Mars 2020

Moderat gruppmöte via skype och telefon  

2020-03-31

I dag hade moderata riksdagsgruppen återigen gruppmöte via telefon och skype. Jag deltog från mitt arbetsrum i riksdagen - vi håller hårt på att försöka minimera de sociala kontakterna i riksdagshuset så därför träffas inte heller vi som är i huset fysiskt på gruppmötena. Det fungerar ju sådär med skype när man är många, men vi kunde i vart fall hantera alla veckans ärenden på sedvanligt sätt, och dessutom fick vi rapporter om läget i kommunerna via SKR:s ordförande Anders Knape (M), samt en rapport om läget i stockholmssjukvården via Irene Svenonius (M). Jag är oerhört imponerad över hur man hanterar situationen i Stockholm, och idag ska nog stockholmarna vara oerhört glada över att man har ett av världens mest framstående sjukhus, Karolinska, med all sin spetskompetens. Läget är ansträngt, men än så länge har man kontroll över situationen. 

Hur många lämnar corona-intensivvården genom rätt dörr?  

2020-03-31

I dag på den dagliga corona-presskonferensen ställde en reporter en mycket intressant fråga som jag funderat över en tid, men inte kunnat få svar på. Han undrade hur många som lämnnat intensivvården för att de blivit bättre. Svaret från Folkhälsomyndigheten var att man inte hade någon samlad statistik över detta. Mycket märkligt tycker jag.

Media och myndigheterna rapporterar hela tiden om antalet döda i corona. Man talar också om hur många som hittills intensivvårdats under pandemin. Men man berättar inte hur många som just idag intensivvårdas, och man talar inte heller om hur många som lämnat intensivvården för att de blivit bättre. Alltså hur många som lämnat intensivvården genom "rätt dörr" (alltså inte dörren till bårhuset). Man berättar inte heller om hur många av de döda som intensivvårdats före dödsfallet, vilket också skulle vara intressant - det finns uppgifter om att personer dött i Corona på äldreboenden eller hemma utan att ha hunnit komma till intensivvård, men det är osäkra uppgifter som är svåra att kontrollera. Det hade varit bra med säkra uppgifter om allt detta.

I ett krisläge är det oerhört viktigt att redovisa alla siffror, öppet och transparent. Men också att redovisa även positiva siffror som ger en nyanserad bild och därmed stärker samhällsmoralen. Att berätta hur många som intensivvårdats och sedan blivit så bra att de kunnat lämna intensiven för en vanlig vårdavdelning vore en mycket viktig information till svenska folket. Att regelbundet redovisa beläggningen på intensivvårdsplatserna är också en viktig information - inte minst för att visa att det inte är fullt utan finns platser för dem som behöver. 

Äntligen får myndigheterna i uppdrag att utöka Corona-testningen  

2020-03-31

I dag ger alltså regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att "samordna testkapaciteten i Sverige" och arbeta för en ökad testning i Sverige. Först av personal inom vård och omsorg och andra nyckelgrupper, och sedan efterhand av mer omfattande grupper. Det är verkligen på tiden. Så här skrev jag på bloggen den 20/3:



Då fick jag höra att jag ägnade mig åt att ”ifrågasätta myndigheterna” och vissa tyckte att jag ”skulle låta experterna sköta sådant jag inte själv förstår mig på”. (Trots att WHO hade samma rekommendation). Jag stod ändå för min åsikt och drev den i sociala medier och spelade såklart även in den även internt i moderaterna. 11 dagar senare, låter det annorlunda. Nu tycker alltså både experterna och regeringen som jag och moderaterna. Nu ska man enligt dagens besked börja med omfattande testning. Först av vård- och omsorgspersonal och sedan bredare i samhället. Synd att det inte beslutades tidigare. Hade man gjort det hade man sannolikt inte haft samma skriande brist på personal inom sjukvård, äldreomsorg och hemtjänst som framhållits som ett stort problem på varje presskonferens de senaste veckorna.

Jag vet att man bör undvika politisk strid i ett krisläge, men denna fråga har regeringen vanskött på ett obegripligt sätt. Att först nu ge uppdraget till Folkhälsomyndigheten att "samordna testkapaciteten " är extremt sent, och det har medfört en enorm och onödigt stor påfrestning på personalen inom sjukvård och omsorg. Jag tycker agerandet varit anmärkningsvärt illa.

Positivt att Ulf Kristersson lyfter frågan om utvidgad corona-testning  

2020-03-30

Under nästan två veckor har jag efterfrågat en kraftigt utvidgad corona-testning för att kunna klara bemanningen av sjukvården och andra viktiga samhällssektorer. Den 20 mars skrev jag om detta på bloggen och menade då tt testning i större skala kommer bli nödvändig. Allt har den senaste veckan talat för att detta var en korrekt bedömning. Vi kan inte ha många tusen människor som är hemma från jobbet för en lätt vårförkylning "för säkerhets skull". Då kommer vård och omsorg förr eller senare att stanna. I går meddelade moderaterna att vi som parti nu driver denna linje och ganska snabbt kom signaler från regeringen om att man också vill utöka testningen. Vi får se om man kommer att enas kring denna fråga när partiledarna träffas i morgon.

EU-nämnden är rutinerade när det gäller telefonkonferenser  

2020-03-30

Det var väldigt öde idag när EU-nämnden hade möte. Vi var tre ledamöter på plats samt ett par tjänstemän. Det var ändå en komplett EU-nämnd som deltog vid dagens informationsmöte med EU-minister Hans Dahlgren. Detta har vi numera varje måndag, samt vid behov. Vi är vana vid telefonmöten i EU-nämnden och har haft detta många gånger med våra ministrar, så det fungerar bra och alla ledamöter är disciplinerade.

Vi dagens möte fick vi en bra genomgång av EU:s arbete med hanteringen av coronapandemin. Det handlade om ökad gemensam upphandling av medicinteknisk utrustning och skyddsutrustning som pågår och levereras löpande. Det handlade också om att man börjar få stopp på nationella exporetförbud inom EU, både Tyskland och Bulgarien har släppt sina exportförbud, men fortfarande gäller sådana i Frankrike, Spanien, Italien, Tjeckien och Polen, och det försvårar handeln inom EU.

Jag lyfte själv frågan om hur EU förbereder sig för den djupa ekonom iska kris som lär bli följden i flera av de hårdast drabbade medlemsstaterna - exempelvis Italien och Spanien, som redan idag har mycket svagf ekonomi och nu tvingas lägga stora pengar på både sjukvård och krispaket. EU-ministern menade att EU:s ledning har viss beredskap för detta. Frågan om EU:s långtidsbudget var också uppe - det finns sannolikt röster både för att utöka budgeten för att motverka den ekonomiska kris som kan följa av corona-pandemin, och andra röster som vill krympa budgeten för att få mer nationella resurser för krisbekämpning. Miljöpartiets representant lyfte frågan om Tjeckiens initiativ att skära ordentligt i klimatsatsningarna och i stället lägga pengarna på corona-krisen. EU-ministern deklarerade att "klimathotet är en viktig existentiell fråga precis som coirona-pandemin" och att man inte kan ställa dessa satsningar mot varandra. Jag kan bara konstatera att jag tror precis tvärtom. Det kommer inte att finnas en krona till klimatåtgärder med tveksam nytta under överskådlig tid. Detta vet såklart EU-ministern också, men han har ju ett mIljöparti att släpa på i regeringen och måste hålla skenet uppe.

Även min tidigare fråga om hur  EU hjälper Grekland att hantera sina stora läger av asylsökande och hur man ska kunna förhindra smittspridning var uppe på nytt, och det verkar ändå som om EU börjar inse problemet och att man ger Grekland viss hjälp.

Moderaterna vill höja lönen för dem som arbetar i frontlinjen mot Corona 

2020-03-30

Många öser beröm över personalen inom vård och omsorg just nu, särskild dem som sliter på intensivvårds- avdelningarna, med ambulanstransporterna och på äldreboenden med smittade boende. Initiativen är många, media uppmärksammar både de dagliga applåderna ute i samhället och att snälla människor bakar bullar till vårdpersonalen. Andra skriver omtänksamma debattinlägg i tidningarna. Allt sådant värmer såklart och jag vet att vårdpersonalen uppskattar detta mycket.

Men det räcker inte med omtanke, applåder och varma ord. Det finns två saker som personalen i frontlinjen mot Corona har rätt att förvänta sig. För det första en så säker arbetsplats om möjligt - att skyddsutrusning finns och att man inte tvingas slarva med detta på grund av tidspress, underbemanning eller materielbrist. För det andra ekonomisk kompensation för extra långa och hårda arbetspass, där inte minst den psykiska belastningen och personliga oron gör jobbet extra tungt. 

Under finanskrisen prioriterade den moderatledda Alliansregeringen vården och välfärden ute i kommunerna och fick stort beröm för detta från alla håll, inklusive från den svenska oppositionen. Och de senaste åren vi moderater i vår budgetmotion tillfört stora extra resurser till sjukvården och välfärden, vilket vi finansierat genom att spara på annat. Den svenska välfärden har varit under ekonomisk press en längre tid, och coronakrisen har nu ytterligare ökat behoven av resurser till vården och omsorgen. Regeringen har i en extra ändringsbudget skjutit till en miljard kronor. Det är ett välkommet tillskott, men långt ifrån tillräckligt.

Medarbetare inom vård och omsorg ska kunna lita på att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att hantera coronakrisen. Därför föreslår Moderaterna idag ett tillskott på 15 miljarder kronor till vården och omsorgen. Halva summan skulle gå till extra lönepåslag för personalen, ett "coronatillägg" för den personal som står i frontlinjen. Satsningen skulle möljliggöra 5 000 kronor extra i månaden för den personal som kämpar i frontlinjen med coronavirusets effekter. 

Den andra halvan av vår satsning skulle regionerna och kommunerna kunna använda för till exempel:

• Inköp av personlig skyddsutrustning
• Inköp av nödvändig medicinsk utrustning och testkit
• Ökning av antalet intensivvårdsplatser
• Att ta in alla former av extra personal som går att anställa
• Snabbutbildning av personal

Behövs ytterligare resurser för att säkerställa att vården och omsorgen klarar av coronakrisen är Moderaterna beredda att skjuta till detta.

Självklart är EU:s "Green new deal" helt orealistisk i detta läge 

2020-03-27

Jag läser i Europaportalens nyhetsbrev att Tjeckien och Polen anser att EU:s "Green new deal" bör skrotas med tanke på att EU nu har andra större och betydligt viktigare saker att lägga pengarna på. Arga kommentarer finns från bland annat Centerpartiet och Socialdemokraterna:
 

Men självklart har kritikerna från Polen och Tjeckien rätt.  Den Gröna Given ("Green new deal") är i praktiken helt orealistiskt och kommer aldrig kunna bli verklighet inom överskådlig tid. Planen är att detta EU-projekt under 10 års tid ska satsa 1.000 miljarder Euro (!) på miljö- och klimatåtgärder i EU. En betydande del av pengarna räknar man med ska komma från det privata näringslivet och resten från EU:s medlemsländer.

Jag skrev om "projektet" den 14/2 på bloggen, och redan före Corona-krisen kändes planen väldigt svajig och orealistisk,  och att näringslivet skulle stoppa in ofantliga summor i detta kändes väl inte särskilt troligt. Från moderat sida har vi hela tiden sagt att EU:s kostnader för detta i vart fall inte får läggas ovanpå EU:s befintliga budget för kommande år, utan måste inrymmas inom den framtida beslutade budgetramen när EU:s nya långtidsbudget från 2021 blir verklighet. Vill EU satsa på detta får helt enkelt andra saker prioriteras bort.

Frågan om den Gröna Given har alltså nära koppling till den större diskussionen kring EU:s långtidsbudget. Förhandlingarna om denna budget ligger nu nere helt till följd av krisen i samband med Corona-viruset, en kris som slår hårt mot hela EU och dess ekonomi. Jag sitter i riksdagens beredningsgrupp för EU:s långtidsbudget som representant för moderaterna och alla våra inplanerade möten är tills vidare inställda. Samma sak gäller alla möten om saken på EU-nivå. Att i detta läge ens fundera närmare över satsningarna i den Gröna Given är helt enkelt orimligt och oansvarigt. Frågan borde i vart fall tills vidare läggas åt sidan för en förnyad diskussion efter den akuta krisen, när vi vet hur hårt denna slagit mot EU:s ekonomi och vilka vägar som är bäst för att få igång den ekonomiska ekonomin och tillväxten igen.
 
Förra veckan behandlade finansutskottet frågan, som ett yttrande till Miljö- och Jordbruksutskottet. Från moderat sida var vi då fortsatt tydliga med att hela projektet måste inrymmas inom EU:s budgetram och att vi säger nej till extra pengar. I praktiken innebär vår linje såklart att projektet sannolikt faller. Det kommer rimligen nte att finnas något utrymme alls i EU:s budget för detta efter Corona-krisen, alla resurser som finns (och mer därtill) kommer att behövas för att hantera kriser i olika EU-länder och försöka återstarta EU-ländernas ekonomier. De privata företagen och investerarna kämpar samtidigt just nu för att undvika konkurs i Corona-krisens spår. Att EU och näringslivet skulle ha utrymme att satsa 1000 miljarder  på klimarpolitik inom överskådlig tid så verklighetsfrämmande att det är svårt att ta förespråkarna på allvar. 

Tyvärr ansåg en majoritet i finansutskottet att det räckte att uttala att kostnaderna för den Gröna given "bör" ligga inom ramen för EU:s budget. Jag tycker det är alldeles för vagt. Det är dags att visa medborgarna och skattebetalarna lite respekt och vara tydlig med att den Gröna given ligger mycket långt ned på prioriteringslistan i det krisläge EU-länderna just nu befinner sig. 

Många hjältar i dessa tider

2020-03-26

I ett krisläge prövas vårt samhälle, och när man ser lite längre än massmedias mörka rubriker ser man också en massa positiva saker och mänga vardagshjältar. Idag ska jag uppmärksamma fem kategorier:

1. Sjukvårdspersonalen. De kommer självklart först. De jobbar långt mer än normal arbetstid, i ständig oro över sina patienter och egen oro för att bli smittade. Att de dessutom känner oro för att inte ha tillgång till tillräckligt mycket skyddsutrustning gör situationen ännu värre, och utöver detta möter de oftare än vanligt döden på sina arbetsplatser. Detta är samhällets främsta hjältar just nu och vi är skyldiga ett ge dem allt stöd vi kan.

2. Landets småföretagare. Så många oroliga och förtvivlade småföretagare som jag har kontakt med nu har jag nog aldrig haft tidigare - och då har jag normalt väldigt många företagarkontakter. De sliter i konstant motvind, ofta har nästan alla intäkter upphört medan kostnaderna finns kvar. De som har anställda prioriterar oftast att betala ut lönerna och avstår själv från att ta ut lön; de månar om sina anställda och vill inte säga upp dem. Samtidigt upplever man hur regeringens tidigare krispaket nästan kliniskt undantagit just egenföretagare och små familjeföretag (även om vi moderater fått regeringen att ta till sig några av våra förslag under veckan - men mer behövs). Många egenföretagare har dessutom pantsatt den egna bostaden som säkerhet för lån och känner stor oro för sin egen situation och för sina familjer. Men de kämpar på - riktiga samhällshjältar.  

3. Forskarna och medtec-bolagen. Runt om i Sverige, Europa och resten av världen arbetar forskare för högtryck, både för att kartlägga Corona-virusets egenskaper, försöka ta fram verkningsfulla mediciner och även utveckla vaccin. Dessa hjältar arbetar i stort sett dygnet runt och den dag de lyckas få fram en verkningsfull medicin kan massor av liv räddas och Corona-krisen snabbt förändras till det bättre. Samtidigt jobbar medicinteknikföretagen för fullt och kör i princip maskinerna dygnet runt för att tillverka medicinskteknisk utrustning, exempelvis respiratorer, ansiktsmasker och annat som sjukvården behöver.

4. Försvarsmakten. I kväll fick jag veta att förutom det stora fältsjukhuset på Älvsjömässan i Stockholm så har man byggt fältsjukhus även i Göteborg och Helsingborg för att komplettera sjukvården. Massor av personal från försvarsmakten arbetar stenhårt långa arbetspass med att bygga upp moderna sjukhus av hög kvalitet, och delar av bemanningen på dessa sjukhus kommer också från Försvarsmakten. Samarbetet med sjukvården verkar vad jag kan bedöma också fungera väl. Detta är ett bra test på Försvarsmaktens förmåga och dessutom ett kvitto på att beredskapen i just denna del inte alls var så tokig som det framställts i media.

5. Hela 5.000 frivilliga har tydligen på kort tid anmält sig för att jobba extra i sjukvården. Ett fantastiskt gensvar. Samtidigt kommer rapporter om hur permitterade från olika företag nu arbetar extra i andra branscher där det behövs extra hjälp, exempelvis för att köra ut mat till behövande, handla åt äldre eller stötta upp verksamheter inom kommunernas omsorg när många är sjuka. Detta är personer som kunde välja att sitta hemma och göra ingenting - men i stället väljer man att försöka göra en insats. En massa vardagshjältar helt enkelt.

Det finns många ljusglimtar i vårt samhälle och många fler hjältar i en mängd andra viktiga yrken. Alla ryms inte ovan, men alla räknas och alla behövs!  

Västsvenska moderater i telefonmöte med det västsvenska näringslivet

2020-03-25

I dag hade jag och ett antal moderata västsvenska riksdagsledamöter ett långt telefonmöte med representanter för Svensk Näringsliv, LRF och Företagarna. Vi ville få en bild om hur krisen slår mot olika delar av näringslivet och höra hur man ser på moderaternas förslag för att motverka krisen.

Bilden var väldigt blandad. Vissa sektorer mår ganska bra, exempelvis livsmedelsproduktionen och dagligvaruhandeln, medan industrin och besöksnäringen och sällanköpshandeln har enorma problem. Västsverige, och då främst Göteborg, är väldigt industritungt. När exporten viker slår det stenhårt mot vår del av landet. 

Vissa företag säger att de klarar sig 1-2 månader medan andra talar om veckor. De flesta har klarat att betala ut lönerna denna månad, men är mycket oroliga för hur det ska se ut nästa månad. Redan har 3.500 personer varslats om uppsägning i Västra Götaland sedan krisen började. Samtidigt råder brist på arbetskraft i vissa näringar (både de gröna näringarna och delar av byggsektorn) som traditionellt använder mycket utländsk arbetskraft som nu åkt hem. Man har också många sjukfall vilket är ett stort problem. Vi diskuterade hur man kan matcha dessa arbetskraftsbehov mot dem som nu permitterats eller sagts upp. Vi vet ju att en del kommuner nu erbjuder tillfälliga arbeten inom vård och omsorg för dem som blivit uppsagda från sina vanliga jobb så det finns absolut möjligheter.

De krisdrabbade företagen är inte så sugna på att låna pengar även om möjligheten finns. Man ser det bara som ett sätt att skjuta fram problemen - man tror helt enkelt inte att man kommer kunna betala tillbaka lånen. Man efterfrågar hellre tillfälliga lättnader i arbetsgivaravgfiter, hyror och kostnader. I den mån man behöver likviditetstillskott tycker man att anstånd med skattebetalningar är en enkel och bra lösning, men man är upprörda över den höga räntan på 6,6% som Skatteverket då tar ut.

Flera av företagsorganisationerna uttryckte att de var mycket nöjda med moderaternas förslag, och uttryckte missnöje med att regeringens förslag hittills haft störst fokus på större företag. Reglerna om permitteringsstöd uppskattas dock av många, men man vill att det även ska omfatta fler företag. Företagen efterfrågar tydlig och samlad information om de möjligheter som finns att få olika typer av stöd.

Vi kommer att fortsätta dialogen med både företag och fackliga organisationer för att hela tiden vara uppdaterade på hur läget är i Västra Götaland. 

Skriver i Borås Tidning idag

2020-03-25

Första skype-mötet någonsin med moderaternas riksdagsgrupp

2020-03-24

I dag hade den moderata riksdagsgruppen sitt första skype-möte någonsin. Normalt är vi ju samlade i Stockholm för utskottsmöten och voteringar och då träffas vi fysiskt i förstakammarsalen för vårt gruppmöte på tisdagarna. Men i dessa tider när vi har en miniriksdag med endast 55 ledamöter och de flesta arbetar hemifrån så är det telefonmöten och skype-möten som gäller.

Det blev såklart mycket fokus på Corona-krisen, både läget inom sjukvården och åtgärderna för att motverka påfrestningarna på samhällsekonomin. Vi får många vittnesmål från både näringslivet och de fackliga organisationerna om stora hot mot både företag och jobb. Moderaternas omfattande krisförslag i går har starkt stöd i riksdagsgruppen och vi kommer att arbeta hårt för att försöka få gehör för våra förslag hos regeringen. 

Utöver detta var det också ett antal andra ärenden att behandla inför veckans voteringar.  



 

Moderaterna kräver riktat stöd för att rädda företag och jobb

2020-03-23

Sverige har idag två parallella problem. Det ena är medicinskt - att motverka snabb smittspridning och göra allt för att sjukvården ska kunna hantera allt fler sjukdomsfall. Det andra är samhällsekonomiskt - Sverige är av allt att döma på väg in i en djup lågkonjunktur med kraftigt stigande arbetslöshet. Vi moderater i finansutskottet har fokus på och ansvaret för den samhällsekonomiska delen.

I det allvarliga läge Sverige är nu är det viktigaste för samhällsekonomin att minimera antalet uppsägningar och konkurser samt att säkerställa att svenska folket har en god hushållsekonomi. I dag höll vi därför en presskonferens där vi presenterade ett omfattande paket för att rädda svenska företag och svenska jobb.

Regeringens förslag har varit bra men otillräckliga. Det krävs bredare åtgärder. Problemen ser olika ut för olika företag och därför behöver det finnas en bred palett av krisåtgärder. Det är också en stor brist i regeringens förslag att de mindre företagen - ofta familjeföretag och egenföretagare undantas från stora delar av krisstödet. 

Moderaterna presenterar idag ett antal konkreta förslag:

1. Räntan på skatteuppskoven är alldeles för hög och bör avskaffas helt eller sänkas kraftigt
2. Familjeföretag, bemanningsföretag och välfärdsföretag måste omfattas av systemet med korttidsarbete
3. Särskilt stöd för enmansföretag/egenföretagare bör tas fram
4. Uppskov med betalnings av bolagsskatter borde också införas
5. Slopa arbetsgivaravgifter och egenavgifter för april och maj (inbetalningarna till pensionssystemet tas då via statsbudgeten)
6. Hyreskostnaderna måste sänkas för utsatta branscher, särskilt besöksnäringen och sällanköpshandeln, i annat fall kommer konkurser att sprida sig till fastighetsbranschen och vidare till det finansiella systemet. Vi föreslår att för varje krona hyresvärden sänker hyran under april och majbidrar staten med två kronor, upp till 50% av den totala hyreskostnaden.
7. En företagsakut inrättas för att hjälpa de företag som har svårt att få lån eftersom de just nu inte är kreditvärdiga. Vi vill införa statliga lånegarantier på 100 miljarder för små och medelstora företag. Staten tar då en större del av risken för de företag som är hårdast drabbade. Bankerna ska fortfarande göra kreditprövningen men staten går in och tar 90% av risken. Kreditgarantierna villkoras bland annat med att företaget inte hade ekonomiska svårigheter den 1/1 2020.
8. En statlig riskkapitalfond på 100 miljarder kronor inrättas. Fonden investerar i preferensaktier i krisdrabbade företag. Preferensaktierna innebär i denna modell att aktierna saknar rösträtt men ger företräde till utdelning, och en löpande ränta läggs till skulden. Möjligheten står öppen för alla företag med omsättning under 500 miljoner kronor att använda denna möjlighet, och företaget väljer själv hur mycket staten ska investera upp till ett visst tak. (Dock kan inte företag som startats efter den 1/1 2020 använda denna modell). Förslaget innebär i princip ett lån till företaget men med denna konstruktion blir det bokföringsmässigt ett kapitaltillskott och stärker företagets balansräkning. Företaget kan när som helst betala tillbaka pengarna och ta tillbaka aktierna.

Sammantaget omfattar moderaternas krispaket cirka 300 miljarder kronor utöver det regeringen redan presenterat. Åtgärderna skulle öka statens lånebehov med cirka 200 miljarder, vilket motsvarar 4% av BNP. Det är enligt ekonomiska bedömare en klart rimlig ökning av statens mycket låga skuld i detta krisläge.

När den akuta Corona-krisen är över vill moderaterna också se kraftfulla stimulanser för att stimulera och återstarta ekonomin:

1. Generella och permanenta statsbidrag till kommuner och regioner
2. Nytt jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster samt sänkt skatt på pensioner 
3. Tidigarelagda infrastrukturinvesteringar
4. Plan för fler utbildningsplatser
5. Väl genomtänka arbetsmarknadspolitiska åtgärder för snabb omställning
6. Reformer för att stärka Sveriges långsiktiga tillväxt
 

Allt fler inser hur småföretagen missgynnas av regeringen

2020-03-22

I går var det Norrbottens-Kuriren som på ledarplats uppmärksammade saken, och konstaterade att jag skrivit en del om problemet. Moderaterna tycker att regeringens krispolitik i och för sig varit bra i sak, men samtidigt helt otillräcklig eftersom det främst är de stora företagen som gynnats. Mycket mera behövs om inte massor av småföretag och familjeföretag ska gå under.

Både unga och äldre måste ta Corona på allvar!

2020-03-22

Det kommer en hel del exempel på att äldre personer tagit illa upp och känt sig utpekade i Corona-krisen för att man ber dem undvika sociala kontakter och stanna hemma. Jag tycker det är en märklig reaktion - det finns bara en enda anledning till dessa råd, det är ren omtanke - att de äldre inte ska bli sjuka, eller rent av dö. Själva har vi lyckats få alla äldre i vår omgivning att förstå allvaret och vi hjälper äldre anhöriga med matinköp, köp av medicin mm. Jag vet dock att det inte där så för andra.

Mer begripligt är det kanske att unga människor inte tar Coronahotet riktigt på allvar. Mediabilden har varit att detta främst är en sjukdom som drabbar äldre och sjuka och att risken att bli svårt sjuk för dem under 70 som inte har underliggande sjukdomar är liten, särskilt liten för dem som är under 25-30 år, och att barn i princip inte drabbas alls.

Samtidigt är bilden mycket motstridig. Både från Italien och USA rapporteras att en stor del av dem som ligger inne för intensivvård är yngre. Samma bild fick man av Magnus Oscarssons inlägg på facebook i går, där han citerade statistik från intensivvårdsregistret som presenterats av TT. Hans budskap är att en tredjedel av dem som intensivvårdas för Corona är i övrigt fullt friska yngre personer. Så här skrev han:

          

Svaret från myndigheterna var att den höga andelen unga på intensiven främst beror på att vi skyddat de äldre och att det då blir en större andel av de svårt sjuka som är yngre. Och att yngre oftast umgås med yngre varför de smittar varandra. När många unga smittas blir det också fler som blir svårt sjuka. Det är en logisk förklaring. Samtidigt är det inte en förklaring till antalet yngre som behöver intensivvård, både i Sverige och utomlands. Bilden av att unga inte behöver oroa sig stämmer i så fall inte. Än mer komplicerat blir det också när Folkhälsomyndighetens expert säger detta i en intervju i Aftonbladet. Det går ju helt emot uppgifterna som TT tog fram. Han menar alltså att alla yngre han känner till haft underliggande sjukdom:
                       

Jag bokstavligen bombarderas med synpunkter, påstådda fakta och emellanåt fantastiska konspirationsteorier om Corona. Och att oseriösa konton i sociala medier kastar fram uppgifter vars källor inte håller måttet är vardag just nu. Men här har alltså två mycket seriösa källor gett helt motstridiga besked. Den ena säger att de sjuka yngre varit fullt friska och den andra att samtliga haft underliggande sjukdom. Oerhört frustrerande tycker jag i min egenskap av riksdagsledamot. Båda uppgifterna kan inte vara rätt samtidigt.

En dag lär vi kunna utvärdera saken, se hur sjukdomen slagit mot olika grupper och vilka faktorer som påverkat att vissa blivit svårt sjuka. Men i dagsläget är väldigt mycket oklart. Jag har respekt för det, men tycker då också att både politiker, myndigheter och media ska hålla en mer ödmjuk linje och undvika att vara alltför tvärsäkra i sina uttalanden. 

I det läge som råder är mitt enda råd till alla yngre att följa råden från både Folkhälsomyndigheten och WHO. Unga måste ta Corona-hotet på allvar. De är inte odödliga, och även om yngre har lättare att klara en svår sjukdom, även om den leder till intensivvård, så är Corona en allvarlig sjukdom. Skippa festerna, skidresan och krogbesöket och följ rådet att undvika att just nu träffa äldre personer. Ring dem i stället och prata en stund! Och nu är tiden perfekt att sitta framför datorn och spela spel. För en gångs skull lär ingen klaga. En frisk skogspromenad med familjens hund eller en ensam löprunda utomhus skadar inte heller någon. 

Extremt allvarligt läge för Sveriges näringsliv och svenska jobb

2020-03-21

Läget för de svenska företagen är extremt allvarligt. Jag var ju med under finanskrisen och såg delar av företagssektorn falla samman på ganska kort tid. Men nu ser vi hur nästan alla sektorer drabbas hårt, och utvecklingen går om möjligt ännu snabbare än under finanskrisen. På bara några veckor har vi gått från en hyfsat god konjunktur, välfyllda orderböcker och köpstark allmänhet till tomma butiker och tomma orderböcker. 

Varslen kommer snabbt nu, både från stora industriföretag som Scania, AB Volvo och Volvo Cars, från flygbolaget SAS och statliyga Swedavia, men också från mängder av småföretag som inte längre tjänar en krona men som har alla kostnader kvar. 

Svenskt Näringsliv redovisade igår resultatet av en enkät bland sina medlemsföretag. 8.000 företag svarade. Resultatet är skrämmande - om inte staten agerar med mycket stor kraft och beslutsamhet riskerar arbetslösheten att nå nivåer vi inte trodde var möjliga. Dessutom kommer företagskonkurserna att stå som spön i backen. Allt detta försvårar en snabb återgång till normalläge i ekonomin när Corona-krisen väl är över. 

Småföretagen och familjeföretagen missgynnas av regeringen

2020-03-21

Gårdagen blev en smula märklig när det gäller regeringens agerande. Dagen började med att man utlovade 1 miljard i direkt stöd till kultursektorn och idrottsrörelsen för att kompensera för uteblivna intäkter. Ett rent ekonomiskt bidrag.

Lite senare under dagen presenterades ett nytt "krispaket" som sades vara riktat till de mindre företagen. Dock inte en krona i bidrag eller branschstöd, utan bara erbjudande om nya krediter och kreditgarantier. Inte nödvändigtvid fel i sig, kreditgarantier är något vi moderater efterfrågat för att mindre företag som plötsligt tappat hela sin försäljning ska ha en chans att kunna låna pengar. Men det är märkligt att småföretagen erbjuds lån medan kultur och idrottssektorn beviljas ekonomiskt bidrag.

Jag har också konstaterat att bankerna får låna 500 miljarder räntefritt av Riksbanken, med syftet att låna ut till krisdrabbade företag - som då givetvis får betala ränta till banken. Bankerna kommer att tjäna på affären (om de inte gör kreditförluster såklart). Samtidigt erbjuder staten skattekrediter för företagen - dock mot en kostnad på 6,6%. Staten i sin tur betalar knappst någon ränta alls för sina lån. Med andra ord - alla tjänar pengar på affärerna utom småföretagen som får betala. Samma småföretag som alltså åtgärderna har som syfte att "hjälpa".

Och så på detta reglerna om korttidspermittering som innebär direkt statligt stöd - men som uttryckligen undantar familjeföretag och egenföretagare, men också bemanningsföretag och en del andra företagskonstruktioner.

Det finns en del i regeringens förslag som är bra och välkommet, inte minst stöden till de lite större företagen, exportindustrin och flygbranschen. Men något kraftfullt paket för mindre företag, familjeföretag och egenföretagare erbjuds inte. Dessa erbjuds mest om olika lånekonstruktioner mot höga kostnader som ökar skuldbördan. På punkt efter punkt missgynnas de minsta företagen medan andra sektorer får omfattande hjälp och stöd. Detta är helt orimligt och inget vi moderater kommer att kunna acceptera.  

Utan utökad Corona-testning stannar Sverige

2020-03-20

Jag får allt fler mail från personer som arbetar inom viktiga samhällssektorer som undrar varför de inte kan få testa sig för Coronavirus och fortsätta jobba om testet är negativt - i stället för att tvingas stanna hemma för lätt hosta eller förkylning. I dag testas tydligen endast vissa nyckelgrupper inom intensivvård, ambulans mm, medan andra inom exempelvis vård och omsorg i allt större utsträckning är hemma i stället för att jobba, sannolikt i många fall helt i onödan.

Om vi inte ska få allvarlig brist på vård och omsorgspersonal, poliser och andra nyckelgrupper måste vi få till en effektivare och mer omfattande testning och få en logistik för att snabbt utvärdera testerna. I dag är det tydligen både ont om testutrustning och kö till laboratorierna som analyserar testerna. Samtidigt kommer hoppfulla nyheter från EU:s smittskyddsmyndighet att detta kanske kan lösa sig i närtid. Återstår att klara av analyserna av testerna. Jag tror att utökad testning blir en nyckel för att klara situationen hjälpligt. I annat fall stannar Sverige. 

Moderaterna höll alternativt Sverigemöte  

2020-03-20

  

Denna helg skulle moderaterna hållit sitt stora Sverigemöte, men som alla förstår är det inställt. I stället hölls idag en videokonferens med föredragningar från moderata kommun och regionpolitiker om kampen mot smittspridning, hur man försöker hålla igång en fungerande sjukvård och hur kommunerna arbetar för att skydda företag och jobb i sina kommuner. Moderata ledane politiker runt om i kommuner och regioner har nära samarbete och tar efter goda initiativ från varandra. Att skydda det lokala nringslivet kan handla om att kommunen betalar sina egna fakturor till företag snabbare så de slipper ligga ute med pengarna, man kan tillfälligt slopa alla tillsynsavgifter, man kan införa fri parkering inne i städerna för att locka fler kunder, man kan låta restauranger och pubar tidigarelägga öppnandet av uteserveringar och ha lite generösare alkoholtillstånd (marinalerna för krogarna är höga på just alkhohol). Många kommuner jobbar nu också med att snabbanställa vikkarier till vård och omsorg, och vissa erbjuder personer som varslats från andra jobb att gå snabbkurser hos kommunen och sedan få jobb. Sverige sjuder av aktivitet och goda initiativ just nu.

  

Därefter höll Elisabeth Svantesson ett föredrag om effekterna på samhällsekonomin och Ulf Kristersson avslutade med ett allvarstyngt tal om att det just nu är läge för politiskt samarbete för att försöka hantera krisen. Talet går att höra i sin hehet genom att klicka på bilden nedan.



Läget för Sverige är allvarligt, men vi lärde oss mycket av finanskrisen då vi moderater tog fram massor av politiska förslag för att motverka krisen. Dessa förslag kan delvis användas igen och det gör regeringen idag. Dessutom tillför vi moderater hela tiden nya idéer och flaggar för de problem vi ser.  

Dagens telefonmöte med EU-nämnden  

2020-03-20

I dag hade vi sedvanligt möte med EU-nämnden, även om de flesta deltog via telefon. För många i andra riksdagsutskott är telefonmöten ytterst ovanligt, men för oss i EU-nämnden är det tvärtom mycket vanligt. Vi har ofta akuta möten i samband med toppmöten i EU där våra ministrar snabbt måste förankra nya ståndpunkter vid förhandlingar. Vi har upparbetade rutiner för telefonmöten och det fungerar bra även under pågående kris. 

Vid dagens möte deltog utrikesminister Ann Linde och EU-minister Hans Dahlgren. Förutom en del saker kring Corona-viruset behandlades en hel del andra frågor. Vare sig riksdagen eller EU står still politiskt trots Corona-krisen.

Jag lyfte en fråga under mötet och det gällde att EU planerar att fortsätta sina insatser på Medelhavet för att övervaka vapenembargot mot bland annat Syrien. I detta ingår ju automatiskt att vid behov rädda människor från sjunkande båtar och genom sin blotta närvaro motverka flyktingsmuggling. Utrikesministern påpekade att EU-länderna inte är helt eniga i frågan om hur detta påverkar asylströmmarna till EU och hur man ska agera om dessa strömmar växer. Jag frågade om det inte vare lämpligt att lösa denna fråga innan man plockar upp fler flyktingar ur småbåtar och kör dem till hamnar i EU. Jag frågade konkret vilka länder och hamnar som är beredda att låta dessa fartyg lägga till och släppa av asylsökande. Hennes något irriterade svar var att upprepa att Sverige vill ha till stånd en tvingande flyktingfördelning inom EU. Det är vi hyfsat överens om i riksdagen, men det är samtidigt ett dödfött projekt eftersom inte alla länder är för detta. Det är alltså inte svaret på hur saken ska hanteras i närtid. 

Jag känner stor oro för detta. Alla de stora medelhavsländerna - Spanien, Frankrike och Italien är hårt drabbade av Corona-viruset och Grekland har förutom Corona-problem redan fullt av asylsökande från Turkiet i läger på öarna.  Att då sätta igång nya "räddningsaktioner" och samla upp människor från båtar (varav många bevisligen inte har flyktingstatus) utan att veta vart man sedan ska ta sig för att lasta av dem känns mycket illa genomtänkt. Jag tycker man borde köra tillbaka dem till de hamnar de kommit ifrån, oftast nordafrika. Huvuddelen saknar asylskäl och bör återvända hem. Men det lär knappast hända.

Lite intressanta fakta om "normal" säsongsinfluensa  

2020-03-19

Det är många som försöker jämföra Corona - viruset ("covid19") med tidigare års säsongsinfluensor. Vissa menar att Corona inte är värre än en vanlig influensa, medan andra anser att den är en mycket allvarligare sjukdom och ett större samhällshot. Om man vill veta mer om tidigare års influensor, hur många som behövt intensivvård samt hur dödligheten sett ut så har Folkhälsomyndigheten bra material om detta. Jag hittade en intressant rapport från 2018 (den färskaste jag fått tag på), som ger en bra historisk bild. 



I rapporten kan man bland annat få uppgifter om hur många som totalt sett intensivvårdats olika säsonger. Man ser att olika influensor kräver olika mycket intensivvård:



Det finns också statistik över dödsfall i olika åldergrupper. Man räknar alla dödsfall som inträtt inom 30 dagar efter att man diagnosticerats för det aktuella årets influensa. Som synes varierar det ganska mycket mellan åren. Sedan misstänker jag ju att det finns ett stort mörkertal där människor avlidit utan att det tagits med i statistiken som influensarelaterat. 



Även om det är svårt som lekman att tolka medicinsk statistik tycker jag det är intressant att lägga ut dessa fakta. Av statistiken syns i vart fall tydligt att det alltid är de äldre som drabbas hårdast, samt att det varje år dör en hel del personer i säsongsinfluensa, och med stor variation mellan åren. Den som vill gräva ned sig mera i ämnet rekommenderar jag att läsa hela rapporten.

Uppdatering 20/3: Uppgifter från SVT idag säger att 65 personer hittills dött i vinterns "vanliga" säsongsinfluensa, som tydligen är ovanligt lindrig i år.

Orimligt att familjeföretag missgynnas av krisåtgärderna  

2020-03-19

Förslagen om korttidspermittering är i grunden kloka - det medför att företag kan slippa säga upp anställda, som i stället får gå hem med lite lägre lön samtidigt som företaget och staten delar på den resterande lönekostnaden. Både näringslivet och de fackliga organisationerna backar upp förslaget som hat brett stöd i riksdagen.

Men det finns ett stort problem. Familjeföretagen och egenföretagarna undantas. Så här ser förslaget ut (från Tillvästverkets hemsida, det är den myndighet som kommer att hantera detta stöd):

Med tanke på kravet för övriga företag att endast den som tagit ut lön de senaste tre månaderna omfattas av reglerna, borde det inte vara något problem att även låta egenföretagare och anställda familjemedlemmar omfattas. Risken för missbruk borde vara minimala. Ett stort antal svenska små familjeföretag finns i branscher som drabbas extra hårt av krisen, exempelvis restauranger, cafeer, butiker, små hotell, turism och upplevelseverksamhet och transportnäring. Och krisen slår såklart extra hårt om flera personer i samma familj är beroende av samma företag för sin försörjning. Det intressanta är att Tillväxtverket uttryckligen själva nämner problemet på sin informationssida - men ändå ser förslaget ut som det gör.

Småföretagen är basen för hela det svenska näringslivet och familjeföretagen får inte aktivt missgynnas i en kris!

Återkallad interpellation om myndighetsaktivism  

2020-03-19

Den 10 mars skulle jag haft min interpellationsdebatt med civilminister Lena Micko (S) om hur myndigheter agerar i strid mot politiska beslut. Interpellationen syftade dels till att belysa det konkreta ärendet - Konsumentverkets hantering av frågan om tobaksreklam, men hade också blivit ett bra tillfälle att diskutera myndogheters opinionsbildning och myndighetsaktivism rent allmänt. Ett växande problem enligt mig. I ett rättssamhälle måste man kunna lita på att myndigheter agerar lojalt mot riksdag och regering och inte använder resurser för att driva opinion eller rent av ägna sig åt ren aktivism. Det är faktiskt inte myndigheternas uppgift.

Min interpellation har även uppmärksammats av Dagens Opinion.

Debatten den 10 mars blev inställd på grund av statsrådets sjukdom och uppskjuten på obestämd tid. Häromdagen fick jag beskedet att debatten i stället skulle hållas den 31 mars. Med tanke på det allvarliga läget i landet, ministrarnas och statsrådens arbetsbörda just nu, samt riksdagens tillfälliga krisorganisation bestämde jag mig därför för att återkalla interpellationen. Det finns många tillfällen att debattera detta framöver, och just nu behöver vi alla kraftsamla för att hantera de allvarliga effekterna på vårt samhälle av Corona-krisen. 

För den nyfikne följer dock här interpellationen igen i sin helhet:
 

Konsumentverkets agerande gällande regler vid tobaksförsäljning
Interpellation 2019/20:363 av Jan Ericson (M)

I december 2018 röstade riksdagen igenom en ny lagstiftning om tobaksprodukter. Riksdagen antog dock inte regeringens förslag till ny tobakslag i dess helhet utan ändrade regeringsförslaget genom att besluta att marknadsföringsreglerna i den äldre tobakslagen tillfälligt skulle överföras oförändrade till den nya tobakslagen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att senast den 19 mars 2019 återkomma med ett nytt lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet. Ett tungt vägande skäl till riksdagens beslut var att regeringens förslag ansågs innebära att handel på internet med tobaksvaror skulle försvåras och att de föreslagna reglerna i praktiken skulle innebära en diskriminering av webbutiker i förhållande till fysiska försäljningsställen. 

Efter att den nya tobakslagen trädde i kraft har Konsumentverket i flera avseenden agerat på ett sätt som i praktiken tydligt är ägnat att genomdriva marknadsföringsregler som motsvarar det regeringsförslag som riksdagen underkände. Konsumentverket tog bland annat fram ett förslag till allmänna råd som i allt väsentligt speglade det underkända förslaget vad gäller marknadsföring av tobaksprodukter online. Efter samstämmig kritik från remissinstanserna återkallade Konsumentverket förslaget till allmänna råd, för att senare ge ut nya allmänna råd där Konsumentverket ger uttryck för uppfattningen att kommersiella meddelanden inte ska vara tillåtna i webbutiker – trots att kommersiella meddelanden tillåts i fysiska butiker. Därutöver har Konsumentverket även i andra sammanhang gett uttryck för och agerat för att driva igenom en tolkning av regelverket som motsvarar de marknadsföringsregler som riksdagen redan 2018 underkände. 

Det skapar en osäkerhet för marknadsaktörerna när Konsumentverket försöker driva igenom en tolkning av tobakslagen som inte överensstämmer med riksdagens beslut om att webbhandeln inte ska diskrimineras jämfört med fysiska butiker. Därtill innebär riksdagens beslut att det ankommer på regeringen att hantera frågan om tillåten marknadsföring av tobaksvaror på internet. Den tillfälliga lagstiftningen om marknadsföring av tobaksprodukter är just tillfällig i avvaktan på utfallet av den utredning som regeringen har tillsatt för att se över reglerna om marknadsföring av tobaksprodukter. 

Det aktuella exemplet är ännu ett i raden där statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och ibland ren myndighetsaktivism. Vi har sett alltför många exempel på detta på senare år. 

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lena Micko:
1. Avser statsrådet att ta initiativ till att säkerställa att Konsumentverkets råd överensstämmer med gällande lagar? 
2. Hur ser statsrådet rent allmänt på om statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning?

Public Service behöver en stark oberoende granskning 

2020-03-18

Även politiken just nu har effekterna av Corona-viruset i fokus och prioriterar detta så finns det ju även andra politiska frågor som debatteras. En av dem som diskuterats mycket den senaste tiden är hur man ska säkerställa att Public Service uppfyller kraven på opartiskhet och saklighet. Man kan ju också konstatera att just i kristider är det extra viktigt att medborgarna verkliugen kan lita på Public Service och känna sig säkra på att man får korrekt information.

Jag har blivit påhoppad i ett mycket konstigt debattinlägg i flera tidningar där det påstås en massa saker om mig och moderaternas politik för Public Service som är helt gripna ur luften. Inte minst blandar man ihop de förslag som jag och min riksdagskollega Lars Beckman presenterar i en riksdagsmotion med helt andra förslag som presenteras i SD-motioner. I dag har jag ett svar i Svenljunga Tranemo Tidning där jag beskriver vad jag och moderaterna verkligen föreslår, och det kommer även att publiceras i Ulricehamns Tidning. Klicka nedan för att läsa!

M: Staten måste ta ökad kreditrisk för att rädda företag och jobb 

2020-03-18

Under gårdagen var det hög aktivitet i det moderata finansgänget - Elisabeth Svantesson, vi fyra övriga moderater i den moderata finanskommittén och våra skickliga tjänstemän.

Bakgrunden är att vi får allt fler rapporter om att läget snabbt blir allvarligt för massor av företag som på bara någon vecka tappat alla sina kunder. Som jag skrev igår känner vi samtidigt mycket stor oro för att alla de pengar Riksbanken och staten utlovar inte kommer att nå de mindre och medelstora företagen. Risken är att det inte hjälper att bankerna får enorma summor i räntefria lån från Riksbanken med avsikt att de ska låna ut dessa pengar vidare till krisdrabbade företag. Min egen erfarenhet efter 20 år i banksektorn, där jag bland annat upplevde 90-talets bankkris, är att banker i krislägen är livrädda för risk och i stället värnar bankens stabilitet i första hand. Att tro att banker ska ta ökade kreditrisker genom att låna ut till företag som saknar såväl kunder som intäkter och kreditvärdighet känns lite väl optimistiskt. Dessutom strider hela tanken mot de regelverk som gäller för bankerna och grundtanken om en noggrann kreditprövning.

Ska pengarna nå ut till mindre och medelstora företag - som i grunden är välskötta och lönsamma men som nu tappat alla kunder - måste staten avlasta bankerna genom att ta i en betydande del av kreditrisken. Systemet med lånegarantier finns redan och Finansutskottet hanterar just nu regeringens förslag om kreditgarantier till flygsektorn. Under finanskrisen tillämpades liknande regelverk på fordonssektorn. Nu är det tid att utvidga detta system till hela näringslivet för att krediterna ska nå alla små och medelstora välskötta företag som annars kommer att gå under. Vi måste överbrygga denna mörka tid och se till att alla i grunden livskraftiga företag får en chans att stå på egna ben och starta igång igen när Corona-krisen är över. På det sättet underviker vi också massor av varsel om uppsägningar som annars skulle ske. Visst finns risker för statliga kreditförluster med detta system, men alternativet riskerar att kosta ofantligt mycket mera.

I dag presenterar moderaterna det förslag vi arbetade med igår. Vi vill inrätta en "företagsakut" som ska kunna bevilja kreditgarantier för drabbade företag så att de kan få lån i sin bank när likviditeten sinar. Dessutom vill vi minska kostnaderna för dessa lånegarantier. 

* Lånegarantier bör även komma mindre och medelstora företag till del. Staten tar då en större del av risken för de företag som är hårdast drabbade. Lånegarantier är vanliga i många länder och liknande garantier gjordes under finanskrisen.

Förslaget presenterades på en presskonferens i morse, och Dagens Industri har nu nedanstående artikel om saken. Vi vet att detta är en oerhört viktig fråga för många företag och deras anställda, och hoppas att regeringen ska vilja inleda samtal om saken så att vi snabbt kan få detta på plats. Om Corona-krisen inte blir alltför långvarig kan lånegarantier sannolikt rädda många företag. Blir krisen mer långvarig tror jag däremot att det kommer krävas rena statliga stöd till vissa branscher.
 

"Hemarbete"  

2020-03-17

Som jag berättade igår arbetar från och med idag riksdagen enligt en speciell krisorganisation. Endast 55 av riksdagens 349 ledamöter tjänstgör i riksdagshuset, medan övriga 294 arbetar hemifrån. Detta kommer att ske enligt ett rullande schema så de 55 kommer inte att vara samma personer hela tiden. Hänsyn kommer att tas till dem som på grund av inställda flyg och tåg har svårt att ta sig till Stockholm, och de som bor närmre huvudstaden kommer sannolikt att tjänstgöra mer än vi som bor långt bort.  

För moderaterna är det 11 ledamöter av totalt 70 som tjänstgör denna vecka. Själv tillhör jag dem som arbetar hemifrån. Det kan låta lugnt och skönt, och visst är det trevligt att ha tre glada hundar som sover under skrivbordet, men i övrigt har dagen varit en av de mest hektiska på länge.

Först kopplade jag upp mig på telefon till Finansutskottets långa sammanträde med Finansinspektionen, Skatteverket och Riksbanken för att få rapporter om hur man arbetar med att stödja näringlivet för att undvika konkurser och uppsägningar. Min oro är att det inte hjälper att bankerna får enorma summor i räntefria lån från Riksbanken med avsikt att de ska låna ut dessa pengar vidare till krisdrabbade företag. I kristider är banker livrädda för risk och värnar bankens stabilitet, jag vet efter att ha arbetat i banksektorn i 20 år, bland annat under 90-talskrisen. Att få banker att ta kreditrisker genom att låna ut till företag som saknar såväl kunder som inäkter och kreditvärdighet strider dessutom delvis mot de regelverk som gäller och mot hela tanken om kreditprövning. Min tro är att staten behöver avlasta bankerna genom att ta i vart fall en del av kreditrisken för denna typ av lån, precis som man gör genom att erbjuda kreditgarantier till flygbranschen. I annat fall kommer krediterna inte att nå dem som bäst behöver dem.

Sedan hade vi ett extrainsatt telefonmöte med EU-nämnden där EU-minister Hans Dahlgren deltog, liksom den chefen för statsrådsberedningens EU-kansli, Eva Sjögren (som tydligen själv befinner sig hemma i karantän på grund av att hon är smittad med Corona-virus...). Vi fick utförliga rapporter om hur EU arbetar med Corona-frågan. Jag ställde två frågor till EU-ministern. Dels den jag berättade om i föregående blogginlägg om svårigheten att få leveranser av beställd och betald medicinteknisk materiel. Dels frågade jag hur EU hjälper Grekland som, utöver en redan allvarlig kris vid turkiska gränsen och högt tryck av asylsökande också har ett flertal Corona-smittade personer. Jag undrade hur man arbetar med att stödja Grekland och då främst att förebygga att Corona-smitta sprids bland flyktingar och asylsökande i flyktinglägren. Jag är rädd att denna fråga glöms bort nu i Corona-krisen. Dahlgren hade inga bra svar i denna del, men lovade återkomma.

Efter detta följde ett långt telefonmöte med den moderata riksdagsgruppen där vi först fick en del kloka ord från Ulf Kristersson om läget och inte minst om vikten av att samverka med regeringen under krisen för landets skull. Det finns en hel del man kan ha synpunkter på kring det som hänt och hur saker hanterats från regeringen och myndigheterna, men just nu måste fokus vara på att lösa akuta problem tillsmmans med regeringen. Utvärdering av hur saker hanterats får anstå tills krisen är över. Vi gick också igenom veckans ärenden samt hur arbetet fördelas under denna vecka. 

I morgon blir det extrainsatt sammanträde med finansutskottet på förmiddagen och sedan ett extra även på eftermiddagen. Vid dessa möten ska vissa beslut föreberedas om krisåtgärder som regeringen föreslagit i samråd med andra partier. Regeringen har förankrat det mesta hos oss moderater i förväg så jag ser ingen risk för att förslagen inte skulle få stöd av riksdagen, och besluiten kommer att tas snabbt. Jag deltar på sammanträdena genom att koppla upp mig per telefon.

Det händer mycket nu och jag försöker att uppdatera här och på twitter och facebook efterhand som nya beslut tas. Den som har frågor är välkommen att höra av sig, enklast via kontaktformuläret ovan. Svar kommer så snart jag hinner!

Svensk textilindustri nyckelaktör vid ännu en samhällskris  

2020-03-17

Under de stora skogsbränderna får två år sedan var Svenska Brandslangfabriken i Skene en nyckelaktör. Man tillverkade brandslang i princip dygnet runt för att kunna leverera det som behövdes i släckningsarbetet. 

I går fanns en glädjande nyhet om hur Sjuhärads textilindustri bistår vid en allvarlig samhällskris. I Svenljunga i min valkrets finns ACE Protection som just nu arbetar i princip dygnet runt för att förse Sverige, Europa och världen med andningsskydd. ACE Protection ägs av ett tyskt moderbolag och med anledning av de signaler vi får om att vissa länder i Europa blivit väldigt protektionistiska och försvårat export av viktig medicinsk utrustning kände jag att jag ville få mer kunskap om hur detta fungerar. Jag ringde upp vd:n på ACE, Peter Carlsson, och han ville gärna prata om saken. Han kunde meddela att man levererar väldigt mycket till svensk sjukvård just nu, samt att man har direktkontakt med Socialstyrelsen och avser att öka leveranserna av andningsskydd till svensk sjukvård ytterligare. I övrigt levererar man mycket till Tyskland och till ett antal länder runt om i Europa och övriga världen. Några hinder att leverera till Sverige upplever han inte. Jag lovade att sprida detta i alla lämpliga kanaler för att motverka felaktig ryktesspridning om saken. 

I eftrermiddag hade vi också ett extrainsatt telefonmöte med EU-nämnden där EU-minister Hans Dahlgren deltog. Jag frågade honom hur EU arbetar för att ta tag i problemet med att viss leverans till Sverige från EU av redan betalda medicinskteknisk utustning "fastnat" i respektive tillverkningsland. Dahlgren meddelade att frågan varit uppe på högsta EU-nivå och att man från EU:s ledning tydligen skickat tydliga signaler till medlemsländerna om att detta är oacceptabelt. I ett krisläge ska EU-länderna tvärtom bistå varandra i enlighet med EU-fördraget. Nu ska beställda varor vara på väg till Sverige och förhoppningsvis ska inte protektionismen inom EU förvärras.

Hur osmakligt kan en miljöpartist agera?  

2020-03-16

I dag har jag och min partkollega Lars Beckman en replik i Expressen till Miljöpartiets Lorentz Tovatt som angrep oss i en debattartikel nyligen. Tovatt är alltså miljö- och klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet i riksdagen. Och han jublar över flygets kris och önskar bilförsäljare i konkurs i sociala medier. Vi tycker det är ovärdigt och osmaligt. Rubrik på vår debattreplik: Farligt med miljöpartister som vill se fler konkurser".
 

Här två exempel från denne Tovatt. Inlägget om flyget skrev han så sent som för en månad sedan, när redan flygbolagen och deras anställda var djupt oroade över utvecklingen till följd av Corona-viruset. Man undrar hur alla de uppsagda och permitterade anställda hos SAS eller Norwegian känner idag när de läser detta? Och hur de anställda hos Hedin Bil reagerade på att Tovatt önskar dem konkurs kan man ju bara gissa.

 

Ibland undrar man om de mest extrema miljöpartisterna är maskiner som helt saknar känslor för människor och där bara kampen mot koldioxid är deras livsluft? Osmakligt är det i vart fall. Vi förväntar oss en större värdighet och en större medkänsla även från en miljöpartist.

Även i politiken måste man prioritera 

2020-03-16

På fredag skulle jag haft en interpellationsdebatt med finansministern angående hennes mycket märkliga uttalandet om att skattesänkningar är "töntiga". Det hade säkert blivit en ganska engagerad debatt om ett mycket anmäörkningsvärt uttalande. Men med det läge som råder nu tycker jag alla politikler måste prioritera det allra viktigaste och därför har jag idag meddelat Kammarkansliet i Riksdagen att jag har dragit tillbaka min interpellation. Det gör att finansministern och hennes medarbetare inte behöver lägga fokus på att svara mig och debattera interpellationen, utan att man kan lägga fokus på den allvarliga krisen. Jag träffar för övrigt finansministern ganska ofta nu i andra sammahang, och fokus nu är att tillsammans över partigränserna hitta lösningar som kan lindra krisen. 

Riksdagen går ned i tillfälligt krisläge för att trygga demokratin 

2020-03-16

Moderaterna har tagit initiativet att träffa en överenskommele mellan riksdagspartierna om att tills vidare driva delar av riksdagsarbetet med minimal bemanning. Moderatenas riksdagsgrupp tillstyrkte förslaget vid ett extra gruppmöte per telefon för en stund sedan.  

Syftet med överenskommelsen är att säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter även vid den händelse att ett större antal riksdagsledamöter är förhindrade från att delta i riksdagsarbetet. Bakgrunden till överenskommelsen är den extraordinära situation som spridningen av covid-19 har medfört. För att garantera riksdagens uthålliga beslutskapacitet och den samhällsviktiga verksamhet som riksdagen bedriver, förbinder sig härmed Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet vid att upprätthålla de åtgärder och prioriteringar som nedan anförs under en begränsad tidsperiod. Oaktat denna överenskommelse är riksdagens samtliga ledamöter, som inte är sjukskrivna, föräldralediga eller tjänstlediga på annan grund, fortsatt i tjänst och ska fortsatt fullgöra sina uppdrag, om än delvis i andra former än vanligt.

Voteringar
Endast 55 ledamöter kommer under den överenskomna tiden att delta i beslut i riksdagens kammare. Dessa ska fördelas procentuellt i enlighet med kammarens ordinarie mandatfördelning för att spegla valresultatet.Det innebär att röstande antal ledamöter per parti utfaller som nedan:

Socialdemokraterna 16

Moderaterna 11

Sverigedemokraterna 10

Centerpartiet 5

Vänsterpartiet 4

Kristdemokraterna 3

Liberalerna 3

Miljöpartiet 3

Under tiden för denna överenskommelse kommer inte kvittningssystemet att tillämpas utan partierna ansvarar själva för att ha röstande ledamöter i kammaren i enlighet med fördelningen ovan.

Sammanträden
Formella sammanträden med kammaren och utskotten kan enbart genomföras i form av fysiska möten i Stockholm, men partierna bör verka för att, då det är möjligt, minska antalet fysiska sammanträden och begränsa dess längd. Beroende på typ av sammanträde ska rioriteringar göras i samråd med kammarkansliet, utskottskanslierna och regeringskansliet.

Utskotten och EU-nämnden
Utskotten ska fortsätta sammanträda och föra ärenden till kammaren för avgörande. EUN ska fortsätta samråda med regeringen om EU-arbetet. För att underlätta för partiernas arbete i utskott och EU-nämnd kan partierna nominera ett valfritt antal ledamöter till extrasuppleanter i ett valfritt antal utskott samt EU-nämnden.

Giltighetstid
Överenskommelsen träder i kraft vid undertecknandet och börjar tillämpas från och med idag och gäller till och med 2020-03-30. Alla beslut i denna överenskommelse är fattade i enlighet med grundlagarna.  

Rimliga förslag från regeringen så här långt 

2020-03-16

Regeringens besked idag om införande av möjlighet till korttidspermittering där företaget får halva lkönekostnaden täckt av staten, samtidigt som den anställde får behålla 90% av lönen, var välkommet. Det var också en av de åtgärder jag förespråkade bland annat i gårdagens blogginlägg. Det kommer i vart fall att motverka uppsägningar i spåren av Corona-krisen och kan förhoppningsvis dämpa arbetslösheten något. Däremot är det ingen universallösning för att stoppa uppsägningar - ett företag som inte har någon efterfrågan alls på sina produkter eller tjänster kommer inte att ha råd att behålla personal ens för halva löneskostnaden någon längre tid. Vi lär få se stora uppsägningar oavsett - mest akut är läget sannolikt inom transportnäringen, besöksnäringen och kultursektorn.

Jag är också glad över att regeringen tagit till sig vårt moderata krav om att staten tillfälligt ska överta ansvaret för sjuklönekostnaderna tills vidare, samt att även momsinbetalningar ska omfattas av skattekrediten till staten. Dessa åtgärder kommer att hjälpa företagens likviditet.

På det stora hela alltså ett rimligt paket från regeringen, som också är förankrat hos Moderaterna. Sverige ligger dock efter våra grannländer i tiden när det gäller dessa beslut, jag tycker de borde kommit för flera veckor sedan. 

Jag är också övertygad om att vi även kommer att behöva direkta krisstöd till akut konkurshotade branscher, samt att vi behöver bygga upp en beredskap för kraftigt stigande arbetslöshet under våren och sommaren. I det läget måste man också ha åtgärder för att stärka hushållens ekonomiska motståndkraft.  

Vad f-n får vi för skattepengarna?  

2020-03-15

Jag konstaterade ju i förra inlägget att många samhällskriser genom decennierna har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Vi lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.

Nu får vi återigen ett bevis på att vi inte är det. Och denna gång är det dessutom en kris som man visst kunde förutsett - vi har länge vetat att allvarliga pandemier kan hota världens befolkning. Trots detta har vi inte alls byggt upp den krisberedskap inom vården som man borde gjort.

Ansvaret för detta faller på alla regeringar de senaste 25 åren, ingen får frikort, men kanske ligger ansvaret ändå tyngre på alla de tvärsäkra "experter" och utredningar som legat till underlag för politiska beslut. Enligt min åsikt visar detta att politiken måste bli mycket bättre på att ha en helhetssyn i viktiga frågor och inte bara lita på fackexperter som behärskar ett begränsat område. Politiken kan inte huka bakom experter, det är inte det väljarna har valt oss för. De vill att politiken ska ta ansvar.

Faktum är att vi betalar världens nästan högsta skatter och ändå har inte vårdansvariga ansett sig ha råd eller möjlighet att köpa in rejäla lager av skyddsutrustning och annan medicinteknisk utrustning till våra sjukhus? Och inte ansett sig behöva tillskapa en ordentlig reserv med intensivvårdsplatser vid behov? Några stora beredskapslager av mediciner verkar vi inte heller ha, vi är väldigt beroende av import. När Apoteket slapp ansvaret att beredskapshålla läkemedel mm gick detta ansvar över på regionerna. Alla verkar dock inte ha levt upp till kraven.

Nu får vi försöka hantera situationen så gott det går, jag ska medge att jag är djupt oroad över de signaler jag får från människor som arbetar i vården. Bara att hoppas att vi klarar av att ge den vård som kommer krävas för att rädda liv.

När Coronakrisen en dag är över måste vi stärka den svenska krisberedskapen betydligt. Politiken måste ta detta på riktigt stort allvar för första gången på kanske 30-40 år. Det handlar såklart om att ha mer inhemsk produktion av livsnödvändig medicinsk utrustning och materiel, eller att tillverkningen i vart fall finns i vårt närområde exempelvis i samarbete med grannländer. Alternativt att tillverkning kan startas upp i akuta lägen genom omställning av befintlig industri. Det handlar om bättre lagerhållning av både materiel och mediciner, vilket visserligen kostar pengar men som man inte kan pruta på om man tar ansvar för sitt land och dess invånare. Det handlar om att snabbt kunna öka bemanningen inom sjukvården i en kris, men det förutsätter samtidigt att man har en tillräcklig bemanning i normalläge. Att förlita sig på leveranser från Kina eller hjälp från EU har visat sig vara ganska aningslöst, och att ha en extremt slimmad sjukvård utan marginaler är katastrofalt i ett medicinskt krisläge. Att vården har en fantastisk personal hjälper föga när de inte har utrustningen och bemanningen som behövs för jobbet.

Jag upprepar envist mitt mantra om prioritering. Om Sverige skär ned på världens högsta bistånd per capita, minskar satsningarna på meningslösa klimatåtgärder, stryper asylmottagandet till ett minimum, lägger ned en massa onödiga myndigheter, skär i onödiga subventioner och slopar en massa statsbidrag till odemokratiska organisationer, genustrams, "värdegrundsarbete" och provocerande kultursatsningar så finns det högvis med miljarder för att rusta upp Sveriges tre största bristområden - sjukvården, kommunerna och polisen/rättsväsendet.

Det är bara att trycka på knappen och börja. Och detta kommer jag att slåss för så länge jag fortsätter som riksdagsledamot.

Corona slår stenhårt mot företag och jobb - nu krävs kraftfull politik 

2020-03-15

En fördel med att börja komma upp i åren är att man kan jämföra med tidigare erfarenheter i livet.

Jag var med den "svarta måndagen" på börsen 1987, då jag jobbade som placeringsrådgivare på bank. Jag jobbade som jurist på bank under bankkrisen på 1990-talet och försökte rädda kunder som hamnat i stora ekonomiska problem. Jag var med under 9/11 då jag arbetade som jurist på samma bank. Och finanskrisen 2008-09 upplevde jag som politiker i Sveriges riksdag, den gången i arbetsmarknadsutskottet och jag använde i stort sett all vaken tid åt att besöka företag, fackliga organisationer, kommuner och Arbetsförmedlingar för att tala med företagare och arbetslösa och andra som berördes. Och nu är det dags för Corona-krisen som jag upplever som riksdagsledamot i finansutskottet där vi tillsammans med regeringen och ett antal tunga aktörer (Riksbanken mfl) ska försöka bidra till att samhället ändå fungerar så bra som möjligt och att företag överlever och jobb räddas. 

Dessa kriser har alla haft helt olika orsaker, men de har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Och näringslivet är inte särskilt mycket bättre än den offentliga sektorn. Det har blivit lite bättre på senare år i takt med att omvärlden uppfattats som lite osäkrare, men fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Hela samhället är dessutom uppbyggt på datakommunikation, elektronik och kortbetalningar  - trots att vi vet att allt detta kan slås ut. Höga skatter försvårar samtidigt möjligheten för både enskilda och företag att bygga buffertar för sämre tider. Och vi alla lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.

Läget just nu är akut - den snabbhet med vilken näringslivet och andra verksamheter just nu faller samman har jag bara upplevt en gång tidigare och det var under finanskrisen. Frågan är dock om inte det som händer nu är både snabbare och bredare. Alla branscher drabbas - industri, tjänstesektor, transportnäring, byggsektor, finanssektor, handel, besöksnäring, kultursektor, sport och idrott. Helt klart kommer många företag och verksamheter att slås ut, antalet konkurser kommer att öka snabbt och arbetslösheten likaså. Hur illa det går kan politiken dock påverka, och jag förväntar mig ett massivt paket av kloka beslut inom de närmaste dagarna både som stöd till näringslivet och hushållen.  
 

Några av de saker jag anser att man borde överväga:

* Reglerna om korttidsarbete kan inte vänta till 1 maj utan behövs omgående
* Regler om korttidspermittering där staten tar stor del av kostnaden måste införas i likhet med Danmark och Norge
* Riksbankens stora utlåning till bankerna av 500 miljarder räntefritt måste följas upp så de verkligen vidareutlånas till företag och andra aktörer som annars inte klarar krisen. Utlåning måste kunna ske utan att dagens krav på kreditvärdighet uppfylls, annars kommer inga krisföretag att kunna få några lån
* Politiken måste tydligt göra klart att bankerna kan slopa amorteringskravet på bostadslån för arbetslösa och permitterade. Då har man större chans att klara av räntebetalningarna
* Möjligheten att få anstånd med arbetsgivareavgifter och personalens källskatter bör utvidgas till att även omfatta momsinbetalningar

Åtgärderna kommer att bli mycket dyra för staten, och ryms såklart inte i en vanlig budget utan kommer medföra mångmiljardunderskott i statens budget som får lånas upp. Men med Sveriges låga statsskuld är det exakt detta vi måste göra för att motverka en djup ekonomisk kris. Samtidigt tycker jag man borde passa på att ställa krav på tydligare prioritering i statens budget. Snabb nedskärning av den extremt stora biståndsbudgeten, stopp för nya satsningar på "klimatpolitik" och totalt stopp för nya asylprövningar tills vidare är tre viktiga saker. Nu gäller det att omfördela pengar till krisbekämpning, både samhällsekonomiskt och för att stärka sjukvården.

Dagens citat i Borås Tidning  

2020-03-14

Borås Tidning uppmärksammar vårt pressmeddelande i torsdags om att underlätta för privatbilismen. Viktigt nu när alla talar om att vi bör undvika att åka kollektivt för att minska smittspridning.

Ökad privatbilism kan minska spridningen av Corona-virus  

2020-03-12

Pressmeddelande;

Ökad privatbilism kan minska Corona-smittan

Nu kräver flera moderater att regeringen och kommunerna underlättar för bilåkande, inte minst i befolkningstäta områden. Därmed skulle färre riskeras att smittas av Corona-virus.

Regeringen har hittills inte satt in några åtgärder som minskar risken för att smittas på de kollektiva färdmedlen. Det finns en uppenbar oro för att åtgärder som minskar trängsel på tåg, bussar och tunnelbana skulle kunna gå ut över människors möjlighet att ta sig till sina arbeten. I statsrådens frågestund idag så uttalade dessutom statsrådet Anders Ygeman att medarbetare som arbetar inom samhällskritiska funktioner ska undvika att åka kollektivtrafik för att minska risken att bli smittad.

Alltfler företag i landet vill samtidigt undvika att deras anställda smittas på kollektiva färdmedel. De uppmanar sina medarbetare att om möjligt välja att ta bilen till arbetet. Och människor med nedsatt immunförsvar till följd av sjukdom eller medicinering väljer redan i ökad utsträckning att ta sig till sina arbetsplatsen med egen bil.

• När regeringen säger att inga åtgärder utesluts i bekämpning av Corona-smittan så ser vi det som en naturlig och enkel åtgärd att bl a främja ökad privatbilism och att göra sådana transporter så billiga som möjligt, säger Jan Ericson och Lars Beckman, riksdagsledamöter (M). Det kan exempelvis handla om tillfälligt sänkta parkeringsavgifter, fler parkeringsplatser, slopad trängselskatt i Göteborg och Stockholm, tillfälligt ökade reseavdrag eller sänkta bränsleskatter.

• Vi anser att regeringen bör pröva alla vägar förutsättningslöst för att gynna ökad privatbilism under den tid Coronaviruset fortsätter spridas i vårt samhälle och därmed minska spridningen av Coronaviruset!

 För mer information, kontakta Jan Ericson 070-695 68 28 eller Lars Beckman 070 361 36 96





Äntligen lite välkommen beslutsamhet från regeringen  

2020-03-11

Beskedet nyligen om att regeringen skyndar på lagförslaget om korttidsarbete (att företag kan minska de anställdas arbetstid som alternativ till uppsägning, och där staten, den anställde och företaget delar kostnaden) var välkommet och något många partier, näringsliv och fackliga organisationer länge efterfrågat.  

I dag följdes det av ett beslut om att tillfälligt slopa karensavdraget vid sjukdom, samt att staten betalar sjuklönekostnader från första dagen. Det var något som efterfrågades av moderatledaren Ulf Kristersson vid en presskonferens i morse, där han meddelade att moderaterna är beredda att utöka systemet med smittbärarpenning, bestämma att staten tillfälligt tar över arbetsgivarnas sjuklöneansvar och att karensdagen tillfälligt slopas. Moderaterna är öppna för att diskutera vilken som är den mest effektiva lösningen. Det viktigaste är att snabbt få detta på plats för att försvåra smittspridningen och att begränsa effekterna på arbetsgivarna och därmed jobben. För företagen är det viktigt att inte snabbt ökade sjuklönekostnader blir ännu en ekonomisk börda när efterfrågan på produkter och tjänster faller.

Men dessa två beslut räcker inte på långa vägar för att rädda företag och jobb. Det krävs mycket mera och moderaterna presenterade en rad förslag igår - förslag vi hoppas regeringen vill samtala om.

Utöver åtgärder för att skydda företag och jobb behövs uppenbarligen också skärpta åtgärder för att försöka minska smittspridningen. Att som i Norge och flera andra länder förbjuda större sammankomster är en möjlig åtgärd. Det finns en hel del att säga om hur Sverige agerat hittills, både från myndigheter och regering. Inte minst undrar man ju lite allmänt varför Sverige tagit helt motsatta beslut mot andra närliggande länder, och inte minst varför en del beslut dröjt i veckor efter att andra länder tagit motsvarande beslut. Det behöver såklart inte vara fel, men det vore ändå intressant att få veta hur man resonerat. 

Det är också uppenbart att sjukvården är mycket ansträngd på sina ställen och att det också börjar bli brist på viktig utrustning och materiel. Det var en annan sak som Ulf Kristersson lyfte på presskonferensen idag. Tillgången till munskydd, plasthandskar och handsprit börjar exempelvis bli en kritisk faktor på vissa håll inom sjukvården. Materialfrågan måste nu prioriteras på nationell nivå – och inte bara ute i regionerna.

Att begränsa större folksamlingar är en annan åtgärd som prövas i andra länder, exempelvis Norge. Hur regeringens ansvarige - socialminister Lena Hallengren (S) kunde gå ut och säga att regeringen är förhindrad att ta beslut om att begränsa stora folksamlingar är en gåta. Det framgår ju tydligt i lagstiftningen att regeringen har en sådan rätt. Att ansvarigt statsråd i ett så här allvarligt läge inte ens vet vad regeringen för göra eller inte får göra är såklart ytterst anmärkningsvärt. Vänstra citatet är från SVT:s nätsida. Det högra är från min riksdagskollega Hanif Balis blogg. Och han har rätt - den paragraf han åberopar finns alltså i 2 kapitlet i Ordningslagen. Regeringen hade alltså inte alls behövt vänta på förslag från Folkhälsomyndigheten.

  
 

Hanif Bali fick i sin tur uppenbarligen sin information från vår biträdande kanslichef på riksdagskansliet, Per Claréus, som twittrat om saken. Han var tidigare domare på Svea Hovrätt. Hög juridisk kompetens är en stor tillgång på moderaternas riksdagskansli. Man tycker ju att man borde ha samma kompetens på regeringskansliet?

Just nu måste allt fokus ligga på politisk samling för att ta viktiga och nödvändiga beslut för att minska smittspridningen, rädda liv och förebygga allvarliga ekonomiska konsekvenser av smittspridningen. Men när sedan krisen lagt sig får vi återkomma till det politiska ansvaret för det som inte fungerat som det ska. Det lär enligt min bedömning sannolikt behövas någon form av utvärdering eller kommission som tittar på hur den svenska beredskapen fungerat och hur regeringen och dess myndigheter agerat. Vi måste lära av det som inte fungerat och se till att höja den svenska beredskapen för liknande händelser i framtiden. Och inte minst behöver vi prioritera om i statens budget så att större fokus läggs på stora samhällsviktiga satsningar som sjukvård, rättssamhälle och krisberedskap, och mindre på mindre viktiga saker.

Mycket angelägen debatt om kommunsektorns ekonomi  

2020-03-11


 

I dag inledde jag riksdagtens debatter med mitt inledande inlägg i riksdagens första dabatt i Finansutskottets ärende "Kommunala frågor". Jag valde att ägna mitt anförande åt kommunernas och regionernas ekonomi, vikten av att prioritera rätt saker som sjukvård, äldreomsorg och skola, och att detta kräver att man faktiskt också klarar att porioritera bort annat. Självklart fick de allvarliga hoten mot vårt samhälle och vår samhällsekonomi i form av Coronavirus, nya strömmar av asylsökande och en hotande lågkonjunktur stort utrymme. Det är i sådana situationer det är extra viktigt att satsa resurserna på rätt saker. 

Här är mitt ungefärliga manus för anförandet, en åtta minuters sammanfattning av läget och hur vi moderater vill stärka välfärden.

Efter mitt inlägg tog jag även repliker på Centerpartier och Socialdemokraterna. Deras representanter framhöll i sina anföranden hur viktigt det är att prioritera välfärden. Jag påminde dem om att i den budget riksdagen tog beslut om veckan före jul fanns ytterst lite tillskott ill välfärden och kommunerna. Men tre veckor senare - dagarna efter moderaternas initiativ i finansutskottet, upptäckte (?) plötsligt regeringen att välfärden behövde mer pengar och utlovade fem miljarder till. Varför fanns detta inte med i den budget riksdagen beslutade om i december om det nu var så viktigt?

Jag pressade dem också om vad man vill prioritera bort för att kunna ge välfärden oich rättssamhället mer resurser, särskilt i dagens läge när tillväxten revideras ned och skatteintäkterna minskar. Att prioritera innebär att något får mer och något annat mindre. Moderaternas har visat vad vi vill prioritera bort (jag nämnde det i mitt anförande), men både C och S svarade defensivt att de återkommer till detta i vårändringsbudgeten. Det ska bli spännande att se hur man ska lösa detta, jag befarar att det blir nya skattehöjningar som blir enda finansieringen, regeringspartierna kommer inte att klara att porioritera bort något alls.  

Hela debatten med mina repliker till C och S går att se på riksdagens videoupptagning ovan eller nedan.

Coronaoron växer  

2020-03-10

Efter att det nu konstateras att ytterligare 60 personer i Stockholm smittats, varav flera misstänks inte ha träffat någon som varit i smittade områden utomlands, börjar läget bli allvarligt. Totalt i landet finns nu 325 fall, varav 207 i Stockholm.

Man kan bara konstatera att myndigheternas prognoser och modeller för denna smittspridning inte hållit alls och att man trots omfattande och gedigen smittspårning av mycket kmompetent personal ändå inte hittar alla fall - precis som experter varnat för.

Hur man ska agera nu vet jag inte. Men det känns i vart fall som om det är dags att genomföra betydligt mer omfattande åtgärder för att förebygga allmän spridning i Sverige. Folkhälsomyndigheten har nu gått ut med att det är "mycket hög risk" för allmän spridning i landet, och då förväntar man sig ju också att regeringen och myndigheterna ska agera kraftfullt.

Moderaterna kräver krispaket mot effekterna av Coronaviruset  

2020-03-10

I och med spridningen av coronaviruset ser vi en allvarlig utveckling. Allra värst är läget givetvis för de människor som drabbas. Men spridningen får också följdverkningar i världsekonomin. Sverige har en liten och öppen ekonomi, med stor export och ett högteknologiskt näringsliv. Det innebär att Sverige troligen kommer drabbas hårdare än många andra länder när ekonomin vänder ned. Och redan nu har vi den svagaste ekonomiska tillväxten i hela EU. Därför är det viktigt att vi nu snabbt rustar och förbereder Sverige inför en eventuell kommande kris.

Det är för situationer som denna som vi ska ha starka offentliga finanser. Sverige har stort utrymme att agera. Nu gäller det att vi är förberedda och att regeringen har tillräckligt med handlingskraft för att använda det utrymmet.
I morse gick moderaterna ut med inbjudan till pressträff klockan 10 där vi presenterade vårt förslag till ett krispaket för att stötta ekonomin och motverka uppsägningar i spåren av Coronaviruset. Vi förslår åtgärder både på kort och lite längre sikt. Ovan bildlänk till Expressens rapportering.

Överskottsmålet bör ligga kvar. Det är viktigt att behålla principen om att bygga upp överskott under goda tider. Normala reformer bör över tid fortsatt finansieras ansvarsfullt. Men när ekonomin nu viker ner bör den styrka som den låga skuldsättningen ger användas för att stötta Sveriges ekonomi. Detta är helt i linje med hur överskottsmålet är tänkt att fungera.

Regeringen fick bråttom efter att vårt pressmeddelande gick ut, och i all hast kallade finansministern till presskonferens och utlovade mer pengar till sjukvården. Det var i och för sig ett bra förslag som ryms väl inom det vi föreslog på vår pressträff, men vi anser att det behövs mycket mera än så. Vi har inte överlagt med regeringen om ett krispaket, men är självklart villiga att diskutera våra förslag med dem.

Våra moderata förslag:

1. Akuta krisåtgärder:
*  Företag ges möjlighet att skjuta på inbetalningarna av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för löntagarna. På kort sikt är det viktigaste att stärka företagens likviditet - när ett företags orderingång snabbt minskar blir det snabbt risk för likviditetsbrist, man har helt enkelt inte pengar till löner och omkostnader. Risken är då att man antingen tvingas säga upp folk eller rent av går i konkurs - trots att företaget i grunden är välskött, lönsamt och har en bra verksamhet. Vi såg exempel på detta under finanskrisen, och en av de framgångsrika åtgärder som då gjordes var att staten lämnade "kredit" på skatteinbetalningar genom att göra betalningstiderna längre. Det kostar ganska lite för staten i dagens ränteläge, men betyder oerhört mycket för ett drabbat företag. 
*  Få systemet för korttidsarbete på plats skyndsamt. 
*  Ge Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden uppdrag att aktivt verka för att mildra effekterna av den nedgång som orsakas av Corona-viruset.
*  Gör reglerna för Almi mer generösa i enlighet med de åtgärder som genomfördes 2009
*  Regeringen bör driva på för att Europeiska investeringsbanken ska möjliggöra kreditgarantier till drabbade branscher. 
*  Snabb utbetalning av de 2,5 miljarder extra till kommunsektorn som vi lyckades få majoritet för i riksdagen, samt att dessa tillskott inte bara blir tillfälligt utan permanentas. I ett krisläge är det kommunerna som står för den sista försörjningslinjen när människor lämnar olika statliga bidragssystem, och vi ser dessutom ökande kostnader inom sjukvården i spåren av Coronaviruset. Sjukvården måste fungera och får inte inskränkas på grund av brist på pengar.
*  Avskaffa flygskatten för att i vart fall inte straffbeskatta den redan hårt ansatta rese- och flygbranschen
*  Höj bolånetaket till 90 procent för att stimulera byggsektorn

2. Långsiktigt stimulanspaket på 30 miljarder kronor:
Ett sådant paket bör förberedas nu, och moderaterna är beredda att diskutera utformningen med regeringen för att kunna genomföra detta i bred parlamentarisk enighet. Bland de förslag vi moderater tycker man bör diskutera finns:
* 10 miljarder i generella, permanenta statsbidrag till kommuner och regioner
*  Höjt ROT-avdrag från 30 till 50 procent
*  Tidigarelägga infrastrukturinvesteringar
*  Ett retroaktivt jobbskatteavdrag på 10 miljarder kronor riktat till låga inkomster
*  En retroaktivt sänkt skatt på pensioner på 3 miljarder kronor
*  Plan för fler utbildningsplatser
*  Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för snabb omställning

3. Säkra den finansiella stabiliteten:
* Ge Riksgäldskontoret och Finansinspektionen i uppdrag att förbereda åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten
* Banksektorn kan drabbas av den finansiella turbulensen i Coronavirusets spår. Centrala betalningsfunktioner och finansmarknadernas funktion ska alltid upprätthållas. Ramverket finns på plats sedan finanskrisen, men om problem uppstår måste myndigheterna kunna agera skyndsamt. Säkerställ att tillräckliga resurser och befogenheter finns på plats
• Ökad koordination inom EU krävs.

Besök hos Nordic Vehicle i Backaryd  

2020-03-09

I dag var delar av Riksdagens Bilnätverk på besök i Backaryd norr om Ronneby i Blekinge, där vi besökte tre företag i företagsgruppen Nordic Vehicle - Euro-Lans, Karosseriverken och U-Lift.. De är tre av 45 medlemsföretag i Svenska LCV-föreningen, alltså de företag som jobbar med påbyggnader av lätta kommersiella fordon. I denna bransch utgår man från standardfordon och bygger sedan om dem till bland annat ambulanser, polisfordon, räddningsfordon, färdtjänstbilar, värdetransportfordon och andra typer av speciella last- och hantverksfordon. Dessutom bygges man släpfordon och fordonsintredningar.

 

I Backaryd bygger man främst ambulanser, polisfordon och färdtjänstfordon. Bland annat specialinredda polisfordon för hundförare med riktigt lyxiga hundburar med ac och luftfuktighetsreglering - fint att se att vovvarna har det bra på jobbet! Man utgår alltså från standardfordon som sedan rensas på delar av standardinredningen, modifieras och byggs på med olika typer av skåp, elektronik och inredning, samt när det gäller färdtjänstfordon montering av luftfjädring så man kan sänka färdtjänstfordon för bekväm inlastning av rullstolar. Ett av företagen, U-Lift, bygger även olika typer av ramper och lyftar för inlastning av rullstolar mm på tåg.

En viktig fråga gäller fordon med nya drivmedel, som elfordon och gasfordon, som det är svårt att bygga om eftersom det ligger batterier eller gasbehållare i underredet. Det är svårt att montera luftfjädring eftersom man inte får göra ändringar i underredet, och det gör att man är hänvisade till äldre och sämre teknik i form av gammal hydraulteknik som monteras baktill på fordonet. Det ökar tiden för in och urlastning och gör det osäkrare och obekvämare för resenärer med rullstolar. Man kallade det själva för att gå 20 år tillbaka i tiden, och konstaterade att det är priset för att byta från traditionella bränslen på färdtjänstfordonen.

 

Under dagens besök diskuterade vi allt från företagsklimat, internationell konkurrens och kompetensförsörjning till bonus/malus och wltp-reglerna för mätning av avgaser och givetvis lite om hur man upplever situationen med Coronaviruset och problem med leveranser från Kina.

En viktig fråga gäller fordon med nya drivmedel, som elfordon och gasfordon, som det är svårt att bygga om eftersom det ligger batterier eller gasbehållare i underredet. Det är svårt att montera luftfjädring eftersom man inte får göra ändringar i underredet, och det gör att man är hänvisade till äldre och sämre teknik i form av gammal hydraulteknik som monteras baktill på fordonet. Det ökar tiden för in och urlastning och gör det osäkrare och obekvämare för resenärer med rullstolar. Man kallade det själva för att gå 20 år tillbaka i tiden, och konstaterade att det är priset för att byta från traditionella bränslen på färdtjänstfordonen.

En mycket intressant och givande dag i en mycket imponerande verksamhet. 

Vad innebär egentligen en empatisk migrationspolitik?  

2020-03-07

Bilderna från den turkisk-grekiska gränsen är förfärliga. flera tiotusentals människor används nu som brickor i ett cyniskt spel mellan stormakter och länder. Turkiet, som fått enormt stora stöd av EU för att kunna hantera flyktingsituationen, har plötsligt brutit avtalet med EU och öppnat gränsen. Man säger att man "släpper iväg dem till EU som vill åka dit". I praktiken visar det sig dock av otaliga vittnesmål att turkarna aktivt kör flyktingar och andra lycksökare till grekiska gränsen och sedan med polis stoppar dem från att åka tillbaka. Den finns även uppgifter om att man till och med frigivit hundratals fångar från turkiska fängelser på villkor att de lämnar landet och tar sig till EU. Samtidigt blandas verkliga flyktingar från Syrien med stora mängder lycksökare från ett antal andra länder som inte befinner sig i krig och mer är att se som ekonomiska migranter, men som nu tar chansen att följa med strömmen in i EU. Desperata greker ser hur deras lilla land och små öar fylls med enorma mängder människor som tagit sig in i landet illegalt, och försöker försvara sitt territorium mot kaos. Turkiska krigsfartyg "skyddar" småbåtar som är på väg från Turkiet till Grekland och uppgifter finns om skottlossning på havet, oklart om det är turkar eller greker som skjutit. Mitt i detta kaos, som inte EU har någon tydlig plan för, finns den lilla människan. Bilder på gråtande barn och barnfamiljer som sover på marken i kylan i ingenmansland mellan gränslinjerna berör, och till skillnad mot tidigare när det mest varit starka unga män som försökt ta sig in i Europa verkar det nu vara mer blandat. 

Ingen kan låta bli att beröras och känna empati för drabbade människor. De senaste veckorna har migrationsdebatten i Sverige samtidigt tagit en helt onyanserad vändning. Nu har all eftertänksamhet och alla nyanser försvunnit, alla lärdomar av det som hände 2015-16 är som bortblåsta. Antingen är man nu för eller emot flyktingar. Något utrymme för realistiska och intellektuella diskussioner finns inte - ibland känns det som om man antingen måste tycka att Åkesson gjorde rätt som åkte till Turkiet och delade ut flygblad, eller så måste man tycka att Sverige ska ta emot varenda flykting i hela Turkiet. 

De flesta jag talar med uppskattar den nygamla ansvarsfulla moderata linjen om en restriktiv migrationspolitik där Sverige över tid tar sin del av ansvaret för världens flyktingar, men där vi inte kan ta på oss mer än vi klarar av. Och där vi samtidigt ser över stora delar av våra regelverk för att vi ska kunna hantera situationen här hemma efter det stora mottagandet de senaste åren. Det är egentligen en självklar linje om man vill vara en del av den civiliserade världen men samtidigt också vill att det egna landet ska fungera, och vill att de vi beviljat uppehållstillstånd också ska ha en rimlig chans att kunna starta om i Sverige och bli en del av vårt samhälle. 

Det finns samtidigt en risk att en stram migrationspolitik gör att man uppfattas som "empatilös". Detta aktualiserar frågan om vad som egentligen är empati i migrationsfrågan? 
 

För mig handlar empati i migrationspolitiken om tre olika, delvis motstridiga, saker:

1. Empatin med alla svenska medborgare som har rätt att vänta sig att samhället och den egna välfärden  fungerar trots stort asylmottagande. Äldre, sjuka och utsatta i vårt samhälle får inte uppleva att de prioriteras bort på grund av flyktingmottagande och den anhöriginvandring som följer, och att människor utan asylskäl ändå försörjs av det svenska samhället. Inte heller får samhällskostnaderna upplevas som orimliga i relation till andra viktiga samhällsuppgifter. 

2. Empatin med alla de flyktingar och asylsökande som Sverige redan tagit emot och som behöver en rimlig chans att kunna etablera sig i Sverige. Blir trycket av nyanlända för hårt minskar chansen för alla som kommit till vårt land de senaste åren - konkurrensen och utbildningar, jobb och bostäder blir helt enkelt orimligt hård. Och då ökar utanförskapet och den sociala oron i våra förorter.

1. Empatin med den enskilde flyktingen som behöver en fristad. Det är en självklarhet om man vill vara en del av den civiliserade världen.

Dessa tre saker utgör en helhet som varje ansvarsfull politiker måste reflektera över. Man kan inte bara välja en eller två av dessa punkter utan alla tre måste finnas med om man ska kunna tala om verklig empati. Alla tre sakerna krävs för en hållbar, empatisk och ansvarsfull flyktingpolitik. Och för en svensk politiker måste alltid punkt ett finnas med - när vi missar den förstör vi chanserna till integration, vi göder främlingsfientlighet och vi lägger inte minst grunden för stora samhällsproblem. 

Sverige tog emot i särklass flest asylsökande per capita av alla länder i EU 2015-16. Även åren före och efter har vi haft ett högt mottagande jämfört med andra länder i EU. Om vi fortsätter så brister empatikravet i både punkt 1 och 2 - vårt samhälle klarar helt enkelt inte av att hantera situationen. Det är därför jag förespråkar ett totalt svensk asylstopp under i vart fall 3-5 år framåt. Det betyder inte att asylrätten avskaffas - det betyder att man får söka asyl i andra länder som man annars passerar på vägen till Sverige. Samtidigt måste Sverige kunna bidra genom att ta emot kvotflyktingar - de allra mest utsatta, oftast kvinnor och barn, som FN väljer ut. Vi är fortfarande också ett av världens tre mest generösa länder när det gäller bistånd och är en av de största nettobetalarna till EU:s budget. Vi bidrar på detta sätt mer per capita än kanske något annat land i världen för att hjälpa och stödja flyktingar på plats i exempelvis Turkiet, Syren, Irak och andra länder i området.

Man kan visa empati med utsatta människor i världen samtidigt som man är realist och inser att lilla Sverige inte ensamma kan lösa alla världens problem. Det är politikens dilemma, och om man inte klarar att hantera detta med kallt huvud och varmt hjärta ska man nog inte hålla på med politik.

Alla kalasar på Socialdemokraterna  

2020-03-06

I dag kom ännu en opinionsmätning som visar ungefär detsamma som flera andra gjort den senaste tiden - Socialdemokraterna fortsätter vägen utför, och alla övriga partier verkar kalasa på deras väljare, även om det svänger lite mellan mätningarna för olika partier. Det går även tungt för det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, som glädjande nog nu befinner sig långt under riksdagsspärren. Allt fler stör sig på att detta lilla extrema parti blockerar vettig politik både inom miljöpolitiken och migrationspolitiken.

 (Figur från Aftonbladet idag)

För moderaternas del fortsätter det långsamt med stabilt uppåt, och närmar oss nu S och SD. Min tro är att vi under våren kommer att passera båda två och bli landets största parti. Det är vi moderater som leder oppositionen nu, vi talar med alla, skapar majoriteter får bättre politik genom samarbete med alla. Vi moderater står också för större delen av aktiviteten i riksdagen, det är vi som syns mest i debatterna och det är vi som utmanar statsråden. Samtidigt är det många som uttrycker uppskattning över att vi stoppade dåliga förslag från de fyra partierna i regeringsunderlaget och i stället skapade majoritet för att satsa på välfärden. Allt fler upptäcker också vår skärpta rättspolitik och migrationspolitik, och man ser att vi förnyat och utvecklat politiken på många områden. Och givetvis vet man att det är moderaterna som står för ordning och reda i statens finanser och för fler jobb och minskat utanförskap.

Jag får numera en hel del hälsningar från fd moderata väljare som antingen säger att de åter gått med i moderaterna eller att de återvänt som sympatisör, eller att de överväger att komma tillbaka om vi fortsätter på den väg vi nu lagt fast när det gäller bland annat migrationspolitiken. Många har varit djupt missnöjda med vår tidigare naiva linje under Alliansåren och som jag ser det är det enda som kan återskapa förtroendet att hålla stadigt fast vid den nya linjen och visa att man kan lita på oss. 

Seminarium om sjöfyllerilagen 

2020-03-05

  

I dag deltog jag vid ett seminarium arrangerat av några av mina moderata riksdagskolleger i samarbete med intresseorganisationen Båtfolket. Ämnet var den så kallade "sjöfyllerilagen" som riksdagen antog våren 2010. Moderator var Robert Aschberg.

Bakgrunden till lagen var att samtliga dåvarande sju riksdagspartier utom ett - moderaterna - ville införa en skarp lagstiftning mot alkoholbruk på sjön. Vi moderater tyckte att den då gällande lagstiftningen räckte, eftersom redan den förbjöd sjöfylleri. Det lagförslag som togs fram gick väldigt långt och riskerade att omfatta allt alkoholbruk oavsett om det gällde en liten roddbåt eller en luftmadrass, och vi moderater gick därför med på en kompromiss som drog gränsen vid lite större båtar, och satte gränsen till 0,2 promille.

Den nya lagen fick hård kritik av båtfolket och även jag själv motionerade flera gånger om en utvärdering av lagen. Detta blev till slut också riksdagens beslut och en utvärdering har nu gjorts - som föreslår att man inte gör några förändringar av lagen, och argumenten för detta anser många är mycket svaga. Dagens seminarium styrkte detta - det går inte att visa någon effekt alls av lagen när man tittar på faktiska olyckor till sjöss, och lagen kostar massor av pengar för övervakning och kontroll och dessutom är det en lagstiftning som saknar faktisk nytta och bara skickar politiska pekpinnar till båtägarna. Lagen är helt enkelt onödig och löser ett problem som aldrig funnits - sjöfylleri har alltid varit förbjudet, liksom att berusa sig så mycket att man orsakar olyckor. Sjöpolis och kustbevakning har dessutom annat att göra än att jaga fritidsbåtsägare som tar ett par glas vin till grillköttet på semestern. Jag är en av dem som förespråkar en grundlig översyn av lagen, eller att man i vart fall höjer promillegränsen på sjön till 0,5 - 0,8 som i flera av våra grannländer.

Många möten med EU-nämnden denna vecka  

2020-03-05

Det är många tunga frågor att hantera politiskt just nu, och alla har tydlig koppling till EU.  Denna vecka har vi därför ovantligt många möten med EU-nämnden.

Först hade vi en återrapport från statsminister Stefan Löfven i tisdags där han redogjorde för diskussionerna  Europeiska Rådet rörande EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Jag har tidigare berättat om detta, och mötet slutade alltså i oenighet och man ska göra nya försöka att enas senare i vår.

I går hade vi så ett extrainsatt EU-nämndsmöte med anledning av  krisläget vid den turkisk-grekiska gränsen och alla de personer som vill försöka ta sig in i EU. Justitie och migrationsminister Morgan Johansson var närvarande och berättade om de senaste turerna och den information man har, och hur EU arbetar vidare med frågan. Vår regering hoppas fortfarande på att EU ska få till ett nytt avtal med Turkiet. Jag var inte särskilt imponerad av de besked som lämnades, det är en sak att säga att man ska "hålla gränsen", men samtidigt säger man att man vill försvara asylrätten, vilket lär innebära en mycket stor ström av asylsökande till EU. Redan kommer tusentals asylsökande i båtar till grekiska öar och Grekland har ingen chans att hantera detta själva. I Turkiet finns ytterligare 3-4 miljoner människor i olika läger och om Turkiet släpper iväg alla dem till EU lär det bli ett totalt kaos i Europa. I det läget anser jag att Sverige ensidigt måste säga att vi avvisar alla asylsökande direkt vid gränsen om de kommer via annat EU-land. Men det finns inget stöd i riksdagen för detta i nuläget, inte ens i mitt eget parti. Jag är dock övertygad om att vi kommer dit. 

I morse hade vi sedan ett extrainsatt EU-nämndsmöte med socialminister Lena Hallengren, och ämnet var såklart Coronaviruset. Hon redogjorde för pågående EU-samarbete kring frågan, och det är faktiskt imponerande. Man har nära samarbete, följer gemensamt upp läget och har väldigt bra koll på vad som händer inom EU, hur smittvägar går och den gemensamma smittskyddsmyndigheten för EU (som ligger i Solna) har hög kunskap om viruset och hur det fungerar. Samtidigt är det oroande med hotande brist på mediciner och vårdplatser. Jag frågade hur hon ser på att ansvarig myndighet vid ett flertal tillfällen gått ut med missvisande eller motstridig information. Hon medgav att just informationsbiten är oerhört central och att det är viktigt med korrekt information men ville såklart inte instämma i kritiken mot Folkhälsomyndigheten. Jag frågade också hur det ser ut med prioriteringarna inom vården om vi skulle få många som behöver intensivvård, och hur möjligheterna är för EU-länderna att stödja varandra där. Det finns en civilförsvarsmekanism där länderna lovar stödja varandra vid behov, men det finns inget detaljerat sagt om stöd med vårdresurser. Möjligheten till stöd bygger ju också på att inte alla EU-länder har samma problem med vårdplatser. Några tydliga svar kunde vi inte få vare sig om medicinförsörjning eller tillgången på vårdplatser om situationen blir allvarligare, och i huvudsak är det ett nationellt ansvar.  Så här långt verkar vården klara av situationen utan problem, men hur det blir vid ett allvarligare läge känns mer oklart.

I morgon väntar ytterligare ett extra möte med anledning av situationen vid grekisk-turkiska gränsen och därefter följer ett ordinarie EU-nämndsmöte. Jag kommer dock inte att tjänstgöra i morgon utan andra kolleger deltar på dessa två möten (vi delar upp närvaron lite beroende på vilka frågor som behandlas så att personer från rätt riksdagsutskott finns på plats).  

Viktiga moderata segrar vid dagens votering om diverse rättsfrågor  

2020-03-04

I dag röstade riksdagen om ett antal förslag rörande unga lagöverträdare. Moderaterna har presenterat våra förslag i justitieutskottet och fått stöd från andra partier i ett antal frågor. I vissa av dessa fanns det därför stöd i riksdagen idag och moderaterna fick igenom följande uppdrag till regeringen:

* Att vi bör inrätta särskilda ungdomsdomstolar (majoritet M, KD, SD och L)
* Att en särskild enhet inom kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (majoritet M, KD, C och SD)
* Att  vi bör ta fram nya typer av påföljder som är lämpliga för unga lagöverträdare (majoritet M, L, KD och SD)

Riksdagen beslutade också enhälligt att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år. vid återfall i brott

Däremot fick vi moderater tyvärr inte stöd för vårt krav om sänkt straffmyndighetsålder (endast SD stödde vårt förslag). Inte heller fick vi stöd för vårt krav om att slopa straffrabatten för alla unga mellan 18 och 21 år, även när det inte handlar om återfall i brott (endast SD och KD stödde vårt förslag).

Riksdagen röstade också om skärpt lagstiftning mot terrorism. Där fick moderaterna igenom ett krav på översyn av sekretesslagstiftningen för att bland annat Säkerhetspolisen ska ha direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, samt ökat informationsutbyte mellan myndigheter. Vi fick också igenom ett uppdrag till regeringen om att ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade "återvändare", och ökad möjlighet att förhöra dem rörande brott begångna utomlands. Vi har även ett antal ytterligare förslag på detta område, men de fick inget stöd vid voteringen.

Självklart räcker inte dagens beslut för att hantera dessa samhällsproblem, men varje steg i rätt riktning är en framgång som man får glädjas åt i opposition. 

Statsministerns återrapport från senaste mötet i Europeiska Rådet  

2020-03-03

I dag hade statsministern så kallad återrapport i riksdagen från senasre mötet med europeiska Rådet där EU:s ledare främst diskuterade EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Rådets möte avslutades i total oenighet och fortsättning följer. Efter återrapporten fick samtliga partier ställa frågor, och det mesta handlöade om det jag tidigare rapporterat på bloggen, nämligen den svenska hållningen i frågan och hur diskussionerna gått.  Men självklart  tog flera även upp situationen vid turkisk-grekiska gränsen, Från moderat sida anser vi både att EU:s budget totalt sett måste bantas när britterna lämnat EU, men också att större del av den EU:s budget som blir kvar bör gå till Frontex för gränsbevakning och för att allmänt stärka kontrollen av EU:s yttre gräns.



Nedan lyssnar vi på statsministerns inledande anförande, och mina två kolleger i EU-nmämnden, Desirée Petrhrus (KD) och Jessika Roswall (M) förbereder sina kommande inlägg i debatten. Själv ser jag oväntat koncentrerad ut. Och det är jag - frågan om EU:s långtidsbudget är oerhört viktig för Sverige, många miljarder står på spel.

Media uppmärksammar vår riksdagsmotion om Public Service  

2020-03-03

I dag uppmärksammar även tidningen Journalisten min och Lars Beckmans riksdagsmotion om skärpt granskning av Public Service, med möjlighet till kännbara ekonomiska sanktioner mot programbolagen vid överträdelse av reglerna om opartiskhet och saklighet.

Motionen kommer att behandlas under våren och lär ju med all säkerhet avslås eftersom endast M och SD idag vill se en kraftfullare granskning av Public Service. Obegripligt enligt mig - alla som värnar om SVT, SR och UR borde inse att skärpt granskning av opartiskhet och saklighet är den absolut viktigaste åtgärden för att försvara Public Services legitimitet i framtiden.

Uppdatering:
Under dagen har även SVT och fPlus och Epoch Times skrivit om vår motion. Saken kommenterades även av SVT Kulturnyheterna, Dala-Demokraten och TT.


 

Otydliga myndighetsbesked i kris kan skapa mer oro än själva krisen

2020-03-02

Jag är oerhört imponerad av alla kompetenta personer som arbetar inom de myndigheter och regioner som arbetar med Coronaviruset.  Inte minst alla dem som arbetar med att kartlägga smittkedjor och analysera prover. Tyvärr fungerar inte kommunikationsavdelningarna lika bra.

Den senaste veckan har vi tyvärr sett flera fall av otydlighet och oklar information som sprids från våra myndigheter om Coronavirusets framfart och lämpliga åtgärder mot detta. Ett exempel är att man inte varit samkörda med regionernas sjukvård och därför inte kunde ge exakta korrekta uppgifter i helgen om antalet smittade, utan ändrade sig fram och tillbaka. Och idag meddelar Folkhälsomyndigheten att man vill överväga att stoppa direktflyg från iran - trots att man så sent som igår kväll sa i nyheterna att det var en meningslös åtgärd.

   

Ett annat exempel är att man lämnat otydliga rekommendationer gällande elever i skolorna, där man exempelvis i går gick ut med ändrade rekommendationer för att de första varit otydliga. Det har också kommit klagomål från skolor att man inte kunnat får tillräcklig vägledning. När jag lyssnade på nyhetsinslag och Agenda igår kväll blev jag inte mycket klokare på vad man egentligen menar. Få känslor blir så starka som när föräldrar oroar sig för sina barn. Och eftersom man ser hur man exempelvis i Japan (som har en kunskapsnivå och kompetens i frågorna som rimligen ligger på svensk nivå) stängt alla skolor för att stoppa risken för smittspridning så undrar många varför Sverige gör tvärtom. Jag har inte kompetensen att avgöra vad som är rätt eller fel, men ansvariga myndigheter måste vara extremt tydliga och pedagogiska i ett sådant läge.

Samtidigt har regeringen varit väldigt svag när det gäller att visa tydligt ledarskap när människor känner oro. Statsministern kunde exempelvis kallat till presskonferens, precis som man gjort i ett flertal andra länder, men detta har vi inte sett något av. Och det extra krismötet mellan myndigheterna sker alltså idag - när det allvarliga läget redan pågått under lång tid.  

Jag har stor respekt för att det kan bli rörigt när det inträffar en allvarlig krissituation eller samhällshändelse, men svenska myndigheter begår nu kardinalfelet i ett krisläge - man ger olika eller motstridiga faktauppgifter och ändrar tidigare rekommendationer utan att något egentligen förändrats i sak. Samtidigt som regeringen och statsministern inte visar ledarskap. Detta skadar tilltron till samhället oerhört och det kan i sin tur skapa större oro bland befolkningen än själva krishändelsen i sig. 

Hur utvecklingen blir framöver kring Coronavirusets spridning och följderna av detta vet ingen idag. Men en sak kan vi återigen lära oss - både regering, myndigheter och regioner/kommuner behöver utveckla sitt sätt att kommunicera och bli bättre på att förklara pedagogiskt varför de landar i en viss rekommendation eller tar ett visst beslut. Och de faktauppgifter man lämnar måste vara både dubbel- och trippelkontrollerade. Om man har studerat krishantering det allra minsta vet man att detta är grunden för att skapa lugn hos befolkningen i en allvarlig situation. 

Interpellation om finansministerns syn på "töntiga" skattesänkningar 

2020-03-02

När en finansminister kallar det för "tönterier" att kräva sänkta skatter för att minska klyftorna i samhället tycker jag det är läge att ta en debatt med henne om saken. Särskilt som moderaternas budget hade medför att klyftorna hade varit mindre idag än med regeringens politik. Därför lämnade jag in denna interpellation till finansminister Magdalea Andersson (S) i fredags. Debatt blir om några veckor.

2019/20:366 Finansministerns uttalande om skattesänkningar
Interpellation 2019/20:3663 av Jan Ericson (M) 

I en intervju i Expressen den 17 februari uttalar finansminister Magdalena
Andersson att det – citat – är ”tönterier” att kräva sänkt skatt på jobb och
företagande för att minska klyftorna i samhället.
 
Uttalandet är anmärkningsvärt, särskilt som hon riktar sig i direkt konfrontation
mot ett av regeringens samarbetspartier.
 
Regeringen valde vid det senaste årsskiftet att avskaffa värnskatten för dem
som tjänar allra mest. För huvuddelen av övriga löntagare gjordes inga
skattesänkningar alls. För pensionärerna gjordes en mindre skattesänkning för
dem med högre pensioner, medan de med låg pension inte fick någon
skattesänkning alls.
 
Moderaternas budget innebar helt andra prioriteringar. I vår budget avskaffades
också värnskatten, men vi sänkte även skatten för alla övriga löntagare och alla
pensionärer. Med Moderaternas budget hade med andra ord alla fått sänkt skatt,
och klyftorna hade blivit mindre än med regeringens politik.
 
Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:
1. Vad menar ministern med sitt uttalande om att vissa skattesänkningar är
"tönterier"?
2. Anser ministern att hennes egen skattepolitik har ökat eller minskat
klyftorna i samhället sedan årsskiftet, och avser ministern att vidta
några åtgärder för det fallet att klyftorna har ökat?

Interpellation om myndigheters aktivism och opinionsbildning 

2020-03-02

Jag börjar tröttna på allt fler exempel där statliga myndigheter inte bara fullgör sina uppgifter utan också försöker påverka politiken och ibland rent av verkar ha en egen agenda som går rakt emot beslut från riksdag och regering. Nyligen fick jag kännedom om ett ärende där Konsumentverket agerat rakt i strid mot riksdagens beslut. Det var ett bra exempel att använda för att i en interpellation pressa regeringen, i detta fall statsrådet Lena Micko (S), om hur hon ser på myndighetsaktivism och myndigheters opinionsbildning. Debatt blir om några veckor.

Konsumentverkets agerande gällande regler vid tobaksförsäljning
Interpellation 2019/20:363 av Jan Ericson (M)
 

I december 2018 röstade riksdagen igenom en ny lagstiftning om tobaksprodukter. Riksdagen antog dock inte regeringens förslag till ny tobakslag i dess helhet utan ändrade regeringsförslaget genom att besluta att marknadsföringsreglerna i den äldre tobakslagen tillfälligt skulle överföras oförändrade till den nya tobakslagen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att senast den 19 mars 2019 återkomma med ett nytt lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet. Ett tungt vägande skäl till riksdagens beslut var att regeringens förslag ansågs innebära att handel på internet med tobaksvaror skulle försvåras och att de föreslagna reglerna i praktiken skulle innebära en diskriminering av webbutiker i förhållande till fysiska försäljningsställen. 

Efter att den nya tobakslagen trädde i kraft har Konsumentverket i flera avseenden agerat på ett sätt som i praktiken tydligt är ägnat att genomdriva marknadsföringsregler som motsvarar det regeringsförslag som riksdagen underkände. Konsumentverket tog bland annat fram ett förslag till allmänna råd som i allt väsentligt speglade det underkända förslaget vad gäller marknadsföring av tobaksprodukter online. Efter samstämmig kritik från remissinstanserna återkallade Konsumentverket förslaget till allmänna råd, för att senare ge ut nya allmänna råd där Konsumentverket ger uttryck för uppfattningen att kommersiella meddelanden inte ska vara tillåtna i webbutiker – trots att kommersiella meddelanden tillåts i fysiska butiker. Därutöver har Konsumentverket även i andra sammanhang gett uttryck för och agerat för att driva igenom en tolkning av regelverket som motsvarar de marknadsföringsregler som riksdagen redan 2018 underkände. 

Det skapar en osäkerhet för marknadsaktörerna när Konsumentverket försöker driva igenom en tolkning av tobakslagen som inte överensstämmer med riksdagens beslut om att webbhandeln inte ska diskrimineras jämfört med fysiska butiker. Därtill innebär riksdagens beslut att det ankommer på regeringen att hantera frågan om tillåten marknadsföring av tobaksvaror på internet. Den tillfälliga lagstiftningen om marknadsföring av tobaksprodukter är just tillfällig i avvaktan på utfallet av den utredning som regeringen har tillsatt för att se över reglerna om marknadsföring av tobaksprodukter. 

Det aktuella exemplet är ännu ett i raden där statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och ibland ren myndighetsaktivism. Vi har sett alltför många exempel på detta på senare år. 

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lena Micko:
1. Avser statsrådet att ta initiativ till att säkerställa att Konsumentverkets råd överensstämmer med gällande lagar? 
2. Hur ser statsrådet rent allmänt på om statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning?

Pär Holmgren (MP) fick fel i år också  

2020-03-01

Pär Holmgren har ju upprepade gånger utlovat att Vasaloppet inte kommer att kunna köras 2020. I dag bevisades motsatsen, trots att han kaxigt tidigare i veckan konstaterade att han minsann fått rätt. Jag tror han är väldigt besviken över att inte Vasaloppet regnade bort i år efter motgångarna med rekordmycket snö de senaste åren.



Holmgrens sorg över det genomförda Vasaloppet ligger helt i linje med hans partikollega, miljö- och klimatpolitiske talespersonen Lorentz Towatt som jublat i sociala medier över bilföretag som hotas av konkurs på grund av höga fordonsskatter.

                                                    

Glädjen är säkert lika stor över flygbolag som går under av minskat flygande i spåren av flygskatten, husbilstillverkaren Kabe som varlsade om uppsägning på grund av husbilsskatten, plastpåsfabriken som nu tvingas säga upp folk på grund av den nya plastpåsskatten, och alla elektronikbutiker som fått den nya kemikalieskatten som spiken i kistan och tvingats stänga. Överallt där Miljöpartiet drar fram slutar det med konkurser och jobb som försvinner.

Holmgren gav sig ju också på mig som person i en debattartikel i Aftonbladet härom veckan. Jag har slutat bry mig om vad denne extremist anser i klimatfrågan efter hans uttalanden om att han skulle vilja pausa demokratin för klimatets skull och hans delande av inlägg från andra som framfört samma sak. Jag tar inte längre Holmgren på allvar och tänker därför inte bemöta hans lögner i debattartikeln. Han klarar för övrigt inte ens att bemöta åsikter i sak, utan blockar alla personer på twitter som inte tycker som han själv.

   
 

Borås Tidning lade ut ett citat från Holmgrens debattinlägg. Jag tycker det talar för sig själv. Jag bugar och bockar och tackar för reklamen.