Utskottsresa med riksdagens Utbildningsutskott till Kina, 4-13 september 2012
(Inläggen kommer i omvänd ordning mot bloggen, dvs läses uppifrån och ned.)
Framme i Beijing
2012-09-05
Efter en lång men behaglig flygresa kom vi fram till Beijing (Peking) i morse vid sextiden på morgonen svensk tid, dvs klockan 12 lokal tid. Efter incheckning på hotellet var det dags att byta om till arbetskläder (mörk kostym, vit skjorta och slips) för första mötet på svenska ambassaden.
Miljöbilder från Beijing
2012-09-05
Några miljöbilder tagna från bussen på väg genom Beijing till svenska ambassaden.
Denna futuristiska byggnad är det statliga TV-bolagets huvudkontor, och utgör ett av Beijings mest välkända
landmärken.
Byggnaden kostade 5 miljarder(!) att bygga och är Kinas dyraste bygbnad.
Fönsterputsaren på den lilla plattformen högt uppe på väggen på högra bilden lär ha ett heltidsjobb med att hålla glasfasaden ren...
Möte och välkomstmiddag på svenska ambassaden
2012-09-05
På ambassaden fick vi först en längre föredragning om kinesisk forsknings- och innovationspolitik. En god kopp svenskt kaffe var precis vad som behövdes efter en lite tröttande tidsomställning. Kina satsar mycket på forskning, och tillväxten inom den kinensiska forskningssektorn är snabbare än i den kinesiska ekonomin i sin helhet. År 2011 satsade man motsvarande 1,83% av BNP på forskning. Enligt den senaste femårsplanen är målet 2,2% av BNP 2015. Men satsar på både grundforskning och elitforskning. Forskning och innovationsområdet har varit eftersatt i Kina tidigare, man har haft mer fokus på att producera mindre avancerade varor i stället för att själva utveckla nya produkter. Men nu vill man byta "utvecklingsmodell" och satsar framförallt på naturvetenskap, bioteknologi, energi, IT och teknik. Sverige har ett stadigt ökande forskningssamarbete med Kina inom fler områden.
Efter föredragningen bjöd ambassadören,
Lars Fredén, oss till sitt residens för en välkomstmiddag tillsammans med ambassadpersonal som gav oss en första kort briefing om kinesisk politik, ekonomi, mänskliga rättigheter, skolfrågor, arbetsmarknadsfrågor mm.
Folkets Stora Sal
2012-09-06
Eftersom Kina inte är en demokrati så finns del inte heller något parlament. Folkkongressen väljs för fem år i taget av särskilt utsedda elektorer från olika delar av landet, och har sina möten i "Folkets Stora Sal" som är en gigantisk byggnad mittemot Himmelska Fridens Torg. Folkkongressen är dock vad vi förstod mest ett spel för gallerierna och saknar i princip makt. Hela makten i Kina ligger hos Kommunistpartiets ledning.
Möte med utskottet för utbildning och forskning
2012-09-06
Folkkongressens utskott finns också i Folkets Stora Sal. Vi träffade företrädare för utskottet för utbildning, forskning, som även ansvarar för kultur, sport, media och hälsa. Utskottet företräddes av vice ordföranden Tang Tianbiao och några ytterligare medlemmar. Nedan till vänster vår utskottsordförande Tomas Tobé och vice ordförande Tianbiao. Nedan till höger det obligatoriska gruppfotot på den svenska delegationen och de kinesiska värdarna.
Mötet blev en smula märkligt, eftersom det inte hölls på engelska som vi är vana vid från andra samanhang. I stället talade våra värdar kinesiska, vilket översattes till engelska av en tolk. Från svensk sida svarade vi sedan på svenska, som översattes till kinesiska av en annan, svensktalande, tolk.
Vi fick en del spännande fakta om Kina. Det finns ungefär 320 miljoner elever i den kinesiska skolsystemet. Man har 40 miljoner lärare, alltså fyra gånger fler än hela den svenska befolkningen. Största utmaningen i Kina är att försöka utveckla utbildningssystemet så att det omfattar alla barn i hela Kina, även i de fattigare och glest befolkade delarna av västra Kina.
Vi fick också veta att ungefär 3.700 kinesiska studenter studerar i Sverige och att 1.500 svenska ungdomar studerar i Kina.
Mycket av mötet handlade om forskning, och Kina är mycket intresserade av ett utvecklat forskningssamarbete med Sverige. Vi pratade också en del om den svenska Yrkeshögskolan och det visade sig att det finns en motsvarighet i Kina. Liksom Sverige har Kina problem med att hitta yrkeskunnig personal till sina företag och man vill därför båda ha teoretiska och praktiska utbildningar, på samma sätt som vi numera har i Sverige.
Himmelska Fridens Torg
2012-09-06
Mittemot Folkkongressens byggnad ligger Hinmelska Fridens Torg, en synnerligen välbevakad plats. Man får inte
uppträda i grupper på torget, då kommer polisen genast och splittrar gruppen.
På ena sidan av torget ligger Maos maosuleum (ovan till höger), och köerna ringlade långa för att komma in. Personkulten kring Mao lever fortfarande bland många kineser, dock inte alla.
Med cykel genom gamla Beijing
2012-09-06
I kväll hade vi som ville möjlighet att hyra en cykel och följa med ambassadör Lars Fredén på en cykeltur genom gamla Beijing (Peking). Att cykla är det traditionella sättet att ta sig fram i staden, även om mängden bilar stadigt ökar och är över 5 miljoner idag.
I staden finns ett antal äldre bostadsområden, men efterhand så rivs de gamla husen och gränderna försvinner och ersätts med nya skyskrapor. Större delen av huvudstadens gamla kulturella arv är skövlat. Den stora motorvägen går exempelvis på den plats där den gamla ringmuren tidigare gick, denna revs på 1960-talet. Ett större område med gammal bebyggelse har dock fredats, och det var genom gränderna i denna "Hutong" som vi tog vår cykeltur tillsammans med ambassadören, samma cykeltur som för övrigt vårt kronprinspar gjorde för några år sedan tillsammans med samme ambassadör.
Genom området rinner denna flod, som jag fick intrycket är en biflod till Hai River (Vita floden) som rinner genom Beijing.
Turen genom de gamla gränderna och utsikten från en takterrass gav en bild av Beijing så som det ser ut i många gamla böcker. Just detta område är idag eftertraktat att bo i, och det finns ett antal caféer och barer och mycket shopping för turister. Kanske inser stadens ledning att turisterna knappast kommer att besöka Beijing i framtiden bara för att titta på moderna skyskrapor, och att det är viktigt att värna om de gamla bostadsområden som fortfarande finns kvar.
Besök på Ericssons huvudkontor för Nordöstra Asien
2012-09-07
Dagens första besök gick till det svenska företaget Ericssons huvudkontor för North East Asia. Vi togs emot av Mr Zhao Juntao som är President för Ericson China.
Ericsson gjorde sin första affär med Kina 1892 då man sålde sin första telefon. 1985 öppnade man sitt första kontor i Beijing och idag har man 13.000 anställda i Kina. Ericsson är idag den största leverantören av basstationer och antenner till statliga China Mobile som är världens största mobiloperatör med 250 miljoner abonnenter. Kina, Japan och Korea är idag Ericssons största marknad.
Varje år tar 6 miljoner kineser examen på universiteten, och 240.000 av dem är olika typer av ingenjörer. I Kina råder hård konkurrens om arbetskraften men Ericsson har lyckats bli en attraktiv arbetsgivare, inte minst genom tät kontakt med universiteten och studenterna redan under studietiden. Löneläget för en ingenjör är ungefär samma som i Sverige, men stiger stadigt. Fortfarande är dock lönerna låga internationellt sett. Ericsson har enligt egen uppgift en mycket innovativ organisation, var tionede anställd ligger bakom en patenterad produkt. Fortfarande tar Ericsson dock fram fler patent i Sverige än i Kina.
Ericssons representanter var tydliga med att kvalitén på kinesiska utexaminerade studenter är mycket hög, och att de brister som finns i kreativt tänkande och ifrågasättande utvecklas efterhand när man arbetar i organisationen. Man har också låg personalomsäöttning, de flesta som börjar vill jobba kvar i Ericssonkoncernen.
Vi fick också en rundvandring i Ericssons laboratorier. Man gör mätningar av störningskänslighet med mera för olika typer av basstationer för mobil telekommunikation. Samma typ av mätningar görs för övrigt på SP i Borås, och jag kände igen laboratoriemiljön och mätningsrummen från mina besök på SP. När jag nämnde detta för de lokala representanterna fick jag veta att man samarbetar med just SP, och att laboratoriepersonal från Ericsson i Beijing har varit på besök på SP i Borås. Världen är liten och företagsvärlden väldigt global!
Besök på Beijing Normal University
2012-09-07
Beijing Normal University har 21.000 studenter, och man kan studera många olika ämnen. Exempelvis finns det en institution som heter "Institute of Marxism Study", där man kan studera marxistisk filosofi. Fast det finns också mer "normala" ämnen,
bland annat inom teknik, kemi, kärnfysik, biologi och miljö, ekonomi och konst, och man forskar också inom de flesta av dessa områden. Man har också en lärarutbildning, och det var främst därför vi besökte just detta Universitet.
På högra bilden ovan sitter Universitetets vice president Ms. Hao Fanghua, som tog emot oss och berättade kort om Universitetet.
Vi fick bland annat veta att Universitetet har ungefär 10% utländska studenter, även från Sverige, och man har ett utvecklat samarbete inom lärarutbildningarna med Göteborgs Universitet. Nedan till vänster det obligatoriska utbytet av presenter mellan vår delegation och våra värdar. Här tar vår utskottsordförande Tomas Tobé emot en vacker tavla som lär hamna i Utbildningsutskottets sessionssal i Stockholm.
Vi fortsatte sedan till instutionen för pedagogik där vi fick en föredragning om hur man bedriver lärarutbildning och vidareutbildning av lärare genom "lesson studies, dvs studier och observation av lärare ute i klassrumsmiljö. Tyvärr var föredragningen delvis den mest opedagogiska jag upplevt, trots att föredraganden var professor i pedagogik. Hon visade nämligen bilder på kinesiska och pratade under tiden utan att släppa in tolken tillräckligt ofta. När tolken kom in i efterhand var bilderna oftast redan borta vilket jorde att vi missade en del av det som professorn ville förmedla. Beskrivningen ovan till höger var exempelvis säkert mycket klargörande. Frågan är bara vad den betydde? Som tur är brukar de flesta föredragningar med tolk fungera mycket bättre...
Besök i Primary School
2012-09-07
På Beijing Normal University finns också en komplett skolainne på universitetsområdet där Universitetet kan utbilda sina blivande lärare i naturlig miljö och öven forska kring inlärning och pedagogik. Mycket intressant upplägg. Skolan fungerar precis som en vanlig skola, och anses vara en av de bästa i Beijing. Det kändes inte direkt som om eleverna var "försökskaniner", utan de verkar få en utbildning av hög kvalitet.
Vi besökte ett par klasser i Primary School, alltså motsvarande vår grundskola. De klasser vi besökte motsvarade ungefär vårt mellanstadium. I varje klass går ca 45 elever, och trots detta verkar det råda disciplin och arbetsro i klasserna. Vi ställde frågor till eleverna och de fick fråga oss vad de ville, och varje gång en elev skulle säga något räckte de först upp handen och sedan ställde de sig upp och pratade. De var förvånansvärt bra på engelska, till skillnad från många vuxna i Beijing som inte kan ett enda ord engelska - även i butiker, på hotell och inte minst taxichaufförerna. Men den nya generationen kineser verkar ta till sig det engelska språket. Till höger en sida ur en elevs mattebok. Lite knepigt att förstå frågeställningen....men troligen är det inte helt olikt det svenska elever arbetar med på sina lektioner.
Besök i Den Förbjudna Staden i Beijing
2012-09-08
Den förbjudna staden var kejsarnas palats under Ming- och Qingdynastierna. Ytan innanför murarna är hela 720 000 kvadratmeter och det finns 960 byggnader med totalt nära 9.000 rum. År 1406 påbörjades bygget som tog 14 år det sägs att mer än en miljon arbetare och hundra tusen konstnärer arbetade med bygget. Under åren har dock byggnader brunnit ned och återuppförts så byggnaderna idag är av varierande ålder. All jord man fick över när man grävde vallgraven och gjorde den djupt gående stenläggningen las i en hög utanför den norra sidan. Det blev till en stor kulle som heter Jingshan med en byggnad på toppen som fungerar som utsiktsplats.
När den siste kejsaren Puyi lämnade sin tron år 1912 var det slutet för staden som kejsarpalats. Fram till dess hade 24 olika kejsare bott där. Palatset öppnades för allmänheten 1925, och gjordes då om till museum. Bredvid palatset ligger en del nyare byggnader upförda i samma stil, och de hyser idag kommunistpartiet, och var tidigare bostad för "ordförande Msao".
I dag är den förbjudna staden tillsammans med kinesiska muren Kinas mest kända besöksmål, och finns också med på FN:s lista över världsarv. Ovan vallgraven som omger huvuddelen av Den Förbjudna Staden.
Ovan till vänster entren till staden, sedd från insidan. Innanför entrén finns den stora öppna platsen där stenläggningen är i original från 1500-talet. Övriga bilder visar den viktigaste byggnaden, kejsarens eget palats. Stora delar av byggnaderna, bland annat denna, renoverades inför OS i Beijing 2008, bland annat målades nytt bladguld på utsmyckningarna under taken.
Man ser att denna byggnad är viktigast eftersom det är den enda som har tio små figurer längst ut på varje takspets. Övriga byggnader har fem, sju eller nio små figurer, och detta signalerar byggnadernas betydelse.
Den Förbjudna Staden har fått sitt namn efter att den var förbjudet område för alla som inte bodde inne i palatset. Det var kejsaren och kejsarinnan, men också alla kejsarens konkubiner och eunuckerna som arbetade för kejsaren. Ovan till höger kejsarens tron inne i huvudpalatset.
Trafikinfarkt
2012-09-09
I Beijing finns idag ca 5 miljoner bilar. Man har prövat att tillåta bilar med udda eller jämna slutsiffror i registrerings- numret att köra på olika dagar, vilket man då går runt genom att köpa två bilar. Man har en komplicerad tillståndsprocess för att människor ska få köpa bil, vilket gör att många som vill köpa måste vänta i åratal. Trots detta råder totalt trafikkaos i staden och antalet bilar ökat hela tiden. En av våra guider sa att man skojar om att den största genomfartsmotorvägen genom staden - 4,6 mil lång - är världens största parkeringsplats. Endast nattetid flyter trafiken genom staden. Trots att det finns både bussar och tunnelbana så förslår det inte långt för att hantera drygt 20 miljoner Beijingbor genom den till ytan mycket stora staden.
Luftföroreningarna är enorma och man berättade på ambassaden att de dagar då luften är som renast är den i nivå med de allra sämsta dagarna på de allra mest utsatta gatorna i Stockholm.
Utsikt från hotellrummet
2012-09-09
På hotellet är vi utspridda på olika våningsplan, själv har jag hamnat på 21 våningen. Utsikten är väl ganska typisk för Beijing, höga moderna hus, väldigt lite grönytor (utöver de lite större parker som finns längs floderna och på en del andra ställen), och smala planteringar längs en del gator. En mycket modern stad, på gott och ont. Inte så mycket gamla fina kvarter, men samtidigt väldigt rent och snyggt, välskött och välvårdat överlag. Minus dock för luftföroreningarna som hela tiden ligger som ett dis över staden.
Minnen från OS 2008
2012-09-09
På väg med bussen passerade vi förbi "fågelboet", altså den fantastiska arenan från OS 2008. I närheten byggde IBM
detta fantastiska kontorskomplex inför OS, utformat som en kinesisk drake.
Piratkopiornas förlovade land
2012-09-09
I Beijing (och även resten av Kina) är försäljning av piratkopierade varor ett stort problem. Det går att hitta förfalskningar av i stort sett alla kända märkesvaror till mycket låga priser. En av de mest kända marknaderna är Silk Market. Jag gick runt och tittade på varorna, men avstod från att köpa uppenbart förfalskade varor.
I entrén till marknaden fanns en enorm banderoll uppsatt över hela väggen som uppmanade försäljarna att respektera upphovsrätten. Uppenbarligen med tveksamt resultat.
Lite mer av Beijing
2012-09-09
Jag tog en vandring genom omgivningarna närmast hotellet, och passerade bland annat över Tonghui River, en bred flod som rinner genom Beijing och som genom historien varit en viktig transportled. Längs floderna finns ofta stora parker som är små oaser i det anars ganska sterila moderna Beijing.
Bebyggelsen i Beijing är som sagt väldigt modern, och bortsett från en del skyddade områden med äldre bebyggelse får allt fler äldre bostadsområden stryka på foten till förmån för ytterligare moderna skyskrapor. Men det finns små smultronställen kvar som stått emot rivningsraeriet, exempelvis denna lilla restaurang.
Förorternas bostadskomplex
2012-09-09
I förorterna bor man oftast i områden med en klunga samlade skyskrapor. I ett bostadsområde kan det bo flera hundratusen personer.
En bild av landsbygden
2012-09-09
Söndagen var inte möjlig att använda för möten och studiebesök och därför hade vi möjlighet at göra ett par timmars utflykt till Kinesiska muren. På vägen dit passerade bussen genom den kinesiska landsbygden som verkligen motsvarar den traditionella bilden av Kina. Höga berg, floder och oerhört vackert.
Kinesiska muren
2012-09-09
Att besöka Kinesiska Muren är närmast ett måste när man besöker Kina och Bejing. Muren tillhör även den ett av Unescos världsarv. Ursprungligen byggdes muren för att skydda befolkningen i söder från aggressiva nomadstammar från norr, och taktiken fungerade uppenbarligen. För att komma upp till muren tar man oftast linbanan, och det är en mäktig känsla att vandra på muren på krönen av bergskammarna, även om vi bara hann med ett kort besök.
Tidig morgon
2012-09-10
I morse ringde klockan klockan 04.00, och det var dags att checka ut och ta bussen till Beijings inrikesflygplats och flyga till Shanghai där vi avslutar vår resa med ett antal besök.
På flygplatsen tog vi farväl av Maria som egentligen heter Zhu Yong Mei, men som fick det svenska namnet Maria när hon läste svenska. Maria har arbetat på kinesiska ambassaden i Stockholm, och frilansar nu som guide när den svenska ambassaden har besök från Sverige. Maria har varit vår guide under hela besöket i Beijing.
Shanghai
2012-09-10
Så är vi då framme i Shanghai, kanske världens största stad, lite beroende på hur man räknar, men i själva stadskärnan finns ca 23 miljoner människor. Shanghai är Kinas finansiella centrum.
Shanghai känns för min del mer lockande än Beijing. I Shanghai finns en säregen blandning av gammalt och nytt, små äldre hus trängs med skyskraporna och det känns som om man skyddat fler äldre byggnader än i Beijing. Att man bevarar fler låga hus och att inte skyskraporna står lika tätt gör att man får bättre utsikt från de höga husn, och att det blir ljusare och luftigare i staden. Samtidigt finns det platser i Shanghai där den moderna bebyggelsen är uppseendeväckande. mer om detta senare.
Bilden ovan tv är från mitt hotellfönster på tionde våningen.
Besök på SKF:s kinesiska huvudkontor
2012-09-10
Dagens första besök gick till SKF:s huvudkontor för Kina som är beläget i Shanghai. Vi togs emot av Erik Nelander som är President of SKF China.
SKF har en tredjedel av sin omsättning i Asien man räknar med att Kina snart blir bolagets allra viktigaste marknad. SKF har funnits i Kina i 100 år, 1912 startade man sitt första kontor.
I dag har man 18 fabriker, säljkontor på 27 platser, 200 återförsäljare (varav en liten bjutik fanns i huset mitt över gatan till huvudkontoret, bilden th). SKF har 7.000 anställda i Kina.
SKF arbetar mycket med utbildning och rekrytering. Personalomsättningen är ganska stor i Kina och 30% av de anställda inom SKF har arbetat mindre än ett år i företaget. SKF abretar med nära kontakter med universitet och högskolor i KIna, men har också ett eget traineeprogram. Man startar nu också en egen skräddarsydd skolklass för 30 elever i samarbete med en skola som driver yrkesutbildningar, lite motsvarande den gymnasieskola som SKF driver i Göteborg.
Vi fick också bekräftat att löneläget i Shanghai är ungefär detsamma som i Göteborg, eller till och med högre. SFK finns inte i Kina för att lönerna är låga utan för at Kina är en viktig marknad. Huvuddelen av forskning och utveckling finns fortfarande i Europa, främst i Göteborg.
I likhet med den föredragning vi fick på Ericsson i Beijing menade Erik Nelander att det inte är någon brist på talanger från kinesiska universitet, och att de teoretiska kunskaperna, inte minst i matematik, är mycket goda. Det finns brister i kreativitet men detta utvecklas efterhand när de nyanställda börjar arbeta.
Pudong och Pearl Tower
2012-09-10
Shanghai är Kinas största stad och har (minst) 23 miljoner invånare. Som kuriosa kan nämnas att Borås är
Shanghais svenska vänort. Shanghai har också starka band till Göteborg, bland annat efter seglatsen med
Ostindiefararen Götheborg. Hamnen i Shanghai är Kinas största och viktigaste.
Floden Huangpu, som är en biflod till Yangtzefloden, flyter genom Shanghai. På ön Pudong finns idag Kinas
kanske mest spektakulära samling av skyskrapor (bilderna ovan), och bland dem reser sig det höga TV-tornet
Pearl Tower.
Vi fick en guidad stadstur till fots tillsammans med den svenske generalkonsuln Viktoria Li och hennes
medarbetare på väg tillbaka till hotellet efter mötet på SKF:s huvudkontor. Rundturen i staden avslutades
med att de som ville kunde köpa biljetter och ta den underjordiska skytteln under floden till Padang,
och därefter åka upp i tornet varifrån man har en fantstisk utsikt över Shanghai.
Längst upp i tornet finns ett glasgolv utanför byggnaden där man kan gå och titta ned mot marken, 259 meter
under fötterna. En märklig och hisnande känsla.
Möte med kinesiska ungdomar som studerat i Sverige
2012-09-10
På kvällen träffade vi ett sörre antal kinesiska studenter som hade en sak gemensamt - de hade alla studerat vid något svenskt universitet eller högskolan. Träffen arrangerades av det svenska konsulatet i samarbete med föreningen SRA (Sweden Returned Alumni), som har 600 kinesiska medlemmar från olika kinesiska städer.
Det blev två timmars mingel och jag hann samtala med ganska många studenter. Samtalen skedde mest på engelska, men några av de tidigare studenterna var också ganska bra på svenska. Det märktes att de som varit i Sverige tyckte om sin tid i vårt land och samtliga jag pratade med hade fått bra jobb efter sin examen, några av dem på svenska eller andra utländska företag i Kina.
Mötet symboliserade också det kinesiska samhället ganska bra. Bland alla kinesiska studenter fanns nämligen en ung kvinna som var utsänd av Kommunistpartiet, uppenbarligen för att hålla uppsikt över vad som hände. En av mina riksdagskolleger samtalade med henne och berättade efteråt att vi det bord där de ställde sig försvann samtliga övriga kinesiska ungdomar direkt. Vi var flera som märkte att vissa av de kinesiska ungdomarna gärna ville prata men uppebarligen var lite försiktiga med vad de sa, medan vissa andra öppet försvarade det kinesiska smahället och partiet. Jag tänker av hänsyn till ungdomarna inte redogöra för vilka jag pratade med eller vad de sa, men jag kan säga som så att några av samtalen var synnerligen intressanta och mycket öppna. Jag har med mig ett antal visitkort hem.
Shanghai by night
2012-09-10
På vägen hem från mötet med studenterna tog jag dessa bilder på nattlivet i Shanghai. Tyvärr fanns det inte tid
att ta del av nattlivet eftersom vi skulle upp tidigt morgonen efter.
Shanghai Experimental School
2012-09-11
Tisdagens första besök gick till Shanghai Experimental School. I denna skola integreras utbildningen och undervisningen med vetenskaplig experimentering. Skolan har en tioårig skolgång i stället för den normala tolvåriga och den tillåter flexibilitet vid årskursindelningen och även när det gäller ålder vid skolstart. På skolan forskar man alltså samtidigt kring inlärning och inlärningspotentialen hos eleverna. Forskningen övervakas av ett forskningsinstitut för utbildningsfrågor och lärarhögskolan i Shanghai.
Skolan är väl närmast att betrakta som en elitskola, och man testar de elever som söker till skolan och väljer ut de bästa. Detta sätt att gallra ut elever skulle aldrig godtas i Sverige, men det sker helt öppet i den kommunistiska Kina. De flesta barnen har också välutbildade föräldrar och skolan har mycket gott rykte.
Vi togs emot av rektor och skolledning och hela uppfarten till skolan var kantad med svenska och kinesiska flaggor. I ett sammanträdesrum berättade elever om skolans arbete för att utveckla matematikundervisningen, något som prioriteras av skolan. Vi fick lära oss skolans syn på matematik: "Matematik är inte bara en vetenskap utan också en konstform och en del av vår kultur". Mer om skolans matematikundervisning i nästa inlägg.
En rolig sak var den särkskilda studio man byggt upp där man kan filma eleverna när de debatterar och håller anföranden. Att kinesiska ungdomar utbildas i att tänka kritiskt, debattera och argumentera måste vara ett ganska unikt inslag i enpartistaten Kina.
Matematiklektion
2012-09-11
Vi fick följa en del av en matematiklektion och det var en intressant upplevelse. Bakre väggen i klassrummet var av glas och bakom detta fanns ett rum för åhörare. Förutom genom glasfönstret kunde man följa undervisningen på en TV-skärm i rummet. I detta rum kan forskare och andra lärare föja vad som händer i klassrummet, både hur lärarens pedagogik fungerar och hur eleverna reagterar på det läraren gör. Ett mycket spännande sätt att utveckla skolan.
Lektionen handlade om algebra. Det är svårt nog på svenska, även om jag har viss baskunskap på området. På högra bilden ovan finns svaret på elevernas uppgift...solklart!
Fudan University
2012-09-11
Fudan University håller till i denna 15-våningsbyggnad, vilket säger något om universitetets storlek. På matematiska institutionen hängde detta porträtt av Einstein. Dock med ett kinesisktklingande namn, "Aiyin Si Tan".
Fudan University är ett av Kinas största och mest kända universitet. Det grundades redan 1905 och har över 26.000 inskrivna studenter. Universitetet är en av Kinas främsta skolor för undervisning i matematik på universitetsnivå. Vi träffade lärare från det matematiska centret som berättade att man har hela 40 professorer och 38 professorsassistenter bara på sin institution. På detta universitet måste alla professorer undervisa, vilket inte alltid är fallet på alla universitet.
Skolans elever håller sig väl framme i olika jämförelser och tävlingar i matematik, men samtidigt pekade man på att det finns sama problem i Kina som i Sverige - alltför få elever söker sig till de naturvetenskapliga ämnena. Man försöker därför att verka för att det matematiska intresset grundläggs redan i tidiga skolår i den vanliga grundskolan.
Politiska kontraster
2012-09-11
Ordförande Mao och Ericson i Ubbhult. Kommunism möter frihet.
Nordic Centre i Shanghai
2012-09-11
Nordic Centre i Shanghai öppnade formellt i november 1995 och är ett samarbets- projekt mellan Fudan University och 25 nordiska universitet från samtliga nordiska länder.
Nordic Centre håller till i en egen nyuppförd byggnad inne på Fudans Universitets- område. Byggnaden har bekostats av de nordiska ländernas regeringar, diverse nordiska stiftelser samt av några privata företag, bland annat Volvo AB.
Vi fick en föredragning om Centret från den högste ansvarige, finländaren Teumo Naarajärvi. Centrets verksamhet är att initiera och utveckla aktiviteter inom forskning och högre utbildning som är av intresse för både nordiska och kinesiska akademiker, att vara en institution för studier om de nordiska länderna för kinesiska elever och forskare, att medverka till utbyte av studenter mellan de nordiska länderna och Kina, samt att organisera aktiviteter för nordiska företag. De svenska universitet som deltar i samarbetet är Göteborg, Uppsala, Stockholm, Lund, Umeå, samt Karolinska Institutet och KTH. På en av anslagstavlorna hittade jag denna reklam för Göteborgs Universitet.
Den röda adeln, mänskliga rättigheter, censur och avlyssning
2012-09-11
Folkrepubliken Kina har officiellt 1.35 miljarder invånare (2011). Fast ingen vet säkert - det finns gissningar på allt mellan 900 miljoner och 1,7 miljarder. Landet har en yta ungefär som Europa. Kommunistpartiet styr hela detta enorma land sedan 1949 (med undantag för Taiwan), och partiorganisationen och dess representanter har ett finger med i allt som händer på alla nivåer, inom såväl myndigheter och domstolar som universitet, företag och jordbruk. Partisekreteraren i en provins är högre rankad än provinsens guvernör.
Kommunistpartiet har 70 miljoner medlemmar, alltså långt ifrån alla kineser. Jag har samtidigt fått en tydlig bild av att en del kineser blir medlemmar i kommunistpartiet eftersom det kan gynna karriären, och inte i första hand för att man vill stödja partiet. Många ledande företrädare i både statliga kinesiska företag och i utländska företag är eller har varit medlemmar i kommunistpartiet och har haft viktiga uppgifter där.
Formellt sett är Folkkongressen det organ som väljer president, premiärminister och övriga ministrar, samt fastställer femårsplanerna. I praktiken saknar dock Folkkongressen makt, det är partiet som bestämmer och Folkkongressen godkänner normalt allt som partiet föreslår.
Folkkongressen har knappt 3.000 medlemmar som utses av närmast lägre folkkongress (på provinsnivå). Folkkongresserna på provinsnivå väljs på ett komplicerat sätt av administrativa organ på nivån under, vilka i sin tur väljes av ytterligare en lägre nivå av mycket lokala folkkongreser där invånarna verkar kunna rösta.
Om sedan valen är fria och rättvisa är svårt att veta. Vi fick exempelvis klart för oss att delegater till denna lägsta nivå ofta köper röster kontant - för en fattig bonde är det mer värt att få några hundra Yan än att göra ett fritt val av en kandidat.
Politisk opposition är förbjuden. De flesta mänskliga rättigheter är kraftigt beskurna. Det finns ett antal saker man inte "får" diskutera eller kommentera. Dit hör all form av politisk kritik mot partiet, liksom att diskutera Tibet, Taiwan eller Falun Gong. Media kontrolleras helt av Partiet och styrs av personer med stark koppling till Kommunistpartiet. Media rapporterar det som regimen vill och stoppar rapporteringen av vissa nyheter om regimen begär det. Den statliga TV-kanalen sprider det budskap som regimen vill ha ut, och styrs av en representant för Partiet. Bevakningen av offentliga platser, torg och gator är omfattande, bilden ovan visar ett antal kameror riktade mot gatorna runt Himmelska Fridens Torg.
Partiets långa arm når överallt, exempelvis till den träff med kinesiska studenter som tidigare studerat i Sverige. Bland alla studenter fanns som jag berättade tidigare en kvinna som representerade partiet och som uppenbarligen fanns på plats för att se till att inga oönskade frågor diskuterades.
Som besökare i Kina vet vi redan på förhand att vi är regelmässigt avlyssnade på våra hotellrum och vi vet att det man skriver på datorn eller de mail vi skickar ständigt avlyssnas. Som riksdagsledamöter använder vi dock krypterad linje till riksdagen i Stockholm, och det är en säker kontaktväg. Datorn lämnar jag inte oskyddad på hotellrummet, jag bär hela tiden med mig mitt personliga inloggningskort, och utan detta kan ingen öppna min dator.
Facebook och Twitter är inte att tänka på, båda dessa är spärrade av de kinesiska myndigheterna och går inte att använda i Kina om man inte som vi har tillgång till det "fria" nätet via en krypterad linje till ett annat land, vilket en hel del större företag har.
Vi är också varnade för att vårt bagage kan komma att undersökas av hotellpersonal eller polis när vi inte är på rummet. Jag vidtog vissa åtgärder för att i så fall upptäcka detta, men ingen verkade intressera sig för min väska så kanske var just detta hot överdrivet.
Min bild av Kina, efter de föredragningar vi fått, möten med ambassadpersonal, och samtal med vissa kineser (guider och andra) är att de flesta kineser i kustområdena med god ekonomisk tillväxt accepterar att landet är odemokratiskt med bristande mänskliga rättigheter så länge det ekonomiska välståndet ökar och så länge Partiet kan hålla ihop landet. Tillväxten skapar ganska nöjda människor och intresset för att göra uppror mot regimen verkar ine särskilt stort. Så länge man inte kritiserar regeringen eller ifrågasätter politiken alltför tydligt kan man uppenbarligen leva ett ganska "normalt" liv med stadigt stigande ekonomisk standard och en långsam uppbyggnad av olika sociala förmåner. Samtidigt är det uppenbart när man träffar kineser som vågar prata öppet att inte minst många ungdomar är missnöjda med att inte kunna säga vad man vill, ifrågasätta vad man vill och att ständigt vara kontrollerade. I takt med att allt fler blir bättre utbildade, reser i världen och arbetar i europeiska och amerikanska företag och tar del av nyheter från omvärlden tror jag det blir mycket svårt för det allsmäktiga Partiet att stå emot krav på ökade mänskliga rättigheter.
Korruptionen är också utbredd och ledande partiföreträdare och personer i politbyrån är ofta både miljonärer och miljardärer och utan tvekan har stora förmögenheter gömda på bankkonton utomlands. Man talar om att "Kina styrs av den röda adeln", där politbyråns och de höga partiföreträdarnas familjer alltid ser till att gynna sig själva i första hand.
Med detta sagt måste jag ändå konstatera att kineserna var mer öppna och frispråkiga än jag hade förväntat mig, och att landet trots sitt tveksamma styrelseskick konstigt nog verkar fungera hyfsat ändå. Det är uppenbarligen inte alls som bestämms i Beijing som också omsätts i praktiken i detta stora land.
Fler bilder från Shanghai
2012-09-11
Efter de olika studiebesöken i Shanghai fortsatte vi med buss till en annan stor stad, Hangzhou. Bara att köra ut genom Shanghai och dess förorter tog flera timmar. Vi var glada över att chauffören hittade rätt bland alla viadukter och broar, där vägarna går i flera våningar. Vyerna över floden är också fantastiska.
Det var också intressant att se olika typer av bostadsområden i Shanghai, både enorma villaområden och skyskrapor, men också hyreshus av mer normal svensk storlek.
Trädgårdskonst
2012-09-11
Kineserna är mästerliga på att forma buskar och häckar till fantastiska konstverk! Nedre bilden tog jag tyvärr genom bussfönstret med mindre lyckat resultat, men man ser ändå vilket otrloligt arbete man lagt ned på denna formklippning.
Kinesisk landsbygd
2012-09-11
Vägen mellan Shanghai och Hangzhou går genom ett område som är ganska tätbefolkat, så det känns inte riktigt som at man kommer ut på landsbygden. Ska man uppleva riktig landsbygd och glest befolkade områden måste man åka längre västerut, in i de centrala delarna av Kina. Den väg vi åkte blandas små lantliga byar och ett och annat enstaka hus med grupper av skyskrapor, och mitt i alltihop finns stora områden med risodlingar och ganska mycket floder och kanaler som skär genom landskapet.
Hangzhou
2012-09-12
Hur många svenskar känner till Hangzhou? Jag hade hört namnet, men visste inte så mycket om staden. Men den har drygt 8 miljoner invånare i själva staden och ytterligare några miljoner i förorterna. Med andra ord bor här lika många människor som i hela Sverige! I Hangzhou finns bland annat ett av Kinas mest välkända universitet, som har ett utvecklat samarbete med Sverige och en del svenska studenter, och det var bland annat därför vi reste dit.
Hangzhou har också ett antal skyskrapor, men inne i staden är det också många byggnader av mer normal storlek. Många hus verkar ganska nedgångna och frågan är väl hur länge de får stå kvar innan det blir nya skyskrapor på tomterna i stället.
Bilden ovan till vänster får symbolisera kontrasterna i Kina. Rika kineser i nya sportbilar samsas med äldre cykelkärror på gatorna.
Hangzhou, och för den delen även Beijing och Shanghai, överraskade med sina fantastiska parker och gröna inramningar av motorvägar och genomfartsleder. Gatorna skyddas av trädalléer som ger svalka och grönska. Överallt ser man klippta häckar i olika formationer och vackra arrangemang av växter. Till och med broar och viadukter är smyckade med klängande växter, och längs vattendragen är grönskan tät och nästan tropisk. Shanghai och Hangzhou ligger i ett subtropiskt område, fuktigt och varmt, och det gör att de flesta växter trivs mycket bra.
Svensk kinamat smakar bättre
2012-09-12
Det finns ett uttryck och det är att ”kineser äter allt på fyra ben utom bordet” och det ligger något i det. Jag är inte särskilt förtjust i den kinesiska maten överhuvudtaget, även om man aldrig behöver gå hungrig från bordet. Normalt serveras man nämligen ett större antal rätter i olika skålar och det finns oftast något som smakar bra. Dumplings och sushi smakar utmärkt och pekinganka är också gott. Däremot finns det ett antal rätter som jag inte äter. En av dem är friterade anktungor (bilden), som väl blir en av restprodukterna när man tillagar pekinganka.
En annan är givetvis tigerräkor som jag vägrar äta av miljöskäl. Jag vet alltför väl hur odlingen av dessa skövlar mangorveträsk och förorenar vattnet när man antibiotikabehandlar räkorna i bassängerna där de föds upp. Men det finns också ett antal rätter som helt enkelt smakar så illa att man inte vill äta dem. En del av rätterna kände jag till sedan mina besök i Sydkorea och Taiwan, så jag slapp göra misstaget att testa dem igen.
Den mest udda maträtt jag hörde talas om var ”fulla räkor”. Den tillagas genom att man släpper ned levande räkor i ren sprit, där de efter en stund blir alldeles omtöcknade. Räkorna äts sedan levande(!) och sprattlar i munnen. Bara ett exempel på motbjudande kinesiska maträtter. Andra exempel är orm och olika slags insekter som äts friterade. Så jag föredrar den "svenska" kinamaten, som faktiskt är något helt annat än det som serveras i Kina...
Zheijang University
2012-09-12
Zhejiang University är ett annat av Kinas mest välrennomerade universitet, och inom flera områden rankas universitetet som ett av de 100 främsta i världen. Universitetet har ett väl utvecklat samarbete med flera svenska universitet, och det var ett av skälen till vårt besök. Universitetet är oerhört stort, man har 7 fakulteter och 37 olika institutioner. Universitetet har ett utvecklat samarbete med både KTH och Lunds Universitet, både när det gäller avancerad forskning kring fotonik, industriell ekonomi och miljö- och energiforskning. Framstående svenska forskare är knutna till Universitetet i Zheijang och kinesiska forskare är knutna till de svenska universiteten.och grundutbildning. Vid vårt besök träffade vi representanter för både KTH och Lunds Universitet.
I dag studerar ett antal svenska elever från KTH och Lunds Universitet i Zheijang och ett antal kinesiska studenter tillbringar en del av sin utbildning i Sverige. Vi träffade tre svenska studenter från KTH (bilden ovan), och det var spännande att höra deras intryck, två av dem hade bara varit på plats i en vecka. Just nu finns ett 70-tal svenska elever på plats i Zheijang.
Representanterna från Lund var lärare som undervisade blandade klasser av svenska och kinesiska studenter i Zheijang. All undervisning sker på engelska. Man har bland annat utvecklat en skräddarsydd utbildning för både ekonomer och inenjörer i marknadsmässig affärsutveckling. Man erbjuder även blivande ingenjörer kurser i signalbehandling och reglerteknik, oftast på halvtid, medan man läser kinesiska den andra halvan av tiden. I samtliga fall är det en blandning av svenska och kinesiska klasser, med både svenska och kinesiska lärare, både i Sverige och i Kina. De svenska eleverna är oftast i Kina 6 – 12 månader, och de kinesiska lika länge i Sverige.
På grund av ramavtal mellan universiteten är det inte så dyrt för de svenska studenterna att studera i Kina och inte heller för de kinesiska att studera i Sverige. Man betalar inget för undervisningen, men får däremot bekosta resan själva, oftast genom att ta extra studielån för detta. Boende ordnas av det mottagande universitetet, oftast mot en mindre kostnad.
Samarbetet mellan KTH, Lund och Zheijang har flera syften, varav ett är att stärka kvalitén på forskningen i Sverige. Men självklart hoppas man också att svenska studenter kan få framtida anställningar i Kina hos svenska företag, och att eleverna då har med sig en kunskap om den kinesiska kulturen och språket som är av nytta för framtida affärer.
Partiet styr även universitetet
2012-09-13
På den stora informationstavlan om Universitetets olika institutioner har givetvis den lokale partiföreträdaren en egen plats.
State Key lab of Clean Energy
2012-09-12
Vi besökte några av forskningslaboratorierna på Zheijang University som arbetar inom området Clean Energy. Bland annat ett gaslaboratorium där man analyserar föreoreningar och avgaser i diesel för att försöka utveckla detta bränsle. Den forskningsanläggning vi besökte var helt unik i världen.
Man forskar även inom andra områden, som exempelvis hur man kan rena förorenade hav med hjälp av alger och hur alger och annan marin biomassa kan användas för energiframställning.
Vi besökte också en betydligt större anläggning där man forskar kring förbränning och energiutvinning ur avfall. Ett område där Sverige står sig väl, ett exempel är ju Borås Energi och SP i Borås som är framstående på detta område.
Joint Research Center of Photonics
2012-09-12
Vid Zheijang University finns även ett gemensamt forskningscenter där KTH och Lunds Universitet är involverade sedan 2003. ”Joint Research Center of Photonics of the Royal Institute of Technology and Zheijang University (JORCEP). Inom projektet forskar man kring Fotonik, dvs användandet av ljus, laser och fotoner som energi- eller informationsbärare. Fotonik används inom exempelvis telekommunikation, processautomation, säkerhet, belysning, sensorer och medicinsk teknik. Ett antal doktorander från Sverige och Kina fullgör delar av sin forskning i båda länerna inom ramen för samarbetet.
Hangzhou Vocational & Technical College (HVTC)
2012-09-12
Detta college (HVTC) har 9.300 studenter och 610 lärare och är närmast att likna vid en blandning av våra gymnasiala yrkesprogram och Yrkeshögskolan. Delvis verkar man studera på samma nivå som våra yrkesprogram på gymnasieskolan, men det är ändå en eftergymnasial utbildning som riktar sig till studenter mellan 19 och 22 års ålder. Syftet är att tillgodose företagens behov av yrkeskunnig arbetskraft. De flesta elever som går dessa utbildningar får också välbetalda jobb direkt efter examen, bristen på yrkeskunnig arbetskraft är stor i Kina. Man utexaminerar 3.000 studenter varje år, men behovet är 20.000 bara i denna region.
Man bedriver bland annat utbildningar kring elektromekanik, svarv/svets, fordonsteknik, sömnad, design, odlingsteknik och trädgårdsdesign, turism, handel, redovisning, finans, elektronisk kommunikation, it, multimedia, energi, miljö, biologi, kemi, läkemedel och livsmedel.
Vi fick först en föredragning om Fairfriend Institute of Electromechanics, och därefter besökte vi de fordonstekniska utbildningarna, som bedrivs av ett institut under Youngman Automotive (det företag som under en tid verkade vara på väg at bli nya ägare till Saab Automobile). I lokalerna fanns ett stort utbud av alldeles nya motorer och andra bildelar som eleverna kunde öva på, och en imponerande flotta av nya bilar, Audi, MBMW och Buick, som man också hade som undervisningsobjekt. För att bygga upp en fordonsutbildning av denna storlek och med bilar av senaste modell som en del i undervisningen inser man snabbt at det krävs oerhört mycket pengar. En skola skulle aldrig klara detta utan nära koppling till företag i branschen.
Under vår bussruntur i det enorma collegeområdet passerade vi även den stora plantskolan och växthusen som används för utbildningarna inom odlingsteknik och trädgårdsdesign. Området var minst lika stort som en stor svensk handelsträdgård.
Precis som när det gäller den svenska Yrkeshögskolan är företagen starkt involverade i undervisningen och ofta är lärarna anställda av företagen, inte av skolan. Varje undervisningsområde drivs av ett institut som delägs av skolan och ett eller flera företag. Ofta tillsätts den högsta ansvarige i ledningen för institutet av företaget, och undervisningen planeras i samråd mellan företaget, skolan och skolmyndigheterna i enlighet med gällande ”femårsplan”. De lokala skolmyndigheterna är formellt ansvariga för alla utbildningar. På HVTC finns också en innovationspark där studenter får hjälp att komma igång med egna företag. Hittills har ett 50-tal företag startats.
Intressant är att HVTC även erbjuder korta yrkesutbildningar och påbyggnadsutbildningar i sitt ”Public Practical Training Center”. De lokala myndigheterna har satsat 300 miljoner kronor på detta center som väl närmast skulle kunna liknas vid våra kortare arbetsmarknadsutbildningar, men som också utnyttjas av företag för klortare vidareutbildningar av personalen.
Besöket var mycket intressant och styrkte mig i min övertygelse om att en bra yrkesutbildning på gymnasiet och en fortsatt utveckling av den svenska Yrkeshögskolan är två viktiga delar i den svenska utbildnings och arbetsmarknadspolitiken. Extra kul att det blir mer pengar till dessa områden i höstens svenska statsbudget.
Textil- och designutbildningen vid HVTC
2012-09-12
Vi besökte också utbildningarna i textil, sömnad och design. Detssa var särskilt intressanta med tanke på textilindustrin i Sjuhärad. Textildesignutbildningen drivs av Highfashion Womenswear Institute, och bakom detta står Kinas främsta textildesignföretag.
Eleverna har bland annat en egen catwalk där de presenterar sina kollektioner. Men man kan även lära sig sömnad och att hantera spinnerimaskiner, symaskiner och andra maskiner för textilindustrin.
Dags att lämna Kina
2012-09-13
Klockan 05.00 var det dags att vakna för att börja den långa resan hem till Sverige. Efter en vecka med bra väder öste regnet ned, bilden tog jag från mitt rum på hotellet i Hangzhou. Hemresan gick först med inrikesflyg från Hangzhou till Beijing, och sedan vidare därifrån till Köpenhamn och sedan vidare hem till Landvetter. På flygplatsen i Beijing tog jag en bild av denna vägg som sammanfattar kinersernas egen syn på sitt land.
Några reflektioner kring välfärd och sociala trygghetssystem i Kina
2012-09-14
Man kan kritisera den kinesiska regimen för bristande demokrati och mänskliga rättigheter. Men man måste också medge att Kina lyckats med att öka det ekonomiska välståndet och att många människor fått det stadigt bättre. Under vår resa fick vi efterhand en bra bild av hur det kinesiska samhället fungerar. Det första man kan konstatera är att det är oerhört stora skillnader mellan rika och fattiga i Kina. I den stora moderna städerna längs kusten och i den ekonomiska starka områdena lever många välutbildade och framgångsrika kineser ett bra liv efter västerländska mått, eller ofta med högre ekonomisk levnadsstandard än vi. Samtidigt har de lågutbildade ganska låga löner, mellan 5.000 och 10.000 Yan (ungefär detsamma i svenska kronor), samtidigt som levnadskostnaderna ofta är i nivå med de svenska i våras torstäder. På landsbygden och i den inre västra delarna av Kina är samtidigt fattigdomen utbredd och ligger ofta på låg afrikansk nivå.
Skatterna för de med normala löner ligger runt 15% och för högre lönenivåer runt 20%. Men man verkar inte får så mycket för pengarna. Sjukförsäkring och a-kassa bygger sedan 1990-talet på försäkringar som betalas av den enskilde och arbetsgivaren gemensamt, samma sak gäller sjukvården som betalas genom försäkringar. Alltså lite enligt amerikansk modell. Fast i Kina verkar man sakna det skyddsnät som trots allt finns i USA för de som saknar försäkring. Arbetslösa och fattiga på landsbygden saknar oftast försäkring och därmed möjlighet till sjukvård och socialt skyddsnät. I både Shanghai och Hangzhou såg jag uteliggare som sov på gatorna.
Pensionsåldern är låg. För arbetare gäller 50 år för kvinnor och 55 för män. För tjänstemän 55 år för kvinnor och 60 för män. Pensionen är låg.
Föräldraledighet får man normalt 1-3 månader, och offentlig barnomsorg finns endast i storstäderna och räcker inte alls till för de behov som finns. Oftast köper man privat barnomsorg (vilket kan kosta oerhört mycket), eller så använder man far- eler morföräldrar som i praktiken uppfostrar sina barnbarn eftersom föräldrarna arbetar mycket. På landsbygden bor många barn hos sina far- eller morföräldrar, eftersom föräldrarna rest iväg till storstäderna för att arbeta.
Sammanfattningsvis har den ekonomiska utvecklingen ökat välståndet och man tar små steg mot att bygga upp ett socialt skyddsnät för den stora befolkningen. För att detta ska kunna fortsätta krävs en stabil och hög ekonomisk tillväxt.
Hård press på kinesiska barn
2012-09-14
Att vara barn i Kina är ett liv med hård press och höga förväntningar - på gott och ont. Enbarnspolitiken skapar ett extra hårt tryck på barnen, har man bara ett barn blir förväntningarna från far- och morföräldrar och de egna föräldrarna extra stora. Man vill inte göra familjen och släkten besviken, och målet är att komma in på universitetet, något som kan förändra hela familjens ekonomiska situation.
Kinesiska barn börjar skolan vid sex års ålder. Skoldagarna verkar vara längre än i Sverige och läxorna fler - man lägger normalt 1-2 timar per dag på läxor. Till detta kommer extralektioner i musik eller dans och ibland extraundervisning på både kvällar och helger i exempelvis matematik eller språk, där läraren kommer hem till familjen.
Jag frågade flera, både kineser och svenskar på plats hur barnen egentligen mår? Alla verkade överens om att pressen och stressen är stor, och det verkar tyvärr som om missbruk av droger och alkohol sprider sig bland de unga. Självmord förekommer också, och på ett av universiteten vi besökte sa en representant att de elever som ville ta livet av sig brukade hoppa från taket till den högsta byggnaden på området.
Jag tror vi kan lära mycket av Kina när det gäller utbildning och inlärning, men jag tror också vi ska passa oss för att pressa våra barn alltför hårt. Barn måste också få möjlighet att vara just barn. Lek och egna fritidsintressen är också något som utvecklar och som främjar barnens kreativitet och sociala kompetens.
Hur ska Kina klara den demografiska utmaningen?
2012-09-14
Medellivslängden ökar stadigt i Kina i takt med den ekonomiska tillväxten, bättre sjukvård och högre utbildningsnivå. Samtidigt gör enbarnspolitiken att andel unga i befolkningen minskar kraftigt. När två föräldrar går i pension finns det därmed bara ett barn som kan ta över deras plats på arbetsmarknaden. De flesta inser rimligen att denna ekvation inte går ihop. Vem ska ta över jobben när de äldre går i pension? Och vem ska försörja alla äldre kineser? Den demografiska utmaningen i Kina verkar vara ännu större än i Västeuropa och i Japan.
Jag träffade en tysk professor i Östasiatisk politik på planet på väg hem, och vi hade en intressant resa tillsammans. Professorn undervisar både i Tyskland och i Kina och talar flytande kinesiska. Han bekräftade att man diskuterar baksidan av enbarnspolitiken, och trodde att man måste släppa denna snart. På landsbygden har många familjer redan två barn.
Man diskuterar också höjd pensionsålder, att gå i pension redan vid 50-55 års ålder är givetvis inte hållbart i längden.
Redan idag har Kina många gästarbetare från Indonesien, Vietnam och Indien. Min gissning är att detta kommer att bli allt mer betydelsefullt i framtiden. Det kommer också att finnas många intressanta jobb i Kina för välutbildade svenskar med kunskaper om det kinesiska samhället och det kinesiska språket.
Liknande frågeställningar om skolan i Kina och Sverige
2012-09-16
På flyget hem från Kina läste jag det mesta i den dagens nummer av China Daily, en av de största dagstidningarna i Kina. Jag reagerade på två artiklar som rörde skolan.
I den första lilla artikeln beklagar sig en rektor för en landsbygdsskola över att hans skola ligger minst 20 år efter skolorna i närliggande städer och 50 år efter skolorna i huvudstaden Beijing när det gäller skolans utrustning för undervisning i form av internet och multimedia. Liknande tongångar, om än inte så dramatiska, här vi emellanåt från företrädare för mindre skolor på landet även i Sverige.
I den andra artikeln rapporterar China Daily från en debatt mellan olika skolexperter på Word Economic Forum. I artikeln säger bland annat kinesiska experter att universitetsstudenter efter examen behöver hjälp för att hitta jobb. Problemet är att det de lärt sig i skolan inte matchar behoven i den verkliga världen. Experterna uppmanar därför till förbättrad samverkan mellan skola och arbetsgivare. En fråga vi känner igen så väl från den svenska debatten.
Även om Kina och Sverige är totalt olika på många sätt så är många av problemen ändå desamma. Och inte bara i Sverige och Kina, utan även i resten av världen. Människor är faktiskt ganska lika, och barn är barn i alla delar av världen. Mycket kan vi lära av varandra, och det är därför internationella kontakter och möten med andra länders utbildningssystem ger så mycket.
|
