Ericson i Ubbhult

Den 7 april lade vi moderater fram vårt förslag om att införa ett riktat direktstöd till företag som tappat stor del av sin omsättning. När flera veckor gick utan att regeringen ens ville diskutera frågan presenterade vi moderater i måndags ett konkret förslag till finansutskottet att ge regerngen i uppdrag att införa ett sådant riktat direktstöd. Dagen efter kom liknande förslag från SD och KD, och även C och L meddelade i media att de stod bakom kravet. En tydlig riksdagsmajoritet ville alltså se denna typ av stöd.

Men på finansutskottets extramöte i onsdags beslutade S, MP, C, L och V gemensamt att stoppa uppdraget till regeringen och diskutera det vidare i utskottet nästa vecka. Och i dag meddelade man alltså i stället att man nu vill genomföra det vi moderater föreslog den 7 april. Konstig hantering kan man tycka, men det viktigaste är att förslaget nu blir verklighet. Det kan rädda väldigt många företag och väldigt många jobb. Synd bara att man inte agerade tidigare utan väntade i nästan en månad - jag undrar hur många konkurser och varsel vi då hade kunna undvika?

Men nu kan vi i vart fall bocka av ännu ett förslag på den moderata listan från i går. Moderaterna fortsätter driva en motvillig regering framför sig i krispolitiken. Det fungerar ganska bra, men allt tar bara väldigt mycket längre tid...

Moderaternas ekonomiska strategi för att ta Sverige genom krisen

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade idag Moderaternas vårbudget. Det är en ära för mig att få vara en av de fem moderater som undertecknat denna. Huvudbudskapet är att Sverige behöver byta ekonomisk strategi för att rädda jobben – och samtidigt måste vi förbereda för att återstarta ekonomin när coronakrisen är över.

Stora delar av den svenska ekonomin har stannat till följd av coronapandemin. Men detta är en helt annan sorts kris än tidigare kriser. Det handlar inte om företag som har misskött sig, för höga skulder eller djupa obalanser i ekonomin. Därför måste den politiska strategin se annorlunda ut. När det som ingen kunde förutse händer ska staten agera som ett stort försäkringsbolag.

I Moderaternas vårbudget ligger fokus på att bekämpa pandemin och att rädda jobb och företag. Vi tror att Sverige har mycket goda möjligheter att klara krisen – om den politiska viljan verkligen finns. Men klockan tickar och Sverige har inte råd att vänta. April var den värsta konkursmånaden hittills under hela 2000-talet.

Den ekonomiska strategi som regeringen och stödpartierna har valt är uppenbart otillräcklig. IMF bedömer att Sverige med dagens politik kommer att få väsentligt högre arbetslöshet än exempelvis Finland och Danmark. Man bedömer att det kan handla om 100.000 fler arbetslösa med dagens politik jämfört med om man väljer en mer aktiv politik. Läget i Sverige är extra allvarligt eftersom vi hade en av EU:s högsta arbetslöshetsnivåer och den snabbast stigande arbetslösheten i hela EU redan före krisen.

Moderaternas ekonomiska politik för att ta Sverige ur krisen sker i två steg:

1. Byt ekonomisk strategi för att rädda jobben.

Mer måste göras. Det behövs fler direktstöd i stället för ett ensidigt fokus på ökade krediter till företagen. Sveriges insatser för att rädda jobben bör åtminstone matcha närliggande länders. Och de stöd som införs måste också bli begripliga och rimligt lätta att hantera. Krånglet måste minska och utformningen av stöden och vilka stöd som finns måste bli mer överskådligt.

Moderaterna vill se slopade arbetsgivaravgifter under en tid, korttidspermittering på heltid och ett kraftfullt stöd som täcker fasta kostnader i företag som har förlorat stora delar av sina intäkter. Detta summerar till 100 miljarder kronor per månad under krisens akuta fas. Det är mycket pengar, men alternativen kostar enligt vår bedömning och många ekonomers analyser ännu mera.

2. Förbered vägen tillbaka.

Det går inte att nu sätta ett datum då den akuta fasen är över. Men Sverige måste börja förbereda för att återstarta ekonomin. Exitstrategin bör bestå av flera delar:

1. Fastställ kriterier för vilken utveckling i viruset som gör det möjligt att börja återöppna ekonomin. Det kan till exempel handla om under hur lång tid antalet nya fall måste minska. Både WHO och EU har tydliga kriterier för när man kan öppna upp ekonomin igen, och Sverige borde använda dessa kriterier för att lägga fram en egen tydlig strategi som blir tydlig för alla i samhället.
2. Genomför provtagning i mycket större skala än idag. När ekonomin börjar öppna igen måste vi snabbt kunna mäta om smittspridningen tar fart eller inte. Vi sätter av sex miljarder kronor mer än regeringen för att utöka testningen ordentligt.
3. Bygg ut vården och omsorgen efter coronakrisen. Regeringen har avsatt 3 miljarder kronor för alla extraordinära kostnader kopplade till coronakrisen för hälso- och sjukvården samt den kommunala omsorgen. Det kommer inte att räcka! I den förordning som styr ersättning står också att ersättning endast delas ut i mån av medel. Det medför stor risk för att kostnader kopplade till covid-19 kommer finansieras genom nedskärningar i andra delar av välfärden. Kommuner och regioner kommer tvingas säga upp personal – eller höja kommunalskatten – för att täcka kostnader. Moderaterna tillför 5 miljarder kronor utöver regeringen för att täcka kostnader kopplade till covid-19 plus 5 miljarder kronor utöver regeringen i generella statsbidrag vilket möjliggör också ett tillägg till personal som jobbar i frontlinjen.

Moderaterna leder den politiska verkstaden när det gäller ekonomisk krispolitik

Finansutskottets majoritet sköt ytterligare krisstöd på framtiden

I måndags presenterade vi moderater vårt förslag om omsättningsbaserat krisstöd (se föregående blogginlägg) för vissa fasta kostnader till svårt coronakris-drabbade företag. Och i går lämnade även KD och SD in liknande förslag till finansutskottet.

I dag fanns alltså förslag på finansutskottets extrasammanträde från tre partier (M, KD, SD) att ge regeringen i uppdrag att återkomma snarast med ett omsättningsbaserat krisstöd till hårt drabbade företag enligt ”dansk modell”. S, MP, C, L o V vägrade dock avgöra frågan idag utan sköt den till nästa vecka...

Moderaterna valde alltså att redan i måndags offentliggöra vårt förslag just för att alla skulle hinna läsa i lugn och ro före dagens möte. Och för att vi skulle kunna ta beslut idag om detta brådskande uppdrag till regeringen. Men tydligen tycker inte jök-partierna S, MP, C och L samt V att frågan är så viktig.

Konkurserna och varslen står som spön i backen och regeringens krisstöd så här långt löser inte detta. Hyresstödet tex bygger på att hyresvärden går med på att sänka hyran, men många småföretag vittnar om att hyresvärden vägrar. Omsättningsbaserat stöd till vissa fasta kostnader vore bättre. Danmark har infört det och det är i princip bara att kopiera!

Men det är akut! Hade C och L stöttat vårt förslag hade detta blivit verklighet. Nu dröjer det ytterligare. Trots att C och L själva framhållit behovet av just denna åtgärd. Vad håller C och L på med?

Moderaterna vill se omsättningsbaserat direktstöd till krisande företag

I dag lämnade vi moderater i finansutskottet in detta förslag till utskottsinitiativ som ska behandlas på Finansutskottets extra sammanträde på onsdag morgon. Bakgrunden är att konkurserna nu ökar lavinartat, liksom varslen om uppsägning på svensk arbetsmarknad. Och tillväxten beräknas i år bli kraftigt negativ.

I en så djup och snabb kris finns bara två alternativ. Antingen stöttar man företagen med ganska stora statliga insatser, lite som en statlig försäkring (som man gjort sig förtjänt av genom att betala skatt) eller så väljer man att i stället ta kostnaderna för allt fler konkurser och uppsägningar, som i en förlängning även kan slå mot den finansiella sektorn. Om man gör det senare valet riskerar vi att efter corona-krisen inte längre ha så mycket näringsliv kvar att starta igång.

Att lägga enorma summor på att stötta näringslivet, dessutom med lånade pengar, är inte ett självklart val för oss moderater. Men i det läge vi är nu är det ett val mellan två mycket oönskade alternativ. Från moderat sida har vi kommit fram till att samhällskostnaderna totalt sett rimligen bör bli mindre genom att stötta företagen på ett rimligt sätt och därmed förebygga uppsägningar. Det är samma väg som man valt i bland annat Danmark och Norge, och en linje som förespråkas av de flesta nationalekonomer. Stödet ska enligt vårt förslag baseras på styrkt minskning av företagets omsättning, och man kan då få stöd till vissa fasta kostnader. Vi föreslår att stödet ska villkoras med att företaget inte ger utdelning under 2020.

Här följer hela utskottsinitiativet i sin helhet, och jag är en av de fem moderater som undertecknat initiativet. Nu återstår att se om regeringen inser att en tydlig majoritet i riksdagen (samtliga partier utom S-V-MP) vill se en lösning i denna riktning, och om man tänker lägga fram ett liknande förslag under morgondagen, eller om man låter finansutskottet driva igenom detta i stället.

Vart är EU på väg?

I dag på förmiddagen hade EU-nämnden ännu ett telefonmöte med EU-minister Hans Dahlgren (S) som gav oss uppdatering om vad som händer i EU med anledning av Corona-krisen. Problemen med att tio länder fortfarande har exportrestriktioner för medicinsk utrustning kvarstår, och det är inte bara mindre länder som ägnar sig åt sådana brott mot EU:s regler utan även exempelvis Spanien och Frankrike. EU var mycket sena i starten av corona-krisen och EU har verkligen inte visat sig från sin bästa sida - tvärtom har talet om samarbete tonats ned och protektionismen har tagit över. Samtidigt kunde Dahlgren meddela att EU-länderna tillsammans tagit hem över 500.000 EU-medborgare från olika ställen i världen där de blivit strandsatta till följd av Corona-krisen. Alltid något.

De som känner mig och vet hur jag resonerat kring EU tidigare vet att jag betecknar mig som en kritisk EU-vän. Jag tror på idén om EU som underlättar för frihandel och fri rörlighet inom Europa, och där länder i organiserad form kan samverka om gemensamma frågor. Utrikespolitiskt och när det gäller handelsavtal mm är det en stor styrka att agera gemensamt, och den europeiska ekonomin är sammantaget en av världens största vilket ger en tyngd åt vad EU tycker internationellt.

För svensk del är det givetvis alltid en konflikt mellan att vi är och sannolikt under överskådlig tid kommer att vara en av EU:s nettobidragsgivare, och att vi samtidigt som ett mycket exportberoende land tjänar på frihandel. Vi är också ett befolkningsmässigt litet land vilket gör att EU stärker Sverige i internationella sammanhang om vi agerar tillsammans med andra.

Jag har samtidigt sedan jag blev riksdagsledamot fått mer insyn i EU:s arbete och det enorma slöseriet och viljan att klåfingrigt lägga sig i nationella frågor och verka för alltmer överstatlighet och en ständigt svällande EU-budget. De senaste åren har jag även varit ledamot i riksdagens EU-nämnd och fått ansvaret från moderaterna att hantera frågan om EU:s långtidsbudget. Det har ärligt talat ökat min misstro mot EU-ledningens agenda ytterligare. Både EU-kommissionen och EU-parlamentet verkar hela tiden för att kapa åt sig mer makt på medlemsländernas bekostnad, och man vill ha större och större budget - där Sverige och ett mindre antal länder ska tvingas betala allt mera som sedan omfördelas till länder i östra och södra Europa.

Fram tills nu har vi haft en förhållandevis hård debatt mellan medlemsländerna om det budgetförslag som det finska ordförandeskapet presenterade i början på året. Länderna har inte kunnat enas. Sedan Corona-krisen tog fart har diskussionerna om EU:s långtidsbudget lagts på is tills vidare. Inom kort väntar vi oss att det ska komma igång igen. Förutom samtalen om den vanliga långtidsbudgeten där Sverige slåss för att EU-budgeten ska ligga kvar så nära 1% av EU:s BNI som möjligt, har det tillkommit en diskussion om "den gröna given" som är tänkt att storsatsa på klimatomställning och miljö. Vi har redan tidigare känt stor osäkerhet kring om detta ska plussas på den vanliga budgeten eller rymmas inom den. Risken att den läggs ovanpå är uppenbar eftersom EU har svårt att spara bort annat i budgeten - främst jordbruksstödet som många länder vill ha kvar.

Nu har Tyskland i corona-krisens spår tagit initiativ till en diskussion om att dubbla (!) EU:s budget till 2%, alltså en fördubbling. Samtidigt talas det om en omfattande "återstartsfond" för att få igång EU:s ekonomi efter corona-krisen. Var allt detta handlar vet ingen idag.

Men för egen del ser jag kraftfulla hot mot svensk ekonomi. En redan alldeles för omfattande EU-budget kan i värsta fall komma att fördubblas och ovanpå detta kan eventuellt komma att läggas en enorm miljö/klimatsatsning och en gigantisk återstatsfond. Samtidigt riskerar Sveriges rabatter på EU-avgiften att minskas eller försvinna. Den totala kostnaden för Sverige som nettobidragsgivare kan bli enorm, så enorm att jag tror att det kan förändra svenska folkets syn på EU i starkt negativ riktning. Detta gäller för övrigt inte bara Sverige, det finns fler länder som har samma restriktiva syn som vi - framförallt Nederländerna, Danmark och Österrike - och även i dessa länder kan missnöjet komma att öka.

I längden kan inte EU se ett mindre antal länder i norra Europa som en bankomat där man kan hämta obegränsat med pengar för att dela ut till andra länder. Då kommer hela EU att skaka i grunden. För vad händer om finansiärerna i norr drar sig ur? Hur ska EU då få ihop sin budget? EU:s ledning och EU-parlamentet spelar idag ett mycket högt spel med EU:s framtid.

Jag känner stor sorg och oro över hur dödstalen i Covid19 ökar i Sverige

Dödstalen i Covid19 har tyvärr ökat dramatiskt i Sverige. Självklart kan man inte utvärdera en kris förrän krisen är över, men däremot kan man känna stor oro över en ögonblicksbild. Just nu är det bara åtta länder i världen som enligt SVT:s stora dagliga rapport har fler dödsfall per miljon invånare än Sverige. Två av dessa åtta är dessutom två småstater - San Marino och Andorra, som givetvis följer utvecklingen i de stora länder som omger dem - Italien och Spanien/Frankrike. Om man räknar bort dessa två är det alltså bara sex länder i världen som har fler döda per miljon invånare än Sverige. Det är Belgien, Spanien, Italien, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien.

Invändningarna brukar vara att alla länder inte redovisar på samma sätt och att det sannolikt finns mörkertal i en del länder. Det är säkert alldeles sant. Min invändning mot det är dock att det finns mörkertal även I Sverige, exempelvis testas inte alla som dör på äldreboenden eller i bostaden för Covid19. Men låt oss då ändå jämföra Sverige med våra nordiska grannländer, som i allt väsentligt har liknande samhällsstruktur, hög kvalitet i sjukvården, god kontroll på folkbokföringen och som redovisar dödsfall ungefär på samma sätt som Sverige (siffror per 23/4):

Sverige 2152 döda, 211 per en miljon invånare
Danmark 403 döda, 69 per en miljon invånare
Norge 199 döda, 37 per en miljon invånare
Estland 46 döda, 35 per en miljon invånare
Finland 177 döda, 32 per en miljon invånare
Island 10 döda, 28 per en miljon invånare

Sverige har alltså så här långt drygt tre gånger fler döda per capita än Danmark och drygt sex gånger mer än Norge, Finland, Island och Estland. Nedan en samlad graf från SVT som jag lade ut igår på twitter. Den visar dock siffrorna från i förrgår när Sverige hade 2021 döda. I dag ser det ännu lite sämre ut.

Sveriges unika val att mot rekommendationerna från WHO och tvärtemot den absoluta majoriten av de utvecklade länderna i Europa, Asien, Oceanien och Nordamerika, välja målet om kontrollerad samhällsspridning för att uppnå flockimmunitet har ett högt pris i människoliv. Det innebär inte att det inte kan vara rätt rent samhällsekonomiskt och för befolkningen i stort på längre sikt. Men det är en så stor och etiskt svår fråga att Sveriges vägval självklart inte borde avgjorts av Folkhälsomyndigheten utan demokratiskt av regering och riksdag på grundval av rapporter och fakta från olika berörda myndigheter, inklusive FHM. Den slutliga avvägningen mellan olika samhällsintressen saknar FHM enligt min åsikt kompetens för att göra - det är politikens självklara roll. Det handlar om att ställa förlust av människoliv mot andra intressen, nästan som i en krigssituation. Att dessa beslut tagits över huvudet på svenska folket och oss folkvalda politiker tycker jag är extremt anmärkningsvärt.

Saken blir ju inte bättre av att ingen vet om strategin med flockimmunitet ens kommer att fungera - oroväckande siffror från Wuhan i Kina de senaste dagarna tyder på att det kanske inte fungerar alls. Nu är jag visserligen alltid skeptisk mot alla uppgifter från just Kina, jag litar inte på dem, men man kan ju i vart fall konstatera att ingen vet säkert om flockimmunitet fungerar på detta virus. Om det inte fungerar har verkligen Sverige valt en olycklig väg.

Det finns många andra synpunkter på hur Sverige hanterat krisen så här långt, men sveket mot de äldre är enligt mig det värsta. Tidigt talade FHM om att det som var svenskt fokus var att skydda de äldre och de mest smittkänsliga i vårt samhälle. Jag kan bara konstatera att de äldre just nu dör i en förfärande takt och att smittan spridits på ett flertal äldreboenden i landet. Sverige var senare än många andra länder med att införa besöksförbud på äldreboenden. Vi var sämre på att testa boende och personal inom äldreomsorg och hemtjänst, och vi har inte haft tillgång till skyddsutrustning för personalen vilket gjort att risken ökat för att personal har smittat äldre och äldre har smittat personal. Ovanpå detta kommer alltför många vittnesmål om att äldre inte alltid verkar få den sjukvård de behöver och hade fått normalt sett. Jag har inte den insyn i vården som krävs för att bedöma hur mycket det ligger i detta och hur vanligt det är, men rapporterna är så många och kommer både från både anhöriga och från ett flertal källor inom sjukvården och det gör det svårt att bara avfärda dem helt.

Vi har helt enkelt misslyckats med att skydda de äldre mot Covid19, och vi har lyckats sämre än våra grannländer. Det är tydligt att även ansvarig myndighet (FHM) är oroad över hur många äldre som dött i Sverige jämfört med omvärlden, samt att så många avlidit totalt sett. Hur läget ser ut om en månad eller ett halvår vet ingen, men följer vi utvecklingen i Spanien och Italien kommer vi sannolikt att nå nivåer över 150 döda per dag innan det vänder nedåt - det motsvarar då de dödstal som gällde i Italien och Spanien (900-1000/dag) när det var som värst där, omräknat efter antalet invånare.

Det kommer en dag för utvärdering av Corona-krisen och det ligger framför oss. Men så här långt skulle jag beteckna resultatet av den förda politiken i Sverige som närmast en samhällskatastrof. Och min oro för vad som kommer framöver är stor. Ansvaret vilar tungt på ansvariga myndigheter, men också på den svenska regeringen som inte tagit kommandot i frågan utan helt förlitat sig på att Folkhälsomyndigheten ska hantera frågan och ta alla jobbiga beslut. I en kris kan inte en regering dra sig undan ansvar på detta sätt.

Debatt om kommunsektorns ekonomi

2020-04-23

I dag debatterade jag kommunernas och regionernas ekonomi, med anledning av Riksrevisionens rapport om kommunal skatteutjämning. Här är hela mitt anförande.

Moderaterna tycker det är omöjligt att mitt under en kris diskutera i detalj hur man ska utforma den kommunala skatteutjämningen. Det får vi återkomma till när Corona-krisen är över och vi ser hur den slagit mot svensk samhällsekonomi. I dag är det viktigaste att staten tillför stora summor till kommunsektorn för att trygga välfärden när skatteintäkterna minskar - precis så som Alliansen gjorde under Finanskrisen.

I övrigt påpekade jag att Sverige går in i denna kris med mycket sämre förutsättningar än vi kunde gjort. Sverige hade redan före Corona-krisen lägst tillväxt i EU per capita och den snabbast stigande arbetslösheten i hela EU. När regeringen Löfven tillträdde låg Sverige på 12:e plats i EU när det gäller arbetslösheten. Redan före Corona-krisen hade vi halkat ned till en 22:a plats av EU:s 28 länder, och arbetslösheten i Sverige steg redan före krisen snabbast i hela EU. Vi går faktiskt in i Corona-krisen med den högsta arbetslöshet i högkonjunktur som Sverige upplevt i modern tid, och vi går in i den med ett mycket stort utanförskap. Samtidigt ser vi stora brister i viktiga samhällsfunktioner som sjukvård och rättsväsende, och många kommuner har det extremt tufft ekonomiskt. Det enda som fortfarande är till Sveriges fördel är den förhållandevis låga statsskulden som minskat under både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.

Jag pratade också om prioriteringar i statens budget. Det har sällan varit viktigare att prioritera än det är idag. Med rätt prioriteringar kan vi motverka onödigt hög ökning av statsskulden, stärka sjukvården och den kommunala välfärden och återstarta ekonomin genom investeringar, stimulanser och sänkta skatter. Om vi prioriterar fel kommer Corona-krisen däremot att medföra långsiktigt allvarliga ekonomiska konsekvenser som är svåra att överblicka, både för statsfinanserna och för den svenska kommunsektorn. Men en dag är krisen över och då är det oerhört viktigt att svensk politik drar lärdomar. Det är helt uppenbart för de flesta att samhällsekonomins samlade resurser inte använts optimalt för att förbereda samhället för oväntade kriser. Vi prioriterar inte heller de saker som medborgarna tycker är viktigast – sjukvård, omsorg och trygghet. Ska vi bli bättre på detta framöver gäller det också att politiken orkar prioritera betydligt bättre än vad man gjort tidigare.

Prioritering handlar som bekant även om att prioritera bort. I mitt anförande nämnde jag några av de större poster moderaterna vill spara på i statsbudgeten för att få med pengar över till stärkt välfärd och lägre skatter. Vi moderater sa redan i höstas nej till friår och vi sa nej till det ineffektiva ingångsavdraget för nyanlända. Vi skar ned på biståndet som idag ligger långt högre än FN:s rekommendationer och vi sparade på ineffektiv klimatpolitik, alltför höga migrationskostnader och meningslösa byggsubventioner, och vi minskade eller avvecklade onödiga myndigheter. Så frigör man pengar till det som är viktigt.

Sveriges 17 värsta klimatslöserier är listade

2020-04-23

I dessa tider när både näringslivet och samhällsekonomin blöder till följd av Corona-krisen är det viktigare än någonsin att noga prioritera hur skattepengarna används. Det är ingen särskilt vild gissning att de omfattande krispaketen kommer att medföra en kraftigt ökad statsskuld i Sverige. Med tanke på att vi har en av de lägsta skuldnivåerna i hela Europa är det en ökning vi kan hantera, men det är samtidigt viktigt att inte göra av med pengar på meningslöst slöseri om vi ska kunna minska ned skulden igen inför nästa kris.

Svenska staten slösar bort enormt många miljarder varje år på saker vi borde kunna prioritera bort. Jag och moderaterna har nämnt många av dessa många gånger - det handlar om allt från en orimligt hög biståndsbudget, oansvarig migrationspolitik, missriktade byggsubventioner, onödiga myndigheter - och meningslös klimatpolitik. Om vi prioriterar bort onödiga saker kan vi både lägga mer resurser på sjukvård och annan välfärd och samtidigt sänka skatten.

När det gäller det sista - klimatpolitiken - pågår ett häpnadsväckande slöseri i Sverige, pengar som vi nu borde använda till annat. Tidigare i vår kom en omfattande rapport från Skattebetalarnas Förening som belyser de 17 värsta slöserierna på klimatområdet. Klimatpolitiken har också tidigare i år utpekats i en omröstning med 18 000 svenskar som det största slöseriet i Sverige under 2019, en tävling som initierades av Slöseriombudsmannen. Men Isabella Lövin vägrade att ta emot priset för ”Årets värsta slöseri”. Här är de kort sammanfattande, en fruktansvärt deprimerande läsning:

Lista: 17 sämsta klimatsatsningarna

1. Avlatsbrev för rika myndigheter
Svenska myndigheter har lagt mellan 15-20 miljoner på att klimatkompensera för sina flygresor de senaste åren, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det fungerar.

2. Sveriges dyraste elledning kan inte leda ström
Elledningen mellan Jönköping och Hörby är med sina 7 miljarder den största investeringen i elnätet någonsin. Men trots att den har stått klar i fyra år kan den ännu inte leda ström.

3. Vindparken blev ingen kassako
Vindpark Vänern skulle betala sig inom sju år. Men berörda kommuner har gång på gång fått skjuta till pengar på grund av tekniska problem. Efter nio år såldes parken till franska Innovent för 25 miljoner. Då hade skattebetalarnas nota uppgått till en halv miljard.

4. Elcertifikat för 100 miljarder till ingen nytta
Elcertifikatsystemet har hittills kostat samhällsekonomin nio miljarder. Men studier från Energy Economics visar det inte har haft någon positiv klimatpåverkan. Den kan komma att kosta ytterligare 100 miljarder de kommande 25 åren.

5. Köp elbil för en halv miljon och få bidrag till en laddstolpe
Köp en Tesla för en halv miljon så får du 10 000 kronor till en laddstolpe, enligt regeringens satsning Klimatklivet. Satsningen har kritiserats av bland andra Riksrevisionen som menar att den är ineffektiv.

6. Utebliven energieffektivisering
Skånska kommuner slösar en halv miljard om året på utebliven energieffektivisering, enligt Länsstyrelsen. Kommunerna kan få bidrag för föreslagna energieffektiviseringar som skulle vara lönsamma redan utan bidrag, men ingen söker dem och inget händer.

7. Bidrag till elcyklar, elmoppar och utombordare
Under tre år la regeringen en halv miljard på stöd till elcyklar, elmoppar och eldrivna utombordare. Men det enda som hände var att priserna på dessa varor sköts i höjden och ingen analys av klimatnyttan gjordes.

8. Lämna tillbaka cykeln, behåll bidraget
Elcykelbidraget ledde till en fuskhärva där människor lämnade in förfalskade kvitton på elcyklar till Naturvårdsverket. Hur många bedragare som fick 10 000 kronor för elcyklar de aldrig köpte vet man inte eftersom det endast gjordes stickprovskontroller.

9. Sveriges första kommunala elcykelpool i den här storleken
2019 invigdes en elcykelpool med 200 cyklar och 20 laddstationer i Linköping. Varje cykel kostade 119 000 kronor. Men hur mycket det minskade utsläppen har man aldrig räknat på.

10. Kommunala elcyklar ska rensa upp i elsparkcykelträsket
Stockholms stad har kritiserat elsparkcykelföretagen för att det skapar oreda i innerstaden. Trots det lägger de 400 miljoner på att köpa in elcyklar som ska hyras ut till subventionerade priser, och därmed konkurrera med de privata elsparkcykelföretagen.

11. Blåste miljoner på vindsnurror
Örebro blåste åtta miljoner på vindsnurror som aldrig togs i bruk, eftersom de inte hade gjort grundarbetet och undersökt om de kunde få de rätta tillstånden. Marken fick återställas i ursprungligt skick.

12. Bidraget som ingen vill ha
Stödet till solel har uppgått till över 2 miljarder de senaste åren och ytterligare närmare en miljard är utlovat under 2020. Men Riksrevisionen har sågat stödet, liksom Energimyndigheten och solelsbranschen, som menar att det är ineffektivt.

13. Rödgrön brunkolsresa
Gustav Fridolin (MP) viftade med en kolbit inför valet 2014 och lovade att Vattenkrafts tyska kolkraft skulle stängas ned. I stället sålde man det till tjeckiska köpare – för ett häpnadsväckande underpris. Uppemot 30 miljarder kan ha gått till spillo. Och kolet eldas alltjämt.

14. Gävle bränner biogas för miljoner
Gävle har investerat hundratals miljoner i en biogasanläggning. Men det är så få som köper biogasen, att anläggningen måste elda upp merparten av den på plats. Trots detta går kommunen in och skjuter till ytterligare 40 miljoner för att de ska fortsätta elda för kråkorna.

15. Lite krångligt med alla tillstånd hit och dit
Även Eskilstuna har eldat biogas för kråkorna för miljontals kronor, trots att den skulle gå till kollektivtrafiken. De fick inte tillstånd från Räddningstjänsten att frakta biogasen, som stoppade leveranserna. I stället köpte de biogas från Linköping som transporterades med dieseldrivna lastbilar.

16. Klimatbantning och klimatångestterapi
Flera kommuner som Luleå, Eskilstuna och Stockholm har köpt in kurser i klimatångestterapi och klimatbantning. Men även med generösa räknemetoder är kurserna 20-40 gånger dyrare per minskat ton koldioxidutsläpp än EU:s utsläppshandel.

17. Klimatbidrag till norska elbilar
Elbilspremien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att den har gett någon som helst klimatfördel för Sverige. För 2019 väntas den svenska notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilarna.

Värnande av småskalig vattenkraft och stopp för avgift för virkesupplag

Lite i skymundan tar "mini-riksdagen" även beslut i andra frågor än sådant med koppling till Corona-krisen. I dag hade moderaterna ett antal framgångar. Två av dem är frågor som jag själv engagerat mig i.

Värnande av den småskaliga vattenkraftenkraft
Riksdagen ställde sig bakom majoriteten i Näringsutskottet som ger regeringen i uppdrag att värna den småskaliga vattenkraften när man fortsätter arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen.

Stopp för avgift för virkesupplag utmed allmän väg
Riksdagen ställde sig bakom majoriteten i Trafikutskottet som ger regeringen i uppdrag att verka för en återgång till en ordning där det inte tas ut några avgifter för tillstånd till virkesupplag utmed allmän väg, samt att Trafikverket snarast underlättar administrationen för skogsföretagen i samband med ansökan om tillstånd för virkesupplag utmed allmän väg.

Som alltid med dessa så kallade "tillkännagivanden" är det ju ibland lite si och så hur regeringen lever upp till riksdagens beslut. Vi kommer att bevaka att man inte slarvar bort dessa viktiga frågor som är av stor betydelse för småföretagandet på landsbygden.

Stor risk att Västsverige drabbas av norsk kris när oljepriset faller

2020-04-22

Oljepriset har den senaste tiden fallit kraftigt, och det är givetvis bra för transportsektorn och andra företag som är beroende av olja. Och det är självklart glädjande för de svenska bilisterna som just nu upplever det lägsta bensinpriset på över 10 år. Men faktum är att sjunkande oljepriser samtidigt indirekt är ett hot mot svensk ekonomi, och då särskilt västsvensk ekonomi.

Orsaken är Norge. Sjunkande oljepriser är ett mycket hårt slagt mot norsk ekonomi. Just nu ökar arbetslösheten snabbt och hela den oljebaserade ekonomin i vårt grannland är i gungning. Detta påverkar Sverige på många sätt. För det första är Norge ett av våra absolut viktigaste exportländer. För det andra betyder norrmännens gränshandel och norsk turism enormt mycket för Västsverige och andra gränsområden till Norge. För det tredje arbetar väldigt många svenskar i Norge, både inom industri, handel och offentlig sektor. Många av dessa riskerar att mista jobbet nu och i stället hamna i arbetslöshet hemma i Sverige.

Jag känner stor oro för hur prisraset på olja kommer att påverka svensk ekonomi, och tycker detta berörs väldigt lite i samhällsdebatten. Inte minst för oss i Västsverige är detta en mycket viktig fråga.

Arbetsförmedlingen har slutat följa upp att arbetslösa söker jobb

2020-04-21

Jag har sedan många år ett antal bra personliga kontakter inom Arbetsförmedlingen, både chefer och medarbetare ute på de olika AF-kontoren. De förser mig med en massa intressant information om vad som händer bakom kulisserna i myndigheten. Inte minst fick jag mycket larmrapporter om regeringens beslutade snabba slakt av hela myndigheten som vi moderater med hjälp av andra partier lyckades stoppa. Så här i efterhand kan man ju konstatera att det var en väldig tur att vi inte stod helt utan Arbetsförmedlingsverksamhet mitt i en allvarlig kris med skenande arbetslöshet.

Den senaste veckan har jag fått flera rapporter om att Arbetsförmedlingen plötsligt tagit beslut om att slopa kravet på att arbetslösa ska visa aktivitet i arbetssökandet för att få ut sin a-kassa. Nu gäller att man inte behöver redovisa något arbetssökande alls utan får sin ersättning ändå.

När jag diskuterade detta på twitter igår fick jag invändningen att "Arbetsförmedlingen har nog annat att göra just nu än att kolla om folk söker jobb". Jag har stor respekt för att Arbetsförmedlingens arbetstyngd när arbetslösheten ökar - men då är det ju läge att återanställa en del av dem som tyvärr tvingades lämna myndigheten när regeringen förberedda Arbetsförmedlingens snabbavveckling. Registrering av nya arbetslösa sker dessutom i huvudsak genom självbetjäning. Arbetsförmedlingens huvuduppgift i varje läge måste vara att försöka förmedla och besätta de lediga platser som faktiskt finns. Detta är precis lika viktigt i ett krisläge som annars, kanske ännu viktigare, och det är därför också viktigt att fortsätta matchningsverksamheten och följa upp att de arbetslösa faktiskt söker de jobb som finns. Det lär nog exempelvis inte bli lättare för exempelvis jordbrukssektorn att få tag på personal med de nya reglerna om slopad aktivitetsrapport.

Moderaterna fortsätter leverera genomtänkta förslag mot krisen

2020-04-21

Moderaternas företrädare i riksdagen fortsätter leverera genomtänkta förslag i stort och smått, både för att underlätta kampen mot pandemin och för att dämpa de ekonomiska skadeverkningarna av corona-krisen. Bland de senaste förslagen kan nämnas:

* Förslag om att tillfälligt ändra reglerna om personligt betalningsansvar för skulder för företrädare för aktiebolag, för att motverka onödiga konkurser i företag som i grunden är välskötta och lönsamma.
* Förslag att införa en statlig fond för att rädda företagen i paketresebranschen - en lösning som branschen själv tagit fram och som kommer att med tiden vara självfinansierad genom en liten avgift på varje såld resa i framtiden.
* Förslag att ge alla äldre över 70 år anstånd med deklarationen - många äldre behöver hjälp och det är svårt att kombinera med social distansering.
* Mitt eget förslag i en skriftlig fråga till näringsministern om en "Corona-portal" där man kan läsa samlat om alla förslag mot den ekonomiska krisen och de stöd som beslutats fick tyvärr ett mer svävande svar, men man inser i vart fall behovet av bättre kommunikation.
* Mitt och Lars Beckmans förslag i vårt pressmeddelande den 12 mars om att bland annat tillfälligt slopa trängselskatten har nu stöd av moderaterna och har oväntat fått stöd även av Miljöpartiet i Stockholm. Moderaterna i Region Stockholm har samtidigt, med stöd av Vårdförbundet mfl, tillskrivit Skatteverket om att slopa förmånsbeskattningen för vårdpersonal som erbjuds gratis parkering för att kunna ta sig snabbare och säkrare till och från arbetet.

Orimligt med arbetskraftsbrist inom jordbruket med dagens arbetslöshet

2020-04-19

Det kommer allt fler rapporter om att de gröna näringarna har brist på arbetskraft. Det gäller bland annat arbete med grönsaksodling och spannmålsodling, sommarens jordgubbsskörd och annan bärplockning liksom arbete med skogsplantering och röjning. Många av dessa jobb brukar - konstigt nog - utföras av tillfälliga gästarbetare och säsongsarbetare från utlandet. Trots att vi har så hög arbetslöshet och det påstås att det inte finns "enkla jobb" åt exempelvis nyanlända och lågutbildade. Och nu när man inte längre kan resa som vanligt i världen kan inte dessa gästarbetare ta sig hit. Detta påstås kunna leda till att vi får brist på vissa livsmedel till hösten.

I det läget blir det extra viktigt att tala klartext. Det är självklart helt orimligt att nyanlända och långtidsarbetslösa går år ut och år in med olika ersättningar samtidigt som det bevisligen finns massor av lediga jobb som i princip vem som helst kan läras upp till. I ett läge med hotande livsmedelsbrist tycker jag till och med man skulle kunna diskutera om inte även andra arbetslösa och rent av även vissa korttidspermitterade skulle kunna rycka in och utföra nödvändigt arbete någon vecka eller två om det är praktiskt möjligt och arbetsuppgifterna finns i närområdet. I ett krigsläge kan man vidta vissa sådana åtgärder, frågan är om det inte även borde kunna gälla även i andra allvarliga kriser? Om man exempelvis blivit permitterad från sitt restaurangarbete med drygt 90% av lönen utan att jobba - en lön som till stor del bekostas av staten - så är det kanske inte orimligt att i vart fall ung arbetskraft utan barn kan utföra arbetsuppgifter inom jordbruket inom rimligt pendlingsavstånd? Att arbeta en kortare tid inom den sektor som förser restaurangerna med mat är kanske rent av är lärorikt?

Vi riksdagsledamöter arbetar i likhet med många andra hemifrån just nu (även om jag är en av de 55 som tjänstgör i riksdagen även nästa vecka). Vissa av oss har mycket arbete att göra, exempelvis jag själv eftersom finansutskottet är det enda utskott som just nu arbetar normalt och hanterar stora delar av krislagstiftningen och jag dessutom är ordinarie ledamot i EU-nämnden med ett antal telefonmöten varje vecka. Andra har det ganska lugnt eftersom deras riksdagsutskott inte har så många ärenden. Jag har just nu 3-4 moderata riksdagskolleger som kombinerar hemarbetet för riksdagen med att arbeta extra inom sin tidigare arbetsplats - sjukvården. Det finns gott om liknande exempel. Vi vet att permitterade upphandlingsexperter från Scania arbetar extra hos Socialstyrelsen för att hjälpa till med internationell upphandling av medicinskteknisk utrustning mm. Vissa företag har ställt om sin produktion för att hjälpa vården, och personalen på andra företag arbetar för högtryck för att producera allt från andningsskydd till respiratorer. Och inom vården arbetar man ofta långt mer än normal arbetstid. Alla behöver dra sitt strå till stacken under en allvarlig kris, och jag tycker att inte minst de som är helt arbetsbefriade borde kunna fundera på om de kanske kan bidra på något sätt.

Att de som är arbetslösa sedan länge anmodas att ta lämpliga enklare jobb ser jag som en självklarhet. Det finns redan krav i regelverket för a-kassan om att man måste ta lämpliga jobb efter en viss tids arbetslöshet - även om det inte är exakt det jobb man hade tidigare. Nu är det dags att verkligen tillämpa dessa regler mer strikt än man gjort tidigare. Delar av a-kasseersättningen bekostas med skattemedel och att staten ställer tydliga villkor i ett krisläge borde vara ganska självklart. I en förlängning måste kraven skärpas oavsett kris - det är orimligt att ha flera hundratusen lågutbildade långtidsarbetslösa samtidigt som jordbruksnäringen inte kan rekrytera 5.000 personer utan måste anlita säsongsarbetare från utlandet!

Jag delade denna ledartext tidigare idag och konstaterar att jag inte är ensam om mina funderingar.

Slutreplik i Borås Tidning

2020-04-19

Ibland måste man försöka vara extra pedagogisk. Hoppas jag lyckades idag.

Varför vaknade tillsynsmyndigheten först nu?

2020-04-18

Häromdagen kom en märklig nyhet. Efter larm har nu IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) beslutat sig för att göra kontroller på äldreboenden runtom i landet för att se hur man hanterar corona-krisen på äldreboendena.

Bra kan man möjligen tycka, men personligen tycker jag det är märkligt och faktiskt helt orimligt att man inte gjorde detta redan för typ en månad sedan när andra myndigheter började prata om hur viktigt det är att hålla de äldre skyddade från virussmitta. Först nu tycker man alltså det är viktigt att kontrollera saken?

Det framgår också att man inte kan besöka äldreboenden just nu pga risken för smittspridning och att man därför kommer att göra tillsynen digitalt eller via telefon. Man undrar ju lite vad alla de som normalt arbetar med inspektioner av äldreomsorgen hittat på den senaste månaden när man inte kunnat besöka boendena? Är det ingen som funderat tidigare på att det kanske är just nu man borde kontakta vartenda äldreboende och varenda hemtjänst i landet för att försäkra sig om att man gör allt för att skydda de äldre - den helt centrala delen i budskapet från Folkhälsomyndigheten, som tyvärr visat sig ha misslyckats? Vad har vi vår tillsynsmyndighet till om inte ens de inser hur viktigt det är med inspektioner i just en sådan här situation?

Det är nu moderat ekonomisk politik behövs som allra mest

2020-04-15

Det var en dyster presskonferens som finansministern höll i morse. Hon varnade för extrmt hög arbetslöshet och dramatiskt fallande tillväxt. Jag påpekade på twitter att det är synd att Sverige går in i denna kris med EU:s svagaste tillväxt och den sjätte högsta arbetslösheten. Jag har upprepade gånger de senaste åren varnat i riksdagsdebatter för att det är illa om vi går in i en ny lågkonjunktur eller eventuell kommande kris med hög arbetslöshet och svag tillväxt. Och tyvärr blev det ju exakt så, fast ännu värre. Det vi ser nu är inte en "vanlig" lågkonjunktur eller finanskris, utan är väl snarfare till sin effekt mer att likställa med en plötslig naturkatastrof. Och då krävs genomtänkt politik.

Det enda som är starkt i statens finanser just nu är den låga statsskulden. Den har sjunkit under varje regering efter Carl Bildts krispolitik under bankkrisen på 90-talet och vidare under Göran Persson, Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven. Nu har Sverige en av de lägsta statsskulderna i andel av BNP/BNI i hela EU. I ett allvarligt krisläge är det inte orimligt att öka statsskulden för att motverka krisen, och där är vi moderater ganska överens med regeringen, även om vi inte vill öka skulden lika mycket som regeringen. Vi är dock inte överens om tempot i de krisåtgärder som behövs. Moderaterna har stöd av en i stort enig ekonomkår som menar att det är viktigare att sätta in krisåtgärder snabbt än att vänta - om man väntar blir det bara dyrare och fler företag och jobb hinner slås ut. Och då ökar statsskulden onödigt mycket. Detta var något Elisabeth Svantesson (M) framhöll på sin presskonferens i förmiddags.

Det är också nu som det blir allra viktigast att prioritera i statens budget. Ju mer av krisåtgärderna vi kan finansiera genom att spara på onödiga saker, desto mindre behöver statsskulden öka. I dagens kris är det exempelvis inte läge att fortsätta ösa ut 50 miljarder per år i biståndspengar utan kontroll, att lägga 8 miljarder i FN:s klimatfond (mest av alla länder i världen), att fortsätta ösa ut en massa miljarder på ineffektiv klimatpolitik i Sverige eller att fortsätta med ett omfattande asylmottagande. Självklart kan man inte heller lägga pengar på trams som elcykelpremier, jämställdhetsmyndighet, genusforskning, friår, "familjedagar", konstprojekt för maskar och skalbaggar (!) eller stöd till odemokratiska organisationer för att bara nämna något. Om bara viljan finns kan åtskilliga tiotals miljarder skäras bort ur statens budget på både stort och smått, och det gäller att samtidigt stå emot satsningar på nya dumheter. I stället kan pengar läggas på stöd för att skydda företag och jobb samt att stärka sjukvården och kommunerna - utan onödigt stor ökning av statsskulden. Moderat ekonomisk politik har aldrig behövts så mycket som idag.

Hur mår vårdpersonalen - nu och efter coronakrisen?

2020-04-15

Det är förfärande att se intervjuer och reportage och att läsa bloggar, facebookinlägg och videodagböcker från vårdanställda som kämpar för att hantera patienter med Covid19. Så mycket oro, utmattning och långa arbetspass. Och så mycket smärta, lidande och död man tvingas hantera. Även för erfaren IVA-personal som har vana av psykiskt påfrestande arbete ligger detta sannolikt långt över vad man utbildats för, har vana av och är förberedd på. Även inom äldreomsorg och hemtjänst finns stora påfrestningar på personalen, kombinerat med en kanske ännu större oro att man både smittar äldre och själv blir smittad på grund av att man saknar skyddsutrustning.

Än värre blir det såklart när det nu visar sig att 15% av den första grupp av vårdpersonal i äldreomsorgen i Stockholm som nu testats för Corona har antikroppar mot sjukdomen, trots att flera av dem inte upplevt några symtom. Det betyder att det finns risk att smittad personal - utan att veta om att de varit smittbärare - kan ha smittat äldre på boenden. Detta beror i så fall dels på att man inte testat personalen, men också på att rådet från myndigheterna varit att gå till jobbet om man känt sig frisk - även om en anhörig varit sjuk. Blotta misstanken hos en anställd att man kan ha råkat smitta någon äldre på ett boende är givetvis fasansfull. Nedan från SVT sent i går kväll (klicka för att läsa hela artikeln):

Att personalen inom vård och omsorg är hjältarna under den pågående pandemin är uppenbart. Men vad händer efter pandemin? Hur kommer denna viktiga personal att må då? Hur många blir utbrända, hur många kommer att må psykiskt dåligt, drabbas av depressioner eller sömnsvårigheter, och hur många kommer rent av att byta yrke? Jag känner mycket stor oro för detta - vårdpersonal må vara härdade men de är inte mer än människor.

Självklart är det i första hand arbetsgivarens ansvar att ta hand om sin personal, stötta dem med alla slags tillgängligt stöd, samtal, rehabilitering, extra ledighet och allt vad man nu kan tänka sig. Ett nära samarbete med de fackliga organisationerna och skyddsombuden är självklart i detta arbete. Men jag tror också att vi politiker på riksnivå måste uppmärksamma detta och tillföra rejäla extra resurser för att ta hand om vård- och omsorgspersonalen efter krisen. Om vi inte tar detta på största allvar riskerar vi både sjukskriven och utbränd personal och hög frånvaro som gör arbetssituationen ännu värre för dem som blir kvar. Inom äldreomsorgen är personalläget redan ansträngt, och hur ska sjukvården klara sig med personalbrist när man går in i en mer normal verksamhet och samtidigt ska hantera de enorma köer som skapats för andra typer av behandling under corona-pandemin?

Moderaternas förslag om att omedelbart ge personalen i frontlinjen 5.000 kronor extra per månad under krisen vore såklart välkommet och ett sätt att i vart fall visa sin uppskattning på ett tydligare sätt än bara genom ord. Men det behövs också åtgärder efter krisen. Och på längre sikt måste lönerna upp inom hela vård och omsorgssektorn och hela vårdområdet måste prioriteras upp i den politiska debatten, det har blivit väldigt tydligt just nu.

Tillbaka på topp tre över de viktigaste politiska opinionsbildarna

I går presenterade Dagens Opinion sin senaste lista över de viktigaste politiska opinionsbildarna. Efter en vecka där det var så extremt mycket möten och krisdiskussioner när jag tjänstgjorde i "miniriksdagen" att jag knappt hann vara aktiv alls i sociala medier är jag nu tillbaka på topp tre efter Hanif Bali och Greta Thunberg.

"Jan Ericson väckte reaktioner genom att jämföra utfallet av coronapandemin i Sverige med grannländerna varvat med inlägg om hur småföretagare påverkas av coronakrisen" konstaterar Dagens Opinion.

Fakta är inte rasism - men döljande av fakta kan skapa grund för rasism

I dag upplevde jag det igen. Hur vänsterdebattörer och så kallade "antirasister" ser rasism överallt där invandringsfrågor diskuteras.

Jag gick in i en debattråd på twitter som diskuterade om det är invandrarna som räddar vården idag när personalbristen är stor. Och det är ju faktiskt ingen tvekan om att ett betydande antal anställda inom sjukvård och äldreomsorg har utländsk bakgrund. Utan dem skulle vi inte klara oss idag. Så långt är nog de flesta överens.

Då kommer den andra frågan - råddar vi sjukvården och klarar bemanningen i framtiden genom fortsatt hög invandring? Om det är riktad arbetskraftsinvandring av läkare och sjuksköterskor från EU som hyfsat snabbt kan ta arbete i vården är det ju mycket möjligt att det kan lösa en del av bristen. Om det är fortsatt omfattande asylinvandring däremot är svaret på frågan ett tydligt nej. För även om ett antal nyanlända asylinvandrare skulle ta arbete inom sjukvården så ökar samtidigt antalet vårdbehövande ännu mera och nettot blir negativt. Vårdbehoven ökar snabbare än bemanningen. Uttryckte det så här i några svar på twitter:

Det finns tydliga fakta som styrker att hälsan är sämre och vårdbehovet större hos utrikes födda än bland infödda svenskar, exempelvis denna rapport från Folkhälsoinstitutet. Inte så konstigt om man tänker efter att särskilt de som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar ofta har ett stort behov av både fysisk och psykisk vård samt tandvård. Det är samtidigt ett faktum att nyanlända faktiskt är underrepresenterade (!) bland de vård- och omsorgsanställda i förhållande till sin andel av befolkningen. Här är en utförlig analys som visar att över 20 % av befolkningen har utländsk bakgrund men inte i någon yrkeskategori motsvaras utlandsfödda av 20 % av de anställda enligt SCB. Att de som kommer i arbete ganska ofta hamnar just inom vård och omsorg är däremot sant, och det ska vi såklart vara tacksamma för.

Sammanfattningsvis - alla som arbetar inom vård och omsorg är våra hjältar idag. Givetvis oavsett bakgrund (att det verkligen ska behöva påpekas). Och alla som bor i Sverige är individer och har rätt att få vård efter behov.

Men ökat asylmottagande löser inte de långsiktiga problemen med bemanningen inom sjukvården eftersom vårdbehoven samtidigt ökar ännu mera när asylmottagandet ökar. Det är fakta och bara att konstatera, och inte ett dugg rasistiskt även om en del personer beskyllt mig för detta under dagen.

Dags att inse varifrån pengarna til sjukvården kommer

I dag tröttnade jag. Tröttnade på att läsa alla arga och företagsfientliga inlägg i sociala medier, på insändarsidorna och i vissa media. Inlägg som hånar företagare för att de behöver samhällets stöd i en kris de inte själva kunnat påverka och inte heller kunnat förutse, utan som helt styrs av politiska beslut och myndighetsbeslut. Lade ut detta på twitter, och sällan har responsen blivit så snabb och stark. Långt över 2.000 reaktioner på bara ett knappt dygn. Och de flesta av mina följare verkar i vart fall förstå sambanden - men långtifrån alla.

Det vänstern har är något slags blockering som gör att man helt enkelt inte begriper vad som finansierar den svenska välfärden. Bristen på insikt att det är företagen och deras anställda som med sina skatter finansierar all offentlig verksamhet. Det är företagen och deras anställda som med sina skatter betalar all sjukvård, alla löner till läkare och sjuksköterskor, all hemtjänstpersonal och all äldreomsorg. Ja, varenda intensivvårdsplats, medicinförpackning och respirator!

Om man har den insikten inser man snabbt att det finns ett värde i att rädda i grunden lönsamma och välskötta seriösa företag så att de efter corona-krisen kan fortsätta tjäna pengar och betala skatt och behålla sin personal under krisen i stället för att varsla om uppsägning.

Jag tror aldrig det går att få inbitna socialister att förstå. Jag lade ut mitt twitterinlägg i går eftermiddag och en del av de invändningar jag fick var helt otroliga. Invändningar som "de offentliganställda betalar väl också skatt och moms " visar bristerna i logiskt tänkande. Bristen på insikt att varenda krona som en offentliganställd person betalar i inkomstskatt, moms eller drivmedelsskatt kommer från den lön som den offentliganställde fått och som bekostas av företagen och deras anställda. Denna brist på insikt förklarar nog varför många socialister ser näringslivet och de privatanställda löntagarna som en outsinlig pengakälla som kan beskattas hur hårt som helst.

Jag får mitt arvode som riksdagsledamot just från de skatter som andra betalar in. Jag är stolt över mitt uppdrag och försöker göra skäl för arvodet. Och så är det nog med de flesta offentligt anställda. Diskussionen gäller inte om de offentliganställda gör ett bra eller viktigt jobb eller inte. Just nu ser vi exempelvis hur många anställda inom sjukvård och omsorg gör fantastiska insatser, och det gäller även många andra yrkesgrupper - allt från lärare och poliser till riksdagens ambitiösa tjänstemän. Diskussionen gäller hur allt detta viktiga finansieras - det är bra att tänka på det ibland. Utan företag och deras anställda finns det inga resurser alls till sjukvård, omsorg, skola, polis eller pensioner. Så enkelt är det.

Riksdagen stödjer moderat initiativ att stärka fosterbarns ställning

I början av mars presenterade moderaterna att utförligt förslag om att stärka fosterbarns ställning. Anledningen var flera uppmärksammade fall där fosterbarn farit väldigt illa. Ett sådant fall engagerade jag mig själv mycket i för några år sedan, "fosterbarnet i Mark" som rycktes upp från sin trygga placering hos en fosterfamilj för att det ansågs att den biologiska mamman skulle få tillbaka sitt barn. Vad barnet ville togs det ingen hänsyn till. Genom åren har många liknande exempel uppmärksammats, senast var det det uppmärksammade fallet med 3-åriga "Lilla Hjärtat" som omkom när hon tvingades lämna sina fosterföräldrar.

Föräldrar ska ta ansvar för sina barn och deras uppfostran. Ingen statlig institution eller modell kan ersätta relationer mellan människor, och i synnerhet inte relationen mellan barn och förälder. Även om ingen förälder är perfekt, så är det föräldrarna som i de allra flesta fall vet vad som är bäst för deras barn. Men vi kan inte blunda för att föräldrar i vissa fall inte vill eller klarar av att ta ansvar för sina barn. Ofta är anledningen missbruksproblem eller psykiska problem. Då måste samhällets skyddsnät vara starkt. Det är vi skyldiga barnen. I Sverige ska inga barn utlämnas till en tillvaro av våld, isolering eller vanvård. Då måste barnets bästa gå före föräldrarnas rätt att vara just föräldrar. Moderaterna menar att lagstiftning måste ändras så att barnets rätt till stabilitet, långsiktighet och trygghet väger tyngre – och att rätten att ”få tillbaka sitt barn” väger lättare.

* Ett barn ska inte kunna flyttas från familjehem om det strider mot barnets bästa
* Det ska finnas en långsiktig plan för barnets boende
* Vårdnadsöverflyttning ska prövas tidigare och oftare
* Familjehemsföräldrar ska inte behöva säga nej till vårdnadsöverflyttning på grund av byråkrati
* Domstol med erfarenhet av placerade barn och deras villkor ska besluta om vårdnadsöverflyttning
* Förbättra mindre kommuners möjligheter att genomföra svåra och känsliga utredningar avseende barn och deras familjer
* Uppvärdera jour- och familjehem samt skärpt tillsyn
* Fler adoptioner för barnets bästa

Här är en sammanfattning av hela det moderata initiativet

Genomgående handlar det alltså om att stärka fosterbarnets rättigheter och vad som är bäst för barnet. Bakgrunden till moderaternas förslag är att vår partiledare Ulf Kristersson personligen tog initiativ till ny lagstiftning på området när han själv var minister i Alliansregeringen. Och frågan har varit utredd och klar sedan 2015 utan att dagens regering har lyft ett finger. Men det visade sig idag att moderaternas initiativ i socialutskottet om lagändring fick stöd av KD, L, SD, C och V. Endast regeringspartierna var emot - de vill fortsätta utreda frågan. Allt talar för att riksdagen kommer ta beslut om att ge regeringen i uppdrag att ändra i lagstiftningen i linje med moderaternas förslag. Därmed tar riksdagen ett litet men väldigt viktigt steg för att öka stabiliteten och tryggheten för fosterbarn som har rotat sig i en ny familj. Detta är det viktigaste beslutet för fosterplacerade barn på flera decennier.

Gårdagens bästa nyhet

I går meddelade Kommunals tidning Kommunalarbetaren att Arbetsmiljöverket beslutat att personal som arbetar med patienter med misstänkt eller befarad smitta av Covid19 ska anvbända munskydd och visir. Beslutet är kombinerat med vite. Jag tycker det är en helt självklar linje och ett självklart beslut, och tycker det är märkligt att inte arbetsgivarna självmant agerat så tidigare. Argumentet att det inte finns några visir och inga munskydd håller egentligen inte - det finns att köpa på marknaden om man vill. Att sedan Arbetsmiljöverket/Socialstyrelsen själva saboterat detta genom att ställa orimliga krav på märkning och därmed stoppat stora inköp som duger i andra EU-länder är däremot en befogad invändning. Nu tillverkar alltså kommunerna i stället själva visir av gamla OH-blad (!) i stället för att köpa in riktig utrustning - det är väl knappast bättre? Häromdagen meddelades dock att myndigheterna nu slopar kravet på CE-märkning vilket gör att det lär finnas utrustning att få tag på om viljan finns.

Personal inom älderomsorg och hemtjänst måste sjävklart ha rätt till en trygg och säker arbetsplats, och de äldre måste kunna vara säkra på att personalen inte själva sprider smitta. Relevanta skydd är en självklarhet.

Västsvenska M-riksdagsbänken fortsätter med externa telefonkonferenser

Även denna vecka har vi västsvenska moderata riksdagsledamöter haft telefonkonferenser med lokala företag och organisationer angående Corona-krisen.

I går hade vi en telefon/skype-konferens med de fackliga organisationerna Handels, HRF och Unionen för att höra deras syn på krisen och effekterna på arbetsmarknaden. Tyvärr kunde jag inte själv delta i denna konferens eftersom jag samtidigt hade telefonmöte med finansutskottet och sedan EU-nämnden, men i efterhand har jag fått höra att det var mycket givande samtal. Bilden av alla nya varsel och konkurser var dock väldigt dyster.

I dag kopplade vi upp oss igen och denna gång hade vi med västsvenska företträdare för branschorganisationerna Svensk Handel, Svensk Sjöfart samt Visita. Det är ingen tvekan om att många företag i dessa branscher har enorma problem just nu. Det är i grunden välskötta företag med god lönsamhet som plötsligt tappat i stort sett alla kunder och snabbt gått till ett läge där det inte längre kommer in några pengar, men kostnaderna finns kvar. Budskapet var att regeringens förslag och beslut går i rätt riktning, men att det är alldeles för försiktigt, går alldeles för långsamt och tar alldeles för lång tid innan man kan få ta del av de stöd som finns. Inte minst verkar handläggningstiden hos ansvariga myndigheter bli helt orimligt långa - så långa att företagen hinner gå under innan stöden betalas ut. Beskedet från allt fler branschorganisationer, liksom från ekonomer och Svensk Näringsliv mfl är att moderaternas förslag om kraftigare stöd är helt nödvändiga, och även LO instämmer nu i moderaternas förslag om ökat stöd till korttidsarbete. Det är ingen tvekan om att moderaterna är en viktig del av verkstaden när det gäller utformningen av krispolitik som räddar företag och jobb.

Regeringen backade från försöket att ta makt från riksdagen

I dag står det klart att regeringen vid en lång överläggning med samtliga partiledare backade från försöket att ta makt från riksdagen. I stället gick man helt med på moderaternas förslag från i helgen, alltså att man gör en ändring i smittskyddslagen som innebär att regeringen får möjlighet att vid behov ta snabba beslut som krävs för att motverka smittspridning, men att dessa sedan omedelbart ska underställas riksdagen som då avgör om de ska får fortsätta gälla eller inte. Skrivningarna i förslget garanterar dessutom att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om saken.

Det liggande förslaget ligger i linje med de synpunkter Lagrådet framförde i går. Man anser att regeringen bör ha denna möjlighet till snabbt beslutsfattande i krisläge, men att varje beslut sedan snabbt ska överprövas av riksdagen. Moderaterna sa redan i helgen att lagrådets yttrande kommer att väga mycket tungt för vår del och det är bara att konstatera att lagrådet tyckte precis som moderaterna.

Detta innebär att oavsett vad regeringen kan tänkas besluta så blir det riksdagen som får sista ordet.

Regeringens hantering av frågan har varit under all kritik. Man stressade fram ett helt undermåligt lagförslag utan att förvarna övriga partier, och utan att motivera vad man egentligen behöver de nya befogenheterna till. Förslaget innebar ursprungligen att regeringen tog betydande del av makten från riksdagen. Man utsåg sedan remissinstanser godtyckligt och man gav remissinstanserna endast 24 timmar för att ta ställning i en så viktig fråga som rör överflyttning av makt från riksdag till regering. Det är också märkligt att det endast var moderaterna som tydligt satte ned foten ordentligt mot detta odemokratiska agerande och tidigt presenterade ett motförslag - som nu är det som också blir verklighet. V och L landade i ungefär samma kritik och de senaste dagarna har även C anslutit sig, medan SD och KD de senaste dagarna helt bytt fot från att först ha sagt ja till regeringens första förslag till att idag stå bakom moderaternas linje i huvudfrågan.

Det finns samtidigt detaljer i regeringens förslag som vi moderater inte är nöjda med, bland annat en tydlig skrivning om ersättning till drabbade till följd av regeringens beslut, samt hur reglerna ska se ut när det gäller omfördelning av läkemedel och utrustning mellan regionerna. Men eftersom alla sådana beslut nu omedelbart ska överprövas av riksdagen blir det ändå riksdagen som får sista ordet.

Vi moderater kommer noga att bevaka hur regeringen använder den nya lagen som gäller under knappt tre månader, och noga analysera de eventuella beslut som tas med stöd av lagen. Om något beslut framstår som oskäligt kommer vi att agera för att riksdagen omedelbart upphäver detta. Moderaterna kommer också att vara fortsatt vakthund för att försvara demokratin och äganderätten mot godtyckliga angrepp.

Det krävs krafttag mot dem som missbrukar krisstöden

Moderaterna har tidigt varit ute och markerat att företag som får del av olika krisåtgärder inte samtidigt kan göra utdelningar till ägarna eller betala ut bonusar och rörliga lönedelar till ledande befattningshavare. De företag som däremot inte tar emot krisstöd gör naturligtvis precis som de vill, oavsett om det är kris eller inte.

Det kommer nu även tråkiga signaler om missbruk av de krisstöd som hittills beslutats av riksdagen. Det är bedrövligt och rent skamligt att missbruka ett krisstöd som avser att rädda företag och jobb. Moderaterna vill bestraffa företag som fuskar och dessutom kräva tillbaka stödet. Vi vill utvidga bidragsbrottslagen för att även omfatta krisstöd till företag och juridiska personer. Vi upprepade detta så sent som på dagens presskonferens.

Utan kraftfulla åtgärder finns det kanske inget att återstarta efter krisen

Regeringen för en ganska försiktig linje under den pågående krisen, man har mer fokus på lån och anstånd med skatter och mindre fokus på direkta stöd till näringslivet för att rädda jobb. Motivet är i sig rimligt - man säger att det också måste finnas resurser att återstarta ekonomin efter krisen och menar att det då kan finnas behov av kraftfulla stimulanser.

Men med detta sagt - det måste också finnas något att återstarta. Om stora delar av företagen inom ett antal branscher redan gått i konkurs och sagt upp sin personal blir effekterna av krisen onödigt stora. Därför tycker moderaterna att det är befogat att öka de direkta stöden till de mest utsatta branscherna betydligt mera än vad regeringen gör. Dagens stöd räcker bevisligen inte för att motverka konkurser och uppsägningar - antalet varsel per vecka är nu redan större än rekorden under finanskrisen. I längden blir detta oerhört dyrt för staten.

Den här krisen skiljer sig mot andra kriser då den inte beror på underliggande problem i ekonomin. Nu slås livskraftiga företag och jobb ut på grund av att ekonomin stänger för att bekämpa pandemin. Det finns därför ett akut behov av att minimera skadorna på ekonomin. Ju större del av ekonomin som slås ut desto svårare bli återstarten därför behövs ett större fokus på att rädda jobben. Moderaterna tycker därför det är hög tid att växla upp de statliga stöden för att rädda fler företag och jobb. Vi konstaterar också att många andra länder satsar mer än Sverige i andel av BNI för att rädda ekonomin

Moderaterna konstaterar fyra saker:
* Om huvuddelen av räddningspaketet är lån kommer återhämtningen hämmas på grund av alltför hög skuldsättning bland företagen.
* Om svenska företag får mindre stöd än företag i andra länder kommer svensk konkurrenskraft allvarligt urholkas.
* Svenska offentliga finanser skadas på sikt av en långsammare återhämtning och försvagad konkurrenskraft.
* Den samhällsekonomiska effekten av större stödpaket är troligen därmed positiv.

Idag upprepade moderaterna tre konkreta förslag som ännu inte fått regeringens stöd:
* Helt slopade arbetsgivaravgifter under april och maj
* Möjlighet till korttidspermittering på heltid, vilket innebär att staten kan ta upp till 75% av lönekostnaden
* Företag som tappat minst 30% av sin inkomst bör få stöd av staten under två månader för att täcka de fasta kostnaderna, främst hyreskostnader

Detta, tillsammans med övriga åtgärder som vi moderater delvis kommit med förslag till och varit med och beslutat i riksdagen, skulle kunna göra skillnad på riktigt. Moderaterna bedömer att det skulle behövas en beredskap för att satsa 100 miljarder per månad under april och maj. Det är enorma summor, men det är ändå realistiskt med tanke på den låga svenska statsskulden. Alternativet blir i längden sannolikt dyrare för samhällsekonomin.

Lagrådet och remissinstanser sågar regeringens försök att öka sin makt

Ett flertal remissinstanser har under helgen totalsågat regeringens förslag att öka sin makt på riksdagens bekostnad. Flera ifrågasätter också syftet och motiven till förslaget, exempelvis Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen. De menar att regeringen måste motivera varför de befogenheter de redan har inte räcker.

Ikväll framförde även lagrådet skarp kritik. Både för att man tycker ändamålet med regeringens förslag är oklart, och för att det är oklart hur riksdagens vetorätt utformats (det krav moderaterna mfl framförde i helgen och som regeringen tog in i sista stund i lagrådsremissen). Dessutom riktas kritik mot att man bara gett remissinstanserna 24 timmar (!) på sig att yttra sig, samt att man tycker urvalet av remissinstanser var märkligt. Jag reagerade själv på att inte advokatsamfundet fick vara remissinstans i en så viktig juridisk fråga, utan fick skriva ett yttrande på eget initiativ.

Från moderat sida har vi inte fått svar på de frågor vi har om exempelvis ersättning till dem som kan drabbas av regeringens beslut, inte heller ser vi att regeringen utformat vetoreglerna på ett sätt som garanterar att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om att godkänna eller underkänna regeringens beslut i efterhand.

Vi har också konstaterat att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) enhälligt över partigränserna underkänt förslaget att regeringen ska få rätt att omdisponera medicin och utrustning mellan regionerna. Även Socialdemokraterna i SKR underkänner förslaget. I remissvaret konstateras bl.a. följande: ”SKR vill kraftfullt understryka att myndigheterna inte har kapacitet eller kompetens att hantera omflyttning av resurser mellan regioner och kommuner och att sådana åtgärder inte är ändamålsenliga för att säkerställa tillgång till läkemedel och utrustning. SKR vill betona vikten av att ansvars- närhets- och likhetsprinciperna och det geografiska områdesansvaret fortsatt ska gälla.” Det är inget nådigt underkännande.

Efter lagrådets och remissinstansernas instämmande i vår hårda kritik har flera partier bytt fot. Både KD och SD accepterade märkligt nog direkt regeringens mycket långtgående första förslag, men gör nu helt om och instämmer nu i moderaternas krav. C hade inte heller några invändningar under helgen, men det finns signaler om att man nu också kan tänka om. Både V och L har tidigare haft liknande invändningar som moderaterna, så idag finns ingen majoritet i riksdagen för regeringens förslag, inte ens det senaste reviderade.

Bollen ligger nu hos regeringen. Vill man ha möjlighet till någon form av tillfälliga ökade befogenheter i kris får man dels motivera varför det behövs och sedan utforma förslaget så att det inte tar makten från riksdagen. Ett beslut från regeringen som grundas på sådana tillfälliga bestämmelser måste omedelbart därefter underställas riksdagen för godkännande för att fortsätta gälla. Allt annat är oacceptabelt.

Ytterligare beslut om krisstöd

I fredags tog riksdagen beslut om ett antal ytterligare krisåtgärder, denna gång på skatteområdet för att lindra de ekonomiska följderna för företag med anledning av coronaviruset. De allra flesta av de ändrade reglerna börjar gälla den 6 april 2020

Moderaterna är positiva till de flesta av förslagen, men anser att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för småföretagare borde slopas helt under två månader för att ge snabb direkt hjälp till företagen.

I dag hade Finansutskottet möte och tog ytterligare beslut som riksdagen kommer att ta slutligt beslut om på onsdag. Det gäller införande av mer generösa regler i arbetslöshetsförsäkringen - bland annat kortare kvalifikationstid, mer generösa regler för egenföretagare och höjd ersättning. Utskottet beslutade också att föreslå riksdagen att slopa fribeloppet för studerande så att studenter kan arbeta extra utan att riskera att få återkrav på studiemedlen - ett krav moderaterna tidigare fört fram för att underlätta rekryteringen av personal till exempelvis vård och omsorg under krisen. Finansutskottet var enigt och det finns inga reservationer så riksdagen kommer att ställa sig bakom förslagen.

Borås Tidning uppmärksammar min videosändning från riksdagen

I fredags skulle jag varit talare hos Rotary Mark Kinnaborg, men eftersom jag var fast i Stockholm medmöten o votering fick det bli en videosändning från riksdagen i stället. Borås Tidning var tydligen med på plats på Två Skyttlar i Örby och gjorde detta reportage.

Demokratin måste värnas även i kristider

Efter fredagens votering var dagens stora politiska fråga i den moderata riksdagsgruppen det snabbt framkastade regeringsförslaget som vi fick torsdag kväll, där regeringen vill ta över delar av den politiska makten från riksdagen. Man menar att det kan behöva fattas snabba beslut för att bekämpa smittspridningen av corona/covid19 och att det därför inte går att ta besluten den vanliga vägen via riksdagen.

Jag kan rent spontant tycka att det är lite konstigt att regeringen kommer med detta krav på utökade befogenheter just nu med tanke på att riksdagen, inte minst denna vecka, har visat att vi på bara ett par dagar kan ta ett helt regeringsförslag genom utskott och riksdagsvotering till beslut, vilket är oerhört snabbt. Det är också något regeringen nämnt uppskattande vid flera presskonferenser. Det känns väldigt oklart vad regeringen vill ha sin nya makt till.

Min bedömning är att regeringen nu inser att man agerade väldigt tafatt i början av corona-krisen och att man överlåtit för mycket av beslutandet på myndigheter i stället för att ta politiskt ansvar. Nu vill man ta mer kontroll över situationen. Jag tror också att man nu börjar oroa sig för att man tappat kontrollen över smittspridningen och att man inser att sjukvården i delar av landet riskerar att inte kunna klara sin uppgift. Det är därför ett av syftena med regeringens förslag uttryckligen är att kunna omfördela sjukvårdsresurser mellan olika delar av landet. Och det kan nog bli nödvändigt - även om regionerna redan har ett väl utvecklat eget samarbete.

Ett annat syfte är enligt förslaget att exempelvis kunna göra tillfälliga begränsningar av folksamlingar, tillfällig nedstängning av köpcentrum, barer, restauranger, sportanläggningar, sociala och kulturella mötesplatser, transportmedel och infrastruktur, exempelvis järnvägsstationer, flygplatser och hamnar. Allt detta nämns i förslaget. Men det låter ju inte alls lika akut med tanke på att dessa verksamheter i huvudsak redan till stor del ligger nere eller är väldigt folktomma.

Det märkliga är också att regeringen plötsligt igår kom på att man behövde en sådan här lagstiftning, och att man inte tagit upp frågan alls vid partiledarträffarna som man har varje vecka, senast för tre dagar sedan. Det är anmärkningsvärt. Om regeringen vill ha gott samarbete med oppositionen under en allvarlig kris kan man inte agera så respektlöst, utan måste se till att ha en öppen dialog med samtliga partier.

Som alla säkert förstår finns det två vågskålar i denna fråga. Å ena sidan måste man kunna agera snabbt och resolut från politik och myndigheter för att bekämpa virusspridningen, trygga sjukvårdens resurser och försöka rädda liv. Å andra sidan får det inte bli så att vi, utöver alla andra påfrestningar på samhället, även offrar vår demokrati. I en allvarlig krissituation där det tas beslut om betydande begränsningar och ingripanden i människors liv är demokratin viktigare än någonsin. Vi moderater hanterar inte denna fråga lättvindigt och vi har tillgång till mycket kompetent och erfaren juridisk expertis i vår organisation, både i riksdagsgruppen och bland våra ledande tjänstemän. Tillsammans har vi på kort tid granskat förslaget noga och diskuterat det vid flera telefonkonferenser under dagen.

Det förslag som nu ligger skulle ge regeringen väldigt långtgående befogenheter i alla frågor kopplade till corona-viruset (så länge besluten inte strider mot grundlagen och mänskliga fri- och rättigheter) och det skulle gälla under tre månader, vilket är en ganska lång tid. Från moderat sida tycker vi trots allt att detta möjligen kan vara befogat i det allvarliga krisläge landet befinner sig. Men det måste i så fall kombineras med en vetorätt för riksdagen att i efterhand riva upp beslut om de inte är rimliga och rättssäkra. Vi tycker därför, helt kortfattat, att regeringen bör kunna få önskat mandat att ta snabba beslut vid behov utan att fråga riksdagen, men att dessa beslut sedan måste underställas riksdagen i efterhand för godkännande. Då uppfyller vi både regeringens behov om att kunna agera snabbare vid behov, och vi garanterar samtidigt det demokratiska inflytande även om det sker i efterhand. Moderaternas förslag tryggar både regeringens handlingskraft och det demokratiska inflytandet.

Vi moderater har också en del andra frågor och synpunkter, exempelvis om rätten till ersättning om ett regeringsbeslut orsakar enskild eller företag ekonomisk skada. Även i krig ersätts statens ianspråktagande av egendom, och så måste det självklart fungera även i dagens kris.

Moderaterna tycker slutligen det är särskilt viktigt att lyssna på vad lagrådet säger om förslaget eftersom det gäller själva kärnan i den svenska demokratin. Vi tycker att lagrådets bedömning måste väga tungt, och det gör att vi, utöver våra konkreta kompletteringsförslag och andra frågor också vill avvakta lagrådets bedömning innan vi ger slutligt besked om stöd för regeringens förslag. Jag återkommer i frågan.

Veckans sista votering i "miniriksdagen"

2020-04-03

I dag på förmiddagen hade den tjänstgörande "miniriksdagen" veckans sista votering, där vi bland annat röstade om regeringens (tyvärr alldeles för klena) förslag om sänkta arbetsgivareavgifter - en av krisåtgärderna i spåren av corona-krisen.

Voteringarna under tiden "miniriksdagen" pågår innebär att endast 55 av riksdagens ledamöter deltar vid voteringarna. Det är en ganska ödslig kammare, till skillnad från vanliga voteringar då det är välfylklt i salen. De ledamöter som ska delta hämtar föredragningshandlingarna på ett bord och sätter sig sedan på sina vanliga platser. Och vid voteringen är alltså 294 av riksdagens 349 ledamöter frånvarande. Men genom att ha just 55 ledamöter fördelade på riksdagens åtta partier blir det matematiskt nästan exakt detsamma som när de 349 mandaten fördelas, och därför blir omröstningarna lika "rättvisa" som de skulle varit annars. För oss moderater är det 11 personer som deltar, vilket motsvarar 20% av de 55.

Skriver i Borås Tidning om m-förslag om lönetillägg för vårdpersonal

Jag uppmanar finansministern att inrätta en "Corona-portal"

Krispaketen kommer i strid ström nu, i går beslutades om ett, idag tog vi beslut om ett och i morgon ytterligare ett. Minst fem olika krispaket har nu sjösatts, plus en del andra separata beslut av regering, riksdag, riksbank, finansinspektion mm. Samtidigt får jag signaler från framförallt småföretagare som inte riktigt hänger med på vad det finns för möjligheter till krisstöd och hur man söker detta. Även media ställer frågor, och samma signaler kommer från privatpersoner - vad är det egentligen vi har beslutat och vad är "bara" förslag från olika partier eller förslag som ännu inte blivit någon proposition från regeringen? Och inte minst - hur gör man för att kunna ta del av de krisstöd som finns?

I dag har jag därför lämnat in en skriftlig fråga till finansministern om möjligheten att öppna upp en Corona-portal, exempelvis på regeringens eller någon myndighets hemsida där man kunde samla all information om politiska beslut om krisstöd, vad de innebär, vilka villkor som gäller samt hur man kan ta del av dem. Jag tror det skulle vara mycket välkommet. Hittills har ju regeringen tagit till sig det mesta av moderaternas förslag till krisåtgärder, så kanske även detta faller i god jord?

Jag tycker Sverige har svikit de äldre i corona-krisen

Rapporterna är tyvärr tydliga. Antalet döda i covid19/coronavirus ökar nu och det är främst de äldre som både intensivvårdas och dör. Larmen från äldreboendena är många, ett stort antal boenden har drabbats av smitta. Personalen är orolig, både för de boende som inte smittats och för sin egen säkerhet.

Från regering och ansvariga myndigheter får vi höra att Sverige har en annan strategi än andra länder, och att vårt tydliga fokus är att skydda äldre och personer i riskgrupper. Jag har flera gånger efterfrågat vilka konkreta åtgärder för att skydda dessa grupper som Sverige vidtagit, och inte minst hur det skiljer sig mot andra länder, där Sverige alltså skulle ha gått längre?

Jag menar att det faktiskt är tvärtom. Många länder har sedan länge förbjudit alla besök på äldreboenden och andra länder testar personalen inom sjukvård och äldreomsorg i större omfattning än vi gjort i Sverige. I Sverige togs ju först häromdagen beslut om att förbjuda alla besök på äldreboenden, tidigare var det bara en rekommendation (även om en del kommuner eller enhetschefer infört lokala besöksförbud). I Sverige har vi dessutom i princip avstått från all testning av personal inom äldreomsorg och hemtjänst, och någon testning av de äldre på boendena verkar inte heller ha skett. Först häromdagen, efter moderaternas krav beslutades om utökad testning, men när detta når ut till all personal inom äldreomsorg och hemtjänst återstår att se. Bristen på testning har också slitit hårt på personalen eftersom många varit hemma "för säkerhets skull" på grund av enklare förkylningssymptom. Det har gjort att färre anställda haft ansvar för fler äldre och även tvingats springa mellan avdelningar vilket självklart ökat smittspridningsrisken. Samtidigt finns säklart risk att personal med mycket lätta eller inga symptom arbetat som vanligt och därmed spridit smitta vidare bland de äldre.

Sanningen är med andra ord snarare att Sverige gjort mindre för att skydda de äldre än vad man gjort i många andra länder.

När jag hör representanter för regering och myndigheter konstatera att det är beklagligt att smittan sprids på äldreboendena, och hör dem säga att det är "ofrånkomligt" så blir jag ganska upprörd. Hade man agerat tidigare med besöksförbud och testning av personalen kunde det gjort skillnad. Det har inte heller varit brist på sådana förslag både från experter och en del av oss politiker, liksom från personal och fackliga organisationer. Min känsla idag är att Sverige svikit de äldre.

Jag framförde samma sak i sociala medier idag och har fått återkoppling från både personal och anhöriga till äldre som helt delar min syn på saken. Oron över fortsättningen när det gäller dödstal bland de äldre är enormt stor.

Moderata initiativ om moratorium för att motverka företagskonkurser

För många svenska företag har coronaviruset på mycket kort tid lett till att intäktskällorna helt eller delvis slagits ut. Då måste politiken bidra till att skapa uthållighet i väntan på att pandemin bekämpats. Det handlar inte minst om att se till att lagstiftning som i normalfallet är välavvägd inte skapar problem i tider av kris. Flera viktiga åtgärder är på plats. Men det finns ytterligare pusselbitar som är viktiga för att Sveriges ekonomi ska kunna återhämta sig snabbare när krisen väl är över. Moderaterna kommer lägga fram förslag i riksdagen för att företagare ska få bättre förutsättningar att kunna arbeta vidare i ett ansträngt läge, i stället för att tvingas gå i konkurs.

Konkurser medför, förutom personliga tragedier för företagare och deras anställda, även att staten får stigande kostnader för lönegarantier och uteblivna skattebetalningar. Att förebygga konkurser är därför ett sätt att även minska statens kostnader. Framförallt bör inte staten själv begära företag i konkurs eller genom olika regelverk medverka till onödigt många konkurser i spåren av corona-krisen.

Mot denna bakgrund ser Moderaterna anledning att ta initiativ i riksdagen för att regeringen snabbt ska återkomma med tillfällig lagstiftning och myndighetsinstruktioner i enlighet med följande inriktning:

Flera beslut om krisåtgärder har nu passerat riksdagen

Det är många förslag om krisåtgärder för företagen och medborgarna i luften just nu, en del är sådant regeringen eller andra myndigheter kan genomföra själva och annat måste passera riksdagen för lagändringar. En del är förslag och en del är beslutat, och ofta gäller beslut retroaktivt vilket skapar oklarhet om både vilka beslut som tagits och hur man får information om hur man kan ta del av åtgärderna. Det behövs uppenbart en mer samlad information om detta.

Jag ska i vart fall försöka sammanfatta lite efterhand, och då främst sådana förslag som passerar finansutskottet före riksdagsbeslut.

Förra veckan tog riksdagen beslut om att införa en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter för att stärka företagens likviditet under corona-krisen. En liknande möjlighet infördes av den moderatledda Alliansregeringen 2009 i spåren av finanskrisen, och i allt väsentligt är det beslut som nu tagits en kopia av 2009 års lag. Detta har gjort att det gått snabbare att ta fram lagförslaget.

Möjligheten till anstånd gäller inbetalning av personalens källskatter samt arbetsgivareavgifter och moms under perioden januari-september 2020. Anstånd kan beviljas för högst tre redovisningsperioder under denna tid, och skatter som redan betalts in återförs vid begäran till företagets skattekonto så man kan begära återbetalning.

Moderaterna stod bakom förslaget, men var samtidigt kritiska till anståndsavgiften, som vi anser är alldeles för hög. Det handlar i praktiken om ca 6,6% i ränta vilket vi anser äör oskäligt i detta läge, inte minst som statens uppålåningsränta idag lkigger nära 0%. Moderaterna fick dock med sig finansutskottet på en skrivning om attutskottet kan komma att justera ned räntan om inte regeringen gör detta. Tyvärr var det inte möjligt att göra en direkt justering eftersom det hade förhalat ärendet och det är viktigt att det snabbt kommer på plats, men vi moderater tycker det är anmärkningsvärt att staten ska tjäna pengar på företag i kris.

I dag debatterade riksdagen så ännu ett krisförslag, denna gång om statliga kreditgarantier för lån till företag som drabbats av ekonomiska problem till förjd av corona-krisen. Förslaget innebär att staten kan ge kreditgarantier på maximalt 100 miljarder för lån till i första hand små och medelstora företag. Beslut tas i riksdagen i dag. Förslaget är väldigt likt moderaternas förslag för några veckor sedan om en företagsakut och innebär att staten garanterar lån som bankerna ger till företag i kris. Kreditgarantierna villkoras med att företagen inte betalar ut bonusar eller liknande till företagets ledning under kredittiden.

Tyvärr finns det dock stora brister i regeringens förslag jämfört med moderaternas. För det första garanterar staten bara 70% av krediten till skillnad mot moderaternas förslag om 90%. För det andra tar staten ut full avgift för kreditrisken från bankerna, vilket bankerna i sin tur kommer att ta ut från företaget som lånar. För ett företag som plötsligt och oväntat tappat nästan hela sin omsättning lär kreditrisken bli mycket stor och därmed avgiften mycket hög. Min övertygelse, som bankanställd rådgivare och kredithandläggare med erfarenhet från både bankkrisen på 1990-talet och politiker under finanskrisen 2008-09, är att få företag kommer att vilja ta risken att låna till dessa villkor. Man kommer att tveka att dra på sig stora avgifter och oroa sig för om man kommer att kunna betala tillbaka lånet och avgiften. I det läget kommer tyvärr många att välja att försätta företagtet i konkurs i stället. Vi moderater föreslår i ett särskilt yttrande att kreditavgiften i vart fall borde halveras.

April 2020

Till slut insåg regeringen att riksdagsmajoriteten bestämmer

Moderaternas ekonomiska strategi för att ta Sverige genom krisen

Finansutskottets majoritet sköt ytterligare krisstöd på framtiden

Moderaterna vill se omsättningsbaserat direktstöd till krisande företag

Vart är EU på väg?

Jag känner stor sorg och oro över hur dödstalen i Covid19 ökar i Sverige

Debatt om kommunsektorns ekonomi

Sveriges 17 värsta klimatslöserier är listade

Lista: 17 sämsta klimatsatsningarna

Värnande av småskalig vattenkraft och stopp för avgift för virkesupplag

Stor risk att Västsverige drabbas av norsk kris när oljepriset faller

Arbetsförmedlingen har slutat följa upp att arbetslösa söker jobb

Moderaterna fortsätter leverera genomtänkta förslag mot krisen

Orimligt med arbetskraftsbrist inom jordbruket med dagens arbetslöshet

Slutreplik i Borås Tidning

Varför vaknade tillsynsmyndigheten först nu?

Det är nu moderat ekonomisk politik behövs som allra mest

Hur mår vårdpersonalen - nu och efter coronakrisen?

Tillbaka på topp tre över de viktigaste politiska opinionsbildarna

Fakta är inte rasism - men döljande av fakta kan skapa grund för rasism

Dags att inse varifrån pengarna til sjukvården kommer

Riksdagen stödjer moderat initiativ att stärka fosterbarns ställning

Gårdagens bästa nyhet

Västsvenska M-riksdagsbänken fortsätter med externa telefonkonferenser

Regeringen backade från försöket att ta makt från riksdagen

Det krävs krafttag mot dem som missbrukar krisstöden

Utan kraftfulla åtgärder finns det kanske inget att återstarta efter krisen

Lagrådet och remissinstanser sågar regeringens försök att öka sin makt

Ytterligare beslut om krisstöd

Borås Tidning uppmärksammar min videosändning från riksdagen

Demokratin måste värnas även i kristider

Veckans sista votering i "miniriksdagen"

Skriver i Borås Tidning om m-förslag om lönetillägg för vårdpersonal

Jag uppmanar finansministern att inrätta en "Corona-portal"

Jag tycker Sverige har svikit de äldre i corona-krisen

Moderata initiativ om moratorium för att motverka företagskonkurser

Flera beslut om krisåtgärder har nu passerat riksdagen