Ericson i Ubbhult

Ny granskning avslöjar medias klimatalarmistiska agenda

2021-09-30

I dag finns en mycket läsvärd artikel i Svenska Dagbladet. Det är Näringslivets mediaservice som har granskat medias rapportering i klimatfrågan, i detta fall mer specifikt rapporteringen om stigande havsnivåer. Rapporten är inte särskilt smickrande för media - man drivs av en tydlig klimatalarmistisk agenda i stället för att ge en objektiv och balanserad rapportering. och man upplåter mer utrymme åt dem som vill ge en ännu mörkare bild av läget än IPCC:s värstascenarier, medan de som vill ge en mer nyanserad bild nästan inte får något utrymme alls.

Slutsatsen är alltså densamma som dem jag framförde i mitt blogginlägg efter publiceringen av IPCC:s rapport, alltså att media inte rapporterar korrekt utan ger en mycket mörkare bild än den man får när man faktiskt läser det IPCC skriver. Detta blogginlägg var för övrigt det som medförde att Aktuellt hängde ut mig som "klimatförnekare" utan chans för mig att få bemöta det som felaktigt påstods i inslaget.

Det allvarliga är att det är medias mörka bild som styr den politiska agendan och samhällsdebatten. Alltför få har tid, ork eller lust att själva sätta sig in i frågan, jag märker det tyvärr även hos riksdagskolleger. Medias starkt vinklade och alarmistiska agenda är oerhört farlig. De fullgör inte sitt journalistiska uppdrag.

Här lite citat ur texten:

Näringslivets medieinstitut har undersökt hur Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Svenska Dagbladet och Aftonbladet har rapporterat om stigande havsnivåer under ett års tid. Totalt har 329 publiceringar analyserats och av rapporten framgår att mediernas intresse för det värsta tänkbara utfallet dominerar.

Mediernas rapportering har jämförts med IPCC:s bästa och värsta scenario för hur den globala genomsnittliga havsnivån väntas förändras över tid. IPCC framhåller att dessa beräkningar innehåller ett stort mått av osäkerhet – i synnerhet vad gäller scenarier som sträcker sig förbi år 2100 – men i rapporteringen utelämnas oftast osäkerheten som omger beräkningarna, och det värsta utfallet i ett värsta scenario framställs många gånger som ett framtida faktum om världen inte ställer om.

Utöver att medierna ger en dramatiserad bild av IPCC:s scenarier, så refereras det även återkommande till forskare, politiker och aktivister som ger en ännu dystrare bild av framtida havsnivåer än vad IPCC:s scenarier visar. Samtidigt som det endast i fem av de totalt 329 granskade publiceringarna lyfts fram forskare som varnar för en allt för alarmistisk klimatdebatt.

Frukostmöte om dem som står långt från den vanliga arbetsmarknaden

2021-09-29

I morse deltog jag i ett digitalt frukostmöte som diskuterade situationen för personer med funktionshinder och andra hinder för att kunna ta ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Arrangörer var organisationen Skoopi, intresseorganisation för arbetsintegrerande sociala företag som försöker erbjuda arbetstillfällen för dem som inte riktigt passar in på den vanliga arbetsmarknaden.

Flera typer av problem togs upp. Det handlade inte minst om dålig samverkan mellan kommuner, arbetsförmedling och försäkringskassa. Jag har tidigare kritiserat den alltför snabba nedmonteringen av Arbetsförmedlingen och nedläggnineng av AF-kontor som var en del av januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. Att i praktiken slakta betydande delar av Arbetsförmedlingen utan en tydlig tidsplan och slutmål var inte särskilt begåvat, och nu har man tvingats ta flera steg tillbaka. Under tiden har Arbetsförmedlingen tappat en massa kompetens. En kraftigt försvagad arbetsförmedling mitt under en pandemi som orsakat högre arbetslöshet var ingen bra kombination. Att göra om Arbetsförmedlingen i grunden var rätt tänkt, men genomförandet borde hanterats klokare.

Riksrevisionen kom nyligen med en rapport som visade att Arbetsförmedlingen är dåliga på att ge stöd till arbetssökande över 55 år. Uppenbarligen finns stora brister även när det gäller funktionshindrade, utrikesfödda och andra som står långt från arbetsmarknaden. På seminariet konstaterades också att den höga långtidsarbetslösheten inte beror på pandemin. Idag har vi över 190.000 långtidsarbetslösa, men redan under högkonjunkturen 2019 var de långtidsarbetslösa 150.000. Många av dessa har olika typer av hinder som gör att de har svårt att få ett jobb på den vanliga arbetsmarknaden. Att vi har så många långtidsarbetslösa samtidigt som restaurangbranschen utlovar bonus till dem som hittar arbetskraft till restaurangerna är helt orimligt. Matchningen fungerar inte alls och bidragssystemen måste ses över så de arbetslösa får incitament att ta de arbeten som finns i stället för att man ska tvingas rekrytera arbetskraft utomlands.

En viktig fråga på frukostmötet var den om obalans i konkurrensen med statliga Samhall. Många små sociala företag upplever att Samhall slår undan benen på de små genom att dumpa priserna vid upphandling med statliga pengar i ryggen. De statliga ersättningarna till Samhall upplevs också som orättvisa mot de små aktörerna.

Som av en händelse tog riksdagen idag också beslut om en omfattande extern utredning som granskar Samhall. Samtliga partier utom S och MP stod bakom beslutet. Enligt beslutet bör utredningen bland annat titta just på frågan om osund konkurrens, se över om Samhalls verksamhet är ändamålsenlig för uppdraget man har fått av staten, samt se över den statliga ersättningen till Samhall. Efter dagens frukostmöte var det lätt att rösta ja till förslaget att göra en grundlig utvärdering av Samhalls verksamhet. Jag tror också att det behövs fler insatser till stöd för de sociala företagen - att skapa arbetstillfällen i dessa företag har över tid visat sig vara effektivare än många andra arbetsmarknadsåtgärder. Och vi ser hur allt fler har svårt att uppfylla de allt hårdare kraven på högpresterande arbetskraft, samtidigt som vi måste erbjuda även dessa en möjlighet till i vart fall viss egen försörjning i stället för 100% bidragsberoende.

Riksdagen räddade - i vart fall tillfälligt - cementtillverkningen på Gotland

2021-09-29

I dag röstade riksdagen om att i praktiken rädda cementtillverkningen i Sverige. Moderaterna gav sitt stöd till lagförslaget att ge regeringen möjlighet att bevilja ett tidsbegränsat undantag för fortsatt kalkbrytning på Gotland, helt enkelt för att det annars skulle blivit mycket stora och allvarliga problem med cementbrist i Sverige. Samtidigt kritiserade vi regeringen för bristande framförhållning och bristande intresse att åtgärda bristerna i lagstiftningen när det gäller miljöprövning och tillstånd mm. Regeringen har vetat om problemen länge, men inte agerat. Nu har vi det läge vi har och måste ta det beslut som krävs.

Lagförslaget var mycket kryptiskt formulerat och Cementa nämns inte, men hela beslutet är direkt avsett att tills vidare rädda cementtillverkningen på Gotland. Här är sammanfattningen av beslutet:

Riksdagen röstade nej till moderat förslag om sänkt bensinskatt

2021-09-29

Vid dagens votering om förslaget att pausa indexuppräkningen av skatten på bensin och diesel röstade riksdagen nej till moderaternas förslag om att sänka bensin- och dieselskatt med 1 krona per liter. Att pausa den årliga skattehöjningen är givetvis bättre än att genomföra den, men med dagens bränslepriser skulle en skattesänkning med 1 krona per liter vara mycket välkommen för skatteplågade svenska bilister.

Moderaterna kommer att ha med en skattesänkning på 1 krona per liter i vår budgetmotion, och om den vinner riksdagens stöd senare i höst kan en skattesänkning ändå bli möjlig från årsskiftet.

"Klimatdeklarationer" och "energideklarationer" dyrt och meningslöst

2021-09-29

I juni tog riksdagen beslut om att tvinga alla byggherrar (den som bygger hus) att göra en "klimatdeklaration" för det nya huset. Moderaterna ville undanta alla småhus från denna regel, men det blev tyvärr inte riksdagen linje - alla hus som byggs näringsmässigt, även småhus, måste "klimatdeklareras". Detta medför en kostnad som givetvis bakas in i priset och får betalas av konsumenten. Nyttan av dessa deklarationer kan också ifrågasättas, med tanke på att det redan finns normer för energieffektivisering mm för alla nya byggnader. detta blir bara ännu en pålaga som i praktiken saknar mening, men kostar en massa pengar och göder nya konsulter.

Samma sak gäller det sedan länge införda kravet på energideklarationer för småhus i samband med nybyggnad, uthyrning eller överlåtelse av småhus. Riksrevisionen har i flera rapporter konstaterat att de flesta inte bryr sig om energideklarationerna överhuvudtaget och att de inte påverkar varken valet av hus eller viljan att energieffektivisera i någon större utsträckning. Men kostnaderna för energideklarationen (kan kosta från några tusen upp till 10-15.000 kronor) belastar fastighetsägaren även om man inte efterfrågan tjänsten, och göder nya konsulter. Sverige har dessutom utformat energideklarationerna mer omfattande än vad EU-reglerna kräver.

I ett samhälle där energikostnaderna är väldigt höga ligger det i varje fastighetsägare och husköpares intresse att hålla nere energiförbrukningen så mycket som möjligt. Några extra kontroller eller deklarationer behövs inte, och de behöver definitivt inte staplas på varandra. Att ett nytt småhus ska behöva ha både en energideklaration och en klimatdeklaration känns helt orimligt. Det är ett okynne att riksdag och regering gång efter gång inför nya krav på dokumentationer, intyg och deklarationer som kostar en massa tusenlappar utan att medföra någon som helst nytta för den som tvingas betala.

Politiken måste ge människor hopp om att kunna återfå sin trygghet

2021-09-29

Gårdagens (enligt polisen sannolika) bombdåd mot en hyresfastighet i centrala Göteborg väcker med rätt stor upprördhet, ilska och uppgivenhet. Känslan är att de kriminella grupperingarna i allt högre grad blir ett hot mot hela vårt samhälle. Det är inte längre bara interna uppgörelser mellan gängen utan den vanliga allmänheten drabbas allt oftare. Jag har sällan fått så många kommentarer som visar på uppgivenhet och att människor upplever att samhället inte längre kan skydda sina egna invånare.

Jag hoppas och tror att det som nu hänt blev den sista spiken i kistan när det gäller en helt ny syn på vad som behövs för att krossa dessa kriminella gäng. Det behövs väldigt mycket mer än det dagens regering vågar göra, och sannolikt även mer än vad även vi moderater föreslår - trots att vi går mycket längre och satsar mycket mer resurser än regeringen. Den grova gängkriminaliteten hotar hela vårt samhälle, vår trygghet och vår rättssäkerhet. I ett sådant läge måste man prioritera det som är viktigt och prioritera bort annat. Den moderata budgeten och kriminalpolitiken tar stora steg i rätt riktning och skulle göra skillnad. Men jag tror som sagt att det behövs ännu mera.

Vi behöver en betydligt högre polistäthet (då talar vi om många tusen nya poliser), inte minst högre närvaro i våra utanförskapsområden, poliserna behöver bättre utrustning och fordon, vi behöver lagar som skyddar målsäganden och vittnen, längre fängelsestraff som håller de kriminella borta från samhället, ett rättssystem som snabbt och effektivt lagför och en kriminalvård som har resurser att ta emot fler som döms till långa fängelsestraff. Vi måste också bli effektivare när det gäller att verkställa livstids utvisning av grova brottslingar.

Vi är över tio miljoner människor i Sverige. De kriminella gängen består av några tusen personer. Vi är starkare än gängen om vi bara bestämmer oss för att nu får det vara nog. Det kommer att kosta väldigt mycket, men vad kan väl vara viktigare att prioritera?

Jag skrev en del inlägg på twitter igår med anledning av det som hänt. Reaktionerna blev många.

Moderaterna storsatsar på lag och ordning

2021-09-27

För att få ordning på Sverige krävs ett starkt rättsväsende. I dag presenterade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson Moderaternas satsning på lag och ordning i budgeten för 2022. Det är en satsning på ökade resurser och en skärpning av flera straff.

I regeringens budget prioriteras familjeveckan framför höjda ambitioner för att bekämpa kriminaliteten. I Moderaternas budget gör vi tvärtom. Rättsväsendet går före familjeveckan. Vi ökar ambitionerna för polisen och rättsväsendet jämfört med regeringen, vilket också kräver att det tillförs betydligt mer pengar än regeringen gör.

Vi lägger tyngdpunkten vid följande tre områden:

1. Fler och mer synliga poliser med bättre verktyg för att klara upp brott

Med regeringens politik ser Sverige ut att missa polismålet om 10 000 fler poliser till 2024 – trots att brottsligheten blir allt grövre. För att poliserna ska bli fler föreslår vi att polisyrket ska bli mer attraktivt med högre lön för samtliga poliser. Vi vill också att polisutbildningen ska bli betald. Polismyndigheten ska få i uppdrag att se till att fler poliser arbetar i yttre tjänst och att villkoren för de som gör det förbättras. När poliserna blir fler måste åklagarna bli fler. Vi föreslår en dubbelt så stor ökning för att anställa nya åklagare som regeringen. Detta gör det möjligt för åklagarmyndigheten att fram till 2025 växa i samma takt som polismålet.

2. Hårdare straff ska gå hand i hand med ökade resurser

Regeringskansliet ska få ökade resurser för att omedelbart inleda den rivstart för ett tryggare Sverige som vi presenterade 12/9. Förslag för bl.a. proaktiv avlyssning och dataavläsning av gängkriminella, utvisning av utländska gängmedlemmar, dubbla straff för gängkriminella och införande av visitationszoner bör skyndsamt tas fram. Ungdomsrabatten måste avskaffas på riktigt. Det finns ett förslag som är remitterat och klart för att uppnå detta. Trots det går regeringen fram med en proposition som exempelvis innebär att den som attackerar en polis eller misshandlar ett vittne ska få en straffrabatt. Moderaterna finansierar en avskaffad ungdomsrabatt fullt ut. Våra föreslagna förändringar innebär att resurserna till Kriminalvården behöver öka med 1,1 miljarder kronor. Det förslag som regeringen går fram med täcker endast två femtedelar av detta.

Kriminalvården ska snarast börja planera för den expansion som följer av vår heltäckande straffreform. Vi bedömer att Kriminalvårdens budget kommer behöva utökas med nästan 60 procent under de kommande mandatperioderna.

3. Ett mer effektivt lokalt och brottsförebyggande trygghetsarbete

Många kommuner tar ett stort ansvar för Sveriges trygghetskris som staten egentligen skulle ta. Moderaterna vill därför att staten täcker delar av de kostnader som kommunerna har för exempelvis ordningsvakter. Från 2022 skjuter staten därför till 500 miljoner kronor till Sveriges kommuner.

Vi föreslår att en särskild enhet inrättas på Kriminalvården som särskilt ska fokusera på unga kriminella. Ansvaret för dessa lyfts därmed från socialtjänsten till Kriminalvården. Vi sexdubblar därutöver satsningen på polisens förebyggande arbete som finns i budgeten för 2022. Inom ramen för detta föreslår vi att det inrättas ett nationellt exit-program så att fler personer kan lämna gängkriminaliteten.

Hög tid att gräva ned stridyxorna i vaccinationskriget

2021-09-27

Jag har vid upprepade tillfällen genom åren varnat för att civilisationen och det civiliserade beteendet egentligen är en ganska tunn fernissa. Vi har många gånger genom historien sett hur människor som tidigare levt fredligt sida vid sida plötsligt börjar sprida hat mot varandra, vilket sedan urartar fullständigt med närmast anarki eller i allra värsta fall våld och rent av dödliga konflikter. Orsakerna kan i efterhand synas närmast obegripliga.

I modern tid är väl kanske Nazityskland och Sovjetunionen de mest kända exemplen. Judar och "zigenare" fick efter gedigen propaganda under lång tid bära skulden för den ekonomiska krisen i Tyskland, vilket till slut ledde till ghetton, koncentrationsläger och ett omfattande folkmord. Utvecklingen skedde genom de små stegens tyranni. På samma sätt byggdes hatet upp i Sovjetunionen där oliktänkande, inte sällan efter angiverier, skickades till en ganska säker död i arbetsläger i Sibirien. Även i forna DDR och andra delar av Östeuropa var angiveriverksamheten utbyggd, där barn till och med angav sina föräldrar och vänner lämnade ut varandra till internering eller rent av avrättning. En misstänkt felaktig åsikt eller kritik mot regimen räckte. Senare kom Kambodja att bli symbolen för oresonligt hat, där Röda Khmererna mer eller mindre utrotade alla människor med utbildning, eftersom de hotade regimen med sin blotta kunskap. I Rwanda inträffade ett oresonligt hatiskt krig mellan två folkgrupper som plötsligt hade som enda mål att utrota varandra. Samma sak såg vi i Bosnien under kriget i Jugoslavien, där forna vänner och grannar plötsligt blev bittra fiender och dödade varandra utan urskiljning.

Jag är fullt medveten om att det finns en massa andra exempel, men dessa räcker för att belysa frågan - gång på gång genom historien flagnar fernissan från tidigare hyfsat civiliserade människor och byts mot oresonligt hat. Ibland beror det på slumpen eller någon enskild händelse som triggar igång det hela, men inte sällan beror det helt enkelt på rädsla för något oväntat som hänt, eller en misstro mot att samhället och politiken ska kunna hantera en pågående kris eller ett hot mot människorna. I andra fall handlar det om behovet av att försöka hitta en syndabock till något hemskt som drabbat samhället och som man inte hittar andra förklaringar till. Ibland handlar det om de styrande politikernas sätt att skylla sin egen oförmåga på andra eller att skapa en "yttre fiende" för att trygga sin egen makt. Den tidiga historien är ju också full av exempel såsom rituella människooffer, häxbränning och olika sätt att "blidka gudarna". Utvecklingen av dagens civilisation har som tur är förpassat sådant till historien, men ibland gör sig ändå vårt mörka historiska förflutna sig påmint, om än oftast på en mer sofistikerat och mindre våldsamt sätt. Men även i en mer "civiliserad form" är dessa stämningar ett tydligt bevis på att ett samhälle snabbt kan förändras i fel riktning om man inte ser tecknen i tid.

Just nu är det tydligaste exemplet på en oroväckande samhällsstämning den hätska diskussionen kring vaccinering mot Covid19. Vi ser det i Sverige och vi ser det i omvärlden.

Åsikterna om vaccinering och vaccinpass skär genom familjer, bekantskapskretsar, arbetsplatser och politiska partier. De flesta klarar att hantera diskussionen på ett balanserat sätt. Men faktum är att jag upplever att en hel del vanligen kloka, sansade och balanserade människor fullständigt har tappat sans och vett i denna fråga. Det man ibland ser exempel på i främst sociala medier, men också möter när man pratar med människor, är inget annat än ett ociviliserat och oförsonligt hat mellan de som närmast förespråkar vaccintvång för att få lämna bostaden, och de som beskyller vaccinförespråkarna för att närmast vilja utrota mänskligheten.

Förespråkarna för vaccinering, eller rent av tvångsvaccinering, ger de ovaccinerade skulden för all smittspridning. Motståndarna mot vaccinering går till hätska angrepp mot vaccinförespråkarna, senast häromdagen såg vi hur ett vaccinationscenter angreps handgripligen av något ålderstigna våldsverkare i åldern 50-70 år. Det börjar nästan påminna om attackerna mot abortkliniker i USA.

De mest fanatiska vaccinationsförespråkarna vägrar inse att det finns människor som av rent rationella skäl inte vill vaccinera sig. Den som i sin familj eller bekantskapskrets har någon som drabbades av narkolepsi efter vaccinering mot svininfluensan är ganska svår att övertyga om att covid-vaccinet är ofarligt. Och det är knappast orimligt att en ung kvinna som är gravid och väntar barn vill avvakta med vaccinering tills efter förlossningen av rädsla för att fostret ska skadas av vaccinet. Andra människor har tidigare drabbats av felbehandlingar eller läkemedelsskador eller känner någon som fått allvarliga biverkningar av vaccinet. Dessa personer är inte alltid mottagliga för argumentet att allvarliga biverkningar är sällsynta. Men detta biter inte på fanatiker som (i strid med grundlagen) vill tvångsvaccinera hela befolkningen och kräva vaccinpass för att få gå och handla eller åka buss, och som öppet sprider hat och hot mot dem som inte vill vaccinera sig. De vägrar också inse att vaccin inte är en garanti eller skyddar helt mot smittspridning, utan främst skyddar mot att bli allvarligt sjuk om man smittas. Om man har symtom på misstänkt covid har man ett ansvar att hålla sig på avstånd från andra människor, men att bara vara ovaccinerad sprider i sig faktiskt ingen smitta.

På andra sidan finns de fanatiska vaccinationsmotståndarna. En del av dem är sedan länge emot all vaccinering och styrs av rena konspirationsteorier. Andra ifrågasätter endast covid-vaccinet, dels för att det är en ny "teknik", dels för att de inte upplever att vaccinet är säkert och har tagits fram för snabbt. Men en sak har de gemensamt. De vägrar ta till sig att exempelvis äldre och personer i riskgrupper sannolikt löper större risk att bli allvarligt sjuk eller rent av dö av covid jämfört med risken för biverkningar av vaccinet. Och att alla som är ovaccinerade och inte har haft infektionen bevisligen löper större risk att bli sjuka än de som är vaccinerade och/eller har haft infektionen. Konspirationsteorierna flödar dessutom om att vaccineringen syftar till att kontrollera människor eller rent av att avliva delar av jordens befolkning för att minska överbefolkningen. En del av dessa teorier är närmast religiösa och inga sakargument biter. Man drar sig inte för att sprida hat och hot mot myndigheter, politiker och ibland även mot dem som vaccinerar sig eller ansvarar för vaccinationerna. Motståndarna mot vaccinering kräver respekt för sin åsikt, men tvekar inte att angripa dem som vaccinerar sig - trots att det enligt svensk grundlag faktiskt är ett helt fritt val.

Gemensamt för dessa två grupper är att de fanatiska rösterna är ganska högljudda och hatet gror mellan dem. I grunden tror jag allt baseras på rädsla och misstro mot myndigheterna, samhället och politiken. Den ena gruppen är livrädda för covid19 och tycker inte samhället agerat kraftfullt nog. Den andra gruppen är livrädda för vaccinet och tror att samhället har något annat syfte med vaccinet än att försöka skydda mot sjukdom. Stundtals urartar konflikter kring tvångsvaccinering eller införande av vaccinpass i våldsamma kravaller som vi sett i en del länder.

Jag tror att alla vi som är politiker har en viktig uppgift just nu, och det är att dämpa konfliktnivån kring vaccinationer och vaccinpass och föra en lugn saklig diskussion. Jag är själv som de flesta vet, och till skillnad mot mitt parti, motståndare till vaccinpass av dels rent ideologiska skäl, men också för att jag tror vaccinpass snarare skulle göda konspirationsteorier om vaccinet än få fler att vaccinera sig. Samtidigt är jag generellt en stor vän av vacciner eftersom jag vet hur mycket nytta vaccin gjort för att skydda mänskligheten mot allvarliga sjukdomar. Man kan faktiskt landa olika i dessa två frågor - vaccin och vaccinpass. I sista hand är det alltid den enskilde människan som måste göra ett eget välavvägt beslut om vaccinering, baserat på sin egen situation och den kunskap som finns. Vaccination är alltid frivillig i Sverige (följer av vår grundlag). Det betyder att vi också rimligen måste respektera varandras val - alldeles oavsett vad vi har för åsikter om det valet, och alldeles oavsett hur välgrundade beslut vi tycker människor tar. För vissa yrkesgrupper (exempelvis inom vården) är det sedan lite mer komplicerat med det fria valet. Den saken måste hanteras av arbetsgivaren.

Det är hög tid att avblåsa "vaccinationskriget" och hyfsa tonen i debatten. Pandemin slår mot hela vårt samhälle, den har kostat många människoliv och fått stora ekonomiska följder. Men vi måste möta den som civiliserade människor. Vi måste helt enkelt se till att vårda civilisationens fernissa även under en samhällskris.

Tänker Sverige stödja Frankrike när det gäller EU:s syn på kärnkraften?

2021-09-23

Jag har via informella kontakter fått reda på att Frankrike planerar ett brev till EU-kommissionen för att kärnkraften ska omfattas av EU:s taxonomiregler. Jag ställde därför idag en skriftlig fråga till finansministern om regeringen känner till detta brev och om man avser att stödja Frankrikes initiativ.

Dagens interpellationsdebatt med arbetsmarknadsministern

2021-09-23

Dagens interpellationsdebatt mellan mig och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) blev en lite märklig historia. Uppenbarligen befinner vi oss i helt olika världar. Arbetsmarknadsministern påstod i sitt slutanförande att regeringen gör ett bra jobb. Då hoppas jag slippa uppleva den dag regeringen enligt ministern gör ett sämre jobb. För faktum är att dagens regering med sin politik har medverkat till den näst sämsta utvecklingen av sysselsättningen i EU och vi har nu den fjärde högsta arbetslösheten av alla 27 EU-länder. Vi har också för första gången högre arbetslöshet än EU-snittet. Dessutom den högsta långtidsarbetslöshet som uppmätts i Sverige. Detta är ett rejält fiasko av en regering som lovade att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Klicka på bilden nedan för att se hela debatten. Nedanför finns delar av mitt inlägg i skriftlig form.

Inledningsanförande:

Tack fru talman, och tack arbetsmarknadsministern för svaret.

Före valet 2014 utlovade Stefan Löfven och Socialdemokraterna att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Nu vet vi hur det gick. Den svenska arbetslösheten har utvecklats oroväckande sedan 2014, och Sverige är också ett av de länder som lyckats sämst med jobben under pandemin. I dag har bara tre EU-länder högre arbetslöshet än Sverige. Sverige är alltså verkligen inte bäst, utan ligger på plats 24 av 27 länder.

Vi har nu dessutom högre arbetslöshet än genomsnittet i EU - något som aldrig tidigare hänt sedan vi gick med i EU 1995, oavsett regering. Som om inte detta skulle vara nog har vi nu också rekordhög långtidsarbetslöshet. Nästan 200 000 svenskar har varit arbetslösa i över ett år. Det är den högsta siffra som uppmätts i vårt land.

Under den moderatledda alliansregeringen hade Sverige högst sysselsättningsgrad i hela EU, och detta gällde även under finanskrisen. Denna topplacering har Sverige behållit - fram tills nu. Nu halkar Sverige ner även i denna statistik. Under perioden 2014-20 hade Sverige den näst sämsta utvecklingen i hela EU när det gäller sysselsättning, endast Rumänien var sämre. Och i de senaste siffrorna från Eurostat är Sverige nu inte längre bäst i EU när det gäller sysselsättningsgrad heller.

Fru talman,

Det som hänt med svenska jobb de senaste sju åren duger helt enkelt inte. Faktum är att precis allt har gått åt fel håll på svensk arbetsmarknad sedan 2014, och det gäller såväl under stark högkonjunktur som under pandemin. Detta kostar svenska skattebetalare enorma summor. Hade Sverige bara haft samma utveckling på arbetsmarknaden som genomsnittet i EU hade statsfinanserna stärkts med hela 42 miljarder om året. Pengar som kunde stärkt välfärden, polisen och tryggheten och skapat utrymme för sänkta skatter.

Arbetsmarknadsministerns svar innehåller uppräkningar av gamla kända så kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärder och program och talar om historiskt stora satsningar. Men tyvärr har vi ju haft denna negativa utveckling trots alla regeringens program och miljardsatsningar. Regeringens politik fungerar ju bevisligen inte, och mer av den medicin som inte fungerat är knappast vägen framåt.

Återigen - det som hänt med svenska jobb de senaste sju åren duger helt enkelt inte. Sverige behöver en ny moderatledd regering som ger hoppet tillbaka för alla dem som idag står utanför arbetsmarknaden. Det hoppet har jag svårt att se att dagens regering kan skapa.

Fru talman,

Jag har hört ledande företrädare för socialdemokraterna påstå att Sverige lyckades ännu sämre med jobben under finanskrisen. Detta är rent falska påståenden. Det finnas tydlig statistik på detta från Eurostat. Från fjärde kvartalet 2008 till fjärde kvartalet 2011, alltså åren under finanskrisen, var det bara fyra länder i EU som lyckades bättre med att hålla nere arbetslösheten än Sverige. Vi var alltså topp fem – trots att det på den tiden inte fanns något permitteringsstöd att tillgå. Jag tycker det var en lysande prestation av den moderatledda Alliansregeringen. Under pandemin ser verkligheten annorlunda ut – nu är Sverige i stället ett av de länder som lyckats sämst med att rädda jobben.

Jag måste fråga arbetsmarknadsministern om hon är nöjd med resultatet av regeringens politik? Och om hon verkligen själv tror att den rekordhöga långtidsarbetslösheten kommer att minska med regeringens politik? Och varför ska vi tro på regeringens löften nu när det gamla löftet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 i stället blev EU:s fjärde högsta arbetslöshet?

Omgång 2:

Fru talman,

Socialdemokraterna har sina egna sätt att hantera allvarliga samhällsfrågor. Antingen skyller man på någon annan, eller så bagatelliserar man problemen, försöker prata om något annat, eller försöker dölja problemen i statistiken.

Faktum är att det mesta har gått åt fel håll under dagens regering. Det gäller exempelvis skolresultaten, integrationen, kriminaliteten, energiförsörjningen och arbetslösheten – för att bara nämna något. Tyvärr har allt detta ett samband. Svaga skolresultat gör det svårt att få jobb. Alltför stor invandring av lågutbildade människor som inte behärskar svenska språket leder till arbetslöshet, och i värsta fall kriminalitet som alternativ försörjning. Men även en misslyckad energipolitik leder till förlorade jobb.

Runt om i landet ser vi effekterna av regeringens politik. I Robertsfors i Västerbotten uteblev 2.000 nya jobb på grund av elbrist. I Uddevalla har man gått miste om 1.500 jobb de senaste åren av samma orsak. I Laholm har ungefär 2.000 jobb gått i stöpet på grund av brist på el. Redan 2019 fick Pågen stoppa utökningen av sin produktion på grund av elbrist och ventilationsföretaget Lindab tvingades välja bort investeringar i Sverige till förmån för Tyskland, Estland och Danmark på grund av osäker eltillgång.
På samma sätt kan man fortsätta – stopp för etablering av allt från livsmedelshallar till datahallar på grund av en misslyckad energipolitik.

Även andra regeringsbeslut eller brist på beslut påverkar jobben. I norra Sverige väntar ett antal gruvprojekt sedan åtskilliga år på besked. Att man tvingas vänta så otroligt länge på ett ja eller nej är orimligt och kostar massor av jobb som skulle behövas just nu. Och då har jag inte ens nämnt effekterna av att regeringens egen myndighet, länsstyrelsen, överklagade Cementas tillstånd, med de effekter som det hotar att medföra för svenska jobb.

Höjda skatter på transporter, energi, kapital och företagande skapar inte heller några jobb, men driver arbetstillfällen ur landet. Samtidigt som otrygghet i våra förorter tvingar butiker att stänga och hantverkare att se sina arbetsfordon brinna upp.

Jobb skapas inte av arbetsmarknadspolitik utan av en samlad politik för företagande och jobbskapande. Rimliga skatter, stabil energiförsörjning, krafttag mot hot och skadegörelse som drabbar småföretagare, en skola med kvalitet, rimliga kostnader för transporter och en rättssäker myndighetsutövning och tillståndsgivning är några av de saker som behövs.

Dagens regering har misslyckats med allt detta, och klamrar sig fast vid sin gamla arbetsmarknadspolitik och försöker samtidigt dölja arbetslösheten genom att gömma den i statistiken. Alltså samma metod som den gamla s-regeringen använde före 2006 när man förtidspensionerade 140 personer om dagen för att försöka snygga till arbetslöshetssiffrorna.

Men fru talman – detta är en återvändsgränd.

Dagens regering har med sin politik medverkat till den näst sämsta utvecklingen av sysselsättningen i EU och vi har nu den fjärde högsta arbetslösheten av alla 27 EU-länder. Vi har också för första gången högre arbetslöshet än EU-snittet. Dessutom den högsta långtidsarbetslöshet som uppmätts i Sverige. Detta är ett rejält fiasko av en regering som lovade att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Vi måste ge människor hoppet tillbaka i stället för att fortsätta som förut. Presentera en politik som verkligen kan göra skillnad. Men då krävs en helt annan politik än den gamla skåpmat som regeringen erbjuder. Inser inte arbetsmarknadsministern detta?

Slutanförande:

Fru talman,

Denna debatt handlar om regeringens ansvar för dagens situation på svenska arbetsmarknad. Det är jag som ställer frågorna till ministern, inte hon som ska fråga ut mig om moderaternas politik. Moderaternas samlade politik och våra förslag på detta område kommer att redovisas utförligt i vår budgetmotion som vi presenterar om några veckor. Men jag kan väl förvarna om att den bygger på flera viktiga delar.

En politik som främjar företagande och investeringar, sänkta skatter, stramare bidragssystem, tydliga drivkrafter i integrationspolitiken, kraftfullare insatser mot brottslighet och fokus på sådana insatser som vi vet av erfarenhet att de fungerar. Mot detta ställer regeringen skattehöjningar, generösare bidragssystem, ineffektiv arbetsmarknadspolitik och kreativ statistik för att dölja problemen.

I sitt anförande påstår arbetsmarknadsministern att Sverige tillhör "toppligan" när det gäller sysselsättningsgrad. Så är det, men tidigare har vi alltid varit bäst i EU, det är vi inte längre. Och varför ska vi jämföra oss med de som är sämre? Under Alliansens regeringstid var vi bäst, och det borde vi kunna fortsätta att vara.

Fru talman, låt mig upprepa:

Dagens regering har med sin politik medverkat till den näst sämsta utvecklingen av sysselsättningen i EU och vi har nu den fjärde högsta arbetslösheten av alla 27 EU-länder. Vi har också för första gången högre arbetslöshet än EU-snittet. Dessutom den högsta långtidsarbetslöshet som uppmätts i Sverige. Detta är ett fullkomligt och närmast ofattbart fiasko av en regering som lovade att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Svenska folket är värda så väldigt mycket bättre än så. Moderaterna vill ge människor hopp. Inte minst vill vi erbjuda alla arbetslösa hopp om ett arbete. Det är faktiskt inte en naturlag att ett land ska ha en så svag jobbpolitik som vi har just nu.

Trevlig och oväntad överraskning

2021-09-22

I dag var den moderata finanskommittén (vi moderater som är ledamöter i finansutskottet) hembjudna till vår vice partiledare och ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson för en "gemensam fika och kommittémöte". Men när jag kom in genom dörren till hennes övernattningslägenhet insåg jag att det inte alls skulle vara något möte. I stället hade Elisabeth varit och handlat en tårta för att fira min 60-årsdag lite i efterskott! Dessutom fick jag en fin flaska whisky av kollegerna.

En riktigt trevlig överraskning, och extra smickrad blev jag av att Elisabeth, som har ett så otroligt fullspckat schema med intervjuer och media rörande budgeten, ändå tar sig tid att gå ut på stan och handla tårta! Tusen tack för överraskningen!

I morgon ställer jag ministern till svar för regeringens jobbfiasko

2021-09-22

Skriver i Borås Tidning mfl idag inför min debatt med arbetsmarknadsministern i morgon eftermiddag.

(Klicka för större storlek)

Moderaterna vill öka regeringens aktivitet i EU-förhandling om taxonomi

2021-09-21

Vid dagens möte i finansutskottet behandlades också ett omfattande EU-dokument om "strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi. En bärande del i dokumentet handlar om en fortsättning av arbetet med att låta EU besluta om vad som är hållbart eller inte på olika områden, så kallad "taxonomi". Detta sker genom så kallade "delegerade akter" där man sektor för sektor fastställer vad som är hållbart och inte. Detta kommer sedan att användas för att klassificera företag och verksamheter som "gröna" eller inte, vilket i sin tur gör att alla sparfonder och andra investerare som vill vara "gröna" inte kan investera i dessa företag, och att företag som vill vara "gröna" inte kommer att kunna köpa varor mm från "ickegröna" företag om man vill behålla sin klassificering som "gröna". Ett sådant system kräver oerhört mycket eftertanke och noggrannhet så att man inte slår ut hela branscher. Både det svenska skogsbruket och den svenska vattenkraften ifrågasätts, och effekterna för Sverige kan bli enorma.

Regeringen säger sig i sitt eget PM ha varit "pådrivande" i arbetet med dessa frågor. Det förpliktigar då att se till att utfallet blir fördelaktigt för svenska skattebetalare, företag och hushåll.

I samband med det tidigare beslutet om delegerad akt avseende bland annat skogen och vattenkraften beslutade en politisk majoritet i finansutskottet den 22 juni att förtydliga regeringens ståndpunkt, eftersom vi tyckte att regeringen tidigare varit alltför bakåtlutad och passiv, vilket skadat svenska intressen. Detta följde jag upp som talesperson i frågan i EU-nämnden den 10 juli:

"Först vill jag för tydlighets skull att det tillförs protokollet att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna röstade igenom ett tillägg och förtydligande till regeringens skrivning vid finansutskottets möte den 22 juni med följande formulering:

”Den svenska regeringen ska invända mot den delegerade akten om taxonomin för att värna vattenkraften och skogsbrukets villkor och arbeta för att samla majoritet för den uppfattningen.”

Jag konstaterade också vid detta möte att vi moderater känner stor oro för hur den svenska regeringen kommer att försvara svenska intressen under den fortsatta processen med nya delegerade akter på fler områden. Denna oro kvarstår.

I handlingarna för dagens ärende framgår att det nu handlar om att gå vidare med taxonomi med hållbarhetskriterier ("delegerade akter") för ett antal ytterligare sektorer - jordbruk, fler delar av energisektorn, möjligen även kärnkraften och naturgasen. Dessutom en delegerad akt som rör vatten, cirkulär ekonomi, förorening och bevarande av biologisk mångfald. Dessutom ska även tillverkning och transporter ingå i taxonomin. Detta sker samtidigt som vi får allvarliga signaler från Bryssel om att den svenska regeringen inte verkar lyckas något vidare med att freda det svenska skogsbruket och vattenkraften under förhandlingarna.

Det är inte svårt att se hot och risker för fler viktiga svenska samhällssektorer när man nu går vidare med taxonomi för nya områden. Vi har alltså upplevt hur EU ser på brukandet av den svenska skogen och vår vattenkraft (som många anser vara miljömässigt ohållbara) och riskerna är givetvis stora att liknande begränsande synsätt finns även på exempelvis vårt jordbruk och våra gröna näringar. Luddiga skrivningar om "biologisk mångfald" kan dessutom betyda nästan vad som helst. Sverige kan inte göras till en enda stor nationalpark, vi måste kunna leva och verka i vårt land. Taxonomin får inte slå undan benen på viktiga sektorer såsom vårt jordbruk, vår energiförsörjning , vår transportsektor och möjligheten att bo och verka på svensk landsbygd.

I handlingarna framgår dessutom att ”Kommissionen kommer att ge stöd till trovärdiga sociala investeringar”, samt att man kommer att ta fram en rapport om social taxonomi. Jag bad statssekreteraren (Ulf Holm, MP) att utveckla vilken slags stöd som åsyftas, samt hur regeringen aktivt kommer att arbeta med frågan om social taxonomi för att motverka negativa effekter för Sverige. Jag fick bara svävande svar att det inte finns några konkreta förslag ännu. Men bara tanken att EU ska besluta om vilka investeringar i Sverige som är ”socialt trovärdiga” känns minst sagt oroväckande. Allt som handlar om "sociala krav" i EU bygger på den överenskommelse om en "social pelare" i EU som statsminister Löfven drev igenom på EU-toppmötet i Göteborg. Nu får han och regeringen göra allt de kan för att motverka effekterna av sitt eget initiativ.

Regeringen säger i ståndpunkterna att man ”kommer att analysera och ta ställning till varje enskilt förslag allteftersom förslagen presenteras” Detta duger inte. Den svenska regeringens uppdrag är att vara aktiva och tidigt under processen försöka påverka utvecklingen och förslagen i en riktning som gynnar Sverige. Och att som regeringen skriver, ta en ”konstruktiv roll i arbetet med att föra strategin framåt” låter ju bra. Men det får inte bli så ”konstruktivt” att man glömmer bort sina uppdragsgivares – alltså svenska folkets – intressen, i sin iver att gå andra länder till mötes för att få strategin på plats.

Det är nu hög tid för regeringen att stå upp på riktigt för svenska jobb, svenska företag, svensk landsbygd och svensk energiförsörjning. Vi vill se en aktiv regering som tar aktiv del i diskussionerna från början och driver svenska frågor med full kraft. Där ministrar talar med andra ministrar och inte skickar tjänstemän på lägre nivå. Det duger inte att sitta tillbakalutad och ta ställning först när förslagen ligger på bordet – då är det sannolikt för sent att påverka. Detta är oerhört viktiga frågor för Sveriges framtid. Jag föreslog därför för moderaternas räkning ett tillägg till den svenska ståndpunkten, kort, koncist, men tydligt:

Regeringen ska i detta arbete prioritera omsorgen om svenska intressen och aktivt verka för att förslagen till hållbarhetskriterier inte skadar svenska företag, svenska jobb, svensk landsbygd och svensk energiförsörjning.

Tyvärr fick detta bara stöd av SD. Övriga partier verkade lugna med att frågan återkommer och att man får ta ställning till den när det finns konkreta förslag. Jag tycker detta är en oerhört farlig och passiv ståndpunkt. Inte minst när vi nu vet hur illa regeringen hanterade taxonomifrågan när det gäller skogen och vattenkraften. Man agerade för sent och tog inte frågan på allvar, och när sedan ett färdigt förslag låg på bordet hade det stöd av de flesta EU-länder och Sverige kunde inte påverka nämnvärt. Moderaterna anser att vi inte får hamna där igen och ville därför vara tydliga med hur regeringen måste agera framöver. Jag tror de partier som valde en "vänta-och-se-taktik", alltså C, L, KD, S, V och MP, kommer att ångra detta. Det är mycket som står på spel för vårt land om EU drar iväg i överstatlig riktning som motverkar svenska intressen, samtidigt som den svenska regeringen bara passivt tittar på och väntar på EU:s förslag.

Moderaterna drev igenom två skärpningar i viktiga EU-frågor

2021-09-21

I dag hade Finansutskottet ett ovanligt digert möte med inte mindre än 20 punkter på dagordningen. Flera av dessa gällde viktiga EU-frågor som ska hanteras framöver. Moderaterna lyckades få igenom skarpare formuleringar om den svenska ståndpunkten i två av dessa ärenden, men blev nedröstade i ett tredje (mer om det tredje ärendet i nästa inlägg).

Det första gällde ett rimligt förslag om skärpningar av regelverken mot penningtvätt och terrorism, något moderaterna anser vara mycket viktigt och en rimlig fråga att hantera på EU-nivå med tanke på att kapitalströmmar rör sig över gränserna. EU vill dessutom tillskapa en ny myndighet som ska övervaka detta. En ny myndighet kanske behövs, men med tanke på att EU redan har en handfull organ som arbetar med finansiell tillsyn är det inte självklart att ännu en myndighet behövs. Men framförallt studsar man till över kostnaden för denna myndighet - den kommer kosta nära en halv miljard svenska kronor per år! Detta för 250 anställda plus lokaler och omkostnader. Statssekreteraren som föredrog ärendet uppgav att detta är normala omkostnader för EU-myndigheter. Bara detta får mig att undra hur EU hanterar våra skattepengar. Ännu värre var att kostnaden för denna nya myndighet till endast 25% ska bekostas av EU:s budget och till 75% föreslås finansieras med avgifter på finansiella företag i EU. Detta är inget annat än en ny "bankskatt" på EU-nivå, förklädd till avgift. Och som alltid medför sådana pålagor på bankerna att det landar på kunderna till slut. Moderaterna föreslog att Sverige ska driva att den nya myndigheten ska vara kostnadseffektiv, samt att hela kostnaden ska tas inom EU:s budget genom omprioriteringar. Detta fick stöd av C, L, SD och KD, och vi fick därför stor majoritet för förslaget som därmed kommer att bli regeringens linje i de fortsatta förhandlingarna.

Den andra ärendet handlade om förslaget om "gröna obligationer" i EU. Vi påminde om den linje vi moderater tidigare fått stöd för i riksdagen, nämligen att "den svenska regeringen ska invända mot den delegerade akten om taxonomin för att värna vattenkraften och skogsbrukets villkor och arbeta för att samla majoritet för den uppfattningen". Taxonomin innebär att man klassificerar olika företag och investeringar enligt vissa riktlinjer som fastställs av EU. Dessa riktlinjer hotar allvarligt svenskt skogsbruk och svensk vattenkraft. Samtidigt blir detta grunden för hur "gröna obligationer" ska klassificeras. Frågorna hänger ihop och vi ville markera detta tydligt för regeringen. Detta fick också stöd av C, L, KD och SD och är alltså en påminnelse om den svenska regeringens linje i fortsatta diskussioner på EU-nivå.

Budgetdebatt

2021-09-20

I dag hölls höstens budgetdebatt med anledning av att regeringen presenterade sin budgetproposition. Jag återkommer till en djupare analys av regeringens förslag, men helt kort tycker vi moderater att regeringen prioriterar fel saker. Man satsar exempelvis 3,5 miljard på ännu en ledighetsreform ("familjevecka", som dock inte är en vecka utan tre dagar per förälder), samtidigt som man som jämförelse bara satsar 0,5 miljarder extra på polisen. I går meddelade också Försvarsdepartementet att regeringen höjer skatten på alkohol och tobak med en miljard för att kunna tillföra försvaret mer pengar. Utan familjevecka hade man frigjort 3,5 miljarder.

På fotot debatterar finansminister Magdalena Andersson (sannolikt ny partiledare för S) med moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson. Kanske är det sista gången finansministern debatterar budgeten, men hon kommer att få en chans till att debattera i riksdagen innan hon väljs till partiledare. Den 22 oktober möter jag henne i två debatter om skattepolitiken.

Det jag tar med mig från dagens debatt är annars hur nöjda regeringsföreträdarna är, trots att så mycket bevisligen gått åt helt fel håll under deras regeringstid. En regering som är så nöjd lär inte heller ta tag i de stora samhällsproblemen.

Om några veckor presenterar moderaterna vår budgetmotion. Jag återkommer om innehållet i denna, vi putsar fortfarande på en del detaljer - budgeten kommer att vara helt komplett och upprättas på samma sätt som regeringens, vilket gör att den kommer att gå att regera på nästa år om den skulle vinna riksdagens stöd i höst.

SR:s Medierna uppmärksammar min kritik mot SVT Aktuellt

2021-09-17

Detta var lite oväntat, men idag har SR:s Medierna i P1 denna artikel där man uppmärksammar att SVT:s Aktuellt i sitt klimatinslag kritiserade mig utan att erbjuda mig möjlighet att bemöta kritiken i en intervju, samt att man sedan trots detta felaktigt påstod att alla debattörer som nämndes i programmet hade fått erbjudande om en bandad intervju. SVT försöker nu med en ny vinkling för att slingra sig ifrån Mediernas fråga.

Att SR på detta sätt skulle lyfta denna fråga och ställa frågor till SVT såg jag inte komma.

(Jag får nog däremot se till att SR får en uppdaterad bild. Denna är mer än tio år gammal...)

Sverige behöver en hoppfull grön höger i stället för domedagsprofeter

2021-09-17

I söndags lanserade vår partiledare Ulf Kristersson mfl begreppet "en grön höger" som symboliserar att moderaterna ska ha den bästa miljö-, energi- och klimatpolitiken av alla partier. De presenterade också detta program i nio punkter i ett debattinlägg i Dagens Nyheter:

I dag presentar vi Moderaternas nationella reformagenda för klimatet som kommer att läggas fram i en proposition till vår arbetsstämma, med nio förslag som kan sjösättas om vi bildar regering nästa år:

1 Ökad elproduktion med mer kärnkraft. Omställningen kräver mer el. Den befintliga kärnkraften ska värnas. Med en ny forskningsreaktor läggs grunden för nästa generations kärnkraft. Det energipolitiska målet ska ändras från ”förnybart” till ”fossilfritt”. Elmarknaden ska utformas så att planerbara kraftslag får betalt för sitt unika bidrag till stabilitet i elsystemet.

2 Bruka skogen hållbart. När skogen växer binder den koldioxid. Produkter från skogen ersätter fossila produkter i bostadsbyggen och transporter. Enskild äganderätt ska värnas och Sveriges 300 000 skogsägare ska få fortsätta bruka skogen till nytta för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. Den totala arealen skog som tas ur produktion får inte öka, och redan skyddade områden ska förvaltas bättre. Sverige kommer ta strid mot varje försök från EU att begränsa svensk rådighet över vår egen skog.

3 Utvinn mer metaller och mineraler för ny grön teknik. Tillverkning av ny grön teknik, som elbilar och vindkraftverk, kräver mer mineraler och metaller. Sverige har mycket bra förutsättningar för sådan gruvdrift, med stora globala fördelar för klimatet. Men statlig byråkrati och absurd suboptimering lägger ständigt hinder i vägen. Sverige ska bli en ledande gruvnation igen och naturresurserna kan användas mer effektivt genom att restprodukter kommer till användning.

4 Bättre miljötillståndsprövningar för näringslivet. Miljötillståndsprövningen är ofta det största hindret för företag som vill ställa om. Cementa vill göra Slite till världens första klimatneutrala cementfabrik, men riskerar i stället att tvingas lägga ner. Hybrit vill tillverka stål utan kol men oroas över att elnäten inte byggs ut i tid. Miljöprövningarna måste gå snabbare och bli mer förutsägbara.

5 Nya tekniker för industrins omställning och konkurrenskraft. Klimatpolitiken måste ta tillvara på näringslivets förändringskraft. Vi vill därför stärka satsningen på ”Industriklivet”, och tekniker för att fånga in och lagra koldioxid ska användas i stor skala för att snabbt minska och till och med åstadkomma negativa utsläpp.

6 Global klimatnytta med svensk export. En studie visar att svensk export som ersätter varor som är tillverkade med högre utsläpp i andra länder, bidrar med minskade globala utsläpp motsvarande hälften av Sveriges samlade utsläpp. För att styra mot ökad klimatnytta behövs mål för exportens klimatnytta. Globala klimateffekter måste värderas i nationella beslut.

7 Hållbara transporter i hela landet. Elbilar ska kunna laddas genom nätverk av laddstationer i hela landet, och vi måste stödja utvecklingen av eldrift för tunga transporter. För gamla bilar med stora utsläpp behövs en generös skrotningspremie. Ett grönt bränslestöd ska öka tillgången på hållbara biobränslen för tunga transporter, sjöfart och flyg. Sverige ska i EU med kraft driva linjen att utsläppskraven för bilar i alla EU-länder ska skärpas, med målsättning att alla nya bilar som säljs från 2030 ska vara utsläppsfria.

8 Mer klimatbistånd. Klimatbistånd till fattigare länder med växande klimatavtryck är effektivt och ger starka incitament för fler att prioritera klimatarbetet. Klimatbiståndet ska därför öka. Sverige ska vara pådrivande för ett regelverk för internationella klimatinvesteringar inom Parisavtalet, för att minska utsläppen i hela världen.

9 Globalt pris på koldioxidutsläpp. På FN:s klimatmöten ska Sverige vara drivande för förhandlingar som leder till att alla länder sätter pris på utsläpp. Som ett första steg på vägen måste Sverige få igenom ett minimipris på utsläpp av koldioxid inom EU, utöver handeln med utsläppsrätter. Att USA är tillbaka i det internationella klimatarbetet är av enorm betydelse. Nu måste västvärlden utöva starkare påtryckningar på Kina för att stoppa deras stora utsläppsökningar. Bara under förra året byggde Kina ett nytt kolkraftverk i veckan, det hotar alla andra länders klimatansträngningar. Ska Kina vara en del av världshandeln måste de också bli en del av klimatarbetet.

Moderaterna är beredda att axla rollen som det breda samlingspartiet även i miljöpolitiken. Vi är beredda att ta fasta på den breda majoritet som finns bland väljare och i riksdagen för att göra Sverige världsledande i den gröna tillväxten. Ingen sitter själv på alla svar, men vår ambition är att Moderaterna ska vara Sveriges riktiga miljöparti.

Bärande linjer bland förslagen är hoppfullhet, framtidstro och en positiv syn på teknik och utveckling, i stället för att som Miljöpartiet och en del andra partier och politiker sprida domedagsteorier och verka för lägre levnadsstandard och lägre tillväxt som något slags missriktat svar på miljöfrågorna. Grundläggande för moderat politik är också en trygg och stabil elförsörjning som möjliggör elektrifiering på riktigt i stället för att bidra till en hotande elbrist som dagens politik tyvärr gör.

Vi moderater inser också att man får mycket mer effekt av åtgärder i andra länder än att pressa svenska folket till extrema uppoffringar för att göra den där lilla extra förbättringen som kostar så mycket men ger så liten global nytta. Personligen har jag under minst tio år argumenterat för att det bistånd Sverige lämnar ska bidra till effektiv och miljövänlig energiförsörjning i fattiga länder. Detta ökar levnadsstandarden och förbättrar miljön och människors hälsa i dessa länder på samma gång som det blir en mer effektiv "klimatpolitik" om man med detta menar minskade utsläpp. Man får helt enkelt många effekter på samma gång. Detta är nu en viktig del av moderaternas miljö- och klimatpolitik.

Det finns såklart också blandade åsikter om vissa av punkterna. Inte minst har ju detta med CO2-lagring varit en kontroversiell fråga genom åren, även bland miljödebattörer. Risken är ju att under tiden som Sverige lägger miljarder på att pumpa ned CO2 i underjorden så ökar kineserna mångdubbelt sina utsläpp under samma tid. Den globala nyttan blir därmed inte ens mätbar, men det kostar massor för de svenska skattabetalarna. Å andra sidan - när nu de svenska partierna praktiskt taget enhälligt anser att vårt land ska satsa ett antal miljarder på att minska utsläppen av koldioxid i hopp om att det ska bromsa klimatförändringarna så är det ju bättre att i vart fall använda pengarna till något som då faktiskt minskar mängden CO2 i atmosfären i stället för att lägga miljarderna på meningslös symbolpolitik som dagens regering gör (vilket medfört att man har misslyckats med sina egna "Klimatmål"). Av denna anledning står jag bakom det moderata förslaget om CO2-lagring, även om jag personligen inte är övertygad om att det kommer att påverka jordens klimat ens mätbart. Men CO2-lagring medför i vart fall ingen direkt kostnadsökning eller straffskatt för de svenska hushållen, även om det såklart innebär en skattefinansierad utgift i statens budget. Å andra sidan - med moderat politik får ändå hushållen sänkt skatt.

I övrigt finns det ju en hel del tidigare kända moderata ståndpunkter och väl avvägda förslag. Moderaterna vill kombinera omsorg om vår miljö med respekt för äganderätten och skogsbruket och med respekt för möjligheten att leva i hela landet, alltså även på landsbygden. Det är också därför vi tycker det behövs en skattesänkning på bensin, samtidigt som vi satsar pengar på att underlätta för fler att kunna använda eldrivna fordon. Båda sakerna behövs samtidigt - man måste ha en politik både för kort och lång sikt och göra förändringar i en takt som inte skadar samhället.

Att moderater tar miljöfrågorna på allvar är inte heller något nytt - för oss är det lika viktigt som att värna statens finanser. Och lokalt är det ofta moderater som går i spetsen i riktiga konkreta miljöfrågor. Det är moderater som driver motståndet mot att låta vindkraftparker ödelägga vilktiga natur och boendemiljöer, det är moderater som driver frågan om att sanera gifter i Östersjön, det var lokala moderater i Borås som tog strid (tyvärr förgäves) mot Miljöpartiets kalhuggning av aléer och trädrader i staden för att ge plats åt cykelbanor, och det var moderater som i Gävle tog strid mot att fälla stora lindar på torget för att bygga ett nytt bibliotek och riva det gamla. Exemplen finns överallt - runt om i landet tar moderater ansvar för närmiljön, och på samma sätt ska vi visa att moderaterna kan vara en stark kraft för miljön även på riksnivå.

Halvhjärtad rättelse av SVT

I går fick jag svar på mail från SVT:s ansvarige utgivare, Charlotta Friborg, som meddelade att hon gjort en rättelse (se nedan) i inlägget som jag ifrågasatte. En synnerligen halvhjärtad rättelse får man väl säga, men alltid något. Man erkänner i vart fall att man inte gav en korrekt bild när man påstod att alla som kritiserades erbjudits att delta i en bandad intervju.

Fast den avslutande meningen i rättelsen är grovt vilseledande, precis som inslaget i programmet. Min inställning till IPCC:s rapport redovisades definitivt inte korrekt den heller - jag har inte framfört ågon kritik alls mot den vetenskapliga rapporten, bara mot hur den beskrivs av media, politiker och debattörer. Att försvara IPCC:s rapport och det som faktiskt står i den kan nog inte ens med SVT:s logik betecknas som vetenskapsförnekelse...det är den som medvetet vantolkar eller övertolkar rapporten som ägnar sig åt detta.

"Uppdatering 15 september: De kända klimatdebattörer som SVT intervjuat har beretts möjlighet att kommentera i bandad intervju. Riksdagsledamoten Jan Ericson (M) har påpekat att han getts möjlighet att kommentera i skrift men inte att medverka i en bandad intervju. (Jan Ericsons inställning till FN-rapporten har redovisats tydligt i vårt inslag.)"

Min fråga i dagens frågestund - regeringen klarar inte jobben!

2021-09-16

Vid dagens frågestund i riksdagen ställde jag denna fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S):

"Den svenska arbetslösheten har ökat oroväckande de senaste åren, och Sverige är ett av de länder som lyckats sämst under pandemin.

I dag har bara tre EU-länder högre arbetslöshet än Sverige. Vi har nu också högre arbetslöshet än genomsnittet i EU – någon som aldrig tidigare hänt sedan vi gick med i EU 1995, oavsett regering. Vi har nu också rekordhög långtidsarbetslöshet.

Under den moderatledda Alliansregeringen hade Sverige högst sysselsättningsgrad i hela EU, och detta gällde även under finanskrisen. Denna topplacering har vi behållit – fram tills nu. Nu halkar Sverige ner även i denna statistik. Under perioden 2014-20 hade Sverige den näst sämsta utvecklingen när det gäller sysselsättning av alla länder i EU. Och i de senaste siffrorna från Eurostat är Sverige nu inte längre bäst i EU när det gäller sysselsättningsgrad.

Vad tror arbetsmarknadsministern är förklaringen till att allt gått åt fel håll på svensk arbetsmarknad sedan 2014, alltså under dagens regering?"

Jag medger gärna att frågan var elak. Men regeringens politik är också elak, inte minst mot alla dem som nu fastnat i långtidsarbetslöshet på grund av regeringens jobb- och företagsfientliga politik. Arbetsmarknadsministerns enda svar var att Sverige ligger i topp när det gäller sysselsättning (vilket alltså är fel i sak eftersom Nederländerna tagit över den topplaceringen) och att om vi hade haft så låg sysselsättningsgrad som genomsnittet i EU hade många fler varit arbetslösa. Jag vet väl inte om någon är hjälpt av en regering som hela tiden försöker förklara bort statistiken i stället för att göra något åt problemet. Tidigare har flera ministrar, inklusive statsministern, sagt att det är bra att vi har hög arbetslöshet eftersom det visar att många står till arbetsmarknadens förfogande. Om man ser så på problemet tropr jag inte vi ska hoppas särskilt mycket på dagens regering.

Faktum är att detta inte duger. Vi behöver en regering som kan skapa hopp för alla dem som idag står utanför arbetsmarknaden.

Jag anmäler SVT till Medieombudsmannen samt begär rättelse av SVT

2021-09-15

I bakgrundsmaterialet på SVT:s webbsida rörande gårdagens Aktuelltinslag om klimatfrågan skriver ansvarige utgivaren Charlotta Friborg att "Ingen av de debattörer vi granskat har velat ställa upp på en bandad intervju för SVT Nyheter". (Rödmarkerat nedan). Detta är inte korrekt. Jag har själv inte fått något erbjudande om någon bandad intervju eller annan medverkan i inslaget överhuvudtaget och har inte ens haft någon muntlig kontakt alls med journalisten. Det enda jag fick var ett mail där man bad mig svara skriftligt på en kort fråga, vilket jag också gjorde. Detta framgår av hela mailkonversationen med Erika Bjerström på SVT som jag lagt till nedan efter SVT:s artikel.

Eftersom SVT uppenbarligen talar osanning om detta borde ärendet kunnat anmälas till Granskningsnämnden eftersom det strider mot kravet på saklighet. Men det går inte! Text på SVT:s webbsida omfattas inte av Granskningsnämndens uppdrag, utan endast själva programmen (vilket givetvis är orimligt). Däremot har jag anmält webbartikeln till Medieombudsmannen. Jag har också tillskrivit Charlotta Friborg som ansvarig utgivare för SVT och begärt rättelse.

SVT fortsätter sin "selektiva" klimatrapportering

I kvällens Aktuellt fanns ett inlägg om klimatdebatten med kritik mot dem som ifrågasätter IPCC:s rapport eller att klimatet förändras. I inslaget får jag mig också en släng av sleven - på ett ytterst oseriöst sätt. Erika Bjerström påstår ordagrant i inslaget att jag "ifrågasätter IPCC:s och medias rapportering" om klimatet. Hon grundar det på mitt blogginlägg den 12 augusti.

Påståendet är en bluff. Jag har alltså inte ifrågasatt IPCC:s rapportering eller senaste rapport, utan har tvärtom lagt ut hela IPCC:s rapport samt sammanfattningarna i det aktuella blogginlägget. I inlägget finns ingen som helst kritik mot IPCC.

I inslaget i Aktuellt citerades följande:

Här är hela texten i blogginlägget i sitt sammanhang:

"Det mest intressanta är kanske annars att IPCC:s rapport tolkats som att klimathotet är värre än någonsin och går allt snabbare. Faktum är att det faktiskt inte alls står så i rapporten. Tvärtom andas rapporten optimism, vilket jag påpekade när rapporten kom, och även citerade ur sammanfattningen. Man skriver uttryckligen att det är klart möjligt att nå 1,5-gradersnivån. IPCC har nu också bytt linje vad gäller de mer extrema och dramatiska scenarierna om temperaturökning som ansågs mycket sannolika i tidigare rapporter. Nu har man graderat ned dem till mindre sannolika. Även den mest alarmistiske reporter, politiker eller klimatdebattör borde väl ändå tycka att det är positivt? Men ingen i media har vad vet nämnt detta."

Vidare påstod Aktiuellt att jag inte svarat på deras fråga om vad jag menade, och citerade detta som svar:

Här är hela mitt svar till Erika Bjerström, ordagrant från mitt mail till henne:

"Klimatfrågan är en mycket viktig fråga, som med rätta prioriteras av många partier. IPCC-rapporten är ett viktigt bidrag till kunskapsläget i klimatfrågan. Jag har dock länge reagerat på att den mediala rapporteringen om klimatfrågan är selektiv, och att den tenderar att fokusera på det som är mest alarmerande. Jag tror inte att klimatfrågan vinner på att vi känner uppgivenhet och jag är angelägen om att vi diskuterar klimatfrågan sakligt. De flesta samhällsproblem löser man bäst med optimism, framtidstro och konstruktiv politik, alltså den linje vi moderater står för. Mitt blogginlägg syftade till att lyfta några av de frågor som fick mindre utrymme i medias rapportering.

I övrigt har jag inga fler kommentarer till blogginlägget – jag ger ett antal exempel där och det är ju fritt att citera."

Sammanfattningsvis:

* Jag har alltså, till skillnad mot vad Svt påstår, inte ifrågasatt IPCC:s rapport om klimatförändringarna utan har tvärtom lagt ut rapporten i mitt blogginlägg. Svt hittar helt enkelt på.
* Jag har däremot kritiserat medias rapportering av samma rapport för att ge en felaktig bild.
* Jag hade en rad exempel i mitt blogginlägg på saker som media rapporterat felaktigt - vilket Svt såklart inte valde att citera. Bland annat att det faktiskt finns positiva saker i rapporten som borde ge hopp. Men hoppfulla klimatnyheter är tydligen inget som Svt vill uppmärksamma.

Slutsatsen är att Svt har en tydlig agenda - man får inte ens ifrågasätta medias rapportering av fakta ur IPCC:s rapport utan att kallas för klimatförnekare. Och man får inte vara positiv eller sprida hoppfulla nyheter. Endast katastrofbilder får spridas. Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt. Mig veterligt är klimatfrågan den enda samhällsfråga man inte får diskutera utan att brännmärkas av media. Hur hamnade vi där?

Jag kommer aldrig att böja mig för klimatalarmistiska domedagsprofeter, vare sig i Svt eller någon annanstans, utan tänker fortsätta argumentera för en balanserad kloimatdebatt. Och jag tror vi möter frågan bäst med konstruktiv och hoppfull moderat politik. Inte med mer alarmism och fler domedagsprofeter som vill kasta vårt välfärdssamhälle och vår elförsörjning över ända.

Riksmötets öppnande

Förra året blev ju riksdagens öppnande praktiskt taget inställt. Det var bara 55 ledamöter i Kammaren och det var bara ett helt kort anförande där talmannen förklarade riksmötet för öppnat. Själv följde jag det hela hemifrån.

I år blev det lite mer som vanligt, även om det var få externa gäster på plats. Det sedvanliga minglet efter öppningsceremonin var också inställt, liksom den traditionsenliga konserten på kvällen. Ledamöterna och regeringen var dessutom uppdelad så att hälften satt i Kammaren och hälften på åhörarläktaren ovanför. Själv hamnade jag på läktaren, i stället för på min vanliga plats längst fram i Kammaren, och det var både annorlunda och trevligt att följa ceremonin därifrån. Utsikten var god.

I år var både kungen, drottningen, kronprinsessan och prins Daniel på plats igen, precis som vanligt.

Nu är mandatperiodens sista Riksmöte öppnat. Det kommer med all säkerhet att bli ett turbulent politiskt år. Dels blir det byte av statsminister, dels väntar en spännande budgetomröstning. Och efter årsskiftet börjar valåret. Jag är oerhört taggad för att försöka bidra till att den moderata politiken blir så bra som möjligt och kan återge människor hoppet om att Sverige kan bli ett mycket bättre land. Vi kan ta krafttag mot den grova kriminaliteten och göra Sverige tryggare. Vi kan skapa ett bättre klimat för företagande och få ner arbetslösheten. Vi kan strama upp migrationspolitiken, säkra den svenska elförsörjningen och värna det svenska skogsbruket. Vi kan ta tag i allvarliga miljöproblem i stället för att satsa pengar på meningslös symbolpolitik. Vi kan pressa ned skattetrycket och prioritera välfärden framför meningslöst slöseri med skattepengar. Vi kan spara pengar på ett extremt omfattande och korrumperat bistånd och ett dåligt kontrollerat organisationsstöd, vi kan avskaffa meningslösa myndigheter och ta krafttag mot byråkrati, myndighetsaktivism och nya pekpinnar och ekonomiska pålagor för vanligt folk. Och inte minst kan vi se till att man kan leva och verka i hela landet, inte bara i de stora städerna.

Det är ingen brist på samhällsproblem, men inte heller en naturlag att Sverige ska skötas så illa som dagens regering gjort. Det går att göra saker på ett bättre sätt!

Jag träffade EU-minister Hans Dahlgren på läktaren. En av få ministrar i dagens regering som jag har förtroende för. Utan honom hade Sverige lyckats ännu sämre med våra förhandlingar i EU. Det är främst när statsminister Löven och våra fackministrar och deras tjänstemän förhandlat som det gått snett för Sverige nere i Bryssel. Dahlgren är sympatisk och lyssnar även på argument från oss moderater när vi har möten i EU-nämnden. En politisk räv såklart, men definitivt erfaren och kunnig och med respekt för politiska motståndare. Och mycket trevlig.

Veteranbilsträff i kyrklig regi

I dag arrangerade Sätila Församling en veteranbilsträff och musikgudstjänst med Elvis-tema hemma i Ubbhults Kapell, bara någon minuts promenad hemifrån mig. Kyrkparkeringen var fylld med fina bilar och kapellet fyllt med maximalt antal besökare, några tvingades vända i dörren.

Själv fick jag en massa trevliga samtal med veteranbilsägare från grannskapet som tackade mig för att jag engagerar mig i frågan om veteranbilarna, och många hade sett debatten i torsdags mellan mig och kulturministern. Att församlingen ordnade denna bilträff helgen efter min debatt var en ren slump, men det passade ju utmärkt.

Jag ställer två interpellationer till finansministern om skatter

I går lämnade jag in dessa två interpellationer till finansminister Magdalena Andersson (S). Jag tycker det är viktigt att den sannolikt blivande partiledaren för Socialdemokraterna ger tydliga svar på dessa frågor. Som det verkar blir debatterna mellan mig och finansministern den 1 oktober.

Dagens interpellationsdebatt om det rullande kulturarvet

Kvällens interpellationsdebatt med kulturminister Amanda Lind (MP) var positiv för alla de som är engagerade i det rullande kulturarvet. Kulturministern var tydlig med att historiska fordon är en viktig del av vårt kulturarv och att det är viktigt att värna om detta. Hon svarade också på en direkt fråga från mig att hon inser problemen för dem som importerar, exporterar, renoverar och brukar veteranfordon. Detta är viktigt att ha med sig i det fortsätta arbetet politiskt med frågan.

Vi som deltog i debatten konstaterade att det dock inte räcker med vackra ord utan att det också krävs handling. I debatten berördes både det omskrivna fallet med importerade veteranfordon som myndigheterna betraktar som miljöfarligt avfall, och det nya hotet mot veteranfordonen i form av att Miljöpartiet vill förbjuda alla fossila bränslen i relativ närtid. Båda sakerna exempel på att veteranfordon inte kan hanteras som vanliga fordon när det gäller lagar och regler, utan att de behöver undantagsregler.

Jag lyfte flera gånger intresseorganisationernas önskan om en arbetsgrupp med både intresseorganisationer och berörda myndigheter där man kan identifiera de specifika problem som finns och försöka finna lösningar, samt öka förståelsen för varandras argument.

Här är mina två anföranden (på ett ungefär). Se hela debatten på videoupptagningen nedan.

Inledning:

Fru talman,

Det vi kallar för det rullande kulturarvet, alltså gamla motorfordon, men även äldre fartyg, tåg och flygplan, är en hobby och ett intresse som sysselsätter åtskilliga hundratusentals människor i vårt land. Vissa lägger tusentals timmar i sina garage medan andra bara kör omkring i sina fordon eller visar upp dem på träffar och utställningar. Vissa lever yrkesmässigt på att renovera och serva äldre fordon. Ytterligare andra är inte själv aktiva entusiaster men besöker gärna bilträffar eller tar en tur med ett museitåg eller en gammal ångbåt av nostalgiska skäl.

Många ungdomar runt om i vårt avlånga land har renovering av fordon som intresse. Det kan vara allt från att bygga EPA-traktorer till att renovera stora amerikanare. Ungdomar som lägger sin fritid i garaget drar inte runt på stan och ställer till problem Bil och motorintresset ger i stället social samvaro och utvecklar en stor kunskap som kan leda fram mot ett viktigt yrke. Samhället har allt att vinna på att ge unga människor en meningsfull fritid, vilket även kulturministern nämner i sitt svar.

Fru talman,

Riksdagens Fordonshistoriska nätverk har under många år fått rapporter om problem för det rullande kulturarvet, problem som oftast uppstår till följd av att lagar och regler för vanliga fordon inte är tillämpliga på veteranfordon. Myndigheters bristande engagemang och kunskap om veteranfordon gör det ännu svårare för landets entusiaster.
Det senaste exemplet i raden rör det uppmärksammade ärendet om import av veteranfordon från utlandet, där ansvariga myndigheter beslagtagit importerade veteranbilar som skulle renoveras i Sverige. De som importerat fordonen har fått beskedet att dessa värdefulla bilar ska klassas som ”miljöfarligt avfall” och måste ”destrueras”. Dessutom anser myndigheterna att importörerna bör bestraffas för att de importerat miljöavfall utan tillstånd.

Jag besökte själv en av de drabbade företagarna för några veckor sedan, och tog del av fakta i ärendet. Myndighetsbeslutet är under rättslig prövning, men helt uppenbart är det något som gått väldigt fel. De aktuella fordonen är utförda ur USA med alla nödvändiga och omfattande bilhandlingar, transportdokumenten är tydliga med att det avser bilar, det finns tydliga handelskammarintyg rörande fordonen och bilarna förs in i Sverige som veteranfordon. Enligt gällande EU-regler undantas veteranfordon från vanliga regler för fordonsimport, och i Sverige går gränsen för veteranfordon vid 30 år. De aktuella bilarna är från 1950-talet. Det verkar helt enkelt inte finnas något rimligt stöd för att en svensk myndighet plötsligt ska kunna klassa någons fordon som avfall.

Trots detta driver Länsstyrelsen frågan rättsligt mot små enskilda näringsidkare. Och till följd av att det är en myndighet som är motpart täcker inte företagarnas företagsförsäkring kostnaderna för rättsprocessen.

De aktuella småföretagarna har alltså köpt fordon för stora summor i USA, betalat mycket för transporter och juridiska dokument, och tvingas nu också betala förvaringskostnaderna hos tullen och rättsprocessen mot svenska myndigheter. Företagarna känner sig helt uppgivna och har fått sin privatekonomi körd i botten.

Så här borde det inte få gå till i ett rättssamhälle.

Fru talman,

Jag är ändå glad att kulturministern så tydligt i sitt svar uttrycker sin syn på värdet av det rullande kulturarvet, och uttalar att regeringen fortsatt ser bevarandet av det rörliga kulturarvet som angeläget. Det ger en bra utgångspunkt för denna debatt.

Men detta uttalande från kulturministern förpliktigar också! Det får inte stanna vid ord!

Jag vill därför avsluta detta första inlägg med två frågor till kulturministern

Omgång två:

Fru talman,

Vi kunde idag haft en tydlig lagreglering som skyddar det rörliga kulturarvet.

Den 31 maj 2017 röstade en majoritet i riksdagen för ett tillkännagivande till regeringen, om att man skyndsamt skulle ta fram en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet.

I regeringens regleringsbrev för 2018 gav man Riksantikvarieämbetet i uppdrag att undersöka och redovisa förutsättningarna för en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet.

Hösten 2018 kom Riksantikvarieämbetet med sitt förslag - att en hänsynsregel skulle införas i Kulturmiljölagen, med det uttalade syftet att myndigheter ska ta hänsyn till intresset av att bevara och använda historiska transportmedel. Rapporten går på djupet i det komplexa kring dessa transportmedels möjligheter att bevaras och brukas, i relation till moderna lagkrav, till exempel inom miljö- och trafiksäkerhetsområdet. Lagen föreslogs träda i kraft 1 januari 2020.

I budgetpropositionen hösten 2020 återkom regeringen i frågan. Regeringen skrev då att man inte bedömer att lagförslaget kommer att utgöra ett ändamålsenligt skydd för det rörliga kulturarvet, men att man ändå inte avser att vidta ytterligare åtgärder för att ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet.
Regeringen skriver faktiskt rent ut att man inte avser att gå riksdagen till mötes! Detta trots att man samtidigt skriver att man fortsatt ser frågan om bevarande av det rörliga kulturarvet som angelägen.

Den enda konkreta åtgärden från regeringens sida var alltså att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att tillsammans med andra aktörer verka för ökad kunskap och kunskapsspridning om historiska transportmedel.

Det är bara att konstatera att regeringens hantering av frågan blev en stor besvikelse, och att man trotsade riksdagens tydliga uppdrag. Ingen lagstiftning togs fram som skydd för det rörliga kulturarvets speciella situation, och den ökade kunskapsspridningen har uppenbarligen inte haft avsedd effekt med tanke på de ärenden som lett fram till denna debatt.

Det är nu dags att gå från vackra ord om det rullande kulturarvets värde till konkret handling. Ska man komma framåt måste man först ha samma problembild och därefter konstruktivt försöka lösa problemen. Jag vill därför upprepa min uppmaning till kulturministern att ta initiativ till samtal mellan olika partir för att under seriösa samtal idenitifiera problemen och komma fram till lösningar. Detta är ett tydligt önskemål från intresseorganisationerna och jag hoppas kulturministern kan gå dem till mötes.

Arbetsmarknadsministern ställde in vår debatt - behöver mer tid

I dag fick jag detta meddelande från Kammarkansliet i Riksdagen. Den interpellationsdebatt om det katastrofala arbetsmarknadsläget som jag skulle haft med arbetsmarknadsministern nu på torsdag skjuts nu upp två veckor till. Jag lämnade in min interpellation den 18 augusti och det har nu gått tre veckor sedan dess. Trots detta behöver alltså interpellationssvaret "fördröjas" i två veckor till.

Jag har full förståelse för att debatten vid ett visst tillfälle kan behöva flyttas någon dag eller läggas vid en annan tid den planerade dagen på grund av att en minister ska hålla en presskonferens, medverka i TV eller något sådant, det är vi vana vid. Men att en debatt flyttas fram ytterligare två hela veckor är mycket förvånande.

Var och en får bedöma vad det beror på att ansvarig minister inte vill debattera läget på den svenska arbetsmarknaden. Hade jag varit minister hade jag tagit alla chanser att basunera ut mina kraftfulla åtgärder mot problemet. Men det finns kanske inget att berätta nu heller?

Nåväl, jag har såklart accepterat förslaget till ny tid. Hon kommer inte undan...

Veteranbilar är inte miljöfarligt avfall - skriver även i Borås Tidning idag

I dag har jag även ett debattinlägg i Borås Tidning om den uppmärksammade frågan om hur ansvariga myndigheter försöker klassa importerade veteranbilar som miljöfarligt avfall. Jag konstaterar att detta bara är ännu ett exempel i raden på hur både enskilda och näringsidkare upplever en ökad rättsosäkerhet där myndigheters och handläggares godtycke avgör vilken behandling man får. För mig som jurist och lagstiftare är detta ytterst oroväckande. På torsdag den 9 september debatterar jag frågan med kulturminister Amanda Lind (MP) och den 12 oktpober med miljöminister Per Bolund (MP). Även flera andra riksdagsledamöter kommer att delta vid dessa debatter.

Veteranbilar är inte miljöfarligt avfall - skriver i Ulricehamns Tidning

2021-09-05

I går hade jag denna debattartikel i Ulricehamns Tidning:

Veteranbilar är inte mljöfarligt avfall

Mycket i vårt samhälle går åt fel håll. Vi har en arbetslöshet som för första gången är högre än genomsnittet i EU och en långtidsarbetslöshet som nått rekordnivåer. Vi har en självförsörjningsgrad bland utrikes födda som är extremt låg. Vi har en situation med skjutningar och mord i gängkriminella kretsar där Sverige sticker ut som det mest drabbade landet i Europa. Vi har en regering som bäddar för både elbrist och cementbrist, och som dessutom schabblat bort Sveriges intressen i EU. Man lanserade idén om en ”social pelare” i EU, men tvingas nu ta strid för att försvara de svenska kollektivavtalen. Man vek ned sig om EU:s gigantiska återhämtningsfond, och man vek ned sig när det gäller taxonomin (klassificeringen av "gröna näringar") som nu riskerar att slå hårt mot exempelvis svenskt skogsbruk och svensk vattenkraft.

Allt detta är frågor som jag som moderat riksdagsledamot ägnar en stor del av min tid åt.

Men det finns också en annan fråga som sällan får de stora rubrikerna i media. Allt fler, både enskilda och näringsidkare, upplever en ökad rättsosäkerhet där myndigheters och handläggares godtycke avgör vilken behandling man får. För mig som jurist och lagstiftare är detta ytterst oroväckande.

Det senaste exemplet i raden rör det uppmärksammade ärendet om import av veteranfordon från utlandet, där ansvariga myndigheter beslagtagit importerade veteranbilar som skulle renoveras i Sverige. De som importerat fordonen har fått beskedet att dessa värdefulla bilar ska klassas som ”miljöfarligt avfall” och måste ”destrueras”. Dessutom anser myndigheterna att importörerna bör bestraffas för att de importerat miljöavfall utan tillstånd.

Jag besökte själv en av de drabbade företagarna för några veckor sedan (bilden), och tog del av fakta i ärendet. Myndighetsbeslutet är under rättslig prövning, men helt uppenbart är det något som gått väldigt fel. De aktuella fordonen är utförda ur USA med alla nödvändiga och omfattande bilhandlingar, transportdokumenten är tydliga med att det avser bilar, det finns handelskammarintyg rörande fordonen och bilarna förs in i Sverige som veteranfordon. Enligt gällande EU-regler undantas veteranfordon från vanliga regler för fordonsimport, och i Sverige går gränsen för veteranfordon vid 30 år. De aktuella bilarna är från 1950-talet. Det verkar helt enkelt inte finnas något rättsligt stöd för att en svensk myndighet plötsligt ska kunna klassa någons fordon som avfall.

Trots detta driver Länsstyrelsen frågan rättsligt mot små enskilda näringsidkare. Och till följd av att det är en myndighet som är motpart täcker inte företagarnas företagsförsäkring för kostnaderna för rättsprocessen. De aktuella småföretagarna har alltså köpt fordon för hundratusentals kronor i USA, bekostat transporter och juridiska dokument för stora pengar, och tvingas nu också betala förvaringskostnaderna hos tullen och rättsprocessen mot svenska myndigheter. Företagarna känner sig helt uppgivna och har fått sin privatekonomi körd i botten.

Svenska myndigheter har en enda uppgift – de ska korrekt och objektivt hantera ärenden inom de ramar som riksdag och regering fastlagt. I den mån de anser att regelverk behöver förändras får de ta det med sin uppdragsgivare, alltså riksdag och regering. Myndigheterna är till för medborgarna och bekostas med medborgarnas skatter. Myndigheter ska följa lagar och regler och inte drivas av en egen agenda.

Den 9 september debatterar jag frågan med kulturminister Amanda Lind (MP) där jag kommer att beröra det kulturhistoriska värdet av vårt rullande kulturarv. Den 12 oktober kommer jag att debattera frågan med miljöminister Per Bolund (MP) och då främst beröra frågorna om myndigheternas agerande.

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot finansutskottet
Initiativtagare till Riksdagens Bilnätverk och
Medlem i Riksdagens fordonshistoriska nätverk

Myndigheter mörkade Cementa-rapport efter önskemål från regeringen

2021-09-03

En ny stor skandal verkar segla upp kring Cementa avslöjar Svenska Dagbladet. Nu handlar det om att SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar, i samarbete med Boverket, fått i uppdrag att göra en konsekvensanalys av produktionsstopp för Cementa i Slite. Rapporten lämnades in till Näringsdepartementet den 20 augusti. Men varken SGU eller Boverket publicerade rapporten på sina hemsidor eller offentliggjorde den på något sätt.

Det visar sig nu av de mail som SvD tagit del av att det är Näringsdepartementet som begärt att myndigheterna inte ska publicera rapporten. Den publicerades av SGU först när SvD avslöjade det hela den 2 september. Samma dag diarieförde Boverket sin underlagsrapport. Man undrar vad som hänt om inte SvD grävt i saken?

Här en bild från ett av mailen, skickat från SGU:s generaldirektör till en tjänsteman på Boverket. Mailet har SvD:s ledarskribent Peter Wennblad lagt ut på twitter idag:

Nu har M, KD och L kallat näringsministern till näringsutskottet för att ställa honom mot väggen i ärendet. Fortsättning följer.

Åsikterna om vaccinpass skär genom alla partier

2021-09-03

Frågan om att kräva vaccinpass inom landet för vissa aktiviteter (främst har man nämnt större evenemang såsom stora idrottsevenemang och arenakonserter, men även besök på restauranger och nattklubbar, eller rent av för att få åka med kollektivtrafiken) har blivit extremt laddad. Åsikterna skär rakt genom de politiska partierna och genom samhället i stort.

Debattnivån är inte alltid särskilt trevlig. De som är emot vaccinpass utmålas som oansvariga och som antivaxxers eller vaccinmotståndare. Det sistnämnda är definitivt inte korrekt. Frågan handlar inte om man är för eller emot vaccin, många som är vaccinerade är också principiellt emot vaccinpass. Oansvarigt är det inte heller så länge motståndarna till vaccinpass följer alla andra generella begränsningar som gäller under pandemin. De som är för vaccinpass utmålas samtidigt som förespråkare för diktatur, fascism och demokratins avskaffande. De mest extrema jämställer det med nazismens judestjärnor vilket gör att hela diskussionen spårar ur totalt. Syftet med vaccinpass är i sig vällovligt, nämligen att försöka få igång samhället lite snabbare, och vaccinpassen skulle vara en tillfällig tidsbegränsad åtgärd.

I vågskålarna finns två synsätt. Det ena är att det är värt att tumma på människors medborgerliga friheter och dela upp befolkningen under en begränsad tid för att snabbare få igång vissa branscher. Det andra är ett principiellt motstånd mot att någonsin tumma på människors medborgerliga friheter och principen att alla i ett samhälle ska behandlas lika.

Själv tillhör jag som jag skrev redan i våras den senare gruppen. Jag säger nej till användning av vaccinpass inom landet, och baserar det helt på en djupt rotad ideologisk åsikt att alla människor i Sverige ska ha samma rättigheter och skyldigheter att röra sig fritt i sitt eget land oavsett om man är vaccinerad eller inte.

De enda undantagen mot denna princip är just i ett katastrofläge, och då gäller smittskyddslagen. Vid behov kan man begränsa människors frihet - lika för alla - för att motverka smittspridning. Detta har gjorts under hela pandemin, och borde sannolikt gjorts tidigare och mer noga tidigt under pandemin vilket kunnat rädda liv. Och för den som är smittad av allvarlig sjukdom gäller regler om att hålla sig hemma - lika för alla.

Att införa vaccinpass för att kunna hålla stora publikevenemang är dock ingen smittskyddsåtgärd. Vill man motverka smitta är det bästa sättet att inte hålla några evenemang av denna typ alls innan pandemin är över, eller att begränsa publikantalet såsom man gör idag. Vaccinpassen syftar till att hjälpa utsatta branscher att komma igång genom att kunna ta in mer publik. Det är alltså rent ekonomiskt grundat. Att offra människors likabehandling av rent ekonomiska skäl anser jag vara orimligt. Skyddet för den enskilda människans rätt att behandlas likvärdigt i sitt eget land väger betydligt tyngre.

Jag vänder mig också mot påståendet att vaccinpass skulle minska smittspridningen med tanke på att det endast har föreslagits gälla för dem över 18 år. Vi vet att det i dagsläget mest är barn och ungdomar som sprider smitta, och att de flesta vuxna är vaccinerade. Om man öppnar upp stora evenemang kopplat till vaccinpass kommer många barn och ungdomar att finnas i publiken - ovaccinerade och utan vaccinpass. Det betyder att åtgärden snarare skulle öka risken för smittspridning jämfört med att behålla dagens restriktioner. Att genomföra en åtgärd som leder till att man samlar stora mängder ovaccinerade barn och unga på samma plats känns helt enkelt inte som en bra idé.

Jag har också en praktisk undran om hur passen ska kunna kontrolleras? Om det handlar om att visa upp en app kan man ju enkelt låna någon annans telefon om man inte är vaccinerad? Eller ska man avkräva alla deras legitimation också? Och stämma av med uppgifterna i appen? Det blir verkligen ett riktigt otrevligt kontrollsamhälle om människor ska behöva legitimera sig på stan för vakter eller poliser. Vill vi verkligen ha ett sådant samhälle?

Frågan om vaccinpass delar även moderaterna, även om det i vår riksdagsgrupp och partiledning finns en mycket stor majoritet för. Vi som är negativa till förslaget är en tydlig minoritet. Men ibland blir det så, man håller inte alltid med sitt parti. Då får man argumentera internt och försöka övertyga, och sen får man försöka acceptera det beslut som ens parti landar i även om man ogillar det i sak. Många frågar hur jag kommer att rösta om frågan hamnar i riksdagen. Det är svårt att säga exakt innan det finns något att rösta om. Kanske kan jag kompromissa och acceptera covidpass för riktigt stora evenemang på villkor att negativt test också godtas - det är ju hanterbart att ordna ett test inför en engångshändelse som en stor konsert. Men det blir oerhört svårt att stödja ett förslag om covidpass för att få gå på restaurang eller cafe, åka buss och tunnelbana eller får gå och handla i ett varuhus - eller som minister Ygeman sa, få besöka fotvården eller frisören. Där går en röd linje för mig, och så långtgående och detaljerat har inte heller moderaterna gått i sitt förslag. För mig är detta en djupt ideologisk fråga. Alla svenska medborgares lika värde, lika rättigheter och lika rätt att röra sig fritt i sitt eget land. Självklart så länge man inte är sjuk och sprider allvarlig smitta - då gäller smittskyddslagens regler att man ska hålla sig hemma. Lika för alla.

I dagens ledare i Svenska Dagbladet diskuteras frågan om vaccinpass och SvD landar i ett nej av samma argument som mina. Jag tycker även att resonemanget om att frågan riskerar att splittra och skapa motsättningar i samhället är viktig att föra. Jag vädjar till alla som debatterar vaccinationer och vaccinpass att lyfta debattnivån. Ingen är för eller emot vaccinpass av ondska.

Vi har generellt en hög vaccinationsvilja i Sverige sedan länge. Detta kan äventyras om man börjar använda indrekt tvång eller hot för att få folk att vaccinera sig. Att sprida misstro eller rent av bedriva ren hetsjakt mot dem som inte är vaccinerade är förfärligt. Det lär inte heller öka vaccinationsviljan hos dem som tvekar. Det viktiga nu är att fortsätta att vaccinera främst äldre och riskgrupper. Frivilligt, med det goda argumentet att den lilla risken för biverkningar trots allt är mindre för dessa grupper än risken att bli svårt sjuk i covid. Det är också dags att likställa dem som är dubbelvaccinerade och dem som haft covid med tanke på de studier jag nämnde häromdagen som visar att den som haft covidinfektionen sannolikt har ett mycket bättre skydd mot covid och dess mutationer än den som inte haft covid men är dubbelvaccinerad. Om man lägger ihop dessa två grupper och samtidigt vaccinerar fler omyndiga över 12 år efter föräldrarnas beslut och avvägningar borde samhället snart ha nått flockimmunitet. Och då kan vi rimligen öppna upp allt utan några covidpass, precis som SvD skriver. Jag konstaterar slutligen att Folkhälsomyndigheten har sagt tydligt att man inte har för avsikt att införa vaccinpass.

Hög tid att strama upp hela biståndspolitiken

2021-09-02

Jag har tidigare beskrivit hur den svenska biståndspolitiken saknar kontroll. Häromdagen avslöjades att det svenska biståndet till Afghanistan (Sveriges största biståndsmottagare) kantats av korruption och mutor. Biståndsorganisationer som hanterat dessa bistånd på plats i Afghanistan avslöjar i DN att 5-15% av biståndsmedlen i projekten betalats som mutor till "okända agenter". Samtidigt avslöjas att pengar som skulle gå till utbildning betalats ut till "spökskolor" med "spökelever som inte finns...

Detta är bara ett exempel i raden av biståndsprojekt kantade av korruption. Jag har tagit del av många liknande rapporter under mina år som riksdagsledamot. Det svenska biståndet är helt enkelt för stort och omfattande för att någon ska kunna ha kontroll över pengarna.

Ytterligare ett problem är att den svenska biståndsbudgeten nu är så stor att det är svårt att hitta vettiga projekt att satsa pengarna på. En stor del pengarna fördelas därför via FN. Det gör det ännu svårare för Sverige att följa vart pengarna tar vägen. Inom FN finns dessutom alltför mycket korruption. Att varje år lägga 50 miljarder till bistånd, utan att det ens finns vettiga projekt att satsa dem på, och där vi vet att mycket försvinner i korruption är helt orimligt.

Moderaterna vill minska biståndet från dagens internationellt sett extremt höga nivåer till en mer rimlig nivå. Vi vill skrota det svenska enprocentsmålet för biståndet. Vårt förslag innebär att det svenska biståndet stegvis ska minskas, och 2024 kommer det att vara 16 miljarder lägre. Moderaterna vill ha en utgiftsram för biståndet som sträcker sig över fyra år, på liknande sätt som gäller för försvaret, infrastruktur och forskning.

Bakgrunden är att Sverige idag lägger 1% av BNP till bistånd. Detta betyder att biståndet med automatik räknas upp varje år, till skillnad mot alla andra utgiftsposter i statens budget. På 20 år har biståndet tredubblats. För 20 år sedan var försvarsbudgeten tre gånger så stor som biståndsbudgeten. Nu är de ungefär lika stora. I år är biståndet 50 miljarder kronor. Det innebär att Sverige satsar dubbelt så mycket på bistånd som på polisen!

Med moderaternas förslag ligger Sverige fortfarande över de 0,7% av BNI som är FN:s milenniemål. Vi skulle samtidigt vara den tredje största biståndsgivaren i världen efter Norge och Luxemburg, räknat i procent av BNI. Den nya nivån på biståndet skulle vara lättare att omsätta i vettiga projekt, och det skulle vara lättare att kontrollera så att pengarna används till rätt saker. Allt handlar om att prioritera. Vi ska hjälpa människor i världen, men vi behöver också se till att vi kan prioritera de behov vi har i Sverige. Och framförallt ska vi inte tillåta att svenska skattepengar försvinner i mutor och korruption. Personligen tror jag även att hela SIDA borde ifrågasättas och reformeras i grunden.

Den svenska arbetslösheten är alarmerande - bara tre EU-länder sämre

2021-09-01

Eurostat redovisar nu arbetslöshetssiffrorna i EU för juli månad. Det är en sorglig läsning.

Fortfarande är det endast tre länder i EU som är sämre än Sverige. Samtidigt är Italien nu nästan ikapp Sverige. Endast Grekland och Spanien har avsevärt högre arbetslöshet än Sverige. Det framkommer också att Sverige har betydligt högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Det är som jag nämnt tidigare första gången det händer sedan Sverige blev medlemmar i EU.

Sverige har också enligt Eurostats statistik lyckats sämst av alla EU-länder med arbetslösheten sedan 2014. Vi har nu även tappat topplaceringen när det gäller högst sysselsättningsgrad, en position vi haft ända sedan vi gick med i EU. Sverige har den näst sämsta utvecklingen när det gäller sysselsättningsgraden (andel personer i arbete) sedan 2014.

Jag har tidigare uppmärksammat att Sverige nu också har den högsta långtidsarbetslöshet som uppmätts i modern tid.

Under Alliansregeringens tid låg Sverige alltid på den bättre övre halvan i EU när det gällde arbetslöshet, och vi hade alltid lägre arbetslöshet än EU-genomsnittet, även under finanskrisen. Dessutom hade vi alltid högst sysselsättningsgrad i EU.

År 2014 när Alliansregeringen avgick låg Sverige på en 11:e plats bland EU:s länder när det gällde arbetslöshet. 2019 låg Sverige på en 22:a plats. Detta trots att vi under åren 2014–2019 hade en stark högkonjunktur. I 25 av 27 EU-länder minskade arbetslösheten mellan 2014 och 2019. I endast tre länder ökade den. Och Sverige var det land i hela EU där arbetslösheten ökade allra mest mellan 2014 och 2019.

Sedan kom pandemin som ökade arbetslösheten i de flesta länder. Men även under pandemin har Sverige varit bland de allra sämsta på att hålla nere arbetslösheten. Under år 2020 var det bara fyra länder i EU som hade en sämre utveckling på arbetsmarknaden än Sverige, och Sverige halkade ner till plats 23. I mars i år kom uppdaterade siffror. Sverige har nu halkat ned ännu en placering till plats 24 av 27 EU-länder. Bara Grekland, Spanien och Italien hade högre arbetslöshet än Sverige i mars. Och nu är alltså även Italien nästan ikapp Sverige, det skiljer bara 0,3 procentenheter.

Det mest anmärkningsvärda är kanske ändå att sedan Sverige gick med i EU 1995 har vi alltid haft lägre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Nu har Sverige för första gången högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Detta är ett historiskt misslyckande från regeringens sida.

Den 9 september debatterar jag arbetslösheten med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Dagens siffror blir ännu ett underlag för den debatten.

Nedan SVT:s rapportering om dagens siffror:

September 2021

Ny granskning avslöjar medias klimatalarmistiska agenda

Frukostmöte om dem som står långt från den vanliga arbetsmarknaden

Riksdagen räddade - i vart fall tillfälligt - cementtillverkningen på Gotland

Riksdagen röstade nej till moderat förslag om sänkt bensinskatt

"Klimatdeklarationer" och "energideklarationer" dyrt och meningslöst

Politiken måste ge människor hopp om att kunna återfå sin trygghet

Moderaterna storsatsar på lag och ordning

Hög tid att gräva ned stridyxorna i vaccinationskriget

Tänker Sverige stödja Frankrike när det gäller EU:s syn på kärnkraften?

Dagens interpellationsdebatt med arbetsmarknadsministern

Trevlig och oväntad överraskning

I morgon ställer jag ministern till svar för regeringens jobbfiasko

Moderaterna vill öka regeringens aktivitet i EU-förhandling om taxonomi

Moderaterna drev igenom två skärpningar i viktiga EU-frågor

Budgetdebatt

SR:s Medierna uppmärksammar min kritik mot SVT Aktuellt

Sverige behöver en hoppfull grön höger i stället för domedagsprofeter

Halvhjärtad rättelse av SVT

Min fråga i dagens frågestund - regeringen klarar inte jobben!

2021-09-16

Jag anmäler SVT till Medieombudsmannen samt begär rättelse av SVT

SVT fortsätter sin "selektiva" klimatrapportering

Riksmötets öppnande

Veteranbilsträff i kyrklig regi

Jag ställer två interpellationer till finansministern om skatter

Dagens interpellationsdebatt om det rullande kulturarvet

Arbetsmarknadsministern ställde in vår debatt - behöver mer tid

Veteranbilar är inte miljöfarligt avfall - skriver även i Borås Tidning idag

Veteranbilar är inte miljöfarligt avfall - skriver i Ulricehamns Tidning

Myndigheter mörkade Cementa-rapport efter önskemål från regeringen

Åsikterna om vaccinpass skär genom alla partier

Hög tid att strama upp hela biståndspolitiken

Den svenska arbetslösheten är alarmerande - bara tre EU-länder sämre

September 2021

Ny granskning avslöjar medias klimatalarmistiska agenda

Frukostmöte om dem som står långt från den vanliga arbetsmarknaden

Riksdagen räddade - i vart fall tillfälligt - cementtillverkningen på Gotland

Riksdagen röstade nej till moderat förslag om sänkt bensinskatt

"Klimatdeklarationer" och "energideklarationer" dyrt och meningslöst

Politiken måste ge människor hopp om att kunna återfå sin trygghet

Moderaterna storsatsar på lag och ordning

Hög tid att gräva ned stridyxorna i vaccinationskriget

Tänker Sverige stödja Frankrike när det gäller EU:s syn på kärnkraften?

Dagens interpellationsdebatt med arbetsmarknadsministern

Trevlig och oväntad överraskning

I morgon ställer jag ministern till svar för regeringens jobbfiasko

Moderaterna vill öka regeringens aktivitet i EU-förhandling om taxonomi

Moderaterna drev igenom två skärpningar i viktiga EU-frågor

Budgetdebatt

SR:s Medierna uppmärksammar min kritik mot SVT Aktuellt

Sverige behöver en hoppfull grön höger i stället för domedagsprofeter

Halvhjärtad rättelse av SVT

Min fråga i dagens frågestund - regeringen klarar inte jobben! 2021-09-16

Jag anmäler SVT till Medieombudsmannen samt begär rättelse av SVT

SVT fortsätter sin "selektiva" klimatrapportering

Riksmötets öppnande

Veteranbilsträff i kyrklig regi

Jag ställer två interpellationer till finansministern om skatter

Dagens interpellationsdebatt om det rullande kulturarvet

Arbetsmarknadsministern ställde in vår debatt - behöver mer tid

Veteranbilar är inte miljöfarligt avfall - skriver även i Borås Tidning idag

Veteranbilar är inte miljöfarligt avfall - skriver i Ulricehamns Tidning

Myndigheter mörkade Cementa-rapport efter önskemål från regeringen

Åsikterna om vaccinpass skär genom alla partier

Hög tid att strama upp hela biståndspolitiken

Den svenska arbetslösheten är alarmerande - bara tre EU-länder sämre

Min fråga i dagens frågestund - regeringen klarar inte jobben!

2021-09-16