Maj 2020

Intervjun med mig i Göteborgs-Posten

2020-05-31



För en dryg vecka sedan tog jag emot reportern Joel Tivemo och en fotograf från Göteborgs-Posten på besök i riksdagen. De höll på med ett längre reportage om riksdagsarbetet under corona-krisen. I helgen kom det flera helsidor långa reportaget i Göteborgs-Posten, dock i en låst artikel. På grund av gällande upphovsrättsregler kan jag inte lägga ut artikeln och alla bilder i sin helhet, men här följer ett kortare utdrag ur artikeln, den del av reportaget där jag själv medverkade och blev intervjuad:

Utanför kammaren, där Sveriges riksdag fattar alla de små och stora beslut som påverkar tio miljoner människor på olika sätt, kämpar två män från it-avdelningen med att få upp en tv-skärm på väggen. De lyckas inte på första försöket. Irriterande. Men på det stora hela ett ganska litet problem.

Riksdagsledamöterna som samlas i salen bredvid dem har problem som är något större. Sveriges problem. Världens problem. Krispaket, budgetförändringar och tickande arbetslöshet.

Jan Ericson hälsar med en handknyck i pannan och ett leende. Han är en av dem har de stora problemen på sitt bord. Han är moderat ledamot från Sjuhärad i finansutskottet och EU-nämnden. Med sina 14 år i riksdagen har han hunnit med att uppleva mycket i den svenska politikens epicentrum. Inget kan liknas vid detta.

- Vi i finansutskottet har hand om alla krispaketen, plus allt det vanliga. Det är väldigt tungt just nu. Men det är det alltid.

- Att det fungerar otroligt bra. Folk här är måna om att visa att riksdagen ska fungera även i kristid. Det är också en stolthet att vi har baxat de här ganska stora krispaketen ibland på bara två-tre dagar genom riksdagen och verkställt. Det visar att riksdagen om vi bara vill kan ta ganska snabba beslut.

- Humöret och viljan att faktiskt få det här att fungera är väldigt stor. Vi sitter i samma båt allihop. Man har större tolerans mot andra. Man väntar till exempel verkligen till folk har kopplat upp sig. Man är mån om att alla ska vara på plats. Vi ska respektera demokratin och det ska fungera.

Med sin id-bricka öppnar han dörrarna till den nedsläckta Plenisalen. Hade allt varit som vanligt hade han varit på besök hos något svenskt företag i Brasilien nu. Den här veckan var avsedd för en resa med finansutskottet till Sydamerika för att diskutera den ekonomiska utvecklingen i Brasilien och Argentina. Så blev det inte. I stället arbetar Jan Ericson långa dagar med krispaketens utformning och genomförande.

Förutom två veckor i mars då han fick vara hemma med förkylning har Jan Ericson fortsatt arbeta på plats i Stockholm hela våren.

Det politiska arbetet slutar inte, även om aktiviteten här i riksdagshuset minskat. En markant skillnad från normaliteten är det faktum att bara 55 av riksdagens 349 ledamöter är på plats i kammaren. Alla ledamöter är fortsatt i tjänst, men 55 deltar i omröstningarna.

Det antalet speglar fördelningen av riksdagsledamöter i sin helhet.

- Man har ett sorts allmänt utskott. finansutskottet och EU-nämnden jobbar som vanligt, men alla andra utskott jobbar gemensamt nu. Det sitter fyra från vårt parti på plats. Ett utskott kommer och föredrar sina ärenden i taget. Så byter man hatt sedan. Först kan man vara i skatteutskottet, sedan i försvarsutskottet och sedan i utbildningsutskottet. Så tar man de frågor som det är mest bråttom med.

- Ja, det kan man nästan säga. Det blir mycket bredare. Men vi försöker att ha någon från de aktuella utskotten på plats. Det är väldigt svårt att jobba på det här sättet.

Att minska riksdagen till nuvarande storlek permanent är inte en idé Jan Ericson gillar.

- Det är en felaktig slutsats att säga att det inte behövs fler än de 55 som jobbar nu. Dels sparar vi väldigt mycket ärenden till efter krisen. Allt som inte är viktigt skjuts på framtiden. Det är egentligen bara i finansutskottet som vi hanterar alla ärenden precis som vanligt, eftersom vi ändå träffas.

Den här förändringen har i den social distanseringens tecken gett en ovanlig konsekvens. Politikerna får nu själva fritt välja plats i kammaren, så länge de sitter med avstånd till övriga ledamöter. Som konservativ politiker har Jan Ericson dock hållit sig till sin plats nära talarstolen.

- Jag håller mig där. Det är ingen som vill komma i närheten av mig ändå, skrattar han.

- Jag tycker man ska ta med sig att det skulle gå att öka effektiviteten i att ta fram förslag. Det behöver inte ta flera år att ta fram något riksdagen har sagt ja till. Det här visar att det går att fram saker snabbare.

- Den tråkiga biten är att det här huset brukar sjuda av liv. Massor av möten, seminarier, arrangemang av olika sorter … vi har besök från skolklasser. Allt det är fruset nu.

Coronaviruset har även drabbat svensk politiks innersta krets. Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Roland Utbult vårdades på sjukhus med bekräftat smitta. Jan Ericson var på en begravning för en man som avlidit av viruset så sent som i fredags förra veckan.

- Alla har vi det omkring oss. Men vi är valda för att vi ska kunna fungera i kris och krig. Vi har ett ansvar att göra det. De första veckorna hade vi bara debatter om coronafrågor. Jag drog tillbaka debatter om mindre viktiga saker. Jag tyckte inte finansministern skulle lägga tid på det nu. Men nu börjar vi vara tillbaka och försöka göra lite mer än bara corona. Det är på önskan av talmannen. Vi ska visa att riksdagen är kapabel att göra mer än en sak. Vi kan inte stanna.

Statsministern idiotförklarar hela svenska folket

2020-05-31

Regeringens och myndigheternas fiasko när det gäller covid19-testningen har blivit en följetong. Regeringen låtsas inte om att de själva tydligt gett direktiv om att den bredare testningen i samhället inte är regionernas ansvar - i stället skyller man den bristande testningen just på regionerna. Det finns samtidigt raderade interna mail som avslöjats av media, och regeringen har uppenbarligen spelat ett deubbelspel där man sagt en sak offentligt och meningen med utökad testning, och samtidigt drivit en annan linje internt. Härvan lär väl nystas upp efterhand.

Just nu stör jag mig mest på att statsministern Löfven i helgen idiotförklarade hela svenska folket genom att raljera om att de inte begriper det här med testning av olika kategorier:

Kategorierna som ska testas är inte så komplicerade. Kategori 1 är de som vårdas på sjukhus. Kategori 2 är personal inom vård och omsorg. Kategori 3 är andra nyckelpersoner i samhället och kategori 4 är en mer omfattande testning av allmänheten. Om statsministern inte förstår detta är det hans problem. Min övertygelse är att de flesta andra inte tycker det är särskilt komplicerat. "Folk" förstår mer än statsministern tror och att uttrycka sig som han gjorde är faktiskt väldigt nedlåtande.

Sverige har nu även passerat Frankrike i antal covid-avlidna per capita

2020-05-31

För några veckor sedan passerade Sverige Nederländerna och Irland när det gäller antalet döda i covid19 räknat per 1 miljon invånare. Och i helgen passerade vi även Frankrike. Det är nu bara fyra länder som redovisar högre dödsfall än Sverige i covid19, omräknat per invånare. Det är Belgien, Spanien, Storbritannien och Italien. Om man ska vara petig har även de små pyttestaterna San Marino och Andorra högre siffror, men jag tar inte med dem eftersom de ju har samma utveckling som sina stora omgivande grannländer - Italien, Spanien och Frankrike, och även har gemensam sjukvård med dessa länder.

Figuren nedan kommer från SVT, där man själv kan klicka på olika länder och lägga in dem i grafen. Jag har kollat av alla länder och alla ligger betydligt lägre än Sverige, men i figuren har jag valt att inkludera alla europeiska länder samt Kina, Sydkorea och Singapore, Australien, Nya Zeeland, Usa och Kanada. Om den olyckliga svenska utvecklingen fortsätter kommer vi även att passera Italien inom 10-12 dagar. Den svenska kurvan skiljer sig från andra länder genom att vara stigande när de flesta andra länders kurvor flackar ut.

Vi är alla medvetna om att många länder i världen inte har koll på vare sig dödstal eller har en fungerande koll på antalet invånare, och att deras redovisade dödstal inte kan tas på allvar. Det finns ett stort mörkertal i många länder. Men det är samtidigt så att det finns ett stort mörkertal även i Sverige eftersom alla avlidna på äldreboenden inte testas och vi därför inte vet om de avlidit av Covid19 eller något annat. Även när man jämför med våra nordiska grannländer som redovisar som vi är skillnaden extremt stor. Samma sak när man räknar total överdödlighet mot normalt och när man räknar antal avlidna per rullande sjudagarsperiod, även då har Sverige bland de absolut värsta redovisade siffrorna i världen. 

Faktum är att oavsett hur många förklaringar och påstådda orsaker som förs fram så hjälper det inte - Sverige har dödstal i Covid19 som utmärker sig i världen, det går inte att prata bort. Man kan kanske hitta ytterligare några enskilda länder som är värre eller som har undermålig statistik, men om Sverige ligger på femte eller tionde plats i världen är egentligen ganska ointressant - det allvarliga är att vi oavsett sätt att räkna ligger väldigt illa till, inte minst mot våra nordiska grannländer.

EU:s förslag till krisfond löser knappast problemen på sikt

2020-05-28

I går kom förslagen från EU-kommissionen om ett omfattande krispaket för att främst hjälpa de länder i södra Europa som man menar har drabbats extra hårt av Corona-pandemin. Det som föreslås är att EU lånar upp motsvarande nära 8.000 miljarder svenska kronor (750 miljarder Euro) på den globala finansmarknaden, och som säkerhet för dessa lån ska lite förenklat samtliga EU-länder gå i borgen.

Två tredjedelar av pengarna ska gå till bidrag och en tredjedel ska användas för lån till påstått svårt "corona-drabbade" länder. Dock ska inget enskilt land sedan behöva betala tillbaka lånen man fått från EU, och EU ska tillsammans betala av den skuld om EU tagit gemensamt. Återbetalning ska ske under 30 år, 2028-2057. Sveriges nettokostnad för denna krisfond beräknas av Europaportalen till ca 16,6 miljarder Euro, dvs ca 170 miljarder kronor. Det är om jag förstår rätt alltså de pengar man beräknar att Sverige måste bidra med under de 30 år som EU:s jättelån ska betalas tillbaka. 

Samtidigt föreslår EU-kommissionen nya skatter som går direkt till EU-budgeten. Man vill bland annat införa en europeisk digitalskatt, EU-skatt på "koldioxidkrävande importvaror" och en ny EU-skatt på stora företag. Man återkommer också med de tidigare kända förslagen om en EU-skatt på inte återvunnen plast. och en EU-skatt på utsläppsrätter.

Det finns många invändningar mot EU:s förslag och jag ska lista de jag tycker är allvarligast:

1. Två tredjedelar av stödet är rena bidrag och en tredjedel är lån. Villkoren för återbetalning av lånedelen är dock väldigt oklara och det blir i vart fall mycket långfristiga lån. Lån man redan på förhand vet att man inte behöver betala tillbaka på mycket lång tid blir i praktiken närmast ett bidrag de också. Sverige driver på för att stödet helt, eller i vart fall i huvudsak, bör ske i form av lån.

2. Flera länder i Sydeuropa har sedan länge djupa ekonomiska problem som inte beror på Corona. Det gäller inte minst Italien, men även Spanien och Grekland. Man har under många decennier misskött sin ekonomi. Corona-pandemin har såklart fördjupat problemen, men att bara ösa in pengar i dessa länder utan tydliga villkor och krav på en långsiktigt hållbar ekonomisk politik löser inga problem utan skjuter dem bara på framtiden. Samtidigt vänjer sig länderna i EU att man inte behöver ta eget ansvar för ekonomin, utan litar på att EU skjuter till pengar när det behövs.

3. Återbetalning av det enorma EU-lånet ska alltså ske 2028-2057. Det betyder att EU alltså inte tror att det kommer några nya kriser under de kommande 37 åren? Eller tänker man sig att låna upp ännu mera pengar nästa kris? Vi vet att ekonomiska kriser är regelbundet återkommande, märkligt nog ungefär en kris per decennium med olika orsaker. Vi hade en bankkris i början av 1990-talet, vi fick en IT-krasch i början av 2000-talet, Finanskrisen kom 2008-09 och Coronakrisen 2020. Det kommer sannolikt flera ekonomiska kriser före 2057, och så sitter EU där med ett gigantiskt skuldberg som inga länder kan vara med och betala, samtidigt som det behövs nya stimulanser för att klara de kriserna. Det är en mycket äventyrlig väg framåt.

4. Sverige blir återigen, tillsammans med länderna i nordvästra Europa de som får betala kalaset. Våra skattebetalarna ska alltså inte bara nettofinansiera en svällande EU-budget utan också en gigantisk krisfond som främst ska gå till södra Europa.

5. Sverige har hittills drabbats hårdare än de flesta EU-länder av Corona-viruset om man räknar andelen döda. Endast Belgien, Italien. Spanien, Storbrittanien och Frankrike har fler döda per capita. Den svenska ekonomin är dessutom starkt exportberoende och kommer sannolikt drabbas hårdare än många andra länder av den svagare globala ekonomin. Det är verkligen ingen självklarhet att just Sverige ska vara så stora nettobetalare till EU:s krisfond

6. Ovanpå kostnaden för EU:s krisfond hotas Sverige av kraftigt stigande EU-avgift och slopade rabatter i EU:s nya långtidsbudget för 2021-27.

7. EU bör inte ges beskattningsrätt. Öppnar man dörren för detta kommer påhittiga EU-byråkrater snabbt att hitta nya spännande saker att beskatta i framtiden, kreativiteten är god. EU-skatter drar antingen undan skatteintäkter för de nationella parlamenten eller så ökar det den totala skattebördan för hushåll och företag inom EU. Höjt skattetryck sätter knappast fart på ekonomin.

Sammantaget kan jag inte landa i någon annan linje än att EU-förslaget till krisfond vare sig löser medlemsländernas långsiktiga problem eller stabiliserar EU:s ekonomi. I stället gör man ekonomiskt vanskötta EU-länder ännu mer beroende av bidrag från mer välskötta länder. I längden hotar detta hela EU:s legitimitet och kommer att leda till att allt fler invånare i nordvästra delarna av Europa blir skeptiska till EU som idé. Jag tror EU-kommissionen och EU-parlamentet spelar ett mycket högt spel med EU-medborgarnas förtroenden. För vad händer om nettobetalarna inte längre vill vara med?

Jag är helt övertygad om att svenska folkets i grunden positiva inställning till EU hotas allvarligt om dessa förslag blir verklighet och skulle inte bli förvånad om det rent av leder till att en majoritet av svenska folket vill lämna EU. Det finns faktiskt gränser för vad vårt lilla land ska betala.

Politiskt finns en djup samsyn mellan M och S i Sverige i denna fråga i riksdagen, och vi stödjer regeringen helhjärtat när det gäller de svenska förhandlingarna. Inte minst tycker Sverige att stöd bör ges som lån med hårda villkor för länderna att sanera sina statsfinanser och inte som kravlösa bidrag, och vår huvuduppgift är att hålla nere den svenska kostnaden så mycket som möjligt. Det är dock problematiskt att företrädarna för MP och S går emot sin egen regering i EU-parlamentet och att vår svenska kommissionär Ylva Johansson (S) står bakom EU:s krispaket. Våra moderata företrädare i EU-parlamentet agerar däremot gemensamt med oss moderater i riksdagen och vi talar därmed med en samlad moderat röst.

Digitalt möte med nationalekonomen Lars Calmfors

2020-05-28



I dag på morgonen, före finansutskottets sammanträde, deltog jag i ett digitalt möte med Lars Calmfors om vilken politik han menar är lämpligast för att hantera coronakrisen och framförallt det som följer efter denna. I den moderata riksdagsgruppen har vi många digitala möten numera, ett antal varje vecka med olika intressenter och organisationer för att få en bild av de problem som drabbar olika samhällssektorer, men också med ekonomer och experter som ger sin syn på vilken politik som är lämpligast. Det var intressant att lyssna på ännu en ekonoms tankar kring hur vi går vidare efter krisen. Från moderat sida lägger vi mycket kraft på just detta, att tänka framåt, samtidigt som vi konstruktivt spelar in tankar och förslag för att hantera den akuta krisen.

Vid dagens möte deltog vi moderater i finansutskottet, samt några moderata talespersoner och tjänstemän som arbetar med ekonomi, statsbudget, arbetsmarknad och skatter.

Den första sak jag tycker stack ut mest var att Calmfors öppet ifrågasätter om den svenska strategin att inte stänga ned samhället verkligen varit den bästa för ekonomin. Han menade att det snarare kan vara bättre för samhällsekonomin med en kort total nedstängning och att sedan öppna upp igen. Risken är enligt honom att vi nu får en mycket lång period med delvis nedstängning och där människors beteende och konsumtion ändras mer än vad myndigheterna kräver, och att det sker för lång tid framåt. Det kommer slå hårdare mot svensk ekonomi än mot ekonomin i andra länder (förutom att det ju verkar ha medfört ett mycket stort antal avlidna).

Det andra var hans tankar om den ekonomiska politiken efter Corona. Det blir en balansgång mellan att å ena sidan driva en stram ekonomisk politik för att kunna börja betala av de pengar staten nu lånar upp under krisen (för att vara väl rustade inför nästa kris som kommer förr eller senare), och att samtidigt inte spara för hårt i samhällsekonomin eftersom det försvårar att få igång ekonomin. Den slutsats jag för egen del drog av detta är att staten rimligen främst måste spara på sådant som inte slår mot den ekonomiska aktiviteten i Sverige. Jag tänker då på kraftigt nedskuret bistånd, extremt stram migrationspolitik (i princip totalstopp för asylmottagande under 5 år vore en bra början enligt min åsikt), stopp för alla meningslösa klimatsatsningar både i Sverige och via pengar vi skickar till FN och EU, ifrågasättande av hur mycket pengar vi tillför FN i övrigt, och hård strid för att hålla nere den svenska EU-avgiften. Men även i Sverige finns pengar att spara på att avveckla ett antal myndigheter, strama upp bidrag till kultur och organisationer, banta kostnaderna för integration och bidragsförsörjning genom att ställa tydliga krav och mycket annat. Det är helt enkelt dags att prioritera hårt i statens budget.

Under mötet ställde jag själv en fråga till Calmfors och det gällde hans syn på EU:s roll i återstarten av ekonomin i Europa. Han höll en ganska låg profil i frågan och menade att mycket av detta handlar om politiska prioriteringar, men han sa samtidigt, något förvånande, att han inte tyckte Sverige skulle ha en alltför avvisande hållning till det stora krispaket som EU lanserade i går (även om han medgav att många av de grundläggande problem som Italien, Spanien mfl plågas av inte beror på Corona utan på gamla försyndelser). I denna fråga håller jag som sagt inte med honom, mer om detta i nästa inlägg där jag ska försöka sammanfatta EU-förslaget och förklara varför jag och mitt parti inte tycker det är någon bra idé.

Min oro för förslaget om ny myndighet för psykologiskt försvar

2020-05-27

I går höll inrikesminister Mikael Damberg (S) tillsammans med utredaren Anders Danielsson en pressträff där man meddelade att regeringen vill skapa en ny myndighet för att "samordna det psykologiska försvaret".

Jag är medveten om att en enig försvarsberedning uttalat att det behövs en tydligare styrning av det psykologiska försvaret, och moderaterna har drivit linjen att vi behöver återupprätta en myndighet för psykologiskt försvar (som vi hade tidigare). Men trots detta tycker jag det finns flera frågetecken kring förslaget.

Det första är frågan om ännu fler myndigheter verkligen löser alla problem? Det finns redan ett antal myndigheter som arbetar med psykologiskt försvar och underrättelsearbete. Problemet är knappast att Sverige har för lite myndigheter utan att det är för spretigt och att ingen vet var ansvaret ligger för olika saker, samt att man är dåliga på samverkan. Inte minst corona-pandemin visar att det knappast är fler myndigheter som behövs vid kriser, utan färre, och att det viktiga är tydligt ledarskap. Just detta problem påpekas faktiskt i den aktuella utredningen.

"Det är både en expertmyndighet och samverkansmyndighet. Det handlar inte om att ta över andra myndigheters ansvar men det finns inte tillräcklig kännedom bland myndigheterna om vem som gör vad. Det är helt enkelt inte tillräckligt effektivt" sa utredaren Anders Danielsson om förslaget till ny myndighet på pressträffen.

Med andra ord - alla myndigheter ska alltså fortsätta med sina uppgifter som tidigare - trots att det inte är effektivt och trots att det redan är så att man inte idag vet vem som gör vad. Ovanpå detta skapar man sedan en ny myndighet till för att försöka samordna de andra. Hur detta skulle bli mer effektivt kan i vart fall inte jag förstå. Vi har ju redan MSB som i princip redan har delar av detta uppdrag (som man fick när Sverige avvecklade den tidigare myndigheten för just psykologiskt försvar). Om man nu skapar en ny myndighet för psykologiskt försvar borde man rimligen i vart fall överväga att samla alla de delar av andra myndigheter som arbetar med dessa frågor och se till att ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter blir tydlig. Kanske kan andra myndigheter rent av avvecklas eller slås ihop? Att bara stapla nya myndigheter på varandra löser inga samhällsproblem.

Frågan om organisation är trots allt underordnad den andra större frågan. Det man föreslår kan nämligen lite tillspetsat, så som det är formulerat, utvecklas till en statlig censurmyndighet, trots att man använder många fina ord på varandra i utredningen för att påstå motsatsen. Syftet är nämligen bland annat att den nya myndigheten ska arbeta med att stödja mediaföretag att identifiera och möta "otillbörlig desinformation" och "annan vilseledande information". Med andra ord - en statlig myndighet ska kunna "hjälpa" medieföretag att avgöra vad som får uttryckas och inte, vad som är desinformation eller vilseledande uppgifter, och "hjälpa" dem att identifiera vad som ska raderas bort från exempelvis sociala medier. Man syftar främst på organiserad påverkan från främmande stater, men det finns inga uttalade hinder mot att även ge sig på sådant som sprids av personer boende i Sverige. I mina öron låter detta som en mycket otäck utveckling. Vi har en grundlagsskyddad yttrandefrihet och åsiktsfrihet i Sverige och att ens antyda att en statlig myndighet ska kunna lägga sig i vad som ska rensas bort eller inte är helt enkelt oacceptabelt. Då har vi fått en statlig censur, alldeles oavsett hur mycket man än hävdar motsatsen i utredningen. Vad som är "desinformation" eller "vilseledande information" är nämligen inte alltid svart eller vitt, inte heller "påverkansoperationer". Gränsen mot organiserad godtagbar samhällskritik är inte heller alldeles enkel. Att ens öppna för att en myndighet ska sitta och ta beslut om detta gör att alla varningsklockor ringer. Sittande regering kan exempelvis säkert tycka att kritik mot regeringen eller landet är vilseledande av rent politiska skäl. Och vi vet vad förre statsministern Göran Persson (S) sa - den som kritiserar Sverige ska brännmärkas. Vilka idag politiskt inkorrekta åsikter kommer att betraktas som politiskt inkorrekt desinformation? Blotta tanken att en myndighet riskerar att strypa samhällsdebatten och samhällskritiken är ytterst obehaglig.

Utredningen kommer nu att skickas ut på remiss och det blir förhoppningsvis en ordentlig diskussion om förslaget. Att stärka totalförsvaret genom att en myndighet ansvarar för det psykologiska försvaret behöver inte vara fel, men det kräver en ordentlig översyn av alla myndigheter som har koppling till frågan, och en mycket tydlig ansvarsfördelning. Och uppdragsbeskrivningen för den nya myndigheten får under inga omständigheter hota yttrandefrihet, åsiktsfrihet, en livaktig samhällsdebatt, fri opinionsbildning och fria sociala medier.

Tillägg: Jag konstaterar att även Göteborgs-Posten på ledarplats kommenterat saken idag. Jag är uppenbarligen inte ensam om min oro kring skrivningarna som kan uppfattas som ett hot mot yttrandefriheten och den fria opinionsbildningen.

Min syn på utdelningar och äganderätt

2020-05-27

Den senaste tiden har debatten om utdelningsbegränsningar för aktiebolag under corona-krisen blivit allt hätskare. Jag har skrivit om detta tidigare, men känner att det finnas anledning att ta det igen.

I ena ringhörnan i den senaste tidens debatt finns tunga näringslivsprofiler och lobbyister som menar att alla former av utdelningsbegränsningar är ett hot mot äganderätt, marknadsekonomi och rent av mänskliga rättigheter (!). I den andra ringhörnan finns regeringsföreträdare från S och MP, samt företrädare för V som menar att man rent av bör lagstifta mot utdelningar under krisen. Och riksbankschefen menar samtidigt att bankerna borde avstå från utdelningar.  

För min del är frågan ganska okomplicerad. Man måste skilja på två olika situationer.

Företag som begär krisstöd från skattebetalarna kan som jag sagt tidigare självklart inte samtidigt dela ut pengar till sina aktieägare. Då har man inte en så allvarlig ekonomisk kris att man har rätt till krisstöd. Jag tycker den linjen rent principiellt är väldigt enkel att försvara. Som politiker har jag ansvaret för skattebetalarnas pengar. Att staten sätter upp villkor när företag - helt frivilligt - ansöker om stöd är självklart inte heller något hot mot vare sig äganderätten eller marknadsekonomin. Ingen är ju tvingad att söka stöd om man inte vill. Att ställa villkor för att betala ut stöd eller bidrag gör vi i de flesta andra sammanhang (och borde göra det ännu mera). Det tycker jag är en självklarhet.

Att sedan en del regler i krispaketen är komplicerade och inte alldeles tydliga, särskilt om permitteringsstöden, är en brist. Tillväxtverket har ansvaret för att hantera detta på ett rimligt och balanserat sätt, och efterhand klarnar regelverken i takt med att Tillväxtverket analyserar frågor mer i detalj. Fortfarande finns frågetecken, både om utdelning inom koncerner och lön i form av utdelning till ägare av fåmansbolag. Om det behövs anser jag att riksdagen måste vara beredd att göra justeringar eller förtydliganden i lagen.  

Företag som inte begär krisstöd gör däremot precis som de vill. När ministrar och tunga politiker från S, MP och V går ut med hot om lagstiftning mot utdelningar rent generellt är man ute på en farlig väg. Företag som inte begär krisstöd gör såklart exakt vad de vill med sina pengar, och det gäller såväl börsbolag som banker. Det bör inte politiker eller myndigheter ha synpunkter på överhuvudtaget  - det är ett beslut som tas av företagens styrelser och bolagsstämmor. Det är illavarslande och anmärkningsvärt att de tre vänsterpartierna använder coronapandemin som skäl att återigen angripa näringslivet och marknadsekonomin. En lag som förbjuder utdelningar är självklart helt oacceptabel och lär stoppas i riksdagen.

Jag konstaterar återigen att politik handlar om att balansera viktiga intressen. Jag tror att vi moderater har lättare att klara av detta än många andra. Vi värnar både näringslivet, äganderätten, marknadsekonomin och skattebetalarnas pengar - samtidigt. Vi har detta i vårt moderata DNA, och klarar därför att dra de logiska och rimliga gränserna och stå upp för dem i debatten.

 

Socialministern fortsätter tala osanning om misslyckandet med testerna 

2020-05-27

Regeringen, och då framförallt socialminister Lena Hallengren (S), försöker envist skylla den misslyckade corona-testningen på regionerna. Och man drar sig inte heller för att föra fram rena osanningar. Den 19 maj berättade jag här om bakgrunden:

Här ett citat från statsministern i mitten av april i Svenska Dagbladet efter regeringens beslut den 31 mars att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att "kraftigt utöka testningen av samhällsviktiga grupper". Det skulle ske "utan att det påverkar vård och patienter".

Den 17 april  presenterade Folkhälsomyndigheten sin strategi. Där beskrevs hur man skulle testa i flera steg, där regionerna skulle ha ansvaret för de två första stegen, att testa patienter och personal inom vård och omsorg, medan staten skulle ta ansvaret för resten - testning av andra nyckelgrupper i samhället och därefter en mer omfattande testning av allmänheten. Man poängterade tydligt att provtagningen delvis behövde hanteras utanför den reguljära sjukvården och att nya aktörer behövde etableras.

Man har talat om utökad testning i elva veckor nu, men fortfarande går det väldigt segt. De 150.000 tester per vecka som man talade om i början av april ligger nu runt 30.000, och förra veckan minskade antalet tester till drygt 28.000. Flertalet görs av patienter/boende och personal inom sjukvården och omsorgen. Finland testar högre andel, Tyskland och Norge dubbelt så många i relation till folkmängd och Danmark mer än tre gånger så många. Regeringen skyller misslyckandet på regionerna, men berättar inte att det alltså redan från början var tydligt utsagt att det inte var regionernas ansvar. Så här skrev Folkhälsomyndigheten själva om hur testningen av steg tre (nyckelgrupper i samhället) skulle genomföras: 

Trots detta fortsätter socialminister Hallengren alltså att påstå att det ”hela tiden varit tydligt att grupp 3 varit regionernas ansvar”. Det är alltså en uppenbar osanning - det har aldrig varit regionernas ansvar.

I går kom beskedet att Regionerna ändå tar på sig ansvaret att även testa nyckelgrupper i samhället sedan regeringen utlovat att stå för finansieringen. Regionerna tar nu alltså på sig ansvaret för den testverksamhet som de egentligen inte behöver göra. Jag hoppas att regeringen nu slutar att skylla alla problem på regionerna och i stället ger dem ett erkännande för att de nu tar ansvaret för något regeringen misslyckats med att hantera.

Moderat riksdagsgrupp via skype

2020-05-26

I dag hölls veckans moderata riksdagsgrupp via skype. En av de viktiga frågorna var regeringens ändringsbudgetar och vårändringsabudgeten. Elisabeth Svantesson berättade hur vi arbetar i finansutskottet för att hela tiden driva regeringen framför oss och försöka förbättra de förslag som läggs. Överlag har detta fungerat oväntat bra och vi har fått igenom en hel del när det gäller den ekonomiska politiken. 

Ulf Kristersson inledde gruppmötet med att som vanligt kommentera aktuella händelser, allt från det monumentala misslyckandet med corona-testningen till det trista beskedet om att en av våra högre företrädare ertappats som kund på en bordell med kvinnor som är klart misstänkta offer för människohandel. Det hela är närmast obegripligt och partiledningen och hela vårt parti tar kraftfullt avstånd från detta och politikern har nu lännat alla sina uppdrag.

Ovärdigt att relativisera och bagatellisera covid19-dödsfall

2020-05-23

I takt med att det blir allt mer uppenbart att dödstalen i Sverige sticker ut i internationella jämförelser har det nu blivit exakt så som jag förutspått en längre tid. Myndigheter och politiker skyller på varandra, och en del experter byter rent av fot och tar nu avstånd från det de tidigare stått bakom. Jag tror det kommer bli trångt i dörren när alla ska ut samtidigt.

Värst är ändå alla de som nu försöker bagatellisera de höga dödstalen. Vissa påstår att det minsann inte dött fler än vanligt (uppenbar lögn), andra talar om att de flesta är äldre som skulle dött ändå inom inte alltför lång tid (ett vidrigt argument som även skulle kunna användas för att inte ge äldre människor sjukvård eller omsorg överhuvudtaget) och ytterligare andra säger rent ut att "det som tur är bara är de äldre som dör" (på vilket sätt är det tur?). Ytterligare andra försöker relativisera de höga svenska dödstalen jämfört med exempelvis våra nordiska grannländer och andra genom att säga att de minsann inte redovisar alla döda. Vad jag vet redovisar våra nordiska grannländer på samma sätt som vi, och Sverige redovisar inte heller alla döda på äldreboenden i Folkhälsomyndighetens statistik - enligt Socialstyrelsen finns ett mörkertal på minst 10% fler döda. Trots detta har Sverige 8-10 gånger högre dödstal per capita än Norge, Danmark och Finland.

I dag kom en nyhet som delats flitigt i sociala medier av dem som vill relativisera de höga svenska dödstalen. Det var Thomas Lindén på socialstyrelsen som i en artikel hävdar att dödsfallen på särskilda boenden för äldre "inte är uppseendeväckande mycket högre än en normal influensasäsong". "På särskilda boenden har det i år dött lite över 11.000 personer under perioden januari till april. Under samma period 2019 var det knappt 10.000 personer" säger Lindén till Uppsala Nya Tidning.

Jag tycker det är en beklämmande oärlig slutsats. Att jämföra hela perioden januari till april när man diskuterar ökade dödstal till följd av Covid19 i april och maj är oseriöst. De första svenska dödsfallen i Corona kom i mars och den stora toppen kom i april och början av maj. Att ta med januari-februari i summeringen smetar ut de höga dödstalen i år över en längre tid bakåt i tiden så att skillnaden blir liten. Typisk kreativ bokföring. Vecka 15 hade vi, som jag tidigare berättat, de högsta dödstalen någon vecka i Sverige sedan millenieskiftet. Alltså de högsta dödstalen på över 1.050 veckor!  I går berättade för övrigt Göteborgs-Posten att bårhusen i Göteborg är överfulla och att antalet avlidna är 30% högre än normalt. Samma nyheter har tidigare kommit från andra delar av landet, exempelvis Stockholm. 

I Uppsala Tidning fanns i samma artikel även en summering av alla dödsfall över 70 år varje månad från 2015 fram till idag. Tyvärr en lite suddig bild jag fått från en prenumerant. Men man ser hur dödstalen i början av året var helt normala, medan de sedan ökade till mycket höga nivåer från vecka 14. Och vecka 15-16 var värst. 



Att politiker och regeringen trogna vänsterdebattörer försöker förminska dödstalen och få dem att framstå som "normala" ligger väl i debattens natur. Men att en hög tjänsteman på en av våra centrala myndigheter presenterar slutsatser av statistik på detta oärliga sätt i en intervju är rent beklämmande.

Oavsett vem som gör det är det skamligt att bagatellisera och försöka prata bort att att Sverige nu har minst (!) 4.000 döda i Covid19, varav över 3.500 (alltså 88%) är över 70 år. Det är så otroligt respektlöst mot alla de avlidna och deras anhöriga. Lite som att de avlidna äldre inte räknas för att de ju ändå snart ska dö. Jag vill inte se en enda artikel, inte ett enda uttalande från en myndighet och inte ett enda inlägg i sociala medier som försöker förminska de 4.000 döda!

Misslyckandet att skydda våra äldre från Covid19 - det tydliga fokus Folkhälsomyndigheten talade om tidigt under pandemin - kommer att vara ett nationellt trauma. Det är såklart inte ens ansvar, men regeringen och ansvariga myndigheter bär en tung del av ansvaret (vilket jag berättade i ett omskrivet inlägg 14/5, se nedan), och jag tycker inte de ska komma undan med det genom att relativisera, bagatellisera eller skylla ifrån sig på andra.

S och MP i EU-parlamentet sviker både Sverige och sin egen regering

2020-05-20

Europaportalen (Näringslivets och de fackliga organisationernas gemensamma EU-portal) redovisade häromdagen hur EU-parlamentarikerna röstade i fredags när det gällde EU-parlamentets syn på hur EU:s kommande långtidsbudget ska se ut. Europaparlamentet vill se en betydligt större EU-budget än idag och vill även skrota de rabatter som Sverige och tre andra nettobetalande länder har för att motverka en oskäligt hög avgift. Man vill också införa nya EU-skatter .En stor majoritet i EU-parlamentet röstade för detta, vilket skulle höja den svenska EU-avgiften oerhört mycket.

I riksdagen finns en bred samsyn om att Sverige bör agera kraftfullt mot en sådan höjning. Sedan även Liberalerna svängt i frågan finns en bred enighet mellan samtliga åtta partier att inte acceptera orimliga avgiftshöjningar och regeringen har ett starkt mandat från EU-nämnden att stå upp för denna  återhållsamma linje, där vi samarbetar främst med Danmark, Nederländerna och Österrike som alla hotas av samma sak. 

EU: långtidsbudget är en komplicerad fråga där medlemsstaterna, EU-kommissionen, Europeiska rådet (ministerrådet) och EU-parlamentet tillsammans tar beslut i olika steg. EU-.parlamentet har traditionellt alltid velat ha större budget än vad slutresultatet blivit, men att de förespråkar så kraftig höjning av inte minst Sveriges och tre andra länders avgift är oroväckande. 

Än mer anmärkningsvärt är att de tre svenska miljöpartisterna röstade för en kraftig ökning av den svenska avgiften och slopade rabatter, samt införande av nya EU-skatter. Samma sak gjorde en socialdemokrat, medan övriga socialdemokrater avstod. Samtliga övriga svenska EU-parlamentariker röstade däremot nej - M, KD, L, SD, C och V. I vissa fall gick de då också emot sina respektive partigrupper i EU-parlamentet (i vart fall gjorde M och KD detta) för att stå upp för Sveriges intressen. Jag är nöjd och glad över att våra fyra svenska moderater i EU-parlamentet hade ryggrad och stod upp för Sverige och svenska intressen. Mindre smickrande är det att de svenska miljöpartisterna och socialdemokraterna inte stod upp för sitt eget land - eller ens sin egen regering. Det blir ju inte lättare för EU-minister Hans Dahlgren (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att lyckas förhandla fram en lägre svensk EU-avgift när deras egna partivänner i EU-parlamentet driver motsatt linje (och nej, när socialdemokraten i artikeln säger att man står bakom regeringens linje är det ju tomma ord när man inte orkade gå emot EU-parlamentets rakt motsatta linje. Det är inte att stödja svenska intressen).

Återigen visar det sig att det spelar roll vilka svenska politiker man röstar in i EU-parlamentet.

Tillväxtverkets PM om utdelning och korttidspermittering

2020-05-19

Det har varit mycket diskussioner kring om företag ska kunna beviljas statligt stöd vid korttidspermittering samtidigt som man lämnar utdelning till aktieägarna. I grunden är det såklart en orimlig kombination. Stödet för korttidspermittering bygger på att företaget ifråga ska ha tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som ligger utanför företagets kontroll och som inte varit möjliga att undvika eller lindra från företagets sida. Företaget ska först själv försöka hantera krisen, och om det inte går kan man begära statligt stöd. Om man kan lämna miljarder i utdelning till aktieägarna i ett börsbolag har man rimligen inte gjort allt man kan för att hantera en allvarlig ekonomisk kris innan man begär statligt stöd. Och då ska stödet inte heller beviljas. Detta är en självklar moderat ståndpunkt och det råder politisk enighet om detta i riksdagen.

Samtidigt finns det alltid en gråzon när det gäller lagstiftning som bygger på rimlighetsbedömningar från en myndighets sida. Det finns både gränsfall och svårbedömda fall. Några av dem som diskuterats innebär utdelningar inom en koncern samt de utdelningar som ofta görs i småbolag som ett alternativ till lön till ägaren. Det senare är en möjlighet som finns enligt skattelagstiftningen där en egenföretagare har rätt att ta ut en viss del av lönen som utdelning med lägre beskattning än vanlig lön enligt speciella beräkningar. Detta gör att man även slipper de vanliga arbetsgivareavgifterna på denna del av lönen. Utdelning blir ett sätt för företagaren att kunna få ut en rimlig lön till en lägre kostnad för bolaget än om man tagit ut vanlig lön. Detta borde rimligen göra att Tilkväxtverket i dessa fall inte begär att man ska ta ut vanlig lön i stället, eftersom det skulle försvaga bolaget.   

I går presenterade Tillväxtverket ett PM där man beskriver hur man avser att tolka regelverket, och det är en ganska strikt tolkning. Det innebär att man utgår från denna tolkning, men med möjlighet för det ansökande företaget att visa att man ändå bör ha rätt till stöd. Man skriver samtidigt att man kommer att göra en rimlighetsbedömning i varje enskilt fall. Jag tycker det borde finnas goda möjlighheter för ett sökande företag att argumentera för att just en mindre utdelning i  ett fåmansbolag faktiskt är till fördel för bolaget jämfört med att ta ut lön. Även en fåmansföretagare måste ju leva på något under en kris och rimligen borde Tillväxtverket i dessa fall inte begära att man ska ta ut vanlig lön i stället för utdelning, eftersom det skulle försvaga bolaget.   

Ett annat viktigt besked i gårdagens pm är att Tillväxtverket inte kommer att ha synpunkter på utdelningar som beslutats eller genomförts före den 16 mars. Ett viktigt besked för att motverka orimliga effekter för företag som i god tro beslutade eller lämnade utdelning före krisen och sedan ser hur ekonomin snabbt gått nedåt och nu behöver ansöka om stöd. 

Tillväxtverket sammanfattar sitt PM så här:

"En bedömning om förutsättningarna för stöd måste göras i varje enskilt fall. Utdelningar eller andra värdeöverföringar under stödperioden eller i nära samband med denna innebär att det föreligger en presumtion (antagande, min anm) för att det inte föreligger sådana allvarliga ekonomiska svårigheter hos företaget för att en stödåtgärde skulle vara berättigad. Det är då upp tillo bolaget att viosa att förutsättningar för stöd föreligger."   

Regeringen fortsätter att skylla ifrån sig på regioner och kommuner

2020-05-19

Regeringen fortsätter att skylla ifrån sig när det gäller misstagen under Corona-krisen. Det gäller inte bara katastrofen inom äldrevården utan även testningen av nyckelgrupper som man aviserade om för lång tid sedan. Nedan en citat från statsministern i mitten av april i Svenska Dagbladet efter regeringens beslut den 31 mars att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att "kraftigt utöka testningen av samhällsviktiga grupper". Det skulle ske "utan att det påverkar vård och patienter".

Den 17 april  presenterade Folkhälsomyndigheten sin strategi. Den innebar bland annat att provtagningen delvis behövde hanteras utanför den reguljära sjukvården och att nya aktörer behövde etableras. Målet var 150.000 tester i veckan. Nu är vi uppe på ca 30.000 tester i veckan. Finland testar högre andel, Tyskland och Norge dubbelt så många i realtion till folkmängd och Danmark mer än tre gånger så många. Folkhälsomyndigheten skulle alltså tillsätta särskilda resurser för att hantera testningen så att inte sjukvårdspersonalen hindrades i sitt arbete.

Nu låter det annorlunda. När ansvarig minister, Lena Hallengren, får kritik för att testningen inte kommit upp i mer än en bråkdel av vad uppdraget från regeringen innebar så skyller hon ifrån sig på regionerna och tycker "det är tydligt att de har ansvaret". Men sjukvården har som bekant fullt upp med att vårda patienter och kan inte tillsätta vårdpersonal för en mycket omfattande testning utöver alla de tester man redan gör inom vården av misstänkta patientfall. Hallengren "glömmer" att både hon, statsministern och Folkhälsomyndigheten sa i april att provtagningen skulle ske utanför respektive regions sjukvårdsuppdrag. Men det är såklart bekvämt att skylla på regionerna när regeringen får kritik för att en av deras myndigheter - Folkhälsomyndigheten - inte klarat av sitt uppdrag. 

Vår biträdande kanslichef på moderaternas riksdagskansli, fd hovrättsdomaren Per Claréus beskriver detta väl på twitter:

Moderaterna kräver Corona-kommission före sommaren

2020-05-18

En oberoende kommission bör tillsättas före sommaren för att utvärdera hur Sverige har klarat coronakrisen. Moderaterna presenterar i dag vad vi anser ska ingå i kommissionens uppdrag, skriver Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer på DN Debatt.

Utbrottet av covid-19 är den allvarligaste krisen vårt land har upplevt sedan andra världskriget. Hittills har ett antal tusen människor mist livet och över hundratusen människor har förlorat jobbet. Svenska myndigheter och andra beslutsfattare har tvingats arbeta under stor press.

För att utvärdera Sveriges samlade hantering av Coronakrisen behgölvs en oberoende kommission. Både för att analysera vad som har gjorts bra respektive mindre bra. Men också för att lära av det som varit och föreslår relevanta förslag framåt. Genom en opartisk och saklig utvärdering av insatserna under coronakrisen kan vi dra lärdomar och rusta Sverige starkare inför framtiden. Moderaterna välkomnar därför statsministerns besked i förra veckan om att en oberoende kommission ska tillsättas, och att direktiven ska utarbetas i samarbete med riksdagens alla partier.

Coronakrisen skiljer sig från tidigare kriser på så sätt att den äger rum under lång tid och saknar ett tydligt slut. Därför kan vi inte vänta med att tillsätta kommissionen tills krisen slutligen är över. Genom att omedelbart kunna börja inhämta information kommer Kommissionen få en mycket bättre bild av krisen. Vilket i sin tur utgör ett bättre underlag för relevanta förslag framåt.

För att bidra till den processen presenterar vi i dag Moderaternas ingångsvärden:

1. Mandat och struktur. Kommissionen bör ha ett tydligt medborgarperspektiv. Det betyder att den inte enbart ska bedöma om åtgärderna följer gällande författningar och myndighetsinstruktioner, utan också värdera åtgärderna utifrån medborgarnas förväntningar på politiker och högre tjänstemän.
2. Regeringens och de centrala statsorganens krishantering. Kommissionen bör särskilt utvärdera Regeringskansliets krisledande förmåga – hur den har organiserats och genomförts.
3. Roller och ansvarsfördelning. Kommissionen bör utvärdera ansvarsfördelningen mellan olika aktörer: regeringen, departement och myndigheter, samt deras samverkan med regioner och kommuner.
4. Den svenska krisberedskapen. Kommissionen bör analysera den svenska krisberedskapen ur ett historiskt perspektiv och belysa de politiska beslut som under de senaste årtiondena har format den samlade svenska civila krisberedskapen.
5. Åtgärder för att begränsa smittspridningen. Kommissionen bör utvärdera den svenska strategin för att begränsa coronasmittan. Erfarenheter från andra länder bör inhämtas, i synnerhet från våra nordiska grannländer.
6. Åtgärder för att testa fler. Kommissionen bör utvärdera den svenska regeringens och myndigheternas strategi och resultat gällande provtagning för smitta och antikropppar.
7. Åtgärder för att tillvarata samhällets samlade kraft. Kommissionen bör utvärdera om Sverige förmått mobilisera och dra nytta av den samlade kraft som finns i näringslivet och civilsamhället.
8. Åtgärder för att begränsa ekonomiska skadeverkningar. Har de åtgärder som har vidtagits för att stötta den svenska ekonomin varit tillräckliga, effektiva och träffsäkra?

Moderat 10-punktsprogram för att skydda våra äldre mot Covid19

2020-05-16

I torsdags presenterade jag min granskning av hur illa regering och myndigheter agerat när det gäller att skydda våra äldre under Corna-pandemin. Se föregående inlägg. Redan tidigare under Corona-krisen har jag påpekat faktiska misstag som myndigheterna gjort och pekat på konkreta förslag från professionen som skulle kunnat medföra färre smittade och döda bland våra äldre.   

I dag presenterar moderaterna ett 10-punktsprogram för att skydda våra äldre från Covid19 och liknande pandemier. Genomtänkt och baserat på de förslag professionen fört fram vid många tillfällen. Det är anmärkningsvärt att detta inte fanns på plats redan i början av pandemin.

Moderaternas paket för att stärka äldrevården och övrig kommunal omsorgsverksamhet innehåller följande:

1. Skynda på arbetet med storskalig coronatestning. Moderaterna har drivit på för att coronatester ska genomföras i betydligt större skala. För lite har hänt. Vi anser att testningen i närtid bör omfatta minst 150 000 personer per vecka. 
2. Testningen inom äldreomsorgen ska särskilt utökas. Testning är avgörande för att säkra personalförsörjningen och skydda riskgrupper. Flera kommuner har startat pilotprojekt för att testa bland annat medarbetare inom äldreomsorgen. Nu måste fler följa efter och testa både medarbetare och boende. 
3. Bättre tillgång till skyddsutrustning. Det råder fortfarande brist på utrustning på vissa håll. Socialstyrelsen måste få ett tydligare uppdrag att se till att kommunerna har skyddsutrustning för att förhindra smittspridning. 
4. Tydligare instruktioner för hur skyddsutrustning ska användas. Det råder osäkerhet vad gäller Folkhälsomyndighetens rekommendationer om användning av skyddsutrustning inom äldreomsorgen. Det duger inte. Det får inte finnas några oklarheter om när och hur utrustning ska användas. 
5. Obligatorisk utbildning i smittskydd. Alla medarbetare inom äldreomsorgen måste ha grundkunskaper om smittskydd. Antingen genom tidigare utbildning eller genom att medarbetaren genomgår en introutbildning på arbetsplatsen – till exempel i form av de kurser Socialstyrelsen har tagit fram. 
6. Följ upp att rekommendationerna för skyddsutrustning efterlevs. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) bör få ett särskilt uppdrag om detta, för att säkerställa minskad smittspridning inom äldreomsorgen och säker arbetsmiljö. 
7. Särskilda covid-team inom äldreomsorgen. Alla kommuner och privata utförare bör åläggas att göra en översyn av organisationen och vid behov införa särskilda covid-team som bara arbetar med smittade vårdtagare. Goda exempel bör fångas upp och spridas av Socialstyrelsen. 
8. Dra ner på icke-nödvändig hemtjänst. Kommuner ska ha tydligt mandat för att tillfälligt pausa eller begränsa icke nödvändig hemtjänst, dvs. hemservice som inte är direkt omsorgsarbete. 
9. Ökad kontinuitet. Vi vill se en bred översyn i syfte att förbättra kontinuiteten vad gäller anställda inom hemtjänst och äldreomsorg. Det kan till exempel handla om fler heltidstjänster, mer medarbetarinflytande och bättre karriärmöjligheter.
10. Skapa bättre förutsättningar att hålla smittade separerade från övriga. Äldre ska givetvis inte flytta in på enheter där de riskerar att smittas. Vidare bör kommuner ges legala förutsättningar att snabbt kunna sätta upp tillfälliga lokaler för att kunna separera de som är sjuka från övriga.

Vem tar ansvaret för katastrofen med alla döda inom äldreomsorgen?

2020-05-14

Den senaste tiden har vi hört allt fler ministrar och höga företrädare för våra myndigheter tala om att man misslyckats när det gäller att värna de äldre i Covid19-krisen, samtidigt som man tidigt sa att det var det centrala i den svenska strategin.  

Jag har tittat lite på vad ansvariga ministrar samt myndigheterna MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), FHM (Folkhälsomyndigheten), Socialstyrelsen samt IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) har sagt om saken samt tagit fram lite fakta om respektive myndighets ansvar. Det är ingen uppmuntrande uppvisning i ansvarstagande för att uttrycka sig försiktigt.


     Regeringen:

De senaste veckorna har flera ministrar gått ut och uttryckligen beklagat att Sverige misslyckats med att skydda de äldre. Nedan några klipp från media.

 

  

När man lyssnar på ministrarna bör man ha i åtanke att det alltså är regeringen som är ansvarig för de myndigheter som hanterar krisberedskapen och krisen. Hur har då de fyra viktigaste myndigheterna agerat och vad har deras företrädare sagt om krisberedskapen?

     Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB:

MSB:s generaldirektör uttalade häromdagen att Sverige kunde agerat snabbare i krisen:

Vilken roll har då MSB själva när det gäller krisberedskap? Det framgår av de första paragraferna i lagregleringen av deras verksamhet:




     Folkhälsomyndigheten:

Att FHM fick tidigt larm om Coronakrisen, men inte tog det på allvar är mycket omskrivet i media. Hur det påverkat den fortsatta krishanteringen får framtida utvärderingar visa.

Men FHM har både konstaterat att vi misslyckats med att skydda de äldre och konstaterat att äldreomsorgen runt om i landet var dåligt rustat för en pandemi:

  

Vilket ansvar har då FHM själva för att förebygga just det man kritiserar? Här lite text från deras beskrivning på den egna hemsidan:

     Socialstyrelsen:

Socialstyrelsens egen krisberedskapschef gick själv ut i media och sa att "vi var inte förberedda". Är inte krisberedskapschefen på en av de ansvariga myndigheterna just den som borde vara bäst förberedd av alla?

Socialstyrelsens uppgifter beskrivs så här på den egna hemsidan. Bland uppdragen finns att stärka samhällets beredskap inom vård och omsorg samt samordna planläggning av krisberedskapen inom dessa områden.  Bland annat just äldreomsorgen.

     Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO:

Den 16 april kom nyheten att IVO "efter larmen" om att Covid19 slagit hårt mot äldreomsorgen nu ska göra kontroller av äldreboenden i hela landet. Det man undrar är varför man inte gjorde detta redan när krisen började, med tanke på att det redan då uttalades att Sveriges fokus låg på att skydda de äldre?  

Om man läser på IVO:s egen hemsida ser man hur de själva beskriver sitt uppdrag. Riskbaserad tillsyn av äldreboenden är alltså en del i deras uppdrag. Trots detta väntade man alltså med omfattande sådan tillsyn till mitten av april, när Covid19-krisen pågått i minst 1,5 månad, och trots upprepade larm om hög dödlighet bland äldre och oro hos personalen på äldreboendena. 

     Slutsats:

Det är såklart alldeles för tidigt att dra några slutsatser om Sveriges samlade hantering av Corona-pandemin. Men för mig står det i vart fall redan helt klart att det brister väldigt mycket i ansvarstagande när det gäller just hanteringen av de äldre. Och ansvaret för detta ligger helt uppenbart på regeringen och samtliga inblandade myndigheter. Den som påstår något annat har mycket att förklara.

SD:s bistånds-populism är billig och osaklig

2020-05-14

Moderaterna anser att den svenska biståndsramen är för hög, vilket jag skrivit om flera gånger tidigare. Vi är ett av världens tre mest generösa länder och ger i år över 1% av BNP till bistånd, långt över FN:s mål på 0,7%. Det är dessutom en summa som räknas upp automatiskt med BNP varje år och för 2020 ligger ramen runt hela 50 miljarder. Summan är så stor idag att Sverige har svårt att hitta bra ändamål för pengarna och det vi inte kan spendera på egna projekt går därför rakt in i FN:s stora svarta och delvis korrumperade hål för att pengarna ska förbrukas. Moderaterna anser att vi i vart fall borde minska dagens biståndsram till ca 0,7%, vilket skulle frigöra ca 15 miljarder av dagens biståndsram. Vi tog de första stegen mot detta i vår senaste budget förra hösten. I det läge Sverige befinner sig idag tror jag diskussionen kommer att gå om en ytterligare minskning, det vore inte orimligt.

Vid gårdagens votering i riksdagen togs bland annat beslut om att ge Riksbanken mandat att godkänna att IMF (internationella valutafonden) får lov att använda medel på reservkonton för att efterskänka en större skuld som Somalias tidigare regim har till IMF. Moderaterna stod bakom detta beslut och jag var en av de tjänstgörande i kammaren som röstade för förslaget. Bakgrunden är att den tidigare diktaturregimen i Somalia skuldsatte landet så mycket att man idag inte har någon chans att betala vare sig räntor eller amorteringar. Detta försvårar för dagens styre i Somalia att få landet på fötter igen efter inbördeskriget. För svensk del handlar det om att godkänna att IMF disponerar ca 21 miljoner på ett konto hos IMF som Riksbanken råder över. Den svenska delen av skuldavskrivningen är med andra ord begränsad, men i och med att många länder ställer upp kan skulden i sin helhet avskrivas. Sammantaget gör detta att Somalia kan satsa sina pengar på återuppbyggnad, sjuk- och hälsovård mm i stället för att betala räntor på lån där man aldrig kommer ifatt. Om man lyckas stabilisera landet medför det såklart minskade flyktingströmmar till bland annat Sverige, samt gör det lockande för en del somalier i Sverige att flytta tillbaka - något som redan sker i viss omfattning i takt med att det framförallt i huvudstaden Mogadishu blir allt mer normalt samhällsliv. Självklart måste man vara tydlig med villkor och krav på en regim för att skriva av en skuld, men rätt hanterat är detta sannolikt en av de vettigare saker man kan göra om man vill hjälpa andra länder ekonomiskt.

Inget parti i Sveriges riksdag driver frågan om att slopa hela det svenska biståndet. Det betyder att oavsett hur omfattande detta är så kommer pengar att gå till andra länder. Och årets biståndsram är alltså ca 50 miljarder oavsett vad vi hade sagt om just dessa 21 miljoner, som dessutom inte kunde använts till annat eftersom de inte är en del av biståndsbudgeten utan pengar som Riksbanken hanterar. Det vi kan göra nu är att verka för en sänkt biståndsram kommande år och samtidigt se till att redan beslutade biståndspengar används till så bra saker som möjligt. Att hjälpa ett land att bli av med extrema skulder som tidigare diktatorer eller regimer dragit på folket utan att de fått någon nytta av det är ett klart rimligt ändamål för att bidra till långsiktig uppbyggnad av ett land. Just gårdagens beslut om 21 miljoner känns därför som sagt som en av de vettigare saker man kan göra om man vill stötta andra länder.  

De flesta biståndsbeslut rörande årets ca 50 miljarder tas inte i riksdagen utan beslutas av regeringen och olika myndigheter. Att just gårdagens beslut behövdes var för att Riksbanken lyder under riksdagen och behövde ett godkännande på formella grunder att ta beslut i frågan.

Sverigedemokraterna röstade nej till bemyndigandet till Riksbanken, och försöker nu göra en stor sak av det på sociala medier och ställa dessa 21 miljoner mot viktiga behov i samhället. Jag tycker det är extremt billig och oansvarig  populism. SD vill inte heller avskaffa biståndet vad jag vet, och det betyder att det även i framtiden kommer att betalas pengar till andra länder, även sådana som SD ogillar. De vet också att ett nej till dessa 21 miljoner bara inneburit att pengarna ifråga skulle legat kvar hos IMF och Riksbanken och inte kunde använts till annat i statens budget. Att göra just dessa 21 miljoner till något slags symbolfråga när man vet att 50 miljarder totalt spenderas i år på massor av sämre saker än just detta känns inte seriöst och är att skjuta rejält över målet. Jag välkomnar om SD tillsammans med oss moderater tar strid för kraftigt minskad biståndsram kommande år i stället för att bråka om detaljer om hur Riksbanken använder sina pengar. 

Moderata rättspolitiska framgångar

2020-05-13

Vid dagens votering hade moderaterna ett antal stora och små rättspolitiska framgångar där vi agerade gemensamt med olika partier i olika frågor:

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att skärpa reglerna om särskild utlänningskontroll för att kunna skydda oss mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. M, KD, C, L och V röstade för detta. S och MP röstade emot och SD hade ett annat förslag.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen om att renodla polisens arbetsuppgifter för att frigöra tid till brottsbekämpning. M, KD, SD, C och L röstade för detta. S, V och MP röstade emot.

* En enig riksdag beslutade - äntligen - att avskaffa det tramsiga kravet på danstillstånd för att människor ska få lov att dansa på en pub eller restaurang.

* Vi fick igenom avskaffat krav på tillstånd för hotellrörelse - ett helt onödigt krav med tanke på alla andra prövningar av miljö och säkerhet mm som ändå ställs för att få driva ett hotell. M, KD, S, MP och V röstade för detta. SD, C och L röstade mot beslutet.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att skärpa insatserna mot brott av så kallade djurrättsaktivister. M, KD, C, L och SD röstade för detta. S, V och MP röstade emot.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år. M, KD, C och SD röstade för. S, V, L och MP röstade nej.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att införa ett nytt brott - inbrottsstöld - med ett  minimistraff på ett års fängelse. M, KD, C och SD röstade för. S, V, L och MP röstade emot.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år. M, KD, SD, C och L röstade för. S, V och MP röstade nej.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen om att införa skärpt straff för övergrepp i rättssak. M, KD, SD, C och L röstade för, S, V och MP röstade emot.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att återkomma med ett förslag om en lag om vistelseförbud i vissa situationer. M, SD, KD, L och C röstade för. SD, V och MP röstade emot. 

En bra dag på jobbet.

Finansutskottet i nytt möte med finansministern

2020-05-12

I dag hade vi ett nytt möte mellan finansutskottet och finansminister Magdalena Andersson, där hon redogjorde för de ekonomiska krisåtgärder som hittills genomförts och det som kommer framöver. Vi har samsyn om mycket när det gäller krispolitiken, men vi moderater tror inte att utlovade stöd till kommuner och regioner räcker. 

Vid dagens möte var varannan stol avspärrad med band. Fast ärligt talat var vi väldigt skötsamma och följde reglerna om social distansering även förut. Här är mina två moderata kolleger Elisabeth Svantesson och Edward Riedl, som har hittat sittplatser vid bordet och även jag och kollega Mattias Karlsson fick var sin stol. Tur bordet är långt - vi har flyttat våra utskottsmöten till en lokal med uppkoppling till telefon så att ledamöter och ersättare som befinner sig i bostaden kan vara med på telefon och ta del av informationen. Men i övrigt är det endast finansutskottet som arbetar enligt normala rutiner och normal bemanning just nu, och det beror såklart på att vi hanterar alla frågor som rör de ekonomiska krispaketen. Men vi försöker hålla humöret uppe trots det allvarliga läget.

 

 

Gör inte omsorgspersonalen till syndabockar!

2020-05-11

De svenska dödsfallen i Covid19 är besvärande höga. Endast fem länder i världen (sju om man räknar de små lilleputtstaterna San Marino och Andorra, som ju dock helt styrs av vad som händer i deras omgivande grannländer) har högre andel döda än Sverige nu sedan vi passerat även Nederländerna i denna tragiska jämförelse. Och i takt med att kritiken växer börjar nu alla skylla på varandra. SVT Agenda i går blev ännu ett bevis på detta.

Jag tror vi kan förutse nu att alla ansvariga myndigheter (MSB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, IVO mfl), regeringen, regionerna och kommunerna allt tydligare kommer att skylla på varandra. Ingen kommer vilja ta ansvar. Men värst av allt är att det nu också syns en tendens att både ministrar, generaldirektörer, experter och debattörer indirekt lägger skulden på - personalen i äldreomsorgen! Det är de som på presskonferenser och vid intervjuer i media anses ha otillräcklig kompetens, det är de som inte följer instruktioner, det är de som överfört smitta till de äldre de vårdar eller besöker i hemtjänsten. Jag tycker det är en obehaglig utveckling och konstaterar i en tråd på twitter idag att det riskerar att bli de som är längst ned i hierarkin - de som jobbar direkt med de äldre - som görs till syndabockar.

Detta trots att personalen har fått otydliga instruktioner från nmyndigheterna när det gäller vilken skyddsutrustning man bör bära i arbetet eller om man ska eller inte ska gå till jobbet när man är frisk trots att man har en anhörig som är sjuk. Samtidigt har arbetsledningen inte fått tydliga besked om det är meningsfullt eller ens går att testa personalen och de boende, och riktlinjerna om besöksförbud i äldreomsorgen kom väldigt sent. Det är verkligen inte lätt att vara äldreomsorgschef i en kommun eller driva ett privat äldreboende under dessa förutsättningar och det är definitivt inte lätt att vara en av de anställda närmast de vårdbehövande äldre. 

Det minsta vi kan göra är att sluta antyda att skulden ligger på omsorgspersonalen!
 


 

Intervjuad på sportsidorna idag

2020-05-09

I dag är jag en av "15 Sjuhäradsprofiler" som intervjuas av Borås Tidnings sportredaktion. Det är nog bara att konstatera att sporten är efterlängtad av många just nu, och att de ekonomiska problemen för många idrottsklubbar samtidigt är dramatiska. Utan matcher blir det inga intäkter från publiken och intäkterna från reklam och TV-rättigheter krymper kraftigt. Samtidigt finns kostnaderna kvar för anställd personal och spelare. Vissa verkar tro att det endast är välbetalda spelare på elitnivå som drabbas av sänkta löner, men det är lätt att glömma alla anställda på större klubbars kanslier, och alla andra som indirekt drabbas av inställda matcher - kiosker och försäljning på arenan, bussföretag som inte får körningar, tryckerier som inte får trycka matchprogram, butiker som inte säljer några souvenirer, och självklart ägare av hallar och planer som inte får några intäkter när det inte spelas några matcher.

Det är positivt att även delar av idrottsrörelsen kan använda vissa av de krisstöd som riksdagen tagit beslut om, exempelvis kan en förening som är arbetsgivare använda reglerna om korttidspermittering. Dessutom har ju idrotten fått särskilda extra riktade stöd i likhet med kultursektorn och media. Jag missunnar dem inte detta, men känner att jag vill nyansera bilden i intervjun lite. Det är såklart positivt att idrotten får stöd under krisen, men jag kan besviket konstatera att regeringen samtidigt exempelvis har struntat i en kraftigt blödande resebransch (se föregående inlägg) och att många egenföretagare inte får någon hjälp överhuvudtaget. Det finns många särskilt utsatta branscher som skule välkomna riktade stöd, och även om jag som sagt saknar idrotten så är den faktiskt inte viktigare än all annan verksamhet. Det är för övrigt inte kultursektorn och media heller. 
 

Centerpartiet och Liberalerna svek resebranschen

2020-05-07



Resebranschen är en av de näringar som drabbats absolut hårdast av corona-krisen. I princip 100% av kunderna och omsättningen försvann på bara några veckor, samtidigt som man är tvungna att betala tillbaka pengar till alla kunder som bokat resor som blivit inställda - med pengar som inte finns eftersom reseföretagen i sin tur inte kan få igen pengar från flygbolag och hotell som själva har ekonomiska problem. 

I flera andra länder har man infört olika typer av stöd men i Sverige görs inget för denna bransch. Moderaterna har förespråkat den lösning som branschen själva tagit fram som förslag - en statlig krisfond som sedan i efterhand täcks upp genom en liten extra kostnad (typ några tior) på varje såld resa i framtiden tills staten fått igen pengarna. Fonden skulle användas för återbetalning till resenärerna för resor som blivit inställda i stället för att reseföretagen själva ska stå för kostnaden. De kan som sagt själva sällan få igen pengar för redan betalda reskostnader och hotell, och tvingas då i konkurs, samtidigt som kunderna förlorar pengar.

En fond för återbetalning vore ett effektivt sätt att rädda resebranschen samtidigt som staten vet att pengarna kommer tillbaka. Enligt min åsikt en elegant lösning som både värnar en krisbransch, konsumenter och skattebetalarnas pengar.

För småföretagarna i resebranschen och Sveriges resenärer är det bara att beklaga att C och L valde att rösta nej till det initiativ moderaterna tagit i denna fråga som tyvärr föll i riksdagen idag. Endast SD och KD stödde det moderata förslaget.

Samtidigt ser vi nu enligt uppgifter från branschorganisationen SRF att nio av tio resebyråer är på väg mot konkurs och cirka 600 kunder har hört av sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN...). Researrangörerna sysselsätter minst 7.000 personer, och många av dem lär nu bli arbetslösa och belasta staten med kostnader för lönegarantier.

En möjlig förklaring till det bristande politiska stödet är ju att vissa mer extrema partier helt enkelt ser en chans att uppnå minskat resande och flygande genom att slå ihjäl resebranschen för gott? Det skulle inte förvåna. Men det är synd att Centerpartiet och Liberalerna inte tar strid mot detta.

Nu finns bra samlad information till företagare om krisstöd

2020-05-07

Den 2 april ställde jag en skriftlig fråga till näringsministern där jag efterfrågade en "Corona-portal" där man kan läsa samlat om alla förslag mot den ekonomiska krisen och de stöd som företagen kan söka med enledning av krisen. Svaret tog lång tid, men den 14/4 fick jag svaret där man hänvisade till sidan Verksamt.se där man tänkte samla all information som företagare kan efterfråga.

I dag när vi träffade Tillväxtverket i Finansutskottet fick vi information om att det nu sedan en tid finns en omfattande information på på denna webportal där man kan hitta all information man behöver som företagare när det gäller krisstöd med anledning av Corona-krisen, hur reglerna ser ut och hur man ansöker. Det är Bolagsverket som sköter sidan och den hittar man via länken Verksamt.se.  

Mycket glädjande!

Tillväxtverket backade om krisstöd och aktieutdelningar

2020-05-07

Debatten om det orimliga i att framförallt stora börsföretag begär krisstöd (exempelvis stöd för korttidspermitteringar) samtidigt som man lämnar aktieutdelningar fortsätter. Vår moderata linje, där det nu verkar finnas bred politisk samsyn, är att vinster från tidigare år i första hand ska användas för att täcka förluster under den pågående krisen innan man begär statligt krisstöd. Detta gäller rimligen även bonusar till ledningsgrupper och liknande. Om man ändå betalar ut bonusar och utdelningar bör detta avräknas från krisstödet.

Stöd för korttidspermitteringar hanteras av Tillväxtverket, och beskeden från dem i frågan har varit väldigt svävande. Finansutskottet hade därför kallat till sig Tillväxtverket. I dag hade vi besök av Tillväxtverkets GD Gunilla Nordlöf och avdelningschefen Tim Brooks som är ansvarig för hanteringen av stöden för korttidspermittering. Det var ett bra möte och budskapen lät nu helt annorlunda mot det vi tidigare hört i intervjuer i media. 

Tillväxtverket redogjorde först för hur man arbetar med dessa stöd och hur man försöker motverka missbruk och fusk. Jag fick ett riktigt bra intryck av deras arbete och det kändes så gediget man kan begära i en sådan här situation. Allt form av omfattande krisstöd medför risk för fusk, och det kommer inte att gå att undvika helt, men vi måste göra allt för att minimera fusk och överutnyttjande.

Hittills har man fått ansökningar från över 55.000 företag och över 450.000 anställda omfattas. Företagen har begärt över 22 miljarder i permitteringsstöd. Hittills har 41.000 ansökningar beviljats, och drygt 18 miljarder har betalats ut i preliminära stöd. Ca 1.600 ansökningar har avslagits för att de uppenbarligen inte uppfyller kraven.

Hanteringen är sådan att man först gör en preliminär bedömning av om ansökan om stöd uppfyller villkoren och sedan betalar man ut preliminärt stöd. Sedan gör man avstämning i två steg där man kan göra återkrav eller betala ut resterande belopp.  

Tillväxtverket anser att de har juridiskt stöd för att neka företag stöd för korttidspermittering om företagen samtidigt ger utdelning till sina aktieägare. Man anser också att man har stöd för att i efterhand avräkna lämnade utdelningar från stödet och kräva tillbaka pengarna. Detta baseras på preliminär juridisk bedömning av de uttalanden som vi gjort i finansutskottet i samband med att lagen om stödet beslutades. Den juridiska bedömningen är preliminär, men  man verkade hyfsat säkra på att detta håller juridisk. Jag ställde en fråga om detta och påpekade samtidigt att det är viktigt att myndigheten återkommer om det visar sig att det krävs tydligare lagreglering.

Jag ställde även några an dra frågor och lämnade en del synpunkter:

För det första är det viktigt att småföretag behandlas med respekt för att man ofta tar ut en del av sin lön som utdelning (ger lite lägre skatt). Jag påpekade att sådan utdelning (som följer noggranna begränsningar i skattelagstiftningen) inte bör medföra att man nekas krisstöd. De handlar om att företagaren själv måste kunna ta ut en rimlig lön att leva på. Det vi i första hand reagerar på är när stora börsbolag missbrukar stöden genom att samtidigt ge utdelningar med mångmiljonbelopp till sina aktieägare. Tillväxtverket sa att man inser att småföretag har en annan situation är börsbolagen och att man inte vill försvåra för småföretagen utan har med detta i sin bedömning.

För det andra påpekade jag att det måste vara tydligt under vilka perioder utdelningsförbudet ska gälla. Det räcker rimligen inte med att förbjuda utdelning under den tid man uppbär krisstöd, utan även en tid därefter bör  rimligen utdelningsförbudet gälla. Jag tycker i vart fall det borde gälla för hela kalenderåret 2020. Det bör inte heller gå att lämna utdelning på måndagen och söka krisstöd på tisdagen samma vecka. Samtidigt kan inte utdelningar som lämnats innan krisen uppstod hindra företagen att få krisstöd. Tillväxtverkets bedömning måste regleras tydligt på hemsidan och i ansökningshandlingarna så det inte uppstår godtycke och oklarheter för företagen. Tillväxtverket svarade att man kommer att ta fram tydliga riktlinjer.

Jag lyfte även frågan om utbetalning av bonusar till företagsledningen.  Detta borde också enligt mig medföra avräkning mot lämnade krisstöd. Samtidigt får inte rörliga löner till vanlig personal förhindras, det finns många yrken som idag har rörliga lönedelar och det får naturligtvis inte medföra hinder för krisstöd. Tillväxtverket svarade att man även tittar på detta och ska ta fram tydliga gränsdragningar även för hantering av bonusar.

Sammanfattningsvis var dagens möte oväntat bra och svaren delvis annorlunda mot det som tidigare uttalats, när man nu gjort en djupare juridisk analys av lagstiftningen. Beskeden från  myndigheten ligger nu helt i linje med det jag och moderaterna tidigare krävt i frågan. Det gör att vi inte ser något behov av att agera vidare just nu. Från moderat sida kommer vi dock att följa detta noga, och om Tillväxtverket anser att lagstiftningen behöver kompletteras kommer vi att driva på för detta. Jag tänker också följa upp hur myndigheten redovisar förutsättningarna för stöd så att det blir tydligt och med rimliga och begripliga gränsdragningar.

Medieintresset efter utskottsmötet var stort, och här är en sammanfattning från SVT.

Hur mår vårdpersonalen idag - och efter Corona-krisen?

2020-05-06

I söndags hade jag ett längre debattinlägg Borås Tidning om den hårda belastningen på personalen inom sjukvården och äldreomsorgen under den pågående corona-krisen. I dag har jag ett något kortare på samma tema i Markbladet. Jag känner stor oro för hur personalen ska påverkas av corona-krisen och hur det kan komma att påverka bemanningen i framtiden. (Klicka för läsbar storlek).
 

Aktieutdelningar är positivt - men inte om man tar emot statligt krisstöd

2020-05-04

Det är många som tycker att alla företag borde sluta med aktieutdelningar under corona-krisen. Det är oftast samma personer som ogillar vinster rent allmänt och som inte förstår att vinst är det som är drivkraften för att starta och driva företag - de företag som tillsammans med sina anställda står för hela finansieringen av den svenska välfärden och dessutom finansierar våra pensioner. Många missar exempelvis att en stor del av börsbolagens utdelningar går till AP-fonderna och olika pensionsfonder. Utan aktieutdelningar skulle pensionerna helt enkelt bli sämre. Utdelningar är positivt och välkommet, ju högre desto bättre. Varje utdelad krona ger dessutom skatteintäkter för staten.

Däremot är det givetvis helt orimligt att ett företag som beviljas krisstöd från staten samtidigt lämnar utdelningar till sina aktieägare eller betalar ut bonus eller löneförhöjningar till styrelse, ledningsgrupp eller VD. De företag som beviljas krisstöd borde tvingas att betala tillbaka detta med samma summa som används till utdelning, bonusar eller löneökningar till ledningen. Jag anser att detta rimligen borde gälla både för 2020 och 2021. Det är inte rimligt att skattebetalarna lämnar bidrag till aktiebolag som sedan använder pengarna till annat än att säkra driften och trygga de anställdas jobb. Självklart borde detta reglerats tydligt som villkor i lagstiftningen för aktuella krisstöd. 
 

För tidigt att utvärdera den svenska Covid19-hanteringen...men...

2020-05-04

Jag tillhör ju dem som redan vid inledningen av den svenska corona-krisen var ganska kritisk till den svenska hanteringen. Kritiken gällde till en början bristande politiskt ledarskap och en väldigt passiv regering. Sedan kom ett antal motsägelsefulla, otydliga eller rent av felaktiga besked från Folkhälsomyndigheten (FHM). De otydliga beskeden om hur kommuner och andra huvudmän skulle hantera frågan kring skolorna var kanske mest anmärkningsvärd och satte skolhuvudmännen i en orimlig situation. Svängningen om betydelsen av att stänga ned vissa flyglinjer, där man svängde 180 grader på ett dygn, var också märklig, och det finns fler exempel. Jag påpekade tidigt att det är viktigt vid en samhällskris att inte myndigheter sprider uppgifter som man inte är helt säkra på, och att man vid tveksamhet är tydlig med att det bara är lägesbedömningar och inte fakta. I annat fall undergräver man medborgarnas förtroende och riskerar att få människor att inte ta fortsatta råd och anvisningar på allvar.

När väl krisen blossade upp på allvar i Sverige dök det upp fler frågetecken när det gäller hanteringen. Inte minst valde de ansvariga i Sverige i vissa delar en annan väg än större delen av världen. Jag skrev redan då att det inte behöver vara fel i sig, men att det kräver extra tydlig och pedagogisk motivering inför medborgarna när man gör annolunda än i princip alla andra. Där har det funnits stora brister. Att Sverige var senare än andra att införa begränsningar av folksamlingar var också märkligt. Både när det gäller gränsen på 500 och senare gränsen på 50 kom vi efter många andra, trots att vi låg tidigare i fas när det gäller smittspridningen.

Jag kan samtidigt konstatera att jag inte har den kunskap och kompetens som krävs för att avgöra om det är rätt eller fel att vi inte stängt våra grundskolor och förskolor, inte heller om nivån på vår svenska "lock-down" är lagom. Jag har därför aldrig fört fram några avvikande åsikter i dessa frågor. Det är bara att konstatera att länder som valt en annan linje både återfinns både bland dem med mycket fler dödsfall än Sverige och bland dem med mycket färre. Rent samhällsekonomiskt och socialt kan den svenska linjen möjligen ha varit bättre, samtidigt som dödsfallen per capita i Sverige är förfärande många jämfört med de flesta andra länder. I vilken mån Sverige valt rätt väg i dessa frågor får utvärderas senare, det är alldeles för tidigt. 
 

På några punkter tycker jag däremot att det redan finns grund för allvarlig kritik.

* Jag har kallat de många dödsfallen bland våra äldre för en nationell katastrof och står för det. Sverige var senare än många andra länder med att införa tvingande besöksförbud i äldreomsorgen, vi har varit mycket sena med att testa personal inom äldreomsorg och hemtjänst, vi har varit mycket sena med att testa äldre med misstänkt smitta och vi har varit mycket dåliga med att erbjuda omsorgspersonal rimlig skyddsutrustning. Man borde också isolerat smittade äldre och delat upp personal så att man inte arbetar med både smittade och ickesmittade patienter. Att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) först i mitten av april meddelade att man kommer att göra kontroller på äldreboenden i hela landet vad gäller hanteringen av Corona säger en del - varför började man inte med detta redan tidigare? Alla dessa brister är alltså ett faktum trots att FHM tidigt sa att det som skiljer Sverige från andra länder är att vi har fokus på att skydda riskgrupperna. Nu säger både FHM och regeringen öppet att vi har misslyckats i denna del. Det ansvaret vilar tungt på regeringen och FHM. Detta är den i särklass allvarligaste kritiken mot hanteringen hittills.

* Testning. I gårdagens Agenda framkom att Sverige testar betydligt färre än de flesta europeiska länder. Detta trots att regeringen redan för en månad sedan (!) gav FHM i uppdrag att utöka testningen kraftigt. Trots att kapaciteten finns så genomförs väldigt få test jämfört med exempelvis Danmark. Ansvarig minister (Lena Hallengren, S) hade inget bra svar på varför det är så här. Många, inklusive jag själv och moderaternas partiledare Ulf Kristersson, har vi upprepade tillfällen krävt utökad testning. Det är viktigt för att inte omsorgspersonal med vanlig lindrig förkylning ska tvingas stanna hemma från jobbet, det är lika viktigt för att den som testats positivt för covid19 inte ska gå till jobbet, det är viktigt för att smittade äldre på våra boenden inte ska smitta andra, det är viktigt för att få en bild av hur omfattande smittspridningen är i olika regioner i landet och inte minst för att personer som redan varit smittade kanske kan återgå till arbetet enligt normala rutiner utan risk att smitta andra. Nu gäller det att allt tal om ökad testning också blir verklighet och inte bara tomma ord. 

* Krisberedskapen och myndigheternas tillsyn. Att den svenska krisberedskapen inför pandemier varit undermålig har väl de flesta konstaterat, och delvis beror det såklart på politiska beslut under flera decennier. Men vi har faktiskt både MSB, FHM, Socialstyrelsen, IVO och regeringen som har som huvuduppgift att se till att sjukvården och omsorgen fungerar även i kris. Trots detta har Sverige alltså först när krisen är ett faktum börjat skala upp intensivvården (på ett imponerande sätt i och för sig). Vi har brist på kompetent vårdpersonal, brist på vårdplatser, brist på skyddsutrustning, brist på respiratorer och brist på en del läkemedel. Hur regering och ansvariga myndigheter kan ha tagit så lätt på detta - som är en av deras huvuduppgifter - är en gåta. Sannolikt lär regering och myndigheter försöka skylla ifrån sig på regionerna och kommunerna - men det håller inte. Det ÄR myndigheterna som ansvarar för tillsyn och kontroll av sjukvård och omsorg i regioner och kommuner, som ska agera om man ser missförhållanden eller om beredskapen brister, och som ska ge riktlinjer och stöd i en krissituation. Detta kommer att bli en viktig fråga att följa upp.

Häromdagen medgav dessutom chefsepidemiologen Anders Tegnell i Ekots lördagsintervju att FHM tydligen tidigt fick varningar från Kina om Corona men att man inte tog det riktigt på allvar eftersom Kina tidigare skickat liknande larm men ändå lyckats hantera situationen själva inom landet. Jag reagerar starkt på denna uppgift. Bara för att det kommit falsklarm tidigare kan man såklart inte bortse från larm om ett allvarligt virushot. För säkerhets skull borde man rimligen utgått från det värsta och redan då förberett alla aktörer i Sverige för detta möjliga hot? I vilken mån Sverige tappade tempo på grund av detta kan jag inte bedöma, men uttalandet är ändå allvarligt tycker jag.

* Politikens passivitet. När det gäller ekonomiska krispaket agerar politiken aktivt. Men när det gäller smittspridning och hur man ska förebygga onödigt många smittade och döda så har regeringen hela tiden gömt sig bakom sina myndigheter. Man har låtit FHM avgöra alla viktiga frågor och ta alla viktiga beslut, i stället för att som i andra frågor ta in rekommendationer från olika myndigheter och sedan ta politiska beslut i centrala frågor. Att välja en helt annan linje än omvärlden är en sådan fråga som rimligen borde avgjorts politiskt, där man borde vägt fördelar och nackdelar för samhället bredare än att bara låta det avgöras av en myndighet. Även för beslutets legitimitet är det viktigt att det är demokratiskt förankrat.

En annan sak är de dagliga presskonferenserna. I många länder är det presidenten eller preminärministern som gör de löpande uttalandena till folket, eller i vart fall deltar på presskonferenserna tillsammans med myndighetscheferna. I Sverige har vi ytterst sällan sett till några ministrer på dessa presskonferenser överhuvudtaget, och definitivt inte statsministern. Statsministern är också besvärande otillgänglig för media, vilket många journalister är irriterade över. Detta är inte politiskt ledarskap.




 

Skriver om bilens värde - bilfientligheten måste få ett slut! 

2020-05-02

I dag har jag och mina riksdagskolleger Lars Beckman, Sofia Westergren och Kjell Jansson (vi fyra som startade Riksdagens Bilnätverk) detta debattinlägg i Aftonbladet. Inte minst Corona-krisen visar att bilen är nödvändig för att vårt samhälle ska fungera. När flygen står på marken och människor avråds från att åka tåg och använda kollektivtrafiken är bilen det enda alternativet för lite längre resor. Bilfientligheten måste få ett slut.

Den senaste veckan har det också publicerats ett par artiklar i branschtidningar om Riksdagens bilnätverk. Dels den 24 april i branschtidningen Taxi Idag, dels i branschtidningen Fordonskomponenten den 30 april.