December 2022

Gott Nytt År...får vi hoppas...

2022-12-31

Årets nyårsfirande känns oerhört avslaget. Vi lever i en ond värld, och många människor på vår jord har inte mycket gott nytt år att hoppas på, oavsett när de nu firar sitt nyår. I Ukraina lider människorna under det ryska barbariet, senast idag utsattes huvudstaden Kyiv för nya angrepp, och bland annat bombades ett hotell där jag vill minnas att jag bodde när jag besökte Kyiv som valobservatör 2013. I Iran lever hundratals människor med ett hot om avrättning i närtid, och tappra iranier kämpar en ojämn kamp mot en avskyvärd regim. Samma sak i Belarus, där folket står på Ukrainas sida mot terrorregimen i Moskva och samtidigt plågas av sin egen diktator. Och så här kan man fortsätta och räkna upp land efter land som skakas av konflikter, krig och diktatorers tyranni. I kväll skänker jag framförallt en tanke just till Ukrainas, Belarus och Irans folk som står upp för det som är rätt - för fred, frihet, medmänsklighet, demokrati och yttrandefrihet, vilket har ett mycket högt pris för många människor.  

Krig och galna tyranner är det stora hotet mot välstånd och demokrati. Om alla resurser som läggs på krig i stället skulle användas för att bekämpa fattigdom och miljöproblem skulle vår planet blomstra. Men tyvärr inser man vid dryga 60 års ålder att perioder av fred snarare är ett undantag än ett normalläge. Att dessutom terrorstater som Ryssland tillåts sitta kvar i FN:s säkerhetsråd visar att FN som organisation inte är något annat än en tandlös samtalsklubb som inte förmår att skapa fred i världen utan är bättre på att förskingra medlemsländernas pengar. 

Jag är inte särskilt optimistisk inför det nya året, mycket kan tyvärr bli sämre innan det blir bättre, och det gäller såväl i världspolitiken som i vårt eget land. Men till skillnad mot i världspolitiken har i vart fall Sverige nu tagit de första stegen mot att reparera det som är mest trasigt i vårt land. Den nya regeringen har en mycket tuff uppgift i en orolig omvärld och en sämre världsekonomi, och tålamodet är samtidigt litet hos ett folk som ställt stora förhoppningar på snabba förändringar i vårt land. Jag är stolt över att man hoppas så mycket på oss, men samtidigt påminner jag om det jag skrev upprepade gånger före valet - de stora samhällsproblemen i Sverige är så stora och djupa att det tar mycket lång tid att vända utvecklingen. Nu har vi i vart fall en regering som stakat ut en ny riktning och efterhand kommer att leverera. Och vi har en regering som för första gången på länge har en majoritet i riksdagen bakom sig.

Jag lovar att vara en av de riksdagsledamöter som fortsätter driva på i mina kontakter med moderata ministrar och statssekreterare, och jag kommer vara en av dem som fortsätter beskriva öppet och transparent för väljarna vad vi tar för beslut och hur vi motiverar dem. Sedan får  väljarna döma oss 2026. Målet är tydligt - att många ska känna att vi då faktiskt har levererat väldigt mycket av det vi lovade före valet 2022. Vi har bara börjat! 

Jag önskar alla mina bloggläsare, följare i andra sociala medier, med- och motdebattörer,  kolleger och politiska motståndare, vänner och bekanta ett riktigt

Gott Nytt År!

...och håller tummarna för att det också blir så.

Regeringen prioriterar snabb tågpendling mellan Göteborg och Borås

2022-12-31

Jag avslutar årets politiska debatt med detta debattinlägg i Borås Tidning idag, tillsammans med mina riksdagskolleger från valkretsen, Ulrik Nilsson (M) och Ingemar Kihlström (KD). 

Riskerar Hybrit att bli vårt tids Stålverk 80?

2022-12-30

Hybrit-projektet, alltså tanken att tillverka stål utan kol, och i stället använda vätgas för att reducera malmens oxid, har haussats upp till extrema nivåer i samhällsdebatten. De finns en fullt fungerande testanläggning i Gällivare och det går bevisligen att producera stål på detta sätt. Men nu kommer allt fler kritiska frågor. Det gäller allt från kostnader till hur vi ska få fram all den el som behövs.

Peter Wennblad, ledarskribent i Svenska Dagbladet, uppmärksammade saken den 9 december på ledarsidan. Bland annat konstaterar han att ingen kan förklara varifrån man ska få all den el som behövs för den planerade fullskaliga anläggningen. Det handlar om el motsvarande hela Finlands eller 2,5 gånger Danmarks totala elkonsumtion!

Men även kostnaderna förskräcker. Dagens Industri skrev om detta  den 15 december. Man konstaterar att notan för demonstrations-anläggningen i Gällivare riskerar att skena. Och att de lönsamma ägarna - LKAB, SSAB och Vattenfall - vill att staten går in med 4,9 miljarder till att börja med. Det kanske inte låter så farligt, men tänk då även på att både LKAB och Vattenfall är statligt ägda (dessutom äger LKAB drygt 10% av SSAB). Även deras insatser belastar således skattebetalarna, och kunde använts till något annat. Exempelvis som utdelning till staten eller när det gäller Vattenfall återbetalning till elkunderna. Totalt är demonstrationsanläggningens kostnader redan uppe i 16 miljarder kronor. I artikeln motiveras de uppenbarligen ganska skakigt underbyggda satsningarna av en av de ansvriga med att "Klimatet kan inte vänta". I en ledare i samma tidning den 9 december menar man att det gröna stålet redan fått tillräckligt med statligt stöd.

Vad kommer då hela projektet att kosta när det är färdigbyggt? Sanningen är väl att ingen vet, man vet bara att det blir enormt mycket pengar. Vi talar om extremt dyr teknik och komplicerade anläggningar. Jag har sett uppskattningar i debatten på ofattbara 1.000 eller rent av 2.000 miljarder. Jag har ingen aning om vad som är  realistiskt, men oavsett var notan slutar borde man väl rimligen ha analyserat detta noga innan man satsar mångmiljardbelopp på en testanläggning? 

Att lägga så stora pengar på ett ytterst osäkert projekt, och utan att ens ha funderat över varifrån man ska få all den el som behövs känns för att uttrycka sig försiktigt, en smula ogenomtänkt. Det är lätt att dra paralleller till Stålverk 80. Det var ett jätteprojekt som beslutades av den socialdemokratiska regeringen och som man hoppades skulle skapa tusentals nya jobb i Luleå. Men en global stålkris och fallande priser gjorde projektet hopplöst rent ekonomiskt, och det stoppades av den nya borgerliga regeringen 1976. Det har i efterhand blivit en symbol för storstilade drömmar om stora projekt som finansieras med skattebetalarnas pengar. 

I en färsk artikel av två tunga nationalekonomer dras paralleller med Stålverk 80. Även Timbro har presenterat en längre artikel om saken, en artikel som är full av varningssignaler.  

Jag är i grunden positiv till ny teknik och har en stark framtidstro. Teknisk utveckling har löst många samhällsproblem och kommer sannolikt även att lösa de flesta miljöproblemen (även om jag som bekant inte tror att människan mer än på marginalen kan styra framtidens klimat). Men det är inte rimligt att staten och statliga företag ska ta dessa enorma kostnader och belasta skattebetalarna utan att ha en aning om en fullskalig produktion ens är realistisk och om den enorma mängden el som behövs går att få fram.  

Problemet idag är att många politiker och ledare för statliga företag ofta saknar både konsekvenstänk och förmåga att göra realistiska bedömningar av nyttan med olika beslut. Men det gör ju inget eftersom de förbrukar andras pengar. Dina och mina skattepengar. De ekonomiska riskerna med Hybrit-projektet är enorma, och det är i huvudsak skattebetalarnas pengar - direkt via staten och indirekt via statliga bolag - som riskeras. Om projektet är så innovativt och har så fantastiska framtidsutsikter som det påstås borde privata investerare stå i kö. Men det gör de inte. Det om något borde vara en varningssignal.

Svensk elmarknad, elpriser och elskatter måste reformeras i grunden

2022-12-29

Den 19 december ägnade jag ett längre inlägg åt de orimliga vinster som elproducenterna och staten gör på de skenande elpriserna. I dag får jag stöd för min kritik i en debattartikel i Svenska Dagbladet av Bengt Ekenstierna, en av personerna bakom det ideella expertnätverket "Bekenteamet" som vill reformera hela den svenska elmarknaden. Artikeln inleds med ett konstaterande av det jag påpekade i mitt blogginlägg:



Att Sveriges politiker vill elektrifiera landet för att minska utsläppen från fossila bränslen, storsatsa på mycket elintensiv ny industri, och samtidigt har avvecklat elproduktion, skapat en system som ger orimliga elpriser och ovanpå detta straffbeskattar elen - och sedan lägger moms på alltihop är helt enkelt orimligt. Decennier av ogenomtänkt energipolitik, helt utan konsekvensanalyser och rimlighetsbedömningar riskerar att förstöra hela Sveriges energiförsörjning och allvarligt skada vår samhällsekonomi.

Dagens regering har ett tungt arv att bära på. Just nu är det mer akuta åtgärder som är i fokus för att hushåll och näringsliv ska kunna hantera kostnaderna och den hotande elbristen. Men arbetet måste förr eller senare inledas för en total reform av hela den svenska elmarknaden, elproduktionen, elnäten, elpriserna och elskatterna. Det finns olika förslag i luften, från höger till vänster, liksom från kunniga debattörer och experter. det borde inte vara omöjligt att samla en stark politisk majoritet i Sverige för nödvändiga reformer. 

Jag återkommer till detta i kommande inlägg. 

Planerna för snabbtåg mellan Borås och Göteborg ligger fast

2022-12-26

Jag skrev ju häromdagen om regeringens pressmeddelande i fredags om järnvägssatsningarna och hur man nu tydligt stoppar alla tankar på höghastighetståg, och i stället vill ha fokus på upprustning av befintligt järnvägsnät och nybyggnad av eftersatta sträckor för normala snabbtåg. Jag konstaterade också att regeringen nu ger Trafikverket i uppgift att se över järnvägsplanerna Göteborg-Borås, bygga för traditionella snabbtåg, och utreda återstående frågor (bland annat den sedan länge oklara frågan om hur dragningen ska göras genom Mölnlycke och Härryda kommun), men att denna översyn inte får försena den planerade trafikstarten på den nya järnvägssträckan.

Jag citerar ur pressmeddelandet igen: "Trafikverkets planeringsarbete med sträckan Göteborg-Borås pausas genom ett uppdrag till Trafikverket. Ett nytt uppdrag ges till Trafikverket med inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket med målsättningen att förbättra arbetspendling och få en kapacitetsstark koppling till Landvetter på ett mer kostnadseffektivt sätt, utan ambition att uppnå hastigheter över 250 km/h och utan att trafikstarten försenas. I uppdraget ingår att se över nuvarande utformning, det skulle exempelvis kunna handla om behovet av tunnlar eller om det finns åtgärder på existerande Kust till kust-banan mellan Göteborg och Borås som skulle kunna vara en del i en kostnadseffektiv lösning."

Borås Tidning uppmärksammade detta med en längre artikel, med den lite tillspetsade rubriken "Regeringen stoppar planerna för snabbtåg mellan Borås och Göteborg" där den politiska oppositionen i Borås, samt Västsvenska Handelskammaren "kokar av ilska", kallar det ett "jättesvek" samt att regeringen "bara är intresserade av vad som händer i Stockholm".

Jag skulle kalla detta för en mycket medveten vantolkning av regeringens pressmeddelande, och förstår att politiska motståndare ägnar sig åt detta. Men att Västsvenska Handelskammaren i både Göteborg och filialen i Borås ägnar sig åt samma sak är rent bedrövligt. Som tur var fick jag också utrymme att ge min syn på saken och beskriva vad beskedet verkligen betyder, och även Niklas Arvidsson (KD) instämde i min bild. 



Jag upprepar: Järnvägsprojektet med snabbtåg mellan Borås och Göteborg är INTE stoppat, det är INTE försenat (mer än den enorma försening som föregående regering orsakade), och projektet ligger fast. Allt annat som påstås är rena dumheter från personer som inte ens verkar vilja ta till sig vad pressmeddelandet säger. Jag tycker det oerhört synd att det medvetet sprids en gnällig nidbild som skapar oro bland företag och invånare i regionen. Det är väl tvärtom mycket välkommet att det nu blir klart vad som gäller så projektet kan komma vidare? 

Julhälsning 

2022-12-24

Årets julhälsning blir några vackra bilder från omgivningarna runt riksdagen.

   

Tydligt regeringsbeslut - järnvägsbygget Göteborg-Borås får inte försenas 

2022-12-23

I dag meddelade regeringen hur man avser att stoppa planerna på höghastighetståg. Samtidigt ger man besked om flera planerade tågsträckor i landet, bland annat sträckan Göteborg-Borås.

Beskedet för vår viktiga järnvägssträcka mellan två av Sveriges största städer är att Trafikverket får i uppdrag att skrota planerna på hastigheter högre än 250 km/h, samt att se över planen i övrigt för att hålla nere kostnaderna. Fokus ska vara en bra järnväg för arbetspendling, samt en anslutning till Landvetter flygplats. Trafikverkets översyn får enligt regeringen inte medföra att trafikstarten försenas. Så här står det i pressmeddelandet:

"Trafikverkets planeringsarbete med sträckan Göteborg-Borås pausas genom ett uppdrag till Trafikverket. Ett nytt uppdrag ges till Trafikverket med inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket med målsättningen att förbättra arbetspendling och få en kapacitetsstark koppling till Landvetter på ett mer kostnadseffektivt sätt, utan ambition att uppnå hastigheter över 250 km/h och utan att trafikstarten försenas. I uppdraget ingår att se över nuvarande utformning, det skulle exempelvis kunna handla om behovet av tunnlar eller om det finns åtgärder på existerande Kust till kust-banan mellan Göteborg och Borås som skulle kunna vara en del i en kostnadseffektiv lösning."

Samtidigt avbryts planeringen för höghastighetståg mellan Linköping-Jönköping-Borås och Jönköping-Hässleholm. Resurserna är begränsade och underhållet av svensk järnväg är eftersatt sedan många år. Inte minst därför behövs en ny inriktning av vilka investeringar som ska genomföras. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg och nybyggnation på vissa eftersatta sträckor, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur, före investeringar i höghastighetståg. Jag kan såklart förstå visionerna om en järnväg som fortsätter från Borås till Ulricehamn (och vidare till Jönköping). Det skulle såklart vara värdefullt att kunna tågpendla från Ulricehamn till Borås och Göteborg. Men just nu gäller det att ha fokus på det som är realistiskt att bygga i närtid och få detta klart. Sedan får man jobba vidare med eventuell fortsättning och finansiering av detta. 

Jag tycker regeringens prioritering är helt rimlig, och det är också den linje som Västra Götalandsregionen har - att det viktigaste är regional pendling och anslutning av Göteborg och Borås till Landvetter flygplats. Denna linje har jag för övrigt själv envist drivit i 15 år.

Onödigt snåriga EU-regler kring elprisstöd till företag 

2022-12-22

Dagens besked om att det krävs ett omtag rörande elprisstödet till företag är frustrerande. Helt kort handlar det om att det förslag som Svenska Kraftnät tagit fram (på uppdrag av tidigare regering) godkänts av Energimarknadsinspektionen, som prövat det enligt en EU-regel rörande hur de så kallade "flaskhalsavgifterna" får betalas tillbaka. Men före utbetalning krävs även en prövning enligt statsstödsreglerna, och regeringen anser att förslaget inte skulle få godkänt av EU-kommissionen vid en sådan prövning. Därför behöver man göra förändringar. Nu har ansvariga myndigheter fått till den 4 januari på sig att lösa detta. 

Jag förstår att företagare är upprörda och att regeringen får skulden. Men jag tycker det är lite orättvist - detta är komplicerade regelverk och regeringen kan knappast klandras för att en myndighet på tidigare regerings uppdrag utrett en fråga och presenterat ett förslag som enligt den nya regeringen inte skulle godkännas av EU. Att ge myndigheterna jul och nyårshelgerna för att lösa ut problemet är extremt kort tidsfrist, vilket visar att regeringen tar allvarligt på frågan. 

Samtidigt illustrerar detta hur insnärjda vi är i olika EU-regelverk. I detta fall är vad jag förstår alltså stöd till företag i form av återbetalning av avgifter tillåtet enligt en EU-regel, samtidigt som en annan EU-regel riskerar att göra det till ett otillåtet statsstöd. EU-regler är ofta svåra att överblicka, de strider ibland mot varandra, inte sällan är de också allmänt skrivna vilket gör tolkningen lite godtycklig, och hanteringstiden i EU vid olika ansökningar och beslut är ibland långa. I allvarliga och brådskande lägen är EU-byråkratin och mängden snåriga regler ett allvarligt hinder för medlemsstaterna att agera snabbt.

Under mina dryga 16 år i riksdagen, varav ett antal år som ledamot även i EU-nämnden, har jag dessutom ofta funderat över om inte Sverige är det absolut lydigaste medlemslandet i EU (Och det gäller oavsett regering)? När andra länder höftar lite, tolkar oklara eller motstridiga regler till sin egen förmån, ibland ser genom fingrarna med detaljer, så följer vi alltid alla regler till punkt och pricka. Inte bara det, vi tar ofta till en extra marginal i både lagstiftning och beslut och bedömer inte sällan frågor mer strängt än EU kräver. 

Självklart ska Sverige vara en medlemsstat man kan lita på, som följer grundläggande EU-regler och är lojala mot EU:s bestämmelser. Men när reglerna är oklara, motstridiga eller när det finns utrymme för olika tolkningar tycker jag vi borde vara lite frimodigare. Vi måste ju inte alltid tolka alla regler till vår egen nackdel. Och när det handlar om brådskande viktiga ärenden som är av betydelse för att rädda företag och jobb borde vi rentav kunna vara lite olydiga om det krävs. Särskilt när olika EU-regler pekar i olika riktningar.
 
Ibland önskar jag att vi helt enkelt tog ett snabbt beslut, därefter skrev till EU att "nu har vi tagit beslut om att göra så här, vi anser att det ligger inom EU:s regelverk. Har ni synpunkter får ni höra av er". Och sedan bara köra. Om EU-kommissionen skulle anse att vi gjort fel får vi väl överklaga eller be om ursäkt eller i värsta fall betala böter. Men då har kanske redan vårt svenska beslut genomförts och förhoppningsvis räddat företag eller jobb. Snårig EU-byråkrati får helt enkelt inte orsaka svensk handlingsförlamning i viktiga frågor. Då är något helt fel i grunden. 

Mina två sista riksdagsdebatter i år 

2022-12-22



Mina två sista riksdagsdebatter i år var också några av de absolut sista före jul. Den första debatten rörde statens budget rörande statsbidragen till  kommuner och regioner och den andra debatten rörde avgiften till Europeiska Unionen. Följ länkarna för att lyssna på debatterna i sin helhet. Det går även att klicka på mitt namn för att speciellt lyssna på mina anföranden och mina repliker i respektive debatt.

Här är mitt anförande om statsbidragen till kommunerna i skriftlig form, där jag framförallt pekade på den nya regeringens satsningar, betydelsen av systemet med resuyltatutjämningsfonder för kommuner och regioner och hur man i övrigt måste ta ansvar från kommunernas sida för att stärka sin egen ekonomi.

Här är anförandet om den svenska EU-avgiften där jag berättade om regeringens fokus på en budgetrestriktiv politik i EU och även gav min syn på den tidigare regeringens ganska tafatta EU-politik, min ganska kritiska syn på EU:s utveckling och samtidigt min påminnelse om varför vi en gång gick med i EU. Slutligen talade jag en del om  den nya regeringens prioriteringar för det svenska EU-ordförandeskapet som inleds den 1 januari. 



Jag tog även repliker på S och V i debatten och konstaterade att Socialdemokraterna kan prata hur mycket de vill om sin budget - de har ingen möjlighet att få stöd för den i riksdagen. Och de fyra partierna till vänster är helt oense om nästan allting - bortsett från att alla fyra vill höja biståndet, ta emot fler invandrare och kraftigt höja kostnaden för drivmedel.

Jag frågade också Vänsterpartiets debattör om hon ansåg att V har en budget i balans. Svaret blev ja, varvid jag påpekar att V budgeterar totala undeskott med 251 miljarder kommande tre år. Detta är alltså vad V kallar en budget i balans. Miljöpartiet har för övrigt underskott på liknande nivåer i sin budget. Det är alltså dessa partier plus C som S vill regera ihop med...svenska folket ska nog vara väldigt glada att de slipper detta experiment.

Julfest med fördrink hemma hos statsministern 

2022-12-21

I går hade den moderata riksdagsgruppen sin traditionella julfest. Som kassaförvaltare för riksdagsgruppen ligger det på min lott att se till att den månatliga gruppavgiften som vi tar in från de moderata ledamöterna räcker till konferenser, fester mm. I år blev det ett riktigt välsmakande julbord. Men före julfesten var hela riksdagsgruppen, våra politiska tjänstemän och våra moderata ministrar inbjudna av statsministern till en fördrink i Sagerska huset (även kallat Sagerska palatset), nära riksdagen. Ett mycket vackert och anrikt hus som jag inte haft tillfälle att besöka tidigare. En trevlig gest av statsministern att bjuda in oss alla till det hus han själv flyttade in i förra helgen. 

  

Skypemöte med Sveriges ambassadör i Ukraina 

2022-12-20



Riksdagens Svensk-Ukrainska nätverk hade idag ett timslångt skypmöte med Sveriges ambassadör i Ukraina, Tobias Thyberg. Han gav oss en aktuell bild av läget i landet, och det var en blandad bild.

Läget när det gäller el och infrastruktur, inklusive vattenförsörjning, är ansträngt och särskilt i de östra delarna av landet och i områden nära frontlinjerna. Samtidigt beskrev han hur imponerande ukrainarna håller igång sitt samhälle, hur snabbt man återuppbygger både vägar, broar, elnät och byggnader. Och tågen rullar trots ständiga ryska angrepp, stora delar av näringslivet fungerar, pensioner betalas ut och posten fungerar.   

På en direkt fråga från mig konstaterade han att luftvärn är det absolut viktigaste just nu för att försöka motstå ryska raketanfall och skydda infrastrukturen. Han påpekade att den svenska hjälpen med just detta uppskattas mycket, och att Ukraina idag skjuter ned uppemot 80% av alla missiler som ryssarna skickar mot ukrainska mål.

Jag frågade också om hans bedömning av förlusterna på den ryska respektive ukrainska sidan och hur mycket man kan lita på ukrainska uppgifter om ryska förluster. Han menade att Ukraina sannolikt överdriver siffrorna en del, men knappast särskilt mycket, kanske 15-20%. Och hans källor i Ukraina uppskattar att de ukrainska förlusterna i form av döda och skadade är ungefär lika stora som de ryska. Om man ska gå på dessa siffror skulle i så fall Ukraina och Ryssland ha förlorat kanske 75-80.000 döda soldater vardera. Till detta kommer alla döda civila som av utländska bedömare ju uppskattas till flera tiotusen personer. 

Ambassadörens mest alarmerande besked var hur ryssarna beter sig i ockuperade områden. Han kallade det rent stalinistiska metoder. Ambassadören hade själv mött personer i helt olika delar av landet (Kherson respektive Kharkiv) som inte hade någon kontakt med varandra, men som gett samstämmiga uppgifter om hur ryssarna målmedvetet arbetar med tortyr och att sprida skräck. Och deras berättelser var skrämmande identiska. Man utövar terror/tortyr för att skapa skräck i befolkningen, ägnar sig åt omfattande hjärntvätt och driver bort ukrainskvänliga personer ur området. Hela "samhällseliten" (lärare, journalister, kulkturpersonligheter, politiker, ledare för civilsamhället, affärsmän mm) fängslas, torteras eller skräms på flykt. Syftet är att neutralisera alla som kan tänkas bli ledare för folkligt motstånd. På kort sikt kanske det inte påverkar ukrainarnas motståndsvilja så mycket, men på längre sikt innebär det en målmedveten "russifiering". Samtidigt förs massor av barn bort från Ukraina och flyttas till områden i Ryssland med låga födelsetal. Detta syftar till att försöka balansera den ryska demografiska utvecklingen med få födda barn. Man stjäl helt enkelt ukrainska barn för satt fylla på sin egen befolkning!

Bilden blir allt tydligare - Ryssland försöker inte ens dölja sin omänskliga agenda och sin vilja att antingen förstöra Ukraina som nation eller göra landet till en rysk lydstat. I dessa strävanden är alla metoder tillåtna, terror, tortyr, blott mot krigets lagar, angrepp mot civila mål och brott mot folkrätten. Ryssland är helt enkelt inte längre ett civiliserat land utan har släppt alla spärrar.

 

Staten och elbolagen skär guld med kniv på grund av höga elpriser 

2022-12-19

Som moderat tycker jag att den svenska socialdemokratiska högskattemodellen slår fullständigt fel. Man tar in massor av skatt (nästan världens högsta) och minskar därmed människors möjlighet att med normala inkomster bygga upp en ekonomisk buffert för att klara ekonomiska påfrestningar. I stället blir människor helt beroende av statens godtycke i form av olika bidrag för att klara sig. De enda som klarar sig utan staten är de med mycket hög inkomst eller stor förmögenhet. Detta är själva grunden till vårt ojämlika samhälle. Jag hoppas att kommande fyra år ska vrida utvecklingen i en annan riktning, precis som vi gjorde under de åtta år Alliansen styrde Sverige. Då fick vanliga löntagare motsvarande över en extra månadslön om året i form av skattesänkningar. Den viktigaste insatsen för ett rättvisare samhälle på väldigt länge.

Men med dagens höga skattenivåer är det bara att konstatera att många människor behöver - och enligt mig har rätt att kräva - stöd av samhället när stora oväntade händelser orsakar stora problem. Pandemin var ett sådant exempel, energipriserna just nu är ett annat. Om man tvingas betala världens nästan högsta skatt har man rätt att förvänta sig att samhället ställer upp i bistra tider.

En av de hårdast beskattade sektorerna är energisektorn. Elskatter och extrema skatter på drivmedel - och sedan moms på alltihop, inklusive moms på skatten. Staten gör enorma obudgeterade skattevinster på ett mycket högt elpris, eftersom man lägger på 25% extra i moms. Vi tar också via nätavgifterna ut extra kostnader för ett dysfunktionellt elnät, pengar som samlas hos Svenska Kraftnät och i dagsläget uppgår till minst 90 miljarder - överuttag av pengar från svenska elkonsumenter. Att staten genom extrem beskattning driver upp elpriset och förvärrar inflationen är helt enkelt inte rimligt - moms och energiskatter inräknas i det energipris som påverkar inflationen och det betyder att överbeskattningen driver upp inflationen i ett redan allvarligt läge.

Utöver detta har ett i grunden orimligt prissättningssystem medfört oerhört stora övervinster för elproducenterna. Det rörliga elpriset ligger ofta mer än tio gånger högre än produktionskostnaden, eller ännu mera. Detta eftersom en gemensam europeisk elbörs låter sist sålda kilowattimmen styra elpriset. Den största aktören är statliga Vattenfall, som just nu skär guld med kniv.

Sammanfattningsvis samlas just nu flera hundratals oväntade miljarder hos staten, Svenska Kraftnät och hos elproducenterna med Vattenfall i spetsen. Samtidigt plågas hushåll och företag av höga elkostnader till följd av både marknadspris, otillräcklig elproduktion i södra Sverige och hög beskattning. Detta arv efter tidigare regering är rent ut sagt både oetiskt och omoraliskt.

Det av regeringen föreslagna elstödet har fått en del kritik, men det är i grunden vettigt och väl avvägt. Det bygger på den utredning som s-regeringen tillsatte (och där angavs tydligt att fokus skulle ligga på elområde 3 och 4). Modellen är det snabbaste sättet just nu att få ut elstöd till de hårdast drabbade hushållen, kommunerna och företagen. Som jag skrivit tidigare beräknas pengarna betalas ut till hushållen i februari, lagom till att vinterns tuffa elräkningar ska betalas. Utbetalningen belastar inte heller statskassan, eftersom pengarna tas från Svenska Kraftnät. 

Man måste samtidigt inse att det inte är troligt att det beslutade elprisstödet räcker för dagens enorma elpriser, särskilt inte om de höga priserna blir långvariga. Dessutom omfattas inte två elprisområden alls av stödet. Efterhand kommer även alltfler hushåll och företag med bundet elpris att få stigande kostnader när de bundna avtalen upphör. Mer stöd lär behövas framöver om inte samhällsekonomin ska skadas allvarligt och antalet konkurser öka, både bland företag och privatpersoner.

Regeringen har inte uteslutet ytterligare elstöd, och om man ska man utforma ett sådant finns det vissa saker som rimligen måste beaktas. Stödet behöver nå både hushåll och företag, och sannolikt även i de norra delarna av landet, det får inte medföra ökad inflation utan bör i stället motverka inflation, det får inte urholka statens finanser och inte motverka incitamenten att spara el.

När jag grävt i frågan kan jag konstatera att enligt riksbanken medför sänkt beskattning (energiskatt/moms) på el att inflationen sjunker, eftersom skatterna ingår i det elpris som ligger till grund för inflationsberäkningarna. Jag tror därför att detta är enda rimliga lösningen i dagens läge med hög inflation. Alltså slopad eller sänkt elskatt och moms på el under en begränsad tid. Finansiering skulle kunna ske på flera sätt utan att orsaka underskott i statens budget: En extra utdelning från statliga Vattenfall till staten motsvarande övervinsterna på elproduktionen och/eller användning av de extra obudgeterade momsintäkter staten får in genom ökat elpris. Återstående innestående pengar hos Svenska Kraftnät för de så kallade flaskhalsavgifterna finns också att tillgå, antingen för att sänka elskatter eller för ytterligare en återbetalning till elkunderna. På längre sikt skulle man även kunna införa en extra skatt på övervinsterna i andra elproduktionsbolag, precis som man beslutat i EU gällande övervinster på företag som just nu tjänar stora pengar på fossila bränslen. 

Denna modell skulle minska inflationen och samtidigt vara moraliskt rätt – att staten och elbolagen tjänar stora pengar på stigande elpriser som betalas av plågade hushåll och företag är helt enkelt orimligt. Lösningen skulle inte bidra till ökat slöseri med el, eftersom det inte minskar det underliggande höga marknadspriset, bara den tillkommande beskattningen. Med dagens marknadspriser på el kommer det finnas alla tänkbara incitament att fortsätta spara el. Ett antal länder i EU har gjort olika lösningar med skattebefrielse inom energisektorn, vilket visar att det rimligen också är möjligt utan att strida mot EU:s regler. 

Parallellt med diskussionerna om elstöd borde hela systemet med prissättning och beskattning av el och elnät ses över. Det system som tidigare s-regering lämnar efter sig är i grunden helt orimligt och dysfunktionellt. Dessutom behöver vi såklart öka elproduktionen och det arbetet har den nya m-ledda regeringen redan påbörjat. 

Om politiken är överens om att vi ska elektrifiera mera kan man inte samtidigt straffbeskatta el och elproduktion och avveckla elproduktionsanläggningar. Det går helt enkelt inte ihop!  

Intervjuad i Mark-Posten 

2022-12-18

Mark-Posten är en ny digital tidning med fokus på min hemkommun Mark. I dag finns en liten "hemma-hos-intervju" med mig. Klicka på bilden nedan för att läsa. Efter önskemål fick Nema också vara med på bilden. Mark-Posten har hundar som ett särskilt tema. 

 

Tidigare i veckan fanns också en samlad artikel om oss tre riksdagsledamöter i Mark. Man ville uppmärksamma att vår kommun har tre av åtta riksdagsledamöter från valkretsen, trots att valkretsen består av åtta kommuner. Fotot i artikeln tog vi själva vid vårt gemensamma besök på Strömma Naturbruksgymnasium tidigare i höst. Klicka på bilden för att läsa artikeln.

En eftermiddag med fokus på Ukraina 

2022-12-14

Eftermiddagen idag har jag ägnat åt Ukraina. Som vice ordförande för den parlamentariska vänskapsföreningen Sverige-Ukraina, och dessutom ledamot i EU-nämnden blev det två möten denna dag.

Först träffade jag Alina Zubkovych som är ordförande för Nordic Ukraine Forum. Det är en organisation som sedan många år verkat för goda relationer mellan Ukraina och Sverige. Det var en första kontakt och en timmes samtal om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att öka kunskapen om Ukrainas historia och samhälle, kriget och självklart stöd på olika sätt till kommande återuppbyggnad. Vi återkommer om detta efter nyår.

Därefter träffade jag och fyra kolleger i EU-nämnden Ukrainas ambassadör Anrii Plakhotniuk, som hade bett om ett möte för att dels ge oss aktuell information om läget i Ukraina, och berätta om hur Ukraina arbetar med olika frågor som rör medlemsansökan till EU. För att få bli medlemmar i EU gäller samma regler för Ukraina som andra ansökarländer, man måste uppfylla ett antal villkor och visa att man lever upp till kraven i EU:s stadgar. 



Därefter diskuterade vi det kommande svenska ordförandeskapet i EU, och uttalade från svensk sida att vi gärna ser att Ukraina är representerade på olika konferenser och möten. Det är viktigt med nära kontakter och där viktigt för både EU och Ukraina att lära känna varandra. Ambassadören tackade också för det starka svenska stödet, som ju har stöd av samtliga åtta svenska riksdagspartier, och han konstaterade att Sverige är en av Ukrainas starkaste bundsförvanter. 

Om två veckor tar Sverige över ordförandeskapet i EU 

2022-12-14

Vid årsskiftet, om drygt två veckor, tar Sverige över ordförandeskapet i EU för ett halvår framåt. I dag redogjorde statsminister Ulf Kristersson i riksdagen för de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet. Han konstaterade att Sveriges ordförandeskap kommer att ha två stora frågor på agendan, Rysslands krig och stödet från EU till Ukraina, och en europeiska energikrisen. Samtidigt kommer Sverige verka för att EU också har kraft att hantera andra mer långsiktiga frågor. Sverige kommer vara en kontruktiv kraft som försöker samla EU-länderna i viktiga frågor, och statsministern uttalade att han vill att EU ska vara lite bättre när Sverige lämnar över ordförandeskapet än när vi tog över det.   

Sakpolitiskt kommer Sverige ha fokus på främst:
1. EU:s yttre och inre säkerhet, både när det gäller stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland, gemensam hantering av migrationen, bättre gränsbevakning och utökat polissamarbete och kamp mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
2. Miljö och energifrågor, med minskat beroende av rysk gas och fokus på trygg elproduktion och en stabil europeisk energimarknad. 
3. Långsiktigt fokus på europeisk konkurrenskraft så vi får fler företag att investera och växa i Europa. EU har släpat efter i dessa frågor på senare år och USA och Kina investerar mer i forskning och utveckling än EU. EU måste nu komma ifatt. 
4. Värnandet om demokratiska värderingar, grundläggande rättsstatliga principer och att avtal efterlevs, samt fokus på ansvarsfull hantering av EU-medel. Samt att EU ska göra rätt saker och vara bra på det, men inte lägga sig i sådant som varje land bäst beslutar själva. 



Statsministern lämnar sin redogörelse. Längst fram sitter jag och EU-nämndens ordförande Hans Wallmark (M). Till vänster om mig, lite längre bort, sitter EU-minister Jessika Roswall (M). För mig och övriga ledamöter i riksdagens EU-nämnd blir ordförandeskapet säkert en ganska händelserik tid. 
 

Den förra regeringen bär stort ansvar för dagens elkris och elpriser 

2022-12-13

I dag skriver jag och min riksdagskollega Ullrik Nilsson (M) om orsakerna till dagens elkris och höga elpriser. Den nya regeringen försöker möta detta både på kort och lång sikt. 

Jag står som jag tidigare sagt bakom den lösning för elprisstöd som regeringen presenterat, det var den snabbaste vägen framåt, och den baserades på den tidigare s-regeringens utredningsuppdrag till Svenska Karftnät. Jag är dock övertygad om att mer behövs framöver, och gör vad jag kan för att påverka i den riktningen.

Regeringen gav besked om åtgärder mot elkrisen 

2022-12-10

I går höll partiledare för de tre regeringspartierna en presskonferens tillsammans med Svenska Kraftnät och Energimyndigheten, där man redogjorde för de åtgärder som nu vidtas mot en hotande elbrist och skenande elkostnader i vinter. Det handlar om tre olika delar.

1. Ökad elproduktion:

* Uppdrag att starta igång två nygamla reservkraftverk (utöver det som redan finns i Karlshamn och som utgör dagens effektreserv). Det handlar om Heleneholmsverket i Malmö och Rya kraftvärmeverk i Göteborg.
* Nytt uppdrag till Svenska Kraftnät om ökad elproduktion för att öka försörjningstryggheten, främst genom utökning av effektreserven i Karlshamn.
* Avskaffad kraftvärmeskatt som kan frigöra elproduktion i tidigare straffbeskattade kraftvärmeverk motsvarande en hel kärnkraftreaktor.

2. Energibesparing:

Bakgrund:

Sydligaste Sverige (mörkfärgad del i kartan nere tv) är det område i Europa som har minst installerad elproduktion i förhållande till elbehovet. Även i resten av södra Sverige produceras mindre el än vad som behövs. Norra delen av landet har samtidigt normalt sett överskott med låga elpriser. Men i takt med att allt mer elintensiv verksamhet byggs ut i norr kommer detta överskott att minska.

   

På 1970-80-talet 70 och 80-talet hade vi tolv kärnkraftreaktorer och en stor mängd kraftvärmeverk. Elsystemet balanserades av vattenkraft i norr, och kärnkraft i syd. Men sedan s/mp-regeringen tillträdde 2014 har Sverige avvecklat fyra kärnkraftreaktorer. Detta har skapat en allvarlig risk för elbrist och bidragit till höga elpriser. Redan 2014 kritiserade dåvarande VD:n för Vattenfall den politiska linje som S och MP, med stöd av C och V beslutade om det politiska motståndet mot svensk kärnkraft (ovan th).

När beskeden kom om att statligt ägda Vattenfall (mot övriga delägares vilja) beslutade att avveckla Ringhals 1 och 2 argumenterade vi moderater mot detta och varnade för att det skulle leda till elbrist och stigande elpriser. M, SD, KD och L försökte också stoppa detta vid två tillfällen i riksdagen. Vi förlorade den sista omröstningen med en röst. Dåvarande energiminister Ygeman såg inga risker alls med att förtidsavveckla ringshalsreaktorerna. Vi varnade för att det går snabbt att avveckla en stabil elproduktion, men kommer ta lång tid att återställa den. Och tyvärr har det blivit exakt så. Kriget i Ukraina och Tysklands beslut att göra sig beroende av rysk gas har självklart förvärrat situationen ytterligare. Hade vi haft kvar de fyra nedlagda reaktorerna hade läget varit betydligt mer stabilt. Och hade s/mp-regeringen inte stoppat de två nya reaktorer som Vattenfall planerade för att bygga så sent som 2014 hade dessa sannolikt varit klara idag och levererat stabil el i ett ansträngt läge.

Bra med höga - men rimliga - förväntningar på den nya regeringen

2022-12-07

Det mediala drevet mot den nya regeringen för påstådda "löftesbrott" är tämligen kompakt, och beskyllningarna om "vallöftesbrott" är ganska fantastiska med tanke på att vi bara styrt landet i åtta veckor. (Frågan specifikt om drivmedel och elprisstöd skrev jag om i föregående inlägg). 

För det första - vallöften gäller för fyra år, det vill säga för mandatperioden, fram till valet 2026. Först då kan man utvärdera hur vallöftena från de fyra regeringspartierna uppfyllts. Det är bara åtta veckor sedan Ulf Kristerssons regeringsförklaring. Vi har under denna tid presenterat ett avtal om vad regeringspartierna vill göra kommande fyra år, samt presenterat en första statsbudget.

För det andra - moderaterna fick 19% i valet och är inte ens största parti i regeringsunderlaget. Då kan man inte diktera villkoren i en regering med fyra partier. Moderaterna gick till val med löften om vad vi tänkte driva för frågor och med förslag till ny politik. Efter valet har vi förhandlat med tre andra partier som inte alltid gått på vår linje i olika frågor. Nu har vi ett avtal med ett antal kompromisser som samtliga fyra partier lojalt står bakom, men inget parti har fått precis som man vill.

För det tredje - moderaterna gick till val med en samlad politik och en budget i balans. Vi matchade stora skattesänkningar på arbete, företagande, sparande och energi med motsvarande besparingar. Vi ville redan i årets budget frigöra ytterligare minst 20-30 miljarder till genom bland annat större minskning av biståndet, återställande av den tillfälliga höjningen av a-kassan under pandemin och  avveckling av ett antal myndigheter. En del av detta fick vi backa på under förhandlingarna om Tidöavtalet, och då finns inte heller utrymme för alla de skattesänkningar vi skulle vilja göra.

För det fjärde - just nu går Europa och Sverige genom en allvarlig ekonomisk kris med lågkonjunktur, krig, ökad arbetslöshet, hög inflation och svagare statsfinanser. I det läget är det inte rimligt att göra stora skattesänkningar som leder till stora budgetunderskott som i sin tur leder till kraftigt höjd inflation, svagare krona och stigande räntor. Effekten av skattesänkningarna skulle ätas upp med råge av stigande kostnader. Britterna provade denna väg i höstas, men tvingades backa och dra tillbaka alltihop eftersom omvärldens förtroende för den brittiska valutan rasade. Att värna om statens finanser är en moderat paradgren. Vi vet att detta är det bästa inte minst för hushåll med svag ekonomi. Det är alltid de som drabbas om statsfinanserna raseras.

Sammanfattningsvis:

Moderaterna står för gjorda överenskommelser. Vi har tvingats kompromissa om mycket, men har också fått igenom väldigt mycket av vår politik. Vi står lojalt bakom Tidöavtalet. Men det är också ett faktum att vart och ett av de fyra partierna som undertecknat avtalet gett olika löften inför valet, och att löftena nu har fått kompromissas och att allt måste finansieras. Kan man inte enas om stora besparingar kan man inte heller göra stora satsningar eller skattesänkningar.

Vad gäller tempot i de politiska förändringarna är jag glad över de höga förväntningarna. Men åtta års vanstyre av vänstern går inte att rätta till på några veckor. Mycket kräver enligt lag utredningar och beredning, annat ska remissbehandlas, propositioner ska förhandlas och skrivas och sedan ska riksdagen hantera ärendena och fatta beslut. Den kommande våren kommer en del att börja falla på plats, så fortsätt ha höga förväntningar på den nya regeringen, men ge oss också rimlig tid att leverera. Och var glad över att saker nu i vart fall går i rätt riktning i stället för fel. 

Drivmedelskostnader och elprisstöd

2022-12-05

Jag kan konstatera att samhällsdebatten kring regeringens besked om åtgärder mot höga drivmedelskostnader och höga elkostnader saknar alla proportioner. Jag ska ta frågorna var för sig.

Drivmedelskostnaderna:

Jag förstår att många hade hoppats på större och snabbare sänkningar än de som presenterats. Från moderat sida har vi hela valrörelsen lovat att sänka drivmedelsskatten och minska reduktionsplikten. Vi talade om runt en femma i lägre literpris för dieseln och lite mindre för bensin. När man summerar skattesänkningen vid nyår (som delvis handlar om att neutralisera indexhöjningen av drivmedelsskatten och därutöver sänka lite till), samt den sänkta reduktionsplikten som planeras senast nästa årsskifte kommer vårt moderata vallöfte vara uppfyllt, troligen med råge. Utöver detta blir det en kraftig förbättring av reseavdraget, vilket vi moderater också lovade före valet. Vi höjer avdraget till 25 kronor per mil från dagens 18,50. Sammanlagt är satsningarna på att sänka kostnaderna för bilisterna en av de absolut största i vår statsbudget.

Moderaternas vallöften kommer alltså att infrias (vallöften gäller för hela mandatperioden). Sedan har kanske andra partier på regeringssidan lovat mer än de kan hålla, de glömde i hastigheten att allt också måste finansieras på ett eller annat sätt i statsbudgeten. Det får de dock ta ansvar för själva.

Viktigt är att vänstersidan alltså säger nej till skattesänkningen på drivmedel vid årsskiftet, vilket medför att skatten blir en krona högre än med regeringens förslag. De vill öka reduktionsplikten i stället för at minska den, och de vill inte förbättra utan i stället försämra reseavdraget. Den som klagar bör inse att med fortsatt vänsterstyre hade kostnaderna för att köra bil drivits upp mycket kraftigt. 




Elprisstödet:

I valrörelsen gick flertalet partier ut med olika förslag för att sänka elkostnaderna för hushåll och företag. Både dagens fyra regeringspartier och Socialdemokraterna talade om "högkostnadsskydd", och de flesta partier nämnde möjligheten att betala tillbaka pengar från Svenska Kraftnät eftersom de samlat oväntat stora pengar på hög till följd av höga "straffavgifter", avgifter som elkunderna i praktiken fått betala via nätavgiften.

Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att återbetalningen från Svenska Kraftnät inte är ett "högkostnadsskydd". Så lät det dock inte i valrörelsen - då kallade de själva en planerad återbetalning från Svenska Kraftnät på 30 miljarder just för ett högkostnadsskydd. Exempelvis uttalades detta från dåvarande statsministern, och fanns på många valaffischer, vilket jag påpekade på facebook och twitter igår.



Efter valet diskuterades olika lösningar. Bland annat att införa en prisgaranti för el av norsk modell, där staten garanterar kostnaden över en viss nivå (en möjlighet som även moderaterna förde fram under valrörelsen). Detta har Norge råd med, de har sin oljefond. Men i ett läge där konjunkturen fallit snabbt sedan valet, och statsfinanserna försämrats, kändes det farligt att garantera en prisnivå, och därmed ta på sig en kostnad som inte kunde budgeteras, eftersom man inte vet hur prisnivåerna kommer att se ut. 

Ytterligare ett problem var att varningarna blev allt fler om risken för instabil elförsörjning under kommande vinter. Enda sättet att minska risken för periodvis nedkoppling av elnätet enligt ett rullande schema var att förmå elkunderna att minska sin elförbrukning. Om man då hade garanterat ett lågt elpris hela vintern hade det inte funnits några incitament att spara el. Det hade också riskerat att driva upp elpriset, vilket hade orsakat stora extrakostnader för staten.    

Man landade i stället att gå på förslaget från Svenska Kraftnät, som baserades på det uppdrag att utreda olika lösningar som s-regeringen gav Svenska Kraftnät före valet. Genom att betala tillbaka överdebiterade elnätsavgifter direkt från Svenska Kraftnät återbetalar vi 55 miljarder till 5 miljoner elkunder utan att det belastar statens budget. Genom att betala ut till elkunder i elprisområde 3 och 4 går återbetalningen dessutom till just de elkunder som i huvudsak har stått för dessa avgifter. Samtidigt blir stödet störst till de kunder som betalat mest för elen, och de lär också ha högst kostnader denna vinter. De pengar man får utbetalda, preliminärt i februari, kommer lagom när elräkningarna för den ofta dyraste elmånaden januari och de följande månaderna ska betalas. Om pengarna baseras på tidigare eller framtida förbrukning spelar nog mindre roll för de flesta - det viktigaste är att man får in pengarna på kontot. Det finns också en beredskap från regeringen att agera om elpriserna skenar i vinter, och det gäller såklart hela landet. Ytterligare en återbetalning från Svenska Kraftnät längre fram är exempelvis en möjlighet. 

Sammantaget - vi håller löftet från de fyra partierna i regeringsunderlaget om att stötta hushållen på grund av de höga elpriserna. Vi gav beskedet före den 1 november som vi lovat, och 5 miljoner elkunder får nu dela på 55 miljarder i återbetalningar. Om det ska kallas högkostnadsskydd eller elprisstöd kan man diskutera, men det viktiga är att pengarna betalas ut, och att de som har de högsta kostnaderna får mest. 

Det är också viktigt att vi i ett allvarligt läge värnar om de svenska statsfinanserna. Om vi skulle låna till stora underskott i statens budget för att sänka skatter eller betala ut bidrag så skulle det riskera att försvaga kronan och driva upp inflationen och räntorna. Det skulle riskera att äta upp hela effekten av satsningarna. Och om vi skulle garantera ett maxpris för elen hade vi riskerat att orsaka elbrist. Med den kunskap och den insyn jag har i frågan tycker jag vi landat i rätt beslut. Om verkligheten förändras snabbt måste politiken tänka om. Men jag tycker kommunikationen kunde varit betydligt bättre om varför vi valt denna lösning och hur vi resonerat. 

Socialdemokraterna slår rekord i oseriösa KU-anmälningar

2022-12-02

Den här veckan har Socialdemokraterna lämnat in två KU-anmälningar, mot statsministern respektive finansministern. Socialdemokraterna har med dessa sannolikt slagit nytt rekord i grundlösa KU-anmälningar. De lär sannolikt båda avfärdas av ett enigt konstitutionsutskott.

KU-anmälningar är inget man ska slarva med eller göra lättvindigt. Det är korrekt att under Socialdemokraternas åtta regeringsår lämnade dåvarande oppositionen in ganska många KU-anmälningar. Från moderat sida var vi samtidigt noga med att de skulle vara sakliga och vi gjorde inga anmälningar som vi inte var ganska säkra på skulle få stöd av KU. Och så blev det också - de allra flesta moderata KU-anmälningar fick helt eller delvis stöd av ett oftast helt enigt KU (alltså alla (!) åtta partier). Det gäller även mina egna fyra KU-anmälningar mot dåvarande statsminister Löfven, dåvarande justitieminister Morgan Johansson (två anmälningar) och dåvarande energiminister Anders Ygeman. Jag fick stöd av ett enigt KU i samtliga dessa fyra ärenden. Sanningen var ju att den gamla S-regeringen gjorde så många allvarliga misstag att det fanns fog för ett betydande antal KU-anmälningar.

De två ärendena denna vecka är av en helt annan natur - det är rena okynnesanmälningar. Socialdemokraterna missbrukar systemet med KU-anmälningar och sjunker nu allt djupare ned i den oseriösa politiska retoriken. På kort sikt kan det säkert ge lite extra stöd i opinionsmätningarna, men på längre sikt är det bara destruktivt.

Jag ska nu redogöra för båda veckans KU-anmälningar:


1. Anmälan mot finansministern för att hon inte röstat ja till EU:s budget för 2023

Vice ordföranden i EU-nämnden, Matilda Ernkrans (S), KU-anmälde finansminister Elisabeth Svantesson (M) för att hon vid ett möte i Bryssel avstod i frågan om att godkänna EU:s budget för 2023. Ernkrans menar att detta inte var förankrat i Finansutskottet och EU-nämnden. Eftersom jag är ordinarie ledamot i båda dessa utskott, och har varit med vid samtliga sammanträden i höst så vet jag exakt vad som sagts. Jag är dessutom moderaternas ansvarige just för frågor som rör EU:s budget i både finansutskottet och EU-nämnden och är därför väl insatt i sakfrågan. 

Ordningen i riksdagen är sådan att regeringen inför varje möte i EU måste förankra sin ståndpunkt i fackutskotten och EU-nämnden, och inte har rätt att gå utanför detta mandat utan att hålla ett nytt möte med EU-nämnden.  

Vid sammanträdena i riksdagen ställde sig både Finansutskottet och EU-nämnden bakom regeringens ståndpunkt att EU:s budget ska hålla sig inom ramarna och vara ansvarsfull. Det var den instruktion regeringen hade. Det handlar om att ta ansvar för svenska folkets skattepengar och storleken på den svenska EU-avgiften. När finansministerns vid sittande möte i EU inser att EU inte längre föreslår en ansvarsfull budget i balans ligger EU-förslaget om 2023 års budget utanför den ram som Sveriges riksdag gett regeringen. I det läget kan inte regeringen rösta ja till EU:s budget, då hade man gått emot mandatet från Finansutskottet och EU-nämnden. 

När (S) nu beskyller finansministern för att ha gått utanför riksdagens ram är det helt enkelt ett helt oskäligt påhopp. Regeringen följde tvärtom noga det mandat man fått av EU-nämnden och Finansutskottet. Rimligen kommer KU avslå denna anmälan som gjorts av rent okynne. Regeringen säger själva att man välkomnar KU:s granskning av detta ärende.


2. Anmälan mot statsministern för att man inte skickat ett visst vapensystem till Ukraina

Förre försvarsministern Peter Hultqvist (S), numera ordförande i Försvarsutskottet, KU-anmäler statsminister Ulf Kristersson (M) för att regeringen inte skickat vapensystemet Archer till Ukraina. Han menar att Ulf Kristersson under valrörelsen kritiserade den förra regeringen och dåvarande försvarsministern för att inte skicka Archer-systemet, trots att det då var vad Ukraina helst ville ha hjälp med. Och därför menar han att statsministern förtjänar en KU-anmälan för att han inte skickar detta vapensystem nu.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) har idag varit tydlig med hur läget är. I somras stod artillerisystemet Archer högst upp på Ukrainas önskelista. Det var därför Ulf Kristersson (M) kritiserade Peter Hultqvist (S) för att s-regeringen inte hjälpte Ukraina med detta. Men sedan dess har mycket hänt - idag är det i stället hjälp med luftvärnssystem som står överst på Ukrainas önskelista. kriget har ändrat karaktär, och Ryssland skjuter stora mängder missiler mot ukrainska städer. Det är därför den nya regeringen prioriterat detta och tagit beslut om att hjälpa Ukraina med bland annat luftvärnssystem. Även detta ärende har passerat finansutskottet och vi har ett enigt utskott och en enig riksdag bakom det senaste beslutet att hjälpa Ukraina militärt. 

Att förre försvarsministern använder gamla uppgifter, trots att han givetvis i sin nya roll vet att Ukrainas önskemål förändrats de senaste månaderna, är enligt min åsikt rent pinsamt för honom själv. Han baserar sin anmälan på uppgifter han rimligen vet är gamla. Att agera på detta sätt är så lågt att man undrar hur lågt (S) kan sjunka? Det kan inte finna skuggan av en möjlighet att denna osakliga KU-anmälan kan nå framgång i konstitutionsutskottet.

Jag tycker mest att Peter Hultqvist gör bort sig själv. Antingen försöker han medvetet att lura media och svenska folket, eller också är han pinsamt okunnig om vad Ukraina önskar i form av vapenstöd trots att han är ordförande i försvarsutskottet. Jag vet faktiskt inte vilket som är värst. 

Vad sedan gäller Archer - jag har även hört försvarsministern uttala att det inte är uteslutet att även Archer kan komma att levereras till Ukraina framöver. Men samtidigt ska man ju vara medveten om att regeringen, riksdagen eller Försvarsmakten inte berättar alla detaljer om vilka vapensystem vi skickar och när, helt enkelt för att inte röja sådant för ryssarna. Det är också så att Försvarsmakten måste avgöra vilka vapensystem kan avvara utan att riskera att försämra Sveriges egna försvarsförmåga. Jag känner stor trygghet i att regeringen och Försvarsmakten tar dessa beslut i god och diskret ordning.