Blogg september 2012

Är Peak Oil en myt?

2012-09-30

Jag har tidigare accepterat teorin om "peak oil", alltså att världens oljetillgångar rimligen håller på att ta slut. Det mesta har faktiskt pekat i den riktningen när jag tagit del av analyser från olika forskare, och deltagit i flera seminarier om saken. Men man börjar ju undra lite nu när man ser de nya enorma oljefyndigheterna i Nordsjön som presenterats av Statoil och Lundin Petroleum. Dessa fynd har man gjort efter att ha sökt i 40 år, och fyndet ligger intill det område där man förra året gjorde upptäckter i samma storlek som dem man gjorde på 1970-talet. Det betyder att det geografiska oljeområdet är större än man hittills har anat och innehåller mer olja än vad norrmännen kunnat drömma om. Röster i Norge som tidigare talat om att oljeeran nu är slut har tystnat helt.

Dagens Eko skrev för någon månad sedan att olje- och energikonferenser i Norge de senaste åren inriktat sig på att tala om utvecklingen av gasutvinning och alternativa energikällor. Men nu när det nya oljefyndet enligt Ekot uppskattas kunna ge flera hundra miljoner fat olja, och ligga intill förra årets stora fynd med sina uppskattningsvis tre miljarder fat olja, så funderar geologerna och ingenjörerna tydligen snarare på vad man hittills har missat i sina analyser, eftersom fynden ligger i ett område som många ansåg var i det närmaste tömda på olja.

Med andra ord - världens oljereserver är uppenbarligen inte uttömda. Att man hittar ny olja är givetvis inte ett skäl att avstå från att arbeta för mer hållbara energilösningar i Sverige och Västvärlden. Både av miljöskäl och för att slippa vara beroende av oljeimport till flukturerande priser från andra länder. Men möjligen gör de nya oljefynden i vårt grannland att energiomställningen i Sverige inte behöver stressas fram utan kan ske i en lugnare och mer genomtänkt takt där vi inte offrar andra miljö- och naturvärden.

Men jag funderar mest på det här att geologerna tagit så fel. Geologi är en gammal vedertagen vetenskap, ändå vet man uppenbarligen inte allt. Klimatforskning är en ny och i stora stycken helt oprövad vetenskap. Hur ska vi kunna lita på att en majoritet av klimatforskarna har rätt när de säger att de är "nästan helt säkra" på sin sak när det gäller koldioxidens avgörande betydelse för att klimatet förändras? Trots att det samtidigt finns starka och väl underbyggda invändningar från andra klimatforskare?




Kan dagens koldioxidutsläpp rädda oss från nästa istid?

2012-09-30

Jag läste denna TT-artikel om en rapport från forskare på Göteborgs Universitet som menar att koldioxidutsläppen kanske kan rädda jorden från nästa istid. Man måste ju återigen ställa sig frågan - hur säkra är vi egentligen på hur koldioxiden påverkar oss? Personligen tycker jag det hela tiden kommer fram ny forskning som spretar i olika riktningar, både när det gäller sambandet mellan uppvämning och koldioxidutsläpp och hur stor och snabb temperaturuppgången egentligen är. Påståendet som ofta framförs att "forskarna är eniga" är helt enkelt inte sant. Kanske inte så konstigt att frågan om behovet av minskade koldioxidutsläpp inte längre står överst på de politiska dagordningarna runt om i världen. Fokus verkar alltmer glida över till hållbar utveckling, energiförsörjning och miljöpolitik i ett bredare perspektiv. Det känns väldigt sunt.


Forskare: Därför kan koldioxidutsläpp bli vår räddning

Alla vet att människans utsläpp av växthusgaser leder till global uppvärmning. Nu menar forskare att detta kanske kan vara vår räddning.

Anledningen är att mycket tyder på att vi, enligt samma forskare, är på väg in i en ny istid. Genom att släppa ut växthusgaser kanske människan kan undvika den stundande globala nedkylningen. Det är forskare från Göteborgs universitet som i en ny forskningsartikel hävdar att människans utsläpp av fossilt kol med temeraturhöjningen som följd kan vara räddningen undan nästa istid.

Forskarna konstaterar att Jorden de senaste tre miljoner åren haft nära 30 perioder av istid. Just nu befinner vi oss i en period däremellan - en så kallan mellanistid. - Vi är just nu troligen på väg in i en ny istid, men det märks inte på grund av koldioxidens påverkan, säger forskaren Lars Franzén som är professor i Naturgeografi vid Göteborgs universitet.

Lars Franzén har tillsammans med tre andra forskare tittat på hur utbredningen av torvmarker kyler ner klimatet och har nyligen publicerat sina studier i tidskriften Mires&Peat. Forskarna hävdar att istider kan stoppas av mänsklig påverkan. Vidare anser man att att redan den så kallade lilla istiden under 1700-talet kan ha stoppats genom mänsklig aktivitet - som ökad avverkning av skog, ökande arealer åkermark och en ingång in i industrialiseringen.

– Det är mycket möjligt att människans olika aktiviteter bidragit till att förlänga vår mellanistid genom att hålla koldioxidhalten på en betryggande hög nivå. Utan mänsklig påverkan hade den oundvikliga utvecklingen mot istid fortgått där tillväxten av torvmarker är en viktig faktor, säger Lars Franzén.

Torvmarker fungerar som kolsänkor, och Lars Franzén konstaterar att om vi accepterar att en ökande halt koldioxid i atmosfären ökar temperaturen så följer det logiskt att sänkta halter ger upphov till lägre temperatur. Under tidigare mellanistider har inga utsläpp av fossilt kol ägt rum. Det tyder på att kolbildningen i torvmarker skulle kunna vara en av de viktigaste orsakerna till att vi om och om igen hamnar i istidsförhållanden, menar Lars Franzen.




Alliansartikel: Borås och Sjuhärad vinnare i regeringens budget

2012-09-28

I dag publicerar Borås Tidning en alliansgemensam debattartikel som jag undertecknat tillsammans med övriga tre Allianskolleger som deltog vid budgetpresentationen på Högskolan i Borås förra veckan. Detta är den första, men definitivt inte den sista artikeln om de olika politiska alternativen i årets budgetbehandling.

Vår gemensamma artikel har fokus på vad statsbudgeten betyder för Borås och Sjuhärad, och det är faktiskt en hel del. Såväl när det gäller statsningarna på infrastruktur, utbildning och forskning som när det gäller riktade insatser mot utanförskapet finns särskilda satsningar som berör vår valkrets. Borås och Sjuhärad är utan tvekan en av vinnarna i årets budget.




Vilken väg ska Sverige välja när det gäller sjukförsäkringen?

2012-09-27

För två och ett halvt år sedan lämnade 14.200 personer sjukförsäkringen. De hade nått den så kallade bortre gränsen för sjukpenning. I dag är nästan 3.500 av dem tillbaka i arbetslivet. Med de gamla reglerna skulle de ha förblivit sjukskrivna. Utöver de som har kommit tillbaka till arbete är ännu fler nu närmare arbetsmarknaden. Det handlar om drygt 4 100 personer som studerar, är i arbetsmarknadspolitiska program eller är öppet arbetssökande. Och tvärtemot vad som ibland sägs, visar studier från både Försäkringskassan och SKL att bara 1–2 procent av dem som lämnat sjukförsäkringen har blivit beroende av socialbidrag.

Den andra hälften av de 14.200 har på olika sätt återvänt till sjukförsäkringen. De har antingen åter fått sjukpenning eller nu beviljats förtidspension. Men gruppen återvändare minskar över tid. Att en gång ha återvänt till sjukförsäkringen betyder inte att vägen till arbete är stängd för gott. Av alla som har återvänt är det bara 2.000 personer som nu lämnar sjukförsäkringen en andra gång. De andra har antingen avslutat sina sjukfall inom tidsgränserna eller fått förtidspension.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det blir allt mer uppenbart att Alliansens sjukförsäkringsreform varit till stor nytta för många människor som kommit vidare tack vare en mer aktiv avstämning och uppföljning i stället för att fastna i ett passivt system. På köpet har vi stärkt statsfinanserna genom att fler jobbar och betalar skatt i stället för att leva på ersättningar.

Det är därför ytterst märkligt att Socialdemokraterna idag presenterade förslag som går i Håkan Juholts anda och som skulle leda tillbaka till det gamla passiva systemet. Bland annat vill man slopa den bortre gränsen i sjukförsäkringen och höja ersättningen till 80 procent under hela sjuktiden. Detta beräknas kosta 3,5 miljarder.

I stort sett alla länder har tidsgränser i sjukförsäkringen. Det är viktigt för att det sätter press på myndigheter, handläggare, sjukvård och givetvis även den enskilde att vara aktiva och inte låta tiden löpa utan åtgärder. Med Socialdemokraternas förslag skulle man återigen kunna bli evigt sjukskriven, utan uppföljning, åtgärder eller prövning. Vi skulle vara tillbaka i de gamla hjulspåren igen, med stigande kostnader för samhället och med ökat lidande och onödigt långa sjukskrivningar för den enskilde.

Att höja ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen, samtidigt som man gör det dyrare att anställa genom att höja arbetsgivareavgifterna visar samtidigt att Socialdemokraterna prioriterar höjda ersättningar framför fler jobb. Juholts gamla bidragsparti är tillbaka.




Socialdemokraterna vill ersätta Fas 3 med en sämre variant, Fas 3B

2012-09-27

Socialdemokraterna presenterade i går ett mycket märkligt och ogenomtänkt förslag om att "avskaffa" Fas 3, eller sysselsättningsfasen som den egentligen heter. I stället vill man erbjuda alla deltagare "riktiga jobb med avtalsenlig lön eller riktiga utbildningar med bibehållen ersättning". Det låter ju jättebra, men det märkliga är att det mesta de föreslår finns redan idag. Skillnaden handlar om vad de som inte får jobb trots massiva insatser egentligen ska göra? Det framgår inte av Socialdemokraternas förslag. Det verkar som om de som inte lyckas få någon anställning kommer att hamna i samma situation som när (S) styrde tidigare, nämligen bli helt sysslolösa, utan ersättning och hänvisade till försörjningsstöd från kommunen. Ett slags sämre variant av dagens Fas 3, "Fas 3B".

De som idag finns i "Fas 3" har varit arbetslösa länge, minst ett par år, och ofta mycket längre tid än så. Åtta av tio deltagare har varit arbetslösa i genomsnitt åtta av de tio senaste åren! Under sin arbetslöshetstid har de haft möjlighet till både arbetsträning, coachning, arbetsmarknadsutbildning, annan utbildning, praktik, att prövas för lönebidrags- anställningar och en mängd andra åtgärder. Trots detta har de inte lyckas komma tillbaka till arbetsmarknaden. Fas 3 infaller efter 450 dagar i garantin och omfattar idag ungefär 30000 personer. När varken fas 1 eller fas 2 genom coachning, arbetspraktik och arbetsträning har lett till jobb ska den tredje fasen bidra med ”sysselsättning hos en anordnare”. En sista chans att få arbetslivserfarenhet och därigenom öka sin anställningsbarhet, och samtidigt ha en meningsfull sysselsättning och inte bara gå sysslolös.

Sysselsättningsfasen (Fas 3) är faktiskt bättre än något annat som testats i Sverige. 15%-20% av deltagarna går vidare till jobb eller utbildning. Med tanke på att personer i Fas 3 står väldigt långt från arbetsmarknaden är det ett ganska hyfsat resultat. Det är dessutom 15-20 gånger bättre än Socialdemokraternas gamla "plusjobb" där bara 1% gick vidare till utbildning eller arbete.

När nu Socialdemokraterna skriver att hälften av deltagarna i Fas 3, ca 15.000 personer, ska garanteras "riktiga jobb med avtalsenlig lön", jobb som ska subventioneras av staten till 85-100%, så visar det en märklig brist på insikt från Socialdemokraterna om hur arbetsmarknaden fungerar. Vilka företag ska anställa alla dessa personer? Sedan 2011 finns det för personer som befinner sig i fas 3 redan ett särskilt anställningsstöd där en arbetsgivare får 85 procent av lönen täckt under ett år för personer i Fas 3. Det är dock inte alldeles enkelt att hitta lämpliga platser och arbetsgivare som vill ställa upp, och idag har endast 700 personer en anställning med sådant stöd. Var ska Socialdemokraterna hitta ytterligare över 15.000 liknande anställningar? Och vad händer med alla dem som inte får någon plats?

Socialdemokraternas löfte är att erbjuda resterande ca 15.000 personer i Fas 3 utbildning. Det är inget fel på det förslaget, det är bara det att det är så redan idag. Deltagare i fas 3 kan redan idag få arbetsmarknadsutbildning med bibehållen ersättning. Många i fas 3 är äldre (hälften är över 45 år) och då kan just arbetsmarknadsutbildning som syftar direkt till arbete vara ett bättre förslag än att deltagarna ska erbjudas utbildning på komvux eller eftergymnasiala studier på det sätt som (S) föreslår.

Socialdemokraterna vill också införa individuellt utformade planer för alla arbetslösa. Förslaget är antingen okunnigt eller bara populistiskt eftersom regeringen redan infört detta.

Alla politiker är överens om att den som varit arbetslös länge behöver ett aktivt stöd för att kunna komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Detta arbete utvecklas hela tiden. Men trots alla åtgärder och hur aktiva de än är, så kommer det alltid att finnas människor som inte får jobb och som hamnar utanför. Socialdemokraternas förslag är inte särskilt nytänkande utan liknar i väsentliga delar Alliansens befintliga politik, men med en viktig skillnad - Socialdemokraterna säger inget alls om vad som ska hända med dem som trots alla insatser inte får något arbete eller vill gå någon utbildning, eller som inte får fortsatt arbete när en subventionerad anställning upphör. Det verkar som om dessa kommer att lämnas helt sysslolösa utan ersättning. Det kommer i så fall att öka kommunernas kostnader för försörjningsstöd, och kommer att skapa nya sociala problem och bestående utanförskap.

Socialdemokraterna vill uppenbarligen backa tillbaka till den tiden då människor gallrades bort från arbetsmarknaden för gott, och dömdes till en framtid helt utan chanser att komma tillbaka. Att ersätta Fas 3 med en sämre variant, "Fas 3B" är fel väg att gå.




Sista besöket på Råsunda gav Elfsborg viktig poäng

2012-09-26

I kväll tog jag tunnelbanan till Råsunda för att förena mig med tillresta Elfsborgare på Södra Stå och se den svåra toppmatchen mellan Elfsborg och AIK.

Matchen började riktigt bra, Elfsborg tog ledningen, och under första halvlek spelade man riktigt bra. I början av andra halvlek drog man sig tillbaka lite, och genast fick AIK bättre tryck, och kvitterade. Efter målet ryckte Elfsborg upp sig och spelet böljande fram och tillbaka, med målchanser för båda lagen. En riktigt bra match mellan två bra lag, där Elfsborg var passningssäkrare och duktiga på att kontra, medan AIK hade lite hetare målchanser. Totalt sett ett rättvist resultat, och vinnare på resultatet var väl Elfsborg som återtog serieledningen, åtminstone tills morgondagens match mellan Häcken och Helsingborg spelats. Med den kampvilja, spelglädje och offervilja Elfsborg visade idag har laget definitivt chansen att ta guld!

För övrigt var det både mitt och Elfsborgs sista besök på Råsunda, efter säsongen rivs arenan och AIK flyttar till den nybyggda Friends Arena, Sveriges nya nationalarena.




Prognoser är alltid osäkra - men verkligheten talar sitt tydliga språk

2012-09-26

Socialdemokraterna försöker angripa Alliansen för bristande ekonomiskt ansvarstagande. Det blir närmast ett löjeväckande angrepp på finansminister Anders Borg som fått rader av erkännanden och beröm för Alliansens ansvarsfulla politik - och som ständigt kritiserats av Socialdemokraterna och den övriga oppositionen under sex års tid för att vara för snåla, att åtgärder kommit för sent och varit för försiktiga. "För lite och för sent" har varit oppositionens mantra. Och nu när Sverige har starkast ekonomi i Europa och har råd att satsa - då bekylls vi av samma opposition för att inte ta ekonomiskt ansvar.

Driver de inte populismen lite väl långt just nu?

Mycket har handlat om tillförlitligheten i finansdepartementets prognoser. Dessa görs för övrigt inte av politiker utan av opolitiska tjänstemän på departementet. Finansministern och regeringen kan inte beställa tillrättalagda "glädjeprognoser", det fungerar inte så. När regeringen lade fram sin budget möttes den inte av någon misstro från finansmarknaderna. Vare sig räntor, valutakurser eller börskurser påverkades, vare sig i Sverige eller utomlands. Det betyder att marknaden inte såg de tveksamheter i budgeten som Socialdemokraterna påstår sig se. Hade finansmarknaderna uppfattat budgeten som oansvarig hade den svenska kronan försvagats och räntorna gått upp. Det hände inte.

Jag har också tittat lite på det här med prognoser. Konjunkturinstitutet jämför och rangordnar de viktigaste prognosmakarnas prognoser, och faktum är att finansdepartementet brukar göra ganska bra prognoser. Historiskt ligger Finansdepartementet på genomsnittet av de olika prognosmakarna när det gäller tillförlitlighet, men de senaste åren har man legat bland de allra bästa. Oppositionens sågning av Finansdepartementets senaste prognoser har alltså inget stöd i historiska fakta.

Men prognoser är samtidigt ändå just prognoser och är alltid osäkra. Det viktiga är att också se verkligheten i svensk ekonomi, att beakta statsskuldens utveckling, näringslivets motståndkraft mot kriser och den underliggande politikens långsiktiga betydelse.

Samtidigt som Alliansen presenterade sin sjunde raka höstbudget är krisen i Europa inne på sitt femte år och återhämtningen väntas ta tid. Andra länder har behövt göra tuffa nedskärningar som slagit hårt mot jobb och välfärd för att återställa omvärldens förtroende. Strejker, demonstrationer och upplopp riktade mot regeringarna skakar flera länder i Sydeuropa. Så ser det inte ut i Sverige. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik har Alliansen kunnat möta krisens effekter och fortsätta att stärka tillväxtförutsättningarna för fler jobb i växande företag. Svensk ekonomi har visat motståndskraft och omvärlden har ett starkt förtroende för finanspolitiken.

Sveriges starka position ska värnas och stärkas ytterligare. Tyngdpunkten i budgetpropositionen ligger därför på att varaktigt stärka Sveriges tillväxtmöjligheter och motverka att arbetslös­heten biter sig fast. Satsningar på ­infrastruktur, där järnvägsinvesteringar står i fokus, underlättar för ­industrin och arbetspendlare. Satsningar på forskning och utveckling värnar Sveriges position som ledande forskningsnation med kunskaps­intensiva företag. Investeringsklimatet förbättras genom att bolagsskatten sänks till en internationellt konkurrenskraftig nivå och ett investerar­avdrag införs för att stärka riskkapitalförsörjningen. Genom att investera för framtiden lägger regeringen en grund för fler jobb i växande företag.

I ett försök att plocka politiska ­poänger avvisar oppositionen framtidsinvesteringarna. Från att alltid tidigare ha hävdat att vi gör för lite och för sent väljer den nu att vända ryggen åt jobb och tillväxt och påstår att Sverige inte har råd med satsningarna. Detta partitaktiska försök att framstå som ansvarsfulla bygger på en vantolkning av överskottsmålet. Att ekonomins förändringar mellan hög- och lågkonjunkturer påverkar offentliga ­finanser är ofrånkomligt, och därtill önskvärt eftersom ­finanspolitiken ­bidrar till att stabilisera konjunktursvängningarna genom att gasa i uppförsbacke och bromsa i nedförsbacke. Överskottsmålet kompletterar detta med målet att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott på 1 procent över en konjunkturcykel. Målet avser dock ett genomsnitt över hela konjunkturcykeln: när resurs­utnyttjandet är högt bör överskottet i offentliga finanser vara över mål­nivån och när resursutnyttjandet är lågt bör det vara under målnivån. Oppositionens kritik mot bristande uppfyllelse av överskottsmålet är orimlig, man missar helheten. Det är nu i en utdragen lågkonjunktur som Sverige kan dra nytta av de politiska reformerna och det ekonomiska ansvarstagandet under Allliansen, och investera när andra måste spara.

Sverige har bland Europas starkaste offentliga finanser. I år väntas EU-­länderna i genomsnitt ha underskott i offentliga finanser på 3,6 procent av BNP, och en skuldnivå på 86 procent, medan Sverige väntas ha ett underskott på 0,3 procent och en skuldnivå på 38 procent. Både EU-kommissionen och OECD gör bedömningen att Sverige i dag är ett av de länder i Europa som har den starkaste långsiktiga hållbarheten för offentliga finanser. Reformutrymmet på 23 miljarder är väl avvägt för att dämpa krisens effekter utan att under­minera ekonomin. Även med tydligt lägre tillväxt än väntat 2013 och 2014 skulle inte överskottsmålet äventyras. Alliansens investeringsbudget tillför energi till ekonomin och stärker de långsiktiga förutsättningarna för jobb, tillväxt och välfärd. Skulle krisen fördjupas finns ytterligare reserver att ta av.




Cencurfasoner på Stockholms Kulturhus

2012-09-25


Morgonens besked att böckerna om seriefiguren Tintin har rensats bort från hyllorna i ungdomsbiblioteket på Kulturhuset i Stockholm har väckt stor uppståndelse. Behrang Miri, Kulturhusets konstnärlige ledare för barn och unga, menar att de är rasistiska.

Personligen reagerade jag starkt. Åtgärden kändes som en unken fläkt från det gamla östeuropa, kulturrevolutionen i Kina, eller från moderna diktaturer där politiska beslut styr vad som får läsas eller publiceras.


Glädjande nog backade Kulturhuset under dagen efter en kraftig opinionsstorm i media, och Tintinböckerna blir kvar.

Men ändå måste jag ställa frågan hur man tänkte? För hur många böcker skulle censureras bort om man följde denna linje?

Pippi Långstrump skulle åka direkt. Men tror någon verkligen att Astrid Lindgren var rasist eller hade rasistiska avsikter med sina texter och bilder?

Ordet "neger" har för övrigt förekommit även i skolböcker och andra barnböcker. Inte heller dessa borde väl rimligen haft rasistiska avsikter.



Ingen skulle naturligtvis idag uttrycka sig eller beskriva andra etniska grupper på det sätt som görs i dessa exempel. Det är naturligtvis både löjeväckande och nedsättande. Men all litteratur färgas av sin tids värderingar.

Att censurera en del av vårt kulturarv för att det inte passar in i dagens tankesätt är givetvis helt fel väg att gå. I stället är det väl utmärkt om gamla tiders värderingar skapar debatt i samband med att läsare tar del av litteraturen? Är inte det kulturens uppgift?

I Sverige råder yttrandefrihet och vi censurerar inte vårt kulturarv. I den frågan finns inget utrymme för kompromisser.





Klargörande om jobbpolitikens betydelse för pensionerna

2012-09-25

Under sommaren har jag haft ett antal debattartiklar i olika tidningar i landet, bland annat i Västmanlands Läns Tidning där jag och min riksdagskollega Jessica Polfjärd (M) haft ett antal inlägg. Häromdagen bemötte vi några debattsvar som rör pensionerna, och vårt svar är samtidigt ett försök att pedagogiskt förklara vårt ganska komplicerade pensionssystem. Det kan ju vara av intresse även för andra, så jag lägger därför ut hela artikeln på bloggen.


Jobbpolitik skapar goda villkor för pensionärerna

Det svenska pensionssystemet är ganska invecklat och det är svårt att få en sammanhängande överblick. Det stämmer att lön och pension beskattas olika och att pensionens storlek i huvudsak avgörs av den ekonomiska utvecklingen i landet. Det viktigaste för att vi, i dag och i framtiden, ska kunna säkra goda pensioner är att vi sätter jobben först, skapar förutsättningar för en stark moderat arbetsmarknadspolitik och bedriver en aktiv arbetslinje. Därför är det viktigt att komma ihåg att jobbskatteavdraget har gjort att löntagare får mer pengar i plånboken vilket leder till att fler kommer ut på arbetsmarknaden.

Det nya pensionssystemet är avgiftsbaserat. De som arbetar förser pensionssystemet med pengar till utbetalningen till dagens pensionärer genom att 16 procent av den totala lönesumman inbetalas till pensionssystemet. Hur mycket var och en får i pension beror på hur mycket varje person betalat in i pensionsavgifter. Hela livsinkomsten ligger till grund för den egna pensionsrätten. Detta är inkomstpensionen. Dessutom består pensionen av flera delar: premiepension och eventuell garantipension samt avtalspension/tjänstepension och eventuellt eget pensionssparande.

Pensionssystemet är till största delen ett fördelningssystem, vilket innebär att det främst är inbetalningar från dagens förvärvsaktiva som finansierar dagens pensionsutbetalningar. En mindre andel betalas ut från APfonderna, vars syfte – utöver att förvalta pensionstillgångar – är att utjämna temporära svängningar mellan pensionsavgifter och pensioner. De pensionsavgifter man betalar in under sitt förvärvsaktiva liv ger pensionsrätt och inte en bestämd summa pengar. Storleken på pensionen avgörs i slutändan av livsinkomsten, den aktuella inkomstutvecklingen och den förväntade livslängden den dagen man går i pension.

Det är endast i premiepensionen det finns en direkt koppling mellan inbetalda avgifter (som placeras i fonder) och utfallet av inbetalningarna. Och det är oftast i denna fråga debatten missuppfattas. Det är, som tidigare nämnts, de som arbetar i dag som betalar för dagens pensionärer. Ju fler som jobbar desto mer pengar till dagens pensionärer. Tvärtemot vad många tror är pensionen alltså ingen uppskjuten lön, utan en statsfinansierad ersättning till personer som uppnått pensionsåldern.

Nya Moderaterna är Sveriges enda arbetarparti. Genom att sätta jobben först, skapar vi förutsättningar för en stark moderat arbetsmarknadspolitik och detta skapar goda villkor för pensionärerna. Jobbskatteavdraget är nödvändigt som en uthållig ekonomisk utveckling. Reformen är inte orättvis mot pensionärerna, utan snarare ett skydd för deras pensioner.

JESSICA POLFJÄRD (M), riksdagsledamot
JAN ERICSON (M), Riksdagsledamot




Alliansen fortsätter sina stora satsningar på skola och utbildning

2012-09-25

Nyligen beskyllde min riksdagskollega Phia Andersson (S) Alliansen för att dra ned på resurserna till utbildningen. I dag har jag tillsammans med Anna Svalander (FP), ordförande i Utbildningsnämnden i Borås, ett debattsvar i Borås Tidning. Vi konstaterar att det är precis tvärtom. Alliansen fortsätter sina stora satsningar på skola och utbildning




Ny öppning för privata arbetsförmedlingar?

2012-09-24

Lite i skymundan av budgetdiskussionerna öppnade häromdagen den Socialdemokratiska vice ordföranden i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott, Ylva Johansson, högst oväntat för privat arbetsförmedling. "Målet måste vara att människor kommer ut i riktiga jobb. Man ska inte detaljstyra för mycket hur det ska gå till för olika individer har olika behov" sade Ylva Johansson till Sveriges Television. Hon säger sig i intervjun vara öppen för privata arbetsförmedlingar och hänvisar bland annat till Australien där privata arbetsförmedlingar konkurrerar om att förmedla jobb.

Jag vet väl inte riktigt om jag vågar tro på detta något märkliga utspel. Tidigare har ju Socialdemokraterna avfärdat precis varje avsteg från Arbetsförmedlingens monopol som ett hot mot välfärden och inte minst mot partiets grundläggande ideologi. Detta är enligt min erfarenhet också en grundmurad ideologisk åsikt inom de flesta tyngre politiker i s-partiet. Jag skulle väl inte heller tro att denna idé skulle överleva en Socialdemokratisk partikongress.

Jag har ju själv upprepade gånger förespråkat nischade arbetsförmedlingar, kanske via fackliga organisationer, näringslivet, föreningslivet eller privata utbildnings- eller bemanningsföretag. Alla är de bra på olika delar av arbetsmarknaden, och kanske kan de specialisera sig på olika typer av arbeten och arbetssökande med olika utbildning, yrke eller bakgrund? Jag tycker det vore en intressant väg att prova.

Fast det dröjer nog inte länge innan Ylva Johansson måste ta ett steg tillbaka när det börjar mullra i leden i det egna partiet. En så klok åsikt som att luckra upp Arbetsförmedlingens monopol får nog inte framföras ostraffat.




Krönika i Expressen avslöjar myten om massarbetslösheten

2012-09-23

I dag finns en mycket läsvärd krönika i Expressen med rubriken "Regeringens jobbfiasko är en myt".

Krönikören Anna Dahlberg efterlyser "en mer seriös debatt om arbetsmarknaden än slappa angrepp om massarbetslöshet".

Hon inleder artikeln med att bekräfta att sysselsättningen ökat kraftigt sedan 2006 när Alliansen tog över regeringsmakten. Att arbetslösheten samtidigt ökat förklarar hon helt korrekt beror på att betydligt fler står till arbetsmarknadens förfogande i dag än tidigare. "Personer som förr var förtidspensionerade, sjukskrivna eller pluggade på SFI är numera inskrivna hos arbetsförmedlingen".

"Bara effekten av sjukskrivningsreformen och etableringsreformen motsvarar "åtminstone en halv procentenhet" i arbetslöshetssiffrorna enligt Clas Olsson" (analyschef på Arbetsförmedlingen, min anm). "Det innebär att dagens arbetslöshet skulle vara betydligt lägre om regeringen hade avstått från dessa reformer. Det snabbaste sättet att minska arbetslösheten vore alltså att slussa bort tidigare sjukskrivna och nyanlända från arbetsmarknaden igen" enligt Anna Dahlberg.

"Ingen kan vara nöjd med en situation där 7,2 procent går arbetslösa. Men om man ska värdera alliansens jobbfacit måste man se till helheten. Kriserna har avlöst varandra samtidigt som nya grupper, som tidigare inte fanns på arbetsmarknaden, har tillkommit, vilket har pressat upp arbetslöshetssiffrorna. Trots detta har sysselsättningen legat stabilt. Det måste ses som ett styrkebesked. Regeringen har genomfört stora delar av det som forskningen förespråkar, såsom jobbskatteavdrag och en sänkt a-kassa, och det har gett effekt. Det räcker med att jämföra med 90-talskrisen för att se skillnaden".

Dahlberg avslutar sin krönika med dessa ord:

"För att tala med Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid IFAU: "Vi forskare ser inga lågt hängande frukter som regeringen inte har plockat. Jag har svårt att peka på något som påtagligt hade kunnat ge en bättre utveckling".

Det kan knappast kallas för ett fiasko."




Statsministerns analys av ungdomsarbetslösheten

2012-09-23

I Agenda i kväll gav statsminister Reinfeldt en bra beskrivning av de fyra viktigaste orsakerna till den svenska ungdomsarbetslösheten. "Två stora och två mindre orsaker" enligt statsministern (de två stora orsakerna först):

För det första - alltför många ungdomar har genom åren gått ut skolan utan godkända betyg eller hoppat av utbildningen i förtid.

För det andra - allt högre krav från arbetsgivarna på kunskaper och kompetens hos dem man vill anställa. Ungdomar utan arbetslivserfarenhet har då svårt att klara konkurrensen.

För det tredje - alltför många ungdomar väljer bort jobb som inte anses tillräckligt "bra", och man väljer utbildningar som inte leder till jobb. Det gör att det är svårt för företag att hitta personal till många enklare jobb med kollektivavtalad lön, trots att ungdomsarbetslösheten är hög.

För det fjärde - en stor del av de arbetslösa ungdomarna är nyanlända eller födda utomlands. (37% av de arbetslösa är utrikes födda, min anm).

Personligen tycker jag förståss det är svårt att säga att någon av orsakerna är viktigare än någon annan. Den stora tillströmningen av nyanlända invandrare upplever jag exempelvis själv som en mycket betydande förklaring till både ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten. Och många ungdomars ointresse för vissa jobb är helt klart ett samhällsproblem. Jag hör ofta reaktioner från arbetsgivare som undrar varför ingen söker de jobb som de har lediga - trots att man erbjuder både kollektivavtalsenlig lön och en trygg anställning.

Statsministern beskrev också i Agenda hur regeringen mött dessa fyra problem med olika åtgärder. Och det finns mycket att peka på, allt från reformering av hela skolsystemet, nya vägar tillbaka för dem som vill ha en ny chans till utbildning, etableringsreformen för nyanlända invandrare, fler yrkesutbildningar, mer lärlingsutbildningar, mer pengar till vuxenutbildning, universitet och högskolor, sänkta arbetsgivareavgifter för den som anställer unga, sänkt moms inom restaurangsektorn och nystartsjobb för långtidsarbetslösa.




Gastkramande spänning i den allsvenska slutspurten

2012-09-23



Nej, dagens match på Borås Arena mot Sundsvall var inte Elfsborgs match. Trots ett kompakt övertag från mitten av första halvlek och med en man mer på planen efter en utvisning för motståndarna, så blev det bara två stolpskott och inga mål. 0-0 på hemmaplan mot ett bottenlag är förståss en besvikelse, särskilt som Häcken vann sin match i går och nu tar över serieledningen från Elfsborg. Elfsborgs spel idag var krampaktigt, hyfsat bra spel periodvis, men ett ständigt passande och ett småduttande framför motståndares mål. Var fanns självförtroendet, viljan att ta tag i spelet och att våga skjuta på mål? Det känns lite som om laget drabbats av guldfrossa. Och jag var dessutom förvånad över att vi bara var drygt 7.500 personer som kom till dagens match för att stödja vårt lag i guldjakten.

AIK visade också att de också är mänskliga, tappade ledningen två gånger och fick bara med sig en pinne från Norrköping idag. Jag är övertygad om att alla de fyra topplagen riskerar att drabbas av guldfrossa i de matcher som återstår. Så fort man börjar tänka på guld tappar man det egna spelet, blir försiktig och spelet blir krampaktigt.

I morgon möts Helsingborg och Malmö. Och på onsdag möter Elfsborg AIK på bortaplan. Det blir en oerhört viktig match och AIK måste vinna för att hålla sig kvar i toppstriden. Senare väntar fler matcher där de fyra topplagen möter varandra. Vem som vinner årets allsvenska är helt öppet, och även om Elfsborg inte känns riktigt lika heta i toppstriden som de var tidigare så är guldkampen långt ifrån avgjord.




Rosornas skattekrig

2012-09-22

I mer än ett år har s-riksdagsledamoten Leif Pagrotsky utrett Socialdemokraternas skattepolitik och vilken riktning den bör ta i framtiden. I går berättade han lite överraskande att han inte vill se några direkta förändringar av skattepolitiken för vanliga hushåll. En linje som delas av Magdalena Andersson, Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson.

Pagrotsky föreslår bland annat att hela jobbskatteavdraget behålls, att rutavdraget behålls, att det inte ska bli någon ny förmögenhetsskatt, ingen ny fastighetsskatt - men att man samtidigt ska sänka skatten för pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa. Minst sagt en omsvängning jämfört med vad exempelvis Pagrotsky själv sagt tidigare.

Nu finns det förstås tre problem.

För det första - hur ska (S) klara att behålla alla skatter oförändrade, och dessutom sänka skatten för ytterligare stora grupper, samtidigt som man vill höja bidragen i de flesta ersättningssystem? Den ekvationen går helt enkelt inte ihop. Särskilt inte när man samtidigt vill montera ned den arbetslinje som gjort statens ekonomi så stark. Socialdemokraterna måste höja skatter eller öka statsskulden kraftigt om de ska kunna genomföra sin politik i övriga delar. Det behöver man inte vara nationalekonom för att kunna räkna ut.

För det andra - Pagrotsky och Andersson verkar ganska ensamma om att stå bakom dessa förslag. Redan hörs mullret i leden från Rörelsen, och ledande företrädare, som nye LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och tunga riksdagsledamöter och lokala partiordföranden i spetsen, argumenterar för kraftigt förändrade (läs höjda) skatter. Sannolikheten att (S) kommer att ta beslut på sin kongress om att gå till val på att behålla alla Alliansens skattesänkningar är väl ungefär lika stor som att Juholt ska komma tillbaka som partiledare.

För det tredje - är det någon som tror att exempelvis Vänsterpartiet skulle godta att Alliansens skattesänkningar ligger kvar? Oavsett vad Socialdemokraterna själva kommer fram till är det ganska ointressant vilken skattepolitik man går till val på. Alla vet att man skulle tvingas acceptera kraftigt höjda skatter som pris vid en förhandling om ett rödgrönt regeringsalternativ.




Humor att försöka beskriva Anders Borg som ansvarslös

2012-09-21

Uppenbarligen vet inte oppositionen riktigt hur man ska hantera regeringens senaste budgetproposition. Ulf Olsson (S), kommunstyrelseordförande i Borås, fortsätter i gamla kända hjulspår och tycker i dagens BT att satsningarna är för små. Samma sak hördes igår också från Vänsterpartiet. Vi känner igen detta, oppositionen har under sju år gjort allt den kan för att försöka sätta sprätt på mer pengar än Alliansen, och hade de lyckats hade vi inte haft den starka ekonomi vi idag har.

Samtidigt försökte Socialdemokraterna igår centralt att angripa Anders Borg från andra hållet genom att tala om en oansvarig budget och att regeringen spenderar för mycket. Men att försöka beskriva Anders Borg som oansvarig och att han skulle äventyra landets ekonomi är nog ett politiskt ganska vanskligt sätt att försöka angripa regeringen. Borgs förtroende är grundmurat, både i Sverige och utomlands och svensk ekonomi den starkaste i hela Europa. Detta sätt av Socialdemokraterna att angripa regeringen blir mest pinsamt. Och det ska ju bli spännande att se om Socialdemokraterna tänker presentera ett snålare budgetalternativ? I så fall lär det inte bli mycket av alla deras vackra ord om att satsa på allt och alla.

Media försöker i stället att beskriva regeringens politik som ett sätt att "stjäla" Socialdemokraternas förslag. Även detta ett märkligt angrepp. Alliansen budget har exakt samma fokus som tidigare år, tyngdpunkten ligger på långsiktigt viktiga reformer som kan gynna företagande och jobb. Exempelvis utbildning, skattesänkningar och satsningar på forskning och infrastruktur. Dessa områden har vi satsat på i sju budgetar i rad, och vi ändrar givetvis inte vår politik bara för att en ny s-ledare plötsligt börjar prata väl om företagande. Hur ska man förresten kunna ta efter någon annans politik när Socialdemokraterna inte har presenterat några skarpa förslag?

Ett annat angreppssätt från media är att säga att skillnaderna mellan Alliansen och Socialdemokraterna är försumbar. Jag begriper ärligt talat inte hur man kan påstå det när man vet att Socialdemokraterna vill dubblera arbetsgivareavgifterna för unga, dubbla momsen för restaurangsektorn, införa kilometerskatt på vägtransporter, försämra ROT-avdraget, avskaffa RUT-avdraget, införa något slags förmögenhetsskatt, behålla värnskatten, höja olika miljöskatter och troligen även höja inkomstskatterna för många. Man vill också backa reformerna i gymnasieskolan och motverka valfrihet inom välfärd och skola. Denna s-politik går i en helt annan riktning än Alliansens.

Det är ganska komiskt att se hur både oppositionen och vänstermedia vrider sig som metmaskar på en krok för att försöka hitta något sätt att angripa regeringen.

För övrigt glömmer media en viktig fråga - hur ska fyra oppositionspartier med en spretig politik kunna skapa ett realistiskt regeringsalternativ? Alliansen är det enda realistiska regeringsalternativet. Och det finns inget "rödgrönt" regeringsalternativ överhuvudtaget.




Borås Tidning om gårdagens budgetpresentation

2012-09-21

Borås Tidning ägnar idag ett helt uppslag åt regeringens budgetproposition, och kommenterar
också vår lokala presentation i går. Några citat:








TV4 om dagens budgetpresentation i Borås

2012-09-20



Bilderna ovan är stillbilder från nyhetsinslaget i TV4 Borås. Klicka nedan för att se nyhetsinslaget som börjar 33 sekunder in i programmet.






Radio Sjuhärad om dagens budgetpresentation i Borås

2012-09-20

Och nej - jag har inte fått en gloria.....tror inte jag förtjänar en sådan heller.









Borås och Sjuhärad stora vinnare i årets budgetproposition

2012-09-20

Vi höll dagens budgetpresentation på Högskolan i Borås, vilket var en mycket lämplig plats med tanke på att Högskolan kom särskilt väl ut när det gäller regeringens satsningar på utbildning. I budgeten får man dels 15,3 miljoner till fler utbildningsplatser generellt, dels extra pengar för att man håller hög kvalitet på sin utbildning i psykologi och dessutom extra pengar till fler platser på utbildningen för högskoleingenjörer. Dessutom får man en miljon extra för konstnärlig forskning, främst inom det textila området, på grund av hög kvalitet i forskningen. Redan tidigare har vi ju fått bekräftelse på att lärarutbildningarna i Borås håller mycket hög kvalitet, när man fick ta över platser från andra högskolor och universitet som inte höll måttet. Före presskonferensen uttryckte rektor Björn Brorström sin uppskattning för satsningarna, och vi fick ta del av ett rykande färskt pressmeddelande där Högskolan belåtet konstaterar det erkännande man fått för sin höga kvalitet inom flera områden.

Tidigare har vi ju sett hur Borås och Sjuhärad stått som vinnare när det gäller fördelning av pengar till infrastrukturen. Beslut har tagits om Rv 40 från Rångedala till Ulricehamn, avtalet om förskottering och tidigareläggning av förbifarten för Rv 27 har godkänts av regeringen och så senast kom beskedet om den stora satsningen på järnvägen mellan Göteborg och Borås via Landvetter flygplats.

Vid dagens presskonferens påpekade vi också att Borås kommun är med och delar på de 200 miljoner som särskilt avsätts för utanförskapsområden i storstäderna. Det är Hässleholmen i Borås som får del av dessa pengar, och förhoppningsvis kan det bidra till en positiv utveckling.

Alla Alliansens satsningar i budgeten är givetvis av stor betydelse även för Sjuhärad, men sammantaget kan man konstatera att Borås och Sjuhärad fått mycket god utdelning av riktade pengar i årets budget, särskilt inom de prioriterade områdena utbildning, forskning och infrastruktur. Och det var ju lite kul att Borås också särskilt omnämndes i statsministerns regeringsförklaring.

Det är många politiker och andra, både på lokal nivå och på riksnivå, som har bidragit till detta goda resultat, ingen nämnd och ingen glömd. Själv har jag som ledamot i Utbildningsutskottet självklart främst engagerat mig i frågor rörande Högskolan i Borås och så mitt eget ansvarsområde inom den moderata riksdagsgruppen, vuxenutbildning. Dessutom har jag försökt påverka efter bästa förmåga när det gäller Rv40 och järnvägssatsningen. Jag kan inte annat än vara nöjd idag, väldigt mycket har gått i den riktning jag verkat för.




Huvuddragen i budgetpropositionen

2012-09-20

Infrastruktur:
De totala anslagen för nyproduktion, drift och underhåll ökar med ca 100 miljarder fram till 2025. År 2016 satsar Sverige 50 miljarder per år på infrastruktur, jämfört med 30 miljarder per år 2006.

Forskning och innovationer:
Under perioden 2013-2015 satsas 11,5 miljarder på universitet, högskolor, forskningsråd, forskningsanläggningar och Life Science.

Investering och företagande:
Bolagsskatten sänks från 26,3% till 22%, och Sverige kommer då att ligga i det nedre spannet jämfört med andra länder. Detta gör att intresset att skatteplanera ut vinster från landet kommer att minska. Samtidigt stoppas vissa former av aggressiv skatteplanering i internationella koncerner, detta finansierar drygt hälften av den sänkta bolagsskatten som kostar 16 miljarder. 800 miljoner satsas på ett investeraravdrag för privatpersoner för att öka tillgången på riskkapital.

Utbildning och insatser mot ungdomsarbetslösheten:
8,1 miljarder satsas på bland annat fler platser i arbetsmarknadsprogram, anställningsstöd och arbetsmarknadsutbildningar, kvalitetsförstärkningar inom gymnasiets yrkesprogram och satsningar på lärlingsprogram i gymnasiet. Det blir också 18.000 nya platser redan 2013 inom yrkesvux, lärlingsvux, yrkeshögskolan, universtitet och högskolor samt folkhögskolor.

Integrationssatsningar:
3,9 miljarder satsas på praktiskt basår och praktikplatser för nyanlända. 1,3 miljarder avsätts under 2013-2016 för att stödja kommunerna när det gäller att ta hand om nyanlända. 200 miljoner satsas på 15 utvalda stadsdelar i storstadsområdena, bland annat Hässleholmen i Borås, för att minska utanförskapet.

Sänkt skatt för pensionärer:
1,15 miljarder satsas på det fjärde steget av skattesänkningar för pensionärerna. En genomsnittlig pensionär har nästa år cirka 600 kronor lägre skatt per månad jämfört med 2006. En garantipensionär har i princip fått en extra månadspension om året sedan 2006.

Övriga välfärdssatsningar:
Grundnivån i föräldrapenningen höjs, liksom bostadsbidraget för ogifta pensionärer och barntillägget för studerande. Dessutom satsas 1,5 miljarder på rättsväsendet.

Energi och miljö:
Stödet ökar för biogas och solceller. Dessutom avsätts ca 80-100 miljoner per år för fler naturreservat,biotopskyddade områden och naturvårdsavtal med privata markägare. Delar av satsningarna på forskning går samtidigt till områden som rör energi, miljö och avfallshantering.

Många av satsningarna ligger över flera år. Den del av satsningarna som gäller 2013 uppgår till ca 23 miljarder.




Dagens budgetpresentation på Högskolan i Borås

2012-09-20



I dag presenterades Alliansregeringens sjunde raka budgetproposition på 38 platser i landet. På 14 av dessa platser var det ministrar eller statsråd som stod för presentationen, på övriga 24 platser var det företrädare för Allianspartierna som höll i presentationen. Själv fick jag ansvaret för presentationen i Borås, och till min hjälp hade jag tre lokala representanter för övriga Allianspartier, Falco Guldenpfennig från Kristdemokraterna, Kerstin Hermansson från Centerpartiet och Morgan Hjalmarsson från Folkpartiet. Vid pressträffen fanns även fler tunga lokala politiker närvarande, bland annat vice ordföranden i kommunstyrelsen i Borås, Annette Carlson (M) och kommunstyrelsens ordförande i Ulricehamn, Lars Holmin (M). Jag hade självklart prytt mitt USB-minne med blågula band, vilket framkallade viss munterhet hos åhörarna. Ett litet USB-minne med en omfattande reformbudget.

Jag konstaterade i min presentation att den ansvarsfulla politik som Alliansen fört, och det tydliga långsiktiga fokuset på en tillväxtskapande politik, där arbetslinjen (med 200.000 fler i arbete jämfört med 2006) och goda villkor för företagande stått i centrum har gjort att Sverige står starkt i ett oroligt Europa. Vi har haft en tillväxt på 9% sedan 2006, jämfört med 1,8% i genomsnitt för EU-länderna. Vår statsskuld har minskat från 45% av BNP 2006 till 37% i år. Det är ingen slump att Sverige står starkt, och det är självklart av avgörande betydelse att 200.000 färre är i utanförskap och i stället arbetar och betalar skatt.

Samtidigt påpekade jag riskerna för svensk del i ett ekonomiskt oroligt Europa, där de flesta länder gör dramatiska nedskärningar och höjer skatterna. Självklart kan den europeiska krisen medföra att svenska exportföretag får ökade problem och att arbetslösheten ökar. Men med den försiktiga reformpolitik vi för så finns det goda reserver att ta till om läget skulle förvärras. Som jämförelse kan nämnas att regeringen satsade 15 miljarder förra året. Då fick vi kritik för att vi snålade för mycket. Årets satsningar är på 23 miljarder, vilket också är en mycket försiktig nivå. Budskapet från finansministern är tydligt - det finns inget utrymme för att slarva med ekonomin, och vi spenderar inte mer än vad som är rimligt. Att sedan oppositionen säkert kommer att vilja göra slut på mer i likhet med tidigare år är en annan sak.

I nästa blogginlägg ska jag sammanfatta reformerna i årets budget.




Sveriges mäktigaste Guliganer?

2012-09-19



Elfsborgs eleganta magasin Inside ägnar ett helt uppslag i senaste numret åt Riksdagsguliganerna och en intervju med mig som en av initiativtagarna.

Klicka på respektive sida ovan för att få artikeln i läsbar storlek, eller läs dem här: Sidan ett och sidan två.

Hela det humoristiska "guliganmanifest" som nämns i artikeln går att läsa här.




I morgon presenterar jag statsbudgeten i Borås

2012-09-19

Under morgondagen kommer ett antal ministrar att presentera statsbudgeten för 2013. De räcker dock inte till för alla större städer i landet, och i år har jag i stället fått äran att hålla i presentationen i Borås. I mitt sällskap finns tre ledande kommunpolitiker från Borås för de övriga Allianspartierna. Nedanstående pressmeddelande är utsänt, och om någon utanför kretsen av inbjudna media vill närvara går det bra att kontakta mig!







Traditionsenlig kunglig konsert

2012-19-19



Gårdagens högtidliga och traditionsenliga öppnande av det nya riksdagsåret avslutades med den traditionsenliga kungliga kulturevenemanget, denna gång på Konserthuset i Stockholm. Men nu är det slut på festligheterna, nu börjar allvaret.




Bilder från Riksmötets öppnande

2012-09-18



Dagens öppnande av Riksmötet 2012/2013 inleddes med det traditionella uppropet, som dock föregicks av en högtidlig och värdig minnesstund över de tre ledamöter som avlidit i sommar, Johnny Munkhammar, Carina Moberg och William Petzell.



Efter en gudstjänst i Storkyrkan var det då dags att vandra till Riksdagen för det traditionella öppnandet. Journalisterna flockades precis som vanligt, och i trapphallen i gamla riksdagshuset bjöds vi på traditionell underhållning och fanborg och folkdräkter.



På bilden ovan mina två moderata riksdagskolleger från valkretsen, Cecilie Tenfjord Toftby och Ulrik Nilsson. På läktaren ovanför oss fanns också tidigare artiledare på plats, här Ingvar Carlssson (S), Ulf Adelsohn (M) och Olof Johansson (C).



Efter att kungen förklarat riksmötet öppnat läste statsministern upp sin sjunde regeringsförklaring. Han beskrev skillnaderna mellan den ansvarsfulla svenska politiken som gör att vi kan presentera reformer och stasningar, och alternativet som vi ser runt om i Europa där man i stället diskuterar hur man ska fördela nedskärningar, besparingar och skattehöjningar. I regeringsförklaringen beskrev statsministern ett antal viktiga framtidssatsningar i årets budget. Han nämnde bland annat järnvägssatsningen mellan Göteborg och Borås som en särskilt viktig framtidssatsning. Vad jag vet var det nog första gången som Borås uttryckligen nämns i en regeringsförklaring.




Sanning och osanning från Swedbank

2012-09-17



I dag kan vi läsa ovanstående rubrik på Svt:s TextTV. Och i artikeln kan man sedan läsa följande:

Rekordår för medelklassfamiljen

"Medelklassfamiljen har haft en rekordstark inkomstutveckling sedan alliansen tillträdde 2006. I dag har barnfamiljen 2.900 mer i plånboken varje månad. Men lika mycket har de arbetssökande med a-kassa fått betala.

Enligt Swedbanks bedömning har den disponibla inkomsten inte ökat så mycket och så snabbt åtminstone sedan i början av 1970-talet.

"Inkomstutvecklingen har som det ser ut varit rekordhög", säger Maria Ahrengart på Swedbank. Banken har räknat ut hur mycket mer en tvåbarnsfamilj i radhus fått kvar sedan 2006.

I Swedbanks exempel jobbar en vuxen heltid och den andra halvtid. Resultatet blev 2.860 kronor i månaden. På plus-sidan finns lägre inkomst- och fastighetsskatt, men även högre reallöner.

Arbetssökande med a-kassa har tappat ca 2.800 kr i månaden, bl.a.till följd av att ersättningen sänktes de första 100 dagarna, men främst som en konsekvens av att taket i a-kassan på 680 kr legat fast, medan priserna stigit.

För andra grupper är inte skillnaderna så stora. Pensionärsparet med tilläggspension har fått några hundralappar extra. Studenterna har samtidigt fått höjt studiemedel med en tusenlapp, rensat för inflationen."


I det stora hela har Swedbank helt rätt. De flesta löntagare har fått mycket kraftiga inkomstförstärkningar de senaste sex åren, troligen de största i modern tid. Och även pensionärer, studenter och föräldralediga har fått förbättrade inkomster. Men Swedbank missar tyvärr samtidigt en mycket viktig sak, och det gäller de arbetslösa. Jag har ju via en färsk RUT-utredning visat att allt fler, idag över 80% av de fackligt anslutna löntagarna, får 80% i a-kassa till följd av fackens inkomstförsäkringar. Antingen är Swedbank okunniga om detta, eller så väljer man att bortse från fakta. Om man tar med detta i beräkningen så har definitivt inte de genomsnittlige arbetslöse tappat 2.800 kronor per månad. De flesta har tvärtom samma eller högre ersättning i a-kassan än man hade 2006.




Nyttig debatt om Västlänken och biltullarna i Göteborg

2012-09-17

De senaste veckorna har jag följt debatten i Göteborg om trängselskatten och Västlänken, delvis på avstånd från Kina. Och tonen i debatten verkar bli allt hätskare mot de politiker som försvarar de fattade besluten.

Göteborgs-Posten hade för ett par veckor sedan en mycket intressant och skrämmande artikel om hur planerna på Västlänken (tågtunneln under Göteborg) växt fram, om de allvarliga effekterna på staden under byggtiden, de äventyrliga ekonomiska kalkylerna bakom projektet, och den överhängande risken för betydligt högre biltullar framöver för att klara kraftigt ökade kostnader. Som exempel kan ju nämnas att tunneln genom Hallandsåsen var budgeterad till ca 2 miljarder kronor. I dag är kostnaderna uppe i mer än det tiodubbla.

När riksdagen i maj 2010 debatterade lagändringen som möjliggjorde trängselskatter i Göteborg var jag den ende av de riksdagsledamöter som deltog i debatten som beklagade trängselskatterna/biltullarna, och som också påpekade osäkerheten i de ekonomiska kalkylerna. Detta var vad jag sa i debatten. Efterhand har jag också insett hur många frågetecken det finns kring den del av investeringarna som utgörs av järnvägsförbindelsen Västlänken och hur oerhört omfattande ingrepp det kommer att medföra på staden att bygga denna. Jag tycker det verkar vara ett synnerligen våghalsigt projekt, både vad gäller miljö, ekonomi och samhällsnytta.

Många delar i Göteborgspaketet är viktiga för stadens och regionens framtid. Min invändning gäller därför endast Västlänken och de på grund av denna alltför omfattande biltullarna. Om jag fick råda skulle jag förespråka en politisk samling för att i stället söka bättre och billigare lösningar för tågtrafiken. Det har funnits andra förslag under processens gång och det är fullt realistiskt att lösa tågproblemen utan den dyra tågtunneln under staden. Jag ifrågasätter också biltullarna på genomfartslederna. Om man slopar Västlänken, som är det i särklass dyraste projektet i Göteborgspaketet, kan man också genomföra resterande delar av Göteborgspaketet för en betydligt rimligare kostnad vilket också möjliggör mer begränsade biltullar. Om sedan Göteborgs lokalpolitiker vill ha en högre lokal trängselskatt i en ring runt centrala staden för att minska trafiken in till Centrum är det en annan sak.

Få Göteborgare vet vilka ingrepp som kommer att ske i staden under byggtiden. Hur delar av Allén och Hagaparken kommer att skövlas. Hur stora delar av Liseberg kommer att förstöras, inklusive Lisbergs entré, Lisebergshallen, Rondo och Lisebergsteatern som troligen alla måste rivas (!). Återuppbyggnaden kommer enligt Lisebergs VD Pelle Johannisson att kosta runt en miljard, vilket känns som en enorm kapitalförstöring. Till detta kommer att ett antal stora och mycket gamla träd i parken innanför entrén måste fällas. Utöver detta kommer viktiga delar av Göteborg att vara en lerig byggarbetsplats under flera decennier, inte minst omgivningarna kring Svenska Mässan och Liseberg som är navet för turismen. Hur detta kommer att påverka Göteborg som evenemangsstad kan man bara gissa.

Debatten i Göteborg har äntligen börjat ta fart, och i ledningen går de två stora tidningarna GP och GT. Både GP:s granskning av planerna för Västlänken och initiativet från GT till namninsamling för en folkomröstning är intressanta. Visst kan man säga att politikerna tog besluten om Göteborgspaketet under galgen, det var på ett sätt "allt eller inget" om man skulle få del av de statliga pengarna. Och på grund av detta fanns det kanske inte tillräcklig tid att analysera alternativa lösningar eller att förankra besluten demokratiskt. Men nu när frågetecknen hopar sig och det äntligen blir uppenbart för alla vilka stora negativa effekter framförallt Västlänken får, och hur fel och orättsvist biltullarna slår så tror jag det är dags för Göteborgs politiker att lägga energi på att i vart fall försöka finna andra lösningar innan det är för sent. Alternativet är annars kanske ett bistert politiskt uppvaknande den dag göteborgarna till sin fasa upptäcker att motorsågarna och grävmaskinerna börjat skövla Liseberg, Hagaparken och Allén. Risken finns att göteborgarna då kommer att utkräva ett politiskt ansvar från de politiker som tagit besluten.

Som född och uppväxt i Göteborg tycker jag i vart fall personligen att det är ytterst tveksamt om nyttan av Västlänken står i rimlig proportion till den stora skadan för staden under lång tid, och de enorma och svåröverblickbara kostnaderna. Och utformningen av biltullarna, som kan kosta en genomsnittlig förortspendlare utan tillgång till användbar kollektivtrafik lika mycket som hela jobbskatteavdraget, tycker jag fortfarande är rent förkastlig.




Reseberättelsen från Kinaresan

2012-09-17



Hela reseberättelsen från Utbildningsutskottets resa till Kina,
kompletterad med en del avslutande reflektioner, finns nu
samlad här.




Liknande frågeställningar om skolan i Kina och Sverige

2012-09-16

På flyget hem från Kina läste jag det mesta i den dagens nummer av China Daily, en av de största dagstidningarna i Kina. Jag reagerade på två artiklar som rörde skolan.

I den första lilla artikeln beklagar sig en rektor för en landsbygdsskola över att hans skola ligger minst 20 år efter skolorna i närliggande städer och 50 år efter skolorna i huvudstaden Beijing när det gäller skolans utrustning för undervisning i form av internet och multimedia. Liknande tongångar, om än inte så dramatiska, här vi emellanåt från företrädare för mindre skolor på landet även i Sverige.

I den andra artikeln rapporterar China Daily från en debatt mellan olika skolexperter på Word Economic Forum. I artikeln säger bland annat kinesiska experter att universitetsstudenter efter examen behöver hjälp för att hitta jobb. Problemet är att det de lärt sig i skolan inte matchar behoven i den verkliga världen. Experterna uppmanar därför till förbättrad samverkan mellan skola och arbetsgivare. En fråga vi känner igen så väl från den svenska debatten.


Även om Kina och Sverige är totalt olika på många sätt så är många av problemen ändå desamma. Och inte bara i Sverige och Kina, utan även i resten av världen. Människor är faktiskt ganska lika, och barn är barn i alla delar av världen. Mycket kan vi lära av varandra, och det är därför internationella kontakter och möten med andra länders utbildningssystem ger så mycket.





Barometern: I verkligheten är taket högre

2012-09-16

Ännu en tidning uppmärksammar min RUT-rapport om den allt större andelen av de fackliga medlemmarna som omfattas av fackens inkomstskyddsförsäkringar vid arbetslöshet. Denna gång är det Barometern som kommenterar saken i sin ledare den 10 september.




Svar på tal till GT:s ledarsida

2012-09-15


Den 2 september blev jag ju påhoppad av GT:s ledarsida för mitt ifrågasättande av "folkomröstningen" bland barn i Borås om en lekplats, något som kommer att kosta 350.000 kronor. Jag kommenterade GT:s angrepp på bloggen samma dag.

Den 10/9 fick jag in detta svar till GT:s ledarredaktion. Nu tog man förståss bort min egen rubrik som var "Söker GT:s ledarredaktion sällskap i sandlådan?", men jag fick i vart fall in min artikel. Som väntat har GT vissa problem att försvara sin ståndpunkt, men ledarredaktionens slutreplik är ändå oväntat snäll. Vi får väl se om det blir några ledare i GT om kommunalt slöseri framöver. Det hade varit välgörande.





Hjältar?

2012-09-14

De två svenska jorunalisterna Johan Persson och Martin Schibbye som suttit fängslade i Ethiopien är nu hemma igen. Självklart är det glädjande för både dem och deras anhöriga, och en seger för den svenska diplomatin.

Personligen skulle jag dock vilja ställa en obekväm fråga - vilket eget ansvar har man när man tar sig in illegalt i ett land tillsammans med personer i en väpnad motståndsrörelse som för krig mot regimen? Personligen anser jag inte att de två journalisterna är hjältar, snarare ganska naiva som inte tänker igenom konsekvenserna innan de agerade som de gjorde i en främmande diktatur. Om man bryter mot ett annat lands lagar så finns en uppenbarlig risk att man grips, döms och tvingas avtjäna ett hårt straff - alldeles oavsett om man enligt svensk lag skulle ansetts vara skyldig, och alldeles oavsett om man fått en rättvis rättegång eller inte.

Det kan kanske också vara på sin plats med en granskning av framförallt Martin Schibbyes bakgrund. Schibbye var tidigare redaktör för Revolutionär Kommunistisk Ungdoms tidning Rebell. Denna tidning hade ett så extremt budskap om att störta den svenska staten att den förvägrades presstöd under den dåvarande Socialdemokratiska regeringen. Schibbye har också varit frilansskribent för bland annat Proletären, Folket i Bild/Kulturfront och Flamman. När man känner till Schibbyes bakgrund och hemvist på allra yttersta vänsterkanten får hans ord om att försvara demokratin och yttrandefriheten en konstig klang. På presskonferensen idag sade Martin Schibbye att det är "otroligt skönt att vara i ett land där man kan prata fritt utan att vara rädd." Undrar hur många som skulle kunna göra det i Martin Schibbyes kommunistiska drömsamhälle?

Det är också lite av ett ödets ironi att Persson och Schibbye åkte till Ethiopien för att bland annat försöka få fram något ofördelaktigt om Carl Bildt och Lundin Petroleum. Samme Carl Bildt blev till slut den som lyckades får ut Persson och Schibbye ur fängelset.




Fånigt av de rödgröna att säga nej till spetsutbildningar i Borås

2012-09-14

Hemkommen från det kommunistiska Kina, där diskussionen om elitklasser och spetsutbildningar saknas helt utan i stället ses som en självklarhet, läser jag i Borås Tidning att de rödgröna partierna i Borås stoppar en ansökan från Engelbrektskolan om att införa spetsutbildningar i matematik på högstadiet. En fullständigt obegriplig ståndpunkt om man inser behovet av fler elever som intresserar sig för naturvetenskapliga ämnen. En spetsutbildning i matematik hade dessutom kunnat profilera Borås som en kommun som sätter utbildning och naturvetenskap i fokus.

Glädjande nog får Socialdemokraterna svar på tal från Alliansen i Borås Tidning idag. Man uppmanar de rödgröna partierna att tänka om, och påpekar att de rödgröna är positiva till skolor som profilerar sig i olika idrotter för att kunna utvecklas i sin sport. Varför då inte även acceptera elitklasser i matematik där man kan utveckla sina färdigheter i naturvetenskap?

Socialdemokraterna tänker fel. Det är inte enstaka mycket framgångsrika elever som är ett problem, det är att en andel av eleverna inte ens når godkända resultat. Det är där Borås Socialdemokrater borde lägga sitt politiska fokus, i stället för att hålla tillbaka de allra bästa eleverna.




Hur ska Kina klara den demografiska utmaningen?

2012-09-14

Medellivslängden ökar stadigt i Kina i takt med den ekonomiska tillväxten, bättre sjukvård och högre utbildningsnivå. Samtidigt gör enbarnspolitiken att andel unga i befolkningen minskar kraftigt. När två föräldrar går i pension finns det därmed bara ett barn som kan ta över deras plats på arbetsmarknaden. De flesta inser rimligen att denna ekvation inte går ihop. Vem ska ta över jobben när de äldre går i pension? Och vem ska försörja alla äldre kineser? Den demografiska utmaningen i Kina verkar vara ännu större än i Västeuropa och i Japan.

Jag träffade en tysk professor i Östasiatisk politik på planet på väg hem, och vi hade en intressant resa tillsammans. Professorn undervisar både i Tyskland och i Kina och talar flytande kinesiska. Han bekräftade att man diskuterar baksidan av enbarnspolitiken, och trodde att man måste släppa denna snart. På landsbygden har många familjer redan två barn.

Man diskuterar också höjd pensionsålder, att gå i pension redan vid 50-55 års ålder är givetvis inte hållbart i längden.

Redan idag har Kina många gästarbetare från Indonesien, Vietnam och Indien. Min gissning är att detta kommer att bli allt mer betydelsefullt i framtiden. Det kommer också att finnas många intressanta jobb i Kina för välutbildade svenskar med kunskaper om det kinesiska samhället och det kinesiska språket.




Hård press på kinesiska barn

2012-09-14

Att vara barn i Kina är ett liv med hård press och höga förväntningar - på gott och ont. Enbarnspolitiken skapar ett extra hårt tryck på barnen, har man bara ett barn blir förväntningarna från far- och morföräldrar och de egna föräldrarna extra stora. Man vill inte göra familjen och släkten besviken, och målet är att komma in på universitetet, något som kan förändra hela familjens ekonomiska situation.

Kinesiska barn börjar skolan vid sex års ålder. Skoldagarna verkar vara längre än i Sverige och läxorna fler - man lägger normalt 1-2 timar per dag på läxor. Till detta kommer extralektioner i musik eller dans och ibland extraundervisning på både kvällar och helger i exempelvis matematik eller språk, där läraren kommer hem till familjen.

Jag frågade flera, både kineser och svenskar på plats hur barnen egentligen mår? Alla verkade överens om att pressen och stressen är stor, och det verkar tyvärr som om missbruk av droger och alkohol sprider sig bland de unga. Självmord förekommer också, och på ett av universiteten vi besökte sa en representant att de elever som ville ta livet av sig brukade hoppa från taket till den högsta byggnaden på området.

Jag tror vi kan lära mycket av Kina när det gäller utbildning och inlärning, men jag tror också vi ska passa oss för att pressa våra barn alltför hårt. Barn måste också få möjlighet att vara just barn. Lek och egna fritidsintressen är också något som utvecklar och som främjar barnens kreativitet och sociala kompetens.




Några reflektioner kring välfärd och sociala trygghetssystem i Kina

2012-09-14

Man kan kritisera den kinesiska regimen för bristande demokrati och mänskliga rättigheter. Men man måste också medge att Kina lyckats med att öka det ekonomiska välståndet och att många människor fått det stadigt bättre. Under vår resa fick vi efterhand en bra bild av hur det kinesiska samhället fungerar. Det första man kan konstatera är att det är oerhört stora skillnader mellan rika och fattiga i Kina. I den stora moderna städerna längs kusten och i den ekonomiska starka områdena lever många välutbildade och framgångsrika kineser ett bra liv efter västerländska mått, eller ofta med högre ekonomisk levnadsstandard än vi. Samtidigt har de lågutbildade ganska låga löner, mellan 5.000 och 10.000 Yan (ungefär detsamma i svenska kronor), samtidigt som levnadskostnaderna ofta är i nivå med de svenska i våras torstäder. På landsbygden och i den inre västra delarna av Kina är samtidigt fattigdomen utbredd och ligger ofta på låg afrikansk nivå.

Skatterna för de med normala löner ligger runt 15% och för högre lönenivåer runt 20%. Men man verkar inte får så mycket för pengarna. Sjukförsäkring och a-kassa bygger sedan 1990-talet på försäkringar som betalas av den enskilde och arbetsgivaren gemensamt, samma sak gäller sjukvården som betalas genom försäkringar. Alltså lite enligt amerikansk modell. Fast i Kina verkar man sakna det skyddsnät som trots allt finns i USA för de som saknar försäkring. Arbetslösa och fattiga på landsbygden saknar oftast försäkring och därmed möjlighet till sjukvård och socialt skyddsnät. I både Shanghai och Hangzhou såg jag uteliggare som sov på gatorna.

Pensionsåldern är låg. För arbetare gäller 50 år för kvinnor och 55 för män. För tjänstemän 55 år för kvinnor och 60 för män. Pensionen är låg.

Föräldraledighet får man normalt 1-3 månader, och offentlig barnomsorg finns endast i storstäderna och räcker inte alls till för de behov som finns. Oftast köper man privat barnomsorg (vilket kan kosta oerhört mycket), eller så använder man far- eler morföräldrar som i praktiken uppfostrar sina barnbarn eftersom föräldrarna arbetar mycket. På landsbygden bor många barn hos sina far- eller morföräldrar, eftersom föräldrarna rest iväg till storstäderna för att arbeta.

Sammanfattningsvis har den ekonomiska utvecklingen ökat välståndet och man tar små steg mot att bygga upp ett socialt skyddsnät för den stora befolkningen. För att detta ska kunna fortsätta krävs en stabil och hög ekonomisk tillväxt.




Dags att lämna Kina

2012-09-13



Klockan 05.00 var det dags att vakna för att börja den långa resan hem till Sverige. Efter en vecka med bra väder öste regnet ned, bilden tog jag från mitt rum på hotellet i Hangzhou. Hemresan gick först med inrikesflyg från Hangzhou till Beijing, och sedan vidare därifrån till Köpenhamn och sedan vidare hem till Landvetter. På flygplatsen i Beijing tog jag en bild av denna vägg som sammanfattar kinersernas egen syn på sitt land.




Textil- och designutbildningen vid HVTC

2012-09-12



Vi besökte också utbildningarna i textil, sömnad och design. Detssa var särskilt intressanta med tanke på textilindustrin i Sjuhärad. Textildesignutbildningen drivs av Highfashion Womenswear Institute, och bakom detta står Kinas främsta textildesignföretag.



Eleverna har bland annat en egen catwalk där de presenterar sina kollektioner. Men man kan även lära sig sömnad och att hantera spinnerimaskiner, symaskiner och andra maskiner för textilindustrin.




Hangzhou Vocational & Technical College (HVTC)

2012-09-12



Detta college (HVTC) har 9.300 studenter och 610 lärare och är närmast att likna vid en blandning av våra gymnasiala yrkesprogram och Yrkeshögskolan. Delvis verkar man studera på samma nivå som våra yrkesprogram på gymnasieskolan, men det är ändå en eftergymnasial utbildning som riktar sig till studenter mellan 19 och 22 års ålder. Syftet är att tillgodose företagens behov av yrkeskunnig arbetskraft. De flesta elever som går dessa utbildningar får också välbetalda jobb direkt efter examen, bristen på yrkeskunnig arbetskraft är stor i Kina. Man utexaminerar 3.000 studenter varje år, men behovet är 20.000 bara i denna region.

Man bedriver bland annat utbildningar kring elektromekanik, svarv/svets, fordonsteknik, sömnad, design, odlingsteknik och trädgårdsdesign, turism, handel, redovisning, finans, elektronisk kommunikation, it, multimedia, energi, miljö, biologi, kemi, läkemedel och livsmedel.







Vi fick först en föredragning om Fairfriend Institute of Electromechanics, och därefter besökte vi de fordonstekniska utbildningarna, som bedrivs av ett institut under Youngman Automotive (det företag som under en tid verkade vara på väg at bli nya ägare till Saab Automobile). I lokalerna fanns ett stort utbud av alldeles nya motorer och andra bildelar som eleverna kunde öva på, och en imponerande flotta av nya bilar, Audi, MBMW och Buick, som man också hade som undervisningsobjekt. För att bygga upp en fordonsutbildning av denna storlek och med bilar av senaste modell som en del i undervisningen inser man snabbt at det krävs oerhört mycket pengar. En skola skulle aldrig klara detta utan nära koppling till företag i branschen.

Under vår bussruntur i det enorma collegeområdet passerade vi även den stora plantskolan och växthusen som används för utbildningarna inom odlingsteknik och trädgårdsdesign. Området var minst lika stort som en stor svensk handelsträdgård.

Precis som när det gäller den svenska Yrkeshögskolan är företagen starkt involverade i undervisningen och ofta är lärarna anställda av företagen, inte av skolan. Varje undervisningsområde drivs av ett institut som delägs av skolan och ett eller flera företag. Ofta tillsätts den högsta ansvarige i ledningen för institutet av företaget, och undervisningen planeras i samråd mellan företaget, skolan och skolmyndigheterna i enlighet med gällande ”femårsplan”. De lokala skolmyndigheterna är formellt ansvariga för alla utbildningar. På HVTC finns också en innovationspark där studenter får hjälp att komma igång med egna företag. Hittills har ett 50-tal företag startats.

Intressant är att HVTC även erbjuder korta yrkesutbildningar och påbyggnadsutbildningar i sitt ”Public Practical Training Center”. De lokala myndigheterna har satsat 300 miljoner kronor på detta center som väl närmast skulle kunna liknas vid våra kortare arbetsmarknadsutbildningar, men som också utnyttjas av företag för klortare vidareutbildningar av personalen.

Besöket var mycket intressant och styrkte mig i min övertygelse om att en bra yrkesutbildning på gymnasiet och en fortsatt utveckling av den svenska Yrkeshögskolan är två viktiga delar i den svenska utbildnings och arbetsmarknadspolitiken. Extra kul att det blir mer pengar till dessa områden i höstens svenska statsbudget.




Joint Research Center of Photonics

2012-09-12



Vid Zheijang University finns även ett gemensamt forskningscenter där KTH och Lunds Universitet är involverade sedan 2003. ”Joint Research Center of Photonics of the Royal Institute of Technology and Zheijang University (JORCEP). Inom projektet forskar man kring Fotonik, dvs användandet av ljus, laser och fotoner som energi- eller informationsbärare. Fotonik används inom exempelvis telekommunikation, processautomation, säkerhet, belysning, sensorer och medicinsk teknik. Ett antal doktorander från Sverige och Kina fullgör delar av sin forskning i båda länerna inom ramen för samarbetet.







State Key lab of Clean Energy

2012-09-12

Vi besökte några av forskningslaboratorierna på Zheijang University som arbetar inom området Clean Energy. Bland annat ett gaslaboratorium där man analyserar föreoreningar och avgaser i diesel för att försöka utveckla detta bränsle. Den forskningsanläggning vi besökte var helt unik i världen.

Man forskar även inom andra områden, som exempelvis hur man kan rena förorenade hav med hjälp av alger och hur alger och annan marin biomassa kan användas för energiframställning.

Vi besökte också en betydligt större anläggning där man forskar kring förbränning och energiutvinning ur avfall. Ett område där Sverige står sig väl, ett exempel är ju Borås Energi och SP i Borås som är framstående på detta område.









Partiet styr även universitetet

2012-09-13

På den stora informationstavlan om Universitetets olika institutioner har givetvis den lokale partiföreträdaren en egen plats.


















Zheijang University

2012-09-12



Zhejiang University är ett annat av Kinas mest välrennomerade universitet, och inom flera områden rankas universitetet som ett av de 100 främsta i världen. Universitetet har ett väl utvecklat samarbete med flera svenska universitet, och det var ett av skälen till vårt besök. Universitetet är oerhört stort, man har 7 fakulteter och 37 olika institutioner. Universitetet har ett utvecklat samarbete med både KTH och Lunds Universitet, både när det gäller avancerad forskning kring fotonik, industriell ekonomi och miljö- och energiforskning. Framstående svenska forskare är knutna till Universitetet i Zheijang och kinesiska forskare är knutna till de svenska universiteten.och grundutbildning. Vid vårt besök träffade vi representanter för både KTH och Lunds Universitet.



I dag studerar ett antal svenska elever från KTH och Lunds Universitet i Zheijang och ett antal kinesiska studenter tillbringar en del av sin utbildning i Sverige. Vi träffade tre svenska studenter från KTH (bilden ovan), och det var spännande att höra deras intryck, två av dem hade bara varit på plats i en vecka. Just nu finns ett 70-tal svenska elever på plats i Zheijang.

Representanterna från Lund var lärare som undervisade blandade klasser av svenska och kinesiska studenter i Zheijang. All undervisning sker på engelska. Man har bland annat utvecklat en skräddarsydd utbildning för både ekonomer och inenjörer i marknadsmässig affärsutveckling. Man erbjuder även blivande ingenjörer kurser i signalbehandling och reglerteknik, oftast på halvtid, medan man läser kinesiska den andra halvan av tiden. I samtliga fall är det en blandning av svenska och kinesiska klasser, med både svenska och kinesiska lärare, både i Sverige och i Kina. De svenska eleverna är oftast i Kina 6 – 12 månader, och de kinesiska lika länge i Sverige.

På grund av ramavtal mellan universiteten är det inte så dyrt för de svenska studenterna att studera i Kina och inte heller för de kinesiska att studera i Sverige. Man betalar inget för undervisningen, men får däremot bekosta resan själva, oftast genom att ta extra studielån för detta. Boende ordnas av det mottagande universitetet, oftast mot en mindre kostnad.

Samarbetet mellan KTH, Lund och Zheijang har flera syften, varav ett är att stärka kvalitén på forskningen i Sverige. Men självklart hoppas man också att svenska studenter kan få framtida anställningar i Kina hos svenska företag, och att eleverna då har med sig en kunskap om den kinesiska kulturen och språket som är av nytta för framtida affärer.




Svensk kinamat smakar bättre

2012-09-12

Det finns ett uttryck och det är att ”kineser äter allt på fyra ben utom bordet” och det ligger något i det. Jag är inte särskilt förtjust i den kinesiska maten överhuvudtaget, även om man aldrig behöver gå hungrig från bordet. Normalt serveras man nämligen ett större antal rätter i olika skålar och det finns oftast något som smakar bra. Dumplings och sushi smakar utmärkt och pekinganka är också gott. Däremot finns det ett antal rätter som jag inte äter. En av dem är friterade anktungor (bilden), som väl blir en av restprodukterna när man tillagar pekinganka.

En annan är givetvis tigerräkor som jag vägrar äta av miljöskäl. Jag vet alltför väl hur odlingen av dessa skövlar mangorveträsk och förorenar vattnet när man antibiotikabehandlar räkorna i bassängerna där de föds upp. Men det finns också ett antal rätter som helt enkelt smakar så illa att man inte vill äta dem. En del av rätterna kände jag till sedan mina besök i Sydkorea och Taiwan, så jag slapp göra misstaget att testa dem igen.

Den mest udda maträtt jag hörde talas om var ”fulla räkor”. Den tillagas genom att man släpper ned levande räkor i ren sprit, där de efter en stund blir alldeles omtöcknade. Räkorna äts sedan levande(!) och sprattlar i munnen. Bara ett exempel på motbjudande kinesiska maträtter. Andra exempel är orm och olika slags insekter som äts friterade. Så jag föredrar den "svenska" kinamaten, som faktiskt är något helt annat än det som serveras i Kina...




Hangzhou

2012-09-12



Hur många svenskar känner till Hangzhou? Jag hade hört namnet, men visste inte så mycket om staden. Men den har drygt 8 miljoner invånare i själva staden och ytterligare några miljoner i förorterna. Med andra ord bor här lika många människor som i hela Sverige! I Hangzhou finns bland annat ett av Kinas mest välkända universitet, som har ett utvecklat samarbete med Sverige och en del svenska studenter, och det var bland annat därför vi reste dit.

Hangzhou har också ett antal skyskrapor, men inne i staden är det också många byggnader av mer normal storlek. Många hus verkar ganska nedgångna och frågan är väl hur länge de får stå kvar innan det blir nya skyskrapor på tomterna i stället.



Bilden ovan till vänster får symbolisera kontrasterna i Kina. Rika kineser i nya sportbilar samsas med äldre cykelkärror på gatorna.



Hangzhou, och för den delen även Beijing och Shanghai, överraskade med sina fantastiska parker och gröna inramningar av motorvägar och genomfartsleder. Gatorna skyddas av trädalléer som ger svalka och grönska. Överallt ser man klippta häckar i olika formationer och vackra arrangemang av växter. Till och med broar och viadukter är smyckade med klängande växter, och längs vattendragen är grönskan tät och nästan tropisk. Shanghai och Hangzhou ligger i ett subtropiskt område, fuktigt och varmt, och det gör att de flesta växter trivs mycket bra.








Kinesisk landsbygd

2012-09-11



Vägen mellan Shanghai och Hangzhou går genom ett område som är ganska tätbefolkat, så det känns inte riktigt som at man kommer ut på landsbygden. Ska man uppleva riktig landsbygd och glest befolkade områden måste man åka längre västerut, in i de centrala delarna av Kina. Den väg vi åkte blandas små lantliga byar och ett och annat enstaka hus med grupper av skyskrapor, och mitt i alltihop finns stora områden med risodlingar och ganska mycket floder och kanaler som skär genom landskapet.




Trädgårdskonst

2012-09-11



Kineserna är mästerliga på att forma buskar och häckar till fantastiska konstverk! Nedre bilden tog jag tyvärr genom bussfönstret med mindre lyckat resultat, men man ser ändå vilket otrloligt arbete man lagt ned på denna formklippning.






Fler bilder från Shanghai

2012-09-11



Efter de olika studiebesöken i Shanghai fortsatte vi med buss till en annan stor stad, Hangzhou. Bara att köra ut genom Shanghai och dess förorter tog flera timmar. Vi var glada över att chauffören hittade rätt bland alla viadukter och broar, där vägarna går i flera våningar. Vyerna över floden är också fantastiska.





Det var också intressant att se olika typer av bostadsområden i Shanghai, både enorma villaområden och skyskrapor, men också hyreshus av mer normal svensk storlek.






Den röda adeln, mänskliga rättigheter, censur och avlyssning

2012-09-11

Folkrepubliken Kina har officiellt 1.35 miljarder invånare (2011). Fast ingen vet säkert - det finns gissningar på allt mellan 900 miljoner och 1,7 miljarder. Landet har en yta ungefär som Europa. Kommunistpartiet styr hela detta enorma land sedan 1949 (med undantag för Taiwan), och partiorganisationen och dess representanter har ett finger med i allt som händer på alla nivåer, inom såväl myndigheter och domstolar som universitet, företag och jordbruk. Partisekreteraren i en provins är högre rankad än provinsens guvernör.

Kommunistpartiet har 70 miljoner medlemmar, alltså långt ifrån alla kineser. Jag har samtidigt fått en tydlig bild av att en del kineser blir medlemmar i kommunistpartiet eftersom det kan gynna karriären, och inte i första hand för att man vill stödja partiet. Många ledande företrädare i både statliga kinesiska företag och i utländska företag är eller har varit medlemmar i kommunistpartiet och har haft viktiga uppgifter där.

Formellt sett är Folkkongressen det organ som väljer president, premiärminister och övriga ministrar, samt fastställer femårsplanerna. I praktiken saknar dock Folkkongressen makt, det är partiet som bestämmer och Folkkongressen godkänner normalt allt som partiet föreslår.

Folkkongressen har knappt 3.000 medlemmar som utses av närmast lägre folkkongress (på provinsnivå). Folkkongresserna på provinsnivå väljs på ett komplicerat sätt av administrativa organ på nivån under, vilka i sin tur väljes av ytterligare en lägre nivå av mycket lokala folkkongreser där invånarna verkar kunna rösta. Om sedan valen är fria och rättvisa är svårt att veta. Vi fick exempelvis klart för oss att delegater till denna lägsta nivå ofta köper röster kontant - för en fattig bonde är det mer värt att få några hundra Yan än att göra ett fritt val av en kandidat.

Politisk opposition är förbjuden. De flesta mänskliga rättigheter är kraftigt beskurna. Det finns ett antal saker man inte "får" diskutera eller kommentera. Dit hör all form av politisk kritik mot partiet, liksom att diskutera Tibet, Taiwan eller Falun Gong. Media kontrolleras helt av Partiet och styrs av personer med stark koppling till Kommunistpartiet. Media rapporterar det som regimen vill och stoppar rapporteringen av vissa nyheter om regimen begär det. Den statliga TV-kanalen sprider det budskap som regimen vill ha ut, och styrs av en representant för Partiet. Bevakningen av offentliga platser, torg och gator är omfattande, bilden ovan visar ett antal kameror riktade mot gatorna runt Himmelska Fridens Torg.

Partiets långa arm når överallt, exempelvis till den träff med kinesiska studenter som tidigare studerat i Sverige. Bland alla studenter fanns som jag berättade tidigare en kvinna som representerade partiet och som uppenbarligen fanns på plats för att se till att inga oönskade frågor diskuterades.

Som besökare i Kina vet vi redan på förhand att vi är regelmässigt avlyssnade på våra hotellrum och vi vet att det man skriver på datorn eller de mail vi skickar ständigt avlyssnas. Som riksdagsledamöter använder vi dock krypterad linje till riksdagen i Stockholm, och det är en säker kontaktväg. Datorn lämnar jag inte oskyddad på hotellrummet, jag bär hela tiden med mig mitt personliga inloggningskort, och utan detta kan ingen öppna min dator.

Facebook och Twitter är inte att tänka på, båda dessa är spärrade av de kinesiska myndigheterna och går inte att använda i Kina om man inte som vi har tillgång till det "fria" nätet via en krypterad linje till ett annat land, vilket en hel del större företag har.

Vi är också varnade för att vårt bagage kan komma att undersökas av hotellpersonal eller polis när vi inte är på rummet. Jag vidtog vissa åtgärder för att i så fall upptäcka detta, men ingen verkade intressera sig för min väska så kanske var just detta hot överdrivet.

Min bild av Kina, efter de föredragningar vi fått, möten med ambassadpersonal, och samtal med vissa kineser (guider och andra) är att de flesta kineser i kustområdena med god ekonomisk tillväxt accepterar att landet är odemokratiskt med bristande mänskliga rättigheter så länge det ekonomiska välståndet ökar och så länge Partiet kan hålla ihop landet. Tillväxten skapar ganska nöjda människor och intresset för att göra uppror mot regimen verkar ine särskilt stort. Så länge man inte kritiserar regeringen eller ifrågasätter politiken alltför tydligt kan man uppenbarligen leva ett ganska "normalt" liv med stadigt stigande ekonomisk standard och en långsam uppbyggnad av olika sociala förmåner. Samtidigt är det uppenbart när man träffar kineser som vågar prata öppet att inte minst många ungdomar är missnöjda med att inte kunna säga vad man vill, ifrågasätta vad man vill och att ständigt vara kontrollerade. I takt med att allt fler blir bättre utbildade, reser i världen och arbetar i europeiska och amerikanska företag och tar del av nyheter från omvärlden tror jag det blir mycket svårt för det allsmäktiga Partiet att stå emot krav på ökade mänskliga rättigheter.

Korruptionen är också utbredd och ledande partiföreträdare och personer i politbyrån är ofta både miljonärer och miljardärer och utan tvekan har stora förmögenheter gömda på bankkonton utomlands. Man talar om att "Kina styrs av den röda adeln", där politbyråns och de höga partiföreträdarnas familjer alltid ser till att gynna sig själva i första hand.

Med detta sagt måste jag ändå konstatera att kineserna var mer öppna och frispråkiga än jag hade förväntat mig, och att landet trots sitt tveksamma styrelseskick konstigt nog verkar fungera hyfsat ändå. Det är uppenbarligen inte alls som bestämms i Beijing som också omsätts i praktiken i detta stora land.




Nordic Centre i Shanghai

2012-09-11

Nordic Centre i Shanghai öppnade formellt i november 1995 och är ett samarbets- projekt mellan Fudan University och 25 nordiska universitet från samtliga nordiska länder.

Nordic Centre håller till i en egen nyuppförd byggnad inne på Fudans Universitets- område. Byggnaden har bekostats av de nordiska ländernas regeringar, diverse nordiska stiftelser samt av några privata företag, bland annat Volvo AB.




Vi fick en föredragning om Centret från den högste ansvarige, finländaren Teumo Naarajärvi. Centrets verksamhet är att initiera och utveckla aktiviteter inom forskning och högre utbildning som är av intresse för både nordiska och kinesiska akademiker, att vara en institution för studier om de nordiska länderna för kinesiska elever och forskare, att medverka till utbyte av studenter mellan de nordiska länderna och Kina, samt att organisera aktiviteter för nordiska företag. De svenska universitet som deltar i samarbetet är Göteborg, Uppsala, Stockholm, Lund, Umeå, samt Karolinska Institutet och KTH. På en av anslagstavlorna hittade jag denna reklam för Göteborgs Universitet.






Politiska kontraster

2012-09-11



Ordförande Mao och Ericson i Ubbhult. Kommunism möter frihet.




Fudan University

2012-09-11



Fudan University håller till i denna 15-våningsbyggnad, vilket säger något om universitetets storlek. På matematiska institutionen hängde detta porträtt av Einstein. Dock med ett kinesisktklingande namn, "Aiyin Si Tan".

Fudan University är ett av Kinas största och mest kända universitet. Det grundades redan 1905 och har över 26.000 inskrivna studenter. Universitetet är en av Kinas främsta skolor för undervisning i matematik på universitetsnivå. Vi träffade lärare från det matematiska centret som berättade att man har hela 40 professorer och 38 professorsassistenter bara på sin institution. På detta universitet måste alla professorer undervisa, vilket inte alltid är fallet på alla universitet.

Skolans elever håller sig väl framme i olika jämförelser och tävlingar i matematik, men samtidigt pekade man på att det finns sama problem i Kina som i Sverige - alltför få elever söker sig till de naturvetenskapliga ämnena. Man försöker därför att verka för att det matematiska intresset grundläggs redan i tidiga skolår i den vanliga grundskolan.





Matematiklektion

2012-09-11



Vi fick följa en del av en matematiklektion och det var en intressant upplevelse. Bakre väggen i klassrummet var av glas och bakom detta fanns ett rum för åhörare. Förutom genom glasfönstret kunde man följa undervisningen på en TV-skärm i rummet. I detta rum kan forskare och andra lärare föja vad som händer i klassrummet, både hur lärarens pedagogik fungerar och hur eleverna reagterar på det läraren gör. Ett mycket spännande sätt att utveckla skolan.



Lektionen handlade om algebra. Det är svårt nog på svenska, även om jag har viss baskunskap på området. På högra bilden ovan finns svaret på elevernas uppgift...solklart!




Shanghai Experimental School

2012-09-11



Tisdagens första besök gick till Shanghai Experimental School. I denna skola integreras utbildningen och undervisningen med vetenskaplig experimentering. Skolan har en tioårig skolgång i stället för den normala tolvåriga och den tillåter flexibilitet vid årskursindelningen och även när det gäller ålder vid skolstart. På skolan forskar man alltså samtidigt kring inlärning och inlärningspotentialen hos eleverna. Forskningen övervakas av ett forskningsinstitut för utbildningsfrågor och lärarhögskolan i Shanghai.

Skolan är väl närmast att betrakta som en elitskola, och man testar de elever som söker till skolan och väljer ut de bästa. Detta sätt att gallra ut elever skulle aldrig godtas i Sverige, men det sker helt öppet i den kommunistiska Kina. De flesta barnen har också välutbildade föräldrar och skolan har mycket gott rykte.

Vi togs emot av rektor och skolledning och hela uppfarten till skolan var kantad med svenska och kinesiska flaggor. I ett sammanträdesrum berättade elever om skolans arbete för att utveckla matematikundervisningen, något som prioriteras av skolan. Vi fick lära oss skolans syn på matematik: "Matematik är inte bara en vetenskap utan också en konstform och en del av vår kultur". Mer om skolans matematikundervisning i nästa inlägg.



En rolig sak var den särkskilda studio man byggt upp där man kan filma eleverna när de debatterar och håller anföranden. Att kinesiska ungdomar utbildas i att tänka kritiskt, debattera och argumentera måste vara ett ganska unikt inslag i enpartistaten Kina.




Shanghai by night

2012-09-10



På vägen hem från mötet med studenterna tog jag dessa bilder på nattlivet i Shanghai. Tyvärr fanns det inte tid
att ta del av nattlivet eftersom vi skulle upp tidigt morgonen efter.




Möte med kinesiska ungdomar som studerat i Sverige

2012-09-10

På kvällen träffade vi ett sörre antal kinesiska studenter som hade en sak gemensamt - de hade alla studerat vid något svenskt universitet eller högskolan. Träffen arrangerades av det svenska konsulatet i samarbete med föreningen SRA (Sweden Returned Alumni), som har 600 kinesiska medlemmar från olika kinesiska städer.

Det blev två timmars mingel och jag hann samtala med ganska många studenter. Samtalen skedde mest på engelska, men några av de tidigare studenterna var också ganska bra på svenska. Det märktes att de som varit i Sverige tyckte om sin tid i vårt land och samtliga jag pratade med hade fått bra jobb efter sin examen, några av dem på svenska eller andra utländska företag i Kina.

Mötet symboliserade också det kinesiska samhället ganska bra. Bland alla kinesiska studenter fanns nämligen en ung kvinna som var utsänd av Kommunistpartiet, uppenbarligen för att hålla uppsikt över vad som hände. En av mina riksdagskolleger samtalade med henne och berättade efteråt att vi det bord där de ställde sig försvann samtliga övriga kinesiska ungdomar direkt. Vi var flera som märkte att vissa av de kinesiska ungdomarna gärna ville prata men uppebarligen var lite försiktiga med vad de sa, medan vissa andra öppet försvarade det kinesiska smahället och partiet. Jag tänker av hänsyn till ungdomarna inte redogöra för vilka jag pratade med eller vad de sa, men jag kan säga som så att några av samtalen var synnerligen intressanta och mycket öppna. Jag har med mig ett antal visitkort hem.






Pudong och Pearl Tower

2012-09-10



Shanghai är Kinas största stad och har (minst) 23 miljoner invånare. Som kuriosa kan nämnas att Borås är
Shanghais svenska vänort. Shanghai har också starka band till Göteborg, bland annat efter seglatsen med
Ostindiefararen Götheborg. Hamnen i Shanghai är Kinas största och viktigaste.

Floden Huangpu, som är en biflod till Yangtzefloden, flyter genom Shanghai. På ön Pudong finns idag Kinas
kanske mest spektakulära samling av skyskrapor (bilderna ovan), och bland dem reser sig det höga TV-tornet
Pearl Tower.



Vi fick en guidad stadstur till fots tillsammans med den svenske generalkonsuln Viktoria Li och hennes
medarbetare på väg tillbaka till hotellet efter mötet på SKF:s huvudkontor. Rundturen i staden avslutades
med att de som ville kunde köpa biljetter och ta den underjordiska skytteln under floden till Padang,
och därefter åka upp i tornet varifrån man har en fantstisk utsikt över Shanghai.



Längst upp i tornet finns ett glasgolv utanför byggnaden där man kan gå och titta ned mot marken, 259 meter
under fötterna. En märklig och hisnande känsla.






Besök på SKF:s kinesiska huvudkontor

2012-09-10



Dagens första besök gick till SKF:s huvudkontor för Kina som är beläget i Shanghai. Vi togs emot av Erik Nelander som är President of SKF China.

SKF har en tredjedel av sin omsättning i Asien man räknar med att Kina snart blir bolagets allra viktigaste marknad. SKF har funnits i Kina i 100 år, 1912 startade man sitt första kontor. I dag har man 18 fabriker, säljkontor på 27 platser, 200 återförsäljare (varav en liten bjutik fanns i huset mitt över gatan till huvudkontoret, bilden th). SKF har 7.000 anställda i Kina.

SKF arbetar mycket med utbildning och rekrytering. Personalomsättningen är ganska stor i Kina och 30% av de anställda inom SKF har arbetat mindre än ett år i företaget. SKF abretar med nära kontakter med universitet och högskolor i KIna, men har också ett eget traineeprogram. Man startar nu också en egen skräddarsydd skolklass för 30 elever i samarbete med en skola som driver yrkesutbildningar, lite motsvarande den gymnasieskola som SKF driver i Göteborg.

Vi fick också bekräftat att löneläget i Shanghai är ungefär detsamma som i Göteborg, eller till och med högre. SFK finns inte i Kina för att lönerna är låga utan för at Kina är en viktig marknad. Huvuddelen av forskning och utveckling finns fortfarande i Europa, främst i Göteborg.

I likhet med den föredragning vi fick på Ericsson i Beijing menade Erik Nelander att det inte är någon brist på talanger från kinesiska universitet, och att de teoretiska kunskaperna, inte minst i matematik, är mycket goda. Det finns brister i kreativitet men detta utvecklas efterhand när de nyanställda börjar arbeta.




Shanghai

2012-09-10



Så är vi då framme i Shanghai, kanske världens största stad, lite beroende på hur man räknar, men i själva stadskärnan finns ca 23 miljoner människor. Shanghai är Kinas finansiella centrum.

Shanghai känns för min del mer lockande än Beijing. I Shanghai finns en säregen blandning av gammalt och nytt, små äldre hus trängs med skyskraporna och det känns som om man skyddat fler äldre byggnader än i Beijing. Att man bevarar fler låga hus och att inte skyskraporna står lika tätt gör att man får bättre utsikt från de höga husn, och att det blir ljusare och luftigare i staden. Samtidigt finns det platser i Shanghai där den moderna bebyggelsen är uppseendeväckande. mer om detta senare.

Bilden ovan tv är från mitt hotellfönster på tionde våningen.










Tidig morgon

2012-09-10

I morse ringde klockan klockan 04.00, och det var dags att checka ut och ta bussen till Beijings inrikesflygplats och flyga till Shanghai där vi avslutar vår resa med ett antal besök.

På flygplatsen tog vi farväl av Maria som egentligen heter Zhu Yong Mei, men som fick det svenska namnet maria när hon läste svenska. Maria har arbetat på kinesiska ambassaden i Stockholm, och frilansar nu som guide när den svenska ambassaden har besök från Sverige. Maria har varit vår guide under hela besöket i Beijing.










Kinesiska muren

2012-09-09



Att besöka Kinesiska Muren är närmast ett måste när man besöker Kina och Bejing. Muren tillhör även den ett av Unescos världsarv. Ursprungligen byggdes muren för att skydda befolkningen i söder från aggressiva nomadstammar från norr, och taktiken fungerade uppenbarligen. För att komma upp till muren tar man oftast linbanan, och det är en mäktig känsla att vandra på muren på krönen av bergskammarna, även om vi bara hann med ett kort besök.












En bild av landsbygden

2012-09-09



Söndagen var inte möjlig att använda för möten och studiebesök och därför hade vi möjlighet at göra ett par timmars utflykt till Kinesiska muren. På vägen dit passerade bussen genom den kinesiska landsbygden som verkligen motsvarar den traditionella bilden av Kina. Höga berg, floder och oerhört vackert.








Förorternas bostadskomplex

2012-09-09



I förorterna bor man oftast i områden med en klunga samlade skyskrapor. I ett bostadsområde kan det bo flera hundratusen personer.




Lite mer av Beijing

2012-09-09



Jag tog en vandring genom omgivningarna närmast hotellet, och passerade bland annat över Tonghui River, en bred flod som rinner genom Beijing och som genom historien varit en viktig transportled. Längs floderna finns ofta stora parker som är små oaser i det anars ganska sterila moderna Beijing.



Bebyggelsen i Beijing är som sagt väldigt modern, och bortsett från en del skyddade områden med äldre bebyggelse får allt fler äldre bostadsområden stryka på foten till förmån för ytterligare moderna skyskrapor. Men det finns små smultronställen kvar som stått emot rivningsraeriet, exempelvis denna lilla restaurang.




Piratkopiornas förlovade land

2012-09-09

I Beijing (och även resten av Kina) är försäljning av piratkopierade varor ett stort problem. Det går att hitta förfalskningar av i stort sett alla kända märkesvaror till mycket låga priser. En av de mest kända marknaderna är Silk Market. Jag gick runt och tittade på varorna, men avstod från att köpa uppenbart förfalskade varor.

I entrén till marknaden fanns en enorm banderoll uppsatt över hela väggen som uppmanade försäljarna att respektera upphovsrätten. Uppenbarligen med tveksamt resultat.











Minnen från OS 2008

2012-09-09



På väg med bussen passerade vi förbi "fågelboet", altså den fantastiska arenan från OS 2008. I närheten byggde IBM
detta fantastiska kontorskomplex inför OS, utformat som en kinesisk drake.





Utsikt från hotellrummet

2012-09-09



På hotellet är vi utspridda på olika våningsplan, själv har jag hamnat på 21 våningen. Utsikten är väl ganska typisk för Beijing, höga moderna hus, väldigt lite grönytor (utöver de lite större parker som finns längs floderna och på en del andra ställen), och smala planteringar längs en del gator. En mycket modern stad, på gott och ont. Inte så mycket gamla fina kvarter, men samtidigt väldigt rent och snyggt, välskött och välvårdat överlag. Minus dock för luftföroreningarna som hela tiden ligger som ett dis över staden.




Trafikinfarkt

2012-09-09



I Beijing finns idag ca 5 miljoner bilar. Man har prövat att tillåta bilar med udda eller jämna slutsiffror i registrerings- numret att köra på olika dagar, vilket man då går runt genom att köpa två bilar. Man har en komplicerad tillståndsprocess för att människor ska få köpa bil, vilket gör att många som vill köpa måste vänta i åratal. Trots detta råder totalt trafikkaos i staden och antalet bilar ökat hela tiden. En av våra guider sa att man skojar om att den största genomfartsmotorvägen genom staden - 4,6 mil lång - är världens största parkeringsplats. Endast nattetid flyter trafiken genom staden. Trots att det finns både bussar och tunnelbana så förslår det inte långt för att hantera drygt 20 miljoner Beijingbor genom den till ytan mycket stora staden.

Luftföroreningarna är enorma och man berättade på ambassaden att de dagar då luften är som renast är den i nivå med de allra sämsta dagarna på de allra mest utsatta gatorna i Stockholm.





Besök i Den Förbjudna Staden i Beijing

2012-09-08



Den förbjudna staden var kejsarnas palats under Ming- och Qingdynastierna. Ytan innanför murarna är hela 720 000 kvadratmeter och det finns 960 byggnader med totalt nära 9.000 rum. År 1406 påbörjades bygget som tog 14 år det sägs att mer än en miljon arbetare och hundra tusen konstnärer arbetade med bygget. Under åren har dock byggnader brunnit ned och återuppförts så byggnaderna idag är av varierande ålder. All jord man fick över när man grävde vallgraven och gjorde den djupt gående stenläggningen las i en hög utanför den norra sidan. Det blev till en stor kulle som heter Jingshan med en byggnad på toppen som fungerar som utsiktsplats.

När den siste kejsaren Puyi lämnade sin tron år 1912 var det slutet för staden som kejsarpalats. Fram till dess hade 24 olika kejsare bott där. Palatset öppnades för allmänheten 1925, och gjordes då om till museum. Bredvid palatset ligger en del nyare byggnader upförda i samma stil, och de hyser idag kommunistpartiet, och var tidigare bostad för "ordförande Msao".

I dag är den förbjudna staden tillsammans med kinesiska muren Kinas mest kända besöksmål, och finns också med på FN:s lista över världsarv. Ovan vallgraven som omger huvuddelen av Den Förbjudna Staden.



Ovan till vänster entren till staden, sedd från insidan. Innanför entrén finns den stora öppna platsen där stenläggningen är i original från 1500-talet. Övriga bilder visar den viktigaste byggnaden, kejsarens eget palats. Stora delar av byggnaderna, bland annat denna, renoverades inför OS i Beijing 2008, bland annat målades nytt bladguld på utsmyckningarna under taken.



Man ser att denna byggnad är viktigast eftersom det är den enda som har tio små figurer längst ut på varje takspets. Övriga byggnader har fem, sju eller nio små figurer, och detta signalerar byggnadernas betydelse.



Den Förbjudna Staden har fått sitt namn efter att den var förbjudet område för alla som inte bodde inne i palatset. Det var kejsaren och kejsarinnan, men också alla kejsarens konkubiner och eunuckerna som arbetade för kejsaren. Ovan till höger kejsarens tron inne i huvudpalatset.




Besök i Primary School

2012-09-07



På Beijing Normal University finns också en komplett skolainne på universitetsområdet där Universitetet kan utbilda sina blivande lärare i naturlig miljö och öven forska kring inlärning och pedagogik. Mycket intressant upplägg. Skolan fungerar precis som en vanlig skola, och anses vara en av de bästa i Beijing. Det kändes inte direkt som om eleverna var "försökskaniner", utan de verkar få en utbildning av hög kvalitet.

Vi besökte ett par klasser i Primary School, alltså motsvarande vår grundskola. De klasser vi besökte motsvarade ungefär vårt mellanstadium. I varje klass går ca 45 elever, och trots detta verkar det råda disciplin och arbetsro i klasserna. Vi ställde frågor till eleverna och de fick fråga oss vad de ville, och varje gång en elev skulle säga något räckte de först upp handen och sedan ställde de sig upp och pratade. De var förvånansvärt bra på engelska, till skillnad från många vuxna i Beijing som inte kan ett enda ord engelska - även i butiker, på hotell och inte minst taxichaufförerna. Men den nya generationen kineser verkar ta till sig det engelska språket. Till höger en sida ur en elevs mattebok. Lite knepigt att förstå frågeställningen....men troligen är det inte helt olikt det svenska elever arbetar med på sina lektioner.




Besök på Beijing Normal University

2012-09-07



Beijing Normal University har 21.000 studenter, och man kan studera många olika ämnen. Exempelvis finns det en institution som heter "Institute of Marxism Study", där man kan studera marxistisk filosofi. Fast det finns också mer "normala" ämnen, bland annat inom teknik, kemi, kärnfysik, biologi och miljö, ekonomi och konst, och man forskar också inom de flesta av dessa områden. Man har också en lärarutbildning, och det var främst därför vi besökte just detta Universitet.

På högra bilden ovan sitter Universitetets vice president Ms. Hao Fanghua, som tog emot oss och berättade kort om Universitetet. Vi fick bland annat veta att Universitetet har ungefär 10% utländska studenter, även från Sverige, och man har ett utvecklat samarbete inom lärarutbildningarna med Göteborgs Universitet. Nedan till vänster det obligatoriska utbytet av presenter mellan vår delegation och våra värdar. Här tar vår utskottsordförande Tomas Tobé emot en vacker tavla som lär hamna i Utbildningsutskottets sessionssal i Stockholm.



Vi fortsatte sedan till instutionen för pedagogik där vi fick en föredragning om hur man bedriver lärarutbildning och vidareutbildning av lärare genom "lesson studies, dvs studier och observation av lärare ute i klassrumsmiljö. Tyvärr var föredragningen delvis den mest opedagogiska jag upplevt, trots att föredraganden var professor i pedagogik. Hon visade nämligen bilder på kinesiska och pratade under tiden utan att släppa in tolken tillräckligt ofta. När tolken kom in i efterhand var bilderna oftast redan borta vilket jorde att vi missade en del av det som professorn ville förmedla. Beskrivningen ovan till höger var exempelvis säkert mycket klargörande. Frågan är bara vad den betydde? Som tur är brukar de flesta föredragningar med tolk fungera mycket bättre...




Besök på Ericssons huvudkontor för Nordöstra Asien

2012-09-07



Dagens första besök gick till det svenska företaget Ericssons huvudkontor för North East Asia. Vi togs emot av Mr Zhao Juntao som är President för Ericson China.

Ericsson gjorde sin första affär med Kina 1892 då man sålde sin första telefon. 1985 öppnade man sitt första kontor i Beijing och idag har man 13.000 anställda i Kina. Ericsson är idag den största leverantören av basstationer och antenner till statliga China Mobile som är världens största mobiloperatör med 250 miljoner abonnenter. Kina, Japan och Korea är idag Ericssons största marknad.

Varje år tar 6 miljoner kineser examen på universiteten, och 240.000 av dem är olika typer av ingenjörer. I Kina råder hård konkurrens om arbetskraften men Ericsson har lyckats bli en attraktiv arbetsgivare, inte minst genom tät kontakt med universiteten och studenterna redan under studietiden. Löneläget för en ingenjör är ungefär samma som i Sverige, men stiger stadigt. Fortfarande är dock lönerna låga internationellt sett. Ericsson har enligt egen uppgift en mycket innovativ organisation, var tionede anställd ligger bakom en patenterad produkt. Fortfarande tar Ericsson dock fram fler patent i Sverige än i Kina.

Ericssons representanter var tydliga med att kvalitén på kinesiska utexaminerade studenter är mycket hög, och att de brister som finns i kreativt tänkande och ifrågasättande utvecklas efterhand när man arbetar i organisationen. Man har också låg personalomsäöttning, de flesta som börjar vill jobba kvar i Ericssonkoncernen.

Vi fick också en rundvandring i Ericssons laboratorier. Man gör mätningar av störningskänslighet med mera för olika typer av basstationer för mobil telekommunikation. Samma typ av mätningar görs för övrigt på SP i Borås, och jag kände igen laboratoriemiljön och mätningsrummen från mina besök på SP. När jag nämnde detta för de lokala representanterna fick jag veta att man samarbetar med just SP, och att laboratoriepersonal från Ericsson i Beijing har varit på besök på SP i Borås. Världen är liten och företagsvärlden väldigt global!




Med cykel genom gamla Beijing

2012-09-06



I kväll hade vi som ville möjlighet att hyra en cykel och följa med ambassadör Lars Fredén på en cykeltur genom gamla Beijing (Peking). Att cykla är det traditionella sättet att ta sig fram i staden, även om mängden bilar stadigt ökar och är över 5 miljoner idag.



I staden finns ett antal äldre bostadsområden, men efterhand så rivs de gamla husen och gränderna försvinner och ersätts med nya skyskrapor. Större delen av huvudstadens gamla kulturella arv är skövlat. Den stora motorvägen går exempelvis på den plats där den gamla ringmuren tidigare gick, denna revs på 1960-talet. Ett större område med gammal bebyggelse har dock fredats, och det var genom gränderna i denna "Hutong" som vi tog vår cykeltur tillsammans med ambassadören, samma cykeltur som för övrigt vårt kronprinspar gjorde för några år sedan tillsammans med samme ambassadör.



Genom området rinner denna flod, som jag fick intrycket är en biflod till Hai River (Vita floden) som rinner genom Beijing.



Turen genom de gamla gränderna och utsikten från en takterrass gav en bild av Beijing så som det ser ut i många gamla böcker. Just detta område är idag eftertraktat att bo i, och det finns ett antal caféer och barer och mycket shopping för turister. Kanske inser stadens ledning att turisterna knappast kommer att besöka Beijing i framtiden bara för att titta på moderna skyskrapor, och att det är viktigt att värna om de gamla bostadsområden som fortfarande finns kvar.






Himmelska Fridens Torg

2012-09-06


Mittemot Folkkongressens byggnad ligger Hinmelska Fridens Torg, en synnerligen välbevakad plats. Man får inte
uppträda i grupper på torget, då kommer polisen genast och splittrar gruppen.



På ena sidan av torget ligger Maos maosuleum (ovan till höger), och köerna ringlade långa för att komma in. Personkulten kring Mao lever fortfarande bland många kineser, dock inte alla.




Möte med utskottet för utbildning och forskning

2012-09-06



Folkkongressens utskott finns också i Folkets Stora Sal. Vi träffade företrädare för utskottet för utbildning, forskning, som även ansvarar för kultur, sport, media och hälsa. Utskottet företräddes av vice ordföranden Tang Tianbiao och några ytterligare medlemmar. Nedan till vänster vår utskottsordförande Tomas Tobé och vice ordförande Tianbiao. Nedan till höger det obligatoriska gruppfotot på den svenska delegationen och de kinesiska värdarna.

Mötet blev en smula märkligt, eftersom det inte hölls på engelska som vi är vana vid från andra samanhang. I stället talade våra värdar kinesiska, vilket översattes till engelska av en tolk. Från svensk sida svarade vi sedan på svenska, som översattes till kinesiska av en annan, svensktalande, tolk.



Vi fick en del spännande fakta om Kina. Det finns ungefär 320 miljoner elever i den kinesiska skolsystemet. Man har 40 miljoner lärare, alltså fyra gånger fler än hela den svenska befolkningen. Största utmaningen i Kina är att försöka utveckla utbildningssystemet så att det omfattar alla barn i hela Kina, även i de fattigare och glest befolkade delarna av västra Kina.

Vi fick också veta att ungefär 3.700 kinesiska studenter studerar i Sverige och att 1.500 svenska ungdomar studerar i Kina.

Mycket av mötet handlade om forskning, och Kina är mycket intresserade av ett utvecklat forskningssamarbete med Sverige. Vi pratade också en del om den svenska Yrkeshögskolan och det visade sig att det finns en motsvarighet i Kina. Liksom Sverige har Kina problem med att hitta yrkeskunnig personal till sina företag och man vill därför båda ha teoretiska och praktiska utbildningar, på samma sätt som vi numera har i Sverige.




Folkets Stora Sal

2012-09-06



Eftersom Kina inte är en demokrati så finns del inte heller något parlament. Folkkongressen väljs för fem år i taget av särskilt utsedda elektorer från olika delar av landet, och har sina möten i "Folkets Stora Sal" som är en gigantisk byggnad mittemot Himmelska Fridens Torg. Folkkongressen är dock vad vi förstod mest ett spel för gallerierna och saknar i princip makt. Hela makten i Kina ligger hos Kommunistpartiets ledning.




Föredragning och välkomstmiddag på svenska ambassaden

2012-09-05



På ambassaden fick vi först en längre föredragning om kinesisk forsknings- och innovationspolitik. En god kopp svenskt kaffe var precis vad som behövdes efter en lite tröttande tidsomställning. Kina satsar mycket på forskning, och tillväxten inom den kinensiska forskningssektorn är snabbare än i den kinesiska ekonomin i sin helhet. År 2011 satsade man motsvarande 1,83% av BNP på forskning. Enligt den senaste femårsplanen är målet 2,2% av BNP 2015. Men satsar på både grundforskning och elitforskning. Forskning och innovationsområdet har varit eftersatt i Kina tidigare, man har haft mer fokus på att producera mindre avancerade varor i stället för att själva utveckla nya produkter. Men nu vill man byta "utvecklingsmodell" och satsar framförallt på naturvetenskap, bioteknologi, energi, IT och teknik. Sverige har ett stadigt ökande forskningssamarbete med Kina inom fler områden.

Efter föredragningen bjöd ambassadören, Lars Fredén, oss till sitt residens för en välkomstmiddag tillsammans med ambassadpersonal som gav oss en första kort briefing om kinesisk politik, ekonomi, mänskliga rättigheter, skolfrågor, arbetsmarknadsfrågor mm.




Miljöbilder från Beijing

2012-09-05



Några miljöbilder tagna från bussen på väg genom Beijing till svenska ambassaden.





Denna futuristiska byggnad är det statliga TV-bolagets huvudkontor, och utgör ett av Beijings mest välkända
landmärken. Byggnaden kostade 5 miljarder(!) att bygga och är Kinas dyraste byggnad.

Fönsterputsaren på den lilla plattformen högt uppe på väggen på högra bilden lär ha ett heltidsjobb med att hålla glasfasaden ren...




Framme i Beijing

2012-09-05



Efter en lång men behaglig flygresa kom vi fram till Beijing (Peking) i morse vid sextiden på morgonen svensk tid, dvs klockan 12 lokal tid. Efter incheckning på hotellet var det dags att byta om till arbtskläder (mörk kostym, vit skjorta och slips) för första mötet på svenska ambassaden.




På väg till Kina

2012-09-04

I kväll kliver jag på planet för en lång resa, ända till Kina. Det är Utbildningsutskottet som gör en nio dagar lång resa till Beijing, Shanghai och Hangzhou. Vi kommer givetvis att ha vårt fokus på forskning och utbildning, och där finns mycket att ta del av i Kina. Men vi kommer också att ha möten på den svenska ambassaden i Beijing och även besöka svenska företag. Hela den kinesiska ekonomiska utvecklingen är ju minst sagt intressant att studera närmare. Det är också nyttigt att se Kina med egna kritiska ögon och försöka se verkligheten bakom det kinensiska ekonomiska undret. Eftersom jag var på Taiwan i våras är jag också mycket intresserad av hur Kina ser på samarbetet med Taiwan.

Så mycket fritid blir det inte på denna typ av resor, men det verkar i vart fall kunna bli ett besök vid en viss välkänd mur kommande helg när vi har lite egen tid i det annars väldigt späckade programmet.

Om tekniken fungerar kommer löpande rese- berättelse på bloggen. I annat fall blir det en summering när jag är hemma i Sverige igen.





Regeringen storsatsar på utbildning

2012-09-04

I dag kom beskedet att regeringen satsar 8,1 miljarder under åren 2013-16 på insatser för att skapa fler vägar till jobb för unga, för att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv, för att motverka den svaga konjunkturen samt för att tillgodose företagens behov av välutbildad arbetskraft. Bland annat satsar man nära 2,2 miljarder på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar. Det blir också 18.000 nya platser redan 2013 inom yrkesvux, lärlingsvux, yrkeshögskolan, universtitet och högskolor samt folkhögskolor. Dessutom blir det extra riktade pengar till fler platser inom ingenjörsutbildningarna.

Eftersom jag är ansvarig inom den moderata riksdagsgruppen för alla frågor som rör vuxenutbildning är jag synnerligen nöjd idag. Jag har argumenterat hårt på alla nivåer för fler platser inom främst Yrkeshögskolan och yrkesvux/lärlingsvux och kan konstatera att inte mindre än 13.000 av de nya 18.000 platserna går till dessa utbildningsformer. Det är inte minst viktigt för näringslivets möjligheter att hitta kvalificerad arbetskraft. Det ska bli ett nöje att försvara denna del av budgeten i höstens debatter.




Många reaktioner på mitt inlägg om William Petzälls bortgång

2012-09-04

Jag lade även ut mina tankar kring William Petzälls tragiska bortgång på Facebook, och fick ovanligt många sympatiska reaktioner från olika politiska läger och även ickepolitiska facebook-vänner, se nedan. Har också fått ett antal mail och kommentarer på twitter som visar att många tycker om att vi politiker står för våra åsikter och för en vass debatt, men att man förväntar sig respekt och god ton mot våra motdebattörer. Vi gör nog alla övertramp då och då, men det är aldrig fel att påminna sig själv om att alla politiker också är människor med sina fel och brister, och att vi alla vill väl - var och en på sitt sätt. I går citerade förresten även Borås Tidning mitt blogginlägg i en artikel om Petzäll.

Lite kan jag ju tycka att det är tragiskt att mycket av den medkänsla med William Petzäll som visas från vissa håll kommer först nu när han inte längre lever. När Sverigedemokraterna som parti hyllar Petzäll klingar det ganska falskt i mina öron. Jag vet hur man behandlade Petzäll efter hans avhopp, och det är inget de har anledning att vara stolta över.








De flesta som "utförsäkrades" 2010 har idag inkomst av eget arbete

2012-09-04

Förra veckan kom en nyhet från Försäkringskassan som inte fick särskilt stor uppmärksamhet, trots att det är mycket intressant för den politiska debatten. Försäkringskassan kan nämligen nu för första gången redovisa förvärvsinkomsterna för dem som lämnade sjukförsäkringen efter maximal tid, första halvåret 2010. Resultatet visar att merparten av dem som lämnade sjukförsäkringen första halvåret 2010 (26.644 personer) hade inkomst från eget arbete samma år. Av de som valde att inte gå över till Arbetsförmedlingens introduktion var det så många som 4 av 5 som hade förvärvsinkomst samma år. I hela gruppen var det 54 % som hade en förvärvsinkomst år 2010. 28 % hade en förvärvsinkomst på över 100 000 kronor. Siffrorna visar alltså endast förvärvsinkomster. Utöver detta har många av dessa personer andra inkomster, exempelvis förtidspension på deltid eller heltid, ålderspension, a-kassa eller försörjningsstöd. Dessa inkomster ingår inte i siffrorna ovan.

Slutsatsen är att en stor del av de personer som lämnade sjukförsäkringen inte heller skulle vara kvar där. De hade uppenbarligen en arbetsförmåga och har idag inkomst av förvärvsarbete. Samtidigt ska man veta att just denna första grupp som lämnade sjukförsäkringen var människor som varit borta från arbetsmarknaden mycket lång tid, långt mer än dagens maximala tid. När tidsgränsen infördes hade de redan uppnått maximal tid med marginal. De som lämnar sjukförsäkringen idag har inte varit borta från arbetsmarknaden lika länge, och det gör att de sannolikt kommer att ha lättare att komma i egen försörjning än gruppen som lämnade sjukförsäkringen våren 2010.

Dagens nyheter hade en ledare i fredags om saken, där man bland annat skriver följande:

"...i går kom en rapport om just den första gruppen utförsäkrade, som möjligen talar för att det kanske inte var så dumt att också dessa individer omfattades av de nya tidsgränserna. Försäkringskassan har granskat förvärvsinkomsterna i gruppen och nästan oavsett förväntningar måste man säga att siffrorna imponerar.

Gruppen består av 26 644 personer som utförsäkrades första halvåret 2010. Av dem var det mer än hälften, 54 procent, som hade en förvärvsinkomst, alltså inkomst av vitt, pensionsgrundande arbete, under 2010. Inkomsterna är inte precis jättehöga, vilket kan förklaras med att drygt 50 procent av hela gruppen återvände till sjukförsäkringen samma år. I snitt rör det sig om drygt 60 000 kronor.

Men det är i gruppen som varken hittas hos Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan sedan de utförsäkrats som det riktigt glädjande resultatet finns. Det har sagts att dessa individer i hög grad växlat från sjukpeng till socialbidrag. Men hela 78 procent har förvärvsarbetat. Flera får säkert dryga ut med ekonomiskt bistånd, men den största gruppen, 27 procent, hittas i inkomstspannet 200 000–300 000. Drygt en tiondel, 11 procent, har en deklarerad inkomst på 300 000 kronor eller mer.

Det här är personer som i många fall skulle ha varit förtidspensionärer i dag om det inte vore för förändringarna. Medierna vältrar sig i baksidorna av reformen. Värt att minnas är att det också finns en framsida."




Guldläge för Elfsborg

2012-09-03

Gårdagens seger mot Syrianska med 1-0 var en skön revanch efter förlusten borta mot Häcken i måndags. Visserligen var väl spelet igår inget att skryta med, men Anders Svensson gjorde sitt jobb och stod för matchens enda mål. Och ett lag som vill ta guld måste vinna även när det går trögt och flera tongivande spelare är skadade eller avstängda. Nu rycker Elfsborg på nytt i den allsvenska tabellen. Fem poängs ledning när bara nio omgångar återstår.

Elfsborg har faktiskt vunnit två tredjedelar av alla spelade matcher, det imponerar. Bara två lag har gjort fler mål, och bara ett lag har släppt in färre.

Hösten blir ofattbart spännande, men Elfsborg har guldläge. Om man bara tar en match i taget och ger allt ska det nog kunna gå vägen...








Borås Tidning skriver på ledarsidan om fackens inkomstförsäkringar

2012-09-03

I dag ägnar Borås Tidning sin ledare åt den RUT-utredning jag beställt fram angående fackens kompletterande inkomstförsäkringar vid arbetslöshet, och det överraskande stora antalet löntagare som faktiskt får ut 80% av sin lön vid arbetslöshet. Jag har scannat in inledningen till ledaren som kan läsas här i sin helhet.

Ledaren, med rubriken "Bevisat: Facket kan förändras" ger också facken beröm för sin förmåga till anpassning och ifrågasätter om det behövs någon obligatorisk a-kassa. Man påpekar också det jag själv har skrivit tidigare, nämligen att de kompletterande försäkringarna är ett bra skäl för medlemskap i en facklig organisation.

BT skriver också att de stora avhoppen från facket "handlar mer om ett ideologiskt ställningstagande". Jag tror BT har alldeles rätt i detta. Alltför många fackliga organisationer sysslar med en massa saker som inte har någon koppling till arbetsmarknadsfrågor, och dessutom läggs ofta en del av medlemmarnas pengar på aktivt stöd till ett enda parti, Socialdemokraterna. Det är dags att alla fackliga organisationer som ännu inte gjort det kapar banden till politiska partier och arbetar för sina medlemmars bästa. Inkomstförsäkring vid arbetslöshet är en sådan sak som verkligen är för medlemmarnas bästa. Det kan ge många nya medlemmar om man hanterar frågan rätt.


Hela rapporten från RUT går att läsa här.





TCO-ekonom vill nyansera bilden av ungdomsarbetslösheten

2012-09-03



I senaste numret av TCO-tidningen finns en mycket tänkvärd artikel om ungdomsarbetslösheten som inleds enligt ovan. Artikeln är skriven av TCO-ekonomen Susanna Holzer som påpekar det jag ofta framfört i olika sammanhang, nämligen att en överdrivet mörk bild av ungdomsarbetslösheten får våra ungdomar att tappa framtidstron alldeles i onödan. Den som slutför gymnasiet får för det allra mesta också jobb. Det är främst ungdomarna som hoppar av skolan i förtid som blir arbetslösa. I artikeln bekräftas återigen att den verkliga ungdomsarbetslösheten ligger runt 10%. Det är för övrigt ungefär samma nivå som den pendlat runt i flera decennier. (År 2006 låg dock denna "verkliga" ungdomsarbetslöshet runt 15%, vilket Aftonbladet berättade nyligen, se föregående blogginlägg). Omvänt är det alltså 90% av ungdomarna som snabbt får jobb efter att de slutat skolan. Det budskapet är viktigt att också sprida för att ge ungdomar framtidstro!

Några fler citat från artikeln i TCO-tidningen:

"Av alla arbetslösa unga vuxna är drygt hälften studenter som i första hand söker arbete för att förbättra sin privatekonomi under studietiden. Den andra hälften och cirka 10 procent av de arbetslösa studenterna är dock aktivt arbetssökande som i första hand vill ha ett heltidsjobb och en egen försörjning."

"Unga utan slutbetyg från grund- och gymnasieutbildning löper en kraftigt större risk att bli långvarigt arbetslösa, jämfört med dem som fullgjort sina utbildningar. Unga som gått praktiska utbildningar har ofta enklare att sugas upp av arbetsmarknaden än dem med strikt teoretiska utbildningar."




Aftonbladet: Ungdomsarbetslösheten är mycket lägre än 2006

2012-09-03

Den 19 augusti fanns en helsida i Aftonbladet om ungdomsarbetslösheten, signerat Lena Mellin. Jag hann inte blogga om den då, men bättre sent än aldrig. Mellin för en diskussion om hur hög ungdomsarbetslösheten egentligen är, och skriver att det är lika korrekt att hävda att den är 10% som att säga att den är 28%. Allt beror på från vilken ålder man räknar arbetslösa ungdomar (SCB räknar från 15 år, vilket blir lite märkligt, de flesta 15-åringar bor hemma och är inte beroende av eget jobb för sin försörjning, utan vill bara ha extrajobb). Det beror också på om man räknar in studerande eller inte. Jag håller inte alltid med Lena Mellin, men artikeln om ungdomsarbetslösheten är faktiskt saklig och objektiv. Artikeln avslutas så här:

"När Arbetsförmedlingen beräknar ungdomsarbetslösheten använder de sig av andra åldersgrupper och andra definitioner än SCB. De börjar räkna från 18 års ålder (men slutar precis som SCB vid 24). De räknar öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.

Med det sättet att räkna har ungdomsarbetslösheten inte ökat utan minskat. 1997 gick 15 procent av ungdomarna utan jobb, jämfört med runt tio nu. I juni var det exakt 91.464 personer, varav mer än hälften deltog i program med aktivitetsstöd.

Ungdomsarbetslösheten är en central fråga för framtiden. Men nu förvirras diskussionen av statistiska fördunklingar. Mycket viktigare att diskutera är hur man ska få stopp på flödet av ungdomar som lämnar gymnasiet utan kompletta betyg. Det ger nästan hundraprocentig garanti för långvariga problem på arbetsmarknaden."

Jag instämmer helt och fullt i slutsatsen när det gäller avhoppen från gymnasiet. Det är bland annat därför vi inte ska göra som Socialdemokraterna vill och återinföra kravet på att alla måste läsa in högskolebehörighet på gymnasiets yrkesprogram.




Fler jobb som unga arbetslösa inte vill ha

2012-09-03

Fick även detta tips om en tänkvärd nyhet från SVT:s Värmlandsnytt den 24 juli. Varför måste vi anlita bärplockare från andra delar av världen när vi har arbetslösa ungdomar? Varför gick 40 ungdomar i Munkfors arbetslösa i sommar, när de kunde tagit ett jobb som bärplockare med en garantilön på 21.000 kronor per månad?

Nu är visserligen min bild att en övervägande del av våra ungdomar inte vill något hellre än att arbeta. Många är också villiga att ta de jobb som erbjuds, i vart fall för en tid i avvaktan på något bättre, så som de flesta av oss äldre också gjorde i vår ungdom. Men uppenbarligen tänker inte alla arbetslösa unga på detta sätt, och det är ett allvarligt samhällsproblem.







Jobben som de arbetslösa unga inte vill ha

2012-09-02

På websidan för SVT:s Agenda kan man idag läsa denna artikel och även se ett TV-inslag om Åges metallgjuteri som gärna anställer outbildade arbetslösa unga. Men ingen vill ha jobben, så man får ta in utländsk arbetskraft i stället. Samtidigt går 17 procent av ungdomarna i kommunen arbetslösa.



På Åges Metallgjuteri i Unnaryd, i gränstrakterna mellan Småland och Halland, har man svårt att få tag i arbetskraft. Det går att få jobb här utan utbildning, säger Eva-May Hansson, personalansvarig. Utbildningen får man på jobbet.

17 procent av ungdomarna i kommunen går arbetslösa, enligt Arbetsförmedlingen i Halmstad som ligger sex mil från Unnaryd.

"Det går inte riktigt ihop, för ungdomarna söker inte de jobben om de inte har utbildningen", säger Bodil Ljungberg, chef för Arbetsförmedlingen i Halland.

Men på gjuteriet tar de in folk utan utbildning?

-Då är det de enklare jobben och det är kanske inte så intressant, säger Bodil Ljungberg.

"I den här lokalen är bara två av dem som arbetar här födda i Sverige. Alla andra kommer från länder som Vietnam, Kosovo, Polen... Vi har personal från i stort sett hela världen", säger arbetsledaren Krister Mattson medan han visar SVT:s team runt i gjuteriet.

70 av 150 anställda på Åges är födda utanför Sverige. Småindustrierna här vid gränsen mellan Småland och Halland har hittat sin räddning i att de kan anställa människor som är tacksamma att få jobb, även om det är bullrigt och har låg status. De svenskfödda ungdomar som Arbetsförmedlingen skickat till gjuteriet för att söka jobb är sällan riktigt intresserade.




Söker GT:s ledarsida sällskap i sandlådan?

2012-09-02

I dag finns detta lilla påhopp att läsa på GT:s ledarsida. Uppenbarligen har inte GT läst vare sig mitt blogginlägg eller lyssnat på inslaget i Radio Sjuhärad. Man väljer i stället att göra sin egen lilla tolkning. Men nej, jag var vare sig arg eller rasade över förslaget. Jag pekade bara på vikten av att prioritera även i det lilla när kommunernas ekonomier är ansträngda.

I Sverige har vi på goda grunder en rösträttsålder på 18 år. Utformningen av en lekplats engagerar troligen få barn över 10 års ålder. FN:s barnkonvention säger att barn ska tillförsäkras inflytande i den omfattning de har mognad att ge sin åsikt tillkänna och på det sätt som är mest lämpligt. Att anordna ett två veckor långt "traditionellt" val med valsedlar och bemannade vallokaler för att ta reda på vad små barn tycker om utformningen av en lekplats är bara ett slöseri med resurser.

Jag föreslog i stället att man kunde ordna enklare omröstningar ute på skolorna och sedan samla ihop resultaten. Enkelt, billigt och troligen lär då också fler barn ge sin åsikt tillkänna. Vad gäller de inbesparade pengarna nämnde jag som exempel att det skulle räcka till lön och sociala kostnader för ännu en anställd inom förskolan i ett helt år. Jag skrev även att pengarna med fördel skulle kunna användas för att rusta upp några andra av kommunens eftersatta lekplatser och därmed komma fler barn till del.

Att GT:s ledarredaktion inte tycker det är så viktigt att prioritera hur pengar används framkommer tyvärr ganska ofta på ledarsidan. Man efterfrågar nya pengar till allt, men talar aldrig om var pengarna ska tas. Även idag, när man i en ledare med rubriken "Billiga byggen kräver bidrag" förespråkar kraftig skattesubventionering av bostäder för personer med låga inkomster. Vem som ska betala framkommer inte. För övrigt missar GT att vi redan har riktade bostadsbidrag till de grupper som är ekonomiskt svaga. Det är ett mer träffsäkert stöd än stora skattesubventioner av bostadsbyggande.

GT:s ledarsida skulle nog behöva fundera ett varv över hur pengarna ska räcka om ingen klarar att prioritera. Ser fram mot ledare om detta. Dagens påhopp på mig känns mest som ett nytt utspel från GT:s egen lilla sandlåda. Kanske känner man sig lite ensamma där och känner en stark längtan efter sällskap?




William Petzäll - ett tragiskt människoöde

2012-09-01

William Petzäll, tidigare SD-ledamot i Riksdagen, är död. Han blev bara 24 år. Jag träffade honom mycket under valrörelsen 2010, bland annat i flera debatter, eftersom han bodde i min valkrets då och tidigare var kommunpolitiker i Borås. Han fick ta emot mycket hårda angrepp och grova övertramp i valrörelsen från olika motståndare, och blev också överfallen vid flera tillfällen. Tiden i riksdagen var också tuff, inte minst när han hoppade av sitt parti när han inte längre kände att hans värderingar stämde med Sverigedemokraternas.

Jag var en av de riksdagsledamöter som alltid hälsade på honom och pratade lite när vi möttes i korridorerna eller i kammaren, och jag märkte att han uppskattade det. Alltför många andra, inklusive hans egna tidigare partivänner, behandlade honom som luft, och han utsattes för en hård hatkampanj på nätet från en del personer i sitt eget fd parti som ville att han skulle lämna sin riksdagsplats efter avhoppet.

Jag delade inte alltid William Petzälls åsikter, och hade som sagt en del hårda debatter med honom under valrörelsen 2010. Men jag tyckte att han förtjänade respekt som folkvald riksdagsledamot. Alla förtjänar dessutom respekt som människor, oavsett vilket parti man valt att stödja och även om man hoppar av sitt parti och blir politisk vilde. Mobbning och utfrysning hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle.

Vad som orsakade Williams död vill jag inte spekulera i, men min bild är att han var en mycket ensam och ganska olycklig människa sedan han lämnade sitt parti, och vi såg honom allt mer sällan i riksdagen. Hela hans livssituation förvärrade säkert hans drogproblem. Jag lider med hans anhöriga, inte minst hans mamma Annika som engagerat sig så hårt för att stödja William i hans kamp mot missbruket. Hans död i så unga år är oerhört tragisk.