Blogg juni 2016

Förslag om reducerat överskottsmål och tak för statsskulden

2016-06-30

Socialdemokraternas utspel om att helt avskaffa överskottsmålet och den nu förda politiken att öka statsskulden mitt under en högkonjunktur för att täcka löpande utgifter har fått hård kritik, inte minst från oss moderater. Vi anser att det är viktigt med ett mål att statens budget ska gå med överskott över en konjunkturcykel, och att det också behövs en spärr för statens skuldsättning.

I dag föreslår den blocköverskridande överskottsmålsutredningen att staten ska behålla ett överskottsmål på en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel (jämfört med dagens 1 procent). Finanspolitiska rådet får en uttrycklig uppgift i sin instruktion att årligen bedöma om det föreligger en avvikelse från överskottsmålet. Vid en målavvikelse från överskottsmålet ska regeringen i budgetpropositionen presentera en trovärdig plan för återgång till överskottsmålet, som bör vara tidsatt och i normalfallet inledas budgetåret. För att stärka det finanspolitiska rådets oberoende införs en valberedning för val av rådsmedlemmar, där ledamöter från riksdagens finansutskott ingår.

Samtidigt föreslås ett helt nytt instrument, ett s k skuldankare, som innebär att statsskulden (räknat enligt de sk "Maastrichtreglerna) får vara högst 35 procent av BNP plus eller minus fem procentenheter. I dag är statsskulden cirka 40 procent av BNP. Om Maastrichtskulden avviker med mer än 5 procent av BNP från skuldankaret ska regeringen lämna en särskild skrivelse till riksdagen och redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur man avser att hantera denna.

Förslaget ligger i linje med moderaternas krav och skapar en stabilitet i den ekonomiska politiken framöver. Det skickar också en signal till regeringen att man inte i längden kan fortsätta öka statsskulden från dagens nivå för att betala löpande utgifter. De nya reglerna ska börja gälla 2019 och utvärderas vart åttonde år.

Moderaterna är ett av partierna bakom överenskommelsen och rent ideologiskt tycker jag det känns bra att minska överskottsmålet, särskilt när det kombineras med införandet av hårdare kontroll av statens skuldsättning. Ett alltför stort överskottsmål medför ju i praktiken att staten överbeskattar invånarna i onödan för att samla pengar i statens kassa. Bättre att den som arbetat ihop pengarna får avgöra hur de ska spenderas. Samtidigt är det klokt att inte överskottsmålet avskaffas helt - det är en viktig signal att statsfinanserna ska gå med överskott, om än ett begränsat sådant. Dagens förslag känns därför som en rimlig avvägning.




Moderaterna vill ta krafttag mot missbruk av arbetstillstånd

2016-06-30

Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU har bidragit till bättre kompetensförsörjning och ökade möjligheter för företag att växa och anställa. Samtidigt förekommer dåliga villkor, falska anställningar och handel med anställningsavtal, oftast i samband med mindre kvalificerade jobb. Den 16/6 bloggade jag om problemen med missbruk av arbetstillstånd och menade att vi kanske måste ta ett steg tillbaka om vi ska kunna stävja detta. Även om Alliansens reform med enklare regler för arbetskraftsinvandring i grunden är något väldigt positivt är det oacceptabelt om reglerna missbrukas.

I dag kommer moderaternas svar på detta växande samhällsproblem:

• Inför direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Genom direktåtkomst till uppgifter som vilken inkomst arbetstagaren har samt antal anställda i verksamheten, omsättning, resultat, inbetalda skatter och avgifter kan Migrationsverket kontrollera att regelverken efterlevs på ett mer effektivt sätt.

• Förstärkta åtgärder inom Migrationsverket mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Vi vill se ett särskilt regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring utifrån gällande regelverk. Kontrollen av exempelvis arbetstillstånd bör fortsatt särskilt riktas mot branscher där erfarenhet visar att det förekommer missbruk, till exempel i samband med mindre kvalificerade jobb.

• Inför ett nytt brott – arbetskraftsmissbruk. I den nya brottsrubriceringen ska ingå handlingar på området som redan i dag är kriminaliserade. Vi är även beredda att utöka det straffrättsliga området. Vi vill se över straffen för befintliga straffbelagda handlingar i skärpande riktning. Vi vill även se hur andra sanktioner såsom näringsförbud eller företagsbot kan användas i ökad utsträckning.




Inte ens britterna kan äta kakan och samtidigt ha den kvar

2016-06-30

Brittiska premiärministern David Cameron hävdar att det var den omfattande arbetskraftsinvandringen av utländska gästarbetare från andra EU-länder som avgjorde den brittiska folkomröstningen och fick en majoritet av de röstande britterna att vilja lämna EU. Det är en analys han delar med många politiska bedömare som uttalat sig både före och efter folkomröstningen.

Många britter är samtidigt övertygade om att man ska kunna få samma villkor som idag när det gäller frihandel och andra fördelar som EU-medlemskapet ger idag även efter att man lämnat EU.

Samtidigt sade EU:s övriga 27 regeringschefer i går att en förutsättning för ett generöst avtal mellan britterna och EU är att britterna respekterar EU:s fyra friheter - fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital. Detta är inte förhandlingsbart för EU:s del.

Det kan alltså bli så att britterna inte får några handelsavtal alls med resten av EU om man står fast vid att man inte accepterar arbetskraft från andra EU-länder. Detta skulle sannolikt vara omöjligt för britterna att acceptera eftersom det skulle medföra en djup ekonomisk kris för hela den brittiska industrin och tjänsteexporten och därmed en kraftigt ökande arbetslöshet. Man blir då tvungen att trots allt acceptera de fyra friheterna, inklusive rörligheten för arbetskraft. Och den fråga som var viktigast för folkomröstningen faller därmed och blir oförändrad för att britterna inte har något val. Man har då röstat för utträde ur EU alldeles förgäves - det enda man lämnat är sitt inflytande över EU:s beslut. På köpet har man väckt frågan om Skottlands självständighet på nytt, och risken att Storbritannien faller sönder är en realitet.

Till skillnad från många andra tror jag inte att Brexit kommer att leda till vare sig jordens undergång eller ekonomisk kollaps i Europa. Man hittar alltid nya lösningar och nya vägar när man måste och när krutröken lagt sig. En hel del verksamheter kommer med tiden att lämna London för andra länder och det kommer att vara negativt för britterna. Men verksamheten och handeln upphör knappast - den tas bara över av andra. Resultatet kan dock bli väldigt förvirrande och chockerande för de britter som trodde att man både kan äta kakan och ha den kvar. För det kan man som bekant inte.




Skrämmande vittnesmål från EU-parlamentet

2016-06-30

Moderaternas EU-parlamentariker Christofer Fjellner lämnar skrämmande vittnesmål från EU-parlamentets extrasession i tisdags efter den brittiska Brexitomröstningen.

Fjellner konstaterar att det nu är många som gräver skyttegravar i stället för att tänka konstruktivt och balanserat. En av de mest skyldiga är kommissionens ordförande Juncker som enligt Fjellner "varit en belastning i hela den här processen" kring britternas omröstning. "Varje gång han öppnat munnen har han gett lämn-sidan vatten på sin kvarn" menar Fjellner. I tisdags fortsatte han att håna de brittiska EU-ledamöterna och frågade vad de gjorde i salen. Trots att de självklart är i sin fulla rätt att vara där så länge inte britterna formellt sett lämnat EU.

Fjellner berättar också om hur ledarna för den liberala gruppen respektive socialistgruppen talade om allt de nu äntligen skulle kunna göra när britterna lämnar EU, allt ifrån att inrätta en EU-regering och en EU-armé till att föra upp sociala frågor på EU-nivå och göra EU till en transfereringsunion. Den signal det sänder till Farage, Le Pen och de andra populisterna är att de haft rätt hela tiden i sina varningar om vart EU är på väg. "Och när liberalerna och socialisterna dessutom med en resolution agerar för att kasta ut britterna med huvudet före driver de in en kil mellan britterna och EU som kan få svåra följdverkningar i framtiden" skriver Fjellner.

Den nämna resolutionen innebär att EU-parlamentet kräver att brittiska EU-parlamentsledamöter fråntas allt ansvar och alla befogenheter, att britterna inte längre ska få ha någon EU-kommissionär, att britterna omedelbart måste lämna EU och man kräver dessutom fördragsändringar med mer överstatlighet. Tonen i resolutionen är aggressiv och direkt fientlig enligt Fjellner. Av blogginlägget framgår dessutom att delar av förslagen direkt strider mot EU:s fördrag - britterna har givetvis rätt att ha full representation med ledamöter och kommissionär så länge man inte formellt lämnat EU.

Hur röstade då de svenska EU-parlamentarikerna? Jo - alla ledamöter från S, MP, C och L valde att stödja resolutionen! Helt sanslöst att man ställer upp på detta, och mycket bra att Christofer Fjellner uppmärksammar oss på detta. Och all heder till våra moderata EU-parlamentariker som hade modet att inte följa strömmen, trots att stora delar av den konservativa EPP-gruppen också stödde resolutionen. Vilka parlamentariker vi röstar in i EU-parlamentet har faktiskt betydelse!

Jag upprepar det jag skrev förra veckan. EU står vid ett vägskäl just nu. Går man vidare mot mer överstatlighet, EU-regering, EU-skatter, EU-arme och liknande lär folkomröstningar för att lämna EU krävas i många länder. Det kommer att leda till EU:s undergång. Väljer man i stället ödmjukhet och återgång till EU:s grundtankar och respekt för subsidiaritetsprincipen (att beslut ska tas på lägsta möjliga nivå i alla frågor) kan kanske i stället Brexit leda till något gott i from av ett reformerat EU som har medborgarnas starka stöd. Socialisterna och Liberalerna i EU balanserar på slak lina just nu, samtidigt som de EU-fientliga populisterna andas morgonluft. Och som vanligt får vi moderater försöka försvara den lite mer balanserade linjen. Det känns bekant på något sätt...även i svensk inrikespolitik.




Sverige i FN:s säkerhetsråd för fjärde gången

2016-06-28

I dag röstades Sverige återigen in i FN:s säkerhetsråd. Sverige har haft plats FN:s säkerhetsråd tre gånger tidigare, både på 1950-talet, 1975-76 och senast 1997-98. Redan år 2004 ansökte Sverige om en av de 10 icke-permanenta, roterande platserna i FN:s säkerhetsråd perioden 2017-2018. Under Alliansregeringens sista år påbörjades kampanjen på allvar och de första betydande kampanjmedlen avsattes av Alliansregeringen den 26 mars 2014. (Att man väntade till dess berodde på att Finland bedrev en liknande kampanj till säkerhetsrådet perioden 2013-14, som tyvärr misslyckades. Sverige ville inte starta sin kampanj förrän Finland avslutat sin.) De senaste två åren har kampanjen intensifierats av nuvarande regering med brett politiskt stöd för Sveriges kandidatur. Bland annat har man utsett sju hederssändebud för kampanjen, däribland förre utrikesministern Carl Bildt (M) och förre statsministern Göran Persson (S). En viktig insats i kampanjen har också gjorts av Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog, som nu också formellt blir den som tar plats i Säkerhetsrådet för svensk räkning.

Eftersom ordförandeländerna utses i bokstavsordning kommer tydligen Sverige dessutom att börja som ordförande för rådet från kommande årsskifte. Ett ordförandeskap kan användas som plattform för att driva frågor om man agerar klokt, det vet vi från Sveriges mycket framgångsrika EU-ordförandeskap 2010. Men nu är det viktigt att regeringen förankrar sin agenda för FN-ordförandeskapet i riksdagen, precis som Alliansen gjorde inför EU-ordförandeskapet. Sverige måste tala med en röst om det ska gå att åstadkomma något. Platsen i Säkerhetsrådet ger möjlighet att påverka i en orolig tid. Säkerhetsrådet har hittills inte levererat tillräcklig handlingskraft i till exempel Syrien och i kampen mot terrorismen. Där kan Sverige förhoppningsvis göra skillnad.

Man kan givetvis diskutera vilket värde en säkerhetsrådsplats egentligen har för de svenska skattebetalarna som betalar kalaset, både kandidaturen och de kostnader platsen i Säkerhetsrådet medför. Inte minst som de fem permanenta medlemmarna i Säkerhetsrådet med sin vetorätt kan stoppa de förslag de inte gillar. Man ska nog inte inbilla sig att Sveriges chanser att påverka är jättestora. Dessutom är ju Sverige i många utrikespolitiska frågor bundna av medlemskapet i EU och måste följa de beslut som EU-länderna tagit gemensamt.

Men som svensk gläds jag ändå åt att 12 års arbete för en plats i Säkerhetsrådet haft framgång. Sverige har genom decennierna varit en stark röst i världen oavsett regeringarnas färg, vi har alltid varit en lojal medlem av FN och betalar vår avgift (till skillnad mot många andra länder), vi ställer upp med mycket pengar (bland de som ger mest per capita av alla länder i hela världen) till FN:s olika organisationer. Vi har dessutom genom åren deltagit med personal i ett antal fredsbevarande insatser runt om i världen. Allt detta har givetvis legat i vågskålen när medlemsländerna har röstat. Och på det sättet kan man ju säga att vi också är värda att finnas med där viktiga beslut fattas.

Personligen hoppas jag också på att platsen i Säkerhetsrådet indirekt kan öka vår möjlighet att påverka FN i stort. FN är i likhet med EU en mycket byråkratisk och kostnadskrävande organisation där man ofta funderar över hur pengarna används och vad resultatet blir.

Lite smolk i glädjebägaren är det tyvärr att det finns frågetecken kring den svenska kampanjen på senare tid, där man med mycket generösa inbjudningar med betalda resor till Sverige för bland annat ledare i mycket avlägsna och mycket små ö-nationer försökt säkra röster i dagens omröstning, och där det svenska regeringsplanet varit på ett antal utflykter till samma länder. Alla länder, oavsett storlek, har ju haft en röst vardera i dagens omröstning. Lite drar man paralleller till hur olika länder agerar för att få ett OS eller ett VM i fotboll, där alla medel verkar vara tillåtna för att säkra röster. Sverige borde ha hållit sig för goda för ett sådant agerande, även om vi inte kan veta vilken betydelse det haft vid själva omröstningen.

För fortsättningen gäller dels som sagt en bred förankring i riksdagen om den svenska politiken i Säkerhetsrådet, och att Sveriges agerande i Rådet sker öppet och transparent så att svenska folket kan följa arbetet




Även nyanlända oroar sig för alltför stor migration

2016-06-27

På midsommarafton hade jag dagens citat på debattsidan i Borås Tidning. Det är hämtat från mitt längre blogginlägg den 20/6 om riksdagsbeslutet förra veckan om skärpt migrationspolitik. Jag avslutade blogginägget med dessa ord:



Jag har inte fått så många reaktioner på citatet och blogginlägget, men en intressant reaktion fick jag på mail idag från en person i Borås. Jag har kopierat texten i sin helhet, har endast tagit bort personens namn och vilket land han kommer ifrån:

Hej! Jag läste citatet från dig i Boråstidningen och är glad att du säger att du måste värna om alla dem som finns i landet. Vi som kommit till Sverige senaste 5-10 år har väldigt svårt att få jobba och klara oss själva även om vi talar språket ganska bra. Här i Borås är många invandrare arbetslösa. När Sverige tar emot så väldigt många på kort tid som nu blir det mera svårt för oss som kommit tidigare. Vi som redan har svårt att få jobb får det svårare när vi är så många invandrare som slåss om jobben. Och när svenskarna märker att vi inte jobbar och att de måste ge oss bidrag så tycker de inte om oss. Jag har själv kommit till Sverige som invandrare från (---) men jag tycker ändå inte det går att för många kommer samtidigt till ett land. Var ska alla bo? Och hur ska vi få jobb? Europa är stort och det är väl inte bara Sverige som ska ta emot invandrare? Jag vill kunna jobba så min fru och mina barn får det bra här. Men då måste jag få en chans. Jag tycker ni gör rätt, även om säkert många blir arga. Hälsningar (---)

Det är inte första gången jag hör liknande från invandrare som upplever att de drabbas av en växande främlingsfientlighet i spåren av en ohållbar invandring. Som politiker har vi ansvar för att ge dem som redan kommit till vårt land en rimlig chans och att förebygga främlingsfientlighet. Har vi tagit emot människor måste vi också ge dem en chans! Vi måste visa att mottagandet fungerar och att de nyanlända har en rimlig möjlighet att komma i arbete. Och då kan vi inte fortsätta år efter år att ta emot mycket fler nyanlända än vi kan erbjuda ett värdigt mottagande.




Starkt stöd för svenskt EU-medlemskap - trots stort missnöje

2016-06-27

Röster, främst från Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, höjs för att även Sverige ska folkomrösta om EU, med målet att antingen lämna EU eller "omförhandla" villkoren för Sveriges EU-medlemskap. Men svenska folket verkar inte hålla med, stödet för EU-medlemskapet är fortsatt starkt, trots att många anser att EU utvecklas i fel riktning.

I en SIFO-mätning som beställts av SVT och genomförts efter den brittiska omröstningen säger 52 procent att de skulle rösta ja i en svensk folkomröstning mot 31% som skulle rösta för ett utträde. Men endast drygt 30% vill ha en folkomröstning (troligen dem som skulle rösta nej?). Siffrorna pekade i samma riktning i SCB:s majmätning, där 49 procent uppgav att de är för medlemskapet och 24 procent uppgav att de är motståndare.

Stödet för svensk EU-medlemskap verkar alltså förhållandevis starkt. De flesta inser väl att Sverige är ett land i Europas utkant, och samtidigt extremt exportberoende.

Värre är att på en fråga om utvecklingen i EU svarade hela 52 procent i SIFO-mätningen att de anser att saker i EU generellt är på väg åt fel håll. Bara 14 procent svarade att det går åt rätt håll.

Detta speglar den bild jag själv har av vad människor tycker om EU, och det speglar även min egen åsikt. Jag är själv övertygad anhängare av EU-tanken, för fred, välstånd och samarbete i viktiga frågor. Men jag tycker att utvecklingen går för mycket mot federalism, gemensamma EU-skatter, klåfingrighet och alltför mycket byråkrati och pekpinnar från EU i frågor som de olika länderna sköter bättre själva. Samtidigt klarar man inte att utforma gemensamma regler som efterlevs av alla när det gäller dagens absolut viktigaste fråga - flyktingkrisen. EU har gått från att vara ett gemensamt projekt för EU:s medlemsländer till att bli en egen "stat i staten" som lever sitt eget liv och försöker öka sin makt och sina ekonomiska resurser på medlemsländernas bekostnad. EU balanserar på slak lina just nu, och fortsätter man gå i otakt med medborgarna i medlemsländerna lever hela EU-tanken farligt.




Bruce Springsteen är alltid The Boss!

2016-06-26



Ja, jag erkänner, Bruce Springsteen har varit en av mina absolut främsta favoriter sedan över 30 år. Konserten 1985 var ett minne för livet (det var då Ullevi höll på att rasa), och gårdagskvällen på Ullevi i Göteborg blev minst lika magisk. Jag lyckades få biljett till planen och var ute i god tid och fick därför plats väldigt nära VIP-sektionen närmast scenen, en bit framför mixertältet. Här ett bildcollage från Bossens fantastiska spelning som får absolut högsta betyg!



Ovan tv en bild från läktaren. Vi blev "bara" drygt 62.000 och slog inte Håkan hellströms rekord på över 70.000. Anledningen är att Springsteens scen är större och tar betydligt mer plats, vilket gör att man inta kan ta in lika stor publik. Till höger hälsar The Boss sin publik, och börjar med att sätta sig ensam vid pianot och dra igång med The Promise, vilket tydligen var första gången under denna turné.





Sedan var rockfesten igång. Bruce körde 38 låtar, allt från tunga sorgsna ballader till sina bästa rockrökare. Jag saknade egentligen bara två, Glory Days och Cover Me - två av mina favoriter som dock inte fick plats denna kväll.





Pattia Scialfa ("fru Boss"), Bruce Springsteen och Steve van Zandt. Till höger "Professor" Roy Bittan vid flygeln.



Jag stod som sagt väldigt nära VIP-sektionen och fick dessa två "riktiga" närbilder av Bossen i aktion när han var ute bland publiken.



Bruce och Steve van Zandt.







Att Bruce Springsteen trivs på Ullevi är väl känt, och det märktes igår. Glädjen och lyckan som lyste i hans ansikte under hela showen gick inte att ta miste på. Han är snart 67 år och höll igång i högt tempo och gav allt utan avbrott i fyra timmar. Helt otroligt!





En mycket nöjd och glad Bruce tackar publiken. Och vi tackar för showen! Ännu ett minne för livet!




En mörk dag för Europasamarbetet

2016-06-24

Som kom då resultatet av den brittiska folkomröstningen om fortsatt EU-medlemskap. Resultatet sänder chockvågor över hela Europa och världen - britterna vill inte stanna kvar i EU! 51,9% röstade för att lämna. Bara 48,1% ville stanna kvar. Och valdeltagandet var dessutom mycket högt enligt brittiska mått.

Själv började jag midsommarafton med en telefonkonferens med finansutskottet och finansministern. För svensk del är det mycket allvarligt att nej-sidan vann, britterna är våra kanske främsta bundsförvanter i EU och delar ofta Sveriges syn på EU-frågorna. Britterna är också ett av våra viktiga exportländer, faktiskt vårt tredje viktigaste exportland. Det brittiska beslutet kan slå hårt mot svensk export och svenska jobb, men allt beror såklart på hur de fortsatta förhandlingarna mellan britterna och EU kommer att se ut och hur ett eventuellt framtida handelsavtal kan komma att se ut. Det tar ju också troligen flera år innan britterna rent formellt har lämnat EU.

Finansministern konstaterade att för svensk ekonomi kan man konstatera att vi efter finanskrisen har skapat mycket starkare regelverk, att bankerna är väl kapitaliserade och att statsskulden är låg. Sverige är väl rustat att hantera eventuella finansiella påfrestningar.

För EU är det ett mycket hårt slag och för Europas ekonomiska utveckling är det brittiska beskedet mycket allvarligt. För brittisk del kommer ett utträde att slå hårt, inte minst mot London som Europas finansiella centrum. Det är dessutom givetvis ett extra stort problem att folket är kluvet på mitten.

För EU:s framtida utveckling var detta en ordentlig näsbränna. Resultatet av den brittiska omröstningen visar på ett starkt utbrett missnöje med EU:s klåfingrighet, ekonomiska slöseri, svårigheten att kunna enas i viktiga frågor (som exempelvis flyktingpolitiken), det federala ambitionerna och det stora demokratiska underskottet. Missnöjet med EU finns definitivt inte bara bland britterna, det är något som växer fram i många länder. Om inte EU reformeras i grunden, tonar ned federalismen, börjar respektera att nationella frågor inte är något EU ska lägga sig i, och börjar hantera europeiska skattebetalares pengar mer ansvarsfullt kommer unionen att ifrågasättas av allt fler. Inte minst av de länder, däribland Sverige, som är de större nettobidragsgivarna till EU:s budget. Jag hoppas EU:s politiker och ledare tar till sig valresultatet och ser det som en riktigt ordentlig varningsklocka. De har bäddat för britternas missnöje. Om man inte förändrar EU på riktigt lever hela unionen farligt på sikt, och för alla oss som i grunden tror på EU som idé vore det mycket sorgligt.

Slutligen en liten reflektion. Lite symptomatiskt i den svenska politiken är att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna idag är de enda två partier som gläds åt det brittiska valresultatet. Två partier som allt oftare landar i samma slutsatser, om än ur helt olika utgångspunkt.




Sammanfattning av tisdagens nya beslut i migrationspolitiken

2016-06-23

Så här ser den skärpta migrationspolitiken ut som riksdagen röstade igenom i veckan. De nya reglerna gör att Sverige anpassar sina regelverk till det normala i andra EU-länder:

1. Tillfälliga uppehållstillstånd blir det normala:

* Kvotflyktingar ska fortfarande beviljas permanenta uppehållstillstånd.
* Personer som klassas som konventionsflyktingar får treåriga uppehållstillstånd.
* Alternativt skyddsbehövande, den i särklass största gruppen förra året, får uppehålltillstånd i 13 månader.
* Tidsbegränsade uppehållstillstånd förlängs om det fortfarande finns skäl att erbjuda skydd i Sverige.
* När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut ska permanent uppehållstillstånd kunna beviljas, om personen kan försörja sig själv.
* En person som inte fyllt 25 år ska beviljas permanent uppehållstillstånd om han eller hon fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande.

2. Skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring:

* Ett försörjningskrav införs som innebär att man måste kunna försörja den anhörige som kommer till Sverige.
* Försörjningskravet gäller inte kvotflyktingar.
* Konventionsflyktingar ska ha rätt att ta hit make, sambo och barn under 18 år även om inte försörjningskravet uppfylls.
* Alternativt skyddsbehövande ska inte ha rätt till familjeåterförening om inte försörjningskravet uppfylls.

3. Skyddsgrunden "övriga skyddsbehövande" avskaffas:

* Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för "övriga skyddsbehövande" (alltså personer som vare sig är kvotflyktingar, konventionsflyktingar eller alternativt skyddsbehövande) avskaffas. Antalet personer som får uppehållstillstånd på denna grund är dock ytterst litet.


De nya reglerna gäller utöver de övriga skärpningar som genomförts av politiken sedan i höstas, exempelvis skärpta gränskontroller, indragna ersättningar och boende för dem som fått avvisningsbeslut och skärpta ersättningar i vissa andra fall.

I debatten påstås ibland felaktigt att riksdagen beslutat om att inskränka asylrätten. Det är inte korrekt, inga beslut har tagits som hindrar någon på flykt från att söka asyl i Sverige och få sin ansökan prövad precis som tidigare.




Johan Forssells (M) anförande i gårdagens migrationsdebatt

2016-06-22

Det är inte ofta jag lägger ut mina riksdagskollegers anförande i olika debatter på bloggen, men gårdagens migrationsdebatt väcker starka känslor hos både förespråkare och motståndare till de skärpta migrationsreglerna. Jag har stor respekt för detta. Och just därför är det viktigt att ta del av moderaternas argumentation för att stödja regeringens drastiska förslag, även om det till en del innehåller saker vi inte själva förespråkat. I det läge som råder hade vi helt enkelt inget annat val än att ställa oss bakom regeringens förslag. Men hade politikerna agerat tidigare för att skapa en mer balanserad och långsiktigt hållbar migrationspolitik hade vi kunna slippa de mer drastiska delarna i gårdagens beslut. Johan Forssells anförande innehåller såväl moderat självkritik som kritik mot sittande regering som agerade alldeles för sent i höstas när flyktingkrisen växte dag för dag.

Läs hela Johan Forssells anförande här.




Alliansen lämnar meningslösa bostadssamtal med regeringen

2016-06-21



Under våren har Alliansen deltagit i blocköverskridande samtal om bostadspolitiken tillsammans med regeringen och Vänsterpartiet. Vi tror att det är bra med breda uppgörelser på områden som kräver långsiktighet.

Alliansen har prioriterat bostadssamtalen av uppenbara skäl. Under de senaste åren har en långvarig bostadsbrist utvecklats till en akut bostadskris. Bostadsbristen är allvarlig eftersom den begränsar människors frihet och möjligheter att flytta till jobb och utbildning. Dessutom begränsas företagens möjligheter att växa och konkurrera. En god tillgång på bostäder med olika upplåtelseformer är en förutsättning för integration, entreprenörskap och ekonomisk tillväxt.

Sedan regeringen tillträdde har reformarbetet inom bostadspolitiken avstannat. Fokus har flyttat från reformer som främjar byggande och rörlighet, till omfattande byggsubventioner som döms ut av både forskare och byggbranschen. Riksdagen har därför reagerat och fattat nio olika riksdagsbeslut för att uppmana regeringen att påskynda reformer. Därför välkomnade också Alliansen i januari regeringens inbjudan till samtal med målsättningen att snabbt uppnå resultat.

Inom ramen för bostadssamtalen har allianspartierna framfört fler än 30 förslag för att förenkla och snabba på byggandet, öka tillgången till byggklar mark och öka rörligheten i och utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet, till exempel genom förändrade flyttskatter. Vi anser också att regeringens byggsubventioner bör avskaffas, eftersom de är ineffektiva och snedvrider marknaden. Tyvärr har regeringens egna förslag varit mycket begränsade, oftast enbart i form av mindre kraftfulla varianter av redan kända förslag från Alliansen – i andra fall i rakt motsatt riktning. Regeringen vill dessutom finansiera med höjd fastighetsavgift, trots att det av regeringen själv beskrivits som en förutsättning för samtalen att allt ligger på bordet, utom just fastighetsskatten.

En blocköverskridande överenskommelse måste enligt vår mening vara både bred och djup och ge ett trovärdigt samlat svar på hur vi kan lösa bostadskrisen i Sverige. Efter fyra månaders samtal är tyvärr vår slutsats att regeringens förslag är alldeles för försiktiga för att lägga grunden till en stor bostadspolitisk överenskommelse. Det är också beklagligt att regeringen på flera områden valt att luta sig mot vänsterpartiet och på så sätt försvårat en uppgörelse.

På följande sju områden har regeringen inte varit beredd att genomföra de reformer som krävs:
1. Respektera riksdagens beslut. En grundläggande förutsättning för en överenskommelse är att regeringen respekterar och genomför de beslut som fattats av riksdagen. Trots riksdagsbeslut är regeringen inte beredd att tillgodose vare sig tillkännagivandet om byggvänliga gränsvärden för buller eller främjande av modeller för hyrköp och ägarlägenheter.
2. Korta överklagandeprocessen. Att systematiskt överklaga kommunala beslut enligt plan- och bygglagen är i dag mer regel än undantag och resulterar ofta i stora förseningar. Alliansen anser dels att Länsstyrelsen ska tas bort som första instans för överklaganden, dels att sakägarkretsen – vilka som över huvud taget har rätt att överklaga - måste begränsas till dem som verkligen berörs av ett beslut.
3. Reformera systemet med riksintressen. Under de senaste decennierna har antalet områden som markerats som riksintresse ökat kraftigt. Sveriges Kommuner och Landsting skrev redan 2012 att ”om inte problemen åtgärdas anser SKL att systemet […] bör läggas ner”. Alliansen anser att regeringen eller en expertgrupp samlat ska utpeka riksintressen, inte som nu 12 självständiga myndigheter. Antalet riksintressen som begränsar nybyggnation bör minska, medan bostadsbyggande i sig bör klassas som ett eget riksintresse.
4. Reformera systemet för kommunala naturreservat. Tillväxten av nya kommunala naturreservat har varit i genomsnitt drygt tio per år sedan slutet av 1970-talet. De kommunalt beslutade naturreservaten är i mycket stor utsträckning tätortsnära. Alliansen anser att kommunala naturreservat endast ska inrättas efter ansökan hos regeringen.
5. Reformera strandskyddet i grunden. Strandskyddet bör decentraliseras för att frigöra mer mark till attraktiva boendemiljöer. Kommuner ska kunna ansöka om att upphäva strandskyddet, eller genom omvänt strandskydd aktivt ansöka om strandskydd för skyddsvärda lägen. Sedan 2009 gäller ett differentierat strandskydd som kan utvidgas upp till 300 meter. Alliansen anser att regelverket snarast bör återgå till den maxgräns på 100 meter som gällt fram till 2009.
6. Förenkla för privatbostadsuthyrning. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden är en viktig möjlighet att få ett mer effektivt utnyttjande av befintligt bestånd. Bostadsrättsinnehavarens ställning måste stärkas så att fler får tillåtelse att hyra ut sin bostad i andra hand.
7. Bättre utformning av flyttskatten. Situationen på bostadsmarknaden kräver också ökad rörlighet och bättre fungerande flyttkedjor. Alliansen anser att taket för uppskov av reavinstskatt bör tas bort och att det behövs en översyn av ränteuttag på uppskov.

Mot denna bakgrund är vi därför tvingade att tacka nej till fortsatta samtal med regeringen om bostadspolitiken. Det finns enskilda förslag från regeringen som är intressanta och som vi bedömer att vi kommer stödja i riksdagen men Alliansen har varit tydlig med att vi bara ingår i en överenskommelse om det är troligt att den kan utgöra ett samlat svar på hur Sveriges bostadskris ska lösas. Det finns inga tecken på att bostadssamtalen kommer nå sådana resultat och därmed är dessa samtal inte längre meningsfulla. Därför avser vi att under hösten lägga fram en rad alliansgemensamma förslag för behandling i riksdagen. På så sätt tar vi vårt ansvar för en bättre svensk bostadspolitik.




Jag tar mitt ansvar och röstar ja till skärpt migrationspolitik

2016-06-20

I morgon röstar riksdagen om skärpt migrationspolitik. Från att ha haft Europas troligen mest generösa regler kommer Sverige nu att lägga sig på EU:s miniminivå. Den nya lagen blir tillfällig (tre år till att börja med). Det handlar dels om att tillfälliga uppehållstillstånd blir det normala, dels om kraftigt skärpta regler för anhöriginvandring med skärpta försörjningskrav. Tanken är givetvis att Sverige inte längre ska utmärka sig med helt andra regelverk än länderna i vår närhet. På det sättet kan vi minska asyltrycket mot Sverige. Tillfälliga uppehållstillstånd är exempelvis det normala i de flesta länder, liksom hårda försörjningskrav för anhöriginvandring.

Jag kan direkt säga att jag beklagar att Sverige tvingas skärpa reglerna så kraftigt. Men vi har inget val - läs mitt blogginlägg häromdagen om hur den svenska samhällsmodellen faktiskt bokstavligt talat håller på att falla samman till följd av ett orimligt stort asylmottagande. De senaste åren har vi tagit emot uppemot 250.000 asylsökande. Nu måste vi säga stopp så vi kan hantera den mycket svåra situationen och se till att ge dem som redan kommit en rättssäker asylprövning i rimlig tid, klara avvisningen av dem som får nej, och ge dem som får stanna ett värdigt mottagande med utbildning, bostad och möjlighet att komma i egen försörjning.

I sammanhanget finns anledning att nämna att moderaterna tog initiativet till att införa omfattande försörjningskrav för anhöriginvandring redan under Alliansens regeringstid. Tyvärr vattnades detta förslag ut av andra partier på vägen och det blev en ganska meningslös lagstiftning som sällan gjort någon skillnad i praktiken. Nu har vi snart en mer omfattande lag på plats.

Om Sverige för länge sedan skapat ett system med rimliga regler som ligger i linje med vår omvärld så hade vi vare sig behövt införa gränskontroller eller göra de kraftiga skärpningar av regelverken vi nu gör. Men flera decennier av naiv och ofattbart aningslös politik har satt Sverige på kartan som ett extremt generöst land. Detta har inte minst flyktingsmugglarna tagit fasta på. Och därför har nu Sverige återigen tvingats stänga gränserna - förra gången var på 1990-talet när det så kallade "Luciabeslutet" togs av dåvarande s-regering. Nu är det dagens s-regering som tvingas till tuffa åtgärder, delvis i linje med den överenskommelse man slöt i höstas med bland annat Moderaterna.

Jag har flera gånger påpekat att i längden kan inte Sverige hålla på så här. Helt öppna gränser med extremt generös asylprövning och obegripligt generösa ekonomiska villkor varvas med helt stängda gränser så fort det kommer för många. Vi måste i stället skapa ett långsiktigt hållbart, realistiskt och hanterbart regelverk som håller över tid.

I dag fick jag stöd för denna linje av Johan Forssell (M), moderaternas migrationspolitiske talesperson. I ett pressmeddelande säger han att "Moderaternas besked är att det inte är vara aktuellt att återgå till den tidigare, kravlösa flyktingpolitiken när den tillfälliga lagen löpt ut. Det innebär till exempel att tillfälliga uppehållstillstånd, som är normen i Europa, och skarpa försörjningskrav vid anhöriginvandring kommer att vara fortsatt viktiga delar i en hållbar och långsiktig svensk migrationspolitik. Det är viktigt att långsiktigt harmonisera Sveriges regler med övriga Europas. Det är till exempel en viktig och bra princip att, om man vill ta hit anhöriga till Sverige, då ska det finnas försörjning och en bostad."

Vid morgondagens votering röstar jag självklart på det regeringsförslag som moderaterna varit med och drivit fram. Det finns inga realistiska alternativ i dagens situation om man vill ta ansvar för Sverige och den svenska välfärden. De som röstar emot har väldigt mycket att förklara. Svenska politiker måste faktiskt i första hand värna dem som finns i det egna landet, det är vår självklara skyldighet. Sverige har redan med råge tagit sin del av det europeiska ansvaret för asylmottagande. Nu är det andras tur att ta sitt ansvar.




Därför är det alltid bra att ha lite sedlar i plånboken

2016-06-18

Jag har ju engagerat mig en del för en fungerande kontanthantering i samhället, motionerat i ämnet och även deltagit i en del träffar med Kontantupproret och även en del debatter och seminarier i frågan. Min utgångspunkt är att så länge sedlar är ett lagligt betalningsmedel måste också kontanter accepteras på alla ställen och även hanteras av bankerna. Butiker och föreningsliv måste kunna sätta in sina dagskassor på konto och privatpersoner måste kunna ta ut kontanter.

Gång efter gång får jag själv bevis på att det inte alltid räcker med digitala betalningslösningar utan att kontanterna också har en plats, i vart fall som reservbetalningsmedel.

I går efter Sveriges EM-match skulle jag uträtta lite ärenden. Först handla lite i ett trädgårdsmästeri, sedan handla mat och slutligen köpa lite pizza som fredagsmat. Färden gick till Landvetter Centrum där vi ofta brukar handla.

I trädgårdsbutiken var det mörkt i kassan, strömmen hade tydligen försvunnit i hela centrala Landvetter. Kunden före mig hade inga kontanter och kortläsaren fungerade inte. Man löste det hela med att skriva en faktura för senare betalning, uppenbarligen var kunden väl känd. Själv var jag glad över att jag alltid har några femhundralappar i plånboken, vilket gjorde att jag kunde betala kontant för mitt inköp i stället för att komma tillbaka dagen därpå.

De stora livsmedelsaffärerna i Landvetter Centrum var båda stängda på grund av elavbrottet och i Thai-restaurangen var det mörkt och gick inte att laga någon mat. Det visar hur extremt sårbart vårt samhälle är, utan el stannar det mesta. Färden gick vidare till Bollebygd i stället, där jag gjorde mina matinköp och betalade med mitt Visa-kort som jag oftast gör. På hemvägen stannade jag till i Rävlanda för att hämta de förbeställda pizzorna. När det är dags att betala ser jag plötsligt skylten på kortläsaren som talade om att denna var ur funktion, och att endast kontantköp var möjligt. Jag hade fortfarande pengar kvar i plånboken så det räckte till pizzorna. Hur jag annars skulle löst ut mina förbeställda pizzor vet jag inte.

Två exempel på en och samma dag varför det är bra med kontanter. Jag kommer under överskådlig tid att fortsätta ha kontanter i min plånbok även om jag för det mesta betalar med kort eller swish när systemen fungerar. I vårt sårbara samhälle har i vart fall kontanterna sin givna roll som reservvaluta när inte tekniken fungerar. Och pengar är ett betalningsmedel som använts i tusentals år. Det har bevisligen fungerat ganska bra.




Notan för decennier av extrem svensk migrationspolitik

2016-06-17

Statsminister Stefan Löfvéns anförande i onsdagens partiledardebatt är intressant att analysera. Bland annat sa han följande: "Det krävs en strukturell kamp mot den segregation som göder hopplösheten, kriminaliteten och extremismen."//"Därför kommer regeringen att starta ett brett och gediget reformprogram för att lyfta utsatta områden i vårt land. Det arbetet ska bygga på forskning och evidens och vad det är som kan bryta segregationens mekanismer. Det arbetet kommer att pågå inom fem områden. Vi ska knäcka brottsligheten. Vi ska bryta långtidsarbetslösheten. Vi ska lyfta skolorna och elevernas resultat. Vi ska stärka samhällsservicen och bekämpa trångboddheten. Vi ska stödja civilsamhället och arbetet för våra demokratiska värderingar".

Löfvéns utspel känns ungefär som en kopia av moderaternas "Plan för ett starkare Sverige" som presenterades för en tid sedan och som vår partiledare Anna Kinberg Batra framhöll i samma partiledardebatt. Förutom att Socialdemokraterna inte verkar inse att ett ansvar för statsfinanserna är grunden för allt annat så har vi ungefär samma mål. Viktiga delar i moderaternas plan är just, förutom att ta ansvar för landets ekonomi, att stärka skolan, föra en politik för fler jobb och minska det utanförskap som just nu ökar snabbt, verka för tillväxt och boende i hela landet, och inte minst öka tryggheten i samhället och värna svenska demokratiska värderingar.

Man kan alltså konstatera att problembilden är ganska lika i svensk politik just nu, det handlar om jobb, skola, bostäder, trygghet och att värna demokratiska värderingar. Att sedan regeringen mest pratar medan oppositionen driver på med konkreta politiska förslag är en annan sak.

Men det intressanta är det som man knappt ens fick antyda för 2 år sedan, men som idag är uppenbart för alla och väl grundat i fakta, forskning och statistik. Det finns en tydlig gemensam nämnare i dagens samhällsproblem och det är många decennier av ganska extrem svensk migrationspolitik. Även om det såklart även finns andra orsaker så kan man tydligt se att på alla de samhällsområden där vi idag ser problem finns en tydlig koppling till migrationen: Växande utanförskap och segregation i våra förorter som i sin tur bidrar till social oro och kriminalitet. Försvagade statsfinanser och stora ekonomiska påfrestningar för kommunerna. Stadigt försämrade skolresultat, en snabbt växande bostadsbrist, hög arbetslöshet och växande köer inom sjukvård och tandvård. Och inte minst hoten mot traditionella demokratiska värderingar samt växande kulturella motsättningar i vårt samhälle.

Samhällsproblemen slår dessutom extra hårt just mot alla de nyanlända som försöker etablera sig i vårt land. De är helt enkelt för många för att det ska kunna fungera. Det finns vare sig bostäder eller jobb till alla och många hänvisas till trångboddhet och utanförskap. Samtidigt drabbas de extra hårt av en växande främlingsfientlighet i samhällsproblemens spår. Många nyanlända tappar hoppet om att kunna bli en del av Sverige. Flera decennier av felaktig politik slår därmed också rakt mot integrationen.

Både regering och opposition får nu lägga all kraft och energi på att åtgärda de problem som till betydande del skapats av politikerna själva genom flera decenniers orealistisk migrationspolitik, där vårt lilla land tagit emot alldeles på tok för många människor på alldeles för kort tid, och där mottagandet präglats av alltför mycket otydlighet om vad som gäller i vårt land och vad vi förväntar oss av den som flyttar hit. Notan för decennier av naiv politik ligger nu på svenska folkets bord.

Personligen blir jag alltmer uppgiven. Risken är uppenbar att vi redan kommit alltför långt på det sluttande planet och att det kommer att ta mycket lång tid att vända utvecklingen, om det ens går. I takt med att människor upplever att migrationen allvarligt försämrar deras egen välfärd och driver upp skatterna kommer dessutom främlingsfientlighet och motsättningar att öka i samhället. Än värre blir det när politikerna på olika sätt skapar gräddfiler för nyanlända eller använder kvotering som diskriminerar dem som redan bor här.

Sett i ljuset av detta är kommande veckas riksdagsomröstning om kraftigt skärpta migrationsregler oerhört viktig. Det handlar bland annat om en övergång till tillfälliga uppehållstillstånd och skärpta regler och försörjningskrav för anhöriginvandring. Hårda men helt nödvändiga åtgärder i dagens läge och en anpassning till reglerna i vår omvärld - även det en del av notan vi tvingas betala för tidigare oansvarig politik. Men trots skärpta regler och pågående gränskontroll kommer enligt prognoserna ändå ytterligare flera tiotusentals nya asylsökande att tillkomma bara i år. Ska vi överhuvudtaget kunna hantera situationen hjälpligt krävs ett totalstopp för nya asylsökande under överskådlig tid, personligen tror jag vi talar om många år. Vårt land och vi som bor här - oavsett varifrån vi kommer - klarar helt enkelt inte mer. Vårt ansvar som politiker är självklart i första hand att värna om dem som bor i Sverige, och det ansvaret kommer i vart fall jag att försöka ta.




Allvarligt när arbetstillstånd missbrukas

2016-06-16

Alliansen genomförde en viktig reform när vi 2008 tog beslut om att göra det enklare att arbetskraftsinvandra till Sverige. Många företag fick därmed lättare att hitta nyckelpersoner i bristyrken och andra företag fick lättare att rekrytera personal till yrken där det var svårt att rekrytera intresserade arbetslösa. Jag medger gärna att jag var stolt över denna reform, och bara såg fördelar - alla som arbetar i Sverige och betalar skatt är självklart en tillgång för Sverige. Och när ett företag lyckas rekrytera personer utomlands som man inte får tag på i Sverige kan företaget växa och anställa fler.

Efter en tid tvingades vi tyvärr konstatera att reformen missbrukades och att lagstiftningen inte var tillräckligt tydlig och att kontrollen av arbetsvillkor och anställningsavtal var för dålig. Efter kritik skärptes lagstiftningen på en del punkter under Alliansens sista regeringsår. Bland annat infördes en straffsanktionerad skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgift till Migrationsverket om de anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som beviljats arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring. Det infördes också en möjlighet för Migrationsverket att under löpande tillståndstid utföra efterkontroller när det gäller beviljade arbetstillstånd. Det infördes även kompletterande bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd som beviljats för arbete om förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda, eller det arbete som arbetstillståndet beviljats för inte påbörjats inom rimlig tid. Ändringarna stärkte de utländska arbetstagarnas ställning och det blev svårare att riskfritt erbjuda oskäligt låga löner eller dåliga arbetsvillkor i övrigt.

Nu kommer tecken på att regelverket missbrukas på nya sätt, denna gång för att kunna gå runt asylreglerna. Aftonbladet har exempelvis avslöjat att samvetslösa företagare och "konsulter" säljer falska anställningskontrakt till desperata flyktingar för 100 000-tals kronor och därmed lurar Migrationsverket. De påstådda jobben finns inte, och i stället för att börja arbeta kan flyktingen söka asyl i Sverige och slipper smugglare och en strapatsrik och ibland farlig resa till Sverige. Även andra inslag i media det senaste året har rapporterat om missförhållanden kring falska anställningskontrakt.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att vi måste vara ödmjuka och ta ett steg tillbaka om regelverket missbrukas på detta sätt. Det vore synd om vi återgick till det gamla väldigt restriktiva synsättet och tar bort seriösa företags möjlighet att fritt bestämma om man vill anställa utomeuropeiska medborgare. Men vi måste hitta ett regelverk som fungerar och som förebygger missbruk.

En annan fråga kopplat till arbetstillstånd för utomeuropeiska medborgare är att det tar oerhört lång tid idag att få en seriös ansökan om arbetstillstånd handlagd av Migrationsverket. Moderaterna föreslår därför att en del av Migrationsverkets pengar öronmärks för att hantera arbetstillstånd så att detta inte prioriteras bort vid perioder av högt tryck av asylsökande. Normalt menar vi att man bör kunna få svar inom 30 dagar om man gjort en korrekt ansökan om arbetstillstånd. En öronmärkning av resurser på detta sätt skulle samtidigt kunna leda till att Migrationsverket kan bygga upp en starkare permanent kompetens som inte tas i anspråk för andra arbetsuppgifter, och därigenom kanske lättare kan genomskåda missbruk.

En sak är klar - dagens missbruk måste stävjas och vi måste bli bättre på att skilja seriösa ansökningar från oseriösa. Kanske måste även regelverket ses över ännu en gång.




Klimatextremisterna har väldigt svårt för demokrati och lagar

2016-06-15

För några veckor sedan var det en klimataktivist som hällde ut röd färg från riksdagens åhörarläktare. I dag var det dags för nya olagliga aktioner. Fyra klimatextaktivister utsatte två vakter utanför regeringskansliet för våld och klättrade sedan upp på taket ovanför entren och vecklade ut en banderoll med texten "Vi låter kolet ligga!". Ingen aktivist lyckades dock ta sig in i Rosenbad och enligt polisen är nu totalt fyra personer gripna, två kvinnor och två män, som ska förhöras under dagen.

De mest extrema klimataktivisterna har blivit vår tids anarkister. För dem står klimatfrågan över alla lagar, regler och demokratiska beslut. Tyvärr finns liknande tendenser även inom stora delar av den övriga "klimatrörelsen". I takt med att såväl vanliga människors som medias intresse för klimatfrågan minskat dramatiskt i såväl Sverige som andra länder så blir också extremisterna och domedagsprofeterna allt mer högljudda. Strävan efter globala regelverk som står över nationella lagar, globala skatter och förbud och gärna något slags "världsregering" som ska styra över klimatfrågorna finns bland de mer extrema förslag som framförs i olika sammanhang.

Det finns all anledning för demokratiska partier att se upp, och inte låta sig utnyttjas i dessa sammanhang. Frågor om miljö och klimat måste självklart underkastas exakt samma demokratiska spelregler som alla andra samhällsfrågor och de som engagerar sig måste respektera samma lagar som alla andra.




Moderaternas Plan för ett starkare Sverige

2016-06-15






Laddad moderatledare tog kommandot i dagens partiledardebatt

2016-06-15



I dag hölls vårens sista partiledardebatt. Jag fångade Annie Lööf (C) Anna Kinberg Batra (M) på bild före debatten. Nedan förbereder sig Anna för de kommande replikskiftena med statsminister Löfvén.



Debatten var betydligt mer engagerad än tidigare och inte minst vår partiledare Anna Kinberg Batra var ordentligt taggad idag. Hon drog också ned den absolut längsta applåden efter ett mycket skarpt angrepp mot statsministern för hans obegripligt obekymrade bild av verkligheten. I övrigt ägnade hon sin talartid främst åt att berätta om moderaternas Plan för ett starkare Sverige. Viktiga delar i detta är att långsiktigt hantera migrationskrisen, ta ansvar för landets ekonomi, stärka skolan, föra en politik för fler jobb och minska det utanförskap som just nu ökar snabbt, verka för tillväxt i hela landet, och inte minst öka tryggheten i samhället och värna svenska demokratiska värderingar.

Det är faktiskt oroväckande att statsminister Löfvén är så obekymrad om dagens situation:
* Han skryter om att arbetslösheten sjunker. Och där har han rätt enligt den officiella arbetslöshetsstatistiken. Men i den syns inte de hundratusentals asylsökande i arbetsför ålder som är arbetslösa - de räknas inte in i statistiken förrän de fått uppehållstillstånd. Löfvén blundar för detta växande problem och det är allvarligt.
* Han skryter om att statsfinanserna är starka. Där har han rätt, men då finns det ju anledning att påminna om att det är Alliansens budgetar som styrt Sverige de senaste nio åren. Regeringens budget har styrt Sverige i endast fem månader. Den vårändringsbudget S-MP-regeringen lade förra våren innehöll mycket små ändringar av den Alliansbudget som styrde landet hela 2015. Grunden för den starka svenska ekonomin idag är att Sverige gick ur finanskrisen som västvärldens starkaste ekonomi. Det är med andra ord knappast dagens regering som skapat de starka svenska statsfinanserna. Tvärtom ökar man nu statens belåning i oroväckande fart.
* Löfvén skryter dessutom om stark tillväxt. Men allt annat hade varit märkligt med tanke på den kraftiga doping man just nu genomför av svensk ekonomi. En negativ ränta, mycket stora summor som pumpas ut i samhället för att bekosta asylmottagandet, nya gigantiska bostadssubventioner och en regering som i allt högre grad lånefinansierar statens löpande utgifter mitt i en högkonjunktur. Om inte detta skulle medföra kraftigt tillväxt hade något varit fel. Men det är en konstlad tillväxt och det är en mycket farlig väg som kan slå tillbaka kraftigt kommande år när verkligheten kommer ifatt. Dessutom har Sverige givetvis draghjälp av en stark konjunktur och Alliansens reformer har lagt grunden för en bättre fungerande arbetsmarknad och skattetrycket är lägre.

Vad händer när konjunkturen vänder ned? Vad händer när regeringen nu river upp en del av Alliansens viktiga reformer och samtidigt höjer skattetrycket igen? Och vad händer när kostnaderna och påfrestningarna på samhället till följd av asylmottagandet i allt högre grad börjar påverka människors vardag och välfärd? Verkligheten väntar runt hörnet och det hade varit klädsamt om landets statsminister visat aningen mer ödmjukhet i en för landet så allvarlig situation.

Statsminister Löfvén och Gustaf Fridolin (MP) var dessutom stundtals ganska ohederliga i debatten. Starka ord, men det finns fog för dem. Ett par exempel:
* Löfvén skröt i debatten om att regeringen tillför mer pengar till skolan. Sanningen är att man minskar resurserna till skolan med närmare en miljard i sin senaste budget.
* Fridolin påstod att Alliansen "skar ned" på antalet lärare i skolan. Det är en falsk beskrivning. Elevkullarna minskade under Alliansen och då blir lärarna automatiskt färre. Lärartätheten i förhållande till antalet elever ökade däremot under Alliansen och inget tyder på att den ökar under dagens regering.
* Löfvén påstod att Alliansen efterlämnade ett budgetunderskott trots att man övertog ett överskott. Då jämför han resultatet för de enskilda åren 2006 och 2014. Det viktiga är dock det som totalt hände under Alliansens åtta år. Och då minskade statsskulden till den lägsta i hela EU. Idag lånar S-MP-regeringen 85 miljoner om dagen till löpande utgifter - mitt i en högkonjunktur.




Den omöjliga ekvationen - jobb eller boende till de nyanlända?

2016-06-13

Dagens Nyheter har idag ett stort reportage om svårigheten för nyanlända att få arbete och hur arbetslösheten i denna grupp ökat dramatiskt de senaste 4-5 åren. Sverige har enligt DN blivit ett tudelat land - arbetslösheten bland utrikes födda ligger närmare 60% i små bruksorter norrut, medan den bara är 5-6% i vissa stockholmsförorter. Totalt är arbetslösheten bland utrikes födda över 30 procent i 107 av Sveriges 290 kommuner. I dessa siffror ingår inte de som sökt asyl de senaste åren och ännu inte fått besked om uppehållstillstånd - de ingår inte i arbetslöshetsstatistiken. När de räknas in i arbetskraften framöver kommer situationen att bli ännu värre.

På kartan (klicka för större bild) ser man tydligt att arbetslösheten bland utrikes födda är lägre i de tre storstadsområdena samt i övriga Västsverige och delar av Norrbotten (där gruvnäringen sugit upp den mesta lediga arbetskraft som finns). Högst arbetslöshet bland utrikes födda är det som väntat i avfolkningsområden och områden med svag arbetsmarknad som Småland, Blekinge, Bergslagen, Dalsland, Gävleborg och delar av norra Sverige. Tolv svenska kommuner har en arbetslöshet på över 50 procent bland utrikes födda. Allra störst andel finns i Ovanåker, Ockelbo och Avesta som ligger nära 60% arbetslöshet bland utrikes födda.

Orsaken till det tudelade Sverige är naturligtvis att många av de nyanlända placerats ut där det finns lediga bostäder, ofta uppskattat av avfolkningskommuner som kan fylla tomma lägenheter på statens bekostnad. Att det finns många tomma lägenheter beror ju samtidigt på att det är ont om jobb, vilket gör det mycket svårt för de nyanlända att hitta ett arbete. I de kommuner där jobben finns saknas tvärtom lediga bostäder, och ofta är det redan tätbebyggt och svårt att bygga så mycket mera. Och det som byggs blir ofta mycket dyra bostäder. Att bygga så dyra bostäder för nyanlända är knappast ekonomiskt försvarbart när skattebetalarna ska stå för hela hyreskostnaden. Och dessutom är det redan kö till lediga bostäder. Ekvationen är närmast omöjlig att få ihop. Det känns som om vi måste välja - att ge de nyanlända bostad eller jobb. I längden ett omöjligt val om vi överhuvudtaget ska kunna tala om en fungerande integration. Men med de volymer av nyanlända vi tagit emot de senaste två åren så är situationen närmast olöslig.

Det är också dags att en gång för alla krossa myten om att asylmottagande löser problemen med arbetskraftsbrist, något som vissa fortfarande envist hävdar. Jag har flera gånger påpekat att påståendet saknar grund. De nyanlända som har utbildning eller har yrken som är eftertraktade kommer säkert relativt snabbt att komma i egen försörjning och utgör inget problem på sikt. Problemet är de övriga, som alltför ofta är saknar utbildning eller i vart fall har mycket kort sådan. En hel del är rent av analfabeter. Denna grupp är väldigt stor idag samtidigt som de enkla jobb som skulle kunna passa dem är alltför få. Risken för mycket hög permanent arbetslöshet för denna grupp är överhängande. Dessa grupper utgör redan idag den största gruppen arbetslösa hos arbetsförmedlingen, och värre lär det bli. För varje nyanländ vi får i arbete får vi också en ökad arbetslöshet till följd av alla dem som inte kommer i arbete. Arbetslösheten bland nyanlända flyktingar är mycket högre än bland övrig befolkning i hela västvärlden, inte bara i Sverige. Inget tyder på att detta skulle gå att lösa på något snabbt och enkelt sätt. Asylmottagandet ökar med andra ord arbetslösheten kraftigt, det är ett obestridligt faktum.

Som moderaternas ansvarige i finansutskottet för kommunernas ekonomi funderar jag över vad detta får för följder för kommunernas ekonomi kommande år? De första två åren står ju staten för kostnaden för nyanländas försörjning. Men därefter går ansvaret över på kommunerna. Hur ska små kommuner som Ovanåker, Ockelbo och Avesta klara kostnaderna för försörjningen av alla nyanlända som inte får arbete? Moderaternas förslag att utöka statens ansvar till tre år skulle naturligtvis innebära en viss lindring eftersom något fler kan förväntas komma i egen försörjning innan kommunerna tar över försörjningsansvaret. Men det lär knappast lösa hela problemet för de mest utsatta kommunerna. Och regeringen står ju dessutom fast vid att staten bara ska ansvara för de första två åren.




Nya energiöverenskommelsen baseras på Alliansens tidigare politik

2016-06-10

I dag presenterades den nya blocköverskridande energiöverenskommelsen mellan Regeringen (S-MP) och Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Efter att ha läst materialet översiktligt och lyssnat på presskonferensen kan jag bara konstatera att överenskommelsen i allt väsentligt innebär att S och MP köper Alliansens tidigare energiöverenskommelse närmast rakt av - trots all kritik man riktade mot Alliansens politik under valrörelsen 2014. Även i fortsättningen kommer svensk energiproduktion att bygga på tre ben - vattenkraft, kärnkraft och nya förnybara energikällor. Några större skatte- eller avgiftshöjningar innehåller överenskommelsen inte heller. Överenskommelsen är viktig och säkerställer att Sverige har en trygg, konkurrenskraftig och hållbar energiproduktion för en lång tid framöver.

Moderaternas fokus har varit att lösa kärnkraftens akuta problem och vi har drivit på för att kärnkraften ska fortsätta vara en viktig del av en trygg elförsörjning. Den olyckliga effektskatt som S-MP-regeringen införde - trots våra varningar - snabbavvecklas nu med start från 2017. Det är en nödvändig och viktig åtgärd som bidrar till kärnkraftens långsiktiga fortlevnad. Överenskommelsen innebär också att Alliansens principer för nybyggnation av kärnkraft slås fast brett samt att det inte sätts upp ett stoppdatum för kärnkraften. Det blir genom överenskommelsen fortsatt tillåtet att ersätta gamla kärnkraftreaktorer med nya.

Svensk vattenkraft är avgörande viktig för det svenska elsystemet. Med en ökande andel förnybar energi och utmaningar för kärnkraften ökar vattenkraftens betydelse. Det är rimligt att både värna och utöka vattenkraften. Detta möjliggörs genom dagens överenskommelse som tillåter byggande av ny vattenkraft (undantaget de fyra nationalälvarna). Dessutom sänks fastighetsskatten för vattenkraftverk och man ska se över hur miljöreglerna för vattenkraften tillämpas, något som är viktigt inte minst för mindre vattenkraftverk vilket jag uppmärksammat tidigare på bloggen.

Överenskommelsen innehåller även ytterligare utbyggnad av förnybar energi. Det är ett viktigt tredje ben i det svenska energisystemet. För oss moderater är det dock viktigt att detta görs på ett sätt som hanterar att elbehovet ser olika ut under året samt att det hanterar situationer med låga elpriser. Självklart finns det en del mindre bra saker i alla kompromisser, och jag känner en viss oro för fortsatta subventioner av olönsam energiproduktion, subventioner som får betalas av hushållen. Men det finns vad jag kan se i vart fall inga större skattehöjningar eller avgiftshöjningar för hushåll och industri i överenskommelsen och det känns därmed som att vi nu en gång för alla neutraliserat Miljöpartiets ganska extrema ambitioner på detta område. Och med beslutade kontrollstationer vart fjärde år säkerställer de fem partierna att överenskommelsen värnas och utvecklas i linje med de gemensamma målen och besluten. Det lär förebygga extrema skattehöjningar på energi även i framtiden.

På det hela taget en bra dag helt enkelt, och en stor framgång för moderaterna och de övriga Allianspartierna som ingår i överenskommelsen. Min tro är att även Liberalerna är hyfsat nöjda med det som beslutats, även om man tidigare hoppade av energisamtalen av oro för skenande subventioner. En ny Alliansregering kommer knappast att ha några problem med att följa överenskommelsen.




Ny polisrapport ger en lägesbild över sexuella ofredanden

2016-06-10

Polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA, presenterade den 16 maj en omfattande rapport med en lägesbild rörande sexuella ofredanden i landet. Märkligt nog har denna rapport inte fått någon större uppmärksamhet medialt, om ens någon, trots en del mycket alarmerande slutsatser.

Av slutsatserna framgår att under de senaste åren har antalet sexuella ofredanden ökat kraftigt mot ungdomar under 18 år, och sexuella ofredanden har enligt rapporten "blivit normaliserat och pågår ständigt i vardagen".

Miljöerna där dessa typer av brott förekommer är många. Allt från skola och idrottsanläggningar och badanläggningar till allmänna kommunikationsmedel, evenemang, dansställen, restauranger och cafeer, gatumiljö, parker, butik och varuhus. Men trakasserierna ökar också på sociala medier och via telefon. De senaste åren syns en kraftig ökning på alla områden. Sexuella ofredanden på badanläggningar har tredubblats mellan 2014 och 2015. Samma sak när det gäller ofredanden på allmänna kommunikationsmedel. Ofredanden i gatumiljö och parkmiljö har fyrdubblats under samma tid. Och ändå finns det enligt rapporten troligen ett stort mörkertal där endast brott av grövre art polisanmäls.

Gärningsmännens bakgrund varierar enligt rapporten, både vad gäller ålder och etnicitet. Men på några områden ger rapporten en mycket tydlig bild och det gäller den nya och växande företeelsen med ofredanden mot flickor som begås i grupp av flera gärningsmän, ofta på evenemangsområden, samt övergrepp i badanläggningar och simhallar. Polisen sammanfattar detta så här: "De brott som begåtts i grupp är till antalet få men har skapat en känsla av hjälplöshet och flickor som drabbats har känt sig djupt kränkta och rädda för att gå ut. De misstänkta i brott som utförts av en större grupp gärningsmän, på offentlig plats, var främst personer med utländskt medborgarskap. Vid brotten som anmälts i simhallar har de misstänkta gärningsmännen främst varit asylsökande pojkar". Rapporten visar också en övervikt av utrikes födda gärningsmän vid andra typer av övergrepp, exempelvis ofredande på allmän plats. I många utredningar är det dock svårt att fastslå gärningsmannens identitet.

Det finns samtidigt anledning att upprepa att rapporten inte ger något stöd för att svenskfödda män och pojkar på något sätt skulle vara fria från ansvar för sexuella ofredanden. Brott som begås i krogmiljö, på restauranger och nöjesställen har exempelvis enligt rapporten ofta svenskfödda förövare.

Vi måste också vara tydliga med att det aldrig är etniska grupper eller kollektiv av människor som begår brott. Det är alltid den enskilde individen som bär ansvar för sina egna handlingar.

Oavsett vem som är skyldig och var brotten begås så har vi ett allvarligt och växande problem i vårt samhälle. Att unga flickor (och ibland även pojkar) ska vara rädda för att vistas i offentliga miljöer är helt oacceptabelt i ett demokratiskt och öppet samhälle. Och att unga flickor på våra asylboenden är särskilt utsatta och hotade är uppenbarligen också ett växande problem.

Det är dags att sätta ned foten, få fler att anmäla de brott som begås, öka utredningskapaciteten, och se till att de skyldiga döms till kännbara straff. I skolor, boenden och andra miljöer där barn och ungdomar har tillsyn av vuxna måste nolltolerans gälla mot sexuella trakasserier och reaktionerna vara hårda, snabba och tydliga från de vuxna. Att det dessutom behövs tydlighet om svenska lagar, normer och värderingar mot såväl nyanlända som unga asylsökande pojkar är uppenbart. Allvarliga brott som begås under asyltiden bör få konsekvenser vid asylprövningen, det är en åsikt jag tidigare framfört och den förtjänar att upprepas.

Alla pojkar och unga män i vårt land måste uppfostras och lära sig att respektera flickornas rätt till integritet, det är vårt ansvar som föräldrar och vuxna förebilder. Och när någon går över gränsen måste omgivningen tydligt reagera till flickornas försvar. Där kan vi alla bidra till ett tryggare samhälle.




Stora brister i mottagandet av ensamkommande asylsökande barn

2016-06-09

Organisationen Human Rights Watch riktar hård kritik mot Sverige för hanteringen av ensamkommande asylsökande. Det är framförallt kritik på fyra områden: långa handläggningstider, hälsokontroller som inte blivit av, olämpliga boendeformer och brister i systemet med gode män för barnen. Man menar att bristerna leder till att en del barn inte får den vård och omsorg de behöver och har rätt till. Sveriges kommuner erbjuder inte heller tillräckligt stöd till ensamkommande flickor. Tvärtom tvingas många av dem leva på boenden där de utsätts för trakasserier.

Jag är inte förvånad - Sverige tog emot 35.000 "ensamkommande barn" förra året. Det enormt stora antalet gör naturligtvis att mottagandet inte fungerar. Det leder till väldigt långa väntetider, köerna till hälsokontroller blir långa, boendena är inte alltid lämpade för barn och unga och det finns helt enkelt inte tillräckligt många gode män, socialsekreterare och handläggare för att ge barnen ett bra mottagande. Vare sig politiker eller myndigheter kan trolla fram välutbildade människor ur rockärmen och det var redan tidigare svårt att rekrytera gode män. Hur många av de "ensamkommande barnen" som verkligen är under 18 år vet vi inte eftersom man inte gjort några ålderkontroller. Något vi moderater menar att man omedelbart borde börja med. I dag får vi en hel del signaler och bevis på att vuxna asylsökande bor tillsammans med barn på boenden för ensamkommande barn, vilket givetvis är helt oacceptabelt.

Kritiken från Human Right Watch är ytterligare ett bevis på att när man tar sig vatten överhuvudet som Sverige gjort och tar emot fler asylsökande än man klarar av att hantera så går väldigt mycket fel. De som fortfarande hävdar att vi borde återgå till extremt mycket mer generösa regler för asylsökande jämfört med alla omgivande länder, öka mottagandet och avskaffa gränskontrollerna är ofattbart oansvariga. Det skulle snabbt innebära en ännu mycket värre situation än det allvarliga läge vi redan har.




KU vill öka medborgarnas inflytande vid ändrad landstingsindelning

2016-06-08

En majoritet i konstitutionsutskottet, KU, vill öka befolkningens inflytande över ändrad landstingsindelning. En fråga som aktualiserats genom förslaget om nya gigantiska regioner i Sverige.

Enligt nuvarande lag ska medborgarperspektivet, det vill säga att inhämta befolkningens önskemål och synpunkter, iakttas vid ändringar i indelningen av kommuner. Detta gäller dock inte vid en ny indelning av landsting.

Konstitutionsutskottet anser nu att ett krav på att ta hänsyn till medborgarperspektivet även ska gälla vid en ny landstingsindelning. En förändring av landstingsindelningen kan påverka människors vardag lika mycket som förändringar av kommunindelningen, då ett landsting ansvarar för viktiga offentliga uppgifter som sjukvård och kollektivtrafik.

Hur befolkningens inställning ska inhämtas bör övervägas från fall till fall. Konstitutionsutskottet föreslår att regeringen ska uppmanas återkomma med förslag på regler för hur befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar av indelningen av landsting.

Förslaget innebär att KU säger delvis ja till ett motionsförslag som lagts av M, C, L och KD. SD röstade för Alliansens linje medan S, V och MP reserverade sig mot beslutet. De rödgröna anser inte att man behöver beakta folkviljan när det gäller landstingsindelning på samma sätt som vid kommunindelning. Jag tycker det är en helt obegriplig ståndpunkt. Landstings- eller regionindelning ska självklart inte göras genom att man ritar kartor på ett kontor i Stockholm, utan måste växa fram lokalt där medborgare och lokala politiker hittar olika vägar att samverka, eller om så behövs, enas om att gå samman till större enheter. Västra Götalandsregionen är enligt min påsikt ett bra exempel på hur man inte ska genomföra en regionreform utan folklig förankring. Låt oss inte upprepa det misstaget.




Enigt konstitutionsutskott delar min kritik mot statsministern

2016-06-07

I dag höll Konstitutionsutskottet presskonferens angående sin vårgranskning. Det var ovanligt många punkter där man framförde kritik, men för min del är det naturligtvis mest intressant att se vad som hände med min egen KU-anmälan av statsminister Löfvén för hans otydlighet om vem som är hans ställföreträdare och hur detta uppdrag förhåller sig till posten som vice statsminister i regeringen.

Utskottet skriver följande om detta ärende i sin sammanfattning:

Vidare har utskottet granskat befattningen vice statsminister och uppgiften att ersätta statsministern. Vid regeringsbildningen 2014 anmälde den tillträdande statsministern att den blivande chefen för Miljödepartementet även var vice statsminister. Denne var dock inte statsministerns ställföreträdare, utan ersättare för statsministern blir den av de tjänstgörande statsråden som varit statsråd längst tid, enligt bestämmelserna i regeringsformen. Några formella fel har inte begåtts, men utskottet framhåller vikten av att det inte heller utanför regeringen bör råda något tvivel om vem som ersätter statsministern om han eller hon skulle ha förhinder. Genom att ge titeln vice statsminister en annan innebörd än vad som gjorts tidigare och som därtill inte fullt ut svarar mot den gängse betydelsen av ordet ”vice” finns en risk för glapp mellan omgivningens förväntningar och den ordning som faktiskt gäller. Informationen borde enligt utskottet ha varit tydligare, och en lämplig ordning kan vara att en statsminister i samband med regeringsbildningen ser till att informera riksdagen om vem som ersätter statsministern om han eller hon har förhinder."

Konstitutionsutskottet var enigt om denna skrivning, dvs samtliga ledamöter, även socialdemokraterna, står bakom KU:s kritik mot statsministern för hans otydlighet. Det visar att jag hade gott fog för min KU-anmälan.

Jag konstaterar också att min anmälan bidragit till att statsminister Löfvén blivit tydligare. När han meddelade sin regeringsombildning i samband med Åsa Romsons avgång nyligen så gav han klart besked om att nya språkröret Isabella Lövin (MP) är vice statsminister men bara med något slags "ceremoniell uppgift", medan statsministerns ställföreträdare formellt är den minister som har flest tjänsteår. En något märklig ordning kan man tycka, och som väl främst visar att statsministern har lågt förtroende för Miljöpartiets språkrör. Men det blir nu i vart fall tydligt vad som gäller, och det är det viktigaste.




Lägg den nya tillsynsmyndigheten i Västsverige!

2016-06-07

Regeringen har nu en möjlighet att placera den nya myndigheten för tillsyn över polisen och kriminalvården i Göteborg. Det vore en välbehövlig justering av den kraftiga obalansen mellan Stockholm och Västsverige, skrev jag och mina västsvenska riksdagskolleger i en debattartikel i Göteborgs-Posten i helgen:


Ge Västsverige den nya tillsynsmyndigheten

Det är populärt att säga att hela landet ska leva och att det ska finnas möjligheter till jobb och välstånd överallt i Sverige. Trots detta ligger i dag över 150 olika myndigheter i Stockholm medan motsvarande siffra för Göteborg och Västsverige är nio.

Statskontorets senaste utredning visar också att andelen statligt anställda i Västsverige är betydligt lägre än för länen i Stockholm, Uppsala och Norrland. Centraliseringen av statliga myndigheter och arbetstillfällen i huvudstadsregionen riskerar att leda till en överhettning och att nya arbetstillfällen aldrig når utanför Stockholmsområdet. Det vore ytterst olyckligt.

I en statlig utredning från förra året finns det förslag om att inrätta en ny myndighet för tillsyn över polisen och kriminalvården i någon av de tre största städerna. Givet att både riksdag och regering aviserat att man i högre grad vill placera myndigheter i övriga delar av landet än Stockholm är det rimligt att Västsverige äntligen kan få sin tionde myndighet.

Från ord till handling

Statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi har i en debattartikel i DN även uttryckt sitt stöd för att nya myndigheter ska placeras utanför Stockholm. Nu är det dags att gå från ord till handling. Det naturliga valet vore att placera den nya myndigheten i Göteborg.

En ny myndighet till Göteborg ger nya möjligheter för en breddning av arbetsmarknaden. Myndigheter erbjuder också arbeten inom kommunikation, ekonomi, juridik och statsvetenskap – utbildningar där Göteborgs universitet ligger i framkant. Den nya myndigheten skulle stärka hela regionens livskraft, underlätta för nyrekrytering och bidrar till en vitalisering av arbetsmarknaden i Västsverige. En ny polisiär myndighet i Göteborg kan enklare hämta kunskap och arbetskraft från Göteborgs universitet, erbjuda nya karriärvägar för poliser och åklagare och stärka kompetensförsörjningen i regionen.

Genom att placera den nya polisiära myndigheten i Västsverige visar regeringen att man menar allvar och att det inte enbart är politisk retorik och vackra ord. Nu väntar vi med spänning.

Sten Bergheden (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns östra
Mikael Cederbratt (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns norra
Jan Ericson (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns södra
Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot Göteborgs kommun
Ellen Juntti (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns västra
Cecilia Magnusson (M), riksdagsledamot Göteborgs kommun
Jenny Petersson (M), riksdagsledamot Hallands län
Maria Plass (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns västra
Hans Rothenberg (M), riksdagsledamot Göteborgs kommun
Lars-Arne Staxäng (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns västra
Lisbeth Sundén Andersson (M), riksdagsledamot Göteborgs kommun
Michael Svensson (M), riksdagsledamot Hallands län
Cecilie Tenfjord-Toftby (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns södra
Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns norra
Jörgen Warborn (M), riksdagsledamot Hallands län
Cecilia Widegren (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns östra





Svenska värderingar är värda att försvara!

2016-06-06



I dag skriver moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och Konstitutionsutskottets moderate ordförande Andreas Norlén ovanstående utmärkta debattinlägg om hur svenska värderingar utmanas från olika håll och är värda att försvara. (Klicka på bilden för att läsa hela artikeln).

Artikeln avslutas med att man konstaterar att "De här exemplen visar att det svenska samhället vilar på en stark värdegrund, men också att värderingarna utmanas från olika håll. Vi har en plan för ett starkare Sverige och ett samhälle som ska hålla ihop. För att det ska finnas en gemenskap att fira på nationaldagen, behövs grundläggande spelregler som respekteras och har brett stöd. Det gäller därför att vinna debatten om samhällets värderingar, men också att vara bestämd gentemot dem som inte tänker ändra sig utan som tvärtom försöker tvinga andra att leva efter deras idéer. De gemensamma värderingar som gjort Sverige till ett av världens bästa länder att leva i är värda att försvara, både på nationaldagen och alla andra dagar."

Det självklara kan knappast uttryckas tydligare än så här. Och ämnet återkom även i vår partiledares tal idag på nationaldagen. Jag är oerhört glad för att moderaterna idag tydligt står upp för dessa värden.




Folkfest på Ullevi - 70.091 personer såg Håkan Hellströms konsert

2016-06-05



Faktum är att den första delen av konserten faktiskt var ganska avslagen. Ljudkvalitén var inget vidare, de mer finstämda låtarna kom knappast till sin rätt alls, och det hördes stundtals inte heller vad Hellström sa på scenen. Men när sedan Miriam Bryant kom upp på scenen och sjöng duett med Hellström hände något och sedan lyfte sig konserten efterhand. På slutet blev det stundtals riktigt bra tryck i både upptempolåtarna och de lugnare delarna, och att få drygt 70.000 besökare sjunga allsång på Ullevi är klart imponerande. Det oväntade extra extranumret och Hellströms sympatiska framtoning där han verkligen ger allt och bjuder på sig själv gav också extra plus. Och vilket avslutningsfyrverkeri! Totalt blev det en kul upplevelse, och lite speciellt att vara med om att slå Ullevis publikrekord. Frågan är om Bruce Springsteen överträffar det den 25 juni? Då är jag på plats på Ullevi igen...






Polisen måste vara närvarande i hela Sverige

2016-06-04

I dag har jag detta debattinlägg i Borås Tidning tillsammans med Beatrice Ask och Cecilie Tenfjord-Toftby:

Polisen måste vara närvarande

Våldsbrott, stölder, bedrägerier, det ökade terrorhotet och framväxten av parallella samhällen är några av de utmaningar svensk polis står inför. Därtill möter polisen de utmaningar flyktingströmmarna och befolkningsökningen innebär. Svensk polis måste fungera. I den situation Sverige befinner sig i samt med de utmaningar som svensk polis står inför duger det inte med en passiv regering som tar bort målet om att Sverige ska ha minst 20 000 poliser och heller inte ser behovet av resursförstärkningar för att rusta polisen.

För Moderaterna är det viktigt att den svenska polisen blir mer effektiv, klarar upp fler brott, är närvarande över hela landet och klarar av alla delar av det polisiära uppdraget. Under Alliansregeringen genomfördes stora satsningar på fler poliser. Nu måste vi gå vidare. Moderaterna vill utbilda och anställa 2 000 nya poliser som i huvudsak ska användas för att förstärka brottsbekämpningen i särskilt brottsbelastade områden samt i glest befolkade delar av landet.

Polisen måste vara närvarande i hela Sverige. Det är viktigt i utsatta områden i Borås och det är viktigt på landsbygden och i småbyarna runt om i Sjuhärad. En ökad trygghet fordrar en närvarande och synlig polis som utreder fler brott än i dag. Sverige behöver en stark och effektiv polis. I delar av våra storstäder har områden vuxit fram som präglas av genomgående hög kriminalitet, våld och skjutningar på öppen gata, öppen droghandel och rivaliserande kriminella gäng som kämpar om makt och pengar. I dessa områden måste polisen förstärkas för att återupprätta förtroendet för rättsväsendet och bekämpa förekomsten av parallella samhällen. I andra delar av landet är det långt till närmaste tätort och därmed också långt till närmaste polisstation. Det är bland annat i dessa områden som vi vill lägga ett antal av de nya poliser vi föreslår i vår vårbudgetmotion. Samtidigt behövs ett mer aktivt brottsförebyggande arbete, där Polisen och kommunerna samarbetar mer och bättre.

Alldeles för många brott klaras inte upp och signalen är att det kommer bli värre. Rikspolischefen varnade i en intervju med Aftonbladet i februari att polisen måste prioritera ned exempelvis kampen mot narkotikabrott och trafikbrott för att mäkta med andra delar av sitt uppdrag. Det är bekymmersamt att regeringen och inrikesminister Anders Ygeman inte tar signalerna från polisorganisationen på allvar. För oss moderater är det en fullkomligt oacceptabel utveckling.

Polisens stora utmaningar framöver kräver fler och ökade resurser. Samtidigt måste de resurserna som redan finns utnyttjas bättre. Smartare arbetssätt, ett tydligt ledarskap och en uppgradering av det polisiära fotarbetet är viktiga beståndsdelar i arbetet med en mer effektiv organisation. Tyvärr verkar det som om regeringen har abdikerat från det politiska ansvaret. Det tydliga ledarskapet som fanns under Alliansregeringens tid är nu borta. För oss moderater är det oacceptabelt om alla inte har rätt och möjlighet till samma trygghet oavsett bakgrund eller geografisk hemvist. Hela landet måste uppleva att polisen finns tillgänglig till alla dygnets tider alla dagar i veckan. Därför vill vi höja polisens förmåga betydligt. Vi tar ansvaret för att svensk polis ska fungera även i framtiden.

Beatrice Ask (M)
Ordförande justitieutskottet

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Riksdagsledamot




Helt orimligt att tiggande EU-migranter beviljas försörjningsstöd

2016-06-01

Moderaternas migrations- och socialförsäkringspolitiske talesperson, Johan Forssell, skriver idag på SVT Opinion och kräver att lagstiftningen om EU-migranters rätt till försörjningsstöd måste ses över.

Bakgrunden är en aktuell dom i Förvaltningsrätten i Malmö som har gett en EU-migrant rätt till försörjningsstöd. Det är inte rimligt att EU-medborgare, som inte jobbar eller studerar, och som har varit i Sverige enbart en kortare tid, ska ha rätt till försörjningsstöd här.

Sedan tidigare finns det även beslut från Skolinspektionen som innebär att EU-migranters barn har rätt till skolgång även om föräldrarna inte jobbar eller studerar.

Dessa beslut kan sammantaget få långtgående konsekvenser för landets kommuner. Därför anser Moderaterna att regeringen måste agera och det snart.

Läs hela artikeln här.




EU ger tillstånd till fortsätta gränskontroller under sex månader

2016-06-01

EU-kommissionen och EU:s ministerråd har godkänt önskemålet från Danmark, Sverige, Tyskland, Norge och Österrike om att få upprätthålla den tillfälliga gränskontrollen i sex månader.

Tidigare har gränskontrollerna bara kunnat förlängas en månad i taget, men nu har Danmark förlängt gränskontrollen mot Tyskland till den 12 november medan Sverige förlängt gränskontrollerna till Danmark till den 11 november. Gränskontrollerna kommer som tidigare att utföras på olika platser i polisregionerna Syd, Väst och vid Öresundsbron.




Idag dras ersättningen in för dem som fått avslag på asylansökan

2016-06-01

Från och med idag börjar den nya lagen gälla som säger att personer som fått avslag på sin asylansökan inte längre ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och boende. Undantag gäller för familjer med barn under 18 år. Lagändringen är en del av migrationsöverenskommelsen från i höstas mellan regeringen och Alliansen.

Vissa verkar helt ha gått vilse i frågan. Svenska Dagbladet skriver exempelvis att "nu mister tusentals asylsökande sin ersättning och bostad". De har ju helt fel - detta handlar inte om asylsökande utan om personer som fått avslag på sin asylansökan. De är inte längre asylsökande, utan har fått besked att de måste lämna landet. Självklart ska då inte svenska skattebetalare längre stå för försörjningen.

Jag ifrågasätter för övrigt undantagen för barnfamiljer. Inga undantag borde finnas överhuvudtaget. Har man fått avslag så har man. Då saknar man asylskäl och ska återvända hem. Dagens undantag kommer att bidra till att barn av sina föräldrar tvingas leva olagligt i Sverige och det är fullständigt orimligt.