Blogg februari 2014
Alla behövs i moderaternas Sverige
2014-02-28
Svar på tal om Sveriges statsfinanser
2014-02-28
Från Borås Tidning i torsdags.
Ny manifestation för Ukraina idag - och ett oväntat möte
2014-02-28
I dag hölls en ny stor manifestation för Ukraina på Mynttorget, alldeles utanför entrén till moderaternas riksdagskansli. Jag höll på att inte komma in genom dörren, för det stod en grupp människor precis framför entrén. Och då såg jag vem det var som just blev intervjuad av media. Det var den Ukrainska artisten Ruslana, som vann melodifestivalen för Ukraina för några år sedan. Jag pratade lite med henne och fick då veta att hon är på resa i Europa för att försöka verka för en fredlig utveckling i Ukraina med ett starkt stöd från EU. Hon är däremot inte själv intresserad av någon politisk karriär utan engagerar sig ideellt för Ukrainas framtid.
Debattartikeln i Aftonbladet idag
2014-02-28
Det blev en helsida i Aftonbladets papperstidning idag. Klicka på bilden för läsvänligt format.
Debatt om fattigdom i Aftonbladet TV
2014-02-27
I kväll deltog jag i en debatt i Aftonbladets TV-sändning. Jag och Gunvor G Ericson (MP) diskuterade frågan om fattig- domen ökat eller minskat i Sverige. Jag menade att den minskat, och det finns tydlig statistik som visar detta. Jag ifrågasatte också detta med att lägga fokus på relativ fattigdom i stället för att se till enskilda människors verkliga ekonomiska standard. Bland annat nämnde jag att om Ingvar Kamprad flyttar hem så ökar den relativa fattigdomen i den kommunen. Det är också lägre relativ fattigdom i de fattigaste länderna i afrika än vad det är i Sverige. Detta visar hur missvisande begreppet relativ fattigdom är.
Alliansen angriper verklig fattigdom på två sätt. Dels genom att arbetslinjen får fler i arbete (270.000 fler 2013 jämfört med 2006), dels genom riktade stöd till de mest utsatta grupperna. Jag utvecklar detta i debattartikeln på Aftonbladets websida idag. Den kommer även i papperstidningen i morgon.
Här en bild från sminket som producenten lade ut på twitter före debatten.
Några reflektioner från debatten:
1. Gunvor G Ericson verkade mena att Miljöpartiet ska avskaffa den relativa fattigdomen. Det går natulrigtvis inte, enda sättet är i så fall att alla tjänar exakt lika mycket. Så fort det finns inkomstskillnader kommer några att tjäna mer än genomsnittet och några mindre. Några kommer alltid att vara fattiga relativt dem som tjänar mer.
2. Den fattige pensionären i ett av inslagen hade en pension på 8.500 och en boendekostnad på 6.000. Jag påpekade efter inslaget att han borde ha rätt till ett ganska ordentligt bostadsbidrag. Troligen tillhör han de 140.000 pensionärer som Aftonbladet skrev om idag, och som har rätt till bostadsbidrag men inte söker. Detta är ett bekymmer, många pensionärer vet inte att de har rätt till bostadsbidrag, trots omfattande information. Men bostadsbidraget är praktiskt taget en del av pensionssystemet idag, och jämnar ut pensionsskillnaderna.
3. Inslaget om att en pensionär får betala 2,5 gånger så mycket relativt sett för mat och annat jämfört med en löntagare var ganska oseriöst. Som jag påpekade kan man inte generalisera om "pensionärer". Dessa ser helt olika ut, en del har mycket bra pensioner, medan andra, särskilt de äldsta, är beroende av garantipension eftersom de kanske aldrig arbetat eller har kommit till Sverige från andra länder. Pensionärer har sinsemellan lika stora ekonomiska variationer som löntagare.
Klicka på bilden för att se debatten:
Hur ska eleverna kunna lära sig något om de sover på lektionerna?
2014-02-26
Gårdagens moderata utspel om att föräldrarna måste ta bättre kontroll över barnens dataspelande har väckt stor uppståndelse. De flesta reaktioner jag fått har varit oerhört positiva, både från föräldrar och lärare, men vissa tycker att vi lägger oss i saker som vi inte har med att göra, och andra tror att vi är negativ till dataspelande som sådant.
Det är viktigt att konstatera att det självklart inte handlar om att försöka lagreglera något, utan att det handlar om att lyfta en viktig diskussion om föräldrarnas roll och ansvarstagande för att deras barn ska klara av skolan. Många lärare och föräldrar som vi möter pekar på problemet med ungdomar som sitter uppe halva nätterna mitt i veckan och spelar dataspel i stället för att sova. Och alltför ofta går spelandet också ut över läxorna. Bristen på sömn leder till koncentrationssvårigheter i skolan, en del elever försover sig och kommer för sent till skolan, och andra är så trötta att de somnar på lektionerna. Även Pisa-rapporten pekar på att låga förväntningar på eleverna, bristande engagemang från föräldrarna och alltför mycket sena ankomster i skolan har negativ påverkan på skolresultaten, inte minst för pojkarna. Och det säger sig själv - det spelar ingen roll hur duktiga lärare vi har om eleverna inte är vakna på lektionerna.
Vi moderater är pådrivande för att använda mer IT i skolan, och vi anser också att dataspelande på många sätt är positivt för inlärning och kreativitet, och att det dessutom kan ge goda kunskaper i engelska. Vi är alltså inte negativa till dataspelande som sådant, men vi tycker att det ska hanteras med förnuft så att det inte går ut över sömnen, läxorna och skolarbetet. Jag är övertygad om att de flesta svenska föräldrar och lärare delar vår åsikt. Vi hoppas på att starta en viktig diskussion med gårdagens utspel. Ska vi vända skolresultaten i den svenska skolan måste alla hjälpas åt, och då har även föräldrarna en viktig roll!
Ökar sysselsättningen automatiskt när befolkningen ökar?
2014-02-25
Den senaste mätningen från SCB visade att sysselsättningen på helårsbasis hade ökat med över 270.000 personer 2013 jämfört med 2006.
Den politiska oppositionen invänder ofta att befolkningen har ökat sedan 2006, och att det därför är närmast självklart att det också blir fler som jobbar. Det finns goda skäl att ifrågasätta detta påstående.
Under 1990-talskrisen växte Sveriges befolkning kraftigt. Trots detta försvann 500.000 jobb under samma period. Samma sak gäller åren 2001-2005. Figuren nedan visar hur både antalet jobb och sysselsättningsgraden minskade, trots att befolkningen enligt SCB ökade med nästan 165.000 personer under samma tid.
Det finns också anledning att titta på hur det ser ut i andra delar av Europa. I många länder har befolkningen ökat, samtidigt som jobben blivit väldigt mycket färre.
Slutsatsen är tydlig - växande befolkning innebär ingen garanti för att det blir fler jobb. För fler jobb krävs alltid att företag växer och vågar anställa, och att den offentliga sektorn har en stabil ekonomi så att man kan öka personalen inom välfärden i den takt som verksamheten kräver. Politikerna skapar inga jobb (bortsett från dem man själva anställer inom offentlig sektor), men man kan skapa förutsättningar för att det privata näringslivet kan växa och anställa fler. Och det är företagen och deras anställda i det privata näringslivet som med sina skatter betalar all välfärd, alla pensioner och annan offentlig verksamhet.
Kompetenscentrum ska sprida kunskap om alternativ till djurförsök
2014-02-25
Europaparlamentet antog 2010 ett direktiv för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Direktivet är också infört i svensk rätt, genom reglering i djurskyddslagen, djurskyddsförordningen och i olika myndighetsföreskrifter.
En viktig del i arbetet för färre djurförsök är att främja alternativa metoder. Regeringen har därför beslutat att ett nytt kompetenscentrum ska knytas till Jordbruksverket. Detta centrum ska samla och sprida kunskap om alternativa metoder till djurförsök. Centret ska samarbeta med företrädare för forskarsamhället och olika intressenter, liksom med Nationellt centrum för djurvälfärd vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Positiv utveckling mot ett miljövänligare skogsbruk
2014-02-25
Riksdagen behandlade nyligen min motion om en Översyn av skogsvårdslagen där jag vill möjliggöra mer miljövänliga skötsel- och avverkningsmetoder i skogsbruket. Främst vill jag öka möjligheten för de skogsägare som vill att avverka skog på annat sätt än genom kalhyggen, något som en del skogsägare upplever att lagstiftningen inte medger idag.
Miljö- och jordbruksutskottet ägnade hela 8 sidor i sitt betänkande åt dessa frågor. Bland annat skriver man att intresset för skogsbruk med alternativa brukningsformer har ökat hos skogsägarna, och att Skogsstyrelsen stöder denna utveckling. Samsynen är enligt utskottet stor om behovet att utveckla hyggesfria skötselmetoder, och under 2013 påbörjades försök med sådana.
Utskottet att "mot bakgrund av det arbete som pågår anser inte utskottet att någon åtgärd bör vidtas i detta skede, och så avslår man min och några liknande motioner. Med tanke på att utvecklingen går i rätt riktning så kan jag leva med det.
Besök på Bollebygdskolan
2014-02-24
I dag besökte jag Bollebygdskolan tillsammans med Margareta Almqvist-Malmsjö som är moderat skolpolitiker i Bollebygds kommun. Vi hade med en tårta till personalen, eftersom Bollebygdskolan inte bara visar goda resultat (de senaste två åren har endast tre elever i årskurs nio varit obehöriga till gymnasieskolan) utan dessutom klarade Skolinspektionens senaste granskning på ett utmärkt sätt. Bollebygdskolan sticker också ut genom att ge alla elever från årskurs sju en egen dator.
Två företrädare för elevrådet visade oss sedan runt på skolan, och bland annat fick vi lyssna på en musiklektion med ensamblespel och besöka skolans ovanligt välfyllda skolbiliotek. Sedan åt vi lunch med rektorerna i skolans matsal. Biträdande rektorn visade sig för övrigt själv ha gått i lågstadiet på Rävlandskolan och då haft min mamma som lärare!
Det blev också lite samtal med lärare under dagen, och återigen slogs jag av hur stolta lärarna är över sitt arbete och den undervisning de ger eleverna. Ryktet om den dåliga svenska skolan är enligt min egen åsikt betydligt överdrivet.
Värt ett försök?
2014-02-24
Fick detta meddelande i mailboxen. En del bedrägeriförsök
känns mer tafatta än andra....
Allt fler invänder mot myten om välfärdens krympande resurser
2014-02-23
Oppositionens påståenden om att välfärden "raserats" under Alliansen börjar få mothugg av allt fler. I senaste numret av tidningen Dagens Samhälle fanns denna illustration av hur resurserna till välfärden ökat och nu är högre än någonsin.
Faktum är att välfärden fått kraftigt ökade resurser under Alliansen, både när man räknar i faktiska summor, i för hållande till inflationen och i förhållande till befolkningsutvecklingen. Detta framgår även av figuren nedanför från myndigheten Ekonomi- styrningsverket. Där framgår hur kommunernas skatteintäkter har ökat sedan 2006. Ökningen är större än inflationen och större än befolkningsökningen. Figurerna nedanför visar hur de sammanlagda resurserna till vård, skola och omsorg ökat från 2000 fram till 2012, (siffror för 2013 är inte klara ännu), samt hur skattetryck respektive de sammanlagda skatteintäkterna (stat, kommuner och landsting) utvecklats från 2006 fram till 2014. Skatteintäkterna har ökat, samtidigt som skattetrycket minskat!
Slutsatserna är självklara. Eftersom resurserna och skatteintäkterna har ökat under Alliansens regeringstid borde också välfärden ha blivit bättre. I den mån den inte blivit det beror det rimligen på att de resurser som finns inte används på bästa sätt av de lokala politikerna eller ansvariga tjänstemännen. Lösningen är då knappast att bara tillföra ännu mer resurser.
Ericsoniubbhult läst i 38 länder de senaste veckorna
2014-02-23
Detta är de senaste veckornas besök på bloggen. Läsare från 38 olika länder!
Dramatisk dag i Ukraina - Julia Tymosjenko fri
2014-02-22
I dag har de dramatiska händelserna avlöst varandra i Ukraina. Presidenten har lämnat Kiev och enligt uppgifter från min tidigare tolk i Charkiv har presidenten synts där under dagen. Men just nu vet ingen var han är. Parlamentets talman har också avgått, och dessutom har parlamentet beslutat att oppositionsledaren Julia Tymosjenko ska friges, vilket skett under kvällen. Hon har nu gjort sitt första framträdande i TV från Majdan (torget) i Kiev. Datum för nyval har också fastställts till den 25 maj.
 Plötsligt gör sig mina egna upplevelser från oktober 2012 påminda. Här blir jag intervjuad utanför Julia Tymosjenkos sjukhus just efter att jag övervakat hennes röstning i parlamentsvalet. Jag minns hur hon låg där i sjuksängen, övervakad av massor av poliser och soldater, hela sjukhuset var ockuperat och den behandling vi fick som valobservatörer var närmast förnedrande. Jag minns också mitt samtal med henne i sjuksängen, och hennes vädjan till mig och min danske kollega Lykke Friis (th), att Europa inte skulle glömma bort Ukraina. I mitten av fotot syns vår tolk Daria. Vilken roll Tymosjenko nu kan tänkas få i det nya Ukraina vet jag inte, men hennes frigivning är ändå ett viktigt steg för att återupprätta demokrati och rättssäkerhet i Ukraina. Att fängsla politiska motståndare efter en farsartad rättegång hör inte hemma i en demokrati.
Läs min reseberättelse från valobservationsuppdraget i Ukraina och mina upplevelser i Charkiv på denna länk.
Studiemedelsfakta
2014-02-22
Med tanke på diskussionen om förändringar av studiemedlet, kraftig höjning av totalbeloppet, samtidigt som andelen bidrag minskas, kan denna historiska bild vara av intresse. Här har man omvandlat CSN:s siffror fram till 2010 till en graf. Man ser hur studiemedlen under Alliansen (röd markering) nått rekordnivå, både i fast summa och i förhållande till prisbasbeloppet. Efter 2010 har studiemedlen förbättrats ytterligare, och nästa år planeras alltså en kraftig höjning. Den som anser att Alliansen inte stärkt studenternas ekonomi har missat något.
Inser för övrigt att min egen studenttid 1982-86 sammanföll med den absolut sämsta perioden vad gäller andelen bidrag i studiemedlet. Dessutom fick man knappast lov att jobba alls, för då drogs studiemedlen tillbaka. Fribeloppet var väldigt strikt. Det var inte lätt att få slantarna att räcka till, särskilt inte när man hade så dyr kurslitteratur som det redan då var på juristutbildningen. Dagens studenter har det glädjande nog betydligt bättre.
De flesta är nöjda med sin skola men tror att andras skola är sämre
2014-02-22
Häromdagen kom en intressant opinionsundersökning från Novus. Man hade frågat ett tusental föräldrar om deras syn på skolan. 70% av dem var ganska eller mycket nöjda med den kunskap de egna barnen får i sin egen skola. Men samtidigt trodde 72% inte att de elever som idag går i skolan lär sig det de behöver.
Att 70% tycker den skola man själv kommer i kontakt med är bra samtidigt som 72% tror samtidigt att de flesta andra barn har en sämre skola är en omöjlig ekvation. Enda förklaringen är att den svartmålning som media och den politiska oppositionen ägnar sig åt tyvärr slagit rot hos delar av svenska folket.
Möten med rektorer och förstelärare
2014-02-21
I dag har jag besökt Tranängsskolan i Tranemo, Mogaskolan i Svenljunga och Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn. Avsikten med mina besök var att uppmärksamma förstelärarreformen som Alliansen infört, och som alla kommuner i Sjuhärad utnyttjar.
Jag träffade både rektorer och förstelärare på mina besök och fick en mycket positiv bild av reformen. Alla tre kommunerna har en tydlig strategi för hur förstelärarna ska lyfta pedagogiken och intresset för de ämnen de undervisar i, och på alla skolorna får förstelärarna använda en del av sin arbetstid för detta. Att sedan förstelärarna själva tycker reformen är positiv och ger en ny karriärmöjlighet och 5.000 kronor mer i lön varje månad är ju inte så konstigt.
Vid mina besök framkom också att de tre kommunerna tänker fortsätta bygga ut antalet förstelärartjänster när nu regeringen sätter av pengar för ännu fler tjänster kommande läsår.
Jag fick samtidigt en tydlig bild av att även övriga lärare samt rektorerna behöver få höjda löner om vi ska kunna uppgradera läraryrket på allvar. Utöver samtal kring lön och karriärtjänster för lärare blev det också en del allmänna skolfrågor. Fokus på speciallärare och specialpedagoger, tidigt stöd till elever med särskilda behov, önskemål om bättre möjligheter till vidareutbildning i arbetet och en synnerligen begränsad entusiasm för ett förstatligande av skolan var andra synpunkter jag fick med mig från besöken.
Till vänster står jag bakom två av förstelärarna i Svenljunga. Nedan tillsammans med rektorer och förstelärare på Tingsholmsgymnasiet, samt på andra fotot även två av mina moderata partikolleger, Catharina Örtendahl, lärare och kommunpolitiker, och Birgitta Molander, kommunpolitiker i Ulricehamn.
Ukrainare i Stockholm i manifestation mot våldet i Kiev
2014-02-20
På väg från Riksdagen till Centralen passerade jag förbi denna lilla manifestation på bron utanför Riksdagen. Det var Ukrainare i Stockholm som ville hedra dem som dödats av våldet i Kiev och kräva sanktioner mot Ukrainas regering. Jag frågade en kvinna om jag fick ta en bild, och det fick jag gärna. Sedan pratade vi lite, och jag berättade om mitt möte med Julia Tymosjenko och mitt uppdrag som valobservatör 2012. Då ville hon att jag berättade för alla deltagarna, så jag fick hålla ett spontant litet tal till deltagarna. Jag kunde då också berätta att utrikesminister Carl Bildt bara några minuter tidigare hade meddelat på twitter om EU:s beslut om sanktioner mot regimen i Ukraina. Mitt besked möttes med jubel, innan deltagarna började sjunga ännu en sorgsen sång på ukrainska för att hedra dem som dödats av regimens prickskyttar.
Den som önskar kan ta del av reseberättelsen från mitt valobserva- tionsuppdrag i oktober 2012 och mötet med Julia Tymosjenko.
Skolturné i Sjuhärad för att uppmärksamma lärarnas viktiga roll
2014-02-20
Pressmeddelande 2014-02-20
Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828
Jag åker på skolturné i Sjuhärad för att uppmärksamma lärarnas viktiga roll
I morgon fredag är jag på skolturné i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamns kommuner. Jag kommer att besöka Tranängsskolan, Mogaskolan och Tingsholmsgymnasiet. Syftet med besöken är bland annat att uppmärksamma att dessa tre kommuner på ett utmärkt sätt tagit vara på möjligheten att inrätta karriärtjänster för lärare. Alla kommuner i Sverige har tyvärr inte insett att satsningar på lärare är en av de viktigaste metoderna för att lyfta skolresultaten bland svenska elever, men dessa tre
kommuner har tagit denna fråga på allvar.
Lärarna är en av Sveriges viktigaste yrkesgrupper. Moderaterna vill fortsätta att utöka antalet karriärtjänster för lärarna och vi vill också minska lärarnas pappersarbete,
bland annat genom att införa digitala nationella prov med central rättning.
I samband med mina skolbesök kommer media att ha möjlighet att delta, och jag är också beredd att svara på frågor om moderat skolpolitik och även lämna mina egna
reflektioner kring den stora utfrågning som hölls i riksdagen i tisdags med anledning av Pisa-rapporten. En utfrågning som skedde efter moderat initiativ och som fick stöd
från hela utbildningsutskottet, vilket visar hur central skolfrågan blivit i svensk politik just nu.
Tiderna för fredagens besök ser ut så här:
8-9.30, Tranängsskolan, åk 7-9, Tranemo
10.15-11.45, Mogaskolan, åk F-6, Svenljunga
13-14.30, Tingsholmsgymnasiet, Ulricehamn
Vill ni ansluta i samband med något av besöken, eller kanske följa med under hela dagen? Kontakta mig enligt nedan. Jag har även möjlighet att träffa media i Borås efter besöket i Ulricehamn och lämna sammanfattande reflektioner kring dagens besök.
Studenternas ekonomiska utrymme förstärks ytterligare
2014-02-20
Sedan Alliansen tillträdde 2006 har studenternas ekonomi stärkts kraftigt. 2006 hade en student totalt 7.860 kronor per månad att röra sig med. Idag har beloppet ökat till 9.776 kronor och nästa år föreslås summan öka med 1.000 kronor ytterligare. För att finansiera en del av denna ökning ersätts 300 kronor av studiebidraget med lån på samma summa. Studiebidragsdelen blir då 2.756 kronor per månad. Totalt får en student 10.776 kronor per månad 2015, vilket beräknas ligga väl i linje med vad man behöver enligt de kalkyler som görs av studentorganisationerna. Att bidragsdelen blir aningen mindre tror jag de flesta kan acceptera. Högskoleutbildning i Sverige är avgiftsfri, och Sverige har redan idag ett av världens mest generösa studiemedelssystem. Nu blir det alltså ännu generösare.
I och med Alliansens höjning av fribeloppet för hur mycket man får arbeta utan att få reducerade studiemedel och införandet av jobbskatteavdraget har det blivit allt mer lönsamt för studenter att arbeta extra. Att arbeta lite vid sidan av studierna är också ett bra sätt att få erfarenheter från arbetsmarknaden.
Konflikt eller politisk samsyn i skolfrågan?
2014-02-20
Från Expressen idag, där moderaternas skolpolitiske talesperson Tomas Tobé beskriver den politiska konflikten i skolfrågan. Det är knappast kring själva skolpolitiken som den politiska oenigheten finns mellan Moderaterna/Alliansen och Socialdemokraterna, där är vi ganska överens. Konflikten gäller i stället hur man ska klara politiskt att genomföra reformer och hur man ska finansiera det. Under Alliansen har utbildningsområdet stärkts med ca 7 miljarder kronor, varav grundskola och gymnasieskola fått ca 5 miljarder och vuxenutbildning och högskola resten. Det har vi klarat tack vare att fler kommit i arbete. Socialdemokraternas politik med kraftiga skattehöjningar på företagande och arbete slår direkt mot jobben. Om jobben blir färre och man samtidigt prioriterar utbyggnad av sociala ersättnings- och bidragssystem så blir det mindre pengar till skolan. Där finns den politiska konflikten.
Utan invandring hade Sveriges befolkning minskat förra året
2014-02-19
Den sista december 2013 var Sveriges
befolkning 9.644.864 personer vilket
innebär en ökning med 88.971 personer
jämfört med året före.
Det är den största folkökningen mellan
två enskilda år sedan 1946, enligt
befolkningsstatistik från Statistiska
centralbyrån (SCB).
Antalet invandrare under förra året
var rekordhögt. 115.845 personer
flyttade till Sverige.
Återinvandrade svenska medborgare
utgjorde 18 procent av alla invandrare, eller 20.852 personer. Det var den enskilt största invandrargruppen.
Att över 20.000 svenskar flyttat hem tror jag har flera orsaker, men en stark svensk ekonomi och lägre skatter lär säkert ha bidragit till att fler återvänder hem. Det finns säkert också många pensionärer som tidigare flyttat ut som återvänder hem när deras behov av sjukvård och äldreomsorg ökar. Det är ett gott betyg på den svenska välfärden.
Man kan också konstatera att trots en total invandring på 115.845 personer ökade befolkningen bara med 88.971 personer. Om man räknar bort invandringen skulle befolkningen alltså ha minskat med 26.874 personer. Om man endast räknar bort invandring exklusive återvändande svenskar skulle befolkningen ha minskat med drygt 6.000 personer. Det är invandringen som håller uppe storleken på den svenska befolkningen.
Naturligt att anpassa ekonomisk politik efter konjunkturläget
2014-02-19
De senaste dagarna har media fyllts av kommentarer kring beskedet från finansminister Borg och statsminister Reinfeldt att det nu börjar bli dags att svänga över den ekonomiska politiken från krispolitik till ett mer normalt läge med överskott. Jag tycker det är ett fullt naturligt och ärligt besked till svenska folket.
När Alliansen tillträdde 2006 var Sverige inne i en högkonjunktur.
Åren 2007 och 2008 förde Sverige en försiktig ekonomisk politik, där Anders Borg myntade då uttrycket att "samla i ladorna" inför kommande kriser. Detta blev möjligt tack vare goda överskott i statens budget. Högkonjunkturen fortsatte fram till sommaren 2008 då finanskrisen slog till med hård kraft. 2010 vände det upp lite igen, för att sedan åter falla tillbaka i den europeiska skuldkrisen. Under dessa krisår, 2009-2013 har den ekonomiska politiken byggt på att stimulera ekonomin och då inte minst hushållen, för att Sverige skulle stå emot krisen bättre och motverka onödigt stor uppgång av arbetslösheten. Det har medför några år med begränsade underskott i statens budget.
När budgeten för 2014 gjordes baserades den på konjunkturläget sommaren 2013 och de prognoser som då gjordes för 2014. Förväntningarna var fortsatt lågkonjunktur och besvärlig arbetsmarknad, och därför föreslogs i stadsbudgeten i höstas bland annat skattesänkningar 2014 för att öka aktiviteten i ekonomin. Budgeten antogs i december 2013 (bortsett från den höjda brytpunkten som ju som bekant stoppades av oppositionen på ett misstänkt grundlagsvidrigt sätt). Budgeten för 2014 medför också ett underskott vilket är naturligt i en lågkonjunktur.
Efter årsskiftet har prognoserna för världsekonomin och inte minst EU-ländernas ekonomi stärkts efterhand. 2014 blir fortfarande ett svagt år, men de flesta prognoser tyder på att 2015 kan bjuda på en betydligt starkare konjunktur med bättre tillväxt och sjunkande arbetslöshet i Europa och då även i Sverige. I det läget måste regeringen redan nu börja planera för en ansvarsfull statsbudget för 2015. Det är därför Reinfeldt och Borg nu är tydliga med att statsfinanserna ska tillbaka till balans och överskott och att det arbetet inleds 2015. Det är dags att återigen börja samla i ladorna inför nästa lägkonjunktur. För den kommer, förr eller senare, och då ska Sverige vara lika väl rustat som vi var hösten 2008 när finanskrisen slog till.
Beskeden från Reinfeldt och Borg innebär vad jag kan utläsa inte något absolut stopp för sänkta skatter på arbete eller pensioner, men skattesänkningar måste i så fall finansieras genom besparingar på annat eller genom ökade skatteintäkter.
Detta kan givetvis åstadkommas både genom höjda skatter på andra områden, eller ännu hellre genom att fler kommer i arbete och därmed betalar mer i skatt. Det sista alternativet känns naturligtvis mest tilltalande. Dessutom tror jag fortfarande det finns möjlighet att göra en del besparingar och effektiviseringar på en del myndigheter och kanske även departement, liksom att ifrågasätta en del myndigheter och andra utgiftsposter i sin helhet. Detta bör en ansvarsfullt regering ständigt ha i åtanke.
I den moderata riksdagsgruppen har vi vetat ett tag att vi närmar oss dagen då krispolitiken går över mer i normalläge. Eftersom vi närmar oss en valrörelse känns det ärligt gentemot väljarna att tydligt säga att det inte finns obegränsat med pengar till vallöften för de kommande åren. Jag är därför inte överraskad över helgens besked från Reinfeldt och Borg.
"Humor att jämföra svensk ekonomi med grekisk"
2014-02-19
De senaste månaderna har ju Socialdemokraterna vid upprepade tillfällen ifrågasatt den svenska regeringens ansvarstagande när det gäller den ekonomiska politiken. Magdalena Andersson och Stefan Löfvén (S) har tävlat om att använda de mest drastiska angreppen. Magdalena Andersson har inte ens dragit sig för att hävda att Sverige snart kan vara i nivå med Grekland när det gäller underskott i ekonomin.
Nu börjar allt fler regaera mot denna extrema svartmålning. En av Sveriges främsta nationalekonomer, Assar Lindbeck, kallar det för ”humor” när Socialdemokraterna angriper Anders Borg för att inte ta ekonomiskt ansvar, och den socialdemokratiska ledarskribenten Peeter-Jaan Kask på Norrländska Socialdemokraten, och tidigare medarbetare till Göran Persson (S), tycker att Socialdemokraterna med sina angrep mot Anders Borg försöker ”lura väljarna”. Här ett inslag på SVT:s websida om saken.
Man kan ju undra vad väljarna tänker när de inser att någon försöker lura dem? Min tro är att sanningen alltid vinner i längden.
Hur ser då den svenska statsskulden ut? Sveriges offentliga finanser är efter sju krisår fortsatt starka. Sverige väntas som enda land i EU ha lyckats sänka statsskulden mellan 2006 och 2014, från 45 ned till 42 procent av BNP. Det är den starkaste utvecklingen och det är den lägsta skuldnivån bland jämförbara länder. I jämförelse har den genomsnittliga skulden i EU under denna period ökat, från 60 till 90 procent av BNP. Sverige har med andra ord EU:s troligen starkaste statsfinanser. Och det är ingen slump, utan beror på vilka partier som ansvarar för den ekonomiska politiken.
Är svenskarna överutbildade?
2014-02-18
Det finns en stor grundläggande samsyn i svensk politik om värdet av utbildning. Både en bra förskola/grundskola för våra barn, en bra gymnasieskola och högskola, och en vuxenutbildning av hög kvalitet. Men när det gäller mål och volymer på utbildningar är vi inte alltid överens. Visserligen har Alliansen kraftigt utökat vuxenutbildningen och och de eftergymnasiala utbildningarma, inklusive antalet högskoleplatser, men oppositionen ropar alltid efter mycket mer.
Socialdemokraterna vill tex att 50% av alla ska studera på högskola. Det är inget självklart mål. Frågan är om det verkligen finns ett sådant behov på arbetsmarknaden? Är inte risken i stället överhängande att ungdomar luras till långa studier och stora studieskulder i onödan? Samma sak med Socialdemokraternas krav på att alla gymnasieelever måste läsa in högskolebehörighet. Risken är stor att de i så fall blir ännu fler avhopp från gymnasiet än idag, och att färre därmed slutför sin gymnasieutbildning och därmed får svårare att få jobb.
I dag kom en liten diskret nyhet från TT som fångade mitt intresse. Det var Michael Tåhlin, professor i sociologi vid Stockholms Universitet, som menade att Sverige redan har ett överutbildat folk. Detta är också hans forskningsområde.
Sverige har fått 400 000 fler högskoleutbildade på sju år. Men ökningen av de kvalificerade jobben har inte alls skett i samma takt, ökningen har stannat av. Och i brist på jobb som motsvarar utbildningen tar de högutbildade i stället jobben från de lågutbildade där arbetslösheten ökar. "När politikerna satsar på mer utbildning blir det snarast kontraproduktivt" säger Thålin. "Det är inte så lätt för politiken att skapa jobb, däremot att skapa utbildningsplatser. Men det gör att man förstärker den här obalansen", avslutar han.
Detta är något att tänka på när oppositionen ständigt bjuder över varandra med fler utbildningsplatser. Om det leder till att studenter med stora studieskulder tvingas ta jobb där de är överkvalificerade, och i sin tur gör de lågutbildade arbetslösa så är ju inget vunnet för någon. Och samhällets utbildningskostnader kanske i stället kunde använts för att sänka skatter eller minska företagens kostnader så de fick möjlighet att växa och anställa fler? Jag tycker detta är en diskussion som man måste våga föra om man ska vara ärlig som utbildningspolitiker. Kraftig ökning av antalet utbildningsplatser döljer arbetslöshet för ett tag. Men det är inte säkert att det är en långsiktigt vettig lösning.
Tänkvärd rättelse...
2014-02-18
Svenljunga Tranemo Tidning gjorde ett litet, men ack så väsentligt, fel när de publicerade en av mina debattartiklar nyligen. Man tappade bort en nolla! Rubriken om 27.000 nya jobb under Alliansens regeringstid blev ju inte så imponerande. Det är som man skriver i rättelsen - ibland betyder en nolla väldigt mycket....270.000 fler i arbete sedan 2006 är ju faktiskt ganska imponerande.
Slutsatser från dagens Pisa-hearing i riksdagen
2014-02-18
Dagens Pisa-hearing var ursprungligen ett moderat initiativ som fick stöd av hela utbildningsutskottet. Huvudtalare var Andreas Schleiser, högst ansvarig hos OECD för utbildningsområdet, och därmed den högst ansvarige för Pisa-undersökningen som görs av OECD.
Schleiser var mycket tydlig på ett antal punkter:
* Problemet för svensk skola är knappast resursbrist, Sverige är ett av de länder som lägger mest pengar per elev på skolan. Utmaningen är att använda pengarna på bästa sätt.
* Det finns ingen tydlig koppling mellan resurser per elev och Pisa-resultat i olika länder.
* Det finns ingen tydlig koppling mellan klassernas storlek och resultaten i Pisa för olika länder.
* Sverige har tappat mest bland de lågpresterande och mest högpresterande eleverna.
* Skillnaderna i likvärdighet och förutsättningar är större inom skolor och mellan eleverna i samma klassrum än mellan olika skolor.
* Elever med invandrarbakgrund presterar sämre än inrikes födda i de flesta länder, även i Sverige.
* Högre lärarlöner är viktigare än mindre klasser.
* Det finns inget samband mellan graden av friskolor/privata skolor och skolresultaten.
* Både föräldrars och skolans förväntningar och attityder är viktiga för att höja elevers kunskapsresultat.
* Tidigt stöd är viktigt för att lyfta elever med inlärningssvårigheter.
* De länder som lyckas bra i Pisa har mer lärarledd undervisningstid än andra länder.
* En annam viktig framgåpngsfaktor för att vända skolresultaten är höjd yrkesskicklighet bland lärarna.
* Det går att vända ett lands skolutveckling på 5-6 år.
Éfter Schleisers föredragning fick vi fördjupande analyser från Skolverket och från Astrid Pettersson, professor på Stockholms Universitet. Bland annat famkom att två av de faktorer som kraftigt drar ned Sveriges totalplacering i Pisa är skolk och sen ankomst. Detta äår givetvis oacceptabelt. Ordning och reda i klassrummet och bättre disciplin bland eleverna är definitivt en nyckel till framgång om man vill höja elevernas skolresultat.
Vad drar vi då för slutsatser av detta? Jo att Alliansens skolreformer i allt väsentligt verkar vara väl avvägda och nästan exakt det som internationella skolexperter pekar på. Den aktuella Pisa-mätningen gjordes ju våren 2012 och då på elever som undantagits från de stora skolreformerna eftersom de bara hade ett år kvar i grundskolan. Om det stämmer att man kan vända en negativ skolutveckling på 5-6 år borde det innebära att Alliansens största och viktigaste skolreformer 2010-2011 bör ge resultat redan om 2-3 år, och förhoppningsvis synas i Pisa-mätningar som görs därefter. Alliansen måste hålla kvar vid sin kunskapslinje, det är rätt väg framåt.
Med ubåt i Atlanten utanför Lazarote
2014-02-17
Jag har alltid velat åka ner i djupet med en riktig ubåt någon gång, och på Lanzarote fick jag chansen. Där anordnas ubåtsturer som går ned till dryga 30 meters djup. Och genom stora fönster kan man beskåda undervattenslivet och skeppsvraken.
Väl nere på 32,5 meters djup lade piloten ubåten på botten i lavasanden och stängde av motorerna. Följebåten uppe
vid ytan skickade sedan ned en dykare som hade med lite god fiskmat, och resultatet blev som väntat. En riktigt trevlig
och ovanlig semesterupplevelse!
Hemma igen från välbehövlig "semester"
2014-02-17
Bloggen har bara blivit uppdaterad sporadiskt den senaste veckan, och orsaken har varit semester med familjen.
En vädermässigt halvbra vecka på Lanzarote, men trevligt att umgås med familjen och kunna prioritera bort politiken lite mer än vanligt. Även om det aldrig går att koppla av helt - det ringer och kommer mail även när man är "ledig", och jag försöker alltid vara nåbar. Vilket inte alltid uppskattas av familjen, särskilt inte när man ligger vid poolen och plötsligt får ett samtal från en journalist. Men det är en del av riksdagsuppdraget. Faktum är att jag inser att jag aldrig varit helt ledig från politiken på snart åtta år. Det är ju tur att jag tycker det är så kul!
Och nu är jag tillbaka. Tisdagen börjar med en stor hearing om Pisa-rasultaten för svenska niondeklassare. Mer om detta under morgondagen!
Myten om den nedrustade välfärden
2014-02-14
En färsk rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att Sverige aldrig tidigare satsat så mycket på välfärden som vi gör idag! Samtidigt är kunskapen om detta låg bland svenska folket.
"Resurserna för välfärden har ökat och ligger idag på högre nivåer än någonsin tidigare. Det finns omfördelningar mellan olika delar av verksamheter men totalt sett lägger vi mer resurser på välfärden i dag än någonsin tidigare. Samtidigt ser vi att allmänheten inte har denna kunskap eftersom endast tio procent av dem tror att vi satsar mest idag", säger Annika Wallenskog, tf chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.
I en tidigare rapport från 2008 visade SKL att ökningen i satsningar på välfärden årligen låg en procent utöver befolkningens utveckling. Den rapport som presenteras idag visar att trenden står sig. "Vi ser att välfärden fortfarande växer snabbare än utvecklingen av demografin kräver. Det är angelägna satsningar på vård, skola och omsorg som gjorts och som står för över 90 procent av kommuner och landstings verksamheter."
Personligen menar jag att media bär en stor skuld till svenska folkets okunskap om att resurserna till välfärden ökar snabbare än både inflationen och befolkningstillväxten. I stället tävlar mediernas vänsterorienterade journalister om att ge den mörkaste och dystraste bilden av svensk välfärd. Endast tio procent av svenska folket är alltså medvetna om sanningen. Det är sorgligt att så många människor ska leva i en falsk tro att välfärden urholkas när sanningen är den motsatta. Det politiska opinionsläget lär nog också till stor del kunna förklaras av denna i media och av oppositionen väl spridda myt.
Moderat skolpolitik för framtiden
2014-02-12
Just nu pågår moderaternas stora landsomfattande skolkampanj, och en del i denna är att beskriva moderaternas skolpolitik i media. I går hade vi denna debattartikel i Ulricehamns Tidning, undertecknad av mig och Tomas Tobé, tillsammans med Lars Holmin och Birgitta Molander (skolpolitiskt ansvarig) i Ulricehamns kommun.
Svenskarnas disponibla inkomst har ökat mest i hela Europa
2014-02-10
Svenska folkets realinkomstökningar (alltså inkomstökning där inflationen räknas bort) har varit mycket god under Alliansens regeringstid. God löneutveckling, låg inflation, förbättrade studiemedel, bostadsbidrag och flerbarnstillägg i barnbidraget samt kraftfulla skattesänkningar har gjort att främst löntagarhushållen, men även de flesta pensionärshushåll och studenthushåll fått betydande realinkomstökningar.
Faktum är att inget annat EU-land kommer i närheten av Sverige när det gäller realinkomstökningarna. Sverige utklassar de övriga länderna och är nästan dubbelt så bra som tvåan Finland och tre gånger så bra som trean Belgien när man räknar förändringen mellan 2007 och 2012. Allt enligt siffror från OECD.
Inga siffror finns ännu för 2013, men med tanke på att löneökningarna var goda, pensionsökningarna likaså, och att inflationen var fortsatt låg så lär Sverige nog försvara sin tätposition även när samtliga länders siffror för 2013 presenteras.
Översyn av Arbetsförmedlingen kan öppna upp för konkurrens
2014-02-09
Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Utredaren ska "utifrån de senaste årens reformer och förändringar på arbetsmarknaden analysera myndighetens förutsättningar att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt".
Utredaren ska bland annat:
* analysera Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet i relation till andra relevanta aktörer.
* analysera om Arbetsförmedlingen använder de insatser som myndigheten har till sitt förfogande på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
* analysera hur Arbetsförmedlingens kontakter och samarbete med arbetsgivare kan förbättras ytterligare.
* utreda möjligheten och lämpligheten att konkurrensutsätta vissa delar av Arbetsförmedlingens verksamhet som inte utgörs av myndighetsutövning.
* analysera hur Arbetsförmedlingen använder kompletterande aktörer och vid behov föreslå förändringar i användandet av dessa.
* analysera och föreslå hur ersättningssystemen bör utformas för att skapa incitament för kompletterande aktörer att på ett effektivt sätt bidra till fungerande stödinsatser och effektiv matchning.
* utreda och utvärdera för- och nackdelar med Arbetsförmedlingens organisation.
* analysera och föreslå hur styrningen av Arbetsförmedlingen kan utvecklas.
* analysera och föreslå hur uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens verksamhet kan utvecklas och förbättras.
Det är som synes inget litet uppdrag utredaren får. och det kommer att ta tid, ungefär två år. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2016. Läs mer om regeringens tankar bakom utredningen i denna debattartikel i Dagens Nyheter av Alliansens fyra partiledare.
För egen del glädjer jag mig åt att regeringen äntligen öppnar upp för att i vart fall analysera möjligheten att tillåta alternativa arbetsförmedlingar. Jag har ju motionerat om detta så sent som i höstas. Mina tankar bakom förslaget att låta exempelvis fackliga organisationer, näringslivsorganisationer, ideella föreningar, utbildningsföretag bemanningaföretag och andra erbjuda nischade arbetsförmedlingar framgår av texten i motionen. Nu håller jag tummarna för att utredningen föreslår att vi öppnar upp för detta. Jag tror det skulle förbättra matchningen på arbetsmarknaden mellan lediga jobb och arbetssökande.
Rumäniens Sverigeambassadör tycker gatutiggeri borde förbjudas
2014-02-08
Dagens debattinlägg av Rumäniens ambassadör Raduta Matache i Dagens Nyheter väcker stort intresse, Hon menar att Sverige borde förbjuda gatutiggeri. Det är ingen nyhet för mig att hon och den rumänska regeringen har denna åsikt, jag har träffat henne angående detta flera gånger, senast häromveckan över en lunch på rumänska ambassaden i Stockholm. (fotot är från detta möte).
Att det är tillåtet att tigga i
Sverige "underlättar inte Rumäniens
ansträngningar att åstadkomma social
integration och ökad anställningsbarhet", skriver ambassadören. Hon påpekar också att arbetslösheten i Rumänien ligger under EU-snittet och att det är utbildning och anställningsbarhet som är den långsiktiga lösningen. Hon berättar också om det arbete som görs i Rumänien för att integrera romer och andra fattiga grupper i samhället. Den svenska bilden att man inte gör någonting är helt enkelt falsk. Jag såg själv en del av arbetet på nära håll vid mitt besök i landet i höstas, inte minst satningen på skolor för barn i fattiga områden.
Jag har själv ett särskilt tydligt minne från mitt besök i Rumänien där en väl insatt person var mycket tydlig. "Vad finns det för anledning för en rumänsk kommunpolitiker att satsa på att lyfta människor ur fattigdom om de fattiga själva reser till andra länder och tigger ihop pengar till sin försörjning? Det är väldigt bekvämt för lokala politiker och myndigheter att fattigdomen exporteras till andra länder och minskar trycket mot de egna politikerna. Så länge ni skänker pengar till tiggarna kommer det inte att ske några stora förändringar här i Rumänien.". Det var då jag började inse att vår på ytan stora "generositet och medmänsklighet" när vi hjälper fattiga rumäner på våra gator egentligen är en mycket missriktad välvilja som snarare stjälper än hjälper.
När jag sedan även insåg hur många av dessa fattiga lovas guld och gröna skogar om de reser till Sverige för att tigga, och sedan reser hit på kredit och tvingas tigga tills skulden är avbetald blev jag mycket illa berörd. Väl här tvingas de sedan tigga ihop mer pengar för att bekosta hemresan innan de kan resa hem igen, och lyckas de inte är de fast här. Resorna och äter upp stor del av de pengar man lyckas tigga ihop. Och ju fler tiggarna blir tack vare vår "generositet och medmänsklighet", desto svårare blir det för dem att få ihop pengar ens till sitt löpande uppehälle. De summor man kan skicka hem till familjen krymper i samma takt. Vi ser redan exempel både i Stockholm och i Borås på att detta börjar skapa konflikter mellan tiggarna och en desperation som kan leda fram till betydligt värre saker än tiggeri. Vi ser nu slagsmål mellan tiggare om de bästa platserna att tigga, och vi ser även att vissa drivs till kriminalitet. Jag anser att organisationen och transporterna bakom tiggeriet gränsar till människohandel och i vart fall definitivt innebär ett utnyttjande av människor som är fattiga, desperata, lågutbildade och lätta att dupera.
Att det är en komplicerad fråga att förbjuda tiggeri är en annan sak. Både när det gäller det känslomässiga, det juridiska och den praktiska tillämpningen. Men det finns som ambassadören berättar i artikeln flera länder där man har sådana förbud. Utöver Rumänien finns det även bland annat i Danmark och Nederländerna, och frågan om förbud diskuteras även i Norge och Finland. Som jag tidigare konstaterat ligger frågan främst hos kommunerna. Om man vill kan man kräva tillstånd för penninginsamling i stadskärnorna och tillämpa reglerna även för gatutiggeri. Det är kommunpolitikerna som äger frågan. Det moraliska dilemmat är givetvis konflikten mellan viljan att hjälpa en enskild fattig och utsatt människa här och nu och att det långsiktigt kanske vore bäst att låta bli. Jag har full respekt för att denna diskussion utmanar alla som drivs av en grundläggande medmänsklighet, men vi måste ändå våga se problemet med öppna ögon och klara av att diskutera den jobbiga frågan om vår välvilja hjälper eller stjälper? Att bara stoppa huvudet i sanden håller inte.
Statsministern drar ifrån S-ledaren i ny förtroendemätning
2014-02-08
En ny förtroendemätning från Sifo som presenteras i Expressen idag visar att Statsminister Reinfeldt drar ifrån oppositionsledaren Löfvén. Av mätningen framgår att det är betydligt fler som säger sig ha förtroende för statsministern än det är som stödjer Alliansen. Och Löfvén har uppenbarligen inte ens stöd från alla socialdemokrater.
Kan det vara så att sanningen börjar komma ifatt Stefan Löfvén?
Att i svepande ordalag utlova allt åt alla, för att sedan visa total tystnad om konkreta politiska förslag eller hur man tänker sig att kunna bilda regering inger knappast förtroende. Inte heller att svartmåla Sverige som ett land där allt går åt fel håll, samtidigt som den ena internationella jämförelsen efter den andra framhåller Sverige som ett föredöme, både när det gäller ekonomi, jobb och välfärd.
Att angripa finansminister Anders Borg för att slarva med statsfinanserna samtidigt som Sverige hamnar i topp som det mest välskötta landet i världen är kanske det värsta magplasket hittills. Särskilt som Socialdemokraterna själva har ett hål i sin egen budget på 12 miljarder som man inte har finansierat.
Jag tror det finns gott hopp om att avslöja Socialdemokraterna och oppositionen innan det är dags för svenska folket att gå till valurnorna.
Allt färre unga varken studerar eller jobbar
2014-02-08
Jag har tidigare berättat om det nya Europeiska begreppt "Neets" som syftar på ungdomar i ett land som vare sig arbetar eller studerar ("Not in Education, Employment, or Training"). 2006 var det enligt EU:s statistikorgan Eurostat 9,3% av de svenska ungdomarna 15-24 år som återfanns i denna grupp. 2013 var andelen nere i ca 7,5%.
Figuren visar förändringen mellan 2006 och 2012 (det senaste år som Eurostat redovisat för alla dessa länder). Tyskland, Sverige och Österrike utmärker sig i EU genom att man lyckats minska andelen unga i denna grupp sedan 2006. I de flesta länder har andelen ökat skrämmande mycket. Siffrorna för 2013 kommer med all sannolikhet att bli ännu bättre för Sverige eftersom utvecklingen fortsatt i rätt riktning.
Världens bäste finansminister leder världens starkaste ekonomi
2014-02-07
Det brittiska revisions- och konsultföretaget PWC har just presenterat sitt senaste länderindex som mäter utvecklingen i drygt 40 av världens största ekonomier. Ekonomi, tillväxt och ekonomisk stabilitet väger tungt, men indexet bygger även på en rad andra faktorer som till exempel social utveckling, lagstiftning, miljö och hållbarhet. Totalt bygger indexet på tjugo olika variabler.
Sverige toppar listan före Schweiz, Singapore, Nederländerna och Finland. Tyskland kommer först på tionde plats och Sydkorea på elfte. Kina ligger på 16:e plats och USA landar på plats 18.
Bilden kommer från Expressen idag.
Hur tänkte man då?
2014-02-06
Dagens Nyheter berättar idag att Statsminister Fredrik Reinfeldt fortfarande har ett starkare stöd bland väljarna än s-ledaren Stefan Löfvén i tre av fem viktiga frågor. Visserligen har Löfvén knappat in lite på försprånget, vilket i sig inte är så konstigt eftersom ganska många inte ens visste vem han var när han tillträdde som partiledare. Svenska folket litar mer på Fredrik Reinfeldt när det gäller att leda regeringens arbete, företräda Sverige utomlands och leda landet genom en kris.
Utmanaren Stefan Löfven anses däremot vara bättre på att ingjuta hopp om en bättre framtid. Detta är inte så konstigt, det är oppositionsledarens privilegium att utmåla sig själv som alla goda gåvors givare, eftersom man kan lova vad som helst utan att ställas till svars för vare sig förslagens innehåll eller hur det ska betalas. Samtidigt måste en regering även ta obekväma beslut och komma med beska besked ibland som inte alltid applåderas. Det är en del av regeringsansvaret. Egentligen är det konstigt att inte Löfvén har ännu starkare stöd i denna fråga, med tanke på de väldigt många löften han lämnat i olika sammanhang, löften som inte återfinns i Socialdemokraternas senaste budgetmotion.
Däremot är det mycket märkligt att en liten majoritet av väljarna tror att S-ledaren har bättre möjligheter än Reinfeldt att få majoritet i riksdagen för sin politik. Då undrar jag faktiskt hur man tänker.
Enda gången Löfvén lyckats driva igenom ett viktigt förslag i strid med regeringen var ju skattefrågan i december. Då tvingades han först anpassa sitt förslag efter Sverigedemokraterna, och sedan gå emot riksdagens jurister som menade att beslutet stred mot grundlagen. I alla andra stora och viktiga frågor har Alliansen vunnit voteringarna. Löfven kan inte ge besked om vilken politik han ska föra, har intern splittning inom sitt parti i många fråor, kan inte svara på vilka han ska bilda regering med, och i riksdagen röstar oppositionspartierna ofta väldigt olika i tunga politiska frågor. Hur i all världen kan man som väljare säga att man har större förtroende för Löfvén när det gäller att skapa majoritet för sin politik i riksdagen? Statsminister Reinfeldt har skapat majoritet för sin politik i alla viktiga frågor under snart åtta års tid!
Vi får nog ta ett samtal med väljarna om detta framöver.
LO:s aktiva stöd till (S) äventyrar hela den svenska modellen
2014-02-06
I dag finns ett nytt avslöjande reportage i Svenska Dagbladet om LO:s enorma stöd till Socialdemokraterna. LO och deras medlemsförbund har de senaste fem åren gett över 70 miljoner kronor i stöd till Socialdemokraterna. Vad är priset Socialdemokraterna kommer att tvingas betala till LO om det går så illa att man skulle vinna valet? Man kan bara befara det värsta.
Jag har berört denna fråga många gånger, senast i mitt debattinlägg i Aftonbladet den 7 november. I artikeln ifrågasatte jag LO:s omfattande ekonomiska och politiska stöd till Socialdemokraterna. Jag påpekade bland annat att LO:s medlemmar skulle drabbas hårdare än kanske någon annan grupp av de rödgrönas politik, vilket i sig gör stödet ännu mer obegripligt. Klicka på bilden för att läsa artikeln!
Vad tycker de äldre själva om sin äldreomsorg?
2014-02-05
Förra veckan rapporterade SVT om en opinionsundersökning där man frågat 1.000 personer över 18 år vad de tyckte om äldreomsorgen. Den visade att en majoritet av de tillfrågade "oroade sig för att bli gamla". Det var dock bara en mindre del av de tillfrågade som själva hade erfarenhet av äldreomsorgen. Och det framgick inte av undersökningen om man oroade sig för själva ålderdomen och åldrandet i sig, eller om det var just äldreomsorgen man oroade sig för. Ändå satte SVT bilden att svenska folket dömer ut äldreomsorgen! Lite konstigt med tanke på att Sverige i internationella jämförelser anses vara det bästa landet i världen att åldras i.
Viktigare är kanske hur de äldre själva ser på äldreomsorgen? Socialstyrelsen har genom året gjort många enkäter bland äldre kring äldreomsorgens kvalitet. Men förra året frågade Socialstyrelsen för första gången alla som är 65 år eller äldre, och som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende, vad de tycker om sin vård och omsorg. Totalt var det ungefär 140.000 personer som svarade på enkäten! Resultatet redovisas i en rapport som går att ta del av på Socialstyrelsens hemsida. Det är svårt att uitläsa ett kompakt missnöje med äldreomsorgen av denna mycket omfattande enkät.
Samtidigt fanns det saker som var mindre bra. 22 procent av de som har hemtjänst eller bor på särskilda boenden svarade att de inte kan påverka vilka tider personalen ska hjälpa dem. 30 procent av de äldre på särskilda boenden svarade att måltiderna på äldreboendet aldrig, sällan eller bara ibland är trevliga. 25 procent av de äldre på särskilda boenden svarade att möjligheterna att vistas utomhus är ganska eller mycket dåliga. 60 procent av de äldre på särskilda boenden uppgav att de åtminstone då och då besväras av ensamhet. Bland äldre med hemtjänst är motsvarande siffra 56 procent.
Det är alltså ingen brist på utmaningar för att fortsätta utveckla äldreomsorgen. Men det är inte detsamma som att verksamheten är dålig. De flesta som själv använder äldreomsorgen, liksom deras anhöriga, är faktiskt ganska eller mycket nöjda. Och det är också min egen erfarenhet som anhörig vid kontakterna med dessa verksamheter.
Alliansen samlad
2014-02-04
I dag var det dags för Alliansgruppmöte, där de fyra allianspartiernas riksdagsgrupper samlas. Strax före mötets start fick jag partiledarna att samla sig för fotografering. I dag var det också partiledarna som fick största utrymmet där de talade om sina respektive ansvarsområdet i regeringen. Det blev också tid för frågor. Känslan är att vi alla är lika taggade för valseger som våra fyra partiledare. Vi har kul tillsammans och vi klarar att komma överens. Efter gruppmötet hade vi gemensamt alliansmingel i Sammanbindningsbanan.
Mats Edman: "Aftonbladets journalistik är korrupt"
2014-02-04
I senaste numret av Dagens Samhälle finns en mycket läsvärd krönika av chefredaktören Mats Edman. Han konstaterar bland annat att svenska folket enligt de kvalitetsmätningar som görs faktiskt ger förskola, skola, vård, omsorg och kommunal service höga betyg. Svenskarna är överlag nöjda med sin egen skola och vårdcentral men på "alla andra ställen vet man ju att det är uselt". Edman konstaterar att det är media som har satt den mörka och negativa bilden av välfärden, en bild som människor int ekänner igen sig själva i.
Aftonbladet pekas ut som den stora svartmålaren där jorunalistiken rent ut sägs vara korrupt! Och vissyt är det så, tidningejns journalister drar sig inte för att ljuga läsarna rakt i ansiktet, både på ledarplats och på nyhetsplats.
Edman skriver att "de värsta nidbilderna trycks ofta i Aftonbladet som under de tre senaste åren förvandlats från en skön jycke utan koppel till en populistisk loppcirkus".
Edman sågar också Daniel Suhonen (S), en av mina motdebattörer de två gånger jag deltagit i SVT Debatt. Bland annat har Suhonen på fullt allvar jämfört kommunalt upphandlad men privat driven äldreomsorg med Josef Stalins slavläger i Sibirien - Gulag! Att Suhonen helt saknar sans och balans in sina debattinlägg är ingen nyhet för mig. Men så företräder han ju också en av Socialdemokraternas "tankesmedjor" på vänsterkanten. Det visar ju tydligt hur det är med tankeverksamheten i dessa smedjor...
I dag startar moderaternas stora nationella skolkampanj
2014-02-03
I dag startar moderaternas tre veckor långa skolkampanj över hela landet. Syftet är att sprida den nya moderata skolpolitiken som antogs vid vår arbetsstämma i höstas. Läs mer om kampanjen på denna länk! Vårt skolpolitiska budskap kan kort sammanfattas så här:
Besök på Asta Zero utanför Borås
2014-02-03
I dag besökte jag och två av mina moderata riksdagskolleger bygget av den nya unika testbanan Asta Zero utanför Borås. Banan kommer att kosta ungefär 500 miljoner att färdigställa, och är ett samarbetsprojekt som ägs av SP och Chalmers i ett gemensamt bolag. Testbanan kostar ca 500 miljoner att bygga och finansieras av bland annat EU och Borås Stad, Vinnova, Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Verksamheten bygger också på ett avtal om mångårigt samarbete med ett antal privata företag såsom Volvo PV och Volvo AB, Scania, Autoliv med flera. På banan ska man bland annat kunna göra avancerade säkerhetstester av fordon och förarmiljöer, och tester av föraroberoende automatiska säkerhetssystem i olika trafikmiljöer. Banan är unik för Europa och kommer att tas i bruk till sommaren.
På högra bilden ovan syns motorvägssträckan i mitten av anläggningen och till höger landsvägen som går i en loop runt området. Det kommer också att finnas uppbyggda statsmiljöer på området. Nedan till höger VD Pether Wallin som berättar om banan och byggprocessen. När testbanan är färdigbyggd kommer fler hundrta nya arbetstillfällen att skapas och banan kommer att bli en viktig pusselbit i det västsvenska fordonsklustret och en resurs för universiteten och SP. Man kommer också att sälja testkapacitet till utländska bilföretag. Läs mer om testbanan på denna länk!
Ungdomsarbetslösheten faller - de flesta ungdomar hittar jobb!
2014-02-02
Det senaste året har oppositionen ständigt upprepat sitt mantra att "var fjärde ungdom är arbetslös". Det har aldrig varit sant, även om arbetslösheten bland ungdomar ökat under krisåren. Ungefär hälften av de ungdomar som räknats som arbetslösa har exempelvis varit heltidsstuderande som söker extrajobb. Den verkliga ungdomsarbetslösheten på riksnivå har snarare legat runt 10% det senaste året om man räknar de ungdomar som verkligen söker ett heltidsjobb för sin egen försörjning. Sverige har dessutom, tillsammans med Finland, den lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i hela EU. De flesta unga är arbetslösa relativt kort tid.
Arbetsförmedlingens siffror över alla ungdomar som söker jobb (alltså även extrajobb) visar att den totala arbetslösheten sjunker. Borås Tidning berättar idag att på riksnivå är det 17,2% som räknas som arbetslösa när man räknar in alla som söker något slags jobb. I Västra Götaland är 15,7% och i Borås ännu lägre, 13,8%. Det betyder att 86,2% av alla ungdomar i Borås som söker jobb också får tag på ett sådant, och 83% på riksnivå. Om man antar att det även i Borås är så att hälften av de arbetslösa unga är heltidsstuderande återstår ca 7% arbetslösa ungdomar som söker ett heltidsjobb för sin försörjning. Det betyder att hela 93% av alla ungdomar i Borås som vill jobba också får jobb! På riksnivå blir det på motsvarande sätt då 8,5% arbetslösa och 91,5% som får jobb relativt snabbt. Myten att det inte finns några jobb till unga måste avlivas. Den förstör bara ungdomarnas självkänsla och framtidstro. Och oavsett om det är 17,2% eller 8,5% som är arbetslösa är det ett fullt tillräckligt stort samhällsproblem utan att man behöver överdriva siffrorna.
I Borås Tidning bekräftar Arbetsförmedlarna i Borås att anledningen till att många unga är arbetslösa är att de inte har slutfört sin gymnasieutbiuldning och att många dessutom saknar körkort och inte har någon arbetslivserfarenhet. Att då göra som Socialdemokraterna och föreslå att man ska tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet på gymnasiekolan lär inte göra att fler klarar av gymnasiet. När (S) samtidigt föreslår höjda arbetsgivareavgifter för unga, avskaffat RUT-avdrag och höjd restaurangmoms blir det samtidigt ännu svårare för dessa ungdomar att få jobb. Sammantaget vore det en katastrofal politik för att minska ungdomsarbetslösheten.
Alliansen väljer i stället att fortsätta satsa på yrkesprogrammen på gymnasieskolan, där alla program numera erbjuder möjlighet att läsa in högskolebehörighet för den som önskar. Men det är inget tvång! Vi satsar också stort på YA-jobben där man som ung utan arbetslivserfarenhet kan lära sig jobbet på jobbet, och arbetsgivaren får då betalt av staten för handledning. Samtidigt behåller vi reducerade arbetsgivareavgifter för unga, låg restaurangmoms och RUT-avdrag. Detta gynnar de unga och de sektorer på arbetsmarknaden där de flesta unga får sina första jobb. Den stora reformeringen av den svenska skolan är en mer långsiktig satsning för att göra fler unga anställningsbara i framtiden.
Jobbskatteavdraget har gett mer än löneförhandlingarna
2014-02-02
Jag har flera gånger genom åren påpekat att jobbskatteavdraget har gett löntagarna betydligt större inkomstökningar än vad löneförhandlingarna gett de senaste 6-7 åren. Och detta trots att reallöneökningarna (löneökning minus inflation) varit ovanligt goda under Alliansens regeringstid.
Häromdagen fanns en läsvärd ledare av Fredrik Tenfält i Göteborgs-Posten som belyser detta. Han konstaterar bland annat att en undersköterska eller sjuksköterska har fått en hel månadslön netto extra om året tack vare jobbskatteavdraget, vilket är långt mycket mer än vad de fackliga organisationerna åstadkommit under samma tid.
Nostalgi
2014-02-01
Jag hittade denna nostalgiska annons från valrörelsen 1998, min första valrörelse "på allvar", där jag för första gången kandiderade till kommunfullmäktige i Marks kommun. Jag vill minnas att det var på en 11:e plats på valsedeln. Redan då låg skolfrågorna mig varmt om hjärtat, och då givetvis frågan om att bygga en skola för lågstadiet hemma i Ubbhult i stället för en dyr tillbyggnad av Sätilaskolan dit eleverna skulle skjutas med buss. Moderaterna stod bakom tankarna på en ny skola, och efter valet 1998 blev skolan verklighet. Den finns kvar än idag.
Detta måste också vara min allra första personliga annons i politiska sammanhang, så det är ju lite extra kul att det redan då rörde utbildningsfrågor, en av de politiska frågor jag jobbar mest med idag. Budskapet är ju synnerligen måttfullt, i dag hade jag nog spetsat till det en aning. Ericson i Ubbhult modell 1998 med andra ord, ung och oförstörd av den politiska vardagen...
Förmiddag med Bollebygdsmoderaterna
2014-02-01
I dag har jag tillbringat lördagsförmiddagen tillsammans med ett 15-tal aktiva moderater i Bollebygd. Jag var främst inbjuden för att ge lite djupare information om arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken, men det blev också en del samtal kring pensioner, äldreomsorg, sjukvård, invandring, problemet med tiggeri och givetvis den kommande valrörelsen.
Bollebygds kommun är Sjuhärads minsta, en liten välskött kommun med hög kvalitet i både skola och äldreomsorg. Något jag kommer att uppmärksamma även på andra sätt framöver!
|
