Migrations och integrationsbloggen

På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör migration/invandring, integration och flyktingpolitik. Dessutom inlägg som rör rasism och invandringsfientliga organisationer, samt ickedemokratiska eller hotfulla grupperingar bland invandrare. Blogginlägg som rör problemet med EU-medborgare från andra delar av Europa som ägnar sig åt tiggeri i Sverige finns samlade på en egen sida .

Självklart behöver vi ha koll på vad asylmottagandet kostar

2018-02-09

Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson, Elisabeth Svantesson, har de senaste dagarna fått viss kritik för att hon säger det självklara - att dagens asylinvandring av till stor del lågutbildade knappast är samhällsekonomiskt lönsam, samt att vi måste ha koll på vad invandring och asylmottagande faktiskt kostar.

Enligt en beräkning som Moderaterna gjort med utgångspunkt i en tidigare forskningsrapport kommer kostnaderna för invandringen att uppgå till 40 miljarder kronor netto år 2018.

"Under lång tid har vi bara pratat om invandringens möjligheter, inte om problemen. Jag tycker att man ska göra både och. Väldigt många som har kommit till Sverige går till jobbet varje dag och bidrar, men vi har också stora integrationsproblem. Den diskussionen och diskussionen om kostnader måste man också ta. Det finns också positiva effekter av invandringen som vi måste prata om. Det tycker jag att vi gör. Men vi måste prata om kostnader också" säger Elisabeth Svantesson i en intervju i Dagens Nyheter. "Väljarna förstår att det både finns kostnader och intäkter men då ska man också vara ärlig och säga att den invandring som vi har just nu inte är lönsam".

Jag tycker det är uppenbart att huvudskälet att ta emot människor på flykt såklart inte kan vara att det ska vara ekonomiskt lönsamt. Men med rätt politik kan det bli betydligt mindre kostsamt än idag. Och att veta de faktiska kostnaderna är nödvändigt om man ska kunna ta rätt politiska beslut. Att beräkna kostnader för asylmottagande är inte konstigare än att vi ständigt har koll på kostnader för andra angelägna saker såsom äldreomsorg, stöd till funktionshindrade, cancervård, transplantationskirurgi eller livsviktiga läkemedel. Allt viktigt och angeläget i samhället kostar pengar, pengarna är inte obegränsade och alla kostnader ställs alltid mot varandra. Att påstå något annat är rent hyckleri.




OECD om migration, integration och arbetsmarknad

2018-02-09

Ett av de områden som intresserar mig mest är självklart migration/integration/arbetsmarknad. Dessa frågor är stora i hela Europa, men även i en del andra OECD-länder. Men allra störst är de nog just nu i Sverige och Tyskland, av naturliga skäl. Tyskland är ju det land i EU som tagit emot flest asylsökande, över en miljon människor, medan Sverige, räknat per capita, har tagit emot dubbelt så många som Tyskland och i särklass flest av alla länder i EU.

Under de bilaterala samtalen på tisdagen fick vi som sagt ta del av erfarenheter från den tyska integrationspolitiken. Tyskland har precis som Sverige lång erfarenhet av arbetskraftsinvandring, och det har, precis som i Sverige, genom decennierna varit viktigt och fungerat väl. Utan arbetskraftsinvandring från exempelvis Finland och Jugoslavien hade vare sig svensk texilindustri eller vår fordonsindustri kunnat växa som de gjorde på 1960- och 1970-talet.

Att ta emot asylsökande med utbildningar som inte passar för arbetsmarknaden är en helt annan sak. Sverige och Tyskland har det gemensamt att vår arbetsmarknad i hög grad bygger på högteknologi, hög förädlingsnivå och välutbildad arbetskraft. När man då tar emot stora grupper lågutbildade räcker helt enkelt inte de lite mindre kvalificerade jobben till.

I en rapport om tyska integration finns ett stort antal exempel på "challenges" ("utmaningar"). Det var slående att dessa är betydligt fler än de positiva effekter och goda exempel som räknas upp.

Att ordna bostad till en miljon människor är exempelvis inte enkelt, och när man lyssnar på tyska politiker inser man att Tyskland har samma problem som Sverige. Växande utanförskapsområden, motsättningar i samhället, växande kriminalitet, tilltagande rasism och främlingsfientlighet, hård belastning på välfärden (sjukvård, skola osv) och stigande kostnader. Det är inte förvånande att Tyskland, precis som Sverige, gjort helt om i migrationspolitiken. Verkligheten har kommit ifatt. Och OECD:s experter har ingen patentlösning att erbjuda. Faktum är väl att ingen har det. Både Sverige och Tyskland har en lång, jobbig och dyr resa framför sig.

OECD har däremot givit ut en liten skrift med 10 råd för bättre integration. Det mesta görs redan i Sverige, även om det av praktiska skäl blivit urholkat och sämre genomfört i vårt land till följd av det ovanligt stora asylmottagandet 2015 och 2016.

1. Tidig aktivering och integration redan under den tid man väntar på besked, för dem man vet har hög sannolikhet att få stanna (görs redan i Sverige, i vart fall viss svenskutbildning, men givetvis mycket svårt att klara med så stort mottagande som vi haft på senare år)
2. Ge asylsökande med hög sannolikhet att få stanna rätt att arbeta redan under väntetiden (är redan tillåtet i Sverige)
3. Undvik att placera asylsökande och nyanlända på orter där det inte finns några lediga jobb (lätt att säga, det är ju där de lediga bostäderna finns)
4. Kartläggning och validering av asylsökandes respektive nyanländas kunskaper och utbildning (lätt att säga, men med så stort asylmottagande som Sverige hade 2015/16 var det helt omöjligt att hinna med att kartlägga alla redan som asylsökande. Fokus måste ligga på dem som beviljas uppehållstillstånd)
5. Skräddarsydda språkutbildningar och yrkesinriktade utbildningar och praktik på olika nivåer beroende på de nyanländas förkunskaper och utbildningsnivå. (Gäller redan i Sverige)
6. Tidig kartläggning av nyanländas fysiska och psykiska hälsa (sker redan i viss mån i Sverige, men bör kunna utvecklas om volymerna av asylsökande går ner till hanterbara nivåer)
7. Utveckling av utbildning och stöd till ensamkommande barn och unga (här lär väl Sverige ha bäst kunskaper och erfarenheter med tanke på att vi tagit emot så stor andel av de "ensamkommande" nyanlända som kommit till EU, men alltför få verkar inse hur enormt resurskrävande detta mottagande är)
8. Samverkan med civilsamhället för en bättre integration (detta sker redan i stor utsträckning i Sverige, men kan utvecklas betydligt)
9. Verka för likvärdiga förutsättning för migranter, oavsett vare i landet de befinner sig. (Ett helt omöjligt råd med tanke på punkten tre ovan. Självklart skiljer sig förutsättningarna enormt, både beroende på om man som nyanländ hamnat på en ort med stark eller svag arbetsmarknad, eller om man hamnar i ett av våra utanförskapsområden eller i ett bostadsområde med mer blandad befolkning. I praktiken går det inte att undvika att förutsättningarna för en god integration varierar när asylmottagandet är så stort som det var 2015/16).
10. Särskilt fokus på långvarigt stöd, träning och utbildning av lågutbildade nyanlända (delvis redan ett faktum i Sverige, vi ligger bra till jämfört med de flesta andra länder, men vi moderater vill utöka detta till obligatorisk integrations- och utbildningsplikt som villkor för ersättning)

Råden är säkert bra för länder som saknar större erfarenhet av asylmottagande. Men det är knappast några revolutionerande råd till Sverige och Tyskland när det gäller vår situation. Jag kan inte säga att konferensen gjorde mig mer positiv när det gäller Sveriges möjlighet att hantera vår egen situation. Det saknas helt enkelt förslag till hållbara lösningar.

Men jag styrktes i några av mina tidigare uppfattningar, som har starkt stöd i OECD:s rekommendationer:

1. Utan begriplig svenska är man sällan anställningsbar, och utan kunskap om det land man kommer till är det svårt att bli en del av samhället. Vi måste bli bättre än idag på svenskundervisning och samhällsorientering för alla nyanlända, samt införa utbildningsplikt som villkor för bidrag.
2. Vi måste ha mycket mer fokus på riktiga jobb och mindre på åtgärder eller kraftigt skattesubventionerade jobb. Ett generellt bra näringslivsklimat, rimliga skatter och enklare regelverk behöver för att skapa fler riktiga jobb. I den mån subventioner ingår måste dessa vara tidsbegränsade och riktas mot rätt målgrupper. Om vi ska försörja alltför många i skattefinansierade åtgärder och låtsasjobb kommer vi inte att få ihop ekonomin.
3. Vi måste se till att offentlig sektor (främst vård och omsorgssektorerna) tar vara på lämpliga nyanlända, hitta praktiska sätt att validera eller utbilda dessa och involvera arbetsplatserna för praktik och handledning. Vård- och omsorgssektorn har svårt att hitta arbetskraft och dessa yrken kan passa i vart fall en del av de nyanlända. Det får vi inte slarva bort.
4. Vi måste bli mycket bättre på att ta vara på de välutbildade nyanlända. Om en stor andel av de nyanlända kommer att leva på bidrag fram till pension är det viktigt att andra nyanlända med god utbildning samtidigt får kvalificerade jobb och betalar skatt. I annat fall kommer samhällsekonomin att urholkas på ett oroväckande sätt.




Moderat politik för ökat återvändande av dem som nekas asyl

2018-02-06

I dag på DN Debatt meddelar moderaternas partiledare Ulf Kristersson och partisekreterare Gunnar Strömmer hur moderaterna nu skärper politiken för att fler som nekas asyl ska återvända till sitt hemland och inte leva illegalt i Sverige.

I Sverige finns en bred uppslutning kring den reglerade invandringspolitiken. Individuell prövning av den enskildes skyddsskäl utgör grunden för en rättssäker asylprocess, samtidigt som var och en kan överklaga upp till två instanser. Det ger legitimitet till enskilda beslut, där ett bifall innebär rätt att stanna i Sverige, medan ett avslag innebär skyldighet att lämna landet. Det är skyddsskälen som avgör rätten till asyl. Om ett utvisningsbeslut i praktiken inte efterlevs, så undergrävs trovärdigheten i hela invandringspolitiken. Ett ja är ett ja och ett nej är ett nej.

Sverige saknar idag kontroll över hur många som vistas illegalt i landet, men uppgifter pekar på att det kan handla om upp till 50 000 personer. Antalet asylsökande som stannar kvar, trots att de fått avslag, väntas dessutom öka kraftigt de kommande åren, kanske med uppemot 40.000 personer på fyra år. Om inte detta stoppas kommer det att leda till ett permanent skuggsamhälle, präglat av utsatthet, utnyttjande och kriminalitet. I stället för att återvända till sina hemländer väljer många att leva ett liv vid sidan av det svenska samhället. För dem kommer inkomsterna ofta från illegalt arbete och kriminalitet. Det är inte värdigt ett land som Sverige att låta människor etablera sig i ett laglöst parallellsamhälle.

Moderaterna vill därför radikalt öka antalet återvändande bland dem som fått avslag och nu vistas illegalt i Sverige. Ett förstärkt återvändande kräver reformer på två områden: Dels ökad kontroll och verkställighet. Dels svagare drivkrafter att stanna och leva illegalt i Sverige. Förslagen ser i korthet ut så här:

• Öka antalet verkställda utvisningar från Sverige.
Sveriges flyktingmottagande har ökat kraftigt, medan antalet verkställda utvisningar fortfarande är lågt. Dessutom väntas antalet utvisningsärenden som överlämnas till Polisen nu öka kraftigt. Vi vill därför ge Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården i uppdrag att påtagligt öka antalet verkställda beslut om utvisning. Det kräver att myndigheterna får ett helhjärtat stöd från politiskt håll. Det stödet var inte tillräckligt i samband med den så kallade REVA-debatten 2012-2013. Moderaterna vill ge Polisen i uppdrag att kraftigt öka antalet inre utlänningskontroller och särskilda resurser måste öronmärkas för detta. Inre utlänningskontroll måste dessutom utgöra en integrerad del av Polisens verksamhet så att det görs regelmässigt. Vidare bör Polisen förbättra utbildningen gällande inre utlänningskontroller.

• Ge Polisen effektivare verktyg.
I Polisens arbete med inre utlänningskontroll och verkställighet av utvisningar är det avgörande att kunna utreda en persons identitet. Polisen måste få tillräckliga verktyg för detta, och har också efterfrågat ökade befogenheter. Utöver de lagförslag som nu förbereds om fotografering och fingeravtryck vid inre utlänningskontroll, vill Moderaterna ge Polisen möjlighet att vid grundade skäl omhänderta till exempel mobiltelefoner för att klarlägga en persons identitet. Att placera den som fått avslag i förvar ökar också chansen till återvändande och därför bör resurser riktas för att öka antalet förvarsplatser.

• Förläng preskriptionstiden.
Preskriptionstiden för asylärenden bör förlängas från fyra år till tio, så att man inte kan gå under jorden i några år och sedan söka asyl på nytt.

• Avskaffa rätten att betala ut ekonomiskt bistånd.
Kommuner ska inte - som till exempel Malmö och Stockholm gör idag - tillåtas ge ekonomiskt bistånd till dem som vistas här illegalt. Socialbidrag ska bara få betalas ut som nödbistånd.

• Begränsa rätten till sjukvård.
Reglerna för rätt till sjukvård för människor som vistas här illegalt bör återgå till det som gällde före 2013, när rättigheterna utökades. Det innebär att regioner och landsting endast ska erbjuda akut (omedelbar) vård och behandling till vuxna som vistas här illegalt. Barn som saknar rätt att vistas här måste dock fortsatt ha rätt till sjukvård som andra barn. Den principen bygger på att det inte vore rimligt att barn blir utan sjukvård på grund av föräldrarnas agerande.

• Avskaffa rätten till skolgång.
Idag har barn som vistas olagligt i Sverige rätt även till skolgång, från förskoleklass till gymnasiet. Före 2013 fanns ingen sådan generell rätt till skolgång (men kommuner fick själva avgöra från fall till fall). Vill man hindra framväxten av skuggsamhällen är det naturligtvis problematiskt att samtidigt ge rätt till skolgång. Vår utgångspunkt är att dessa regler bör återgå till det som gällde före lagändringen 2013.


Mina kommentarer:

Detta är förslag som jag själv under lång tid framfört vid upprepade tillfällen, och även delvis motionerat om i riksdagen. När rätten till skolgång och utökad vård för dem som befinner sig illegalt i Sverige blev en del av migrationsöverenskommelsen 2011 var jag, vad jag vet, den ende moderaten som kritiserade detta skarpt offentligt. Det uppmärksammades bland annat i detta numera välkända citat i Borås Tidning den 8/3 2011:



Tyvärr var jag väldigt ensam då, men idag kan jag konstatera att hela partiet svängt tillbaka till den linje vi hade före migrationsöverenskommelsen 2011, och det känns bra. Man kan inte både säga att man vill att de som nekas uppehållstillstånd ska åka hem, och samtidigt acceptera att de får en mängd förmåner i Sverige.

Det enda jag möjligen skulle vilja diskutera ett varv till är det här att fortsätta erbjuda barn komplett sjukvård. Jag tycker den borde begränsas till akutvård och annan mer brådskande nödvändig vård. Vården är redan hårt ansträngd på grund av många nyanlända. Att då exempelvis erbjuda komplett tandreglering eller mycket omfattande psykologhjälp för ett barn som saknar rätt att vistas i landet skapar ännu längre köer för de barn som har uppehållstillstånd i landet. Rätt till omfattande sjukvård kan sannolikt i enskilda fall dessutom fortfarande vara en faktor som håller kvar människor i Sverige som inte har rätt att vara här. Men detta är trots allt bara en anmärkning på marginalen, och det finns ju möjlighet att justera omfattningen av den vård barn ska ha rätt till när ett lagförslag formuleras.

Jag skrev ju så sent som igår om det återstående jag tycker vi borde ta tag i från moderat sida när det gäller detta politikområde. Den som granskar listan från gårdagens blogginlägg ser nu att ytterligare några punkter kan bockas av (punkt 2 och 3). Det mesta av integrations och migrationspolitiken har därmed nu gått i den riktning jag drivit på för under ett antal år, och det känns bra att ha varit en av dem som medverkat till att äntligen få partiet på en rimlig linje i dessa frågor. Fortfarande återstår några saker, och kanske kommer de också i mål. Men oavsett vilket känner jag mig redo att gå till val på moderaternas politik på detta område. Det går att förklara hur allt hänger ihop och politiken ligger i linje med vad jag uppfattar att en stor majoritet av svenska folket numera håller med om.




Svensk migrationspolitik måste bli betydligt stramare än idag

2018-02-05

Förra veckan presenterade Moderaterna sin valstrategi, och i samband med detta gav partisekreterare Gunnar Strömmer ett tydligt besked när det gäller migrationspolitiken, ett citat som fått god spridning via TT:

"Vi klarar inte integrationen om vi inte har stramhet, den politik vi har i dag räcker inte, säger han och flaggar för fler förslag som ska skärpa politiken ytterligare"

De (oftast sverigedemokrater) som av politiska skäl försöker sätta en bild av att moderaterna vill öka asylmottagandet har fel. Gunnar Strömmers tydliga besked bekräftar detta. Förhoppningsvis kan vi nu ägna valrörelsen åt att diskutera HUR vi ska minska problemen kopplade till migration och integration, i stället för att diskutera vad moderaterna anser om storleken på asylinvandringen. Moderaterna vill skärpa dagens politik, inte lindra den.

Jag har ju de senaste 3-4 åren skrivit flera framgångsrika riksdagsmotioner tillsammans med moderata kolleger med förslag om skärpt migrations och integrationspolitik. Det mesta av det vi föreslagit har nu blivit moderat politik.

Det jag nu lägger min energi på är dessa återstående kompletteringar som är det jag i dagsläget tycker skulle behöva tillföras vår politik:

1. Vårt moderata besked att vi tror det behövs ett tak för asylmottagandet bör bli verklighet, och detta alldeles oavsett vad som händer i Tyskland (som planerar samma sak). Taket måste dessutom bli mycket lågt, nära noll, de närmaste åren.
2. Rätten till skola och sjukvård för personer som befinner sig illegalt i landet bör avskaffas och begränsas till en rätt till akutvård. Barnkonventionen brukar anges som ett hinder för avskaffande av barnens rätt till skola, men att på detta sätt bidra till att hålla barn gömda är enligt min åsikt värre än att ta bort rätten till skola i Sverige. Dessa barn - som alltså saknar asylskäl - ska gå i skolan i sitt hemland.
3. Kommuner bör förbjudas i lag att betala ut försörjningsstöd till personer som saknar rätt att vistas i landet.
4. Översyn av rätten till garantipension för nyanlända, denna rättighet bör inte få baseras på tid före ankomst till Sverige.
5. Barnbidrag till nyanlända bör läggas in under moderaternas förslag till bidragstak. Dessutom bör man diskutera flerbarnstilläget. Kanske borde barnbidrag också generellt begränsas till max tre eller fyra barn? Att skaffa ännu fler barn är ju högst frivilligt, men ger enormt stora samlade barnbidrag som i sig blir ett hinder för en nyanländ att söka sig ut på arbetsmarknaden.
6. Försörjningskrav vid anhöriginvandring borde gälla även för dem som kom före beslutet hösten 2015. Att ta hit anhöriga är en "ny handling", och därmed handlar det inte om retroaktiv lagstiftning.
7. Se över återvändarbidraget för personer som får avvisningsbeslut. Rätt hanterat kan detta bidrag underlätta för fler att lämna landet frivilligt, fel använt kan det tvärtom bli en faktor som gör att fler söker sig hit för att få snabba lättförtjänta pengar efter avvisningsbeslut.
8. Dra in bistånd till de länder som inte tar tillbaka sina medborgare efter avvisnings- eller utvisningsbeslut i Sverige.

Dessutom har jag tillsammans med ett antal moderata kolleger motionerat i riksdagen om att svenskt medborgarskap ska styra rösträtten i samtliga val.




Regeringen vilseleder om nyanländas arbetsmarknadsetablering

2018-02-01

I går hade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) pressträff i Rosenbad. På denna framhöll hon att "nyanländas etablering på arbetsmarknaden går allt snabbare". Här citat från regeringens hemsida:



Till stöd för sitt påstående hade regeringen själva, med stöd av siffror från SCB:s "RAMS-statistik" ("registerbaserad arbetsmarknadsstatistik"), gjort denna figur:



Det finns tre saker att säga om figuren:

1. Den visar inte hur snabbt nyanlända "etablerar sig på arbetsmarknaden". Siffrorna bygger på SCB:s "RAMS-statistik", där det räcker att "förvärvsarbeta" en timme per vecka i november det aktuella året för att räknas som förvärvsarbetande i statistiken. Det ska vara ett inkomstbringande arbete, men även vissa arbetsmarknadsåtgärder ingår. Det är med andra ord inte ens säkert att man har ett riktigt arbete för att man ingår i statistiken, det kan även vara någon form av åtgärd.
2. Siffrorna säger definitivt inget om hur snabbt en nyanländ "kommer i egen försörjning", vilket är det vi brukar diskutera i debatten, och som är mest relevant när man diskuterar integration. I statistiken sätts inte en inkomstgräns som gör att man verkligen kan försörja sig själv.
3. Siffrorna visar inget alls om hur den nuvarande regeringens politik påverkat situationen. De tydliga förändringarna i statistiken gäller ju åren 2007-2015. Alltså Alliansens regeringstid.

Det enda man säkert kan säga är att under Alliansens regeringstid fick nyanlända sin allra första kontakt med svensk arbetsmarknad lite snabbare för vare år som gick. Sannolikt tack vare Alliansens reformer, inte minst etableringsreformen. En första fot in på arbetsmarknaden är givetvis viktig eftersom det är första steget att komma i egen försörjning. Det är ju trevligt att regeringen uppmärksammar detta på en presskonferens, men det säger absolut inget alls om resultatet av regeringens egen politik.




Moderaterna vill att fler grova brottslingar utvisas

2018-01-22

Dagens regelverk för utvisning på grund av brott har i huvudsak sett likadant ut sedan 1994. Moderaterna anser att det finns skäl till en översyn och skärpningar när det gäller utvisning till följd av brott. Det skulle vara en tydlig markering från samhället både att brott inte accepteras om man vill bosätta sig här, och att vi med kraft motverkar internationella brottsligor som är verksamma i landet.

Det måste samtidigt finnas en balans mellan att Sverige inte ska godta ett brottsligt beteende och grundläggande humanitära krav och rättssäkerhetsgarantier för den enskilde. En helhetsbedömning av samtliga omständigheter ska göras i varje fall. Alltför lindrig brottslighet ska inte kunna leda till utvisning. Hänsyn måste också tas till den anknytning till Sverige som personen har. Utvisning får aldrig ske då det råder verkställighetshinder t.ex. på grund av att den dömde riskerar tortyr eller annan omänsklig behandling i sitt hemland. I detta ligger risk för att dödsstraff eller att bli dödad i hemlandet. Moderaternas förslag till skärpta regler är genom dessa begränsningar helt i enlighet med internationellt regelverk.

I dag krävs för att utvisning ska kunna ske bl.a. att det finns risk för återfall i brott eller att brottet man döms för är av allvarligt slag. Utvisning på den senare grunden förutsätter normalt att brottet har ett straffvärde på minst ett års fängelse. Vi vill skärpa reglerna så att även att brott som leder till ett straff på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning. Detta även då det inte föreligger återfallsrisk. Brott som i dag kan innebära ett straff på mellan sex till tolv månaders fängelse är exempelvis vissa former av grövre misshandel samt bostadsinbrott och grov kvinnofridskränkning.

Vi vill dessutom säkerställa att åklagare alltid yrkar på utvisning då förutsättningarna i lagstiftningen för detta är uppfyllda. Vi vill också att frågan om eventuellt verkställighetshinder ska avgöras i nära anslutning till straffets avtjänande, d.v.s. vid den tidpunkt en eventuell utvisning kan bli aktuell, och inte som idag redan i samband med brottmålsdomen. Frågan om verkställighetshinder bör avgöras av migrationsdomstol.

Vi anser även att de utländska medborgare som dömts till fängelsestraff i högre omfattning bör avtjäna straffen i sina hemmländer. Detta gäller framförallt för dömda personer som är EU-medborgare. Detta skapar bättre förutsättningar för utslussning och återanpassning av den frihetsberövade personen när straffet väl är avtjänat. På så sätt kan den frihetsberövade personen även hålla kontakt med familj och anhöriga vilket underlättar den sociala anpassningen. Regeringen bör därför se till så att andra länder tar sitt ansvar och tar hem sina brottslingar.

Moderaternas förslag till skärpningar när det gäller utvisning ska gälla både asylsökande och den som har uppehållstillstånd, liksom den som vistas här som EU-medborgare, befinner sig här utan tillstånd eller som turist. Enbart den som är svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i landet och avtjäna sitt straff här.





Borås Tidning citerar mig angående min åsikt om tillfälligt asylstopp

2018-01-21

I dag har Borås Tidning detta citat från min blogg där jag häromdagen kommenterade moderaternas förslag om ett "tak" för asylmottagandet som bör kopplas till vår möjlighet att klara integrationen av dem vi tar emot. Det är ett självklart förslag om man är beredd att ta ansvar för vårt land, och något som borde genomförts för länge sedan. Det viktigaste är just själva diskussionen om vad vi faktiskt klarar vi av utan allvarliga negativa effekter på vårt samhälle i övrigt och för alla de som redan bor här. Den diskussionen hade vi behövt föra för länge sedan.



Läget i många av våra kommuner är idag oerhört allvarligt. Inte minst kommer det stora asylmottagandet att påverka skolan och elevernas möjlighet att få extra stöd. Jag befarar stora tapp i skolresultaten de kommande 5-10 åren. Bostadsbristen är samtidigt alarmerande, arbetslösheten bland nyanlända mycket hög, problemen med kriminalitet och "hedersvåld" i utanförskapsområdena växer, belastningen på vården är på sina håll extrem och kostnaderna för kommunerna kommer att växa dramatiskt när statens tvååriga kostnadsansvar för nyanlända efterhand upphör.

I dagsläget anser jag därför att taket för asylmottagande under flera år framöver borde sättas till noll, eller i vart fall nära noll. Undantag kan möjligen göras för kvotflyktingar och enskilda speciella ärenden av individuell natur. Parallellt med detta måste bland annat försörjningskrav vid anhöriginvandring tillämpas strikt, bidragstak införas, och kvalifikation till våra socialförsäkringssystem ske stegvis. På längre sikt måste vi ha en politik som leder till stabila långsiktiga förutsättningar för en ordnad svensk asylpolitik med rimligt mottagande.





Nätverket #vistårinteut försökte "kidnappa" Elfsborgs varumärke

2018-01-20

Nätverket #vistårinteut är flitiga avsändare i riksdagsledamöternas mailboxar. Deras krav på allmän "amnesti" för alla ensamkommande asylsökande är välkänt numera. Om än lika orimligt och ogenomtänkt som det alltid varit. Ska man ha ett asylsystem måste det bygga på att den som har asylskäl får stanna och att de övriga inte får det. Det måste rimligen även gälla ungdomar som är över 18 år när beslut tas.

I början av månaden fick jag ett mail med ett pressmeddelande som stolt meddelade att ytterligare kända idrottsmän sällat sig till nätverkets krav via underavdelningen #fairplay. Och man skröt i mailet om alla de idrottsklubbar som delar nätverkets krav på amnesti, som noga anges i slutet av pressmeddelandet. Bland de uppräknade klubbarna fanns IF Elfsborg, som enda allsvenska fotbollsklubb. Uppgifterna i pressmeddelandet publicerades på många ställen, bland annat här.


Jag blev minst sagt misstänksam. På Elfsborgs hemsida räknar man upp alla de många sociala projekt (CSR) man stödjer. Elfsborg är ett föredöme och väldigt aktiv i ett antal olika sociala sammanhang, och gör en mycket god insats i Borås, ofta i samarbete med kommunen. Det är något jag som medlem i föreningen är mycket stolt över, och det betyder mycket för Borås och Sjuhärad. Men något om samarbete med #vistårinteut eller #fairplay kunde jag inte finna på hemsidan. Min misstänksamhet ökade.

Jag skickade ett mail till klubbens ordförande Bosse Johansson, som sa sig inte känna till något samarbete med nätverket. Men han hänvisade mig vidare och till slut fick jag kontakt med den ansvarige för CSR-verksamhet i Elfsborg. Han skrev ett långt mail till mig, och vi talades även vid per telefon. Det visade sig att Elfsborg aldrig tagit något beslut om att stödja nätverket. Klubben har som princip att kräva ett skriftligt avtal med dem man samarbetar med. Man vill noga läsa igenom vad man förbinder sig till och vad man stödjer samt i vilka sammanhang klubbnamnet skall användas innan man ingår någon slags överenskommelse med andra organisationer. Man hade inte fått någon dokumentation eller gått igenom vad det aktuella nätverket drev för frågor, och visste inte från Elfsborgs sida att nätverket ändå använde klubbens namn i sina mail i marknadsföringssyfte. Efter mitt mail ringde man omedelbart upp nätverket och krävde att IF Elfsborgs namn skulle tas bort.

Vid vårt samtal stod det klart att Elfsborg aldrig tar politisk ställning eller agerar utomparlamentariskt, utan endast agerar inom de lagar och regler som gäller. Vilket är en självklar linje för alla seriösa aktörer.

Att ett utomparlamentariskt nätverk i politiskt syfte försöker "kidnappa" en svensk storklubbs namn i propagandasyfte utan att man har någon överenskommelse med den aktuella klubben, och påstår att klubben stödjer deras politiska krav, är uppseendeväckande. Frågan är hur många av de andra klubbar och enskilda idrottsmän som nämns i pressmeddelandet som verkligen aktivt ställt sig bakom nätverkets politiska krav?





Ytterligare ett antal kloka moderata integrationsförslag

2018-01-16



Moderaternas partiledare Ulf Kristersson presenterade idag ett antal nya förslag för bättre integration av nyanlända. Det handlar om tydligare koppling mellan deltagande i språkstudier och rätten till ekonomisk ersättning, men också om ökade krav för permanent uppehållstillstånd och för svenskt medborgarskap.

1. Svenska för invandrare, sfi: minskad eller indragen etableringsersättning för den som inte klarar kunskapsmålen i svenska

Moderaterna vill utöka den nu gällande utbildningsplikten för nyanlända och föreslår att Sverige, likt flera andra europeiska länder, inför ett prestationskrav inom sfi-utbildningen för bibehållen ersättningsnivå under etableringen.

Varje person som påbörjar sfi ska få en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta för att slutföra varje kurs och studieväg. Prestationsplanen ska utformas med hänsyn till den studerandes förkunskaper, såsom tidigare utbildning. Vid avbrutna studier eller studier som inte fullföljs med godkända studieresultat inom den angivna tidsramen aktualiseras ett åtgärdssystem som innebär att individer kan få en varning och ytterst delvis eller helt indragen etableringsersättning.

2. Krav på kunskaper i svenska för att få permanent uppehållstillstånd

I dag finns inga krav på kunskaper i svenska kopplade till möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Moderaterna vill att godkända kunskaper i svenska ska vara ett krav för att kunna få permanent uppehållstillstånd. Dispens från bör finnas för den som på grund av ålder, hälsa eller funktionsnedsätrtning inte rimligen kan uppfylla kraven.

3. Krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället, samt krav på egen försörjning för att bli svensk medborgare

Vill man bli svensk medborgare och en del av vårt samhälle är det rimligt att man också lär sig grundläggande svenska. Vi föreslår att det införs ett krav på grundläggande kunskaper i svenska språket för medborgarskap. Ett sådant krav saknas i Sverige i dag. Det skiljer oss från länder som Tyskland, Norge, Danmark och Finland. Ett sådant krav är även ägnat att höja medborgarskapets status.

Utöver svenskkunskaper ska grundläggande kunskaper om det svenska samhället vara krav för medborgarskap. Detta ska kunna visas genom ett godkänt kunskapsprov.

För medborgarskap ska även krävas egen försörjning. Det innebär försörjning genom eget arbete eller näringsverksamhet. Även studiemedel, sjukpenning, sjukersättning, a-kasseersättning, pension eller motsvarande ska vara godtagbart. Likaså att man försörjs av sin make, maka eller sambo. Däremot uppfyller försörjningsstöd som regel inte kravet på egen försörjning.

Dispens från språkkrav och kunskapskrav bör finnas för den som på grund av ålder, hälsa eller funktionsnedsätrtning inte rimligen kan uppfylla kraven. Försörjningskravet ska inte gälla för den som är under 18 år.

4. Högre aktivitetskrav i försörjningsstödet

Den höga arbetslösheten bland framför allt utomeuropeiskt födda kvinnor är ett stort problem. För att underlätta för dem att ta steget in på arbetsmarknaden bör aktivitetskravet i försörjningsstödet skärpas.

För att underlätta deltagande i språkundervisning föreslår vi samtidigt en rätt till utökad förskola för barn till föräldrar som lever på försörjningsstöd.

Ta gärna del av detta utförliga PM om förslagen och bakgrunden till dessa





M-förslag för effektivare återvändande efter avvisningsbeslut

2018-01-16

Härodagen hade moderaternas mirgationspolitiske talesperson, Johan Forssell, detta debattinlägg i Svenska Dagbladet där han ger moderaternas syn på hur vi ska få färre personer som går under jorden och lever gömda efter avvisningsbeslut.

I spåren av det höga flyktingmottagandet och ett återvändande som inte fungerar skapas ett omfattande skuggsamhälle. Människor som undanhåller sig utvisningsbeslut lever ett liv vid sidan av samhällets grundläggande skyddsnät med social utsatthet, kriminalitet och illegalt arbete som följd. Idag finns uppskattningsvis uppemot 50.000 personer som lever gömda i Sverige, och alltså befinner sig här illegalt.

Bland förslagen i artikeln finns följande:

* Polisen måste genomföra fler inre kontroller i syfte att hitta dem som vistas olagligt i landet.
* Preskriptionstiden för asylärenden måste förlängas från fyra till tio år. Preskriptionstiden gör det möjligt att hålla sig gömd i fyra år och därefter göra en ny asylansökan, även om det inte föreligger nya skyddsskäl. Om tiden ökas till tio år blir det mindre lockande att hålla sig gömd i avvaktan på ny ansökan.
* För att förstärka återvändandet krävs också att vi minskar människors incitament att leva gömda i Sverige. Moderaterna anser att kommuner inte ska ha rätt att ge annat än kortvarig hjälp till den som vistas olovligen i landet.
* Sverige ingå fler återtagandeavtal med andra länder
* Migrationsverket måste inrätta fler förvarsplatser för att effektivisera återvändandet.

Jag välkomnar dessa förslag, men har några ytterligare kommentarer och förslag till ytterligare skärpningar:

För det första är jag mycket nöjd med förslaget om 10 års preskriptionstid. Moderaterna har tidigare föreslagit en fördubbling från 4 till 8 år, men jag har då invänt (bland annat på bloggen) att vi i andra sammanhang oftast har tio årig preskriptionstid, vilket rimligen även bör gälla migrationsärenden. Nu är det också partiets linje.

För det andra anser jag att kommunerna uttryckligen ska förbjudas att betala ut ersättningar till personer som lever illegalt i landet. Jag anser också att rätten till skola och annan vård än akutvård till den som lever illegalt i Sverige ska upphöra.

För det tredje anser jag att Sverige bör villkora svenskt bistånd med att länderna tecknar återtagandeavtal med Sverige. Med andra ord att vi drar in biståndet om man inte tar tillbaka sina egna avvisade eller utvisade medborgare.





Utmärkt att Moderaterna nu öppnar för ett tak för asylmottagande

2018-01-13

I Tyskland har den förväntade regeringskoalitionen enats om att sätta ett tak för hur många asylsökande landet ska ta emot varje år. Moderaternas gruppledare Tobias Billström kommenterar i dag överenskommelsen i Sydsvenskan, och menar att även Sverige bör titta närmare på möjligheten att sätta ett tak för hur många personer som vi kan ta emot som asylsökande per år, givet våra integrationsförutsättningar.

Både Sverige och Tyskland har tagit emot ett stort antal människor under lång tid. Även före perioden 2012-2015 var invandringen till Sverige hög. Tyskland agerar nu utifrån insikten om att den omfattande invandringen under senare år påverkar möjligheten att integrera de människor som är nya i samhället.

"Integrationsproblemen som följt mottagandet är en viktig grund för Tysklands beslut. Det är något som också gäller Sverige. Om vi ska klara integrationen framöver måste migrationspolitiken vara fortsatt stram. Samhällets resurser är inte oändliga, utan vi måste vara beredda att prioritera", säger Tobias Billström.

Erfarenheten visar också att enskilda EU-länders asyllagstiftning påverkar övriga medlemsländers. Tyskland och Sverige ligger dessutom nära varandra både politiskt och geografiskt. Detta utgör ytterligare skäl för oss i Sverige att anpassa vår politik efter hur Tyskland utformar sina regler.

"Från Moderaternas sida så ser vi det som rimligt att om Tyskland går i riktning att införa ett tak, så är det en väg som Sverige också bör slå in på", säger Tobias Billström.

För egen del anser jag som bekant att Sverige borde besluta om ett totalstopp för asylmottagande under ett antal år framåt, så att vi får en chans att komma ikapp med både beslut i pågående ärenden, klara avvisningarna av dem som får nej, och underlätta integration och egenförsörjning för dem som beviljas uppehållstillstånd. Detta är den linje jag argumenterar för internt i mitt parti. Ett årligt tak för asylmottagandet vore såklart ett bra steg i rätt riktning, särskilt om taket sätts lågt. Det viktiga är att vi får en seriös diskussion om vilken nivå på mottagande Sverige klarar av, den diskussionen har egentligen aldrig förts i Sverige. Just nu anser jag att vi inte klarar av att fylla på med fler asylsökande överhuvudtaget. Men för all del, ett tak för ett enskilt år kan ju faktiskt också sättas till noll om man så vill.

Jag anser dock inte att Sverige behöver vänta på Tyskland. Vi har, räknat per invånare, tagit emot betydligt fler asylsökande än Tyskland, och vi borde ta beslut om tak eller paus i asylmottagandet alldeles oavsett vad Tyskland gör. Jag är helt övertygad om att vi kommer att hamna där, förr eller senare. Verkligheten talar för det.





Det krävs krafttag mot missbruket av samordningsnummer

2018-01-11

TV4 Nyheternas avslöjande om "ID-fabriken" i en stockholmsförort där man med hjälp av falska ägarbyten på bilar skapar nya identiteter med hjälp av "samordningsnummer" har med rätta väckt stor ilska. Med hjälp av detta samordningsnummer kan man nämligen sedan på olika sätt skapa nya identiteter, och ibland även utnyttja förmåner i socialförsäkringssystemen, få a-skattesedel hos Skattemyndigheten mm. Det är Transportstyrelsen som beställer samordningsnummer från Skatteverket när en person utan svenskt personnummer blir ägare till ett fordon. Någon större kontroll från Transportstyrelsens sida över den nye ägarens identitet, eller om denne ens finns verkar inte ske. Och Skatteverket å sin sida litar tydligen helt på att Transportstyrelsen kontrollerat uppgifterna, för någon egen kontroll gör man inte.

TV4 berättar att över 500 samordningsnummer kan kopplas till en och samma lägenhet i Stockholm. Och en person som har utvisats från Sverige står ändå som ägare till över 409 bilar och har skulder på miljonbelopp till kronofogden för fordonsskatter, trängselskatter, felparkeringsavgifter med mera. TV4 uppger att det främst är personer från det forna Sovjetunionen som förekommer i dessa sammanhang.

Transportstyrelsen kontrollerar alltså inte identiteten på en person innan man begär ut ett samordningsnummer från Skatteverket för denne. Skatteverkets samordnare mot grov ekonomisk brottslighet kritiserar Transportstyrelsen skarpt för detta. Skatteverket, som är ytterst ansvarig myndighet för samordningsnumren, menar också att samarbetet mellan alla myndigheter måste förbättras. Men Skatteverket känns i högsta grad medskyldiga. Man reagerar alltså inte ens när 500 (!) olika samordningsnummer har en och samma postadress. Borde inte Skatteverkets datorer reagera på detta och komma med ett varningsmeddelande?

Redan våren 2017 varnades för missbruk av samordningsnummer, då i samband med att gränspolisen krävde skärpta åtgärder mot "papperslösa" (alltså personer som vistas illegalt i landet efter ett utvisnings- eller avvisningsbeslut). Skatteverket skyllde då på att det rådde sekretess mellan dem och Migrationsverket. Och 2016 kom en rapport från Skatteverket där man efterlyste åtgärder mot missbruk av samordningsnummer för asylsökande. Vad jag vet har inget alls hänt från regeringens sida i denna fråga. Däremot skärpte Skatteverket på eget initiativ så sent som i höstas reglerna när det gäller direktansökan hos dem om samordningsnummer från den som saknar arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Det verkar dock inte ha haft någon betydelse i de nu aktuella fallen, eftersom begäran kom från annan myndighet.

Min känsla är att ingen helt enkelt tar ansvar. Saker får bara rulla på. Och myndigheterna samarbetar inte alls. Delvis beror det på sekretess mellan myndigheterna, men allt kan rimligen inte skyllas på detta. De enda som gläds åt det naiva Sverige är de kriminella nätverken som både kan utnyttja och sälja falska identiteter.

Jag skrev ett twitterinlägg om saken i går kväll. Redan efter mindre än ett dygn har denna tweet slagit nytt rekord. Totalt 1.727 reaktioner på 23 timmar! Många är med rätta upprörda över att kriminella nätverk så lätt kan lura skjortan av svenska myndigheter. Det är naturligtvis både pinsamt och beklämmande.



Den mest självklara åtgärden nu är väl först och främst att omedelbart stoppa tilldelningen av samordningsnummer till personer man inte vet vilka de är. Dessutom borde man snarast ta bort sekretessen mellan olika myndigheter, samt kanske bygga in något slags varningssystem i Skatteverkets datorer mot extremt utnyttjande av systemet med samordningsnummer? Något måste i vart fall göras.




Det krävs krafttag mot missbruket av samordningsnummer

2018-01-11

TV4 Nyheternas avslöjande om "ID-fabriken" i en stockholmsförort där man med hjälp av falska ägarbyten på bilar skapar nya identiteter med hjälp av "samordningsnummer" har med rätta väckt stor ilska. Med hjälp av detta samordningsnummer kan man nämligen sedan på olika sätt skapa nya identiteter, och ibland även utnyttja förmåner i socialförsäkringssystemen, få a-skattesedel hos Skattemyndigheten mm. Det är Transportstyrelsen som beställer samordningsnummer från Skatteverket när en person utan svenskt personnummer blir ägare till ett fordon. Någon större kontroll från Transportstyrelsens sida över den nye ägarens identitet, eller om denne ens finns verkar inte ske. Och Skatteverket å sin sida litar tydligen helt på att Transportstyrelsen kontrollerat uppgifterna, för någon egen kontroll gör man inte.

TV4 berättar att över 500 samordningsnummer kan kopplas till en och samma lägenhet i Stockholm. Och en person som har utvisats från Sverige står ändå som ägare till över 409 bilar och har skulder på miljonbelopp till kronofogden för fordonsskatter, trängselskatter, felparkeringsavgifter med mera. TV4 uppger att det främst är personer från det forna Sovjetunionen som förekommer i dessa sammanhang.

Transportstyrelsen kontrollerar alltså inte identiteten på en person innan man begär ut ett samordningsnummer från Skatteverket för denne. Skatteverkets samordnare mot grov ekonomisk brottslighet kritiserar Transportstyrelsen skarpt för detta. Skatteverket, som är ytterst ansvarig myndighet för samordningsnumren, menar också att samarbetet mellan alla myndigheter måste förbättras. Men Skatteverket känns i högsta grad medskyldiga. Man reagerar alltså inte ens när 500 (!) olika samordningsnummer har en och samma postadress. Borde inte Skatteverkets datorer reagera på detta och komma med ett varningsmeddelande?

Redan våren 2017 varnades för missbruk av samordningsnummer, då i samband med att gränspolisen krävde skärpta åtgärder mot "papperslösa" (alltså personer som vistas illegalt i landet efter ett utvisnings- eller avvisningsbeslut). Skatteverket skyllde då på att det rådde sekretess mellan dem och Migrationsverket. Och 2016 kom en rapport från Skatteverket där man efterlyste åtgärder mot missbruk av samordningsnummer för asylsökande. Vad jag vet har inget alls hänt från regeringens sida i denna fråga. Däremot skärpte Skatteverket på eget initiativ så sent som i höstas reglerna när det gäller direktansökan hos dem om samordningsnummer från den som saknar arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Det verkar dock inte ha haft någon betydelse i de nu aktuella fallen, eftersom begäran kom från annan myndighet.

Min känsla är att ingen helt enkelt tar ansvar. Saker får bara rulla på. Och myndigheterna samarbetar inte alls. Delvis beror det på sekretess mellan myndigheterna, men allt kan rimligen inte skyllas på detta. De enda som gläds åt det naiva Sverige är de kriminella nätverken som både kan utnyttja och sälja falska identiteter.

Jag skrev ett twitterinlägg om saken i går kväll. Redan efter mindre än ett dygn har denna tweet slagit nytt rekord. Totalt 1.727 reaktioner på 23 timmar! Många är med rätta upprörda över att kriminella nätverk så lätt kan lura skjortan av svenska myndigheter. Det är naturligtvis både pinsamt och beklämmande.



Den mest självklara åtgärden nu är väl först och främst att omedelbart stoppa tilldelningen av samordningsnummer till personer man inte vet vilka de är. Dessutom borde man snarast ta bort sekretessen mellan olika myndigheter, samt kanske bygga in något slags varningssystem i Skatteverkets datorer mot extremt utnyttjande av systemet med samordningsnummer? Något måste i vart fall göras.




Min överlägset mest uppmärksammade och gillade tweet

2017-12-28

Jag har aldrig fått så starkt gensvar på en tweet som denna. Över 2.500 reaktioner.






Missvisande från SVT Nyheter om rekordhög "asylinvandring" i år

2017-12-23

I dag finns en oväntat dramatisk nyhetsrubrik från SVT Nyheter:



Även i artikeln rapporterar man om "rekordhög asylinvandring" i år. Det är ett rent felaktigt påstående. SVT visar med denna slarviga "nyhet" att man uppenbarligen inte vet skillnaden mellan ansökan om asyl och besked om uppehållstillstånd. Två helt olika saker, som oftast sker olika år beroende på att det tar tid att pröva en asylansökan. Att drygt 50.000 personer beviljats uppehållstillstånd i år innebär inte att alla dessa personer sökt asyl i år. Tvärtom har sannolikt flertalet av dem sökt asyl de senaste två åren, eftersom handläggningstiderna är långa.

I artikeln ifrågasätts också att de skärpta asylreglerna som bygger på överenskommelsen mellan Alliansen och regeringen i slutet av oktober 2015 skulle ha gett några resultat än. Även detta ett extremt okunnigt påstående. Verkligheten ser ut så här (siffror från migrationsverket). Antalet asylsökande har minskat dramatiskt efter överenskommelsen:



Av nedanstående graf från artikeln hos SVT framgår hur många som beviljats uppehållstillstånd de senaste åren, dels som asylsökande, dels som anhöriga som kommit senare. Siffrorna verkar korrekta. Migrationsöverenskommelsen 23 oktober 2015 mellan regeringen och Alliansen innebar att reglerna för anhöriginvandring skärptes ordentligt och att ett generellt försörjningskrav infördes. Men för dem som redan sökt asyl enligt de gamla reglerna gäller inget försörjningskrav för anhöriginvandring. De kommer att kunna ta hit sina anhöriga oavsett, och det är detta vi nu ser i statistiken. Effekten av de nya reglerna kommer i denna del att dröja, eftersom anhöriginvandring ofta följer ganska lång tid efter att människor beviljats asyl.



Men med detta sagt - läget är ytterst allvarligt. Alla samhällssektorer drabbas hårt av det omfattande asylmottagandet och anhöriginvandringen de senaste åren. Migrationsöverenskommelsen oktober 2015 var viktig och nödvändig och utan den hade läget varit rent katastrofalt idag. Men personligen står jag fast vid min åsikt att Sverige borde säga stopp för allt asylmottagande och all anhöriginvandring (om inte försörjningskrav uppfyllts) under några år och låta andra länder ta ansvaret för en tid. Även om detta kan strida mot internationella konventioner och EU-regler anser jag att vi helt enkelt inte har något val. Dagens problem är så extremt stora att vi inte hela tiden kan fylla på med fler nyanlända och anhöriga till tidigare asylsökande. Jag poängterar att detta är min egen åsikt, och inte moderaternas. Men jag jobbar såklart för att det ska bli det.




Det totala sammanbrottet för regeringens migrationspolitik

2017-12-21

I går kväll gjordes ett riktigt bra journalistiskt arbete av Cecilie Gralde på Aktuellt i SVT. I en intervju med statsminister Löfvén fullständigt pulvriserade hon all eventuell återstående trovärdighet för regeringens migrationspolitik, där de som ljugit om sin ålder kommer att kunna få stanna trots att de saknar asylskäl. Kort sammanfattning av det Löfven sa: "Vi har lagt om migrationspolitiken och det ligger fast. Ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Eller ett ja. Eller ett kanske. För vi gör ett undantag för vissa."

Hela inslaget finns på SVT:s hemsida. Min twitterkollega @Daccraft har klippt ut de bästa bitarna och samlat i denna korta video (klicka på bilden). Inget av vikt är bortklippt, endast meningslöst prat, och det som sägs är det som visas i originalfilmen (som dock är 15 minuter lång):



I dag kommer så detta uttalande från vår finansminister (citat från Dagens Industri som även publicerats i Dagens Nyheter och Expressen):



Detta uttalande kommer alltså dagen efter att statsministern försvarat att personer som saknar asylskäl ÄNDÅ ska få stanna, till och med om de ljugit om sin ålder. Ett tydligare bevis på regeringens totala sammanbrott i migrationspolitiken får man nog leta efter.

SVT hade även ett längre citat på TextTV som jag kommenterade på Twitter:






Gårdagens interpellationsdebatt med migrationsministern

2017-12-20



I går kväll hade jag dagens sista interpellationsdebatt, med migrationsminister Heléne Fritzon (S). Det blev lite en fortsättning på vår debatt den 5 december i samma ämne, nämligen Migrationsverkets stora eftersläpning av utbetalningar till kommunerna för mottagandet av nyanlända.

Den glädjande summeringen av gårdagens debatt var väl i princip att ministern och regeringen nu går på den linje jag föreslog för ett drygt år sedan i debatt med dåvarande migrationsministern Morgan Johansson. Nämligen att efterhand gå över till med schablonmässiga utbetalningar och göra dem mer enligt en "a conto-modell" det vill säga betala ut preliminära schablonmässiga ersättningar och sedan detaljjustera i efterhand. När jag föreslog detta i december 2016 förklarade Morgan Johansson att det vore en helt orimlig lösning som riskerade att medföra för höga kostnader. Jag begrep aldrig det resonemanget då och tydligen var det inte heller något hinder att införa ett nytt ersättningssystem. Ministern gav mig faktiskt rent av ett erkännande (i slutet av sitt andra inlägg) för att jag föreslagit detta tidigare. Det händer inte ofta att man får det från en minister, så vem vet, kanske gjorde min debatt för ett år sedan faktiskt lite nytta?

En annan fråga i debatten var rättstvisterna mellan enskilda kommuner och Migrationsverket angående vilka typer av kostnader som ska ersättas. Jag påpekade att ett så otydligt regelverk, som enligt migrationsministern hanteras av 203 tjänstemän (!) på Migrationsverket är orimligt. Man borde förtydliga regelverken och vara tydligare på förhand med vilka kostnader kommunerna kan få ersättning för.

Jag tänker fortsätta följa frågan och bevaka hur Migrationsverket uppfyller sitt löfte att snabbt minska ned storleken på sina obetalda ersättningar till kommunerna.




Mest uppmärksammat och uppskattat i Ulf Kristerssons jultal

2017-12-17

Moderatledaren Ulf Kristerssons jultal blev ganska uppmärksammat, och jag har fått många positiva kommentarer. Det mest uppmärksammade och uppskattade av det han sa är nog detta, som också sprids väldigt mycket i sociala medier:


Nu innehöll givetvis jultalet mycket mera än detta. Här är jultalet i sin helhet för den som vill läsa.

Talet handlade bland annat om hur den sociala rörligheten i Sverige ska öka. Barn ska inte behöva ärva sina föräldrars problem, utan få sin egen chans att forma sitt liv. För att ge möjlighet till detta måste politiken ta itu med de stora problem Sverige står inför, framför allt vad gäller integration samt lag och ordning. Här är två citat till ur talet:






Miljöpartiet har blivit migrationsanarkister

2017-12-17

Debattreplik i Borås Tidning idag:



(klicka för större storlek)




Det är inte invandringen som tvingar fram höjd pensionsålder

2017-12-15

Under dagen har jag fört en livlig debatt på Twitter med ett betydande antal personer (varav många SD-anhängare) som påstår att det är "massinvandringen" som orsakat att pensionsåldern nu måste höjas. Och att det är fel att den som kommer hit och aldrig jobbat ändå ska ha rätt till pension från pensionssystemet som bekostas av andra, vilket man menar gör att alla andra får sämre pension eller tvingas jobba längre.

Jag har bestämt avfärdat dessa påståenden eftersom de inte stämmer. Inkomstpension från pensionssystemet får man i relation till hur mycket man arbetat under sitt yrkesverksamma liv. Man tjänar in pensionsrätter varje år man arbetar. Den som aldrig arbetat i Sverige har inga pensionsrätter och får därmed inte heller någon inkomstpension och belastar alltså inte pensionssystemet. I stället får man garantipension eller äldreförsörjningsstöd som bekostas av staten via statsbudgeten.

Det stämmer att asylinvandring kostar mycket. Väldigt mycket. Det är bara att se på statens budget och även hur kommunerna tyngs av växande utgifter. Men det är viktigt att inte blanda ihop detta med pensionssystemet som är ett eget system, frikopplat från statsbudgeten. De nyanlända får bara del av pensionssystemet om de själva arbetar och bidrar med avgifter till samma system. Detta är faktiskt ett av de få "sociala" system där man på riktigt kvalificerar sig genom arbete för att få del av dem. Så borde det vara med fler förmåner. Garantipensioner och äldreförsörjningsstöd får man däremot alldeles automatiskt och oavsett om man överhuvudtaget bidragit med egen inbetalning av skatt eller inte. Det kan man såklart ha synpunkter på. Men det innebär alltså inte att man belastar pensionssystemet, utan statsbudgeten. Och därmed är det inte heller orsaken till att pensionsåldern måste höjas - det är en åtgärd som görs för att trygga just pensionssystemet.

Den enda betydelse asylmottagandet har för inkomstpensionerna är om det påverkar tillväxten och därmed kommande års pensionsuppräkningar. De senaste åren har asylmottagandet faktiskt "blåst upp" BNP med mellan 0,5% och 1,0%-enheter genom att själva mottagandet "dopat" ekonomin. Så faktum är att asylmottagandet på kort sikt faktiskt snarare kommer att ge några kronor extra i pension. Baksidan är ökade utgifter i statens budget.

Sammanfattningsvis - jag pekar ofta på de stora problemen som följer i spåren av den omfattande asylinvandringen. Men i detta fall är det faktiskt inte den som är problemet. Det är demografiska orsaker som medför att pensionsåldern måste höjas. Inte asylmottagandet.




Orimlig och rättsosäker migrationspolitik straffar sig

2017-12-14



I dag kom ännu en opinionsmätning, denna gång i Aftonbladet. Moderaternas uppgång fortsätter och Alliansen leder nu över de rödgröna med över 5 procentenheter. Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet backar, till 27,5 respektive 3,1%.

Det finns sannolikt många skäl till att opinionen håller på att svänga till Alliansens favör. Moderaternas starka uppgång är en viktig del. Att allt fler ser hur den svaga S-MP-regeringen tar dåliga eller rent av inga beslut alls i viktiga frågor en annan. För egen del tycker jag ändå det känns rimligt att anta att regeringspartierna denna gång främst straffas för sitt ogenomtänkta och rättsosäkra förslag att ge personer utan asylskäl möjlighet att ändå beviljas uppehållstillstånd. Det nya förslget om ensamkommande upprör många, sannolikt även många socialdemokratiska väljare. Det är inte fle rkonstiga undantag vi behöver i asylpolitiken utan långsiktigt stabila och rättssäkra regler.

Glädjande idag att både Kristdemokraterna och Liberalerna nu säger nej till regeringens förslag. Sedan tidigare säger Moderaterna nej, och det lär även Sverigedemokraterna göra. Om nu bara Centerpartiet också inser att detta är ett helt orimligt förslag så faller det i riksdagen. Låt oss hoppas. Sverige har fullt tillräckligt stora integrationsproblem redan som det är med alla dem som anses ha asylskäl. Vi kan inte utöver detta även ta hand om personer som saknar asylskäl, det inser de flesta. Särskilt fel blir det när man vet att många av de som berörs av förslaget avsiktligt ljugit om sin ålder för att betraktas som ensamkommande barn och ungdomar. Med det aktuiella förslaget skulle de belönas med en chans till uppehållstillstånd medan de som talat sanning om sin ålder och därför avvisats inte fått samma chans.

Sverige är i ett nytt läge. Oansvarig migrationspolitik straffas av väljarna. Det är i grunden sunt.




Manifestation mot antisemitism

2017-12-13



I dag deltog jag och många av mina moderata riksdagskolleger i en så kallad "kippavandring" från Raoul Wallenbergs Plats till Riksdagen, genom centrala Stockholm. Vandringen avslutades med en manifestation i riksdagen mot antisemitism och de hot och attacker mot judar som vi sett flera exempel på den senaste veckan. Det känns bra att så många riksdagsledamöter deltog i manifestationen. Det är självklart helt ovärdigt vårt samhälle med hot och hat mot människor på grund av deras tro eller bakgrund.




Nytt attentat riktat mot judar - och kraftfulla reaktioner i media

2017-12-11



I dag passerade jag förbi Synagogan i Göteborg och passade på att ta en bild på alla blommor och hjärtan som göteborgare fäst på staketet framför byggnaden efter lördagens attack.

Och idag inträffade alltså en ny attack, denna gång mot Judiska Kapellet i Malmö.

Mitt twitterinlägg i lördags blir allt mer aktuellt, och jag kan konstatera att media ny - äntligen - börjar vakna på allvar om hotet mot judarna i Sverige. I dag ägnar till exempel både Göteborgs-Posten och Borås Tidning sina ledarsidor åt saken.

Samtidigt har flera personer ägnat tid åt att försöka granska medieuppmärksamheten kring NMR-demonstrationen i Göteborg och jämföra med de hatiska demonstrationerna i Malmö. De påstår att de hittar ungefär 10 gånger fler reportage om NMR-demonstrationen i Göteborg än om de hatiska islamisterna i Malmö. Lite svar på tal till dem som påstod igår att jag hade fel i min bedömning.

Det är också intressant att läsa på tidningarnas ledarsidor där man beskriver en omfattande europeisk studie från 2015 om "antisemitiskt våld i Europa". I undersökningen svarande de svenska judar som utsatts för attacker eller hot att 51% var någon med extrem muslimsk hållning, 25% var vänsterextremister och 5% högerextremister. Andelarna var ungefär desamma i övriga underskta länder (Frankrike, Tyskland och Storbritannien).

Jag står fast vid att mediebevakningen inte alls speglar hotbilden. Frågan är exempelvis om vänsterextremistiska attacker och hot mot judar uppmärksammats av media överhuvudtaget? Jag kan inte påminna mig att jag sett det på väldigt länge i vart fall.




Hysteriskt dygn på twitter

2017-12-10

Oj vilket hysteriskt dygn det blev på mitt twitterkonto! I går kväll lade jag ut detta inlägg.



Strax efter att jag lagt ut inlägget lördag kväll kom den hemska nyheten om attacken mot Synagogan i Göteborg. Och något hände. Plötsligt verkar media ha vaknat, uppmärksamheten om hot och hat mot judar i Sverige ökade markant. Konstigt att det dröjt så länge, min bild är att intresset för alla de allvarliga händelser som inträffat i främst Malmö de senaste åren fått alldeles för lite utrymme i både media och samhällsdebatten. Visst har man rapporterat (framförallt i skånska medier), men uppmärksamheten har varit begränsad, inte minst när man jämför med hur mycket media det var kring NMR:s demonstration i Göteborg. Judar i Sverige angrips både från extremvänstern, extremhögern och islamistiska grupper. Det är dags att ta alla dessa hot på allvar.

Min tweet har nu slagit rekord som min mest uppmärksammade någosin av alla de 54.300 tweets jag lagt ut. På bara ett dygn har över 1.500 personer gillat den och över 500 retweetat den. Kommentarerna har varit många, i stort sett alla har hållit med, men någon handfull personer på vänsterkanten, samt några journalister som anser att jag "misskrediterar media" har angripit mig. Att lite vänsterfolk ger sig på mig är jag van vid. Men att vissa journalister har så ömma tår att de inte kan ta den minsta lilla allmänna kritik har jag svårt att begripa. Jag har ju inte ens pekat ut någon person eller någon konkret aktör hos media, bara konstaterat att det samlade mediegenomslaget var betydligt större inför och under NMR-demonstrationen i Göteborg än vad den någonsin varit när det gäller åratal av hot från islamister mot judarna i främst Malmö. Jag står för det påståendet varje dag i veckan och nästan alla verkar hålla med. Den som ifrågasätter det rekommenderar jag att titta på förstasidor, spaltutrymme och ledarsidor och jämföra själv. Sedan kan vi diskutera saken.

Men som sagt - nu verkar något ha hänt. Händelsen i Göteborg har satt fart på både artiklar och ledarsidor och kanske får vi nu en mer heltäckande debatt om hoten mot judarna i Sverige. Det är fruktansvärt att det ens ska behöva diskuteras. Och hur tänker de som sannolikt angriper svenska judar som "straff" för att USA:s president vill flytta sin ambassad i Israel?




Migrationsverkets växande skuld till kommunerna engagerar

2017-12-06

Jag har ju nyligen lämnat in en interpellation till migrationsminister Helene Fritzon (S) rörande Migrationsverkets stora skuld till kommunerna för deras mottagande av nyanlända. Skulden uppgår idag till över 10 miljarder kronor. Min debatt med ministern blir veckan före jul, den 19 december.

Fler moderater har lämnat in interpellationer om detta, och i går kväll hölls två liknande debatter. Jag hoppade in i båda, dels för att känna ministern lite på pulsen, dels för att debatterna berörde lite andra vinklingar av frågan.

Ministern uppgav i sitt svar att det nu införts nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Ett system som i större utsträckning bygger på schbloner som betalas ut automatiskt. Detta var något jag föreslog i en liknande debatt med dåvarande migrationsminister Morgan Johansson i oktober 2016. Då avfärdade han alla tankar på schablonersättningar och preliminära a conto-utbetalningar som stäms av i efterhand. Men trots detta infördes ett nytt system den 1 juli 2017. Migrationsminister Fritzon kunde dock inte svara på om det gäller alla ersättningar till kommunerna för nyanlända, eller om det bara gäller ensamkommande barn. Hon bad att få återkomma om detta när vi ses den 19/12. Jag tycker det är anmärkningsvärt att hon som ansvarig minister inte kan svara på detta, men ser fram mot svaret nästa gång vi ses.

Ministern utlovade också att skulden på dryga 10 miljarder (när jag skrev min interpellation) skulle vara nere på 4-5 miljarder vid årsskiftet. Detta är något jag också kommer att följa upp den 19 december. I min debatt med Morgan Johansson förra året lovade han att man skulle vara ifatt runt årsskiftet. Men idag är skulden lika stor som den var för ett år sedan. Jag är därför en aning skeptisk till att Migrationsverket kommer att klara det denna gång heller.

Det ska bli en intressant debatt den 19 december. Jag kommer envist att peka på det enorma ansvar de svenska kommunerna tar idag och den svårighet de har att planera sin ekonomi när de inte vet när och hur mycket av sina kostnader de kommer att få täckta av Migrationsverket. Jag tänker också uppmärksamma att Migrationsverket ligger i rättstvist med en del kommuner om ersättningarna, vilket är helt orimligt. Regelverken för vad som ersätts och inte borde vara såpass tydliga att inte kommunerna behöver driva en rättslig tvist mot Migrationsverket för att få betalt för sina kostnader.

Här följer videoupptagningar av de två debatterna i går:








Regeringens ryggradslösa migrationspolitiska haveri

2017-12-03



Borås Tidning citerar idag min blogg med kritik mot regeringens besked om hur de "ensamkommande" ska hanteras. Inte nog med att beskedet är så obegripligt att ingen riktigt verkar förstå hur det ska tillämpas i praktiken, det medför dessutom att många nu går under jorden i avvaktan på den nya lagen. Vilket i sin tur beror på att avvisningarna av ensamkommande som saknar asylskäl ska fortsätta tills den nya lagen införs nästa sommar.

Regeringen har lyckats med konststycket att dels urholka asyllagstiftningen och rättssäkerheten, dels skapa orättvisa där de som ljugit om sin ålder belönas medan de som sagt sanningen missgynnats. Samtidigt ger man oklara löften som i praktiken inte verka betyda något alls för dem som berörs idag, och därför får dem att gå under jorden i avvaktan på den nya lagen. Ett ryggradslöst migrationspolitiskt haveri i den högre skolan.




Regeringen urholkar asyllagstiftningen och rättssäkerheten

2017-11-28

Gårdagens besked från regeringen att vill urholka asyllagstiftningen är anmärkningsvärt. Man vill alltså göra särskilda undantag för ensamkommande som fått avslag på sina asylansökningar, och låta dem stanna trots att de saknar skyddsskäl. Sverige behöver en långsiktig stabil migrationspolitik, och beskedet från regeringen är i stället ett tydligt avsteg från det. Det undergräver både rättssäkerheten i Sveriges migrationspolitik och tilltron till asylsystemet. Det öppnar upp för uppehållstillstånd för stora grupper vuxna män som saknar skyddsbehov.

Man kan också konstatera att beskedet skapar en enorm orättvisa. De som med avsikt uppgivit fel ålder (för att få en gynnsammare bedömning) och ändå fått avslag får nu en möjlighet att stanna kvar på svenska skattebetalares bekostnad, medan många andra som uppgivit korrekt ålder och fått avslag på sin asylansökan redan frivilligt lämnat Sverige.

Beskedet kan medföra att många tusen ensamkommande män får uppehållstillstånd trots att de saknar asylskäl. Dessa ska sedan försörjas och vara med och konkurrera om de bostäder som finns, vilket gör det ännu svårare att hitta boenden för dem som beviljats uppehållstillstånd för att de har asylskäl. Jag förstår ärligt talat inte hur regeringen resonerar. De klarar uppenbarligen inte av att stå upp mot aktivisterna på torgen och i media när det blåser.

Jag vill citera statsminister Stefan Löfvén från ett uttalande han gjorde till media i samband med sitt besök i Svenljunga nyligen. Slutsatsen blir att Sverige - enligt statsministern själv - nu inte längre har en ordnad migrationspolitik.



I ett tal i Göteborg i början av april i år lät det på ett liknande sätt från Löfven. Nu gäller tydligen inte detta längre:

"Vi har en ordnad asylpolitik...de som får avslag ska återvända"

Jag kommenterade en del på twitter i går kväll. Här ett par av de mest lästa inläggen:





Jag intervjuas även i Borås Tidning idag:

"Jan Ericson, moderat riksdagsman för Sjuhärad, är därmot starkt kritisk till det nya förslaget:
- Det finns enighet i vårt parti om att detta inte är ett bra förslag. Här skapas godtycke. Asylrätten urholkas när personer som inte borde få asyl ändå får rätt att stanna.
Jan Ericson vänder sig emot att skapa undantag för vissa grupper: - Vi behöver inte undantag utan en hållbar migrationspolitik som ligger fast.
Han ser också stor orättvisa i förslaget:
- Unga som korrekt angivit sin ålder och som friviligt lämnat får nu veta att andra som kanske fuskat med ålder och som inte har skyddsskäl får stanna.


Måga undrar vad som händer nu. Det första är att vi väntar på regeringens proposition. Beskeden på presskonferensen var ganska luddiga, man kunde vare sig säga hur många personer som skulle omfattas eller vad kostnaden blir, inte heller hur det ska betalas. Regeringen vill att lagen ska träda i kraft vid halvårsskiftet, så det lär bli riksdagsbeslut efter årsskiftet. Från moderat sida är vi tydliga med att vi inte kommer att stödja förslaget. Hur övriga partier kommer att agera återstår att se.




Ny interpellation om Migrationsverkets stora skuld till kommunerna

2017-11-27

För ett år sedan ställde jag en interpellation till dåvarande migrationsministern, Morgan Johansson (S). Det gällde Migrationsverkets stora obetalda skuld till kommunerna. Trots löften den gången om att läget skulle förbättras i takt med att asylmottagandet minskar så är det fortfarande lika illa. I dagsläget ligger de svenska kommunerna ute med över 10 miljarder kronor som de väntar på ersättning för från Migrationsverket.

Jag lämnade därför in en ny interpellation i fredags till vår nye migrationsminister, Helene Fritzon (S). Jag vill veta vad hon tänker göra åt saken. Jag vill också upprepa mitt förslag till Morgan Johansson för ett år sedan, nämligen att införa någon form av snabb preliminär a conto-utbetalning, varefter man i efterhand kontrollerar att kommunerna fått rätt ersättning och eventuellt gör en justering i samband med nästa a conto-utbetalning. Detta är självklart möjligt om bara viljan finns. Fast det verkar den inte göra. I stället agerar idag kommunerna bank åt Migrationsverket. Interpellationsdebatten blir preliminärt veckan före jul, den 19 december.





Riksdagen vill lindra regler för utvisning av arbetskraftsinvandrare

2017-11-15

Vi har de senaste åren sett flera exempel på hur kompetenta och kvalificerade arbetskraftsinvandrare utvisats på grund av små försummelser från arbetstsgivarens sida. Ofta så små detaljer att ingen ens varit medveten om dem. Att utvisa kompetent arbetskraft för sådana bagateller är oskäligt.

Regeringen har nu äntligen föreslagit ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket inte behöver återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren har åtgärdat den brist som annars skulle ha lett till återkallelse. Riksdagen sa idag ja till detta förslag, som börjar gälla den 1 december 2017.

Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att en arbetskraftsinvandrare inte heller ska behöva utvisas om en arbetsgivare omedvetet har begått mindre fel som gäller villkoren för arbetstillståndet. Detta gäller även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden har gått ut eller om det är Migrationsverket som upptäckt felet. Migrationsverket bör få möjlighet att göra en bedömning i varje enskilt fall. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta. Lagändringen bör börja gälla så fort som möjligt, men senast den 1 juli 2018.

Alliansen ville att denna ändring skulle träda i kraft tidigare, vi ser ingen anledning till att regeringen ska behöva över ett halvår på sig att göra denna lilla lagkorrigering. Tyvärr blev vi nedröstade av S, V MP och SD.




Inte så många svar i gårdagens interpellationsdebatt

2017-11-15



Gårdagens debatt med migrationsministern gav inte så många svar. Ministern såg inte några problem med att vistelsekommunen får den statliga ersättningen även om en annan kommun har det juridiska ansvaret för ungdomen. Ministern var också tydlig med att hon låter kommunerna avgöra hur statsbidraget ska användas och vilka lösningar som väljs. Vilket jag anser innebär att regeringen smiter från sitt ansvar. Att bara skjuta till pengar utan att ge riktlinjer för hur man kan lösa frågan juridiskt är ett väldigt passivt sätt att styra ett land.

Det enda av substans som framkom under debatten var att ministern skulle träffa SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Jag var tydlig med att hon då bör ta upp den aktuella frågan så att SKL kan ge kommunerna lite riktlinjer för hur man kan erbjuda ensamkommande som passerat 18 år möjlighet att bo kvar i vistelsekommunen utan att det kommer i strid med kommunallagen och socialtjänstlagen.

Hela debatten går att se på riksdagens videoupptagning:







Intervjuad i Borås Tidning inför dagens debatt

2017-11-14






Jag debatterar ogenomtänkt statsbidrag för ensamkommande

2017-11-13

I morgon kväll har jag en interpellationsdebatt med regeringens nytillträdda migrationsminister Heléne Fritzon (S). Hon är den som ska besvara min interpellation som jag ställde för en tid sedan. Interpellationen handlar om att regeringen betalat ur pengar till kommunerna som ska användas för att göra det möjligt för ensamkommande som passerat 18 års ålder att bo kvar i kommunen i avvaktan på asylbeslut, i stället för att för att flytta till ett asylboende för vuxna. Tanken är god, men problemet är att det helt saknas riktlinjer från regeringen för hur kommunerna ska kunna ta dessa beslut på ett sätt som är förenligt med lagen. Även Sveriges kommuner och landsting, SKL, har framfört kritik mot utformningen av bidraget och har flaggat för problem vid tillämpningen.

I Marks kommun är frågan politiskt het, vilket framgår av dessa artiklar i senaste numret av Markbladet:

Frågan har skapat en politisk oenighet. Moderaterna (som är största parti i den styrande majoriteten) anser att boende för vuxna inte är kommunens ansvar, och får stöd av kommunens jurister och socialförvaltning att det finns ett antal problem med den lösning som en majoritet i kommunen (S, V, MP, L, C och KD) står bakom. Kommunen kan inte enligt kommunallagen ta generella beslut att alla personer som enligt Migrationsverket är blivit 18 år eller äldre under utredningstiden ska behandlas som om de är under 18 år. Det strider mot principen att alla invånare i en kommun måste behandlas lika. Den som är 18 år när den ansöker om asyl anvisas till boende för vuxna. Men om man fyller 18 under utredningstiden ska man alltså behandlas som barn enligt den lösning en majoritet i kommunstyrelsen förespråkar. Mot detta står Moderaterna, som får stöd av Markbygdspartiet (som ingår i den styrande majoriteten), samt Marks Oberoende Demokrater och Sverigedemokraterna (som tillhör oppositionen).

Det har dessutom blivit en pseudodebatt där det påstås att Moderaterna och Sverigedemokraterna samtalat om saken, vilket dock dementeras av båda partierna. Tydligen har en lokal föreningsmedlem i SD uttryckt sig konstigt på Facebook vilket skapat missförstånd. Att vår moderate kommunstyrelseordförande frågar alla partier hur de ställer sig i olika frågor är en självklarhet, och innebär såklart inte någon förhandling.

Orsaken till problemen i Mark och andra kommuner att hitta en lösning som stämmer med lagen är att regeringen betalar ut pengar utan att ge några som helst riktlinjer för hur pengarna kan kunna användas på ett lagligt sätt. Detta kommer jag med skärpa att hålla migrationsministern ansvarig för.

Så här lyder min interpellation:





Några av oss vågade faktiskt stå för våra åsikter i migrationsfrågan

2017-11-02

Kvällens avslöjanden i SVT-dokumentären om tvärvändningen i migrationspolitiken var intressant. Inte minst om rädslan att framföra kritik i migrationsfrågorna. Vi är många som känt exakt denna frustration under många år. Nedan en repris av mitt blogginlägg 5 juli 2016. Det säger det mesta. Det belönades såklart inte politiskt att vara kritisk i dessa frågor under regeringsåren. Och i media fick man löpa gatlopp så fort man uttalade minsta lilla tveksamhet rörande migration eller tiggeri. Citaten nedan från media gav inte direkt interna moderata pluspoäng för att uttrycka sig försiktigt.

Denna mandatperiod har dock något hänt. Plötsligt har jag fått en massa positiv respons från partiledningen (både nuvarande och föregående) för mina tidigare tydliga ställningstaganden. Och jag har haft god möjlighet att påverka den nya moderata migrationspolitiken mycket mer än jag någonsin hade förväntat mig. Plötsligt tycker partiet som jag. I dag är vi på rätt väg och det finns en klarsyn och högt i tak i debatten som jag saknat tidigare inom moderaterna.

Och jag kan ärligt säga till alla att jag inte bytt åsikt bara för att partiet gjort det. Partiet har bytt åsikt - inte jag. Jag slipper därmed också äta upp tidigare naiva uttalanden. För en del andra politiker är det precis tvärtom...

Välgörande moderat självkritik om den förda migrationspolitiken

2016-07-05

I går skrev moderaternas migrationspolitiske talesperson, Johan Forssell, nedanstående på Twitter. Ett mycket klokt och insiktsfullt inlägg i all sin enkelhet. Och något som vissa av oss tidvis stångade våra pannor blodiga för att få resten av riksdagsgruppen och andra ledande moderater att inse förra mandatperioden. Tyvärr förgäves. Och då gick det som det gick.



Det jag upprörs mest över är alla moderater, både många av mina riksdagskolleger, moderater i regeringen och ombud och debattörer på partistämmorna, som tyst och stilla accepterade försvaret av den ganska extrema politiken som trycktes på oss uppifrån, utan att protestera med ett enda ord och kräva förändringar. Och vi som luftade kritiska åsikter blev ofta bryskt åthutade på alla nivåer. Många har anledning att skämmas idag.

Moderaterna borde stått för balansen i migrationspolitiken redan före 2010, tagit initiativet för att komma åt avarterna och de extrema delarna i den svenska migrationspolitiken och skapat ett regelverk som fungerat även i tider när asyltrycket är högt. I stället för att bjuda in det extrema Miljöpartiet i migrationspolitiken. Då hade vi inte behövt ta till dagens hårda åtstramningar.

Jag påminner om några av mina egna kritiska inlägg i debatten. Redan 6 september 2010, i slutspurten av valrörelsen, skrev jag detta debattinlägg i Borås Tidning: Rösta för en human men realistisk invandringspolitik . Försiktigt hållet, men ändå ett rop på en balanserad politik - som jag då var helt övertygad om att moderaterna skulle driva efter valet. Det fanns många kloka tankar i vår moderata integrationsarbetsgrupp som skrev en rapport 2008, sammanfattad i en debattartikel av tre idag ledande moderater, Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och Tobias Billström. Tyvärr fick denna rapport inget som helst genomslag i den förda politiken. Och så här i efterhand kan jag bara konstatera att mitt råd till väljarna 2010 att välja moderaterna för en nyanserad migrationspolitik var ett dåligt råd.

I ett antal olika blogginlägg och inlägg på Twitter efter valet 2010 kritiserade jag sedan dels överenskommelsen med Miljöpartiet (främst att belöna dem som håller sig gömda genom utökade rättigheter, men också en del andra uppluckringar i regelverket), dels den smala åsiktskorridoren i migrationsdebatten. Det får representeras av dessa två citat, dels på ledarsidan i Borås Tidning den 8 mars 2011, dels på Aftonbladets kultursida den 21 maj 2012:


Efter det usla moderata resultatet i EU-valet 2014 skrev jag ett mycket uppmärksammat blogginlägg med rubriken "Dags för moderaterna att ta kommandot i invandringsdebatten". Det var också en av de prioriterade frågorna för mig i riksdagsvalrörelsen senare samma år. Den 6 september, veckan före valet, publicerades denna debattartikel i Borås Tidning: Det behövs både humanism och realism i invandringspolitiken. Efter valförlusten 2014 konstaterade jag på bloggen och i mina inspel till moderaternas valanalysgrupp att migrationsfrågan var en av de viktigaste orsakerna. I ett annat blogginlägg avfärdade jag även påståendena om att flyktingmottagande är samhällsekonomiskt lönsamt och påpekade att de enda hållbara argumenten är humanitära. Detta uppmärksammades av Borås Tidning den 9 mars 2015.



Samma vår beslutade moderaterna med stor majoritet på sin stämma om en ny migrationspolitik och idag är det Johan Forssell som med stor klokhet och ödmjukhet hanterar frågan. Synd bara att så få redan tidigare lyssnade på oss som var kritiska. (Allt jag bloggat om i migrationsfrågan finns samlat på denna sida för den som är nyfiken.





Logiskt tänkande är fortfarande en bristvara i migrationsdebatten

2017-10-24

I dag rapporterar media om att Migrationsverkets handläggning av asylärenden tar längre tid än man tidigare trott. Väntetiderna på besked är långa. I sak är det inget konstigt - många ärenden är extremt komplicerande, det är brist på både kompetenta utredare och inte minst tolkar. Migrationsverket kunde omöjligen bemannats i förhand med en så enorm presonalstyrka som behövs för att hantera den extrema mängd ärenden som följer av det rekordstora antalet asylsökande 2015-16. Det är också stor brist på utbildade och erfarna socionomer och andra kompetenser som behövs under utredningarna.

Som väntat kommer nu kritik från grupper och debattörer som tycker det är "omänskligt" att asylsökande ska behöva vänta så länge på besked. Det märkliga är att samma debattörer i andra sammanhang tycker Sverige ska bli ännu mer generösa när det gäller att ta emot asylsökande. Att detta skulle göra väntetiderna ännu längre verkar man inte inse.

Logiskt tänkande är fortfarande - märkligt nog - en bristvara i migrationsdebatten.




Jag ställer ännu en interpellation, nu till migrationsministern

2017-10-23

I dag registrerades nedanstående interpellation till migrationsminister Helene Fritzon (S). Jag har kommenterat saken tidigare på bloggen och bland annat konstaterat att kommunerna hanterar frågan olika. Inte minst i min egen hemkommun Mark har det blivit en politisk stridsfråga. Jag har tidigare kommenterat frågan i riksdagsdebatter, och nu vill jag ha ett tydligt svar om hur regeringen tänker agera för att skapa förutsättningar för att kommunerna ska kunna hantera denna fråga på ett likvärdigt sätt och utan att det strider mot kommunallagen.





Ny barnbok 3-6 år: Farfar har fyra fruar

2017-09-30

I går uppmärksammades jag på att det påstods att det kommit en ny barnbok med titeln "Farfar har fyra fruar". Jag trodde först att det var en falsk "nyhet", eftersom det sprids mycket konstigt på Twitter. Men jag kollade lite på nätet, och hittade snabbt en barnbok för 3-6 år i nätbokhandeln AdLibris. Det var alltså sant. Skrev två inlägg på Twitter om saken och det blev många reaktioner:



Boken ges ut av bokförlaget Somali Nordic Center, som finns representerade på Bokmässan i Göteborg (bilden). Engagerade personer på twitter tog även fram uppgifter om detta bokförlag och det framkom då bland annat att Statens Kulturråd verkar vara en av bokförlagets viktigare kunder. Bland kunderna finns också ett antal kommuner. Hur många förskolor och bibliotek som köpt in denna bok framgår dock inte.

Men vi minns ju att bibliotekens "värdegrund" tidigare har medfört att Tintinböcker plockats undan och att gamla Pippi Långstrumpböcker bränts. Men en bok för barn om månggifte kanske inte är något problem för värdegrunden?

Personligen tycker jag det är mycket problematiskt om man genom barnböcker försöker normalisera att "farfar har fyra fruar". Månggifte är förbjudet i svensk lag. Vad blir nästa lagbrott som författare vill marknadsföra till svenska barn? Jag har fått ett antal provocerande förslag till uppföljande titlar på nya böcker, men av omsorg för den så kallade värdegrunden avstår jag från att publicera dem här...




Varför godkänner Sverige månggifte?

2017-09-17

De senaste dagarna har det uppmärksammats på sociala medier att Nacka kommun köpt in bostadsrätter som bostad till nyanlända. Detta är inget unikt för Nacka - i många kommuner som tvingas ta emot nyanlända saknas lediga bostäder, och en av kommunernas sista möjliga åtgärder är att köpa in bostadsrätter. Vad ska man göra annars? I en kommun som Nacka med ständigt stigande bostadspriser behöver det inte i sig vara en dålig affär, eftersom kommunen fortsätter äga bostadsrätterna och i en framtid sannolikt kan sälja dem med vinst. Men det finns såklart en massa andra frågetecken kring detta. Bland annat att kommuner på detta sätt kan driva upp priserna på bostäder, samt att det binder stora summor av kommunernas kapital.

Det unika i den aktuella diskussionen om Nacka är att tre inköpta bostadsrätter bebos av tre olika fruar till samme man, och att dessa tillsammans har 16 barn som ska försörjas av de svenska skattebetalarna. Om de tre fruarna och barnen kommit som asylsökande eller i efterhand som anhöriginvandrare framgår inte. Om de kommit som asylsökande blir ju kostnaden lika stor alldeles oavsett om det handlar om månggifte eller inte, alla nyanlända måste såklart ha tak över huvudet om de beviljas uppehållstillstånd. Men om de tre fruarna och de 16 barnen inte tagit sig den långa vägen från Irak till Sverige som flyktingar och asylsökande, utan kommit i efterhand som anhöriginvandrare kommer saken i ett annat läge. Då blir det såklart tre gånger högre kostnad att låta en man ta hit tre fruar och alla deras barn som "anhöriga". Helt orimligt. Man kan å andra sidan konstatera att med de nya kraven på strikt försörjningsansvar som villkor för anhöriginvandring kommer "problemet" att lösa sig själv. Ingen man lär ju klara av att försörja tre fruar och 16 barn. Och då kan han inte heller ta hit dem enligt reglerna för anhöriginvandring.

Min tidigare riksdagskollega och numera kommunstyrelsens ordförande i Nacka, Mats Gerdau (M), förklarar på Facebook (som svar till SD i Nacka som angripit Gerdau på sin Facebooksida) kommunens situation och varför man gör som man gör. Viktig läsning för alla som - med rätta - är upprörda. Kommunen har helt enkelt inte mycket val.




























När det gäller just frågan om månggifte strider det mot grundlagens krav på jämställdhet mellan könen och är främmande för den svenska rättsordningen. Ändå har svenska myndigheter i praktiken godkänt hundratals fall av månggifte. Det säger Göran Lind, professor i civilrätt vid Örebro universitet. Han har skrivit en artikel med titeln ”Utmaningar inom familjerätten” i den jubileumsbok som gavs ut i samband Svensk Juristtidnings 100-årsjubileum. Enligt Göran Lind erkänner svensk lag i praktiken månggifte som skett i andra länder om det har ingåtts enligt det landets lagar och makarna saknade anknytning till Sverige då. Detta innebär att det i Sverige i dag finns hundratals polygama äktenskap - alltså fall av månggifte - som erkänts och registrerats hos Skatteverket.

Göran Lind menar att detta kan skapa stora tillämpningsproblem om exempelvis en irakisk man med tre hustrur avlider. Ska alla tre ha giftorätt i boet? Ska de dela på den hälft som en mo­no­gam änka får eller ska dödsboet delas på annat sätt? Och ska barnen betraktas som gemensamma barn eller särkullbarn? I dessa frågor finns enligt Lind ingen vägledning i svensk lagstiftning utan det blir upp till domstolarna att fatta beslut. Och domstolarna borde enligt Lind säga nej till att erkänna utländska polygama äktenskap. Enligt Göran Lind strider månggifte dessutom mot svensk rättsuppfattning.

Trots detta kan man konstatera att den svenska sk "feministiska regeringen" inte gör något alls för att stoppa erkännandet av månggifte. Min egen bestämda uppfattning är att i inga sammanhang överhuvudtaget ska månggifte accepteras. Då bör rimligen det först ingångna äktenskapet vara det som gäller juridiskt och de andra relationerna får anses vara utanför äktenskapet med de juridiska följder detta får vid arv, bodelning mm. Och en man ska såklart omöjligen kunna ta hit tre fruar och alla deras barn som "anhöriga". Det borde såklart bara gå att ta hit en fru.

Jag kommer i en av mina riksdagsmotioner i höst att kräva en förändring av synen på såväl månggifte som barnäktenskap, där båda dessa saker uttryckligen förbjuds i lag och inte accepteras av Sverige oavsett var i världen äktenskapen ingåtts. Det är dags för tydlighet. I Sverige gäller svensk lag. Alltid och undantagslöst.




Moderaterna vill uppvärdera medborgarskapet

2017-09-07

I dag presenterar moderaterna åtta förslag för att uppvärdera det svenska medborgarskapet. Förslagen kommer att läggas fram för moderaternas arbetsstämma i mitten av oktober och då förhoppningsvis bli partiets politik.

De åtta huvudpunkterna är följande:

1. Alla som beviljas medborgarskap i Sverige ska ha grundläggande kunskaper i svenska språket. Det ska visas genom betyg eller genom ett prov. Idag saknas ett krav på grundläggande kunskaper i svenska språket för att beviljas medborgarskap i Sverige. I bl.a. Tyskland, Norge, Danmark och Finland finns språkkrav för medborgarskap.

2. Alla som beviljas medborgarskap ska ha grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Det ska visas genom ett prov. Möjlighet till dispens bör finnas för dem som på grund av ålder eller hälsa inte kan genomföra sådana prov. Det finns i Sverige idag inte något krav på kunskaper om samhället för medborgarskap. Det skiljer Sverige från bl.a. Tyskland, Norge och Danmark.

3. Utred krav på huvudsaklig försörjning som inte är i form av försörjningsstöd för beviljande av medborgarskap. Kravet ska inte gälla för barn och inte heller för statslösa. Denna typ av krav gällde fram till 1974 i Sverige och vi tror det var ett misstag att ta bort detta. Som självförsörjning ska även räknas försörjning genom make, maka eller sambo.

4. Förläng hemvistkravet med två år för medborgskaps beviljande. I dag krävs som huvudregel fem års hemvist i Sverige för medborgarskap. För statslösa och flyktingar gäller fyra år och för nordiska medborgare två år. Vi vill öka på kravet med två år för samtliga grupper, utom för nordiska medborgare där gränsen fortfarande ska vara två år. I Tyskland är hemvistkravet för medborgarskap idag åtta år som huvudregel och i Danmark nio år.

5. Den som jobbar och försörjer sig själv, och har klarat krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället, ska kunna bli medborgare tre år tidigare än vad som annars hade varit fallet. Vi kallar det integrationsbonus.

6. Uppvärdera systemet med medborgarskapsceremonier.

7. Medborgarskap ska kunna återkallas vid oriktiga uppgifter, mutor, frivillig tjänstgöring och vid brott som är till allvarlig skada för statens vitala intressen (då åsyftas terrorbrott och liknande, inte "vanlig" brottslighet). De internationella konventioner som Sverige skrivit under medger återkallelse av medborgarskap i två fall: om någon fått sitt medborgarskap genom att lämna felaktiga uppgifter eller om en person tagit värvning i annan stats tjänst eller begått allvarliga brott mot staten. Möjlighet till återkallelse av medborgarskap till följd av oriktiga uppgifter eller mutor föreligger i exempelvis Tyskland, Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Storbritannien och Kanada. Vi vill att medborgarskap ska kunna återkallas i dessa fall även i Sverige, vilket kräver grundlagsändring. Det saknas idag Sverige även möjlighet att återkalla medborgarskap till följd av frivillig tjänstgöring i utländsk militär styrka. Sådan möjlighet finns i bl.a. Tyskland och Nederländerna. I Sverige finns inte heller möjlighet att återkalla medborgarskap till följd av gärningar som är till allvarlig skada för statens vitala intressen. Sådan möjlighet finns i bl.a. Danmark och Storbritannien. I Norge förbereds en lagstiftning med sådan möjlighet för närvarande. Vi vill att medborgarskap även i Sverige ska kunna återkallas i dessa fall, vilket även det kräver grundlagsändring.

8. Värna det svenska passet. Passet är kanske den främsta symbolen för medborgarskapet. Ett mycket stort antal pass anmäls i Sverige årligen som borttappade eller stulna. Det rörde sig i fjol om över 60 000 pass. De anmälda passen kommer i vissa fall till användning i illegala syften. Vi vill förstärka åtgärderna mot missbruk av pass. Missbruk av pass vid inresa bör straffas strängare än idag att giltighetstiden för ett nytt pass inskränkas då ett tidigare pass har anmälts som borttappat eller stulet. De begränsningar som gäller för svenska pass ska också gälla för främlingspass och resedokument, det vill säga de resehandlingar som utfärdas av Migrationsverket.

De fyra första förslagen ligger väldigt nära de förslag jag och 13 av mina moderata riksdagskolleger föreslog i en riksdagsmotion förra året med rubriken 2016/17:3324 Betydelsen av svenskt medborgarskap. Vi har det senaste året på olika sätt försökt att få med dessa tankar i partiets nya migrationspolitik och det känns bra att se idag att det också blivit så. Dessutom har den viktiga sjunde punkten tillkommit om möjlighet att återkalla medborgarskap i vissa fall. Det enda jag saknar är vårt förslag om att koppla rösträtten till medborgarskapet i samtliga val. Det är något vi får jobba vidare med.




83% av ålderstestade ungdomar bedöms vara över 18 år

2017-09-06

Häromdagen kom Rättsmedicinalverket med siffror över genomförda åldersbedömningar av asylsökande till och med 31 augusti. Siffrorna är uppseendeväckande:

• Under året har man hittills fått 7.898 ärenden från Migrationsverket. Av dessa har man slutfört 4 107.
• Av de rättsmedicinska utlåtanden som hittills är utfärdade, är 146 asylsökande av kvinnligt kön (3,6 %) och 3 961 asylsökande av manligt kön (96,4 %).
• I 3 415 ärenden bedömer Rättsmedicinalverket att utförd undersökning talar för att den undersökta är 18 år eller äldre. Det motsvarar 83%.
• I ytterligare 44 ärenden bedömer Rättsmedicinalverket att utförd undersökning möjligen talar för att den undersökta är 18 år eller äldre.
• I 621 ärenden bedömer Rättsmedicinalverket att utförd undersökning möjligen talar för att den undersökta är under 18 år
• I 27 ärenden har någon bedömning av den undersökta personens ålder inte varit möjlig att göra.

Av de som uppgivit sig vara under 18 år, och som nu ålderstestats bedöms hela 83% ganska säkert vara över 18 år. För resterande 17% är man mer osäker eller har inte kunnat genomföra någon ålderskontroll. Men man bedömer att 15% möjligen är under 18 år och 1% möjligen är över 18 år.

Alla de som i samhällsdebatten envist hävdat att det är en myt att vuxna män bor tillsammans med minderåriga på asylboenden eller går i skolan med minderåriga har en hel del att förklara.




Borås Tidning uppmärksammar mitt senaste blogginlägg lite extra

2017-08-17

Jag lade ut texten från bloggen häromdagen (om Alliansens nya förslag för att få fler nyanlända i arbete) även på BT:s Politikerblogg. I går gav Borås Tidning blogginlägget lite extra uppmärksamhet i tidningen (klicka på texten för att läsa):






Alliansen presenterar en ny arbetsmarknadsreform - inträdesjobb

2017-08-15



I går skrev jag ju om Arbetsförmedlingens senaste, oroväckande siffror, som visar att arbetslösheten bland utrikes födda ökar. Vi har också fortfarande en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige, över 10%. Att få fler nyanlända och unga lågutbildade i arbete är oerhört viktigt för Sverige. Både för att vi ska kunna ha stabila socialförsäkringar och statsfinanser, men framförallt för att vi ska slippa social oro. Och läget är akut.

I dag presenterade Alliansen en ny arbetsmarknadsreform som vi vill införa direkt efter en valseger. Den kallas inträdesjobb. Reformen är en sammanvägning av likartade förslag som flera Allianspartier tidigare presenterat, och är nu ett förslag som samtliga fyra partier står bakom.

Reformen omfattar dels nyanlända, under de fem första åren i Sverige. Tillfälliga övergångsregler ska gälla för att fånga upp nyanlända från migrationskrisen 2014-2015, de som kommit till och med 2015 får ytterligare tre års tillgång till inträdesjobben. Dessutom gäller reformen för unga upp till 23 år utan fullständig gymnasieutbildning.

Lönen för de nya inträdesjobben ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller utbildning. Hur denna utbildning organiseras och utformas bestämmer arbetsgivaren själv. Arbetsgivaravgiften slopas i tre år (de 36 första månaderna som personen har ett jobb) inom ramen för anställningsformen.

Rent juridiskt betraktas anställningen som en provanställning och ger därmed samma arbetsrättsliga skydd som en sådan. Anställningen övergår därmed till en tillsvidareanställning efter två år. En person får ha denna typ av anställning i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.

Som väntat kommer kritik från vänster för att vi "sänker lönerna". Det är inte korrekt. Tanken är att man ska få avtalsenlig lön för den tid man fullgör ett arbete (70%) och ingen lön för den tid man lär sig sitt arbete. Detta är dessutom tidsbegränsat till tre år, och en person kan inte ha åtgärden flera gånger. Vi ser detta som ett sätt att få fler att ta första steget mot en egen försörjning. Och 70% av lönen är förhoppningsvis mer än det bidrag man lever på innan. Genom tidsbegränsningen lär vi inte skapa ett allmänt tryck nedåt på det allmänna löneläget, så oron för nya låglönejobb är obefogad.

Det kommer också kritik mot att vi subventionerar arbetsgivarna. Men den enda statliga subventionen är arbetsgivareavgiften. Denna summa är totalt sett en mycket rimlig kostnad för att lågutbildade ska utbilda sig till ett riktigt yrke på en arbetsplats. Att bekosta andra utbildningar och betala ersättningar till den som studerar under tiden skulle kosta betydligt mera.

Det finns också mer befogad kritik för att lågutbildade och framförallt nyanlända på detta sätt får en möjlighet som inte andra får. Det är korrekt, och i grunden olyckligt. Men samtidigt är arbetslösheten i andra grupper mycket låg och de flesta skulle knappast efterfråga denna reform ändå. Vi har en situation idag med rekordmånga nyanlända under kort tid. Man kan tycka vad man vill om detta och skylla på olika regeringar, men den är ett faktum. Vi drabbas alla om många går på bidragsförsörjning i stället för att försörja sig själva. Och med tanke på den höga och stigande arbetslösheten bland just målgrupperna för reformen så tycker jag ändå det är försvarbart att rikta reformen mot just dessa. Att inte göra något vore mycket värre, integration av nyanlända är kanske vår viktigaste samhällsfråga just nu. Men självklart måste effekterna utvärderas efterhand, precis som för alla andra reformer.

Vår förhoppning är att reformen ska kunna leda till att 25.000-40.000 personer på detta sätt kan få in sin första fot på arbetsmarknaden. Om det lyckas är det ett bra resultat.




Vi måste snarast återta kontrollen över den svenska gränsen

2017-07-18

Jag har flera gånger de senaste åren pekat på hur viktigt det är att Sverige återtar kontrollen över vår nationsgräns - permanent. Senast den 11/7 var frågan aktuell när jag varnade för nya strömmar av ekonomiska migranter från Afrika via Italien, och påpekade hur svårt det är att avvisa personer utan asylskäl från Sverige. Men det handlar inte bara om att stoppa detta - vi måste även motverka organiserad global brottslighet, terrorism, varusmuggling, organiserat tiggeri med mera. Allt har tyvärr gjorts möjligt på grund av att Sverige rustat ned eller helt avvecklat sin gränskontroll. Samma sak med det omöjliga att "utvisa" en person till annat EU-land när man väldigt enkelt bara kan åka tillbaka utan att det märks.

I går berättade SVT Nyheter att organiserade utländska ligor står bakom allt fler bostadsinbrott i Sverige. Internationella brottsnätverk håller på att bygga upp en infrastruktur för bostadsinbrott enligt en ny underrättelserapport från polisen. Redan i dag uppskattas de begå upp till hälften av alla anmälda bostadsinbrott i landet, och polisen spår en ökning. Detta har möjliggjorts genom att tullen och gränspolisen rustats ned och att vi i princip inte längre har kontroll över våra gränser. Sverige har enligt polisen blivit ett tillgängligare land än andra.

Moderaterna har länge krävt att regeringen måste ge tullen större befogenheter för att få bättre kontroll på vad som förs ut från Sveriges gränser. Vi kräver också skärpta straff för bostadsinbrott och att man tar bort "mängdrabatten" för upprepade brott som vi har i dag. Att straffen skärps gör att polisen tvingas prioritera upp dessa brott, och därför är det viktiga förslag för att öka kampen mot bostadsinbrotten.

Jag tror dock inte detta räcker. Personligen anser jag att vi tills vidare måste återinföra permanent gränskontroll vid alla Sveriges gränser. Schengensamarbetet har i det närmaste havererat vad gäller såväl flyktingsmuggling som kampen mot kriminalitet och terrorism.

När det gäller smugglingen av ekonomiska migranter var beskedet från EU igår närmast patetiskt och pinsamt.

I stället för att sätta ned foten och omedelbart skicka tillbaka alla uppenbara ekonomiska migranter till Afrika med vändande båt, eller ännu hellre bogsera tillbaka dem direkt till de afrikanska hamnarna så beslutar man alltså att förbjuda export av gummibåtar och utombordsmotorer (!) till Libyen. Hur naiva får man bli? Tror man verkligen inte att flyktingsmugglarna hittar andra ställen att köpa båtar och motorer? Detta går såklart utmärkt att köpa i Algeriet, Tunisien eller Egypten om man vill?

Som vanligt orkar inte EU ta de svåra beslut som krävs, och man saknar uppenbarligen både politisk vilja och praktisk förmåga att verkligen försvara EU:s yttre gräns.

Sverige bidrar för övrigt i praktiken till människosmugglingen genom att hjälpsamt köra upplockade afrikanska ekonomiska migranter till Italien med vårt hjälpfartyg Triton, i stället för att stoppa migranterna redan vid den Libyska kusten eller köra tillbaka dem till Libyen. Detta verkar inte rent juridiskt gå att göra idag, men det är givetvis det EU borde prioritera i stället för att stoppa export av gummibåtar. I avvaktan på detta borde Sverige som markering omedelbart ta hem Triton från Medelhavet. Det som var menat som en livräddande insats har blivit en ren hjälp till migrantsmugglarnas växande verksamhet, och kostar därför liv i stället för att spara liv.

När inte EU:s yttre gränskontroll fungerar och när kriminella nätverk, terrorister och människosmugglare tillåts röra sig fritt inom EU måste Sverige ta tillbaka kontrollen över vår nationsgräns. Vi måste försöka hitta smidiga vägar att göra detta utan att försvåra legala resor alltför mycket, men ett visst besvär får vi nog acceptera eftersom alternativet är så mycket värre. EU:s fria rörlighet för varor, tjänster och människor är en god tanke, men när nackdelarna blir så uppenbart samhällsskadliga som idag måste man tänka i nya banor. I första hand måste vi givetvis vidta de åtgärder som är tillåtna enligt EU:s regelverk, men jag tror inte vi kommer att kunna undvika att även överväga åtgärder som kan strida mot EU:s regler. Sverige har lämnat över ansvaret för sin gräns till EU, men EU tar inte det ansvar vi har rätt att kräva. Då måste vi agera själva.




Svensk naivitet huvudorsak till att avvisningarna inte fungerar

2017-07-11

Denna nyhet finns i många medier igår, här sammanfattad av SVT:s TextTV.

Nyheten aktualiserar det jag skrev häromdagen om att EU måste hitta ett nytt system som alternativ till dagens asylsystem. Inte minst nu när mängder av afrikaner och asiater utan asylskäl strömmar in i EU. (Se bloggen 5 juli).

Det är idag en "politisk självklarhet" att det inte gör något om många utan asylskäl söker asyl eftersom de ändå "inte får stanna". Men verkligheten ser tyvärr inte alls ut så. Jag uprepar det jag skrev på bloggen den 5 juli:

"Samtidigt blir det allt svårare att skicka tillbaka de asylsökande som fått avslag på sin ansökan. En del ekonomiska migranter överklagar sina avslagsbeslut på "okynne" för att eventuellt få en chans att stanna. Andra åberopar verkställighetshinder på grund av exempelvis ålder eller hälsa och får då kanske stanna "tills vidare". Men inte minst kommer många med avslag att gå under jorden och skapa ett parallellsamhälle där social oro, fattigdom och risk för extremism och kriminalitet blir resultatet. Och för varje ekonomisk migrant som lyckas få stanna lagligt minskar samtidigt samhällets resurser att hjälpa de verkliga krigsflyktingarna till ett nytt liv.

Samma sak gäller för övrigt så kallade "Dublinärenden", alltså ärenden som ska prövas i tidigare säkra land i enlighet med Dublinförordningen. Även personer som omfattas av denna överklagar ofta, eller går under jorden efter beslut. Jag har berättat om detta tidigare efter mitt besök hos Migrationsverkets Dublinenhet i Solna.

Det jag beskriver står i stark kontrast till regeringen och inrikesminister Ygemans löfte att 80.000 personer med avslagsbeslut måste avvisas från landet kommande år. Visst, en del lämnar landet frivilligt, andra "mutas" med återvändarstöd (jag tycker i grunden det är helt orimligt att betala personer som sökt asyl utan rimliga skäl för att de ska resa tillbaka hem). Men allt fler går som sagt under jorden och det är oerhört svårt att både hitta dem och verkställa avvisning. Förutom att det kostar enorma pengar och sätter polisen och andra myndigheter i omfattande arbete. Och trots detta har alltså endast 591 (!) personer tvångsavvisats under årets första fyra månader - 30% färre än i fjol.

Det blir ju inte heller lättare att få människor att lämna landet om man som den rödgrönrosa ledningen i Malmö och Stockholm betalar ut försörjningsstöd till människor som går under jorden efter avslagsbeslut. Detta borde självklart förbjudas i lag, det är våra gemensamma skattepengar som förslösas och som samtidigt aktivt motverkar det riksdag och regering vill uppnå.

Inte heller om man erbjuder skola till de gömdas barn, något jag förutsåg redan när detta beslut togs. Till höger mitt numera välkända citat från Borås Tidning 8 mars 2011.

Nu krävs tydlighet från politikerna. Här följer mina fem förslag:

1. I det läge som råder borde Sverige sätta stopp för allt asylmottagande tills vidare, endast undantaget kvotflyktingar via FN. Dvs moderaternas krav om "flyktingstopp" måste genomföras.
2. Någon form av gränskontroller borde återupptas permanent vid samtliga gränser och alla asylsökande ska avvisas till närmast föregående säkra land, oftast Tyskland eller Danmark. I praktiken blir det en mycket handfast svensk tillämpning av tankarna bakom Dublinförordningen. Förenklade system för pendlare måste samtidigt införas för att inte skada arbetspendlingen, framförallt över Öresund.
3. Kommunerna måste i lag förbjudas att betala ut pengar till asylsökande som fått avslagsbeslut.
4. Rätt till skolgång för barn till personer som trotsar ett avslagsbeslut ska omedelbart upphöra. Samma sak med rätt till annan sjukvård än akutvård.
5. Beslut om avslag bör mer regelmässigt kunna överlämnas personligen vid ett möte med den asylsökande, som efter mötet omedelbart tas i förvar i avvaktan på avvisning. Detta skulle bli oerhört arbetsbesparande för ansvariga myndigheter.

Vissa av förslagen, särskilt punkt 1-2, kommer sannolikt att ifrågasättas av EU. I det läget måste Sverige stå stadigt i sin linje, i likhet med en del andra EU-länder som idag öppet trotsar EU i asylfrågan. Det måste vara slut med att Sverige är naivast av alla länder i EU. Om EU hotar med sanktioner får detta överklagas, det tar lång tid innan beslut kommer. Och skulle Sverige i efterhand tvingas betala vite eller böter till EU blir det trots allt mycket billigare än att som idag ha ett totalt och växande kaos i asylsystemet och avvisningssystemet.

Jag ska vara tydlig med att flera av mina förslag ovan inte är moderaternas officiella linje. Men jag är övertygad om att det inte finns någon annan väg att gå. Alternativen har nu prövats under lång tid, med total brist på framgång. Vårt samhälle klarar inte ett snabbt växande parallellsamhälle där våra socialt utsatta utanförskapsområden blir allt fler och allt större. Och gör vi inget kommer den utvecklingen att accelerera.

Nu måste fokus ligga på att helt stoppa inflödet av nya asylsökande, att effektivt avvisa dem som nekas uppehållstillstånd samt att sätta in kraftfull politik på alla områden för att få de som beviljats uppehållstillstånd i egen försörjning, lösa bostadsproblemen och ge barnen en bra skolgång. Det finns inget alternativ.




Statsminister Löfvén vilseleder om långtidsarbetslösheten

2017-07-05

SVT uppmärksammar idag att långtidsarbetslösheten fortsätter att öka. Nu är 147.000 personer långtidsarbetslösa i mer än ett år. 77.000 av dem hade varit arbetslösa i mer än två år. Det är skrämmande höga siffror för att vara mitt i en stark högkonjunktur. Och regeringen gör faktiskt inget alls för att försöka få ned dessa tal, man försitter tvärtom alla chanser att reformera politiken under högkonjunkturen för att kunna hantera en kommande lågkonjunktur. Det är extremt oansvarigt.

Jag har tidigare visar hur såväl justitieministern (som jag KU-anmält) och arbetsmarknadsministern kommit med felaktiga eller vilseledande uppgifter om arbetslösheten. Och nu är det statsministerns tur. Enligt SVT skyller han den växande långtidsarbetslösheten på att det kommit många nyanlända:

Men statsministern är antingen dåligt insatt eller försöker vilseleda. De nyanlända kan inte vara orsaken till växande långtidsarbetslöshet.

Fram tills man får besked om uppehållstillstånd är man asylsökande, och då ingår man inte i arbetskraften och räknas inte som arbetslös. Nyanländ är man sedan enligt definitionen under två års tid efter att man fått besked om uppehållstillstånd. Handläggningstiden hos Migrationsverket har de senaste åren varit väldigt lång, vi talar om 1-2 år.

Långtidsarbetslös är man om man stått till arbetsmarknadens förfogande och sökt arbete utan att lyckas under minst ett års tid. Den stora strömmen av nyanlända kom hösten 2015, och de lär ha fått sina beslut om uppehållstillstånd tidigast hösten 2016 eller får dem under 2017. Även om de sedan direkt skulle sökt arbete och stått till arbetsmarknadens förfogande har de omöjligen hunnit vara arbetslösa över ett år. Det gör att de inte kan påverka långtidsarbetslösheten alls. Dessutom finns de nyanlända i arbetsför ålder normalt i etableringsuppdraget och får etableringsersättning på villkor att de studerar svenska eller utbildar sig på annat sätt. De flesta söker inte jobb under tiden, vilket gör att de inte ens anses ingå i arbetskraften och än mindre räknas som arbetslösa överhuvudtaget!

Statsministerns påstående att det är de nyanlända som är orsaken till långtidsarbetslösheten är helt enkelt fel. Dagens nyanlända kan rent matematiskt omöjligen påverka långtidsarbetslösheten. Däremot finns det många andra i vårt samhälle som varit arbetslösa lång tid, trots den starka konjunkturen. Det handlar om lågutbildade unga, men det handlar också om utrikes födda som kommit till Sverige tidigare men som inte lyckats komma in på arbetsmarknaden. Regeringen vill inte se dessa problem, och än mindre göra något åt dem. Om långtidsarbetslösheten växer under högkonjunktur, hur kommer det då inte att se ut när konjunkturen vänder ned?

För eller senare kommer de nyanlända i arbetsför ålder att påverka arbetslöshetsstatistiken. Det borde oroa statsministern. Han borde lägga fokus på detta i stället för att använda antalet nyanlända som ett sätt att skylla ifrån sig. Det viktiga är för övrigt inte vad långtidsarbetslösheten beror på, utan vad regeringen tänker göra åt saken. Och där är regeringen väldigt tyst.




Asylsystemet har havererat - dags att skapa ett nytt regelverk?

2017-07-05

I december 2015 skrev migrationsforskaren vid Göteborgs Universitet, Joakim Ruist, i Svenska Dagbladet att asylrätten borde avskaffas och ersättas med något bättre. Tyvärr ligger artikeln bakom en betalvägg, men Ruist utvecklade även saken på sin blogg den 20 december 2015. Jag rekommenderar alla att läsa det blogginlägget, för det ger ett helt annat perspektiv på dagens asylsystem än det man brukar få höra i andra sammanhang. De stora brister Ruist konstaterar i dagens asylsystem blir allt mer uppenbara. Inte minst nu när dessutom allt fler av de asylsökande uppenbarligen saknar asylskäl.

Redan i januari 2016 berättade Dagens Industri att EU-kommissionens vice ordförande konstaterade att en majoritet av "flyktingarna" som kom till Europa hade ekonomiska motiv och saknade asylskäl. Jag har också tidigare berättat om hur FN-organet UNHCR uppskattar att mindre än 3% av alla "flyktingar" som kom till Italien under 2016 hade flyktingskäl. Över 97% var ekonomiska lycksökare som hoppades få en bättre framtid i Europa än i sitt hemland.

Häromdagen kom statistik från EU:s gränsmyndighet Frontex som stärker denna bild. De största grupperna av migranter som just nu kommer till Italien kommer från Nigeria och Bangladesh. Inte från krigszoner.


Liknande siffror kom fram i reportaget i SVT:s Aktuellt som jag bloggade om den 25/6. Man konstaterade att nästan inga av de som kommer till EU just nu är flyktingar utan ekonomiska lycksökare som luras till EU av flyktingsmugglare med falska löften och förhoppningar. Och nu varnar Italien för att man kommer att vägra migranter från Afrika att gå iland i Italien om inte resten av EU ställer upp och avlastar dem:

Frågan är hur EU ska agera?

Det är lätt att konstatera att situationen är ohållbar. De som är på flykt från krig saknar oftast möjlighet att ta sig till EU för att söka asyl, medan antalet ekonomiska migranter ökar hela tiden. Vi vet samtidigt att ju fler migranter som kommer hit desto längre tid tar det att utreda alla asylärenden. Och få EU-länder vill ta emot fler asylsökande. Samtidigt blir det allt svårare att skicka tillbaka de asylsökande som fått avslag på sin ansökan. En del ekonomiska migranter överklagar sina avslagsbeslut på "okynne" för att eventuellt få en chans att stanna. Andra åberopar verkställighetshinder på grund av exempelvis ålder eller hälsa och får då kanske stanna "tills vidare". Men inte minst kommer många med avslag att gå under jorden och skapa ett parallellsamhälle där social oro, fattigdom och risk för extremism och kriminalitet blir resultatet. Och för varje ekonomisk migrant som lyckas få stanna lagligt minskar samtidigt samhällets resurser att hjälpa de verkliga krigsflyktingarna till ett nytt liv.

Dagens asylsystem är vare sig praktiskt hanterbart eller moraliskt försvarbart.

På längre sikt finns bara en lösning, och jag är övertygad om att den kommer att bli verklighet, förr eller senare. Den är att, som Joakim Ruist föreslår, ersätta dagens asylsystem med något helt nytt. Men det löser såklart inte dagens akuta problem.

För att kunna hantera dagens akuta situation krävs framförallt ett tydligt agerande från EU:s sida, där man till att börja med gör tydligare skillnad i hanteringen av ekonomiska migranter och verkliga flyktingar. Alla migranter som inte kan styrka eller göra mycket sannolikt att de kommer från en krigszon måste helt enkelt avvisas direkt vid ankomst och sändas tillbaka därifrån de kommit, oftast till någon hamn på Nordafrikas kust. De övriga får däremot sin asylansökan prövad på vanligt sätt. Bäst vore naturligtvis om asylprövningen sker direkt på ankomstorten, varefter den med avslag direktavvisas och de som får stanna i EU fördelas ut över medlemsstaterna.

(Enskilda personer kan undantagsvis ha asylskäl av personliga skäl, oavsett vilket land man kommer ifrån. Detta rör dock en försvinnande liten del av alla migranter. En lösning vore möjligen att dessa i stället söker asyl på en EU-ambassad i sitt hemland. Asylansökan på ambassad skulle i så fall vara enda möjligheten för asylsökande från länder där inga väpnade konflikter pågår, och endast gälla det landets egna medborgare. Övriga hänvisas till att söka asyl på plats i EU som idag.)

Att direktavvisa ekonomiska lycksökare kan tyckas hårt, men det ligger egentligen helt i linje med internationella flyktingkonventioner och FN:s definition av flyktingstatus. Önskan om bättre ekonomi har aldrig utgjort asylskäl. Om vi ska hantera många hundratusen eller rent av miljoner ekonomiska lycksökare kommer hela asylsystemet till slut att kollapsa, liksom välfärdssystemen och tryggheten i hela EU. Detta inser alla som är insatta i frågan, men ingen vill ta i den heta potatisen och ta nödvändiga beslut. Om EU inte agerar väntar växande kaos, migrantströmmarna från Afrika och Asien har bara börjat och alla insatta säger samma sak - strömmen av migranter kommer att fortsätta växa, och flyktingsmugglarna gör allt större vinster. En så luckrativ verksamhet går aldrig att stoppa utan tuffa beslut. Förr eller senare kommer dessa beslut, men ju längre man väntar desto mer drastiska beslut krävs. Detta såg vi både i Sverige och resten av Europa 2015. Politiska beslut blir sällan bra när de tas i panik. Därför vore det bättre om EU:s politiker redan nu tog de beslut som krävs, både för att avlasta Italien, Grekland och Malta, men också för att trygga framtiden för hela EU:s befolkning inklusive alla de krigsflyktingar som redan kommit hit. Europa har inte tid att vänta.




Försöker aktivister stoppa MSB:s forskning om islamism i Sverige?

2017-07-03

Tidigare i år presenterades en rapport från MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) en rapport ("förstudie") om Muslimska Brödraskapet i Sverige. Författare var terrorforskaren Magnus Norell, docenten Aje Carlbom samt Pierre Durami, före detta medlem i Muslimska brödraskapet.

Tidskriften Fokus skriver i sitt senaste nummer om hur MSB efter att rapporten publicerades blev helt nedringd och mejlbombad, samt drabbad av aggressiva telefonsamtal, uppenbarligen av aktivister som av chefen för operativa avdelningen på MSB, Anneli Bergholm Söder, beskrivs som det värsta hon upplevt under 30 år i myndigheten. Magnus Norell säger till Fokus att "Det här gör de för att vi inte ska få fortsätta. de som ringer och mejlar vill påverka beslutsfattare och få tyst på den här sortens forskning".

Det har förekommit en del diskussioner kring om MSB backat i sitt arbete att granska islamistisk informationspåverkan i Sverige eller om detta arbete fortsätter som tidigare. Fokus antyder i sin artikel att MSB inte tänker gå vidare med en mer omfattande rapport. Detta dementeras dock av MSB, exempelvis i en intervju av Lars Wilderäng på bloggen Cornucopia. Där framgår att man även kommer att fortsätta att granska Muslimska Brödraskapets roll.

Även forskaren Magnus Ranstorp som ju skrivit den första rapporten menar att MSB blivit missförstådda. Så här skriver han på Twitter:



Även Dagens Nyheter har uppmärksammat saken. Den 16 juni ägnade man sin huvudledare åt det som hänt, men konstaterar också att MSB uppger att man "kommer att fortsätta undersöka islamisk extremism". DN avslutar med att konstatera det självklara, nämligen att "Varken kritik, kampanjer, skräck för fakta eller allmän rättshaverism får förhindra svenskt samhällsskydd och beredskap." Och det är ju som sagt självklart. All form av extremism är ett hot mot vårt samhälle och måste självklart kartläggas av våra ansvariga myndigheter.

Jag utgår från att svenska myndigheter aldrig kommer att låta sig stoppas av extremister. Men att det görs sådana uppenbara försök är oerhört allvarligt i sig och visar att forskning och kartläggning av dessa grupperingar är viktigare än någonsin.




Citerad i Dagens Samhälle

2017-07-01

Dagens Samhälle citerar mig i sitt senaste nummer, angående krafttag mot hatpredikanter som försöker hetsa till våld och motsättningar i vårt land.

En viktig poäng är det jag skrev på bloggen igår, med anledning av avslöjandena om islamistiska "föreläsningar" i Moskén i Borås. Det handlar inte bara om skärpt straffansvar, utan kanske ännu mera om att verkligen tillämpa de lagar som redan finns. Att våga sätta ned foten och gripa och döma de som ägnar sig åt hat, hot och hets mot oliktänkande eller andra religioner eller etniska grupper, eller som förespråkar våld. Hittills har det fått pågå alldeles för länge utan att rättssamhället reagerat.






Expert på extremism ifrågasätter förklaringen från moskén i Borås

2017-06-30

Nu har Borås Tidning också en uppföljande artikel om morgonens avslöjande att Moskén i Borås vid minst elva tillfällen sedan 2013 bjudit in extrema islamister som föreläsare, några av dessa ökända som mycket extrema.

Det är Magnus Sandelin, journalist expert på extremism i olika former, som underkänner förklaringen från Islamska Kulturföreningen (som driver den aktuella moskén), när de skyller på misstag och påstår att man alltid för en noggrann bakgrundskontroll på föreläsare man bjuder in.

"Det är inte alls trovärdigt, de ljuger såklart. Det här är namn som är kända bland muslimer." De utpekade föreläsarna har åsikter som stämmer överens med radikala extrema grupper, men han säger också att de oftast inte öppet predikar väpnad jihad. "Man pratar inte politik i moskéerna numera. Oftast talar man om strikt teologiska frågor, men det är ingen tvekan om var de står. Genom att bjuda in de här radikala föreläsarna påverkar man också besökarna till en mer radikal uppfattning"//"Det här fenomenet är inte ovanligt i svenska moskéer, men vissa moskéer skulle aldrig bjuda in de här personerna. Så att den här moskén i Borås har gjort det, flera gånger, visar att den har en radikal inriktning. Det här är kända personer, kända salafister."

Magnus Sandelin håller också med om min kritik mot att Islamska Kulturföreningen får behålla sitt bidrag på 100.000 kronor per år utan att kommunen noga förvissar sig om att föreningen inte bjuder in extrema islamister som föreläsare. "Jag tycker inte det är så lämpligt. Om man har skattepengar som ska delas ut så är det väl frågan om de uppfyller kraven som ställs. Men det är väl bra om man följer upp verksamheten noga i fortsättningen då" säger han.

Och det är väl verkligen det minsta man kan begära. Man undrar ju bara hur många extremister av olika slag som får bidrag av svenska skattemedel runt om i Sveriges kommuner på grund av dålig kommunal kontroll?




Flera radikala islamister inbjudna till Boråsmoské de senaste åren

2017-06-30

I dag har Borås Tidning en helsidesartikel som avslöjar att fem olika extremister eller radikala islamister varit inbjudna minst 11 gånger de senaste 3-4 åren till den viktigaste moskén i Borås. Moskén drivs av Islamiska Kulturföreningen i Borås, och får enligt Borås Tidning ett bidrag av Borås Stad på 100.000 kronor per år.

Tyvärr är artikeln i BT låst bakom betalvägg, men jag har som prenumerant tillgång till både papperstidningen och nätupplagan. Sammanfattningsvis är det Centrum för säkerhet och beredskap i Borås, en kommunal enhet som arbetar mot alla former av våldsbejakande extremism, som analyserat situationen efter tips om besök av föreläsare med extremradikal bakgrund.

Man har nu haft möten med Kulturföreningens styrelse, och dessa tog då enligt BT "tydligt avstånd från de här åsikterna och uttryckte tacksamhet över att vi kom med den här informationen" säger Peder Englund (bilden th), avdelningschef för Centrum för säkerhet och beredskap i Borås. Kulturföreningens ordförande säger också att man gör noggranna bakgrundskontroller av alla personer som kommer och föreläser, och att man "har en policy inom föreningen med både juridiska, etiska och moraliska kriterier som alla måste leva upp till".

Trots denna påstådda bakgrundskontroll av externa föreläsare har man bland annat haft dessa besök sedan 2013 (citat från Borås Tidning):

"Den 14 april 2017 hålls en föreläsning med den danska imamen Sheikh Abo Bilal, som bland annat har avslöjats med dold kamera när han predikar att otrogna muslimska kvinnor ska stenas till döds eller piskas, samt att man ska bli dödad om man vänder islam ryggen. I Tyskland kallas han för hatpredikant och dömdes i december 2015 för att ha uppmanat till mord på judar.

Abo Muadh är verksam i Halmstad och har bjudits in att tala i moskén i Borås vid tre tillfällen mellan januari 2015 och december 2016. Muadh har bland annat talat positivt om martyrskap genom jihad, enligt författaren och journalisten Magnus Sandelin.

Bilal Borchali är verksam i Malmöregionen och pekas av skribenten Mohamed Omar ut som en predikant för salafism, en bokstavstrogen och mycket konservativ inriktning inom islam. Enligt Omar ska han uppmana till att följa Koranen till punkt och pricka och stå emot det svenska samhällets negativa inflytande. Bilal har varit inbjuden att föreläsa i Borås vid fyra tillfällen mellan december 2013 och december 2016.

Ahmad Saddiq, verksam i Norrköping, var inbjuden till Borås i januari 2015 och januari 2016. I Centrum för kunskap och säkerhets arbetsmaterial pekas han ut som en salafist och de hänvisar till en video på Youtube där han bland annat pratar om att judar och de som inte gör som Koranen säger blir bestraffade.

Sheik Abu Raad är verksam i Gävle och har i Gefle Dagblad pekats ut som den militanta islamismens ledare i Sverige. Enligt tidningen var han ansvarig för en hemsida där ett av budskapen var att straffet för homosexualitet är döden. Han var inbjuden till Borås i januari 2015."


Islamska Kulturföreningens ordförande säger i artikeln i BT att han inte vet vem som gjort bakgrundskontrollen i dessa fall, och att man "kanske missar att göra en riktig granskning ibland". Man kan ju utan att överdriva konstatera att det i så fall gjorts en hel del sådana misstag i bakgrundskontrollen av inbjudna föreläsare. Det är ju inte direkt några okända namn det handlar om, och till och med jag hade reagerat om jag sett namnet Sheik Abu Raad. Då hade alla varningsklockor ringt.

Det är ett mycket viktigt reportage från Borås Tidning, men för oss som följt det som händer i Borås är det tyvärr ingen nyhet att sådant här förekommer. Jag har exempelvis tidigare berättat om att jag har uppgifter från personer med insyn att det förekommer extrem islamism och rekryteringsverksamhet vid flera mindre "källarmoskéer" i Borås. Och nyligen bekräftade ju polisen att ett antal IS-terrorister rekryterats från just Borås. Borås har blivit en av flera orter i landet där extrem islamism sprids och det är oerhört allvarligt. Och då måste man ta frågan på allvar.

Jag står fast vid det jag tidigare sagt - såväl de som bjuder in denna typ av "föreläsare" som hatpredikanterna själva borde rimligen kunna ställas till svars för en rad olika brott. Exempelvis medhjälp till eller uppmuntran till hatbrott, hets mot folkgrupp, rekrytering till terrorism mm. Ibland finns uppenbarligen vittnen som vill framträda, ibland är föreläsningarna dessutom bandade eller filmade eller rent av utlagda på nätet. Då måste rättssamhället reagera. Och självklart borde Borås Stad omedelbart villkora allt ekonomiskt stöd till den Islamska Kulturföreningen med att man garanterar att inga hatpredikanter bjuds in till Borås. Att bara samtala över en kopp kaffe lär inte förändra något. Tills vidare borde bidraget i sin helhet frysas. Skattebetalarna i Borås ska inte tvingas vara med och finansiera extremism eller islamism!




SVT: "Europa framstår som en enda stor bankomat"

2017-06-25



Den 22 juni hade SVT Aktuellt ett inslag där utrikeskommentatorn Erika Bjerström kommenterade den nya strömmen av "flyktingar" till EU från Afrika. Den "flyktingström" som även FN konstaterat idag nästan helt består av ekonomiska lycksökare och inte flyktingar.

Bland annat säger Bjerström att "EU är taget på sängen". "Det är en globalisering som går i överljudsfart. Det stora problemet är att de här unga männen är felinformerade." Hon kallar till och med EU för en "enda stor bankomat" för migranter från Afrika. Bjerström utvecklar även sitt resonemang på SVT:s websida:

"En myt är att de som flyr till Europa i jakten på ett bättre liv gör det på grund av fattigdom och konflikter och migrationen kan hejdas om EU satsar mer på bistånd och fattigdomsbekämpning. Men forskningen visar entydigt att det inte är de allra fattigaste som företar sig resan. De saknar resurser. Migrantflödena sätter igång när länder börjar utvecklas. Migrantströmmarna i år kommer från länder som Senegal, Gambia, Nigeria och Elfenbenskusten. I alla fall Nigeria och Senegal är länder med stark ekonomisk tillväxt och som har fria och demokratiska val, även om Nigeria har stora problem med korruption och inre strider. Och det är när länderna lyfts sig ur den mest desperata fattigdomen som unga män får både kunskap och kan skrapa ihop pengar för att bege sig till Europa."

"Med tanke på att det är på den afrikanska kontinenten som demokratiseringen och tillväxten är som starkast nu i Afrika så är ökade migrationsflöden från Afrika bara i sin linda. Många migranter skönmålar sitt liv i Europa och berättar inte om sina umbäranden. Alla känner någon vars släkting i Europa skickar hem pengar. Därmed framstår Europa som en enda stor bankomat, ett pärleporten med enorma möjligheter."


Att SVT:s utrikeskommentator uttrycker sig på detta sätt skulle väl närmast medfört avsked på blankt papper för bara 3-4 år sedan. Men Bjerström har tyvärr rätt. Denna jakt på det hon kallar "pärleporten" (alltså EU) kostar idag många tusentals liv på Medelhavet, eller redan tidigare på den farliga vägen genom Mali och Libyen. Det är dessutom de mest företagsamma unga männen från Afrikanska länder som förolyckas på väg till EU i stället för att stanna kvar i sina hemländer och utveckla dessa. En mänsklig katastrof, men också en katastrof för deras hemländer. Och mycket beror helt enkelt på att man har fått en falsk bild av möjligheten att få uppehållstillstånd i EU.

Min egen fundering är att det bara är tydlighet som gäller. Om det kommer miljoner och åter miljoner människor till EU och söker asyl utan att ha asylskäl blir det en helt omöjlig uppgift att göra en normal asylprövning av dagens modell, det inser alla som är insatta i frågan. Det behövs massiva informationskampanjer i Afrika som gör klart att man faktiskt inte får asyl i EU av ekonomiska skäl. Människor som påträffas i båtar på medelhavet borde i normalfallet direkt återföras till den kustort i Nordafrika varifrån de kommer i stället för att hjälpas till en hamn inom EU. Och alla som kommer i land i EU bör skickas tillbaka till andra sidan havet, efter en snabb men effektiv summarisk asylprövning. Endast de som kan styrka eller göra sannolikt att de faktiskt kommer från en krigszon eller möjligen har andra rimliga skäl att söka asyl bör få en normal asylprövning - som då görs på plats i ankomstorten, varefter de som beviljas asyl fördelas till andra länder i EU. Om man är uthållig med detta från EU:s sida kommer det att sprida sig och då kommer förhoppningsvis färre att lockas att göra en dyr och farlig resa till EU. Samtidigt måste EU bli mycket effektivare med att avvisa människor som fått avslag på asylansökan eller som befinner sig illegalt i EU:s länder.

Det finns inget utrymme för alternativ. Så länge EU inte sätter ned foten tydligt kommer problemet bara att växa, och kosta allt fler människoliv. Och ska vi hantera asylprövning som idag kommer alla dessa ekonomiska lycksökare att ta kraft och resurser från asylprövning av människor på flykt från krig. Alternativet, som säkert kommer att förespråkas av vänstern och extremliberalerna, är naivitet och missriktad "snällhet". Det kommer i så fall att skapa växande problem i Europa tills vi en dag helt tappar kontrollen. Och på köpet kommer främlingsfientliga partier att växa till nivåer vi aldrig trott var möjliga i takt med att samhällsfunktionerna börjar falla samman.

Däremot borde skrärpta asylregler kombineras med att fler EU-länder öppnar upp för kontrollerad arbetskraftsinvandring för utomeuropéer av den modell Alliansregeringen införde i Sverige. Rätt hanterad och med rimlig kontroll av arbetsvillkor mm är arbetskraftsinvandring ett utmärkt sätt att både förse europeiska företag med arbetskraft och ge människor från andra länder möjlighet att under en tid arbeta i EU för att lyfta sin egen ekonomi. Organiserad arbetskraftsinvandring gör också att människor kan resa till EU ske med reguljära transportmedel på ett lagligt och säkert sätt.




"I Sverige regnar det bidrag jämt, då behöver man ju inte jobba"

2017-06-25



De senaste dagarna har detta intressanta citat dykt upp på flera ställen i sociala medier. Att detta kommer från en somalisk tolk är såklart mycket intressant. Det är nämligen ofta människor från andra kulturer som säger de tydligaste sanningarna om bristerna i vår svenska integration. Inte minst har jag haft många och intressanta samtal med utrikesfödda taxichaufförer genom åren, en del av dem har jag berättat om här. Många invandrare tycker vi svenskar är ofattbart naiva.

Jag ville dock förvissa mig om att det aktuella citatet är korrekt innan jag lade ut det på bloggen. Och efter lite sökande kunde jag faktiskt också konstatera att det är korrekt. Det härstammar från en tio år gammal artikel i Göteborgs-Posten.

I artikeln kan man läsa citatet i sitt sammanhang. Så här skriver G-P om tolken Abdulahi Mohammed, själv född i Somalia:

"Med ett exempel från nomadlivets Somalia belyser han det svenska bidragsystemet passiviserande inverkan:
- När det regnar och är grönt och kamelerna ger mjölk behöver nomaderna inte anstränga sig. De diskuterar och snackar och på nätterna spelar man spel. Men när torkan kommer jobbar nomaderna hårdare än någon svensk bonde och ser till att kamelerna och korna och getterna överlever i öknen. När samma människor kommer till Sverige så regnar det hela tiden - socialbidrag, barnbidrag, bostadsbidrag och alla andra bidrag. Så det blir som i nomadlivet när det regnar och är grönt, folk sitter och tar det lugnt. Och här i Sverige kan man ta det lugnt hela året, sitta på kafé och snacka. När man har det så bra, varför ska man då jobba?
- Men, säger han, placera samma människor i England eller USA, då kickar nomadsystemet in och de blir väldigt företagsamma."


Tänkvärt som sagt, även idag, tio år senare. För svensk integration har kanske aldrig varit viktigare än idag. Men den fungerar katastrofalt. Det beror på många saker, exempelvis låg utbildning och att man inte lär sig svenska språket. Men det beror också på låga förväntningar och ett bidragssystem som skapar passivitet. Moderaterna lyfter nu på många stenar och lägger massor av förslag för att förändra detta. Inget annat parti är i närheten av oss när det gäller att reformera integrationspolitiken och försöka få fler nyanlända i egen försörjning.




Alla politiker måste stå upp för yttrandefriheten

2017-06-25

Häromdagen fanns en uppseendeväckande debattartikel av en moderat lokalpolitiker i Stockholm, Kahin Ahmed, som ansåg att Sverigedemokraterna inte borde fått vara med på politikerveckan i Järva. "Du är inte välkommen i förorterna, Jimmie Åkesson!" skrev han. Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof svarade med att "Du är inte välkommen i Sverige". Till saken hör att Ahmed bott i Sverige i 26 år...

Jag anser att Kahin Ahmed (M) har fullständigt fel i sak. Alla folkvalda riksdagspartier har självklart samma rätt att delta i en politikervecka och framföra sina åsikter. I Sverige råder yttrandefrihet, vilket en moderat lokalpolitiker borde vara medveten om. Om man inte är det ska man nog inte företräda moderaterna. Samtidigt borde partisekreteraren för en riksdagsparti vara minst lika medveten om samma yttrandefrihet. Att i praktiken ifrågasätta medborgarskapet (!) för en person bara för att han framför sina åsikter är fullständigt oacceptabelt. Att detta kommer från en partisekreterare är fullständigt ofattbart. På Facebook skriver Richard Jomshof dessutom enligt Aftonbladet att han står för vad han har skrivit, och att "jag står fast vid att han (Ahmed) bör återvända hem."

Jag kommenterade saken på Twitter igår, och idag skriver Johan Forssell, moderaternas migrationspolitiske talesperson, följande på Twitter. Det stämmer mycket bra med min egen syn på saken.






Affärsvärlden kommenterar Migrationsverkets kostnader

2017-06-22

I senaste numret av tidningen Affärsvärlden kommenteras Migrationsverkets årsredovisning.

Myndighetens kostnader för 2016 uppgick till cirka 59 miljarder kronor. I siffran ingår bland annat ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting (32,7 miljarder kronor), bostäder för asylsökande (7,0 miljarder kronor), ersättningar för ensamkommande barn (6,1 miljarder kronor) och schablonersättningar (5,2 miljarder kronor). I siffran ingår även kostnader för Migrationsverkets personal, lokaler och driftskostnader med mera, vilka uppgick till närmare 13 miljarder kronor.

Utöver ovan nämnda kostnader har Migrationsverket också upplupna kostnader om ytterligare 14 miljarder kronor, det vill säga fordringar från i huvudsak kommuner och landsting. Det framgår av årsredovisningen. Därmed uppgår den samlade kostnaden för 2016 till 73 miljarder kronor.

Om man vill beräkna hela kostnaden för migrationen måste man dock ta med en hel del ytterligare kostnader. Migrationsverket står för kostnaderna för boende, försörjning, utbildning, vård mm de första två åren. Sedan går kostnaderna över på kommunerna och landstingen, som får bekosta såväl försörjningsstöd som bostad, skola (inklusive kostnader för extra resurser till nyanlända elever), sjukvård, tandvård, psykisk vård mm. Även andra myndigheter får efterhand ta över kostnadsansvaret. Exempelvis Arbetsförmedlingen, som har kostnader för etableringsuppdraget, arbetsmarknadsutbildningar, arbetsförmedling mm för nyanlända. Och vi talar om en betydande del av Arbetsförmedlingens budget, eftersom de nyanlända utgör en allt större del av de arbetslösa. Även polisen och gränspolisen får tillkommande kostnader, exempelvis för utredningar, förvarsplatser, avvisningar mm. Och så här kan man fortsätta, myndighet för myndighet. Många får extra kostnader till följd av migrationen.

Migrationskostnaderna ligger med andra ord mycket långt över 73 miljarder för 2016.

Affärsvärlden jämför kostnaden med andra större poster i statens årsredovisning. Bland annat var kostnaden för försvaret 49,3 miljarder, och hela statens utbildningsbudget (inklusive alla universitet) var 66 miljarder.

Proportionerna är skrämmande. De som fortfarande hävdar att flyktingmottagande är en bra ekonomisk affär för Sverige har väldigt mycket att bevisa. Sanningen är helt uppenbart den motsatta.




Äntligen pratar statsministern om utbildningsplikt för nyanlända

2017-06-19

I migrationsöverenskommelsen i oktober 2015 mellan regeringen och Alliansen ingick bland annat punkten "Utbildningsplikt för nyanlända ska utredas". Utbildningsplikt var ett moderat krav under förhandlingarna. Vi fick dock nöja oss med att saken skulle utredas. (se bloggen 23/10 2015). Tyvärr har inget alls hänt med denna fråga sedan överenskommelsen undertecknades.
Från moderat sida har vi sedan dess vidareutvecklat vårt krav på utbildningsplikt och andra krav. Vi presenterade detta för en månad sedan och kallar det för integrationsplikt. (Se bloggen 19/5). I integrationsplikten ingår 100 timmars samhällsorientering, utbildningsplikt för att göra sig anställningsbar, ökade aktivitetskrav för att få ersättning och ansträngning för att lära sig svenska som villkor för permanent uppehållstillstånd.

I går meddelade Statsminister Stefan Löfvén (S) att regeringen "vill införa utbildningsplikt för nyanlända". Han nämnde såklart inte vare sig att det är ett moderat förslag han nu presenterar, inte heller att det fanns med i integrationsöverenskommelsen från 2015. Och särskilt konkret var han inte om hur och när detta ska införas. Men det är bra att han nu uttalar sig i denna riktning och därmed uppenbarligen på allvar verkar ha tagit till sig moderaternas förslag från 2015.

Nu gäller det också att få detta på plats utan långbänkar. Det finns brett stöd för det i riksdagen sedan oktober 2015, så varför vänta?

Sedan hoppas jag att moderaterna får brett stöd i riksdagen även för våra övriga förslag i integrationsplikten. Som vanligt är det vi som står för de konkreta förslagen och driver regeringen framför oss. Så har det varit hela tiden inom migrationspolitiken, men även exempelvis på rättsområdet och när det gäller kampen mot terrorism.




Kraftigt ökade påfrestningar på personalen i socialtjänsten

2017-06-12

Vi som förespråkar en mer restriktiv asylpolitik för att Sverige helt enkelt inte klarar att hantera dagens situation, får ofta höra av våra motståndare höra att den "påstådda systemkollapsen" bara är en myt.

Ingen normalt observant människa kan rimligen ha missat den akuta bostadsbristen, det växande bidragsberoendet, den låga sysselsättningsgraden, den växande sociala oron i våra utanförskapsområden, och en akut kris i många skolor där man inte kan ge alla elever det stöd de behöver. Inte heller bör väl någon ha missat Migrationsverkets långa handläggningstider och den komplicerade utredningsprocessen där många kastat sina ID-handlingar.

Däremot har nog många missat situationen inom socialtjänsten och i sjukvården. Trycket mot dessa verksamheter är enormt. Sjukfrånvaron ökar, liksom de psykiska problemen hos personalen. Och när fler sjukskriver sig blir situationen än värre för dem som är kvar. I fredags hade tidningen Arbetet ett helsidesuppslag om hur personalen inom socialtjänsten mår. En av tre socialsekreterare mår dåligt. Och andelen har ökat kraftigt de senaste åren. Även om inte flyktingmottagandet kan förklara allt så verkar det vara en mycket påtaglig faktor. I figuren syns statistik från Arbetsmiljöverket över personalens egna upplevelse av besvär till följd av stress och psykiska påfrestningar.

Den som fortfarande hävdar att vi inte har en systemkollaps till följd av det extremt stora asylmottagandet har mycket att förklara. Man vill uppenbarligen helt enkelt inte se verkligheten, vill inte lyssna, läsa och ta till sig fakta. Allt fler viktiga samhällssektorer klarar helt enkelt inte av situationen. Och de som drabbas är alltid de svagaste och de som är i störst behov av samhällets hjälp och stöd.





När justitieministern försöker tokluras måste man reagera

2017-06-09

I går råkade jag läsa detta twitterinlägg från justitieminister Morgan Johansson, där han svarar en annan person. Jag reagerade starkt på hans uppenbara försök att toklura svenska folket. Han vet såklart att ytterst få av de asylsökande som kom 2015 ingår i arbetskraften, de flesta har inte ens fått sitt beslut i asylärendet. Den mindre del som fått positivt beslut och även tillförts arbetskraften är skälet till att Arbetsförmedlingen nyligen redovisade att arbetslösheten slutat minska, och i stället ökat en aning. När allt fler asylsökande efterhand beviljas uppehållstillstånd kommer arbetslösheten självklart att öka. Och om konjunkturen samtidigt vänder ned kan det bli dramatiska uppgångar.

Lite tänkvärt för övrigt att justitieministern bara fick sex retweets och fyra likes, mot mina 34 respektive 99. Skönt att man får mer stöd för fakta och sanning än för motsatsen.






Orimligt att Sverige avlastar Italien och Grekland

2017-06-09

Häromdagen fanns denna nyhet i SVT, som diskuterats mycket i sociala medier de senaste dagarna.


Migrationsverkets hemsida beskriver man bakgrunden. Sverige fick alltså uppskov ett år med att delta i EU:s omfördelning av asylsökande som tillfälligt befinner sig i Italien och Grekland. Men nu löper uppskovet ut. Det gör att Sverige är bundna av den överenskommelse EU slutit. Samtidigt framgår det att flera EU-länder inte deltar alls i omfördelningen. Det är dessutom så att Italien och Grekland (som nu alltså "avlastas") inte är i närheten av att ha tagit emot lika många asylsökande per invånare som exempelvis Sverige gjort. Den 7 april i år redovisade jag siffror från den kristna tidningen Dagen över antalet asylsökande som tagits emot i olika europeiska länder till och med juni 2016. Italien hade då tagit emot 215.000 och Grekland 95.000. Utslaget per invånare är det väldigt långt från de svenska siffrorna, Sverige hade vid samma tillfälle tagit emot 317.000. Även om siffrorna idag är ett år gamla finns ingen möjlighet att Grekland och Italien utslaget per invånare är i närheten av det svenska mottagandet.

Min personliga åsikt är att den svenska regeringen för det första har förhandlat dåligt, och borde rimligen nu också ha agerat för att antingen förlänga det svenska uppskovet eller helt enkelt säga nej om inte även övriga länder ställer upp. Men som vanligt ska Sverige helt villkorslöst vara bäst i klassen och ta det ansvar som andra inte tar. I längden är det en helt ohållbar linje som kommer att straffas av väljarna.




Varför inte samma flexibilitet för alla stora tillfälliga bostadsbehov?

2017-06-07

Häromdagen presenterade regeringen proposition 2016/17:195 med förslag till förenkligar i plan- och bygglagen för att vid behov snabbare kunna få fram boenden till asylsökande. Det huvudsakliga innehållet är enligt sammanfattningen följande:

"I propositionen föreslås att det i plan- och bygglagen förs in ett normgivningsbemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i lagen. Sådana föreskrifter ska få meddelas för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas. En förutsättning för att regeringen ska få utnyttja bemyndigandet är att tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande. Föreskrifterna ska bl.a. få avse undantag från plan- och bygglagens bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov m.m. och om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Föreskrifterna om undantag ska endast få avse åtgärder för ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk och avse åtgärder som pågår under högst tre år."

Jag har verkligen inget emot att man förenklar regelverk kring byggande. Tvärtom. Men jag vänder mig starkt mot att det bara är när antalet asylsökande blir omfattande som förenklingarna ska tillämpas för att kunna få fram boenden. Jag tycker exempelvis det är precis lika viktigt att förenkla regler för att få fram ungdomsboenden och studentboenden. Men där föreslås inga förenklingar. Jag tycker det är djupt orättvist, och är övertygad om att väldigt många kommer att tycka som jag.

För övrigt anser jag inte att vi under överskådlig framtid kan driva en migrationspolitik som gör att "tillströmningen av asylsökande kan väntas bli särskilt omfattande". Den tiden är rimligen förbi för lång tid framåt.




Begränsningar i rätten till retroaktiv föräldrapenning för nyanlända

2017-06-05

Jag har tidigare berättat om hur dagens regler för föräldrapenning gett nyanlända familjer med barn retroaktiv rätt till i princip fullt antal dagar med föräldrapenning. För dem med lite äldre barn har det kunnat ge mycket långa tider hemma med retroaktiv ersättning. Detta är självklart orimligt, dessa barn har ju under sina första levnadsår bott i annat land och föräldrarna har då haft de rättigheter som gäller i det landet. En del av migrationsöverenskommelsen mellan Alliansen och regeringen var därför att se över dessa regler.

Förra veckan tog riksdagen beslut om att begränsa föräldrapenningen för nyanlända. De nya reglerna innebär att om ett barn kommer hit efter ett års ålder begränsas den retroaktiva föräldrapenningen till 200 dagar. Kommer barnet hit efter fyllda två år gäller max 100 dagar. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare, föräldrapenning i 480 dagar.

Moderaterna stödde beslutet, men ville samtidigt skärpa reglerna ytterligare, och reserverade sig för detta i ett tilläggsyrkande. Även Sverigedemokraterna ville skärpa reglerna ytterligare. Vänsterpartiet röstade däremot nej till hela förslaget, medan Kristdemokraterna inte ville göra några förändringar avseende barn under två år.




Citerad i Borås Tidning

2017-06-04



I går citerades jag på debattsidan i BT, med anledning av mitt blogginlägg nyligen där jag kritiserar Miljöpartiets linje att förespråka amnesti åt människor som gått under jorden efter avslag på sin asylansökan. Sverige har begränsade resurser för allt, från att utreda och handlägga ärenden till att hjälpa nyanlända med utbildning och bostad och att ge stöd för att komma i egen försörjning. Dessa resurser måste självklart läggas på dem som har asylskäl. Inte på dem som av såväl utredande myndighet som domstol bedömts sakna asylskäl. Miljöpartiets amnestiförslag gör integrationen ännu svårare för de nyanlända som faktiskt har flyktingskäl och därför beviljats uppehållstillstånd.




Rättsläget angående ensamkommande är egentligen väldigt tydligt

2017-05-31

Ibland när man följer debatten kring ensamkommande barn och unga låter det som att det är samhället som har bevisbördan för att den som uppger sig vara omyndig inte är det. Men så är det inte. Bevisbördan ligger helt på den som hävdar att den är under 18 år.

Jag uppmärksammades på denna text från en dom i Migrationsöverdomstolen, som påminner om vad lagen säger. Om man kastar sina ID-handlingar och därefter hävdar att man är under 18 år kan man välja att frivilligt genomgå ett ålderstest om det råden minsta tvekan om åldern (för ett spädbarn eller en åttaåring lär det såklart inte bli aktuellt). Om det visar att man sannolikt är vuxen ska man bedömas enligt asylreglerna för vuxna asylsökande. Om man vägrar att genomgå ålderstest och inte har något annat sätt att bevisa eller göra sin ålder sannolikhet gäller samma sak, då ska man betraktas som vuxen. Konstigare än så är det faktiskt inte.






76% av de åldersbestämda "barnen" var över 18 år

2017-05-30

Dagens nyhet om de första resultaten av medicinska åldersbedömningar talar sitt eget språk. Av de 581 som bedömts anses 442 vara över 18 år, dvs hela 76%. Ytterligare 5 anses möjligen vara över 18 år, medan 134 anses möjligen vara under 18 år. Allt enligt Rättsmedicinalverkets pressmeddelande.



Detta är ett skrämmande resultat, för det innebär med all sannolikhet att runtom på våra asylboenden för ensamkommande "barn" har många minderåriga barn tvingats dela rum med okända vuxna män som låtsats vara barn. Även i våra skolklasser har vuxna män blandats med barn. Allt på grund av att det inte varit politiskt korrekt att kräva åldersbestämning. Bland dem som gått emot åldersbestämning är exempelvis Rädda Barnens ordförande Elisabeth Dahlin. Hur mår hon idag?

En viktig sak är också att detta alltså är personer som frivilligt gått med på åldersprövning. Man kan väl på goda grunder anta att de som helt uppenbart inte skulle ha minsta chans att klara åldersprövningen inte ens gått med på att göra den. Så det lär finnas ett stort mörkertal med ännu större andel som uppgivit fel ålder. Självklart borde medicinsk åldersprövning vara obligatorisk i alla tveksamma fall.

Och som vanligt är det Aftonbladets politiske redaktör Anders Lindberg som får skämmas allra mest. Eller vad sägs om denna numera episka tweet från 2015?






Flera skakande reportage om "hedersförtryck"

2017-05-30

Begreppet "hedersbrott" eller "hedersrelaterade brott" är verkligen avskyvärt. Det finns ingen med den minsta lilla heder som begår sådana övergrepp mot andra människor som brukar innefattas i begreppet. Ändå är det idag ett begrepp i samhällsdebatten och det är väl bara att acceptera även om det är motbjudande.

I dag finns två mycket läsvärda reportage om verkligheten i våra förorter och där denna typ av brottslighet och extrem kontroll av främst flickor och kvinnor är vardag. Att Göteborgs-Posten uppmärksammar saken förvånar mig inte. Inte heller att Aftonbladet på nyhetsplats har artiklar om saken. Men att Aftonbladet på sin ledarsida igår angriper "hederskulturen" är ytterst uppseendeväckande. Jag tänker på hur man troligen hade reagerat från samma ledarsida om jag eller någon annan moderat skrivit något i linje med detta i ett debattinlägg för bara ett halvår sedan? Jag tror man hade tävlat på Aftonbladet om vem som kunde skrivit de mest nedgörande och brunsmetande omdömena. Men emellanåt når insikten om verkligheten även Aftonbladets normalt så aningslösa ledarredaktion. Undrens tid är inte förbi.

Här följer de mycket läsvärda reportagen från G-P och Aftonbladet igår, samt Aftonbladets ledartext:











Uppluckrad migrationspolitik slår direkt mot integrationen

2017-05-28

Vad beslutet på Miljöpartiets kongress om att göra det enklare för personer utan asylskäl att få uppehållstillstånd betyder konkret och hur det skulle kunna verkställas är väldigt oklart. Men syftet är tydligen något slags "amnesti" för personer som saknar asylskäl och varit i landet en viss tid. Det blir i så fall ännu ett grundskott i den svenska asylpolitiken. Och detta kommer efter att regeringen föreslagit att gymnasiestudier ska kunna ge uppehållstillstånd även om man saknar asylskäl. Och så kom ju det ogenomtänkta beslutet att sluta med ID-kontrollerna, trots att gränspolisen inte hade någon förvarning eller planering för det som regeringen säger ska ske i stället.

På punkt efter punkt avviker regeringen från den tidigare striktare linjen. Risken för växande kaos i asylhanteringen är uppenbar. Och detta händer alltså i ett läge där handläggningstiderna är extremt långa, där arbetslösheten nu slutat falla till följd av att allt fler nyanlända räknas in i arbetslöshetsstatistiken, och där vi nyligen fick Migrationsverkets prognoser som förutspår att 264.000 nyanlända behöver bostad under åren 2017-21, (Som jämförelse kan nämnas att kommunerna hade extremt svårt att få fram bostäder till de 68.800 personer som lämnade asylsystemet 2016. I år behöver ytterligare 82.600 bostad).

Alla uppluckringar av reglerna slår direkt mot de verkliga flyktingar som fått uppehållstillstånd för att de anses ha asylskäl. Varje person som får förmåner för att de håller sig gömda i landet efter avslagsbeslut tar resurser från dem som behöver allt stöd för att kunna etablera sig i vårt samhälle. Varje person som får uppehållstillstånd trots att man saknar asylskäl förvärrar krisen i skolan, ökar problemen på arbetsmarknaden och förstärker bristen på bostäder.

S-MP-regeringens ständiga försök att skapa nya kryphål i den svenska asyllagstiftningen blir i praktiken ett direkt sabotage mot de verkliga flyktingarnas möjligheter att etablera sig i Sverige. Det är synd att regeringspartierna de inte förstår att deras politik slår direkt mot integrationen och riskerar att skapa ett parallellsamhälle som är än värre än det vi redan har idag.

Om man ger ökade rättigheter till personer som saknar asylskäl tar det resurser från dem som har asylskäl.

Gränsen mellan snällhet och naivitet är ibland hårfin.

Förhoppningsvis kan Socialdemokraterna stå emot Miljöpartiets krav, men risken är såklart att man tvingas gå dem till mötes till följd av opinionsläget.




Ytterligare några moderata förslag för bättre integration

2017-05-19

I dag presenterade Anna Kinberg Batra ytterligare moderata förslag för att förbättra integrationen. Bakgrunden är vår tydliga strävan efter en politik som leder till att fler nyanlända ska komma i jobb och egen försörjning. Utan jobb är integration närmast omöjlig. Men integration är samtidigt mycket mer än ett jobb. Det handlar om att kunna språket, att förstå regler och normer som gäller i Sverige och att anstränga sig för att komma in i samhället.

Moderaterna vill införa en integrationsplikt för nyanlända. Den ska innefatta:

• Utbildningsplikt
• Ansträngningar för att lära sig svenska för att få permanent uppehållstillstånd
• Ökade aktivitetskrav under etableringstiden samt i försörjningsstödet
• 100 timmars samhällsorientering, med samhällstest

Med utbildningsplikt och ökade aktivitetskrav under etableringstiden och i försörjningsstödet stärker vi arbetslinjen och minskar förhoppningsvis jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda. Genom större fokus på vikten av att lära sig svenska underlättas både möjligheten att få ett arbete och att ta del av informationen i det svenska samhället. Samtidigt måste vi bli tydligare med att vi inte accepterar förtryck, oavsett om det handlar om heder, kultur eller religion. Det handlar även om att markera vikten av jämställdhet samt barns och homosexuellas rättigheter. Vi behöver också ge alla nyanlända en bättre bild av de rättigheter och skyldigheter som allmänt gäller i Sverige. Samhällsorientering ska därför ingå i integrationsplikten och ska utökas till minst 100 timmar och följas upp med ett test. För den som inte deltar kan reducerade bidrag bli aktuella.

Information om integrationsplikten bör ges redan av Migrationsverket. Det ger en tydlighet om vad vi förväntar oss av dem som kommer hit.

Alla förslagen är egentligen självklarheter som redan gäller i många andra länder. Jag beklagar verkligen att vi inte införde allt detta redan under Alliansregeringens tid. Men är samtidigt nöjd med att förslagen nu kommer. Förslagen ligger väldig mycket i linje med de riksdagsmotioner som jag och ett antal moderata kolleger lämnat in de senaste åren. Vi har även förslag om hur vi ska stärka medborgarskapets betydelse, och det är en annan viktig fråga som jag hoppas kunna återkomma till senare.



Debatt i Radio Sjuhärad om villkoren för gömda

2017-05-17



I eftermiddags hade jag en debatt via Riksdagens Radiostudio med Ida Legnemark (V) i Radio Sjuhärad om situationen för människor som gömmer sig efter avslag på asylansökan. Som väntat hade vi lite olika syn på saken.

Lyssna på lite av inslaget här

Min och moderaternas ingång i denna fråga är att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Om man fått sin asylansökan prövad av Migrationsverket och därefter haft möjlighet att överklaga i domstol i två steg, och dessutom haft rätt till juridiskt biträde på vägen, då måste vi utgå från att vi gjort en korrekt rättslig prövning. Om man då får ett nej måste man också lämna landet.

För att minska antalet personer som går under jorden efter avslagsbeslut nämnde jag några konkreta åtgärder som moderaterna kräver. Bland annat att förlänga preskriptionstiden från dagens fyra till åtta år innan man kan göra en ny ansökan. Vi måste också förbjuda kommunerna att betala ut försörjningsstöd till personer som inte har rätt att vistas i landet. Moderaterna vill också ge mer resurser till våra myndigheter när det gäller att verkställa avvisningar, skapa fler förvarsplatser för personer man befarar ska avvika, samt göra det möjligt att beslagta pass och id-handlingar och möjlighet till fler kontroller på arbetsplatser mm för att hitta personer som befinner sig illegalt i landet.

Jag tycker personligen även att vi borde ta bort rätten till skolgång för gömda barn, men där har jag inte mitt parti med mig, i vart fall inte än. Barn ska självklart gå i skolan, men om familjen fått avslagsbeslut bör man återvända till sitt hemland så barnen kan gå i skolan där och slipper leva gömda under sin uppväxt.

Vänsterpartiet vill att fler ska få stanna, vill ge alla ensamkommande barn och ungdomar amnesti och vill göra de svenska asylreglerna mer generösa än i andra länder. Man klagar samtidigt på att utredningstiden för asylärenden är för lång. Med Vänsterpartiets förslag skulle vi få extremt stora volymer av asylsökande och utredningsköerna och samhällsproblemen skulle öka ytterligare. Och om fler söker asyl blir det med automatik också fler som får avslag och därmed fler som går under jorden. Eller vill Vänsterpartiet att alla som vill ska få stanna i Sverige och få försörjning av vårt samhälle? Jag sa faktiskt rakt ut att Vänsterpartiets migrationspolitik är ett totalt haveri. Och det står jag för.

Avslutningsvis kan jag tycka det är lite märkligt att vi alltså var två politiker får partier utanför regeringen som diskuterade frågan och hade förslag från helt olika utgångspunkter. Det borde självklart varit någon från regeringssidan i debatten som kunde försvara regeringens linje. Fast ärligt talat gör man faktiskt väldigt lite i denna fråga. Och antalet gömda lär öka, med social utsatthet, svartarbete och risk för kriminalitet i allt större omfattning som följd. Frågan är ytterst allvarlig.




Exakt på pricken om dagens migrationspolitik - hafsig och ryckig!

2017-05-15

I dag skriver PJ Anders Linder på ledarsidan i Borås Tidning om den ryckiga och ogenomtänkta svenska migrationspolitiken. En klockren beskrivning av läget. Jag har även klippt ut hela texten och citerar den nedan:

PJ Anders Linder:

"Bilden att det råder i stort sett totalstopp i asylinvandringen är felaktig


Tänk aldrig efter före! Under lång tid har det varit ett ledmotiv i svensk invandringspolitik.

I stället för att resonera sig fram till ungefär vilken nivå av invandring som vi långsiktigt vill ha, har politiken pendlat mellan öppenhet och panikinbromsningar, givmildhet och stramhet. Det hela nådde en kulmen under hösten 2015, då det bara gick några veckor mellan regeringsbeskeden om största möjliga gränslöshet och största möjliga kontroll.

Då borde de styrande ändå ha lärt sig något, kan man tycka. Men icke.

I förra veckan var det dags för återfall i gamla dåliga vanor. Plötsligt kallar ministrarna Anders Ygeman och Anna Johansson till presskonferens och meddelar att id-kontrollerna vid Öresund ska tas bort. De började gälla i januari 2016 och är ett av skälen till att inflödet av asylsökande har minskat till en mer hanterlig nivå. Men nu kom det alltså plötsligt besked om att de skulle avvecklas mer eller mindre meddetsamma.

Avskaffad id-kontroll innebär att transportföretagen inte längre behöver begära id-handlingar från sina resenärer. Samtidigt betonade ministrarna att förändringen skulle kompletteras med en skärpning av kontrollerna som utförs av gränspolisen. Hade man då förvarnat gränspolisen så att den kunnat rusta sig för sina utökade uppgifter? Naturligtvis inte. Regeringen har uppenbarligen varit angelägen om att inte bryta med den migrationspolitiska traditionen av ryckighet, hafs och storögd förvåning över att beslut får konsekvenser. ”Det här kom som en fullständig överraskning”, konstaterade Malmöchefen för gränspolisen i en kommentar till Kvällsposten, och i torsdags stöd det klart att polisen inte klarar uppgiften med hjälp av befintliga resurser. Det finns inte folk så det räcker till omdisponeringar inom kåren utan i stället ska man rekrytera bortåt hundra nya civila kontrollanter.

Observera ”ska”. Eftersom regeringen inte har bett polisen rekrytera i god tid utan först tar bort kontrollerna, tvingas man börja anställa i ett läge när man redan borde ha haft de nyanställda på plats. Att hitta rätt folk låter sig knappast göras i en handvändning. ”Det är ett arbete som kan ta tid”, som gränspolischefen Patrik Engström säger till Sveriges radio. På motsvarande sätt ”kommer det att” införas automatisk kameraövervakning på Öresundsbron. När då? Ja, någon gång framöver.

De avskaffade id-kontrollerna gör att det åter blir möjligt för personer som kommer via Danmark och saknar id-handlingar att söka asyl i Sverige. Det skulle förvåna om detta inte leder till ett ökat inflöde, även om det dröjer ett tag innan de nya förhållandena blir kända. På vilket sätt förberedde regeringen Migrationsverket på dessa kommande uppgifter?

Inte alls. ”Vi blev informerade samtidigt som andra inblandade myndigheter under pressträffen”, skriver myndigheten på Twitter. Redan hanteringen är som synes bedrövlig, men frågetecknen hopar sig även kring själva beslutet. Antalet asylsökande var för all del betydligt lägre under 2016 än under 2015, men det ligger ändå på ungefär samma årsnivå som under 2000-talets första decennium. Bilden att det numera råder i stort sett totalstopp är felaktig.

Under perioden 2012-2015 sökte cirka 340 000 personer asyl i Sverige. Alla ansökningar beviljas inte, men å andra sidan kommer många av dem som får asyl att ta familjemedlemmar till Sverige. Att inflödet är tillbaka på vanlig nivå betyder inte att trycket lättar på skola och socialtjänst, arbetsmarknad och bostadsmarknad. Integrationsuppgiften kommer att vara stor och mycket krävande under lång tid framöver. Ett sätt att göra den något mer hanterlig är att inte låta inflödet växa igen utan helst få det att minska. Id-beslutet pekar i rakt motsatt riktning."





Exakt på pricken om dagens migrationspolitik - hafsig och ryckig!

2017-05-15



I dag skriver PJ Anders Linder på ledarsidan i Borås Tidning en mycket träffande beskrivning av den hafsiga och ryckiga svenska migrationspolitiken.

"I stället för att resonera sig fram till ungefär vilken nivå av invandring som vi långsiktigt vill ha, har politiken pendlat mellan öppenhet och panikinbromsningar, givmildhet och stramhet. Det hela nådde en kulmen under hösten 2015, då det bara gick några veckor mellan regeringsbeskeden om största möjliga gränslöshet och största möjliga kontroll. Då borde de styrande ändå ha lärt sig något, kan man tycka. Men icke." Skriver han bland annat.

Läs hela texten här.




Regeringen bäddar för ny migrationskris

2017-05-02

Regeringens besked idag om att slopa ID-kontrollerna vid Öresundsbron, samtidigt som man påstår att man ska "skärpa gränskontrollerna" väcker ett antal frågor.

För det första - vad innebär skärpta gränskontroller om man inte längre ska göra ID-kontroller av dem som passerar gränsen? Går det överhuvudtaget att tala om gränskontroller utan ID-kontroll?

För det andra - tanken med ID-kontroller på den danska sidan var vad jag förstår att de som saknar ID-handlingar inte tilläts åka över gränsen för att söka asyl i Sverige. I stället blev de hänvisade att söka asyl i Danmark i enlighet med tanken i Dublinförordningen, eftersom man ska söka asyl i första säkra land. Om man nu tar bort ID-kontrollen på danska sidan blir det fritt för alla som uppehåller sig illegalt i Danmark utan att ha ansökt om asyl att i stället resa över till Sverige och söka asyl. Detta lär på nytt öka trycket av asylsökande till Sverige. Detta är även den tolkning som Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom gjorde ikväll:



I dag ligger fortfarande antalet asylsökande på drygt 500 per vecka, och till detta kommer enligt migrationsverket flera hundra tusen anhöriginvandrare de närmaste åren. Och det handlar inte om flyktingar - färska siffror från FN visar exempelvis att endast 2,65% av de nyanlända "flyktingar" från Afrika som kommer till Italien har flyktingskäl. Och afrikaner är idag den i särklass största gruppen som kommer till EU. Över 97% saknar alltså flyktingskäl. Men när dessa migranter tagit sig genom Europa till olika länder, varav många till Sverige, är det som bekant oerhört svårt att få dem som saknar asylskäl att lämna landet. Att nu öppna upp för att öka antalet asylsökande igen, i ett läge där vi inte är i närheten av att kunna hantera situationen för alla dem som redan kommit hit, och än mindre klarar att avvisa dem som inte har rätt att stanna, är ett totalt sammanbrott för en ansvarsfull migrationspolitik.

Regeringen bäddar med dagens beslut för en ny migrationskris. Jag trodde alla lärt sig den hårda vägen att det är farligt att låta Miljöpartiet diktera migrationspolitiken.




Högkonjunkturen döljer stora underliggande arbetslöshetsproblem

2017-04-19



Gårdagens debatt om vårdbudgeten riktade starkt fokus på läget på den svenska arbetsmarknaden. Att fler får jobb i en mycket stark global högkonjunktur är inte konstigare än att många i Sverige förlorade jobbet under den djupa globala finanskrisen. Motsatsen hade varit betydligt märkligare. Och att fler unga kommer i arbete är lika naturligt, vilket förstärks av att ungdomskullarna idag är oerhört mycket mindre än under krisåren. Den höga sysselsättningsgraden som steg kraftigt under Alliansens regeringstid fram tills finanskrisen slog till är nu tillbaka på samma höga nivåer. Sverige har också sedan ett antal år haft mycket låg arbetslöshet bland dem som är etablerade på arbetsmarknaden. Idag är det bara 3% av de svenskfödda som är arbetslösa, vilket i praktiken innebär full sysselsättning.

Men högkonjunkturen döljer problemen som finns under ytan. Och det är hur vi hanterar dessa problem som kommer att avgöra framtiden för vårt land, både vad gäller statsfinanser och resurser till välfärden. Regeringen visar oerhört litet intresse för de underliggande problemen. 20% av de utrikesfödda är helt arbetslösa (dvs arbetar inte ens en timme i veckan). Och då är inte ens det stora antalet nyanlända från 2015-16 medräknade - de ingår ännu inte i arbetskraften. Om man i stället räknar hur stor andel nyanlända som är i egen försörjning genom arbete är siffrorna än mer alarmerande. Då är vi nere på siffror kring 50-60% även efter väldigt många år i Sverige. Det stora gapet i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är ett enormt stort samhällsproblem.

I februari 2017 var arbetslösheten enligt SCB 7,4%. Säsongsrensat låg den på 6,9%. Det är faktiskt en hög siffra mitt i brinnande högkonjunktur. Och då ska man veta att regeringens politik har flyttat bort en del arbetslösa från arbetskraften, motsvarande ca 0,5% (personer som helt enkelt flyttats till andra kolumner i statistiken). Om dessa arbetslösa funnits kvar i arbetskraften skulle arbetslösheten varit ännu högre. Om man jämför med läget i september 2008, i slutet av högkonjunkturen, var arbetslösheten då betydligt lägre, 5,9%. Och då hade vi inte heller hundratusentals nyanlända och deras anhöriga som stod utanför statistiken och också behöver hitta ett arbete.

Man kan också konstatera att regeringen med all sannolikhet inte kommer att nå sitt utlovade arbetslöshetsmål. Man lovade ju att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Men just nu går utvecklingen åt fel håll. Den vänstra figuren nedan visar Sveriges arbetslöshet (gul stapel) jämfört med de 15 bästa länderna i EU. Regeringen har alltså lovat att Sverige ska vara bäst 2020, men 2014 låg vi på en 14:e plats, 2016 hade vi backat till en 15:e. Gapet till bästa land har dessutom ökat sedan 2015 och ingen seriös bedömare tror att Sverige kommer att vara bäst år 2020.



Man kan också konstatera att det inte finns något politiskt beslut från dagens regering som kunnat bidra till att fler kommit i arbete sedan valet 2014. Faktum är att de flesta tunga bedömare - Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket och Finanspolitiska Rådet alla säger (se några citat ovan) att regeringens politik kommer att ha marginell betydelse för arbetslösheten, eller att de effekter som finns rent av är negativa. Arbetslösheten sjunker med andra ord trots regeringens politik, inte tack vare den. Högkonjunkturen och de extremt låga räntorna döljer regeringens obefintliga politik för fler människor i arbete. Och detta trots att arbetslösheten ligger på en hög nivå för att vara mitt i en högkonjunktur. I regeringens vårbudget skriver man nu dessutom upp prognosen för arbetslösheten för 2017. Detta gör man alltså mitt i en högkonjunktur. Det säger en del.

I dag har Sverige nära 400.000 arbetslösa. Till detta kommer hundratusentals nyanlända och deras anhöriga som inom ett par år kommer att tillföras den officiella arbetskraften och därmed öka arbetslösheten om vi inte gör något kraftfullt för att hantera situationen. Moderaterna och Alliansen inser att detta är ett stort och allvarligt hot mot Sveriges ekonomi och välfärd. Men regeringen sover under högkonjunkturens behagliga täcke och vill inte se problemen. För den genomsnittlige svensken är det kanske också svårt att se problemen när man själv och ens grannar och vänner oftast har jobb. Det är i utanförskapsområdena i våra förorter arbetslösheten är extremt hög, och detta märks kanske inte så mycket utanför dessa områden. Men de samhällsekonomiska kostnaderna får vi alla bära, liksom sociala problem, radikalisering och ibland även kriminalitet som det djupa utanförskapet kan föra med sig.

Med en bättre politik skulle vi kunna använda högkonjunkturen för att pressa tillbaka arbetslösheten mycket mera och rusta oss för nästa lågkonjunktur. Men också för att minska den stora skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda (moderaternas mål är att halvera denna skillnad till att börja med, och vi lägger skarpa förslag för att nå dit). Just nu försitter Sverige alla sina chanser och skjuter problemen på framtiden.




Intressant kartläggning av flyktingsituationen i Europa

2017-04-05



I fredags hade den kristna dagstidningen Dagen en utförlig artikel om den samlade flyktingsituationen i Europa. Med hjälp av UNHCR har man tagit fram statistik över hur många flyktingar och asylsökande som fanns i respektive europeiskt land den sista juni 2016. Efter Turkiet och Tyskland är det Frankrike och Sverige som antalsmässigt tagit emot flest. Sverige har exempelvis tagit emot tio gånger fler än Finland och Spanien, dubbelt så många som Storbritannien och 50% fler än Italien. Faktum är att enligt denna statistik har Sverige tagit emot fler än Egypten, och nästan 50% av det antal Syriens grannland Jordanien tagit emot. En intressant siffra är den för Norge. Man är faktiskt ett av Europas större mottagarländer antalsmässigt och i relation till folkmängd ligger man på nästan 50% av Sveriges nivå. Statistiken bekräftar samtidigt att länderna i Östeuropa har mycket blygsamma siffror över mottagande. Och Grekland som fått stora stöd av EU för att klara mottagandet ligger bara på en tredjedel av Sveriges nivå.

I förhållande till folkmängd är Sverige den i särklass största mottagaren i hela EU, vilket syns i denna figur från Tino Sanandajis bok. Inget annat land kommer i närheten av de svenska siffrorna. Vi hade överlägset störst antal asylsökande per 100.000 invånare redan perioden 2008-2014, och för 2015 är skillnaden mot övriga länder minst lika dramatisk. Och detta kommer alltså efter att Sverige under flera decennier haft en mycket stor invandring. Detta gör det såklart oerhört svårt att klara av integrationen. Sverige kommer att ha mycket stora så kallade "utmaningar" under decennier framåt. Och fortsätter vi med ett mottagande på dagens nivå kommer svårigheterna att växa ytterligare.

Sverige behöver en paus i allt asylmottagande tills vi åtminstone hjälpligt löst de akuta problemen. Därefter behöver vi en hållbar långsiktig migrationspolitik som håller över tid - även i tider av stora globala flyktingströmmar. Den svajiga politik Sverige fört under flera decennier, där vi gått fram och tillbaka mellan extremt generösa villkor till att närmast stänga gränserna, är såklart orimlig, både ur samhällssynpunkt och rent humanitärt.





Bristfälligt beslut om åldersbedömning tidigare i asylprocessen

2017-04-05

I dag tog riksdagen - äntligen - ett beslut om tidigare åldersbedömning i asylprocessen. Bakgrunden är givetvis att Migrationsverket idag gör åldersbedömningen först i samband med asylbeslutet. Det gör att allt fler ensamkommande "barn" i efterhand fått åldern uppskriven. Att man från början antagit en felaktig ålder har medfört att vuxna bott tillsammans med barn i asylboenden samt att kostnaderna för samhället blivit väldigt mycket högre än annars. Det är också en nackdel för sökanden att inte få frågan om ålder fastställd tidigare, det kan exempelvis ha betydelse för skolgång och annat.

Dagens beslut innebär att om en ensamkommande asylsökande uppger att denne är under 18 år, men uppgiften framstår som oklar ska Migrationsverket så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Före beslutet ska Migrationsverket ge sökanden möjlighet att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Det finns dock inga sanktioner följer om sökanden nekar.

Från moderat sida tycker vi självklart att det är bra att regeringen nu äntligen agerar - det har vi krävt i flera år. Men vi har ändå flera invändningar mot dagens beslut.

* Vi tycker att medicinska åldersbedömningar bör kunna göras direkt vid ankomsten till Sverige och när helst under asylprocessen som behov uppstår.
* Regeringen borde även överväga om inte huvudansvaret för medicinska åldersbedömningar i bl.a. migrationsprocessen borde vara statligt. Ett statligt huvudansvar skulle kunna innebära att Migrationsverket anställer egna läkare för att genomföra åldersbedömningar.
* Vi tycker också att den som vägrar att medverka i en medicinsk åldersbedömning i ett fall då åldern bedöms som oklar ska anses vara över 18 år, om det inte finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan bestå i att sökandens hälsotillstånd är så allvarligt nedsatt att det omöjliggör ett samtycke. Genom att det ska krävas synnerliga skäl klargörs att det ska röra sig om absoluta undantagsfall. Detta förslag stöddes även av Sverigedemokraterna.
* Vi menar dessutom att även kommunerna kan ha behov av att få frågan om ålder prövad genom en medicinsk åldersbedömning, t.ex. om personal på ett HVB-hem misstänker att det bor vuxna personer där. En kommun borde därför, i de fall det är motiverat, kunna begära och få till stånd en medicinsk åldersbedömning under asylprocessen. Detta krav stöddes även av Liberalerna.

Som sagt, ett litet fall framåt, men fortfarande en mycket bristfällig lagstiftning som borde utvecklas ytterligare.




Mångmiljardbelopp på drift i organisationsstöd och föreningsstöd

2017-04-05

Efter nya avslöjanden, denna gång i Aftonbladet (länk från bilden nedan), om att stora statliga stöd gått till odemokratiska eller tveksamma organisationer (vilket väl egentligen inte var någon nyhet) så vill jag påminna om att jag med början 2011 och sedan 2014 och återkommande varje år motionerat i riksdagen om dessa frågor. Motionerna har haft lite olika ingång, men gemensamt har varit att göra en ordentlig genomsyn av var pengarna tar vägen, samt att ställa upp tydliga regler för vilka organisationer som ska få rätt till stöd. Att odemokratiska organisationer fått statliga stöd är extremt stötande, samma sak att exempelvis flera politiska ungdomsförbund fuskat med medlemssiffror för att få högre bidrag.



Bara staten och olika statliga myndigheter ger många miljarder i organisationsstöd varje år. Men även på kommunal nivå lämnas stora föreningsstöd. Jag är övertygad om att bara en liten uppstramning av villkoren och kontrollerna av organisationsstöden skulle frigöra miljardbelopp i statens och kommunernas budgetar som kunde användas till något bättre. Det minsta man kan begära är åtminstone att de föreningar och organisationer som får stöd verkar i demokratins anda och följer svenska lagar och regler.

Hela hanteringen och inblandade myndigheter måste granskas på djupet. I min senaste motion i höstas skrev jag följande: "Av och till diskuteras statens stöd till olika organisationer. Det handlar om allt från fusk med medlemsantal till organisationernas påstådda demokratiska eller i övrigt olämpliga ändamål. Det är dags för en grundläggande översyn av regelverket för stöd till organisationer och en djupgående analys av den ansvariga myndighetens (MUCF) verksamhet."




Gårdagens citat i Borås Tidning

2017-04-03

Jag hade inte så mycket fokus på politiken igår, det fanns annat som kändes så väldigt mycket viktigare. Men jag upptäckte i efterhand att jag återigen var citerad på debattsidan i Borås Tidning. Från mitt bloggnlägg häromdagen om att Sverige är sämst i OECD på att få invandrare i arbete, samt behovet av en långsiktigt hållbar migrationspolitik.






Så vill Moderaterna långsiktigt trygga den svenska ekonomin

2017-03-30

I går berättade jag om debattartikeln i Dagens Industri från vår partiledare Anna Kinberg Batra och vår ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson. De redogjorde för moderaternas viktigaste fokus när det gäller framtidens stora viktiga reformer för att stärka den svenska ekonomin.

Just nu går det bra för Sverige. Vi har en stark global högkonjunktur, vilket är positivt för ett exportberoende land som Sverige. Men svensk ekonomi är sårbar och högkonjunkturer följs alltid av sämre tider. Det oroar oss att regeringen inte nu, i högkonjunktur, rustar Sverige för sämre tider. Man ser inte heller de stora långsiktiga framtidsproblemen, utan låter högkonjunkturen maskera dessa. Ett minimikrav för att stärka ekonomin är att bygga upp överskott i offentliga finanser och att respektera det nya överskottsmålet.

Moderaterna ser tre huvuduppgifter för att långsiktigt stärka den svenska ekonomin. Förutom att värna om statsfinanserna måste vi klara av integrationen av alla nyanlända och se till att företagandet stärks och jobben blir fler.

Moderaterna sätter nu upp två ambitiösa jobbmål. För det första vill vi halvera jobbklyftan i form av skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. För det andra vill vi att Sverige ska kunna skapa en halv miljon nya jobb till 2025.

Skillnaderna mellan de som är inne på arbetsmarknaden och de som är utanför är för stor. Den största skillnaden finns i dag mellan inrikes födda och utrikes födda. Den klyftan måste bort. De flesta kan och vill arbeta. Då krävs lägre trösklar in till arbetsmarknaden. Nu behövs högre förväntningar på dem som i dag inte jobbar trots att de kan. Utbildningsplikt bör införas för dem utan grundläggande kunskaper samtidigt som vi bör säkerställa att fler går klart gymnasiet.

För att trygga statsfinanserna måste bidragskostnaderna minska. Ständigt ökande bidragsutgifter riskerar att tränga ut välfärdens kärnverksamheter. Därför behövs en ny grundprincip, där man som ny i Sverige får kvalificera in sig i bidragssystemet. Full rätt till svenska förmåner bör man få först när man arbetar eller bor permanent i landet.

Vi planerar också för en stor bidragsreform. Tiden med a-kassa bör kortas och stötta omställning till ett nytt jobb, inte vara en långsiktig försörjning. Men de flesta som lever på bidrag får inte främst a-kassa, utan socialbidrag/försörjningsstöd. En tydlig arbetslinje måste därför gälla även där. Alla kommuner borde kräva av den med försörjningsstöd att man söker och tar jobb i hela landet. Vi vill även införa sänkt skatt på låga inkomster, det vi kallar för "första jobbet-avdrag" för att öka drivkrafterna att arbeta. Dessutom behövs ett bidragstak, så att det alltid lönar sig bättre att jobba än att få bidrag. Om en nyanländ familjs inkomst kan minska när någon börjar arbeta, råder ett allvarligt systemfel.

Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Men fler idéer måste kunna bli verklighet i företag som växer mer och anställer fler här. Många företagare vittnar om höga skatter och brist på kompetens, och regeringens politik lägger sten på börda. För varje krona regeringen säger sig satsa på företagande tar man tio tillbaka i skattehöjningar. Sverige ska vara ett land som företag, entreprenörer och huvudkontor flyttar till – inte ifrån. Sverige behöver inte högre marginalskatter utan lägre entreprenörsskatter. Det måste löna sig bättre att skapa jobb och driva företag. Samtidigt måste vi säkerställa att forskningen, infrastrukturen och energiförsörjningen bidrar till att jobb kan skapas i hela Sverige.

Slutligen, en åldrande befolkning sätter ekonomisk press på välfärden. Sverige behöver en ny pensionsreform så att den verkliga pensionsåldern höjs från dagens drygt 63, och så att de som lämnar arbetslivet kan leva på sin pension. Det behövs också stimulanser för att få fler äldre att vilja arbeta lite längre.




Sverige sämst i OECD på att få invandrare i arbete

2017-03-28

I boken "Massutmaning" redovisar Tino Sanandaji även skillnaderna i sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda i olika länder. Han konstaterar att Sverige kombinerar OECD:s största flyktingmottagning med OECD:s sämsta arbetsmarknadsintegration. Inget annat OECD-land hade 2015 större skillnad än Sverige mellan inrikes och utrikes födda. Skillnaderna syns i nedanstående figur (från sidan 59 i boken).



Behovet av en förändrad integrationspolitik är uppenbarligen stort. Men för egen del är jag inte så säker på att Sveriges bottenplacering bara beror på politiken. Det finns rimligen ett samband mellan det stora mottagandet och svårigheten att få nyanlända i arbete. Vi har helt enkelt tagit emot betydligt fler än arbetsmarknaden klarar av att svälja. Att bara förändra integrationspolitiken lär därför inte lösa situationen. Vi behöver skapa ett regelverk för en långsiktigt hållbar migrationspolitik.




Fakta om sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda

2017-03-27

Moderaterna presenterade i helgen två viktiga sysselsättningspolitiska mål. Det ena är att halvera skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikesfödda fram till år 2025. Det andra är att det behövs 500.000 nya jobb under samma tid. Både Lars Calmfors som är ordförande i Arbetsmarknadspolitiska rådet och Harry Flam som är ordförande i finanspolitiska rådet säger i Dagens Nyheter att de två moderata målen är bra, och tillägger att ett mål för sysselsättning är bättre än S-MP-regeringens mål om "Europas lägsta arbetslöshet 2020", eftersom det senare målet är lätt att manipulera (genom att helt enkelt minska storleken på arbetskraften genom exempelvis förtidspensioneringar, min anm). Regringen kommer för övrigt enligt en samlad expertkår inte att ha en rimlig chans att nå sitt mål.

Hur ser då skillnaden ut när det gäller andelen förvärvsarbetande som är inrikes respektive utrikes födda? Detta är en av de saker forskaren Tino Sanandaji redovisar i sin nya bok "Massutmaning" som han presenterade i riksdagen nyligen efter inbjudan av mig och Staffan Danielsson (C). Så här ser skillnaderna ut i tabellform, där även de utrikes födda delats upp efter om de är födda i Wuropa eller utanför Europa:



Man kan mätta det aktuella "gapet" på olika sätt, exempelvis sysselsättningsgrad eller förvärvsfrekvens. Sanandaji använder måttet "förvärvsfrekvens", som han menar ligger något närmare andelen i "riktiga jobb" än SCB:s andra begrepp "sysselsättningsgrad" som även inkluderar deltagande i vissa arbetsmarknadspolitiska program med lönebidrag och anställningsstöd, anställning hos Samhall, bidrag för att starta eget osv. Sysselsättningsgraden visar en något mindre skillnad mellan utrikes och inrikes födda än den som syns när man jämför förvärvsfrekvens. Men hur man än räknar blir gapet mellan inrikes födda och utrikes födda besvärande stort. Och inget av måtten innebär att man kan försörja sig själv. Situationen är med andra ord ännu värre än dessa figurer visar (vilket Staffan Danielsson tidigare redovisat i form av en RUT-rapport som jag tidigare kommenterat på bloggen).

I sin bok skriver Sanandaji att andelen som förvärvsarbetar har ökat i samtliga grupper, men eftersom ökningen varit ungefär lika stor har inte gapet minskat. Invandrares arbetsmarknadsintegration har stabiliserats på en låg nivå. Även om de som kommer till Sverige gradvis ökar sitt arbetskraftsdeltagande i takt med att de lär sig svenska och kommer in på arbetsmarknaden så kommer det hela tiden nya invandrare som fyller på arbetskraften. Samtidigt lämnar de invandrare som kommit i arbete efterhand arbetsmarknaden och går i pension. I siffrorna ingår både högutbildade och lågutbildade. Högutbildade och de som varit här länge klarar sig något bättre, men inte tillräckligt bra för att kompensera för lågutbildade och nyanlända. Det har helt enkelt uppstått en jämvikt där gruppen utrikes födda som helhet har en lägre förvärvsfrekvens som inte förbättras över tid.

I denna graf ser man hur andelen utrikes födda i arbete minskade kraftigt under 1990-talskrisen och därefter endast återhämtat sig långsamt, medan inrikes födda är tillbaka på de höga siffrorna runt 90% som gällde 1990.

Man ser också att under Alliansåren ökade andelen utrikes födda i arbete något (trots tappet under finanskrisen). Men ökningen från 2006 till idag är ändå, som jag påpekade i gårdagens blogginlägg, mycket blygsam. Att ett ökat antal utrikesfödda kommit i arbete har inte gjort att andelen i arbete ökat mer än marginellt.

Ska Sverige klara välfärden och pensionerna måste vi helt enkelt öka andelen utrikesfödda i arbete. Det är en mycket svår uppgift som kräver kraftfulla reformer. Allt från utbildningssystem till bidragstak och lägre skatter på arbete, men även effektivare matchning, lägre kostnader för att anställa och generellt sett bättre företagsklimat. Personligen tror jag dessutom att en av åtgärderna måste vara att inte hela tiden fylla på med stora mängder nya utrikesfödda i arbetskraften innan vi löst den situation vi redan har. Det är en kontroversiell fråga såklart, men verkligheten talar sitt tydliga språk.




Inte hållbart att försöka lösa arbetskraftsbrist med asylinvandring

2017-03-26



Ovanstående är från SVT TextTV idag. Texten antyder att Sverige kan lösa sin arbetskraftsbrist genom asylinvandring. Men det är rent matematiskt inte en framkomlig väg.

Att 244.000 utrikesfödda kommit i arbete de senaste nio åren är givetvis positivt. Mycket beror på Alliansens arbetslinje, vi såg redan efter några år i regeringsställning att antalet utrikesfödda i arbete ökade. Men andelen utrikesfödda i arbete ökade väldigt lite. Samma gäller idag. Att fler kommer i arbete beror främst på att så oerhört många fler kommer hit. I andel av de utrikesfödda är det däremot fortfarande långt mindre andel som är i arbete än i den inrikesfödda befolkningen. Och skillnaden har legat ganska stabilt under flera decennier.

Om 400.000 utrikesfödda tillförts arbetskraften under nio år och endast 244.000 av dem (knappt 62%) kommit i någon form av arbete är det med andra ord 156.000 som inte kommit i arbete. Det motsvarar drygt 38%. Detta ska jämföras med att inrikes födda har en sysselsättningsgrad på runt 90%. Att försöka lösa svensk arbetskraftsbrist med att ta emot asylsökande är helt enkelt inte en fungerande och hållbar lösning. För 24 personer som kommer i arbete kommer alltså ytterligare 15 personer i arbetsför ålder som ska försörjas av oss andra. Rent ekonomiskt blir det helt enkelt Ebberöds bank. Man kan ju naturligtvis hoppas att svenska politiker kommer på en revolutionerande lösning för att få mycket större andel av de nyanlända i arbete. Fast jag är tyvärr skeptisk, inget annat land har lyckats med det.

Det kan naturligtvis finnas andra skäl att ta emot asylsökande, exempelvis rent humana. Min poäng är bara att det bevisligen inte är ett hållbart sätt lösa framtidens arbetskraftsbehov. (Arbetskraftsinvandring av välutbildade människor är däremot något helt annat. Den möjligheten får inte förstöras av klåfingriga vänsterpolitiker.)

Måste också i förbigående kommentera påståendet att "den stora 40-talistgenerationen har börjat lämna arbetsmarknaden". Det är helt enkelt inte korrekt. 40-talisterna är idag mellan 67 och 77 år. De allra flesta av dem har lämnat arbetsmarknaden för länge sedan. I dag står 50-talisterna på tur att gå i pension. Och de är mycket färre än 40-talisterna. Nästa stora demografiska kris kommer när min egen 60-talistgeneration börjar gå i pension. Och vi är många!




Oroande möte med Småkom

2017-03-22

I dag hade jag och några andra moderater ett möte med Småkom, en samverkansorganisation för mindre kommuner (under 13.000 invånare). I min egen valkrets finns ju flera av dessa kommuner - Bollebygd, Vårgårda, Herrljunga, Tranemo och Svenljunga. Faktum är att endast tre av kommunerna - Borås, Mark och Ulricehamn är större än gränsen för en "småkommun".

Småkoms delegation bestod av ordföranden Peter Lindroth (S), vice ordföranden Ann-Sofie Alm (M), ledamoten Patrik Persson och sekreteraren Hilkka Eskelinen.

Vi pratade om många frågor, allt från bostadsförsörjning och postservice till att statliga myndigheter som arbetsförmedlingen och försäkringskassan försvinner från många orter. Det blev också allvarliga samtal om den ekonomiska hot mot småkommunerna kommande år.

* Problemen med bostadsförsörjning hänger samman med regler som föreskriver kraftiga nedskrivningar av nybyggda hyreshus på mindre orter eftersom man generellt menar att "marknadsvärdet" är lägre än nyproduktionskostnaden. Detta betyder att kommunala bostadsbolag tvingas göra omedelbara nedskrivningar av nya bostäder, vilket slår hårt mot resultatet och gör att många kommuner inte har råd att bygga nytt. Karlsborgs kommun har vägrat att göra denna nedskrivning eftersom man anser att schablonreglerna är orimliga och att ett fullt uthyrt hyreshus har ett bra värde och inte behöver skrivas ned. Man har fått revisorernas godkännande. Mycket intressant och kanske något för andra kommuner att ta efter?

* Vi diskuterade även Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans roll i mindre landsbygdskommuner där man tagit emot stora mängder nyanlända. Det är helt avgörande att få dessa människor i utbildning och arbete. Det är då ytterst olyckligt att lägga ned Arbetsförmedlingens kontor på dessa orter. Detta kommer direkt att slå mot integrationen.

* Vårt längsta samtal rörde kommunernas ekonomi de kommande åren. Många avfolkningskommuner har tagit emot stora mängder nyanlända, och därmed kunnat fylla sina tomma bostadshus. På kort sikt har detta varit en lysande affär för kommunerna, vilket inte minst en artikel i Dagens Samhälle idag visar. De svenska kommunerna gjorde rekordöverskott förra året, 21,5 miljarder, och vinnarna är de kommuner som tog emot flest nyanlända. Problemet är bara att statens pengar bara täcker kostnaderna för de första två åren. Därefter bär kommunerna hela ansvaret för försörjning, boende och utbildning mm. Jag har länge varnat för framtida effekter av detta. Man ser nu redan i en del kommuner att kostnaderna för försörjningsstöd ökar kraftigt. Och mycket värre blir det nästa år och de kommande 2-3 åren när alla nyanlända går över till kommunernas ansvar. Med tanke på att så få kommer i egen försörjning är prognoserna mycket illavarslande. För små kommuner väntar en mycket svår ekonomisk situation kommande år. Och alla inser nog vilken effekt detta får på invånarna. När man inser vilka påfrestningar den egna lilla kommunen drabbas av till följd av det procentuellt sett enorma mottagandet av nyanlända riskerar främlingsfientlighet och sociala motsättningar samtidigt att öka. Bilden Småkom målade upp var allt annat än positiv, och oron var densamma oavsett ledamöternas politiska hemvist.




Ungdomarna borde klandras - inte Marks kommun

2017-03-21

I dag finns denna artikel i nätupplagan av Borås Tidning. Så här inleds artikeln:

"Barnen på HVB-hemmet utelämnades att övernatta på tågstationen och fick inte stänga dörren vid besök. Nu riktar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, allvarlig kritik mot socialnämnden i Marks kommun.

Det är på ett HVB-hem som kommunen driver som händelserna ska ha ägt rum. Barn under 18 år har blivit utelämnade att sova på en tågstation eftersom personalen på HVB-hemmet inte har velat hämta dem."


Det Borås Tidning "glömmer" att berätta är att det handlade om ett boende för ensamkommande asylsökande ungdomar i övre tonåren. Ett boende som varit mycket oroligt med många konflikter. Ett boende där man satt upp tydliga regler för vad som gäller och där ungdomarna visste tydligt att de inte kan ta sista bussen till annan ort och sedan förvänta sig att bli hämtade av personalen. Nattetid är för övrigt personalen mindre av naturliga skäl och kan rimligen inte använda sin arbetstid åt att lämna boendet för att bedriva taxirörelse. I det aktuella fallet hade ungdomarna åkt iväg till Borås för att besöka en moské på kvällen, trots att man visste att man inte kunde ta sig hem. Man bröt alltså mot HVB-hemmets regler. Lidandet för ungdomarna att tillbringa en natt inomhus på stationen i Kinna var tydligen så stort att kommunen nu får en varning från inspektionen för vård och omsorg. Ivo menar att "socialnämnden äventyrat barnens trygghet och säkerhet på ett allvarligt sätt genom att låta dem tillbringa natten på tågstationen". Min tro är att dessa ungdomar som tidigare tagit sig över halva jordklotet till Sverige, klarar en natt på stationen i Kinna utan alltför allvarliga men för livet. Om det är någon som skulle straffas för det inträffade är det väl i så fall ungdomarna själva. Vad jag kan förstå hade de tidigare satt i system att "missa bussen" för att i stället bli hämtade av personalen.

I artikeln står även att ungdomarna tvingats ta emot besök med "öppen dörr". Jag misstänker att det var av rena säkerhetsskäl. Den som tror att HVB-hem är ett "gulligt litet dagis för småbarn" vet inte vad de talar om. HVB-hem kan vara av flera slag, både boende för ensamkommande barn och unga och hem för placerade tonårsungdomar med allvarliga sociala problem. Ett av kommunens HVB-hem för ensamkommande blev mer eller mindre sönderslaget och fick renoveras för miljoner när man avvecklade verksamheten för ensamkommande barn (något jag berättat om på bloggen tidigare). På ett annat HVB-hem i kommunen blev personalen knivhotad i samband med en rymning i november förra året. I söndags berättade Borås Tidning att "mannen som var i 18-årsåldern" dömdes till 14 dagars (!) fängelse.

Andra tidningar som skriver om det aktuella IVO-fallet (och berättar en större del av sanningen) Svenska Dagbladet, GT och SVT Nyheter Väst. Som synes presenterar man nyheten på väldigt olika sätt, men gemensamt är att kommunen beklagar och ber om ursäkt. Jag förstår att man måste agera så, men i grunden är det helt orimligt.

Om det anses klandervärt att HVB-hem upprättar tydliga regelverk och påföljder om man bryter mot dessa så är Sverige mycket illa ute. Om inte samhället uppfostrar dessa ensamkommande ungdomar lär ju ingen annan göra det. Kommuner som försöker styra upp ungdomarna borde få beröm i stället för att klandras.




EU-dom ger arbetsgivare rätt att kräva neutral klädsel av anställda

2017-03-14

Dagens dom i EU-domstolen som ger arbetsgivare rätt att ha en klädpolicy som kräver att de anställda på en arbetsplats ska uppträda neutralt, utan politiska eller religiösa symboler känns oerhört rimlig. Vad man däremot bär för kläder på sin fritid är såklart upp till var och en.

Domen går helt i linje med det jag skrivit om tidigare när det gäller anställda i offentlig tjänst (eller verksamheter som drivs på entreprenad åt det offentliga). Den som är offentliganställd representerar det öppna samhället och staten, avlönas av medborgarna gemensamt, och ska vara neutral i förhållande till medborgarna och uppträda på ett sätt som inger förtroende. I detta ligger enligt min åsikt att man självklart inte ska bära påträngande symboler och attribut under arbetstid som symboliserar religioner, åsikter eller politiska partier, och inte heller bära kläder som döljer ansiktet. Detta innebär rimligen att man inte bär burka på jobbet. Men inte heller att man har ett moderat partimärke på kavajen när man som anställd står i receptionen i kommunhuset.

Nu omfattas Sverige med automatik av EU-domen som ger arbetsgivare rätt att ställda denna typ av krav på neutral klädsel. Nu bör regeringen rimligen deklarera att dessa regler regelmässigt ska gälla hos offentliga arbetsgivare i de fall där man möter allmänheten som representant för det allmänna.




Talade statsministern osanning i konstitutionsutskottet?

2017-03-13

I dag skriver Ivar Arpi i ledaren i Svenska Dagbladet om hur statsminister Stefan Löfvén vilseledde (rentav ljög?) för riksdagens konstitutionsutskott angående sin vetskap om att de ökande strömmarna av asylsökande hösten 2015 låg långt över Migrationsverkets tidigare prognoser.

I torsdags överlämnades utredningen ”Att ta emot människor på flykt” (SOU 2017:12) till inrikesminister Anders Ygeman. Även om tonen är återhållsam slås det fast att både regeringen och Migrationsverket med sitt handlande, och särskilt bristen därpå, gjorde att migrationskrisen blev så omfattande. Rapporten pkar också på att regeringen och Stefan Löfven visste betydligt mer om kommande flyktingströmmar än man förmedlade utåt. Enligt rapporten, kan Löfven ha mörkat vetskapen om att Migrationsverkets rapport i juli 2015 – vars huvudscenario räknade med en minskning till 77 000 asylsökande – var ”helt fel ute”. Ledarskribenten påpekar att det snabbt kom starka indikationer på att siffran, som till slut landade på 163 000 asylsökande – var felaktig men att inget gjordes. Migrationsverket ska ha vidarebefordrat informationen till Regeringskansliet. Men där fastnade den.

När Stefan Löfven höll sitt välkomnande tal på ett möte anordnat av Refugees Welcome i Stockholm 6 september 2015 hade han alltså tillgång till information om att juliprognosen inte stämde. Och trots att man, enligt den nya rapporten, alltså visste att prognosen inte stämde förnekade Löfven detta i en utfrågning i konstitutionsutskottet i april 2016. Då sa statsministern sig inte ha någon anledning att ifrågasätta Migrationsverkets rapport, med argumentet "att man lyckats bra historiskt". Något som inte heller stämmer, påpekar Ivar Arpi och hänvisar till Riksrevisionen som visat att myndigheten underskattat asylsökande i flera år.

”Om det som står i utredningen stämmer har Stefan Löfven ljugit för konstitutionsutskottet. Det är anmärkningsvärt.” avslutar Ivar Arpi.

Jag kan bara säga att för oss som hade insyn i händelseutvecklingen hösten 2015 var Löfvéns förnekelse av problemen slående. Bland annat Moderaterna krävde införande av gränskontroller och andra åtgärder långt innan regeringen vaknade. Och vi grundande såklart våra krav på det vi själva såg i statistiken från Migrationsverket, där antalet asylsökande ökade dag för dag. Redan den 19/8 2015 bloggade jag om Migrationsverkets larm om att man inte längre klarade av mottagandet av "ensamkommande flyktingbarn". Och efter det kom larmrapporter och skrämmande siffror i stort sett dagligen hela hösten. Stefan Löfvén måste ha varit den enda som inte märkte något.




Även Sverige borde införa nolltolerans mot barnäktenskap

2017-03-10

Vid besöket hos UNFPA i Addis Abeba hittade jag denna skrift som syftar till att belysa och bekämpa barnäktenskap, inte bara i Etiopien utan i hela världen. Det kändes märkligt att lyssna på FN-organets ansträngningar att stoppa barnäktenskap (äktenskap under 18 års ålder) samtidigt som Sverige tämligen ofta godkänner sådana ingångna äktenskap mellan asylsökande i praktiken trots att det faktiskt är förbjudet i lag för alla andra som bor i Sverige.

Jag har tidigare haft viss tvekan för att skilja två gifta makar åt om de har gemensamma barn, i vart fall om båda är unga och nära 18 års ålder (exempelvis en 19-årig man med en 17-årig fru) och har kommit till Sverige tillsmmans. Men jag har numera landat i att vi måste införa nolltolerans. Om en flicka är 16 eller 17 år är det ingen katastrof för henne att bo i en fosterfamilj fram till 18 års ålder, vid behov tillsammans med sitt barn, och att träffa mannen när hon så önskar. Den dag hon fyller 18 kan hon själv avgöra om hon vill ingå svenskt äktenskap med den aktuelle mannen i enlighet med svensk lag.






Riksdagen kräver skärpta regler mot otillåtna bosättningar

2017-03-02

I dag röstade riksdagen för att kräva av regeringen att man skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som förbättrar en fastighetsägares möjligheter att bli av med personer som illegalt uppfört bosättningar på annans mark. En mycket viktig fråga för rättssäkerheten. S, V och MP röstade emot, vilket är oerhört märkligt.






Expressen uppmärksammar min motion i artikel om brottsstatistik

2017-02-25



Expressen har idag en lång artikel på fyra helsidor om det finns behov eller inte av en brottsstatistik som belyser frågan om utrikesföddas brottslighet.

I artikeln nämner man även min riksdagsmotion om att ge Brå i uppdrag att ta fram aktuell sådan statistik. Den senaste är från 2005, och baseras på uppgifter från 1997-2001. Det gör att uppgifterna är nära 20 år gamla idag. Frånvaron av aktuell statistik gör att det går att påstå vad som helst i debatten eftersom ingen kan bemöta det med fakta. I artikeln säger flera kunniga personer, exempelvis kriminologen Leif GW Persson, till och med att frågan om invandrares brottslighet kan komma att avgöra 2018 års val. Så mycket viktigare då att ha en korrekt statistik så man vet vad som är korrekt eller inte i debatten.

Motståndarna till brottsstatistik uppdelad efter inrikes och utrikes födda menar att en sådan skulle kunna användas i rasistiska och främlingsfientliga syften. Förespråkarna för korrekt statistik, däribland jag själv, tror tvärtom att det är frånvaron av komplett och aktuell statistik gör att det sker mytbildning och kollektiv skuldbeläggning av alla invandrare. Bilden sätts att de allra flesta brott begås av utrikes födda och att en stor del av invandrarna är kriminella.

Detta är såklart inte korrekt. Utrikes födda är visserligen överrepresenterade i brottsstatistiken i relation till sin andel av befolkningen, och utrikes födda av vissa nationaliteter verkar vara i majoritet när det gäller vissa brottstyper om man ska tro den senaste uppdelade Brå-statistiken från 2005 och de rapporter vi får från polisen. Men de allra flesta invandrare är självklart inte kriminella och fler brott begås totalt sett av svenskfödda än av invandrare. Men utan tydlig aktuell rikstäckande statistik går det inte att visa vad som är rätt eller fel i debatten. Och då riskerar myterna att vinna.

Vi för sedan länge statistik uppdelad på utrikesfödda och inrikesfödda bland annat när det gäller utbildningsnivå och arbetslöshet. Helt enkelt för att få en korrekt bild och kunna anpassa politiken efter verkligheten. På samma sätt är det självklart viktigt med tydlig statistik när det gäller brottsligheten. Men allra viktigast är kanske statistiken just för att kunna bemöta mytbildning och fördomar. Korrekta fakta är grunden för all seriös samhällsdebatt.




Morgan Johansson (S) sprider dimridåer i migrationsdebatten

2017-02-25



Ovan migrationsminister Morgan Johanssons (S) utspel i den internationella debatten om Sveriges asylmottagande. Jag delar hans stolthet över att vi erbjudit en fristad för människor på flykt från det pågående kriget i Syrien. Men jag reagerar på att han antyder att Sverige i huvudsak tagit emot flyktingar från krigets Syrien. Eftersom jag vet att det inte är så har jag tagit fram fakta kring hur det faktiskt ser ut för perioden 2011-2016. Källa Migrationsverkets hemsida. Siffrorna är inte alldeles enkla att ställa samman, eftersom de redovisas lite olika mellan åren, men jag har gjort så gott jag kan och detta bör ligga mycket nära sanningen:

Asylsökande 2011-2016:
Totalt 400.910 stycken
Därav från Syrien 112.151. Alltså 28%.

Därav asylsökande ensamkommande barn 2011-2016:
Totalt 54.704 stycken
Därav från Syrien 5.692. Alltså 11%

Beviljade uppehållstillstånd (flyktingar och anhöriga) 2011-2016:
Totalt: 389.372 stycken
Därav från Syrien: 117.663. Alltså 30%

Siffrorna är inte helt jämförbara, eftersom asylsökande och anhöriga normalt söker uppehållstillstånd vid olika tidpunkter, samt att beslut om uppehållstillstånd ofta beslutas ett annat år än det år när asylansökan inkommit. Denna eftersläpning gör att man måste se varje statistikpost för sig. Men hur man än räknar och vänder och vrider på siffrorna så kan jag inte se att Morgan Johanssons uppgifter om 143.000 syrier kan bekräftas. Han svarar mig själv på Twitter att det även inkluderar dem som väntar på beslut. Möjligen kan det stämma. Men inte ens då är syrierna i majoritet av de asylsökande/anhöriga.

Det är helt enkelt inte så att de flesta asylsökande som kommit till Sverige, eller som beviljas asyl, är människor på flykt från krigets Syrien. Den stora majoriteten kommer från andra länder, och många av dem saknar asylskäl, men blir kvar i Sverige eftersom de går under jorden efter avslagsbeslut. Polisen har varnat för att andelen som lever gömda kommer att öka kraftigt och att man inte har resurser att genomföra avvisningar i den takt som behövs. Det snabbt växande parallellsamhället riskerar att skapa social oro, fattigdom och kriminalitet.

Morgan Johansson skriver också att de som nu kommer möter en stark arbetsmarknad. Så är det, den globala högkonjunkturen döljer regeringens i övrigt jobbfientliga politik. Men denna starka arbetsmarknad har få jobb till lågutbildade, och det vet Morgan Johansson. Och hans konstaterande om vad som behövs för att "förebygga kriminalitet" känns som banala självklarheter. Men det ser ju inte ut så och Johansson vet rimligen hur stora problemen är att kunna erbjuda alla de som beviljats uppehållstillstånd bostad, arbete, skola, sfi, sjukvård, tandvård och psykologhjälp och nämner inte heller de enorma kostnaderna för samhället. Inte heller låtsas han om att social oro och kriminalitet ökar i våra utanförskapsområden i takt med att ännu fler människor tvingas leva där utan realistisk möjlighet att få ett arbete och egen försörjning. I dag trängs i vissa förorter flera gånger fler människor än vad områdena en gång byggdes för.

Forskaren Tino Sanandaji påpekar i sin bok att utrikes födda står för ungefär 17% av befolkningen. Trots detta utgör utrikes födda 53% av dem med långa fängelsestraff, 54% av de arbetslösa och tar emot 60% av de utbetalda socialbidragen. 71% av Sveriges barnfattigdom finns bland hushåll med utländsk bakgrund och detsamma gäller för 76% av medlemmarna i kriminella gäng. Detta är alarmerande siffror som inte minst visar hur dåligt integrationen fungerar.

Jag tvivlar på Morgan Johanssons påstående att särskilt många anser att vi borde skämmas (!) för att vi tagit emot syrier på flykt från krig? Jag tror faktiskt de allra flesta tycker det i grunden är en fin handling. Däremot tycker nog många att vi borde skämmas för att vi totalt sett tagit emot mycket fler människor än vi kan erbjuda ett värdigt mottagande. Detta borde Morgan Johansson erkänna i stället för att med sitt inlägg försöka vilseleda omvärlden när det gäller följderna av Sveriges tidigare helt orimliga asylpolitik i kombination med en i stora delar misslyckad integrationspolitik.




Kommunpolitiker vill förlänga statens kostnadsansvar för nyanlända

2017-02-14

Moderaterna har ju sedan en tid drivit linjen att staten borde förlänga sitt kostnadsansvar för nyanlända från dagens två år till tre år innan ansvaret går över på bosättningskommunen. Detta för att kommunerna ska få lättare att hantera situationen och få en längre framförhållning. Efter beslutet att alla kommuner måste ta emot nyanlända är frågan än mer angelägen.

Nyligen redovisade tidningen Dagens Samhälle en enkät till ledande kommunpolitiker. Den visar att den statliga åtgärd som flest tycker skulle betyda mest för mottagandet är just att det statliga kostnadsansvaret för etableringen av nyanlända förlängs från dagens två år. Och detta gäller oavsett politisk färg på kommuntopparna. Moderaternas förslag ligger med andra ord i linje med kommunernas önskemål, vilket borde göra förslaget enklare att få igenom.

Enkäten visar även att var fjärde lokal toppolitiker anser att den egna kommunen inte klarar en bra kvalitet på integrationen av nyanlända. Att så stor andel av de ledande kommunpolitikerna underkänner sitt eget arbete visar hur allvarlig situationen är. Och den lär knappast bli bättre kommande år.

Med tanke på att det är riksdagsbeslut som medfört ett omfattande mottagande av asylsökande är det inte mer än rimligt att staten också tar ett ökat ansvar för de kostnader som mottagandet medför. Det skulle också underlätta för kommunerna att hantera integrationen på ett bättre sätt.




Filmen från vårt integrationsseminarium med Tino Sanandaji

2017-02-11

Nu finns videon från Tino Sanandajis riksdagsseminarium om sin nya bok om integrationsutmaningarna. Det var Det Goda Samhället som filmade för DGS-TV:s räkning. Klicka på bilden nedan för att se hela filmen. Det är värt att lägga några minuter på - det är en stor samhällsutmaning Sverige står inför. Och om vi inte lyckas bättre med integrationen än vi gjort hittills ser framtiden mörk ut på många sätt, inte minst för alla de som lever i våra utsatta förorter.



Filmen presenteras även på bloggen Det Goda Samhället




Arbetsmarknaden alltmer tudelad

2017-02-04

Antalet sysselsatta ­- alltså hur många som har ett arbete - har kontinuerligt ökat under en lång rad av år. Trots denna positiva utveckling har andelen av de inskrivna som är långtidsarbetslösa ökat kreftigt på senare år. Från 24 procent år 2006 till 40 procent hösten 2016. Och ökningen har varit som allra ströst de senaste 2-3 åren. Allt enligt en rapport från Arbetsförmedlingen

"Huvudförklaringen bakom denna utveckling är att inskrivna arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden har ökat. För tio år sedan utgjorde de hälften av alla arbetslösa. År 2018 räknar vi med att siffran har stigit till 75 procent, säger Annika Sundén, analyschef, Arbetsförmedlingen.

Antalet arbetslösa som saknar gymnasieutbildning – eller inte ens har klarat grundskola – har ökat mycket kraftigt och uppgår idag till 120 000 personer, vilket är 40 000 fler än 2006.

Jag tycker siffrorna är mycket bekymmersamma. Med tanke på hur stor del av de nyanlända som saknar gymnasieutbildning eller inte ens klarat grundskolan kan man förutse att antalet långtidsarbetslösa kommer att öka kraftigt kommande år. För frågan är - vad ska de arbeta med? Tillgången på jobb som inte kräver någon utbildning alls blir allt mindre i vårt avancerade samhälle.




Riksdagsseminarium om integration med Tino Sanandaji

2017-02-02



I går hölls så mitt och Staffan Danielssons (C) riksdagsseminarium med debattören, författaren och forskaren Tino Sanandaji. Han presenterade sin bok "Massutmaning" inför en stor skara intresserade, på gränsen av vad lokalen klarade av. Över 25 riksdagsledamöter var anmälda, vilket är ett väldigt bra resultat för denna typ av seminarier. Ledamöter från samtliga riksdagspartier utom S, V och MP, deltog, samt politiska tjänstemän från samtliga partier utom V och MP. Dessutom en del representanter för media.

Tino Sanandaji har kurdiska föräldrar, men föddes i Teheran 1980, precis efter den iranska islamska revolutionen. Vid nio års ålder kom han till Sverige. Han har ekonomiexamen från Handels i Stockholm och masterexamen och doktorsexamen från University och Chicago i USA. Det är alltså en mycket internationellt erfaren person som föreläste för oss idag.



Temat var integration, där Tino först beskrev den mörka baksidan av tidigare misslyckad integration, där han menar att mycket döljs i den offentliga debatten och där människorna som lever eller bedriver verksamhet i våra utanförskapsområden drabbas hårdast. Hög kriminalitet, hög arbetslöshet, dåliga skolor, låg inkomst, gängbildning och otrygghet. Därefter gick Tino in på några av sina 25 konkreta förslag till hur integrationen, tryggheten och självförsörjningen bland nyanlända skulle kunna bli bättre.

Hela föredraget filmades och jag återkommer med länk till filmen för den som vill titta. Jag kommer också att läsa hans bok och återkommer med mer fakta och material från föredraget, liksom såklart Tinos förslag.




Intressant samtal med iransk-azerisk taxichaufför

2017-01-26

Det sägs att taxichaufförer och frisörer är de som har bäst koll på strömningarna i samhället. I dag åkte jag taxi. Och träffade ännu en intressant, livserfaren och insiktsfull taxichaufför. Han frågade vad jag jobbade med i Stockholm och jag berättade då att jag var riksdagsledamot för moderaterna. Då sken han upp, han hade uppenbarligen sina egna sympatier hos oss, och hade även en god vän som var m-politiker i Göteborg.

Taxichauffören berättade (på närmast felfri svenska) att han var född i Iran, av iransk-azeriska föräldrar som flyttat till Iran från Azerbaijan. Han hade varit yrkessoldat i iranska armen och utkämpat flera krig, och även råkat i onåd hos den iranska islamistiska regimen och suttit i fängelse flera gånger. Sista gången för att han vägrat ta ayatollan i hand i samband med utdelning av något slags utmärkelse efter, vad jag fick för mig, kriget mot Irak. Han sa att han stolt satt av sitt straff. Antagligen kunde han skrivit en bok om sitt liv som skulle blivit en bästsäljare.

Chauffören hade många åsikter om svensk politik. Han berättade bland annat om att det i Azerbaijan är förbjudet att sätta hijab eller niqab på flickor under 18 år. Han tyckte det även borde vara förbjudet i Sverige. Han talade även turkiska och berättade att stora grupper azerier finns i Turkiet dit de en gång flydde från Iran (dit de flytt från Azerbaijan undan kommunismen). Han har många bekanta i Turkiet där det lever många azerier. I både Turkiet och Azerbaijan är det idag om jag förstod det rätt förbjudet att bära heltäckande muslimsk klädsel eller täcka ansiktet under arbetstid om man är i offentlig tjänst. Något han tyckte borde vara självklart även i Sverige. Jag kunde bara hålla med (har ju bloggat om detta tidigare).

Han sa också att "99% av muslimerna i Sverige" är oroliga för islamiseringen. Man vill inte att "mullorna" ska styra över den muslimska befolkningen i förorterna utan låta dem vara ifred. Mycket tänkvärt tycker jag. Jag vågar väl kanske inte gå i god för att hela 99% tycker så, men att det är många får jag ofta bekräftelse på.

Han berättade även att han nästan råkat i bråk med en somalier i Nordstans köpcentrum i Göteborg som öppet visat sympati för IS och uppenbarligen försökte sprida deras budskap. Han hade påpekat för somaliern att han var i Sverige nu och här gäller svenska lagar och att det är de som bodde i Sverige som har byggt landet. Då sa IS-somaliern att "det är gud som bestämmer över hela världen och gud har skapat allt". Då frågade taxichauffören varför gud inte skapat samma välfärd i Somalia som i Sverige? Då blev somaliern tyst sa taxichauffören nöjt.

Han berättade också att han låtit sina tre pojkar gå i söndagsskola i Svenska kyrkan - trots att de var muslimer. Han såg inget problem med det, "vi är alla människor" sa han och vi har ju samma gud. Han ville att sönerna själva skulle välja väg i livet. Fast alla var vad jag förstår fortfarande muslimer. Han och familjen har hela tiden bott i Hammarkullen i nordöstra Göteborg, och det gör man även idag, trots att man skulle ha råd att flytta till annan stadsdel där det är lugnare. Han hade fostrat sina söner att arbeta och studera, och idag går en av dem på Chalmers och de andra två i gymnasiet. Men alla hans tre söner är upprörda över hur situationen i Sverige, hur islamismen breder ut sig och hur stökigt det är i förorterna. Uppenbarligen tycker de att vi i Sverige är ganska naiva. De vill att samma lagar och regler ska gälla alla, oavsett religion. Och vill inte att islamister ska tillåtas påverka svensk lagstiftning (åtskilda badtider var en sak han särskilt nämnde). Åtminstone en av hans söner överväger att rösta på SD i protest mot islamiseringen. Och då ska man veta att hela familjen alltså är muslimer, dock sekulära sådana.

Ett intressant möte som sagt, och jag tror jag återgett det han sa (i vart fall en del av det) korrekt. För mig blev det ännu en bekräftelse på hur fel det blir att klumpa ihop alla muslimer och utmåla dem som ett hot mot vårt samhälle. Men också hur fel det blir när extrema islamister tillåts göra sig till talesmän för alla muslimer i Sverige. Varför är det alltid de mest extrema som får yttra sig i TV?

Ibland får jag frågan vad som är skillnaden mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna i invandringspolitiken när vi har en större samsyn kring migrationen än tidigare. Jag brukar ju då främst peka på integrationen och jobbpolitiken där SD har oerhört tunn politik. Men också att vi ser olika på arbetskraftsinvandring där moderaterna i grunden har en positiv syn. Men även slutsatsen från dagens samtal med taxichauffören är tänkvärt. Moderater ser människor som individer, inte som kollektiv. SD utmålar gärna alla muslimer i klump som ett hot mot samhället, vissa från SD säger öppet att man borde kasta ut alla muslimer. Som moderater vill vi att lagen ska vara lika för alla, brottslingar ska gripas och straffas och inte tillåtas terrorisera sina stadsdelar eller strida för IS, hedersbrott ska bekämpas och vi vill inte låta extrema grupper styra vår lagstiftning eller tvingas anpassa våra liv efter extrema tolkningar av andra religioner. Men den stora majoriteten hederliga, arbetsamma invandrare ska aldrig behöva känna sig ifrågasatta och oönskade bara för att vissa beter sig illa. Det måste vi moderater vara en garant för med vår tro på ett starkt rättssamhälle och individualism.




Vi bjuder in Tino Sanandaji till riksdagen för att prata integration

2017-01-24

Efter att migrationsfrågan varit den stora samhällsfrågan under ett drygt års tid väntar nu nästa stora fråga - integrationen av alla dem som beviljats uppehållstillstånd. En misslyckad integration kommer att medföra ett högt socialt och ekonomiskt pris för vårt samhälle. Tillsammans med min centerpartisten Staffan Danielsson, bjuder jag nu in till ett möte med den frispråkige iranskfödda/kurdiska nationalekonomen och debattören Tino Sanandaji. Mötet är främst till för riksdagsledamöter och tjänstemän i riksdagen, men om någon utomstående vill vara med går det säkert att ordna, kontakta mig i så fall!


Möte med Tino Sanandaji

Nationalekonomen och fil.dr. Tino Sanandaji är en kunnig och slagkraftig deltagare i migrationsdebatten som kan provocera. Han är aktuell med sin purfärska bok ”Massutmaning – Ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende”.

Han skriver: ”När bokprojektet påbörjades var den stora frågan flyktingkrisen. Den är huvudsakligen överspelad sedan Sverige kapitulerade inför verkligheten och började stänga gränserna. Jag har därför ändrat bokens fokus mot nästa stora problem, att integrera alla de invandrare som Sverige redan tagit emot. Bokens slutsats är att samhällskostnaderna för sociala problem, exkludering, kriminalitet och antisocialt beteende är jämförbara med invandringens direkta kostnader. Det är därför avgörande att ta fram konkreta åtgärder som ger de invandrare Sverige tagit emot arbete och en plats i det svenska samhället.”

Vi har bjudit in Tino Sanandaji att berätta om sina slutsatser och svara på frågor i riksdagen den 1 februari i Mittpoolen kl 18.00-19.30. Föranmälan obligatorisk till staffan.danielsson@riksdagen.se senast tisdag 31 januari.

Välkomna!

Staffan Danielsson (C) och Jan Ericson (M)





Borås Tidning om min debatt med migrationsministern

2017-01-21

Mycket bra artikel i Borås Tidning idag.
Mina kommentarer till debatten finns i gård
agens blogginlägg. Men en sak borde jag lagt till. När Morgan Johansson säger att Alliansen "sålde ut" Migrationsverkets boenden så är det rent trams. Att Migrationsverket tvingades hyra mängder av boenden hösten 2015 berodde på en enorm anstormning av asylsökande på kort tid, ingenting annat. Det hade varit fullständigt orimligt om Migrationsverket skulle haft egna anläggningar och lägenheter stående ifall det eventuellt plötsligt skulle komma 165.000 asylsökande på kort tid. Självklart krävde detta tillfälliga lösningar. Det inser såklart migrationsministern också, även om han vill försöka plocka politiska poäng på att slira på sanningen.






Sammanfattning av min debatt med migrationsministern idag

2017-01-20

I dag hade jag min debatt med migrationsminister Morgan Johansson (S) som besvarade min interpellation från i höstas angående kommunernas svårigheter att ordna bostäder till alla nyanlända. Bakgrunden är ju att Migrationsverket vägrar släppa sina hyrda lägenheter i kommunala bostadsbolag, lägenheter som används för asylsökande. Jag och moderaterna menar att dessa lägenheter borde släppas till nyanlända och andra bostadssökande i stället. Här är min interpellation samt ministerns svar. Jag tycker svaret är närmast obegripligt.

Ett antal kommuner, bland annat Borås och Göteborg, har haft en situation på senare tid där nyanlända med uppehållstillstånd tvingas bo i sovsalar eller idrottshallar. Samtidigt hyr migrationsverket lägenheter i samma kommun där asylsökande som väntar på besked får bo. Ministern skriver i sitt svar att det är viktigt för de asylsökandes integration att de bor i eget boende. Det borde vara ännu mycket viktigare för de som beviljats uppehållstillstånd. Att flytta från ett asylboende till ett sämre boende när man beviljas uppehållstillstånd är knappast en bra start på livet i Sverige.

Ministern motiverar det hela med att Migrations- verket sparar stora pengar genom att säga upp asylboenden och i stället låta de asylsökande bo i vanliga lägenheter. Migrationsverkets besparingar går dock ut över både kommunerna och dem som behöver bostad.

Migrationsverket har dragit Borås Stad inför domstol för att de sagt upp 20 lägenheter (trots att de fått rätt i hyresnämnden). När kommunerna tvingas dammsuga sina fastigheter på lägenheter till nyanlända drabbar det alla andra som söker bostad, tex ungdomar som flyttar hemifrån. Även ministern borde inse att sådant skapar ilska och riskerar att skapa främlingsfientlighet.

Moderaterna gick i migrationsöverenskommelsen med regeringen med på att göra det obligatoriskt för alla kommuner att ta emot nyanlända. Men vi utgick ju ifrån att regeringen och inblandade myndigheter då också skulle göra allt för att stötta och underlätta för kommunerna att få fram bostäder. I dag är det precis tvärtom - man motarbetar i stället aktivt kommunerna.

Moderaterna har tre konkreta förslag för att lösa den akuta krisen:
1) Migrationsverkets lägenheter bör överlåtas till nyanlända. Myndighetens lägenheter används för asylsökande och står ibland tomma. Dessa lägenheter bör släppas för att lätta på bostadstrycket ute i kommunerna.
2) Inbromsning av utflyttningen till kommunerna . Låt de nyanlända bo kvar längre på asylboenden i de fall då bostadssituationen inte kan lösas i den anvisade kommunen. Att sova i exempelvis sovsalar är inte en bra start på ett nytt liv i Sverige. Behov avgör hur länge inbromsningen ska gälla.
3) Kombinera anvisningslagen med möjlighet för kommuner som inte får fram boende att betala för plats på asylboende. Migrationsverket är i en process där man avvecklar asylboenden för att undvika att betala för dem. Detta är en olycklig situation när kommuners alternativ ofta är idrottshallar, köp av bostadsrätter eller hotell. Därför bör det möjliggöras att kommuner betalar för platser på det som nu är Migrationsverkets asylboenden.

Migrationsministern angrep mig i debatten för att jag "ville ställa asylsökande utan bostad". Ett tramsigt argument med tanke på att Migrationsverket just nu säger upp anläggningsboenden i en rasande fart. Om man låter bli att säga upp några av dessa skulle hyreslägenheterna kunna frigöras. Dessutom hävdade ministern att moderaterna "skär ned" på Migrationsverket och att det därför inte finns pengar till dyrare boenden som alternativ till hyrda lägenheter. Detta argument är också tramsigt. Både regeringen och oppositionen minskar i sina budgetar anslagen till Migrationsverket i spåren av att asylmottagandet minskat kraftigt. Det har inget med denna fråga att göra. Moderaterna presenterade sina förslag ovan i december, efter att vår budgetmotion var inlämnad. Självklart kommer full finansiering av dessa förslag att finnas med i kommande budgetmotioner.

Morgan Johansson bekräftade under debatten att Migrationsverket hyr lägenheter som räcker till hela 39.000 personer. Om man i vart fall släppte sina lägenheter i de kommuner som har stor bostadsbrist skulle det kunna lösa en stor del av den akuta bostadsbristen. Ministern upprepade sitt nej, men hade själv ingen lösning alls på kommunernas bostadskris, mer än att bygga mer. Men detta tar åtskilliga år och lägenheterna behövs nu!

Jag konstaterade avslutningsvis att om det finns ett allvarligt samhällsproblem som kan lösas snabbt och enkelt, men regeringen frivilligt avstår från denna lösning, ja då saknar man helt enkelt regeringsduglighet.




I morgon ställer jag migrationsministern till svars

2017-01-19

I morgon förmiddag kommer jag att debattera med migrationsminister Morgan Johansson (S) som ska besvara min interpellation från i höstas angående kommunernas svårigheter att ordna bostäder till alla nyanlända. Bakgrunden är ju att Migrationsverket vägrar släppa sina hyrda lägenheter i kommunala bostadsbolag, lägenheter som används för asylsökande. Jag och moderaterna menar att dessa lägenheter borde släppas till nyanlända och andra bostadssökande i stället. Borås Stads kommunala bostadsbolag har till och med blivit dragna inför domstol av Migrationsverket för att man sagt upp 20 av Migrationsverkets lägenheter. Detta trots att bostadsbolaget fått rätt i hyersnämnden.

Intresset för min interpellation har växt sedan i höstas, alltfler kommuner har stora problem med bostadsförsörjningen. I dag ägnar även Borås Tidning ägnar dagens ledarkrönika åt frågan.






Bara var tjugonde nyanländ i riktigt jobb efter etableringsfasen

2017-01-18

Socialdemokratiska Tidningen Arbetet har en alarmerande nyhet i gårdagens nummer. Bara var tjugonde nyanländ har fått ett jobb utan subventionering tre månader efter avslutad etableringsfas:

Tre månader efter slutfört etableringsuppdrag är drygt 5% i jobb utan subventioner och lika många i studier. Resten är antingen i arbetsmarknadspolitiska program, subventionerade anställningar eller inget av detta.

Fler nyanlända har fått jobb under högkonjunkturen, men eftersom inflödet samtidigt ökat kraftigt faller inte arbetslösheten i denna grupp, utan ökar i stället. Trots en stark högkonjunktur.

Arbetsförmedlingen säger i artikeln att man "tror att arbetslösheten bottnar i år", dvs att den kommer att vända uppåt under året för att sedan fortsätta stiga. Det är en skrämmande prognos. Man kan ju fundera över vad som händer om vi samtidigt går in i en lågkonjunktur och inflödet av asylsökande fortsätter i dagens takt om ca 500 i veckan?













Utbildningsnivån hos de nyanlända i etableringsuppdraget redovisas också. Och den har faktiskt ökat de senaste åren:

25% har idag mer än 2 års högskoleutbildning, mot bara knappt 15% för fem år sedan. Det är också färre lågutbildade. För fem år sedan saknade mer än hälften av deltagarna en utbildning motsvarande svensk nioårig grundskola. I dag är det runt en tredjedel. 50% har gymnasieutbildning eller högre.

Det är såklart mycket glädjande att fler är välutbildade och färre lågutbildade, men fortfarande har alltså hela 30% lägre utbildning än motsvarande svensk grundskola.

I Arbetsförmedlingens rullor finns 120 000 utrikesfödda personer som saknar fullgjord gymnasieskola, och hälften av dem saknar även grundskola.






När man granskar siffrorna och figurerna ovan är det viktigt att tänka på att detta är Arbetsförmedlingens siffror över dem som finns eller har funnits i etableringsuppdraget. Hur stor andel av de nyanlända som finns i etableringsuppdraget vet jag inte säkert, men håller på att undersöka. Den bild jag har är att det trots allt är merparten av de nyanlända. Men de som inte finns i etableringsuppdraget ingår alltså inte i statistiken ovan. De som lyckats få ett arbete på egen hand kan väl möjligen också antas ha en lite bättre utbildning. Sammantaget ser därför rimligen siffrorna något bättre ut om man ser hela gruppen nyanlända. Men det förtar inte känslan av en närmast hopplös situation. Hur ska alla dessa lågutbildade nyanlända komma i arbete och egen försörjning?

" Utmaningen vi står inför är större än någonsin. Vi har aldrig varit i närheten av den sammansättning av arbetslösheten som vi ser i dag. Det prövar samhället", säger Håkan Gustavsson på Arbetsförmedlingen i artikeln.




Allt fler ensamkommande barn och ungdomar tvångsvårdas

2017-01-18

Var tredje pojke som tvångsvårdats inom den statliga slutna ungdomsvården under 2016 var ensamkommande flyktingbarn. Det visar ny statistik som Statens institutionsstyrelse tagit fram för Svenska Dagbladets räkning.

Andelen ensamkommande flyktingbarn som tvångsvårdats eller börjat avtjäna ett straff inom sluten ungdomsvård har nästan fördubblats på två år. Under 2014 var 139 ensamkommande intagna, enligt statistik från Statens institutionsstyrelse, SiS. Då var var femte intagen pojke ensamkommande. 2016 tillhörde var tredje av de intagna pojkarna den gruppen.

Det handlar dels om unga som tvångsvårdas enligt LVU, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, och dels om ungdomar mellan 15–18 år som begått allvarliga brott och dömts till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Barn som tvångsvårdas enligt LVU har ofta stora psykosociala problem och många omhändertas på grund av missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende. Enligt artikeln handlar det oftast om drogmissbruk eller att man rymt från sitt boende och lever "på gatan", men i en del fall även om ren kriminalitet. Av 63 minderåriga som började avtjäna sitt straff i sluten ungdomsvård under förra året var 10 ensamkommande.

Jag funderar på hur samhället ska klara av denna kraftiga ökning och hur det kommer att se ut kommande år. Dels är det brist på platser och kvalificerad personal, dels är kostnaderna för dessa platser enorma. Och inte minst blir det en utmaning för samhället att få in dessa ungdomar till ett normalt liv i framtiden. Om vi inte lyckas med det får vi stora bekymmer.




Moderaterna har inte sagt nej till tydligare brottsstatistik hos Brå

2017-01-17

Båda jag och flera andra moderater i riksdagsgruppen lyfte ikväll frågan på veckans gruppmöte om medias uppgift att moderaterna skulle ha sagt blankt nej till att Brå skulle få i uppdrag att redovisa brottsstatistik uppdelat på svenskfödda och utrikes födda. (Se mitt blogginlägg i söndags, 15/1).

Det verkar som om media har missförstått den moderata linjen. Vårt svar till media var enligt uppgift att vi inte tagit något initiativ till ett sådant uppdrag till Brå. Däremot ska ingen ha sagt att vi absolut avvisar alla tankar om en utförligare statistik hos Brå.

Detta ger mig och andra moderater som motionerat i frågan ett visst hopp om stöd framöver, eftersom motionerna ännu inte är behandlade i justitieutskottet. Även om vi ju är väl medvetna om att enskilda motioner och motioner från enskilda partier normalt alltid brukar avslås i utskotten.

Min motion föreslår alltså inte uppdelning av brottslighet efter etnicitet, religion, ursprungsland eller något sådant, utan endast uppdelning av brott som begåtts av inrikes respektive utrikes födda, oavsett etnicitet. Alltså samma statistik som vi redan har hos SCB och andra myndigheter när det gäller exempelvis utbildningsnivå, arbetslöshet, nyföretagande och en massa andra saker. Argumenten för min motion finns i söndagens blogginlägg.

Många av mina moderata riksdagskolleger har under dagen uttryckt stor sympati för min och andras tankar att en utförligare statistik skulle kunna motverka mytbildning om invandrares generellt höga brottslighet och därmed motverka främlingsfientliga krafter. Det är min huvudingång i diskussionen, givetvis tillsammans med en förhoppning om att en utförligare statistik över brottsligheten också kan användas för att förebygga och motverka brott.

Diskussionen lär fortsätta. Viktigast var att det alltså verkar ha varit en missuppfattning att moderaterna skulle ha sagt blankt nej i frågan. Det känns bra. Jag kommer såklart, oavsett hur det går med min enskilda motion, att argumentera för att min linje också ska bli partiets officiella politik. Självklart är det då också viktigt att slå fast vad syftet är med statistiken liksom vad den skulle kunna tillföra det brottsförebyggande arbetet.




Arbetskraftsinvandring är bra och viktigt för Sverige...men...

2017-01-17

Sverige införde nya regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES i december 2008. Den viktigaste förändringen var att myndighetsprövningen av om det fanns kompetensbrist på den inhemska arbetsmarknaden togs bort. I stället fick arbetsgivarna själva avgöra när man behövde rekrytera från utlandet. Reformen utvärderades av OECD redan efter två år. Slutsatserna från dem var att systemet var snabbt och enkelt för arbetsgivarna, men också att hälften av arbetskraftsinvandrarna kom till andra yrken än bristyrken, samt att arbetskraftsinvandrarnas villkor behövde bevakas. Efter granskningen skärptes reglerna för att bland annat motverka missbruk, skenanställningar och oskäliga anställningsvillkor.

Nu har även Riksrevisionen granskat reglerna för arbetskraftsinvandring och hur utfallet har blivit för perioden 2009-2015. Av rapporten framkommer bland annat följande:
* Varje år har ungefär 20.000 arbetskraftsinvandrare samtidigt tillstånd att arbeta i Sverige, men under sommaren tillkommer ett antal säsongsarbetare.
* Störst andel arbetskraftsinvandrare, 5% av de anställda, finns inom dataprogrammering och i restaurangsektorn.
* Ungefär 2,5% av arbetsgivarna har hittills rekryterat/försökt rekrytera arbetskraftsinvandrare, oftast enstaka personer.
* Det är vanligare bland utrikes födda företagare att erbjuda anställning till arbetskraftsinvandrare.
* Ungefär 60% av tillstånden för arbetskraftsinvandring gäller bristyrken, medan 20% gäller överskottsyrken (i huvudsak låg-eller medelkvalificerade serviceyrken).
* Trenden med ökad inströmning av arbetskraft till lågkvalificerade överskottsyrken bröts 2012 och är nu relativt konstant.
* Högkvalificerade arbetskraftsinvandrare söker oftare förlängning av sin rätt att arbeta i Sverige medan de lågkvalificerade mera sällan ansöker om förlängning av tiden.
* Ungefär 25% av arbetskraftsinvandrarna har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige (efter 4 års arbete). * 40% av arbetskraftsinvandrarna har med sig anhöriga, och en tredjedel av de vuxna anhöriga arbetar också, en tredjedel av dessa arbetar i sin tur i högkvalificerade yrken.
* Uppskattningsvis 5% av tillstånden kan enligt Riksrevisionen uppskattas vara skenerbjudanden som aldrig leder till arbete.
* Drygt 90% av de arbetskraftsinvandrare som granskats uppfyller försörjningskravet (i dagsläget 13.000 i månaden i nettolön). Gruppen som inte når kravet minskar stadigt och har halverats sedan 2009.
* Handläggningstiderna hos Migrationsverket är långa och skillnaderna i handläggningstider för likvärdiga tillstånd har ökat.
* Riksrevisionen rekommenderar att Migrationsverket får direkt tillgång till vissa uppgifter hos Skatteverket för snabbare handläggning.
* Det finns oklarheter i hur vissa regler, exempelvis försörjningskravet och "avtalsenlig lön" för personer som arbetar i företag utan kollektivavtal ska tolkas.
* Migrationsverkets kontroller har blivit bättre men behöver förbättras ytterligare

I går hade Göran Arrius (ordförande för SACO) och Carola Lemne (VD för Svensk Näringsliv) denna debattartikel i Svenska Dagbladet om sin syn på frågan. De är mycket positiva till arbetskraftsinvandring och anser också bland annat att Migrationsverket måste bli bättre på att ge snabb service till företagen när de vill rekrytera personer från utlandet. De påpekar också att Migrationsverkets prövningar måste utgå från en helhetssyn och rimlighetsbedömning. I allt väsentligt delar jag deras positiva syn på arbetskraftsinvandring och förslag till åtgärder. Att vara positiv till arbetskraftsinvandring kan låta konstigt när vi samtidigt har så svårt att få nyanlända och lågutbildade i arbete. Men rätt hanterat hjälper arbetskraftsinvandringen till att skapa fler jobb. Ett företag som kan rekrytera en nyckelperson - det kan vara en dataspecialist eller en restaurangkock - kan utveckla sin verksamhet och anställa fler. Och om ingen plockar de svenska bären i våra skogar kan inte livsmedelsindustrin tillverka sina produkter. Varje arbetskraftsinvandrare som kommer till vårt land och får arbete med en avtalsenlig lön och betalar skatt blir dessutom en vinst för samhället.

Med detta sagt kan jag tycka det är mycket märkligt att Sverige behöver importera arbetskraft för enklare restaurangjobb, bärplockning eller städjobb. Dessa enklare jobb borde såklart sökas av någon av alla de lågutbildade eller långtidsarbetslösa i Sverige. Att hela 20% av arbetskraftsinvandrarna finns i lågkvalificerade överskottsjobb är absolut ett problem om vi ska kunna få lågutbildade som bor i Sverige i egen försörjning. Det går inte att blunda för detta dilemma även om man i grunden är positiv till arbetskraftsinvandring.

Min egen fundering (har knappast stöd av mitt parti) är att man skulle kunna återinföra något slags arbetsmarknadsprövning av vissa jobb eller i vissa branscher för att undvika arbetskraftsinvandring till yrken där lågutbildade personer som redan finns i landet skulle kunna ta jobben. Men ska man göra detta måste ju också kravet öka på den arbetslöse i Sverige att ta ett okvalificerat jobb, i annat fall får företagen inte tag i personal. I dag är det alltför få sökande till okvalificerade jobb inom exempelvis restaurang eller städbranschen, och arbetskraftsinvandring blir då enda lösningen. Att förändra detta är en komplicerad fråga, inte minst politiskt.




Dyster utveckling - allt längre tid innan nyanlända kommer i arbete

2017-01-16

Tidningen Arbetsmarknadsnytt (länk från bilden nedan) har idag ett dramatiskt nyhetsinslag från ett seminarium arrangerat av Fores, där det framkom att situationen på arbetsmarknaden för nyanlända går åt fel håll. Hittills har det tagit i snitt åtta år innan hälften av alla flyktingar som kommer till Sverige har etablerat sig på arbetsmarknaden. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) har vid flera tillfällen påpekat att den tiden måste kortas. Målet är två år. Detta verkar vara ett synnerligen orealistiskt mål, eftersom utvecklingen går åt andra hållet. Enligt SCB:s senaste siffror tar det idag nio år innan hälften av alla nyanlända har fått ett arbete. Hur lång tid det tar för den andra hälften vågar jag inte ens tänka på...

Om vi överhuvudtaget ska kunna vända trenden behövs ett bra företagsklimat i stället för nya pålagor, lägre skatter i stället för högre och ett nytänkande när det gäller arbetsförmedling och rekrytering, där jag exempelvis tror på mitt förslag om att ge Arbetsförmedlingen konkurrens med nischade arbetsförmedlingar som specialiserar sig på olika branscher eller grupper av arbetssökande. Men sannolikt behövs mycket mera än så. Situationen är djupt oroväckande.






Tydlig brottsstatistik motverkar myter och fördomar

2017-01-15

Kvällens inslag i Agenda om det är rätt eller fel att ge Brå uppdraget att återigen börja föra statistik över brottsligheten uppdelad efter om gärningsmannen har svensk eller utländsk bakgrund har skapat en hetsig debatt. Fram till 2005 gjordes en sådan uppdelning i svensk statistik, och det görs fortfarande i Danmark, Norge och Finland.

Motståndarna till tydlig statistik menar att en sådan skulle kunna användas i rasistiska och främlingsfientliga syften. De verkar alltså märkligt nog själva med automatik utgå från att utländska medborgare är så överrepresenterade i brottsstatistiken att det skulle göda rasismen, i annat fall skulle de väl välkomna denna typ av statistik? Förespråkarna, däribland jag själv, menar tvärtom att frånvaron av aktuell statistik gör att det sker mytbildning och kollektiv skuldbeläggning av alla invandrare. Bilden sätts att de allra flesta brott begås av utrikes födda och att en stor del av invandrarna är kriminella. Detta är såklart inte korrekt. Utrikes födda är visserligen överrepresenterade i brottsstatistiken och i majoritet när det gäller vissa specifika brott om man ska tro den gamla statistiken före 2005 och de rapporter vi får från polisen. Men de allra flesta invandrare är självklart inte kriminella och fler brott begås totalt sett av svenskfödda än av invandrare. Men utan tydlig aktuell rikstäckande statistik går det inte att visa vad som är rätt eller fel i debatten. Och då riskerar myterna att vinna.

Brå är själva inne på samma tankegångar i sin rapport 2005. Där skriver man följande om frågan: ”En del kritiker har ifrågasatt nödvändigheten av en ny undersökning om brott bland svenskar och invandrare och menar att den är till mer skada än nytta. Det finns en risk att uppgifter rycks ur sitt sammanhang och presenteras på ett sätt som förstärker ett vi- och dom-tänkande. Sådana farhågor får man inte nonchalera. Brå har dock gjort bedömningen att en kunskapsbaserad bild av svenskars och invandrares brottslighet är bättre än en bild som är grundad på gissningar och personliga uppfattningar. Avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs. Om den registrerade brottsligheten visar sig vara påfallande hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst."

Vi för utförlig brottsstatistik efter såväl kön som ålder, samt om gärningspersonen är återfallsförbrytare eller förstagångsförbrytare, samt vilka typer av gärningsmän som oftast utför olika typer av brott. Att även föra statistik över om brottslingen är svenskfödd eller utrikesfödd kan vara av stort värde både för att motverka mytbildning och för att bättre förstå orsakerna bakom brottsligheten. Jag skulle dessutom gärna se en uppdelning av brottslighet efter om personen ifråga har uppehållstillstånd, är asylsökande eller lever i landet illegalt. Den sistnämnda gruppen tycker jag nämns särskilt ofta av polisen i samband med brott och det skulle vara intressant att se om det också stämmer.

Själv motionerade jag i riksdagen i höstas just om att ge Brå i uppdrag att återigen börja föra samma statistik som man gjorde fram till 2005 och som alltså görs i Sveriges grannländer. Jag tror det skulle vara bra av ett antal olika skäl att ha statistik över brottslighetens koppling till svenskfödda eller utrikes födda. För mig är det viktigaste skälet att motverka fördomar och mytbildning, jag tror faktiskt att det skulle kunna motverka rasism och främlingsfientlighet. Att försöka dölja fakta av något slags kontraproduktiv välvilja är fel väg att gå. Verkligheten blir inte bättre för att man försöker dölja den, men den kan däremot framstå som betydligt sämre än den är om man saknar faktaunderlag.




Rimligt med förbud mot niqab i skolan - men knappast på fritiden

2017-01-15

Nyheter24 berättade häromdagen om att Norge kommer att införa förbud mot burka och niqab i skolor och på universitet. Detta har återigen startat en svensk debatt om att "förbjuda burka" där det finns ett antal olika förslag och motiveringar. När jag länkade till nedanstående artikel från min facebooksida kom en ström av kommentarer. Många applåderade det norska förslaget, och efterfrågade samma i Sverige. Andra vill se ett förbjud mot burka och niqab på allmän plats. Någon ställde dock den viktiga frågan - vad blir i så fall nästa steg? Vad ska vi förbjuda härnäst?

Frågan om hur man skulle kunna förbjuda vissa utpekade klädesplagg på allmän plats är komplicerad. Jag förstår att en del människor känner obehag av att personer går omkring och döljer sitt ansikte. Vissa drar även paralleller till att vi förbjuder maskering under demonstrationer och är på väg att införa maskeringsförbud på idrottsarenor. Min grundinställning är ändå att man inte bara helt godtyckligt kan förbjuda människor att klä sig som de vill på sin fritid. Det är rimligen omöjligt i ett samhälle som vill värna individens frihet. Ett förbud blir ju lika illa som att man i vissa kulturer tvingar kvinnor att bära dessa plagg. Att ersätta ett tvång med ett förbud känns märkligt. Och om vi generellt förbjuder dessa plagg blir steget väldigt litet att kräva förbud mot annan klädsel i det offentliga rummet. Det är en farlig utveckling. Än så länge landar jag därför i att friheten att klä sig som man vill på sin fritid väger tyngre än att vissa människor eventuellt kan känna obehag eller oro av att någon går på gatan i burka. Och den ofrihet många kvinnor bevisligen känner på grund av kulturella krav att bära heltäckande klädsel få man försöka angripa på annat sätt.

När det däremot gäller de som är anställda i offentlig tjänst (eller verksamheter som drivs på entreprenad åt det offentliga) är det en helt annan sak. Den som är offentliganställd representerar det öppna samhället och staten, avlönas av medborgarna gemensamt, och ska vara neutral i förhållande till medborgarna och uppträda på ett sätt som inger förtroende. I detta ligger enligt min åsikt att man självklart inte ska bära påträngande symboler och attribut under arbetstid som symboliserar religioner, åsikter eller politiska partier, och inte heller bära kläder som döljer ansiktet. Detta innebär rimligen att man inte bär burka på jobbet. Men inte heller att man har ett partimärke från ett politiskt parti på kavajen när man som anställd står i receptionen i kommunhuset.

I skolan måste såklart lärare och elever kunna se varandra i ögonen. Vare sig lärare, elever eller annan skolpersonal kan då tillåtas att bära kläder som döljer ansiktet under skoltid. Samma sak borde såklart gälla för anställda inom exempelvis vård och omsorg. Vad man däremot har på sig efter skoltid tycker jag inte lagstiftaren ska lägga sig i. Det norska lagförslaget går på samma linje som min och har ett brett politiskt stöd, inklusive det norska Arbeiderpartiet (Socialdemokraterna). En liknande lag borde rimligen diskuteras även i Sverige och skulle vara en rimlig avvägning mellan olika intressen.




Dra in biståndet om ett land vägrar ta emot sina egna medborgare!

2017-01-11

Uppgifterna från Uppdrag Granskning är alarmerande. Totalt 190 personer som dömts till utvisning efter att ha avtjänat fängelsestraff för grova brott har släppts på fri fot i väntan på utvisning från Sverige. Av dessa 190 är 51 idag helt försvunna och polisen har ingen aning om var de finns. Det är viktigt att påpeka att dessa 51 personer är summan av "öppna ärenden" från ett antal år tillbaka där beslutet om utvisning ännu inte har preskriberats. Men läget är ändå allvarligt, vi talar om personer dömda för allvarliga brott. Sannolikt lever många av dessa personer illegalt i Sverige. Risken att de begår nya brott är givetvis överhängande i och med att de saknar annan försörjning.

Hur man ska hantera utvisade personer efter frigivning, om de kan hållas i förvar i avvaktan på utvisning och hur man annars ska göra för att ha "koll på dem" är något komplicerat och juridiskt knepigt. Men det är en fråga som måste få en lösning. Vi vill inte ha tidigare dömda grova brottslingar som lever illegalt i vårt land. Det är också en rättssäkerhetsfråga. Ibland kortas ett fängelsestraff ned just för att utvisning är en del av straffet. Om utvisningen då inte verkställs får dessa personer ett lindrigare straff än om en person med uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige begår samma brott.

Det är dock inte bara utvisning av dömda brottslingar som är svåra att verkställa. Det finns även ett stort antal asylsökande som nekats uppehållstillstånd men som inte kan skickas tillbaka till sina hemländer eftersom dessa vägrar ta emot sina egna medborgare. Samma sak gäller de sk "gatubarnen" som befinner sig illegalt i landet, och som hemlandet vägrar ta tillbaka. Följderna blir att Sverige tvingas behålla allt fler individer i landet som faktiskt inte har rätt att vara här.

Flera av de länder som vägrar ta emot avvisade eller utvisade medborgare tar samtidigt emot svenskt bistånd, ibland ett omfattande sådant. Jag anser personligen (till skillnad från många andra riksdagsledamöter, även i mitt eget parti) att Sverige omedelbart ska frysa eller dra in allt svenskt bistånd till länder som inte tar emot utvisade eller avvisade medborgare från Sverige. De orsakar oss stora kostnader och besvär genom sin vägran och då är det inte mer än rätt att vi också drar in biståndet. Undantag bör givetvis kunna göras, exempelvis bör katastrofhjälp och liknande såklart inte omfattas av ett stopp. Det kan också finnas enstaka projekt där det skulle medföra oskäligt stor kapitalförstöring om biståndet upphörde. Ibland går vårt bistånd via andra kanaler (FN, EU, Världsbanken osv) och då kan det givetvis också vara svårt för Sverige att ensidigt dra sig ur. Men huvudprincipen borde ändå vara att ett land som får svenskt bistånd också samarbetar med svenska myndigheter, i annat fall riskerar man att biståndet från Sverige upphör. De frigjorda medlen bör rimligen kunna användas för att täcka de kostnader vårt land har för att försöka hantera och övervaka de utvisade eller avvisade personerna.

Jag vill vara extra tydlig med att detta är min personliga åsikt och inte moderaternas partilinje. Men jag kommer såklart att argumentera för att mitt parti ska gå denna riktning.




Varför slog inte Migrationsverket och Polisen larm långt tidigare?

2016-12-30

Häromdagen rapporterade flera tidningar samt SVT om dramatiska förslag i en rapport från Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården. Under 2016 lämnade endast omkring 60 procent av de asylsökande in någon typ av id-handling under inledningen av asylprocessen. I den aktuella rapporten till regeringen om åtgärder för att öka frivilligt återvändande och utvisningar vill myndigheterna att nya åtgärder utreds bland annat för att kunna fastställa identitet. I dag kan exempelvis en person vara dömd under en identitet och söka asyl under en annan, och vi vet även att det finns personer med flera olika identiteter i samband med brottsutredningar. Myndigheterna föreslår också en del andra skärpningar i regelverken för att underlätta avvisning av personer som nekats uppehållstillstånd.

Jag vet inte varför denna rapport uppmärksammas just nu, den lämnades faktiskt till regeringen redan i mitten av november.
Här är rapporten i sin helhet. Förslagen är som sagt dramatiska. Här är en sammanfattning från SVT:s websida som verkar vara korrekt återgiven från rapporten:



En fråga jag ställer mig är varför ansvariga myndigheter reagerar först nu? Problemen är välkända sedan länge. Många jag talat med under mina besök i verksamheter och kontakter med personal hos Migrationsverket och Polisen har länge sagt samma sak - att problemet med att fastställa identitet är ett stort problem, både vid handläggning av asylärenden, hantering av avvisningar samt vid utredningar av brott som begås av utrikesfödda personer. Självklart borde myndigheterna slagit larm för länge sedan och självklart borde man skärpt reglerna kring såväl ID-kontroller som ålderkontroller långt tidigare. Jag vet inte i vilken mån myndighetsledningarna larmat tidigare utan att det medfört några reaktioner från ansvariga politiker. Men man kan inte undvika en känsla av att myndighetsledningar kanske också givit en alltför bekymmerslös bild till ansvariga politiker och ibland även avstått från att kräva strängare regler av rädsla för reaktioner från såväl media som politiker som i varje läge instinktivt avfärdat alla problem kopplade till migrationen. Tidigare kritik mot polisen från media och vänsterdebattörer för de tidigare genomförda så kallade "Reva"-kontrollerna (inre gränskontroll genom ID-kontroller av misstänkta personer) kan säkert också ha bidragit till att polisledningen hållit låg profil i frågan.

Jag har efterhand börjat inse allt tydligare att den tidigare, enligt mig, närmast oförlåtligt naiva linjen kring asylpolitik och migration har medfört större skador på vårt samhälle än vad jag trott. Det är definitivt inte bara inom politiken som aningslösheten och passiviteten funnits, utan även långt ner i organisationerna hos ansvariga myndigheter, kommuner och landsting där man ibland verkar ha avstått från att agera eller föra fram problem till närmast högre nivå, kanske av rädsla för att få den välkända rasiststämpeln i pannan. Jag har även haft kontakt med såväl enskilda poliser som handläggare på Migrationsverket, på kommunernas socialtjänster, inom sjukvården, hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen mfl som berättat om att när någon slog larm om problem kopplade till migrationen upplevde man att man tystades ned av ansvariga chefer. När samtidigt stora delar av media och tunga samhällsdebattörer förde samma enkelspåriga linje i frågan underminerades dessutom den viktiga offentliga samhällsdebatt och de politiska reaktioner som hade behövts långt tidigare. Nu tvingas vi till mycket kraftfulla panikåtgärder som vi hade sluppit om vi agerat i tid. Ansvaret för detta vilar på väldigt många.




Moderaternas omfattande förslag för bättre integration

2016-12-22

I går presenterade moderaterna ett omfattande reformpaket för att ge kommunerna bättre förutsättningar för att klara dagens krävande situation vad gäller bostäder och integration.

• Sveriges kommuner måste ta ansvar för integrationen, men alla kommuner måste också ges förutsättningar i en mycket krävande situation. Utanförskapet måste pressas tillbaka. Det behövs stramare bidrag och tydligare krav på att fler ska göra rätt för sig. Och vi måste bättre lösa den bostadskris som är akut i många kommuner.
• När allt fler kommuner använder sig av nödlösningar, såsom att ge förtur i kommunala bostadsköer eller köper bostadsrätter, är situationen inte hållbar. Grupper riskerar dessutom att ställas mot varandra. Utflyttningen till kommunerna måste bromsas och vi måste underlätta andra boendelösningar. Vi vill också ge de kommuner som vill möjlighet att ta över ansvaret för integrationen från Arbetsförmedlingen.
• När fler än någonsin behöver en bostad kan byggandet inte vänta. Moderaterna är därför beredda att i riksdagen driva igenom skarp lagstiftning för att fler bostäder ska kunna byggas.

Förslagen i korthet:

1) Möjliggör för kommuner att ta över ansvar för integrationen.
I dag har Arbetsförmedlingens helhetsansvar för integrationsinsatserna, men myndigheten visar stora brister och de resultat som redovisas är inte tillfredställande. Detta samtidigt som kommunerna får ta konsekvenserna av misslyckandet genom ökade kostnader för försörjningsstöd. De kommuner som vill ska därför få ta över ansvaret för integrationen av nyanlända. Staten och Arbetsförmedlingen kommer fortsatt att ha ansvar i de kommuner som inte vill, eller inte har möjlighet.
2) Förläng etableringstiden till tre år.
Etableringstiden bör förlängas från dagens två år till tre år för nyanlända i åldern 28 till 54 år med kort utbildningsbakgrund (max grundskola i nio eller tio år). För dessa personer kommer det att krävas omfattande insatser för att de ska bli anställningsbara, det är därför rimligt att förlänga tiden i etableringen.
3) Skärpta krav på dem i försörjningsstöd.
Alla kommuner bör exempelvis ställa krav på att den i försörjningsstöd ska söka arbete även utanför det geografiska område som en sökande bor i. För att underlätta för framför allt utrikes födda kvinnor att ta steget in på arbetsmarknaden bör aktivitetskravet i försörjningsstödet omfatta fler. Det bör exempelvis kunna tillämpas för personer som söker kompletterande försörjningsstöd till föräldraförsäkringen. Ett rimligt krav att ställa skulle till exempel vara att språkundervisning ska kunna ske under föräldraledigheten för den som också får försörjningsstöd.
4) Migrationsverkets lägenheter bör överlåtas till nyanlända.
Myndighetens lägenheter används för asylsökande och står ibland tomma. Dessa lägenheter bör släppas för att lätta på bostadstrycket ute i kommunerna.
5) Inbromsning av utflyttningen till kommunerna .
Låt de nyanlända bo kvar längre på asylboenden i de fall då bostadssituationen inte kan lösas i den anvisade kommunen. Att sova i exempelvis sovsalar är inte en bra start på ett nytt liv i Sverige. Behov avgör hur länge inbromsningen ska gälla.
6) Kombinera anvisningslagen med möjlighet för kommuner som inte får fram boende att betala för plats på asylboende.
Migrationsverket är i en process där man avvecklar asylboenden för att undvika att betala för dem. Detta är en olycklig situation när kommuners alternativ ofta är idrottshallar, köp av bostadsrätter eller hotell. Därför bör det möjliggöras att kommuner betalar för platser på det som nu är Migrationsverkets asylboenden.
7) Möjliggör för fler personer att dela rum i stödboende.
I dag gäller att man kan dela rum på HVB-hem, men inte inom stödboende för nyanlända. Detta bör ändras. Vid placeringen i delade rum så ska individuella hänsyn tas kring vilka som kan dela rum.

Att hantera den akuta situationen här och nu räcker dock inte för att lösa bostadskrisen. Moderaterna har tidigare lagt fram förslag på reformer för att öka rörligheten på bostadsmarknaden och öka nybyggnationen. Det handlar om förslag såsom snabbare överklagande, flexiblare hyressättning vid nyproduktion, förstärkta översiktsplaner och borttagna detaljplaner samt reformerade regler för naturreservat och riksintressen. Regeringen reformtakt går dock alltför långsamt och för att ta ett första steg för att få bättre regelverk på plats är Moderaterna beredda att i riksdagen väcka utskottsinitiativ för att driva igenom skarp lagstiftning gällande följande:
8) Lagstiftning om effektivare planprocess.
Det ska inte vara obligatoriskt med detaljplan i lika många fall som enligt nu gällande bestämmelser. En kommuns möjlighet att ställa krav på att det i vissa fall ska finnas en detaljplan ska dock inte inskränkas. Syftet med förslaget är att skapa enklare och tydligare regler samt ökad förutsägbarhet och transparens. Kommunerna bör även i högre grad kunna delegera beslutsfattande av detaljplaner till kommunal nämnd eller styrelse. Det ska även vara möjligt att upphäva en detaljplan genom ett förenklat förfarande.
9) Lagstiftning om nya bullerregler.
Mot bakgrund av bostadskrisen och regeringens inaktivitet bör riksdagen överväga att flytta bullerförordningen till lagstiftning och därefter höja gränsvärden för buller i enlighet med bullerutredningens förslag. Detta skulle frigöra mer byggbar mark och underlätta för ökad nybyggnation.

Den 20 januari debatterar jag ju just Migrationsverkets asyllägenheter med migrationsminister Morgan Johansson (S). Det känns bra att ha med sig ett tydligt besked från mitt parti om vår syn på saken. Det är exakt samma sak jag kräver i min interpellation.




Därför fungerar inte helt fri invandring i ett välfärdssamhälle

2016-12-20

I dagens samhällsdebatt hör vi emellanåt röster som förespråkar helt fri invandring, eller i vart fall mycket mer generösa regler än Sverige någonsin haft.

Från Vänsterdebattörer, inklusive Vänsterpartiet och Miljöpartiet är dessa förslag helt verklighetsfrämmande eftersom man vill kombinera detta med dagens sociala skyddsnät och välfärdssamhälle. Detta inser de flesta logiskt tänkande människor är helt omöjligt. Den svenska välfärden bygger på den enkla principen att människor inom nationens gränser omfattas av förmåner som omfördelas under livet eller mellan människor i ett "slutet system". Så länge de som behöver samhällets stöd är rimligt många i förhållande till dem som arbetar och bekostar systemet fungerar det (mer eller mindre) bra. Men om de behövande blir så många att skatten från dem som arbetar inte räcker rasar systemet förr eller senare samman. Svenska skattebetalare kan helt enkelt inte försörja obegränsat antal människor från andra länder som vill flytta hit bara för att få högre levnadsstandard.

Borgerliga debattörer som förespråkar samma sak har i vart fall en linje som vid första anblicken kan tyckas hänga ihop. Man föreslår öppnare (eller helt öppna) gränser kombinerat med fler låglönejobb och kraftigt sänkta (eller inga som helst) sociala förmåner eller rättigheter. Lite förenklat kan man säga att förslagen bygger på att alla som vill ska vara välkomna till Sverige, men att de kommer "på egen risk" och får försörja sig själva. Det är förvisso en borgerlig grundtanke att människor ska ta eget ansvar och råder över sina egna liv. Men det finns en stor och viktig fråga som aldrig ställs. Vad gör man med dem som då kommer hit och inte lyckas försörja sig?

I andra länder med okontrollerad invandring eller stora interna folkomflyttningar är bilden densamma. Oavsett om man besöker Asien, Afrika eller Sydamerika. Kåkstäderna! Där de fattigaste tvingas bo i brist på försörjning och sociala förmåner.

Tyvärr medför helt fri invandring döden för den svenska välfärdsmodellen, där alla människor som lever (legalt) i vårt land också omfattas av samhällets yttersta skyddsnät. Där man försöker ordna tak över huvudet för alla, där alla får mat för dagen, sjukvård och skola, garantipension och äldreomsorg. Alldeles oavsett vem man är eller varifrån man kommer och oavsett inkomstens storlek så försöker vi motverka att människor lever på gatan eller i misär. Det fungerar inte alltid och dagens migration skakar systemet i sina grundvalar, men vi har i vart fall inga utpräglade kåkstäder där människor svälter.

Om man har helt fri invandring "på egen risk" och inte lyckas försörja sig själv finns ingen hjälp att få. Och vad händer då? Kåkstäderna växer upp, kriminalitet blir enda sättet att försörja sig, gängbildningar och kriminella nätverk blir det enda sociala kittet. Detta skulle allvarligt skada hela vårt samhälle. Redan idag ser vi dessa tendenser, delvis till följd av den fria rörligheten inom EU, men också till följd av bristfällig integration. Med helt fri invandring "på egen risk" har vi snart omfattande kåkstäder runt alla våra storstäder. Vill vi det?

Jag undrar också hur man tänker sig att man ska finansiera skola, sjukvård och äldreomsorg för obegränsat antal människor när alla som vill är välkomna till Sverige? De som får arbete lär väl rimligen omfattas i den mån de betalar skatt, alternativt får man väl då som invandrare bekosta välfärden genom avgifter? Men de som inte lyckas försörja sig? Ska de då också utestängas från skola och sjukvård? Eller ska vi andra betala det? Dessa frågor har förespråkarna om helt (eller nästan helt) fri invandring inget svar på.

Helt öppna gränser och helt fri rörlighet mellan alla länder är helt enkelt en utopi om man samtidigt vill bevara det svenska välfärdssamhället. Det gör mig därför orolig när jag hör sådana förslag från borgerliga debattörer, partier och ungdomsförbund. Man missar helt vad effekten blir av förslagen. Vi riskerar att få ett samhälle som få av oss vill leva i, där stora grupper lever vid sidan av samhället. Dagens situation i våra utanförskapsområden är fullt tillräckligt allvarliga utan att vi ska försämra dem ytterligare.




Den 20 januari debatterar jag med migrationsministern

2016-12-19

I veckan som gick fick jag mail från justitieminister Morgan Johansson (S). Vår debatt om kommunernas problem att ordna fram bostäder till nyanlända måste skjutas framåt i tiden och det blir debatt först den 20 januari nästa år. Då kommer jag att ställa justitieministern till ansvar för att Migrationsverket inte släpper sina lägenheter för asylsökande till kommunerna så att kommunplacerade nyanlända eller andra akut bostadssökande kan få dem i stället. De asylsökande finns det gott om plats till i de anläggningsboenden som Migrationsverket nu säger upp i en rasande takt. Det är orimligt att Migrationsverket på detta sätt aktivt saboterar kommunernas möjligheter att ordna fram de bostäder som lagen tvingar dem att ordna. Det är fullt tillräckligt besvärligt ändå. Migrationsverket borde försöka underlätta för kommunerna i denna extrema situation, inte motarbeta dem.




Efterhand som tiden går blir situationen alltmer alarmerande ute i de svenska kommunerna. I fredags berättade Göteborgs-Posten att läget är katastrofalt även i Göteborg (artikeln finns tyvärr bara i papperstidningen, sidan 9). Ett 40-tal nyanlända (som alltså beviljats uppehållstillstånd och kommunplacerats i Göteborg) har nu flyttat in i tillfälliga sovsalar. För många är det en betydligt sämre boendemiljö än man hade i sitt tidigare asylboende under väntetiden på besked. I en artikel någon vecka tidigare varnade man för att man kommer att tvingas hysa nyanlända i idrottshallar, och nu har det alltså blivit verklighet. Och vi talar alltså inte om asylsökande utan om personer som beviljats uppehållstillstånd.

Migrationsverkets prioriteringar är obegripliga - det vore väl bättre att de asylsökande bodde i sovsalar under väntetiden på besked och att de som sedan får stanna i vårt land får hyfsat vettiga bostäder där de kan starta sitt nya liv? Nu blir det tvärtom. Dessutom påverkas hela bostadsmarknaden när kommunerna tvingas ta bostäder som andra bostadssökande behöver för att klara att erbjuda bostäder till nyanlända. Både regeringen och Migrationsverket borde inse att detta knappast gynnar integrationen utan i stället skapar en stark känsla av orättvisa hos många.

Debatten med Morgan Johansson ska bli väldigt intressant. Även om han är ansvarig minister måste han ju själv inse det absurda i situationen. Kanske kan vår debatt leda fram till något konkret och bra om ministern vill lyssna? Jag hoppas det. Och att sunt förnuft kan styra.




Myndighetsutövning får aldrig styras av handläggares godtycke

2016-12-11

Svenska Dagbladets ledare avslöjade häromdagen att Migrationsverket uppenbarligen gjorde sig skyldig till ren "asylaktivism" i somras genom att hantera rekordmånga asylansökningar dagen innan den nya lagen om tillfälliga uppehållstillstånd skulle börja gälla. Andelen bifall blev också ovanligt stor. Den första dagen med den nya lagen togs däremot mycket färre beslut än vanligt.

"Anställda på Migrationsverket gillade inte regeringens åtstramningar av asylpolitiken, och arbetade trots semestertider för att bevilja så många permanenta uppehållstillstånd som möjligt innan de nya reglerna trädde i kraft. Det säger källor inom Migrationsverket till SvD Ledare."

Så här ser statistiken ut dagarna före och efter den nya lagens ikrafttträdande:



"De kommande regeländringarna ledde till ökad aktivitet på Migrationsverket. Mängden avgjorda asylärenden talar sitt tydliga språk. Från maj till juni steg antalet avgjorda ärenden med drygt 20 procent. Samtidigt steg andelen bifall från 50 till 62 procent. I juli månad – mitt under semestern – ökade antalet avgjorda ärenden ytterligare, och andelen bifall klättrade upp till 71 procent. Det framgår av den månadsstatistik som Migrationsverket publicerar regelbundet på sin webbsajt." skriver SvD.

"Veckorna före regeländringarna ökade mängden avgjorda ärenden stegvis för att nå en kulmen precis innan åtstramningarna trädde i kraft. Tisdagen den 19 juli, dagen innan de nya reglerna infördes, mer än dubblerades antalet avgjorda ärenden, från 411 på måndagen till 995 stycken på sista dagen med de gamla reglerna. Samtidigt nådde andelen bifall 87 procent." fortsätter SvD.

Uppgifterna i Svenska Dagbladet är svåra att ifrågasätta. Det är helt uppenbart att handläggare hos Migrationsverket agerat för att så många som möjligt skulle få permanenta uppehållstillstånd den sista dagen före lagändringen. Det är också anmärkningsvärt att så mycket större andel av de asylsökande plötsligt hade godtagbara asylskäl just den 19 juni än dagarna före och efter. Migrationsverket har en del att förklara.

Tidigare har jag hört ett flertal påståenden och rykten om att handläggare hos Migrationsverket med en viss religiös inriktning eller bakgrund aktivt skulle ha motarbetat eller avslagit asylansökningar från "motståndarsidan" som därmed gått miste om en rättssäker prövning, eller att man skulle ha gynnat sina "egna" som skulle ha fått uppehållstillstånd utan godtagbara skäl. Jag har själv fått mail från personer som anser sig vara drabbade. Exempelvis har det påståtts att anställda sunnimuslimer motarbetat asylansökningar från shiamuslimer och omvänt, eller att vissa minoriteter från konfliktområden skulle ha missgynnats av handläggare hos Migrationsverket som kommer från andra grupper. Jag har ärligt talat haft väldigt svårt att ta dessa påståenden på allvar, eftersom jag i utgått från att myndigheter trots allt är objektiva vid sina beslut, och att det finns interna kontroller som säkerställer detta. Men efter det som nu framkommer i Svenska Dagbladet känns det inte lika självklart att påståendena är felaktiga. I så fall är det förfärligt.

I Sverige ska alla självklart ha rätt till samma prövning och samma rättssäkra handläggning oavsett vem man är, varifrån man kommer, när man ansöker om uppehållstillstånd och vem som handlägger ärendet. Det får inte finnas ens skuggan av en misstanke att enskilda handläggare hos Migrationsverket tummar på regelverken i avsikt att gynna eller missgynna vissa asylsökande.




Förbjud kommunerna att betala ut ersättningar till "papperlösa"!

2016-12-10

Flera medier rapporterar i dagarna om att Stockholms rödgrönrosa majoritet tänker följa S-styrda Malmös exempel och börja betala ut försörjningsstöd till barn till "papperslösa" (Malmö har gjort detta sedan 2013). Även Stockholm vill nu alltså aktivt sabotera regeringens arbete med att avvisa dem som fått avslag på sina asylansökningar och skapa incitament för dessa personer att i stället gå under jorden och leva illegalt i Sverige. Som belöning får man förutom försörjningsstöd, även rätt till skolgång för barnen och omfattande rätt till sjukvård. Allt betalt av svenska skattebetalare.

Som Borås Tidning förtjänstfullt påpekar i gårdagens ledare är det intressant att ansvarig minister Anders Ygeman (S) vill ta "krafttag" för att avvisa dem som fått avslag. "Vi måste kunna upprätthålla en långsiktig, hållbar och human migrationspolitik som värnar asylrätten. Det är avgörande att den som efter prövning av sina asylskäl fått ett lagakraftvunnet avslagsbeslut återvänder så snabbt som möjligt" sa han och migrationsminister Morgan Johansson den 22 september när de presenterade "krafttag" för att få fart på återvändandet efter avslagsbeslut. Anders Ygeman är samtidigt nyvald ordförande för Socialdemokraterna i Stockholm som aktivt vill motarbeta ett frivilligt återvändande. Vad tycker Anders Ygeman egentligen i frågan?

Vad jag tycker är däremot tydligt. Jag var upprörd redan när Alliansen gjorde upp med Miljöpartiet om att ge rätt till skola och omfattande rätt till sjukvård för dem som gått under jorden efter avslagsbeslut. Så här blev jag citerad i Borås Tidning den 8 mars 2011, och jag står stadigt fast vid samma åsikt idag:



Att man nu i flera kommuner utvidgar rättigheterna för den som lever illegalt i landet är rent stötande. Jag anser därför att socialtjänstlagen bör förtydligas och att man tar in ett uttryckligt förbud mot utbetalning av ekonomiska ersättningar till dem som vistas illegalt i vårt land.

Jag tycker såklart också att alla andra skattefinansierade förmåner, utöver akut sjukvård, ska upphöra för den som lever illegalt i landet. Det handlar både om respekt för grundläggande rättsprinciper och om att ta bort incitamenten att hålla sig gömd efter avslagsbeslut.




Även GT:s ledarsida instämmer

2016-12-09

Även GT:s ledarsida håller med mig i min kritik mot Migrationsverket för att man vägrar släppa sina asyllägenheter till nyanlända för att lindra bostadsbristen.






Mediaintresse för min interpellation till migrationsministern

2016-12-08

I förmiddags intervjuades jag i radio Sjuhärad angående min kritik mot Migrationsverket och min interpellation till migrationsministern. Dels finns ett kortare nyhetsinslag, dels finns ett inslag med hela intervjun.

Radio Sjuhärad har nu också följt upp intervjun med mig och sina tidigare inslag i frågan och varit i kontakt med migrationsminister Morgan Johansson. Han ger det häpnadsväckande svaret att han tycker Migrationsverket ska behålla sina lägenheter till asylsökande och i stället hänvisar kommunerna till att hyra de tidigare asylboenden som Migrationsverket har lämnat! Man menar alltså att de asylsökande ska bo i lägenheter medan de som beviljats uppehållstillstånd ska bo på asylanläggningar. Det blir en intressant fråga att lyfta med migrationsministern i den kommande interpellationsdebatten!

Frågan har under dagen även uppmärksammats av Sveriges Radio på riksnivå som presenterat detta inslag och även fått ta del av min interpellation i sin helhet.







Jag ställer interpellation om Migrationsverkets asyllägenheter

2016-12-08

Interpellation till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S):
2016-12-08



Kommunernas ansträngda situation med att ordna bostäder till flyktingar

De svenska kommunerna pressas hårt av behovet av bostäder till nyanlända som beviljats uppehållstillstånd i vårt land.

I likhet med många andra kommuner har Borås Stad problem att erbjuda bostad till alla de nyanlända man ålagts av Migrationsverket att ta emot under detta år. För att försöka få fram bostäder har det kommunala bostadsbolaget AB Bostäder sagt upp 20 lägenheter som Migrationsverket idag använder som boende för asylsökande som väntar på besked. Bostadsbolaget vill istället att nyanlända med uppehållstillstånd ska få dessa lägenheter.

Detta borde inte medföra några problem för Migrationsverket med tanke på att man nu i snabb takt avvecklar ett antal asylboenden runt om i landet för att de inte längre behövs. Men Migrationsverket väljer i stället att ta strid mot Borås Stad och har överklagat uppsägningarna till hovrätten! Detta trots att AB Bostäder fick rätt i Hyresnämnden, som godkände uppsägningarna. På detta sätt försvårar Migrationsverket för Borås Stad att klara av att leva upp till de krav som ställs på att man ska ta emot nyanlända.

De uppgifter jag kunnat få fram tyder på att Migrationsverket hyr åtskilliga tusen lägenheter runt om i landet som används som boende för asylsökande. Om man lämnade ifrån sig dessa lägenheter så de istället skulle kunna användas för nyanländas boende skulle en betydande del av den mest akuta bostadskrisen kunna lösas. Och det finns gott om plats för asylsökande i de anläggningsboenden som just nu avvecklas i snabb takt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur ser justitie- och migrationsministern på att Migrationsverket försvårar för de svenska kommunernas möjligheter att hantera bostadssituationen för nyanlända?

Är justitie- och migrationsministern beredd att ge direktiv till Migrationsverket om att släppa alla hyrda lägenheter inom allmännyttan som används som asylboenden för att på detta sätt lindra bostadskrisen i kommunerna?


Jan Ericson (M)

(slutversion)






Migrationsverket saboterar för Borås att ta emot fler nyanlända

2016-12-06

I helgen berättade Borås Tidning på ledarplats om hur Migrationsverket saboterar möjligheten för Borås kommun att ta emot nyanlända.

I likhet med många andra kommuner har Borås Stad problem att erbjuda bostad till alla de nyanlända man ålagts av migrationsverket att ta emot detta år. För att försöka få fram bostäder har det kommunala bostadsbolaget AB Bostäder sagt upp 20 lägenheter som Migrationsverket använder som boende för asylsökande som väntar på besked. Bostadsbolaget vill hellre att nyanlända med uppehållstillstånd ska få dessa lägenheter. Detta borde inte medföra några problem för Migrationsverket med tanke på att man nu i snabb takt avvecklar ett antal asylboenden runt om i landet för att de inte längre behövs. Men Migrationsverket väljer i stället att ta strid mot Borås Stad och har överklagat uppsägningarna till hovrätten! Detta trots att AB Bostäder fick rätt i Hyresnämnden, som godkände uppsägningarna!

I höstas hade jag ju en interpellationsdebatt med justitieministern angående Migrationsverkets obetalda skuld till kommunerna. Man var då skyldiga Borås Stad 143 miljoner kronor. Inte nog med detta - nu väljer Migrationsverket alltså också att ta strid för att Borås Stad inte ska kunna erbjuda de 20 lägenheterna till nyanlända med uppehållstillstånd i stället för att de ska fyllas av asylsökande.

Det är verkligen inte lätt att vara kommunpolitiker i dagens läge. Regeringen hotar med sanktioner om man inte trollar fram bostäder från ingenstans, samtidigt som Migrationsverket saboterar användningen av de lägenheter som finns. I riket totalt finns enligt den senaste siffran jag hört uppskattningsvis lägenheter för kanske 25-30.000 personer som Migrationsverket hyr som tillfälliga boenden till asylsökande. Om Migrationsverket flyttade över dessa personer till sina anläggningsboenden under utredningstiden skulle stora delar av den mest akuta bostadsbristen i dagsläget faktiskt kunna lösas på ett fullt realistiskt sätt utan att kommunerna skulle behöva pressas ytterligare.

Jag håller just nu på att ta fram aktuella och kvalitetssäkrade siffror över antalet lägenheter Migrationsverket disponerar i dagsläget och överväger att ställa ansvarig minister till svars för Migrationsverkets bristande samarbetsvilja.




Perspektiv i flyktingpolitiken

2016-12-05

Jag läser i media att FN vädjar om rekordsumma för bistånd nästa år, man vill att världens länder tillsammans bidrar med ca 200 miljarder för att bekosta humanitärt bistånd runt om i världen. Pengarna ska riktas till insatser för att hjälpa de ungefär 93 miljoner människor som är mest utsatta. Behovet av humanitärt stöd har enligt FN inte varit så här stort sedan andra världskriget. Summan FN ber om för 2017 är rekordhög - nästan tre gånger så stor som 2011.

Problemet är bara att FN sällan får in det man behöver. Man bad om ett nästan lika stort belopp för 2016, men i slutet av november hade bara lite mer än hälften av pengarna samlats in.

Sverige är ett av FN:s mest pålitliga bidragsländer, vi betalar inte bara vår FN-avgift punktligt, vi bidrar också med pengar till olika FN-organ, och så har det varit genom åren, oavsett regering. Denna historiska pålitlighet lär ha påverkat för att vi fick plats i FN:s säkerhetsråd. Sverige lägger dessutom ytterligare pengar i den egna biståndsbudgeten som uppgår till ett stort antal ytterligare miljarder.

Men utöver pengarna till FN:s flyktinghjälp och vårt eget nationella bistånd lägger vi enorma pengar på mottagande av asylsökande. Migrationsverkets budget för i år och nästa är ligger på drygt 41 miljarder per år. Till detta kommer kostnader i alla övriga samhällssektorer, exempelvis kommunernas kostnader för bostäder och skola, sjukvårdens och arbetsförmedlingens kostnader mm. Hur stora belopp alla dessa aktörer sammanlagt lägger på detta är närmast omöjligt att beräkna. Men staten sköt ju i vart fall till 10 miljarder extra per år kommande år för att hjälpa kommuner och landsting att bekosta asylmottagandet, så totalkostnaderna ligger bara efter detta gott och väl över 50 miljarder kronor. Om man nöjer sig med denna mycket lågt beräknade summa (många hävdar att 100 miljarder är en mer rättvisande nivå) motsvarar ändå våra kostnader för att hjälpa ett begränsat antal asylsökande en fjärdedel (!) av hela det rekordhöga behov av pengar som FN behöver för bistånd till världens fattiga och utsatta nästa år.

Man kan definitivt fundera över om vi i Sverige gör rätt prioriteringar? I vart fall kan man konstatera att vårt sätt att hjälpa är extremt kostsamt per individ. Är det moraliskt med de behov som finns i världen? Jag tycker faktiskt inte det.




Total vändning av Migrationsverket - familjen Ahmadi får stanna

2016-12-03



Så kom då det efterlängtade beskedet - familjen Ahmadi får stanna. Efter hård kritik backar Migrationsverket. Man inser att det är orimligt att utvisa en ambitiös arbetskraftsinvandrare som under alla år försörjt sig själv och sin familj genom eget arbete. Att lönen någon period kan ha legat några hundralappar under Migrationsverkets norm är rimligen inte skäl för utvisning. Dessutom finns det omständigheter i ärendet som gör det sannolikt att Migrationsverket dessutom i sak gjort en felaktig bedömning.

De flesta tycker nog som jag att det är orimligt att vi fram tills nyligen erbjudit personer som saknar asylskäl fri bostad och ekonomiskt bistånd även efter avvisningsbeslut, och att vi ger tiggande EU-medborgare härbärge på skattebetalarnas bekostnad, samtidigt som vi utvisar en familj som kommit hit som arbetskraftsinvandrare och försörjer sig själva och betalar skatt i Sverige.

Det förvånar mig också att Migrationsverket har tid att lägga så mycket arbete på att utvisa en familj som försörjer sig själva, samtidigt som man inte hinner med att pröva alla asylärenden i skälig tid, och även tar mycket god tid på sig att pröva nya arbetstillstånd. Det känns som en mycket märklig prioritering.

Sverige har en gigantisk uppgift framför sig att integrera nyanlända och få fler i egen försörjning. Duktiga och framgångsrika människor från andra länder och kulturer är oerhört viktiga, både för att motverka främlingsfientlighet och för att visa goda exempel för nyanlända. Det borde Migrationsverket inse. Regelverk kring arbetskraftsinvandring måste tillämpas med förnuft och helhetssyn.




Fler tunga moderater tar avstånd från tidigare migrationspolitik

2016-12-02

Efter artikeln från moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra, där hon förklarar partiets omsvängning (eller som jag brukar säga, tillbakagång till det partiet tyckte fram till 2007), och till och med ber om ursäkt för behandlingen av dem som hade en annan åsikt i frågan, går nu flera andra moderater ut och beklagar partiets tidigare linje.

En som verkligen kan göra det med hedern i behåll är förre migrationsministern Tobias Billström (M). Han försökte på flera sätt att strama upp de delar av politiken han upplevde var orealistiska. Men han fick inget gehör, utan tvärtom kritik från många olika håll.

I dag finns denna artikel i Aftonbladet (klicka för läsbar storlek) och artikeln uppmärksammas även i Dagens Industri. I artikeln skriver Billström bland annat att "det var mycket svårt att diskutera de här frågorna på ett balanserat sätt"//"Nästan varje antydan att man ville förändra eller förbättra möttes med påståenden om att det fanns illvilja", säger han.

Och jag minns det så väl. Bland annat ville Billström minska "volymerna" av asylsökande, vilket skapade ett ramaskri i både media och från övriga partier, även de andra Allianspartierna. Men också hård kritik, inte bara från statsminister Reinfeldt utan också i riksdagsgruppen. Vi var några som försvarade Billström och jag minns att jag pratade med honom och framförde mitt beklagande att reaktionerna blev som de blev.

En annan tidigare tung moderat som nu går ut och faktiskt ber om ursäkt för den tidigare politiken är Mikael Sandström, då statsminister Reinfeldts närmaste man och ansvarig för samordningen inom Alliansen. I en artikel i den politiskt fristående tidskriften Kvartal.se säger han rent ut att han skäms för den invandringspolitik Alliansen förde.

Han avslutar artikeln med att konstatera att "Den politik som formas nu, kommer att prägla Sverige för lång tid framöver. De beslut vi fattar nu, eller avstår från att fatta, avgör vilket Sverige vi har år 2066. Att blunda för de problem vi står inför, gör dem inte mindre."

Sandströms artikel uppmärksammas idag även av Dagens Nyheter idag. Artikeln är dock låst.

Att såväl moderaternas partiledare som tidigare migrationsminister och statsminister Reinfeldts närmaste medarbetare i Alliansregeringen nu alla tre tydligt medgivit att moderaternas migrationspolitik under Alliansåren var felaktig är bra. Det är också bra att det kommer ursäkter till dem som i likhet med mig försökte driva en annan linje. Tyvärr har förtroendet för moderaterna skadats mycket allvarligt av Alliansårens försummelser. Samtidigt är det fel att lägga alla skuld på statsminister Reinfeldt och de moderata statsråden - de övriga tre Allianspartierna gick ofta emot moderaterna i migrationsfrågorna och det var inte alldeles lätt för moderaterna att få igenom sina förslag. Vårt moderata krav om försörjningsansvar vid anhöriginvandring är ett exempel - det vattnades ut till nästan ingenting av C, L, KD och MP.

Första steget att återfå svenska folket förtroende är att medge att man gjort fel och be om ursäkt. Men det är lång väg att vandra innan människor börjar lita på oss igen. Nu måste vi visa att vi har en moderat politik som känns realistisk för att hantera den uppkomna situationen. Där är vi enligt min uppfattning inte än.




Moderaterna: Nej till sanktioner för brist på boenden för nyanlända

2016-11-30

Under en pressträff i dag hotade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)med sanktioner mot de kommuner som signalerat att de ej har kapacitet att ta emot nyanlända inom ramen för migrationsöverenskommelsen. Elisabeth Svantesson, moderaternas arbetsmarknads- och integrationstalesperson, kritiserar regeringens utspel och konstaterar att regeringen själva inte levt upp till de förenklingar av byggreglerna som är en del av migrationsöverenskommelsen - och en förutsättning för att vidarebosättningen ska fungera i praktiken. "Det blir inte fler bostäder av sanktioner. Jag tycker att det är en mycket dålig idé. Nu måste regeringen faktiskt ändra byggreglerna så att kommunerna snabbare kan få fram bostäder" säger hon.

Moderaterna vill se förenklingar av byggreglerna snarast; bosättningslagen är en del av migrationsöverenskommelsen som vi ingick tillsammans med regeringen och Alliansens övriga partier. Det har nu gått ett år sedan överenskommelsen, och inga förändringar har skett. Regeringen måste leva upp till hela överenskommelsen.

För egen del tycker jag situationen känns alltmer alarmerande. Regeringen kan inte få kommunerna att trolla fram bostäder. Om det inte finns några så är det så! Hur tänker sig regeringen att man ska kunna få fram bostäder med kort varsel om det inte finns en enda ledig lägenhet på orten? På kort sikt är den enda lösningen att asylsökande som fått uppehållstillstånd bor kvar på migrationsverkets boenden tills vidare. På längre sikt vet jag ärligt talat inte vad man ska göra. Moderaternas krav på lättnader i byggreglerna är bra och självklara och kan underlätta byggandet. Men jag tvivlar starkt på att det räcker för att hantera situationen. Det är inte bara nyanlända som behöver bostad, det gör många ungdomar med. Liksom människor som flyttar till annan ort på grund av jobb. Att bara prioritera nyanlända är helt enkelt oskäligt. Jag förstår de kommuner, både M-ledda och DS-ledda, som nu säger nej till att ta emot fler nyanlända.

Och fortfarande finns det de som påstår att migrationen inte medfört en systemkollaps...




Riksrevisionen kritisk mot hanteringen av gränskontrollerna

2016-11-28

Nyligen fick jag en granskningsrapport från Riksrevisionen rörande "Upprättande av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns", alltså de gränskontroller som inrättades förra vintern vid Öresundsbron och vissa svenska hamnar för att få kontroll över asylströmmarna till Sverige. Kritiken mot såväl regering som den högsta polisledningen är hård. Några exempel:

* "Både regeringens och polismyndighetens beslut har varit otydliga avseende de tillfälliga gränskontrollernas utformning. Regeringen överlät denna fråga helt och utan närmare vägledning till Polismyndigheten. Inom Polismyndigheten ansågs gränskontrollernas utformning vara en operativ fråga som överläts till insatschefer, platschefer och operativ personal att lösa. Detta innebär att det har saknats övergripande styrning över att kontrollerna genomförts på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med gällande regelverk."

* "Avseende bemanning konstaterar Riksrevisionen att det i region Syd (Alltså bland annat vid Öresundsbron) i stort sett har saknats gränspoliskompetens vid de tillfälliga gränskontrollerna."

* "Sex av sju polisregioner har tagit fram beredskapsplaner för återinförande av gränskontroller vid inre gräns. Majoriteten av planerna har brister, främst avseende resurser och kommunikation, som bland annat gör att Polismyndigheten inte har en samlad bild av sin förmåga."

* "Riksrevisionen konstaterar att det inte har förkeommit något systematiskt arbete inom Polismyndigheten med att minimera negativa effekter på övrig verksamhet."

* "Riksrevisionen bedömer att den uppföljning som skett inte har varit tillräcklig för att fungera som ett fullgott beslutsunderlag för regeringens beslut om förlängning av de tillfälliga gränskontrollerna eller för Polismyndighetens justeringar av insatser."

* "Granskningen har visat att regeringen har beslutat om återinförande och förlängning av de tillfälliga gränskontrollerna utan ordentlig styrning och uppföljning av dem."

* "Under granskningen har Riksrevisionen noterat brister i ledning och kommunikation inom Polismyndigheten. Exempelvis hade den nationella ledningen en felaktig uppfattning om hur kontrollerna genomfördes."

Även om Riksrevisionen i sin rapport konstaterar att gränskontrollerna trots allt upprättats på ett "ändamålsenligt sätt" får man intrycket att det helt och hållet beror på att lokal polispersonal hanterat situationen klokt. Något stöd från vare sig polisledning på högre nivå, eller i föreskrifter från regeringen, har man inte haft.

Att regeringen och den högsta polisledningen hanterat en så stor och allvarlig insats på detta sätt är anmärkningsvärt. När enskilda poliser sätts att hantera denna typ av extremt känsliga kontroller, och det samtidigt drabbar stora mängder av vanliga pendlare, är det minsta man kan begära att det finns tydliga riktlinjer för hur arbetet ska utföras.

Redan när beslutet togs var moderaterna kritiska till hur regeringen hanterade frågan (se bloggen 17/12 2015). Moderaterna ansåg när riksdagens tog beslutet att situationen var så allvarlig att vi, trots vår kritik, släppte vi fram lagförslaget om gränskontroller. Men vi röstade samtidigt för våra egna förslag till förändringar och förtydliganden av lagen. Vi riktade i riksdagsdebatten före omröstningen hård kritik mot regeringen för ett hafsigt lagstiftningsarbete. Riksrevisionens rapport visar att vi hade rätt.




Löfven talade osanning om Socialdemokraternas migrationspolitik

2016-11-24

Nej Stefan Löfvén. När du i debatten med Anna Kinberg Batra antydde att Socialdemokraterna ville ha strängare asylregler och flyktingpolitik än Alliansregeringen så talade du ren osanning. Det var ju precis tvärtom!

Minsta lilla förslag om åtstramningar eller översyn röstade ni emot. Till och med Alliansens mycket försiktiga förslag om försörjningskrav vid anhöriginvandring gick ni emot. Och samtidigt lade ni egna förslag om ännu mer generös flyktingpolitik. Att sitta i TV och låtsas att ni tyckte Alliansen var för generös ger mig en dålig smak i munnen.




Fortsatta gränskontroller behövs - men med respekt för pendlarna

2016-10-25

I en intervju med Sydsvenskan kräver moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra att Stefan Löfven ger klara besked: Förläng gräns- och ID-kontrollerna och underlätta samtidigt för Öresundspendlarna. Det är anmärkningsvärt att statsministern hittills varit så passiv i denna centrala fråga och inte ens presenterat en åsikt.

Moderaternas linje är följande:
• Man är naiv om man tror att flyktingkrisen är över. Därför behöver gräns- och ID-kontrollerna förlängas.
• Samtidigt måste man vara medveten om att det här försvårar vardagen för många Öresundspendlare, och man måste finna lösningar så att pendlingen underlättas.

Regionala aktörer har länge krävt att ID-kontrollerna (som nu sker på Kastrup) och gränskontrollerna (vid Hyllie station) samordnas. Samtal mellan den svenska och danska regeringen pågår. Man måste göra det möjligt för svensk och dansk polis att göra kontrollerna på ett och samma ställe vid Kastrup eller centralstationen i Köpenhamn. Men inget händer.

Enligt tjänstemän vid regeringskansliet finns det ett skäl till att inget hänt: En samordnad kontroll med svensk polis på dansk mark skulle kräva ändringar i det svensk-danska avtalet om polissamarbete. Då är det ju hög tid att ta tag i detta!

Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen har även flaggat för att han vill att de nordiska länderna samordnar sina kontroller – och förlägger dem vid gränsen mellan Danmark och Tyskland. Detta skulle kunna lösa situationen för pendlarna i Öresundsregionen och spara arbete och kostnader för Danmark, Sverige och Norge. Men regeringen verkar inte ha någon åsikt om detta heller. Och då lär ju inget hända.

Situationen i Öresundsregionen försvåras av regeringens obegripliga passivitet. Det finns konkreta förslag - men regeringen verkar inte bry sig.




Tänk så fel det kunde bli

2016-10-24

I en enkät, utförd av Sifo på uppdrag av Svenska Dagbladet, svarar 44 procent av de utfrågade att de anser att lagar och regler bör skärpas för att Sverige ska ta emot färre flyktingar. 16 procent svarar att de är tveksamma eller inte vet vad de tycker. 27 procent, svarar att de vill ha kvar "dagens regler" (som ju är mycket hårda, min anm.). Endast 13 procent svarar att lagar och regler bör ändras för att Sverige ska ta emot fler flyktingar. Över 70% vill alltså antingen behålla dagens mycket stränga regler, eller skärpa dem ytterligare.

Detta innebär en ordentlig förändring i jämförelse med i september förra året då 29 procent ansåg att lagar och regler borde skärpas för att ta emot färre flyktingar. När en uppgörelse i riksdagen strax därefter var klar, som innebar en åtstramning av flyktingpolitiken, hade andelen som vill se färre flyktingar ökat till 41 procent. Och idag är det alltså 44 procent som vill ha skärpta regler - trots att Sverige redan i grunden förändrat sina regelverk och nu i många delar ligger på EU:s miniminivå.

Samtidigt rapporterar SvD i en annan artikel att andelen "positiva till att det i samhället finns människor med annan bakgrund och kultur än den svenska" minskat från 74% till 64% sedan 2014 då den föregående undersökningen gjordes. Detta enligt "Mångfaldsbarometern" som görs regelbundet av Högskolan i Gävle.

I samma undersökning framkommer att var tredje svarande också ifrågasätter att "människor med en annan bakgrund ska ha samma rättigheter som landets egen befolkning" (som frågan ställdes i undersökningen).

Båda dessa undersökningar visar att åsikterna i det svenska samhället förändrats dramatiskt på bara något år.

Jag har länge varnat för denna utveckling. Jag är övertygad om att de som bor i Sverige i grunden är öppna och positiva till andra kulturer och människor från andra länder - så länge man inte upplever att det på ett allvarligt sätt drabbar den egna välfärden och tryggheten. Nu är vi i ett läge där allt fler människor på allvar verkar vara oroliga för sin egen framtid. Rätt eller fel - men det är uppenbarligen så många känner. I grunden handlar det om att Sverige helt enkelt varit aningslösa när vi erbjudit helt andra regler och villkor för asylsökande än andra länder i EU. Så kan man inte göra när alla EU-länder har en gemensam yttre gräns och vi har fri rörlighet inom denna gräns. Våra generösa regler innebar att alltför stor del av de asylsökande som kom till Europa sökte sig vidare till Sverige, så många att vårt lilla land nu inte längre kan hantera situationen. Vi har också varit alldeles för flata med att ställa krav på att i vårt land gäller lagar och regler lika för alla och att man får anpassa sig till det svenska samhället om man ska leva här. Det slår nu också tillbaka.

Det har självklart funnits en god avsikt i att Sverige haft mer generösa regler än andra. Men nu slår det tillbaka i form av växande främlingsfientlighet i stället. Och det går ut över alla de (troligen en stor majoritet) av de nyanlända som gör allt för att lära sig svenska, som skaffar sig jobb och egen bostad, och som följer lagar och regler och vill vara en del av vårt samhälle. Även de invandrare som levt i decennier i vårt samhälle och ser sig själva som svenskar och är svenska medborgare sedan länge drabbas nu av ökande främlingsfientlighet. Samma sak för många med utländsk bakgrund som faktiskt är födda här.

I en förlängning innebär dessa allt mer kritiska strömningar självklart ett allvarligt hot mot integrationen. Allt tack vare aningslösa och naiva politiker, samhällsdebattörer och media som under decennier drivit fram helt ohållbara regelverk i övertygelse om att de själva därigenom skulle vara särskilt goda människor och Sverige ett humant föredöme.

Tänk så fel det kunde bli.




Aningslöst från Borås Tidning om gränskontrollerna

2016-10-24

Borås Tidning ägnar dagens ledare åt en i stora delar klok analys om att det är viktigare att EU:s yttre gränser bevakas än att länderna inom EU upprättar egna gränskontroller. Jag instämmer helt och fullt. Själva grundtanken med EU är ju just fri rörlighet inom Unionen och gemensam yttre gräns.

Problemet är ju bara att EU inte fungerar. Vare sig när det gäller att fördela asylsökande inom unionen eller att se till att de yttre gränskontrollerna fungerar, och det är svårt att se att detta skulle förändras inom överskådlig tid. Och i det läget måste Sverige kontrollera sina egna gränser.

Borås Tidning inleder dagens ledare enligt följande:

Min spontana reaktion är att detta är sällsynt aningslöst skrivet.

Det är ju just tack vare att våra gränskontroller är väl kända utomlands och bland flyktingsmugglarna som antalet asylsökande som kommer över Öresundsbron är så litet.

När gränskontrollerna infördes minskade antalet asylsökande som kom över bron dramatiskt. Fler stannade i Tyskland, Danmark eller andra länder på vägen, i stället för att fortsätta till Sverige. Om vi avskaffar gränskontrollerna stiger givetvis antalet asylsökande kraftigt igen. Jag är förvånad över att inte BT ser detta samband.

Man kan jämföra med andra saker i vårt samhälle.

När Trafikverket sätter upp hastighetskameror längs våra vägar sjunker bevisligen hastigheterna. Mycket få kör medvetet för fort förbi en fartkamera. Är det då ett skäl att ta bort kameran igen för att så få kört för fort just där?

Eller om ledarskribenten tar cykeln till jobbet och låser fast den i cykelstället utanför redaktionen. En låst cykel blir sällan stulen. Med samma resonemang skulle man ju kunna sluta låsa cykeln eftersom den ändå aldrig blir stulen.

Man skulle ju även kunna ta bort all polispatrullering i Borås, eftersom brotten ändå aldrig sker där polisen befinner sig. Tänker Borås Tidning föreslå detta i kommande ledare?

I det läge vi har i landet idag med närmast sammanbrott i bostadsförsörjningen till nyanlända, där arbetslösheten bland nyanlända skenar, där skolan inte längre kan ge eleverna det stöd de behöver, där samhällskostnaderna för mottaganden ligger på ohållbara nivåer och utredningstiden för asylärenden är rekordlånga klarar Sverige tills vidare inte mer. Vi har med råge tagit vår del av ansvaret inom EU för att ta emot asylsökande. Nu måste vi se till att utreda varje ärende på ett rättssäkert sätt, se till att de som får nej avvisas från landet och se till att de som får ja får någonstans att bo, och sedan allt tänkbart stöd för att komma in i vårt samhälle och komma i egen försörjning så snabbt som möjligt. Att tills vidare försöka begränsa inflödet av nya asylsökande är viktigt inte minst för deras skull som redan är här.

Inflödet av asylsökande har för övrigt inte alls upphört som man kan tro av ledaren. Fortfarande ligger inflödet på årsbasis på över 30.000 personer per år. Det är lika många som hela Marks kommuns befolkning. Fortsatta svenska gränskontroller är därför nödvändiga under överskådlig tid. Det borde även Borås Tidning inse.




Verkligheten kommer ifatt aningslös svensk migrationspolitik

2016-10-23



I går läste jag denna förstasidesnyhet i Borås Tidning. Det är en tragisk och osannolik historia som handlar om en äldre dement libanesisk kvinna. Kvinnan har vistats i Sverige utan uppehållstillstånd i 11 år, och har två döttrar i Sverige. Under de första åren bodde hon hos en av sina döttrar, och sedan tre år bor hon på ett kommunalt demensboende. Eftersom hon saknar uppehållstillstånd har Migrationsverket enligt artikeln hela tiden betalt kostnaden för hennes boende till Borås Stad.

Nu gäller sedan en tid nya regler, där Migrationsverket inte längre betalar boende för personer har ett avvisnings eller utvisningsbeslut mot sig. Det betyder att Migrationsverket from 10 november inte längre betalar för hennes plats på demensboendet. Borås Stad säger att de gärna har henne kvar - men bara om Migrationsverket betalar.

Jag kan konstatera, än en gång, att verkligheten kommer ifatt de totalt aningslösa och obegripliga svenska regelverken. I elva år (!) har alltså denna kvinna befunnit sig illegalt i Sverige, och i tre års tid har Migrationsverket utan invändning betalt hennes boende på ett demensboende. Hur har detta ens varit möjligt? Jag visste inte ens, så sent som för några år sedan, att det fungerade så här. Jag utgick såklart från att rätten till betald bostad upphörde vid avvisningsbeslut. Och det har nog de flesta trott eftersom allt annat är fullständigt orimligt. Vare sig media eller ansvariga myndigheter har vad jag vet uppmärksammat eller ifrågasatt detta överhuvudtaget förrän det senaste året. Inte ansvarig myndighet heller vad jag vet.

Nu skördar vi frukterna av vår politik och tillämpningen av våra regelverk. Situationen är närmast absurd och borde alltid tillåtits uppkomma. Självklart borde kvinnan aldrig fått plats på något boende från början när hon var så pass frisk att hon hade klarat att återvända till sitt hemland. I detta läge tycker jag vi får skylla oss själva. I Borås Tidning står felaktigt att "efter beslut från Migrationsverket måste hon nu lämna boendet". Det finns ju inget sådant beslut - Migrationsverket säger bara att de inte vill betala hennes boende. Det är en helt annan sak. Det är nu upp till Borås Stad att besluta om hon ska få bo kvar eller inte. Den enskilda dementa kvinnan råder inte över de märkliga svenska reglerna. Humanitära hänsyn måste självklart i ett sådant fall väga tyngst om vi fortfarande vill vara ett civiliserat samhälle. Självklart kan man inte avvisa en svårt demenssjuk kvinna till ett annat land. Borås Stad och Migrationsverket får väl förhandla om vem som ska betala.

Men tro mig - detta är inte sista gången något sådant här kommer att hända. Under decennier framåt kommer Sverige att skörda frukterna av vår obegripliga politik. Och det kommer att kosta, både i pengar och i tuffa beslut som ibland strider mot humanism och medmänsklighet. Jag känner mig som riksdagsledamot sedan 2006 som medskyldig. Det enda försvar jag har är att jag tills ganska nyligen inte haft en aning om dessa orimliga regler och att det inte låg inom de frågor jag själv arbetade med i riksdagen. Hade jag vetat hade jag lyft frågan för länge sedan. Men varför agerade inte de som visste? Tyckte de verkligen det var rimligt att samhället ska betala bostaden för personer som vistas i landet utan tillstånd?




Dagens interpellationsdebatt med justitieministern

2016-10-21

Jag inledde fredagen med en interpellationsdebatt mot justitieminister och migrationsminister Morgan Johansson (S) med anledning av Migrationsverkets stora obetalda skuld till kommunsektorn.

När jag lämnade in min interpellation var den senaste uppgiften att skulden låg nära 20 miljarder kronor. Ministern försvarade sig idag med att skulden minsann "bara" var 9,6 miljarder i dagsläget. Och han utlovade att Migrationsverket nog skulle vara i balans i början av nästa år då mer "normala" handläggningstider på 3-4 månader ska vara det normala.

Jag invände att det är en klen tröst för kommunerna idag, samt att 3-4 månaders handläggningstid är orimligt lång tid det också. Var i samhället i övrigt är en betalningstid för fakturor på 3-4 månader acceptabelt?

Jag har den senaste tiden undersökt läget för några av de större kommunerna i valkretsen. Borås Stad har i dagsläget en fordran på Migrationsverket som uppgår till ca 143 miljoner. För Marks kommun handlar det om över 60 miljoner och för Ulricehamn 33 miljoner. Jag påtalade för justitieministern att detta inte är småpengar för dessa kommuner. Och jag kan berätta att det är ganska svårt för en kommun att planera sin likviditet när man har så stora obetalda fordringar.

Tålamodet hos kommunerna börjar tryta. Kommunerna är idag i praktiken "bank" åt staten som på detta sätt slipper låna pengar på annat sätt. Tidigare har vi haft en politisk diskussion om problemet att stora företag ibland använder småföretag som bank genom att släpa med fakturor. Att nu statens egna myndigheter i praktiken gör på samma sätt mot små kommuner är oacceptabelt. Regeringen måste ta sitt ansvar och se till att kommunerna får de pengar de har rätt till och i rimlig tid. Inte minst nu när kommunerna enligt lag är tvingade att ta emot nyanlända, då är det minsta man kan begära att också ersättningen till kommunerna utbetalas utan oskäligt dröjsmål.

Justitieministern uprepade i debatten att han anser att situationen är ”problematisk”. Men när man är minister tycker jag det inte räcker att konstatera en sådan sak – man måste också försöka göra något konkret åt problemet.

Jag har full förståelse för att Migrationsverket har en ansträngd situation, och jag tycker såklart det är viktigt att Migrationsverket granskar kommunernas krav noga så att det inte sker felaktiga utbetalningar. Men jag bjöd ministern på ett konkret och enkelt förslag till lösning:

Migrationsverket kan ju väldigt enkelt göra en a contoutbetalning i enlighet med kommunernas krav, med reservationen att belopp kan komma att återkrävas om något i underlagen skulle visa att belopp utbetalts på felaktiga grunder. Därefter granskar man underlagen i efterhand. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

Jag frågade migrationsministern om han kan tänka sig att överväga detta förslag. Svaret var nej. Det skulle bli "för krångligt" och "medföra merarbete" för Migrationsverket. Jag har väldigt svårt att förstå argumenten. I dagens IT-samhälle tar det typ fem sekunder att göra en banköverföring till en kommun. Sedan kan man i lugn och ro handlägga ärendet och vid behov räkna av för mycket utbetalda pengar från nästa a contoutbetalning till samma kommun. Så fungerar det exempelvis ofta inom delar av näringslivet när man har stora löpande kontrakt, exempelvis inom bygg och anläggningssektorn.

Problemet med politiken är ibland att man helt enkelt inte vill pröva nya lösningar. Tråkigt tycker jag.




Markbladet uppmärksammar min interpellation till justitieministern

2016-10-13

Denna vecka uppmärksammar Markbladet min interpellation till justiteministern om statens (Migrationsverkets) stora obetalda skuld till de svenska kommunerna, en summa som i dagsläget ligger runt 20 miljarder kronor. (Se även bloggen 28/9). För Marks kommun är den obetalda fordran mellan 60 och 70 miljoner, vilket är ett mycket stort belopp för kommunen.

Det är nu beslutat att jag får svar nästa fredag, dvs den 21 oktober, då det även blir debatt i riksdagen mellan mig och justitieminister Morgan Johansson (S).






Infekterad debatt i Norrköping om slöjförbud i skolorna

2016-09-30

I går avslutades debatten i Norrköpings kommunfullmäktige om den moderata motionen om att utreda möjligheten att införa förbud mot slöja/huvudduk för elever under 15 år i Norrköpings skolor. Motivet till motionen är att en del elever på grund av huvudduken (slöjan) inte kan delta i all ordinarie undervisning utan särlösningar och att det strider mot tanken med en skola lika för alla. Den moderata motionen fick bara stöd av M och SD och röstades därför ned. Vad jag kan förstå från media var debatten i kommunfullmäktige mycket hetsig vilket visar hur infekterad frågan är.

För egen del tycker jag frågan om att reglera elevernas klädsel är väldigt svår. Å ena sidan anser jag att det innebär ett allvarligt förtryck att tvinga barn att bära slöja/huvudduk. Å andra sidan kan man ju inte utesluta att vissa gör det helt frivilligt. Var gränsen för "frivillighet" går för barn är dock inte alldeles enkelt att säga. Argumentet att skolan ska vara en frizon från denna typ av tvång är egentligen ganska starkt och argumentet att det hindrar deltagande i undervisningen är mycket starkt och borde egentligen medföra i vart fall förbud att bära slöjan under dessa moment av undervisningen. Frågan har ju dessutom inget alls med religionsfrihet att göra - det föreskrivs vad jag vet ingenstans i någon religion att barn ska tvingas bära slöja, det är en rent kulturell fråga. Och den borde kanske stå tillbaka för skollagens principer om en skola som ger alla barn samma chans?

För egen del tycker jag det är viktigast att lärarna och övriga anställda i skolan föregår med gott exempel. Religionsfrihet (inklusive frihet från religion) är en del av den svenska grundlagen. Samtidigt finns det behov av att vissa institutioner och situationer är neutrala, inte minst när det gäller offentlig myndighetsutövning, vård och undervisning där man representerar samhället i stort och inte sig själv. Jag anser därför att offentligt anställda i tjänsten bör uppträda neutralt och utan överdrivet religiösa attribut och kläder, och att detta bör regleras i lag. Var gränserna exakt ska gå får givetvis utredas, en sjal är givetvis något helt annat än en burka eller niqab som täcker ansiktet.

Samhället har ett särskilt ansvar för omyndiga barn, särskilt när de befinner sig i skolan, och har även ett ansvar för hur offentlig verksamhet ser ut och för personalen i denna verksamhet. Vad vuxna människor däremot gör på sin fritid, inklusive vilka klädesplagg man bär har inte politiken med att göra. Inte heller hur man är klädd hos en privat arbetsgivare - det är något varje arbetsplats måste hantera. Politiken måste inse sin begränsning, men samtidigt våga ta ansvar för det som faktiskt ligger inom politikens ansvarsområde. Det är svåra frågor, men jag tycker man måste våga diskutera dem.




Jag kräver migrationsministern på svar om skulden till kommunerna

2016-09-28

Jag är moderaternas ansvarige i finansutskottet för frågor kring den kommunala sektorns ekonomi och därför har jag i dag ställt en interpellation till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Jag undrar när han tänker se till att staten/Migrationsverket betalar sin jätteskuld till kommunerna för migrationskostnaderna, en skuld som växt till runt 20 miljarder kronor, vilket i vissa fall tvingat kommuner att ta lån för att klara den löpande verksamheten. Jag tycker det är helt oacceptabelt att kommunerna på detta sätt tvingas låna ut pengar till staten. Vi får se när ministern svarar (han har tid på sig till den 19 oktober). Därefter möts vi i en interpellationsdebatt i riksdagen.

Till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2016/17:25 Statens skuld till kommunsektorn

Med anledning av migrationskrisen har en situation uppstått där Sveriges kommuner i praktiken har kommit att agera bank åt staten. Detta beror på att ersättningen från Migrationsverket till de mottagande kommunerna betalas ut i efterhand och med stora fördröjningar.

Givet de omfattande summor det rör sig om har detta kommit att bli ett stort problem för många kommuner. Det är helt orimligt att staten har utestående skulder till kommunsektorn i storleksklassen 20 miljarder kronor.

Det är uppenbart att Migrationsverket måste skynda på sin handläggning och regeringen ta sitt ansvar. Att hänvisa de drabbade kommunerna till kommande lagstiftning som träder i kraft först 1 juli 2017 är inte tillräckligt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

* Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att Migrationsverkets skuld till kommunerna betalas i närtid?

* Hur avser ministern att agera för att få till stånd en hållbar och långsiktig lösning för kommunerna?

Jan Ericson (M)






Helsjukt - Skåne satsar 3,3 miljoner på omskärelse av pojkar!

2016-09-28

Detta är så sjukt! I en tid där vårdköerna växer och vården skriker efter mer pengar väljer alltså politikerna i Region Skåne att satsa 3,3 miljoner på att korta köerna för omskärelse av pojkar! Det är så sjukt och motbjudande att man saknar ord.

Omskärelse av omyndiga pojkar borde vara förbjudet i lag (vilket jag motionerat om i riksdagen). Att utföra icke medicinskt grundade ingrepp på barn är inget annat än barnmisshandel. Och det borde i vart fall självklart inte få utföras på skattebetalarnas bekostnad. All respekt till Moderaterna och Sverigedemokraterna i Region Skåne som var de enda som röstade nej till beslutet. De övriga fega borgerliga politikerna lade ned sina röster. De borde skämmas.





När samhället tappar kontrollen får vi anarki

2016-09-25

Aftonbladet har idag en artikel om hur våldsamma gäng med misstänkt koppling till fotbollshuliganer ger sig på "gatubarn" i centrala Stockholm. Dessa gatubarn är i sin tur enligt tidigare uttalanden från polisen ofta inblandade i kriminalitet och våld mot andra. Samma sak gäller för övrigt i Göteborg där runt 200 gatubarn drar omkring i centrum och begår brott.

Jag vänder mig mot att man i artikeln talar om "flyktingar" och "ensamkommande barn" som lätt kan förväxlas med asylsökande ensamkommande. Dessa gatubarn, ofta från Marocko eller andra nordafrikanska länder, befinner sig illegalt i Sverige. De har aldrig sökt asyl (om de hade gjort det hade de erbjudits plats på ett asylboende för unga i avvaktan på asylprövning i stället för att leva på gatan). De är inte flyktingar i formell mening utan bara fattiga och hemlösa. Deras hemländer har självklart ansvaret för dem, inte Sverige. Fattigdom är som bekant inte asylskäl.

Jag vänder mig också mot den stora slappheten mot dessa huligangäng. De ställer till bråk både i anslutning till fotbollsmatcher och i andra sammanhang. Maskerade våldsverkare, oavsett om de har politiska avsikter eller bara rent allmänt vill bråka, är inte något isolerat problem kopplat till fotbollsarenorna utan ett samhällsproblem.

Vi har alltså en situation idag där polisen vare sig kan stoppa våldsamma kriminella maskerade gäng som drar runt på stan och misshandlar andra, eller göra något åt hundratals afrikanska gatubarn som befinner sig illegalt i Stockholm och begår brott. Samhället har fullständigt tappat kontrollen. Det finns bara ett ord för detta och det är anarki.

Det är hög tid för samhället att sluta abdikera. Huliganerna ska gripas och dömas till hårda straff, de är inte några stackars vilseledda fotbollssupportrar utan snarare rent kriminella våldsverkare som använder fotbollssupporterskapet som täckmantel. Ansträngningarna för att utvisa gatubarnen till sina hemländer måste samtidigt intensifieras. Självklart ska allt svenskt bistånd till de aktuella länderna dras in med omedelbar verkan om man inte accepterar att ta emot sina egna medborgare. Alla minderåriga barn som lever på gatan borde omhändertas i avvaktan på avvisning från landet, och hållas inomhus nattetid. Barn ska inte tillåtas leva på gatan och ägna sig åt missbruk och begå brott.

Jag vill inte ha vare sig huliganer eller kriminella ungdomsgäng som drar runt på stan. Samhället måste ta tillbaka kontrollen!




Staten är skyldig kommunerna 20 miljarder för flyktingmottagandet

2016-09-24



Staten är nu skyldig kommunerna 20 miljarder i obetalda ersättningar för flyktingmottagandet. Det är alltså dubbelt så mycket som de 10 miljarder regeringen tillför kommunerna i ökade statsbidrag i enlighet med migrationsöverenskommelsen med Alliansen förra hösten.

Tålamodet hos kommunerna börjar tryta. Kommunerna är idag i praktiken "bank" åt staten som på detta sätt slipper låna pengar till regeringens underskott på annat sätt. Situationen är oacceptabel, och regeringen måste ta sitt ansvar och se till att kommunerna får de pengar de har rätt till. Inte minst nu när kommunerna enligt lag är tvingade att ta emot nyanlända, då är det minsta man kan begära att också ersättningen till kommunerna utbetalas i rimlig tid.




Dubbla budskap till asylsökande som nekats uppehållstillstånd

2016-09-22

En grundläggande princip för svenskt asylmottagande är att de som har asylskäl ska få uppehållstillstånd medan de som saknar asylskäl ska lämna landet. Det handlar inte minst om att de resurser som läggs på nyanlända verkligen kommer dem till del som är flyktingar från krig och konflikter. Vi vill inte heller ha parallella samhällen i Sverige där människor lever gömda, försörjer sig på svartarbete, tiggeri eller kanske rent av värre saker, och där barn tvingas växa upp i en källare år efter år på grund av föräldrarnas vägran att följa svenska domstolsbeslut. Och vi förespråkar inte helt fri invandring utan en reglerad. Och då måste ett nej vara ett nej.

SVT rapporterar idag att inte mindre än 12.350 personer som nekats uppehållstillstånd och ska utvisas eller avvisas just nu är efterlysta i Sverige. Polisen slår larm om att de inte mäktar med uppgiften, och har efter en genomgång av de senaste tre årens ärenden konstaterat att de bara klarar upp en tredjedel av dessa ärenden. – Vi klarar inte av vår uppgift, säger Per Löwenberg, gruppchef för gränspolissektionen.

Ett av problemen är att efter fyra år preskriberas ett nekande beslut om uppehållstillstånd. Och då kan man söka på nytt. Ett stort antal av dessa ärenden preskriberas alltså utan att polisen hittat personen eller kunnat genomföra avvisningen.

Sverige har skärpt regler både under Alliansregeringen och genom den breda migrationsöverenskommelsen förra året. Det är exempelvis sedan flera år olagligt att anställa en person som saknar uppehållstillstånd och sedan i somras upphör också rätten till boende och ersättning när beslut om avvisning vunnit laga kraft.

Samtidigt görs undantag för barnfamiljer som får behålla både boende och ersättning. Barnen har dessutom rätt till skolgång och komplett sjukvård (även sådant som inte är akut) trots att man inte har rätt att vistas i landet. Vissa kommuner (exempelvis Malmö) har i vart fall tidigare till och med gett försörjningsstöd till gömda barnfamiljer. Dessa förmåner anses värna om barnen - jag menar att det faktiskt är precis tvärtom.

Att ett växande antal människor går under jorden och lever gömda i vårt land är oacceptabelt. Och att vi aktivt underlättar för just barnfamiljer att välja denna väg är enligt min mening i strid med barnens bästa. Ska barn verkligen växa upp under sådana förhållanden i vårt land, och hela tiden tvingas leva i oro för att bli upptäckta och avvisade? Dessa personer och familjer har fått en prövning av svensk myndighet och har sedan kunnat överklaga beslutet i domstol. Om man även där får nej har man inga asylskäl och då har man att rätta sig efter det.

För att effektivisera avvisningar och utvisningar är det givetvis viktigt att polis och ansvariga myndigheter har tillräckliga resurser och får frihet att agera som de anser lämpligt för att hitta de som gömmer sig och då verkställa domstolsbeslut eller myndighetsbeslut på ett så värdigt och humant sätt som möjligt. Men det räcker inte. Regelverken måste hänga ihop.

För det första borde självklart preskriptionstiden förlängas. Moderaterna föreslår minst åtta år, jag tycker personligen det borde vara tio år - i likhet med många andra preskriptionsregler i svensk rätt. Då skulle frestelsen bli mindre att gå under jorden och leva gömd i avvaktan på en ny chans att söka uppehållstillstånd.

För det andra borde alla rättigheter utöver akut sjukvård upphöra för alla, inklusive barnfamiljer, när ett avvisningsbeslut vunnit laga kraft. Vi kan inte ge dubbla signaler till dem som saknar asylskäl.

Det framkommer också att olika organisationer, inklusive Svenska Kyrkan, ger stöd i form av mat mm till personer som befinner sig olagligt i landet. Jag förstår deras grundinställning att man vill hjälpa alla utan att ställa frågor, men tycker samtidigt att det blir fel. Man bidrar på detta sätt faktiskt till att barn tvingas av sina föräldrar att växa upp under helt oacceptabla förhållanden i stället för att återvända hem till det gamla hemlandet och leva ett mer normalt liv. Jag tycker kyrkorna och andra organisationer åtminstone i samband med att dela ut hjälp borde försöka övertyga de människor som de vet befinner sig här illegalt att man borde lämna landet för sin egen och barnens skull. För mig är det mer humant än att medverka till att människor lever gömda.




50 nya miljarder till migrationspolitiken kräver eftertanke

2016-09-21

Jag berättade häromveckan om hur regeringen skröt om sin storsatsning med 2,7 miljarder till polisen - vilket visade sig vara en summering av alla satsningar man vill göra tom 2020. För 2017 handlade det om futtiga 180 miljoner. På samma sätt blåste man upp miljösatsningarna till enorma belopp genom att summera alla planerade satsningar tom 2020. Men det mesta låg efter nästa val, åren 2019 och 2020.

Nu har regeringen presenterat förslaget till tillskott för att klara asylmottagande, migration och integration de kommande fyra åren. Och i detta fall är det här att summera totalen för fyra år uppenbarligen inte alls intressant. I stället bryts satsningarna ned på en mängd olika delområden på regeringens hemsida, och man delar dessutom upp utgiftsökningarna år för år. Jag kan förstå detta sätt att presentera utgiftsökningarna, för vi talar om skrämmande stora kostnader.

En snabb summering av utgiftsökningar som uttryckligen avser asylmottagande, migration och integration (finns säkert en del ytterligare utgiftsökningar som har koppling till detta område, men jag har räknat försiktigt) innebär att man satsar 3,80 miljarder 2017, 3.05 miljarder 2018, 1,93 miljarder 2019 och 1,22 miljarder 2020. Sammanlagt alltså nästan 10 miljarder under dessa fyra år. Mest går till Migrationsverket, men det tillförs även pengar till exempelvis Länsstyrelserna, Domstolsverket och Arbetsförmedlingen.

Till detta kommer den extra satsningen på 10 miljarder per år till kommunerna som baseras på den breda migrationsöverenskommelsen mellan Alliansen och regeringen. Dessa pengar ska enligt regeringen de närmaste åren fördelas mellan kommunerna efter vilka som "tagit störst ansvar för asylmottagandet". Även om kommunerna får använda pengarna fritt så är tanken att tillskottet ska kompensera för ökade utgifter och bemanningsbehov i skola och omsorg till följd av asylmottagandet. Fram till 2020 handlar det alltså om 40 miljarder i tillskott.

Sammantaget innebär detta att asylmottagande, migration och integration medför kostnadsökningar i statens budget på nära 50 miljarder kommande fyra år.

I helgen meddelade finansministern samtidigt att Försvaret inte får en krona extra kommande år trots det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Och polisen får som sagt bara 180 miljoner trots att allt fler idag talar om en myndighet i djup kris. Detta visar på ett brutalt sätt hur migrationspolitiken nu slukar en allt större del av statens budget, och detta måste regeringen ta på allvar. Att bara luta sig tillbaka och konstatera att kostnaderna sjunker kommande år till följd av de skärpta reglerna och gränskontrollerna duger inte. Vi talar fortfarande om mycket stora kostnader. Och vad man än tycker om att så många asylsökande kommit till Sverige så finns dessa människor här nu och vi måste hantera det. Att bara uppgivet säga att vi inte klarar detta leder inte heller någonstans. Inte heller att gnälla och säga "vad var det vi sa". Det är faktiskt politikens uppgift att ta ansvar i varje läge, alldeles oavsett i vilken mån man eventuellt är medskyldig till den situation som råder.

En del av regeringens satsningar är säkert helt nödvändiga för att kunna hantera situationen hjälpligt. Men den stora bristen är det kreativa tänkandet för framtiden. Det är tre saker som behövs - och dessa måste hanteras samtidigt:

För det första behövs permanenta regler för asylmottagande och migration som ligger i linje med vår omvärld. Detta för att det framtida inflödet ska bli hanterbart. Regeringens linje om "tillfälliga" åtstramningar räcker inte.
För det andra måste de som saknar asylskäl lämna landet, och då måste vi skärpa upp regelverken ytterligare avseende de rättigheter man har efter att ha nekats uppehållstillstånd, samt se till att det finns resurser att verkställa avvisningar på ett humant men effektivt sätt.
För det tredje måste vi göra allt för att de som beviljas uppehållstillstånd kommer in i vårt samhälle. Hur ska vi klara att få alla i arbetsför ålder i egen försörjning? Hur får vi in dem på arbetsmarknaden? Hur ska vi kunna erbjuda alla nyanlända barn en bra skola utan att det går ut över andra barn med särskilda behov? Hur får vi fram de bostäder som behövs? Hur rustar vi vård och omsorg för att kunna möta de nyanländas behov utan att det skapar längre köer för andra? Viktigast av allt är nog just hur vi ska kunna överbygga spänningarna i samhället när olika intressen och behov ställs mot varandra. Det kräver gott omdöme från både rikspolitiker, kommunpolitiker och myndigheter.

Jag återkommer med en sammanfattning av moderaternas förslag kring detta i samband med att vi lämnar in vår budgetmotion framöver. Mycket av våra förslag är redan kända, men mer kan tillkomma. 50 miljarder på fyra år i kostnadsökning visar att läget är mycket allvarligt och de så kallade "framtidsutmaningarna" är skrämmande stora. Då måste man tänka till.




Moderaterna kräver lag om tidig åldersbestämning av asylsökande

2016-09-06

I dag skriver Expressen om att Moderaterna vill skärpa reglerna för ensamkommande barn. Vi kräver en ny lag som innebär obligatorisk åldersbedömning tidigt i asylprocessen. (Hur det fungerar idag framgår av gårdagens blogginlägg).

Jag är mycket nöjd med den moderata linjen som är något jag argumenterat för internt under en längre tid. Mina besök hos migrationsverket, mina samtal med socialtjänster och handläggare hos migrationsverket, och inte minst alla signaler från polisen om vuxna som begår brott och slipper straff för att de påstår sig vara underåriga har övertygat mig om att vi måste agera. Övergrepp mot minderåriga på asylboenden utförda av andra boende har också uppmärksammats på senare tid och gör frågan än mer aktuell. Att blanda barn och vuxna på asylboenden är inte acceptabelt.

Översyn av reglerna kring ålderbestämning var en av de tio punkter jag och en grupp andra moderater motionerade om i riksdagen 2015. Jag kan konstatera att i stort sett allt vi motionerade om nu har blivit moderat politik på ett eller annat sätt.




Advokat beskriver problemet med åldersbestämning av asylsökande

2016-09-05

Henrik Sundström är advokat med djup kunskap om migrationsjuridik, dessutom moderat kommunpolitiker och tidigare ordförande för moderaterna i Bohuslän. På Facebook beskriver han bakgrunden till de problem som finns med åldersbestämning av ensamkommande asylsökande och diskuterar vad man borde göra åt saken. Mycket läsvärt!

"Migrationsöverdomstolen klargjorde i en dom från 2014 (MIG 2014:1) att det är den som söker asyl som har den fulla bevisbördan för sin ålder. Det betyder något förenklat att den som inte kan bevisa sin ålder med ID-handlingar eller på annat sätt, kommer att beslutas vara vuxen om det råder tveksamhet.

Som en följd av detta slutade Migrationsverket att göra egna medicinska åldersbedömningar av asylsökande, för att istället informera den asylsökande om att det finns en möjlighet att själv göra en medicinsk åldersbedömning om vederbörande inte på annat sätt kan styrka sin ålder. Någon officiell statistik över hur många som skrivs upp i ålder av Migrationsverket finns inte, men mot bakgrund av hur få som kan styrka sin ålder torde det vara en relativt stor andel av de sökande.

Ett problem med ordningen efter 2014 är att Utlänningslagen inte är skriven med en tanke på att åldern skulle kunna vara en fråga. De åldersbeslut som fattas av Migrationsverket kan därför inte överklagas enligt Utlänningslagen. Justitieombudsmannen JO har därför kritiserat Migrationsverket, senast i april i fjol (JO 6942-2013) och uppmanat verket att godta den ålder som den asylsökande uppger vid ansökningstillfället samt utforma besluten så att de ska gå att överklaga, det vill säga att åldersbeslut fattas när verket fattar slutligt beslut i saken.

Detta leder till det läge som råder idag. Migrationsverket måste enligt JO som huvudregel ta för gott den uppgift som den asylsökande ger vid inskrivningen, fram till dess att verket fattar ett slutligt beslut i asylärendet. Med tanke på att den genomsnittliga handläggningstiden nu ligger på 15 månader och däröver är inte detta längre rimligt. Stora resurser binds i onödan som skulle kunna göra mycket större nytta på andra håll. Det leder också till att barn och vuxna blandas på boenden på ett sätt som innebär nackdelar för barnen.

Vidare innebär dagens ordning problem ur rättsäkerhetsperspektiv. Det är inte ovanligt att asylsökande får bifall till sin ansökan om uppehållstillstånd, samtidigt som Migrationsverket beslutar att skriva upp den sökande i ålder. I ett sådant läge kan ålderbeslutet överhuvudtaget inte överklagas, ens om sökanden lyckas få fram bevis om sin ålder.

Slutsatsen är att Migrationsverket måste hitta en annan process för hur och framför allt när verket fattar beslut om ålder. Beslutet måste komma så tidigt som möjligt, och dessutom vara rättssäkert och möjligt för den asylsökande att få överprövat. Läget har varit känt under åtminstone två år och det är förvånande att regeringen hittills inte har vidtagit en enda konkret åtgärd.

Den rimligaste lösningen vore att ändra Utlänningslagen så att åldersbeslut blir möjliga att överklaga och att verket omedelbart börjar fatta tidiga åldersbeslut. En lagändring tar dock tid. Det borde därför övervägas om inte verket redan idag skulle kunna fatta tidiga åldersbeslut som rena förvaltningsbeslut, vilket enligt en tydlig praxis från Högsta förvaltningsdomstolen skulle vara möjliga att överklaga enligt allmänna förvaltningsrättsliga regler. Det skulle till och med leda till en förbättrad rättssäkerhet för den grupp av asylsökande som idag inte har den möjligheten.

Omhändertagandet av ensamkommande ungdomar är idag ett ekonomiskt åtagande fullt i klass med till exempel försvarsbudgeten. Regeringen har uppvisat en sällsam oförmåga att hantera frågan, trots att läget har varit känt under flera år. Istället väljer regeringen att vältra över stora delar av kostnaden på landets kommuner från och med nästa år."





Staten borde täcka alla kommunernas kostnader för nyanlända

2016-09-05

I föregående blogginlägg konstaterade jag att ett aktuellt orosmoln för de svenska kommunerna är regeringens hot att snabbt och drastiskt sänka ersättningarna till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn och unga. Förslaget skulle ursprungligen trätt i kraft den 1 januari 2017, men har nu skjutits upp till den 1 juli 2017. Det är givetvis aningen bättre men innebär fortfarande att kommuner som träffat långa dyra avtal för att ta emot ensamkommande inte kommer att hinna säga upp dessa.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) anser dessutom att regeringen ger kommunerna lägre ersättning för skolgång, boende och omsorg än kommunernas verkliga kostnader.

Moderaterna har tidigare fört en diskussion om att staten borde betala alla kostnader för mottagande av nyanlända under längre tid än dagens två år. Det skulle ge kommunerna större möjlighet att få de nyanlända i egen försörjning. Det är ju staten som satt upp regler för asylmottagandet och det är staten som numera tvingar alla kommuner att ta emot nyanlända (liksom att erbjuda plats för asylsökande barn i skolan). När staten lägger en uppgift på kommunerna ska man i alla andra sammanhang också skicka med de pengar som krävs. Det är en princip som gällt under många år och det finns ingen anledning att bryta denna princip just när det gäller migrationspolitiken. Kommunpolitikerna måste ha en rimlig chans att hantera situationen ekonomiskt. Problemet idag är att även statens kassa är begränsad, det extremt stora asylmottagandet har skapat stora underskott i statens budget samtidigt som kommunerna upplever sig underkompenserade för sina kostnader. En minst sagt allvarlig situation, och det blir sannolikt ett stort politiskt diskussionsämne under hösten.

Rent principiellt anser jag att om regeringen inte anser sig ha råd att kompensera kommunerna i skälig omfattning bör också regeringen använda sin makt för att begränsa asylmottagandet. Det är inte gratis och någon måste betala. Det är inte rimligt att lägga betalningsansvaret på kommunerna som överhuvudtaget inte kan påverka omfattningen av asylmottagandet.




Att många ensamkommande "barn" inte är barn är ingen nyhet

2016-09-03

Det behövdes alltså en barnläkare som vittnade om att 40% av de ensamkommande barn han mött enligt hans bedömning varit vuxna (en del av dem mellan 30 och 40 år) för att media, politiker och ansvariga myndigheter ska vakna ur sin törnrosasömn.

Själv har jag flera gånger bloggat om detta med åldersbestämning av barn och berättat om vittnesmål från väl insatta personer, och varje gång har jag bemötts med en skur av protester, kallats rasist och får höra att jag sprider rykten, saknar empati och inte bryr mig om de "stackars barnen".

Bland annat bloggade jag i höstas om vittnesmål från socialtjänsten i Mölndal som berättade om 30-40-åringar på boenden för ensamkommande barn (se Integrationsbloggen den 6/11 2015).

Jag har fått liknande vittnesmål från asyljurister, gode män, poliser, anställda vid Migrationsverket mfl. Givetvis utan att de lämnat ut några enskilda personer, bara misstankar och vittnesmål (bland annat grundat på "barnens" egna berättelser som gör det omöjligt att de kan vara så unga som de påstår). I vissa fall också medgivande från "barnen" efter att de väl fått uppehållstillstånd på grund av sin "låga" ålder.

Jag har också fått vittnesmål från ungdomar som berättar att en del asylsökande killar skryter om att de har flera olika legitimationer som gör att de visar sin rätta ålder för att komma in på krogen, medan de har en annan legitimation som visar lägre ålder under asylprocessen eller om de grips för ett brott. Falska legitimationer har alltid funnits i omlopp bland ungdomar, så det är knappast märkligt att det förekommer även bland asylsökande ungdomar.

Så sent som för några veckor sedan fick jag nya vittnesmål från en person med god insyn i gode männens arbete. Det var en god man som tidigare haft uppdrag som stöd till ett par ensamkommande barn, som efter att de fått uppehållstillstånd och enligt egen uppgift "passerat 18 år" och därmed flyttat till eget boende hade råkat möta sin fd gode man på stan. Gode mannen hade då frågat sin tidigare klient om han verkligen var under 18 som han uppgivit. Han hade skrattat och bekräftade att han var flera år äldre, och att en av hans kompisar som bodde på samma hem för ensamkommande barn var 27 år i verkligheten.

Att kolla ålder på alla som uppger sig vara minderåriga borde vara en självklarhet. Dels för att vuxna inte ska ta resurser som är avsatta för barn. Dels för att vuxna män inte bör bo med minderåriga på asylboenden - vi har exempelvis fått ett antal rapporter som såväl våld som sexuella övergrepp mot barn på asylboenden, utförda av andra boende. Det är också orimligt att vuxna män kan undgå straff för grova brott genom att uppge felaktig ålder. Svenska folket och våra myndigheter är så grundlurade att det hela närmast påminner om Grönköping. Naiviteten bland myndigheter, politiker och media är så obegriplig att man saknar ord. Inte minst media bär en stor skuld att man inte tidigare grävt i denna fråga.




Samhället ska inte ha synpunkter på hur vi klär oss på fritiden

2016-08-29

Ja, jag anser att burka och nikab bekräftar kvinnans underordning av mannen i mer patriarkala samhällen. Och ja, jag blir faktiskt illa berörd av att se kvinnor och flickor tvingas att bära sådana plagg i vårt land, oavsett om det "bara" är socialt tryck eller rent av uttryckligt tvång som ligger bakom.

Men därifrån till att förespråka förbud mot dessa plagg (eller för den delen burkini på stranden) är steget långt. Om vi vänder oss mot det sociala eller rättsliga tvånget för kvinnor att bära denna typ av heltäckande klädsel så kan vi inte heller med tvång förbjuda kvinnor att bära de kläder de vill på sin fritid eller i det offentliga rummet. Om vi gör det är vi inte ett dugg bättre.

Däremot står jag fast vid det jag skrivit flera gånger. Kvinnor i offentlig tjänst borde inte få bära kläder som skymmer ansiktet. Religiöst eller kulturellt betingade klädesplagg som burka och nikab borde vara förbjudet för offentliganställda att bära under arbetstid, oavsett om det gäller anställda på ett sjukhus, en skola eller på en myndighet. Som offentliganställd ska man vara en neutral företrädare för stat, kommun eller landsting utan överdrivna kulturella eller religiösa attribut, och självklart ska man kunna se andra människor i ansiktet under sin yrkesutövning. Vad man däremot har på sig på fritiden bör inte politiken lägga sig i, oavsett om det är på torget eller på stranden.




Leder ökad invandring till fler brott?

2016-08-28

Kriminologen Jerzy Sanecki skrev igår på DN Debatt (det går tyvärr inte att länka till artikeln) ett debattinlägg med rubriken "Ökad invandring leder inte till fler brott". I artikeln skriver han att invandrares överrepresentation i registrerad brottslighet kan förklaras av att en större andel av dem har vuxit upp i familjer med lägre socioekonomisk status samt i segregerade områden. Därav drar han (eller är det DN som satt rubriken?) den märkliga slutsatsen att "ökad invandring inte leder till fler brott".

Resonemanget blir konstigt när man läser hans artikel. Det är ju just det faktum att vi tagit emot alltför många invandrare genom åren utan att de haft någon chans att få ett arbete eller komma i egen försörjning som skapat segregationen och utanförskapet i våra förorter. Och det är precis det som skapat den socioekonomiska situation som Sanecki beskriver - och som han menar skapar grogrund för ökad brottslighet (och för den delen även en grogrund för extremism, min anm). Hade vår invandring legat på en mer balanserad nivå som vårt lilla land och vår lilla befolkning klarat att hantera hade de sociala problemen och därmed kriminaliteten bland vissa grupper av invandrare sannolikt varit ett betydligt mindre problem.

Den som påstår att människor med viss kulturell eller nationell bakgrund automatiskt skulle vara mer brottsbenägna än andra har en mycket märklig människosyn som saknar vetenskaplig grund. Men även den som inte inser att en alltför omfattande migration som leder till bostadsbrist, arbetslöshet, segregation och socialt utanförskap riskerar att påverka brottslighetens omfattning har stora problem med argumentationen.

Att jag sedan med kraft ifrågasätter om man med automatik måste blir kriminell för att man upplever sig som fattig eller i socialt utanförskap är en helt annan sak. De allra flesta fattiga runt om i världen blir faktiskt inte kriminella. Och de allra flesta invandrare i våra utanförskapsområden i Sverige är inte heller kriminella. Varför vissa blir det borde Sanecki analysera närmare.




Höstens första gruppmöte med Markmoderaterna

2016-08-22

I kväll hade Markmoderaterna sitt första gruppmöte för hösten, denna gång kombinerade vi det med ett studiebesök i Fotskäls Ishall och fick klart för oss att ideella krafter och stort lokalt engagemang, kombinerat med kommunala medel stegvis utvecklat ishallen till ett allt bättre skick. Vi var nog ganska överens om att det känns onödigt och väldigt dyrt att bygga en ny ishall i Skene, även om det givetvis finns vissa fördelar att ha ishallen i centralorten. Personligen tycker jag att de 80-100 miljoner en ny ishall skulle kosta är pengar som kan användas bättre till något annat.












Delar av den moderata fullmäktigegruppen samt ett antal övriga medlemmar deltog vi dagens möte. Tredje från höger på bilden är Marks kommuns nya ordförande i kommunstyrelsen sedan i våras, Thomas Johansson (M).

Gruppmötet behandlade i övrigt ett antal stora politiska frågor för kommunen. Den nya översiktsplanen och bostadsbolagets nyproduktion av lägenheter var två stora ämnen. Skolstrukturen i kommunen en annan, där Moderaterna avvisar tankarna på att bygga ett enda centralt högstadium för hela kommunen som ska ersätta dagens samtliga högstadieskolor. Vi tror mer på att behålla flera högstadieskolor i vår till ytan ganska stora kommun, dels för att slippa onödigt långa skolskjutsar, dels för att flera av dessa skolor, exempelvis i Sätila, är nyrenoverade och i mycket bra skick. Däremot behövs en ny högstadieskola i Kinna för att ersätta den slitna Lyckeskolan.

Men den allt överskuggande frågan är kommunens kostnader för asylmottagande och migration. Att staten drastiskt vill sänka ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn och ungdomar oroar, eftersom kommunen ingått långa avtal och fastanställt personal till sina boenden. Även i övrigt är bilden oklar om de ersättningar kommunen får från staten, inklusive de 26 extra miljoner kommunen fick i höstas, verkligen täcker alla kostnader för skola, social omsorg, gode män, administration och tillkommande ersättningar och stöd. Dessutom konstateras oväntat stora kostnader för förstörelse och skador på de asylboenden som avvecklas. Vi talar sannolikt om miljonbelopp. Vi enades på gruppmötet om att det är viktigt att försöka få en bild av hur kommunens kostnader ser ut och om de balanseras hyfsat av statsbidragen. Vi enades också om att försöka styra upp bättre hur stödet till de ensamkommande ser ut. Vi fick ett antal exempel på att dessa ungdomar ofta beviljas alltför generöst ekonomiskt extra stöd till olika saker som egentligen borde bekostas av den dagersättning de redan får. Ett annat problem är personalens arbetsmiljö på asylboendena. Flera anställda vittnar om att de är rädda på jobbet och det är givetvis oacceptabelt.

När man får vittnesmål från verkligheten inser man vilken ohållbar situation Sverige försatt sig i efter höstens extrema asylmottagande. Och Marks kommun är inte unik - liknande vittnesmål får man från i stort sett alla kommuner. Det är inte risk för systemkollaps - kollapsen är redan ett faktum på många samhällsområden och den som förnekar detta har ingen koll alls på hur verkligheten ser ut.




Tveksamt från Brå-företrädare om sexuella övergrepp

2016-08-03

En utredare på Brottsförebyggande Rådet, Brå, framför enligt min åsikt ganska tveksamma uppgifter i Expressen angående den kraftigt ökande mängden anmälda sexualbrott. Bland annat säger hon att "Många är pigga på att koppla ökningen till invandring, vilket är ytterst tveksamt. Det är inte ensamkommande flyktingbarn som hänger på dessa dyra festivaler. De här brotten har alltid ägt rum på festivalområden där ungdomen samlas tätt dag och natt och konsumerar diverse substanser. Det är inget nytt. Det nya är den enorma uppmärksamheten i medier." Jag är uppriktigt förvånad över att Brå:s utredare exempelvis verkar ha missat att flera av de festivaler där asylsökande gripits för sexövergrepp har varit festivaler med gratis inträde. Dessutom är asylsökande enligt polisens egen omfattande rapport (som jag berättat om tidigare) kraftigt överrepresenterade både när det gäller sexuella övergrepp som utförs av grupper av män, samt även bland annat när det gäller övergrepp som sker i badhus och simanläggningar. Ingen seriös människa kan rimligen beskylla invandrare generellt som ansvariga för alla sexualbrott. Men asylsökande unga män från vissa länder är enligt polisens rapport extremt överrepresenterade vid flera typer av sexualbrott och det är obestridliga fakta. Att försöka dölja detta leder bara fel.

Brå försöker också förklara bort det ökande antalet anmälningar om sexualbrott med att "vi pratar mer om sådant här i Sverige och därför är det fler som anmäler", samt att betydligt fler typer av övergrepp är straffbara i Sverige än i andra länder. Det senare är helt korrekt och myten att Sverige skulle vara det land i världen med flest våldtäkter är just en myt (vilket jag också skrivit om tidigare på bloggen). Men samtidigt vore det aningen märkligt om anmälningsbenägenheten skulle ha ökat så väldigt dramatiskt just de senaste 3-4 åren (exempelvis tiodubbling på ett år av anmälda sexuella övergrepp på festivaler). Det känns i vart fall inte trovärdigt som ensam förklaring. Man kan knappast blunda för att det sannolikt sker fler övergrepp idag än tidigare, särskilt vissa typer av övergrepp, även om det är svårt att veta säkert hur mycket den totala brottsligheten ökat.

Artikeln i Expressen blir också lite missvisande eftersom såväl statistiken som texten i artikeln nästan uteslutande handlar om våldtäkter och våldtäktsförsök. Övriga typer av sexuella ofredanden kommenteras knappast alls. Men för den som drabbas av grupper av unga män som tafsar eller uppträder hotfullt är det en fruktansvärd upplevelse som skapar otrygghet i vardagen.

Och som jag skrivit tidigare - oavsett hur mycket sexualbrotten ökat och oavsett vilka som utför brotten så är varje brott ett för mycket. Rädslan hos unga kvinnor och tjejer idag har definitivt ökat och så ska vi inte ha det i ett rättssamhälle. Det finns därför all anledning att fundera över hur rättsväsendet kan bli bättre på att utreda och lagföra dessa brott (exempelvis mina tankar kring specialisering inom domstolsväsendet). Det finns också all anledning att påminna om vad moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra sa i sitt Almedalstal kring detta. Hon upprepade det på Facebook igår:






Därför behövs ett bidragstak för vissa bidrag

2016-07-25

I dag har jag en debattartikel i Borås Tidning med anledning av moderaternas förslag om ett tak för de bidrag man kan erhålla genom försörjningsstöd och etableringsersättning för nyanlända. Bakgrunden är att när olika bidrag staplas på varandra blir totalsumman ibland så hög att det helt enkelt inte lönar sig att arbeta. Detta motverkar såväl integrationen av nyanlända som att lyfta andra ur deras utanförskap.

Förslaget gäller alltså endast den som uppbär försörjningsstöd och etableringsersättning. Inte sociala ersättningar som inte är "bidrag" utan baseras på tidigare inkomster, exempelvis a-kassa och sjukpenning. I dessa fall finns en självklar koppling mellan tidigare inkomst och ersättningens storlek och där föreslås inga begränsningar utöver vad som redan gäller i dessa system. Och om arbetsgivare (privat eller offentlig) betalar ut avgångsvederlag eller andra ersättningar baserade på tidigare inkomster ska det självklart också ligga utanför bidragstaket, detta är inte heller ett "bidrag" utan baseras på avtal mellan den tidigare anställde och arbets- eller uppdragsgivaren.







Finns det svenska värderingar?

2016-07-11

Under Almedalsveckan har en sak kommit att diskuteras mer än något annat. Nämligen om det finns "svenska värderingar". För mig är det uppenbart att det gör det. Det innebär såklart inte att svenskarna har ensamrätt på några värderingar, inte heller att vi ska isolera oss från andra eller att de svenska värderingarna inte förändras över tid genom influenser utifrån. Men det innebär ändå att det finns ett grundläggande "kitt" i samhället som styr såväl lagstiftning som oskrivna sociala normer och regler. Och så är det i alla samhällen på vår jord. Några exempel på sådant jag menar är typiskt "svenska" värderingar:

* Den svenska välfärdsmodellen. Den bygger på att välfärden ska omfatta alla, oavsett plånbokens storlek, och finansieras gemensamt via skatter. Och att vi inte vill att någon ska falla igenom samhällets yttersta skyddsnät. Detta är en princip som omfamnas av alla riksdagens åtta partier, även om det finns stora åsiktsskillnader kring vad välfärden ska omfatta, hur man höjer kvalitén, vem som ska leverera välfärden och hur höga skatterna behöver vara. Den svenska välfärdsmodellen bygger samtidigt på att de som kan också bidrar under en betydande del av sitt liv genom att arbeta och betala skatt.

* Den svenska modellen på arbetsmarknaden. Många länder har en omfattande lagstiftning kring löner och arbetsvillkor. I Sverige har vi av tradition en modell där arbetsgivare och fackliga organisationer reglerar det mesta i kollektivavtal. Detta är en princip som i vart fall en stor majoritet i riksdagen stödjer, även om det finns stora frågetecken kring hur vissa fackliga organisationer och vissa arbetsgivare hanterar den makt som de får genom detta system.

* Den svenska grundlagens reglering av tryckfrihet och yttrandefrihet. Detta är verkligen typiskt svenskt och har en månghundraårig rättslig tradition. Så ser det inte alltid ut i vår omvärld, inte ens inom alla länder i EU. Angreppen på dessa friheter kommer från olika håll, dels från dem som missbrukar friheterna, dels från dem som vill begränsa dem. Många missar exempelvis att yttrandefrihet inte ger obegränsad rätt att förtala andra, eller att sprida rasistiska eller hatiska budskap.

* Den svenska religionsfriheten kopplat till ett sekulärt samhälle. Historiskt har religionen styrt mycket av våra lagar och vårt samhällssystem. Men efterhand har Sverige blivit allt mer sekulärt. Religionen styr inte längre politiken och Svenska kyrkan har skiljts från staten. Religionsfrihet innebär rimligen att man har rätt att utöva valfri religion på sin fritid utan att diskrimineras eller ifrågasättas - men inte att detta religionsutövande står över svensk lag eller får inkräkta på arbetslivet eller samhällslivet i övrigt. I ett sekulärt samhälle anpassar sig religionsutövningen till samhället i övrigt och inte tvärtom.

* Den svenska äganderätten. I Sverige har vi traditionellt haft en stark äganderätt, även om den inte uttryckligen regleras i lag. Lagen innehåller dock skydd mot att samhället eller enskilda angriper äganderätten. Detta skydd borde enligt min åsikt skärpas, inte minst gentemot myndigheterna och politiker på vänsterkanten, men det finns ändå ett starkt rättsmedvetande hos svenska folket där man inte accepterar angrepp mot äganderätten. Så ser det inte ut i alla länder.

* Svensk öppenhet, frihet och tolerans. När jag talar med människor från andra länder som sökt sig till Sverige är det ofta just dessa saker som påverkat valet av land. Svenska folket är kända för att vara öppna för influenser utifrån, vi står för en frihet (inom lagens gränser) att forma sitt eget liv, och vi är toleranta mot minoriteter och dem som är annorlunda. Sverige har dessutom en extremt stark diskrimineringslagstiftning.

* Svensk jämställdhet mellan kvinnor och män. I Sverige vill vi att män och kvinnor ska ha samma möjligheter att forma sina egna liv. Och det är en självklarhet för alla riksdagens åtta partier att kvinnor och tjejer är självständiga och inte underställda någon man. Att vi sedan har olika vägar för att nå jämställdhetsmålet är en annan sak, vissa vill kvotera, andra tror i likhet med mig att det motverkar sitt syfte.

* Den svenska allemansrätten. När man frågar svenska folket så är det just allemansrätten som framhålls som "typiskt svenskt". Och det är faktiskt unikt att man har rätt att vistas fritt på annans mark utan att ens behöva fråga. Även denna rätt ifrågasätts eftersom den emellanåt missbrukas. Allemansrätten ger inte rätt att ockupera annans mark för att bosätta sig där, den ger inte rätt att kasta skräp eller dumpa bilvrak på annans mark, och den ger inte rätt att ägna sig åt aktiviteter som förstör skog och mark. Men allemansrätten är värd att försvara.

*Det svenska värnandet om djur, natur och miljö.
Sverige har ett gott rykte i världen när det gäller att värna om djur, natur och miljö (även om det finns allvarliga avarter och viss extremism bland ansvariga myndigheter och ibland även i lagstiftningen). För svenska folket är naturen och miljön viktiga frågor som hänger ihop med vårt intresse för att vistas i skog och mark. Vi släpper inte ut orenat avlopp, vi lägger inte våra osorterade sopor på soptippar, vi accepterar inte djurplågeri och vi lever mer hållbart och miljövänligt än de flesta i vår värld. Man behöver inte resa långt utanför Sveriges gränser för att se helt andra exempel.

* Svensk demokrati. I Sverige är i princip inga partier förbjuda, hur extrema de än må vara (Däremot kan åsikter som framförs av deras företrädare emellanåt strida mot lag, men då är det den person som framfört dem som kan straffas, inte partiet som sådant). Vem som helst kan bli politiker eller starta ett parti, och valdeltagandet i allmänna val är mycket högt enligt internationella mått. Det svenska politiska systemet är, trots vissa sorgliga undantag, tämligen fritt från korruption och maktmissbruk och svenska folket har över tid faktiskt ett hyfsat stort förtroende för politikerna.

* Svensk myndighetsutövning. Svensk myndighetsutövning har länge betraktats som korruptionsfri, objektiv och rättvis. Även om det tyvär känns som om utvecklingen går åt fel håll idag med allt fler misstänka fall av vänskapskorruption och godtycke vid myndighetsutövning ligger Sverige fortfarande bland de absolut främsta i världen i internationella jämförelser.

*Det svenska rättssystemet. I Sverige gäller lagen lika för alla. Man kan ifrågasätta rättssystemets effektivitet och ibland kan man förvånas över enskilda domslut, men grundprincipen är ändå att alla, oavsett bakgrund, ska få en rättvis prövning och ett väl avvägt - och civiliserat - straff om man döms. Och svensk lagstiftning i övrigt uppfattas i internationella jämförelser som stabil och förutsägbar och detta skapar en trygghet för såväl privatpersoner som företag.

Detta är bara några exempel (finns säkert fler) på vad jag uppfattar som "svenska värderingar". Många av dem delar vi såklart med andra skandinaviska eller nordeuropeiska länder och några få andra länder i världen (Kanada och Nya Zealand brukar framhållas som samhällsbildningar som ofta har stora likheter i värderingar med Sverige). Andra värderingar delar vi med EU och resten av västvärlden. Ytterligare några har vi gemensamt med de flesta civiliserade demokratier i världen. Men det är bara i Sverige som mixen av värderingar ser ut just så som de gör här, precis som andra länder har sin mix. Och även om värderingar varierar mellan människor och utvecklas över tid anser jag att hela det svenska demokratiska samhället och vår lagstiftning och myndighetsutövning bygger på "svenska värderingar" som ger genomslag i allmänna val. Att hävda att det inte finns några svenska värderingar överhuvudtaget är därför enligt men mening fel.

Att diskutera värderingar är dessutom viktigt. För att ett samhälle ska leva vidare och utvecklas är det viktigt att de nya medlemmarna i samhället lär sig vilka värderingar som gäller. Det är viktigt för de barn som föds här och det är viktigt för de människor som flyttar hit från andra länder. Först när man lär sig vilka värderingar som gäller kan man bli en fungerande del av samhället. Men det ger också möjlighet att ifrågasätta, utveckla eller värna de värderingar som gäller. Först när man inser vilka värderingar som gäller kan man ta diskussionen om värderingarna är bra eller dåliga.




Självklart ska föräldralediga invandrade mammor studera svenska

2016-07-09

Moderaterna föreslår skärpt aktivitetskrav för dem som söker försörjningsstöd som komplettering till föräldraförsäkringen, vilket är ganska vanligt bland invandrade kvinnor som är hemma med barnen. "Ett rimligt krav att ställa är till exempel att viss språkundervisning ska kunna ske under föräldraledigheten" som det står i pressmeddelandet.

Detta är något jag verkat för under lång tid, och något jag föreslog redan i min rapport om SFI som jag ställde samman under min tid i riksdagens utbildningsutskott. Jag var ju då ansvarig för bland annat SFI-frågor och reste runt och besökte SDI-verksamheter i olika delar av landet och gjorde även ett besök i Ontario i Kanada för att se hur man där arbetade med dessa frågor. Så här skrev jag på bloggen 2012-08-18 när jag presenterade min rapport:

Min slutrapport om SFI - svenskundervisning för invandrare

2012-08-18

Frågan om invandring och integration är en av de mer politiskt laddade i Sverige. Oavsett hur man ser på saken så är det bara att konstatera att det finns ett alltför stort utanförskap bland utrikes födda i vårt land. Att lyckas med integrationen av våra invandrare och ge dem möjlighet till egen försörjning genom arbete är en av de stora utmaningarna. En avgörande fråga för en lyckad integration och delaktighet både på arbetsmarknaden och i samhället är att invandrare snabbt lär sig behärska det svenska språket.

När jag tillträdde som ledamot i Riksdagens Utbildningsutskott efter valet 2010 fick jag hela vuxenutbildningen som ansvarsområde för moderaternas räkning. Svenskundervisning för Invandrare, sfi, utgör en del av detta ansvarsområde.

För att få en bild av hur sfi fungerar beslutade jag mig för att göra ett antal studiebesök, både ensam och tillsammans med andra. Under hösten 2011 och våren 2012 har jag bland annat besökt sfi-utbildningar i Uddevalla, Stenungsund, Borås, Halmstad, Varberg, Göteborg och Mölndal. Jag har också tagit del av hur Solnamodellen för sfi fungerar, och har även träffat Skolinspektionens ansvariga för utvärdering av sfi-utbildningar. I samband med en studieresa till Canada i januari 2012 fick jag också möjlighet att ta del av hur delstaten Ontario arbetar med språkutbildning för nyanlända.

Trots en del förbättringar under Alliansens tid vid makten, upplever jag att det finns en stor potential att förbättra sfi. Inte minst finns det många förslag från lärare och elever på sfi-utbildningarna som man kan ta till sig sig. Även skolinspektionen har i två rapporter pekat på förbättringsmöjligheter.

Jag har också konstaterat att sfi ser väldigt olika ut i olika delar av landet, och drivs i både kommunal och fristående regi. Olikheter uppfattas ibland som ett problem, men jag väljer att se det som en möjlighet. Man kan ta till sig de bästa idéerna och de effektivaste metoderna för att förbättra sfi över hela landet.

I denna slutrapport redovisar jag hur sfi är uppbyggd och fungerar idag, och redovisar ett antal förslag som skulle kunna utveckla sfi. Förslagen är mina egna och rapporten är ett inspel till moderaternas arbetsgrupp för utbildningsfrågor. Arbetsgruppen får sedan värdera förslagen och överväga om de är något att arbeta vidare med.

I rapporten föreslår jag bland annat att man borde erbjuda barnomsorg i anslutning till SFI-undervisningen, enligt kanadensisk modell. I Ontario erbjuder man båda makarna och barnen att först komma till sitt utbildningscenter för att äta gemensam frukost, varefter barnen går till förskolan och båda föräldrarna tillsammans studerar - på heltid! Vissa inslag i denna riktning har även prövats på flera ställen i Sverige, bland annat i Borås, och ger då hemmavarande kvinnor en möjlighet att träffa andra och samtidigt lära sig svenska några timmar några dagar i veckan. Detta har byggt på frivillighet, men jag tycker det vore utmärkt att göra det obligatoriskt att studera svenska regelbundet även för hemmavarande kvinnor. Samtidigt skulle barnen få en möjlighet att träffa andra barn och samtidigt lära sig lite svenska. Att bryta hemmavarande invandrarkvinnors isolering är en mycket viktig del i integrationsarbetet och genom att villkora utbetalda ersättningar med deltagande i svenskundervisning (och varför inte även samhällsorientering?) skulle man kunna uppnå detta.




M-förslag: Bidragstak för nyanlända och de med försörjningsstöd

2016-07-08

Jag ingår ju i en moderat arbetsgrupp som ser över ersättningar och förmåner för nyanlända. En fråga som diskuterats är att summan av olika ersättningar och bidrag ibland kan bli helt orimliga eftersom ingen samordning sker.

På Moderaternas ekonomiska seminarium i Almedalen presenterade Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson igår ett bidragstak som bör införas i försörjningsstödet och i etableringsersättningen för nyanlända. Det minskar marginaleffekterna och motverkar att drivkrafter till arbete försvinner när bidrag staplas på varandra. I dag lönar det sig inte alltid att lämna utanförskap för jobb och egen försörjning. När bidrag staplas på varandra kan till exempel de samlade bidragen för en familj med tre barn uppgå till nästan 28 000 kronor efter skatt.

• Bidragstaket ska omfatta personer som får etableringsersättning eller försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl. Inom försörjningsstödet ska det alltså inte omfatta den som är sjuk eller av andra sociala skäl inte kan arbeta.
• Det ska löna sig att gå från bidrag till arbete, men också från bidrag till deltidsarbete.
• Den detaljerade utformningen av bidragstaket ska utredas, det är komplicerade regelverk vi talar om. Men utgångspunkten är att ett hushåll utan skattepliktig inkomst maximalt ska kunna erhålla 75 procent av lägstalön och bostadsbidrag i samlade bidrag. Barnbidrag och underhållsstöd ska dock ligga utanför bidragstaket.

Detta förslag är en pusselbit för att inte låsa in nyanlända och andra i bidragsförsörjning som gör att man förlorar pengar på att ta ett arbete, även om antalet personer som kommer att omfattas av denna begränsning kanske inte är jättestort. Men signalen är viktig.

Men förslaget måste enligt min åsikt även kombineras med en översyn av de olika bidragssystemen och förmånerna som tillfaller nyanlända. Personligen förordar jag ett system där man som nyanländ stegvis kvalificerar sig för olika sociala ersättningar samt att möjligheten till retroaktiva ersättningar för tid före ankomsten till Sverige inte ska vara möjliga. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och vi får se var vi slutligen landar.




Välgörande moderat självkritik om den förda migrationspolitiken

2016-07-05

I går skrev moderaternas migrationspolitiske talesperson, Johan Forssell, nedanstående på Twitter. Ett mycket klokt och insiktsfullt inlägg i all sin enkelhet. Och något som vissa av oss tidvis stångade våra pannor blodiga för att få resten av riksdagsgruppen och andra ledande moderater att inse förra mandatperioden. Tyvärr förgäves. Och då gick det som det gick.



Det jag upprörs mest över är alla moderater, både många av mina riksdagskolleger, moderater i regeringen och ombud och debattörer på partistämmorna, som tyst och stilla accepterade försvaret av den ganska extrema politiken som trycktes på oss uppifrån, utan att protestera med ett enda ord och kräva förändringar. Och vi som luftade kritiska åsikter blev ofta bryskt åthutade på alla nivåer. Många har anledning att skämmas idag.

Moderaterna borde stått för balansen i migrationspolitiken redan före 2010, tagit initiativet för att komma åt avarterna och de extrema delarna i den svenska migrationspolitiken och skapat ett regelverk som fungerat även i tider när asyltrycket är högt. I stället för att bjuda in det extrema Miljöpartiet i migrationspolitiken. Då hade vi inte behövt ta till dagens hårda åtstramningar.

Jag påminner om några av mina egna kritiska inlägg i debatten. Redan 6 september 2010, i slutspurten av valrörelsen, skrev jag detta debattinlägg i Borås Tidning: Rösta för en human men realistisk invandringspolitik . Försiktigt hållet, men ändå ett rop på en balanserad politik - som jag då var helt övertygad om att moderaterna skulle driva efter valet. Det fanns många kloka tankar i vår moderata integrationsarbetsgrupp som skrev en rapport 2008, sammanfattad i en debattartikel av tre idag ledande moderater, Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och Tobias Billström. Tyvärr fick denna rapport inget som helst genomslag i den förda politiken. Och så här i efterhand kan jag bara konstatera att mitt råd till väljarna 2010 att välja moderaterna för en nyanserad migrationspolitik var ett dåligt råd.

I ett antal olika blogginlägg och inlägg på Twitter efter valet 2010 kritiserade jag sedan dels överenskommelsen med Miljöpartiet (främst att belöna dem som håller sig gömda genom utökade rättigheter, men också en del andra uppluckringar i regelverket), dels den smala åsiktskorridoren i migrationsdebatten. Det får representeras av dessa två citat, dels på ledarsidan i Borås Tidning den 8 mars 2011, dels på Aftonbladets kultursida den 21 maj 2012:


Efter det usla moderata resultatet i EU-valet 2014 skrev jag ett mycket uppmärksammat blogginlägg med rubriken "Dags för moderaterna att ta kommandot i invandringsdebatten". Det var också en av de prioriterade frågorna för mig i riksdagsvalrörelsen senare samma år. Den 6 september, veckan före valet, publicerades denna debattartikel i Borås Tidning: Det behövs både humanism och realism i invandringspolitiken. Efter valförlusten 2014 konstaterade jag på bloggen och i mina inspel till moderaternas valanalysgrupp att migrationsfrågan var en av de viktigaste orsakerna. I ett annat blogginlägg avfärdade jag även påståendena om att flyktingmottagande är samhällsekonomiskt lönsamt och påpekade att de enda hållbara argumenten är humanitära. Detta uppmärksammades av Borås Tidning den 9 mars 2015.



Samma vår beslutade moderaterna med stor majoritet på sin stämma om en ny migrationspolitik och idag är det Johan Forssell som med stor klokhet och ödmjukhet hanterar frågan. Synd bara att så få redan tidigare lyssnade på oss som var kritiska. (Allt jag bloggat om i migrationsfrågan finns samlat på denna sida för den som är nyfiken.




Blogginlägg i repris: Polisens rapport om sexuella ofredanden

2016-07-03

Den 10 juni publicerande och kommenterade jag polisens stora rapport om sexuella ofredanden här på bloggen. Efter de senaste dagarnas händelser känner jag att det finns skäl att lägga ut blogginlägget i repris:

Ny polisrapport ger en lägesbild över sexuella ofredanden

2016-06-10

Polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA, presenterade den 16 maj en omfattande rapport med en lägesbild rörande sexuella ofredanden i landet. Märkligt nog har denna rapport inte fått någon större uppmärksamhet medialt, om ens någon, trots en del mycket alarmerande slutsatser.

Av slutsatserna framgår att under de senaste åren har antalet sexuella ofredanden ökat kraftigt mot ungdomar under 18 år, och sexuella ofredanden har enligt rapporten "blivit normaliserat och pågår ständigt i vardagen".

Miljöerna där dessa typer av brott förekommer är många. Allt från skola och idrottsanläggningar och badanläggningar till allmänna kommunikationsmedel, evenemang, dansställen, restauranger och cafeer, gatumiljö, parker, butik och varuhus. Men trakasserierna ökar också på sociala medier och via telefon. De senaste åren syns en kraftig ökning på alla områden. Sexuella ofredanden på badanläggningar har tredubblats mellan 2014 och 2015. Samma sak när det gäller ofredanden på allmänna kommunikationsmedel. Ofredanden i gatumiljö och parkmiljö har fyrdubblats under samma tid. Och ändå finns det enligt rapporten troligen ett stort mörkertal där endast brott av grövre art polisanmäls.

Gärningsmännens bakgrund varierar enligt rapporten, både vad gäller ålder och etnicitet. Men på några områden ger rapporten en mycket tydlig bild och det gäller den nya och växande företeelsen med ofredanden mot flickor som begås i grupp av flera gärningsmän, ofta på evenemangsområden, samt övergrepp i badanläggningar och simhallar. Polisen sammanfattar detta så här: "De brott som begåtts i grupp är till antalet få men har skapat en känsla av hjälplöshet och flickor som drabbats har känt sig djupt kränkta och rädda för att gå ut. De misstänkta i brott som utförts av en större grupp gärningsmän, på offentlig plats, var främst personer med utländskt medborgarskap. Vid brotten som anmälts i simhallar har de misstänkta gärningsmännen främst varit asylsökande pojkar". Rapporten visar också en övervikt av utrikes födda gärningsmän vid andra typer av övergrepp, exempelvis ofredande på allmän plats. I många utredningar är det dock svårt att fastslå gärningsmannens identitet.

Det finns samtidigt anledning att upprepa att rapporten inte ger något stöd för att svenskfödda män och pojkar på något sätt skulle vara fria från ansvar för sexuella ofredanden. Brott som begås i krogmiljö, på restauranger och nöjesställen har exempelvis enligt rapporten ofta svenskfödda förövare.

Vi måste också vara tydliga med att det aldrig är etniska grupper eller kollektiv av människor som begår brott. Det är alltid den enskilde individen som bär ansvar för sina egna handlingar.

Oavsett vem som är skyldig och var brotten begås så har vi ett allvarligt och växande problem i vårt samhälle. Att unga flickor (och ibland även pojkar) ska vara rädda för att vistas i offentliga miljöer är helt oacceptabelt i ett demokratiskt och öppet samhälle. Och att unga flickor på våra asylboenden är särskilt utsatta och hotade är uppenbarligen också ett växande problem.

Det är dags att sätta ned foten, få fler att anmäla de brott som begås, öka utredningskapaciteten, och se till att de skyldiga döms till kännbara straff. I skolor, boenden och andra miljöer där barn och ungdomar har tillsyn av vuxna måste nolltolerans gälla mot sexuella trakasserier och reaktionerna vara hårda, snabba och tydliga från de vuxna. Att det dessutom behövs tydlighet om svenska lagar, normer och värderingar mot såväl nyanlända som unga asylsökande pojkar är uppenbart. Allvarliga brott som begås under asyltiden bör få konsekvenser vid asylprövningen, det är en åsikt jag tidigare framfört och den förtjänar att upprepas.

Alla pojkar och unga män i vårt land måste uppfostras och lära sig att respektera flickornas rätt till integritet, det är vårt ansvar som föräldrar och vuxna förebilder. Och när någon går över gränsen måste omgivningen tydligt reagera till flickornas försvar. Där kan vi alla bidra till ett tryggare samhälle.




De sexuella övergreppen skapar flera olika debatter samtidigt

2016-07-03

De senaste dagarna upprepade sexuella övergrepp, varav flera varit våldtäkter, väcker ett antal olika frågor som självklart måste kunna diskuteras samtidigt.

Det är självklart att det diskuteras om det behövs större polisinsatser, effektivare brottsutredningar, höjda straff för sexualbrott och bättre övervakning på konserter och festivaler (vakter, kameraövervakning mm). Även om straffen skärpts och reglerna för bevakning och ordning på festivaler är ganska hårda så behöver uppenbarligen mera. För brottsoffren är övergreppen fruktansvärt hemska och förnedrande men samtidigt ska man veta att den aktuella typen av brott är mycket svåra att komma åt och att det ofta är svårt att hitta de skyldiga.

En annan sak att diskutera är värderingarna i vårt samhälle, både bland infödda och invandrare. Och var finns civilkuraget? Jag upprörs över omgivningens brist på reaktioner när unga tjejer utsätts för övergrepp av grupper av män? Hur kan sådana saker hända på en festival med en massa människor utan att någon reagerar? Och var finns det positiva kompistrycket som får unga killar att låta tjejerna vara ifred?

Ytterligare en (uppenbarligen mycket infekterad) sak att fundera över är generaliseringar och kollektivt skuldbeläggande som vissa debattörer ägnar sig åt så fort det handlar om sexualbrott. I vänsterfeministiska kretsar är det populärt att skuldbelägga alla killar/män, medan mer invandringskritiska röster föredrar att kollektivt skuldbelägga alla invandrare eller alla invandrare från vissa länder eller kulturer. Detta kan man självklart bli upprörd över utan att förringa de brott som begåtts. I ett rättssamhälle är det aldrig kollektivt ansvar för ett brott, utan det är gärningsmannen som bär hela ansvaret för sina handlingar. Alltid utan undantag. Att i sexualbrottens spår sprida kollektivt hat mot alla killar eller alla män är lika illa som att sprida kollektivt hat mot alla invandrare. Det är oacceptabelt i ett civiliserat rättssamhälle och det måste man kunna säga utan att det uppfattas som att man bagatelliserar avskyvärda sexualbrott.




Moderaterna vill ta krafttag mot missbruk av arbetstillstånd

2016-06-30

Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU har bidragit till bättre kompetensförsörjning och ökade möjligheter för företag att växa och anställa. Samtidigt förekommer dåliga villkor, falska anställningar och handel med anställningsavtal, oftast i samband med mindre kvalificerade jobb. Den 16/6 bloggade jag om problemen med missbruk av arbetstillstånd och menade att vi kanske måste ta ett steg tillbaka om vi ska kunna stävja detta. Även om Alliansens reform med enklare regler för arbetskraftsinvandring i grunden är något väldigt positivt är det oacceptabelt om reglerna missbrukas.

I dag kommer moderaternas svar på detta växande samhällsproblem:

• Inför direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Genom direktåtkomst till uppgifter som vilken inkomst arbetstagaren har samt antal anställda i verksamheten, omsättning, resultat, inbetalda skatter och avgifter kan Migrationsverket kontrollera att regelverken efterlevs på ett mer effektivt sätt.

• Förstärkta åtgärder inom Migrationsverket mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Vi vill se ett särskilt regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring utifrån gällande regelverk. Kontrollen av exempelvis arbetstillstånd bör fortsatt särskilt riktas mot branscher där erfarenhet visar att det förekommer missbruk, till exempel i samband med mindre kvalificerade jobb.

• Inför ett nytt brott – arbetskraftsmissbruk. I den nya brottsrubriceringen ska ingå handlingar på området som redan i dag är kriminaliserade. Vi är även beredda att utöka det straffrättsliga området. Vi vill se över straffen för befintliga straffbelagda handlingar i skärpande riktning. Vi vill även se hur andra sanktioner såsom näringsförbud eller företagsbot kan användas i ökad utsträckning.




Även nyanlända oroar sig för alltför stor migration

2016-06-27

På midsommarafton hade jag dagens citat på debattsidan i Borås Tidning. Det är hämtat från mitt längre blogginlägg den 20/6 om riksdagsbeslutet förra veckan om skärpt migrationspolitik. Jag avslutade blogginägget med dessa ord:



Jag har inte fått så många reaktioner på citatet och blogginlägget, men en intressant reaktion fick jag på mail idag från en person i Borås. Jag har kopierat texten i sin helhet, har endast tagit bort personens namn och vilket land han kommer ifrån:

Hej! Jag läste citatet från dig i Boråstidningen och är glad att du säger att du måste värna om alla dem som finns i landet. Vi som kommit till Sverige senaste 5-10 år har väldigt svårt att få jobba och klara oss själva även om vi talar språket ganska bra. Här i Borås är många invandrare arbetslösa. När Sverige tar emot så väldigt många på kort tid som nu blir det mera svårt för oss som kommit tidigare. Vi som redan har svårt att få jobb får det svårare när vi är så många invandrare som slåss om jobben. Och när svenskarna märker att vi inte jobbar och att de måste ge oss bidrag så tycker de inte om oss. Jag har själv kommit till Sverige som invandrare från (---) men jag tycker ändå inte det går att för många kommer samtidigt till ett land. Var ska alla bo? Och hur ska vi få jobb? Europa är stort och det är väl inte bara Sverige som ska ta emot invandrare? Jag vill kunna jobba så min fru och mina barn får det bra här. Men då måste jag få en chans. Jag tycker ni gör rätt, även om säkert många blir arga. Hälsningar (---)

Det är inte första gången jag hör liknande från invandrare som upplever att de drabbas av en växande främlingsfientlighet i spåren av en ohållbar invandring. Som politiker har vi ansvar för att ge dem som redan kommit till vårt land en rimlig chans och att förebygga främlingsfientlighet. Har vi tagit emot människor måste vi också ge dem en chans! Vi måste visa att mottagandet fungerar och att de nyanlända har en rimlig möjlighet att komma i arbete. Och då kan vi inte fortsätta år efter år att ta emot mycket fler nyanlända än vi kan erbjuda ett värdigt mottagande.




Sammanfattning av tisdagens nya beslut i migrationspolitiken

2016-06-23

Så här ser den skärpta migrationspolitiken ut som riksdagen röstade igenom i veckan. De nya reglerna gör att Sverige anpassar sina regelverk till det normala i andra EU-länder:

1. Tillfälliga uppehållstillstånd blir det normala:

* Kvotflyktingar ska fortfarande beviljas permanenta uppehållstillstånd.
* Personer som klassas som konventionsflyktingar får treåriga uppehållstillstånd.
* Alternativt skyddsbehövande, den i särklass största gruppen förra året, får uppehålltillstånd i 13 månader.
* Tidsbegränsade uppehållstillstånd förlängs om det fortfarande finns skäl att erbjuda skydd i Sverige.
* När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut ska permanent uppehållstillstånd kunna beviljas, om personen kan försörja sig själv.
* En person som inte fyllt 25 år ska beviljas permanent uppehållstillstånd om han eller hon fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande.

2. Skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring:

* Ett försörjningskrav införs som innebär att man måste kunna försörja den anhörige som kommer till Sverige.
* Försörjningskravet gäller inte kvotflyktingar.
* Konventionsflyktingar ska ha rätt att ta hit make, sambo och barn under 18 år även om inte försörjningskravet uppfylls.
* Alternativt skyddsbehövande ska inte ha rätt till familjeåterförening om inte försörjningskravet uppfylls.

3. Skyddsgrunden "övriga skyddsbehövande" avskaffas:

* Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för "övriga skyddsbehövande" (alltså personer som vare sig är kvotflyktingar, konventionsflyktingar eller alternativt skyddsbehövande) avskaffas. Antalet personer som får uppehållstillstånd på denna grund är dock ytterst litet.


De nya reglerna gäller utöver de övriga skärpningar som genomförts av politiken sedan i höstas, exempelvis skärpta gränskontroller, indragna ersättningar och boende för dem som fått avvisningsbeslut och skärpta ersättningar i vissa andra fall.

I debatten påstås ibland felaktigt att riksdagen beslutat om att inskränka asylrätten. Det är inte korrekt, inga beslut har tagits som hindrar någon på flykt från att söka asyl i Sverige och få sin ansökan prövad precis som tidigare.




Johan Forssells (M) anförande i gårdagens migrationsdebatt

2016-06-22

Det är inte ofta jag lägger ut mina riksdagskollegers anförande i olika debatter på bloggen, men gårdagens migrationsdebatt väcker starka känslor hos både förespråkare och motståndare till de skärpta migrationsreglerna. Jag har stor respekt för detta. Och just därför är det viktigt att ta del av moderaternas argumentation för att stödja regeringens drastiska förslag, även om det till en del innehåller saker vi inte själva förespråkat. I det läge som råder hade vi helt enkelt inget annat val än att ställa oss bakom regeringens förslag. Men hade politikerna agerat tidigare för att skapa en mer balanserad och långsiktigt hållbar migrationspolitik hade vi kunna slippa de mer drastiska delarna i gårdagens beslut. Johan Forssells anförande innehåller såväl moderat självkritik som kritik mot sittande regering som agerade alldeles för sent i höstas när flyktingkrisen växte dag för dag.

Läs hela Johan Forssells anförande här.




Jag tar mitt ansvar och röstar ja till skärpt migrationspolitik

2016-06-20

I morgon röstar riksdagen om skärpt migrationspolitik. Från att ha haft Europas troligen mest generösa regler kommer Sverige nu att lägga sig på EU:s miniminivå. Den nya lagen blir tillfällig (tre år till att börja med). Det handlar dels om att tillfälliga uppehållstillstånd blir det normala, dels om kraftigt skärpta regler för anhöriginvandring med skärpta försörjningskrav. Tanken är givetvis att Sverige inte längre ska utmärka sig med helt andra regelverk än länderna i vår närhet. På det sättet kan vi minska asyltrycket mot Sverige. Tillfälliga uppehållstillstånd är exempelvis det normala i de flesta länder, liksom hårda försörjningskrav för anhöriginvandring.

Jag kan direkt säga att jag beklagar att Sverige tvingas skärpa reglerna så kraftigt. Men vi har inget val - läs mitt blogginlägg häromdagen om hur den svenska samhällsmodellen faktiskt bokstavligt talat håller på att falla samman till följd av ett orimligt stort asylmottagande. De senaste åren har vi tagit emot uppemot 250.000 asylsökande. Nu måste vi säga stopp så vi kan hantera den mycket svåra situationen och se till att ge dem som redan kommit en rättssäker asylprövning i rimlig tid, klara avvisningen av dem som får nej, och ge dem som får stanna ett värdigt mottagande med utbildning, bostad och möjlighet att komma i egen försörjning.

I sammanhanget finns anledning att nämna att moderaterna tog initiativet till att införa omfattande försörjningskrav för anhöriginvandring redan under Alliansens regeringstid. Tyvärr vattnades detta förslag ut av andra partier på vägen och det blev en ganska meningslös lagstiftning som sällan gjort någon skillnad i praktiken. Nu har vi snart en mer omfattande lag på plats.

Om Sverige för länge sedan skapat ett system med rimliga regler som ligger i linje med vår omvärld så hade vi vare sig behövt införa gränskontroller eller göra de kraftiga skärpningar av regelverken vi nu gör. Men flera decennier av naiv och ofattbart aningslös politik har satt Sverige på kartan som ett extremt generöst land. Detta har inte minst flyktingsmugglarna tagit fasta på. Och därför har nu Sverige återigen tvingats stänga gränserna - förra gången var på 1990-talet när det så kallade "Luciabeslutet" togs av dåvarande s-regering. Nu är det dagens s-regering som tvingas till tuffa åtgärder, delvis i linje med den överenskommelse man slöt i höstas med bland annat Moderaterna.

Jag har flera gånger påpekat att i längden kan inte Sverige hålla på så här. Helt öppna gränser med extremt generös asylprövning och obegripligt generösa ekonomiska villkor varvas med helt stängda gränser så fort det kommer för många. Vi måste i stället skapa ett långsiktigt hållbart, realistiskt och hanterbart regelverk som håller över tid.

I dag fick jag stöd för denna linje av Johan Forssell (M), moderaternas migrationspolitiske talesperson. I ett pressmeddelande säger han att "Moderaternas besked är att det inte är vara aktuellt att återgå till den tidigare, kravlösa flyktingpolitiken när den tillfälliga lagen löpt ut. Det innebär till exempel att tillfälliga uppehållstillstånd, som är normen i Europa, och skarpa försörjningskrav vid anhöriginvandring kommer att vara fortsatt viktiga delar i en hållbar och långsiktig svensk migrationspolitik. Det är viktigt att långsiktigt harmonisera Sveriges regler med övriga Europas. Det är till exempel en viktig och bra princip att, om man vill ta hit anhöriga till Sverige, då ska det finnas försörjning och en bostad."

Vid morgondagens votering röstar jag självklart på det regeringsförslag som moderaterna varit med och drivit fram. Det finns inga realistiska alternativ i dagens situation om man vill ta ansvar för Sverige och den svenska välfärden. De som röstar emot har väldigt mycket att förklara. Svenska politiker måste faktiskt i första hand värna dem som finns i det egna landet, det är vår självklara skyldighet. Sverige har redan med råge tagit sin del av det europeiska ansvaret för asylmottagande. Nu är det andras tur att ta sitt ansvar.




Notan för decennier av extrem svensk migrationspolitik

2016-06-17

Statsminister Stefan Löfvéns anförande i onsdagens partiledardebatt är intressant att analysera. Bland annat sa han följande: "Det krävs en strukturell kamp mot den segregation som göder hopplösheten, kriminaliteten och extremismen."//"Därför kommer regeringen att starta ett brett och gediget reformprogram för att lyfta utsatta områden i vårt land. Det arbetet ska bygga på forskning och evidens och vad det är som kan bryta segregationens mekanismer. Det arbetet kommer att pågå inom fem områden. Vi ska knäcka brottsligheten. Vi ska bryta långtidsarbetslösheten. Vi ska lyfta skolorna och elevernas resultat. Vi ska stärka samhällsservicen och bekämpa trångboddheten. Vi ska stödja civilsamhället och arbetet för våra demokratiska värderingar".

Löfvéns utspel känns ungefär som en kopia av moderaternas "Plan för ett starkare Sverige" som presenterades för en tid sedan och som vår partiledare Anna Kinberg Batra framhöll i samma partiledardebatt. Förutom att Socialdemokraterna inte verkar inse att ett ansvar för statsfinanserna är grunden för allt annat så har vi ungefär samma mål. Viktiga delar i moderaternas plan är just, förutom att ta ansvar för landets ekonomi, att stärka skolan, föra en politik för fler jobb och minska det utanförskap som just nu ökar snabbt, verka för tillväxt och boende i hela landet, och inte minst öka tryggheten i samhället och värna svenska demokratiska värderingar.

Man kan alltså konstatera att problembilden är ganska lika i svensk politik just nu, det handlar om jobb, skola, bostäder, trygghet och att värna demokratiska värderingar. Att sedan regeringen mest pratar medan oppositionen driver på med konkreta politiska förslag är en annan sak.

Men det intressanta är det som man knappt ens fick antyda för 2 år sedan, men som idag är uppenbart för alla och väl grundat i fakta, forskning och statistik. Det finns en tydlig gemensam nämnare i dagens samhällsproblem och det är många decennier av ganska extrem svensk migrationspolitik. Även om det såklart även finns andra orsaker så kan man tydligt se att på alla de samhällsområden där vi idag ser problem finns en tydlig koppling till migrationen: Växande utanförskap och segregation i våra förorter som i sin tur bidrar till social oro och kriminalitet. Försvagade statsfinanser och stora ekonomiska påfrestningar för kommunerna. Stadigt försämrade skolresultat, en snabbt växande bostadsbrist, hög arbetslöshet och växande köer inom sjukvård och tandvård. Och inte minst hoten mot traditionella demokratiska värderingar samt växande kulturella motsättningar i vårt samhälle.

Samhällsproblemen slår dessutom extra hårt just mot alla de nyanlända som försöker etablera sig i vårt land. De är helt enkelt för många för att det ska kunna fungera. Det finns vare sig bostäder eller jobb till alla och många hänvisas till trångboddhet och utanförskap. Samtidigt drabbas de extra hårt av en växande främlingsfientlighet i samhällsproblemens spår. Många nyanlända tappar hoppet om att kunna bli en del av Sverige. Flera decennier av felaktig politik slår därmed också rakt mot integrationen.

Både regering och opposition får nu lägga all kraft och energi på att åtgärda de problem som till betydande del skapats av politikerna själva genom flera decenniers orealistisk migrationspolitik, där vårt lilla land tagit emot alldeles på tok för många människor på alldeles för kort tid, och där mottagandet präglats av alltför mycket otydlighet om vad som gäller i vårt land och vad vi förväntar oss av den som flyttar hit. Notan för decennier av naiv politik ligger nu på svenska folkets bord.

Personligen blir jag alltmer uppgiven. Risken är uppenbar att vi redan kommit alltför långt på det sluttande planet och att det kommer att ta mycket lång tid att vända utvecklingen, om det ens går. I takt med att människor upplever att migrationen allvarligt försämrar deras egen välfärd och driver upp skatterna kommer dessutom främlingsfientlighet och motsättningar att öka i samhället. Än värre blir det när politikerna på olika sätt skapar gräddfiler för nyanlända eller använder kvotering som diskriminerar dem som redan bor här.

Sett i ljuset av detta är kommande veckas riksdagsomröstning om kraftigt skärpta migrationsregler oerhört viktig. Det handlar bland annat om en övergång till tillfälliga uppehållstillstånd och skärpta regler och försörjningskrav för anhöriginvandring. Hårda men helt nödvändiga åtgärder i dagens läge och en anpassning till reglerna i vår omvärld - även det en del av notan vi tvingas betala för tidigare oansvarig politik. Men trots skärpta regler och pågående gränskontroll kommer enligt prognoserna ändå ytterligare flera tiotusentals nya asylsökande att tillkomma bara i år. Ska vi överhuvudtaget kunna hantera situationen hjälpligt krävs ett totalstopp för nya asylsökande under överskådlig tid, personligen tror jag vi talar om många år. Vårt land och vi som bor här - oavsett varifrån vi kommer - klarar helt enkelt inte mer. Vårt ansvar som politiker är självklart i första hand att värna om dem som bor i Sverige, och det ansvaret kommer i vart fall jag att försöka ta.




Allvarligt när arbetstillstånd missbrukas

2016-06-16

Alliansen genomförde en viktig reform när vi 2008 tog beslut om att göra det enklare att arbetskraftsinvandra till Sverige. Många företag fick därmed lättare att hitta nyckelpersoner i bristyrken och andra företag fick lättare att rekrytera personal till yrken där det var svårt att rekrytera intresserade arbetslösa. Jag medger gärna att jag var stolt över denna reform, och bara såg fördelar - alla som arbetar i Sverige och betalar skatt är självklart en tillgång för Sverige. Och när ett företag lyckas rekrytera personer utomlands som man inte får tag på i Sverige kan företaget växa och anställa fler.

Efter en tid tvingades vi tyvärr konstatera att reformen missbrukades och att lagstiftningen inte var tillräckligt tydlig och att kontrollen av arbetsvillkor och anställningsavtal var för dålig. Efter kritik skärptes lagstiftningen på en del punkter under Alliansens sista regeringsår. Bland annat infördes en straffsanktionerad skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgift till Migrationsverket om de anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som beviljats arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring. Det infördes också en möjlighet för Migrationsverket att under löpande tillståndstid utföra efterkontroller när det gäller beviljade arbetstillstånd. Det infördes även kompletterande bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd som beviljats för arbete om förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda, eller det arbete som arbetstillståndet beviljats för inte påbörjats inom rimlig tid. Ändringarna stärkte de utländska arbetstagarnas ställning och det blev svårare att riskfritt erbjuda oskäligt låga löner eller dåliga arbetsvillkor i övrigt.

Nu kommer tecken på att regelverket missbrukas på nya sätt, denna gång för att kunna gå runt asylreglerna. Aftonbladet har exempelvis avslöjat att samvetslösa företagare och "konsulter" säljer falska anställningskontrakt till desperata flyktingar för 100 000-tals kronor och därmed lurar Migrationsverket. De påstådda jobben finns inte, och i stället för att börja arbeta kan flyktingen söka asyl i Sverige och slipper smugglare och en strapatsrik och ibland farlig resa till Sverige. Även andra inslag i media det senaste året har rapporterat om missförhållanden kring falska anställningskontrakt.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att vi måste vara ödmjuka och ta ett steg tillbaka om regelverket missbrukas på detta sätt. Det vore synd om vi återgick till det gamla väldigt restriktiva synsättet och tar bort seriösa företags möjlighet att fritt bestämma om man vill anställa utomeuropeiska medborgare. Men vi måste hitta ett regelverk som fungerar och som förebygger missbruk.

En annan fråga kopplat till arbetstillstånd för utomeuropeiska medborgare är att det tar oerhört lång tid idag att få en seriös ansökan om arbetstillstånd handlagd av Migrationsverket. Moderaterna föreslår därför att en del av Migrationsverkets pengar öronmärks för att hantera arbetstillstånd så att detta inte prioriteras bort vid perioder av högt tryck av asylsökande. Normalt menar vi att man bör kunna få svar inom 30 dagar om man gjort en korrekt ansökan om arbetstillstånd. En öronmärkning av resurser på detta sätt skulle samtidigt kunna leda till att Migrationsverket kan bygga upp en starkare permanent kompetens som inte tas i anspråk för andra arbetsuppgifter, och därigenom kanske lättare kan genomskåda missbruk.

En sak är klar - dagens missbruk måste stävjas och vi måste bli bättre på att skilja seriösa ansökningar från oseriösa. Kanske måste även regelverket ses över ännu en gång.




Den omöjliga ekvationen - jobb eller boende till de nyanlända?

2016-06-13

Dagens Nyheter har idag ett stort reportage om svårigheten för nyanlända att få arbete och hur arbetslösheten i denna grupp ökat dramatiskt de senaste 4-5 åren. Sverige har enligt DN blivit ett tudelat land - arbetslösheten bland utrikes födda ligger närmare 60% i små bruksorter norrut, medan den bara är 5-6% i vissa stockholmsförorter. Totalt är arbetslösheten bland utrikes födda över 30 procent i 107 av Sveriges 290 kommuner. I dessa siffror ingår inte de som sökt asyl de senaste åren och ännu inte fått besked om uppehållstillstånd - de ingår inte i arbetslöshetsstatistiken. När de räknas in i arbetskraften framöver kommer situationen att bli ännu värre.

På kartan (klicka för större bild) ser man tydligt att arbetslösheten bland utrikes födda är lägre i de tre storstadsområdena samt i övriga Västsverige och delar av Norrbotten (där gruvnäringen sugit upp den mesta lediga arbetskraft som finns). Högst arbetslöshet bland utrikes födda är det som väntat i avfolkningsområden och områden med svag arbetsmarknad som Småland, Blekinge, Bergslagen, Dalsland, Gävleborg och delar av norra Sverige. Tolv svenska kommuner har en arbetslöshet på över 50 procent bland utrikes födda. Allra störst andel finns i Ovanåker, Ockelbo och Avesta som ligger nära 60% arbetslöshet bland utrikes födda.

Orsaken till det tudelade Sverige är naturligtvis att många av de nyanlända placerats ut där det finns lediga bostäder, ofta uppskattat av avfolkningskommuner som kan fylla tomma lägenheter på statens bekostnad. Att det finns många tomma lägenheter beror ju samtidigt på att det är ont om jobb, vilket gör det mycket svårt för de nyanlända att hitta ett arbete. I de kommuner där jobben finns saknas tvärtom lediga bostäder, och ofta är det redan tätbebyggt och svårt att bygga så mycket mera. Och det som byggs blir ofta mycket dyra bostäder. Att bygga så dyra bostäder för nyanlända är knappast ekonomiskt försvarbart när skattebetalarna ska stå för hela hyreskostnaden. Och dessutom är det redan kö till lediga bostäder. Ekvationen är närmast omöjlig att få ihop. Det känns som om vi måste välja - att ge de nyanlända bostad eller jobb. I längden ett omöjligt val om vi överhuvudtaget ska kunna tala om en fungerande integration. Men med de volymer av nyanlända vi tagit emot de senaste två åren så är situationen närmast olöslig.

Det är också dags att en gång för alla krossa myten om att asylmottagande löser problemen med arbetskraftsbrist, något som vissa fortfarande envist hävdar. Jag har flera gånger påpekat att påståendet saknar grund. De nyanlända som har utbildning eller har yrken som är eftertraktade kommer säkert relativt snabbt att komma i egen försörjning och utgör inget problem på sikt. Problemet är de övriga, som alltför ofta är saknar utbildning eller i vart fall har mycket kort sådan. En hel del är rent av analfabeter. Denna grupp är väldigt stor idag samtidigt som de enkla jobb som skulle kunna passa dem är alltför få. Risken för mycket hög permanent arbetslöshet för denna grupp är överhängande. Dessa grupper utgör redan idag den största gruppen arbetslösa hos arbetsförmedlingen, och värre lär det bli. För varje nyanländ vi får i arbete får vi också en ökad arbetslöshet till följd av alla dem som inte kommer i arbete. Arbetslösheten bland nyanlända flyktingar är mycket högre än bland övrig befolkning i hela västvärlden, inte bara i Sverige. Inget tyder på att detta skulle gå att lösa på något snabbt och enkelt sätt. Asylmottagandet ökar med andra ord arbetslösheten kraftigt, det är ett obestridligt faktum.

Som moderaternas ansvarige i finansutskottet för kommunernas ekonomi funderar jag över vad detta får för följder för kommunernas ekonomi kommande år? De första två åren står ju staten för kostnaden för nyanländas försörjning. Men därefter går ansvaret över på kommunerna. Hur ska små kommuner som Ovanåker, Ockelbo och Avesta klara kostnaderna för försörjningen av alla nyanlända som inte får arbete? Moderaternas förslag att utöka statens ansvar till tre år skulle naturligtvis innebära en viss lindring eftersom något fler kan förväntas komma i egen försörjning innan kommunerna tar över försörjningsansvaret. Men det lär knappast lösa hela problemet för de mest utsatta kommunerna. Och regeringen står ju dessutom fast vid att staten bara ska ansvara för de första två åren.




Ny polisrapport ger en lägesbild över sexuella ofredanden

2016-06-10

Polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA, presenterade den 16 maj en omfattande rapport med en lägesbild rörande sexuella ofredanden i landet. Märkligt nog har denna rapport inte fått någon större uppmärksamhet medialt, om ens någon, trots en del mycket alarmerande slutsatser.

Av slutsatserna framgår att under de senaste åren har antalet sexuella ofredanden ökat kraftigt mot ungdomar under 18 år, och sexuella ofredanden har enligt rapporten "blivit normaliserat och pågår ständigt i vardagen".

Miljöerna där dessa typer av brott förekommer är många. Allt från skola och idrottsanläggningar och badanläggningar till allmänna kommunikationsmedel, evenemang, dansställen, restauranger och cafeer, gatumiljö, parker, butik och varuhus. Men trakasserierna ökar också på sociala medier och via telefon. De senaste åren syns en kraftig ökning på alla områden. Sexuella ofredanden på badanläggningar har tredubblats mellan 2014 och 2015. Samma sak när det gäller ofredanden på allmänna kommunikationsmedel. Ofredanden i gatumiljö och parkmiljö har fyrdubblats under samma tid. Och ändå finns det enligt rapporten troligen ett stort mörkertal där endast brott av grövre art polisanmäls.

Gärningsmännens bakgrund varierar enligt rapporten, både vad gäller ålder och etnicitet. Men på några områden ger rapporten en mycket tydlig bild och det gäller den nya och växande företeelsen med ofredanden mot flickor som begås i grupp av flera gärningsmän, ofta på evenemangsområden, samt övergrepp i badanläggningar och simhallar. Polisen sammanfattar detta så här: "De brott som begåtts i grupp är till antalet få men har skapat en känsla av hjälplöshet och flickor som drabbats har känt sig djupt kränkta och rädda för att gå ut. De misstänkta i brott som utförts av en större grupp gärningsmän, på offentlig plats, var främst personer med utländskt medborgarskap. Vid brotten som anmälts i simhallar har de misstänkta gärningsmännen främst varit asylsökande pojkar". Rapporten visar också en övervikt av utrikes födda gärningsmän vid andra typer av övergrepp, exempelvis ofredande på allmän plats. I många utredningar är det dock svårt att fastslå gärningsmannens identitet.

Det finns samtidigt anledning att upprepa att rapporten inte ger något stöd för att svenskfödda män och pojkar på något sätt skulle vara fria från ansvar för sexuella ofredanden. Brott som begås i krogmiljö, på restauranger och nöjesställen har exempelvis enligt rapporten ofta svenskfödda förövare.

Vi måste också vara tydliga med att det aldrig är etniska grupper eller kollektiv av människor som begår brott. Det är alltid den enskilde individen som bär ansvar för sina egna handlingar.

Oavsett vem som är skyldig och var brotten begås så har vi ett allvarligt och växande problem i vårt samhälle. Att unga flickor (och ibland även pojkar) ska vara rädda för att vistas i offentliga miljöer är helt oacceptabelt i ett demokratiskt och öppet samhälle. Och att unga flickor på våra asylboenden är särskilt utsatta och hotade är uppenbarligen också ett växande problem.

Det är dags att sätta ned foten, få fler att anmäla de brott som begås, öka utredningskapaciteten, och se till att de skyldiga döms till kännbara straff. I skolor, boenden och andra miljöer där barn och ungdomar har tillsyn av vuxna måste nolltolerans gälla mot sexuella trakasserier och reaktionerna vara hårda, snabba och tydliga från de vuxna. Att det dessutom behövs tydlighet om svenska lagar, normer och värderingar mot såväl nyanlända som unga asylsökande pojkar är uppenbart. Allvarliga brott som begås under asyltiden bör få konsekvenser vid asylprövningen, det är en åsikt jag tidigare framfört och den förtjänar att upprepas.

Alla pojkar och unga män i vårt land måste uppfostras och lära sig att respektera flickornas rätt till integritet, det är vårt ansvar som föräldrar och vuxna förebilder. Och när någon går över gränsen måste omgivningen tydligt reagera till flickornas försvar. Där kan vi alla bidra till ett tryggare samhälle.




Stora brister i mottagandet av ensamkommande asylsökande barn

2016-06-09

Organisationen Human Rights Watch riktar hård kritik mot Sverige för hanteringen av ensamkommande asylsökande. Det är framförallt kritik på fyra områden: långa handläggningstider, hälsokontroller som inte blivit av, olämpliga boendeformer och brister i systemet med gode män för barnen. Man menar att bristerna leder till att en del barn inte får den vård och omsorg de behöver och har rätt till. Sveriges kommuner erbjuder inte heller tillräckligt stöd till ensamkommande flickor. Tvärtom tvingas många av dem leva på boenden där de utsätts för trakasserier.

Jag är inte förvånad - Sverige tog emot 35.000 "ensamkommande barn" förra året. Det enormt stora antalet gör naturligtvis att mottagandet inte fungerar. Det leder till väldigt långa väntetider, köerna till hälsokontroller blir långa, boendena är inte alltid lämpade för barn och unga och det finns helt enkelt inte tillräckligt många gode män, socialsekreterare och handläggare för att ge barnen ett bra mottagande. Vare sig politiker eller myndigheter kan trolla fram välutbildade människor ur rockärmen och det var redan tidigare svårt att rekrytera gode män. Hur många av de "ensamkommande barnen" som verkligen är under 18 år vet vi inte eftersom man inte gjort några ålderkontroller. Något vi moderater menar att man omedelbart borde börja med. I dag får vi en hel del signaler och bevis på att vuxna asylsökande bor tillsammans med barn på boenden för ensamkommande barn, vilket givetvis är helt oacceptabelt.

Kritiken från Human Right Watch är ytterligare ett bevis på att när man tar sig vatten överhuvudet som Sverige gjort och tar emot fler asylsökande än man klarar av att hantera så går väldigt mycket fel. De som fortfarande hävdar att vi borde återgå till extremt mycket mer generösa regler för asylsökande jämfört med alla omgivande länder, öka mottagandet och avskaffa gränskontrollerna är ofattbart oansvariga. Det skulle snabbt innebära en ännu mycket värre situation än det allvarliga läge vi redan har.




Svenska värderingar är värda att försvara!

2016-06-06



I dag skriver moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och Konstitutionsutskottets moderate ordförande Andreas Norlén ovanstående utmärkta debattinlägg om hur svenska värderingar utmanas från olika håll och är värda att försvara. (Klicka på bilden för att läsa hela artikeln).

Artikeln avslutas med att man konstaterar att "De här exemplen visar att det svenska samhället vilar på en stark värdegrund, men också att värderingarna utmanas från olika håll. Vi har en plan för ett starkare Sverige och ett samhälle som ska hålla ihop. För att det ska finnas en gemenskap att fira på nationaldagen, behövs grundläggande spelregler som respekteras och har brett stöd. Det gäller därför att vinna debatten om samhällets värderingar, men också att vara bestämd gentemot dem som inte tänker ändra sig utan som tvärtom försöker tvinga andra att leva efter deras idéer. De gemensamma värderingar som gjort Sverige till ett av världens bästa länder att leva i är värda att försvara, både på nationaldagen och alla andra dagar."

Det självklara kan knappast uttryckas tydligare än så här. Och ämnet återkom även i vår partiledares tal idag på nationaldagen. Jag är oerhört glad för att moderaterna idag tydligt står upp för dessa värden.




EU ger tillstånd till fortsätta gränskontroller under sex månader

2016-06-01

EU-kommissionen och EU:s ministerråd har godkänt önskemålet från Danmark, Sverige, Tyskland, Norge och Österrike om att få upprätthålla den tillfälliga gränskontrollen i sex månader.

Tidigare har gränskontrollerna bara kunnat förlängas en månad i taget, men nu har Danmark förlängt gränskontrollen mot Tyskland till den 12 november medan Sverige förlängt gränskontrollerna till Danmark till den 11 november. Gränskontrollerna kommer som tidigare att utföras på olika platser i polisregionerna Syd, Väst och vid Öresundsbron.




Idag dras ersättningen in för dem som fått avslag på asylansökan

2016-06-01

Från och med idag börjar den nya lagen gälla som säger att personer som fått avslag på sin asylansökan inte längre ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och boende. Undantag gäller för familjer med barn under 18 år. Lagändringen är en del av migrationsöverenskommelsen från i höstas mellan regeringen och Alliansen.

Vissa verkar helt ha gått vilse i frågan. Svenska Dagbladet skriver exempelvis att "nu mister tusentals asylsökande sin ersättning och bostad". De har ju helt fel - detta handlar inte om asylsökande utan om personer som fått avslag på sin asylansökan. De är inte längre asylsökande, utan har fått besked att de måste lämna landet. Självklart ska då inte svenska skattebetalare längre stå för försörjningen.

Jag ifrågasätter för övrigt undantagen för barnfamiljer. Inga undantag borde finnas överhuvudtaget. Har man fått avslag så har man. Då saknar man asylskäl och ska återvända hem. Dagens undantag kommer att bidra till att barn av sina föräldrar tvingas leva olagligt i Sverige och det är fullständigt orimligt.




Dags för krafttag mot kriminella och våldsbenägna asylsökande

2016-05-31

I dag meddelar Migrationsverket att man överväger särskilda zoner för kvinnor på asylboendena för att undvika trakasserier och övergrepp. Tidigare har det i samhällsdebatten funnits förslag om att ha skilda asylboenden för kristna och muslimer.

Båda förslagen är så otroligt feltänkta! Vi talar faktiskt om människor som efter asyltiden ska leva tillsammans i vårt land. Då är det inget annat som gäller än att svenska lagar och regler ska börja gälla från dag ett i Sverige. Den som bryter mot reglerna ska regelmässigt gripas, åtalas och dömas enligt svensk lag. Och grova brott bör enligt min åsikt medföra att gärningsmannen nekas asyl och avvisas från landet efter avtjänat straff.

Det finns inga genvägar. I Sverige ska alla omfattas av samma lagar och regler och dömas på exakt samma grunder oavsett varifrån man kommer. Det är dags att statuera exempel nu. Den svenska släpphäntheten har varat alldeles på tok för länge.




Märkligt seminarium om rekrytering till "Islamiska Staten"

2016-05-27

I onsdags deltog jag på ett seminarium arrangerat av "Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och våld i hederns namn". Moderatorer var riksdagens tidigare talman Per Westerberg (M) och riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V). Det kändes som ett viktigt och angeläget seminarium, vilket gjorde att jag gick på detta trots att inbjudan kom från en vänsterpartist. Vi var en hel del moderater bland åhörarna och seminariet var mycket välbesökt. Men oj vad märkligt det blev!

I panelen fanns bland annat terroristforskaren Magnus Norell (längst till höger på bilden), men visade det sig också, Imamen från Gävlemoskén, Abo Raad, som ju tidigare uttalat sin positivt om IS. I inbjudan fanns inte hans namn med, det stod endast "imam från Gävlemoskén", så jag tänkte att det kanske kommit en ny imam till moskén med en annan syn på IS? Jag kände först inte heller igen Abo Raad som kom i helt västerländsk klädsel, skjorta och byxor och utan huvudbonad (se fotot, Raad är nummer två från vänster). Men efter ett tag stod det klart för mig att den person som satt på ett riksdagsseminarium om motarbetande av extremism och rekrytering till IS i själva verket var en av de kanske mest skyldiga till att IS lyckats rekrytera i Sverige! Det kändes helt absurt.

Jag valde att lyssna på de inledande anförandena, och särskilt Magnus Norells analys var intressant. Han verkade mena att den vanligaste förklaringen till att unga svenskar, ofta födda i Sverige, söker sig till extrema organisationer som IS/Daesh och liknande knappast beror på social utsatthet. Inte minst är många av de som tagit sig till krigets Syrien och Irak för att ansluta sig till terroristerna välutbildade ungdomar med en socialt stabil situation. Det går inte heller att bara enkelt skylla det på religionen Islam, eftersom det inte finns något stöd alls för det IS gör bland vanliga normala muslimer. Förklaringen verkar mer ligga i att karismatiska ledare lyckas bygga upp en rörelse som med lockande marknadsföring drar till sig sympatisörer. Det finns även andra exempel på liknande rörelser i världen genom historien.

Efter någon timme av seminariet där den inbjudne imamen (via tolk) sagt en del märkliga saker valde jag att avvika. Seminariet blev inte alls som jag hade förväntat.

Både Gefle Dagblad och Expressen har uppmärksammat seminariet som så här i efterhand verkar väldigt märkligt. Jag funderar över hur man valde ut de paneldeltagare som man bjöd in? Jag håller inte med Magnus Norell om att det trots allt var rätt att bjuda in Abo Raad. Inte med tanke på de åsikter han framfört i andra sammanhang, och att han så uppenbart uttalat sig positivt om IS.




Vi måste ta tillbaka makten över utanförskapsområdena!

2016-05-14

I början av veckan blev en polis knivskuren i tjänsten i den oroliga stadsdelen Hässleholmen i Borås. Och nu överväger polisens skyddsombud att kräva förstärkning i samband med insatser innan man överhuvudtaget vågar gå in i detta bostadsområde. Och i natt i Linköping och Norrköping avvaktade räddningstjänsten att gå in för att släcka bränder innan polisen säkrat området.

Detta är bara två exempel den senaste veckan, två exempel i en lång rad på larmrapporter från utanförskapsområdena runt våra större städer. Det är inte längre bara runt våra tre största städer som vi har fått så kallade "no-go-zoner" där polis, räddningstjänst och samhällsservice (exempelvis post, hemtjänst och kollektivtrafik) inte alltid kan fullgöra sina uppgifter. Särskilt utsatta områden finns idag även i exempelvis Växjö, Linköping, Norrköping och Örebro. Även i många orter i Västsverige finns utanförskapsområden med växande problem. Exempelvis i Jönköping, Halmstad, Trollhättan och som sagt i Borås där läget är mycket allvarligt. Kartan nedan är från moderaternas budgetpresentation nyligen där just insatser mot utanförskapet var en bärande del. Hela 53 allvarliga utanförskapsområden finns idag i södra och mellersta Sverige.



Gemensamt för dessa områden är att de i hög grad befolkas av första och andra generationens invandrare, lågutbildade, arbetslösa och missbrukare. Dessutom finns där inte sällan andra personer med utländsk bakgrund som lever illegalt i landet. Arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg, och de som får arbete flyttar ofta till andra stadsdelar samtidigt som området fylls på med nya arbetslösa och nyanlända. Allt detta leder i sin tur till en hög kriminell närvaro i det offentliga rummet, med såväl omfattande öppen narkotikahandel som våld och utpressning på offentliga platser och i skolorna. Skottlossning och sprängningar är vardag och den sociala oron är stor. Expressen visar i ett färskt reportage att det idag till och med finns områden där etniska svenskar terroriseras som icke önskvärda för att de kriminella gängen vill kunna agera ostört och därför försöker " skrämma bort svennarna".

När vi besökte Peru förra sommaren bodde vi bland annat några nätter i Lima. Vår guide förklarade då att i favelan (kåkstäderna, fotona ovan) mittemot flygplatsen bör man inte vistas ens dagtid. Och att polis och räddningstjänst och ambulanser inte längre kör in i dessa områden - om något händer får invånarna lösa det själva och själva köra sjuka till sjukhuset i egna bilar. Dessa stadsdelar bebos i hög grad av inflyttade från bergstrakterna, och arbetslösheten är hög och drogmissbruket omfattande. De kriminella gängen har idag helt tagit över stadsdelen. Jag tänkte först bara rent spontant att det är fruktansvärt att det är så. Men sedan kom jag att tänka på att det ju är nästan samma sak i delar av Sverige idag. Även om bostäderna i utanförskapsområdena ser helt annorlunda ut än i Limas förorter så är strukturerna liknande.

Vad ska man då göra åt saken? För mig finns det bara en sak som är rimlig - samhället måste ta tillbaka dessa områden innan det är för sent! Det får ta de resurser som krävs. Vi kan inte ha andra lagar och regler i utanförskapsområdena än i resten av vårt samhälle, utan lagen måste gälla lika för alla. Det krävs nolltolerans mot brottslighet, hot, våld och droger, och tillräckliga polisresurser för att gripa och döma alla som bryter mot lagen till kännbara straff. Och extra hårda straff för personer som angriper blåljuspersonal. Moderaternas förslag om 2.000 nya poliser med fokus på tryggheten i de mest utsatta områdena är en bra början. Och om inte det räcker får det bli fler. Låter vi utanförskapsområdena bli permanenta "no-go-zoner" kommer dessa områden att växa och riskera att bli fästen för extremism, terrorism och ökad kriminalitet, vapen- och droghandel. Något som i en förlängning hotar hela vårt samhälle.

Utöver detta måste vi ställa hårdare krav, både på svenska medborgare och på nyanlända. Kravlös försörjning genom sociala bidrag måste bytas mot förväntan på egen försörjning genom arbete. I skolan måste det råda nolltolerans mot våld, hot och trakasserier. Lärarna måste ta makten över klassrummet och rektorn över skolan. Dessutom måste religiös fundamentalism och annan extremism motarbetas aktivt och svenska lagar och regler som sagt gälla lika för alla. Det är dags att sätta ned foten nu!




Bra och modigt av Borås Tidnings ledarredaktion

2016-04-29

Jag har vid flera tillfällen - med rätta - kritiserat Borås Tidnings ledarredaktion för att man emellanåt enligt mitt tycke haft en något naiv och "politiskt korrekt" linje i migrationsfrågan. Men på senare tid har jag överraskats av att man verkar ha svängt om till en betydligt mer realistisk linje.

I dagens ledare för man en modig och klok diskussion kring ärendet i Svenljunga, där en familj ska avvisas efter över 10 år i Sverige. De är idag väletablerade, driver eget företag och är uppskattade på orten. Ett av familjens barn har levt hela sitt liv i Sverige och gått i svensk skola. Trots detta ska de alltså avvisas från landet. Är det rätt? Mitt svar är tveklöst ja, och det är samma åsikt som Borås Tidning förtjänstfullt framhåller i dagens ledare.

Många Svenljungabor är engagerade i familjens sak, och både politiker och privatpersoner kräver högljutt att familjen borde få stanna. Jag har själv fått mail från flera moderater och andra medborgare som vill att jag ska agera i frågan. Jag har svarat att jag inte tänker göra det, dels för att det inte är en politisk fråga utan en fråga för rätttsväsendet som jag inte bör lägga mig i, men också för att jag tycker det är fel i sak att kräva att avvisningen stoppas. När jag förklarat mina skäl är det flera som ändrat åsikt i frågan.

Bakgrunden är att den aktuella familjen ansökte om uppehållstillstånd 2006, men fick avslag av Migrationsverket i mars 2007. Detta överklagades men man fick nej även i Migrationsdomstolen 2008. Trots detta vägrade man medverka till att lämna landet, avstod från att ta ut pass och höll sig undan avvisning. Efter att preskriptionstiden gått ut för ny prövning körde man en ny vända med ansökningar varvid Migrationsöverdomstolen år 2014 slutligen meddelade samma avslagsbeslut som gången innan. Processen har på detta sätt, helt genom familjens eget agerande, pågått i över tio år. Redan 2008 när man fick domstolsbeslut om avslag borde man lämnat landet. Argumentet att man "inte vågade resa hem" är svagt. Om man i Sverige med Europas (fram tills nu) kanske mest generösa regler för asylmottagande fått nej i samtliga instanser, och detta dessutom två gånger, så är knappast asylskälen helt övertygande.

De som menar att familjen borde få stanna av humanitära skäl anser att det är orimligt med en tio år lång process. Men det är som BT påpekar helt familjens eget fel att man inte följt det svenska reglerna. Hade man återvänt hem frivilligt och sedan exempelvis ansökt om att få bli arbetskraftsinvandrare i stället hade det säkert varit möjligt. Men nu har man medvetet struntat i svenska myndighets- och domstolsbeslut. Det ska inte belönas med att man får stanna av humanitära skäl. När socialdemokraternas kommunalråd och en centerpartistisk kommunpolitiker nu gör gemensam sak och kräver att justitieminister Morgan Johansson agerar för att familjen ska få stanna visar man både okunskap och naivitet.

Vi diskuterar idag politiskt hur många tiotusentals personer (kanske uppemot 80.000 enligt regeringen och Migrationsverket) ska förmås att lämna Sverige när de nekas asyl eller uppehållstillstånd. Vi kan inte både oroa oss över att tiotusentals personer vägrar lämna landet efter avvisning och samtidigt göra undantag för varje person som håller sig undan tillräckligt länge. Dessutom är inte detta regeringens fråga - det är inte politiker som beslutar i dessa ärenden, utan våra myndigheter och domstolar. Det borde ett socialdemokratiskt kommunalråd känna till.

Jag ser gärna att den aktuella familjen får möjlighet att återvända till sitt företag i Svenljunga och sedan stanna kvar i vårt land så länge de försörjer sig själva. Men då ska det ske i enlighet med svensk lag och reglerna för arbetskraftsinvandring och inte som belöning för att man medvetet struntat i svenska domstolsbeslut. I ett rättssamhälle ska inte den gynnas som bryter mot regelverken och få extra chanser som de går miste om som snällt återvänder efter ett avslagsbeslut.




Asylmottagandet hotar kommunernas ekonomi

2016-04-28

Nyhet från TextTV idag. En mer utförlig redovisning av SKL:s prognoser finns på deras hemsida.

Och sammanfattningen på SVT TextTV är korrekt. Trots att kommunerna fick 10 miljarder extra i höstas (en del av migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen) och att man nu utlovas ytterligare 10 miljarder 2017 i regeringens vårbudget, så räcker detta inte. Kraftiga skattehöjningar väntar för kommuner och landsting från 2018 och framåt för att täcka migrationskostnaderna säger SKL. Man talar om i genomsnitt 1:82 i skattehöjning, vilket är en oerhört kraftig höjning. Vid en månadsinkomst på 25.000 kronor betyder det en årlig skattehöjning med 5.500 kronor.

Fortfarande finns det personer som menar att asylmottagande är ekonomiskt lönsamt. Det är allt mer uppenbart att det är precis tvärtom. Kostnaderna i statsbudgeten ökar mycket kraftigt kommande år, och nu får vi alltså ytterligare prognoser som visar att även kommunerna påverkas dramatiskt. Som moderaternas ansvarige i finansutskottet för kommunekonomiska frågor är jag ytterst bekymrad över situationen.





Inget avbrott i gränskontrollerna under sommaren

2016-04-28

Enligt gällande regelverk för de ID-kontroller på färjor, buss och tåg som beslutades i höstas, och som startade den 4 januari, skulle kontrollerna bara få pågå under sex månader. Därefter skulle en automatisk paus på två veckor gälla innan kontrollerna kan återupptas igen. Det innebär att kontrollerna skulle upphöra två veckor med början den 4 juli. Detta har dessutom visats sig sammanfalla med att andra EU-länder gör paus i kontrollerna.

Såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna har krävt att ID-kontrollerna ska fortsätta utan det planerade avbrottet. Hittills har regeringen varit avvisande till detta, men idag tog Riksdagens justitieutskott initiativ till att låta kontrollerna fortgå utan uppehåll. Samtliga partier utom Centern och Vänsterpartiet stödde beslutet. Det betyder att det inte blir något paus i ID-kontrollerna i sommar.




Dagens Nyheter: "Vem vinner och förlorar på invandringen?"

2016-04-26

Dagens Nyheter har just nu en serie artiklar om fördelar och nackdelar med invandring. Dagens artikel är så verklighetsfrämmande att jag måste kommentera den.

Den amerikanske forskaren Jennifer Hunt menar nämligen i artikeln att nästan alla är vinnare på invandring. "Nästan alla är vinnare, som jag ser det. Den viktigaste ekonomiska faktorn är att invandrarna är annorlunda än den inhemska arbetskraften. Det ger möjlighet till ökad specialisering och att alla får göra vad de är bäst på. Om lågutbildade invandrare sköter de enkla arbetsuppgifterna, så kan den inhemska befolkningen klättra uppåt mot mer kvalificerade och välbetalda jobb. Det gör ekonomin effektivare, vilket alla drar fördel av."//"Normalt sett skulle jag säga att det är en fördel om invandrarna har låg utbildning. Det öppnar upp för nya typer av tjänster som städning, trädgårdsarbete eller att bära andras väskor"

I grunden förstår jag hennes resonemang, som verkar bygga på att lågutbildade invandrare ska bli en andra klassens arbetskraft som gör de okvalificerade jobben så att vi andra kan koncentrera oss på viktigare saker. Men bortsett från att det för mig är en något udda människosyn med en sådan generell uppdelning, så är det dessutom orimligt att det skulle fungera. Dessa mycket enkla jobb är väldigt få och räcker långtifrån till alla. Dessutom kräver även enklare jobb idag en viss kunskapsnivå. Jag tror, om jag ska raljera lite, att vi knappast kan försörja hundratusentals människor genom att de får bära väskor åt oss andra. Vem vill betala tillräckligt mycket för den typen av tjänster? Visst är det bra med fler tjänstejobb (det är därför jag kämpar för mitt REP-avdrag, RUT-avdrag för reparationstjänster), men det löser knappast alla problem, och många av dessa tjänster kräver som sagt utbildning.

Och det där med lönsamheten då. Vi vet nu att efter 15 år är det endast 34% av asylinvandrarna som är i egen försörjning. Efter 8 år är det 25%. Detta visar tydligt att oavsett hur det ser ut i USA så fungerar inte Jennifer Hunts teorier i Sverige. Här medför tvärtom den samlade asylinvandringen mycket höga samhällskostnader, eftersom alltför få kommer i egen försörjning och bidrar till samhällskostnaderna med sina skatter. En mycket stor majoritet är beroende av samhället för sin försörjning.




Finansutskottet vill stoppa bidrag för den som fått avvisningsbeslut

2016-04-25

I torsdags förra veckan röstade finansutskottet ja till en extra ändring i regeringens statsbudget. Detta är en del i höstens migrationsöverenskommelse mellan regeringen (S + MP) och de fyra Allianspartierna (M, C, FP och KD). Nu går ärendet vidare till riksdagen för slutligt beslut.

Bakgrunden är det mycket stora antalet asylsökande som ökar behoven av att frigöra resurser i asylsystemet genom att den som får avslag på asylansökan också snabbare lämnar landet. Därför föreslår regeringen att rätten till ekonomiskt bistånd ska upphöra tidigare än i dag för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år.

I dag upphör rätten till bistånd när en utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande får uppehållstillstånd eller lämnar Sverige. Den som inte lämnar landet frivilligt har märkligt nog haft rätt till fortsatt ekonomiskt bistånd. Nu kommer rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år att upphöra när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas. De ändrade reglerna ska enligt förslaget börja gälla den 1 juni 2016.

Egentligen tycker jag det är fel att ha några undantag alls. Har man fått ett avvisningsbeslut bör all rätt till sociala ersättningar eller bistånd automatiskt upphöra. Det är för mig en grundläggande rättsprincip. Jag ställer självklart ändå upp på migrationsöverenskommelsen, det är trots allt ett steg i rätt riktning, men jag tänker fortsätta att argumentera för att den som får ett avvisningsbeslut samtidigt ska nekas alla fortsatta välfärdsförmåner i Sverige (utom den absoluta rätten till akut sjukvård). I denna fråga håller jag därmed med SD som har just den åsikten i sin reservation. Men SD ställer sig samtidigt också bakom beslutet i finansutskottet som därmed samlar sju av åtta partier.

Vänsterpartiet är det enda parti som avvisar lagändringen, och vill att man även i fortsättningen ska kunna få ekonomiskt bistånd trots att man inte har rätt att stanna i landet. Jag begriper inte hur Vänsterpartiet resonerar. Naiviteten verkar vara deras starkaste drivkraft i migrationspolitiken.




Går det att föra en balanserad migrationsdebatt i dagens Sverige?

2016-04-24

Jag börjar allvarligt luta åt att svaret på den frågan är nej.

Häromdagen satt jag med bekanta och pratade, människor jag känt i flera decennier. Självklart kom migrationsfrågan upp - det gör den ju numera i alla sammanhang, oavsett vem man samtalar med, och efter den senaste veckans händelser är det högst naturligt. Men jag fick då höra att jag är dum, naiv och okunnig, att jag inte förstår att jag bidragit till att "rasera Sverige" och "öppna upp för massinvandring av muslimer". Den som uttalade detta är visserligen numera sympatisör till SD, men jag tog ändå illa vid mig av de hårda orden. Inte minst det närmast kollektiva fördömandet av alla muslimer i Sverige och det närmast hatiska motståndet mot invandrare i allmänhet. Jag deklarerade - ganska ilsket - att i mitt Sverige ägnar vi oss inte åt att skuldbelägga människor som grupp på grund av deras religion eller bakgrund. Vi står för individers ansvar för sina gärningar och åsikter. Och jag påpekade också att många muslimer i Sverige är lika oroliga som vi andra över islamistisk extremism - ofta har de värre erfarenheter av detta än någon av oss som bor i Sverige, och det är oftast just detta de själva försökt fly bort ifrån. Till slut förstod jag att jag inte längre var önskvärd och åkte faktiskt hem. Bedrövad.

I går morse vaknade jag så av att läsa dagens Borås Tidning där jag återigen beskylls av en politisk motståndare att "legitimera rasistiska tankar" genom att jag dristat mig till att kritisera inte bara Avpixlat utan även DN som SVT mfl och beskylla dem för att inte ge hela bilden i sin nyhetsrapportering. Detta tolkar personen i insändaren som att jag "likställer seriösa medier med en rasistsajt som Avpixlat". Jag beskylls också för att "stå upp för Jimmi Åkessons rasistiska ideologi". Allt detta är naturligtvis rent trams. Tvärtom har jag gott forskningsstöd för min kritik mot riksmedia.

I debattinlägget får jag dessutom höra att jag "vräkt ur mig förlöjliganden och misstroenden" mot Mehmet Kaplan. "Hur vore det om jag kritiserade Björn Söder i stället"? Visst har jag den senaste veckan deltagit i debatten kring Miljöpartiet i allmänhet och förre bostadsministern Kaplan i synnerhet, både på bloggen, Twitter och Facebook. Och i inlägg om Mehmet Kaplan är det naturligtvis just han som står i fokus - inte Björn Söder.

Att såväl Borås Tidnings ledarsida som Ulricehamns Tidnings dito för en tid sedan valde att medvetet missförstå min kritik mot riksmedia gör mig också besviken. Jag hade väntat mig mer av borgerliga ledarsidor än att spela med i vänsterns brunkletande.

På Twitter igår deltog jag även i en diskussion om Alliansens "skuld" till det omfattande asylmottagandet. Retoriken från mina motdebattörer (troligen en del med SD-sympatier) är att eftersom Miljöpartiet är onda och Alliansen gjorde en migrationsöverenskommelse med dem så är det Alliansens fel att så många asylsökande kommit till Sverige det senaste halvåret. När jag invänder (se tidigare blogginlägg) att detta är en djupt ologisk analys och att man måste se vad som konkret kom ut av överenskommelsen med Miljöpartiet i form av nya regler och lagstiftning så beskylls jag för att inte förstå "vad vi ställt till med". Men jag står fast vid att Alliansens misstag främst var att inte i tid förändra gamla orimliga regler. De faktiska beslut vi tog bedömer jag inte hade någon större betydelse för att öka asylströmmarna till Sverige - trots att jag i sak kritiserade flera av dessa beslut offentligt när de togs.

Jag ingår ju även i moderaternas arbetsgrupp för översyn av välfärdsförmåner till asylsökande och nyanlända. Vi har som bekant en hel del förslag till åtstramningar, varav vissa verkar gå igenom politiskt genom överenskommelsen mellan Alliansen och regeringen i höstas. Men så fort jag berättar om konkreta förslag för åtstramning av orimliga regelverk får jag från vänsterhåll höra att det är SD-politik och att jag borde byta parti. Samtidigt som andra kraftigt främlingsfientliga grupper menar att vi är alldeles för försiktiga och inte tar problemen på allvar.

Samtidigt är det ingen gräns för den kritik jag får när jag deklarerar att jag inte tror på, och inte vill ha, en Alliansregering som är beroende av SD:s stöd. Jag vill helt enkelt inte ge SD vetorätt i alla frågor i flera år. Detta föranleder mycket aggressiva beskyllningar om att jag inte tar ansvar för landet.

En annan reflektion är att det idag verkar vara lika klandervärt att kritisera SD som att avstå från att demonisera dem. Båda delarna väcker ont blod. Men jag kommer inte att hålla med om att "SD är nazister", och jag kommer inte heller att förespråka att Moderaterna ska styra ihop med ett tydligt främlingsfientligt parti. Jag kommer inte att byta åsikt de gånger SD tycker som jag, men jag kommer inte heller att sluta ta avstånd från SD-företrädare och SD-uttalanden när jag tycker det finns anledning. Man kan faktiskt göra alla dessa fyra saker samtidigt!

Allt detta är bilder från den verklighet vi lever i som försöker att ärligt och sakligt resonera och diskutera migrations- och asylfrågor ur ett balanserat perspektiv och hålla rent mot extremister på båda sidor. Så fort man kritiserar dagens migrationspolitik får man kritik från två håll. Dels från dem som tycker att man är rasist och främlingsfientlig så fort man ifrågasätter något överhuvudtaget, dels från dem som tycker att varje förslag är för litet och för försiktigt och att enda lösningen är att stänga gränsen och "kasta ut dom".

Jag börjar faktiskt så smått tappa tron på demokratins och den öppna respektfulla debattens möjlighet att utveckla dagens migrationspolitik. Flera decennier av naiv politik från olika regeringar har nu skapat djupa sår och växande motsättningar i det svenska samhället. Jag är djupt orolig för framtiden för vårt land. Det håller på att slitas isär. Det verkar inte gå att samtidigt ta avstånd från rasister och islamister. Och man får uppenbarligen inte stå för både hjärta och hjärna i asylpolitiken. Man måste visst välja? Jag undrar hur någon politiker i längden ska orka stå för sans och balans i detta debattklimat. Och vad händer när ingen längre orkar?




Analys av Alliansens politiska beslut kring asyl och migration

2016-04-23

Nedanstående inlägg skrev jag 3 mars i år. Etersom jag just nu är i en diskussion på Twitter om samma sak lägger jag ut det på nytt. Retoriken i debatten (inte minst från SD-håll) är att "Miljöpartiet är dumma. Alliansen samarbetade med Miljöpartiet. Alltså är det Alliansens fel att det kommer så många asylsökande till Sverige". Det är inte en särskilt djup analys. För att kritisera någon måste man titta på vad det togs för konkreta beslut i frågan som kunde påverka situationen. Och det försöker jag bena ut nedan.

I samhällsdebatten skylls ofta dagens extrema situation med rekordmånga asylsökande på Alliansens politik, och Fredrik Reinfeldt utmålas ofta som huvudansvarig med ibland ytterst nedsättande ordval. Många menar att överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet bär skulden. Jag menar, trots min personliga kritik mot delar av den då förda migrationspolitiken, att det är en överdriven kritik. Huvuddelen av det svenska regelverket beslutades långt före Alliansens tid. Jag ska här i punktform göra lite nedslag i viktigare beslut som togs i migrationsfrågan under Alliansregeringens tid, inklusive överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet.

1. Rättssäker instansordning. Regeringens möjlighet att överpröva enskilda asylärenden slopades och i stället infördes en möjlighet till överklagande genom strikt domstolsprövning i flera instanser i likhet med övriga myndighetsbeslut, med rätt till juridiskt biträde för den som var missnöjd med sitt beslut. En bra och viktig förändring, inte minst för att den stärkte rättssäkerheten för de asylsökande och tog bort risken för godtycke.
2. Ansvaret för nyanlända i arbetsför ålder flyttades från kommunernas socialtjänst till arbetsförmedlingen för att markera att en nyanländ inte ska betraktas som socialbidragstagare utan som en arbetssökande. En bra förändring och en viktig signal om att vi i grunden har höga förväntningar på varje människa.
3. Etableringsersättning ersatte sociala bidrag på villkor att den nyanlände deltog i utbildning eller praktik inom etableringsreformen. Även detta var en viktig signal - passivt socialbidrag byttes mot en ersättning som förutsatte motprestation.
4. Skärpta regler för nyanlända som utan skäl avvisar erbjudande om lämpligt arbete, de kan då förlora rätten till etableringsinsatser och etableringsersättning. Alltså ungefär samma regler som för a-kassa.
5. Det första steget mot införande av försörjningskrav vid anhöriginvandring infördes på moderat initiativ. Moderaterna ville gå längre, eftersom vi menar att mottagande av anhöriga blir mycket bättre om det finns en bostad och ordnade förhållanden. Försörjningskrav finns i de flesta andra länder, men förslaget till lagtext blev extremt urvattnad efter att övriga tre Allianspartier krävt en mängd undantag.
6. Förändringar av SFI och utbildningssystemet för att underlätta svenskastudier, samt för att exempelvis koppla svenskastudier till arbete och praktik, förbättra validering och öppna upp för nya utbildningsvägar för nyanlända. Viktiga och bra reformer, som dock behöver utvecklas ytterligare.
7. Införande av samhällsorientering för nyanlända för att sprida kunskap om svenska lagar och bestämmelser och svensk kultur. En viktig signalpolitik som behöver förstärkas med tydligare krav på obligatoriskt deltagande för att underlätta integration.
8. Nya arbetsmarknadsåtgärder som instegsjobb/nystartsjobb mm för att underlätta för nyanlända att komma i egen försörjning. Delvis framgångsrikt, men behöver utvecklas mera.
9. Nya regelverk för att möjliggöra ökad arbetskraftsinvandring när företagen ser behov av detta. I grunden en bra reform som tryggar företagens behov av kompetens och ger den som har ett arbete möjlighet att invandra till Sverige utan att vara asylsökande. Sverige fick med denna lagstiftning världens kanske mest generösa regler för arbetskraftsinvandring. Och människor som arbetar och försörjer sig själva kan aldrig vara ett problem utan är en tillgång.
10. Det blev enklare för en asylsökande som fått avslag på sin asylansökan att istället få tillstånd som arbetskraftsinvandrare. Den anställningstid som krävs för att byta spår kortas från sex till fyra månader.
11. Kvalificeringsperioden för permanent uppehållstillstånd vid arbetskraftsinvandring förlängdes från fem till sju år.
12. Straffbart för arbetsgivare att anställa papperslösa som vistas i landet illegalt.
13. Ändring i utlänningslagen som gör det möjligt att neka prövning av en asylansökan om sökanden redan har status som alternativt skyddsbehövande i en annan EU-stat.
14. Införande av ansökningsavgift och studieavgift för utländska studenter som vill studera på svenska universitet och högskolor.
15. Ökad möjlighet för studenter att stanna kvar och söka arbete eller undersöka förutsättningarna att starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförda högskolestudier. Viktig förändring för att dra ökad nytta av de utbildningar som utländska studenter genomgår i Sverige.
16. Moderaterna hade förslag om att medborgarskap som skaffats på falska eller kriminella grunder skall kunna dras in, samt att grovt kriminella personer som vistas i landet skall kunna få sina uppehållstillstånd indragna. Dessa förslag fick dock ingen majoritet i regeringen och genomfördes inte.
17. Asylsökande som fått avslag, och därefter går under jorden, liksom andra personer som vistas illegalt i landet, fick genom överenskommelsen med Miljöpartiet 2010 rätt till skolgång för sina barn och utökad rätt till subventionerad hälso- och sjukvård (utöver den rätt till akutvård som redan gällde). Ett beslut som jag kraftfullt kritiserade eftersom det strider mot grundläggande rättsprinciper och dessutom motverkar att personer som fått avslag på asylansökan frivilligt lämnar landet.
18. Miljöpartiet backade dock samtidigt från kravet på amnesti för gömda som fått avslag på asylansökan och ställde upp på principen att de ska lämna landet. En viktig förändring som gjorde att det inte längre fanns något stöd i riksdagen för "amnesti för papperslösa".
19. "Hjälpregeln" om uppehållstillstånd vid "synnerligen ömmande omständigheter" ändrades när det gäller barn till "särskilt ömmande omständigheter" vilket rent juridiskt innebär en väsentlig lättnad av kraven. Detta för att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet. Även detta var en del av överenskommelsen med Miljöpartiet, som kanske inte kändes så kontroversiellt just då eftersom att antalet barn som sökte asyl då var mycket litet. Men effekten blir ytterst dramatisk när det idag kopplas till Sveriges bristfälliga ålderskontroll av asylsökande, eftersom det blir en stor fördel i asylprocessen om man är under 18 år. Detta är kanske det beslut som i sak haft störst betydelse eftersom det sannolikt har påverkat antalet ensamkommande barn som valt att ta sig till Sverige.

Sammantaget kan man konstatera att överenskommelsen med Miljöpartiet innebar att man bromsade alla skärpta regler i migrations- och asylpolitiken. De faktiska lättnaderna i regelverken har troligen haft viss betydelse för att fler som uppgett sig vara ensamkommande barn sökt sig till just Sverige, och det kan också ha haft negativ betydelse för att få fler att frivilligt lämna landet vid avslagsbeslut. Om man i övrigt ser på Alliansens olika beslut kan man konstatera att de flesta var kloka och väl avvägda, om än i vissa fall något urvattnade eller försiktiga. Inget av de besluten lär ha haft någon mätbar betydelse för att öka trycket av asylsökande mot Sverige.

Min slutsats om jag försöker vara hyfsat objektiv är att Alliansen med statsminister Reinfeldt i spetsen knappast kan klandras för att man tog en massa aktiva beslut som medförde ett kraftigt ökat tryck av asylsökande mot Sverige. Det saknar grund. Det togs några mindre lyckade beslut, men de flesta var bra och väl avvägda. Däremot kan man definitivt klandra Alliansen för passivitet. Vi borde självklart ha harmoniserat de svenska reglerna med resten av EU och skapat ett hållbart system som skulle ha en chans att fungera även med ett stort asyltryck mot Europa. Då hade vi sluppit dagens panikåtgärder med i praktiken stängda gränser. Till saken hör dock att S-V-MP var emot i stort sett alla regelskärpningar som Alliansen genomförde. Det visar hur svår denna fråga var att hantera.




Sjukvården i Borås hårt pressad av allt fler asylsökande

2016-04-22

I dag kommer en ny larmrapport om hur det stora asylmottagandet skapar extremt stora påfrestningar på välfärden. Denna gång är det Borås Tidning som redogör för kvartalsrapporten från Södra Älvsborgs Sjukhus (Västra Götalandsregionens stora sjukhus i Borås). Tyvärr finns artikeln bara i låst version på nätet och i övrigt i dagens papperstidning. Men en kort sammanfattning:

Framförallt är det asylsökande och nyanlända barn och ungdomar som "tynger vården" enligt Borås Tidning, och det gäller både medicinsk och psykiatrisk barnsjukvård. Man har mellan två och tre gånger (!) fler besök på barnkliniken från december 2015 och framåt jämfört med tidigare. I artikeln intervjuas en ansvarig barnläkare, Niklas Segerdahl, som säger att detta oundvikligen leder till längre väntetider för alla. Han lägger också till att samma regel gäller för alla, att den som behöver mest vård också ska prioriteras först. Det är också många asylsökande barn som vid hälsokontroller upptäcks ha svåra medicinska problem, exempelvis behov av levertransplantationer eller omfattande hjärtkirurgi eller halvbehandlade fall av barnleukemi. Alltså mycket allvarliga sjukdomar där barnen självklart med automatik gör före i vårdköerna.

Sjukhusets problem är desamma som för vården i övriga delar av landet, och för övrigt desamma som inom andra välfärdsområden, exempelvis socialtjänst och skola. Tack vare Alliansens och regeringens överenskommelse om tio miljarder extra till kommuner och landsting i höstas för att klara asylkrisen så är det ingen brist på pengar. Däremot saknas det utbildad personal. Och vi talar här om exempelvis läkare, psykologer, specialistsjuksköterskor mm som det tar mycket många år att utbilda.

Det är bara att konstatera att Sverige och den svenska välfärden - exempelvis sjukvården, skolan och våra sociala ersättningssystem - inte alls är dimensionerade för att kunna ta emot så stora volymer av asylsökande under kort tid som Sverige gjorde i höstas. Inte heller bostadssituationen går att hantera. Nu knakar välfärdssystemen i sömmarna och tyvärr har påfrestningarna bara börjat. Efterhand kommer allt fler asylsökande att behöva sjukvård, tandvård, psykvård och äldreomsorg och förskolan och skolan kommer att få ta emot allt fler nyanlända elever som behöver omfattande extra stöd. Samtidigt går asylsökande före andra i bostadskön i många kommuner. Allt detta kommer oundvikligen att påverka alla som redan bor i Sverige i form av sämre tillgång till välfärdstjänster och mindre chans att hitta en bostad. Grogrunden för främlingsfientlighet är därmed skrämmande stor.

Så går det när inte politikerna inser i tid att extremt generösa svenska regler som inte alls går i takt med omvärlden leder till att Sverige får ta en orimligt stor del av ansvaret för asylmottagandet i Europa. Även om politikerna nu äntligen vaknat och tagit till sig det många av oss varnat för under många år så går det ju inte att backa bandet. Sverige är enligt min åsikt inne på en mycket farlig väg och jag är uppriktigt orolig för framtiden. Hur ska vi kunna hålla ihop vårt samhälle framöver och förebygga växande motsättningar?




Socialdemokraternas verklighetsbild om integrationen haltar

2016-04-15

I dag skriver mina tre s-riksdagskolleger i Borås Tidning. Deras märkliga slutord är att "vi känner oss faktiskt lite stolta idag". Frågan är vad de är stolta över? Är det över den statsbudget där regeringen - mitt i en högkonjunktur - lånar kraftigt och ökar statsskulden för att finansiera löpande driftskostnader? Dessutom tjatar man om sina "investeringar i välfärden" som i själva verket alltså inte alls är några investeringar utan bara galopperande driftskostnader som man som sagt täcker med ökad statsskuld. Att kalla ökade driftskostnader för "investeringar" verkar vara något slags försök till nyspråk för att vilseleda allmänheten. Men nog om detta - jag återkommer med en längre debattreplik i BT inom kort.

Det jag i stället tänker kommentera är Socialdemokraternas okunniga verklighetsbild som visas tydligt i deras debattartikel. Så här skriver man om migrationen:

"Vi har det senaste åren tagit emot ett stort antal flyktingar från främst Syrien och Afghanistan. Det är ett mycket välbehövligt tillskott. Utan nya medborgare kommer vi att få väldigt svårt att upprätthålla vår svenska välfärdsmodell i framtiden. Vi skulle helt enkelt inte ha tillräckligt med unga och arbetsföra personer för att kunna förse samhället med den mest grundläggande servicen".

I riksdagsdebatten i onsdags klädde Ulf Kristersson (M) av detta argument inpå bara kroppen, när han uppmärksammade den RUT-rapport jag berättade om på bloggen den 1/3 (ursprungligen beställd av Staffan Danielsson från Centerpartiet). Rapporten visar att efter 8 år (!) är endast 25% av alla nyanlända i "arbetsför ålder" (20-64 år) i egen försörjning. Efter 15 år (!) är det endast 35%. Det betyder att även efter 15 år går det två nyanlända personer som ska försörjas på varje nyanländ som kommit i egen försörjning. Och de första 15 åren är siffrorna dramatiskt sämre. Med andra ord - asylinvandringen medför att belastningen på vårt välfärdssystem ökar kraftigt, definitivt inte att den minskar. Socialdemokraterna blundar helt för verkligheten och det är ytterst allvarligt. För vill man inte se verkligheten som den är kan man inte heller göra något för att förändra den.

Man skulle önska att Socialdemokraterna i stället ville göra något för att öka de nyanländas sysselsättningsgrad. Exempelvis genom att sänka skatter på företagande och arbete, strama upp bidragssystem för nyanlända, och därmed minska trösklarna in på arbetsmarknaden. Men inget av detta syns i Socialdemokraternas politik. Tvärtom höjer man skatter på företagande, arbete, energi och transporter, samtidigt som man bygger ut ersättnings- och bidragssystem för dem som inte arbetar. Det är en väg som riskerar att leda fullständigt fel.




Ökande ekonomiska skillnader naturligt vid högt asylmottagande

2016-04-14

Klyftan mellan de ekonomiskt mest utsatta barnen och de som lever i familjer med genomsnittsinkomster (den "relativa fattigdomen") har ökat i Sverige, enligt en ny rapport från Unicef. Man har jämfört barns situation år 2013 i 41 länder i EU samt OECD. Norge, Island, Finland och Danmark toppar listan över minst skillnad i inkomst mellan barnen som har det sämst och dem som ligger i mitten, det vill säga familjer med medianinkomster. Sverige hamnar på plats 16, och situationen har försämrats under årens lopp.

I rapporten nämns att invandringen kan vara en viktig förklaring, även om Unicef samtidigt försöker att tona ned detta. Men för mig är sambandet helt uppenbart - barn med mycket låg inkomststandard finns främst i våra värsta utanförskapsområden. Och vi vet att kopplingen mellan dessa områden och en omfattande asylinvandring är närmast total. Så självklart har Sveriges placering i denna ranking en tydlig koppling till asylmottagandet, och det betyder sannolikt att Sverige kommer att halka ned ytterligare i kommande mätningar.

Man kan samtidigt vända på saken - är det inte trots allt bättre för barnen att leva i Sverige med en relativt sett lägre inkomststandard än andra (utan att samtidigt vara riktigt fattiga) än att leva i krig, förtryck och kanske extrem fattigdom i sitt gamla hemland? Kanske är ökande inkomstskillnader ännu ett pris vi tvingas betala om vi ska vara ett generöst asylland?

En viktig sak i rapporten är dessutom att Sverige ligger bäst till, tillsammans med Norge och Schweiz, när det gäller verklig fattigdom i barnfamiljer, dvs att man inte har råd med det allra nödvändigaste. Och det har jag påpekat tidigare under åren. Det finns ytterst få verkligt "fattiga barn" i Sverige, och andelen riktigt fattiga minskade under Alliansens regeringstid. Det UNICEF diskuterar är relativ fattigdom, dvs inkomstskillnader. Och i ett land som tar emot störst antal asylsökande i hela Europa kan man nog som sagt inte räkna med att alla barnfamiljer direkt ska ha svensk ekonomisk genomsnittsstandard. Vem skulle betala för det? Och vad skulle i så fall alla andra familjer som ligger under genomsnittet säga? Alla kan ju för övrigt inte ligga över genomsnittsinkomsten i ett land, det är teoretiskt omöjligt.

Det viktiga för en familj som sökt asyl är inte att från dag ett försörjas med generösa svenska bidrag. Det viktiga är att de kan se en potential att genom egen ansträngning lyfta sin levnadsstandard i Sverige, och att utbildning och strävsamhet lönar sig. Där måste vi bli mycket tydligare och mycket bättre.




Moderaterna sparar 29 miljarder på migration och bidragssystem

2016-04-14

Partisekreterare Tomas Tobé och Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterar i dag en rad besparingsreformer för ansvar i Sveriges ekonomi med starkare offentliga finanser. Det handlar om närmare 29 miljarder i minskade kostnader för flyktingmottagande och bidrag fram till år 2020.

Konflikten om svensk ekonomi blir nu väldigt tydlig. Ansvarsfullt finansierade reformer ställs mot en ansvarslös lånepolitik. Hela 57 procent av svenska väljare upplever att Sverige är på väg åt fel håll. Samtidigt finns ett mycket starkt stöd för en ansvarsfull ekonomisk politik, Moderaterna är övertygade om att Sverige kan mer, men det kräver såväl reformer som prioriteringar. Sveriges välfärd ska byggas med arbete, inte lånade pengar. Det är mycket allvarligt att regeringen har tappat greppet om Sveriges ekonomi och nu lånar till löpande utgifter. Moderaterna kommer inte överge det finanspolitiska ramverk som tjänat Sverige väl. Sverige ska tillbaka till överskott och reformer ska finansieras krona för krona. Därför presenterar vi i dag omfattande förslag för att minska kostnaderna för bidrag och flyktingmottagandet.

Besparingar på flyktingmottagande och ersättningar till nyanlända:
Att man som ny i Sverige automatisk får tillgång till hela den svenska välfärden är inte långsiktigt hållbart. I stället bör arbete, permanent uppehållstillstånd eller att vara svensk medborgare vara vägledande. Nedanstående förslag är några av de saker vi diskuterat i moderaternas arbetsgrupp för översyn av välfärdsförmåner för nyanlända;
• Efterlevandestöd ska inte utgå för barn och ungdomar som placerats i HVB, stödboende och familjehem och vars omkostnader täcks av offentliga medel. Ensamkommande barn försörjs av samhället genom placeringen i HVB eller familjehem. Därför är det inte rimligt att efterlevandestöd utgår på samma sätt som i dag.
• Unga vuxna som kommit som ensamkommande ska efter 20-årsdagen erbjudas vanligt boende av kommunen istället för statligt finansierad HVB-hem. Unga vuxna över 20 år står för 18 procent av alla placeringar bland ensamkommande barn.
• Andelen ensamkommande barn som placeras i stödboende i stället för HVB-hem bör öka. • Begränsa antal timmar med offentligt biträde för asylsökande i första instans till åtta timmar. Många EU-länder erbjuder inte offentligt biträde i första instans. I Sverige finns däremot inga riktlinjer kring detta.
• Full föräldrapenning bör erhållas enbart om man har eget arbete eller permanent bosättning. Begränsad rätt upp till barnets ettårsdag ska gälla för personer med tillfälligt uppehållstillstånd.
• Normalt behöver man ha bott minst 40 år i Sverige för att få full garantipension. För personer som kommit som flykting eller skyddsbehövande räknas däremot bosättningstiden i hemlandet in. Samma kvalificeringsregler i garantipensionen bör gälla för alla och undantaget för flyktinginvandrare avskaffas.

Stärkt arbetslinje i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring:
• Återinför en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Samtidigt som sjukfrånvaron ökar har regeringen avskaffat sjukförsäkringens bortre tidsgräns. Detta trots att tidsgränser håller nere sjukfrånvaro och utanförskap. Den bortre tidsgränsen bör därför återinföras.
• Inför en ny karensdag dag 15 i sjukperioden för att minska de långa sjukfallen
• Återställ sjuk- och aktivitetsersättningen
• Stärk arbetslinjen i a-kassan så fler kan komma tillbaka till arbete




Demoskop: 70% av svenskarna tycker invandringen är för stor

2016-04-14

Den 25 mars presenterades en opinionsmätning av Demoskop på uppdrag av stiftelsen Den Nya Välfärden. Den regelbundet återkommande undersökningen gäller svenska folkets inställning till invandringen. Årets resultat är minst sagt uppseendeväckande - svenska folkets inställning till invandring har förändrats mycket kraftigt i negativ riktning de senaste åren. Mätningen visar en liknande utveckling hos sympatisörer till nästan alla politiska partier, och alla partier har nu en majoritet sympatisörer som vill ha minskad invandring. Den tydligaste förändringen är att moderata väljare blivit allt mer invandringskritiska, men nästan samma utveckling syns bland liberala och socialdemokratiska sympatisörer. När man granskar siffrorna ser man också att kritiken växer i alla samhällsgrupper - oavsett ålder, kön, utbildning, inkomst osv. Förändringen är allra störst bland välutbildade, där invandringskritiken ökat mest.




Det märkliga är riksmedias bristande intresse att rapportera om denna uppseendeväckande opinionsmätning. Jag fick ett tips och läste om den på den Den Nya Välfärdens hemsida, men har inte sett att den gjort något större avtryck i andra medier. Oavsett vad man har för åsikt i migrationsfrågan är det givetvis intressant att svenska folkets åsikt svängt så kraftigt på så kort tid. Samhällsdebatten borde nu handla om att skilja mellan samhällsproblem och skuldbeläggning av enskilda individer. Klandra gärna oss politiker för att regelverken kring migration varit naiva, men låt inte ilskan och frustrationen gå ut över de människor som sökt sig till vårt land. De har gjort det val som framstod som mest logiskt och som de tycker gett bäst förutsättningar. Sådana val skulle vi alla göra. Men om inte media ens rapporterar om intressanta opinionsmätningar skapas ju inte heller någon grund för en debatt. Ytterligare ett exempel på att riksmedia inte gör sitt jobb.




Aftonbladet berättar det vi redan visste om krisen i skolan

2016-04-11

I dag lyfter Aftonbladet frågan om den växande krisen i svensk skola i spåren av det ökade asylmottagandet. Man konstaterar att " Nu slår kommunerna larm – läget inom skolan är akut efter flyktingkrisen förra året. Och det är lärarbristen som är största problemet, visar Aftonbladets enkät med 133 kommuner. Men också avsaknaden av skollokaler och språkkunniga ställer kommunerna inför stora utmaningar."

Det är lite förvånande att media uppmärksammar detta först nu. Detta är ju den stora fråga jag oftast möter när jag träffar lärare, rektorer, skolpolitiker, föräldrar och elever. Man konstaterar ofta att det ökande antalet nyanlända elever, som ofta kommer med mycket kort varsel, skapar stor oro i klassrummen och tar oerhört stora resurser. Redan tidigare var det på många håll brist på behöriga lärare, speciallärare, specialpedagoger, hemspråkslärare, flerspråkiga lärare, kuratorer, skolsköterskor, psykologer mm. Och nu växer krisen för varje dag. Klasserna som på en del håll redan tidigare var i största laget blir ännu större, samtidigt som lärarresurserna per elev minskar. Många skolor tar nu in obehöriga lärare i allt större utsträckning, och pensionerade lärare får återigen anställning. På kort sikt kan det säkert fungera för att lösa akuta behov, men i längden är det naturligtvis inte hållbart.

Samtidigt har vi under många år sett ett alltför klent söktryck till lärarutbildningarna, särskilt i vissa ämnen. Om bilden av skolan är fortsatt fallande skolresultat och en allt mer ansträngd arbetsmiljö lär det knappast öka söktrycket. Mer pengar till kommunerna trollar inte fram fler lärare, eftersom dessa helt enkelt inte finns.

Svensk skola har under många år tappat i resultat i Pisa-mätningarna. Och vi vet att minst en tredjedel av tappet kan hänföras direkt till en ökad andel nyanlända elever. Resten kan härledas till andra saker, exempelvis sämre ordning och reda i skolan, otillräckliga lärarresurser och en bristande förmåga att tidigt ta tag i elever med behov av särskilt stöd. Allt detta lär självklart försvåras ytterligare i takt med att andelen nyanlända elever i svensk skola ökar. Framtida Pisa-mätningar lär inte bli någon rolig läsning.

Rent akut tror jag en åtgärd är viktigare än något annat i dagens situation. Det handlar om att låta Migrationsverket ta över såväl kostnaden som ansvaret för skola åt asylsökande elever, och anordna detta i egna lokaler, gärna i anslutning till asylboenden. Det skulle medföra en stor avlastning och skapa större arbetsro i den kommunala skolan. Asylsökande elever bor ju bara tillfälligt i asylboendet och först efter beslut om uppehållstillstånd placeras man ut i lämplig mottagningskommun. Då är det rimligen dags att börja i den kommunala skolan och skapa tätare kontakter med andra barn på den blivande hemorten. En sådan lösning skulle ge kommunerna bättre möjlighet till framförhållning och skapa större lugn i klassrummen. Under tiden i asylboende borde man kunna skapa klasser med elever från samma språkområde, och kanske också anställa lärare som själva är nyanlända, kombinerat med en lärare i svenska som besöker asylboendet regelbundet. Detta skulle göra det möjligt att hushålla med de språkkunniga lärarresurser som finns, det minskar behovet av tolkhjälp åt elever utspridda på olika skolor om alla barn i en klass talar samma språk, och dessutom slipper man kanske ordna skolskjuts åt de asylsökande barnen. I dagens närmast katastrofala läge i skolan måste vi tänka nytt!




Asylmottagandet kräver kraftigt ökade resurser

2016-04-10



För den som följt min blogg är denna "nyhet" från DN idag inte särskilt ny. Men det är ändå bra att man uppmärksammar den på detta sätt. För 160 miljarder på fyra år plockar man inte fram hur snabbt och enkelt som helst.

Sett i det ljuset är de ytterligare 10 miljarder per år (40 miljarder under samma fyra år) som regeringen nu lovar ut till kommuner och landsting en mycket oansvarig satsning. De pengarna hade i vart fall täckt en fjärdedel av de 160 miljarder som behövs. Nu får staten ordna fram 200 miljarder i stället. Sannolikt i huvudsak genom ökad statsskuld.

Fram till och med 2015 när Alliansens statsbudget styrde minskade statens skuld. Från senaste årsskiftet är det S-MP-regeringens budget som styr. Tiden med fallande statsskuld är med all säkerhet förbi.

Som om det inte räckte med ekonomiska behov riktar nu Sveriges Kommuner och Landsting, SKL dessutom hård kritik mot regeringen och kräver att man agerar snabbare för att lösa de akuta praktiska frågor med koppling till asylmottagandet som kommunerna har flaggat för.

Migrationsfrågan är långtifrån löst även om regeringen ibland försöker få det att låta så.




Allvarligt om regeringen backar från migrationsöverenskommelsen

2016-04-10

Det är naivt att tro att flyktingkrisen är över. Fortfarande kommer det runt 500-600 asylsökande i veckan till Sverige, vilket blir 25-30.000 på ett år - utöver de drygt 160.000 vi tog emot förra året. Och volymerna kan ändras snabbt beroende på hur vår omvärld agerar, hur vädret är på Medelhavet, hur flyktingsmugglarna hittar nya vägar och hur vår egen gränskontroll fungerar. Väntetiderna på ett asylbeslut är idag 2-3 år. Det är ohållbart.

Tack vare att Moderaterna drivit på regeringen kommer nu viktiga reformer genomföras för bättre ordning och reda i Sveriges migrationspolitik. Sverige behöver en stramare asylpolitik och vi har drivit regeringen framför oss i frågor som tillfälligt uppehållstillstånd och skärpt försörjningskrav. Nu får vi det på plats.

Samtidigt är det allvarligt att regeringen bryter den tidigare breda migrationsöverenskommelsen genom att i sitt förslag sänka drivkrafterna till arbete då det inte ska bli möjligt för nyanlända under 25 år att gå från tillfälligt uppehållstillstånd till permanent genom att skaffa sig ett arbete. Man måste kunna lita på en överenskommelse. Det är även anmärkningsvärt att regeringen vill byta ut de mest utsatta kvotflyktingarna med störst skyddsbehov till förmån för anhöriginvandrare. Det är en mycket märklig förändring som det lär bli strid om i riksdagen.

Moderaterna vill inte heller förlita sig på att det misslyckade omfördelningssystemet mellan EU-länderna kommer i gång, eller på att de nya förslag som EU-länderna diskuterar beslutas. Vi måste som svenska politiker ta ansvar för Sverige här och nu. Då menar vi att vi behöver en "flyktingpaus" tills vidare, där asylsökande som kommer till Sverige via annat säkert EU-land avvisas redan vid gränsen och uppmanas att söka asyl i det föregående landet i stället. Sverige har med god marginal tagit sin del av ansvaret för de asylsökande som kommer till EU, och sätter vi inte stopp nu kommer det att gå ut över såväl alla som redan bor i Sverige som de asylsökande själva som får ett bedrövligt mottagande och extrem lång väntetid på beslut.




Moderata förslag för att snabbare få fler nyanlända i arbete

2016-04-09

Anna Kinberg Batra och Elisabeth Svantesson, integrationspolitisk talesperson, presenterade häromdagen i en intervju i Svenska Dagbladet flera förslag för att Sverige ska ha ett jobbperspektiv från första dagen för dem som söker asyl. För att fler asylsökande ska ges möjlighet att arbeta behöver det bli enklare att komma in på arbetsmarknaden.

• Det har varit för mycket av perspektivet att den som är i asylprocess står utanför arbetsmarknaden. Vi vill ändra på hela synsättet. Sverige måste ha jobbperspektiv från dag ett. Då måste vi fråga den som kommer vad den kan direkt vid den första kontakten. Annars är det slöseri med människors resurser, förmåga och möjligheter.
• Migrationsverket ska redan från första dagen översiktligt kartlägga vilken kompetens den asylsökande har.
• Migrationsverket ska direkt vid ankomst hjälpa asylsökande i arbetsför ålder att ansöka om arbetstillstånd och den registrering hos Skatteverket som krävs för att man ska kunna arbeta.
• Möjligheten att göra det enklare för asylsökande som jobbar att få sin lön utbetald till ett bankkonto bör ses över. En möjlig lösning vore att knyta detta till det kort den asylsökande får sin dagersättning på i dag men att ett sådant konto skulle vara förenat med vissa begränsningar. Personer som har fått ett jobberbjudande bör även kunna prioriteras vad gäller arbetet med att fastslå identiteten, bland annat i syfte att det då blir lättare att få ett bankkonto.

Personligen delar jag grundsynen att jobb är viktigaste vägen till integration. Det är också väl känt att sysslolöshet under asyltiden kan skapa oro och konflikter på boendena och psykisk ohälsa hos den asylsökande. Om man arbetar under asylprocessen blir det dessutom lättare att snabbt komma i egen försörjning och skaffa en egen bostad den dag man eventuellt beviljas uppehållstillstånd. Det går också snabbare att lära sig svenska. Även för den som eventuellt får avslag på sin asylansökan finns det ett värde i att ha arbetat under asyltiden, det gör det sannolikt lättare att starta om i sitt ursprungsland efter avslag. Ytterligare en aspekt är att om fler asylsökande arbetar under asyltiden blir det också fler som bidrar till sin egen försörjning och det blir då lägre kostnader för samhället att betala dagersättning. Så den asylsökande som kan hitta ett arbete ska självklart uppmuntras till detta.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att samhällets resurser i övrigt för att hjälpa människor till arbete (olika stödformer, åtgärder, utbildningar, praktik mm) rimligen bör reserveras för dem som beviljas uppehållstillstånd, det är trots allt då det är allra viktigast att man snabbt kommer i egen försörjning.




Välfärdssystemen för nyanlända måste ses över

2016-04-05

Förra veckan rapporterade TV4:s Nyheterna att kostnaderna för efterlevandestöd till ensamkommande asylsökande barn skenar. Det handlar redan idag om många hundra miljoner per år, och kostnaderna ökar snabbt. Bakgrunden är att alla barn som bor i Sverige har rätt till efterlevandestöd om föräldrarna är döda. Det gäller även asylsökande barn. Ersättningen får man genom att bara skriva under ett papper, men det krävs inte att man styrker dödsfallen överhuvudtaget, något som framstår som mycket märkligt. Den som begär en ersättning borde självklart vara tvungen att styrka att förutsättningarna för stödet är uppfyllda. I grunden är det för övrigt enligt min åsikt märkligt att Sverige överhuvudtaget betalar ut denna ersättning till ensamkommande asylsökande barn. Det är en ersättning som rimligen bara borde tillfalla svenska medborgare eller de som bor permanent i landet.

För en tid sedan berättade jag också hur asylsökande som beviljats uppehållstillstånd kan få full garantipension, dvs samma pension som många lågavlönade svenskar, trots att de aldrig arbetat eller betalat en enda krona i skatt i Sverige. Det är i grunden ett orimligt system.

Tidigare har uppmärksammats hur nyanlända kan ta del av retroaktiva ersättningar och få rätt till omfattande sociala förmåner utan att någonsin ha bott i Sverige, arbetat här eller betalat skatt. Exempelvis får man rätt till full föräldrapenning och barnbidrag bara genom att tillfälligt bo i landet. Samma sak gäller exempelvis bostadsbidrag och assistansersättning.

Det är ingen tvekan om att våra ersättningssystem måste ses över, i annat fall kommer statens kostnader att skena, samtidigt som allt fler som är födda i Sverige eller har bott här länge upplever systemen som djupt orättvisa. Det senare lägger ingen bra grund för en fungerande integration.

I dag har moderaternas ekonomisk-politiske talesperson och min vice ordförande i finansutskottet, Ulf Kristersson, en mycket pedagogisk och läsvärd debattartikel på DN Debatt. Han diskuterar både innebörden i den svenska välfärdsmodellen och ger en historisk tillbakablick, men diskuterar också hur modellen hela tiden måste utvecklas och förändras över tid. I dagsläget är en av de mest aktuella frågorna just hur välfärdssystemen och bidragssystemen för nyanlända bör se ut. Dagens regelverk skapar orimliga effekter.

Såväl jag som Ulf Kristersson ingår i den moderata arbetsgrupp som just nu ser över detta. Vi moderater är övertygade om att våra välfärdssystem behöver stramas upp för att förbli långsiktigt hållbara, och att vi i framtiden bör tillämpa en delvis ny princip: Full tillgång till välfärdsförmånerna får man genom att arbeta, genom att ha permanent uppehållstillstånd eller genom att vara svensk medborgare. Innan dess får man bara begränsad rätt till svenska välfärdsförmåner. Och för den som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd bör rätten till förmåner i normalläget dras in.




Moderaterna vill ha fler förvarsplatser för tydligare asylprocess

2016-03-20

Det måste vara skillnad mellan ett ja och ett nej i asylprocessen. Ett mycket stort antal som fått avslagsbeslut väljer idag att olovligen vara kvar i Sverige. Det riskerar att skapa parallella samhällen.

Förvar är en viktig åtgärd för att säkerställa att personer inte avviker i väntan på att återvända till sina hemländer. Det behövs minst ett till förvar och det behöver ligga i Norrland. Polisen vittnar om att när någon borde in i förvar, som befinner sig i till exempel Luleå eller Boden, så har man inte tid och resurser att följa med den personen till närmaste förvar som ligger i Gävle. Då lämnas de vind för våg i stället. Det är en orimlig situation.

Moderaterna föreslår:
• Att fler förvarsplatser ska inrättas och att förvar ska användas i större utsträckning då det finns en risk för att en person som fått avslag på sin asylansökan avviker.
• Att minst ett nytt förvar ska inrättas i norra Sverige. Det är inte rimligt att polis och andra myndigheter ska behöva åka så långa sträckor som i dag eller att en person som borde tas i förvar i stället släpps.
• I vårbudgeten kommer Moderaterna att avsätta resurser för detta.
• Vi utesluter inte ytterligare fler förvarsplatser.




Många nya moderata förslag för fler i arbete

2016-03-20

Den senaste tiden har moderaterna lanserat ett antal nya förslag för en bättre fungerande arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik och för att fler människor som står långt från arbetsmarknaden (särskilt lågutbildade ungdomar och utomeuropeiskt födda) ska få sitt första jobb:

• Arbete ska alltid löna sig. Sverige har fortsatt höga skatter på arbete, som framför allt slår hårt mot dem med låga inkomster. Genom första jobbet-avdraget vill vi göra det mer lönsamt att arbeta. Vi vill dessutom göra en riktad satsning för dem som i dag har försörjningsstöd och som får ett jobb. En ensamstående förälder som tjänar 8 000 kronor per månad på en deltidstjänst, kan då få tusen kronor mer i plånboken varje månad.
• Fler måste få chansen att lära sig jobbet på jobbet. Att bygga ut yrkesintroduktionen har gått trögt. Hittills har det exempelvis bara skapats 28 yrkesintroduktionsjobb i handeln. Det behövs många fler, över hela landet och i fler branscher. Därför behövs vår förstajobbet-anställning. Så att fler kan ta det första steget in på arbetsmarknaden.
• Det behöver ställas tydligare krav på egna ansträngningar för att få det första jobbet. Vi vill därför förstärka aktivitetskraven inom försörjningsstödet. Samtidigt bör det införas en utbildningsplikt för dem som kommer hit från andra länder, men som inte har nått grundskolekompetens.
• Förändring och sammanslagning av anställningsstöden. Vi vill med nystartsjobben som förebild (den hittills absolut mest framgångsrika formen av stöd för anställning av långtidsarbetslösa) slå samman olika former av anställningsstöd till ett nytt. Detta kommenterar jag själv i Borås Tidning idag, i samband med en lång artikel om resultaten av de anställningsstöden.
• Fler måste lära sig mer i den svenska skolan. Där börjar vägen till det svenska samhället. Därför behöver vi lyfta skolan genom tydligare kunskapskrav, höjda lärarlöner och mer tid mellan lärare och elev.
• Sverige måste fråga människor som kommit hit vad de kan, och det redan första dagen. Vi är ett land där vi lovar varandra att göra rätt för oss och där vi ställer krav på att alla ska bidra. Då måste vi också ta vara på allas förmåga. Därför behövs en tidig kompetenskartläggning från dag ett. Regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att se till att en översiktlig kompetenskartläggning av asylsökande sker redan vid asylansökan.
• Stöd till kompetenskartläggning. Det finns ett stort antal asylsökande som kommit framför allt hösten 2015 och nu har en lång väntan på beslut. Här bör till exempel kommuner, landsting och det civila samhället kunna göra en större insats. Ett särskilt stöd på 50 miljoner kronor bör därför ges till det civila samhället, kommuner och landsting och eventuella andra aktörer. Stödet bör vara inriktat på åtgärder med fokus på kompetenskartläggning i syfte att fler asylsökande ska jobba.




Asylinvandringen slår hårt mot svensk arbetsmarknad

2016-03-20

Asylinvandringen tillsammans med den ökande andelen unga som inte lyckas i skolan (delvis även det med en tydlig koppling till det höga asylmottagandet) är de två allvarligaste problemen på svensk arbetsmarknad idag. Denna tankeväckande film från ett Rotaryföredrag av forskaren Jan Tullberg den 8 februari i år om demografi, invandring och arbetslöshet visades även på SVT Forum. Och enligt en analys i Dagens Nyheter är snart de utrikes födda i majoritet bland de arbetslösa.




Svar till Rädda Barnen om tillfälliga uppehållstillstånd

2016-03-18

För en tid sedan hade Rädda Barnens ordförande i Borås, Christina Engström, en debattartikel i Borås Tidning där hon uppmanar mig och mina fyra riksdagskolleger (M och S) från valkretsen att "ta vårt förnuft till fånga" och "stoppa den katastrof" som förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd för asylsökande kommer att innebära. I dag bemöter jag och min moderata riksdagskollega från valkretsen, Cecilie Tenfjord Toftby, artikeln. Klicka på bilden nedan för att läsa hela artikeln:



Vi vet inte riktigt vad Rädda Barnen baserar sin hårda kritik på, eftersom vi ännu inte sett regeringens förslag i detalj - det finns inte ens någon proposition överlämnad till riksdagen. Det enda vi sett är ett första förslag om ett antal åtgärder som skickats ut på remiss.

Tillfälliga uppehållstillstånd är sedan länge det normala i Europa när asylsökande med skyddsskäl beviljas uppehållstillstånd. Även i Sverige har det genom åren varit det vanliga - det är de senaste åren som Migrationsverket har valt att mer generellt bevilja allt fler asylsökande från vissa länder och områden permanent uppehållstillstånd, efter en mer generös tolkning av lagtexten till följd av en mer generös praxis i Migrationsdomstolarna. Sverige har nu ett rykte om att vara det mest generösa landet i EU där man generellt beviljas permanent uppehållstillstånd till skillnad mot andra länder. detta leder i sin tur till ett orimligt asyltryck mot Sverige, som inte minst går ut över barnen.

I överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen i höstas ingick bland annat ett förslag om tillfälliga uppehållstillstånd, dock med en del undantag för kvotflyktingar, ensamkommande barn och barnfamiljer. Hur lagförslaget kommer att se ut i detalj och hur undantagen formuleras får vi granska när regeringen presenterat sin proposition för riksdagen. Att redan nu döma ut förändringarna känns minst sagt förhastat.

Rädda Barnens ordförande skriver att "Barn på flykt behöver, och har rätt till, att få landa tryggt och att bli väl emottagna i ett säkert land. Men om förslaget går igenom kommer barn och deras familjer att landa i otrygghet och i en lång väntan på att se hur framtiden kommer att bli". Hon skriver också att "Sverige bör vara ett land som går före andra länder". Problemet är att resonemanget haltar.

Moderaterna vill att Sverige och resten av EU värnar om barn med asylskäl genom att erbjuda både dem och deras föräldrar boende, trygghet, skola och sjukvård. Men att tro att Sverige kan erbjuda helt andra villkor för asylsökande än alla andra länder är både naivt och feltänkt. Risken är då i stället att de barn som söker skydd i Sverige får en riktigt dålig start just för att Sverige tar emot en orimligt stor andel av de asylsökande som söker sig till EU. Dagens situation är närmast omöjlig för Sverige att hantera. Vi har idag en akut brist på 20.000 boendeplatser, polisen är kraftigt ansträngd av gränskontroller och utryckningar till asylboenden, skolan har svårt att ta emot alla barn på ett bra sätt och kostnaderna för mottagandet skenar bortom all kontroll. Vi har också extremt långa väntetider på asylbeslut. Redan i dag tvingas asylsökande barn leva i ovisshet i 2-3 år som är dagens väntetid på beslut i asylärenden. Om trycket mot Sverige ökar ytterligare till följd av alltför generös politik blir väntetiden ännu längre. Det är därför moderaterna vill ha ett paus i mottagandet tills vidare.

Tillfälliga uppehållstillstånd är en del i att Sverige nu harmoniserar sina regler med omvärlden. Om det bidrar till att skapa ett mer hanterbart mottagande underlättar det i en förlängning för både asylsökande barn och vuxna som får stanna i vårt land. Att helt avfärda tillfälliga uppehållstillstånd är helt enkelt kontraproduktivt om man vill ge asylsökande barn en bra start i Sverige. Men nu avvaktar vi regeringens proposition och sedan får vi ta ställning till förslagen i detalj.




Skolverket: Andelen nyanlända har stor betydelse skolresultaten

2016-03-14

Förra mandatperioden när det katastrofala Pisa-resultatet redovisades ställde jag en fråga till utbildningsdepartementets statssekreterare, till utbildningsminister Jan Björklund (FP) samt till Skolverkets representanter, inklusive generaldirektören Anna Ekström. Jag frågade helt kort." Hur stor betydelse har det ökande antalet nyanlända elever på Pisa-försämringen?" Svaret var kort och gott att det hade minimal betydelse. Och så var den frågan avförd från diskussionen.

Jag trodde som jag tidigare berättat inte på det, det framstod som orealistiskt. Och jag har i flera tidigare blogginlägg visat att det finns en mycket tydlig koppling mellan en högre andel nyanlända barn i svensk skola och de försämrade skolresultaten. Och konstigt vore det väl annars? Om man kommer till Sverige i högre ålder, utan att kunna svenska, kanske med en mycket oregelbunden skolgång bakom sig (eller i många fall ingen alls) och samtidigt kastas in i en svensk skola mitt under grundskoletiden - hur ska man då kunna klara av Pisa-testerna lika bra som de elever som gått i svensk skola hela tiden från sju års ålder?

I dag visar ännu en utvärdering att de försämrade skolresultatetn har tydligt samband med den ökande andelen utrikesfödda elever i svensk skola. Denna gång är det Skolverket själva (!) som i en rapport skriver att: ”Uppemot 85 procent av ökningen av andelen obehöriga sedan 2006 beror på elever som invandrat efter ordinarie skolstart, framförallt på grund av att de ökat som andel av alla elever men också genom att de försämrat sina resultat jämfört med övriga elevgrupper”. Man konstaterar också att "Sammantaget för matematik och läsförståelse mellan åren 2006 och 2012 så beror 22 procent av elevernas försämrade Pisa-resultat på att eleverna har utländsk bakgrund".

Skolverket ger också en dyster bild av framtiden: ”Vi kan konstatera att på det stora hela så är resultatutvecklingen lika negativ för elever med och utan utländsk bakgrund. I jämförelse med analysen av gymnasiebehörigheten så fångar dock PISA 2012 och TIMSS 2011 bara in början av de senaste årens ökande andel elever med utländsk bakgrund”, skriver Skolverket i rapporten och fortsätter: ”Den stora nyinvandringen hösten 2015 gör att elever med utländsk bakgrund sannolikt kommer att vara en mer betydelsefull faktor när vi framöver ska försöka förstå vad som ligger bakom skolans resultatutveckling.”

Samtidigt måste såklart Skolverket försöka tona ned siffrorna. Det gör man genom att säga att "det mesta trots allt beror på andra faktorer". Frågan är då hur mycket av dessa "andra faktorer" som också har koppling till den totala inlärningssituationen i skolan? Hur påverkas övriga elevers resultat av att antalet nyanlända elever blir allt större? Klasserna blir större, antalet elever med behov av extra stöd ökar och tillgången till specialpedagoger och stödresurser blir allt mer ansträngd. Dessutom är det inte optimalt att med ett par dagars varsel tvingas ta emot asylsökande elever som inte ens vet om de kommer att få stanna i Sverige. Min övertygelse, efter samtal med många lärare och rektorer, är att är att den ökande andelen nyanlända elever har mycket större betydelse för de samlade skolresultaten än vad Skolverket vill tillstå i sin rapport.

Vi pratar mycket om vikten av att nyanlända kommer i egen försörjning. Men minst lika viktigt är att nyanlända barn klarar av sin skolgång. Det kommer att kräva oerhört stora resurser och nya sätt att arbeta. Jag är inte övertygad om att vi kommer att klara det, men vi måste göra allt vi kan.

En intressant tanke är att alla asylsökande kanske borde gå i egna klasser i Migrationsverkets lokaler under asyltiden i stället för att placeras ut i de lokala skolorna i kommunen? Det gör det lättare att bedriva undervisning för de nyanlända och skapar större studiero för övriga elever på orten. Det blir också lättare att använda de tolkresurser som finns, och kanske kan man också använda nyanlända lärare som hjälp? En syrisk lärare borde kunna undervisa syriska barn, och så tar man in en svensk lärare för att undervisa i svenska och samhällskunskap. De elever som sedan beviljas uppehållstillstånd och därefter placeras ut i någon mottagningskommun börjar först då i den kommunala skolan på den ort där man kommer att bo. Det är en väg jag tycker man borde pröva.




S-MP-regeringens obegripliga sifferbingo om migrationsvolymerna

2016-03-13

Regeringens sifferbingo om migrationsvolymerna är lika obegriplig som statsministerns försök i höstas att beskriva regeringens så kallade "klimatpolitik".

I kvällens Agenda talade statsministern om att Sverige kan klara 70.000 asylsökande detta år. Enligt min åsikt fullständigt omöjligt, hela mottagningssystemet är redan fyllt till bristningsgränsen. Samtidigt säger Miljöpartiets Gustaf Fridolin att Sverige klarar att ta emot 150.000 i år.

Tre frågor infinner sig:
1. Vilket av de två beskeden från regeringen gäller?
2. Vad gör man när årets kvot (70.000 eller 150.000) är fylld?
3. Varför är det okej att prata volymer nu när det inte var okej 2013? Så här sa Stefan Löfvén på den tiden (tack till Niklas Svensson, Expressen):



Moderaterna är ärliga och står idag för en realistisk linje. Vi tror inte att Sverige klarar något mer omfattande asylmottagande alls den närmaste tiden. Vi vill därför ha ett stopp tills vidare för asylsökande som kommer via annat säkert EU-land. Det tillfälliga asylstoppet ska inte gälla kvotflyktingar.




Tänkvärt från chefen för nationella gränspolisen

2016-03-13

Jag har tidigare flera gånger pekat på de enormt långa väntetiderna på beslut i asylärenden som blir följden av det rekordstora antalet asylsökande. Migrationsverket har talat om 2-3 års väntetid. Men i dag skrev Patrik Engström, chef för gränspolisen, följande på Twitter:



Han om någon borde ju veta. Och det låter sannolikt - om Migrationsverket tar 2-3 år på sig att ge besked så lär överklagandeprocessen ta minst ett år ytterligare, kanske mer. Och väldigt många avslag överklagas. Min egen övertygelse är att det beror mycket på att staten står för kostnaderna för juridiskt biträde, vilket gör att det knappast finns något större intresse från advokaternas sida att avstå från att föreslå den asylsökande ett överklagande. Även om det är minimal chans att vinna. Personligen tror jag det ofta vore mer humant att uppmana den asylsökande som fått avslag att frivilligt lämna Sverige.

Följden av den långa processen är att många asylsökande tvingas bo i minimala asylboenden i 3-4 år, eller kanske ännu längre. Att det kommer att skapa frustrationer, motsättningar och oroligheter på asylboendena är nog ingen vild gissning. Sverige har helt enkelt tagit sig vatten över huvudet.




Det trodde jag faktiskt aldrig skulle hända

2016-03-12

Jag trodde aldrig att detta skulle hända i mina egna hemtrakter. Det (eventuellt) blivande asylboendet på kriminalvårdsverkets gamla anläggning i Smälteryd utanför Sätila utsattes för ett 20-tal anlagda bränder i natt. På vilket sätt tror någon att det underlättar situationen att elda upp de asylboenden som tas fram under stor möda och till stora kostnader? Hatet, rädslan och motsättningarna mellan olika grupper i vårt samhälle tar sig allt mer skrämmande uttryck.





Det cyniska europeiska spelet om de asylsökande fortsätter

2016-03-11

Den tragiska utvecklingen inom EU när det gäller mottagande av asylsökande fortsätter och tar sig allt mer cyniska uttryck. Denna gång är det Tyskland som svängt från att i höstas deklarera att alla är välkomna till att nu med alla medel försöka komma undan det ansvar man har genom att med all sannolikhet bryta mot Dublinreglerna. Genom att hävda att man registrerar asylsökande "i två steg" anser man sig kunna vägra att ta emot de asylsökande som enligt Dublinreglerna ska återsändas till det land där de först sökt asyl i det fall de bara fullgjort "första steget" i sin tyska asylansökan innan de åkte vidare till Sverige. Justitieminister Morgan Johansson (S) konstaterar, mycket korrekt, att så fort en person är registrerad i Eurodacsystemet (ett gemensamt dataregister inom EU) så ska det land som gjort registreringen också göra asylprövningen. Och om någon efter registreringen åker vidare ska den återsändas till det land där den först registrerats. Sverige hotar nu att dra Tyskland inför EU-domstolen

I en förlängning innebär det tyska beslutet att alla som registrerats i det första steget i Tyskland, sannolikt 100.000-tals personer, skulle kunna fortsätta till Sverige och sedan inte kunna återsändas till Tyskland. I praktiken tvingar det Sverige att behålla sina gränskontroller under överskådlig tid. Och sannolikt tvingas regeringen dessutom förr eller senare att genomföra moderaternas förslag att direkt vid gränsen avvisa asylsökande som kommer direkt från ett annat säkert EU-land. Det blir enda sättet, eftersom asylprövning i enlighet med Dublinreglerna inte accepteras av Tyskland. Under 2015 tog lilla Sverige emot 23% av alla asylsökande som sökte sig till EU. De flesta inser att det är ohållbart i längden om det fortsätter så.

De asylsökande som sökt sig till Europa är just nu brickor i ett cyniskt politiskt spel mellan ett antal länder som vägrar att ta sin del av ansvaret och de länder (däribland Sverige och Tyskland) som helt enkelt inte klarar mera. Man blir bedrövad. Om alla EU-länder solidariskt ställde upp skulle det inte vara alltför betungande att ta emot alla flyktingar med tydliga asylskäl som hittills sökt sig till EU. Men så ser tyvärr inte verkligheten ut. EU-samarbetet knakar i fogarna, och förtroendet för de överenskommelser som hittills tagits i EU är minst sagt svagt. Av de 160.000 flyktingar som enligt beslut i höstas skulle fördelas inom EU har bara ca 500 (!) fördelats fram tills idag. EU:s trovärdighet står på spel!




Det går tydligen att ändra krångliga byggkrav om bara viljan finns

2016-03-10

För ett par veckor sedan kom denna nyhet, här kort och tydligt beskriven av Ekot.



Det är en nyhet som väcker frågor.

Boverket släpper alltså på ett antal krav som ska underlätta snabbt byggande av nya asylboenden. Samtidigt säger man tydligt att säkerheten för de boende inte påverkas. Man kan ju då fundera över varför kraven överhuvudtaget finns? Och varför ska kraven börja gälla igen om någon annan än asylsökande ska bo i bostäderna? Det är ytterst ologiskt.

Man kan också fundera över varför just en akut brist på asylboenden gör att regeringen snabbt ger Boverket i uppdrag att förenkla kraven, samtidigt som man inte agerat alls för att förenkla byggandet av bostäder för studenter eller ungdomar - ett område där det också råder stor brist på många håll i landet?

Man kan också fråga sig varför överdrivna energi- och miljökrav, samt krav på hissar inte anses behövas för asylboenden, men däremot för alla andra typer av boenden? Varför ska exempelvis en privat hyresvärd som erbjuder studentbostäder för ungdomar under 2-3 år missgynnas jämfört med den som erbjuder anläggningsboenden för asylsökande under motsvarande tidsperiod? Och varför ska studenter och ungdomar som efterfrågan en enkel billig bostad tvingas betala för en massa överdrivna krav som gör bostaden dyrare?

Det finns mycket som väcker frågor. Särbehandling av vissa grupper är i grunden naturligtvis stötande. Men jag väljer ändå att se det positiva. Det bevisar ju nämligen att det faktiskt går att sänka byggkraven för att snabba på byggnationen och göra bostäderna billigare. Och tydligen utan att försämra säkerheten i bostäderna. Jag utgår från att detta uppmärksammas i de pågående bostadssamtalen. Det är dags att skrota överdrivna byggregler för alla typer av bostäder. Då kommer det naturligtvis också att byggas mer.




Ung invandrarkvinna beskriver sina känslor på min blogg

2016-03-07

Jag har under mina snart 10 år som riksdagsledamot varit runt på många olika besök i verksamheter med koppling till migration och asylmottagande och under förra mandatperioden ansvarade jag dessutom för moderaternas räkning för SFI och besökte SFI-utbildningar på många olika platser i landet. Jag har träffat och samtalat med en hel del nyblivna svenskar och hört dem berätta om sin syn på Sverige. Ofta en mycket positiv syn.

Det senaste året har någonting hänt. Det är allt oftare invandrare som kritiserar den svenska migrationspolitiken och som tycker vi är kravlösa och naiva. De menar att detta göder främlingsfientliga krafter, vilket i sin tur drabbar alla de skötsamma invandrare som bor i Sverige sedan länge och är en viktig del av vårt samhälle.

En av de invandrare jag lärt känna lite bättre är en ung, gift småbarnsmamma från Irak. Hon lever ett ganska vanligt svenskt liv, är mycket välutbildad, förvärvsarbetar, betalar skatt, bär inte slöja och talar perfekt svenska. Hon är med andra ord synnerligen väl "integrerad" i vårt samhälle. Men trots detta känner hon sig allt oftare ifrågasatt som invandrare, känner sig rotlös och oroar sig över utvecklingen i Sverige. Hon är rädd både för svenska rasister och för extremistiska eller kriminella asylsökande och invandrare som beter sig illa och förstör bilden i Sverige av invandrare som grupp. Jag bad henne skriva ned sina tankar, hon vill vara anonym, men jag har hennes tillstånd att lägga ut texten på bloggen. Tankar som berör!


Kommer jag någonsin att känna mig hemma någonstans i världen?

Kommer jag någonsin känna mig hemma någonstans i hela världen? Det är en fråga, en känsla och en sorg som jag önskat få bort i flera år. Jag kom hit för att söka skydd, känna mig hemma, studera, jobba och bilda en familj. Leva ett lugnt liv helt enkelt. Men den senaste tiden har situationen blivit allt svårare.

Jag kom till Sverige under sommaren 2007 (17 år gammal) med mina föräldrar och min syster som asylsökande. Jag kommer väl ihåg första gången jag såg svenska flaggan, och hur mamma sa att nu behöver vi inte oroa oss för vi kommit fram till Sverige. Vi hade svårt i början att tänka oss bo hela livet här utan att behöva oroa oss över att vi kanske behöver flytta till ett annat land - för så har det varit hela tiden.

Jag kommer från en medelklassfamilj som hade ett fantastiskt socialt liv och vi behövde aldrig oroa oss ifall vi skulle ha mat till nästa dag. Men däremot tänkte vi på vart vi skulle ta vägen? Vilket land skulle vi fly till? För det var omöjligt för min familj att leva i Irak, och svårt att få bo i ett annat land då vi hade irakiska id-handlingar som inte var lika välkomna i andra delar av världen.

Det började med att min storebror kom till Sverige och sedan åkte vi hit. Och varför valde vi Sverige bland världens alla länder? Det enda jag kommer ihåg om diskussionen kring vilket land vi skulle fly till var att Sverige är BÄST! Svenskar är humana. Det är ett demokratiskt och fridfullt land där alla behandlas lika oavsett hudfärg, språk, religion eller bakgrund. Och den bilden vi hade då stämde bra med verkligheten. Jag har levt här i snart 8 år. Pluggat, jobbat, gift mig och fått en liten dotter.

Jag och hela min familj har hela tiden kämpat för att få vara en del av fina Sverige; men då och då bli man påmind om att vi inte hör hemma här. Vi är inte riktigt svenskar och vi kanske inte heller alltid känner oss så hemma som vi önskat. Det är så mycket som händer omkring oss, svenskar som hatar invandrare och invandrare som beter sig illa och förstör “invandrarbilden” i samhället. Det är jobbigt att hamna mitt i denna konflikt. Att jag ska behöva oroa mig för att jag har invandrarbakgrund, och känna att jag inte är välkommen längre som jag var i början; det gör mig ledsen. Att få uppleva att det inte längre är värt att satsa och planera för min framtid här, det är en känsla som ingen önskar ha.

Och det är så obehagligt att hamna mitt i ingenstans. Jag har kommit en bra bit i mitt liv här, samtidigt som jag har förlorat en hel del i mitt liv där. Jag älskar att känna mig hemma och kunna planera för mitt liv långsiktigt; men nu är jag så tveksam och rädd för framtiden att jag knappt vågar tänka hur
mitt liv ser ut om 5 år.

När kommer hatet att ta slut? Det är så mycket hat och elände från båda håll, hätska svenskar och hätska invandrare som förstör freden i samhället. Det gör mig så ledsen.

Det enda jag vill är att svenskar och invandrare ska kunna leva tillsammans i Sverige.





Kraftfullare åtgärder krävs för ökat återvändande efter asylavslag

2016-03-05

I torsdags fattade ju regeringen beslut om att dra in rätten till boende och dagersättning för asylsökande som fått nej (se tidigare blogginlägg), Detta var ett moderat krav under migrationsförhandlingarna i höstas, och det är bra att regeringen gick med på det och att det nu blir verklighet. Syftet är att personer som fått nej ska lämna landet i snabbare takt, vilket är nödvändigt - vi behöver deras boendeplatser till andra asylsökande. Dessutom kostar asylmottagandet enorma summor och i det läget är det närmast en självklarhet att ersättningarna i vart fall dras in för personer som nekas uppehållstillstånd.

Moderaterna är dock övertygade om att detta inte räcker för att öka det frivilliga återvändandet. Förra året återvände cirka 12 000 som nekats asyl i Sverige. I en fjärdedel av fallen krävdes tvång för att utvisa dem. I år räknar migrationsministern med omkring 32 000 nya beslut om avslag på asylansökningar.

Moderaterna vill därför gå längre. Vi vill förlänga tiden för hur många år det måste gå innan en person som fått avslag kan söka asyl igen. Många går under jorden och sen stannar man några år och kan lämna in en ny ansökan. Moderaterna vill fördubbla preskriptionstiden till åtta år. (Personligen anser jag dock att den borde vara 10 år i likhet med många andra preskriptionstider i vårt rättssystem).

Moderaterna vill också dra in hela försörjningsstödet för dem som saknar asylskäl. Att själva dagersättningen dras in för vuxna utan barn är ett steg i rätt riktning, men självklart borde ingen överhuvudtaget försörjas av skattemedel när man vistas i landet utan tillstånd. Vi talar om personer som inte ens med det generösa svenska asylprövningen anses ha några skyddsskäl överhuvudtaget, inte ens efter överprövning i domstol med rätt till biträde under processen. Ska de verkligen försörjas med skattemedel?

Tyvärr har moderaterna (hittills) inte fått gehör hos regeringen för dessa två förslag. Min egen tro är att regeringen kommer att mjukna efterhand när de ser vilka problem dagens regelverk medför framöver när rekordmånga asylsökande får avslag och därefter ska avvisas från landet. Dessutom ökar ju migrationskostnaderna närmast ohejdat och varje regering borde vilja ha förslag för att minska dem.

Personligen kommer jag också att fortsätta driva frågan om att den som vistas illegalt i landet inte ska ha rätt till några välfärdsförmåner överhuvudtaget utöver rätt till akut sjukvård. Rätten till skattefinansierad skola och omfattande planerad sjukvård och tandvård bör naturligtvis bara gälla den som har uppehållstillstånd i vårt land.




Minskad rätt till bistånd för den som fått avslag på sin asylansökan

2016-03-04

I dag presenteras förändringar av rätten till bistånd för asylsökande som innebär att den som fått avslag på sin asylansökan inte längre ska ha rätt till dagersättning eller få behålla sitt asylboende. De nya reglerna tillkom på initiativ av moderaterna vid förhandlingarna i höstas, och är en del av Alliansens migrationsöverenskommelse med regeringen. Förslaget stöds därmed av en stor majoritet i riksdagen.

"Moderaterna har drivit att den som fått sin asylansökan prövad och fått avslag inte ska ha rätt till dagersättning. Nu blir detta ett konkret resultat i migrations-förhandlingarna med regeringen. Det är ett välkommet och viktigt steg för rättssäkerhet och ordning och reda i asylsystemet. Det måste vara tydlig skillnad mellan ett ja och ett nej i asylprocessen. Den som fått sin sak prövad och fått avslag ska lämna landet", säger Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson för moderaterna.

Förslaget innebär följande förändringar:

• Enligt de nuvarande reglerna upphör rätten till bistånd normalt först när den enskilde lämnar landet, även när det finns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning.
• Dagens förslag innebär att rätten till bistånd (här inräknas såväl dagersättning som plats på asylboende) som regel ska upphöra för vuxna som inte bor tillsammans med ett barn när beslutet om avvisning eller utvisning får laga kraft eller en kort tid därefter.
• Rätten till bistånd ska dock inte upphöra om det beslutas om inhibition av verkställigheten, om personen beviljas en ny prövning av sin ansökan eller om det skulle vara uppenbart oskäligt att rätten till bistånd upphör. Exempel på när det kan vara uppenbart oskäligt är när den enskilde fullt ut medverkat till att verkställighet ska kunna ske men verkställighet trots detta inte kan ske. Det kan också handla om tillfällig sjukdom.

Det är märkligt att det ens finns rätt till bistånd när man vistas illegalt i landet, det borde naturligtvis ha förändrats för länge sedan. Så dagens förslag är närmast en självklarhet. Våra begränsade resurser för integration och stöd ska givetvis användas för dem som verkligen har asylskäl och får stanna i landet Att ge bistånd till dem som saknar asylskäl minskar resurserna för verkliga flyktingar som vi beviljar uppehållstillstånd. Personligen anser jag dock att det är ytterst tveksamt att göra undantag bara för att en person som fått avvisningsbeslut bor tillsammans med barn. Jag tycker möjligen det kan vara skäligt att ge en barnfamilj lite längre tid på sig att lämna landet, men att under obegränsad tid fortsätta ha rätt till ekonomiskt bistånd trots att man vistas illegalt i landet är inte rimligt. Här borde reglerna skärpas ytterligare. Som bekant vill jag även dra in rätten till skola och omfattande rätt till sjukvård för den som befinner sig här illegalt. Det enda undantaget är akutvård som alla bör erbjudas som befinner sig i landet.




Min syn på Alliansregeringens migrationspolitik

2016-03-03

I samhällsdebatten skylls ofta dagens extrema situation med rekordmånga asylsökande på Alliansens politik, och Fredrik Reinfeldt utmålas ofta som huvudansvarig med ibland ytterst nedsättande ordval. Många menar att överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet bär skulden. Jag menar, trots min personliga kritik mot delar av den då förda migrationspolitiken, att det är en överdriven kritik. Huvuddelen av det svenska regelverket beslutades långt före Alliansens tid. Jag ska här i punktform göra lite nedslag i viktigare beslut som togs i migrationsfrågan under Alliansregeringens tid, inklusive överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet.

1. Rättssäker instansordning. Regeringens möjlighet att överpröva enskilda asylärenden slopades och i stället infördes en möjlighet till överklagande genom strikt domstolsprövning i flera instanser i likhet med övriga myndighetsbeslut, med rätt till juridiskt biträde för den som var missnöjd med sitt beslut. En bra och viktig förändring, inte minst för att den stärkte rättssäkerheten för de asylsökande och tog bort risken för godtycke.
2. Ansvaret för nyanlända i arbetsför ålder flyttades från kommunernas socialtjänst till arbetsförmedlingen för att markera att en nyanländ inte ska betraktas som socialbidragstagare utan som en arbetssökande. En bra förändring och en viktig signal om att vi i grunden har höga förväntningar på varje människa.
3. Etableringsersättning ersatte sociala bidrag på villkor att den nyanlände deltog i utbildning eller praktik inom etableringsreformen. Även detta var en viktig signal - passivt socialbidrag byttes mot en ersättning som förutsatte motprestation.
4. Skärpta regler för nyanlända som utan skäl avvisar erbjudande om lämpligt arbete, de kan då förlora rätten till etableringsinsatser och etableringsersättning. Alltså ungefär samma regler som för a-kassa.
5. Det första steget mot införande av försörjningskrav vid anhöriginvandring infördes på moderat initiativ. Moderaterna ville gå längre, eftersom vi menar att mottagande av anhöriga blir mycket bättre om det finns en bostad och ordnade förhållanden. Försörjningskrav finns i de flesta andra länder, men förslaget till lagtext blev extremt urvattnad efter att övriga tre Allianspartier krävt en mängd undantag.
6. Förändringar av SFI och utbildningssystemet för att underlätta svenskastudier, samt för att exempelvis koppla svenskastudier till arbete och praktik, förbättra validering och öppna upp för nya utbildningsvägar för nyanlända. Viktiga och bra reformer, som dock behöver utvecklas ytterligare.
7. Införande av samhällsorientering för nyanlända för att sprida kunskap om svenska lagar och bestämmelser och svensk kultur. En viktig signalpolitik som behöver förstärkas med tydligare krav på obligatoriskt deltagande för att underlätta integration.
8. Nya arbetsmarknadsåtgärder som instegsjobb/nystartsjobb mm för att underlätta för nyanlända att komma i egen försörjning. Delvis framgångsrikt, men behöver utvecklas mera.
9. Nya regelverk för att möjliggöra ökad arbetskraftsinvandring när företagen ser behov av detta. I grunden en bra reform som tryggar företagens behov av kompetens och ger den som har ett arbete möjlighet att invandra till Sverige utan att vara asylsökande. Sverige fick med denna lagstiftning världens kanske mest generösa regler för arbetskraftsinvandring. Och människor som arbetar och försörjer sig själva kan aldrig vara ett problem utan är en tillgång.
10. Det blev enklare för en asylsökande som fått avslag på sin asylansökan att istället få tillstånd som arbetskraftsinvandrare. Den anställningstid som krävs för att byta spår kortas från sex till fyra månader.
11. Kvalificeringsperioden för permanent uppehållstillstånd vid arbetskraftsinvandring förlängdes från fem till sju år.
12. Straffbart för arbetsgivare att anställa papperslösa som vistas i landet illegalt.
13. Ändring i utlänningslagen som gör det möjligt att neka prövning av en asylansökan om sökanden redan har status som alternativt skyddsbehövande i en annan EU-stat.
14. Införande av ansökningsavgift och studieavgift för utländska studenter som vill studera på svenska universitet och högskolor.
15. Ökad möjlighet för studenter att stanna kvar och söka arbete eller undersöka förutsättningarna att starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförda högskolestudier. Viktig förändring för att dra ökad nytta av de utbildningar som utländska studenter genomgår i Sverige.
16. Moderaterna hade förslag om att medborgarskap som skaffats på falska eller kriminella grunder skall kunna dras in, samt att grovt kriminella personer som vistas i landet skall kunna få sina uppehållstillstånd indragna. Dessa förslag fick dock ingen majoritet i regeringen och genomfördes inte.
17. Asylsökande som fått avslag, och därefter går under jorden, liksom andra personer som vistas illegalt i landet, fick genom överenskommelsen med Miljöpartiet 2010 rätt till skolgång för sina barn och utökad rätt till subventionerad hälso- och sjukvård (utöver den rätt till akutvård som redan gällde). Ett beslut som jag kraftfullt kritiserade eftersom det strider mot grundläggande rättsprinciper och dessutom motverkar att personer som fått avslag på asylansökan frivilligt lämnar landet.
18. Miljöpartiet backade dock samtidigt från kravet på amnesti för gömda som fått avslag på asylansökan och ställde upp på principen att de ska lämna landet. En viktig förändring som gjorde att det inte längre fanns något stöd i riksdagen för "amnesti för papperslösa".
19. "Hjälpregeln" om uppehållstillstånd vid "synnerligen ömmande omständigheter" ändrades när det gäller barn till "särskilt ömmande omständigheter" vilket rent juridiskt innebär en väsentlig lättnad av kraven. Detta för att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet. Även detta var en del av överenskommelsen med Miljöpartiet, som kanske inte kändes så kontroversiellt just då eftersom att antalet barn som sökte asyl då var mycket litet. Men effekten blir ytterst dramatisk när det idag kopplas till Sveriges bristfälliga ålderskontroll av asylsökande, eftersom det blir en stor fördel i asylprocessen om man är under 18 år. Detta är kanske det beslut som i sak haft störst betydelse eftersom det sannolikt har påverkat antalet ensamkommande barn som valt att ta sig till Sverige.

Sammantaget kan man konstatera att överenskommelsen med Miljöpartiet innebar att man bromsade alla skärpta regler i migrations- och asylpolitiken. De faktiska lättnaderna i regelverken har troligen haft viss betydelse för att fler som uppgett sig vara ensamkommande barn sökt sig till just Sverige, och det kan också ha haft negativ betydelse för att få fler att frivilligt lämna landet vid avslagsbeslut. Om man i övrigt ser på Alliansens olika beslut kan man konstatera att de flesta var kloka och väl avvägda, om än i vissa fall något urvattnade eller försiktiga. Inget av de besluten lär ha haft någon mätbar betydelse för att öka trycket av asylsökande mot Sverige.

Min slutsats om jag försöker vara hyfsat objektiv är att Alliansen med statsminister Reinfeldt i spetsen knappast kan klandras för att man tog en massa aktiva beslut som medförde ett kraftigt ökat tryck av asylsökande mot Sverige. Det saknar grund. Det togs några mindre lyckade beslut, men de flesta var bra och väl avvägda. Däremot kan man definitivt klandra Alliansen för passivitet. Vi borde självklart ha harmoniserat de svenska reglerna med resten av EU och skapat ett hållbart system som skulle ha en chans att fungera även med ett stort asyltryck mot Europa. Då hade vi sluppit dagens panikåtgärder med i praktiken stängda gränser. Till saken hör dock att S-V-MP var emot i stort sett alla regelskärpningar som Alliansen genomförde. Det visar hur svår denna fråga var att hantera.




Riksdagsbeslut om skärpta regler mot missbruk av svenska pass

2016-03-02

Riksdagen beslutade idag om skärpta regler för att minska missbruket av svenska pass. Reglerna börjar gälla 1 april.

Begränsningarna innebär bland annat att svenska medborgare som mest ska kunna få tre vanliga pass under en femårsperiod. I dag finns det inte några sådana begränsningar. Förändringen innebär också att giltighetstiden för barnpass förkortas till tre år och att ett vanligt pass ska återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas.

Riksdagen tycker dock att samma begränsningar borde gälla för andra resehandlingar som utfärdas i Sverige. Det handlar då om främlingspass som Migrationsverket ger till de flyktingar som inte kan få pass från sitt hemland. Det handlar också om resedokument som Migrationsverket utfärdar till statslösa. I ett tillkännagivande uppmanas därför regeringen att återkomma med ett förslag om begränsningar för även dessa resehandlingar. Tillkännagivandet bygger på två motioner, dels en gemensam från M, L, C och KD, dels en från SD. Riksdagen var enig i sitt beslut.

Regeringen uppmanas samtidigt att se över regelverket kring uppehållstillståndskort. Riksdagen anser att en översyn bör göras för att motverka missbruk även här.




Migrationsverket begär 28,4 miljarder extra för innevarande år

2016-03-02

Migrationsverket har tidigare flaggat för kraftigt ökat resursbehov kommande år till följd av den rekordstora asylmottagandet. I dag förtydligar man sina krav som underlag för regeringens budgetarbete för åren 2017-20. "Bedömningen av resursbehovet grundar sig på den – mycket osäkra – prognos som Migrationsverket lämnade till regeringen den 4 februari 2016. I den beräkningen utgår myndigheten ifrån att det på förvaltningsanslaget behövs ett tillskott på mellan 2 och drygt 3 miljarder kronor per år. När det gäller ersättningar och bostadskostnader för asylsökande behövs ytterligare 28,4 miljarder kronor i år, cirka 32 miljarder nästa år och därefter en förstärkning med mellan 20 och knappt 10 miljarder kronor per år. Därtill kommer bland annat ökade kostnader för ersättningar till kommuner för mottagande av nyanlända."

Var regeringen tänker sig hämta årets extra tillskott till Migrationsverket på 28,4 miljarder vet jag inte. Inte heller var man ska få fram de ytterligare långt över 100 miljarder extra som behövs fram till 2020, inkluderat ersättningar till kommunerna för deras mottagande. Summorna är hisnande stora.




Uppdrag Granskning kartlägger bränderna på asylboenden

2016-03-02

I dag finns denna nyhet på TextTV med anledning av att Uppdrag Granskning kartlagt anmälda bränder på asylboenden under andra halvan av förra året. Orsakerna verkar vara mycket blandade.






Ny larmrapport om flyktinginvandrares sysselsättningsgrad

2016-03-01

Ofta åberopas i samhällsdebatten SCB:s uppgifter om att det tar 7-8 år innan hälften av flyktinginvandrarna har fått arbete och ca 15 år innan 65 % har arbete. Det är skrämmande svaga siffror, men i dessa siffror finns dessutom mycket luft. Dels räcker det exempelvis att man arbetat en timme den undersökta veckan för att räknas som sysselsatt i statistiken, dels ingår en flora av anställningsformer med olika grader av subvention i statistiken över sysselsatta.

Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C), är en av de få centerpartister i riksdagen som ser realistiskt på migrationsfrågan. Han presenterade igår en rapport från riksdagens utredningstjänst som visar alarmerande siffror över andelen flyktinginvandrare som är i arbete och försörjer sig själva, även efter många år i Sverige.

I rapporten ville Danielsson få svar på hur utvecklingen är för flyktingar och deras anhöriga som har icke subventionerade heltidsarbeten, dvs försörjer sig själva. Dessa uppgifter kan inte RUT få fram eftersom det saknas statistik på detta. I stället redovisar man i rapporten siffror över andelen med helårsanställning. Med helårsanställning menas att man haft inkomst av förvärvsarbete (anställning eller eget företagande), under hela året. Men i siffrorna ingår dock fortfarande personer med upp till 80% lönebidrag, samt personer som arbetar deltid. Trots detta blir siffrorna över sysselsättningsgraden skrämmande låga. (Siffrorna i avser åren 2013-14).



Figuren visar andelen helårsanställda i hela befolkningen, 69%, samt siffrorna för arbetskraftsinvandrare, personer födda i EU/Norden, anhöriga till dessa två grupper, samt längst ned flyktingar och deras anhöriga.

Andelen helårsanställda inkl. företagare bland den totala befolkningen i Sverige 20-64 år ligger alltså på 69 procent. Andelen helårsanställda inkl. företagare bland flyktingar inkl. flyktinganhöriga uppgick till 25 procent efter 8 år i Sverige och andelen efter 15 år var 34 procent. I dessa siffror ingår som sagt såväl deltidsarbetande samt alla som har olika former av statliga lönebidrag, ibland på upp till 80% av lönekostnaden. Trots detta är siffrorna så låga.

RUT har också jämfört resultaten av etableringsreformen och instegsjobben (som avser nyanlända) och nystartsjobben (som omfattar alla långtidsarbetslösa). Skillnaden i utfall är anmärkningsvärt:

"Arbetsförmedlingen visar att av dem som avslutat etableringsuppdraget under 2014 hade fem procent ett arbete utan stöd efter 90 dagar och efter 180 dagar hade sex procent ett arbete utan stöd. Efter avslutat instegsjobb 2014 hade sex procent av samtliga ett arbete utan stöd 90 dagar och sju procent hade ett arbete utan stöd 180 dagar. Efter avslutat nystartsjobb 2014 hade 33 procent av samtliga ett arbete utan stöd 90 dagar och 36 procent hade ett arbete utan stöd 180 dagar efter avslutat nystartsjobb."

Resultaten av instegsjobben och etableringsreformen är alltså långt sämre än för nystartsjobben (som ju även omfattar alla långtidsarbetslösa och som fungerar ganska bra). Det är med andra ord mycket svårare för en nyanländ flykting att få jobb jämfört med andra långtidsarbetslösa.




Asylmottagandet ökar tillväxten kortsiktigt - men vad händer sen?

2016-02-29

Fjärde kvartalet förra året ökade BNP med hela 4,5 procent jämfört med samma period året före. Det är betydligt mer än analytikerna hade trott. En betydande del av ökningen kan härledas till effekterna av det omfattande flyktingmottagandet under hösten konstaterar SCB som ansvarar för nationalräkenskaperna

Flyktingmottagandet har lett till ökad offentlig konsumtion. Bland annat har Migrationsverket ökat sina utgifter med 1,5 miljarder kronor under perioden. Även exempelvis polisen, kommunerna och landstingen har ökat sina utgifter, en massa nya personer har anställts för att hantera situationen och nya boenden har upprättats. Till detta kommer bevakningstjänster, transporttjänster och en massa annat. Dessutom går alla dagersättningar till asylsökande i praktiken direkt till konsumtion.

Baksidan är att det mesta av dessa kostnader finansierats genom lån. Statens skulder har ökat kraftigt. Vi talar alltså, rent statsfinansiellt, om att staten lånar upp mångmiljardbelopp och "dopar" ekonomin i form av ökad konsumtion. Effekterna blir dock kortvariga eftersom effekten blir den omvända så snart "dopningen" upphör. Då minskar i stället BNP, samtidigt som den ökade statsskulden finns kvar.

De långsiktiga ekonomiska effekterna är mer osäkra. Allt handlar naturligtvis om hur många som kommer i egen försörjning och hur snabbt detta går. Med tanken på hur det sett ut historiskt finns det all anledning att ringa i varningsklockorna.

Vi ser samma kortsiktigt positiva utveckling på arbetslösheten - de nyanlända bokförs inte som arbetslösa förrän de får uppehållstillstånd, men många andra arbetslösa får jobb under tiden som asylmottagandet pågår för att kunna hantera detta. När asylmottagandet en dag minskar blir denna tillfälliga arbetskraft arbetslös igen, samtidigt som alla de nyanlända plötsligt räknas in i arbetskraften. Då kommer arbetslösheten att öka kraftigt.




EU-kommissionär larmar: 60% av de asylsökande saknar asylskäl

2016-02-29

För en månad sedan kom denna nyhet från oberoende Europaportalen.se. Jag har hittills inte sett de ulovade siffrorna från Frontex, men ska försöka bevaka när de kommer.

Om dessa siffror är tillämpliga även på dem som sökt asyl i Sverige under föregående år skulle det handla om uppemot 98.000 av de 163.000 asylsökande som skulle sakna asylskäl. Jag vågar inte gissa om det stämmer på svenska förhållanden, men till detta kommer ju alla de som borde återförvisas från Sverige till tidigare passerat säkra EU-land i enlighet med Dublinöverenskommelsen.

Detta aktualiserar frågan om hur man får asylsökande att frivilligt lämna landet efter avslag, och vad man i annat fall ska göra? För det är orimligt att, i ett läge med brist på allt från jobb och utbildningsplatser till bostäder, låta dem som saknar asylskäl stanna kvar och därmed ta av de trots allt begränsade resurserna från dem som verkligen har asylskäl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige.






Försöker Miljöpartiet medvetet straffa ut sig ur regeringen?

2016-02-28

Försöker Miljöpartiet medvetet straffa ut sig från regeringssamarbetet för att försöka rädda partiet?

Frågan känns befogad efter beskeden från MP att man nu vill öka asylmottagandet kraftigt igen, till 150.000 personer per år. Dessutom vill man riva upp delar av de åtstramningar i migrationspolitiken som man redan gått med på. Båda dessa krav är sannolikt helt oacceptabla för Socialdemokraterna.

Men det är ju så med Miljöpartiet. De klarar inte att ta ansvar i regeringsställning. Det är bekvämare på läktaren, där man inte behöver bry sig om detaljer som verklighetsförankring och realism i politiken.

Detta gäller inte bara Miljöpartiets migrationspolitik, utan även klimatpolitiken, energipolitiken, transportpolitiken, skolpolitiken, socialpolitiken, familjepolitiken, försvarspolitiken, biståndpolitiken, utrikespolitiken och en massa andra frågor där Miljöpartiet för länge sedan tappat all markkontakt och svävat iväg upp bland molnen.

För övrigt tror jag att jag ska fråga Fridolin vid tillfälle vad han vill göra när asylmottagandet nått de 150.000 personer per år som han tycker är rimligt. Vill han stänga gränsen då? Eller finns det ingen gräns för asylmottagandet? Tror han Sverige klarar av 500.000 till per år? 1 miljon? Det är tur vi har stabile och handlingskraftige Mehmet Kaplan (MP) som bostadsminister så kan han trolla fram bostäder till alla. (OBS: Ironi!)





Moderaterna tycker att fler bör utvisas vid brott under asyltiden

2016-02-26

Från Nyheter24 idag.






"Invandring säker faktor bakom PISA-tappet i svensk skola"

2016-02-24

I senaste numret av Dagens Samhälle finns en mycket viktig debattartikel om en forskningsrapport som jag har kommenterat tidigare. Rapporten är gjord av Gabriel Heller Sahlgren, Nationalekonom och doktorand vid London School of Economics, och knuten till Institutet för Näringslivsforskning. I debattartikeln konstateras att invandringen är den enda tydliga och bevisbara faktorn bakom försämringarna i Pisa-mätningarna av svensk skola. Några citat från debattartikeln:

"Möjliga orsaker bakom skolkrisen har debatterats häftigt de senaste åren. Vissa är mer troliga än andra, men få har kunnat ledas i bevis. Förra året fann jag dock att 29 procent av fallet i Pisa kan härledas till invandringen, som hittills är den enda säkra faktorn bakom kollapsen.

Att även den höga andelen lågpresterande delvis beror på invandringen är därför en lågoddsare. Mycket riktigt är andelen lågpresterande bland ungdomar med helsvensk bakgrund runt 30 procent lägre än i elevpopulationen i genomsnitt.

Samtidigt är det osäkert hur invandringen har påverkat Sveriges relativa prestationer – andra länder har förstås också haft invandring. Frågan är alltså hur resultatskillnaderna mellan Sverige och andra länder påverkas av att man begränsar urvalet till elever med helt inhemsk bakgrund.

Svaret är anmärkningsvärt. Till exempel kan 57 procent av det genomsnittliga prestationsgapet mellan Sverige och Norge, och hälften av gapet mellan Sverige och Danmark, i den senaste Pisaundersökningen härledas till effekten av invandring.

Sverige går också från att prestera tre poäng sämre än Island till att prestera åtta poäng bättre, när man jämför inhemska elevers resultat i stället för ländernas genomsnitt.

Av gapet mellan Sverige och Polen, vars skola numera ses som ett framgångsexempel, försvinner 41 procent. Skillnaden mellan svenska och sydkoreanska elever, som når toppresultat i Pisa, minskar med 26 procent.

Men den kanske mest intressanta jämförelsen är med Svenskfinland, givet dess kulturella likheter med Sverige i kombination med att eleverna där utbildas i ett skolsystem som har hyllats världen över. Hela 47 procent, 16 av 34 poäng, av gapet mellan Sverige och Svenskfinland går upp i rök när man endast jämför elever med svensk och finlandssvensk bakgrund.

Detta är endast några exempel, men generellt är bilden densamma. Sveriges relativa Pisaresultat är mer fördelaktiga om urvalet begränsas till elever med inhemsk härkomst. Invandringen har alltså inte bara haft negativa effekter på resultaten absolut sett – utan även på våra relativa prestationer. Mot bakgrund av Sveriges höga asylinvandring är detta inte konstigt. De flesta andra länder har haft lägre – och ett annat slags – invandring, vilket troligen gör att denna faktor påverkar resultaten i mindre utsträckning."

Min egen fundering är hur PISA-resultaten kommer att se ut om några år, med tanke på det stora antalet barn och ungdomar som kommit till Sverige som asylsökande på senare tid? Det är nog dags för oss att inse vilket betydelse detta har för de samlade skolresultaten, och inse att det helt enkelt är ett pris vi får betala om vi ska ha en generös asylpolitik. Men man får också tolka siffrorna rätt - totalt sett sämre resultat i Pisa innebär inte att alla elever blivit sämre, utan att vi fått fler lågpresterande elever. Det är faktiskt två olika saker.

Samtidigt måste vi försöka hitta nya vägar att få fler av dessa nyanlända elever att lyckas i skolan. Hur det ska ske vet jag inte, men bevisligen finns redan idag ett betydande antal utrikes födda, främst flickor, som blir mycket framgångsrika i skolan så uppenbarligen går det bra för en del. Varför lyckas vissa och inte andra? Det är en fråga vi borde analysera noga.




Moderaterna: Skärp kravet på samhällsorientering för nyanlända

2016-02-22

Sverige ska vara ett land som håller ihop och här ska kvinnor och män ha lika möjligheter. Det måste vara tydligt från dag ett för alla som kommit hit. Jämställdhet är en av våra centrala värderingar i Sverige. Vi måste se till att alla nyanlända vet vilka grundläggande värderingar som gäller i Sverige.

Det är viktigt att nyanlända, såväl män som kvinnor, får en ordentlig samhällsorientering. Det handlar till exempel om vikten av egna ansträngningar för att få ett jobb, rätt till utbildning, rätt att gifta sig med vem man vill och rätten att inte utsättas för brott. Med rättigheter följer också skyldigheter. Grundläggande är att var och en som lever och bor i Sverige gör vad man kan för att få ett jobb och försörja sig själv. Idag finns dock tydliga brister vad gäller samhällsorienteringen. Deltagandet i samhällsorientering är dåligt - av nyanlända inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, i 18 månader eller längre, har endast drygt en tredjedel deltagit i samhällsorientering.

Nyanlända kvinnor får samtidigt insatser som förbereder för arbete i lägre utsträckning än män. Något som blir extra allvarligt då kvinnor redan har en lägre sysselsättningsgrad i dag, endast cirka hälften av de utomeuropeiskt födda kvinnorna var sysselsatta 2014.

Moderaterna presenterar idag flera förslag för att förändra detta:

Förstärkt samhällsorientering för nyanlända med efterföljande examination
* Samhällsorienteringen måste bli obligatorisk på riktigt. Alla nyanlända till Sverige ska ha genomgått samhällsorientering inom ett år från att etableringen inleddes och frånvaro ska leda till nedsättning av ersättning.
* Det bör också införas en examination i samhällsorientering. Om man inte klarar examinationen bör man helt eller delvis genomgå samhällsorienteringen på nytt samt genomgå en ny examination.
* Arbetet bör påskyndas för att samhällsorientering ska genomföras även under asyltiden.

Fler kvinnor ska få del av arbetsförberedande insatser
Det är inte rimligt att arbetsförberedande insatser fokuserar i mindre utsträckning på kvinnor än på män. Målet måste vara att kvinnor och män får tillgång till kvalitativa insatser i lika hög grad. Instegs- och nystartsjobb bör i lika hög utsträckning komma ifråga för kvinnor som för män. Mer uppsökande verksamhet från Arbetsförmedlingen riktade till kvinnor är ett sätt att nå dit. Mer samarbeten mellan Arbetsförmedlingen och företag med många anställda kvinnor är ett annat.




Dags att dubbla straffen för den som angriper blåljuspersonal?

2016-02-19

Det kommer allt fler rapporter om angrepp mot polis, ambulans och räddningstjänst under utryckning till vissa förorter och utanförskapsområden. Även om antalet angrepp verkar öka är detta tyvärr inget unikt för just Sverige. Det är en mycket allvarlig form av brottslighet som både hotar den angripna personalen och samtidigt riskerar de liv och den egendom som blåljuspersonalen är på plats för att försöka skydda och rädda. Det gör angreppen dubbelt klandervärda.

I delstaten Queensland i Australien har man tagit nya grepp för att stoppa väldet mot "blåljuspersonal", och man bedriver nu en stor kampanj (nedan) där man berättar att man nu dubblar maxstraffen för den som ger sig på ambulanspersonal, polis eller räddningstjänst. Upp till 14 års fängelse kan straffet bli. Jag tycker det är en intressant tanke att straffa just denna typ av våld dubbelt så hårt eftersom skadan blir dubbel. I vart fall borde det alltid ses som en särskilt försvårande omständighet när en gärningsman ska dömas.






Dags att se över körkortsreglerna för utländska medborgare

2016-02-18

Jag har fått flera mail som uppmärksammar att polisen inte kan göra så mycket åt att personer från andra länder, exempelvis asylsökande och nyanlända, men även andra utländska medborgare som vistas här permanent, kör bil i Sverige utan körkort.

Även Sveriges Radio uppmärksammade för en tid sedan att polisen i Blekinge utreder ett 30-tal ärenden där förare stoppats utan körkort och som hävdat att man istället har ett utländskt körkort som är borttappat.

I mitten av september förra året stoppade polisen exempelvis en förare som inte hade något körkort att visa upp. Han förklarade att han hade ett utländskt körkort. Problemet var bara att det var borttappat. Kort därefter åtalades mannen för olaga körning, men tingsrätten friade eftersom man ansåg att åklagaren inte kunde bevisa att mannen faktiskt saknade körkort.

Så länge man inte är folkbokförd i Sverige behöver man enligt inslaget inte ha något svenskt körkort. Och från den dagen man blivit folkbokförd, säger lagen att man har ett år på sig att ordna med ett svenskt körkort. Sveriges Radio konstaterar att en asylsökande, om asylprocessen tar ett och ett halvt år, därmed i praktiken kan köra bil utan körkort i två och ett halvt år. Det är givetvis inte rimligt. vare sig av trafiksäkerhetsskäl eller av rättviseskäl. En svensk tonåring som ska ta körkort får betala stora pengar, ofta 20-25.000 för detta. Samtidigt kan exempelvis en jämnårig asylsökande, helt utan erfarenhet av bilkörning, helt lagligt köra bil i två och ett halvt år utan körkort.

Regelverket måste självklart ses över. Kan en utländsk medborgare som vistas varaktigt i Sverige inte uppvisa ett körkort och det inte finns några register i ett annat land att stämma av mot bör bevisbördan ligga på den enskilde att styrka att man har körkort. I annat fall borde man rimligen kräva en ny uppkörning och godkänt teoriprov i Sverige. Det kan omöjligen vara svenska myndigheters uppgift att styrka att någon inte har körkort. Hur skulle det gå till?




Samhället har tappat kontrollen över boende för ensamkommande

2016-02-17

Rapporterna om oseriösa aktörer i "asylbranschen" duggar tätt. Så sent som i dag berättar exempelvis Dagens Nyheter och Kvälls-Posten om en flerfaldigt dömd 39-åring med band till Bandidos MC som utreds för grova bedrägerier i ett nystartat familjehemsföretag. På några månader ska bolaget ha fakturerat olika kommuner miljontals kronor för boende till ensamkommande barn och ungdomar.

SVT berättade nyligen att hälften av landets kommuner själva uppger att de inte har resurser att följa upp kvaliteten i boendena för ensamkommande. Många barn placeras i boenden hos företag eller personer som inte är kontrollerade av myndigheterna.

Kostnaderna skenar också, utom all kontroll och rimlighet. GT/Expressen berättar exempelvis om hur Mölndals kommun hyr "utslussningslägenheter" för lite äldre ensamkommande barn som fyllt 18 år och beviljats asyl. Hyran är 68 850 kronor (!) per månad för en enrumslägenhet! Konceptet bygger på att ungdomarna är självgående och har sysselsättning eller går i skolan och företagen har tillsyn av ungdomarna några gånger per vecka, säger Birgitta Korpe, verksamhetschef för ensamkommande barn och ungdomar i Mölndals kommun.

Svenska Dagbladet hade nyligen en artikel om en man som var kraftigt skuldsatt och hade skulder hos kronofogden. Han tjänade 90 000 i månaden på att ta emot fem familjehemsbarn från tre olika kommuner. Kraftigt skuldsatta personer med skulder hos kronofogden brukar inte accepteras som familjehem, eftersom man inte vill att familjehem ska drivas enbart i rent vinstsyfte. Rekommendationen är för övrigt maximalt två barn per familjehem.

Av artikeln framgår att de familjer som ställer upp som familjehem får betalt antingen direkt av socialtjänsten eller via privata företag. Kommuner kan i sin tur söka ersättning från Migrationsverket. Enligt SKL:s riktlinjer kan en familj få mellan cirka 12 000 till uppemot 19 000 kronor per månad och per barn. Företaget i artikeln berättar att det erbjuder familjehem 18 000 kronor i månaden för ett barn. Företaget får 1900 kronor per dygn per barn från kommunerna. Det blir 57.000 kronor i månaden. Min fundering är varför kommunerna betalar ut 57.000 kronor per månad om familjehemmet enligt SKL:s normer bara ska ha 12-19.000 per månad? Varför använder man privata företag som mellanhand när det medför så enorma extrakostnader? Svaret är givetvis att man tappat kontrollen till följd av det enormt stora antalet ensamkommande barn och ungdomar och inte själva hinner med att hantera alla ärenden och teckna egna avtal direkt med familjehemmen. Men när man använder mellanhand kan alltså kostnaden bli tre gånger så hög!

Det är bara att konstatera att Sverige totalt har tappat kontrollen över såväl kvaliteten som kostnaderna för boende för ensamkommande barn och ungdomar. Förutom extrema kostnader för svenska skattebetalare riskerar barn att fara illa. Det är knappast bästa sättet att integrera dessa barn i vårt samhälle. Situationen är fullständigt ohållbar.




Moderaterna vill skärpa straffen för människosmuggling

2016-02-16

Den allvarliga flyktingkrisen är långt ifrån över. I januari i år var det över tio gånger fler migranter som korsade Medelhavet jämfört med samma månad förra året. Många av dem hör till världens mest utsatta människor som är i klorna på organiserade kriminella. Denna internationella brottslighet som utnyttjar utsatta människor måste stoppas.

Moderaterna vill därför att minimistraffet för grov människosmuggling ska höjas från sex månader till två år. Det är viktigt att kunna spana på och lagföra de kriminella nätverk som ligger bakom detta. Höjda minimistraff innebär även att hemliga tvångsmedel (tex avlyssning/signalspaning) kan användas tidigare för att kunna spana på kriminella nätverk, säkra bevis och lagföra de skyldiga.

Utöver de lagskärpningar vi ser behov av i Sverige är det mycket tydligt att hela EU nu behöver samarbeta bättre för att motverka den organiserade internationella brottslighet som ligger bakom flyktingsmugglingen.

Moderaterna tycker även att det är bra att NATO är berett att hjälpa till för att komma åt flyktingsmuggling där människor dör. Om NATO skulle efterfråga svensk hjälp är moderaterna öppna för det, precis som vi varit i andra insatser runtom i världen.




Alla "utrikes födda brottslingar" är inte "invandrare"

2016-02-16

Häromdagen fanns en ledarkrönika i Göteborgs-Posten där man menade att man måste vara öppen med att utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken, och att ett ökat asylmottagande riskerar att leda till ökad brottslighet på grund av att fler hamnar i utanförskapsområden. Man nämner också att i en rapport från Kriminalvården från 2010 kan man läsa att 53 procent av de grova brottslingarna på svenska fängelser är födda utomlands.

Visst är det viktigt att belysa problematiken och peka på risken att många människor i utanförskap riskerar att leda till ökad brottslighet. Men samtidigt menar jag att det är olyckligt om man sätter ett direkt likhetstecken mellan asylmottagande/invandring och brottslighet. Jag diskuterade detta på bloggen redan den 26 mars 2014, och det jag skrev då förtjänar att upprepas:

"Alla grova brottslingar är invandrare"

2014-03-26

Främlingsfientliga röster hävdar ofta att majoriteten av alla dömda brottslingar är invandrare, och att den grova brottsligheten skulle minska om man minskade invandringen. Man åberopar ofta diverse statistik som pekar i den riktningen, där dömda grova brottslingar har utländska namn och utländskt utseende. Men man missar en viktig sak - att en person som döms har ett utländskt namn eller utseende innebär inte nödvändigtvis att man är "invandrare". Vissa av de dömda är födda i Sverige, och många av de dömda vistas i Sverige utan tillstånd för att begå brott, men bor egentligen i andra länder. Minskad invandring skulle knappast påverka den internationella grova brottslighetens rörlighet över nationsgränserna.

Men jag ifrågasätter också bilden att alla grova brottslingar skulle ha utländska namn och utseende. Aftonbladet hade exempelvis en stor artikel i måndags där man gick igenom de tio mest omskrivna grova svenska brottslingarna. Deras namn:

Niklas Lindgren, Toni Alldén, Jackie Arklöv, Tony Olsson, Tommy Zethraeus, John Ausonius, Peter Mangs, Niklas Eliasson, Anders Eklund, Lars Ferm (Svartenbrandt) och Helge Fossmo. De flesta av dessa har vad jag kunnat få fram svenskt påbrå och är födda i Sverige.

Påståendet att grova brottslingar generellt är "invandrare" går med andra ord att ifrågasätta av flera skäl.


Att man är född utomlands innebär som sagt inte automatiskt att man är "invandrare". Ett exempel är de numera bekanta "marockanska gatubarnen" som begått en hel del brott i några av våra storstäder. De är förvisso utrikes födda, men de är vare sig asylsökande eller invandrare. Skärpt asylpolitik skulle inte ha förändrat något när det gäller dem, det är EU:s fria rörlighet, kombinerat med dålig yttre gränskontroll i EU, som gör det möjligt för dem att ta sig till Sverige. Samma sak är det med sådan kriminalitet som begås av medborgare från andra EU-länder som befinner sig i Sverige, liksom av personer med koppling till grov internationell brottslighet som befinner sig periodvis i Sverige för att begå brott. Det är ett mycket allvarligt samhällsproblem, men det har inget alls med asylpolitik eller flyktingmottagande att göra.

Jag vänder mig därför mot att man använder all brottslighet som begås av "utrikes födda" som argument för att kraftigt överdriva bilden av att svensk asylpolitik medför kraftigt ökande brottslighet. Många utrikes födda som begår brott är faktiskt vare sig asylsökande eller invandrare. Vi måste nyansera bilden.




Nej, Migrationsverket, åtta gånger farligare på ett asylboende

2016-02-16

Nyligen lade Migrationsverket ut denna bild på Twitter, där man citerade sin generaldirektör Anders Danielssons uttalanden i SVT Agenda den 7 februari:



Tyvärr har Anders Danielsson fel när han på detta sätt försöker tona ned våldet och hoten på våra asylboenden. Som jag berättade på bloggen den 3/2 i år är det åtta gånger större risk att utsättas för misshandel om man bor eller arbetar på ett asylboende jämfört med hur det ser ut i samhället i övrigt. Jag baserade siffrorna i mitt blogginlägg från polisens statistik för händelser som inträffat under slutet av 2015 och början av 2016:

"Totalt anmäldes 559 fall av misshandel på asylboenden under ca ett kvartal. SVT TextTV uppger som en jämförelse att under hela förra året anmäldes enligt BRÅ 22.259 fall av misshandel i Sverige. Det motsvarar alltså knappt 5.600 fall på ett kvartal. Om man slår ut det på 9,85 miljoner invånare (Sveriges befolkning den 30 november 2015) blir det 56 fall per 100.000 invånare.

Jag har nu fått aktuella siffror från Migrationsverket över antalet inskrivna personer i deras mottagningssystem. Det var den 31/1 i år 180.651 personer. Av dessa bor drygt 123.000 i olika typer av anläggningsboende eller institutionsboende. Resterande bor i familjehem eller liknande (24.274 personer), alternativt i eget boende (48.227 personer). 559 fall av misshandel på asylboenden/institutionsboenden blir 454 fall per 100.000 personer.

Man kan alltså konstatera att det är åtta gånger större risk att utsättas för misshandel om man bor eller arbetar på ett asylboende jämfört med befolkningen i genomsnitt."





En myt att nyanlända gynnas av det svenska pensionssystemet

2016-02-13

Jag får en del frågor, eller snarare arga påståenden, om att nyanlända invandrare skulle få fulla pensionsrättigheter direkt när de kommer till Sverige. Detta är en ren myt, vilket jag har påpekat tidigare i olika sammanhang. Så här ligger det till:

För att få del av vårt pensionssystem så måste man tjäna in pensionspoäng under hela sitt liv. För varje år man tjänar in pensionspoäng till en viss maxnivå så förbättras pensionsnivån, när det är dags att gå i pension. För att få en hygglig pension i det nya systemet så måste man ha minst 40 år i arbetslivet med hyggliga inkomster. För dem som inte har tjänat in tillräckligt med pensionspoäng, men ändå har bott i Sverige det mesta av tiden så finns det en garantipension som betalas ut helt eller delvis. För att få full garantipension så måste man bott i Sverige 40 år, efter att man fyllt 16 år. Garantipension kan tas ut från 65 års ålder. Det är oftast kvinnor som får del av garantipensionen. Här kan också finnas vissa EU-regler som gör att man får ta med sig pensionsrätter med sig från arbete i andra EU-länder.

Nyanlända invandrare kan inte få vare sig inkomstpension eller garantipension. Det man kan få är äldreförsörjningsstöd istället. Nivån på detta är lägre än för garantipensionen, och dessutom gäller andra regler för att få ut stödet. Man har ungefär samma regler som för försörjningsstöd (socialbidrag). Det innebär i praktiken att man tittar på hela hushållets inkomster och hyresnivå. Det innebär också att har en annan familjemedlem lön eller pension, så kan äldreförsörjningsstödet tas bort eller sättas ner. Samma sak om man har andra inkomster eller förmögenhet. Äldreförsörjningsstödet blir alltid lägre än en riktig pension, och det är därför en myt att nyanlända invandrare som aldrig arbetat i Sverige kan få lika hög eller högre pension än de som bott länge i Sverige.

Det finns verkligen anledning att ifrågasätta en hel del kring ersättningar och bidrag till nyanlända, och jag ingår ju i en moderat arbetsgrupp som ser över detta (se tidigare blogginlägg). Jag utesluter inte att det kan finnas detaljer och skevheter även i pensionssystemet, men just pensionerna är knappast det som sticker mest i ögonen. Tvärtom är det svenska pensionssystemet i grunden högst rimligt, eftersom det bygger på att man får pension baserat på hur mycket skattepliktiga inkomster man haft i Sverige.




G-P:s ledarsida: Slopa förmånerna för papperslösa

2016-02-12

Alice Teodorescu på Göteborgs-Postens ledarsida säger det självklara. "Slopa förmånerna för papperslösa".

Det är för mig en självklarhet att den som får avslag på asylansökan såklart inte ska få några förmåner alls utöver akut sjukvård. Att ge personer som vistas illegalt i landet skattefinansierade rättigheter strider mot alla rättsprinciper och motverkar frivilligt återvändande av personer som nekats uppehållstillstånd. Rättigheter som skola, komplett sjukvård och tandvård liksom sociala ersättningar och bidrag bör kopplas till uppehållstillstånd eller medborgarskap. Det enda undantaget är som sagt akut sjukvård som bör erbjudas alla som befinner sig i landet, oavsett skäl.

Det enda jag invänder mot är att kalla dessa personer för "papperslösa". De har ofta papper, tex utländskt pass eller ID-kort, och de har definitivt ett papper som visar att de inte har beviljats uppehållstillstånd, ofta i form av en dom efter överklagande till svensk domstol. Om man trots överklagande inte anses ha asylskäl måste man respektera detta och frivilligt lämna landet. Och självklart ska man inte belönas för att man struntar i domstolens beslut genom att erbjudas förmåner i det svenska samhället om man går under jorden. För mig är detta så självklart att det inte ens borde behöva sägas.




Moderata förslag för ett tryggare Sverige

2016-02-12

Otrygghet och utanförskap växer sig allt starkare i flera områden runt om i Sverige. Polisens nationella operativa avdelning (NOA) har presenterat en ny rapport som visar att 53 områden i Sverige i olika grad är utsatta för allvarlig brottslighet. Av dessa områden är 15 att anse som särskilt utsatta. Brottsförebyggande rådets (BRÅ) nationella trygghetsundersökning för 2015 visar att kvinnor betydligt oftare än män uppger att de känner sig otrygga.

Samhället och tryggheten ska fungera – för alla. Nu utmanas istället tryggheten på många håll i landet. Det är en oacceptabel utveckling som måste brytas – annars riskerar det att leda till ett samhälle där vi lever parallellt bredvid varandra och inte tillsammans. Flera reformer krävs nu. Grunden ska vara lag och ordning och en stark rättsstat med rättstrygghet för alla. Det behövs tydliga insatser för att polis och rättsväsende ska kunna bryta utvecklingen. Moderaterna har förslag inom tre viktiga områden:

1. Fler poliser
• 1 000 nya poliser i Sverige - särskilt riktat till utsatta områden där brottsligheten är som allvarligast. Denna nivå bedömer vi är ett minimum. Ytterligare förstärkningar kan bli nödvändiga.
• Vi vill återinföra målet om minst 20 000 poliser (ett mål regeringen tog bort i sin budgetproposition). Ett slopat mål riskerar leda till att Sverige får färre poliser. I ett läge med större utmaningar för Polisen, med bl.a. ökat terrorhot och stora migrationsströmmar behövs fler poliser.

2. Skärpta straff
• Moderaterna vill se väsentligt skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Många brott straffas i dag inte i nivå med deras allvar. Samhället måste vara tydlig med att brott inte accepteras
. • Vi vill se skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott: Dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel, grovt rån, grov utpressning, grovt olaga hot och grovt olaga tvång
• En ny brottsrubricering - synnerligen grovt narkotikabrott, behöver komma på plats
• Översyn av knivlagen

3. Fler fall ska kunna leda till utvisning vid brott
• Moderaterna vill skärpa lagstiftningen så att fler fall kan leda till utvisning. Dagens förutsättningar för utvisning vid brott har i huvudsak har varit likadana sedan 1994 och är för begränsade.
• I dag krävs, för att ett brott ska kunna leda till utvisning, antingen att brottet leder till annan påföljd än böter och att det finns en återfallsrisk eller att brottet är av allvarligare slag med ett straffvärde på enligt praxis ca ett års fängelse eller längre. Det betyder att en person som döms för t.ex. allvarligare fall av misshandel eller grov stöld normalt inte kan utvisas, eftersom straffen i många fall hamnar under fängelse i ett år. Det bör finnas lagliga förutsättningar att utvisa en person som inte är svensk medborgare och begår brott som är så allvarliga att de leder till mellan sex och tolv månaders fängelse även då det inte finns en återfallsrisk.
• Åklagare ska yrka på utvisning till följd av brott då förutsättningarna bedöms vara uppfyllda. Frågan om hinder för verkställighet ska prövas först då verkställighet kan bli aktuell.
• Precis som i dag ska även andra faktorer, t.ex. om personen har anknytning till Sverige, spela in när frågan om utvisning bedöms. Ingen ska heller utvisas när deras liv är i fara, eller om de riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling - d.v.s. då verkställighetshinder föreligger.




"Misstänkte mördaren på asylboendet i Mölndal var vuxen"

2016-02-11




Göteborgs-Posten berättar i kväll att Migrationsverket nu slagit fast att den "15-årige pojke" som sitter häktad misstänkt för mordet på den 22-åriga anställda på boendet för ensamkommande barn i Mölndal är vuxen.

Migrationsverket har inte närmare kunnat slå fast exakt hur gammal mannen är, men gör bedömningen att han inte är under 18 år. Migrationsverkets ställningstagande görs i ett beslut där mannens ansökan om uppehålls - och arbetstillstånd avslås.

En viktig fråga idag är varför en vuxen man bor på ett boende för ensamkommande barn? En annan viktig fråga är hur många andra som ljuger om sin ålder och därigenom får bättre boenden och en större chans att beviljas asyl? Ytterligare en fråga är om en 22-åring verkligen ska tvingas arbeta ensam i ett boende där det finns vuxna bland de boende? Jag funderar också över hur många vuxna som går i skolklasser avsedda för barn eller ungdomar?

Moderaternas krav på ordentlig ålderskontroll av alla asylsökande är mer angeläget än någonsin. Att inte blanda vuxna och barn på asylboendena är viktigt både för de boendes säkerhet och för personalen som arbetar där. Och att människor försöker lura till sig uppehållstillstånd genom att uppge felaktig ålder är självklart inte heller acceptabelt, lika lite som det är rimligt att man på detta sätt kan slippa straff för grova brott.




Fakta om nyanländas förvävsfrekvens

2016-02-10

Ekonomifakta redovisar idag en rapport om sysselsättningsgraden för flyktinginvandrare och deras anhöriga. Kopplingen mellan utbildningsnivå och arbete är som väntat mycket stark. För dem med låg utbildningsnivå är det under 50% som är i egen försörjning efter 10 år. Nedan ett utdrag ur rapporten.






1.000 statliga praktikplatser är beklämmande otillräckligt

2016-02-08

Migrationsöverenskommelsen i höstas mellan S-MP-regeringen och Alliansen innebar bland annat att staten skulle vara ett föredöme och erbjuda praktikplatser för nyanlända som beviljats uppehållstillstånd. Hur många platser angavs dock inte.

I går meddelade regeringen att man tänker ålägga statliga myndigheter att erbjuda totalt 1.000 praktikplatser för nyanlända. I förhållande till att Sverige tagit emot 240.000 asylsökande de senaste två åren, varav en bra bit över över hälften beräknas få stanna så är det inte jätteimponerande med 1.000 platser i Sveriges sammanlagt 341 myndigheter. Samtidigt har jag stor respekt för att det inte är alldeles enkelt att få fram praktikplatser och avsätta personal för handledning av praktikanterna. Snarare känner man sig ju en smula uppgiven över hur otillräckliga resurser Sverige faktiskt har för att erbjuda en så stor mängd personer som fått uppehållstillstånd en bra start i Sverige med bostad, arbete och egen försörjning.

Dessutom är prognosen att ytterligare 70.000 - 140.000 nya asylsökande kommer i år. Då blir de 1.000 praktikplatserna ännu mer beklämmande otillräckliga.




Justitieutskottet driver på för hårdare regler mot terrorismresor

2016-02-08

Justitieutskottet vill att rättsväsendet ska få större möjligheter att förhindra att terrorismresor blir av. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. En majoritet i utskottet (M, SD, C, L och KD) anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag, i ett så kallat tillkännagivande. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget.

Justitieutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. Tanken med förslagen är att skapa effektiva lagar för att kunna förhindra terrorism. Genom dessa förslag uppfyller Sverige krav som har ställts i en FN-resolution och rekommendationer från organisationen Financial Action Task Force (FATF) om finansiering av terrorism. Alla partier utom Vänsterpartiet stödjer detta förslag.




Ska de nordiska länderna införa en gemensam yttre gränskontroll?

2016-02-07

Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen säger enligt Svenska Dagbladet att han vill se gemensamma gränskontroller i Norden. Danmark har fått kritik av den svenska regeringen för att danskarna har för slappa kontroller av asylsökande som passerar genom landet på väg till Sverige. Och samtidigt menar Danmark att de hårda svenska gränskontrollerna vid Öresundsbron skadar rörligheten inom "Storköpenhamn" där Skåne ingår. Nu vill den danske statsministern att de nordiska länderna gemensamt sätter upp kontroller, exempelvis vid den tyska gränsen, i stället för den tunga gränskontroll varje land nu har internt. "Om vi inte lyckas lösa problemet genom att Europa skyddar sina gränser får vi den negativa effekten att det plötsligt är gränser mellan de nordiska länderna", säger Lars Løkke Rasmussen.

Jag tycker tanken är intressant. Vi har en lång historia av fri rörlighet inom Norden och kanske borde man ta fasta på det nu när gränskontrollerna och asylsamarbetet inom EU i praktiken rasat samman? Om de nordiska länderna värnar traditionen med helt fri rörlighet inom Norden, kombinerat med gemensam gränskontroll mot resten av Europa, och samtidigt harmoniserar sina regelverk för asyl och migration skulle kanske Norden kunna bli ett föredöme för resten av Europa när det gäller gemensamt ansvarstagande?

I dagsläget kommer strömmen av asylsökande till Skandinavien främst via Tyskland samt via Ryssland till norra Norge. Men skulle det uppstå oroligheter öster om Sverige skulle flyktingströmmarna komma från ett helt annat håll. En nordisk beredskap för att kunna ta ett gemensamt ansvar för alla gränser till de nordiska länderna är kanske ingen dum idé. Men det krävs nog då som sagt även en gemensam långsiktig samsyn även i asylfrågan om det ska fungera. Kanske rent av ett gemensamt kvotsystem mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland för de asylsökande som får stanna i Norden?




Även svensk lag har regler om asylsökandes eget försörjningsansvar

2016-02-05

Danmark har ju just tagit sin nya lag i kraft som innebär att myndigheterna kan beslagta ekonomiska tillgångar från asylsökande för att bekosta deras boende och uppehälle i Danmark. En lagstiftning som jag personligen finner mycket stötande, eftersom den bygger på konfiskation, dessutom med en uppenbar risk för inslag av godtycke.

Samtidigt är det nog få som vet att det finns en del regler även i svensk lagstiftning som säger att en asylsökande som har egna tillgångar ska stå för sina egna kostnader. Detta anges exempelvis uttryckligen på Migrationsverkets hemsida: "Om du har egna pengar ska du betala för boendet, men om Migrationsverket ser att du inte har några pengar behöver du inte betala."

Av Migrationsverkets hemsida framgår också att alla faktiskt inte har rätt till dagersättning. "Om du saknar pengar eller andra medel kan du ansöka ekonomiskt stöd från Migrationsverket, så kallad dagersättning" Längre ned på sidan redovisar man villkoren för ersättning:
* Du måste berätta för Migrationsverket hur mycket pengar och vilka andra tillgångar du har.
* Du är skyldig att berätta för migrationsverket om din ekonomiska situation förändras. Att inte berätta att du tjänar pengar är brottsligt.
* Dagersättningen kan sättas ned om du:
•inte medverkar till att klarlägga din identitet
•försvårar utredningen av din asylansökan genom att hålla sig undan
•inte medverkar till åtgärder som är nödvändiga för att ditt beslut om avvisning eller utvisning ska kunna genomföras

Av den svenska utlänningslagen 19:1 framgår också att en person som avvisas eller utvisas faktiskt är skyldig att betala kostnaden för sin egen resa ut ur landet.

Det finns med andra ord en del regler även i Sverige som ger en asylsökande skyldighet att bidra ekonomiskt om man har resurser. I vilken mån detta tillämpas i praktiken vet jag dock inte.

Personligen anser jag som sagt att det danska beslutet att konfiskera människors tillgångar vid gränsen är ytterst stötande och vill inte se motsvarande regler i Sverige. Däremot kanske man skulle vara tydligare med att den som söker asyl faktiskt är skyldig att skriftligen redovisa sina tillgångar i samband med asylansökan? Och vara tydlig med att ett brott mot detta kan få konsekvenser, precis som det får konsekvenser om boende i Sverige ger felaktiga uppgifter i sin självdeklaration eller i en ansökan om bidrag? Självklart är det inte lätt att få detta att fungera i praktiken när mängden asylsökande är så stort. Men jag tycker ändå det är viktigt att vara tydlig med vad som gäller. Den asylsökande som har större egna tillgångar bör inte få bidrag från samhället, lika lite som den som bor i Sverige och har betydande egna tillgångar får försörjningsstöd eller bostadsbidrag. Konstigare än så är det egentligen inte.




Ungerns ambassadör försvarar Ungerns hårda gränskontroll

2016-02-05

Nedanstående inlägg på Facebook från den ungerske ambassadören i Sverige visar ett brev, skickat till Miljöpartiets Maria Ferm, med anledning av hennes kritik mot Ungerns gränskontroller i ett inslag i SVT.

Brevet är intressant och belyser den ungerska situationen. Och hur många känner till att även den svenska utlänningslagen föreskriver hårda straff för den som otillåtet passerar den svenska gränsen?



Öppet brev jag skickade idag till Riksdagsledamot Maria Ferm (Mp) i samband med hennes markering mot Ungern i SVT. Nyilt level, amelyet ma kuldtem Maria Ferm parlamenti kepviselö asszonynak (Zöld Part) a közszolgalati televizioban Magyarorszagrol tett megjegyzese kapcsan.

Bästa Maria Ferm!

I en televiserad debatt med Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson (SVT/Aktuellt, 2016-01-26) hänvisade Du till bl.a. Ungern som exempel på de länder där man ”...sätter flyktingar i fängelse”. Att vara politiker i landets högsta beslutsfattande församling innebär stort ansvar gentemot väljarna och ställer höga krav på påståendenas trovärdighet. Jag hoppas att följande information kan bidra till att ditt resonemang ska vila på saklig och verklighetsförankrad grund. När det gäller den ungerska lagstiftningen och lagtillämpningen angående flyktingarna, sätter man inte flyktingar i fängelse på grund av att de är flyktingar. Lagen tillåter däremot inte forceringen av den förstärkta gränsen, olagligt gränspassage genom forcering av gränsens tekniska skydd är alltså straffbart. Men det är inte den ungerska rättssystemets särdrag att kriminalisera liknande gärningar, se gärna den svenska Utlänningslagen (2005:716, 20 kap., 4 §): ”Till böter eller fängelse i högst ett år döms en utlänning som uppsåtligen på ett otillåtet sätt passerar en yttre gräns enligt kodexen om Schengengränserna”. Tanken är dock inte att fylla Ungerns skattefinansierade fängelser med migranter och asylsökare. De personer som hittills anklagats och dömts för olagligt inträde har också utvisats ur landet, numera är det 8 personer som häktats för olagligt gränspassage samt forcering av gränsen och 24 har anklagats för våldsamt upplopp resp. våld mot tjänsteman.

Ungerns gräns med Serbien utgör EU:s yttre gräns och Ungern som är med i Schengensamarbetet har skyldigheten att bevaka och kontrollera den. 2015 har nästan 400.000 migranter passerat Ungern, flertalet av de okontrollerat, inte vid de officiella gränsstationerna utan genom skogar och majsfält. För att återställa ordning och reda vid gränsen och kanalisera flyktingströmmen till gränsstationerna där man som asylsökande kan registrera sig bestämde regeringen redan i somras för att förstärka gränsen med ett staket, i likhet med andra taggtrådsförsedda stängsel som sedan flera år hade skyddat EU:s södra yttre landsgränser i Bulgarien, Grekland och Spanien. Till skillnad från några andra EU-medlemsländer har Ungern däremot inte upphävt Schengensystemet genom att införa id-kontroller vid EU:s inre gränser. I Ungern tycker vi – och de senaste månadernas utveckling i Europa har bekräftat att vår utgångspunkt har varit rätt - att de yttre gränserna måste kontrolleras och skyddas från olagligt inträde för att en av EU-samarbetets värdefullaste framgångar, Schengensystemet och den fria rörligheten inom EU ska kunna upprätthållas.

Den aktuella flyktingssituationen i Europa utgör en av de största utmaningarna som EU utsatts för sedan länge. För att kunna hitta lämpliga gemensamma lösningar behöver beslutsfattarna insyn i och förståelse för de olika medlemsländernas varierande förutsättningar, villkor och prioriteringar. Skulle Du behöva upplysning om Ungerns situation och politik, ställer jag och Ungerns ambassad i Stockholm gärna upp.

Med vänliga hälsningar,

Lilla Makkay
Ungerns ambassadör
Stockholm





Sverige behöver ett tillfälligt asylstopp

2016-02-04

Migrationsverkets huvudscenario för antalet asylsökande under 2016 är 100 000 personer, med ett intervall mellan 70.000 och 140.000 personer. Självklart är det närmast omöjligt att göra en prognos över detta, eftersom det är yttre faktorer som avgör - mängden konflikter och flyktingar i Europas närhet, hur andra länder hanterar gränskontrollerna, hur stor del av strömmen av asylsökande till Europa som rör sig mot Sverige och inte minst vädret på Medelhavet och årstidsväxlingarna har betydelse. I dagsläget kommer runt 700 personer i veckan till Sverige, men de flesta verkar vara överens om att antalet kommer att öka när vädret blir varmare.

Migrationsverket säger idag att man definitivt inte skulle klara den högre nivån på 140.000 personer, eftersom man redan idag har akut brist på bostäder och 23.000 personer som i närtid skulle behöva ett boende. Migrationsminister Morgan Johansson (S) säger att "så höga tal kan vi inte klara i Sverige", då utlovas "nya åtgärder". Regeringens mål är att hamna under 70.000 personer. Men även detta skulle skapa oerhörda påfrestningar.

Situationen är nämligen redan ohållbar i mottagningssystemet, inom primärvården, mödravården, psykvården, tandvården (stor artikel om situationen i vården i tidningen Dagens Samhälle idag), socialtjänsten, i skolan, hos polisen och på bostadsmarknaden, samtidigt som kostnaderna skenar. Migrationsverket bedömer att asylmottagandet kommer kosta omkring 59 miljarder kronor under 2016. Prognosen är att statens budgetunderskott kommer att öka med 90 miljarder de närmaste åren, en skrämmande hög siffra. Det är naivt att tro att krisen skulle vara över, det är snarare tvärtom. Den har bara börjat. Att pressa in oerhört många människor i trånga asylboenden och tvinga dem att leva där i 2-3 år i avvaktan på att asylärendet ska behandlas är knappast humant. Det leder till konflikter och frustration och det är ingen bra start för människor som kommer till vårt land för att skapa sig ett nytt liv.

Vi klarar helt enkelt inte att ta emot fler asylsökande de närmaste åren. Sverige måste nu lägga all kraft på att handlägga pågående asylärenden så snabbt som möjligt, få till effektiva avvisningar av dem som inte får stanna och ge personer med uppehållstillstånd en rimlig chans till en egen bostad och en bra start i vårt land. Därför borde regeringen lyssna på moderaterna och införa ett tillfälligt asylstopp tills vidare för alla asylsökande som kommer via annat säkert EU-land och se till att snabbt införa tillfälliga uppehållstillstånd (vilket regeringen tidigare gått med på i förhandlingarna med M, L och KD). Det är mer rakt och ärligt att göra detta än att på andra sätt försvåra för människor att söka asyl samtidigt som man låtsas utåt att man försvarar asylrätten.




Åtta gånger farligare att bo eller arbeta på ett asylboende

2016-02-03

Jag berättade häromdagen om SVT:s granskning av polisens utryckningar och anmälda brott och incidenter med koppling till asylmottagandet. Det kommer också ständigt nya rapporter och nyheter i media om våld och hot mellan boende på asylboendena, liksom mot personalen. Frågan jag ställt mig är om riskerna för boende och anställda på asylboenden att drabbas av våld är större än för befolkningen i övrigt? Och nu har jag svaret.

Totalt anmäldes 559 fall av misshandel på asylboenden under ca ett kvartal. SVT TextTV uppger som en jämförelse att under hela förra året anmäldes enligt BRÅ 22.259 fall av misshandel i Sverige. Det motsvarar alltså knappt 5.600 fall på ett kvartal. Om man slår ut det på 9,85 miljoner invånare (Sveriges befolkning den 30 november 2015) blir det 56 fall per 100.000 invånare.

Jag har nu fått aktuella siffror från Migrationsverket över antalet inskrivna personer i deras mottagningssystem. Det var den 31/1 i år 180.651 personer. Av dessa bor drygt 123.000 i olika typer av anläggningsboende eller institutionsboende. Resterande bor i familjehem eller liknande (24.274 personer), alternativt i eget boende (48.227 personer). 559 fall av misshandel på asylboeden/institutionsboenden blir 454 fall per 100.000 personer.

Man kan alltså konstatera att det är åtta gånger större risk att utsättas för misshandel om man bor eller arbetar på ett asylboende jämfört med befolkningen i genomsnitt. Det är minst sagt en dålig start för de asylsökande som kommer till vårt land, och det kommer knappast heller att göra det lättare att rekrytera kompetent personal till asylboendena. Därför måste det vara en central fråga att försöka öka säkerheten för de boende och de anställda på asylboendena. Frågan är bara hur?





Orimligt med glasögonbidrag till barn som vistas här utan tillstånd

2016-02-03

I dag får barn upp till och med sju år bidrag för standardglasögon. Riksdagen beslutade idag att från och med 1 mars ska landstingen bli skyldiga att lämna bidrag för glasögon eller kontaktlinser även till barn och unga mellan 8 och 19 år. Barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd kommer också att innefattas.

Det sista ifrågasätter vi från moderat sida, och har därför gjort ett särskilt yttrande:

"I år införs bl.a. de tidsbegränsade uppehållstillstånd som vi moderater föreslog redan förra året och som ingår i den migrationspolitiska sexpartiöverenskommelsen.

När regelverket nu läggs om till tidsbegränsade uppehållstillstånd bör den automatiska rätten för personer med dessa tidsbegränsade uppehållstillstånd att få tillgång till välfärdstjänster och ersättningar i olika socialförsäkringssystem kunna analyseras och i vissa förekommande fall ifrågasättas.

Det kan inte med automatik vara en självklar utgångspunkt och del av det svenska samhällskontraktet att personer som inte bor permanent i Sverige, och som inte har arbetat här, ska ha samma tillgång till tjänster i välfärden som dem som har svenskt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd eller dem som genom arbete har kvalificerat sig in i vårt välfärdssystem.

I regeringens proposition föreslås bl.a. på sidan åtta att bidrag för glasögon till barn och unga även ska omfatta asylsökande och personer som saknar nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige. Vi vill med anledning av ovanstående anföra att vi inte delar den principiella inriktningen att detta bidrag även ska komma personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige till del.

Vi avstår nu från att reservera oss men anser att det finns anledning att mycket noga följa utvecklingen på området och förbehåller oss rätten att återkomma i frågan."

Jag menar att man i det asylläge vi idag befinner oss är helt orimligt att samtidigt öka förmånerna för de asylsökande, och framförallt att öka förmånerna ytterligare för dem som fått avslagsbeslut oich inte har rätt att stanna i landet. För den senare gruppen borde förmåner i stället dras in om vi menar allvar med att underlätta att människor frivilligt lämnas Sverige efter avvisningsbeslut. En sak som komplicerar läget är dock att barn upp till 7 år redan har rättighet till bidrag för glasögon, även om de lever i familjer som fått avslag på asylansökan. Även för dessa borde rimligen bidraget avskaffas. Därför är det rimligt att återkomma mer samlat i frågan. Personligen tycker jag att vi moderater kunde ha reserverat oss mot beslutet i stället för att lämna ett särskilt yttrande (även om det i sak inte hade gjort någon skillnad eftersom en bred majoritet i riksdagen ändå röstade för förslaget). Viktigast är dock att moderaterna tydligt markerade mot förslaget både i det särskilda yttrandet och i riksdagsdebatten och framförallt att vi ser till att återkomma samlat i frågan om ersättningar för asylsökande och personer som fått avslagsbeslut.




Här är hela den censurerade artikeln om Mölndal i Daily Mail

2016-02-01

En stor diskussion i sociala medier under helgen har varit censuren av en artikel i engelska Daily Mail om Mölndal, som påstås vara en "förstörd stad" på grund av migrationen. Artikeln är skriven av den välkände journalisten Nick Fagge som befinner sig i Göteborg för att följa rättegången mot mannen som dödade den 22-åriga anställde på ett asylboende för ensamkommande i Mölndal.

Artikeln är som sagt censurerad och går inte att läsa från svenska IP-adresser eller via svenska servrar. Det spekuleras vilt om orsakerna till censuren, den mest rimliga förklaring jag hört är att den engelska tidningens jurister är oroliga för att artikeln ska påverka rättegången mot den åtalade mannen och att man därför inte vill sprida artikeln i Sverige. Men oavsett anledning anser jag att censur i grunden är fel. Dessutom är det mycket intressant att se hur utländska medier beskriver Sverige, och då inte minst den stad jag själv både arbetat och bott i tidigare, nämligen Mölndal. Av denna anledning har jag med lite hjälp tagit del av artikeln på annat sätt och dessutom fått hjälp att kopiera den till ett dokument.

Här är hela artikeln med samtliga bilder

Artikeln är som sagt intressant, en del som står i den väcker eftertanke. Andra saker är grova missuppfattningar, medvetna eller omedvetna låter jag vara osagt. Några kommentarer (det finns säkert mer i artikeln att invända emot):

1. Mölndal är definitivt inte en "förstörd stad". Inte heller en kommun fylld av utanförskapsområden. Faktum är att Mölndal är en snabbväxande och ganska välmående förort till Göteborg med både inkomstnivå och utbildningsnivå över genomsnittet senast jag kollade. Dessutom med högteknologiska företag som exempelvis Ericsson och AstraZeneca.
2. Påståendet i artikeln att Mölndal har "tagit emot" 4.041 ensamkommande barn är en missuppfattning. Mölndal är en av Sveriges mottagningskommuner för asylsökande. Det betyder att alla som söker asyl i Västsverige förs till Sagåsens mottagningsenheten i Kållered (se blogginlägg på Integrationsbloggen den 25/9 2015 från mitt besök på denna enhet). Efter inskrivning förs de asylsökande vidare till andra orter i Sverige och de flesta blir inte kvar i Mölndal. Det gäller även de ensamkommande barnen. När jag träffade socialtjänsten i Mölndal i samband med besök på ett asylboende för ensamkommande barn (se Integrationsbloggen den 6/11 2015) berättade man förvisso om det växande problemet att få andra kommuner att ta över ansvaret, men på olika sätt brukar man oftast lösa detta. Det bor alltså långt ifrån 4.041 ensamkommande barn i Mölndal som Daily Mail påstår.
3. Bilderna i reportaget är delvis skrämmande, men några av dem får mig också att sucka över fotografens uppenbara vilja att svartmåla. Man har fotograferat det som ser ut som nedgångna rivningsfärdiga hus i Mölndals Centrum - men "glömmer" tala om för läsarna att man just nu håller på att bygga om Centrum. Man river några äldre nedgångna butikslokaler för att i stället bygga nya hus. Det är just dessa rivningsprojekt man fotograferat för att få den bild man önskar.

Censur är fel, liksom vinklade och svartmålande artiklar. I detta fall har vi ett exempel på både och. Men det är också intressant att läsa hur utländska media skildrar Sverige.




Bert Karlsson upprörd efter knivhot på flyktingboende i Rävlanda

2016-01-30



I kväll rapporterar Göteborgs-Posten att en man jagas i skogen utanför Rävlanda efter att ha knivhotat personalen på Bert Karlssons asylboende i det gamla sjukhemmet på orten (ungefär en mil från Ubbhult där jag bor). Det är ett ganska stort boende med 240 platser i ett för övrigt fantastiskt fint gammalt hus i en fantastisk miljö, som tidigare bland annat varit en del av Sahlgrenska sjukhuset för eftervård och långvård. (bilden ovan). Enligt polisen var gärningsmannen där på besök och blev troligen upprörd över att internet låg nere (!), varvid han fick tag på en mattkniv och hotade personalen som tvingades låsa in sig i ett rum. När polisen anlände till platsen hade knivmannen flytt till skogs med en bekant, men polisen har hans signalement och tror sig kunna gripa honom.

Det är inte första gången oroligheter uppstår på denna anläggning. I september blev personal misshandlad av boende. Bert Karlsson som driver Rävlanda asylboende och 51 andra anläggningar, hävdar att incidenter av detta slag blivit allt vanligare. "Det är bråk överallt, det har blivit fruktansvärt mycket allvarligare senaste månaden." Vad gör ni för att höja säkerheten? "Vad ska man göra? Du kan aldrig veta vad som händer och när det händer. Vi kan inte göra ett jävla skit. Det är Migrationsverkets sak att ta dit vakter. Vi har såna här incidenter hela tiden och det måste få ett slut. Politikerna måste sätta ner foten och ta beslut om att de som begår såna här handlingar ska direktavvisas. Välkomna alla som följer svensk lag, utvisa resten direkt" säger Bert Karlsson.

Och det Bert Karlsson säger är enligt min egen uppfattning en fullständig självklarhet. Inte minst för alla de skötsamma asylsökandes skull. Det är fasansfullt att tänka sig att skötsamma människor, exempelvis familjer med barn, som flytt från krig och oroligheter, ska tvingas tillbringa flera års väntan på sitt eget asylbeslut på boenden tillsammans med våldsamma eller psykiskt skadade personer där de aldrig kan känna sig trygga. Nog för att vi andra också känner stor oro för utvecklingen, men vi slipper i vart fall bo och vistas i denna miljö. Däremot drabbas även ortsbefolkningen emellanåt, exempelvis har jag bekanta som blivit hotade för att de inte velat ta med sig unga män i sin bil från affärer i Rävlanda och Bollebygd (grannorten) till boendet.




Terrorismforskaren Magnus Norell föreläste i Borås

2016-01-29

I onsdags föreläste terrorismforskaren Magnus Norell om IS/Daesh för elever på två gymnasieskolor samt kommunala tjänstemän och politiker i Borås. Nedanstående artikel i Borås Tidning är läsvärd. Det ger en lite djupare förståelse för hur IS och andra radikala islamistiska grupper rekryterar anhängare. Och det är också viktigt att peka på Norells tydlighet i att islamism och islam är två olika saker. Alla muslimer är inte islamister. Faktum är att många muslimska flyktingar i Sverige faktiskt flytt bort från islamismen. Detta försvinner tyvärr ofta i debatten.






Polisen allt mer ansträngd av utryckning till asylförläggningar

2016-01-29

I dag har Göteborgs-Posten en stor artikel där man intervjuar även Erik Nord, chef för polisen i Storgöteborg, och redovisar Göteborgspolisens syn på läget på asylboendena i Västsverige.

Polisen får enligt en intern rapport allt oftare rycka ut till olika boenden för asylsökande och flyktingar. Under perioden 20 oktober 2015 till 8 januari i år har man gjort 372 händelserapporter och 222 brottsanmälningar gällande denna typ av boenden i Västra Götaland och Halland. Det är mellan fyra och fem utryckningar per dag. Ungefär 10% av ärendena orsakas av utomstående personer, 90% handlar om brott mellan boende eller mellan boende och personal. 65% av brottsanmälningarna inom boendena utgörs av misshandel, olaga hot och ofredande. I rapporten konstateras också att när polisen kartlade höstens alla bränder på asylboenden konstaterades det att de flesta eldsvådorna hade börjat inne i lokalerna, och att många av bränderna antas ha startats av de boende "av frustration". Polisens statistik omfattar även 37 självmordsförsök på asylboenden och 42 ärenden där någon registrerats som "psykiskt sjuk".

Syftet med rapporten från polisen i Västra Götaland är att se hur antalet brott ökat i relation till det betydligt större antalet boenden. "Jag tycker att man ska vara försiktig när man pratar om en ökning. Vi har alltid åkt till flyktingboenden eftersom det uppstår mellanmänskliga konflikter på grund av oro och trångboddhet. Men frågan är hur ökningen förhåller sig till flyktingvolymerna. Det här är kanske fullt rimligt utifrån det stora antal vi tar emot", säger Erik Nord.

I dag har även Svenska Dagbladet en artikel om brottslighet kopplat till våra asylboenden. Man har granskat polisens statistik om brottslighet kopplat till mottagandet av asylsökande ("kod 291"). "Varje anmälan där målsäganden, den misstänkte eller en förhörsperson är migrant måste märkas med den särskilda koden 291” enligt ett internt dokument från polisen som Dagens Nyheter tidigare redovisat. Detsamma ska gälla brott eller händelser som är kopplade till platser eller fastigheter kring flyktingmottagande." Svenska Dagbladet har nu själva tagit fram siffror rörande dessa ärenden som enligt polisen har anknytning till vad myndigheten kallar "migrantsituationen".

Under polisens kod 291 finns sedan oktober förra året (då "kod 291" började användas) fler än 5.000 inrapporterade händelser i hela landet. Det rör sig bl.a. om 559 registrerade fall av misshandel, 450 rapporterade bråk, 194 fall av olagahot, två bombhot, nio rån och fyra fall av våldtäkt. Dessutom finns här 37 fall av självmordsförsök, 26 sjukdomsfall, 42 ärenden registrerade som "psykiskt sjuk" och tre dödsfall. Ärendena är spridda i hela landet, alla tidpunkter på dygnet och under alla veckans dagar. Under koden 291 ingår även två bombhot, 58 bränder, 239 fall av automatlarm från brand och 96 försvunna personer. Utöver dessa händelser finns även 161 polisinsatser, 912 "bevakningsuppdrag", 109 fall av "utredningsarbete" och 869 kontroller av person eller fordon.

Nationella operativa avdelningen, Noa, leder insatsen "Alma" som rör allt från gränskontroller till brottsbekämpning kopplat till flyktingströmmen. Alla regioner inom polisen har avsatt personal för att arbeta med "Alma". "Det rör sig om fler fall än de siffror du har fått ut", säger Tomas Wallberg, kommenderingschef vid Noa. Han menar också att situationen blir allt allvarligare. "Vi ställdes i höstas inför överfulla boenden och människor som inte mådde bra. Nu finns en ökad benägenhet till grövre våld, det en känsla vi har." I en annan artikel idag varnar även rikspolischefen Dan Eliasson för växande problem på asylboendena. Om vi ska analysera det här noggrant så finns det ett ökande problem, säger han.

Den 19 februari kommer polisen själva att redovisa siffror för hela landet när det gäller brottslighet med koppling till migrationen.

Polisens åsikt verkar alltså vara att brottsligheten kopplat till asylboenden och migration kanske inte ökat relativt sett, men att mängden asylsökande och det kraftigt ökande antalet asylboenden ändå medför en totalt sett högre brottslighet och ökat behov av polisinsatser. Detta är allvarligt eftersom dessa insatser självklart går ut över polisens övriga arbete. Vi vet också att polis från Västra Götaland omlokaliseras till gränskontroller i Skåne, vilket ytterligare dränerar Västra Götaland på poliskapacitet. Och så lär det se ut även i andra delar av landet. Risken är därmed uppenbar att det omfattande asylmottagandet och de omfattande gränskontrollerna försämrar tryggheten för befolkningen i övrigt. Polisen behöver snabb förstärkning av fler poliser, men det är ju inte alldeles enkelt i praktiken eftersom det tar flera år att utbilda en polis. Vi vet också att det i dagsläget även är brist på väktare, socionomer, tolkar, psykologer och annan personal som behövs i asylmottagandet.




Dessa ensamkommande ungdomar ska snart in i den svenska skolan

2016-01-28

I natt inträffade nya allvarliga fall av våld och hot på flera boenden för ensamkommande ungdomar. I Emmaboda tvingades personalen låsa in sig när 18-20 ungdomar beväpnade med tillhyggen hotade dem. Även i Skara inträffade oroligheter på ett boende.

Många menar att det krävs mer och bättre utbildad personal på boendena, och kanske även vakter. Det är möjligen sant. Frågan är bara var man ska hitta all denna välutbildade personal i en sådan extremt ansträngd situation som idag?

Att Sverige under förra hösten - till följd av extremt naiva regelverk - tog emot så mycket som 35.000 ensamkommande ungdomar, främst unga män (vilket var en stor del av det totala antalet som sökte sig till Europa), har ett högst pris. Inte bara för personalen på dessa boenden, utan för hela samhället.

En fråga jag själv tänker på är hur dessa 35.000 ungdomar ska kunna fungera i den svenska skolan, hur det kommer att påverka tryggheten för de övriga eleverna, och inte minst hur de svenska skolresultaten kommer att utvecklas på sikt? Var hittar vi alla dessa tolkar, specialpedagoger, hemspråkslärare, SFI-lärare och övriga som behövs som förstärkning i skolan, i ett läge där det redan råder stor lärarbrist?

Situationen är extremt allvarlig.




Moderaterna kräver omedelbart införande av ålderbedömningar

2016-01-27

I morgonens SVT Rapport kräver Johan Forssell (M), migrationspolitisk talesperson och Elisabeth Svantesson (M), integrationspolitisk talesperson, att åldersbedömningar ska börja användas omgående – både i syfte att underlätta brottsutredningar och för att asylsökande ska få rätt insatser.

I dag är det i flera fall mycket svårt att bestämma ålder på ensamkommande barn som kommer till Sverige då ID-handlingar ofta saknas. Detta får till följd att asylsökande vuxna i stället behandlas som barn.

Att åldersbedömningen inte fungerar har även blivit ett problem i brottsutredningar. Polisen i Stockholm och Göteborg rapporterar om en situation med allt fler vuxna och ungdomar som kommer, från framför allt Marocko, till Sverige och hamnar i kriminalitet. Ofta uppges en lägre ålder för att undvika att dömas för brott eller för att få ett lindrigare straff. Detta är också en grupp där det flesta saknar asylskäl och som borde återvända till sina hemländer. Åldersbedömningsfrågan är en viktig del för att få till stånd en fungerande ordning för återvändande, till exempelvis Marocko.

Att asylsökande vuxna behandlas som barn är framför allt fel ur ett barnperspektiv. Barn ska bo med andra barn – inte med till exempel vuxna män. Migrationsverket har redan i dag en särskild enhet, ID-enheten, som granskar ID-handlingar och bedömer om de är förfalskade. Det är fullt möjligt med en enhet också vad gäller medicinska åldersbedömningar, som är avskild från enheter som arbetar med asylprövningar, där läkare ska kunna anställas för uppgiften. Enheten bör vid behov bistå rättsväsendet med bedömningar för att komma till rätta med dagens problematik.

Moderaterna har tidigare föreslagit att medicinska åldersbedömningar ska användas. Regeringen har gett besked om att de delar vår uppfattning. Trots detta har vi en situation då medicinska ålderbedömningar i princip inte genomförs alls. Den senaste tidens utveckling visar tydligt att det krävs omgående förändringar så att Polisen ska kunna lagföra efter rätt ålder. Regeringen måste nu ta ansvar för det blir en ordning som fungerar.

Moderaterna ställer därför i dag krav på att medicinska ålderbedömningar omgående ska börja användas. Medicinska bedömningar bör ske regelmässigt då åldern är osäker och redan vid ansökan om uppehållstånd. Det bör även kunna ske om tveksamhet om ålder uppstår senare, till exempel på ett boende, eller i samband med beslut. Arbetet ska ske professionellt utifrån tillämpad kunskap och vetenskap, till exempel med hjälp av riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen.

Medicinska åldersbedömningar är en godtagen metod av svenska Socialstyrelsen och används i 23 av 28 EU-länder.




Migrationsverket: Antalet hot och våld på asylboenden ökar kraftigt

2016-01-26

Trots att polisen som bekant valt att inte offentliggöra antalet utryckningar och anmälda brott med koppling till asylboenden kommer verkligheten ändå fram på annat sätt. P4 Göteborg rapporterar nu om hur antalet anmälningar om "incidenter och tillbud" på asylboenden i hela landet har ökat från cirka 800 stycken år 2014 till cirka 1600 år 2015, det vill säga en fördubbling. Enligt Migrationsverkets huvudskyddsombud och arbetsmiljöansvariga rör det sig främst om hot mot personal och våld och hot mellan boende.

"Det är inte så konstigt att anmälningarna har ökat eftersom det är fler asylsökande det är fler personal och fler människor betyder att man råkar ut för fler händelser", säger Maria Johansson arbetsmiljöspecialist på Migrationsverket.

Även hos polisen har man fått mer att göra i och med att det är fler flyktingar som kommer till landet. Sedan början av oktober och fram till 20 januari hade det kommit in 280 brottsanmälningar från asylboenden bara i Region Väst.

I en intervju med Francisco Carrazana är huvudskyddsombud på Migrationsverkets region väst säger han att situationen har varit mycket ansträngd under hösten när det kom så många asylsökande. "Kaotisk många gånger, det går inte att förbereda sig på en sådan inströmning och så många människor som kommer samma gång. Så man har fått åtgärda saker allteftersom det kommer." "Alla väntrum, transitplatser och till och med vissa korridorer har varit fulla med människor."

Antalet anmälningar om hot och våld har ökat från 800 år 2014 till 1600 förra året. Dels mellan boende men också hot mot personal. Men det är framförallt hoten som ökat. "De händelser som ökar är egentligen av två olika kategorier, det ena man blir kontaktad privat genom sociala medier och det andra då ett ökat antal incidenter kopplat till hot" enligt Maria Johansson.




Vad gör vi när asylsökande tar med sig konflikterna till Sverige?

2016-01-25

Antalet fall av bråk, våld och hot med koppling till våra asylboenden ökar snabbt enligt polisen, samtidigt som man som bekant väljer att hemlighålla såväl statistik som detaljer för allmänheten (se bloggen den 20/1). Samtidigt larmar kommunernas socialtjänster och Migrationsverket vittnar om allt fler fall av hot och våld mot personalen.

Så sent som i dag avled en 22-årig kvinna som arbetade på ett boende för ensamkommande barn och unga i Mölndal. Kvinnan knivhöggs till döds i samband med ett bråk, och en av de boende, en ung man, har gripits misstänkt för mord. Göteborgs-Posten rapporterar om händelsen som är ofattbart tragisk. Samtidigt var det kanske inte helt oväntat att något sådant skulle kunna hända efter alla tidigare larm om våld på asylboenden.

Media har vid upprepade tillfällen också berättat om hur olika religiösa eller etniska grupper på olika asylboenden trakasserat varandra. Exempelvis har vid flera tillfällen kristna grupper tvingats byta boenden på grund av trakasserier. Samma sak med sekulära muslimer som inte anpassat sig till stränga islamistiska krav från andra boende. Bråk förekommer också mellan grupper av muslimer med olika religiösa inriktningar. Till detta kommer andra etniska och nationella konflikter mellan olika grupper som följer med till Sverige. Röster har höjts om att man bör försöka skilja olika etniska och religiösa grupper åt vid mottagandet och inte placera dem på samma boenden. Men då undrar jag hur i all sin dar de ska kunna leva tillsammans i vårt land i framtiden?

Rikspolischefen säger idag att man behöver förstärkas med upp till 2.500 poliser och 1.600 civilanställda t.o.m 2020 pga migrantströmmarna till Sverige och det förhöjda terrorhotet. I en skrivelse till regeringen skriver man bland annat att den stora ökningen av migranter innebär "en väsentligt ökad arbetsbelastning", både för gränspolisverksamheten och för polisens yttre verksamhet.

Jag funderar över vart allt detta leder i en förlängning? Hur ska radikala grupper av asylsökande kunna anpassa sig till ett liv tillsammans i Sverige om de tar med sig sina etniska och religiösa konflikter till Sverige? Hur ska vi kunna rekrytera människor som arbetar på asylboenden, i skolan eller inom socialtjänsten om våld, hot och överfall blir en allt vanligare del av vardagen? Och vad händer om vi inte lyckas rekrytera människor till dessa arbeten? Och hur ska polisen och rättsväsendet kunna hantera den ökande mängden av brott?

Det minsta vi kan göra är att i vart fall tydligt deklarera att alla som begår allvarliga brott under den tid asylutredningen pågår automatiskt kommer att få avslag på sin asylansökan och avvisas från landet så som jag krävde på bloggen den 9 januari. Den som börjar sin tid som asylsökande med att trakassera andra asylsökande eller begå brott har enligt min åsikt förverkat sin rätt att få stanna i vårt land.




Både polis och media bär skulden för osaklig nyhetsrapportering

2016-01-20

Dagens Nyheter rapporterar idag om hur polisen fortsätter mörklägga uppgifter om brottslighet kopplad till asylmottagande och migration. "Polisen vägrar berätta hur stora resurser som går åt till att hantera flyktingvågen och den alltmer spända situationen på många asylboenden. Utredningar om våld, hot och andra brott kodas med siffran ”291” och hemlighålls för massmedia. ”Ingenting ska ut”, står det i ett internt direktiv som DN läst."

Detta är inte den första uppgiften om mörkläggning. Tidigare har det framkommit kritik mot hur polisen rapporterade kring de uppmärksammade övergreppen mot unga kvinnor på en musikfestival i Stockholm. Även andra rapporter finns i media om att polisen mörkar misstänkt brottslighet bland utrikes födda.

Det finns all anledning att ifrågasätta polisens agerande. Men Dagens Nyheter kastar sten i glashus eftersom man själv medverkar till exakt samma sak. Svenska medier - såväl stora tidningar som Sveriges Radio och SVT - brister uppenbarligen i objektivitet när det gäller rapportering kring våldsbrott och annan brottslighet.

Ett exempel är det uppmärksammade mordet nyligen på en skola i Skåne, där en elev knivhögg en annan elev till döds. I utländska medier publicerades hela intervjun med såväl den mördade pojkens föräldrar, hans kompisar och även förövarens pappa. I dessa intervjuer framkom exempelvis att förövaren var en nyanländ asylsökande, man återgav uppgifter från flera av den mördades skolkamrater att anledningen till mordet var att den mördade pojken skulle ha skyddat en flicka från trakasserier från den misstänkte mördaren, och det framkom att pappan till den misstänkte förövaren åberopade hedersargumentation för sonens handling. I svenska medier återgavs aldrig dessa detaljer, i stället beskrevs det som att "pojkarna bråkat". Exakt vad som är sant eller inte är en sak för den rättsliga utredningen. Det viktiga är hur svenska medier valde att censurera sig själva, exempelvis när det gällde gärningsmannens bakgrund och den påstådda orsaken till brottet, och i stället valde att ge en helt annan, nedtonad bild. De enda svenska medier som gav den fullständiga bilden var olika sociala medier där man länkade till utländska mediers utförligare rapportering.

Detta är långt ifrån första gången som våra stora medier döljer sanningar eller vinklar nyheter och man ska med andra ord inte låtsas att det bara är polisen som ägnar sig åt sådant. Stora delar av vårt samhälle (myndigheter och media, men även politiker) har länge haft en märklig inställning att om man inte berättar om kriminella eller våldsamma invandrare så finns inte problemet, och att det i sin tur skulle vara bra för integrationen. Jag tror det är precis tvärtom - mörkläggning riskerar att leda till mytbildning och ett allmänt kollektivt misstänkliggörande av alla utrikes födda som finns i vårt land. Det är det sämsta vi kan göra om vi vill att integrationen ska fungera. De som drabbas mest av mörkläggningen är alla de skötsamma och ambitiösa invandrare som vill vara en del av vårt svenska samhälle.




Jag har fått utökade ansvarsområden i finansutskottet

2016-01-20

Kopplingen mellan rikspolitiska beslut och kommunernas möjlighet att verkställa dessa, frågan om statsbidragen till kommunerna, skatteutjämningen och finansiering av välfärden är något som jag engagerat mig i under alla mina år som riksdagsledamot.

Från och med idag är jag moderaternas ansvarige i finansutskottet för alla frågor som rör kommunernas och landstingens ekonomiska situation. Det är ett omfattande arbetsområde som jag anser vara ett av de absolut viktigaste i riksdagen eftersom en stor del av den välfärd människor tar del av produceras av kommuner och landsting.

Sedan tidigare ansvarar jag för moderaternas räkning för finansutskottets frågor som rör Riksgäldens och Riksrevisionens verksamhet, och är delansvarig för frågor som rör finansmarknaderna.

Som jag skrev i tidigare inlägg ingår jag från och med idag också i den arbetsgrupp inom moderaterna som ska fördjupa sig i frågan om översyn av nyanländas rätt till ersättningar och välfärdstjänster.




Moderaterna vill se över rätten till välfärdstjänster för nyanlända

2016-01-20

I dag har Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och ekonomisk-politiske talespersonen Ulf Kristersson ett gemensamt inlägg på DN Debatt där man diskuterar vad som krävs för att trygga stabila svenska statsfinanser. Man riktar också hård kritik mot regeringen för att man luckrar upp grundläggande principer för en ansvarsfull ekonomisk politik, och varnar också för att kostnaderna för sjukförsäkringen, migrationen/integrationen och assistansersättningen skenar. Det krävs varaktiga långsiktiga reformer för att hantera detta.

I artikeln öppnar man nu för det jag tidigare föreslagit, både på bloggen och i den riksdagsmotion jag lämnade in i höstas tillsammans med 12 andra moderater. Nämligen en översyn av ersättningar och rättigheter för nyanlända. Vi måste ifrågasätta om nyanlända eller personer med tillfälliga uppehållstillstånd omedelbart ska ha rätt till alla välfärdstjänster och sociala ersättningar, eller om det är något som ska erhållas stegvis, eventuellt kopplat till medborgarskap eller till att man genom eget arbete kvalificerat in sig i vårt skattefinansierade välfärdssystem?

Så här skriver man i artikeln: " I vår införs de tidsbegränsade uppehållstillstånd som vi moderater föreslog redan förra året. När regelverket nu läggs om bör den automatiska rätten för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd att få tillgång till olika välfärdstjänster och ersättningar ifrågasättas. Det kan inte vara en självklar del av det svenska samhällskontraktet att den som inte bor permanent i landet, och inte har arbetat här, ska ha samma tillgång till välfärdstjänster som den med permanent uppehållstillstånd, med svenskt medborgarskap eller som den som genom arbete har kvalificerat in sig i vårt välfärdssystem. Frågan är inte unik för Sverige – runtom i EU diskuteras hur välfärdssystemen måste uppdateras i den öppna globala ekonomin."

Jag tycker det känns utmärkt att moderaterna nu är mogna för denna diskussion. Sverige kan inte ta emot obegränsat med asylsökande som omedelbart ska erbjudas svensk standard när det gäller exempelvis inkomst och boende, finansierat av dem som redan bor här. Det är en ekonomisk omöjlighet. Hur dessa rättigheter utformas är i längden helt avgörande för hur generösa vi kan vara när det gäller mottagande av flyktingar och asylsökande. Det är också en avgörande fråga för att skapa tydliga drivkrafter för nyanlända att komma i egen försörjning så snabbt som möjligt. Dessutom är det troligen en viktig fråga för att ett relativt omfattande mottagande av asylsökande överhuvudtaget ska accepteras av svenska folket.

Jag kommer själv att på uppdrag av Ulf Kristersson och mina moderata kolleger i finansutskottet arbeta vidare med denna komplicerade fråga framöver, tillsammans med några moderater i andra berörda utskott.




Sverige och Marocko överens om återsändande av gatubarn

2016-01-19

I dag meddelar regeringen på sin hemsida att Marocko öppnar för att i större utsträckning ta tillbaka sina medborgare. Sverige och Marocko inrättar nu en kommitté med tjänstemän från båda länderna för att underlätta identifieringen och skapa en fungerande process för att marockanska barn och ungdomar ska kunna återvända.

Sverige är enligt regeringens pressmeddelande beredda att bidra med utbildning och tekniskt stöd om det finns behov. Sverige kan även ge stöd till att stärka de organisationer i civilsamhället som behövs för att ge barnen en bra möjlighet till återanpassning i Marocko.

I dag uppskattas 800 marockanska gatubarn leva i Sverige utan att vare sig ha sökt asyl eller uppehållstillstånd. De lever illegalt i Sverige och polisen larmar om ökande kriminalitet i denna grupp. Det är ett stort steg framåt att det nu förhoppningsvis kommer att bli lättare att återförvisa dem till hemlandet, även om det är långt kvar innan återsändande kan fungera som det är tänkt.

Ingen ska för övrigt tro annat än att denna överenskommelse rimligen låg i vågskålen när regeringen bytte fot om erkännande av Västsahara. Så fungerar politiken.




Lev upp till den nya lagen - underkänn asylsökandes barnäktenskap!

2016-01-18

Uppdaterad 2016-01-19

I slutet av maj 2014 tog riksdagen ett av sina sista beslut under Alliansregeringen, och det gällde stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.

Bland annat infördes ett nytt brott – äktenskapstvång. Det innebär att det blev straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet. Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar omfattas av strafflagstiftningen. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år. Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet "vilseledande till tvångsäktenskapsresa" införs.

Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande. Tidigare erkändes fullmaktsäktenskap utan begränsning, medan tvångsäktenskap och barnäktenskap kunde erkännas om det finns särskilda skäl, alltså lägre krav än dagens synnerliga skäl.

Lagändringarna började gälla den 1 juli 2014.

När jag följer debatten i media om hur kommunerna och migrationsverket tolkar reglerna kring barnäktenskap tycker jag diskussionen är märklig. Enligt mitt synsätt som jurist bör självklart lagens andemening efterlevas även när det gäller asylsökande. Om myndigheterna inte gör detta är det ett svek mot barnen.

I media förekommer uppgifter om barnäktenskap med koppling till Sverige där flickor i så låga åldrar som 12-14 år (eller ännu lägre) gifts bort. Om vi anser det vara oacceptabelt bör samma synsätt självklart tillämpas på asylsökande. Om en vuxen asylsökande man uppger att en minderårig flicka är hans hustru bör man rimligen regelmässigt göra en bedömning om man bör skilja barnet och den vuxne åt. Det kan givetvis vara ett svårt beslut för socialtjänsten, men knappast svårare än andra mycket ingripande beslut i familjeärenden som man regelbundet tvingas hantera.

I Sverige gäller dessutom en åldersgräns för sexuell samvaro på 15 år. Om barnet är under 15 år är även detta ett mycket starkt skäl att skilja den unga flickan från den äldre mannen. Barnet bör i detta läge placeras i annat boende än tillsammans med mannen. Endast om flickan är mellan 15 och 18 år bör undantag kunna göras. Ett skäl skulle ju kunna vara om de två "gifta" har gemensamma barn, ett annat kanske om båda makarna är minderåriga och har flytt till Sverige tillsammans. Det är givetvis stor skillnad mellan dessa situationer och om en medelålders man hävdar att han är nygift med en 13-årig flicka.

I de fall där man accepterar att mannen och den unga flickan bor tillsammans behöver det självklart inte innebära att man samtidigt accepterar äktenskapet som sådant, utan man borde snarare kunna se det som ett samboförhållande i enlighet med den möjlighet som finns i svensk rätt till samboförhållande för minderåriga efter föräldrarnas godkännande. Det gör också att den unga flickan lättare kan lämna relationen om hon så önskar.

Svåra frågor, absolut. Men grundprincipen måste vara att svensk lag ska gälla lika för alla, även om det alltid måste finnas utrymme för bedömningar och undantag i enskilda ärenden. Konstigare än så är det faktiskt inte.




Vänsterns grupptänkande leder till kollektiv skuldbeläggning

2016-01-12

Efter mitt blogginlägg häromdagen där jag diskuterar kring avvisning av asylsökande som begår brott, och utvisning och/eller indraget medborgarskap för invandrare som begår allvarliga brott kommer självklart beskyllningarna om invandringsfientlighet med automatik från vissa vänsterdebattörer.

Men visst är det konstigt - när jag kräver hårdare straff för infödda grova brottslingar är det ingen som beskyller mig för att vara "svensk-fientlig". Men när jag kräver tuffare tag mot brottslingar med utländsk bakgrund är jag plötsligt invandringsfientlig?

Problemet i diskussionen är vänstersidans kollektivistiska tänkande, där människor delas in i grupper i stället för individer med eget ansvar. När en man begår en våldtäkt på en kvinna anses därmed JAG, i egenskap av man, som närmast medskyldig i vänsterns ögon, och JAG avkrävs ett avståndstagande för något som en annan man gjort - bara för att jag "tillhör gruppen män". Jag har flera gånger tagit avstånd från det synsättet - det är inte männen som kollektiv som är ansvariga för att en man begår ett brott - det är gärningsmannen själv. Ensam och enbart. Jag vägrar ta på mig ansvaret för någon annans brott.

På samma sätt är det självklart individer som är skyldiga till de sexuella övergreppen mot tjejer och kvinnor i Köln, Stockholm, Kalmar eller var det nu har varit. Naturligtvis inte alla utrikesfödda män eller alla män med muslimsk bakgrund i grupp. För mig är detta så självklart att det inte borde behöva sägas. En kritik mot utrikesfödda män som begår brott ska naturligtvis aldrig tolkas som en kritik mot utrikesfödda som grupp.

Men för vänstern är det annorlunda. I deras värld innebär all kritik mot de misstänkta, etniskt icke-svenska männen, att man samtidigt skuldbelägger alla utrikesfödda män. Och därmed blir kritiken plötsligt ett slags invandringsfientlighet eller rent av rasism. Synsättet stämmer väl överens med att man själva skuldbelägger alla svenska män när en svenskfödd man begått en våldtäkt. I vänsterns värld ligger alltid ansvaret på grupper eller på "samhället", aldrig på individen, och därför landar man fel i debatten. Tanken slår dem aldrig att man kan skilja på de individer som begår brott och den stora majoriteten som inte begår brott, oavsett om det nu gäller svenskfödda eller utrikesfödda.

Det är hög tid att en gång för alla ställa varje individ till svars för sina gärningar, oavsett vem det är eller varifrån han eller hon kommer, och att vi därmed slutar ägna oss åt kollektiv skuldbeläggning. I mina ögon är den kanske viktigaste integrationsåtgärden av alla just att värdera varje människa som unik individ och inte som en del av ett kollektiv.




Dags att avvisa kriminella asylsökande utan asylprövning?

2016-01-09

Händelserna i Köln på nyårsafton har upprört hela Europa. Det finns visserligen fortfarande vissa oklarheter kring vad som egentligen hände, men bilden har klarnat de senaste dagarna. Det handlar om ett misstänkt samordnat och organiserat angrepp, som innefattade allt från sexuellt ofredande till stölder och hot mot kvinnor. Angreppet genomfördes enligt polisen av i huvudsak män med ursprung i Mellanöstern och Afrika i åldrarna 15 till 35 år som hade samlats utanför Kölns centralstation. Uppgifter om antalet inblandade gärningsmän varierar, men verkar ha varit runt 900-1.000 personer. Över 200 polisanmälningar har hittills kommit in till polisen i Köln från drabbade kvinnor, och en gemensam nämnare är att de verkar ha drabbats av att bli omringade av mindre grupper av män som bestulit dem eller ägnat sig åt olika former av sexuellt ofredande. Enligt GT/Expressen idag har två personer nu gripits, misstänkta för övergreppen. Det ska röra sig om två män av nordafrikanskt ursprung som är 16 och 23 år gamla. Polisen har även identifierat 31 personer som har kopplingar till angreppen på nyårsnatten. Av dem ska minst 18 vara asylsökande. Enligt den tyska inrikesministerns talesperson Tobias Plate ska det röra sig om nio algerier, åtta marockaner, fem iranier och fyra syrier. Bland de identifierade finns även två tyskar, en irakier, en serb och en amerikan.

Samtidigt kommer uppgifter om att liknande händelser ägt rum i Hamburg där polisen tagit emot över 50 anmälningar. Det kommer också rapporter från Frankfurt, Stuttgart, Düsseldorf, Berlin och Bielefeld om liknande sexövergrepp och stölder under nyårsfirandet, utförda av grupper av män med utländsk härkomst.

Det som hänt har uppenbarligen allvarligt skakat om den politiska ledningen i Tyskland. Det har nu också krävt sitt första politiska offer - polischefen i Köln har tvingats avgå efter påstådd "mörkläggning" och svagt agerande under och efter händelserna. Även tyska medier får (i likhet med svenska medier) hård kritik för att man dröjde i tre dygn (!) innan man redovisade vad som hänt. Nu kräver dessutom ledande tyska politiker från båda de stora partierna, CDU och SPD, krafttag. Förbundskansler Angela Merkel kräver dessutom en grundlig utredning och öppen redovisning av vad som hänt. Och man diskuterar nu i Tyskland på allvar att införa omedelbar avvisning av asylsökande som begår brott.

Tyvärr är det inte bara Tyskland som drabbats av denna typ av misstänkt organiserade övergrepp. Expressen/Kvällsposten berättar att det även inträffade i Kalmar på nyårsafton. "Det var allmänt stökigt i centrala Kalmar under nyårsafton och efteråt har polisen registrerat minst elva anmälningar om sexuellt ofredande av kvinnor på Larmtorget i centrala staden. Enligt polisens misstankar ska angreppen ha varit organiserade. Gärningsmännen tros ha varit utländska killar och två unga män greps efteråt som två av misstänkta. – Männen är asylsökande och hörda med kurdisk och arabisk tolk, berättade polisens presstalesman Johan Bruun för Kvällsposten." Tidningen berättar även i artikeln om hur en ung man, själv invandrare från Uzbekistan, räddade en utsatt kvinna från angrepp.

Det sista pekar på en viktig sak som jag ofta möter när jag pratar med nyanlända som varit några år i Sverige. Många nyanlända ser mycket illa på att deras landsmän begår brott i Sverige, och de drabbas dessutom av kollektivt misstänkliggörande. De flesta asylsökande och nyanlända är hederliga människor, tacksamma för att de fått en fristad i Sverige och fulla av energi för att skapa sig ett nytt liv här och bidra till vårt samhälle. Inte minst för deras skull är det viktigt att markera mot den mindre del av de asylsökande och nyanlända som beter sig illa. Om vi inte agerar kraftfullt och tydligt mot dem riskerar vi att främlingsfientlighet och rasism att frodas, och riktas kollektivt mot alla med utländsk bakgrund.

Jag tycker därför det är hög tid att precis som i Tyskland diskutera skärpta regler även i Sverige. En asylsökande som under asyltiden begår allvarliga brott har enligt min åsikt förverkat sin moraliska rätt att få stanna i Sverige, alldeles oavsett asylskäl. Personen bör åtalas och dömas, och därefter avvisas ur landet. I det fall domen innefattar fängelse ska straffet först avtjänas och därefter ska omedelbar avvisning ske. Avvisning borde i princip ske oavsett hur situationen är i hemlandet, dvs villkorslöst och utan undantag.

Samma synsätt borde man ha när det gäller personer som beviljats asyl och uppehållstillstånd. Om man begår allvarliga brott bör man utvisas efter avtjänat straff. För den som hunnit bli svensk medborgare tycker jag man borde överväga möjligheten att kunna dra tillbaka medborgarskapet och därefter utvisa personen om personen begått vissa särskilt allvarliga brott (såsom krigsförbrytelser, terroristbrott eller grova våldsbrott). Och om man påvisas med att ha lurat till sig asyl eller uppehållstillstånd genom falska uppgifter bör man självklart också kunna förlora sitt medborgarskap och utvisas ur landet.

Visst är påföljden att avvisas/utvisas eller att mista sitt svenska medborgarskap mycket hård. Men å andra sidan är det högst frivilligt att börja sin vistelse i Sverige med att begå grova brott mot det land och de människor man vill få skydd av. Och en liten grupp asylsökande eller nyanlända som beter sig illa ska inte få förstöra för alla andra. Jag tror det är en viktigare del av integrationspolitiken än de flesta inser att ta tag i denna fråga och i längden helt avgörande för att alla de skötsamma människor som kommit till vårt land och som respekterar våga lagar, regler och vår kultur också skall mötas av ett varmt välkomnande i stället för ett kollektivt misstänkliggörande.




Panik är ingen bra grund för politiska beslut om migrationspolitiken

2016-01-08

I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning där jag påpekar att panik aldrig är en bra grund för politiska beslut. Inte i migrationspolitiken heller. Nu måste Sverige se till att skapa en långsiktigt hållbar migrationspolitik!

(Klicka på bilden för läsbar storlek)






Borås Tidning och G-P i var sin ringhörna om ID-kontrollerna

2016-01-05

Jag har länge fascinerats av att liberala Göteborgs-Posten intagit en så realistisk och vettig linje på ledarplats när det gäller migrationspolitiken, samtidigt som oberoende moderata Borås Tidning blivit alltmer extrem och verklighetsfrånvänd i sina kommentarer. I dag blir detta extra tydligt när tidningarnas ledarskribenter kommenterar de ID-kontroller som infördes vid den svenska gränsen mot Danmark under gårdagen.

Så här skriver Göteborgs-Posten. Man beklagar ID-kontrollerna, men menar att de är ett nödvändigt ont så länge inte EU:s yttre gräns fungerar. Och man påpekar att det inte bara handlar om att begränsa asylströmmar utan har många fler viktiga syften. Några citat ur ledaren:

"Ett andra mål med regelskärpningen är att polisen ges redskap att kontrollera vilka som passerar gränsen. Vilket är rimligt. Hur ska rättsväsendet annars kunna förhindra människosmuggling, trafficking, eller att IS-frivilliga rör sig över Sveriges gränser om det saknas krav på identifikation? Identifikationskravet är ingen efterlängtad åtgärd. Den är dyrt, lägger en börda på transportföretagen och krånglar till det för resenärer. Men de som enögt kritiserar åtgärden har påfallande få förslag för hur man bör göra i stället Så länge Europas yttre gräns inte upprätthålls, och flertalet europeiska stater underlåter att sköta registrering av asylsökande, behövs ID-kontroller.

Men minskad migrationen till Sverige är, som ekonomen Joakim Ruist påpekar, inte den viktigaste betydelsen av skärpningen av gränskontrollerna. Ruist beskriver att vi i Europa har varit vittne till hur land efter land turats om att ta till nya panikåtgärder för att minska antalet flyktingar. Enligt Ruist kan höstens utveckling i bästa fall leda fram till att en ny, och för kontinenten, mer hållbar flyktingpolitik utformas. Behovet av en ordning, som inte ständigt tvingar fram slarviga ad hoc-lösningar är akut."


Borås Tidning har en helt annan linje där man med hårda ord närmast fördömer ID-kontrollerna och i praktiken beskyller dagens S-MP-regering för att vara främlingsafientlig. Man kommenterar inte ens det faktum att EU:s yttre gränskontroll inte fungerar och verkar inte inse att det finns fler skäl för en svensk gränskontroll än att bara minska strömmen av asylsökande. Några citat ur ledaren:

"Länge har Danmark i svensk debatt betraktats som ett främlingsfientligt land där bland annat Dansk Folkeparti angivit tonen med krav på allt mer drakoniska försämringar för invandrare och flyktingar. Men nu svänger det snabbt. De nordiska länderna tävlar om att bygga staket, resa murar och hitta på allt mer uppfinningsrika sätt att avvisa de oönskade – flyktingarna."//

"Det politiska priset för en snabba svenska omsvängningen lär bli högt, i synnerhet om Sverige ska märka ut sig som det i praktiken mest prominenta nej-sägarlandet när det gäller flyktingar. Så glöm Ungern, Grekland, Polen och Rumänien. Nu är det Sverige som framstår som det verkliga hot mot den fria rörligheten inom EU."//

"När infrastrukturminister Anna Johansson (S) fick frågan i Morgonekot i P1 svarade hon däremot utan att blinka eller med darrning på rösten att: ”behovet av att kraftigt få ner antalet människor som söker asyl i Sverige är större än risken att få långsiktigt allvarliga konsekvenser för Skåneregionen.” Läs orden en gång till. Det är inte en sverigedemokrat som yttrar dem, utan en svensk socialdemokratisk minister som för att möta ”behovet av att kraftigt få ner antalet människor som söker asyl i Sverige” är beredd att resa ena hindret efter det andra i flyktingarnas väg."

Att jag för egen del står på samma sida som Göteborgs-Posten i denna debatt behöver väl knappast sägas. Som jag påpekat många gånger - om EU har en gemensam yttre gräns och fri rörlighet för människor innanför denna gräns så måste den yttre gränsbevakningen fungera och länderna innanför den gemensamma gränsen måste ha en mycket stor samsyn när det gäller utformningen av asylpolitiken och inte minst ett fördelningssystem mellan länderna när det gäller asylsökande. Men även när det gäller kampen mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism krävs en samsyn, liksom när det gäller gällande grundläggande sociala rättigheter (som förebygger stora strömmar av tiggande EU-migranter till andra EU-länder). I dagsläget saknas mycket av denna samsyn och då är det en självklarhet att varje land måste ta ansvar för sin egen gränskontroll. I Sverige stöds också skärpt gränskontroll av samtliga riksdagspartier utom Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Att det sedan hade gått att utforma ett betydligt bättre och mer genomtänkt förslag än det hafsverk (i strid med mycket kritiska remissvar) som S-MP-regeringen drev igenom när det gäller ID-kontrollerna vid Öresund är en annan sak som jag kommenterat tidigare. Moderaterna, tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna, hade ett betydligt mer rättssäkert alternativ till lagstiftning om detta, vilket jag beskrev på bloggen den 17/12 (Scrolla ned till den 17/12 på denna sida).




Sakta men säkert faller tanken med EU:s öppna gränser samman

2016-01-04

Den skärpta svenska gränskontrollen och ID-kontrollerna vid Öresundsbron som trädde i kraft vid midnatt hann inte gälla i mer än 12 timmar förrän Danmark, som väntat, beslutade att införa tillfälliga gränskontroller vid den tyska gränsen. Och så lär det sannolikt fortsätta, i land efter land. Den stolta tanken med öppna gränser och fri rörlighet inom EU håller snabbt på att falla samman, och det så kallade Schengensamarbetet har för länge sedan slutat att fungera. Allt till följd av bristande beredskap för stora asylströmmar och bristande samordning av migrationspolitiken inom EU.

I ett EU med fri rörlighet mellan länderna och gemensam yttre gräns måste naturligtvis en fungerande gränskontroll skötas vid just denna yttre EU-gräns. Samtidigt måste det givetvis vara möjligt att söka asyl i EU (dock inte stå var och en fritt att söka asyl i vilket EU-land man vill), och finnas ett gemensamt system för detta. Länderna i EU måste också ha ungefärligen samma synsätt när det gäller asylregler, asylprövning, ersättningssystem, familjeåterförening, integration och medborgarskap. Och det måste finnas ett fördelningssystem inom EU när det gäller asylsökande.

Om inte EU:s länder enas om detta kommer den fria rörligheten inom EU snart att vara ett minne blott. Och om själva grundtanken för EU faller äventyras naturligtvis hela EU-samarbetet på sikt.




Olika syn i Norden på ålderkontroller av ensamkommande barn

2016-01-02

Sveriges Radio redovisar i ett reportage av Ekot att de nordiska länderna ser väldigt olika på det här med ålderkontroller av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Ekot har granskat uppgifter från 2014 från migrationsmyndigheterna i de nordiska länderna. I Norge, Danmark och Finland gör man regelmässigt ålderskontroller utan någon större debatt eller motstånd från läkarkåren. Sverige utmärker sig genom att man gjorde medicinska ålderkonstroller i endast 3% av fallen under 2014. I våra grannländer är det betydligt fler av de ensamkommande som anses vara vuxna än vad det är i Sverige. Samtidigt är det också mångdubbelt fler ensamkommande som söker asyl just i Sverige.

Enligt min uppfattning finns det självklart ett samband mellan dessa saker, och under 2015 har skillnaden mellan antalet asylsökande ensamkommande i Sverige och i grannländerna dessutom ökat ytterligare. Sverige svarar nu för en orimligt stor andel av mottagandet av de ensamkommande som söker sig till Europa. I längden är det givetvis helt ohållbart att hantera. Nedan SR-artikeln i sin helhet:






Dags att summera migrationsåret 2015

2016-01-01

Migrationsverket summerar idag migrationsåret 2015. Totalt kom 163.000 asylsökande till Sverige under året, vilket är nästan dubbelt så många som det tidigare rekordåret 1992. Av de 163.000 asylsökande var 35.400 ensamkommande barn och ungdomar. Det betyder att de utgjorde en femtedel av alla asylsökande. 66% av de ensamkommande var afghaner.

Hur ser det då ut i våra grannländer? Jo, de har också upplevt ett kraftigt ökat asylmottagande, dock långt ifrån det svenska. Danmark tog under 2015 emot ca 20.000 asylsökande, Norge och Finland ca 30.000 vardera.

I dagsläget kommer runt 2.000 asylsökande per vecka till Sverige, trots det kalla vädret och de skärpta regelverken i såväl Sverige som i länder längs de asylsökandes resväg genom Europa. Hur många asylsökande som kan förväntas komma till Sverige under 2016 kan man i dagsläget bara gissa. Det beror naturligtvis mycket på yttre omständigheter som Sverige inte råder över, men också på den fortsatta utvecklingen av EU:s gemensamma regelverk och inte minst sådant vi själva i Sverige kan påverka genom att se över våra egna nationella regelverk.




Moderaterna: Förläng preskriptionstiden vid avslag på asylansökan

2015-12-30

I höstas motionerade jag och 12 andra moderata riksdagsledamöter om ett antal viktiga förslag på migrationsområdet,
"Tio punkter för en mer balanserad migrationspolitik". Bland annat föreslog vi att man skulle förlänga preskriptionstiden vid avslag på asylansökningar. Vi vet att dagens korta preskriptionstider gör att många går under jorden efter ett avslagsbeslut, för att några år senare ansöka på nytt. Skrivningar om förlängd preskriptionstid finns även med i moderaternas partimotion om migrationspolitiken.

I dag går Elisabeth Svantesson (M) ut med ett konkret förslag om att förlänga preskriptionstiden. "Sverige måste få återvändandet att fungera bättre för de som fått avslag på sin asylansökan. Därför vill Moderaterna förlänga preskriptionstiden till åtta år" säger hon i en intervju med Sveriges Radio i dag.

• Uppskattningsvis är minst 22 000 människor i dag kvar i Sverige efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Den gruppen kommer att växa och bli större. Det skapar parallellsamhällen där utanförskapet växer och människor riskerar att utnyttjas. Den utvecklingen är ohållbar och måste brytas.

• Ett sätt att få fler att återvända är att förlänga preskriptionstiden innan den som fått avslag på sin asylansökan kan söka igen. Lagstiftningen får inte bidra till att människor gömmer sig. Därför vill Moderaterna väsentligt skärpa preskriptionstiden, från dagens fyra år till åtta år. Regeringen behöver nu agera och lyfta denna fråga.

Jag tycker förslaget är utmärkt, även om jag för egen del tycker att 10 år vore ännu rimligare. Vi har ju 10 års preskriptionstid i de flesta andra sammanhang inom juridiken och jag har svårt att se varför just frågan om asylbeslut skulle hanteras annorlunda. Men viktigast är såklart att tiden förlängs.

Samtidigt upprepar jag att vi borde se över en del andra regelverk där politiken idag närmast uppmuntrar människor att inte lämna landet efter ett avslag på asylansökan. Det gäller exempelvis kvarstående rätt till vissa ersättningar, rätt till skola, omfattande sjukvård mm. Vi måste bli mycket tydligare med att sociala rättigheter hänger samman med rätten att stanna i landet. Efter rättsligt bindande avslag på en asylansökan bör också alla skattefinansierade sociala rättigheter (utom rätt till akut sjukvård) upphöra. Jag driver på för att moderaterna även ska lyfta denna fråga.




Moderna avlatsbrev?

2015-12-27

Nyheter 24 skickade en fråga till samtliga riksdagsledamöter om vi "tänkte anta utmaningen att skänka en månads riksdagsarvode till flyktingarna". Jag var en av dem som svarade nej.

Mitt svar var att jag bidrar på annat sätt och då inte bara när flyktingfrågan råkar hamna på tidningarnas förstasidor. Inte minst betalar jag väldigt mycket skatt varav en betydande del går till bistånd, katastrofhjälp och stöd via EU o FN till utsatta människor. Dessutom skänker jag emellanåt pengar på andra sätt (Unicef, Action Aid, Frälsningsarmén, Stadsmissionen mfl) och vår familj har även under nära 20 års tid försörjt ett fadderbarn och hans familj i Togo i Afrika.

Politiska utspel där politiker plötsligt försöker framstå som särskilt goda och fina människor för att få synas i media känns lite väl populistiska för min smak. Flyktingkrisen har pågått i flera år, och jag tycker det andas en rejäl dos populism när alla nu helt plötsligt tävlar om vem som skänker mest. Egentligen har väldigt lite förändrats jämfört med hur det så ut för ett halvår sedan, många av de miljoner flyktingarna i läger runt och i Syrien har funnits där i flera år och behoven av hjälp har funnits sedan länge. Var fanns alla politikerna då? De flyktingar som visas i TV-inslagen på marsch mot norra Europa är dessutom knappast i behov av stöd från Rädda Barnen eller Röda Korset - de kommer att få asyl och försörjning i de länder som tar emot dem, och det är nog mer lokalt engagemang från vänliga människor på de platser där de hamnar som kan göra skillnad - genom fadderskap och gåvor av exempelvis kläder och leksaker.

Som jag skrev på bloggen häromdagen kan svenskarna ha väldigt gott samvete, vi är troligen världens mest generösa när det gäller såväl katastrofhjälp som bistånd och flyktingmottagande, räknat per invånare.

Lite får man känslan av att många just nu köper avlatsbrev. Man skänker en hundralapp eller tusenlapp eller dagslön för att freda sitt samvete. Men snart går kvällstidningarnas förstasidor över till andra viktigare saker som vilket lådvin man ska välja, vem som var bäst i senaste avsnittet av Lets Dance eller drottningens kommentar till babylyckan. Och de 12 miljoner flyktingarna i lägren i Mellanöstern glöms bort igen.

Slutligen - när det gäller att avstå en månadslön ser jag för övrigt ingen som helst anledning att göra det för att skänka till Röda Korset eller Rädda Barnen, vars VD:ar har enorma månadslöner på över 150% av ett riksdagsarvode. Om deras VD:ar varaktigt sänker sina månadslöner till mer rimliga nivåer skulle säkert fler vilja skänka till dessa organisationer. För egen del har jag valt bort dem sedan länge och stödjer andra organisationer där större delar av de skänkta pengarna når sitt ändamål i stället för att bekosta administration och löner.




Var inte Gina Dirawi en utmärkt julvärd?

2015-12-25

Ända sedan SVT meddelade att Gina Dirawi skulle vara årets julvärd har kritiken varit extremt hård och tonen uppskruvad i samhällsdebatten och på sociala medier. Dirawi har bland annat ifrågasatts för att hon är muslim ("en muslim bör inte leda julafton i SVT"), hon har påståtts ha åsikter som ligger långt till vänster, och även påståtts vara antisemit.

Jag vet inget om Dirawis politiska hemvist, men jag har inte reagerat över att hon skulle ha en tydlig partipolitisk agenda. En komiker som slår åt alla håll stöter sig ofta med alla. Däremot vet vi att det sprids en hel del myter om hennes påstådda uttalanden om Israel och judar. Att hon sagt vissa naiva eller mindre väl övervägda saker, som hon också bett om ursäkt för, är något hon har gemensamt med många kändisar och komiker.

Det jag vänder mig mest mot är att hon skulle vara diskvalificerad från uppdraget som julvärd bara för att hon är född i en muslimsk familj med rötter från Libanon och Palestina. (Hon är född i Sundsvall 1990).

Häromdagen kunde vi läsa om hur de islamistiska regimerna i bland annat Somalia, Borneo och Brunei förbjudit kristet julfirande. Vi har samtidigt en debatt om extrem islamism, både i Sverige och i vår omvärld. Många stör sig samtidigt på att kvinnor i många muslimska länder hålls tillbaka, ibland vare sig får rösta, köra bil eller synas offentligt. Att vi samtidigt ser en ung, framgångsrik, kvinnlig sekulär muslim leda julfirandet i svensk TV är väl kanske den bästa motvikten man kan tänka sig mot sådana extrema islamistiska strömningar? Gina Dirawi är numera en etablerad komiker, artist och programledare och säkert en förebild för många unga kvinnor med muslimsk bakgrund som vill skapa sig en egen framtid i vårt land.

Vad gäller Dirawis insats igår måste jag medge att jag inte såg så mycket på TV på julafton. Men av de korta inslag jag såg var Dirawis insats både stämningsfull och trivsam, hon berättade exempelvis om sitt julfirande hemma som barn, hon var både seriös och rolig samtidigt, och hon var definitivt lika bra som andra julvärdar jag sett.

Jag är ofta mycket kritisk mot SVT som jag menar blivit en allt värre oseriös politisk megafon för vänstern, men när det gäller valet av julvärd har jag svårt att vara kritisk. Gina Dirawi var ett alldeles utmärkt val om man vill visa en bredare bild av unga svenskar med muslimsk bakgrund som blivit en del av vårt samhälle och vår kultur, och som även tagit till sig delar av våra traditioner.




Dags att se över återvändarstödet för asylsökande som fått nej

2015-12-18

Efter dagens inlägg om att moderaterna vill effektivisera återvändandet av dem som får avslag på sin asylansökan har jag fått en del frågor. Bland annat om det "återvändarstöd" som finns för den som återvänder frivilligt till sitt hemland efter avslag. Återvändarstödet är ett system Sverige har sedan ett antal år som hjälp till en del av dem (inte alla!) som får avslag på asylansökan. Kravet för stöd är att det ska vara svårt att återetablera sig i ursprungslandet. Vilka länder som avses och beloppen framgår av denna information från Migrationsverket. Avsikten med stödet är att fler ska återvända frivilligt efter avslag på asylansökan. Man får en ekonomisk hjälp att starta om i hemlandet.

Samtidigt blir det givetvis ganska kostsamt med sådana stöd om det är många personer omfattas av stödet framöver, vilket ju är sannolikt med tanke på det stora antalet asylsökande som kommit på senare tid. Och ökade kostnader för återvändarstöd tar naturligtvis resurser från andra delar av migrations- och integrationspolitiken som kostar allt mera.

Frågan är svår. Om återvändarstödet avskaffas skulle pengarna kunna användas för att täcka kostnaderna för mottagande av asylsökande eller bosättning för dem som beviljas uppehållstillstånd. Å andra sidan finns givetvis risken att färre än idag frivilligt lämnar landet efter avslagsbeslut. Och då kostar de pengar i enlighet med dagens regler om rätt till omfattande sjukvård, tandvård, skola mm för dem som inte återvänder hem utan går under jorden.

Personligen skulle jag helst se att ett avskaffat återvändarstöd kombineras med indragna förmåner och rättigheter för dem som får ett avvisningsbeslut (i enlighet med föregående blogginlägg). Alla tillgängliga resurser idag måste rimligen koncentreras till mottagande av asylsökande och för att bekosta boende, utbildning och hjälp in på arbetsmarknaden för dem som beviljas uppehållstillstånd. Det är också en linje som stämmer väl med grundläggande rättsprinciper. Ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Det måste återspeglas på alla områden inom migrationspolitiken.

En översyn av reglerna om återvändarstöd bör rimligen ske samtidigt som man ser över andra regelverk för att effektivisera återvändandet av personer som fått avslag på sin asylansökan. Vid denna översyn får man sedan överväga för- och nackdelar med återvändarstöd.




Vi måste öka återvändandet av dem som nekats asyl

2015-12-18

I en intervju med TV4 igår presenterade Elisabeth Svantesson (M), nya förslag från Moderaterna i syfte att öka återvändandet för de personer som fått avslag på sin asylansökan.

• Vi kräver nu att regeringen ger ett tydligt uppdrag till Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården om att påtagligt öka antalet verkställda beslut. Detta bör ges i myndigheternas regleringsbrev för 2016.
• Hela legitimiteten för asylrätten bygger på att ett ja är ett ja och att ett nej är ett nej. Den som har nekats uppehållstillstånd ska lämna landet. Detta fungerar inte alls tillräckligt väl i dag och risken är stor för att parallella samhällen växer fram där människor riskerar att utnyttjas. Det är oacceptabelt att återvändandearbetet fungerar så dåligt som det gör idag. Moderaterna vill därför att det ska sättas tydliga mål för återvändandearbetet, samt att det bör ske delrapporteringar varje kvartal.
• Fler ärenden som överlämnas från Migrationsverket till Polisen måste ha klarlagda identiteter och nödvändiga resehandlingar. Det skulle underlätta Polisens arbete avsevärt. Det innebär att Migrationsverket måste göra mer noggranna utredningar.
• Färre ärenden överlämnas från Migrationsverket till Polisen på grund av att personen har avvikit. Då bör i stället åtgärder sättas in tidigare för att undvika detta. Det kan röra sig om fler personer tas i förvar eller så bör Polisen kopplas in tidigare.
• Polisen måste arbeta aktivt med de ärenden man har i syfte att kraftigt få ned balanserna, som idag uppgår till 22 000 ärenden. Det bör ske med bland annat fler och mer riktade inre utlänningskontroller.

Moderaterna har presenterat fler förslag på förbättringar, både i form av ny lagstiftning och förbättrad tillämpning av de regler som finns. Vi vill att det ska ingås fler återtagandeavtal med andra länder, skärpa dagens preskriptionstid samt att pass och andra ID-handlingar i större utsträckning ska kunna tas i beslag om personer riskerar att avvika efter avslag på sin asylansökan.

För egen del skulle jag vilja lägga till två saker, som jag också motionerat om i riksdagen i min och mina moderata partikollegers motion ("Tio punkter för en mer balanserad migrationspolitik"):

För det första. Om fler ska återvända frivilligt efter avslag på asylansökan måste vi också ta bort de sociala förmåner och rättigheter som ger incitament att gå under jorden och fortsätta leva gömd i Sverige. Det handlar om vissa ersättningar som man faktiskt kan få även efter ett avslagsbeslut, det handlar om rätten till skola för gömda barn, och det handlar om alltför generös rätt till omfattande sjukvård och tandvård. Jag menar att efter ett avslagsbeslut ska alla ersättningar och rättigheter dras in, med undantag för den rätt till akut sjukvård som bör omfatta alla människor som befinner sig i Sverige.

För det andra behöver vi också se över reglerna för preskription av avslags- och avvisningsbeslut, och förlänga dessa till 10 år som gäller för de flesta andra typer av preskription i vår lagstiftning. Dagens korta preskriptionstider motiverar att man går under jorden efter avslagsbeslut i avvaktan på ny prövning.

Det måste finnas en tydlig koppling mellan rättigheter och beviljat uppehållstillstånd, och då kan vi inte samtidigt ha en lagstiftning som aktivt uppmuntrar människor att gå under jorden och därmed ta av de resurser som behövs för att ordna ett bra mottagande av de som beviljas asyl och uppehållstillstånd.




Så här röstar vi Moderater idag angående skärpta ID-kontroller

2015-12-17

I dag röstar riksdagen om S-MP-regeringens lagförslag om möjlighet för regeringen att införa föreskrifter om skärpta ID-kontroller av passagerare på buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige från annan stat. Syftet med lagförslaget är att kunna upprätthålla lag och ordning eller skydda nationell säkerhet.

I grunden är förslaget om skärpt ID-kontroll rimligt i det akuta läge som råder. Hade regeringen tidigare agerat hade detta kanske inte varit nödvändigt. Men Moderaterna anser att situationen nu är så allvarlig att vi, trots vår kritik, kommer att avstå i huvudfrågan om att anta propositionen i sin helhet. Därmed släpper vi fram lagförslaget. Men vi kommer samtidigt att rösta för våra egna förslag till förändringar och förtydliganden av lagen. Vi riktar nämligen hård kritik mot regeringen för ett hafsigt lagstiftningsarbete, alltför korta remisstider och bristande lyhördhet när det gäller de som drabbas av ett beslut om skärpta ID-kontroller. Lagförslaget har också fått mycket hård kritik från lagrådet.

Moderaternas främsta invändningar och kompletterande förslag:

1. Vi anser inte att ett regeringsbeslut om skärpta ID-kontroller ska få gälla i sex månader tills innan ett nytt beslut krävs. Vi menar att beslutet är så ingripande för den enskilde, för transportörerna och för hela Öresundsregionen att ett beslut bara borde gälla en månad i taget och därefter regelbundet omprövas, tillsammans med en förnyad bedömning av läget och konsekvenserna.

2. Själva lagens giltighetstid föreslås vara tre år (till den 21 december 2018). Vi anser att lagen bara bör gälla i sex månader och om regeringen därefter vill förlänga lagen bör man återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat lagförslag och begära ett nytt riksdagsbeslut.

3. Regeringens förslag om uttag av sanktionsavgifter är väldigt otydliga, både vad gäller hur avgifterna ska vara utformade, hur höga de ska vara och dessutom saknas möjlighet att underlåta att ta ut sanktionsavgifter om det skulle vara oskäligt att ta ut sådana. Vi anser att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett förslag på hur sanktionssystemet ska utformas.

4. Vi vill att regeringen senast den 21 juni ska redovisa för riksdagen hur lagen och regeringens förordningar tillämpats, samt vid behov ge förslag på lagändringar.

5. Vi vill ha med en tydlig skrivning om att regeringen vid utformande av förordningar om skärpta ID-kontroller noga prövar frågor om proportionalitet, praktiskt tillämpning, kostnader och effekter.




Konstigt om rekryteringsbehov från Svenskt Näringsliv

2015-12-11

Jag läste en artikel i måndags i Dagens Industri där man intervjuade Svensk Näringslivs VD Carola Lemne. Bland annat uttalade hon sig om migrationsfrågan och påpekade att Svensk Näringsliv står för öppenhet. Och det är ju bra.

Men jag reagerade på hennes påståenden att vi behöver en stor invandring för att klara personalförsörjningen, främst inom offentlig sektor. "Vi ser behovet av att locka personer hit. Jag har ett förflutet i landstingsvärlden, och där behöver man anställa en halv miljon människor de närmsta tio åren, och så många finns det liksom inte att anställa idag" säger Carola Lemne i intervjun.

Jag tycker att logiken i detta uttalande haltar betänkligt. För det första säger hon ju själv att rekryteringsbehovet gäller "de närmsta tio åren". Då behöver ju knappast alla finnas redo att anställa idag.

För det andra kommer det ut ungefär en årskull på ca 110.000 ungdomar på arbetsmarknaden varje år. På tio år blir det 1,1 miljoner unga. Dessutom finns det redan idag uppemot 400.000 arbetslösa som man kan försöka rekrytera.

Utöver dessa 1,5 miljoner har Sverige hittills i år tagit emot ca 150.000 asylsökande. Även 2014 tog vi emot många. De flesta av dessa ingår ännu inte officiellt i arbetskraften, men efterhand som asylprövningarna görs och många får uppehållstillstånd utgör även dessa en stor arbetskraftsreserv. En majoritet är i arbetsför ålder, andra är unga - men även de unga nyanlända kommer ju efterhand ut på arbetsmarknaden. Totalt talar vi om minst hundratusen personer som redan kommit till vårt land de senaste åren och som efterhand kommer att tillföras arbetskraften.

Sammanfattningsvis finns alltså minst 1,6 miljoner människor tillgängliga för rekrytering de kommande tio åren. Och då har jag inte räknat in arbetskraftsinvandrare, inte heller att årskullarna barn kan öka i takt med befolkningsökningen, inte heller att fler kommer att jobba längre upp i åldrarna, och inte heller att Sverige sannolikt kommer att ha en viss invandring varje år framöver.

Det räcker alltså att vårdsektorn lockar till sig en knapp tredjedel av den disponibla tillkommande arbetskraften så kommer man att klara sina rekryteringsbehov. Men ska man klara det krävs förståss vettiga arbetstider och anställningsvillkor och arbetsförhållanden. Där borde våra kommuner och landsting lägga mer energi.

Att Sverige skulle behöva betydligt större invandring för att klara vårdsektorns rekryteringsbehov är helt enkelt inte sant. Tvärtom medför exempelvis en mycket kraftig asylinvandring samtidigt ett kraftigt ökat tryck på vård och omsorg, vilket snarare ökar personalbehoven ytterligare. Jag förstår ärligt talat inte hur Carola Lemne kommit fram till sin slutsats.




100-tals barn kan vara offer för människohandel i Sverige

2015-12-11

En nationell kartläggning som lämnades över till regeringen igår har identifierat 210 fall av misstänkt människohandel med barn sedan 2012. Ungefär hälften av fallen rör sexuell exploatering, och de flesta offren är ensamkommande flyktingbarn. De flesta barnen är mellan 15 och 17 år gamla, men några så unga som två år.

Det är Länsstyrelsen i Stockholm som ligger bakom kartläggningen, man har hämtat informationen från polis och åklagare, kommunernas socialtjänster, HVB-hem och Migrationsverket.

102 polisanmälningar har identifierats men märkligt nog har inte ett enda åtal har väckts för människohandel med barn. Ett enda fall har lett till åtal, men då för människosmuggling. "Det finns ett bortfall i varje led och det sista ledet är hos åklagare. Av 39 inledda förundersökningar har man inte väckt åtal i ett enda fall. Det är allvarligt" säger Märta Johansson, docent i rättsvetenskap på Örebro Universitet och rapportförfattare, till TV4 Nyheterna.

Undersökningen gäller perioden 2012 t.o.m. juni 2015. 210 unika barn som man har anledning att misstänka att de utsatts för människohandel eller liknande brott har identifierats.

Av undersökningen framgår att 72% av barnen var mellan 15-17 år. 13% var yngre än 11 år. 9% av barnen hade svenskt medborgarskap, 13% medborgare i annat EU-land, 13% i andra europeiska länder. 61% av barnen var medborgare i afrikanskt eller asiatiskt land.

Hälften av fallen rör sexuell exploatering, andra misstänkta brott barnen tvingats till är hushållsarbete, tiggeri och stölder.




Dagens Citat på debattsidan i Borås Tidning

2015-12-10



I dag står jag för "dagens citat" i Borås Tidning. Jag ska väl påpeka att siffrorna över antalet resande över Öresundsbron spretar ordentligt, beroende på om man endast räknar arbetspendlare eller alla resande, och om man räknar in dem som åker över bron med buss och bil, eller även räknar i alla tågresenärer, och om man räknar antalet resor över bron, eller antalet personer som varje dag reser fram och tillbaka över bron. Min försiktigt hållna siffra avser det ungefärliga antalet arbetspendlare som varje dag åker bil eller buss (dvs åker fram och tillbaka) över bron.

Totalt var det enligt Öresundsbrokonstortiet i genomsnitt 95 800 personer som reste över Öresund varje dag under 2014 (inklusive färjetrafiken). Av dessa var det 75.000 resor varje dygn över Öresundsbron med bil, buss eller tåg. Ca 19.000 fordon rullar över bron varje dag.




Ökat förtroende för moderaternas invandrings- och jobbpolitik

2015-12-10

Lite bilder om det aktuella opinionsläget. Moderaterna ligger runt valresultatet i SCB:s stora mätning, den största som görs i Sverige. Samtidigt har Demoskop gjort en mätning kring förtroendet för partierna och vilka frågor väljarna prioriterar mest. Andra bilden nedan visar hur väljarna anser att invandringen är den i särklass viktigaste frågan. Samtidigt har förtroendet för Moderaterna ökat när det gäller invandring och integration. När det gäller förtroendet för jobbpolitiken och den ekonomiska politiken leder nu Moderaterna stort över Socialdemokraterna.
















MSB: "Nationell kris i socialtjänsten"

2015-12-10



Tidningen Dagens Samhälle granskar i senaste numret (som kom i riksdagsposten idag) hur läget är i de svenska kommunerna med tanke på det omfattande asylmottagandet. Och siffrorna är alarmerande.

Artikeln baseras på en enkät till kommunerna från myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. I drygt häften av kommunerna är läget "kritiskt" eller "allvarligt". 240 kommuner - 83 procent av alla kommuner - uppger att socialtjänsten pressas hårt av flyktingtrycket. Det är skriande brist på socialsekreterare. Ensamkommande ungdomars behov utreds summariskt eller inte alls. 27 kommuner har själva anmält sin verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Sveriges Kommuner och Landsting kräver nu undantag från gällande regelverk för att klara situationen.

Bland citaten från olika kommuner i tidningsartikeln kan man läsa om problem med trångboddhet, frustration och bråk, och att förtätning av boenden ger ökad risk för smittspridning och social oro. Man har inte heller möjlighet att följa upp boenden för ensamkommande barn på det sätt man borde göra, "vilket ökar risken för att ungdomar söker tillhörighet i andra grupperingar, exempelvis radikala moskéer" (citat från socialförvaltningens kvalitetschef i Halmstad). Man talar om att det inte längre går att hitta personal, exempelvis socialsekreterare och hur sjuktalen hos personalen börjar öka. Man beskriver hur de verksamheter som rör nyanlända och ensamkommande barn tar resurser från andra delar av verksamheten vilket gör att man inte kan följa gällande lagar och regler och att andra typer av ärenden samlas på hög och att det uppstår undanträngningseffekter för andra medborgare som också behöver stöd. Man tar också personal från andra delar av verksamheterna, vilket ytterligare försämrar servicen på andra områden.

Som jag påpekade i gårdagens riksdagsdebatt är läget extremt allvarligt ute i våra kommuner, och de extra pengar staten nu skjuter till löser endast de ekonomiska problemen för kommunerna. De praktiska problemen finns kvar, och de går inte att trolla bort med mer pengar. Endast ett minskat asyltryck kan rädda situationen. Trots detta hävdar vissa partier fortfarande att Sverige inte behöver minska asylmottagandet. Det är minst sagt oansvarigt.




Riksdagsdebatt om Extra ändringsbudget (migrationskostnader)

2015-12-09



I kväll har jag för moderaternas räkning (och ende representant för Alliansen) debatterat regeringens extra ändringsbudget som ger ett tillskott på 11 miljarder till kommuner, landsting, Migrationsverket och den ideella sektorn för att hantera asylmottagande och integration. Den extra ändringsbudgeten bygger på migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen, och moderaterna var pådrivande när det gäller det extra stödet till kommunerna. Vi står bakom den extra ändringsbudgeten i sin helhet (men det gäller såklart inte regeringens förslag till statsbudget i övrigt där vi har många invändningar).

Jag berättade mer om detta ärende på bloggen den 13/11. Här är hela mitt anförande i dagens debatt, där jag också betonade vikten av en långsiktigt hållbar migrations- och integrationspolitik, samt var tydlig med att moderaterna är beredda att ta ansvar för breda politiska lösningar kring detta. Debatten visas även på videon ovan. Mitt anförande börjar 20.50 in i filmen. Lite senare följer även mina repliker på vänsterpartiets Håkan Svenneling efter hans anförande i debatten.




Panik är ingen bra grund för kloka politiska beslut

2015-12-07

Under 6-7 års tid, inklusive två valrörelser, har jag själv försökt verka för mer realistiska regler kring migration och integration i Sverige. Helt enkelt för att jag tycker att Sverige ska vara ett generöst land när det gäller flyktingmottagande, men på ett hållbart sätt som fungerar över tid. Där Sverige tar sin del av det europeiska ansvaret men inte tvingas bära en orimligt stor del av detta. Där det skapas drivkrafter och förutsättningar för dem som kommer hit att försörja sig själva och bli en del av vårt samhälle. Där de som kommer hit bemöts med respekt och värme, men där vi samtidigt förutsätter att de visar respekt för vår kultur, våra lagar och våra demokratiska värderingar. Ganska självklara saker tycker jag. Jag är övertygad om att detta i längden är det enda som tryggar öppenhet och motverkar främlingsfientlighet. Naivitet gör det definitivt inte - tvärtom göder det rasism och främlingsfientlighet.

I den senaste valrörelsen hade jag återigen med förändringar inom dessa politikområden bland mina personliga vallöften, och fick mycket uppskattning av detta från väljarna. Däremot fick jag en och annan mindre positiv kommentar från partivänner. Kostnaderna för migrationen och storleken på volymer av asylsökande var länge bannlysta diskussionsämnen. Liksom att ens lyfta frågan om man på något sätt kunde begränsa eller förbjuda tiggeri.

Efter valet och bytet av partiledning blev det plötsligt acceptabelt att diskutera dessa frågor igen. Och i våras svängde moderaterna äntligen tillbaka till tidigare kloka värderingar i migrationsfrågan. På partistämman i höstas antogs med ett bedövande starkt stöd en ny klok migrations- och integrationspolitik. I oktober lade moderaterna en partimotion i riksdagen med i stort sett samma innehåll som det som jag och 12 andra moderater föreslog i en egen motion. Och sedan dess har moderaterna gått i spetsen och drivit regeringen framför sig i dessa frågor. Mycket av den moderata politiken har nu accepterats av såväl övriga Alliansen (dock ytterst motvilligt av Centerpartiet) som av regeringen.

I takt med att larmrapporterna om kaos i mottagandet blir allt tätare har dessutom något nytt hänt. Plötsligt börjar regeringspartierna (S-MP) lansera förslag som verkar en aning panikartade. Man vill kräva legitimation på alla bussar, tåg och båtar till Sverige för att minska asylströmmarna, man vill överväga att stänga Öresundsbron, och man talar till och med om att sätta ett volymtal på asylmottagandet på "ca 2.000 per vecka". Bakvägen försöker man nu aktivt hindra människor från att söka asyl i Sverige - samtidigt som man låtsas att man står upp för en oförändrad asylrätt. Det känns en smula falskt. I många delar är dagens förslag sådana förslag som regeringens företrädare fördömde med kraft för bara några månader sedan.

Men så här går det när man inte agerar i tid, utan sticker huvudet i sanden. När verkligheten kommer ikapp blir det panik. Och då tvingas man ta till åtgärder som är mycket drastiska. Hade man i stället redan för länge sedan harmoniserat svenska regler med omvärlden hade asyltrycket mot Sverige aldrig blivit så hårt som det varit den senaste tiden. Hade man för länge sedan skärpt integrationspolitiken med mer fokus på egen försörjning och mindre på bidrag, inte stått ensamma i EU med regler om permanenta uppehållstillstånd och inte haft Europas kanske mest generösa regler för anhöriginvandring så hade kanske också trycket mot Sverige idag varit mindre. Och hade man redan för någon månad sedan tagit till sig moderaternas förslag att redan vid gränsen avvisa de asylsökande som kommer via annat säkert tredje land så hade man kanske inte behövt ta till de åtgärder som nu föreslås, där man i praktiken faktiskt vill hindra alla människor från att ta sig till Sverige för att söka asyl.

De extremt generösa svenska reglerna fungerade hjälpligt så länge asyltrycket var litet. Då kunde svenska politiker slå sig för bröstet och säga att vi var generösast i Europa. Det kostade såpass lite, både i pengar eller praktiska problem, att det gick att sopa under mattan. Men när volymerna av asylsökande plötsligt slog alla tidigare rekord var det inte lika enkelt att försvara den generösa svenska linjen. För plötsligt brakade hela det svenska mottagningssystemet ihop.

Handfallenheten och naiviteten från svenska politiker (och då räknar jag både ett flertal tidigare S-regeringar, de tidigare två Alliansregeringarna och dagens S-MP-regering) har ett pris. Både för det svenska samhället, statsfinanserna och välfärden, men inte minst för de asylsökande som nu riskeras att mötas av en helt stängd dörr (oavsett varifrån de kommer, och oavsett asylskäl) bara för att Sverige inte agerat i tid för att skapa ett hållbart regelverk med öppenhet, generositet och realism i förening.

Återigen visar det sig att panikåtgärder sällan blir de mest genomtänkta, balanserade och långsiktiga. Det är bättre att tänka efter före.




Politik är det möjligas konst...men ibland blir det pajaskonster

2015-12-04

Dagens Industri kommenterar regeringsförslaget om en eventuell stängning av Öresundsbron i sin ledare idag. Och uppmärksammar även en annan sak. Nämligen regeringens märkliga motivering av förslaget.

Vi vet ju alla att syftet är att få möjlighet att stoppa strömmen av asylsökande som söker sig till Sverige över bron, så man kan upprätthålla ordning och säkerhet i ett akut krisläge. Men det är ju också som bekant känsligt för Miljöpartiet att ta ett beslut med sådant syfte. MP vill ju egentligen inte minska inflödet av asylsökande. Och vad gör man då? Jo man hittar helt enkelt på ett annat syfte!

Och vad passar väl bättre för MP än att blanda in klimatfrågan och koldioxidutsläppen? Sagt och gjort, så här står det i regeringens förslag:



Politik är det möjligas konst. Men nu sköt man väl trots allt lite över målet? Att motivera stängning av Öresundsbron med att koldioxidutsläppen minskar gränsar till rena pajaskonster.




Att stänga Öresundsbron är en mycket drastisk åtgärd

2015-12-04

I dag föreslår regeringen i en lagrådsremiss att regeringen ska kunna meddela föreskrifter om krav på ID-kontroller på tåg, bussar eller passagerarfartyg på väg till Sverige. Vid sidan av det huvudsakliga förslaget om ID-krav finns även förslag om att regeringen ska kunna meddela föreskrifter om stängning av väg eller annan motortrafikled till Sverige, exempelvis Öresundsbron. Om allvarlig fara för den allmänna ordningen och säkerheten uppkommer inne i landet kan det ytterst bli nödvändigt att helt stänga av en viss vägförbindelse med en annan stat under en begränsad tid, för att myndigheterna ska återfå kontrollen och kunna upprätthålla den allmänna ordningen. Den föreslagna möjligheten till avstängning omfattar inte all trafik över Öresundsbron. Den gäller inte för tågtrafik. Öresundstågen skulle således inte påverkas. Om regeringen beslutar om en avstängning av det här slaget får den gälla i högst en månad. Nytt beslut får fattas först efter två veckors karenstid. Nu ska Lagrådet ge synpunkter på regeringens föreslag. Därefter planerar regeringen ta fram en proposition till riksdagen.

Moderaterna står fast vid vårt förslag om en tillfällig paus i flyktingmottagandet. Det innebär att den som kommer till Sverige via ett annat säkert land ska kunna direktavvisas vid gränsen.

När det gäller att stänga t.ex. Öresundsbron är det en mycket ingripande åtgärd, som skulle få skadliga effekter för hela Sverige. Moderaterna anser inte att en sådan åtgärd är aktuell. Varje dag reser 15-16.000 personer över bron, och det går givetvis inte att stoppa denna trafik hur som helst utan att det får allvarliga effekter för pendlare och näringsliv. För att det ska bli aktuellt att stänga Öresundsbron krävs verkligen en extremt krisläge.

Vid händelse av en extraordinärt allvarlig situation där det föreligger hot mot människors liv och hälsa eller där den nationella säkerheten behöver tryggas är det däremot rimligt att möjligheten finns att fatta ett sådant beslut. Det kan till exempel röra sig om ett mycket allvarligt läge där det kommer ett stort antal människor över Öresundsbron och det föreligger fara för människors säkerhet. I en sådan situation är det inte rimligt att behöva invänta ett riksdagsbeslut för att under en mycket begränsad tid kunna stänga vägar eller andra leder, t.ex. Öresundsbron.

Moderaterna inväntar nu att regeringen lämnar över sin proposition till riksdagen om ID-kontroller för asylsökande samt propositionen om ändringar i utlänningslagen, och vi är beredda att medverka till beslut som innebär att migrationstrycket på Sverige kan minska.




Moderaterna: "Skriv avtal med Afghanistan om återvändande"

2015-12-04

Afghanistans president besöker Sverige denna vecka, och inför detta besök kräver moderaterna att statsminister Stefan Löfven i sitt möte med president Ashraf Ghani bör ta upp konkreta åtgärder för att kunna stärka återvändandeprocessen, skriver Anna Kinberg Batra och Karin Enström i Svenska Dagbladet. Sverige ger fram till 2019 Afghanistan ett bistånd på totalt 5 miljarder, och vi måste kunna ställa motkrav om återtagande av flyktingar till de mer säkra delarna av Afghanistan.

Skriv avtal med Afghanistan om återvändande

I veckan besöker Afghanistans president Ashraf Ghani Sverige. Ett besök som ytterligare stärker det mångåriga samarbete som finns mellan Sverige och Afghanistan för att ge hjälp och stöd till landets säkerhet, återuppbyggnad och utveckling. En central del i detta samarbete är att Sverige, i bred politisk enighet och efter inbjudan av den afghanska regeringen, fortsätter bistå med bland annat militära rådgivare till den afghanska armén. Detta för att stärka möjligheterna till att bekämpa exempelvis talibanerna och det förtryck som följer i deras spår. Insatsen är en direkt efterföljare till den Natoledda insats som Sverige deltog i från 2002 och framåt och där vårt arbete huvudsakligen fokuserade på att bidra till ökad säkerhet i de norra delarna av Afghanistan.

Samtidigt bör vårt stöd fortsätta vara bredare än de säkerhetsstärkande insatserna. Sverige har i årtionden bidragit med hjälp till Afghanistan och -under årens lopp har tusentals svenskar engagerat sig för att stärka freden och utvecklingen i landet. Svenska Afghanistankommittén har exempelvis funnits på plats i 35 år och sedan 2004 har vi diplomatisk närvaro. Afghanistan är även ett av de största mottagarländerna för svenskt bistånd och fram till 2019 kommer Sverige att stödja landets återuppbyggnad med nästan fem miljarder kronor. Ett särskilt fokus för vårt utvecklingssamarbete är att förbättra situationen för kvinnor och barn.

I ljuset av det mångfacetterade och djupa samarbetet mellan Sverige och Afghanistan är det extra välkommet att den afghanska presidenten besöker Sverige. De många insatser som har gjorts under årens lopp gör att det finns mycket att bygga vidare på för att ytterligare kunna stärka det afghanska samhället. För behoven är stora då Afghanistan fortsatt står inför stora utmaningar. Säkerheten, ekonomin och korruptionen listas av afghanerna själva som de främsta svårigheterna för landet. Fortsatt sam-arbete är därför avgörande, men samtidigt måste det förknippas med tydliga krav.

Oroligheterna och osäkerheten driver många personer i Afghanistan att söka ett bättre liv i andra länder och många av dem söker sig till Sverige. I dag är Afghanistan det land varifrån Sverige tar emot flest asylsökande och i år har vi sett en markant ökning av framför allt ensamkommande pojkar. Samtidigt får i nuläget var fjärde person från Afghanistan avslag på sin asylansökan. En andel som sannolikt kan väntas öka i takt med att Sverige skärper sin migrationspolitik. Legitimiteten för asylsystemet bygger på att ett ja är ett ja och att ett nej är ett nej och den som har fått ett avslagsbeslut ska lämna landet. I den situation som Sverige är i och för att vi bättre ska kunna rikta insatserna till dem som är i störst behov av skydd behöver återvändandeprocessen kraftigt förstärkas. Ett viktigt steg i detta är att underlätta själva återvändandet till respektive hemland för dem som har fått avslag på sin asylansökan. I dag är det dock svårt att avvisa personer som inte vill lämna Sverige frivilligt till Afghanistan. Till exempel kan det vara svårt för svenska myndigheter att förmå Afghanistan att ta emot en grupp av egna medborgare. Det kan också vara en långdragen process att få fram resehandlingar i de fall då personen själv inte medverkar till återvändandet.

Därför bör Stefan Löfven, i sitt möte med president Ghani och i regeringens fortsatta arbete, ta upp konkreta åtgärder för att kunna stärka återvändandeprocessen. Varje stat har en skyldighet att ta emot sina egna medborgare. Vi behöver nu en närmare samverkan med Afghanistan för att landet bättre ska ta emot de egna medborgare som av olika skäl nekats uppehållstillstånd i Sverige. Tecknandet av ett återtagandeavtal med Afghanistan är därför nödvändigt och regeringen bör på alla nivåer arbeta för att ett återvändandeavtal med Afghanistan kommer på plats så snart som möjligt. Det måste vara en prioriterad fråga i Sveriges internationella arbete Genom denna typ av avtal kan vi säkerställa att de som återvänder får ett ordnat mottagande. Detta är särskilt viktigt för att ensamkommande barn ska få möjligheten att tas emot av en familjemedlem eller, i de fall det inte är möjligt, av en förmyndare eller ett barnhem som kan se efter barnets bästa. I dialogen med Afghanistan bör arbetet med att säkerställa hur barn kan få ett så gott mottagande som möjligt vara en särskilt prioriterad fråga. Det svenska biståndet bör, där så är möjligt, även användas för att underlätta återvändandet.

Det krävs samtidigt ytterligare åtgärder i Sverige. Ett exempel är att polisen bör genomföra fler inre utlänningskontroller i syfte att hitta personer som befinner sig i Sverige illegalt. Även möjligheten att ta om hand pass och andra id-handlingar i samband med en avvisning behöver används mer.

Sverige står inför en omfattande uppgift de närmaste åren när vi ska säkerställa att de många asylsökande som kommer att få uppehållstillstånd ska komma in i samhället på ett bra sätt. Det är därför angeläget att vi arbetar för att säkerställa att de som har fått nej på sin asylansökan lämnar landet. Givet det läge som råder finns det ingen anledning för regeringen att avvakta med sådana åtgärder.

Anna Kinberg Batra (M), partiledare
Karin Enström (M), utrikespolitisk talesperson





Dagens Samhälle om asylinvandringens påfrestning på skolsystemet

2015-12-03



Den oberoende tidningen Dagens Samhälle uppmärksammar i sitt senaste nummer hur asylmottagandet påverkar det svenska skolsystemet. Man konstaterar att hittills i år har 60.000 barn upp till 18 år sökt asyl i Sverige. Av dessa är 46.000 i skolåldern, 7-17 år (Här missar dock Dagens Samhälle att även många 18 och 19-åringar går i gymnasiet, så antalet blir sannolikt ännu högre).

Omräknat till klasser motsvarar detta 2.400 nya klasser runt om i landet, och omräknat till en normalstor skola (200 elever) blir det enligt tidningen 230 nya skolor.

Det största problemet för kommunerna är knappast brist på pengar, regeringens överenskommelse med Alliansen ger ju kommunerna 10 miljarder extra kommande år för att hantera migrations- och integrationskostnaderna. Nej, det stora problemet är, utöver bristen på lokaler, att vi redan före denna asylinvandring hade en stor brist på lärare. Nu krävs alltså ytterligare flera tusen ytterligare lärare, och utöver dessa även många fler SFI-lärare, tolkar, modersmålslärare, samt sannolikt många extra resurspersoner och stödlärare. Hur det svenska skolsystemet ska kunna hantera allt detta återstår att se. Med tanke på att de svenska skolresultaten fallit under många år (vilket till en del kan förklaras just med en ökande andel invandrade elever) tycker jag det finns anledning att känna oro. Om vi inte lyckas få de nyanlända eleverna att lyckas i skolan kommer det att leda till utanförskap och arbetslöshet i vuxen ålder, det ser vi tydligt i statistiken. Och det finns givetvis gränser för vad vi kan klara av rent praktiskt, oavsett tillskott av mera pengar.




EU lovar omfördela asylsökande från Sverige till andra EU-länder

2015-12-01

En viktig del i migrationsuppgörelsen (se bloggen 23/10) mellan Alliansen och regeringen var att Sverige skulle begära avlastning från EU när det gäller asylmottagandet, samt kräva ekonomisk bistånd ur den fond som kan användas som akutstöd i samband med flyktingmottagning.för vårt stora asylmottagande. Att den svenska regeringen kunde framföra sina krav till EU och ha ett kraftigt parlamentariskt stöd för dessa var givetvis viktigt. Och nu har EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos meddelat vid en presskonferens i Stockholm att Sverige ska får hjälp från EU för att klara situationen.

Dels ska Sverige bli ett av de EU-länder från vilka asylsökande ska omplaceras till andra medlemsländer (hur många och när framgår dock inte). Dels ska Sverige slippa ta emot asylsökande som omplaceras från andra EU-länder. Dessutom kommer Sverige att få ett stöd på 154 miljoner Euro, dvs uppemot 1,5 miljarder kronor för att finansiera asylhantering och förstärkta gränskontroller. Visserligen en liten summa i relation till de totala svenska kostnaderna, men ändå ett tillskott.

Det stora frågetecknet är givetvis vilka EU-länder som är beredda att ta emot asylsökande från Sverige? När det gäller den tidigare beslutade stora omfördelningen av 160.000 asylsökande från Grekland och Italien har den ju tyvärr inte fungerat alls, och Sverige är ett av få länder som på riktigt deltagit i omfördelningen. Jag kommer att vara en smula skeptisk till löftena till Sverige om omfördelning innan jag ser konkret att övriga EU-länder verkligen lever upp till detta.




Sverigedemokraterna knappast en lockande samarbetspartner

2015-11-30

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson säger att han vill bilda regering med Moderaterna och Kristdemokraterna. Jag ser det, i vart fall i dagsläget, som ett ganska orealistiskt och motbjudande alternativ.

Motivet skulle enligt Åkesson vara att de övriga partierna nu ändå "tagit efter SD:s politik i migrationsfrågan". Men då missar Åkesson en viktig och avgörande skillnad. För Sverigedemokraterna spelar det nämligen ingen roll om det kommer 10.000, 100.000 eller 400.000 asylsökande till Sverige under ett år. Det är för många oavsett. SD vill i princip alltid säga nej till den som söker asyl, och man vill ha ett permanent stopp.

Vi moderater ser annorlunda på saken. Vi vill att Sverige ska vara ett generöst land för människor på flykt. Det innebär inte fri invandring och det innebär att vi prövar de asylskäl som åberopas. Vår linje innebär inte att alla får stanna. Men vi vill ta vår del av ansvaret för att ge en fristad åt människor som flyr. Att vi nu sätter ned foten och säger stopp beror helt på den allvarliga akuta situationen och att andra EU-länder inte tar sin del av ansvaret. När kaos hotar i Sverige, när boendena är slut, när människor tvingas sova utomhus i vinterkylan, när kommunerna inte längre kan hantera situationen och när Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap talar om "risk för säkerthet, liv och hälsa" samt att "samhällsfunktionerna är hotade" måste man lyssna. Därför anser vi moderater att det behövs ett tidsbegränsat stopp för asylsökande som kommer via ett annat tryggt och säkert land. Det innebär inte att någon förhindras att söka asyl i ett säkert land, det innebär bara att det inte blir Sverige. Vi ser EU som en enhet, ett område med gemensam yttre gräns. Om det ska fungera måste alla länder ställa upp. Med vårt moderata förslag kommer resten av EU att tvingas ta sitt ansvar. I dagsläget finns ingen annan lösning eftersom bara några få länder i Europa frivilligt tar ansvar för asylmottagandet. Moderaternas förslag är en tillfällig lösning och när situationen kommit under kontroll vill vi ha en långsiktigt hållbar asylpolitik och migrationspolitik där Sverige har tydliga och realistiska regler och villkor som ligger i nivå med våra grannländer och där Sverige fortsätter ta sin skäliga del av ansvaret för de asylsökande som kommer till Europa.

Utöver denna skillnad mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna är det beklämmande att se hur SD delar ut flygblad i Grekland med falska påståenden om Sverige. Det är lika beklämmande att höra SD:s förslag om att "åsiktsregistrera" alla muslimer som kommer till Sverige bara för att kartlägga eventuella sympatier med jihadister (i Sverige tror vi som bekant annars inte på kollektiv bestraffning eller kollektivt misstänkliggörande). Effekten av sådan kollektivt misstänkliggörande skulle sannolikt dessutom kunna få motsatt verkan, och göda extremism i stället för att förebygga den.

Det är också problematiskt att röster i SD:s ledning talar om att i stor skala ompröva tidigare asylbeslut för att kunna avvisa människor som redan fått uppehållstillstånd i vårt land. Att upphäva tidigare myndighetsbeslut är verkligen inget man gör hur som helst i ett rättssamhälle. I enskilda ärenden där man medvetet lämnat helt oriktiga uppgifter är det kanske rimligt att kunna återkalla ett uppehållstillstånd (det har moderaterna också förespråkat tidigare), men om man tänker sig att i större omfattning tillämpa denna möjlighet bara för att minska volymerna av personer som får stanna i Sverige är det givetvis orimligt.

Jag tillhör inte de som demoniserar SD och jag har inga problem att prata och umgås i tjänsten med SD:s riksdagsledamöter på resor eller i våra utskott. Men jag vill samtidigt höja ett varningens finger mot delar av SD:s förslag och en del av deras företrädare. De mest extrema förslagen från SD skapar knappast grund för ett organiserat regeringssamarbete med vare sig moderaterna eller någon annan. Och vissa av SD:s företrädare för fram skrämmande åsikter. Om SD överhuvudtaget ska kunna bli ett trovärdigt parti i framtiden, som eventuellt på ett organiserat sätt ska kunna samverka på allvar med andra, har de enligt min åsikt en ordentlig hemläxa att göra. De måste förändra både sin politik, sin retorik och sina arbetsmetoder, och dessutom göra sig av med ledande politiker runt om i kommunerna som har uppenbart rasistiska åsikter. Personligen är jag ytterst skeptisk till om detta verkligen kommer att hända.

Utöver dessa invändningar har SD även åsikter i flera andra tunga och viktiga frågor som går direkt i strid med moderaternas (synen på EU, Nato mm). Det är givetvis ytterligare en komplikation som är mycket svår att hantera.




72% av svenska folket vill minska antalet asylsökande

2015-11-26

I en opinionsundersökning som Novus gjort för SVT Nyheter svarar 72 procent att det är rätt att minska antalet asylsökande, medan 15 procent anser att det är fel.

50 procent av väljarna anser att förslagen till skärpta regler som regeringen presenterade häromdagen är nödvändiga, medan 25 procent inte anser att åtgärderna är tillräckliga. 13 procent anser att åtgärderna är för drastiska. Av Miljöpartiets väljare anser 34 procent att åtgärderna är för drastiska,men hela 48 procent att de är nödvändiga och 4 procent att de inte är tillräckliga. Det visar att även MP:s väljare börjar inse hur verkligheten ser ut.

Samtidigt är kritiken mot regeringen hård. 67 procent av de svarande anser att regeringen har agerat för långsamt kring flyktingfrågan. 14 procent tycker åtgärderna kommer i rätt tid, medan 9 procent anser att de är förhastade.

Siffrorna visar att det skett en stor omsvängning i opinionen de senaste månaderna, från en relativt starkt stöd för ett stort mottagande av asylsökande till en betydligt mer kritisk inställning idag. Och det är inte så konstigt - allt fler börjar inse hur verkligheten ser ut, att det saknas boenden för asylsökande och att hela samhällssystemet börjar bli allt mer ansträngt. De flesta vet nog också idag att Sverige redan tagit i särklass störst ansvar av alla länder i Europa i förhållande till vår folkmängd.

Den allvarligaste varningen kom från MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) förra veckan. "Även med aktörernas nu vidtagna åtgärder föreligger stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet." Man säger alltså rent ut att Liv och Hälsa och viktiga samhällsfunktioner är hotade. Och påpekar att situationen kommer att bli värre. I det läget är det kanske inte så konstigt om svenska folket blivit mer kritiska i migrationsfrågan.

En majoritet av väljarna, 55 procent, tror inte att Sverige kommer att klara att ta hand om de flyktingar som hittills har kommit hit. 34 procent tror att det kommer att gå att hantera. 36 procent av väljarna är ganska oroliga och 30 procent mycket oroliga över flyktingsituationen.




Antalet asylsökande ökar igen

2015-11-26

Antalet asylsökande som kommer till Sverige ökar nu igen efter nedgången förra veckan som sannolikt berodde mer på den svåra snöstormen i Skåne än på regeringens förändrade regler. Under snöstormen låg mycket av trafiken nere, vilket gjorde att många asylsökande blev kvar i Danmark.

Läget blir mer ansträngt för varje dag, nedan Migrationsverkets siffror för de senaste sju dagarna:





Om det häromdagen beslutade införandet av ID-kontroll på alla färjor, tåg och bussar kommer att få någon effekt återstår att se. Det brådskar nu med att få fram beslut som på allvar ger Migrationsverket och de svenska kommunerna andrum i asylmottagandet. Regeringens förslag är en bra början, men mer lär sannolikt behövas. Snart är det vinter och vi kan inte låta asylsökande sova utomhus.




Bra att regeringen agerar i migrationsfrågan - men det räcker inte

2015-11-24

Regeringen presenterade idag under stor vånda sina förslag inför fortsatta förhandlingar med Alliansen om migrationsfrågan. Bland annat handlar det om att tillfälliga uppehållstillstånd ska införas även för ensamkommande flyktingbarn, samt att man vill införa medicinsk ålderskontroll av ensamkommande barn. Två förslag som var helt otänkbara för S och MP för bara några veckor sedan.

Regeringen kommer tänker nu också införa id-kontroller på bussar och tåg till Sverige för att minska antalet flyktingar som kommer hit. Sedan tidigare genomförs id-kontroller på färjorna, en åtgärd som anses ha minskat flyktingtrycket något. Dessutom ska försörjningskraven för anhöringinvandring skärpas ytterligare jämfört med den överenskommelse som redan ingåtts med Alliansen.

Statsministern meddelade också att Sveriges utlänningslag anpassas till EU:s minimikrav senast i april.

Min egen kommentar är att verkligheten nu kommit ifatt regeringen, vilket jag påpekat flera gånger bara varit en tidsfråga. Det är bra att man nu inser allvaret och jag vet att många socialdemokratiska kommunpolitiker efterfrågat handlingskraft från regeringen. Och det är lätt att konstatera att främst moderaterna skjuter regeringen framför sig just nu, och steg för steg tar regeringen till sig allvaret och presenterar skarpa förslag. Tyvärr tror jag inte dagens förslag räcker - ska man minska strömmen av asylsökande på allvar måste man lyssna på moderaternas förslag och kombinera gränskontroller och krav på ID-handlingar med att under en begränsad tid avvisa asylsökande som kommer via annat tryggt och säkert EU-land. Och det kommer man troligen tvingas göra, förr eller senare.

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra kommenterar regeringens åtgärder för flyktingmottagandet med att det krävs mer än det som regeringen har föreslagit i dag. "Jag är orolig för att det inte räcker. Jag välkomnar att regeringen är beredd att vara tydligare om tillfälliga uppehållstillstånd. Det har Moderaterna krävt länge att det ska bli huvudregel. Men jag saknar en verklig paus i flyktingmottagandet"//"Till exempel behöver Moderaternas förslag, om att de asylsökande som anländer till Sverige från andra EU-länder ska nekas inresa till Sverige och direktavvisas till annat säkert land, genomföras." säger Anna Kinberg Batra.

Hon välkomnar också regeringens inbjudan till nya migrationssamtal, vilket Moderaterna krävde under gårdagen, och säger att hon är beredd att föra samtal i konstruktiv anda för att faktiskt få en riktig paus till stånd i asylmottagandet och för att så snabbt som möjligt få på plats tillfälliga uppehållstillstånd.




Moderaterna kräver nya överläggningar om migrationspolitiken

2015-11-23

Flyktingsituationen för Sveriges del är alltjämt akut och läget blir allt mer ansträngt. Antalet asylsökande till Sverige är fortsatt mycket högt. Migrationsverket konstaterar att boende till alla asylsökande inte längre kan erbjudas. I Malmö har också över 40 personer tvingats sova utomhus. Regeringen säger att situationen är ohållbar, men utan att göra något åt den.

I dag kräver återigen moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra att Regeringen tar ansvar för flyktingsituationen och framhåller att det behövs en ny migrationsöverenskommelse:

"Vi har en akut situation där vi måste få ned trycket vid våra gränser. Därför behöver flera saker göras. Jag är beredd att föra nya samtal om att nå en ny migrationsuppgörelse. Det är en månad sedan den vi slöt sist. Den behöver komma på plats men mer behöver göras. Framför allt behöver vi få fram resultat så fort som möjligt", säger Anna Kinberg Batra.

Moderaterna har följande krav på regeringen:

1. Beslut om att Sverige strikt tillämpar Dublinförordningen:
• Den asylsökande som anländer hit från annat EU-land ska nekas inresa om man inte tidigare registrerats i EU:s gemensamma asylsystem.
• Den stora majoriteten kommer nekas inresa direkt och övriga, det vill säga de som registrerats, ska efter en s.k. Dublinprövning i regel hänvisas till första EU-land de anlände till.
• Förslaget innebär därmed att Sverige bättre skulle klara mottagandet och kunna ta ansvar för alla människor som redan är här.

2. Akuta åtgärder för att hantera bristen på sovplatser:
• Migrationsverket bedömer att det behövs 50 000 tältplatser i år men marktillgång och regler för bland annat bygglov gör att de inte räknar med att några tältplatser blir tillgängliga i år.
• Det kan inte vara så att byråkratin gör att människor måste sova ute. I Plan och Bygglagen finns föreskrifter om extraordinära situationer då krav på detaljplan och bygglov kan undantas tillfälligt. Lagen bör förtydligas så att även flyktingkris med akut bostadsbrist, som vi nu befinner oss i, räknas som extraordinär situation.




"Moderaternas förslag strider inte mot FN:s flyktingkonvention"

2015-11-15

I kvällens Agenda i SVT intervjuas folkrättsexperten Morten Kjaerum, chef för Raoul Wallenberg institutet. Han menar att Sverige inte skulle bryta mot FN:s flyktingkonvention om flyktingar enligt moderaternas förslag kulle tillbakavisas till länder som Danmark. "Nej det gör Sverige inte. Flyktingkonventionen handlar om riktiga människor och om att inte skicka tillbaka människor till länder där krig och konflikt pågår. Gör man inte det så strider man inte mot flyktingkonventionen" säger han.

Morten Kjaerum menar att om asylsökande inte riskerar sina liv i det landet de kommit från innan Sverige så finns inga förbud för att de hänvisas tillbaka dit. "Det är det första trygga landet som är ansvarigt för asyl, det är Danmark, Tyskland eller andra trygga länder."//"Det är klart att om en person kommer med ett tåg från Danmark och har stoppat på den första stationen i Sverige så är det klart att personen varit i Danmark. Det är bevis nog för att det landet kan bli ansvarigt.".

Så var det alltså med kritiken från advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg och andra självutnämnda "experter". Min känsla är att det ligger mer politik än juridik i deras sågning av moderaternas förslag.

Intressant är också att justitieminister Morgan Johansson börjar svänga i frågan. Förra veckan sågade han moderaternas förslag, nu är han mindre kritisk och säger att han inte "låser sig för något". Min tro är att han inser realiteterna. Det finns bara en lösning på det akuta läget idag och det är att minska asyltrycket på Sverige och tvinga andra länder att ta sin del av ansvaret. Och det kommer inte att ske utan att Sverige sätter ned foten mycket tydligt. Och hur skulle det gå till på annat sätt än det förslag moderaternas presenterat?




Dagens citat i Borås Tidning

2015-11-14

Jag står för dagens citat på debattsidan i Borås Tidning, hämtat från min radiodebatt med min riksdagskollega Petter Löberg (S) i Radio Sjuhärad i onsdags:



Petter Löberg kritiserade ju min åsikt att asylrätten inte nödvändigtvis innebär att man i strid med Dublinförordningen kan resa genom en hel rad säkra länder i Europa utan registrering för att slutligen söka asyl i Sverige.

Jag påpekade att Löbergs uttalanden inte riktigt stämmer med det som statsministern och justitieministern sagt den senaste veckan. Och redan dagen efter vår debatt citerades justitieminister Morgan Johansson (S) i Aftonbladet där han säger detsamma som jag gjorde i radiodebatten:


Jag konstaterar att jag är mer överens med vår justitieminister Morgan Johansson (S) än med min lokale riksdagskollega Petter Löberg (S). Men herrarna får väl reda ut internt vad deras S-parti egentligen tycker i frågan.




Idag måste vi stå upp för Europas demokrati och värderingar

2015-11-14

Ännu en gång angrips Europa för sin öppenhet, demokrati och yttrandefrihet, och för att vi står upp mot extremistiska krafter som inte tål vårt sätt att leva. Nu går våra tankar till alla drabbade i Frankrike, och det är just nu vi extra tydligt måste stå upp för grundläggande västerländska värderingar.

Men det är också nu, när de enkla lösningarna sprids i samhällsdebatten, som det är viktigt att påminna om att de allra flesta av dem som tar sig från oroliga länder till Europa idag faktiskt gör det för att komma bort från extremismen. Alla de som kommit till Sverige och resten av Europa genom åren för att de vill bli en del av vårt demokratiska samhälle förtjänar respekt som individer och måste slippa att kollektivt stämplas som potentiella terrorister på grund av sitt ursprung. Kollektiv skuldbeläggning går inte ihop med demokratiska värderingar.

Samtidigt får vi inte vara naiva. Det finns enligt Säpo relativt många individer i Sverige som inte respekterar våra lagar och värderingar och som aktivt verkar för ett helt annat samhällssystem genom att delta i terrorhandlingar eller strida för terrorgrupper utomlands, eller genom att ha misstänkt beredskap för angrepp även mot det svenska samhället. Det finns ytterligare många som aktivt stödjer detta, exempelvis på sociala medier, eller som försöker rekrytera människor i Sverige till extrema grupper. Detta har inte nödvändigtvis koppling till flyktingströmmarna till Sverige i dagsläget, utan så här har det sett ut ganska länge. Samtidigt kommer uppgifter idag om att en av terroristerna som dödades i Paris tagit sig in i EU via flyktingströmmarna till Grekland, så risken att terrorister blandar sig med flyktingar ska inte underskattas. Men radikalisering och rekrytering underlättas självklart också genom våra växande utanförskapsområden, och det har i sin tur självklart en koppling till en ganska extrem migrationspolitik i Sverige de senaste decennierna, en politik som medfört att integrationen inte haft en rimlig chans att fungera.

Samtidigt är denna typ av hot inget Sverige klarar att hantera ensamma. De terrorister som en gång lyckats ta sig in i EU rör sig ju sedan relativt fritt mellan våra länder. Det är därför detta är en fråga som måste hanteras gemensamt inom EU genom exempelvis polissamarbete och underrättelsesamarbete. Jag tror dessutom fortfarande att skärpta gränskontroller även inom EU inte bara skulle skapa bättre ordning i asylmottagandet utan även skulle kunna försvåra tillvaron för såväl terrorister som smugglare, kriminella nätverk och flyktingsmugglare. Det skulle bli som ett filter som fångar upp sådant även inom EU. Det borde gå att hitta en rimlig lösning som är enkel att hantera i vardagen för alla EU-medborgare med legitimation, men som försvårar verksamheten påtagligt för övriga. I längden tror jag faktiskt detta är enda sättet att försvara öppenheten i Europa.




Gränskontroller räcker sannolikt inte

2015-11-13

I dag presenterade Migrationsverket återigen siffror över antalet asylsökande. Den senaste veckan har det handlat om nya rekordnivåer, 10.175 personer på sju dagar (per i går). Så här ser siffrorna ut:




Gränskontrollerna som infördes i går var som sagt ett bra och viktigt beslut för att skapa ordning vid våra gränser och få kontroll över vem som kommer till vårt land. I vilken mån det kommer att bidra till en jämnare fördelning av asylsökande över länderna i EU och därmed minska trycket mot Sverige är däremot mer tveksamt. Gränskontrollerna borde naturligtvis kombinerats med ytterligare åtgärder, tex mitt och moderaternas förslag att avvisa asylsökande som kommer från annat säkert EU-land. Först då kan Sverige få kontroll över situationen och klara ett värdigt mottagande av alla dem som redan kommit hit. Just nu blir läget allt mer kaotiskt i takt med att antalet asylsökande ökar. Nu varnar Migrationsverket för att vuxna ensamkommande män kan tvingas övernatta utomhus - boendeplatserna är helt slut.

Nu öppnar över justitieminister Morgan Johansson (S) för "ytterligare åtgärder". I en intervju i Aftonbladet säger han bland annat att "Vi gjorde en överenskommelse för ett par veckor sedan. Sedan dess har antalet flyktingar fortsatt att öka och ligger nu på ännu högre, historiska nivåer. Var och en som ser det, och ser hur det ser ut i våra system, förstår att det inte kan vara slut här. Vi måste vidta nya åtgärder."

Enligt regeringen är syftet med de tillfälliga gränskontrollerna inte att hindra folk att söka asyl i Sverige, utan att ha kontroll över vilka som kommer. Men trots att flyktingar utan giltiga id–handlingar inte får komma ombord på färjor till Tyskland bryter inte det mot asylrätten, enligt Morgan Johansson. "Man kan faktiskt söka asyl i Tyskland, man kan söka asyl i Danmark. Europa är större än bara Sverige när det gäller asylansökningar" säger ministern till TT.

Och med det självklara synsättet ligger det nära till hands att ta fasta just på förslaget om att avvisa alla asylsökande som kommer direkt från ett annat tryggt EU-land - som exempelvis Tyskland eller Danmark.




Regeringens (och Alliansens) extra ändringsbudget för 2015

2015-11-13

I dag fick jag regeringens extra ändringsbudget för 2015 på mitt bord, den som finansministern översiktligt beskrev vid sitt besök i Finansutskottet igår. Normalt lägger regeringen en höstbudget för den kommande året och följer upp den med en vårändringsbudget våren efter. Men regeringen får lägga extra ändringsbudgetar om det finns särskilda skäl.

Att en regering lägger en extra ändringsbudget är mycket ovanligt men inte helt unikt. Det hände exempelvis senast under finanskrisen, när Alliansregeringen lade en extra ändringsbudget för att bland annat stärka kommunsektorn i ett mycket allvarligt läge. Denna gång är det antalet asylsökande som skapat behov för en förändrad statsbudget.

Satsningarna i den extra ändringsbudgeten bygger på den migrationsöverenskommelse som Alliansen och regeringen gjorde nyligen, och det är givetvis en styrka i en allvarlig situation att det finns ett brett politiskt stöd i riksdagen för politiken.

Den viktigaste förändringen är ett extra stöd på 9,8 miljarder kronor till kommunerna för att kunna hantera den ökande mängden asylsökande och nyanlända. Utöver detta får Migrationsverket en knapp miljard extra för ökande ersättningar och boendekostnader och civilsamhället får 200 miljoner extra för att stärka integrationen och insatser under asyltiden. (Idrotten får 20 miljoner, folkbildningen får 75 miljoner och den ideella sektorn 105 miljoner, varav trossamfunden enligt förslaget ska få "minst 10 miljoner" för sitt arbete med mottagning av nyanlända). Totalt avser ändringsbudgeten 11 miljarder extra för att hantera migrationen. Pengarna ska betalas ut redan i år, men är avsedda att användas under både 2015 och 2016. Staten finansierar denna extrasatsning genom att öka statsskulden.

När det gäller kommunerna i Sjuhärad uppger Borås Tidning att Borås får drygt 80 miljoner, Ulricehamn 30 miljoner, Svenljunga 27 miljoner, Mark 26 miljoner, Tranemo 14,6 miljoner, Herrljunga 5 miljoner och Bollebygd 1,4 miljoner.

Stödet till kommunerna är viktiga och helt nödvändiga. Däremot kan man fundera över hur pengarna fördelas. Tanken är nämligen att fördelningen mellan kommunerna ska ske efter hur många mottagna asylansökande det finns i kommunen i förhållande till kommunens folkmängd. Dessutom får man olika summor för vuxna respektive barn. Fördelningen beräknas dessutom på kända siffror, men läget förändras ju hela tiden. Pengarna är ju dessutom tänkta att täcka kostnader nästa år, och man kan ju omöjligt veta idag hur fördelningen av nyanlända ser ut om ett år. Det lär därmed bli svårt att göra en matematiskt rättvis fördelning.

Ett annat problem är att en del kommuner har ett formellt ansvar för exempelvis ensamkommande barn och ungdomar, men placerar dem i ett boende i en annan kommun. I detta fall ansvarar vistelsekommunen (där boendet finns) för barnens skolgång, medan den ansvariga kommunen får hela statsbidraget. Pengarna borde naturligtvis följa barnen, men alla kommuner hanterar det uppenbarligen inte så. Under föredragningen i finansutskottet sade finansministern att man uppmärksammat dessa problem och "tänker följa detta". Hur det rent praktiskt ska gå till kunde hon dock inte svara på.




Finansministern till Finansutskottet om asylpolitikens kostnader

2015-11-12

Förra veckan krävde Alliansen i finansutskottet att finansminister Magdalena Andersson skulle kallas till utskottet för att redogöra för migrationspolitikens påverkan på statsfinanserna. I dag redogjorde hon för läget. Några bilder nedan illustrerar den extrema situationen. Det gäller antalet asylsökande, antalet av dessa som är ensamkommande barn, den akuta bristen på boendeplatser, det ökande antalet inskrivna som väntar på beslut om uppehållstillstånd, och inte minst påverkan på statens finanser.








Sista bilden är lite otydlig när det gäller siffrorna, men man kan kort sammanfatta läget så här: I år handlar det om förhållandevis små statsfinansiella effekter av det ökande antalet asylsökande. Huvuddelen av kostnadsökningarna täcks i år ut biståndsbudgeten. För kommande år är situationen värre. Det handlar om årliga kostnadsökningar på sannolikt 30-40 miljarder nästa år och 35-60 miljarder åren därefter. Dessa siffror bygger på migrationsverkets senaste prognoser. Mycket talar dock för att den är i underkant, varför kostnaderna kan komma att öka ytterligare. Och siffrorna avser statens direkta kostnader. Till detta kommer naturligtvis andra kostnader. Det är mycket stora summor vi talar om, men det innebär ingen direkt statsfinansiell kris. Staten får låna mer pengar. Vi har som tur är efter åtta år med Alliansen en låg statsskuld, en statsskuld som nu tyvärr ökar igen.

Problemen med det ökande antalet asylsökande handlar just nu främst om akuta frågor som mottagande, handläggnings- tider, boenden under asyltiden och inte minst därefter, påfrestningar på socialtjänst, skola, sjukvård, tandvård och rättssystem. Dessutom handlar det givetvis om framtida integration och hur man ska få fler nyanlända i egen försörjning - något som vare sig Sverige eller andra länder historiskt lyckats något vidare med.




Moderaterna driver regeringen framför sig i migrationsfrågan

2015-11-12

Det är bara att konstatera att regeringen helt saknar ledarskap i migrationsfrågan. Det var Alliansen som tvingades ta initiativ till den första migrationsöverenskommelsen med regeringen, efter att moderaterna på sin partistämma tagit ett antal viktiga beslut och även övriga Allianspartier fört fram olika förslag samtidigt som regeringen varit helt tyst. Och det är nu framförallt moderaterna, och möjligen delvis kristdemokraterna, som driver regeringen framför sig när det gäller hanteringen av den akuta situationen i Sverige med allt fler asylsökande.



Bilderna illustrerar regeringens brist på initiativkraft. Efter moderaternas tydliga besked om att vi vill ha omedelbara gränskontroller avvisades detta kategoriskt i måndags av statsminister Löfvén. Och i går - dagen efter - meddelade så regeringen plötsligt att man inför gränskontroller!

Det är bra att regeringen ändrar sig, men de kunde infört gränskontroller redan för flera veckor sedan - både moderaterna och andra partier har förespråkat detta en tid nu. Samtidigt kommer inte gränskontroller att lösa situationen med allt fler asylsökande som söker sig till Sverige. Tvärtom kan det leda till motsatsen - de som ny kommer till vårt land kommer att tvingas välja mellan att söka asyl i Sverige eller avvisas. Det kommer inte längre att gå att resa vidare till Norge eller Finland för att söka asyl. Det krävs därför att gränskontrollerna kombineras med andra åtgärder.

Regeringen kommer därför snart att tvingas genomföra även moderaternas andra förslag, att införa stopp för nya asylsökande som kommer via annat säkert EU-land - de får helt enkelt söka asyl där i stället, i enlighet med tanken bakom de sk "Dublinreglerna". Jag tror att det bara är en tidsfråga innan detta sker. Man kommer inte att ha något annat val, vilket jag påpekade i gårdagens radiodebatt i radio Sjuhärad.




Intervjuad i Radio Sjuhärad

2015-11-10

I morse fick Radio Sjuhärad tag på mig under min frukost på hotellet i Luxemburg, och det blev en kort intervju. I morgon eftermiddag är planen att jag ska delta i en radiodebatt om saken i Radio Sjuhärad via radions fasta studio i riksdagshuset. Vi får hoppas tekniken fungerar.





Moderaterna föreslår stopp för asylsökande via annat EU-land

2015-11-09

I fredags upprepade jag mitt förslag att tillfälligt avvisa alla asylsökande som kommer till Sverige via annat EU-land. Detta som komplement till återinförda gränskontroller. Detta för att ge Migrationsverket och kommunerna en rimlig chans att komma ifatt, och dessutom kunna erbjuda asylsökande ett värdigt mottagande.

Jag presenterade mitt förslag redan den 23 oktober, och har sedan upprepat det flera gånger på bloggen och på sociala medier. Jag har också presenterat förslaget för riksdagsgruppen och våra talespersoner och partiledning. I lördags blev jag intervjuad om förslaget i Radio Sjuhärad, och det inslaget har nu delats över 2.000 gånger (!) på Facebook och Twitter.

I dag meddelade moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och migrationspolitiske talesperson Elisabeth Svantesson att moderaterna nu förespråkar denna linje. Man vill dessutom skärpa regelverken och öka aktiviteten för att få en större del av dem som nekas uppehållstillstånd att lämna landet. Dessutom föreslår moderaterna att Sverige kräver rabatt på EU-avgiften. Man påpekar också att det är av största vikt att regeringen påskyndar de beslut som Alliansen och regeringen enades om för ett par veckor sedan.

Moderaternas nya förslag på ytterligare insatser för att hantera den akuta flyktingkrisen:

• Tillfälliga gränskontroller ska införas och de asylsökande som anländer till Sverige från andra EU-länder och som inte tidigare registrerats enligt Dublinförordningen ska nekas inresa till Sverige.

Det är uppenbart att EU:s gemensamma regler för asylmottagande inte fungerar tillräckligt väl. Att Dublinförordningen inte följs eller implementeras i tillräckligt hög grad i medlemsländerna får särskilda konsekvenser för Sverige.

Under perioden med tillfälliga gränskontroller ska Sverige se över andra EU-länders lagstiftning på området i syfte att harmonisera våra regler med exempelvis Tysklands.

• Återvändandeprocessen ska effektiviseras och gå snabbare.

Hela legitimiteten för asylrätten bygger på att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Den som har fått ett avslagsbeslut ska lämna landet. Detta är särskilt viktigt i den akuta situation Sverige är i.
Regeringen måste nu på alla nivåer arbeta för att fler med avslagsbeslut lämnar landet. Polisen måste ges det stöd som behövs och regeringen behöver driva återvändandefrågor i internationella kontakter på ett helt annat sätt än vad som hittills gjorts. Att få på plats återtagandeavtal med berörda länder är en del i arbetet framåt. Vi vill se en tidtabell för hur regeringen ska arbeta med frågan. Svenskt bistånd ska även kunna villkoras mot vissa av de länder det rör sig om.

• Sverige ska kräva lägre EU-avgift.

Sverige är i dag nettogivare till EU. Samtidigt har vi tagit ett betydligt större ansvar än de flesta andra EU-länder och de offentliga finanserna påverkas nu av kostnadsökningar i miljardklassen. Enligt EU-kommissionens prognos, som publicerades i torsdags, kommer budgeteffekten för migrationen bli klart störst i Sverige.

Sveriges stora ansvarstagande i flyktingkrisen måste nu få genomslag även i vår avgift till EU. Regeringen bör på EU-nivå driva att Sveriges avgift under kommande år ska sänkas till följd av det stora ansvar vi tagit.

Min egen kommentar till dagens beslut: Jag har ju argumenterat för denna linje en tid nu, både internt och externt, och tycker det känns bra att det från och med idag även är partiets linje. Det är mycket viktigt att moderaterna står upp för att ta ansvar även för svåra beslut i en extrem situation. Med vårt förslag ger vi Migrationsverket och kommunerna en chans att komma ikapp, ökar möjligheten till ett värdigare mottagande av dem som kommit som asylsökande den senaste tiden och tvingar samtidigt andra EU-länder att ta ett större ansvar. Ingen på flykt kommer att nekas rätten till skydd eller att söka asyl, men däremot får man göra det i något av de säkra EU-länder man passerat på sin väg till Sverige. I dagens akuta läge är det inte en orimlig lösning. De praktiska problem som måste lösas är hanterbara jämfört med vad som händer om vi inte gör något och samhällssystemen kollapsar.




Intervjuad av Radio Sjuhärad om mitt förslag om tillfälligt asylstopp

2015-11-07

I morse blev jag intervjuad av Radio Sjuhärad angående mina utspel på bloggen, Twitter och Facebook i går om ett tillfälligt stopp för asylsökande som kommer via annat EU-land. Lyssna på inslaget här eller läs nyheten här.

Lite förtydliganden behövs dock.

För det första gäller mitt förslag ett tillfälligt stopp, inte ett permanent. Tanken är att vi måste ge kommunerna och Migrationsverket en chans att komma ikapp med boenden mm.

För det andra blandar Radio Sjuhärad ihop förslaget om återinförda gränskontroller med förslaget om stopp för asylsökande, det är två olika saker, vilket jag påpekade i intervjun. Tillfälliga gränskontroller i 30 dagar kan Sverige införa enligt gällande regler om det behövs för ordning och säkerhet. Att däremot stoppa asylsökande som kommer via annat EU-land har inget stöd i gällande konventioner eller regelverk. Min poäng är dock att i ett läge där inga länder i Europa vare sig respekterar Schengenreglerna om yttre gränskontroll eller Dublinförordningen om registrering av asylsökande så har alla gällande regelverk redan fallit. Sverige måste då ha den politiska kraften att ensidigt införa ett tidsbegränsat stopp för nya asylsökande som redan passerat ett annat säkert EU-land på sin väg till Sverige. Det finns inte heller vad jag vet några sanktioner i gällande konventioner som skulle drabba Sverige. Hur länge ett tidsbegränsat stopp skulle gälla får man diskutera, det kan upphävas när Sverige återigen har kontroll över situationen.

Dagens läge är akut. Boendena slut, kostnaderna skenar, handläggningstiden för asylärenden uppe i 2 år och i går meddelades att det inte går att få fram mer än maximalt 4.000 tältplatser i år – vilket räcker i knappt två dagar! Hittills i år har det kommit över 120.000 asylsökande, varav 20.000 ensamkommande barn och ungdomar. I går sattes ett nytt rekord, en bra bit över 2.000 personer på en dag. Sverige har redan tagit emot i särklass flest per invånare i hela EU. Vi begär nu hjälp och avlastning från andra EU-länder, men det är ett orealistiskt krav. Ingen kommer att hjälpa oss frivilligt. Det finns då bara ett sätt och det är att tvinga övriga att ta sitt ansvar genom att Sverige temporärt stänger gränsen för asylsökande som kommer via annat EU-land. Ingen förvägras på detta sätt sin rätt till skydd eller att söka asyl, men de får göra det i något av alla de säkra trygga länder de passerat på sin väg till Sverige. För det fall någon kommer direkt till Sverige som asylsökande (exempelvis via flyg eller båt från icke säkert EU-land) ska Sverige givetvis ta emot den asylsökande precis som tidigare. Mitt förslag gäller endast om man kommit via ett säkert EU-land till Sverige. I detta läge har man inget akut behov av skydd.

Jag fick också frågan om det inte vore fel mot dem som har släktingar eller bekanta i Sverige att neka dem att söka asyl här. Men detta kan hanteras i efterhand. Så gör man redan idag relativt ofta när människor förs över mellan länder för att återförena familjer, och det kan ju ske i två riktningar. Detta är steg två efter att den akuta asylhanteringen klarats av, och det förhindras inte genom mitt förslag.

Jag upprepar det jag säger i slutet av intervjun - detta är ett radikalt förslag, men situationen är extrem just nu och då krävs radikala lösningar. Allt annat är oansvarigt.




Besök i Mölndal på asylboende för ensamkommande barn

2015-11-06

I dag besökte jag och min moderata riksdagskollega Ellen Juntti ett asylboende för ensamkommande flyktingbarn i Mölndals kommun. Jag har inga foton från besöket och exakt var boendet ligger berättar jag inte eftersom man inte gärna vill gå ut med detta numera efter de hot och möjliga attentat som skett mot vissa boenden i landet. Man har dock inte råkat ut för några hot eller angrepp mot migrationsverkets eller kommunens anläggningar i Mölndals kommun.

Vi fick först träffa fyra tonåringar som bor på boendet. De kommer från Somalia, Eritrea, Etiopien och Albanien. De väntar alla på att få sin asylansökan avgjord. På boendet finns också nio afghanska pojkar och några flickor från Afghanistan som bor tillfälligt på anläggningen i avvaktan på att erbjudas plats på lämpligt asylboende. Flickorna bor i en egen del av anläggningen. De fyra killarna visade oss runt på boendet och vi fick se deras rum och allmänna utrymmen. Den som varit längst i Sverige kom för ett år sedan.

Jag tog inga bilder på pojkarna heller, eftersom de är minderåriga. Därmed måste man först ha tillstånd från deras gode män om man ska lägga ut bilder på sociala medier.

Efter rundvandring på boendet väntade Mölndals kommuns verksamhetschef för ensamkommande barn och ungdomar, Birgitta Korpe, och några av hennes medarbetare på oss, och över en kopp kaffe fick vi en föredragning om det aktuella läget i Mölndals kommun, och tillfälle att lyssna på personalens åsikter om situationen.

Det är ingen tveksamhet om att läget är dramatiskt när det gäller mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. År 2013 var man bara några få anställda inom denna verksamhet i Mölndal, idag är man 35 medarbetare och verksamheten är idag så omfattande att den blivit en egen enhet inom Socialtjänsten. Man har nu ett antal enheter runt om i kommunen som sammanlagt erbjuder 300 transitplatser (korttidsplatser i avvaktan på kommunplacering) i egen regi eller i samverkan med entreprenörer. Man har också egna asylboenden och jourfamiljer/familjehemsboenden för ensamkommande.

År 2013 tog man emot 599 ensamkommande. 2014 ökade detta till 1.609 och hittills i år (tom oktober) har man tagit emot 3.400 ensamkommande. Det innebär att en knapp femtedel av alla ensamkommande som kommit till Sverige i år passerat ett transitboende i Mölndals kommun.

Problemen växer när det gäller att hitta såväl transitboenden som asylboenden. Och flera kommuner vägrar nu att ta emot fler barn till asylboenden, man säger att man helt enkelt inte har plats för fler. Detta gör att Mölndals kommun har svårt att får barnen vidare från transitboendena. Normalt ska barnen stanna bara 2-3 dagar innan de omplaceras, men numera kan det ta 2-3 veckor. Detta skapar problem - dels tar platserna i transitboendena slut, dels skapar barnen anknytning till vuxna eller andra barn på transitboenden och i jourfamiljer, och vill sedan inte resa vidare till andra boenden.

Problemen växer också när det gäller att hitta jourfamiljer där mindre barn kan vistas innan de överförs till familjehems- boenden. Många vill starta jourfamiljehem och familjehem och socialtjänsten har svårt att hinna med kvalitetskontrollen. Man upptäcker dock en del oseriösa aktörer. Samtidigt tvingas man sänka kraven vilket medför risker för barnen.

När det gäller personalsituationen har man en fördel av att kunna rekrytera från utbildningar i Göteborg. Men även Göteborgs Stad rekryterar nyutexaminerade socionomer, och ingångslönerna stiger kraftigt. I Mölndal kan en nyutexaminerad socionom utan arbetslivserfarenhet få en ingångslön på 26.000 kronor. I Angered i östra Göteborg är ingångslönen för samma yrkesgrupp idag 32.000 kronor! Samtidigt pressas personalen hårt, många upplever stress och sjukskrivningarna blir allt fler. Det är också mycket pappersarbete när det gäller ensamkommande barn och ungdomar, varje individ genererar minst 15 (!) A4-dokument.

Mölndals kommun drabbas också ekonomiskt av det höga trycket av asylsökande. I år beräknas socialnämnden gå med mellan 70 och 100 miljoner i underskott. Det är ganska mycket för en kommun som har en balansomslutning på ca 4 miljarder. Ersättningarna från staten både är otillräckliga och släpar efter. Man har också problem med att andra kommuner placerar barn på boenden som drivs av privata entreprenörer i Mölndals kommun. Mölndal måste då stå för skolgången, men får inte alltid full täckning för detta från den andra kommunen. Man efterlyser någon from av schablonersättning mellan kommuner för att täcka kostnaderna för skolgång. Man uppskattade också vårt besked om att moderaterna vill att staten ska ta över hela det ekonomiska ansvaret för nyanlända under tre år i stället för dagens två år.

Ett nytt problem som dykt upp är att romska barn söker asyl i Sverige. Eftersom alla har rätt att få sin asylansökan prövad och väntetiderna är långa innebär det att även dessa barn måste få plats i asylboende. Detta kan vara ett nytt sätt för romer att försöka få stanna lägre tid i Sverige än de tre månader man har rätt att vara här utan att arbeta, och att ordna boende för sina barn. Problemet är att dessa barn oftast saknar asylskäl men ändå upptar platser på boenden. Det är också svårt för socialtjänsten att utreda var föräldrarna finns, vilket man brukar göra om ensamma barn från Europa påträffas i kommunen. Föräldrarna kan både finnas i hemlandet och i Sverige (exempelvis som tiggare) och utredning kräver samverkan med ambassader och är tidskrävande och svårt att hinna med dagens övriga arbetsbelastning. Detta aktualiserar frågan om avvisning till "säkra länder" samt att det är akut att se över specialreglerna om avvisning av ensamkommande barn som saknar asylskäl. I dag finns ofta verkställighetshinder på grund av att man inte kan utreda hur mottagningssituationen i hemlandet ser ut.

Vi frågade också hur det ser ut med ålder på de ensamkommande barnen och om man bedömer att barnen verkligen är under 18 år. Jag kände ingen misstanke om att de fyra tonåringar vi träffade skulle vara över 18 år. Men man berättade om flera ärenden där man i efterhand fått vetskap om att "barnen" varit över 30 (!) år. I en del fall berättar den asylsökande själv om sin ålder efter en tid, för att situationen blir ohållbar. Att skicka en 30-åring till gymnasiet blir naturligtvis lite märkligt. I ett fall var det ensamkommande "barnet" i verkligheten 40 år! I de fall där man i efterhand upptäcker felaktiga åldersuppgifter skickas den asylsökande tillbaka till migrationsverket för handläggning som vuxen. Man kunde inte säga hur stor andel av de ensamkommande som kan misstänkas vara över 18 år, men menade att det nog inte är så jättemånga fall. Men man efterlyste mer noggrann ålderskontroll redan vid inskrivningen hos migrationsverket, och menade att med den brist som idag finns på boendeplatser så är det inte acceptabelt om vuxna upptar de platser som barnen behöver. Vi upprepade moderaternas krav om tydligare ålderskontroller på ensamkommande barn och ungdomar.

Under vårt samtal fick vi ett rakt och tydligt besked från en av de närvarande. Sverige närmar sig inte gränsen för vad vi klarar av. Vi har redan passerat den. Och ingen sa emot. När det beskedet kommer från de främst ansvariga i en kommun med ett fantastiskt engagemang, mycket entusiastiska och uppenbarligen kreativa problemlösande medarbetare och med mycket lång erfarenhet som mottagningskommun - ja då måste man faktiskt ta det på allvar. Jag upprepar mitt förslag om att för en tid stoppa alla asylansökningar från personer som kommer via annat EU-land. Vi måste ge våra kommuner och migrationsverket en rimlig chans att hantera alla de människor som redan kommit till vårt land. Det finns inga alternativ längre, det är helt enkelt fullt.




Moderaterna kräver omedelbart införande av gränskontroller

2015-11-06

I kvällens SVT Rapport kräver Beatrice Ask, rättspolitisk talesperson för moderaterna, att regeringen nu inför tillfälliga gränskontroller.

"Att bostäderna för asylsökande håller på att ta slut är bara ett av flera exempel som visar hur akut flyktingsituationen i Sverige är nu. Flera åtgärder krävs nu samtidigt och det är dags för regeringen att bestämma om tillfälliga gränskontroller. Vi måste ha bättre kontroll över vilka som kommer till Sverige i dag. Regeringen måste vara en pådrivande kraft i detta, Det är dessutom mycket mindre resurskrävande än om vi i efterhand ska ägna oss åt inre utlänningskontroll", säger Beatrice Ask.

"Nu har vi ett extraordinärt läge, vi har polis och tullverk, det går att hitta praktiska lösningar. Tappar vi kontrollen nu kommer resurserna inte att räcka senare. En stor andel av de som anländer söker inte asyl och vi vet inte vart de tar vägen – det är ohållbart. Nu krävs ordning och reda och bättre kontroll över läget".




En nyhet som talar för sig själv

2015-11-06

TextTV idag. Som upplysning kan nämnas att bara idag kom en bit över 2.000 asylsökande till Sverige. 4.000 tältplatser räcker alltså inte ens två dygn med nuvarande volymer av asylsökande. Och det kommer fler för varje dag...






Hög tid att avvisa alla asylsökande som kommer via annat EU-land

2015-11-05

Justitieminister Morgan Johanssons presskonferens idag får nog betecknas som historisk. Hans besked ett "Sverige nu nått gränsen för vad vi klarar av när det gäller asylmottagande" och att "Sverige inte längre kan garantera tak över huvudet för asylsökande" är anmärkningsvärd, inte minst med tanke på att det så sent som i våras hette från statsministern att "det inte finns någon gräns för asylmottagandet" och att "Sveriges förpliktelser enligt internationella konventioner måste gälla". (Bilden nedan citerad från Dagens Nyheters nätupplaga).

Och läget är akut. Migrationsverket redovisar en akut kris när det gäller boendeplatser och handläggningstiden för ett asylärende beräknas nu ligga på två år. Och frågan om var alla som beviljas asyl sedan ska ta vägen har ingen något svar på. Det går ju inte att trolla fram bostäder.

Det syns inte heller någon avmattning av strömmen av asylsökande, snarare tvärtom. Hittills i år har det kommit 117.000 personer, och nu kommer ca 9.000-10.000 personer per vecka. Med tanke på att det återstår nästan 8 veckor av året kan man således anta att det kommer ytterligare runt 80.000 personer fram till årsskiftet. Det skulle betyda runt 200.000 personer i år - om inte antalet per vecka ökar ytterligare. Morgan Johanssons tal om 160.000 i år bygger på en tidigare prognos från Migrationsverket som troligen redan är överspelad. Jag har tidigare gissat på 200.000 och det känns allt mer sannolikt.

I dag kommer EU-kommissionens höstprognos. Man räknar med att ytterligare tre miljoner människor kommer att söka asyl i EU fram till 2017. Hur man kommit fram till denna summa vet jag inte, min egen gissning är att det handlar om betydligt fler. Bara i Syriens närområde och i norra Afrika sägs det finnas uppemot 12 miljoner människor på flykt. Till detta kommer alla afghaner som söker sig till Sverige (en av de största grupperna av asylsökande idag). Men om vi ändå antar att det stämmer med 3 miljoner kan man ju fundera över hur många av dessa som kan komma att söka sig till Sverige?

Hittills i år har det kommit 710.000 asylsökande till EU enligt Frontex (EU:s gränsövervakningsorgan). Av dessa har alltså 117.000 sökt asyl i Sverige. Det betyder drygt 16%. Om Sverige skulle ta emot samma andel av de tre miljonerna skulle det betyda ytterligare 480.000 asylsökande. Men med tanke på att omvärlden skärper sina regelverk snabbare och mer än vad Sverige ens diskuterar finns naturligtvis en sannolikhet för att ännu fler söker sig hit.

Samtidigt kräver nu Sverige omfördelning av asylsökande så att övriga EU ska avlasta Sverige. Danmarks utrikesminister Kristian Jensen är dock inte beredd att agera för att ge Sverige avlastning i flyktingmottagningen. "Varje land har valt sin kurs på flyktingområdet. De har gjort sitt val och det måste de nu hantera", sade han på torsdagen enligt TextTV. Och så resonerar nog många länder - man tycker att Sverige, Tyskland och andra som haft ett högt tonläge i asylfrågan och kritiserat andra länder nu får ta ansvar för sina egna beslut. Någon större sannolikhet för avlastning från övriga EU ska nog inte Sverige räkna med. Det är dessutom som jag tidigare påpekat märkligt att asylsökande först ska resa genom hela EU till Sverige för att söka asyl, och därefter fördelas ut till bland annat de länder som de passerat på vägen.

Läget är alltså akut, och krisinsikten infinner sig så sakta hos de politiska partierna, även om tre partier - C, V och MP - fortfarande lever i något slags drömvärld som helt saknar verklighetsförankring. Men krisinsikt är tyvärr (ännu) inte detsamma som handling. Migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen är exempelvis bra, men långt ifrån tillräcklig, och dessutom förhalar regeringen genomförandet av det som beslutades i överenskommelsen. Gränskontrollerna lyser också med sin frånvaro.

Vad ska Sverige då göra? Jag har tidigare envist hävdat att Sverige inte kan sätta något tak för människor som söker asyl för att få skydd. Det gäller fortfarande - om än med ett stort och viktigt undantag. De asylsökande som kommer via ett annat EU-land är inte på flykt undan krig - de har redan haft möjlighet att söka skydd i säkra EU-länder som de passerat på vägen till Sverige - exempelvis Grekland, Bulgarien, Rumänien, Italien, Kroatien, Slovenien, Ungern, Tjeckien, Österrike, Tyskland, Polen eller Danmark. Men de har avstått från detta och i stället sökt sig till Sverige. Sannolikt för att Sverige erbjuder mer generösa regler än andra EU-länder. Hade Sverige tidigare harmoniserat sina regelverk med övriga EU hade vi inte haft den situation vi har idag. Men nu är läget akut.

Jag har ju tidigare lanserat mitt eget förslag (som alltså inte är moderaternas förslag, viktigt att förtydliga). Jag menar att de som kommer från annat EU-land till Sverige för att söka asyl ska avvisas direkt vid gränsen. Detta innebär naturligtvis återupprättade svenska gränskontroller vid alla stora gränspassager såsom Öresundsbron och alla färjeterminaler. Dublinförordningen syftar till att man ska söka asyl i första säkra land och därmed ligger det i vart fall i förordningens anda att Sverige nu säger stopp för alla nya asylsökande som kommer via annat EU-land och därmed tvingar dem att återvända till närmast föregående EU-land. Vi tvingar på detta sätt övriga EU att ta det ansvar som de knappast lär ta frivilligt. Mitt förslag innebär inte att någon asylsökande förvägras skydd, man tvingas bara söka detta skydd i ett annat EU-land än Sverige. Detta skulle alltså innebära ett tillfälligt asylstopp i Sverige, och bör gälla i vart fall året ut och eventuellt även under nästa år. Undantag ska givetvis gälla för de eventuella ärenden där Sverige är första säkra asylland.

Visst finns det invändningar mot mitt förslag. Det skulle sannolikt innebära att vi formellt bryter mot vissa konventioner. Men eftersom hela EU just nu bryter mot i stort sett alla regelverk som finns och gränskontrollen och dublinförordningen inte respekteras så kan inte Sverige ensamma leva upp till alla konventioner och regelverk. Det är som Morgan Johansson säger - gränsen för vad vi klarar är redan nådd. Nu måste vi lägga resurserna på att hantera dem som redan kommit hit och stänga gränsen i övrigt. Och därmed tvinga andra länder att ta samma ansvar som Sverige redan gjort.

Jag har tidigare sagt att det bara är en tidsfråga innan regeringen tvingas stänga gränsen för asylsökande. Och den dagen närmar sig nu med stormsteg. Lika bra då att göra det omgående innan krisen förvärras ytterligare.




Antalet asylsökande ökar igen

2015-11-04

Under några dagar i slutet av förra veckan och under helgen gick strömmen av asylsökande ned, vilket påstods ha samband med att några gränser i Mellaneuropa tidigare varit stängda ett tag. Men de senaste dagarna har antalet asylsökande till Sverige ökat igen, inte minst har antalet ensamkommande barn och ungdomar ökat kraftigt. Så här ser statistiken ut per igår, först totala antalet asylsökande, sedan antalet ensamkommande (figurer från Migrationsverkets hemsida):








Även arbetsförmedlingen varnar för kraftigt stigande kostnader

2015-11-04

Arbetsförmedlingen varnar för skenande kostnader. Den stora strömmen av asylsökande gör att arbetsförmedlingen måste räkna upp sin prognos kraftigt för hur många som kommer att behöva hjälp att få jobb. I somras räknade Arbetsförmedlingen med att 45.000 skulle in i det så kallade etableringsuppdraget 2019. Nu tror man att det handlar om 121.000. Man har redan flaggat för att det måste skjutas till upp till 10 miljarder kronor mer år 2019, men det kan nu behövas ännu mer. Man ser också att regeringens vallöften, som skulle "ersätta fas 3", drar ut på tiden.

Och andelen av de arbetslösa som är utrikesfödda ökar. 2006 var andelen ungefär 25%. Idag är andelen över 50%. Det är detta som moderaterna menar med det nya utanförskapet. Det är idag koncentrerat till främst unga lågutbildade, funktionshindrade och utrikes födda. Och då måste också politiken förändras för att fler av dessa ska komma i egen försörjning.




Mycket fler skottlossningar i svenska storstäder än i övriga Norden

2015-11-02

En mycket allvarlig nyhet (jag citerar från textTV):

"Sedan 2010 har fem gånger så många skottskadats i de svenska storstäderna jämfört med i grannländernas huvudstäder tillsammans. Det visar en granskning som SVT Nyheter gjort.

Trenden har varit tydlig i åratal. Medan det dödliga våldet minskar totalt i samhället så ökar våldet med skjutvapen på gatorna.

-Exakt varför det skjuts mer i Sverige kan ingen svara på, vi har en stor kunskapslucka här. Ingen har gjort någon ordentlig analys av den här situationen, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi. Sarnecki säger att det finns olikheter i hur polisen arbetar i de fyra länderna. Men han beskriver ändå förutsättningarna som relativt likartade vad gäller lagstiftning och andra verktyg.

-Jag tror snarare att vi har en mycket sämre social situation här. Det vi ser nu är resultatet av ett misslyckande som sträcker sig tjugo år tillbaka när de här unga killarna som nu skjuter växer upp, säger han."


Min egen fråga är varför Sverige har en så mycket sämre situation än våra grannländer? Vad är det som skiljer oss från dem? Det är svårt att bortse från att en misslyckad integration av nyanlända är en viktig förklaring. Det 50-tal "no-go-zoner" som finns i Sverige idag (områden där samhället i princip tappat kontrollen) sammanfaller alltför väl med de områden där skottlossningarna sker. Alla pratar om att "vi måste bli bättre på integration". Men den intressanta frågan är om det ens går att lyckas med integrationen och motverka socialt utanförskap när Sverige tar emot så stora volymer av nyanlända, åt efter år? Faktum är ju att det knappast finns några exempel från andra länder där detta fungerat.

Till detta kommer att när väl kriminella grupperingar fått fäste på en plats lockar det lätt till sig fler, även kriminella personer som inte har uppehållstillstånd i Sverige utan som bara reser hit för att begå brott eller styra kriminella nätverk. Och när olika grupperingar samlas på ett ställe uppstår allt oftare konflikter mellan dessa. Det blir lätt en negativ spiral. Det är med andra ord alldeles för enkelt att skylla våldet på "invandringen", det finns dels många svenskfödda i dessa grupperingar, dels personer som inte har uppehållstillstånd i Sverige och som alltså inte "invandrat". Men kopplingen till invandrartäta utanförskapsområden är samtidigt mycket tydligt.




Margot Wallström (S) varnar för sammanbrott i asylmottagandet

2015-11-02

Utrikesminister Margot Wallström säger i en intervju i DN i fredags att det finns en punkt då flyktingmottagandet blir en sådan påfrestning på det svenska samhället att vi inte klarar mer.

"Jag tror att de flesta känner att vi inte kan upprätthålla ett system där det kanske kommer 190 000 människor varje år, i längden kommer våra system att braka ihop. Och det mottagandet kommer inte att få folkligt stöd. Vi vill ju att det ska vara ett värdigt mottagande av dem som kommer hit."

Margot Wallström kan inte ange var den punkten finns. Men hon säger att Sverige inte har någonting att skämmas för.

– Vi har verkligen visat att enskilda människor har ställt upp och varit helt fantastiska i den här svåra situationen. Vi förstår hur världen ser ut. Vi tycker att ett gott samhälle att leva i är ett samhälle som är generöst, men det är också ett samhälle som måste fungera. Vi måste hålla ihop samhället, det har vi huvudansvar för.

Wallström har många poänger i det hon säger. Svenska folket är generöst och i grunden positiva till flyktingmottagande så länge de känner att politiker och myndigheter har situationen under kontroll. Men när människor känner att politiker och myndigheter i stället tappat all kontroll över situationen och samhället glider isär så finns stor risk att opinionen vänder och att främlingsfientlighet växer fram i spåren av en total uppgivenhet. Politiker som inte tar tag i situationen utan låter allt rulla på riskerar att öka främlingsfientligheten. Och det oroar mig mycket.




En lam ursäkt är bättre än inget

2015-10-30



Jag krävde av Borås Tidning att man skulle publicera mitt svar på gårdagens ledare idag, och så skedde också. Och visst kan man utläsa ett försök till ursäkt från Borås Tidnings ledarredaktion i svaret från politiske redaktören Lars Näslund. Men resonemanget brister tyvärr ändå i logik. Om BT tycker att något jag sagt inte är trovärdigt (utan märkligt nog bör tolkas precis tvärtom mot det jag sagt), så säger man naturligtvis samtidigt att jag inte är trovärdig som person.

Jag krävde en ursäkt och fick en halvmesyr, men det är bättre än inget. Och jag inser ju att BT aldrig skulle gå hela vägen och förbehållslöst be om ursäkt.

Självklart påverkar det som hänt mitt förtroende för BT:s ledarredaktion och det kommer naturligtvis att ha betydelse för vår framtida relation. Jag tycker ofta att politiker (oavsett färg) tar alldeles för lätt på osakliga påhopp från media. Jag tar själv gärna tuff debatt i sakfrågor, men kräver 100% respekt för min person. I den frågan finns inget utrymme för kompromisser.




Moderaterna: Skärp åldersbedömningen av ensamkommande barn

2015-10-29

I kvällens SVT Rapport krävde Johan Forssell (M), migrationspolitisk talesperson, att regeringen tar ett helhetsgrepp kring åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn. Jag citerar från moderaternas pressmeddelande:

• Den nuvarande flyktingsituationen är ohållbar och kommunerna får dessutom allt svårare att hitta tak över huvudet för de ensamkommande barn som kommer till Sverige. Hittills i år har ca 21 600 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Bara den senaste veckan sökte 2 200 ensamkommande barn asyl i Sverige. Det är en mycket kraftig ökning mot tidigare. Mottagandet av barn är betydligt mer kostsamt än mottagandet av vuxna. Detta sammantaget ställer ännu högre krav på ordning och reda i asylprövningen.
• Asylprövningen ska vara korrekt och rättssäker - för alla. Ensamkommande barn har behov av särskilt stöd, ska behandlas som barn och bo i familjer eller på hem med andra barn. Vuxna ska behandlas som vuxna. Själva rätten att söka asyl påverkas däremot inte.
• Vi ser i dag skillnader mellan europeiska länder när det gäller åldersbedömningar av ensamkommande barn. Sverige behöver ta ett helhetsgrepp i frågan i syfte att bli mer likt andra jämförbara länder, t.ex. Norge, Finland och Tyskland. Moderaterna vill därför att regeringen tar fram en strategi för åldersbedömningar av den som söker asyl som ensamkommande barn då det finns tveksamheter om åldern. Detta måste göras så snabbt som möjligt med tanke på hur utsatt mottagningssystemet är i dag.

Så långt pressmeddelandet. Vad gäller Norge fanns en intressant artikel i Göteborgs-Posten den 27 oktober. Under perioden januari till september i år ålderstestade den norska migrationsmyndigheten 877 stycken ensamkommande flyktingbarn (av de drygt 2.600 totalt som kom som "ensamkommande" till Norge under samma period). En tredjedel av dem visade sig vara över 18 år. Tidigare har tester i Danmark visat att en ännu större andel av de som uppger sig vara under 18 år i själva verket var äldre. Och varje person som felaktigt betraktas som barn tar kostsamma resurser i anspråk från de som verkligen är barn, och det i en situation då mottagningen av ensamkommande barn är extremt ansträngd. Det är självklart av rena rättssäkerhetsskäl att försöka ta ett helhetsgrepp på situationen.

Om de flesta av våra grannländer anser att det går att göra rimligt säkra ålderskontroller kan det inte vara omöjligt att göra det även i Sverige. Alternativet är att avskaffa särreglerna för ensamkommande barn. I den riksdagsmotion som jag och 12 andra moderater lämnade in för några månader föreslår vi följande i punkt 5: "Se över särreglerna för ensamkommande barn och ungdomar om det inte med hjälp av läkarvetenskapen går att genomföra säkra ålderskontroller. Om man inte kan kontrollera åldern kan man givetvis inte ha särregler som bygger på åldersgränser. Då får dessa ungdomar prövas för asyl enligt samma regelverk som alla andra."




Jag kräver en offentlig ursäkt från Borås Tidning

2015-10-29

Med anledning av Borås Tidnings osakliga och förolämpande inlägg mot mig på ledarsidan idag har jag skickat nedanstående till ledarredaktionen.

Jag kräver en offentlig ursäkt från Borås Tidning

Borås Tidning skriver på gårdagens ledarsida att eftersom jag länge argumenterat för en mer restriktiv migrationspolitik blir det svårt att läsa in annat än ”ett gillande av Avpixlats ifrågasättande av flyktingens ärlighet” för att jag länkat till en sida som skriver om ett asylärende. Det borde nu vara väldigt svårt att dra den slutsatsen med tanke på att jag länkade i kritiskt syfte för att jag ville påtala ett uppenbart faktafel i artikeln. Avpixlat påstod att en person bluffat till sig uppehållstillstånd, samtidigt som det i en annan artikel fanns tydliga fakta som visar att personen INTE fått uppehållstillstånd på grund av att Migrationsverket ifrågasatte vissa uppgifter. I ett debattklimat där snart sagt alla påstås få stanna i Sverige tycker jag det är viktigt att påtala att Migrationsverket faktiskt utreder ärenden och att långt ifrån alla får uppehållstillstånd. Det är faktiskt inte så enkelt att ”bluffa” till sig detta som vissa främlingsfientliga krafter försöker påskina.

Ledarsidan skriver vidare: ”Seriös granskning av migrationspolitiken behövs, men det utför inte Avpixlat”. Jag kan bara hålla med. Och så mycket viktigare då att påtala när man upptäcker något som är uppenbart fel. Men ska man kritisera något som skrivs är det svårt utan att länka till det.

Att BT drar slutsatsen att alla som ifrågasätter sammanbrottet i dagens migrationspolitik samtidigt med automatik skulle uppskatta Avpixlat är för övrigt en märklig slutsats. BT antyder alltså att alla ansvarstagande politiker skulle vara rasister? Det är en retorik som hör hemma hos avgrundsvänstern och som man hade hoppats slippa på BT:s ledarsida.

Som jag sa i nyhetsartikeln i BT - jag har inte bett om ursäkt för min kritiska länkning till Avpixlat, jag anser inte att det var något misstag, och jag har inte heller fått någon kritik från mitt parti. Däremot har jag beklagat i intervjun i BT om någon skulle ha missuppfattat syftet. Det blir ju så ibland på twitter när man ska få plats med ett budskap på 140 tecken. Men när Borås Tidning påstår att ”jag försöker ge intryck av” att mitt syfte var att kritisera fakta på Avpixlat och att detta ”inte är trovärdigt” ägnar sig BT:s ledarredaktion åt något som gränsar till ren förolämpning. Bortsett från allt annat borde BT inse det orimliga i att jag i uppskattande syfte skulle länka till en nätsida som under ett antal år ägnat sig åt regelbundna otrevliga angrepp mot oss politiker. Inte minst mot oss Allianspolitiker under regeringstiden – mig själv inräknad.

Jag har aldrig under mina nio år som riksdagsledamot krävt en offentlig ursäkt från media, men i detta fall förväntar jag mig faktiskt det. När ledarsidan ifrågasätter min ärlighet och trovärdighet som person går man över gränsen.

Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)





Orealistiskt tro att andra länder frivilligt ska avlasta Sverige

2015-10-28

Migrationsverkets oktoberprognos är en dyster läsning. Det är här man redovisar sina osäkra prognoser över antalet förväntade asylansökande i år och nästa år (siffror som troligen var historia redan innan de publiceras). Och man konstaterar också i rapporten att EU i praktiken har avskaffat sin yttre gräns och sina gränskontroller.

Antalet asylsökande visar inga tecken på att avta. Det kommer runt 1.500-1.800 personer varje vardag (Migrationsverket uppskattar att det är runt 2.000 eftersom registreringarna släpar efter) och ungefär hälften så många på helgerna. Veckosnittet ligger kvar runt 9.000-10.000 asylsökande, varav 2.000-2.500 ensamkommande barn och ungdomar. Årstakten ligger därmed kvar runt 500.000 asylsökande varav över 100.000 ensamkommande barn och ungdomar. Det innebär i så fall att Migrationsverkets prognoser för nästa år är kraftigt i underkant om inte takten i antalet asylsökande avtar kraftigt. Och det finns inga objektiva tecken som tyder på detta.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB konstaterar i sin senaste rapport (igår) att läget i många kommuner och landsting är mycket ansträngt, och redovisar vilka krisåtgärder som just nu genomförs. Ett antal svenska kommuner LexSarah-anmäler nu sig själva för att de inte längre klarar av mottagandet av ensamkommande barn. Och i Norberg får man inte längre plats i skolan för undervisning, trots att man använder alla tänkbara lokaler. Antalet nyanlända elever är helt enkelt för stort. Lagom till den kalla årstiden övervägs nu undervisning utomhus.

Sveriges och Kommuner Landsting larmade också så sent som igår om behov av akuta åtgärder för att klara flyktingsituationen, samt kräver att staten tar över en större del av kostnadsansvaret från kommunerna.

Riksgälden meddelar idag att tack vare stärkt konjunktur som medför ökande skatteinkomster så ökar lånebehovet nästa år med endast 8 miljarder kronor. Att lånebehovet inte är större beror på att regeringen än så länge kan ta pengar ur biståndsbudgeten för att täcka migrationskostnaderna. Men biståndsbudgeten räcker ju inte hur länge som helst. Och då måste staten låna eller höja skatterna för att betala stigande migrationskostnader. Riksgälden räknar med att Migrationsverkets utgifter blir 26 miljarder kronor 2015, 58 miljarder kronor 2016 och 70 miljarder kronor 2017. Det är en ökning med 31 miljarder kronor för 2016 jämfört med föregående prognos.

Vad är då statsminister Löfvéns plan för att hantera situationen? På Nordiska Rådets möte i Reykjavik konstaterade han att "Sverige är på gränsen av sin kapacitet". Han framförde också en vädjan om stöd från övriga nordiska länder och upprepade Sveriges krav om en omfördelning av flyktingar inom EU där även Sverige vill få avlastning.

Att Sverige först tar emot obegränsat antal asylsökande som först sökt sig genom hela Europa på sin väg till Sverige, för att sedan vädja om att de länder flyktingarna redan passerat (!) i efterhand ska ta tillbaka dessa asylsökande känns som en from förhoppning och väldigt naivt. Det finns naturligtvis inga incitament alls för andra länder att avlasta Sverige i detta läge. Sverige och Tyskland har förklarat sig vara "humanitära stormakter" som tydligt deklarerat att vi tar emot alla som kommer hit, samtidigt som vi riktat högljudd kritik mot alla andra länder. Min tro är att övriga Europa tycker att vi får skylla oss själva och att man inte lär komma till Sveriges hjälp.

I detta läge finns det bara en lösning, den jag presenterade häromdagen. Sverige borde omedelbart återinföra gränskontrollerna och för en tid stoppa allt mottagande av asylsökande som bevisligen kommer direkt via ett annat EU-land. Dessa borde redan vid gränsen avvisas direkt till närmast föregående EU-land. Då tvingas övriga EU-länder att vara med och ta sin del av ansvaret, och Sverige får andrum att reda upp situationen som råder, komma ifatt med asylutredningarna och får möjlighet att ordna bättre boenden för dem som redan kommit hit. Jag är fullt medveten om att detta förfarande från svensk sida inte skulle vara förenligt med vare sig EU-rätten eller internationella konventioner. Men när hela EU bryter mot alla regler, struntar i gränskontrollerna vid EU:s yttre gräns och vägrar ta sin del av ansvaret för de asylsökande är det dags att Sverige sätter hårt mot hårt. Vi har inget val. Och det skulle ju inte förvägra någon på flykt att söka skydd - de skulle bara få göra det i något av de övriga länder de passerar på sin väg till Sverige.




Den svenska fernissan flagnar

2015-10-28

Regeringen har i praktiken lämnat walk over när det gäller den akuta situationen med allt fler asylsökande. Myndigheter och kommuner får själva försöka hantera en närmast hopplös situation. Problemen hopar sig, men inga förslag kommer om en hållbar lösning. I spåren av detta flagnar den civiliserade svenska fernissan.

På ena sidan en växande extremism och främlingsfientlighet som allt oftare övergår i ren rasism. Människor tar lagen i egna händer, bränner flyktingboenden och sprider sitt hat på nätet. Hur de tror att mottagandet ska fungera bättre och kosta mindre genom att man bränner ned asylboenden är svårt att förstå. Vill dessa personer ha tältläger i stället?

På andra sidan blir de allt mer extrema förespråkarna för en helt oansvarig och kravlös migrationspolitik allt mer högljudda och sprider i sin tur sitt hat, osanningar och förvanskningar mot alla oss som förespråkar en mer realistisk linje. Minsta invändning mot dagens politik medför en rasiststämpel i pannan.

En civilisation kännetecknas av att människor i huvudsak följer lagar och regler och inte tar lagen i egna händer, att man kan diskutera allvarliga samhällsproblem öppet med respekt för varandra och att politiker tar ansvar i extrema situationer och gör det som krävs. Just nu brister alla dessa saker samtidigt. Och den civiliserade fernissan flagnar samtidigt som krisen fördjupas...




Nej, jag ber absolut inte om ursäkt för min kritiska länkning!

2015-10-27

Med anledning av Borås Tidnings artikel igår vill jag klargöra avsikten med min länkning till "Avpixlat" förra veckan.



Det började med att jag fick tips via Twitter om en artikel på Avpixlat och länken handlade om påstådd bluff med identitet från en asylsökande, en person som Göteborgs-Posten tidigare skrivit om. Jag läste både texten på Avpixlat och artikeln i Göteborgs-Posten och blev upprörd över hur det hela beskrevs på Avpixlat. Inte minst sättet att formulera sig på Avpixlat i extremt nedlåtande ton mot den utpekade personen. I vilken mån faktauppgifterna i de två (helt motstridiga) artiklarna är korrekta eller inte är upp till läsarna avgöra. Men det jag främst reagerade mot (efter att ha besökt Migrationsverket i Solna samma dag och sett hur grundligt man försöker arbeta med asylprövningar trots den höga arbetsbelastningen) var att Avpixlat mer eller mindre påstår i sin artikel att denne person bluffat sig till uppehållstillstånd i Sverige. Detta trots att det i artikeln i Göteborgs-Posten tydligt anges att Migrationsverket ifrågasatt den asylsökandes identitet. Jag tyckte det var viktigt att peka på att man vid en asylutredning faktiskt gör en prövning av såväl identitet som asylskäl. Och att långtifrån alla asylansökningar bifalls. Jag skrev därför i två twitterinlägg att Migrationsverket faktiskt inte beviljat uppehållstillstånd i detta fall eftersom man hade frågor kring ärendet, och länkade till artikeln på Avpixlat. Jag tyckte det var på sin plats att inte låta Avpixlats verklighetsbeskrivning stå oemotsagd. Personen ifråga har uppenbarligen inte bluffat till sig uppehållstillstånd i Sverige.

Borås Tidning skriver försåtligt i sin artikel att "Ericson skriver om hur en asylsökandes berättelse ifrågasätts.....", underförstått att jag vill förstärka det tvivlet genom att länka till Avpixlat. Man nämner inte att jag påpekat att det är Migrationsverket som ifrågasatt berättelsen!

I BT-artikeln är jag däremot korrekt citerad när jag beklagar om någon missuppfattat mitt syfte att länka till Avpixlats artikel. Det blir väldigt svårt att bemöta en artikel utan att länka till texten i den. Självklart har jag inget intresse av att gynna Avpixlat, särskilt inte efter de påhopp som man regelbundet utsätter oss riksdagsledamöter för. Kanske kunde jag varit ännu tydligare, men den som bemödade sig att läsa vad jag faktiskt skrev borde förstått det uppenbara syftet med länken.

De flesta insåg också direkt min avsikt med länken. Dock inte Mats Eriksson (S), tidigare pressekreterare hos Socialdemokraterna och numera anställd vid LO. Han kritiserade mig först för att ha länkat till Avpixlat. Men strax efter kom en ursäkt på Twitter när han insett varför jag länkade. Snyggt gjort tycker jag! Och om till och med en så tydlig politisk motståndare ber om ursäkt säger det en del.



För övrigt förstorar Borås Tidning "M-kritiken" mot min länk. För det första har jag som sagt inte alls bett om ursäkt för min länkning och inte heller anser jag att det var ett misstag. Jag hade ett tydligt syfte med länken och tycker det var rätt att länka. Jag har dessutom pratat med vår gruppledare Jessica Polfjärd. Hon var utomlands när hon skriftligen kommenterade saken via vår pressavdelning. Hon var dock inte insatt i detaljerna i saken och formuleringarna i pressmeddelandet verkar bero på ett misstag på vår pressavdelning. I dag när jag pratade med vår gruppledare förstod hon min upprördhet över citatet i BT. Det är alltså inte korrekt att Moderaterna tar avstånd från min länkning på det sätt som påstås i artikeln.

Jag inser att det uppenbarligen finns de som medvetet vill missförstå min länkning för att försöka misskreditera mig som person. Det är lågt och trist, och av det lär jag mig att man måste vara extremt tydlig så fort man diskuterar dessa frågor. Och när man som jag kritiserar båda extremsidorna i migrationsdebatten så får man tyvärr många fiender. Men jag är ganska hårdhudad så jag tänker inte vika en tum utan försöka ge en sansad och realistisk bild av dagens migrationspolitik och vad som behöver förändras i denna. Frågan är för viktig för att tigas ihjäl.




Innehållet i dagens uppgörelse om migration och integration

2015-10-23

Läget när det gäller asylmottagande är extremt allvarligt, och har sannolikt för länge sedan passerat gränsen när det inte längre fungerar. Dessutom är utmaningarna enorma när det gäller integration av alla som beviljats uppehållstillstånd på senare år och alla som kommer att beviljas det framöver. På en pressträff i dag presenterades att Alliansen och regeringen (S-MP) har enats kring en rad nödvändiga insatser gällande migration och integration. Hela överenskommelsen i detalj finns här. De åtgärder som nu överenskommits är resultatet av de samtal med regeringen som Alliansen tog initiativ till i början av oktober.

Bland de viktigare förslagen kan nämnas:

• Tillfälligt uppehållstillstånd på tre år som huvudregel. Får man jobb och taxerad inkomst övergår det till ett permanent uppehållstillstånd. Kvotflyktingar, ensamkommande barn och barnfamiljer tilldelas fortsatt permanent uppehållstillstånd. Principen om tillfälliga uppehållstillstånd är tidsbegränsad och den nya lagen gäller under tre år.

• Den som har fått avslag ska inte ha rätt till dagsersättning När tiden för att lämna landet har löpt ut ska även rätten till anläggningsboende upphöra.

• En person som fått uppehållstillstånd ska inte kunna tacka nej till erbjuden boendeanvisning. Utrymme för fler asylsökande på anläggningsboendena behövs.

• Skärpt försörjningskrav vid anhöriginvandring där flera undantag i dagens regelverk avskaffas.

• Säkra länder-listor och kortade handläggningstider för asylansökan. Snabbare avslag på ogrundade ansökningar och ansökningar från säkra länder ska införas.

• Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har ökat dramatiskt under senare tid. Orsakerna till detta behöver analyseras och ses över, liksom regelverken kring mottagande och boende, för att sänka kostnaderna.

• Fördelning till övriga EU av migranter som sökt sig till Sverige. För att sätta tryck på att alla länder i EU gemensamt ska ta ansvar, ska Sverige begära att vara med i omfördelningen av migranter på samma sätt som omfördelning sker från Italien och Grekland.

• Sverige ska ansöka om tillgängliga EU-medel för att underlätta finansieringen av asylmottagandet.

• Ungefär 10 miljarder kronor extra tillförs de svenska kommunerna för att kunna hantera situationen.

• Kommunerna ska dela på ansvaret för mottagande av nyanlända Moderaterna anser inte att det är den bästa lösningen men konstaterar att det redan fanns stöd i riksdagen för förslaget i och med att FP var överens med S, V och MP om detta. I praktiken är det ett ganska trubbigt instrument eftersom asylsökande har rätt att bosätta sig var de vill.

• Svenskundervisning ska ges redan under asyltiden, liksom obligatorisk samhällsorientering.

• Utbildningsplikt för nyanlända ska utredas.

• Friskolor ges ökade möjligheter att ta emot nyanlända.

• Ökad satsning på särskilda yrkesskolor för nyanlända, samt fler praktikplatser inom såväl privat som offentlig verksamhet

• Tydligare krav för att erhålla försörjningsstöd.

• Möjligheten för nyanlända att få retroaktiv föräldrapenning för barn avskaffas i princip för alla barn över två år (några få dagar kan bli kvar)

• För att underlätta för fler nyanlända att komma i egen försörjning utvidgas rut-avdraget till att omfatta flyttjänster, IT-tjänster i hemmet och utökat trädgårdsarbete.

• För att ge fler möjlighet att kombinera jobb och utbildning utvidgas Ya-jobben (Yrkesintroduktionsanställning) till att också omfatta nyanlända. Ya-jobben utvidgas även till arbetsgivare som inte har kollektivavtal.

Min kommentar:

I allt väsentligt tycker jag förslagen är bra. Vissa kunde gärna gått lite längre, exempelvis borde tillfälliga uppehållstillstånd och försörjningskrav vid anhöriginvandring i princip gälla alla, utan undantag och utan tidsgränser. Men dagens överenskommelse är ett stort steg framåt. Och många av förslagen är helt i linje med moderaternas partistämmobeslut nyligen, liksom i linje med den riksdagsmotion jag och mina 12 moderata kolleger lämnade in i oktober. Moderaterna är helt uppenbart det parti som fått igenom mest i denna överenskommelse. Det är många kloka beslut som kan ge en långsiktigt bättre migrations- och integrationspolitik.

Samtidigt är det lätt att konstatera att dagens överenskommelse inte räcker på långa vägar. Åtgärderna är långsiktigt bra, men lär bara på marginalen minska det akuta trycket mot Sverige. Visst kommer harmonisering av våra regler mot övriga EU att kunna ha viss betydelse, och samtidigt finns det möjligheter till en effektivare avvisning och lägre kostnader för mottagandet. Beslutet att begära omfördelning till resten av EU av de asylsökande Sverige tagit emot kan också lätta på bördan för Sverige. Men om Sverige på allvar ska få ned volymerna av asylsökande krävs betydligt tuffare akuta åtgärder.

I ett läge där andra EU-länder bara pratar och inte gör något är det dags att Sverige sätter ned foten. Jag tycker mycket väl man skulle kunna överväga att under en begränsad tid helt sätta stopp för alla asylansökningar från personer som kommer via ett annat EU-land. Dessa borde direkt vid gränsen sändas tillbaka till föregående EU-land och uppmanas att söka asyl där i stället. Det innebär inget ingrepp i möjligheten för den enskilde att få skydd, det innebär bara att man får söka skydd i ett annat EU-land än Sverige. (Undantag bör endast göras för dem som kommer till Sverige som första säkra EU-land, de måste självklart kunna söka asyl här, men de är ganska få idag). Effekten av ett tillfälligt totalstopp från svensk sida blir att övriga EU-länder helt enkelt tvingas ta ett större ansvar. Sverige borde ensidigt kunna införa detta under en begränsad period, exempelvis resten av året, och kanske hela nästa år. Under den tiden skulle vi få bättre möjligheter att hantera och utreda alla befintliga asylansökningar och ordna bättre mottagande med boenden, skola och sjukvård för dem som redan kommit hit.




Migrationsverkets prognoser troligen alltför försiktiga

2015-10-23

I går presenterade Migrationsverket sin nya prognos över antalet asylsökande som beräknas komma till Sverige resten av året och nästa år. Av naturliga skäl är det mer kvalificerade gissningar än prognoser, det är ju närmast omöjligt att bedöma vad som händer framöver. Såväl flyktingsituationen totalt som EU-beslut och politiska beslut i Sverige kan ju påverka situationen.

Migrationsverket skriver bland annat att i år har över 100 000 personer sökt asyl i Sverige. Det är fler än någonsin tidigare. Sedan i somras har antalet asylsökande ökat kraftigt, och under oktober har Migrationsverket registrerat över 9 000 asylsökande per vecka. Och den senaste veckan handlar det om 9.700 personer.

Migrationsverkets prognos ligger för 2015 mellan 140 000 och 190 000 asylsökande, varav 29 000–40 000 är ensamkommande barn. 2016 ligger beräkningarna på mellan 100 000 och 170 000, varav 16 000–33 000 är ensamkommande barn. Migrationsverkets huvudscenario för 2015 är 160 000 asylslökande. Osäkerheten är dock mycket stor och Migrationsverket bedömer att det kan komma både färre och fler asylsökande än alternativen anger. "EU:s och enskilda medlemsstaters agerande kommer att ha en avgörande betydelse för hur många asylsökande som når Sverige framöver" skriver man.

För egen del tycker jag prognoserna verkar väldigt lågt hållna. Om det redan i år har kommit 100.000 personer och det nu kommer mellan 9.500 och 10.000 per vecka (med en stigande trend) innebär det att under resterande 10 veckor kan det mycket väl komma ytterligare 100.000 personer. Det betyder i så fall 200.000 asylsökande i år. Före nästa år räknar man alltså men en betydande minskning, men vad man grundar det antagandet på framgår inte. De flesta andra bedömare verkar snarare mena att trycket mot Europa kommer att öka ännu mera nästa år i takt med att allt fler ger upp hoppet om fred i Syrien och Irak och därmed lämnar flyktingläger i närområdet. Vad man grundar prognosen på färre ensamkommande barn och ungdomar på framgår inte heller. Trenden just nu är kraftigt ökande antal för varje vecka som går.

Bara siffrorna enligt Migrationsverkets prognos innebär att Sverige i praktiken helt tappat kontrollen över flyktingmottagandet och att situationen blir omöjlig att hantera. Och med en mer realistisk bedömning blir läget givetvis än allvarligare.

Så här ser läget ut för senaste veckan, nära 9.700 asylsökande. Och som vanligt kommer i stort sett alla ensamkommande från Afghanistan, inte från krigets Syrien eller Irak.








Extremisterna sliter isär Sverige

2015-10-23

De fruktansvärda morden i går på skolan i Trollhättan berör oss starkt. Och när nu polisen idag betecknar morden som ett rasistiskt hatbrott, där gärningsmannen noga valt ut sina offer efter hudfärg blir det som hänt extra skrämmande.

Mordet för en tid sedan på ett IKEA-varuhus där en man som fått avslag på sin asylansökan högg ihjäl två okända personer (enligt utredningen just för att "de såg svenska ut") var även det ett dåd med uppenbart (omvänt) rasistiskt motiv.

Den senaste tiden har inte mindre än 15 (!) asylboenden eldhärjats, bara senaste veckan fem stycken, troligen till följd av anlagda bränder. Hittills har inga offer krävts, men vad kommer att hända framöver om detta fortsätter?

Och på nätet flödar hatet. Nedanstående är ett exempel som spreds på Twitter igår. (Jag kunde dock inte bemöta inlägget eftersom jag sedan länge är blockad av denne person):



Och så här skrev en person i ett mail till mig och andra riksdagsledamöter igår. Han hyllar öppet morden och hoppas det blir fler!



Tyvärr är inte ens politikerna några föredömen. Förra veckan uppmärksammades att en vänsterpartistisk riksdagsledamot (!) är polisanmäld för våld mot tjänsteman i samband med kravaller när polis försökte avhysa ett illegalt tältläger med asylsökande som fått avslag på sin asylansökan. Om inte ens en riksdagsledamot respekterar svenska lagar, vilka ska då göra det?

Vi inbillar oss gärna att vi lever i ett tryggt och civiliserat samhälle och att det alltid kommer att vara. Men tyvärr håller Sverige på att dras sönder. Extremister på båda sidor i invandringsdebatten blir allt mer högljudda, allt mindre respektfulla mot lagar och regler och allt mindre intresserade av demokratiska metoder. De föredrar att ta lagen i egna händer, att låta sitt hat flöda på nätet, och rent av öppet hylla mord, mordbränder och våldsbrott. Jag är uppriktigt orolig för vart vårt samhälle är på väg.




Kraftig majoritet bland Alliansväljare för restriktivare asylpolitik

2015-10-21

Demoskop redovisar i Dagens Samhälle en opinionsundersökning man gjort på eget initiativ om svenskarnas inställning till asylpolitiken. Man konstaterar att frågan polariserar svenska folket. 51% är för en mer restriktiv asylpolitik medan 47% vill behålla nuvarande regler. Bland Alliansväljare är dock majoriteten för en restriktiv linje stor, 58% mot 41%, och av artikeln framkommer att bland moderata väljare är det ännu större majoritet för skärpta regler.

Undersökningen gjordes under perioden 13-16 oktober. Den senaste veckan har ju larmrapporterna i media avlöst varandra när det gäller kaoset i asylmottagandet och de växande volymerna som myndigheterna och kommunerna inte längre klarar att hantera. Min övertygelse är att ännu fler efterhand kommer att inse att situationen är ohållbar.






Besök på Migrationsverkets Dublinenhet i Solna

2015-10-20

I dag besökte jag och min moderata riksdagskollega Ellen Juntti Migrationsverkets Dublinenhet i Solna. På vägen dit passerade vi väntrummet för asylansökningar (bilden) som var fyllt till bristningsgränsen.

Hos Migrationsverket i Solna finns två avdelningar som prövar så kallade "Dublinärenden" dvs om asylsökande ska sändas tillbaka till annat EU-land som omfattas av Dublinkonventionen. Vi träffade de två avdelnings- cheferna Helene Lekström och Martin Lindén. De har 80 medarbetare på enheten och sköter alla Migrationsverkets Dublinutredningar i landet.

Utredningarna baseras på Dublinförordningen och Eurodacförordningen. Enligt dessa förordningar gör den som passerar EU:s yttre gränser, och saknar visum eller inresetillstånd och inte söker asyl, en illegal inresa i EU. De ska då registreras när de ankommer till första EU-land och man ska ta fingeravtryck som registreras i det gemensamma dataregistret Eurodac.

Om en asylsökande som utreds i Sverige återfinns i Eurodacregistret och det inte finns särskilda skäl för att få sin asylansökan prövad i Sverige (tex om man har anhöriga här) beslutar Migrationsverkets Dublinenhet om att den asylsökande ska avvisas till det land där första registrering gjorts i Eurodacsystemet.

Nu görs tyvärr inte alltid registrering av den asylsökande av det första EU-landet, eller rättare sagt, det görs idag väldigt sällan eftersom trycket på dessa första ankomstländer är väldigt stort. Vi fick också klart för oss att de asylsökande är "väldigt medvetna" om vad Dublinförordningen innebär och att man därför ofta vägrar att lämna fingeravtryck. Det saknas också direkta konsekvenser om man inte gör detta. Endast ca 10% (!) av alla asylsökande som kommer till Sverige återfinns i Eurodac, trots att i stort sett alla passerat genom flera EU-länder på vägen till Sverige och därmed borde ha registrerats.

Avdelningscheferna på Dublinenheten uppskattade att kanske runt 10% av de asylsökande kan bli "dublinärenden" och därmed avvisas, men siffran är väldigt osäker. Det innebär inte heller att dessa personer alltid lämnar landet. De som får besked om avvisning kan för det första överklaga beslutet. Hälften av de som får besked om avvisning avviker dessutom eller går under jorden, och det är inte heller alltid som det land de ska avvisas till är beredda att ta emot dem. Polisen har inte heller resurser att verkställa avvisningar av dem som inte lämnar landet frivilligt. Om inte verkställighet sker inom 18 månader efter beslut (förlängs dock om personerna går under jorden) preskriberas dessutom avvisningsbeslutet och personerna blir ändå kvar i Sverige och får sin ansökan prövad här.

Min slutsats av besöket är att med tanke på att en stor del av de asylsökande kommer från Irak, Syrien, Afghanistan och Eritrea, och därmed sannolikt beviljas asyl och får uppehållstillstånd, och att antalet Dublinärenden samtidigt är ganska få och svåra att verkställa, så får vi nog räkna med att huvuddelen av de asylsökande som kommer till Sverige också lär bli kvar här. Det betyder att påfrestningarna under mottagningsprocessen bara är början. Fortsättningen med mer permanenta boenden och integrationen i det svenska samhället blir en ännu större utmaning och inte minst kostnad för samhället.

Vi pratade också lite allmänt om varför så många söker sig till Sverige. Det handlar sannolikt dels om att många har landsmän i Sverige, dels att Sverige har ett gott rykte för att vi är ett välfärdsland och har en rättssäker asylprövning. Men det handlar också om att alla länder inom EU:s yttre gräns inte har samma regelverk och förmåner, och att de länder som sticker ut och exempelvis erbjuder permanenta uppehållstillstånd eller högre ersättningar lockar till sig fler. Moderaternas stämmobeslut i helgen lär därmed kunna ha effekt på sikt för att minska volymerna av asylsökande till Sverige. Det vore bra, för då sprids de asylsökande bättre över EU, vilket tvingar även andra länder att ta ansvar.




Antalet asylsökande fortsätter öka

2015-10-20

I dag presenterade Migrationsverket färska siffror över antalet asylsökande. Gårdagen erbjöd ett ny rekord efter den normala minskningen under helgen. När det gäller ensamkommande barn ökar också antalet vecka för vecka, och fortfarande är det afghanska tonåringar som utgör merparten av de asylsökande ensamkommande barnen och ungdomarna.








Jag inledde kvällens Agenda i SVT

2015-10-18



Jag blev lite överraskad av att man citerar mitt anförande i migrationsdebatten som inledning på ett inslag från moderaternas partistämma i kvällens avsnitt av SVT:s Agenda. Jag konstaterar där att det idag kommer 2.000 asylsökande om dagen enligt Migrationsverket, och att det blir 700.000 personer på ett år.




TV4 från moderaternas partistämma - med en bit av mitt anförande

2015-10-17

I kväll är jag oerhört glad efter den moderata partistämmans starka stöd för en rimlig migrationspolitik, något jag kämpat för - ofta i stark politisk motvind - sedan före valet 2010. I dag blev det också klart att partiet i praktiken tagit till sig alla de förslag som jag och 12 moderata riksdagskolleger skrev en riksdagsmotion om för ett par veckor sedan. Den sista punkten - att dra in ersättningar för dem som fått avslag på sin asylansökan - meddelade vår partiledare själv i sitt stämmotal idag. Därmed är i princip alla våra 10 förslag tillgodosedda En total framgång och ett bra beslut både för Sverige och för vårt parti.

I kvällens Nyheterna i TV4 visas ett långt inslag från moderaternas partistämma med anledning av den tydliga omsvängningen i migrationspolitiken. Lite kul att det bland annat finns ett inslag från ett av mina anföranden i migrationsdebatten idag på stämman.






Starkt stöd på partistämman för ny moderat migrationspolitik

2015-10-17

Innan migrationsdebatten var slut fick jag chansen till ytterligare ett inlägg där jag tog upp några andra delar i mitt planerade anförande, och uppmanade som avslutning stämman att stödja partistyrelsens linje.

Partistämman röstade en stund senare med överväldigande majoritet för partistyrelsens linje. Det blev en joirdskredsseger med 172 röster mot 31 i stridsfrågsan om permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd. Och de flesta övriga förslag togs i stort sett i total enighet.

För mig som i ganska hård intern motvind kämpat för en mer realistisk moderat migrationspolitik under 4-5 år känns det väldigt bra idag. Plötsligt tänker mitt parti som jag. Jag är helt övertygad om att de flesta moderata väljare (liksom många andra svenskar) tycker att vi valde en klok väg idag.

Nu har vår partiledning ett starkt mandat i diskussionerna med regeringen, och i sitt stämmotal räknade Anna Kinberg Batra upp sex konkreta krav som vi nu ställer i samtalen med regeringen för att hantera det akuta läget:

1. Skärpt kontroll av Sveriges gränser.
2. Tillfälliga uppehållstillstånd och införande av säkra länder ditt man snabbt kan avvisa dem som saknar asylskäl.
3. Tydlighet med att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Ersättning till personer som fått nej ska dras in.
4. Skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring.
5. Bättre kostnadskontroll i asylmottagningen
6. Mer fokuserad biståndspolitik med bland annat ökat stöd till flyktingläger.




Stämmobild

2015-10-17



Bild från mitt anförande på partistämman.




Mitt migrationsanförande på partistämman

2015-10-17

I dag höll jag ett kort anförande på den moderata partistämman som stöd för partistyrelsens linje om kraftfulla skärpningar och förändringar av partiets migrations- och integrationspolitik. Tyvärr halverades talartiden så allt i nedanstsående talmanus kom inte med. Men det var detta jag tänkte sagt...

Moderatvänner!

Häromveckan besökte jag Migrationsverkets mottagningsenhet i Kållered i Mölndals kommun. Att läget i det svenska asylmottagandet är ytterst allvarligt, på gränsen till sammanbrott är ingen överdrift.

De senaste veckorna har enligt Migrationsverket runt 2.000 asylsökande om dagen sökt sig till vårt land. Om detta skulle fortsätta i samma takt kommer vi på ett år att ta emot över 700.000 asylsökande. Och inget tyder på att trenden är vikande, snarare tvärtom.

Som ledamot i riksdagens finansutskott inser jag de konsekvenser detta kommer att få för statsfinanserna, förutom alla närmast oöverstigliga praktiska problem, inte minst brist på bostäder och extrema påfrestningar på sjukvård, skola och välfärdssystem. De kommande veckorna börjar sannolikt Migrationsverkets tältläger att tas i anspråk. Flyktingar som lämnar tältläger i Turkiet eller Libanon hamnar alltså i ett tältläger i Sverige i stället. Dock till betydligt högre kostnad och i ett betydligt kallare klimat.

Av de som kommer är nu runt 2.500 personer i veckan ensamkommande barn och ungdomar. Det motsvarar faktiskt en årstakt på 100.000 ensamkommande. Socialtjänsterna i våra kommuner har inte längre någon chans att ordna boende och ett värdigt mottagande av alla.

Orsaken till det hårda trycket mot Sverige är att vi på många områden har regler som kraftigt avviker från övriga EU. Det gäller bedömning av asylskäl, ersättningsnivåer, permanenta uppehållstillstånd, ålderkontroll av asylsökande, sociala rättigheter till personer efter avslagsbeslut, preskriptionstider för asylbeslut, krav för medborgarskap och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

I ett EU med gemensam yttre gräns måste givetvis också samtliga länder innanför gränsen ha en samsyn kring regelverk, bedömningar och ansvarstagande. Sverige måste harmonisera sina regelverk till genomsnittet i EU samtidigt som vi kräver förändring hos de länder som inte tar sitt ansvar idag. När Sverige harmoniserar sina regelverk till resten av EU blir rimligen trycket mot Sverige mindre och ökar samtidigt på andra länder. Då blir också möjligheten att erbjuda ett bra mottagande av asylsökande bättre både för Sverige och de asylsökande.

Det är därför viktigt att stämman ger ett starkt stöd till partistyrelsens och utskottets förslag till förändringar som tryggar en långsiktigt hållbar asylpolitik och en bättre integration.

Självklart kommer detta inte att räcka för att hantera dagens akuta situation. Vi behöver också skärpta gränskontroller, en striktare tillämpning av Dublinförordningen som förutsätter att man söker asyl i det första trygga EU-land man kommer till, en lista över säkra länder, effektivare avvisning av de som får avslag på sin asylansökan, översyn av rättigheterna för dem som fått avslag på sin asylansökan och självklart ett mer kostnadseffektivt mottagande där migrationsverket bland annat får möjlighet att driva egna boenden.

Utöver partistyrelsens förslag och partiets 40 förslag i den riksdagsmotion som lämnades in för några veckor sedan skulle jag vilja lyfta två andra framtidsfrågor som vi bör diskutera förutsättningslöst i vårt parti. Det första är en översyn av våra ersättningssystem. Vi borde sträva efter att man i takt med att man kommer i egen försörjning stegvis efterhand kvalificerar sig för våra socialförsäkringssystem i stället för att få många rättigheter direkt vid ankomsten. Vi behöver även kraftigt skärpta regler för medborgarskap, där Sverige idag utmärker sig i hela Europa genom att helt kravlöst och villkorslöst ge alla medborgarskap efter en mycket kort tid i vårt land. Det måste också bli möjligt att förverka ett medborgarskap efter avtjänat straff för den som begår mycket allvarliga brott såsom terrorbrott och krigsbrott.

Jag är inte ombud och kan därför inte yrka på något. Däremot vädjar jag till ombuden att stödja partistyrelsens och utskottets förslag till beslut. I dagens extremt allvarliga läge finns inget utrymme för naivitet eller aningslöshet.

Som Tomas Tobe så klokt sa igår – moderaterna ska stå för en flyktingpolitik med både anständighet och förnuft.

Allt fler börjar inse att man inte kan bo i fina ord. Inte äta vackra principer. Och inte försörja sig på högtidliga deklarationer.

Det är allvar nu!






Dagens Eko: 30.000 personer har avvikit efter avvisningsbeslut

2015-10-16

Som om det inte skulle räcka att polisen tappat greppet över flyktingströmmen uppger Dagens Eko idag att sedan 2012 har 30.000 personer avvikit efter avvisningsbeslut. Polisen har nu 21.000 ärenden om avvisning som man inte har resurser att hantera. Bara i år har Migrationsverket lämnat över 9.000 nya ärenden för verkställande. Men polisen har ingen möjlighet att genomföra alla dessa. Endast 1.000 personer har faktiskt avvisats.e

Och vad gör majoriteten av politikerna? Jo, de försvarar enträget omfattande sociala rättigheter för dem som gått under jorden efter avvisningsbeslut. Både skola och sjukvård ska vi bekosta för människor som inte har rätt att vara här. Det strider mot alla rimliga rättsprinciper och motverkar självklart att människor frivilligt lämnar landet efter avslagsbeslut. Och våra korta preskriptionsregler lockar samtidigt allt fler att gömma sig i hopp om en ny asylprövning. Ofattbart naivt. Moderaterna vill förlänga preskriptionstiden och det är bra. Men det behövs också en tydlig begränsning av rättigheterna för dem som vistas illegalt i landet (de bör rimligen endast ha rätt till akut sjukvård i likhet med alla andra som vistas i vårt land). Detta är något jag och 12 andra moderater föreslår i vår gemensamma migrationsmotion till riksdagen. I den frågan går vi längre än vårt parti, men det är viktigt och nödvändigt.




SvD avslöjar - polisen har tappat kontrollen över flyktingströmmen

2015-10-16



Svenska Dagbladet har kommit över interna polisprotokoll som visar att polisen internt anser att man helt har tappat kontrollen över flyktingströmmarna och vilka som kommer till vårt land. Läs Per Gudmundssons kommentar på ledarsidan med anledning av avslöjandet.

Detta är ett självklart skäl att omedelbart återinföra gränskontroller vid alla viktigare svenska gränsstationer.




Ulf Kristerssons anförande om moderaternas ekonomiska politik

2015-10-16



Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson och vice ordförande i finansutskottet, inledde första debattpunkten på partistämman, Ekonomi och jobb, med ett anförande om Sveriges ekonomiska läge och vad som händer o omvärlden. Det var kända frågor som jag tidigare berättat om på bloggen. Fokus på ekonomiskt ansvarstagande, företagande och jobb, att motverka det nya utanförskapet bland lågutbildade och nyanlända och att försöka motverka och hantera ökande kostnader för stigande sjuktal och snabbt ökande strömmar av asylsökande.

Han började sitt anförande med att belysa världens stora migrationsströmmar, konstaterade att det svenska flyktingmottagandet "kostar förfärligt mycket pengar" och att lilla Sverige inte kan bära ett så stort ansvar för europeiskt flyktingmottagande som vi gör idag.

Min uppfattning idag och efter att ha läst protokollet från gårdagens utskottsdiskussioner är att en bedövande majoritet av de moderata ombuden på plats stödjer partistyrelsens förslag om betydligt skärpta regler kring migration, flyktingmottagande och integration. Man inser att i det extremt allvarliga läge vi nu befinner oss finns det inte utrymme för naivitet och flummiga ideologier om ett gränslöst samhälle. Det är allvar nu och det är viktigt att den moderata partiledningen känner att starkt internt stöd i partiet för den nya mer realistiska linjen i dagens i särklass största och viktigaste samhällsfråga.




Beröm som värmer!

2015-10-14

Att förespråka en rimlig och realistisk migrationspolitik ger inte bara beröm och pluspoäng i den politiska debatten utan också en hel del hårda ord från politiska motståndare, tyvärr även ibland inom ens egna parti. Därför blir det extra roligt att få sådant beröm från vanliga väljare som jag fick häromdagen i en insändare i Ulricehamns Tidning med tema migrationspolitik. Ett utdrag nedan. Tack Tommy Fjällström i Gällstad!






Partiledardebatt

2015-10-14



I dag hölls partiledardebatt i riksdagen. Den kom ju ytterst lägligt med tanke på det rådande osäkra politiska läget. Vår partiledare Anna Kinberg Batra gjorde ännu ett starkt framträdande och tryckte på att det nu är viktigt att ta ansvar i en orolig tid och att det inte är utrymme för populistiska utspel för att skapa totalt politiskt kaos. Det är inte det Sverige behöver mitt i en dramatisk och närmast ohanterlig kris med ett oerhört stort och ökande antal asylsökande som tar sig till Sverige.

Anna Kinberg Batra var tydlig i debatten med att Sverige givetvis ska ta sin del av ansvaret u Europa för att ta emot människor på flykt men att dagens situation är ohållbar. Vi moderater vill ha skärpta gränskontroller för att hantera den akuta situationen och har ytterligare 40 konkreta förslag för en bättre långsiktig migrations och integrationspolitik. Bland våra förslag finns tillfälliga uppehållstillstånd, effektivare avvisning av dem som inte beviljas asyl, effektivare och billigare mottagningsprocess, införande av "säkra länder" i asylprocessen, ändrade preskriptionstider för att minska antalet personer som går under i jorden i hopp om ny asylprövning, skärpta ID-kontroller vid EU:s yttre gränser, skärpta straff för flyktingsmuggling, skärpt försörjningsansvar vid anhöriginvandring och en massa annat.

Anna Kinberg Batra bjöd ju in regeringen till samtal under TV:s partiledardebatt i söndags och nu har man enats om att träffas på fredag. Man får bara hoppas att det då kommer fram konkreta besked och inte bara blir ett kafferep. Sverige behöver handlingskraft nu!




Statsministern förolämpar hela svenska folket

2015-10-12



Detta är alltså budskapet på statsministerns fina samling för att hantera migrationen. Om hans mål är att göda främlingsfientliga krafter och öka motståndet mot flyktingmottagande så har han nog lyckats väldigt bra idag. Personligen känner jag mig faktiskt förolämpad.

Varje land har sin kultur, sitt sociala kitt, sitt rättssystem och sina sedvänjor. Det är det som skapar en nation. Det förändras över tid och nya kulturella influenser kan vara ett mycket välkommet tillskott. Men att påstå att det inte finns någon genuin traditionell inhemsk svensk kultur överhuvudtaget är att håna alla oss som levt i Sverige i generationer.

Det som händer nu är en växande polarisering i vårt samhälle. Mellan naiva röster som tror att lilla Sverige klarar att ta emot hur många nyanlända som helst, om de så ska bo i tält och bedriva skolundervisning utomhus, och att vi som redan bor här ska anpassa oss efter dem som kommer hit i stället för tvärtom. Och på andra sidan en snabbt växande skara av riktigt radikala främlingsfientliga rasister som blir allt mer högljudda i debatten. Och för varje utspel från den ena eller andra sidan växer polariseringen i vårt land. Jag är uppriktigt orolig för framtiden.




Rekord i antal asylsökande slogs i helgen

2015-10-12

Migrationsverket meddelar på sin hemsida att det den senaste veckan kom 9.300 asylsökande till Sverige. Det innebär att det tidigare rekordet från 1992 är slaget när det gäller antalet asylsökande under ett kalenderår.

När det gäller ensamkommande barn och ungdomar blir trenden allt tydligare, i stort sett alla kommer nu från Afghanistan. Bara en liten andel kommer från krigets Syrien.

Nedan en dramatisk skärmdump från TextTV idag. Trots detta verkar vissa mena att allt bara kan få rulla på utan åtgärder. De som menar det får faktiskt också förklara hur det ska hanteras rent praktiskt.






Moderaterna ifrågasätter regeringens "tält-strategi" för flyktingar

2015-10-10

Moderaternas migrationspolitiske talesperson, Johan Forssell, kritiserar i en artikel i Svenska Dagbladet regeringen Löfvéns strategi att erbjuda flyktingar boende i tältläger. Och visst känns det märkligt att människor kommer från tältläger i Turkiet eller Libanon bara för att hamna i ett nytt tältläger i Sverige - till mångdubbel kostnad. Hur tänker sig Löfvén fortsättningen? Vart ska människor ta vägen sedan? Det finns ju inga tomma boenden kvar, och tar år att bygga nya om det nu är det han tänker sig. Och även de ungdomar som redan bor i Sverige, svenskfödda såväl som utrikesfödda, vill också kunna flytta hemifrån en dag. Konkurrensen om lediga lägenheter är redan stor.







Migrationsverkets statistik per igår

2015-10-09

Det finns många diskussioner på sociala medier om vilka som egentligen kommer till Sverige som asylsökande, både varifrån de kommer och hur många de är. Migrationsverket redovisar dagligen statistik över detta, men påpekar också att man inte alltid hinner resgitrera alla varje dag, och att det också finns ett möärkertal, varför det totala antalet är högre än det som syns i statistiken. Just nu uppskattar man att det komer runt 2.000 personer per dag. Men trots detta är statistiken den bästa som finns. Här först siffrorna över det totala antalet asylsökande den senaste veckan. De senaste dagarna har det handlat om historiska rekordnivåer. Mindre än hälften av de asylsökande kommer för övrigt från krigets Syrien och Irak.



Migrationsverket redovisar nu också siffror över hur stor andel av de asylsökande som är ensamkommande barn och ungdomar. En ytterst liten del kommer från Syrien, nästan alla är afghanska tonåringar. Och antalet har fullständigt exploderat de senaste dagarna.






Anna Kinberg Batra kräver omedelbart införande av gränskontroller

2015-10-09

I dag går Anna Kinberg Batra ut och kräver omedelbart införande av gränskontroller vid Sveriges gränser för att kunna hantera flyktingströmmarna och få ordning på mottagandet. Hon flaggade ju för detta redan för en tid sedan, men statsminister Löfvén har inte agerat. Jag tycker det är utmärkt att hon nu går ut tydligt med detta krav.

"Det är uppenbart att den nuvarande situationen är ohållbar. Det är tydligt att regeringen inte har kontroll över läget. Stefan Löfven saknar både vilja och förmåga att lösa den akuta situation Sverige befinner sig i. Ordning och reda i mottagandet krävs här och nu. Därför behövs nu tillfälliga gränskontroller, införande av säkra länder-listor, tillfälliga uppehållstillstånd samt att de som får avslag på sina asylansökningar snabbt återvänder" säger Anna Kinberg Batra.

Jag upprepar det jag skrev igår om att man då även bör undersöka möjligheten att direktavvisa alla asylsökande som kommer direkt från ett annat EU-land, exempelvis med färjor/bro från Danmark, Tyskland eller Polen. Enligt Dublinförordningen ska man söka asyl i fösta trygga EU-land. Om en asylsökande bevisligen kommer direkt från ett sådant EU-land borde Sverige kunna direktavvisa dessa personer redan vid gränsen. Däremot ska givetvis asylrätten vara kvar för dem som kommer direkt till Sverige som första EU-land.





Migrationsverket kastar sängkläder i stället för att tvätta dem

2015-10-08


Göteborgs-Posten berättar idag hur Migrationsverket på mottagningsenheten i Kållered kastar använda sängkläder på mottagningsboendet (ofta bara använda en eller två nätter!) i stället för att tvätta dem. "Att tvätta och paketera kostar också pengar. Man anser sig inte ha "resurser" att tvätta sängkläder och kuddar utan det är "billigare" att köpa nya. "Vi har gjort en avvägning och kommit fram till att vi inte har möjlighet att återanvända sängkläderna." Och enligt artikeln gör man likadant på alla mottagningsboenden i landet.

Man tar sig för pannan. Just nu skenar kostnaderna för asylmottagandet närmast helt utan kontroll. Och Migrationsverket praktiskt taget kastar medborgarnas skattepengar i en container! Varför inte kolla med Mölndals kommun, Kriminalvårdsverket eller Sahlgrenska Universitetssjukhuset hur dessa tar hand om sin tvätt från äldreboenden, anstalter och sjukhus? Eller kolla med hotellen i centrala Mölndal vilka kanaler de använder? Det kostar ett telefonsamtal, några minuters avtalsskrivande och sedan kommer någon och hämtar tvätten på Sagåsen. Om det var mer lönsamt att köpa nytt än att tvätta skulle knappast sjukvården, kriminalvården, kommunerna och hotellen tvätta sina sängkläder!




Asylmottagandet har kollapsat - asylsökande erbjuds hotellboende

2015-10-08

Borås Tidning berättar idag hur Migrationsverket på Sagåsen i Kållered (den mottagningsenhet jag själv besökte nyligen, inte långt från Ubbhult) nu har sådan kris med platser till asylsökande att man i fredags tvingades boka rum på 30 asylsökande på Grand Hotell i Borås med lunch och middag! De asylsökande bodde på hotellet hela helgen. Av artikeln att döma har hotellet beredskap för att ställa upp fler gånger vid behov. Vad kostnaden blir för denna typ av mottagningsboenden framkommer inte i artikeln.






2 kronor höjd kommunalskatt på grund av flyktingmottagandet

2015-10-08

Dagens Nyheter berättar idag att Sveriges Kommuner och Landsting varnar för en kommunal skattechock till följd av det omfattande flyktingmottagandet. Enligt SKL:s chefsekonom Bettina Kashefi behöver skatterna i genomsnitt höjas med närmare två kronor fram till 2019.

Jag känner Bettina Kashefi ganska väl sedan hennes tid som statssekreterare åt förre socialförsäkringsministern Christina Husmark Persson (M), och hade mycket med henne att göra under min tid i socialförsäkringsutskottet och arbetet med sjukförsäkringsreformen. Det gör att jag kanske tar till mig lite extra av det hon säger. Hon är en klok och analytisk person och om hon varnar på detta sätt ska man definitivt lyssna.






Blir flyktingmottagandet en gökunge i välfärdsboet?

2015-10-07



Antalet asylsökande är nu uppe i 1.500 per dag enligt officiella registrerade siffror - plus ytterligare ett antal hundra som man enligt Migrationsverket inte hinner registrera. Man uppskattar därför att den verkliga siffran ligger runt 2.000 asylsökande om dagen, vilket motsvarar 730.000 personer på årsbasis. Och trenden är stigande.

Förra veckan kom minst 1.713 (!) ensamkommande barn och ungdomar. Om dessa nivåer håller i sig motsvarar det över 89.000 (!) ensamkommande på tolv månader (mot budgeterade 8-10.000). Det betyder att med dagens takt kommer det nästan lika många ensamkommande barn per vecka som det föds barn i Sverige! Och med en kostnad på 1 miljon per barn/ungdom första året blir kostnaden bara för de ensamkommande i så fall alltså hisnande 89 miljarder kronor! Var ska dessa pengar tas? Var hittar man boenden för 89.000 ensamkommande? Hur tar man hand om 89.000 ensamkommande elever i våra skolor och förskolor? Var finns alla de tolkar och resurspersoner som behövs? (Bilden och siffrorna kommer från Migrationsverkets hemsida).

Trots panikåtgärder med boenden i gymnastiksalar och en "dammsugning" hos myndigheter och kommuner efter tomma lokaler kan man nog konstatera att ytterligare någon eller några veckor på dessa nivåer kommer att medföra ett totalt sammanbrott i hela mottagningssystemet. Och inget tyder på att volymerna ska minska - tvärtom ökar de stadigt dag för dag.

Jag är inte ensam om att se stora hot mot välfärden i takt med att antalet asylsökande lämnat alla realistiska nivåer. Även moderaternas ekonomisktpolitiskt ansvarige varnar nu för att kostnaden för flyktingmottagandet ska gå ut över vården, skolan och omsorgen. "Det här riskerar att bli gökungen som tränger ut allt annat ur välfärdsboet", sade min utskottskollega Ulf Kristersson (vice ordf i finansutskottet) när han och Anna Kinberg Batra presenterade vår Moderata budgetmotion häromdagen.

Jag är uppriktigt förvånad över att inte statsministern kallar samtliga övriga riksdagspartier till akut krismöte och föreslår ett beslut om omedelbart återinförda gränskontroller och omedelbar tillämpning av Dublinförordningen redan vid gränsen, dvs avvisning av alla asylsökande som kommer via annat EU-land (där de enligt Dublinreglerna borde sökt asyl).

Utöver detta förslag vill jag slå ett slag för moderaternas stora migrations-och integrationsmotion med 40 konkreta förslag och för den migrationsmotion med tio konkreta förslag som jag skrivit tillsammans med 12 andra moderata riksdagsledamöter. Vi politiker kan självklart påverka läget, men det brådskar!

(Texten uppdaterad 22.50)




Göteborgs-Postens ledarsida håller med mig

2015-10-03

Alice Teodorescu skriver klokt på G-P:s ledarsida om den tilltagande förvirringen i flyktingfrågan.

Det är inte minst intressant att hon också berör det jag bloggade om häromdagen, nämligen att avvisningen av dem som fått avslag på asylansöäkan inte fungerar, och att politiska beslut medverkat till detta genom att ge utökade rättigheter till dem som saknar asylskäl: "Om det inte görs någon skillnad på den som har och den som saknar asylskäl faller tanken med asylrätten. Att den borgerliga regeringen tillsammans med MP gav illegala flyktingar rättigheter som annars bara tillfaller den som har rätt att vistas i Sverige, har inte enbart bidragit till att underminera den svenska rättsprocessen, utan också skapat incitament för människor att gå under jorden."

Det var som sagt exakt det jag varnade för 2011, vilket delvis också citerades på ledarsidan i Borås Tidning den 8/3 2011:



Jag återkommer i denna och andra frågor i den migrationsmotion till riksdagen jag skrivit tillsammans med ett antal andra moderater. Det finns också med tankar kring detta i moderaternas stora partimotion till riksdagen. Allt fler inser att om man menar allvar med att "ett ja är ett ja och ett nej är ett nej" så måste politiken hänga ihop. Och moderaterna rör sig nu tydligt i rätt riktning!




Vad gör vi när mottagningssystemet för asylsökande faller samman?

2015-10-03

Migrationsverket får allt svårare att ordna boende direkt för alla asylsökande som kommer till Göteborg på natten. Natten mellan torsdagen och fredagen sov asylsökande i ett tält utanför Migrationsverket i Kållered. Detta berättar Migrationsverket själva på sin hemsida. Man har beredskap för att ta emot ungefär 50 nya personer per natt på ankomstboendet i Sagåsen – men nu har det kommit mellan 150 och 200 personer. Nu får myndigheten hård kritik från organisationen "Refugees Velcome", vilket känns extremt märkligt. Ingen myndighet i Sverige i modern tid har nog haft en lika omöjlig uppgift som Migrationsverket har just nu. De kan faktiskt inte trolla! Att skylla på Migrationsverket i detta läge är ungefär lika begåvat som att kritisera SMHI för att det regnar på semestern.

Migrationsverket redovisar nu också siffrorna för september. De senaste sju dagarna har 6 756 personer sökt asyl i Sverige. Under september sökte 24 306 personer asyl och under augusti 11 744. Antalet asylsökande från januari till september var 73 079 personer. Fördelningen per dag och uppgivet ursprungsland framgår av figuren nedan (från myndighetens hemsida).



Sammanlagt har 1 381 ensamkommande barn och ungdomar sökt asyl i Sverige under de senaste sju dagarna. Från januari tills september har därmed 14 058 ensamkommande barn sökt asyl, vilket är en ökning med 186 procent jämfört med samma period i fjol. Av de ensamkommande barn och ungdomar som till och med september sökt asyl i Sverige var 6 762 från Afghanistan, 1 953 från Syrien, 1 625 från Eritrea och 1 461 från Somalia. Frågan är vad vi gör om trenden håller i sig? Skulle siffrorna ligga på samma nivåer resten av året skulle det innebära uppemot 30.000 (!) ensamkommande i år. Finns det överhuvudtaget någon praktisk eller ekonomisk möjlighet att ta emot så många på ett år?

Av Migrationsverkets statistik ser man alltså att runt 60% av de asylsökande kommer från Syrien och Irak. Av de ensamkommande "barnen" kommer däremot den övervägande delen ursprungligen från Afghanistan. Och den bild jag får när jag talar med personer med insyn i frågan är att många av dessa afghanska pojkar i övre tonåren egentligen bott i Afghanistans grannländer under många år och först nu tar sig till Sverige. Bilden att dagens flyktingström bara omfattar krigsflyktingar från syrienkriget är alltså inte korrekt. Många tar uppenbarligen chansen att "hänga på" flyktingströmmen från Syrien.

Allt fler tecken tyder på att vår mottagningssystem nu är så pressat att det snart inte klarar mera, och allt beror på att vi inte harmoniserat svenska regler med vår omvärld redan innan flyktingkrisen började. Det finns snart inga mottagningsboenden att erbjuda när de asylsökande kommer till Sverige, och det finns inte heller tillräckligt med asylboenden trots att man prövar en mängd olika lösningar. Och samhällskostnaderna skenar nu närmast utan kontroll. Än så länge kan staten ta pengar från biståndsbudgeten för att täcka kostnaderna, men vad händer när biståndspengarna tar slut?

Vad gör vi när hela systemet faller samman? Vilka krafter släpps då lösa i vårt samhälle? Personligen är jag övertygad om att vi inom en inte alltför långt tid kommer att tvingas begränsa mottagandet på något sätt även om ingen vill använda de orden idag. Om inte strömmen av asylsökande kan fördelas jämnare över EU så måste Sverige till slut säga stopp. Det finns gränser för hur mycket vårt lilla land klarar av och vi närmar oss den gränsen med stormsteg.




Migrationspolitiken är inte svart eller vit - den är zebrarandig

2015-09-30

Jag bloggar, twittrar och debatterar mycket kring migrationspolitik och flyktingfrågor. Efter varje inlägg kommer alltid ett antal väldigt kraftfulla kommentarer, antingen väldigt positiva eller väldigt negativa till det jag skriver. Sällan något mittemellan. Antingen får jag skulden som medansvarig till "massinvandring" eller så är jag främlingsfientlig.

Själv försöker jag vara mer nyanserad och eftertänksam i mina tankar och förslag. Det är kanske de mest motsägelsefulla och känslomässigt jobbiga frågor man kan hantera som politiker. Hjärtat vill hjälpa alla, hjärnan säger att det är praktiskt ogenomförbart med tanke på att vårt land är litet och resurserna är begränsade. Samtidigt som man vet att vi måste ha regleringar och begränsningar om det ska fungera så känner man med dem som står där på vår tröskel och vill ha vår hjälp. Vissa på flykt från krig, utblottade med barnen i famnen, andra med falska eller inga id-handlingar där de låtsas vara någon de inte är, och ytterligare andra ekonomiska lycksökare. Våra myndigheter har det tunga ansvaret att sortera och bedöma alla och avgöra deras framtid.

För mig kommer aldrig frågan om flyktingar, asylrätt, migration och integration att vara svart eller vit. Snarare kommer den alltid att vara zebrarandig. Det finns inga enkla lösningar om man både vill vara medmänsklig och realistisk samtidigt. Och det är den linjen jag upplever att de flesta moderater, i likhet med mig, står för.




Tyvärr fick jag rätt - allt fler lever gömda i Sverige

2015-09-27

I kvällens Agenda uppmärksammades att antalet personer som stannar i Sverige trots att de nekats asyl ökar. Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket, säger att allt färre som nekats asyl lämnar Sverige självmant. Polisen har närmare 17.000 utvisningsärenden på sitt bord. Av dem är 10.000 personer efterlysta. Gränspolisens chef Patrik Engström sade i progammet att man inte har tillräckligt med personal och att polisen nu måste prioritera ordning och säkerhet vid gränsövergångar och järnvägsstationer.

Intervjun i kvällens program kan man ha många synpunkter på. Det är ju exempelvis inte Sveriges fel att denna familj - som enligt flera myndighetsbeslut och domstolsprövningar saknar asylskäl - stannat illegalt i Sverige i 12 år. Det är inte heller Sveriges fel att man under denna tid skaffat fem barn. Om man vill arbeta och försörja sig själv kan man invandra som arbetskraftsinvandrare. I annat fall får man faktiskt åka hem. Lagen är lika för alla. Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson gjorde ett tydligt och pedagogiskt framträdande i programmet och skötte sig alldeles utmärkt.

Att många som får avslag går under jorden och lever som ”papperslösa” är dock ingen nyhet, så har det sett ut i många år. Och det är ju inte heller så konstigt om problemet ökar i takt med att antalet asylsökande ökar, eftersom det också medför att det är fler som får avslag. Problemet i sammanhanget är att det till stor del är politiska beslut som uppmuntrar människor att stanna kvar i landet trots avslagsbeslut.

Dels har Sverige infört rätt till skola för "gömda" barn som befinner sig i landet utan tillstånd, dels rätt till mer omfattande sjukvård än akutsjukvård för alla som inte lämnar landet frivilligt. För barn gäller rätt till all slags sjukvård. Utöver detta finns en möjlighet att kräva en ny asylprövning när det gamla avslagsbeslutet preskriberas, vilket sker redan efter fyra år, eller i vissa typer av ärenden så snabbt som redan efter 6-18 månader. Det gör att många försöker hålla sig gömda tills preskriptionstiden gått ut i hopp om en ny prövning och ett positivt beslut.

Jag kritiserade detta hårt när Moderaterna släppte sin kloka tidigare linje och tillsammans med Alliansen och Miljöpartiet lade fram förslaget om rätt till skola och utvidgad sjukvård för gömda. Det var en del av den enligt min åsikt olyckliga migrationsöverenskommelsen med Miljöpartiet efter valet 2010. Den 7/3 2011 skrev jag bland annat följande kritiska ord på bloggen: "Det tragiska i hela denna historia är att den kloka linjen att inte belöna den som bryter mot svensk lag länge varit en moderat ståndpunkt som jag med stolthet försvarat i debatten. För mig är det en förutsättning för svensk generositet mot flyktingar och asylsökande att de som efter en noggrann prövning och domstolsbeslut i flera instanser inte anses ha flyktingskäl också ska lämna landet. Annars faller hela systemet ihop, och svenska folkets acceptans för flyktingpolitiken urholkas. Nu har vi tyvärr träffat en uppgörelse där denna moderata linje inte kunnat försvaras, i vart fall när man läser målsättningen för vad överenskommelsen ska leda till. Jag ställer ändå mitt hopp till att de kommande skarpa förslagen rörande illegala ("papperlösa") flyktingar ska utformas på ett rimligare sätt än vad överenskommelsen tyder på. Debatten lär fortsätta." Tyvärr blev ingen väsentlig förändring utan lagförslaget klubbades av en i stort sett enig riksdag. Och idag kan vi konstatera att jag och andra som var kritiska fått rätt.

Borås Tidning citerade mig också på ledarsidan den 8/3 2011:



Om vi menar allvar med att ”ett ja är ett ja och ett nej är ett nej” kan vi inte samtidigt ha regelverk som uppmuntrar människor att inte efterfölja ett avslagsbeslut. Det är också i strid med grundläggande rättsprinciper att människor som fått avslag på sin asylansökan samtidigt får olika typer av sociala rättigheter. I ett läge där ett ökande antal människor beviljas uppehållstillstånd måste självklart resurserna reserveras för de som anses ha asylskäl och som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Skolans och sjukvårdens begränsade resurser ska inte gå till människor som befinner sig illegalt i landet, lika lite som vi ska erbjuda skola till tiggande EU-migranters barn (de har skolplikt i sitt hemland).

Två konkreta åtgärder bör genomföras för att minska antet personer som lever illegalt i Sverige:
1. Alla sociala rättigheter såsom skola, sjukvård mm bör avskaffas för personer som befinner sig illegalt i landet. Undantag bör endast gälla för akutvård.
2. Preskriptionstiden för ett avslagsbeslut bör i normalfallet förlängas till 10 år.




Kaotiskt läge när det gäller mottagande av ensamkommande barn

2015-09-26

I torsdags uppgav Migrationsverket att de senaste sju dagarna hade 7 221 personer sökt asyl i Sverige. Inget tyder på att volymerna ska minska, tvärtom är trenden ökande. Över 100 000 personer är nu inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.

Av dessa utgjordes 1 326 av ensamkommande barn och ungdomar. Varje sådant barn ska, genom kommunernas socialtjänst, erbjudas en avancerad och mycket kostsam form av boende med bemanning, och ett enda ensamkommande barn beräknas i dag kosta närmare en miljon kronor (!) per år de första åren i landet. Det betyder att bara under förra veckan tillkom en beräknad kostnad det närmaste året på 1,3 miljarder bara för dessa 1.326 barn. Migrationsverkets prognos för i år skrivs upp hela tiden och ligger nu runt 13.000 barn. Kostnaden handlar då om 13 miljarder per år. Detta alltså endast för de barn som tas emot i år. Alla kostnader för barn vi tagit emot de senaste åren tillkommer, liksom givetvis alla övriga direkta kostnader för migrationspolitiken som nu beräknas till närmare 50 miljarder kommande år. Således mer än hela försvarsbudgeten.

Men kostnaderna är bara en del av saken. Ännu värre är att det blir en allt svårare uppgift att hitta boenden för alla dessa barn. Häromdagen rapporterade TV4 att Stockholm, Göteborg och Malmö inte vill att Migrationsverket ska placera ut några ytterligare ensamkommande flyktingbarn i deras städer. Orsaken är att de anser sig redan ta emot så många barn att situationen nu är på bristningsgränsen.

I går skrev Migrationsverket i ett pressmeddelande att det kommit över 3.500 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige bara under september. Nu har Migrationsverket, i samråd med Länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beslutat att med omedelbar verkan och tills vidare lindra ansvaret för anvisningar av ensamkommande barn till Mölndal, Sigtuna, Solna och Malmö kommuner eftersom de har ett stort ankomstansvar och bedöms ha den mest ansträngda situationen. Efter mitt besök på Migrationsverkets anläggning i dag i Kållered (Mölndals kommun) förstår jag verkligen varför man tagit detta beslut. Den senaste veckan har det kommit 330 ensamkommande barn till Sagåsen (se föregående blogginlägg). Det skapar en enorm press på socialtjänsten i mottagningskommunen Mölndal.

En annan påfrestning på samhället är skolgång till alla dessa nyanlända barn. Nyligen berättade Sydsvenskan att antalet nyanlända elever på Malmös skolor slår alla tidigare rekord. På åtta veckor har 352 barn skrivits in - det motsvarar tolv hela skolklasser. Den senaste veckan har mellan 50 och 100 ensamkommande barn och ungdomar kommit till Malmö varje dygn, och även om inte alla stannar i Malmö (som är mottagningskommun) så räknar man med att över 1.000 barn ska ha skrivits in i Malmös grundskolor före årets slut. "Det är en extrem situation vi befinner oss i", säger grundskoledirektör Anders Malmquist.

Oavsett hur generösa vi vill vara och oavsett hur starkt vi försvarar rätten att söka asyl i Sverige så måste vi samtidigt inse att de ökande migrationsströmmarna medför allt större påfrestningar på vårt samhälle. Absolut mest kaotisk är situationen när det gäller ensamkommande barn och ungdomar. Samtidigt har jag nu själv fått bekräftat att en hel del av de barn som för tillfället kommer faktiskt är ganska små barn utan föräldrar (se föregående blogginlägg), oftast från Syrien. Tidigare har det främst varit pojkar i övre tonåren, ofta från Afghanistan, och ganska ofta har det varit svårt att avgöra om de är över eller under 18 år. Situationen förändras hela tiden och vi måste ha ett regelverk som fungerar över tid.

Det är för mig allt mer uppenbart att man måste prioritera även när det gäller ensamkommande barn. Boendeformerna för lite äldre barn måste förändras i enlighet med moderaternas förslag för att sänka kostnaderna och kunna få fram platser snabbare. Och om man inte kan gära en säker åldersbestämning (över eller under 18 år) kan man givetvis inte heller tillämpa speciellt generösa åldersbaserade regler, utan asylprövningen får då hanteras på samma sätt som för vuxna asylsökande. Risken är annars att barn som utger sig för att vara 17 år och i själva verket är 19 tar i anspråk de begränsade resurser som borde gått till yngre barn som bevisligen är långt under 18 år. Att prioritera är att visa omsorg om dem som verkligen behöver ett omfattande stöd.




Besök på Migrationsverkets mottagningsenhet i Kållered

2015-09-25



I dag besökte jag och min moderata riksdagskollega Ellen Juntti Migrationsverkets ankomstboende/mottagningsenhet Sagåsen i Kållered (Mölndals kommun). Det ligger bara ca 2 mil från Ubbhult, och är ett av Sveriges största mottagningsenheter för nya asylsökande (eller formellt sett "personer som ansöker om uppehållstillstånd grundat på skyddsbehov" som det står på ansökningsblanketten). Vi togs emot av Pernilla Wallin som är en av cheferna på Sagåsen.



Anläggningen har gått från 16 anställda till 75, och man disponerar 500 boendeplatser idag. Boendet är ett transitboende, de flesta asylsökande bor där bara en eller ibland ett par nätter innan de slussas vidare till ett asylboende någonstans i Sverige, eller när det gäller ensamkommande barn, till ett boende via socialtjänsten. Mellan tre och fyra bussar med asylsökande körs i dagsläget på detta sätt till andra boenden varje dag. Mellan 20-30% av de asylsökande ordnar dock egna boenden, exempelvis hos släktingar eller bekanta som redan finns i Sverige.



Till Sagåsen kommer man alltså direkt vid sin ankomst till Sverige. Här fyller man i sin ansökan om uppehållstillstånd, man genomgår en ID-kontroll där man även tar fingeravtryck (bilden ovan th), och sedan öppnas ett ärende i Migrationsverkets register. Själva asylutredningarna görs alltså inte på Sagåsen, utan det sker när den asylsökande kommit till sitt asylboende. Sagåsen registrerar bara de asylsökande och gör en första id-kontroll. När det gäller flyktingar från Syrien har faktiskt de flesta med sig pass eller id-handlingar, till skillnad mot vad som påstås i media.

Så här ser en asylansökan förresten ut, sidan 1 och sidan 2. Ansökan finns på ett stort antal språk, och vid behov (exempelvis om man är analfabet) får man tolkhjälp för att fylla i ansökan.

När det gäller ensamkommande barn, samt personer som är analfabeter hålls också ett personligt samtal. (Tidigare hölls personliga samtal med alla asylsökande, men det hinner man inte med i dagsläget). Alla asylsökande som ansöker om det får också rätt till en dagpenning (61-71 kronor om man inte får mat på ett boende, i annat fall 19-24 kronor per dag som då ska räcka till allt utom mat, för barn lägre belopp). För att kunna hantera dagpenningen får alla asylsökande ett bankkort hos ICA-banken.

En del utredningar görs tydligen också centralt på Migrationsverket, bland annat utredning om "Dublinärenden", dvs ärenden när de asylsökande redan passerat annat EU-land på vägen till Sverige och borde söka asyl där i stället. Man samkör de id-uppgifter och fingeravtryck man tagit vid mottagandet med uppgifter i ett gemensamt EU-register och kan sedan fatta beslut om avvisning enligt Dublinförordningen. Min uppfattning är att väldigt många ärenden idag måste vara Dublinärenden eftersom de flesta bevisligen kommit via något annat EU-land (Danmark, Tyskland mfl). Det är därför viktigt att inte blanda ihop antalet asylsökande och antalet personer som får asyl. Jag misstänker att det kommer att vara väldigt stor skillnad mellan dessa siffror, bland annat just på grund av många Dublinärenden.

Arbetssituationen på Sagåsen är givetvis ansträngd, bara den senaste natten kom 117 asylsökande, men man säger att man får tag på personal och att många vill jobba hos Migrationsverket. Man har både assistenter med gymnasiekompetens för enklare uppgifter och jurister och socionomer för mer avancerade arbetsuppgifter. Man tar också in studenter från Göteborgs Universitet vid arbetstoppar. Man har bemanning sju dagar i veckan och diskuterar även att införa nattskift! Men trots en hård arbetsbelastning fick jag en väldigt positiv bild av personalen - trots hårt tryck så verkade stämningen god. En del av personalen talar främmande språk och kan vid behov hoppa in som tolkar.

Den senaste veckan har det kommit 330 ensamkommande barn till Sagåsen. Och bilden av dessa har förändrats sedan i våras. Då var det mest ensamkommande tonårspojkar från Afghanistan, där det ibland var osäkert hur gamla de verkligen var. I dag menar man att högst 5% av dessa ärenden är osäkra, åldern på barnen har gått nedåt kraftigt. Vi såg några av de ensamkommande barnen som väntade på samtal idag, och de var helt klart långt under 18 år, min uppfattning var att de snarare var 10-12 år. Men det har också kommit mycket små barn, bara några år gamla, utan föräldrar (som avlidit under flykten) och där andra flyktingar sedan tagit med sig det föräldralösa barnet hela vägen till Sverige. I ett fall kom fem syskon mellan 2 och 11 år gamla. Deras föräldrar hade båda avlidit (drunknat) och de stora barnen hade hållit ihop syskonen och lyckats få med alla till Sverige. I alla ärenden med ensamkommande barn kopplas direkt socialtjänsten in. Just socialtjänsterna i ankomstkommunerna är hårt arbetsbelastade just nu och det blir allt svårare att hitta boenden för barnen.

Andra problem är att många asylsökande har kroniska sjukdomar eller andra medicinska behov. Ofta har nödvändiga mediciner tagit slut på vägen till Sverige och man behöver ofta skicka asylsökande med ambulans för vård.

Vilka är det då som söker asyl? Det varierar över tid, men överlägset största gruppen idag är syrier. Jag observerade själv ett antal saker i väntrummet (bilden nedan tv visar bara den yttre delen av väntrummet, innanför ligger det stora väntrummet med rader av bänkar och där satt uppskattningsvis ett par hundra personer och väntade på sin tur, men av hänsyn till de asylsökande ville jag inte ta närbilder där man tydligt kan identifiera enskilda personer).



Påfallande många var familjer med små barn, mycket fler än jag hade trott. Jag såg minst ett 20-tal små barn med sina föräldrar, en del satt ute vid sandlådan och lekte med sina barn i väntan på att få lämna in sin asylansökan. En annan observation var att många satt och pratade i mobiltelefon eller hade denna på laddning och jag såg även asylsökande barn som satt och lekte med en ipad. Detta faktum används ofta på invandringskritiska medier för att misstänkliggöra flyktingar - har man mobil är man ingen "riktig" flykting. Men det är faktiskt inte särskilt konstigt - de som flyr till Sverige är inte de fattigaste i Syrien eller Irak utan tvärtom ofta medelklass. (De fattigaste har inte råd att fly och de rikaste har lämnat Syrien för länge sedan). Och när man flyr tar man givetvis med sig telefon, ipad och andra viktiga saker, inte minst för att kunna hålla kontakt med familj och släktingar. Vi fick också höra att många berättat att de från början haft en hel del pengar med sig under flykten, men att de blivit av med dessa på vägen eftersom flyktingsmugglarna ofta lurar av människor allt de äger och har. För många är den låga dagpenningen från Migrationsverket därför det enda de har att leva av.

I väntrummet fanns en Securitasvakt, men stämningen var lugn och människor väntade tålmodigt på sin tur. Men det har förekommit våldsamheter ibland, till och med så allvarliga att man tvingats stänga mottagningen. En förklaring till att vissa är missnöjda är att de utlovats saker av flyktingsmugglare som inte motsvaras av verkligheten. Vi fick till exempel höra att en del flyktingar betalat ganska mycket extra för "vipbehandling" med fina boenden på ankomstorten. När de sedan körs med buss ut till en barack ute i någon avfolkningsort känner de sig självklart lurade. Min bild att flyktingsmugglarna sprider gravt felaktiga bilder av Sverige och andra stora mottagningsländer bekräftades alltför väl. Det går också många osanna rykten bland flyktingar som personalen på mottagningsenheten måste försöka hantera.

Kommer då situationen att kunna hanteras? Bostäder är helt klart största problemet. Pernilla Wallin påpekade att det var hårt tryck med asylsökande även 1992 (Balkankrisen), men hon menade att på den tiden var det mycket enklare att hantera. På den tiden rådde ingen bostadsbrist i Sverige på det sätt som gäller idag. Det är ganska uppenbart att boendesituationen är det mest akuta problemet idag. Enligt Migrationsverket finns idag uppemot 10.000 asylsökande kvar i olika transitboenden (som det i Sagåsen) för att det inte finns platser på asylboendena. Och tillströmningen av asylsökande är samtidigt rekordstor och ingen avmattning syns, snarare tvärtom. Att kalla detta för Sveriges största utmaning i modern tid är nog ingen överdrift. Jag blir allt mer övertygad om att enda sättet att kunna bibehålla en värdig asylmottagning för människor på flykt från krig är att skärpa våra svenska regelverk och harmonisera svenska regler och förmåner med resten av EU. Först då finns en chans till en rimlig fördelning av flyktingströmmarna mellan EU:s länder. Om vi inte harmoniserar våra regler med EU kommer det svenska systemet förr eller senare att haverera. Och jag vill inte uppleva att Sverige till slut tvingas stänga sina gränser för en småbarnsfamilj på flykt från krig.

Det blev ett mycket intressant besök på första anhalten i mottagningsprocessen. Nästa besök planerar jag att göra på ett asylboende och dessutom vill jag träffa asylhandläggare och få deras syn på situationen. Jag återkommer till detta.




EU kan knappast hantera flyktingkrisen utan gemensamma regler

2015-09-22

Efter mycket vånda, och mot flera länders vilja, har EU-kommissionen beslutat om en fördelning av 120.000 flyktingar inom EU. Men för en del länder gäller övergångsregler på ett år innan fördelningen genomförs.

Oecd varnar samtidigt för att det kan komma en miljon flyktingar till EU i år. Hur har EU-kommissionen tänkt sig att hantera detta? De 120.000 som dagens avtal omfattar räcker inte långt.

Vi ser nu också hur såväl Schengenavtalet som Dublinförordningen sätts ur spel och hur olika EU-länder försöker styra flyktingströmmar till andra länder. Vi ser också hur tonläget höjs mellan olika länder i protest mot att flyktingar söker sig nya vägar. Vi ser hur olika länder hanterar gränskontroller på olika sätt, alternativt stänger gränser eller reser stängsel. Vi ser också rent inhumana "lösningar" där flyktingar närmast interneras eller låses in bakom stängsel, eller där man bollas fram och tillbaka mellan länder på ett fullständigt ovärdigt sätt. Samtidigt blir det allt mer uppenbart att alla som sökt sig till EU inte är krigsflyktingar, utan ekonomiska flyktingar frånett antal länder i Asien, Afrika - eller till och med från Balkan - där det inte råder krig. Frågan är om EU upplevt en allvarligare kris än detta och om EU:s sammanhållning ställts på hårdare prov - finanskriserna och greklandskrisen inräknade?

Min egen slutsats är att om EU ska kunna ha en gemensam yttre gräns måste också asylsystemet harmoniseras. Alla länder måste ha likvärdiga asylregler. Alla länder måste erbjuda ungefär samma ersättningssystem och mottagande. Alla länder måste ha samma villkor för anhöriginvandring. Om man enas om detta kommer flyktingströmmarna automatiskt att fördela sig jämnare över EU-länderna.

Alla länder måste ha samma principer för yttre och inre gränskontroll. Alla länder måste också respektera principen om "första asylland" (Dublinförordningen) och vara tydliga med att det inte går att fritt välja var man vill söka asyl. Det är en mänsklig rättighet att söka asyl i EU, men inte att fritt välja vilket land man ska söka asyl. Om första asyllandet får orimligt stora mängder asylsökande måste EU ha ett fungerande kvotsystem där flyktingar fördelas över EU. Vid denna fördelning ska rimliga hänsyn tas till om delar av ens familj redan finns i ett specifikt EU-land. Principen om "säkra länder" måste gälla lika inom hela EU. Om kvotsystemet behöver användas görs en första "gallring" av asylsökande i det första asyllandet, där människor som uppenbart saknar asylskäl avvisas direkt. Övrig asylprövning sker sedan i det land dit de asylsökande hänvisas enligt EUs gemensamma kvotsystem. Allt detta är vad jag förstår principer som även FN-organet UNHCR ställt sig bakom.

Det måste också bli tydligare att EU förväntar sig att människor på flykt medför legitimationshandlingar, samt att ekonomiska flyktingar inte ges uppehållstillstånd i unionen.

Om EU enas om en lösning i linje med detta finns en chans att få ett ett fungerande system för flyktingmottagning i stället för dagens anarki. Om EU däremot inte enas befarar jag att situationen snabbt kan bli helt omöjlig att hantera. Det första som faller samman då är den gemensamma yttre gränsen och Schengenavtalet. Vilka övriga konsekvenser det kan få för EU-samarbetet kan nog ingen överblicka idag.




Arbetslösheten ökar bland lågutbildade och utrikes födda

2015-09-20

Under många år har arbetslösheten varit ganska låg bland den svenskfödda välutbildade medelålders arbetskraften. Samtidigt blir det allt tydligare att det är lågutbildade, ungdomar och utrikesfödda som står för en allt större del av den samlade arbetslösheten. Mycket av detta kan förklaras att andelen arbetstillfällen som inte kräver någon direkt utbildning är extremt liten i Sverige. Även på detta område har moderaterna presenterat ett flertal förslag och jag återkommer till detta i samband med vår budgetmotion som presenteras i början av oktober.





Starka statsfinanser - men mörka moln vid horisonten

2015-09-20

De kommande veckorna kommer det att bli mycket diskussioner kring de ekonomiska alternativen i svensk politik, inte minst när regeringen presenterar sin budgetproposition inom kort, vilken sedan följs av oppositionspartiernas budgetmotioner. Jag återkommer till detta efterhand.

I detta och nästa blogginlägg tänker jag peka på lite fakta kring läget idag, samt vilka de största hoten är mot svensk ekonomi kommande år.

Först den svenska statsskulden, som alltså efter nio år med Alliansens ekonomiska politik (åtta år i regering, samt ett år där dagens S-MP-regering styrt med Alliansens budget) sjunkit ordentligt i förhållande till BNP, och nu ligger på den lägsta nivån av EU:s viktigare länder:


Även antalet personer som lever på sociala ersättningar och bidrag har minskat kraftigt. Det minskade utanförskapet är kanske en av Alliansens absolut mest lyckosamma politiska insatser:


Utmaningen och de mörka molnen vid horisonten handlar om att vi de kommande åren förväntar oss kraftigt höjda kostnader för stigande sjuktal, migration och integration, samt allt fler upptäckta felaktigheter, fusk och bedrägerier runt ersättningssystemen. Jag har tidigare berättat att Moderaterna har ett flertal förslag för att minska dessa skenande kostnader, och jag återkommer till dessa i samband med att vår moderata budgetmotion presenteras i början av oktober.





Flykting, asylsökande eller nyanländ - tre olika saker!

2015-09-19

Begreppsförvirringen är stor när det gäller att skilja mellan kvotflyktingar, övriga flyktingar, asylsökande och nyanlända. Det är fyra helt olika saker. Det sprids också många myter - medvetet eller omedvetet - kring vilka ersättningar man får som asylsökande respektive när man beviljas uppehållstillstånd. Jag har berört detta tidigare.

En riktigt bra sammanfattning finns i tidningen Metro idag. Jag har inte detaljgranskat siffrorna rörande ersättningar, men det är inget jag spontant tycker verkar felaktigt efter den kunskap jag har. Och eftersom Metro använder Migrationsverkes presstjänst som källa tror jag man kan lita på att sifferuppgifterna är korrekta. Förhoppningsvis kan artikeln reda ut en del missförstånd.




Fakta om flyktingströmmarna till EU andra kvartalet 2015

2015-09-18

Jag får massor av frågor - och påståenden - om flyktingströmmarna till EU, vilka länder som tar emot flest och hur stor andel Sverige egentligen tar emot. I dag kom siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat som publiceras på Europaportalen.se

Under andra kvartalet i år tog EU emot det största antalet asylansökningar någonsin. Sammanlagt över 213 000 första asylansökningar lämnades i mellan april och juni i år, en ökning med 85 procent jämfört med samma period 2014, visar siffror från EU:s statistik byrå Eurostat. Allra flest ansökningar hade Tyskland följt av Ungern. Fördelat på ländernas befolkningsstorlek tog Ungern och Österrike mot flest ansökningar med Sverige på en tredje plats. Det kan jämföras med förra året då Sverige var det land som tog emot flest asylansökningar räknat på befolkningsstorlek. Den största enskilda gruppen asylsökande i EU var Syrier med 44 000 ansökningar, eller drygt en femtedel av det totala antalet. Näst största gruppen är personer från Afghanistan, 27 000. Observera att bilderna nedan handlar om antalet personer som sökte asyl, inte hur många som kommer att få sin ansökan beviljad. Ungern beviljar exempelvis väldigt få asylansökningar trots att man tar emot väldigt många ansökningar. Nedan tre bilder som illustrerar Eurostats siffror:

1. Sverige tog emot 6,7% av antalet asylsökande som kom till EU. Tyskland, Österrike, Ungern, Italien och Frankrike tog emot en större andel.




2. Här antalet asylsökande som tagits emot i respektive land. Tyskland tog emot i särklass flset, med Ungern som tvåa.




3. När det gäller antalet emottagna asylsökande i antal per miljoner invånare kommer Ungern först, före Österrike. Sverige ligger på en tredjeplats före Tyskland, Bulgarien, Belgien, Danmark och Luxemburg. Italien och Grekland som ska "avlastas" enligt överenskommelsen i EU kommer långt efter.






Migrationspolitik är inget för strutsar - var är regeringens förslag?

2015-09-18

Migrationspolitik är inget för politiker som likt strutsar stoppar huvudet i sanden. Samtidigt som Migrationsverket larmar om akut krisläge satt framtidsminister (!) Kristina Persson (S) i gårdagens TV-debatt och sa att "Sverige har inga problem med att klara dagens mottagande". Vilken planet lever hon på?

Just nu ligger flyktingmottagandet på den högsta nivån som någonsin inträffat i Sverige i modern tid. Migrationsverket skrev i onsdags på sin hemsida att "de senaste sju dagarna har antalet asylsökande legat på en nivå som Migrationsverket inte varit med om tidigare, 5 214 sökande". Och de senaste dagarna har det kommit ännu flera, 1.000 asylsökande per dag. Det är en nivå som vi helt enkelt har mycket svårt att hantera - oavsett om vi vill eller inte. Inte minst saknas boenden, vilket gör att Migrationsverket nu på allvar diskuterar tältläger. För Sverige blir påfrestningarna av de nya flyktingströmmarna dessutom extra stora eftersom vi redan innan hade ett väldigt ansträngt läge med väldigt många nyanlända de senaste åren. Vilket i sin tur hänger samman med en ganska naiv migrationspolitik under många år.

I det extrema läge vi nu befinner oss måste vi på allvar våga diskutera såväl prioriteringar och ordentliga förändringar i regelverken. Om vi inte snarast börjar anpassa svenska regelverk till genomsnittet i Europa och börjar prioritera tydligare i mottagandet (se mitt blogginlägg den 7/9) så lär systemet helt enkelt rasa samman.

Medan Moderaterna har en ganska ambitiös bukett med förslag kring migration och integration som ska behandlas på vår kommande partistämma (jag anser dock som bekant att det behövs en hel del ytterligare), och dessutom kommit med en del andra bra förslag (exempelvis att överväga skärpt gränskontroll), så står dagens S-MP-regering helt handfallna. Deras enda besked till svenska folket är att lite lamt konstatera att "övriga länder måste ta sitt ansvar". Givetvis sant, och i den frågan är alla partier eniga. Men inte ett ord om hur Sverige ska klara de rekordstora migrationsvolymerna som vi ser just nu. Och inte något alls om hur integrationen ska förbättras.

Det är helt verkligen inte läge att stoppa huvudet i sanden i migrationsfrågan. Strutsmentalitet är inte att ta ansvar.




Tre myter i migrationsdebatten

2015-09-17

Vi överöses ständigt av nya myter i debatten i spåren av flyktingströmmarna. Här ska jag krossa tre av dem.

Myt nummer 1: Sverige har klarat större flyktingströmmar än detta, exempelvis under kriget i Jugoslavien

Migrationsverket skrev i onsdags på sin hemsida att "de senaste sju dagarna har antalet asylsökande legat på en nivå som Migrationsverket inte varit med om tidigare, 5 214 sökande". Man får gå tillbaka till Balkankrigen i början på 90-talet för att hitta en jämförbar situation. Som mest registrerades då 5 060 sökande under en och samma kalendervecka i juni 1992. Sverige har alltså aldrig i modern tid haft så många asylsökande på en vecka som föregående vecka.

Myt nummer 2: Dagens flyktingströmmar består huvudsakligen av människor på flykt från krigets Syrien

I samma pressmeddelande skriver Migrationsverket att "Av de 5 214 asylsökande som nu registrerats kommer den allra största gruppen från Syrien, 2 648 personer." Med andra ord - ungefär hälften av flyktingarna kommer från krigets Syrien.

När det gäller den växande gruppen ensamkommande "barn" är det enligt samma pressmeddelande bara en dryg fjärdedel som kommer från Syrien.

Man ska dock påpeka att en del av flyktingarna från Irak, Kurdistan och andra länder i området rimligen också har koppling till kriget i Syrien och IS härjningar. Men många kommer också från andra länder långt från dessa konflikter.

Myt nummer 3: Ungern tar nästan inte emot några flyktingar alls

Redan i slutet av juni, alltså före dagens stora flyktingström, meddelade Ungern att man inte klarade av att ta emot fler flyktingar. Man hade då tagit emot 60.000 (!) asylsökande, vilket räknat per invånare placerade Ungern i topp i Europa - före Sverige som tidigare toppat listan. Att Ungern beviljar relativt få av dessa asylansökningar är en annan sak, vad jag förstår tillämpar man principen i Dublinförordningen om första asylland mer strikt än andra länder.




Kostnaderna för hälsoundersökning av asylsökande ökar snabbt

2015-09-16

Jag får ofta frågan om hur mycket sjukvård och tandvård för nyanlända kostar samhället. Jag har inte lyckats få fram detta, men i senaste numret av den politiskt oberoende tidningen Dagens Samhälle finns en intressant artikel. Man uppmärksammar att landstingen drabbats av snabbt ökande kostnader för hälsoundersökningar av nyanlända. Såväl asylsökande som anhöriginvandrare och kvotflyktingar erbjudes nämligen en frivillig hälsoundersökning för att upptäcka hälsoproblem, smittsamma sjukdomar och eventuella vaccinationsbehov. Och förutom att antalet nyanlända ökar så är det också större andel av de asylsökande som tackar ja till hälsoundersökning.

Kostnaderna för hälsoundersökningar av nyanlända står enligt en faktaruta i tidningen för ungefär en tiondel av totalkostnaden för asylsjukvården. År 2013 kostade vården av asylsökande totalt ca 900 miljoner kronor, vilket enligt tidningen motsvarar 4 promille (0,4%) av sjukvårdens totala kostnader i Sverige. Större delen av de 900 miljonerna täcks av staten, men landstingen menar att de själva stått för nära 100 miljoner kronor på grund av att statens ersättning varit för låg.

Under årets första åtta månader har staten betalat ut 81 miljoner kronor till landstingen för nära 40.000 hälsoundersökningar av asylsökande. Staten betalar 2.060 kronor per hälsoundersökning av asylsökande, medan landstingen menar att kostnaden i verkligheten är betydligt högre.




Moderaterna kräver beredskap för skärpt gränskontroll

2015-09-14

Flyktingkrisen innebär en akut situation för flera europeiska länder. Under söndagen bestämde Tyskland att skärpa sina gränskontroller, vilket jag berörde i förra blogginlägget. I dag öppnar moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra för att liknande åtgärder kan behövas i Sverige om situationen förändras. Skärpta gränskontroller kan komma att behövas för att kunna hjälpa de som verkligen behöver det och samtidigt få ordning och reda i mottagandet.

I går kom som sagt beskedet att Tyskland har infört passkontroller vid gränsen till Österrike med anledning av den stora flyktingströmmen. "Jag har förståelse för det, för vi har en akut situation i Europa just nu. Och jag tycker att vi behöver överväga liknade åtgärder för svensk del också. Regeringen behöver ha beredskap för det", säger Anna Kinberg Batra. "Som det är nu så meddelar svenska myndigheter att vi har kontroll över situationen. Men den är akut och vi måste kunna hjälpa dem som behöver och då måste vi ha ordning och reda i mottagandet".

Inom Schengenområdet är gränskontrollerna avskaffade och resenärer kan färdas utan pass. Men om den allmänna ordningen eller nationella säkerheten kräver det, så kan gränskontroller tillfälligt återinföras. Det innebär inget brott mot Schngenavtalet.

Tyvärr avvisar statsminister Löfvén idag alla tankar på skärpt gränskontroll. Det är både beklagligt och ansvarslöst.




EU-anarki när det gäller gränskontroller och flyktingmottagande

2015-09-14

De senaste veckorna har visat att vare sig Schengenavtalet eller Dublinförordningen fungerar. Gränskontroller sker vad det verkar helt godtyckligt, och principen om att man ska söka asyl i första EU-land har i praktiken upphört för länge sedan eftersom man helt enkelt inte registrerar personer som ankommer till första EU-land.

Danmark fick hård kritik för att de "villigt" lät asylsökande fortsätta till Sverige utan att göra id-kontroller eller någon slags registrering för att påbörja en asylprocess i Danmark. Till och med statsminister Löfvén var mycket kritisk mot danskarna. Nu låter Sverige på samma sätt asylsökande fortsätta till Norge och Finland i stället för att vara tydliga med att Dublinförordningen gäller. Vi är därmed inte ett dugg bättre än Danmark.

Att människor kommer till Sverige och söker asyl efter att ha passerat fem andra EU-länder (Grekland, Ungern, Österrike, Tyskland och Danmark) är ett tydligt bevis på att principen om första asylland inte fungerar. Och i grunden beror det givetvis på att EU-länderna har så olika regler. Såväl flyktingsmugglare som asylsökande vet oftast mycket väl vad som gäller i olika länder. Man vet att Sverige och Tyskland har allra mest generösa regler, man vet att vissa länder i Sydeuropa inte ger något stöd alls till flyktingar, men ryktet säger också att det exempelvis är enklare för en irakier att få asyl i Finland än i Sverige. Enligt min åsikt måste reglerna för asyl och uppehållstillstånd, liksom ersättningsnivåer och omhändertagande, harmoniseras inom EU. Sverige och Tyskland måste anpassa sina mycket generösa regelverk så de blir mer i linje med övriga EU, och länder som ligger långt under genomsnittet i EU måste lyfta sig. Samtidigt måste EU ha beredskap för att avlasta länder som drabbas orimligt hårt av flyktingströmmarna. Först då kan Dublinförordningen börja fungera som det var tänkt.

I går blev det uppenbart att även Tyskland börjat inse att man tagit sig vatten över huvudet, anstormningen av asylsökande har helt enkelt blivit alltför stor. Myndigheterna i Bayern har exempelvis slagit larm om att man nått gränsen för vad man klarar av och Tyskland inför nu gränskontroller mot Österrike. Samtidigt börjar Ungerns staket längs gränsen till Serbien bli färdigt, och även Makedonien (dock inte ett EU-land) planerar ett staket mot Grekland.

Det är bara att konstatera att total anarki råder. Och allt fler talar om att Dubinförordningen i praktiken har upphört och att Schengensamarbetet ligger i riskzonen. För egen del börjar jag allt mer luta åt att EU-länderna måste införa något slags gränskontroller mellan länderna, inom ramen för den fria rörligheten. Att helt kort visa sitt pass eller legitimation när man passerar en EU-gräns känns som en mycket liten uppoffring om det kan leda till att Dublinförordningen börjar fungera (man kan inte hävda principen om att asyl ska sökas i första EU-land om man inte registrerar en icke EU-medborgare eller personer utan pass vid ankomsten till ett EU-land). Gränskontroller skulle också leda till ett slags "filter" där man skulle kunna fånga upp flyktingsmugglare, tragedin med de döda flyktingarna i en lastbil i Österrike hade exempelvis knapast inträffat om man upptäckt flyktingarna vid en tidigare gränskontroll. Gränskontroller skulle även motverka smuggling och transport av stöldgods och vapen inom EU och även försvåra för terrorister och kriminella nätverk att röra sig fritt mellan EU-länderna. Det finns många skäl att försändra schengenreglerna och skärpa gränskontrollerna, och jag är övertygad om att vi snart är där. Om man gör detta på ett genomtänkt sätt går det rimligen att kombinera med principen om fri rörlighet inom EU.

Dagens anarki är inte värdigt en union som bygger på efterlevnad av gemensamma regler. Och man kan inte ha ett regelverk som tillämpas bara när det är enkelt. Det är ännu viktigare när situationen är som idag att det råder ordning och reda.




Det är precis NU som migrationsdebatten är som allra viktigast!

2015-09-07

Bilderna från Grekland, Turkiet, Makedonien, Serbien, Italien, Ungern, Österrike och Tyskland är skrämmande. Flyktingvågen mot Europa bara växer och följs av lidande och död samtidigt som flyktingsmugglarna gör allt större förtjänster och andra skrupelfria personer längs vägen försöker lura av flyktingarna det sista de äger och har. Samtidigt känns ärligt talat medias och politikernas intresse en smula nyvaket - flyktingsituationen runt Medelhavet har ju varit väl känd under lång tid och var i princip lika allvarlig för några månader sedan som den är idag.

Vissa verkar tycka att det är oerhört jobbigt att diskutera förändringar i migrationspolitiken i ett läge där vi hela tiden matas med bilder på människor på flykt. Men det är ju exakt nu diskussionen blir så viktig! Hur kan vi i Sverige förändra vår politik så att vi klarar att hjälpa fler utan att kostnaderna skenar och främlingsfientligheten växer? Den frågan borde alla lyfta idag! I det läge vi nu befinner oss kan vi utgå från att antalet asylsökande som söker sig till Sverige ökar ytterligare. Ska vi kunna hantera det krävs förändringar i politiken.

Trycket inom EU ökar för en mer rättvis fördelning av flyktingarna mellan länderna, där Tyskland och Sverige idag tar ett orimligt stort ansvar som inte är hållbart i längden, vare sig humanitärt, praktiskt eller ekonomiskt. Bara i år förväntas exempelvis Sverige ta emot minst 12.000 ensamkommande ungdomar. Kostnaderna beräknas till uppemot en miljon per person under det första året i landet, vilket innebär totalt nära 12 miljarder kronor. Om man till detta lägger de ensamkommande som anlänt de senaste 2-3 åren och fortfarande bor på speciella boenden talar vi om betydligt över 20.000 individer. Kostnaderna blir då hisnande 20 miljarder, vilket motsvarar nära halva försvarsbudgeten. Och då är inte kostnaderna för all övrigt migration och integration medräknad utan bara just de ensamkommande "barnen". Inget annat utgiftsområde hade fått växa så mycket så snabbt utan åtgärder från politikerna.

Många jag träffar säger att politikerna har gett migrationspolitiken fri dragningsrätt på skattepengar. Man upplever det som att flyktingmottagandet prioriteras högre av politikerna än precis allt annat i vårt samhälle. Det är givetvis i sak inte en korrekt beskrivning, migrationspolitiken och kostnaderna för nyanlända står fortfarande bara för en mindre del av samhällets samlade utgifter. Men samtidigt stiger kostnaderna snabbt och jag förstår om man upplever en slags uppgivenhet hos politiker och myndigheter som bara passivt konstaterar att "nu är det stora flyktingströmmar och då krävs ökade resurser". I stället borde man självklart diskutera betydligt mer hur man kan hantera situationen mer effektivt och till lägre kostnader.

Att ifrågasätta kostnader för flyktingmottagande och migration är inget konstigt utan en självklarhet om man som politiker vill ta ansvar. Det finns många utsatta grupper i vårt land som är beroende av samhällets stöd. Såväl sjuka och arbetslösa som funktionshindrade och förtidspensionärer. För alla dessa grupper har vi inte tvekat att strama upp eller förändra regler och skärpa krav för att bromsa skenande kostnader. Men just när det gäller migrationsområdet verkar det finnas en rädsla att ifrågasätta kostnader och regelverk. Det är inte ansvarsfullt och jag är glad över att bland annat moderaterna nu lyfter frågan och kommer med konkreta förslag.

I takt med att trycket mot Sverige ökar, utan att politikerna presenterar realistiska svar på hur situationen ska kunna hanteras, ökar främlingsfientligheten. Jag är allvarligt bekymrad över var detta ska sluta. Som jag skrev igår håller Sverige på att bli ett allt mer polariserat samhälle i denna fråga.

Min egen slutsats är att vägen framåt handlar om prioritering. I en extrem situation måste man alltid prioritera det som är viktigast, och idag är det helt enkelt att ge människor på flykt från krig en fristad.

Sverige har idag mer långtgående och generösa regler för vem som kan beviljas uppehållstillstånd än vad internationella konventioner kräver. Detta har även Riksdagens Socialförsäkringsutskott konstaterat, exempelvis i sitt senaste betänkande om Migration, 2014/15 SfU11. "Sverige erbjuder således skydd i större utsträckning än internationella överenskommelser kräver" skriver utskottet. I ett läge där antalet personer med starka asylskäl ökar är det dags att harmonisera svenska regler med resten av EU och att prioritera bort huvuddelen av det svenska mottagandet som går utöver vad som krävs enligt internationella överenskommelser. Vi måste också bli tydligare med att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Den som får avslag på asylansökan för att asylskäl saknas bör inte ha några sociala rättigheter i Sverige utöver akut sjukvård.

Även om vi berörs starkt av bilder eller intervjuer med utblottade flyktingar från krigets Syrien är det också viktigt att veta att alla som söker sig till Europa inte är på flykt från krig. En del är helt enkelt ekonomiska flyktingar som hoppas kunna få ett bättre liv i EU. Även här måste man klara prioriteringen vid asylprövningen där krigsflyktingar självklart måste prioriteras.

En annan del av prioriteringen handlar om att fundera över vad en flykting från ett krig förväntar sig i ett nytt land? Jag tror inte man vare sig förväntar sig eller kräver svensk levnadsstandard från första dagen. Om man får ett enklare tak över huvudet och mat för dagen, tillgång till sjukvård, skola till barnen, hjälp med egen svenskautbildning samt stöd när det gäller validering av kunskaper och jobbsökande är nog de flesta oerhört nöjda och tacksamma. Då har man fått en bra grund för att genom egna ansträngningar skapa sig ett nytt liv i ett nytt land. Och efterhand som man etablerar sig och börjar arbeta och betala skatt kvalificerar man sig för alla våra sociala förmåner och rättigheter. Det är därför dags att ifrågasätta hela ersättningssystemet och de sociala förmånerna för nyanlända. Om vi begränsar dessa förmåner kommer vi att frigöra resurser att hjälpa fler och samtidigt öka de nyanländas drivkrafter att ta tag i sin egen situation. Invändningen att alla människor som befinner sig i Sverige "bör behandlas lika" har redan fallit. Förutom uppemot 4.000 tiggare som befinner sig i landet och oftast bor i illegala tiggarläger på annans mark har vi nu också uppmärksammats på att det finns flera hundra marockanska gatubarn som lever på Stockholms gator, vi har människor som gömmer sig undan avvisningsbeslut och andra "papperslösa" som vistas i Sverige illegalt med endast begränsad rätt till våra svenska sociala förmåner. I ett läge där välfärden redan är "graderad" är det inget konstigt att begränsa förmånerna även för nyanlända flyktingar och därmed få ekonomiskt utrymme att hjälpa fler utan att det tar resurser från annat som är viktigt i vårt samhälle.

Jag tror sammanfattningsvis att vi måste prioritera genom att:
1. Anpassa svensk lagstiftning bättre till de konventioner och överenskommelser som Sverige undertecknat och prioritera bort andra delar.
2. Förenkla hanteringen av uppenbart ogrundade asylansökningar och införa principer om "säkra länder" (ekonomiska flyktingar har inte asylrätt).
3. Införa tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta.
4. Införa försörjningskrav vid anhöriginvandring i betydligt större omfattning än idag.
5. Om det inte går att genomföra säkra ålderskontroller bör vi avskaffa särreglerna för ensamkommande barn och ungdomar. Om man inte kan kontrollera åldern kan man givetvis inte ha särregler som bygger på åldersgränser. Då får dessa ungdomar prövas för asyl på samma sätt som alla andra.
6. Avskaffa de dyra boendeformerna för ensamkommande barn och ungdomar.
7. Låt Migrationsverket bygga egna enkla asylboenden i stället för att anlita oerhört kostsamma entreprenörer som tar extremt bra betalt.
8. Avskaffa alla sociala förmåner för personer som fått avvisningsbeslut (exempelvis skola för "gömda" barn)
9. Se över ersättningssystemen för nyanlända för att göra mottagandet billigare och stärka drivkrafterna för att komma i egen försörjning.

En del av dessa förslag finns, som jag tidigare berättat, med i moderaternas migrationspolitiska förslag, andra behöver enligt min mening tillföras.

Det inns fortfarande tt ganska starkt stöd för att Sverige ska erbjuda asyl till dem som flyr från krig. Och vi kan aldrig begränsa denna rätt genom att sätta tak för antalet personer som ska få söka asyl. Däremot kan vi göra andra prioriteringar i migrationspolitiken. Om dessa tydliga prioriteringar genomförs skulle det gå att ta emot ännu fler krigsflyktingar utan att kostnaderna och utmaningarna för det svenska samhället ökar jämfört med idag. Snarare skulle totalkostnaderna minska - trots att vi tar emot fler. I ett extremt läge måste man helt enkelt prioritera det som är viktigast. Det är ett sätt för Sverige att ta sin del av ansvaret i en orolig värld och samtidigt få ett starkt stöd från den svenska befolkningen för den förda politiken.




Migrationsdebatten blir allt mer respektlös, otäck och hatisk

2015-09-06

Polariseringen i migrationsdebatten skrämmer mig. Allt hårdare ord, mer motbjudande språkbruk och personangrepp från båda ytterkanterna. Extrema krafter på båda sidor gör allt för att försöka plocka poäng på flyktingsituationen. I den jakten är alla medel tillåtna. Förvanskningar av nyheter, spridande av mer eller mindre osanna rykten och döljande av sanningen är välkända medel i denna politiska kamp mellan de extrema delarna i svensk politik.

När man försvarar asylrätten och påpekar att flyktingmottagande visserligen är ekonomiskt kostsamt, men att det ändå finns starka humanitära skäl att ta emot flyktingar, blir man beskylld för att vara en "idiot". Om man inte ställer upp på omedelbart stängda gränser blir man på twitter ombedd att "hålla käften". Som politiker beskylls man i facebookinlägg för att medvetet vilja reasera hela den svenska välfärden för att kunna ta emot obegränsat med flyktingar. Samma personer kallar på facebook flyktingar för "kackerlackor" och diskuterar - på fullt allvar - att en lösning är att bränna byggnader som är tänkta som asylboenden. Hatet svämmar över alla bräddar. Ett par exempel från sociala medier som kommentar till ett av mina egna inlägg:





När man samtidigt medger att dagens migrationspolitik faktiskt inte fungerar och att man måste prioritera i flyktingmottagandet och se över regelverken om man ska klara trycket blir man direkt beskylld för att vara rasist, eller ibland rent av nazist eller fascist. Ett påpekande om att helt öppna gränser faktiskt är helt orealistiskt om alla ska kunna erbjudas svensk levnadsstandard bemöts med att man inte står upp för alla människors lika värde. Ett konstaterande av att flyktingmottagande inte alls är ekonomiskt lönsamt utan en växande kostnad bemöts med att man saknar medmänsklighet. Minsta invändning mot dagens politik medför hatiska kommentarer och ibland rena hot från avgrundsvänstern.

Själv har jag fått höra att jag "borde försvinna från jordens yta", att jag är en "liten äcklig rasist", att jag i grunden är en "brun politiker" eller att det är dags för mig att "komma ut som Sverigedemokrat".

De senaste veckorna har jag exempelvis blockerat både hatiska och hotfulla vänsteraktivister och rasister från mitt eget twitterkonto. Har inte sett någon annan lösning.

Polariseringen syns också i opinionsmätningarna. I den senaste mätningen vill 34% minska flyktingmottagandet medan 17% vill öka det. Endast 31% tycker "dagens nivåer är lagom". Ibland känns det som om migrationsdebatten håller på att slita isär Sverige.

Vissa verkar dessutom tycka att det är oerhört jobbigt att diskutera förändringar i migrationspolitiken i ett läge där vi hela tiden matas med bilder på människor på flykt. Men det är ju exakt nu diskussionen är så viktig! Hur kan vi i Sverige förändra vår politik så att vi klarar att hjälpa fler utan att kostnaderna skenar och främlingsfientligheten växer? Den frågan borde alla lyfta idag. Manifestationer för allmän medmänsklighet har sitt värde och är en viktig markering, men det löser faktiskt inga konkreta problem.

Frågan är bara om det fortfarande finns plats för oss som vill ha både medmänsklighet, realism och ansvarstagande i migrationspolitiken? Och för oss som vill föra en seriös diskussion utan hat, personangrepp och överdrifter?

Om det inte finns plats för oss har hatet redan segrat.





Svenska folket behöver verkligen inte ha dåligt samvete

2015-09-05

I Syrien och grannländerna har vi i flera år haft miljoner människor på flykt. För tillfället finns uppskattningsvis minst 4 miljoner människor på flykt i Syriens grannländer, och ytterligare 7-8 miljoner människor är på flykt inom Syrien. Och bara i år har mellan 2.500 och 3.000 människor dött i Medelhavets vågor under sina försöka att ta sig till Europa med flyktingsmugglarnas usla båtar (vissa FN-källor menar dock att antalet döda är minst tio gånger fler, och att många dör utan att det registreras någonstans).

Fram till nu har vad jag förstår inte flyktingsituationen runt Medelhavet påverkat omfattningen av gåvor till välgörenhets- organisationer nämnvärt. Men en fruktansvärd bild på en drunknad treåring och nyhetsrapportering om ett par tusen flyktingar på väg genom Europa ökade snabbt viljan hos många svenskar att hjälpa. "Vi måste göra något" är den vanliga kommentaren i intervjuer och debattinlägg. Nu väller gåvorna in till hjälporganisationerna. Alla tävlar plötsligt om att skänka pengar - företag, idrottsföreningar och privatpersoner- och kvällstidningarna marknadsför egna insamlingar på förstasidorna. Lite konstigt är det att detta händer just nu, med tanke på hur länge krisen pågått. Men självklart kommer dessa pengar att komma till stor nytta, inte minst för människorna i flyktinglägren i Turkiet, Libanon, Jordanien och Irak och alla de flyktingar som befinner sig på kurdiskt område i norra Irak och Syrien. Viljan att hjälpa står i kontrast till den bild av ökad främlingsfientlighet i Sverige som ofta sprids.

Samtidigt behöver inte svenska folket ha dåligt samvete. Inget annat land i Europa lägger så mycket resurser på bistånd, på katastrofhjälp via FN och EU och på flyktingmottagande i det egna landet som vi svenskar. Räknat per invånare är vi i särklass mest generösa av alla i hela Europa, och vi betalar detta via våra skatter. Även om miljonerna just nu väller in till olika hjälporganisationer är det bara växelpengar jämfört med alla de många miljarder vi satsar på annat sätt. Sverige är sedan länge ett föredöme i dessa sammanhang. Om sedan de pengar vi satsar verkligen används på det mest effektiva sättet och kommer så många som möjligt till del är en annan fråga.




Sverige måste ändra reglerna för "ensamkommande barn"

2015-08-30

Situationen är redan sedan länge ohållbar, boenden saknas och kostnaderna skenar utan kontroll. Och situationen förvärras ytterligare i takt med att allt fler ensamkommande barn och unga kommer till Sverige med hjälp av flyktingsmugglare. Senaste veckan har flera hundra barn kommit bara till göteborgsområdet. Det verkar som om flyktingsmugglarna numera bara överger barnen på olika platser i Göteborg, eller "dumpar dem" som TT beskriver saken i fredagens pressmeddelande.

Anledningen att barnen tas till Sverige är givetvis att Sverige har mycket generösare regler än andra länder i Europa. På detta sätt uppmuntrar vi flyktingsmugglarna att ta bra betalt för att se till att barnen kommer till Sverige. En del barn far mycket illa under transporten och risken för dödsfall kan inte uteslutas.

Sverige måste snarast skärpa sina regler så de blir jämförbara med övriga EU-länder. Det är allvar nu!






Det svåra valet ingen vill tvingas göra

2015-08-27

I dag föreslog en kristdemokratisk lokalpolitiker att fartyg med flyktingar på Medelhavet ska skickas tillbaka till det land fartyget kommit ifrån. Det politikern föreslår är samma sak som exempelvis Australien redan tillämpar. Det har bevisligen fått stopp på all flyktingsmuggling till Australien - men har samtidigt gjort det i princip omöjigt att söka asyl vilket gjort att landet fått mycket hård kritik från bland annat FN.

Självklart är det så att om alla fartyg på Medelhavet lastade med flyktingar stoppades och återbördades till avreselandet - ofta Libyen, Libanon eller Turkiet - skulle hela affärsidén med flyktingsmuggling i livsfarliga båtar minska dramatiskt. Få skulle vilja betala stora summor för båtresor som man vet har ytterst liten chans att nå målet.

Och omvänt - om flyktingsmugglarna och flyktingarna vet att EU-länderna oftast räddar de flyktingar som packas in i överfulla båtar så kommer det att locka ännu fler att ta risken att ta en livsfarlig båtresa till Europa, och flyktingsmugglarna kommer att fylla allt sämre båtar med allt fler personer varvid dödsfallen kommer att öka ytterligare.

I den andra vågskålen ligger naturligtvis att om man skickar tillbaka alla båtar med flyktingar skulle också mycket få flyktingar lyckas ta sig till Europa. Å andra sidan är det redan idag en mycket liten minoritet av alla flyktingar från exempelvis Syrien som har vare sig råd eller möjlighet att lämna det krigshärjade landet.

Frågan är vilket som är värst? Att många flyktingar förvägras möjligheten att ta sig till Europa, eller att många flyktingar dör på vägen till följd av samvetslösa flyktingsmugglare? Det är sådana val som ingen europeisk politiker vill tvingas göra, men frågan är om vi inte blir tvungna förr eller senare att diskutera alternativen? Dagens situation är helt enkelt ohållbar, ingen kan helt enkelt bara stillatigande acceptera att stora mängder människor dör under sin flykt till Europa. Det är helt enkelt fasansfullt.




M-förslag för besparingar på migration, sjukskrivning och a-kassa

2015-08-24

De offentliga finanserna har under de senaste åren präglats av ökade utgifter i flera av de större transfereringssystemen. Mellan 2014 och 2019 rör det sig om ökade budgeterade kostnader på upp emot 53 miljarder kronor, med tonvikt på sjukförsäkringen och migrationen. Så stora oplanerade utgiftsökningar riskerar att tränga undan angelägna satsningar, exempelvis dem riktade mot det nya utanförskapet.

Moderaternas förslår därför följande åtgärder för att minska kostnaderna för främst sjukskrivningarna och migrationen, samt lägre höjning av a-kassan än regeringens förslag, vilket sammantaget leder till totalt ca 18 miljarder i besparingar åren 2016-19 jämfört med regeringens politik.

Stoppa ökningen av sjukfrånvaron
* Förstärk tidsgränserna genom ny karensdag vid dag 15 och gör om karensdagarna till karensavdrag
* Inför siffersatt mål för sjukpenningtalet och öka Försäkringskassans kontroller vid tidsgränserna
* Lagstiftad skyldighet för hälso- och sjukvården att verka för återgång i arbete
* Öka prestationsdelen i statliga sjukskrivningsmiljarden
* Fokusera rehabiliteringsgarantin på effektiva behandlingsformer som till exempel KBT
* Nej till ökade ersättningar och borttagen tidsgräns

A-kassa som tydlig omställningsförsäkring
* Taket i a-kassan bör endast höjas till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna och därefter ligga kvar på 680 kronor per dag (Lägre höjningar än regeringens förslag)

Nya instrument mot fusk, missbruk och bidragsbrott
* Lagen om underrättelseskyldighet vid misstänkta felaktiga utbetalningar bör vidgas till att också innefatta utbetalningar till företag
* Stärk särskilt kontrollsystemen vid utbetalningar av bidrag och ersättningar till företag

Ett kostnadseffektivt mottagande av asylsökande och nyanlända
* Inför principen om säkra-länder för asylansökningar från länder med låg beviljandegrad
* Inför ”stödboende” som huvudsakligt boende för ensamkommande barn i stället för HVB
* Schablonisera ersättningen för platser på HVB, stödboende och familjehem




Moderaternas ekonomiarbetsgrupp har presenterat sin rapport

2015-08-24

Förra veckan presenterade Ulf Kristersson rapporten från moderaternas ekonomiarbetsgrupp. Hela rapporten kan läsas här. Den sammanfattar moderaternas syn på det ekonomiska läget och våra viktigaste samhällsutmaningar framöver, samt vår syn på det nya utanförskapet som faktiskt ser helt annorlunda ut idag jämfört med det utanförskap vi diskuterade 2006. Det gör också att det krävs en utveckling av politiken.

I rapporten pekas ut fyra viktiga delar i den framtida politiken.
* Det behövs fler vägar till det första jobbet.
* Sverige behöver stärka sin konkurrenskraft i dagens globala ekonomi.
* Sverige behöver fortsatt välskötta offentliga finanser.
* Vi ska vara ett land med stor social rörlighet där egen ansträngning ger resultat. Utbildning och integration är två viktiga delar i detta.




Asylfakta för årets sju första månader

2015-08-24

Debatten kring volymerna av asylsökande och hur många som beviljas asyl eller uppehållstillstånd är något förvirrande. För att kunna föra en seriös diskussion måste man veta vad man diskuterar. Jag har därför tagit fram lite fakta från Migrationsverkets hemsida

1. Asylansökningar
Under årets sju första månader sökte 37.033 personer asyl i Sverige. Av dessa va 6.432 ensamkommande barn och ungdomar som uppgav att de var under 18 år. Asylsökande från Syrien var flest, 9.932 stycken. Eritrea tvåa med 4.256, Afghanistan trea med 3.499 och från Somalia kom 2.840. Intressant att på en niondeplats kommer Ukraina med 924 asylsökande. Totalt kom asylsökande från hela 134 länder, men från många länder kom bara några få personer. Lite märkligt att det kommit asylsökande från såväl Norge som Estland.

2. Avgjorda asylärenden
Under årets sju första månader avgjorde Migrationsverket 31.077 ärenden (det är inte jämförbart med antalet asylsökande, ärendena avgörs ju inte direkt, så bland årets avgjorda ärenden fanns många som sökte asyl före 2015). Totalt fick 16.792 personer bifall på sin asylansökan, vilket motsvarar 54%. 5.522 fick avslag, 4.740 personer avvisades till första asylland enligt Dublinförordningen och 4.023 ärenden avgjordes aldrig för att de asylsökande antingen avvek från landet eller drog tillbaka sin asylansökan.

3. Beviljade uppehållstillstånd
Under årets sju första månader beviljades 63.368 personer uppehållstillstånd. Av dessa var:
Flyktingar och deras anhöriga: 37.152 personer (58,6%), varav:
Asylsökande enligt internationella konventioner 7.092
Alternativt skyddsbehövande enligt svenska utlänningslagen 9.454
Kvotflyktingar 1.253
"Särskilt ömmande omständigheter"893
Verkställighetshinder mm (bland annat barn under 18 år) 553
Anhöriga till asylsökande och flyktingar 9.494
Anhöriga övrigt (i huvudsak till flyktingar som kommit till Sverige längre tillbaka i tiden) 8.413
Arbetskraftsinvandrare, studenter, EU/EES-medborgare mm 26.216 personer 41,4%), varav:
EU/EES-medborgare 1.471
Gäststuderande och deras anhöriga 6.697
Gästforskare 653
Adoptioner 104
Arbetskraftsinvandrare 10.430
Anhöriga till arbetskraftsinvandrare 5.771
Internationellt utbyte mm 1.090




Moderaterna måste förändra sin migrationspolitik med värdighet

2015-08-20

Jag är inte direkt förvånad över att SD i dagens Yougov-mätning är största parti. När en politisk fråga växer så snabbt i intresse i takt med att det kommer allt fler tecken på att dagens situation kring migrationen är ohållbar, samtidigt som övriga partier under lång tid gått totalt i otakt med väljarna, är det inte alls konstigt att det parti som upplevs som mest kritiskt växer. Även om SD egentligen inte har några konkreta lösningar på någonting. Jag ser stödet till SD som en mycket tydlig markering och missnöjesförklaring mot oss övriga partier. Faktiskt en rättvis sådan om man ska vara självkritisk.

Många ifrågasätter Yougovs siffror eftersom man använder en icke vetenskaplig metod för sina undersökningar (självrekryterade paneler). Jag tycker det är ganska naivt att hantera resultatet så. Visst, detta är en mätning bland andra, men trenden är tydlig i alla mätningar - SD växer. Då ska man fundera över varför det är så och inte försöka komma med bortförklaringar.

Till saken hör förståss att Yougovs mätning gjordes mitt under perioden med IKEA-morden, och dessutom under en period när migrationsfrågan och de skenande kostnaderna för de ökande volymerna av asylsökande fyllt tidningarnas nyhetssidor och ledarsidor. Till detta kommer uppståndelsen kring SD:s annonser i tunnelbanan mot tiggeri och det odemokratiska sabotaget av dessa annonser som gett SD mycket sympati (varje gång våldsvänstern ger sig på SD växer SD). Men invandringsfrågan är nu också den viktigaste, eller en av de viktigaste, politiska frågorna för svenska folket enligt flera undersökningar. Allt fler upplever att flyktinginvandringen medför mycket stora belastningar på det svenska samhället. Det handlar om allt från ökande arbetslöshet och bostadsbrist till fallande skolresultat, ökande social oro, tilltagande brottslighet, extremism och radikalisering, och inte minst mycket kraftigt ökande kostnader. Oavsett hur tydlig kopplingen är mellan dessa saker och flyktinginvandringen är det medborgarnas upplevelse som avgör var man lägger sin röst. I de delar vi anser att bilden är felaktig måste vi bemöta detta kraftfullt. I de delar vi anser att bilden är korrekt måste vi agera med samma kraft.

Min övertygelse är att svenska folket ställer upp på en generös linje så länge de känner att det medför hanterbara kostnader och effekter för samhället. Men när man upplever att belastningen blir alltför stor så minskar viljan att ta emot flyktingar dramatiskt. Det är det som händer just nu. Samtidigt ser vi hur främlingsfientliga eller invandringskritiska partier växer i hela Europa. Detta smittar naturligtvis också av sig på Sverige.

Med detta sagt så känner jag vemod. Inte minst över att mitt eget parti, moderaterna, faktiskt har medverkat till dagens situation genom att under 4-5 år ha ställt upp på en naiv och verklighetsfrånvänd migrationspolitik, delvis dikterad av Miljöpartiet. Nu görs äntligen viktiga omprövningar av moderat politik, det är i senaste laget, men ändå välkommet. Jag är dock som bekant övertygad om att det krävs mer än vad som hittills presenterats.

Samtidigt ska inte moderaterna tävla med SD om vem som är mest främlingsfientlig eller invandringskritisk. Jag vill inte företräda ett parti som avskaffar asylrätten, stoppar arbetskraftsinvandringen eller stänger gränserna. Vi måste se migrationsfrågan precis som vilken annan samhällsutmaning som helst. Vända på alla stenar, förändra naiva regelverk, försvara grundläggande rättsprinciper och försöka hålla nere kostnaderna. Framförallt måste vi se till att Sveriges regelverk inte utmärker sig alltför mycket mot våra grannländer och länderna i norra Västeuropa. Då kommer Sverige inte längre att tvingas ta emot en så orimligt stor andel av de asylsökande som söker sig till Europa. Och då ökar chanserna att hantera situationen med de nyanlända, lyckas med integrationen och samtidigt att hålla kostnaderna på en rimlig nivå.

Moderaterna får inte vara rädda för att ompröva migrationspolitiken i grunden. Men vi ska inte börja tävla med SD om vem som är mest främlingsfientlig. Vi ska göra det som är rimligt, väl avvägt och långsiktigt hållbart och förankrat i den moderata ideologin. Det ger kanske inga snabba uppgångar i opinionsmätningarna, men det skapar förtroende på sikt.

Jag vill helt enkelt att moderaterna förändrar sin migrationspolitik med värdighet.




Migrationsverket larmar - mottagningssystemet i kris

2015-08-19



Migrationsverket beskriver beskriver nu situationen kring den ökande strömmen av ensamkommande barn och ungdomar som "extraordinär". Mottagningssystemet håller helt enkelt på att haverera, och facket larmar om en ohållbar situation för de anställda.

Man skulle ju då kunna tänka sig att ansvarig minister skulle utlova en översyn av regelverken för att minska Sverige extremt stora andel av alla ensamkommande som söker sig till Europa?. Men inte då. I stället blir svaret från ansvarig minister, Morgan Johansson, att" Vi måste ha en kostym som är större, som klarar den här typen av åtaganden under lång tid". Man tar sig för pannan. Var finns insikten om problemets omfattning och framförallt om att det i huvudsak är de svenska reglerna som skapat situationen?

Jag har skrivit om detta med anstormningen av ensamkommande "barn flera gånger (4/7, 15/7 och 6/8). Jag konstaterade den 4/7 att Migrationsverket själva påpekar att det är de svenska regelverken som är en viktig orsak till att så stor andel söker sig just till Sverige, och att barnen används som "ankare" för att kunna ta hit resten av familjen. "Sverige har under flera år fått rollen som allt mer primärt mottagar­land för asylsökande ensamkommande barn. Våra mottagningsvillkor, utbildningssystem och nivå på arbetslöshet är alla viktiga faktorer för att barnen ofta väljer Sverige. Att vi har en förhållandevis generös praxis i ensamkommande barnärenden påverkar också, då barnen inte sällan blir den första ankomsten i en familjemigration", säger Helena Carlestam i Migrationsverkets pressmeddelande i juli.

Nu krävs snabba konkreta åtgärder, dels för att markera för flyktingsmugglarna att Sverige har likvärdiga regler med övriga EU-länder, dels för att hantera dagens mycket ansträngda situation:

- inför kraftigt skärpt ålderskontroll o id-kontroll eller överväg ett slopande av de särskilt generösa asylreglerna för ensamkommande barn
- inför försörjningskrav vid ALL anhöriginvandring för att motverka att barn används som "ankare"
- inför mindre kostsamma boenden för ensamkommande barn enligt moderaternas förslag
- inför tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta enligt moderaternas förslag
- inför skärpta straff för flyktingsmuggling enligt moderaternas förslag

Viktigast är nog att förändra specialreglerna för de ensamkommande "barnen". Om det nu är så svårt att göra en ålderbestämning av "barnen" (vilket är märkligt med tanke på att andra länder uppenbarligen klarar detta) så kan vi självklart inte heller ha speciella regler för "barn". Då får "barn" helt enkelt hanteras precis som alla andra asylsökande om de inte kan uppvisa tillförlitliga legetimationshandlingar som styrker deras ålder. Konstigare än så är det knappast.




Allt fler driver med den svenska debatten om rasistiska plåster...

2015-08-19



Jag fick denna bild på mailen. Lätt tragikomisk på något sätt. Men det blir väl så när vissa extremister på fullt allvar (?) ser strukturell rasism i färgen på ett plåster eller i namnet på en glass. Vi gör oss löjliga helt enkelt, och då kommer denna typ av reaktioner som ett brev på posten. (Detta är dock bara en av de snällare bilder jag fick, det finns många fler). Saken uppmärksammas för övrigt även utomlands, exempelvis i danska och engelska medier. Kanske dags att lyfta blicken här hemma i Sverige och i stället diskutera verklig rasism?




Moderaterna vill ha skärpta straff för människosmuggling

2015-08-14

Den 10-11 augusti besökte moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra ett flyktingläger på Sicilien. Till Italien anländer varje dag människor som riskerat livet genom livsfarliga båtresor, som organiserats av smugglare över Medelhavet.

Det handlar om grov internationell brottslighet som utnyttjar människor. Det är oacceptabelt och något vi måste bekämpa. Vi vill stärka samarbetet med andra länder för att motverka smugglingen och att ordentliga straff ska finnas för att kunna ställa de som organiserar detta till ansvar, sade Anna Kinberg Batra i samband med besöket.

De tragiska katastrofer med dödlig utgång på Medelhavet visar tydligt den hänsynslöshet som präglar flyktingsmugglingen till Europa. De straffsatser som finns för människosmuggling står inte i proportion till brottets allvar. Moderaterna vill därför att straffen för människosmuggling skärps.




Moderata förslag mot våldsbejakande extremism och terrorism

2015-08-14

Nyligen presenterade moderaterna sina förslag till åtgärder bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism. Här en sammanfattning av förslagen:

• Kriminalisering av resor i syfte att delta i terroristhandlingar eller i terroristträning samt kriminalisering av finansiering, medverkan, stämpling eller att på andra sätt medverka till detta.
• Säkerhetspolisen bör ges möjlighet till signalspaning under förundersökning för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet.
• Säkerhetspolisen bör ges möjlighet till hemlig dataavläsning, vilket innebär möjligheter att läsa krypterad datatrafik för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet.
• Införa möjligheten att i svenska pass skriva in förbud mot att besöka vissa länder i syfte att förhindra deltagande i terroristaktiviteter. Öka möjligheterna att beslagta pass i syfte att förhindra terrorism samt skärpta regler för passhanteringen i Sverige: det ska bli dyrare att ansöka om ett andra pass och avgiften höjs ännu mer den tredje gången. Polisen ska ges möjlighet att kalla till samtal andra gången någon tappat bort sitt pass för att ge en förklaring.
• Stärk förutsättningarna för Internationella åklagarkammaren att kunna utreda krigsbrott i länder som Syrien, exempelvis genom ökad tillgång till Polisens utredningsresurser.
• Ett fördjupat arbete på EU-nivå när det gäller frågor om radikalisering och deltagande i terroristverksamhet. Samarbetet inom Europol, som inrättats för att förbättra polissamverkan mellan EU:s medlemsländer i syfte att bekämpa bland annat terrorism bör förbättras.
• Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ska få ett särskilt uppdrag och ökade resurser för att utreda finansieringen av terrorism.
• Inrätta och ge stöd till exitverksamheter för avhoppare från radikaliserade grupper.
• Ökade resurser till höjd säkerhet för trossamfund.
• Skapa och utveckla kontakter med transitländer och andra nyckelländer när det gäller resande till oroshärdar.
• Öka resurserna till Polisen och Säkerhetspolisen.
• Polisens nationella insatsstyrka och myndigheter ska tillföras tillräckliga resurser för att samtidigt kunna göra insats mot terrorister på två eller flera ställen i landet.
• Kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan Specialförbanden och Polisens nationella insatsstyrka bör utvecklas och utformas så att detta fungerar på ett ändamålsenligt sätt även i samband med skarpa insatser.

Moderaterna har även presenterat ett antal förslag till förebyggande åtgärder mot radikalisering:

• En av de enskilt viktigaste faktorerna för att långsiktigt förebygga radikalisering handlar om att bryta det nya utanförskap som vi ser växa fram i Sverige och som drabbar unga och utrikes födda särskilt hårt. Därför har vi under sommaren presenterat ett omfattande reformpaket med fler vägar till det första jobbet, utbildningssatsningar samt åtgärder för att bryta bidragsberoende och utanförskap.
• Öka kunskapen i kommuner, skolor och hos andra aktörer om hur radikalisering kan upptäckas på ett tidigt stadium. Säkerhetspolisen bör få i uppdrag att upprätta ett informationsmaterial som distribueras till kommunerna för att öka deras kunskap om förebyggande arbete, men även hur kommunerna bör arbeta med återvändare.
• Sprida avhoppares erfarenheter och kunskaper, särskilt bland ungdomar.
• Trossamfund ska ingå i det förebyggande arbetet genom en förbättrad dialog mellan kommun och samfund.
• Det bör upprättas förbättrade rutiner inom Kriminalvården för att upptäcka och motverka radikalisering på anstalterna.
• Den polisiära närvaron på internet bör öka och ett mer proaktivt förhållningssätt för att upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till terroristorganisationer och andra extrema rörelser.
• Använd det svenska biståndet i ökad utsträckning för att stärka svaga stater som är i farozonen för att bli sönderfallande stater och baser åt terrorister. Fokusera på att stärka demokratin, institutioner och det civila samhället.




Beiga plåster en form av "strukturell rasism"?

2015-08-13

Den svenska debatten om rasism tar ständigt nya spännande vägar. Det verkar gå att tolka in rasism i det mesta om bara viljan finns. I måndags - samma dag som de fruktansvärda IKEA-morden inträffade, som i sin tur startade en våg av kraftig och otäck verklig rasism, valde Sveriges Radio och SVT att uppmärksamma den strukturella rasismen i form av beiga plåster...

Att de tre största apotekskedjorna i Uppsala län endast har plåster för en slags hudton är problematiskt menar Diskriminieringsbyrån i Uppsala. "Det blir ett konkret exempel på den strukturella rasismen som finns i samhället och det är ju föreställningen eller idén om att det finns en hudfärg. Den rosa-beiga hudfärgen", säger Kristin Solvik t.f. verksamhetschef vid Diskrimineringsbyrån Uppsala till SVT.

Aktivisten Steffi Aluoch är också upprörd och går så långt att hon jämför dessa plåster med en avhumanisering av färgade människor: "Det är någon som har bestämt att jag inte har en hudfärg som räknas i samhället. Det är en viss sorts avhumanisering", säger hon till Sveriges Radio.

Jag tycker detta är ytterligare ett beklämmande bevis på hur skev den svenska debatten är. Det finns ett antal svenskar med klart rasistiska värderingar, människor som för fram ett närmast gränslöst hat mot människor endast på grund av deras ursprung. En oerhört allvarlig form av rasism. Samtidigt lägger media sin energi på att släppa fram extrema röster som har synpunkter på vilka Tintin-böcker vi bör kunna låna på biblioteket, vad Pippi Långstrumps pappa ska få kallas, vilka namn man får ha på en chokladboll eller en glass, och nu vilken färg vi ska ha på våra plåster. Att blanda ihop dessa saker med rasism är ett rent hån mot dem som drabbas av verklig rasism i vårt samhälle.

I sak kan jag absolut se fördelar med plåster i olika nyanser (även om vi hemma genom åren ofta använt helt ofärgade plåster, vilket borde lösa problemet för de flesta). Plåster i olika nyanser finns för övrigt i en del andra länder, och det är väl jättepraktiskt om man kan välja plåster efter behov.

Men snälla - blanda inte ihop plåsterfärg med strukturell rasism!




24% av grundskoleeleverna har rätt till modermålsundervisning

2015-08-10

SVT:s TextTV meddelade idag att de svenska grundskolorna i höst får ta emot 9.814 barn som nyligen har kommit till Sverige. "Det är en ökning med 53 procent jämfört med vårterminen 2014. Omkring en procent av barnen i grundskolan är därmed nyanlända" skriver SVT.

Man kan ju möjligen tycka att det ger en något missvisande bild att tala om att 1% av grundskoleeleverna är nyanlända. Det beror ju helt på vad man menar med "nyanländ" och hur länge man ska räknas som nyanländ? SVT räknar uppenbarligen bara de nyanlända elever som börjar skolan nu i höst. Frågan är hur man ska bedöma dem som exempelvis började för ett halvår sedan eller för ett år sedan? Är de fortfarande "nyanlända" eller inte? Dessutom jämför SVT knappt 10.000 nyanlända elever med alla elever i grundskolan. Man kunde ju också valt att jämföra med en genomsnittlig årskull på drygt 100.000 barn, dvs de som ska börja skolan nu i höst. Då blir andelen nyanlända i stället runt 10%. Å andra sidan är faktiskt inte alla dessa nyanlända barn i 6-7-årsåldern, många är äldre och går in i olika årskurser. Jag har inte kunnat hitta någon statistik på hur många nyanlända elever som gått ett år eller mindre i svensk skola. Men Skolverket har en del annan intressant statistik.

Enligt Skolverket går ungefär 950.000 elever i grundskolan i år. Ett sätt att uppskatta andelen utrikesfödda elever och/eller elever med utrikesfödda föräldrar är att titta på hur stor andel som har rätt till modersmålsundervisning. Enligt Skolverket gäller följande: "En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet."

Skolverket skriver att läsåret 2014/15 rapporterades 225 497 grundskoleelever vara berättigade till modersmålsundervisning, vilket motsvarar nästan 24 procent av samtliga elever. Man kan alltså dra slutsatsen att var fjärde elev i den svenska grundskolan antingen är utrikes född eller har minst en förälder med ett annat modersmål än svenska.

En annan relevant siffra kan ju vara rätten till undervisning i svenska som andraspråk. Det ska enligt Skolverket, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska, men får därutöver anordnas som språkval, som elevens val eller inom ramen för skolans val. Andelen elever som deltar i undervisning i svenska som andraspråk är 9 procent i år. Andelen har under de senaste 15 åren legat mellan 6 och 8 procent. Andelen är betydligt högre i storstäderna (19%) än på landsbygden och på mindre orter.

Vissa hävdar att all modermålsundervisning ("hemspråksundervisning") bör avskaffas och att man "borde lära sig svenska i stället". Men forskning visar tydligt att barn lär sig svenska lättare om de också behärskar sitt eget modermål. Modersmålsundervisningen är därmed central för hela barnets utveckling. Utan modersmål får man ingen bra svenskakunskap. Och utan svenska blir det svårt att hänga med i andra ämnen.
Många av de elever som har rätt till modermålsundervisning eller svenska som andraspråk är givetvis inte flyktingar, och det finns även barn från europeiska länder i statistiken. Men när det gäller skolornas utmaningar spelar det mindre roll. Att 24% av eleverna har rätt till modersmålsundervisning och 9% till svenska som andraspråk är en enorm utmaning för de svenska skolorna som kräver både extra resurser och inte minst språkkunniga lärare. En yrkesgrupp det redan är brist på.

Trots alla utmaningar så är det glädjande att nyanlända elever som börjar svensk skola i "normal" ålder (6-7 år) normalt uppnår ungefär samma skolresultat som svenskfödda elever. Jag hänvisar återigen till Alliansregeringens figur från en presskonferens 2013. Den visar tyvärr också att nyanlända som kommer hit i högre åldrar samtidigt lyckas avsevärt sämre än sina jämåriga svenskfödda kamrater.




Ska vi vägra krigsskadade misstänkta IS-krigare sjukvård?

2015-08-07

I går kom nyheten att Uppemot 300 personer folkbokförda i Sverige har vårdats för krigsskador de senaste fem åren. Siffrorna från första kvartalet 2015 pekar mot en ny topp i år. Allt enligt en granskning som SVT Nyheter Väst har gjort. Siffrorna kan tyda på att fler reser från Sverige till konfliktzoner än vad som är känt. Det är nämligen inte svenska soldater som tjänstgjort utomlands som står för ökningen. Enligt Försvarsmakten var det åren 2010-2012 endast sju stycken svenskar som skadades i Afghanistan. Sedan dess har ingen svensk soldat vårdats för krigsskador. Enligt SVT tros de svenska medborgarna i stället ha rest ner för att ansluta sig till olika jihadistgrupper i konfliktzoner som Syrien och Irak.

Samtidigt uppger SVT att inom primärvårdens kris- och traumaenheter, som vårdar många människor med posttraumatisk stress och andra besvär efter krigsupplevelser, hade man förra året över 3.000 besök bara i Göteborg. De personerna finns inte ens medräknade i de aktuella siffrorna över krigsskadade.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp reagerar över siffrorna som SVT Nyheter Väst tagit fram. "Jag har inte hört talas om de här siffrorna tidigare, de är förvånansvärt höga", säger han till SVT. Men han menar att det finns även andra konflikter än de i Irak och Syrien som har en viss dragningskraft på svenska medborgare. Mellan 30 och 40 personer kan ha anslutit sig till al-Shabaab i Somalia och en handfull personer kan finnas i Libyen och Afghanistan.

Röster höjs nu för att vägra ge dessa (misstänkta) terrorister vård. En mycket begriplig reaktion, man kan tycka att skadorna är i högsta grad självförvållade och att man får skylla sig själv. Men i praktiken är detta en linje som är närmast omöjlig att tillämpa. Om man visste helt säkert att man hade en bödel framför sig som skurit halsen av ett antal människor så hade det varit en sak. Samma sak om man visste att det var en person som gjort terrordåd för IS. Men hur vet man om den drabbade verkligen är IS-terrorist med liv på sitt samvete, eller om personen bara varit i ett krigsområde som civil (tex journalist eller på resa) och drabbats av kriget? Eller om personen rent av försvarat en stad eller by mot IS och skadats i samband med detta? Ska svensk sjukvård utreda allt detta innan man ger vård? Det är givetvis helt omöjligt. I sammanhanget måste dessutom nämnas att läkaretiken och svensk lagstiftning ger även den mest groteske massmördare eller våldtäktsman rätt till nödvändig vård på samma villkor som alla andra.

Viktigast är att polis grundligt förhör alla som vårdas för krigsskador, och att man i misstänkta fall inleder förundersökning om brott, liksom att man också omgående startar en "avprogrammering" och förhoppningsvis kan använda den som skadats som varnande exempel för andra. Man måste också fortsätta kartlägga dem som man tror har samröre med IS och andra terrornätverk och försöka stoppa dem innan de reser iväg. De som rekryterar människor till IS, ofta via sociala medier, måste också störas och gripas. Att vägra de drabbade sjukvård för krigsskador är sannolikt i praktiken en omöjlig väg.

Jag vill avsluta med en fråga till svenska IS-terrorister: Om ni nu åker till Syrien för att strida för ert drömland "Kalifatet", borde ni då inte kunna hålla till godo även med den vård som detta fantastiska Kalifat erbjuder?




Ska vi ta ifrån "svenska IS-krigare" deras svenska medborgarskap?

2015-08-07

Australiens regering planerar att ändra lagen, så att de som lämnar landet för att slåss för IS kan fråntas sitt medborgarskap, skriver Cbc News. Liknande lagstiftning finns redan i Storbrittanien. I dag ser den australiska lagen ut så att man bara kan bli av med medborgarskapet om man går med i armén i ett land som slåss mot Australien. Eftersom IS inte är en erkänd stat, så går inte den lagen att applicera på de som väljer att strida för terrorgruppen. Kritiker till lagförändringen menar att Australien i stället borde åtala och fängsla terroristerna, enligt CBC News/Nyheter 24

I Danmark pågår en liknande diskussion enligt Nyheter 24 . De finns nu politisk enighet om att skärpa tonen mot de frivilliga som reser till Syrien och Irak för att strida på islamisternas sida. Den danska regeringen vill att de ska kunna dömas för landsförräderi.

Även i Sverige höjs röster för att den som strider för IS eller andra terrororganisationer ska förlora sitt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Frågan är dock inte så enkel. I Sverige har vi en princip om att medborgarskapet är heligt, har man en gång fått det kan man inte förlora det. I stället ska man som medborgare dömas för eventuella brott man begår. Jag kan tycka att det ibland är en tveksam princip. Exempelvis borde man förlora sitt medborgarskap om man lurat till sig det genom falska uppgifter, något som moderaterna tidigare föreslagit, men numera inte längre driver, vilket jag tycker är synd.

En utrikesfödd person som fått svensk medborgarskap och sedan begår extremt allvarliga brott som seriemord eller upprepade fall av grov misshandel döms till straff enligt svensk lag och efter avtjänat straff anses man ha sonat sitt brott. Mot det ljuset är det givetvis principiellt svårt att behandla just IS-krigare annorlunda. Det är också viss skillnad på vad man gjort i egenskap av IS-terrorist. Man kan ju ha gjort allt från att "bara" ha lagat mat eller arbetat som sjukvårdare till att som bödel ha hållit i kniven vid upprepade tillfällen när man skurit halsen av sina motståndare. Unga människor kan också ha lurats till Syrien och ångrat sig direkt när man kommit dit. Ska man dömas ändå? Svensk rättssäkerhet innebär dessutom att man måste styrka att ett brott begås innan man kan döma någon för det. Det är extremt svårt i dessa situationer.

Ytterligare ett problem är att man måste avgöra vilka organisationer som det i så fall ska vara straffbart att strida för. Det får inte bli så att varje person som åker utomlands för att försvara sitt gamla hemland mot angrepp kan dömas för detta. En ukrainskfödd svensk måste rimligen få åka till Ukraina och försvara sitt land mot de ryskstödda separatisterna, likväl som en kurdiskfödd svensk måste kunna få försvara exempelvis Kobane i Syrien mot IS.

Det som i första hand måste gälla är mycket hårda straff för bevisade krigsbrott, där man rimligen bör kunna kombinera straffet med utvisning efter avtjänat straff för dem som inte är svenska medborgare utan bara har svenskt uppehållstillstånd. Om man ska dra in medborgarskapet för dem som är svenska medborgare är en betydligt mer komplicerad fråga, men den måste självklart få diskuteras. Att strida för utländska terrorister är ett så grovt svek mot den svenska demokratin och våra värderingar att det inte är orimligt att diskutera om medborgarskapet därmed ska vara förverkat. Vi får dock inte offra den svenska rättssäkerheten på köpet. Inte heller får vi glömma att en del av dessa personer faktiskt är födda i Sverige.

I sammanhanget påminner jag också om den utredning som lagts fram för regeringen om att kriminalisera resor som görs i syfte att utföra, planera eller delta i terroristhandlingar eller terroristträning, liksom att finansiera, organisera eller i övrigt underlätta en sådan resa. Det är ett bra förslag som har god chans att få ett brett politiskt stöd.




Inför ålderkontroll av alla "ensamkommande flyktingbarn"!

2015-08-06

Den 15/7 skrev jag på bloggen om att vi snarast måste skärpa regelverken kring ensamkommande flyktingbarn. Som jag berättade på bloggen den 4 juli tog Sverige 2014 emot 29% av alla ensamkommande som tar sig till EU (idag tar vi emot en ännu större andel). Och under första halvåret i år anlände 4.544 "ensamkommande barn", nästan dubbelt så många som under samma period i fjol. Många av dessa kommer till Sverige med hjälp av flyktingsmugglare som vet mycket väl i vilka länder det är enklast för "ensamkommande barn" att få stanna.

Antalet ensamkommande "barn" är nu så många att Migrationsverket för första gången kommer att använda en tidigare aldrig använd lag som innebär att alla kommuner tvingas ta emot fler ensamkommande "barn", även de kommuner som redan skrivit avtal om mottagande.

Och ökningen fortsätter, häromdagen kom nyheten att antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat ännu kraftigare de senaste veckorna. Bara till Migrationsverkets anläggning i Mölndal kom 125 barn förra veckan. Detta ska jämföras med 100 barn som kom under hela april. Situationen börjar bli helt ohållbar.

Orsaken har Migrationsverket själva kommenterat, man menar att Sverige dels har generösare regler än andra länder för asyl till barn under 18 år, vilket flyktingsmugglarna väl känner till, dels att "barnen" ofta används som "ankare" för senare familjeåterförening, där "barnet" kan ta hit hela sin familj. Problemet är bara att samtidigt som vi gör skillnad på om man är över eller under 18 år vid asylprövningen så görs i praktiken knappast några ålderskontroller alls! Man litar helt enkelt på vad "barnen" själva säger. Och någon legitimation eller passhandling finns sällan, dessa kastas bort på vägen. Det var därför jag bland annat krävde i mitt blogginlägg att tydliga ålderkontroller måste införas.

Jag läser idag i tidningen Dagens Samhälle att riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C), tycker som jag i en tänkvärd debattartikel. "Sverige bör börja kontrollera åldern på ensamkommande flyktingbarn så som man gör i övriga Norden och andra EU-länder. I dag är Migrationsverket allt för passivt i frågan och accepterar regelmässigt den asylsökandes egna uppgifter" skriver han. Det är glädjande att fler inser att den svenska linjen är extremt naiv. Läs hela artikeln här!

Barnläkarföreningen hävdar att det inte går att göra säkra åldersbestämningar. Det förvånar mig eftersom de flesta andra länder i EU, bland annat våra grannländer, verkar klara detta. Det finns väl egentligen bara en lösning på problemet. Om man inte anser sig kunna göra en tillförlitlig åldersbestämning av vem som är under eller över 18 år så måste man rimligen också ta bort undantagsreglerna för dem under 18 år som inte medför tillförlitliga id-handlingar vid ankomsten till Sverige. Svårare än så kan det knappast vara.




Ny rapport: En tredjedel av Pisa-raset beror på flyktinginvandringen

2015-08-06

Förra veckan presenterades en mycket intressant forskarrapport på DN Debatt. Slutsatsen av rapporten är att om Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012. Stor flyktinginvandring är inte hela förklaringen till det svenska raset men den enda säkra faktorn. Allt enligt forskaren bakom rapporten, Gabriel Heller Sahlgren, som är forskare knuten till Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Hans ord i slutet av debattartikeln utmanar säkert en och annan: "Vi har länge blundat för flyktinginvandringens konsekvenser för Sveriges resultat i Pisa och i förlängningen för landets framtid som en kunskapsekonomi med hög jämlikhet. Att man behöver anpassa skolpolitiken till invandringspolitiken verkar ha ignorerats helt."

För den som följer min blogg kan dock inte resultaten i denna forskarrapport vara en total överraskning. Jag varnade för detta redan 2013.

När Pisarapporterna presenterades för riksdagens utbildningsutskott (där jag var ledamot 2010-2014) ställde jag frågor kring den eventuella effekten av allt fler nyanlända elever. För mig var det ytterst rimligt att anta att en mycket stor tillströmning av lågutbildade elever påverkar de totala skolresultaten i svensk skola. Men såväl Skolverkets representanter som utbildningsdepartementets statssekreterare dementerade att det skulle finnas mer än en minimal effekt av detta. Jag tyckte det var mycket märkligt med tanke på att regeringen tidigare själv på sin hemsida redovisat helt andra siffror (se nedan).

När jag började gräva i frågan och läsa forskarrapporter och ta del av Skolverkets statistik blev det uppenbart att den ökande andelen nyanlända elever tvärtom hade en mycket stor betydelse för de försämrade siffrorna i Pisa. Jag kände mig ärligt talat en smula lurad. Detta ledde fram till flera blogginlägg. Nedan mitt senaste blogginlägg i ämnet från den 18/1 i år, där jag även hänvisar till ett tidigare blogginlägg från den 24/10 2013.

Frågan är då om svensk skola klarar denna utmaning? I debattartikeln i DN finns en del tänkvärda förslag till hur skolan bör förändras för att möta de nyanländas behov. Samtidigt kräver en ökad andel nyanlända elever stora extra resurser, eftersom såväl lågpresterande svenskfödda elever som nyanlända behöver extra stöd. Till detta kommer att kommunerna (orimligt nog) ska erbjuda skola även till gömda barn som lever illegalt i landet, samt numera eventuellt också till tiggande EU-migranters barn. Allt detta kräver tolkar, extra resurspersoner och många fler utbildade lärare med kunskaper i olika språk. Kostnaderna för kommunerna blir givetvis enorma om man lägger ihop allt detta. Som om detta inte skulle räcka har antalet ensamkommande "barn" ökat lavinartat det senaste året. När jag besökt skolor de senaste åren har jag ofta fått tunga suckar från både rektorer och lärare i invandr