Mars 2021

Mycket märkligt att sluta erbjuda allmänheten antikroppstester

2021-03-31

För några veckor sedan meddelade plötsligt både Västra Götalandsregionen och Region Stockholm att man slutar erbjuda allmänheten att boka tider för antikroppstest för Covid19. Detta för att Folkhälsomyndigheten anser att testerna är av "begränsat värde". Fler regioner verkar följa efter, och det lär betyda att testerna stoppas över hela landet. 

Jag förstår ärligt talat inte logiken. För det första kommer det dröja mycket länge innan alla svenskar vaccinerats. Att människor kan få tydliga besked om man har antikroppar är oerhört värdefullt för individen och även dennes arbetsgivare. Dessutom borde det vara av stort intresse ur samhällssynpunkt att kunna se hur stor del av den ovaccinerade befolkningen som har antikroppar mot Covid19?

Vi har samtidigt brist på vaccin och vaccinplanerna flyttas ständigt framåt i tiden. Ingen vet heller hur länge vaccinet verkar. I en sådan situation hade det väl varit rimligt att personer som saknar antikroppar vaccineras först, och att de som har antikroppar ställs sist i vaccinationskön? Kanske är det rentav samhällsekonomiskt vettigt och forskningsmässigt intressant att de som har antikroppar inte vaccineras alls? Detta för att över tid kunna jämföra effekten av vaccination jämfört med genomgången infektion? Att ha antikroppar borde ur smittskyddssynpunkt rimligen kunna jämställas med att vara vaccinerad - vaccinets effekt är ju just att skapa antikroppar. 

Jag kommer att lyfta frågan politiskt om att återinföra antikroppstester för dem som inte är vaccinerade. I samband med tidsbokning kan man ju snabbt se om personen är vaccinerad eller inte. De som är vaccinerade är det såklart meningslöst att testa, men för övriga delen av befolkningen borde det vara oerhört intressant med omfattande testning av antikroppar. Inte minst av unga människor som man ju inte har för avsikt att vaccinera under överskådlig tid.

När vi hörde hemma att antikroppstesterna skulle upphöra 1 april bokade vi snabbt tid för detta, och testade oss i måndags. Idag kom beskedet - jag har fortfarande antikroppar. Eftersom jag hade infektionen i början av september förra året finns alltså antikropparna i mitt fall kvar fortfarande efter ett halvår. Jag tänker fortsätta följa upp hur länge de finns kvar, och får väl i så fall själv bekosta ett nytt test privat, kanske nästa höst när det gått ett år från infektionen. Gårdagens test kostade mig 160 kronor, och det kunde det ju vara värt. Hustrun som arbetar inom äldreomsorgen fick sitt test gratis. Ett privat antikroppstest kommer dock kosta betydligt mera, och det är synd om plånbokens storlek ska avgöra vilka som har råd att testa sig eller inte.

Lita aldrig på socialdemokraterna när det gäller fastighetsskatten

2021-03-29

Tunga socialdemokratiska distrikt som Stockholm och Skåne driver nu internt i sitt parti att fastighetsskatten ska höjas kraftigt. Samtidigt dementerar finansministern sådana planer med argumentet att "Partiet som helhet är inte så intresserat av att skicka ut valarbetare att knacka dörr i radhusområden om en återinförd fastighetsskatt" (citat finansminister Magdalena Andersson i media häromdagen). Jag tycker svaret är uppenbart - socialdemokraterna vill inte berätta före valet att de tänker höja fastighetsskatten efter valet. Men skulle de lyckas bilda regering igen efter nästa val lär det nog inte dröja länge innan skatterna på boende drivs upp ytterligare. Vi minns till exempel vad hon sa om bensinskatten före valet 2014. För att sedan höja bensinskatten kraftigt när hon blev finansminister. Varför ska vi lita på det hon säger om fastighetsskatten?



Jag har tidigare nämnt mina viktigaste invändningar mot återinförd/höjd fastighetsskatt (jämfört med dagens kommunala fastighetsavgift/skatt).

1. Det är politiskt omöjligt. Fråga de politiker som i likhet med mig var med vid maktskiftet 2006 om vilken roll protesterna mot den orättvisa fastighetsskatten spelade för maktskiftet. Alliansens löfte om en kraftfull sänkning från 1% till 0,75% av taxeringsvärdet, samt ett tak på (då) 6.000 kronor per fastighet och år (som sedan indexuppräknades efter inflationen varje år och idag är drygt 8.000/år), var en klart bidragande orsak till Alliansens valseger. Och vi höll löftet. Inget parti kan driva återinförande av fastighetsskatten enligt gammal modell utan att förlora väldigt mycket politiskt på detta. Det kan avgöra även 2022 års val. Detta inser finansministern - men hon talar inte klarspråk om vad som händer efter valet om hon får fortsätta som finansminister.

2. Fastighetsskatt är egentligen principiellt fel. Att äga ett hus medför ingen inkomst, bara en massa utgifter. Det finns ingen intäkt att beskatta förrän man eventuellt säljer en bostad med vinst.

3. Dagens fastighetsbeskattning är redan hög. Fastigheter beskattas dels genom dagens fastighetsavgift (egentligen en skatt med annat namn) på numera ca 8.000 kronor per fastighet och år, dels genom skatt om man gör vinst vid försäljning. Dessutom med ett antal dolda fastighetsskatter (se nästa punkt). Det är en fullt tillräckligt hög beskattning.

4. Den dolda fastighetsskatten vid köp av fastigheter talar få om. Troligen på grund av okunskap. Men om man köper ett radhus i tex en stockholmsförort för fem miljoner blir lagfartskostnaden (1,5%) 75.000 kronor. Om man sedan lånar fyra miljoner till köpet kostar pantbreven ytterligare 80.000 i stämpelskatt (2%). Staten tar alltså på ett bräde in 155.000 kronor (!) i skatt vid inköpet för en simpel notering i ett dataregister (skatten var från början utformad för att precis täcka statens kostnader). Det är en enormt hård beskattning som alltså ligger utöver fastighetsskatten.

5. Dagens fastighetsskatt är inte orättvis. Lika lite som vi tar ut olika momssatser på maten beroende på människors inkomst, eller högre procentuell vinstskatt på stora aktievinster jämfört med små, lika orimligt vore det att ta ut olika fastighetsskatter beroende på fastigheternas värde. Fastighetsavgiften är tänkt att täcka kommunernas kostnad för fastigheterna (vilket den gör med råge). En fastighet kostar inte mer för kommunen för att den är mycket värd. Omfördelning av inkomster gör vi via inkomstskatten, där den med hög inkomst betalar mycket mer skatt än de med låg. Övriga delar av skattesystemet ska inte användas för att bestraffa eller subventionera människor beroende på hög eller låg inkomst.

6. Höjd fastighetsskatt ökar segregationen. Om man höjer fastighetsskatten i vissa områden drabbar det alla som bor där, oavsett inkomst. De med lite lägre inkomster som kanske ägt sina hus i många decennier får då svårt att bo kvar och tvingas flytta till områden med lägre priser och lägre skatt. I stället kommer någon med högre inkomst att köpa huset. Den segregerande effekten av höjd fastighetsskatt kommer bli kraftfull. Inte minst kommer många äldre med låg pension att drabbas.

7. Fastighetsägaren får inget för pengarna. Många förespråkare för höjda fastighetsskatter menar att samhället "har kostnader för fastighetsbeståndet". Jag skulle påstå raka motsatsen - fastigheter är idag en kassako för stat och kommuner. Förutom dagens fastighetsskatt, skatten vid vinst på försäljning och nämnda extrema skatter för lagfart och pantbrev så betalar fastighetsägare enorma avgifter till samhället för i snart sagt allt. Inte minst vid nybyggnation, där de kostnader som debiteras av stat och kommun ofta ligger långt över vad som är skäligt för nedlagd tid. Det handlar om gatuavgifter, tillsynsavgifter, avgifter för detaljplaner, bygglov och avloppstillstånd, hutlösa kostnader för lantmäteriets arbete med fastighetsbildningar och kartor, höga anslutningsavgifter för vatten och avlopp med mera. Dessutom betalar ju hushållen sina egna kostnader för sophämtning och renhållning. Alla kostnader kommunerna har till följd av fastigheter tas ut i avgifter av olika slag - inte sällan långt mer än de faktiska kostnaderna. Fastighetsavgiften är "grädde på moset" för kommunerna. Faktum är att fastighetsägarna inte får något alls för den fastighetsskatt man betalar redan idag - de pengarna går också rakt in i kommunens kassa. Dessutom betalar ju fastighetsägare höga elskatter och moms på ett stort antal utgifter - rakt in i statens kassa. 

Svenska bostäder är en kassako för både stat och kommun och den som påstår att vårt boende i Sverige är lågt beskattat jämfört med i andra länder vet helt enkelt inte vad de pratar om.

Sammanfattningsvis vore det helt orimligt att höja dagens fastighetsskatt utöver den årliga indexeringen som följer inflationen. Det finns faktiskt inga bra skäl alls. Fastighetsinnehav är redan extremt högt beskattat och det man borde göra är snarare att minska skatteuttaget, inte att öka det. Diskussionen i högskattelandet Sverige borde inte handla om att höja skatter utan om att sänka skatter. Det går om man prioriterar bättre hur man använder skattemedlen - då finns det resurser till det som är viktigt trots sänkta skatter. Moderaterna är tydliga:

Väljarna inser att moderat miljöpolitik är bäst

2021-03-28

I dag har jag denna slutreplik till en vänsterpartist i Borås som uppenbarligen inte uppskattade min första artikel där jag berättade att väljarna tycker moderaterna har bäst miljöpolitik av alla partier. Jag konstaterar att vad Vänsterpartiet anser är av mindre betydelse - det viktiga är vad människor i allmänhet anser. Och jag påpekar att Vänsterpartiet har oerhört lågt förtroende i miljlfrågorna och att socialism och kommunism aldrig varit bra för miljön. 

Digitalt moderat Sverigesmöte

2021-03-27

     

I dag träffades nära 2.000 moderater digitalt för ett "Sverigemöte" på webben. Det gick bra det också, även om det såklart är roligare att ses fysiskt. Jag deltog bland annat i ett digitalt seminarium om lokalt företagsklimat. Dessutom lyssnade vi på ett inspirerande tal av Ulf Kristersson. Mycket av hans fokus låg på att samla den svenska borgerligheten för att lösa Sveriges problem, och bygga broar där andra gräver diken. Jag är helt övertygad om att det är den vägen de flesta svenskar trots allt vill gå. 






 

Moderaterna prioriterar järnväg för snabb pendling

2021-03-26

I går hade jag och ett antal m-kolleger denna debattartikel i Borås Tidning där vi beskriver hur moderaterna tänker kring nya järnvägar i allmänhet och ny järnväg mellan Borås och Göteborg i synnerhet. (Klicka för läsbar storlek). Vi säger nej till att satsa mängder av miljarder på höghastighetståg, och prioriterar i stället vanliga snabba tåg för framförallt regional pendling.

Stort mediaintresse för gårdagens debatt och beslut i EU-ärendet

2021-03-25

Det blev ganska stort medieintresse efter vår debatt i riksdagens igår om EU:s återhämtningsfond och den svenska medlemsavgiften till EU.



Jag blev interjuad av SVT och detta visades i Rapports sändningar under kvällen. Jag har också fått avisering om att riksdagens omröstning och mitt anförande uppmärksammats i en del andra medier. Fler lär säkert följa de närmaste dagarna.

MSN
Nordvästra Skånes Tidningar
Ny Teknik
Nya Tider
Samtiden
Skånska Dagbladet
TT

Jag fick många positiva reaktioner efter debatten, även från personer som i grunden ogillade gårdagens riksdagsbeslut. De tyckte att jag i vart fall redogjorde sakligt och pedagogiskt för argumenten för moderaternas beslut att avstå i voteringen. Att få beröm även från dem som tycker annorlunda i sak värmer lite extra, och jag passar på här att tacka all som hört av sig.

Jag upprepar min kortfattade kalkyl:
Sveriges "kostnad" ca 140-150 miljarder
Sveriges "intäkt" 35 miljarder i bidrag från fonden i närtid och 77 miljarder i rabatt på EU-avgiften fram till 2027
Nettokostnad för Sverige: 38 miljarder (150-35-77),  utslaget på 37 år (2021-2058). Alltså ca 1 miljard netto per år.

Detta kan ställas i relation till den svenskas EU-avgiften på 45 miljarder per år, eller den svenska biståndsbudgeten på över 50 miljarder per år (en biståndsbudget som moderaterna vill banta med 16 miljarder per år, vilket alltså betyder 16 gånger mer än kostnaden för återhämtningsfonden). Det ÄR ett dåligt förslag, men knappast en katastrof för Sverige. Och det är knappast något som kommer att märkas i den vanlige svenske medborgarens plånbok. Det kommer flera stora och viktiga EU-ärenden framöver med stor betydelse för Sverige, sannolikt betydligt större betydelse än detta ärende.

Regeringen jäklas med vanligt folk

2021-03-24

I går hade jag och min riksdagskollega Sofia Westergren denna debattreplik i Lokaltidningen Stenungsund.

Moderaterna avstår vid voteringen om EU:s återhämtningspaket

2021-03-24

I dag inledde jag riksdagsdebatten om EU:s återhämtningspaket och finansieringen av EU-budgeten och de svenska rabatterna på EU-avgiften. Hela mitt ovanligt långa anförande går att läsa här. Via länken i bilden ovan går det också att se hela debatten från riksdagens videoupptagning.

Vid voteringen upprepade jag det mesta från mitt tidigare blogginlägg om frågan. Jag avslutade sedan med att redovisa hur moderaterna kommer att rösta i frågan vid dagens votering. Jag tog också repliker på SD, V och S, dessa följer efterhand efter övriga partiers inlägg ovan.

Moderaterna kan inte ställa sig bakom det regeringen anför som motivering till det beslut som riksdagen fattar, och vi tycker inte att regeringen levt upp till de mandat som riksdagen gett Stefan Löfven och hans regering. Vi är mycket kritiska till EU-kompromissen. Samtidigt är vi inte beredda att fälla EU-beslutet. Om vi skulle rösta nej till en omfattande kompromiss mellan EU:s 27 stats- och regeringschefer skulle det allvarligt skada förtroendet för Sverige som förhandlingspart och avtalsparti i framtiden. Moderaterna vill inte heller vara det parti som kastar ut EU i en politisk och ekonomisk kris mitt under en pandemi.

Moderaterna har under hela processen med förhandlingarna om återhämtningsfonden och diskussionerna om EU:s långtidsbudget avstått från att delta i besluten och vi fullföljer denna linje genom att även avstå i dagens votering. Samtidigt kommer vi att rösta för vårt och kristdemokraternas motivreservation. Vi lämnar också ett utförligt yttrande där vi beskriver hur vi agerat i frågan under processens gång.

Moderaternas syn på EU:s återhämtningspaket

2021-03-19

Jag har tidigare skrivit om min och moderaternas kritik mot EU:s återhämtningspaket. Framför allt att man genom gemensam upplåning med EU-budgeten som säkerhet tänker ge bidrag (och inte bara lån) till medlemsstaterna.

Pandemin har samtidigt slagit hårt mot Europas ekonomi. Att EU-länderna tillsammans vill motverka detta är naturligt. EU:s återhämtningspaket kan bidra till återhämtningen av EU:s ekonomi om pengarna används på rätt sätt och utbetalningar villkoras och inte bara går in i ekonomiskt misskötta EU-länders statsbudgetar. Sverige gynnas självklart av att EU:s medlemsstater klarar pandemin, EU är en oerhört viktig exportmarknad för Sverige. Samtidigt finns det risk att fonden, fel använd, bara skjuter upp viktiga reformer i länder med misskötta ekonomier, och att pengarna används till att lösa problem som inte har med pandemin att göra.  

Sverige är medlemmar i EU. Med detta följer att vi rimligen får acceptera de majoritetsbeslut som fattas. Den svenska regeringen företräder Sverige under förhandlingar i EU och ska ta tillvara svenska intressen. Regeringen har under förhandlingarna haft ett starkt mandat från riksdagen att driva en budgetrestriktiv linje och agera för att återhämtningspaketet bara ska ge lån och inte dela ut bidrag. Nu har EU:s stats- och regeringschefer enats om återhämtningspaketet, som omfattar 750 miljarder Euro. Som överenskommelsen nu ser ut kommer  48% att lämnas som lån och 52% som bidrag.

Sverige är ett av de länder som per capita betalar allra mest till EU. Det gav regeringen ett starkt utgångsläge i förhandlingarna, som den inte tagit tillvara. Regeringen har inte lyckats försvara de svenska skattebetalarnas intressen och har inte nått de mål som riksdagen uttalade inför förhandlingarna. För detta bär Stefan Löfven ansvaret. 

Vad kommer återhämtningspaketet att kosta Sverige?

Det är naturligtvis mycket svårt att räkna exakt på utfallet för Sveriges del på ett upplägg som löper ända fram till 2058. Det beror på förändring av växelkurser, räntor, utvecklingen av BNI och hur EU ser ut i framtiden (antal medlemsländer mm). 

Men mycket grovt räknat är vår kostnad för återhämtningsfondens bidragsdel 140-150 miljarder
Vi får i närtid ett bidrag från samma fond med ca 35 miljarder

Beslutet om återhämtningspaketet är samtidigt nära sammankopplad med EU:s långtidsbudget, och innehåller delar som är en förutsättning för EU:s långtidsbudget. Om Återhämtningspaketet genom ett svenskt veto röstas ned kommer även beslutet om de svenska rabatterna på medlemsavgiften till EU att falla. Rabatterna motsvarar 11 miljarder per år 2021-27, totalt 77 miljarder. EU:s långtidsbudget och återhämtningspaketet är en samlad kompromiss, och faller återhämtningspaketet kommer de länder som missgynnas av detta sannolikt att kräva att Sveriges och andra länders rabatter på EU-avgiften ska tas bort när frågan om rabatterna eventuellt ska omförhandlas. 

I närtid och fram till 2027 kommer Sverige att att gå plus på upplägget. Totalt under hela perioden fram till 2058 får Sverige en kostnad på ca 30-35 miljarder.

Varför röstar Moderaterna inte nej till EU:s återhämtningspaket?                   
 
EU-beslutet om återhämtningspaketet måste godkännas av alla medlemsstater för att träda i kraft. Sverige har, precis som andra länder, möjlighet att genom ett riksdagsbeslut använda vårt veto och stoppa beslutet. Moderaterna kommer dock inte att rösta nej till återhämtningspaketet vid omröstningen i riksdagen nästa vecka.

EU-beslutet är inte bra. Pengarna riskerar att inte alls användas till det de är avsedda för och motverka viktiga reformer i mottagarländerna. Men när vi bedömer hur vi ska rösta måste vi samtidigt se till de direkta effekterna för Sverige.

Återhämtningspaketet kan rätt använt bidra till återhämtningen, men då gäller det att pengarna faktiskt går till tillväxtfrämjande åtgärder och den linjen har Moderaterna drivit stenhårt gentemot regeringen. Vi vill inte se att utbetalda medel används på ett sätt som motverkar viktiga reformer i olika medlemsländer, eller för att täcka ekonomiska brister som saknar samband med pandemin. Om regeringen inte tydligt står upp för den linjen nu framåt kommer Moderaterna kräva att Sverige röstar nej till de faktiska utbetalningarna till olika EU-länder när EU efterhand ska godkänna dessa, land för land.

Betyder detta att vi accepterar införande av beskattningsrätt för EU?

Nej, det finns inget konkret förslag om framtida EU-skatter i detta beslut. Moderaterna motsätter sig alla förslag till EU-skatter och kommer fortsätta driva detta. Bakom den linjen finns det en relativt bred samsyn i riksdagen. För att införa EU-skatter krävs det att samtliga EU-länder säger ja. Just frågan om att ge EU beskattningsrätt är av sådan principiell och stor betydelse att Sverige, om det behövs, bör använda sitt veto för att stoppa de kommande förslagen om EU-skatter. Det kommer åtminstone Moderaterna kräva, och det är vi också tydliga med i vår reservation i riksdagen.

Så sent som på förra onsdagens möte i EU-nämnden lyfte jag frågan om EU-skatter med EU-minister Hans Dahlgren (S), och efterfrågade tydlig svensk ståndpunkt att vi avvisar EU:s tankar på att införa en EU-skatt på digitala tjänster som EU-kommissionen önskar. EU-ministern var tydlig med att regeringen delar den moderata linjen att avvisa detta och lovade vara tydlig i denna fråga vid varje tidpunkt då denna och andra frågor om EU-skatter diskuteras.
 
Urholkar inte beslutet om återhämtningspaketet förtroendet för EU?

Jag har flera gånger påpekat att både detta och andra EU-beslut och förslag (exempelvis taxonomin som jag skrivit om tidigare), liksom en tydligt växande aptit att ta över allt mer beslutanderätt från medlemsstaterna, visar att EU är på fel väg. För mig som i grunden är EU-vän är det en allvarlig utveckling som oroar. Det pågår ju hela tiden en samhällsdebatt om det svenska medlemskapet i EU, men det är en annan diskussion. I dagsläget finns ett tydligt stöd för Sveriges medlemskap, både bland svenska folket och riksdagspartierna. Så länge Sverige är medlemmar i EU måste vi i varje fråga och vid varje tidpunkt göra det bästa av medlemskapet. Ibland betyder det tyvärr att vi tvingas välja det minst dåliga av flera olika mindre bra alternativ. 

Sammanfattning:

Det finns inga hållbara argument, vare sig politiska eller ekonomiska för att rösta nej till återhämtningspaketet och därmed sammanhängande EU-beslut. Moderaterna tycker beslutet om återhämtningspaketet är dåligt, och vi tycker inte att regeringen fullt ut tagit tillvara Sveriges intressen. Men så länge vi är medlemmar i EU får vi acceptera att det tas både bra och mindre bra beslut, och moderaterna är inte villiga att kasta ut EU i en politisk och ekonomisk kris mitt under en pågående pandemi, och dessutom riskera en stor ekonomisk kostnad för Sverige.

Moderaterna har tillsammans med kristdemokraterna en gemensam motivreservation. I denna samt i ett särskilt yttrande beskriver vi hur moderaterna agerat under processens gång och vår kritik mot regeringens förhandlingsresultat, samt deklarerar tydligt att moderaterna kommer att säga nej till alla framtida förslag om att ge EU beskattningsrätt. Hela finansutskottets betänkande, med alla reservationer och särskilda yttranden går att läsa här. 


(Uppdaterad 22 mars)

Gårdagens riksdagsdebatt om kommunala frågor

2021-03-19

I går hade jag ett längre anförande i riksdagen om kommunala frågor, det handlade om diverse riksdagsmotioner med koppling till kommunal ekonomi och verksamhet. Jag passade på att berätta om hur moderaterna drivit på för mer resurser till kommunerna och välfärden det senaste året och hur vi verkar för att långsiktigt stärka välfärden samtidigt som vi kan sänka skatterna.

Hela debatten kan ses på riksdagens videoupptagning nedan, och här är hela mitt anförande i debatten.

Regeringen tvingar dig att betala utbyggnaden av vindkraft till havs

2021-03-18

Den 16 februari varnade jag för regeringens planer på att tvinga alla svenska elkonsumenter att bakvägen subventionera utbyggd vindkraft till havs. Nu har regeringen presenterat en promemoria där man föreslår att detta genomförs 1 augusti i år. Detta trots en kompakt kritik från remissinstanserna - det är i princip bara delar av vindkraftlobbyn själva som är positiv.

Kortfattat innebär förslaget att den havbaserade vindkraften slipper sina dyra anslutningsavgifter till elnätet och att i stället Svenska Kraftnät tar kostnaden, som sedan fördelas ut på alla elnätsföretag i landet och sedan vidare till elkonsumenternas nätavgifter. Precis som om nätavgiften inte är tillräckligt hög redan...

Rimligare förslag från EU-kommissionen i stället för "vaccinpass"

2021-03-17

I dag meddelar EU-kommissionen att man vill införa "digitalt grönt certifikat" för att underlkätta för resor inom EU. Det gamla förslaget om ett "vaccinpass" är skrotat och i stället vill man att det digitala certifikatet ska jämställa vaccinering, genomgången covid-infektion med antikroppar och färskt negativt covidtest. Detta är den linje jag själv envist förespråkat.  

Vi vet nu ganska säkert att risken att återsmittas med Covid19 när man har antikroppar ligger runt 1%. Risken att smittas efter vaccinering verkar ligga på 5-40% beroende på vaccinsort, även om man blir mindre sjuk om man är vaccinerad. Med detta som bakgrund vore det märkligt att värdera genomgången vaccinering högre än genomgången infektion. Risken att smitta andra är densamma.

Riskerna för diskriminering och skapande av ett "A och ett B-lag" bland befolkningen försvinner också med detta förslag. Alla som vill kan ju snabbt och lätt ordna ett covidtest, och det går alldeles oavsett om man kan ta vaccin eller inte. De enda som inte får röra sig fritt är då de som har en pågående infektionl och de bör ju hålla sig hemma oavsett.

Jag står också fast vid att denna typ av "certifikat" bara bör få användas vid resor mellan länder och inte bör få användas godtyckligt inom länderna för att kontrollera personer som vill komma in på en restaurang eller besöka frisören eller sin livsmedelsbutik. Vaccination och genomgångna infektioner leder efterhand till "flockimmunitet" på samhällsnivå, och det är det som är det centrala. Inta att börja kontrollera enskilda individer i vardagslivet. 

Moderaterna är Sveriges bästa miljöparti

2021-03-17

I dag skriver jag i Markbladet:

Tänker Centerpartiet svika sina egna väljare?

2021-03-16

Det finns all anledning att känna oro för diverse utspel från Socialdemokraterna just nu. Starka krafter inom partiet talar för både höjda kapitalskatter, återinförd förmögenhetsskatt och kraftigt höjd fastighetsskatt. Detta är förslag som sedan länge drivs även av Vänsterpartiet och delvis Miljöpartiet. Risken att detta blir verklighet efter en vänsterseger i valet 2022 är överhängande. Samma sak med försämrade reseavdrag. 

Centerpartiet har numera infogat sig i vänsterblocket i svensk politik och öppnar ju för att regera tillsammans med S efter valet. Man avfärdar numera inte heller regeringssamarbete med V. Dessa positioner är helt annorlunda än det Centerpartiet tidigare uttalat.

Effekten blir att Centerpartiet måste ge besked före valet 2022 om man tänker stödja höjda kapitalskatter, ny förmögenhetsskatt, kraftigt höjd fastighetsskatt och försämrade reseavdrag. Direkt skadliga skatter för företagande, kapitalförsörjning och sparande, möjligheten att bo och verka på landsbygden, samt möjligheten att äga sin egen bostad även om man inte har hög inkomst.

Vi moderater kommer avkräva Centerpartiet besked i dessa frågor. Väljarna har rätt att få veta.

För oss moderater är beskedet solklart. Vi säger nej till höjd fastighetsskatt, vi säger nej till återinförd förmögenhetsskatt, vi säger nej till höjd skatt på sparande och vi säger nej till försämrade reseavdrag. Däremot säger vi ja till fortsatta skattesänkningar för vanliga löntagare och pensionärer. Vi finansierar det genom att bland annat minska biståndsbudgeten, minska kostnaderna för migrationen, spara bort ineffektiv klimatpolitik och byggsubventioner och avveckla onödiga myndigheter. 

Utfrågning av Riksbanken om räntepolitiken och det ekonomiska läget

2021-03-16

I dag hade finansutskottet sin sedvanliga utfrågning av Riksbaken om penningpolitiken, räntepolitiken och allmänt om det ekonomiska läget i Sverige och i omvärlden. Även denna gång blev det ett digitalt möte med bara några få personer på plats i Riksdagens förstakammarsal. Själv svävade jag periodvis i luften på storbildsskärmen ovanför ordförandepodiet, på länk hemifrån Ubbhult.

  

Kort sammanfattat kan man konstatera att det ekonomiska läget i både Sverige och omvärlden är osäkert. Pandemin slår olika hårt mot olika delar av samhället och olika länder, och gigantiska stödpaket ger stöd åt ekonomin, men kan även påverka inflation och räntor. Både räntor och inflation kan komma att röra sig både uppåt och nedåt framöver och ingen kan förutse detta säkert. Men Riksbankens plan är att ligga kvar runt nollränta under lång tid framåt. 

Själv ställde jag frågor om läget i resten av EU och hur EU:s omtalade Återhämtningsfond kan påverka. Riksbankens svar var att det kan dämpa de akuta problemen i vissa länder, men att man långsiktigt behöver göra reformer i ett antal länder med svag ekonomi och stora underliggande problem.

   

Oroväckande signaler från regeringen om "vaccinationspass"

2021-03-15

I går kväll uttalade sig digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) återigen på ett märkligt sätt i Agenda om hur eventuella vaccinationsintyg ska användas. Han upprepade att såväl restauranger som frisörer ska kunna kräva vaccinationspass av kunderna för att släppa in dem. Det är ett mycket anmärkningsvärt uttalade eftersom diskriminering eller hot om diskriminering på grund av utebliven vaccinering inte bara strider mot Europarådets resolution nyligen utan även sannolikt mot svensk grundlag - ingen är skyldig att berätta om man är vaccinerad eller inte, och ingen får genom hot tvingas till kroppsliga ingrepp (till vilket vaccinering hör). 

Dessutom uttalade sig Statens Medicinsk-Etiska Råd (SMER) kritiskt om användningen av vaccinationsintyg i en debattartikel nyligen. Artikeln är undertecknad av företrädare för de flesta riksdagspartier från både regering och opposition.   

Jag fick mycket stöd på twitter i går kväll (även om det också fanns de som närmast desperat uttalade att de gör vad som helst för att återfå ett normalt liv - en åsikt jag har stor förståelse för, men som enligt min åsikt inte räcker för att offra grundläggade principer och etiska resonemang). Kitiken mot Ygemans linje kommer från både höger och vänster, och både moderater och vänsterdebattörer gav mig stöd i tråden.

Jag skrev också ett längre inlägg på bloggen för en tid sedan, och det sammanfattar min kritik. Jag har inte sett någon anledning att ändra mig, och konstaterar att SMER i allt väsentligt delar min syn på saken.

         Min åsikt om "vaccinationspass" 

2021-02-25

Jag har tidigare diskuterat frågan om vaccinationspass (bloggen den 4/2). Nu diskuteras saken på allvar på högsta EU-nivå, men från svensk sida är hållningen avvaktande. Det är är rimligt tycker jag.

Europarådets parlamentariska församling antog nyligen en resolution, nr 2361, daterad 27 januari 2021, Där fastslogs bland annat:

* 7.3.1. se till att medborgarna informeras om att vaccinationen inte är obligatorisk och att ingen är politiskt, socialt eller på annat sätt pressad att vaccinera sig om de inte vill göra det själva;

* 7.3.2. se till att ingen diskrimineras för att inte ha vaccinerats på grund av möjliga hälsorisker eller för att man inte vill vaccineras,
 
* 7.5.2 använd vaccinationscertifikat enbart för dess syfte; övervakning av vaccineffektivitet, möjliga sidoeffekter och biverkningar." 

Detta är en rimlig och självklar utgångspunkt för EU.

Om man ändå väljer att besluta om någon form av vaccinationspass för att gynna resandet inom EU måste rimligen genomgången infektion med konstaterade antikroppar jämställas med vaccin (inte minst som immunitet verkar kvarstå minst lika länge som effekten av ett vaccin), och även ett färskt negativt Covidtest bör rimligen kunna godkännas som komplement. 

EU:s ledare verkar samtidigt vara överens om att varje medlemsland i så fall kommer att få bestämma hur dessa vaccinationspass ska eller får användas inom landet. Tanken att låta butiker, restauranger eller biografer mm kolla vaccinationspass innan man släpper in en besökare är helt enkelt orimlig. Inom Sverige är det regeringens och myndigheternas ansvar att beräkna när andelen vaccinerade är så stort att smittan i praktiken slutar spridas och restriktionerna därmed kan trappas ned. Det går att lösa matematiskt på samhällsnivå och bör inte föras ned på individnivå. Det har vi aldrig tidigare gjort i Sverige ens vid mycket allvarliga sjukdomar, och det finns ingen anledning att ändra det nu bara för att det finns teknik för det.

Tanken på att dela in ett lands befolkning i ett A-lag och ett B-lag beroende på om man fått möjlighet/kunnat/valt att vaccinera sig är helt enkelt ytterst obehaglig. Det medför exempelvis att personer som inte får vaccinera sig av medicinska skäl tvingas styrka detta och därmed lämna ut högst privata uppgifter om sin hälsa, och riskera att bli ifrågasatta varför man inte vaccinerat sig. Alla kommer också att tvingas medföra vaccinationspass ute i samhället och vid begäran visa upp dessa. Det är en ganska otrevlig form av massövervakning.

Sannolikt är vaccinationspass också onödigt - i takt med att allt fler vaccinerar sig blir det ganska oväsentligt om en mindre del av ett lands eller EU:s befolkning inte är vaccinerad, smittspridningen kommer ju enligt experterna ändå upphöra senast vid en 60-70% vaccinationstäckning, kanske tidigare. Och som sagt - det skulle definitivt strida mot Europarådets resolution att diskriminera enskilda personer inom ett land beroende på om man vaccinerat sig eller inte.

Problematiskt när tunga remissinstanser avstyrker en grundlagsändring

2021-03-14

Varje mandatperiod brukar man se över om det finns saker i grundlagen som behöver korrigeras. Oftast sker sådant i politisk enighet. Man röstar sedan om det före ett kommande val, och därefter en gång till efter valket med den nyvalda riksdagen, varefter ändringen vinner laga kraft. En bred parlamentarisk utredning har presenterat förslag till denna mandatperiods översyn, och det mesta av det som föreslås är helt okontroversiellt. Men det finns ett ärende som sticker ut, och det gäller frågan om att ta bort grundlagsskyddet för sökbara register över offentliga domar. 

Lite fakta först: 

Det pågår ryktesspridning i sociala medier och jag får en del mail där det påstås att Riksdagen genom en grundlagsändring tänker förbjuda publicering av domar, foton eller uppgifter om dömda brottslingar. Det är inte en korrekt beskrivning. Det saken handlar om är att utredningen, bland annat med hänvisning till EU-rätten och EU:s dataskyddsförordning, menar att reglerna om vad som innefattas i ”känsliga personuppgifter” även bör innefatta personuppgifter om lagöverträdelser. Därför menar man att Sverige måste ta bort grundlagsskyddet för dessa sökbara register. Det innebär alltså inte att riksdagen ska behandla något förbud mot publicering, bara att grundlagsförbudet mot att stifta lagar som förbjuder sökbara databaser tas bort. 

Ska denna typ av sökbara databaser förbjudas krävs att riksdagen stiftar en särskild lag om detta enligt vanliga regler. I den föreslagna ändringen i grundlagen föreskrivs samtidigt att förbud mot dessa sökbara register i vanlig lag bara får införas om det står klart att det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. I oklara fall ska yttrandefrihets- intresset väga tyngst. Förslaget bedöms av utredningen innebära att vår lagstiftning kommer att ligga i linje med EU-rättens krav.

Frågan gäller alltså enbart sökbara databaser. Det finns inga förslag eller tankar om att förbjuda publiceringar i övrigt av offentliga domar eller uppgifter om dömda.
 
Till skillnad mot det tidigare förslag som diskuterades förra mandatperioden (2018), och stoppades på initiativ av bland annat oss moderater, görs nu ingen skillnad mellan allmänheten och professionella eller journalister – alla omfattas av lagen på samma sätt. Detta med likhet inför lagen var en bärande kritik från vår sida. Yttrandefrihetsintresset får samtidigt en starkare skydd vid utformning av eventuell lagstiftning mot sökbara register. Samtliga riksdagspartier har i utredningen varit överens om att acceptera denna grundlagsförändring, som alltså främst motiveras med EU-rättens krav.

Vad händer nu?

Nu har förslaget varit ute på remiss. Och kritiken är oväntat hård från ett antal tunga och viktiga remissinstanser. Företrädare för media och medieföretag, liksom SVT och SR, Journalistförbundet och Publicitsklubben avstyrker förslaget. Samma sak med JO, JK, Advokatsamfundet, Hovrätten för Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Stockholms tingsrätt, Göteborgs Universitet, Svenskt Näringsliv, Säkerhets- och försvarsföretagen mfl. Jag har för egen del svårt att se hur man ska kunna gå vidare med ett förslag som med så goda argument avstyrks av alla dessa tunga och viktiga remissinstanser. Det är ytterst besvärande.

Personligen är jag som bekant varm värnare om yttrandefriheten, och denna hotas på så många sätt numera. Varje inskränkning måste vägas på guldvåg mot argumenten att inskränka den. Inte minst i detta fall då det rör domar där det finns ett mycket stort allmänintresse att kunna ta del av informationen - som dessutom redan är offentlig. Att ställa samman offentliga uppgifter så att allmänheten lättare kan hitta i uppgifterna kan inte ses som ett stort samhällsproblem enligt min åsikt, och det har jag tyckt sedan frågan var uppe i riksdagen förra mandatperioden. 

Jag är väl medveten om att Sverige inte i längden kan gå emot EU:s regler, men har samtidigt inte fått någon överväldigande bevisning om att EU-rätten faktiskt föreskriver att Sverige måste ta bort grundlagsskyddet för sökbara register över offentliga domar, och sedan lagreglera detta. En möjlighet är ju att i stället vänta på eventuell framtida prövning i EU-domstolen, och så länge Sverige inte fälls där behöver vi inte göra någonting.

Just nu granskar kloka jurister i vårt parti remissinstansernas invändningar och vi får se var vi landar. För egen del känner jag stor tveksamhet till att säga ja till det liggande förslaget. Så tung kritik från viktiga remissinstanser måste riksdagen ta på största allvar.

Protektionism och nationalism löser inga globala kriser

2021-03-12

Nyheten att AstraZeneca inte får exportera vaccin från sina fabriker i Indien, USA och Storbrittannien är allvarlig. Orsaken är att regeringarna i dessa länder infört exportförbud. Bara i USA lär det finnas 9 miljoner vaccindoser på väg till EU som nu av Biden-administrationen inte tillåts lämna landet för att USA vill ha vaccinet själva - trots att EU betalt för vaccinet och har kontrakt på leveransen. 

Nu diskuteras om EU ska införa exportförbud av vaccin till alla länder utanför EU. Statsminister Löfven har vad jag förstått uttalat sig positivt för detta, medan vaccinsamordnaren Richard Bergström varnar för konsekvenserna av ett sådant beslut. Problemet är nämligen att all vaccintillverkning inom EU bygger på substanser och insatsvaror från länder utanför EU. EU-länderna importerar också stora delar av de sprutor och kanyler som behövs för vaccinationerna. Risken om EU inför exportförbud för coronavaccin tillverkat inom EU är att detta startar ett handelskrig runt vaccinet, och det skulle skada alla inblandade länder och göra att både tillverkning av vaccin och pågående vaccinationer försenas.

Vi såg liknande problem inom EU förra våren - massor av skyddsutrustning fastnade i olika länder till följd av nationella exportförbud. Det krävdes att EU-kommissionen tog tag i frågan och läxade upp de länder som satte frihandeln ur spel för att handeln skulle komma igång igen. 

Nationell protektionism och handelskrig är aldrig bra för någon. De kortsiktiga vinster som ett land kan göra på detta äts snabbt upp av större negativa effekter senare. Och extra allvarligt är det under en internationell kris som pandemin måste sägas vara. Under en kris är det extra vktigt med samarbete och frihandel som gör att varor som behövs akut snabbt kan kanaliseras till rätt mottagare med minimal byråkrati.

Sverige valde att göra all sin vaccinupphandling inom ramen för EU:s stora upphandling och inte göra någon egen som back-up. Det kan diskuteras om det var rätt strategi. Nu måste vi agera gemensamt med övriga EU för att få igång leveranserna av beställt vaccin. Protektionismen måste brytas och exporthindren undanröjas. Och Sverige bör enligt min åsikt inte stödja eventuella EU-förslag om att införa exportförbud av vaccin. Jag tycker den nationelle vaccinsamordnarens bedömning väger tungt. Exportförbud riskerar att slå tillbaka och ge fler negativa effekter än positiva.

Moderaterna vill tydligare värna demokrati, fri och rättigheter

2021-03-12

Häromdagen skrev moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer en mycket viktig debattartikel i Dagens Industri där han pekar på stora revor i såväl demokratin som synen på grundlagar, statsförvaltning och grundläggande mänskliga fri och rättigheter, som dessutom urholkats ytterligare under dagens regering. 

Slutet på artikeln sammanfattar det moderaterna anser måste göras:

"Det finns många skäl att byta regering i valet 2022. Men ett av de allra viktigaste är att få verklig reformkraft i arbetet med att stärka den  liberala demokratin. En ny borgerlig regering bör bland annat:

* Fullfölja arbetet med att stärka domstolarnas oberoende och göra det trögare att ändra våra grundlagar.
* Fullt ut omfamna maktdelningsfrågorna, och se hur även lagrådets och riksdagens ställning kan värnas och utvecklas.
* Initiera ett reformprogram för att stärka enskildas fri- och rättigheter, inte minst äganderätten.
* Rulla tillbaka statlig klåfingrighet i fråga om den fria pressen och den fria forskningen.
* Förstärka den offentliga förvaltningens integritet, med fokus på transparens, opartiskt beslutfattande, utnämningar efter förtjänst med mera.
* Återupprätta ett tydligt ansvarsperspektiv, alltifrån skilda valdagar för kommun och riksdag för politiskt ansvarsutkrävande, till offentliga tjänstemäns ansvar för myndighetsbeslut som rör enskilda.

En borgerlig regering kommer konsekvent att stå upp för den enskilde medborgarens perspektiv i reformarbetet. För ytterst är det medborgarnas tillit till varandra och tilltro till våra offentliga institutioner som avgör den liberala demokratins hållfasthet."

Centerpartiet tydliga med att de nu ingår i vänsterblocket

2021-03-10

Gårdagens besked från Centerpartiets Annie Lööf bekräftar egentligen bara bilden av att Centerpartiet numera är en del av vänsterblocket i svensk politik. Och det är en bra konsumentupplysning till väljarna - vill man byta regering är inte Centerpartiet ett bra val. En röst på Centern kan betyda precis vad som helst. Vill man byta regering och få en tydlig borgerlig politik är moderaterna bästa valet. 

Slutreplik till Miljöpartiet i Borås Tidning idag

2021-03-10

I dag har jag denna slutreplik till Miljöpartiet där jag konstaterar att de inte är bra för vare sig människor eller miljlö. Att de i sin replik till mig dessutom medgav att deras mål är att vi alla ska bli fattigare och att det finns andra världen än pengar visar vilket farligt parti detta är. Dessutom anser många miljöpartister att demokratin måste stå tillbaka för kampen mot "klimatkrisen". Läs och varna alla i din omgivning för detta parti som hotar både demoikrati, frihet, välfärd, samhällsekonomi, företag och jobb!

Klicka nedan för att läsa hela artikeln.

  

Gårdagens debatter med arbetsmarknadsministern

2021-03-10

Gårdagskvällen bjöd på en drygt två timmar lång debattkväll med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Vi var 7 moderater som deltog i flera interpellationsdebatter och temat var att Sverige ligger extremt illa till i EU när det gäller arbetslösheten. För första gången sedan Sverige gick med i EU hade Sverige 2019 högre arbetslöshet än genomsnittet i EU, och utvecklingen har fortsatt åt fel håll även 2020. Det har alltså blivit precis tvärtom mot blivande statsminister Löfvens löfte före valet 2014 att Sverige år 2020 skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet.
 
År 2014 låg Sverige på en 12:e plats bland EU:s länder när det gällde låg arbetslöshet. I dag ligger vi på 22:a plats av 28 länder. Detta trots att åren 2014–2019 kännetecknats av en mycket stark högkonjunktur. I 25 av 27 EU-länder minskade arbetslösheten mellan 2014 och 2019. I endast tre länder ökade den. Och Sverige är det land i hela EU där arbetslösheten ökat allra mest mellan 2014 och 2019, enligt siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat. Och under pandemiåret 2020 var det bara fyra länder i EU som hade en sämre utveckling på arbetsmarknaden än Sverige.

Bilden ovan länkar till riksdagens videoupptagning av den första debatten där jag deltog. Den handlade om min interpellation om förklaringarna till att Sverige lyckats så dåligt både i högkonjunkturen 2014-19 och under pandemin 2020 jämfört med övriga EU-länder. Bilden nedan länkar till en efterföljande debatt där jag också deltog. Där lade jag mer fokus på ungdomsarbetslösheten, samt att bästa sättet att motverka arbetslöshet är att driva en företags och jobbvänlig politik i stället för motsatsen. 

Några anmärkningsvärda saker från debatterna:

1. I sitt svar till oss sa ministern att "Regeringen följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden och är vid behov beredd att vidta ytterligare åtgärder". Jag reagerade starkt på detta och frågade ministern vad hon anser krävs för att det ska finnas sådana behov? Är inte läget tillräckligt allvarligt enligt ministern och dagens S/MP-regering? Vi har exempelvis den högsta ungdomsarbetslösheten på 25 år!

2. Moderaterna har presenterat en mängd förslag både för att förbättra integrationen, minska utanförskapet, skapa fler jobb och minska arbetslösheten. Arbetsmarknadsministern har däremot inte aviserat en enda proposition till riksdagen med förslag mot den höga arbetslösheten. Det är en obegripligt passiv regering som styr Sverige.

3. Ministern kallade vår redovisning av hur Sverige rasat i jämförelse med andra länder för "statistik och siffertrixande". Det är anmärkningsvärt eftersom de siffror vi och alla andra använder kommer från Arbetsförmedlingen, SCB och EU:s statistikbyrå Eurostat. Att ministern kallar sina egna myndighetens siffror för "siffertrixande" är anmärkningsvärt.

4. Ministern menar att det är omöjligt under pandemin att jämföra länder eftersom uppgifterna till statistiken är bristfälliga. Jag frågade om samma sak gällde åren 2014-19 då utvecklingen var lika svag. Jag fick såklart inget svar.

5. Ministern skröt om att man tillför Arbetsförmedlingen 9 miljarder 2021 för att motverka arbetslösheten. Jag frågade vad meningen är med dessa extra pengar med tanke på att samma Arbetsförmedling lämnade tillbaka 9,6 miljarder från 2020 som man inte lyckats förbruka. 

6. Genomgående är alla dagens samhällsproblem någon annans fel. Så låter det i alla debatter med alla ministrar numera. Om det inte beror på pandemin så beror det alltid på den tidigare Alliansregeringen eller Bildtregeringen på 90-talet. Jag frågade om kanske även Fälldinregeringen 1976 kanske är ansvarig för dagens problem? Annars kan man som sagt skylla på statistiken. De enda som absolut inte bär något ansvar för något alls är dagens S/MP-regering.

I kväll har jag en ny debatt med ministern om arbetslösheten

2021-03-09

I en interpellationsdebatt den 18 december påminde jag arbetsmarknadsministern om nuvarande statsminister Stefan Löfvens löfte före valet 2014 om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

År 2014 låg Sverige på en 12:e plats bland EU:s länder när det gällde låg arbetslöshet. I dag ligger vi på 22:a plats av 28 länder. Detta trots att åren 2014–2019 kännetecknats av en mycket stark högkonjunktur.

I 25 av 27 EU-länder minskade arbetslösheten mellan 2014 och 2019. I endast tre länder ökade den. Och Sverige är det land i hela EU där arbetslösheten ökat allra mest mellan 2014 och 2019, enligt siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I sitt svar skyllde ministern på pandemin, vilket jag ifrågasatte – de siffror jag redovisade gällde läget före pandemin. Att pandemin därefter generellt påverkat arbetsmarknaden negativt, trots alla krisstöd, är inget jag tänker lasta regeringen för. Det gäller i de flesta länder. Däremot kom dramatiska uppgifter i januari från EU:s statistikmyndighet Eurostat. Det visar sig nu att under år 2020 var det bara fyra länder i EU som hade en sämre utveckling på arbetsmarknaden än Sverige.

Redan hösten 2019 varnade jag för att en regering som misslyckats med jobbpolitiken under en stark högkonjunktur skulle ha små chanser att uträtta något positivt när tiderna blir sämre. Nu vet vi att det blev just så. Sammantaget kan man alltså konstatera att Sverige ett av de EU-länder som lyckats sämst med arbetslösheten både under högkonjunktur och under pandemin. Min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark är: 

Min fråga till ministern är vad hon ser för förklaringar till att Sverige är ett av de länder i EU som lyckats sämst med arbetslösheten under både högkonjunktur och lågkonjunktur?

Debatten blir ikväll efter partiernas gruppmöten, och kan följas direkt via riksdagens webbplats, www.riksdagen.se.

Moderata initiativ till krisstöd mm som riksdag/regering genomfört

2021-03-08

Under pandemin har vi moderater, oftast i finansutskottet, lagt fram ett betydande antal förslag om krisstöd och andra pandemirelaterade åtgärder för att motverka ekonomisk kris i spåren av pandemin. Här en liten uppräkning av de saker vi moderater föreslagit och fått igenom. Listan är lång. Regeringens politik har inte varit så lyckad totalt sett, men utan dessa moderata initiativ hade politiken varit mycket sämre, fler företag hade gått under och fler hade blivit arbetslösa.


Korttidspermitteringar

7 april 2020: Moderaterna föreslår att arbetsgivare ska kunna permittera anställda på heltid, motsvarande 80-100 procent av arbetstiden.

14 april 2020: Regeringen meddelar att arbetsgivare kan permittera anställda upp till 80 procent av arbetstiden.

10 december 2020: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att reglerna för korttidspermitteringar ska anpassas till företag med säsongsvarierande verksamhet. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.


Omställningsstöd

7 april 2020: Moderaterna föreslår att företag som får intäktsminskningar med minst 30 procent får ett statligt stöd för att täcka de fasta kostnaderna.

30 april 2020: Regeringen meddelar att företag som får omsättningstapp med minst 30 procent få ett statligt stöd för att täcka mellan 22,5 och 75 procent av de fasta kostnaderna.

6 januari 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att ersättningsnivån inom omställningsstödet höjs till 90 procent.

12 januari 2021: Regeringen meddelar att ersättningsnivån inom omställningsstödet höjs till 90 procent för mindre företag.


Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare

17 juni 2020: Moderaterna lägger fram en kommittémotion med krav på att enskilda näringsidkare ska omfattas av krisstöd. Riksdagen ställer sig bakom motionen. Regeringen återkommer inte med några förslag, trots tillkännagivandet från riksdagen.

20 augusti 2020: Moderaterna kallar in Finansutskottet till ett extra möte. Utskottet sätter ytterligare press på regeringen i frågan.

5 november 2020: Regeringen meddelar att omsättningsstöd till enskilda näringsidkare införs.

10 december 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att reglerna för omsättningsstöd till enskilda näringsidkare ändras för företagare som varit föräldralediga eller sjukskrivna. Vänsterpartiet föreslår motsvarande ändring för företagare som fått arbetslöshetsersättning. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.

6 januari 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att ersättningsnivån inom omsättningsstödet till enskilda näringsidkare höjs till 90 procent.

12 januari 2021: Regeringen meddelar att ersättningsnivåerna inom omsättningsstödet till enskilda näringsidkare höjs till 90 procent.

Omsättningsstöd till handels- och kommanditbolag

18 november 2020: Moderaterna och Kristdemokraterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på krisstöd till handels- och kommanditbolag. Riksdagen ställer sig bakom initiativet. 

26 november 2020: Regeringen meddelar att ett nytt omsättningsstöd för handels- och kommanditbolag ska införas.

6 januari 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att ersättningsnivån inom omsättningsstödet till handels- och kommanditbolag höjs till 90 procent.

12 januari 2021: Regeringen meddelar att ersättningsnivån inom omsättningsstödet till handels- och kommanditbolag höjs till 90 procent.


Sänkt ränta på uppskjutna skatteinbetalningar

25 mars 2020: Moderaterna lägger fram en kommittémotion med krav på sänkta räntekostnader för anstånd med skatteinbetalningar. Riksdagen ställer sig bakom motionen.

17 april 2020: Regeringen meddelar att den sammantagna räntan som tas ut på anståndsbeloppet ska sänkas (mer än halveras).

12 januari 2021: Regeringen föreslår förlänga perioden för anstånd med skatteinbetalningar, men med högre räntekostnader för företagen än dem som Moderaterna drev igenom i mars.

21 januari 2021: Moderaterna lägger återigen fram ett utskottsinitiativ med krav på sänkta räntekostnader för anstånd med skatteinbetalningar. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.


Nedstängningsstöd vid användning av pandemilagen

17 december 2020: Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet lägger fram en kommittémotion med krav på att kompensation ska utgå till företag som stängs ned med användning av pandemilagen. Riksdagen ställer sig bakom motionen.

18 januari 2021: Regeringen meddelar att nedstängningsstöd ska utgå vid användning av pandemilagen. 


Slopad karensdag och statligt sjuklöneansvar

11 mars 2020: Moderaterna kräver att staten tillfälligt ska ta över sjuklöneansvaret.

16 mars 2020: Regeringen meddelar att staten tar över sjuklöneansvaret under april och maj.

 
Företagsakut
 
18 mars 2020: Moderaterna föreslår ett krispaket med riktat stöd till svenska jobb och företag. Paketet inkluderar en företagsakut med lånegarantier.  

25 mars 2020: Regeringen meddelar att en företagsakut kommer att inrättas som en del av ett krispaket för svenska småföretag.

Ersättning till personer som tillhör riskgrupper
 
20 mars 2020: Moderaterna föreslår att smittbärarpenning ska utvidgas till att även inkludera riskgrupper, så att de slipper utsätta sig för fara på jobbet.

16 april 2020: Riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att utreda vilka som tillhör riskgrupp och hur de kan få ersättning.

15 juni 2020: Regeringen lägger fram en extra ändringsbudget som bl.a. inkluderar sjukpenning till person i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån, samt smittbärarpenning till närstående till person i riskgrupp. Förslaget antas av riksdagen.

 
Sänkta arbetsgivaravgifter
 
23 mars 2020: Moderaterna föreslår helt slopad arbetsgivaravgifter under april och maj.

25 mars 2020: Regeringen föreslår nedsättning av arbetsgivaravgifter under perioden mars-juni.

 
Hyresstöd
 
23 mars 2020: Moderaterna föreslår att staten ska ta upp till hälften av hyreskostnaderna under april och maj för företag i utsatta branscher: bl.a. hotell, restauranger och butiker.

25 mars 2020: Regeringen föreslår tillfällig rabatt på upp till 25 procent för hyreskostnader i utsatta branscher.

 
Slopat fribelopp
 
27 mars 2020: Moderaterna föreslår slopat fribelopp för vårdstudenter som tillfälligt stärker upp vården.

30 mars 2020: Regeringen meddelar att fribeloppet tillfälligt slopas under 2020 för läkare, sjuksköterskor, annan vårdpersonal som för tillfället studerar och personer som studerar på vårdutbildningar.

Inrikesflyget
 
1 april 2020: Moderaterna kräver att regeringen griper in för att rädda inrikesflyget. Elisabeth Svantesson förespråkar att regeringen ska använda sig av samma system som redan tillämpas för sträckor med otillräcklig lönsamhet, så kallad trafikplikt.

6 april 2020: Regeringen meddelar att de inför en temporär allmän trafikplikt på ett antal flyglinjer till och från Norrland och Gotland.

 
Stöd till regionala flygplatser
 
26 maj 2020: Moderaterna vill skjuta till 100 miljoner kronor för att rädda regionala flygplatser.

14 juni 2020: Regeringen föreslår ett tillfälligt ökat driftstöd under 2020 till de regionala flygplatserna på 100 miljoner kronor för att mildra effekterna av coronapandemin.

 
Stöd till kommuner och regioner
 
30 mars 2020: Moderaterna föreslår 15 miljarder kronor till kommuner och regioner för att vård och omsorg ska kunna klara coronakrisen.

2 april 2020: Regeringen presenterar 15 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner.

 
Undantag av förmånsbeskattning
 
16 april 2020: Moderaterna föreslår tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fri parkering, måltider och vissa gåvor.

5 maj 2020: Regeringen föreslår slopad förmånsbeskattning av fri parkering och vissa gåvor under år 2020.

24 juni 2020: Regeringen föreslår föreslås att det införs en skattefrihet för förmån av fri kost (blir dock inte verklighet förrän i november).

Januari 2021: Moderaterna föreslår att undantagen av förmånsbeskattning (fri parkering och vissa gåvor) ska förlängas, eftersom undantaget upphörde vid årsskiftet. Regeringspartierna i skatteutskottet går med på en förlängning.

Digitalt möte med besöknäringen i Borås

2021-03-05

Har just avslutat ett digitalt möte med besöksnäringen i Borås, på länk från Åhaga. Det är en bransch som har det oerhört tufft just nu. Vi fick många vittnesmål från enskilda företagare om det extrema läget. Många konkurser hotar tyvärr restauranger, hotell och konferensanläggningar, eventbolag och researrangörer, och redan har stora mängder anställda förlorat jobbet.

Jag nämnde de moderata förslag som vi lagt för att stödja evenemangsnäringarna och besöksnäringarna och vårt arbete för att pressa regeringen att snabba upp stöden - det är det största problemet idag att stöden inte når fram i tid. Man är också frustrerade över otrydligheten och ryckigheten i regelverken som gör det svårt att ha koll på vad som gäller. Jag testade också av vårt senaste moderata förslag om statliga garantier för delar av kostnaderna för att man ska våga planera för större evenemang under sommaren och hösten, och det föll i god jord - under förutsättning att man kan känna sig trygga med att garantierna verkligen infrias om det behövs. Stort tack till Visita mfl som arrangerade mötet!

Det är faktiskt väldigt svårt att ha koll på pandemirestriktionerna

2021-03-05

Häromdagen lade jag ut denna lilla undersökning på twitter. Drygt ett tusental svarade.



Problemet är att regeringen och myndigheterna verkar skjuta från höften, och dessutom blandar tvingande regler med rekommendationer på ett sätt som blir väldigt förvirrande. Dessutom ändras reglerna från dag till dag, ibland skärps reglerna samtidigt som smittspridningen minskar, och omvänt. Inte sällan är rekommendationerna motstridiga eller upplevs som ologiska, och ibland går de dessutom rakt emot det som regeringen och Folkhälsomyndigheten tidigare uttalat. Jag tror, som jag sagt många gånger tidigare och även framförde till Socialministern i en av mina interpellationsdebstter, att detta sammantaget gör att människor efterlever rekommendationer dåligt och att det medverkar till det låga och fallande förtroendet för både myndigheterna och regeringen under pandemin.

Reglerna och rekommendationerna uppfattas också som orättvisa av många näringsidkare.

Ett exempel är det nya förbudet mot att sitta mer än en vid samma bord på restauranger som saknar egen entré mot gatan, medan de som har egen dörr kan ha upp till åtta kunder per bord. Att på detta sätt så drastiskt snedvrida konkurrensen mellan redan hårt drabbade företagare och utan extra kompensation till dem som drabbas är respektlöst. 

Ett annat exempel är antalsbegränsningen till max 500 kunder i varuhus och köpcentrum. Det viktiga måste ju vara antalet kunder per kvadratmeter yta, inte det totala antalet. 

Ytterligare ett exempel är alkoholförbudet och öppettiderna. Att människor sitter lugnt på en restaurang med goda avstånd från andra gäster, äter en bit mat och dricker ett glas vin klockan 21 på kvällen kan omöjligen påverka smittspridningen mer än att människor samlas hemma hos varandra, dricker mer alkohol och inte håller distansen. Reglerna uppfattas som orimliga av både företagen och kunderna.

Samma sak med publika arrangemang. Man får alltså även framledes ta in 500 kunder i en större butik. Men inte ha 500 åskädare på en fotbollsmatch utomhus. Logiken är obegriplig. Man får samlas hundratals människor i en liftkö i fjällen, men 22 ungdomar får inte spela knattefotboll utomhus på en gräsmatta.

Sverige sätter samtidigt in militär för att bevaka gränsen mot Norge så inte någon korsar gränsen för att titta till sin sommarstuga på andra sidan, samtidigt som ett betydande antal utländskla gästarbetare tillåts ta sig till Sverige och arbeta på stora fabriksprojekt och har medfört den nya engelska mutationen som nu drabbat stora delar av landet.  

Munskyddsreglerna är i en klass för sig. I början av pandemin avråddes vi från att använda munskydd, till och med inom äldreomsorgen ifrågasattes det att personalen skulle bära munskydd. "Det kan till och med vara negativt" konstaterade Anders Tegnell på presskonferenser i våras. Sedan öppnade man för munskydd i äldreomsorgen, därefter i kollektivtrafiken i rusningstid, och nu helt plötsligt ska det användas hela tiden i kollektivtrafiken och även på andra ställen "när man inte kan hålla avstånd". Hur tror man att man ska få människor att ta till sig denna rekommendation nu när man så totalt dömde ut munskydden förra våren?

På punkt efter punkt är den svenska hanteringen av pandemin obegriplig, ologisk, motstridig och inkonsekvent. Timingen av nya restriktioner eller upphävande av dem har också lämnat en del att önska. Sammantaget är det omöjligt för svenska folket, både privatpersoner och företagare att begripa vad som händer och varför, och få är insatta i vilka regler som gäller. Alltihop är en tydlig illustration av hur man missköter ledningen i en krissituation. Och då har jag inte ens kommit in på hur illa vaccinationsstrategin fungerar...

Glädjande opinionsutveckling

2021-03-05

Jag har ju sedan länge stuckit ut hakan och förutspått att Moderaterna kommer att bli största parti i riksdagsvalet 2022. På senaste tiden har fler olika opinionsmätningar visat en stadig uppgång för oss och en motsvarande nedgång för Socialdemokraterna. I någon mätning har M rent av varit större än S. I dag kommer ännu en mätning som visar att Moderaterna är största parti, denna gång Demoskop. Man ska vara försiktig med att dra slutsatser av enskilda mätningar, men trenden är tydlig. Och jag tror jag kommer att få rätt.

Sverige har bäddat för det som hände i Vetlanda

2021-03-04

Det fruktansvärda dådet i Vetlanda påminner oss återigen om att Sverige långtifrån är förskonat från denna typ av våld, och att det inte heller är isolerat till våra storstäder utan hotar hela vårt land. Tre personer har livshotande skador och ytterligare ett antal är svårt skadade.

Även om många uppgifter är osäkra så har en del börjat klarna. Gärningsmannen är enligt media medborgare i Afghanistan, är i 20-årsåldern och har varit skriven i Sverige sedan 2017. Han verkar alltså vara en av alla dessa ensamkommande afghanska män som kommit till vårt land de senaste 5-6 åren. Just nu väntar han på besked om förlängt uppehållstillstånd. 

Inget land som tar emot asylsökande (det gör de flesta demokratiska länder) kan undkomma risken att det bland dem man tar emot finns personer som kommer att angripa sitt nya hemland och dess invånare genom våld, brott eller rent av terrordåd. Men ju fler man tar emot desto större blir såklart risken rent matematiskt. Om man dessutom mest tar emot unga män ökar risken ytterligare. Tar man sedan främst emot unga män från länder och områden där man lever i klanstrukturer eller i dåligt fungerande samhällen, människor med låg utbildningsnivå och med ringa chanser att vare sig klara utbildning eller arbete i Sverige, så ökar såklart risken för att dessa människor blir fast i utanförskap och frustration vlket kan trigga igång ett hat mot samhället och en radikalisering in i islamism eller andra våldsbejakande ideologier. Särskilt om man inte får de besked från myndigheterna som man hoppas på. Stoppar man sedan in dessa unga män i redan dysfunktionella förorter eller i tomma bostäder på avfolkningsorter har man skapat den perfekta stormen. När samhället inte ens ser till att de som fått avslag på asylansökan också lämnar landet bygger vi upp ett otäckt parallellsamhälle som får konsekvenser för oss alla.

Tyvärr är vi där idag. Vårt helt orimligt stora asylmottagande och den stora mängd som antingen fått stanna eller stannar kvar utan tillstånd har skapat en enorm grogrund för socialt utanförskap, frustration, extremism och islamism. Vi har nu tiotusentals, sannolikt hundratusentals, människor som känner sig helt obehövda, som saknar arbete och egen försörjning, som inte har några krav eller förväntningar på sig, som inte kan vårt språk, som lever i socialt utsatta områden, och som bara ser fem alternativ (ibland kombinerade):
1. Fortsätta leva på bidrag i Sverige resten av livet i sitt socialt nedgångna bostadsområde
2. Ägna sig åt brottslighet för att tjäna mer pengar, få ökad status och ett socialt sammanhang där man betyder något
3. Söka sig till radikala miljöer som islamism eller andra extrema grupper för att få något slags mening i tillvaron 
4. Bedöva sin frustration med missbruk och droger
5. Protestera mot samhället genom att i ilska angripa, skada eller döda oskyldiga människor

Jag tycker om att vara en hoppfull politiker med framtidstro. Men jag har begränsat hopp om att vi ska kunna lösa allt detta. Jag har varit med i politiken alldeles för länge för att tro att politiken enkelt kan trolla bort socialt utanförskap, arbetslöshet och extremism. Alla regeringar i modern tid har försökt, men med begränsad framgång. Vi kan absolut påverka, ibland en hel del. Lokalt kan vi rent av lösa problemen, men tyvärr bara på marginalen när man ser det totalt på nationell nivå. Problemen är så enorma att vi bara kan skrapa på ytan. Sverige är där vi är och det som gjorts fel kan inte göras ogjort. Det är ingen tröst alls att vi som varnade för effekterna av en helt sanslöst vansinnig asylpolitik fick rätt i våra varningar. Sverige är ett skadat land idag och det enda vi kan göra är att försöka minimera skadan. Vi måste försöka och politik gör faktiskt skillnad. En moderatledd regering skulle definitivt göra mer och förändra en hel del till det bättre. Men för att lösa problemen helt krävs närmast underverk.

Det vi däremot helt råder över själva är om vi ska förvärra problemen ytterligare. Det kan vi faktiskt påverka till 100%. När jag hör de asylaktivistiska partierna (läs S, V, C och MP) i debatten kan man tro att de aldrig följer nyheterna, aldrig besöker utanförskapsområden och inte förstår enkla matematiska samband. Dessa partier kämpar alltså fortfarande för att många tusen ensamkommande afghanska män utan asylskäl ändå ska få stanna i Sverige. De lägger miljarder på denna begränsade grupp män som i stället borde skickats hem för längesedan. Ju längre tid de får stanna "på nåder" desto större kommer frustrationen att bli när de tvingas återvända till sitt gamla hemland.  De fyra asylaktivistiska partierna vill också fortsätta med ett omfattande asylmottagande och till och med öka det mot idag. De vill inte heller skärpa kraven i integrationen eller strama upp bidragssystemen. Inte heller öka försörjningskravet vid anhöriginvandring. Vi ser inte heller något fokuserat arbete på att se till att de som fått nej under asylprocessen också ska lämna landet.   

Sverige kommer under mycket lång tid att ha stora och svåra problem till följd av en helt vansinnig asylpolitik under minst 3-4 decennier. Ansvaret vilar på alla de partier som varit med och styrt landet de senaste 40 åren. Vi kommer sannolikt att få fler våldsdåd, mer arbetslöshet och socialt utanförskap, ökad kriminalitet, fler skjutningar och ökade samhällskostnader. Risken för fler terrordåd ökar troligen också. Men vi kan faktiskt också visa att vi inser vad detta beror på och säga stopp. Det är ett fritt val att sluta förvärra problemen. Och i den delen skulle en ny moderatledd regering göra en enorm skillnad.

Sverige har ingen skyldighet att ordna jobb åt tiggande EU-medborgare

2021-03-03

I ett debattprogram igår luftades återigen åsikten att Sverige borde erbjuda tiggande EU-medborgare enkla jobb så att de slipper tigga. Tanken är helt orimlig. Det är självklart aldrig Sveriges ansvar att "fixa jobb" till människor som är medborgare i andra länder, det är det egna hgemlandets ansvar att ta hand om sina egna invånare. Det är märkligt att en sådan självklarhet ens ska behöva påpekas. Sverige har nog med problem att försöka få dem som är bosatta här att komma i egen försörjning.

Den EU-medborgare eller utomeuropeiska medborgare som  själv ordnar en anställning i Sverige inom ramen för gällande regler och villkor är välkommen hit för att arbeta enligt reglerna för arbetskraftsinvandring eller reglerna om fri rörlighet inom EU. Men anställningen är något man får ordna själv.

Frågan om Höghastighetståg borde nu kunna avföras från dagordningen

2021-03-01

I dag presenterar Trafikverket sin rapport över hur man tänker sig att pressa in en höghastighetsjärnväg inom den ekonomiska ramen på 205 miljarder. Svaret är kort och gott att det inte går. 

Trafikverket konstaterar att en höghastighetsjärnväg enligt det ursprungliga förslaget, med stationer på rimliga ställen och anslutning av Landvetter flygplats kommer att kosta minst 350 miljarder. Om man till detta lägger kostnaderna för stationer lär man hamna runt 400 miljarder. Alltså den summa moderaterna tidigare antagit.

Alla de fyra övriga förslag (alternativ 1-4) som redovisas innebär en lägre prislapp, men samtidigt att man stryker en del stationer och placerar andra långt utanför stadskärnorna (exempelvis i Borås), att man delvis använder befintlig järnväg i stället för att bygga nytt, och att man stryker anslutningen till Landvetter flygplats. Dessa förslag skulle medföra så stora förändringar att hela ursprungstanken om Höghastighetståg är överspelad. Dessutom klarar man alltså ändå inte att hålla sig inom den ekonomiska ramen på 205 miljarder.

Rapporten är alltså ingen munter läsning, vare sig när det gäller kostnaderna eller samhällsnyttan, men samtidigt som detta blir den definitiva dödsstöten för höghastighetstågen så kan det kanske bli början på ett mer realistiskt arbete med framtidens järnväg. I linje med det moderaterna länge arbetat för. Det är synd att detta dragit ut så mycket på tiden, men nu kanske även regeringsunderlaget får upp ögonen för det vi moderater länge sagt - att tankarna om Höghastighetståg är orealistiska, både när det gäller nyttan för resenärerna och den totala samhällsekonomiska nyttan. I den bedömningen har vi starkt stöd från både trafikforskare, Riksrevisionen och EU:s revisionsrätt. 

Moderaternas linje är att fortsätta att se över järnvägen i hela landet, och utgår från möjligheten att köra snabbtåg i 250 km/timme genom hela landet, även de norra delarna. Vi vill samtidigt stärka svensk järnväg i sin helhet med fokus på underhåll, förstärkning och nybyggnation på vissa sträckor. Det senare gäller bland annat sträckan Mölnlycke-Bollebygd med anslutning till Landvetter flygplats. Fokus ska inte ligga på Höghastighetståg utan på förbättrad möjlighet till penlring och godsflöden.

När det gäller Järnvägen mellan Göteborg och Borås har både Västra Götalandsregionen och berörda kommuner uttalat att det viktigaste är regional pendling och tågförbindelse från Borås och Göteborg till Landvetter flygplats. Detta stödjer även moderaterna på riksnivå.