför exempelvis att personer som inte får vaccinera sig av medicinska skäl tvingas styrka detta och därmed lämna ut högst privata uppgifter om sin hälsa, och riskera att bli ifrågasatta varför man inte vaccinerat sig. Alla kommer också att tvingas medföra vaccinationspass ute i samhället och vid begäran visa upp dessa. Det är en ganska otrevlig form av massövervakning.

Sannolikt är vaccinationspass också onödigt - i takt med att allt fler vaccinerar sig blir det ganska oväsentligt om en mindre del av ett lands eller EU:s befolkning inte är vaccinerad, smittspridningen kommer ju enligt experterna ändå upphöra senast vid en 60-70% vaccinationstäckning, kanske tidigare. Och som sagt - det skulle definitivt strida mot Europarådets resolution att diskriminera enskilda personer inom ett land beroende på om man vaccinerat sig eller inte.

 


 

Protektionism och nationalism löser inga globala kriser

2021-03-12

Nyheten att AstraZeneca inte får exportera vaccin från sina fabriker i Indien, USA och Storbrittannien är allvarlig. Orsaken är att regeringarna i dessa länder infört exportförbud. Bara i USA lär det finnas 9 miljoner vaccindoser på väg till EU som nu av Biden-administrationen inte tillåts lämna landet för att USA vill ha vaccinet själva - trots att EU betalt för vaccinet och har kontrakt på leveransen. 

Nu diskuteras om EU ska införa exportförbud av vaccin till alla länder utanför EU. Statsminister Löfven har vad jag förstått uttalat sig positivt för detta, medan vaccinsamordnaren Richard Bergström varnar för konsekvenserna av ett sådant beslut. Problemet är nämligen att all vaccintillverkning inom EU bygger på substanser och insatsvaror från länder utanför EU. EU-länderna importerar också stora delar av de sprutor och kanyler som behövs för vaccinationerna. Risken om EU inför exportförbud för coronavaccin tillverkat inom EU är att detta startar ett handelskrig runt vaccinet, och det skulle skada alla inblandade länder och göra att både tillverkning av vaccin och pågående vaccinationer försenas.

Vi såg liknande problem inom EU förra våren - massor av skyddsutrustning fastnade i olika länder till följd av nationella exportförbud. Det krävdes att EU-kommissionen tog tag i frågan och läxade upp de länder som satte frihandeln ur spel för att handeln skulle komma igång igen. 

Nationell protektionism och handelskrig är aldrig bra för någon. De kortsiktiga vinster som ett land kan göra på detta äts snabbt upp av större negativa effekter senare. Och extra allvarligt är det under en internationell kris som pandemin måste sägas vara. Under en kris är det extra vktigt med samarbete och frihandel som gör att varor som behövs akut snabbt kan kanaliseras till rätt mottagare med minimal byråkrati.

Sverige valde att göra all sin vaccinupphandling inom ramen för EU:s stora upphandling och inte göra någon egen som back-up. Det kan diskuteras om det var rätt strategi. Nu måste vi agera gemensamt med övriga EU för att få igång leveranserna av beställt vaccin. Protektionismen måste brytas och exporthindren undanröjas. Och Sverige bör enligt min åsikt inte stödja eventuella EU-förslag om att införa exportförbud av vaccin. Jag tycker den nationelle vaccinsamordnarens bedömning väger tungt. Exportförbud riskerar att slå tillbaka och ge fler negativa effekter än positiva.


 

 

Det är faktiskt väldigt svårt att ha koll på pandemirestriktionerna

2021-03-05

Häromdagen lade jag ut denna lilla undersökning på twitter. Drygt ett tusental svarade.



Problemet är att regeringen och myndigheterna verkar skjuta från höften, och dessutom blandar tvingande regler med rekommendationer på ett sätt som blir väldigt förvirrande. Dessutom ändras reglerna från dag till dag, ibland skärps reglerna samtidigt som smittspridningen minskar, och omvänt. Inte sällan är rekommendationerna motstridiga eller upplevs som ologiska, och ibland går de dessutom rakt emot det som regeringen och Folkhälsomyndigheten tidigare uttalat. Jag tror, som jag sagt många gånger tidigare och även framförde till Socialministern i en av mina interpellationsdebstter, att detta sammantaget gör att människor efterlever rekommendationer dåligt och att det medverkar till det låga och fallande förtroendet för både myndigheterna och regeringen under pandemin.

Reglerna och rekommendationerna uppfattas också som orättvisa av många näringsidkare.

Ett exempel är det nya förbudet mot att sitta mer än en vid samma bord på restauranger som saknar egen entré mot gatan, medan de som har egen dörr kan ha upp till åtta kunder per bord. Att på detta sätt så drastiskt snedvrida konkurrensen mellan redan hårt drabbade företagare och utan extra kompensation till dem som drabbas är respektlöst. 

Ett annat exempel är antalsbegränsningen till max 500 kunder i varuhus och köpcentrum. Det viktiga måste ju vara antalet kunder per kvadratmeter yta, inte det totala antalet. 

Ytterligare ett exempel är alkoholförbudet och öppettiderna. Att människor sitter lugnt på en restaurang med goda avstånd från andra gäster, äter en bit mat och dricker ett glas vin klockan 21 på kvällen kan omöjligen påverka smittspridningen mer än att människor samlas hemma hos varandra, dricker mer alkohol och inte håller distansen. Reglerna uppfattas som orimliga av både företagen och kunderna.

Samma sak med publika arrangemang. Man får alltså även framledes ta in 500 kunder i en större butik. Men inte ha 500 åskädare på en fotbollsmatch utomhus. Logiken är obegriplig. Man får samlas hundratals människor i en liftkö i fjällen, men 22 ungdomar får inte spela knattefotboll utomhus på en gräsmatta.

Sverige sätter samtidigt in militär för att bevaka gränsen mot Norge så inte någon korsar gränsen för att titta till sin sommarstuga på andra sidan, samtidigt som ett betydande antal utländskla gästarbetare tillåts ta sig till Sverige och arbeta på stora fabriksprojekt och har medfört den nya engelska mutationen som nu drabbat stora delar av landet.  

Munskyddsreglerna är i en klass för sig. I början av pandemin avråddes vi från att använda munskydd, till och med inom äldreomsorgen ifrågasattes det att personalen skulle bära munskydd. "Det kan till och med vara negativt" konstaterade Anders Tegnell på presskonferenser i våras. Sedan öppnade man för munskydd i äldreomsorgen, därefter i kollektivtrafiken i rusningstid, och nu helt plötsligt ska det användas hela tiden i kollektivtrafiken och även på andra ställen "när man inte kan hålla avstånd". Hur tror man att man ska få människor att ta till sig denna rekommendation nu när man så totalt dömde ut munskydden förra våren?

På punkt efter punkt är den svenska hanteringen av pandemin obegriplig, ologisk, motstridig och inkonsekvent. Timingen av nya restriktioner eller upphävande av dem har också lämnat en del att önska. Sammantaget är det omöjligt för svenska folket, både privatpersoner och företagare att begripa vad som händer och varför, och få är insatta i vilka regler som gäller. Alltihop är en tydlig illustration av hur man missköter ledningen i en krissituation. Och då har jag inte ens kommit in på hur illa vaccinationsstrategin fungerar...


 

 

Min åsikt om "vaccinationspass" 

2021-02-25

Jag har tidigare diskuterat frågan om vaccinationspass (bloggen den 4/2). Nu diskuteras saken på allvar på högsta EU-nivå, men från svensk sida är hållningen avvaktande. Det är är rimligt tycker jag.

Europarådets parlamentariska församling antog nyligen en resolution, nr 2361, daterad 27 januari 2021, Där fastslogs bland annat:

* 7.3.1. se till att medborgarna informeras om att vaccinationen inte är obligatorisk och att ingen är politiskt, socialt eller på annat sätt pressad att vaccinera sig om de inte vill göra det själva;

* 7.3.2. se till att ingen diskrimineras för att inte ha vaccinerats på grund av möjliga hälsorisker eller för att man inte vill vaccineras,
 
* 7.5.2 använd vaccinationscertifikat enbart för dess syfte; övervakning av vaccineffektivitet, möjliga sidoeffekter och biverkningar." 

Detta är en rimlig och självklar utgångspunkt för EU.

Om man ändå väljer att besluta om någon form av vaccinationspass för att gynna resandet inom EU måste rimligen genomgången infektion med konstaterade antikroppar jämställas med vaccin (inte minst som immunitet verkar kvarstå minst lika länge som effekten av ett vaccin), och även ett färskt negativt Covidtest bör rimligen kunna godkännas som komplement. 

EU:s ledare verkar samtidigt vara överens om att varje medlemsland i så fall kommer att få bestämma hur dessa vaccinationspass ska eller får användas inom landet. Tanken att låta butiker, restauranger eller biografer mm kolla vaccinationspass innan man släpper in en besökare är helt enkelt orimlig. Inom Sverige är det regeringens och myndigheternas ansvar att beräkna när andelen vaccinerade är så stort att smittan i praktiken slutar spridas och restriktionerna därmed kan trappas ned. Det går att lösa matematiskt på samhällsnivå och bör inte föras ned på individnivå. Det har vi aldrig tidigare gjort i Sverige ens vid mycket allvarliga sjukdomar, och det finns ingen anledning att ändra det nu bara för att det finns teknik för det.

Tanken på att dela in ett lands befolkning i ett A-lag och ett B-lag beroende på om man fått möjlighet/kunnat/valt att vaccinera sig är helt enkelt ytterst obehaglig. Det medför exempelvis att personer som inte får vaccinera sig av medicinska skäl tvingas styrka detta och därmed lämna ut högst privata uppgifter om sin hälsa, och riskera att bli ifrågasatta varför man inte vaccinerat sig. Alla kommer också att tvingas medföra vaccinationspass ute i samhället och vid begäran visa upp dessa. Det är en ganska otrevlig form av massövervakning.

Sannolikt är vaccinationspass också onödigt - i takt med att allt fler vaccinerar sig blir det ganska oväsentligt om en mindre del av ett lands eller EU:s befolkning inte är vaccinerad, smittspridningen kommer ju enligt experterna ändå upphöra senast vid en 60-70% vaccinationstäckning, kanske tidigare. Och som sagt - det skulle definitivt strida mot Europarådets resolution att diskriminera enskilda personer inom ett land beroende på om man vaccinerat sig eller inte.


 

 

M, V och KD lägger gemensamt förslag för att stärka äldreomsorgen 

2021-02-25

I dag i finansutskottet presenterade vi ledamöter från Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ett gemensamt förslag för att göra kraftiga förstärkningar av äldreomsorgen.  

Coronaviruset har slagit hårt mot Sverige. Fram till den 21 februari 2021 har 11 717 personer avlidit i covid-19 enligt Socialstyrelsens statistik. Det är mångdubbelt fler än i våra grannländer. Särskilt äldre har drabbats. 90 procent av dem som dött var över 70 år, 50 procent var över 85 år.
 
De höga dödstalen bland Sveriges äldre har sin grund i den höga allmänna smittspridningen och strukturella brister inom äldreomsorgen, enligt Coronakommissionens bedömning. Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna väljer därför att tillsammans ta initiativ till ett antal förslag för att börja åtgärda de akuta brister som Coronakommissionen pekar på, men också för att påbörja arbetet med att avhjälpa de strukturella bristerna som varit kända under längre tid. Det handlar om ökad medicinsk kompetens, färre timanställningar och ökad personalkontinuitet samt ökade möjligheter till tryggt boende.
 
Sammantaget tillför vi 4,35 miljarder kronor 2021 till äldreomsorgen utöver nu liggande budget. Vi gör detta genom ett utskottsinitiativ till ändring i statens budget för 2021. Det innebär mer än en fördubbling av Äldreomsorgssatsningen i budgetpropositionen för 2021. För 2022 och 2023 skulle våra förslag medföra ytterligare utgifter på 3,9 miljarder kronor årligen.

"Pandemin har visat på behovet av att stärka omsorgen av våra äldre. Vi presenterar nu viktiga förslag som kan göra skillnad. Det är uppenbart att Socialdemokraterna inte är beredda att göra det som krävs. Därför lägger vi den här extra ändringsbudgeten" sa Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, när förslaget presenterades idag.

Här är förslagen i korthet: 
 
Färre timanställningar och ökad personalkontinuitet inom äldreomsorgen
Vi måste få ned andelen timanställningar och tidsbegränsade anställningar genom att omvandla dem till tillsvidareanställningar. Vi är överens om att föreslå 2 miljarder kronor per år för detta under perioden 1 juni 2021 till budgetperiodens slut 2023. Vår långsiktiga ambition är att andelen tidsbegränsade anställningar halveras, i huvudsak genom att omvandlas till tillsvidareanställningar på heltid.
 
Ökad medicinsk kompetens inom äldreomsorgen
Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver stärkas omgående. Vi föreslår därför 1,35 miljarder kronor för 2021 till utökad läkarkompetens inom äldreomsorgen, fler sjuksköterskor i särskilt boende och för att fler undersköterskor ska kunna utbilda sig till specialistundersköterskor med fokus på äldrevård och demensvård.
 
Ökade möjligheter till tryggt boende för äldre
För att fler äldre ska få tillgång till anpassade boenden snabbare vill vi utöka investeringsstödet för äldrebostäder. Vi föreslår att det befintliga statliga stödet till bostäder för äldre personer utökas med 1 miljard kronor för 2021, där merparten av dessa tillkommande medel öronmärks för trygghetsbostäder.
 
  
  Här är vi fem i den moderata finanskommittén.


 

 

"Vaccinpass" får inte missbrukas och leda till ett kontrollsamhälle 

2021-02-04

I dag presenterade regeringens ansvariga ministrar tankarna om att Sverige ska gå i spetsen för att införa vaccinationsintyg eller "vaccinpass" som ska ge den som vaccinerats mot Covid19 möjligheter att styrka att man blivit vaccinerad, samt ge ökad möjlighet till allt från att resa utomlands till att gå på restaurang. Jag tycker det finns många frågetecken kring detta.

Att man visar upp ett intyg på att man vaccinerats innan man besöker ett annat land är i grunden inget konstigt, det råder redan vaccinationstvång mot olika sjukdomar när man besöker andra länder. När det däremot gäller restaurangägares möjlighet att kräva ett vaccinationspass innan man får besöka restaurangen är det en helt annan sak. Här är regeringen ute på svag is. Frågan är om det ens är lagligt att diskriminera kunder på denna grund? 

Det stora problemet är dock att alla inte kan eller får vaccineras. Exempelvis avråds en del allergiker och personer med vissa sjukdomar från vaccination och det är även oklart när det gäller gravida. Yngre barn verkar inte heller finnas med i planerna för vaccination. Ska dessa personer då förvägras både inträde på restauranger och att resa utomlands? Andra personer som haft Covid har antikroppar som verkar ge motsvarande skydd som vaccin. Ska deras skydd inte värderas lika högt som ett vaccinskydd? Dessutom innebär vaccination inte nödvändigtvis att man inte smittar andra.

Om man ska utarbeta en handling som styrker att en person inte är sjuk och inte smittar andra är det viktigt att detta kan få styrkas på olika sätt. Både vaccination, bekräftade antikroppar och en möjlighet att styrka med ett test att man inte är sjuk måste kunna accepteras. Ett sådant intyg blir då inte ett "vaccinationspass" utan ett mer omfattande "Coronaintyg". Detta är enda sättet att inte diskriminera någon. Denna typ av handlingar bör sedan rimligen endast få användas vid in eller utresa i ett land, inte för att kontrollera kunder eller privatpersoner i andra situationer i vårt samhälle - då har vi skapat ett riktigt otäckt kontrollsamhälle. Vi vill knappast ha ett övervakningssamhälle där vi pekar ut personer som inte vaccinerats, och där butiksägare eller dörrvakter ska granska handlingar innan man släpper in sina kunder, där  arbetsgivare kräver intyg av sin personal, gymnasieskolan kräver intyg av eleverna, eller försäkringsbolag som kräver vaccinationsintyg av sina kunder? Att peka ut enskilda personer som av olika skäl inte kan, vill eller får vaccinera sig leder till en otrevlig form av diskriminering som vi inte ska ha i vårt land.

Inom Sverige är det regeringens och myndigheternas ansvar att beräkna när andelen vaccinerade är så stort att smittan i praktiken slutar spridas och restriktionerna därmed kan trappas ned. Det går att lösa matematiskt på samhällsnivå. Att lägga detta på individnivå och dela upp människor i ett A-lag och ett B-lag vore mycket osmakligt och det kommer jag aldrig att rösta för i riksdagen. Då börjar vi närma oss kinesiska statens övervakningssamhälle. Vi måste kunna försvara demokratiska och mänskliga värden även i en pandemi.




 

 

Moderaterna kräver att KU granskar regeringens hantering av pandemin

2021-01-29

Det blir allt mer uppenbart att Sverige hanterat pandemin mycket sämre än de flesta andra europeiska länder, och att våra dödstal och antalet sjuka sticker ut. Och detta utan att ekonomin och arbetslösheten utvecklats bättre än i andra länder - det är faktiskt tvärtom. I endast fyra EU-länder har tex arbetslösheten utvecklats sämre än i Sverige under pandemin.  

Under pandemin har vi översköljts av motstridiga budskap från regeringen och dess myndigheter, vilket jag uppmärksammat många gånger, även i debatt med ansvariga ministrar. I olika intervjuer och i debatter i riksdagen har olika statsråd dessutom kommunicerat helt olika budskap, och det har skapat stor förvirring. Otydlighet, bristande logik i besluten och att man svajat fram och tillbaka kring råd och riktlinjer har självklart skadat förtroendet allvarligt för regeringen och myndigheterna, vilket nu också syns i opinionsmätningarna. Det har också undergrävt förtroendet för de råd och rekommendationer man utfärdar till medborgarna, vilket sannolikt förvärrat pandemin. Att ansvariga ministrar och myndighetsföreträdare själva brutit mot sina egna rekommendationer har såklart inte gjort saken bättre. Förvirringen har dessutom ökat de senaste dagarna efter uppgifterna om att MSB:s tidigare generaldirektör velat ha hårdare åtgärder, men att regeringen inte hörsammat detta.


Coronakommissionen gör en viktig insats och har så här långt landat i allt väsentligt landat i samma slutsatser som moderaterna när det gäller granskningen av hur pandemin hanterats av regering, myndigheter, regioner och kommuner. Coronakommissionen har dock inte som huvudfokus att granska regeringens hantering, utan har ett bredare uppdrag.

Moderaterna tycker det behövs en särskild granskning av politikens roll och har idag KU-anmält regeringens Corona-hantering. Fokus i granskningen tycker vi måste ligga på vilka beslut som tagits och vad dessa beslut grundats på. Detta blir, till skillnad mot Coronakommissionens bredare uppdrag, en granskning av regeringens politiska ansvar för fattade beslut. Och det är som bekant enligt grundlagen just riksdagens och KU:s uppgift.



 

 

Allt mer uppenbart att Sveriges covid19-strategi var att nå flockmunitet

2021-01-23

I går läste jag denna artikel i Bulletin, och jag läste den flera gånger. Min slutsats är att det framstår som helt uppenbart att den svenska strategin faktiskt var att uppnå flockimmunitet, och att man redan tidigt valde denna väg och aktivt valde bort åtgärder som kunde bromsat pandemin i våras. Jag vet att detta dementerats av både regeringen och Folkhälsomyndigheten, men det framstår allt mer som en efterhandskonstruktion som helt enkelt inte är sann. Läs själv och dra din egen slutsats:
 






Intressant information om covid19-vaccinerna och hur de fungerar

2021-01-23

Det har varit många diskussioner och utspel kring vaccination mot Covid 19, exempelvis frågor om vccinationstvång, vaccinationsintyg och problemen med märkliga konspirationsteorier runt vaccinen. Jag skrev om detta på bloggen den 27/12. 

För mig är saken glasklar - vaccination är frivillig, och detta skyddas av vår grundlag. Varje människa måste själv ta beslutet och väga risken för biverkningar mot nyttan av att vaccinera sig. Hade jag tillhört en riskgrupp eller varit över 70 år hade jag definitivt inte tvekat att ta vaccin när chansen kommer.

För andra grupper gäller det att informera sig, och inte bara lyssna på konspirationerna som påstår helt hårresande saker om vaccinen (se tidigare nämnda blogginlägg). De generella vaccinmotståndarna glömmer alltid alla de många miljoner liv som räddats av vaccin mot allehanda sjukdomar genom åren och att generellt avvisa alla vaccin är helt enkelt okunnigt och oansvarigt. Att däremot oroa sig för biverkningar till följd av ett helt nytt vaccin som tagits fram mycket snabbt är högst rimligt, och de som känner sådan oro förtjänar inte vare sig kritik eller glåpord i samhällsdebatten. 

Det har tyvärr funnits få pedagogiska beskrivningar av vad vaccinet består av, vad det är som injuceras i kroppen och hur kroppen agerar på detta. I dag finns en läsvärd beskrivning av detta på SVT:s webbsida. Jag utgår från att den är vetenskapligt granskad innan den prsenterades. Bra läsning för alla som vill ta informerade beslut om vaccination. Jag ifrågasätter dock varför inte denna information lämnats tidigare från myndigheter och media? 

 


 

 

Danmark dementerar 

2021-01-22

Aftonbladet hävdade ju igår att Danmark stoppat vaccinationssprutor som svenska regioner beställt från andra länder, och som skulle levereras med bil genom Danmark.

"Anledningen är nya direktiv från danska myndigheter som innebär att sprutor som importeras till Danmark måste levereras inom landet. Enligt en källa med insyn arbetar den svenska regeringen med frågan. Källan uppger också att danska tullen fått uppgift att beslagta material för att det inte ska kunna levereras till Sverige från de EU-länder där tillverkningen sker" skriver Aftonbladet i artikeln.

Min kritik (se föregående blogginlägg) uppmärksammas av Aftonbladet i en uppföljande artikel. I dag dementerar dock danska regeringen att man skulle ha stoppat leveranser till Sverige, och säger att de avbrutna leveranserna beror på leverantören. Frågan har varit uppe på regeringsnivå och diskuterats mellan Danmark och Sverige.

Aftonbladets avslöjande känns därmed väldigt tunt. Jag avvaktar dock att dra helt säkra slutsatser om vad som är rätt eller fel - situationen påminner om våren 2020 när leveranser av munskydd och skyddsutrustning fastnade vid olika gränser inom EU. Även den gången dementerades de friskt från alla håll, ingen hade tagit några beslut om att stoppa något. Likväl fastnade lastbilarna i gränskontrollerna. Vi får väl se om Aftonbladet kan styrka sitt påstådda avslöjande



 

 

Orimligt om Danmark stoppar vaccinationssprutor på väg till Sverige 

2021-01-21

Aftonbladet hävdar idag att Danmark stoppat vaccinationssprutor som svenska regioner beställt från andra länder, och som skulle levereras med bil genom Danmark.

"Anledningen är nya direktiv från danska myndigheter som innebär att sprutor som importeras till Danmark måste levereras inom landet. Enligt en källa med insyn arbetar den svenska regeringen med frågan. Källan uppger också att danska tullen fått uppgift att beslagta material för att det inte ska kunna levereras till Sverige från de EU-länder där tillverkningen sker" skriver Aftonbladet i artikeln.

Om uppgifterna stämmer ser vi nu samma sak som hände i våras, den gången var det andra länder i EU som stoppade skyddsutrustning som Sverige och andra länder beställt.

För EU:s trovärdighet är detta väldigt illa. EU pratar hela tiden om hur man samverkar om olika saker, sen visar det sig att i allvarliga situationer så tänker varje land bara på sig själva. Är det så att Danmark stoppar material som faktiskt tillhör Sverige så är det ju väldigt illa. Jag är jurist själv, och tycker det finns en rent juridisk fråga i detta. Material som Sverige beställt tillhör beställaren och inte Danmark. Det kan inte vara juridiskt rätt att beslagta varor som Sverige beställt och betalat. Danmark kan självklart inte bara beslagta material som de inte äger.

Jag utgår från att denna fråga kommer att tas upp i EU-nämnden, men också att Sveriges regering agerar med kraft. Om jag inte minns rätt var det EU-kommissionen som i våras sa till på skarpen mot de  länder som spärrade export eller transport av skyddsutrustning. Kanske måste frågan hamna där igen.





Ständigt mer gödning till misstron mot politiker

2021-01-16

Just nu gör tydligen vissa radiokanaler en undersökning bland högre politiker om hur man själv följt reserekommendationerna. Jag har inte fått enkäten själv, men vad jag förstår handlar det om två frågor:
1. Har du under pandemin rest på privatresor inom landet längre än 20 mil?
2. Har du under pandemin åkt på några utrikesresor?

Om jag får enkäten är det väldigt enkelt att svara. Det blir två nej. Mina inrikes resor inskränker sig till mina många tjänsteresor till Stockholm, framförallt under våren innan vi började med mer telefonmöten och skypemöten, men även under hösten för att delta i vissa debatter. Senaste gången jag var utomlands var på en privat semesterresa strax efter nyår 2020, innan pandemin bröt ut. Inte kunde jag tro att det skulle bli den sista utrikesresan på väldigt lång tid.  

De senaste veckornas allt fler avslöjanden om politiker och höga myndighetschefer som inte lever som de lär, reser på privata semesterresor både utomlands och till fjällen, och dessutom i vissa fall försöker dölja det för media och allmänheten, riskerar att öka klyftan mellan politikerna/myndigheterna och väljarna. Det är en mycket farlig utveckling. Jag kommer aldrig att försvara riktigt dåligt omdöme eller hyckleri från politiker, oavsett om det är i mitt eget parti eller i andra partier. Vill vara tydlig med det. Att jag sedan tycker det är extra allvarligt när det är regeringens tyngsta ministrar som säger en sak och gör en annan står jag för. Det är i en klass för sig.






 

 

Tydlig överdödlighet förra året till följd av Covid19

2021-01-13

SCB har nu redovisat de preliminära siffrorna för dödstalen 2020, även om man uppskattar att mellan 500 och 700 ytterligare dödsfall kommer att belasta förra året när siffrorna låses i februari. Här en figur som Borås Tidning redovisar idag i ansutning till en utförlig artikel om saken där man förklarar siffrorna närmare. 

”I Folkhälsomyndighetens statistik, som uppdateras tisdag–fredag, hamnar alla som haft en covid-diagnos och avlidit upp till 30 dagar efter diagnostillfället. I detta register kan alltså dödsfall av personer med konstaterad covid-19, men som blivit överkörda av en buss, komma att registreras. Men även i de fall en person avlidit på sjukhus eller på ett äldreboende kan det vara svårt att sia om i vilka fall viruset varit direkt dödande, och i vilka fall sjukdomen endast varit en bidragande orsak. Antalet möjliga felkällor är många.
 
Därför lutar sig forskarna mot den så kallade överdödligheten för att avgöra hur svårt en pandemi som denna drabbar en befolkning. Det vill säga hur mycket dödligheten sticker ut ett år, jämfört med ett medelvärde åren dessförinnan. Och nu har Statistiska centralbyrån (SCB) kommit fram till att 97 164 svenskar dog förra året. Det ska jämföras med åren 2015–2019 då i snitt 90 962 personer dog varje år. Det dog alltså 6 202 fler svenskar år 2020, jämfört med "vanligt".
 
– Lite slarvigt kan man säga att det är de som hade levt nu om covid inte hade funnits, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på SCB.”



 

Hittills har Sverige 97.164 registrerade dödsfall år 2020, men med de eftersläpningar som fortfarande gäller för december beräknas siffran öka med uppemot 700 personer. Vi kommer alltså att landa närmare 98.000. Det blir i så fall det högsta dödstalet ett enskilt år sedan 1993.

Av figuren ovan syns att vi hade en kraftig överdödlighet mot normalt under april-maj samt under november-december. För resten av året var siffrorna ungefär som normalt, något under i början av året och något högre under sommaren.





Pandemilagen beslutad - moderaternas ändringskrav gick igenom

2021-01-08

För en stund sedan röstade riksdagen om förslaget till ny pandemilag, och jag var en av dem som deltog vid voteringen. Lagförslaget röstades igenom och M, KD, L, SD och C röstade också igenom att företag som drabbas av eventuella åtgärder till följd av denna lag ska få ersättning för detta. S, V och MP röstade nej till detta tillägg.



Före omröstningen representerade Camilla Waltersson Grönvall (moderaternas socialpolitiske talesperson) oss i debatten och hon pekade i ett allvarsamt anförande på regeringens märkliga och senfärdiga hantering av lagförslaget, den allmänt dåliga framförhållningen av politiken under pandemin samt vikten av att vi med gjorda ändringar säkrar riksdagens inflytande och rätten till ersättning till dem som drabbas av eventuella regeringsbeslut enligt den nya lagen. Själv kunde jag inte delta i debatten som planerat, eftersom riksdagens tillfälliga begränsningar under pandemin förlängts efter årsskiftet. Läs mer om detta i föregående blogginlägg, där det även framgår vad jag hade tänkt säga i debatten. Huvuddelen av detta berördes dock av Camilla Waltersson Grönvall i hennes inlägg.

Moderaterna vill inte stå i vägen för att regeringen får rimliga verktyg för att hantera pandemin. Men som jag skrev igår - även under en kris måste vi värna demokratin och mänskliga rättigheter, och det kommer alltid vara moderaterna som står stadigast på barrikaderna i dessa frågor, precis som vi gjorde i våras. Det finns inget utrymme att kompromissa bort själva grunden för den svenska demokratin.

Det råder ingen tvekan om att många känner lågt förtroende för regeringen och inte litar på hur man kommer att använda lagen. Jag förstår detta. Men med de förändringar som gjorts på vägen och med tillstyrkandet av följdmotionen från riksdagens majoritet tycker moderaterna ändå att det blir en acceptabel helhet.
Men med denna lag följer dock ett mycket stort ansvar för att de beslut som tas av regeringen är väl avvägda och proportionerliga. Om regeringen missbrukar lagen kan riksdagen upphäva hela lagen igen i sin helhet, och vi moderater kommer inte heller att acceptera att regeringen går över rimliga gränser eller tar ogenomtänkta beslut, då kommer vi ta initiativ för att riksdagen ska upphäva besluten. Med 
den nu föreslagna pandemilagen har riksdagen den slutliga makten. 



 

 

Detta hade jag tänkt säga i riksdagsdebatten om pandemilagen i morgon

2021-01-07

Min tanke var ju att delta i morgondagens debatt om pandemilagen. Tyvärr har riksdagens partier enats om att fortsätta med systemet att endast en person från varje parti ska delta i ärendedebatterna under tiden som "miniriksdagen" gäller. Detta kommer fortsätta tills vidare. Jag tvingas därför avstå från mitt debattinlägg i morgon, vilket jag beklagar. 

Om jag ska vara ärlig tycker jag inte denna begränsning av riksdagsledamöternas möjlighet att tala i riksdagens talarstol är särskilt lyckad. Det är ändå en grundläggande sak för demokratin. Under pandemin borde man i stället se till att ledamöterna inte i onödan uppehåller sig i plenisalen, man kan följa debatterna på sina arbetsrum eller på tv-skärmarna utanför plenisalen. Om bara de ledamöter som debatterar finns i Kammaren borde man inte behöva begränsa antalet inlägg i debatterna. Men jag är självklart lojal med gällande regler och har därför strukit min anmälan till morgondagens debatt. Nedan följer det anförande jag hade tänkt hålla.



Herr talman,
 
Riksdagen är de som stiftar lagar i Sverige. Idag är riksdagen beredd att, i likhet med i våras, flytta över en del av sin makt till regeringen, om än inte villkorslöst. Vi gör det i ljuset av den pågående pandemin och för att regeringen inte ska sakna nödvändiga verktyg för att hantera situationen.
 
Samtidigt kan man fundera över det rimliga i att regeringens tyngsta ministrar – bland annat statsministern och justitieministern – inte själva följer regeringens och myndigheternas rekommendationer, trots att de själva med allvarsam stämma stått på presskonferenser och uppmanat människor att följa dessa, och uttryckligen påpekat att man inte ska hitta på skäl att bryta mot rekommendationerna. Nu begär regeringen samtidigt utökad makt för att kunna ta tag i olydiga medborgare som inte lyder. Visst har även andra politiker och tjänstemän visat dåligt omdöme i dessa frågor, men det är i särklass mest allvarligt när statsministern och justitieministern inte själva lever som de lär. Det ger en olustig bakgrund för dagens debatt.
 
Många anser också att regeringen inte förtjänar ökad makt med tanke på hur illa man hittills hanterat pandemin. Jag förstår även dessa åsikter mycket väl.  
 
Samtidigt kan man konstatera att i de flesta andra länder finns lagstiftning som ger regeringen möjlighet att vidta drastiska akuta åtgärder vid behov. I Sverige saknas sådan lagstiftning. Vi hade en tillfällig sådan lag i våras, men den löpte ut 30 juni, den användes aldrig och regeringen begärde ingen förlängning. I sig ett märkligt beslut, man motiverade det med att ingen kunde ana att det skulle komma en andra våg. Det var ju dock precis tvärtom - de flesta varnade för just detta. I moderaternas budgetmotion som vi tog fram i augusti varnade vi också för en andra våg under vintern och satte av pengar i en extra krisbuffert just för detta. Redan i december erbjöd Ulf Kristersson dessutom regeringen att vi kunde rösta igenom en förlängning av den tidigare tillfälliga lagen före jul tills en ny lag kan vara på plats. Men regeringen var inte intresserade. Regeringen har med sin senfärdighet själva bäddat för att man idag saknar de verktyg man anser sig behöva.
 
När förslaget till den förra tillfälliga lagen presenterades för riksdagen i våras drev moderaterna på för att den trygga och respektera riksdagens inflytande och vi lyckades få igenom de förändringar vi ville ha och som lagrådet också krävt. Vi stod upp för demokratin och den folkvalda riksdagens inflytande.
Även nu går moderaterna i spetsen för att trygga demokratin, de mänskliga fri och rättigheterna och skyddet för enskilda som drabbas av regeringens beslut. Det gäller främst två tunga delar.
 
För det första: Regeringen ville först ha en hel månad på sig att lägga fram beslut om nya regler för riksdagen. Moderaterna ansåg att det är alldeles för lång tid – och att riksdagen istället måste få bekräfta regeringens beslut senast inom en vecka. Lagrådet gjorde samma bedömning och det är bra att regeringen nu har anpassat sig till detta. Detta betyder att riksdagen snabbt kan stoppa varje beslut av regeringen om vi anser att regeringen gått för långt eller om beslutet inte är väl avvägt. I grunden är detta enligt min åsikt det viktigaste skyddet för medborgarna mot att regeringen missbrukar lagen, och därmed den viktigaste förändringen i det ursprungliga lagförslaget.  
 
För det andra:  Rätten till ersättning för företagare måste tydliggöras. Till och med i krig (!) ersätts den vars egendom eller verksamhet tas i anspråk eller förhindras genom politiska beslut eller myndighetsbeslut (enligt Förfogandelagen). Moderaterna krävde tidigt att regeringen uttryckligen skulle lova att verksamheter som drabbas av begränsningar eller rena nedstängningar efter regeringsbeslut som fattas i enlighet med den föreslagna lagen skulle ersättas ekonomiskt. Det gäller även när regeringen med stöd av den nya lagen delegerar sådan beslutsrätt till andra, exempelvis länsstyrelserna. Regeringen har inte gått oss till mötes fullt ut och därför har vi moderater gjort allt vi kan för att samla stöd i riksdagen för att tvinga regeringen att göra denna förändring. Det finns nu en riksdagsmajoritet för den 
följdmotion som moderaterna med flera tagit initiativ till. Nu kommer M, KD, C, L och SD gemensamt att se till att regeringen rättar sig efter riksdagen. Tar regeringen beslut som allvarligt skadar enskild ekonomiskt utan att hantera ersättningsfrågan kommer våra partier rimligen att känna sig förpliktade att riva upp detta beslut när det underställs riksdagen.
 
Herr talman,

Jag får som både jurist och lagstiftare frågor om inte denna nya lag ger regeringen möjlighet att införa undantagstillstånd eller utegångsförbud. Svaret är nej - detta ligger inte inom de möjligheter lagen ger. Dessutom skulle det strida mot svensk grundlag att begränsa människors frihet på detta sätt. Jag får även frågor om lagen möjliggör för regeringen att införa vaccinationstvång. Även på detta är svaret nej, och vår grundlag garanterar att var och en själv tar beslut om man vill vaccinera sig eller inte. Slutligen påstår vissa att lagförslaget strider mot grundlagen. Detta håller inte Lagrådet med om. Jag tycker det är viktigt att klargöra dessa saker.
 
Herr talman,
 
Sammanfattningsvis. Moderaterna har landat i att pandemilagen behövs. Men vi tycker det är oerhört nonchalant av regeringen att envist vägra att ändra sitt lagförslag trots vetskap sedan länge om att riksdagens majoritet vill se en lösning på frågan om ersättning till drabbade. Och ända fram tills nu har man envist hävdat att det behövs mycket mer tid än en vecka för att underställa riksdagen regeringens beslut - men nu har man tvingats backa.
 
Herr talman,
 
Även under en kris måste vi värna demokratin och mänskliga rättigheter, och det kommer alltid vara moderaterna som står stadigast på barrikaderna i dessa frågor, precis som vi gjorde i våras. Det finns inget utrymme att kompromissa bort själva grunden för den svenska demokratin.
 
Med de förändringar som gjorts på vägen och med tillstyrkandet av följdmotionen från riksdagens majoritet tycker moderaterna ändå att det nu blir en acceptabel helhet som vi kan rösta för vid voteringen om en stund.
 
Men, fru talman, med denna typ av lagstiftning följer också ett mycket stort ansvar för att de beslut som tas av regeringen är väl avvägda och proportionerliga. Jag vill därför påminna regeringspartierna och statsrådet om en viktig sak - om regeringen missbrukar lagen kan riksdagen upphäva hela lagen igen. I sin helhet! Vi moderater kommer inte heller att acceptera att regeringen går över rimliga gränser eller tar ogenomtänkta beslut, då kommer vi självklart ta initiativ för att riksdagen ska upphäva besluten.
 
Även med den nu föreslagna pandemilagen har riksdagen den slutliga makten och detta måste regeringen respektera.



 

 

Moderaternas syn på den föreslagna pandemilagen

2021-01-06

Vi vet nu att det är den höga smittspridningen i Sverige som är det enskilt viktigaste skälet till att så många äldre människor har dött i vårt land. I skrivande stund är det nära 9.000 personer som avlidit, ett mycket högt antal jämfört med våra grannländer. Samtidigt har vi fortfarande en mycket allvarlig smittspridning och en överbelastad sjukvård där minst fem regioner gått in i krisberedskap. Vad jag vet har detta aldrig tidigare hänt i Sverige.
 
Som det känns nu är den svenska strategin uppenbarligen ingen framgång, och utvecklingen går i fel riktning. Det är tydligt att Sverige måste lägga om strategin och kunna införa strängare och mer precisa restriktioner för att stoppa smittspridningen. Det är obegripligt att det tagit regeringen nio månader att arbeta fram en lag som gör detta möjligt.

I de flesta andra länder finns lagstiftning som ger regeringen möjlighet att vidta drastiska akuta åtgärder vid behov. I Sverige saknas sådan lagstiftning. Vi hade en tillfällig sådan lag i våras, men den löpte ut 30 juni, användes aldrig, och regeringen begärde ingen förlängning. I sig ett märkligt beslut, man motiverade det med att ingen kunde ana att det skulle komma en andra våg. Det var ju precis tvärtom - de flesta varnade för just detta. I moderaternas budgetmotion som vi tog fram i augusti varnade vi också för en andra våg under vintern och satte av pengar i en extra krisbuffert just för detta. Redan i december erbjöd Ulf Kristersson dessutom regeringen att vi kunde rösta igenom en förlängning av denna lag före jul tills en ny lag kan vara på plats. Men regeringen var inte intresserade. Regeringen har med sin senfärdighet själva bäddat för att man idag saknar de verktyg man anser sig behöva.

Den nya pandemilagen kommer bland annat ge regeringen möjlighet att stänga ned köpcentran, butiker och andra lokaler om det behövs. Det är bra att den möjligheten ges, och motsvarande lagar finns alltså i de flesta andra länder. Men Moderaterna gör samma bedömning som Lagrådet att regeringen haft dålig framförhållning i detta, regeringen borde självklart börjat arbeta med detta redan i somras - då hade en ny lag redan kunnat vara på plats. Regeringen har också nonchalerat kända krav från en riksdagsmajoritet om ändringar i lagförslaget, något som riskerar att fördröja lagen.  Regeringens sätt att arbeta äventyrar både kvaliteten och legitimiteten för den nya lagen. 
 
Moderaternas riksdagsgrupp har enats om att det krävs två viktiga förändringar/tillägg:
 
* Riksdagens kontrollfunktion ska värnas. Regeringen ville först ha en hel månad på sig att lägga fram beslut om nya regler för riksdagen. Moderaterna ansåg att det är alldeles för lång tid – och att riksdagen istället måste få bekräfta regeringens beslut senast inom en vecka. Lagrådet gjorde samma bedömning och det är bra att regeringen nu har anpassat sig till detta. Detta betyder att riksdagen kan stoppa varje beslut av regeringen om vi anser att regeringen gått för långt eller om beslutet inte är väl avvägt. I grunden är detta det viktigaste skyddet för medborgarna mot att regeringen missbrukar lagen.
 
* Rätten till ersättning för företagare måste tydliggöras. Till och med i krig (!) ersätts den vars egendom eller verksamhet tas i anspråk eller förhindras genom politiska beslut eller myndighetsbeslut (Förfogandelagen). Moderaterna kräver att regeringen ändrar sig och ser till att verksamheter som drabbas av begränsningar eller rena nedstängningar efter regeringsbeslut som fattas i enlighet med den föreslagna lagen ska ersättas ekonomiskt. Det gäller även när regeringen med stöd av den nya lagen delegerar sådan beslutsrätt till andra, exempelvis länsstyrelserna. Moderaterna har gjort allt vi kan för att samla stöd i riksdagen för att tvinga regeringen att göra denna förändring, och det finns nu en riksdagsmajoritet för en följdmotion som moderaterna tagit initiativ till. Nu kommer M, KD, C, L och SD gemensamt att se till att regeringen tvingas rätta sig efter riksdagen.


Jag får frågor om inte denna nya lag ger regeringen möjlighet att införa undantagstillstånd eller utegångsförbud. Svaret är nej - detta ligger inte inom de möjligheter lagen ger. Dessutom skulle det strida mot svensk grundlag att begränsa människors frihet på detta sätt. Jag får även frågor om lagen möjliggör för regeringen att införa vaccinationstvång. Även på detta är svaret nej, och vår grundlag garanterar att var och en själv tar beslut om man vill vaccinera sig eller inte. 
Slutligen påstår vissa att lagförslaget strider mot grundlagen. Detta har Lagrådet avfärdat, man anser inte att det är så. 

Moderaternas riksdagsgrupp kommer ta slutgiltigt beslut under torsdagen om hur vi ska rösta, men som det ser ut nu kommer vi att rösta ja till lagen och rösta för vårt tillägg i följdmotionen. På fredag förmiddag blir det sedan riksdagsdebatt om pandeminlagen, och jag tänker själv göra ett inlägg i den debatten. Sedan kommer jag att delta vid voteringen som en av tjänstgörande elva moderater i miniriksdagen som avgör frågan. 

I fredagens riksdagsdebatt kommer jag bland annat att trycka på att med denna typ av lagstiftning följer ett mycket stort ansvar för att de beslut som tas av regeringen är väl avvägda och proportionerliga. Och påminna regeringspartierna om en viktig sak - om regeringen missbrukar lagen kan riksdagen upphäva den igen. Parlamentet har makten.

Pandemilagen behövs - men det är oerhört nonchalant av regeringen att envist vägra att ändra sitt lagförslag trots vetskap sedan länge om att riksdagens majoritet vill se en lösning på frågan om ersättning till drabbade. Och ända fram tills nu har man envist hävdat att det behövs mycket mer tid än en vecka för att underställa riksdagen regeringens beslut - men nu har man tvingats backa. Även under en kris måste vi värna demokratin och mänskliga rättigheter, och det kommer alltid vara moderaterna som står stadigast på barrikaderna i dessa frågor, precis som vi gjorde i våras. Nu blir resultatet som Lagrådet säger "acceptabelt" och i det allvarliga läge som råder får vi vara hyfsat nöjda med detta.

Slutligen en reflektion som jag la ut på twitter häromdagen. Det absurda i hela situationen. Nog för att det är fler än landets ministrar som visat bristande omdöme, men tunga ministrars agerande sticker ut, inte minst med tanke på deras höga tonläge mot vanligt folk som de menar inte följer rekommendationerna.



 

 

Moderaterna kräver att MSB:s generaldirektör får sparken

2021-01-05

Just nu pågår en mycket berättigad diskussion i samhället om hur ledande politiker och chefer i svensk förvaltning bör resa och uppträda under pandemin för att väcka respekt och föregå med gott exempel – att helt enkelt leva som man lär.
 
Som medier har rapporterat så har flera ledande företrädare felat på den punkten. Ber man svenska folket att avstå från allt som inte är nödvändigt inger det inte respekt att man själv gör tvärtom. Och ja, även moderata riksdagsledamöter har rest utomlands och därmed gjort sig skyldiga till omdömeslöshet och bristande respekt för alla dem som arbetar i vården och inte ens kunnat få ledigt på julafton, och alla de som tvingats sitta hemma ensamma på julafton på grund av pandemin. Min och moderaternas kritik gäller såväl egna partikolleger som regeringsföreträdare och myndighetsföreträdare som inte efterlevt de rekommendationer som myndigheterna och regeringen lämnat. Även höga vårdchefer och lokala politiker från olika partier har gjort sig skyldiga till övertramp och förtjänar kritik. 

Som jag skrev häromdagen är det absolut värst när just statsministern och justitieministern bryter mot de rekommendationer de själva med allvarsam röst framfört till folket än när andra bryter mot rekommendationerna. Och när det gäller MSB-chefen Dan Eliasson är situationen i en klass för sig. Det som gör just det fallet särskilt allvarligt är att det handlar om mer än bara hyckleriet och den allmänna bristen som förebild. Han har dessutom ett operativt ansvar för svensk krisledning och bör naturligtvis vara i landet redo att agera. Dessutom är han generaldirektör för en myndighet som tydligt avrått från icke nödvändiga resor utomlands. Att då agera precis tvärtemot visar på en hårresande omdömeslöshet. 
 
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson skriver idag på facebook att regeringen nu måste klargöra om den har förtroende för MSB:s generaldirektör eller inte. Det är en svartvit fråga, man har fullt förtroende eller man har det inte. Och det är bara regeringen som kan tillsätta och avsätta generaldirektörer. Regeringen har nu tillåtits tänka över den frågan i flera dagar och måste nu klargöra två saker: Hur kunde MSB-chefen tillåtas resa utomlands mitt i krisen? Och ännu viktigare: Har regeringen fortsatt förtroende för honom?
 
"Hade jag lett den svenska regeringen så hade jag inte accepterat att chefen för landets krisberedskapsmyndighet först predikar för folket att man ska avstå från allt som inte är nödvändigt, och därefter själv reser utomlands och lämna landet när krisen blir värre. Det är ansvarslöst. Han bör ta konsekvenserna av detta och lämna sitt jobb" skriver Kristersson och fortsätter: "Om inte regeringen klart och tydligt reder ut dessa frågor kommer Moderaterna agera för att riksdagens justitieutskott kallar generaldirektören till sig, så han får svara på frågor där istället."

I sista hand landar allt hos regeringen, som är ansvarig för både ministrar och generaldirektörer. Och ytterst är det statsministern som bär ansvaret. Men med tanke på hans eget agerande hyser jag ju inget större hopp om att han agerar mot andra som visat dåligt omdöme. Han verkar ju inte ens förstå sin egen viktiga roll som föredöme under en kris.



 

 

Som väntat har fler politiker brutit mot riktlinjerna under pandemin 

2021-01-03

Jag blev djupt besviken idag när det visade sig att även en moderat riksdagskollega gjort en obetänkt utlandsresa till Spanien under julhelgen. Som han själv skriver i sin ursäkt på facebook är det inte ett exempel på gott omdöme att agera så. Jag blir inte förvånad om det kommer fler avslöjanden om politiker och högre myndighetsföreträdare som inte följt rekommendationerna under jul och nyårshelgerna. 

När det gäller besök i butiker och shopping finns det definitivt en stor gråzon, och som Ulf Kristersson sa i en intervju häromdagen, pandemireglerna kan inte medföra att vi slutar leva. För många är shoppingcenter de enda ställen där man kan handla mat och mediciner mm, det är inte alldeles enkelt att skilja mellan "köpcentrum" och butiker, och det är även svårt att dra en skarp gräns mellan vilken form av shopping som medför risker eller inte - personligt omdöme måste avgöra. Men när statsministern eller justitieministern med allvarsam stämma står på en presskonferens och avråder från alla besök i köpcentrum, och sedan själva besöker Gallerian i centrala Stockholm eller ett stort köpcentrum i Lund uppvisar man en osedvanligt grov form av hyckleri som aldrig går att prata bort. Man kan inte säga en sak på en presskonferens och sedan själv göra tvärtom. Att det dessutom fanns lokala rekommendationer i Stockhlm att inte besöka köpcentrum, samtidigt som statsministern gjorde just det, är givetvis försvårande. 

När det gäller att "åka till fjällen" kan det ju också betyda väldigt olika saker. Kanske resa med egen bil med familjen till sin egna fjällstuga där man äter all mat och umgås, och på dagtid ta skidturer över fjället. Eller att man tar buss eller tåg till hotell eller fjällanläggning, trängs i skidshopen, skidliftarna och restaurangerna och utsätter sig för uppenbar smittorisk. En uppenbar gråzon även här, där var och en måste ta eget ansvar. 

När det gäller att resa utomlands under pandemin finns däremot ingen gråzon. Antingen reser man utomlands eller så gör man inte det. Om man reser utomlands löper man risken att bli smittad, man löper risken att ta hem smitta till Sverige och man löper risk att belasta en redan pressad sjukvård i andra länder, antingen till följd av Covid19 eller av andra skäl. För Dan Eliasson var det dessutom extra försvårande eftersom hans egen myndighet avrått från resor, och han dessutom själv borde vara på plats och leda myndigheten under en allvarlig kris.


När enskilda riksdagsedamöter eller lokala politiker reser utomlands är läget såklart lite annorlunda. Man har inte alls den ledande roll som regeringen och generaldirektören har, och man har förhoppningsvis inte själv stått på presskonferenser och ondgjort sig över hur andra medborgare beter sig. Man slipper därmed kritiken för uppenbart hyckleri, och det finns ju inget formellt förbud mot att åka utomlands. Kritiken ligger på en helt annan nivå än för MSB:s generaldirektör. Men när det gäller att brista som föredöme och att gå rakt emot rekommendationer från regering och myndigheter blir det ändå stora problem. Har man valt att trots alla tydliga rekommendationer fira jul och nyår i Spanien så har man ett stort trovärdighetsproblem efteråt. Det går aldrig att prata bort.  



 

 

En generaldirektör för MSB som beter sig så här kan inte få behålla jobbet 

2021-01-02

Efter "förklaringen" från MSB:s generaldirektör Dan Eliasson om varför han valde att lämna landet mitt under en pågående kris för två veckors semester på Kanarieöarna, och dessutom i strid mot den egna myndighetens avrådan från utrikes resor, står det helt klart att Dan Eliasson är helt ovärdig och olämplig på sin post. Inte nog med att han kallar resan för "nödvändig" (!), han anför också att han minsann "ställt in många resor" under pandemin. Precis som om inte andra fått göra det? Och jag begriper inte heller hur han skulle ha hunnit med "väldigt många" privata semesterresor under pandemin? Jobbar han inte heltid? 

Vi vet att många svenskar bokat av sina utlandsresor, och inte sällan har de dessutom haft problem att få tillbaka pengarna. Vi läste till och med om hur studenter i norra Sverige firat jul ensamma i studentrummet (!) för att de inte ville åka tåg hem till familjen under pandemin. Men MSB:s generaldirektör Dan Eliasson prioriterade minsann att åka till Spanien och fira jul med dottern. 

Det är inte min sak som oppositionspolitiker att kräva en generalsdirektörs avgång, det är helt och hållet regeringens ansvar. Men hade jag haft regeringsansvaret hade jag tveklöst sparkat Eliasson på direkten. Fast det blir väl svårt för Stefan Löfven, Morgan Johansson och Magdalena Andersson, som ju själva valt att bryta mot de rekommendationer man med skärpa krävt av svenska folket, att sparka en generaldirektör som gör detsamma...

Jag kan inte se att Sverige haft en så pajasartad regering som denna någon gång i modern tid. Och det har uppenbarligen smittat av sig på vissa myndigheter också. Det är hårda ord, men jag står för dem. Statsministern, justitieministern och MSB:s generaldirektör gör Sverige till åtlöje. Det är närmast patetiskt illa och man skäms både som riksdagsledamot och som svensk medborgare. 




 

 

Även finansministern och MSB:s generaldirektör i blåsväder 

2020-12-30

Det räckte alltså inte att både statsministern och justitieministern uppvisade en sällan skådat hyckleri kring sitt agerande när det gäller att besöka köpcentrum i strid med sina egna riktlinjer till allmänheten. I dag avslöjas också att finansminister Magdalena Andersson är på skidresa i Sälen, trots att både myndigheter och regering uppmanat till återhållsamhet med detta, och ovanpå alltihop upptäcktes det helt ofattbara, nämligen att MSB:s generaldirektör Dan Eliasson, mitt under en allvarlig samhällskris åkt på semester till Spanien, dessutom i strid med sin egen myndighets råd. Att generaldirektören för landets högsta krismyndighet åker på semester mitt under en allvarlig samhällskris är så anmärkningsvärt i sig att han i vilket annat land som helst hade fått sparken på direkten.

I sociala medier används nu uttryck som "pajasregering" och både svenska och utländska medier hånar den svenska regeringen. Även inbitna s-debattörer och ledarskribenter tar avstånd från dessa personers agerande. 

Själv vet jag knappt om jag ska skratta åt eländet, eller skämmas över hur illa vårt land leds under en kris. Faktum är att detta måste vara det mest uppseendeväckande hyckleri och bristande ansvarstagande som Sverige upplevt från en svensk regering och dess myndigheter i modern tid.

Det har varit extremt mycket i media idag om saken, och här följer fem av mina twitterinlägg med några länkar för den som vill läsa mera.










 


 

 

Även statsministern shoppade bort sin egen trovärdighet 

2020-12-29

Det kändes närmast absurt att ta del av uppgifterna om att även statsministern avslöjats med att ha bedrivit shopping under julhandeln. Detta rapporteras alltså dagen efter att justitieministern ertappats med detsamma.

I statsministerns fall var det ännu värre eftersom ett av besöken i Gallerian tydligen skedde samtidigt som extra skarpa lokala råd gällde i Stockholm. De innebar bland annat en tydlig uppmaning att "avstå från att vistas i inomhusmiljöer som butiker, köpcentrum, museer, bibliotek, badhus och gym./…/ Nödvändiga besök i exempelvis livsmedelsbutiker och apotek kan göras.”  

Inrikesminister Mikael Damberg var också mycket tydlig i slutet av november när han på enn presskonferens sa: 
"Vi ska inte träffa andra i sociala sammanhang. Vi ska begränsa aktiviteter där vi träffar andra och inte hitta ursäkter eller undanflykter"Ändå är det exakt detta statsministerns medarbetare ägnar sig åt just nu - att komma med ursäkter och undanflykter och förklara varför just statsministern inte omfattas av sina egna uppmaningar.

Det var också statsministern själv som på en presskonferens uppmanade oss att strunta i mellandagsrean. Och i sitt tal till nationen den 22 november sa han: ”Alla saker som du skulle vilja göra, men inte är nödvändiga: Ställ in. Boka av. Skjut upp.” I det ljuset är hans eget agerande en total trovärdighetskatastrof. Man kan inte på en presskonferens säga en sak till svenska folket med allvarlig röst, för att sedan själv agera tvärtom. Han traskade alltså tillsammans med två livvakter in i Gallerian mitt i Stockholm och orsakade dessutom tydligen en folksamling av nyfikna - mitt under en pandemi. Kunde han inte bett butiken skicka varan med bud eller bett en medarbetare hämta den? 

Detta handlar såklart inte i första hand om att statsministern besöker ett köpcenter. Nej, det handlar - precis som i fallet med justitieministern - helt om trovärdigheten och omdömet. Statsministern är trots allt regeringens viktigaste företrädare. Att han agerar rakt emot sina egna tydliga uppmaningar till svenska folket är en fullständig katastrof för hans egen trovärdighet. Hur ska han nu kunna stå på kommande presskonferenser och markera det allvarliga läget? Vem kommer att lyssna? Jag konstaterar också att detta idag inte är en partipolitiskt skiljande fråga - flera socialdemokratiska ledarskribenter och statsvetare har kritiserat statsministern minst lika hårt som högersidan.

För övrigt tycker jag det är extra olämpligt att statsministern själv utsätter sig för smitta. Han borde väl mer än någon annan undvika alla folksamlingar?

Min gissning är att det kommer fler "avslöjanden" om ledande politiker som besökt köpcenter eller andra platser i strid mot rekommendationerna. Givetvis ska vi alla som är folkvalda försöka vara föredömen, och själv har jag avstått från alla former av mellandagsrea och hållit mig hemma 
(trots att jag har antikroppar mot Covid19). Men även om andra skulle avslöjas kan det ändå aldrig bli lika allvarligt som när landets statsminister och justitieminister inte lever som de lär.  



 


 

 

Justitieministerns hyckleri går inte att försvara 

2020-12-28

Jag tror ärligt talat inte att någon egentligen bryr sig om att justitieministern besöker ett köpcentrum under mellandagsrean och handlar en present. Problemet ligger inte där. Problemet ligger i att han först säger en sak och sedan själv gör tvärtom. Han kritiserar andra i hårda ordalag, men gör sedan själv samma sak. Och han agerar rakt emot statsministerns tydliga instruktioner till medborgarna. Detta blir ett enormt problem för en lednde politiker. Precis som när Mona Sahlin sa att det var häftigt att betala skatt, men samtidigt själv hade skatteskulder som låg hos kronofogden. Man kan inte kräva en sak av medborgarna och sedan själv göra tvärtom, då är trovärdigheten helt förstörd. Och i precis det läget är nu justitieminister Morgan Johansson (S). Jag har illustrerat detta lite på twitter under dagen. Hans egna citat och tidigare twitterinlägg slår nu tillbaka på ett helt obarmhärtigt brutalt sätt. 



 

 

Vaccin eller inte vaccin?

2020-12-27

Min mailkorg och sociala medier fylls ständigt med inlägg mot vaccin i allmänhet och covid19-vaccin i synnerhet. Jag är van vid att vaccinmotståndare ifrågasätter vaccin rent generellt (vilket enligt min åsikt är extremt farligt med tanke på att vaccinering av våra barn med väl kända vaccin mot kända och farliga sjukdomar är oerhört viktigt). Men nu har man tappat alla spärrar. Det är ingen hejd på vad man påstår eller hotar med när det gäller covid19-vaccinen. 

Det handlar om fantastiska konspirationsteorier om att alla som vaccineras får en chipmärkning som följer med vaccinet in i kroppen som som gör det möjligt att övervaka alla vaccinerade människor och att på olika sätt manipulera dem efter vaccinationen. Det handlar om påståenden om att vaccinet i själva verket är ett storskaligt experiment på intet ont anande människor, eller att vaccinet rent av är ett test av biologiska vapen. Och det handlar om fantastiska påståenden om genmanipulationer som inte bara skulle motverka viruset utan också få andra dramatiska och planerade effekter. Detta går hand i hand med påståenden om ett medvetet tillverkat virus som avsiktligt spridits för att orsaka död och minska jordens samlade befolkning, eller att rent av vaccinet i sig själv skulle medföra en viss mänd dödsfall med samma syfte. Andra går så långt att de menar att viruset helt enkelt inte finns (jag brukar då försynt fråga vad de tror är som orsakar dessa stora mängder patienter med andringsproblem och lungskador som just nu fyller våra sjukhus...).

Att dessa teorier är helt orimliga och ologiska borde vara uppenbart för de flesta, men de frodas ändå i sociala medier. Trots att dramatiska konspirationsteorier 
(oavsett ämne) nästan alltid visar sig vara fel och ofta kan bemötas med uppenbara och tydliga sakargument.

Mer förståelig är då den mer allmänna oron för eventuella biverkningar av de nya vaccinen. Denna oro kan man såklart känna även om man i grunden är positiv till vaccin och inser att vaccin genom decennnierna räddat många liv. Oron förstärks såklart av de allvarliga biverkningarna av vaccinet mot svininfluensa. Detta lever kvar i människors medvetande och underbygger oro för nya vaccin, trots att det "bara" var en liten bråkdel av de vaccinerade som drabbades. Men för dessa personer medför biverkningen sannolikt livslånga allvarliga problem. 

De flesta experter är dessutom överens om att man inte kan avfärda risken för biverkningar, och exempelvis gravida och människor med allergier avråds från att vaccinera sig med cocid19-vaccinet. Det visar att man inte är helt säker på hur vaccinet kommer att fungera eller hur stora riskerna är för biverkningar. Att människor känner en rimlig oro kring detta tycker jag är ganska naturligt. Jag hör många säga att de tänker avvakta med att vaccinera sig innan "många andra gjort det" och man får en tydligare bild av risken för biverkningar. Det är svårt att sakligt invända mot detta, var och en är ju sig själv närmast. 

En viktig aspekt är samtidigt att detta är en ödesstund för rekordsnabbt framtagande av nya vaccin. I grunden är det såklart väldigt imponerande att det lyckats så snabbt. Men samtidigt - det som hände med vaccinet mot svininfluensa får helt enkelt inte hända igen - då kommer förtroendet för vaccin rent generellt att skadas allvarligt för mycket lång tid framåt, vilket allvarligt skulle skada den globala kampen mot många sjukdomar. Jag är övertygad om att en medvetenhet om detta finns bland alla inblandade och hoppas att man inte minst av detta skäl undvikit onödiga risker vid godkännande av vaccinen.   

Normalt vaccinerar vi oss alltid i vår familj, och våra barn har under sin uppväxt fått alla vaccin som erbjuds, och mer därtill - vi har själva bekostat både kompletterande HPV och TBE-vaccinering. Dessutom Twinrix mm för hela familjen inför utlandsresor till Afrika och Sydamerika. Enda undantaget är att vi faktiskt valde att inte vaccinera oss mot svininfluensan på grund av att det kändes som ett väldigt oprövat vaccin. Min hustru som då arbetade inom intensivvården kände stor tveksamhet och många av hennes kolleger också. Så här i efterhand känns det bra att vi inte utsatte våra barn för just detta vaccin. När det gäller den årliga influensan brukar vi inte heller vaccinera oss och har klarat oss bra ändå.

När det gäller covid19-vaccin lär det ju dröja innan allmänheten kommer att få möjlighet att vaccinera sig, och för egen del kommer jag då att avvakta. Främst dock på grund av att jag redan har konstaterade antikroppar efter covid19-infektion och inser att andra har betydligt större behov av vaccinet än jag så länge tillgången är begränsad. Jag tillhör inte heller någon av riskgrupperna, men kanske väljer jag ändå att vaccinera mig senare när antikropparna eventuellt försvunnit. 

Jag har inte mer kunskap om covid19-vaccinet än någon annan, och vill egentligen inte ge någon råd om hur man ska göra. Var och en bestämmer ju själv och vi har inget vaccinationstvång i Sverige. Men även om jag inte tycker att man bara kan avfärda människors eventuella oro för att covid19-vaccinen tagits fram för snabbt och är otillräckligt testade måste man samtidigt väga detta mot nyttan av vaccinet. För en äldre person eller någon i en annan riskgrupp är sannolikt risken att inte vaccinera sig mycket större än att ta vaccinet. Så hade jag varit äldre eller tillhört en riskgrupp hade jag tveklöst låtit vaccinera mig. 

Jag har fått frågor från media om hur jag ser på att många tvekar inför att vaccinera sig. Jag har då framfört att det bästa sättet att undanröja den oro som bevilsigen finns är om statsministern, regeringen, talmannen, kungahuset, ledande företrädare för våra myndigheter (Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, MSB mfl), infektionsläkare, kända virologer, vaccinforskare och ledande företrädare för vaccinföretagen själva vaccinerar sig offentligt, gärna i direktsändning i TV. Det skulle nog i vart fall slå undan benen på de värsta konspirationsteorierna. Och det skulle också visa att samhällseliten inte är alltför oroliga för eventuella biverkningar. I ett sådant läge skulle nog en större del av allmänheten också våga ta sin vaccinspruta utan större oro den dag möjligheten finns. Sedan är det bara att hoppas att vaccinet både hjälper mot olika muterade virusvarianter och att det inte uppstår några allvarliga framtida biverkningar.

 


 

 

Kraftig moderat kritik mot regeringens hantering av pandemin

2020-12-21

I dag riktar moderaterna mycket hård kritik mot regeringen för hanteringen av pandemin i en debattartikel i Dagens Nyheter. Läs hela artikeln här!

Ulf Kristersson sammanfattar även kritiken på sin facebooksida, och jag citerar hans inlägg i sin helhet:




Det var fel att tillåta en hög smittspridning – nu måste regeringen ta ansvar och lägga om strategin
 
Att så många äldre dött i Sverige beror framför allt på den höga smittspridningen här. Och för det bär regeringen ansvaret. Det var de centrala slutsatserna i Coronakommissionens delrapport om de höga dödstalen i äldreomsorgen, som presenterades förra veckan.
 
Kommissionen lyfter också hur långsamt det gick att få nödvändiga åtgärder på plats för att skydda de äldre – trots att vi tidigt visste att det var den allra mest utsatta gruppen. Allt tog väldigt lång tid: skyddsutrustningen, testningen och besöksförbudet. Regeringen och dess myndigheter är ansvariga, konstaterar kommissionen.
 
Denna massiva kritik av regeringens hantering av pandemin bemötte Stefan Löfven sin vana trogen genom att skylla på tidigare regeringar. Det är sant att problemen inom äldreomsorgen har varit kända sedan 90-talet, och även tidigare regeringen har försummat frågan, vilket kommissionen påtalar.
 
Men en av Löfven-regeringens första åtgärder var att lägga ned den äldreutredning som Alliansregeringen tillsatt för att råda bot på problemen. Utredaren själv uttalade sig häromdagen, och konstaterade att viktiga lagändringar redan kunnat vara genomförda om utredningen hade fått slutföra sitt uppdrag. Ingenting alls har hänt i den frågan under de år som Stefan Löfven varit statsminister.
 
Stefan Löfven ville inte ha någon Coronakommission innan krisen var slut, och framför allt ville han inte ha några slutsatser presenterade innan valet 2022. Vad han däremot ville ha, var partipolitiska ledamöter i kommissionen. Allt detta sa Moderaterna och andra partier nej till.
 
Det är ovärderligt att vi tillsammans med andra partier i riksdagen fick på plats en högkvalitativ, oberoende kommission som nu löpande kan ge oss kunskap om hur pandemin hanterats. För då kan vi lära oss av misstagen och göra saker bättre. Men regeringen måste också kunna erkänna vad som blev riktigt dåligt.
 
Kommissionens rapport om de äldre, och den mycket stora smittspridning vi nu ser i Sverige, måste leda till ett antal omedelbara förändringar i regeringens agerande.


* Ställ om strategin och tala klarspråk
Den svenska strategin har i praktiken tillåtit en avsevärt högre smittspridning än andra länder. Vi är tvärtemot vad regeringens och myndigheternas prognoser sa i höstas nu inne i en kraftig andra våg, som inte ser ut att avta. Väldigt lite talar för att dödstalen kommer att jämnas ut mellan de nordiska länderna. Sverige ser inte heller ut att klara sig bättre ekonomiskt än andra länder. Detta talar starkt för att lägga om strategin – en tydlig försiktighetsprincip och hårdare restriktioner krävs framåt.
 
* Erkänn och lär av misstagen
 Inget är lättare än att vara efterklok. Men det är viktigt att öppet erkänna de brister från våren som kommissionen lyfter fram, och att den tidiga höstens bedömning av smittspridningen slog fel. Det var ett misstag att lätta på restriktionerna samtidigt som smittan tog fart. Att erkänna misstag och felbedömningar ökar respekten för framtida svåra beslut.
 
* Åtgärder kräver en bättre framförhållning
Det är under all kritik att regeringen inte har sett till att få på plats nödvändig lagstiftning under hösten, så att vi var redo när den andra vågen slog till. Nu får riksdagen ännu en gång forcera fram det lagstöd som regeringen behöver. Och beslut om ekonomisk kompensation till drabbade företag måste presenteras samtidigt som restriktioner, inte som nu långt senare eller inte alls.
 
* Sluta skyll på kommuner och regioner – samarbeta
Kommissionen pekar ut regeringen som ansvarig för bristerna. Ändå har regeringen hela hösten skylt på andra. En helt nödvändig förutsättning för ett gott samarbete under den fortsatta pandemin, är att regeringen istället för att söka konflikt med kommuner och regioner söker samarbete.
 
När nu smittspridningen ökar måste hela samhället ta ansvar för att bryta en farlig utveckling. Samarbete, tydlighet och ansvar måste vara ledorden framåt. Men det är regeringen som styr riket och bär det yttersta ansvaret.
 
Elisabeth Svantesson, Gunnar Strömmer och jag skriver om detta på Dagens Nyheters debattsida idag: 
https://www.dn.se/debatt/lagg-om-strategin-for-att-stoppa-smittspridningen/



 

 

Regeringen försökte få ut Coronakommissionens rapport i förväg

2020-12-20

I fredags uppmärksammade SvD att regeringen försökt få ut slutsatserna från Coronakommissionens första delrapport – den om äldreomsorgen – i förväg. Detta är allvarligt eftersom kommissionens uppgift bland annat är att granska det politiska beslutsfattandet under krisen. Trovärdigheten för en oberoende kommission bygger naturligtvis på att de tillåts arbeta helt fristående från allt politiskt inflytande. Och att regeringen respekterar detta. Särskilt när regeringen ju bär det yttersta ansvaret för hur arbetet mot den här pandemin skötts i Sverige.
 
Redan tidigare har regeringen agerat på ett sätt som väcker frågor. 
 
1) Att tillsätta kommissionen före sommaren var moderaternas krav. Stefan Löfven ville hellre vänta med kommissionen tills krisen var över. Det sa vi nej till, eftersom ingen vet när krisen slutar – och slutsatser måste dras löpande, tex för att förbättra äldrevården.
2) Då ville Stefan Löfven istället vänta med kommissionens slutsatser till efter valet 2022. Det stoppade vi också, av uppenbara skäl.
3) Sedan ville regeringen att kommissionen skulle innehålla partipolitiska ledamöter. Det ville vi inte, eftersom kommissionen ska vara oberoende.
4) I tisdags ställde sig socialminister Lena Hallengren på podiet och inledde kommissionens presskonferens (!) med egna förslag, samtidigt som hon "muteade" kommissionens ordförande som deltog via videolänk. Han fick komma in först efter att ministern hållit hov en längre stund. Ett ganska respektlöst sätt om man vill visa respekt för kommissionens oberoende. Ministerns agerande väckte också tydlig irritation hos Mats Melin som alltså är kommissionens ordförande. Han yttrade efteråt att agerandet medför att kommissionen kommer att se över under vilka former man presenterar kommande rapporter. (se nedanstående twitterinlägg). Jag känner för övrigt Mats Melin ganska väl, han var ordförande för en utredning där jag ingick, och han har en bakgrund som både chefsJO och justitieråd och har mycket hög integritet. Hans kommentar är ganska anmärkningsvärd, och mycket allvarlig. 
5) Nu visar det sig alltså att man också försökt få ut slutsatser från kommissionen i förväg. Mats Melin säger till SvD att man självklartsa nej till begräan att få ut materialet innan det offentliggjorts. Frågan är bara vem som ville se slutsatserna i förväg och på vems uppdrag regeringen försökte få ut dem innan de offentliggjordes?

 



 

 

Regeringen bregravde Alliansens äldreomsorgsutredning i ett bergrum

2020-12-19



Denna nyhet borde rimligen skaka om hela debatten när det gäller ansvaret för pandemins effekter på äldreomsorgen. Under Alliansen tillsattes en omfattande äldreutredning som kom fram till ett antal slutsatser som pekade på stora problem med dagens äldreomsorg. Ett flertal av punkterna är desamma som de Coronakommissionen uppmärksammade häromdagen. 

Idag skriver Ellen Hausel Heldahl, som var särskild utredare Äldreutredningen, Gert Knutsson, huvudsekreterare i utredningen och Hans Jeppson, sekreterare i utredningen en mycket kritisk debattartikel i Dagens Nyheter där man konstaterar att regeringen skickade utredningen direkt till slutförvaring i stället för att läsa den och ta till sig förslagen!

Bakgrunden är denna: Barn- och äldre­ministern i Alliansregeringen, Maria Larsson (KD), tillsatte 2014 en utredning (S2014:02), med uppdraget att föreslå åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande. Regeringen skrev i kommitté­direktivet att ”svensk vård och omsorg står inför betydande utmaningar under de närmaste decennierna” och ”att kommuner och landsting behöver utveckla vård- och omsorgsinsatserna på ett sätt som ger den enskilde mer inflytande, trygghet och självbestämmande över den egna tillvaron. Åtgärder behöver vidtas för att utveckla förutsättningarna för kommuner och landstingens förebyggande insatser så att detta arbete kan bli en integrerad uppgift i all vård och omsorg om äldre.”

I debattartikeln i DN räknar utredarna upp ett antal konkreta slutsatser som man tog fram under den tid utredningen hann arbeta. Tyvärr avvecklades utredningen av den nya S-ledda regeringen 2015. Jag minns att vi som var med då i riksdagen var mycket kritiska till att denna utredning inte fick jobba vidare. Frågan lyftes i flera debatter.

Debattartikeln i DN avslutas så här:

"Utredningen fick arbeta under blott nio månader. Strax efter valet 2014 fick vi beskedet att utredningen skulle läggas ner. Den nya regeringen under Stefan Löfven (S) var inte intresserad av att behålla Äldreutredningen, några skäl angavs aldrig. Flera aktörer försökte förmå regeringen att inte med omedelbar verkan avsluta utredningens arbete. Bland annat skrev företrädare för de största pensionärsorganisationerna och riksdagspolitiker, till det ansvariga statsrådet, utan framgång.

Utredningens ordförande frågade tjänstemän på socialdepartementet om vi i kansliet skulle lämna någon formell redovisning av vårt arbete och våra slutsatser. Svaret blev nekande och besked gavs att utredningens handlingar skulle sändas direkt till Riksarkivets bergrum. Inte en enda gång har någon politiker eller tjänsteman i Regeringskansliet kontaktat utredningens ordförande eller kanslimedarbetare med frågor.

Trots ointresset sammanfattade vi ändå våra slutsatser i en PM till Regeringskansliet.

Nu sex år senare visar corona­kommissionen på i stort sett samma problembild.

Hade utredningen fått fullfölja sitt uppdrag hade behövliga lagändringar nu kunnat vara genomförda. Det hade kunnat göra svensk sjukvård och omsorg för de mest sköra äldre bättre skickad, både att fungera i vanliga fall och att möta de extrema påfrestningar som pandemin medför."

Socialdemokraterna försöker nu skylla katastrofen med alla äldre som blivit svårt sjuka eller dött i Covid19 på alla andra. Sjukvården, Regionerna, Kommunerna och tidigare regeringar. I själva verket valde man alltså själva att skrota den utredning som arbetade med just dessa frågor. Och det var den egna myndigheten Socialstyrelsen som gav rådet till läkarna att undvika besök hos äldre för att ställa diagnoser och i stället göra detta per telefon. Dessutom var det regeringens myndighet Folkhälsomyndigheten som gav otydliga råd till äldreomsorgen i början av pandemin. Och det var krisberedskapschefen hos den egna myndigheten Socialstyrelsen som konstaterade att man inte var förberedd på en pandemi. Det var för övrigt samma myndighet som eldade upp en massa skyddsutrustning mitt under pandemin samtidigt som personal ute i äldreomsorgen saknade skyddsutrustning. Det var även den egna myndigheten IVO som först sent under pandemin kom på att man borde granska landets äldreboenden för att se hur de hanterade pandemin. Och så här kan man fortsätta.

Regeringen och dess myndigheter bär ett oerhört tungt ansvar för att det har gått så illa som det har gått i Sverige när det gäller hur äldre människor drabbats av pandemin.



 

 

Hur ska regeringen kunna stänga ned verksamheter utan lagstöd?

2020-12-18

Dagens presskonferens om pandemin var en absurd historia. Först meddelade alltså Folkhälsomyndigheten att man nu kommer att rekommendera munskydd i kollektivtrafiken. Det är alltså samma myndighet som under tio månader (!) envist vägrat medge att munskydd har någon som helst nytta, och som envist gått emot både WHO och andra experter som tycker att munskydd absolut borde rekommenderas i bland annat kollektivtrafiken och andra miljöer med mycket människor. Nu helt plötsligt är munskydd tydligen till nytta, i vart fall i kollektivtrafiken vid rusningstid. Men om munskydd har effekt där borde de väl ha effekt även på andra platser? Vilken ny forskning är det som fått Folkhälsomyndigheten att ändra åsikt?

Själv använder jag mynskydd när jag flyger (ett villkor för att få flyga med SAS), och det har jag gjort sedan i våras. Även på flygplatserna rekommenderas munskydd sedan länge. 

Det andra märkliga saken med presskonferensen är att statsministern hotade att stänga ned hela verksamheter om människor inte förljer råden och riktlinjerna. Problemet är bara att han saknar laglig grund för att göra detta. 

Som jag skrev igår (se föregående blogginlägg) har regeringen bakbundit sig själva genom att vare sig begära förlängning av den tillfälliga "krislagen" eller i tid börjat arbetet med en ny permanent krislag. Den som man börjat arbeta med i vinter är tänkt att träda ikraft i mars nästa år. Det betyder att man just nu helt saknar lagstöd för att ta några tvingande beslut av detta slag överhuvudtaget. Och detta är helt självförvållat.

Rekommendationer och tomma hot är alltså det enda Sveriges regering har att komma med i ett läge där både antalet smittade liksom dödstalen sticker ut vid en internationell jämförelse, och där sjukvården redan länge går på knäna redan inför kommande helger. 



 

 

Varför föreslog inte regeringen en ny pandemilag redan i våras?

2020-12-17

Regeringen påpekar ofta att man inte KAN ta ingripande beslut under pandemin på grund av att lagstiftningen inte tillåter det. Det är i huvudsak rätt - det finns vissa möjligheter, exempelvis enligt ordningslagen och smittskyddslagen, men de är begränsade. Det var därför riksdagen gav regeringen ett utökat mandat att ta nödvändiga beslut genom den tillfälliga lagen som riksdagen tog beslut om i början av april, och som gällde fram till sista juni.

Den tillfälliga lagen gav bland annat dessa möjligheter (citerat från socialutskottets betänkande 2020/21:SoU18): 

 

Utskottet behandlade under våren 2020 proposition 2019/20:155 Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19 (bet. 2019/20:SoU20). I propositionen föreslogs att regeringen, inom grundlagens ramar, skulle ges rätt att meddela vissa offentligrättsliga föreskrifter om särskilda åtgärder med anledning av det virus som orsakar covid-19. Regeringen skulle få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, men enbart om det av smittskyddsskäl behövdes för att hantera spridningen av det virus som orsakar covid-19. 

Vid behandlingen av propositionen föreslog utskottet ett förtydligande tillägg som innebar att regeringen endast fick meddela sådana föreskrifter om det inte fanns tid att avvakta riksdagens beslut. 

Föreskrifterna skulle enligt regeringens förslag få avse
• tillfälliga begränsningar för folksamlingar
• tillfällig nedstängning av köpcentrum och andra handelsplatser
• tillfällig nedstängning av sociala och kulturella mötesplatser, såsom barer, nattklubbar, restauranger, kafeterior, gym- och sportanläggningar, bibliotek, museer och allmänna samlingslokaler
• tillfällig nedstängning eller andra begränsningar i fråga om transporter eller att använda infrastruktur, såsom hamnar, flygplatser eller buss- eller järnvägsstationer
• tillfälligt möjliggörande av inbördes handel eller omfördelning av läkemedel eller skyddsmaterial och annan medicinsk utrustning när det gäller privata vårdgivare och andra privata aktörer eller 
• tillfälliga åtgärder av annat liknande slag.

 

Man kan konstatera att regeringen med denna lag fick långtgående befogenheter. Regeringen använde dock aldrig denna lag eftersom de menade att den inte var till någon nytta, man föredrog att i stället gå via riksdagen med nya lagförslag eftersom det gick snabbare. Några lagförslag som tillfälliga nedstängningar eller liknande lades dock aldrig fram för riksdagen och i interpellationsdebatter har jag fått tydligt besked från regeringsföreträdare att man inte anser att den tillfälliga lagen förhindrat några regeringsbeslut som man hade velat ta.

Eftersom denna lag upphörde 30/6 så är det självklart så att de åtgärder lagen reglerar inte längre kan genomföras. Men då uppkommer ju frågan om varför regeringen dels inte begärde förlängning av den tillfälliga lagen?

Regeringen har nu i stället påbörjat ett arbete med en ny permanent krislagstiftning som man beräknar ska kunna börja gälla i mars nästa år. Frågan är varför man börjat det arbetet först nu, och inte gjorde det redan i våras eller i somras när man insåg problemen? Och varför begärde man inte förlängning av den tillfälliga lagen i avvaktan på att den nya permanenta skulle träda ikraft? På det sätt man nu agerar har man ju avlövat sig själv alla möjligheter att agera krfatfullt under pandemin om det skulle krävas akuta åtgärder.


Om regeringen nu anser sig begränsad av gällande lagstiftning har man verkligen bäddat för det själva.


 

 

Många citerade min tweet om myndigheternas omtalade sms

2020-12-16

Både i tradtitionella medier och i sociala citerades min tweet om myndigheternas omtalade sms till svenska folket, och om det märkliga uttalandet att det inte går att skriva längre sms eller att det skulle vara en säkerhetsrisk att skicka ut länkar. Vi kan konstatera att många andra svenska myndigheter skickar länkar på sms, exempelvis polisen. Och det är inte bara i Danmark som man skrev betydligt utförligare till sin befolkning, och det redan i början av året. Även i Norge och Finland har för övrigt myndigheterna skrivit betydligt längre och utförligare sms med tydliga länkar till sin befolkning. Återigen sticker Sverige ut.

Tidningen Dagen citerar mig på detta sätt i dagens tidning.


 


 

 

Det är i vart fall viss skillnad mellan Sverige och Danmark

2020-12-14

Årets mest omtalade SMS skickades idag ut med "Fohm och MSB" som avsändare. Det märkliga är att MSB samtidigt avrått från att skicka ut sms:et, men sedan ändå står med som avsändare.

Kritiken handlar om att meddelandet, som gick ut till drygt 12 miljoner mobiltelefoner, var alltför innehållslöst, alltför kortfattat och saknade länk till sidan med krisinformation. Samt att meddelandet inte tillförde något nytt som inte alla redan visste. Jag tar inte ställning i sak om det var vettigt eller inte att skicka ut meddelandet, det verkar ändå haft viss effekt, även om man tydligen missade en hel del mobilabonnenter. Samtidigt konstaterar jag att när Danmark gjorde något liknande för nio månader sedan var det ett betydligt fylligare SMS, med information och länkar. 

En sak ifrågasätter jag dock. I Aktuellt ikväll sa en myndighetsföreträdare att det inte går att skriva mer i ett sms. Det tycker jag var ett väldigt märkligt uttalande. Vad jag vet har vi samma teknik för sms i Sverige som i Danmark.




 

 

Debatt om Sveriges covid19-strategi med Inrikesminister Damberg (S) 

2020-12-11

I dag sen eftermiddag hade jag min femte riksdagsdebatt denna vecka. Denna gång med inrikesminister Mikael Damberg (S). Hela mitt anförande finns här, och hela debatten kan ses på videoupptagningen nedan.




Huvudpunkten i min Interpellation var att många uppfattar regeringens och myndigheternas beslut om restriktioner som väldigt ologiska, motstridiga och svåra att förstå. I ett sådant läge finns det stor risk att man inte tar rekommendationer och råd på allvar. Det tvingar i sin tur fram ännu hårdare begränsningar och restriktioner. Och nu är vi där. Nu har smittspridningen ökat dramatiskt, och regeringen konstaterar att människor inte följer råden eller tar pandemin på allvar. Jag är övertygad om att det finns ett samband, och gav ett antal exempel under debatten på sådant jag upplever att människor reagerat på.

Statsrådet Damberg gav mig faktiskt rätt i att en del saker kan ha upplevts som motstridiga och konstiga, men menade att det berodde på att man varit tvungen att utgå från ordningslagen och att det då endast träffat verksamheter som lyder under denna lag. Min fråga under debatten om varför regeringen då inte använde den tillfälliga lagen som riksdagen beslutade om blev då extra intressant - man var ju faktiskt inte hänvisad till att bara använda ordningslagen. Men fick väl inget direkt svar på det.

Damberg menade att det visst funnits en tydlig strategi - nämligen att inte överbelasta vården samt att skydda äldre och riskgrupper. Jag bemötte detta med att samma mål troligen funnits i de flesta länder, och då är frågan varför Sverige misslyckats att leva upp till målen i strategin? Vi har faktiskt ett förfärande mycket sämre utfall både i första och andra vågen än både våra nordiska och baltiska grannländer och länder i norra Europa såsom Tyskland, Polen, Österrike, Schweiz, Nederländerna mfl. Sverige är faktiskt bland de 7-8 länder i Europa med högst dödstal under pandemin.

Damberg sa att opinionsmätningar visar att människor har stort förtroende för Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter. Jag ifrågasatte varför människor i så fall inte bryr sig om de riktlinjer och rekommendationer som dessa myndigheter ger? Jag tycker det talar emot att man har detta höga förtroende. 



 

 

Interpellationsdebatt med socialministern om den tillfälliga pandemilagen 

2020-12-08

I dag hade jag en interpellationsdebatt med socialminister Lena Hallengren (S). Här följer hela debatten:




Utgångspunkten var min interpellation som jag ställde för några veckor sedan:




Socialministern antyder alltså i media att den tillfälliga lagen gjort att regeringen inte kunnat ta viktiga beslut under pandemin. "Lagen var inte användbar". Det som förvånar är att socialministern i SVT den 7 april, efter riksdagens beslut, var mycket nöjd och sa att "det här säkerställer ett snabbt agerande samt riksdagens inflytande".  Nu låter det alltså annorlunda. Huvudskälet verkar vara att regeringskansliet, trots åtskilliga tusen anställda, inte hade tid med arbetet att snabbt efter ett beslut skriva en proposition till riksdagen för att i efterhand pröva det akuta regeringsbeslutet. Jag påpekade i debatten att det är svårt att se någon fråga som kunnat vara viktigare?

Det är också svårt att förstå hur ministern kan veta att lagen inte fungerar när man inte prövat den en enda gång. Detta hade socialministern inget svar på.

Ministern kritiserar också moderaterna och oppositionen för att vi ställde kravet att riksdagen skulle få överpröva alla akutbeslut som regeringen tog. Detta var en rekommendation från lagrådet, och jag frågade socialministern om hon tyckte att riksdagen skulle struntat i lagrådet? Jag fick inget svar på det heller. Jag påminde också om att riksdagen var enig i sitt beslut, även Socialdemokraterna röstade för detta. Ingen sa något då om att lagen inte var väl avvägd.

Under debatten framkom också att Socialministern inte kunde nämna ett enda beslut som stoppades av den tillfälliga lagens utformning. Tvärtom sa hon att de förslag regeringen tagit fram under pandemin prövats av riksdagen på vanligt sätt eftersom det gått snabbare. Min slutsats blir därför att försöken att skylla ifrån sig på riksdagens villkor faller platt. Regeringen har inte haft ett enda lagförslag som inte kunnat genomföras.


Slutligen kom socialministern med en märklig invändning - hon frågade mig vilka beslut jag anser att regeringen borde tagit. Jag svarade att jag inte sitter i regeringen och inte styr myndigheterna - det är inte socialministern som ska fråga ut mig utan jag som frågar ut henne. Det är regeringen som ansvarar för landets krisberedskap - inte en enskild oppositionspolitiker.

 


 

 

Förfärande dödsfallssiffror 

2020-12-02

I dag nåddes vi av nya förfärande siffror över antalet avlidna i Covid19. Bara sedan igår har 174 nya dödsfall rapporterats in. Tillsammans med gårdagens inrapporterade dödsfall har Sverige nu på mindre än en vecka lika många döda som Norge respektive Finland rapporterat under hela pandemin. Totalt är det nu nära 7.000 döda i Sverige mot ca 850 i Danmark, ca 330 i Norge och 400 i Finland.  

Dödsfallskurvan börjar nu se ut som i våras, och dagens inrapporterade siffror tangerar de högsta siffrorna från i våras på ett enskilt dygn. Även om alla dödsfallen inte skett senaste dygnet så var det likadant i våras, så siffrorna är jämförbara:



 


Man undrar hur det kunde gå så fullständigt fel med pandemibekämpningen i Sverige? Att bara skylla på äldreomsorgen är fel - bara en dryg tredjedel av de avlidna har bott på äldreboenden. Och över 700 av de avlidna är under 70 år. 

Med anledning av det allvarliga läget kommer jag att ha två interpellationsdebatter nästa vecka med ansvariga statsråd. På tisdag eftermiddag debatterar jag med socialminister Lena Hallengren (S), och interpellationen rör hennes påstående att regeringen inte kunnat använda den tillfälliga lagen som riksdagen beslutade om för att hjälpa regeringen att hanetra pandemin. På fredag efter lunch debatterar jag med inrikesminister Mikael Damberg (S) och den  interpellationen handlar om hur oklara besked, uttalanden och riktlinjer från regeringen och dess myndigheter riskerar att undergräva förtroendet för hela den svenska (oklara) strategin för bekämpning av pandemin.

 





Allt går inte att skylla på regeringen och politiken

2020-11-24

Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) har just presenterat en rapport om hur vården av äldre covid-smittade på våra äldreboenden behandlats hittills under pandemin. Det är ingen rolig läsning. 

Jag och många andra fick en hel del rapporter från både anhöriga och personal inom äldreomsorgen i våras som berättade hårresande saker om hur äldre sjuka inte bara nekades läkarundersökning utan också fick alla sina vanliga mediciner borttagna och i stället "dömdes" till palliativ vård av en läkare som inte ens hade undersökt dem. Samma sak rapporterades i ett flertal artiklar i media. Larmen inte minst från omsorgspersonal och anhöriga var såpass många att det var svårt att bortse från dem, även om man såklart inte kan veta hur det sett ut i varje enskilt fall. Samtidigt var det såklart svårt att veta hur ofta detta inträffade. 

Nu visar IVO:s rapport att det tyvärr var ganska många smittade äldre som drabbades.

Jag tycker detta väcker en mycket viktig fråga. Hur står detta i relation till läkaretiken hos den enskilde läkaren om man tar dramatiska beslut om människors liv eller att avsluta medicinering och övergå till palliativ vård (vård i livets slutskede) utan att ens tala med patienten och dennes anhöriga? 

I just denna fråga tycker jag faktiskt inte det är rimligt att skylla missförhållandena på vare sig regering, regionpolitiker eller sjukhusledningar. De har givetvis ingen insyn i enskilda patientkontakter och de tar inte heller politiska beslut om hur en läkare ska hantera sin patient. Ansvaret i varje patientrelation ligger såklart helt hos den ansvarige läkaren. 

Däremot kan man såklart tycka att myndigheterna Socialstyrelsen och IVO borde agerat tidigare, och förvissat sig om att det fanns tydliga riktlinjer till läkarna hur man skulle agera under en pandemi med hårt patienttryck och fysiska problem att besöka patienterna, och att IVO:s granskning av hur detta fungerar inom äldreomsorgen borde gjorts tidigare under pandemin. 



 

 

Ingen andra våg i pandemin?

2020-11-24

Den 15 oktober kunde vi ta del av Folkhälsomyndighetens bedömning av risken för en andra våg i pandemin. Statsepidemiolog Anders Tegnell uttalade då bestämt att det inte var någon risk för en andra våg i Sverige. Detta trots att smittspridningen då tydligt hade ökat i hela samhället.
 


 

Om man inte visste bättre skulle man ju kunna tro att vi är mitt i en andra våg just precis nu, bara en månad senare. Men vad vet väl jag, jag är som sagt inte expert...


  


 

 

Oärliga sossar fortsätter skylla ifrån sig 

2020-11-22

Kritiken växer mot regeringen för deras och myndigheternas hantering av corona-pandemin. En fråga som just nu diskuteras flitigt är varför man inte byggt ut laboratoriekapaciteten så att man kan analysera alla de covid-tester som utförs. 

Redan på ett regeringssammanträde den 31 mars beslutade regeringen att Fokhälsomyndigheten fick i uppdrag att handla upp testkapacitet och analyskapacitet för den breda testning av allmänheten som ligger utanför regionernas normala uppdrag. Regionernas uppdrag är normalt att testa och analysera tester på patienter och personal inom sjukvården. För den breda testningen av allmänheten gav regeringen tydliga besked om att detta skulle ligga utanför regionernas normala ansvar och inte fick störa sjukvårdens normala arbete. Detta meddelades även på flera presskonferenser, även av statsminister Löfven själv, vilket jag berättade om på bloggen den 19 maj (scrolla ned en bit på min "covid19-sida"). 

En artikel i Dagens Nyheter häromdagen (19/11), med inervju med socialminister Lena Hellengren (S), beskriver detta väl. Och detta citat sammanfattar ansvarsfördelningen tydligt:


"DN har tidigare berättat om att flera regioner saknar tillräcklig laboratoriekapacitet för att kunna analysera testerna och har tvingats be om hjälp utomlands. Enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner, SKR, ska staten via Folkhälsomyndigheten säkerställa att det finns analyskapacitet."

Trots att det nu gått över ett halvår har alltså inte Folkhälsomyndigheten löst sin uppgift att utöka analyskapaciteten. Man kunde ju använt sommaren för att lösa detta inför den befarande andra vågen av pandemin? Men laboratoriekapacitet för analys av de omfattande testerna av allmänheten saknas fortfarande. 

Vad händer då? Tar Socialdemokraterna ansvar för detta? Nej, såklart inte. I stället skickar man ut sina ledande regionpolitiker i Stockholm för att i en debattartikel i Aftonbladet igår kritisera moderaterna i Regon Stockholm för att man inte fått fart på testandet (!). Man nämner dock inte det viktigaste problemet - att kapaciteten för att analysera testerna saknas. Vilket alltså är regeringens och Folkhälsomyndighetens uppgift att lösa. Har man ingen som kan analysera testerna inom en viss tid från att de tagits kan man inte utföra fler tester. 

Problemet är detsamma i Västra Götalandsregionen. Min dotter blev tex förkyld och arbetsgivaren krävde ett negativt test innan hon fick komma tillbaka till jobbet. Svaret från vårdcentralen var dock att man redan tagit de tester man kunde under den innevarande veckan och redan "hade fyllt kvoten". Man hälsade välkommen åter veckan därpå. Nu hör vi också att prover från Västra Götaland skickas till Tyskland för analys. Även Region Uppsala har tydligen i dagarna på eget bevåg handlat upp testkapacitet utanför regionen eftersom det inte kommer någon annan lösning från statens ansvariga myndighet.

I den aktuella DN-artikeln säger socialministern alltså att hon personligen inte klandrar regionerna: 


"Flera regioner anser att både regeringen och Folkhälsomyndigheten lagt mycket av skulden på regionerna för att testerna inte fungerat tillräckligt. Har du en annan bild i dag? 

-Jag har aldrig försökt peka ut eller skuldbelägga någon. Det är ett gemensamt ansvar där alla har olika delar av det ansvar man måste ta. Regionerna hanterar praktiska delen av testningen och Folkhälsomyndigheten gör sitt för att se till att det finns en externt upphandlad labbkapacitet. Alla inblandade gör sitt allra yttersta men vi får inte glömma att det här är en historisk hälsokris." 

Samtidigt går alltså hennes egna ledande företrädare i Region Stockholm till frontalangrepp mot moderaterna i regionen och kritiserar dem för brister som är statens ansvar. Maken till smutsig kampanj och bristande ansvarstagande från det största regeringspartiets representanter i Region Stockholm får man leta efter, och då har vi ändå upplevt mycket under detta år när det gäller att skylla på andra... 
 


 

 

Moderat Covid19-seminarium 

2020-11-22

I fredags anordnade moderaterna i finansutskottet ett digtalt seminarium om Covid19 med två inbjudna experter. Dels Tove Fall, forskare och professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala Universitet, dels John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet och tidigare ordförande i finanspolitiska rådet. Tove Fall gav oss först sin bild av pandemin ur ett medicinskt perspektiv, medan Hassler gav sin syn på de ekonomiska konsekvenserna. På seminariet deltog, förutom vi moderater i finansutskottet, även vår partiledare Ulf Kristersson och några andra ledande moderata politiker och företrädare för näringslivet.  

Tove Fall visade dessa bilder från norska tidningen Verldens Gangs coronaspecial. De visar utvecklingen av antalet inlagda på sjukhus och antalet personer i intensivvård till följd av Covid19 under året, samt visar skillnaden mellan Sverige (gul kurva) och de fyra grannländerna Norge, Danmark, Island och Finland. Den uppseendeväckande skillnaden mellan Sverige och de andra länderna under första vågen sticker ut,  och det upprepar sig nu även under andra vågen. Man ser också att antalet inlagda på sjukhus ökar dramatiskt  och snabbt närmar sig vårens siffror, medan antalet intensivvårdade än så länge inte ökat lika dramatiskt.

 





Tove Fall var mer oroad än jag hade förväntat mig och jag fick en mörkare bild av pandemins utveckling efter hennes föredragning. Hon menade dock att man kan bryta virusets spridning om man vill. Hon presenterade bilden av "den schweiska osten" som symboliserar framgångsrik kamp mot virusets spridning. Varje ostskiva med stora och små osthål är en åtgärd. En enda åtgärd räcker inte - viruset kan ändå passera genom hålen i ostskivan. Men när man lägger många olika ostskivor på varandra lyckas man till slut spärra vägen för viruset. Men detta menar man att det inte ensamt räcker med vare sig lock-down eller munskydd eller något annat, utan att en mängd olika stora och små ågärder samtidigt är receptet. Varje åtgärd behöver inte i sig vara så betungande, men tillsammans gör de stor skillnad.



Tove Fall gav också sin syn på vaccin mot covid19. Hon såg hoppfullt på vaccinen, men menade att risken för biverkningar inte går att bortse från när vaccinet tas fram så snabbt, och att man måste följa detta noggrant. Men hon menade ändå att typen av vaccin gör att riskerna bör vara små. Jag frågade henne om hur hon ser på att många människor verkar tycka att det är positivt med vaccin - men att de inte vill stå först i kön utan gärna väntar och ser hur effekten blir för andra, och att erfarenheterna från svininfluensavaccinet oroar. Hon höll med om problemet, men avvisade tankarna som vissa fört fram om obligatorisk vaccinering, allt måste bygga på frivillighet. Hon trodde ändå att människor från riskgrupper kommer att bedöma riskerna av vaccinet som mindre än att riskera att drabbas av viruset och därför gärna vill vaccinera sig. Men hon påpekade att 50-60% av befolkningen måste vaccinera sig för att det ska ge effekt på samhällsnivå.  

John Hassler gav också en mycket mörk bild av läget när det gäller ekonomin. Han presenterade denna bild över omsättningstappet de senaste två veckorna i förhållande till föregående år, där varje ny stapel gäller för en ny tvåveckorsperiod. Resultatet vad gäller drabbade branscher stämmer ganska väl med den bild jag redan hade. Man ser att för många branscher är läget något bättre än i våras. Dagligvaruhandeln och näthandeln har till och med gått plus under pandemin. Men för Hotell, restaurang och resebranschen är det nattsvart, och även övrig tjänstesektor ser nu växande problem. 





John Hasslers recept var kortfattat att just nu ha allt fokus på att rädda hotade branscher som i grunden är lönsamma och viktiga jobbskapare. Det är inte läge att göra långsiktiga planer för vad som ska hända efter pandemin eftersom vi inte ens vet när den är över. Och han riktade tydlig kritik mot regeringen när han konstaterade att pandemin inte får användas som svepskäl för att låna upp stora summor för att verkställa olika partiers önskelistor. Det sista är ju en hård kritik vi moderater tidigare framfört mot regeringens och samarbetspartiernas budget.  


 

 


Jag ställer interpellation om pandemin även till inrikesministern 

2020-11-20

Förutom interpellationen till socialminister Lena Hallengren har jag även lämnat in en interpellation till inrikesminister Mikael Damberg (S) om hur regeringen och deras myndigheter totalt sett har hanterat pandemin. Jag ställer frågan om inte ministern och regeringen ser anledning till självkritik för att otydliga, motstridiga och ologiska uttalanden och rekommendationer kan ha bidragit till att många idag misstror regering och myndigheter och att det då kan vara en orsak till att man inte efterlever de råd som ges? Och att detta i sin tur medfört behov av strängare rekommendationer som man kunde sluppit annars? Jag frågar också inrikesministern hur han och regeringen tänker agera för att stärka förtroendet för regeringens och myndigheternas råd och riktlinjer framöver? 

Eftersom interpellationen är ganska lång lägger jag även ut den i sin helhet som löpande text här. 
Debatt mellan mig och ministern i frågan blir förhoppningsvis inom några veckor.


Till statsrådet Mikael Damberg (S) 2020/21:162

Medborgarnas förtroende för den svenska strategin

Covid-19-pandemin var i likhet med andra samhällskriser både svår att förutse och hantera. Jag tror de flesta har mycket stor respekt för detta liksom för regeringens och myndigheternas tuffa arbetssituation under pandemin.

Samtidigt är det under en kris helt avgörande att regeringen och myndigheterna åtnjuter befolkningens förtroende för de åtgärder som vidtas. Alla begränsningar av och inskränkningar i människors frihet som beslutas av regeringen och dess myndigheter måste uppfattas som rimliga, logiska och väl avvägda. Man måste också undvika motstridiga besked eller rekommendationer eller att komma med tvärsäkra påståenden om sakläget som man sedan tvingas ta tillbaka.

Tyvärr kantas den svenska pandemibekämpningen av motsatsen. Redan i inledningen av pandemin kom tvärsäkra påståenden från ansvarig myndighet om att smittan knappast skulle nå varken Europa eller Sverige. Detta trots många internationella varningar om motsatsen.

Den svenska strategin utmärktes sedan av att man i varje läge tog beslut om åtgärder först efter att andra länder redan gjort det, och att Sverige valde andra vägar än omvärlden utan att riktigt kunna motivera varför för den egna befolkningen. Det gäller exempelvis frågan om att prioritera ”flockimmunitet” framför att stoppa smittspridningen, avfärdandet av munskydd som verkningslösa, den sena och otillräckliga testverksamheten och sena beslut om begränsningen av folksamlingar.

Vi vet i dag att den svenska strategin under den första vågen av pandemin medförde betydligt högre dödstal i vårt land än i exempelvis våra grannländer. Detta har allvarligt skadat befolkningens förtroende för både regeringen och dess myndigheter.

Under sommaren minskade smittspridningen kraftigt i hela Europa. Många länder lättade då på sina restriktioner – men inte Sverige. Fortsatt besöksförbud i äldreomsorgen och kraftiga begränsningar av publik på idrotts- och kulturarrangemang är två exempel där Sverige i motsats till andra länder lät begränsningarna ligga kvar.

Under hösten släppte regeringen på restriktionerna när det gäller besöksförbud i äldreomsorgen – trots att smittspridningen då tagit fart igen och det kom allvarliga varningar från vården och omsorgen om att det var fel tillfälle att lätta på begränsngarna.

Även för allmänna sammankomster, exempelvis inom idrott och evenemang, togs svårtolkade och förvirrande beslut. Under loppet av mindre än en månad gick Sverige från först max 50 personer i publiken till en möjlighet att öka till 300, för att sedan snabbt minska till en ny strikt norm på endast 8 personer. Beslutet att höja det möjliga maxantalet till 300 togs samtidigt som man såg en mycket snabbt ökande smittspridning i samhället. För de flesta framstod det som svårbegripligt att man under en sommar med knappt någon smittspridning alls skulle ligga kvar med en begränsning som slog undan benen på alla dessa evenemang, för att sedan höja publikgränsen samtidigt som smittspridningen tog fart igen.

För många framstod det också som ologiskt att begränsa publiken på en stor utomhusarena med 20 000 sittplatser till 50 personer, samtidigt som det är överfullt i kollektivtrafiken och de stora varuhusen. Ingen begrep hur det kunde bli mindre smittspridning av att fotbollssupportrar satt tätt packade på en pub och såg en match på storbilds-tv i stället för att sitta väl utspridda på en utomhusarena och se matchen utan alkoholförtäring.

Regeringen fick dessutom i april igenom en tillfällig undantagslag som gav den rätt att vidta mycket kraftfulla åtgärder för att bekämpa pandemin. Denna lag hade gett möjlighet att ta tillfälliga obekväma beslut för att begränsa mängden människor även på andra platser och i andra situationer - men denna lag användes inte över huvud taget.

Faktum är att många uppfattar regeringens och myndigheternas beslut om restriktioner som väldigt ologiska, motstridiga och svåra att förstå. I ett sådant läge finns det stor risk att man inte tar rekommendationer och råd på allvar. Det tvingar i sin tur fram ännu hårdare begränsningar och restriktioner. Och nu är vi där.

Nu har smittspridningen ökat dramatiskt, och regeringen konstaterar att människor inte följer råden eller tar pandemin på allvar.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

Ser statsrådet någon anledning till självkritik när det gäller hur han och de myndigheter han ansvarar för har arbetat för att skapa förtroende hos medborgarna när det gäller den svenska strategin för bekämpning av pandemin, och hur avser statsrådet att agera framöver för att återupprätta förtroendet för den pågående kampen mot pandemin?

Jan Ericson (M)

 


 


Jag ställer interpellation om pandemin till socialministern 

2020-11-20

Med anledning av det jag berättade häromdagen om socialminister Lena Hellengrens märkliga påstående till media att regeringen inte kunde använda den tillfälliga lag som riksdagen röstade igenom för att kunna motverka pandemin, lämnade jag igår in en interpellation till socialminister Lena Hallengren (S).

Jag vill veta på vilket sätt den tillfälliga lagen var ett problem och vilka åtgärder man hade velat vidta men inte kunde på grund av lagens - påstådda - begränsningar. Jag vill också veta varför regeringen inte återkommit till riksdagen om man anser att det egna lagförslaget inte räckte till? Det är självklart viktigt att veta vad regeringen önskar för ytterligare verktyg för att kunna genomföra den politik man anser vara nödvändig under pandemin. 


Debatt mellan mig och ministern i frågan blir inom några veckor.
 

 

 

Folkhälsomyndigheten anser att munskydd är ojämlikt 

2020-11-19

Vi minns i våras när statsepidemiolog Anders Tegnell ifrågasatte att man skulle arbeta hemifrån under pandemin för att alla inte hade den möjligheten och att det därför var "ojämlikt". Som tur är släppte man den linjen senare och brjade i stället uppmana den som kan att arbeta hemifrån.

Nu är det dags för nästa jämlikhetsutspel från samma myndighet. Idag var det avdelningschefen Karin Tegmark Wisell som svarade en reporter från Expressen att ett av skälen till att man inte rekommenderar munskydd är - att det är ojämlikt (!). Alla har nämligen inte råd att köpa munskydd, och man vill inte att bara "de köpstarka" ska använda munskydd... 

Lyssna på frågorna från Expressens reporter och svaret från Tegmark Wisell genom att klicka på twitterinlägget nedan. 

 


 

Jag lade ut detta på twitter strax efter presskonferensen, och det har under kvällen fått stor spridning och även uppmärksammats av andra. Inklusive Expressen som själva lagt ut nyheten på bland annat twitter.


 


 

Jag tror såklart inte att jämlikhetsargumentet är det avgörande skälet för FHM att inte rekommendera munskydd. Jag tror inte ens att det är ett av de tyngre argumenten. Men att man ens nämner detta i ett svar på en fråga är ganska tankeväckande. För det visar återigen att en del av våra myndighetsföreträdare och myndigheter är så marinerade i värdegrund, genusanalys och jämlikhetstänk att det ibland rent av överordnas sunt förnuft och kloka beslut.  



 

 

Regeringen försöker med alla medel skylla ifrån sig på andra

2020-11-18

Regeringen prövar nu ett nytt grepp för att försöka skylla sin tidigare passivitet under pandemin på andra. Nu är det riksdagen och främst vi moderater som ska få skulden för att regeringen "saknar verktyg" i lagstiftningen för nödvändiga krisåtgärder. Detta trots att vi i april gav regeringen ett mycket omfattande mandat att vidta långtgående åtgärder för att minska smittspridningen utan att först höra riksdagen. Det enda kravet var att åtgärderna i efterhand skulle godkännas av riksdagen. Detta var något vi moderater krävde för att inte ge regeringen helt fria händer att köra över riksdagen. Hur detta kunde medföra "ett stort problem" och göra att "lagen inte blev så användbar" är en gåta.

Faktum är att regeringen inte ens prövade - man använde inte denna undantagslag en enda gång under de nära tre månader lagen gällde. Hur kan man då veta att det inte skulle fungera? Man har inte heller återkommit med krav på förlängning och kom inte heller med några krav på förändringar av lagen under den tid den gällde. Alltihop verkar helt uppenbart bara handla om att lägga skulden för sin passivitet på riksdagen för att slippa att själv ta ansvar. 





 

 

Regeringen och myndigheterna har tappat kontrollen över pandemin 

2020-11-16

Redan i våras varnade jag för att regeringens och Folkhälsomyndighetens (och även andra myndigheters) valhänta hantering av pandemin med otydliga, motstridiga, sena och ibland ologiska beslut, kombinerat med tvärsäkra uttalanden som man sedan efterhand tvingades ta tillbaka, sammantaget riskerade att få männskor att tappa förtroendet för råd och riktlinjer. Sveriges resultat efter den första vågen av pandemin var dessutom förskräckande, nära 6.000 döda och ett av de länder i Europa som drabbades allra hårdast. Sverige drabbades dessutom mycket hårdare än våra nordiska grannländer som är de vi främst bör jämföra oss med. När detta påpekades var svaret från de ansvariga att det inte går att jämföra så, utan att andra nordiska länder sannolikt kunde drabbas hårdare i en eventuell andra våg av pandemin. 

Men det är 
precis tvärtom så här långt - dödsfallen i den nu tydliga andra vågen av pandemin blir nu allt fler i Sverige men ligger kvar på låga nivåer i grannländerna. Utvecklingen av dödsfall påminner om i våras, samtidigt som antalet konstaterat smittade per dag är sex gånger så många som då. En förklaring är givetvis att fler testar sig, men samtidigt söker också allt fler vård. En tröst är att vården nu är bättre på att behandla och  högre andel svårt sjuka verkar enligt uttalande från sjukhusledningarna bli återställda jämfört med i våras. Men situationen är totalt sett allvarlig.

   


(Bilder från SVT:s Coronabevakning)

I höst har de motstridiga råden och riktlinjerna från regering och mydigheter fortsatt. Bland annat har vi gått från max 50 personer till max 300 personer och nu till max 8 personer på evenemang på bara tre veckor - beslutet om höjning till 300 togs dessutom samtidigt som pandemin tilltog i omfattning. Det blir allt mer uppenbart att människor inte längre tar myndigheterna, råden och riktlinjerna på allvar. Och när media nu också tydligt avslöjat att flockimmunitet var det uttalade målet från Folkhälsomyndigheten kan man ju konstatera att det uppenbarligen inte fungerade.

Dagens presskonferens visar att paniken nu växer hos regeringen och Folkhälsomyndigheten. Till följd av att människor, enligt regeringen, "inte längre tar råden på allvar" krävs nu enligt regeringen hårdare och tvingande regler. Notan för tidigare misslyckad hantering av pandemin kommer nu alltså till svenska folket i form av begränsningar som kanske annars inte varit nödvändiga. Samhällskostnaderna och påfrestningarna på företag och enskilda riskerar nu att bli onödigt stora jämfört med om man hanterat pandemin klokare och i linje med hur våra grannländer agerade redan från början. Risken är förståss samtidigt att det redan är för sent och att ännu hårdare restriktioner väntar framöver. 




 

Mina samlade blogginlägg om Corona-pandemin

2020-11-13

Jag har ju ända sedan pandemin började samlat alla blogginlägg om ämnet på en särskild sida. Det är intressant att så här i efterhand läsa inläggen från februari och följa händelseutvecklingen och konstatera hur fel myndigheterna gång på gång landade i sina bedömningar, hur motsägelsefulla råden var och hur dåligt förberedda alla samhällsaktörer var.

Gå in på denna undersida, scrolla ned till första inlägget längst ned, och läs dem sedan i ordning. Fundera sedan över om hanteringen uppfyller de krav man rimligen bör kunna ställa på sin regering och sina myndigheter under en samhällskris?


Samlade blogginlägg om Corona/Covid 19 

 


 

Regeringen och Folkhälsomyndigheten försöker skylla på andra 

2020-11-11

Uppdrag Granskning ikväll visar tydligt att regeringen och Folkhälsomyndigheten (FHM) nu uppenbarligen gör allt man kan för att skylla både de höga dödstalen i Covid19 för de äldre och den misslyckade testningen i våras på andra. Regionerna och kommunerna är tydligen de man vill försöka göra till syndabockar. 

Det man nu gör är både fel i sak och fel fokus. I stället för att lägga energi på att skylla sina misslyckanden på andra borde man ha allt fokus på att hantera den ökade smittspridningen. Dessutom är historiebeskrivningen falsk.

Moderaterna och Ulf Kristersson lyfte tidigt under våren vid upprepade tillfällen kravet på en ökad provtagning och smittspårning. Redan i mars ställde Ulf Kristersson krav på en storskalig testning. Ett krav som återupprepades gång på gång under våren. Regeringen och FHM saknade dock engagemang i frågan om utökad provtagning. Regeringens egna nationella samordnare konstaterar till och med att ”man valde bort testning och smittspårning som strategi”. I kvällens Uppdrag Granskning säger FHM:s generaldirektör att den nationella samordnaren inte begriper hur komplicerad frågan är...trots att hon alltså är professor vid Karolinska Institutet och av regeringen utsedd samordnare!

Ikväll beskriver moderaternas partiledare Ulf Kristersson detta i ett inlägg på facebook. Här den del av inlägget som rör just testningen:


 
I kvällens program påstår FHM även att man inte på något sätt motverkat eller motsatt sig ökad testning. Men redan i mitten av mars konstaterade FHM:s Anders Tegnell på en presskonferens att det nu var dags att byta strategi och att man inte längre skulle testa och smittspåra. Detta citeras även i Aftonbladet där det framgår att Tegnell då agerade rakt emot rekommendationerna från WHO (vilket jag uppmärksammat tidigare):




Här citat från Tegtnell i artikeln:
 
    

Trots detta skyller nu regeringen och FHM, sannolikt koordinerat, den bristfälliga testningen i våras på regionerna - trots att dessa alltså agerat på det sätt FHM rekommenderat. 

Regeringens försök att nu skylla på regionerna och påstå att de har ansvaret själva för testning och smittspårning och att det inte är regeringens och myndigheternas ansvar är rent vilseledande. Det räcker att läsa lagar, regleringsbrev och det som står på myndigheternas egna webbplatser om vilket ansvar de har. (Jag utvecklade även detta på bloggen även den 14 maj). Här de tre viktigaste aktörerna - MSB, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen:

 
MSB:


Folkhälsomyndigheten:



Socialstyrelsen:






Det blir ju helt uppenbart att myndigheterna inte bara kan luta sig tillbaka och skylla på regionerna - det är regeringen och myndigheterna som har det övergripande ansvaret för kampen mot pandemin i landet genom råd, och föreskrifter till regioner och kommuner. Det är också regeringen och myndigheterna som har det övergripande ansvaret att planera för krissituationer och ge stöd till regioner och kommuner i deras arbete. 

Regeringen bär hela ansvaret för sina myndigheter. Det är hög tid för regeringen att ta ansvar för hur pandemin hanterats och inte försöka skylla ifrån sig på andra. Vi lär nog tyvärr få se mer av detta i takt med att kritiken växer.


 

 

Ologiska myndighetsregler undergräver förtroendet 

2020-10-29

Ända sedan Corona-pandemin började i februari/mars har jag påpekat upprepade gånger att om man ska få människor att ta en pandemi på allvar måste rekommendationer och regler uppfattas som logiska, rimliga och konsekventa. Det vi bevittnat från svenska myndigheter och den svenska regeringen under pandemin är tyvärr raka motsatsen. Och det är jag övertygad om har ett pris.

Först tog man inte pandemin på allvar alls, man deklarerade tvärsäkert att pandemin aldrig skulle nå Europa eller Sverige, och när den väl kom hit dröjde man väldigt länge med rimliga föreskrifter, och avstod från att vid ankomst testa personer som kom från länder med allvarlig smitta. Man dröjde också längre än andra länder med olika slags åtgärder. 

När väl pandemin börjat spridas på allvar sa man att det inte längre var idé med testning och smittspårning, och att det viktiga var att skydda de äldre och personer i riskgrupper. Detta mål misslyckades och dödstalen bland de äldre blev höga. Inom äldreomsorgen gjorde man olika i olika kommuner och på olika enheter, och även tillgången på skyddsutrustning för personalen varierade kraftigt.

När det sedan blev sommar och smittspridningen minskade drastiskt och antalet personer i behov av sjukvård gick ned mot noll valde myndigheterna och regeringen ändå att ligga kvar med sina rekommendationer och restriktioner, vilket slog hårt både mot turismnäringen och människors sociala liv. Trots närmast obefintlig smittspridning fick kunde exempelvis de äldre inte umgås med familj och släkt. Och trots logiska argument från hårt pressad kultur och idrottssektor vägrade regeringen att lätta på restriktionerna om publik på olika kultur- och idrottsevenemang, samtidigt som det var stor trängsel i varuhus, gallerior och på våra badstränder.

Sedan för några veckor sedan togs plötsligt beslut om att upphäva alla restriktioner och rekommendationer för äldre, besöksförbuden i äldreomsorgen tas bort, och man flaggade även för att öppna upp för större publik på olika evenemang. Detta beslut togs samtidigt som smittspridningen bevisligen satt fart igen. Besluten om att tillåta större publik har nu dragits tillbaka i flera regioner innan de ens trätt ikraft.

Timingen för besluten från Folkhälsomyndigheten och regeringen har minst sagt varit förvirrande.

Dessutom är vissa beslut ologiska i sak. Att exempelvis begränsa publiken på en fotbollsarena utomhus till 50 personer, samtidigt som det är massor av folk i rörelse i varuhus och i överfulla tunnelbanevagnar är extremt ologiskt. Givetvis borde publikbegränsningen vara i procent av arenornas kapacitet. En stor arena utomhus borde utan problem kunna ta in några tusen åskådare och man sprider ut dessa väl och ser till att man har många olika ställen för insläpp. Hade man tillåtit detta under sommaren hade många mått socialt bättre och både idrott och kultur hade fått välbehövliga intäkter. Med detta i ryggen skulle man kunnat klara höstens nya restriktioner bättre än vad man gör idag. Det hade också känts mer logiskt och skapat större förståelse för hårda restriktioner i höst om man lättat lite på reglerna under sommaren när smittspridningen var bevisat låg. 

Min bedömning idag är att regeringen och myndigheterna med sin ologiska och otajmade hantering har bäddat för mycket stor skepsis och motstånd mot rekommendationer och restriktioner. Människor har helt enkelt tröttnat efter det man upplevde som onödiga restriktioner i sommar. Nu finns uppenbar risk att man helt enkelt struntar i rekommendationerna och strävar efter att leva som vanligt. Risken är uppenbar att detta leder till ökad smittspridning, fler i behov av sjukhusvård inklusive intensivvård, och fler dödsfall.


 

 

Ta larmen från vård och omsorg på allvar 

2020-10-28

Jag skriver även i Markbladet idag om denna helt avgörande och akuta välfärdsfråga.



 

 

Socialstyrelsen eldade upp skyddsutrustning mitt under pandemin

2020-10-27

Nyheten (klicka på bilden nedan för att läsa artikeln i Göteborgs-Posten) att Socialstyrelsen i somras körde flera ton skyddsutrustning från sitt nationella beredskapslager till ett värmeverk i Västerås och eldade upp en stor mängd handskar, munskydd och förkläden upprör. Samtidigt som all denna utrystning brändes larmade personal inom sjukvården och på äldreboenden om brist på skyddsutrustning. Undersköterskor och omsorgspersonal fick gå in till covidsmittade äldre utan visir, munskydd eller plasthandskar. Socialstyrelsen fick desperat ge sig ut på den globala marknaden för att köpa så mycket skyddsutrustning som möjligt.

Orsaken till beslutet att elda upp skyddsutrustningen är att datummärkningen hade gått ut.
 ”Att vi skickar ut något som inte håller måttet, och ger en falsk säkerhet, det tror vi inte är bra”, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen. I artikeln konstateras att undersköterskorna fick tillverka munskydd av dambindor och kaffefilter i stället. Andra gick med visir egenhändigt tillverkade av overheadblad.

Detta är ännu ett bevis på hur handfallna våra myndigheter är. Ingen vågar ta beslut om rimliga undantag, ingen klarar av att vara flexibel och se helheten. I stället fastnar man i byråkrati och stelbenta regler. Kunde inte tex Socialstyrelsens krisberedskapschef ha satt ned foten och gjort ett undantag i det exceptionella läget? 


 



 

Mycket ansträngt läge inom sjukvården till följd av pandemin

2020-10-26

I dag skriver jag i Borås Tidning. Just nu är läget inom sjukvården extremt ansträngt till följd av pandemin, och det kommer larmrapporter om att delar av personalen inte mår så bra och att vårdköerna våxer när allt fler väntar i operationsköer som uppstått under pandemin. Vi måste ta detta på allvar. Moderaterna satsar mycket mer än regeringen på kommunerna och sjukvården än vad regeringen gör, både nästa år och åren därefter.
    

"Ta larmen från vården på allvar
 
Redan under mars och april kom larm om en närmast omänsklig arbetssituation för personalen i frontlinjen mot pandemin. Den 3 maj hade jag en debattartikel i Borås Tidning där jag varnade för hur Corona/Covid19 kunde påverka vårdpersonalen. Oro för egen säkerhet kombinerat med utmattning och långa arbetspass, och så mycket smärta, lidande och död att hantera. Även för erfaren IVA-personal låg detta sannolikt långt över vad man utbildats för och var förberedd på. Även inom äldreomsorg och hemtjänst var det stora påfrestningar för personalen, kombinerat med en stor oro att både smitta äldre och själv blir smittad på grund av att man, i vart fall under början av pandemin, saknade rimlig skyddsutrustning. Samtidigt var instruktionerna från myndigheterna minst sagt förvirrande.
 
Nu kommer rapporter om just detta – personal som drabbats av psykiska problem och utmattning efter vårens och sommarens påfrestning, personal som slutar och svårigheter att nyrekrytera.  Nu fortplantar sig dessutom detta i hela vården – läget är ytterst allvarligt med växande vårdköer till följd av inställda undersökningar och operationer under pandemin, samtidigt som allt mer tyder på en ny andra våg i pandemin med fler inläggningar och växande behov av intensivvård.
 
Under det akuta krisläget föreslog moderaterna att personalen i frontlinjen mot Covid19 skulle få 5.000 kronor extra i månadslön (utöver eventuell ersättning i enlighet med krisavtal). Detta fick tyvärr inget stöd i riksdagen. Men det behövs även åtgärder efter den akuta krisen, och det är arbetsgivarens ansvar att ta hand om personalen och stötta dem som mår dåligt. Samtidigt inser de flesta att lönerna inom vården långsiktigt måste upp för att kunna nyrekrytera.
 
Vården behöver utan tvekan extra resurser.
 
Totalt tillför moderaterna 3,5 miljarder mer än regeringen till kommuner och regioner nästa år, 8,5 miljarder mer 2022 och 13,5 miljarder mer än regeringen 2023. Moderaterna visar återigen att vi prioriterar välfärden.
 
I stället sparar vi på bistånd, ineffektiv klimatpolitik och byggsubventioner, vi avvecklar myndigheter, stramar upp migrationspolitiken och inför bidragstak. Genom besparingar kan vi frigöra pengar till det som är viktigt (sjukvård och välfärd, kampen mot arbetslöshet och krafttag mot kriminalitet). Samtidigt sänker vi skatten så att exempelvis en undersköterska får en skattesänkning med ca 500 kronor i månaden.
 
I vår moderata budgetmotion tillför vi även extra pengar för att beta av de vårdköer som uppstått under pandemin, vi stärker cancervården och sjukvården generellt, och lägger extra pengar på pandemiåtgärder som testning, smittspårning och uppbyggnad av beredskapslager. Vi satsar också 5,9 miljarder extra på kommunernas äldreomsorg.
 
Inom ramen för detta bör det finnas möjligheter att på olika sätt stötta och uppmärksamma hårt prövad vård- och omsorgspersonal. Om vi inte tar situationen på allvar kommer vi snart att ha en skriande brist på personal.
 
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot finansutskottet"



 

Varför ska människor ta Covid19-pandemin på allvar? 

2020-10-16



I går kom denna märkliga nyhet i Expressen. Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell har blivit intervjuad i tidningen Chef, och där uttryckt att han personligen inte är rädd för Covid19, och att "det är farligare att gå över en gata". Ett helt obegripligt uttalande som alltså görs samtidigt som representanter för Folkhälsomyndigheten står varje dag på sina presskonferenser och uttrycker oro för att människor slarvar med restriktionerna och inte tar Covid19-pandemin på allvar. Hur ska  människor ta detta på allvar och avstå från publiv, fester och After Work när höga ansvariga myndighetspersoner på detta sätt bagatelliserar pandemin? 

I artikeln säger Tegnell även att han inte testat sig och inte ser något behov av det. Detta gör han alltså samtidigt som hans myndighet uppmanar andra att testa sig, och där riksdag och regering tydligt uttalat värdet av ökad testning.

Anders Tegnell borde vara ett föredöme, visa att han tar pandemin på allvar. Hans uttalande får nu precis motsatt effekt. 

I artikeln konstaterar man för övrigt också att det dog 34 gångtrafikanter i trafiken förra året, och att antalet döda med koppling till Covid19 nu närmar sig 6.000. Anders Tegnell har alltså även fel i sak - det är knappast farligare att gå över en gata. 



 


 

Offrar regeringen idrotten och kulturen för att försöka visa handlingskraft?

2020-09-24

I dag deltog för en gångs skull statsministern vid en presskonferens med koppling till pandemin, och han gav det tråkiga beskedet att idrott och kultur fortfarande är de enda två sektorer som särbehandlas under pandemin - helt utan rationella skäl.

Beskedet var att man fortfarande inte får ha mer än 50 personer på en arena eller lokal. Vilket i praktiken betyder att i vart fall idrotten tvingas spela utan publik eftersom spelare, ledare, domare, funktionärer och media tillsammans når de 50 personer som är maximalt antal. För många kulturarrangemang gäller samma sak - artister, musiker och funktionärer uppgår snabbt till 50 personer och det ger ingen plats för publik. 

Min fråga är varför det är acceptabelt med trängsel på tåg, bussar och tunnelbana, fullt med kunder inne i butiker och köpcentra och full fart på restauranger och barer och arbetsplatser - men inte anses okej att ha 500 personer väl utspridda på en stor fotbollsarena utomhus? Eller 500 personer väl spridda i en stor inomhushall? 

Om en stor butik eller restaurang med 100 kunder samtidigt i lokalen låter en artist ställa sig i ett hörn och spela måste man idag köra ut 50 av kunderna. De utkörda kunderna kan sedan rent teoretiskt sätta sig på en bar i närheten och dricka öl och se artisten på tv. Samma med idrottspubliken - de kan sätta sig tätt tillsammans på en sportbar och se fotbollsmatchen på tv - i stället för att väl utspridda utomhus se matchen på plats. Sedan tar de tunnelbanan eller bussen hem, precis som de gjort efter matchen om de sett den på plats. Det finns helt enkelt ingen logisk förklaring till regeringens och folkhälsomyndighetens (FHM) beslut.

Den enda slutsats jag drar är att regeringen och FHM fått så mycket kritik för höga dödstal, bristande handlingskraft och alltför segdragna beslut tidigare under pandemin att man nu känner behov av att markera handlingskraft. Man kanske rent av ser det som positivt att man får kritik för att man går för hårt fram - som kontrast mot tidigare kritik om motsatsen. Och därför offrar man nu medvetet idrotts- och kultursektorerna i ett politiskt spel som handlar mindre om att bekämpa smittspridning och mer om att skicka en politisk signal om handlingskraft.

Jag tycker inte det är särskilt snyggt agerat. Och som sagt inte heller logiskt och rationellt.


 

 

Lottning till högskoleprovet sviker de unga

2020-09-24

Beskedet att man nu alltså ska lotta (!) ut platser till högskoleprovet, och att endast uppskattningsvis 50% av dem som vill ska få tillfälle att göra provet är inget annat än ett svek mot våra ungdomar. Vi har alltså en rekordhög ungdomsarbetslöshet som vi inte sett i modern tid, över 100.000 unga är utan jobb. För många av dem är studier en möjlig lösning för att göra något vettigt av tiden och rusta sig för tiden efter pandemin. Och högskoleprovet är för många just biljetten till sådana studier.

Att regeringen inte lyckats lösa frågan om att erbjuda alla som vill möjlighet att göra högskoleprovet är närmast obegripligt. För att klara den sociala distanseringen behövs fler lokaler, det är självklart. Men lediga lokaler finns i överflöd - praktiskt taget alla hotell och konferensanläggningar står tomma och går självklart att hyra en dag för en billig peng. Annars finns fullmäktigesalar, aulor och idrottshallar i alla kommuner. Även företag hade säkert ställt upp om man fått frågan. Personal går säkert också att ordna fram - jag gissar exempelvis att merparten av landets lärare och även merparten av landets politiker på olika nivåer skulle kunna tänka sig att ställa upp en enda dag som kontrollanter av dem som gör provet i detta krisläge. Jag hade själv gladeligen gjort det, och hade inte krävt något betalt heller. 

Det är bara att konstatera att viljan och kreativiteten att lösa detta helt enkelt har saknats. Och att massor av ungdomar därmed blir fast i arbetslöshet i stället för att kunna studera. Det är oerhört sorgligt och så onödigt.


 

 

Då var det bekräftat - jag har smittats av Covid19

2020-09-24

Min hustru fick besked att hon var Covid-positiv för knappt två veckor sedan. Smittad på jobbet i äldreomsorgen. Förra måndagen ringde jag därför vårdcentralen och bokade tid för testning. Första tiden jag kunde få var på torsdagen samma vecka - fyra dagar senare.

I dag ringde vårdcentralen upp mig för att bekräfta att covid-testet jag tog förra torsdagen var positivt. Vilket jag ju i praktiken redan visste, eftersom hustrun alltså är bekräftat positiv och vi har haft liknande symtom, även om jag ligger efter i fas.

Lite fundersam är jag över att svaret på testet kom först efter en vecka. De högtidliga uttalandena att vi nu återigen arbetar med "aktiv smittspårning" känns mer som vackra ord än faktisk verklighet. Nu kom testsvaret samtidigt som jag känner att jag börjar bli frisk. Och inte nog med det - man ska nu skicka hem "instruktioner om smittspårning" med posten. Jag gissar att det kommer först nästa vecka. Två veckor efter att jag ringde vårdcentralen...

Om jag följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer hade jag levt som vanligt trots att hustrun var smittad och sjuk, eftersom jag då inte hade några symtom. Men jag valde att frivilligt isolera mig hemma tillsammans med henne direkt när hon fick beskedet. Jag undrar hur många jag hade smittat annars?

Glädjande nog har vi båda haft vad som verkar vara en lindrig variant, mer som en seg långdragen förkylning, och jag har kunnat jobba hemifrån som vanligt och delta i alla skypemöten och telefonkonferenser ändå. Bara att hoppas det håller i sig, och att jag nu är immun mot nya infektioner. Men det sista verkar ju vara något oklart. 






Dagen inleddes med Covid19-test 

2020-09-17

Förra veckan fick min fru beskedet att en boende på ett korttidsboende som hon haft hand om som sjukgymnast var kraftigt infekterad med Covid19, och att hon skulle testa sig. Mycket riktigt var hon smittad och några dagar senare blev hon sjuk. Själv fick jag egna symptom ett par dagar senare och fick tid för provtagning idag.  Det skedde i ett provisoriskt tält utomhus bakom vårdcentralen i Sätila.

 

Med tanke på att jag har alla symptom för Covid19 och nu även tappat det mesta av min smak när jag äter så antar jag att testet egentligen är onödigt. Det är bara att konstatera att jag med all sannolikhet drabbats av smittan. Känns irriterande med tanke på att jag både flugit, åkt tåg och tunnelbana, ätit på restauranger och rört mig i både varuhus och andra platser med en del folk, och även varit ganska aktiv på plats i riksdagen under hela pandemin ända sedan i våras. Jag har dock varit extremt noga med att på alla sätt förebygga att bli smittad, och har klarat mig. Och så blir jag smittad hemma av min egen fru...

Nåja. Jag mår ganska bra, i vart fall än så länge, och jobbar på som vanligt. De flesta möten denna höst går ändå via via telefon eller på skype, zoom eller signal, och då gör det ju inte så mycket om man är smittad. Det är inte heller några voteringar denna vecka och inte heller några inplanerade debatter. Jag får i stället som planerat lägga min tid på årets riksdagsmotioner. Det blir ett betydande antal även i år. Har du några bra tips på något du tycker jag borde driva - skicka ett mail!   



 

 

Sveket mot demensboendena kan regeringen aldrig prata bort

2020-09-11

I går kom en nyhet som drunknade lite i nyhetsflödet, men som är värd att uppmärksamma. Det handlar om skarp kritik mot regeringen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det var Dagens Nyheter som skrev om detta igår. Saken gäller den begäran från SKR som kom under början av pandemin om att få en lagändring som möjliggjorde begränsad rörelsefrihet på demensboendena för att motverka spridningen av Covid19. Men regeringen vägrade. 

Att dementa boende har svårt eller omöjligt att ta till sig regler och instruktioner är väl känt. Det är också välbekant att personer på sådana boenden vid flera uppmärksammade fall avvikit och hittats utkylda utomhus utan att veta var de är. Allt till följd av att lagstiftningen begränsat möjligheterna att låsa avdelningarna. (I praktiken löser man ofta detta med kodlås som de boende inte förstår sig på och därför inte kan lämna avdelningen ändå...).

Under en pandemi borde man självklart kunna vidta olika åtgärder för att begränsa rörligheten inne på demensavdelningarna för att begränsa smittan. Men då krävs såklart att lagen medger det. Tyvärr ville alltså inte regeringen gå kommunerna tillmötes. I vilken mån det påverkat de höga dödstalen inom äldreomsorgen får väl den tillsatta kommissionen granska.


 

 

Image





Många frågetecken kring Expressens avslöjande om Coronastrategin

2020-08-13

Frilansjournalisten Emmanuel Karlsten har skrivit två längre artiklar i Expressen om spelet bakom den oklara svenska coronastrategin. Här är länk till den första artikeln och till den andra. En av de märkligare sakerna är de mail han fått ut som bland annat handlar om en uppenbar strävan efter att uppnå flockimmunitet (något som ansvarig myndighet flera gånger förnekat). Bland annat detta mail förbryllar, där Anders Tegnell öppet talar om att målet om flockimmunitet skulle gynnas av att hålla skolorna öppna. Märkligt med tanke på att man samtidigt menade att barn sällan blir sjuka och dessutom flera gå¨nger dementerat att målet har varit flockimmunitet. Dementierna är dessutom mrkliga eftersom andra personer med insyn bekräftat att det varit just detta som varit målet...  

Vi som påpekat att barn bevisligen kan smitta andra trots att de själva är friska fick ju en del kritik för detta, men uppenbarligen hade vi alldeles rätt. Och det styrks ju indirekt av Tegnells mail.

Det finns mycket konstigt bakom kulisserna i den svenska coronahanteringen och det är bra att det dras fram i ljuset. Jag hoppas Karlsten skriver fler artiklar på temat, och att coronakommissionen tar del av dessa.

 






KU gör egen granskning av regeringens hantering av Corona-pandemin

2020-07-11

Detta var mycket välkommet. Riksdagen gör en egen helt oberoende granskning av regeringens hantering av Corona-pandemin. Den av regeringen tillsatta Corona-kommissionen blir intressant att följa, men jag känner tyvärr viss oro för viljan hos en del av ledamöterna att verkligen göra en objektiv granskning. Värdefullt att även riksdagens konstitutionsutskott gör en egen fristående sådan.
 






Jag citeras i Expressen om regeringens misslyckade "corona-övning"

2020-07-03

I går avslöjade Expressen att redan tidigt i mars skulle socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndigheten öva på hur man skulle hindra covid19-smittan från att spridas. Men den viktiga punkten om risker för äldreboenden togs aldrig upp till diskussion. Socialminister Hallengren säger dessutom att hon inte ens minns mötet. 

I en uppföljande artikel hävdas att kommunerna och äldreomsorgen prioriterades bort av regeringen. Allt enligt min tidigare riksdagskollega och utskottskollega Anna König Jerlmyr, som numera är finansborgarråd i Stockholms Stad. Hon säger att Expressens avslöjande om regeringen inte diskuterat risker för äldreboenden tidigt i pandemin är en bild hon stöder. "Kommunerna lämnades ensamma, trots att vi påtalade behov av både material och rekommendationer för inte minst utsatta områden och äldreboenden" säger hon. Samma bild får jag när jag talar med moderata politiker i andra kommuner - både där vi ingår i majoriteten och där vi är i opposition.

I samma uppföljande artikel citeras bland annat jag själv från twitter om min kommentar till Expressens upsprungliga avslöjande:









Moderaterna drev fram en betydligt rimligare Corona-kriskommission

2020-07-02

Nu har regeringen presenterat ordföranden och villkoren för den kriskommission som ska utvärdera hur regeringen, myndigheterna, regionerna, kommunerna mfl har hanterat Corona-pandemin. I stora delar blev kommissionen en stor framgång för oss moderater.

Tidpunkten för tillsättandet av en kommission:
Från början sa statsminister Löfven att den skulle tillsättas senare, efter pandemins slut. Moderaterna protesterade, Ulf Kristersson krävde att den skulle tillsättas nu direkt, eller i vart fall senast före sommarsemestrarna, och börja arbeta direkt. Regeringen vek sig för kraven och nu blir det så.

Tidpunkten för slutrapport: 
Löfven ville att kommissionen skulle lämna sin slutrapport efter valet 2022. Ulf Kristersson menade att det var helt orimligt och krävde att det skulle ske i god tid före valet. Han fick stöd för kravet av hela oppositionen i riksdagen. Regeringen vek sig och nu blir det som vi krävde.

Kommissionens sammansättning:
Löfven ville att det skulle finnas med politiker i kommissionen. Ulf Kristersson protesterade och krävde i stället opolitiska och oförvitliga experter. Och nu blir det så.

Jag har fått några kritiska frågor om kommissionens ordförande, Mats Melin. Vissa menar att bland annat hans förflutna på yttersta vänsterkanten som ung skulle göra att han är olämplig för jobbet. Jag tycker ändå att det är ganska långsökt. Man kan inte låta åsikter under ungdomsåren ligga personer till last hur länge som helst. Han är idag ändå justitieråd och en av landets tyngre domstolsjurister, och av de uttalanden han gjorde i samband med presskonferensen framgick att han såg stora brister i hur Sverige hanterat pandemin. Dessutom är han inte ensam i kommissionen, utan en av ett antal medlemmar som tillsammans ska göra jobbet. Jag tror och hoppas att en kommission av denna typ ska känna ansvar för att göra ett grundligt och politiskt opartiskt jobb.





Regeringen ger order om ny strategi för bekämpning av Covid19

2020-06-28

I förrgår kom beskedet att "Sverige byter strategi" när det gäller bekämpningen av Covid19. Det var egentligen ett väldigt dramatiskt besked som trots detta fick begränsat medialt utrymme. Det är alltså regeringen som gett i uppdrag till Folkhälsomyndigheten att återuppta den smittspårning som myndigheten stoppade i mitten på mars.
 

Den 13 mars (nedan tv) sa Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten att det inte längre är någon mening med smittspårning av Covid19-fall. Den 26 juni (nedan th) ger alltså Regeringen FHM i uppdrag att inleda smittspårning för att kurvan inte går nedåt som man hoppats på. Uppenbarligen har nu regeringen insett att Sverige har en ytterst allvarlig situation med hög smittspridning, och därför vill man nu intensifiera insatserna mot pandemin.

 
       

Faktum är att regeringen på detta sätt i praktiken verkar köra över sin egen myndighet, den myndighet man i mitt tycke alltför länge gömt sig bakom. I många andra länder är det regeringen och statsministern som går i spetsen i arbetet med smittbekämpningen och deltar på presskonferenserna. Här verkar man fram tills nu ha gett Folkhälsomyndigheten fria händer. Det har väl ärligt talat inte gått särskilt bra.






WHO hade fel - men ändå trots allt mest rätt

2020-06-26

Den stora nyheten i morse var att WHO gick ut och kallade Sverige för högrisknation i Coronapandemin, tillsammans med ett dussin länder på Balkan, i Kaukasus och i Centralasien. Man menade att smittspridningen var hög och att den just nu dessutom ökar dramatiskt i dessa länder - inklusive Sverige.

De flesta, inklusive undertecknad, litade på uppgifterna. Men Folkhälsomyndigheten med Anders Tegnell i spetsen dementerade och menade att WHO inte tolkat de svenska siffrorna rätt. Detta fick i sin tur kritik eftersom det är tydligt att andelen smittade i Sverige bland de som testas är den högsta i Europa (figuren nedan). Det gör att WHO:s bedömning av att läget är allvarligt i Sverige har tydligt stöd av fakta. Däremot finns det inga siffror alls som styrker att smittspridningen i Sverige ökar - att fler fall upptäcks beror ju på att vi - äntligen - börjat testa fler och dessutom bredare i samhället. Vi upptäcker fall vi tidigare inte vetat om. Och ikväll gick också WHO ut med en halv dementi - man säger nu att "Smittspridningen i Sverige är fortsatt hög, men läget är stabilt". Med andra ord - smittspridningen är omfattande, men det finns inget belägg för att den ökar ytterligare. Och hur skulle man kunna ha belägg för det när Sverige inte testat brett i samhället förrän nu? Vi vet helt enkelt inte hur smittspridningen sett ut över tid. WHO hade fel i den delen.

 


 

Vissa invänder också att smittspridningen inte kan vara lika stor nu som tidigare eftersom antalet som vårdas på sjukhus minskat och dödstalen är lägre än när det var som värst. Men den invändingen håller inte om man vet hur behoven av vård ser ut. Det är främst äldre och personer i riskgrupper som behöver sjukhusvård eller intensivvård. Tidigare har vi i princip bara testat patienter på sjukhus, senare även personal och personer med symptom, samt äldre på våra boenden. När vi nu testar bredare (i Stockholmsområdet kan nu vem som helst testa sig) blir det naturligtvis så att en större andel av de testade är yngre, och dessa behöver sällan sjukhusvård. Därför kan smittspridningen vara hög och rent av stigande trots att antalet sjukhusvårdade minskar. Däremot kan de smittade föra smittan vidare till riskgrupper - det är därför det är allvarligt med stor smittspridning. Ytterligare en aspekt är att sjukande dödstal sannolikt helt enkelt beror på att de svagaste och sköraste helt enkelt redan har avlidit. 
 


 

Jag tycker läget är ytterst besvärande för Sverige. Vi har nu alltså den största andelen smittade av dem som testats - inget annat land i Europa kommer i närheten. Och endast tre länder (plus pyttestaterna Andorra och San Marino, men dem räknar jag inte eftersom deras dödstal följer deras stora grannländer) har högre dödstal per capita än Sverige (figuren ovan, från SVT). Att både WHO och Europeiska smittskydsmyndigheten (med säte i Stockholm) har kritiserat den svenska strategin är begripligt. Liksom att våra grannländer och ett antal andra länder inte välkomnar svenskar på besök. WHO hade fel om påståendet om ökad smittspridning, det fanns inget stöd för det. Men deras dementi innebär fortfarande att de pekar ut Sverige som ett land med stora problem med pandemin. De har definitivt inte backat helt från sin kritik mot Sverige. 

Uppdatering 22:20: Ikväll kom så nyheten att WHO backar från tidigare "pudel" enligt uppgifter från TT. Sverige står fortfarande kvar på WHO:s lista över högriskländer. Mycket konstigt hanterat alltihop.




 

Moderaterna fick inte stöd för en tydligare Covid19-vaccinstrategi

2020-06-24

I går röstade riksdagen om det 11:e krispaketet under Corona-pandemin. Moderaterna lyckades samla stöd för att inte politiska beslut ska få stoppa utbyggnaden av Arlanda (se föregående inlägg). Det togs också ett beslut om utökad smittbärarpenning för Corona-smittade, en fråga där moderaterna varit drivande. Tyvärr kom detta förslag väldigt sent och det har också brister (främst avseende ersättning till anhöriga till smittbärare), men det är i vart fall bättre än det varit innan. 

Däremot röstade riksdagens majoritet mot moderaternas förslag i vår följdmotion om en tydlig svensk vaccinatonsstrategi för Covid19.


Runt om i världen arbetar forskare intensivt med att framställa ett säkert och effektivt vaccin mot covid-19. Världsmarknaden riskerar att snabbt dammsugas på tillgängligt vaccin, och om Sverige halkar efter kommer det att få stora mänskliga och ekonomiska kostnader. Förberedelserna inför den dag då ett vaccin finns tillgängligt måste därför vara noggranna. Det är därför positivt att det nu beslutas om ett bemyndigande för regeringen att under 2020 som beredskapsinvestering ingå avtal om vaccin mot covid-19, samt att regeringen har tillsatt en vaccinsamordnare.

Regeringen behöver dra lärdom av sitt misslyckande med att skala upp den nationella testningen, som försenades på grund av att det saknades en operativ plan och av att ansvarsfördelningen var otydlig. Efter flera vändor – och ännu fler pressträffar i Regeringskansliet – har i praktiken regionerna och privata företag tagit på sig det ansvar som var statens. Regeringens senfärdiga hantering för att skyddsutrustning skulle nå dem som behövde den allra mest, är ett annat exempel på regeringens otydliga styrning. Hanteringen av äldreomsorgen (riktlinjer, tillsyn osv) har också hamnat mellan stolarna och ingen har vetat vem som bestämmer vad.

Moderaterna ser fyra beståndsdelar i en svensk vaccinstrategi.

För det första krävs tydlighet i ansvarsfrågorna. Samarbete, samverkan och samordning är ord som upprepats gång på gång under våren. De är goda utgångspunkter i de flesta sammanhang, oavsett om det rör sig om privat- eller arbetslivet. Men för att få någonting gjort behövs också en tydlig ansvarsfördelning och ett tydligt ledarskap. Det gäller inte minst i en pandemi. Exakt vem har ansvaret för att göra vad och när ska det göras? Det finns regler i smittskyddslagen som ger regeringen möjligheter att agera med stor handlingskraft. Den lagstiftningen bör regeringen nyttja om det behövs. Hittills har det inte skett.
 
För det andra handlar det om att säkra tillgången till vaccin. Den internationella samarbetsorganisationen Gavi har varnat för att det kommer bli huggsexa när ett vaccin finns tillgängligt. Tidigare har vi sett hur en sådan situation uppstod avseende skyddsutrustning, när länder i vår absoluta närhet stoppade export av munskydd och förkläden. Nu måste regeringen säkerställa att Sverige deltar i flera olika internationella samarbeten. Sverige får inte hamna sist i kön när det är dags att köpa in vaccin.
 
För det tredje handlar det om vem som ska vaccineras – och hur det ska gå till. Det finns risk att det åtminstone inledningsvis kommer att råda brist på vaccin. Då krävs en prioriteringsordning för vilka grupper som först ska vaccineras. En sådan prioriteringsordning blir dock värdelös om det inte också finns en väl förberedd organisation för att snabbt distribuera vaccinet. Här måste regionernas stora erfarenhet tas tillvara. Men ytterst måste regeringen ta styråran och säkerställa att regionerna har tillräckliga resurser – eller upprätta nya strukturer om det behövs. Att återigen hamna i en diskussion om vem som ska ta ansvar för vilken prioriteringsgrupp vore förödande.
 
För det fjärde handlar det om att regeringen måste vara tydliga med att kostnaderna inte ska få sätta käppar i hjulet för att få i gång storskalig vaccination. Nu, inte om flera månader.
 
Moderaterna kommer att fortsätta göra allt vi kan för att bistå i arbetet med att bekämpa coronaviruset. Och vi kommer att fortsätta driva på regeringen för att Sverige ska vara väl förberett den dag ett vaccin mot covid-19 har utvecklats. Man ska kunna lita på att staten tar sitt ansvar på allvar när det är kris. Att vårt förslag inte fick riksdagens stöd var beklagligt, men vi fortsätter argumentera för detta.



 

Fullständigt orimligt av utrikesministern att tala osanning i tysk media

2020-06-21

Utrikesminister Ann Lindes framträdande i tyska medier är inget annat än en ren skandal och definitivt inte bra för Sverige: Arroganta och märkliga svar på mycket rimliga frågor om de höga svenska dödstalen. Till detta illa underbyggda påståenden om att alternativa driftsformer  är det som orsakat smittspridning och dödsfall på landets äldreboenden - trots att noggranna granskningar från media visar att det både i Stockholm, Uppsala och Göteborg är högre dödlighet i Covid19 på kommunalt drivna äldreboenden än på boenden med privat drift. (Linde är för övrigt inte den enda ministern som spridit dessa falska uppgifter). 

Ovanpå detta gav Linde inga besked alls om Sveriges strategi framåt för att stoppa smittspridningen och säkra tillgången till vaccin.

Det är ett faktum att Norge, Danmark, Finland, Tyskland och ett antal andra länder har frågetecken om Sverige när det gäller hanteringen av Covid19. Detta kan rimligen inte utrikesministern försöka prata bort med närmast arroganta svar på intervjuarens frågor. För ett land vars halva BNP bygger på export, och där turismen är en annan viktig näringsgren är andra länders tilltro och respekt en helt avgörande tillgång. Vi måste ta våra grannländers oro på allvar.





 

Plågsam intervju med märkligt empatilös statsminister

2020-06-14

Kvällens intervju med statsminister Löfvén i SVT Agenda blev en plågsam upplevelse. Statsministern vägrade medge några som helst fel i den svenska corona-strategin, trots att SVT visade siffror över antalet döda som är många gånger högre än i våra grannländer, och att Sverige just nu anses vara det land i Europa med störst smittspridning. Ett antal länder har nu dessutom svartlistat Sverige och svenskarna när det gäller resande och turism. Det är inte särskilt smickrande för Sverige.

Statsministern slingrade sig, försökte prata bort de höga dödstalen med att "vi är mitt i pandemin och får utvärdera denna senare" - trots att skillnaderna mellan Sverige och de flesta andra länder bara ökar, dag för dag, vecka för vecka. Hans linje verkade vara att alla andra länder i resten av Norden och Europa har fel, liksom tydligen WHO och den Europeiska Smittskyddsmyndigheten. Endast Sverige gör rätt...

Statsministern stod också för ett nytt bevingat citat: "Sverige har nu en överdödlighet som är normal för den här tiden på året". En statsminister kan inte uttrycka sig så. En överdödlighet är alltså inte normal, det är just därför den kallas överdödlighet....och utländska bedömningar talar om en överdödlighet på ca 30% i Sverige de senaste månaderna. Flera veckor har vi dessutom haft de högsta veckodödstalen sedan millennieskiftet.

Hela känslan man fick var faktiskt att statsministern saknade empati för alla de som dött i förtid, och att han i stället försökte relativisera och bagatellisera dödstalen, skylla på andra, och prata bort problemet genom att upprepa att "man inte ska jämföra äpplen och päron". För övrigt ett fullständigt obegripligt mantra. De döda är döda och kommer så förbli. 

Dessutom sa han att den svenska strategin fungerar "eftersom dödstalen nu sjunker och färre vårdas i intensivvården". Även detta helt obegripligt - dödstalen sjunker i alla länder och är nära noll i de flesta av våra grannländer. Och att färre vårdas på intensiven är samma utveckling som i andra länder. Inget av dessa saker är ett tecken på att den svenska strategin varit bättre än andras.

Sammantaget såg vi ett faktiskt ganska ovärdigt framträdande av landets statsminister. 

Kommenterade på twitter under sändningen och efter och konstaterar att många verkar hålla med. 

 

   





 

Regeringens vill gömma Corona-misstagen till efter valet 2022

2020-06-09

Regeringen har nu presenterat sitt förslag till Coronakommissionens uppdrag. Moderaterna har fått tillfälle att yttra sig över förslaget.

Av regeringens förslag framgår att flera frågor som Moderaterna tidigare har lyft kommer att ingå i kommissionen (https://www.dn.se/debatt/coronakommission-maste-tillsattas-fore-sommaren/). Det handlar bland annat om att en utvärdering ska ske av äldreomsorgen, hälso- och sjukvårdens förmåga, testning och åtgärderna för att lindra samhällsekonomiska konsekvenserna av krisen.

Moderaterna har dock ett antal synpunkter på direktiven. Det handlar framförallt om följande tre huvudinvändningar:

  • Kommissionen måste förstås slutredovisa före nästa val. Nu har regeringen föreslagit att slutsatserna ska presenteras i november 2022 (!). Vi vill ändra det till november 2021. Som jämförelse tog tsunamiutredningen ca ett år att genomföra. Att regeringen försöker gömma misstagen i en kommission till efter valrörelsen 2022 är faktiskt oerhört provocerande.
  • Ledamöterna ska inte ha partipolitiska kopplingar, vilket regeringen öppnar upp för. Istället vill vi se helt opartiska ledamöter med hög integritet, där Tsunamikommissionen kan tjäna som ett föredöme. 
  • Det saknas tydliga skrivningar om att regeringens och myndigheternas krishantering i det aktuella fallet ska bli föremål för granskning. Att inte utvärdera hur Regeringskansliets och de centrala myndigheternas krishantering har organiserats och genomförts gör kommissionens uppdrag helt otillräckligt. Det är frågor som är helt centrala för att bygga Sveriges krisberedskap starkare.

Nu får vi avvakta reaktionerna från övriga partier och se hur vi kan gå vidare. Det liggande förslaget är både provocerande och helt otillräckligt om man menar allvar med en seriös granskning.

 

 


 

Media verkar ha missat vad politisk "borgfred" innebär

2020-06-09

Reaktionerna från media efter söndagens partiledardebatt har framförallt handlat om att den politiska "borgfreden" nu är över. Med "borgfred" menar man att ett lands politiker i krig eller allvarlig kris sluter sig samman för landets bästa, och avstår från alltför högljudd kritik mot den regering som styr. Det betyder dock inte automatiskt att oppositionen är med och tar ansvar för regeringens politik eller blir "gisslan" för regeringens beslut - det innebär bara att politiskt ansvar får vänta med att utkrävas tills krisen lugnat ned sig.

När det gäller corona-strategin har flera tidningar och debattörer kommenterat regeringens och myndigheternas misstag med att även oppositionen bär ansvaret för felaktiga beslut eftersom man inte kritiserat regeringen. Det är en mycket märklig tolkning. För det första är vi många som riktat kritik mot regering och myndigheter under krisen. Men framförallt - hur regeringens myndigheter agerar under en kris, och vilka direktiv regeringen ger dessa myndigheter är inget som riksdagens ledamöter och partier har vare sig insyn i eller kan påverka, alldeles oavsett "borgfreden". Riksdagen styr inte myndigheterna, vi är lagstiftare. Det betyder att riksdagen inte på något sätt omöjligen kan anses vara medansvarig för några regeringsbeslut eller myndighetsbeslut under corona-krisen. Ansvaret för dessa delar vilar helt på regeringen.

Undantagen är givetvis i de fall riksdagen röstat igenom förslag från regeringen om ny lagstiftning. På det ekonomiska området har riksdagen röstat igenom ett antal krispaket, och i hög grad har oppositionen stöttat dessa, även om vi exempelvis från moderat sida ibland velat ha med andra saker i besluten, eller velat förändra vissa beslut. I dessa fall har vi givetvis medansvar för de beslut vi röstat för, men har inget ansvar för de beslut majoriteten tagit när man röstat ned våra kompletteringar eller ändringar. När det gäller smittbekämpningen har riksdagen inte varit särskilt involverad alls när det gäller ny lagstiftning, i princip är det bara några frågor som rör ersättningssystemen som har passerat riksdagen. På detta område är det extra tydligt att besluten ligger långt utanför riksdagens möjlighet att påverka.

Media och samhällsdebattörer får nog ta och fundera ett varv till över ansvarsfrågan och vad inte minst vad "borgfred" egentligen innebär.





 

Missriktad Covid19-kritik mot "moderatstyrda storstäder"

2020-06-09

Jag konstaterar att både vänsterpolitiker och vänstermedia gör stor sak av den allvarliga situationen inom äldreomsorgen där många avlidit i Covid19. Man skyller gärna på moderatledda kommuner, framförallt Stockholm och Göteborg. Även en del andra debattörer och skribenter lyfter detta, men då mer som bevis på att "alla partier gemensamt är ansvariga för situationen".

Min åsikt är att båda dessa synsätt är helt orimliga.

Stockholm styrdes av en rödgrönrosa majoritet (S, V, MP och FI) 2014-18. Efter valet 2018 tillträdde en moderatledd kommunledning. När Covid19 bröt ut hade det nya styret regerat staden i bara ett år. Jag vill gärna fråga vänsterdebattörerna vilka konkreta beslut man anser att den nya politiska ledningen i Stockholm tagit under 2019 som orsakat alla dödsfallen i äldreomsorgen? Jag vill också gärna fråga dem om allt då var perfekt 2018 efter fyra år med rödgrönrosa styre? 
 
Göteborg är ännu mer anmrkningsvärt att använda som exempel. Staden ar haft rött styre sedan 1994. Alltså 24 år! Att skylla eventuella missförhållanden i äldreomsorgen i Göteborg på det moderatledda minoritetsstyret som tillträdde 2019 blir mot den bakgrunden ganska ihåligt.

Ska man utkräva kommunalt ansvar för kvaliten inom exempelvis äldreomsorgen måste man självklart titta längre tillbaka än ett år. Alternativt peka på vilka konkreta beslut det senaste året som man menar allvarligt har försämrat kvaliten på äldreomsorgen.





 

Skuldbeläggandet av privatdrivna äldreboenden saknade grund

2020-06-02

Vi har nu hört både ministrar och en och annan myndighetsföreträdare skylla dödsfallen inom äldreomsorgen på privat drivna boenden. Och övriga vänstern i politiken och samhällsdebatten har snabbt hängt på. Trots att det inte funnits några som helst belägg för att det dör en större andel äldre på de privatdrivna boendena än på de kommunala. Misstänkliggörandet bygger dessutom på ren okunnighet om att både kommunalt och privat drivna äldreboenden omfattas av samma regler, samma tillsyn och samma instruktioner från myndigheterna vid en kris. Det kommunala tillsynsansvaret är också detsamma. Det finns inte heller något belägg för att rutiner, anställningsvillkor eller bemanning generellt är vare sig bättre eller sämre på privatdrivna boenden jämfört med kommunala.

I dagens granskning från SVT gjordes även en särskild undersökning av överdödligheten vid äldreboendena i Stockholm. Den visar att skuldbeläggandet av de privatdrivna äldreboendena helt saknar grund. Det är rent av så att överdödligheten på de kommunala boendena är högre än på de privatdrivna. Skuldbeläggandet av de privatdrivna äldreboendena saknar alltså grund. Hoppas vi slipper sådant i den fortsatta debatten, i vart fall från våra regeringsföreträdare och myndigheter.  

 




 

SVT avslöjade Socialstyrelsens osanningar om överdödligheten

2020-06-02

Den 23 maj (se inlägg en bit ned) kritiserade jag Socialstyrelsens påstående att dödligheten på äldreboendena inte varit  mycket högre än normalt. Jag visade att det var en mycket oärlig tolkning av tillgänglig statistik, och att det är tydligt att vi har en hög överdödlighet och att det under flera veckor var de högsta dödstalen för en enskild vecka sedan millenieskiftet - alltså på över 1.000 veckor. Jag påpekade att det är både ovärdigt och respektlöst att medvetet försöka bagatellisera eller relativisera alla de extra dödsfall som landet drabbats av till följd av Covid19.

I dag avslöjar SVT i en granskning att min kritik var korrekt, och man ställde den ansvariga på Socialstyrelsen mot väggen och han tvingades medge att dödligheten på äldreboendena faktiskt är betydligt högre än normalt.

Detta är tyvärr bara ett fall i en lång rad där myndigheterna och regeringen försöka snygga till statistik, sprida halvsanningar eller radera och dölja relevant information. Samt skylla på varandra. Alltihop börjar bli ytterst obehagligt. Inte nog med att så många dör i Sverige i Covid19, utan det är även uppenbart att man inte längre kan lita på våra myndigheter och dess företrädare i en allvarlig kris. Ovanpå detta har vi en helt handlingsförlamad regering som inte tar ansvar och leder landet under krisen. Det behövs verkligen en Coronakommission!




 

Statsministern idiotförklarar hela svenska folket

2020-05-31

Regeringens och myndigheternas fiasko när det gäller covid19-testningen har blivit en följetong. Regeringen låtsas inte om att de själva tydligt gett direktiv om att den bredare testningen i samhället inte är regionernas ansvar - i stället skyller man den bristande testningen just på regionerna. Det finns samtidigt raderade interna mail som avslöjats av media, och regeringen har uppenbarligen spelat ett deubbelspel där man sagt en sak offentligt och meningen med utökad testning, och samtidigt drivit en annan linje internt. Härvan lär väl nystas upp efterhand.

Just nu stör jag mig mest på att statsministern Löfven i helgen idiotförklarade hela svenska folket genom att raljera om att de inte begriper det här med testning av olika kategorier:

Kategorierna som ska testas är inte så komplicerade. Kategori 1 är de som vårdas på sjukhus. Kategori 2 är personal inom vård och omsorg. Kategori 3 är andra nyckelpersoner i samhället och kategori 4 är en mer omfattande testning av allmänheten. Om statsministern inte förstår detta är det hans problem. Min övertygelse är att de flesta andra inte tycker det är särskilt komplicerat. "Folk" förstår mer än statsministern tror och att uttrycka sig som han gjorde är faktiskt väldigt nedlåtande.






Sverige har nu även passerat Frankrike i antal covid-avlidna per capita

2020-05-31

För några veckor sedan passerade Sverige Nederländerna och Irland när det gäller antalet döda i covid19 räknat per 1 miljon invånare. Och i helgen passerade vi även Frankrike. Det är nu bara fyra länder som redovisar högre dödsfall än Sverige i covid19, omräknat per invånare. Det är Belgien, Spanien, Storbritannien och Italien. Om man ska vara petig har även de små pyttestaterna San Marino och Andorra högre siffror, men jag tar inte med dem eftersom de ju har samma utveckling som sina stora omgivande grannländer - Italien, Spanien och Frankrike, och även har gemensam sjukvård med dessa länder.

Figuren nedan kommer från SVT, där man själv kan klicka på olika länder och lägga in dem i grafen. Jag har kollat av alla länder och alla ligger betydligt lägre än Sverige, men i figuren har jag valt att inkludera alla europeiska länder samt Kina, Sydkorea och Singapore, Australien, Nya Zeeland, Usa och Kanada. Om den olyckliga svenska utvecklingen fortsätter kommer vi även att passera Italien inom 10-12 dagar. Den svenska kurvan skiljer sig från andra länder genom att vara stigande när de flesta andra länders kurvor flackar ut.

Vi är alla medvetna om att många länder i världen inte har koll på vare sig dödstal eller har en fungerande koll på antalet invånare, och att deras redovisade dödstal inte kan tas på allvar. Det finns ett stort mörkertal i många länder. Men det är samtidigt så att det finns ett stort mörkertal även i Sverige eftersom alla avlidna på äldreboenden inte testas och vi därför inte vet om de avlidit av Covid19 eller något annat. Även när man jämför med våra nordiska grannländer som redovisar som vi är skillnaden extremt stor. Samma sak när man räknar total överdödlighet mot normalt och när man räknar antal avlidna per rullande sjudagarsperiod, även då har Sverige bland de absolut värsta redovisade siffrorna i världen. 

Faktum är att oavsett hur många förklaringar och påstådda orsaker som förs fram så hjälper det inte - Sverige har dödstal i Covid19 som utmärker sig i världen, det går inte att prata bort. Man kan kanske hitta ytterligare några enskilda länder som är värre eller som har undermålig statistik, men om Sverige ligger på femte eller tionde plats i världen är egentligen ganska ointressant - det allvarliga är att vi oavsett sätt att räkna ligger väldigt illa till, inte minst mot våra nordiska grannländer.






Ovärdigt att relativisera och bagatellisera covid19-dödsfall

2020-05-23

I takt med att det blir allt mer uppenbart att dödstalen i Sverige sticker ut i internationella jämförelser har det nu blivit exakt så som jag förutspått en längre tid. Myndigheter och politiker skyller på varandra, och en del experter byter rent av fot och tar nu avstånd från det de tidigare stått bakom. Jag tror det kommer bli trångt i dörren när alla ska ut samtidigt.

Värst är ändå alla de som nu försöker bagatellisera de höga dödstalen. Vissa påstår att det minsann inte dött fler än vanligt (uppenbar lögn), andra talar om att de flesta är äldre som skulle dött ändå inom inte alltför lång tid (ett vidrigt argument som även skulle kunna användas för att inte ge äldre människor sjukvård eller omsorg överhuvudtaget) och ytterligare andra säger rent ut att "det som tur är bara är de äldre som dör" (på vilket sätt är det tur?). Ytterligare andra försöker relativisera de höga svenska dödstalen jämfört med exempelvis våra nordiska grannländer och andra genom att säga att de minsann inte redovisar alla döda. Vad jag vet redovisar våra nordiska grannländer på samma sätt som vi, och Sverige redovisar inte heller alla döda på äldreboenden i Folkhälsomyndighetens statistik - enligt Socialstyrelsen finns ett mörkertal på minst 10% fler döda. Trots detta har Sverige 8-10 gånger högre dödstal per capita än Norge, Danmark och Finland.

I dag kom en nyhet som delats flitigt i sociala medier av dem som vill relativisera de höga svenska dödstalen. Det var Thomas Lindén på socialstyrelsen som i en artikel hävdar att dödsfallen på särskilda boenden för äldre "inte är uppseendeväckande mycket högre än en normal influensasäsong". "På särskilda boenden har det i år dött lite över 11.000 personer under perioden januari till april. Under samma period 2019 var det knappt 10.000 personer" säger Lindén till Uppsala Nya Tidning.

Jag tycker det är en beklämmande oärlig slutsats. Att jämföra hela perioden januari till april när man diskuterar ökade dödstal till följd av Covid19 i april och maj är oseriöst. De första svenska dödsfallen i Corona kom i mars och den stora toppen kom i april och början av maj. Att ta med januari-februari i summeringen smetar ut de höga dödstalen i år över en längre tid bakåt i tiden så att skillnaden blir liten. Typisk kreativ bokföring. Vecka 15 hade vi, som jag tidigare berättat, de högsta dödstalen någon vecka i Sverige sedan millenieskiftet. Alltså de högsta dödstalen på över 1.050 veckor!  I går berättade för övrigt Göteborgs-Posten att bårhusen i Göteborg är överfulla och att antalet avlidna är 30% högre än normalt. Samma nyheter har tidigare kommit från andra delar av landet, exempelvis Stockholm. 

I Uppsala Tidning fanns i samma artikel även en summering av alla dödsfall över 70 år varje månad från 2015 fram till idag. Tyvärr en lite suddig bild jag fått från en prenumerant. Men man ser hur dödstalen i början av året var helt normala, medan de sedan ökade till mycket höga nivåer från vecka 14. Och vecka 15-16 var värst. 




Att politiker och regeringen trogna vänsterdebattörer försöker förminska dödstalen och få dem att framstå som "normala" ligger väl i debattens natur. Men att en hög tjänsteman på en av våra centrala myndigheter presenterar slutsatser av statistik på detta oärliga sätt i en intervju är rent beklämmande.

Oavsett vem som gör det är det skamligt att bagatellisera och försöka prata bort att att Sverige nu har minst (!) 4.000 döda i Covid19, varav över 3.500 (alltså 88%) är över 70 år. Det är så otroligt respektlöst mot alla de avlidna och deras anhöriga. Lite som att de avlidna äldre inte räknas för att de ju ändå snart ska dö. Jag vill inte se en enda artikel, inte ett enda uttalande från en myndighet och inte ett enda inlägg i sociala medier som försöker förminska de 4.000 döda!

Misslyckandet att skydda våra äldre från Covid19 - det tydliga fokus Folkhälsomyndigheten talade om tidigt under pandemin - kommer att vara ett nationellt trauma. Det är såklart inte ens ansvar, men regeringen och ansvariga myndigheter bär en tung del av ansvaret (vilket jag berättade i ett omskrivet inlägg 14/5, se nedan), och jag tycker inte de ska komma undan med det genom att relativisera, bagatellisera eller skylla ifrån sig på andra.






Regeringen fortsätter att skylla ifrån sig på regioner och kommuner

2020-05-19

Regeringen fortsätter att skylla ifrån sig när det gäller misstagen under Corona-krisen. Det gäller inte bara katastrofen inom äldrevården utan även testningen av nyckelgrupper som man aviserade om för lång tid sedan. Nedan en citat från statsministern i mitten av april i Svenska Dagbladet efter regeringens beslut den 31 mars att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att "kraftigt utöka testningen av samhällsviktiga grupper". Det skulle ske "utan att det påverkar vård och patienter".

Den 17 april  presenterade Folkhälsomyndigheten sin strategi. Den innebar bland annat att provtagningen delvis behövde hanteras utanför den reguljära sjukvården och att nya aktörer behövde etableras. Målet var 150.000 tester i veckan. Nu är vi uppe på ca 30.000 tester i veckan. Finland testar högre andel, Tyskland och Norge dubbelt så många i realtion till folkmängd och Danmark mer än tre gånger så många. Folkhälsomyndigheten skulle alltså tillsätta särskilda resurser för att hantera testningen så att inte sjukvårdspersonalen hindrades i sitt arbete.

Nu låter det annorlunda. När ansvarig minister, Lena Hallengren, får kritik för att testningen inte kommit upp i mer än en bråkdel av vad uppdraget från regeringen innebar så skyller hon ifrån sig på regionerna och tycker "det är tydligt att de har ansvaret". Men sjukvården har som bekant fullt upp med att vårda patienter och kan inte tillsätta vårdpersonal för en mycket omfattande testning utöver alla de tester man redan gör inom vården av misstänkta patientfall. Hallengren "glömmer" att både hon, statsministern och Folkhälsomyndigheten sa i april att provtagningen skulle ske utanför respektive regions sjukvårdsuppdrag. Men det är såklart bekvämt att skylla på regionerna när regeringen får kritik för att en av deras myndigheter - Folkhälsomyndigheten - inte klarat av sitt uppdrag. 


Vår biträdande kanslichef på moderaternas riksdagskansli, fd hovrättsdomaren Per Claréus beskriver detta väl på twitter:






Moderaterna kräver Corona-kommission före sommaren

2020-05-18

En oberoende kommission bör tillsättas före sommaren för att utvärdera hur Sverige har klarat coronakrisen. Moderaterna presenterar i dag vad vi anser ska ingå i kommissionens uppdrag, skriver Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer på DN Debatt.

Utbrottet av covid-19 är den allvarligaste krisen vårt land har upplevt sedan andra världskriget. Hittills har ett antal tusen människor mist livet och över hundratusen människor har förlorat jobbet. Svenska myndigheter och andra beslutsfattare har tvingats arbeta under stor press.

För att utvärdera Sveriges samlade hantering av Coronakrisen behgölvs en oberoende kommission. Både för att analysera vad som har gjorts bra respektive mindre bra. Men också för att lära av det som varit och föreslår relevanta förslag framåt. Genom en opartisk och saklig utvärdering av insatserna under coronakrisen kan vi dra lärdomar och rusta Sverige starkare inför framtiden. Moderaterna välkomnar därför statsministerns besked i förra veckan om att en oberoende kommission ska tillsättas, och att direktiven ska utarbetas i samarbete med riksdagens alla partier.

Coronakrisen skiljer sig från tidigare kriser på så sätt att den äger rum under lång tid och saknar ett tydligt slut. Därför kan vi inte vänta med att tillsätta kommissionen tills krisen slutligen är över. Genom att omedelbart kunna börja inhämta information kommer Kommissionen få en mycket bättre bild av krisen. Vilket i sin tur utgör ett bättre underlag för relevanta förslag framåt.

För att bidra till den processen presenterar vi i dag Moderaternas ingångsvärden:

  1. Mandat och struktur. Kommissionen bör ha ett tydligt medborgarperspektiv. Det betyder att den inte enbart ska bedöma om åtgärderna följer gällande författningar och myndighetsinstruktioner, utan också värdera åtgärderna utifrån medborgarnas förväntningar på politiker och högre tjänstemän.
  2. Regeringens och de centrala statsorganens krishantering. Kommissionen bör särskilt utvärdera Regeringskansliets krisledande förmåga – hur den har organiserats och genomförts.
  3. Roller och ansvarsfördelning. Kommissionen bör utvärdera ansvarsfördelningen mellan olika aktörer: regeringen, departement och myndigheter, samt deras samverkan med regioner och kommuner.
  4. Den svenska krisberedskapen. Kommissionen bör analysera den svenska krisberedskapen ur ett historiskt perspektiv och belysa de politiska beslut som under de senaste årtiondena har format den samlade svenska civila krisberedskapen.
  5. Åtgärder för att begränsa smittspridningen. Kommissionen bör utvärdera den svenska strategin för att begränsa coronasmittan. Erfarenheter från andra länder bör inhämtas, i synnerhet från våra nordiska grannländer.
  6. Åtgärder för att testa fler. Kommissionen bör utvärdera den svenska regeringens och myndigheternas strategi och resultat gällande provtagning för smitta och antikropppar.
  7. Åtgärder för att tillvarata samhällets samlade kraft. Kommissionen bör utvärdera om Sverige förmått mobilisera och dra nytta av den samlade kraft som finns i näringslivet och civilsamhället.
  8. Åtgärder för att begränsa ekonomiska skadeverkningar. Har de åtgärder som har vidtagits för att stötta den svenska ekonomin varit tillräckliga, effektiva och träffsäkra?






Moderat 10-punktsprogram för att skydda våra äldre mot Covid19

2020-05-16

I torsdags presenterade jag min granskning av hur illa regering och myndigheter agerat när det gäller att skydda våra äldre under Corna-pandemin. Se föregående inlägg. Redan tidigare under Corona-krisen har jag påpekat faktiska misstag som myndigheterna gjort och pekat på konkreta förslag från professionen som skulle kunnat medföra färre smittade och döda bland våra äldre.   

I dag presenterar moderaterna ett 10-punktsprogram för att skydda våra äldre från Covid19 och liknande pandemier. Genomtänkt och baserat på de förslag professionen fört fram vid många tillfällen. Det är anmärkningsvärt att detta inte fanns på plats redan i början av pandemin.

Moderaternas paket för att stärka äldrevården och övrig kommunal omsorgsverksamhet innehåller följande:

  1. Skynda på arbetet med storskalig coronatestning. Moderaterna har drivit på för att coronatester ska genomföras i betydligt större skala. För lite har hänt. Vi anser att testningen i närtid bör omfatta minst 150 000 personer per vecka. 
  2. Testningen inom äldreomsorgen ska särskilt utökas. Testning är avgörande för att säkra personalförsörjningen och skydda riskgrupper. Flera kommuner har startat pilotprojekt för att testa bland annat medarbetare inom äldreomsorgen. Nu måste fler följa efter och testa både medarbetare och boende. 
  3. Bättre tillgång till skyddsutrustning. Det råder fortfarande brist på utrustning på vissa håll. Socialstyrelsen måste få ett tydligare uppdrag att se till att kommunerna har skyddsutrustning för att förhindra smittspridning. 
  4. Tydligare instruktioner för hur skyddsutrustning ska användas. Det råder osäkerhet vad gäller Folkhälsomyndighetens rekommendationer om användning av skyddsutrustning inom äldreomsorgen. Det duger inte. Det får inte finnas några oklarheter om när och hur utrustning ska användas. 
  5. Obligatorisk utbildning i smittskydd. Alla medarbetare inom äldreomsorgen måste ha grundkunskaper om smittskydd. Antingen genom tidigare utbildning eller genom att medarbetaren genomgår en introutbildning på arbetsplatsen – till exempel i form av de kurser Socialstyrelsen har tagit fram. 
  6. Följ upp att rekommendationerna för skyddsutrustning efterlevs. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) bör få ett särskilt uppdrag om detta, för att säkerställa minskad smittspridning inom äldreomsorgen och säker arbetsmiljö. 
  7. Särskilda covid-team inom äldreomsorgen. Alla kommuner och privata utförare bör åläggas att göra en översyn av organisationen och vid behov införa särskilda covid-team som bara arbetar med smittade vårdtagare. Goda exempel bör fångas upp och spridas av Socialstyrelsen. 
  8. Dra ner på icke-nödvändig hemtjänst. Kommuner ska ha tydligt mandat för att tillfälligt pausa eller begränsa icke nödvändig hemtjänst, dvs. hemservice som inte är direkt omsorgsarbete
  9. Ökad kontinuitet. Vi vill se en bred översyn i syfte att förbättra kontinuiteten vad gäller anställda inom hemtjänst och äldreomsorg. Det kan till exempel handla om fler heltidstjänster, mer medarbetarinflytande och bättre karriärmöjligheter.
  10. Skapa bättre förutsättningar att hålla smittade separerade från övriga. Äldre ska givetvis inte flytta in på enheter där de riskerar att smittas. Vidare bör kommuner ges legala förutsättningar att snabbt kunna sätta upp tillfälliga lokaler för att kunna separera de som är sjuka från övriga.






Vem tar ansvaret för katastrofen med alla döda inom äldreomsorgen?

2020-05-14

Den senaste tiden har vi hört allt fler ministrar och höga företrädare för våra myndigheter tala om att man misslyckats när det gäller att värna de äldre i Covid19-krisen, samtidigt som man tidigt sa att det var det centrala i den svenska strategin.  

Jag har tittat lite på vad ansvariga ministrar samt myndigheterna MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), FHM (Folkhälsomyndigheten), Socialstyrelsen samt IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) har sagt om saken samt tagit fram lite fakta om respektive myndighets ansvar. Det är ingen uppmuntrande uppvisning i ansvarstagande för att uttrycka sig försiktigt.



     Regeringen:

De senaste veckorna har flera ministrar gått ut och uttryckligen beklagat att Sverige misslyckats med att skydda de äldre. Nedan några klipp från media.

 

  

När man lyssnar på ministrarna bör man ha i åtanke att det alltså är regeringen som är ansvarig för de myndigheter som hanterar krisberedskapen och krisen. Hur har då de fyra viktigaste myndigheterna agerat och vad har deras företrädare sagt om krisberedskapen?



     Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB:

MSB:s generaldirektör uttalade häromdagen att Sverige kunde agerat snabbare i krisen:


Vilken roll har då MSB själva när det gäller krisberedskap? Det framgår av de första paragraferna i lagregleringen av deras verksamhet:




     Folkhälsomyndigheten:

Att FHM fick tidigt larm om Coronakrisen, men inte tog det på allvar är mycket omskrivet i media. Hur det påverkat den fortsatta krishanteringen får framtida utvärderingar visa.

  


Men FHM har både konstaterat att vi misslyckats med att skydda de äldre och konstaterat att äldreomsorgen runt om i landet var dåligt rustat för en pandemi:

  

 

     

Vilket ansvar har då FHM själva för att förebygga just det man kritiserar? Här lite text från deras beskrivning på den egna hemsidan:

 


     Socialstyrelsen:

Socialstyrelsens egen krisberedskapschef gick själv ut i media och sa att "vi var inte förberedda". Är inte krisberedskapschefen på en av de ansvariga myndigheterna just den som borde vara bäst förberedd av alla?


Socialstyrelsens uppgifter beskrivs så här på den egna hemsidan. Bland uppdragen finns att stärka samhällets beredskap inom vård och omsorg samt samordna planläggning av krisberedskapen inom dessa områden.  Bland annat just äldreomsorgen.



     Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO:

Den 16 april kom nyheten att IVO "efter larmen" om att Covid19 slagit hårt mot äldreomsorgen nu ska göra kontroller av äldreboenden i hela landet. Det man undrar är varför man inte gjorde detta redan när krisen började, med tanke på att det redan då uttalades att Sveriges fokus låg på att skydda de äldre?  


Om man läser på IVO:s egen hemsida ser man hur de själva beskriver sitt uppdrag. Riskbaserad tillsyn av äldreboenden är alltså en del i deras uppdrag. Trots detta väntade man alltså med omfattande sådan tillsyn till mitten av april, när Covid19-krisen pågått i minst 1,5 månad, och trots upprepade larm om hög dödlighet bland äldre och oro hos personalen på äldreboendena. 

    

     Slutsats:

Det är såklart alldeles för tidigt att dra några slutsatser om Sveriges samlade hantering av Corona-pandemin. Men för mig står det i vart fall redan helt klart att det brister väldigt mycket i ansvarstagande när det gäller just hanteringen av de äldre. Och ansvaret för detta ligger helt uppenbart på regeringen och samtliga inblandade myndigheter. Den som påstår något annat har mycket att förklara.






Gör inte omsorgspersonalen till syndabockar!

2020-05-11

De svenska dödsfallen i Covid19 är besvärande höga. Endast fem länder i världen (sju om man räknar de små lilleputtstaterna San Marino och Andorra, som ju dock helt styrs av vad som händer i deras omgivande grannländer) har högre andel döda än Sverige nu sedan vi passerat även Nederländerna i denna tragiska jämförelse. Och i takt med att kritiken växer börjar nu alla skylla på varandra. SVT Agenda i går blev ännu ett bevis på detta.

Jag tror vi kan förutse nu att alla ansvariga myndigheter (MSB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, IVO mfl), regeringen, regionerna och kommunerna allt tydligare kommer att skylla på varandra. Ingen kommer vilja ta ansvar. Men värst av allt är att det nu också syns en tendens att både ministrar, generaldirektörer, experter och debattörer indirekt lägger skulden på - personalen i äldreomsorgen! Det är de som på presskonferenser och vid intervjuer i media anses ha otillräcklig kompetens, det är de som inte följer instruktioner, det är de som överfört smitta till de äldre de vårdar eller besöker i hemtjänsten. Jag tycker det är en obehaglig utveckling och konstaterar i en tråd på twitter idag att det riskerar att bli de som är längst ned i hierarkin - de som jobbar direkt med de äldre - som görs till syndabockar.

Detta trots att personalen har fått otydliga instruktioner från nmyndigheterna när det gäller vilken skyddsutrustning man bör bära i arbetet eller om man ska eller inte ska gå till jobbet när man är frisk trots att man har en anhörig som är sjuk. Samtidigt har arbetsledningen inte fått tydliga besked om det är meningsfullt eller ens går att testa personalen och de boende, och riktlinjerna om besöksförbud i äldreomsorgen kom väldigt sent. Det är verkligen inte lätt att vara äldreomsorgschef i en kommun eller driva ett privat äldreboende under dessa förutsättningar och det är definitivt inte lätt att vara en av de anställda närmast de vårdbehövande äldre. 

Det minsta vi kan göra är att sluta antyda att skulden ligger på omsorgspersonalen!
 

 


 

 

Hur mår vårdpersonalen idag - och efter Corona-krisen?

2020-05-06

I söndags hade jag ett längre debattinlägg Borås Tidning om den hårda belastningen på personalen inom sjukvården och äldreomsorgen under den pågående corona-krisen. I dag har jag ett något kortare på samma tema i Markbladet. Jag känner stor oro för hur personalen ska påverkas av corona-krisen och hur det kan komma att påverka bemanningen i framtiden. (Klicka för läsbar storlek).
 








 

För tidigt att utvärdera den svenska Covid19-hanteringen...men...

2020-05-04

Jag tillhör ju dem som redan vid inledningen av den svenska corona-krisen var ganska kritisk till den svenska hanteringen. Kritiken gällde till en början bristande politiskt ledarskap och en väldigt passiv regering. Sedan kom ett antal motsägelsefulla, otydliga eller rent av felaktiga besked från Folkhälsomyndigheten (FHM). De otydliga beskeden om hur kommuner och andra huvudmän skulle hantera frågan kring skolorna var kanske mest anmärkningsvärd och satte skolhuvudmännen i en orimlig situation. Svängningen om betydelsen av att stänga ned vissa flyglinjer, där man svängde 180 grader på ett dygn, var också märklig, och det finns fler exempel. Jag påpekade tidigt att det är viktigt vid en samhällskris att inte myndigheter sprider uppgifter som man inte är helt säkra på, och att man vid tveksamhet är tydlig med att det bara är lägesbedömningar och inte fakta. I annat fall undergräver man medborgarnas förtroende och riskerar att få människor att inte ta fortsatta råd och anvisningar på allvar.

När väl krisen blossade upp på allvar i Sverige dök det upp fler frågetecken när det gäller hanteringen. Inte minst valde de ansvariga i Sverige i vissa delar en annan väg än större delen av världen. Jag skrev redan då att det inte behöver vara fel i sig, men att det kräver extra tydlig och pedagogisk motivering inför medborgarna när man gör annolunda än i princip alla andra. Där har det funnits stora brister. Att Sverige var senare än andra att införa begränsningar av folksamlingar var också märkligt. Både när det gäller gränsen på 500 och senare gränsen på 50 kom vi efter många andra, trots att vi låg tidigare i fas när det gäller smittspridningen.

Jag kan samtidigt konstatera att jag inte har den kunskap och kompetens som krävs för att avgöra om det är rätt eller fel att vi inte stängt våra grundskolor och förskolor, inte heller om nivån på vår svenska "lock-down" är lagom. Jag har därför aldrig fört fram några avvikande åsikter i dessa frågor. Det är bara att konstatera att länder som valt en annan linje både återfinns både bland dem med mycket fler dödsfall än Sverige och bland dem med mycket färre. Rent samhällsekonomiskt och socialt kan den svenska linjen möjligen ha varit bättre, samtidigt som dödsfallen per capita i Sverige är förfärande många jämfört med de flesta andra länder. I vilken mån Sverige valt rätt väg i dessa frågor får utvärderas senare, det är alldeles för tidigt. 

 

På några punkter tycker jag däremot att det redan finns grund för allvarlig kritik.

* Jag har kallat de många dödsfallen bland våra äldre för en nationell katastrof och står för det. Sverige var senare än många andra länder med att införa tvingande besöksförbud i äldreomsorgen, vi har varit mycket sena med att testa personal inom äldreomsorg och hemtjänst, vi har varit mycket sena med att testa äldre med misstänkt smitta och vi har varit mycket dåliga med att erbjuda omsorgspersonal rimlig skyddsutrustning. Man borde också isolerat smittade äldre och delat upp personal så att man inte arbetar med både smittade och ickesmittade patienter. Att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) först i mitten av april meddelade att man kommer att göra kontroller på äldreboenden i hela landet vad gäller hanteringen av Corona säger en del - varför började man inte med detta redan tidigare? Alla dessa brister är alltså ett faktum trots att FHM tidigt sa att det som skiljer Sverige från andra länder är att vi har fokus på att skydda riskgrupperna. Nu säger både FHM och regeringen öppet att vi har misslyckats i denna del. Det ansvaret vilar tungt på regeringen och FHM. Detta är den i särklass allvarligaste kritiken mot hanteringen hittills.

Testning. I gårdagens Agenda framkom att Sverige testar betydligt färre än de flesta europeiska länder. Detta trots att regeringen redan för en månad sedan (!) gav FHM i uppdrag att utöka testningen kraftigt. Trots att kapaciteten finns så genomförs väldigt få test jämfört med exempelvis Danmark. Ansvarig minister (Lena Hallengren, S) hade inget bra svar på varför det är så här. Många, inklusive jag själv och moderaternas partiledare Ulf Kristersson, har vi upprepade tillfällen krävt utökad testning. Det är viktigt för att inte omsorgspersonal med vanlig lindrig förkylning ska tvingas stanna hemma från jobbet, det är lika viktigt för att den som testats positivt för covid19 inte ska gå till jobbet, det är viktigt för att smittade äldre på våra boenden inte ska smitta andra, det är viktigt för att få en bild av hur omfattande smittspridningen är i olika regioner i landet och inte minst för att personer som redan varit smittade kanske kan återgå till arbetet enligt normala rutiner utan risk att smitta andra. Nu gäller det att allt tal om ökad testning också blir verklighet och inte bara tomma ord. 

Krisberedskapen och myndigheternas tillsyn. Att den svenska krisberedskapen inför pandemier varit undermålig har väl de flesta konstaterat, och delvis beror det såklart på politiska beslut under flera decennier. Men vi har faktiskt både MSB, FHM, Socialstyrelsen, IVO och regeringen som har som huvuduppgift att se till att sjukvården och omsorgen fungerar även i kris. Trots detta har Sverige alltså först när krisen är ett faktum börjat skala upp intensivvården (på ett imponerande sätt i och för sig). Vi har brist på kompetent vårdpersonal, brist på vårdplatser, brist på skyddsutrustning, brist på respiratorer och brist på en del läkemedel. Hur regering och ansvariga myndigheter kan ha tagit så lätt på detta - som är en av deras huvuduppgifter - är en gåta. Sannolikt lär regering och myndigheter försöka skylla ifrån sig på regionerna och kommunerna - men det håller inte. Det ÄR myndigheterna som ansvarar för tillsyn och kontroll av sjukvård och omsorg i regioner och kommuner, som ska agera om man ser missförhållanden eller om beredskapen brister, och som ska ge riktlinjer och stöd i en krissituation. Detta kommer att bli en viktig fråga att följa upp.

Häromdagen medgav dessutom chefsepidemiologen Anders Tegnell i Ekots lördagsintervju att FHM tydligen tidigt fick varningar från Kina om Corona men att man inte tog det riktigt på allvar eftersom Kina tidigare skickat liknande larm men ändå lyckats hantera situationen själva inom landet. Jag reagerar starkt på denna uppgift. Bara för att det kommit falsklarm tidigare kan man såklart inte bortse från larm om ett allvarligt virushot. För säkerhets skull borde man rimligen utgått från det värsta och redan då förberett alla aktörer i Sverige för detta möjliga hot? I vilken mån Sverige tappade tempo på grund av detta kan jag inte bedöma, men uttalandet är ändå allvarligt tycker jag.

Politikens passivitet. När det gäller ekonomiska krispaket agerar politiken aktivt. Men när det gäller smittspridning och hur man ska förebygga onödigt många smittade och döda så har regeringen hela tiden gömt sig bakom sina myndigheter. Man har låtit FHM avgöra alla viktiga frågor och ta alla viktiga beslut, i stället för att som i andra frågor ta in rekommendationer från olika myndigheter och sedan ta politiska beslut i centrala frågor. Att välja en helt annan linje än omvärlden är en sådan fråga som rimligen borde avgjorts politiskt, där man borde vägt fördelar och nackdelar för samhället bredare än att bara låta det avgöras av en myndighet. Även för beslutets legitimitet är det viktigt att det är demokratiskt förankrat.

En annan sak är de dagliga presskonferenserna. I många länder är det presidenten eller preminärministern som gör de löpande uttalandena till folket, eller i vart fall deltar på presskonferenserna tillsammans med myndighetscheferna. I Sverige har vi ytterst sällan sett till några ministrer på dessa presskonferenser överhuvudtaget, och definitivt inte statsministern. Statsministern är också besvärande otillgänglig för media, vilket många journalister är irriterade över. Detta är inte politiskt ledarskap.






Jag känner stor sorg och oro över hur dödstalen i Covid19 ökar i Sverige  

2020-04-25

Dödstalen i Covid19 har tyvärr ökat dramatiskt i Sverige. Självklart kan man inte utvärdera en kris förrän krisen är över, men däremot kan man känna stor oro över en ögonblicksbild. Just nu är det bara åtta länder i världen som enligt SVT:s stora dagliga rapport har fler dödsfall per miljon invånare än Sverige. Två av dessa åtta är dessutom två småstater - San Marino och Andorra, som givetvis följer utvecklingen i de stora länder som omger dem - Italien och Spanien/Frankrike. Om man räknar bort dessa två är det alltså bara sex länder i världen som har fler döda per miljon invånare än Sverige. Det är Belgien, Spanien, Italien, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. 

Invändningarna brukar vara att alla länder inte redovisar på samma sätt och att det sannolikt finns mörkertal i en del länder. Det är säkert alldeles sant. Min invändning mot det är dock att det finns mörkertal även I Sverige, exempelvis testas inte alla som dör på äldreboenden eller i bostaden för Covid19. Men låt oss då ändå jämföra Sverige med våra nordiska grannländer, som i allt väsentligt har liknande samhällsstruktur, hög kvalitet i sjukvården, god kontroll på folkbokföringen och som redovisar dödsfall ungefär på samma sätt som Sverige (siffror per 23/4):

Sverige 2152 döda, 211 per en miljon invånare
Danmark 403 döda, 69 per en miljon invånare
Norge 199 döda, 37 per en miljon invånare
Estland 46 döda, 35 per en miljon invånare
Finland 177 döda, 32 per en miljon invånare
Island 10 döda, 28 per en miljon invånare

Sverige har alltså så här långt drygt tre gånger fler döda per capita än Danmark och drygt sex gånger mer än Norge, Finland, Island och Estland. Nedan en samlad graf från SVT som jag lade ut igår på twitter. Den visar dock siffrorna från i förrgår när Sverige hade 2021 döda. I dag ser det ännu lite sämre ut.

 

 

Sveriges unika val att mot rekommendationerna från WHO och tvärtemot den absoluta majoriten av de utvecklade länderna i Europa, Asien, Oceanien och Nordamerika, välja målet om kontrollerad samhällsspridning för att uppnå flockimmunitet har ett högt pris i människoliv. Det innebär inte att det inte kan vara rätt rent samhällsekonomiskt och för befolkningen i stort på längre sikt. Men det är en så stor och etiskt svår fråga att Sveriges vägval självklart inte borde avgjorts av Folkhälsomyndigheten utan demokratiskt av regering och riksdag på grundval av rapporter och fakta från olika berörda myndigheter, inklusive FHM. Den slutliga avvägningen mellan olika samhällsintressen saknar FHM enligt min åsikt kompetens för att göra - det är politikens självklara roll. Det handlar om att ställa förlust av människoliv mot andra intressen, nästan som i en krigssituation. Att dessa beslut tagits över huvudet på svenska folket och oss folkvalda politiker tycker jag är extremt anmärkningsvärt.

Saken blir ju inte bättre av att ingen vet om strategin med flockimmunitet ens kommer att fungera - oroväckande siffror från Wuhan i Kina de senaste dagarna tyder på att det kanske inte fungerar alls. Nu är jag visserligen alltid skeptisk mot alla uppgifter från just Kina, jag litar inte på dem, men man kan ju i vart fall konstatera att ingen vet säkert om flockimmunitet fungerar på detta virus. Om det inte fungerar har verkligen Sverige valt en olycklig väg.

Det finns många andra synpunkter på hur Sverige hanterat krisen så här långt, men sveket mot de äldre är enligt mig det värsta. Tidigt talade FHM om att det som var svenskt fokus var att skydda de äldre och de mest smittkänsliga i vårt samhälle. Jag kan bara konstatera att de äldre just nu dör i en förfärande takt och att smittan spridits på ett flertal äldreboenden i landet. Sverige var senare än många andra länder med att införa besöksförbud på äldreboenden. Vi var sämre på att testa boende och personal inom äldreomsorg och hemtjänst, och vi har inte haft tillgång till skyddsutrustning för personalen vilket gjort att risken ökat för att personal har smittat äldre och äldre har smittat personal. Ovanpå detta kommer alltför många vittnesmål om att äldre inte alltid verkar få den sjukvård de behöver och hade fått normalt sett. Jag har inte den insyn i vården som krävs för att bedöma hur mycket det ligger i detta och hur vanligt det är, men rapporterna är så många och kommer både från både anhöriga och från ett flertal källor inom sjukvården och det gör det svårt att bara avfärda dem helt. 

Vi har helt enkelt misslyckats med att skydda de äldre mot Covid19, och vi har lyckats sämre än våra grannländer. Det är tydligt att även ansvarig myndighet (FHM) är oroad över hur många äldre som dött i Sverige jämfört med omvärlden, samt att så många avlidit totalt sett. Hur läget ser ut om en månad eller ett halvår vet ingen, men följer vi utvecklingen i Spanien och Italien kommer vi sannolikt att nå nivåer över 150 döda per dag innan det vänder nedåt - det motsvarar då de dödstal som gällde i Italien och Spanien (900-1000/dag) när det var som värst där, omräknat efter antalet invånare.

Det kommer en dag för utvärdering av Corona-krisen och det ligger framför oss. Men så här långt skulle jag beteckna resultatet av den förda politiken i Sverige som närmast en samhällskatastrof. Och min oro för vad som kommer framöver är stor. Ansvaret vilar tungt på ansvariga myndigheter, men också på den svenska regeringen som inte tagit kommandot i frågan utan helt förlitat sig på att Folkhälsomyndigheten ska hantera frågan och ta alla jobbiga beslut. I en kris kan inte en regering dra sig undan ansvar på detta sätt.

 




 

Hur mår vårdpersonalen - nu och efter coronakrisen? 

2020-04-15

Det är förfärande att se intervjuer och reportage och att läsa bloggar, facebookinlägg och videodagböcker från vårdanställda som kämpar för att hantera patienter med Covid19. Så mycket oro, utmattning och långa arbetspass. Och så mycket smärta, lidande och död man tvingas hantera. Även för erfaren IVA-personal som har vana av psykiskt påfrestande arbete ligger detta sannolikt långt över vad man utbildats för, har vana av och är förberedd på. Även inom äldreomsorg och hemtjänst finns stora påfrestningar på personalen, kombinerat med en kanske ännu större oro att man både smittar äldre och själv blir smittad på grund av att man saknar skyddsutrustning.

Än värre blir det såklart när det nu visar sig att 15% av den första grupp av vårdpersonal i äldreomsorgen i Stockholm som nu testats för Corona har antikroppar mot sjukdomen, trots att flera av dem inte upplevt några symtom. Det betyder att det finns risk att smittad personal - utan att veta om att de varit smittbärare - kan ha smittat äldre på boenden. Detta beror i så fall dels på att man inte testat personalen, men också på att rådet från myndigheterna varit att gå till jobbet om man känt sig frisk - även om en anhörig varit sjuk. Blotta misstanken hos en anställd att man kan ha råkat smitta någon äldre på ett boende är givetvis fasansfull. Nedan från SVT sent i går kväll (klicka för att läsa hela artikeln):

Att personalen inom vård och omsorg är hjältarna under den pågående pandemin är uppenbart. Men vad händer efter pandemin? Hur kommer denna viktiga personal att må då? Hur många blir utbrända, hur många kommer att må psykiskt dåligt, drabbas av depressioner eller sömnsvårigheter, och hur många kommer rent av att byta yrke? Jag känner mycket stor oro för detta - vårdpersonal må vara härdade men de är inte mer än människor. 

Självklart är det i första hand arbetsgivarens ansvar att ta hand om sin personal, stötta dem med alla slags tillgängligt stöd, samtal, rehabilitering, extra ledighet och allt vad man nu kan tänka sig. Ett nära samarbete med de fackliga organisationerna och skyddsombuden är självklart i detta arbete. Men jag tror också att vi politiker på riksnivå måste uppmärksamma detta och tillföra rejäla extra resurser för att ta hand om vård- och omsorgspersonalen efter krisen. Om vi inte tar detta på största allvar riskerar vi både sjukskriven och utbränd personal och hög frånvaro som gör arbetssituationen ännu värre för dem som blir kvar. Inom äldreomsorgen är personalläget redan ansträngt, och hur ska sjukvården klara sig med personalbrist när man går in i en mer normal verksamhet och samtidigt ska hantera de enorma köer som skapats för andra typer av behandling under corona-pandemin?

Moderaternas förslag om att omedelbart ge personalen i frontlinjen 5.000 kronor extra per månad under krisen vore såklart välkommet och ett sätt att i vart fall visa sin uppskattning på ett tydligare sätt än bara genom ord. Men det behövs också åtgärder efter krisen. Och på längre sikt måste lönerna upp inom hela vård och omsorgssektorn och hela vårdområdet måste prioriteras upp i den politiska debatten, det har blivit väldigt tydligt just nu.



 

Regeringen backade från försöket att ta makt från riksdagen 

2020-04-07

I dag står det klart att regeringen vid en lång överläggning med samtliga partiledare backade från försöket att ta makt från riksdagen. I stället gick man helt med på moderaternas förslag från i helgen, alltså att man gör en ändring i smittskyddslagen som innebär att regeringen får möjlighet att vid behov ta snabba beslut som krävs för att motverka smittspridning, men att dessa sedan omedelbart ska underställas riksdagen som då avgör om de ska får fortsätta gälla eller inte. Skrivningarna i förslget garanterar dessutom att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om saken.

Det liggande förslaget ligger i linje med de synpunkter Lagrådet framförde i går. Man anser att regeringen bör ha denna möjlighet till snabbt beslutsfattande i krisläge, men att varje beslut sedan snabbt ska överprövas av riksdagen. Moderaterna sa redan i helgen att lagrådets yttrande kommer att väga mycket tungt för vår del och det är bara att konstatera att lagrådet tyckte precis som moderaterna.

Detta innebär att oavsett vad regeringen kan tänkas besluta så blir det riksdagen som får sista ordet.

Regeringens hantering av frågan har varit under all kritik. Man stressade fram ett helt undermåligt lagförslag utan att förvarna övriga partier, och utan att motivera vad man egentligen behöver de nya befogenheterna till. Förslaget innebar ursprungligen att regeringen tog betydande del av makten från riksdagen. Man utsåg sedan remissinstanser godtyckligt och man gav remissinstanserna endast 24 timmar för att ta ställning i en så viktig fråga som rör överflyttning av makt från riksdag till regering. Det är också märkligt att det endast var moderaterna som tydligt satte ned foten ordentligt mot detta odemokratiska agerande och tidigt presenterade ett motförslag - som nu är det som också blir verklighet. V och L landade i ungefär samma kritik och de senaste dagarna har även C anslutit sig, medan SD och KD de senaste dagarna helt bytt fot från att först ha sagt ja till regeringens första förslag till att idag stå bakom moderaternas linje i huvudfrågan.

Det finns samtidigt detaljer i regeringens förslag som vi moderater inte är nöjda med, bland annat en tydlig skrivning om ersättning till drabbade till följd av regeringens beslut, samt hur reglerna ska se ut när det gäller omfördelning av läkemedel och utrustning mellan regionerna. Men eftersom alla sådana beslut nu omedelbart ska överprövas av riksdagen blir det ändå riksdagen som får sista ordet.

Vi moderater kommer noga att bevaka hur regeringen använder den nya lagen som gäller under knappt tre månader, och noga analysera de eventuella beslut som tas med stöd av lagen. Om något beslut framstår som oskäligt kommer vi att agera för att riksdagen omedelbart upphäver detta. Moderaterna kommer också att vara fortsatt vakthund för att försvara demokratin och äganderätten mot godtyckliga angrepp. 

 




  

Lagrådet och remissinstanser sågar regeringens försök att öka sin makt

2020-04-06

Ett flertal remissinstanser har under helgen totalsågat regeringens förslag att öka sin makt på riksdagens bekostnad. Flera ifrågasätter också syftet och motiven till förslaget, exempelvis Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen. De menar att regeringen måste motivera varför de befogenheter de redan har inte räcker.

Ikväll framförde även lagrådet skarp kritik. Både för att man tycker ändamålet med regeringens förslag är oklart, och för att det är oklart hur riksdagens vetorätt utformats (det krav moderaterna mfl framförde i helgen och som regeringen tog in i sista stund i lagrådsremissen). Dessutom riktas kritik mot att man bara gett remissinstanserna 24 timmar (!) på sig att yttra sig, samt att man tycker urvalet av remissinstanser var märkligt. Jag reagerade själv på att inte advokatsamfundet fick vara remissinstans i en så viktig juridisk fråga, utan fick skriva ett yttrande på eget initiativ.

Från moderat sida har vi inte fått svar på de frågor vi har om exempelvis ersättning till dem som kan drabbas av regeringens beslut, inte heller ser vi att regeringen utformat vetoreglerna på ett sätt som garanterar att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om att godkänna eller underkänna regeringens beslut i efterhand.

Vi har också konstaterat att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) enhälligt över partigränserna underkänt förslaget att regeringen ska få rätt att omdisponera medicin och utrustning mellan regionerna. Även Socialdemokraterna i SKR underkänner förslaget. I remissvaret konstateras bl.a. följande: ”SKR vill kraftfullt understryka att myndigheterna inte har kapacitet eller kompetens att hantera omflyttning av resurser mellan regioner och kommuner och att sådana åtgärder inte är ändamålsenliga för att säkerställa tillgång till läkemedel och utrustning. SKR vill betona vikten av att ansvars- närhets- och likhetsprinciperna och det geografiska områdesansvaret fortsatt ska gälla.” Det är inget nådigt underkännande.

Efter lagrådets och remissinstansernas instämmande i vår hårda kritik har flera partier bytt fot. Både KD och SD accepterade märkligt nog direkt regeringens mycket långtgående första förslag, men gör nu helt om och instämmer nu i moderaternas krav. C hade inte heller några invändningar under helgen, men det finns signaler om att man nu också kan tänka om. Både V och L har tidigare haft liknande invändningar som moderaterna, så idag finns ingen majoritet i riksdagen för regeringens förslag, inte ens det senaste reviderade.

Bollen ligger nu hos regeringen. Vill man ha möjlighet till någon form av tillfälliga ökade befogenheter i kris får man dels motivera varför det behövs och sedan utforma förslaget så att det inte tar makten från riksdagen. Ett beslut från regeringen som grundas på sådana tillfälliga bestämmelser måste omedelbart därefter underställas riksdagen för godkännande för att fortsätta gälla. Allt annat är oacceptabelt.

 




 

Demokratin måste värnas även i kristider  

2020-04-03

Efter fredagens votering var dagens stora politiska fråga i den moderata riksdagsgruppen det snabbt framkastade regeringsförslaget som vi fick torsdag kväll, där regeringen vill ta över delar av den politiska makten från riksdagen. Man menar att det kan behöva fattas snabba beslut för att bekämpa smittspridningen av corona/covid19 och att det därför inte går att ta besluten den vanliga vägen via riksdagen.

Jag kan rent spontant tycka att det är lite konstigt att regeringen kommer med detta krav på utökade befogenheter just nu med tanke på att riksdagen, inte minst denna vecka, har visat att vi på bara ett par dagar kan ta ett helt regeringsförslag genom utskott och riksdagsvotering till beslut, vilket är oerhört snabbt. Det är också något regeringen nämnt uppskattande vid flera presskonferenser. Det känns väldigt oklart vad regeringen vill ha sin nya makt till.

Min bedömning är att regeringen nu inser att man agerade väldigt tafatt i början av corona-krisen och att man överlåtit för mycket av beslutandet på myndigheter i stället för att ta politiskt ansvar. Nu vill man ta mer kontroll över situationen. Jag tror också att man nu börjar oroa sig för att man tappat kontrollen över smittspridningen och att man inser att sjukvården i delar av landet riskerar att inte kunna klara sin uppgift. Det är därför ett av syftena med regeringens förslag uttryckligen är att kunna omfördela sjukvårdsresurser mellan olika delar av landet. Och det kan nog bli nödvändigt - även om regionerna redan har ett väl utvecklat eget samarbete.

Ett annat syfte är enligt förslaget att exempelvis kunna göra tillfälliga begränsningar av folksamlingar, tillfällig nedstängning av köpcentrum, barer, restauranger, sportanläggningar, sociala och kulturella mötesplatser, transportmedel och infrastruktur, exempelvis järnvägsstationer, flygplatser och hamnar. Allt detta nämns i förslaget. Men det låter ju inte alls lika akut med tanke på att dessa verksamheter i huvudsak redan till stor del ligger nere eller är väldigt folktomma. 

Det märkliga är också att regeringen plötsligt igår kom på att man behövde en sådan här lagstiftning, och att man inte tagit upp frågan alls vid partiledarträffarna som man har varje vecka, senast för tre dagar sedan. Det är anmärkningsvärt. Om regeringen vill ha gott samarbete med oppositionen under en allvarlig kris kan man inte agera så respektlöst, utan måste se till att ha en öppen dialog med samtliga partier. 

Som alla säkert förstår finns det två vågskålar i denna fråga. Å ena sidan måste man kunna agera snabbt och resolut från politik och myndigheter för att bekämpa virusspridningen, trygga sjukvårdens resurser och försöka rädda liv. Å andra sidan får det inte bli så att vi, utöver alla andra påfrestningar på samhället, även offrar vår demokrati. I en allvarlig krissituation där det tas beslut om betydande begränsningar och ingripanden i människors liv är demokratin viktigare än någonsin. Vi moderater hanterar inte denna fråga lättvindigt och vi har tillgång till mycket kompetent och erfaren juridisk expertis i vår organisation, både i riksdagsgruppen och bland våra ledande tjänstemän. Tillsammans har vi på kort tid granskat förslaget noga och diskuterat det vid flera telefonkonferenser under dagen. 

Det förslag som nu ligger skulle ge regeringen väldigt långtgående befogenheter i alla frågor kopplade till corona-viruset (så länge besluten inte strider mot grundlagen och mänskliga fri- och rättigheter) och det skulle gälla under tre månader, vilket är en ganska lång tid. Från moderat sida tycker vi trots allt att detta möjligen kan vara befogat i det allvarliga krisläge landet befinner sig. Men det måste i så fall kombineras med en vetorätt för riksdagen att i efterhand riva upp beslut om de inte är rimliga och rättssäkra. Vi tycker därför, helt kortfattat, att regeringen bör kunna få önskat mandat att ta snabba beslut vid behov utan att fråga riksdagen, men att dessa beslut sedan måste underställas riksdagen i efterhand för godkännande. Då uppfyller vi både regeringens behov om att kunna agera snabbare vid behov, och vi garanterar samtidigt det demokratiska inflytande även om det sker i efterhand. Moderaternas förslag tryggar både regeringens handlingskraft och det demokratiska inflytandet.

Vi moderater har också en del andra frågor och synpunkter, exempelvis om rätten till ersättning om ett regeringsbeslut orsakar enskild eller företag ekonomisk skada. Även i krig ersätts statens ianspråktagande av egendom, och så måste det självklart fungera även i dagens kris. 

Moderaterna tycker slutligen det är särskilt viktigt att lyssna på vad lagrådet säger om förslaget eftersom det gäller själva kärnan i den svenska demokratin. Vi tycker att lagrådets bedömning måste väga tungt, och det gör att vi, utöver våra konkreta kompletteringsförslag och andra frågor också vill avvakta lagrådets bedömning innan vi ger slutligt besked om stöd för regeringens förslag. Jag återkommer i frågan.  

 



 

Skriver i Borås Tidning om m-förslag om lönetillägg för vårdpersonal  

2020-04-03

I dag har vi detta debattinlägg i Borås Tidning.






Jag tycker Sverige har svikit de äldre i corona-krisen  

2020-04-02

Rapporterna är tyvärr tydliga. Antalet döda i covid19/coronavirus ökar nu och det är främst de äldre som både intensivvårdas och dör. Larmen från äldreboendena är många, ett stort antal boenden har drabbats av smitta. Personalen är orolig, både för de boende som inte smittats och för sin egen säkerhet.

Från regering och ansvariga myndigheter får vi höra att Sverige har en annan strategi än andra länder, och att vårt tydliga fokus är att skydda äldre och personer i riskgrupper. Jag har flera gånger efterfrågat vilka konkreta åtgärder för att skydda dessa grupper som Sverige vidtagit, och inte minst hur det skiljer sig mot andra länder, där Sverige alltså skulle ha gått längre?

Jag menar att det faktiskt är tvärtom. Många länder har sedan länge förbjudit alla besök på äldreboenden och andra länder testar personalen inom sjukvård och äldreomsorg i större omfattning än vi gjort i Sverige. I Sverige togs ju först häromdagen beslut om att förbjuda alla besök på äldreboenden, tidigare var det bara en rekommendation (även om en del kommuner eller enhetschefer infört lokala besöksförbud). I Sverige har vi dessutom i princip avstått från all testning av personal inom äldreomsorg och hemtjänst, och någon testning av de äldre på boendena verkar inte heller ha skett. Först häromdagen, efter moderaternas krav beslutades om utökad testning, men när detta når ut till all personal inom äldreomsorg och hemtjänst återstår att se. Bristen på testning har också slitit hårt på personalen eftersom många varit hemma "för säkerhets skull" på grund av enklare förkylningssymptom. Det har gjort att färre anställda haft ansvar för fler äldre och även tvingats springa mellan avdelningar vilket självklart ökat smittspridningsrisken. Samtidigt finns säklart risk att personal med mycket lätta eller inga symptom arbetat som vanligt och därmed spridit smitta vidare bland de äldre.

Sanningen är med andra ord snarare att Sverige gjort mindre för att skydda de äldre än vad man gjort i många andra länder.

När jag hör representanter för regering och myndigheter konstatera att det är beklagligt att smittan sprids på äldreboendena, och hör dem säga att det är "ofrånkomligt" så blir jag ganska upprörd. Hade man agerat tidigare med besöksförbud och testning av personalen kunde det gjort skillnad. Det har inte heller varit brist på sådana förslag både från experter och en del av oss politiker, liksom från personal och fackliga organisationer. Min känsla idag är att Sverige svikit de äldre.

Jag framförde samma sak i sociala medier idag och har fått återkoppling från både personal och anhöriga till äldre som helt delar min syn på saken. Oron över fortsättningen när det gäller dödstal bland de äldre är enormt stor.






Hur många lämnar corona-intensivvården genom rätt dörr?  

2020-03-31

I dag på den dagliga corona-presskonferensen ställde en reporter en mycket intressant fråga som jag funderat över en tid, men inte kunnat få svar på. Han undrade hur många som lämnnat intensivvården för att de blivit bättre. Svaret från Folkhälsomyndigheten var att man inte hade någon samlad statistik över detta. Mycket märkligt tycker jag.

Media och myndigheterna rapporterar hela tiden om antalet döda i corona. Man talar också om hur många som hittills intensivvårdats under pandemin. Men man berättar inte hur många som just idag intensivvårdas, och man talar inte heller om hur många som lämnat intensivvården för att de blivit bättre. Alltså hur många som lämnat intensivvården genom "rätt dörr" (alltså inte dörren till bårhuset). Man berättar inte heller om hur många av de döda som intensivvårdats före dödsfallet, vilket också skulle vara intressant - det finns uppgifter om att personer dött i Corona på äldreboenden eller hemma utan att ha hunnit komma till intensivvård, men det är osäkra uppgifter som är svåra att kontrollera. Det hade varit bra med säkra uppgifter om allt detta.

I ett krisläge är det oerhört viktigt att redovisa alla siffror, öppet och transparent. Men också att redovisa även positiva siffror som ger en nyanserad bild och därmed stärker samhällsmoralen. Att berätta hur många som intensivvårdats och sedan blivit så bra att de kunnat lämna intensiven för en vanlig vårdavdelning vore en mycket viktig information till svenska folket. Att regelbundet redovisa beläggningen på intensivvårdsplatserna är också en viktig information - inte minst för att visa att det inte är fullt utan finns platser för dem som behöver. 






Äntligen får myndigheterna i uppdrag att utöka Corona-testningen  

2020-03-31

I dag ger alltså regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att "samordna testkapaciteten i Sverige" och arbeta för en ökad testning i Sverige. Först av personal inom vård och omsorg och andra nyckelgrupper, och sedan efterhand av mer omfattande grupper. Det är verkligen på tiden. Så här skrev jag på bloggen den 20/3:



Då fick jag höra att jag ägnade mig åt att ”ifrågasätta myndigheterna” och vissa tyckte att jag ”skulle låta experterna sköta sådant jag inte själv förstår mig på”. (Trots att WHO hade samma rekommendation). Jag stod ändå för min åsikt och drev den i sociala medier och spelade såklart även in den även internt i moderaterna. 11 dagar senare, låter det annorlunda. Nu tycker alltså både experterna och regeringen som jag och moderaterna. Nu ska man enligt dagens besked börja med omfattande testning. Först av vård- och omsorgspersonal och sedan bredare i samhället. Synd att det inte beslutades tidigare. Hade man gjort det hade man sannolikt inte haft samma skriande brist på personal inom sjukvård, äldreomsorg och hemtjänst som framhållits som ett stort problem på varje presskonferens de senaste veckorna.

Jag vet att man bör undvika politisk strid i ett krisläge, men denna fråga har regeringen vanskött på ett obegripligt sätt. Att först nu ge uppdraget till Folkhälsomyndigheten att "samordna testkapaciteten " är extremt sent, och det har medfört en enorm och onödigt stor påfrestning på personalen inom sjukvård och omsorg. Jag tycker agerandet varit anmärkningsvärt illa.






Positivt att Ulf Kristersson lyfter frågan om utvidgad corona-testning  

2020-03-30

Under nästan två veckor har jag efterfrågat en kraftigt utvidgad corona-testning för att kunna klara bemanningen av sjukvården och andra viktiga samhällssektorer. Den 20 mars skrev jag om detta på bloggen och menade då tt testning i större skala kommer bli nödvändig. Allt har den senaste veckan talat för att detta var en korrekt bedömning. Vi kan inte ha många tusen människor som är hemma från jobbet för en lätt vårförkylning "för säkerhets skull". Då kommer vård och omsorg förr eller senare att stanna. I går meddelade moderaterna att vi som parti nu driver denna linje och ganska snabbt kom signaler från regeringen om att man också vill utöka testningen. Vi får se om man kommer att enas kring denna fråga när partiledarna träffas i morgon.






Moderaterna vill höja lönen för dem som arbetar i frontlinjen mot Corona 

2020-03-30

Många öser beröm över personalen inom vård och omsorg just nu, särskild dem som sliter på intensivvårds- avdelningarna, med ambulanstransporterna och på äldreboenden med smittade boende. Initiativen är många, media uppmärksammar både de dagliga applåderna ute i samhället och att snälla människor bakar bullar till vårdpersonalen. Andra skriver omtänksamma debattinlägg i tidningarna. Allt sådant värmer såklart och jag vet att vårdpersonalen uppskattar detta mycket.

Men det räcker inte med omtanke, applåder och varma ord. Det finns två saker som personalen i frontlinjen mot Corona har rätt att förvänta sig. För det första en så säker arbetsplats om möjligt - att skyddsutrusning finns och att man inte tvingas slarva med detta på grund av tidspress, underbemanning eller materielbrist. För det andra ekonomisk kompensation för extra långa och hårda arbetspass, där inte minst den psykiska belastningen och personliga oron gör jobbet extra tungt. 

Under finanskrisen prioriterade den moderatledda Alliansregeringen vården och välfärden ute i kommunerna och fick stort beröm för detta från alla håll, inklusive från den svenska oppositionen. Och de senaste åren vi moderater i vår budgetmotion tillfört stora extra resurser till sjukvården och välfärden, vilket vi finansierat genom att spara på annat. Den svenska välfärden har varit under ekonomisk press en längre tid, och coronakrisen har nu ytterligare ökat behoven av resurser till vården och omsorgen. Regeringen har i en extra ändringsbudget skjutit till en miljard kronor. Det är ett välkommet tillskott, men långt ifrån tillräckligt.

Medarbetare inom vård och omsorg ska kunna lita på att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att hantera coronakrisen. Därför föreslår Moderaterna idag ett tillskott på 15 miljarder kronor till vården och omsorgen. Halva summan skulle gå till extra lönepåslag för personalen, ett "coronatillägg" för den personal som står i frontlinjen. Satsningen skulle möljliggöra 5 000 kronor extra i månaden för den personal som kämpar i frontlinjen med coronavirusets effekter. 

Den andra halvan av vår satsning skulle regionerna och kommunerna kunna använda för till exempel:

  • Inköp av personlig skyddsutrustning
  • Inköp av nödvändig medicinsk utrustning och testkit
  • Ökning av antalet intensivvårdsplatser
  • Att ta in alla former av extra personal som går att anställa
  • Snabbutbildning av personal

Behövs ytterligare resurser för att säkerställa att vården och omsorgen klarar av coronakrisen är Moderaterna beredda att skjuta till detta.




 

Både unga och äldre måste ta Corona på allvar!

2020-03-22

Det kommer en hel del exempel på att äldre personer tagit illa upp och känt sig utpekade i Corona-krisen för att man ber dem undvika sociala kontakter och stanna hemma. Jag tycker det är en märklig reaktion - det finns bara en enda anledning till dessa råd, det är ren omtanke - att de äldre inte ska bli sjuka, eller rent av dö. Själva har vi lyckats få alla äldre i vår omgivning att förstå allvaret och vi hjälper äldre anhöriga med matinköp, köp av medicin mm. Jag vet dock att det inte där så för andra.

Mer begripligt är det kanske att unga människor inte tar Coronahotet riktigt på allvar. Mediabilden har varit att detta främst är en sjukdom som drabbar äldre och sjuka och att risken att bli svårt sjuk för dem under 70 som inte har underliggande sjukdomar är liten, särskilt liten för dem som är under 25-30 år, och att barn i princip inte drabbas alls.

Samtidigt är bilden mycket motstridig. Både från Italien och USA rapporteras att en stor del av dem som ligger inne för intensivvård är yngre. Samma bild fick man av Magnus Oscarssons inlägg på facebook i går, där han citerade statistik från intensivvårdsregistret som presenterats av TT. Hans budskap är att en tredjedel av dem som intensivvårdas för Corona är i övrigt fullt friska yngre personer. Så här skrev han:


          

Svaret från myndigheterna var att den höga andelen unga på intensiven främst beror på att vi skyddat de äldre och att det då blir en större andel av de svårt sjuka som är yngre. Och att yngre oftast umgås med yngre varför de smittar varandra. När många unga smittas blir det också fler som blir svårt sjuka. Det är en logisk förklaring. Samtidigt är det inte en förklaring till antalet yngre som behöver intensivvård, både i Sverige och utomlands. Bilden av att unga inte behöver oroa sig stämmer i så fall inte. Än mer komplicerat blir det också när Folkhälsomyndighetens expert säger detta i en intervju i Aftonbladet. Det går ju helt emot uppgifterna som TT tog fram. Han menar alltså att alla yngre han känner till haft underliggande sjukdom:
                       

Jag bokstavligen bombarderas med synpunkter, påstådda fakta och emellanåt fantastiska konspirationsteorier om Corona. Och att oseriösa konton i sociala medier kastar fram uppgifter vars källor inte håller måttet är vardag just nu. Men här har alltså två mycket seriösa källor gett helt motstridiga besked. Den ena säger att de sjuka yngre varit fullt friska och den andra att samtliga haft underliggande sjukdom. Oerhört frustrerande tycker jag i min egenskap av riksdagsledamot. Båda uppgifterna kan inte vara rätt samtidigt.

En dag lär vi kunna utvärdera saken, se hur sjukdomen slagit mot olika grupper och vilka faktorer som påverkat att vissa blivit svårt sjuka. Men i dagsläget är väldigt mycket oklart. Jag har respekt för det, men tycker då också att både politiker, myndigheter och media ska hålla en mer ödmjuk linje och undvika att vara alltför tvärsäkra i sina uttalanden. 

I det läge som råder är mitt enda råd till alla yngre att följa råden från både Folkhälsomyndigheten och WHO. Unga måste ta Corona-hotet på allvar. De är inte odödliga, och även om yngre har lättare att klara en svår sjukdom, även om den leder till intensivvård, så är Corona en allvarlig sjukdom. Skippa festerna, skidresan och krogbesöket och följ rådet att undvika att just nu träffa äldre personer. Ring dem i stället och prata en stund! Och nu är tiden perfekt att sitta framför datorn och spela spel. För en gångs skull lär ingen klaga. En frisk skogspromenad med familjens hund eller en ensam löprunda utomhus skadar inte heller någon. 

 



 

Lite intressanta fakta om "normal" säsongsinfluensa  

2020-03-19

Det är många som försöker jämföra Corona - viruset ("covid19") med tidigare års säsongsinfluensor. Vissa menar att Corona inte är värre än en vanlig influensa, medan andra anser att den är en mycket allvarligare sjukdom och ett större samhällshot. Om man vill veta mer om tidigare års influensor, hur många som behövt intensivvård samt hur dödligheten sett ut så har Folkhälsomyndigheten bra material om detta. Jag hittade en intressant rapport från 2018 (den färskaste jag fått tag på), som ger en bra historisk bild. 



I rapporten kan man bland annat få uppgifter om hur många som totalt sett intensivvårdats olika säsonger. Man ser att olika influensor kräver olika mycket intensivvård:



Det finns också statistik över dödsfall i olika åldergrupper. Man räknar alla dödsfall som inträtt inom 30 dagar efter att man diagnosticerats för det aktuella årets influensa. Som synes varierar det ganska mycket mellan åren. Sedan misstänker jag ju att det finns ett stort mörkertal där människor avlidit utan att det tagits med i statistiken som influensarelaterat. 



Även om det är svårt som lekman att tolka medicinsk statistik tycker jag det är intressant att lägga ut dessa fakta. Av statistiken syns i vart fall tydligt att det alltid är de äldre som drabbas hårdast, samt att det varje år dör en hel del personer i säsongsinfluensa, och med stor variation mellan åren. Den som vill gräva ned sig mera i ämnet rekommenderar jag att läsa hela rapporten.

Uppdatering 20/3: Uppgifter från SVT idag säger att 65 personer hittills dött i vinterns "vanliga" säsongsinfluensa, som tydligen är ovanligt lindrig i år.





 

Svensk textilindustri nyckelaktör vid ännu en samhällskris  

2020-03-17

Under de stora skogsbränderna får två år sedan var Svenska Brandslangfabriken i Skene en nyckelaktör. Man tillverkade brandslang i princip dygnet runt för att kunna leverera det som behövdes i släckningsarbetet. 

I går fanns en glädjande nyhet om hur Sjuhärads textilindustri bistår vid en allvarlig samhällskris. I Svenljunga i min valkrets finns ACE Protection som just nu arbetar i princip dygnet runt för att förse Sverige, Europa och världen med andningsskydd. ACE Protection ägs av ett tyskt moderbolag och med anledning av de signaler vi får om att vissa länder i Europa blivit väldigt protektionistiska och försvårat export av viktig medicinsk utrustning kände jag att jag ville få mer kunskap om hur detta fungerar. Jag ringde upp vd:n på ACE, Peter Carlsson, och han ville gärna prata om saken. Han kunde meddela att man levererar väldigt mycket till svensk sjukvård just nu, samt att man har direktkontakt med Socialstyrelsen och avser att öka leveranserna av andningsskydd till svensk sjukvård ytterligare. I övrigt levererar man mycket till Tyskland och till ett antal länder runt om i Europa och övriga världen. Några hinder att leverera till Sverige upplever han inte. Jag lovade att sprida detta i alla lämpliga kanaler för att motverka felaktig ryktesspridning om saken. 

I eftrermiddag hade vi också ett extrainsatt telefonmöte med EU-nämnden där EU-minister Hans Dahlgren deltog. Jag frågade honom hur EU arbetar för att ta tag i problemet med att viss leverans till Sverige från EU av redan betalda medicinskteknisk utustning "fastnat" i respektive tillverkningsland. Dahlgren meddelade att frågan varit uppe på högsta EU-nivå och att man från EU:s ledning tydligen skickat tydliga signaler till medlemsländerna om att detta är oacceptabelt. I ett krisläge ska EU-länderna tvärtom bistå varandra i enlighet med EU-fördraget. Nu ska beställda varor vara på väg till Sverige och förhoppningsvis ska inte protektionismen inom EU förvärras.







 

Vad f-n får vi för skattepengarna?  

2020-03-15

Jag konstaterade ju i förra inlägget att många samhällskriser genom decennierna har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Vi lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.

Nu får vi återigen ett bevis på att vi inte är det. Och denna gång är det dessutom en kris som man visst kunde förutsett - vi har länge vetat att allvarliga pandemier kan hota världens befolkning. Trots detta har vi inte alls byggt upp den krisberedskap inom vården som man borde gjort.

Ansvaret för detta faller på alla regeringar de senaste 25 åren, ingen får frikort, men kanske ligger ansvaret ändå tyngre på alla de tvärsäkra "experter" och utredningar som legat till underlag för politiska beslut. Enligt min åsikt visar detta att politiken måste bli mycket bättre på att ha en helhetssyn i viktiga frågor och inte bara lita på fackexperter som behärskar ett begränsat område. Politiken kan inte huka bakom experter, det är inte det väljarna har valt oss för. De vill att politiken ska ta ansvar.

Faktum är att vi betalar världens nästan högsta skatter och ändå har inte vårdansvariga ansett sig ha råd eller möjlighet att köpa in rejäla lager av skyddsutrustning och annan medicinteknisk utrustning till våra sjukhus? Och inte ansett sig behöva tillskapa en ordentlig reserv med intensivvårdsplatser vid behov? Några stora beredskapslager av mediciner verkar vi inte heller ha, vi är väldigt beroende av import. När Apoteket slapp ansvaret att beredskapshålla läkemedel mm gick detta ansvar över på regionerna. Alla verkar dock inte ha levt upp till kraven.

Nu får vi försöka hantera situationen så gott det går, jag ska medge att jag är djupt oroad över de signaler jag får från människor som arbetar i vården. Bara att hoppas att vi klarar av att ge den vård som kommer krävas för att rädda liv.

När Coronakrisen en dag är över måste vi stärka den svenska krisberedskapen betydligt. Politiken måste ta detta på riktigt stort allvar för första gången på kanske 30-40 år. Det handlar såklart om att ha mer inhemsk produktion av livsnödvändig medicinsk utrustning och materiel, eller att tillverkningen i vart fall finns i vårt närområde exempelvis i samarbete med grannländer. Alternativt att tillverkning kan startas upp i akuta lägen genom omställning av befintlig industri. Det handlar om bättre lagerhållning av både materiel och mediciner, vilket visserligen kostar pengar men som man inte kan pruta på om man tar ansvar för sitt land och dess invånare. Det handlar om att snabbt kunna öka bemanningen inom sjukvården i en kris, men det förutsätter samtidigt att man har en tillräcklig bemanning i normalläge. Att förlita sig på leveranser från Kina eller hjälp från EU har visat sig vara ganska aningslöst, och att ha en extremt slimmad sjukvård utan marginaler är katastrofalt i ett medicinskt krisläge. Att vården har en fantastisk personal hjälper föga när de inte har utrustningen och bemanningen som behövs för jobbet.

Jag upprepar envist mitt mantra om prioritering. Om Sverige skär ned på världens högsta bistånd per capita, minskar satsningarna på meningslösa klimatåtgärder, stryper asylmottagandet till ett minimum, lägger ned en massa onödiga myndigheter, skär i onödiga subventioner och slopar en massa statsbidrag till odemokratiska organisationer, genustrams, "värdegrundsarbete" och provocerande kultursatsningar så finns det högvis med miljarder för att rusta upp Sveriges tre största bristområden - sjukvården, kommunerna och polisen/rättsväsendet.

Det är bara att trycka på knappen och börja. Och detta kommer jag att slåss för så länge jag fortsätter som riksdagsledamot.

 



 

Äntligen lite välkommen beslutsamhet från regeringen  

2020-03-11

Beskedet nyligen om att regeringen skyndar på lagförslaget om korttidsarbete (att företag kan minska de anställdas arbetstid som alternativ till uppsägning, och där staten, den anställde och företaget delar kostnaden) var välkommet och något många partier, näringsliv och fackliga organisationer länge efterfrågat.  

I dag följdes det av ett beslut om att tillfälligt slopa karensavdraget vid sjukdom, samt att staten betalar sjuklönekostnader från första dagen. Det var något som efterfrågades av moderatledaren Ulf Kristersson vid en presskonferens i morse, där han meddelade att moderaterna är beredda att utöka systemet med smittbärarpenning, bestämma att staten tillfälligt tar över arbetsgivarnas sjuklöneansvar och att karensdagen tillfälligt slopas. Moderaterna är öppna för att diskutera vilken som är den mest effektiva lösningen. Det viktigaste är att snabbt få detta på plats för att försvåra smittspridningen och att begränsa effekterna på arbetsgivarna och därmed jobben. För företagen är det viktigt att inte snabbt ökade sjuklönekostnader blir ännu en ekonomisk börda när efterfrågan på produkter och tjänster faller.

Men dessa två beslut räcker inte på långa vägar för att rädda företag och jobb. Det krävs mycket mera och moderaterna presenterade en rad förslag igår - förslag vi hoppas regeringen vill samtala om.

Utöver åtgärder för att skydda företag och jobb behövs uppenbarligen också skärpta åtgärder för att försöka minska smittspridningen. Att som i Norge och flera andra länder förbjuda större sammankomster är en möjlig åtgärd. Det finns en hel del att säga om hur Sverige agerat hittills, både från myndigheter och regering. Inte minst undrar man ju lite allmänt varför Sverige tagit helt motsatta beslut mot andra närliggande länder, och inte minst varför en del beslut dröjt i veckor efter att andra länder tagit motsvarande beslut. Det behöver såklart inte vara fel, men det vore ändå intressant att få veta hur man resonerat. 

Det är också uppenbart att sjukvården är mycket ansträngd på sina ställen och att det också börjar bli brist på viktig utrustning och materiel. Det var en annan sak som Ulf Kristersson lyfte på presskonferensen idag. Tillgången till munskydd, plasthandskar och handsprit börjar exempelvis bli en kritisk faktor på vissa håll inom sjukvården. Materialfrågan måste nu prioriteras på nationell nivå – och inte bara ute i regionerna.

Att begränsa större folksamlingar är en annan åtgärd som prövas i andra länder, exempelvis Norge. Hur regeringens ansvarige - socialminister Lena Hallengren (S) kunde gå ut och säga att regeringen är förhindrad att ta beslut om att begränsa stora folksamlingar är en gåta. Det framgår ju tydligt i lagstiftningen att regeringen har en sådan rätt. Att ansvarigt statsråd i ett så här allvarligt läge inte ens vet vad regeringen för göra eller inte får göra är såklart ytterst anmärkningsvärt. Vänstra citatet är från SVT:s nätsida. Det högra är från min riksdagskollega Hanif Balis blogg. Och han har rätt - den paragraf han åberopar finns alltså i 2 kapitlet i Ordningslagen. Regeringen hade alltså inte alls behövt vänta på förslag från Folkhäsomyndigheten.
  
  

Hanif Bali fick i sin tur uppenbarligen sin information från vår biträdande kanslichef på riksdagskansliet, Per Claréus, som twittrat om saken. Han var tidigare domare på Svea Hovrätt. Hög juridisk kompetens är en stor tillgång på moderaternas riksdagskansli. Man tycker ju att man borde ha samma kompetens på regeringskansliet?

Just nu måste allt fokus ligga på politisk samling för att ta viktiga och nödvändiga beslut för att minska smittspridningen, rädda liv och förebygga allvarliga ekonomiska konsekvenser av smittspridningen. Men när sedan krisen lagt sig får vi återkomma till det politiska ansvaret för det som inte fungerat som det ska. Det lär enligt min bedömning sannolikt behövas någon form av utvärdering eller kommission som tittar på hur den svenska beredskapen fungerat och hur regeringen och dess myndigheter agerat. Vi måste lära av det som inte fungerat och se till att höja den svenska beredskapen för liknande händelser i framtiden. Och inte minst behöver vi prioritera om i statens budget så att större fokus läggs på stora samhällsviktiga satsningar som sjukvård, rättssamhälle och krisberedskap, och mindre på mindre viktiga saker.






Coronaoron växer  

2020-03-10

Efter att det nu konstateras att ytterligare 60 personer i Stockholm smittats, varav flera misstänks inte ha träffat någon som varit i smittade områden utomlands, börjar läget bli allvarligt. Totalt i landet finns nu 325 fall, varav 207 i Stockholm.

Man kan bara konstatera att myndigheternas prognoser och modeller för denna smittspridning inte hållit alls och att man trots omfattande och gedigen smittspårning av mycket kmompetent personal ändå inte hittar alla fall - precis som experter varnat för.

Hur man ska agera nu vet jag inte. Men det känns i vart fall som om det är dags att genomföra betydligt mer omfattande åtgärder för att förebygga allmän spridning i Sverige. Folkhälsomyndigheten har nu gått ut med att det är "mycket hög risk" för allmän spridning i landet, och då förväntar man sig ju också att regeringen och myndigheterna ska agera kraftfullt.






Otydliga myndighetsbesked i en kris kan skapa mer oro än själva krisen 

2020-03-02

Jag är oerhört imponerad av alla kompetenta personer som arbetar inom de myndigheter och regioner som arbetar med Coronaviruset.  Inte minst alla dem som arbetar med att kartlägga smittkedjor och analysera prover. Tyvärr fungerar inte kommunikationsavdelningarna lika bra.

Den senaste veckan har vi tyvärr sett flera fall av otydlighet och oklar information som sprids från våra myndigheter om Coronavirusets framfart och lämpliga åtgärder mot detta. Ett exempel är att man inte varit samkörda med regionernas sjukvård och därför inte kunde ge exakta korrekta uppgifter i helgen om antalet smittade, utan ändrade sig fram och tillbaka. Och idag meddelar Folkhälsomyndigheten att man vill överväga att stoppa direktflyg från iran - trots att man så sent som igår kväll sa i nyheterna att det var en meningslös åtgärd.

   

Ett annat exempel är att man lämnat otydliga rekommendationer gällande elever i skolorna, där man exempelvis i går gick ut med ändrade rekommendationer för att de första varit otydliga. Det har också kommit klagomål från skolor att man inte kunnat får tillräcklig vägledning. När jag lyssnade på nyhetsinslag och Agenda igår kväll blev jag inte mycket klokare på vad man egentligen menar. Få känslor blir så starka som när föräldrar oroar sig för sina barn. Och eftersom man ser hur man exempelvis i Japan (som har en kunskapsnivå och kompetens i frågorna som rimligen ligger på svensk nivå) stängt alla skolor för att stoppa risken för smittspridning så undrar många varför Sverige gör tvärtom. Jag har inte kompetensen att avgöra vad som är rätt eller fel, men ansvariga myndigheter måste vara extremt tydliga och pedagogiska i ett sådant läge.

Samtidigt har regeringen varit väldigt svag när det gäller att visa tydligt ledarskap när människor känner oro. Statsministern kunde exempelvis kallat till presskonferens, precis som man gjort i ett flertal andra länder, men detta har vi inte sett något av. Och det extra krismötet mellan myndigheterna sker alltså idag - när det allvarliga läget redan pågått under lång tid.  

Jag har stor respekt för att det kan bli rörigt när det inträffar en allvarlig krissituation eller samhällshändelse, men svenska myndigheter begår nu kardinalfelet i ett krisläge - man ger olika eller motstridiga faktauppgifter och ändrar tidigare rekommendationer utan att något egentligen förändrats i sak. Samtidigt som regeringen och statsministern inte visar ledarskap. Detta skadar tilltron till samhället oerhört och det kan i sin tur skapa större oro bland befolkningen än själva krishändelsen i sig. 

Hur utvecklingen blir framöver kring Coronavirusets spridning och följderna av detta vet ingen idag. Men en sak kan vi återigen lära oss - både regering, myndigheter och regioner/kommuner behöver utveckla sitt sätt att kommunicera och bli bättre på att förklara pedagogiskt varför de landar i en viss rekommendation eller tar ett visst beslut. Och de faktauppgifter man lämnar måste vara både dubbel- och trippelkontrollerade. Om man har studerat krishantering det allra minsta vet man att detta är grunden för att skapa lugn hos befolkningen i en allvarlig situation. 





 

Sätt alla ankommande resenärer från smittade områden i karantän! 

2020-02-28

I går konstaterades alltså ytterligare en handfull fall av coronasmittade personer i Sverige. En av dessa var en resenär som kommit med flyg till Stockholm från ett Coronasmittat område, Milano, därefter tagit flygbuss och tåg vidare till Göteborg. På vägen har personen sannolikt smittat ett antal andra och nu pågår en enormt omfattande kartläggning för att hitta de som smittats. De som utför dessa kartläggningar är professionella och det finns inget annat att göra i detta läge. Ingen kritik mot dem således.

Men om personerna på det aktuella flygplanet i stället hade satts i karantän direkt vid ankomst till flygplatsen så hade mycket arbete och fortsatt smittspridning kunnat undvikas. När nu UD rekommenderat att man ska undvika resor till vissa områden kommer det förhoppningsvis att respekteras. Om man då ändå reser iväg borde man göra det med vetskap om att man kommer att sättas i karantän när man kommer tillbaka. Att helt stoppa alla flyg från vissa områden känns däremot väldigt drastiskt - människor som varit på resa måste rimligen kunna komma hem. 

Scanning av alla passagerare på flygplatserna är däremot sannolikt varit ganska meningslöst eftersom inkubationstiden verkar kunna vara upp till två veckor eller mera, och det gör att man riskerar att missa många smittade om man bara gör en kontroll på flygplatsen. Bättre att sätta passagerarna i karantän och göra provtagning ordentligt. 

När vi fick den stora dragningen på EU-nämnden den 12 februari med socialministern, Folkhälsomyndigheten och Smittskyddsmyndigheten fick vi bland annat besked om att Coronaviruset klassats som samhällsfarlig sjukdom, samt att det medför att man kan sätta personer i karantän, även mot deras vilja. Det finns ju olika sätt att åstadkomma detta. Det första fallet i Sverige, kvinnan i Jönköping, valde själv karantän i sin bostad på eget initiativ. Det är givetvis det enklaste - om samtliga personer i ett hushåll befinner sig på ett ankommande plan är det ju bara att se till att de får egen transport till den egna bostaden och sedan stannar de där i två veckor, genomgår provtagning och får mat och förnödenheter levererade till dörren. Smittskyddsersättning (alternativ till sjukpenning) utgår om man inte kan arbeta på grund av att man måste sitta i karantän, det finns redan regler för detta. För personer som kommer ensamma med ett flygplan och bor tillsammans med andra i sin bostad borde man kunna erbjuda ett hotellrum i två veckor, alternativt använda andra rimliga lokaler av god standard för karantänboende. Även här givetvis med provtagning, mat och service och allt vad man kan behöva för två veckors karantän, smittskyddsersättning om man förlorar arbetsinkomst. Kostnaden blir sannolikt mycket lägre än om smittspridningen ökar i samhället. 

Att däremot låta flygplan efter flygplan anlända från exempelvis Milano, Teheran, Sydkorea eller Wuhan-provinsen i Kina, och bara låta resenärerna promenera ut ur planet, blanda sig med människor på flygplatsen, på flygbussen, på tåget och sedan på arbetsplatser, skolor och i butiker och restauranger, för att i efterhand försöka kartlägga resvägar och kontakter när någon upptäcks ha blivit smittad känns otroligt ineffektivt om man verkligen på allvar vill stoppa en smittspridning. Fortsätter vi på den inslagna vägen får vi nog snarast inse att vi inte kommer kunna stoppa smittan i Sverige utan får leva med att den finns här och att ganska många kommer bli sjuka. Det kanske inte innebär någon stor samhällskatastrof, men det kommer att kosta ett antal onödiga dödsfall, mycket lidande för svårt sjuka, stor belastning på sjukvården och stora kostnader för sjukskrivningar och produktionsbortfall. Om detta är regeringens och myndigheternas val bör man vara öppen och ärlig och säga det. Inte låtsas som att man har läget under kontroll - för det kan man omöjligen ha. Nu kommer plan efter plan från smittade områden och våra myndigheter låter alla passagerare röra sig fritt i samhället. 

Att klassa en sjukdom som samhällsfarlig och därmed göra det möjligt att sätta personer i karantän, men utan att sedan använda detta verktyg känns oerhört märkligt. 




 

Var finns det politiska ledarskapet när oron sprider sig för Coronaviruset?

2020-02-27

För ett par veckor sedan (den 18/2) skrev jag ett blogginlägg med anledning av Coronavirusets spridning, och funderade över hur vår beredskap egentligen ser ut inom sjukvård, medicinförsörjning mm. Den senaste veckan har väl i princip allt gått åt fel håll, viruset har nu spridit sig i samtliga världsdelar och i ett flertal länder rapporteras ett stort antal fall. Även i Sverige tillkommer nya fall, och nu ikväll meddelar TT att fem nya svenska smittade har påträffats. 

För den vanlige medborgaren är det inte lätt att veta vad man ska tro. På ena kanten finns medias försök att på sedvanligt sätt skrämma upp befolkningen genom stora mörka katastrofrubriker, allt för att sälja fler tidningar och klick på nätet. Visst stöd för mörka scenarier kommer också från personer med koppling till sjukvården. På den andra kanten finns en numera ganska ifrågasatt myndighetsapparat och politisk ledning som verkar ha som huvudmål att lugna ned befolkningen med lugnande ord om att risken för smittspridning är liten och att vi oavsett har god beredskap och tillräckliga resurser inom sjukvården för att hantera ett stort virusutbrott. Frågan är om någon tror på detta? 

För egen del tycker jag inte det finns anledning till vare sig panik eller naivt förnekande av det allvarliga läget. Ungefär så här är min bild idag efter att ha tagit del av det mesta som finns att läsa från den medicinska expertisen:

* Hittills har ca 85.000 personer konstaterats smittade runtom i världen. Sannolikt är antalet dock betydligt större eftersom många får ringa eller inga symptom och därför inte uppsöker sjukvård för provtagning. De kan däremot sannolikt smitta andra även om de själva saknar symptom
* Inkubationstiden verkar variera kraftigt, från en eller ett par dagar till 14 dagar eller kanske mera
* Av de smittade finns 78.500 i Kina, drygt 17.500 i Sydkorea, drygt 500 i Italien, 245 i Iran och 189 i Japan Smittade personer har hittills upptäckts i 49 länder, på samtliga sex kontinenter
* Av dem som smittats har hittills totalt ca 2.800 personer avlidit och drygt 35.000 har friskförklarats
* Av de hittills ca 3.000 som konstaterats smittade utanför Kina har 34 avlidit 
* Av dem som smittas i Kina fick vi uppgifter från Folkhälsomyndigheten att ca 80% inte behövt uppsöka sjukvården, utan får lindriga symptom, typ vanlig förkylning, eller ibland inga symptom alls
* Av dem som uppsöker sjukvården behöver en mindre del intensivvård. Hur stor andel finns det olika uppgifter om, men jag har sett uppgifter om 5% av antalet smittade, dvs 25% av dem som uppsöker sjukvården. Men har även sett både högre och lägre siffror. Beror nog på vad olika länder menar med "intensivvård"
* Dödligheten är mycket låg i yngre åldrar (tiondelar av procent) för att öka till 7-8% för personer över 80 år. Totalt har man tidigare gett uppgifter om 2-3% dödlighet i relation till antalet konstaterade fall. Men eftersom många som smittas inte uppsöker sjukvård för att de saknar symptom, och därmed inte testas, så är antalet smittade sannolikt betydligt större och då är även andelen som avlider lägre
* Det är också skillnad på sjukvårdens kvalitet i olika länder och därmed även dödsfallsrisken. I takt med att sjukvården blir bättre på att identifiera viruset och hitta rätt motmedel så tror man också att dödligheten ska minska 
* De som avlider har ofta även andra allvarliga sjukdomar som gör dem mer känsliga för viruset 

Min slutsats är att läget är allvarligt, även om jag tar avstånd från överdriven panik. Min fundering är främst hur svensk sjukvård skulle klara ett större utbrott med stort behov av intensivvårdsplatser. Det är ju redan brist på vårdplatser och personal. Antal att 2.000 personer skulle smittas i Sverige och att 100 av dem behöver intensivvård. Det är inte ett särskilt dramatiskt scenario. Skulle vår sjukvård klara av att lösa detta? Och skulle man tvingas prioritera bort andra patienter med andra allvarliga sjukdomar?

Andra allvarliga effekter utöver sjukvård och risk för dödsfall är samhällsekonomiska. Mycket talar för att viruset redan bromsat ned världskonjunkturen. Företag runt om i världen, även i Sverige, stänger fabriker och kontor för säkerhets skull, insatsvaror från Kina kommer inte fram, samtidigt som människor sjukskriver sig eller går i frivillig karantän. Detta minskar snabbt farten i ekonomin. Börserna faller också dramatiskt, vilket slår direkt mot sparande och i en förlängning även mot pensionerna. Risken är också att arbetslösheten ökar från dagens redan höga nivåer för att vara i en högkonjunktur. Och till detta kommer ökade samhällskostnader för sjukvård, provtagningar och olika åtgärder mot viruset.

I detta allvarliga läge efterlyser man politiskt ledarskap. Man hade ju exempelvis kunnat tänka sig att landets statsminister uttalar sig officiellt? Både för att inskärpa allvaret, men också för att förebygga panik? Och man kunde kanske förvänta sig att han skulle meddela svenska folket att man har en plan för att hantera ett kaotiskt läge om åtskilliga tusentals svenska smittas och sjukvårdens resurser inte räcker till?  Men jag har knappast hört något alls under den långa tid som frågan stått högt på dagordningen. I dag ska man tydligen ha bestämt på regeringssammanträdet att aktivera det så kallade Krishanteringsrådet som kallades in senast under de omfattande bränderna sommaren 2018. Jag är förvånad över att man inte gjort det redan tidigare. Och något uttalande från statsministern har vi ännu inte sett till. Det politiska ledarskapet lyser återigen med sin frånvaro.





 

Hur är Sveriges krisberedskap när det gäller sjukvård och medicin? 

2020-02-18

Den senaste tiden har Coronaviruset återigen gett oss anledning att fundera över den svenska beredskapen när det gäller dramatiska händelser som snabbt ökar behovet av sjukvård och vårdplatser. Jag möter dessa frågor bland annat i EU-nämnden, och berättade ju om vårt exrainsatta möte om Coronaviruset förra veckan. Min bild av både folkhälsomyndigheten, smittskyddsmyndigheten, EU:s smittskyddsmyndighet (som ligger i Solna) och det internationella samarbetet via Who och EU imponerade faktiskt. Men när jag talar med sjukvårdspesonal får jag samtidigt en obehaglig känsla för den svenska beredskapen OM saker utvecklas på ett sätt vi idag inte hoppas och tror. Redan idag är sjukvården hårt ansträngd på många ställen, antalet sängplatser är begränsat och personalbristen stor. Detta gäller även akutvården.

När jag talar med vänner och bekanta, liksom följer debatten i sociala medier och läser insändare och ett och annat mail som kommer i min mailbox så inser jag att det är ganska många som funderar över detta, även om man själv är frisk och inte arbetar inom vården. Kan man lita på att allt fungerar om man blir svårt sjuk samtidigt som många andra blir sjukla samtidigt? Kommer det att finnas tillräckligt med vårdplatser, vårdpersonal, medicin och medicinteknisk utrusning för operationer, provtagning mm?

När man dessutom vet att Kina tydligen står för tillverkningen av 97% (!) av all medicin i världen blir man ännu oroligare. Vad händer om Kina lamslås av en omfattande epidemi med många miljoner drabbade och behöver massor av någon viss sorts medicin själva? Vilken möjlighet har man då av att exportera samma medicin till andra länder? Och vad gör vi om vi inte kan importera samtidigt som vi har en allvarlig epidemi?

För mig handlar detta främst om att säkra en tillräcklig svensk beredskap genom att försäkra sig om att det finns extra personalresurser och vårdplatser vid speciella behov, men också om att bygga upp tillräckliga lager av utrustning och mediciner. Hur detta ser ut idag vet jag inte, men bara detta att jag får signaler om oro från personer som är insatta i frågan gör att jag tänker fördjupa mig mer i detta.

Samtidigt kan man ju konstatera att även annan försörjning hotas av "just-in-time-systemet" i en krissituation. Allt från livsmedel och drivmedel till insatsvaror för den svenska industrin. Sverige har inte råd att vara naiva i denna fråga och både politik och näringsliv måste ta problemet på allvar. Att förbättra lagerhållning av viktiga varor är trots allt en billig försäkring om man jämför med alternativet.

Jag har många frågor, men inga direkta svar. Mer än att hela vårt samhälle på alla nivåer måste ta frågan på allvar.

 





Extrainsatt möte i EU-nämnden angående Coronaviruset

2020-02-12

I dag deltog jag i ett möte med EU-nämnden inför ett extrainsatt möte i Europeiska Rådet i morgon med anledning av den allvarliga utvecklingen när det gäller Corona-viruset.  Via telefon hade vi kontakt med socialminister Lena Hallengren (S) i Bryssel, och i sammanträdesrummet fanns både representanter för Folkhälsomyndigheten och medarbetare från socialdepartementet.

Utan att röja alltför mycket som sades på mötet känns det ändå som om Sverige har hyfsad koll på läget och att det internationella samarbetet fungerar ganska bra. WHO har personal på plats i Kina och inom EU samarbetar ländernas folkhälsomyndigheter och smittskyddsmyndigheter med EU:s eget smittskyddsorgan. En viss oro framfördes från oss ledamöter över om man verkligen kan lita på den statistik vi får från Kina, men Sveriges regering och våra myndigheter förlitar sig inte på dessa siffror utan de officiella siffrorna från WHO.

Jag ställde själv frågor kring när och hur provtagning sker av resenärer som kommer till Sverige från Kina. Vi har ett antal reguljära flyglinjer till Kina och även om antalet resenärer minskat så är det fortfarande många som reser, och hittills har ju alla smittade i Europa antingen varit personer som besökt Kina eller personer som smittats av tidigare Kinabesökare. Svaret från Folkhälsomyndigheten var intressant. På grund av den osäkra inkubationstiden som kan vara allt från något dygn till många dagar så vet man inte om någon är smittad förrän lång tid efter besöket i Kina. Om man gör automatisk provtagning på alla medför det en falsk trygghet - man kan vara symptomfri när man kliver av planet men bli sjuk några dagar senare. I stället ligger fokus på att informera alla resenärer och få den som efter ett besök i Kina får förkylningsliknande symptom att frivilligt omedelbart söka upp sjukvården. Jag kan inte annat än säga att det låter vettigt. Det är också ett faktum att smittspridningen inom Europa inte tagit fart utan det är fortfarande bara enstaka fall.

I övrigt fick vi en massa intressant in formation om smittspridning och symptom. Det mest intressanta var kanske att av alla som smittats av Coronavirus i Kina så är det bara 15-20% som behöver sjukhusvård och av dem endast en mindre del som behöver intensivvård. Många smittade får bara lindriga eller normala förkylningssymptom och blir friska av sig själva. Det är viktigt att ha med sig denna bild när domedagsbilder sprids i media.

Själv följer jag denna länk från Johns Hopkins University som illustrerar den officiella rapporteringen av Coronavirusets spridning och hur många som smittas och avlider och hur detta fördelas mellan olika länder.

Man ska ta virusspridningen på största allvar, men inte heller i denna fråga vinner man något på den panik som bland annat våra medier gärna målar upp för att sälja några extra lösnummer. Det viktigaste är kanske att ta lärdom av varje virusutbrott för att ha beredskap nästa gång det händer.