November 2019

Hur långt kan Borås Tidnings ledarsida sjunka?

2019-11-30

I dag har Borås Tidnings ledarredaktör, Mikael Hermansson, en riktigt motbjudande ledartext. Grundtonen är att beskylla Sverigedemokraterna för att i princip vara nazister och att sedan klumpa ihop Moderaterna med SD och antyda att vi moderater inte tar nazismens brott mot mänskligheten på allvar. Dessutom påstås att moderaterna anser "att det som är fel i samhället står att finna hos vår samtids "den andre" . flyktingen".

Om detta stått i en vänstertidning hade jag inte reagerat, det är den sortens smutsiga retorik man förväntar sig. Men att den "oberoende moderata" Borås Tidning framför denna typ av rena vidrigheter är obegripliugt. Man borde skämmas.  

Att moderaterna, i likhet med kanske 80% av svenska rikspolitiker, huvuddelen av ledande svenska kommunpolitiker och en stor majoritet av den svenska befolkningen idag inser att de enorma volymerna av asylsökande de senaste åren medfört enorma samhällsproblem, samhällskostnader och ökad segregation är inte alls samma sak som att skylla samhällsproblem på enskilda flyktingar. Om inte Borås Tidnings ledarredaktör kan förstå denna skillnad tycker jag han befinner sig på helt fel arbetsplats. Dagens ledartext i Borås Tidning är ett bevis på att det vi tidigare trott vara den absoluta bottennivån på BT:s ledarsida ännu en gång överträffats.

Det är inte första gången Borås Tidnings ledarredaktion visar upp en total okunskap och ett helt konsekvensbefriat resonemang kring asylmottagande och invandring. Jag har sparat lite citat från senare år.

Redan i slutet av oktober 2015 skrev samme Mikael Hermansson följande med anledning av att moderaterna omprövat delar av migrationspolitiken och synen på tiggeriet.  

"Om tanken är att M ska stoppa opinionstappet genom tillfälliga uppehållstillstånd och tiggeriförbud, då är risken stor att man inte bara tappar andra sympatisörer utan också tappar sin heder".

Med tanke på att många länder i EU redan då hade tiggeriförbud och att i stort sett alla länder i EU ger tillfälliga uppehållstillstånd undrade jag såklart om Mikael Hermansson menade att alla andra EU-länder har förlorat sin heder? Är det bara Mikael Hermansson som har rätt och alla andra fel? I dag är det dessutom som bekant flera kommuner i Sverige med s-styre som infört tiggeriförbud i olika former.

Mikael Hermansson har aldrig dragit sig heller för att gå till personangrepp mot dem som tycker olika när han ser en chans att hugga. Mig hängde han samma år (2015) exempelvis ut som sympatisör (!) till den kontroversiella sajten Avpixlat (numera Samtiden) trots att det borde varit uppenbart för honom att det var precis tvärtom. Efter mitt krav på en offentlig ursäkt valde dåvarande ledarredaktören på BT att i vart fall göra en halv pudel. 

I nyårsaftonens ledare 2015 fortsatte BT:s ledarsida, återigen i en ledare av Mikael Hermansson, sin naiva linje i migrationsfrågan. Så här skrev han bland annat om dåvarande S-regeringens skärpning av regelverken till följd av de kraftigt ökande volymerna av asylsökande:

"Men de befarade volymerna hade knappast utgjort något större problem om tidigare regeringar inte hade vägrat att undanröja de strukturella hinder som försämrar asylsökandes möjligheter att genom eget arbete etablera sig i samhället. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan infödda och invandrade är idag så stora att den omöjligen kan förklaras med att ”flyktingar hellre lever på bidrag”.

Tänk om Sverige istället hade rivit dagens höga trösklar till arbetsmarknaden, öppnat de segregerade bostadsområdena och sedan ansträngt sig mer för att hjälpa nyanlända att bryta språklig och kulturell isolering."


Visst måste Sverige förbättra integrationspolitiken och göra många reformer. Men att mitt i den då akuta krisen i asylmottagandet låtsas som att lite allmänt bättre integration skulle ha undanröjt alla extremt svåra problem med den höstens asylmottagande var helt obegripligt. Dessutom har inget land i världen lyckats få lika hög sysselsättningsgrad bland asylinvandrare jämfört med infödda. Att Sverige som första land skulle lyckas med detta är knappast sannolikt. Ett omfattande asylmottagande leder till permanent högre arbetslöshet och ökade samhällskostnader, det visar all seriös forskning.

Mikael Hermansson missade dessutom att förklara vad han menade. För det första - vilka konkreta åtgärder menade han skulle "riva trösklarna till arbetsmarknaden", hur ville han konkret "öppna upp segregerade bostadsområden" och hur menade han konkret att man "skulle ansträngt sig mer för att hjälpa nyanlända att bryta språklig och kulturell isolering"? Lätt att stapla vackra ord på varandra, men konkret - vad ville han göra? För det andra. Menade Hermansson att om man bara gjort detta så skulle samtidigt massor av nya asylboenden poppa upp som maskrosor ur asfalten? Det extrema trycket för mottagande av ensamkommande barn skulle plötsligt inte längre varit något problem för kommunerna? Migrationsverket och kommunernas socialtjänst skulle snabbt få tusentals nya handläggare? Bostadsbristen skulle försvinna i ett nafs? Det ökande trycket mot svensk sjukvård och tandvård skulle upphöra? De skenande migrationskostnaderna (då 11 miljarder extra i statens extra statlig tilläggsbudget) skulle som i ett trollslag försvinna?


Något BT konsekvent undviker att beröra är att den ohanterliga migrationspolitiken drabbar de nyanlända allra hårdast - de har helt enkelt inte en rimlig chans att komma in i det svenska samhället. Jag träffar så oerhört många invandrare som förtvivlat vittnar om detta och som själva säger att "ni har tagit emot för många".

Mikael Hermansson och Borås Tidnings ledarsida har under ett antal år visat upp en totalt verklighetsfrånvarande linje i migrationspolitiken och har fullständigt tappat fotfästet och realismen. Att man i det läget angriper moderaterna som insett problemen och tar tag i dem är möjligen begripligt. Om man som ledarskribent inte själv inser, inte förstår och inte lyssnar så är det lätt att få tunnelseende. Och i brist på sakargument kastar man nazismbeskyllningar omkring sig.

Hur långt kan Borås Tidnings ledarsida sjunka?





 

Hmm...

2019-11-30






Backar regeringen äntligen om den oskäliga husbilsskatten?

2019-11-30

Dagens Industri meddelar nu att regeringen gör helt om i frågan om den oskäliga husbilsskatten. Så sent som för några veckor sedan lät det tvärtom i den interpellationsdebatt vi hade med infrastrukturministern, då han försvarade denna extrema skatt. Men det är bra om regeringen ändrar sig, även om det är lite svårt att utläsa vad det är man föreslår. Om det bara är ändring av avställningsreglerna känns det knappast tillräckligt. 

Vi har förstått att det är Miljöpartiet som tidigare stoppat alla tankar om att stå fast vid beskedet från i somras från Transportstyrelsen där man lovade att inte införa det nya extrema sättet att beräkna skatten. Det verkar också ha varit Miljöpartiet som spjärnat emot alla försök att i likhet med andra länder modifiera skatten. Denna gång får vi verkligen hoppas att Socialdemokraterna en gång för alla plattar till Miljöpartiet i frågan och står upp för sunt förnuft. Finansministerns besked ger visst hopp om detta, men helt säker kan man aldrig vara på denna regering, det är alltför ofta turer fram och tillbaka. Vi får avvakta tills vi ser beslutet svart på vitt.  



 





Vi moderater röstar för sänkt drivmedelsskatt med 1 krona per liter

2019-11-29

På onsdag finns det möjlighet för riksdagens ledamöter att rösta för den moderata motionen om att sänka skatten på drivmedel (bensin och diesel) med en krona per liter. En skattesänkning i den storleken skulle innebära en återställning av regeringens extra skattehöjningar på drivmedel under de senaste fem åren.

Vi moderater kommer såklart att rösta på vår motion, och nu är det upp till bevis vilka partier och ledamöter som inser att de svenska bilisterna är överbeskattade.

Vi moderater har visat i vår budget att det går utmärkt att finansiera en sådan skattesänkning om man prioriterar rätt saker i statens budget. Vi effektiviserar och lägger ned myndigheter och justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål. Vi slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Vi stramar upp migrations och integrationspolitiken, inför bidragstak, kvalificering för nyanlända i bidragssystemen och inför villkor i försörjningsstödet. Vi avskaffar även ränteavdragen för lån utan säkerhet, exempelvis kreditkort och sms-lån. Allt detta ger oss utrymme att satsa mycket mer på välfärden och kommunerna,  polisen och rättsväsendet, att sänka skatter för både löntagare och pensionärer, sänka skatten på drivmedel med en krona och att samtidigt ha större överskott i statsfinanserna än regeringen och stödpartierna. 

Det är dags att sluta använda Sveriges bilister och svensk landsbygd/glesbygd som kassako för att finansiera en massa dumheter! 






Besök på Kasthall i Kinna

2019-11-29

I dag gjorde jag ett besök på Kasthalls mattfabrik i Kinna tillsammans med min riksdagskollega Cecilie Tenfjord Toftby och Moderaternas gruppledare i riksdagen, Tobias Billström. Kasthall är ett av Marks kommuns många anrika textilfabriker, 130 år i år, och har legat på samma plats i Kinna hela tiden. Här lite mer historik från företagets webbplats. 

Kasthall är idag en av Sveriges mest kända mattillverkare och levererar bland annat mattor till Riksdagen, Regeringskansliet, De kungliga slotten, massor av kommuner och offentliga lokaler, kryssningsfartyg, lyxbåtar, privatpersoner och via ledande mode och inredningshus även till många kända personer runt om i världen. Mycket sys upp direkt efter beställning och man har en imponerande flexibilitet för att kunna leverera exakt det som efterfrågas. Huvudkontoret ligger i Kinna, och sedan har man showroom i bland annat Stockholm, Göteborg, Milano och New York. Man finns representerade via butiker eller återförsäljare i över 30 länder. I dag har man ett 80-tal anställda och har ett nära samarbete med färgerier och mekaniska verkstäder runt om i Marks kommun. En del av Sjuhärads textilkluster.


  

Första steget i tillverkningen är att göra i ordning garnet och lägga upp det på spolar som sedan kan användas i vävstolarna. Varje blivande matta har en egen arbetsorder och i lådan ligger de garner som ska användas för respektive matta. 

  

De äldsta vävstolarna är från 1950-talet och de fungerar utmärkt. Högra bilden visar de hålkort som fortfarande används för att styra hur mönstren ska se ut. 

  

Till höger ovan en av de nya stora helt datoriserade vävmaskinerna som kan göra mycket breda mattor. 

  

Här robotar som väver horisontellt på uppmonterade vävdukar. Roboten rör sig fram och tillbaka och sakta tar den vita mattan form ovanpå det förvävda randiga underlaget.

  

Ovan tv slutresultatet - en vit matta med tydliga mörka ränder. Till höger ovan en bild från arkivet där Tobias Billström håller i en provbit från mattan i Riksdagens sammanbindningsbana. Alla mattor i riksdagshuset kommer från Kasthalls, och alla mönster finns sparade för kommande behov av utbyte eller renovering av tidigare levererade mattor. 

   

Här fick vi själva pröva att väva med "pistol" på uppspända vävar. Man skjuter in trådarna från baksidan och på framsidan uppstår då ett mönster beroende på hur man kör pistolen och vilka färger man har i trådarna. På detta sätt kan man skapa fantastiska mönster och mycket exklusiva och unika mattor. Det tar flera år att läsa sig att skapa sådana konstverk och mattorna kan kosta enorma summor. 

Vi hade också ett längre möte med företagsledningen och diskuterade ett antal viktiga företagsfrågor. Inte minst kring EU och Brexit, något som oroar både Kasthall och många andra företag - vad blir effekterna av Brexit, och har den svenska regeringen någon plan för vad som ska hända efter Brexit vad gäller svensk export till UK? Vi diskuterade också kompetensförsörjning för denna bransch som är beroende av väldigt udda och smala yrkesgrupper såsom vävlagare och mekaniker som är experter på att hålla vävstolar i gott skick. Överhuvudtaget krävs mycket speciell kompetens eftersom denna bransch är mycket specialiserad. Kostnaderna för transporter och beroendet av god infrastruktur var andra viktiga frågor, och för mig som markbo var det ju inga nyheter, alla företag i Mark är beroende av långa transporter av både insatsvaror och färdiga produkter. Ständigt ökade kostnader för lastbilstransporter och ett delvis undermåligt vägnät är stora problem för företagens konkurrenskraft. 

 




Riksdagsbeslut om skyldighet för banker att erbjuda kontanthantering

2019-11-28

Jag har ju under ett antal år engagerat mig i frågan om kontanthanteringen i samhället. Frågan rör möjligheten för företag, organisationer, föreningar och enskilda att kunna ta emot kontant betalning, sätta in och ta ut kontanter. Men det handlar också om en beredskapsfråga, att i ett krisläge när teknik eller elförsörjning slås ut ändå kunna ha ett samhälle som fungerar och där man kan betala med kontanter. Enligt lag är kontanter ett lagligt betalningsmedel och då måste det också finnas en struktur för att distribuera sedlar och att hantera dessa i banksystemet.

I dag tog riksdagen beslut om att säga ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker och bankfilialer med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.  

Frågan har aktualiserats många gånger genom åren i Finansutskottet, och jag motionerade själv om saken både 2013 och 2014. Flera partier har också agerat i frågan, bland annat Moderaterna, och nu finns en bred samsyn om att det nya lagen är en rimlig lösning. Den är kanske inte helt optimal, och kan upplevas som lite orättvis mot de större bankerna med tanke på att de mindre inte omfattas. Men det är svårt att reglera saken på annat sätt. De större bankerna tvingas nu ta ett samhällsansvar för kontanthanteringen, vilket känns rimligt. Men jag tycker samtidigt man bör räkna bankerna detta tillgodo när man diskuterar nya former av ökad beskattning av banksektorn.





M, KD och L tar strid för kärnkraften

2019-11-28

Samtliga riksdagspartier måste bjudas in till nya energiförhandlingar – så att en ny energiöverenskommelse kan komma på plats före årsskiftet. Det är nödvändigt för att trygga Sveriges elförsörjning och klara klimatomställningen, skriver Ulf Kristersson tillsammans med Ebba Busch Thor (KD) och Nyamko Sabuni (L) på DN Debatt.

En stabil elförsörjning är en förutsättning för Sveriges välfärd och konkurrenskraft och vår elproduktion – med framförallt kärnkraft och vattenkraft – är renast i hela EU.

I framtiden kommer ännu mer ren el att behövas för att driva bilar, tunga transporter och industrier. Experter uppskattar att det handlar om en 50- till 60-procentig ökning av elanvändningen under de kommande 25 åren.

Men nu ser vi allvarliga problem på elmarknaden. Stamnätet har många år på nacken och kapaciteten måste öka. Gotland har haft återkommande problem med strömavbrott. Elproblem har också drabbat Skåne och Stockholmsregionen. Till slut riskerar det att hindra investeringar och jobbtillfällen.

Det duger inte. Nu krävs politiska åtgärder som säkrar en trygg elförsörjning i Sverige även i framtiden. 

Regeringen måste bjuda in alla riksdagspartier till energisamtal med målet att teckna en ny energiöverenskommelse före årsskiftet. Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas krav inför sådana samtal består av nio punkter: 

1. Sverige elsystem ska vara 100 procent fossilfritt. Det betyder att kärnkraft måste få vara en viktig del av det svenska energisystemet också i framtiden. 

2. Den befintliga kärnkraften måste värnas. 

3. En svensk färdplan mot fjärde generationens kärnkraft ska utvecklas. 

4. Elmarknadens utformning måste utredas. 

5. En analys av elförsörjningen – inklusive en effektutredning – bör genomföras. 

6. Sverige måste agera för gemensamma EU-regler för godkännande av nya kärnkraftsreaktorer. 

7. Inom energiforskningen ska resurser avsättas även till kärnteknisk forskning. 

8. Skatter och stöd ska styra mot minskade utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt som inte bidrar till en snedvridning mellan olika fossilfria energislag. 

9. Kraftvärmens konkurrenskraft måste värnas. 

 





Majoritet i Finansutskottet tar strid om Sveriges EU-avgift

2019-11-28

Frågan om den scenska EU-avgiften i EU:s kommande långtidsbudget har diskuterats många gånger i både Finansutskottet och EU-nämnden, och jag har varit med på de flesta av dessa överläggningar. Vid flera tillfällen har jag efterfrågat större tydlighet från svenska ministrar och från statsministern. Men tvärtom har vi sett en allt mer oroväckande bild där inte minst statsminister Löfven börjat låta alltmer uppgiven och därmed signalerar svaghet inför de EU-länder som driver på för en större budget, och mer eller mindre signalerat att Sverige knappast lär kunna förhandla fram ett lösning som är gynnsam för Sverige, utan att vi mer eller mindre måste förbereda oss på kraftigt ökad avgift. Från moderat synpunkt är detta ett olyckligt sätt att förhandla. Man kan inte backa in i en förhandling utan måste vara tydlig med sin linje.

Ytterligare en invändning mot regeringens linje är att man ofta talar om att det viktigaste sättet att hålla nere den svenska EU-avgiften är att se till att EU:s budget inte växer alltför mycket. Jag anser att detta är att vilseleda. Även om EU:s budget skulle krympa kan den svenska EU-avgfiften komma att öka dramatiskt om inte regeringen lyckats försvara de svenska rabatterna. Sveriges förhandlare måste både driva en restriktiv EU-budget totalt sett och driva på för att Sveriges andel av EU-avgifterna inte ökar. 

I takt med att oron för den svenska förhandlingstaktiken ökat har vi funderat över att göra extra tydligt för regeringen vad riksdagen tycker i frågan.  Vid dagens sammanträde i Finansutskottet presenterade Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ett gemensamt så kallat utskottinitiativ rörande den svenska EU-avgiften:

"Regeringen saknar riksdagens stöd att sluta en överenskommelse om EU:s långtidsbudget som innebär att Sveriges totala utbetalniong ökar, räknat som andel av vår BNI. Regeringen ska snarast meddela detta till andra medlemsländer inför förhandlingarna/överläggningarna om MFF/EU:s långtidsbudget"  

Initiativet fick stöd även av Sverigedemokraterna, vilket innebar att det fanns majoritet i utskottet för denna skrivning. Vi kommer att ta in denna text i Finansutskottets betänkande rörande den svenska EU-avgiften, som beslutas nästa torsdag. Vi begärde också en extra överläggning med regeringen i Finansutskottet på tisdag nästa vecka om saken. 

Det är dags att visa en tydligare svensk linje i denna fråga.






I dag hälsade vi på hos Aftonbladet

2019-11-27

 


I dag var jag och kollegan Lars Beckman (M) inbjudna till Aftonbladets redaktion. Det var nyhetschefen Jonathan Jeppsson (ovan th) som ville träffa oss. Det blev ett bra möte, med en rundvandring på redaktionen där vi mötte ett antal kända ansikten, och sedan hade vi ett bra samtal med redaktionsledningen. 

Det jag tar med mig är att man är oerhört noga med att poängtera att även om ledarredaktionen och kulturredaktionen än vänster så är nyhetsredaktionen partipolitiskt neutral. Det är kanske inte alltid vi och andra uppfattat det så genom åren, men jag tycker ambitionen är tydlig och självklar. Tidningens politiska åsikter ska spridas via ledarsidan och inte på nyhetsplats. På nyhetsplats ska man granska alla partier och uppmärksamma alla sorters samhällsproblem utan att ha en politisk agenda. 

Givetvis tog jag en bild ihop med min käre antagonist, Aftonbladets politiske redaktör Anders Lindberg.


 






Staten måste stärka kommunernas ekonomi

2019-11-25

Centrala delar av de grundläggande samhällsuppgifterna – rättsväsendet och välfärden – är satta under hård press. Samtidigt är de förslag som regeringen för fram i budgetpropositionen inte tillräckliga för att möta detta. Moderaterna kräver därför att finansministern, så fort det är möjligt, lägger fram en extra ändringsbudget för 2020 med fokus på att återupprätta lag och ordning samt stärka välfärden.

Det finns stora skillnader mellan riksdagens partier när det gäller vilken politisk inriktning som skulle tjäna Sverige bäst. Men samtidigt finns en grundläggande gemensam uppfattning om att rättsstaten och välfärden ska fungera i hela Sverige. När centrala delar av de grundläggande samhällsuppgifterna är satta under hård press är det nödvändigt att säkerställa att såväl rättsväsendet som välfärden har de resurser som behövs för att klara av sitt uppdrag under de kommande åren.

Sveriges kommuner och regioner är under ett allt större tryck till följd av förändringar i demografin med fler barn och äldre, samt att kommunerna nu i stor utsträckning får bära kostnaderna för en misslyckad integration. Dessutom förväntas ekonomin vända nedåt. Sammantaget riskerar den här utvecklingen att resultera i sämre välfärd och högre skatter. För att hålla uppe kvaliteten i välfärden och pressa tillbaka behovet av skattehöjningar bör staten tillföra resurser, inte minst för att hantera de kostnader som uppstår till följd av den bristande integrationen. Därför bör de generella statsbidragen till Sveriges kommuner och regioner öka, och riktade statsbidrag bör göras om till generella.

I budgetpropositionen görs ett visst tillskott till rättsväsendet och den höjning av statsbidragen som lades fast i Moderaternas och Kristdemokraternas budget genomförs. Det är välkomna steg men under hösten har det stått klart att dessa tillskott inte är tillräckliga. Inom rättsväsendets område har exempelvis domstolarna flaggat för att de kan behöva säga upp anställda och i budgetpropositionen saknas också förslag för att öka polisens kapacitet. Hela rättsväsendet är under stark press med tanke på det tilltagande grova våldet.

Det borde finnas en bred enighet i Sveriges Riksdags om behovet av att förstärka rättsväsendet och välfärden. Givet den situation som nu råder inom dessa områden bör finansministern därför återkomma med ett förslag till extra ändringsbudget för att göra ytterligare förstärkningar av såväl rättsväsendet som välfärden. Sammantaget krävs enligt moderaterna ökade anslag på minst fem miljarder kronor fördelad enligt nedan.

 
Anslagsökningar (miljoner kronor)  
Öka polisens kapacitet i närtid 1 500
Bättre möjligheter att klara upp brott 400
Ökat anslag SÄPO 115
Ökat anslag Åklagarmyndigheten 60
Ökat anslag Sveriges domstolar 300
Ökat anslag till migrationsdomstolarna 180
Ökade generella statsbidrag till välfärden 2 500
SUMMA 5 055
 
Anslagsökningen för att öka polisens kapacitet i närtid skulle göra det möjligt för Polisen att i högre utsträckning använda sig av ordningsvakter för avlastning, återrekrytera poliser som slutat eller gått i pension samt rekrytera administrativ personal som kan avlasta poliserna i utredningsverksamheten. Anslagsökningen för att ge polisen bättre möjligheter att klara upp brott skulle exempelvis göra det möjligt att sätta upp fler övervakningskameror, stärka det kriminaltekniska arbetet, stärka gränspolisen samt förstärka polisens hundresurs med fler bomb-, narkotika- och vapenhundar. Anslagsökningen till Säkerhetspolisen skulle exempelvis förstärka myndighetens kapacitet att bekämpa terrorism med mer utredningsresurser och stärka förmågan att punktmarkera individer som utgör hot mot Sveriges säkerhet. Anslagsökningen till Åklagarmyndigheten möjliggör att antalet åklagare kan bli fler. Den totala resursökningen, inklusive det som görs i BP20, till Åklagarmyndigheten kommer ligga i linje med Åklagarmyndighetens budgetunderlag samt även ge möjlighet för en ambitionsökning. Anslagsökningen till Sveriges domstolar och migrationsdomstolarna ligger i linje med domstolarnas ekonomiska behov och undanröjer risken för dels uppsägningar och dels att mål samlas på hög. Ökningen av de generella statsbidragen underlättar kommuner och regioners ekonomi och minskar risken för nedskärningar i välfärden.

Moderaterna anser att dessa extra satsningar (som vi föreslog redan i vår budgetmotion) ska finansieras genom andra besparingar, med tanke på att vi närmar oss en lågkonjunktur och att det då är extra viktigt med stabila statsfinanser. Bland de förslag som återfinns i vår budgetmotion kan regeringen bland annat se över följande utgifter som snabbt kan minskas, och som med god marginal skulle kunna bekosta vårt förslag till extra stsningar (bara nedanstående besparingar i vår moderata budgetmotion omfattar drygt 10 miljarder, alltså dubbelt så mycket som våra extra satsningar enligt ovan):

  • Sänkt biståndsram i linje med Moderaternas förslag
  • Ändra riktade statsbidrag gällande exempelvis segregation och lärarassistenter till generella statsbidrag
  • Avstå från att införa friår, utöka extratjänsterna eller andra ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder
  • Stoppa utökningen av byggsubventionerna
  • Ändra ikraftträdande eller helt avstå från att införa ingångsavdraget
  • Avskaffa klimatklivet

Några av dagens twitterinlägg om saken:







Nya orimliga siffror om efterlevandepension till utrikes födda barn

2019-11-23

De flesta som följer bloggen läste om min utredning om efterlevandepensioner till utrikesfödda som jag presenterade tillsammans med Rebecca Uvell den 11 oktober. (Blogginlägget finns i arkivet). 

En kort summering av de uppgifter jag fick fram:

Totalt har över 15 miljarder betalats ut i efterlevandepension till utrikes födda (vuxna och barn) under åren 2009-2018. Under samma period utbetalades över 1,3 miljarder i efterlevandepension till utrikes födda barn upp till 20 år. Utbetalningarna har fördubblats från 2013 till 2018, då nära 200 miljoner betalades ut.
 
År 2018 var det totalt ca 11.000 utrikes födda barn och ungdomar som fick efterlevandepension utbetald från svenska staten. För den som är utlandsfödd räcker det med tillfälligt uppehållstillstånd och att man har en utsedd vårdnadshavare i Sverige, vilket är kommunens ansvar att ordna.  

Av dessa kom 1.927 från Somalia, 1.460 från Afghanistan, 1.419 från Syrien, 704 från Irak och 431 från Iran. Det var de fem vanligaste länderna, och de sticker ut rejält i statistiken. Dessutom kom 1.187 från ”ingen uppgift om födelseland”. 

År 2018 betalade samhället ut 133 miljoner kronor i efterlevandepensioner till över 7.400 barn och ungdomar upp till 20 års ålder från dessa fem länder samt från "okänt födelseland.  

När jag presenterade utredningen fick jag en del invändningar. Bland annat bortförklarades siffrorna med att det sannolikt var så att det mesta av dessa pengar gått till nyanlända barn vars föräldrar avlidit medan de bott i Sverige, vilket man menade var högst rimligt. Jag bestämde mig därför för att ställa en uppföljande fråga till Riksdagens Utredningstjänst. Jag bad dem helt enkelt "redovisa den totala summan som utbetalts i efterlevandepension till barn där föräldern aldrig bott i Sverige, per år från 2000 till 2018 och uppdelat på ursprungsland". 

Dessa barn/ungdomar ansöker om efterlevandepension genom att helt enkelt underteckna en blankett där man intygar att ens föräldrar är döda. Ingen ytterligare kontroll verkar göras av myndigheterna, utan pengar utbetalas bara på denna grund. 

Nu har jag fått svar även om detta, man hade bara uppgifter på Pensionsmyndigheten från 2003 och framåt: 

Från att ha legat på en mycket stabil nivå fram till 2014 ser man nu hur utbetalningarna ökat snabbt under senare år, och verkar nå en ny topp 2019 som är tre gånger högre än genomsnittet före 2014. Och allt detta rör alltså efterlevandepensioner till barn/ungdomar vars föräldrar aldrig varit i Sverige, och som utbetalas efter att barnet/ungdomen själv påstått att föräldrarna i hemlandet är avlidna.

De senaste tio åren har alltså över 1,1 miljarder utbetalats helt utan kontroll till barn/unga som själva påstår att deras föräldrar i hemlandet är avlidna. Enbart grundat på deras egna uppgifter på en blankett. Utan någon som helst ytterligare kontroll.

Man kan därmed konstatera att nästan all efterlevandepension som utbetalas till utrikes födda barn/unga under 20 år utgörs av denna form av utbetalningar via en blankett med eget intygande, drygt 1,1 miljarder av de totalt ca 1,3 miljarder som föregående utredningsrapport visade. Andelen som utbetalas till barn för avlidna föräldrar som levt i Sverige är alltså en mycket liten del av det totala beloppet.


Varifrån kommer då de barn/ungdomar som fått dessa utbetalningar? I särklass flest kommer från Somalia, Afghanistan och Syrien, följt av Iran och Irak. Här är hela listan på en excelfil från Pensionsmyndigheten


Slutsats: Utbetalningen av efterlevandepensioner till utrikes födda barn/ungdomar var ännu mer upprörande än den tidigare rapporten visade. Nästan alltihop betalas alltså ut för avlidna föräldrar som aldrig vistats i Sverige och grundat endast på barnets/ungdomens egen uppgift om att föräldrarna i hemlandet är avlidna. I de flesta fall sannolikt rimligen utan möjlighet för myndigheten att kontrollera.   




 

Iraks försvarsminister sjukskriven svensk medborgare?

2019-11-22

I går spreds nyheten på sociala medier att nättidningen Nyheter Idag avslöjat att Iraks nye försvarsminister har svenskt medborgarskap, och att han och hans familj dessutom verkar uppbära frikostiga bidrag från Sverige samtidigt som de tydligen bor i Irak. Det verkar också som om försvarsministern är registrerad som sjukskriven i Sverige samtidigt som han fullgör sitt uppdrag i Irak. Nyheten kändes så osannolik att det först kändes tveksamt om den verkligen kunde vara sann, och det var svårt att verifiera den, men ikväll har alltså både Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet bekräftat uppgifterna från Nyheter Idag. Även internationella medier som BBC och AFP har tydligen skrivit om saken.

Man tar sig återigen för pannan och undrar hur naiva och godtrogna svenska myndigheter är och hur dålig kontroll vi har på våra skattepengar. Detta är givetvis bara ett exempel och den yttersta lilla toppen på ett gigantiskt isberg där människor bosatta i utlandet fortsätter uppbära svenska förmåner och där andra med dubbla eller flerdubbla identiteter uppbär enorma summor som bekostas av hårt arbetande invånare i Sverige. Påståendet att Sverige liknas vid en bankomat där man bara kan hämta pengar är efter detta ganska svårt att säga emot.

Här är tre av dagens nyheter, alla med länkar till artiklarna. Först ursprunget från Nyheter Idag, vars reportrar gjort det stora jobbet att gräva fram detta. Därefter kvällens inlägg i Aftonbladet och Expressen som båda länkar till Nyheter Idag. 

 

  




 

MP-riksdagsledamot vill att bilförsäljare ska gå i konkurs...

2019-11-21

Riksdagsledamoten Lorentz Towatt (MP) är inte bara riksdagsledamot utan dessutom Miljöpartiets klimat- och energipolitiske talesperson. Han gjorde igår ett synnerligen märkligt utfall på twitter, riktat rakt mot ett seriöst svenskt företag, Hedin Bil:


 

Att en riksdagsledamot på detta sätt offentligt önskar ett svenskt företag i konkurs av "klimatskäl" är minst sagt häpnadsväckande. Att privata företag tvingas anpassa sig till ryckig lagstiftning och orimliga straffskatter är beklagligt. Men de politiker som infört straffskatterna behöver i vart fall inte håna företagen för detta.

Jag och många andra gav svar på taL och under dagen har även Teknikens Värld uppmärksammat det hela. Sannolikt kommer fler tidningar att skriva om detta. Det var glädjande nog bara 95 personer som gillade Towatts angrepp (därav minst 5 aktiva miljöpartister, vilket ju säger en del om detta parti).Något fler uppskattade mina kommentarer, ca 1.700 stycken. Jag upplever att ilskan mot Miljöpartiet bara växer i takt med att människor ser all skada som detta parti ställer till med i vårt samhälle.







 

Hoten om misstroendeförklaringar haglar över regeringen

2019-11-21

Nu vill alltså Vänsterpartiet väcka misstroende mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Anledningen är den planlösa och oansvariga slakten av Arbetsförmedlingen som skapar stor osäkerhet och oro, både hos arbetslösa, Arbetsförmedlingens personal och de svenska kommunerna.

Jag har tidigare riktat hård kritik mot det som sker, och moderaterna har samma syn på saken. Regeringen och stödpartierna är på väg att genomföra en ogenomtänkt och illa förberedd nedläggning av Arbetsförmedlingen. Man har ingen plan och inget tydligt mål och man har inte någon tanke om hur verksamheten ska kunna fungera under tiden förändringarna sker. Det finns ingen majoritet i riksdagen för denna oansvariga förändring, och desutom är tajmingen i tid mycket dålig - vi går in i en sämre konjunktur och stigande arbetslöshet, och att i det läget skrota hela Arbetsförmedlingen känns inte särskilt genomtänkt. Förhoppningsvis drar regeringen nu i nödbromsen, tänker om och presenterar i vart fall en tydlig plan för det man vill genomföra.

När det gäller kritiken mot regeringen tycker vi moderater och Vänsterpartiet lika. Däremot har vi såklart inte samma mål med Arbetsförmedlingens verksamhet - Vänsterpartiet vill ju att allt ska drivas i statlig regi, vilket är ganska extremt i andra riktningen. Från moderat sida utesluter inte att rösta för en misstroendeförklaring, även om vi inte är överens med Vänsterpartiet om fortsättningen. Men viktigast är att regeringen nu borde inse att det saknas stöd för den här reformen i riksdagen, och dra tillbaka det ogenomtänka förslaget. Vi får väl se vad regeringen gör.





 

Justitieutskottet och riksdagen körde över regeringen på sex punkter

2019-11-21

I går beslutade riksdagen i ett antal ärenden som rör stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning. En fråga som diskuterats alltför länge, men som nu äntligen går i mål.

I grundfrågan om skärpt lagstiftning var utskottet nästan enigt (endast V var emot). Det handlar om att ett nytt brott införs, sabotage mot blåljusverksamhet, dels att straffskalan för grovt våld mot tjänsteman skärps. Det som straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit särskilt farlig ska brottet betraktas som grovt. Samtidigt införs hårda straff, fyra år för brott av normalgraden och 2-18 år eller livstid för grovt brott.

I justitieutskottet endades samtidigt M, KD, C, L och SD om ett antal ytterligare lagskärpningar. Det handlar bland annat om att även Tullverkets och Kustbevakningens personal samt andra samhällsviktiga yrkesfunktioner ska omfattas av skyddet, att man ska införa ytterligare en ny brottsrubricering, våld mot tjänsteman med en särskild straffskala, att man ska utvidga rätten till kränkningsersättning till poliser samt att man behöver skärpa säkerheten på sjukhus. I alla dessa frågor reserverade sig S, V och MP, men riksdagen körde över dem och beslutade i enlighet med majoriteten i justitieutskottet. 




 

Ulf Kristersson (M) ber om ursäkt för naiv moderat migrationspolitik

2019-11-20

I går skrev moderaternas partiledare Ulf Kristersson ett inlägg på Facebook som väckt stor ujppmärksamhet och fått mycket uppskattning. Dels kritiserar han statsminister Löfvéns påstående att "Ingen hade kunnat fölrutse utvecklingen av gängbrottsligheten" som statsministern framförde i SVT i söndags. Dessutom ber Kristersson om ursäkt om moderaterna eller moderata poolitiker bidragit till att angripa eller håna dem som tidigat varnade för problemen med en okontrollerad invandring.

"Moderaterna erkänner utan omsvep att vi har ett delansvar. Även vi borde ha agerat tidigare, tydligare och kraftfullare. Och i den mån mitt parti har bidragit till att smäda och frysa ut de röster som ville och vågade lyfta problemen, så förtjänar de min och mitt partis förbehållslösa ursäkt." 

För egen del tillhör jag ju dem som av och till kritiserat både Alliansregeringen och mitt eget parti för en alltför godtrogen linje kring migrationen, och självklart tar jag personligen åt mig av ursäkten - jag fick uppleva en hel del intern kritik efter en del av mina blogginlägg och andra utspel i frågan i debattartiklar och sociala medier.

Här från Borås Tidning 8 mars 2011, där man citerat mig från ett blogginlägg där jag kritiserade migrationsöverenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet.




Här ett annat citat från Aftonbladet 21  maj  2012, där man citerar mig från en intervju i Nyheter 24:





Här är Ulf Kristerssons facebookinlägg i sin helhet: 
 

Ulf Kristersson
21 tim ·

OM DET HÄR MED ANSVAR

Det finns mycket att säga om Stefan Löfvens intervju i SVT i söndags, men jag vill ta fasta på en specifik del av statsministerns budskap: Den om att det finns ett delat politiskt ansvar för dagens gängskjutningar, sprängningar och rena avrättningar.

Den segregation, det utanförskap och den långvarigt okontrollerade invandring som nu driver den grova brottsligheten har naturligtvis inte uppkommit plötsligt. Ansvaret för många års ogenomtänkt politik – och oförmågan att ta itu med problemen – delas av många. Också av mitt parti Moderaterna.

Men statsministern har fundamentalt fel i beskrivningen av verkligheten. Han pratar gärna om brett ansvar, men är inte själv beredd att TA ansvar.

Först och främst: Det är helt fel att det inte skulle gått att förutse den här utvecklingen. Många varnade för den redan på 1990-talet, och ska jag bara nämna en av dem, så är det Mauricio Rojas. Alice Teodorescu Måwe och många andra röster tog vid på 2000-talet.

Därefter har rösterna blivit många och initierade. Problemen med stor invandring och dålig integration – och de långsiktiga riskerna för djupt utanförskap, starka sociala spänningar och grov brottslighet – har lyfts av många och med konstruktiva avsikter. Så utvecklingen har i allra högsta grad kunnat förutses. Men alltför många i politiken bortsåg alltför länge från detta.

Att Löfven ens försöker förneka detta visar hur grunda insikter om Sverige som han och hans regering har. Och det reser betydande tvivel om hur ärligt talet om ansvar egentligen är.

För det andra: Moderaterna erkänner utan omsvep att vi har ett delansvar. Även vi borde ha agerat tidigare, tydligare och kraftfullare. Och i den mån mitt parti har bidragit till att smäda och frysa ut de röster som ville och vågade lyfta problemen, så förtjänar de min och mitt partis förbehållslösa ursäkt.

Att blicka bakåt och lära av misstag och missgrepp är alltså nödvändigt. Men inte tillräckligt. Man måste också TA ansvar genom tydlig politisk omprövning och konkret handling.

För det som Stefan Löfven inte alls kan se, ser nästan alla andra: Det är ju alldeles uppenbart att gängkriminaliteten, skjutningarna och avrättningarna är starkt kopplade till alltför stor invandring och alltför dålig integration. Hur kan man ens låtsas något annat?

Moderaterna har därför sedan flera år lagt om vår invandringspolitik, som numera är stram och konsekvent. Vi har utvecklat nya reformer för att snabbare lära sig svenska språket och för att färre ska leva på bidrag. Vi har skärpt vår kriminalpolitik, så den kan rå på en grövre brottslighet. Vi driver skarpa lagförslag i riksdagen. Vi bjuder in forskare och andra experter till diskussion att nu vara med och forma vårt program för framtiden. Även många av de röster som längst har varnat för den utveckling vi nu ser.

Men vad gör den här regeringen som snart går in på sitt sjätte år i Rosenbad? Stefan Löfven talar om ansvar men bekräftar gång på gång att han antingen saknar insikt om problemen, eller förmågan att göra något åt dem, eller både och.

Istället är regeringen och deras stödpartier på väg att gå från illa till värre: Socialdemokraterna undergräver all trovärdig invandringspolitik med ännu mer generösa regler för anhöriginvandring samt 7000 uppehållstillstånd för vuxna utan asylskäl (den så kallade gymnasielagen). De säger nej till kraftfulla politiska förslag som kan bryta våldsspiralen och den förödande tystnadskulturen runt de kriminella. Och de reducerar nationella politiska samtal i ett krisläge till tarvligt politiskt spel genom att utesluta Sverigedemokraterna från att ens vara med i diskussionen.

Socialdemokraterna är dessutom överlag sena i starten, håller lågt tempo och levererar inte ens de reformer som de redan tidigare har enats om över blockgränsen, såsom terroröverenskommelsen 2017. Och det finns inte ett spår av självkritik över vad regeringen har misslyckats med sedan Stefan Löfven fick makten 2014.

Ingen i Sverige är intresserad av mera prat. Det som nu sker är dubbelt dåligt för landet. För det tillåter våldet att bara fortsätta. Och det undergräver tilltron till allt politiskt ledarskap. Det är farligt och destruktivt. Det underminerar våra demokratiska processer och den tillit som måste finnas mellan väljare och valda.

Det är nu uppenbart att ansvaret måste utkrävas av väljarna senast i valet 2022. Moderaterna är beredda att axla regeringsmakten och göra allt det som måste göras för att ta itu med Sveriges svåra problem, så att vi därefter kan börja ta fasta på vårt lands många möjligheter




 


Video från dagens riksdagsdebatt om kommunal kostnadsutjämning

2019-11-20

Nu finns videoupptagningen av dagens riksdagsdebatt på Riksdagens hemsida. Klicka på bilden för att se hela debatten, inklusive mina replikskiften på S respektive MP.




Jag tog repliker på både Socialdemokraterna och Miljöpartiet. 

När det gäller Socialdemokraterna inledde jag med detta:


Socialdemokraterna talar mycket om behovet av mer pengar till kommunerna, men deras politik prioriterar annat. I den så kallade jök-budgeten fick kommunsektorn stå tillbaka. Vi moderater gör tvärtom och tillför kommunsektorn 50% mera i nya pengar än vad regeringen gör.

Vi moderater effektiviserar och lägger ned myndigheter och justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål. Vi slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Vi stramar upp migrations och integrationspolitiken, inför bidragstak, kvalificering för nyanlända i bidragssystemen och inför villkor i försörjningsstödet. Vi avskaffar även ränteavdragen för lån utan säkerhet, exempelvis kreditkort och sms-lån. Allt detta ger oss utrymme att satsa mycket mer på välfärden och kommunerna, polisen och rättsväsendet, att sänka skatter för både löntagare och pensionärer och att samtidigt ha större överskott i statsfinanserna än regeringen och stödpartierna. 

Med vår moderata politik blir det mer pengar till välfärden. Med S-politik får kommuner och landsting stå tillbaka. Jag vill fråga Ingemar Nilsson hur han ser att Socialodemokraterna ska klara att tillföra kommunsektorn mer pengar när man prioriterar helt andra saker i sin budget?

I sista repliken avslutade jag med dessa slutord:

Faktum är att Socialdemokraterna satsar mindre på kommunerna och välfärden än moderaterna. Det är säkert en obehaglig sanning för Socialdmokraterna, men det är likväl en sanning.


När det gäller Miljöpartiet inledde jag med detta:

När man lyssnar på Karolina Skog slås man av att Miljöpartiet numera är ett parti som har fokus på plakatpolitik och är helt tondöva för verkligheten för människor på den svenska landsbygden. Trots att Karolina Skog talar om ett land med stora avstånd.

Man talar varmt om de gröna näringarna, skogen, livsmedelsproduktionen, lokal energiförsörjning och en massa andra saker. Men glömmer att den egna politikn på ett effektivt sätt slår undan benen på dem som försöker bo och leva på den svenska landsbygden och driva dessa gröna näringar.

Miljöpartiets egen miljö- och klimatminister är den som flyger mest utrikes av alla regeringens ministrar, och dessutom ofta dyra biljetter i business class. Samktidigt skuldbelägger hennes parti de människor som är helt beroende av inrikesflyget, de som måste ta bilen till allt för att killektivtrafik saknas och driver verksamheter som är helt beroende av lastbilstransporter. Till detta kommer stigande bränsleskatter, höjda elskatter och nätkostnader, undermålig kapacitet i elförsörjningen och hot om nedläggning av små lokala flygplatser. Man kan också nämna att miljöpartiet stpår bakom klåfingriga regler om skogsbruk, boende, jagkt, vapenregler och en massa annat som försvårar livet på landsbygden.

Jag vill fråga Karolina Skog om hon inte inser att Miljöpartiets politik, förutom hyckleriet, allvarligt skadar möjligheten att bo på den svenska landsbygden och driva de gröna näringarna?


I sista repliken avslutade jag med dessa slutord:

Miljöpartiets politik innebär samlat ett dråpslag mot den svenska landsbygden, och det kan aldrig kompenseras med aldrig så stor kostnadsutjämning mellan kommunerna. 






 

Debatt om kommunal kostnadsutjämning

2019-11-20

I dag hade Finansutskottet en lång debatt om ett nytt system för kommunal kostandsutjämning, och jag företrädde moderaterna. Här är en väldigt kort sammanfatning av moderaternas linje

  • Vi är positiva till förbättringen för alla de kommuner och landsting som tjänar på förändringen, men vill att staten kompenserar dem som förlorar genom höjda generella statsbidrag. Kostnaden för detta täcks med god marginal i vår moderata budget.
  • Vi vill införa det nya systemet ett år senare än regeringen föreslår, alltså den 1/1 2021, eftersom det är svårt för kommunerna att anpassa sig med bara några månaders varsel till helt nya förutsättningar.
  • Vi anser att regeringen ska återkomma med justeringar av förslaget så att kostnadsutjämningssystemet inte försämrar förutsättningarna för kommuner med snabb befolkningstillväxt.
  • Vi anser att man samtidigt borde ta ett större grepp och även se över inkomstutjämningssystemet som är den stora delen i utjämningssystemet. Det gäller inte minst hur systemet påverkar kommunernas tillväxtförutsättningar. 

Här följer hela mitt anförande i debatten. Senare kommer jag även att lägga ut Riksdagens videoupptagning av debatten samt lite kommentarer till de repliker jag begärde på S och MP. 

 

FiU18 Anförande 20 november 2019, Jan Ericson (M)

 

Fru talman,

De svenska kommunerna är alltid den sista försvarslinjen mot samhällsproblemen när staten sviker.
Det är kommuner med redan stor bostadsbrist som tvingas försöka lösa boende till nyanlända med mycket kort framförhållning och tvingas hantera den misslyckade migrations- och integrationspolitiken och försörja nyanlända med försörjningsstöd när de inte kommer i arbete. Det är kommuner som får ta över ansvaret för de arbetslösa när regeringen panikslaktar Arbetsförmedlingen utan att ha något alternativ att erbjuda de arbetslösa. Och det är kommuner som får försöka skapa trygghet med ordningsvakter och andra kommunala åtgärder när det statliga rättssamhället sviker. 

Listan kan göras längre – kommunerna är alltid de som står för den grundläggande välfärden och garanterar tryggheten för sina invånare. Det är också de som med olika stöd försöker bevara en viss omfattning av samhällsservice när mindre orter avfolkas och urbaniseringen går i en rasande fart. Detta ansvar tvingas man ta alldeles oavsett om staten är med och betalar eller inte. För många kommuner är idag situationen helt ohållbar.

Och situationen har försämrats dramatiskt sedan 2015 när dagens regering tog över ansvaret. SKL, Sveriges kommuner och landsting, redovisade i en rapport 2016 hur det under Alliansens regeringstid rådde balans mellan skatteintäkter och utgifter för kommunsektorn och att kommunsektorn då också redovisade stabila överskott, även under krisåren. Men de senaste åren har obalanserna ökat.

I dag debatterar vi en förändring av kostnadsutjämningssystemet mellan kommunerna. Det är en viktig fråga. Men i längden löser vi inte kommunernas ekonomiska problem bara genom att flytta runt Svarte Petter mellan kommunerna och lindra en kommuns ekonomiska problem genom att försämra ekonomin för en annan kommun. Det finns bara en långsiktigt hållbar väg – att vi har en god tillväxt i hela landet, att vi får fler företag och fler jobb i privat sektor. Staten måste samtidigt sköta sina åtaganden, och dessutom tillföra kommunerna mer pengar för att de ska kunna hantera den ökande belastning på ekonomin som tidigare statliga beslut medfört, bland annat när det gäller migrationen.
 
Vi moderater har lyssnat på SKL och vi har lyssnat på landets kommunpolitiker – oavsett politisk färg. I vår budgetmotion tillför vi betydligt mer pengar till kommunsektorn än vad regeringen och samarbetspartierna gör, hela 7,5 miljarder mot regeringens 5 miljarder nästa år, och åren därefter ökar vi tillskotten ytterligare. Vi minskar också detaljstyrningen av hur kommuner och regioner får använda pengarna genom att minska andelen riktade statsbidrag till mer generella sådana. Detta frigör ytterligare resurser.
 
Låt oss samtidigt konstatera att det inte räcker att bara tillföra mer pengar. De lokala kommun- och regionpolitikerna har också ett stort ansvar att tydligt prioritera det som är viktigast.

Ytterligare en fråga är effektiviteten. Det är en myt att kvalitén i välfärden endast avgörs av hur mycket pengar man förbrukar. I en analys av tidningen Dagens Samhälle för några år sedan visade man att kvalitén och nöjdheten inom äldreomsorg och hemtjänst helt saknade koppling till kostnadsnivån. Det var minst lika högt betyg till den verksamhet som bedrevs av de kommuner som hade lägst kostnad som i dem med högst kostnad. Här finns mycket kommunerna kan lära av varandra.


Fru talman,

Sverige är ett till ytan stort land med mycket varierande förutsättningar. Det gäller även våra kommuner, som ser helt olika ut. I dag skiljer exempelvis kommunalskatten upp till sex kronor per hundralapp mellan den kommun med lägst skatt och den med högst. Att det sker viss omfördelning av resurser mellan kommunerna är därför högst rimligt. Det viktiga är att detta görs på ett sätt som skapar förtroende och legitimitet både hos de kommuner som bidrar till utjämningssystemet och de som gynnas av detta, och att effekterna av utjämningssystemen inte slår mot landets samlade tillväxt.
 
Förslaget till ändringar i lagen om kommunalekonomisk utjämning avser den del av utjämningssystemet som rör kostnadsutjämning. Detta är den mindre delen av    utjämningssystemet vars viktigaste del är inkomstutjämningen. Men det är ändå viktigt att uppdatera systemet för kostnadsutjämning för att även i framtiden jämna ut de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna och mellan landstingen. Det nya systemet bygger i allt väsentligt på det gamla men med en del justeringar i beräkningsmodellerna för att systemet i högre grad ska fylla sitt syfte.
 
Vi moderater anser att regeringens förslag om förändring av kostnadsutjämningssystemet innehåller relevanta uppdateringar. Men vi är kritiska till regeringens förslag på i huvudsak fyra punkter.
 
För det första finns det delar i förslaget som påverkar förutsättningarna för tillväxt i hela landet negativt. Det är positivt att utredningen tar hänsyn till de speciella behov som kommuner i glesbygden har. Däremot beaktar utredningen inte storstädernas och tillväxtkommunernas speciella utmaningar.

För det andra är Moderaterna kritiska till att kommunerna ges så kort tid för att anpassa sig till förändringarna. Lagändringarna, som ännu inte är beslutade, föreslås träda i kraft den 1 januari 2020, om bara en dryg månad. De fulla effekterna av förslaget blev känt först i september i år och innebar i många fall stora förändringar jämfört med de siffror som finns i utredningen som ligger till grund för regeringens förslag. Detta ger kommunerna svåra planeringsförutsättningar eftersom budgetprocessen för 2020 är långt framskriden. Många remissinstanser har också påpekat att tiden för anpassning blir för kort. Exempelvis bedömer regeringens egen myndighet SCB att införandet redan vid 1 januari 2020 inte kan ske på ett kvalitetssäkrat sätt.

För det tredje ges kommuner och landsting inte tillräcklig kompensation för de försämringar som ett stort antal kommuner drabbas av till följd av förslagen i propositionen. Förslagen innebär att omfördelningen i systemet ökar avsevärt och effekterna är stora och slår mycket ojämnt, trots att regeringen har föreslagit ett särskilt införandebidrag för att begränsa den årliga negativa effekten för enskilda kommuner och landsting. Men detta införandebidrag finansieras helt av kommunerna själva och innebär inte några tillkommande statliga medel.

För det fjärde har regeringen valt att inte ta ett helhetsgrepp på utjämningssystemet utan utelämnar helt inkomstutjämningen, den klart viktigaste delen och den del där de skadliga tillväxteffekterna av utjämningssystemet är som störst. Vidare ger systemet idag oönskade marginaleffekter exempelvis för kommuner som lyckas få människor från bidrag till arbete. Även detta behöver ses över.


Fru talman,

Vi moderater har fyra konkreta förslag till förändringar och tillägg till regeringens liggande förslag:
 
För det första anser vi att den nya lagstiftningen ska träda i kraft ett år senare än i propositionen, den 1 januari 2021. Detta för att kommunerna redan lagt sina budgetar för nästa år och inte har en rimlig chans att anpassa sin ekonomi med bara någon månads varsel.

För det andra måste regeringen under tiden fram till ikraftträdandet justera lagförslaget så att kostnadsutjämningssystemet inte försämrar förutsättningarna för kommuner och landsting med snabb befolkningstillväxt.

För det tredje måste statens ekonomiska stöd till kommunerna öka. Staten måste skjuta till mer pengar så att ingen kommun eller landsting sammanlagt får mindre resurser till följd av den nya kostnadsutjämningen. Moderaternas linje är kortfattat att vi accepterar förbättringen för alla kommuner och landsting som tjänar på förändringen, men vill att staten kompenserar dem som förlorar genom höjda generella statsbidrag, och vi har satt av pengar i vår budget för detta.

För det fjärde behövs en översyn av hela utjämningsystemet. Det gäller inte minst hur systemet påverkar kommunernas tillväxtförutsättningar. Kostnadsutjämningen som vi debatterar nu är den lilla delen i systemet, inkomstutjämningen är den stora viktiga delen, och även detta system måste utformas på ett sätt som skapar legitimitet i både bidragande och mottagande kommuner, och där betydelsen för landets samlade tillväxt också beaktas.  

 
Fru talman,
 
Med anledning av att vi i grunden är positiva till att många kommuner får en förbättring av det liggande lagförslaget, men samtidigt konstaterar att våra fyra avgörande moderata krav inte beaktats kommer vi att avstå vid voteringen i punkt ett. Samtidigt yrkar jag härmed bifall till reservation 2 som avser våra moderata förslag till förändringar av liggande lagförslag.
 
Vi står självklart också bakom reservation 3 om den framtida utformningen av det kommunala utjämningssystemet, som vi har tillsammans med kristdemokraterna. Men för att inte dra ut på voteringen alltför mycket så yrkar vi inte bifall på denna reservation.
 
 
Fru talman.

Avslutningsvis vill jag upprepa det jag inledde detta anförande med.
 
De svenska kommunerna och vår välfärd kommer aldrig att kunna tryggas bara genom att omfördela kostnader mellan kommunerna och landstingen. Ett rimligt och legitimt utjämningssystem behövs, men att bara flytta runt Svarte Petter mellan kommunerna löser i grunden inga problem. Det helt avgörande är att vi får fler företag och fler jobb i privat sektor i hela landet. Det är den privata sektorn som med sina skattemedel skapar alla resurser till välfärd och annan offentlig verksamhet. Detta tillsammans med kloka kommunpolitiker som prioriterar det som är viktigast är nyckeln till starka och framgångsrika kommuner med ett rimligt skatteuttag.

Samtidigt har staten ett stort och viktigt ansvar att sköta sina uppgifter och inte lägga över ansvaret på kommunerna, i stället behöver statsbidragen öka mer än i regeringens budget. Regeringen måste också se hela landets behov och inte med sin politik vare sig försvåra livet för boende på landsbygden och i glesbygd, eller sätta käppar i hjulen för våra tillväxtkommuner. Förutom behov av en mycket mer tillväxtfrämjande politik totalt sett är det viktigt med ett kommunalt utjämningssystem som utformas på ett sätt som skapar legitimitet hos både de kommuner som bidrar till systemet och de som får del av detta.
 
Vi moderater driver på riktigt en politik för alla delar av vårt land och vill inte ställa kommuner mot varandra. Vi är alla en del av Sverige!





 

Ulf Kristersson (M) tar avstånd från klimatalarmismen

2019-11-18

I dag blev jag uppriktigt glad när jag läste intervjun i Expressen om min partiledares syn på klimathotet och klimatpolitiken. Ulf Kristersson tar i intervjun tydligt avstånd från klimatalarmismen och förespråkar en seriös politik på miljö- och klimatområdet. Han vill utvärdera effektiviteten i regeringens "klimatpolitik", han pekar på behovet av trygg elförsörjning och ökad elektrifiering, han försvarar både flyg, bilism och sänkt drivmedelsskatt, han är tydlig med moderaternas nej till höghastighetståg, han riktar hård kritik mot meningslös plakatpolitik från regeringen, förespråkar framtidstro och tekniska lösningar på miljöproblemen, och sist men inte minst - han tar som sagt tydligt avstånd från klimatalarmisterna. Klicka nedan för att läsa hela intervjun. 
 
  

Några utdrag ur artikeln:








Bekvämt att skylla på "klimatförändringar" för att slippa ansvar

2019-11-16

Det har blivit allt vanligare att politiker runt om i världen har en ryggmärgsreflex att skylla på "klimatförändringar" så snart det uppstår samhällsproblem som man inte klarat att hantera. Vad är väl lättare än att skylla på klimatförändringar som andra orsakat för att själv slippa behöva ta ansvar som politiker?

Men det är inte klimatförändringar som orsakar bristande beredskap för skogsbränder. Det är inte klimatförändringar som hårdgjort ytor i våra städer så att regnvatten vid skyfall inte har någonstans att ta vägen eller som dikat ut viktiga våtmarker så vattnet inte har någonstans att ta vägen. Det är inte klimatförändringar som har gjort att människor i fattiga länder bosätter sig alldeles i strandkanten och därmed drabbas hårt av stormar och havsvågor. Det är inte klimatförändringar som dammsuger havsbottnen på sand runt känsliga öar i Stilla Havet och får dem att erodera. Det är inte heller klimatförändringar som pumpar upp grundvatten i sådana mängder att öarna sjunker ihop. Det är inte klimatförändringar som förbrukar Kaliforniens knappa vattenresurser i ökenklimatet för att vattna golfbanor, fylla pooler och odla extremt vattenkrävande växter, vilket skapar vattenbrist i hela delstaten.

Det är inte heller klimatförändringar som orsakat att Venedig just nu svämmar över. Vilket man hade kunnat tro med anledning av borgmästarens uttalanden häromdagen. Så här sa han då (källa SVT):


            

Bilden förstärktes av ett uttalande från en medlem i regionstyrelsen i Venedig som vid samma möte diskuterade åtgärder mot klimatförändringar.(källa SVT). Även Dagens Nyheter rapporterar om detta.

            

Även Italiens klimatminister Sergio Costa har enligt SVD skyllt översvämningarna på klimatförändringar. 

Bilden att översvämningarna i Venedig är det värsta någonsin och att detta beror på klimatförändringar har trummats ut i internationella medier, inte bara i CBS och CNN, utan även BBC mfl. Denna gång har faktiskt flera svenska medier varit mer nyanserade och försökt ge hela bilden. SVT hade exempelvis igår ett inslag om detta som nyanserade frågan väl. Något jag uppmärksammade på twitter:


        

Sanningen om Venedig är alltså denna:
1. Venedig är till stora delar byggt på pålar på havsbotten, och staden ligger på en spricka mellan två kontinentalplattor i Adriatiska havet. Det gör att staden sakta men säkert sjunker ned i havet. Det är alltså inte havsnivån som stiger.
2. För att skydda staden beslutades redan 1966 att bygga ett system med automatiska mekaniska vallar som ska resas när havsnivån når över en viss nivå. Detta system skulle varit klart 2011, men tekniken är fortfarande inte i drift, vilket tydligen beror på sedvanlig italiensk korruption.
3. Översvämningen just nu är alltså inte den största någonsin, utan rekordet från 1966 gäller fortfarande.

Men visst måste det vara bekvämt för en borgmästare, regionpolitiker eller klimatminister att med en ryggmärgsreflex skylla på klimatförändringar så fort något dramatiskt händer, så de slipper ta eget ansvar inför väljarna. 






EU-fredag

2019-11-16

I går hade jag en riktig EU-fredag. Efter misstroendeförklaringen var det dags för veckans sammanträde med EU-nämnden, där mitt ansvarsområde som vanligt är de frågor som rör Finansutskottet, alltså de ekonomisk-politiska frågorna samt förhandlingarna om EU:s långtidsnudget och Sveriges EU-avgift. Det är EU-minister Hans Dahlgren som representerar regeringen under dessa diskussioner. Jag måste säga att han är en av få ministrar i dagens regering som jag hyser gott förtroende för. Trygg, stabil och erfaren, och dessutom korrekt och trevlig även mot sina politiska motståndare. Om han får sköta Sveriges förhandlingar om EU-avgiften känner jag mig betydligt tryggare än om det lämnas över till statsminister Löfven...

Ett område som jag bara föjde som åhörare var diskussionen om kulturella frågor, där kulturminister Amanda Lind (MP) var ansvarigt statsråd på mötet. Vad EU har med kulturfrågorna att göra begriper jag inte, och det som diskuterades idag var helt enkelt absurt. Jag beskrev det i två inlägg på twitter under mötet: 

 




 

Efter lunch hade vi moderater vårt regelbundet återkommande EU-samråd. Där samlas vi fyra ordinarie m-ledamöter i EU-nämnden, partiets gruppledning, våra fyra EU-parlamentariker samt kunniga tjänstemän från vårt Brysselkontor och vårt riksdagskansli för att tillsammans lägga upp strategin i olika EU-frågor. En viktig del i detta arbete är att moderaterna ska tala med en röst, vilket var ett tydligt vallöfte i EU-valet. Man ska kunna lita på att moderaterna i EU-parlamentet i stora viktiga frågor driver samma linje som moderaterna i Sveriges Riksdag. Jag är oehört imponerad av den djupa kunskapen som många av våra tjänstemän och politiker besitter i olika EU-frågor och hur EU fungerar och hur man påverkar på bästa sätt. Våra fyra EU-parlamentariker har också tagit för sig i EU-parlamentet och alla fått tunga poster i sina respektive utskott. Moderaterna knyter också starkare band med vänner från andra länder och efter vår moderata valframgång har vi stärkt vår ställning i vår partigrupp EPP (EU-parlamentets största). 





 

De som skyddade justitieministern idag bär ett tungt ansvar

2019-11-15

Dagens misstroendeomröstning gick som väntat. S, MP och L röstade nej, C och V avstod och SD, M och KD röstade ja till misstroende mot justitieminister Morgan Johansson (S). De fem partier som gemensamt stoppade misstroendeförklaringen bär nu alla ett stort gemensamt ansvar för den bristfälliga politiken för lag och ordning i vårt land. 



 

 

 

Moderaterna vill se över reglerna för arbetskraftsinvandring

2019-11-14

I går meddelade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson att vårt parti svänger i synen på arbetskraftsinvadring och vill se stramare regler som motverkar missbruk och överutnyttjande av systemet. Expressen skrev om detta i går.

Jag har tidigare vid upprepade tillfällen gett min syn på problemen med missbruk och överutnyttjande av reglerna kring arbetskraftsinvandring, samtidigt som jag pekat på att det är viktigt för företagen att inte försvåra i onödan.  Nedan det senaste blogginlägget i ämnet (röd färg), där jag även klippt in ett inlägg från april 2018.

Jag har, ärligt talat ibland något i motvind, försökt att påverka mitt parti i frågan under lång tid. Och självklart känns det utmärkt nu när vår partiledare är tydlig med att Moderaterna vill se över regelverken, med just de argument som jag själv länge framhållit i mina inlägg. Jag tror detta blir väldigt bra. Sverige behöver arbetskraftsinvandring men vi måste motverka missbruk, fusk, svartjobb och att man går runt asylreglerna. Och vi måste stoppa undanträngning av enklare jobb för de människor som redan bor här. 
 

Missbruk av reglerna om arbetskraftsinvandring ÄR ett problem

2019-09-29

I samband med alla diskussioner kring de parlamentariska överläggningarna med regeringen om migrationspolitiken så aktualiseras allt mer en anna fråga som inte direkt handlar om asylinvandring och den typen av migration, och därmed ligger lite utanför diskussionen. Det gäller de uppenbara problemen som är kopplade till arbetskraftsinvandring. Jag har skrivit om detta tidigare, inte minst efter mina egna möten med gränspolis, fack och andra som ser de växande problemen på nära håll.
Den 19/4 2018 skrev jag följande på bloggen och jag ser ingen anledning att ändra åsikt.

Arbetskraftsinvandring är i grunden positiv och för många företag nödvändig, men reglerna borde ses över och arbetsmarknadspolitiken borde ställa större krav på arbetslösa att ta även den mindre kvalificerade jobb som finns. Då skulle arbetskraftsinvandring för enklare jobb inte längre vara lika omfattande och fokus skulle ligga på mer avancerade specialistjobb där det i princip alltid är en vinst för vårt samhälle att människor kommer hit och arbetar.

Vi måste klara att ha två tankar i huvudet samtidigt - att både vara för sådan arbetskraftsinvandring som gäller specialisttjänster och kvalificerade arbetsuppgifter och samtidigt ifrågasätta att vi tar hit utländsk arbetskraft för att utföra enklare arbetsuppgifter samtidigt som vi har mängder av arbetslösa nyanlända med låg utbildning. Samtidigt kan vi inte slå undan benen för företagen genom att skärpa upp reglerna för arbetskraftsinvandring utan att först se till att det blir lättare att rekrytera inhemsk arbetskraft för enklare jobb. 

Ytterligare ett problem är den mycket petiga tillämpningen av regelverk som ibland får den absurda konsekvensen att en viktig och uppskattad arbetskraftsinvandrare med god lön och ordnad tillvaro utvisas för att man fått några hundra för lite i lön någon månad för flera år sedan. Det måste givetvis gå att göra en rimlighetsbedömning ovh bortse från bagateller.  

Ett annat exempel på när det går rejält snett är missbruket av reglerna om LSS i förening med reglerna om arbetskraftsinvandring. Genom att kombinera dessa regler på ett mycket extremt sätt kan det bli de följder som
beskrevs i Expressen igår. Krönikören skyller det på Alliansens lagstiftning om LSS respektive Arbetskraftsinvandringen. Fast i grunden är det ju reglerna om anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare som skapar problemet. Jag tror knappast någon förutsåg denna mycket märkliga tillämpning av reglerna i de två systemen, i vart fall hörde jag ingen framföra någon oro för detta, och det var definitivt inget jag själv förutsåg heller. Men självklart är det orimligt, och reglerna för anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare borde ses över. Kanske borde helt enkelt LSS-assistenter undantas helt från reglerna om arbetskraftsinvandring?

Sammantaget måste vi göra en ordentlig översyn och uppföljning av hela systemet kring arbetskraftsinvandring. I grunden är det en viktig och bra reform, men om den ska överleva måste avarterna försvinna!






Besök hos Forsbergs Fritidscenter

2019-11-13

 

I dag besökte jag och delar av Riksdagens Bilnätverk Forsbergs Fritidscenter i Sollentuna. En filial till Forsbergs Fritidscenter i Hyssna. Vi var inbjudna av Husvagnsbranschens Riksförbund för att prata vidare om läget när det gäller den extremt höga nya husbilsskatten (uppemot 28.000-35.000 kronor per år).  Maria Valentin, VD för Forsbergs och Mikael Blomqvist, VD för KABE var värdar för mötet. Ovan th är vi fyra som startade bilnätverket.

 

Vi fick en grundlig genomgång av hur den nya husbilsskatten slår, och vi fick också veta att försäljningen av nya husbilar i Sverige minskat dramatiskt i år, med över 30%, medan den ökat i de flesta andra europeiska länder. Det är också enbart Sverige som valt att ha en så extremt hög husbilsskatt - i andra länder är den avsevärt lägre, eller rent av noll. En husbil är som sagt inte ett transportmedel i första hand utan en rulande sommarstuga som normalt inte körs särskilt mycket varje år.

Tyvärr har regeringen, med stöd av C och L, valt att inte agera i frågan utan låter Transportstyrelsen självständigt få driva igenom det nya sättet att beräkna fordonsskatt för husbilar. Trots att man som bekant gav motsatt besked i somras. Detta medför som jag tidigare påpekat uppsägningar hos husbilstillverkare (KABE), och riskerar att minska antalet anställda hos återförsäljare, det kommer att öka importen av mer bränsletörstiga begagnade husbilar och det motverkar byte till mer bränslesnåla och renare husbilar. När försäljningen av nya husbilar minskar så dramatiskt och ersätts med begagnatimport från utlandet betyder det att även momsintäkterna sjunker för staten. Den nya beskattningen är alltså vare sig bra för miljön, statsfinanserna, jobben eller företagsklimatet. Lite som vanligt med andra ord när det gäller miljö- och klimatpolitiken från dagens regering med stödpartier.

 

Läs alla mina inlägg om den orimliga husbilsskatten som jag samlat på denna sida.






På fredag röstar riksdagen om misstroende mot justitieministern

2019-11-13

På fredag morgon röstar riksdagen om misstroendeförklaring mot justitieminister Morgan Johansson (S). Det är Sverigedemokraterna som väckt frågan. Man kan givetvis diskutera om det är någon mening att väcka misstroende när man redan på förhand nästan vet säkert att C och L kommer att stödja regeringen och att talan om misstroende faller. Det är också huvudskälet till att moderaterna inte tog initiativet till detta. Men när nu talan om misstroende väckts måste varje parti ta ställning till den.

Och som jag skrev på twitter igår - de partier som inte röstar för en misstroendeförklaring mot justitieministern visar att de har förtroende för den politik som förs.De blir då också medskyldiga till den passivitet som kännetecknar S/MP-regeringen. 

 






Nio exempel när miljö- och klimatpolitiken kört i diket

2019-11-13

Svensk miljö och klimatpolitik har väldigt mycket styrts av populism och ogenomtänkt symbolpolitik. Mycket av detta har jag genom åren ifrågasatt på bloggen, och efterhand har jag fått rätt i fråga efter fråga. I dag finns en riktigt bra sammanställning i nättidningen fplus, där man listat de nio sämsta besluten på området. 

"fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget. fPlus har intervjuat och sammanställt slutsatser från experter och företrädare för flera branscher för att lista några av de mest ifrågasatta klimatsatsningarna och miljöbesluten som fattats. Det handlar om alltifrån den storstilade satsningen på etanol till den kritiserade elcykelpremien." 

Sedan följer en sorglig lista:
* Den misslyckade etanolsatsningen
* Nedsläckningen av kärnkraften som ökar koldioxidutsläppen
* Miljardnota för kommunal etanoltillverkning
* Skattesubvention av elcyklar som dessutom medförde en fuskhärva 
* Supermiljöbilspremien som missbrukades för bilexport till utlandet
* Elscootersatsningen som blev en miljöbov
* Skatt på avfallsförbränning som riskerar att få motsatt verkan
* Kemikalieskatten som leder till arbetslöshet inom handeln
* Flygskatten som minskar incitamenten för investering i miljövänligare flyg
Som tionde punkt nämns diuskussionen om höghastighetståg vars "klimatnytta" ifrågasätts starkt.

Tyvärr kan listan göras längre. Skatten på platspåsar har exempelvis redan sågats som helt meningslös ut miljösynpunkt. Och Bonus-Malus-skatten på fordon motverkar effektivt byte till nyare och mer miljövänliga fordon eftersom nya fordon ofta får högre skatt än motsvarande begagnade.

På punkt efter punkt tas rent idiotiska beslut som vare sig gynnar miljö eller klimat, men som medför en massa andra nackdelar för människor och dessutom kostar massor av skattepengar.





 

Ibland är misstroendeförklaring det enda rimliga

2019-11-11

Beskedet idag att Sverigedemokraterna kommer att väcka misstroendeförklaring mot justitieminister Morgan Johansson känns rimligt. Man ska såklart inte missbruka det här med misstroendeförklaringar. Men i det allvarliga läge Sverige är i när det gäller kriminella gäng, skjutningar, mord och rena avrättningar på öppen gata, sprängningar, våldsbrott, bilbränder, allt fler unga i kriminella knarkgäng och ökad otrygghet i samhället så är regeringens och justitieministerns passivitet slående. Det gäller för övrigt också hanteringen av återvändande IS-terrorister och terrorist- och extremistbekämpningen rent allmänt. I det läget är en misstroendeförklaring högst rimlig. En justitieminister som inte kan säkra lag och ordning i landet måste helt enkelt avgå.

Moderaterna deklarerade direkt att vi kommer att stödja misstroendeförklaringen, och under dagen har kristdemokraterna lämnat samma besked. Liberalerna har däremot sagt nej och hur Centerpartiet ställer sig kan man ju bara gissa. Sannolikt kommer väl kanske inte heller denna misstroendeförklaring att lyckas, men den kommer då i vart fall att visa vilka som tycker att regeringen och justitieministern gör ett godkänt jobb och vilka som tycker att han borde avgå. Det är också ett tydligt besked till svenska väljare.

Självklart blev det även ett twitterinlägg om saken tidigare idag.

 





 

SVT verkar ha problem med både historia och geografi

2019-11-11

I lördags hade SVT en föredömlig bevakning av firandet av Berlinmurens raserande för 30 år sedan, 9 november 1989. Men samtidigt gjorde man ett fatalt misstag i sin illustration av de geografiska läget i Europa efter andra världskriget. Man lyckades med konststycket att radera ut både de baltiska länderna, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern mfl, och kallade altidhop för "Sovjetunionen". Förutom att det var fel i sak var det rent oförskämt mot länderna i forna Östeuropa som faktiskt var självständiga nationer (i vart fall på papperet). Jag uppmärksammade felet i denna tweet som fick god spridning:  

Jag fick svar på min tweet från SVT. Ett lite märkligt svar som motiverade en ny tweet:

Det hela är minst sagt märkligt. Om man upptäcker ett så allvarligt fel före sändning borde väl någon påpeka det vid påannonseringen eller under eller efter programmet? Och rätta? För övrigt är det oerhört konstigt att man kan göra ett sådant misstag. Det visar hur viktigt det är med mycket undervisning i både geografi och historia. Utan dessa kunskaper har vi svårt att förstå vår värld idag. 

 



 

Hur många ensamkommande har fått uppehållstillstånd?

2019-11-10

Jag ser ofta påståenden i debatten om hur många ensamkommande Sverige tagit emot. Uppgifterna varierar kraftigt. Många blandar ihop antalet asylsökande och hur många som faktiskt beviljas uppehållstillstånd. Ytterligare en osäkerhet gäller de anhöriga till ensamkommande som lyckats få uppehållstillstånd i Sverige. Jag valde därför att återigen ta Riksdagens Utredningstjänst till hjälp. I en rapport jag fick för några veckor sedan framkommer en hel del intressanta uppgifter rörande de senaste tio åren, 2009-2018.

Under dessa tio år beviljades uppehållstillstånd för 28.570 ensamkommande barn och ungdomar (upp till 18 år). Mellan 53% och 75% av de asylsökande barnen har fått uppehållstillstånd under dessa år. Här är fördelningen per år:

Jag bad också om uppgift om hur många anhöriga till ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd under dessa år. Totalt var det 14.500 ersoner. Det är viktigt att beakta att de anhöriga som kommit inte nödvändigtvis avser de barn som kommit under samma tid, utan anhöriginvandringen kommer normalt några år senare efter att barnen beviljats uppehållstillstånd. En del av siffrorna i tabellen nedan avser alltså barn som beviljats uppehållstillstånd före 2009. Och en del anhöriginvandring till barn som kommer de senaste tio åren lär ske de kommande åren, vilket gör att antalet sannolikt kommer att öka.

Det är bra att ha klara och tydliga siffror för den fortsatta diskussionen. Det mest anmärkningsvärda är väl att antalet unga som beviljats uppehållstillstånd minskat till den näst lägsta nivån på tio år, samtidigt som  anhöriginvandringen ökat stegvis och närmar sig Sveriges årliga mottagande av kvotflyktingar (5.000 per år). Ett annat problem som inte berörs i rapporten är att en del av de asylsökande unga som inte anses ha asylskäl vägrar att lämna landet och i stället lever gömda. 

Min tredje fråga kunde RUT inte få något svar på. Det gällde hur stora kostnader för anhörigas resor till Sverige som Migrationsverket bekostat under dessa tio år. Migrationsverket uppger för RUT att man inte kan ta fram några sådana siffror. Det gör mig en smula fundersam, och jag tänker försöka gräva vidare i detta.




 

Endast 6% av de nyanlända i arbete utan stöd efter drygt två år

2019-11-09

Min riksdagskollega Lars Beckman (M) bad Riksdagens Utredningstjänst ta fram en del uppgifter om vad som hänt med de nyanlända som lämnat etableringsuppdraget hos Arbetsförmedlingen. Syftet med detta program är att nyanlända i arbetsför ålder ska få hjälp och stöd att komma in på svensk arbetsmarknad. De flesta deltar i programmet under den maximala tiden, två år.

RUT tog fram siffror för 2017, vilket är det senaste som det finns komplett statistik för. Det visar sig att försvinnande få nyanlända kommit i arbete, och ännu färre i arbete utan stöd - trots att man tillbringat två år i etableringsuppdraget. Endast 1.575 personer av 26.158 hade ett arbete utan stöd tre månader efter att man lämnat etableringsuppdraget. Det motsvarar 6%. Och detta alltså ett år då högkonjunkturen sannolikt toppade. 

RUT tog ocklså fram uppgifter om hur många av dessa som 90 dagar efter avslutat etableringsuppdrag lever i familjer som får försörjningsstöd. Det är också oroväckande siffror. Hela 27% fick del av ekonomiskt bistånd från kommunen. Detta visar att kommunerna redan idag drar ett mycket tungt lass när det gäller att försörja nyanlända efter de första två åren i Sverige när staten inte längre tar kostnaden. Tanken att man ska vara självförsörjande efter två år stämmer inte alls med verkligheten. Dessa siffror gäller alltså för den högkonjunktur vi haft under ett antal år nu. Hur belastningen blir på kommunerna när konjunkturen viker kan man bara fundera över.
 




 

Traditionella medier ointresserade av regeringens passivitet?

2019-11-08

Ett av mina mer lästa och delade twitterinlägg denna vecka är detta, där jag påpekade att riksdagen inte haft någon votering på två veckor nu. Förra veckan var plenifri (inga voteringar inbokade) men det brukar följas av att veckan efter blir lite mer än vanligt. Men inte heller denna vecka fanns ett enda riksdagsärende att rösta om.



Man kunde ju tro att detta även skulle intressera traditionella medier, men inte ett ljud från dem. Däremot har många spridit min lilla nyhet vidare i sociala medier och på olika bloggar. Exempelvis här och här.

Att inte de stora medierna uppmärksammar detta är minst sagt märkligt.





 

S, MP, C och L bär ansvaret för kaoset på Arbetsförmedlingen

2019-11-07

Jag har tidigare varnat för det totala kaos inom Arbetsförmedlingen som nu blir allt tydligare. Regeringen sitter passivt och tittar på när en hel myndighet totalt faller samman utan att det finns några alternativ.

Moderaterna vill också se en genomgripande förändring av hela Arbetsförmedlingen, men ska man göra en sådan stor förändring måste det ske på ett genomtänkt och planerat sätt, med en realistisk tidsplan och ett tydligt mål. Och under tiden förändringen ske rmåste verksamheten fungera. Idag råder i stället totalt kaos, den mest kompetenta personalen lämnar, kontor läggs ned och mycket av ansvaret för de arbetslösa lär i stället hamna på kommunernas i form av växande kostnader för försörjningsstöd. Att detta sker samtidigt som arbetslösheten ökar och konjunkturen försvagas är ytterst allvarligt.

I går gick vår vice partiledare och ekonomisk-politiske talesperson, Elisabeth Svantesson, ut med hård kritik mot det som sker. Regeringen och samarbetspartierna måste ta ansvar för det som nu händer och kan inte bara stillatigande se på.  

  






Lite bilder från Budapest

2019-11-06

 

 

Förra veckan tillbringade jag några dagar på privat minisemester i Budapest. Gjorde samtidigt en del intressanta besök, bland annat i parlamentet och ägnade en del tid åt att fördjupa mig i Ungerns våldsamma historia. Mycket intressant. Nu finns lite bilder från resan på denna sida.  






Frukostmöte om EPA-traktorn som del av den svenska ungdomskulturen

2019-11-06

 

Riksdagsuppdraget rymmer både stora jpbbiga frågor och mer lättsamma. I dag var jag med vid ett frukostmöte i riksdagen där fotografen Benjamin Nörskov presenterade bilder från sitt projekt EPA Sverige där han uppmärksammar EPA-traktorn och dess betydelse för ungdomar, främst på landsbygden. Han har samlat en mängd bilder på sin hemsida, http://www.benjaminnorskov.com/ där ägare till EPA-traktorer poserar med sina bilar i olika miljöer. Han har också ställt ut sina bilder på Värmlands museum och tanken är att det ska bli fler utställningar.

 

EPA-traktorn är en viktig del av kulturen och fritidsintressena för många tusen ungdomar på landsbygden, även många tjejer. Det finns uppskattningtsvis mellan 12.000 och 19.000 fungerande EPA-traktorer i Sverige. De skapar kunnande kring bilar och motorer, de hjälper unga att transportera sig och de skapar en social sammanhållning och fritidssysselsättning på landsbygden. Som medgrundare av Riksdagens Bilnätverk ser jag såklart positivt på att unga kan ha tillgång till en bil och för dessa unga är drivmedelskostnaderna en stor belastning - många är unga och går i skolan och saknar större inkomster.






Den mest handlingsförlamade regeringen någonsin?

2019-11-05

I dag hade vi vårt sedvanliga veckomöte med den moderata riksdagsgruppen. Samma tid varje vecka, klockan 16-18, då vi bland annat har en stående punkt där vi går igenom alla veckans ärenden inför veckans voteringar onsdag och torsdag. Ofta är det en ganska lång punkt. Men denna höst har vi oftast bara haft en votering varje vecka på grund av brist på ärenden. Och den här veckan är båda voteringarna inställda! Det finns inte ett enda ärende att debattera eller votera om! Så dagens riksdagsgrupp ägnade vi åt annat.

Att det en enskild vecka inte finns ett enda ärende från regeringen att hantera är inte helt unikt. Det har nog hänt ibland just efter riksdagens öppnande i september, och kanske första veckan efter juluppehållet. Men att en vecka i november - när det traditionellt är högtryck i riksdagens kammare - inte finns en enda fråga att debattera eller rösta om är vad jag kan minnas helt unikt. Jag tror inte jag varit med om det en enda gång under mina drygt 13 år i riksdagen.

Man kunde ju tycka att den ökande gängbrottsligheten, de växande ekonomiska problem i kommunerna, kaoset med den totalt ogenomtänkta slakten av Arbetsförmedlingen (utan mål eller plan), den svenska arbetslösheten som är fjärde högst i EU, de långa vårdköerna eller den hotande elbristen skulle skapa massor av aktivitet i regeringskansliet och skapa massor av arbete för riksdagen. Men uppenbarligen är regeringen totalt handlingsförlamad.




 

Expressen odlar myten om "97% eniga klimatforskare"

2019-11-03

I artikeln den 30/10 om oss som ifrågasätter att världen befinner sig i en "klimatkris" framför Expressen det av alarmister ofta upprepade påståendet att "97% av forskarna är överens" om att människan är orsaken till att klimatet förändras som en konstaterad sanning. Så här inleder man ingressen till artikeln: 

"97 procent av världens forskare är överens – den globala uppvärmningen är en konsekvens av mänsklig påverkan." 

Jag har tidigare visat att detta påstående är en ren myt - det finns ingen som helst seriös forskning som visar att 97% av världens forskare är överens i frågan. Så här avslöjade jag myten den 28 oktober förra året, och någon ny fakta som styrker de påstådda 97 procenten har jag inte sett till.
 

Är forskarna eniga i klimatfrågan?

2018-10-28

Redan 1997 undertecknade 31.000 vetenskapsmän och personer med universitetsexamen i naturvetenskap (varav 9.000 med doktorsgrad), en petition där de menade att koldioxiden inte påverkar atmosfären eller klimatet i någon större utsträckning. Petitionen kallas 
The Petition Project. I vilken mån en del av dessa personer bytt åsikt de senaste 20 åren vet jag inte.

I klimatdebatten hävdas dock ofta numera att "forskarna är överens" eller att i vart fall "97-98% av forskarna är överens" om att koldioxidutsläppen är den dominerande orsaken till att klimatet förändras. IPCC använder själva denna uppgift i sin "Summary for Policy Makers", och hävdar i princip vetenskaplig konsensus. Även NASA använder uppgifterna på sin hemsida. 

I debatten hänvisas ofta till tre mycket välkända studier om vad forskarna och vetenskapsmännen anser. Det är studier från Illinois-universitetet 2009, Anderegg m.fl. 2010 och Cook m.fl. 2013. Dessutom har studierna sammanfattats i en ny rapport av samme Cook mfl 2016. Denna senare rapport brukar oftast åberopas i dagens debatt, och sägs visa att det närmast råder enighet inom forskarvärlden. Det finns dock mycket stora invändningar mot påståendena om "enighet".

Den första undersökningen som visar att "97%" av forskarna är överens baseras på en idag ganska gammal undersökning från University of Illinois 2009 (Doran/Zimmerman, Examining the Scientific Consensus on Climate Change, 2009). Två frågor sändes per mail till 10.257 medlemmar i American Geophysical Union, AGU, där de flesta meteorologer är medlemmar. Endast 3.146 svarade, vilket är så få att enkäten inte är statistiskt godtagbar. Ännu värre är att man sedan satte sig att bedöma vilka av de svarande som kunde anses vara “klimatforskare” och sorterade bort alla utom 77 stycken (!). Av dessa ställde sig 75 bakom teorin, vilket blir 97 % av 77, men 7 promille av alla tillfrågade (bilden nedan).




I den andra undersökningen från 2010 av William Anderegg mfl tillfrågades 1.372 forskare. Av dessa valdes sedan 50 forskare ut som hade publicerat arbeten just om mänsklig klimatpåverkan. Av dessa 50 ansåg 49 att människan orsakar global uppvärmning. Det blir 98%. Men det är bara 2,3% av de totalt antalet tillfrågade. Vad tyckte de övriga? Hur mycket av den globala uppvärmningen som man anser att människan orsakar framgår inte heller av forskarnas svar.

I undersökningen av John Cook mfl 2013 studerades 11.944 vetenskapliga uppsatser. Av dessa höll 97% med om att koldioxid är en växthusgas och att mänsklig aktivitet påverkar den globala uppvärmningen. Men bara 41 (!) hävdade att människan skulle ha orsakat det mesta av uppvärmningen sedan 1950. 41 av 11.944 blir 0,3%.

Dessa tre hårt kritiserade undersökningar "återanvänds" sedan i en ny rapport 2016, där författarna är John Cook samt bland annat ovan nämnda Doran och Anderegg. Den nya rapporten bygger alltså på de tre andra och blir därmed inte mer tillförlitlig än de tre tidigare rapporterna.

Jag fick för några år sedan en bok från journalisten Tege Tornvall, ”Tänk om det blir kallare?”. I den boken har författaren listat 1.407 kvalificerade IPCC-kritiska personer världen runt, varav 1.250 med forskarbakgrund inom för klimatet relevanta ämnen. Minst 140 av de kritiska personerna har arbetat för IPCC eller NASA, men vänder sig mot IPCC:s arbetssätt och slutsatser. Forskarna i boken representerar ämnena arktisk forskning, glaciärforskning, astrofysik, atmosfärfysik, biologi/zoologi/medicin, ekologi/miljö, ekonomi/resurshushållning, energi, geovetenskap, kemi, klimatologi, meteorologi och matematik/statistik. Minst en nobelpristagare finns bland namnen.

Här är för övrigt en lista med 450 "peer-rewiewade" (vetenskapligt granskade) vetenskapliga artiklar som kritiserar teorierna om AGW (av människan orsakad global uppvärmning).

Påståendet att "vetenskapen är enig i klimatfrågan" är med andra ord uppenbart falskt. Det är i sig såklart inte något bevis på att en majoritet av forskarna avfärdar klimathotet. Men faktum är att ingen vet hur stor del av vetenskapen som tycker det ena eller det andra, eller hur många som är osäkra eller neutrala i frågan. Jag har frågat många klimatdebattörer efter nyare studier som verkligen redovisar helheten, men det verkar inte finnas några. Det enda vi kan veta helt säkert är att man inte är enig inom vetenskapen (oenighet är faktiskt det normala inom de flesta vetenskaper, det är därför man forskar vidare).

Det är också intressant att även om en betydande majoritet skulle anse att människan är en stor del av orsaken till klimatförändringarna så finns det få forskare som vågar säga hur stor människans roll är. Jag har träffat ganska många forskare i både Sverige och utlandet under de över tio år jag ägnat mig åt denna fråga, och inte en enda av dessa har kunnat ge ett tydligt svar. Alla jag talat med har påpekat att klimatförändringar sannolikt drivs av såväl naturliga orsaker som av mänsklig påverkan, men man vågar inte säga hur mycket av varje. Som jag skrev i föregående blogginlägg är det oerhört centralt att veta hur mycket som beror på människan om man ska fatta korrekta långsiktiga politiska beslut. I dag tar man ju (mer eller mindre lyckade) beslut enligt "försiktighetsprincipen", men man vet inte säkert om det verkligen kommer att bromsa eller stoppa klimatförändringar. I detta läge borde vetenskaplig debatt uppmuntras i stället för att kritiska röster tystas eller brännmärkas i debatten.

 





En bra säsongsavslutning ger Elfsborg godkänt

2019-11-02

Årets allsvenska säsong gick verkligen i vågor för Elfsborg. Efter sex omgågar låg laget på en tredjeplats och det såg alldeles utmärkt ut. Sedan hände något - sommaren blev en riktig katastrof. På 13 matcher lyckades man bara vinna två, och rasade i tabellen till en tiondeplats. Men laget tog sig samman - säsongsavslutningen blev lika bra som inledningen - av de sista 11 matcherna förlorades bara en, och till slut hamnade gulsvart på plats åtta i serien, en synnerligten stabil placering, fem poäng upp till Blåvitt på en sjundeplats och hela tio poäng ned till en niondeplats. Den starka avslutningen gör att Elfsborg får godkänt för säsongen, och väcker hopp inför nästa år. Många äldre spelare har lämnat och man spelar nu ihop ett helt nytt lag. Det får ta sin tid.

I övrigt kan man konstatera att Djurgården - lite otippat - tog ett välförtjänt guld, och att det är tre stockholmslag plus Malmö på de fyra första platserna. De västsvenska lagen Häcken, Göteborg och Elfsborg ligger på plats 6-8, långt från medaljerna. 
 

   






Några funderingar kring Expressens artikel häromdagen

2019-11-02
 


 

Expressens artikel i onsdags har väckt en del uppmärksamhet, och jag har som vanligt fått en helt fantastisk respons på att jag vågar ifrågasätta den extremt uppskruvade domedagsliknande klimatalarmismen. Jag konstaterar att Expressens "klimateredaktion" nu utnämnt mig till en av landets nio främsta opinionsbildare(!) mot den extrema klimatalarmismen, och det få jag ju ta som ett fint erkännande av att jag hörs i debatten. Jag tror i och för sig inte att det stämmer, det finns så många kritiska svenska forskare, experter och debattörer som syns betydligt mer i klimatdebatten än jag, och de är betydligt mer än nio. Men det är ändå smickrande att nämnas i detta sällskap.

Expressen ville först intervjua mig, vilket jag avböjde med motiveringen att media sällan är intresserade av ett skriva objektivt om kritik mot klimatalarmismen, utan hellre vill märka ord eller försöka skandalisera. Jag erbjöd mig däremot att svara på skriftliga frågor, och fick ett antal sådana. 

Efter att jag svarat utförligt på alla frågorna fick jag beskedet att man endast tänkte använda några meningar av mina svar, eftersom det "inte fanns utrymme för mera". Efter att artikeln var klar fick jag sedan meddelande om att man varit tvungna att korta ned dessa meningar ytterligare efter som utrymmet var begränsat. Två nedkortade meningar av mina svar återstod nu.

Om man ser hela artikeln om alla oss nio utpekade kan man konstatera att huvuddelen av utrymmet i artikeln överläts till mer extrema röster i klimatdebatten för att de skulle få möjlighet att invända mot de korta kritiska åsikter som jag och andra fick framföra. Dessutom skrev klimatredaktionens redaktör en hel artikel där hon "förklarar" varför Expressen även låter "skeptiker" komma till tals. Hela andemeningen är att hon närmast ber om ursäkt för detta. Och helheten blev precis som jag förutsett - Expressens klimatredaktion har en egen tydlig agenda som bygger på att driva en alarmistisk inje i klimatfrågan - inte att kritiskt granska eller lyssna på motargument som faktiskt är väldigt besvärande för de extrema alarmisterna.

Men jag är ändå nöjd med att jag återigen på nyhetsplats fick framföra den viktigaste delen i min kritik och att inte ens den kritiska Olle Häggström (som jag haft många duster med på twitter) kunde avfära mig med annat än att jag ägnat mig åt "cherry-picking", vilket brukar vara enda argumentet så fort jag hittar fakta och statistik som inte stämmer med den alarmistiska linjen i debatten. Och det finns i så fall många "körsbär att plocka"på detta område. Att en professor underkänner en annan professors uppgifter visar för övrigt såklart inte vem som har rätt - det visar bara att de inte är överens. Häggström är för övrigt inte klimatforskare utan matematiker/statistiker.

Här är den del av Expressens artikel som rör mig. Från tidningens webbupplaga, men texten är densamma som i tidningsartikeln:


Här följer så mina utförliga svar på Expressens frågor:

1. Vad tycker du om debatten i Sverige om klimatförändringarna? 

Jag tycker vi har ett väldigt uppskruvat tonläge och ibland ren domedagsstämning som leder till att unga människor inte längre tror på framtiden. Det är en mycket olycklig utveckling där media bär ett stort ansvar för onödigt svarta rubriker. Kritiska röster har väldigt svårt att komma fram, trots att det verkligen inte är brist på forskare och experter som ifrågasätter den uppskruvade klimatoron. Jag tillhör framtidsoptimisterna, tror på teknisk utveckling och är övertygad om att våra ungdomar kommer att leva i en mycket bättre och mer miljövänlig värld än vi gör idag. Man blir inte ”klimatförnekare” bara för att man är skeptisk till rena undergångsteorier!
 
2. IPCC har i flera scenarier framhållit att klimatförändringarna går snabbare än vad man trott, nu senast i rapporten för några veckor sedan där man slog fast att polarisen smälter snabbare än beräknat, hur tycker du att vi i Sverige bör förhålla oss till sådana slutsatser? 

De dramatiska framtidsscenarierna bygger helt på resultat från datormodeller. Det är ingen brist på experter som ifrågasätter om man verkligen på ett tillförlitligt sätt kan göra den typ av framtidsprognoser som IPCC gör med tanke på att hela jordens klimat i grunden är kaos där många olika faktorer påverkar. Dessa modeller och felmarginalerna i dem är det jag främst ifrågasätter när det gäller klimathotet. Scenarierna behöver inte vara felaktiga, men vi politiker och media bör tolka dem sunt kritiskt precis som vi gör med framtidsprognoser på alla andra områden. I dag saknar jag det kritiska tänkandet hos många politiker och journalister.
 
3. Du sa såhär till Aftonbladet i somras: "Att alla tidigare naturliga faktorer som påverkar klimatet plötsligt skulle ha försvunnit tycker jag är den allvarligaste formen av klimatförnekelse". Men att IPCC, eller ens svenska forskare på området, inte skulle ta hänsyn till andra faktorer menar dom är helt felaktigt. Vad har du för belägg för att naturliga faktorer inte tas med i beräkningarna? 

Det var en kommentar tagen ur sitt sammanhang där jag invände mot påståendet att människans aktivitet i princip ensamt styr klimatet. Det är trots allt ganska få forskare som anser det, och det är förståeligt med tanke på alla dramatiska klimatförändringar som skett i jordens historia, alldeles utan några mänskliga utsläpp.
 
4. Du har skrivit om studier från Roy Spencer vid UAH, dessa har avfärdats av flera svenska och utländska framstående forskare (bland annat Mikael Karlsson på KTH och Frida Bender på SU). Vad tänker du om det? 
 
Jag konstaterar bara att forskarna inte är helt överens om så särskilt mycket mer än att klimatet förändras och att människan sannolikt påverkar detta. Hur mycket som beror på människan, hur snabbt klimatförändringarna går, vilka effekterna kommer att bli och vad som är bästa åtgärderna mot detta finns det olika åsikter om. Forskning bygger på att forskare ifrågasätter varandra, och det är i grunden sunt. Men att välmeriterade forskare har så olika åsikter tycker jag samtidigt är en varningsklocka för oss politiker. Vad händer om vi satsar enorma resurser på att stoppa klimatförändringar utan att de åtgärder vi gör har någon verkan? Borde vi kanske i stället ha satsat pengarna på att anpassa oss?
 
5. Vad tycker du att politiker i Sverige och internationellt borde göra när det gäller klimatfrågan, om något? 
 
I grunden vet alla insatta att Sverige inte kan påverka världens samlade utsläpp mer än på marginalen. Varje månad byggs nya stora kolkraftverk i Asien och det kan vi aldrig kompensera med straffskatter på svenska folket. Vi har redan världens i särklass högsta koldioxidskatt och än så länge en väldigt ren energiproduktion (om kärnkraften avvecklas lär det dock bli sämre). Våra skogar neutraliserar samtidigt i stort sett alla våra nationella utsläpp.
 
Det viktigaste för Sverige är att verka för en ren och stabil elproduktion. Det är avgörande om vi ska kunna elektrifiera industri och transporter. Moderaterna är ett parti som tar denna fråga på största allvar. Vi satsar också mycket på teknisk utveckling inom industrin för att minska energiförbrukning och beroendet av fossila bränslen.
 
Även om forskarna är långtifrån eniga kan jag acceptera försiktighetsprincipen när det gäller utsläppen, även om jag personligen är skeptisk till att människan kan detaljstyra jordens klimat ner på en nivå av halva grader bara genom förändrade utsläpp. Jag står bakom moderaternas politik som enligt Timbros analys är den mest effektiva klimatpolitiken med mest nytta per satsad krona, inte minst genom satsningar i andra länder. Även i klimatpolitiken måste man ta ansvar för skattebetalarnas pengar.
 
Det framhålls ofta att Sverige även kan vara ett föredöme för andra. Men då duger det inte att klimatpolitiken som idag slår mot el- och energiförsörjning, livet på landsbygden, de gröna näringarna, företagande, jobb, samhällsekonomi, ekonomisk tillväxt och dessutom gör hushållen fattigare. Trots allt högre skatter på energi och transporter ökar ju dessutom de svenska utsläppen under dagens regering. Idag är Sverige verkligen inget föredöme för andra.
 
Om jag skulle välja en internationell åtgärd så är det att stoppa skövlingen av regnskogar. Det är, bortsett från klimatfrågan, en oerhört viktig insats för miljö och hälsa och motverkar erosion och torka. Jag har själv besökt Amazonas och avskogningen oroar mig personligen mer än koldioxidutsläppen.