Oktober 2024
Minskad reduktionsplikt minskar utsläppen
2024-10-30
Den närmast hysteriska debatten om effekten av minskad reduktionsplikt på drivmedel (alltså minskat krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel) är osaklig. Påståendet att minskad reduktionsplikt ökar utsläppen är inget nytt, men det bygger helt på en allvarlig villfarelse, nämligen att atmosfären kan skilja på en co2-molekyl från diesel och en co2-molekyl från biodrivmedel.
I datamodellerna har man bestämt sig för att förnybara drivmedel inte bidrar till den ökande halten av co2 i atmosfären. Och när då hela klimatdebatten bygger på påståendet att mer co2 i atmosfären driver klimatförändringar så betyder det att mindre andel biodrivmedel och mer andel traditionell diesel och bensin medför ökade utsläpp och därmed varmare klimat.
Men allt är bara teori.
I teorin ingår co2 från biobränslen i ett kretslopp där gröna växter tar upp lika mycket co2 som avges vid förbränning eller förmultning. Och det som finns i detta naturliga kretslopp påverkar därför enligt teorin inte klimatet. Denna teori har kritiserats av många, bland annat Greenpeace, som menar att i ett läge där utsläppen snabbt måste minska så löser man inte det med biodrivmedel eftersom utsläppen från dessa medför precis samma belastning på klimatet som all annan co2. Greenpeace skriver rent ut att "biobränslen är en falsk lösning för klimatet". Jag har som bekant inte samma syn som Greenpeace när det gäller paniken i klimatfrågan. Men i denna del har de självklart rätt, diskussionen om reduktionsplikten är faktiskt en rent teoretisk diskussion helt utan koppling till verkligheten. Men på något märkligt sätt har denna märkliga teori ändå blivit en sanning hos klimatdebattörer, politiker och media.
Jag har flera gånger tidigare resonerat kring detta med en mer naturvetenskaplig ingång. I debatten blandar man nämligen ihop två helt olika frågor - dels utsläppen av co2, dels växtlighetens förmåga att ta upp co2. Utsläppen har samma effekt på atmosfären oavsett varifrån de kommer. Man kan ha olika syn på hur mycket utsläpp av co2 påverkar klimatet, men effekten är densamma oavsett om utsläppen kommer från diesel eller tallolja. Växternas upptag av co2 är en helt annan diskussion. Detta upptag är lika stort och har samma effekt oavsett om det avser co2 från biodrivmedel eller från diesel/bensin. Det spelar alltså ingen roll varifrån utsläppen av co2 kommer, det viktiga är att jordens gröna massa ökar sina upptag av co2. Ökar biomassan sitt upptag minskar de globala nettoutsläppen oavsett varifrån de kommer. Och minskar biomassan sitt upptag ökar de globala nettoutsläppen, även om de kommer från biobränslen. Det är inte ens kontroversiellt att påpeka detta, det inser alla som kan grundläggande biologi och kemi.
Av detta skäl är all diskussion om att minskad reduktionsplikt ökar utsläppen faktiskt en ren bluff. Om man inte hade valt att helt godtyckligt undanta utsläpp från biobränslen från statistiken hade utsläppen inte påverkats alls. Det är ett rent teoretiskt resonemang som saknar koppling till verkligheten, och det eldas naturligtvis på av alla producenter av biodrivmedel - en mycket stark lobbygrupp. I praktiken är det snarare så att minskad reduktionsplikt också minskar bränsleförbrukningen, och därmed även minskar utsläppen av co2. Minskad reduktionsplikt minskar i verkligheten utsläppen.
Sedan finns det såklart även en annan sida av saken. Biobränslen behöver inte alls vara fel. Att använda restprodukter till energiproduktion är självklart smart. Och det minskar samtidigt beroendet av olja. Så en liten inblandning av biobränsle är vettigt. Däremot var den tidigare enorma importen av biobränslen inte särskilt smart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt. Den svenska produktionen av biobränslen har varit väldigt liten i förhållande till behoven. Kanske kan den nu beslutade nivån vara mer i linje med vad vi producerar. Och skulle biobränslena bli mycket billigare i framtiden så finns det ju inget förbud mot att blanda in mera - det är däremot inte ett lagkrav.
Sverige kan inte tillåta att rättsliga domar avgörs av politiska aktivister
2024-10-29
Jag brukar inte kommentera domar i våra domstolar så ofta, som jurist och lagstiftare har jag normalt stor respekt för domstolarnas avgöranden. Men ibland landar domstolar så fel att man måste reagera. Detta är ett sådant exempel. Det är inte bara näringsliv, jobb, energiförsörjning, samhällsekonomi, privatekonomi och miljö som hotas av klimatextremismen. Nu undergrävs hela rättssamhället också.
Och nog är domen historisk alltid. Det är ju en rent politisk dom, fjärran från den lagstiftning och rättspraxis som faktiskt gäller. Polisen har våldsmonopol i samhället, och varje människa är skyldig att följa polisens order. Domen tar ifrån polisen denna makt att skydda ordning och säkerhet i samhället.
Jag konstaterar att det enligt en längre artikel i Expressen var politiskt tillsatta nämndemän som fick majoritet i tingsrätten och därmed kunde fria mannen. Juristdomaren och en nämndeman ville däremot följa lagen och fälla. Jag utgår från att domen överklagas, det brukar bli så när juristdomaren är skiljaktig. Om denna dom blir slutligt gällande undergrävs hela rättssamhället och vi får en "klimatanarki" där var och en som åberopar "klimatnödläge" kan ta sig friheter och strunta i polisens order och uppmaningar utan att riskera straff.
Domen aktualiserar kritiken mot nämndemannasystemet, att helt juridiskt okunniga och politiskt tillsatta nämndemän tillåts ha majoritet vid domar som ska garantera den svenska rättssäkerheten. Den aktuella domen visar hur orimligt detta system är. Vi kan helt enkelt inte tillåta rent politiska domar i Sverige, där gällande lag och rättspraxis inte följs. Jag anser att det är dags att avveckla hela nämndemannasystemet, eller i vart fall se till att utbildade juristdomare alltid är i majoritet när domstolen ska döma.
Har delar av näringslivet hoppat i galen klimat-tunna?
2024-10-28
I torsdags deltog jag i ett frukostmöte i Riksdagen med fokus den så kallade "gröna omställningen". Rubriken var "Västsvensk Industriomställning hotas akut av elbrist". Fokus låg denna gång på den kemiska industrin, och dess stora industrikluster i Stenungsund där sex kemiföretag arbetar i "symbios" med varandra och bland annat utnyttjar varandras restprodukter och samarbetar på olika sätt. Precis som många andra industrisektorer har man omfamnat den "gröna omställningen", man har ett gemensamt samarbete som kallas "Hållbar Kemi", och man talade lyriskt om "en grön revolution". Men men verkar nu börjar nu inse att det är svårare än väntat att realisera den. Dels på grund av enorm (!) brist på el/effekt och dels för att produkterna blir väldigt dyra om man tillverkar dem på "grönt" sätt, vilket gör det svårare att konkurrera. Här en illustration av bara kemiklustret i Stenungsund och deras ökade elbehov jämfört med idag:
Flera av de sex företagen är globala koncerner med huvudkontor i andra länder, bland annat i Asien. Produktionen i Sverige måste vara konkurrenskraftig, i annat fall finns risk att produktionen flyttas till andra länder. Jag ställde frågan om man inte var orolig för just detta, och flera av företagens representanter medgav att oron finns.
För att undvika detta efterfrågar företagen "reglering" (lagstiftning) så att det går att sälja produkter trots att de blir dyrare än med dagens produktionsmetoder. Man talade också om att elen som behövs helt enkelt blir för dyr, och att man därför behöver ekonomiskt stöd från samhället för omställningen, "ersättning för samhällsnyttan" kallade någon det. En annan representant kallade det att "socialisera kostnaden", och det visade sig att det man menade var att omfördela den på hushållens och företagens nätkostnader, vilket drabbar elabonnenterna genom högre elkostnader. Man sa också rent ut att vätgaslagring av de volymer som skulle behövas är helt orealistiskt och alldeles för dyrt.
I diskussionen nämndes också möjligheten att tills vidare klara elförsörjningen med gasturbiner, vilket dock är mycket dyrt för de mängder el som behövs. man talade om kostnader på uppemot 3 kronor/kwh. Man kan ju också tycka det är lite märkligt att göra dyr omställning till "grön" produktion för att minska utsläpp av koldioxid om detta ska ske med hjälp av gasturbiner som släpper ut just koldioxid.
När jag pratade lite med några av representanterna efteråt fick jag bilden att man var betydligt mer bekymrade över situationen än man vågat säga under seminariet. Och när jag lite provocerande sa att min bild är att hela EU lever farligt när man tror sig kunna "gå i spetsen" med en grön industrirevolution, när andra delar av världen inte har samma ambitioner utan fortsätter producera till betydligt lägre kostnad så sa ingen av de jag talade med emot. Det känns verkligen som att verkligheten kommit ifatt de orealistiska "gröna" drömmarna".
Det är inte bara kemiindustrin som har problem. De gröna stålsatsningarna och batterisatsningarna i norr har som bekant enorma problem, både med kostnaderna, tron på okänd och icke kommerssialiserad teknik och inte minst den enorma bristen på el.
En annan sektor med stora problem är fordonsindustrin. Vi ser exempelvis nu hur EU med strafftullar försöker motverka kinesisk försäljning av elbilar vars priser subventionerats av kinesiska staten för att kunna konkurrera i Europa. De europeiska biltillverkarna klarar helt enkelt inte konkurrensen. Men detta räcker inte. De svenska och europeiska fordonstillverkarna kräver olika former av politiska regler, förbud, straffskatter och subventioner för att överleva. Klimatdebattörern och motorjournalisten Tege Tornvall beskriver det så här:
"När elfordon lockar för få köpare vill deras tillverkare göra det dyrare och svårare att köpa bensin- och dieselbilar. Nyligen krävde Kina-ägda Volvo Cars och dess systerföretag Polestar att EU per 2035 förbjuder försäljning av nya sådana bilar.
För lastbilar tycker Volvo AB:s VD Martin Lundstedt att elektrifieringen går för långsamt. Detsamma tycker Scanias VD Christian Levin, som vill att politiker borde göra mer för att stödja eldrift. Han kräver ”modiga politiska beslut” för att göra diesel dyrare, alltså göra lastbilar och vägtransporter dyrare.
Detsamma kräver konkurrenten Daimler Trucks, vars avgående VD Martin Daum vill se årligt ökande bränslepriset i stället för bonusar för elfordon. Målet är att ”göra det otänkbart att köpa bensin- eller dieselbilar”.
Väl medvetna om elfordons begränsade räckvidd kräver de samfällt fler laddstationer ute i trafiken. Att bekostas av fordonsägare och skattebetalare. En större ellastbil kostar mer än dubbelt mot en dieseldriven och tar flera ton mindre last. I klartext: högre pris för mindre nytta."
Denna utveckling syns överallt i samhället. Företag och klimataktivister i Sverige sitter i samma båt - de har byggt hela sin tillvaro och hela sin framtid på att hela världen kommer att göra en "grön revolution", och har tänkt sig att Sverige (och delvis EU) ska gå i spetsen i denna omvandling och därmed vinna konkurrensfördelar i framtiden. Men nu visar det ju sig allt tydligare att omvärlden inte är särskilt intresserad. Det blir för dyrt och man har annat som man hellre lägger pengarna på. Genom att fortsätta använda känd teknik och billig energi från kol kan man pressa priserna och konkurrera ut europeiska företag. Risken är uppenbar att Sverige och delar av EU och några andra "västländer" står där ensamma en dag med sina dyra "gröna" produkter men upptäcker at ingen köper dem eftersom resten av världen erbjuder samma sak mycket billigare. EU med flera står då där med en ödelagd industri, skyhög arbetslöshet och urholkade statsfinanser. Och utan att ha lyckats uppnå den "klimatnytta" alla talat om.
Kina och Indien satsar en hel del på "grön energi", men ännu mer på kolkraft. Norge, Ryssland, Venezuela och Arabländerna med flera fortsätter utvinna olja och gas eftersom de tjänar stora pengar på det. Det finns inga signaler alls om att de tänker förändra detta. Och Tyskland som skrotade sin kärnkraft får nu ersätta ren kärnkraftsel delvis med el från brunkolskraftverk.
Om inte företagsledarna och politikerna i Sverige/EU vaknar riskerar vi att i framtiden kunna konstatera att vi offrade Europas framtid på klimataltaret. Utan att uppnå den minsta klimatnytta, och utan att få med oss resten av världen. Man kan inte bygga vare sig företagande eller politik på drömmar, förhoppningar och orealistiska kalkyler. Det spricker alltid till sist. Och om det då är svenska eller europeiska skattepengar eller pengar från pensionsfonder som riskeras i dessa gröna bubblor riskerar det att slå mycket hårt mot samhället.
Alltför många politiker och företagsledare sitter idag i samma lilla osäkra båt och ror ut mot ett stormande hav. Båten har redan börjat ta in vatten, men man fortsätter ro. När ska någon våga säga att kejsaren är naken och att det är dags att ro tillbaka till land innan det är för sent? INGEN kan säga att man inte blivit varnade. Och vinden ökar.
Skriver i Bulletin idag - Ska vi låta populisterna äta upp Europas höger?
2024-10-27
DEBATT: Ska vi låta populisterna äta upp högern?
Extremister och populister pressar lite längre framåt i varje val. Den traditionella högern riskerar att utrotas. Det viktigaste för att undvika detta är att erkänna de faktiska problem Europa och Sverige står inför, och inte överge dessa till populisterna. Högern måste våga vara höger, skriver Moderaternas riksdagsledamot Jan Ericson.
De senaste åren har valresultaten i många europeiska länder följt samma mönster. De gamla traditionella demokratiska partierna backar, och mer populistiska och ibland extrema partier – inte minst på högerkanten – växer. Även det senaste EU-valet visade liknande tendenser, även om utfallet blev mindre dramatiskt än många trott.
Samtidigt har de flesta europeiska länder trots allt lyckats hålla de mer högerpopulistiska partierna borta från regeringsmakten, genom olika samarbeten över mittengränsen. Men detta medför samtidigt att de högerpopulistiska partierna kan gå i opposition mot allt och alla, och därmed få potential att växa i kommande val. De slipper ta ansvar och kan ställa sig vid sidan av alla obekväma beslut, och kan också kritisera förhållanden som den normale medborgaren ogillar. För varje val blir de allt större.
Hur hamnade Europa här? Varför röstar allt fler på framförallt högerpopulistiska eller högerextrema partier? Inte sällan partier som dessutom står på Rysslands sida mot Ukraina, eller för en extrem nationalism som hotar hela det europeiska samarbetet?
Min analys är enkel. När de traditionella högerpartierna ägnar sig åt symbolpolitik och extremliberala frågor som inte den stora majoriteten av medborgarna efterfrågar, inte gör konsekvensanalyser av politiska beslut, och samtidigt accepterar allt mer överstatlighet som flyttar makten allt längre bort från medborgarna, så tröttnar väljarna och flyr till mer radikala högerpartier.
Några exempel:
* Migrationspolitiken har kört i diket. Sverige har vaknat och har nu totalt bytt fot under moderatledd regering, men andra länder har inte haft kraften att ta tag i detta och lider av allt större problem. Invandringskritiska partier vinner mark.
* Energipolitiken. Tyskland har fullständigt tappat omdömet när det gäller energipolitiken, och riskerar nu viktiga delar av sin industrisektor. Liknande problem finns i andra länder. Detta medför risk för arbetslöshet och utbredd fattigdom.
* Klimatpolitiken medför – utöver en havererad energipolitik – allt större ekonomiska pålagor, och hotar företag, jobb och välfärd. Många partier från vänster till höger tjatar om ”klimatkrisen”. De partier som har förstått att en stor del av befolkningen inte står bakom en förödande klimatpolitik vinner nya väljare. Inte sällan har högerpopulisterna insett detta.
* ”Wokekulturen”. I stora delar av Öst- och Sydeuropa har man ganska konservativa värderingar där familjen och religionen betyder mycket, och dessa åsikter finns i varierande grad i alla västländer. ”Wokepolitiken” går rakt emot vad en mycket stor andel av befolkningens värderingar. Högerpopulister lyfter ofta dessa värden, som exempelvis Donald Trump i USA.
* Misslyckad brottsbekämpning. Europa har blundat för den framväxande grova kriminaliteten. Sverige är tyvärr ett av de länder som sticker ut, men liknande problem med kriminella gäng, rena avrättningar och grovt skjutvapenvåld finns i fler europeiska länder. I takt med att länderna drabbas av växande problem tvingas man ta till allt hårdare metoder, bland annat olika former av övervakning som riskerar att slå mot skötsamma människor.
Den traditionella högern anser sig göra ”det som krävs”, och ofta är det nog tyvärr en korrekt analys, men många laglydiga människor gillar ändå inte att deras frihet offras i jakten på kriminella. Visst intrång kan accepteras för den goda sakens skull, men det finns en gräns. Medborgarna drabbas nu både av ökande kriminalitet och ökad övervakning samtidigt, och detta är kritik som högerpopulister vårdar i sin jakt på väljare.
* Överstatligheten. Få saker kritiseras lika hårt som den växande överstatligheten. Det handlar inte bara om EU, utan även om olika FN-organ som indirekt påverkar ländernas politik. EU-byråkratin i Bryssel är värst – man försöker envist kapa åt sig allt mer beslutsmakt och allt mer av medlemsstaternas och medborgarnas pengar, samtidigt som den europeiska revisionsrätten konstaterat att den ekonomiska kontrollen i EU blivit sämre. Missnöjet med detta används av både höger- och vänsterpopulistiska partier som aktivt driver linjen om att lämna EU.
* Slöseri med medborgarnas skattepengar och allt högre skatter. I Sverige sjunker skattetrycket, och dagens moderatledda regering har kraftigt skärpt prioriteringarna av vad som är viktigt. Men fortfarande slösas skattepengar på en massa dumheter i stället för att användas till det som de allra flesta människor tycker är viktigast – exempelvis polis, försvar, välfärd och infrastruktur.
I många andra länder har man inte vaknat alls, utan slöseriet når allt värre nivåer, kombinerat med omfattande korruption. Ibland styr också lobbyister över politiken, och lyckas få politiker att ta aningslösa eller okunniga beslut, inte minst inom energi- och klimatområdet. Till slut får människor nog – man betalar allt mer skatt, men får ändå allt sämre service. Inget gynnar extrempartier mer än detta.
Min slutsats är att om inte de traditionella högerpartierna vaknar och inser att de i en rad frågor har tappat bort stora delar av medborgarna och svikit deras önskemål och värderingar så kommer ytterkantshögern att fortsätta växa. Om sedan valet en dag står mellan vänsterpartier eller en stark extremhöger så kommer människor i hög grad att rösta vänster. Det kommer uppfattas som ”det minst farliga alternativet”. Den krympande traditionella högern kläms då mellan vänstern och extremhögern, och tappar allt inflytande.
Den traditionella europeiska högern står inför ett vägskäl. Ska man driva en rimlig konservativ och borgerlig politik som fokuserar på riktiga samhällsproblem, eller ska man driva sina egna väljare i händerna på högerpopulister eller rent av högerextremism?
Jan Ericson
Riksdagsledamot (M) sedan 2006, och en av riksdagens ålderspresidenter
(Länk till artikeln i Bulletin)
Statsministern borde vara löneledande inom all statlig verksamhet
2024-10-24
Jag har tidigare uppmärksammat de helt orimliga lönerna för VD och ledande chefer inom statliga företag. VD:arna i Vattenfall och PostNord sticker ut, men det finns fler. Här ett ganska kul klipp som handlar om PostNord, se det till slutet:
Okej, ett mer humoristiskt inlägg, men inte mindre tänkvärt för det. Är det verkligen rimligt att VD-ar i statliga bolag ska tjäna närmare miljonen eller mer i månadslön? Samtidigt som statsministern och talmannen (som är de högst betalda statliga politikerna) tjänar 198.000 i månaden? Borde ändå inte statsministern vara löneledande?
För egen del tänker jag fortsätta argumentera för att ingen statlig befattningshavare eller VD ska få ha högre lön än statsministern. Påståendena om att det skulle försvåra rekrytering är bara trams. För det första är det knappast några stora stjärnskott man lyckats rekrytera, och de statliga bolagen med högst löner är inte heller särskilt framgångsrika sett över tid. Och klarar man att rekrytera en statsminister eller talman i riksdagen för en månadslön nära 200.000 kronor bör det räcka även för att rekrytera en VD, generaldirektör, ambassadör eller landshövding.
Vad privata bolag betalar sina VD:ar är upp till dem, men riksdag och regering har ansvar för att förvalta skattepengar och statens verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Och därför borde de mest extrema lönerna sänkas i samband med att man byter VD och andra ledande befattningshavare i statlig verksamhet.
Seminarium om BRICS och dess möjliga framtida betydelse
2024-10-23
I dag deltog jag i ett mycket intressant seminarium om BRICS, alltså samarbetsorganisationen som startades av Brasilien, Ryssland, Indien, China och Sydafrika. På senare tid har ytterligare några länder anslutit sig, Iran, Saudi-Arabien, Egypten och Ethiopien. Ytterligare några har visat intresse, bland annat Turkiet. Just i år är det Rysslands tur att anordna ett möte inom Brics, det pågår i ryska Kazan, och används såklart som propaganda av Putin. Han kan visa att han inte är så isolerad som han borde vara.
Föredraqshållarna var minst sagt på hög nivå, det var Jacob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska Institutet samt Robert Egnell, rektor för Försvarshögskolan. Arrangör var Svenska Atlantkommittén.
Min slutsats av föredragen och diskussionen var att värdet av Brics idag främst är symboliskt, det är mer av en samtalsklubb än något konkret. Men målsättningen är att skapa en motpol till Västvärldens demokratier, man talar exempelvis om egna handelsavtal egen valuta och egna betalningssystem. Detta är såklart lättare sagt än gjort, och för flera av medlemmarna, främst Indien, Brasilien och Sydafrika finns samtidigt ett intresse att ha goda relationer med EU, Japan, och USA. För andra länder som är medlemmar är det oerhört svårt att se att man ska kunna enas om något, exempelvis de stora fienderna Saudiarabien och Iran. Indien och Kina är också konkurrenter och lär få mycket svårt att enas om något som ger det ena eller andra landet större makt. Det finns också ett begynnande och allt tydligare avståndstagande från Rysslands krig mot Ukraina från framförallt Brasilien, men även Turkiet och Indien. Ryssland och Kina har ju fördjupat sina kontakter under kriget i Ukraina, men i grunden finns även en stor misstro mellan det mäktiga Kina och det ekonomiskt betydligt svagare Ryssland.
Samtidigt finns en misstro i framförallt stora delar av Afrika mot Europa och USA, där många ser oss som tidigare ganska ondsinta tidigare kolonisatörer. Jag frågade föredragshållarna om hur dessa länder ser på Kina, är inte de ännu värre kolonisatörer idag än vad Europa en gång var? Svaret var att kineserna är mycket hårdföra och delvis plundrar Afrika på resurser, men att de berörda afrikanska staterna låter detta fortgå. Det visar hur djup misstron mot Europa är i delar av Afrika.
Brics är en organisation full av motsättningar och inbyggd misstro mellan ingående stater. Samtidigt ska man inte underskatta viljan att försöka skapa just en motpol mot Väst och locka in fler länder i projektet. Det viktiga vi kan göra för att motverka att världen delas upp var enligt föredragshållarna att stötta demokratierna i Brics, Indien, Brasilien och Sydafrika, inte isolera Brics-länderna utan öka handel och utbyte och se till att vi erbjuder goda handelsavtal för Afrika och Sydamerika. På detta sätt knyter vi länder närmare de västliga demokratierna och motverkar en uppdelning av världen.
En kväll om betydelsen av valfrihet i välfärden
2024-10-22
I kväll deltog jag i en aktivitet med Svenskt Näringlivs med tema valfrihet i välfärden. På plats fanns både politiker, debattörer och företrädare för fristående verksamheter inom utbildning, omsorg och sjukvård. Självklart var det en "partsinlaga" i debatten, där alla dessa små och stora företagare ville framhålla betydelsen av sin egen verksamhet för att erbjuda en bra välfärd. Men det framfördes också många andra kloka tankar.
Inte minst framhölls det växande arbetet med etik och ansvar inom dessa branscher. Mycket bra tycker jag, även om detta borde gjorts för längesedan. Brister och missförhållande inom dessa branscher är ingen nyhet, och aldrig acceptabla (även om motsvarande brister inom offentligt bedriven verksamhet sällan uppmärksammas på samma sätt av media). Även om de flesta aktörer gör ett utmärkt jobb och erbjuder god välfärd så är det de få exemplen av missförhållanden som sätter bilden i media.
Min egen linje är lika solklar som den alltid har varit. Jag var själv med och drev en förälkdrakooperativ förskola när barnen var små, och juag såg själv hur mycket mer vi fick ut av de pengar vi disponerade jämfört med kommunens verksamheter - och då fick vi ändå mindre pengar per elev än vad kommunens enheter fick. Jag tycker det viktigaste med valfrihet inte är att man kan välja utan att man kan välja bort. Om barnen går på en dålig kommunal skola kan man välja en bättre. Om gamla mamma bor på ett dåligt kommunalt äldreboende kan man flytta. Och är servicen dålig på den närmaste vårdcentralen kan man lista sig på en annan. Valfriheten ger människor egenmakt över sina liv i stället för att man med mössan i hand är hänvisad till det kommunen eller regionen erbjuder. Och där endast den med tjock plånbok kan välja något annat - i dagens svenska valfrihetssystem kan man välja oavsett privatekonomi. Det är oerhört demokratiskt och jämlikt.
Men med detta sagt - upphandling och regelverk och avtal är alltför ofta slarvigt och okunnigt genomfört, och kontrollen av utförare inte alltid särskilt bra. I min värld regleras all välfärdsverksamhet som utförs av externa aktörer med noggrannt upprättade avtal. I dessa avtal ska verksamhetens kvalitetskrav preciseras och det ska finnas tydliga skadeståndsklausuler om man missköter sig. Om en elev inte får den utbildning man har rätt till ska både kommunen och eleven har rätt till ett högt skadestånd. Samma om inte vård eller omsorg uppfyller de krav som avtalats. Tydliga skadeståndsklausuler är mycket viktigare än att diskutera vinstbegränsning. En väl fungerande verksamhet som levererar det man lovat kan för min del gärna få gå med hur mycket vinst som helst - varje krona i vinst som delas ut i utdelning eller i form av högre lön för ledningen genererar ju skatteintäkter och gör att samhället får pengar tillbaka. Verksamheten blir då helt enkelt mer kostnadseffektiv än kommunens egna verksamhet.
I dag kräver vi för övrigt överskott i kommuner och regioner över en konjuukturcykel, i annat fall anses man inte ha skött sin ekonomi. På samma sätt är det givetvis rimligt att även fristående enheter går med vinst. Utan vinst kan man inte investera och man klarar inte tillfälliga ekonomiska svårigheter. Hela vinstdiskussionen är ett stickspår som inte har någon vettig betydelse för kvalitén. Det är bara vänsterpolitiskt snömos.
Jag lyfte frågan i riksdagen om terrorstämpling av iranska regimen
2024-10-22
I dag hade statsministern återrapport i riksdagen efter förra veckans möte med Europeiska Rådet (alltså EU:s stats- och regeringschefer). Moderaternas huvudinlägg hanterades idag av EWU-nämndens moderate ordförande Erik Ottosson, och själv stod jag för den kompletterande frågan, som alltså rörde terrorlistning av IRGC, det iranska revolutionsgardet i Teheran.
Här mitt ungefärliga inlägg:
Jag vill återkomma till frågan om terrorstämpling av den iranska regimen, en fråga som nämnts flera gånger idag och som visar riksdagens engagemang.
Statsministerns tydliga uttalande nyligen om vikten av att terrorstämpla den islamistiska regimen i Iran var mycket välkommet och denna linje har ju sedan tidigare starkt stöd i Sveriges riksdag. Den har också starkt stöd från den iranska diasporan i Sverige.
Det finns all anledning att påminna om att det finns ett antal anledningar för en terrorstämpling av det iranska revolutionsgardet.
Man misstänks anlita gängkriminella i Sverige för att angripa både iranska regimkritiker och judiska intressen. Man deltar aktivt i desinformationskampanjer mot Sverige och svenska myndigheter och försöker underblåsa olika våldsaktioner i Sverige som hämnd för olika aktiviteter och demonstrationer. Man stödjer aktivt Ryssland i kriget mot Ukraina genom att leverera stora mängder vapen. Man bidrar aktivt till att stödja olika terrorgrupper i Mellanöstern, vilket destabiliserar hela regionen. Utöver detta fortsätter man arbetet med utveckling av iranska kärnvapen. Och då har vi inte ens berört alla vidriga övergrepp som begås mot den egna befolkningen i Iran.
Frågan om terrorstämpling av det iranska revolutionsgardet var ju inte uppe som formell punk t på Europeiska Rådets möte, men med tanke på att situationen i Mellanöstern var en av de viktigaste punkterna, samt att rådsslutsatserna innehåller hård kritik mot Irans roll i konflikten var det ju naturligt att frågan om terrorstämpling i vart fall tydligen diskuterades informellt under Rådets möte, vilket statsministern nu bekräftat.
Vi är många som är nyfikna på hur statsministern uppfattar läget bland medlemsstaterna. Jag tolkar statsministern som att han upplever ett ökat stöd för den svenska linjen med terrorstämpling med tanke på att Iran upplevs som ett allt större problem. Men finns det fler länder som öppet delar Sveriges syn på saken, och vilka länder upplever statsministern är starkast motståndare? Och var är kritikernas främsta argument?
Statsministerns svar var sammanfattat att han inte vill peka ut enskilda länder för eller emot, men att det allmänna tonläget blir allt mer kritiskt mot Iran, och att intresset för en terrorstämpling ökar. Argumenten emot är olika, men främst att sanktioner och andra medel är mer effektiva. Från svensk sida håller vi inte med, det ena utesluter inte det andra. Och statsministern lovade att fortsätta driva frågan.
Mellanösterns konflikter får inte flyttas till svenska gator
2024-10-20
Den svenska regeringen har en balanserad och folkrättsligt grundad syn på konflikterna i Mellanöstern. Jag är stolt över att tillhöra ett regeringsunderlag som ser helheten i denna fråga. Här ett officiellt uttalande om konflikten.
"Det har nu gått ett drygt år sedan terroristorganisationen Hamas fasansfulla attack mot Israel den 7 oktober. Det efterföljande kriget pågår än, med ett enormt mänskligt lidande som följd, och över hela Mellanöstern vilar hotet om ett storkrig med oöverskådliga konsekvenser. Samtidigt sprider sig motsättningarna från Mellanösterns konflikter som en löpeld över västvärlden och når på olika sätt även Sverige. För regeringen är några viktiga utgångspunkter vägledande för Sveriges förhållningssätt till konflikten:
1. Israel har en självklar rätt att försvara sig. Hamas terroristattack var det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. Israel grundades på löftet att vara en säker tillflyktsort för världens judar. Ändå måste Israel gång på gång försvara sig mot krafter som uttryckligen vill utplåna landet. Under året som gått uppskattas 26 000 raketer, missiler och drönare ha skickats mot Israel, varav de flesta från Gaza och Libanon. Det har bland annat lett till att tiotusentals familjer har tvingats evakuera från sina hem i norra Israel. Fortfarande hålls 101 personer som gisslan i Gaza och det är oklart hur många av dem som är i livet. Det är viktigt att betona att Hamas startade kriget och därmed bär det yttersta ansvaret. Hamas kan också när som helst avsluta kriget i Gaza genom att släppa gisslan, lägga ner vapnen och upphöra med sin terrorverksamhet. Iran och dess ombud i form av Hamas, Hizbollah, Huthirörelsen i Jemen och irakiska shiamiliser är inte bara ett akut hot mot Israel, utan är dessutom en djupt destruktiv kraft i hela regionen och utgör säkerhetsrisker i Väst, inklusive i vårt land. Grunden för Irans auktoritära styre är dessutom ett omfattande och systematiskt förtryck av kvinnor. Här måste Sveriges hållning vara tydlig. Vi stöder Israels rätt att försvara sig, och det måste ske i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Och vi kräver att gisslan friges omedelbart och villkorslöst.
2. Det humanitära lidandet i Gaza måste minimeras. Situationen för civilbefolkningen i Gaza är helt omänsklig och tiotusentals människor har fått sätta livet till, bland dem tusentals barn. Det är hjärtskärande att se hur hårt kriget har drabbat just barnen i Gaza. Israel måste göra mer för att skydda civilbefolkningen och för att öka inflödet och tillgången till humanitärt stöd. Sverige har under det senaste året ökat det humanitära stödet till Gaza med drygt 540 miljoner kronor och är dessutom en av de största kärnstödsgivarna till flera av de humanitära aktörerna på plats i Gaza. Sverige står också bakom den färdplan för vapenvila som har presenterats av USA. Att minska lidandet i Gaza är en helt central uppgift för vårt hjälparbete.
3. Bosättarvåldet måste upphöra och steg tas mot en tvåstatslösning. Regeringen ser med stor oro på det ökade bosättarvåldet på Västbanken och på expansionen av de illegala bosättningarna. Det finns inget som rättfärdigar den israeliska bosättarpolitiken, som tvärtom aktivt undergräver möjligheten till en förhandlad tvåstatslösning. Tvåstatslösning är den enda hållbara lösningen där israeler och palestinier kan leva sida vid sida i fred, frihet och demokrati. Det förutsätter också ett Gaza fritt från Hamasstyre. Internationellt agerar Sverige också tillsammans med likasinnade för en framtida förhandlad tvåstatslösning. Regeringen välkomnar EU:s sanktioner mot extremistiska bosättare som utför våldsdåd mot civila. Israel måste säkerställa ett fungerande ansvarsutkrävande för det våld som utövas. Det görs inte idag.
4. Mellanösterns konflikter ska inte flyttas till svenska gator. Det är fullt förståeligt att konflikten i Mellanöstern väcker starka känslor även i Sverige. I en demokrati är olika åsikter en naturlig del av det offentliga samtalet, också om svåra konflikter långt härifrån. Men det som vi har bevittnat under det senaste året går i flera fall långt bortom legitima åsiktsyttringar. Antalet antisemitiska hatbrott har ökat kraftigt och många judar i Sverige lever med en ständig känsla av otrygghet. Vi ser en skrämmande normalisering av antisemitism och terrorromantik på gator och torg. I samband med demonstrationer har det hävdats att det ligger i israelers ”gener att döda människor” och slagord skanderas regelmässigt om att Palestina ska ”befrias” ”from the river to the sea”, det vill säga att Israel ska utplånas. På arabiska har demonstranter hörts hylla terror helt öppet: ”Hela världen står med Hamas!”. Samtidigt kallar man poliser för fascister när de upprätthåller ordningen. Aktivister har även gått från ord till handling. Politiska möten har saboterats och avbrutits, butiker trakasserats och hotfulla aktioner riktats mot svenska lärosäten. Nyligen kastades tomater mot utrikesministern – inne i Sveriges riksdag. En forskare har fått sitt kontor vandaliserat och en granskande journalist har blivit uppsökt av hotfulla aktivister utanför sitt hem.
Vi ser med stor oro på denna utveckling. Hot och hat hör inte hemma i det demokratiska samtalet. Denna radikala aktivism utgör ytterst ett hot mot demokratin, eftersom den riskerar att tysta och skrämma andra. Ett särskilt allvarligt hot utgör utvecklingen mot den judiska minoriteten i vårt land. Regeringen är tydlig – antisemitismen har ingen plats i vårt samhälle. Vi accepterar inga ursäkter och inga undantag. Sverige ska vara ett land där den judiska minoriteten och kulturen kan leva och frodas i trygghet. Därför är det viktigt att öka säkerheten för judar och judiska institutioner. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar – både inom politiken och civilsamhället - för att mobilisera mot både antisemitism och terrorromantik. Allvaret understryks ytterligare av att Iran numera enligt Säpo använder svenska kriminella nätverk för att genomföra dåd på svensk mark. Det är en riktigt farlig situation. Regeringen kommer inte att tolerera att Mellanösternkonflikten tas in i Sverige och att Iran bedriver terroristverksamhet här via ombud. Trots ett högt tonläge i debatten borde det vara möjligt att samlas brett bakom dessa fyra utgångspunkter. I Sverige tar vi vår del av ansvaret för att göra vad vi kan i svåra konflikter ute i världen. Men nu måste vi också gemensamt ta det fulla ansvaret för vad som händer här i Sverige."
Pensionsfonderna ska skapa trygga pensioner, inte rädda krisbolag
2024-10-17
Genom åren har politiken ökat pressen mot pensionsfonderna (främst AP-fonderna) att de ska göra olika former av etiska bedömningar och hållbarhetsbedömningar vid sina placeringar, men det har också framförts mer extrema krav från vissa partier om lagstifning som förbjuder icke "fossilfria" placeringar, och man har talat om behovet av att använda pensionspengar för investering i "grön omställning".
Ramarna för AP-fonderna sätts av lagstiftning för AP-fonderna, och denna lag har uppdaterats på senare år. I lagen framhålls allmänt hållbarhetskrav vid förvaltningen, men utan detaljer. Fonderna har också fått möjlighet att placera i onoterade bolag och andra tillgångar. Så här står det idag i lagen (4 kap, Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder) efter uppdateringarna 2018:
AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet om hög avkastning.
Med andra ord - kravet på god avkastning ska väga tyngst, och mer extrema krav från från främst vänstersidan har avfärdats. På det stora hela gäller alltså fortfarande principen att pensionsfondernas styrelser och ledning tar beslut om fondernas placeringar inom ramen för lagens mer allmänna principer. Det är en god ordning, politiken ska inte lägga sig i enskilda placeringar.
Samtidigt blir det allt mer uppenbart att pensionsfondernas ledningar tagit vissa beslut som känns märkliga. Miljardsatsningarna i gröna riskprojekt är ett exempel. Och idag kom nedanstående nyhet som minst sagt gör mig orolig. Att försöka rädda ett krisdrabbat företag med pensionspengar känns oerhört farligt. Jag får inte riktigt ihop dessa satsningar med de riktlinjer fonderna har i lagstiftningen. Att kasta in pensionspengar i mycket riskabla "gröna" investeringar är oansvarigt - pensionsfonderna är till för att ge stabila pensioner och inget annat.
Jag tror inte någon politiker vill ändra dagens ordning med självständiga styrelser i pensionsfonderna, men när sådana här nyheter kommer leder det ändå ofrånkomligen till en politisk diskussion. De flesta inser att detta är en mycket farlig väg.
Den ansvarsfulla linjen segrade - Sverige ska ha budget i balans
2024-10-17
Vi har en tid haft en diskussion i svensk politik om att överskottsmålet (idag krav på 1/3% överskott) borde förändras. Vissa partier vill ha en budget med stora underskott som möjliggör sådant man vill satsa på, trots att detta snabbt skulle öka statsskulden. Andra partier vill behålla överskottsmålet över en konjunkturcykel, eller i vart fall ha en budget i balans.
Frågan har utretts av en parlamentarisk utredning där samtliga partier ingår. I dag presenteras huvuddragen i överskottsmålskommitténs slutsatser gällande det finanspolitiska ramverket.
Vi moderater har haft två viktiga ingångar i utredningen. Den första har varit att inte öka statsskulden och öppna för ett ekonomiskt lättsinne där vi lever på kommande generationer genom att skuldsätta våra barn och barnbarn. Den andra har varit att nå en bred blocköverskridande överenskommelse. Detta eftersom ramverket får större legitimitet när det samlar inte bara dagens regeringsunderlag utan också möjliga framtida regeringars.
Kommittén presenterade idag huvuddragen av sina slutsatser för att den 15 november överlämna hela utredningen till regeringen. Dessa består av:
-
Att vi går från ett överskottsmål på 1/3 procent av BNP över en konjunkturcykel till ett balansmål
-
Att vi lämnar det så kallade "skuldankaret" oförändrat (gränsen för hur stora skulder staten får dra på sig)
-
Att samtliga riksdagspartiet förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom det finanspolitiska ramverket.
Det är ett styrkebesked för Sverige att vi lyckats samla sex av riksdagens åtta partier – över blockgränserna – bakom ett ansvarsfullt finanspolitiskt ramverk där vi inte belånar kommande generationer och skuldsätter våra barn och barnbarn.
Förslaget innebär att vi nu ser till att permanenta Sveriges statskuld på en nivå som är en av Europas lägsta. Med bibehållet skuldankare på 35% och balansmål frigör vi investeringar på ca 200 miljarder över de kommande åtta åren samtidigt som vi värnar långsiktigt hållbara och stabila offentliga finanser.
En reflektion är att det samtidigt blir mycket komplicerat för en S-regering att samarbeta om budgetfrågor med V och MP som har en helt annan syn på saken än resten av partierna. Dessa två partier vill avsiktligt skuldsätta framtida generationer för att spendera pengar idag. Det är en mycket oroväckande och ansvarslös ekonomisk politik.
Möte med statsministern inför Europeiska Rådet
2024-10-15
I dag hade EU-nämnden offentligt samråd med statsministern inför mötet i Europeiska Rådet (EU:s stats och regeringschefer) senare denna vecka. Många frågor finns på agendan, allt från migration och konkurrenskraft till situationen i Mellanöstern och stödet till Ukraina. Själv lyfte jag frågan om Europeiska Revisionsrättens hårda kritik mot EU-kommissionens bristande kontroll av EU:s finanser. En fråga som formellt ligger under Ekofin (finansministrarna) men som jag menar är av så stor vikt att jag hoppas den också diskuteras informellt mellan stats- och regeringscheferna när de träffas. Om vi inte har kontroll över EU:s gemensamma budget kommer vi inte heller att kunna skapa konkurrenskraft inom EU.
Regeringens försvarsproposition för ett starkare totalförsvar
2024-10-15
Den moderatledda regeringen har idag lämnat en historisk försvarsproposition till riksdagen som kommer att öka Sveriges och Natos säkerhet. Det handlar om rejäla satsningar – över 170 miljarder i tillskott till det militära försvaret och 37,5 miljarder till det civila försvaret. Detta innebär att försvarsutgifterna når 2,6 % av BNP år 2028. Detta är en nivå som visar att Sverige menar allvar med sitt åtagande att bidra till den kollektiva säkerheten i vår del av världen.
Sverige har tredubblat det militära försvarets budget från 2014, och sedan 2020 har den moderatledda regeringen mer än fördubblat den med över 50 miljarder. Det är under Moderaternas styre som de största enskilda satsningarna på försvaret per år har skett. Vi gör detta då Rysslands krig mot Ukraina har visat hur avgörande ett starkt och välutrustat försvar är. Både för att avskräcka och för att kunna försvara det vi håller kärt. Ryssland visar varje vecka upp sin brutala hänsynslöshet i sin krigföring. Städer jämnas med marken, civilbefolkningen ses som legitima måltavlor och energiinfrastrukturen slås sönder med konstanta ryska robot och missilangrepp.
Det civila försvaret ska byggas efter de krav som kriget ställer och vi siktar mot att skyndsamt bygga förmågor som stärker Sverige och gör vårt land tryggare. Propositionen innebär ett paradigmskifte för det civila försvaret, med historiska tillskott på 37,5 miljarder kronor fram till 2030. Vi inför även en ekonomisk ram som skapar nödvändig förutsägbarhet och långsiktighet i planeringen av det civila försvaret.
Med den moderatledda regeringens totalförsvarsbeslut stärker vi både det militära och civila försvaret och etablerar en bättre balans i totalförsvaret – något som tidigare regeringar inte lyckats med. Sveriges militära försvar ska växa från 88 000 män och kvinnor till 115 000 år 2030. Civilplikten har samtidigt återinförts för att trygga vitala samhällsfunktioner som kommunal räddningstjänst och energiförsörjning och fler sektorer undersöks. För att bygga ett uthålligt försvar satsar vi på att fylla på förråden med ammunition, luftvärn, reservdelar och förnödenheter. Fyra brigader ska utrustas mer med personal och materiel. Befintlig materiel som exempelvis stridsfordon och stridsvagnar renoveras, modifieras och får sin livstid förlängd.
Det här är också ett försvarsbeslut för framtiden. Vi satsar på mer modernisering, digitalisering och gör den största satsningen på cybersäkerhet någonsin. Vi ser även till att Sverige ligger i framkant när det gäller rymdområdet med en ny förmåga att skjuta upp egna militära satelliter. Det grundar sig på viktiga lärdomar som dragits från kriget i Ukraina. Genom att stärka vår totala försvarsförmåga stärker vi också Nato och vår gemensamma säkerhet i Europa.
Dags att terrorstämpla det islamiska revolutionsgardet i Iran
2024-10-14
Häromdagen uttalade statsministern att han anser att det är häg tid att EU terrorstämplar IRGC, alltså den styrande islamistiska regiomen i Iran. Och idag gick en del av den iranska diasporan i Sverige ut med detta krav, något som de drivit länge. Det sammanfattar utmärkt i sex punkter varför terrorstämpling är högst rimlig - den iranska regimen innebär ett påtagligt hot på många sätt:
Kravet på hotelltillstånd avskaffas - ännu en av mina motioner går i mål
2024-10-14
Politik handlar om både stora och små frågor. Regeringen föreslår nu avskaffande av kravet på hotelltillstånd, något jag motionerat om i riksdagen flera gånger genom åren, senast 2021. Detta är en totalt ointressant fråga för de flesta svenskar, men alla dumheter och all onödig byråkrati som tas bort är välkomna, och sparar tid och pengar för småföretagare. Detta är en sådan - hotelltillstånd är helt enkelt onödigt eftersom alla viktiga saker kring hotellrörelser kontrolleras av andra myndigheter - det blir helt enkelt bara dubbelt och helt onödigt arbete för alla. Jag utvecklar saken i min motion:
2021/22 Avskaffa kravet på hotelltillstånd
Det krävdes en moderatledd regering för att städa bort denna helt onödiga byråkrati. Och det är så här man måste arbeta. Målmedvetet, försöka hitta och städa bort onödig byråkrati, steg för steg.
Möte med moderaternas förbundskansli i Göteborg
2024-10-12
Moderaterna är uppdelade i olika länsförbund, och Moderaterna i Västra Götaland är landets största moderata förbund, alla kommuner i Västra Götaland ingår. Förbundskansliet ligger på Otterhällan i Göteborg, och i går samlades många av de moderata västsvenska riksdagsledamöterna för att träffa förbundskansliet och diskutera hur vi moderater blir ännu bättre på att samarbeta mellan riksdag, region och kommuner, bli bättre på att gemensamt driva västsvenska frågor och bli ännu bättre på att synas och driva kampanjer och valrörelser i Västra Götaland.
På väg till mötet passade jag på att ta några fina Göteborgsbilder i det vackra höstvädret. Stora Hamnkanalen med den nybyggda skyskrapan Karlatornet i bakgrunden på andra fotot.
Årets riksdagsmotioner
2024-10-11
Nu är alla inlämnade riksdagsmotioner under allmänna motionstiden registrerade. Det är alltså den tid på året då riksdagsledamöterna kan lämna in egna motioner i valfria ämnen. Det ses som följdmotioner till regeringens budgetproposition, vilket gör att man kan motionera om precis allt. Resten av året kan man bara följdmotionera på regeringens övriga propositioner. Totalt kom det in 3.178 motioner, dvs 9 motioner i genomsnitt per ledamot.
Själv lämnade jag in 14 motioner i år, ensam eller tillsammans med andra. I likhet med förra året blev det inte så många som de år vi moderater satt i opposition. När vi nu är i majoritet och jag dessutom är ledamot i finansutskottet så har jag möjlighet att spela in frågor direkt till regeringen i stället för att motionera. Därför blir det bara motioner om saker som är av lite mer långsiktig och övergripande karaktär och ligger utanför mina egna ansvarsområden.
Den som jag tror kommer väcka mest uppmärksamhet är min motion om att utvidga Riksrevisionens uppdrag till att även granska kommuner och regioner. Det är en kontroversiell fråga, men jag motiverar den noga i motionen.
En del av mina motioner rör frågor med koppling till mitt tidigare yrkesområde, dvs juridiska frågor. Det gäller både arvsrätt, bouppteckningar, stämpelskatter vid fastighetsköp samt avveckling av Allmänna Arvsfonden.
Jag fortsätter också att motionera mot missbruket av djurtillsynsreglerna och de orimliga följder detta får för enskilda människor som i praktiken blir helt rättslösa och ibland bara kan konstatera att deras djur avlivas utan att de kan få rättslig prövning innan. Det kan inte få gå till så i ett rättssamhälle.
Jag har också motioner om översyn av förtalslagstiftningen och lagen om hets mot folkgrupp, två lagstiftningar som jag tycker är helt orimligt utformade idag. Effekterna blir helt enkelt orimliga.
Jag vill också spara in pengar på mycket kostsamma "kulturråd" vid svenska ambassader.
Och så har jag fyra motioner inom ett område som berör mig starkt - slöjförbud i grundskolan, stöd till dem som utsatts för sexualbrott och kraftfulla åtgärder mot människohandel. Motionerna syftar till att motverka hedersförtryck och människohandel och åtgärda bristfälligt stöd vid sexualbrott. Dessa motioner har jag lämnat in tillsammans med andra moderater.
Här är mina 14 motioner:
Riksrevisionens uppdrag
EU:s revisorer underkänner den ekonomiska kontrollen i EU 2023
2024-10-10
De ekonomiska felen i EU:s budget ökar och nådde enligt EU:s revisorer den högsta nivån på tio år. Hela 5,6% av EU:s utbetalningar var felaktiga. EU:s revisionsrätt anser att räkenskaperna innehåller "väsentliga fel", och kritiken från revisorerna är på den hårdaste nivån som är möjlig. 20 ärenden har lämnats vidare till OLAF, EU:s bedrägeribekämpningsmyndighet/antikorruptiuonsmyndighet, och 17 ärenden har överlämnats till Europeiska påklagarmyndigheten, EPPO.
Sverige har de senaste åren röstat nej tilla att bevilja EU-kommissionen ansvarfrihet, och jag utgår från att det blir detsamma i år. Man kan bara konstatera att ju mer pengar EU ska hantera, desto sämre blir kontrollen. Det är ännu ett starkt argument för att inte utöka EU:s budget och att inte skapa en massa nya fonder och göra ytterligare gemensam upplåning.
Nedan en klipp från Europaportalens hemsida, här en länk till hela artikeln för den som vill läsa mera.
Årets dahlior
2024-10-08
Fortfarande har nattfrosten varit så lätt att dahliorna fortsätter blomma hemma i Ubbhult. Men snart är det dags att gräva upp dem för vinterförvaring där de får vila i mörkret fram till våren. Här några bilder av årets blommor.
 
 
Det är inte bara insekterna som uppskattar denna rosa dahlia. För mig har denna gamla rosa dahlia en särskild plats i hjärtat. Mina föräldrar köpte denna lök någon gång på 1970-talet, och sedan dessa har först mina föräldrar och numera jag envist planterat ut den på våren och tagit upp den på hösten i säkert minst 50 års tid. Och med åren har den delat med sig av nya knölar som finns på fler ställen i både vår och andras trädgårdar. Den är kanske något mer oansenlig än de nya storblommiga, men väldigt härdig och rikblommande.
Detta är en liten minidahlia med mycket oansenliga blommor. Det lär finnas över 50.000 (!) olika sorters dahlior, både väldigt små och oansenliga och enorma jättar. Dahliorna härstammar från Mexico och Guatemala, och odlades främst som föda. Knölarna ska tydligen gå att äta precis som jordärtskockor och potatis.
 
Här en låg gul-orange-rosa dahlia som märkligt nog levererar blommor i lite olika nyanser.
 
De vita dahliorna har också olika nyanser, från helt vita till lite mer lilaaktiga blommor. Som en näckros på land.
 
 
Och så den stora jätten. "Cage au lait Royal". Den blir uppemot två meter hög! Tyvärr mår den inte så bra av regn och blåst, så den behöver ordentligt stöd för att inte brytas av och välta. Men det blir många blommor och den är helt fantastisk.
 
Senaste nytt i frågan om "Chat Control"
2024-10-06
I sociala medier diskuteras betydelsen av de senaste besluten i Justitieutskottet och EU-nämnden om regeringens linje rörande "Chat Control" (alltså förslaget om övervakning av digital kommunikation för att som det sägs motverka barnpornografi och pedofili).
Vissa hävdar att Sverige nu står bakom Kommissionens tidigare totalsågade förslag om massövervakning. Så är det givetvis inte. Min bestämda uppfattning som stark kritiker mot "Chat Control" är att man kraftigt övertolkar besluten om att stödja regeringens linje vid de fortsatta förhandlingarna i EU. Jag ska utveckla detta lite. Det är också värt att kommentera de påståenden som förekommer om att Sverige skulle varit pådrivande i frågan under vårt EU-ordförandeskap. Det är helt enkelt fel.
Det ursprungliga förslaget från Kommissionär Ylkva Johansson var helt enkelt vare sig rimligt, realistiskt eller genomförbart tekniskt. Regeringen (justitieminister Gunnar Strömmer) har också flera gånger uttalat att det finns tveksamheter ur integritetssynpunkt och att ett slutligt förslag måste ta hänsyn till detta. Jag vet också att justitieministern är väl medveten om att det sannolikt är tekniskt omöjligt att åstadkomma det som framförts i förslagen - man kan helt enkelt inte som det uttrycks "sniffa" på krypterat material för att hitta saker, utan att bryta krypteringen. Det finns ingen fungerande teknik för det idag. Skulle detta bli verklighet skulle flera ofta använda krypterade meddelandetjänster helt enkelt inte längre kunna användas. Flera av dessa tjänster används även av riksdagsledamöterna i vårt arbete...
Jag ifrågasätter också nyttan av förslaget. Vi vet att redan idag får polisen alltför många anmälningar om misstänkta barnprornografibrott som man inte har tid att utreda. Att öka övervakningen för att hitta ännu mer material lär knappast leda till fler fällande domar eller stoppade brott. Det blir bara ett angrepp på laglydiga människors personliga integritet och rättighet till personlig kommunikation.
Frågan har tidigare stoppats av det dåvarande Europaparlamentet och det finns inget som tyder på att det nyvalda parlamentet skulle vara mindre kritiskt, snarare tvärtom. På vägen under olika förhandlingar har det första helt orimliga förslaget ändrats och begränsats avsevärt, och för st det belgiska och därefter det ungerska ordförandeskapet har nu begränsat det ytterligare. Förslaget har tidigare mött hård kritik, och det gäller särskilt den del som handlar om att ge medlemsstaterna befogenhet att utfärda spårningsordrar för att söka efter sexuellt övergreppsmaterial och s.k. grooming i värdtjänster och i elektroniska kommunikationer. Förslaget om spårningsorder är i och med det belgiska och ungerska ordförandeskapens förslag kraftigt begränsade. Spårningsorden föreslås nu endast omfatta redan känt övergreppsmatreal och endast visuellt material samt webbadresser, och ska endast utfärdas om inte leverantörerna genomför detta frivilligt.
En viktig sak är att EU har nu också öppnar möjligheten att göra detta på frivillig väg, precis som idag, genom att föreslå att man förlänger undantaget i den gällande lagstinftningen (EU:s datalagringsdirektiv), vilket möjliggör detta. Det var det undantags upphörande som gjorde att Kommissionen tog fram sitt första förslag. Att undantagen nu förlängs är därför väldigt viktigt i sammanhanget och förändrar sannolikt hela bilden.
Det regeringen fått klartecken för nu är att ställa sig bakom en allmän riktlinje inför fortsatta förhandlingar, baserat på det senaste mer begränsade förslag som tagits fram. Men det betyder inget klartecken till, eller att man röstar för, något slutligt förslag. Bara att man inte vill stoppa fortsatta förhandlingar. Det är samtidigt viktigt att Sverige finns kvar som talbar part under förhandlingarna i stället för att ställa sig helt utanför processen. Att delta i förhandlingar är oftast det klokaste. I grunden finns också avskyvärda brott mot barn som måste bekämpas, det viktiga är att göra det på ett effektivt och balanserat sätt och utan att laglydiga människor upplever att deras integritet och privatliv kränks på ett orimligt sätt.
Personligen tror jag inte det är osannolikt att EU-parlamentet kommer att stoppa även det senaste förslaget, och dessutom lär det som sagt knappast vara tekniskt ogenomförbart. Min tro är därför att förlängningen av möjligheten att som idag på frivillig väg försöka stoppa barnpornografi kommer göra att Chat Control går i graven till slut. Men som sagt - regeringen har INTE fått något klartecken av riksdagen till att genomföra massövervakning av privat kommunikation. Det är en extrem överdrift.
För den som är intresserad - här är regeringens underlag till de senaste besluten i Justitieutskottet och EU-nämnden:
”Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbete med förordningsförslaget. Det är viktigt att arbetet för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn kan bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Brottsligheten är allvarlig och omfattande och riskerar att öka. Därför är det viktigt att förhandlingarna om förordningen kan föras framåt.
Samtidigt anser regeringen att det är viktigt att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten och rättssäkerheten. Detta är av särskild betydelse i fråga om möjligheten att använda en så kallad spårningsorder, en åtgärd som behöver vara tydligt avgränsad och proportionerlig.
Regeringen konstaterar att det ungerska ordförandeskapets förslag ligger i linje med vad Sverige har förespråkat under förhandlingarna, med grund i den ståndpunkt som förankrades genom överläggning i justitieutskottet den 14 september 2023.
Regeringen bedömer att såväl det belgiska som det ungerska ordförandeskapets kompromissförslag har gett rättssäkerhets- och integritetsaspekter ett ökat genomslag i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag. Därmed har en godtagbar balans uppnåtts mellan motstående intressen. Regeringen bedömer vidare att förslaget i nuvarande utformning är förenligt med mediegrundlagarna och regeringsformen. Om ordförandeskapet sätter upp förslaget till beslut vid kommande rådsmöte avser regeringen därmed stödja att förslaget godkänns som rådets allmänna riktlinje för fortsatta förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet.”
Ett gott företagsklimat skapar arbete och välfärd
2023-10-04
Jag brukar alltid uppmärksamma 4 oktober lite extra. För mig är det själva symbolen för kampen mot socialismen, i detta fall symboliserade av löntagarfonderna. För yngre följare som inte var födda då handlade det kortfattat om att en del av löneutrymmet i praktiken avsattes för en ny "vinstdelningsskatt" för noterade börsföretag, och pengarna tillfördes sedan fyra statliga fonder som i sin tur använde pengarna för att köpa upp företag. Man socialiserade helt enkelt företag stegvis genom att köpa upp företagen med hjälp av deras egna vinstmedel.
Motståndet var starkt, även från många LO-medlemmar och den 4 oktober varje år samlades man till demonstrationer mot fonderna. Jag har sparat mitt eget demonstrationsplakat från mitt livs absolut första demonstration i Göteborg, 1983 eller 1984. Västsvenskar mot fonder. Nedan th också en av moderaternas valaffischer, sannolikt inför riksdagsvalet 1991. Även i denna fråga stod moderaterna på rätt sida i historien.
 
Borgerliga partier har alltid haft som uppgift att stå emot socialismen, och kampen mot löntagarfonderna blev framgångsrik. Motståndet segrade och regeringen Bildt (1991-94) skrotade fonderna. Delar av pengarna fördes över till forskningsstiftelser, delvis ägda av de företag som betalt in vinstdelningsskatten, och inbetalda ej använda medel gick tillbaka till de företag som betalt in dem, samtidigt som den så kallade "vinstdelningsskatten avvecklades.
En kul detalj är att jag själv skrev min examensuppsats i juridik om löntagarfonderna 1986. Det var på den tiden man skrev uppsats på skrivmaskin. 90 sidor tjock är den, och skrev man fel på en sida var det bara att börja om från början igen.
Jag kartlade i uppsatsen hur stort inflytande löntagarfonderna hade hunnit få och hur stort inflytandet skulle kunna bli med tiden om uppköpen fortsatte. Jag analyserade även möjligheterna att avveckla fonderna och förde också fram en del tankar kring hur man rent praktiskt kunde göra. Till ganska stor del blev det faktiskt också den vägen man valde valde när fonderna avvecklades. Jag fick högsta betyg på min uppsats av min handledare, advokat Gunnar Flodhammar, som även var universitetsprofessor och dessutom domare i skiljenämnder vid tvister om tvångsinlösen av aktier. Att han ogillade löntagarfonderna lika mycket som jag bidrog nog till att vässa uppsatsen lite extra.
Så här i efterhand kan man konstatera att detta stora socialistiska experiment gick i graven tack vare en modertaledd regering och starkt tryck i samhället. Det är något vi moderater ska vara väldigt stolta över. Ibland tar vi vårt fria företagsklimat som självklart, men det var verkligen inte självklart när löntagarfonderna diskuterades som mest i början av 1980-talet. I dag ser vi en rad andra problem för företagsklimatet, och att värna och utveckla detta är enligt min åsikt en av dagens moderatledda regerings viktigaste uppgifter. Utan starka stora och små företag stannar Sverige och skatteintäkterna sinar.
I dag är det som sagt kanelbullens dag. Så varför inte slå två flugor i en smäll och fira löntagarfondernas avskaffande med en god kanelbulle från ett företagsamt privat bageri eller café?
Magisk fotbollskväll - Elfsborg slog storklubben Roma på Borås Arena
2024-10-04
Gårdagens fotbollsmatch i Europa League mellan Elfsborg och italienska storklubben Roma slutade med seger för de gulsvarta. Det är Elfsborgs tyngsta internationella seger någonsin. En fullsatt arena fick uppleva allt man vill ha av en fotbollsmatch. En otrolig inramning med fantastiska tifon och ett snyggt fyrverkeri vid inmarchen (givetvis på utsidan bakom läktaren), ett enormt publiktryck hela matchen, en gastkramande spänning och ett fantastiskt straffmål som avgjorde hela matchen. Här några bilder från läktarplats:
Inmarch (klicka för film)
Målet (klicka för film)
Och så några klipp från media. Elfsborg succe uppmärksammas av hela Fotbollssverige.
 
 
Allvarligt angrepp mot demokratin och den öppna debatten
2024-10-03
Dagens allvarliga incident i riksdagen där flera personer på åhörarläktaren kastade saker mot utrikesministern under pågående debatt är naturligtvis helt orimlig. Något har brustit i säkerheten och de skyldiga personerna greps tydligen på plats, och jag hoppas de döms till kännbara straff. Att kasta saker mot politiker i Riksdagens kammare innebär att en ny gräns har passerats. Jag känner stark sympati med vår utrikesminister Maria Malmer Stenergard och hennes motdebattörer som tvingades uppleva detta.
I dag kom ingen till fysisk skada, men psykiskt sätter det spår hos oss alla som har Kammaren som arbetsplats. Som en av riksdagens ålderspresidenter känner jag ett extra ansvar i denna fråga och kommer att ta upp frågan med Talmannen och riksdagsdirektören. Riksdagen måste kunna garantera säkerheten för dem som deltar i det politiska samtalet i vårt parlament.
Rimligt att inte starta en omfattande evakuering från Libanon
2024-10-03
Som väntat har det blivit en inrikespolitisk debatt kring frågan om Sverige bör bistå med evakuering av de åtskilliga tusen svenskar som befinner sig i Libanon, eller om vi ska säga nej. Regeringen har varit tydlig, det är inte aktuellt att genomföra någon omfattande evakuering, och jag tycker det är ett rimligt beslut. Det finns visserligen länder som evakuerar medborgare från Libanon, men det är då ett mindre antal personer, och dessutom har man kanske inte varit lika tydliga i sin avrådan om att åka dit.
Enligt uppgift finns uppskattningsvis mellan 3.000 och 8.000 personer i Libanon med någon form av koppling till Sverige. En del är svenska medborgare, en del är det inte. Det vore en enorm insats som dessutom skulle kosta stora pengar om man från svensk sida ska ordna evakuering av alla dessa.
Samtidigt har jag nog aldrig upplevt en så tydlig avrådan från att resa till ett land och om att snarast lämna landet som den som gäller just Libanon. Ända sedan oktober 2023 har den svenska ambassaden, UD och två olika utrikesministrar gång på gång på gång upprepat sin extremt tydliga avrådan från att resa dit, och lika tydliga uppmaning att lämna landet. Under hela denna tid har det gått reguljära flyg från Libanon och det har inte varit något problem alls att lämna landet. UD och utrikesministrarna har varit tydliga med att man om man befinner sig i Libanon inte kan räkna med hjälp från UD att ta sig ut ur landet, eller att få hjälp om det blir krig eller kaos. Nu är kriget i Libanon och Sverige har stängt sin ambassad i Beirut och lämnat landet.
Nedan min egen debattartikel tillsammans med förre utrikesministern om saken i somras. På samma sätt har budskapet spridits medialt överallt och ingen med koppling till Libanon kan ha undkommit att höra detta. I den mån någon form av evakuering ändå skulle bli aktuell i ett senare skede kommer den att gälla svenska medborgare, inte alla personer med större eller mindre koppling till Sverige.
Svenskar i Libanon måste lyssna på UD:s avrådan
Någon gång måste människor börja lyssna på upprepade varningar om att resa till ett land, och själva ta konsekvenserna om man inte lyssnar. Det verkar för övrigt fortfarande gå en del flyg från Beirut och även viss båttrafik och det går att lämna landet om man vill. Min personliga åsikt är att det inte finns något skäl alls i dagsläget att svenska staten återigen ska lägga tid och resurser på att evakuera människor som i strid mot UD:s tydliga rekommendationer reser till en befarad krigszon eller stannar kvar där trots att de haft möjlighet att lämna landet. Människor måste ta eget ansvar för sina och sina anhörigas liv och kan inte bara förvänta sig att någon annan ska lösa problemen. Hårt kan man tycka, men jag tycker vi alltför ofta och alltför generöst daltar med människor som vägrar lyssna på extremt tydliga varningar och avrådan från att resa till vissa länder. Människor har egna fria val och måste ta konsekvenserna av dessa val.
Därför införs "Flödesbaserad kapacitetsberäkning" i elnätet
2024-10-02
Den senaste tiden har media uppmärksammat förändringar i användningen av elnäten i Norden (så kallad "flödesbaserad kapacitetsberäkning"). Dessa förändringar genomförs den 29 oktober i år och kan medföra stigande elpriser.
Beslutet som avser införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning togs av de europeiska medlemsstaterna för cirka tio år sedan. EU-kommissionens förordning (EU) 2015/1222 om fastställande av riktlinjer för beslutet antogs den 24 juli 2015.
Genomförandet delegerades till tillsynsmyndigheterna och de systemansvariga som sedan dess arbetat med det. Arbetet med implementeringen har skett gemensamt mellan de ansvariga myndigheterna i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Regeringen har ingen formell roll i genomförandet. Medlemsstaterna i EU är skyldiga att genomföra flödesbaserad kapacitetsberäkning. Enda undantaget är om ansvarig myndighet, Svenska Kraftnät (SvK), kan påvisa att flödesbaserad kapacitetsberäkning inte är effektivare än befintlig metod. SvK har inte kunnat visa detta.
Den nya kapacitetsberäkningsmetoden gör att det nordiska elnätet kan nyttjas mer effektivt. Med noggrannare beräkningar är det lättare att upptäcka marginaler i elnäten vilket gör att överföringskapaciteten mellan elområderna, både inom Sverige samt mot utlandet, kan öka. Den nya kapacitetsmetoden kan liknas med ytterligare förbindelser mellan de svenska elområdena samt mellan Sverige och våra grannländer. Detta innebär att ”importen” av tyska elpriser riskerar att ske i högre grad. Enkelt beskrivet får det samma effekt som att bygga en ny ledning till utlandet. Ökar överföringskapaciteten jämnas elpriserna ut mellan elomåden. Under sommaren är det sannolikt att priserna sjunker något i södra Sverige. Under vintern förväntas de däremot öka i hela landet.
Det stora problemet är att Tyskland vägrar införa elprisområden. För att flödesbaserad kapacitetsberäkning ska fungera krävs det att Europa har korrekt utformade elområden. Tyskland saknar elområden trots att de har betydande flaskhalsar i elnätet. Tyskland är med i den pågående översynen av elområden men då de hittills vägrat att införa elområden och kan man inte förvänta sig att de kommer ändra sig nu. Att elområden motarbetas i Tyskland beror på deras brist av elproduktion i de industritunga södra delarna av landet. Elbristen i södra Tyskland har förvärrats sedan de stängde sin kärnkraft. På grund av avsaknaden av elområden i Tyskland stoppade regeringen den nya kraftledningen, HANSA Powerbridge, vilket hade medfört ännu högre elpriser i Sverige.
Vad gör då regeringen åt situationen? Formellt har regeringen ingen möjlighet att påverka införandet av de nya reglerna, eftersom det är tvingande EU-regler som medlemsstaterna enats om. Regeringen har däremot stoppat den tidigare planerade kabeln mellan Sverige och Tyskland kallad HANSA Powerbridge för att inte ytterligare öka inflödet av tyska elpriser. I det korta perspektivet satsar regeringen på att förbättra villkoren för kraftvärmen. Regeringen har tidigare tagit bort de skadliga straffskatterna som Socialdemokraterna införde och i årets budget satsar vi på ett investeringsstöd med målet att förbättra investeringsmöjligheterna i ny eller effektiviserad kraftvärme.
På längre sikt måste vi få mer planerbar elproduktion i Sverige. Då kan de tyska elpriserna kan tryckas ut ur landet. Att få bort de tyska elpriserna är ett av regeringens mål, att bygga planerbar kärnkraft är en viktig del för att lyckas med detta. När elnätet utnyttjas mer effektivt blottas de brister som Socialdemokraterna skapade under sitt långsiktiga arbete med att nedmontera kärnkraften i södra Sverige. En bestående förbättring sker först när ny kärnkraft finns på plats, och regeringen arbetar aktivt med detta. Tidigare förbuden mot fler än tio reaktorer har plockats bort, byggnation på nya platser är nu tillåtet, ett antal regelförenklingar har genomförts och flera är planerade, en kärnkraftssamordnare har tillsatts och med årets budget stärks arbetet ytterligare. Nu pågår också arbetet med den viktiga finansieringsmodellen för ny kärnkraft.
Min egen gissning är att om vi ska kunna hålla nere elpriserna i avvaktan på ny kärnkraft byggs klart kommer vi nog till slut även bli tvungna att bygga tillfällig elproduktion med gas eller olja i Sverige för att kunna ersätta den el som försvann när S, V, C och MP avvecklade fyra kärnkraftreaktorer i Sverige. Kortsiktig politik utan konsekvensanalys får ofta en helt annan effekt än vad aningslösa politiker tror när beslutet fattas...
Allsvenskan 100 år
2024-10-02
I dag hölls ett seminarium tillsammans med SEF (Svensk Elitfotboll) för att uppmärksamma att Allsvenskan i fotboll i år firar 100 år. Fotbollen är Sveriges i särklass största sport, både på elitnivå och på gräsroitsnivå. Förra året slogs nytt publikrekord i Allsvenskan och Superettan med över 3 miljoner besökare. Och svenska klubbar imponerar i Euroaspelet - tre allsvenska klubbar spelar nu i Europa. Elfsborg och Malmö i Europa League och Djurgården i Conference League. Att tre svenska lag kvalificerat sig för spel i dessa Europeiska ligor är också nytt rekord för Sverige. Vid seminariet uppmrksammades också de svenska fotbollsklubbarnas stora sociala engagemang, både bland ungdomar och äldre.
Europas traditionella höger står vid ett vägskäl
2024-10-01
Valet i Österrike följer delvis samma mönster som i många andra länder. De gamla traditionella demokratiska partierna backar och mer extrema partier, inte minst på högerkanten, växer. Även det senaste EU-valet visade liknande tendenser, även om utfallet blev mindre dramatiskt än många förutspådde.
I Österrikes fall är det det öppet högerextrema och ryssvänliga partiet FPÖ som verkar ha blivit största parti med ca 29% av rösterna. Tvåa blev ÖVP som ungefär motsvaras av moderaterna i Sverige med 26%, före Socialdemokraterna med ca 20%. Sannolikheten att FPÖ ska kunna bilda regering är väl däremot närmast noll med tanke på att inget annat parti verkar vilja ha med dem att göra. Mer troligt är att ÖVP bildar regering med stöd av Socialdemokraterna och ett litet liberalt parti.
På liknande sätt har de flesta europeiska länder trots allt lyckats hålla de högerextrema partierna borta från regeringsmakten, genom olika samarbeten över mittengränsen. Men detta medför samtidigt att de högerextrema kan gå i opposition mot allt och alla, och därmed få potential att växa i kommande val. De slipper ta ansvar och kan ställa sig vid sidan av alla obekväma beslut, och kan också kritisera förhållanden som den normale medborgaren ogillar. För varje val blir de då allt större.
Hur hamnade Europa här? Varför röstar allt fler på framförallt högerpopulistiska eller högerextrema partier? Inte sällan partier som dessutom står på Rysslands sida mot Ukraina, och som står för extrem nationalism som hotar hela det europeiska samarbetet i EU?
Min analys är ganska okomplicerad - när de traditionella högerpartierna ägnar sig åt tramsfrågor och extremliberala frågor som inte den stora majoriteten av medborgarna efterfrågar, inte gör konsekvensanalyser av politiska beslut, och samtidigt accepterar allt mer överstatlighet som flyttar politiken allt längre bort från medborgarna så tröttnar dom till slut och flyr till mer radikala högerpartier.
Några exempel (det finns absolut fler):
* Migrationspolitiken har totalt kört i diket i Europa. Sverige har vaknat och har nu totalt bytt fot, men andra länder har inte haft kraften att ta tag i detta och lider av allt större problem kopplat till migrationen. Österrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien, Storbritannien och Frankrike är några av dessa länder, och invandringskritiska partier vinner snabbt mark.
* Energipolitiken. Tyskland har fullständigt tappat omdömet när det gäller energipolitiken, och riskerar nu viktiga delar av sin industrisektor. Det finns oroväckande utveckling även i andra länder. Detta medför risk för kraftigt ökad arbetslöshet och utbredd fattigdom i hela Europa, vilket gynnar missnöjespartier.
* Klimatpolitiken medför, utöver en havererad energipolitik, även allt större ekonomiska pålagor på europeiska hushåll, och hotar företag, jobb och välfärd. Många partier från vänster till höger tjatar sitt mantra om "klimatkrisen". De partier som har förstått att en stor del av befolkningen inte står bakom en helt förödande klimatpolitik vinner nya väljare. Inte sällan har de högerpopulistiska partierna insett detta.
* "Woke-kulturen". I stora delar av Öst- och Sydeuropa har man traditionellt ganska konservativa värderingar där familjen och religionen betyder mycket, och dessa åsikter finns i varierande grad i alla västländer. Detta krockar direkt med "woke-kulturen" och den extrema liberalismen. De högerpopulistiska partierna lyfter ofta dessa värden, precis som exempelvis Donald Trump i USA. "Woke-politiken" går rakt emot vad en mycket stor del av befolkningen håller med om när det gäller värderingsfrågor. Det kan gälla allt från könstillhörighetslag och extrema transfrågor till extremtolkning av regler om "hets mot folkgrupp", ifrågasättande av kritik av religioner, ovilja att ställa hårda krav på integration för invandrare, tramsiga kvoteringsregler, obegripliga extrema kultursatsningar, värnande om vänsterorienterade Public Service-kanaler, och mycket annat. Extremhögern tar öppet strid mot mycket av detta och det går hem hos "vanligt folk".
* Effekter av misslyckad brottsbekämpning. Europa har blundat för den framväxande grova kriminaliteten. Sverige är tyvärr ett av de länder som sticker ut, men liknande problem med kriminella gäng, rena avrättningar och grovt skjutvapenvåld finns i fler europeiska länder i varierande omfattning. I takt med att länderna drabbas av växande problem tvingas man ta till allt hårdare metoder, bland annat olika former av övervakning som riskerar att slå mot skötsamma människor, allt för att försöka stoppa grov kriminalitet. Kritiken mot EU-förslaget om "Chat Control är ett exempel. Högern anser sig göra "det som krävs", men många laglydiga människor gillar inte att deras frihet offras i allt för hög grad i jakten på kriminella. Visst intrång kan man acceptera "för den goda sakens skull", men det finns en gräns. Medborgarna drabbas nu både av ökande kriminalitet och ökad övervakning samtidigt, och detta är kritik som högerpopulister vårdar i sin jakt på väljare.
* Överstatligheten. Få saker kritiseras lika mycket i samhällsdebatten som just den växande överstatligheten. Det handlar inte bara om EU, utan även om olika FN-organ som indirekt påverkar ländernas politik. EU-byråkratin i Bryssel är dock värst - man försöker envist kapa åt sig allt mer beslutsmakt och allt mer av medlemsstaternas och medborgarnas pengar för att bygga sig själva allt starkare - på medlemsstaternas och medborgarnas bekostnad. Den traditionella högern talar ibland om problemet och gör försiktiga försök att motverka det, men inte med särskilt stor energi. Detta leder till att både högerextrema och vänsterextrema partier som aktivt driver linjen om att lämna EU kan locka den del av befolkningen som är EU-kritisk.
* Växande slöseri med medborgarnas skattepengar och allt högre skatter. I Sverige sjunker skattetrycket och dagens regering har kraftigt skärpt prioriteringarna av vad som är viktigt. Men fortfarande slösas skattepengar på alla nivåer bort på en massa dumheter i stället för att användas till det som de allra flesta människor tycker är viktigast - tex polis, försvar, välfärd och infrastruktur. I många andra länder har man inte vaknat alls, utan slöseriet når allt värre nivåer, kombinerat med omfattande korruption. Ibland styr också lobbyister över politiken, och lyckas få politiker att ta aningslösa eller okunniga beslut. Till slut får människor nog - man betalar allt mer skatt, men får samtidigt allt sämre social service och ser hur skattepengar slösas bort. Inget gynnar extrempartier mer än sådant missnöje.
Min slutsats är att om inte de traditionella högerpartierna på allvar börjar förstå att de i en rad frågor har tappat bort stora delar av medborgarna och sviker deras önskemål och värderingar så kommer ytterkantshögern att växa på de övrigas bekostnad. När en dag valet står mellan en regering bestående av vänsterpartier eller extremhöger kommer människor i hög grad att rösta vänster. Det kommer uppfattas som "det minst farliga alternativet". Och den krympande traditionella högern marginaliseras och kläms mellan extremhöger och vänster, utan politiskt inflytande.
Den traditionella europeiska högern står inför ett vägskäl. Ska man själv driva en rimlig och realistisk konservativ och borgerlig politik som fokuserar på riktiga samhällsproblem, eller ska man driva sina egna väljare i händerna på högerpopulism eller rent av högerextremism? Om inte ledande traditionella högerpolitiker i Europa inser att de står i ett vägskäl kommer både Sveriges och Europas politiska utveckling att bli mycket sorglig.
|
