Arbetsmarknadsblogg

Fortsättning:

 

Debatt om a-kasseregler för förtroendevalda

2018-02-15

I dag debatterade riksdagen regeringens förslag om tydligare regler för rätten till a-kassa för den som blir arbetslös och samtidigt vill kunna fortsätta med sina fackliga eller politiska förtroendeuppdrag. Med dagens regler har det varit väldigt otydligt vad som gäller, och en del personer har tvingas upphöra helt med exempelvis politiska sidouppdrag som fritidspolitiker för att få rätt till a-kassa när man förlorat det arbete varifrån man haft sin huvudsakliga inkomst.

Jag satt själv med i den stora socialförsäkringsutredningen som bland annat diskuterade denna fråga, och jag var en av ingenjörerna bakom det förslag som utredningen enigt ställde sig bakom. Nämligen att man måsyte kunna fortsätta med tidigare uppdrag samtidigt som man får a-kassa - som då reduceras med de eventuella arvoden man får för sidouppdragen. Regeringens proposition bygger på utredningens förslag och samtliga partier står bakom förslaget som därmed kommer att beslutas av en enig riksdag idag.

Det enda jag tycker är märkligt är att socialdemokraterna ofta talar om hur viktigt det är att denna fråga äntligen fått en lösning, samtidigt som man förhalat en lagändring. Redan i februari 2015 överlämnades socialförsäkringsutredningen till regeringen och på vägen hade även delbetänkande lämnats med tydliga lagfördslag för förändring. Trots detta dröjde det alltså till i år - tre år senare - innan vi kan ta ett beslut i riksdagen.

Men man får ju säga "bättre sent än aldrig" och det är kul att se att frågor man diskuterat i en utredning till slut också kommer i mål. Ingen stor fråga för samhället kanske, men väldigt viktig för dem det berör.






 

Socialdemokraterna är mästare på att dölja arbetslöshet

2018-02-12

Jag är som bekant inte särskilt imponerad av dagens regering. Men en sak sticker ut - man är extremt duktiga på att dölja arbetslösheten genom att flytta människor i statistiken, och genom att kalla dyra arbetsmarknadsåtgärder för "arbete" i statistiken. Detta har varit en socialdemokratisk paradgren även tidigare, vi minns 2005 och 2006 när man dolde arbetslöshet genom att het enkelt förtidspensionera bort dem från statistiken.

Denna gång handlar det om de omtalade extratjänsterna.

I valrörelsen utlovade Socialdemokraterna 20 000 extratjänster i välfärden som skulle "knäcka långtidsarbetslösheten". Men motståndet mot dessa nya "konstgjorda jobb" var till en början stort och de växte inte till trots att kostnaden täcktes fullt ut för arbetsgivaren. Efter att regeringen införde en bonus på drygt 70 000 per inrättad tjänst (!) har nu extratjänsterna tagit fart. Men nu visar det sig i stället att 60 procent (!) av extratjänsterna gått till personer med minst gymnasieutbildning och en fjärdedel har en eftergymnasial utbildning. Alltså går en majoritet av extratjänsterna till dem som har goda förutsättningar att få riktiga jobb. I stället låser man alltså in dem i en dyr åtgärd. Arbetsförmedlingen beräknar att den samlade kostnaden för extratjänster blir över sju miljarder år 2020. Med tanke på att insatsen är så pass dyr är det särskilt extra allvarligt att den inte når rätt målgrupp. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att använda skattebetalarnas pengar.

Vi ser nu också hur regeringen berömmer sig för att arbetslösheten bland utrikesfödda går ned. Men Arbetsförmedlingen förklarar varför (pressmeddelande idag): ”En viktig förklaring är att de personer som kommit till Sverige och är födda utanför Europa har tagit del av extratjänsterna”.

Det märkliga är att den som finns i extratjänster inte längre betraktas som arbetslös i statistiken - trots att hela arbetsgivarens kostnad täcks av skattemedel. Plus då en bonus på 70.000 per extratjänst. Om man stoppar in alla arbetslösa i extratjänster försvinner arbetslösheten helt och hållet. Trots att de arbetslösa i stället finns i ett "arbete" som inte finns på riktigt. Extratjänsterna ska nämligen inte ersätta "riktiga jobb" utan vara en "extra resurs" inom offentlig eller ideell verksamhet.

Med andra ord – regeringen betalar 70.000 i bonus för varje extratjänst för att gömma de arbetslösa i 100% skattefinansierade jobb som ingen arbetsgivare är beredd att betala för. Så jobbar en regering som prioriterar snygg arbetslöshetsstatistik framför riktiga jobb. Lagom till valrörelsen.


 

OECD om migration, integration och arbetsmarknad

2018-02-09

Ett av de områden som intresserar mig mest är självklart migration/integration/arbetsmarknad. Dessa frågor är stora i hela Europa, men även i en del andra OECD-länder. Men allra störst är de nog just nu i Sverige och Tyskland, av naturliga skäl. Tyskland är ju det land i EU som tagit emot flest asylsökande, över en miljon människor, medan Sverige, räknat per capita, har tagit emot dubbelt så många som Tyskland och i särklass flest av alla länder i EU.

Under de bilaterala samtalen på tisdagen fick vi som sagt ta del av erfarenheter från den tyska integrationspolitiken. Tyskland har precis som Sverige lång erfarenhet av arbetskraftsinvandring, och det har, precis som i Sverige, genom decennierna varit viktigt och fungerat väl. Utan arbetskraftsinvandring från exempelvis Finland och Jugoslavien hade vare sig svensk texilindustri eller vår fordonsindustri kunnat växa som de gjorde på 1960- och 1970-talet.

Att ta emot asylsökande med utbildningar som inte passar för arbetsmarknaden är en helt annan sak. Sverige och Tyskland har det gemensamt att vår arbetsmarknad i hög grad bygger på högteknologi, hög förädlingsnivå och välutbildad arbetskraft. När man då tar emot stora grupper lågutbildade räcker helt enkelt inte de lite mindre kvalificerade jobben till.

I en rapport om tyska integration finns ett stort antal exempel på "challenges" ("utmaningar"). Det var slående att dessa är betydligt fler än de positiva effekter och goda exempel som räknas upp.

Att ordna bostad till en miljon människor är exempelvis inte enkelt, och när man lyssnar på tyska politiker inser man att Tyskland har samma problem som Sverige. Växande utanförskapsområden, motsättningar i samhället, växande kriminalitet, tilltagande rasism och främlingsfientlighet, hård belastning på välfärden (sjukvård, skola osv) och stigande kostnader. Det är inte förvånande att Tyskland, precis som Sverige, gjort helt om i migrationspolitiken. Verkligheten har kommit ifatt. Och OECD:s experter har ingen patentlösning att erbjuda. Faktum är väl att ingen har det. Både Sverige och Tyskland har en lång, jobbig och dyr resa framför sig.

OECD har däremot givit ut en liten skrift med 10 råd för bättre integration. Det mesta görs redan i Sverige, även om det av praktiska skäl blivit urholkat och sämre genomfört i vårt land till följd av det ovanligt stora asylmottagandet 2015 och 2016.

1. Tidig aktivering och integration redan under den tid man väntar på besked, för dem man vet har hög sannolikhet att få stanna (görs redan i Sverige, i vart fall viss svenskutbildning, men givetvis mycket svårt att klara med så stort mottagande som vi haft på senare år)
2. Ge asylsökande med hög sannolikhet att få stanna rätt att arbeta redan under väntetiden (är redan tillåtet i Sverige)
3. Undvik att placera asylsökande och nyanlända på orter där det inte finns några lediga jobb (lätt att säga, det är ju där de lediga bostäderna finns)
4. Kartläggning och validering av asylsökandes respektive nyanländas kunskaper och utbildning (lätt att säga, men med så stort asylmottagande som Sverige hade 2015/16 var det helt omöjligt att hinna med att kartlägga alla redan som asylsökande. Fokus måste ligga på dem som beviljas uppehållstillstånd)
5. Skräddarsydda språkutbildningar och yrkesinriktade utbildningar och praktik på olika nivåer beroende på de nyanländas förkunskaper och utbildningsnivå. (Gäller redan i Sverige)
6. Tidig kartläggning av nyanländas fysiska och psykiska hälsa (sker redan i viss mån i Sverige, men bör kunna utvecklas om volymerna av asylsökande går ner till hanterbara nivåer)
7. Utveckling av utbildning och stöd till ensamkommande barn och unga (här lär väl Sverige ha bäst kunskaper och erfarenheter med tanke på att vi tagit emot så stor andel av de "ensamkommande" nyanlända som kommit till EU, men alltför få verkar inse hur enormt resurskrävande detta mottagande är)
8. Samverkan med civilsamhället för en bättre integration (detta sker redan i stor utsträckning i Sverige, men kan utvecklas betydligt)
9. Verka för likvärdiga förutsättning för migranter, oavsett vare i landet de befinner sig. (Ett helt omöjligt råd med tanke på punkten tre ovan. Självklart skiljer sig förutsättningarna enormt, både beroende på om man som nyanländ hamnat på en ort med stark eller svag arbetsmarknad, eller om man hamnar i ett av våra utanförskapsområden eller i ett bostadsområde med mer blandad befolkning. I praktiken går det inte att undvika att förutsättningarna för en god integration varierar när asylmottagandet är så stort som det var 2015/16).
10. Särskilt fokus på långvarigt stöd, träning och utbildning av lågutbildade nyanlända (delvis redan ett faktum i Sverige, vi ligger bra till jämfört med de flesta andra länder, men vi moderater vill utöka detta till obligatorisk integrations- och utbildningsplikt som villkor för ersättning)

Råden är säkert bra för länder som saknar större erfarenhet av asylmottagande. Men det är knappast några revolutionerande råd till Sverige och Tyskland när det gäller vår situation. Jag kan inte säga att konferensen gjorde mig mer positiv när det gäller Sveriges möjlighet att hantera vår egen situation. Det saknas helt enkelt förslag till hållbara lösningar.

Men jag styrktes i några av mina tidigare uppfattningar, som har starkt stöd i OECD:s rekommendationer:

1. Utan begriplig svenska är man sällan anställningsbar, och utan kunskap om det land man kommer till är det svårt att bli en del av samhället. Vi måste bli bättre än idag på svenskundervisning och samhällsorientering för alla nyanlända, samt införa utbildningsplikt som villkor för bidrag.
2. Vi måste ha mycket mer fokus på riktiga jobb och mindre på åtgärder eller kraftigt skattesubventionerade jobb. Ett generellt bra näringslivsklimat, rimliga skatter och enklare regelverk behöver för att skapa fler riktiga jobb. I den mån subventioner ingår måste dessa vara tidsbegränsade och riktas mot rätt målgrupper. Om vi ska försörja alltför många i skattefinansierade åtgärder och låtsasjobb kommer vi inte att få ihop ekonomin.
3. Vi måste se till att offentlig sektor (främst vård och omsorgssektorerna) tar vara på lämpliga nyanlända, hitta praktiska sätt att validera eller utbilda dessa och involvera arbetsplatserna för praktik och handledning. Vård- och omsorgssektorn har svårt att hitta arbetskraft och dessa yrken kan passa i vart fall en del av de nyanlända. Det får vi inte slarva bort.
4. Vi måste bli mycket bättre på att ta vara på de välutbildade nyanlända. Om en stor andel av de nyanlända kommer att leva på bidrag fram till pension är det viktigt att andra nyanlända med god utbildning samtidigt får kvalificerade jobb och betalar skatt. I annat fall kommer samhällsekonomin att urholkas på ett oroväckande sätt.


 

Debatt med arbetsmarknadsministern om Arbetsförmedlingen

2018-02-02

I dag hade jag en interpellationsdebatt med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson om Arbetsförmedlingens framtid. Här är min interpellation. Även min moderate kollega Lars Beckman deltog i debatten.

Jag konstaterade bland annat att Alliansregeringen tillsatte en utredning för en bred översyn av Arbetsförmedlingen i februari 2014. Det var den största översynen sedan mitten på 90-talet. Utredningen skulle vända på alla stenar och även diskutera hur delar av Arbetsförmedlingens uppgifter kunde konkurrensutsättas. Denna utredning stoppades av dagens regering redan i början av 2015. Efter två tillkännagivanden från riksdagen tillsatte regeringen en ny utredning under 2016, men då saknades frågan om konkurrensutsättning. Dessutom innebar utredningen en väsentlig försening, utredningen ska vara klar först i januari 2019.

I början av 2017 gjordes ett nytt tillkännagivande i riksdagen om att regeringen snarast skulle ge Arbetsmarknadsutredningen tilläggsdirektiv om att ta fram förslag om hur de delar av Arbetsförmedlingens uppdrag som inte innebär myndighetsutövning kan läggas ut på andra aktörer på arbetsmarknaden. En KU-anmälan gjordes också. Nya direktiv antogs äntligen av regeringen i mitten på 2017.

Trots att Socialdemokraterna i valrörelsen 2014 utlovade en ”nystart” och ”rejäl reformering” av arbetsförmedlingen har denna mandatperiod alltså varit fyra förlorade år när det gäller att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Detta kostar Sverige genom försämrad konkurrenskraft för svenska företag som inte lyckas rekrytera personal, ökade bidragskostnader för samhället och sämre integration.


Jag berättade i debatten även helt kort och förenklat om hur moderaternas förslag ser ut. Arbetsförmedlingen i nuvarande form avvecklas och ersätts av en mindre och vassare statlig aktör, Jobbcenter, som får ett mer renodlat uppdrag att identifiera de arbetssökandes behov av insatser och att bedöma arbetsförmåga, samt att upphandla och följa upp ett begränsat antal etablerade matchningsaktörer som uppvisat goda resultat. Matchningsaktörerna ska matcha den arbetslöse mot lediga jobb samt får medel för kompetenshöjande åtgärder som kan rusta den arbetssökande. Jobbcenter skulle ha fortsatt ansvar för dem som står mycket långt från arbetsmarknaden och behöver mer omfattande hjälp för att komma i arbete.

Fördelarna med vår modell hoppas vi blir att matchningen blir effektivare eftersom aktörerna har fokus på dem som står hyfsat nära arbetsmarknaden och samtidigt kan specialisera sig på olika grupper av arbetssökande, branscher eller yrken. Modellen har prövats i bland annat Australien och Storbitannien med goda resultat.

Efter debatten gjorde jag och Lars en liten summering av dagens debatt i en egen livesändning på Facebook:



Och så en liten rättelse. Jag råkade i "stridens hetta" säga att Arbetsförmedlingen kostar 80 miljarder per år. Det är såklart inte korrekt. Jag skulle sagt att arbetslösheten har en direktkostnad på 80 miljarder per år i statens budget. Det är kostnaden för dels själva arbetsförmedlingen, alla arbetsmarknadsåtgärder, samt statens kostnad för arbetslöshetsersättning. Ju bättre arbetsförmedling och matchning, desto lägre kan dessa kostnader bli. Jag beklagar att jag råkade säga fel ord i hastigheten, jag är noga med att använda korrekta siffror i debatten. Men de insatta insåg förhoppningsvis vad jag menade, vilket ministern också påpekade i sitt sista anförande.


 

Regeringen vilseleder om nyanländas arbetsmarknadsetablering

2018-02-01

I går hade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) pressträff i Rosenbad. På denna framhöll hon att "nyanländas etablering på arbetsmarknaden går allt snabbare". Här citat från regeringens hemsida:
 



Till stöd för sitt påstående hade regeringen själva, med stöd av siffror från SCB:s "RAMS-statistik" ("registerbaserad arbetsmarknadsstatistik"), gjort denna figur:



Det finns tre saker att säga om figuren:

1. Den visar inte hur snabbt nyanlända "etablerar sig på arbetsmarknaden". Siffrorna bygger på SCB:s "RAMS-statistik", där det räcker att "förvärvsarbeta" en timme per vecka i november det aktuella året för att räknas som förvärvsarbetande i statistiken. Det ska vara ett inkomstbringande arbete, men även vissa arbetsmarknadsåtgärder ingår. Det är med andra ord inte ens säkert att man har ett riktigt arbete för att man ingår i statistiken, det kan även vara någon form av åtgärd.
2. Siffrorna säger definitivt inget om hur snabbt en nyanländ "kommer i egen försörjning", vilket är det vi brukar diskutera i debatten, och som är mest relevant när man diskuterar integration. I statistiken sätts inte en inkomstgräns som gör att man verkligen kan försörja sig själv.
3. Siffrorna visar inget alls om hur den nuvarande regeringens politik påverkat situationen. De tydliga förändringarna i statistiken gäller ju åren 2007-2015. Alltså Alliansens regeringstid.

Det enda man säkert kan säga är att under Alliansens regeringstid fick nyanlända sin allra första kontakt med svensk arbetsmarknad lite snabbare för vare år som gick. Sannolikt tack vare Alliansens reformer, inte minst etableringsreformen. En första fot in på arbetsmarknaden är givetvis viktig eftersom det är första steget att komma i egen försörjning. Det är ju trevligt att regeringen uppmärksammar detta på en presskonferens, men det säger absolut inget alls om resultatet av regeringens egen politik.


 

Lätt att vara självbelåten när man åker på en räkmacka

2018-01-31

I dag har vi denna debattreplik till våra s-kolleger i Borås Tidning:



(För större text, klicka på bilden!)




Alliansens reformer har haft ännu större effekt än man tidigare trott

2018-01-09

Det kommer allt fler rapporter om att Alliansens reformer haft ännu större positiv effekt än man tidigare trott.

IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering) berättar exempelvis att fler äldre jobbar längre tack vare det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre. Även åtstramningen i sjukersättningen har spelat roll eftersom det har lett till att färre förtidspensionerats.

Almega berättar på sin hemsida att 30.000 jobb skapats av RUT-avdraget. 23.000 av dessa jobb har gått till människor som tidigare varit arbetslösa.

Och Riksbanken berättade i en rapport i december att effekterna av Alliansens ekonomiskpolitiska reformer troligen underskattats. Inte minst gäller detta effekten på det höga arbetskraftsdeltagandet/sysselsättningsgraden som regeringen gärna framhåller.

Slutsatsen blir att det höga arbetskraftsdeltagandet och den goda sysselsättningsutvecklingen knappast hade varit så glädjande utan Alliansens viktiga reformer. Även sjuktalen hade sannolikt varit högre. Dagens regering har verkligen inte gjort mycket för att förbättra läget på arbetsmarknaden, man solar sig i glansen av en högkonjunktur och drar nytta av Alliansens reformer. Trots detta har vi en oroväckande hög arbetslöshet för att vara mitt i en högkonjunktur. Det är farligt den dag konjunkturen vänder nedåt. Mycket beror på att arbetslösheten bland utrikesfödda har ökat kraftigt, och därför behövs nu ytterligare reformer. Men regeringen sitter passiv.





Har regeringen handlingskraft nog för att rädda Göteborgs Hamn?

2018-01-03

I dag kom detta uppseendeväckande uttalande till SVT Nyheter från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S):
 

Att en socialdemokrat vill inskränka strejkrätten genom lagstiftning trodde man ju inte att man skulle få höra. Men när det gäller missbruket av konflikträtten i Göteborgs Hamn så är det faktiskt exakt vad som behövs. Det är också något moderaterna länge drivit i riksdagen. Att en konflikt mellan två fackliga organisationer om vem som ska få teckna kollektivavtal allvarligt skadar en arbetsgivare är helt oskäligt och orimligt. Självklart är det välkommet att ministern nu i vart fall säger det hon gör.

Anledningen till att arbetsmarknadsministern driver frågan lär väl möjligen främst vara att LO-förbundet Transport är Hamnarbetarförbundets konkurrent i Göteborgs Hamn, och de som innehar dagens kollektivavtal. Förhoppningsvis bryr hon sig också om verksamheten Göteborgs Hamn.

Tyvärr litar jag inte på att en s-regering har den kraft som krävs för att på allvar ta tag i problemet. Just nu är frågan begravd i en utredning. I bästa fall kan man tolka det som att ministern faktiskt banar väg för en lagändring på riktigt, där man skriver in något slags krav på proportionalitet för strejkrätten. I sämsta fall betyder det hon säger ingenting. Den utredning som pågår ska alltså inte vara klar förrän i maj nästa år och som framgår av SVT:s artikel kommer sedan lagstiftning ta lång tid och inte bli klar förrän nästa mandatperiod.

Från moderat sida vill vi se snabb lagstiftning, före höstens val, inte minst för att rädda kvar verksamheten i Nordens största och Sveriges viktigaste containerhamn. Vi kommer att fortsätta pressa regeringen om detta.





Inga riktiga klappar under den rödgröna granen

2018-01-01

Jag startar det nya året med en debattartikel i Borås Tidning idag. Den rödgröna tomten har svikit.



(För större text, klicka på bilden!)





I dag hade jag över tre timmars debatt om arbetsmarknadspolitik

2017-12-13

I dag hade jag en riktig maratondebatt om arbetsmarknadspolitiken. Jag inledden den över 3 timmar långa debatten, som går att ta del av nedan. Därefter tog jag repliker på tre socialdemokrater, däribland arbetsmarknadsministern. (Dessa repliker hitar man genom att klicka på filmen och sedan leta bland de små rutorna i den grå listen längst ned, då kommer namn fram på respektive talare och man kan gå in i varje replik och lyssna). Mitt anförande går även (på ett ungefär) bra att läsa här. Stundtals blev det en ganska tuff debatt och det kommer det att vara ända fram till kommande val.






Möte i Göteborg med Transportföretagen

2017-12-11



Jag var en av endast två västsvenska riksdagsledamöter (den andre var Rickard Nordin, C) som idag deltog på en träff i Göteborg med Transportföretagen. Ämnet var transportsektorns problem att rekrytera personal. Det gäller allt från buss- och lastbilschaufförer till servicepersonal och motortekniker.

Att en näringssektor har rekryteringsproblem samtidigt som vi har både hög ungdomsarbetslöshet och många nyanlända som vill komma i arbete är mycket besvärande och visar att det är mycket i vårt land som inte fungerar. Jag blev återigen övertygad om att Arbetsförmedlingen inte fungerar. Flera företag vittnade om problemet att få tag i personal och att det är svårt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Det är hög tid att göra om Arbetsförmedlingen i grunden. Dessutom är vi dåliga på att kartlägga nyanländas kunskaper och erfarenheter, det blir ju så när alltför många kommer under kort tid, då hinns inte detta med.

Det blev även mycket diskussioner om hur man rekryterar fler elever till yrkesprogrammen på gymnasiet (att tvinga alla att läsa in högskolebehörighet som regering vill är knappast rätt sätt). Transportföretagens initiativ till att inrätta särskilda motorcollege i nära samarbete med branschen är ett bra initiativ. Likaså är det viktigt att även satsa på yrkesutbildningar inom Komvux och fortsätta att utveckla yrkeshögskolan i nära samarbete med branschen så att man utbildar i aktuella saker och med nya fordon.

Jag lyfte även mitt förslag om studielån för alla typer av körkort, och det fick ett starkt stöd, inte minst som Transportföretagen själva pekar ut ointresset bland unga för att ta körkort som ett stort problem. En representant för ett företag påpekade att man kan få studielån för att utbilda sig till pilot. Varför då inte till chaufför av tunga fordon?




Moderaterna säger nej till de nya "etableringsjobben"

2017-12-05

Förra veckan kom arbetsmarknadens parter överens om en ny modell för så kallade etableringsjobb. Upplägget bygger på att nyanlända och långtidsarbetslösa ska få full avtalsenlig lägstalön, samtidigt som arbetsgivarna högst ska behöva betala 8.000 kronor per månad. Staten ska stå för mellanskillnaden. De nya etableringsjobben bör enligt parterna ge rätt till både a-kassa och sjukpenning, och dessutom ska etableringsjobben - till skillnad mot andra subventionerade anställningar kvalificera nyanlända för permanent uppehållstillstånd.

När förslaget presenterades var min spontana reaktion att detta kan vi bara inte stödja! Arbetsmarknadens parter kommer alltså "överens" om att staten och skattebetalarna ska stå för nästan alla kostnader. Då är det ju inte särskilt svårt att komma överens. Vilken arbetsgivare vill inte ha en anställd som kostar max 8.000 per månad? Och vad erbjuder facken i denna överenskommelse? Förslaget utestänger dessutom alla företag utan kollektivavtal, vilket gör att flertalet småföretag inte omfattas. Dessutom undantas ett antal branscher, eftersom bland annat LO-förbunden SEKO, Byggnads och Transport säger nej till förslaget. Inte heller bemanningsföretagen skulle kunna utnyttja möjligheten för personal som man hyr ut till andra. Bemanningsföretagen är annars duktiga på att anställa just personer som står längre från arbetsmarknaden.

Nu kommer tydligt besked från både Moderaterna och Liberalerna. Båda säger vi nej till förslaget. Elisabeth Svantesson (M) säger i Dagens Industri att "Parterna ställer väldigt hårda krav på den tredje parten som inte varit med i förhandlingarna. Det är staten och skattebetalarna som ska betala nästan hela kalaset".

Förutom rena ekonomiska argument känns det märkligt att en nästan helt skattefinansierad åtgärd ska ge rätt till permanent uppehållstillstånd, a-kassa och sjukpenning. Det skickar helt fel signaler. Permanent uppehållstillstånd ska man få när man fått en riktig anställning och egen försörjning som inte till största delen bygger på subventioner. Någon genväg till a-kassa och sjukpenning bör inte heller bli aktuell, det skulle bli väldigt orättvist jämfört med alla som finns i andra former av subventionerade anställningar.

Framtiden för dessa nya etableringsjobb är ytterst osäker. Och därför står vi från moderat sida fast vid Alliansens förslag som vi tidigare presentarat, alltså om inträdesjobb. Lönen för de nya inträdesjobben ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller utbildning. Hur denna utbildning organiseras och utformas bestämmer arbetsgivaren själv. Arbetsgivaravgiften slopas i tre år (de 36 första månaderna som personen har ett jobb) inom ramen för anställningsformen. Rent juridiskt betraktas anställningen som en provanställning och ger därmed samma arbetsrättsliga skydd som en sådan. Anställningen övergår därmed till en tillsvidareanställning efter två år (och skulle förstå då kvalificera till permanent uppehållstillstånd). En person får ha denna typ av anställning i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.

Inträdesjobben känns som en betydligt mer genomtänkt idé och jag hoppas att hela Alliansen ska stå fast vid denna och driva förslaget gemensamt i kommande valrörelse.




Gästtalare hos Sveriges A-kassor

2017-11-30



I dag var jag inbjuden till Sveriges A-kassor (den gemensamma organisationen för alla svenska a-kassor) för att berätta om moderat arbetsmarknadspolitik.

Jag började med att nämna vårt tydliga fokus på att halvera jobbklyftan till 2025, dvs den stora skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda. Det är den stora och allvarliga obalansen på svensk arbetsmarknad som kommer att kosta enorma pengar om vi inte gör något. Det blev mycket om våra tankar att göra om hela arbetsförmedlingen, vårt förslag om en ny anställningsform för att hjälpa in nyanlända på arbetsmarknaden, vår stora bidragsreform med bidragstak, uppstramad a-kassa, återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen mm, samt givetvis att vi vill sänka skatten på arbete.
Jag berättade också om regeringens proposition om enklare regler för a-kassa till förtroendevalda som förlorar jobbet, en fråga som utretts flera gånger utan att man lyckats få fram ett begripligt förslag. Jag beskrev hur jag själv personligen tog fram det nu liggande förslaget till Socialförsäkringsutredningen, som sedan enhälligt tog in det i sitt betänkande. Och nu är det alltså regeringens förslag! (Mer om detta i kommande blogginlägg).

Avslutningsvis hade jag flera intressanta diskussioner med åhörare. Bland annat om problemen med a-kassa för småföretagare och frilansare, men också om problemen med att arbetsgivare missbrukar olika former av skattesubventionerade anställningar, inte minst inom restaurangsektorn.




Riksdagen vill lindra regler för utvisning av arbetskraftsinvandrare

2017-11-15

Vi har de senaste åren sett flera exempel på hur kompetenta och kvalificerade arbetskraftsinvandrare utvisats på grund av små försummelser från arbetstsgivarens sida. Ofta så små detaljer att ingen ens varit medveten om dem. Att utvisa kompetent arbetskraft för sådana bagateller är oskäligt.

Regeringen har nu äntligen föreslagit ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket inte behöver återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren har åtgärdat den brist som annars skulle ha lett till återkallelse. Riksdagen sa idag ja till detta förslag, som börjar gälla den 1 december 2017.

Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att en arbetskraftsinvandrare inte heller ska behöva utvisas om en arbetsgivare omedvetet har begått mindre fel som gäller villkoren för arbetstillståndet. Detta gäller även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden har gått ut eller om det är Migrationsverket som upptäckt felet. Migrationsverket bör få möjlighet att göra en bedömning i varje enskilt fall. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta. Lagändringen bör börja gälla så fort som möjligt, men senast den 1 juli 2018.

Alliansen ville att denna ändring skulle träda i kraft tidigare, vi ser ingen anledning till att regeringen ska behöva över ett halvår på sig att göra denna lilla lagkorrigering. Tyvärr blev vi nedröstade av S, V MP och SD.




Citeras om hamnkonflikten i Göteborg

2017-11-09

Borås Tidning idag. Från bloggen häromdagen.






Besök på Arbetsförmedlingen Stockholm City

2017-11-08



I dag besökte jag Arbetsförmedlingens Centralkontor i Stockholm tillsammans med kolleger i Arbetsmarknadsutskottet. Många intressanta diskussioner och en del tänkvärda inspel.

Stockholm har inte direkt de största problemen med arbetslöshet i landet, snarare tvärtom. Men ändå finns det stora grupper som har väldigt svårt att komma i arbete. Och antalet deltagare i etableringsreformen för nyanlända växer samtidigt hela tiden.

En viktig diskussion rörde avvecklingen av Fas 3. Arbetsförmedlingen själva tycker, i likhet med mig, att Fas 3 på det stora hela var en bra åtgärd för dem som stod allra längst från arbetsmarknaden. Det man i dag erbjuder är sämre. Och för en del tidigare deltagare i fas 3 erbjuds faktiskt inget alls.

Vi kunde också konstatera att det finns motstånd från fackliga organisationer mot en del av de åtgärder regeringen sjösatt. Helt enkelt för att dessa åtgärder riskerar att tränga ut riktiga anställningar.

Ett annat problem vi diskuterade är hur socialtjänsten i Stockholm, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bollar en del personer mellan sig som befinner sig oerhört långt från arbetsmarknaden. Ingen vill stå för kostnaden. Detta skapar en mängd improduktivt merarbete.

Sammanfattningsvis styrkte besöket bilden av att det finns många i personalen hos Arbetsförmedlingen som gör en enorm insats. Den kritik vi ofta riktar politiskt mot myndigheten och olika politiska åtgärder är inte en kritik mot personalen. De gör vad de kan under mycket svåra förhållanden och ibland ryckig politik. Men med detta sagt - det finns absolut anledning att förändra arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingens verksamhet.




Dagens interpellationsdebatter med arbetsmarknadsministern

2017-11-07



I dag var det dags att möta arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i två interpellationsdebatter. Den första handlade om att Sverige lyckas sämre än genomsnittet i EU när det gäller att minska arbetslösheten. Den andra handlade om tudelningen av svensk arbetsmarknad, där arbetslösheten bland utrikes födda ligger runt 22% medan den är under 4% för inrikes födda. Och att regeringens åtgärder riktade till nyanlända ger mycket svaga resultat.



Här är lite kort mina inledande anföranden i de två debatterna. Först debatten om den svenska arbetslösheten rent allmänt, och därefter den andra debatten om arbetslösheten för nyanlända. Som alltid blir det även en massa repliker som man inte har förberett. Nedan finns båda debatterna i sin helhet från riksdagens hemsida. (Arbetsmarknadsministern inleder båda debatterna och sedan följer mina och andras anföranden).









Konflikten i Göteborgs Hamn är en skam för den svenska modellen

2017-11-01

Konflikten i Göteborgs Hamn har av och till pågått sedan 1970-talet när Hamnarbetarförbundet bröt sig loss/kastades ut från LO-förbundet Transport. Allt sedan dess ligger dessa två förbund i konflikt med varandra.



Just i Göteborgs Hamn är det Hamnarbetarförbundet som har flest medlemmar, men det är Transportarbetareförbundet som har kollektivavtal med APM Terminals och Hamnarbetarförbundet vill inte teckna hängavtal för sina medlemmar utan kräver eget kollektivavtal. Detta vägrar Transportarbetareförbundet att gå med på. Och mitt i striden mellan dessa två fackliga organisationer står arbetsgivaren och kan inte göra något alls utan bara se på när Hamnarbetarförbundets konflikter skadar verksamheten allt svårare. Inte ens det specialinkallade Medlingsinstitutet ser något sätt att lösa situationen utan har lämnat sitt uppdrag och i praktiken gett upp. Läs deras avslutande, och mycket uppgivna, rapport från det uppgivna medlingsförsöket.



Under 2016 och 2017 har konflikterna avlöst varandra. Samtidigt har volymerna i hamnen minskat med 23%. Detta har nu medfört att man sagt upp 170 anställda på grund av arbetsbrist, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av personalen.

Göteborgs Hamn är av oerhört stor betydelse för hela Sverige. 1/3 av den svenska exporten och en stor del av importen passerar hamnen. Bland annat 800.000 containrar och 250.000 personbilar (export och import) varje år. Konflikten gör nu att allt fler svenska företag väljer att använda andra hamnar, tex i Bremen eller Rotterdam.

En hamnarbetare hos APM tjänar idag i genomsnitt 49.500 kronor per månad inklusive tillägg. Grundlönen är ca 29.000 och till detta kommer att antal mer eller mindre automatiska tillägg som ger över 20.00 till varje månad. Tidigare arbetade man normalt en timme för att sedan vara ledig en timme. (49.500 kronor för ett halvtidsjobb låter ärligt talat ganska bra!). Nu har APM ändrat arbetstiderna så man arbetar två timmar varefter man är ledig en. Det gör att man i praktiken nu arbetar ca 75% effektivt för en lön på 49.500 kronor per månad. APM uppgav att Göteborg Hamn är den dyraste hamn som APM driver (och man driver ett stort antal hamnar över hela jorden). Det är till exempel dubbelt så dyrt att lossa en container i Göteborg som i Danmark.

Grunden för den svenska modellen är att man som arbetsgivare vet att när man undertecknat ett kollektivavtal ska man också kunna känna sig trygg med att slippa konflikter. Fredsplikt råder. Detta accepterar inte Hamnarbetareförbundet, de godtar av princip inte fredsplikt. Att konflikträtten på detta sätt missbrukas av en liten facklig organisation med stark koppling till mer extrema politiska rörelser på vänsterkanten är oacceptabelt. Hamnarbetareförbundet missbrukar sin makt och äventyrar både sina egna medlemmars jobb och Göteborgs Hamns framtid.

Även S-MP-regeringen inser detta och har tillsatt en utredning som ska presentera en rapport i maj nästa år. Det gör att inget kommer att hända lagstiftningsmässigt före valet utan blir en fråga för en ny regering. Jag utgår från att Alliansen vid en valseger beslutar i lag om en proportionalitetsprincip för konflikter samt en inskränkning av konflikträtten i en situation där det redan finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen för den yrkesgrupp konflikten gäller. Även sympatiåtgärder som riktas mot skötsamma företag som har kollektivavtal för sina medlemmar är givetvis helt oskäligt och ytterligare en avart som måste stoppas. Om konflikträtten fortsätter att missbrukas kommer det i längden att underminera hela legitimiteten för den svenska modellen. Det inser de flesta med kunskap på området.




Besök hos APM Terminals och Göteborgs Hamn

2017-11-01




I går besökte jag och mina m-kolleger i arbetsmarknadsutskottet även APM Terminals (som driver den stora containerhamnen i Göteborg) samt Göteborgs Hamn (Port of Gothenburg) som äger hamnen.

Syftet med besöket var att få en bild och uppdatering av läget kring den inflammerade arbetsmarknadskonflikten som allt mer skadar hamnens verksamhet. Vi fick även en föredragning om hamnens utvecklingsplaner och en rundtur på den hårt bevakade containerterminalen.




Besök hos utbildnings- och matchningskonsulten Samjobb

2017-10-31

I dag besökte jag och tre av mina moderata kolleger i Arbetsmarknads- utskottet utbildnings- och matchningskonsulten Samjobb i Göteborg. Man berättade om sin hittills framgångsrika verksamhet att hjälpa främst nyanlända till riktiga jobb. Vi träffade VD Johan Nordlund och två av lärarna/coacherna (som även är delägare i företaget), Nadja Charafi och Faduma Awil.

Det finns mycket att berätta från besöket. Bland annat att man tycker att vårt moderata förslag till bidragstak är bra, eftersom många nyanlända, även med bidragsförsörjning, tycker att de fått det betydligt bättre än de hade det i sitt förra hemland. Det gör att drivkraften att söka arbete är för liten.

Det var också tydligt att man genom att använda kunskaper om kultur och religion kan förklara våra svenska system på ett mer begripligt sätt för nyanlända. Nadja och Faduma har marockansk respektive somalisk kulturell bakgrund och är båda muslimer. De berättade att de med arabiska begrepp och referenser till islam kunde förklara för nyanlända hur de svenska socialförsäkringssystemen fungerar. Inom islam är det acceptabelt att under en begränsad tid leva på det man kallar "allmosor", men sedan har man en moralisk skyldighet att arbeta och bidra för att kunna återgälda den hjälp man fått. Många nyanlända tror att deras bidrag kommer från FN (!), (något jag hört nämnas även i andra sammanhang). Coacherna förklarar att det är de som arbetar som betalar bidragen med sin skatt, och uppmanar de nyanlända att se till att komma i arbete själva.


Intressant och tänkvärt. Att lyckas få nyanlända att förstå våra svenska system, vara tydliga med våra höga förväntningar, och se till att vi inte motverkar incitamenten att söka arbete genom att betala för höga bidrag är troligen tre förutsättningar för att överhuvudtaget ha en chans att lyckas med integrationen.

Det finns mycket mer att berätta från besöket, men jag sparar detta. Jag kom överens med coacherna om att försöka boka en hel dag hos dem framöver för att följa hur deras verksamhet fungerar. Goda exempel på coachning som leder till jobb är värt att studera lite närmare.




Jag ställer två interpellationer till arbetsmarknadsministern

2017-10-30

Jag har den senaste tiden, både här på bloggen och i flera olika debattartiklar (exempelvis denna), kommenterat regeringens skönmålning av arbetsmarknadsläget. Man har faktiskt väldigt lite att vara stolt över. Fram till valet kommer jag nu att jobba mer fokuserat med dessa frågor i Arbetsmarknadsutskottet. Jag börjar med att ställa två interpellationer till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

I den ena interpellationen konstaterar jag att uppgifter från Eurostat visar att Sverige under dagens regering har lyckats betydligt sämre än EU-genomsnittet när det gäller att minska arbetslösheten. Vi halkar allt längre ned på listan över de länder i EU som har lägst arbetslöshet, och vi ligger längre ned på listan än vi gjorde när Alliansen lämnade över regeringsmakten.

Den andra interpellationen handlar om den allt mer tudelade arbetsmarknaden. Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda växer, och samtidigt saknas förslag från regeringen för att göra något åt saken.

Jag ser fram emot att ta debatten med arbetsmarknadsministern om dessa viktiga frågor, vilket bör bli inom några veckor om inte ministern skjuter på debatten.




Inte mycket att skryta om

2017-10-11

I dag har jag detta debattinlägg i bland annat Markbladet och Svenljunga Tranemo Tidning






Dags för utskottsbyte - och fokus på den viktigaste frågan

2017-10-10

Just nu sker stora förändringar i den moderata riksdagsgruppen, med nya talespersoner och en del utskottsförändringar.

Moderaterna har nu presenterat sin sista budget denna mandatperiod. Jag har varit med i arbetet med de senaste fyra budgetarna. Att vara ledamot i Finansutskottet har varit oerhört intressant och händelserikt, lite av centrum för den politiska debatten. Dessutom har jag som gruppledare i utskottet under fyra år haft två (!) blivande partiledare, först Anna Kinberg Batra, sedan Ulf Kristersson. Det måste vara närmast unikt. Men nu känns liksom arbetet slutfört, den moderata budgeten för 2018 är klar och fram till valet 2018 kommer det sannolikt inte att hända så mycket i finansutskottet. Inga större frågor aviseras och den här veckan är exempelvis båda utskottsmötena inställda.

För oss moderater går vi nu efterhand in i valrörelseläge. En av de stora valfrågorna blir att få fler nyanlända och lågutbildade i arbete. Integrationen och jobbpolitiken kommer att stå i fokus. Häromdagen blev jag tillfrågad av vår nye partiledare och tidigare utskottskollega Ulf Kristersson om jag ville vara med och ta ett tyngre ansvar i arbetsmarknads och integrationsfrågorna det kommande året. Det gör jag gärna eftersom jag tycker om att vara där debatten är. Jag kommer därför detta sista riksdagsår före valet att återvända till Arbetsmarknadsutskottet där jag startade mitt riksdagsarbete 2006. Tillsammans med bland annat vår tidigare gruppledare Jessica Polfjärd, som är ny arbetsmarknadspolitisk talesperson, ska jag lägga all min energi på att sprida den uppgraderade moderata jobbpolitiken och våra nya tankar inom integrationspolitiken. Detta är ju frågor jag ofta debatterar och skriver om, och även motionerat en hel del om genom åren. Jag har även varit med i olika sammanhang där vi förändrat moderaternas hållning i frågor kopplade till migrations- och integrationspolitiken. Min långa fackliga erfarenhet och mina kunskaper kring arbetsrätt lär också komma väl till pass.

Efter några år med lite mer övergripande frågor blir det nu handgriplig sakpolitik igen. Det ska bli riktigt kul!




Expertseminarium om moderaternas ekonomiska politik

2017-10-10



Jag började dagen med ett expertseminarium om moderaternas nya ekonomiska politik. Seminariet inleddes av vår nye partiledare Ulf Kristersson och därefter gav åtta tunga experter inom ekonomi och arbetsmarknad gav sin syn på moderaternas förslag. Det blev en mycket intressant genomgång.

Experterna var Hans Lindberg (VD Bankföreningen), John Hassler (ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm), Annika Winsth (chefsekonom Nordea), Jens Henriksson (VD Folksam), Bettina Kashefi (chefsekonom Svensk Näringsliv), Anna-Kristi Löfgren (LO-ekonom), Annika Wallenskog (chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting) samt Samuel Engblom (samhällspolitisk chef TCO).

Generellt kan man säga att våra förslag fick mycket ros från de flesta debattörer, men det fanns också en del förslag om tillägg och en del kritik. Vilket var avsikten med seminariet. Nästa steg är att ta beslut om förslagen på moderaternas arbetsstämma kommande helg.

På seminariet presenterades en del bilder, bland annat denna av John Hassler. Bilden visar att Sveriges BNP/Capita utvecklats betydligt bättre än EU-genomsnittet sedan början av 1990-talet. Allra bäst utvecklades BNP/Capita relativt EU efter finanskrisen och fram till 2016. Men kommande år kommer vi att tappa gentemot EU, vilket givetvis främst beror på det stora mottagandet av asylsökande kopplat till att vi inte har någon politik från dagens regering för att få fler nyanlända i arbete.

Om befolkningen ökar kraftigt, men fler lever på ersättningar och bidrag i stället för att jobba, faller BNP/Capita. Både jämfört med resten av EU, men även i faktiska tal.

Det är därför det är så viktigt att presentera en politik för att få fler i arbete i stället för i bidragsförsörjning, och det är också det som är moderaternas stora fokus med vår politik.








Regeringen lyckas sämre med jobben än resten av EU

2017-09-30

Debattinlägg i Borås Tidning idag. (Klicka för större text!)







Sverige lyckas sämre med arbetslösheten än EU-genomsnittet

2017-09-22



SVT visar i en granskning av statistik från Eurostat att Sverige lycats betydligt sämre än EU-genomsnittet när det gäller att minska arbetslösheten. Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Men arbetslösheten har sjunkit mer bland EU-länderna än i Sverige under den här mandatperioden.

I Eurostats statistik över arbetslösheten, där man jämför EU-länderna med varandra, kan man se att arbetslösheten bland EU-länderna sjunkit från 10,1 till 7,7 procent sedan början av den här mandatperioden. Samtidigt har arbetslösheten i Sverige sjunkit med från 7,8 till 6,8 procent. I jämförelse har nästan en fjärdedel av arbetslösheten inom EU som helhet försvunnit, men i Sverige handlar det bara om en åttondel. I Tyskland har arbetslösheten sjunkit från 5 till 3,7 procent sedan 2014.

När Alliansen lämnade över regeringsmakten låg vi på en tolfte plats i EU när det gäller listan över lägst arbetslöshet, och arbetslösheten låg hela 2,3 procentenheter under EU-genomsnittet. I dag har Sverige halkat ned till en femtondeplats och vår arbetslöshet är nu inte ens en procentenhet lägre än EU-genomsnittet.

Alliansen lotsade Sverige genom den djupaste globala krisen sedan 1930-talet. Och gjorde det på ett sätt som väckte respekt och beundran i omvärlden. Vi klarade statsfinanserna och minskade statsskulden, och arbetslösheten höll sig trots allt inom hanterbara nivåer, betydligt lägre än genomsnittet i EU. Dagens regering åker däremot räkmacka under en stark global högkonjunktur, men lyckas sämre med jobben än omvärlden. Inte särskilt imponerande.




Borås Tidning uppmärksammar mitt senaste blogginlägg lite extra

2017-08-17

Jag lade ut texten från bloggen häromdagen (om Alliansens nya förslag för att få fler nyanlända i arbete) även på BT:s Politikerblogg. I går gav Borås Tidning blogginlägget lite extra uppmärksamhet i tidningen (klicka på texten för att läsa):






Alliansen presenterar en ny arbetsmarknadsreform - inträdesjobb

2017-08-15



I går skrev jag ju om Arbetsförmedlingens senaste, oroväckande siffror, som visar att arbetslösheten bland utrikes födda ökar. Vi har också fortfarande en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige, över 10%. Att få fler nyanlända och unga lågutbildade i arbete är oerhört viktigt för Sverige. Både för att vi ska kunna ha stabila socialförsäkringar och statsfinanser, men framförallt för att vi ska slippa social oro. Och läget är akut.

I dag presenterade Alliansen en ny arbetsmarknadsreform som vi vill införa direkt efter en valseger. Den kallas inträdesjobb. Reformen är en sammanvägning av likartade förslag som flera Allianspartier tidigare presenterat, och är nu ett förslag som samtliga fyra partier står bakom.

Reformen omfattar dels nyanlända, under de fem första åren i Sverige. Tillfälliga övergångsregler ska gälla för att fånga upp nyanlända från migrationskrisen 2014-2015, de som kommit till och med 2015 får ytterligare tre års tillgång till inträdesjobben. Dessutom gäller reformen för unga upp till 23 år utan fullständig gymnasieutbildning.

Lönen för de nya inträdesjobben ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller utbildning. Hur denna utbildning organiseras och utformas bestämmer arbetsgivaren själv. Arbetsgivaravgiften slopas i tre år (de 36 första månaderna som personen har ett jobb) inom ramen för anställningsformen.

Rent juridiskt betraktas anställningen som en provanställning och ger därmed samma arbetsrättsliga skydd som en sådan. Anställningen övergår därmed till en tillsvidareanställning efter två år. En person får ha denna typ av anställning i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.

Som väntat kommer kritik från vänster för att vi "sänker lönerna". Det är inte korrekt. Tanken är att man ska få avtalsenlig lön för den tid man fullgör ett arbete (70%) och ingen lön för den tid man lär sig sitt arbete. Detta är dessutom tidsbegränsat till tre år, och en person kan inte ha åtgärden flera gånger. Vi ser detta som ett sätt att få fler att ta första steget mot en egen försörjning. Och 70% av lönen är förhoppningsvis mer än det bidrag man lever på innan. Genom tidsbegränsningen lär vi inte skapa ett allmänt tryck nedåt på det allmänna löneläget, så oron för nya låglönejobb är obefogad.

Det kommer också kritik mot att vi subventionerar arbetsgivarna. Men den enda statliga subventionen är arbetsgivareavgiften. Denna summa är totalt sett en mycket rimlig kostnad för att lågutbildade ska utbilda sig till ett riktigt yrke på en arbetsplats. Att bekosta andra utbildningar och betala ersättningar till den som studerar under tiden skulle kosta betydligt mera.

Det finns också mer befogad kritik för att lågutbildade och framförallt nyanlända på detta sätt får en möjlighet som inte andra får. Det är korrekt, och i grunden olyckligt. Men samtidigt är arbetslösheten i andra grupper mycket låg och de flesta skulle knappast efterfråga denna reform ändå. Vi har en situation idag med rekordmånga nyanlända under kort tid. Man kan tycka vad man vill om detta och skylla på olika regeringar, men den är ett faktum. Vi drabbas alla om många går på bidragsförsörjning i stället för att försörja sig själva. Och med tanke på den höga och stigande arbetslösheten bland just målgrupperna för reformen så tycker jag ändå det är försvarbart att rikta reformen mot just dessa. Att inte göra något vore mycket värre, integration av nyanlända är kanske vår viktigaste samhällsfråga just nu. Men självklart måste effekterna utvärderas efterhand, precis som för alla andra reformer.

Vår förhoppning är att reformen ska kunna leda till att 25.000-40.000 personer på detta sätt kan få in sin första fot på arbetsmarknaden. Om det lyckas är det ett bra resultat.




Fler arbetslösa än förra året för fjärde månaden i rad

2017-08-14

Arbetsförmedlingen kom idag med sin juli-rapport. I slutet på juli var 356 000 personer inskrivna som arbetslösa på någon av landets arbetsförmedlingar, en ökning med 6 000 personer jämfört med samma månad i fjol. Trots högkonjunkturen ligger arbetslösheten på samma nivå som för ett år sedan, 7,3 procent.

Siffrorna visar också på en extremt tudelad arbetsmarknad. Av de inskrivna arbetslösa var 167 000 födda utanför Europa och 152 000 inrikes födda. Och skillnaden ökar. Bland inrikes födda var arbetslösheten i slutet på juli 3,9 procent (4,2 procent för ett år sedan). Hos utrikes födda var den samtidigt 21,8 procent, vilket är 0,6 procentenheter högre än i fjol.

Samtidigt fortsätter långtidsarbetslösheten att öka. Antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i 12 månader eller mer fortsätter stiga och är nu 146 000. Förklaringen är att en större del av de inskrivna arbetslösa numera finns inom etableringsuppdraget för nyanlända, som pågår i upp till två år. Därmed räknas de in statistiken över långtidsarbetslösa.

Sammanfattningsvis - den goda konjunkturen gör att arbetslösheten bland inrikes födda fortsätter minska. Samtidigt ökar arbetslösheten bland utrikes födda. Att detta sker trots högkonjunktur är väntat, med tanke på det stora antalet nyanlända. Men det är ändå oroväckande. Vad händer i nästa lågkonjunktur?




Regeringen bäddar för en allvarlig arbetsmarknadskris

2017-07-28

Lite i skymundan bakom allt kring de politiska följderna av skandalen vid Transportstyrelsen hade jag häromdagen en debattartikel i Borås Tidning om det allvarliga arbetsmarknadsläget. Jag konstaterar att utvecklingen på arbetsmarknaden inte alls är så ljus som regeringen säger, utan snarare går i fel riktning, samt att regeringen försitter alla chanser att reformera politiken under högkonjunkturen för att rusta Sverige för sämre tider. Regeringen bäddar därmed för en allvarlig kris på svensk arbetsmarknad i nästa lågkonjunktur, vilket kommer att slå stenhårt mot välfärden, pensionerna och statsfinanserna. Det finns många goda skäl att byta regering.


(Klicka för läsbar storlek)

I går kom även SCB:s senaste siffror, från juni. SCB räknar på ett annat sätt än Arbetsförmedlingen, exempelvis på ett annat åldersintervall (15-74 år). I SCB:s siffror syns fortfarande en minimal minskning av den totala arbetslösheten sedan förra året (0,2%). Men i stället visar SCB, till skillnad från Arbetsförmedlingen, en ökad ungdomsarbetslöshet jämfört med juni förra året. Även arbetslösheten bland vuxna kvinnor har ökat, medan den har minskat för vuxna män.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att den snabba minskningen av arbetslösheten som vi sett fram tills i år verkar ha brutits och att många kurvor nu går åt fel håll. Det är oroväckande att detta sker i en högkonjunktur. Och då syns ännu inte de flesta nyanlända i statistiken. Vad händer när tiderna blir sämre?




Regeringens egen analys av arbetslösheten väcker oro

2017-07-17

Detta är regeringens egen bild över arbetslösheten, en bild som presenterades i samband med vårbudgeten.



Man ser för det första att antalet arbetslösa i maj i år låg på nästan exakt samma nivå som i maj valåret 2014, drygt 350.000 personer. Tyvärr är antalet arbetslösa i maj i år högre än i maj förra året då arbetslösheten låg under 350.000. Även i juni var antalet arbetslösa fler än för ett år sedan. Det var tredje månaden i rad som Arbetsförmedlingen redovisade en försämring sedan förra året vilket jag berättat om tidigare.

Det allvarliga är såklart att antalet arbetslösa totalt sett inte minskat mer än obetydligt de senaste åren, trots en stark högkonjunktur. Det som gör situationen än mer alarmerande är att långtidsarbetslösheten är den högsta på tio år, samt att ungdomsarbetslösheten fortfarande ligger långt över genomsnittlig EU-nivå. Arbetslösheten har helt enkelt bitit sig fast - trots god fart i ekonomin.

Man ser också att de arbetslösa se annorlunda ut idag jämfört med för 3-4 år sedan. De utrikes födda ökar sin andel dramatiskt, och de som nyligen fått uppehållstillstånd utgör en allt större andel av de arbetslösa. Denna grupp kommer dessutom att öka dramatiskt det kommande året eftersom många av de asylsökande som kom 2015 och 2016 ännu inte fått sina besked om uppehållstillstånd. Till detta kommer alla förväntade anhöriga till dem som sökte asyl enligt de gamla reglerna när inget försörjningskrav gällde för anhöriginvandring. Att gruppen arbetslösa utrikes födda växer är särskilt allvarligt eftersom många av dem är lågutbildade och kommer att ha mycket svårt att få ett arbete.

Prognoserna från Arbetsförmedlingen och SCB är att arbetslösheten kommer att vända uppåt i takt med att allt fler nyanlända ingår i arbetskraften. Den rekordhöga sysselsättningsgraden kommer därmed också att sjunka. Om detta sammanfaller med en svagare konjunktur kan utvecklingen att bli dramatisk.




Demografin och högkonjunkturen minskar ungdomsarbetslösheten

2017-07-13

Regeringen har inte längre så mycket att glädjas åt på arbetsmarknaden. Trots en mycket stark högkonjunktur i vår omvärld så ökar nu den svenska arbetslösheten för tredje månaden i rad enligt Arbetsförmedlingens siffror. Men ungdomsarbetslösheten minskar, och det tar regeringen fasta på och nämner i alla sammanhang. De har dock svårt att peka på något de själva beslutat eller genomfört för att åstadkomma detta - snarare är det ju så att de gjort det dyrare att anställa ungdomar, och att de utlovade insatserna för att få in långtidsarbetslösa och ungdomar i praktik och liknande blivit ett kompakt fiasko. I juni, snart tre år med S-MP-regeringen hade det exempelvis bara blivit 474 traineejobb i hela landet av de 32.000 som Socialdemokraterna utlovade i valrörelsen 2014. "Extratjänsterna" i välfärden har också blivit ett fiasko. De skulle bli 31.000, men hittills har det inte ens blivit 10% av detta, bara drygt 2.000. Samtidigt ökar långtidsarbetslösheten, och är nu den högsta på tio år!

Det är två helt andra faktorer än regeringens politik som samverkat för att minska ungdomsarbetslösheten. Dels demografin (förändringar i ålderssammansättningen i samhället) och dels högkonjunkturen.



Detta är en graf från SCB som visar födelsetalen fram tills idag, alltså antalet födda varje år. Under toppåren 1990-93 låg födelsetalen över 120.000 per år. Sedan föll det snabbt, och runt millenieskiftet var födelsetalen nere under 90.000 per år. Dessa stora svängningar får politiken ständigt leva med - bland annat antalet förskoleplatser, grundskoleplatser, gymnasieplatser och mängden ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden påverkas kraftigt av dessa kraftiga svängningar mellan åren.

Ungdomarna födda 1990-93 fyllde 18 år 2008-2011, och då kom många av dem ut på arbetsmarknaden. Samtidigt hade vi en global finanskris och lågkonjunktur. Denna kombination gjorde att ungdomsarbetslösheten blev mycket hög, vilket jag påpekat många gånger genom åren.

De ungdomar som fyller 18 år i år föddes 1999, alltså under de år då ungdomskullarna var som minst, faktiskt de lägsta på nästan 70 år. De är alltså oerhört mycket färre unga som konkurrerar om de lediga jobben idag. Samtidigt har vi idag en stark högkonjunktur. Följaktligen är ungdomsarbetslösheten nu nere på mycket lägre nivåer.

Exemplen blir ungefär desamma om man jämför 16-åringar eller 20-åringar - de höga respektive låga födelsetalen slår igenom på samma sätt. Om man jämför de fem åren med högst födelsetal med de fem åren med lägst var det totalt ungefär 150.000 fler ungdomar (30.000 per årskull) som kom ut på arbetsmarknaden under åren 2008-11 jämfört med antalet de senaste åren och några år framåt. Det är mycket stora tal, och självklart påverkar detta arbetslösheten kraftigt.

På regeringen låter det som om ungdomsarbetslösheten numera inte är något problem. Men det är fel. Av SCB:s senaste siffror (för maj) framgår att den totala arbetslösheten i Sverige var 7,2% (säsongsrensat 6,7%). Ungdomsarbetslösheten var 21,8% (säsongsrensat 17,3%)! Ungdomsarbetslösheten är alltså fortfarande tre gånger så hög som den totala arbetslösheten. Så även om demografin och högkonjunkturen gjort stor nytta så är problemen långtifrån lösta.

Ytterligare en varningssignal är att arbetslösheten bland utrikesfödda unga ökat med hela 17% det senaste året. Det visas av denna figur från Arbetsförmedlingens sökbara statistikdatabas:



Detta är ytterligare ett bevis på den nya tudelade arbetsmarknaden, där de flesta inrikes födda i vuxen ålder har arbete, medan många lågutbildade unga och utrikes födda är arbetslösa. Skillnaden växer och det är ett av våra största samhällsproblem idag.

Regeringen sitter nöjd och konstaterar att sysselsättningen ökat de senaste åren och att ungdomsarbetslösheten minskar. Detta har dock skett trots regeringens politik, inte tack vare den. Och nu vänder arbetslösheten uppåt, ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög och vi har ett stort antal nyanlända som efterhand vill ut på arbetsmarknaden. Samtidigt vet vi att konjunkturen sannolikt snart vänder nedåt. Regeringen borde rusta Sverige för sämre tider och genomföra viktiga reformer, men man väljer att inte göra någonting.




Arbetslösheten fortsätter att öka

2017-07-10

Arbetsförmedlingen kom idag med sin månadsstatistik. Arbetslösheten fortsätter att öka, för tredje månaden i rad. Trots en mycket stark högkonjunktur och en i grunden stark arbetsmarknad.

Huvudskälet är att allt fler nyanlända nu efterhand tillförs arbetskraften. Detta har dock bara börjat - de flesta nyanlända från rekordåren 2015/16 kommer inte att synas i arbetskraften förrän till hösten eller under 2018. Jag tror få svenskar inser hur allvarligt läget är, och hur arbetslösheten kommer att se ut om några år, särskilt om vi samtidigt går in i en svagare konjunktur.

Men regeringen står totalt handfallen och nöjer sig med att högkonjunkturen döljer det mesta av dagens problem, i stället för att rusta landet för sämre tider. Det är extremt ansvarslöst.
 
 

(Ovan från Ekots hemsida idag)




Statsminister Löfvén vilseleder om långtidsarbetslösheten

2017-07-05

SVT uppmärksammar idag att långtidsarbetslösheten fortsätter att öka. Nu är 147.000 personer långtidsarbetslösa i mer än ett år. 77.000 av dem hade varit arbetslösa i mer än två år. Det är skrämmande höga siffror för att vara mitt i en stark högkonjunktur. Och regeringen gör faktiskt inget alls för att försöka få ned dessa tal, man försitter tvärtom alla chanser att reformera politiken under högkonjunkturen för att kunna hantera en kommande lågkonjunktur. Det är extremt oansvarigt.

Jag har tidigare visar hur såväl justitieministern (som jag KU-anmält) och arbetsmarknadsministern kommit med felaktiga eller vilseledande uppgifter om arbetslösheten. Och nu är det statsministerns tur. Enligt SVT skyller han den växande långtidsarbetslösheten på att det kommit många nyanlända:

Men statsministern är antingen dåligt insatt eller försöker vilseleda. De nyanlända kan inte vara orsaken till växande långtidsarbetslöshet.

Fram tills man får besked om uppehållstillstånd är man asylsökande, och då ingår man inte i arbetskraften och räknas inte som arbetslös. Nyanländ är man sedan enligt definitionen under två års tid efter att man fått besked om uppehållstillstånd. Handläggningstiden hos Migrationsverket har de senaste åren varit väldigt lång, vi talar om 1-2 år.

Långtidsarbetslös är man om man stått till arbetsmarknadens förfogande och sökt arbete utan att lyckas under minst ett års tid. Den stora strömmen av nyanlända kom hösten 2015, och de lär ha fått sina beslut om uppehållstillstånd tidigast hösten 2016 eller får dem under 2017. Även om de sedan direkt skulle sökt arbete och stått till arbetsmarknadens förfogande har de omöjligen hunnit vara arbetslösa över ett år. Det gör att de inte kan påverka långtidsarbetslösheten alls. Dessutom finns de nyanlända i arbetsför ålder normalt i etableringsuppdraget och får etableringsersättning på villkor att de studerar svenska eller utbildar sig på annat sätt. De flesta söker inte jobb under tiden, vilket gör att de inte ens anses ingå i arbetskraften och än mindre räknas som arbetslösa överhuvudtaget!

Statsministerns påstående att det är de nyanlända som är orsaken till långtidsarbetslösheten är helt enkelt fel. Dagens nyanlända kan rent matematiskt omöjligen påverka långtidsarbetslösheten. Däremot finns det många andra i vårt samhälle som varit arbetslösa lång tid, trots den starka konjunkturen. Det handlar om lågutbildade unga, men det handlar också om utrikes födda som kommit till Sverige tidigare men som inte lyckats komma in på arbetsmarknaden. Regeringen vill inte se dessa problem, och än mindre göra något åt dem. Om långtidsarbetslösheten växer under högkonjunktur, hur kommer det då inte att se ut när konjunkturen vänder ned?

För eller senare kommer de nyanlända i arbetsför ålder att påverka arbetslöshetsstatistiken. Det borde oroa statsministern. Han borde lägga fokus på detta i stället för att använda antalet nyanlända som ett sätt att skylla ifrån sig. Det viktiga är för övrigt inte vad långtidsarbetslösheten beror på, utan vad regeringen tänker göra åt saken. Och där är regeringen väldigt tyst.





Lyssna på dem som skapar jobben - de litar mest på moderaterna

2017-07-02



Dagens Industri hade i går ett stort reportage där man jämför finansminister Magdalena Andersson (S) och moderaternas ekonomisk-politiske talesperson (och min utskottsgruppledare) Ulf Kristersson. Man konstaterar att trots att svensk ekonomi är urstark tack vare den starka globala högkonjunkturen så är näringslivets förtroende för finansministern extremt lågt. Endast 9% (!) av de 1.100 företagsledarna i Ipsos undersökning har förtroende för finansministern. 52% säger att man helt och hållet saknar förtroende för henne. 88% säger att man har litet eller inget förtroende.

För moderaternas Ulf Kristersson är siffrorna omvända. Han har stärkt sitt förtroende bland företagsledarna, och idag har 58% förtroende för honom. Det är en ökning från 52% för ett år sedan.











Ipsos har även undersökt hur näringslivstopparna rankar partierna i olika frågor. 70% anser att Moderaterna har den bästa politiken när det gäller ekonomi, jobb och företagande, medan 10% föredrar Socialdemokraterna.



Detta är förvisso en undersökning bland företagsledare, högre chefer och styrelseordförande i företag med fler än tio anställda. Men resultatet är mycket tänkvärt. Det är företagen som ska våga investera, det är de som ska växa och anställa fler, de är nyckeln till hela Sveriges utveckling. Därför borde fler lyssna på vad de tycker om dagens politiska alternativ. Och då är Moderaterna det självklara alternativet.




Utvidgat RUT-avdrag vore ännu en liten pusselbit för fler enkla jobb

2017-07-02

Det är tio år sedan Alliansregeringen införde RUT. Svarta jobb blev vita, jobben blev fler samtidigt som människors vardag blev bättre. I RUT-branschen skapas över 20 000 heltidsjobb, och hälften av de kvinnor som driver RUT-företag är födda utomlands. Många som saknar utbildning har fått sitt första jobb genom RUT. Regeringen har försämrat och halverat RUT. Vi moderater och övriga partier i Alliansen vill tvärtom göra avdraget större och bredare. Det finns inga fula jobb eller fina jobb, utan alla jobb behövs. Att jobba är alltid bättre än att leva på bidrag.

Alliansen gav häromdagen beskedet om att man vill genomföra en utvidgning av RUT-avdraget:
• Tredubbla det maximala RUT-avdraget från 25 000 kronor till 75 000 kronor.
• Införa nya tjänster som ger rätt till RUT-avdrag, Trygghets-RUT (tillsyn av hem vid resa eller frånvaro), Tvätt-RUT (tvätt av kläder som sker utanför hemmet), samt Flytt- och hämt-RUT (flytt av bohag inom samma bostad, hämtning och lämning till återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt mer omfattande trädgårdsarbete än idag).
• Höjd avdragsrätt för äldre över 80 år från 50 till 60 procent. Äldre är bland de flitigaste användarna av RUT-avdraget. Samtidigt har de ofta knappa resurser. Det finns därför anledning att utreda om avdragsrätten för äldre personer över 80 år ska höjas.
• Ett bredare hemavdrag för äldre, "Senior-RUT". För att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet bör det ses över om RUT-avdraget ska utökas till ett bredare hem-avdrag för dem över 70 år, där fler eller alla enklare tjänster i hemmet berättigar till skattereduktion.

Beskedet från Alliansen är i sig utmärkt. Men att utvidga RUT till lite fler tjänster är såklart bara en mycket liten pusselbit för att skapa fler jobb, det inser var och en. Viktigare då att Alliansen vill utreda ett mer omfattande RUT-avdrag för äldre som ska omfatta de flesta hushållsnära tjänster som dessa efterfrågar. Detta är den linje moderaterna drivit ett bra tag nu och det känns bra att hela Alliansen är med på tåget. Och då pratar vi sannolikt om ett betydande antal nya jobb.

Vi vet att en hel del av de nyanlända saknar utbildning, många är rent av analfabeter. Om man kommer som vuxen till Sverige och saknar grundskola har man minst 12 års utbildning framför sig för att nå gymnasienivå. Är man analfabet kommer det att ta mycket längre tid än så. Har Sverige råd med detta när det gäller vuxna människor som inte har så många yrkesverksamma år kvar när de studerat klart? Jag tror vi i stället måste skapa en mängd enkla, men riktiga och samhällsnyttiga, jobb för lågutbildade människor. Studera kan man sedan eventuellt göra samtidigt som man jobbar. Linjen att alla ska utbildas till att bli anställningsbara och att det ska råda en utbildningsplikt är utmärkt och självklar. Men man måste hitta lösningar som fungerar. Enkla jobb är en del av nyckeln för att människor ska komma i egen försörjning, och dessa jobb kan man ofta lära sig på arbetsplatsen, samtidigt som man på köpet kommer att utveckla sitt svenska språk. Ett utökat RUT-avdrag är en del i att uppnå detta.




Jag KU-anmäler justitieminister Morgan Johansson

2017-06-15

Den 8 juni kritiserade jag justitieministerns felaktiga påståenden på twitter angående situationen på arbetsmarknaden för nyanlända. Han spred uppenbart helt felaktiga och vilseledande påståenden som med rätta fick hård kritik.



Att ett statsråd sprider felaktiga uppgifter är något som Konstitutionsutskottet tidigare kritiserat vid ett antal tillfällen. Så sent som i sitt senaste granskningsbetänkande nyligen påpekar KU att det är en självklarhet att uttalanden av statsråd ska vara korrekta och vila på korrekt grund.

Jag har därför idag KU-anmält justitieminister Morgan Johansson för det grovt felaktiga påståendet. KU-anmälan ser ut så här.




Arbetslösheten fortsätter att öka

2017-06-15

I dag kommer nya allvarliga siffror från Arbetsförmedlingen. Sverige är alltså mitt i en mycket stark högkonjunktur. Och samtidigt ökar arbetslösheten för andra månaden i rad. Man ställer sig frågan hur det kommer att bli när konjunkturen vänder ned...

En ytterligare reflektion är att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda ökar. Precis tvärtemot vad ansvariga ministrar tidigare påstått. Och detta är extremt illavarslande, eftersom andelen utrikesfödda bland de arbetslösa samtidigt ökar. Det kommer att bli mycket svårt att få alla utrikes födda i egen försörjning. Moderaternas prioritering är till att börja med att försöka halvera skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. För att klara detta behövs en lång rad åtgärder som vi tidigare presenterat. Det blir allt tydligare att vi har fokus på exakt rätt fråga.





Justitieministern vilseleder om arbetslösheten - igen!

2017-06-13

Återigen är justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) ute på svag is när han kommenterar nyheter på arbetsmarknadsområdet. Denna gång handlar det om denna nyhet från Sveriges Radio, med anledning av att Arbetsförmedlingen kom med en ny prognos idag.

Så här twittrade Morgan Johansson. Mina två svar syns nedanför.



Det stämmer alltså att arbetsmarknaden är mycket stark just nu, den globala konjunkturen är stark och för ett exportberoende land som Sverige ger det stark effekt. Men även om Arbetsförmedlingen spår att det kommer att skapas många jobb de närmaste åren som konstaterar man samtidigt att arbetslösheten väntas stiga nästa år. Orsaken är givetvis att allt fler nyanlända då tillförs arbetskraften. De är helt enkelt mycket fler än de nya jobb som skapas.

Morgan Johansson gör också stor sak av att "gapet mellan inrikes- och utrikesfödda minskar". Sanningen är att sysselsättningen väntas öka med 1 procentenhet för inrikes födda och två procentenheter för utrikes födda. Eftersom skillnaden mellan dessa två grupper är oerhört stor idag (82% respektive 68% enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna) betyder en enda procentenhets minskning nästan ingenting. Tvärtom är det ytterst allvarligt att inte större andel av de utrikes födda kommer i arbete, särskilt med tanke på att denna grupp utgör en allt större del av både arbetskraften och de arbetslösa. För övrigt gäller siffran 68% alla utrikesfödda, alltså även nordiska medborgare och EU-medborgare. Om man tittar på utrikes födda från de länder och områden varifrån de flesta asylsökande kommit de senaste åren är sysselsättningsgraden skrämmande mycket lägre.

Det mest skrämmande är kanske inte att en minister försöker skönmåla statistik. Nej, det mest skrämmande är att krisinsikten hos regeringen om framtidens stora samhällsproblem är närmast obefintlig.




Arbetsmarknadsministern vilseleder om ungdomsarbetslösheten

2017-06-11

I fredags uppmärksammade jag hur justitieminister Morgan Johansson försökte bluffa om arbetslösheten bland nyanlända. Och nu kommer nya dimridåer från regeringen, denna gång om ungdomsarbetslösheten. I dag finns denna lilla betraktelse i nyhetsbrevet "Dagens PS":
 

Man syftar alltså på ett nyhetsinslag i TV4 häromdagen. Där avslöjade man det stora fiaskot med traineejobben, och fick då den uppseendeväckande kommentaren från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att ungdomsarbetslösheten nu är så låg att traineejobben inte längre behövs. "Ungdomarna har fått andra jobb" säger hon. Här är hela inslaget i TV4

Hur är det då med ungdomsarbetslösheten, är den så försumbar som arbetsmarknadsministern antyder? Jag gick till säkraste källan, Arbetsförmedlingens egen statistik. Här är arbetsförmedlingens pressmeddelande om arbetsmarknadsläget i april. Det är den senaste offentliggjorda siffran (majsiffrorna lär komma inom kort).

Det framgår att i april var 10,2 procent av ungdomarna 18-24 år var inskrivna som arbetslösa (11,6). Sammanlagt var 53 837 unga utan jobb. Av dessa var 12.040 "inom etablering", dvs nyanlända. Över 40,000 var alltså inte nyanlända. Ungdomsarbetslösheten är för övrigt betydligt högre än arbetslösheten för befolkningen totalt som var 7,5% i april.

Man kan konstatera att Ylva Johansson försöker vilseleda oss. Visst är det så att mycket mindre ungdomskullar och en allt starkare global konjunktur gjort att många unga fått arbete de senaste 4-5 åren. Men ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög, och över 10% av de unga, över 50.000, står utanför arbetsmarknaden. Fiaskot med traineejobben beror alltså inte på att de unga fått andra jobb. Det beror i stället på att regeringens storstilade vallöfte var illa genomtänkt och inte fungerar i praktiken.

Problemet med ungdomsarbetslösheten lär för övrigt växa i takt med att fler nyanlända unga ingår i arbetskraften. Om samtidigt konjunkturen försämras kommer detta att bli ett mycket stort problem inom några år. Men regeringen sitter passiv och försöker lura i oss att problemet redan är löst. Det är kanske det allvarligaste av allt.




När justitieministern försöker tokluras måste man reagera

2017-06-09

I går råkade jag läsa detta twitterinlägg från justitieminister Morgan Johansson, där han svarar en annan person. Jag reagerade starkt på hans uppenbara försök att toklura svenska folket. Han vet såklart att ytterst få av de asylsökande som kom 2015 ingår i arbetskraften, de flesta har inte ens fått sitt beslut i asylärendet. Den mindre del som fått positivt beslut och även tillförts arbetskraften är skälet till att Arbetsförmedlingen nyligen redovisade att arbetslösheten slutat minska, och i stället ökat en aning. När allt fler asylsökande efterhand beviljas uppehållstillstånd kommer arbetslösheten självklart att öka. Och om konjunkturen samtidigt vänder ned kan det bli dramatiska uppgångar.

Lite tänkvärt för övrigt att justitieministern bara fick sex retweets och fyra likes, mot mina 34 respektive 99. Skönt att man får mer stöd för fakta och sanning än för motsatsen.






"Alterneringsåret" en gåva till ett Miljöparti i kris

2017-05-24

Regeringens nya utspel om "alterneringsår", en ny variant av "friår" sågas av såväl arbetsgivare som fackliga organisationer. Såväl Svenskt Näringsliv som TCO och Kommunal ifrågasätter utspelet. Och samtliga Allianspartier säger nej. Frågan är om någon annan än Miljöpartiet vill ha det? Det är så uppenbart att det är en gåva från regeringen till ett Miljöparti i kris. Ingen forskning visar att det tidigare friåret gav några som helst positiva effekter, däremot såg man att de som tagit ut friår gick tidigare i pension. Dessutom kostade det massor av pengar.

När till och med Aftonbladet sågar utspelet säger det en hel del. Det hör inte till vanligheterna att man så totalt gör ner ett förslag från S-MP-regeringen.

Det finns betydligt viktigare saker att ta tag i på arbetsmarknaden än att hitta på nya reformer för att människor ska slippa jobba. Ett omvänt problem är sk "hyvling". Detta är ett faktiskt problem för många arbetstagare, som regeringen sagt sig vilja utreda. Hyvling handlar om att heltidstjänster plötsligt görs om till deltider eller att anställda måste dela på arbetstid i stället för att någon sägs upp och där en anställd från en dag till en annan kan få sin anställningsgrad och inkomst kraftigt sänkt. Många fackliga organisationer menar att det är bättre att någon sägs upp och får söka nytt jobb och att övriga får behålla sina heltidsanställningar. Men då krävs en förändring i LAS.

Nu ska båda sakerna utredas. Förslaget om alterneringsår är uppenbarligen viktigast eftersom ett sådant förslag ska presenteras redan i mars nästa år. Åtgärder mot hyvling som är ett faktiskt problem på dagens arbetsmarknad är lägre prioriterat av regeringen. Där ska ett förslag presenteras först efter valet, i januari 2019. Det är alltså viktigast med utredning av hur människor ska jobba mindre än att försvara deras rätt att fortsätta jobba lika mycket som förut. Det säger allt om regeringens prioriteringar.




Arbetslösheten ökar igen

2017-05-10



I dag kom uppgiften att arbetslösheten ökar. (Artikel tv från Aftonbladet idag). Det är första gången sedan 2013.

Anledningen är den jag och många andra tidigare varnat för - allt fler nyanlända skrivs in hos Arbetsförmedlingen. Och detta har bara börjat - det kommande året kommer mycket stora grupper nyanlända att skrivas in som arbetslösa. För många av dessa blir det mycket svårt att få ett jobb och egen försörjning.

Vi har alltså idag ett läge där vi trots stark högkonjunktur ser en ökande arbetslöshet. Och regeringen gör inget alls för att underlätta för företagande och fler jobb utan fortsätter i stället att presentera jobbskadliga nya skatter och regler.

Även om arbetslösheten nu ökar så döljs fortfarande mycket av regeringens jobbskadliga politik av högkonjunkturen. Frågan är vad som händer när det blir sämre tider för världsekonomin och den globala konjunkturen?









Regeringens populism skadar både samhällsekonomi och människor

2017-04-27

Socialdemokraterna lovade före valet 2014 att Fas 3 skulle avskaffas vid ett maktskifte, och att åtgärden skulle ersättas med ”riktiga jobb”. Vi var många som ifrågasatte det lättvindiga löftet, eftersom det helt enkelt var totalt orealistiskt. Och nu har vi facit - det var exakt så.



I dag har SVT denna "nyhet" om att avvecklingen av Fas 3 allt mer börjar likna ett totalt misslyckande (klicka på bilden för att läsa artikeln). Regeringen har helt enkelt inget annat att erbjuda i stället. De långtidsarbetslösa lämnas sysslolösa hemma, precis som det ofta såg ut innan Alliansen tillträdde 2006. Vi vet till och med att många långtidsarbetslösa som tidigare funnits i sociala företag eller i bra aktiviteter nu tvingats sluta och återgå till sysslolöshet.

Och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) skyller alltihop på Arbetsförmedlingen!

På grund av populism och tidigare högt tonläge i debatten var regeringen helt enkelt tvungna att avskaffa Fas 3, trots att det inte finns något att erbjuda i stället. Det är lika dumt som att man samtidigt som sjukskrivningarna ökar avskaffar den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen - trots att man vet att det kommer att låsa fast många i onödigt långa sjukskrivningar. Men även detta var man tvungna att göra oavsett följderna, eftersom man haft ett extremt högt tonläge i debatten ända sedan Alliansen beslutade om sjukförsäkringsreformen.

Besluten att avskaffa Fas 3 och att ta bort bortre gränsen i sjukförsäkringen har gjorts mot bättre vetande och i strid med forskning och expertråd. Det är två populistiska och ogenomtänkta beslut som bygger på ren politisk populism. Regeringen visste såklart även att man riskerade att skada såväl den enskilde långtidsarbetslöse/sjukskrivne som samhällsekonomin. Men man gjorde det ändå. En sådan regering bör inte få väljarnas förtroende i nästa val.




Högkonjunkturen döljer stora underliggande arbetslöshetsproblem

2017-04-19



Gårdagens debatt om vårdbudgeten riktade starkt fokus på läget på den svenska arbetsmarknaden. Att fler får jobb i en mycket stark global högkonjunktur är inte konstigare än att många i Sverige förlorade jobbet under den djupa globala finanskrisen. Motsatsen hade varit betydligt märkligare. Och att fler unga kommer i arbete är lika naturligt, vilket förstärks av att ungdomskullarna idag är oerhört mycket mindre än under krisåren. Den höga sysselsättningsgraden som steg kraftigt under Alliansens regeringstid fram tills finanskrisen slog till är nu tillbaka på samma höga nivåer. Sverige har också sedan ett antal år haft mycket låg arbetslöshet bland dem som är etablerade på arbetsmarknaden. Idag är det bara 3% av de svenskfödda som är arbetslösa, vilket i praktiken innebär full sysselsättning.

Men högkonjunkturen döljer problemen som finns under ytan. Och det är hur vi hanterar dessa problem som kommer att avgöra framtiden för vårt land, både vad gäller statsfinanser och resurser till välfärden. Regeringen visar oerhört litet intresse för de underliggande problemen. 20% av de utrikesfödda är helt arbetslösa (dvs arbetar inte ens en timme i veckan). Och då är inte ens det stora antalet nyanlända från 2015-16 medräknade - de ingår ännu inte i arbetskraften. Om man i stället räknar hur stor andel nyanlända som är i egen försörjning genom arbete är siffrorna än mer alarmerande. Då är vi nere på siffror kring 50-60% även efter väldigt många år i Sverige. Det stora gapet i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är ett enormt stort samhällsproblem.

I februari 2017 var arbetslösheten enligt SCB 7,4%. Säsongsrensat låg den på 6,9%. Det är faktiskt en hög siffra mitt i brinnande högkonjunktur. Och då ska man veta att regeringens politik har flyttat bort en del arbetslösa från arbetskraften, motsvarande ca 0,5% (personer som helt enkelt flyttats till andra kolumner i statistiken). Om dessa arbetslösa funnits kvar i arbetskraften skulle arbetslösheten varit ännu högre. Om man jämför med läget i september 2008, i slutet av högkonjunkturen, var arbetslösheten då betydligt lägre, 5,9%. Och då hade vi inte heller hundratusentals nyanlända och deras anhöriga som stod utanför statistiken och också behöver hitta ett arbete.

Man kan också konstatera att regeringen med all sannolikhet inte kommer att nå sitt utlovade arbetslöshetsmål. Man lovade ju att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Men just nu går utvecklingen åt fel håll. Den vänstra figuren nedan visar Sveriges arbetslöshet (gul stapel) jämfört med de 15 bästa länderna i EU. Regeringen har alltså lovat att Sverige ska vara bäst 2020, men 2014 låg vi på en 14:e plats, 2016 hade vi backat till en 15:e. Gapet till bästa land har dessutom ökat sedan 2015 och ingen seriös bedömare tror att Sverige kommer att vara bäst år 2020.
 

Man kan också konstatera att det inte finns något politiskt beslut från dagens regering som kunnat bidra till att fler kommit i arbete sedan valet 2014. Faktum är att de flesta tunga bedömare - Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket och Finanspolitiska Rådet alla säger (se några citat ovan) att regeringens politik kommer att ha marginell betydelse för arbetslösheten, eller att de effekter som finns rent av är negativa. Arbetslösheten sjunker med andra ord trots regeringens politik, inte tack vare den. Högkonjunkturen och de extremt låga räntorna döljer regeringens obefintliga politik för fler människor i arbete. Och detta trots att arbetslösheten ligger på en hög nivå för att vara mitt i en högkonjunktur. I regeringens vårbudget skriver man nu dessutom upp prognosen för arbetslösheten för 2017. Detta gör man alltså mitt i en högkonjunktur. Det säger en del.

I dag har Sverige nära 400.000 arbetslösa. Till detta kommer hundratusentals nyanlända och deras anhöriga som inom ett par år kommer att tillföras den officiella arbetskraften och därmed öka arbetslösheten om vi inte gör något kraftfullt för att hantera situationen. Moderaterna och Alliansen inser att detta är ett stort och allvarligt hot mot Sveriges ekonomi och välfärd. Men regeringen sover under högkonjunkturens behagliga täcke och vill inte se problemen. För den genomsnittlige svensken är det kanske också svårt att se problemen när man själv och ens grannar och vänner oftast har jobb. Det är i utanförskapsområdena i våra förorter arbetslösheten är extremt hög, och detta märks kanske inte så mycket utanför dessa områden. Men de samhällsekonomiska kostnaderna får vi alla bära, liksom sociala problem, radikalisering och ibland även kriminalitet som det djupa utanförskapet kan föra med sig.

Med en bättre politik skulle vi kunna använda högkonjunkturen för att pressa tillbaka arbetslösheten mycket mera och rusta oss för nästa lågkonjunktur. Men också för att minska den stora skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda (moderaternas mål är att halvera denna skillnad till att börja med, och vi lägger skarpa förslag för att nå dit). Just nu försitter Sverige alla sina chanser och skjuter problemen på framtiden.




Så vill Moderaterna långsiktigt trygga den svenska ekonomin

2017-03-30

I går berättade jag om debattartikeln i Dagens Industri från vår partiledare Anna Kinberg Batra och vår ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson. De redogjorde för moderaternas viktigaste fokus när det gäller framtidens stora viktiga reformer för att stärka den svenska ekonomin.

Just nu går det bra för Sverige. Vi har en stark global högkonjunktur, vilket är positivt för ett exportberoende land som Sverige. Men svensk ekonomi är sårbar och högkonjunkturer följs alltid av sämre tider. Det oroar oss att regeringen inte nu, i högkonjunktur, rustar Sverige för sämre tider. Man ser inte heller de stora långsiktiga framtidsproblemen, utan låter högkonjunkturen maskera dessa. Ett minimikrav för att stärka ekonomin är att bygga upp överskott i offentliga finanser och att respektera det nya överskottsmålet.

Moderaterna ser tre huvuduppgifter för att långsiktigt stärka den svenska ekonomin. Förutom att värna om statsfinanserna måste vi klara av integrationen av alla nyanlända och se till att företagandet stärks och jobben blir fler.

Moderaterna sätter nu upp två ambitiösa jobbmål. För det första vill vi halvera jobbklyftan i form av skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. För det andra vill vi att Sverige ska kunna skapa en halv miljon nya jobb till 2025.

Skillnaderna mellan de som är inne på arbetsmarknaden och de som är utanför är för stor. Den största skillnaden finns i dag mellan inrikes födda och utrikes födda. Den klyftan måste bort. De flesta kan och vill arbeta. Då krävs lägre trösklar in till arbetsmarknaden. Nu behövs högre förväntningar på dem som i dag inte jobbar trots att de kan. Utbildningsplikt bör införas för dem utan grundläggande kunskaper samtidigt som vi bör säkerställa att fler går klart gymnasiet.

För att trygga statsfinanserna måste bidragskostnaderna minska. Ständigt ökande bidragsutgifter riskerar att tränga ut välfärdens kärnverksamheter. Därför behövs en ny grundprincip, där man som ny i Sverige får kvalificera in sig i bidragssystemet. Full rätt till svenska förmåner bör man få först när man arbetar eller bor permanent i landet.

Vi planerar också för en stor bidragsreform. Tiden med a-kassa bör kortas och stötta omställning till ett nytt jobb, inte vara en långsiktig försörjning. Men de flesta som lever på bidrag får inte främst a-kassa, utan socialbidrag/försörjningsstöd. En tydlig arbetslinje måste därför gälla även där. Alla kommuner borde kräva av den med försörjningsstöd att man söker och tar jobb i hela landet. Vi vill även införa sänkt skatt på låga inkomster, det vi kallar för "första jobbet-avdrag" för att öka drivkrafterna att arbeta. Dessutom behövs ett bidragstak, så att det alltid lönar sig bättre att jobba än att få bidrag. Om en nyanländ familjs inkomst kan minska när någon börjar arbeta, råder ett allvarligt systemfel.

Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Men fler idéer måste kunna bli verklighet i företag som växer mer och anställer fler här. Många företagare vittnar om höga skatter och brist på kompetens, och regeringens politik lägger sten på börda. För varje krona regeringen säger sig satsa på företagande tar man tio tillbaka i skattehöjningar. Sverige ska vara ett land som företag, entreprenörer och huvudkontor flyttar till – inte ifrån. Sverige behöver inte högre marginalskatter utan lägre entreprenörsskatter. Det måste löna sig bättre att skapa jobb och driva företag. Samtidigt måste vi säkerställa att forskningen, infrastrukturen och energiförsörjningen bidrar till att jobb kan skapas i hela Sverige.

Slutligen, en åldrande befolkning sätter ekonomisk press på välfärden. Sverige behöver en ny pensionsreform så att den verkliga pensionsåldern höjs från dagens drygt 63, och så att de som lämnar arbetslivet kan leva på sin pension. Det behövs också stimulanser för att få fler äldre att vilja arbeta lite längre.




Sverige sämst i OECD på att få invandrare i arbete

2017-03-28

I boken "Massutmaning" redovisar Tino Sanandaji även skillnaderna i sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda i olika länder. Han konstaterar att Sverige kombinerar OECD:s största flyktingmottagning med OECD:s sämsta arbetsmarknadsintegration. Inget annat OECD-land hade 2015 större skillnad än Sverige mellan inrikes och utrikes födda. Skillnaderna syns i nedanstående figur (från sidan 59 i boken).



Behovet av en förändrad integrationspolitik är uppenbarligen stort. Men för egen del är jag inte så säker på att Sveriges bottenplacering bara beror på politiken. Det finns rimligen ett samband mellan det stora mottagandet och svårigheten att få nyanlända i arbete. Vi har helt enkelt tagit emot betydligt fler än arbetsmarknaden klarar av att svälja. Att bara förändra integrationspolitiken lär därför inte lösa situationen. Vi behöver skapa ett regelverk för en långsiktigt hållbar migrationspolitik.




Fakta om sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda

2017-03-27

Moderaterna presenterade i helgen två viktiga sysselsättningspolitiska mål. Det ena är att halvera skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikesfödda fram till år 2025. Det andra är att det behövs 500.000 nya jobb under samma tid. Både Lars Calmfors som är ordförande i Arbetsmarknadspolitiska rådet och Harry Flam som är ordförande i finanspolitiska rådet säger i Dagens Nyheter att de två moderata målen är bra, och tillägger att ett mål för sysselsättning är bättre än S-MP-regeringens mål om "Europas lägsta arbetslöshet 2020", eftersom det senare målet är lätt att manipulera (genom att helt enkelt minska storleken på arbetskraften genom exempelvis förtidspensioneringar, min anm). Regringen kommer för övrigt enligt en samlad expertkår inte att ha en rimlig chans att nå sitt mål.

Hur ser då skillnaden ut när det gäller andelen förvärvsarbetande som är inrikes respektive utrikes födda? Detta är en av de saker forskaren Tino Sanandaji redovisar i sin nya bok "Massutmaning" som han presenterade i riksdagen nyligen efter inbjudan av mig och Staffan Danielsson (C). Så här ser skillnaderna ut i tabellform, där även de utrikes födda delats upp efter om de är födda i Wuropa eller utanför Europa:



Man kan mätta det aktuella "gapet" på olika sätt, exempelvis sysselsättningsgrad eller förvärvsfrekvens. Sanandaji använder måttet "förvärvsfrekvens", som han menar ligger något närmare andelen i "riktiga jobb" än SCB:s andra begrepp "sysselsättningsgrad" som även inkluderar deltagande i vissa arbetsmarknadspolitiska program med lönebidrag och anställningsstöd, anställning hos Samhall, bidrag för att starta eget osv. Sysselsättningsgraden visar en något mindre skillnad mellan utrikes och inrikes födda än den som syns när man jämför förvärvsfrekvens. Men hur man än räknar blir gapet mellan inrikes födda och utrikes födda besvärande stort. Och inget av måtten innebär att man kan försörja sig själv. Situationen är med andra ord ännu värre än dessa figurer visar (vilket Staffan Danielsson tidigare redovisat i form av en RUT-rapport som jag tidigare kommenterat på bloggen).

I sin bok skriver Sanandaji att andelen som förvärvsarbetar har ökat i samtliga grupper, men eftersom ökningen varit ungefär lika stor har inte gapet minskat. Invandrares arbetsmarknadsintegration har stabiliserats på en låg nivå. Även om de som kommer till Sverige gradvis ökar sitt arbetskraftsdeltagande i takt med att de lär sig svenska och kommer in på arbetsmarknaden så kommer det hela tiden nya invandrare som fyller på arbetskraften. Samtidigt lämnar de invandrare som kommit i arbete efterhand arbetsmarknaden och går i pension. I siffrorna ingår både högutbildade och lågutbildade. Högutbildade och de som varit här länge klarar sig något bättre, men inte tillräckligt bra för att kompensera för lågutbildade och nyanlända. Det har helt enkelt uppstått en jämvikt där gruppen utrikes födda som helhet har en lägre förvärvsfrekvens som inte förbättras över tid.

I denna graf ser man hur andelen utrikes födda i arbete minskade kraftigt under 1990-talskrisen och därefter endast återhämtat sig långsamt, medan inrikes födda är tillbaka på de höga siffrorna runt 90% som gällde 1990.

Man ser också att under Alliansåren ökade andelen utrikes födda i arbete något (trots tappet under finanskrisen). Men ökningen från 2006 till idag är ändå, som jag påpekade i gårdagens blogginlägg, mycket blygsam. Att ett ökat antal utrikesfödda kommit i arbete har inte gjort att andelen i arbete ökat mer än marginellt.

Ska Sverige klara välfärden och pensionerna måste vi helt enkelt öka andelen utrikesfödda i arbete. Det är en mycket svår uppgift som kräver kraftfulla reformer. Allt från utbildningssystem till bidragstak och lägre skatter på arbete, men även effektivare matchning, lägre kostnader för att anställa och generellt sett bättre företagsklimat. Personligen tror jag dessutom att en av åtgärderna måste vara att inte hela tiden fylla på med stora mängder nya utrikesfödda i arbetskraften innan vi löst den situation vi redan har. Det är en kontroversiell fråga såklart, men verkligheten talar sitt tydliga språk.




Inte hållbart att försöka lösa arbetskraftsbrist med asylinvandring

2017-03-26



Ovanstående är från SVT TextTV idag. Texten antyder att Sverige kan lösa sin arbetskraftsbrist genom asylinvandring. Men det är rent matematiskt inte en framkomlig väg.

Att 244.000 utrikesfödda kommit i arbete de senaste nio åren är givetvis positivt. Mycket beror på Alliansens arbetslinje, vi såg redan efter några år i regeringsställning att antalet utrikesfödda i arbete ökade. Men andelen utrikesfödda i arbete ökade väldigt lite. Samma gäller idag. Att fler kommer i arbete beror främst på att så oerhört många fler kommer hit. I andel av de utrikesfödda är det däremot fortfarande långt mindre andel som är i arbete än i den inrikesfödda befolkningen. Och skillnaden har legat ganska stabilt under flera decennier.

Om 400.000 utrikesfödda tillförts arbetskraften under nio år och endast 244.000 av dem (knappt 62%) kommit i någon form av arbete är det med andra ord 156.000 som inte kommit i arbete. Det motsvarar drygt 38%. Detta ska jämföras med att inrikes födda har en sysselsättningsgrad på runt 90%. Att försöka lösa svensk arbetskraftsbrist med att ta emot asylsökande är helt enkelt inte en fungerande och hållbar lösning. För 24 personer som kommer i arbete kommer alltså ytterligare 15 personer i arbetsför ålder som ska försörjas av oss andra. Rent ekonomiskt blir det helt enkelt Ebberöds bank. Man kan ju naturligtvis hoppas att svenska politiker kommer på en revolutionerande lösning för att få mycket större andel av de nyanlända i arbete. Fast jag är tyvärr skeptisk, inget annat land har lyckats med det.

Det kan naturligtvis finnas andra skäl att ta emot asylsökande, exempelvis rent humana. Min poäng är bara att det bevisligen inte är ett hållbart sätt lösa framtidens arbetskraftsbehov. (Arbetskraftsinvandring av välutbildade människor är däremot något helt annat. Den möjligheten får inte förstöras av klåfingriga vänsterpolitiker.)

Måste också i förbigående kommentera påståendet att "den stora 40-talistgenerationen har börjat lämna arbetsmarknaden". Det är helt enkelt inte korrekt. 40-talisterna är idag mellan 67 och 77 år. De allra flesta av dem har lämnat arbetsmarknaden för länge sedan. I dag står 50-talisterna på tur att gå i pension. Och de är mycket färre än 40-talisterna. Nästa stora demografiska kris kommer när min egen 60-talistgeneration börjar gå i pension. Och vi är många!




Störst arbetskraftsbrist i offentlig sektor

2017-03-04

Vid besöket hos Sveriges Kommuner och Landsting fick vi också denna bild av hur arbetskraftsbristen ser ut i Sverige just nu. Bilderna visar bristen från 2005 fram till 2016.

Man ser att inom privat sektor är faktiskt inte den totala situationen alltför alarmerande, även om det finns brister i vissa yrken. Arbetskraftsbristen ligger bara något över det historiska genomsnittet.

Inom offentlig sektor däremot är arbetskraftsbristen extremt mycket större nu och kommande år jämfört med hur det sett ut historiskt. Detta är en helt ny situation på svensk arbetsmarknad som kommer att påverka både kostnadsläge (löner mm) och välfärdens möjligheter att erbjuda en bra kvalitet. Rätt hanterat kan delar av bristen täckas av nyanlända som utbildas till de lediga jobben. Samtidigt medför det stora antalet nyanlända att behoven ökar av kommunal service och sjukvård. Hur nettoutfallet blir är inte alldeles enkelt att förutse.





Socialdemokraternas arbetslöshetsmål allt längre från verkligheten

2017-03-02

Socialdemokraterna gick ju till val 2014 på att införa ett "arbetslöshetsmål". Nämligen att "Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU 2020". Trots att lanseringen av målet inte innehöll några konkreta idéer om hur det skulle nås så blev det ett tydligt vallöfte från Socialdemokraterna.

Nu med Socialdemokraterna i regeringsställning visar det sig dock att Sverige kommer allt längre bort från målet. 2013, när målet lades fast, låg Sverige på tionde plats bland EU:s länder när det gäller arbetslöshet. 2016 hade Sveriges position, trots att vi haft bland EU:s högsta tillväxttakter under både 2015 och 2016, sjunkit till trettonde plats. Om IMF:s prognoser slår in kommer det vara Sveriges ranking också 2020.

Arbetslösheten har förvisso sjunkit till följd av högkonjunkturen, men den har sjunkit snabbare i andra länder och är även lägre i länder med svagare konjunktur. Och närmare en miljon människor i Sverige befinner sig i utanförskap och bidragsberoende.

Den minskning av arbetslösheten som trots allt sker kan för övrigt omöjligen bero på regeringens politik. De förslag man själv lade fram i sin första budget skrev man själv skulle slå minska sysselsättningen. Därefter har man lanserat några fiaskoartade reformer. Regeringens arbetsmarknadspolitiska flaggskepp, traineejobben, extratjänsterna och utbildningskontraktet har efter 2,5 år nått 5 000 personer, mot utlovade över 70 000. Den aktiva näringspolitiken, som var helt avgörande för jobbmålet, visade sig vara höjda skatter på jobb och företagande med 40 miljarder kronor hittills och potentiellt 20 miljarder kronor till innan mandatperioden är slut. I övrigt har man faktiskt inte tagit ett enda politiskt beslut som skulle ha kunnat öka antalet människor i arbete.

Faktum är att arbetslösheten sjunker sakta trots regeringens politik, inte tack vare den. Högkonjunkturen döljer helt enkelt regeringens jobbfientliga politik. Arbetslösheten sjunker alldeles för långsamt med tanke på att vi är mitt i en stark högkonjunktur och måste rusta oss för nästa lågkonjunktur.




Kommer regeringen att orka gå hela vägen mot oskäliga strejker?

2017-02-24

Jag blev uppriktigt positivt överraskad av att regeringen i torsdags gav Medlingsinstitutet i uppdrag "att kartlägga och analysera förekomsten av konflikter på den svenska arbetsmarknaden i situationer där en arbetstagarorganisation vidtar stridsåtgärder mot en arbetsgivare som är bunden av ett tillämpligt svenskt kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation".

Bakgrunden är bland annat konflikten i Göteborgs Hamn där ett fackförbund (LO-förbundet Hamnarbetarförbundet) kräver kollektivavtal trots att ett annat fackförbund (LO-förbundet Transportarbetarförbundet) redan har kollektivavtal inom samma avtalsområde. Göteborgs Hamn och deras kunder kommer alltså i kläm i en konflikt mellan två olika LO-förbund som strider om vem som ska teckna kollektivavtal på arbetsplatsen. Detta är helt sjukt i grunden, och det är rent skamligt av LO:s högsta ledning att inte sätta ned foten i denna fråga.

En kartläggning är alltså regeringens svar. Det är ett mycket tamt svar, eftersom man såklart redan vet om situationen i Göteborgs Hamn. Men det är ändå ett ganska stort steg om man tänker på den starka kopplingen mellan S och LO. Indirekt är det en rejäl knäpp på näsan för LO-ledningen att regeringen lägger sig i något som man själv borde kunnat hantera. Frågan är bara om det blir mer än en kartläggning? Kommer en S-regering verkligen orka inskränka strejkrätten, hur oanständig denna strejkrätt än är? Jag tvivlar tyvärr på detta.

Läs mer om parternas kommentarer till regeringens uppdrag till Medlingsinstitutet i Dagens Arena




Hur många yrken vill regeringen devalvera i jakten på "enkla jobb"?

2017-02-24

Tidigare har ju S-MP-regeringen föreslagit att man som lösning på den höga arbetslösheten bland lågutbildade ska ta in helt outbildade som stöd till lärarna i skolan, eller som personal i äldreomsorgen. I dessa fall har man fått mycket skarp kritik från de fackliga organisationerna som påpekat att det krävs gedigen utbildning för att arbeta i skolan och äldreomsorgen.

Nu är det dags igen. Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) framträdde nyligen i TV programmet Agenda i SVT. Hon uttalade sig då om enklare arbeten som inte kräver så mycket utbildning. Som exempel på dessa enklare jobb nämnde hon bilmekaniker. Det har, av fullt begripliga skäl, fått branschen att gå i taket...

Hur många yrken tänker regeringen devalvera i sin jakt på "enkla jobb"?

Läs mer i denna artikel i motormagasinet:






Regeringen stiftar lag bara för att öka LO:s makt

2017-02-20

I dag har Borås Tidning en mycket bra och tydlig ledare om regeringens förslag att skrota "Lex Laval" och i stället ge facken rätt att kräva villkor enligt svenska kollektivavtal för alla utländska arbetstagare som arbetar i Sverige. Detta sannolikt i direkt strid mot EU-rätten. Läs hela ledaren här.

Bland annat påpekar BT mycket riktigt att Lagrådet haft starka invändningar mot förändring av dagens lagstiftning:

"”Det sägs på flera ställen att det som föreslås är ett mer effektivt och ändamålsenligt system, tydligen i jämförelse med lex Laval. Emellertid redovisas ingen systematisk utvärdering av lex Laval och inga preciserade brister i gällande rätt anges som skäl till lagförslagen.”

På ren svenska betyder det att lagrådet inte ser att förslagen kan leda till det som syftet med lagen sägs vara. Inte heller om det verkligen är nödvändigt att ändra den nuvarande lagen. Dessutom påpekas det i yttrandet att den här ändringen snarare leder till en ökad konfliktbenägenhet eftersom den ger facket rätt att strejka och blockera även om företagen följer EU:s lagstiftning till punkt och pricka.

Regeringen lägger således fram ett lagförslag som vilar på svag grund, med tveksam verkan och utan att ha något underlag för att det man säger sig vilja motverka verkligen utgör ett problem."


Förutom att förslagen verkar tämligen meningslöst och onödigt, så finns det en risk att utländska företag i värsta fall kan tvingas betala mer till sina anställda än vad ett svenskt företag skulle behöva göra. Ett svensk företag kan idag betala lägsta lön enligt kollektivavtal, medan det nya lagförslaget innebär att facket har rätt att ta strid för något slags "medellön" på en arbetsplats för utländska arbetstagare. Ett sådant krav kan man inte ställa på ett svenskt företag. Ett utländskt företag kan därmed tvingas till högre kostnader än svenska företag vilket snedvrider konkurrensen. Dessutom skulle det nya regelverket skapa ett stort godtycke och osäkerhet för ett utländskt företag, och öka risken att verka i Sverige. Man vet aldrig vilka konflikter en svensk fackförening kan starta. Den svenska protektionismen i form av LO, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna segrar. Ett beställningsjobb av LO och ett sätt för Socialdemokraterna att betala för allt ekonomiskt stöd man fick i valrörelsen. Priset får vi alla betala genom fler konflikter och högre kostnader för bland annat byggande.

Jag undrar för övrigt om detta lagförslag verkligen är förenligt med EU-rätten? Det ansåg vi inte från Alliansens sida, utan menade att Lex Laval var en skälig avvägning. Jag gissar att den nya lagen kommer att sluta i EU-domstolen för eller senare.




Alliansen överens om att avveckla Arbetsförmedlingen

2017-02-16

I dag skriver Alliansens fyra arbetsmarknadspolitiska talespersoner i en gemensam debattartikel i Expressen att det är dags att avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form. Arbetsförmedlingen har nått vägs ände. Det behövs en genomgripande förändring av den statliga matchningsfunktionen och det kan inte vänta till efter valet.

Trots att Sverige är mitt i en högkonjunktur befinner sig närmare en miljon människor i utanförskap och bidragsberoende. Arbetsmarknaden blir alltmer tudelad, integrationen fungerar inte och arbetsgivarna har allt svårare att rekrytera. Trots de tilltagande matchningsproblemen på arbetsmarknaden skjuter regeringen nödvändiga reformer framför sig och håller fast vid en arbetsmarknadspolitik som inte fungerar.

Arbetsförmedlingen ska vara en central aktör för att motverka utanförskap och förbättra integrationen. Men dessvärre har myndigheten blivit en del av problemet, snarare än en lösning. Gång på gång uppdagas problem både vad gäller resultat, förtroendesiffror och hur organisationen fungerar. Arbetsförmedlingen har haft lång tid på sig att försöka vända utvecklingen utan att lyckas. I stället för att ta tag i uppenbara problem valde regeringen att dra ut på utvecklingsarbetet genom att avsluta den utredning som alliansen tillsatte om Arbetsförmedlingen.

Alliansen menar att Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form behöver läggas ner till förmån för en ny struktur där andra aktörer på arbetsmarknaden spelar en betydligt större roll. I dag lägger vi i Alliansen fram ett gemensamt förslag i riksdagens arbetsmarknadsutskott – det första steget mot en sådan reform.

Det finns i dag många väl etablerade aktörer som skulle kunna bidra till en mer effektiv matchning, bland annat genom en ökad specialisering. För att matcha arbetssökande till arbete är upparbetade relationer med arbetsgivarna en förutsättning. Det finns redan hos många aktörer, såsom rekryterings- och bemanningsföretag, sociala företag eller ideella organisationer. Vi föreslår en ny struktur med en statlig myndighet som framför allt ansvarar för funktioner som myndighetsutövning, kontroll och uppföljning. Själva matchningen och rustningen ska i stället huvudsakligen skötas av andra aktörer. På så sätt kan tiden till jobb kortas och kompetensförsörjningen förbättras. För arbetssökande som är i behov av utbildning, till exempel många nyanlända eller för dem med enbart förgymnasial utbildning, kommer även kommunerna att behöva vara delaktiga i högre grad.

En central del i vårt förslag är en tydlig uppföljning och kontroll, samt ett system där den som kan uppvisa goda resultat premieras. Lågpresterande och oseriösa aktörer ska sorteras ut och resurser fördelas så att de ger bästa möjliga effekt. Kvalitet måste vara i fokus. Lärdomar behöver dras från liknande system i andra länder, liksom från tidigare erfarenheter av andra matchningsaktörers medverkan i det statliga uppdraget.

Vi vill att regeringen redan nu tar de första stegen mot en reform genom att utreda hur andra aktörer kan axla ett större ansvar för att stötta arbetssökande till arbete.




Arbetsmarknaden alltmer tudelad

2017-02-04

Antalet sysselsatta ­- alltså hur många som har ett arbete - har kontinuerligt ökat under en lång rad av år. Trots denna positiva utveckling har andelen av de inskrivna som är långtidsarbetslösa ökat kreftigt på senare år. Från 24 procent år 2006 till 40 procent hösten 2016. Och ökningen har varit som allra ströst de senaste 2-3 åren. Allt enligt en rapport från Arbetsförmedlingen

"Huvudförklaringen bakom denna utveckling är att inskrivna arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden har ökat. För tio år sedan utgjorde de hälften av alla arbetslösa. År 2018 räknar vi med att siffran har stigit till 75 procent, säger Annika Sundén, analyschef, Arbetsförmedlingen.

Antalet arbetslösa som saknar gymnasieutbildning – eller inte ens har klarat grundskola – har ökat mycket kraftigt och uppgår idag till 120 000 personer, vilket är 40 000 fler än 2006.

Jag tycker siffrorna är mycket bekymmersamma. Med tanke på hur stor del av de nyanlända som saknar gymnasieutbildning eller inte ens klarat grundskolan kan man förutse att antalet långtidsarbetslösa kommer att öka kraftigt kommande år. För frågan är - vad ska de arbeta med? Tillgången på jobb som inte kräver någon utbildning alls blir allt mindre i vårt avancerade samhälle.




Moderaterna vill avveckla Arbetsförmedlingen

2017-01-29

I går i Ekots lördagsintervju meddelade Elisabeth Svantesson, moderaternas andre vice ordförande och tidigare arbetsmarknadsminister, att moderaterna vill avskaffa Arbetsförmedlingen.

Integrationen fungerar inte, och så har det varit länge. Arbetsmarknaden blir alltmer tudelad, med en ökande andel arbetslösa som har stora svårigheter att få ett arbete. Trots att många står utan arbete har arbetsgivarna stora rekryteringsproblem och upplever brist på arbetskraft. När arbetsgivarna har svårt att rekrytera hålls sysselsättningen tillbaka och det slår hårt mot jobb och tillväxt.

En väl fungerande matchning är ett viktigt verktyg för att minska utanförskapet. I dag vilar ett tungt ansvar på Arbetsförmedlingen när det kommer till att förbättra matchningen och integrationen, men tyvärr fungerar det inte. Arbetsförmedlingen har under lång tid uppvisat låga förtroendesiffror och alltför dåliga resultat. Det blir också alltmer tydligt att styrningen inte fungerar. Alliansen gjorde seriösa försök att förändra Arbetsförmedlingen till det bättre, jag satt själv i arbetsmarknadsutskottet 2006-2010 och jobbade en del med dessa frågor. Men resultaten blev inte alls det vi hoppades. Myndigheten har haft lång tid på sig att försöka vända utvecklingen utan att lyckas.

Sverige behöver en arbetsmarknad som fungerar smidigare och snabbare för de som vill eller måste hitta ett nytt jobb. Då behöver också rekryteringstiderna för dem som redan är etablerade på arbetsmarknaden kortas och omställningen måste bli bättre och gå fortare. Matchningen behöver förbättras så att människors kompetens bättre tas tillvara. De som är i behov av stöd och hjälp behöver bemötas som individer och efter de förutsättningar man har att hitta ett nytt jobb.

Moderaterna föreslår nu omfattande förändringar:

1) Arbetsförmedlingen i nuvarande form läggs ned. Det innebär att det offentliga uppdraget renodlas och inriktas på att matcha arbetssökande till arbete och öka anställningsbarheten bland de som behöver. Andra uppgifter som exempelvis sysselsättning av långtidsarbetslösa flyttas bort. En mindre och vassare statlig aktör, som fungerar som ett jobbcenter, behåller myndighetsutövningen och gör en bedömning av de arbetssökandes behov samt upphandlar och följer upp ett begränsat antal etablerade matchningsaktörer som redan uppvisat goda resultat.

2) Väl fungerande matchningsaktörer ska ha ett helhetsansvar för de arbetssökande som inte står allra längst från arbetsmarknaden. Detta innefattar också att erbjuda kortare arbetsmarknadspolitiska insatser. Med ett begränsat antal matchningsaktörer säkerställs att kvaliteten i de insatser som erbjuds håller hög kvalitet. För att fler verkligen ska få ett nytt jobb fortare krävs det goda och upparbetade relationer med arbetsgivarna. Dessa aktörer återfinns på många håll, bland annat i civilsamhället.

3) Staten ska ha kvar ett ansvar för de arbetssökande som behöver längre utbildningsinsatser utanför arbetsmarknadspolitiken, innan de kan matchas mot jobb. Kommunerna kommer också att vara viktiga i detta arbete eftersom mycket av utbildningsinsatser finns inom den kommunala verksamheten.

4) Personer som inte bedöms kunna få jobb enbart med hjälp av arbetsmarknadspolitiska insatser eller som varit del av matchningsuppdraget under lång tid ska ha en meningsfull sysselsättning och fortsatt rustning. Detta ska dock ligga utanför den nya organisationens ansvar.

Jag tycker förslaget är intressant, och det ligger helt i linje med de tankar jag fört fram i riksdagsmotioner. Bland annat denna om att konkurrensutsätta delar av Arbetsförmedlingen och låta nischade branschaktörer (kanske samarbete mellan fack och arbetsgivare i en bransch) ta över arbetsförmedlingen i den branschen. Jag har ju föreslagit att man skulle göra detta på prov på några orter i landet. Nu vill moderaterna gå längre och det har jag inget emot.

Det moderata förslaget ligger mycket nära den modell man har i Australien (se min reseberättelse från besöket där i höstas, besöket hos Centre Link i Hobart var den 1/11), och det har visat sig vara en väl fungerande modell.




Bara var tjugonde nyanländ i riktigt jobb efter etableringsfasen

2017-01-18

Socialdemokratiska Tidningen Arbetet har en alarmerande nyhet i gårdagens nummer. Bara var tjugonde nyanländ har fått ett jobb utan subventionering tre månader efter avslutad etableringsfas:

Tre månader efter slutfört etableringsuppdrag är drygt 5% i jobb utan subventioner och lika många i studier. Resten är antingen i arbetsmarknadspolitiska program, subventionerade anställningar eller inget av detta.

Fler nyanlända har fått jobb under högkonjunkturen, men eftersom inflödet samtidigt ökat kraftigt faller inte arbetslösheten i denna grupp, utan ökar i stället. Trots en stark högkonjunktur.

Arbetsförmedlingen säger i artikeln att man "tror att arbetslösheten bottnar i år", dvs att den kommer att vända uppåt under året för att sedan fortsätta stiga. Det är en skrämmande prognos. Man kan ju fundera över vad som händer om vi samtidigt går in i en lågkonjunktur och inflödet av asylsökande fortsätter i dagens takt om ca 500 i veckan?












Utbildningsnivån hos de nyanlända i etableringsuppdraget redovisas också. Och den har faktiskt ökat de senaste åren:

25% har idag mer än 2 års högskoleutbildning, mot bara knappt 15% för fem år sedan. Det är också färre lågutbildade. För fem år sedan saknade mer än hälften av deltagarna en utbildning motsvarande svensk nioårig grundskola. I dag är det runt en tredjedel. 50% har gymnasieutbildning eller högre.

Det är såklart mycket glädjande att fler är välutbildade och färre lågutbildade, men fortfarande har alltså hela 30% lägre utbildning än motsvarande svensk grundskola.

I Arbetsförmedlingens rullor finns 120 000 utrikesfödda personer som saknar fullgjord gymnasieskola, och hälften av dem saknar även grundskola.





När man granskar siffrorna och figurerna ovan är det viktigt att tänka på att detta är Arbetsförmedlingens siffror över dem som finns eller har funnits i etableringsuppdraget. Hur stor andel av de nyanlända som finns i etableringsuppdraget vet jag inte säkert, men håller på att undersöka. Den bild jag har är att det trots allt är merparten av de nyanlända. Men de som inte finns i etableringsuppdraget ingår alltså inte i statistiken ovan. De som lyckats få ett arbete på egen hand kan väl möjligen också antas ha en lite bättre utbildning. Sammantaget ser därför rimligen siffrorna något bättre ut om man ser hela gruppen nyanlända. Men det förtar inte känslan av en närmast hopplös situation. Hur ska alla dessa lågutbildade nyanlända komma i arbete och egen försörjning?

" Utmaningen vi står inför är större än någonsin. Vi har aldrig varit i närheten av den sammansättning av arbetslösheten som vi ser i dag. Det prövar samhället", säger Håkan Gustavsson på Arbetsförmedlingen i artikeln.




Arbetskraftsinvandring är bra och viktigt för Sverige...men...

2017-01-17

Sverige införde nya regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES i december 2008. Den viktigaste förändringen var att myndighetsprövningen av om det fanns kompetensbrist på den inhemska arbetsmarknaden togs bort. I stället fick arbetsgivarna själva avgöra när man behövde rekrytera från utlandet. Reformen utvärderades av OECD redan efter två år. Slutsatserna från dem var att systemet var snabbt och enkelt för arbetsgivarna, men också att hälften av arbetskraftsinvandrarna kom till andra yrken än bristyrken, samt att arbetskraftsinvandrarnas villkor behövde bevakas. Efter granskningen skärptes reglerna för att bland annat motverka missbruk, skenanställningar och oskäliga anställningsvillkor.

Nu har även Riksrevisionen granskat reglerna för arbetskraftsinvandring och hur utfallet har blivit för perioden 2009-2015. Av rapporten framkommer bland annat följande:
* Varje år har ungefär 20.000 arbetskraftsinvandrare samtidigt tillstånd att arbeta i Sverige, men under sommaren tillkommer ett antal säsongsarbetare.
* Störst andel arbetskraftsinvandrare, 5% av de anställda, finns inom dataprogrammering och i restaurangsektorn.
* Ungefär 2,5% av arbetsgivarna har hittills rekryterat/försökt rekrytera arbetskraftsinvandrare, oftast enstaka personer.
* Det är vanligare bland utrikes födda företagare att erbjuda anställning till arbetskraftsinvandrare.
* Ungefär 60% av tillstånden för arbetskraftsinvandring gäller bristyrken, medan 20% gäller överskottsyrken (i huvudsak låg-eller medelkvalificerade serviceyrken).
* Trenden med ökad inströmning av arbetskraft till lågkvalificerade överskottsyrken bröts 2012 och är nu relativt konstant.
* Högkvalificerade arbetskraftsinvandrare söker oftare förlängning av sin rätt att arbeta i Sverige medan de lågkvalificerade mera sällan ansöker om förlängning av tiden.
* Ungefär 25% av arbetskraftsinvandrarna har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige (efter 4 års arbete). * 40% av arbetskraftsinvandrarna har med sig anhöriga, och en tredjedel av de vuxna anhöriga arbetar också, en tredjedel av dessa arbetar i sin tur i högkvalificerade yrken.
* Uppskattningsvis 5% av tillstånden kan enligt Riksrevisionen uppskattas vara skenerbjudanden som aldrig leder till arbete.
* Drygt 90% av de arbetskraftsinvandrare som granskats uppfyller försörjningskravet (i dagsläget 13.000 i månaden i nettolön). Gruppen som inte når kravet minskar stadigt och har halverats sedan 2009.
* Handläggningstiderna hos Migrationsverket är långa och skillnaderna i handläggningstider för likvärdiga tillstånd har ökat.
* Riksrevisionen rekommenderar att Migrationsverket får direkt tillgång till vissa uppgifter hos Skatteverket för snabbare handläggning.
* Det finns oklarheter i hur vissa regler, exempelvis försörjningskravet och "avtalsenlig lön" för personer som arbetar i företag utan kollektivavtal ska tolkas.
* Migrationsverkets kontroller har blivit bättre men behöver förbättras ytterligare

I går hade Göran Arrius (ordförande för SACO) och Carola Lemne (VD för Svensk Näringsliv) denna debattartikel i Svenska Dagbladet om sin syn på frågan. De är mycket positiva till arbetskraftsinvandring och anser också bland annat att Migrationsverket måste bli bättre på att ge snabb service till företagen när de vill rekrytera personer från utlandet. De påpekar också att Migrationsverkets prövningar måste utgå från en helhetssyn och rimlighetsbedömning. I allt väsentligt delar jag deras positiva syn på arbetskraftsinvandring och förslag till åtgärder. Att vara positiv till arbetskraftsinvandring kan låta konstigt när vi samtidigt har så svårt att få nyanlända och lågutbildade i arbete. Men rätt hanterat hjälper arbetskraftsinvandringen till att skapa fler jobb. Ett företag som kan rekrytera en nyckelperson - det kan vara en dataspecialist eller en restaurangkock - kan utveckla sin verksamhet och anställa fler. Och om ingen plockar de svenska bären i våra skogar kan inte livsmedelsindustrin tillverka sina produkter. Varje arbetskraftsinvandrare som kommer till vårt land och får arbete med en avtalsenlig lön och betalar skatt blir dessutom en vinst för samhället.

Med detta sagt kan jag tycka det är mycket märkligt att Sverige behöver importera arbetskraft för enklare restaurangjobb, bärplockning eller städjobb. Dessa enklare jobb borde såklart sökas av någon av alla de lågutbildade eller långtidsarbetslösa i Sverige. Att hela 20% av arbetskraftsinvandrarna finns i lågkvalificerade överskottsjobb är absolut ett problem om vi ska kunna få lågutbildade som bor i Sverige i egen försörjning. Det går inte att blunda för detta dilemma även om man i grunden är positiv till arbetskraftsinvandring.

Min egen fundering (har knappast stöd av mitt parti) är att man skulle kunna återinföra något slags arbetsmarknadsprövning av vissa jobb eller i vissa branscher för att undvika arbetskraftsinvandring till yrken där lågutbildade personer som redan finns i landet skulle kunna ta jobben. Men ska man göra detta måste ju också kravet öka på den arbetslöse i Sverige att ta ett okvalificerat jobb, i annat fall får företagen inte tag i personal. I dag är det alltför få sökande till okvalificerade jobb inom exempelvis restaurang eller städbranschen, och arbetskraftsinvandring blir då enda lösningen. Att förändra detta är en komplicerad fråga, inte minst politiskt.




Dyster utveckling - allt längre tid innan nyanlända kommer i arbete

2017-01-16

Tidningen Arbetsmarknadsnytt (länk från bilden nedan) har idag ett dramatiskt nyhetsinslag från ett seminarium arrangerat av Fores, där det framkom att situationen på arbetsmarknaden för nyanlända går åt fel håll. Hittills har det tagit i snitt åtta år innan hälften av alla flyktingar som kommer till Sverige har etablerat sig på arbetsmarknaden. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) har vid flera tillfällen påpekat att den tiden måste kortas. Målet är två år. Detta verkar vara ett synnerligen orealistiskt mål, eftersom utvecklingen går åt andra hållet. Enligt SCB:s senaste siffror tar det idag nio år innan hälften av alla nyanlända har fått ett arbete. Hur lång tid det tar för den andra hälften vågar jag inte ens tänka på...

Om vi överhuvudtaget ska kunna vända trenden behövs ett bra företagsklimat i stället för nya pålagor, lägre skatter i stället för högre och ett nytänkande när det gäller arbetsförmedling och rekrytering, där jag exempelvis tror på mitt förslag om att ge Arbetsförmedlingen konkurrens med nischade arbetsförmedlingar som specialiserar sig på olika branscher eller grupper av arbetssökande. Men sannolikt behövs mycket mera än så. Situationen är djupt oroväckande.






Regeringens avskaffande av "FAS 3" är ett hafsverk

2016-12-28

I dag uppmärksammar SVT regeringens löftesbrott till de långtidsarbetslösa. Nedan en sammanfattning från TextTV.
Regeringens avskaffande av "Fas 3" är ett hafsverk. De alternativ man utlovat finns inte och i stället hamnar
människor i sysslolöshet. Personligen anser jag fortfarande att "Fas 3" är det bästa alternativ som hittills
erbjudits för de långtidsarbetslösa som står allra längst från arbetsmarknaden. Regeringen borde behållit Fas 3.






Sverige hade EU:s minsta inkomstskillnader 2014

2016-12-13

Nyhetssajten Europaportalen (Ägd av LO/TCO/SACO och Svenskt Näringsliv mfl) redovisar idag siffror över inkomstskillnaderna i EU-länderna i den senaste mätningen som gjordes 2014 (Alliansens sista regeringsår). Sverige hade då den minsta skillnaden i EU. EU:s statistikbyrå har delat in löntagarna medlemsländerna efter hur mycket man tjänar i timmen före skatt. Den tiondel av löntagarna som tjänar minst har sedan jämförts med den tiondel som tjänar mest. Sverige har då den minsta skillnaden.

Med tanke på det svenska skattesystemets konstruktion skulle Sverige ha ännu väldigt mycket mindre inkomstskillnader om man räknade på nettolön efter skatt. Svenska höginkomsttagare betalar extremt hög skatt jämfört med snart sagt varje annat land i världen. Men tack vare jobbskatteavdraget betalar svenska normalinkomsttagare idag skatt på en mer genomsnittlig EU-nivå.






Nu får regeringens arbetsmarknadspolitik kritik även från vänster

2016-12-01

I denaste numret av Kommunalarbetaren riktas hård kritik mot regeringen för den förda arbetsmarknadspolitiken. Regeringen har satsat fel i arbetsmarknadspolitiken. Regeringens löften om sysselsättning i form av traineejobb och extratjänster har inte alls fungerat som tänkt. Det har lett till en högre långtidsarbetslöshet än vad som kunde varit fallet.

kritiken framförs i en rapport från tankesmedjan Tiden (en starkt vänsterorienterad tankesmedja). Det är alltså inte bara oppositionen som kritiserar regeringen, även från vänster kommer kritik.

Det allvarliga är att regeringens politik motverkar de positiva effekterna av konjunkturen. Med en klokare politik hade arbetslösheten kunnat sjunka snabbare under den pågående högkonjunkturen och ge oss bättre förutsättningar när konjunkturen vänder nedåt. Regeringens misslyckanden döljs i dagsläget av en god konjunktur som gör att arbetslösheten är förhållandevis låg och sjunker något, men med en bättre politik hade nedgången kunnat vara mycket tydligare. Konjunkturen döljer också den alltmer tudelade arbetsmarknaden där de grupper som står längst från arbetsmarknaden får det all svårare samtidigt som de som står nära arbetsmarknaden i dag knappast har någon arbetslöshet alls.




Några mediareaktioner på gårdagens upphandlingsdebatt

2016-12-01

Medias intresse är stort efter gårdagens upphandlingsdebatt. I några artiklar har jag själv blivit citerad eller kommenterad.

Upphandling24.se
Kommunalarbetaren
Byggnadsarbetaren




Lite kort om mina inlägg i upphandlingsdebatten

2016-11-30

Jag började med att konstatera att debatten stundtals var helt absurd. Den politiska striden gäller 4 paragrafer. Totalt är den nya upphandlingslagen på ett tusental paragrafer i 264 sidor lagtext. I dessa fyra paragrafer har regeringen helt enkelt klantat sig som jag påpekade i debatten. Man har sprungit rakt in i väggen fullt medvetna om att man inte skulle få igenom sitt bristfälliga lagförslag i riksdagen.

De huvudsakliga invändningarna är:
1. Att småföretag (tex enmansföretag och familjeföretag) kan utestängas från att delta i offentlig upphandling för att man saknar kollektivavtal eller likvärdiga villkor.
2. Att regelverket blir extremt svårt att tillämpa och lämnar utrymme för godtycke. Det kan tex finnas olika kollektivavtal inom samma verksamhetsområde och ibland är det också mycket svårt att jämföra betydelsen av villkor i kollektivavtal med villkor som tillämpas i andra företag. Att lägga detta ansvar på upphandlande kommuner eller myndigheter är helt enkelt orimligt och bädda för godtycklig bedömning. Det blir också oerhört byråkratiskt och tidskrävande.
3. Att svenska företag riskerar att missgynnas gentemot utländska eftersom alla krav utöver lön, arbetstid och semester (det EU kallar för "den hårda kärnan) inte får ställas mot utländska företag som vill verka i Sverige. Om man tillåter denna typ av krav kommer de därför bara att träffa svenska företag och det gör att utländska företag kan erbjuda ett lägre pris. Detta skulle hota svenska företag och svenska jobb.

(Jag utvecklade Alliansens kritik i ett blogginlägg den 21/11 med anledning av att oppositionen körde över regeringen i finansutskottet.)

Jag fortsatte i dagens debatt med att konstatera att Raimo Pärssinen (S) raljerade om att oppositionen bara "krånglar till det med lagtekniska resonemang". Jag påpekade med skärpa att riksdagen faktiskt är lagstiftare! Det är vårt ansvar att föra just lagtekniska resonemang och att analysera konsekvenserna av regeringens lagförslag. Det är det vi är valda för och det är det vi får vårt arvode för. Ett undermåligt lagförslag ska inte godkännas av riksdagen.

Om S-V-MP i likhet med oppositionen tycker det är viktigt med en heltäckande upphandlingslag som främjar ordning och reda på arbetsmarknaden borde man ha tagit ansvar, sökt samförstånd med oppositionen i stället för att lägga fram ett lagförslag som hotar svenska småföretag och svenska jobb, och som fått bedövande kritik från ett flertal remissinstanser, inklusive lagrådet. Hela ansvaret för eventuella sanktionsvagifter från EU (för att Sverige inte infört EU-direktiv i svensk rätt i tid) och hela ansvaret för bristande reglering av de delar som gäller ordning och reda på arbetsmarknaden ligger på regeringen. Varför ville man inte ens diskutera frågan och försöka hitta en lösning som kunde få riksdagens stöd? I stället valde man politisk strid och lade ett lagförslag som man visste att man inte skulle få igenom. En politisk strid av rent partitaktiska skäl var uppenbarligen viktigare än att lösa de faktiska problem som finns.

Alliansen har i sin text (som nu också är riksdagens mening) uppmanat regeringen att återkomma med förslag som löser de återstående delarna i upphandlingslagen. Det är regeringen som styr landet och det är de som har ansvaret för att ta fram lagförslag som kan samla en majoritet i riksdagen.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) som ansvarar för frågan hade ett eget anförande i debatten. Han bjöd in oss från oppositionen tt "besöka verkligheten" och förklara för taxichaufförerna vid Centralstationen varför vi stoppade dagens lagförslag. Detta erbjudande upprepades av Patrick Björck (S) och Monica Green (S). Mitt svar var att jag uppmanade dem att själva besöka nämnda taxichaufförer och be om ursäkt för att de lagt ett så dåligt lagförslag att det inte gick igenom riksdagen. Det är deras ansvar, inte oppositionens.




Dagens debatt om nya upphandlingsregler

2016-11-30

I dag debatterade riksdagen regeringens proposition om nya regler för offentlig upphandling. Moderaterna hade flera invändningar, och i den viktigaste frågan, den om arbetsrättsliga krav vid upphandling segrade Alliansens linje. Riksdagen sade vid dagens omröstning som väntat nej till de arbetsrättsliga krav som Finansutskottet lyfte ur propositionen häromdagen där Alliansen körde över S-V-MP. Det var bra, det räddar kvar småföretagens möjlighet att delta i upphandlingar, det stoppar risken att utländska företag gynnas på svenska företags bekostnad, och det räddar därigenom svenska jobb.

Jag lyssnade på debatten i drygt 3,5 timmar och avslutade sedan hela debatten med ett eget kortare anförande som följdes av tre repliker från S och V. Detta kan ses i nedanstående videoupptagning, alldeles i slutet av filmen. I nästa blogginlägg ska jag kort redovisa även i ett blogginlägg vad jag sa i debatten.






Löfvens regering har inte påverkat arbetslösheten positivt

2016-11-24

Stefan Löfven ville i partiledarduellen ta åt sig äran för att arbetslösheten minskat. Det är inte lite magstarkt!

Faktum är att sittande regering ännu inte tagit ett enda beslut som kunnat påverka arbetslösheten positivt. Möjligen skulle de själva kunna hävda att vissa åtgärder kan ge effekt på längre sikt (vilket jag dock betvivlar). De nämner ofta tex utbildningssatsningar (vilket i praktiken är mycket blygsamma satsningar), men dessa kan ju oavsett vilket omöjligen redan ha gett effekt. Några beslut som på kort sikt påverkat arbetslösheten positivt finns överhuvudtaget inte. Den sjunkande arbetslösheten beror uteslutande på konjunkturen.

De enda beslut regeringen tagit är skattehöjningar på arbete och företagande, och det lär i vart fall inte ha skapat fler jobb. Faktum är att regeringen tvärtom själva i sin budget räknar med att politiken kostar ett antal tusen jobb. Så med fortsatt Allianspolitik hade arbetslösheten med all säkerhet sjunkit något mer och snabbare än den gjort under nuvarande regering. Precis på samma sätt som Alliansens jobbpolitik gjorde att arbetslösheten steg mindre i Sverige än i omvärlden under krisåren.




Finansutskottet säger nej till del av regeringens upphandlingslag

2016-11-21

I torsdags sa Finansutskottet som väntat nej till de delar av regeringens nya upphandlingsproposition som innebär att man ska kräva att företag som deltar i en upphandling har "kollektivavtalsliknande villkor". Moderaterna anser kortfattat att schyssta villkor skall gälla på svensk arbetsmarknad men att man kan använda det lagutrymme som redan finns för att göra bra upphandlingar. I den mån skärpta regler behövs får de inte slå undan benen på små företag som saknar kollektivavtal. Argumenten utvecklade jag i nedanstående blogginlägg den 22/9 (utdrag nedan).
 
Alliansen säger nej till delar av regeringens nya upphandlingsregler

2016-09-22

I går lämnade jag och mina fyra moderata kolleger i finansutskottet, tillsammans med övriga Allianspartiernas ekonomiskpolitiska talespersoner in en gemensam följdmotion till regeringens proposition om nya upphandlingsregler. Vi säger nej till regeringens förslag att det ska krävas villkor enligt kollektivavtal för alla företag som deltar i offentlig upphandling. Anledningen till detta är flera.

För det första innebär förslaget att småföretag som saknar kollektivavtal kan utestängas från upphandling. Sex av tio företag saknar idag kollektivavtal. Ofta är det småföretag med ingen eller några få anställda, inte sällan familjeföretag. Att utestänga småföretagen från offentlig upphandling riskerar att bli dyrt för skattebetalarna eftersom det minskar konkurrensen.

För det andra blir det extremt svårt att tillämpa regelverket. Dels eftersom det kan finnas flera olika kollektivavtal inom ett verksamhetsområde. Vilket avtal ska tillämpas, och varför ska vissa företag gynnas av att man har mindre fördelaktiga villkor i sina kollektivavtal än vad andra företag har? Dessutom blir det oerhört svårt för upphandlande myndigheter och kommuner att tolka kollektivavtalens innebörd och avgöra om företag utan kollektivavtal uppfyller villkoren eller inte. Allt detta kommer att göra upphandlingarna dyrare vilket också kostar pengar för skattebetalarna.

För det tredje kommer svenska företag att diskrimineras gentemot utländska, eftersom Sverige inte har rätt att kräva kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor av utländska företag som vill verka i Sverige. Att ställa högre krav på svenska företag än på utländska kommer att missgynna svenska företag och hota svenska jobb.

Det är vår uppfattning att upphandlande myndigheter bör föregå med gott exempel när det kommer till att bland annat ta socialt ansvar, och visa miljöhänsyn. Alliansen anser att det är rimligt att, i samband med offentlig upphandling, vid behov ställa sociala krav gällande den så kallade ”hårda kärnan”, alltså det som rör arbetstid, lön och semester. Krav på skäliga arbetsvillkor för de som utför offentligt upphandlade tjänster handlar om att säkerställa att skattemedel används på ett ansvarsfullt sätt. Det handlar om ett ansvarstagande gentemot löntagare och alla de företag som agerar seriöst. Redan gällande lagstiftning ger vissa möjligheter att ställa sociala krav, men Alliansen utesluter inte ytterligare lagstiftning eller andra åtgärder för att säkra goda arbetsvillkor. Detta måste dock ske på ett sätt som värnar små och innovativa företags möjligheter att delta i offentlig upphandling. Regeringens lagförslag uppfyller inte detta krav och därför vill vi försöka stoppa det i denna del. Eftersom Sverigedemokraterna säger sig ha ungefär samma uppfattning som vi finns det god chans att regeringens förslag faller.

I övrigt kan jag bara konstatera att vi har många synpunkter även på andra delar av regeringens mycket omfattande och krångliga proposition. Sverige måste visserligen införliva en del nya EU-regler i svensk rätt, men det hade gått att göra på ett enklare och mer överskådligt sätt. Då upphandlingspropositionen redan är försenad och det föreligger risk för viten om Sverige inte genomför de underliggande EU-direktiven (som vi i många avseenden välkomnar) ser vi ingen annan möjlighet än att bifalla de delar i propositionen som gäller EU-direktivens genomförande, även om man som sagt hade kunnat reglera en del saker på ett mindre komplicerat sätt.

Regeringen är nu upprörd och menar dels att vårt nej medför ökad risk för "slavlöner" på arbetsmarknaden samt att Sverige nu riskerar "EU-böter" för att vi inte genomför ett EU-direktiv. Det senare är för övrigt överdrivet - EU kräver inte att vi ska lagstifta om kollektivavtalskrav. Risken för böter är överdriven, de centrala delarna i lagförslaget, kopplade till EU-direktivet, har riksdagens stöd.

Men visst är frågan om villkoren för de anställda i företag som vinner upphandlingar viktig. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen inte gjort några som helst försök att göra upp med oppositionen om ett bättre förslag som inte riskerar att slå ut små familjeföretag som saknar kollektivavtal, och som inte gynnar utländska företag på svenska företags bekostnad. Skulle Sverige mot förmodan drabbas av EU-böter ligger det också helt på regeringens ansvar som presenterat ett så svagt lagförslag att det inte går genom riksdagen. Regeringen får, som vi skriver i vår segrande Alliansmotion i utskottet, helt enkelt komma tillbaka med ett bättre förslag.




Jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda växer

2016-10-29



Tidningen Dagens Samhälle konstaterar i sitt senaste nummer att "jobbklyftan" delar landet. Medan arbetslösheten under rådande högkonjunktur minskar för inrikes födda (i genomsnitt 4%) ökar den bland utrikes födda (i genomsnitt 22%). I hälften av landets kommuner är minst var fjärde utrikesfödd arbetslös. I dessa siffror ingår dessutom inte alla de som kom som asylsökande under förra vintern - de flesta av dessa har ännu inte fått besked om eventuellt uppehållstillstånd.

De sex kommuner med högst andel arbetslösa utrikesfödda var i augusti i år följande:

Ovanåker, 61%
Filipstad, 60%
Ockelbo, 58%
Bollnäs, 58%
Avesta, 57%
Säffle, 56%

För samtliga dessa låg arbetslösheten för inrikes födda mellan 4-7%. Att de nyanlända inte får jobb kan alltså inte bara skyllas på att arbetsmarknaden på orten är svag, även om det i några av de orter där nyanlända har hög arbetslöshet också är högre arbetslöshet än genomsnittet i landet även för inrikes födda.

Dagens Samhälle redovisar också utbildningsnivån för de nyanlända som är arbetssökande inom etableringsuppdraget hos arbetsförmedlingen i augusti 2016. 32% har endast grundskola, kortare än 9 år. 16% har grundskola 9 år. 22% har gymnasial utbildning, 5% har kortare eftergymnasial utbildning och 25% har eftergymnasial utbildning längre än två år. Man kan konstatera att utbildningsnivån hos de nyanlända skiljer sig åt väldigt mycket.

Den svenska arbetsmarknaden är alltså redan idag allvarligt tudelad. Jag känner stor oro för hur det kommer att se ut de närmaste åren. Det lär knappast bli bättre.

Arbetsmarknadsläget, inklusive hur arbetslösheten fördelas mellan olika grupper i Australien, och rimliga förklaringar till detta är några av de saker jag tänker söka svar på under mitt besök i Sydney och Canberra.




Arbetslösheten kunde sjunka snabbare med rätt politik

2016-10-12

Regeringen skryter om att det blivit 150.000 fler jobb sedan de tillträdde och att ungdomsarbetslösheten sjunkit. Båda sakerna är korrekta, men det är knappast regeringens förtjänst. Ingen av de reformer man utlovade före valet har ännu givit några effekter och man har bara styrt med sin egna budget i nio månader. Den positiva utvecklingen beror helt enkelt på att de reformer Alliansen sjösatte fortfarande ger effekt, och i kombination med en stark högkonjunktur leder det till en positiv utveckling. Ungdomsarbetslösheten sjunker främst till följd av rent demografiska orsaker. Ungdomskullarna är nu mycket mindre än för några år sedan, samtidigt som många går i pension. Det gör det mycket lättare för unga att hitta jobb, särskilt i högkonjunktur. Men fortfarande var ungdomsarbetslösheten lägre 2008 när Alliansen styrt i två år och våra reformer börjat ge effekt. Sedan kom två djupa globala kriser och det hade såklart betydelse.

Ingen regering kan ta åt sig hela äran för sjunkande arbetslöshet, lika lite som någon regering kan ges hela skulden för att arbetslösheten ökar. Politiker kan inte "fixa jobb" (mer än dem man själva anställer i offentlig sektor), men man kan skapa goda förutsättningar för företagen att anställa. I lågkonjunktur kommer arbetslösheten alltid att öka, oavsett regering, och i högkonjunktur kommer den alltid att minska. Men långsiktigt gör det skillnad vilken regering man har, en klok politik lindrar arbetslösheten i lågkonjunktur och förstärker de positiva effekterna av en högkonjunktur. Det var så Alliansen arbetade. Dagens regering gör tyvärr motsatsen - försämrar företagsklimatet vilket motverkar en ännu starkare jobbtillväxt under högkonjunkturen och riskerar snabbt stigande arbetslöshet nästa lågkonjunktur.




Avvecklingen av Fas 3 ställer arbetslösa helt utan sysselsättning

2016-07-29

När till och med vänstervridna SVT kritiserar den snabba och ogenomtänkta avvecklingen av Fas 3 så inser man förhoppningsvis att det är allvar. I dag uppmärksammar man (även på texttv nedan) att Fas3-platserna avvecklas i snabb takt utan att deltagarna erbjuds något annat.



Jag hävdar fortfarande att Fas 3 är det bästa som hittills erbjudits de långtidsarbetslösa, och resultaten är enligt statistiken bättre än någon annan åtgärd som erbjudits tidigare. De nya "extratjänsterna" som dagens regering utlovar har jag aldrig trott på, det kommer att bli mycket svårt att få fram sådana eftersom det krävs handledning på arbetsplatser som redan har fullt upp. Risken är i stället att allt fler långtidsarbetslösa nu tvingas gå sysslolösa hemma och därmed vecka för vecka hamnar allt längre från arbetsmarknaden. Jag vill att Fas 3 behålls så länge man inte kommer på något bättre!

En kommentar också till kvinnan i SVT-inslaget som säger att de som är i fas 1 och 2 går före henne som är i Fas 3 när det gäller chanser till jobb. Så är det naturligtvis, eftersom de som är i fas 1 och 2 har kortare arbetslöshetstid och därmed är mer attraktiva på arbetsmarknaden. Men även denna kvinna har ju varit i Fas 1 och 2 tidigare och haft precis samma chans. Om hon då ändå inte lyckades få ett jobb är det trots allt bättre att vara i Fas 3 än att inte göra något alls!

Avvecklingen av Fas 3 är något av det dummaste denna regering beslutat. Och det säger en del.




Moderaterna vill ta krafttag mot missbruk av arbetstillstånd

2016-06-30

Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU har bidragit till bättre kompetensförsörjning och ökade möjligheter för företag att växa och anställa. Samtidigt förekommer dåliga villkor, falska anställningar och handel med anställningsavtal, oftast i samband med mindre kvalificerade jobb. Den 16/6 bloggade jag om problemen med missbruk av arbetstillstånd och menade att vi kanske måste ta ett steg tillbaka om vi ska kunna stävja detta. Även om Alliansens reform med enklare regler för arbetskraftsinvandring i grunden är något väldigt positivt är det oacceptabelt om reglerna missbrukas.

I dag kommer moderaternas svar på detta växande samhällsproblem:

• Inför direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Genom direktåtkomst till uppgifter som vilken inkomst arbetstagaren har samt antal anställda i verksamheten, omsättning, resultat, inbetalda skatter och avgifter kan Migrationsverket kontrollera att regelverken efterlevs på ett mer effektivt sätt.

• Förstärkta åtgärder inom Migrationsverket mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Vi vill se ett särskilt regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring utifrån gällande regelverk. Kontrollen av exempelvis arbetstillstånd bör fortsatt särskilt riktas mot branscher där erfarenhet visar att det förekommer missbruk, till exempel i samband med mindre kvalificerade jobb.

• Inför ett nytt brott – arbetskraftsmissbruk. I den nya brottsrubriceringen ska ingå handlingar på området som redan i dag är kriminaliserade. Vi är även beredda att utöka det straffrättsliga området. Vi vill se över straffen för befintliga straffbelagda handlingar i skärpande riktning. Vi vill även se hur andra sanktioner såsom näringsförbud eller företagsbot kan användas i ökad utsträckning.




Allvarligt när arbetstillstånd missbrukas

2016-06-16

Alliansen genomförde en viktig reform när vi 2008 tog beslut om att göra det enklare att arbetskraftsinvandra till Sverige. Många företag fick därmed lättare att hitta nyckelpersoner i bristyrken och andra företag fick lättare att rekrytera personal till yrken där det var svårt att rekrytera intresserade arbetslösa. Jag medger gärna att jag var stolt över denna reform, och bara såg fördelar - alla som arbetar i Sverige och betalar skatt är självklart en tillgång för Sverige. Och när ett företag lyckas rekrytera personer utomlands som man inte får tag på i Sverige kan företaget växa och anställa fler.

Efter en tid tvingades vi tyvärr konstatera att reformen missbrukades och att lagstiftningen inte var tillräckligt tydlig och att kontrollen av arbetsvillkor och anställningsavtal var för dålig. Efter kritik skärptes lagstiftningen på en del punkter under Alliansens sista regeringsår. Bland annat infördes en straffsanktionerad skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgift till Migrationsverket om de anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som beviljats arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring. Det infördes också en möjlighet för Migrationsverket att under löpande tillståndstid utföra efterkontroller när det gäller beviljade arbetstillstånd. Det infördes även kompletterande bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd som beviljats för arbete om förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda, eller det arbete som arbetstillståndet beviljats för inte påbörjats inom rimlig tid. Ändringarna stärkte de utländska arbetstagarnas ställning och det blev svårare att riskfritt erbjuda oskäligt låga löner eller dåliga arbetsvillkor i övrigt.

Nu kommer tecken på att regelverket missbrukas på nya sätt, denna gång för att kunna gå runt asylreglerna. Aftonbladet har exempelvis avslöjat att samvetslösa företagare och "konsulter" säljer falska anställningskontrakt till desperata flyktingar för 100 000-tals kronor och därmed lurar Migrationsverket. De påstådda jobben finns inte, och i stället för att börja arbeta kan flyktingen söka asyl i Sverige och slipper smugglare och en strapatsrik och ibland farlig resa till Sverige. Även andra inslag i media det senaste året har rapporterat om missförhållanden kring falska anställningskontrakt.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att vi måste vara ödmjuka och ta ett steg tillbaka om regelverket missbrukas på detta sätt. Det vore synd om vi återgick till det gamla väldigt restriktiva synsättet och tar bort seriösa företags möjlighet att fritt bestämma om man vill anställa utomeuropeiska medborgare. Men vi måste hitta ett regelverk som fungerar och som förebygger missbruk.

En annan fråga kopplat till arbetstillstånd för utomeuropeiska medborgare är att det tar oerhört lång tid idag att få en seriös ansökan om arbetstillstånd handlagd av Migrationsverket. Moderaterna föreslår därför att en del av Migrationsverkets pengar öronmärks för att hantera arbetstillstånd så att detta inte prioriteras bort vid perioder av högt tryck av asylsökande. Normalt menar vi att man bör kunna få svar inom 30 dagar om man gjort en korrekt ansökan om arbetstillstånd. En öronmärkning av resurser på detta sätt skulle samtidigt kunna leda till att Migrationsverket kan bygga upp en starkare permanent kompetens som inte tas i anspråk för andra arbetsuppgifter, och därigenom kanske lättare kan genomskåda missbruk.

En sak är klar - dagens missbruk måste stävjas och vi måste bli bättre på att skilja seriösa ansökningar från oseriösa. Kanske måste även regelverket ses över ännu en gång.




Nytt sysselsättningsrekord sista året med Alliansens politik

2016-04-29

Europaportalen berättade häromdagen igår att Sverige slog nytt sysselsättningsrekord 2015 med 80,5% sysselsatta i åldrarna 20-64 år enligt det gemensamma EU-måttet. Det är en ökning från 80,0% 2014. Via länken kommer man till Europaportalens sida där man interaktivt kan jämföra EU-ländernas sysselsättningsgrad olika år, allt enligt siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat.

Sverige låg tvåa i sysselsättningsgrad i EU 2006 med 78,8%, men under Alliansen tog vi återigen steget upp i topp, och vi har nu innehaft förstaplatsen oavbrutet sedan 2010. Under Alliansen nådde Sverige också för första gången någonsin över 80% i sysselsättningsgrad. Och sysselsättningsgraden nådde alltså sin högsta nivå någonsin det sista året som Sverige styrdes med Alliansens budget, dvs 2015. Det är ett tydligt kvitto på att Alliansens politik inte bara skapade fler jobb utan alltså även ökade andelen i arbetsför ålder som arbetade.

Tyvärr talar mycket för en sjunkande sysselsättningsgrad kommande år i takt med att allt fler nyanlända då står till arbetsmarknadens förfogande, samtidigt som regeringen avskaffar en del av våra arbetsskapande reformer, höjer bidrag och ersättningar till dem som inte arbetar och höjer skatterna på jobb, företagande, energi och transporter. Det är knappast en jobbskapande politik. 2015 års rekordhöga siffra över sysselsättningsgraden kan tyvärr mycket väl visa sig bli den högsta siffran Sverige kommer att få uppleva på lång tid. Vänsterpolitik har ett pris.




Moderata förslag för att snabbare få fler nyanlända i arbete

2016-04-09

Anna Kinberg Batra och Elisabeth Svantesson, integrationspolitisk talesperson, presenterade häromdagen i en intervju i Svenska Dagbladet flera förslag för att Sverige ska ha ett jobbperspektiv från första dagen för dem som söker asyl. För att fler asylsökande ska ges möjlighet att arbeta behöver det bli enklare att komma in på arbetsmarknaden.

• Det har varit för mycket av perspektivet att den som är i asylprocess står utanför arbetsmarknaden. Vi vill ändra på hela synsättet. Sverige måste ha jobbperspektiv från dag ett. Då måste vi fråga den som kommer vad den kan direkt vid den första kontakten. Annars är det slöseri med människors resurser, förmåga och möjligheter.
• Migrationsverket ska redan från första dagen översiktligt kartlägga vilken kompetens den asylsökande har.
• Migrationsverket ska direkt vid ankomst hjälpa asylsökande i arbetsför ålder att ansöka om arbetstillstånd och den registrering hos Skatteverket som krävs för att man ska kunna arbeta.
• Möjligheten att göra det enklare för asylsökande som jobbar att få sin lön utbetald till ett bankkonto bör ses över. En möjlig lösning vore att knyta detta till det kort den asylsökande får sin dagersättning på i dag men att ett sådant konto skulle vara förenat med vissa begränsningar. Personer som har fått ett jobberbjudande bör även kunna prioriteras vad gäller arbetet med att fastslå identiteten, bland annat i syfte att det då blir lättare att få ett bankkonto.

Personligen delar jag grundsynen att jobb är viktigaste vägen till integration. Det är också väl känt att sysslolöshet under asyltiden kan skapa oro och konflikter på boendena och psykisk ohälsa hos den asylsökande. Om man arbetar under asylprocessen blir det dessutom lättare att snabbt komma i egen försörjning och skaffa en egen bostad den dag man eventuellt beviljas uppehållstillstånd. Det går också snabbare att lära sig svenska. Även för den som eventuellt får avslag på sin asylansökan finns det ett värde i att ha arbetat under asyltiden, det gör det sannolikt lättare att starta om i sitt ursprungsland efter avslag. Ytterligare en aspekt är att om fler asylsökande arbetar under asyltiden blir det också fler som bidrar till sin egen försörjning och det blir då lägre kostnader för samhället att betala dagersättning. Så den asylsökande som kan hitta ett arbete ska självklart uppmuntras till detta.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att samhällets resurser i övrigt för att hjälpa människor till arbete (olika stödformer, åtgärder, utbildningar, praktik mm) rimligen bör reserveras för dem som beviljas uppehållstillstånd, det är trots allt då det är allra viktigast att man snabbt kommer i egen försörjning.




Är vi på väg tillbaka till 2006 års utanförskapssamhälle?

2016-04-07

Alliansen vann valet 2006 mycket till följd av kritiken mot att den tidigare s-regeringen under Göran Persson gömde arbetslösa i andra kolumner för att de inte skulle synas, och samtidigt pressade ut lågproduktiva människor från arbetsmarknaden. Det handlade inte minst om extremt höga volymer av förtidspensionerade. Vi kritiserade också den tidigare s-regeringen för att sjukskrivningarna skenade och långtidssjukskrivningarna ökade, och där systemet möjliggjorde sjukskrivningar i 5-10 år utan särskilt mycket kontroll, uppföljning eller rehabilitering. Alliansens reformer fick ned både förtidspensioneringar och sjukskrivningstal till en mer genomsnittlig västeuropeisk nivå.

Men nu syns oroväckande tendenser till att den nya S-MP-regeringen är på väg tillbaka till statistiktrixandet och till ett system med allt högre sjuktal och fler långtidssjukskrivningar.

Borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukskrivningen har redan fått hård kritik från såväl oberoende experter som av Försäkringskassan, som varnar för att långtidssjukskrivningarna kommer att öka.

Och nu kommer ytterligare ett destruktivt förslag, nämligen att arbetsgivare ska ta större ekonomiskt ansvar för långtidssjuka. Förhoppningen är att det på sikt skall minska sjukfrånvaron, men kritiken är hård, både från offentliga och privata arbetsgivare. Sveriges kommuner och landsting (SKL) tror att det kommer slå hårt mot kommuner med svag ekonomi och hög arbetslöshet. "Ja, vi tycker att det är fel väg att gå och vi är rädda för att det här snarare faktiskt försvårar möjligheten att kunna få tillbaka personer som är långtids-sjukskrivna i arbete", säger Lena Micko (S), ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL). Samma synpunkter kommer från Svenskt Näringsliv, som varnar för att personer med tidigare lång sjukdomshistoria kommer att få mycket svårare att få jobb när företagen oroar sig för att tvingas betala mer om personen blir sjuk på nytt. Organisationen Företagarna kommer med samma kritik och varnar för att förslaget kan minska benägenheten hos företagare att anställa personer som idag står långt bort från arbetsmarknaden.

Ytterligare ett allvarligt förslag är att återinföra möjligheten till förtidspensionering av personer redan från 19 års ålder. I dag gäller att personer mellan 19 och 29 år ska få sin arbetsförmåga prövad med jämna mellanrum, i en förhoppning om att personen ska kunna komma i vart fall i någon form av arbete. Med de nya reglerna kan 19-åringar i stället ges förtidspension vilket dömer dem till att resten av livet vara utanför arbetsmarknaden. Visst kan det finnas enstaka unga personer som man helt säkert vet saknar arbetsförmåga resten av livet, men de nya reglerna riskerar att öppna för att mer slentrianmässigt återgå till att förtidspensionera unga människor som kanske skulle kunna komma i arbete senare i livet. Detta såg vi alltför många exempel på under den tidigare s-regeringens tid, före 2006.

Tänk så lätt saker glöms. Det var under Göran Perssons regeringstid som antalet sjukskrivna och förtidspensionerade svällde på ett sätt som saknade motstycke i världen. Sjukförsäkringen fick ersätta både arbetsmarknadspolitik och regionalpolitik. Vi moderater vill inte återigen ha en situation likt den som Socialdemokraterna skapade förra gången de satt vid makten. Då förtidspensionerades 140 personer om dagen. Risken är uppenbar att den nya regeringen ska köra i samma dike som man gjorde före 2006. Det vore illa för Sverige, men framförallt för de människor som riskerar att fastna i systemet utan chans att komma tillbaka i arbete och egen försörjning.




S-MP-regeringen erkänner äntligen att sänkta skatter skapar jobb?

2016-03-24

Häromdagen kom beskedet att S-MP-regeringen vill göra en sänkning av arbetsgivareavgifterna för enskilda företagare som anställer sin första medarbetare. Man tror nu med andra ord att generella sänkningar av arbetsgivareavgifter är ett bra sätt att skapa fler jobb. Så lät det inte när man avskaffade de sänkta arbetsgivareavgifterna för den som anställer ungdomar. Då kallades det för en "dyr och ineffektiv åtgärd" och man sa ofta också i debatten att "företag anställer om man behöver, inte för att man får lägre arbetsgivareavgift". Ofta upprepades i debatten, inte minst under valrörelsen 2014, att "sänkta arbetsgivareavgifter inte skapat särkskilt många nya jobb".

Tidigare i veckan kom ju också ett förslag om utvidgat RUT-avdrag för reparation av vitvaror i hemmet. I sak tycker jag såklart förslaget är alldeles utmärkt, eftersom jag tidigare motionerat om ett "REP-avdrag" (utvidgat RUT-avdrag) just för hushållsnära reparationstjänster. Men samtidigt är det ologiskt att man nu utvidgar RUT-avdraget på detta sätt, efter all kritik man tidigare riktat mot RUT-avdraget som "kostsam och ineffektiv åtgärd som dessutom bara gynnar de rika".

I dag kommer så beskedet att man nu föreslår en halvering av momsen på mindre reparationstjänster, från 25 procent till 12 procent. Det handlar enligt regeringen om att fler ska laga sina kläder, skor och cyklar istället för att slänga dem. Tanken är både att det ska gynna miljön och skapa arbetstillfällen. Även detta ligger ju i linje med mitt förslag om REP-avdrag, även om ju effekten i kronor blir mycket mindre än om man valt att lägga in även detta i REP-avdraget i stället. Men det märkligste är såklart att när Alliansen sänkte momsen på restaurang och cateringstjänster kallades det för "ett slöseri och en ineffektiv åtgärd". När man nu sänker för en annan bransch är det plötsligt en bra politik. Ofta har det i debatten också hetat från vänstersidan att det är bäst med enhetliga momssatser. Nu gäller det tydligen inte längre.

Så i sak kan man ju glädjas över att S-MP-regeringen nu äntligen erkänner att sänkta skatter på tjänster gör att fler köper dessa, och då skapas det också fler jobb. Samtidigt kan svartjobben minska. Man ger med andra ord Alliansen rätt som länge stått för denna politik. Självklart tycker jag dessa tre förslag från regeringen är en politik i helt rätt riktning.

Men så kommer den allvarliga kritiken. Efter gigantiska skattehöjningar på företagande, arbete, energi och transporter ger man nu bara små smulor tillbaka i form av dessa skattesänkningar som sammantaget inte omfattar mer än ca 860 miljoner. (Halverad moms på reparationer beräknas kosta 270 miljoner per år, RUT/REP-avdrag reparation vitvaror 190 miljoner och sänkt arbetsgivaravgift för enskilda näringsidkare som anställer sin första medarbetare 400 miljoner per år.) Man höjer skatter för mångmiljardbelopp och ger 860 miljoner tillbaka. Det är inte särskilt imponerande. Om man nu äntligen inser att höga skatter på företagande och arbete motverkar fler jobb så borde man också ta sig en ny fundering över det lämpliga i att genomföra alla sina skadliga skattehöjningar. Just nu talar man med dubbla tungor och har ingen linje alls i sin politik.




Regeringens nya "extratjänster" löser inte problemet

2016-03-23

Borås Tidning fortsätter sin utmärkta granskning av olika arbetsmarknadsåtgärder. Idag skriver man om "extratjänsterna" som regeringen tänker sig ska ersätta platserna i "fas 3". (Tyvärr i en låst artikel så det går inte att länka). Socialdemokraterna skryter om att dessa exratjänster inom vård och omsorg minsann ska ge kollektivavtalsenlig lön i stället för ersättning från arbetsförmedlingen. Man glömmer dock nämna den hårda kritik som kommit från välutbildade och yrkeskunniga människor som nu ser hur människor helt utan vare sig erfarenhet eller kunskap inom yrket ska få kollektivavtalsenlig lön för en ofta mer socialt anpassad sysselsättning än reguljär arbetsinsats. Ytterligare en fråga är hur stressad personal inom vård, omsorg och skola ska ha tid att handleda dessa personer som finns i extratjänsterna?

Det finns också många andra frågetecken kring reformen med extratjänster. Exempelvis är anställningen tidsbegränsad till ett år, eventuellt med förlängning till två år. Och då är frågan - vad händer sedan? De flesta i fas 3 har varit arbetslösa många, många år och fått massor av insatser, stöd och utbildningar - men har ändå inte fått jobb. Sanningen är ju den att de som finns i fas 3 står mycket långt från arbetsmarknaden - i annat fall hade de ju fått jobb efter alla år i olika åtgärder. Man är oftast helt enkelt inte anställningsbar på en vanlig arbetsplats. Att det plötsligt skulle förändras genom inrättandet av extratjänster är svårt att se. En annan kritik som framförts är att anställningen bara blir på 75% och lönen därmed så låg att en hel del av dem som idag finns i fas 3 faktiskt får sänkt ersättning!

Den viktigaste kritiken är ändå hur extratjänsterna ska kunna ta hand om alla som finns i fas 3? I dagens artikel nämns att hela fas 3 ska ha avvecklats senast den 31 januari 2018, och att det idag finns 39.000 personer i denna åtgärd. I Sjuhärad ska det 2018 finnas 200 extratjänster tillgängliga enligt planerna. Samtidigt är uppskattas drygt 450 personer behöva dessa tjänster. Detta illustrerar problemet - extratjänsterna kommer helt enkelt inte att räcka till alla som finns i fas 3. Kanske inte ens till hälften. Och frågan är vad regeringen gör då? Förtidspensionering i stor omfattning verkar, baserat på politiken före 2006, ligga nära till hands. Och då är vi snart tillbaka där vi var då - skenande kostnader för förtidspensioneringar, och stängd dörr för gott för återgång i arbete.

Som jag säger i artikeln har många olika regeringar, med olika färg, närmast förgäves försökt få långtidsarbetslösa tillbaka i arbete. De senaste decennierna Plusjobb, Fas 3 och nu Extratjänster. Fas 3 var faktiskt inte alls så tokigt som det beskrivs i debatten och är det som hittills gett bäst resultat för breda grupper av personer som står långt från arbetsmarknaden. Trots det handlade det bara om några enstaka procent som kom tillbaka i arbete och ytterligare några procent till utbildning. Tyvärr tror jag det är orealistiskt att tro att särskilt många av dessa långtidsarbetslösa personer ska kunna komma tillbaka i ett vanligt heltidsjobb. Det vi behöver är fler olika typer av sociala anställningar, tex sociala företag, fler platser på Samhall osv, där människor med begränsad arbetsförmåga trots allt kan få en meningsfull sysselsättning och samtidigt bidra i vart fall lite till samhället i stället för att förtidspensioneras bort till isolering och sysslolöshet. Det är synd att regeringen inte inser att Extratjänster knappast kommer att lösa problemet.




Många nya moderata förslag för fler i arbete

2016-03-20

Den senaste tiden har moderaterna lanserat ett antal nya förslag för en bättre fungerande arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik och för att fler människor som står långt från arbetsmarknaden (särskilt lågutbildade ungdomar och utomeuropeiskt födda) ska få sitt första jobb:

• Arbete ska alltid löna sig. Sverige har fortsatt höga skatter på arbete, som framför allt slår hårt mot dem med låga inkomster. Genom första jobbet-avdraget vill vi göra det mer lönsamt att arbeta. Vi vill dessutom göra en riktad satsning för dem som i dag har försörjningsstöd och som får ett jobb. En ensamstående förälder som tjänar 8 000 kronor per månad på en deltidstjänst, kan då få tusen kronor mer i plånboken varje månad.
• Fler måste få chansen att lära sig jobbet på jobbet. Att bygga ut yrkesintroduktionen har gått trögt. Hittills har det exempelvis bara skapats 28 yrkesintroduktionsjobb i handeln. Det behövs många fler, över hela landet och i fler branscher. Därför behövs vår förstajobbet-anställning. Så att fler kan ta det första steget in på arbetsmarknaden.
• Det behöver ställas tydligare krav på egna ansträngningar för att få det första jobbet. Vi vill därför förstärka aktivitetskraven inom försörjningsstödet. Samtidigt bör det införas en utbildningsplikt för dem som kommer hit från andra länder, men som inte har nått grundskolekompetens.
• Förändring och sammanslagning av anställningsstöden. Vi vill med nystartsjobben som förebild (den hittills absolut mest framgångsrika formen av stöd för anställning av långtidsarbetslösa) slå samman olika former av anställningsstöd till ett nytt. Detta kommenterar jag själv i Borås Tidning idag, i samband med en lång artikel om resultaten av de anställningsstöden.
• Fler måste lära sig mer i den svenska skolan. Där börjar vägen till det svenska samhället. Därför behöver vi lyfta skolan genom tydligare kunskapskrav, höjda lärarlöner och mer tid mellan lärare och elev.
• Sverige måste fråga människor som kommit hit vad de kan, och det redan första dagen. Vi är ett land där vi lovar varandra att göra rätt för oss och där vi ställer krav på att alla ska bidra. Då måste vi också ta vara på allas förmåga. Därför behövs en tidig kompetenskartläggning från dag ett. Regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att se till att en översiktlig kompetenskartläggning av asylsökande sker redan vid asylansökan.
• Stöd till kompetenskartläggning. Det finns ett stort antal asylsökande som kommit framför allt hösten 2015 och nu har en lång väntan på beslut. Här bör till exempel kommuner, landsting och det civila samhället kunna göra en större insats. Ett särskilt stöd på 50 miljoner kronor bör därför ges till det civila samhället, kommuner och landsting och eventuella andra aktörer. Stödet bör vara inriktat på åtgärder med fokus på kompetenskartläggning i syfte att fler asylsökande ska jobba.




Asylinvandringen slår hårt mot svensk arbetsmarknad

2016-03-20

Asylinvandringen tillsammans med den ökande andelen unga som inte lyckas i skolan (delvis även det med en tydlig koppling till det höga asylmottagandet) är de två allvarligaste problemen på svensk arbetsmarknad idag. Denna tankeväckande film från ett Rotaryföredrag av forskaren Jan Tullberg den 8 februari i år om demografi, invandring och arbetslöshet visades även på SVT Forum. Och enligt en analys i Dagens Nyheter är snart de utrikes födda i majoritet bland de arbetslösa.




Hur många undersköterskelöner går det på en LO-ordförandelön?

2016-03-05

Rebecca Weidmo Uvell har granskat LO:s osakliga jämförelser mellan VD-löner och LO-medlemmarnas löner. Uppgifterna nedan har jag hämtat från hennes debattartikel på SvT Opinion nyligen, samt hennes färska blogginlägg i samma fråga.

Varje år vid den här tiden släpper LO en rapport där man påstår sig jämföra VD-löner med industriarbetarlöner. I år hävdar man att det går 77 låginkomsttagare (Lön: 20.000/månad) på en näringslivs-VD (Lön: 1.540.000 per månad). Men jämförelsen haltar. Man har nämligen valt ut den extremt lilla grupp chefer som tjänar allra mest i Sverige, en liten grupp på ett 50-tal personer i näringslivet. De har dessutom inte bara tagit deras löner utan dessutom inkluderat alla kapitalinkomster. Syftet är att kunna visa så hög genomsnittslön som möjligt. Sedan har de jämfört denna summa, inte med de bäst betalda LO-arbetarna (med lön 43.000 per månad) utan med en genomsnittlig LO-medlem (lön runt 20.000 per månad). Allt för att få en så låg siffra som möjligt. Genom att jämföra dessa två extremer blir skillnaderna orimligt stora.

Frågan är vad en genomsnittlig VD i små- och medelstora företag tjänar? Majoriteten av landets vd:ar jobbar i företag med färre än 50 anställda. Där tjänar de inga mångmiljonbelopp per år, utan här är medianlönen ungefär 40 000 kronor per månad. De tjänar alltså mindre än den högst betalde industriarbetaren. En av tio vd:ar i små företag tjänade 2013 bara 34 800 kronor per månad. Sett till antalet vd:ar i landet är denna grupp ungefär tio gånger så stor som gruppen högst betalda i de största företagen.

Om man ser till medianlönen för samtliga VD:ar i landet 2014 var den 80 990 kronor. Det är mindre än genomsnittslönen för ordförandena i de olika LO-facken. Och då är inte alla dessa LO-företrädares lönsamma sidouppdrag i olika styrelser medräknade. Så här ser löner och andra ersättningar ut för LO.s toppar:

Jag gjorde en egen liten jämförelse utöver den Rebecka Weidmo Uvell presenterat. En undersköterska har idag i genomsnitt en grundlön (exkl OB-tillägg) på ca 23-24.000 kr/månad enligt Kommunals statistik (avser 2014). Samtidigt har Kommunals ordförande 90.883 kronor/månad och LO:s ordförande har 95.730 kr (även detta 2014). Det går med andra ord nästan 4 undersköterskelöner på en Kommunalordförandelön eller en LO-ordförandelön. Kanske dags att städa framför egen dörr?




Skärpta regler mot missbruk av tidsbegränsade anställningar

2016-03-03

Riksdagen beslutade i går om ändringar i lagen om anställningsskydd, LAS. Syftet är att minska risken för missbruk av tillfälliga anställningar, som exempelvis när en person får flera tidsbegränsade anställningar efter varandra hos samma arbetsgivare under lång tid.

Alliansen införde 2007 dagens regler om att en allmän visstidsanställning omvandlas till en tillsvidareanställning om en person varit visstidsanställd under längre tid än två år inom en femårsperiod. Det gjordes efter att EU infört nya regler som var tvingande för medlemsländerna att implementera. Den svenska lagskärpningen kändes väl avvägd och det innebar att vi stärkte arbetstagarens möjlighet att få en trygg "fast" anställning om man arbetat länge hos samma arbetsgivare. Det har dock sedan 2007 pågått en diskussion om Sverige helt uppfyller EU:s krav eller inte, EU riktade först viss kritik mot Sverige, en kritik som man sedan tonat ned. Kritiken gällde möjligheten att delvis gå runt regelverket genom att man staplade olika former av tidsbegränsade anställningar på varandra, hos samma arbetsgivare, ibland med ett visst uppehåll mellan anställningarna. Detta var inte alls så vanligt förekommande som det ibland låtit i den politiska debatten, tvärtom har jag flera gånger påpekat att de osäkra visstidsanställningarna minskade under Alliansen och att större andel av arbetskraften fick riktiga fasta heltidsjobb. Men nu görs ändå en skärpning av lagen som innebär att en tidsbegränsad anställning ska kunna bli till en tillsvidareanställning också om tidsramen är längre än fem år. Det gäller om tidsbegränsade anställningar (allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete) följt på varandra utan uppehåll eller med mindre än sex månaders mellanrum mellan anställningarna.

Jag tycker beslutet i stora drag är rimligt, men oroar mig lite för hur det påverkar säsongsarbete inom exempelvis jordbruk eller skogsbruk. Det kan rimligen bli så att man inte kan anställa samma person två säsonger i rad på grund av de nya reglerna - om man inte vill tvingas anställa personerna på heltid, vilket ju ofta är en omöjlighet i dessa branscher. Moderaterna och Alliansen ville också stoppa retroaktiv verkan av de nya bestämmelserna, vilket hade varit högst rimligt. Detta fick tyvärr ingen majoritet i riksdagen. Det kan få allvarliga och helt oväntade effekter för en del företag.

I övrigt togs beslutet i bred enighet mellan Alliansen och regeringen (endast V och SD var emot, SD ville inte skärpa reglerna alls, medan V vill ta bort alla möjligheter till visstidsanställning).




Moderaterna vill slå ihop alla olika anställningsstöd

2016-03-02

En allt större del av de arbetslösa tillhör grupper som har svårt att få sitt första jobb, exempelvis, långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, lågutbildade eller nyanlända. För dessa kan lönestöd sänka tröskeln och underlätta vägen till arbetsmarknaden. I dag finns det dock alldeles för många stöd och de är ofta krångliga att tillämpa.

Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson, presenterade i går en kraftig förenkling av de olika lönestöd som ges till arbetslösa. Syftet är att fler ska kunna få jobb enklare genom att slå ihop nio olika stöd till ett enda, nystartsjobb. Nystartsjobb är nämligen det lönestöd som fungerar bäst i dag.

Fakta om förslaget:
• Moderaterna vill införa ett enhetligt stöd. Det finns i dag flera olika stöd med olika ersättningsnivåer och olika kvalificeringskrav. Det är svårt att hålla reda på för både Arbetsförmedlingen och arbetsgivare.
• Det nya stödet uppgår till en dubbel arbetsgivaravgift. Har man varit arbetslös i ett år utgår stödet under ett års tid. Har man varit arbetslös två år eller längre utgår stödet under två år.
• För den som har varit arbetslös under två år kan även ett handledarstöd på upp till 6000 kronor i månaden utgå. Handledarstödets storlek bestäms av Arbetsförmedlingen och beror på hur långt ifrån arbetsmarknaden individen står.
• Får man stödet beviljat i två år kan stödet förlängas med ytterligare två år efter en bedömning av Arbetsförmedlingen.




Ny larmrapport om flyktinginvandrares sysselsättningsgrad

2016-03-01

Ofta åberopas i samhällsdebatten SCB:s uppgifter om att det tar 7-8 år innan hälften av flyktinginvandrarna har fått arbete och ca 15 år innan 65 % har arbete. Det är skrämmande svaga siffror, men i dessa siffror finns dessutom mycket luft. Dels räcker det exempelvis att man arbetat en timme den undersökta veckan för att räknas som sysselsatt i statistiken, dels ingår en flora av anställningsformer med olika grader av subvention i statistiken över sysselsatta.

Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C), är en av de få centerpartister i riksdagen som ser realistiskt på migrationsfrågan. Han presenterade igår en rapport från riksdagens utredningstjänst som visar alarmerande siffror över andelen flyktinginvandrare som är i arbete och försörjer sig själva, även efter många år i Sverige.

I rapporten ville Danielsson få svar på hur utvecklingen är för flyktingar och deras anhöriga som har icke subventionerade heltidsarbeten, dvs försörjer sig själva. Dessa uppgifter kan inte RUT få fram eftersom det saknas statistik på detta. I stället redovisar man i rapporten siffror över andelen med helårsanställning. Med helårsanställning menas att man haft inkomst av förvärvsarbete (anställning eller eget företagande), under hela året. Men i siffrorna ingår dock fortfarande personer med upp till 80% lönebidrag, samt personer som arbetar deltid. Trots detta blir siffrorna över sysselsättningsgraden skrämmande låga. (Siffrorna i avser åren 2013-14).



Figuren visar andelen helårsanställda i hela befolkningen, 69%, samt siffrorna för arbetskraftsinvandrare, personer födda i EU/Norden, anhöriga till dessa två grupper, samt längst ned flyktingar och deras anhöriga.

Andelen helårsanställda inkl. företagare bland den totala befolkningen i Sverige 20-64 år ligger alltså på 69 procent. Andelen helårsanställda inkl. företagare bland flyktingar inkl. flyktinganhöriga uppgick till 25 procent efter 8 år i Sverige och andelen efter 15 år var 34 procent. I dessa siffror ingår som sagt såväl deltidsarbetande samt alla som har olika former av statliga lönebidrag, ibland på upp till 80% av lönekostnaden. Trots detta är siffrorna så låga.

RUT har också jämfört resultaten av etableringsreformen och instegsjobben (som avser nyanlända) och nystartsjobben (som omfattar alla långtidsarbetslösa). Skillnaden i utfall är anmärkningsvärt:

"Arbetsförmedlingen visar att av dem som avslutat etableringsuppdraget under 2014 hade fem procent ett arbete utan stöd efter 90 dagar och efter 180 dagar hade sex procent ett arbete utan stöd. Efter avslutat instegsjobb 2014 hade sex procent av samtliga ett arbete utan stöd 90 dagar och sju procent hade ett arbete utan stöd 180 dagar. Efter avslutat nystartsjobb 2014 hade 33 procent av samtliga ett arbete utan stöd 90 dagar och 36 procent hade ett arbete utan stöd 180 dagar efter avslutat nystartsjobb."

Resultaten av instegsjobben och etableringsreformen är alltså långt sämre än för nystartsjobben (som ju även omfattar alla långtidsarbetslösa och som fungerar ganska bra). Det är med andra ord mycket svårare för en nyanländ flykting att få jobb jämfört med andra långtidsarbetslösa.




Sanningen bakom den minskande ungdomsarbetslösheten

2016-02-11



De senaste 4-5 åren har jag ofta påpekat att en viktig orsak till den höga ungdomsarbetslösheten har varit att ungdomskullarna varit så stora. Det har gjort att ovanligt många unga slagit om de lediga jobben och att fler unga också registrerat sig hos arbetsförmedlingen för att söka extrajobb och feriejobb.

Bilden ovan (hämtad från finansbloggen Cornucopia ) som redan 2013-01-25 beskrev hur ungdomskullarnas storlek minskar kraftigt från peaken 2013. Fram till 2021 kommer antalet unga i åldern 19-25 att minska med 200.000 personer. Detta är en viktig förklaring till att ungdomsarbetslösheten nu statistiskt sett också minskar. Dels innebär ju mindre ungdomskullar att det generellt blir färre unga som slåss om de lediga jobben. Dels blir de arbetslösa ungdomarna helt enkelt vuxna efterhand och ingår därmed inte längre i statistiken över arbetslösa unga utan räknas i stället som arbetslösa vuxna. När man ser på den totala arbetslösheten ser man också att den inte minskar på samma sätt som ungdomsarbetslösheten. Arbetslösa unga blir i stället efterhand arbetslösa vuxna i statistiken och då påverkas ju inte den totala arbetslösheten alls.

Den totala ungdomsarbetslösheten kommer att fortsätta minska de kommande åren av rent demografiska skäl - i princip oavsett politik. En sak som kan störa denna bild är möjligen att många nyanlända unga samtidigt kommer att tillföras arbetslöshetsstatistiken. Hur mycket det kommer att påverka återstår att se. Självklart kan bilden också påverkas om det skulle bli en extrem lågkonjunktur.

Unga med god utbildning har relativt lätt att få arbete, och så har det varit länge. Samtidigt ökar nu antalet ungdomar som är långtidsarbetslösa. Detta pekar återigen på den så kallade tudelningen av svensk arbetsmarknad, där de som är anställningsbara har ganska lätt att få arbete, medan lågutbildade ungdomar, utrikesfödda och funktionshindrade kommer allt längre ifrån arbetsmarknaden. Det är därför det är viktigt att föra en politik så att fler får in en fot på arbetsmarknaden och får sitt första jobb. En del i detta är att bejaka även enklare jobb som inte kräver någon direkt utbildning. Även lågutbildade måste ha en chans att komma i egen försörjning.

När regeringen skryter om att ungdomsarbetslösheten minskar så är det bra att veta att det till stor del handlar om statistik - inte om verklighet.




Fakta om nyanländas förvärvsfrekvens

2016-02-10

Ekonomifakta redovisar idag en rapport om sysselsättningsgraden för flyktinginvandrare och deras anhöriga. Kopplingen mellan utbildningsnivå och arbete är som väntat mycket stark. För dem med låg utbildningsnivå är det under 50% som är i egen försörjning efter 10 år. Nedan ett utdrag ur rapporten.






1.000 statliga praktikplatser är beklämmande otillräckligt

2016-02-08

Migrationsöverenskommelsen i höstas mellan S-MP-regeringen och Alliansen innebar bland annat att staten skulle vara ett föredöme och erbjuda praktikplatser för nyanlända som beviljats uppehållstillstånd. Hur många platser angavs dock inte.

I går meddelade regeringen att man tänker ålägga statliga myndigheter att erbjuda totalt 1.000 praktikplatser för nyanlända. I förhållande till att Sverige tagit emot 240.000 asylsökande de senaste två åren, varav en bra bit över över hälften beräknas få stanna så är det inte jätteimponerande med 1.000 platser i Sveriges sammanlagt 341 myndigheter. Samtidigt har jag stor respekt för att det inte är alldeles enkelt att få fram praktikplatser och avsätta personal för handledning av praktikanterna. Snarare känner man sig ju en smula uppgiven över hur otillräckliga resurser Sverige faktiskt har för att erbjuda en så stor mängd personer som fått uppehållstillstånd en bra start i Sverige med bostad, arbete och egen försörjning.

Dessutom är prognosen att ytterligare 70.000 - 140.000 nya asylsökande kommer i år. Då blir de 1.000 praktikplatserna ännu mer beklämmande otillräckliga.




Moderaterna: Ny anställningsform för att fler ska få sitt första jobb

2016-01-28

På en pressträff i dag presenterade Tomas Tobé (M), partisekreterare, och Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson, ytterligare förslag för att bryta det nya utanförskapet med fler vägar till första jobbet.

Sverige är på väg åt fel håll. Moderaternas främsta prioritering är att bryta det nya utanförskapet. De integrationsutmaningar Sverige står inför förstärker behovet av att politiken läggs om. Stefan Löfven blundar istället för problemen och har helt tappat greppet om jobbfrågan. Nu behövs både utbildningsinsatser som fler enkla jobb. Inte minst behövs reformer för att öppna upp arbetsmarknaden. Den svenska modellen och grundläggande anställningstrygghet ska värnas – men fler vägar in på arbetsmarknaden behövs. Därför presenterar vi i dag en utvecklad förstajobbet-anställning som gör det möjligt för arbetsgivare att anställa till lägre kostnad med större flexibilitet. Fler arbetsgivare ska våga öppna dörren.

Förslaget innebär en helt ny anställningsform:
• Anställningsperiod maximalt 18 månader.
• Gäller unga upp till 23 år utan gymnasieexamen och nyanlända de första fem åren.
• 25 till 40 procent av arbetstiden ska användas för utbildning/lära sig jobbet på jobbet, lön utgår för utfört arbete och resten av tiden är man i utbildning utan lön.
• Anställningsformen ska vara enkel och utan detaljstyrning, och det krävs inte omfattande kontakt med myndighet, t.ex. Arbetsförmedlingen.
• Om företaget lägger upp en utbildningsplan och utser en handledare för den nyanställde finns det möjlighet att få ersättning från staten för handledares arbetstid.




Arbetsförmedlingen dömer ut Regeringens arbetslöshetsmål

2016-01-27

Under förra året sjönk arbetslösheten något, både ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten. Regeringen är snabb att ta åt sig äran för detta, men man glömmer att tala om att den positiva utvecklingen skett under ett år då Alliansens politik fortfarande verkade. Sverige har nu styrts av Alliansens statsbudget och prioriteringar i åtta år i regeringsställning samt därefter i ytterligare ett år. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden under 2015 var en fortsättning på den positiva trenden tidigare år.

Från årsskiftet gäller däremot S-MP-regeringens jobbskadliga budget. Höjda skatter på företagande och arbete, försämrade RUT/ROT-avdrag, höjda arbetsgivareavgifter för både ungdomar och äldre, höjda energiskatter och samtidigt höjda ersättningar och bidrag för dem som inte arbetar. Dessutom ett avskaffande av tidsgränsen i sjukförsäkringen, vilket är oerhört farligt med tanke på att vi samtidigt ser hur sjuktalen fortsätter att öka. Till detta kommer en rekordstor asylinvandring där många av de som kommer har låg utbildning och står mycket långt från den svenska arbetsmarknaden.

SVT Nyheter konstaterar idag att Arbetsförmedlingen dömer ut regeringens viktigaste mål att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020. "Vi gör bedömningen att det blir väldigt svårt för regeringen att uppnå målet. Det är nästan orealistiskt", säger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman.

Anledningen är att andelen arbetslösa som står mycket långt bort från arbetsmarknaden ökar. För ett år sedan tillhörde 65 procent av de arbetslösa någon av riskgrupperna. Det handlar om personer som inte är födda i Europa, har en funktionsnedsättning, är över 55 år eller saknar en gymnasieutbildning. Vid årsskiftet hade siffran stigit till 69 procent och nu räknar Arbetsförmedlingen med att tre av fyra arbetslösa tillhör de som har svårast att få jobb år 2017. Huvudanledningen är det stora asylmottagandet.

Enligt Arbetsförmedlingen handlar utmaningarna nu om mer utbildning och då framför allt till de stora grupper som nu kommer till Sverige utan gymnasiekompetens. Men det kommer också att kräva fler enkla jobb i ekonomin. "Det finns en hel del enkla arbetsuppgifter som har rationaliserats bort och som nu utförs av kvalificerade personer. Man kan fundera på om man på vissa områden kan återskapa den typen av jobb som passar de här arbetslösa", säger Mats Wadman.

Regeringens politik går som sagt i rakt motsatt riktning. Vi ska inte ha "låglönejobb" säger man. Varför inte undrar jag? Är det inte bättre att få ett första jobb med låg lön än inget jobb alls om man kommit till Sverige från ett annat land? Det går faktiskt att byta jobb efterhand. För egen del skulle jag dessutom vilja se en utökning av RUT-avdraget till att även omfatta hushållsnära reparationstjänster ("REP-avdrag"), jag vill också se ett återinförande av lägre arbetsgivareavgifter för äldre och för unga, sänkta inkomstskatter för alla som arbetar, återinförande av tidsgränserna i sjukförsäkringen och inte minst uppstramade bidragssystem för nyanlända för att öka drivkrafterna att komma i egen försörjning. På utbildningsområdet gäller fokus på snabba yrkesutbildningar och praktik ute på företag, kombinerat med undervisning i svenska. Moderaterna har varit pådrivande för att man nu ska kunna studera svenska redan under asyltiden, vilket underlättar för att komma ut på arbetsmarknaden eller i utbildning när man väl fått beslut om uppehållstillstånd.

Men oavsett vad vi gör när det gäller utbildning, validering, ersättningssystem, arbetsmarknadspolitik och skattepolitik så blir det med höstens omfattande asylmottagande enormt svårt att hålla arbetslösheten på dagens nivå. Mer troligt är att arbetslösheten ökar kommande år. Och då har jag inte ens tagit med i beräkningen att världskonjunkturen kanske inte utvecklas så positivt som man trodde så sent som för något år sedan. Får vi en kraftigt försvagad konjunktur riskerar arbetslösheten i Sverige att bli mycket hög.




Hela LO:s och Socialdemokraternas samverkan bygger på jäv!

2016-01-22

Medias intresse för Kommunals affärer och Margot Wallströms lägenhetsaffär är högst förståelig. Likaså upprördheten bland såväl Kommunals medlemmar som stora delar av svenska folket. Höga fackliga företrädare som säger en sak och gör en helt annan väcker alltid ilska. Samma sak när de slösar bort medlemmarnas pengar och dessutom lever gott och tar sig friheter på medlemmarnas bekostnad. Ilskan när ledande politiker använder sin makt och sina kontakter på ett osunt sätt blir naturligtvis minst lika stor, och det är ju för övrigt andra gången (förra gången var 1988) som Wallström utnyttjar son position för att snabbt ordna fram en hyreslägenhet som andra inte kan drömma om.

Jag är den förste att medge att dessa avarter nog alltid förekommit i alla partier och organisationer i alla tider. Men det intressanta är ju att "Arbetarrörelsen" satt detta i system!

Faktum är att ett hårresande jävsförhållande är själva grunden för det Socialdemokratiska partiets existens och att de två "grenarna" i Arbetarrörelsen - LO och s-partiet - alltid kliar varandras ryggar. Många ledande socialdemokratiska politiker har sin bakgrund i LO-förbund, statsministern är tidigare ordförande för LO-förbundet Metall, LO:s ordförande sitter i Socialdemokraternas tunga verkställande utskott, ordföranden för LO-förbundet Hotell & Restaurang sitter som ersättare i samma utskott, LO ger med kontanta bidrag, annonsering, marknadsföring och arbetsinsatser ett massivt stöd till Socialdemokraterna i varje valrörelse och Socialdemokraterna gynnar i gengäld alltid LO när det gäller politiska avvägningar på olika områden, inte minst inom arbetsmarknadspolitiken. Det senare underlättas av att nästan alla s-ledamöter i riksdagens arbetsmarknadsutskott har ett tidigare förflutet som aktiva på olika nivåer i olika LO-förbund.

(Foto från Götaplatsen i Göteborg, en av de senaste valrörelserna)

LO är den enda fackliga centralorganisation som har en tydlig partipolitisk agenda, trots att hälften av medlemmarna inte röstar på Socialdemokraterna. De andra fackliga organisationerna, TCO och SACO, är uttalat partipolitiskt obundna. Det skapar en helt annan trovärdighet än vad LO har.

Under Alliansens regeringstid klagade såväl näringslivet som de fackliga organisationerna på regeringens politik, men ofta från motsatta utgångspunkter. Vi i Alliansen visade att vi aldrig går någons ärenden utan försöker balansera politiken. I dag är det inte längre så. LO lägger sina beställningar till regeringen och jag vet från väl insatta källor i regeringskansliet att inga förslag på dessa områden överhuvudtaget presenteras innan LO gett klartecken. I dag har vi en regering som direkt går LO:s ärenden i många olika frågor. Och det blir ju så när Socialdemokraterna har en så stor skuld att betala till LO. Detta är den allvarliga jävssituationen i svensk politik, något som pågått i många decennier, och som därför är långt värre än misstänkt jäv i samband med hyra av en lägenhet.

När gör media en lika grundläggande granskning av att det Socialdemokratiska partiet bygger hela sitt regeringsinnehav på en allvarlig jävssituation gentemot LO?




LO:s stegvisa förfall hotar hela den svenska modellen

2016-01-14

Den stora skandalen som Aftonbladet avslöjat visar alla tecken på moraliskt förfall och hyckleri inom LO-förbundet Kommunal. Man säger en sak och gör en annan, man låtsas företräda de lågavlönade kvinnorna i offentlig sektor samtidigt som Kommunals ledning smörjer kråset, dricker enorma mängder dyr alkohol och till och med lever privat lyxliv på fritiden på medlemmarnas bekostnad. Kommunal håller även hög svansföring i den märkliga debatten om "porrfilmsfria hotell" samtidigt som man via sitt dotterbolag upplåter en av sina ägda restauranger till stripp-shower. Denna restaurang använder dessutom Kommunals ledning för egna tillställningar. Restaurangen har dessutom tydligen gått med 320 miljoner i underskott de senaste åren, ett underskott som Kommunals medlemmar får bekosta. Inte blir det bättre av att en av de högst ansvariga i Kommunals ledning nu avgått till följd av det inträffade - och trots detta kan kvittera ut en ordentlig fallskärm på flera miljoner som medlemmarna får bekosta.

Detta är ju knappast första gången som ledande LO-toppar gör bort sig, exemplen de senaste decennierna är tyvärr ganska många. Men det som avslöjats om Kommunals ledning är väl ändå ett av de mest anmärkningsvärda fallen på länge när det gäller LO-fackens moraliska förfall.

Jag tycker det är naturligt att LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson idag uttrycker sin upprördhet över det som hänt i Kommunal. Men jag tycker det är beklämmande att han inte också uttrycker sin upprördhet över det som hänt ett bageri i Göteborg. Ett problem som faktiskt är betydligt värre för samhället än Kommunals skandal (som ju faktiskt bara berör de egna medlemmarna). Skandalen i Göteborg handlar om ett litet bageri, alltså ett av alla dessa småföretag som vi vill se växa och anställa människor. Bageriet har tecknat kollektivavtal med Hotell & Restaurang-facket. Men ett annat LO-förbund, Livsmedelsarbetareförbundet, anser att det är de som ska ha kollektivavtal för delar av personalen. Nu har alltså dessa två LO-förbund slagits med närmast maffialiknande metoder om vem som ska få teckna avtal om beskydd, förlåt kollektivavtal, med det nämnda bageriet. Och det slutade med att bageriet gav upp tiull följd av blockaden och nu tvingas teckna två olika kollektivavtal samtidigt som några i personalen tvingas byta avtal och fackförbund. Blockanden hävs nu, men bageriföretagaren är mycket bitter över Livs metoder. Detta blir ännu ett uttryck för LO-förbundens moraliska förfall att inte kunna lösa sina egna interna tvister på ett civiliserat sätt utan att det drabbar en seriös och skötsam småföretagare.

Den svenska modellen med kollektivavtal bygger på ansvarstagande fackliga organisationer som agerar med förnuft och gott omdöme. Olika LO-förbund beter sig gång efter gång på ett tvivelaktigt sätt och i förlängningen hotar det hela den svenska modellen. Vi kan inte låta maffialiknande metoder styra villkoren på svensk arbetsmarknad.




Konstigt om rekryteringsbehov från Svenskt Näringsliv

2015-12-11

Jag läste en artikel i måndags i Dagens Industri där man intervjuade Svensk Näringslivs VD Carola Lemne. Bland annat uttalade hon sig om migrationsfrågan och påpekade att Svensk Näringsliv står för öppenhet. Och det är ju bra.

Men jag reagerade på hennes påståenden att vi behöver en stor invandring för att klara personalförsörjningen, främst inom offentlig sektor. "Vi ser behovet av att locka personer hit. Jag har ett förflutet i landstingsvärlden, och där behöver man anställa en halv miljon människor de närmsta tio åren, och så många finns det liksom inte att anställa idag" säger Carola Lemne i intervjun.

Jag tycker att logiken i detta uttalande haltar betänkligt. För det första säger hon ju själv att rekryteringsbehovet gäller "de närmsta tio åren". Då behöver ju knappast alla finnas redo att anställa idag.

För det andra kommer det ut ungefär en årskull på ca 110.000 ungdomar på arbetsmarknaden varje år. På tio år blir det 1,1 miljoner unga. Dessutom finns det redan idag uppemot 400.000 arbetslösa som man kan försöka rekrytera.

Utöver dessa 1,5 miljoner har Sverige hittills i år tagit emot ca 150.000 asylsökande. Även 2014 tog vi emot många. De flesta av dessa ingår ännu inte officiellt i arbetskraften, men efterhand som asylprövningarna görs och många får uppehållstillstånd utgör även dessa en stor arbetskraftsreserv. En majoritet är i arbetsför ålder, andra är unga - men även de unga nyanlända kommer ju efterhand ut på arbetsmarknaden. Totalt talar vi om minst hundratusen personer som redan kommit till vårt land de senaste åren och som efterhand kommer att tillföras arbetskraften.

Sammanfattningsvis finns alltså minst 1,6 miljoner människor tillgängliga för rekrytering de kommande tio åren. Och då har jag inte räknat in arbetskraftsinvandrare, inte heller att årskullarna barn kan öka i takt med befolkningsökningen, inte heller att fler kommer att jobba längre upp i åldrarna, och inte heller att Sverige sannolikt kommer att ha en viss invandring varje år framöver.

Det räcker alltså att vårdsektorn lockar till sig en knapp tredjedel av den disponibla tillkommande arbetskraften så kommer man att klara sina rekryteringsbehov. Men ska man klara det krävs förståss vettiga arbetstider och anställningsvillkor och arbetsförhållanden. Där borde våra kommuner och landsting lägga mer energi.

Att Sverige skulle behöva betydligt större invandring för att klara vårdsektorns rekryteringsbehov är helt enkelt inte sant. Tvärtom medför exempelvis en mycket kraftig asylinvandring samtidigt ett kraftigt ökat tryck på vård och omsorg, vilket snarare ökar personalbehoven ytterligare. Jag förstår ärligt talat inte hur Carola Lemne kommit fram till sin slutsats.




Mitt förslag om REP-avdrag kanske blir verklighet?

2015-11-08

Moderaterna har nyligen förordat en utvidgning av RUT-avdragtill att omfatta fler tjänster, allt som en del att politiken att hjälpa fler unga och utrikes födda ut i arbete. I samband med migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen bestämdes också att en av integrationsåtgärderna kommer att bli ett utvidgat RUT-avdrag, som även ska omfatta hushållsnära IT-tjänster. Och nu går Miljöpartiet ut och driver mitt gamla förslag om REP-avdrag (skatteavdrag för hushållsnära reparationstjänster).

Mycket talar för att det kommer att hända saker på detta område, och jag tror för egen del att just reparationstjänster är den absolut bästa varianten. Det kan både skapa förutsättningar för en massa nya småföretag och bidra till att motverka dagens köp-slit-och-släng-samhälle. En insats både för jobben, miljön och hushållandet med resurser.




Även arbetsförmedlingen varnar för kraftigt stigande kostnader

2015-11-04

Arbetsförmedlingen varnar för skenande kostnader. Den stora strömmen av asylsökande gör att arbetsförmedlingen måste räkna upp sin prognos kraftigt för hur många som kommer att behöva hjälp att få jobb. I somras räknade Arbetsförmedlingen med att 45.000 skulle in i det så kallade etableringsuppdraget 2019. Nu tror man att det handlar om 121.000. Man har redan flaggat för att det måste skjutas till upp till 10 miljarder kronor mer år 2019, men det kan nu behövas ännu mer. Man ser också att regeringens vallöften, som skulle "ersätta fas 3", drar ut på tiden.

Och andelen av de arbetslösa som är utrikesfödda ökar. 2006 var andelen ungefär 25%. Idag är andelen över 50%. Det är detta som moderaterna menar med det nya utanförskapet. Det är idag koncentrerat till främst unga lågutbildade, funktionshindrade och utrikes födda. Och då måste också politiken förändras för att fler av dessa ska komma i egen försörjning.




Moderaterna utvecklar jobbpolitiken - och öppnar för utökat RUT

2015-11-04

I en intervju med Svenska Dagbladet pekar Elisabeth Svantesson, moderaternas arbetsmarknadspolitiske talesperson, på tre viktiga delar i Moderaternas utvecklade politik för fler jobb.

* Vi återupprättar nu vår jobbpolitik. Under de sista åren i regeringsställning hade vi för lågt tempo i att utveckla vår jobbpolitik. Vi gjorde för lite. Nu måste det bli lättare för människor att få det första jobbet och etablera sig på arbetsmarknaden, det måste bli enklare att byta yrke mitt i livet och arbetslivet måste bli mer hållbart så att människor kan och vill jobba lite längre.

* Unga och utrikes födda är de som drabbas hårdast av det nya utanförskapet med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Men vi ser också att den psykiska ohälsan ökar hos de som jobbar och att vi måste göra mer för att öka den frivilliga rörligheten och skapa ett längre, men mer hållbart arbetsliv.

* Samtidigt kan vi ett se ett ”bidragscurlande” med en omhändertagandepolitik inom integrationspolitiken, men även inom ersättningssystemen. Vi måste öka kraven på de som får pengar från det gemensamma. Utbildningsplikten för nyanlända är en viktig del, men kraven kommer att behöva öka även kring andra stöd, som försörjningsstödet. I vissa kommuner ställs inga krav. Det är viktigt att vara aktiv, annars passiviseras man.

Inom ramen för dessa huvudpunkter kommer moderaterna att lägga fram olika förslag. Många av dessa antogs på vår senaste partistämma, och mer kommer. Bland annat talas det om att utvidga RUT till fler tjänster. För egen del hoppas jag mycket på min riksdagsmotion om "REP-avdrag". Jag är övertygad om att en sådan reform (skattereduktion för hushållsnära reparationstjänster - allt från vitvaror och cyklar till hemelektronik) skulle bana väg för många nya småföretag. Dessutom skulle det innebära en stor miljöinsats.




Att reformera Las innebär inget hot mot den svenska modellen

2015-10-16

Moderaternas partistämma tog idag ett typiskt kompromissbeslut. MUF drev kraftfulla krav på att turordningsreglerna skulle förändras eller helst avskaffas, medan partistyrelsen avvisade detta. Stämmans beslut blev nu att partiet ska "verka för att reformera Las". Ett enligt min mening ganska okomplicerat ställningstagande från stämman. Beslutet innehåller inget konkret om några förändringar, men samtidigt visar det att Moderaterna inte anser att Las är undantaget från all kritisk granskning vilket är sunt. Alla svenska lagar måste alltid få ifrågasättas, kunna moderniseras och anpassas när omvärlden och verkligheten förändras. Inte minst är det viktigt med så detaljerade och delvis krångliga regler som de som återfinns i Las.

Jag har många gånger kommenterat turordningsreglerna och Las. Många företag upplever att Las skapar osäkerhet om vad som händer i en situation med arbetsbrist, särskilt om man är något större än de företag som kan använda undantagsreglerna. Samtidigt upplever jag nog att problemen ofta är mer känslomässiga än konkreta i verkligheten. Man upplever att man inte får bestämma själv om vad som är bäst för det egna företaget. Det är ett skäl i sig att våda diskutera Las. Samtidigt tror jag det är viktigt att ge en korrekt bild av vad reglerna egentligen innebär. Många företagare upplever en onödig oro över problemen. Inte minst alla de småföretag som faktiskt omfattas av undantagsreglerna som gör att turordningsreglerna aldrig blir tillämpliga i praktiken.

Det finns också en överdriven tro att om man bara "skrotar Las" kommer de nya jobben att strömma till i stora mängder. Men så är det ju knappast. På marginalen kanske någon arbetsgivare slipper begränsas av en onödig oro för Las och vågar anställa, men det kan lika gärna åstadkommas genom bättre information om vad Las egentligen innebär. Det är ju inte heller så att vare sig fler eller färre skulle bli av med jobbet om turordningsreglerna avskaffades. Las påverkar bara på marginalen VEM som ska bli av med jobbet. Om turordningsreglerna avskaffas blir det kanske i stället någon annan. Men den totala arbetslösheten påverkas knappast.

Dagens stämmobeslut är med andra ord knappast någon revolutionerande jobbskapande åtgärd. Däremot kan det kanske medföra en något mer avslappnad moderat syn på Las som en lag bland alla andra som inte är fredad från all form av kritik och översyn. Och det är i sig en sund linje för ett parti som vill följa med sin tid.

De högljudda kommentarerna från vissa LO-förbund och Aftonbladets ledarsida efter dagens beslut där man hävdar att moderaterna bland annat "vill skjuta ned den svenska modellen" (citat av Anders Ferbe IF Metall) får man väl ta för vad de är. Faktum är ju att flera LO-förbund just denna vecka (!) sitter i förhandlingar med arbetsgivareparterna och diskuterar exakt samma sak - att avtalsvägen reformera Las. Om arbetsmarknadens parter ser ett behov av förändring är det kanske inte så konstigt om även politiska partier ser detta behov? Samtidigt tror jag knappast på några dramatiska förändringar av Las eller arbetsrätten i övrigt utan samförstånd med i vart fall huvuddelen av arbetsmarknadens parter. Och jag är övertygad om att Moderaterna även i framtiden kommer att försvara grunderna för den svenska modellen.




Arbetslösheten ökar bland lågutbildade och utrikes födda

2015-09-20

Under många år har arbetslösheten varit ganska låg bland den svenskfödda välutbildade medelålders arbetskraften. Samtidigt blir det allt tydligare att det är lågutbildade, ungdomar och utrikesfödda som står för en allt större del av den samlade arbetslösheten. Mycket av detta kan förklaras att andelen arbetstillfällen som inte kräver någon direkt utbildning är extremt liten i Sverige. Även på detta område har moderaterna presenterat ett flertal förslag och jag återkommer till detta i samband med vår budgetmotion som presenteras i början av oktober.





Starka statsfinanser - men mörka moln vid horisonten

2015-09-20

De kommande veckorna kommer det att bli mycket diskussioner kring de ekonomiska alternativen i svensk politik, inte minst när regeringen presenterar sin budgetproposition inom kort, vilken sedan följs av oppositionspartiernas budgetmotioner. Jag återkommer till detta efterhand.

I detta och nästa blogginlägg tänker jag peka på lite fakta kring läget idag, samt vilka de största hoten är mot svensk ekonomi kommande år.

Först den svenska statsskulden, som alltså efter nio år med Alliansens ekonomiska politik (åtta år i regering, samt ett år där dagens S-MP-regering styrt med Alliansens budget) sjunkit ordentligt i förhållande till BNP, och nu ligger på den lägsta nivån av EU:s viktigare länder:


Även antalet personer som lever på sociala ersättningar och bidrag har minskat kraftigt. Det minskade utanförskapet är kanske en av Alliansens absolut mest lyckosamma politiska insatser:


Utmaningen och de mörka molnen vid horisonten handlar om att vi de kommande åren förväntar oss kraftigt höjda kostnader för stigande sjuktal, migration och integration, samt allt fler upptäckta felaktigheter, fusk och bedrägerier runt ersättningssystemen. Jag har tidigare berättat att Moderaterna har ett flertal förslag för att minska dessa skenande kostnader, och jag återkommer till dessa i samband med att vår moderata budgetmotion presenteras i början av oktober.





Allvarliga feltänk från regeringen om de långtidsarbetslösa

2015-08-25

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har nu presenterat regeringens alternativ till "fas 3". Man utlovar närmare detaljer i budgetpropositionen, men det som hittills framkommit imponerar inte.

Ylva Johansson säger att "det är anmärkningsvärt att inte deltagarna i fas 3 har rätt till utbildning". Det är en förvanskning av verkligheten. Dels finns redan idag viss möjlighet till utbildning, men framförallt har man innan man hamnat i fas 3 haft tillgång till hela Arbetsförmedlingens insatser i fas 1 och fas 2, där utbildning och praktik är viktiga delar. Om man inte tagit chansen till utbildning då, varför skulle man göra det med större framgång i fas 3?

Regeringen vill nu ge alla långtidsarbetslösa rätt till utbildning med bibehållen ersättning (!) i upp till ett år. Det betyder att på samma vuxenutbildning kan vissa elever i en klass studera med vuxenutbildningsstöd eller studielån, medan andra får betalt (!) för samma studier. Det är djupt orättvist (precis som det var under Kunskapslyftets tid). Våra svenska vuxenutbildningsstöd och studiemedel är kanske världens mest generösa, och duger bra åt alla som vill studera. Studiemedelsstystemet är knappast ett hinder för någon i fas 3 att börja studera redan idag.

Regeringsförslaget är för övrigt inte bara orättvist utan rent av farligt eftersom det ger helt fel incitament för arbetslösa att börja studera. Den som bara varit arbetslös en kortare tid kan frestas att vänta med att påbörja studier tills man blir långtidsarbetslös eftersom man då plötsligt får behålla sin arbetslöshetsersättning under ett års studier. Varför ska man med ett sådant regelverk börja studera tidigare med studielån?

Nästa feltänk är "extratjänsterna" i välfärden. Kommuner och landsting ska alltså anställa de långtidsarbetslösa i upp till ett år och ge dem avtalsenlig lön, utan att det egentligen finns några arbetsuppgifter. Det luktar Sovjet för min del. Där var alla anställda av staten och därmed hade man ingen arbetslöshet. Jag undrar också vad de välutbildade anställda inom skola och omsorg kommer att tänka om att långtidsarbetslösa utan utbildning och kompetens ska få avtalsenlig lön för abretsuppgifter som egentligen inte finns? Och vem ska handleda och styra upp arbetet för dessa "extratjänster" när det redan idag är svårt att få tiden att räcka till? Flera fackliga organisationer har redan riktat kritik mot detta.

Men visst. Om Ylva Johansson stoppar in de långtidsarbetslösa några år i utbildningar eller extratjänster så försvinner de ju ur statistiken. Och vips är arbetslösheten lägre, men till en mycket hög kostnad för samhället. En kostnad som betalas genom höjda skatter och arbetsgivareavgifter för företagen som erbjuder riktiga jobb. Och vad händer för övrigt när den betalda utbildningstiden är slut efter ett år eller extratjänsterna efter två? Ska Ylva Johansson förtidspensionera bort de långtidsarbetslösa då, eller ska hon uppfinna fas 4?

Framförallt måste man komma ihåg att de flesta deltagare i fas 3 står väldigt långt från arbetsmarknaden. En del är långtidsarbetslösa efter lång tid i sjukförsäkringssystemet. Vissa har svåra psykiska diagnoser, andra har missbruksproblem. En del är nyanlända utan utbildning, andra är ungdomar som hoppat av grundskolan eller gymnasiet, och ytterligare andra är väldigt nära pensionsåldern. Ingen regering kommer att kunna trolla bort arbetslösheten i dessa grupper utan massiva förtidspensioneringar som är oerhört kostsamma för samhället.

Vägen till lägre långtidsarbetslöshet handlar inte om konstlade offentliga anställningar och höjda ersättningar till dem som inte jobbar. Det handlar om en klok utbildningspolitik som erbjuder utbildningar med kvalitet kombinerat med ett fortsatt generöst studiemedelssystem. Det handlar om en jobbpolitik som får fler företag att anställa fler, sänka kostnaderna för att anställa människor för enklare arbeten och minska skattekostnaderna inom tjänstesektorn så att fler har råd att köpa sådana tjänster i stället för att utföra arbetet själv. Det handlar också om att prioritera rätt i kommuner och landsting så att man även där kan anställa dem som behövs. Regeringen gör tvärtom - gör det dyrare att anställa människor i riktiga jobb för att få råd med påhittade låtsasjobb och höjda ersättningar för dem som inte arbetar. Det är inte så konstigt att endast 5% av väljarna tror att regeringens politik ska skapa fler jobb.




M-förslag för besparingar på migration, sjukskrivning och a-kassa

2015-08-24

De offentliga finanserna har under de senaste åren präglats av ökade utgifter i flera av de större transfereringssystemen. Mellan 2014 och 2019 rör det sig om ökade budgeterade kostnader på upp emot 53 miljarder kronor, med tonvikt på sjukförsäkringen och migrationen. Så stora oplanerade utgiftsökningar riskerar att tränga undan angelägna satsningar, exempelvis dem riktade mot det nya utanförskapet.

Moderaternas förslår därför följande åtgärder för att minska kostnaderna för främst sjukskrivningarna och migrationen, samt lägre höjning av a-kassan än regeringens förslag, vilket sammantaget leder till totalt ca 18 miljarder i besparingar åren 2016-19 jämfört med regeringens politik.

Stoppa ökningen av sjukfrånvaron
* Förstärk tidsgränserna genom ny karensdag vid dag 15 och gör om karensdagarna till karensavdrag
* Inför siffersatt mål för sjukpenningtalet och öka Försäkringskassans kontroller vid tidsgränserna
* Lagstiftad skyldighet för hälso- och sjukvården att verka för återgång i arbete
* Öka prestationsdelen i statliga sjukskrivningsmiljarden
* Fokusera rehabiliteringsgarantin på effektiva behandlingsformer som till exempel KBT
* Nej till ökade ersättningar och borttagen tidsgräns

A-kassa som tydlig omställningsförsäkring
* Taket i a-kassan bör endast höjas till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna och därefter ligga kvar på 680 kronor per dag (Lägre höjningar än regeringens förslag)

Nya instrument mot fusk, missbruk och bidragsbrott
* Lagen om underrättelseskyldighet vid misstänkta felaktiga utbetalningar bör vidgas till att också innefatta utbetalningar till företag
* Stärk särskilt kontrollsystemen vid utbetalningar av bidrag och ersättningar till företag

Ett kostnadseffektivt mottagande av asylsökande och nyanlända
* Inför principen om säkra-länder för asylansökningar från länder med låg beviljandegrad
* Inför ”stödboende” som huvudsakligt boende för ensamkommande barn i stället för HVB
* Schablonisera ersättningen för platser på HVB, stödboende och familjehem




Moderaternas ekonomiarbetsgrupp har presenterat sin rapport

2015-08-24

Förra veckan presenterade Ulf Kristersson rapporten från moderaternas ekonomiarbetsgrupp. Hela rapporten kan läsas här. Den sammanfattar moderaternas syn på det ekonomiska läget och våra viktigaste samhällsutmaningar framöver, samt vår syn på det nya utanförskapet som faktiskt ser helt annorlunda ut idag jämfört med det utanförskap vi diskuterade 2006. Det gör också att det krävs en utveckling av politiken.

I rapporten pekas ut fyra viktiga delar i den framtida politiken.
* Det behövs fler vägar till det första jobbet.
* Sverige behöver stärka sin konkurrenskraft i dagens globala ekonomi.
* Sverige behöver fortsatt välskötta offentliga finanser.
* Vi ska vara ett land med stor social rörlighet där egen ansträngning ger resultat. Utbildning och integration är två viktiga delar i detta.




Man kan inte matcha lågutbildade till högkvalificerade jobb!

2015-08-19

Efter att Socialdemokraterna under Alliansens regeringstid talat om "massabretslöshet" (trots att de verkligt arbetslösa blev färre under Alliansen, trots två djupa globala kriser och 300.000 fler jobb skapades) har man nu bytt fot. I sitt sommartal sade statsminiostern plötsligt att det inte är någon brist på jobb, utan att allt handlar om "missmatchning" på arbetsmarknaden. Något han vill lösa genom 2.500 nya platser på Yrkeshögskolan. (Hur det ska räcka till uppemot 400.000 arbetslösa framgår dock inte)

Antingen är statsministern djupt okunnig om hur arbetslösheten ser ut, eller så försöker han lura hela svenska folket. Jag vet inte vilket som är värst.

Sanningen är att en stor del av dagens arbetslösa är ungdomar som hoppat av grundskolan eller gymnasiet och helt saknar studiemotivation och vilja att studera. En annan stor grupp arbetslösa är nyanlända med myckt låg (eller ibland ingen) utbildning alls, många är analfabeter. Denna grupp växer nu snabbt. Ytterligare en grupp är personer med fysiska eller psykiska handikapp. En annan grupp är människor med missbruksproblem. Det är inte bara att "matcha" dessa individer till jobb på den svenska arbetsmarknaden.

Det arbetsmarknaden skriker efter idag är, som jag bskrev häromdagen, högutbildad arbetskraft, ofta universitetsutbildade personer. Det handlar till exempel om lärare, läkare, civilingenjörer, psykologer - alltså mycket långa universitetsutbildningar. Samtidigt är många av de arbetslösa personer som saknar såväl vilja som förutsättningar för högskolestudier.

Yrkeshögskolan är mycket bra när det gäller att förse företag med specialutbildad arbetskraft inom exempelvis olika smala hantverksyrken eller andra specialkompetenser som går att läsa in under två år. Men för att läsa på YH krävs normalt gymnasiekompetens eftersom det är en eftergymnasial utbildning. YH är inget alternativ för den som saknar grundskoleutbildning.

Svensk arbetsmarknad lider också brist på enkla okvalificerade jobb. Där har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gjort allt för att förvärra problemet genom att tala om att Sverige inte ska konkurrera med "enkla och dåliga jobb" utan med hög kompetens. Samtidigt motarbetar manframväxten av enklare jobb genom att försämra RUT-avdraget, och angripa sänkt moms inom restaurangsektorn och sänkta arbetsgivareavgifter för unga vilket främst drabbar handeln, restaurang och servicesektorerna.

Löfvén mantra om "matchning" klingar med andra ord falskt. Man kan inte matcha lågutbildade människor till högkvalificerade jobb. Och alla kan faktiskt inte studera på högskola.




M-förslag om ny anställningsform ännu en pusselbit för fler jobb

2015-08-17

Jag har tidigare påpekat att det svenska utanförskapet förändrats. Det handlar idag oftare om att det blir allt svårare för många att få sitt första jobb. Det drabbar särskilt utrikes födda och unga med svag utbildning för vilka hindren in på arbetsmarknaden är mycket höga.

Förra veckan presenterade därför moderaterna ytterligare ett förslag för fler vägar till jobb: förstajobbet-anställning. Det är en ny anställningsform för unga och nyanlända som vi vill införa i lagen om anställningsskydd, LAS, och som innebär enklare vägar in på arbetsmarknaden och underlättar för unga och nyanlända att få sitt första jobb.

Förstajobbet-anställningen ska vara tidsbegränsad, upp till 18 månader, och vara till för att komma in på arbetsmarknaden. Den ska innehålla vissa utbildningsinslag där arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om utbildningsinnehålletså att det kan anpassas efter såväl arbetstagarens förutsättningar som arbetsgivarens behov. Arbetsförmedling och den kommunala vuxenutbildningen får i uppdrag att ansvara för att stödja utbildningsdelen. Tanken är att man på detta sätt ska kunna lära sig jobbet på jobbet, och riktas till dem som vill kunna få sitt första jobb på svensk arbetsmarknad.

Förstajobbet-anställningen ska vara öppen för hela arbetsmarknaden, oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller ej. Detta har kritiserats från LO, men moderaterna vill inte stänga ute alla de många småsmåföretag eller ensamföretagare som står utanför systemet med kollektivavtal. Alla företag behövs och alla nya jobb behövs om unga och nyanlända ska kunna få sitt första jobb.

Parallellt med den nya anställningsformen vill moderaterna fortsätta med en konstruktiv dialog med arbetsmarknadens parter om hur arbetsmarknaden kan öppnas mer för unga och utrikes födda. Yrkesintroduktionen, som alliansen införde och som möjliggörs i samarbete mellan parterna, är ett viktigt steg. Det arbetet behöver fortsätta, breddas och utvecklas eftersom det tyvärr varit ganska trögt att få igång reformen.




Ekonomiprofessor: Höjda arbetsgivareavgifter för unga oroar

2015-08-12

Artikel i Dagens Industri 8 augusti. Det som framförs av HUI-professorn har jag flera gånger påpekat för finansministern i våra interpellationsdebatter om höjningen av arbetsgivareavgifterna. Tyvärr utan respons.






Fler jobb gör Sverige starkare

2015-08-02

I går trädde bland annat den höjda arbetsgivareavgiften för ungdomar i kraft. Från moderat sida tycker vi det är helt fel väg att gå om man vill att jobben ska bli fler. I dag har vi därför denna debattartikel i Borås Tidning.






M-förslag för att fler unga och utrikesfödda ska få sitt första jobb

2015-07-06

Moderaterna föreslår ett samlat reformpaket för att möta det nya utanförskapet som främst drabbar utrikesfödda och unga med svag utbildning. Våra förslag handlar om tre delar:

• Att det ska löna sig bättre att ta det första jobbet
• Att fler behöver rustas för det första jobbet
• Att alla måste anstränga sig för att få det första jobbet


Det ska alltid löna sig att ta det första jobbet.

Sverige har fortsatt höga skatter för dem med låga inkomster. En ensamstående förälder med låg inkomst har exempelvis tre gånger så hög skattekil i Sverige som i Danmark. Moderaterna vill därför sänka skatten på arbete för dem med små inkomster och presenterar i dag förstajobbet-avdraget. Förstajobbet-avdraget är konstruerat ungefär som jobbskatteavdraget, så att tyngdpunkten läggs för dem med lägst inkomster. En person med genomsnittlig ingångslön får en skattelättnad, i förhållande till inkomsten, som är 3 till 4 gånger så stor som dem med höga inkomster.

Förstajobbet-avdraget skulle ge uppemot två tusenlappar mer om året till servitören eller vårdbiträdet jämfört med i dag. En barnfamilj där föräldrarna är bussförare, barnskötare eller butiksbiträde, kan få uppemot 3 500 kronor extra om året att röra sig med. Förstajobbet-avdraget beräknas leda till ökat arbete med motsvarande 10 000 heltidstjänster.


Fler behöver rustas för det första jobbet.

Arbetslösheten för dem som inte har gått ut gymnasiet är tre gånger så hög jämfört med dem som har en gymnasieutbildning. Då är utbildning nyckeln till för fler att komma in på arbetsmarknaden.

En viktig väg in på arbetsmarknaden är yrkesutbildning och därför vill bygga ut yrkesvux med upp till 8.000 platser. Skolverket visar att tre av fyra som går yrkesvux kommer in på arbetsmarknaden inom ett år.

Även möjligheten att få en andra chans att läsa in sina gymnasiebetyg är i många fall avgörande för att få det första jobbet och därför vill vi införa rätt till kommunal vuxenutbildning för alla som misslyckats i gymnasiet.

Vi behöver även stärka möjligheten för att lära sig jobbet på jobbet. Detta ställer dock krav på god handledning och Moderaterna vill därför höja det handledarstöd som finns inom yrkesintroduktion så att det blir lättare för erfarna medarbetare att lära unga utan yrkeserfarenhet. Samtidigt kan vi konstatera att utbyggnaden av yrkesintroduktionen – tyvärr – har gått alldeles för långsamt. Vi har stort förtroende för arbetsmarknadens parter. Men om inte fack och arbetsgivare kan lösa det själva är Moderaterna beredda att stryka kravet på kollektivavtal och öppna upp yrkesintroduktionen för alla arbetsgivare på hela arbetsmarknaden.


Alla måste anstränga sig för att få det första jobbet.

I Sverige har vi skolplikt till och med nionde klass. Det är rimligt att motsvarande krav även ställs på människor som kommer till Sverige senare i livet. Vi vill därför se en utbildningsplikt för dem som kommer hit från andra länder men inte har färdig grundskola. Att anstränga sig för att gå en fullständig utbildning och fullfölja etableringsplanen ska vara ett krav för att få bidrag från offentliga medel. Den som får försörjningsstöd ska också möta tydliga krav på att göra sig anställningsbar.

Socialtjänstlagen bör därför skärpas så att det tydligt slås fast att det ska finnas en skyldighet att vara aktivt arbetssökande, anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande, om det inte finns godtagbara skäl. Detta ställer även krav på att alla kommuner tydligt följer upp de krav som ställs.

Vi vill även höja jobbstimulansen, alltså hur mycket av försörjningsstödet man får behålla (under ett år) när man börjar jobba, från 25 procent till 40 procent, så att den som bryter bidragsberoendet får behålla mer av varje krona. Förslaget innebär att en ensamstående förälder som går till en halvtidstjänst som exempelvis vårdbiträde får behålla ungefär en tusenlapp extra per månad.




Det nya utanförskapet är Sveriges största utmaning

2015-07-06

Under Almedalsveckan ägnade moderaterna mycket tid åt att beskriva "det nya utanförskapet" som växt fram i Sverige och våra förslag för att möta detta.

När Alliansregeringen tillträdde 2006 handlade det stora utanförskapet som då fanns till stor del om att människor som varit inne på arbetsmarknaden trycktes ut. Människor sjukskrevs och förtidspensionerades utan möjlighet att komma tillbaka till jobb och gemenskap. Bidrags- och transfereringssystemen och alltför höga skatter på arbete gjorde att arbete lönade sig alldeles för dåligt. Alliansen tog krafttag mot detta, pressade tillbaka långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar och minskade utanförskapet ordentligt, 200.000 färre var beroende av sociala ersättningar och bidrag efter åtta år med Alliansen.



Nu ser vi allt tydligare en annan sorts utanförskap växa fram, ett utanförskap som drabbar utrikesfödda och unga med svag utbildning särskilt hårt när de inte lyckas komma in på arbetsmarknaden och få sitt första jobb. Motsvarande en av sju personer i arbetsför ålder i Sverige befinner sig i dag i utanförskap och lever på ersättningar eller bidrag. Många av dessa är utomeuropeiskt födda och personer som saknar gymnasieutbildning. Detta utanförskap fanns givetvis tidigare också, men har växt en hel del de senaste åren och utgör nu en växande andel av det samlade utanförskapet inte minst eftersom det övriga utanförskapet minskat. Det nya utanförskapet utgör nu Sveriges enskilt största samhällsutmaning.

Under moderaternas seminarier och tal under Almedalsveckan fanns också tydliga inslag av självkritik. Visst borde vi tagit tag även i dessa former av utanförskap på ett bättre sätt precis som vi tog tag i sjukfrånvaro och förtidspensioneringar och satsade på företagande och jobb på ett framgångsrikt sätt. Samtidigt är det givetvis så att man börjar med de största problemen, och det var just långtidssjukfrånvaro och skenande förtidspensioneringar som var det största problemet 2006. Nu är det hög tid att gå vidare med åtgärder mot andra delar av utanförskapet.

"Det nya utanförskapet" är med andra ord en realitet. Utanförskapet har förändrats kraftigt de senaste tio åren och då måste också politiken hitta nya vägar. I nästa blogginlägg mer om våra konkreta förslag.




Moderaterna föreslår utvidgat RUT-avdrag - bra, men mer behövs!

2015-06-29

Moderaterna föreslår idag en utbyggnad av RUT-avdraget till att även innefatta flyttjänster. Tidigare beräkningar från Finansdepartementet bedömer att flytt-rut beräknas ge över 1000 nya årsarbeten.

Det är givetvis bara en liten, liten pusselbit för att öka sysselsättningen. Viktigare är att det samtidigt är en viktig signal - Moderaterna ser möjligheter att utöka RUT till skillnad från regeringen som vill begränsa RUT.

Jag hoppas fortfarande att moderaterna ska ta till sig mitt förslag om "REP-avdrag", dvs RUT-avdrag för hushållsnära reparationstjänster. Jag är övertygad om att det skulle skapa väldigt många nya jobb som inte finns idag, och dessutom skulle det medföra en inte obetydlig miljöinsats och motverka "slit-och-släng-samhället". Så här beskriver jag förslaget i min senaste riksdagsmotion i frågan: Motion 2014/15:667: Skattereduktion för reparationstjänster ("REP-avdrag")




Myten om att flyktinginvandring krävs för att lösa arbetskraftsbrist

2015-06-27

I måndags skrev Borås Tidning om flyktinginvandring kopplat till behovet av rekrytering av ny arbetskraft till vården. "Förra året ansökte över 80 000 flyktingar om asyl i Sverige - medan antalet beviljade arbetstillstånd låg strax under 16 000. Samtidigt beräknar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att omkring 225 000 nyanställningar behöver genomföras bara inom vården de närmaste tio åren. Statistiken är intressant. Inte för att samtliga migranter kommer att kunna, vilja eller bör arbeta inom vården. Utan då den vittnar om utmaningarna att bibehålla god offentlig service på sikt, men framförallt vilken chans vi har att öppna för arbeten åt breda folklager."

Att Sverige skulle behöva importera stora mängder arbetskraft för att klara framtidens behov av arbetskraft är något som ofta framförs i debatten. Man talar fortfarande ofta hotfullt om de "kommande pensionsavgångarna när alla 40-talister går i pension". Men mycket av detta är faktiskt en myt. För det första är 40-talisterna idag mellan 66 och 76 år, och det innebär att nästan alla 40-talister redan gått i pension. 50-talisterna är betydligt färre. Varje år lämnar dessutom en hel årskull ungdomar skolan för att gå ut på arbetsmarknaden. Man kommer givetvis ut på arbetsmarknaden i olika åldrar beroende på studiernas längd, men en årskull ungdomar motsvarar normalt mellan 90.000-120.000 ungdomar. På tio år ger det alltså en arbetskraftsreserv på över 1 miljon unga människor. Så visst finns det arbetskraft att rekrytera. Det räcker att var fjärde av dessa väljer vårdsektorn som arbetsgivare så är rekryteringsproblemen lösta. Utöver detta har Sverige givetvis redan en arbetskrftsreserv i form av åtskilliga hundratusen invandrare som kommit till vårt land de senaste 5-10 åren, varav många fortfarande utan arbete. Att vi skulle behöva ytterligare stor invandring bara för att fylla luckorna i vården är knappast sant.

I den mån det behövs rekrytering från utlandet finns självklart möjligheten till arbetskraftsinvandring som Alliansen infört, och för en del nyanlända flyktingar kan säkert vården vara ett alternativ som arbetsplats. Men den stora utmaningen är knappast att det saknas personer att anställa till vård- och omsorgsyrkena, utmaningen är snarare att locka den tillgängliga arbetskraften till dessa yrken. Här krävs framförallt bättre arbetsvillkor - möjlighet till heltid, stopp för delade turer, bättre löner, bättre karriärmöjligheter osv.

Arbetskraftsinvandring är positivt för Sverige, och mycket värdefullt både när det gäller behov av nyckelpersoner och säsongsanställda, men också i en del serviceyrken som har svårt att locka personal. Men i grunden borde Sverige i huvudsak klara att förse arbetsmarknaden med arbetskraft om vi bara tar vara på den arbetskraft som redan finns tillgänglig. Flyktingmottagande är en viktig humanitär insats och något vi gör för att hjälpa människor på flykt undan krig och konflikter. Men flyktingmottagande är knappast samhällsekonomiskt lönsamt ens på lång sikt, och är knappast heller nödvändigt för att fylla behovet av arbetskraft.

Uppdatering: Jag har redan fått frågan om jag med mitt inlägg menar att det inte finns några demografiska utmaningar alls? Men det gör det naturligtvis, vilket jag skrivit om åtskilliga gånger. Om medellivslängden ökar måste vi på sikt också arbeta fler år innan vi går i pension. Och då ska man underlätta för de äldre som vill arbeta längre och inte höja arbetsgivareavgfterna för den som anställer någon över 65 som dagens regering gör. Om vi tar bort morötterna att frivilligt arbeta längre kommer vi en dag att tvingas höja pensionsåldern för att alla ska få rimliga pensioner. Det är ren matematik. Samtidigt kan man ju konstatera att om fler äldre jobbar längre blir behovet av ny arbetskraft utifrån ännu mindre. Med andra ord - denna demografiska utmaning förstärker snarast det jag skriver i inlägget ovan.




Andelen heltidsanställda i kommunerna ökade under Alliansen

2015-06-18

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, meddelade häromdagen i ett pressmeddelande att på sex år, alltså under Alliansens regeringstid, har andelen medarbetare som jobbar heltid i kommunerna ökat med fem procentenheter. Det motsvarar 30 000 medarbetare. Hela ökningen har skett bland kvinnor. "Att kommunernas arbete med heltidsfrågan ger resultat är bra av både jämställdhetsskäl och för att möta rekryteringsbehoven i välfärden", säger SKL:s VD Håkan Sörman.

I kommunerna är 75 procent av medarbetarna anställda på heltid. Men många heltidsanställda, framför allt kvinnor, väljer själva att arbeta deltid. I dag är det 64 procent av kommunernas medarbetare som faktiskt arbetar heltid. Både andelen heltidsanställda - och andelen som faktiskt arbetar heltid har ökat med 5 procentenheter under de senaste åren. Kommunsektorn är nu för övrigt inte längre sämst på arbetsmarknaden när det gäller att erbjuda sina medarbetare heltidstjänster, både handeln och restaurangsektorn är sämre enligt SKL.

Det är glädjande att den negativa utvecklingen med allt fler deltidstjänster har brutits under Alliansens regeringstid. Jag är övertygad om att vår begränsning av deltidsstämplingen varit en bidragande orsak. Denna möjlighet missbrukades tidigare, inte minst av offentliga arbetsgivare som öppet uppmanade sina medarbetare att ta deltidstänster och "stämpla upp" till heltid. Jag hoppas dagens regering inte river upp deltidsbegränsningen. Gör man det är det stor risk att den positiva utvecklingen mot fler heltider bryts.

Jag har vid flera tillfällen debatterat och skrivit debattartiklar på detta tema. Ska vi klara rekrytering av personal till vård- och omsorgsyrkena i framtiden så måste vi erbjuda fasta heltidstjänster, och även försöka få bort delade turer. Moderaterna har också vid upprepade tillfällen varit tydliga på våra partistämmor och i andra sammanhang med att våra kommunpolitiker måste vara ett föredöme hemma i sina kommuner och landsting och verka för att erbjuda fler fasta heltidstjänster. Kanske har dessa ansträngningar också bidragit till den positiva utvecklingen?




Fler LO-fackliga konflikter med S-regering

2015-06-10



Fram till 2007 förekom ett betydande antal tvister och blockader kring kollektivavtal på svensk arbetsmarknad. Men från Alliansens makttillträde började det lugna ned sig, och under våra åtta år var antalet konflikter på svensk arbetsmarknad rekordlåga. Under slutet av 2014 syntes ett trendbrott där antalet konflikter och blockader ökade igen. Och bara under årets första fem månader hade LO-förbunden lagt lika många konfliktvarsel som under hela 2013. Allt enligt ridningen Arbetet nyligen.

Man kan alltså konstatera att det rått lugn och ro på svensk arbetsmarknad under Alliansregeringens tid, men att konflikterna och oron nu ökar igen med en Socialdemokratiskt ledd regering. Kanske ligger politiska skäl bakom där LO känner ett behov av att visa sin makt? Personligen tror jag dessutom att LO-facken också kände en viss oro under Alliansens tid att konflikträtten skulle kunna begränsas om den missbrukades (trots att Alliansen var mycket tydliga med att inte förändra grunderna i arbetsrätten). Men nu med en S-regering som ensidigt går LO:s ärenden vågar LO ta ut svängarna igen.

Alliansen upprätthöll en rimlig balans mellan arbetsmarknadens parter och vägrade genomföra förändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen på ena partens begäran. Vi föredrog förhandlingslösningar mellan parterna framför lagstiftning. Nu har vågskålen tippat över till LO:s favör. Det är naturligtvis Socialdemokraternas skuld till LO för insatserna under valrörelsen som nu ska betalas genom av LO beställda lagändringar.

Jag tycker personligen vissa LO-förbund skämmer ut sig med sitt agerande på svensk arbetsmarknad idag. Om man måste ta till blockader och konflikter för att tvinga små arbetsgivare (ibland med endast familjemedlemmar anställda) att underteckna kollektivavtal måste det vara ett allvarligt fel i hela hanteringen. Facken borde i stället pröva en annan väg och framhålla kollektivavtalens fördelar och föra en seriös deiskussion med berörda arbetsgivare. Och kanske också fundera över om det man kräver i avtalen är rimligt och skäligt? Om det var det skulle sannolikt de flesta arbetsgivare inte ha något emot att skriva under ett kollektivavtal?

Saco och TCO har i princip helt lämnat tanken på att ta till stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal. Samma sak verkar gälla vissa av LO-förbunden, medan andra (där Livs är värst) satt konflikter i system. Fackliga konflikter, inte minst mot småföretag, måste användas med mycket stor restriktivitet. Om de fackliga organisationerna missbrukar konfliktvapnet kommer detta förr eller senare att driva fram högljudda krav på att begränsa fackens konflikträtt. Det kommer också att skrämma bort medlemmar från facket och minska den fackliga organisationsgraden. Det skulle i sin tur i grunden underminera den svenska modellen. Konfliktvapnet måste användas med förnuft och måttfullhet!




Ljög arbetsmarknadsministern medvetet i dagens debatt?

2015-06-05

Strax före min egen interpellationsdebatt med finansministern idag (mer om denna i nästa blogginlägg) hölls en annan debatt där mina moderata riksdagskolleger Jenny Petersson, Fredrik Schulte och Gunilla Norgren på ett föredömligt sätt pressade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Det mest anmärkningsvärda i den debatten var att arbetsmarknadsministern i en replik till Fredrik Schulte hävdade att sysselsättningsgraden i Sverige sjönk under Alliansens regeringstid. Det är inte korrekt. Oavsett om man räknar åldern 15-74 eller det vanligare måttet 16-64 år så steg sysselsättningsgraden från 2006 när Alliansen tog över fram tills vi lämnade regeringsmakten i september 2014. Sanningen är att sysselsättningsgraden under Alliansens regeringstid för första gången passerade 80%, vilket var den gamla S-regeringen Perssons mål. Den gamla S-regeringen nådde aldrig detta mål, men det gjorde Alliansen - trots att Sverige under vår regeringstid gick igenom två djupa globala finanskriser.

Frågan är om arbetsmarknadsministern helt enkelt är helt okunnig om sysselsättningsgradens utveckling? Det känns osannolikt med tanke på att det borde vara ett av de viktigaste statistikmåtten för en arbetsmarknadsminister. I så fall återstår endast att hon ljög medvetet i debatten. Det är i så fall ytterst anmärkningsvärt. Jag pratade med Fredrik Schulte efter debatten och det lutar åt att han kommer att KU-anmäla arbetsmarknadsministern för detta. En minister ska inte ljuga om fakta i en debatt i Sveriges riksdag.




"Svensk ungdomsarbetslöshet bland de lägsta i världen"

2015-05-28

TT-artikel i Göteborgs-Posten idag. Detta har jag envist påpekat under flera år, den svenska ungdomsarbetslösheten är kraftigt överdriven. Under åren i opposition spelade Socialdemokraterna med i svartmålningen, men nu när man sitter i regering är det inte lika kul. Då börjar man i stället antyda att man måste räkna på ett annat sätt. Politik när den är som sämst.






Socialdemokraterna kan bara nå sina mål om de trixar med siffror

2015-05-26

I går meddelade ju arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att det skulle bli svårt at nå arbetslöshetsmålet som regeringen satt upp, eftersom antalet nyanlända flyktingar är så stort, vilket gör att antalet arbetssökande ökar snabbare än de nya jobber kommer till. Vilket ju knappast är någon nyhet som jag påpekade i gårdagens blogginlägg, så såg det ju ut under valåret med, men då fanns inga garderingar om att det kunde påverka Socialdemokraternas vallöfte.

Nu uppmärksammar media nästa märkliga besked. Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) svävande svar om hur regeringens arbetslöshetsmål ska beräknas svajar nämligen betänkligt. Enligt Dagens Industri kan arbetsmarknadsminister Ylva Johansson inte ge klara besked om hur arbetslöshetsmålet om lägst arbetslöshet i Europa till 2020 ska beräknas. Enligt Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg vore den bästa lösningen att styra mot ett mål för arbetslösheten i ålderskategorin 20 till 74 år. En definition av arbetslösheten som undantar unga skulle samtidigt göra att målet blir avsevärt mycket lättare att nå.

Med andra ord - om man inte kan nå ett uppsatt mål om arbetslösheten får man helt enkelt ändra sättet att räkna och inte ta med alla arbetslösa. Det var så man gjorde före 2006, när man gömde så många arbetslösa i förtidspension för att de skulle försvinna ur statistiken. Nu kan man allvarligt misstänka att nya versioner av trixande väntar. Om man inte tar med nyanlända och räknar bort ungdomarna så har Sverige redan mycket låg arbetslöshet...

Socialdemokraterna kan bara nå sina mål om de trixar med siffror och statistik. Precis som de gjorde fram till 2006.




Socialdemokraterna backar redan från sitt "arbetslöshetsmål"

2015-05-25

Efter att i stort sett alla experter konstaterat att Socialdemokraternas arbetslöshetsmål är orealistiskt börjar tydligen regeringen få kalla fötter. I dag säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) enligt SVT att "när vi satte upp målet visste vi inte hur många som skulle fly till Sverige"

Enligt Johansson är tillväxten av nya jobb god men ännu så länge har det haft svag effekt på arbetslösheten. Ett problem är att de jobbsökande ökar lika mycket som jobben.

Ett annat problem är att de arbets- sökande inte har rätt kompetens för de jobb som finns, menar Ylva Johansson.

Riktigt så lät det ju inte under valrörelsen. Då var det regeringens fel att arbetslösheten inte minskat. Och en Socialdemokratisk regering skulle fixa till Europas lägsta arbetslöshet om man bara gav dem sin röst. Med detta orealistiska och ihåliga löfte lockade man tillräckligt med väljare för att kunna bilda regering, trots att man mycket väl visste att just flyktinginvandringen var den största orsaken till att arbetslösheten i Sverige ligger kvar på höga nivåer.

Situationen idag är nämligen exakt densamma som under Alliansens tid. Jobben blir fler, men det blir också de arbetslösa. Och en mycket stor del av de nya arbetslösa är flyktinginvandrare, ofta med mycket låg utbildning. Alliansen insåg detta, statsminister Reinfeldt påpekade till exempel vid något tillfälle att arbetslösheten inte var ett problem för "inrikes födda mitt i livet". Han fick kritik för detta uttalande, men det var korrekt då och är korrekt idag. Som jag visade på bloggen häromdagen är arbetslösheten i denna grupp runt 5%. Den höga arbetslösheten finns bland lågutbildade utrikes födda, över 40%. Detta ville ingen låtsas om under valrörelsen.

Det finns stor anledning till självkritik för att Alliansen inte skärpte reglerna för flyktinginvandring, exempelvis genom att strama upp försörjningskravet vid anhöriginvandring och stoppa reglerna om automatiska permanenta uppehållstillstånd. Då hade arbetslösheten varit lägre. Men det finns ännu större anledning att kritisera regeringen för ett extremt hyckleri när det gäller vallöftet om EU:s lägsta arbetslöshet. Det går helt enkelt inte att uppnå om man samtidigt har en så generös flyktingpolitik som Sverige har.




Finanspolitiska Rådet: Flyktinginvandring skapar högre arbetslöshet

2015-05-19

Finanspolitiska Rådet är närmast övertydliga i sin senaste rapport när det gäller flyktinginvandringens påverkan på arbetslösheten. Så här skriver man i rapporten (sidan 91), även illustrerat av nedanstående figur (3.13):

Andelen utsatta grupper bland de arbetslösa kan förväntas öka ytterligare i Sverige under nästkommande år till följd av den höga flyktinginvandringen, eftersom nyanlända flyktingar i genomsnitt har fler och längre arbetslöshetsperioder än andra grupper. Som framgår av diagram 3.13 är arbetslösheten mycket hög blad utomeuropeiskt födda. Bland utomeuropeisikt födda med låg utbildning var arbetslösheten över 40 procent 2014.

Detta stärker bilden av att en stor del av den svenska arbetslösheten kommer att kvarstå när konjunkturläget har normaliserats, och tyder på att målet om en kraftigt sänkt arbetslöshet kommer att bli svårt att nå."


Figuren visar att bland inrikes födda med gymnasial eller eftergymnasial utbildning ligger arbetslösheten stabilt de senaste tio åren, runt låga 5%. För inrikes födda med lägre utbildningsnivå, samt utom europeiskt födda med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har arbetslösheten inte heller förändrats nämnvärt sedan 2005, ligger runt 15%. Bland lågutbildade utomeuropeiskt födda syns den stora försämringen, en ökad arbetslöshet som idag ligger på rekordhöga 40%.

Finanspolitiska Rådet slutsats är att eftersom en stor del av de nyanlända flyktingarna har låg utbildning kommer dagens höga flyktinginvandring att påverka arbetslösheten negativt.

Om man jämför alla inrikes födds med alla utomeuropeiskt födda ligger arbetslösheten på 6% respektive 23%. Några siffror för utrikes födda från Europa redovisas inte i tabellen eller materialet, men man kan väl på goda grunder anta att det ligger någonstans mittemellan. (I en not påpekas att invandrare från Nordamerika inte räknas in bland de utomeuropeiskt födda.)




Sverige nådde sysselsättningsmålet redan förra året och är bäst i EU

2015-05-20



Europaportalen berättar att för första gången sedan början på den ekonomiska krisen stiger sysselsättningsgraden i EU. Under 2014 ökade sysselsättningsgraden – andelen av hela befolkningen mellan 20 och 64 år som har arbete, i EU-länderna till 69,2 procent – den första ökningen sedan 2008 då den nådde toppnoteringen 70,3. EU har som mål att nå en sysselsättningsgrad på i genomsnitt 75 procent till år 2020, men målet varierar för olika länder. Sverige har det högsta målet, 80%, och det målet nåddes redan i fjol under Alliansens sista regeringsår. Det är bara Sverige och Tyskland som idag når sina mål. (Siffror och figur kommer från Eurostat)




Regeringens politiska förslag sågas av allt fler

2015-05-13

I går skrev Dagens Industri om att både Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket sågar regeringens förslag att begränsa rot-avdraget. Båda varnar för ökat svartarbete. Samtidigt varnar Arbetsförmedlingen att förslaget kan få negativa konsevenser för sysselsättningen i de delar av landet som har ett svagt arbetsmarknadsläge.

I samma tidning läser jag att Nordea hotar med att flytta ut sitt huvudkontor från Sverige om regeringen inför den planerade särskilda bankskatten.

Samtidigt kommer kritik från Finanspolitiska rådet som menar att regeringens förslag att höja abretsgivareavgifterna för unga och höja nivån i a-kassan kommer att minska sysselsättningen med 30.000 jobb. För att nå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 måste den strukturella arbetslösheten sjunka med minst 2,5 procentenheter och antalet jobb öka med 130 000, enligt rådet. De åtgärder som regeringen hittills har lagt fram innebär alltså i stället att sysselsättningen, enligt rådets egna beräkningar, minskar med 30 000.

Svesk Näringsliv riktar nu också hård kritik mot regeringens satsningar på export och innovationer med några hundra miljoner. Man menar att det är småpengar jämfört med den kostnadschock man samtidigt utsätter företagen för med alla sina skattehöjningar. Och så är det. Jag har tidigare berättat på bloggen att de skattehöjningar som presenteras i regeringens budget sammantaget innebär 34 miljarder i höjda skatter 2016, varav en del genomförs redan i år. 27 miljarder av de totala skattehöjningarna utgörs av höjd skatt på jobb och företagande. Endast knappt två procent (2%) av regeringens skattehöjningar på jobb och företagande går tillbaka till företagen (näringspolitik).

Det är verkligen inte mycket som känns jobbskapande i den svaga S-MP-regeringens politik. Det är i stället Alliansen som står för en jobbskapande politik.




Framgångsrik Allianspolitik bidrar till lägre ungdomsarbetslöshet

2015-05-11

Arbetsförmedlingen presenterar idag ny statistik över ungdomsarbetslösheten som fortsätter minska och nu är den lägsta på sex år (alltså sedan finanskrisen 2008/2009). Det finns ju också anledning att påpeka att det fortfarande är Alliansens budget och arbetsmarknadspolitik som gäller, inklusive lägre arbetsgivareavgifter för unga. Nedan pressmeddelandet från Arbetsförmedlingen.

Det som bekymrar är att minskningstakten vad gäller arbetslösheten alltså har avtagit, trots att konjunkturen förstärkts. Många arbetsgivare jag talar med säger rent ut att de avvaktar med att anställa unga eftersom de vet att arbetsgivareavgifterna kommer att öka. Kostnadsökningen om man har många unga anställda kan mostvara hela kostnaden för en ny medarbetare. Och då är man inte lika pigg på att anställa fler. Regeringens kostnadshöjning är allvarlig.





Kommunals hyckleri kring visstidsanställningar

2015-04-01

Fackförbundet Kommunal har under lång tid hävdat att visstidsanställningar är ett av arbetsmarkandens största problem. Nu kan SVT visa att Kommunal själva utnyttjat visstidsanställningar för sina egna anställda i stor omfattning under flera år. Granskningen visar att Kommunal själva utnyttjar visstidsverktygen på liknande sätt som de arbetsgivare man kritiserar. Sammanlagt har fackförbundet haft över 30 personer visstidsanställda sedan 2013 vid sina medlemscenter i Sundsvall och Malmö. SVT har träffat anställda som fått sin visstid förlängd både tre och fyra gånger.




Fler kvinnor fick heltidsjobb under Alliansen

2015-03-13

Alliansens gruppledare i riksdagen gav verkligen svar på tal häromdagen i en replik på en tidigare S-MP-artikel. Sanningen är nämligen att snart sagt alla parametrar på jämställdhetsområdet förbättrats på arbetsmarknaden under Alliansens regeringstid. Trots att vi samtidigt gick igenom en djup ekonomisk kris. Och vi lyckades mycket bättre än vad Socialdemokraternas regering dessförinnan gjorde. Alliansen har verkligen inget att skämmas för på detta område heller.






Moderaterna vill underlätta ytterligare för det livslånga lärandet

2015-03-08

På moderaternas Sverigedag presenterade partiledaren Anna Kinberg Batra flera förslag för att möta utmaningarna på arbetsmarknaden som behövs för att skapa ännu bättre förutsättningar för omställning och ett livslångt lärande. Det handlar om att öka möjligheterna för de som vill byta spår mitt i livet, de som vill pröva ett nytt jobb eller de som vill gå från anställning till företagande. Moderaterna vill därför förbättra studiemedlen på flera sätt:

• Fribeloppet höjs, från dagens dryga 170 000 kronor till över 200 000 kronor per kalenderår.
• Möjligheterna till extra studieveckor med studiemedel utökas för den som fyllt 40 år.
• Åldersgränsen för studiemedel höjs till 60 år.

Förslagen ligger helt i linje med den förda politiken under Alliansregeringen (där jag var ansvarig för studiemedelsfrågorna och vuxenutbildningsfrågorna för moderaterna 2010-2014). Vi både förbättrade studiemedlen kraftigt och höjde åldergränserna. De nya förslagen bidrar till att det ska bli ännu mer attraktivt för fler att studera mitt i livet och underlättar samtidigt omställning på arbetsmarknaden. Om man kan byta yrke mitt i livet blir det också lättare att arbeta längre tid innan man går i pension. Det är bra både för den enskildes pension och för samhällsekonomin.




Moderata förslag för att få fler nyanlända i arbete

2015-03-09

I fredags presenterade Elisabeth Svantesson, tidigare arbetsmarknadsminister, och numera arbetsmarknadspolitisk talesperson och ordförande i Moderaternas integrationsarbetsgrupp "Stärkt integration i ett öppet Sverige", två förslag för bättre integration: matchningsanställningar och lärlingsjobb för nyanlända. Två nya vägar in på arbetsmarknaden.

Lärlingsjobb för nyanlända
Vi vill införa lärlingsjobb för nyanlända med YA-jobben för unga som förebild. Med lärlingsjobben får den nyanlända lära sig jobbet på jobbet genom en kombination av arbete, utbildning och handledning. Den närmare utformningen ska ske tillsammans med arbetsmarknadens parter.

Matchningsanställningar
Matchningsanställningarna riktar sig särskilt till personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. En stor del av dem är utrikes födda. Matchningsanställningar är tänkta att minska osäkerheten arbetsgivare kan känna att anställa, och tanken är att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa till en anställning hos en aktör som matchar långtidsarbetslösa till jobb genom en kombination av handledning och kompetensutveckling.




Andelen tidsbegränsat anställda är stabilt över tid

2015-02-25

I går kom den kraftigt politiskt vinklade "nyheten" att "andelen tidsbegränsat anställda har ökat". Fast det var inte riktigt det som SCB sa i sitt pressmeddelande. Så här skriver man:

"Sedan 2005 har antalet tidsbegränsat anställda ökat något. Som andel av anställda totalt kan dock endast marginella förändringar noteras. Tidsbegränsade anställningar är en vanlig ingång till arbete, vilket är en förklaring till varför det är vanligare bland unga och utrikes födda som gör sitt inträde på arbetsmarknaden. Flödesdata visar att chanserna till en tidsbegränsad anställning har ökat bland personer utanför arbetskraften sedan 2005."

Man konstaterar alltså att läget är stabilt i andel av arbetskraften. Och påpekar att chansen för en person i åldern 16-64 år som står utanför arbetskraften att få en tidsbegränsad anställning ökat under Alliansens regeringstid. Med tanke på att man samtidigt konstaterar att tidsbegränsad anställning ofta är en vanlig ingång till arbete måste detta tolkas som något positivt - fler kommer närmare ett fast jobb!




I dag deltar jag i seminarium om ungdomsjobb

2015-02-20

I dag debatterar jag ungdomsjobb i ett seminarium i Göteborg arrangerat av Svensk Handel och Almega. Ska bli mycvket intressant, särskilt med tanke på regeringens motvilja mot lägre arbetsgivareavgifter för unga, reducerad moms på restaurangstjänster, försämring av RUT-avdraget och förslag att tvinga alla unga att läsa in högskolebehörighet på gymnasiet. Jag misstänker att det också blir en del samtal kring högre utbildning och att ta vara på utrikesföddas kompetens, liksom om näringslivsklimatet i allmänhet. Ett stort och viktigt politikområde där vi är överens om att unga snabbare måste komma in på arbetsmarknaden. Men ack så olika vi ser på vägarna dit!






Socialförsäkringsutredningen presenteras den 3 mars

2015-02-06

I måndags hade den parlamentariska socialförsäkringsutredningen sitt sista sammanträde där de återstående frågorna slutligt hanterades. Det kommer att bli en synnerligen omfattande slutprodukt med viktiga förslag inom politiskt intressanta områden som exempelvis a-kassa, sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkring.

Redan nu börjar medias spekulationer om innehållet, i går var det TV4 som spekulerade kring a-kassan och nu hänger andra medier på. Alldeles nyss blev jag exempelvis uppringd av Dagens Eko.

Mitt väldigt tråkiga svar till media är att jag inte tänker kommentera utredningens innehåll överhuvudtaget innan den presenterats den 3 mars.

Tillägg: I Lunchekot idag finns alltså ett inslag där jag kommenterar utredningens arbete. Detta inslag har dock inget alls att göra med mediaspekulationerna om eventuella förslag till höjda ersättningsnivåer i a-kassan, utan handlar bara rent generellt om utredningens arbete i stort, utan att beröra några konkreta förslag.




Riksdagen kör över regeringen om Arbetsförmedlingen

2015-02-05

Arbetsmarknadsutskottet beslutade idag att föreslå Riksdagen att uppmana regeringen att fortsätta den viktiga utredningen om Arbetsförmedlingens effektivitet. Utredningen startades av Alliansen, och är ungefär halvvägs i arbetet. Den nya S-MP-regeringen har skrotat utredningen, men nu föreslår alltså Arbetsmarknadsutskottet att utredningen ska slutföras. Det är vitktigt för att öka Arbetsförmedlingens effektivitet.

Jag är personligen lite extra glad för dagens beslut med tanke på utredningens direktiv att titta på möjligheten att konkurrensutsätta delar av Arbetsförmedlingen. Det är ju något jag även föreslagit i en egen riksdagsmotion. Nu kan den frågan utredas vidare.




Plötsligt anser (S) att ökande befolkning ökar arbetslösheten...

2015-01-23

Alla minns vi valrörelsen i höstas. Hur Alliansen påpekade att det vuxit fram hela 300.000 nya jobb under Alliansens åtta år (egentligen faktiskt 350.000), och hur det stärkt statsfinanserna och ökat skatteintäkterna till välfärden. Då sa Socialdemokraterna lite nedlåtande att alla de nya jobben kommit närmast med automatik på grund av en kraftigt ökande befolkning. Vi visade från Alliansens sida att det ser annorlunda ut i de flesta andra länder, där man trots kraftigt ökande befolkning inte fått särskilt många nya jobb, eller i många fall till och med tappat en massa jobb. Att jobben växt till så snabbt i Sverige har givetvis koppling till den förda politiken, med lägre skatter på arbete och företagande, lägre arbetsgivareavgifter och ett bättre företagsklimat. Men tyvärr gick nog många väljare på Socialdemokraternas invändning och trodde att de hade rätt.

I går hade finansminister Magdalena Andersson en föredragning inför Finansutskottet där hon bland annat visade denna bild. Hon ville nu förklara varför arbetslösheten minskar långsammare än hon tidigare förutspått, och förklara varför regeringens arbetslöshetsmål inte kommer att kunna uppnås.

Ett av de viktigaste skälen till ökande arbetslöshet är nu plötsligt att befolkningen ökar så snabbt (!). Det gör att fler vill ha arbete. En total omsvängning med andra ord.

Före valet innebar enligt (S) en ökande befolkning att jobben automatiskt blir fler. Efter valet innebär nu ökande befolkning i stället att arbetslösheten biter sig fast.

Säga vad man vill, men vi har i vart fall en väldigt flexibel regering.





Dagens interpellationsdebatt med finansministern

2015-01-20

I dag hade jag ännu en interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson (S). Frågan rörde hur regeringen tänker hantera den av riksdagen beslutade sänkningen av arbetsgivareavgifterna för ungdomar. Alliansens budget som riksdagen tog beslut om innebär ju en ytterligare sänkning av avgiften för de under 25 år, samtidigt som S-MP-regeringen aviserat att man vill ta bort den nedsättning av avgiften för unga som redan finns.

Beskedet idag är att det kommer en proposition den 27 januari om en ytterligare sänkning av arbetsgivareavgifterna för dem under 25, i linje med den segrande Alliansbudgetens förslag. Sänkningen föreslås gälla från den 1 maj. Samtidigt avser regeringen att föreslå höjda avgifter igen redan i vårändringsbudgeten, dvs sannolikt från den 1 juli. Sänkningen den 1 maj lär med andra ord knappt hinna träda ikraft. Att tvinga företagen att hantera två avgiftsförändringar och därmed tre olika avgiftsnivåer under ett och samma kalenderhalvår är synnerligen olyckligt och borde självklart inte genomföras.

Jag påpekade inledningsvis att det är lite märkligt att samma dag som finansministern på en presskonferens meddelat att man inte tror sig kunna nå sina egna arbetslöshetsmål, samma dag diskuterar vi i riksdagen det vettiga i att göra det dyrare att anställa unga. För mig är det en mycket märklig diskussion.

Hela debatten går att se här på riksdagens Web-TV-sändning







Fegt av regeringen att stoppa översynen av Arbetsförmedlingen

2015-01-14

S-MP-regeringen har beslutat att lägga ned utredningen som Alliansen tillsatte och som skulle se över Arbetsförmedlingens verksamhet. Man har också sparkat utredaren. Bakgrunden till att utredningen skrotades lär vara att den bland annat hade i uppdrag att ta fram förslag på hur Arbetsförmedlingen kan konkurrensutsättas.

Jag tycker detta är en sorglig hantering, särskilt som utredningen redan arbetat i flera månader. Konkurrensutsättning och att ge utrymme för nischade eller branschvisa arbetsförmedlingar, exempelvis i regi av facket eller arbetsgivarna, skulle kunna effektivisera stödet till de arbetslösa och göra det lättare för arbetsgivarna att hitta rätt kompetens. Att inte ens våga utreda detta är rent ut sagt väldigt fegt av regeringen.




Min sjätte interpellation till finansministern

2014-12-19

I går lämnade jag in min sjätte interpellation till finansministern. Denna gång handlar det om den lite märkliga frågan om hur regeringen tänker se till att Alliansens politik genomförs.

I den segrande Alliansbudgeten finns ju nämligen bland annat ett förslag om ytterligare sänkning av arbetsgivareavgifterna för dem under 23 år. Nu frågar jag finansministern hur hon avser att gå vidare med att genomföra den av riksdagen beslutade politiken om att ytterligare sätta ned arbetsgivaravgifterna för unga?

Det blir en intressant debatt i januari när jag har fått svaret.

Hela interpellationen kan läsas här.




Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda

2014-12-09

SCB presenterade idag en rapport om förvärvsfrekvensen (andelen förvärvsarbetande) bland utrikes födda som invandrade till Sverige 1997-99. I rapporten konstateras att andelen förvärvsarbetande ökar med tiden, men att andelen är lägre bland utrikes födda även efter 13 år i Sverige.

Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. Detta ska jämföras med att andelen förvärvsarbetande ligger runt 85-90 procent bland inrikes födda. De utrikes födda som inte förvärvsarbetar försörjs enligt rapporten via arbetslöshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat sjuk- och aktivitetsnedsättningar förekommer också. Det förekommer också att man studerar istället för att arbeta, framförallt bland kvinnor.

Denna figur från SCB:s rapport visar utrikes födda kvinnors och mäns förvärvsfrekvens efter tid i Sverige, jämfört med inrikes födda. Man ser tydligt hur kurvorna för utrikes födda stiger snabbt efter 2-3 år, men sedan planar ut efter 9-10 år. Andelen förvärvsarbetande stannar på en nivå runt 60-70% för utrikes födda, jämfört med runt 85-90% för inrikes födda.



Rapporten visar också att utrikes födda som invandrat före 40 års ålder har en förvärvsfrekvens närmare inrikes föddas nivå än vad personer som invandrat efter 40 års ålder har. Även utbildningsnivån har betydelse. Precis som bland inrikes födda har utrikes födda med gymnasial eller eftergymnasial utbildning högre förvärvsfrekvens än förgymnasialt utbildade.




Interpellationsdebatt om höjda arbetsgivareavgifter för äldre

2014-11-28

I dag var det dags för en ny interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson (S). Denna gång om det kloka i att återinföra en särskild löneskatt för anställda över 65 år, som gör det dyrare att anställa äldre och mindre lönsamt för äldre att driva egna företag. Nedan lite av de viktigare argumenten som jag framförde i debatten.

I takt med att människor lever allt längre är det för många naturligt att jobba högre upp i åldrarna, såväl för lönen som att man trivs på sin arbetsplats. Det är också en bra möjlighet för en person med lång och gedigen erfaren att sprida sin kunskap till yngre kollegor. Att fler är kvar på arbetsmarknaden bidrar också till högre tillväxt och att finansiera välfärden.

I samhällsdebatten diskuteras höjd pensionsålder bland nationalekonomer och forskare. Anledningen är ju att det blir allt färre i arbetsför ålder som måste försörja allt fler. Alliansregeringen valde en annan väg än att höja pensionsåldern för alla. Vi ville med morötter locka fler äldre att arbeta längre. Sedan 2006 är det 90000 fler personer över 65 år som arbetar. Att fler arbetar är resultatet av en medveten jobbpolitik. Alliansregeringen gjorde det billigare att anställa personer över 65 år och det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre har ökat drivkraften att jobba länge. Nyföretagarcentrum rapporterar också om en kraftig ökning i antalet nystartade företag, i genomsnitt startar fyra pensionärer om dagen eget företag. Det är mycket glädjande.

Trots detta har finansminister Magdalena Andersson nu lagt fram en budgetproposition med förslaget att den som vill anställa personer som passerat 65 kommer att behöva betala en särskild löneskatt, utan att analysera effekterna av förslaget. Förslaget gör det dyrare att anställa äldre och mindre gynnsamt för egenföretagare att fortsätta arbeta efter 65 år. Med denna politik finns stor risk att färre äldre kommer att förvärvsarbeta. Om det blir så kommer sannolikt förr eller senare frågan upp på dagordningen om en obligatorisk höjning av pensionsåldern. Det vill säga, regeringens indragna morötter för de äldre att arbeta ersätts med en piska som tvingar alla äldre att arbeta längre. Det vore ingen bra utveckling. Alla orkar inte jobba lika länge, bättre då att den som vill får morötter att arbeta längre medan de andra kan få gå i pension lite tidigare.

De flesta remissinstanser sågar också regeringens förslag och menar att det medför att färre anställda kommer att stanna kvar i arbetslivet och att färre äldre kommer att driva företag. Kritik kommer bland annat från TCO, Företagarna, Svensk Handel, Almega, Arbetsgivareverket, Tillväxtverket, Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen.

Diskussionen lär fortsätta.




Regeringen prioriterar ned jobbmålen

2014-11-25

Denna debattartikel har jag fått publicerad i flera tidningar denna vecka, och fler följer förhoppningsvis:


Regeringen prioriterar ned jobbmålen

Förra veckan hade jag flera debatter i riksdagen med finansminister Magdalena Andersson (S) om regeringens ointresse att analysera om deras politiska förslag leder till fler eller färre jobb.

I debatten påminde jag om vad Socialdemokraterna sa före valet. Då hette det att ”man inför varje beslut skulle kräva besked av varje statsråd och varje myndighetschef om ett beslut innebär fler jobb eller ej”. Redan i regeringsförklaringen var det storstilade löftet borta. I stället har regeringen förändrat instruktionerna till SCB så att man inte längre ska följa upp den tidigare Alliansregeringens mål om fler jobb. Inte heller har regeringen gjort några analyser av jobbeffekterna av de förslag man lagt i sin budgetproposition. Hur blir det nya jobb av att höja skatterna på företagande och arbete och att höja arbetsgivareavgifterna för den som anställer unga? Den frågan borde S-MP-regeringen besvara. Väljarna har redan besvarat frågan, en förkrossande övervikt av väljarna tror i en färsk SIFO-undersökning att regeringens politik kommer att hota fler jobb än den skapar.

Alliansen hade under sina åtta år fokus på jobben, både i högkonjunktur och lågkonjunktur. Vi visade att sänkta skatter ökade arbetsgivarnas intresse att anställa och ökade samtidigt utbudet av arbetskraft. Detta bidrog till att skapa 340.000 riktiga jobb när de flesta länder i vår omvärld gick andra vägen och förlorade massor av jobb under krisåren.

Efter regeringsskiftet ser vi alltså en tendens till något annat, där arbetslöshetssiffrorna är viktigast. Dessa siffror kan lätt förskönas. Om man minskar arbetskraften eller förtidspensionerar bort de arbetslösa minskar man arbetslösheten – i statistiken! Men det är en klen tröst för de arbetslösa som i stället finns i någon annan kolumn. Det blir inte heller några nya jobb som skapar ökade skatteintäkter till välfärden, tvärtom blir fler beroende av bidrag och sociala ersättningar. Fram till 2006 var en minskning av arbetskraften den prioriterade åtgärden för Socialdemokraterna. 140 personer om dagen förtidspensionerades bort från arbetslöshetsstatistiken. Samhällets kostnader ökade lavinartat, samtidigt som det inte blev fler i arbete. Den ekvationen gick inte ihop, och den tvingade Alliansregeringen att göra kraftfulla reformer.

Nu ser vi återigen en tendens till samma synsätt, nämligen att statistiken blir viktigare än verkligheten. Detta är allvarligt för Sverige, och jag tänker fortsätta ställa finansministern till svars för S-MP-regeringens ansvarslösa jobbpolitik.

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot finansutskottet




Väljarna ger S-MP-regeringen underkänt för "jobbpolitiken"

2014-11-23

Kommentarer överflödiga - senaste SIFO-mätningen är tydlig, svenska folket tror inte på S-MP-regeringens jobbpolitik. Det gör inte jag heller.






Finansutskottets öppna utfrågning med Riksbankens ledning

2014-11-18

Finansutskottets utfrågning av Riksbanken idag gav en bred bild av det ekonomiska läget i Sverige. Riksbankschefen Stefan Ingves påpekade att svenske konomi har utvecklats relativt väl de senaste åren, och utmärker sig positivt såväl vid jämförelse med övriga länder som med genomsnittet i EU bild ett nedan).



Ingves påpekade också att samtidigt som exporten varit svag har vi ekonomiskt starka hushåll i Sverige (bild två ovan). Huvudskälet till det är som bekant att reallöneökningarna varit goda, arbetslösheten förhållandevis låg jämfört med omvärlden och samtidigt har större delen av hushållen fått stora skattesänkningar. Det har hållit uppe farten i ekonomin när exporten till omvärlden gått på sparlåga.



Riksbankens föredragning bekräftade också den starka utvecklingen på svensk arbetsmarknad under Alliansen. Vi har betydligt högre sysselsättningsgrad idag än 2006, trots krisen, och Sverige har dragit ifrån både USA och Storbritannien sedan 2006. Sverige är klart bäst i klassen, och det kommer jag att påminna finansministern om under eftermiddagens interpellationsdebatt.




Dags att konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen på riktigt

2014-11-01

I veckan meddelade Arbetsförmedlingen att man ska stänga 100 arbetsförmedlingskontor i landet. I stället ska det bli mer e-tjänster för de arbetssökande.

Förslaget är enligt min åsikt mycket illa genomtänkt. Närhet till arbetsförmedlingen och personlig kontakt med arbetsförmedlare är oerhört viktigt för den som behöver stöd i sitt jobbsökande. Samma sak gäller samverkan mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa och kommun, då är det viktigt att myndigheterna finns på plats i kommunen. Arbetsförmedlingen har också ansvaret för etableringen av nyanlända i arbetsför ålder. Detta är en grupp som verkligen har behov av personlig kontakt i stället för att hänvisas till e-tjänster. Och för många unga arbetssökande är det den personliga kontakten med en förmedlare som kan ge den där extra motivationen att anstränga sig i jobbsökandet.

Om Arbetsförmedlingen gör allvar av sitt hot att lägga ned så många arbetsförmedlingskontor tycker jag det visar tydligt att Arbetsförmedlingen behöver konkurrensutsättas på riktigt. Det är något jag motionerade om i riksdagen förra året, och det kommer jag att göra i år också. Dagens Arbetsförmedling fungerar verkligen inte optimalt, och med nedläggning av 100 kontor lär det inte bli bättre. Då är det hög tid att ta steget och släppa in andra aktörer som får konkurrera med Arbetsförmedlingen och hjälpa människor att hitta de nya jobben.




"Den verkliga arbetslösheten är på sin lägsta nivå sedan 1996"

2014-10-31

I senaste numret av Dagens Samhälle finns en mycket intressant debattartikel som beskriver hur vi historiskt beräknar arbetslöshet och sysselsättning, och vad som egentligen skulle behövas för att ge en riktigt rättvisande bild av utvecklingen. SCB:s statistik berättar inte sanningen om arbetslösheten

Bland annat hävdas i artikeln att Sveriges verkliga arbetslöshet nådde sin topp 2005 på 17,7% och idag ligger på den lägsta nivån sedan 1996, 14,1%. Det handlar alltså om helt andra tal än vi normalt använder i debatten. Tänkvärt för både dagens regering och opposition.

I artikeln konstateras också att sysselsättningsgraden, dvs andelen av befolkningen som arbetar, har ökat i alla åldersklasser sedan 2006. Att arbetslösheten inte minskat i samma takt beror på att allt fler människor sökt sig ut på arbetsmarknaden i stället för att bli förtidspensionerade eller sjukskrivna. Utbudet av arbetskraft har med andra ord ökat snabbare än antalet nya jobb.




Alliansen lämnar över en stark arbetsmarknad till nya regeringen

2014-10-23

Alliansen lämnar över en allt starkare arbetsmarknad till den nya regeringen. Både Arbetsförmedlingen och Statistiska Centralbyrån, SCB bekräftar att arbetslösheten minskar.

På ett år har arbetslösheten minskat med 10.000 personer till 371.000 i september. Det motsvarar enligt SCB en arbetslöshet på 7,2 procent.

Antalet sysselsatta har ökat med 101 000 på ett år till drygt 4,8 miljoner. SCB konstaterar att även sysselsättningsgraden har ökat. Det betyder att jobben ökar snabbare än befolkningen. Andelen människor som har jobb blir större.

Sedan tidigare vet vi att det totalt har skapats 340.000 nya jobb under Alliansen, trots de besvärliga krisåren.

Detta är alltså den arbetsmarknad som Alliansen lämnar över till den nya vänsterregeringen. Med tanke på dagens budgetproposition från regeringen kan man inte låta bli att känna oro för att den goda utvecklingen riskerar att brytas.




22 procent färre arbetslösa unga i Sjuhärad

2014-09-12

Enligt Arbetsförmedlingens statistik för augusti var 1 422 unga i Sjuhärad, öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Det är 22 procent lägre en augusti 2013. Även antalet långtidsarbetslösa unga minskade med 23 procent.

Totalt sett var 6 207 person i Sjuhärad, arbetslösa. Det är en minskning med 11 procent sen augusti 2013. Antalet långtidsarbetslösa minskade med ca 9 procent.

Arbetsförmedlingen för Västra Götaland skriver att augusti i år var arbetslösheten den lägsta sedan augusti 2008, när man jämför månad. Totalt sett var 7,4 procent arbetslösa i Västra Götaland augusti 2014, en minskning från 8,2 procent augusti 2013. Trenden är densamma för unga, med en minskning på 2,4 procentenheter, till 14 procent.

Moderaterna och Alliansen kämpar för att ännu fler ska komma i jobb. Vi ska visa att jobben är vår viktigaste fråga. Vi genomför ytterligare satsningar för att få in fler människor i jobb. Det handlar om yrkesintroduktionsanställningar som vi även vill ska omfatta vuxna, matchningsanställningar för att personer som stått utan arbete en längre tid ska ges ökade möjligheter till jobb.

Att så många färre unga i Sjuhärad står arbetslösa idag än förra året är glädjande. Det kräver att vi fortsatt arbetar för att sänka trösklar, in på arbetsmarknaden. Vi har inte råd med kraftiga höjda kostnader på att anställda, särskilt mot branscher som anställer många unga, som hotell- och restaurangsektorn eller handeln som riskerar att drabbas av både höjda arbetsgivaravgifter för unga som fördubblad restaurangmoms.




Valet: Riktiga jobb eller skattefinansierade platser?

2014-09-07



I gårdagens Borås Tidning intervjuas jag och Ylva Johansson (S) om våra respektive alternativ i arbetsmarknadspolitiken. Skillnaden är tydlig - Alliansen vill underlätta för företag och offentlig sektor att anställa arbetslösa på riktiga jobb, medan Socialdemokraterna vill erbjuda skattefinansierade platser i offentlig sektor under begränsad tid. (Klicka på bilden för läsbar version).




Alliansen 10 år - och jobben 300.000 fler

2014-08-31



I dag fyller Alliansen tio år. Det firades med en pressfika i Stockholm där Alliansens partiledare kunde berätta att de nya jobben nu blivit så många som 300.000 sedan regeringsskiftet 2006.

Vi talar om 250.000 nya jobb på moderaternas valaffischer, men faktum är att om man jämför siffrorna andra kvartalet i år med läget när Alliansen tillträdde tredje kvartalet 2006 så har verkligheten sprungit ifrån våra valaffischer - jobben har nu blivit 300.000 fler!




Hur många viktiga yrken tänker Socialdemokraterna devalvera?

2014-08-22

Socialdemokraterna lovade igår att 6.000 deltagare i "Fas 3" i stället ska arbeta i skolan för att avlasta lärarna delar av administrationen. Men i vart fall två av lärarfacken verkar måttligt förtjusta. "Den typen av kompetens som dessa personer förmodligen besitter avlastar inte lärarna i den grad vi skulle behöva. Skolan behöver rätt person på rätt plats. Jag är tveksam till om fler långtidsarbetslösa vuxna i skolan är rätt väg att gå" säger Anders Almgren, förste vice ordförande för Lärarnas Riksförbund. Skolledarförbundet är om möjligt ännu mer kritiska. Ordföranden Matz Nilsson skriver i ett pressmeddelande att "Vi välkomnar alla extra resurser till skolan men den här lösningen tror vi inte på. En skola är en komplex och känslig verksamhet där rekryteringen av personal är den mest kvalitetskritiska frågan. För att kunna ta ansvar för resultat och arbetsmiljö måste skolledarna ha inflytande över vilka personer som arbetar med barnen. Vi föreslår istället att resurserna läggs på att låta lärarstudenter arbeta extra i skolorna."//"Förslaget vittar om en okunnighet om skolans inre arbete. Där saknas idag de resurser som skulle behövas för att handleda långtidsarbetslösa."

Nyligen utlovande (S) också att anställa 20.000 arbetslösa inom äldreomsorgen som förstärkning. Även då kom upprörda kommentarer om att det faktiskt krävs utbildning och lämplighet för att arbeta inom denna viktiga sektor. Det är inte bara att sätta in långtidsarbetslösa i äldreomsorgen hur som helst.

Socialdemokraternas förslag riskerar att devalvera viktiga yrken som lärare och vårdpersonal genom att man säger att vem som helst som är arbetslös kan gå in och göra delar av deras jobb. Verkligheten ser inte ut så.




Arbetslösheten sjunker oväntat snabbt

2014-08-22

Arbetslösheten i åldern 15-74 år sjönk i juli till 7,1 procent från 9,2 procent i juni. Det visar statistik från SCB. Noteringen är den lägsta sedan hösten 2011. Säsongsrensat sjönk arbetslösheten till 7,7 procent från 8,0 procent. (Om man i stället mäter enligt det gamla svenska måttet, 20-64 år var arbetslösheten 6,5%). I jämförelse med juli i fjol ökade sysselsättningen med 77.000 personer. Antalet arbetslösa i åldern 15-74 år var 380 000. Bland ungdomar i åldern 15-24 år var 122.000 arbetslösa, vilket motsvarar 14,8%. Ca hälften av dessa var heltidsstuderande som söker extrajobb eller sommarjobb.

Trenden med en ökad andel av befolkningen i arbetskraften fortsatte i juli. Att arbetslösheten trots det sjönk beror på en mycket god sysselsättningsutveckling. I jämförelse med juli i fjol ökade sysselsättningen med 77.000 personer.




Arbetslösheten i Sjuhärad minskar kraftigt, särskilt bland unga

2014-08-15

Ulricehamns Tidning berättade i gårdagens nummer om arbetsmarknadsläget i Sjuhärad. Man konstaterar att arbetslösheten det senaste året minskat kraftigt, särskilt bland unga. (Klicka på artikeln nedan för läsbar storlek).



Av tabellen i artikeln framgår att alla Sjuhäradskommunerna ligger under genomsnittet i riket när det gäller arbetslösheten. Däremot ser man att en ort som Trollhättan har oerhörda utmaningar med en total arbetslöshet på nära 14% och en skyhög ungdomsarbetslöshet. Detta ska jämföras med Mark, Svenljunga, Tranemo, Bollebygd och Ulricehamn som ligger runt 4-5% och där ungdomsarbetslösheten ligger väldigt långt under riksgenomsnittet. Även på riksnivå har ungdomsarbetslösheten sjunkit snabbt. Jag tycker det är ett bra betyg på regeringens åtgärder för att stimulera företagen att anställa fler unga, tex sänkta arbetsgivareavgifter liksom sänkt restaurangmoms och RUT-avdrag som gynnar branscher där många unga får sitt första jobb.








200.000 färre är beroende av sociala ersättningar och bidrag

2014-08-14

SCB har redovisat färska siffror över antalet personer som försörjs av sociala ersättningar och bidrag 1990-2013. Man räknar ihop sjukpenning, förtidspension/sjuk- och aktivitetsersättning, öppet arbetslösa, arbetslösa i olika åtgärder samt de personer som har försörjningsstöd. Totalt är det 200.000 färre än 2006 när Alliansen tog över. Högra tabellen visar årsgenomsnittet för respektive år. Först antalet personer med sociala ersättningar och bidrag (första kolumnen), den totala arbetskraften 20-64 år (andra kolumnen) samt andelen med sociala ersättningar och bidrag (tredje kolumnen). Översta raden visar läget år 2000, den rödmarkerade raden läget 2006 och nedersta gulmarkerade raden siffrorna för 2013. Alla siffror kommer från SCB.

När man analyserar tabellen ska man komma ihåg att den positiva utvecklingen skett samtidigt med två extremt djupa krisen i världsekonomin. Det gör siffrorna extra imponerande. 19,1% var beroende av sociala ersättningar och bidrag 2006, mot 14,7% år 2013. Och nu faller arbetslösheten snabbt, så man kan nog anta att 2014 blir ett ännu bättre år än de senaste tre.








Ledande s-politiker sprider falska siffror om långtidsarbetslösheten

2014-08-11

Folkpartiets Carl B Hamilton påpekar i ett nyhetsbrev att Socialdemokraterna envist upprepar myten att långtidsarbetslösheten har tredubblats under Alliansregeringen. Först gjordes påståendet av gruppledaren Mikael Damberg i både Rapport och Aktuellt (den 19 mars). Sedan har det fortsatt med övriga S-toppen intervjuer och debatter.

Sanningen är att de långtidsarbetslösa har ökat från 1 procent till 1,3 procent av arbetskraften när man jämför 3e kvartalet 2006 med samma kvartal 2013. Det är med andra ord ingen "tredubbling" utan en ökning med 0,3 procentenheter.

Sverige har alltså haft en förhållandevis liten ökning av långtidsarbetslösheten under krisen, och vi ligger mycket bättre till än alla andra EU-länder. Den genomsnittliga långtidsarbetslösheten inom EU har sedan 2006 ökat från 3,6 procent till ca 5 procent av arbetskraften. Sverige hade under förra året, tillsammans med Österrike, den allra lägsta långtidsarbetslösheten i hela EU (kv3), alltså 1,3%.

Det är bekymmersamt att oppositionen inte tror sig kunna vinna val på korrekta fakta och egen politik, utan att man i stället bygger valrörelsen på svartmålning, myter och emellanåt rent av fräcka lögner. Inte särskilt bra för demokratin.




Arbetslösheten fortsätter att sjunka

2014-08-08

I dag presenteras Arbetsförmedlingens senaste månadsrapport. Arbetslösheten fortsätter att minska. I slutet av juli var 364 000 personer, 16-64 år, inskrivna som öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd. Det är 31 000 färre än för ett år sedan. Det motsvarar 7,7 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket är 0,7 procentenheter lägre än i fjol. Antalet nyinskrivna arbetslösa minskar också. Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter också att öka och var i juli nästan 44 000. Det är 7 000 fler än för ett år sedan.

Arbetslösheten bland ungdomar, 18-24 år, uppgick till 14,4 procent av den registerbaserade arbetskraften, en minskning med 2,4 procentenheter sedan juli månad förra året. Om man antar att det fortfarande är så att ungefär hälften av de arbetslösa ungdomarna studerar och söker extrajobb innebär det att andelen ungdomar som söker heltidsarbete nu ligger runt 7%, vilket alltså är något lägre än genomsnittet för befolkningen.




Tunga forskare överens - sågar socialdemokraternas jobbpolitik

2014-08-06

Ett antal tunga forskare, inklusive professor Lars Calmfors, Finanspolitiska rådet, professorn i nationalekonomi vid Stockholms Universitet, Eva Mörk, som deltog i Socialdemokraternas forskningskommission, och professorn i nationelekonomi vid Göteborgs Universitet, Lennart Flood sågar samfällt Socialdemokraternas politik för fler jobb. Politiken kommer inte att leda till EU:s lägsta arbetslöshet. "Målet som partiet satt upp handlar enbart om retorik". Den politik Socialdemokraterna presenterade i sin ekonomiska vårmotion i april innehöll åtgärder som man hoppas ska leda till ökad sysselsättning och år 2020 till EU:s lägsta arbetslöshet. Problemet är att politiken enligt forskarna innehåller en rad förslag som också kan ge ökad arbetslöshet. Man sågar dessutom förslaget om en "90-dagarsgaranti" för unga. Sådana program menar man har testats förut utan framgång.



Valet handlar om jobben! Alliansen har skapat förutsättningar för 250.000 nya jobb under sina åtta år. Detta mitt i en djup global ekonomisk kris. Nu går vi vidare med målet att skapa förutsättningar för ytterligare 350.000 jobb fram till 2020. Det är bara fler jobb som skapar ännu mer resurser till välfärden, pensionerna, infrastrukturen, försvaret och allt annat vi tycker är viktigt. Alliansen har visat att det går att skapa fler jobb. Det är vi som står för arbetslinjen.




Tänkvärd analys av arbetslösheten

2014-07-31

Svenska Dagbladets ledare (Per Gudmundsson) den 3 juli var mycket pedagogisk och förklarade varför demografin (förändring i åldersstrukturerna) och den ökande andelen utrikes födda gör att arbetslösheten inte minskat i Sverige trots alla nya jobb.

"Det är demografin, dumbom!

Där oppositionen ser ett borgerligt misslyckande ser SCB i stället en demografisk förändring.

Hur kan man förklara att arbetslösheten är så hög? Alliansen har ju ändå hanterat finanskrisen väl och bedrivit en politik som lett till att sysselsättningen har ökat med mer än en kvarts miljon jobb?

Statistiska centralbyrån (SCB) presenterade i Almedalen en analys utifrån myndighetens ständigt pågående Arbetskraftsundersökning (AKU), under rubriken ”Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden sedan finanskrisen” (finns på scb.se). Och där den rödgröna oppositionen ser ett borgerligt misslyckande ser SCB i stället en demografisk förändring.

Innan krisen kom 2008 pekade alla siffror åt rätt håll. Sysselsättningen steg, arbetslösheten minskade, möjligheterna att få jobb var goda och risken att halka ut sjönk. Men under krisen sjönk sysselsättningen med motsvarande cirka 100 000 jobb.

Det är ett underrapporterat faktum, men Sverige är i dag tillbaks på rätt spår igen, på det hela taget. Sysselsättningen både bland unga (15-24 år) och de övriga i arbetsför ålder (25-64 år) ligger i dag på samma nivå som före krisen. Även möjligheterna att få jobb och riskerna att bli arbetslös har i princip återgått till tidigare nivåer, förutom bland unga.

Under samma tid har Sverige genomgått en demografisk förändring. Den åldersgrupp som har högst sysselsättning (25-64 år) sjunker. Det är 1940-talisterna som går i pension. Och även om fler arbetar även i hög ålder, betyder den åldrande befolkningen per definition att grupper som har svagare position på arbetsmarknaden blir relativt större. Unga deltar dessutom i arbetskraften i högre grad nu än för några år sedan – utan att chanserna att få jobb har förbättrats.

Samtidigt växer andelen utrikes födda i befolkningen, från drygt 15 procent 2007 till cirka 18,5 procent 2014. Utrikes födda har svårare att få jobb. Sysselsättningsgraden för inrikes födda är 68 procent. För utrikes födda 57 procent.

SCB:s analys täcker förstås inte alla aspekter av frågan. AKU:n är utformad på ett visst sätt, och kan exempelvis inte svara på hur andelen med funktionshinder på arbetsmarknaden har förändrats. Regeringen har ju aktivt strävat efter att få fler att delta i arbetskraften, även personer som har nedsatt arbetsförmåga, vilket rimligen har påverkat. Det är ju bättre att folk får en chans på arbetsmarknaden än att de stuvas undan i förtidspensionering, som Socialdemokraterna gjorde när de dolde arbetslösheten.

Men att döma av SCB är det svårt att påstå att arbetslösheten beror på något jobbpolitiskt misslyckande av alliansen. Mer än 250 000 jobb har tillkommit under alliansen, och sysselsättningen är tillbaks på nivåerna före krisen. Arbetslösheten beror primärt på demografin. Att en socialdemokratiskt ledd regering skulle göra det bättre får bedömas som helt osannolikt. I synnerhet som S går till val på att göra det dyrare att anställa unga, och då S vill strypa den del av invandringen som garanterat ger sysselsättning, arbetskraftsinvandringen."




Inget belägg för att företagen går runt LAS genom inhyrning

2014-07-24

Vissa fall har uppmärksammats i media där arbetsgivare - efter uppsägning av personal - påstås ha tagit in personal från bemanningsföretag i stället. Regeringen har därför låtit Eskil Wadensjö, nationalekonom och professor, utreda saken.

Wadensjö har undersökt hur vanligt förekommande det är att personal från bemanningsföretag hyrs in i situationer där arbetstagare som tidigare sagts upp har företrädesrätt enligt Las, lagen om anställningsskydd. Han hade hoppats på att få tillgång till Arbetsförmedlingens uppgifter om varsel men dessa var sekretessbelagda, och därför gjorde man i stället intervjuer med bland annat arbetsgivare och fack. "Vi har frågat många olika källor i stället, fackförbunden, arbetsgivarparter, trygghetsråden och vår referensgrupp där bland annat facken varit representerade. De olika källorna pekar åt samma håll så jag tycker att man kan dra slutsatser utifrån det underlaget", säger han.
Den så kallade ”inhyrningsutredningen” har nyss överlämnats till regeringen.

I utredningen konstaterar man att det bara är 1,5 procent av den sysselsatta befolkningen som jobbar inom bemanningsföretag och att det är sällsynt att arbetsgivare ”rundar” Las genom att efter uppsägning av fast anställda ta in bemanningsföretag i stället.




Debattartikel även i Aftonbladet om större andel fasta heltidsjobb

2014-07-17

I dag har jag ett debattinlägg även i Aftonbladet med anledning av min RUT-rapport som visar att det blivit större andel fasta heltidsjobb under Alliansen. Denna gången skriver jag tillsammans med arbetsmarknadsutskottets ordförande Jessica Polfjärd (M)






Borås Tidning ägnar dagens ledare åt min RUT-rapport

2014-07-15

Borås Tidning ägnar hela dagens ledare åt min RUT-rapport om "otrygga anställningar"- som alltså minskat något under Alliansen, vilket även deltidsanställningarna har gjort. För mer läsvänlig storlek - klicka på bilden!






Andelen fasta heltidstjänster har ökat under Alliansen

2014-07-14

Debattartikel i Borås Tidning idag:

Fler fasta heltider under Aliiansen

I samhällsdebatten hävdas det ibland att andelen tillfälligt anställda och deltidsanställda ökat kraftigt under Alliansens regeringstid, och att arbetsgivarna satt i system att missbruka regelverket för visstidsanställningar. Jag har själv inte kunnat hitta något som styrker dessa påståenden, och har därför låtit Riksdagens Utredningstjänst (RUT) undersöka saken.

Rapporten från RUT visar att år 2006 var det 17,5% av de anställda på arbetsmarknaden som hade tidsbegränsad anställning. År 2013 var andelen 17%. Utvecklingen är densamma när man jämför kvinnor och män, för båda grupperna är det tydligt att andelen personer med tidsbegränsad anställning inte ökat under Alliansens regeringstid, utan snarare minskat något.

Rapporten visar samtidigt att det finns en större andel anställda med tidsbegränsade anställningar inom offentlig sektor än privat, även om andelen minskat något hos båda sedan 2006. Detta visar att kommunpolitikerna har ett stort ansvar för att se till att erbjuda fasta jobb, och att det privata näringslivet kommit längre.

RUT-rapporten visar också att andelen deltidsanställda minskat från 24% 2006 till 23% 2013. RUT räknar då alla som arbetar mer än 35 timmar per vecka som heltidsanställda och övriga som deltidsanställda. Det är alltså en myt att antalet deltidsanställda ökat under Alliansen.

Slutsatsen är att vare sig andelen med tidsbegränsade anställningar eller andelen deltidsarbetande har ökat under Alliansen. Tvärtom syns en viss minskning av andelen arbetstagare med sådana anställningar.

De flesta av alla de nya jobb - minst 250.000 - som skapats under Alliansen har varit fasta heltidsjobb.

Jan Ericson, riksdagsledamot (M)




Alliansens arbetslinje fungerar

2014-07-13

Svenska Dagbladet hade denna klarsynta ledare häromdagen om utvecklingen på svensk arbetsmarknad. Bland annat påpekas att arbetslösheten år 2006 (sista året med s-regeringen) var 7,4% - mitt i en stark högkonjunktur. I juni i år var arbetslösheten 7,6%, efter en lång rad år med djup europeisk och global kris. Alliansen har all anledning att vara stolta över resultatet av arbetslinjen och stå fast vid denna, men också ständigt fortsätta att vårda och utveckla den. Under valrörelsen ställs Alliansens arbetrslinje mot kraftiga skattehöjningar från oppositionen som kommer att förstöra många av de jobb som skapats under Alliansen.






Ungdomsarbetslösheten faller snabbt

2014-07-13

Arbetsförmedlingens senaste statistik visar att ungdomsarbetslösheten (18-24 år) nu faller snabbt. Som högst låg den uppemot 20-25% under krisåren. Idag är den 14,4%, en minskning med 2,9% på en månad. Man ska då också komma ihåg att drygt hälften av de arbetslösa unga är studerande som säker extraarbete. Det betyder att den verkliga ungdomsarbetslösheten idag ligger på ungefär samma, eller till och med aningen lägre nivå än för hela arbetskraften. Samtidigt är långtidsarbetslösheten bland unga den lägsta i hela EU.

Alliansens satsningar på lägre arbetsgivareavgifter för unga och momssänkningen på restaurang- och besöksnäring har rimligen hjälpt till att sänka ungdomsarbetslösheten. Detta är viktigt att framhålla under valrörelsen. Vinner oppositionen och avskaffar dessa reformer kommer ungdomsarbetslösheten sannolikt att stiga igen.

En annan intressant sak är att år 2006 när Alliansen tog över regeringsmakten var det högkonjunktur i Sverige. Trots detta var det hela 9,3% av ungdomarna som vare sig arbetade eller studerade (den grupp som kallas "NEET:s" i EU:s statistik. 2013 - efter två djupa globala ekonomiska kriser - hade Alliansen lyckats pressa ned andelen unga som vare sig studerar eller arbetar till 7,5%. Det finns inga siffror än för 2014 för denna grupp, men i takt med att arbetslösheten bland unga sjunker kan man på goda grunder anta att även denna grupp av "NEET:s" kommer att fortsätta minska under detta år.






Fakta om a-kassan 2013

2014-07-11

Under 2013 betalade a-kassorna in 5,521 miljarder kronor till staten. Under samma år betalades 14,633 miljarder kronor ut i arbetslöshetsersättning. Siffrorna kommer från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.

De som hävdar att staten går med överskott på a-kassan får därmed svar på tal. Statens nettokostnad var drygt 9 miljarder kronor. A-kassan är med andra ord en typisk blandning av egenbetald försäkring och ett statligt bidrag.

Under 2013 beviljades cirka 300 000 personer a-kassa. För de som fick inkomstrelaterad a-kassa var den genomsnittliga dagpenningen 618 kronor under 2013, dvs ca 13.500 kronor per månad. Drygt 13.000 personer av de 300.000 begärde omprövning av sitt a-kassebeslut, och av dessa var det drygt 1.400 personer som sedan överklagade sitt beslut.




Matchningsanställningar ny väg till jobb för långtidsarbetslösa

2014-07-08

Jag har haft många debatter med kritiker mot "Fas 3" (eller sysselsättningsfasen som den egentligen kallas). Alltså de åtgärder som återstår när allat annat prövats för dem som varit arbetslösa mycket lång tid, ofta många år. Jag hävdar fortfarande att Fas 3 är det bästa någon kommit på hittills, och tycker inte Fas 3 ska avskaffas. Resultaten är bättre än något annat som prövats. Men fortfarande är det väldigt få som lyckas ta sig tillbaka till abretsmarknaden. Därför måste det till mycket mer för att angripa långtidsarbetslösheten.

I de trepartssamtal som regeringen har med facken och arbetsgivarna har det framkommit att många upplever en stor osäkerhet över hur personer som varit borta från arbetslivet under en lång tid kommer att fungera på en arbetsplats. Det är också ett stort ansvar att ha anställda. Det kan exempelvis handla om en oro för att man inte har möjlighet att ge det stöd som personen behöver eller oro för ökade sjuklönekostnader. Vi behöver hitta nyckeln tillsammans med parterna på arbetsmarknaden som får arbetsgivare att öppna de stängda dörrarna och våga anställa även personer som står längre ifrån.

Vi vill nu införa en helt ny väg in genom att skapa så kallade matchningsanställningar för att personer som stått utan arbete en längre tid ska ges ökade möjligheter till jobb. Matchningsanställningar ska kombinera arbete, kompetensutveckling och handledning. En utredare, Anders Lago (S) (kommunalråd i Södertälje där man testat liknande lösningar) har fått i uppdrag att lämna förslag på hur matchningsanställningar kan utformas så att personer som varit arbetslösa under mycket lång tid kan få ökade möjligheter till jobb.

Målet är att matchningsanställningar ska bli en nyckel som kan öppna dörren för dem som i dag har svårare att konkurrera om jobben.

Verksamheten ska bygga på upphandling av matchningsaktörer som aktivt arbetar med att rusta och matcha människor till jobb. Arbetsförmedlingen ska anvisa personer som tidigare befunnit sig i sysselsättningsfasen till en anställning hos matchningsaktören som jobbar med matchning genom en kombination av hand-ledning och kompetensutveckling. Syftet är att stärka personer som varit utan arbete en längre tid för framtida jobb. Matchningsaktören, till exempel ett rekryteringsföretag eller annan aktör med liknande verksamhet, kommer att fungera som ett aktivt stöd över tröskeln till andra arbetsgivare samtidigt som den anställda kan känna sig trygg med att både arbetsgivaransvaret och ansvar för utbildning ligger kvar hos matchningsaktören.

Genom matchningsanställningar minskar också arbetsgivares osäkerhet, eftersom den arbetssökande har en trygg anställning hos en annan arbetsgivare. Aktörernas åtagande ska vara långsiktigt liksom deras engagemang för åtgärden och de personer som anställs.

Lärdomar ska dras från likande verksamheter från andra länder som Australien, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Men det finns även goda exempel på vår egen arbetsmarknad, så som Telge Tillväxt och Peritos, vars verksamheter syftar till att få arbetsgivare att öppna dörren för personer som länge stått utanför arbetsmarknaden. En viktig del i utredarens uppdrag är vidare att föra en dialog med arbetsmarknadens parter, kommuner, och forskare.




Andelen tidsbegränsat anställda och deltidsanställda har inte ökat

2014-06-27

I samhällsdebatten hävdas det ibland att andelen tillfälligt anställda och deltidsanställda ökat kraftigt under Alliansens regeringstid, och att arbetsgivarna satt i system att missbruka regelverket för visstidsanställningar. Jag har själv inte kunnat hitta något som styrker dessa påståenden, och har därför låtit Riksdagens Utredningstjänst undersöka saken. I denna rapport redovisar man hur det ser ut. Några av figurerna redovisas även nedan.

Slutsatsen är att vare sig andelen med tidsbegränsade anställningar eller andelen deltidsarbetande har ökat under Alliansen. Tvärtom syns en viss minskning av andelen arbetstagare med sådana anställningar. De flesta av alla de nya jobb som skapats under Alliansen har varit fasta heltidsjobb.

Denna figur visar hur antalet anställda ökat från 2006 till 2013 med drygt 300.000 personer.

Man ser också att vi idag har lika många män som kvinnor i arbete. Att så stor andel av de svenska kvinnorna arbetar är ganska unikt i Europa och det är en förklaring till att Sverige idag har EU:s högsta sysselsättningsgrad.









Denna figur visar antal anställda inom privat, kommunal och statlig sektor. Man ser att antalet anställda inom kommunal och statlig sektor ligger ganska stilla, medan sysselsättningstillväxten främst skett inom privat sektor.

I privat sektor ingår en stor sysselsättningsökning inom företag som arbetar inom välfärdssektorn (skolor, sjukvård, äldreomsorg osv). Trots denna ökning av antalet anställda inom privat drivna företag inom välfärdssektorn syns samtidigt bara en mycket liten minskning av antalet sysselsatta inom kommunal verksamhet. Totalt är antalet sysselsatta inom välfärdssektorn (privat och offentlig drift) större än 2006.




Denna figur visar utvecklingen när det gäller tillfälligt anställda, uppdelat på kvinnor och män. År 2006 var det 17,5% av de anställda på arbetsmarknaden som hade tidsbegränsad anställning. År 2013 var andelen 17%. Utvecklingen är densamma när man jämför kvinnor och män, för båda grupperna är det tydligt att andelen personer med tidsbegränsad anställning inte ökat under Alliansens regeringstid.

Om man ser antalet personer i fast respektive tidsbegränsad anställning ser siffrorna ut så här: År 2006 var 3,2 miljoner fast anställda och 670.000 tidsbegränsat anställda. År 2013 var 3,5 miljoner fast anställda och 690.000 tidsbegränsat anställda. Antalet tidsbegränsat anställda har alltså ökat med 20.000 samtidigt som det totala antalet anställda ökat med 320.000. 94% av de nya jobben är fasta jobb!

Den här figuren illustrerar utvecklingen hos privata respektive offentliga arbetsgivare. Man ser tydligt att det är större andel anställda med tidsbegränade anställningar inom offentlig sektor än privat, men att andelen minskat något hos båda sedan 2006.












Denna sista bild visar utvecklingen när det gäller hel- och deltidsanställda. RUT räknar då alla som jobbar mer än 35 timmar per vecka som heltidsanställda, och räknar så för samtliga år för att kunna jämföra över åren.

Man ser tydligt hur andelen kvinnor med deltidsarbete minskat, medan det syns en liten ökning bland männen. Totalt har andelen deltidsanställda minskat från 24% 2006 till 23% 2013. En liten minskning, men det är i vart fall väldigt tydligt att andelen deltidsanställda i vart fall inte har ökat under Alliansen. För egen del tror jag att begränsningen av deltidsstämplingen i a-kassan har varit en bidragande orsak till den positiva utvecklingen mot större andel heltidsjobb.







Alliansens arbetslinje ökar skatteintäkterna

2014-06-18

I dag finns en artikel i Aftonbladet där Konjunkturinstitutet anser att "skatterna måste höjas med 120 miljarder"kommande mandatperiod för att klara både välfärden och överskottsmålet.

Jag konstaterar att på åtta år under Alliansens regeringstid har kommunernas skatteintäkter ökat med hela 160 miljarder. Trots kraftiga statliga skattesänkningar och en djup global lågkonjunktur och finansiell kris. Hemligheten är minskat utanförskap med över 200.000 personer och ökad sysselsättning med över 250.000 personer. Arbetslinjen fungerar!

Att ordna fram 120 nya skattemiljarder under en mandatperiod under en starkare konjunktur ska nog inte vara något större problem om vi bara vårdar arbetslinjen. Då går det att öka skatteintäkterna utan att höja skattesatserna.

Men det lär däremot inte gå om vi väljer den rödgröna vägen med kraftiga skattehöjningar på företagande, arbete, transporter och energi. Då faller sysselsättningen och då minskar också de samlade skatteintäkterna - även om man höjer skattesatserna.

Det är detta som är valets viktigaste fråga.




Fler lediga jobb och färre arbetslösa

2014-06-18

Arbetsförmedlingens senaste statistik visar att antalet lediga platser fortsätter att öka och uppgick i maj till 73 000. De inskrivna arbetslösa fortsätter samtidigt att minska, både i antal och som andel av den registerbaserade arbetskraften.

"Arbetsmarknaden fortsätter förbättras och fler lediga jobb anmäls till Arbetsförmedlingen. Samtidigt sjunker arbetslösheten, främst bland personer med korta inskrivningstider. Dessutom fortsatte antalet nyinskrivna arbetslösa att minska. Sammantaget visar detta att arbetsmarknaden fortsätter att stärkas", säger Tord Strannefors, Arbetsförmedlingens prognoschef.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik maj 2014, inom parentes anges motsvarande siffror för maj 2013:

• 7,7 procent av den registerbaserade arbetskraften var öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd (8,2).
• Sammanlagt var 362 882 personer arbetslösa (383 452)
• 3,9 (4,0) procent av den registerbaserade arbetskraften var öppet arbetslösa och 3,8 (4,2) procent deltog i program med aktivitetsstöd.
• 50 051 personer fick arbete (57 062
• 73 224 nya lediga platser anmäldes (63 058)
• 4 593 personer varslades om uppsägning (5 586)
• 21 411 personer anmälde sig som öppet arbetslösa (24 273)
• 185 421 personer var öppet arbetslösa vid månadens slut (190 198)
177 461 personer deltog i program med aktivitetsstöd (193 254)




Starkt arbetsmarknadsläge i Sjuhärad

2014-06-14

Borås Tidning hade en bra artikel om arbetsmarknadsläget i Sjuhärad i torsdags. Bland annat denna figur som visar läget i Sjuhärads sju kommuner, samt hur arbetslösheten skiljer sig mellan olika grupper och åldrar. Siffrorna visar genomsnittet av siffrorna för sista kvartalet 2013 och första kvartalet 2014.



Några slutsatser:
1. Bortsett från Borås så är arbetslösheten i Sjuhärad betydligt lägre än i övriga Västra Götaland och avsevärt lägre än genomsnittet i riket.
2. Ungdomsarbetslösheten i Sjuhärad är i samtliga kommuner långt under riksgenomsnittet.
3. Bland äldre 55-64 år är arbetslösheten mycket lägre än genomsnittet i riket i samtliga kommuner, utom i Borås där man bara ligger strax under riksgenomsnittet.
4. Även bland utrikes födda är arbetslösheten i Sjuhärad betydligt lägre än genomsnittet i riket, bortsett från Borås och Ulricehamn som ligger högre än riksgenomsnittet.

Sammanfattingsvis visar arbetsmarknaden i Sjuhärad en styrka som man inte alltid ser i andra delar av landet, eller ens i andra delar av Västra Götaland.

Det är också intressant att se skillnaden i arbetslöshet i riket mellan olika grupper. I åldersgruppen 18-24 år är arbetslösheten 16,7% i riket. Bland de äldre över 55 däremot endast 6,4%. Genomsnittet för alla åldergrupper är 8,5%. Det är också mycket stor skillnad mellan inrikesfödda där arbetslösheten är 6,1% och utrikesfödda där den är 20,8%. Allt detta är viktiga fakta när man diskuterar lämpliga åtgärder för att få fler i arbete. Fokus bör ligga dels på utrikes födda, dels på ungdomar och då särskilt de med låg utbildningsnivå. Övriga grupper har faktiskt mycket låg arbetslöshet.




Varför duger inte alla jobb åt arbetslösa ungdomar?

2014-06-14

SVT granskade igår problemen för städbranschen att hitta personal. Just nu finns 907 lediga städjobb i hela landet anmälda hos Arbetsförmedlingen. I maj var 55.000 unga i åldrarna 15 - 24 år arbetslösa och studerade heller inte på heltid.

Ingrid Pousettes städfirma är nischad. Hon, hennes man och två anställda städar trappor i flerfamiljshus i Stockholmsområdet. Företaget går bra och hon har fler städuppdrag på gång. Hon skulle kunna sysselsätta ytterligare två anställda. "Jag vill gärna anställa ungdomar och är övertygad om att det finns arbetslösa som vill ha jobben men det är förfärligt svårt att hitta dem", berättar hon. Hon erbjuder timanställningar till att börja med men vill på sikt fastanställa. Kollektivavtal finns med facket och ingångslönen är 20.600 kronor per månad. Vid tre tillfällen har hon lagt ut en annons på Platsbanken och mönstret är detsamma. "Jag får hundratals svar men väldigt många som söker vill egentligen inte arbeta med städning, de vill hellre göra något annat".

Man kan inte låta bli att ställa sig frågan om inte städjobb duger åt arbetslösa ungdomar? En ingångslön på 20.600 kronor är väl helt okej? Kanske inte så konstigt att 1.109 registrerade arbetskraftsinvandrare arbetar just som städare om inte svenskar vill ta jobben? (Se blogginlägg 12/6).




"Sverige behöver kompetensinvandring"

2014-06-12

Detta är rubriken på en skrift från arbetsgivareorganisationen Almega som jag fick i posten häromdagen. I rapporten konstaterar man att Alliansens nya regler som underlättar arbetskraftsinvandring har undetrlättat för företagen att få tag på personal till bristyrken.

2013 beviljades drygt 19.000 arbetstillstånd för personer utanför EU/EES. Av dessa var 6.060 bärplockare som i genomsnitt hade arbetstillstånd i 85 dagar, och 3.436 dataspecialister som hade arbetstillstånd i genomsnitt 426 dagar.

Almega har också stämt av läget en viss dag, den 12 februari i år. De största yrkesgrupperna redovisas nedan. Dessutom anges i rapporten hur många som finns i respektive yrke.
1. Dataspecialister, 5.871 stycken. Totalt finns 101.306 inom detta yrke
2. Storhushålls- och restaurangpersonal, 3.474/124.758
3. Civilingenjörer och arkitekter, 1.173/82.552
4. Städare, 1.109/73.064
5. Vård- och omsorgspersonal, 725/507.948
6. Övriga ingenjörer och tekniker, 592/123.474
7. slaktare, bagare, konditorer mm, 591/8.722

Det är ganska uppenbart att arbetskraftsinvandringen kan delas in i två huvudgrupper. Dels kvalificerade bristyrken som dataspecialister, ingenjörer, läkare, välutbildad vårdpersonal och specialiserade bristyrken inom livsmedelssektorn och restaurangsektorn. Dels mindre kvalificerade yrken som städare, restaurangbiträden och sommartid bärplockare.

I det ena fallet råder helt enkelt brist på arbetskraft i yrken som kräver långa utbildningar. I det andra fallet kan man ju bara gissa att det helt enkelt inte är tillräckligt många boende i Sverige som är intresserade av att ta enklare jobb, trots den arbetslöshet som finns. Lite förvånande måste jag säga att det är.

Man ser också att arbetskraftsinvandrarna i de flesta yrken utgör en försvinnande liten del av det totala antalet anställda i respektive yrke. Påståendet från bland annat Socialdemokraterna att arbetskraftsnivandringen skulle leda till "lönedumpning" i vissa branscher är märkligt. Det finns faktiskt inga fakta eller någon statistik alls som tyder på det.

Däremot finns givetvis alltid en risk att det i enskilda fall sker missbruk av reglerna. Regeringen vill därför att det ska införas en straffsanktionerad skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgift till Migrationsverket om de anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som beviljats arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring. Därmed lär risken för missbrukande av regelverket minimeras.

Arbetskraftsinvandring är bra för svenska företag som kan lösa sina rekryteringsbehov, det är bra för den utländske medborgare som får anställning, det är bra för övriga anställda på en arbetsplats vars jobb kanske skulle hotas om nyckelpersoner saknas, och det är bra för Sverige som får skatteintäkter från alla utländska medborgare som arbetar. Alla är faktiskt vinnare och inga är förlorare!




Alliansens mål - över 5 miljoner svenskar i arbete 2020

2014-06-07

Alliansens partiledare Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund presenterade i veckan under Alliansens val-kickoff nya förslag för fler i arbete.

Alliansens mål är att över fem miljoner människor ska ha ett arbete år 2020 genom att sysselsättningen ökar med 350 000 under perioden 2014–2020. Målet är högt satt - de senaste 8 åren har det blivit 250.000 nya jobb. Nu vill vi alltså se ytterligare 350.000 nya jobb de kommande sex åren. Vårt mål ska nås genom en fortsatt ansvarsfull politik och en bred kombination av nya och gamla åtgärder. Målet kommer att vägleda Alliansens reformpolitik inför kommande mandatperiod och fram till 2020.

Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det som är vårt gemensamma. Sverige har i dag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU. Vi ligger i topp när det gäller hur stor andel kvinnor som jobbar. Utanförskapet har minskat med närmare 200 000 personer sedan 2006.

Sedan 2006 har jobben blivit över 250 000 fler, men det är bara början. Nu tar vi nästa steg: Jobben behöver fortsätta bli fler och komma fler till del. Vi vill stärka stödet för människor med svagare ställning på arbetsmarknaden. Vi vill också förbättra möjligheterna till företagande och entreprenörskap, inte minst bland unga. Vi föreslår därför ytterligare ett antal åtgärder utöver alla de reformer som redan genomförts inom ramen för Alliansens arbetslinje:

Snabbare vägar till jobb för nyanlända
• Instegsjobb med vuxenutbildning: För att underlätta för nyanlända att få ett instegsjobb och samtidigt förstärka deras möjlighet till utbildning ska personer med instegsjobb kunna studera vid komvux, inte bara som idag sfi. Förslaget innebär större möjligheter för individen att både utveckla sina språkkunskaper i svenska och öka utbildningsnivån generellt.
• Snabbare validering: Tiderna för översättning av utländska betyg och meriter behöver kortas. Universitets- och högskolerådet, som har hand om bedömningen av utländsk utbildning, bör ges ökade anslag för att korta handläggningstiderna.
Bättre stöd till jobb för människor med en funktionsnedsättning
• Bättre möjligheter till studiemotiverande kurser: Människor som saknar grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen kan delta i studiemotiverande kurser på folkhögskola i tre månader. Ungdomar med inlärnings- och koncentrationssvårigheter bör i stället ges möjlighet att delta i studiemotiverande kurser i upp till fem månader.
• Utveckla Samhalls verksamhet: Det statliga företaget Samhall erbjuder sysselsättning åt personer med olika typer av funktionsnedsättning. För att ytterligare förstärka de positiva värden som Samhall skapar bör Samhall få möjlighet att erbjuda tillfälliga anställningar. Dessa anställningar kan leda till tillsvidareanställning i Samhall eller följas av andra insatser, exempelvis lönebidragsanställning eller trygghetsanställning hos annan arbetsgivare. Förslaget skapar möjligheter för fler personer med funktionsnedsättning att få del av Samhalls kompetens och aktivt prövas mot annat arbete på arbetsmarknaden.
Satsning på unga företagare
• Satsa på Ung Företagsamhet och Drivhuset: Satsningar på Ung Företagsamhet och Drivhuset bör ökas för att främja nyföretagande bland Sveriges elever och studenter. Ung Företagsamhet når varje år drygt 22 000 elever. Stiftelsen Drivhuset främjar entreprenörskap bland högskolestudenter. Alliansen vill höja och permanenta anslagen till dessa verksamheter. Samtidigt vill Alliansen tydliggöra att Drivhusets verksamhet även ska omfatta studenterna i Yrkeshögskolan.
• Se över starta eget-bidraget: Starta eget-bidraget bör ses över så att fler unga kan omfattas. I dag kan unga 20-25 år få starta eget-bidrag som del i jobbgarantin för unga. För att uppmuntra fler unga att starta företag vill vi att även unga under 20 år ska kunna få ta del av starta eget-bidraget.
• Sänka kravet på aktiekapital för att sänka trösklarna för att starta aktiebolag: Världsbanken konstaterade nyligen att det höga kravet på aktiekapital verkar hämmande för nystart av aktiebolag. Regeringen vill nu se över möjligheten att sänka kravet på aktiekapital och därmed sänka trösklarna för att starta aktiebolag. Frågan bereds av Entreprenörskapsutredningen.




Paneldebatt om A-kassan hos SEKO

2014-06-04

I dag hade jag en debatt om a-kassan med Patrik Björck (S) på föreningsstämman för SEKO:s a-kassa. Vi sitter ju både med i den stora socialförsäkringsutredningen och har haft många debatter med varandra genom åren.

Jag tryckte på behovet av långsiktiga breda överenskommelser om socialförsäkringarna, inklusive a-kassan. Patrik Björck var mer fokuserad på att prata om de förändringar som Socialdemokraterna vill göra. Jag påpekade att S och V står väldigt ensamma i de frågorna, och att exempelvis MP har en annan syn på saken. S och V lär knappast få egen majoritet i riksdagen, och därmed är det breda lösningar och kompromisser över block- och partigränser som är enda vägen framåt om man sak få långsiktigt hållbara lösningar.

Socialförsäkringsutredningen kommer att presentera sina förslag under början av nästa år.




Oppositionen stoppade satsning för fler unga i jobb

2014-05-28

Socialavgifterna för unga under 26 år är halverade sedan 2009. Arbetslösheten bland unga (15-24 år) är högre än för andra åldersgrupper och syftet med en mer fokuserad nedsättning för de yngsta är att ytterligare underlätta för de unga att komma in på arbetsmarknaden.

En studie från IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering) visar att de nedsatta socialavgifterna för unga har lett till fler jobb för unga och att nyttan är störst för de yngsta. Regeruingen lyssnar på denna forskning och vill därför nligt tidigare proposition föreslår regeringen vill ytterligare underlätta inträdet på arbetsmarknaden för de yngsta under 23 år genom en förstärkt nedsättning av socialavgifter för unga. Förslaget innebär att socialavgifterna för unga som vid årets ingång inte har fyllt 23 år får en förstärkt nedsättning av socialavgifterna så att bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år slopas nedsättningen, även detta i enlighet med forskningen - effekterna är som sagt störst för de yngre. För personer mellan 23 år och 25 år är nedsättningen oförändrad. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014 och beräknas sammantaget kosta 270 miljoner kronor.

Vid riksdagens omröstning idag gick S, SD, V och MP ihop och stoppade regeringens förslag. Alliansen förlorade med en enda röst, vilket lär ha berott på att några ledamöter röstade fel. Oppositionen tyckte uppenbarligen inte att det var värt att satsa 270 miljoner på våra unga. Det är tragiskt att Socialdemokraterna gör gemensam sak med bland andra Sverigedemokraterna och röstar nej till att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Oppositionspartierna slår nu undan benen för Sveriges unga när de gemensamt stoppar en riktad insats som skulle bidra till att ge de yngsta större möjligheter att få jobb. Allianspartierna reserverade sig mot beslutet.




Svensk arbetsmarknad starkast i EU

2014-05-17






SVT visar återigen sin vänsterpopulistiska nyhetsvinkling

2014-05-16

I dag kom denna nyhet på SVT TextTV (jag har dock inte tagit med hela texten):




Förutom den mycket negativt värdeladdade rubriken är nyheten osaklig

YA-jobben är inte "regeringens jobbprojekt" utan en överenskommelse mellan arbetsgivarna och facket inom vissa branscher. Det regeringen gör är att satsa pengar på handledning ute på företagen så att det ska bli hög kvalitet på utbildningsmomenten i det fall det blir sådana anställningar. Men regeringen råder inte över antalet jobb det gör arbetsmarknadens parter, och givetvis främst arbetsgivarna. Och det går inte åt några statliga pengar om det inte blir några platser.

Visst hade vi hoppats att det skulle bli en ordentlig fart på dessa jobb, men tyvärr är det klen utdelning hittills. Och så är det ofta innan nya reformer blir kända. Bara att hoppas att det ska ta fart nu i takt med att konjunkturen vänder. Att redan nu döma ut reformen känns märkligt.

Värst är ändå att SVT numera vinklar snart sagt alla nyheter hårt mot regeringen i stället för att vara sakliga. Jag fick ett träffande mail som lyder enligt följande: "Välkomna till kvällens Rapport/Aktuellt. Mellan reklaminslagen för oppositionspartierna granskar vi i kväll alliansregeringens totala misslyckanden på alla områden i vår ständigt pågående reportageserie om Sveriges totala förfall." Det ligger något i det. Oppositionen och SVT slåss numera gemensamt mot Alliansen. Det är en mycket svår motståndare.




Felaktiga ersättningar från Arbetsförmedlingen sedan 1999

2014-05-12

Under 14 år har tiotusentals, kanske hundratusentals, som varit i olika arbetsmarknadspolitiska program, fått felaktiga ersättningar. De flesta har fått för mycket men vissa kan också ha fått för lite i ersättning. Bara från 2012 handlar det om 25.000 arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska program som fått olika former av ersättningar men det exakta totala antalet under alla 14 åren kan Arbetsförmedlingen (AF) inte säga. Orsaken är ett fel som uppstod 1999 när man gjorde förändringar i rapporteringen mellan AF och Försäkrings- kassan. Felet upptäcktes när man rättade till ett annat fel i somras. Man kommer nu att gå tillbaka två år i tiden för att rätta felaktigheter, längre tillbaka går det inte att rekonstruera vilka utbetalningar som gjorts. Men enligt Mikael Sjöberg kommer ingen att krävas på återbetalning.

Man kan tycka att det är ganska märkligt att ett sådant här fel kan finnas i 14 år utan att någon reagerat. Sådana fel ska givetvis inte få förekomma i ett rättssäkert samhälle.




Lita inte på Socialdemokrater som lovar rätt till heltid för alla!

2014-05-11

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén lovade igår att om Socialdemokraterna vinner valet kommer alla anställda i välfärden att få rätt att jobba heltid. Det skulle lösas genom kollektivavtal, inte genom lagstiftning.

Detta väcker tre frågor:

1. Tycker Stefan Löfvén som gammal Metallordförande att regering och riksdag ska styra över utformningen av kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter? Hur skulle det ens vara möjligt? Vart tog respekten för den svenska modellen vägen?
2. Varför har inte Socialdemokratiskt ledda kommuner och landsting redan infört rätt till heltid för alla om det nu ligger Socialdemokraterna så varmt om hjärtat? Det finns ju ingen anledning att vänta på ett tvingande kollektivavtal - den kommun som vill kan givetvis inför rätt till heltid för alla. Detta har flera Alliansstyrda kommuner redan gjort.
3. Redan 2012 utlovade Socialdemokraterna i denna debattartikel att man skulle ha infört rätt till heltid för alla nyanställda i s-ledda kommuner och landsting redan 2014. Varför har man inte uppfyllt det löftet?
4. Hur ska rätt till heltid betalas? Att inte alla har heltidstjänster beror främst på ekonomiska skäl. Som vanligt lovar Socialdemokraterna saker som de inte finansierar genom att skicka med pengar.

Moderaterna har sedan länge en linje som innebär att moderata företrädare i kommuner och landsting ska driva frågan om rätt till heltid för de medarbetare som så önskar. Vad jag vet driver vi också denna linje aktivt på många håll. Att en anställning baseras på en heltidstjänst, med möjlighet till deltid för den som så önskar, är en bra utgångspunkt och är viktigt för att klara personalförsörjningen inom sjukvård och äldreomsorg i framtiden. Unga människor kommer inte att söka sig till yrken som inte erbjuder heltidsjobb. Det finns en bred politisk samsyn kring detta, men Socialdemokraternas utspel känns mycket märkligt och väldigt populistiskt och ogenomtänkt.




Arbetslösheten minskar - och allra mest för unga

2014-05-09

De inskrivna arbetslösa fortsätter att minska, både i antal och som andel av arbetskraften. Minskningen är särskilt tydlig bland unga och bland de med korta arbetslöshetstider. I slutet av april uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 377 000 personer, vilket motsvarar 8,0 procent av den registerbaserade arbetskraften. Allt enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik som presenterades idag.

Ungefär 377 000 personer (16-64 år) var i slutet av april inskrivna som arbetslösa (det vill säga öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd). Det är 23 000 färre än för ett år sedan. I relativa tal uppgick arbetslösheten till 8,0 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket är 0,5 procentenheter lägre än i fjol. Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) uppgick till 14,6 procent av den registerbaserade arbetskraften, en minskning med 1,9 procentenheter sedan april månad förra året. Samtidigt ökar antalet nyanmälda lediga platser, vilket visar att det finns ett rekryteringsbehov hos många arbetsgivare.

Att arbetslösheten minskar mest för unga är intressant. Jag tolkar det som att våra sänkta arbetsgivareavgifter för ungdomar och momssänkningen för restaurangsektorn och skatteavdraget för hushållsnära tjänster haft effekt. Alla dessa åtgärder gynnar ju särskilt arbetsgivare som generellt sett har många unga anställda. Det vore synd att riskera den goda utvecklingen genom att höja skatter och moms!




Arbetsmarknadsdebatt hos Svensk Socialpolitisk Förening

2014-05-09

I går deltog jag i en paneldebatt hos Svensk Socialpolitisk Förening om framtidens arbetsmarknadspolitik. Övriga var Ylva Johansson (S) (v ordf arbetsmarknadsutskottet), Gabriel Wikström, (ordf SSU) och Hanna Wagenius, (ordf CUF).

Jag började med en historisk tillbakablick på hur det såg ut före Alliansens valseger 2006. Då hade vi högst sjukfrånvaro i världen, trots världens kanske friskaste befolkning och en god hälsovård. Ledande Socialdemokrater såg sjukfrånvaron som ett stort problem och till och med LO förespråkade tidsgränser i en utredning och talade då om betydligt kortare tidsgränser än vi har idag.

När Alliansen tillträdde var 200.000 personer heltidssjukskrivna, 550.000 hade sjukersättning/förtidspension. Sjukfrånvaron var i genomsnitt 40 dagar per år. Sverige var samtidigt det enda landet i världen utan tidsgränser i sjukförsäkringen. Vår stora sjukförsäkringsreform var nödvändig.

I dag har antalet sjukskrivna minskat med 37.000, antalet i förtidspension/sjukersättning minskat med 193.000. Totalt är 230.000 färre sjukfrånvarande idag än 2006. Och sjukfrånvaron är nu på samma nivå som genomsnittet i EU.

Flera studier (ISF, Riksrevisionen och finanspolitiska rådet) visar att tidsgränserna är bra och att de främjar aktivitet i rehabiliteringen från FK, läkare, arbetsgivare och den enskilde. Och studier visar också att en majoritet av FK:s handläggare tycker tidsgränserna är ett stöd i arbetet. Och Alliansen har satsat 17 miljarder extra på arbetslivsinriktad rehabilitering!

På arbetsmarknadsområdet var läget liknande 2006. Delar av arbetslösheten doldes genom att människor med arbetsförmåga förtidspensionerades bort från arbetskraften. Plusjobben hade fått hård kritik och många stod utanför arbetsmarknaden trots att det var en ganska stark högkonjunktur. Större andel av ungdomarna än idag (9,3% då, 7,5% idag) vare sig arbetade eller studerade – trots högkonjunktur.

Vi gjorde om både myndigheten och politiken i grunden. Och satsade samtidigt mer pengar på vuxenutbildning och eftergymnasiala utbildningar och reformerade hela skolan.

Resultatet imponerande. Minst 250.000 fler i arbete – mitt under två djupa kriser. Högre sysselsättningsgrad och idag den högsta i hela EU. Den kanske lägsta långtidsarbetslösheten i Europa bland både unga och vuxna. Och lägre andel av de unga som vare sig arbetar eller studerar.

Vår kedja i arbetsmarknadspolitiken har fungerat hyfsat bra. Fas 3 är betydligt bättre än sitt rykte, deltagarna är faktiskt ganska nöjda (utom möjligen med ersättningen) och Fas 3 ger bättre utfall än plusjobben. Så länge ingen kommer på något bättre alternativ för dem som står allra längst från arbetsmarknaden med mångårig arbetslöshet, trots omfattande stöd, så tycker jag vi ska utveckla fas 3, eller sysselsättningsfasen som den heter idag. Det är i vart fall den bästa åtgärden hittills.

En reflektion till slut. Gabriel Wikström SSU menade lite nedlåtande att att "de 250.000 nya jobben är skattesubventionerade". Samtidigt sa han att våra sänkta arbetsgivareavgifter och den sänkta restaurangmomsen "inte har gett särskilt många nya jobb". Båda sakerna kan knappast gälla samtidigt.




Minst 120 ungdomsjobb i Mark står på spel vid ett regeringsskifte

2014-05-09

Slutreplik i Markbladet till socialdemokrat som inte verkar förstå det här med kopplingen
mellan kostnaden för att anställa och hur många man har råd att anställa.






Var det bättre förr?

2014-05-06

Under Socialdemokraternas regeringstid, under de goda åren 2001-2006, skapades endast 100.000 jobb inom den privata sektorn på svensk arbetsmarknad. Under Alliansåren, 2007-2013, har det skapats minst 250.000 nya jobb. Och då har Sverige samtidigt gått igenom två djupa globala ekonomiska kriser. Detta illustrerar skillnaden mellan Alliansens arbetslinje och oppositionens splittrade alternativ.


Som synes på bilden är samtidigt antalet anställd ainom offentlig sektor relativt konstant över tiden. Effektiviseringar har uppvägts av behov av att anställa fler på grund av växande befolkning och ökande behov.




Allt fler feriejobb för unga i kommuner och landsting

2014-05-06

Kommuner och landsting ser ut att öka antalet feriejobb för unga i sommar. Prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekar mot minst 80 000 feriejobb. Det finns enligt SKL skäl att tro på ännu fler, vilket skulle innebära en ökning jämfört med förra året.

Sedan år 2008 har antalet ferieplatser i kommunerna och landstingen/regionerna nästan tredubblats arbete, från 30 000 till minst 80 000 platser år 2014. Utfallet av antalet jobb brukar bli högre än pronosen. Förra året ordnades 83 000 feriejobb och det finns skäl att tro att den noteringen kan överträffas denna sommar. Var femte kommun och nästan var tredje landsting kommer att erbjuda fler platser jämfört med 2013.

De fem vanligaste feriejobben är äldreomsorg, hemtjänst, handikappomsorg, barnomsorg och parkförvaltning och det är framför allt ungdomar i gymnasieåldern som får feriejobb. Allt fler kommuner och landsting försöker medvetet intressera unga för olika väldfärdsjobb. Det är också allt vanligare att feriejobb matchas med elevens gymnasieutbildning. Till exempel att de som går på vård- och omsorgsprogrammet får ett feriejobb inom yrket.

"Inom tio år behövs det en halv miljon nya medarbetare inom vård, skola och omsorg. Feriejobben är ett bra sätt för våra medlemmar att marknadsföra viktiga välfärdsjobb. Och för många unga är feriejobbet det första viktiga mötet med arbetslivet", säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting.




Skärpta regler ska stoppa missbruk av arbetskraftsinvandring

2014-05-01

Redan 2008 lättade regeringen på reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Reformen är en av de viktigaste inom migrationsområdet eftersom arbetskraftsinvandring har en avgörande betydelse för Sveriges förmåga att möta både dagens och framtidens utmaningar på arbetsmarknaden. Och alla som vill söka sig till Sverige för att arbeta och bidra till vårt samhälle bör få en chans att göra det.

Tack vare den svenska reformen för arbetskraftsinvandring är människor välkomna oavsett yrke eller utbildning, under förutsättning att de har ett jobb som de kan försörja sig på, med lön och villkor på samma nivå som svenska kollektivavtal.

Men det finns inga perfekta reformer. Det finns problem som måste lösas. Det finns idag – precis som före reformen – oseriösa arbetsgivare som är beredda att utnyttja både regler och människor. Det är oacceptabelt att arbetsgivare utnyttjar människors utsatthet. Allt missbruk måste motarbetas.

Nu skärper vi därför reglerna för att stoppa missbruk av arbetskraftsinvandringsreglerna. Åtgärderna kan sammanfattas i tre huvudpunkter:

1. Efterkontroller. Migrationsverket kommer att utföra kontroller även under löpande tillståndstid, så kallade efterkontroller. De kommer bland annat att titta på om förutsättningarna för arbetstillståndet, till exempel kollektivavtalsenlig lön, fortfarande är uppfyllda. Kontrollerna kommer att ske utifrån ett systematiskt urval, återkommande riktat till vissa branscher vilket kan variera över tiden, och även genom stickprov. Migrationsverket ges vidare verktyg för att ingripa om det i det enskilda fallet visar sig att reglerna missbrukas.

2. Utökade kontroller av arbetsgivare. Arbetsgivare kan bli föremål för utökade kontroller. Tidigare misskötsamhet beaktas redan i dag vid tillståndsprövningen. Detta ska gälla även fortsättningsvis. Nytt blir att arbetsgivare på begäran ska lämna uppgifter om anställningsvillkor till Migrationsverket. En arbetsgivare som lämnar osanna uppgifter eller förtiger sanningen gör sig skyldig till brott och kan dömas till straff enligt bestämmelser i brottsbalken.

3. Längre omställningsperiod för arbetstagare. Arbetstagare ges ett ökat skydd genom en längre omställningsperiod och större informationsinsatser. En arbetskraftsinvandrare som säger upp sig eller blir uppsagd under Migrationsverkets utredning om eventuell återkallelse ska få en extra månad på sig (det vill säga totalt 4 månader) att söka ny anställning och nytt tillstånd. En ökad tid att hitta ett nytt arbete om anställningen upphör minskar arbetstagarnas beroendeställning. I samband med ansökan och beslut ska arbetstagaren informeras av Migrationsverket om de krav som ställs på skäliga anställningsvillkor, möjligheten till omställning, rätten till innestående ersättning och rätten att vara medlem i en arbetstagarorganisation.

Vi är också överens om att låta en särskild utredare titta på möjligheterna till ett effektivare informationsutbyte mellan Migrationsverket och Skatteverket, Försäkringskassan respektive Kronofogdemyndigheten.

Dessa insatser balanserar maktförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. De innebär avskräckande effekter och väsentliga hinder för oseriösa arbetsgivare att tjäna pengar på att utnyttja andra människor. Samtidigt garanterar de ett fortsatt öppet system som Sverige kan vara stolt över.




Andelen unga som varken jobbar eller pluggar har minskat

2014-04-29

År 2006 när Alliansen tog över regeringsmakten var det högkonjunktur i Sverige. Trots detta var det hela 9,3% av ungdomarna som vare sig arbetade eller studerade. I dag - efter två djupa globala ekonomiska kriser - har Alliansen lyckats pressa ned andelen unga som vare sig studerar eller arbetar till 7,5%. Samtidigt är långtidsarbetslösheten bland unga den lägsta i hela EU.






Debattartikel: Ungdomsarbetslösheten faller snabbt

2014-04-26

I dag har jag denna slutreplik med mina moderata kolleger i Borås Tidning.

Ungdomsarbetslösheten sjunker snabbt

Sedan 2006 har över 250 000 fler ett arbete att gå till. Detta plus det faktum att Sverige har gått igenom den största finansiella krisen sedan 30-talet tycks ha gått de socialdemokratiska företrädarna i riksdagen obemärkt förbi.

Vi moderater har en övertygelse att jobben blir fler och kommer fler till del när företag har råd att anställa. Tre av fyra jobb skapas i småföretag. Det är därför vi går fram med insatser som gör det billigare att anställa, särskilt i näringar där många unga arbetar, som exempelvis inom restaurangbranschen och besöksnäringen. Ungdomsarbetslösheten sjunker nu snabbt och dessutom snabbare än i andra åldersgrupper. En förklaring är rimligen att vi sänkt kostnaderna för att anställa unga.

Har Phia Andersson m.fl. något forskningsstöd för att höjda kostnader för att anställa unga, ger fler jobb? Har de träffat någon företagare i Sjuhärad som tycker det är en bra idé att göra det dyrare att anställa unga?

Socialdemokraternas förslag är att erbjuda alla ungdomar en ungdomsgaranti, att alla inom 90 dagar ska ha jobb eller utbildning. Vad de glömmer att berätta är att det institut som de hänvisar till, IFAU, dömde ut den gamla 100-dagarsgarantin som (S) en gång införde. Varför skulle denna nya ”garanti” bli en bättre lösning? Redan idag kan ju ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet få insatser från första dagen.

Att inom sex år utlova EU:s lägsta arbetslöshet kan man uppnå på två sätt. Antingen måste antalet nya jobb växa med ytterligare 200 000. Men då kan man ju inte driva politiska förslag som slår undan befintliga jobb. Eller så får man, som Socialdemokraterna tidigare gjort, lyfta bort människor från arbetsmarknaden. Men inte ska vi väl gå tillbaka till att förtidspensionera bort människor från arbetsmarknaden bara för att dölja arbetslösheten? Det kommer vi moderater aldrig att ställa upp på!

Jan Ericson (M), riksdagsledamot
Cecilie Tenfjord Toftby (M), riksdagsledamot och EU-kandidat
Ulrik Nilsson (M), riksdagsledamot
Oliver Öberg (M), ordförande för Moderata ungdomsförbundet i Södra Älvsborg





Fakta om jobbtillväxten

2014-04-24

Sedan 2006 har 250.000 fler kommit i arbete. Oppositionen menar att jobben blivit fler per automatik för att Sveriges befolkning ökat. Men denna figur visar skillnaden mot åren innan Alliansen tog över regeringsmakten. Bara under åren 2002-2006 ökade befolkningen i det man brukar kalla yrkesverksam ålder (15-74 år) nästan lika mycket som den gjort därefter, men de nya jobben ökade i betydligt långsammare takt före 2006 än därefter.



Vi ser också exempel runt om i Europa att det inte finns någon automatisk koppling mellan växande befolkning och fler jobb. Nederländerna och Spanien har exempelvis likt Sverige sedan 2006 haft en befolkningstillväxt på drygt 400 000 personer. Men i Nederländerna har sysselsättningen ökat med endast 70 000 personer, och i Spanien har sysselsättningen minskat med närmare tre miljoner. I vårt grannland Danmark har befolkningen ökat med 200 000 personer sedan 2006, men trots detta minskade sysselsättningen under samma tid med 130 000 personer mellan 2006 och 2013.

Det finns också hsitoriska exempel från vårt eget land. Under 1990-talskrisen ökade den svenska befolkningen kraftigt samtidigt som en halv miljon jobb försvann.

Något har hänt sedan 2006 som gör skillnad. Jobben har blivit fler, trots att vi gått igenom en djup kris. Den enda skillnaden mot tidigare, och den enda rimliga förklaringen är faktiskt politiken. Alliansens arbetslinje ger effekt!




Varför försvåra för ungdomar att få jobb?

2014-04-15

Arbetslösheten fortsätter sjunka, och allra mest sjunker den bland de unga. Det är svårt att bortse från att sänkta arbetsgivareavgifter för unga kan ha haft betydelse. I dag har vi denna gemensamma debattartikel i Borås Tidning.






Aldrig mer förtidspensionering bara för att dölja arbetslöshet!

2014-04-14

Under 1980-talet och 1990-talet ökade förtidspensioneringarna, men i ett ganska lugnt tempo. Från 1993 fram till 2000 planade kurvan ut runt 400.000 förtidspensionerade. Men från år 2000 och framåt började förtidspensioneringarna att skena närmast okontrollerat. Detta berodde på att Socialdemokraterna både i valrörelsen 2002 och 2006 ville snygga till arbetslöshetssiffrorna med alla medel. Många blev förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäl, och en del mot sin vilja. Vi fick många vittnesmål om detta under valrörelsen 2006.

När Alliansen tog över var 550.000 personer förtidspensionerade, en orimligt hög summa som inte hade någon rimlig koppling till ohälsotal eller någon annan medicinsk förklaring. Alliansen har minskat antalet förtidspensionerade med 200.000 personer sedan 2006. En del har gått i ålderspension, andra har kommit tillbaka i arbete, men framförallt är det inflödet av nya förtidspensionärer som har minskat. Och minskningen har fortsatt även under finanskrisen. Trots att arbetslösheten drivits upp av krisen har inte Alliansen gått i fällan och använt förtidspensioneringar för att dölja arbetslösheten.


Socialdemokraterna utlovar storstilade arbetslöshetsmål, men deras politik kommer tvärtom att öka arbetslösheten. Risken att de då frestas att återigen börja förtidspensionera av arbetsmarknadsskäl ska inte underskattas.

Låt oss aldrig hamna där igen!




Arbetslösheten sjunker i hela landet, allra mest för de unga

2013-04-11

Arbetsförmedlingen presenterar idag färsk statistik över arbetslösheten. De inskrivna arbetslösa fortsätter att minska, både i antal och som andel av den registerbaserade arbetskraften. "Den gradvisa förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter. Vi kan se att antalet nyanmälda lediga platser ökar. Arbetslösheten minskar nu i hela landet. De som har gynnats mest av denna utveckling är ungdomar, arbetslösa med kort inskrivningstid och de som har gymnasieutbildning" säger Mats Wadman, Arbetsförmedlingens analyschef.

393 000 personer (16-64 år) var i slutet av mars inskrivna som arbetslösa (det vill säga öppet arbetslösa eller deltog i program eller tågärder med aktivitetsstöd). Det är 22 000 färre än för ett år sedan. I relativa tal uppgick arbetslösheten till 8,2 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket är 0,5 procentenheter lägre än i fjol.

Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) var 15,6 procent av den registerbaserade arbetskraften, en minskning med hela 1,8 procentenheter sedan mars förra året. Att ungdomsarbetslösheten minskar allra snabbast är glädjande. Jag är helt övertygad om att våra sänkta arbetsgivareavgifter haft betydelse. Nu måste vi ta strid för denna reform och inte låta oppositionen förstöra en viktig pusselbit för fortsatt minskad ungdomsarbetslöshet!




Ansvarsfull politik ger resultat för jobbutvecklingen

2013-04-02



Denna figur visar skillnaden mellan 1990-talskrisen och de två djupa kriser vi just genomgått i Sverige och Europa. Under 1990-talskrisen tog en borgerlig regering över en arbetsmarknad i fritt fall (första röda markeringen). Efter ett par år lyckades man vända utvecklingen fram till 1994 när Socialdemokraterna tog över igen (andra röda markeringen). Men 1990-talskrisen kostade runt 500.000 förlorade jobb, trots att befolkningen samtidigt ökade.

Alliansen tog över igen hösten 2006 (tredje röda markeringen) och vår ansvarsfulla politik och vår arbetslinje har uppenbarligen fungerat, även under bistra tider. Sysselsättningen har ökat, trots de två djupaste ekonomiska kriserna i modern tid.




Fakta om arbetsmarknadsläget i EU

2013-04-02

Helårssiffrorna för 2013 finns ännu inte tillgängliga för alla EU-länder, men så här såg det ut 2012 när det gäller andelen sysselsatta (personer i arbete), arbetslösa och andel personer utanför arbetskraften. Sverige hävdar sig väl. Vi har det högsta arbetskraftsdeltagandet i hela EU och den näst högsta sysselsättningsgraden, efter Nederländerna.

Man kan också se att flera länder med lägre öppen arbetslöshet samtidigt har en lägre andel av befolkningen i arbetskraften. Malta är det tydligaste exemplet, de har lägst andel av befolkningen ute på arbetsmarknaden, exempelvis är det en låg andel kvinnor som arbetar. Det gör naturligtvis att arbetslösheten blir lägre. Andra exempel är Tyskland och Österrike, som båda har lägre arbetslöshet än Sverige, men också större andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden. Sammantaget blir de svenska siffrorna ännu mer imponerande när man samtidigt vet att vi har det högsta arbetskraftsdeltagandet i hela EU,






Stark sysselsättningstillväxt bland unga under Alliansen

2014-03-26



Denna figur illustrerar OECD:s siffror över sysselsättningstillväxten i de "gamla" EU-länderna i väst- och sydeuropa. Sverige är det tredje starkaste landet när det gäller att öka andelen unga i arbete, efter Tyskland och Belgien. Figuren visar utvecklingen från tredje kvartalet 2006 när Alliansen tillträdde, fram till tredje kvartalet 2013. Sedan dess har utvecklingen förstärkts ytterligare. Danmark och Finland ligger långt efter Sverige, båda med lägre sysselsättningsgrad än 2006.

Man kan ju fundera över hur mycket sänkta arbetsgivareavgifter, sänkt restaurangmoms, jobbskatteavdrag och rut-avdrag sammanlagt har bidragit till den goda svenska utvecklingen?




Möte med "fas 3"-deltagare i riksdagen

2014-03-26



I dag träffade jag en stor grupp deltagare i arbetsmarknadsåtgärden sysselsättningsfasen (eller "fas 3" som det fortfarande brukar kallas). Det var personer som varit arbetslösa mycket länge. Vi var sju moderater med koppling till arbetsmarknadsutskottet och utbildningsutskottet som tog emot och svarade på frågor och lyssnade på synpunkter kring arbetsmarknadspolitiken i allmänhet och "fas 3" i synnerhet. Det blev en väldigt konstruktiv diskussion och de flesta deltagarna var ganska nöjda med just fas 3-åtgärden, men däremot inte helt nöjda med det stöd de fått från arbetsförmedlingen före dess. Det fanns också åsikter om möjligheten att studera vidare och möjligheten till praktik, och några vad missnöljda med ersättningsnivån. Totalt sett var dock stämningen positiv och det blev ett riktigt bra möte.

Vårt sammanfattande budskap var att fas 3 är långt ifrån perfekt, men ändå den bästa lösningen hittills för att försöka få de långtidsarbetslösa lite närmare arbetsmarknaden. Inga tidigare åtgärder under tidigare regeringar har gett bättre resultat än fas 3.




Jag kommenterar SSU:s "antihamburger-kampanj" i Expressen

2014-03-26

SSU i Göteborg genomför just nu en kampanj för att bojkotta hamburgerkedjorna Mc Donalds, Burger King och Max. Med ett något märkligt budskap dessutom där man menar att arbetsvillkoren är dåliga. Detta trots att dessa hamburgerkedjor vad jag vet har kollektivavtal med Hotell & Restaurangfacket, ett av LO:s förbund. För övrigt framkommer inte på vilket sätt villkoren är dåliga. Hotell & Restaurangfacket själva anser tvärtom att dessa hamburgerkedjor har "sjyssta villkor".

I en nyhetsartikel i Expressen kommenterar jag SSU:s märkliga angrepp mot dessa stora ungdomsarbetsgivare och ställer frågan om det verkligen kommer att ge fler medlemmar till SSU?

I artikeln kommenteras kampanjen även av MUF:s ordförande Erik Bengtzboe och näringsminister Annie Lööf.







Möte med TCO:s ledning

2014-03-25

I kväll träffade delar av den moderata riksdagsgruppen TCO:s ledning, med ordförande Eva Nordmark i spetsen. Det blev mycket samtal kring viktiga frågor, exempelvis jämställdhet, öppenhet och inte minst TCO:s tankar kring utformningen av framtidens a-kassa. Det sista är något som jag och mina moderata kolleger i socialförsäkringsutredningen har ett särskilt stort intresse för. Moderaternas linje i frågan ligger mycket nära TCO:s förslag.

Det är trevligt att träffa TCO. De är partipolitiskt obundna och har ofta konstruktiva förslag i svåra frågor. Vi tycker inte alltid lika, men det finns underlag för mycket konstruktiva och givande samtal. Fast TCO:s förslag om ännu en pappamånad, dvs ytterligare kvoterad föräldraförsäkring, tycker jag inte om.




Tänkvärt debattinlägg om arbetsmarknadsläget

2014-03-21

Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) har idag en mycket tänkvärd debattartikel i Expressen där hon beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden och ställer Socialdemokraterna mot väggen när det gäller deras politik.

Bland annat på skriver hon följande (ett utdrag ur artikeln):"Socialdemokraterna och Magdalena Andersson menar envist att jobben blivit fler per automatik för att Sveriges befolkning ökat. Vi ser nu runtom i Europa att detta inte stämmer. I dag finns det flera exempel på att befolkningstillväxt inte av sig självt ger jobbtillväxt. Nederländerna och Spanien har likt Sverige sedan 2006 haft en befolkningstillväxt på drygt 400 000 personer. Men där slutar också likheterna.

I Nederländerna har sysselsättningen ökat med endast 70 000 personer, och i Spanien har sysselsättningen minskat med närmare tre miljoner. I vårt grannland Danmark ökade befolkningen med 200 000 men trots detta minskade sysselsättningen med 130 000 personer mellan 2006 och 2013.

Siffrorna talar sitt tydliga språk - i en utdragen lågkonjunktur innebär en befolkningsökning inte per automatik att vi får fler jobb - tvärtom. Det krävs en ansvarsfull och målmedveten politik för att fler ska få ett arbete.

Och vi är inte klara. Vi ska fortsätta att ta ansvar för Sveriges ekonomi och se till att ännu fler människor får jobb. I mitten av januari öppnade regeringen tillsammans med parterna på arbetsmarknaden en helt ny väg in på arbetsmarknaden för att fler unga ska ha ett jobb att gå till.

Genom YA-jobben lär sig unga jobbet på jobbet. Till sommaren möjliggör vi för äldre att skola om sig genom att höja åldern för studiestöd och vi förändrar arbetsgivaravgifterna för unga så att de sänks för den yngre åldersgrupp där det gör mest nytta.

Vi gör också en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Dagens arbetsmarknad ser helt annorlunda ut än för tjugo år sedan. Fler behöver mer omfattande stöd från Arbetsförmedlingen än tidigare. Det kräver att vi har en Arbetsförmedling som möter dagens arbetsmarknad, att insatserna vässas och att verktygslådan används på bästa sätt."





Tänkvärt debattinlägg om ungdomsarbetslösheten

2014-03-21

I dag finns ett tänkvärt debattinlägg på SvD Brännpunkt av Folkpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Carl B Hamilton. Han krossar effektivt ett antal myter om ungdomsarbetslösheten som sprids av den politiska oppositionen.

Bland annat konstaterar han att "Förra året hade 50 000 fler ungdomar jobb jämfört med 2006. Sysselsättningsgraden bland unga har ökat sedan 2006, trots den utdragna lågkonjunkturen. Det hänger förmodligen ihop med att arbetsgivarnas kostnader för att anställa unga har sänkts, genom att det med jobbskatteavdragen lönar sig bättre att jobba, och att fribeloppet i studiemedelssystemet höjts. Samma faktorer har gjort att fler unga som studerar på heltid söker sig ut på arbetsmarknaden."

Hamilton menar att Socialdemokraterna "frossar i förenklingar av ungdomsarbetslöheten som ett socialt problem som man kan utbilda bort, och att de glömmer att en stor del av ungdomsarbetslöheten, främst långtidarbetslöheten bland unga, beror på att Sverige tagit emot ett stort antal nyanlända flyktingar.

Sverige har alltså en högre sysselsättningsgrad bland ungdomar idag än vi hade 2006. Detta trots att det var högkonjunktur då, och att vi nu just gått igenom en djup lågkonjunktur. Vi har också större ungdomskullar som kommit ut på arbetsmarknaden under Alliansens regeringstid, samtidigt som vi tagit emot ett betydande antal unga asylsökande de senatse åren. Trots detta är det alltså en större andel av ungdomarna som arbetar idag än 2006. Och långtidsarbetslösheten bland unga är bland de lägsta i hela Europa. Är det inte i själva verket ett ganska bra betyg till den svenska regeringen? Politiken har fungerat.




Färre strejker under Alliansens regeringstid

2014-03-11

Färska siffror från Medlingsinstitutet visar att konflikterna på svensk arbetsmarknad varit mindre under Alliansens regeringstid än de var innan. Sedan 2006 har få stora arbetsmarknadskonflikter förekommit på svensk arbetsmarknad. Kanske är en orsak att reallöneökningarna varit goda, och att löntagare med normala inkomster dessutom fått en hel extra månadslön att leva på varje år tack vare jobbskatteavdraget? Behovet att strejka för högre löner blir då självklart mindre.






Sverige har högst sysselsättningsgrad i hela EU

2014-03-11

Färsk sammanställning från EU:s statistikorgan Eurostat. Sverige utmärker sig genom att ha i särklass högst sysselsättnings- grad (andel förvärvsarbetande) i hela EU. Och vi ligger redan mycket nära vårt högt uppsatta mål för 2020. Mätningen avser andelen sysselsatta 2012, och avser befolkning 20-64 år. Det är den åldersgrupp som EU enats om att mäta i sina långsiktiga mål.






Ökar sysselsättningen automatiskt när befolkningen ökar?

2014-02-25

Den senaste mätningen från SCB visade att sysselsättningen på helårsbasis hade ökat med över 270.000 personer 2013 jämfört med 2006.

Den politiska oppositionen invänder ofta att befolkningen har ökat sedan 2006, och att det därför är närmast självklart att det också blir fler som jobbar. Det finns goda skäl att ifrågasätta detta påstående.

Under 1990-talskrisen växte Sveriges befolkning kraftigt. Trots detta försvann 500.000 jobb under samma period. Samma sak gäller åren 2001-2005. Figuren nedan visar hur både antalet jobb och sysselsättningsgraden minskade, trots att befolkningen enligt SCB ökade med nästan 165.000 personer under samma tid.



Det finns också anledning att titta på hur det ser ut i andra delar av Europa. I många länder har befolkningen ökat, samtidigt som jobben blivit väldigt mycket färre.

Slutsatsen är tydlig - växande befolkning innebär ingen garanti för att det blir fler jobb. För fler jobb krävs alltid att företag växer och vågar anställa, och att den offentliga sektorn har en stabil ekonomi så att man kan öka personalen inom välfärden i den takt som verksamheten kräver. Politikerna skapar inga jobb (bortsett från dem man själva anställer inom offentlig sektor), men man kan skapa förutsättningar för att det privata näringslivet kan växa och anställa fler. Och det är företagen och deras anställda i det privata näringslivet som med sina skatter betalar all välfärd, alla pensioner och annan offentlig verksamhet.




Tänkvärd rättelse...

2014-02-18

Svenljunga Tranemo Tidning gjorde ett litet, men ack så väsentligt, fel när de publicerade en av mina debattartiklar nyligen. Man tappade bort en nolla! Rubriken om 27.000 nya jobb under Alliansens regeringstid blev ju inte så imponerande. Det är som man skriver i rättelsen - ibland betyder en nolla väldigt mycket....270.000 fler i arbete sedan 2006 är ju faktiskt ganska imponerande.






Svenskarnas disponibla inkomst har ökat mest i hela Europa

2014-02-10

Svenska folkets realinkomstökningar (alltså inkomstökning där inflationen räknas bort) har varit mycket god under Alliansens regeringstid. God löneutveckling, låg inflation, förbättrade studiemedel, bostadsbidrag och flerbarnstillägg i barnbidraget samt kraftfulla skattesänkningar har gjort att främst löntagarhushållen, men även de flesta pensionärshushåll och studenthushåll fått betydande realinkomstökningar.

Faktum är att inget annat EU-land kommer i närheten av Sverige när det gäller realinkomstökningarna. Sverige utklassar de övriga länderna och är nästan dubbelt så bra som tvåan Finland och tre gånger så bra som trean Belgien när man räknar förändringen mellan 2007 och 2012. Allt enligt siffror från OECD.

Inga siffror finns ännu för 2013, men med tanke på att löneökningarna var goda, pensionsökningarna likaså, och att inflationen var fortsatt låg så lär Sverige nog försvara sin tätposition även när samtliga länders siffror för 2013 presenteras.






Översyn av Arbetsförmedlingen kan öppna upp för konkurrens

2014-02-09

Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Utredaren ska "utifrån de senaste årens reformer och förändringar på arbetsmarknaden analysera myndighetens förutsättningar att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt".

Utredaren ska bland annat:
* analysera Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet i relation till andra relevanta aktörer.
* analysera om Arbetsförmedlingen använder de insatser som myndigheten har till sitt förfogande på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
* analysera hur Arbetsförmedlingens kontakter och samarbete med arbetsgivare kan förbättras ytterligare.
* utreda möjligheten och lämpligheten att konkurrensutsätta vissa delar av Arbetsförmedlingens verksamhet som inte utgörs av myndighetsutövning.
* analysera hur Arbetsförmedlingen använder kompletterande aktörer och vid behov föreslå förändringar i användandet av dessa.
* analysera och föreslå hur ersättningssystemen bör utformas för att skapa incitament för kompletterande aktörer att på ett effektivt sätt bidra till fungerande stödinsatser och effektiv matchning.
* utreda och utvärdera för- och nackdelar med Arbetsförmedlingens organisation.
* analysera och föreslå hur styrningen av Arbetsförmedlingen kan utvecklas.
* analysera och föreslå hur uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens verksamhet kan utvecklas och förbättras.

Det är som synes inget litet uppdrag utredaren får. och det kommer att ta tid, ungefär två år. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2016. Läs mer om regeringens tankar bakom utredningen i denna debattartikel i Dagens Nyheter av Alliansens fyra partiledare.

För egen del glädjer jag mig åt att regeringen äntligen öppnar upp för att i vart fall analysera möjligheten att tillåta alternativa arbetsförmedlingar. Jag har ju motionerat om detta så sent som i höstas. Mina tankar bakom förslaget att låta exempelvis fackliga organisationer, näringslivsorganisationer, ideella föreningar, utbildningsföretag bemanningaföretag och andra erbjuda nischade arbetsförmedlingar framgår av texten i motionen. Nu håller jag tummarna för att utredningen föreslår att vi öppnar upp för detta. Jag tror det skulle förbättra matchningen på arbetsmarknaden mellan lediga jobb och arbetssökande.




Allt färre unga varken studerar eller jobbar

2014-02-08

Jag har tidigare berättat om det nya Europeiska begreppt "Neets" som syftar på ungdomar i ett land som vare sig arbetar eller studerar ("Not in Education, Employment, or Training"). 2006 var det enligt EU:s statistikorgan Eurostat 9,3% av de svenska ungdomarna 15-24 år som återfanns i denna grupp. 2013 var andelen nere i ca 7,5%.

Figuren visar förändringen mellan 2006 och 2012 (det senaste år som Eurostat redovisat för alla dessa länder). Tyskland, Sverige och Österrike utmärker sig i EU genom att man lyckats minska andelen unga i denna grupp sedan 2006. I de flesta länder har andelen ökat skrämmande mycket. Siffrorna för 2013 kommer med all sannolikhet att bli ännu bättre för Sverige eftersom utvecklingen fortsatt i rätt riktning.






Ungdomsarbetslösheten faller - de flesta ungdomar hittar jobb!

2014-02-02

Det senaste året har oppositionen ständigt upprepat sitt mantra att "var fjärde ungdom är arbetslös". Det har aldrig varit sant, även om arbetslösheten bland ungdomar ökat under krisåren. Ungefär hälften av de ungdomar som räknats som arbetslösa har exempelvis varit heltidsstuderande som söker extrajobb. Den verkliga ungdomsarbetslösheten på riksnivå har snarare legat runt 10% det senaste året om man räknar de ungdomar som verkligen söker ett heltidsjobb för sin egen försörjning. Sverige har dessutom, tillsammans med Finland, den lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i hela EU. De flesta unga är arbetslösa relativt kort tid.

Arbetsförmedlingens siffror över alla ungdomar som söker jobb (alltså även extrajobb) visar att den totala arbetslösheten sjunker. Borås Tidning berättar idag att på riksnivå är det 17,2% som räknas som arbetslösa när man räknar in alla som söker något slags jobb. I Västra Götaland är 15,7% och i Borås ännu lägre, 13,8%. Det betyder att 86,2% av alla ungdomar i Borås som söker jobb också får tag på ett sådant, och 83% på riksnivå. Om man antar att det även i Borås är så att hälften av de arbetslösa unga är heltidsstuderande återstår ca 7% arbetslösa ungdomar som söker ett heltidsjobb för sin försörjning. Det betyder att hela 93% av alla ungdomar i Borås som vill jobba också får jobb! På riksnivå blir det på motsvarande sätt då 8,5% arbetslösa och 91,5% som får jobb relativt snabbt. Myten att det inte finns några jobb till unga måste avlivas. Den förstör bara ungdomarnas självkänsla och framtidstro. Och oavsett om det är 17,2% eller 8,5% som är arbetslösa är det ett fullt tillräckligt stort samhällsproblem utan att man behöver överdriva siffrorna.

I Borås Tidning bekräftar Arbetsförmedlarna i Borås att anledningen till att många unga är arbetslösa är att de inte har slutfört sin gymnasieutbiuldning och att många dessutom saknar körkort och inte har någon arbetslivserfarenhet. Att då göra som Socialdemokraterna och föreslå att man ska tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet på gymnasiekolan lär inte göra att fler klarar av gymnasiet. När (S) samtidigt föreslår höjda arbetsgivareavgifter för unga, avskaffat RUT-avdrag och höjd restaurangmoms blir det samtidigt ännu svårare för dessa ungdomar att få jobb. Sammantaget vore det en katastrofal politik för att minska ungdomsarbetslösheten.

Alliansen väljer i stället att fortsätta satsa på yrkesprogrammen på gymnasieskolan, där alla program numera erbjuder möjlighet att läsa in högskolebehörighet för den som önskar. Men det är inget tvång! Vi satsar också stort på YA-jobben där man som ung utan arbetslivserfarenhet kan lära sig jobbet på jobbet, och arbetsgivaren får då betalt av staten för handledning. Samtidigt behåller vi reducerade arbetsgivareavgifter för unga, låg restaurangmoms och RUT-avdrag. Detta gynnar de unga och de sektorer på arbetsmarknaden där de flesta unga får sina första jobb. Den stora reformeringen av den svenska skolan är en mer långsiktig satsning för att göra fler unga anställningsbara i framtiden.




Byggnads och IF Metall bluffar om dödsolyckorna på jobbet

2014-01-31

I dag tror man knappt sina ögon. Den av LO ägda tidningen Arbetet anklagar LO-förbunden Byggnads och IF Metall för att använda felaktiga siffror om dödsfall på jobbet! Med andra ord samma sak som jag påpekade i en riksdagsdebatt i höstas. I Riksdagen talar Socialdemokraterna om "döden på jobbet" och hävdar att Alliansen bär skulden till att dödsfallen "ökat"! Trots att det är precis tvärtom. Se blogginlägg den 28 oktober. Så här skriver Arbetet:

"Byggnads har en kampanj som påstår att en byggnadsarbetare dör varje månad. Och IF Metall manifesterar mot att en arbetare dör i veckan. Men siffrorna är inte aktuella längre.

I ett pressmeddelande från IF Metall som kom i början av året står: ”En arbetare dör varje vecka på sitt arbete i genomsnitt i Sverige på 2000-talet. Det är inte längre några enskilda händelser, utan ett mönster.”

Och i Byggnads kampanj om ett huvudentreprenörsansvar – med stora annonstavlor, reklamfilm och tidningsannonser – är ett av budskapen att en byggnadsarbetare dör i månaden.

Mörka siffror med andra ord. Men också hårdragna. Ser man till hela 2000-talet blir snittet per år visserligen 57 dödsolyckor. Men då missar man utvecklingen. De senaste fem åren har i stället 38 människor omkommit på jobbet per år. Förra året 33."


Arbetet skriver också att det faktiskt inte dog en enda "byggnadsarbetare" förra året. Däremot sju personer som fanns inom andra yrken inom Byggnads avtalsområde. "Men sju döda under ett år är en bit bort från en byggnadsarbetare i månaden. Och runt sju har snittet för byggnadsarbetare legat på de senaste fem åren. – Vi räknar på ett snitt från sent 1960-tal, säger Byggnads kommunikationschef Matz Larsson."

Arbetet redovisar också utvecklingen av dödsfallen på jobbet i en figur som man gjort baserat på Arbetsmiljöverkets siffror:



Det är riktigt förvånande att en tidning som Arbetet som ges ut av LO faktiskt granskar och kritiserar LO-förbund för att förvanska siffror. Mer sådant behövs, för detta är en strategi som används inom alla politikområden för att försöka angripa Alliansens politik. Frågan är väl bara hur länge journalisten som gjort granskningen får behålla sitt jobb....




270.000 fler är i arbete jämfört med 2006

2014-01-30

Debattinlägg i Ulricehamns tidning idag tillsammans med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) och kommunstyrelseordföranden i Ulricehamn, Lars Holmin (M). Nu är helårssiffrorna över sysselsättningen för helåret 2013 klara, och då visar det sig att det har blivit ännu starkare siffror för sysselsättningen under 2013.






LO sitter i en rävsax angående jobbskatteavdraget

2014-01-20

I dag besvarar jag ett debattinlägg i Borås Tidning, skrivet av LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Krister Andersson, västsvensk LO-företrädare. I sitt inlägg riktade de stark kritik mot jobbskatteavdraget. I mitt svar pekar jag på den rävsax LO sitter i när det gäller denna fråga.

För det första gynnar jobbskatteavdraget LO:s medlemmar. De flesta av dem har fått en hel extra månadslön varje år att leva på tack vare skattesänkningen. För ett hushåll med två LO-medlemmar talar vi om runt 40.000 mer om året i plånboken! Det gör skillnad!

För det andra säger ju Socialdemokraterna att de inte vill avskaffa jobbskatteavdraget. Med tanke på att LO aktivt stödjer Socialdemokraterna är det ett uppenbart dilemma. Lika knepigt måste det vara för LO att stödja ett parti som först använder pengarna som jobbskatteavdraget kostar till annat, och sedan vill behålla avdraget ändå när det väl är genomfört - men utan att ha några pengar till det i sin budget.

Socialdemokraterna företräder ett väldigt oklart regeringsalternativ som vill allt från att höja skatter och göra det dyrare att anställa till att vi ska arbeta mindre. Om LO vill ha en regering som fortsätter värna om jobben så borde man rikta sin kritik år annat håll. Att slåss för att de egna medlemmarna ska få en sämre ekonomi känns som en ganska tveksam väg. Det handlar mer om partipolitik än medlemsnytta.




Tänkvärd analys av arbetslösheten

2014-01-16

Under gårdagens partiledardebatt gjorde statsministern en tänkvärd analys av hur arbetslösheten egentligen ser ut. I dag finns ungefär 400.000 arbetslösa i Sverige, öppet arbetslösa och i olika åtgärder.

* Av dessa är 160.000 utrikes födda, och av dem har hälften endast motsvarande förgymnasial utbildning.
* En femtedel av de arbetslösa, ca 80.000 personer, har någon form av funktionshinder, och många av dem stod tidigare utanför arbetsmarknaden och räknades inte alls i statistiken. Nu försöker vi i stället hjälpa dem till arbete i den omfattning de klarar av. Det gör att de nu syns i arbetslöshetsstatistiken.
* Av de arbetslösa är det totalt ca 120.000 som endast har motsvarande grundskoleutbildning
* Ungefär 60.000 av de arbetslösa är över 55 år, och en stor del av dem har varit arbetslösa i över tre år.

Statsministern fick vid tidigare tillfälle kritik för att ha påpekade att arbetslöshet inte är något stort problem för människor mitt i livet som är födda i Sverige. Men så är det - ganska få av dem är arbetslösa, och mister man jobbet får man ganska ofta ett nytt relativt snabbt. Samma sak gäller våra ungdomar - de flesta som slutför gymnasiet får jobb ganska snabbt. Huvuddelen av de arbetslösa idag, särskilt de långtidsarbetslösa, är ofta väldigt långt från arbetsmarknaden. Låg utbildning, dåliga kunskaper i svenska, hög ålder, funktionshinder eller ungdomar som hoppat av skolan i förtid.

Den som tror att det är snabbt och enkelt att få alla arbetslösa i arbete har dålig kunskap om verkligheten. Det krävs tid och engagemang och det finns inga enkla patentlösningar som det ibland låter i debatten. Åtgärder som Fas 3, som fått så mycket orättvis kritik, kan ofta vara precis vad som behövs för att steg för steg få en långtidsarbetslös närmare ett riktigt jobb.




Vilket regeringsalternativ är bäst på att skapa nya jobb?

2014-01-15

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har på senare tid tvingats medge att det faktiskt skapats rätt mycket jobb under Alliansens regeringstid. Då hävdar man i stället att det är en följd av att befolkningen har ökat. Men det finns ingen naturlag att det blir fler jobb bara för att befolkningen ökar. I många europeiska länder ökar befolkningen, samtidigt som jobben blir allt färre. Så här ser däremot utvecklingen ut i Sverige:



Jag tycker bilden illustrerar på ett tydligt sätt vilken regering som varit bäst på att skapa förutsättningar för fler jobb. Under den gamla S-regeringen växte befolkningen minst lika sabbt som under Alliansens första sex år. Dessutom var konjunkturen betydligt starkare under S-regeringens tid, medan Alliansen tvingats hantera två djupa globala kriser. Trots detta skapades det bara knappt hälften så många nya jobb per år under S-regeringens tid som det gjorde under Alliansens sex första år vid makten.




Sänkta arbetsgivareavgifter för unga har skapat fler jobb

2013-12-20

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, har utvärderat effekterna av de halverade arbetsgivareavgifterna för unga. Den första juli 2007 sänktes ju arbetsgivaravgifterna för arbetstagare mellan 19 och 25 år med en tredjedel, och 2009 gjordes ytterligare en sänkning så att arbetsgivareavgiften toalt sett halverades jämfört med 2006. Rapportförfattarna finner att sänkningarna ökat de ungas sysselsättning med omkring två procent på kort sikt. Det innebär att 6 000–10 000 jobb för unga tillkommit. Det är en betydande förbättring eftersom 6.000-10.000 unga utanför arbetsmarknaden är oerhört kostsamt för samhället. Risken finns ju också att en del av dessa unga annars skulle ha fastnat i utanförskap under lång tid.

Man behöver alltid se över reformer och regeringen har också gjort en nedjustering av åldersgränsen för nedsättningen från 25 till 23 år. IFAU:s utredning visar att effekten av nedsatta arbestsgivareavgifter är störst för dem under 22 år. Det pekar på att det var ett korrekt beslut att sänka åldersgränsen.

IFAU menar i sin utvärdering att kostnaden för varje nytt jobb i form av bortfallande skatteintäkter är stor. Mot detta kan man ställa att den långsiktiga effekten kan bli stor om man förhindrat att en del ungdomar fastnat i långvarigt framtida utanförskap. Det lönar sig på sikt att få ungdomar i arbete tidigt. IFAU visar inte heller hur många jobb för ungdomar som blivit kvar under lågkonjunkturen och finanskrisen tack vare de nedsatta arbetsgivarevagifterna.

IFAU:s slutsatser kan också ses som en viktig varning för Socialdemokraternas politik. Socialdemokraterna föreslår höjda skatter på att anställa unga människor, vilket riskerar att slå ut någonstans 6.000-10 000 unga människor från arbetsmarknaden. Höjer man arbetsgivaravgifterna så har det stora negativa effekter i termer av stigande arbetslöshet och ökat social utslagning, framförallt för de under 22 år.




Både sysselsättning och sysselsättningsgrad fortsätter öka

2013-12-12

I dag kom nya siffror från SCB över sysselsättning och sysselsättningsgrad. Vissa vill gärna försöka antyda att sysselsättning inte är detsamma som arbete, men det är precis vad det är, den som är sysselsatt i SCB:s statistik har arbetat under den aktuella perioden.

I november var över 4,73 miljoner svenskar i arbete, vilket ska jämföras med ca 4,45 miljoner vid valet 2006. Antalet sysselsatta har nu ökat med hela 280.000 personer sedan Alliansen tog över:



Sysselsättningsgraden är nu 66%, vilket är något högre än vid valet 2006:






Sverige har näst högst sysselsättningsgrad i hela EU

2013-12-09

I dag rapporterar SCB att Sverige år 2012 hade den näst högsta sysselsättningsgraden bland de 27 länder som var medlemmar i EU 2012. Bara Nederländerna har en högre sysselsättningsgrad, 67 procent jämfört med 66 i Sverige. Österrike, Danmark, Tyskland och Storbritannien hör också till de länder som har högst syssel­sätt­nings­grad i EU. Genomsnittet för hela EU för 2012 är 57,2 procent.

Syssel­sätt­nings­grad är ett mått på hur stor del av befolk­ningen i en viss ålder, i detta fall 15 till 74 år, som är syssel­satt (i arbete) enligt ILO:s definition.






Konjunkturinstitutet: Sänkt restaurangmoms skapade nya jobb

2013-12-02

I dag bekräftar Konjunkturinstitutet i en rapport till regeringen att antalet restaurangjobb ökat efter momssänkningen på restaurangtjänster. Uppskattningsvis har hittills motsvarande 4.000 nya jobb skapats enligt rapporten.



KI:s rapport bekräftar SCB:s siffror för några veckor sedan som visade samma sak. Det borde därmed vara ställt utom tvivel att den sänkta restaurangmomsen skapat många nya jobb, och att dessa jobb riskeras om man höjer momsen igen. Inte så konstigt kanske att Hotell- och Restaurangfacket (LO) kritiserar Socialdemokraterna för att de vill höja momsen igen.




Yrkesintroduktion - en ny väg till arbete för våra ungdomar

2013-11-27

I dag har jag detta debattinlägg i Borås Tidning tillsammans med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M):

Yrkesintroduktion en ny väg till arbete

Ungdomsarbetslösheten har under många år varit alltför hög. För de flesta är tiden i arbetslöshet kort, men många har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi vill därför använda styrkan i Sveriges ekonomi till att stärka förutsättningarna för att fler unga i Sjuhärad och resten av Sverige ska ha ett arbete att gå till.

Hösten 2011 tog alliansregeringen initiativ till trepartssamtal med arbetsmarknadens parter. Utgångspunkten har varit att hitta nya vägar som förbättrar möjligheterna till arbete för unga. För att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv och säkra en långsiktig kompetensförsörjning har parterna inom ett antal områden till exempel, industrin, handeln och vård och omsorgsverksamheter, tecknat så kallade yrkesintroduktionsavtal. Avtal som kombinerar utbildning, handledning och arbete med lön enligt kollektivavtal.

För att fler unga ska få möjligheten till en anställning inom yrkesintroduktionsavtal satsar vi nu på så kallade YA-jobb. Det handlar helt enkelt om att unga ska få komma in på en arbetsplats och lära sig jobbet på jobbet. Arbetsgivaren får en lönesubvention och ett handledarstöd. En ung anställd som i dag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivaren kommer med YA-jobb kosta cirka 8 000 – 9 000 kronor att anställa. YA-jobben är en ny företeelse på svensk arbetsmarknad och ett långsiktigt arbete. När systemet väl är etablerat, uppskattar vi att det kan omfatta uppemot 30 000 unga per år.

Mot detta står Socialdemokraterna. Stefan Löfven har retoriskt talat om att han hatar arbetslöshet. Men en budget byggd på retorik räcker inte långt, den måste fyllas med fullständiga, genomförbara och finansierade förslag för att sänka arbetslösheten. Socialdemokraterna tycks tro att det räcker att bara är att sätta ett datum eller ta ett beslut så är arbetslösheten borta. Jobb skapas framförallt av företag och det är företag som anställer. I ett läge när svensk arbetsmarknad möter en allt tuffare internationell konkurrens vill Socialdemokraterna höja skatterna med 25 miljarder på jobb och företag. Det är förslag som hotar jobben.

Sverige står inför ett viktigt vägval 2014. Höjda skatter, ökad belastning på företag och jobb eller växande företag och där jobb kommer fler till del.

Elisabeth Svantesson (M)
arbetsmarknadsminister

Jan Ericson (M)
riksdagsledamot utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet





Allt fler utrikes födda får arbete men andelen som jobbar ökar inte

2013-11-25

I dag uppmärksammar media att allt fler utrikes födda får arbete. Enligt statistik från SCB har 160.000 av 230.000 nya jobb som skapats sedan 2006 gått till utrikes födda. Mer än 100.000 av de nya jobben har gått till människor födda utanför Europa.

Detta är givetvis positiva siffror, det är viktigt att fler utrikes födda kommer i arbete. Men tyvärr är inte siffrorna riktigt så imponerande som det låter. Enligt Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannerfors beror siffrorna helt enkelt på att en så stor andel av de arbetslösa idag är utrikes födda - ungefär 40%. Och då blir det också helt naturligt att de också får en stor del av de lediga jobb som finns. Sysselsättningen är dock betydligt lägre bland utrikes födda än bland svenskfödda, och sysselsättningsgraden i denna grupp har inte ökat nämnvärt över åren. Samtidigt ligger sysselsättningsgraden på rekordhög nivå bland infödda svenskar, och arbetslösheten i denna grupp är mycket låg.

Det är givetvis mycket positivt att fler utrikes födda får jobb. Men det är inget jag tycker vi i Alliansen kan vara nöjda med. Den största utmaningen på svensk arbetsmarknad är utan tvekan att öka sysselsättningsgraden bland de utrikes födda, dvs att andelen utrikes födda som jobbar ökar. Och med de flyktinggrupper som kommit till Sverige de senaste åren där många saknar utbildning eller rent av är analfabeter är det en betydligt större utmaning än de flesta verkar inse.




Lägst långtidsarbetslöshet i Sverige

2013-11-25

Positiva siffror kring arbetslösheten är inte något man är bortskämd med i svenska media, vilket är något märkligt med tanke på att väldigt många siffror som rör arbetsmarknaden är starka och pekar i rätt riktning. Men idag finns till och med en nyhet på SVT:s TextTV om färska siffror från SCB över långtidsarbetslösheten.

Om man använder det internationella måttet och räknar dem som varit arbetslösa mer än ett år har Sverige den allra lägsta långtidsarbetslösheten i hela EU. Om man i stället räknar dem som varit arbetslösa mer än sex månader är Sverige är ett av de tre länder som har lägst andel långtidsarbetslösa jämfört med EU-snittet. Andelen av de arbetslösa som varit arbetslösa mer än sex månader var 37,1 procent vilket kan jämföras med genomsnittet för EU-28 som var 62,4 procent.

Sverige har också en betydligt lägre andel långtidsarbetslösa unga, 20 procent av de arbetslösa unga har varit arbetslösa mer än sex månader, jämfört med EU-snittet på 47 procent.




Hotell- och Restaurangfacket svänger om restaurangmomsen

2013-11-22

Jag läser i Dagens Indsustri att Hotell- och restaurangfacket (HRF) som tidigare obegripligt nog sa nej till regeringens sänkning av restaurangmomsen nu svänger och vill behålla den låga momssatsen. ”Oppositionen har sagt att man vill höja restaurangmomsen, men det tycker inte vi är någon bra idé”//”Jag hoppas att Socialdemokraterna djupt överväger om de inte ska ompröva beslutet”, , säger HRF:s ordförande Ella Niia till Dagens Industri.

”Vi sa länge nej till en sänkt restaurangmoms eftersom vi ansåg att den kostade för mycket pengar. Men sedan konstaterade vi att det inte ligger på oss att ta så långt ansvar för den ekonomiska politiken, utan att vi måste se till vad som gagnar branschen”//”Vi ser i statistiken att konkurserna i vår bransch har minskat. Och om det finns den här kopplingen som vi kan se mellan sänkt moms och minskat antal konkurser så tycker vi att det är ett starkt skäl att behålla momssänkningen” säger Ella Niia, som också menar att det goda skäl att anta att momssänkningen gjort att svarta jobb blivit vita.

Arbetsgivarorganisationen Visita har tidigare lovordat momssänkningen och välkomnar nu att även facket är inne på samma linje. ”Det är oerhört bra att vi nu får ett tydligt besked från HRF i den frågan, det skickar en väldigt viktig signal till företagen i branschen”, säger Visitas vd Eva Östling. Enligt Visita har cirka 10.000 nya jobb skapats i restaurangbranschen sedan momsen sänktes i januari förra året. I veckan presenterade ju SCB nya siffror som visar att restaurangbranschen fortsätter att växa betydligt starkare än arbetsmarknaden totalt, vilket jag berättade om på bloggen den 20/11.




SCB: Kraftig ökning av antalet anställda i restaurangbranschen

2013-11-20

SCB:s senaste sysselsättningsstatistik visar att det totala antalet anställda i Sverige ökade med 1,3 procent till 4 315 900 under tredje kvartalet 2013, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Lönesumman ökade totalt med 3,1 procent.

I privat sektor ökade antalet anställda med 1,6 procent och lönesumman med 2,3 procent. I offentlig sektor ökade antalet anställda med 0,8 procent och lönesumman med 4,9 procent.

Det är givetvis glädjande att sysselsättningen ökat både inom privat och offentlig sektor, och att lönerna ökat mer inom välfärdssektorerna än inom arbetsmarknaden i övrigt. Det är fortfarande alltför stora löneskillnader mellan välfärdsjobben och andsra jobb.

Mest uppseendeväckande i SCB:s rapport är kanske ändå den extremt starka utvecklingen för restaurangbranschen. Inom Hotell och restaurang ökade nämligen antalet anställda med 11,4 procent och lönesumman med 7,3 procent! Alltså många gånger mer än privat sektor eller arbetsmarknaden i övrigt.

Det är väl inte helt orimligt att tänka sig att sänkt restaurangmoms och lägre arbetsgivareavgifter för ungdomar har haft en stor betydelse för den starka utvecklingen. Alliansens reformer skapar jobb!




Starka arbetsmarknadssiffror

2013-11-14

I dag kom färska siffror över arbetslöshet och sysselsättning för oktober från SCB. Andelen av befolkningen i åldern 15-74 år (det internationella måttet) som deltar i arbetskraften har ökat till 71,9%, vilket är den högsta nivån på 12 år. "Det är väldigt, väldigt högt. Det är en av de högsta nivåerna i Europa, om inte den högsta" säger Nordea-ekonomen Andreas Wallström till TT.

Arbetslösheten har också fallit, till 7,3%. Bland ungdomar har arbetslösheten, räknat på det högre sättet där även heltidsstuderande som söker extrajobb ingår, minskat till 18,9%, en minskning med 3,1%-enheter sedan oktober i fjol. Hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande, vilket innebär att den verkliga ungdomsarbetslösheten i så fall ligger under 10%.




Min uppmärksammade debattartikel i Aftonbladet i går

2013-11-07

I skuggan av den lokala sjuhäradsdebatten om tiggeriet fick jag i går in en debattartikel i Aftonbladet på nästan en helsida i papperstidningen. I artikeln ifrågasätter jag LO:s omfattande politiska stöd till Socialdemokraterna. Jag påpekar bland annat att LO:s medlemmar skulle drabbas hårdare än kanske någon annan grupp av de rödgrönas politik. Klicka på bilden för att läsa artikeln!






Arbetsmiljödebatt

2013-11-05



I dag deltog jag i en interpellationsdebatt med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) om arbetsmiljö och arbetsplatsolyckor. Jag påpekade att Socialdemokraternas påståenden i debatten om att arbetsplatsolyckor och dödsfall på arbetsplatserna skulle ha ökat sedan Alliansen tillträdde helt enkelt är fel. Jag redovisade helt enkelt de siffror från Arbetsmiljöverket som vi fick oss föredragna i Socialförsäkringsutredningen för två veckor sedan. De visade att såväl arbetsplatsolyckor, arbetssjukdomar och dödsfall i arbetet har minskat sedan 2006. Läs mer i mitt blogginlägg om detta den 28/10. Jag inledde mitt första inlägg med att säga att jag tycker det är cyniskt av Socialdemokraterna att använda tragiska olycksfall (där inte ens olycksorsakerna är utredda) som ett slagträ i den politiska debatten.







Alliansens jobbpolitik har ökat resurserna till välfärden

2013-11-02

Den 2 oktober hade jag detta debattinlägg i Borås Tidning där jag beskrev hur sänkta skatter och en klok politik bidragit till att öka sysselsättningen och få ned utanförskapet. I går följde jag upp detta med ett nytt debattinlägg om hur den ökade sysselsättningen och det minskade utanförskapet också skapat ökade resurser till välfärden trots att skatterna sänkts. Alliansens politik stärker välfärden, till skillnad mot vad våra politiska motståndare påstår!

Alliansen har ökat resurserna till välfärden

Alliansens samlade politik har bidragit till att vi nu har högre sysselsättning i Sverige än 2006, och ett kraftigt minskat antal människor som tvingas leva på sociala ersättningar och bidrag. En viktig del i Alliansens politik är sänkta skatter på företagande och arbete. Det ökar antalet arbetade timmar och får också företagen att anställa fler.

Vissa hävdar att sänkta skatter har minskat resurserna till välfärden. Det är fel. Skatteintäkterna har tvärtom ökat till både stat, kommuner och landsting/region tack vare att så många fler arbetar. Skatteintäkterna har dessutom ökat mer än inflationen, vilket betyder att resurserna till välfärden i Sverige har ökat under Alliansens regeringstid.

När Alliansen tillträdde 2006 disponerade förskolan 33 miljarder kronor, och idag 49 miljarder. Resurserna till grundskolan har ökat från 76 till 86 miljarder. Gymnasiet från 36 miljarder till 43. Äldrevården fick 66 miljarder när alliansens tillträdde. Nu går 85 miljarder kronor till hemtjänst och äldreboenden. Resurserna till sjukvården har också ökat, från 8% av BNP 2006 till 9,5% av BNP idag.

Alliansen har också bromsat nedmonteringen av sjukvården. Under de åren 1999-2006 när Socialdemokraterna styrde Sverige minskade antalet vårdplatser med 20%. Hela 6.403 platser försvann! Under de sex åren med Alliansen, 2007-2012 har antalet vårdplatser i landet minskat med 786 stycken, eller 3%. Tyvärr står sjukvården i Västra Götaland ensamma för över 40% av denna totala minskning. Den s-v-mp-ledda sjukvården har skurit ned antalet vårdplatser mycket mer än resten av landet.

Det sprids många myter om välfärden. Det finns till exempel inget som visar att skolklasserna har ökat i storlek eller att lärartätheten minskat. Och vårdköerna har inte ökat utan i stället minskat kraftigt, inte minst till följd av Alliansens kömiljard. Det har inte heller skett stora personalminskningar inom välfärdssektorn. Totalt arbetar ungefär 20.000 fler inom välfärden idag än år 2006. Och en större andel av den vuxna befolkningen studerar idag än 2006 när Alliansen tillträdde. Inte färre som vissa påstår.

Internationella studier visar att svensk välfärd ligger i toppklass på de flesta områden. Senast på FN:s internationella äldredag den 1 oktober i år presenterades exempelvis en global ranking där Sverige ansågs vara det bästa landet i hela världen att åldras i. Samtidigt vet svenska folket att vi betalar bland de högsta skatterna i världen. Då förväntar man sig också att välfärden ska fungera i alla kommuner och alla landsting. Och det finns utan tvekan brister och stora olikheter i välfärdens kvalitet beroende på var i landet man bor. Huvuddelen av välfärden är styrd av kommuner och landsting och beroende av kloka lokala politiska prioriteringar.

Samtidigt är det kanske inte med automatik så att välfärden blir bättre bara för att man bara tillför en massa ytterligare pengar? Finland har till exempel bättre skolresultat än Sverige trots större klasser och mindre pengar till skolan. Och tidningen Dagens Samhälle visade nyligen att det inte finns någon koppling alls mellan kommunernas kostnader för äldreomsorg och hemtjänst och hur nöjda de äldre är med servicen. Allt handlar inte om mer pengar, utan mer om arbetssätt, bemötande, personalpolitik och organisation.

Det viktigaste är ändå att inse att välfärden inte står på egna ben oberoende av övrig politik. Trots sänkta skatter så ökar skatteintäkterna till både stat, kommuner och landsting tack vare att så många fler kommit i arbete och att sysselsättnings- graden i Sverige är högre nu än den var 2006. Välfärden har fått ökade resurser tack vare Alliansens politik. Nästa utmaning blir att alla dessa extra resurser ska märkas i alla människors vardag i alla kommuner. Där är vi tyvärr inte än.

Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)




Stor skillnad mellan våra tre största städer

2013-10-31

Vilka som styr våra stora städer har betydelse. Stockholm, Göteborg och Malmö har i grunden ganska lika förutsättningar. Det geografiska läget är dock troligen bättre för Malmö och Göteborg, med Malmös närhet till Köpenhamn och Göteborgs tillgång till norra Europas största hamn. Alla tre städerna har tillgång till bra högskolor och universitet, alla tre städerna har förorter med stora utmaningar, och alla tre städerna har stora grupper av nyanlända invandrare. Trots detta ser arbetslösheten helt olika ut. I Alliansstyrda Stockholm är arbetslösheten mindre än hälften så stor jämfört med i röda Malmö.

I Stockholm byggs det så det knakar. I Stockholm är skatten lägre och valfriheten större. I Göteborg har vi ett katastrofalt läge i skolan, äldreomsorgen går på knäna, skatten är hög och valfriheten låg. Korruption och svågerpolitik verkar genomsyra hela kommunapparaten och stora prestigeprojekt går före viktig kärnverksamhet. Både Malmö och Göteborg är värda bättre politisk ledning än idag.






Färre arbetsskador och färre dödsfall under Alliansens regeringstid

2013-10-28

De senaste veckorna har en osmaklig kampanj drivits av våra politiska motståndare där man ger Alliansen skulden för att "allt fler dödas och skadas på jobbet". Men är det verkligen en korrekt bild? På Socialförsäkringsutredningens senaste sammanträde fick vi en föredragning om hur det faktiskt ser ut i den officiella statistiken från Arbetsmiljöverket:









Denna bild visar att både arbetsskador och arbets- sjukdomar är lägre idag än 2006 när Alliansen tog över. Och minskningen blir ännu större om man tar hänsyn till att minst 250.000 fler arbetar idag än 2006.

Samtidigt syns en liten uppgång av anmälda arbetsskador de senaste åren. Om det är en tillfällig ökning eller om det finns andra förklaringar får man givetvis följa.










Denna bild visar utvecklingen av antalet arbetsplats- olyckor med dödlig utgång från 1955 fram till idag. Dödsolyckorna är lägre idag än 2006, och trenden är fortsatt fallande. Och även här gäller att minskningen är ännu större i relation till antalet arbetande svenskar.

Slutsatsen är helt enkelt att arbetsmiljön är säkrare idag än 2006, och att risken att skadas eller dödas på jobbet aldrig varit så liten som idag relaterat till antalet arbetande svenskar. Samtidigt är varje olycka och varje dödsfall en för mycket. För att komma ned till noll krävs att både arbetsgivare och arbetstagare tar gemensamt ansvar för arbetsmiljön. Vi måste alla arbeta tillsammans för att fortsätta minska olyckor och dödsfall på arbetet, men vi har samtidigt rätt att glädjas åt att utvecklingen i Sverige över tid varit mycket positiv. Allt färre dödas och skadas på jobbet, och den utvecklingen har fortsatt även under Alliansen.






Arbetsmarknadsfakta

2013-10-22

I dag hade Arbetsmarknadsutskottet besök av Arbetsförmedlingens tf Generaldirektör, Clas Olsson. Han var tydlig inför utskottet och sa att regeringens politik haft en gynnsam effekt på både arbetslöshet och sysselsättning. Stor skillnad från 90-talskrisen, då många jobb försvann och sysselsättningen minskade.

Hur har då utvecklingen på arbetsmarknaden sett ut det senaste decenniet? Här några bilder baserade på SCB:s officiella arbetskraftsundersökningar.

Först en bild av den totala utvecklingen av sysselsatta och sysselsättningsgrad. Man ser att sysselsättningsgraden är aningen högre idag än 2006, trots att vi gått igenom den djupaste ekonomiska krisen i Europa i modern tid (till skillnad mot 2006 när vi var mitt i en stark högkonjunktur). Utvecklingen var mycket stark fram till mitten av 2008, sedan slog krisen igenom brutalt mot den svenska arbetsmarknaden. Men redan 2011 hade sysselsättningen återhämtat sig helt och idag är också sysselsättningsgraden tillbaka på samma nivå som före krisen. Antalet sysselsatta har nu ökat med drygt 250.000 personer sedan valet 2006. Och kurvan är stigande.



Här samma figur, men endast för åldersgruppen 15-24 år. Här ser vi att sysselsättningsgraden ökat något sedan 2006, och att antalet sysselsatta ungdomar ökat kraftigt.




Denna figur visar hur alla de nya jobben fördelas mellan fast anställda och tillfälligt anställda, samt företagande. Den stora tillväxten av nya jobb har skett genom fasta anställningar. De tillfälliga anställningarna har inte ökat lika mycket. Det är inte en större andel av löntagarna som är tillfälligt anställda idag än 2006, vilket man ofta hör våra motståndare påstå i debatten. Snarare är det faktiskt tvärtom. Ungefär 3,5 miljoner är idag fast anställda, och ca 700.000 är tillfälligt anställda. Fasta anställningar är trots allt det absolut vanligaste, över 83% har en sådan anställning.




Nedanstående graf visar arbetslösheten i åldersgruppen 15-74 år (det EU-mått som används). Arbetslösheten är ungefär en procentenhet högre än 2006. Det beror givetvis främst på krisen, men också på att många arbetsföra som tidigare gömdes i annnan statistik numera räknas in i arbetskraften i stället. Sverige har dessutom fått ett stort antal nyanlända invandrare som ingår i arbetskraften.




Min enkla fråga till vår motståndare är om detta verkligen är ett dåligt facit av Alliansens politik? Mitt under den djupaste krisen i europeisk ekonomi på många decennier? Och inte minst jämfört med hur det ser ut i vår omvärld?




Litet moderat steg mot specialiserade arbetsförmedlingar

2013-10-18

För några veckor sedan lämnade jag in en riksdagsmotion om att på försök låta några alternativa skattefinansierade arbetsförmedlingar verka vid sidan av Arbetsförmedlingen, och sedan utvärdera resultatet för att se om det leder till fler jobb.

Bakgrunden är att i dag har Arbetsförmedlingen i praktiken monopol på skattefinansierade arbetsförmedlingstjänster. Samtidigt finns ett stort antal andra aktörer som är specialister på olika delar av arbetsmarknaden. Det kan vara fackliga organisationer, näringslivsorganisationer, ideella föreningar, bemanningsföretag eller utbildningsföretag. Nischade aktörer skulle kunna ge god service till personer med viss utbildningsbakgrund, viss yrkeskunskap, viss ålder eller etnisk bakgrund, eller specialisera sig på vissa branscher. Detta skulle kunna underlätta för företagen att rekrytera rätt personer.

Inför moderaternas arbetsstämma fanns ett förslag från Moderata Ungdomsförbundet i samma riktning, även om man ville gå längre än min motion. Stämman var dock inte redo för att tillåta alternativ till Arbetsförmedlingen, men det blev ändå några tillägg i protokollet som i vart fall gick lite i rätt riktning. Bland annat att vi är positiva till fler och specialiserade arbetsförmedlingar samt att vi vill ha en genomgripande översyn av hela Arbetsförmedlingen, och utveckla denna i samarbete med arbetsmarknadens parter och kommunerna. Vi får väl se om vi som vill se mångfald inom arbetsförmedlingsverksamheten efterhand kan påverka utvecklingen så att i vart fall någon av dessa specialiserade arbetsförmedlingar kan tillåtas att på prov få drivas av någon annan än staten, exempelvis arbetsgivare och fackliga organisationer gemensamt. Jag tror det skulle vara väldigt bra som en utveckling mot en effektivare matchning mellan arbetssökande och arbetsgivarnas behov.




Inför TV-debatten: Alliansens arbetslinje fungerar!

2013-09-19

10 fakta om svensk arbetsmarknad 2013

1. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i hela Europa

2. Sysselsättningsgraden är högre i alla åldergrupper idag än den var 2006 när Alliansen tog över. Även den totala sysselsättningsgraden är högre.

3. Sverige den lägsta andelen långtidsarbetslösa i hela EU.

4. Sverige har den näst lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i hela EU.

5. Sverige har gått från 14:e till 9:e plats på topplistan över lägst arbetslöshet i EU sedan 2006 (maj 2013).

6. Över 200.000 fler är i arbete idag än 2006.

7. I sommar slog Sverige rekord i antalet personer i arbete. 4,9 miljoner svenskar arbetade i juli, vilket är den högsta siffra som någonsin uppmätts i vårt land.

8. SCB:s färska analys av den svenska ungdomsarbetslösheten visar att 7,5% av alla svenska ungdomar varken arbetar eller studerar (jämfört med 13% i EU). När Alliansen tog över 2006 var det enligt Eurostat 9,3% av de svenska ungdomarna som varken studerade eller arbetade.

9. Utanförskapet minskar. En färsk rapport från SCB visar att andelen personer som tvingas leva på sociala ersättningar och bidrag (sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, förtidspension, arbetslöshetsersättningar, a-kassa och försörjningsstöd) nu är det lägsta sedan mätningarna startade 1990.

10. Drygt 230.000 färre personer är beroende av samhället för sin försörjning idag jämfört med 2006.

Alla dessa förbättringar har inträffat trots den djupaste ekonomiska krisen i Europa sedan 1920-talet.




Alliansen har gjort det Socialdemokraterna inte klarade

2013-09-13

I går kom färska siffror från SCB över sysselsättningen (alltså antalet personer i arbete) i Sverige. Det visar sig nu att sysselsättningsgraden är högre idag än när Alliansregeringen tillträdde 2006. Det visar sig också att Alliansen klarat av att uppfylla Socialdemokraternas gamla mål, nämligen att 80% av befolkningen i åldern 20-64 år ska vara i arbete. Detta mål klarade Socialdemokraterna aldrig av att uppfylla, men nu har Alliansen gjort det.

Att detta sker i en tid när hela Europa just går igenom den djupaste ekonomiska krisen i modern tid är givetvis extra imponerande.

"Det är säkerligen så att regeringens politik är en delförklaring, förmodligen en ganska viktig förklaring. Vi har i alla fall inte hittat några andra. Konjunkturen nu är ju inte starkare, snarare kanske tvärtom"//"Den internationella lågkonjunkturen har påverkat, annars hade vi haft en ännu högre sysselsättning" säger konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson i en kommentar till TT.




Regeringen satsar på yrkesintroduktionsavtal för fler unga i arbete

2013-08-28

I går hade jag nedanstående debattinlägg i Ulricehamns Tidning tillsammans med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och kommunstyrelsens orförande i Ulricehamn, Lars Holmin.

Yrkesintroduktionsavtal för fler unga i arbete

Sverige behöver en arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, sänker trösklar in till arbetsmarknaden och gör det lättare att anställa och driva företag. Det skriver arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, riksdagsledamoten Jan Ericson och kommunalrådet Lars Holmin, samtliga M, i dagens debattartikel.

Jobben är vår viktigaste fråga. Alliansen har genomfört ett antal reformer för att skapa bättre förutsättningar för jobb till unga. Men det räcker inte, steget från utbildning till arbete måste gå snabbare och vara enklare. Därför vill vi satsa på YA-jobb, en anställning som kombinerar arbete och utbildning.

Unga som söker jobb vill få möjlighet att visa vad de går för. Men de möts ofta av arbetsgivare som i första hand efterfrågar erfarenhet. Det blir lätt en negativ spiral - utan ett jobb ingen erfarenhet, utan erfarenhet inget jobb.

För att underlätta övergången från utbildning till arbete och för att säkra företagens kompetensbehov har arbetsmarknadens parter inom ett antal branscher tecknat yrkesintroduktionsavtal. Unga utan relevant yrkeserfarenhet får utbildning och handledning under en del av arbetstiden. Parternas initiativ är ett viktigt steg för att skapa bredare vägar till arbete för unga.

Vi vill bidra till att fler avtal tecknas och att fler unga anställs. Detta vill vi göra genom satsningar på YA-jobb, med en kraftig lönesubvention motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften för unga och ett handledarstöd på 2 500 kronor per månad under maximalt 12 månader. Den anställde får avtalsenlig lön för tiden i arbete och därutöver handled¬ning och utbildning. En anställning som i dag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivare skulle med förslaget på YA-jobb kosta under 9 000 kronor.

Mot bakgrund av de steg som parterna har tagit för att möjliggöra fler jobb för unga är vi dessutom beredda att slopa differentieringen av a-kasseavgiften. Det innebär att mer än 2,3 miljoner arbetstagare får sänkt avgift till a-kassan.

Skillnaden i politiken är tydlig. Alliansen vill genomföra satsningar för fler jobb till unga. Socialdemokraterna vill konsekvent gå i motsatt riktning. De vill fördubbla arbetsgivaravgiften för unga, fördubbla restaurangmomsen och försämra det populära RUT-avdraget. Den politik som Socialdemokraterna går fram med hotar över 70 000 jobb och udden är riktad mot de unga. Det är fel väg att gå.

Sverige behöver en arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, sänker trösklar in till arbetsmarknaden och gör det lättare att anställa och driva företag.

Hillevi Engström (M), Arbetsmarknadsminister
Jan Ericson (M), Riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet och utbildningsutskottet
Lars Holmin (M), Kommunstyrelsens ordförande, Ulricehamn




Metall går före med egen "kompetensbank"

2013-08-27

Jag har länge förespråkat konkurrens när det gäller arbetsförmedling. Dagens Arbetsförmedling är bra på att hantera vissa typer av arbetssökande, arbeten och branscher, men är ärligt talat ganska dåliga på andra.

I höstas motionerade jag i riksdagen om alternativa skattefinansierade arbetsförmedlingar. Min tanbke är att släppa fram nischade aktörer som arbetar mot olika grupper av arbetsgivare och arbetssökande. Jag ser framför mig specialiserade arbetsförmedlingar som drivs av exempelvis fackliga organisationer, ideella organisationer, näringslivsorganisationer, bemanningsföretag eller utbildningsföretag och som blir experter på sin del av arbetsmarknaden. Dessa nischade aktörer skulle kunna ge god service till personer med viss utbildningsbakgrund, viss yrkeskunskap, viss ålder eller etnisk bakgrund, eller specialisera sig på vissa branscher.

I dag kommer beskedet att IF Metall startat en egen webbaserad "kompetensbank" för sina medlemmar. Syftet är att arbetslösa lätt ska kunna hitta lediga jobb samtidigt som arbetsgivarna ska kunna söka bland metallarbetare med rätt kompetens. Komptensbanken har funnits på försök på sex orter i ett år. Nu byggs verksmheten ut till hela landet.

Jag tycker det är ett utmärkt initiativ som borde följas av flera. På sikt borde man fundera över om inte dessa fristående aktörer skuulle kunna få full status som arbetsförmedlare, och också få rätt till ersättning från staten för detta. Konkurrens är alltid bra, inte minst inom ett så omfattande och spretigt område som Arbetsförmedlingens verksamhet. En provverksamhet på några orter vore intressant, för att sedan kunna utvärdera resultaten.




Kan Arbetsförmedlingen någonsin bli populär?

2013-08-26

Arbetsförmedlingen är en komplex myndighet med en enormt viktig uppgift i samhället. När Alliansen tillträdde 2006 började vi arbetet med att förändra myndigheten i grunden. Alla Länsarbetsnämnderna avskaffades, Arbetsmarknadsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen likaså. En helt ny myndighet byggdes upp med namnet Arbetsförmedlingen. Fram till 2006 påstods Arbetsförmedlingen ha haft ett 50-tal olika mål, som ofta stred mot varandra. Det viktigaste verkade vara att säkra att människor fick försörjning genom att snurra runt arbetslösa i olika åtgärder som berättigade till nya perioder med a-kassa. På det sättet kunde man leva år ut och år in på a-kassa och fastnade i utanförskap. Samtidigt hade Arbetsförmedlingen ett uttryckligt politiskt uppdrag att se till så statistiken över arbetslösheten såg så bra ut som möjligt. Sverige räknade också arbetslöshet annorlunda än många andra länder vilket höll nere arbetslöshetssiffrorna. Samtidigt förtidspensionerades massor av människor varje år, vilket ytterligare snyggade till siffrorna. Arbetsförmedlarna klagade över att de inte fick jobba med det de var bäst på, att hjälpa människor till ett arbete. Någon tid till kontakter med arbetsgivare fanns inte heller. Förtroendet för Arbetsförmedlingen bland medborgarna var i botten även 2006, trots att det var högkonjunktur och ganska gott om jobb.

Efter några år bytte regeringen ut generaldirektören Bo Bylund mot Angeles Bermudez-Svankvist. Nuvarande generaldirektör fick ett förordnande på sex år, varav fem nu slutförts. Den nya generaldirektören sökte jobbet via öppen annonsering och var den första generaldirektör för Arbetsförmedlingen som inte var politiskt tillsatt. Hon fick bland annat ansvaret för helt nya uppdrag som tillfördes Arbetsförmedlingen. Först arbetet med den viktiga sjukförsäkringsreformen som så här långt måste sägas ha varit en stor framgång med tanke på hur snabbt långtidssjukskrivningarna minskat. Senare arbetet med den nya etableringsreformen där vi förde över ansvaret för nyanlända från kommunernas socialtjänst till Arbetsförmedlingen. Vi skickade en signal att invandrare inte ska försörjas med sociala ersättningar från kommunerna utan att vi förutsätter att de så snabbt som möjligt tar sig ut i arbete och egen försörjning. Etableringsreformen är ganska ny och än så länge svår att utvärdera.

Själv följde jag arbetsförmedlingens verksamhet på nära håll fram till valet 2006. Jag var med när Angeles Bermudez-Svankvist anställdes och träffade henne många gånger och lärde känna henne som en tuff och målmedveten generaldirektör med vassa nypor. När jag var ute och träffade arbetsförmedlare märkte jag inget missnöje alls, utan snarare en uppskattning av högste chefen. Efter valet 2010 har jag haft mer fokus på andra frågor eftersom mitt huvudarbetsområde är utbildningsfrågor, men jag har ju förstått att det börjat gnissla ordentligt inom Arbetsförmedlingen de senaste åren. Jag kan inte avgöra vems felet är. Kanske är det helt enkelt så att Arbetsförmedlingen har en gammal kultur från forna tider och att nya arbetssätt inte alltid tas emot med glädje av en del mellanchefer och anställda? Kanske är det helt enkelt närmast omöjligt att förändra myndigheten och att en generaldirektör som försöker med automatik blir impopulär? Som situationen var fanns det givetvis inget annat att göra än att skilja generaldirektören från sitt uppdrag. Men det var självklart inte diskussionerna om hennes mobilsamtal eller utlandsresor som var avgörande. Som generaldirektör måste man vara tillgänglig jämnt, och sköta sitt arbete och läsa sina mejl även när man är på utlandsuppdrag är en skyldighet. Jag hade varit mer bekymrad om hon stängt av sin telefon. Att ta med familjen på utlandsuppdrag är också helt okej så länge man själv betalar familjemedlemmarnas resor och boende.

När man tittar på förtroendet för Arbetsförmedlingen ser man att de arbetssökande och arbetsgivarna faktiskt blivit mer nöjda. Till och med majoriteten av deltagarna i "fas 3" är nöjda, vilket jag berättat om tidigare. En bra redogörelse för deltagarnas syn på fas 3 finns här. Samtidigt visar andra mätningar att den svenska befolkningens förtroende för Arbetsförmedlingen är i botten. Lite märkligt är det att de som har kontakt med arbetsförmedlingen och tar del av deras tjänster alltså är mer nöjda än de som inte gör det. Att vissa arbetslösa upplever alla former av krav och villkor som obehagliga och därmed är missnöjda med Arbetsförmedlingen får man nog leva med. Men i övrigt är det kanske helt enkelt så att missnöjet med Arbetsförmedlingen i första hand handlar om en frustration över lågkonjunkturen och arbetslösheten som sådan och att det spiller över på Arbetsförmedlingen som myndighet? Och att den negativa bilden sedan förstärks av alla negativa och överdrivet vinklade reportage i media om Arbetsförmedlingen, kryddat med oppositionens hårda och osakliga kritik mot arbetsmarknadspolitiken?

Frågan är väl om vare sig Arbetsförmedlingen eller dess generaldirektörer någonsin kan bli populära. Jag tror precis som finansministern i går att det finns en övertro på vad arbetsmarknadspolitiken kan åstadkomma, oavsett hur mycket vi satsar. I grunden är det företagen och den offentliga sektorn som anställer, och det är där jobben skapas. Arbetsförmedlingen kan inte trolla fram jobb, oavsett vem som är generaldirektör.




Mina ord i gårdagens riksdagsdebatt om ungdomsarbetslösheten

2013-08-23

Jag kunde inte låta bli att anmäla mig till gårdagens interpellationsdebatt om ungdomsarbetslösheten i riksdagen. Socialdemokraternas ofattbara svartmålning av arbetsmarknadsläget skadar ungdomars framtidstro, vilket jag påpekat i ett antal debattartiklar, exempelvis denna. Man hävdar också att Sverige har en sämre utveckling på arbetsmarknaden än andra länder och att vi inte längre är ett föredöme. Detta har jag bemött i ett antal tidningar den senaste tiden med detta debattinlägg.

Det blev en ganska hetsig debatt och de två socialdemokrater som deltog i debatten blev ganska upprörda när jag hävdade att de svartmålar situationen för att försöka få fler röster och att detta är en cyniskt spel med våra ungdomars framtidstro. Men jag står för vartenda ord! Vad jag sa i debatten framgår av riksdagens protokoll.

Frågan förtjänar att upprepas - om nu Socialdemokraterna anser att ungdomsarbetslösheten är ett så stort problem, hur tror man att den egna politiken ska hjälpa ungdomarna? Att tvinga alla att gå i gymnasiet och tvinga dem att läsa in högskolebehörighet trots att man vet att det koimmer att leda till fler avhopp? Att ungdomar som just gått ut gymnasiet mer eller mindre ska stoppas in i olika arbetsmarknadsåtgärder från första dagen som det var förr, i stället för att först få några månader på sig att söka jobb?Att höja arbetsgivareavgifterna så det blir mycket dyrare att anställa unga? Och dubbla momsen inom restaurangbranschen som vi vet är en av de största arbetsgivarna för unga? Faktum är ju att Socialdemokraternas politik slår direkt mot ungdomarna på alla plan. Det tänker vi berätta för väljarna, även om socialdemokraterna blir sura.




Aldrig har så många varit i arbete i Sverige som idag

2013-08-22

Häromdagen redovisade SCB sysselsättningssiffror för andra kvartalet avseende alla i åldrarna 15-74 år (som numera är de vedertagna åldergränserna för all arbetsmarknadsstatistik i EU).

I juni 2013 var 4.815.300 i åldern 15-74 år sysselsatta (alltså i arbete). I juni 2006 var det 4.543.800 i samma åldersspann. En ökning med 271.500 personer.

Andra kvartalet 2013 var i genomsnitt 4.716.300 personer sysselsatta. Andra kvartalet 2006 var det 4.425.900. En ökning med 290.400 personer.

Med andra ord - mellan 270.000 och 290.000 fler jobbar idag än 2006.

Om man tittar isolerat på juli månad har sysselsättningen ökat ytterligare, hela 4,9 miljoner människor hade jobb i juli – 66 000 fler än i juli förra året. Aldrig någonsin har sysselsättningen varit så hög! Och arbetslösheten har minskat jämfört med juli 2012, från 7,4% till 7,2%.

Med tanke på den djupa krisen i Europa är siffrorna och den positiva utvecklingen bättre än väntat. I många europeiska länder ökar arbetslösheten, månad för månad. I Sverige går utvecklingen åt andra hållet.




Sverige har blivit ett bra mycket bättre land att leva i

2013-08-20

Debattartikel i Ulricehamns Tidning idag:


Sverige har blivit ett bra mycket bättre land att leva i

Den politiska oppositionen hävdar att Alliansen politik är misslyckad både när det gäller arbetsmarknad och välfärd. Jag har väldigt svårt att hålla med.

Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i hela Europa enligt EU:s statistiskorgan Erostat, och sysselsättningsgraden är högre i alla åldergrupper idag än den var 2006 när Alliansen tog över makten. Enligt samma rapport har Sverige den lägsta andelen långtidsarbetslösa i hela Europa, och den näst lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i hela EU.

SCB:s färska djupanalys av den svenska ungdomsarbetslösheten som visar att 7,5% av alla svenska ungdomar varken arbetar eller studerar (jämfört med 13% i EU). När Alliansen tog över 2006 var det enligt Eurostat 9,3% av de svenska ungdomarna som varken studerade eller arbetade.

Sverige har gått från 14:e till 9:e plats på topplistan över lägst arbetslöshet i EU sedan Alliansen tog över från (S). Vi får beröm från omvärlden för vår utmärkta hantering av de globala ekonomiska kriserna och internationella facket berömmer oss för en bra dialog med arbetsmarknadens parter och säger att vi ett föredöme när det gäller kampen mot ungdomsarbetslösheten.

Utanförskapet minskar också. En färsk rapport från SCB visar att andelen personer som tvingas leva på sociala ersättningar och bidrag (sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning/förtidspension, arbetslöshetsersättningar, a-kassa och försörjningsstöd) nu är det lägsta sedan mätningarna inleddes 1990. Ungefär 230.000 färre personer är beroende av samhället för sin försörjning idag, jämfört med 2006.

När det gäller välfärden toppar Sverige det nya globala välståndsindexet Social progress index, SPI, framtaget vid Harvarduniversitetet i USA och som omfattar fler än femtio indikatorer. Och enligt Natixis Global Asset Manegement i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa kom Sverige i den senaste rankingen på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låter varje år Svenskt Kvalitetsindex undersöka hur nöjda svenska folket är med olika typer av offentlig service. År 2012 ökade kundnöjdheten på i stort sett samtliga områden. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansregeringen) har svenska folket blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten. Och enligt brittiska Legatum Institute var Sverige år 2012 världens tredje rikaste och bästa land att leva i om inte bara pengar utan också andra levnadsomständigheter räknas in. Sverige klättrade 2012 från femte till tredje plats.

Det kommer alltid att finnas många saker att förbättra i vårt land och det kommer alltid att finnas saker som inte fungerar som de borde. Men fakta talar för sig själva – Sverige är idag ett bra mycket bättre land att leva i än det var 2006.

Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)





Kraftfull missuppfattning om "skärpta krav" på arbetssökande

2013-08-17

De senaste dagarna har media rapporterat om att regeringen "skärper kraven" på de arbetssökande. Fast det är en ganska missvisande beskrivning.

Tidigare har mycket tid gått åt till att arbetsförmedlaren ställt frågor till den arbetssökande och dokumenterat dessa möten. När den arbetssökande själv rapporterar in digitalt kan handläggaren vara förberedd och man kan följa upp bättre. Såväl öppet arbetslösa som personer i olika åtgärdsprogram ska skriva denna typ av aktivitetsrapporter. Men det handlar inte i första hand om att arbetslösa ska söka så mycket fler jobb än tidigare, utan om bättre kvalitet i jobbsökandet, där man också får stöd från sin arbetsförmedlare att söka på rätt sätt. De nya reglerna kommer att innebära fler möten än i dag mellan handläggare och arbetssökanden, eftersom varje rapport ska följas upp.

Samtidigt räknar Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsfömedlingen, med att jobbsökandet också kommer att öka bland de arbetslösa. I en intervju i Dagens Nyheter säger han att det finns ett samband mellan uppföljning och den intensitet de sökande lägger ner på att hitta ett arbete, som har relativt starkt stöd i forskning.

I samband med att de nya aktivitetsrapporterna införs lindras sanktionerna för den som inte aktivt söker jobb. Tidigare har dessa sanktioner under många år (långt före Alliansen) varit väldigt hårda och det har gjort att Arbetsförmedlingen inte alltid rapporterat till a-kassorna. Tanken är nu att stegvis införa flera men mildare åtgärder. Den arbetslöse som missköter sig får först en varning, sedan avdrag på a-kassan. Avdraget blir större om misskötseln fortsätter — en slags sanktionstrappa.

Sammantaget innebär förändringarna ökat stöd till den arbetslöse och fler möten med arbetsförmedlarna, något som många efterfrågat. Dessutom förhoppningsvis bättre hjälp till den arbetslöse att söka jobb på rätt sätt. Sanktionerna för den som missköter sig blir samtidigt lindrigare än idag, men skärps stegvis för den som missköter sig upprepade gånger. Jag tycker det är riktigt bra och vettiga förändringar. Tråkigt att media svartmålar detta.




Allt färre är beroende av sociala ersättningar och bidrag

2013-08-16

Statistiska Centralbyrån har just publicerat sin senaste statistik över hur många som är beroende av sociala ersättningar och bidrag (med detta menar SCB sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspensiopn), arbetslöshetsersättningar och ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Figuren visar antalet personer (omräknat till helårspersoner) som är beroende av sådana ersättningar. Av figuren framgår att det var ungefär 1.030.000 år 2006. I dag är det 800.000 personer. Med andra ord - 230.000 färre personer är beroende av samhället för sin försörjning idag, jämfört med 2006. Och detta trots att Sverige har gått igenom den djupaste ekonomiska krisen sedan 1920-talet. Och beroendet av sociala ersättningar och bidrag är idag till och med lägre än det var strax före den globala finanskrisen som började hösten 2008.



Det framgår också av SCB:s material att andelen av befolkningen som är beroende av dessa ersättningar minskar ännu mera. Befolkningen växer ju hela tiden, men beroendet av ersättningar minskar samtidigt. Helårsekvivalenternas andel av befolkningen mellan 20 och 64 år var 14,8 procent år 1990. År 2012 var andelen helårsekvivalenter av befolkningen 14,4 procent, vilket är den lägsta andel som uppmätts.

När oppositionen påstår att Alliansen rustat ned välfärden, att vi fått fler fattiga eller att vi för en politik för de rika så klingar det väldigt falskt. Vår främsta prioritering har varit att minska utanförskapet, alltså antalet personer som har det allra sämst. Och det har vi uppenbarligen lyckats ganska bra med. Jag tycker siffrorna talar för sig själva.




Alternativen till fas 3 förskräcker

2013-08-13

I dag har jag och min riksdagskollega Jenny Petersson denna slutreplik i GT om alternativen till fas 3.

Alternativen till fas 3 är prövade och de förskräcker

”Fas 3 ska avskaffas och ersättas med ”riktiga jobb med avtalsenlig lön” lovar Eva Olofsson, riksdagsledamot (V) i en replik i GT. Maken till aningslös populism är svår att hitta.

De som finns i Fas 3 har i genomsnitt varit arbetslösa i åtta år, alltså ända sedan den gamla v-stödda s-regeringen under Göran Persson. Under alla dessa år har man oftast gått igenom hela Arbetsförmedlingens utbud av praktik, utbildningar, och möjlighet till lönebidragsanställningar och annat – men utan att få jobb. Vi skulle gärna vilja veta hur Eva Olofsson ska trolla för att dessa långtidsarbetslösa plötsligt ska få ett riktigt jobb.

Sanningen är ju att det bara finns två sätt att avskaffa fas 3. Antingen att garantera alla arbetslösa en statlig livstidsanställning av gammal öststatsmodell, eller att förtidspensionera bort alla enligt den gamla s-regeringens modell. Det sista ligger närmast till hands om man ska lära av historien. Sista mandatperioden med s-regering, fram till 2006, ökade förtidspensioneringarna snabbare än någon gång tidigare, trots stark konjunktur. Den som hade varit sjukskriven i ett år blev automatiskt förtidspensionerad. När Alliansen tog över 2006 var utanförskapet rekordstort och antalet förtidspensionerade uppe i en halv miljon. Bara mellan 2002 och 2006 förtidspensionerade s-regeringen 300.000 personer, vilket motsvarar 4.000 i månaden!

Från Alliansens sida tycker vi det är moraliskt fel att kassera bort dem som inte duger från svensk arbetsmarknad för att snygga till arbetslöshetsstatistiken. Vi föredrar att slussa tillbaka långtidsarbetslösa till arbetsmarknaden genom att erbjuda dem meningsfull verksamhet på en arbetsplats och betalar de arbetsgivare som ställer upp som handledare. På detta sätt hoppas vi att en del ska kunna komma tillbaka till arbetslivet igen och skapa sig en egen försörjning.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet verkar vilja kassera alla som inte platsar på dagens arbetsmarknad. Vi i Alliansen tänker tvärtom – vi vill ge alla en ny chans. Och vid behov ytterligare en. Alla kan med rätt hjälp bidra till vårt samhälle. Fas 3 är bra mycket mer framgångsrik än vad kritikerna säger och har redan gett många en väg tillbaka till arbetsmarknaden!

Jan Ericson, Riksdagsledamot (M)
Jenny Pettersson, Riksdagsledamot (M)





Svårare att få jobb utan körkort

2013-07-15

Sverige är ett av de dyraste länderna i Europa att ta körkort i, bara Norge och Danmark ligger högre, enligt en kommande rapport som tagits fram av Handels Utredningsinstitut på branschorganisationen Bil Swedens uppdrag. Kostnaden för ett körkort är i genomsnitt 15.000 kronor.

I dag är det bara 40 procent av 20- åringarna som tagit körkort - i slutet av 80-talet var det drygt 60 procent. Bil Sweden påpekar också att siffror visar att arbetslösheten är högre bland unga som saknar körkort. Bland dem mellan 18 och 24 år utan körkort är dubbelt så många arbetslösa jämfört med dem som har körkort.

Om detta att färre ungdomar tar körkort enbart beror på kostnaderna eller även på en attitydförändring bland ungdomar i storstäderna kan diskuteras, troligen är det en kombination. Men jag vet att kostnaderna har stor betydelse för många. Jag har upprepade gånger lyft frågan, senast den 21/4 2011 på bloggen där jag kommenterade behandlingen av mina senaste riksdagsmotioner i ämnet. Jag tänker för fortsätta argumentera för att det måste bli enklare och billigare att ta körkort. Nyttan av den kostsamma handledarutbildningen och de tillstånd man behöver för den att få övningsköra privat är en av de saker man borde se över. En annan är nyttan av de nya riskutbildningarna. Statens höga kostnad för uppkörningen är ytterligare något som borde granskas. Jag lär återkomma med nya riksdagsmotioner i ämnet i höst. För oss som bor på landsbygden är körkort en nödvändighet både för arbete och fritid och i ett läge där vi vill att fler ska komma i arbete får inte kostnaderna för körkort vara ett hinder för detta.




Vad har Socialdemokraterna att erbjuda de långtidsarbetslösa?

2013-07-10

Den frågan ställer jag i en slutreplik i Markbladet idag, med anledning av en replik från Ann-Christine Ahlberg (S) på mitt debattinlägg häromveckan där jag menade att "fas 3" är betydligt mer framgångsrikt än man kan tro av den politiska och mediala debatten. Hela slutrepliken följer nedan:

Vad har Socialdemokraterna att erbjuda de långtidsarbetslösa?

Ann-Christin Ahlberg (S) påstår att många ungdomar finns i fas 3 och att de därmed får en dålig start på livet. Påståendet är ganska märkligt med tanke på att deltagarna i fas 3 i genomsnitt varit arbetslösa i åtta år, 20 procent i mer än tio år. Fyra av tio är 55 år eller äldre. Det finns med andra ord inte särskilt många ungdomar i fas 3.

De som finns i Fas 3 har under sina år av arbetslöshet haft möjlighet att ta del av Arbetsförmedlingens utbud av praktik, utbildningar, lönebidragsanställningar och annat – men utan att få jobb. Om man som Alliansen tror att de flesta med rätt hjälp kan bidra till vårt samhälle måste det finnas något även för dem som redan utan resultat gått igenom hela arbetsförmedlingens utbud av åtgärder och stöd. Fas 3 är till för just dessa.

Det finns bara två sätt att avskaffa fas 3. Antingen att garantera alla långtidsarbetslösa en statlig livstidsanställning av gammal öststatsmodell, eller att förtidspensionera bort alla enligt den gamla s-regeringens modell. Det sista ligger närmast till hands om man ska lära av historien. Sista mandatperioden med s-regering, fram till 2006, ökade förtidspensioneringarna snabbare än någon gång tidigare, trots stark konjunktur. Den som hade varit sjukskriven i ett år blev automatiskt förtidspensionerad. När Alliansen tog över 2006 var utanförskapet rekordstort och antalet förtidspensionerade uppe i en halv miljon. Bara mellan 2002 och 2006 förtidspensionerade s-regeringen 300.000 personer, vilket motsvarar 4.000 i månaden!

Från Alliansens sida tycker vi det är moraliskt fel att sortera bort de långtidsarbetslösa för att snygga till arbetslöshetsstatistiken. Vi föredrar att försöka slussa tillbaka långtidsarbetslösa till arbetsmarknaden genom att erbjuda dem meningsfull verksamhet på en arbetsplats och betalar därför de arbetsgivare som ställer upp som handledare. På detta sätt hoppas vi att en del ska kunna komma tillbaka till arbetslivet igen och skapa sig en egen försörjning.

Fas 3 är bra mycket mer framgångsrik än vad kritikerna säger. Jag har själv haft kontakter med åtskilliga personer som är nöjda med sin fas 3-plats, men dessa hörs sällan i den politiska debatten. Deras berättelser styrker den bild som Arbetsförmedlingens egna utvärderingar ger. Vi ser nu också att fas 3 har gett många en väg tillbaka till arbetsmarknaden. Den som vill avskaffa fas 3 måste berätta vad man har att erbjuda i stället!

Jan Ericson
riksdagsledamot (M)





Alliansen satsar på Yrkesintroduktion för unga och billigare a-kassa

2013-07-04

För ett år sedan talade statsministern i Almedalen om planerna på en stor jobbpakt mellan arbetsgivareorganisationerna, facken och regeringen för att få till en överenskommelse om yrkesintriduktion där ungdomar utan arbetslivserfarenhet ska kunna få en kombinerad anställning och utbildning ute på olika företag för att få in en fot på arbetsmarknaden. Allt enligt den framgångsrika tyska modellen. Statsministern utlovade då också att om parterna kom överens skulle regeringen gå in med kraftfulla stimulanser för att underlätta överenskommelsen och skapa förutsättningar för många sådana yrkesintroduktionsavtalsplatser (ya-platser). Statsministern flaggade också för att det skulle kunna bli sänkt avgift till a-kassan om de fackliga organisationerna ställde upp på jobbpakten. Det var en särskilt viktig fråga för de fackliga organisationerna.

Förhandlingarna på central nivå misslyckades sedan LO och Svenskt Näringsliv inte kunde komma överens. Men därefter har i stället ett antal branschvisa avtal träffats. Bland annat inom handeln, inom industrin och inom kommun och landstingssektorerna. Även inom hotell och restaurangsektorn är en överenskommelse troligen på väg.

I gårdagens Almedalstal berättade statsministern att regeringen därmed anser att det är dags att infria de löften man tidigare givit om statliga stimulanser för att underlätta för bästa möjliga utfall av de branschvisa avtalen och uppmuntra fler parter att teckna avtal. En viktig förutsättning är också uppfylld, och det är att EU nu godkänt upplägget.

Yrkesintroduktion är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar (6-12 månader) för unga under 25 år som saknar arbetslivserfarenhet. En del av tiden används för utbildning och handledning (15-25% av arbetstiden). För den tid man arbetar (75-85% av tiden) utgår avtalsenlig lön. Varje branschavtal specificerar hur de olika anställningarna ska se ut, vilka utbildningsmoment de ska innehålla och hur länge de ska pågå. För att få bästa möjliga utfall av avtalen kommer staten att gå in med en lönesubvention för varje ya-anställd motsvarande dubbla arbetsgivareavgiften under maximalt 12 månader. Dessutom utbetalas ett handledarstöd på 2.500 kronor per månad till den som anställer. Den anställde får lön enligt kollektivavtal för den tid man arbetar och får samtidigt handledning och utbildning.

Utöver dessa stimulanser kommer avgifterna till a-kassan att sänkas kraftfullt. Förändringen innebär att 2,3 miljoner a-kassemedlemmar får sänkt a-kasseavgift med mellan 45 och 255 kronor per månad. För 600.000 medlemmar innebär sänkningen 150 kronor eller mer.

Sänkningen av a-kasseavgiften får beröm från bland annat LO:s ordförande Karl-Petter Torwaldsson. "Det kanske allra viktigaste för vår del är att den statliga avgiften för a-kassan försvinner från årsskiftet, det är 3,5 miljard kronor som man sänker a-kasseavgiften med. Det mesta av det går till LO-medlemmar. Som bäst får en som jobbar inom i hotell och restaurang och är med i a-kassan ett plus på 300 kronor varje månad, så jag kan väl ärligt talat säga att jag är ganska nöjd" säger Thorwaldsson till Aftonbladet

Svenskt Näringsliv ger regeringen beröm för stimulanserna till yrkesintroduktionsanställningarna. "Vi tycker det är riktigt bra och en av de mest konkreta stegen i rätt riktning när det gäller att förenkla introduktionen in för unga på arbetsmarknaden" säger vice vd:n Christer Ågren.

Sammantaget ett kraftfullt reformpaket med ett helt nytt sätt att tänka när det gäller åtgärder mot ungdomsarbetslös- heten. Den ungdom som anställs får i praktiken en yrkesutbildning med lön och för samhället blir det en bra och billig form av yrkesutbildning jämfört med andra utbildningar i utbildningssystemet. För företagen blir det ett utmärkt sätt att rekrytera ny personal och få stöd för att utbilda dem till de uppgifter de ska arbeta med. Nu har Alliansen återtagit ledartröjan i arbetsmarknadspolitiken och det känns bra.

Sänkt a-kasseavgift får samtidigt i många löntagares plånböcker samma effekt som ytterligare ett jobbskatteavdrag. Fast bäst vore förståss om det fanns utrymme även för utökat jobbskatteavdrag i höstens budget. Anders Borg har utlovat besked efter sommaren, allt beror på det ekonomiska utrymmet.




Oppositionens svartmålning förstör ungas framtidstro

2013-07-03

I dag utvecklar jag mitt blogginlägg från den 1376 i en lite längre debattartikel i Borås Tidning. Jag är upprörd över att oppositionen dels kraftigt överdriver ungdomsarbetslösheten och dels påstår att ungdomar inte kan få någon hjälp från Arbetsförmedlingen. Båda dessa påståenden är fel, och riskerar bara att i onödan ta ifrån ungdomarna deras framtidstro. I artikeln konstaterar jag att detta tydligen är priset oppositionen är beredda att betala för att försöka plocka politiska poäng eller försöka vinna ett val. Ett mycket cyniskt sätt att bedriva politik.

Mitt råd till alla ungdomar är tydligt. Tro på er själva och er framtid! Lyssna inte på politiker som försöker ta ifrån er både självkänsla och framtidstro!




Dags att nyansera bilden av den svenska arbetslösheten

2013-07-03

Europaportalen rapporterar idag att arbetslösheten fortsätter stiga i euroländerna, under maj steg den till rekordhöga 12,1 procent. För alla 28 medlemsländer är siffran 11 procent. Det visar färska siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat. I Sverige minskade dock arbetslösheten med 0,4% under maj, näst mest i EU. Europaportalen visar nedanstående lista över arbetslösheten i EU i maj. För fem länder saknas siffror, men de ligger alla högre än Sverige. Totalt sett ligger Sverige bra till i en europeisk jämförelse.

Nu är förståss 7,9% arbetslöshet inte något att jubla över. Men när man vet att många av de arbetslösa är utan jobb relativt kort tid (Sveriges långtidsarbetslöshet ligger bland de allra lägsta i EU, både bland ungdomar och vuxna), och att arbetslöshetssiffrorna blåses upp genom att man räknar ungdomar som studerar, samt att det ingår relativt många i statistiken som tidigare gömdes i sjukskrivningsstatistiken eller i förtidspensioneringar så blir bilden betydligt mer nyanserad. Sverige har idag den högsta sysselsättningsgraden i hela EU! Faktum är att vi kan vara ganska stolta över våra siffror, inte minst med tanke på den extremt djupa lågkonjunktur som Europa gått igenom under snart fem års tid. Och om Sverige haft samma modell med lärlingsanställningar i gymnasieskolan som Tyskland och Österrike hade siffrorna varit ännu bättre. Att hävda att det råder "massarbetslöshet" i Sverige känns ganska oseriöst.






S-regeringen storsatsade på AMS-åtgärder före valet 2006

2013-06-28

Tvingas vi tillbaka till 2006 års arbetsmarknadspolitik vid en eventuell "rödgrön" valseger? Ja risken finns. Den här artikeln från SVT i april 2006 beskriver hur Svensk ekonomi på den tiden gick på högvarv. Men trots att det skapades allt fler så kallade "riktiga jobb" på arbetsmarknaden i högkonjunkturen storsatsade s-regeringen och samarbetspartierna på statliga plusjobb. Från att det år 2003 handlade om 92.000 nya Ams-jobb var siffran för valåret 2006 hela 162.000. I artikeln varnade Konjunkturinstitutet för att det skulle kunna leda till ett hotande bakslag på arbetsmarknaden, och det mesta tydde på att det mest handlade om att s-regeringen ville snygga till arbetslöshetssiffrorna före valet 2006.

Risken att Socialdemokraterna tvingas göra på samma sätt för att uppfylla löftet om halverad arbetslöshet är överhängande. Den övriga politiken lär nämligen leda till högre arbetslöshet och då måste man givetvis ta till andra åtgärder för att statistiken ska se snygg ut. Plusjobb, förtidspensioneringar och statligt finansierade anställningar som inte efterfrågas av arbetsgivarna ligger väl närmast till hands. Och visst kan säkert statistiken snyggas till, precis som 2006. Men det blir oerhört dyrt för samhället. Spåren från 2006 förskräcker.




Klart som fan...

2013-06-28

Citat från februari i år från LO-förbundet Transports ordförande...talar för sig själv.






Ny rapport bekräftar vår debattartikel om FAS 3

2013-06-20

I dag har jag och min moderata riksdagskollega Jenny Petersson från Halland fått vår gemensamma debattartikel om
Fas 3 publicerad även i Markbladet. Och samma dag kommer mycket passande en rapport från IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering) som bekräftar det vi skriver i vår artikel. Fas 3 är bättre än sitt rykte!

IFAU har följt 250.000 långtidsarbetslösa mellan 2007 och 2012. Tre av tio fick jobb under tiden i Fas 3, varav en av tio fick ett jobb utan statligt stöd. Det kunde givetvis varit fler, men med tanke på målgruppen där många varit arbetslösa mycket länge, i genomsnitt åtta år, så är resultatet ändå hyfsat. Och bra mycket bättre än de gamla socialdemokratiska plusjobben där mindre än en procent av deltagarna kom ut i arbete.

IFAU-studien bekräftar också att 75% av deltagarna i Fas 3 är nöjda med sin plats, samma siffror som i Arbetsförmedlingens egen enkät. IFAU går så långt att man tycker deltagarna är "för nöjda", vilket kan medföra risk att man blir kvar i Fas 3 i stället för att söka nytt jobb.

IFAU-rapporten visar tyvärr också att inte alla får den hjälp de borde få från Arbetsförmedlingen i de tidigare faserna, 1 och 2. Det är något man givetvis måste följa upp. Ju bättre stöd, desto fler får rimligen chansen att få jobb innan de hamnar i Fas 3.




Alliansens politik motverkar ökande inkomstskillnader i Sverige

2013-06-16

I går hade jag denna debattartikel i Boråds Tidning där jag förklarar hur Alliansens politik motverkar ökade inkomstskillnader.

Jag konstaterar böland annat att 200.000 personer tagit sig ur utanförskapet sedan 2006, och att minskat utanförskap är det allra viktigaste som finns för att jämna ut inkomstskillnaderna i samhället. Tyvärr är det så att ett växande utanförskap under flera decennier stadigt ökat inkomstskillnaderna i samhället, men det minskade utanförskapet under Alliansens regeringstid har äntligen brutit den snabbt stigande trenden. Alliansens politik har därmed visat sig fungera för att hålla ihop samhället och bromsa utvecklingen med stadigt ökande inkomstskillnader. Det viktiga nu är utmaningen att fortsätta minska utanförskapet. De 200.000 som gått från utanförskap till arbete hittills under Alliansens regeringstid ett positivt trendbrott, men ändå bara är en början. Det finns ytterligare 800.000 personer i utanförskap och Alliansens viktigaste prioritering är att fortsätta minska denna grupp. Med en valseger för Alliansen 2014 finns det gott hopp om att detta ska lyckas.




Oppositionens överdrifter skadar ungdomarnas framtidstro

2013-06-13

Den politiska oppositionen envisas med att påstå att Sverige har en fruktansvärt hög ungdomsarbetslöshet, över 25% och värre än i de flesta andra länder. Senast i gårdagens partiledardebatt. Det har blivit ett slags "politisk mantra" som gällt under lång tid, men som nu ifrågasätts allt oftare av både forskare och seriösa media. Den senaste tiden har ett antal olika forskningsrapporter och analyser från media pekat mot helt andra siffror över den faktiska ungdomsarbetslösheten.

Jag redovisade en sådan rapport häromdagen, SCB:s omfattande djupanalys av ungdomsarbetslösheten, som visar att endast 7,5% av alla svenska ungdomar varken arbetar eller studerar (jämfört med 13% i EU). Förvisso alltför många det också, men det är definitivt inte samma sak som att var fjärde ungdom som vill jobba är arbetslös.

När man granskar statistiken för dem som går ut gymnasiet ser man att ungefär en tredjedel får jobb inom en månad efter examen, ytterligare en tredjedel får jobb inom tre månader efter examen. Sju av tio ungdomar får jobb inom fem månader. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar i Sverige är faktiskt näst lägst i hela EU, bara Finland har aningen lägre än Sverige!

Det går faktiskt bra för de flesta svenska ungdomar, de får jobb ganska snabbt efter examen, och de kan med fog ha en stark tro på framtiden.

Oppositionen påstår även att ungdomar inte får någon hjälp alls från Arbetsförmedlingen förrän de varit arbetslösa i tre månader. Men det är fel. Regeringen förtydligade reglerna förra året efter kritik från Riksrevisionen, och idag får alla ungdomar stöd och hjälp att söka jobb redan från första dagen, och ungdomar som står långt från arbetsmarknaden kan få praktik, utbildning eller andra åtgärder redan från första dagen efter beslut av Arbetsförmedlingen. Däremot vill vi självklart inte att alla ungdomar ska gå direkt från gymnasiet rakt in i arbetsmarknadsåtgärder så som det var förr, det vore fullständigt vansinningt. Om de direkt placeras i onödiga åtgärder riskerar de att fastna där. De flesta ungdomar ska inte in i åtgärder de första 3-4 månaderna, utan då ska de aktivt söka jobb med stöd från Arbetsförmedlingen.

Jag är ärligt talat ganska upprörd över att oppositionen dels kraftigt överdriver ungdomsarbetslösheten och dels påstår att ungdomar inte kan få någon hjälp från Arbetsförmedlingen. Båda delarna är fel, och påståendena riskerar bara att i onödan ta ifrån ungdomarna deras framtidstro. Det är tydligen priset oppositionen är beredda att betala för att försöka plocka politiska poäng. Ett cyniskt sätt att bedriva politisk debatt.




Fler nyanmälda jobb under Alliansregeringens tid

2013-06-12

Denna figur baseras på Arbetsförmedlingens egna siffror, och visar hur många nyanmälda jobb som kommit in till Arbetsförmedlingen perioden 2001-2012. Man ser tydligt hur antalet nya jobb under Alliansens tid ligger bra mycket högre än åren före, trots att det varit lågkonjunktur från hösten 2008 och framåt. Under åren 2005-2006 var det en stark högkonjunktur, men trots detta anmäldes inte lika många nya jobb som det gjort under lågkonjunkturen 2009-2012.

Under åren 2001-2006 anmäldes 2.693.116 jobb. Under de kommande sex åren anmäldes 3.753.034 jobb. Och då ska man samtidigt veta att Alliansen tagit bort skyldigheten att anmäla alla nya jobb till Arbetsförmedlingen, vilket gör skillnaderna ännu mer uppseendeväckande. Man kan på goda grunder anta att en lägre andel av de lediga jobben anmäls till Arbetsförmedlingen idag än före 2007.






Ljusare på svensk arbetsmarknad

2013-06-11

Arbetsförmedlingen kom idag med nya prognoser över arbetslösheten. Den svenska ekonomin förbättras och Arbetsförmedlingens prognos är nu något ljusare än tidigare. Antalet sysselsatta bedöms öka med 68 000 personer på två år, vilket är en kraftig upprevidering av sysselsättningen enligt Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors.

Enligt prognosen som bygger på intervjuer med 12 000 arbetsställen väntas de nya jobben framöver främst komma i tjänstesektorn, och då i storstäderna, edan industritunga områden kommer att ha en svag utveckling.

Trots ljusare utsikter kommer arbetslösheten att ligga kvar på höga nivåer, kring 8,5 procent, vilket hänger ihop med att allt fler vill in på arbetsmarknaden. Men Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist vill tona ner den höga arbetslöshetssiffran. Om man räknar bort alla ungdomar som studerar är den "faktiska arbetslösheten" 272 000 personer, eller 5,4 procent av arbetskraften. "Det är en viktig signal som säger att det ser bra ut på arbetsmarknaden. Sverige står sig starkt jämfört med många andra länder", säger hon.




Statsministern intervjuas om arbetslöshet och utanförskap

2013-06-11

I dag finns en mycket stor intervju i Expressen med statsminister Reinfeldt som jag verkligen rekommenderar alla att läsa. Jag länkar till den här. I intervjun ger statsministern bland annat sin syn på arbetslinjen, arbetslösheten och utanförskapet och beskriver på ett pedagogiskt sätt hur Alliansens politik medfört en mycket bra utveckling för Sverige.

Att den öppna arbetslösheten ökat beror helt på att personer med arbetsförmåga som tidigare gömdes i annan statistik synliggjorts. Om man tittar lite närmare på siffrorna kan man konstatera att om man hade fortsatt gömma människor i förtidspension och "eviga sjukskrivningar" på samma sätt som tiden före 2006 hade den öppna arbetslösheten faktiskt varit lägre idag än 2006 - trots finanskris och global lågkonjunktur.




SCB:s specialanalys av den svenska ungdomsarbetslösheten

2013-06-05

Statistiska Centralbyrån har djupstuderat varför siffrorna över den officiella ungdomsarbetslösheten är högre i Sverige jämfört med många andra länder i EU. Läs mer på SCB:s hemsida.

Lägst officiell arbetslöshet bland unga har Nederländerna, Tyskland och Österrike på runt 8 procent, jämfört med Sveriges 22,8 procent 2011. Sverige ligger därmed något över EU-snittet på 21,3%. Tolv av EU:s 27 länder har en högre arbetslöshet bland unga, 15 länder ligger lägre.

SCB ser flera förklaringar till de höga svenska siffrorna. Tyskland, Österrike, Danmark, Storbrittannien, Holland, Norge, Island och Finland har fler lärlingar och ett lärlingssystem med lön som inte Sverige har. Dessa länder har också den lägsta redovisade ungdomsarbetslösheten i EU. Detta beror på att alla unga med lön räknas som sysselsatta, även om de är lärlingar. I Sverige finns ingen regel om lön för lärlingar. Dessutom skiljer sig studiemedelssystemen åt. De länder, däribland Sverige, som har studiemedel bara delar av året, har en högre arbetslöshet under sommaren, eftersom många studerande då vill ha ett sommarjobb.

"Jämför man oss med till exempel Tyskland så har de dels den här effekten av att de inte söker sommarjobb i samma utsträckning som i Sverige, eftersom man har studiemedel hela året, men också att man har ett större arbetskraftsdeltagande genom studiedeltagandet, genom att man har fler lärlingar" säger Anna Broman är statistiker på SCB.

SCB:s rapport visar också några intressanta saker. Långtidsarbetslösheten bland unga är lägre i Sverige än i andra länder, och nu faktiskt näst lägst i EU enligt Eurostats siffror. Och när det gäller de unga som kallas NEETs, alltså unga som varken studerar eller arbetar, så är 7,5 procent av alla 15-24 åringar NEETs i Sverige. EU-genomsnittet ligger på 13 procent.

SCB har också frågat arbetslösa ungdomar hur man ser på sin egen situation. 41,5% av de arbetslösa ungdomarna såg sig i första hand som studerande, medan 57,5% såg sig som arbetssökande. Om man utgår från totalsiffran 23% arbetslösa så såg alltså 13% sig som arbetslösa och 10% som studerande.

Ytterligare en intressant iakttagelse är att ungdomsabretslösheten i Sverige är som högst bland 15-19-åringar. Där sticker Sverige ut med betydligt högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Fast de flesta 15-19-åringar studerar som bekant på heltid. I åldergruppen 20-24 år däremot ligger den svenska ungdomsarbetslösheten långt under EU-genomsnittet. Det är i denna åldergrupp som man oftast söker jobb för sin egen försörjning.

Slutsatsen enligt SCB är att det inte är något som är fel med själva statistiken, alla länder i EU räknar på i stort sett samma sätt. Men man mäter helt olika verkligheter, vilket gör att det är svårt att göra rättvisa jämförelser mellan länder.

Och jag upprepar det jag skrivit så många gånger tidigare - bilden av den katastrofala svenska ungdomsarbetslösheten stämmer inte med verkligheten.




Lite fakta kring svensk arbetsmarknad

2013-05-30

Jag får mängder av material som rör utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden när det gäller sysselsättning och arbetslöshet. Här några glädjande siffror från opartiska källor som förhoppningsvis kan nyansera debatten lite:

* Enligt "Arbetslöshetsrapporten" från Akademikernas a-kassa hade Sverige under 2012 den högsta sysselsättningsgraden i hela Europa (källa EU:s statistikorgan Eurostat).

* Enligt samma rapport har Sverige den lägsta andelen långtidsarbetslösa i hela Europa (källa SCB).

* Enligt samma rapport är de arbetslösa ungdomarna i genomsnitt arbetslösa 16 veckor, vilket är betydligt kortare tid än för andra åldergrupper.

* Sverige har tillsammans med Finland den lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i hela EU (Källa Eurostat).

* Enligt färsk statistik från SCB går sju av tio jobb som skapas till utrikes födda. "Bilden av att utlandsfödda inte får jobb stämmer inte alls" säger Farbod Rezani, ansvarig för mångfaldsfrågor hos Svensk Näringsliv.




Lättare att gå från försörjningsstöd till arbete

2013-05-29

Dagens socialtjänstlag gör att minsta arbetsinsats från en person med försörjningsstöd leder till att försörjningsstödet minskas lika mycket som den tillfälliga löneinkomsten. Det betyder att man inte tjänar något alls på att ta tillfälliga chanser till arbete, trots att det kan vara en väg in till permanent försörjning och bättre ekonomi. Detta leder till att många inte bryr sig om att försöka hitta tillfälliga jobb, man fastnar i utanförskap med dålig ekonomi och till hög kostnad för samhället, trots att man har arbetsförmåga och egentligen vill arbeta.

Regeringen har därför lagt fram ett förslag om att den med långvarigt försörjningsstöd (sex månader eller mer) ska få behålla 25% av sin inkomst av anställning innan försörjningsstödet reduceras. Detta ska gälla under två år. Tanken är att det äntligen ska löna sig att pröva att arbeta och försöka ta sig tillbaka till arbetsmarknaden igen för personer som långvarigt varit beroende av försörjningsstöd. Regeringens förslag antogs av riksdagen idag.




SACO-seminariet om LAS

2013-05-28



Dagens seminarium om LAS var mycket intressant. SACO:s linje att försöka föra en nyanserad diskussion kring turordningsreglerna känns mycket spännande. Alltför länge har både näringslivsorganisationer och fackliga organisationer bedrivit ett slags skyttegravskrig om LAS. Allt har varit helt svart eller helt vitt i debatten. Men så ser ju inte verkligheten ut. LAS är inte den stora katastrofen som hindrar företag från att anställa, men är inte heller den trygghet för de anställda som det ibland påstås. Ett regelverk som motverkar godtyckliga uppsägningar är viktigt i ett rättssamhälle, men man måste samtidigt medge att dagens regler är skrivna för stora industriföretag och inte alls för dagens framväxande små tjänsteföretag. För de stora företagen och för de allra minsta är inte LAS ett problem, men för en del mellanstora företag som inte är medlemmar i en arbetsgivareorganisation eller har en kunnig facklig motpart att diskutera med kan turordningsreglerna vara ett stort bekymmer.

I debatten framförde jag den moderata linjen att det inte är aktuellt med stora omvälvande förändringar av LAS lagstiftningsvägen. Det är vare sig politisk eller juridiskt möjligt att lagstiftningsvägen utforma regler som passar alla företag och branscher och som håller politiskt över tid. Dörfär föredrar vi att arbetsmarknadens parter tar initiativ till branschvisa lösningar. Samtidigt är vi villiga att stimulera sådana lösningar genom olika former av statliga insatser, exempelvis förändringar i a-kassan eller arbetsgivareavgifterna eller kanske på något annat sätt. Och om parterna hittar framkomliga vägar och vill att dessa ska bidra till förändrad lagstiftning är vi beredda att lyssna.

Seminariet var välbesökt (bilderna nedan) och det var intressant att ta del av SACO:s stora rapport om hur LAS fungerar i praktiken. Hela den del av seminariet där jag medverkar går att lyssna på här. På bilden ovan Mia Odabas som var moderator, och sedan panelen: SACO:s ordförande Görran Arrius, undertecknad, Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer samt Caroline Söder, VD Trygghetsstiftelsen.






I eftermiddag medverkar jag vid ett SACO-seminarium om LAS

2013-05-28






"Fas 3" är bättre än sitt rykte

2013-05-27

Förra veckan hade jag ju en kortare debattartikel i Expressen där jag förklarade varför Fas 3, eller Suysselsättningsfasen som den numera kallas, faktiskt är en ganska framgångsrik åtgärd. I vart fall om man tar hänsyn till målgruppen och hur det sett ut tidigare i historien för åtgärder för dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Enkäter bland deltagarna visar också att de flesta faktiskt är rätt så nöjda och att fler var nöjda förra året jämfört med året innan. Det tyder på att åtgärden utvecklas efterhand på ett positivt sätt.

I går hade jag ett mer utvecklat inlägg om saken i Borås Tidning tillsammans med min riksdagskollega Jenny Petersson från Halland som är aktiv i arbetsmarknadsutskottet. Hela artikeln går att läsa här.




Sverige har lägst andel långtidsarbetslösa i hela EU

2013-05-23

Nyhetssidan Europaportalen berättar idag om att Sverige har den lägsta andelen långtidsarbetslösa av alla länder i EU, mindre än hälften av EU-genomsnittet.

Det är EU:s statistikbyrå Eurostat som har sammanställt arbetslöshetstalen för samtliga 270 regioner i EU. Närmare 45 procent av alla arbetslösa var under 2012 långtidsarbetslösa – utan jobb i minst ett år. Motsvarande siffra för de åtta svenska regionerna var knappt 19 procent, den lägsta i EU. Samtliga åtta svenska regioner ingår i de 14 regioner i EU med lägst andel långtidsarbetslösa. Av dessa toppar Mellersta Norrland, Stockholm och Västsverige.

"Sverige har under lång tid haft lägre långtidsarbetslöshet än de flesta andra länder, den har gått upp lite under krisen. Men generellt sett kommer de flesta långtidsarbetslösa tillbaka i arbete och det är väldigt bra. Det som är positivt är att det också gäller på ungdomssidan där tillhör vi de sex sju länder som har lägst långtidsarbetslöshet", säger finansminister Anders Borg (M) till Europaportalen.




Debattinlägg om inkomstskillnader på SVT Debatt

2013-05-21

Förra veckan diskuterade jag ju inkomstskillnaderna i Sverige i Radions Studio Ett. I dag har jag detta debattinlägg på samma tema på SVT:s debattsida. Den som vill kan kommentera inlägget där via denna länk.









Debattinlägg i Expressen idag: Fas 3 bättre än sitt rykte

2013-05-19

I dag har jag detta debattinlägg i Expressen, både i papperstidningen och i nätupplagan. Artikeln bygger på det jag skrev på bloggen nyligen om hur fas 3 (eller sysselsättningsfasen som den numera heter) faktiskt gett riktigt goda resultat och hjälpt många långtidsarbetslösa tillbaka till arbete. I artikeln påminner jag om att de som finns i "fas 3" är personer som ofta står mycket långt från arbetsmarknaden. I genomsnitt har de varit arbetslösa i åtta år, och 20 procent har varit arbetslösa mer än 10 år. Fyra av tio är 55 år eller äldre och lika många har något arbetshandikapp. Många av deltagarna i fas 3 har troligen helt gett upp hoppet att återkomma till arbetsmarknaden. Sett i det ljuset är det glädjande att fas 3 har hjälpt så många tillbaka. Detta till skillnad mot många tidigare åtgärder som exempelvis s-regeringens plusjobb som i princip inte hjälpte någon alls tillbaka till arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitiken måste alltid ifrågasättas och utvecklas, och åtgärder som fungerar dåligt måste prestigelöst kunna ersättas med nya. Fas 3 (sysselsättningsfasen) kan säkert utvecklas, men det är definitivt en åtgärd som är bättre än sitt rykte!






Missvisande uppgifter om ökande inkomstklyftor

2013-05-15

Dagens nyhet i Svenska Dagbladet om ökande inkomstklyftor är enligt min mening ganska missvisande om man verkligen vill beskriva verkligheten.

För det första jämförs endast inkomstskillnader i samhället. Men i många länder där inkomstskillnaderna är mindre får man också betala mer för olika välfärdstjänster som exempelvis skola och sjukvård. Om man även omfattar offentligt finansierade välfärdstjänster (vård, skola och omsorg) i mätningen hade Sverige vid den senaste mätningen den lägsta inkomstspridningen av alla länder i hela OECD-området.

För det andra påstår SvD att Sverige är det land där den "relativa fattigdomen" ökat mest de senaste decennierna. Att tala om "relativ fattigdom" leder ganska fel om man verkligen vill analysera verkligheten. Med relativ fattigdom menar OECD nämligen den andel av befolkningen som har en disponibel inkomst som är lägre än 50 procent av landets medianinkomst. Detta mått innebär att personer som tidigare inte räknats som fattiga och som därefter fått en betydande inkomstförbättring ändå kan ramla under "fattigdomsstrecket" bara för att andra fått ännu större inkomstökningar. Absolut fattigdom, eller materiell fattigdom, är ett mer seriöst mått på verklig fattigdom eftersom det måttet relateras till förmågan att köpa vissa viktiga och nödvändiga bestämda varor eller tjänster i respektive land. Enligt detta mått har Sverige enligt EU:s senaste statistik, tillsammans med Luxemburg, den lägsta fattigdomen i EU.

Av artikeln framgår nämligen också att de allra flesta i Sverige faktiskt har fått det bättre, fast vissa har fått större förbättringar än andra. Hade det verkligen varit bättre om alla fått det sämre samtidigt som skillnaderna mellan olika grupper minskat?



En reflektion är också att inkomstskillnaderna enligt denna figur i SvD ökade mest under den tidigare s-regeringen, varefter ökningstakten i inkomstskillnader minskade efter att Alliansen tillträdde. Jobbskatteavdraget är givetvis en förklaring, eftersom den minskade skatten procentuellt mer för dem med låga inkomster jämfölrt med dem med de högsta inkomsterna. En annan förklaring är givetvis att över 200.00 personer lämnat utanförskapet och kommit i arbete.

Jag har hittills bara läst nyheten i SvD men ska fördjupa mig i hela OECD-rapporten när den presenteras under dagen. Jag lär återkomma på bloggen med fler kommentarer.




Stefan Löfvén och (S) sviker ungdomarna

2013-05-01

Socialdemokraternas huvudbudskap i dagens förstamajtal var att man vill "utrota ungdomsarbetslösheten". Jag sympatiserar starkt med denna tanke, men tar lika starkt avstånd från s-politiken som snarare leder till motsatt utveckling.

1. Fördubblade arbetsgivareavgifter för den som anställer unga kommer givetvis inte att skapa några nya jobb för unga utan i stället göra fler unga arbetslösa.

2. Restaurangbranschen är kanske den bransch som har störst andel unga anställda. Fördubblad moms kommer inte bara att försämra möjligheten att anställa fler, utan riskerar också att leda till uppsägningar.

3. Avskaffat "Rut-avdrag" slår hårt mot en bransch med många unga anställda. Risken finns att de positiva utvecklingen av fler jobb inom hushållsnära tjänster bryts och att många av de jobb som skapats de senaste åren försvinner igen. Detta kommer att öka ungdomsarbetslösheten.

4. Tvingande regler om att alla elever måste läsa in högskolebehörighet på gymnasieskolan kommer att leda till fler avhopp från gymnasieskolan igen, i stället för att fler studerar på yrkesprogram som leder till ett jobb. Och vi vet att många av de långtidsarbetslösa ungdomarna är just sådana som hoppat av gymnasiet i förtid.

5. Förslag om arbetsmarknadsinsatser tidigt för ungdomar riskerar att leda till att dessa fastnar i olika åtgärder i stället för att ta sig ut på arbetsmarknaden och få sitt första riktiga jobb. Viktigare att lägga kraften på de långtidsarbetslösa ungdomarna så som Alliansen gör.

6. "Ge ungdomarna framtidstron tillbaka" utropade Stefan Löfvén i sitt förstamajtal i Malmö idag. Hur ska man kunna ge ungdomar framtidstro när man samtidigt överdriver ungdomsarbetslösheten? Socialdemokraterna talar om att "var fjärde ungdom är arbetslös" trots att man vet att det inte alls ser ut så i verkligheten utan bara i statistiken. Hur ska ungdomarna få framtidstro när politikerna sprider budskapet att det inte finns några jobb och att vi har rekordhög ungdomsarbetslöshet? Det är ju Stefan Löfvén som slår sönder ungdomarnas framtidstro! Jag tycker det är sorgligt när man medvetet offrar ungdomarnas framtidstro och självkänsla bara för att försöka vinna politiska poäng.




Låg långtidsarbetslöshet bland svenska ungdomar

2013-05-01

Jag tycker det är viktigt att diskutera ungdomsarbetslösheten, eftersom jag anser att en överdriven bild av denna gör att många ungdomar tappar sugen i onödan och inte ens bryr sig om att söka jobb. Vi måste ge en korrekt bild av situationen. Det är inte så att uppemot 25% av våra ungdomar går och drar utan sysselsättning, mer än hälften av de "arbetslösa" ungdomarna studerar, och de "arbetslösa" 15-16-åringarna går i grundskolan och bor hemma hos sina föräldrar. Den verkliga ungdomsarbetslösheten ligger någonstans mellan 7 och 13% beroende på hur man räknar.

En viktigare sak är att den svenska långtidsarbetslösheten bland ungdomar (över ett års arbetslöshet) är lägre än i nästan alla andra länder. Finland, Sverige och Danmark utmärker sig jämfört med alla andra länder i Europa, genom att ytterst få ungdomar är långtidsarbetslösa. Siffrorna kommer från EU:s statistikbyrå Eurostat.



Svenska ungdomar har dessutom betydligt kortare arbetslöshetstider än äldre, en tredjedel är arbetslösa kortare tid än en månad och bara en fjärdedel längre än sex månader. Om man räknar ungdomsarbetslösheten så högt som SCB gör (25%) motsvarar det 182.000 ungdomar. Av figuren ovan ser man att ca 7,5% av de arbetslösa svenska ungdomarna är långtidsarbetslösa (alltså över ett år). Det motsvarar i så fall knappt 14.000 personer. Alliansen tycker det ar viktigare att rikta insatser mot just dessa långtidsarbetslösa ungdomar i stället för att sätta in arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar redan från första dagen. Risken är annars stor att ungdomarna i så fall fastnar i åtgärder i stället för att få sitt första riktiga jobb på arbetsmarknaden. Detta har prövats tidigare i Sverige med förskräckande resultat.




Ogentomtänkt s-politik för långtidsarbetslösa väcker många frågor

2013-04-29

Socialdemokraterna gör stor sak av att de vill "avskaffa" Fas 3, eller sysselsättningsfasen som den egentligen heter. Alltså den åtgärd i form av sysselsättning och aktivitet som gäller för dem som varit arbetslösa väldigt länge. I stället säger (S) att man vill att dessa personer "ska göra nytta inom äldreomsorgen" och få "avtalsenliga löner". Det låter ju väldigt bra, men när man skrapar på ytan så inser man snabbt att det mest är vackra ord.

För det första - tyvärr är alltför många personer i Fas 3 är inte i sådant skick att de kan ta ett arbete inom äldreomsorgen. Vi pratar bland annat om en hel del personer med psykiska eller sociala problem och olika former av missbruk. Vill vi verkligen ha alla dessa personer inom äldreomsorgen för att ta hand om våra gamla? För övrigt finns det redan idag möjlighet för den som önskar och är lämplig att inom ramen för Fas 3 vara sysselsatt just inom inom äldreomsorgen.

För det andra - denna omfattande form av "aktivitet" skulle kräva handledare på varje arbetsplats. Hur ska dagens personal inom äldreomsorgen, som ofta redan har mer än fullt upp, ha tid att dessutom ta hand om och instruera en eller flera långtidsarbetslösa på sin arbetsplats?

För det tredje - (s) talar om "avtalsenlig lön". Betyder det att långtidsarbetslösa helt utan utbildning och erfarenhet ska ha samma lön som erfaren personal inom äldreomsorgen? I så fall är det ett rent hån mot all duktig personal inom äldreomsorgen.

För det fjärde - hur länge ska den långtidsarbetslöse omfattas av denna form av aktivitet inom äldreomsorgen? Är det permanent eller tillfälligt? Om det är permanent blir det mycket dyrt, en form av medborgarlön som garanteras alla arbetslösa under obegränsad tid, kanske fram till pension? Vilken drivkraft har man då att söka ett riktigt jobb? Om det är tillfälligt - vad händer när åtgärden upphör? Ska socialdemokraterna införa Fas 4 då? Eller vart ska den långtidsarbetslösa ta vägen och hur ska denne försörja sig?

Frågorna är många och innan vi får svar på dessa är Socialdemokraternas utspel mest att beteckna som politisk populism och tomma ord.




"Fas 3" fungerar faktiskt riktigt bra

2013-04-16

Den senaste återrapporteringen från Arbetsförmedlingen rörande "FAS 3", eller sysselsättningsfasen som den egentligen heter, visar riktigt goda resultat och nöjda deltagare.

Under 2012 vad det totalt 49.443 personer som var inskrivna i Sysselsättningsfasen, varav 15.813 lämnade åtgärden under året. Den sista december fanns 33.630 personer inskrivna. Under 2012 var det 9.256 personer som gick från sysselsättningsfasen till någon form av arbete. Det utgör 18,7% av samtliga personer i åtgärden, vilket är en kraftig förbättring jämfört med året före. Dessutom var det 365 deltagare som gick vidare till en utbildning, vilket motsvarar 0,7%. Totalt gick alltså 19,4% vidare till arbete eller utbildning. Det ska jämföras med att mindre än 1% (en procent) som gick vidare till arbete eller utbildning från de gamla Socialdemokratiska plusjobben. FAS 3/Sysselsättningsfasen är alltså 19 gånger bättre!

Andelen deltagare som är nöjda med sin plats i sysselsättningsfasen har också ökat kraftigt. Enligt den omfattande deltagarenkät som gjorts var 75% nöjda, vilket är en ökning från 63% året före. Om man även räknar in de som är delvis nöjda så ökar siffran till 87% jämfört med 75% föregående år. Endast 13% är missnöjda med sin plats, jämfört med 24 % året före. 82% av deltagarna tycker att arbetsuppgifterna är meningsfulla och 74% anser att kontakten med handledaren på arbetsplatsen fungerar mycket eller ganska bra. Av deltagarna säger 28% att platsen har ökat deras chanser att få ett jobb. 54% tror inte att det gjort någon skillnad medan 18% tror att chanserna minskat.

Att deltagarna är så nöjda är ju inte direkt den bild man får när man hör den politiska debatten om "fas 3" eller läser om den i media. Men allra mest glädjande är naturligtvis att nära 19% av deltagarna faktiskt kommer i arbete. Det är ett mycket bra resultat med tanke på att deltagarna i sysselsättningsfasen står mycket långt från arbetsmarknaden och har varit arbetslösa mycket länge. Det är ofta personer som är mycket svåra att få tillbaka till arbetsmarknaden.




Kan vi lita på arbetslöshetssiffrorna?

2013-04-14

Jag har vid upprepade tillfällen påpekat att de siffror om ungdomsarbetslösheten som kastas omkring i den politiska debatten är kraftigt överdrivna, och menar att det finns risk för att överdrifter tar ifrån våra ungdomar deras framtidstro och självkänsla. Jag menar också att man inte kan jämföra dagens officiella arbetslöshetssiffror med de som gällde 2006, eftersom man inte räknar på samma sätt.

I går kunde vi läsa en intressant TT-intervju med Anders Forslund, professor på det opartiska Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Han menar att den verkliga arbetslösheten bland ungdomar inte alls är 25% som det oftast påstås i debatten utan snarare 7%. "Det är inte var fjärde ungdom som driver omkring sysslolös, snarare sju av hundra" säger Forslund till TT. Orsaken till de felaktiga siffrorna i debatten är det jag själv påpekat många gånger, nämligen att massvis av gymnasister och studenter söker extrajobb och därmed räknas som "arbetslösa" i statistiken. "Något som i grunden är positivt får i stället politiker att varna för förlorade generationer av ungdomar" enligt Forslund.

Så här ser siffrorna ut bakom statistiken:
* 153.000 unga mellan 15-24 år är registrerade som arbetslösa. I relation till antalet unga i den åldern som finns i arbetskraften, 648.000, blir det 24 procent.
* Av de 153.000 arbetslösa är dock 68.000 heltidsstuderande som söker jobb. Före 2007 räknades inte dessa som arbetslösa. Om man räknar resterande 85.000 i förhållande till antalet unga i arbetskraften (648.000) blir ungdomsarbetslösheten 13%.
* Om man i stället räknar antalet verkligt arbetslösa unga (85.000) i förhållande till det totala antalet unga i samma ålder, 1.235.000, blir ungdomsarbetslösheten totalt knappt sju procent. Så stor andel av den unga generationen är "helt sysslolös".

Med andra ord - beroende på politisk agenda kan man använda måtten 24%, 13% eller 7% ungdomsarbetslöshet. Det viktiga är att veta vad det egentligen är man pratar om, men siffran 24% är helt enkelt inte en seriös beskrivning av verkligheten. Samtidigt ligger ungdomsarbetslösheten högre än bland befolkningen i sin helhet, oavsett hur man räknar, och det gör att regeringens fokus på att hjälpa unga in på arbetsmarknaden är en viktig prioritering.

Sätten att mäta ungdomsarbetslösheten skiljer sig också åt mellan många länder. Det kan förklara varför Sverige har en ungdomsarbetslöshet på hela 32 procent av arbetskraften bland studenter medan motsvarande siffra är knappt fem procent i Tyskland och Österrike. I verkligheten är skillnaderna inte alls så stora. Svenska ungdomar är dessutom arbetslösa betydligt kortare tid än sina europeiska vänner. Långtidsarbetslösheten bland svenska ungdomar ligger bland de lägsta i Europa.

Om man rensar bort de överdrivna siffrorna över ungdomsarbetslösheten faller också den totala svenska arbetslösheten, från över 8% till 5,7%. Och då ligger plötsligt Sverige väldigt bra till vid en internationell jämförelse. "Det visar att även arbetslöshetstalet för hela befolkningen bör betraktas med försiktighet", säger Anders Forslund.

Forslund kritiserar också Socialdemokraternas utspel nyligen om att målet bör vara att Sverige har den lägsta arbetslösheten i EU. Åtta procent ska därmed ner strax under fem procent. Ingen lämplig jämförelse, tycker Anders Forslund. Det kommer inte vara samma sak som man mäter.

Läs hela TT-intervjun här!




A-kassereglerna för förtroendevalda behöver förändras

2013-04-11

I går fanns en artikel i TCO-tidningen där bland annat jag själv kommenterar Socialförsäkringsutredningens arbete med en översyn av regelverket för a-kassa till förtroendevalda.

Saken gäller den som blir arbetslös och som tidigare vid sidan av sitt arbete haft politiska eller fackliga uppdrag där man fått ledigt från arbetet under tiden. När rätten till a-kassa beräknas enligt dagens regler så blir ersättningen vid arbetslöshet betydligt lägre än om man inte hade haft fackliga eller politiska uppdrag. Detta problem har varit känt i decennier, men ingen regering - vare sig Socialdemokratiska eller Alliansregeringar - har funnit någon väg matt lösa problemet. Själv har jag fört fram vissa tankar kring en rimlig lösning på problemet, där jag tycker att a-kassan ska baseras på den underliggande heltidslönen man hade haft om man inte haft några uppdrag, och att sedan a-kassan reduceras för den tid man som arbetslös eventuellt fortsätter att lägga på förtroendeuppdrag. Det vore den mest rättvisa lösningen för alla fackligt aktiva och alla deltidspolitiker ute i våra kommuner. Jag hoppas förståss att mitt förslag ska vinna gehör, eller att vi kan enas om något annat konstruktuvt förslag, och att vår utredning kommer att presentera ett förslag relativt snart.




Arbetsförmedlare och jobbcoacher ska erbjuda stöd med kvalitet

2013-04-08

Under den gamla s-regeringen fick Arbetsförmedlingen ofta kritik för att man inte erbjöd kvalitet i stödet till de arbetslösa. Många upplevde att åtgärder innefattande en massa meningslösa saker som bara tog tid och inte ledde fram till ett nytt jobb. När jag blev invlad i riksdagen 2006 och fick plats i arbetsmarknadsutskottet var detta en av de saker vi arbetade med att förändra. Vi gjorde om hela Arbetsförmedlingens organisation, vi släppte in extrena aktörer och vi tog bort en del meningslösa åtgärder.

Liknande kritik kommer av och till när det gäller nuvarande åtgärder och program för arbetslösa, där arbetssökande bland annat upplever att vissa jobbcoacher erbjuder dålig hjälp och meningslösa åtgärder. Ett debattinlägg i Aftonbladet är ett exempel på att kritiken mot dagens åtgärder är i stort sett densamma som den som förekom före 2006, om än kanske i mindre omfattning.

Syftet med de kompletterande aktörerna (jobbcoacher mfl) är att förbättra matchningen och servicen till arbetssökande genom att tillföra nya kunskaper och nätverk. Det finns idag ett brett stöd för kompletterande aktörer i Sveriges riksdag. I de nöjdhetsmätningar man gör bland arbetssökande ser man också att de flesta faktiskt är nöjda med sina jobbcoacher, och jobbcoacherna lyckas totalt sett lika bra med att hjälpa arbetssökande till arbete som Arbetsförmedlingen själva. För vissa grupper av arbetssökande lyckas jobbcoacherna till och med lite bättre.

Det finns många seriösa aktörer som gör ett bra jobb och de ska vara kvar. Det är de oseriösa aktörerna som inte levererar kvalitet och innehåll för de arbetssökande som vi måste komma åt. Det är alltid kvalitet och effektivitet som ska stå i fokus, både när det gäller både när det gäller Arbetsförmedlingens och Jobbcoachernas insatser. Skattebetalarnas pengar ska alltid användas så effektivt som möjligt och SVT:s granskningar visar att så inte alltid varit fallet. Arbetsförmedlingen måste genomföra bättre upphandlingar, och det är bra att Arbetsförmedlingen skärpt kontrollerna av jobbcoacherna och också sagt upp avtalen med några av dem där man inte uppfyllt det som avtalats eller haft bristande kvalitet i verksamheten. Om man som arbetssökande upplever brister är det viktigt att man vänder sig till Arbetsförmedlingen och framför sina synpunkter. De måste få kunskap om eventuella missförhållanden för att kunna rätta till bristerna.

Den diskussion som gäller kostnader och vinster för de anlitade företagen leder lätt fel. Kostnaderna för kompletterande aktörer är inte högre än om Arbetsförmedlingen gör jobbet själva, och resultatet blir som sagt minst lika bra med kompletterande aktörer, ibland till och med bättre. Samtidigt kan man ju fundera över om upphandlingarna gjorts korrekt om företag kan göra vinster på 20-30%? Kan man ta ut så höga vinster måste man fråga sig om Arbetsförmedlingen ställt rätt krav på den kompletterande aktören och om modellen och nivån på ersättningarna är rätt? Detta måste Arbetsförmedlingen följa upp.

I grunden är det väl annars inte ett problem att jobbcoacherna går med vinst, lika lite som att andra välfärdsföretag eller friskolor gör det. Däremot är det ett problem om företag som går med vinst inte betalar skatt för denna vinst i Sverige utan för ut den till olika skatteparadis. Det är därför regeringen skräper skattelagstiftningen för alla företag som verkar i Sverige. De senaste åren har Sverige dessutom fått igenom ett stort antal skatteavtal och insynsavtal med olika tidigare skatteparadis, och Alliansregeringen har varit betydligt duktigare på detta än tidigare s-regering. Steg för steg minskar vi utrymmet för osund skatteplanering och ser till att allt mer beskattas i Sverige. Lägre svenska bolagsskatter underlättar detta, eftersom skillnaderna mot att skatta utomlands krymper.




Varför tar inte de arbetslösa unga de jobb som finns?

2013-04-07

Aftonbladet överraskar igen, denna gång med en mycket seriös granskande artikel om ungdomsarbetslösheten i Blekinge. I Blekinge är ungdomsarbetslöheten officiellt över 25% (vilket lär innebära ungefär hälften som är arbetslösa "på riktigt" och inte bara söker extrajobb). Nästan 5,2% har varit arbetslösa i ett år, 1,2% har gått utan sysselsättning i två år. Hälften av alla unga i Blekinge med försörjningsstöd saknar arbete.

Samtidigt saknar Karlskrona kommun enligt artikeln 20 vikarier i barnomsorgen/förskolan och 100 vikarier i äldreomsorgen. Hemtjänstföretaget Gertrud Care i Karlskrona säger sig ha svårt att hitta personal till hemtjänsten. Vissa ungdomar tackar nej för att de inte vill arbeta för 105 kronor per timme (ca 18.500 kronor per månad i fast lön). Callcentret Call4u i Ronneby expanderar snabbt och skulle kunna anställa 100 personer till. Man erbjuder fasta jobb med en fast ingångslön på 18.000 kronor per månad, och därutöver provision för de som ägnar sig åt försäljning. Trots detta har man svårt att få ungdomar att söka de lediga jobben. Lite konstigt med tanke på att en officiella ungdomsarbetslösheten i Ronneby är hela 33%.

I Västsverige ser jag själv på nära håll hur situationen påminner om den i Blekinge. Det finns en hel del jobb för unga, exempelvis vikariat inom förskola och äldreomsorg i kommunerna. Ofta vikariat och tillfälliga anställningar förvisso, men så har vi säkert alla börjat vårt liv på arbetsmarknaden. Själv fick jag mitt första fasta jobb vid 25 års ålder. Fram tills dess försörjde jag mig på olika extrajobb, vikariat och tillfälliga anställningar, ofta flera jobb samtidigt. Under fyra år kombinerat med studier. Jag berättar mer om det här. Det viktiga är att skaffa sig arbetslivsarfarenhet, förutom givetvis att ha en egen inkomst.

Socialdemokraternas kongressbeslut att alltför tidigt sätta in arbetslösa ungdomar i arbetsmarknadsåtgärder skulle vara förödande för många unga. Många skulle fastna där i stället för att komma ut på arbetsmarknaden. Det viktigaste för en ung människa som gått ut gymnasiet är inte att hamna i en arbetsmarknadsåtgärd eller gå en arbetsmarknadsutbildning, utan att vara aktiv och söka jobb. De flesta som gått ut gymnasiet med godkända betyg och som verkligen vill ha ett jobb får enligt statistiken oftast detta inom tre månader.




Hård kritik mot Socialdemokraternas politik för unga

2013-04-05

Kritiken i media växer mot effekterna av Socialdemokraternas samlade politik när det gäller ungdomsarbetslösheten.

I Expressen idag finns en mycket läsvärd ledare som inleds med orden "När Socialdemokraterna spelar politisk teater får ungdomarna betala priset". Bland annat skriver man ungefär detsamma som Lena Mellin i Aftonbladet (föregående blogginlägg):

"Forskningen visar relativt entydigt att jobbsökande faktiskt är det effektivaste sättet för ungdomar att hitta ett jobb. Som grupp betraktat har de nämligen inte speciellt svårt att finna arbete. De har färska utbildningar och är beredda att flytta dit jobben finns. I regel är de därför arbetslösa under kortare perioder än andra grupper på arbetsmarknaden.

Det betyder inte att ungdomsarbetslöshet inte är ett bekymmer. Men de stora problemen är koncentrerade till mindre grupper: ungdomar som inte gått gymnasiet samt utrikes födda, speciellt de nyanlända. De stora resurserna borde naturligtvis riktas specifikt mot dem. Övriga bör inledningsvis i stället förmås - eller få hjälp - att söka arbete. Men det föreslår alltså inte Socialdemokraterna. De vill i stället att alla arbetslösa ungdomar efter en kort tid ska sättas utbildning eller praktik, vilket enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering minskar chansen till ett snabbt jobb."

"Sammanfattningsvis: till en kostnad av sju miljarder kronor per år föreslår Socialdemokratiska arbetarepartiet en politik som kommer att göra det svårare för ungdomar att hitta just arbete."

Borås Tidnings ledarredaktion riktar in sin kritik främst mot de djupt orättvisa förslaget att erbjuda arbetslösa ungdomar rätten att läsa klart gymnasieskolan samtidigt som man, till skillnad mot sina klasskamrater, får ekonomisk försörjning från samhället:

"SSU tvingade fram en halvering av åtgärdskarensen vid ungas arbetslöshet. Det ska räcka med 90 dagars inskrivning på arbetsförmedlingen för att staten ska lägga livet till rätta med jobb, praktik eller utbildning. En gång stred Socialdemokraterna för att den som var ”begåvad men fattig” skulle få en chans. Den tiden känns väldigt avlägsen idag.

Det är bra att alla får en andra chans, och är viktigt att inga dörrar stängs inför framtiden för den som har viljan att komma igen. Men precis som med förslaget om utbildningskontrakt utmanar s-förslaget nyttan av eget ansvarstagande och ambitioner. Den som pluggar hårt och väljer en högre utbildning som bekostas med lån och extrajobb på fritiden, vet nu att det kunde ha räckt med att spela tv-spel i 90 dagar för få allt gratis."




De flesta arbetslösa ungdomar får jobb inom tre månader

2013-04-05

Det är välgörande att ungdomsarbetslösheten nu debatteras grundligt. I dag har Aftonbladet en stor artikel om ungdomsarbetslösheten där man konstaterar att 157.000 unga saknar jobb. Fast man skriver faktiskt också ärligt att av dessa är det 82.000 som är studerande som söker extrajobb. Lena Mellin skriver i en fördjupande artikel att ungdomsarbetslösheten överdrivs kraftigt i debatten:

"På pappret är 26,4 procent av alla under 25 utan jobb. Det är en missvisande siffra eftersom där ingår en förfärlig massa heltidsstuderande som söker helg- och kvällsjobb. De letar jobb för att slippa ta ännu högre studielån.
Enligt fackförbundet ­Unionen, som klistrat upp affischer i S-kongressens lokaler här i Göteborg, ligger den verkliga siffran på ungefär sju procent. Arbetsförmedlingens statistiker brukar lägga sig lite högre, men fortfarande under tio procent.
Men sifferexercisen är ganska ointressant. De flesta unga arbetslösa får jobb redan inom tre månader och tar sig vidare genom ­livet utan problem."

Därefter går Lena Mellin in på det besvärligaste problemet, nämligen de långtidsarbetslösa unga, de 4.398 personer under 25 år som varit arbetslösa mer än två år. Av de 157.000 arbetslösa ungdomarna (där alltså de flesta får jobb inom tre månader) utgör denna grupp givetvis en försvinnande liten del. Men samtidigt är det en grupp som det är mycket svårt att få i arbete. Lena Mellin konstaterar att dessa ofta är lågutbildade från utsatta regioner som inte vill flytta dit jobben finns, men också ungdomar födda utomlands och andra grupper med "svaga nätverk". Hon räknar också upp ett antal åtgärder regeringen gjort för att få dessa grupper i arbete, men konstaterar att gruppen långtidsarbetslösa ungdomar ändå har växt. Hon konstaterar också att ingen heller vet om Socialdemokraternas nya utspel skulle ha någon effekt för dessa grupper.

Jag kan bara instämma. Detta är en mycket svår grupp att hjälpa, jag vet, för jag har träffat ett antal av dem. Det är ofta ungdomar som helt tappat motivationen och tron på samhället och som har större problem än många nog kan föreställa sig. En del har drogproblem, andra svåra psykiska problem, andra har skolkat sig igenom grundskolan eller hoppat av gymnasiet, alternativt fastnat på det individuella programmet utan att komma vidare. Många har en trasslig uppväxt, och har tidigt börjat missköta skolan, och skolan tog på den tiden i sin tur inte tag i problemen i tid. Den som tror att det räcker med att bara erbjuda praktikplatser för dessa ungdomar har inte tillräcklig kunskap. Många av dem klarar inte ens att gå upp på morgonen eller att sköta sin egen vardag. Att erbjuda dem gymnasieutbildning mot ersättning som Socialdemokraterna vill är inte heller någon framkomlig väg. Många av ungdomarna har inte ens betyg från grundskolan och kan inte börja en vanlig gymnasieutbildning. Dessutom saknar de all motivation att studera. Att hjälpa dessa ungdomar till arbete är en större och besvärligare utmaning än de flesta inser.

Det positiva budskapet när det gäller ungdomsarbetslösheten är att de allra flesta ungdomar får jobb inom tre månader. Detta nämns alltför sällan i debatten. För denna stora grupp ungdomar är inte ungdomsarbetslösheten något stort samhällsproblem.




SCB krossar myten om den höga svenska ungdomsarbetslösheten

2013-04-04

Idag presenterar SCB en intressant rapport om ungdomsarbetslösheten i Sverige jämfört med några andra länder.

SCB skriver bland annat att 2007 valde Sverige att gå över till redovisa antalet och andelen arbetslösa enligt International Labour Organizations (ILO) konvention för arbets­marknads­statistiken och i enlighet med Eurostats regelverk. Den nya definitionen i AKU innebar bland annat att hel­tids­studer­ande som söker jobb kom att räknas in i gruppen arbetslösa. Konsekvensen blev att den svenska ungdoms­arbetslösheten framstod som mycket högre än tidigare, och dessutom högre än i flera andra länder.

SCB konstaterar bland annat att den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige främst beror på mycket hög arbetslöshet i åldrarna 15-19 år, där hela 35% är "arbetslösa". Men i dessa åldrar går ju normalt 99% av eleverna i grundskola eller gymnasium och har egentligen sin försörjning hemifrån. De flesta "arbetslösa"i dessa åldrar är ungdomar som söker extrajobb och 35% av dem som gör det får inget sådant. Därav den mycket höga "arbetslösheten" i denna åldergrupp. I åldersgruppen 25-29 år är däremot arbetslösheten ungefär 8%, alltså till och med aningen lägre än för arbetsmarknaden som helhet.

SCB krossar också definitivt myten om 25% ungdomsarbetslöshet. "Dessutom finns en vanlig missuppfattning om hur arbets­lös­hets­måttet ska tolkas; att en ungdoms­arbetslöshet på cirka 25 procent innebär att var fjärde ungdom är arbetslös. Det stämmer inte. Den korrekta tolkningen är istället att en fjärde­del av arbetskraften (där ingår sysselsatta och arbetslösa) är arbetslös. 2011 tillhörde drygt hälften av ungdomarna i Sverige arbetskraften, resten var till exempel studerande som inte efter­frågade arbete. Om vi räknar de arbetslösa ungdomarnas andel av hela den unga befolkningen i Sverige var den cirka 12 procent år 2011, alltså var drygt var tionde ungdom arbetslös.", Skriver alltså SCB.

SCB konstaterar också att skillnader i ungdomsarbetslöshet jämfört med Tyskland och Österrike kan förklaras av att lärlingar i dessa länder som får lön klassificeras som sysselsatta. Det påverkar arbetslöshetstalet på två sätt; dels genom att lärlingar inte kan klassificeras som arbetslösa även om de söker jobb, dels genom att fler sysselsatta gör att det relativa arbetslöshetstalet sjunker. I Tyskland och Österrike är nästan en fjärdedel av alla studerande i åldersgruppen 15-24 år lärlingar. En annan sak som påverkar är hur många månader om året som studiemedel utbetalas. I Danmark får studenter studiemedel på sommaren vilket minskar incitamenten att söka jobb, och då registreras inte heller studenterna som arbetssökande.

Jag kan bara konstatera att SCB definitivt krossat myten om den höga svenska ungdomsarbetslösheten. Jag har tidigare sagt att den verkliga ungdomsarbetslösheten i Sverige ligger runt 10% och det bekräftas nu även av SCB. Medias och den politiska oppositionens beskrivning att 25% av alla svenska ungdomar är arbetslösa saknar helt relevans. Det är helt enkelt inte korrekt.




Gillade verkligen Transports avd 46 detta?

2013-03-21

Efter debatten hos Transportarbetareförbundets Civila Flygpersonalens Fackförening skrev jag en hälsning till dem på deras Facebooksida med ett ganska rakt politiskt budskap. Vet inte riktigt hur jag ska tolka att de gillade det jag skrev...






Debatt hos Transportarbetareförbundet

2013-03-20

I dag har jag debatterat arbetsmarknadsfrågor och transportfrågor i en debatt på årsmötet för Transportarbetareförbundets avd 46, Civilia Flygpersonalens Fackförening. Mina meddebattörer var två, Partik Björk (S) och Lars Ohly (V). Lite politisk slagsida i debatten med andra ord. Dessutom är ju de flesta i dessa LO-fackliga sammanhang sympatisörer med S och V sedan modersmjölken och svåra att omvända. Men det är jag medveten om när jag antar dessa debatter hos LO-facken, och jag är rätt bra på att ta för mig i debatter och skäms verkligen inte för det Alliansen åstadkommit. Det är bara en utmaning att få chansen att ge en mer nyanserad bild av Moderaterna och Alliansen både när det gäller arbetsmarknadspolitik, arbetslöshet och annat. Jag har ju haft debatter både med Gruv12:an uppe i Norrbotten och Hotel och Restaurangfacket, så jag är ganska van vid tufft motstånd.

Både Lars Ohly och Patrick Björk är för övrigt mycket trevliga personer, även vi står ack så långt från varandra politiskt. Debatten må vara tuff, men sker alltid med respekt, och efteråt tar man gärna en kopp kaffe tillsammans. Jag kan för övrigt meddela att tågmästaren Lars Ohly faktiskt inte tog tåget till Märsta, utan körde bil. Jag vet för att jag fick lift med honom tillbaka till Stockholm.

För att bli lite allvarlig igen så är det faktiskt så att för Transportarbetareförbundets medlemmar vore en rödgrön regering inget mindre än en katastrof. MP och möjligen V vill stoppa allt inrikesflyg söder om Sundsvall, både S, V och MP vill införa nationella straffskatter på flyget, MP och troligen V vill lägga ned Bromma flygplats, alla tre vill höja disel och bensinskatterna och dessutom vill alla tre införa en kilometerskatt som slår hårt mot lastbilstransporter i hela landet. Jag begriper inte hur en enda medlem i Transport ens kan överväga att rösta på S, V eller MP.

Att Transport centralt låter partihänsyn gå före medlemmarnas intressen är ju dessutom välbekant. Men min finkänslighet förbjöd mig att angripa Transport högste ansvarige, ordföranden Lars Lindgren, man gör väl kanske inte så när man är inbjuden till en debatt. Men det hade ju annars varit frestande att påminna om mitt blogginlägg den 12 februari:

Som bekant säger delar av LO nej till en överenskommelse med näringslivet och regeringen om en särskild jobbpakt för att hjälpa unga in på arbetsmarknaden. Nu vet vi vad en del av förklaringen är. En överenskommelse hade varit politiskt bra för regeringen. Därför säger Transport nej!







Mycket bra M-förslag för att ta tillvara äldres kompetens

2013-03-07

I dag presenterar moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och sysselsättning flera mycket bra förslag för att göra det möjligt för fler äldre att jobba längre och att byta karriär mitt i livet.

Dels föreslås höjd åldersgräns för rätt till studiemedel, en fråga som jag själv enträget upprepat i mina riksdagsanföranden om vuxenutbildning de senaste åren, exempelvis detta anförande om vuxenutbildning förra året. Ett annat förslag är att förbättra möjligheterna till tjänsledighet för att pröva nytt jobb. Om man gör det lättare att byta jobb mitt i livet skulle troligen fler både vilja och orka jobba fler år än idag.

Ett annat förslag är att höja åldersgränsen för anställningsskydd till 70 år, dvs man ska ha rätt att arbeta fram till 70 års ålder utan att kunna bli uppsagd av åldersskäl. Även detta förslag är något jag verkat för, bland annat i denna riksdagsmotion i höstas.

Arbetsgruppen vill också sänka åldersgränsen till 64 år för det särskilt förmånliga förstärkta jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar. Det gör det ännu mer ekonomiskt lönsamt att arbeta fram till 65 år eller mera.

Sammantaget tycker jag arbetsgruppens förslag är utmärkta och de skickar en signal - äldre människor på arbetsmarknaden är värdefulla. Det är hög tid att slopa synsättet att arbetssökande är alltför gamla redan vid 50 års ålder som man ofta gör idag. I stället ska vi ta vara på den arbetsförmåga och erfarenhet som äldre har, vilket kommer att vara mycket betydelsefullt efterhand som allt fler uppnår pensionsåldern och de demografiska utmaningarna blir som mest besvärliga om 5-10 år.




Populism skapar inte framtidens a-kassa

2013-03-04

Efter mitt debattinlägg i Borås Tidning idag har jag fått flera frågor om hur jag tänker mig utformningen av framtidens a-kassa. Svaret är detsamma till alla som frågar - i Socialförsäkringsutredningen lyssnar vi på alla som har synpunkter och förslag, och vissa förslag är särskilt intressanta, bland annat det som TCO presenterade för ett tag sedan. Men diskussionerna håller vi internt inom utredningen och jag tänker inte spekulera om hur utfallet blir av dessa. Men jag är ganska optimistisk när det gäller möjligheten att hitta breda politiska lösningar, vi har ett mycket bra samtalsklimat i utredningen. Här följer dagens debattinlägg i sin helhet:


Hur utformar vi framtidens a-kassa?

De flesta partier i Sverige tycker det är rimligt att den svenska a-kassan är en omställningsförsäkring mellan två jobb, inte en evig försörjning, och att ersättningen bygger på att man arbetat en tid och haft en viss inkomst. Samtidigt vet vi att det finns en del grupper som hamnar vid sidan av på grund av kravet att man måste vara etablerad på arbetsmarknaden för att ha rätt till a-kassa. Ungdomar, nyanlända, tidigare långtidssjuka och andra som inte varit aktiva på arbetsmarknaden på länge får sällan rätt till a-kassa. Detta är ett problem som behöver lösas.

De senaste veckorna har utspelen kring a-kassan stått som spön i backen. Ett antal partier, både inom Alliansen och i oppositionen, liksom LO, TCO och andra debattörer har för fram ett stort antal förslag, ofta motstridiga, kring hur a-kassan borde förändras. Och i ett debattinlägg i Borås Tidning den 19 februari ställer TCO:s ordförande Eva Nordmark en rak fråga om hur vi politiker tänker engagera oss i frågan.

För egen del är jag ledamot i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Denna utredning har bland annat som uppgift att diskutera framtidens a-kassa. I utredningen ingår representanter för alla riksdagspartier, och jag tycker därför det är märkligt när enskilda partier driver olika förslag i media samtidigt som man har möjlighet att tillföra förslagen till utredningen. Från moderat sida gör vi för tillfället inga utspel alls, utan tillför alla våra tankar i frågan till utredningen. Det känns som en betydligt mer konstruktiv väg, även om den givetvis inte är lika intressant rent medialt.

Med detta sagt så kan jag konstatera att TCO:s utspel i a-kassefrågan väckt stort intresse bland alla partier i utredningen, inte minst bland oss moderater. Jag har också träffat representanter för TCO för att höra mer om TCO:s förslag. En kombination av en allmän a-kassa som ger en viss grundersättning till de flesta, kombinerat med en frivillig inkomstrelaterad a-kassa som komplement är en intressant tanke.

Viktigast är att vi kan hitta en lösning för framtidens a-kassa som kan samla en betryggande politisk majoritet för att hålla över tid. Jag är faktiskt ganska hoppfull om detta, och är en av dem som försöker bidra till en konstruktiv diskussion mellan partierna. Vi får väl se hur förhandlingarna och diskussionerna fortskrider och när utredningen kan presentera ett förslag.

Jan Ericson, riksdagsledamot (M) och ledamot i den
parlamentariska socialförsäkringsutredningen





Sverige har nu det lägsta utanförskapet sedan 1900

2013-03-04

Nedanstående tabeller är hämtade från "Politikfakta.se", som i sin tur tagit fram dem från SCB:s officiella statistik. Siffrorna verkar vad jag kan se vara korrekta, och visar att det samlade utanförskapet 2011 var det lägsta sedan 1990.



Regeringen räknar dock lite annorlunda och hårdare i budgetpropositionen, och då blir siffrorna något sämre. Bland annat räknar man även med etableringsersättning för nyanlända, man räknar även in personer med sjuklön, man inkluderar utlandsboende med sjukersättning och man räknar även med personer över 64 år. Totalt blir därmed utanförskapet något högre med regeringens sätt att räkna, men trenden blir densamma. Det finns vad jag kan bedöma en grupp som inte syns i statistiken och det är de som är arbetslösa utan att erhålla någon ersättning alls, vare sig a-kassa eller aktivitetsersättning. Men detta är en mycket liten grupp som knappast påverkar helheten. Observera också att regeringen även redovisar siffror för 2012, men totalen är i det närmaste identisk med 2011.


Hur man än räknar så kan man konstatera att utanförskapet i Sverige år 2011 och 2012 var det lägsta sedan 1990. Att lyckas med denna förbättring mitt under två djupa lågkonjunkturer är enligt min åsikt ganska fantastiskt, och visar att Alliansens politik verkligen fungerat. Och i en högkonjunktur kommer politiken givetvis att ge ännu bättre effekt.




Arbetsmarknadsläget har ljusnat

2013-02-19

I dag kom rykande färska siffror från SCB över arbetsmarknadsläget i januari 2013 (Motsvarande månad 2012 inom parentes):

• Arbetslöshet 15-74 år: 8,4 procent (8,4)
• Antal sysselsatta 15-74 år: 4 578 000 personer (4 519 000)
• Sysselsättningsgrad 15-74 år: 64,1 procent (63,7)
• Varsel: 6 700 personer (6 600)
• Nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen:75 100 (69 400)

Slutsatsen är att arbetsmarknadsläget har stabiliserats. Arbetslösheten har slutat öka, antalet sysselsatta är fler och sysselsättningsgraden är högre än för ett år sedan. Och antalet nyanmälda lediga platser ökar.




Oseriösa halvsanningar från LO om a-kassan

2013-02-19

LO påstår att drygt 63 000 arbetslösa helt saknar ersättning. Men detta är mycket missvisande siffror. I grunden handlar det om att gruppen arbetslösa håller på att förändras. Vi ser att det är fler grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden i dag jämfört med tidigare. Det handlar främst om unga, utrikes födda och personer som tidigare varit sjukskrivna. Dessa personer har inte rätt till a-kassa idag, eftersom de inte uppfyller kvalificeringsvillkoren. Men de hade inte rätt till a-kassa enligt de gamla reglerna som gällde före 2006 heller. För att få ersättning från a-kassan ska man ha arbetat halvtid i ett halvår, "uppfyllt ett arbetsvillkor", det är inget orimligt kvalificeringskrav. På den här punkten har för övrigt inte Socialdemokraterna något annat förslag än regeringen.

Viktigast är dock att de flesta av dessa personer som inte har rätt till a-kassa i stället kommer att erhålla en annan ersättning när de skrivs in i olika program hos Arbetsförmedlingen. Även de som inte har kvalificerat sig till a-kassan får nämligen aktivitetsstöd när de går in i jobb- och utvecklingsgarantin! Det "glömmer" LO att berätta.

LO hävdar också att många är utan aktivitetsstöd trots att de deltog i en arbetsmarknadspolitisk insats. Även det är en missvisande beskrivning. Regeringens reformer rörande sjukskrivna och nyanlända har nämligen inneburit att många av dem, cirka åtta av tio, numera i stället för aktivitetsersättning får andra ersättningsformer, t.ex. etableringspenning och rehabiliteringspenning, som är högre än basbeloppet i aktivitetsstödet. Av de som är inskrivna i insatser är det endast 1,4 procent som saknar ersättning. Även detta "glömmer" LO att berätta.

I övrigt diskuteras framtidens a-kassa i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, och det är ingen hemlighet att det finns en vilja bland samtliga partier att bredda rätten till a-kasseersättning så den omfattar fler. Vi får se var den frågan landar i de fortsatta förhandlingarna.




Debattinlägg - Internationella facket hyllar Alliansregeringen

2013-02-15

Detta debattinlägg hade jag i Enköpings-Posten häromdagen, och den lär förhoppningsvis publiceras i fler tidningar framöver.






När stödet till (S) går först för facket blir det så här

2013-02-12

Som bekant säger delar av LO nej till en överenskommelse med näringslivet och regeringen om en särskild
jobbpakt för att hjälpa unga in på arbetsmarknaden. Nu vet vi vad en del av förklaringen är. En överenskommelse
hade varit politiskt bra för regeringen. Därför säger Transport nej!






Heldag med Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen

2013-02-11

Hela måndagen har jag ägnat åt sammanträde med den Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen. Man måste nog vara lite speciell för att vilja gräva ned sig i dessa frågor, men jag tycker det är mycket intressant, inte minst att försöka utforma framtidens a-kassa på ett sätt som kan få brett politiskt stöd och dessutom tillgodose önskemål från de fackliga organsiationerna och näringslivet. I dag har vi också diskuterat framtidens arbetsskadeförsäkring. Bilden är från dagens möte som hölls i arbetsmarknadsdepartementets lokaler.

Utredningen är omfattande, den absolut största pågående uteredningen i Sverige just nu. Vi är oftast mellan 20 och 25 personer vid sammanträdena, varav 13 politiker från samtliga partier, och resten tjänstemän i utredningssekretariatet och sakkunniga från de berörda departementen, främst social- departementet och arbetsmarknadsdepartementet. Mycket att läsa in är det också.





A-kasseutspelen står som spön i backen

2013-02-04

De senaste veckorna har utspelen kring a-kassan stått som spön i backen. Ett antal partier, både inom Alliansen och i oppositionen, liksom LO, TCO och andra debattörer har för fram ett stort antal förslag, ofta motstridiga, kring hur a-kassan borde förändras.

Frågan om framtidens a-kassa diskuteras för fullt i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen där jag ingår. Nästa möte är redan nu på måndag. I utredningen ingår alla riksdagspartierna, och jag tycker därför det är märkligt när enskilda partier driver olika förslag i media samtidigt som man har möjlighet att tillföra förslagen till utredningen. Från moderat sida gör vi för tillfället inga utspel alls, utan tillför alla våra tankar i frågan till utredningen. Det känns som en betydligt mer konstruktiv väg, även om den givetvis inte är lika intressant rent medialt. Men viktigast är ändå att vi kan hitta en lösning för framtidens a-kassa som kan samla en betryggande politisk majoritet. Jag är faktiskt ganska hoppfull om detta, men tänker inte i detta läge berätta mer än så. Vi får väl se framöver hur förhandlingarna och diskussionerna fortskrider.




Min debatt i Kommunalarbetaren fortsätter

2013-01-29

Efter mitt första debattinlägg i Kommunalarbetaren fick jag ett svar från Lena Andersson som är administerativ chef hos fackförbundet Kommunal. I dag har jag fått min slutreplik publicerad enligt följande:


Släpp partipolitiken, Kommunal!

Den svenska modellen förutsätter en hög organisationsgrad. Med tanke på det – och för att alla medlemmar ska känna sig välkomna – borde Kommunal inte ha en partipolitisk agenda, skriver moderaten Jan Ericson i en replik.

Jag tackar Kommunals Lena Andersson för ett sakligt och seriöst svar på min debattartikel ”Borgerliga behövs inom LO-facken”.

Det är bra att Kommunal bett den drabbade kvinnan om ursäkt, och det är framförallt utmärkt att Lena Andersson skriver att Kommunal i första hand är en fackförening som verkar för medlemmarnas bästa. Det är också utmärkt att hon är tydlig med att man kan arbeta fackligt oavsett politisk färg och att hon förespråkar en intern debatt i Kommunal. Jag tolkar det som att även moderata sympatisörer är välkomna både som medlemmar och fackligt aktiva i Kommunal.

Däremot gör det mig bekymrad att Kommunal fortfarande, år 2013, i sina stadgar föreskriver något så otidsenligt som att förbundet ska verka för en samhällsutveckling på ”demokratisk socialistisk grundval”.

Den svenska modellen bygger ju på att politikerna inte bestämmer minimilöner, arbetsvillkor och annat, utan att huvuddelen av regleringen av villkoren på arbetsmarknaden har överlåtits till arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal. Det är ett oerhört viktigt ansvar för parterna på arbetsmarknaden, man har fått riksdagens och regeringens förtroende att hantera frågor som i många andra länder regleras genom lagstiftning. Förutsättningen för den svenska modellen är en hög organisationsgrad, dvs att de flesta är medlemmar i facket. I annat fall tappar kollektivavtalen sin legitimitet. I en sådan situation borde det minsta man kunde begära att de parter som har ansvaret för kollektivtalen också är tydliga med att man inte har en rent partipolitisk agenda. Allt för att alla medlemmar ska känna sig välkomna.

Om Kommunals ledning menar allvar med att man försvarar den svenska modellen med kollektivavtal och hög organisationsgrad borde man snarast verka för en stadgeändring och göra Kommunal partipolitiskt obundet, precis som många andra fackliga organisationer i Sverige redan är.

Jan Ericson,
riksdagsledamot (M), ansvarig för moderaternas fackliga nätverk




Näringslivet: Moderaterna har bäst politik mot ungdomsarbetslöshet

2013-01-29

I Dagens Industri idag redovisas också en SKOP-mätning av hur näringslivsföreträdarna ser på politikens förslag mot ungdomsarbetslösheten. 50% av de tillfrågade anser att Moderaterna har bäst politik mot ungdomsarbetslösheten. Bara 20% tror att Socialdemokraternas politik är bättre.

Med tanke på att det är näringslivet som ska anställa de flesta av våra ungdomar så tycker jag deras syn på saken är värd att lyssna på.




Reinfeldt har näringslivets förtroende - och de sågar Löfvén

2013-01-29

Dagens Industri redovisar idag en SKOP-undersökning om näringslivets inställning till Statsminister Fredrik Reinfeldt och hans utmanare Stefan Löfvén. Löfvén har ju pratat mycket under sitt första år som partiledare om företagande och jobb. Men politiken har pekat i en helt annan riktning, och det syns i dagens förtroendesiffror.

Statsministern ligger kvar på höga 65%. Så många av de tillfrågade företagsledarna har störst förtroende för honom. Endast 14% har störst förtroende för Löfvén, vilket är en minskning med 5 procentenheter.

Stefan Löfvéns tomma prat om jobben har uppenbarligen avslöjats.




(S)nacka går ju...

2013-01-25

I dag har jag och mina två moderata riksdagskolleeger Cecilie och Ulrik denna gemensamma debattartikel i Borås Tidning där vi avslöjar Socialdemokraternas politiska dubbelspel. Socialdemokraterna snackar om att jobben är det viktigaste, och samtidigt vill de chockhöja skatter på företagande och arbete samtidigt som de vill använda pengarna till ökade bidrag till dem som inte jobbar.

Vi tycker också det finns anledning att vara ganska stolta över vad Alliansen åstadkommit på arbetsmarknadsområdet. Vi har minskat utanförskapet och fått fler i arbete - trots riktigt tuffa och svåra ekonomiska tider. Detta uppmärksammas av många utomlands som framhåller Sverige som ett föredöme. Senast häromdagen fick vi beröm av den internationella fackföreningsfederationen och ILO - inte minst för våra åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. De enda som har en annan bild verkar vara den politiska oppositionen i Sverige.




Statsminister Reinfeldt fick beröm av internationella facket

2013-01-24

I samband med toppmötet i Davos hölls i går kväll en paneldebatt med rubriken ”Arbetslös eller ej anställningsbar” vid det öppna forum i anslutning till Davosmötet dit allmänheten har tillträde. I panelen fanns bland annat Sharan Burrow, generalsekreterare i Internationella fackföreningskonfederationen, ITUC, där svenska LO är en av medlemmarna, ILO-chefen Guy Ryder (FN:s organ för arbetslivsfrågor) samt statsminister Fredrik Reinfeldt.

Sharan Burrow är en mycket stridbar person som ofta framfört mycket skarp kritik mot regeringar och företag, bland annat för brist på vilja att ta itu med arbetslösheten. Men på gårdagens möte hördes andra tongångar. "Numera finns det bara några länder i världen där regeringen bedriver en social dialog med fackföreningar och andra organisationer. Det gäller Sverige och till samma grupp hör Brasilien, mitt hemland Australien och de andra nordiska länderna", sade hon. Och sedan framhöll hon att "Sverige har ett socialt skydd som saknas i de flesta länder".

ILO-chefen Guy Ryder var inte sämre, utan sa att "andra länder borde lära av Sverige och Finland när det gäller vad som kan göras för arbetslösa ungdomar"

Statsminister Fredrik Reinfeldt kunde sedan berätta om den svenska regeringens politik och hur man eftersträvar en jobbpakt med arbetsgivare och fack. I beskrivningen ingick hur man på olika sätt, bland annat genom utbildning, försöker få fram jobb för ungdomar.

Att en moderat svensk statsminister får beröm från det internationella facket för att Sverige tillhör de få länderna i världen med en socialt inriktad politik och har en bra dialog med de fackliga organsiationerna irriterar sälkert en del på vänsterkanten i politiken. Det är ju ett bevis av många på att man har fel när man påstår att Alliansen har "monterat ned välfärden och tryggheten". Verkligheten talar sitt tydliga språk - Sverige utmärker sig positivt i dessa frågor. Precis som det ska vara!




Man skäms som svensk

2013-01-23

Efter att ha sett kvällens Uppdrag Granskning skäms jag som svensk. Tänkt att en enda person (arbetsgivaren "skogs-nicke") kan förstöra så mycket. Han har förstört tillvaron och ekonomin för de afrikaner han anställt, han har skadat tilltron till de svenska reglerna om arbetskraftsinvandring och inte minst har han allvarligt skadat bilden av Sverige i de länder varifrån arbetskraften kommit. En av fruarna till arbetarna jämförde i programmet det som hänt med forna tiders slavhandel. Jag förstår henne.

Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt när en arbetsgivare inte följer de lagar och regler som gäller och utnyttjar arbetstagare på ett vidrigt sätt. Man lämnar ett avtal till Migrationsverket och tvingar sedan arbetstagarna att acceptera ett helt annat avtal med usla villkor, och man tar oskäligt betalt för mat och husrum. Allt tyder på att arbetsgivaren i detta fall brutit mot reglerna, och av programmet framgår att ägaren till det utpekade företaget polisanmälts av Migrationsverket. Polisens utredning får utvisa om något brott har begåtts.

Samtidigt måste man vara tydlig med att det inte är regelverket i sig som är felaktigt, utan att det handlar om att en arbetsgivare har brutit mot reglerna. Regelverket för att bevilja arbetstillstånd är tydliga. Anställningsvillkoren för den tredjelandsmedborgare som kommer hit för att arbeta får inte vara sämre än kollektivavtal eller vad som är praxis inom yrket eller branschen. Och Migrationsverket har intensifierat sitt arbete för att motverka missbruk av regelverket, bl.a. genom skärpta kontroller inom branscher där det visat sig förekomma missbruk. Kontroller som enligt verket haft avsedd effekt. Migrationsminister Tobias Billström har också sagt att han tänker föreslå utökade möjligheter att återkalla tillstånd som beviljats för arbete om inte regelverket följts.

Till sist tycker jag det är på sin plats att ge lite beröm till GS-facket ("Skogsfacket" ) som engagerar sig i frågan trots att man egentligen inte måste. De fackliga organisationernas branschkunskap är till stor nytta för att spåra upp och ta tag i missbruk av reglerna kring arbetskraftsinvandring, liksom när man använder rent svart arbetskraft från utlandet utan att söka några tillstånd alls.




Fel väg att försöka tvinga företag att anställa långtidsarbetslösa

2013-01-23

Ett annat märklig inslag i Socialdemokraternas politik kommer fram idag. Socialdemokraterna och Stefan Löfven har nu också lanserat ett förslag om att offentliga upphandlingar ska utnyttjas till att få arbetslösa i arbete. Förslaget är märkligt.

Det är redan idag möjligt att vid en upphandling ställa som villkor att en viss procent av de anställda ska vara långtidsarbetslösa eller funktionshindrade. Men det är få kommuner och landsting som använder denna möjlighet eftersom det bara leder till att många mindre företag inte lämnar några anbud alls. Många av de mindre företagen har helt enkelt ingen från dessa grupper anställda och har inte råd att anställa fler och behöver inte heller mer personal. Återstår då bara att avstå från att lämna anbud.

Socialdemokraterna föreslår nu att detta krav ska bli tvingande vid alla offentliga upphandlingar. Om man gör detta kommer man i samma ögonblick att stänga ute en massa mindre företag från offentliga upphandlingar. Det kommer knappast att skapa jobb i lokala mindre företag ute i våra kommuner, och det är där vi vet att jobben växer till snabbast. Och för varje långtidsarbetslös man tvingar ett företag att anställa finns det ju samtidigt någon annan som inte får jobb. Totalt skulle förslaget rimligen knappast skapa några nya jobb alls.

Rent ideologiskt känns det också mycket tveksamt att försöka tvinga företag att anställa vissa personer eller grupper. Varje företagare måste rimligen själv få anställa vem man vill. Alliansens linje är att stimulera anställning av funktionshindrade och långtidsarbetslösa genom lönebidrag för funktionshindrade, slopade arbetsgivareavgifter för långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna (nystartsjobben) och liknande stimulanser. Det känns som ett betydligt mer tilltalande sätt att arbeta. Och vi har sett hur exempelvis nystartsjobben faktiskt fungerar och hjälper många tillbaka till arbetsmarknaden.

Socialdemokraternas förslag är ännu ett exempel på politisk populism snarare än realistisk och effektiv politik. Vi ser tyvärr alltför mycket av det just nu.




Stefan Löfvén talar med kluven tunga

2013-01-23

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén gör i en intervju idag stor sak av att målet om "full sysselsättning" ska överskugga allt annat i valrörelsen 2014. "Skapandet av fler jobb och aktiva insatser mot arbetslösheten går före allt annat" säger Löfvén till Dagens Nyheter.

Konstigt då att Socialdemokraternas budget innebär att man gör kraftiga skattehöjningar på företagande, arbete och transporter och använder huvuddelen av pengarna för att höja olika bidrag och ersättningar. De konkreta politiska förslagen pekar i en helt annan riktning än vad Löfvén försöker ge sken av. Jag upprepar det jag skrev på bloggen den 16/1 i samband med partiledardebatten:

"Det är dessutom intressant att se hur Socialdemokraterna använder dubbla budskap i den den politiska debatten. Två exempel på hur man försöker vilseleda är mer uppenbara än andra:

Man gör stor sak av att man vill avskaffa arbetslösheten bland ungdomar och satsar 4,8 miljarder på detta, Man glömmer dock att berätta att man samtidigt höjer arbetsgivareavgifterna för den som anställer unga med 14,2 miljarder och höjer restaurangmomsen med 5,4 miljarder vilket drabbar en bransch med mycket stor del unga anställda (figur ett nedan).

Det andra är att man pratar om sin "affärsplan för Sverige". Den innebär att man satsar 2,4 miljarder på företagandet. Men samtidigt höjer man skatterna för företagssektorn med 31,2 miljarder (figur två nedan)."







Debattinlägg i Kommunalarbetaren

2013-01-22

Säga vad man vill, men tidningen Kommunalarbetaren är inte rädda för att ta in kritiska debattinlägg. Jag har tidigare skrivit en del i Kommunalarbetaren och i går var det dags igen. Denna gång ett kritiskt debattinlägg om hur vissa LO-förbund aktivt mobbar eller motarbetar demokratiskt valda fackliga företrädare ute på arbetsplatserna om dessa har "fel" politisk åsikt. Artikeln baseras på mitt blogginlägg den 20/1 om kvinnan med "fel" politiska åsikter som inte fick fortsätta som arbetsplatsombud för Kommunal. Något man senare glädjande nog backat från.

Läs hela debattinlägget här.

Kommunalarbetaren ska ha all heder av att man släpper in kritiska debattinlägg, det är det inte så många LO-fackliga tidningar som gör. Nu hoppas jag på fortsatt debatt i Kommunalarbetaren i denna viktiga fråga. Den svenska modellen bygger på hög anslutningsgrad och facket måste vara öppet för alla och välkomna alla som vill engagera sig - oavsett deras politiska åsikter.




LO:s mobbning av politiskt oliktänkande hotar den svenska modellen

2013-01-20

GT/Expressen har i dag denna artikel (klicka för att läsa) om en kvinna i Stenungsund med moderata sympatier som arbetar inom äldre- omsorgen. Hon blev vald till arbetsplatsombud av sina kollegor. När hon sedan gick en facklig grundkurs och där ifrågasatte en del rent politisk propaganda som framfördes av föreläsaren fick hon beskedet från Kommunal i Stenungsund att hon måste sluta som arbetsplatsombud på grund av sina borgerliga åsikter. Nu har Kommunal insett att det knappast var ett särskilt genomtänkt beslut och har ändrat sig. Men kvinnan i fråga är inte längre intresserad av att arbeta fackligt och har i stället bestämt sig för att lämna Kommunal.

Är detta då ett unikt fall? Nej tyvärr inte. Som ansvarig för moderaternas fackliga nätverk får jag alltför ofta liknande exempel från personer med moderata sympatier som blir direkt mobbade eller aktivt motarbetade i sina roller som demokratiskt utsedda fackliga företrädare på sina arbetsplatser.

Gemensamt för dessa fall är att det nästan uteslutande handlar om LO-förbund. Inom Saco och TCO, som är partipolitiskt obundna, finns väldigt många fackligt aktiva på alla nivåer med moderata eller borgerliga sympatier. Själv var jag före mitt riksdagsuppdrag fackligt aktiv i Jusek i nästan 20 år. Det ger självklart en mångfald och en styrka för en facklig organisation att se till medlemmarnas bästa i första hand och inte se som sin främsta uppgift att stödja ett visst politiskt parti. Detta kan kanske också vara en förklaring till att många förbund inom Saco och TCO har ökat sitt medlemsantal, till skillnad mot de flesta LO-förbund som tappar medlemmar hela tiden.

Inom LO finns alltför ofta ett starkt motstånd från politiskt rödfärgade ombudsmän och tjänstemän mot alla som inte har "rätt" politisk åsikt. De verkar fortfarande, år 2013, anse att LO:s viktigaste uppgift är att stötta det Socialdemokratiska partiet. De inser inte att facket har en viktigare roll och att även personer med borgerliga värderingar kan tycka att det fackliga engagemanget på en arbetsplats är viktigt. Den ensidiga politiska kopplingen mellan LO och Socialdemokraterna hotar på sikt hela den svenska modellen eftersom LO på detta sätt skrämmer bort många från ett fackligt medlemskap. Vem vill vara medlem i en organisation som har som sitt främsta syfte att stödja Socialdemokraterna om man själv röstar på Moderaterna?

Men LO glömmer en sak. Utan hög anslutningsgrad blir det svårt att försvara modellen med kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. LO bär ett tungt ansvar och måste tänka om. Det är dags att värna den svenska modellen och låta facket vara öppet för alla som vill engagera sig.




Varför driver Socialdemokraterna förslag som hotar jobben?

2013-01-17

Det är rubriken på nedanstående debattinlägg som jag har i Borås Tidning idag tillsammans med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Liknande artiklar med lite mer lokal koppling har vi även fått publicerade i Markbladet och
Svenljunga Tranemo Tidning denna vecka.

Varför driver Socialdemokraterna förslag som hotar jobben?

Den ekonomiska krisen fortsätter att oroa världsekonomin. Under hösten har en vikande internationell efterfrågan slagit mot svensk exportindustri och även Sjuhärad och övriga Västsverige har påverkats. Läget är bekymmersamt men Sverige står väl rustade.

Även i svåra ekonomiska tider finns det möjligheter för nya jobb, branscher och företag att växa fram. Regeringen har prioriterat reformer som möjliggör framväxten av nya jobb i takt med att omvärlden och arbetsmarknaden struktureras om. Mot detta står Socialdemokraterna som gång på gång avvisar jobbskapande förslag.

En reform som vållat en intensiv debatt är RUT-avdraget. Genom avdraget har vita jobb blivit norm istället för svarta. Anställningar med en riktig lön, pensionspoäng och trygga anställningsförhållanden. Avdragets popularitet har ökat från år till år. Färska siffror från Skatteverket visar att det nu är 72.000 personer som använder avdraget i Västra Götaland, varav 9.000 personer i Sjuhäradskommunerna. Över hela landet är det närmare en halv miljon personer som använder avdraget.

För att ytterligare sänka trösklarna, göra svarta tjänster vita och öka möjligheterna till arbete har regeringen halverat restaurangmomsen. Nya siffror från Statistiska Centralbyrån visar att under en ettårsperiod så har närmare 5 000 jobb skapats. Regeringens reformer ger effekt och underlättar för inträde på arbetsmarknaden.

I en tid när tjänstesektorn blir allt viktigare för sysselsättningen och företag behöver bättre konkurrenskraft, föreslår Socialdemokraterna reformer som är skadliga för jobben. De vill göra det mindre lönsamt att arbeta, fördubbla arbetsgivaravgiften för unga, försämra RUT-avdraget, höja bolagsskatten och fördubbla restaurangmomsen. Sammanlagt handlar det om en skattechock på mer än 30 miljarder kronor för Sveriges hushåll och företag. Vi skulle vilja fråga Phia Andersson, Hans Olsson och Ann-Christine Ahlberg, riksdagsledamöter (S), om de fortfarande står bakom dessa förslag som skulle minska sysselsättningen, öka arbetslösheten och försämra företagens konkurrenskraft?

Sverige står inför stora utmaningar och behöver en politik för framtiden. Regeringen tar ansvar för Sverige genom stärkt konkurrenskraft och investeringar för framtidens jobb och skapar en arbetsmarknad där alla människor får plats. Vilken väg vill Sjuhärads Socialdemokrater gå?

Hillevi Engström (M)
Arbetsmarknadsminister

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot Sjuhärad/Södra Älvsborg




Har kravet på utdrag ur belastningsregistret gått för långt?

2013-01-14

I dag rapporterar flera media, bland annat tidningen Riksdag & Departement och Rapport att antalet arbetssökande som begär ut uppgifter om sig själva ur polisens belastningsregister ökar dramatiskt. Förra året var det nära 200.000 utdrag som begärdes ut. Sedan 2001 måste ju ny personal inom skola och barnomsorg kontrolleras mot polisens belastningsregister före anställning. Samma sak gäller för en del andra yrken, såsom personal inom HVB-hem och de som arbetar med funktionshindrade, liksom märkligt nog för försäkringsförmedlare (!).

Nu diskuteras också en eventuell ny lag som innebär att även idrottsklubbar, scouter och religiösa samfund får rätt att begära utdrag ur belastningsregistret när det rekryterar personer som ska ha kontakt med barn.

Men det är inte bara dessa arbetsgivare som efterfrågar utdrag ur registren. Av kvällens nyhetsinslag framgår att allt fler arbetsgivare, exempelvis inom Handeln, begär ett utdrag innan man anställer någon. Detta "för säkerhets skull" och för att få en "helhetsbild" av den man anställer enligt en talesperson från Svensk Handel. Många kommuner gör likadant, några kommuner begär denna typ av utdrag för alla typer av anställningar.

Jag tycker det finns två mycket stora frågetecken kring denna utveckling. Den första är att utdragen ger en falsk säkerhet. Personer kan ju ha begått brott utan att ha upptäckts och därför utan att ha blivit dömda. Och en person med aldrig så fläckfritt förflutet kan givetvis begå ett brott på sin arbetsplats i framtiden. Att bara lita blint på utdragen kan göra att exempelvis skola eller föräldrar släpper på vaksamheten för eventuella missförhållanden i skolan eller andra verksamheter.

Den andra frågan är vad ett alltmer omfattande krav på denna typ av utdrag medför för andra effekter. Visst är det viktigt att just de som är dömda för allvarliga brott mot barn inte anställs i skolan för att arbeta med just barn. Och i vissa andra speciella yrken kan det säkert vara befogat att undersöka en individs förflutna. Men om vi hamnar i ett läge där man regelmässigt undersöker alla arbetssökandes eventuella försyndelser långt tillbaka i tiden och låter en villkorlig dom eller ett avtjänat straff utgöra hinder för varje möjlig anställning så kommer vi att få stora problem med att ge tidigare dömda en chans att komma tillbaka till samhället. Risken finns att alla med minsta lilla försyndelse med automatik att gallras bort. Hur ska då personer som långt tillbaka i tiden har begått ett brott och har avtjänat sitt straff kunna komma tillbaka i samhället med ett arbete och egen försörjning? Alternativet om man stängs ute från arbetsmarknaden för all framtid är skrämmande, risken finns att man tvingas försörja sig på annat sätt, i värsta fall kanske genom återfall i brottslig verksamhet.

Vi talar om långa tider innan uppgifter gallras bort. För en person som suttit i fängelse kan uppgifterna finnas kvar i registret i 10-20 år efter avtjänat straff. För övriga påföljder handlar det om mellan 5 och 10 års lagringstid efter dom, även vid lindriga brott som exempelvis fortkörning.

Frågorna är - när anses man ha sonat sitt brott? Ska man få en ny chans eller inte? Vill vi att tidigare dömda ska kunna återanpassas till samhället? Utvecklingen att allt fler arbetsgivare kräver dessa utdrag motverkar tyvärr detta, med uppenbar risk för återfall i brott som resultat.

För några år presenterades en utredning om integritetsskydd i arbetslivet. Där fanns bland annat ett förslag om förbud för arbetsgivare att utan lagstöd begära att en arbetssökande visar upp ett utdrag ur belastningsregistret. Frågan har dock visat sig vara ganska komplicerad att lösa och gränsdragningen är givetvis knepig om man ska införa ett förbud. Ärendet bereds fortfarande inom regeringskansliet. Men någon typ av förändring när det gäller rätten att kräva registerutdrag lär nog komma så småningom, arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har flera gånger flaggat för detta.




Svar på tal till kritikerna mot sänkt restaurangmoms

2013-01-07

Jag har ju blivit beskylld av politiska motståndare för att både tala osanning och fuska med statistik när jag har hävdat att den sänkta restaurangmomsen har skapat fler jobb (se exempelvis bloggen den 23/12 och 14/12 och mina debattartiklar i ämnet). Men i går kom ännu ett bevis på att jag haft helt rätt i min beskrivning.

En undersökning som TT låtit Statistiska Centralbyrån göra visar att antalet anställda i branschen var ungefär 5.000 fler under tredje kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal 2011. Och omsättningen hos restaurangerna (momsen borträknad) har ökat med nästan 5%. Samma siffror får man när man jämför siffrorna för kvartal ett eller kvartal två mellan de två åren. Antalet jobb har ökat, liksom restaurangernas omsättning.

Att restaurangerna anställer fler och ökar sin omsättning, samtidigt som ekonomin och arbetsmarknaden i övrigt har försvagats gör den positiva effekten ännu tydligare. Och i statistiken ingår som jag tidigare pekat på inte hur många restaurangjobb hos restauranger med låg lönsamhet som har räddats tack vare momssänkningen. Det är minst lika viktigt för alla de anställda som berörs.

När det gäller restaurangsektorn behöver vi nu inte längre diskutera om det skapats fler jobb utan kan konstatera att det är ett faktum. Precis som när det gäller RUT och ROT-avdragen och de sänkta arbetsgivareavgifterna för ungdomar. Sänkta skatter skapar jobb, konstigare är det faktiskt inte. Även om det givetvis svider för alla dem på vänsterkanten som tror att höjda skatter är lösningen på alla samhällsproblem.




Antalet dödsolyckor på arbetsplatserna det lägsta på 57 år

2013-01-05

Nyligen kom glädjande siffror över antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. Under 2012 var antalet dödade i sådana olyckor det lägsta på 57 år. Preliminärt dödades 33 personer på jobbet under 2012 jämfört med 54 stycken 2010, 57 stycken 2011 och 68 år 2005.

Som jämförelse kan nämnas att när mätningarna började 1955 var det hela 425 personer som dödades i arbetsplatsolyckor. Mycket har hänt sedan dess med bättre skyddsutrusning, bättre arbetsmiljö, skärpta lagregler och ökat medvetande hos både arbetsgivare och medarbetare. Dessutom har en del farliga jobb givetvis ersatts med maskiner och teknik, trafiksäkerheten har förbättrats och farliga kemiska ämnen har fasats ut. Trenden har hela tiden varit fallande, 1980 var det 152 personer som dödades på jobbet, 1990 var man nere i 139 stycken och 1995 var det 88 personer som dödades i arbetsplatsolyckor.

De senaste årens kraftiga minskning från en redan historiskt låg nivå är mycket intressant. En viktig förklaring är enligt Arbetsmiljöverket är att man sedan några år har ett tydligt fokus på de farligaste branscherna, främst jord- och skogsbruk och byggsektorn där de flesta arbetsplatsolyckorna inträffar. Det är en riktad satsning som genomförts under Alliansens regeringstid och nu ser vi att det ger resultat.

För en fortsatt god utveckling är Skyddsombuden ute på arbetsplatserna särskilt viktiga, liksom givetvis arbetsgivarens eget engagemang. Men i sista hand hjälper inga åtgärder alls om inte den enskilde medarbetaren följer de regler som gäller och använder den skyddsutrustning som förskrivs. Den enskildes eget ansvar måste alltid stå i fokus, inte minst vid ensamarbete. Stress och uppdrivet arbetstempo är sannolikt den största riskfaktorn idag och säkerheten på jobbet måste alltid komma först. Arbetsmiljöverkets riktade insatser mot särskilt utsatta branscher bör fortsätta och kan hjälpa företag och anställda att förbättra sina egna rutiner och öka medvetenheten på farliga arbetsplatser.

Lagstiftningen om arbetsskadeförsäkringens framtida utformning är en annan viktig sak. Det är en fråga som den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (där jag ingår) diskuterar just nu. Nästa vecka ska vi besöka Finland i två dagar för att se hur deras speciella och ganska unika utformning av en sådan försäkring ser ut och hur den kan stimulera till en säkrare arbetsmiljö. Mer om detta besök i kommande blogginlägg.

Liksom i trafiksäkerhetsarbetet behövs en nollvision för allvarliga arbetsplatsolyckor. Varje dödsolycka på jobbet är alltid en för mycket.




Sänkt restaurangmoms har skapat fler jobb

2012-12-23

I dag har jag ett debattinlägg i Borås Tidning som bemöter de påståenden som funnits den senaste tiden att det inte alls blivit fler jobb i restaurangbranschen. Jag visar att dessa kritiker har fel och att jobben i sektorn blivit fler sedan momsen sänktes. Jag är dessutom övertygad om att många jobb räddats tack vare momssänkningen. Läs hela debattinlägget här.

Jag avslutar debattartikeln med att sätta in momssänkningen i ett större sammanhang, där fokus på bättre företagsklimat och fler jobb alltid står i fokus för Alliansens jobbpolitik:

"Sänkt restaurangmoms är självklart ingen ensam patentlösning för att minska den totala svenska arbetslösheten. Men det är en liten pusselbit bland många andra, och sammantaget leder Alliansens politik till fler jobb. I en högkonjunktur skapas fler jobb än det annars skulle ha blivit och i en lågkonjunktur försvinner färre jobb än det annars skulle ha gjort.

Om vi däremot skulle följa oppositionens råd och kraftigt höja ett antal skatter på arbete och företagande mitt i en lågkonjunktur skulle det självklart få mycket negativa effekter på sysselsättningen.





Dagens ordnade arbetskraftsinvandring skapar fler jobb i Sverige

2012-12-16

Samma dag som Centerpartiet presenterar sitt illa genomtänka förslag om helt fri invandring och helt öppna gränser presenterar TT resultatet av de nya reglerna om arbetskraftsinvandring som Alliansen införde för snart fyra år sedan. Det visar sig att under de år som reglerna gällt har drygt 58.000 personer från länder utanför EU beviljats arbetstillstånd av Migrationsverket för kortare eller längre perioder.

Drygt 20.000 personer, främst från Thailand och Ukraina har arbetat som bärplockare. Drygt 10.000 har arbetat som dataspecialister, och de kommer främst från Indien. 3.998 har arbetat inom restaurang och storhushåll, de flesta från Kina. 2.268 har arbetat som civilingenjörer och arkitekter, och 2.121 som städare. Övriga är spridda på ett stort antal olika branscher. Totalt har flest personer från Thailand fått arbetstillstånd (18.319 personer). Därefter Indien (8.830), Kina (4.660) och Ukraina (2.710).

Man kan snabbt konstatera två saker. Dels att det är märkligt att 20.000 bärplockare, nära 4.000 restauranganställda och över 2.000 städare har behövt rekryteras utomlands till dessa jobb som inte kräver särskilt mycket utbildning, samtidigt som vi har många arbetslösa i Sverige och inte minst en hög ungdomsarbetslöshet. Varför tar inte våra arbetslösa svenskar dessa jobb?

Samtidigt är det uppenbart att många företag inte hade kunnat klara sig utan den utländska personalen, i annat fall hade man knappast rekryterat dem. Och det är ingen tvekan om att den utländska arbetskraften ökat aktiviteten i den svenska ekonomin. När bärplockarna från Thailand och Ukraina samlar in bären skapar det jobb för andra i den svenska livsmedelsindustrin. Och när de indiska dataexperterna anställs som nyckelpersoner i svenska företag hjälper det företagen att utvecklas och skapa jobb för fler. Ordnad och kontrollerad arbetskraftsinvandring är med andra ord något bra för både de arbetskraftsinvandrare som får chansen att jobba, företagen som anställer, svenska staten som får in skattepengar och alla de svenskar som faktiskt får jobb tack vare att den utländska arbetskraften gör det möjligt för företag att växa.

Samtidigt är det bra att Migrationsverket gör en kontroll innan man beviljar arbetstillstånd. Inte minst när det gäller arbetsvillkor och lön. Migrationsverket har dessutom skärpt reglerna det senaste året vad gäller åtta särskilt utsatta branscher (bland annat bärplockare). Detta är bra. Arbetskraftsinvandring får inte leda till försämrade villkor och ett oskäligt utnyttjade av personer från andra länder. En helt okontrollerad arbetskraftsinvandring riskerar att leda till att människor luras in i socialt utanförskap i Sverige i stället för att kunna tjäna pengar på eget arbete.

Alliansens regler för arbetskraftsinvandring känns väl avvägda så som det ser ut idag.




Sysselsättningen i restaurangbranschen

2012-12-14

Jag har fått en del frågor efter mitt påstående i Borås Tidning (10/12) att sysselsättningen skulle ha ökat i restaurangsektorn sedan restaurangmomsen sänktes. Jag använder officiella siffror från SCB som styrker mitt påstående. Samtidigt används andra siffror från samma SCB som sägs bevisa motsatsen. Men skillnaderna beror helt på vilka siffror man jämför.

SCB mäter antalet anställda för varje näringsgren varje kvartal. Hotell och restauranger än en av de näringsgrenar som mäts. Så här ser den officiella statistiken ut:

Kvartal 2 2011: 134.495 personer
Kvartal 3 2011: 135.440 personer
Kvartal 4 2011: 130.224 personer
Kvartal 1 2012: 125.692 personer
Kvartal 2 2012: 131.030 personer
Kvartal 3 2012: 126.730 personer

Borås Tidning uppgav i sitt reportage att sysselsättningen i restaurangbranchen minskat från kvartal tre 2011 till kvartal tre 2012. Det är helt korrekt och beror på att sysselsättningen i branschen minskade kraftigt hösten 2011, före momssänkningen. Jag hävdade i samma artikel att det blivit fler anställda efter att momsen sänktes i början av 2012. Och från kvartal ett till två i år ökade också antalet anställda enligt SCB med drygt 6.000 personer. Även om sysselsättningen sjunkit därefter, troligen på grund av den allmänt svaga konjunkturen, ser vi fortfarande en sysselsättningsökning sedan kvartal ett. Så mitt påstående att sysselsättningen ökat sedan årsskiftet är helt korrekt.

I sammanhanget tycker jag man ska komma ihåg att delar av restaurangsektorn är mycket konjunkturkänslig. Från mitt tidigare arbete på bank vet jag att många restauranger brukar slås ut vid lågkonjunktur, inte minst är lunchrestaurangerna en mycket känslig del av branschen. Jag har träffat ett antal restaurangföretagare som varit tydliga med att utan momssänkningen skulle de haft svårt att överleva. Hur många jobb som räddats genom momssänkningen får väl framtidens forskare försöka reda ut, men jag är övertygad om att denna effekt i dagens konjunkturläge är minst lika viktig som att det skapas nya jobb i en högkonjunktur.




Sänkt moms har stärkt restaurangbranschen och skapat fler jobb

2012-12-10

I dag har Borås Tidning en helsida om effekterna av den sänkta restaurangmomsen. Bland annat har jag och min s-riksdagskollega Hasse Olsson denna "duell" om saken i artikeln.

Det finns flera faktorer som gör att jag anser att momssänkningen gett lyckad effekt:

1. Jag har träffat ett antal småföretagare i branschen som anställt fler efter momssänkningen. Inte en enda har sagt att de har minskat sin personal.

2. Antalet lediga restaurangjobb som anmälts till arbetsförmedlingen har varit avsevärt högre i år än förra året. Trots vikande konjunkturer ökade antalet nyanmälda platser i branschen med hela 16,8 procent under första halvåret i år, trots att utvecklingen gått åt andra hållet i många andra branscher.

3. Restaurangernas försäljning har ökat kraftigt efter momssänkningen. SCB skriver följande på sin websida den 5/12: "Restaurangomsättningen i löpande priser ökade med 5,7 procent i oktober i år jämfört med oktober 2011 och i volym med 5,2 procent. Rensat för prisutveckling och kalendereffekt (som kan hänföras till hur dagarna i månaden ligger jämfört med föregående år) ökade omsättningen med 3,6 procent. Trots att svenska företag och hushåll under hösten blivit alltmer pessimistiska i synen på den egna verksamheten och den egna ekonomin så fortsätter restaurangbranschen att utvecklas mycket starkt. Omsättningstillväxten i volym har inte varit så stark under årets första 10 månader någon gång under 2000-talet som i år. Håller utvecklingen i sig under årets två sista månader blir 2012 ett rekordår vad gäller tillväxt under 2000-talet."

4. SCB:s statistik visar att de samlade lönesummorna ökat i branschen, vilket brukar tolkas som att fler jobbar.

5. Till detta kommer att många restauranger brukar ha svårt att överleva när konjunkturen blir sämre. Inte minst gäller det många lunchrestauranger. Hur många jobb som räddats kvar till följd av momssänkningen går inte att mäta av naturliga skäl. Men jag har träffat ett antal restaurangföretagare som säger att momssänkningen har räddat deras företag från nedläggning. Det är en viktig effekt som sällan diskuteras. Om vi får en fortsatt dämpad ekonomisk utveckling i vår omvärld som slår hårt mot svenska företag och aktiviteten i ekonomin, kommer givetvis även restaurangsektorn att drabbas. Ingen momssänkning i världen kan ändra på det. I det läget kommer troligen jobben i restaurangbranschen att minska trots momssänkningen. I det läget blir det ännu mer intressant hur många som trots allt sluppit bli arbetslösa tack vare momssänkningen.

Jag har full förståelse för att det är ganska komplicerat att utvärdera effekterna av en enskild åtgärd, särskilt eftersom all politik hänger ihop och allt beror på hur man mäter och konjunkturen i övrigt också spelar in. Men det är få som ifrågasätter att jobben blivit fler i branschen, inte ens oppositionen, även om de menar att antalet nya jobb "kostar" för mycket.

För övrigt är det intressant att Hans Olsson (S) anger ett antal andra områden där pengarna borde ha lagts i stället för att satsa på fler jobb. Inget av de ändamål han nämner är jobbskapande, det handlar mer om höjda bidrag och ersättningar. Det sammanfattar s-politiken på ett ganska bra sätt. Precis allt verkar vara viktigare för dem än att satsa på fler jobb. För egen del är jag helt övertygad om att sänkta inkomstskatter, moms och arbetsgivareavgifter skapar fler jobb i goda tider och gör att färre blir arbetslösa i dåliga tider. Och att höjda skatter gör fler arbetslösa.




Debattartikel om arbetsmarknadsläget

2012-12-06

I går hade jag nedanstående debattsvar i Borås Tidning där jag sammanfattar läget på arbetsmarknaden och förbättringarna sedan 2006. Just nu har jag blandade känslor för situationen. Jag är väldigt nöjd med resultaten av Alliansens politik där utanförskapet minskat med över 220.000 personer samtidigt som Sverige under fyra år genomlevt två djupa europeiska och globala lågkonjunkturer. Det är ett riktigt bra resultat. Samtidigt är jag orolig för hur den allt djupare krisen i Europa ska slå mot svensk arbetsmarknad.

Visserligen är läget långtifrån så illa som det var hösten 2008 och 2009, men utvecklingen oroar. I flera länder i södra Europa ligger arbetslösheten på 20-25%, statsfinanserna är usla och efterfrågan på varor och tjänster sjunker. Faktum är att i stora delar av Europa går länderna tyvärr på sparlåga just nu. I det läget blir det färre kunder till svenska exportföretag, och dessa måste då dra ned på verksamheten och varsla personal.

Visst kan vi trösta oss med en svensk arbetslöshet på 7,8%, men risken är uppenbar att den kommer att öka. Då gäller det att fortsätta klara av att göra flera saker samtidigt - både att kortsiktigt bekämpa arbetslösheten och hjälpa människor till utbildning, omställning och nya jobb, men också att satsa långsiktigt på utbildning, forskning, investeringar i infrastruktur och reformer för ett starkare näringsliv och bättre företagsklimat. Och allt måste ske med med en fortsatt god kontroll på statsfinanserna. Det finns ingen annan än Alliansen som har den politiska styrkan att klara av denna stora utmaning.




Frukostdebatt hos Jusek om framtidens akassa

2012-11-27

Sent kvällsmöte på Torpa Stenhus i går kväll, sedan en timmes bilresa hem till Ubbhult. Upp klockan fem i morse och sedan taxi till Landvetter för vidare flyg till Arlanda. Därefter Arlanda Express in till Stockholm precis i tid för frukostmöte hos Jusek. Utan SAS och inrikesflyget hade jag aldrig hunnit. Tåg är helt enkelt inget alternativ.

Juseks frukostdebatt handlade om framtidens a-kassa. I panelen Gunnar Axén (M), ordförande i Socialförsäkringsutredningen, Irene Wennemo, huvudsekreterare i utredningen och Tomas Eneroth (S), ledamot i utredningen. Som nybliven ledamot i utredningen var det intressant att se att den stomme till möjlig överenskommelse som verkar finnas i utredningen tas emot positivt av de flesta. Nu återstår att sy ihop en komplett lösning. Det kommer att kräva kompromisser och i vilken mån alla partier kommer att kunna enas återstår väl att se.

Kul förresten att besöka Jusek, den fackliga organisation där jag själv är medlem och där jag varit fackligt aktiv i många år. På den tiden tillsammans med Göran Arrius, som numera är ordförande för hela SACO. Mina fackliga ingångar och kontakter är definitivt ingen nackdel i politiska sammanhang.




Redan 6.000 nya helårsjobb i restaurangsektorn

2012-11-26

Sysselsättningen i restaurangbranschen har ökat med cirka 6 000 helårsarbeten, skriver branschorganisationen för den svenska besöksnäringen, Visita, i ett pressmeddelande. De senaste siffrorna om lönesummorna i restaurangbranschen från Statistiska centralbyrån, SCB, bekräftar den sysselsättningsökning, som Visita såg under årets två första kvartal.

Så till alla belackare kan vi säga - ni har fel när ni påstår att sänkt restaurangmoms inte skapat några jobb! Det har redan blivit 6.000 fler. Dessutom påminner jag om det jag brukar göra, nämligen att inte glömma alla de jobb som räddats på lunchrestauranger och hos andra företag med låg lönsamhet som legat precis på gränsen för att överleva. Några exakta siffror på detta går av naturliga skäl inte att få fram, men jag har träffat ett antal småföretagare som tydligt sagt att momssänkningen hade de knappast överlevt någon längre tid. Momssänkningen har utan minsta tvekan räddat ett antal jobb utöver alla nya jobb som skapats.

Sänkta skatter gör alltid skillnad.




Så stärks ungas jobbchanser

2012-11-26

I dag har jag ett debattinlägg i Borås Tidning där jag beskriver Alliansens politik för att få fler unga i arbete. Det handlar om fortsatt förstärkning av utbildningssystemet där förändringar av gymnasieskolans yrkesprogram, mer fokus på lärlingsutbildningar och en förbättras yrkesintroduktion är viktiga delar. Men det handlar också om tidigare och kraftfullare hjälp från Arbetsförmedlingen och nystartsjobb för unga som varit arbetslösa länge, och det handlar givetvis också om regeringens olika åtgärder för att göra det billigare att anställa unga.

Jag nämner också regeringens förslag till "jobbpakt" mellan staten, näringslivet och de fackliga organisationerna där unga skulle kunna anställas inom ramen för yrkesintroduktionsavtal med en kombination av arbete och utbildning på en arbetsplats, ett förslag som fått uppskattande kommentarer från både LO och Svenskt Näringsliv.




Öppnar Socialdemokraterna för privata arbetsförmedlingar?

2012-11-25

Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven öppnade i kväll i SVT:s Agenda för att det skulle kunna bli möjliget även med privata arbetsförmedlingar. Det skulle enligt Löfvén kunna vara olika aktörer som har avtal med Arbetsförmedlingen, t.ex. om en viss del av arbetsmarknaden.

Vi har ju lärt oss att Socialdemokraterna kommer med dubbla budskap i många frågor, och tankarna på att tillåta privata skattefinansierade arbetsförmedlingar är något som tidigare fått varje rättrogen Socialdemokrat att se rött. Så inte vet jag om man vågar ta Löfvéns utspel på allvar. Men om han verkligen menar det han säger och tror sig kunna förankra det i partiet så är det mycket positivt.

Själv motionerade jag i höstas just om detta i min motion om Alternativa skattefinansierade arbetsförmedlingar. Min tanke är att det skulle vara utmärkt om både bemanningsföretag, utbildningsföretag, fackliga organisationer, näringlivsorganisationer och andra kunde få driva arbetsförmedling på entreprenad. Man skulle kunna nischa sig mot exempelvis olika branscher, avtalsområden eller geografiska områden, mot olika åldersgrupper, olika invandrargrupper eller olika utbildningsområden. Genom att bli expert på just sin nisch skulle man förhoppningsvis kunna erbjuda en bättre matchning mellan arbetslösa och lediga jobb.

Samtidigt tycker jag kritiken mot Arbetsförmedlingen ofta är väldigt orättvis. Man har ansvaret för många oerhört svåra och tidskrävande ärenden, exempelvis när det gäller tidigare långtidssjuka, långtidsarbetslösa, funktionshindrade och arbetshandikappade. Dessutom har man ansvaret för nyanlända invandrares etablering. Det är givetvis stor skillnad i resultat när det gäller dessa utsatta grupper jämfört med de välutbildade arbetslösa som just blivit uppsagda från ett jobb och är attraktiva på arbetsmarknaden.

Min tanke är att en nischning skulle kunna avlasta Arbetsförmedlingen de mindre komplicerade ärendena och erbjuda jobb snabbare till personer som står nära arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen skulle då kunna rikta sina resurser mer mot grupper som står långt från arbetsmarknaden. Kanske går det att få brett politiskt stöd för dessa tankar framöver, vi får väl se.




Billigare körkort ger fler unga jobb

2012-11-10

Detta är rubriken på en debattartikel i Borås Tidning idag som jag skrivit tillsammans med min moderate riksdagskollega Anton Abele samt Oliver Öberg som är ordförande för Moderata Ungdomsförbundet i Södra Älvsborg.

Jag har ju själv de senaste åren skrivit ett antal riksdagsmotioner som rör körkortstagning, bland annat om en översyn av de obligatoriska momenten och en översyn av kostnaderna för att ta körkort. Anledningen är det som vi pekar på i dagens debattartikel, att man behöver körkort för många jobb och givetvis även för att kunna leva på landsbygden. Trots detta minskar andelen unga mellan 18 och 24 år som har körkort. I slutet av 1980-talet hade 75% av alla mellan 18 och 24 år körkort. Idag ligger siffran bara runt 50 procent. Självklart har detta betydelse för ungdomsarbetslösheten. Väldigt många jobb kräver körkort och detta glöms ofta bort i debatten.

I vår artikel ger vi en del förslag på hur körkortet kan bli billigare än idag och vi tycker också man skulle kunna överväga något slags "körkortslån" på samma sätt som man kan få studielån till andra former av utbildning.




Utan körkort blir det svårare för unga att få jobb

2012-11-06

Förra veckan föreslog trafikforskaren Ulf Björnstig att unga frivilligt skulle avstå från att ta körkort, och i stället få gratis körtkortsutbildning när man fyllt 25 år. Anledningen till förslaget är att fler ungdomar är inblandade i allvarliga olyckor i trafiken.

Jag tycker förslaget är synnerligen märkligt. Om det enda målet är att minska dödsolyckorna (som redan i dag ligger väldigt lågt i internationella jämförelser) borde man väl gå hela vägen och helt enkelt förbjuda ungdomar att ta körkort. Eller varför inte helt enkelt förbjuda all trafik, då upphör ju alla olyckor? Om man vill kan man ju samtidigt förbjuda all övrig verksamhet i samhället som medför risk för olyckor. Frågan är vad som då blir kvar?

Det man framförallt glömmer är att körkort idag är närmast nödvändigt för många jobb, och om man bor på landsbygden är det svårt att arbeta överhuvudtaget om man inte har körkort. Om man aktivt verkar för att unga under 25 år inte ska ta körkort innebär det också med automatik en kraftig ökning av ungdomsarbetslösheten.

Det man i stället borde göra är att göra det billigare och enklare att ta körkort, något som jag själv verkat för under flera år, inte minst i ett flertal riksdagsmotioner. Samma sak förespråkade min unge moderate riksdagskollega Anton Abele nyligen i en debattartikel i Aftonbladet, där han också förde fram intressanta tankar om bland annat körkortslån på liknande villkor som dagens studielån, sänkta kostnader för handledarutbildningen vid privat övningskörning och borttagen moms på körkortsutbildning med tanke på att annan utbildning är momsbefriad. Han vill också införa obligatorisk riskutbildning på gymnasiet ("riskettan"), vilket säkert kan ha betydelse ut trafiksäkerhetssynpunkt. Dessutom föreslår Abele hårdare kontroll av körskolorna för att förebygga att man tvingar på eleverna fler lektioner än vad som är motiverat, något som många körskoleelever beklagar sig över. Jag tycker dessa förslag är tänkvärda. Ungdomar behöver körkort och det måste bli enklare och billigare att ta körkort, inte dyrare och allt mer komplicerat!




Moderaterna har störst förtroende bland väljarna i jobbfrågan

2012-10-19

I dag kom nya siffror över väljarnas förtroende för partierna när det gäller jobbfrågan. Moderaterna har ju under många års tid haft störst förtroende bland väljarna i denna fråga, men sedan i våras har Socialdemokraterna legat före i flera mätningar. Troligen har det ett samband med stora förväntningar bland väljarna i samband med Socialdemokraternas partiledarbyte.

I en aktuell SIFO-mätning som presenteras idag framkommer glädjande nog att moderaterna återtagit ledningen. 29 procent av svenskarna känner störst förtroende för Moderaterna när det gäller jobben och arbetslösheten. 27 procent känner störst förtroende för Socialdemokraterna.

När samma fråga ställdes i juli 2012 kände 32 procent av väljarna störst förtroende för Socialdemokraterna och 26 procent för Moderaterna. Socialdemokraternas övertag med sex procentenheter har under de tre senaste månaderna förbytts i ett övertag för Moderaterna med två procentenheter. För egen del tycker jag det är ganska naturligt. Socialdemokraternas nye partiledare har pratat mycket om jobb och företagande, men besvikelsen bland väljarna blev nog extra stor när det sedan visade sig att Socialdemokraterna lade fram en budget som i princip är densamma som Håkan Juholts. Kraftiga skattehöjningar på företagande och arbete ska finansiera kraftigt höjda ersättningar till dem som inte jobbar. Lägger man fram ett sådant budgetförslag tappar man förtroende hos väljarna i jobbfrågan.

Moderaterna och Alliansen däremot fortsätter sitt fokus på att med alla medel försöka motverka den ekonomiska oron och lågkonjunkturen och försöka skapa förutsättningar för att nya jobb kan växa fram i stället för dem som tyvärr försvinner när länderna i Europa inte längre har råd att köpa våra varor. I stället för att höja skatterna på företagande och arbete försöker vi underlätta för den som vill anställa. I längden skapar den politiken rimligen respekt hos väljarna.

Sedan är det kanske så att väljarna inser att det är en ganska bra bedrift att Alliansen har lyckats minska utanförskapet (människor som är arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade eller lever på försörjningsstöd) trots att vi haft lågkonjunktur och finanskris större delen av tiden sedan Alliansen tog över. Och väljarna ser givetvis hur det ser ut i vår omvärld, 25% total arbetslöshet i Grekland och Spanien, och kraftigt stigande arbetslöshet i nästan hela Europa. Men i Sverige är det över 200.000 personer som gått från utanförskap till arbete.




Borås Tidnings nätupplaga i kväll

2012-10-03










Jag är ny moderat ledamot i Socialförsäkringsutredningen

2012-10-02

Pressmeddelande 2012-10-02

Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828


Jag har blivit utsedd till ny moderat ledamot i Socialförsäkringsutredningen

I kväll utsåg den moderata riksdagsgruppen mig till ny moderat ledamot i den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen.

Det är givetvis oerhört smickrande att bli utsedd till ledamot i den kanske mest politiskt intressanta parlamentariska utredning som just nu pågår. Utformningen av framtidens socialförsäkringar har stor betydelse för människors trygghet, sysselsättningen och samhällsekonomin. Rimlig trygghet är en del av den svenska välfärden och måste samtidigt förenas med eget personligt ansvar och ett värnande av arbetslinjen.

För egen del ser jag som främsta utmaning att försöka finna en bra lösning där de allra flesta som arbetar kan omfattas av en allmän arbetslöshetsförsäkring, precis som man redan idag omfattas av en allmän sjukförsäkring. Frågan är mycket komplicerad, men jag hoppas att politiska kompromisser efterhand ska kunna leda oss fram till en lösning som vinner människors förtroende.

En annan utmaning är att förenkla regelverken kring sjukpenning och a-kassa, och att försöka samordna dessa två regelverk bättre så ingen hamnar mellan stolarna i systemen. Det är som alla inser inga små enkla frågor som Socialförsäkringsutredningen hanterar.

Mitt uppdrag löper till den 31 januari 2015 då utredningen ska vara slutförd.






Socialdemokraterna vill ersätta Fas 3 med en sämre variant, Fas 3B

2012-09-27

Socialdemokraterna presenterade i går ett mycket märkligt och ogenomtänkt förslag om att "avskaffa" Fas 3, eller sysselsättningsfasen som den egentligen heter. I stället vill man erbjuda alla deltagare "riktiga jobb med avtalsenlig lön eller riktiga utbildningar med bibehållen ersättning". Det låter ju jättebra, men det märkliga är att det mesta de föreslår finns redan idag. Skillnaden handlar om vad de som inte får jobb trots massiva insatser egentligen ska göra? Det framgår inte av Socialdemokraternas förslag. Det verkar som om de som inte lyckas få någon anställning kommer att hamna i samma situation som när (S) styrde tidigare, nämligen bli helt sysslolösa, utan ersättning och hänvisade till försörjningsstöd från kommunen. Ett slags sämre variant av dagens Fas 3, "Fas 3B".

De som idag finns i "Fas 3" har varit arbetslösa länge, minst ett par år, och ofta mycket längre tid än så. Åtta av tio deltagare har varit arbetslösa i genomsnitt åtta av de tio senaste åren! Under sin arbetslöshetstid har de haft möjlighet till både arbetsträning, coachning, arbetsmarknadsutbildning, annan utbildning, praktik, att prövas för lönebidrags- anställningar och en mängd andra åtgärder. Trots detta har de inte lyckas komma tillbaka till arbetsmarknaden. Fas 3 infaller efter 450 dagar i garantin och omfattar idag ungefär 30000 personer. När varken fas 1 eller fas 2 genom coachning, arbetspraktik och arbetsträning har lett till jobb ska den tredje fasen bidra med ”sysselsättning hos en anordnare”. En sista chans att få arbetslivserfarenhet och därigenom öka sin anställningsbarhet, och samtidigt ha en meningsfull sysselsättning och inte bara gå sysslolös.

Sysselsättningsfasen (Fas 3) är faktiskt bättre än något annat som testats i Sverige. 15%-20% av deltagarna går vidare till jobb eller utbildning. Med tanke på att personer i Fas 3 står väldigt långt från arbetsmarknaden är det ett ganska hyfsat resultat. Det är dessutom 15-20 gånger bättre än Socialdemokraternas gamla "plusjobb" där bara 1% gick vidare till utbildning eller arbete.

När nu Socialdemokraterna skriver att hälften av deltagarna i Fas 3, ca 15.000 personer, ska garanteras "riktiga jobb med avtalsenlig lön", jobb som ska subventioneras av staten till 85-100%, så visar det en märklig brist på insikt från Socialdemokraterna om hur arbetsmarknaden fungerar. Vilka företag ska anställa alla dessa personer? Sedan 2011 finns det för personer som befinner sig i fas 3 redan ett särskilt anställningsstöd där en arbetsgivare får 85 procent av lönen täckt under ett år för personer i Fas 3. Det är dock inte alldeles enkelt att hitta lämpliga platser och arbetsgivare som vill ställa upp, och idag har endast 700 personer en anställning med sådant stöd. Var ska Socialdemokraterna hitta ytterligare över 15.000 liknande anställningar? Och vad händer med alla dem som inte får någon plats?

Socialdemokraternas löfte är att erbjuda resterande ca 15.000 personer i Fas 3 utbildning. Det är inget fel på det förslaget, det är bara det att det är så redan idag. Deltagare i fas 3 kan redan idag få arbetsmarknadsutbildning med bibehållen ersättning. Många i fas 3 är äldre (hälften är över 45 år) och då kan just arbetsmarknadsutbildning som syftar direkt till arbete vara ett bättre förslag än att deltagarna ska erbjudas utbildning på komvux eller eftergymnasiala studier på det sätt som (S) föreslår.

Socialdemokraterna vill också införa individuellt utformade planer för alla arbetslösa. Förslaget är antingen okunnigt eller bara populistiskt eftersom regeringen redan infört detta.

Alla politiker är överens om att den som varit arbetslös länge behöver ett aktivt stöd för att kunna komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Detta arbete utvecklas hela tiden. Men trots alla åtgärder och hur aktiva de än är, så kommer det alltid att finnas människor som inte får jobb och som hamnar utanför. Socialdemokraternas förslag är inte särskilt nytänkande utan liknar i väsentliga delar Alliansens befintliga politik, men med en viktig skillnad - Socialdemokraterna säger inget alls om vad som ska hända med dem som trots alla insatser inte får något arbete eller vill gå någon utbildning, eller som inte får fortsatt arbete när en subventionerad anställning upphör. Det verkar som om dessa kommer att lämnas helt sysslolösa utan ersättning. Det kommer i så fall att öka kommunernas kostnader för försörjningsstöd, och kommer att skapa nya sociala problem och bestående utanförskap.

Socialdemokraterna vill uppenbarligen backa tillbaka till den tiden då människor gallrades bort från arbetsmarknaden för gott, och dömdes till en framtid helt utan chanser att komma tillbaka. Att ersätta Fas 3 med en sämre variant, "Fas 3B" är fel väg att gå.




Ny öppning för privata arbetsförmedlingar?

2012-09-24

Lite i skymundan av budgetdiskussionerna öppnade häromdagen den Socialdemokratiska vice ordföranden i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott, Ylva Johansson, högst oväntat för privat arbetsförmedling. "Målet måste vara att människor kommer ut i riktiga jobb. Man ska inte detaljstyra för mycket hur det ska gå till för olika individer har olika behov" sade Ylva Johansson till Sveriges Television. Hon säger sig i intervjun vara öppen för privata arbetsförmedlingar och hänvisar bland annat till Australien där privata arbetsförmedlingar konkurrerar om att förmedla jobb.

Jag vet väl inte riktigt om jag vågar tro på detta något märkliga utspel. Tidigare har ju Socialdemokraterna avfärdat precis varje avsteg från Arbetsförmedlingens monopol som ett hot mot välfärden och inte minst mot partiets grundläggande ideologi. Detta är enligt min erfarenhet också en grundmurad ideologisk åsikt inom de flesta tyngre politiker i s-partiet. Jag skulle väl inte heller tro att denna idé skulle överleva en Socialdemokratisk partikongress.

Jag har ju själv upprepade gånger förespråkat nischade arbetsförmedlingar, kanske via fackliga organisationer, näringslivet, föreningslivet eller privata utbildnings- eller bemanningsföretag. Alla är de bra på olika delar av arbetsmarknaden, och kanske kan de specialisera sig på olika typer av arbeten och arbetssökande med olika utbildning, yrke eller bakgrund? Jag tycker det vore en intressant väg att prova.

Fast det dröjer nog inte länge innan Ylva Johansson måste ta ett steg tillbaka när det börjar mullra i leden i det egna partiet. En så klok åsikt som att luckra upp Arbetsförmedlingens monopol får nog inte framföras ostraffat.




Krönika i Expressen avslöjar myten om massarbetslösheten

2012-09-23

I dag finns en mycket läsvärd krönika i Expressen med rubriken "Regeringens jobbfiasko är en myt".

Krönikören Anna Dahlberg efterlyser "en mer seriös debatt om arbetsmarknaden än slappa angrepp om massarbetslöshet".

Hon inleder artikeln med att bekräfta att sysselsättningen ökat kraftigt sedan 2006 när Alliansen tog över regeringsmakten. Att arbetslösheten samtidigt ökat förklarar hon helt korrekt beror på att betydligt fler står till arbetsmarknadens förfogande i dag än tidigare. "Personer som förr var förtidspensionerade, sjukskrivna eller pluggade på SFI är numera inskrivna hos arbetsförmedlingen".

"Bara effekten av sjukskrivningsreformen och etableringsreformen motsvarar "åtminstone en halv procentenhet" i arbetslöshetssiffrorna enligt Clas Olsson" (analyschef på Arbetsförmedlingen, min anm). "Det innebär att dagens arbetslöshet skulle vara betydligt lägre om regeringen hade avstått från dessa reformer. Det snabbaste sättet att minska arbetslösheten vore alltså att slussa bort tidigare sjukskrivna och nyanlända från arbetsmarknaden igen" enligt Anna Dahlberg.

"Ingen kan vara nöjd med en situation där 7,2 procent går arbetslösa. Men om man ska värdera alliansens jobbfacit måste man se till helheten. Kriserna har avlöst varandra samtidigt som nya grupper, som tidigare inte fanns på arbetsmarknaden, har tillkommit, vilket har pressat upp arbetslöshetssiffrorna. Trots detta har sysselsättningen legat stabilt. Det måste ses som ett styrkebesked. Regeringen har genomfört stora delar av det som forskningen förespråkar, såsom jobbskatteavdrag och en sänkt a-kassa, och det har gett effekt. Det räcker med att jämföra med 90-talskrisen för att se skillnaden".

Dahlberg avslutar sin krönika med dessa ord:

"För att tala med Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid IFAU: "Vi forskare ser inga lågt hängande frukter som regeringen inte har plockat. Jag har svårt att peka på något som påtagligt hade kunnat ge en bättre utveckling".

Det kan knappast kallas för ett fiasko."





Statsministerns analys av ungdomsarbetslösheten

2012-09-23

I Agenda i kväll gav statsminister Reinfeldt en bra beskrivning av de fyra viktigaste orsakerna till den svenska ungdomsarbetslösheten. "Två stora och två mindre orsaker" enligt statsministern (de två stora orsakerna först):

För det första - alltför många ungdomar har genom åren gått ut skolan utan godkända betyg eller hoppat av utbildningen i förtid.

För det andra - allt högre krav från arbetsgivarna på kunskaper och kompetens hos dem man vill anställa. Ungdomar utan arbetslivserfarenhet har då svårt att klara konkurrensen.

För det tredje - alltför många ungdomar väljer bort jobb som inte anses tillräckligt "bra", och man väljer utbildningar som inte leder till jobb. Det gör att det är svårt för företag att hitta personal till många enklare jobb med kollektivavtalad lön, trots att ungdomsarbetslösheten är hög.

För det fjärde - en stor del av de arbetslösa ungdomarna är nyanlända eller födda utomlands. (37% av de arbetslösa är utrikes födda, min anm).

Personligen tycker jag förståss det är svårt att säga att någon av orsakerna är viktigare än någon annan. Den stora tillströmningen av nyanlända invandrare upplever jag exempelvis själv som en mycket betydande förklaring till både ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten. Och många ungdomars ointresse för vissa jobb är helt klart ett samhällsproblem. Jag hör ofta reaktioner från arbetsgivare som undrar varför ingen söker de jobb som de har lediga - trots att man erbjuder både kollektivavtalsenlig lön och en trygg anställning.

Statsministern beskrev också i Agenda hur regeringen mött dessa fyra problem med olika åtgärder. Och det finns mycket att peka på, allt från reformering av hela skolsystemet, nya vägar tillbaka för dem som vill ha en ny chans till utbildning, etableringsreformen för nyanlända invandrare, fler yrkesutbildningar, mer lärlingsutbildningar, mer pengar till vuxenutbildning, universitet och högskolor, sänkta arbetsgivareavgifter för den som anställer unga, sänkt moms inom restaurangsektorn och nystartsjobb för långtidsarbetslösa.




Sanning och osanning från Swedbank

2012-09-17



I dag kan vi läsa ovanstående rubrik på Svt:s TextTV. Och i artikeln kan man sedan läsa följande:

Rekordår för medelklassfamiljen

"Medelklassfamiljen har haft en rekordstark inkomstutveckling sedan alliansen tillträdde 2006. I dag har barnfamiljen 2.900 mer i plånboken varje månad. Men lika mycket har de arbetssökande med a-kassa fått betala.

Enligt Swedbanks bedömning har den disponibla inkomsten inte ökat så mycket och så snabbt åtminstone sedan i början av 1970-talet.

"Inkomstutvecklingen har som det ser ut varit rekordhög", säger Maria Ahrengart på Swedbank. Banken har räknat ut hur mycket mer en tvåbarnsfamilj i radhus fått kvar sedan 2006.

I Swedbanks exempel jobbar en vuxen heltid och den andra halvtid. Resultatet blev 2.860 kronor i månaden. På plus-sidan finns lägre inkomst- och fastighetsskatt, men även högre reallöner.

Arbetssökande med a-kassa har tappat ca 2.800 kr i månaden, bl.a.till följd av att ersättningen sänktes de första 100 dagarna, men främst som en konsekvens av att taket i a-kassan på 680 kr legat fast, medan priserna stigit.

För andra grupper är inte skillnaderna så stora. Pensionärsparet med tilläggspension har fått några hundralappar extra. Studenterna har samtidigt fått höjt studiemedel med en tusenlapp, rensat för inflationen."



I det stora hela har Swedbank helt rätt. De flesta löntagare har fått mycket kraftiga inkomstförstärkningar de senaste sex åren, troligen de största i modern tid. Och även pensionärer, studenter och föräldralediga har fått förbättrade inkomster. Men Swedbank missar tyvärr samtidigt en mycket viktig sak, och det gäller de arbetslösa. Jag har ju via en färsk RUT-utredning visat att allt fler, idag över 80% av de fackligt anslutna löntagarna, får 80% i a-kassa till följd av fackens inkomstförsäkringar. Antingen är Swedbank okunniga om detta, eller så väljer man att bortse från fakta. Om man tar med detta i beräkningen så har definitivt inte de genomsnittlige arbetslöse tappat 2.800 kronor per månad. De flesta har tvärtom samma eller högre ersättning i a-kassan än man hade 2006.




De flesta som "utförsäkrades" 2010 har idag inkomst av eget arbete

2012-09-04

Förra veckan kom en nyhet från Försäkringskassan som inte fick särskilt stor uppmärksamhet, trots att det är mycket intressant för den politiska debatten. Försäkringskassan kan nämligen nu för första gången redovisa förvärvsinkomsterna för dem som lämnade sjukförsäkringen efter maximal tid, första halvåret 2010. Resultatet visar att merparten av dem som lämnade sjukförsäkringen första halvåret 2010 (26.644 personer) hade inkomst från eget arbete samma år. Av de som valde att inte gå över till Arbetsförmedlingens introduktion var det så många som 4 av 5 som hade förvärvsinkomst samma år. I hela gruppen var det 54 % som hade en förvärvsinkomst år 2010. 28 % hade en förvärvsinkomst på över 100 000 kronor. Siffrorna visar alltså endast förvärvsinkomster. Utöver detta har många av dessa personer andra inkomster, exempelvis förtidspension på deltid eller heltid, ålderspension, a-kassa eller försörjningsstöd. Dessa inkomster ingår inte i siffrorna ovan.

Slutsatsen är att en stor del av de personer som lämnade sjukförsäkringen inte heller skulle vara kvar där. De hade uppenbarligen en arbetsförmåga och har idag inkomst av förvärvsarbete. Samtidigt ska man veta att just denna första grupp som lämnade sjukförsäkringen var människor som varit borta från arbetsmarknaden mycket lång tid, långt mer än dagens maximala tid. När tidsgränsen infördes hade de redan uppnått maximal tid med marginal. De som lämnar sjukförsäkringen idag har inte varit borta från arbetsmarknaden lika länge, och det gör att de sannolikt kommer att ha lättare att komma i egen försörjning än gruppen som lämnade sjukförsäkringen våren 2010.

Dagens nyheter hade en ledare i fredags om saken, där man bland annat skriver följande:

"...i går kom en rapport om just den första gruppen utförsäkrade, som möjligen talar för att det kanske inte var så dumt att också dessa individer omfattades av de nya tidsgränserna. Försäkringskassan har granskat förvärvsinkomsterna i gruppen och nästan oavsett förväntningar måste man säga att siffrorna imponerar.

Gruppen består av 26 644 personer som utförsäkrades första halvåret 2010. Av dem var det mer än hälften, 54 procent, som hade en förvärvsinkomst, alltså inkomst av vitt, pensionsgrundande arbete, under 2010. Inkomsterna är inte precis jättehöga, vilket kan förklaras med att drygt 50 procent av hela gruppen återvände till sjukförsäkringen samma år. I snitt rör det sig om drygt 60 000 kronor.

Men det är i gruppen som varken hittas hos Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan sedan de utförsäkrats som det riktigt glädjande resultatet finns. Det har sagts att dessa individer i hög grad växlat från sjukpeng till socialbidrag. Men hela 78 procent har förvärvsarbetat. Flera får säkert dryga ut med ekonomiskt bistånd, men den största gruppen, 27 procent, hittas i inkomstspannet 200 000–300 000. Drygt en tiondel, 11 procent, har en deklarerad inkomst på 300 000 kronor eller mer.

Det här är personer som i många fall skulle ha varit förtidspensionärer i dag om det inte vore för förändringarna. Medierna vältrar sig i baksidorna av reformen. Värt att minnas är att det också finns en framsida."





Borås Tidning skriver på ledarsidan om fackens inkomstförsäkringar

2012-09-03

I dag ägnar Borås Tidning sin ledare åt den RUT-utredning jag beställt fram angående fackens kompletterande inkomstförsäkringar vid arbetslöshet, och det överraskande stora antalet löntagare som faktiskt får ut 80% av sin lön vid arbetslöshet. Jag har scannat in inledningen till ledaren som kan läsas här i sin helhet.

Ledaren, med rubriken "Bevisat: Facket kan förändras" ger också facken beröm för sin förmåga till anpassning och ifrågasätter om det behövs någon obligatorisk a-kassa. Man påpekar också det jag själv har skrivit tidigare, nämligen att de kompletterande försäkringarna är ett bra skäl för medlemskap i en facklig organisation.

BT skriver också att de stora avhoppen från facket "handlar mer om ett ideologiskt ställningstagande". Jag tror BT har alldeles rätt i detta. Alltför många fackliga organisationer sysslar med en massa saker som inte har någon koppling till arbetsmarknadsfrågor, och dessutom läggs ofta en del av medlemmarnas pengar på aktivt stöd till ett enda parti, Socialdemokraterna. Det är dags att alla fackliga organisationer som ännu inte gjort det kapar banden till politiska partier och arbetar för sina medlemmars bästa. Inkomstförsäkring vid arbetslöshet är en sådan sak som verkligen är för medlemmarnas bästa. Det kan ge många nya medlemmar om man hanterar frågan rätt.


Hela rapporten från RUT går att läsa här.





TCO-ekonom vill nyansera bilden av ungdomsarbetslösheten

2012-09-03



I senaste numret av TCO-tidningen finns en mycket tänkvärd artikel om ungdomsarbetslösheten som inleds enligt ovan. Artikeln är skriven av TCO-ekonomen Susanna Holzer som påpekar det jag ofta framfört i olika sammanhang, nämligen att en överdrivet mörk bild av ungdomsarbetslösheten får våra ungdomar att tappa framtidstron alldeles i onödan. Den som slutför gymnasiet får för det allra mesta också jobb. Det är främst ungdomarna som hoppar av skolan i förtid som blir arbetslösa. I artikeln bekräftas återigen att den verkliga ungdomsarbetslösheten ligger runt 10%. Det är för övrigt ungefär samma nivå som den pendlat runt i flera decennier. (År 2006 låg dock denna "verkliga" ungdomsarbetslöshet runt 15%, vilket Aftonbladet berättade nyligen, se föregående blogginlägg). Omvänt är det alltså 90% av ungdomarna som snabbt får jobb efter att de slutat skolan. Det budskapet är viktigt att också sprida för att ge ungdomar framtidstro!

Några fler citat från artikeln i TCO-tidningen:

"Av alla arbetslösa unga vuxna är drygt hälften studenter som i första hand söker arbete för att förbättra sin privatekonomi under studietiden. Den andra hälften och cirka 10 procent av de arbetslösa studenterna är dock aktivt arbetssökande som i första hand vill ha ett heltidsjobb och en egen försörjning."

"Unga utan slutbetyg från grund- och gymnasieutbildning löper en kraftigt större risk att bli långvarigt arbetslösa, jämfört med dem som fullgjort sina utbildningar. Unga som gått praktiska utbildningar har ofta enklare att sugas upp av arbetsmarknaden än dem med strikt teoretiska utbildningar."





Aftonbladet: Ungdomsarbetslösheten är mycket lägre än 2006

2012-09-03

Den 19 augusti fanns en helsida i Aftonbladet om ungdomsarbetslösheten, signerat Lena Mellin. Jag hann inte blogga om den då, men bättre sent än aldrig. Mellin för en diskussion om hur hög ungdomsarbetslösheten egentligen är, och skriver att det är lika korrekt att hävda att den är 10% som att säga att den är 28%. Allt beror på från vilken ålder man räknar arbetslösa ungdomar (SCB räknar från 15 år, vilket blir lite märkligt, de flesta 15-åringar bor hemma och är inte beroende av eget jobb för sin försörjning, utan vill bara ha extrajobb). Det beror också på om man räknar in studerande eller inte. Jag håller inte alltid med Lena Mellin, men artikeln om ungdomsarbetslösheten är faktiskt saklig och objektiv. Artikeln avslutas så här:

"När Arbetsförmedlingen beräknar ungdomsarbetslösheten använder de sig av andra åldersgrupper och andra definitioner än SCB. De börjar räkna från 18 års ålder (men slutar precis som SCB vid 24). De räknar öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.

Med det sättet att räkna har ungdomsarbetslösheten inte ökat utan minskat. 1997 gick 15 procent av ungdomarna utan jobb, jämfört med runt tio nu. I juni var det exakt 91.464 personer, varav mer än hälften deltog i program med aktivitetsstöd.

Ungdomsarbetslösheten är en central fråga för framtiden. Men nu förvirras diskussionen av statistiska fördunklingar. Mycket viktigare att diskutera är hur man ska få stopp på flödet av ungdomar som lämnar gymnasiet utan kompletta betyg. Det ger nästan hundraprocentig garanti för långvariga problem på arbetsmarknaden."


Jag instämmer helt och fullt i slutsatsen när det gäller avhoppen från gymnasiet. Det är bland annat därför vi inte ska göra som Socialdemokraterna vill och återinföra kravet på att alla måste läsa in högskolebehörighet på gymnasiets yrkesprogram.




Fler jobb som unga arbetslösa inte vill ha

2012-09-03

Fick även detta tips om en tänkvärd nyhet från SVT:s Värmlandsnytt den 24 juli. Varför måste vi anlita bärplockare från andra delar av världen när vi har arbetslösa ungdomar? Varför gick 40 ungdomar i Munkfors arbetslösa i sommar, när de kunde tagit ett jobb som bärplockare med en garantilön på 21.000 kronor per månad?

Nu är visserligen min bild att en övervägande del av våra ungdomar inte vill något hellre än att arbeta. Många är också villiga att ta de jobb som erbjuds, i vart fall för en tid i avvaktan på något bättre, så som de flesta av oss äldre också gjorde i vår ungdom. Men uppenbarligen tänker inte alla arbetslösa unga på detta sätt, och det är ett allvarligt samhällsproblem.







Jobben som de arbetslösa unga inte vill ha

2012-09-02

På websidan för SVT:s Agenda kan man idag läsa denna artikel och även se ett TV-inslag om Åges metallgjuteri som gärna anställer outbildade arbetslösa unga. Men ingen vill ha jobben, så man får ta in utländsk arbetskraft i stället. Samtidigt går 17 procent av ungdomarna i kommunen arbetslösa.



På Åges Metallgjuteri i Unnaryd, i gränstrakterna mellan Småland och Halland, har man svårt att få tag i arbetskraft. Det går att få jobb här utan utbildning, säger Eva-May Hansson, personalansvarig. Utbildningen får man på jobbet.

17 procent av ungdomarna i kommunen går arbetslösa, enligt Arbetsförmedlingen i Halmstad som ligger sex mil från Unnaryd.

"Det går inte riktigt ihop, för ungdomarna söker inte de jobben om de inte har utbildningen", säger Bodil Ljungberg, chef för Arbetsförmedlingen i Halland.

Men på gjuteriet tar de in folk utan utbildning?

-Då är det de enklare jobben och det är kanske inte så intressant, säger Bodil Ljungberg.

"I den här lokalen är bara två av dem som arbetar här födda i Sverige. Alla andra kommer från länder som Vietnam, Kosovo, Polen... Vi har personal från i stort sett hela världen", säger arbetsledaren Krister Mattson medan han visar SVT:s team runt i gjuteriet.

70 av 150 anställda på Åges är födda utanför Sverige. Småindustrierna här vid gränsen mellan Småland och Halland har hittat sin räddning i att de kan anställa människor som är tacksamma att få jobb, även om det är bullrigt och har låg status. De svenskfödda ungdomar som Arbetsförmedlingen skickat till gjuteriet för att söka jobb är sällan riktigt intresserade.





Löfvén talar med dubbla tungor

2012-08-26

Dagens utspel av s-ledaren Stefan Löfvén om minskat sjuklöneansvar för företagen är intressant, inte minst med tanke på att det var den tidigare s-regeringen som införde samma sjuklöneansvar. Inte bara dagens förresten, utan även den "eviga medfinansieringen" av långtidssjukskrivningar som Alliansen avskaffade efter maktskiftet 2006. Och jag vill minnas att (S) i riksdagen röstade nej när Alliansen tog bort just detta "eviga sjuklöneansvar".

Att framförallt småföretagen ser problem med dagens återstående sjuklöneansvar är välkänt. Det är också därför jag skrivit flera riksdagsmotioner i frågan, bland annat om en bred översyn av hur företagens sjuklöneansvar påverkar viljan att anställa fler. Frågan diskuteras nu också av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen så i den delen kan man ju säga att jag fått som jag vill. Och efter den totala helomvändningen från Socialdemokraterna kan vi kanske äntligen få en bra diskussion om hur vi ska hantera sjuklöneansvaret framöver? Jag ger gärna Stefan Löfvén en eloge för att han efter många om och men erkänner att problemet finns. Så har det inte låtit förut. Samtidigt tror jag inte att ett avskaffande av endast andra sjukskrivningsveckan räcker för att få företag att vilja anställa personer med en lång sjukdomshistorik. Upprepad korttidsfrånvaro, en dag eller två vid upprepade tillfällen, kommer att vara lika kostsamt för företagen som tidigare. Vi måste hitta andra lösningar.

Dessutom talar Stefan Löfvén med dubbla tungor. Förslaget från (S) att ta bort den andra veckans sjuklöneansvar kommer inte att på långa vägar kompensera företagen för de kraftiga höjningar av arbetsgivareavgifterna som (S) vill införa. Inte heller för deras nej till sänkta bolagsskatter och fortsatta jobbskatteavdrag. Inte heller kompenserar det för deras förslag om höjda miljöskatter, kilometerskatt på transporter och avskaffade rut-avdrag, momshöjning för restaurangsektorn och andra försämringar. Totalt sett skulle företagens kostnader stiga kraftigt med Socialdemokraternas politik.

Totalt sett skulle företagsklimatet och viljan att anställa gå åt fel håll med Socialdemokraternas politik.




Momssänkningen har skapat många nya jobb i restaurangsektorn

2012-08-23

Jag har tidigare berättat om positiva signaler när det gäller antalet anställda i restaurangbranschen till följd av momssänkningen. Häromdagen kom nya, ännu starkare siffror från Arbetsförmedlingen som redovisades av Dagens Industri i går. Trots vikande konjunkturer ökade antalet nyanmälda platser i branschen med hela 16,8 procent under första halvåret i år. Restaurangbranschens volym växte samtidigt med 4,4 procent under första halvåret vilket ska jämföras med att BNP steg med 1,6 procent.

Enligt branschorganisationen Visita förklaras utvecklingen främst av den sänkta restaurangmomsen. Och det finns inget annat som kan förklara att just restaurangbranschen utmärker sig så tydligt både mot andra branscher och mot utvecklingen samma månader tidigare år.

Det ska bli spännande att se vilka slutsatser oppositionen drar av dessa siffror inför sina egna budgetalternativ som kommer att presenteras senare i höst. Det skulle ju kännas lite märkligt om de fortsätter envisas med att vilja höja restaurangmomsen igen när regeringens momssänkning har skapat så många jobb redan efter ett halvår.




Fler än väntat får 80% av lönen i ersättning vid arbetslöshet

2012-08-19

År 2008 beställde jag fram en rapport från Riksdagens utredningstjänst (RUT) som fick stor uppmärksamhet i de flesta svenska medier. Rapporten visade att ungefär 66% av de yrkesverksamma fackliga medlemmarna omfattades av kompletterade försäkringar vid arbetslöshet som fyllde ut den vanliga a-kassan upp till 80% av den faktiska inkomsten. Detta var en nyhet för många och min rapport fick stort utrymme i den politiska debatten, och användes av både ministrar, partiledare och självaste statsministern i olika sammanhang.

Sedan rapporten presenterades har jag följt utvecklingen och konstaterat att allt fler fackliga organisationer erbjuder denna typ av kompletterande skydd vid arbetslöshet, ett skydd som inte kostar något extra utan ingår i medlemsavgiften till facket. Jag tyckte det var dags att göra en ny kartläggning och gav därför RUT i uppdrag att datera upp min gamla rapport. Jag fick en uppdaterad rapport strax före midsommar. I denna kan man bland annat läsa denna slutsats från RUT:

"Antalet fackförbund som erbjuder sina medlemmar kompletterande inkomstförsäkring har ökat sedan 2008. Idag omfattas cirka 97 procent av TCO-förbundens yrkesverksamma medlemmar av en inkomstförsäkring. Motsvarande andel för Sacos yrkesverksamma medlemmar är cirka 92 procent och för LO-medlemmarna cirka 68 procent."

Omräknat till en totalsiffra tyder det på att ca 82% av samtliga yrkesaktiva kollektivavtalsanslutna medlemmar idag omfattas av kompletterande inkomstskydd vid arbetslöshet. Totalt är det 2,2 miljoner fackligt anslutna löntagare som omfattas av detta kompletterande kollektiva försäkringsskydd.

Den kompletterande kollektiva försäkringen ingår i samtliga fall i medlemsavgiften till facket. Försäkringen fyller ut a-kassan upp till 80% av faktiskt lön upp till ganska höga lönetak, inom LO 35.000 eller inget tak alls, inom övriga förbund betydligt högre nivåer, ofta 50.000-60.000 kronor i månadslön eller ännu mera. Detta normalt under en tid av ca 5-10 månader (100-200 arbetsdagar). Ofta kan man dessutom själv teckna en privat tilläggsförsäkring med ännu mer generösa villkor, och detta görs av 69% av TCO:s medlemmar och 77% av SACO:s medlemmar. Det finns också möjlighet för icke fackligt anslutna som är medlemmar i en a-kassa att teckna privata försäkringar med liknande skydd. Hur många som gjort detta framgår inte av rapporten.

Siffrorna i rapporten är intressanta eftersom de visar att det inte alls är så att ersättningen vid arbetslöshet är så dålig som det ofta påstås i den politiska debatten där det hävdas att ytterst få får 80% av sin faktiska lön i a-kassa. Tvärtom får yrkesverksamma medlemmar i de fackliga organisationerna faktiskt oftast ut 80% av sin faktiska lön vid arbetslöshet under en tid av 5-10 månader, under förutsättning förståss att man uppfyllt arbetsvilllkoren och kvalificerat sig för ersättning från den vanliga a-kassan.

Det är dock i verkligheten ännu fler än 82% av de fackliga medlemmarna som får ut 80% av faktiskt lön vid arbetslöshet. Många av de LO-medlemmar som inte omfattas av kompletterande försäkringar arbetar i yrken med lägre lönenivåer där en kompletterande försäkring inte behövs. Man får ut 80% av lönen i a-kassa ändå. Inom TCO och SACO kan man dessutom se att de få förbund som inte har detta skydd för sina medlemmar ofta är yrkesgrupper som i princip inte löper någon risk för arbetslöshet alls, eller där man har speciella anställningsvillkor, exempelvis inom Försvaret, Tullen och Polisen. Räknar man bort dessa är täckningsgraden närmare 100% inom både TCO och SACO.

Inom LO däremot finns stora förbund som valt bort detta skydd för sina medlemmar, exempelvis IF Metall, Byggnads och Hotell & Restaurangfacket. Det förvånar mig. Inte minst att Byggnads, som tidigare erbjöd sina medlemmar detta skydd nu har tagit bort försäkringsskyddet och alltså gått i en helt annan riktning än de flesta andra fackliga organisationer. Detta trots att man tar ut bland de högsta fackliga medlemsavgifterna inom hela LO. För de fackliga organisationerna borde det vara ett mycket bra argument att locka nya medlemmar genom att marknadsföra dessa kompletterande försäkringar i stället för att ständigt kritisera den vanliga a-kassan för att den ger för låg ersättning.

Min senaste rapport uppmärksammades av Dagens Nyheter nyligen, och jag hoppas nu att mina nya siffror ska få samma mediegenomslag som den förra rapporten. Det är dags att en gång för alla krossa myten att bara ett fåtal får 80% av lönen i a-kassa. Sanningen är faktiskt en helt annan.




Företagen tror inte på Socialdemokraternas jobbpolitik

2012-08-09

Företagsledarna ger tummen ned för Socialdemokraternas förslag för fler jobb och lägre ungdomsarbetslöshet. Allt enligt en undersökning som Skop har gjort på uppdrag av Dagens industri. I undersökningen tillfrågades 600 företagsledare om det är Moderaterna eller Socialdemokraterna som har bäst politik för att minska ungdomsarbetslösheten. Hela 50 procent svarar att de tycker att Moderaterna har bäst politik på området, medan bara 23 procent ger sin röst till Socialdemokraterna. Vaga löften om "utbildningskontrakt" och praktikplatser till priset av fördubblad arbetsgivaravgift för unga imponerar inte på företagarna.

Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson blir inte överraskad över företagarnas sympatier. "Jag är inte alls förvånad. Moderaterna har varit med att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar, något som våra medlemmar har uppskattat. Det är en sänkning som Socialdemokraterna vill ta bort. De lösningar som S vill göra för ungdomar finns mer eller mindre redan", säger Patrik Karlsson.

För egen del tycker jag det är särskilt tänkvärt att inte arbetsgivarna tror på Socialdemokraternas politik. Det är ju faktiskt arbetsgivarna som förväntas anställa fler.





Semesterläsning - favorit i repris

2012-07-17

För en knapp månad sedan presenterade jag min sammanställning över de viktigaste resultaten av Alliansens arbetslinje, en sammanställning jag tagit fram på uppdrag av de moderata ordförandena i de berörda riksdagsutskotten. Jag lägger ut den i repris, som sommarläsning. Detta blir själva basen för den kommande politiska fajten med den politiska oppositionen!




 
Fakta om Alliansens arbetslinje

Arbetsmarknad och utanförskap:

• Mellan 2006 och 2011 har sysselsättningen ökat med drygt 200 000 personer.
• Sysselsättningsgraden har ökat i åldersgrupperna 15-24 år, 25-64 år och 65-74 år, och är i EU:s absoluta toppskikt.
• Jämför vi åren 2006 och 2011 har Sverige gått från 14:e till 9:e plats när det gäller lägst arbetslöshet i EU.
• 2011 bestod två tredjedelar av den samlade arbetslösheten av unga och personer med utländsk bakgrund, viktiga reformer för att öka sysselsättningen har genomförts och det är särskilt viktigt att fortsätta sänka trösklarna till arbetsmarknaden för dessa grupper.
• Mellan 2006 och 2011 har utanförskapet minskat med drygt 200 000 personer.
• Drygt 220 000 färre personer är sjukfrånvarande idag jämfört med 2006. (Antalet sjukskrivna har minskar från 225 000 till 150 000 och antalet i förtidspension har minskat från 555 000 till ca 400 000).
• Sjukfallen har inte bara minskat, de pågår dessutom numera bara hälften så länge.



Utbildning:

• 2012 satsar vi drygt 6,8 miljarder på vuxenutbildning vilket är en ökning med drygt en miljard jämfört med 2006. Komvux har byggts ut och omfattar numera även yrkesvux och lärlingsvux.
• Vi har infört yrkeshögskolan. Aldrig har antalet studenter varit så många som 2011.
• 2010 och 2011 var antalet högskolestuderande rekordmånga.


Uppdaterat 2012-06-26





Fler unga jobbar idag än 2006

2012-07-06

Oppositionen och media påstår ju annars ofta att ungdomsarbetslösheten är mycket högre idag än 2006. Fast som jag visat tidigare är det inte alls så, det handlar bara om att vi räknar på ett annat sätt idag än man gjorde 2006. Om man räknar likadant så ligger ungdomsarbetslösheten faktiskt något lägre än 2006.

Man kan mäta sysselsättning på två sätt – i absoluta tal, som anger antalet sysselsatta inom befolkningsgruppen, eller i relativa tal – det som kallas sysselsättningsgrad. Men det menas hur stor andel av befolkningsgruppen som är sysselsatt.

Om man räknar absoluta tal så var 456 300 personer i gruppen 15-24 år sysselsatta 2006. 2011 var siffran 502 800. Antalet sysselsatta personer mellan 2006 och 2011 har alltså ökat med 46 500 personer i åldersgruppen 15-24 år.

Om man i stället tittar på sysselsättningsgraden så var andelen sysselsatta 15-24-åringar 39,9 procent år 2006. 2011 var sysselsättningsgraden 40,4 procent. Även sysselsättningsgraden bland unga har alltså ökat under Alliansens tid vid makten, även om förbättringen ligger inom den statistiska felmarginalen.

Svenska Dagbladet ger i dag i sin faktakoll statsministern grönt ljus när han påstår att sysselsättningen bland unga har ökat under Alliansens regeringstid. Och med tanke på att Sverige under dessa år gått igenom den djupaste lågkonjunkturen och en global finanskris och nu en skuldkris i Europa så tycker jag det är ett ganska hyfsat resultat. Men fler åtgärder behövs inom både utbildningsområdet och arbetsmarknadspolitiken för att ännu fler unga ska få jobb, och det moderata förslaget om en jobbpakt tillsammans med arbetsmarknadens parter (se tidigare blogginlägg) kan vara en bra väg framåt.




Arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik hänger ihop

2012-07-03

När jag efter valet 2010 bytte huvudutskott från Arbetsmarknadsutskottet till Utbildningsutskottet, samtidigt som jag blev ersättare i mitt gamla utskott, var syftet att jag skulle arbeta med att förstärka länken mellan arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik. Mitt huvudansvar är främst alla former av vuxenutbildning. Samtidigt behövs samma tankesätt när det gäller gymnasieskolan. Alliansen har renodlat yrkesprogrammen och stärkt inslagen av fackkunskaper på dessa program. Vi har också utvecklat lärlingsutbildningssystemet. På sikt är jag övertygad om att detta kommer att leda till att fler ungdomar går ut gymnasiet och sedan också får jobb

Vi har också gjort andra åtgärder för att fler unga ska få jobb, sänkta arbetsgivareavgifter för dem som anställer unga, sänkt moms i branscher som anställer många unga och RUT-avdrag som skapar behov av personal i nya branscher. Men för att ännu effektivare kunna pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten behövs ytterligare åtgärder.

I de länder som lyckats bäst med att bekämpa ungdomsarbetslösheten finns ofta möjligheter till någon form av anställning kombinerat med utbildning. Norge är ett exempel. Även I Sverige finns detta redan i mindre skala, i och med IF Metalls avtal med Teknikarbetsgivarna om yrkesintroduktion, där man varvar utbildning och arbete på en arbetsplats, och får lön för den del av tiden man arbetar.

I dag presenterade statsminister Reinfeldt tankar på en omfattande "jobbpakt" mellan regeringen, näringslivet och de fackliga organisationerna. Tanken är att unga utan yrkeserfarenhet ska kunna få ett jobb med handledarstöd på ett företag, varvat med utbildning. De fackliga organisationerna och arbetsgivarna ska i kollektivavtal komma överens om villkoren för dem som går in i denna typ av anställning. Förhoppningen är att minst 30.000 unga ska kunna omfattas. Regeringen är samtidigt beredd att gå in med pengar till handledarstöd eller att sänka arbetsgivaravgifter för unga som får denna typ av yrkesintroduktion.

Förslaget om "jobbpakt" blir förhoppningsvis ytterligare ett inslag i moderaternas och Alliansens arbetslinje, och har under dagen tagits emot positivt av såväl Svenskt Näringsliv, LO, Saco och TCO, och faktiskt även av Socialdemokraterna. Det finns med andra ord goda chanser att förslaget kan bli verklighet och dessutom få starkt politiskt stöd.




Billigare reparationstjänster vore bra på flera sätt

2012-07-02

Miljöpartiets utspel idag om utvidgning av RUT-avdrag och/eller momssänkningar för att gynna fler delar av tjänstesektorn är intressanta, och något jag själv funderat en hel del på. Inte minst efter att vi sett hur framgångsrik reformen med RUT-avdrag varit och hur mycket fler jobb den skapat.

I dag lever vi i ett värre köp-slit-och-slängsamhälle än någonsin. Förklaringen är enkel, det blir allt billigare att köpa varor som tillverkats i andra länder med låga löner, medan det är dyrt att reparera saker eftersom det sker i vårt land med högre löner och högre skatter på arbete. Sedan läggs moms ovanpå alltihop som förstärker skillnaden ytterligare. Förutom slöseriet att det kastas massor av saker med små fel som ingen bryr sig om att laga så är det givetvis ett stort slöseri med både miljö och resurser att kasta nästan helt funktionsdugliga saker. Inte minst skapar det enorma berg av blandat avfall som det är förhållandevis dyrt eller komplicerat att återvinna. Inte minst gäller detta elektronik, fordon, motorer och vitvaror.

Förra året slutade vår tvättmaskin plötsligt att fungera. Den var inte ny, men inte heller direkt gammal, vi hade haft den knappt sex år. Första tanken var förståss att köra den till tippen och köpa en ny, en tvättmaskin kostar ju idag inte så många tusen. Men det kändes ändå fel, så jag ringde runt och lyckades till slut hitta en av de få reparatörer som gick att få tag på. Han tog en sväng om vårt hus på väg hem från ett annat jobb och det tog honom bara fem minuter att hitta felet - en elkabel inne i maskinen som skakat loss. Han skruvade fast kabeln, maskinen fungerade igen och nu har den fungerat felfritt ännu ett år. Tack vare att reparatören kunde ta svängen om på väg hem kostade det inte så mycket, men hade han rest särskilt för detta hade det säkert kostat flera tusen att leta upp felet och laga det, om han också skulle ha betalt för restiden. Han påpekade själv hur få reparatörer det finns idag som lagar saker, det utbildas inte många för denna typ av jobb. Själv skulle han snart gå i pension.

Samma problem finns när man ska laga gräsklipparen, båtmotorn eller barnens mopeder, fixa kyl eller frys, tv eller dator. Om man mot förmodan hittar någon som kan eller vill laga något så blir det oftast så dyrt att det inte lönar sig. Och hur många skulle idag ens komma på tanken att sula om ett par skor som i övrigt är felfria? Eller låta sy om lite dyrare kläder? Av de få reparationsjobb som utförs idag lär nog för övrigt ganska mycket utgöras som svarta tjänster.

Om vi ska kunna minska berget av nästan funktionsdugliga saker på våra återvinningsstationer, och hushålla med våra resurser, måste vi göra det billigare att laga saker. Det skulle kunna skapa massor av bra och meningsfulla jobb som knappt finns idag. Och det är givetvis bättre för Sveriges ekonomi att utföra reparationstjänster inom landet än att köpa billiga produkter från Kina.

Sänkt moms, sänkta arbetsgivareavgifter för tjänsteföretag eller utvidgning av RUT-avdraget är olika förslag som förts fram under åren. Jag är inte beredd att ha en bestämd uppfattning om vilket alternativ som är bäst, inte heller om det finns andra vägar. Jag vet inte heller hur man bäst kan avgränsa denna typ av reparationstjänster från andra tjänster som kanske inte behöver någon skattereduktion, det är alltid lite komplicerat rent tekniskt. Men vi behöver ändå försöka hitta en väg framåt för att göra det billigare att köpa vissa typer av reparationstjänster. Där tycker jag Miljöpartiet och andra som för fram liknande förslag är helt rätt ute. Jag kommer för övrigt själv att återkomma i frågan framöver.




Snabbfakta om Alliansens arbetslinje

2012-06-27

För en tid sedan tog jag initiativet att ställa samman en kort sammanfattande lathund över de allra viktigaste resultaten av Alliansens arbetsmarknadspolitik från 2006 och fram tills idag. Jag är ju den ende moderate riksdagsledamot som finns representerad i alla de tre utskott som har koppling till arbetslinjen, nämligen Arbetsmarknadsutskottet, Socialförsäkringsutskottet och Utbildningsutskottet. Jag såg behovet av en kort sammanställning med noggrant kontrollerade siffror, inte minst med tanke på hur många olika uppgifter som snurrar runt i den politiska debatten. Nu är mitt arbete klart, och tillsammans med moderata tjänstemän i de tre utskotten har jag valt ut tio viktiga punkter. Siffrorna nedan är garanterat korrekta och är nu även godkända av partiorganisationen och kommer förhoppningsvis att användas som moderata huvudbudskap i dessa frågor. Siffrorna kommer att uppdateras efterhand.



 
Fakta om Alliansens arbetslinje

Arbetsmarknad och utanförskap:

• Mellan 2006 och 2011 har sysselsättningen ökat med drygt 200 000 personer.
• Sysselsättningsgraden har ökat i åldersgrupperna 15-24 år, 25-64 år och 65-74 år, och är i EU:s absoluta toppskikt.
• Jämför vi åren 2006 och 2011 har Sverige gått från 14:e till 9:e plats när det gäller lägst arbetslöshet i EU.
• 2011 bestod två tredjedelar av den samlade arbetslösheten av unga och personer med utländsk bakgrund, viktiga reformer för att öka sysselsättningen har genomförts och det är särskilt viktigt att fortsätta sänka trösklarna till arbetsmarknaden för dessa grupper.
• Mellan 2006 och 2011 har utanförskapet minskat med drygt 200 000 personer.
• Drygt 220 000 färre personer är sjukfrånvarande idag jämfört med 2006. (Antalet sjukskrivna har minskar från 225 000 till 150 000 och antalet i förtidspension har minskat från 555 000 till ca 400 000).
• Sjukfallen har inte bara minskat, de pågår dessutom numera bara hälften så länge.



Utbildning:

• 2012 satsar vi drygt 6,8 miljarder på vuxenutbildning vilket är en ökning med drygt en miljard jämfört med 2006. Komvux har byggts ut och omfattar numera även yrkesvux och lärlingsvux.
• Vi har infört yrkeshögskolan. Aldrig har antalet studenter varit så många som 2011.
• 2010 och 2011 var antalet högskolestuderande rekordmånga.


Uppdaterat 2012-06-26





Allt fler långtidssjukskrivna får jobb

2012-06-20

Sjukskrivningarna har ju numera en tidsgräns, och även om det finns ett antal undantag så finns det ett antal personer som lämnar sjukförsäkringen på gund av maximal tid. Dessa förs över till Arbetsförmedlingen för att få hjälp att komma tillbaka till arbetsmarknaden. I går presenterade Arbetsförmedlingen en uppföljning av hur det gått för dessa personer.

Uppföljningen av Arbetsförmedlingens insatser för personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen visar att andelen som går till ett arbete ökar över tid. I siffror handlar det om att i maj i år har 27 procent eller 3685 av dem som skrevs in vid starten 2010 gått till arbete.

När Arbetsförmedlingen mäter statusen 90 dagar efter avslutat deltagande i programmet arbetslivsintroduktion är 10 procent i arbete. När statusen mäts 270 dagar efter avslut ökar andelen till 17 procent. Ser man bara till gruppen som blev inskriven vid starten av programmet 2010, alltså för snart 2,5 år sedan, är andelen i arbete som sagt 27 procent. Detta visar att det ofta är en lång process att hjälpa en långtidssjukskriven tillbaka till arbetsmarknaden.

För att möta deltagarnas stora behov av kartläggande och utredande insatser får programmet en relativt stor andel av Arbetsförmedlingens resurser. Deltagarna utgör en procent av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen men åtta procent av all mötestid med arbetsförmedlare och specialister. Utvärderingen visar också att 95 procent av de inskrivna i dessa åtgärder är nöjda eller delvis nöjda med Arbetsförmedlingens service, och nio av tio är nöjda med personalens bemötande.

Sammanfattningsvis får alltså allt fler tidigare långtidssjukskrivna arbete, och detta trots det bistra konjunkturläget. Jag tycker det bekräftar den bild jag redan har, nämligen att Arbetsförmedlingen gör ett mycket bra arbete med dessa grupper.




Kraftig sysselsättningsökning i restaurangbranschen

2012-06-18

Den senaste veckan har återigen effekterna av restaurangmomsen diskuterats i media, och fortfarande hävdar den politiska oppositionen att momssänkningen varit "verkningslös". Jag tillåter mig att påpeka att de har helt fel.

Enligt SCB ökade sysselsättningen i restaurangbranschen med 8,2 procent jämfört med första kvartalet 2011. Det är en markant förändring jämfört med andsra delar av arbetsmarknaden, och dessutom en kraftig förändring jämfört med utvecklingen i branschen de senaste åren. Det enda som kan förklara detta är just momssänkningen.

Intressant att notera i SCBs siffror är också att de fasta jobben (tillsvidareanställningarna) ökar och att de tidsbegränsade anställningarna blir färre. Totalt sett ökade antalet tillsvidareanställda med 10 700 under första kvartalet 2011 samtidigt som antalet tidsbegränsat anställda minskade. Totalt sett jobbade 9500 personer fler i hotell- och restaurangbranschen under första kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal 2011.

"Det är många småföretagare som genom momssänkningen fått en möjlighet att anställa personal och det börjar synas i statistiken nu, säger Eva Östling Ollén, vd för Visita (Tidigare Sveriges Hotell & Resturangföretagare).

Om det dessutom är så att fler restaurangföretagare nu vågar fastanställa personal i stället för att ge tidsbegränsade anställningar är det en mycket välkommen förändring.

Oppositionen ska nog vara lite försiktig med att dra förhastade slutsatser om den sänkta restaurangmomsen. Man fokuserar mest på att prissänkningarna på restauranger varit begränsade, men glömmer att huvudsyftet med momssänkningen faktiskt var att skapa fler jobb. Om sysselsättningseffekterna av momssänkningen även långsiktigt visar sig bli större än väntat kommer det att bli politiskt svårt för oppositionen att gå till val 2014 på att höja restaurangmomsen igen. Och än en gång kommer det att visa sig att oppositionen gjort felaktiga bedömningar av verkligheten. Precis som när det exempelvis gäller sänkta arbetsgivareavgifter för unga, RUT-avdraget och jobbskatteavdraget. Alliansens jobbpolitik fungerar, oavsett vad oppositionen hävdar.




Vad händer om ingen jobbar?

2012-06-02



Detta är temat för moderaternas rikstäckande kampanj idag. Vår jobblinje ställs mot oppositionens jobbfientliga politik.

Alliansens jobblinje fungerar, under Alliansens regeringstid har antalet nya jobb ökat med över 220.000, utanförskapet har minskat med 200.000 personer och sysselsättningsgraden har ökat i alla åldergrupper. Detta till skillnad från de flesta länder i vår omvärld där utvecklingen varit den motsatta, jobben har försvunnit och arbetslösheten har ökat.

Hur ska oppositionens skattehöjningar och höjda arbetsgivareavgifter för ungdomar med över 20 miljarder skapa fler jobb? Och hur ska kommunerna ha råd att anställa fler i välfärden när Socialdemokraterna vill dra in 5,7 miljarder från kommunerna?




Stora skillnader när olika länder redovisar ungdomsarbetslöshet

2012-05-31

I dag presenterar Dagens Nyheter en RUT-rapport som beställts av min riksdagskollega Elisabeth Svantesson (M), som för övrigt också kommer att bli ny ordförande för arbetsmarknadsutskottet.

RUT (Riksdagens Utredningstjänst) har kontaktat 30 länder och ställt frågor om hur man beräknar ungdomsarbetslöshet. Det visar sig då att många EU-länder använder sig av egna definitioner av ungdomsarbetslöshet, och inte gör som Sverige och använder den internationella definitionen. Det framgår exempelvis att Finland, Nederländerna och Belgien har valt att räkna bort heltidsstudenter som söker jobb. I den svenska statistiken räknas däremot dessa med. Om Sverige skulle räkna som Finland skulle ungdomsarbetslösheten plötsligt bara vara hälften så stor.

RUT-rapporten är ytterligare ett bevis i raden på att man kan beräkna arbetslöshet på många olika sätt. Det viktiga är att man vet vad det är man mäter så man inte jämför äpplen med päron. Skillnader i beräkningssätt mellan länder gör dessutom att man ska vara mycket försiktig med internationella jämförelser.




Lukas går i nian - räknas som arbetslös i statistiken

2012-05-30




Jag har tidigare hänvisat till granskande artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Industri som påpekat att ungdomsarbetslösheten är kraftigt överdtriven, liksom TV-inslag på samma tema. I dag är det Dagens Nyheter som har en stor förstasidesartikel om saken (klicka på vänstra bilden för att läsa). Detta följs även upp i Expressen (klicka på högra bilden för att läsa artikeln).

DN berättar om Lukas, 15 år, som i dagens statistik räknas som arbetslös, vilket han själv finner mycket märkligt. I artikeln framgår också hur SCB räknar de arbetslösa ungdomarna:
1. Personen är 15–24 år och det spelar ingen roll om man är skolelev.
2. Personen saknar jobb (eller extrajobb).
3. Personen kan ta jobb (eller extrajobb) inom de närmsta veckorna.
4. Personen har sökt jobb (eller extrajobb) de senaste fyra veckorna. Det räcker med att ha läst jobb- annonser i en tidning för att det ska räknas som att ”söka jobb”.
Dessutom - om en person, 15–24 år, har fått ett jobb men börjar inom tre månader räknas han eller hon som ung och arbetslös!

I DN-artikeln säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist följande: "Jag är orolig för att man använder statistiken som en sanning. Att ungdomsarbetslösheten är 25 procent är inte sant."//"De makthavare som använder sig av dessa siffror borde vara försiktiga med att dra slutsatser." När det gäller påståendena om att ungdomsarbetslösheten ligger runt 22-25% säger Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering att "Om man är intresserad av siffror som ska fånga de sociala problemen med att unga inte får jobb är siffran inte särskilt bra. Det är stor skillnad på att söka jobb vid sidan av studierna och att som 27-åring inte hitta jobb på två år".

Jag har länge själv hävdat att det finns en ohelig allians mellan vissa borgerliga politiker och näringslivsorganisationer å ena sidan och den politiska oppositionen och delar av de fackliga organisationerna på den andra. Alla använder de överdrivna siffror över ungdomsarbetslösheten, men för helt olika syften. Näringslivsorganisationerna och vissa borgerliga politiker använder siffrorna som argument för sänkta ungdomslöner och förändringar av turordningsreglerna, medan den politiska oppositionen och vissa delar av den fackliga rörelsen använder siffrorna för att slå mot regeringens politik. Oavsett syfte är det cyniskt att överdriva ungdomsarbetslösheten. Det förstör ungdomarnas självförtroende och får i vissa fall till och med som effekt att ungdomar inte ens bryr sig om att försöka hitta ett jobb eftersom man tror att det ändå inte är någon idé. De osakliga överdrifterna borde upphöra - för ungdomarnas skull.

Jag upprepar - de ungdomar som slutför gymnasiet med godkända betyg får nästan alltid jobb, och det relativt snabbt. De ungdomar som hoppar av skolan återfinns däremot ofta i statistiken över långtidsarbetslösa ungdomar. Så ser verkligheten ut, och det vet alla som arbetar med dessa frågor. Det är glädjande och välgörande att allt fler media uppmärksammar frågan.




Gäst på fackförbundet ST:s kongress

2012-05-29

I dag var jag inbjuden som gäst på invigningen av fackförbundet ST:s kongress. En representant för varje riksdagsparti var inbjuden, men jag såg bara till Jonas Sjöstedt (Vänsterpartiets partiledare) och Per Bolund (Miljöpartiet). Själv representerande jag Moderaterna, men helt ensam som moderat var jag faktiskt inte. Statsministern fanns också på plats och höll ett engagerat tal vid öppnandet av kongressen.

Hans fokus låg passande nog på sjukförsäkringsreformen och hur viktig den var för att klara Sveriges demografiska utmaningar i framtiden. Många av ST:s medlemmar arbetar inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och statsministerns tal var särskilt riktat till dem. Han tackade för de anställdas insatser för att få Alliansens stora reformer på plats, och medgav att det ibland olyckligtvis blivit så att myndigheterna och deras anställda fått klä skott för politiska beslut.

Så är det tyvärr. Både från politiker och media har kritik framförts som kanske inte alltid varit helt nyanserad. Å andra sidan har det funnits en del brister och uppenbart tveksamma beslut hos Försäkringskassan och det är kanske inte så konstigt om detta ifrågasätts. Men man ska då rimligen rikta kritiken mot myndigheten och dess ledning och inte ge sig på enskilda tjänstemän eller avdelningskontor.

Alliansens stora sjukförsäkringsreform är på det stora hela mycket framgångsrik och är idag ett föredöme i andra länder, precis som den svenska pensionsreformen. Men när man gör stora förändringar och sätter tidsgränser oich ställer krav kommer den som inte gillar beskeden emellanåt att ge sig på budbäraren, dvs den enskilde tjänstemannen. Det är då viktigt med starka chefer och myndighetsledningar som ger stöd och ledning till sina medarbetare. Min bild av de nya ledningarna för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är mycket positiv. Så kändes det tyvärr inte alltid om man går några år tillbaka i tiden.

Statsministern behandlade också en annan viktig fråga i sitt anförande, nämligen hur viktigt det är för ett land med starka och väl fungerande myndigheter och rättsväsende, alltså de områden där de flesta av ST:s medlemmar arbetar. Statsministern nämnde bland annat Grekland som ett avskräckande exempel. Det hjälper inte att höja skatter om ingen betalar och om Skatteverket inte driver in skatterna. Svenska Skatteverket är däremot ett mönster för andra länder, och bistår som konsulter när andra länder ska bygga upp sin skatteförvaltning. ST:s medlemmar och andra som arbetar inom statsförvaltning, myndigheter och rättsväsende är en del av grunden för den svenska välfärden.




Historien visar att momssänkningar skapar jobb

2012-05-25

Mina kolleger i skatteutskottet har prtesenterat en rapport som visar att momssänkningar visst skapar jobb. Man har granskat två momssänkningar som tidigare inte utvärderats. Dels momssänkningen på entréer till djurparker (!) 2001 (införd av s-regeringen), dels momssänkningen på skidliftkort (infört av Alliansen 2007).

I djurparkerna har antalet anställda ökat med 30 procent sedan momssänkningen genomfördes. När det gäller skidanläggningarna har sysselsättningen sedan momssänkningen ökat med 20 procent fler fast anställda och 22 procent fler säsongsanställda. Visst kan det finnas andra faktorer än just momssänkningen som påverkat antalet anställda, men det går rimligen inte att bortse från att det kan finnas ett samband.

När det gäller den sänkta momsen på restaurang och catering har SCB visat att sysselsättningen ökat med 8 procent på krogarna mot 2 procent på den övriga arbetsmarknaden sedan januari. Det är svårt att se någon annan förklaring än att sänkt moms påverkat sysselsättningen positivt, vad skulle annars kunna förklara den stora skillnaden i sysselsättningsökning i just denna bransch? Teorin styrks också av en första uppskattning från Finansdepartementet, som visar att restaurangpriserna sjunkit med 4 procent, jämfört med att de ju normalt brukar stiga i samband med prishöjningar vid årsskiften. Med andra ord har priserna justerats nedåt, vilket givetvis kan locka fler kunder, samtidigt som en del av momssänkningen verkar ha gått till att förbättra lönsamheten, vilket i sin tur givetvis skapar utrymme för fler anställda.

Jag tycker den politiska oppositionen ska lära av historien - sänkt moms och sänkta skatter ökar aktiviteten i ekonomin, och det leder till fler jobb. Egentligen är det en självklarhet.




Ungdomsarbetslösheten sjunker - men hur hög är den egentligen?

2012-05-23

Ungdomsarbetslösheten sjunker sakta men säkert. Enligt SCB:s stora arbetskraftsundersökning som presenteras idag var 153 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa i april i år, vilket motsvarar en arbetslöshet på 25,1 procent (säsongsrensat 21,9%). Av de arbetslösa ungdomarna var 94 000 heltidsstuderande. Det innebär att om man räknar bort de heltidsstuderande ungdomarna var arbetslösheten 9,7% (säsongsrensat 8.5%).

Båda siffrorna, 25,1% och 9,7%, är formellt sett korrekta, vilket skapar ordentlig förvirring i samhällsdebatten. Oppositionen tar varje tillfälle att påpeka att ungdomsarbetslösheten är 25%. Men det säger sig själv att den en tonåring som går i gymnasieskolan och bor hemma hos sina föräldrar och söker ett sommarjobb eller extrajobb på helgerna givetvis inte är "arbetslös" i egentlig mening. Den lägre siffran visar bättre hur stor andel av ungdomarna mellan 15 och 24 år som verkligen söker ett jobb för sin egen försörjning. Jag brukar hävda att det är ca 10% av ungdomarna som är arbetslösa "på riktigt". Detta får stöd av dagens SCB-mätning. Snarare ligger de faktiska siffrorna något under den siffra jag brukar använda.

Faktum är alltså att över 90% av de ungdomar som gått ut skolan och söker ett jobb för sin egen försörjning också får jobb. Dessutom får man det relativt snabbt - långtidsarbetslösheten bland ungdomar i Sverige ligger bland de lägsta i Europa.




Alliansens jobbpolitik fungerar - alternativet förskräcker

2012-05-20

I dag har jag en debattartikel i Borås Tidning där jag beskriver hur Alliansens jobbpolitik fungerar, och funderar över vad som händer som Socialdemokraterna skulle montera ned den, steg för steg. Jag kommenterar också beskyllningarna att Alliansen skulle ha monterat ned vuxenutbildningen - sanningen är precis tvärtom!

I går skrev Moderaternas partisekreterare Kent Persson och vår gruppledare Anna Kinberg Batra en debattartikel i Göteborgs-Posten med en annan vinkling på samma tema. Man ställer frågan hur företagen skulle klara Socialdemokraternas skattechock. Undrar just om vi någonsin får ett svar på den frågan från Socialdemokraterna.




Rutavdraget har blivit rumsrent - pigdebatten är bortstädad

2012-05-18

Göteborgs-Posten har låtit Skatteverket uppskatta hur rot- och rutavdragen utvecklats under årets första fyra månader och jämfört med 2011. Trenden är tydlig, allt fler använder rut-avdraget, ökningen är 28% jämfört med samma period 2011. Även rot-avdragen ökar, om än i en lugnare takt. RUT-avdragens andel av RUT och ROT har ökat från ca 8% 2010 till över 12% 2012. Nära 50 000 personer fler än under samma period 2011 har upptäckt att de kan få skattereduktion för städhjälp och andra hemsysslor. Allt enligt artikeln i GP. Den fyndiga rubriken till detta blogginlägg har jag för övrigt lånat från GP.
När det gäller RUT-avdragen årets fyra första månader ser siffrorna för de senaste tre åren ut så här:
2010: 139114 köpare, totalt 405 miljoner
2011: 187740 köpare, totalt 502 miljoner
2012: 236523 köpare, totalt 646 miljoner

För ROT-avdragen ser siffrorna ut så här:
2010: 326 951 köpare, totalt 4.2 miljarder
2011: 364 811 köpare, totalt 4,4 miljarder
2012: 393 737 köpare, totalt 4,7 miljarder

"När det gäller hushållstjänsterna under januari till april så är det en ganska stor ökning. Samtidigt verkar det inte vara så att man köper dyrare städtjänster, utan det är antalet köpare som ökar" säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket till GP. "När det gäller städning så var det tjänster som vi i Sverige hade ett visst förhållningssätt till och som var politiskt känsligt i början. Skattereduktionen har medfört en allmän acceptans att köpa de här tjänsterna. Jag tror att det kommer att öka mer och mer." Pia Blank Thörnroos är övertygad om att rutavdraget inneburit att svartjobben blivit färre. "Man får skattereduktion från första kronan även för mindre jobb, som fönsterputsning. Det har betytt att de som tidigare köpt svart och nu växlar städleverantör, väljer att köpa vitt i stället." Hon säger att det även har vuxit fram nya typer av företag. "Hushållsnära tjänster är en ny marknad som har etablerat sig. Vi vet att det vuxit fram branscher som att hjälpa till med läxläsning, men de är inte på något sätt dominerande." Branschföreningen Svensk Byggindustri uppskattar samtidigt i artikeln att ROT-avdraget skapat runt 20-25.000 vita jobb i landet, varav ca 5.000 i Västsverige.

I artikeln framkommer också att de avdrag som görs för utlandsbostäder är en otroligt liten del, mindre än en procent av de totala avdragen. Det tycker jag är intressant med tanke på hur stora växlar oppositionen försökt dra på att man lyckats få majoritet i riksdagen för att kräva ett stopp för möjligheten till avdrag för bostäder utomlands - trots att det med all sannolikhet blir omöjligt för regeringen att infria eftersom det strider mot EU-rätten.

RUT/ROT-avdragen är ännu en reform från Alliansen som i efterhand visat sig vara framgångsrik. Så lät det inte när reformen infördes, då hävdade oppositionen att de nya jobben skulle bli väldigt få. När vi om några år utvärderar resultatet av sänkta arbetsgivareavgifter för unga eller momssänkningen för restaurangsektorn tror jag vi kommer att se siffror över liknande positiva effekter.




Alliansen har pressat tillbaka massarbetslösheten från 2006

2012-05-17



Den politiska oppositionen och vänstermedia hävdar att arbetslösheten idag är lika hög som den var 2006, och att det därmed fortfarande råder massarbetslöshet i Sverige. Argumentationen är ohederlig, och visar ett stort förakt för alla dem som tidigare gömdes i andra ersättningssystem för att snygga till arbetslöshetsstatistiken.

2006 doldes nämligen en stor del av arbetslösheten genom att människor gömdes i förtidspension och långtidssjuk- skrivningar, trots att de egentligen var arbetslösa. De försvann på detta sätt bort från arbetslöshetsstatistiken. Alliansen ändrade på detta, alla med arbetsförmåga men utan arbete ska givetvis räknas som arbetslösa. Många som tidigare gömdes i andra ersättningssystem redovisas därför idag som arbetslösa i statistiken. Trots detta, och trots att Europa gått igenom den djupaste lågkonjunkturen i modern tid, med finanskris och Eurokris, så är den svenska arbetslösheten ungefär densamma som 2006.

Figuren (från budgetpropositionen i höstas) visar antalet personer i olika former av utanförskap, allt omräknat till helårspersoner för att jämförelserna ska bli korrekta. Två halvtidssjukskrivna räknas alltså som en helårsperson. Den svarta linjen visar att det totala utanförskapet har minskat med över 200.000 helårspersoner sedan 2006. Antalet personer i aktivitets- och sjukersättning (förtidspension) har minskat, antalet sjukskrivna har minskat, och antalet personer med ekonomiskt bistånd är oförändrat. Trots detta är antalet arbetslösa inte fler än 2006 - arbetsmarknaden har "sugit upp" lika många som har lämnat utanförskapet - trots den djupa lågkonjunkturen de senaste åren. Det betyder att den totala, ärligt redovisade arbetslösheten där alla räknas, har minskat kraftigt från 2006 fram till idag. Och prognoserna tyder på att minskningen kommer att fortsätta.

Om man räknade alla som verkligen var arbetslösa 2006 hade Sverige massarbetslöshet, det handlade om nära 1,1 miljoner helårspersoner. Idag har detta antal minskat kraftigt. Alliansens arbetslinje har varit framgångsrik. Samtidigt slår vi oss inte till ro utan fortsätter arbetet för fler jobb. Statsministerns påpekande av var de stora utmaningarna finns - bland unga och bland utrikes födda - visar att vi tar de återstående problemen på stort allvar.




Den obekväma sanningen om arbetslösheten bland utrikes födda

2012-05-15

Statsminister Fredrik Reinfeldt upprepade igår, i samband med ett företagsbesök, det han sade i en intervju i Dagens Nyheter redan i april. Nämligen att inrikes födda svenskar i åldern 20-64 år har mycket låg låg arbetslöshet, och att Sverige har en strukturell arbetslöshet i delar av vår befolkning: utrikes födda, funktionshindrade och ungdomar. Den gången väckte det ingen större uppmärksamhet i media, eftersom alla insatta vet att den bild han gav speglar verkligheten. Men i går blev reaktionerna märkligt nog desto starkare.

Vissa debattörer, främst på vänsterkanten men även "liberala" debattörer, som förespråkar en närmast obegränsad invandring, kritiserar Reinfeldt. Några hävdar till och med att uttalandet hade "rasistiska undertoner". Jag tycker det är ett slag under bältet. En statsminister måste kunna berätta sanningen utan att få denna typ av kritik. Och sanningen är att bland inrikes födda (alltså även andra generationens invandrare) i åldrarna 25-65 år är arbetslösheten bara 3,4%. För utrikes födda i samma åldrar är däremot arbetslösheten 14,8%. Skillnaden är anmärkningsvärd, och om man inte ser denna verklighet kan man inte göra något åt den heller. Politiker som stoppar huvudet i sanden av populistiska skäl har man ingen större nytta av.

Sverigedemokraterna var å sin sida inte sena att hylla statsministerns uttalande som man menade visar att "massinvandringen" medför arbetslöshet. Men även SD hamnade ganska snett. För om arbetslösheten är 14,8% så innebär det ju med andra ord att 85,2% av de utrikes födda arbetar. Nu stämmer det inte riktigt eftersom vi vet att människor från vissa kulturer har en tradition att kvinnan är hemma och inte arbetar och aldrig söker jobb (och därmed inte ingår i statistiken över arbetslösa), så sannolikt är det färre än 85% av de vuxna utrikes födda som arbetar. Men även man tar hänsyn till detta så är Sverigedemokraternas bild felaktig - det är betydligt fler utrikes födda i Sverige som arbetar än de som inte gör det, och skillnaderna är mycket stora beroende på vilket land de utrikes födda kommer ifrån. Att klumpa ihop "invandrare" som en homogen grupp leder alltid fel.

Både Sverigedemokraterna och Vänsterdebattörerna hamnade med andra ord fullständigt fel i sina kommentarer. Statsministern berättade en sanning som var jobbig för båda extremsidorna i invandringsdebatten - fast på olika sätt...




Det går bra för Sverige, del 2: Sysselsättning och arbetslöshet

2012-05-11



Denna statistik visar att sedan tredje kvartalet 2006 (efter valet när Alliansen tillträdde) fram till tredje kvartalet 2011 har Sverige tillsamans med Tyskland haft den starkaste sysselsättningstillväxten i bland jämförda viktigare EU-länder, EU-genomsnittet, OECD-genomsnittet samt USA och Japan. Sverige har idag dessutom högst sysselsättningsgrad och dessutom störst förbättring av sysselsättningsgraden efter Tyskland och Österrike. Sista figuren jämför förändringen i arbetslösheten från 2006 till 2011. Sverige är även här ett av de bästa länderna med endast 0,4% ökning av arbetslösheten trots finanskris, skuldkris och den djupaste globala lågkonjunkturen sedan 1930-talet.

En sak förtjänar en extra kommentar och det är de genomgående starka siffrorna för Tyskland. Detta beror på att Tysklands utgångsläge varit sämre än andra EU-länders ända sedan återföreningen med DDR, då arbetslösheten ökade mycket kraftigt i det återförenade Tyskland. Men år efter år har man förbättrat sina siffror och är nu bland de bättre länderna i Europa även om sysselsättningsgraden är högre i Sverige. Just de tyska förändringarna går dock inte riktigt att jämföra med övriga EU-länder i statistiken.




Jobbskatteavdraget ger fler jobb

2012-05-08

Det är rubriken på ett debattinlägg som jag har i Borås Tidning idag tillsammans med skatteutskottets moderate ordförande Henrik von Sydow (M).

I aritkeln påpekar vi bland annat att jobbskatteavdraget har medfört att lön efter skatt har ökat med 1 000 kr i månaden för i princip alla heltidsarbetande. För 75 procent har ökningar varit över 1 500 kr i månaden. Det här medför att breda löntagargrupper i Sjuhäradskommunerna, såsom undersjuksköterskor, metallarbetare och lärare i praktiken fått en extra månadslön per år tack vare jobbskatteavdraget. Därför vill vi moderater gå vidare med ett femte jobbskatteavdrag så snart det finns utrymme i statsfinanserna för detta.

Sedan tidigare vill vi också fortsätta skattesänkningarna för pensionärerna. Vi har sänkt skatten för pensionärerna fyra gånger de senaste sex åren.




En annan syn på det här med ungdomsarbetslöshet

2012-05-04

Läste Metro på tåget till Arlanda idag, och hittade denna lilla insändare. En lite annorlunda syn på det här med ungdomsarbetslöshet, och en kontrast till den bild som vissa media och den politiska oppositionen odlar, nämligen att det inte är någon ide att söka jobb när man är ung eftersom det ändå inte finns några...

Sanningen är ju att ca 90% av de ungdomar som behöver jobb för sin försörjning också får jobb ganska snabbt efter att de gått ut gymnasiet. De 10% som fastnar i arbetslöshet har oftast antingen misskött sig i skolan eller hoppat av gymnasiet, eller så är de inte beredda att ta de jobb som finns.

Själv fick jag jobb direkt efter gymnasiet, på ett tryckeri. Jag gick dit och frågade om det fanns något jobb, och det gjorde det egentligen inte, men chefen tyckte jag och min kompis var så framåt när vi kom och frågade så vi fick jobb ändå! Riktigt välbetalda skiftjobb som tryckeribiträden.

När jag sedan läste till jurist efter lumpen hade jag en massa extrajobb. Bland annat jobbade jag i disken på en restaurang på kvällar, helger och nätter och som kvällskassör på en bank. Kanske inte de mest glamourösa och välbetalda jobben (snarare riktigt uselt betalda), men det gav i vart fall en inkomst som drygade ut studiemedlen och gjorde att jag hade råd med både bil och en och annan skidresa under studietiden. Dessutom fick jag en erfarenhet och arbetslivserfarenhet, och inte tog jag någon skada av det!










Varför ändra en jobbpolitik som fungerar?

2012-04-26

Den 8 april gick Krister Andersson, LO-distriktet i Västsverige, till hårt angrepp mot regeringen. Märkliga påståenden och motsägelsefulla krav staplades på varandra i artikeln. I dag har jag ett längre debattsvar i Borås Tidning där jag bemöter Andersson på punkt efter punkt, och frågar varför man ska ändra en politik som besvisligen fungerar och leder till fler jobb trots en bister konjunktur?

Jag avslutar med att konstatera att Alliansens jobbpolitik på varje punkt är bättre än Socialdemokraternas. Trots detta fortsätter Krister Andersson och LO att blint stödja Socialdemokraterna av rent politiska skäl. Det är inte konstigt att LO tappar medlemmar.




Socialdemokraternas utspel skulle öka ungdomsarbetslösheten

2012-04-25

Dagens utspel från Socialdemokraterna rörande ungdomsarbetslösheten var en märklig historia. Främst på grund av tre saker. För det första är en del av deras förslag så diffusa att det är svårt att förstå vad man men egentligen menar. I den del förslagen är begripliga är de i huvudsaksak väldigt lika det som redan finns. Något nytänkande är svårt att hitta.

Men allra värst är att man gör stor sak av att man vill satsa 2 miljarder på unga arbetslösa. Samtidigt talar man tyst om att man vill höja arbetsgivareavgifterna för unga anställda med hela 16 miljarder. Netto drar man alltså in 14 miljarder som regeringen satsat på att göra det billigare att anställa unga. Det är väldigt svårt att se hur detta skulle minska ungdomsarbetslösheten.

Personligen är jag förvånad. Efter allt prat de senaste veckorna om Socialdemokraternas fokus på unga så trodde jag inte att man skulle vara så fräcka att man med ööppna ögon drar in 14 miljarder som Alliansen satsat för att minska ungdomsarbetslösheten, och samtidigt har mage att kalla det för en satsning på att minska ungdomsarbetslösheten. Nej, verkligheten lär komma ifatt Socialdemokraterna, riktigt så naiva är nog inte väljarna att de går på detta.




2011 blev ett rekordår för nyföretagandet

2012-04-25

NyföretagarCentrums nyföretragarbarometer för 2011 presenterades härodagen, och det var en trevlig läsning. Nyföretagandet slog rekord under 2011, och hela 69.295 nya företag registrerades på Bolagsverket.

NyföretagarCentrum uppger också att allt fler valt att starta aktiebolag, vilket man tror beror dels på att kravet på aktiekapital sänkts till 50.000 kronor, dels för att kravet på revisor har slopats för mindre företag. Jag tycker det är positivt att fler väljer aktiebolagsformen, och det var också ett av syftena med Alliansens regelförenklingar. Det skapar en större trygghet för företagaren jämfört med att driva enskild näringsverksamhet eftersom man slipper blanda företagets affärer med sin privatekonomi. Det blir också lättare för företagaren att få en jämn inkomst och att överbrygga perioder av sämre lönsamhet eftersom man skattar för uttagen lön och kan låta vinster under goda perioder stå kvar i företaget. Det är ofta också lättare att göra affärer med andra företag, inte minst utomlands, om man är ett aktiebolag jämnfört med om man bedriver enskild näringsverksamhet. Aktiebolagsformen uppfattas ofta - rätt eller fel - som en kvalitetsstämpel.

Att nyföretagandet ökat till rekordnivåer är det viktigaste med nyföretagarbarometern. Nu gäller det också att få så många som möjligt av dessa företag att växa så att de också vill anställa fler!




Sänkt restaurangmoms har redan skapat fler jobb

2012-04-24

Regeringens sänkning av restaurangmomsen har ju fått kritik från oppositionen och vänstermedia för att vara en ineffektiv och dyr åtgärd. Men efter tre månader med de nya reglerna hävdar restaurangföretagen att man redan kan se en tydlig effekt, både i form av lägre priser och nya jobb. Allt enligt Dagens Eko idag.

"Jag är lite förvånad, positivt förvånad, över att det har varit en sådan omedelbar, kraftig efterfrågan på ny personal", säger branschorganisationen Visitas (Tidigare Sveriges hotell- och restaurangföretagare) vd Eva Östling Ollén. Under januari, februari och mars i år, det första kvartalet då restaurangmomsen var 12 i stället för 25 procent, anmälde restaurangerna 14 500 lediga platser till Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med drygt 20 procent jämfört med samma period förra året. Platsannonserna på övriga arbetsmarknaden låg samtidigt i stort sett stilla, jämfört med ett år tidigare. Eva Östling Ollén säger att det är en tydlig effekt av den sänkta momsen, i annat fall hade man kunnat se samma ökning av antalet lediga jobb även inom andra branscher, men det gör man inte.

Dagens Eko berättar också om krögaren Valerio Amico i centrala Stockholm som har nyanställt hela tre personer tack vare momssänkningen. Han tror att man kan utvärdera den sänkta momsen tidigast om något år. "Först då kan man se hur momsen har gett utslag, men i och med att den sänktes på det här viset så har jag i alla fall anställt tre nya. Jag har inte sänkt mina priser för jag har italienska råvaror och de är ju lika dyra, men jag höjer ju inte heller", säger han.

Häromdagen presenterade Företagarna en rapport som tyde rpå at den sänkta arbetsgivareavgiften för unga redan kan ha skapat 40.000 nya jobb. Och idag kommer så dessa positiva reaktioner på den sänkta restaurangmomsen. Båda dessa åtgärder har kritiserats hårt av oppositionen för att de är dyra och meningslösa. Men kanske är inte Alliansens politik för att skapa nya jobb så tokig? Sänkta skatter på arbete och företagande gör faktiskt skillnad och skapar fler jobb. Och det är ju egentligen ganska självklart.




Naturligt att de som inte använder jobbcoach snabbare får jobb

2012-04-22

I dag har Göteborgs-Posten en artikel med rubriken Satsningen på jobbcoacher - ett fiasko där man kritiserar nyttan av Arbetsförmedlingens jobbcoacher. Göteborgs-Posten konstaterar bland annat att 25 procent av dem som anlitat en jobbcoach hade arbete efter tre månader, vilket är sämre än de som var utan jobbcoach, där lyckades 27% få jobb inom tre månader. G-P drar slutsatsen att "det nedslående resultatet är att den som hade tillgång till en jobbcoach till och med hade svårare att få jobb än de som sökte jobb på egen hand".

Maken till ovetenskaplig och okunnig slutsats får man nog leta efter. De som använder jobbcoacher är främst de som står lite längre från arbetsmarknaden eller har svårt att hitta ett arbete. De som är mest attraktiva på arbetsmarknaden och har lätt att hitta ett arbete har däremot knappast någon nytta med att anlita en jobbcoach, de får snabbt jobb ändå på egen hand. Att de som inte använder jobbcoach haft lättare att få jobb än de som använt jobbcoach är därför fullständigt naturligt. Jag tycker däremot att det är imponerande om de som står längre från arbetsmarknaden tack vare jobbcoacherna lyckas nästan lika bra med att få jobb som de mest attraktiva på arbetsmarknaden. Det är ett ganska bra betyg.




Hur tänker Svenskt Näringsliv kring ungdomsarbetslösheten?

2012-04-13

Nu har jag fördjupat mig lite i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012. Man ifrågasätter matchningen på arbetsmarknaden, och konstaterar att rekryteringsproblemen hindrar företagens tillväxt. Bristen på personer med yrkeserfarenhet sägs vara det största problemet. Man skriver samtidigt att mer utbildning inte är lösningen, utan att det är yrkesarbetslivserfarenhet som saknas. De flesta företag vill att de man rekryterar ska ha flera års yrkes- eller arbetslivserfarenhet.

Ärligt talat förstår jag inte riktigt logiken. Hur ska unga människor få denna fleråriga yrkes- och arbetslivserfarenhet om inget företag vill anställa någon som inte redan har sådan yrkes- och arbetslivserfarenhet? Visst kan vi förbättra samverkan mellan skola och näringsliv, och visst kan vi utöka möjligheten till praktik. Men detta görs redan i stor omfattning - ändå vill tydligen inte företagen anställa de unga. Inte ens nu när arbetsgivareavgiften för de unga är hälften så stor som för andra. De flesta kollektivavtal ger dessutom oftast ungdomar lägre löner än äldre arbetstagare. Är det inte dags för lite självkritik från näringslivsorgansiationerna också? Hur tänker man sig att klara sin framtida kompetensförsörjning när de äldre går i pension om man inte ens ger de välutbildade unga en chans, trots att de är billigare att anställa?

För övrigt klagar Svenskt Näringsliv ofta också på hur dåliga Arbetsförmedlingen är på att förmedla jobb. Det konstiga är bara att kritiken ofta verka komma från företag som aldrig eller i vart fall inte på länge har prövat att använda Arbetsförmedlingens resurser. Av de arbetsgivare som utnyttjat Arbetsförmedlingen för att rekrytera är 8 av 10 nöjda med servicen. Visst skulle en öka konkurrens inom arbetsförmedling kunna vara positivt, och jag tror det finns mer att göra där, men man tycker ju ändå att företagen borde prova vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda idag innan man klagar. Det är faktiskt inte samma gamla trötta Arbetsförmedling idag som det var för tio år sedan.

Rapporten från Svenskt Näringsliv har som vanligt en patentlösning, och det är att avskaffa turordningsreglerna i LAS. Personligen tvivlar jag på att det skulle förändra så väldigt mycket när det gäller möjligheten för unga att få anställning. Det finns redan utmärkta möjligheter idag till långa provanställningar av unga där arbetsgivare kan testa vad de går för. Jag är den förste att medge att turordningsreglerna i LAS är otidsenliga och medför problem för en del företag och branscher. De skulle behöva moderniseras. Men det är ändå dags att Svenskt Näringsliv lyfter blicken lite? Alla samhällsproblem går faktiskt inte att lösa bara genom att avskaffa LAS.




Myter om ungdomsarbetslösheten avslöjas av Svenska Dagbladet

2012-04-12

För en gångs skull finns en riktigt seriös granskning av ungdoms- arbetslösheten i en svensk tidning. Det är Svenska Dagbladet som idag ägnar ett helsidesuppslag åt att granska ungdomsarbetslösheten. Man konstaterar att det är fel att påstå att var fjärde ungdom är arbetslös, och visar att den verkliga ungdomsarbetslösheten är 12%, vilket i och för sig är ett fullt tillräckligt stort problem.

Professor Anders Forslund på IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, konstaterar i artikeln exakt det jag själv brukar påpeka, nämligen att ungdomsarbetslösheten inte är ett generellt problem för unga. Det är däremot ett allvarligt problem för den del av de unga som inte har tagit sig genom gymnasiet med fullständiga betyg. De flesta ungdomar som klarar av gymnasiet får också jobb relativt snabbt efter examen. Det är viktigt att vara tydlig med detta för att ge ungdomarna framtidstro.

I artikeln konstateras att genomsnittsarbetslösheten bland unga skiljer sig åt kraftigt i Europa. Värst är Spanien och Grekland med 50% ungdomsarbetslöshet. Lägst är Tyskland och Österrike med 8,2 respektive 8,3%. Genomsnittet är 22,5% och Sverige ligger över genomsnittet med 25,2% på det sätt man räknar enligt den gemensamma mätmetoden där ungdomar i utbildning som söker extrajobb räknas med. Man kan alltså anta att den verkliga ungdomsarbetslösheten ligger en bra bit lägre i samtliga länder. Men oavsett hur man räknar ligger Sverige över genomsnittet. I artikeln förklaras en stor del av detta av professor Forslund med att man i många länder bedriver alla praktiska gymnasieutbildningar som lärlingsutbildning. Det gör att alla dessa elever räknas som sysselsatta och det förbättrar statistiken. I Sverige räknar vi inte på samma sätt eftersom alla gymnasieelever räknas som studerande.

En glädjande sak är att långtidsarbetslösheten bland unga i Sverige ligger bland de lägsta i Europa. De flesta ungdomar är arbetslösa korta perioder, och får oftast snabbt jobb igen.

Slutsatsen är given - bästa sättet att minska ungdomsarbetslösheten är att se till att alla ungdomar slutför gymnasiet. Det är därför viktigt att stå emot oppositionens krav att ändra tillbaka reglerna så att alla ungdomar återigen ska tvingas läsa in högskolebehörighet på gymnasiet. Vi vet att detta tidigare orsakade en massa avhopp från gymnasiet, och det är i huvudsak dessa ungdomar som idag är långtidsarbetslösa.

Det är inte heller någon bra ide att göra som Socialdemokraterna föreslår och fördubbla arbetsgivareavgifterna för alla unga eller fördubbla momsen inom restaurangbranschen om man vill underlätta för unga att få jobb. Socialdemokraternas politik skulle utan tvekan förvärra ungdomsarbetslösheten i stället för att minska den.




Sänkt arbetsgivareavgift kan redan ha skapat 40.000 jobb för unga

2012-04-10

Organisationen Företagarnas företagarpanel har tillfrågats om kunskapen och effekterna av sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga. 1 av 5 företag i panelen uppger att reformen haft en positv effekt och omkring 70 procent av dessa företag anger att de ökat antalet unga anställda. Organisationen Företagarna har räknat om detta resultat till hela den svenska arbetsmarknaden och drar då slutsatsen att 40.000 nya jobb kan ha skapats för unga tack vare reformen.

"Grovt beräknat innebär det att 40 000 nya jobb har skapats för unga och vår panel ger en tydlig indikation att sänkningar av lönekostnaden har en positiv effekt för små företags anställningsbenägenhet" säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna.

Företagarna skriver i ett pressmeddelande på sin hemsida att "forskning har på senare tid indikerat att förändringar av lönekostnader har effekt, tvärtemot vad tidigare forskning visat". Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga ska dessutom utvärderas av IFAU, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

"Det är viktigt att politiska förslag kring förändringar av reformen inte genomförs innan det finns utförligare underlag till utvärdering säger Lars Jagrén, chefsekonom på Företagarna.

Företagarnas pressmeddelande stämmer väl med den bild jag får när jag träffar småföretagare. Om det blir billigare att anställa så får också fler jobb. Sänkta arbetsgivareavgifter för unga gör att lönekostnaden sjunker utan att lönen till den anställde sänks. Jag tycker det är en utmärkt lösning. Om det skulle vara så att 40.000 nya jobb redan har skapats är det en succe. Till detta kommer ett antal ungdomar som sluppit bli uppsagda nu när konjunkturen viker. Runt om i Europa stiger ungdomsarbetslösheten, men i Sverige är den stabil eller långsamt sjunkande. Dessutom är färre ungdomar långtidsarbetslösa i Sverige jämfört med i de flesta andra länder. Ett samband med de sänkta arbetsgivareavgifterna är väl knappast osannolikt.




Fakta om sjukskrivningsläget

2012-04-04

När man följer debatten i media och samtidigt lyssnar till den politiska oppositionens beskrivning kan man tro att majoriteten av de sjuka i Sverige känner sig orättvist behandlade av Försäkringskassan och misshandlas i systemet, att det förekommer ett omfattande antal tvister, samt att det normala är att människor är långtidssjukskrivna.

I går höll Försäkringskassan en pressträff om sjukskrivningsläget, och där framkom en del intressanta siffror. Figuren nedan illustrerar att Försäkringskassan under 2011 hanterade 443.000 ärenden om nya sjukfall. 96,7% av ansökningarna om sjukskrivning beviljades, och det var bara i 3,3% av fallen som oenighet rådde eller ansökan inte beviljades. Man ser också att 424.000 ärenden avslutades under året, dvs att den sjukskrivne i de flesta fall återgick till arbetet.
Figuren till vänster visar att 73% av sjukskrivningarna avslutas inom 90 dagar, 87% inom 180 dagar och 94% inom 365 dagar. Det är alltså ganska få personer som i praktiken påverkas av de skärpta reglerna om arbetsförmågeprövning efter 180 respektive 360 dagar.

Försäkringskassan redovisade också statistik kring de nya mer förmånliga ersättningsregler som regeringen införde från årsskiftet. Dels möjlighet till sjuk- penning i särskilda fall för den som saknar sjukpenningsgrundande inkomst eller har en inkomst under 80.300 kronor per år. Dels en särskild undantags- möjlighet till fortsatt sjukpenning efter den maximala tiden om det på grund av sjukdomen vore oskäligt att dra in ersättningen. Dels en ny förmån, boendetillägg som kan utbetalas som tillägg till sjukpenning, rehabiliterings- penning eller aktivitetsstöd.

Få personer har utnyttjat dessa nya regler. Sjukpenning i särskilda fall har sökts av 1009 personer, 309 personer har ansökt om fler dagar med sjukpenning baserat på oskälighetsregeln och 2.489 personer har ansökt om boendetillägg. Siffrorna visar att talet om utförsäkring är överdrivet, oftast går man in i andra ersättningsformer och ställs inte på bar backe. De få som saknar sjukpenningsgrundande inkomst får hjälp av de nya reglerna, men de är inte särskilt många.

Försäkringskassans visade också att en del personer återgår i sjukskrivning efter en tid hos arbetsförmedlingen. Detta var väntat och är en naturlig effekt av reformen. Att vi vill ge långtidssjukskrivna en ny chans att pröva att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden betyder inte att alla klarar av det. Då ska man självklart kunna återgå i sjukskrivning igen och det var vi tydliga med när reformen infördes. Det viktigaste är att alla får en chans att försöka!




Svenska arbetslinjen ny exportprodukt?

2012-03-26

Snart kan kanske den svenska arbetslinjen gå på export till Finland. Det hoppas i alla fall den finska nationalekonomen Juhana Vartiainen. Han har bott och arbetat i Sverige i tio år. Först på svenska LO, och nu senast som forskningsledare på statliga Konjunkturinstitutet. Men snart flyttar han hem till Finland igen för att bli högste chef för VATT, den finska statens ekonomiska forskningscentral. Den har till uppgift att utvärdera ekonomiska reformer och ta fram underlag till nya reformer.

Häromdagen rapporterade Dagens Eko att Vartiainen säger att han kommer att argumentera även i Finland för att arbetslinjen behövs. Han syftar på reformer som jobbskatteavdraget och uppstramningar av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Vartiainen menar att Finland behöver en strängare välfärdspolitik av svensk modell. En politik som stavas arbetslinjen. "Dessa åtgärder bidrar till att man har en större arbetskraft, och därmed har man också större offentliga finanser. Detta har varit arbetslinjen i Sverige. En liknande politisk ansats har varit betydligt svagare i Finland", säger Juhana Vartiainen till Ekot.

Redan tidigare har Sverige exporterat kunnande kring skatteindrivning till många länder, och det är det svenska systemet för bankstöd som också stått som mall för EU och olika länder i vår omvärld. Vår pensionsreform står dessutom som mall för många länder som behöver reformera sina pensionssystem. Kanske blir även Alliansens arbetslinje en ny exportprodukt?




Sänkta löner är fel väg

2012-03-22

Jag blev ärligt talat ytterst förvånad över Centerpartiets utspel idag om att ungdomslönerna måste sänkas och att även andra löner måste ned. Jag förstår ärligt talat ingenting när jag hör inslagen i radio och läser detta på Sveriges Radios websida:
 

För det första är det inte riksdagen som sätter löner i Sverige, utan detta sker i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Hur tänker sig Centerpartiet att riksdagen skulle kunna råda över frågan?

För det andra är sänkta löner fel väg att gå. Det försämrar människors ekonomi och minskar köpkraften och tillväxten. Om vi ska göra det billigare att anställa är det bättre att sänka arbetsgivareavgifterna, så som vi exempelvis gjort för ungdomar och äldre, liksom när det gäller nystartsjobben. Då blir det billigare för arbetsgivarna att anställa, men utan att lönerna sjunker.

Sverige ska inte konkurrera med lägre löner utan med välutbildad arbetskraft, hög effektivitet och produktivitet, uppfinningsrikedom och innvationer, ett bra företagsklimat, rimliga skatter och en god omställningsförmåga. Så länge moderaterna har ett starkt stöd kommer aldrig Alliansregeringen att driva frågor om sänkta löner.




90% av ungdomarna får jobb!

2012-03-21

I Nyheterna i TV4 i kväll fanns äntligen ett ärligt reportage där reportern ifrågasatte de felaktiga uppgifter om ungdomsarbetslösheten som florerar bland politiker både till vänster och höger. Dels intervjuades Arbetsförmedlingens statistikchef som berättade att den verkliga ungdomsarbetslösheten inte alls är 25% utan ungefär 10% - vilket jag själv påpekat många gånger. Dels ifrågasatte reportern om inte en överdrivet negativa bilden tar ifrån ungdomarna deras framtidstro och får dem att avstå från att söka jobb eftersom det inte är någon ide att ens försöka. Denna risk är också något jag påpekat många gånger, och den bekräftades vid intervjuer med ungdomar i programmet.

I programmet intervjuades även Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet och Stefan Löfvén, partiledare för Socialdemokraterna. Båda använder tyvärr den felaktiga högre siffran på 25%, men med helt olika syften. Centerpartiet vill pressa på för att sänka ungdomslönerna och luckra upp turordningsreglerna, medan Socialdemokraterna givetvis har som främsta mål att svartmåla regeringens politik. Jag tycker inte att något av dessa syften är acceptabla för att ta ifrån ungdomarna deras framtidstro helt i onödan.

Faktum kvarstår - 90% av ungdomarna får jobb ganska snabbt. De 10% som inte får det är ofta de som hoppat av gymnasiet eller inte ens slutfört grundskolan. Detta är sanningen, och den måste spridas till alla svenska ungdomar!




LO-medlemmarna har tröttnat på att tvingas stödja (S)

2012-03-19

Häromdagen presenterades en Sifoundersökning, beställd av tidningen Arbetet, som visar att bara 33 procent av LO-medlemmarna vill att LO ska fortsätta sitt ensidiga ekonomiska och politiska stöd till Socialdemokraterna. 47 procent av LO-medlemmarna säger nej och 20 procent vet inte. Särskilt intressant är kanske att mätningen gjordes efter att fd Metallordföranden Stefan Löfven utsågs till partiledare. Man kunde kanske tro att en partiledare med LO-bakgrund skulle göra LO:s koppling till Socialdemokraterna mer pupulär, men så är det alltså inte alls. LO-medlemmarna vill hålla isär facket från partipolitiken.

År 1988 ville 61% av LO-medlemmarna forsätta att ensidigt stödja Socialdemokraterna. 2006 hade stödet för detta minskat till 41%. Och idag är det alltså bara 33% av LO-medlemmarna som stödjer detta. Det är ingen vild gissning att LO:s oförmåga att stå partipolitiskt oberoende har betydelse för att allt färre vill vara medlemmar i olika LO-förbund. I längden hotar därför LO:s partipolitiska enögdhet den svenska modellen med kollektivavtal som förutsätter en hög organisationsgrad i de fackliga organisationerna för att uppfattas som legitimt.




Är sänkta ungdomslöner lösningen på ungdomsarbetslösheten?

2012-03-17

Diskussionen om sänkta ungdomslöner fortsätter. Främst är det delar av näringslivet, samt Centerpartiet och Folkpartiet som driver frågan. För egen del tycker jag diskussionen är ganska enkelspårig.

För det första glömmer man att i de flesta kollektivavtal är redan ungdomslönerna lägre än för andra åldersgrupper, ibland betydligt lägre. Om vissa branscher upplever att skillnaderna är för små för att spegla skillnaden i erfarenhet och kompetens så råder parterna över frågan och kan i avtalsförhandlingar åtgärda problemet. Att riksdagen skulle gå in och lagstifta om sänkta ungdomslöner ser jag som helt orimligt, och helt i strid med den svenska modellen där politikerna håller sig borta från löneförhandlingarna.

För det andra har Alliansen redan gjort det billigare att anställa unga i och med att vi halverat arbetsgivareavgifterna för unga upp till 26 år. Det sänker lönekostnaden ordentligt för arbetsgivarna (ca 13%) utan att sänka ungdomarnas inkomst. Jag tycker det ät en bra lösning och är övertygad om att det haft effekt, både genom att ge en del ungdomar jobb även i en djup lågkonjunktur, men framförallt genom att många unga sluppit bli uppsagda när det varit tuffa tider. Men om det nu vore så enkelt att sänkta ungdomslöner i ett trollslag skulle få arbetsgivarna att anställa många fler unga så undrar jag varför effekterna av de sänkta arbetsgivareavgifterna i så fall inte är ännu större? Varför anställer inte arbetsgivarna fler unga nu när det blivit billigare i stället för att också kräva en sänkning av lönen för ungdomar?

I dag öppnade samtidigt Anders Borg för nya reformer för att underlätta för ungdomar att få arbete. En möjlighet skulle kunna vara ytterligare sänkning av de redan halverade arbetsgivareavgifterna för den som anställer unga. En annan möjlighet är att facken och arbetsgivarna kommer överens om någon form av lärlingsanställningar, som gör att fler ungdomar kan komma in på arbetsmarknaden. Om så sker utlovade idag Anders Borg regeringens stöd på alla sätt - utom som sagt att riksdag och regering lägger sig i själva lönesättningen, vilket är parternas ansvar.

För egen del tror jag nyckeln till att fler unga ska få arbete främst ligger i utbildningssystemet. När vi väl ser effekterna av den nya grundskolan och gymnasieskolan och får fler elever att slutföra sina utbildningar kommer fler att vara rustade för arbete och vara intressanta att anställa. En annan fråga som jag ofta möter i samtal med arbetsförmedlare är att alltför få unga idag har körkort, vilket förhindrar dem att ta många jobb, inte minst på landsbygden. Att göra det enklare och billigare att ta körkort är något jag ständigt argumenterar för, och det tänker jag fortsätta göra. Sedan måste vi fortsätta att hitta vägar till arbete även för de ungdomar som misslyckats i den gamla skolan, och en väg är lärlingsutbildningar och andra praktiska yrkseutbildningar.

I sista hand är det tre saker som är avgörande för att ungdomar ska få jobb:

Dels måste företagen gå bra och vilja anställa fler. Där spelar Alliansens näringspolitik, energipolitik och skattepolitik en avgörande roll. Men även den ekonomiska politiken för stabila statsfinanser och en stabil valuta och låg ränta. Sedan är det klart att konjunkturen har betydelse.
Dels måste ungdomarna vara utbildade och rustade för att ta de jobb som blir lediga, inte minst när pensionsavgångarna blir större. Där är Alliansens utbildningspolitik avgörande, och jag tror mycket på våra förändringar. Men självklart kan ytterligare utbildningsreformer kan behövas.
Dels måste lönekostnaden vara rimlig så att en ung person utan arbetslivserfarenhet kan klara konkurrensen med övriga delar av arbetskraften och få in en fot på arbetsmarknaden. Detta bör lösas genom kollektivavtal och lägre arbetsgivareavgifter, inte genom lagstiftning om sänkta ungdomslöner.




Frukostmöte på Arbetsförmedlingen i Kinna

2012-03-16

Dagen startade med ett mycket välbesökt frukostmöte på Arbetsförmedlingen i Kinna, ett arrangemang riktat till företagare i kommunen, arrangerat av MINAB. På bilden berättar arbets- förmedlingschefen Jonas Ryhr om den service Arbetsförmedlingen kan ge till företagen när dessa vill rekrytera personal. Jag blir alltid glad när jag märker hur tydligt AF:s fokus har blivit just på att odla sina kontakter med näringslivet och hur företagens förtroende för AF samtidigt har ökat.

Som vanligt framkom också att Mark har lägre arbetslöshet än genomsnittet i riket, men att ungdomsarbetslösheten är hög (runt 15% i Mark). Arbetsförmedlingens personal bekräftade den tydliga kopplingen mellan misslyckande i grunskolan/gymnasiet och långtidsarbetslöshet bland ungdomar. För de ungdomar som har slutfört sin gymnasieutbildning är däremot chanserna goda att också hitta ett arbete.

Det blev en hel del diskussioner kring utbildning och företagens problem att hitta rätt arbetskraft. Inte minst finns det problem när det gäller mer ovanliga yrken som exempelvis vävlagare inom textilindustrin. Frågan engagerar mig givetvis extra mycket, eftersom jag är moderaternas ansvarige för just vuxenutbildningfrågor och kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Jag fick intressanta samtal med både arbetsförmedlare och företagsrepresentanter, och ser ett antal möjligheter för Marks kommun att profilera sig med utbildningar inomt extilindustrin, både inom gymnasiet och inom vuxenutbildningen. En idé jag själv drivit ett tag är att även försöka starta en utbildning i Mark inom ramen för Yrkeshögskolan, och gärna då en utbildning inom textilområdet. Vi har utrymme lokalmässigt för detta på Marks Gymnasieskola eftersom elevkullarna är mindre just nu. Jag har fått positivt mottagande av min idé hos både vårt kommunalråd Margareta Löfgren och hos kommunchefen, så jag hoppas det ska kunna leda till något bra framöver. Faktum är att flera av de stora textilföretagen i Mark just nu flyttar hem produktion från Kina och Baltikum till Mark igen! Det ställer givetvis krav på att man kan rekrytera rätt nyckelpersoner till produktionen.




Möte med Trygghetsrådet i Borås för att diskutera omställning

2012-03-09

I dag har jag träffat Trygghetsrådets kontor i Borås för att diskutera omställning och utbildning på arbetsmarknaden. Trygghetsrådet (TRR) är en stiftelse där huvudmännen är Svenskt näringsliv och tjänstemannafackens organisation PTK. TRR levererar omställningsförsäkring för de anslutna företagen och deras medarbetare, och detta bekostas med en avgift på 0,3% av företagens lönesumma. När en övertalighetssituation uppstår har TRR beredskap för att ge råd och stöd till de anställda som omfattas, och basen för detta är TRR:s 40 kontor runt om i landet. Över 700.000 anställda omfattas av omställningsavtal via TRR. På svensk arbetsmarknad finns ett 15-tal olika omställningsaktörer, varav TRR (tjänstemän) och TSL (kollektivanställda) är de största.

TRR kan erbjuda både stöd vid arbetssökande och hjälp med utbildningsinsatser. Ungefär 90% hittar ett likvärdigt eller bättre arbete, och utöver detta går vissa vidare till längre utbildningar.

Vid dagens möte framkom att TRR erbjuder och finansierar både kortare och längre utbildningar som leder till arbete. Ofta är det utbildningar som handlas upp av privata utbildningsföretag. Dessa omställningsutbildningar glöms ofta bort i debatten om vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.




S-siffror byggde på en felräkning - utanförskapet har minskat!

2012-03-07

I går gick Socialdemokraterna ut med buller och bång och hävdade att utanförskapet ökat med 20.000 personer under Alliansens tid i regeringsställning. Uppgifterna förbryllade nog de flesta, med tanke på att alla andra rapporter tydligt visar motsatsen, ett kraftigt minskat utanförskap.

I dag kommer så förklaringen - det visar sig nu att Socialdemokraternas uppgifter byggde på en felräkning (!), där man räknat en siffra två gånger. När man tar bort räknefelet och gör en korrekt summering av Socialdemokraternas rapport visar den därför i stället att utanförskapet minskat med drygt 80.000 personer från december 2006 till december 2011. Precis som vi hela tiden hävdat från Alliansens sida.

Expressen skriver om saken idag, och redovisar också de korrekta siffrorna om utanförskapet:

December 2011
Öppet arbetslösa: 240 600
I arbetsmarknadspolitiska program: 185 168
Latent arbetssökande: 215 800 (varav 103 000 heltidsstudenter som sökte arbete)
Undersysselsatta: 288 800
Sjukpenning (inkl rehabersättning) 145 649
Sjuk- eller aktivitetsersättning: 400 684
Totalt utanförskap: 1 476 701 personer

December 2006
Öppet arbetslösa: 210 900
I arbetsmarknadspolitiska program: 120 025
Latent arbetssökande: 176 100 (varav 73 500 heltidsstudenter som sökte arbete)
Undersysselsatta: 265 200
Sjukpenning (inkl rehabersättning) 232 249
Sjuk- eller aktivitetsersättning: 554 897
Totalt utanförskap: 1 559 371 personer

Anders Borg säger till Expressen att "det är bra att Socialdemokraterna klarlagt att utanförskapet har minskat". Och det måste förståss känns lite snopet för Socialdemokraterna att deras egen rapport styrker regeringens påstående att utanförskapet har minskat. Lite källkritik borde (S) nog ha kostat på sig, med tanke på att alla som är insatta i frågan vet att utanförskapet minskat under Alliansens regeringstid. Men nu slipper vi samtidigt att träta politiskt om den saken i vårens riksdagsdebatter. Det var utmärkt att (S) presenterade sin rapport och bidrog till att frågan fick utrymme i media.

Den senaste veckan har det därmed klarlagts hur arbetsmarknaden utvecklats under Alliansens regeringstid (trots att vi samtidigt gått igenom en finanskris kombinerat med den djupaste lågkonjunkturen sedan 1929). Faktum är att:
a/ sysselsättningen har ökat
b/ sysselsättningsgraden har ökat i alla åldergrupper och
c/ utanförskapet har minskat

Ett hyfsat resultat med tanke på omständigheterna.




Nya siffror idag - även sysselsättningsgraden har ökat

2012-03-05



Oppositionen har de senaste veckorna som väntat gripit sitt sista halmstrå i försöken att angripa Alliansens arbetsmarknadspolitik. Att det är ungefär 200.000 fler som arbetar idag än 2006 har blivit alltför svårsmält för dem. Oppositionen har därför bytt fokus, och påstår att sysselsättningsgraden är det enda korrekta sättet att mäta resultatet av Alliansens arbetsmarknadspolitik. Man konstaterar samtidigt att sysselsättningsgraden minskat något trots alla de nya jobben.

Jag är nog inte ensam om att ha varit en smula förbryllad över hur vi kan ha 200.000 fler som jobbar sedan 2006 samtidigt som den totala sysselsättninsgraden har minskat. En förklaring är givetvis det jag tidigare påpekat, att vi synliggjort många arbetslösa med arbetsförmåga som tidigare gömts i sjukförsäkringsstatistiken eller i förtidspensioneringar. Men ändå har det varit svårt att se hur det skulle kunna vara hela förklaringen. Inte heller kan en ökande befolkning förklara minskningen i sysselsättning, inte med så många fler i arbete.

I dag presenterade statsministern och finansministern en rapport som analyserar utvecklingen av sysselsättningsgraden i Sverige. Rapporten bygger helt på SCB:s officiella siffror och visar att när man bryter ned SCB:s siffror så har faktiskt sysselsättningsgraden inte alls minskat utan tvärtom ökat sedan 2006 i samtliga åldergrupper! (Fig till vänster ovan).

Att sysselsättningsgraden i befolkningen 15-74 år trots detta sammantaget blivit 0,2 procentenheter lägre sedan 2006 beror helt på demografiska förändringar (förändringar i befolkningens ålderssammansättning). Gruppen 25-64 år, som alltid har högre sysselsättningsgrad än andra åldersgrupper, har nämligen minskat som andel av befolkningen i takt med att de stora årskullarna från 1940-talet blivit äldre. Samtidigt har åldersgrupperna med lägre sysselsättningsgrad (15-24 år och 65-74 år) ökat sin andel av befolkningen. (Fig till höger ovan). Den demografiska utvecklingen döljer därför att sysselsättningsgraden sedan 2006 ökat såväl i gruppen 25-64 år som grupperna 15-24 år och 65-74 år. Tar man hänsyn till den demografiska utvecklingen har sysselsättningsgraden faktiskt ökat med ca 2,0 procentenheter sedan 2006. Detta alltså trots att vi just gått igenom en djup finanskris och lågkonjunktur, trots att vi inte längre gömmer personer med arbetsförmåga i sjukskrivningsstatistiken utan synliggör dem som arbetslösa i den mån de inte fått arbete, och trots att den svenska befolkningen ökat kraftigt.

Nåja, statistik i all ära. I verkligheten bryr sig nog inte alla de 200.000 fler som jobbar sedan 2006 så mycket om statistiken. För dem är det viktigaste att de har fått ett jobb och en egen försörjning.




Nystartsjobben ger resultat och minskar långtidsarbetslösheten

2012-03-03



Färsk statistik från Arbetsförmedlingen visar att andelen av de arbetslösa som varit borta länge från arbetsmarknaden ökat. Det är ganska naturligt eftersom Alliansen ändrat reglerna så att arbetsföra människor numera räknas in bland de arbetslösa i stället för att gömmas i sjukskrivningsstatistiken eller i tidsbegränsad förtidspension. Arbetsförmedlingen säger själva att den dramatiska ökningen beror på att man i dag tar hand om människor som tidigare var i sjuk- och aktivitetsersättning. Det är givetvis en oerhört stor utmaning att hjälpa långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna tillbaka till arbetsmarknaden. En av de nya möjligheter Alliansen infört är nystartsjobb.

Ett nystartsjobb är ett ordinarie jobb med en anställningssubvention som motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften (alltså 62,84 %). Nystartsjobb gäller både för tidigare långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna, och är enkel att förstå. Rätten till nystartssubvention gäller som regel den som varit borta från arbetsmarknaden i minst 12 månader och varar lika lång tid som frånvaron. I oktober 2011 var det nästan 46 000 personer som hade ett nystartsjobb.

En ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visar att nystartsjobben bidrar till kortare arbetslöshet och ökad sysselsättning. Man finner också att tillgång till nystartsjobb innebär att de arbetslösa lämnar arbetslöshet fortare än vad de annars skulle ha gjort. I sin rapport skriver IFAU att det är en relativt stor effekt.

En oro som alltid finns vid tidsbegränsade subventioner av anställningar är att subventionerna missbrukas så att man tvingas lämna sin anställning när subventionen tar slut. Det är därför extra glädjande att rapporten visar att de flesta nystartsjobbare faktiskt är har kvar sina jobb även efter att subventionen tagit slut. Omfattningen av det ibland påstådda missbruket från arbetsgivarnas sida verkar med andra ord mycket begränsat.

IFAU uppskattar att 63 procent av anställningarna skulle ha skett även utan subvention. Omvänt kan man därmed konstatera att 37% av de långtidssarbetslösa som fått jobb genom reformen skulle ha varit kvar i långtidsarbetslöshet om inte nystartsjobben hade funnits.

Kampen mot långtidsarbetslöshet är kanske det allra viktigaste i arbetsmarknadspolitiken. Det är därför glädjande att få ett kvitto på att Alliansens nystartsjobb verkligen fungerar och hjälper många långtidsarbetslösa tillbaka till arbetsmarknaden.

(Detta blogginlägg är även publicerat i debattform i flera tidningar, senast idag i Borås Tidning)




Med lögnen som vapen

2012-03-02

Inte vet jag om det är Fredrik Olovsson (s) eller Expressens debattredaktion som slirar på sanningen. Men i dagens tidning står som debattrubrik "Alliansens facit: Minus 42.500 jobb". När man läser artikeln ser man att det Olovsson egentligen skriver om handlar om att det krävs 42.500 ytterligare i arbete för att vi ska uppnå samma sysselsättningsgrad som 2006. Detta är säkert helt korrekt, och det har sin förklaring - vi gömmer inte längre arbetsföra människor i andra kolumner för att hålla uppe sysselsättningsgraden. Men att påstå att det har försvunnit 42.500 jobb sedan 2006 som det står i ingressen är en ren lögn. Sanningen är att mellan 150.000 och 200.000 fler arbetar idag än 2006. Då kan inte antalet jobb ha minskat med 42.500.

I övrigt skrev jag om detta på bloggen den 13/2:

"Socialdemokraternas gamla sysselsättningsmål innebar att man ofta flyttade bort människor från arbetskraften i statistiken till olika ersättningssystem som exempelvis förtidspensionoch därmed kunde minska arbetslöshetstalen. Bra för statistiken, men dåligt för människorna som behandlades på detta sätt. Alliansen gör tvärtom. Vi räknar alla arbetsföra människor, vilket gör att antalet personer i arbetskraften ökar kraftigt och att arbetslösheten stiger. Det är kanske inte så bra för statistiken, men det är bra för de människor som nu plötsligt räknas och får en ny chans.

Om man tar hänsyn till att så många gått från sjukskrivning eller förtidspension till att numera ingå i arbetskraften igen är det inte så konstigt att arbetslösheten ökat trots att 200.000 fler kommit i arbete. Och om man tänker på att befolkningen ökat kraftigt, och att antalet personer över 65 år blivit många fler är det inte heller så konstigt att sysselsättningsgraden i gruppen 15-74 år minskat något trots att så många fler fått arbete.

Om man lägger till att vi gått igenom en djup lågkonjunktur och finanskris känns det som ett ganska gott betyg åt Alliansens arbetslinje att sysselsättningsgraden trots detta ligger kvar nästan oförändrad. Det är också ett bra betyg att vi avancerar i listan över länderna i Europa med lägst arbetslöshet. Arbetslinjen fungerar!"


Sverige får beröm av alla - EU, OECD och ekonomiska experter i både Sverige och utlandet - för att vi lyckats så bra med arbetslinjen trots en extremt jobbig finanskris och lågkonjunktur. Sanningen om Sveriges framgångar när det gäller arbetslinjen är uppenbarligen så besvärliga för våra politiska motståndare att man måste ta till osanningar för att försöka luras i debatten. Men tänk på att sanningen brukar vinna i längden, Olovsson och/eller Expressen!




Arbetslösheten minskade förra året

2012-02-29

I dag presenterar SCB färska siffror över arbetslöshet och sysselsättning avseende genomsnittssiffrorna för helåret 2011. Under 2011 var i genomsnitt 4 642 000 sysselsatta vilket är en ökning med 96 000 personer jämfört med 2010. Sysselsättningsgraden uppgick till 65,6 procent vilket är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med 2010.

Antalet arbetslösa minskade med 38 000 till 378 000 personer. Arbetslösheten var därmed 7,5 procent av arbetskraften i genomsnitt för året, vilket är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med genomsnittet för år 2010.

Under år 2011 var 4 157 000 anställda, en ökning med 108 000 personer. Antalet fast anställda uppgick till 3 476 000 vilket är en ökning med 67 000 personer jämfört med föregående år. Antalet tidsbegränsat anställda ökade med 41.000 och var i genomsnitt 681 000 under 2011.

Under 2011 arbetade 3 572 000 personer heltid, det vill säga minst 35 timmar per vecka. Det är en ökning med 100 000 jämfört med år 2010. Antal heltidsarbetande kvinnor ökade med 55 000 personer och bland männen var ökningen
45 000.

Det totala antalet arbetade timmar per vecka uppgick till 143,9 miljoner timmar i genomsnitt under 2011. Jämfört med 2010 är det en ökning med 3,0 miljoner timmar eller 2,1 procent.

Sammanfattningsvis: Arbetslösheten sjönk förra året, och en majoritet av de som fick jobb fick en fast anställning på heltid. Myten att de flesta jobb som skapas skulle vara tillfälliga deltidsjobb kan därmed avfärdas. Att vi arbetade tre miljoner timmar mer 2011 än 2010 ger kraftigt ökade skatteintäkter till välfärden och är en viktig förklaring till att statsfinanserna är så goda trots den ekonomiska oron i vår omvärld.




Hur hög är ungdomsarbetslösheten?

2012-02-27

Enligt SCB var ungdomsarbetslösheten i januari (alltså arbetslösa i åldern 15-24 år) 24,2%. Detta ska jämföras med att SCB redovisar 8% som total arbetslöshet i Sverige. Av de 24,2% ungdomar som räknas som arbetslösa är det ca hälften som studerar och söker extraarbete vid sidan av studierna (vilket även Aftonbladet påpekar i en stor artikel om ungdomsarbetslösheten idag). Det betyder med andra ord att drygt 12% av ungdomarna i åldern 15-24 år som behöver ett arbete för sin försörjning är arbetslösa. Objektivt sett ligger därmed den "verkliga" ungdomsarbetslösheten runt 12%.

Denna siffra styrks även av ett annat sätt att räkna, nämligen att jämföra med SCB:s befolkningsstatistik. Enligt den senaste räkningen, 1 november 2011, fanns det 1.243.238 personer i Sverige mellan 15-24 år. Enligt SCB är samtidigt 137.000 ungdomar arbetslösa. Det motsvarar 11% av hela åldergruppen, alltså väldigt nära 12%.

Har då ungdomsarbetslösheten ökat eller minskat? Så här ser förändringen ut sedan 2001. Man ser tydligt att dagens ungdomsarbetslöshet ligger på ungefär samma nivå som före valet 2006. Skillnaden är dock att vi just gått igenom en djup finanskris, samt att ungdomskullarna är betydligt större nu än 2006. Det är alltid de unga som drabbas värst när det blir kraftiga konjunkturnedgångar, eftersom de oftast är sist anställda och därmed tvingas sluta först vid neddragningar.

Å andra sidan är ungdomar oftast inte arbetslösa så länge. Sverige är faktiskt ett av de länder i Europa som har minst andel långtidsarbetslösa ungdomar trots att den totala ungdomsarbetslösheten är hög.

Det finns en mycket tydlig koppling mellan arbetslöshet och att ungdomar inte slutfört grundskolan eller hoppat av gymnasiet. Det är därför Alliansens skolreformer är så viktiga. De nya yrkesutbildningarna och lärlingsutbildningarna på gymnasiet kommer förhoppningsvis att få fler att slutföra sina utbildningar. Självklart finns också många ungdomar med utländsk bakgrund i arbetslöshetsstatistiken, liksom många ungdomar som lever i bruksorter där det är generellt ont om jobb. Diskussionen om ingångslöner är också intressant. Enligt de flesta kollektivavtal har nyanställda ungdomar oftast lägre löner än andra. Vi har redan ungdomslöner i många branscher. För att göra det ännu mindre kostsamt att anställa ungdomar har vi också halverat arbetsgivareavgfiten för den som anställer unga. Många ungdomar får sitt första riktiga jobb i restaurangbranschen (jag är själv ett exempel på detta). Den halverade momsen på restaurang- och cateringtjänster kommer förhoppningsvis också att ge fler ungdomar sitt första jobb, det syns enligt Arbetsförmedlingen redan tecken på att branschen söker mer folk än tidigare.

Aftonbladet hävdar i sin artikel idag att ungdomsarbetslösheten (24,2%) är "mer än fyra gånger så hög som arbetslösheten i den totala befolkningen" (som alltså är 8%). Hur 24 kan bli 4 gånger så mycket som 8 vet jag inte, men det är kanske lite si och så med mattekunskaperna hos Aftonbladet. Och om man i stället använder den "verkliga" ungdomsarbetslösheten, dvs 12% så blir den 1,5 gånger arbetslösheten hos den totala befolkningen. Det är fullt tillräckligt allvarligt, men Sverige är knappast "sämst i klassen" som Aftonbladet hävdar, utan tillhör då snarare de länder som kommer lindrigast ut när det gäller problemet med ungdomsarbetslöshet. Sättet att räkna avgör hur illa det är i Sverige jämfört med andra länder.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem och en utmaning oavsett hur man räknar, men det finns ingen anledning att överdriva ungdomsarbetslösheten av politiska skäl och förstöra ungdomarnas självkänsla i onödan. De ungdomar som slutför sin utbildning har faktiskt alla chanser att också få jobb och det budskapet är viktigt!




Mycket synligt resultat av sänkt restaurangmoms

2012-02-24

I går kväll var flyget hem lite försenat från Arlanda, och jag var hungrig. Så det fick bli en hamburgare på Max. Jag fick ett direkt bevis på effekten av momssänkningen, min måltid kostade 78 kronor med 12% moms, vilket var 9 kronor billigare än tidigare. Självklart kommer detta att ha betydelse för att få fler att äta lunch på restaurang. Vi vet att när lunchpriserna stiger så minskar antalet gäster. Nu blir det i stället utrymme för en ordentlig prissänkning. Max har ju dessutom lovat anställa 150-250 nya medarbetare tack vare momssänkningen. Det är den andra positiva sidan av momssänkningen.

För att förtydliga - nej, jag betalade inte min mat med presentkortet som vi fick från max för ett par veckor sedan. Det är redan returnerat till Max, vilket jag berättade på bloggen den 16/2. Men burgarna är helt ok och väl värda att betala med egna pengar. Dock något mindre pengar än tidigare förståss...




Gårdagens inslag om a-kassa i Radio Sjuhärad

2012-02-23

Det blev en lång intervjun i Radio Sjuhärad i går, och den klipptes ned ordentligt till detta inslag. Som vanligt en klart rättvisande bild av det jag sa, som det faktiskt brukar bli när Radio 7 klipper ihop inslag efter en intervju.







Radiointervju om a-kassan

2012-02-22

Alldeles nyss blev jag intervjuad av Radio Sjuhärad angående artikeln i Dagens Nyheter idag om att 120.000 arbetslösa inte skulle har rätt till a-kassa. Jag ringde upp Arbetsförmedlingens pressavdelning och fick då beskedet att siffrorna inte räknats fram av dem utan av Dagens Nyheter. Jag har därför inte hunnit granska bakgrundmaterialet och se vad man egentligen syftar på. Menar man att dessa personer inte har någon ersättning alls, eller menar man att de inte har någon inkomstbaserad ersättning utan bara grundbeloppet på 320 kronor per dag som alla har rätt till som arbetat i viss omfattning?

Det jag fick tydligt besked om vari vart fall att bland de personer som helt saknar ersättning från a-kassan finns främst ungdomar och nyanlända invandrare som aldrig arbetat eller bara arbetat mycket lite, och därmed inte uppfyller arbetsvillkoret. De flesta av dessa skulle sannolikt inte fått ersättning enligt de gamla reglerna heller som gällde fram till 2006. Många av dem som inte har ersättning får efter 300 dagars arbetslöshet aktivitetsersättning i stället.

Givetvis är det ett stort problem att stora ungdomsgrupper är arbetslösa på grund av att de lämnat skolan med ofullständiga betyg eller hoppat av gymnasiet. Våra utbildningsreformer är oerhört viktiga. Självklart är det också ett problem att gruppen arbetslösa nyanlända är så stor. Det är en stor utmaning för vårt samhälle att se till att fler nyanlända invandrare kommer i arbete och egen försörjning. Men det är svårare än de flesta nog inser.

Jag fick också frågan hur jag ser på a-kassan och att allt färre är medlemmar. Jag har tidigare varnat för att oppositionens och vissa fackliga organisationerns svartmålning av a-kassan skulle skrämma bort människor, inte minst ungdomar från att gå med i a-kassan. Och precis så har det blivit. Vissa fackliga förbunds tydliga politiska koppling till socialdemokraterna har inte gjort saken bättre. Det skrämmer bort många från fackligt medlemskap, inte minst om man själv har borgerliga värderingar. Vi vet att s bara fick stöd av ca 20% av de förvärvsarbetande i senaste valet, 80% röstade på andra partier. Om allt fler väljer bort facket så missar säkert många också medlemskap i a-kassan.

De förbund som inte svartmålat a-kassan och som är tydligt partipolitiskt obundna har både fått fler medlemmar i facket och a-kassan de senaste åren, trots att det kostar lite mer. Lite självkritik från oppositionen och vissa fackliga organsiationer skulle nog vara på sin plats.

När avgiften till a-kassan höjdes, som mest med 300 kronor per månad, så fick alla som jobbade samtidigt sänkt skatt med flera gånger mera. Alla som vill har självklart råd att vara med i a-kassan. För egen del är jag med i både facket och a-kassan och tycker det borde vara lika självklart att försäkra sin inkomst som att försäkra huset eller bilen.

Jag är inte nöjd med att så många står utanföra-kassan, och tycker att det ska bli intressant att ta del av den parlamentariska socialförsäkringsutredningens kommande förslag om framtidens a-kassa.




Intressant öppning kring arbetstidsförkortning i kristider

2012-02-15

I samband med finanskrisen kom arbetsmarknadens parter inom industrin överens om så kallade krisavtal där arbetstagarna gick med på lönesänkningar och arbetstidsförkortningar. Krisavtalen hade efter vad man kan bedöma idag positiva effekter för jobben och samhällsekonomin men hela kostnaden bars av den anställde och arbetsgivaren.

Fack och arbetsgivare har tydliggjort i samtal med regeringen att man önskar se ett mer varaktigt system där staten är delaktig genom att bära en del av kostnaden för löntagarnas tillfälliga arbetstidsförkortning i krislägen, så kallat korttidsarbete. Detta välkomnar regeringen som nu låter en utredning i detalj granska hur så kallade korttidsarbeten i exceptionella krislägen ska utformas.

Tidigare har röster höjts om ett system med permitteringslöner där skattebetalarna betalar lönen för den som korttidspermitteras, alltså normalt helt avstår från arbete. Detta system kostar oerhört mycket för samhället, och inbjuder till missbruk från företagens sida där reglerna mer används för att öka företagens vinster än att skydda jobb i tillfälliga extrema situationer. Det finns flera dåliga exempel på sådana system i andra delar av Europa.

Syftet med den nya utredningen är i stället att hitta ett system för "korttidsarbete" som ska kunna aktiveras nästa gång en mycket svår ekonomisk kris slår mot Sverige. Korttidsarbete innebär att de anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön när en kris slår till och efterfrågan faller kraftigt. Kostnaden bärs av tre parter: Arbetsgivare, arbetstagare och staten. Statens bidrag tar sig formen av en kreditering mot arbetsgivaravgifterna. Systemet är tänkt att uteslutande tas i bruk vid exceptionellt kraftiga efterfrågefall av det slag vi upplevde 2009 och skulle i ett sådant läge aktiveras genom beslut av riksdagen. Utredningens förslag väntas till hösten.

För de anställda kan korttidsarbete innebära tydligt bättre chanser att undvika arbetslöshet, och den tid som frigörs skulle kanske också kunna användas till kompetensutveckling. För företagen är korttidsarbete värdefullt eftersom de kan undvika att förlora anställda med värdefull kompetens och därigenom få lättare att snabbt öka produktionsnivåerna när konjunkturen vänder utan tidsödande och dyr rekrytering. För samhället och skattebetalarna blir fördelen att företagen snabbare kan komma igång igen efter en extrem lågkonjunktur, och därmed lättare klarar konkurrensen med företag i andra länder. Sannolikt blir också risken för uppsägningar mindre, vilket gör att samhällets olika ersättningssystem inte tas i anspråk lika mycket. Risken för missbruk av reglerna känns också begränsad med tanke på att det blir riksdagen som tar beslut om att sätta igång systemet i ett skarpt läge. Förslaget känns mycket intressant och kan säkert få ett brett stöd både i riksdagen och hos arbetsmarknadens parter.




Alla räknas i Alliansens arbetslinje

2012-02-13



I skuggan av oroligheterna i Grekland och krisen i stora delar av Europa står Sverige stadigt. Inte nog med att vi är ett av länderna i EU med absolut starkast statsfinanser, vi hör numera också till ett av de EU-länder som har lägst arbetslöshet. 2005 låg Sverige på 14:e plats, i november 2011 låg vi på 9:e plats vad avser arbetslöshet i åldern 15-74 år. Detta trots att vi har en arbetslöshet på över 7%, och en ungdomsarbetslöshet på 17% om man använder det allra mest negativa och överdrivna sättet att räkna (där även studerande som söker extrajobb räknas in). Vi är dock ett av länderna i Europa med lägst långtidsarbetslöshet bland unga.

Allt beröm som Sverige får av internationella bedömare, både när det gäller arbetslinjen och de starka statsfinanserna blir tydligen för mycket för "experter" med uppenbar politisk hemvist på vänsterkanten. Dessa gör nu gör gemensam sak med den politiska oppositionen och vänsterjournalister och försöker angripa regeringen genom att hävda att man i stället borde använda "ett annat sätt att räkna sysselsättning". Detta "andra sätt" innebär att man bara skulle bry sig om sysselsättningsgraden, som minskat från 66,1% 2006 till 65,8% 2011,räknat på åldersgruppen 15-74 år.

Resonemanget är märkligt. Det har alltid funnits många olika sätt att mäta både arbetslöshet och sysselsättning. Det viktiga är att alltid ha en helhetsbild av utvecklingen på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta är ett av flera viktiga mått. En av de positiva saker som hänt i Sverige är att sysselsättningen trots den tidigare finanskrisen ökat med nära 200.000 personer sedan 2006. Andra viktiga mått är arbetslöshetstalen, sysselsättningsgraden, och inte minst utanförskapet som vi nu ser har minskat med 165 000 sedan 2006. Alliansen använder alla dessa begrepp.

Socialdemokraternas gamla sysselsättningsmål innebar att man ofta flyttade bort människor från arbetskraften i statistiken till olika ersättningssystem som exempelvis förtidspensionoch därmed kunde minska arbetslöshetstalen. Bra för statistiken, men dåligt för människorna som behandlades på detta sätt. Alliansen gör tvärtom. Vi räknar alla arbetsföra människor, vilket gör att antalet personer i arbetskraften ökar kraftigt och att arbetslösheten stiger. Det är kanske inte så bra för statistiken, men det är bra för de människor som nu plötsligt räknas och får en ny chans.

Om man tar hänsyn till att så många gått från sjukskrivning eller förtidspension till att numera ingå i arbetskraften igen är det inte så konstigt att arbetslösheten ökat trots att 200.000 fler kommit i arbete. Och om man tänker på att befolkningen ökat kraftigt, och att antalet personer över 65 år blivit många fler är det inte heller så konstigt att sysselsättningsgraden i gruppen 15-74 år minskat något trots att så många fler fått arbete.

Om man lägger till att vi gått igenom en djup lågkonjunktur och finanskris känns det som ett ganska gott betyg åt Alliansens arbetslinje att sysselsättningsgraden trots detta ligger kvar nästan oförändrad. Det är också ett bra betyg att vi avancerar i listan över länderna i Europa med lägst arbetslöshet. Arbetslinjen fungerar!




Antalet utannonserade restaurangjobb ökar kraftigt

2012-02-09

I början av januari skrev jag ett blogginlägg där jag ifrågasatte kritiken mot den sänkta restaurangmomsen, och påpekade att det var lite väl tidigt att dra några slutsatser om hur många nya jobb momssänkningen skulle skapa. Jag förutspådde också att den aktuella momssänkningen säkert i efterhand skulle bli lika uppskattad som rut- och rotavdragen.

I dag berättar Dagens Nyheter att sedan krogmomsen sänktes vid nyår har antalet utannonserade restaurangjobb ökat kraftigt. Antalet annonser hos Arbetsförmedlingen var under januari 3.867, vilket är 36 procent fler än i januari förra året och 40 procent fler än under december. "Det stämmer väl överens med de signaler vi får från våra medlemmar. Många har fokuserat på att anställa fler", säger Eva Östling Ollén, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare till DN.

Jag har själv fått samma bild när jag har träffat företagare i branschen. Och återigen verkar det visa sig att sänkta skatter gör skillnad när det gäller företagande och tillväxt. Även om den politiska oppositionen alltid påstår motsatsen.




Fas 3 - betydligt bättre än sitt rykte

2012-02-01

Den senaste tiden har debatten kring tredje steget i regeringens jobb- och utvecklingsgaranti, fas 3, blossat upp igen. Oppositionen och ledande LO-företrädare gör allt för att svartmåla reformen. I går hade jag denna debattartikel i Borås Tidning där jag förklarar varför jag anser att fas 3 är betydligt bättre än sitt rykte. Jag påpekar också att Alliansen aldrig ger upp hoppet om den som är arbetslös. Till skillnad från tidigare s-regeringar förtidspensionerar vi inte bort arbetslösa för att snygga till statistiken.




Extra utbildningsplatser till Västra Götaland

2012-01-26

Regeringen vill ge Västra Götaland extra utbildningsplatser i spåren av fordonskrisen och den redan höga arbetslösheten i Trollhättan och delar av Bohuslän och Dalsland. Man föreslår därför att regionen får 500 extra årsplatser inom Yrkeshögskolan och 1.000 extra årsplatser inom Yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (Yrkesvux). Platserna inom Yrkeshögskolan ska fördelas inom hela Västra Götaland medan platserna inom Yrkesvux främst ska gå till Trollhättan och kringliggande kommuner som drabbats av nedläggningar inom fordonsindustrin.

Jag är mycket nöjd med denna västsvenska satsning. I förhållande till antalet anställda på Saab är det exempelvis ett betydande tillskott av utbildningsplatser.




Välfärden behöver rekrytera 420.000 nya medarbetare

2012-01-25

Jag har vid upprepade tillfällen pekat på den stora utmaningen att klara de rekryteringar som behövs för att ersätta de stora pensionsavgångarna från arbetsmarknaden. Rapport efter rapport presenteras som pekar i samma riktning. Sveriges Kommuner och Landstings nya rekryteringsprognos visar att en tredjedel av medarbetarna i välfärdssektorn, 330 000 personer, når pensionsålder fram till 2020. Samtidigt kommer både andelen äldre och unga i befolkningen att öka, vilket ökar efterfrågan på välfärdstjänster. För att ersätta pensionsavgångarna och möta den ökade efterfrågan måste 420 000 nya medarbetare anställas.

Förskollärare, NO-lärare, språklärare, yrkeslärare, speciallärare, tekniker, ingenjörer, bygglovshandläggare och annan teknisk nyckelkompetens, undersköterskor, specialistsjuksköterskor, specialistläkare och tandläkare är några yrkesgrupper med särskilt goda framtidsutsikter.

En särskild utmaning är att de regionala skillnaderna i rekryteringsbehov ökar. I många glesbygdskommuner medför en åldrande befolkning att det kan bli svårt att rekrytera till omsorg och vård, medan fler barn och unga i storstäderna leder till större rekrytingsbehov i skolan och förskolan än i andra delar av landet. Min egen reflektion är att detta visar hur viktigt det är underlätta pendling (även med egen bil). Vi kan intre straffbeskatta bilismen eller ha orimligt höga energiskatter om vi ska klara personalförsörjningen över hela landet. Unga människor utan familj måste också vara beredda att flytta dit jobben finns.

För att klara rekryteringsbehoven på arbetsmarknaden måste också Alliansens skolreformer vårdas. En stor del av de arbetslösa ungdomarna har misslyckats med skolan och uppemot 25% av eleverna på gymnasieskolans yrkesprogram hoppade tidigare av skolan för att de inte orkade med kravet på att läsa in högskolebehörighet. Alliansens skolreformer och de utökade satsningarna på vuxenutbildning är viktiga pusselbitar för att minska ungdomsarbetslösheten och möta arbetsgivarnas behov av ny arbetskraft.




Arbetsmarknadsdebatt

2012-01-25

I dag hålls en särskild debatt i riksdagen om arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiken. Inför denna passar det ju bra att lägga ut detta flygblad som klargör hur oppositionen vill backa tillbaka Alliansens reformer, och hur det skulle hota massor av jobb.

Dagens debatt blir intressant, och moderaterna företräds givetvis av arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.






Varför vill inte fler köra taxi?

2012-01-23

I mitt uppdrag som riksdagsledamot blir det en del taxiresor, och ibland blir det intressanta samtal med chaufförerna. Senast pratade jag med min chaufför om svårigheten att rekrytera nya taxichaufförer. Det finns stor brist på taxiförare, och alltför få som söker dessa jobb. Han menade att det beror på att det går ett rykte bland unga att det är dåligt betalt, vilket är fel.

I det taxibolag från Västsverige som jag åkte med gällde en garanterad minimilön enligt avtal på 106 kronor per timme, vilket motsvarar runt 18.000 kronor per månad. Men oftast är lönen högre än så. Taxichaufförerna i detta bolag får nämligen 40% av inkörda pengar, vilket jag tolkade som att det följde av gällande kollektivavtal. I genomsnitt kör en chaufför in 3.500 kronor per pass, och 40% av detta blir alltså 1.400 kronor per pass. Om man arbetar 22 pass per månad motsvarar det i så fall en lön på över 30.000 kronor per månad.

Om man är över 21 år och har haft ett vanligt körkort i minst två år är det klart överkomligt att komplettera detta med taxibehörighet. Så min fråga är - i det arbetsmarknadsläge vi har idag med många arbetslösa, varför vill inte fler köra taxi?




Besök hos Trygghetsfonden TSL

2012-01-22

I fredags var jag inbjuden till Trygghetsfonden, TSL, för att diskutera utbildningsfrågor och då främst behovet av omställningsutbildningar och vidareutbildningar på arbetsmarknaden. Jag har träffat företrädare för TSL flera gånger tidigare under min tid som ordinarie ledamot i arbetsmarknadsutskottet. TSL är en stiftelse som finansieras av Svenskt Näringsliv och LO, och har till uppgift att hjälpa uppsagda inom LO-området till ett nytt arbete eller starta egen verksamhet, alltså ett slags komplettering till Arbetsförmedlingens verksamhet. (Det finns en motsvarighet på tjänstemannasidan också, TRR, som delvis arbetar på ett liknande sätt). TSL anlitar fristående omställningsföretag i det konkreta arbetet, och vilket omställningsföretag som ska anlitas beslutas i varje enskilt fall av den lokala fackliga LO-organisationen tillsammans med den lokala arbetsgivaren på det företag som berörs.

TSL kan inte själva erbjuda utbildning för de uppsagda, utan deras uppgift är att inom befintliga förutsättningar hjälpa en person till ett nytt arbete. Det man gör är att utreda personens kompetens, ta reda på personens önskemål och målsättning och förutsättningar, hjälpa till med ansökningshandlingar och meritförteckning, se över olika sökvägar, skapa en aktivitetsplan och stödja genomförandet av aktivitetsplanen. TSL arbetar ofta i samverkan med Arbetsförmedlingen, särskilt vid stora varsel, och under fordonskrisen fanns man på plats på Volvo tillsammans med Arbetsförmedlingen (se blogginlägg den 24/11 2008). Just nu finns man på plats på SAAB i Trollhättan för att hjälpa de uppsagda där.



Denna figur visar hur utvecklingen har sett ut när det gäller varsel och antalet personer som funnits hos TSL varje månad sedan 2006, och hur tydligt det följer konjunkturen. Man ser den extrema toppen i antalet varsel och personer i omställningsprogram runt årsskiftet 2009.




Figurerna kommer från TSL:s årsredovisning för 2011.




Denna figur visar hur goda resultat man faktiskt uppvisar, i genomsnitt får nära 85% av personer under 55 år arbete eller går vidare till utbildning efter stöd från TSL. Resultaten är egentligen riktigt goda ända upp till 60 års ålder, men för äldre arbetstagare är resultaten sämre, vilket tydligt illustrerar hur svårt det är att få nytt jobb när man närmar sig pension.




TSL erbjuder alltså inte utbildningar i egen regi, men olika arbetsmarknadsutbildningar kan givetvis bli aktuella. Samtidigt ser man behovet av vidareutbildning under tiden som anställd, och behovet av omställningsutbildningar för att kunna byta yrke. I detta sammanhang vill man vara med och påverka hur vuxenutbildningen utvecklas, och det var därför man ville träffa mig som är moderaternas ansvarige för vuxenutbildningsfrågor. Jag träffade VD Tomas Petti, kommunikationschefen Mikaela Martinsson och analytikern Mattias Elm. Det var ett givande möte och jag kände att vi hade en stor samsyn när det gäller behovet av en väl fungerande vuxenutbildning, både för den enskildes och arbetsgivarnas skull. Och faktum är att Alliansen idag satsar betydligt mer på vuxenutbildning i alla dess former än vad tidigare S-regering gjorde 2006, sitt sista år vid makten. Vi ställer också högre krav på kvaliteten i de utbildningar som bedrivs.




Aningen snabba slutsatser om effekterna av sänkt restaurangmoms

2012-01-04

Ivrigt påhejade av den politiska oppositionen bedriver media just nu en intensiv kampanj mot den sänkta momsen på restaurang och cateringstjänster. Det blir faktiskt närmast pinsamt när man redan på årets tredje arbetsdag utmålar reformen som ett fiasko.

Jag har själv träffat flera aktiva i restaurangbranschen under hösten och har en betydligt mer positiv bild. Och den bilden förstärks ju inte minst av McDonalds tydliga besked att man inte bara sänker priset på sina menyer utan också tänker anställa 600 nya medarbetare. Samma besked om planerade nyanställningar kommer för övrigt från ca 25% av företagen i branschen vilket av någon märklig anledning beskrivs som ett fiasko.

Förutom att man rimligen får ge reformen ett halvår eller ett år innan den utvärderas så tycker man glömmer ett antal saker i den kritiska rapporteringen. Restaurangbranschen har det ofta tufft med lönsamheten, inte minst gäller det lunchrestauranger. När vi nu dessutom upplever lite bistrare tider med förnyad finansiell oro i omvärlden vet vi att det leder till att svenskarna håller lite hårdare i plånboken och fler väljer bort lunch på restaurang eller ett restaurangbesök på kvällen. Restauranger som redan förut haft det tufft riskerar då att slås ut. Om momssänkningen kan hjälpa några av dessa att överleva eller slippa skära ned, och därmed kan rädda de anställdas jobb så är det lika mycket värt som vilken nyanställning som helst. Och om momssänkningen gör att andra restauranger får råd att avstå från den traditionella prishöjningen vid årsskiftet så är det också en positiv effekt på prisnivån. Företag som överlever, räddade jobb och oförändrade priser måste självklart också tas med i kalkylen när man så småningom utvärderar reformen.

På Facebook har för övrigt min moderate riksdagskollega Hans Rothenberg från Göteborg just startat en ny sida med namnet momskollen och logotypen här bredvid. Syftet är att sprida kunskap om de restauranger som sänkt priset efter momssänkningen. Ett kul initiativ tycker jag! Så varför inte gå in där och tipsa om din favoritrestaurang om den sänkt priset?

Rot- och Rut-avdrag dömdes ut som meningslösa, men fick sin upprättelse efter några år när reformen kunde utvärderas. Jag tror att den aktuella momssänkningen kommer att ses i ett betydligt mer positivt ljus framöver. För den som tvivlar vill jag tillföra ett annat argument. Var det verkligen rimligt att man betalade 12% moms på maten man köpte i en affär medan det var dubbelt så hög moms när någon lagade till maten och serverade den på en tallrik? Är det med sådan straffskatt man gynnar företagande och arbete?




Massivt omställningsstöd till Trollhättan och de Saab-anställda

2011-12-21

Regeringen presenterade idag ett synnerligen omfattande paket för att underlätta omställning i Trollhättan och Västra Götaland. Åtgärderna som idag presenteras innebär att ytterligare över 450 miljoner kronor tillförs regionen under perioden 2012-2014.

Bland annat satsas 75 miljoner kronor extra på näringslivsutveckling under de kommande tre åren. Den största satsningen gäller dock fler utbildningsplatser. 2012 tillförs ca 1 850 nya platser på högskola, yrkeshögskola och i den kommunala vuxenutbildningen. Satsningen fortsätter med ca 1 600 platser 2013 och ca 300 platser 2014. Totalkostnaden för utbildningsplatserna, inklusive studiestöd, uppgår till 376,5 miljoner kronor 2012-2014.

I dag kom också det väntade beskedet att Arbetsförmedlingen, tillsammans med trygghetsorganisationerna och lokala aktörer, inrättat ett särskilt förmedlingskontor i Trollhättan för Saabanställda, för att uppnå största möjliga samordning. Det betyder att kan kopierar den framgångsrika samordningsmodell som användes när Volvo varslade många under finanskrisen. Att de Saab-anställda kan möta såväl Arbetsförmedlingens personal som representanter för omställningsföretagen på samma ställe, och att dessa aktörer kan samverka betyder mycket för den enskilde arbetssökande.

När det gäller satsningen på hela 1.850 extra utbildningsplatser kan jag tycka att detta är synnerligen generöst tilltaget med tanke på att de flesta Saab-anställda även omfattas av omställningsavtal tecknade mellan företaget och de fackliga organisationerna. I dessa omställningsavtal ingår nämligen möjlighet till utbildning. Jag har därför en stark känsla av att alla de 1.850 extra utbildningsplatserna knappast kommer att utnyttjas fullt ut av tidigare Saab-anställda. Men med tanke på att Trollhättan redan idag har en hög arbetslöshet, långt över genomsnittet i landet, kan man ju hoppas att även andra arbetslösa i regionen ska passa på när det tillskapas extra utbildningsmöjligheter. Yrkeshögskolan är en av mina personliga favoriter, där den senaste utvärderingen visar att 86% av dem som genomgår en sådan utbildning får jobb direkt!

Dagens beslutade insatser läggs ovanpå tidigare satsningar i Trollhättan och Västra Götaland. 2009 beslutade regeringen att tillföra 602 miljoner kronor inom innovation, utbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Det rör sig om insatser inom arbetsmarknadspolitiken, inom utbildningsväsendet samt insatser för att stärka entreprenörskap och utveckling. Åtgärderna inkluderade det sedan tidigare aviserade tillskottet om 60 mnkr för att möjliggöra Innovatums projekt för elbilsutveckling. Tillsammans med de åtgärder som presenteras idag kommer drygt en miljard kronor att tillföras regionen för jobb och tillväxt under perioden 2010-2014.

Regeringen har också utsett landshövdingen i Västra Götalands län Lars Bäckström och ordföranden i regionalutvecklingsnämnden Birgitta Losman i uppdrag att för regeringens räkning samordna de statliga och regionala insatserna i Västra Götalands län. En god samverkan mellan stat, kommun och företag är avgörande för att regionens styrkor ska kunna utnyttjas fullt ut i en tid av snabba omställningar. Lars Bäckström gjorde en utmärkt och lojal insats när det gällde en liknande samordning under fordonskrisen i Västra Götaland under finanskrisen och det känns bra att han nu finns med även denna gång.




Onyanserad kritik mot FAS 3

2011-12-20

I dag har Dagens Eko en "nyhet" om att "endast" 16% av dem som gått igenom arbetsmarknadsåtgärden FAS 3 har fått ett jobb. Av de drygt 10 000 som gick in i fas tre för två år sedan är drygt 6 000 fortfarande kvar i åtgärden. 16 procent har alltså fått jobb, ofta med någon form av lönebidrag, och av de som varken befinner sig i arbete eller i fas tre är det enligt Arbetsförmedlingen en stor grupp som gått i pension.

Är detta då ett dåligt resultat att 16% fått ett arbete? Det beror på hur man ser på saken. För det första förtidspensionerar vi inte heller bort de arbetslösa idag på samma sätt som man ofta gjorde tidigare, och det gör att fler behöver aktiv hjälp tillbaka till arbetsmarknaden. Man ska också veta att de flesta som finns i FAS tre har gått igenom arbetsförmedlingens tidigare steg i arbetsmarknadspolitiken, exempelvis utbildningar, praktik eller andra åtgärder. Ändå har de inte lyckats få ett arbete. Många har mycket lång tid av arbetslöshet eller långtidssjukskrivningar bakom sig, ibland i kombination med sociala problem. Det är inte alltid så lätt för dessa personer att ta sig ut på arbetsmarknaden igen. Trots detta har alltså 16% fått ett jobb. Jag tycker inte man kan säga att det är dåligt, tvärtom är det bra mycket bättre än resultatet av de plusjobb som fanns före Alliansens regeringstillträde 2006. Allt går alltid att göra bättre, men att döma ut resultaten av FAS 3 känns mycket förhastat.




Väntad konkursansökan från Saab Automobile

2011-12-19

Uppdaterad



Sällan har väl en konkursansökan varit så väntad som dagens från Saab Automobile. Vad den leder till vet ingen idag, men en sak är positiv, och det är att de anställda nu äntligen kommer att få sina löner eftersom den statliga lönegarantin träder in. Saabs lojala personal har alltför länge levat i ovisshet om sin egen och företagets framtid, och har dessutom inte fått lön på två månader.

Om en konkurs kan leda till något slags fortsatt verksamhet inom Saab Automobile, eller om den i stället leder till att företaget styckas och verksamheten upphör återstår att se. Ropen kommer säkert att höjas om att regeringen ska träda in och "rädda Saab". Jag tror det är en garanterad återvändsgränd. Om inte företaget kan rekonstrueras efter en konkurs måste fokus ligga på att hjälpa de anställda att hitta ett nytt jobb. I detta arbete kommer givetvis omställningsavtalen som tecknats mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna att vara till stor hjälp. Arbetsmarknaden är glädjande nog betydligt starkare idag än den var under den tidigare finanskrisen och de anställda vid Saab är välutbildade och eftertraktade på arbetsmarknaden. För dem som behöver finns regeringens samlade arbetsmarknadspolitik och olika former av möjligheter till vuxenutbildning och omställningsutbildningar.

(Fotona är från tidigare blogginlägg om Saab, och är tagna vid uppfarten till Landvetter flygplats, den vänstra i december 2008 och den högra i maj 2011)

Uppdatering 16.45: Vid en presskonferens alldeles nyss meddelade arbetsmarknadsminister Hillevi Engström att hon under dagen haft kontakt med arbetsförmedlingens generaldirektör och att det nu inrättas ett arbetsförmedlingskontor inne i Saabs lokaler. Landshövdingen i Västra Götaland har dessutom lovat regeringen att se till att de anställda så snart som möjligt får del av den statliga lönegarantin.




Fortsatt störst förtroende för moderaternas jobbpolitik

2011-12-12

Enligt en ny SIFO-mätning känner 37 procent av svenskarna störst förtroende för Moderaterna när det gäller jobben och arbetslösheten. 23 procent känner störst förtroende för Socialdemokraterna, medan övriga partier når mellan 1 och 5 procentenheter vardera. Moderaternas övertag över socialdemokraterna är därmed oförändrat på 14 procentenheter sedan förra mätningen i oktober 2010.

Att det ser ut på detta sätt är egentligen inte så konstigt. Moderaterna står för en långsiktighet i jobbpolitiken, även om det emellanåt behövs tillfälliga insatser för att dämpa konjunktursvängningarna. Våra huvudmotståndare, Socialdemokraterna, har däremot knappast någon jobbpolitik alls. Deras viktigaste engagemang verkar ligga i att med hårda och populistiska tongångar kritisera regeringen, kombinerat med vackra ord utan innehåll om att alla borde ha ett jobb. Men deras politik för att komma dit får man titta i stjärnorna efter. Socialdemokraternas enda konkreta förslag innebär kraftigt höjda skatter och arbetsgivareavgifter som slår direkt mot de grupper som har det svårast på arbetsmarknaden, kombinerat med ökade ersättningar till dem som inte arbetar. Samtidigt slår politiken hårt mot flera viktiga branscher. Detta inger inget förtroende om man vill ha fler i arbete.

Just nu känns det som om vi moderater vinner på walk over i jobbfrågan. Det känns onekligen en smula märkligt.




Moderaternas fackliga nätverk

2011-12-01

Efter valet 2006 fick jag partistyrelsens uppdrag att ansvara för Moderaternas fackliga nätverk. Det riktar sig till moderater med politiska förtroendeuppdrag som samtidigt har ett fackligt engagemang. Framöver kommer denna annons att förekomma i olika media för att sprida bättre kunskap till fler om vårt fackliga nätverk. Jag planerar också att bilda en mer löst sammanhållen mailgrupp för alla med moderata sympatier som är intresserad av fackliga frågor, arbetsrätt och andra arbetsmarknadsfrågor. Mer om detta senare.






Lokala media om min RUT-rapport

2011-11-04

Jag gör nu vad jag kan för att sprida kunskap om min RUT-rapport om hur effekterna för våra kommuner skulle bli om Socialdemokraterna fått igenom sin politik. I går fanns nedanstående artiklar i Markbladet respektive Svenljunga Tranemo Tidning som särskilt belyser de lokala årliga effekterna av Socialdemokraternas förslag om fördubblad arbetsgivareavgift för unga kommunanställda vad gäller Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner.






S-politik skulle slå hårt mot Sjuhäradskommunernas ekonomi

2011-11-03

Den här veckan har jag presenterat en rapport som jag beställt från Riksdagens Utredningstjänst, och som visar att Socialdemokraternas förslag om att dubbla arbetsgivareavgifterna för unga skulle slå mycket hårt mot Sjuhäradskommunernas ekonomi.

Bakgrunden är ju att Alliansregeringen för några år sedan halverade arbetsgivareavgifterna för anställda under 26 år. Syftet med detta var att göra det billigare att anställa unga, utan att deras löner skulle sänkas. Vi ser nu också hur ungdomsarbetslösheten har sjunkit snabbare än för andra åldergrupper, och det är väl ingen vild gissning att sänkt arbetsgivareavgift haft viss betydelse.

Tyvärr vill Socialdemokraterna dubbla arbetsgivareavgifterna för unga igen, och därmed spara 9 miljarder kronor som man vill använda till annat. När man får kritik för att förslaget skulle drabba kommunerna hävdar man oftast att man skjuter till extra pengar till kommunerna som kompensation. Men det är fel! Det är bara att läsa innantill i Socialdemokraternas egen budgetmotion. Av de nya pengar man trots allt utlovar till kommunerna är det mesta öronmärkt för särskilda ändamål eller nya tvingande reformer och kan inte alls användas för att täcka fördyringen när arbetsgivareavgifterna stiger.

Riksdagens Utredningstjänst har i sin rapport tagit fram fakta för de sex kommunerna i vår valkrets, och det ären skrämmande läsning. Totalt finns ungefär 1.700 kommunanställda under 26 år enligt SCB:s senaste statistik, och fördyringen för kommunerna i Sjuhärad blir med Socialdemokraternas politik sammanlagt 45 miljoner per år. Uppdelat per kommun blir kostnadsökningen 1,4 miljoner för Bollebygd, 2,9 miljoner för Tranemo, 8 miljoner för Mark, 2,2 miljoner för Svenljunga, 4,5 miljoner för Ulricehamn och över 26 miljoner per år för Borås kommun. I ett läge där alla kommuner har ansträngd ekonomi hade en sådan kostnadsökning slagit mycket hårt.

Nu handlar min rapport bara om kommunernas ekonomi, men självklart skulle även landsting/region, statliga företag och myndigheter och alla privata företag drabbas på liknande sätt. För branscher med många ungdomar i personalen skulle kostnaderna öka dramatiskt. Socialdemokraternas förslag skulle hota ekonomi och jobb inom både privat och offentlig sektor. Det har Sverige inte råd med.




Stark arbetsmarknad ger goda förutsättningar att klara sämre tider

2011-10-27

SCB:s senaste rapport om utvecklingen på arbetsmarknaden (per augusti) var en ganska trevlig läsning. Antalet personer i arbete hade ökat med 196.000 jämfört med augusti 2006. Och andelen av de sysselsatta som har ett heltidsjobb (mer än 35 timmar per vecka) har också ökat. Den totala arbetslösheten var 6,6% i augusti enligt SCB:s sätt att mäta. Både långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten sjunker markant.

Arbetsförmedlingen har nu också presenterat sin statistik för september. 207 000 personer var öppet arbetslösa vilket motsvarar 4,5 procent av arbetskraften enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna. I program med aktivitetsstöd deltog 163 000 personer, eller 3,6 procent av arbetskraften. Total arbetslöshet var därmed 8,1%, jämfört med 8,8% för ett år sedan. Antalet personer som hade nystartsjobb fortsatte att öka och var 47 000 personer. Under september anmäldes över 50.000 lediga jobb till Arbetsförmedlingen och antalet varsel var lågt, färre än 5.000.

Om man till detta lägger att Försäkringskassans statistik visar att antalet sjukskrivna minskat med ca 125.000 personer sedan 2006 och att antalet förtidspensionärer är 75.000 färre, så får man en bra förklaring till att de svenska statsfinanserna är så goda. 200.000 fler i arbete och 200.000 färre i olika ersättningssystem får dubbel betydelse - ökade skatteintäkter och minskade kostnader - samtidigt. Samtidigt har skattesänkningarna för löntagare och pensionärer ökat hushållens köpkraft, vilket har stor betydelse för att hålla igång hjulen när tiderna är sämre. Alliansens politik gör skillnad, både för den enskilde och för samhället.

Mycket ser alltså ganska bra ut just nu och utvecklingen fortsätter i rätt riktning. Men samtidigt märks också de första tecknen på att Sverige inte är en isolerad ö i Europa, utan direkt påverkas av den nya skuldkrisen och oron för statsfinanserna i många länder. Både Volvo Lastvagnar och Scania har beslutat säga upp åtskilliga hundra visstidsanställda och inom banksektorn har beslut tagits i flera banker om stora personalminskningar med tusentals personer. Även i andra branscher ser företagen om sitt hus.

Regeringen räknar med att arbetslösheten kommer att öka nästa år till följd av den finansiella oron, men att göra säkra prognoser över detta är givetvis svårt. Det är samtidigt en styrka för Sverige att vi möter den nya ekonomiska oron och konjunkturnedgången från en mycket stark positition och med än så länge fortsatt sjunkande arbetslöshet och mycket starka statsfinanser. Det ger Sverige bättre förutsättningar än de flesta länder att hantera situationen och göra extra insatser om nedgången blir djupare än väntat.




Gårdagens besök på Pulsen Konferens och Restaurang Astern

2011-10-04

I dag finns nedanstående artikel i Borås Tidning om vårt besök på Pulsen Konferens och Restaurang Astern i går. Katarina Bartholdsson, som äger Pulsen tillsammans med sin make Wigar (fd fotbollsspelare i Elfsborg, bland annat i guldlaget 1961), tog emot oss och det blev en dryg timmes samtal kring regeringens satsningar för ett bättre näringsglivsklimat och fler jobb, tillsammans med Borås Tidnings reporter Jan Lindsten. Precis som artikeln säger så var budskapet tydligt från i vart fall denne företrädare för branschen, sänkt moms på restaurang och catering har betydelse, det ökar lönsamheten och sannolikt kundunderlaget, och då behövs fler anställda. Samma sak gäller de sänkta arbetsgivareavgifterna för ungdomar, det har betydelse för deras chans att få sitt första jobb. Jag frågade Katarina Bartholdsson vad hon helst skulle se för ytterligare förbättringar för att hennes företag skulle kunna växa ännu mera, men fick väl inga konkreta idéer, hon är i grunden en mycket entusiastisk och positiv entreprenör och ser mer möjligheter än problem.

Vi fick också ett tydligt bevis på hur fel det är när Socialdemokraterna nedsättande kallar vissa jobb för "skitjobb". Ofta har det varit just restaurangjobb och städjobb som utsatts för dessa beskyllningar. Katarina Bartholdsson berättade att i deras restaurang och konferensdel är personalomsättningen låg, och att alla roterar på alla jobb. Budskapet från ledningen är att alla anställda betyder lika mycket för helheten även om man arbetar inom olika områden. Med andra ord så finns det inga skitjobb, utan alla jobb behövs. Tänk att man ska behöva tala om det för dagens socialdemokrater!

När det gäller utbildning sa Bartholdsson att det är bra att vi satsar mer på utbildning av unga. Samtidigt sa hon spontant att hon inte har någon svårighet att rekrytera personal och att hotell- och restaurangutbildningarna i Borås är mycket bra.

BT:s journalist Jan Lindsten frågade oss rakt ut om det här med sänkt restaurangmoms verkligen var den bästa åtgärden man kunde göra när det finns begränsat med resurser i statens budget. Frågan är givetvis befogad, inte minst som det finns diskussioner om hur många jobb detta kan skapa eller kanske rädda kvar. Mitt svar var att man måste se helheten i Alliansens politik och att vi gör nya förbättringar och skattesänkningar i varje budget, varje år. Allt kan inte göras på en gång, utan man får ta ett steg i tage beroende på utrymmet i statens budget. I år är det restaurangsektorn som får skattesänkningar, tidigare år har det varit hushållsnära tjänster och byggsektorn samt sänkta arbetsgivareavgifter för unga och äldre. Steg för streg för vi det billigare attanställa och gör det billigare att köpa tjänster vilket givetvis skapar ökad efterfrågan. Nu ser vi också hur Socialdemokraterna inte längre står fast vid att avskaffa RUT-avdraget, trots att det var en av de viktigaste valfrågorna för bara ett år sedan. Efterhand inser man att RUT- och ROT-avdragen skapat jobb och minskat svartarbetet. Jag är övertygad om att ingen kommer att ifrågasätta sänkningen av rastaurangmomsen heller om några år.






Politiker ska inte sätta löner för vare sig ungdomar eller andra

2011-09-27

Jag blev något förvånad när jag hörde att Folkpartiet ställer upp på Centerpartiets krav på sänkta ingångslöner för ungdomar. I grunden handlar det givetvis om en vällovlig ambition att minska ungdomsarbetslösheten. Men att gå ut i media och förespråka politiska initiativ för att sänka lönerna för alla ungdomar blir helt fel. I Sverige är det inte politikerna som beslutar om löner, det gör arbetsmarknadens parter vid de årliga löneförhandlingarna. Kollektivavtalen styr ungdomslönerna, och i många branschavtal har redan ungdomar betydligt lägre löner än andra, just på grund av att ungdomar har mindre erfarenhet. Jag är övertygad om att arbetsmarknadens parter kan hantera denna fråga utan politisk inblandning. Och jag förstår inte hur politiken skulle kunna styra över frågan?

Däremot är det givetvis en fördel om det blir billigare för en arbetsgivare att anställa ungdomar, eftersom unga ofta har sämre erfarenheter från arbetslivet än äldre och därför har en konkurrensnackdel. Och det är ju just därför Alliansregeringen har halverat arbetsgivareavgifterna för ungdomar. Det är en betydligt bättre väg att sänka lönekostnaderna för den som anställer unga. Det blir billigare för arbetsgivaren, men utan att ungdomarna får mindre betalt.




Ytterst tvivelaktiga påståenden i Uppdrag Granskning

2011-09-21

Uppdrag Granskning påstod i kväll att regeringskansliet sagt upp 33 personer utan att respektera lagens regler om turordning och anställningsskydd. Påståendet är egentligen ganska anmärkningsvärt, och dementerades också av den personalansvariga på regeringskansliet som hävdade att man följt alla regler, och att man dessutom samverkat med de fackliga organisationerna. För egen del tycker jag påståendena i programmet verkar ytterst osannolika. På regeringskansliet finns flera starka fackliga organisationer, både inom TCO och SACO. Om regeringskansliet verkligen hade brutit mot några regler eller gjort något fel som omfattande så många anställda så skulle givetvis inte de fackliga organisationerna ha accepterat detta, utan drivit saken vidare, först lokalt, sedan centralt och i sista hand fört frågan till Arbetsdomstolen. Men inget av detta har skett. Av materialet på SVT:s hemsida framgår att ett enda ärende har ifrågasatts av fackförbundet ST, och i detta fall har regeringskansliet backat och betalat ut ett avgångsvederlag. Övriga ärenden har facket godkänt. Man kan givetvis ifrågasätta fackets roll och engagemang för enskilda medlemmar, men det är så det fungerar i den svenska modellen, och det är knappast något man kan kritisera arbetsgivaren för. Om man som jag själv arbetat fackligt i många år inser man snabbt att uppgifterna i programmet helt enkelt inte hänger ihop.

Programmet kändes väl mer som ett försök att angripa Alliansen och Moderaterna på ytterst tveksamma grunder. Men det blir också lite konstigt, för Uppdrag Gransknings reportrar vet givetvis att regeringskansliet har en egen opolitisk förvaltning. Det blir nästan lite fånigt när man antyder att moderaterna närmast skulle vara att betrakta som arbetsgivare för dem som drabbats. Statsministern och regeringen styr naturligtvis inte över de dagliga personalfrågorna för ett antal tusen anställda, utan måste naturligtvis utgå från att regeringskansliets personalavdelning följer lagar och regler - vilket de ju också hävdar att de gjort.

Tillägg: I Expressen framkommer att fackförbundet ST gjort en egen utredning av regeringskansliets agerande och kommit fram till att det inte strider mot lagen om anställningsskydd. Därmed borde väl frågan vara utagerad. Även för Uppdrag Granskning.




Sänkt restaurangmoms kan bli lika uppskattat som RUT och ROT

2011-09-13

I dag presenterade Skatteverket en undersökning som visar att Rut- och rotavdragen har minskat acceptansen bland allmänheten att anlita svart arbetskraft. Nio av tio tillfrågade tycker inte att det är okej att folk köper städning utan att skatta för tjänsten, och lika många var emot att köpa rot-arbeten svart. Sex procent av dem som förra året köpte rut-tjänster uppger att de köpte tjänsterna svart innan avdraget fanns.

När RUT-avdraget infördes fnyste oppositionen och hånade regeringen för att vi subventionerade "pigjobb". Jag tyckte det var ett väldigt nedlåtande sätt att se på viktiga arbeten. I dag för Socialdmeokraterna och Västerpartiet en lika osmaklig kampanj mot förslaget om sänkt moms på restauranger. Man raljerar om att vi "sänker priset på toast skagen för de rika restaurangbesökarna". Man glömmer att momssänkningen motverkar stigande priser för vanliga lunchgäster och pensionärer med lägre pension som kanske annars inte har råd att äta ute. Glädjande nog stödjer dock Miljöpartiet Alliansens förslag, varför det har brett stöd i riksdagen.

Hur många jobb sänkt restaurangmoms kan skapa kan faktiskt ingen säga. Det går inte heller att med säkerhet beräkna eller utvärdera i efterhand, eftersom det finns så många faktorer som avgör om en restaurang kan och vill anställa fler. Men lägre priser brukar betyda fler kunder, och då behövs ofta mer personal. Och ska man tro branschen själva så finns det potential att anställa åtskilliga tusen fler med sänkt moms. Inom hotell- och restaurangbranschen arbetar redan idag många unga och många får sin första arbetslivserfarenhet genom att jobba på ett hotell, ett café eller en restaurang. Så var det för min egen del, första sommarjobbet var i en glasskiosk, och några år senare fick jag extrajobb och sommar/helgjobb på en restaurang. Den tillväxt av jobb som kan förväntas kommer sannolikt i stor utsträckning att gynna ungdomar. I dag finns många svenska ungdomar i restaurangsektorn i Danmark och Norge. Med sänkt moms för restauranger kan fler svenska ungdomar förhoppningsvis få sitt första jobb på en svensk restaurang i stället. Vi vet också att sänkt moms kan motverka att jobb försvinner om konjunkturen blir sämre. Det är också en viktig effekt för att motverka ungdomsarbetslösheten.

Sänkt restaurangmoms kommer dessutom att minska företagens administrativa kostnader med drygt 200 miljoner per år. Dessutom kommer den att ge positiva effekter på sysselsättningen också i turist- och upplevelsebranschen, transportbranschen och för livsmedelsproduktionen. Samtidigt minskar utrymmet för momsfusk, eftersom det nu blir samma moms på mat man köper i butik och den mat man äter på restaurang.

Alliansen har utan tvekan vunnit samhällsdebatten när det gäller RUT och ROT-avdrag, det finns ett starkt stöd för dessa skattesänkningar hos svenska folket. Jag är övertygad om att sänkt moms för restauranger kommer att bli lika uppskattat och ge liknande positiva effekter. Det finns ingen anledning att ha högre moms på mat som tillagas på en lunchrestaurang än på färdigmat i en livsmedelsbutik.




Vi undrar vad Socialdemokraterna vill göra med RUT och ROT

2011-09-13


Pressmeddelande 2011-09-13

Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828


Vad vill Socialdemokraterna göra med RUT och ROT?

Under det senaste året har användningen av både RUT- och ROT-avdraget fortsatt att öka. Mellan augusti 2010 och augusti 2011 köpte 386 860 personer ruttjänster och 906 859 personer rottjänster, enligt statistik från Skatteverket. Det är en ökning med över 100 000 köpare inom både RUT och ROT jämfört med perioden augusti 2009 till augusti 2010. Mellan augusti 2009 och augusti 2010 köpte 275 411 RUT- medan 731 477 köpte ROT-tjänster.

"Sedan RUT och ROT-avdragen infördes av Moderaterna och Alliansregeringen har tusentals nya arbetstillfällen skapats, både genom att svarta jobb blivit vita och genom att många nya företag har startats. Dessutom har avdragen underlättat livspusslet för tusentals människor. Att användandet av tjänsterna fortsätter att öka bekräftar att Alliansens politik är rätt", säger moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten

"Socialdemokraterna har tidigare velat avskaffa RUT-avdraget. De har närmast förlöjligat de arbetstillfällen som RUT-avdraget skapat och hävdat att dessa inte är fina nog. Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt måste nu lämna besked om detta fortfarande gäller, säger Jan Ericson, riksdagsledamot från Södra Älvsborg.

"Vi vill ha ett Sverige där alla kan få ett arbete så måste vi ta till vara alla typer av yrken. Därför tycker vi att det är bra att användarna av både RUT och ROT ökar", fortsätter Sofia Arkelsten







Arbetslösheten fortsätter minska, inte minst för ungdomar

2011-08-25

Dagens siffror från SCB visar att arbetslösheten i Sverige fortsätter minska. I juli 2011 uppgick antalet arbetslösa till
359 000, en minskning med 56.000 personer. Det betyder att 6,9 procent är arbetslösa, jämfört med 8,0% för ett år sedan. Antalet långtidsarbetslösa, de som har varit arbetslösa mer än 26 veckor, har minskat med 27 000 till 111 000 personer.

Arbetslösheten minskar för alla grupper, men särskilt mycket för ungdomar och för kvinnor. Kvinnor har nu lägre arbetslöshet än män. Bland ungdomarna är det idag 27.000 färre arbetslösa, vilket är en kraftig minskning på ett år. För den breda gruppen ungdomar 15-24 år minskade arbetslösheten från 19,7% till 16,5%. För den mer relevanta åldersgruppen 20-24 år (där inte studerande som söker extrajobb ingår i lika stor utsträckning) minskade arbetslösheten från 16,9% till 13,3%.

Att arbetslösheten fortsätter minska i Sverige, till skillnad mot den ökning som ses i många länder i vår omvärld är ett styrketecken. Om konjunkturen skulle försämras framöver så har Sverige ett bättre utgångsläge än de flesta andra länder. Det är självklart viktigt att Alliansen står fast vid sin arbetslinje. Självklart får vi också draghjälp av den demografiska utvecklingen med många pensionsavgångar, som underlättar för ungdomar att få jobb. Att långtids- arbetslösheten minskar är dessutom ett kvitto på att arbetsmarknadspolitiken inte alls fungerar så dåligt som det ibland påstås.




FAS 3 ur en vanlig skattebetalares synvinkel

2011-08-23

FAS 3 får ju ofta mycket kritik i media. I dag finns för omväxlings skull också det omvända på insändarsidan i Borås Tidning, en minst sagt kraftfull invändning mot en tidigare insändare där en deltagare i FAS 3 beklagade sig. Även om insändaren är väldigt tillspetsad, drar alla långtidsarbetslösa över en kam och dessutom bitvis är väldigt hård i tonen, så speglar den samtidigt en annnan sida av saken. Nämligen en stor frustration hos många som släpar sig till jobbet varje morgon och försörjer både sig själv och andra som inte arbetar. Dessa frustrerade människor finns också.

I insändaren påpekas mycket riktigt att de som finns i FAS 3 före dess har funnits lång tid hos Arbetsförmedlingen och haft rätt att delta i ett antal olika aktiviteter eller utbildningar - utan att det lett fram till ett nytt jobb. Ofta glöms detta bort i debatten om FAS 3. FAS 3 kan utvecklas och göras bättre, men att avskaffa FAS 3 som oppositionen vill skapar fler problem än det löser.

I övrigt kan jag bara konstatera att självklart ska den som är arbetslös ha både rättigheter och skyldigheter. Dessa två saker måste alltid hänga ihop om våra ersättningssystem ska vara långsiktigt hållbara.






Ytterligare 28.000 unga har fått jobb det senaste året

2011-08-22

Statistiska centralbyråns senaste statistik visar att ytterligare 28000 unga mellan 18-24 gick till jobbet i juni i år jämfört med juni förra året. Det innebär en ökning med 4,9 procent. Nu har 593 000 unga sysselsättning. De nya siffrorna är ett tydligt tecken på att regeringens insatser mot ungdomsarbetslöshet fungerar.

Alliansen har redan gjort stora förbättringar, även om det finns mer att göra. Till exempel har vi halverat arbetsgivaravgiften för unga under 26, och det finns också möjlighet till ekonomiskt stöd om man har ofullständiga betyg men ändå vill fortsätta studera. Andra insatser som redan har genomförts är införda lärlingsutbildningar och nystartsjobb – där anställningen är subventionerad för företag som anställer människor som har varit arbetslösa under lång tid. Men den tveklöst största och viktigaste satsningen är Alliansens satsning på skolan. Ofullständiga betyg och avhopp är några av de vanligaste orsakerna till arbetslöshet. Därför behövs våra stora satsningar och reformer på skolområdet för att ungdomar ska få en chans att stå väl rustade för framtidens arbetsliv.

Statsminister Fredrik Reinfeldt lämnade under sitt sommartal i helgen ytterligare ett positivt besked till Sveriges unga. Trots ekonomisk oro i världen prioriterar alliansregeringen sänkt restaurangmoms. Väldigt många unga får sitt första jobb inom restaurangbranschen. Sänkta kostnader i denna bransch innebär fler arbetstillfällen, eller om vi går mot sämre tider, i vart fall många unga slipper bli arbetslösa.




Deltagarna ger FAS 3 gott betyg

2011-08-02

Arbetsförmedlingen har under våren och sommaren genomfört en omfattande granskning av de arbetsmarknadspolitiska programmen Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar, med tyngdpunkt på Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Granskningen består av en uppföljning av nästan samtliga anordnare inom fas 3, totalt 6 620 uppföljningar, samt intervjuer med 850 slumpvis utvalda deltagare. Därutöver har samtliga arbetsförmedlingschefer med områdesansvar deltagit i en enkät. I dag presenterades resultatet av granskningen. Det är till stora delar en riktigt trevlig läsning, även om det också finns saker att förbättra.

* Intervjuer med 850 slumpvis utvalda deltagare (av totalt 26.500 deltagare) visar att 77 procent är helt eller delvis nöjda med sin fas 3-plats. Närmare åtta av tio anser att uppgifterna är meningsfulla. Av dem som inte är nöjda anger hälften att ersättningen är för låg, och 45 procent vill ha mer stöd från sin arbetsförmedlare.
* De flesta av de 6.620 anordnarna av fas 3-platser har fått godkänt. Arbetsförmedlingen har dock i 269 fall avbrutit samarbetet med anordnare av fas 3-platser, och i 270 fall har man krävt korrigeringar för att kunna fortsätta samarbetet med anordnaren.
* Sedan varje kvartal sedan 2009 har andelen som lämnat Fas 3 och övergått till arbete eller utbildning successivt ökat. Det senaste halvåret gick 3320 personer till jobb eller studier. Av de totalt 36 900 deltagare som gått in i fas 3 har 5 500 eller 15 procent gått till arbete eller utbildning. Det är en bra siffra med tanke på att vi talar om personer som varit mycket långt från arbetsmarknaden och varit arbetslösa länge. (Resultatet är också betydligt bättre än det man fick med de gamla plusjobben, min anm).

Arbetsförmedlingen föreslår också ett antal förbättringar i sin rapport. Bland annat vill man att arbetsuppgifterna i fas 3 ska bli mer lika riktiga jobb. Man kommer även att se över möjligheterna att sätta in ytterligare insatser och program för personer inom fas 3. Ersättningsmodellen för anordnarna inom fas 3 kommer också att ses över så att den mer utgår ifrån verkliga kostnader och att övergångar till ett reguljärt arbete stimuleras.

Slutsaten är tydlig - fas 3 fungerar faktiskt riktigt bra, och med tanke på målgruppen, långtidsarbetslösa som står väldigt långt från arbetsmarknaden, är resultaten bra. Verkligheten ser helt annorlunda ut jämfört med den högljudda kritik som kommit från den politiska oppositionen. Och med de förbättringar som Arbetsförmedlingen nu tänker genomföra kommer det att bli ännu bättre. Det känns samtidigt bra att man nu har bättre kontroll på anordnarna och att de mindre seriösa, som vi tyvärr vet har funnits, inte får förnyat förtroende. Utöver Arbetsförmedlingens egna förslag har regeringen även beslutat om att det ska bli möjligt med viss arbetsmarknadsutbildning för deltagare i Fas 3 i de fall där det bedöms kunna leda till ett arbete i anslutning till avslutad utbildning.

Dagens rapport är faktiskt ännu ett bevis på att Alliansens arbetslinje fungerar. Men det finns mörka moln vid horisonten - hela fas 3 hotas! En samlad opposition bestående av Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet drev ju före sommaren igenom "tillkännagivande" från riksdagen till regeringen att alla anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas 3 ska stoppas! Detta trots att vi redan då visste att fas 3 ger färska referenser, arbetsgemenskap och ett nätverk som ökar chanserna till förankring på arbetsmarknaden. Med oppositionens förslag blir långtidsarbetslösa personer kvar i den andra fasen i jobb- och utvecklingsgarantin (JUG) utan de möjligheter att få direkt kontakt med en arbetsplats som den fas 3 ger.

Det märkligaste med riksdagsbeslutet är kanske ändå att oppositionen bara var överens om en enda sak - att man inte gillar fas 3. Men man har däremot inget gemensamt förslag om vad som ska komma i stället. Faktum är att inte ens något av de enskilda oppositionspartierna har något eget alternativ till Fas 3. Det enda man är överens om är att man vill stoppa en åtgärd som bevisligen fungerar riktigt bra. Jag förstår inte hur dom tänker.




Rekordmånga vuxna är i utbildning

2011-07-20

I dag har jag och Anette Persson, moderat förste vice ordförande i kommunstyrelsen i Borås, ett debattsvar i Borås Tidning till ett antal Socialdemokrater som nyligen angrep regeringen för att satsa för lite på vuxenutbildning.

I vår artikel påpekar vi att Alliansregeringen har ökat resurserna kraftigt till vuxenutbildning i olika former, och att vi har rekordmånga studenter på komvux, yrkesvux, yrkeshögskola, högskola och universitet. Knappast en nedprioritering av vuxenutbildningen med andra ord.

Vi ifrågasätter också det Socialdemokratiska mantrat om "missmatch" på arbetsmarknaden, dvs att det finns många arbetslösa samtidigt som många företag inte hittar den personal man behöver. Budskapet från (S) är att det behövs fler arbetsmarknadsutbildningar och fler platser på komvux för att de arbetslösa ska få jobb. Men frågan är väl om inte missmatchen snarare gäller kopplingen mellan Socialdemokraternas politik och verkligheten? Konjunkturinstitutet säger nämligen att det är svårt att se någon generell brist på arbetskraft i Sverige. De yrkesgrupper som saknas är främst personer med lång högskoleutbildning, exempelvis ingenjörer, läkare och sjuksköterskor. Dessa yrkes- grupper kan naturligtvis inte snabbutbildas genom arbetsmarknadsutbildningar eller på komvux, utan behoven möts bäst genom Alliansens satsningar på universitet och högskolor.

Alla former av vuxenutbildning är viktigt i en föränderlig och globaliserad värld, inte minst för att ge människor chansen att fräsch upp sina yrkeskunskaper eller byta yrkesbana under livet. Men att som Socialdemokraterna låtsas att arbetsmarknadsutbildningar och komvux ska lösa alla matchningsproblem på arbetsmarknaden är inte seriöst.




Lag om rätt till heltid skulle öka arbetslösheten

2011-07-08

I dagens tal i Almedalen utlovade s-ledaren Håkan Juholt att en socialdemokratiskt ledd regering redan hösten 2014 skulle lagstifta om rätt till heltid för alla. Ännu ett ogenomtänkt löfte.

Jag har deltagit i flera riksdagsdebatter om denna fråga de senaste åren. Min och Alliansens linje är tydlig. Att lagstifta om rätt till heltid för alla kommer att göra många deltidsanställda arbetslösa. Om ett företag idag har tre halvtidsanställda kommer man knappast att kunna anställa alla tre på heltid. Kanske blir det bara ett enda heltidsjobb, och därmed två arbetslösa personer.

Ett annat problem är att för en liten restaurang eller butik som sakta växer finns det inte alltid utrymme att heltidsanställa nya medarbetare med en gång. Och företag som tvingas hantera arbetstoppar under dagen, exempelvis vid lunchtid, måste ha möjlighet att anställa på deltid. Om man alltid måste erbjuda heltidstjänster till alla kommer många småföretag att avstå från att anställa fler och i stället ta ut mer övertid från sin befintliga personal eller helt enkelt avstå från att expandera.

Ytterligare ett problem är att många studerande ungdomar får sin första kontakt med arbetslivet via kvällsarbete eller annat deltidsarbete vid sidan av studierna. En lag om rätt till heltid för alla skulle även ta bort många av dessa jobb.

Problemet med omfattande och ibland onödig deltidstjänstgöring, eller ännu värre, med delade turer där man ibland har 2-3 timmar ledigt mitt på dagen, är i särklass värst inom offentlig sektor, och då främst inom vården och älderomsorgen. Vi moderater tycker därför att moderata kommun- och landstingspolitiker ska verka för en större andel heltidstjänster, vilket inte är omöjligt på stora arbetsplatser om man bara anstränger sig och pusslar ihop lämpliga tjänster. När det gäller behovet av att minska förekomsten av delade turer skrev jag för övrigt denna kritiska artikel redan i september 2009 tillsammans med dåvarande ordföranden för Moderatkvinnorna, Magdalena Andersson.

Att offentlig sektor föregår med gott exempel när det gäller att erbjuda så stor andel heltidstjänster som möjligt tycker vi moderater är den bästa vägen mot minskad deltidstjänstgöring. Inte att lagstifta om rätt till heltid för alla, och därmed slå undan benen på många småföretag och samtidigt öka arbetslösheten.




Alla jobb behövs!

2011-06-10

Det är rubriken på en debattartikel i Borås Tidning idag som jag undertecknat tillsammans med mina två moderata riksdagskolleger från valkretsen, Cecilie och Ulrik. Vi tycker att Socialdemokraterna aktivt motarbetar arbetslinjen och att man ser ned på vissa jobb. Vi moderater tycker inte att Sverige som land har råd att säga nej till arbetstillfällen så länge de erbjuds med goda villkor och till avtalsenliga löner.



Att avskaffa FAS 3 förvärrar långtidsarbetslösheten

2011-06-09

I går kom Arbetsförmedlingens mycket positiva prognos för arbetsmarknaden. Man räknar med 107.000 nya jobb i år och 61.000 nya jobb nästa år. Arbetslösheten förväntas fortsätta sjukna i snabb takt, ner mot 5% (vilket motsvarar 3% enligt det gamla sättet att räkna), en historiskt låg nivå. Redan om några år kommer Sverige att behöva arbetskrafts- invandring för att klara efterfrågan på arbetskraft. Den positiva utvecklingen gör det rimligen svårt att hävda att Alliansens arbetsmarknadspolitik inte fungerar.

Samtidigt finns det ett par hundra tusen arbetslösa som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Främst handlar det om utlandsfödda, samt ungdomar som hoppat av gymnasieskolan. Dessa grupper är de allra mest svårplacerade, och det är därför här som de största insatserna krävs i arbetsmarknadspolitiken.

En samlad opposition bestående av Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fick idag stöd i riksdagen för ett "tillkännagivande" till regeringen att alla anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas ska stoppas. Detta trots att man vet att Fas 3 ger färska referenser, arbetsgemenskap och ett nätverk som ökar chanserna till förankring på arbetsmarknaden. Med oppositionens förslag blir långtidsarbetslösa personer kvar i den andra fasen i jobb- och utvecklingsgarantin (JUG) utan de möjligheter att få direkt kontakt med en arbetsplats som den Fas 3 ger. Arbetslivskontakterna i Fas 3 är viktiga för att dessa långtidsarbetslösa personer inte helt ska förlora kontakten med arbetsmarknaden och hamna i passivitet.

Mediabilden av Fas 3 är orättvis. I dag hörde jag för första gången ett positivt reportage i Dagens Eko där en ung man berättade hur nöjd han var med sin Fas3-plats. Kanske kände Dagens Eko en skyldighet att för balansens skull ta fram ett positivt exempel. Men annars är det en kompakt negativ bild som visas. Vi som arbetar med dessa frågor och träffar arbetsförmedlare och arbetslösa vet samtidigt att det finns många fler positiva exempel. Faktum är att varje månad lämnar 400 personer Fas 3 för jobb. Alltså 15 personer varje dag. Och det handlar alltså om de allra mest svårplacerade långtidsarbetslösa, med mycket långa arbetslöshetstider, i genomsnitt åtta år. Även om det finns befogad kritik mot FAS 3 så kan man inte blunda för att många också får hjälp av denna åtgärd. Varför berättar aldrig media om dessa positiva resultat?

En uppföljning av hela jobb- och utvecklingsgarantin, inklusive Fas 3, pågår för närvarande och ska presenteras i augusti i år. Regeringen har även beslutat om att det ska bli möjligt med viss arbetsmarknadsutbildning för deltagare i Fas 3 i de fall där det bedöms kunna leda till ett arbete i anslutning till avslutad utbildning. Det finns säkert fler saker som kan förbättras i Fas 3, och det finns vissa oseriösa aktörer som inte borde få fortsatt uppdrag av Arbetsförmedlingen att erbjuda platser i FAS 3. Men att stoppa hela åtgärden är som att att kasta ut barnet med badvattnet.

Det märkligaste med dagens riksdagsbeslut är kanske ändå att oppositionen bara är överens om en enda sak - att man inte gillar FAS 3. Men man har inget gemensamt förslag om vad som ska komma i stället. Faktum är att inte ens något av de enskilda oppositionspartierna har något eget alternativ till Fas 3. Det enda man är överens om är att man vill stoppa en åtgärd som i vart fall hjälper en del tillbaka. Det känns inte som ett särskilt kreativt sätt att minska långtids- arbetslösheten. Tvärtom känns det ganska cyniskt att stoppa en av de åtgärder som hjälper i vart fall en del långtidsarbetslösa tillbaka. Regeringen har nu ett stort ansvar att hantera oppositionens riksdagsbeslut på ett klokt sätt så att det medför minsta möjliga skada för alla de långtidsarbetslösa som drabbas.



Oppositionen ökar deltidsarbetslösheten och försämrar matchningen

2011-06-01

De fyra oppositionspartiernas samverkan i arbetsmarknadspolitiken blir allt tydligare, och Sverigedemokraterna skröt i debatten om att oppositionen nu äntligen är beredd att göra överenskommelser med SD. I dag vann oppositionen två omröstningar i riksdagen, och de två beslut som därmed blev riksdagens mening är olyckliga för arbetslinjen, jobben, statsfinanserna och minskningen av deltidsjobben.

Dels vill den samlade oppositionen "att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag om ett återinförande av den s.k. 100-dagarsregeln", vilket innebär att alla ska ha rätt att endast söka arbete inom sitt yrke och endast på hemorten de första 100 dagarna av arbetslösheten. Anledningen till att Alliansen tog bort 100-dagarsregeln (med vissa undantag) var att sannolikheten att hitta arbete minskar med tiden som är arbetslös. Därför är det viktigt att man inte skjuter upp sitt arbetssökande. Utan krav på omställning riskerar matchningen att försämras, vilket både Riksrevisionen och OECD påpekat. Ett återinförande av 100-dagarsregeln innebär längre arbetslöshetstider, vilket leder till ökade kostnader för a-kassan. Min undran är om det verkligen är rimligt att en ung människa utan familj som blir arbetslös på en mindre ort där det inte går att hitta motsvarande arbete ska gå arbetslös med a-kassa i 100 arbetsdagar (dvs fem månader) innan han eller hon söker ett liknande jobb i grannkommunen eller ett annat jobb på hemorten? Oppositionens beslut innebär att människor kommer att gå arbetslösa på vissa orter samtidigt som företagen saknar motsvarande arbetskraft på andra orter. Samtidigt klagar Oppositionen klagar på dålig matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Ett något haltande resonemang.

Oppositionen vill också ta bort begränsningen av rätten till a-kassa på deltid till 75 ersättningsdagar. Att begränsa möjligheten att deltidsstämpla är ett sätt att minska deltidsarbetslösheten och är inget nytt i a-kassans historia. Socialdemokraterna har i olika omgångar själva infört begränsningar, och det är bara något år sedan Socialdemokraterna själva tyckte att det räckte med 100 dagars maximal tid för deltidsstämpling. Alltså en skillnad på 25 arbetsdagar mot dagens regler. En återgång till de gamla reglerna på 150 dagar skulle enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst och regeringskansliet kosta ca 2,5-3 miljarder kronor. Dessutom skulle det öka antaklet deltidsjobb på bekostnad av heltidsjobben efter som det blir möjligt att under en längre tid "kan stämpla upp till heltid". Vi vet av en entydig forskning att detta gör att en del företag och inte minst många offentliga arbetsgivare väljer att anställa på deltid, eftersom de vet att a-kassan betalar resten av lönen. Detta har främst drabbat kvinnor. De senaste åren har allt fler deltidstjänster gjortsom till heltider, men denna positiva utveckling riskerar nu att brytas om reglerna ändras. Det är för övrigt anmärkningsvärt att de rödgröna och Sverigedemokraterna ingår i en ohelig utgiftskoalition i miljardklassen utan att peka på finansiering. Dessutom är det givetvis helt ansvarslöst att kräva en mycket kostsam förändring av regelverket utan att ha en gemensam uppfattning om vad som bör komma istället.

Alliansens arbetsmarknadspolitik har hjälpt Sverige genom en djup kris, och bidragit till en snabbare återhämtning på arbetsmarknaden än i de flesta länder. Den samlade oppositionens kraftfulla steg bort från arbetslinjen är allvarlig för Sverige. Tyvärr verkar det komma fler gemensamma angrepp mot arbetslinjen från oppositionens sida framöver, och det är inte alls bra för Sverige. Självklart kommer vi att påpeka detta i den politiska debatten och på tidningarnas insändarsidor.



Arbetskraftsbrist i Kiruna

2011-05-10

I morse besökte jag Arbetsförmedlingen i Kiruna. Chefen Kristina Palo och hennes medarbetare ägnade hela sitt morgonmöte åt mitt besök. Kirunas problem är inte arbetslöshet utan arbetskraftsbrist. Man har stora behov av personal till såväl gruvindustrin, byggsektorn och välfärdssektorn. Samtidigt har man stora problem att rekrytera och stora problem att erbjuda bostäder till dem som får jobb. Och mitt i allt detta ska man flytta delar av staden...

Utöver diskussion om Kirunas speciella arbetsmarknadsproblem blev det tid att diskutera såväl sjukförsäkringsreform, Fas 3, arbetsmarknadsutbildning och ungdomars väg till arbete. Jag fick med mig många intressanta tankar tillbaka till Stockholm.

Konstverket på väggen visar förresten tydligt var man är...allt handlar om mineraler och malm i Kiruna.




Snabbt sjunkande arbetslöshet i hela Sjuhärad

2011-05-06

Borås Tidning redovisade häromdagen siffror över arbetslösheten i Sjuhärad och antalet lediga jobb. Jag har inte haft tillgång till min scanner förrän nu, men här kommer siffrorna. Och det är mycket positiv läsning!

Alla kommuner i Sjuhärad har (som vanligt) lägre arbetslöshet än genomsnittet i riket, och i flera av kommunerna är arbetslöshets- talen mycket låga och redan tillbaka på de nivåer som gällde före lågkonjunkturen och finanskrisen. Antalet lediga jobb ökar också mycket snabbt. I takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar blir det också än viktigare med effektiv matchning mellan företagens behov och den arbetskraft som finns. Där är min bild att Arbetsförmedlingarna ständigt blir bättre, och att man har en närmare kontakt med arbetsgivarna.

En särskilt positiv sak med det förbättrade arbetsmarknadsläget är att chansen för dem som står långt från arbetsmarknaden - långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna - ökar i takt med att utbudet av arbetskraft minskar.



Arbetsmarknadsläget förbättras snabbt

2011-04-27

Arbetsmarknadsläget fortsätter att förbättras mycket snabbt, och var i mars i år redan tillbaka på ungefär de nivåer som gällde under valåret 2006.

* Siffrorna för mars visar att 4.565.000 personer var sysselsatta (vilket i SCB:s mätningar betyder att de var i arbete) enligt SCB:s arbetskaraftsundersökning. I mars var 239.000 fler sysselsatta jämfört med mars 2006.
* 404.000 personer var arbetslösa, vilket enligt SCB:s sätt att mäta motsvarar 8,1%. En minskning från 9,0% i mars 2010, men 33.000 fler jämfört med mars 2006, då arbetslösheten med samma mått var 7,9%.
* Arbetskraften var 4.969.000 personer i mars 2011, vilket var 271.000 fler än i mars 2006.
* Antalet sysselsatta ungdomar var 69.000 fler än i mars 2006, och sysselsättningsgraden var 2,3% högre.
* Arbetslösheten bland ungdomar, enligt SCB:s mått (där man även räknar in många studerande) låg på 26,6% i mars 2011, en minskning med 2,2 procentenheter på årsbasis. I mars 2006 var ungdomsarbetslösheten enligt detta mått 25,5%.

Sammanfattningsvis kan man säga att såväl sysselsättning som arbetslöshet idag ligger i nivå med hur det såg ut valåret 2006. Några av siffrorna är lite bättre och några lite sämre, men i det stora hela är det ganska lika. Samtidigt var Sverige år 2006 mitt i en högkonjunktur, medan vi nu just har passerat genom en extrem lågkonjunktur och finanskris, samtidigt som antalet personer i arbetskraften har ökat mycket kraftigt. Trots detta är sysselsättningen alltså redan tillbaka på 2006 års nivåer. Resultatet känns som ett gott betyg till regeringens arbetsmarknadspolitik.



Fas 3

2011-04-27

"FAS 3" är nog det mest utskällda begreppet just nu inom svensk arbetsmarknadspolitik just nu. Fas 3 är tredje delen i jobb- och utvecklingsgarantin för arbetslösa. Sju av tio deltagare lämnar jobb- och utvecklingsgarantin innan man kommer in i fas 3. Men när en person varit arbetslös i tre år, och under denna tid genomgått aktiva insatser som kartläggning, utbildning, praktik, arbetsträning och coachning via arbetsförmedlingen utan att ha lyckats få ett arbete så går man in i fas 3. Det innebär att man får någon form av sysselsättning på en arbetsplats, samtidigt som man fortsätter söka jobb. Den arbetsgivare som tar emot en person i fas 3 får en ersättning för detta som ska gå till handledning och garantera en bra arbetsmiljö för den sysselsatte arbetslöse. Tanken är att det blir mindre svårt att få ett arbete för en långtidsarbetslös som behållit kontakten med arbetslivet, jämfört med om man gått passiv hemma. Under tidigare s-regeringar har långtidsarbetslösa i stort sett alltid gått passiva och efterhand kommit llt längre från arbetsmarknaden, för att till sist bli förtidspensionerade. Dit vill vi inte tillbaka.

Kritikerna menar att den som finns i fas 3 borde få mer aktiva åtgärder som exempelvis utbildning. Problemet är bara att man som långtidsarbetslös redan fått ta del av alla sådana möjligheter under tre års tid hos Arbetsförmedlingen, men utan att det lett till arbete. Faktum är att deltagarna i fas 3 i genomsnitt varit arbetslösa i åtta år! Frågan är hur många utbildningar en arbetslös ska få genomgå om det ändå inte leder till ett jobb?

Åtta av tio deltagare i fas 3 är nöjda med Arbetsförmedlingens service. En av fem lämnar fas 3 över tid, vilket är mindre än man skulle önska. Men man ska ha klart för sig att det är en grupp arbetslösa som alltid har allra svårast att få ett arbete. I allt väsentligt fungerar fas 3. Samtidigt är hela jobb- och utvecklingsgarantin en relativt ny åtgärd. Arbetsförmedlingen har därför fått i uppdrag att analysera och följa upp resultatet hela jobb- och utvecklingsgarantin noga, med särskilt fokus på fas 3. Även anordnarna av fas 3 ska granskas och följas upp bättre för att se till att anordnarbidraget används som det var tänkt. Regeringen öppnar också för begränad möjlighet till korta utbildningar även i fas 3. Det ska gälla när det finns konkreta jobberbjudanden från en arbetsgivare med villkoret att den arbetssökande först ska gå en kortare utbildning.

Regeringens arbetsmarknadspolitik fungerar väl, men det finns alltid saker som kan bli ännu bättre.



Debatt om vuxenutbildningens betydelse för arbetslinjen

2011-04-14

I dag representerade jag moderaterna i Utbildningsutskottets debatt om vuxenutbildning. Läs hela anförandet här. Anförandet behandlade syftena med vuxenutbildning och inte minst betydelsen för Alliansens arbetslinje. Jag konstaterade också att Alliansen satsat betydligt mer än tidigare Socialdemokratiska regeringar på vuxenutbildning, och att vi samtidigt prioriterat en högre kvalitet och nya utbildningsformer. Jag påpekade också att det är dags att se arbetsmarknadsutbildning och övrig vuxenutbildning som en helhet och öka samverkan mellan vuxenutbildning, arbetsförmedling och näringsliv för att ge den som studerar bästa möjliga chans att hitta sin plats på arbetsmarknaden.

I den efterföljande replikväxlingen påstod socialdemokraterna att jag hävdat i mitt anförande att matchningen på arbetsmarknaden fungerar utmärkt. Det var ju minst sagt en bit från sanningen, och gav mig anledning att begära ett extra inlägg i slutet av debatten. Där påpekade jag att ett av de stora problemen Alliansen hade att ta tag i när vi tog över makten 2006 var just att få arbetsmarknaden att fungera bättre när det gällde matchning mellan arbetslösa och lediga jobb. Arbetsförmedlingen, externa jobbcoacher och omställningsföretag har gjort en fantastisk insats när det gäller att utveckla sin förmåga till matchning de senaste åren, och det fungerar allt bättre. Sannolikt är en allt effektivare matchning en anledning till att Sverige nu har en starkare utveckling på arbetsmarknaden än de flesta andra länder. Att arbetslösheten sjunker så snabbt visar ju att ganska många arbetslösa och arbetsgivare faktiskt hittar varandra. Och om inte Socialdemokraterna hade rustat ned yrkesutbildningarna under sin tid vid makten hade säkert matchningen fungerat ännu bättre eftersom vi då hade sluppit en del av dagens problem med brist på arbetskraft inom vissa yrken. Jag avslutade mitt extra anförande med en förhoppning att vi kanske om några år, när vi debatterar samma frågor, kan konstatera att Alliansens utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik gjort att matchningen faktiskt börjat fungera "utmärkt" och att det blivit en mycket bättre balans mellan arbetsgivarnas behov och den arbetskraft som finns.



Sossarnas politiska missmatch

2011-04-13

I dag lanserade Socialdemokraterna ett nytt mantra, "missmatch på arbetsmarknaden". Med detta menar man att det finns många arbetslösa samtidigt som många företag inte hittar den personal man behöver. Budskapet från (S) är att det därför behövs fler arbetsmarknadsutbildningar för att de arbetslösa ska få jobb.

Men när man föreslår denna lösning så kör man fullständigt i diket. De yrkesgrupper som saknas är nämligen främst ingenjörer, läkare, sjuksköterskor och andra med lång och kvalificerad utbildning. Man kan helt enkelt inte utbilda fler till dessa yrken genom att satsa på mer arbetsmarknadsutbildning. Och det går inte heller att lösa detta snabbt eftersom det bygger på långa utbildningar. Budskapet från partiledare Juholt och ekonomiske talesmannen Waidelich är därför bara populism utan verklighetsförankring.

Faktum är att arbetslösheten minskar mycket snabbt, och detta är ju egentligen ett bevis på att de arbetslösa och arbetsgivarna faktiskt hittar varandra ganska ofta. I annat fall skulle ju ingen få jobb. Men samtidigt stämmer det att det är brist på vissa yrkesgrupper, och det är därför vi satsat så mycket på högskola, universitet och yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen, och det är idag rekordmånga som finns inom dessa utbildningar.

Jag kommer att fördjupa mig mer om Moderaternas och Alliansens syn på vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning i morgon eftermiddag när jag ska delta i utbildningsutskottets riksdagsdebatt om vuxenutbildning.



Slutreplik: Alliansens jobbpolitik fungerar

2011-04-10

Apropå mitt pressmeddelande i fredags, om den snabbt sjunkande arbetslösheten i Västra Götaland, så hade jag och min riksdagskollega Tomas Tobé (moderat ordförande i arbetsmarknadsutskottet) även en slutreplik i debatten om jobbpolitiken i Borås Tidning igår.

Vi nämner i artikeln bland annat Konjunkturinstitutets positiva prognos för sysselsättning och arbetslöshet som presenterades häromdagen. Vi avslutar artikeln med att konstatera att Alliansens jobbpolitik fungerar och att Sverige är ett av de europeiska länder i Europa som har den starkaste utvecklingen på arbetsmarknaden.



Pressmeddelande: Arbetslösheten sjunker snabbt i Västra Götaland

2011-04-08


Pressmeddelande 2011-04-08

Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919


Arbetslösheten sjunker snabbt i Västra Götaland

Under veckan presenterar jag och ett antal andra moderata riksdagsledamöter lokalt nedbrutna rapporter om jobbutvecklingen i Sverige. Det visar sig att återhämtningen efter krisen är stark och att väldigt många nya jobb växer fram de närmaste åren.

Tack vare ordning och reda i finanserna och en tydlig arbetslinje har Sverige klarat sig bättre ur finanskrisen än de flesta EU-länder. Under 2010 noterades den största tillväxtsiffran på flera decennier och efterfrågan på arbetskraft har skjutit fart. Antalet anmälda platser har ökat i hela landet och nu sjunker även långtidsarbetslösheten.

En tydlig indikation på att arbetslinjen fungerar är att sysselsättningsuppgången efter krisen inte uppvisat samma eftersläpning i förhållande till tillväxten som i tidigare lågkonjunkturer. Det är ett historiskt trendbrott. Genom att göra det mer lönsamt att arbeta, förbättra matchningen och öka efterfrågan på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har arbetsmarknadens funktionssätt förbättrats på ett sätt som nu sätter avtryck i både sysselsättning och tillväxt.

Enligt nya beräkningar är det sannolikt att Sverige kommer ned på en jämviktsarbetslöshet runt 5 procent i slutet av mandatperioden. Det är den lägsta siffran sedan 1991 och på nivå med vad vi hade på 80-talet.

En rapport, nedbruten för Västra Götaland, bifogas.




Fler positiva effekter av jobbskatteavdraget

2011-04-08

I veckan publicerades min debattartikel om att jobbskatteavdraget tycks ha effekten att färre familjer har inkomster som ligger under gränsen för försörjningsstöd, jämfört med om jobbskatteavdraget inte hade funnits.

Lite i skymundan av detta presenterades en annan intressant nyhet om jobbskatteavdragets effekter. En studie från Konjunkturinstitutet visar att ensamstående kvinnor utan barn är den grupp på arbetsmarknaden som ökat sitt arbetsutbud mest sedan jobbskatteavdraget införts. Enligt studien har ensams