Mars 2022

Dags för nytt valobservatörsuppdrag, denna gång i Serbien

2022-03-31

Den kommande helgen kommer jag att tillbringa i Serbien, där jag deltar i OSSE:s valobesrvation om president- och parlamentsvalen som genomförs samtidigt på söndag. Basen för observationen är Belgrad, men preliminärt kommer jag under valdagen att vara stationerad i Novi Sad i norra delen av landet. Här är riksdagens pressmeddelande om valobservationen.

Av säkerhetsskäl kommer jag inte att ha med min dator till Serbien, och därför blir det tyst på bloggen fram tills jag är tillbaka i Sverige. Men då kommer en utförlig rapport om valet och förhoppningsvis även en del bilder. 

Debatt om kommunala frågor

2022-03-30



I dag började jag dagen med en debatt med finansutskottet om kommunala frågor.

Jag ägnade första delen av mitt anförande åt den nya hotande flyktingkrisen som kan bli dubbelt så svår som den 2015/16, och påpekade att staten inte ger några riktlinjer eller berättar hur kommunerna ska få täckning för sina kostnader för ett enormt stort flyktingmnottagande från Ukraina. Om vi inte hanterar dessa frågor kommer allt annat att sakna betydelse för kommunerna under överskådlig tid.

Den andra delen av anförandet ägnade jag åt mer långsiktiga kommunala frågor, efter pandemin, flyktingkrisen och kriget i Ukraina. Det handlar om att prioritera klokt, att kommunerna måste ta stort eget ansvar för att öka skatteintäkterna genom ett bra näringslivsklimat så att fler kommer i arbete, samt att både stat och kommuner måste prioritera klokare hur skattepengarna används. 

Moderaterna är en garant för att frigöra mer pengar till kommunernas välfärd, regionernas sjukvård, polisen, rättsväsendet och försvaret, samtidigt som vi sänker skattetrycket. Det går om man prioriterar rätt saker i statens budget. Om höga skatter vore en garant för en god välfärd och trygghet skulle vi inte ha några problem – vi har redan världens nästan högsta skattetryck. Problemet är inte att det saknas pengar, utan hur pengarna används. Våra skattepengar går helt enkelt för lite till välfärden och för mycket till annat. 

Här är hela mitt anförande på ett ungefär. Det blev lite spontana tillägg, inte minst om vänstersidans svartmålning av fristående aktörer inom skola och omsorg, där jag också fick en efterföljande replikrunda med Socialdemokraternas talare. Hela debatten går att se i videon ovan.

Jag frågade statsministern om Anderssonpriserna på drivmedel

2022-03-29

I samband med statsministerns återrapport till EU-nämnden idag från mötet i Europeiska Rådet passade jag på att ställa en fråga till henne om "Putinpriserna" på el och energi. Jag konstaterade att Sverige redan före kriget i Ukraina hade världens högsta dieselpriser och bland de 4-5 högsta bensinpriserna. Detta på grund av svenska skatter. Jag konstaterade också att för varje krona världsmarknadspriset stiger tar staten in 25% till i moms. Staten tjänar massor på stigande drivmedelspriser, elpriser och livsmedelspriser. Jag tycker det är hög tid att denna vinst betalas ut till svenska folket i form av lägre skatter på energi. Jag frågade helt enkelt statsministern vad hon och regeringen tänker göra åt "Anderssonpriserna" på el och drivmedel?

Här är våra debattinlägg i sin helhet (det blev ett litet avbrott från min sida mitt i min första replik i samband med att min mikrofon slocknade och jag var osäker på om det jag sa hördes....). Inlägget är det sista i debatten (scrolla ned i högra kolumnen).

Andra EU-länder sänker skatter och moms kraftigt på energi och drivmedel

2022-03-28

I går helgen kom den tråkiga nyheten att statsministern vid senaste EU-toppmötet lyfte frågan om dispens för Sverige att tillfälligt avskaffa hela energiskatten på drivmedel. Men uppgav efteråt att hon "mötte motstånd". Detta är en skatt som Socialdemokraterna inte vill avskaffa. Man undrar ju hur energiskt statsministern argumenterade för frågan? Kanske så här?

"Inte skulle väl övriga medlemsstater godkäna om Sverige slopade energiskatten? Nej jag tänkte väl det".

Okej, jag vet inte hur hon argumenterade, jag medger det. Men med tanke på hur illa S-regeringens ministrar argumenterat när det gäller EU:s återhämtningsfond, EU:s budget, den sociala pelaren, EU:s minimilöner, taxonomin och en del annat så vet vi av erfarenhet att den svenska regeringen inte är särskilt framgångsrika med att ta tillvara svenska intressen i EU. Att man skulle klara det när det gäller drivmedelsskatterna vore en överraskning.
 

Det märkliga är samtidigt att andra EU-länder genomför sänkning av både skatter och moms på drivmedel och energi. Bland dem jag känner till finns Nederländerna, Spanien och Portugal samt Polen. Om dessa EU-länder kan göra det borde väl Sverige också kunna? Det är något jag just nu lägger mitt fokus på. Det är något som inte stämmer.

I dagens läge är Nato enda rimliga skyddet för Sverige

2022-03-28

Nu kommer allt fler alarmerande rapporter om hur Ryssland använder extremt brutala metoder för att angripa civilbefolkningen och civila bostäder i Ukraina. Inte nog med att man terrorbombar och beskjuter civila bostadsområden med artilleri, nu avslöjas också att man använder en form av extremt brandfarliga bomber, värre än napalm, som har som enda syfte att döda civila och förstöra infrastruktur för att bryta befolkningens motståndsvilja. Det är samma destruktiva metoder som Ryssland tidigare använt i Tjetjenien och i Syrien. När man inte når militära framgångar på marken återstår endast att ödelägga byar och städer för att bryta ned befolkningen.

Detta borde vara en varningsklocka för svenska folket. Kharkiv, Mariupol, Tjernihiv och Symi kunde i ett extremt läge i stället vara Stockholm, Göteborg, Kalmar eller Visby. Sverige är granne med ett land, Ryssland, som gång efter gång valt att angripa grannländer och  med en total likgiltighet inför hur detta drabbar civila. Detta Ryssland har dessutom tillgång till kärnvapen, biologiska och kemiska vapen.  

Jag tillhör inte dem som instämmer i kritiken mot att vi rustade ned försvaret runt millennieskiftet och valde att lägga pengarna på annat. Då såg framtiden för Europa ljus ut, muren hade fallit, Ryssland verkade gå mot något slags demokratiskt utveckling och öppnade upp för turism och handel. Själv gjorde jag mitt första (och hittills enda) besök i Ryssland 2013, året före invasionen av Krim. Resan gick till St Petersburg, och det kändes som att besöka vilken europeisk storstad som helst, även om man  längs vägen insåg hur utbredd fattigdom det fanns på den ryska landsbygden.

Nu rustar Sverige upp sitt försvar ytterligare. Det är tyvärr nödvändigt, även om jag rent känslomässigt tycker det är bedrövligt att vi ska tvingas lägga hundratals miljarder på försvaret varje år för att skydda oss mot ett aggressivt grannland. Tänk vad mycket bra dessa pengar kunde använts till i stället, exempelvis kunde vi sänkt skatterna för ett hårt beskattat folk. Men nu är det som det är, och moderaterna vill att vi senast 2025 ska lägga 2% av BNP på försvaret. Samtidigt kommer detta inte att räcka - hur mycket vi än rustar upp skulle vi inte kunna försvara oss i längden mot ett anfallande Ryssland som lägger hela sin energi på en invasion av Sverige.

Det är då Nato kommer in i bilden. Nato är idag vårt enda verkliga skydd mot ett ryskt angrepp. Med medlemskap i Nato följer en garanti för hjälp från andra länder, och denna garanti går inte att få på annat sätt. Därför har jag för egen del landat i att ett medlemskap i Nato inte bara är rätt, utan också nödvändigt om vi vill ta vårt ansvar och skydda vårt land och dess befolkning.

Det finns många myter kring vad ett medlemskap i Nato betyder, och det behövs folkbildning om detta. Ett felaktigt påstående är tex att vi skulle tvingas hysa kärnvapen på svensk mark. Det gör inte Danmark eller Norge. Myterna är många och okunskapen stor. Detta måste vi som förespråkar ett Natomedlemskap ta på allvar och försöka förklara hur Nato fungerar.

I dag skriver jag och min riksdagskollega Cecilie Tenfjord Toftby i Borås Tidning om saken. 

Extremt allvarligt flyktingläge - då måste man prioritera

2022-03-24

I går kom nya scenarier över hur många flyktingar som kan tänkas komma från Ukraina till Sverige. Nu talas det om att det kan bli så mycket som 300.000. Jag ifrågasatte ju förra veckan (bloggen den 19 mars) de helt orealistiska siffrorna från Migrationsverket om 76.000 fram till halvårsskiftet, och menade att det högsta scenariot på drygt 200.000 kändes mer realistiskt, men att jag inte blir förvånad om det blir betydligt mer än så. I dag kan jag konstatera att både Migrationsverket och regeringen nu kanske har insett hur verkligheten ser ut.

Samtidigt påstod migrationsminister Anders Ygeman att endast 20.000 kommit hittills, vilket han baserar på hur många som registrerat sig hos Migrationsverket. Han medgav att alla kanske inte har gjort det, men att det bara handlar om några tusen ytterligare. Detta är en fullständigt vilseledande beskrivning. Redan för flera veckor sedan sa Migrationsverket själva att det kommit 40.000 personer över gränsen till Sverige. Och att de kom i en takt på 4.000 per dag. Om denna takt fortsatt på ett ungefär kan alltså redan uppemot 100.000 personer ha kommit till Sverige. I vart fall lär det utan minsta tvekan vara avsevärt fler än 20.000. Regeringen underskattar antalet och blundar därmed exempelvis också för de enorma påfrestningar som väntar kommunerna när det gäller att ordna skolgång till enormt många fler barn. Och var ska alla bo? Det är dags att vakna nu!

Vad ska man då göra i denna extrema situation? Ja, det första är ju att prioritera vilka som ska få samhällets stöd. 

Moderaterna vill tillfälligt stoppa mottagandet av kvotflyktingar, och vi vill att man effektiviserar avvisningen av personer som saknar asylskäl. Vi vill också öka id-kontrollen av dem som passerar svenska gränsen för att stoppa oönskade personer som försöker blanda sig med ukrainska flyktingar, men egentligen är antingen ekonomiska lycksökare, terrorister eller kriminella. Ska vi kunna hjälpa dem som är verkliga krigsflyktingar från Ukraina måste vi se till att gallra ut dem som inte är det, och helst avvisa dem direkt.

Stödet till ukrainska flyktingar kommer att medföra mycket höga kostnader för samhället, det talas redan om tiotals miljarder kronor. Då gäller det att prioritera hur man använder pengarna. Jag har tidigare upprepade gånger framfört att det borde införas förbud i lag mot att ge ekonomiskt stöd till människor som fått avvisningsbeslut och som inte har rätt att befinna sig i landet.  Ett antal kommuner ger fortfarande försörjningsstöd till sådana personer, vilket är fullständigt orimligt, och i praktiken aktivt motarbetar man att personer utan skyddsskäl lämnar landet frivilligt.

I går tog riksdagen äntligen ett viktigt beslut:

"Det bör genom lagstiftning införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd" (2021/22:SfU16)

Ett mycket välkommet beslut, som borde tagits för tio år sedan, men bättre sent än aldrig. Det var M, SD, KD, L och C som tillsammans röstade igenom detta. S, V och MP reserverade sig mot beslutet, vilket visar på en otroligt naiv och aningslös inställning till hur man ska hantera samhällets resurser. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade till Sveriges Riksdag

2022-03-24



Det var fullsatt både i kammaren och på åhörarläktaren när Ukrainas president Zelenskyj talade till Sveriges Riksdag idag på förmiddagen. Det finns en stark känsla av enighet bland riksdagsledamöterna och partierna när det gäller stödet till Ukraina, och både ambassadören och senare presidenten hälsades med stående ovationer av riksdagens ledamöter. Statsministern, regeringen och partiledarna var på plats. Ovan syns statsminister Magdalena Andersson som har sin plats några stolar till vänster om min egen. Nedan ses Ukrainas ambassadör och hans delegation längst fram på åhörarläktaren.




I sitt tal nämnde Zelenskyj han bland annat riskerna för ett mer omfattande krig i Europa, beskrev sin sorg över förstörelsen av Ukraina och alla förlorade människoliv, ställde frågan om varför Ryssland orsakar allt detta lidande, tackade Sverige för vårt starka stöd, och hoppades att vi ville engagera oss i återuppbyggnaden av förstörda städer i Ukraina när kriget är över. 

Talman Andreas Norlén kunde också meddela att riksdagen i eftermiddag tar det formella beslutet om ytterligare hjälp till Ukraina med fler pansarskott och utrustning för minröjning.

Beslut i finansutskottet om ytterligare vapenhjälp till Ukraina

2022-03-23

Efter sammanträde med riksdagens utrikesnämnd idag fick finansutskottet återigen ett ärende på vårt bord om en extra ändringsbudget där vi skulle ta beslut om ytterligare stöd med vapen till Ukraina. Det handlar om ytterligare 5.000 pansarskott, samt om utrustning för minröjning. Materiel som försvarsmakten anser sig kunna undvara, och snabbt kan återanskaffa. Pansarskottet tillverkas exempelvis i Sverige.

Totalt innebär dagens beslut ett extra stöd till Ukraina på drygt 200 miljoner kronor.

Finansutskottet var denna gång helt enigt om att tillstyrka förslaget, och alldeles nyss justerade vi beslutet. Riksdagen tar det formella beslutet i morgon. 

Årets mest onödiga lag upphör den 1 april (och det är inget skämt)

2022-03-23

När riksdagen i januari skulle besluta om att förlänga pandemilagen ytterligare meddelade jag att jag inte kunde rösta för detta. Dels för att det redan då var uppenbart att pandemin redan var att betrakta som överspelad, dels för att jag inte ansåg att riksdagen skulle ge regeringen den makten att exempelvis utvidga användningen av vaccinpass.

Tyvärr beslutade riksdagen att förlänga lagen - men den kom som jag förutspådde aldrig till användning.

Idag tog riksdagen beslut om att upphäva åtets mest onödiga lag (formellt upphör lagen 1 april).

Därmed är även frågan om vaccinpass historia. De bör så förbli och aldrig mer återkomma. En sorglig parentes i vårt demokratiska samhälle som normalt inte brukar ge friska människor olika rättigheter på grund av medicinsk status. 

Nu går det att genomföra moderata förslag för sänkt drivmedelskostnad...

2022-03-22

När moderaterna förra veckan presenterade sitt förslag om sänkt drivmedelsskatt med upp till 4-5 kronor per liter på bensin och diesel, fick vi som svar från regeringen att det vi föreslog inte var genomförbart. Finansministern var snabbt ute och sågade hela vårt förslag.

Vid dagens sammanträde i finansutskottet hade vi besök av både finansministern och tjänstemän från regeringskansliet. Då visade det sig att det plötsligt går alldeles utmärkt att gå vidare med det vi moderater föreslog. Finansministern backade faktiskt helt i sin kritik, och menade exempelvis att det händer så mycket så snabbt i EU nu att det kanske inte alls är omöjligt att få EU-godkännande för tillfälligt slopad energiskatt. Alltså exakt det argument moderaterna hade. Regeringen vill nu också själva sänka energiskatten till EU:s lägstanivå - alltså exakt det vi föreslog som punkt ett.

Vårt förslag är alltså

1. att sänka energiskatten till EU:s miniminivå
2. att energiskatten tillfälligt ska slopas helt genom dispens från EU
3. att göra tillfälliga ändringar i reduktionsplikten som ytterligare kan sänka drivmedelspriset (vi vill också göra en mer långsiktig översyn av reduktionsplikten som får effekt på längre sikt)
4. att utreda möjligheten till ett regelverk som gör att man kan agera snabbare vid eventuella framtida kriser 

Nu går finansutskottet vidare med förslaget, som backas upp av M, SD, KD, L och V. 

Nya konspirationsteorier, nu om ökad makt för WHO

2022-03-21

Vi lever i konspirationernas tid. Jag kan konstatera att konspirationsteorierna blir allt vildare, och alla har de en sak gemensamt - rädslan för att någon slags (diffus) global elit som tänker ta makten över jorden och styra världen över huvudet på nationer och människor. Ingen  har lyckats förklara hur detta skulle gå till, men det hjälper inte att man invänder mot konspirationsteoretikerna - allt de ser i samhället, politiken och världen försöker de stoppa in i dessa teorier för att känna att de har rätt. Det gäller allt från pandemin och vaccinen till kriget i Ukraina , 5G-masterna, chemtrails och annat smått och gott. Ibland blir jag så trött att jag bara inte orkar försöka svara på konstiga mail och kommentarer i sociala medier.

Nu har jag fått ett antal mail och kommentarer som påstår att världens regeringar har enats om att föra över hela makten över hälsofrågor och framtida pandemiåtgärder till WHO, som ska få global beslutanderätt i dessa frågor. Detta kan jag snabbt konstatera är omöjligt, ett sådant beslut hade enligt svensk grundlag krävt omröstning i riksdagen och godkännande med kvalificerad majoritet eftersom det handlar om överföring av makt till organ utanför Sverige. Och jag vet med säkerhet att vi aldrig röstat om detta.

Jag grävde därför lite i frågan, och fick tag på socialdepartementets WHO-samordnare (ja man har en sådan). Hon var mycket tillmötesgående och berättade för mig om vad saken gäller.

Det finns ett globalt hälsoreglemente i form av ett internationellt fördrag från 1969, och som Sverige tillträtt. Det är detta fördrag man nu vill se över och uppdatera. Syftet är att öka de globala samarbetet vid allvarliga pandemier och smittande sjukdomar. Vi har ju haft en del sådana genom åren, där ebolautbrott och AIDS/HIV är några av de värre. Men även den senaste covid19-pandemin har givetvis aktualiserat frågan om en uppdatering. 

Det som nu kommer att ske är förhandlingar om ett nytt pandemifördrag, och de förhandlingarna ska avslutas i maj 2024. Det är alltså ett över två år långt arbete som väntar. Den svenska ståndpunkten kommer att diskuteras i riksdagens socialutskott, och de kommer att ha insyn i förhandlingarna. 

WHO-samordnaren var tydlig med att det inte kommer att handla om att överföra beslutsmakt från medlemsstaterna till FN-organet WHO, utan denna typ av förordningar innebär att varje land tar sina egna beslut i regering och riksdag i enlighet med det fördrag man redan enats om. 

Det är alltså ovanligt lätt att avfärda konspirationsteorin om att det finns beslut om att överföra makt från Sveriges folkvalda politiker till WHO. Jag kommer dock att försöka följa denna fråga framöver och se hur förslaget till fördrag kommer att se ut. Men det lär bli en fråga för nästa mandatperiod - under förutsättning att jag får nytt förtroende som riksdagsledamot förstås. 

Och jag avslutar med det jag skrivit flera gånger nu. Hanteringen av pandemin och införandet av vaccinpass som villkor i olika sammanhang, samt ett indirekt vaccinationstvång för att få leva fritt i sitt eget land medförde en enorm skada på förtroendet för politiker och myndigheter. Det är sådana beslut som göder konspirationsteorier, får människor att känna sig överkörda och som gör att man känner otrygghet inför politiska beslut. Jag tror inte mina riksdagskolleger (oavsett parti) insett än vilken skada vissa av pandemibesluten medfört för framtiden. I flera andra länder är skadan för övrigt betydligt större än i Sverige eftersom de beslut som togs där saknar all sans och balans. Nu är det extra viktigt att politikerna framöver väger varje nytt beslut med koppling till grundlagsfrågor och mänskliga fri- och rättigheter på guldvåg för att försöka återskapa förtroendet hos medborgarna.  

Försöker regeringen och Migrationsverket dölja sanningen om flyktingläget?

2022-03-19

I går kom nya siffror från Migrationsverket, samt en första kalkyl över vad flyktingmottagandet från Ukraina kan komma att kosta. Tio miljarder extra är en första uppskattning, men i det värsta scenariot kan det handla om 30 mljarder. Läs mer på Migrationsverkets webbplats. Samtidigt kom en nyhet på SVT:s webbsida, med länk till regeringens och Migrationsverkets presskonferens. På presskonferensen säger Mikael Ribbenvik (generaldirektör för Migrationsverket) att man räknar med att "huvudscenariot håller". Huvudscenariet är 76.000 ukrinska flyktingar fram till halvårsskiftet. Se inslaget nedan till vänster.

Uppgifterna att bara 14.000 "kommit till Sverige" är helt orimligt. Det är möjligen 14.000 som registrerat sig för att få uppehållstillstånd - men långtifrån alla flyktingar har gjort det. Enligt massflyktdirektivet och i enlighet med ukrainares fria rörlighet i EU utan visumkrav har man 90 dagar på sig att registrera sig efter ankomsten till Sverige. Detta har Migrationsverket tidigare själva påpekat.

Hur man nu kan påstå att det bara kommit 14.000 flyktingar på över tre veckor, när man redan förra veckan (nedan th) talade om att det kommer 4.000 personer per dag, och förra fredagen uppgav att det redan kommit 40.000 (!) flyktingar är inget annat än ett haveri eller medvetet missledande av svenska folket (källa Europaportalen).

       

Jag ifrågasätter även starkt Migrationsverkets scenario om 76.000 flykltingar fram till halvårsskiftet. Det saknar helt förankring i verklighet och realism. Redan förra fredagen hade alltså 40.000 ukrainska flyktingar kommit till Sverige. Då kom de i en takt med ca 4.000 personer om dagen. Sedan dess har antalet flyktingar från Ukraina till EU ökat dramatiskt. Förra fredagen hade ca 1,6 miljoner lämnat Ukraina. Nu är det över 3 miljoner (!) som flytt, varav över 2 miljoner finns i Polen.  

Om Sverige fortsatt ta emot ukrainare i bara samma takt som förra veckan har ytterligare 28.000 kommit hit, utöver de 40.000 som hade kommit förra veckan. Det betyder att vi redan nu har minst 68.000 ukrainska flyktingar i Sverige. Min bedömning efter att ha pratat med personer som finns mitt i detta är dessutom att antalet som kommit per dag har ökat ordentligt sedan förra veckan. Troligen har Sverige redan efter innevarande helg med råge passerat de 76.000 som Migrationsverket tror ska komma fram till halvårsskiftet, dvs om ytterligare över tre månader.

Det finns inte en rimlig chans att Migrationsverkets scenario ska hålla.

Migrationsverkets "värstascenario" att det ska komma totalt 212.000 flyktingar från Ukraina under året känns något mer realistisk. Men jag tror man ska räkna med att det även kan bli mer än så. Om Polen har flera miljoner flyktingar redan nu, lär många av dem söka sig till Polens grannländer, däribland Sverige. Vi vet också att det bor många ukrainare i Sverige, vilket gör att många flyktingar känner människor här och därför söker sig hit. 

Regeringen verkar slå sig till ro med en tro att detta nog blir en ganska lindrig flyktingkatastrof för svensk del, och upprepar att de tror att de flesta ukrainare kommer att söka sig till andra länder. Men i stället för att medverka till att verkligheten mörkas borde man ta höjd för att det blir betydligt (!) värre än 2015/16. Det saknas boenden, det finns ingen plan för hur man ska kunna ordna skolgången för kanske 50.000 eller rent av 100.000 extra elever, och inga besked kommer om ekonomiskt stöd till kommunerna. Vi har dessutom en mycket utsatt flyktinggrupp med majoritet kvinnor och barn, vilket kräver ännu mer omtanke i mottagandet. Att försöka lugna svenska folket med uppenbart orimliga scenarier och märkliga siffror från Migrationsverket och regeringen löser inga problem. Nu vill vi ha korrekta siffror!

Nej, ukrainska demonstranter hyllar inte nazismen

2022-03-18

Jag är extremt trött på dem som försvarar Putin och den ryska ledningen och med alla medel försöker misstänkliggöra Ukraina, hävda att president Zelenskyj tillsatts efter manupulerade val, och hur man försöker utmåla ukrainare som nazister.

Några nedslag i den ryska desinformationen: 

"Ukrainas president är nazist och dessutom inte demokratiskt vald"

Fel. Zelenskyj valdes 2019 i ett presidentval som internationella valobservatörer ansåg gick korrekt till. Han fick 73,2% av rösterna. Presidenten är för övrigt själv av judisk bakgrund och självklart inte nazist. Även premiärministern Denys Sjmyhal har judisk bakgrund. Det ryska påståendet att nazister styr i Kiev är helt enkelt orimligt.

"Många ukrainare är nazister"

Fel. Nazistiska/högerextrema partier i Ukraina fick bara runt 2% av rösterna i senaste parlamentsvalet. Det finns många länder i Europa som har betydligt högre andel än så. Huvuddelen av ukrainska folket röstar på normala demokratiska partier.

Historiskt kan man också konstatera att Ukraina led svårt under nazisternas ockupation under andra världskriget. Många ukrainare har far- och morföräldrar som stred mot nazisterna, eller som dödades under kriget. Man uppskattar att en sjättedel av Ukrainas befolkning dödades under andra världskriget. Tyskarna hade inga koncentrationsläger i Ukraina, utan i stället sköt man ihjäl runt 80% av de ukrainska judarna, och den mest omfattande massavrättningen skedde i Babyn Jar i utkanten av Kiev, där över 33.000 judar avrättades av nazisterna. (Källa: Forum för levande historia och Utrikespolitiska Institutet). Nazisternas ockupation är en mycket mörk del av Ukrainas historia och har påverkat de flesta familjer och släkter. Med detta som bakgrund skulle det ju vara extra märkligt om stödet för nazismen var stort i Ukraina.

"Den fristående azovbataljonen består av nazister"

Detta var tyvärr delvis sant tidigare. Men redan 2014 upplöstes denna frivilligkår och inordnades under ukrainska armen. Man har sedan dess rensat bland de aktiva i bataljonen för att få bort uttalade nazister. Idag anser oberoende experter att det mesta av denna bataljons förfluta är historia och att det är en bataljon som följer ukrainska armens instruktioner och agerar som en del av armen.

Större problem är det i så fall med privatarmen "Wagnergruppen" som ägs av en av Putins oligarker, och som lär ha personal i Ukraina som strider för ryssarna. Bland de aktiva i denna privatarme finns det ett antal uttalade nazister som öppet framträder med nazistiska tatueringar i media. 

"Ukrainska demonstranter i Sverige hyllar nazister i sina ramsor. Lyssna själv när de ropar "slava nazis"

Fel. Man ropar inte "slava nazis". Man ropar "Slava Ukraini, slava nacii". Det betyder "ära åt Ukraina, ära åt nationen". Nacia betyder "nation" på ukrainska, Nacii är en böjningsform som betyder "till nationen". Ungefär som när man på engelska säger "glory to the nation". Det har alltså inget alls med nazister att göra

Hjälp nu till att bemöta desinformation och osanningar som sprids i sociala medier när de dyker upp!
 

Moderat framgång med förslaget om sänkt kostnad för diesel och bensin

2022-03-17

I dag vid finansutskottets möte visade det sig att vi verkar få oväntat starkt stöd för våra förslag som skulle kunna leda till sänkt dieselkostnad med ca 5 kronor per liter och sänkt bensinpris med ca 4 kronor per liter.

Vårt förslag fick vid dagens beredning stöd av SD, KD, L och efter ett litet tillägg även av V (samt vad gäller punkt 1-2 sannolikt stöd av C). Det betyder att vi samlat en majoritet i riksdagen för vårt förslag och det tillägg som V ville ha. Så här ser nu förslaget ut som kommer att klubbas nästa vecka om allt löper på som det ska (mina kommentarer i kursiv stil under varje förslag):

Vi föreslår att riksdagen tillkännager regeringen följande:

1.       Att snarast sänka energiskatten så att den för diesel når EU:s miniminivå under tre månader. Energiskatten på bensin bör sänkas i lika stor utsträckning.

(Detta är den del av förslaget som går att göra snabbast, det räcker med ett riksdagsbeslut så kan det träda ikraft direkt.) 

2.       Att snarast möjligt begära undantag av EU-kommissionen från bestämmelserna i EU:s energiskattedirektiv, och andra berörda direktiv, för att helt kunna ta bort energiskatten på diesel under tre månader. Energiskatten på bensin bör sänkas i lika stor utsträckning.

(Detta förslag skulle i normala fall kunna ta tid att få igenom i EU, men med tanke på att alla länder i EU just nu drabbats av samma prischock på drivmedel, och att EU visat förvånansvärt stor enighet och förmåga att ta snabba beslut i frågor som rör kriget i Ukraina och dess effekter, borde det kunna gå snabbt att införa en tillfällig möjlighet att slopa energiskatten helt om regeringen driver kravet tydligt gentemot EU-kommissionen)

3.       Att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om hur nivåerna för inblandning av biodrivmedel tillfälligt kan justeras för att åstadkomma sänkta drivmedelspriser under innevarande år, i samråd med drivmedelsleverantörer och andra berörda aktörer. Samt att vid behov återkomma med förslag på ekonomisk kompensation till lantbruket till följd av förslaget.

(Detta är rent tekniskt lite komplicerat, men efter samråd med drivmedelsföretagen har vi fått beskedet att det är fullt genomförbart i närtid)
 
4.       Regeringen ska skyndsamt utreda hur ett system skulle kunna utformas för att överföra risken för prischocker för bränsle vid kris från hushåll och företag till staten.

(Detta var ett förslag från Vänsterpartiet som vi och övriga partier som stödjer vårt förslag accepterade. Det påverkar inte drivmedelskostnaderna idag, men kan lägga en ram för hur man kan hantera liknande problem i framtida kriser)

För oss moderater är det en sak som är extra viktig nu, och det är att dessa åtgärder ger snabb effekt. Regeringen har presenterat ett betydligt svagare förslag (1,30/liter samt en tusenlapp i engångskostnad till varje bilägare). De har dock inte presenterat något skarpt förslag till riksdagen, och de svajar också kring när deras förslag kommer att genomföras. Vi anser inte att svenska bilister, åkerier, lantbrukare och alla andra som drabbas av höga drivmedelspriser kan vänta. Det behövs snabba åtgärder. För oss är ett ikraftträdande 1 maj en högst rimlig målsättning, men ett första steg enligt punkt ett ovan kunde nog genomföras ännu snabbare om bara viljan fanns.

Omöjligt för flyktingar att växla ukrainsk valuta till svenska kronor

2022-03-17

EU:s så kallade massflyktdirektiv innebär, som jag tidigare berättat, att ukrainska flyktingar har rätt att resa in i alla EU-länder utan visum, och få uppehållstillstånd i ett år, som sedan kan förlängas till tre år. De behöver inte söka asyl. Under den tid de bor i Sverige har de rätt att arbeta, och målet är att de i största möjliga utsträckning ska försöka försörja sig själva. Vid behov kan de dock få hjälp med boende och en låg ersättning (samma regler som för asylsökande).

Många som lämnade Ukraina under mer ordnade förhållanden, tex i början av kriget, eller som flyr från delar av Ukraina där det inte pågår strider, har kunnat planera och organisera sin flykt. De har ofta också tagit med sig sina besparingar i form av ukrainska sedlar som de tagit ut innan de lämnade Ukraina. Med dessa pengar har de räknat med att kunna försörja sig den första tiden som flyktingar, eller rent av bekosta eget boende för en tid.

I början när antalet flyktingar som anlände till Sverige var begränsat, kunde de växla sina ukrainska hryvnia till svenska kronor. Men efterhand som allt fler har kommit till Sverige och kriget fortsatt har banker och växlingskontor blivit oroliga över hur de ska bli av med alla ukrainska sedlar, samt att det blivit allt svårare att sätta ett marknadspris på ukrainsk valuta. Valutan i ett land som delvis är ockuperat, och där huvudstaden står under attack blir av naturliga skäl instabil.

Till detta kommer att de ukrainska flyktingarna inte har en formell bosättning och därmed inte finns i folkbokföringen. De har därmed också svårt att öppna ett bankkonto - vilket behövs om man ska kunna försörja sig själv genom eget arbete.

Vid finansutskottets möte idag hade vi besök av Finansinspektionen som redogjorde för hur kriget i Ukraina påverkar Sverige och den finansiella stabiliteten enligt deras bedömning. Då nämndes i förbigående även problemen för ukrainska flyktingar att växla sedlar och får möjlighet att öppna bankkonton i Sverige. Jag har även kollat runt bland växlingskontoren och haft andra kontakter som bekräftar att det idag i princip är omöjligt att växla ukrainsk valuta i Sverige. Sannolikt är det samma sak i andra länder i Europa.
 
Detta medför att flyktingarna, oavsett hur stora sedelbuntar de har, i praktiken saknar tillgångar och får svårt att ta ett arbete. De behöver då i stället samhällets stöd för sin försörjning.  I stället för att kunna ordna eget boende och köpa egen mat hänvisas man till hjälp från landsmän i Sverige, eller till hjälp med boende och försörjning från Migrationsverket. Detta bedömer i vart fall jag kommer att driva upp kostnaderna för flyktingmottagandet dramatiskt. 

Det som skulle behövas idag är att man löser problemet snabbt när det gäller möjligheten att öppna ett bankkonto i Sverige. Vi behöver också - nationellt eller på EU-nivå - lösa problemet med att ställa en växelkurs på ukrainsk valuta. Antingen mot svenska kronor eller ännu hellre mot Euro, vilket skulle fördela risken på hela Euroområdet. Ukraina är ett stort land som före kriget hade ca 44 miljoner invånare.  Idag är väl uppskattningsvis minst 40 miljoner kvar. Stora delar av landet fungerar och valutan används som vanligt i huvuddelen av Ukraina. Valutan är med andra ord trots kriget knappast värdelös, och det borde inte vara helt omöjligt att ställa en fungerande växlingskurs på den.

Hur man än hanterar detta blir det rimligen billigare för EU och medlemsstaterna att garantera en viss krus på ukrainsk valuta och därmed ge flyktingar möjlighet till viss självförsörjning, än att tvingas försörja alla flyktingar med skattemedel för att de helt saknar tillgångar oavsett hur mycket ukrainska sedlar de har tagit med sig hemifrån. 

Jag föreslog vid dagens sammanträde i finansutskottet att vi ska ta upp denna fråga till fortsatt diskussion. Detta är viktigt för den enskilde flyktingen, men det är också viktigt för att hålla nere kostnaderna för det svenska flyktingmottagandet.
 

Viktiga säkerhetspolitiska beslut i riksdagen idag

2022-03-16

Vid dagens votering i riksdagen beslutades flera viktiga saker med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. 

* Regeringen bör utarbeta ett nytt säkerhetspolitiskt förhållningssätt gentemot Ryssland (enig riksdag)
* Regeringen bör uttala en Natooption (S, V och MP röstade nej)
* Regeringen bör förtydliga Sveriges säkerhetspolitiska linje och förankra den parlamentariskt (S och MP röstade nej)

Riksdagen beslut är tydligt och nu är det bara för regeringen att rätta sig efter detta.

Riksdagen ville dock inte gå så långt som att besluta om svensk medlemskapsansökan till Nato. Det förslaget fick bara stöd av M, C, KD och L, medan S, SD, V och MP röstade nej. SD gav däremot alltså stöd för en natooption, vilket visar att de rör sig i frågan.
 

Sverige bör gå med i Nato och öka försvarsbudgeten

2022-03-16

Jag tillhör inte dem som genom åren gått i spetsen för att argumentera för ett svenskt Natomedlemskap. Men den senaste händelseutvecklingen i Ukraina visar på ett tydligt sätt att Ryssland och dess ledning inte går att lita på överhuvudtaget.

Ryssland har gått från ett land man hade visst hopp om när det gäller demokratisk utveckling och normaliserade relationer med omvärlden , och ett land man gärna besöker som turist och bedriver handel med, till ett nu ociviliserat land som beter sig som en skurkstat när man i strid mot Folkrätten invaderar ett grannland, och dessutom begår rader av krigsbrott. Exempelvis när man målmedvetet riktar artilleri och raketer mot civila bostadsområden och använder internationellt kritiserade extremt inhumana vapentyper och ammunition som anses gränsa till massförstörelsevapen. 

Detta Ryssland är ett av Sveriges grannländer, och med en sådana granne behöver man söka samarbete med andra för att försvara sig. Dessutom måste vi - tyvärr - öka vår försvarsbudget. Pengar som i en fredlig omvärld i stället kunde gått till annat eller gjort det möjligt att sänka skatterna. Det är i grunden tragiskt att vi måste prioritera högre försvarskostnader - men det är nödvändigt.

Sverige borde redan vara en fullvärdig medlem av Nato, precis som våra grannländer Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. Utvecklingen i Ukraina visar att Nato är garanten för Europas säkerhet och stabilitet i det svåra läge vi nu befinner oss i. Ryssland har flera gånger visat att de inte tvekar att angripa länder som inte är medlemmar i Nato. Tröskeln för att angripa ett Natoland är betydligt högre.

Att Ryssland uttalar hot mot Sverige när det gäller en ansökan om Natomedlemskap visar bara extra tydligt behovet av att vi söker skydd inom Nato. Sverige har rätt att göra egna säkerhetspolitiska vägval och den rätten är stadfäst bland annat i Helsingforsslutakten från 1975, som också Ryssland har skrivit under. 

Hela Sveriges försvarsplanering har sedan länge (ända sedan jag själv gjorde lumpen i början av 1980-talet) byggt på att vi ska få hjälp av Nato i händelse av en konflikt. Redan idag uppfattar omvärlden att Sverige tillhör den västliga sfären och mer eller mindre är en del av Nato. Dock har vi inte de försvarsgarantier som fullvärdiga medlemmar har. Det som hänt i Ukraina visar tydligt att länder som i likhet med Sverige och Ukraina bara är partnerländer till Nato inte kan räkna med militär hjälp vid kris eller krig. 

Som Natomedlem skulle Sverige dela solidariska försvarsgarantier med 30 andra länder, kunna ha en gemensam försvarsplanering och sitta med vid bordet när viktiga beslut tas som påverkar Sveriges säkerhet. Sverige skulle däremot inte tvingas ha kärnvapen på vårt territorium - både Norge och Danmark har valt att in te låta Nato basera kärnvapen på deras territorier. 

Till att börja med anser moderaterna att regeringen måste lyssna på vad en tydlig majoritet i riksdagen tycker, och införa en svensk Natooption. Det skulle vara en tydlig signal till omvärlden att Sverige håller dörren till ett Natomedlemskap öppen. Finland har sedan länge en sådan option. 

Moderaternas mål är att ett eventuellt beslut om ansökan om Natomedlemskap bör samordnas med Finland. Under ansökningsprocessen måste det skapas bilaterala säkerhetsgarantier som skydd för Sverige fram tills det formella medlemskapet är klart. 

Vad gäller finansieringen är moderaternas mål att öka försvarsbudgeten till 2% av BNP till 2025. Idag säger regeringen - efter att länge varit emot ökade anslag - att man står bakom målet på 2%, dock osäkert när det ska vara genomfört. 

Regeringen talar samtidigt om att det behövs en ny "beredskapsskatt" för att finansiera försvaret. Detta är något vi moderater avvisar. Landet med världens nästan högsta skatter har givetvis råd att göra samma sak som våra grannländer och satsa på försvaret. Det går om vi prioriterar. 

En ökning av försvarsbudgeten innebär att vi går från 1,26% till 2% av BNP. Alltså en ökning med 0,74% av BNP. Som jämförelse kan påpekas att bara biståndsbudgeten idag uppgår till nära 1,1% av BNP. En minskning till 0,36% i biståndsbudget betyder att hela försvarssatsningen är finansierad. Vilket jag påpekade på twitter förra veckan:

Måndagsmöte på Norrmalmstorg till stöd för Ukraina 

2022-03-14

I dag var det dags igen för måndagsmöte på Norrmalmstorg i Stockholm. Det är Gunnar Hökmark, tidigare moderat EU-parlamentariker, riksdagsledamot mm, som arrangerar dessa möten varje måndag till stöd för Ukraina. Man kan säga att det är ett återupptaget arrangemang - dessa måndagsmöten hölls till stöd för de baltiska staternas frigörelse från 1989 fram till 1991, och var ett stöd till de baltiska staternas frigörelse från det tidigare Sovjetunionen. Nu är det dags att stödja Ukrainas kamp mot ett aggressivt Ryssland.

Antalet deltagare ökar för varje måndag och vid dagens möte var stora delar av torget fullt. Hela den moderata riksdagsgruppen deltog också, vi hade heldagskonferens, men tog en paus för att delta på dagens manifestation.

  

Jag sörjer våra två gamla fina vovvar - men minns allt det roliga 

2022-03-13

I går efter lunch fick jag hastigt lämna den moderata valkonferensen i Borås eftersom vår ena hund snabbt blivit sämre och vi blev tvungna att snabbt åka in till veterinären. Tyvärr fanns inget att göra, Nellys hjärta verkade inte orka mer, och det är kanske inte så konstigt med tanke på att hon skulle fylla 18 år i april. I november miste vi en av våra andra hundar, när även Maddes liv tog slut. Hon blev drygt 16 år. Båda dessa hundar var adopterade från Spanien, övergivna gathundar. De kom till oss 2005 och 2007, och har levt mycket långa, glada och friska hundliv, även om åldern tog ut sin rätt på slutet. Det känns bra att veta att man gav dem ett liv som de inte skulle fått om de levt kvar på gatan i Spanien.
Tack underbara små vänner, ni har berikat våra liv med er kärlek, tillgivenhet och allt bus. 

Att mista båda gamlingarna inom några månader är jobbigt och det blir tomt i huset. Men nu minns vi de två fina kompisarna och tar hand om våra andra hundar i familjen. Vi har kvar vår lilla Nema och båda barnen har egna hundar som ingår i vår stora familjeflock hemma i Ubbhult.

Här en länk till sidan med hundfoton, som det är roligt att titta tillbaka på nu. Och den kommer fyllas på med nya hundbilder efterhand.



Här Madde och Nelly i mitten. Tv lilla Nema som är kvar hos oss. Längst till höger Flinga. Hon är uppvuxen hos oss, men bor nu hos min dotter några kilometer bort, men ofta är hemma hos oss på "huddagis" när matte jobbar.

  

Tv en bild från de första åren med Madde (tv) och Nelly. Th från sommaren 2010 när lilla Nema tillfördes flocken. 

Valkonferens i Borås 

2022-03-12



I dag träffades moderata politiker och kandidater i kommande val från hela Västra Götaland till en valkonferens i Borås. Med tanke på kriget i Ukraina och dess påverkan på både utrikes- och inrikespolitik, inleddes konferensen med en nyinsatt punkt om detta.



Gustaf Göhtberg (riksdagskandidat från Göteborg) inledde om det utrikespolitiska läget, och jag fortsatte med att berätta hur riksdagen arbetat med stödet till Ukraina (som moderaterna skyndade på genom att föreslå att frågan skulle hanteras i finansutskottet i stället för en segdragen process med en proposition från regeringen - på detta sätt kunde hela frågan hanteras på en enda dag, och både vapen och skyddsutrustning kunde snabbare levereras till Ukraina). Jag redogjorde också för moderaternas syn på försvarsbudgeten (vi vill ha 2% av BNP till 2025, medan regeringen lite vagt nu också säger 2%, men utan att ha någon tidsram). Jag berättade också hur moderaterna ser på Nato och hur vi tycker den processen ska hanteras. Självklart är alla hot från rysk sida oacceptabla - Sverige bestämmer själv hur vi vill organisera vårt försvar. Det blev också tillfälle att diskutera flyktingströmmar och migration, samt hur sanktionerna slår mot svenska företag. Jag passade såklart på att redogöra för moderaternas utskottsinitiativ för kraftigt sänkt drivmedelsskatt.

Dessa bilder som jag tog från scenen visar uppslutningen idag. Att det finns en stark vilja att jobba hårt för att göra ett bra val råder det ingen tvekan om.




 

Vägmötet i Herrljunga uppmärksammas i tidningen Land 

2022-03-11

I skuggan av kriget i Ukraina händer det även saker i inrikespolitiken. I dag uppmärksammar tidningen Land vägmötet i Broddarp i Herrljunga kommun för en månad sedan. Man har också (med mitt tillstånd) använt en av mina foton i artikeln.

Detta gäller för svenskt flyktingmottagande från Ukraina 

2022-03-11

Jag har senaste veckan fått en mängd frågor om vad som gäller för flyktingar från Ukraina, särskilt med tanke på att EU för första gången beslutat att tillämpa det så kallade massflyktdirektivet. vad betyder det, och vad gäller för ukrainska flyktingar som kommer till Sverige?

Ukrainska medborgare kan komma till Sverige på tre sätt.

1. Man kan komma som turister/vanliga besökare och då stanna 90 dagar utan krav på visum om de visar upp ett ukrainskt biometriskt pass. Detta eftersom Ukrainska medborgare är viseringsfria i Schengenområdet. Som turist/besökare måste man ha med pengar för uppehälle och själv ordna sitt boende. Man har inte rätt till några förmåner i Sverige. Efter 90 dagar kan man däremot ansöka om uppehållstillstånd för längre besök, men fortfarande får man då försörja sig själv.

2. Man kan söka asyl som flykting enligt "vanliga regler, och får då samma rättigheter och förmåner som alla andra asylsökande. Beslut om asyl prövas på sedvanligt sätt och det beviljas aldrig omedelbart. Uppehållstillstånd för asyl är tidsbegränsat i max tretton månader, eller i vissa fall tre år. 

3. Man kan komma enligt EU:s massflyktingdirektiv. Det betyder att man får omedelbart skydd i Sverige utan att behöva söka asyl. Man måste dock inom 90 dagar besöka Migrationsverket och visa upp sitt ukrainska pass eller id-handling för att få ett uppehållstillståndskort.  Uppehållstillståndet gäller då i ett år, och kan förlängas i två år till. Den som får uppehållstillstånd enligt detta direktiv kan få hjälp med mat och någonstans att bo om man är i akut behov av det. Man har också automatiskt rätt att arbeta, rätt till grundläggande sjukvård, rätt till skolgång för barn, och rätt till den lägsta varianten av ekonomiskt bistånd (typ några tior om dagen utöver mat och boende). I dessa delar är förmånerna desamma som för asylsökande. Däremot har inte de som kommer enligt dessa regler rätt till bosättningsbaserade förmåner, exempelvis barnbidrag eller föräldrapenning på grundnivå. 



 

Besök på Migrationsverkets mottagningsanläggning i Kållered 

2022-03-11

Jag började dagen med ett snabbt  spontanbesök på Migrationsverkets anläggning i Kållered, en av landets största. På parkeringen stod ett antal ukrainska bilar, dammiga och buckliga och fullpackade med väskor och kassar. Utanför entren hade man satt upp fållor för att hålla ordning på alla flyktingar som vill registrera sig. 

Jag pratade lite med personal utanför och deras besked var att det hittills varit ganska lugnt på denna anläggning, det kommer några hundra flyktingar per dag. Man uppgav att trycket var mycket högre i Stockholm. Men man förbereder sig på ett ökat mottagande kommande veckor, och just nu håller man på att sätta upp fler tält för servering mm. 

   

Hittills uppskattar myndigheterna att runt 40.000 ukrainska flyktingar har passerat över Sveriges gräns, bara senaste dygnet är det runt 4.000. Men endast en mindre del har ännu anmält sig hos Migrationsverket (man har 90 dagar på sig att göra detta). I vilken mån Sverige kommer att få väldigt stort mottagande av flyktingar från Ukraina är i dagsläget oklart.

Hittills har 2,2 miljoner lämnat Ukraina. Många söker sig till släktingar och vänner i andra länder. Ukraina har en befolkning på ca 45 miljoner, men utomlands finns ytterligare minst 20 miljoner ukrainare, bland annat i Polen och flera länder i södra Europa. Sannolikt kommer stora delar av flyktingarna att röra sig dit. Sverige bör dock förbereda sig på att det kan komma ganska många hit - Polen har redan tagit emot över 1,5 miljoner flyktingar och det känns osannolikt att alla ska stanna där. Den svenska regeringen verkar inte ha någon riktig plan för hur detta ska hanteras. Lite märkligt tycker jag med tanke på våra erfarenheter av flyktingströmmarna 2015/16. Min egen gissning är att det kan bli minst lika många som kom 2015/16, kanske fler.

Det är lätt att konstatera att det är stor skillnad på dagens ukrainska flyktingar och de som kom 2015/16. Då var det mest ensamkommande män, nu är det i stället mest kvinnor och barn (eftersom männen inte får lämna Ukraina). De som kom 2015/16 hade ofta avsikten att försöka få stanna permanent i Sverige. De som kommer från Ukraina vill självklart i många fall försöka återvända efter kriget och återförenas med sina makar och söner. 

Slutligen en reflektion. Jag bedömde att över hälften av dem jag såg i Kållered idag var barn, de flesta i skolåldern. Den stora andelen barn som kommer från Ukraina kommer att ställa mycket stora krav på både lämpliga boenden och ökade resurser i förskola och skola. Det kommer bli en svår uppgift för kommunerna att hantera.

Vi behöver ingen ny "beredskapsskatt"

2022-03-10

I dag meddelade regeringen (efter att ha avfärdat alla tidigare initiativ från moderaterna och andra partier om att stärka försvaret ytterligare) att man vill öka försvarsbudgeten till 2% av BNP, alltså den nivå som Nato i praktiken kräver. Visserligen lite oklart vilken tidshorisont vi talar om, men det är ändå ett steg i rätt riktning.

Mindre lyckat är finansminister Dambergs hot om en ny "beredskapsskatt" för att finansiera försvaret. Att ens komma med en sådan tanke i landet med världens nästan högsta skatter är häpnadsväckande. Många länder i vår närhet har både större försvarsbudget, lägre skatter och minst lika bra välfärd. Man kan inte låta bli att tolka in ett utslag av sossarnas ständiga längtan efter att höja skatter.

Sossarnas ”beredskapsskatt” är faktiskt rent trams och helt onödigt. Vi ska alltså höja försvarsutgifterna från 1,26% till 2% av BNP.  Biståndet är idag ca 1,1% av BNP. Sänk det till 0,36% så är försvarssatsningen fullt ut finansierad. I detta läge går Sverige först.

Dessutom är statsbudgeten full av andra felprioriterade utgifter. Det finns väldigt gott om pengar till både viktiga saker och sänkt skatt om man bara prioriterar!

Miljö/klimatrörelsen har hjälpt Putin och finansierats med ryska pengar 

2022-03-10

Det kommer nu allt fler avlöjande uppgifter om kopplingarna mellan ryska staten/ryska oljebolag och den europeiska miljö- och klimatrörelsen. En rörelse som hjälpt till att avveckla energiproduktion i Europa (exempelvis kärnkraft och kolkraft) och ökat beroendet av rysk gas.

Ett flertal artiklar, ledartexter och analyser har belyst detta de senaste veckorna, exempelvis denna analys av Rebecca Weidmo Uvell. Här är en insändare på samma tema i Dagens Nyheter, och här ett inslag på youtube där debattören Henrik Jönsson är inne på samma tema.

Häromdagen uppmärksammades saken även i ledaren i Nya Wermlands Tidningen: 

Att delar av miljö- och klimatrörelsen uppenbarligen låtit sig lockas av ryska pengar och medverkat till att öka Europas beroende av rysk gas är anmärkningsvärt. Och lika illa som att Tyskland och andra länder med stor rysk gasimport just nu finansierar Rysslands invasion av Ukraina. 

Moderaterna föreslår akut och kraftig prissänkning på diesel och bensin 

2022-03-08

Moderaterna presenterar idag ett förslag som sammantaget sänker drivmedelskostnaden vid pump med minst 5 kronor per liter diesel och något mindre för bensin. Förslaget bygger på att energiskatten tillfälligt avskaffas, samt att reduktionsplikten lindras. Till att börja med ska denna prissänkning gälla i tre månader, varefter man får utvärdera hur marknadspriserna förändrats och kriget utvecklas.

Moderaterna utesluter inte att det kan behövas mera om marknadspriserna ökar.

Min egen analys är att dagens besked kommer att lindra den akuta krisen för många företag och pendlare. Samtidigt ser jag en stor oro för att marknadspriserna ska fortsätta skena. Det i kombination med världens högsta beskattning av diesel och bland de 4-5 högsta på bensin, gör att svenska bilister, åkerier, lantbrukare och andra företag är extra utsatta.

Samma sak gäller elpriserna, som i morse var de högsta som någonsin registrerats, över 7 kronor per kwh i elprisområde 3 och 4. De slår enormt hårt mot både hushåll och företag.

Om läget förvärras anser jag att Sverige tillfälligt borde slopa alla skatter och all moms på drivmedel och el. Detta skulle strida mot en del EU-regler, (tex EU:s minimibeskattningsregler på energi) men det tycker jag vi kan strunta i. Det är akut läge nu och då kan inte EU-byråkrati få hindra att Sverige hjälper sin egen befolkning. Blir EU-byråkraterna upprörda över Sveriges olydighet får vi väl ta den diskussionen med dem sedan. Personligen bryr jag mig inte nämnvärt om vad EU tycker i frågan, och det tror jag inte svenska folket gör heller. För övrigt lär hela EU behöva få ner drivmedelspriserna och detta måste EU-kommissionen ta på allvar och ge klartecken till alla länder att göra det som krävs i en akut situation.

Som jag skrev i denna tweet (som uppmärksammats i media) är det faktiskt inte Putins och krigets fel att vi har världens högsta dieselpriser - det hade vi redan före Rysslands invasion av Ukraina. I EU-länderna Polen och Tyskland ligger dieselpriset långt under det svenska - trots samma världsmarknadspriser. Självklart kan vi sänka priserna rejält i Sverige om viljan finns. 



På längre sikt, efter kriget i Ukraina, behöver vi också stabilt rimliga priser på drivmedel. Att reduktionsplikten måste lindras kraftigt även kommande år är helt självklart. Och att använda jordbruksmark för produktion av drivmedel i ett läge där livsmedelspriserna skenar känns extra oansvarigt. För egen del kommer jag argumentera för att reduktionsplikten minskas till ett minimum och villkoras med att tillsatta biodrivmedel tillverkas i Sverige och inte kräver användning av jordbruksmark.

Klimataktivismen har redan satt oss och resten av Europa i ett mycket besvärligt läge, nu är det dags att se realistiskt på framtidens energibehov och energiförsörjning. 

Förslag till EU-direktiv om miljöbrott med helt orimliga inslag 

2022-03-07

Nyligen kom EU-kommissionen med ett förslag om nytt direktiv för att skärpa straffen för allvarliga miljöbrott. Detta har uppmärksammats en del i sociala medier, där man påpekat att en del av förslagen, framförallt vissa straffsanktioner, är helt orimliga. Jag har i flera trådar lovat gräva lite djupare i detta, och nu har jag gjort det.

Här är regeringens faktapromemoria i sin helhet:
 

I regeringens sammanfattning kan man bland annat läsa följande:

"Förslaget innehåller minimiregler om brottsrekvisit och påföljder för de allvarligaste överträdelserna av unionens miljölagstiftning och syftar till ett effektivare miljöskydd. Tillämpningsområdet utökas i förhållande till det nu gällande direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser) genom att ytterligare kategorier av straffbara gärningar införs.

Bestämmelserna om påföljder skärps genom att det anges miniminivåer för den övre gränsen för straff, vilka i de allvarligaste fallen ska uppgå till minst tio års fängelse. När det gäller juridiska personer anges att sådana ska kunna hållas ansvariga och att det ska finnas effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder som kan vara antingen straffrättsliga eller icke straffrättsliga. Det föreskrivs miniminivåer för den övre gränsen på de böter som ska komma i fråga för juridiska personer, vilka i de allvarligaste fallen ska uppgå till minst fem procent av årlig omsättning på global nivå. Utöver de angivna påföljderna för fysiska och juridiska personer ska kompletterande sanktioner kunna påföras, t.ex. hinder att bedriva näringsverksamhet, skyldighet att återställa miljön till dess tidigare skick och, när det gäller fysiska personer, tillfälliga förbud mot att ställa upp i offentliga val.

Sverige ställer sig allmänt positivt till förslaget att harmonisera eller tillnärma straffrättsliga regler till skydd för miljön. Sverige ifrågasätter dock om EU har straffrättslig lagstiftningskompetens som sträcker sig så långt som till villkoren för demokratin i nationella val i medlemsstaterna. Bestämmelserna i förslaget bör ges en ändamålsenlig utformning och inte avvika för mycket från liknande reglering i andra straffrättsliga instrument. Bestämmelserna måste ges en utformning som är förenlig med svensk grundlag."

I regeringens PM kan man också läsa att

"Regeringen anser att förslaget att medlemsstaterna ska införa kompletterande sanktioner som innebär förbud mot att ställa upp i val eller kandidera till en offentlig tjänst är oproportionerligt. I övrigt har regeringen inte identifierat några delar av förslaget som uppenbart strider mot subsidiaritets- eller proportionalitetsprincipen. Regeringen vill dock understryka vikten av att straff- och bötesnivåerna står i proportion till sanktioner för annan grov brottslighet samt att administrativ börda står i proportion till den nytta som uppnås."

Jag kan konstatera att det alltså finns flera allvarliga problem med EU:s förslag.

1. Reglerna om sanktioner som innebär förbud mot att ställa upp i svenska val eller söka offentliga tjänster strider mot svensk grundlag
2. Straffnivåerna kan i vissa fall även i övrigt anses vara orimliga i förhållande till andra straff i svensk lagstiftning för andra brott 

Nu går förslaget vidare till förhandlingar inom EU och det lär ju komma upp i EU-nämnden så småningom. Då tänker jag bevaka att frågan hanteras på ett rimligt sätt. Just nu känner jag dock att regeringen verkar ha ungefär samma kritik som jag och andra i sak, och jag kan också konstatera att svensk grundlag står över EU:s regler. Jag misstänker starkt att förslaget även kan strida mot andra medlemsstaters grundlagar. Ska detta direktiv kunna bli verklighet måste EU respektera medlemsstaternas grundlagar, och jag tror därför det kommer bli stora förändringar på vägen.

Jag kan dock samtidigt konstatera att de som sprider bilden att detta handlar om att bestraffa dem som inte ställer upp på en extrem klimatpolitik har fel. Klimatpolitiken berörs inte i förslaget till direktiv överhuvudtaget.

Många ryssar i Sverige tar avstånd från Putin - de är viktiga budbärare! 

2022-03-06

Jag har nu deltagit i flera manifestationer till stöd för Ukraina. Det som slår mig är att all ilska riktas mot Putins regim - inte mot det ryska folket. Och i manifestationerna har det funnits en hel del ryssar med plakat till stöd för Ukraina och mot kriget. Jag känner själv flera ryssar som bor i Sverige och de säger samma sak. Jag får också mail från ryssar, inklusive moderata medlemmar och väljare, som uttrycker sin ilska mot Putins regim. Många ryssar i Sverige verkar ta tydligt avstånd från Rysslands invasion av Ukraina och bombningarna och dödandet av civilbefolkningen och ödeläggelsen av landet. 

 

Här ett foto från manifestationen utanför ryska konsulatet i Göteborg igår. (Jag har för säkerhets skull på fotot maskerat ansiktena på de ryssar som håller upp skyltarna mot kriget och till stöd för Ukraina, även om vi såg att personal på ryska konsulatet filmade manifestationen och säkert har fullt koll på vilka som var med).

Hur ska man då se på ryska medborgare, både de i Ryssland och de i Sverige? 

När det gäller den ryska befolkningen i Ryssland är det bara att konstatera att de sanktioner som trätt i kraft slår hårt mot Rysslands ekonomi och mot civilbefolkningen. Samtidigt är lidandet hos civilbefolkningen i Ukraina mångdubbelt värre, och det är helt Rysslands fel. Ryssland befinner sig i krigstillstånd och det är regimens fel att det påverkar civilbefolkningen. Ekonomiska sanktioner är samtidigt mer civiliserade än att använda bomber och artilleri mot civila som Ryssland gör. Ansvaret för den allt jobbigare situationen inne i Ryssland ligger helt på den ryska regimen, även om jag såklart kan känna med civilbefolkningen. Och det är hoppingivande att se alla demonstrationer i Ryssland mot kriget och till stöd för Ukraina - trots att tusentals demonstranter grips av rysk polis varje dag.

När det gäller den ryska befolkningen i Sverige är bilden blandad. Här finns många ryssar som bott i vårt land i flera decennier, inte sällan gifta med svenskar. Andra har lämnat Ryssland på senare år efterhand som ofriheten, censuren och diktaturen blivit allt värre. Vi har även en del oppositionella ryssar som tagit sin tillflykt hit. Här finns också många ryska studenter och affärsmän. I den mån ryssar i Sverige sympatiserar med Putin och öppet uttrycker stöd för kriget, eller arbetar för företag med koppling till ryska staten känner jag ingen sympati alls för dem. De får acceptera hård kritik och utfrysning. Samma med studenter i Sverige som är barn till ryska oligarker som stödjer Putin. Man kan diskutera om de inte rent av borde avvisas från landet, med tanke på att Ryssland faktiskt även öppet hotat Sverige. Det finns också en del minst sagt tveksam personal på ryska ambassader och konsulat som rimligen borde förklaras icke önskvärda eftersom de inte är diplomater annat än på papperet och vi vet att de allvarligt hotar säkerheten i Sverige. 

Men när det gäller alla andra ryssar hoppas jag vi slipper en mer allmän ilska mot allt som är rysk och mot alla ryssar. Ryssar i Sverige har ofta anhöriga kvar i Ryssland och deras kontakter är kanske enda sättet för äldre ryssar i Ryssland att få en korrekt bild av vad som händer i Ukraina. Vi ska vara rädd om alla frispråkiga, engagerade och demokratiska ryssar som med fasa och oro ser vad deras gamla hemland orsakar i Ukraina och för den ryska befolkningen. Vi måste värna relationer med demokratiska ryssar både i Sverige och Ryssland. 

Så - döm inte alla ryssar efter en och samma måttstock. Var rädd om de modiga. Visa att de har vårt stöd! Och respektera de ryssar som inte står överst på barrikaderna av rädsla för att de ska drabba deras anhöriga i Ryssland. De delar ofta kritiken mot Putinregimen, även om de inte går ut offentligt med det. Bedöm varje människa efter deras gärningar och åsikter! 

Dagens manifestation för Ukraina i Göteborg 

2022-03-05

I dag deltog jag i den stora Ukrainamanifestationen i Göteborg. Den började med en samling på Götaplatsen med diverse tal, fortsatte med en demonstrationståg från Götaplatsen till ryska konsulatet vid St Sigfridsplan, ett stenkast från bankkontoret där jag en gång arbetade, och avslutades med en värdig manifestation framför det ryska konsulatet, där bland annat kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Axel Josefson (M) talade. Konsulatet kändes väldigt öde, men på en av balkongerna stod någon och filmade det hela. Här några bilder från dagen. Under marschen träffade jag två moderatkolleger, dels Axel Josefson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, som också höll ett tal framför konsulatet, samt min riksdagskollega Marie-Louise Händel-Sandström som toppar riksdagslistan för Göteborgs stad. 

  



  

  

Putin stöter bort Rysslands grannländer 

2022-03-04

Jag växte upp med Berlinmuren (byggdes samma år som jag föddes), och under hela min uppväxt var Sovjetunionen något man pratade om, men visste att man nog aldrig skulle kunna besöka. Men så föll muren, och allt förändrades. Trodde vi. 

Jag besökte St Petersburg som turist 2013- Det kändes då som vilken modern europeisk stad som helst, ryssarna var trevliga och det kändes som om Ryssland - äntligen - var en del av Europa. Handel, turism och samarbete stärkte både Ryssland och andra länder. Hade ryssarna vårdat sina relationer med väst och inte angripit Georgien (2008) och Ukraina 2014 (Krim) och nu återigen Ukraina 2022, så hade våra länder kunnat leva i fred och frihet, affärerna hade blomstrat och alla hade fått det bättre.

Men så blev det inte. Och ju mer aggressiva ryssarna är mot sina grannländer, desto mer växer oron, och Putin driver bort länder i sin närhet från Ryssland. Ingen kan ju lita på var Ryssland gör. 

Vladimir Putins beslut att försöka invadera Ukraina har hittills bland annat medfört att
* Ukraina ansökt om medlemskap i EU
* Georgien ansökt om medlemskap i EU
* Moldavien ansökt om medlemskap i EU
* Opinionen i Finland har svängt till stöd för Nato-medlemskap
* Opinionen i Sverige har svängt till stöd för Nato-medlemskap
* Sverige och Finland bjuds in till fördjupat samarbete med Nato
* EU har enats om hårda sanktioner mot Ryssland
* Ett betydande antal länder har beslutat om militärt stöd till Ukraina
* EU har enats om gemensam hantering av flyktingar från Ukraina
* Tyskland rustar upp sitt försvar 
* Sverige rustar upp sitt försvar
* Många andra länder rustar upp sitt försvar

Om Putins mål var att minska EU:s och Natos inflytande kan man konstatera att detta gått riktigt, riktigt dåligt.

Rysslands agerande innebär ett angrepp på ett fredligt land som inte angripit Ryssland, och där Ryssland beter sig på det allra mest motbjudande sätt man kan tänka sig. Inte minst ödelägger man medvetet civila bostadsområden rakt i strid med folkrätten och krigets lagar, och man förstör städer, kultur och infrastruktur. Dessutom hävdar Amnesty att man har belägg för att Ryssland använder vapen som anses orimliga mot en civilbefolkning. Hittills har många tusen människor dött, både ukrainska och ryska soldater och många civila, och över en miljon ukrainare har redan flytt från landet. 

Men inte bara de direkta effekterna av kriget är fruktansvärt, följderna för många andra människor, både i Ukraina, Ryssland och andra delar av Europa är extremt sorglig. Vi kunde levt i fred med varandra, men Putin ville något annat.

Nu går utvecklingen mot att både Nato och EU utvidgas av rädsla för rysk aggressivitet. Samtidigt kommer alla länder att lägga mer pengar på försvaret och därmed få mindre pengar till annat. Sanktionerna skadar dessutom ekonomin allvarligt i Ryssland, men påverkar också resten av Europa. Och allt är i grunden Putins fel - det var han som tog beslutet att invadera ett grannland.

Jag förstår att Natofrågan engagerar, och kan förstå dem som av principiella skäl är emot. Vi är många som skedmatats med nautralitetens stora fördelar under vår uppväxt, och det färgar vår syn. Samtidigt som vi hela tiden byggt vårt svenska försvar på just hjälp från Nato. I det läge som råder nu tycker jag riskerna med Natomedlemskap är försvinnande små jämfört med riskerna att inte gå med. För svensk del tror jag att i vart fall en Natooption av den typ Finland redan beslutat om ligger framför oss i närtid. Kanske följer också en formell Natoansökan som görs gemensamt av Sverige och Finland. En sak är klar - Sverige och Finland är tydliga. Det är inte Ryssland som bestämmer om eller när vi ska gå med i Nato, det bestämmer vi själva. 

En sak är klar. Ingen litar längre på Ryssland, och så kommer det nog vara under överskådlig tid. Åtminstone så länge dagens ryska ledning finns kvar vid makten. Jag önskar verkligen att det var annorlunda, och att vi kunde fortsätta resa och turista i varandras länder, ha omfattande utbyte av idrott och kultur, och göra affärer som gynnar oss alla. Jag har verkligen inget emot det ryska folket, har träffat många trevliga ryssar och känner flera. Och Ryssland som land erbjuder en kultur, musik och historia som jag gärna tar del av. Men just nu är det bara att konstatera att Rysslands president och landets ledning har förstört så väldigt mycket för så väldigt många. 
 

Skenande drivmedelspriser kan hota Sveriges livsmedelsförsörjning 

2022-03-03



I dag skenade drivmedelspriserna ytterligare, bensinen är gott och väl över 20 kronor litern och dieseln närmar sig 25. Och risken är uppenbar att det inte stannar där. Samtidigt ökar elpriset ytterligare. Nu börjar de skenande energipriserna att på allvar hota vårt land på riktigt. Inte minst gäller det livsmedelsförsörjningen, där drivmedelskostnaderna slår i flera led. Det handlar om jordbruket, det handlar om livsmedelsindustrin och det handlar om leveranserna av mat till butikerna. 

Livsmedelsförsörjningen är central i ett samhälle, och därför använder jag den som exempel. Men det handlar såklart också om alla andra samhällssektorer som är beroende av transporter, och om alla människor som måste pendla med bil till sina arbetsplatser. Det är allvar nu.

I en tid när Europa skakas av ett krig och enorma flyktingströmmar kan vi inte riskera att vår nationella livsmedelsförsörjning och andra nyckelnäringar slås ut på grund av skenande energipriser. Det är en ren beredskapsfråga! En ansvarsfull regering hade redan meddelat att man kommer att motverka prishöjningarna genom dramatiska skattesänkningar på energi. Just nu är det statskassan som tjänar mer på situationen - för varje krona dieseln stiger i pris får staten in 25 öre till. Statskassan går med vinst samtidigt som företag och medborgares plånböcker blöder. det är faktiskt oskäligt och ansvarslöst.

För en liter diesel eller bensin med dagens prisnivåer utgör skatterna 10-11 kronor per liter. Utan skatt talar vi alltså om ett pris på bensin runt 10 kronor litern och diesel runt 14. Om regeringen vill kan man lindra kostnaderna och få ner dem till en något mer anständig nivå. 
Det minsta man kan begära är att staten inte går plus på stigande världsmarknadspriser. En halvering av den totala drivmedelsskatten skulle inte vara orimlig. Men även en mindre men substansiell skattesänkning skulle lindra. 

Min bild är att det brådskar. Fortsätter energikostnaderna att stiga utan åtgärder från regeringen kommer många företag att slås ut. Och detta mitt under en allvarlig kris. En ansvarsfull regering låter inte detta hända.

Viktig debatt om gränserna för vad EU ska besluta om 

2022-03-02



I dag företrädde jag moderaterna i en debatt om "subsidiaritetsprövning" av ett EU-ärende som rör EU:s finansiering. Prövningen innebär att riksdagen ska ta ställning till om ett ärende verkligen ska avgöras på EU-nivå, eller om det är en fråga om nationell kompetens, dvs att frågan bör beslutas i riksdagen.

Min ingång i dessa återkommande frågor är att EU ska ägna sig åt rätt saker. Stora gemensamma frågor där länderna måste samla sig kring ett beslut. Inte gå in i sådant som  länderna själva är bättre på att hantera. Och vad passade väl bättre än att koppla detta till kriget i Ukraina, som visar att EU klarar att agera gemensamt när det verkligen gäller. Så mitt anförande började i Ukraina och avslutades med det aktuella subsidiaritetsärendet med koppling till skatter. Här är hela mitt anförande från videoupptagningen ovan och i löpande text nedan  (på ett ungefär):   


"Herr ålderspresident,

Under mina 16 år i riksdagen har jag deltagit i ett antal debatter med koppling till EU-frågor, och under senare år när jag varit ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden har det blivit extra mycket av detta.
 
Min linje i debatterna har hela tiden varit tydlig. Jag är en stor vän av EU som ide och ser enorma fördelar med samarbete på viktiga områden för att lösa gemensamma problem och försöka värna freden, friheten och demokratiska värden. Och grundtanken om den fria rörligheten i Europa har varit till stor nytta för Sverige.
 
Samtidigt har jag alltid varit kritisk till att EU lägger sig i frågor som inte bör hanteras på EU-nivå, och försöker ta över allt mer makt från de nationella parlamenten. Principen om subsidiaritet är grundläggande. EU ska lägga kraften på sådana frågor som bäst hanteras på gemensam nivå, men hålla sig borta från frågor som bör hanteras nationellt. På samma sätt som den svenska staten ska avstå från att lägga sig i frågor som bäst beslutas i svenska regioner eller kommuner. 

Herr ålderspresident,

Vikten av denna gränsdragning kan inte bli tydligare än idag.
 
Europa upplever just nu en rent fasansfull tid. För mig som växte upp med kalla kriget och berlinmuren är det som att kastas tillbaka 40-50 år i tiden.
 
Det som händer i Ukraina just nu är vidrigt och avskyvärt. Jag besökte själv Ukraina för ett antal år sedan som valobservatör för OSSE, och var då stationerad i det Kharkiv som just nu utsätts för ödeläggelse av ryska raketer. Vi ser hur ryska bomber och raketer nu riktas rakt mot bostadsområden och hur man bombar både sjukhus och skolor. Det är svårt att ta in den enorma likgiltigheten för mänskliga liv som den ryska statsledningen med president Putin i spetsen uppvisar. Jag undrar vad Ukrainas befolkning har gjort Putin för ont? Är det deras vilja att forma ett demokratiskt land som stör?
 
I Ukraina strider just nu släktingar och kusiner mot varandra, Ryssland angriper en broderfolk med gemensam historia, kultur och delvis språk, där många traditionellt har täta band och kontakter över gränsen. Någon liknade det vid att Sverige skulle anfalla Norge och bomba civilbefolkningen i Oslo och Bergen.
 
Kriget kostar människoliv i en förfärande mängd, både ukrainare och unga värnpliktiga ryska soldater som i många fall verkar ha trott att de skulle på övning men hamnade mitt i ett krig mot sitt broderfolk. Och där deras egen president använder dem som kanonmat. Skulden ligger helt på Rysslands president Putin. Varje dödad människa, såväl ukrainare som ryss, bär han personligen ansvaret för.
 
Modet och försvarsviljan hos det ukrainska folket är samtidigt beundransvärd. Men styrkebalansen mellan Ryssland och Ukraina är till ryssarnas fördel, och utan hjälp från omvärlden skulle Ukraina i längden inte ha någon chans. Och det är här EU kommer in i bilden.  
 
De senaste veckorna har EU visat upp en fantastisk enighet om mycket skarpa sanktioner mot Ryssland, vilket man samordnar med ett flertal andra länder såsom USA, Kanada, Japan och Australien.
 
Utan det massiva stödet från bland annat EU och dess medlemsstater, både vad gäller ekonomiska sanktioner och aktivt stöd med vapen, skulle Ukraina i längden inte ha en chans. Nu står hela den fria demokratiska världen upp för ett angripet land, och utan EU hade detta knappast varit möjligt.
 
EU har nu visat att man kan agera snabbt och beslutsamt, att man kan hjälpa varandra att hantera effekterna av hur olika medlemsstater drabbas av sanktioner, energibrist eller flyktingströmmar, och hur man gemensamt kan agera för att hjälpa Ukraina, både humanitärt och militärt. Idag ser vi också hur Polen och andra länder i östra Europa tar ett enormt ansvar för att ta emot flyktingar från Ukraina.
 
Jag skulle påstå att EU nu visar sig från sin allra bästa sida. Och det påminner oss om varför EU bildades, och varför Sverige gick med i EU. Det var faktiskt i första hand för att stå enade mot nya krig och för att försvara fria demokratiska samhällen.
 
Herr ålderspresident,
 
EU:s uppgift är just detta, att samla medlemsstaterna kring stora viktiga frågor som rör Europas framtid. EU:s uppgift är däremot inte att ta över frågor som varje medlemsstat bäst hanterar själva.
 
Detta leder oss in på dagens ärende i finansutskottet. EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas tre nya typer av egna medel, det vill säga tre nya intäktskällor till EU:s budget. Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna. Ett paket som vi moderater var mycket kritiska emot.
 
När ärendet kom upp i finansutskottet påtalade jag vår moderata inställning.
 
Beslut om de tre förslagen till nya egna medel ligger en bit fram i tiden, och effekterna för Sverige är i dagsläget svåra att bedöma. Det står dock helt klart att minst ett av förslagen (”pelare 1”) innebär att EU tar över beskattningsrätt från medlemsstaterna. 
 
Den svenska riksdagen har tidigare med stor majoritet uttalat att beskattning ska vara en nationell kompetens och inte överföras till EU. Moderaterna anser av denna anledning att det liggande förslaget står i strid med subsidiaritetsprincipen. Beskattning är en nationell kompetens som bör värnas.
 
Subsidiaritetsprövning bygger dessutom, som regeringen påpekar i sin promemoria, på frågeställningen om målet för förslaget kan nås på annat sätt än genom att tillföra nya egna medel. Vi delar regeringens bedömning att återbetalning av EU:s skuld i stället bör kunna ske genom omfördelning i EU:s budget, eller i andra hand genom inom ramen för det existerande systemet för egna medel. Till skillnad mot regeringen tyckte vi moderater att detta är ett skäl att anse att Kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
 
Jag är mycket nöjd över att den moderata linjen fick brett stöd av finansutskottet, som skriver följande i sitt motiverade yttrande som kommer att avlämnas till EU-kommissionen som svensk ståndpunkt:
 
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
Riksdagen har prövat kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel.  
Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, vilket innebär en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel och en strikt budgetdisciplin. Den svenska restriktiva grundhållningen när det gäller EU:s budgetpolitik är fast förankrad i riksdagen. I denna restriktiva grundhållning är principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning vägledande. Liksom riksdagen vid flertalet tillfällen framhållit är den kritisk mot införandet av nya egna medel och emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå.
Riksdagen konstaterar att det huvudsakliga målet med kommissionens förslag till ändrat beslut om egna medel är att finansiera återbetalningen av EU:s skuld för finansieringen av det europeiska återhämtningsinstrumentet (NGEU). Riksdagen konstaterar även att kommissionen anför att nya egna medel kan användas för att finansiera den sociala klimatfonden.
Riksdagen bedömer att kommissionens föreslagna åtgärder går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen med förslaget. Målen med förslaget kan enligt riksdagens mening ske genom omfördelning av medel inom EU:s budget och i andra hand inom ramen för det nuvarande systemet för egna medel. Riksdagen anser dessutom att det är alltför långtgående för att nå målet med förslaget att besluta om nya egna medel som baseras på intäkter från förslag som inte är antagna. Det är särskilt långtgående att införa ett nytt eget medel baserat på ett kommande förslag till direktiv för att genomföra pelare 1 i OECD/G20:s överenskommelse i EU.
Mot bakgrund av detta anser riksdagen att kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för EU:s egna medel inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen.
 
Herr ålderspresident,

Moderaterna kommer fortsätta verka för ett starkt och aktivt arbete i EU för att enas om stora viktiga frågor, samtidigt som vi står upp för subsidiaritetsprincipen och ifrågasätter onödiga eller alltför klåfingriga beslut som med fördel hanteras på nationell nivå. Sverige ska vara en stark och pålitlig part i EU-samarbetet, men vi ska också vårda EU-projektet och ifrågasätta sådant som vi tycker är fel. Om man koncentrerar sig på de stora viktiga frågorna och låter medlemsstaterna sköta det andra så kommer EU fungera bättre, ta bättre beslut och får ett starkare stöd bland medborgarna i unionen. Det tryggar samtidigt EU:s framtid som en viktig aktör för att värna fred, frihet och demokrati i Europa.
 
Det har aldrig varit viktigare än nu att värna EU-tanken och vårda EU-projektet."

Moderata riksdagsgruppen gästades av Ukrainas ambassadör 

2022-03-01

Moderaternas sedvanliga möte med riksdagsgruppen denna tisdag inleddes med att vi gästades av Ukrainas ambassadör Andrii Plakhotniuk. Han gav oss sin syn på kriget och en del illustrationer på hur ryssarna agerar i Ukraina. Exempelvis ett flertal exempel på hur man, iförda ukrainska uniformer, lurar människor att de ska evakueras till säker plats, för att sedan använda dem som mänsklig gisslan för att inte bli beskjutna av den ukrainska armen.

Exempeln på ryska krigsbrott blir allt fler - otillåten ammunition, otillåtna vapen, medveten raketbeskjutning av civila bostäder osv. En dag kommer den ryska ledningen att få stå till svars för detta.