Blogg maj 2018

Idag debatterade jag mediekritik hos Institutet för mediestudier

2018-05-31

I dag var jag inbjuden till ett seminarium med Institutet för mediestudier i min egenskap av en av Sveriges främsta politiska twittrare, och dessutom en av dem som oftare än andra kritiserar traditionella medier i mina inlägg. Det blev ett mycket intressant seminarium där man även presenterade en ny bok, där ett av kapitlen ägnas åt att granska riksdagsledamöternas aktiviteter på twitter. Nedan några utdrag ur boken. Man konstaterar också att under den analyserade perioden var moderaterna överlägset bästa parti när det gäller kommunikation på twitter.


 

Det blev en del frågor om min syn på Public Service (naturligt med tanke på min roll i utredningen) och jag var tydlig med att jag värnar om Pubölic Service (även om omfattningen alltid kan diskuteras), men att det då också är viktigt att man verkligen lever upp till kraven på saklighet och opartiskhet. En mediekanal som finansieras till 100% av medborgarna har man rätt att ställa större krav på än exempelvis en kvällstidning.

Jag berättade också lite om hur jag använder sociala medier som kommunikationskanal, min syn på journalistiken och min relation till journalister och ledarskribenter (som ju som bekant varierar). Det intressanta var att medieforskarna instämde med mig när jag framförde att även media måste tåla kritik när de gör fel.

I övrigt var det intressant att lkyssna på övriga föredragshållare som berättade om fenomenet med "filterbubblor (som avfärdades som en myt av den aktuelle forskaren) och hur vi ska hantera det här med kravet på källkritik.





 

Riksdagen gick på Alliansens linje om nej till delar av grundlagsförslaget

2018-05-30

I dag röstade riksdagen om regeringens förslag till grundlagsändringar. Redan i Konstitutionsutskottet stod det klart att regeringens kontroversiella och dåligt utformade förslag om att förbjuda sökbara register över domar skulle stoppas av riksdagen. KU beslutade därför att stryka den delen i grundlagsförslaget, precis som Alliansen föreslagit. Detta blev även riksdagens beslut. 

Riksdagen beslutade samtidigt att en ny utredning nästa mandatperiod ska se över frågan om begränsning av grundlagsskyddet för söktjänster om att enskilda begått lagöverträdelser eller förekommer i fällande domar. Frågan är viktig, många enskilda människor och deras familjer drabbas idag på ett orimligt sätt. Men om reglerna kring detta ska skärpas måste det ske på ett rättssäkert sätt. Den proposition som överlämnades till riksdagen klarade inte kravet på tydlighet och rättssäkerhet, utan riskerade att bli godtycklig. Den var därför omöjlig att tillstyrka.



 

Klar och tydlig opposition mot regeringens orimliga amnestiförslag

2018-05-30

Finansutskottet behandlade igår propositionen "Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd", alltså förslaget om att ge 9.000 vuxna män utan asylskäl en möjlighet att få uppehållstillstånd. Som väntat stöds förslaget av S, MP, C och V, medan M, SD, L och KD är emot. Så här ser den gemensamma reservationen ut:





 

Vårdkostnaden för "papperslösa" är orimlig

2018-05-30

Att lägga över 170 miljoner om året av skattebetalarnas pengar på sjukvård till personer som befinner sig i landet utan tillstånd känns minst sagt märkligt. Alldeles oavsett hur mycket det sedan också bidrar till att människor håller sig gömda i landet i stället för att frivilligt återvända hem efter avslag på asylansökan. 

Siffrorna i artikeln över uppskattat antal gömda eller som på annat sätt vistas illegalt i Sverige känns dessutom väldigt gamla. Redan för 5-6 år sedan uppskattades antalet till minst 50-60.000. I dag lär det vara betydligt fler, eftersom tiotusentals bevisligen avvikit de senaste åren efter avslag på asylansökan. Till detta kommer personer som rest hit och befinner sig här olagligt utan att söka asyl. När jag besökte Arbetsmiljöverket nyligen uppgav de att bara i Storstockholm finns minst 20.000 personer som arbetar illegalt och till närmast slavliknande villkor. En del av dessa har familjer med sig. Sedan finns ju en mängd människor som inte arbetar. Min gissning är att det totalt sett knappast är under 100.000 som lever illegalt i landet, snarare betydligt fler. Och alla dessa har rätt till omfattande sjukvård och skola till sina barn, samt i vissa kommune räven försörjningsstöd.

Grunden för ett rättssamhälle är att rättigheter till ett lands välfärdssystem bara tillkommer dem som har rätt att vistas i landet. Skola, sjukvård (bortsett från ren akutvård) och försörjningsstöd ska givetvis endast tillfalla dem som vistas här med tillstånd. Alla resurser är begränsade och vi har långa vårdköer och tandvårdsköer, skolan är hårt belastad med behov av specialresurser och tolkar och kommunernas budgetar är ansträngda. Landets legala invånare måste alltid prioriteras framför personer som vistas här utan tillstånd. 

Jag är missnöjd med att jag inte tog ännu tydligare strid för dessa värden när riksdagen röstade igenom utökad rätt till skola och sjukvård för dem som vistas här illegalt. Det var ett förslag moderaterna var emot, men som resten av Alliansen ville ha med. Men jag kritiserade det i vart fall offentligt, och tyvärr fick jag rätt. Här ett utdrag från mitt blogginlägg den 2 mars 2011, efter migrationsöverenskommelsen:

"Alla överenskommelser bygger dock på kompromisser, där alla partier får ge och ta, och det är väl inte så konstigt att jag inte gillar alla delar av överenskommelsen. Min stora invändning gäller skrivningarna om att asylsökande som fått avslag, och därefter går under jorden, liksom andra personer som vistas illegalt i landet, kan komma att få rätt till skolgång för sina barn och utökad rätt till subventionerad hälso- och sjukvård (utöver den rätt till akutvård som redan gäller). Dessa förslag strider mot både mina egna och Moderaternas tidigare ståndpunkter och värderingar. Jag befarar exempelvis att förslaget kommer att uppmuntra föräldrar att gå under jorden efter ett avvisningsbeslut, och därmed legitimera ett mycket ovärdigt liv för berörda barn. Är det exempelvis humant att tvinga sina barn att gå under jorden efter ett avvisningsbeslut, och låta barnen börja i en svensk skola och få nya kompisar, hela tiden med ett hot hängande över sig att polisen en dag kommer och hämtar familjen för att verkställa en avvisning, där man direkt tvingas bort från sina kompisar och sin skola? Visst kan förslagen om utökad rätt till skola och hälso- och sjukvård se humana ut vid första anblicken, men i stället riskerar de att leda till att vi får ett B-lag av gömda illegala invandrare som lever under oacceptabla förhållanden. Den som får ett avvisningsbeslut ska självklart inte uppmuntras att gå under jorden, utan uppmuntras att resa tillbaka till sitt hemland, vilket man dessutom kan få ekonomiskt stöd för. Tyvärr är Moderaterna ensamma om sin linje i frågan, medan resten av Alliansen och Miljöpartiet är av annan åsikt. Det är bara att konstatera att Moderaternas kloka linje i denna fråga verkar ha förlorats i kompromissen."

Några dagar senare följde jag upp med ett nytt blogginlägg, den 7/3 2011. Där skrev jag bland annat följande:

"Det tragiska i hela denna historia är att den kloka linjen att inte belöna den som bryter mot svensk lag länge varit en moderat ståndpunkt som jag med stolthet försvarat i debatten. För mig är det en förutsättning för svensk generositet mot flyktingar och asylsökande att de som efter en noggrann prövning och domstolsbeslut i flera instanser inte anses ha flyktingskäl också ska lämna landet. Annars faller hela systemet ihop, och svenska folklets acceptans för flyktingpolitiken urholkas. Nu har vi tyvärr träffat en uppgörelse där denna moderata linje inte kunnat försvaras, i vart fall när man läser målsättningen för vad överenskommelsen ska leda till."

Det sista citerades i Borås Tidning den 8 mars 2011:

Steget Efter - en av våra vassaste satirtecknare

2018-05-30

Steget Efter är en av våra vassaste satirtecknare idag. Teckningarna finns bland annat på twitter. Detta är en av mina senaste favoriter:





 

Ingen ska behöva riskera hot, våld eller rån på jobbet

2018-05-29

I dag har jag en debattartikel i nättidningen Altinget. Ämnet är det jag debatterade med justitieministern förra veckan, nämligen hot, våld och rån som riktas mot brevbärare och andra som utför olika tjänster i våra utanförskapsområden.

Läs hela artikeln här.



 

Moderaterna vill stärka tullen och det svenska gränsskyddet

2018-05-29

Moderaterna vill förstärka Tullverket och det svenska gränsskyddet. Det är helt nödvändigt för att stoppa smugglingen av narkotika och vapen till de kriminella gängen.

Tullverket tvingas idag att prioritera mellan landets gränsövergångar. Samtidigt har Sverige en höjd säkerhetsnivå och omvärldssituationen är försämrad. Den illegala handeln med narkotika, vapen, alkohol och tobak är ett stort problem. Utländska ligor för stöldgods ut ur landet. De nya förutsättningarna kräver en helt annan förmåga att upprätthålla gränsskyddet och stoppa smuggling. Med ett starkare Tullverk skulle inflödet av vapen, narkotika och andra olagliga varor till Sverige begränsas.

Tullen måste därför stärkas och få utökade befogenheter för att bidra till ett tryggt samhälle och för att leva upp till medborgarnas förväntningar på att gränsskyddet upprätthålls. Den första linjen i kampen mot gängbrottsligheten är tullen. Vi måste stoppa vapen och knark vid gränsen, innan det kommer in i Sverige.

Moderaternas förslag för att stärka tullen och det svenska gränsskyddet:

• Förstärk Tullverket med 500 nya tulltjänstemän under mandatperioden. 

• Utred om Tullverket bör flyttas från Finansdepartementet till Justitiedepartementet i syfte att skapa effektivare samordning mellan de brottsbekämpande myndigheterna.

• Slopa tillståndsplikten för Tullverkets kameraövervakning för att underlätta brottsbekämpning.

• Ge Tullverkets tjänstemän befogenhet att stoppa och undersöka fordon samt kvarhålla personer som påträffats med misstänkt stöldgods.
  
  
  
   

Migrationsdebatt i Radio Sjuhärad

2018-05-28

För någon vecka sedan utmanade jag min riksdagskollega Petter Löberg (S) på migrationsdebatt i Radio Sjuhärad. Både Löberg och Radion nappade på idén, och idag hade vi en längre debatt i direktsändning. Tyvärr finns bara de sista knappt fyra minuterna att lyssna på i efterhand.

Jag började debatten med att konstatera att Moderaterna under flera år har utvecklat en hållbar, ansvarsfull och rättssäker migrationspolitik, och att vi samtidigt lägger stor kraft på att klara integrationen. Den nya moderata politiken antogs enhälligt på vår partistämma och det finns ett brett stöd i partiet för vår nya politik. Vi anser att Sverige ska vara med och ta vår rimliga del av ansvaret för världens människor på flykt, men att vårt huvudansvar alltid är att se till att vårt eget land fungerar väl för de människor som lever här. Därför måste vi ha en mycket stram migrationspolitik de närmaste åren, med ett betydligt lägre mottagande än idag.
 
Socialdemokraternas linje är däremot oklar. Statsministern och finansministern talar ofta om en hårdare migrationspolitik, och uppmenar rent av människor att söka sig till andra länder. Andra delar av Socialdemokraterna, exempelvis SSU och kvinnoförbundet, vill i stället gå åt andra hållet. Petter Löberg sade nyligen i Borås Tidning att beskeden från statsministern bara är valtaktik. Och samtidigt som Löfven talar om att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej så vill man nu låta 9.000 vuxna män utan asylskäl få uppehållstillstånd genom en särskild lag. Totalt kaos råder. Jag började med att fråga Petter Löberg vad blir det för migrationspolitik om socialdemokraterna får bestämma?
 
Svaret visade att det finns en djup spricka i Socialdemokraterna i frågan, där exempelvis de lokala  partiföreträdarna och riksdagsledamöterna i Sjuhärad går på tvärs mot partilinjen. Man kan omöjligen veta vilken linje som kommer att vinna internt inom Socialdemokraterna efter valet. Detta var väl den viktigaste slutsatsen av dagens debatt. En röst på Socialdemokraterna är ett rent lotteri.

Under den sista delen av debatten tog jag upp frågorna om arbetsmarknadsläget, eftersom Petter Löberg tidigare under debatten skrutit om att det är så många nyanlända som kommer i arbete. Detta är helt enkelt inte sant, vilket jag berättat om tidigare.

* Arbetslösheten ligger enligt arbetsförmedlingen på 7,1%. Det är en historiskt mycket hög nivå för att vara mitt under en stark högkonjunktur.
* Alla arbetslösa syns inte i statistiken. Exempelvis ingår inte asylsökande som väntar på besked. De över 14.000 som finns i extratjänster ingår inte heller i statistiken, trots att de har en mycket dyr pågående arbetsmarknadsåtgärd. Regeringen betraktar nämligen en extratjänst som en ”riktig anställning” och därför syns dessa personer inte i arbetslöshetsstatistiken.
* Arbetslösheten sjunker alldeles för långsamt för att vara i en stark högkonjunktur. Senaste året har de öppet arbetslösa minskat med endast 14.000 personer, från 364.000 till 350.000. Utan extratjänsterna hade arbetslösheten inte minskat alls.
* Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är chockerande stor. För inrikes födda är arbetslösheten 3,7 procent, bland utrikes födda 20,5 procent.  När regeringen säger att "allt fler nyanlända kommer i arbete" ger det en falsk bild. Knappt 2% av de utrikesfödda arbetslösa har fått ett arbete det senaste året, mot 6,4% av de inrikes födda.
* Integrationen går uselt. 4.700 personer har hittills i år gått vidare till arbete eller studier efter avslutat etableringsuppdrag för nyanlända. Av dessa har endast 742 personer gått till ett arbete utan stöd. Det motsvarar  1,2% av deltagarna i etableringsuppdraget.

Högkonjunkturen döljer just nu de underliggande problemen på svensk arbetsmarknad, inte minst problemet med att nyanlända inte kommer i arbete. När konjunkturen vänder nedåt väntar allvarliga problem, oavsett vilken regering som styr landet.



 

Miljöpartiets flygmotstånd gäller visst bara för oss andra...

2018-05-27

I dag avslöjas att Miljöpartiets politiker och tjänstemän under de senaste fyra åren, i regeringsställning, ökat sitt flygande kraftigt. Flygandet har faktiskt fördubblats (!). Detta samtidigt som man klandrar oss andra för att vi flyger.



Förklaringen från Miljöpartiet ena ungdomsspråkrör är följande:



Jag kunde såklart inte motstå att ge svar på tal:



Som sagt - Miljöpartiet skyller alltså sitt fördubblade flygande på en grön kongress i Liverpool. Jag missunnar dem absolut inte att ta flyget dit. Men jag blir arg när de samtidigt menar att alla vi andra som flyger till möten, affärer, arbete eller konferenser ska sluta med det och ta tåget i stället. Är verkligen MP:s skäl att flyga viktigare än alla andras?

De talar också ofta om videokonferenser som alternativ till flyget. För oss andra alltså. Själva måste de såklart infinna sig personligen på en grön kongress. Det blir precis som alla dessa stora globala klimatkonferenser som varje gång slår nytt rekord i flygande från alla hörn på jorden, följt av ett omfattande taxiåkande. Undrar hur mycket bättre miljön och klimatet skulle bli om man skrotade klimatkonferenserna? Kanske något för Miljöpartiet att räkna på?

Om Miljöpartiet verkligen på allvar anser att flyget hotar vårt klimat och hela mänskligheten, borde de då inte avstå från allt flygande? Och stanna hemma och videokonferera i stället? Borde inte en grön kongress ha en sådan möjlighet? Hur ska någon kunna ta MP:s domedagsliknande klimathotsretorik på allvar när de tycker att ett kongressdeltagande är viktigare än "mänsklighetens överlevnad"? Borde inte alla äntligen inse att MP bara använder miljö- och klimatoron för sina egna syften?
Att ett parti driver en fråga stenhårt men själva agerar tvärtom kan bara kallas för en sak. Hyckleri.

Och som om detta inte skulle räcka vill alltså Grön Ungdom att den pågående partikongressen beslutar om en fördubbling av flygskatten. Trots att de rimligen vet att det är en helt meningslös miljöåtgärd. Ett sådant parti kan man faktiskt inte ha i en regering. 

 



 

Kampanj med Vårgårdamoderaterna

2018-05-26

I dag hälsade jag på Vårgårdamoderaterna som kampanjade på Vårgårda marknad. Trots värmen, 28 grader varmt, var det en välbesökt marknad och det blev en hel del bra samtal. Och vattnet vi delade ut var uppskattat.





 

Interpellationsdebatt med justitieminister Morgan Johansson

2018-05-26

I går höll jag en interpellationsdebatt med justitieminister Morgan Johansson (S) om våld och hot mot brevbärare. Ämnet kan tyckas lite smalt, men det har sin förklaring - jag berättade om detta på bloggen den 8 mars. Min interpellation såg ut så här:

Interpellation 2017/18:428 av Jan Ericson (M)

I gårdagens debatt höll jag först detta lite längre anförande. Sedan blev det en del replikväxling kring otryggheten i våra utanförskapsområden och hur regeringens hanterar polisbristen och arbetar för att få fler att söka sig till polisyrket. Jag tog också upp behopvet av en ny polishögskola i Borås för att öka rekryteringarna av elever i västsverige.

Jag påpekade i debatten att Moderaterna har ett antal konkreta förslag till hur vi ska få fler poliser, samt vill att en del av dessa nya poliser ska placeras i våra mest utsatta områden. Vi föreslår bland annat betald polisutbildning, höjda polislöner, utbildning på fler orter, och fler vägar till polisyrket. Vi avsätter också resurser för 10.000 fler polisanställda till år 2024. Jag frågade sedan vad justitieministerns strategi är för att öka antalet poliser och minska avhoppen från både polisutbildningarna och från polisyrket? Jag tycker väl kanske inte att hans svar idessa delar heller var särskilt imponerande.

Hela interpellationsdebatten går att se på denna videoupptagning.



 

Varför ska vi lita på Socialdemokraterna den här gången?

2018-05-24

Löftet från Magdalena Andersson (S) före valet 2014:




Reslutatet efter fyra år med Magdalena Andersson (S) som finansminister:





 

"Samtyckeslagen" blev till slut i stället en riktigt bra lagstiftning

2018-05-23

I dag röstar riksdagen om en ny skärpt sexualbrottslagstiftning. Av det första, med rätta hårt kritiserade, förslaget till "samtyckeslag" blev det i stället en genomtänkt men skärpt lagstiftning med samma bevisregler som förut, dvs att åklagaren ska visa att gärningsmannen begått ett brott. Och grunderna i lagförslaget har stöd av samtliga riksdagens åtta partier. Syftet med lagskärpningarna är att tydliggöra att varje människa har en ovillkorlig rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Förslagen innebär bland annat följande:
• Gränsen för straffbar gärning ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för t.ex. våldtäkt. Det är dock fortfarande åklagaren som ska styrka att frivillighet inte förelegat.
• Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.
• Minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från fängelse i fyra år till fängelse i fem år.
• Vid bedömningen av om ett våldtäktsbrott är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen med hänsyn till offrets låga ålder visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
• Det straffrättsliga skyddet vid sexualbrott mot barn stärks vid oaktsamhet hos gärningsmannen i fråga om barnets ålder.
• När en förundersökning om ett sexualbrott har inletts eller återupptagits ska anmälan om målsägandebiträde göras omedelbart, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde.

Utskottet föreslår även två tillkännagivanden till regeringen som går utöver regeringens förslag:
• Straffminimum för våldtäkt av normalgraden bör höjas från fängelse i två år till fängelse i tre år.
• Straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år.

Från moderat sida välkomnar vi utskottets förslag. Flera av förslagen, exempelvis införandet av ett oaktsamhetsbrott och straffskärpningarna är ursprungligen moderata förslag, som nu alltså blir verklighet. Tillsammans med våra förslag mot hedersbrott (se gårdagens blogginlägg) har moderaterna nu visat att vi menar allvar med krafttag mot denna typ av brott.  

Vi har dock ett gemensamt särkskilt yttrande från M och C där vi påpekar att remissinstanser varnat för att den nya lagstiftningen kommer att medföra att ett brottsoffer kan utsättas för mer ingående frågor än tidigare, trots att bevisbedömningen inte förändras mot dagens lagstiftning. Det är såklart inte önskvärt, ett sexualbrottsoffer har det tillräckligt jobbigt ändå.

Det är inte svårt att föreställa sig en situation där den tilltalade säger sig ha uppfattat att deltagandet var frivilligt och där målsäganden får frågor som kräver ingående svar t.ex. om hur den felaktigt uppfattade frivilligheten kommit till uttryck och vad de inblandade har gjort under den sexuella samvaron. Eftersom bevisbördan ligger på åklagaren kommer denne kanske att vara tvungen att ställa ett stort antal integritetskänsliga frågor till målsäganden.

"De nu framlagda förslagen bör dock ses i ett helhetsperspektiv. Trots att vi hyser farhågor i vissa avseenden och i grunden inte vill medverka till att fokuseringen på målsäganden ökar i sexualbrottsmål finner vi sammantaget, bl.a. av det skälet att tidigare rättspraxis fortfarande kommer att vara användbar och att en ökad belastning på målsägandena uppvägs av en acceptabel helhetslösning, att det saknas anledning att motsätta sig en lagstiftning som baserar sig på frivilligt deltagande" skriver vi sammanfattningsvis i vårt särskilda yttrande.



 

I dag debatterade jag införandet av karensavdrag i stället för karensdag

2018-05-23

I dag representerade jag moderaterna i Socialförsäkringsutskottets debatt om regeringens proposition om att ersätta dagens karensavdrag vid sjukdom med ett procentuellt karensavdrag. För den som arbetar normal arbetstid fem dagar i veckan blir karensavdraget lika stort som dagens karensdag. Men för den som arbetar längre men färre arbetspass varje vecka (exempelvis nattarbete inom vård och omsorg) blir karensavdraget lägre än med dagens karensdag. Samma sak för vissa grupper som arbetar deltid. Lagförslaget kommer att skapa större rättvisa för den som blir sjuk. Vissa kollektivavtal innehåller redan liknande regler, men nu blir det även reglerat i lag. 

Bakgrunden till förändringen är ett förslag från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen där jag var moderat ledamot. Jag var en av dem som drev på för en förändring och en enig utredning ställde sig bakom förslaget. Utredningen lämnades över till regeringen redan i januari 2015, men först nu, drygt tre år senare, kan riksdagen ta beslut om saken. Moderaterna och Alliansen stödjer förslaget.

Här är mitt anförande i dagens debatt (klicka för läsbar storlek):



 



 

Moderaterna vill ta krafttag mot "moralpoliser" i våra förorter

2018-05-23

Sverige har utbredda problem med "hedersrelaterat" förtryck och våld som förekommer runtom i landet. Jag brukar sätta ordet "heder" inom citationstecken i dessa sammanhang, eftersom det absolut inte finns något hedervärt alls i detta. Men i resten av inlägget skriver jag bara hedersförtryck och hedersbrott eftersom det numera är vedertagna uttryck. 

År 2009 gjordes en kartläggning av Ungdomsstyrelsen där 70.000 ungdomar i åldern 16-25 år uppgav att föräldrarnas kultur och religion begränsade deras val av partner. Av dessa ungdomar var 8.500 i riskzonen att bli bortgifta mot sin vilja. I dag befaras var tredje elev med utländsk bakgrund leva under hedersförtryck, vilket motsvarar över 240.000 unga. Det finns samtidigt ett stort mörkertal, ingen vet säkert hur många barn och ungdomar som lever under hedersförtryck. Ingen vet heller hur många flickor som blir könsstympade.

I dag presenterade moderaterna ett antal nya förslag mot hedersförtryck. Hederskulturen blir alltmer utbredd och kryper långt ned i åldrarna. I vissa områden finns "moralpoliser" som ser till att kvinnor följer informella regler om beteende och klädsel. Man begränsar kvinnors val av klädsel, var man får röra sig och vilka man får umgås med. Kvinnor får kanske inte lov att handla utan sällskap av en man, inte äga en mobiltelefon och hindras från att rösta i allmänna val. Detta är givetvis oacceptabelt i ett demokratiskt och jämställt samhälle, hederskulturen ger uttryck för värderingar som inte hör hemma i Sverige. Vi kan aldrig acceptera att enskilda individer eller grupperingar tar sig rätten att begränsa andras frihet. Det drabbar främst kvinnor, men även män tar skada av hederskultur.  Det kan handla om allt från ovälkomna påpekanden till hot, trakasserier, våld och rent av mord.

Det behövs tydliga regler och hårda sanktioner för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. Därför presenterar moderaterna idag ytterligare förslag utöver det vi tidigare lagt fram om en särskild brottsrubricering för hedersbrott.   

Sammanfattning av de nya förslagen:

1. Gör en kartläggning av förekomsten av ”moralpoliser” som begränsar människors frihet genom påtryckningar och tvång att följa informella regler.
     
2. Inför ett särskilt brott, olaga frihetsbegränsning, som förbjuder tvång och otillbörliga påtryckningar som syftar till att upprätthålla den egna, släktens eller en viss grupps heder. Ska kunna ge fängelse i upp till tre år.
    
3. Inför möjlighet att meddela tillträdesförbud för personer som skapar otrygghet och begränsar andra personers rörelsefrihet i syfte att upprätthålla den egna, släktens eller en viss grupps heder.

• Inför en särskild brottsrubricering för hedersbrott med grov fridskränkning som förebild, men där gärningsmannakretsen vidgas och där gärningar som begås av flera olika personer i samförstånd ska omfattas.
• Inför hedersmotiv som en egen försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet. 
• Utvisning på grund av brott ska användas i fler fall genom att en möjlighet att besluta om utvisning på grund av brott med straffvärden mellan sex till tolv månaders fängelse införs – oavsett om det föreligger återfallsrisk.

Välkommet beslut - domstol stoppar bygget av Nobel Center

2018-05-22



Detta är Tullhuset från 1874 på Blasieholmen i Stockholm. Denna byggnad vill alltså Nobelstiftelsen och Stockholms Stad riva för att bygga Nobel Center, en mycket stor och omdiskuterad byggnad som kommer att helt dominera stadsbilden. Protesterna mot bygget är stora och politikerna är splittrade, både mellan partier och inom partier. 

I dag kom ett välkommet besked - Mark- och Miljödomstolen upphäver Länsstyrelsens beslut om ny detaljplan eftersom det innebär en "påtaglig skada på riksintresset för kultur- och miljövården  på Blasieholmen". Risken finns såklart att beslutet överklagas, men man får ju hoppas att man fastställer beslutet även i sista instans.

Att Nobelstiftelsen behöver en ny modern byggnad har jag stor förståelse för, och det skulle säkert ha stor positiv betydelse för Stockholm. Men placeringen känns minst sagt tveksam. Det finns i mitt tycke en mängd fula 60- och 70-talshus i centrala Stockholm som man med fördel kunde riva för att bygga Nobel Center. Man behöver inte klämma in huset i en så känslig historisk miljö som denna, alldeles intill Nordiska museet. Den aktuella delen av Blasieholmen borde kunna bli ett utmärkt område för cafeer och restauranger i stället. Både Tullhuset och de gamla hamnmagasinen anses unika. Det skulle ge Nobelstiftelsen massor av goodwill bland stockholmarna om man valde en bättre plats för sitt Nobel Center.



 

Citerad i Borås Tidning om regeringens trixande med statistik

2018-05-22



Apropå mina inlägg på bloggen, facebook och twitter häromdagen.



 

Mark har den åttonde starkaste ekonomin av alla landets kommuner

2018-05-22

I förra veckans nummer av Dagens Samhälle finns en omfattande granskning av det ekonomiska läget hos landets kommuner. Man konstaterar att kommunerna är under hård ekonomisk press. Låneskulderna ökar, soliditeten försämras och resultaten är för svaga för att vara mitt under en högkonjunktur. Till detta kommer ökade kostnader till följd av både demografisk utveckling (fler barn och äldre) och stort mottagande av nyanlända. 

Det är samtidigt trevlig läsning att se att Marks kommun är den åttonde ekonomiskt starkaste av alla landets 290 kommuner, och den ekonomiskt starkaste i hela Västra Götaland. Kommunen har under många år haft en stark ekonomi, och under de senaste 12 åren med moderat kommunledning har ekonomin stärkts ytterligare. Utan skattehöjningar! 

    

Den högra figuren är inte lika trevlig, och jag har visat den tidigare. Den visar relationen mellan skatteunderlaget (linjen) och kommunernas kostnader (staplarna) från år 2002 fram tills idag, samt en uppskttning av åren fram till 2020. Man ser hur kommunerna intäkter och kostnader var i balans under Alliansregeringens åtta år, trots finanskrisen. Däremot var kostnaderna  betydligt högre än intäkterna åren före 2006 och har även varit det efter regeringsskiftet 2014.

Orsaken till dagens situation är att regeringen vältrar över allt större kostnader på kommunerna, vilket i sin tur skapar obalans mellan intäkter och kostnader. Skatteunderlaget ökar helt enkelt inte så mycket att det täcker bristen. En viktig uppgift för en ny moderatled Alliansregering är att försöka återgå till det balansläge som rådde 2006-14. Moderat ledning är lika viktig för Sverige som för Marks kommun. 



 

Även väljarna vill förändra LAS

2018-05-21

Att Allianspartierna vill förändra LAS vet nog alla vid det här laget. Vi anser att regeln att den med kortast anställning sägs upp först vid arbetsbrist väger alltför tungt när man avgör vem som ska tvingas sluta vid övertalighet. Kompetens bör påverka mer än idag. Ibland löser man i praktiken detta med avtalsturlistor, och för små företag kan man göra två undantag från turordningen enligt LAS, men för många företag räcker inte dagens undantagsmöjligheter för att trygga fortsatt verksamhet, eftersom man ändå kan tvingas säga upp sina viktigaste medarbetare.

Det intressanta är att det nu, vad jag vet för första gången, kommit en opinionsundersökning där det framgår att även väljarna tycker det är dags att reformera LAS. Mätningen är utförd av Inizio, på beställning av Svenskt Näringsliv, och visar att det finns stöd i väljarkåren för en förändring av LAS-reglerna.

Totalt är det 67 procent, av väljarna som är för att arbetsgivare fullt ut eller delvis ges större möjlighet att påverka vilka som får behålla jobbet vid uppsägningar. Stödet för att kompetens och prestation värderas högre än anställningstid ökar. Bland Alliansväljare är flertalet, 89 procent, för en förändring av LAS-reglerna, bland rödgröna anhängare är motsvarande siffra 40 procent, och för SD-anhängare 79 procent.

Min tro är att allt fler inser att deras egen anställning äventyras i en situation där företaget tvingas göra sig av med kompetenta medarbetare på grund av arbetsbrist. Jag brukar ta exemplet med säljare. Om ett företag går halvdåligt och därför anställer en stjärnsäljare, är det denne säljare som tvingas sluta först om man senare måste säga upp några av sina säljare. Effekten kan bli att företaget går ännu sämre på grund av minskad försäljning, vilket äventyrar fler jobb. Om man i stället kan behålla stjärnsäljaren kan utvecklingen vändas och företaget leva vidare. Många anställda ser nog kopplingen mellan att företaget värnar om sin mest kompetenta personal och att man klarar konkurrens och lågkonjunktur.

Jag tycker att Alliansen ska våga prata om LAS-frågan med större självförtroende, även om detta självklart bara är en av en mängd pusselbitar för att skapa ett bra företagsklimat i landet. Och att LO och Socialdemokraterna av och till tar till groteska lögner som att vi vill urholka anställningstryggheten eller "avskaffa LAS" tycker jag vi ska ta med jämnmod. Ju sämre opinionsläget blir för Socialdemokraterna, desto hårdare och mer osann retorik kommer man att använda, främst mot oss moderater. Men det blir inte mer sant för att man höjer tonläget. Vi måste kunna föra en balanserad diskussion och förklara varför det är viktigt för alla löntagare att man värnar om svenska företags konkurrenskraft, och även vara ödmjuka i hur exakt nya regler bör se ut. Det bästa vore givetvis om arbetsmarknades parter gemensamt kunde hitta en lösning som gör lagstiftning onödig.



 

Försommarmorgon

2018-05-20

En av fördelarna med att ibland ställa upp som taxi, och som i morse hämta hem en festande son och hans kompis  frampå småtimmarna, är att man får uppleva soluppgången och den fantastiska kören av alla sjungande fåglar. Jag tog också dessa bilder över Gingsjön, nära Ubbhult, klockan 04 i natt:







 

Moderaterna står upp för svenska jägare och sportskyttar

2018-05-19

För ett år sedan beslutade EU om en ändring i det vapendirektiv som reglerar handel med och innehav av vapen. Det framgår tydligt att ändringen inte ska påverka nationella bestämmelser om jakt och skytte, så länge direktivet efterlevs. Det är en naturlig position som ska värnas.

Sverige ska naturligtvis följa de gemensamma regler som EU har. Men vi ska inte i onödan försvåra för svenska vapenägare. Tyvärr är det dit regeringen är på väg. Det finns förslag i regeringens utredning som går utöver kraven enligt EU-rätten och som innebär att Sverige skulle få en krångligare lagstiftning än nödvändigt. Att införa nya krav utöver de EU-gemensamma kommer att bidra till ökad administration och ökat regelkrångel för de som innehar vapen för jakt och skytte. Framför allt riskerar det att leda till ökade handläggningstider hos redan överbelastade myndigheter. Det har varit påfallande tyst sedan förslagen om EU:s vapendirektiv presenterades för nästan fyra månader sedan. Trots omfattande remisskritik har regeringen inte agerat.

När Sverige nu ska införa EU:s nya vapendirektiv riskerar vår lagstiftning att gå betydligt längre än vad EU faktiskt kräver. Det förslag som bereds inom Regeringskansliet skulle försvåra jägarnas möjlighet att bedriva jakt och sportskyttars möjlighet att utöva sin sport. Moderaterna kommer därför att säga nej till förslag från regeringen som innebär onödiga regler i vapenlagstiftningen.

I samband med att vapenlagstiftningen nu ses över finns det i stället anledning att genomföra förbättringar som underlättar för jägare och målskyttar. Under flera år har det rapporterats om en rad hinder som begränsar svensk jakt och svenskt sportskytte. Vi ser behov av förbättringar inom fyra områden:

1. Vi vill för det första skapa bättre möjligheter att inneha fler vapen, när det finns goda skäl. Det skulle förenkla för dem som ägnar sig åt flera olika jaktformer eller flera olika skyttegrenar. 
2. För det andra behövs ett mer tillåtande regelverk för att få förvara vapen utanför bostaden för den som ofta jagar på andra orter än där man själv bor. Att vapnet försvaras på ett säkert sätt där jakten sker – till exempel hos någon man jagar med – i stället för att transporteras långa sträckor skulle dessutom kunna vara säkrare. Vi vill därför öka möjligheterna att förvara vapen på ett säkert sätt även hos andra med vapenlicens. 
3. Vi vill för det tredje att Sverige ska erkänna det europeiska ”vapenpasset” för att underlätta för jägare och skyttar att på ett säkert vis resa med sina vapen. Vi vill gå samma väg som andra EU-länder för att förbättra förutsättningarna för jaktturism och skyttetävlingar i Sverige.
4. Utöver rena förändringar i lagstiftningen finns det skäl att förbättra servicen hos de myndigheter som hanterar frågor om vapen och jakt

Kan man lita på Socialdemokraterna i migrationspolitiken?

2018-05-18

I går hade jag och några M-kolleger detta debattinlägg i Borås Tidning där vi dels berättar om moderaternas syn på migrationspolitiken, dels ifrågasätter hur Socialdemokraternas migrationspolitik egentligen ser ut? Olika delar av det Socialdemokratiska partiet har olika åsikt, vilket gör det svårt att veta vad man egentligen vill. När till och med en lokal s-riksdagsledamot säger offentligt att det "bara är valtaktik" börjar man ju undra på allvar vem man ska kunna lita på?





 

Regeringen döljer arbetslöshet genom "extratjänster"

2018-05-18

I dag kommer nya uppgifter om hur regeringen målmedvetet försöker dölja arbetslösheten genom att gömma arbetslösa i statistiken. Vi känner igen metoden. Före valet 2006 försökte den dåvarande s-regeringen dölja arbetslösheten genom att förtidspensionera bort stora mängder arbetslösa. Då försvann de med ett penndrag ur arbetslöshetsstatistiken. Nu är det dags igen. Denna gång är det extratjänster som används.



Extratjänster är speciella tjänster i offentlig sektor där staten, förutom att täcka hela lönekostnaden, även betalar en bonus till kommuner eller landsting för varje extratjänst som tillskapas. Syftet i sig är gott, att arbetslösa på detta sätt ska få in en fot på arbetsmarknaden. I vissa kommuner har det också fungerat, och personer har gått från extratjänster över till riktiga jobb. Men det är samtidigt en mycket dyr åtgärd som dessutom kan tränga ut riktiga jobb inom vård och omsorg. Regeringens mål är 30.000 personer i extratjänster år 2021, till en kostnad av 30 miljarder (!).

I mars meddelade regeringen att 27 procent har fått osubventionerade anställningar efter deltagande i extratjänster. Sett till kostnaden för insatsen är det inte särskilt imponerande. Det har även kommit kritik mot att en majoritet av extratjänsterna gått till personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning som med stor sannolikhet skulle ha kunnat etablera sig utan subventioner. Särskilt i dagens arbetsmarknadsläge där efterfrågan på arbetskraft är stor i många sektorer, inte minst inom vård och omrogsyrkena.

Det är också så att de som finns i extratjänsterna räknas som anställda, dvs som att de har ett arbete. De räknas inte som arbetslösa, vilket de borde, eftersom de har jobb som "inte finns" - i syfte att senare få ett riktigt jobb. Det är helt klart att jämföra med en ren arbetsmarknadsåtgärd, och då brukar man också räknas som arbetslös i statistiken. I mars var det 14.000 personer som fanns i extratjänster. Utan extratjänsterna skulle arbetslösheten förra månaden varit 7,5 procent jämfört med den uppgivna siffran 7,2 procent.

Man kan konstatera att regeringen alltså lägger ca 14 miljarder på att gömma arbetslösa i en ny kolumn i statistiken, och att man därmed döljer en del av arbetslösheten. Som vanligt med andra ord.


 

Debatt hos Svensk Näringsliv om framtidens arbetsförmedling

2018-05-18

 

I dag deltog jag i en träff hos Svenskt Näringsliv i Göteborg om hur man ser på framtidens Arbetsförmedling. Efter intressanta föredrag och utfrågning av ett antal företagare deltog jag i en politikerpanel och berättade hur Moderaterna och Alliansen ser på saken.

Från Alliansens sida är vi tydliga med att vi vill ersätta dagens Arbetsförmedling med en vassare och smalare myndighet  som kartlägger den arbetslöses behov och sköter myndighetsutövning, kontroll och uppföljning, medan externa aktörer sköter själva matchningen. Det finns idag många etablerade aktörer som gör ett bra jobb, och som genom ökad specialisering och bättre arbetsgivarekontakter kan ge de arbetssökande ett bättre stöd och bättre matchning. Det finns redan duktiga rekryterings och bemanningsföretag, sociala företag och ideella organisationer som gör ett utmärkt arbete. Genom ett ratingsystem där man löpande utvärderar resultaten kan man efterhand gallra bort sämre aktörer och ersätta dem med bättre och därmed hela tiden vässa verksamheten.

Jag påpekade i debatten att de finns många mycket duktiga arbetsförmedlare som idag inte fullt ut kommer till sin rätt  eftersom Arbetsförmedlingen har så många mål och uppgifter. Många av dessa förmedlare kan sannolikt gå över till externa företag och aktörer och få jobba med de de är bra på - att matcha arbetslösa mot arbetsgivarnas behov. Jag tror många arbetsförmedlare då skulle få både ett intressantare arbete i en mindre organisation och kanske också bättre betalt. En stor reformering av Arbetsförmedlingen skulle därmed  vara bra både för arbetsgivare, arbetslösa och för arbetsförmedlarna själva. Dessutom visar erfarenheter från utlandet (Australien, Storbritannien, Nederländerna, Canada mfl) att samhällets kostnader kan minska. 


 

Jag pressade arbetsmarknadsministern om integrationen

2018-05-17

Vid dagens frågestund i riksdagen ställde jag en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Den lät ungefär så här:

Nyligen berömde sig regeringen för att allt fler nyanlända kommer i arbete. Exempelvis skrev arbetsmarknadsministern själv på twitter för två dagar sedan om en ”markant ökning av andelen nyanlända som kommer i arbete efter etableringen, dvs efter två år”.
 
De faktiska siffrorna är enligt Arbetsförmedlingen att 4.700 personer det senaste året gått vidare till arbete eller utbildning efter etableringsfasen. Jag begärde ut mer detaljerade siffror från Arbetsförmedlingen och fick igår beskedet att det är 742 (!) personer av dessa 4.700 som fått ett arbete utan stöd. 658 har gått vidare till studier, och resterande har arbete eller åtgärder som tex extratjänster med olika typer av stöd.
 
De senaste åren har ca 62.000 personer funnits i etableringsuppdraget. Av dessa fick alltså 742 personer ett arbete utan stöd. Det motsvarar 1,2%. Om man räknar alla 4.700 som gått vidare till arbete, åtgärder, extratjänster eller utbildning är det 7,5% som haft någon nytta av etableringsåren. 92,5% har alltså gått igenom två års etableringsuppdrag utan att det har lett till någonting alls.

Tycker verkligen arbetsmarknadsministern det är något att skryta om?

I andra rundan följde jag upp med detta:

Ännu värre blir det när man jämför utvecklingen för inrikes respektive utrikes födda. Arbetslösheten bland inrikes födda är 3,7%, medan den är 20,5% bland utrikesfödda. I april var 146.000 inrikes födda arbetslösa, och 204.000 utrikes födda. Av de inrikes födda är det 6,4% av de arbetslösa som fått jobb det senaste året. Av de utrikes födda är det endast 2%.
 
Tvärtom mot vad arbetsmarknadsministern och andra regeringsföreträdare hävdat de senaste dagarna förstärks ju skillnaden på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda!

Ministerns svar var att de nyanländas etableringstid minskat kraftigt det senaste året. Det är ett svar som jag anser är kraftigt vilseledande. Dels räknar man alla personer i extratjänster som att de har ett arbete, dels räcker det att man jobbar en timme i veckan för att räknas som sysselsatt. Många av jobben är inte heltid, och de flesta är olika typer av subventionerade anställningar. Dessutom anmäler sig inte alla i arbetsför ålder till arbetsförmedlingen, och det är bara dessa som säknas som arbetssökande i statistiken. Om man räknar andelen av alla nyanlända som kommit i ett ickesubventionerat arbete och försörjer sig själv är siffrorna pinsamt låga.

Jag berättade också häromdagen att skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är chockerande stor. För inrikes födda är arbetslösheten 3,7 procent, bland utrikes födda är den 20,5 procent.  I april var 146 000 inrikes födda inskrivna som arbetslösa, en nedgång med 10 000 personer på ett år. Samtidigt minskade antalet inskrivna arbetslösa som är utrikes födda från 208 000 till 204 000 personer, alltså endast 4.000 på ett år. När Arbetsförmedlingen och regeringen skriver att "allt fler nyanlända kommer i arbete" är det en sanning med modifikation. Knappt 2% av de utrikes födda arbetslösa har alltså fått ett arbete det senaste året (4.000/208.000). För inrikes födda är det 6,4% av de arbetslösa som fått ett jobb (10.000/156.000). Klyftorna mellan inrikes och utrikes födda växer, tvärtemot vad ministern påstår.



 

Besök på SM i Ung Företagsamhet

2018-05-17

I dag gjorde jag ett besök på SM i Ung Företagsamhet som äger rum på Älvsjömässan i Stockholm. Jag brukar försöka besöka UF-mässan varje år för att träffa de elever från Borås/Sjuhärad som driver UF-företag och som lyckats ta sig till den stora finalen i Stockholm.

De företag jag träffade var följande:

 

De fyra första hade koppling till textiltraditionen i Sjuhärad. Strorage of Sweden UF tillverkar förvaringspåsar i tyg av snygg design som man kan ha på en bänk eller ett bord. Bagnana UF gör smarta miljövänliga påsar som man kan ta med till affären och fylla med bananer eller frukt, i stället för att använda engångspåsar av plast i fruktdisken. Yksi UF tillverkar snygga ryggsäckar där banden består av kasserade bilbälten (!) och innerväskan av kasserade krockkuddar (!) som man får från en bilskrot. SanoUF tillverkar väskor med ett extra fack i botten som man öppnar underifrån och där man kan förvara blöta saker eller skor efter träningen eller besöket på stranden utan att det övriga man har i väskan blir blött och smutsigt. Gemensamt för dessa är att man tänker på miljö, återvinning och smarta lösningar.

 

 

Shots'n Squats UF tillverkar "shots" i små flaskor med två olika slags hälsodrycker med massor av vitaminer och nyttiga saker som passar bra för den som tränar eller vill ha en energikick. Just hälso- och träningstemat går igen i flera UF-företag. LaddaLättUF har uppfunnit en liten smart sak som består av en liten plastdetalj som man fäster på sin mobilladdare och där man kan hänga telefonen medan den laddas i ett vägguttag. En uppfinning som ligger i tiden.

Jag besökte även Lash Lift UF som drivs av en ensam UF-företagare som har startat ett tjänsteföretag som stärker och färgar ögonfransar och ögonbryn. Hon har redan många kunder och tänker fortsätta att driva detta företag när hon slutar skolan. Ett exempel på att vissa UF-företag faktiskt blir alldeles vanliga företag som drivs vidare även efter projektet. Tyvärr blev fotot i denna monter så suddigt att det inte går att använda.

I år hade man även en avdelning för grundskoleelever som fick pröva på lite entreprenörskap och uppfinningsrikedom. Denna pojke från en mellanstadieskola utanför Stockholm hade exempelvis kommit på det geniala att sy ihop vettexdukar till en formad "skål" med hål i som man kan lägga i diskhon när man skalar grönsaker eller potatis så att skalen samlas upp och kan tömmas i komposten när man är klar.  Finurligt att komma på detta! Uppfinningsrikedomen och idéerna även barnen i grundskolan var imponerande.





 

Replik i Markbladet - regeringen har inte lyckats något vidare...

2018-05-16





 

Moderaterna avvisar den nya förmånsskatten för sjukvårdsförsäkringar

2018-05-16

I dag röstar riksdagen om regeringens slutliga utformning av den nya skatten för sjukvårdsförsäkringar, det förslag som riksdagen beslutade om i budgetomröstningen i december. Moderaterna säger nej till den nya skatten. I höstas röstade vi för vår egen budgetmotion, utan denna skattehöjning, och avvisade därmed regeringens förslag. Men tyvärr vann regeringens budget, med ett antal mycket dåliga förslag,

Det som riksdagen röstar om idag är alltså hur det förslag som fanns med i regeringens budget slutligen ska utformas. Enligt en tidigare överenskommelse mellan partierna i riksdagen 1996 (efter bankkrisen) ska inte oppositionen i riksdagen rösta nej till ett förslag som finns med i en av riksdagen beslutad budget, men ännu inte beslutats i detalj. Detta är en grundläggande princip som gällt i över 20 års tid, oavsett vem som suttit i regering. (Det enda undantaget var när S, V, MP och SD bröt mot denna princip vid ett tillfälle 2014, vilket i vart fall Socialdemokraterna bett om ursäkt för och sagt i efterhand var fel). 

Anledningen till regelverket är enkel - en budget är en helhet, där plus och minus måste gå ihop. Om riksdagen först röstar för en samlad budget och sedan i efterhand bryter ut olika saker uppstår ett hål i budgeten och statsfinanserna urholkas. I längden skadar det förtroendet för de svenska statsfinanserna. Riksdagen bör ju rimligen inte fatta ett beslut när den tar budgeten och sen ett helt annat när lagstiftningen ska antas. Att förslag som påverkar inkomstberäkningen eller utgiftsramarna behandlas på det här sättet är viktigt för att vi ska kunna ha en samlad budgetprocess där budgeten fastställs i ett beslut och där det beslutet sedan gäller. Så undviker partierna sedan 1990-talet budgetkaos i riksdagen. Och det är något som är centralt i moderat finanspolitik.

Personligen tycker jag visserligen att regeringen missbrukar budgetreglerna genom att stoppa in allt man vill göra i budgeten, lite lagom hafsigt, för att sedan kanske ta ett halvår på sig att förklara vad man egentligen menar. Statens budget beslutades alltså i december. Nu, nästan ett halvår senare, kommer den formella lagen om förmånsskatt på privata sjukförsäkringar. Det borde enligt min mening finnas en tidsgräns under vilken regeringen måste återkomma med det detaljerade lagförslaget för att inte riskera att det röstas ned av riksdagen. Så ser dock inte reglerna ut idag, och därför ställer moderaterna upp på den gällande budgetordningen och avstår från att rösta om sjukvårdsskatten i dagens omröstning. Vi har ju redan röstat om saken, i budgetomröstningen i december. Och då röstade vi nej.

Moderaterna har samtidigt bland sina vallöften att denna skatt är en av dem vi vill avskaffa om vi vinner valet om drygt 100 dagar. Det kommer med andra ord förhoppningsvis inte att bli en särskilt långlivad skatt.

Sverigedemokraterna gör idag stor sak av att de "ensamma röstade nej". Jag tycker det är rent oansvarig populism. Alla allianspartier röstade nej till förslaget redan i december i samband med budgetomröstningen. Och alla partier vet hur budgetreglerna ser ut. När SD säger att "vi var inte med om budgetöverenskommelsen 1996 och kan därför göra som vi vill" visar det enligt min åsikt att man inte är beredda att ta ansvar för ordning och reda i statens finanser. Jag tycker faktiskt inte det är något att skryta om, det bekräftar väl snarare att man inte är mogna att vara med och ta ett framtida regeringsansvar. Att ta ansvar för att statens budgetarbete ska fungera är kanske inget som tilltalar mer populistiskt lagda partier och väljare, men om alla skulle agera som SD skulle vi få lekstuga i riksdagen och ingen regering skulle lyckas få sin redan framröstade budget att fungera. Vilka effekter det skulle få för statens finanser och förtroendet i omvärlden om dessa brott mot budgetreglerna skulle sättas i system vågar jag inte ens spekulera i. Då är vi på ett sluttande plan.



 

Besök hos bussbolaget Keolis

2018-05-16

I dag besökte jag och mina moderata kolleger i Riksdagens arbetsmarknadsutskott bussbolaget Keolis i Stockholm. Keolis är ett mycket stort globalt bussföretag, ägt av franska staten, och bedriver busstrafik i alla delar av världen. I Sverige bland annat i Stockholm, Göteborg, Karlstad och för Dalatrafik.

 

Vi fick en intressant rundtur i bolagets nybyggda depå i Fredriksdal och fick en inblick i hur man arbetar med avancerad logistik och planering för att få busstrafiken att fungera. Vi fick också veta att man lägger 100 miljoner per år på bränsle till bussarna, en inte oansenlig summa. Alla Keolis bussar går på biogas, vilket kostar 40% mer än att köra på diesel, men som samtidigt ger en bättre miljö. 

 

 

Temat för vårt besök var främst att tala om rekryteringsbehov och integration. Behovet av både bussförare (och även mekaniker) är väldigt stort. Inte minst går många busschaufförer i pension. Men antalet sökande till lediga tjänster minskar. Keolis har därför startat en egen körskola för att utbilda busschaufförer som efter godkänt förarprov garanteras arbete hos Keolis. I dag är övert 70% av chaufförerna utrikes födda och man har därmed också en viktig roll för integrationen. Man kräver godtagbar svenska och B-körkort för att antas till bussförarutbildningen.

Andra utbildningsvägar till busschaufför är via Arbetsförmedlingen, men de utbildar alldeles för få. Man kan även utbilda sig privat vid en körskola, men det kostar väldigt mycket. Keolis erbjuder även sådana utbildningar, men då kostar det 45.000 för ett körkort. Kostnaderna för en bussförarutbildning kan på marknaden ligga uppemot 75-100.000 kronor. Det är mycket dyrt för Keolis att driva en egen körskola, men man har inga andra alternativ i dagens läge.

Vi kom även in på mitt förslag om studielån för alla typer av körkort. Det skulle ge lika spelregler för alla chaufförsyrken och det skulle bespara samhället stora kostnader för dagens arbetsmarknadsutbildningar till exempelvis busschaufför och lastbilschaufför. Det skulle också ta bort dagens orättvisor att vissa får sin utbildning betalt medan andra måste bekosta den själv. Jag är övrtygad om att studielån för körkort både skulle göra fler anställningsbara, lösa rekryteringsbehoven och samtidigt spara skattemedel. Keolis personalchef höll med mig, och jag tänker fortsätta argumentera för denna fråga internt i moderaterna så att en ny regering eventuellt kan ta tag i detta efter valet. 



 

Många varningstecken på en tudelad arbetsmarknad

2018-05-15

Gårdagens rapport från Arbetsförmedlingen innehåller många tänkvärda fakta. Att arbetslösheten fortsätter att sjunka, om än långsamt, är givetvis bra. Liksom att sysselsättningsgraden är hög. Båda sakerna är dock naturliga efter en följd av flera år av stark högkonjunktur. Men det finns också många varningstecken.



1. Arbetslösheten ligger på 7,1%. Mitt under en stark högkonjunktur. Det är en mycket hög nivå för att vara mitt under en stark högkonjunktur. Som jämförelse kan nämnas att under Alliansregeringen var arbetslösheten nere runt 4,5% strax före finanskrisen hösten 2008 (se bild ovan). Det gav oss en låg ingångsnivå när arbetslösheten sedan ökade. Idag är arbetslösheten alltså 50% högre än 2008. Om konjunkturen vänder nedåt går vi in i en lågkonjunktur med en förhållandevis hög arbetslöshet. Det riskerar att skapa en mycket allvarlig situation.

2. Alla arbetslösa syns inte i statistiken. Exempelvis ingår inte de asylsökande som väntar på besked i arbetskraften, vilket gör att den verkliga arbetslösheten i verkligheten än ännu högre. De som finns i extratjänster ingår inte heller i statistiken, trots att de i verkligheten har vad man skulle kunna kalla för en pågående arbetsmarknadsåtgärd. Men eftersom regeringen betraktar en extratjänst som en riktig anställning räknas dessa som personer i arbete.

3. Arbetslösheten sjunker alldeles för långsamt för att vara i en stark högkonjunktur. Senaste året har de öppet arbetslösa minskat med endast 14.000 personer, från 364.000 till 350.000. 

4. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är chockerande stor. För inrikes födda är arbetslösheten 3,7 procent, bland utrikes födda är den 20,5 procent.  I april var 146 000 inrikes födda inskrivna som arbetslösa, en nedgång med 10 000 personer på ett år. Samtidigt minskade antalet inskrivna arbetslösa som är utrikes födda från 208 000 till 204 000 personer, alltså endast 4.000 på ett år. När Arbetsförmedlingen och regeringen skriver att "allt fler nyanlända kommer i arbete" är det en sanning med modifikation. Knappt 2% av de utrikes födda arbetslösa har fått ett arbete det senaste året (4.000/208.000). För inrikes födda är det 6,4% av de arbetslösa som fått ett jobb (10.000/156.000).

5. Integrationen går uselt, till skillnad mot den bild Arbetsförmedlingen och Socialdemokraterna försöker ge. 4.700 personer har hittills i år gått vidare till arbete eller studier efter avslutat etableringsuppdrag. Med tanke på att det för ett år sedan fanns över 62.000 personer i etableringsuppdraget är denna takt helt oacceptabelt låg. Många av de 4.700 har dessutom gått till olika subventionerade anställningar som extratjänster eller andra åtgärder, och hur många som gått vidare till studier framgår inte. Hur många som fått ett riktigt arbete utan subventioner som man kan försörja sig på framgår inte heller, men jag håller på och söker fakta om detta. Men med tanke på antalet personer i extratjänster lär det vara försvinnande få.

6. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande högre än den totala arbetslösheten. 9,1 procent av ungdomarna 18-24 år var inskrivna som arbetslösa, sammanlagt var 46.748 ungdomar öppet arbetslösa, varav 9 269 inom etablering (alltså nyanlända). 

Sammanfattningsvis är arbetsmarknaden stark för inrikes födda med god utbildning och svag för utrikes födda och ungdomar som saknar gymnasieutbildning. Dessa utsatta grupper har svårt att få arbete även i högkonjunktur, och när konjunkturen vänder ned kommer det att bli ännu svårare. Det är därför vi är så kritiska mot regeringen som inte tar vara på högkonjunkturen för att göra viktiga reformer på arbetsmarknaden och inom integrationen. När konjunkturen vänder nedåt är det för sent.

Högkonjunkturen döljer just nu hyfsat problemen på svensk arbetsmarknad, men jämför man med tidigare högkonjunkturer har abretslösheten bitit sig fast. Och den som tänker ett steg längre känner nog som jag en ganska stor oro för vad som händer i nästa lågkonjunktur.



 

Företagsbesök hos Bärkraft Assistans i Skene

2018-05-14

I dag deltog jag i ett företagsbesök hos Bärkraft Assistans i Skene, arrangerat av organisationen Företagarna. Förutom sedvanlioga diskussioner om företagsklimat och aktuella företagsfrågor fick vi en mycket intressant föredragning av Lennart Svensson som är verksamhetsansvarig hos Bärkraft Assistans.

Frågorna kring LSS och assistans är komplexa. Det finns ungefär 1.000 företag i Sverige idag som arbetar med assistans, och cirka 15.000 personer i landet har idag personlig assistans. LSS-lagen som verksamheten baseras på infördes av den borgerliga Bildt-regeringen 1993. Syftet med assistanslagstiftningen är att ge personer med assistansbehov en möjlighet att leva ett så bra liv som möjligt. Tyvärr är situationen sådan att Försäkringskassan idag omprövar eller drar in assistans även för människor med uppenbara behov. Antalet personer med assistans har därför minskat med något tusental de senaste åren. Man kan tycka att det är något stötande att på detta sätt försämra livskvaliteten för de allra mest utsatta människorna i vårt samhälle, samtidigt som man nu planerar att satsa 2 miljarder om året på att ge vuxna ensamkommande män utan asylskäl öjlighet att stanna i vårt land. Prioriteringarna från dagens regering känns inte helt optimala för att uttrycka sig försiktigt.



 

Hur grovt får en justiteminister ljuga för svenska folket?

2018-05-13

I går på twitter påstod justiteminister Morgan Johansson följande:

Och följde upp med:

Justitieministern påstod alltså att Alliansen "körde sönder statsfinanserna" och att vi 2008 saknade marginaler. Samt att vi därför sparade in på polisutbildningen. Eftersom jag var med på den tiden vet jag att det Morgan Johansson påstår är falskt. Och därför har jag tagit fram lite fakta för att påminna.

Vi kan börja med statsfinanserna och marginalerna 2008. Så här skrev jag på bloggen 4 november 2008 om prognosen för 2008 års helårsresultat, samt hur statens resultat sett ut sedan 2002:

Hur blev då det slutliga årsbokslutet för staten 2008. Jo så här (från statens årsbokslut):

Marginalerna som Alliansen byggt upp 2007 och 2008 var så starka att vi kunde satsa mest av alla länder i hela OECD för att motverka krisen. Framgår av denna figur från OECD:

Hur var det då med polisutbildningen. Jo så här. Alliansen storsatsade på ökad utbildning av fler poliser och ökade därefter snabbt antalet från ca 17.000 till 20.000 år 2008. I och med att målet nåtts tog polismyndigheten beslut om stopp för nya omfattande antagningar och bestämde att endast utbilda så många att man höll kvar antalet på den nivå som Alliansregeringen slagit fast, nämligen 20.000. Det hade alltså inget alls med brist på pengar att göra. Detta framgår exempelvis av denna nyhet från Nyheter24 från 2008. Under 2010 tog man för övrigt på nytt in större kullar efter en analys av hur stor utbildningsvolym som skulle behövas för att ligga kvar på nivån 20.000 poliser. Beskrivs bland annat i denna artikel från SVT. 

Så det blir rött ljus i faktakollen av Morgan Johansson:
* Statsfinanserna var i utmärkt skick 2008 med stora överskott.
* Vi klarade att stimulera ekonomin under krisåren utan att spara på annat.
* Alliansen minskade inte polisutbildningen för att spara pengar.

Dessa saker vet givetvis Morgan Johansson, han var ju själv med i riksdagen de åren. Ändå väljer han att faktiskt blåljuga svenska folket rakt i ansiktet. Detta visar hur desperata Socialdemokraterna börjar bli. Kan man inte vinna valet på sin politik och sina egna resultat under regeringsåren får man helt enkelt ljuga om sina motståndare. Precis som kompisarna i LO. Ovärdigt är det, men knappast oväntat.



 

Sverigemötet blev ett utmärkt avstamp för valrörelsen

2018-05-13



Moderaternas Sverigemöte i Göteborg blev verkligen precis den uppladdning inför valrörelsen som var avsikten. Förutom viktiga seminarier om politiska sakfrågor fick vi flera riktigt bra anföranden. Partisekreterare Gunnar Strömmers tal var mycket bra och entusiasmerande, med fokus på att det är samhällsproblemen som är våra huvudmotståndare - inte andra partier. Elisabeth Svantessons anförande med fokus på den ekonomiska politiken var sannolikt det bästa hon någonsin hållit. Och det avslutande talet av Ulf Kristersson höll samma höga nivå som vi blivit vana vid. En resonerande ton med fokus på långsiktig politik under minst åtta år framåt i stället för tom plakatpolitik och populistiska löften bara i syfte att vinna valet.  

Bland Ulfs mer tänkvärda ord fanns en mycket hård kritik mot LO för deras lögner om vår politik och även en kritik mot andra partier som använder både en ton och en retorik som är osann. "Vi ska bemöta lögnerna, syna lögnerna. Men inte spela deras spel. Vi ska förklara vår egen politik, inte förtala våra motståndares." Jag tror faktiskt att det är just detta de flesta väljare längtar efter. Och med Ulf och Elisabeth som våra två främsta företrädare tror jag vi kommer kunna göra ett riktigt bra val. Jag står fast vid det jag sagt ett bra tag nu, vi har goda chanser att bli Sveriges största riksdagsparti.



 

Moderaternas förslag för att uppvärdera medborgarskapet

2018-05-11

Ett av seminarierna som jag deltog i idag handlade om hur mdoeraterna vill stärka medborgarskapet. Det är ju en fråga jag bloggat om tidigare och även motionerat om i riksdagen. Vi fick ett intressant föredrag av forskaren och professorn i historia, Lars Trägårdh, och därefter redovisade partisekreterare Gunnar Strömmer moderaternas konkreta förslag på området:



Jag tycker alla förslagen är bra. Men skulle äver vilja lägga till att man inte borde få full tillgång till de svenska bidragssystemen (tex barnbidrag, bostadsbidrag och andra bidrag som saknar koppling till att man arbetar och betalar skatt) förrän man blivit svensk medborgare. Jag tycker också att rösträtt även i kommunala val borde kopplas till medborgarskap (med undantag för EU-medborgare som enligt EU-reglerna har rösträtt i kommunala val i det EU-land där man vistas).



 

Moderaternas Sverigemöte och valkonvent i Göteborg

2018-05-11



Under fredag och lördag hålls moderaternas stora årliga Sverigemöte, denna gång i Göteborg. 2.400 moderata politiker från riksdag, region, landsting, EU-parlament och kommuner deltar. Många trevliga möten blir det, inte minst med lokala politiker runt om i landet som jag har löpande kontakt med via sociala medier och nu kan träffa personligen och prata lite. Allt fler lokala politiker runt om i landet känner igen mig numera och kommer fram och pratar. Jag var också lite engagerad som medhjälpare vid ett seminarium om sociala medier idag. Inte minst var det många som ville komma igång med twitter på allvar, och förhoppningsvis kunde jag ge lite goda råd.



Dagens mest omtalade nyhet vara annars att moderaterna presenterade sin valslogan. "Lika för alla - rättigheter, skyldigheter, möjligheter". Reaktionerna var lite blandade, både från media, närvarande moderater och på sociala medier. Å ena sidan kan det bli en pedagogisk utmaning att förklara att vi står för detta samtidigt som vi både vill dra in rättigheter och förmåner för människor som lever illegalt i landet, samt att vi vill införa stegvis kvalifikation för nyanlända till våra sociala trygghetssystem. Vissa kommer säkert medvetet att försöka missförstå vad vi menar. Men å andra sidan kan denna valslogan väcka nyfikenhet och bli en mycket bra samtalsöppnare med väljarna. Och det är kanske trots allt det viktigaste.

Tanken är inte att alla ska vara lika, bara att alla ska ha samma möjligheter att lyckas. Om man sedan tar vara på dessa möjligheter är en annan sak. Grundtanken är att rättigheter och skyldigheter hänger ihop, att alla ska vara lika inför lagen och att alla som anstränger sig ska ha samma möjligheter att lyckas i vårt land. Det innebär att vi säger nej till kvotering och identitetspolitik och ser människor som individer. Viktiga moderata kärnvärden.

Jag har inte riktigt landat själv i om jag tycker vår valslogan är en väldigt smart formulering eller om den riskerar att bli för  komplicerad att förklara och därmed inte riktigt kommer att fungera. Men det är ju bara ett ge den en chans och försöka använda den på ett bra sätt i valrörelsen.


 

Moderaternas vårbudgetmotion i sammandrag

2018-05-11

Jag har tidigare berört olika delar av den moderata vårbudgetmotionen, men känner att det kan vara bra att presentera en helhet. 

Grunderna för vår politik är att styrkan i svensk ekonomi behöver användas bättre. Vi fokuserar på statens kärnuppgifter, rustar Sverige för nästa lågkonjunktur och genomför riktiga reformer för fler jobb och minskat utanförskap – för att ersätta hopplöshet med framtidstro. Den stora frågan i höstens val kommer inte att vara vem som säger sig satsa mest på välfärden, utan hur satsningarna blir möjliga. Under sina fyra år har regeringen höjt skatterna med 60 miljarder kronor och ökat statens utgifter med 100 miljarder kronor. Samtidigt har vårdköerna fördubblats, polistätheten minskat och jobbklyftan mellan svenskfödda och utlandsfödda vidgats.

Det är uppenbart att höjda skatter inte är en hållbar väg för att öka välfärdens resurser. Vi måste i stället prioritera hårdare hur pengarna ska användas. I Moderaternas vårbudget visar vi att det går att göra riktiga prioriteringar. Välfärden och statens kärnuppgifter som lag och ordning och ett starkt försvar ska gå före bidrag, slöseri med skattemedel och ogenomtänkta utgifter. Samtidigt ser vi till att det lönar sig bättre att arbeta, vilket leder till fler i arbete, vilket i sin tur ökar skatteintäkterna. Vi visade 2006-14 att detta fungerade, till och med i djup lågkonjunktur, och nu är det hög tid att gå tillbaka till klokt och genomtänkt jobbpolitik.

Grunden för moderaternas ekonomiska politik är att
* vi prioriterar välfärdens kärna och statens kärnuppgifter
* vi vill att det lönar sig bättre att jobba
* vi väljer välfärd före bidrag
* vi värnar statens finanser

Varje krona som går till bidrag till den som kan jobba är en krona som hade kunnat gå till polisen, skolan eller sjukvården. 
För att kunna öka resurserna till välfärden behövs tre viktiga åtgärder:
* De samlade bidragskostnaderna måste minska.
* Kostnaderna för asyl- och anhöriginvandring måste minska.
* Överskottsmålet måste uppfyllas. 

Här följer våra viktigaste konkreta förslag 
• Vi satsar sammanlagt nära 28 miljarder kronor direkt på vård, skola och statens kärnuppgifter. Dessutom håller vi regeringens tidigare löfte om 10 miljarder mer till välfärden/kommunerna.
• Vi satsar 6 miljarder kronor mer än regeringen på polisen. Det betyder att Moderaterna, till skillnad från regeringen, tillför de resurser som faktiskt krävs för att nå målet om 10 000 fler polisanställda till år 2024, samt att det skapas utrymme för betydande höjning av polisernas löner, samt betald polisutbildning. 
• Vi avsätter 3 miljarder kronor för nya och utvecklade kömiljarder som ska korta väntetiderna i vården. Denna modell var framgångsrik under alliansregeringen, och nu vill vi göra den ännu bättre. 
•  Vi satsar 3 miljarder mer än regeringen på att förbättra förlossningsvården och cancervården.
• Vi utökar undervisningstiden med en timme per dag för elever i lågstadiet, och genomför ett antal andra skolreformer motsvarande 6,5 miljarder mer än regeringen. 
• Vi satsar mer på infrastruktur än regeringen, inte minst upprustning av det finmaskiga vägnätet
• Vi inleder en bana för att Sverige ska nå målet om försvarsanslag motsvarande 2 procent av BNP. År 2021 satsar vi 10 miljarder kronor mer på försvaret än regeringen.
• Sverige behöver sänkt skatt på arbete, inom ramen för ansvarsfulla offentliga finanser. Vi föreslår ett nytt jobbskatteavdrag som ger en normallöntagare 500 kronor sänkt skatt varje månad, och ett utökat jobbskatteavdrag för äldre som jobbar.
• Vi sänker skatten på pension lika mycket som regeringen föreslår.
• Alltför många lärare och sjuksköterskor får betala mer än hälften av en löneökning i skatt. Vi höjer därför brytpunkten för statlig skatt för att inte utbildning ska straffbeskattas.
• Aktuella expertrapporter har konstaterat att nyanlända till och med kan förlora ekonomiskt på att ta ett jobb. Det är helt orimligt – särskilt om vi ska klara integrationen. Vi föreslår därför den största bidragsreformen sedan 1980 med bland annat bidragstak, tydligare krav på den som har socialbidrag och successiv kvalificering in i välfärden och bidragssystemen för den som är ny i Sverige.
• Vi inför inträdesjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa som innebär att man "lär sig jobbet på jobbet" och får avtalsenlig lön för den tid man arbetar.
• Vi vill utveckla RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster.

Finansiering av våra förslag sker bland annat genom besparingar till följd av vår bidragstak och besparing på de olika bidragssystemen (främst för nyanlända), sänkta migrationskostnader, effektivisering av arbetsmarknadspolitiken, effektivisering av klimatpolitiken, avskaffade byggsubventioner, minskning av vissa myndighetsanslag, höjning av dagens reducerade 12%-moms till 14%, avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgifter och en del omfördelningar inom regeringens budget på olika områden.



 

Hög tid för vuxet samtal om migrationspolitiken

2018-05-10

De senaste veckorna har varit ett nytt lågvattenmärke i svensk politik och mediabevakning. Både väljarna och allt fler politiker och partier inser att migrationsfrågan och integrationsfrågan är en av de absolut viktigaste samhällsfrågorna idag. Trots det har dagens samhällsdebatt fullständigt spårat ur.

I dagens läge kunde man förvänta sig att politik och media diskuterar vilka åtgärder som borde vidtas, och analyserar orsakerna till att Sverige fått ta emot en så orimligt stor andel av de asylsökande som sökt sig till EU. Kanske gjort jämförelser med andra länder och deras regelverk? Kanske skrivit artiklar om goda positiva exempel i Sverige där integrationen lyckats, skrivit om framgångsrika invandrare och om företag som startats av invandrare? Kanske uppmärksammat läget i de kommuner som redan nu börjar se baksidan av att ha tagit emot en så stor andel nyanlända att de inte kommer att ha råd att försörja dem, vilket de måste eftersom det inte finns någon arbetsmarknad på dessa orter (det var därför de hade tomma bostäder). Helt enkelt fört en bred och allsidig debatt om sakfrågan och beskrivit vad de olika partierna föreslår som lösning?

Men nej. Det enda som media och de flesta politiska partier idag ägnar sin kraft åt är att diskutera frågan om vem som kanske vill eller inte vill prata med Sverigedemokraterna. Det är tydligen den stora och mest intressanta samhällsfrågan. Det är en så infantil debattnivå att huvuddelen av väljarna måste börja undra vad politikerna och media håller på med.

I går skrev jag detta på twitter, vilket blev en av dagens mest delade politiska tweets:



I den andra ringhörnan sitter Sverigedemokraterna själva. "Ni tar våra förslag" säger de indignerat. Och "glömmer" att de faktiskt själva hämtade en del av sina förslag från exempelvis moderaterna när vi övergav vår gamla mer realistiska migrationspolitik någon gång under Alliansens andra mandatperiod. Nu har moderaterna äntligen återgått till en rimlig syn på frågan och har då också dammat av en del av vår tidigare politik och uppdaterat den med nya förslag.

Inget parti äger några förslag och alla partier borde vara nöjda om fler partier driver samma frågor som de själva - då finns det ju också en chans att få igenom politiken. Att kunna erkänna detta är också en del av det vuxna samtalet.

Jag blir glad när vår partiledare Ulf Kristersson visar en mer avslappnad inställning till frågan om vem som ska få vara med och diskutera framtidens långsiktiga migrationspolitik, och till skillnad mot andra inte börjar med att utesluta någon. I min värld låter man alla partier som valts in i riksdagen vara med och diskutera viktiga framtidsfrågor. Sedan får man ju se vart diskussionerna leder. Att man samtalar med alla behöver såklart inte betyda att det till slut blir en uppgörelse där alla åtta partier enas. I just migrationsfrågan inser nog de flesta att det är ytterst osannolikt att det skulle bli så. Det är inte en fråga där man kan kompromissa bort viktiga delar för att tillfredsställa små extrema partier. Men delta i diskussionerna och göra politiska inspel måste alla partier kunna göra utan att någon förfasar sig över det. 

Nu är det hög tid för ett vuxet samtal, både bland politiker och i media. Migrationsfrågan är helt enkelt för viktig för att politiker och media ska ha fokus på fel saker. 



 

Klimatpolitikens domedagsprofeter

2018-05-09

Ibland låter de värsta klimatalarmisterna närmast som en domedagssekt. Som denna artikel i DN (tyvärr låst) som helt enkelt säger att vi måste förbereda oss på att dö (!). Ivrigt marknadsförd på twitter av Pär Holmgren, meteorologen som blev en av våra främsta klimatalarmister, och idag verkar försörja sig på det. Jag kunde inte låta bli att ge ett syrligt svar.



Miljöpartiets språkrör kör såklart samma domedagsspår. Isabella Lövin, vice statsminister, förklarade i partiledardebatten i söndags i debatten om jobb och arbetsmarknad att "Det finns inga jobb på en död planet". Det var hennes bidrag i den frågan. När miljöpartisterna tar i så de nästan spricker är det alltid lite kul att påminna om Fridolins kolbit. I valrörelsen var avvecklingen av Vattenfalls kolkraft en av de absolut viktigaste frågorna för Miljöpartiet, närmast en ödesfråga för mänskligheten. I regeringsställning offrade man gärna kravet för att få sitta kvar i regeringen. Det visar hur oroliga man verkligen är för klimathotet.



SVT inledde för övrigt avsnittet om miljö och klimat i partiledardebatten med att sprida minst två osanningar: Dels att havsnivåhöjningen ökat dramatiskt, dels att Golfströmmen håller på att sakta in. Båda påståendena saknar helt vetenskaplig grund och är alltså fake news. Jag har visat det med tungt vetenskapligt stöd på bloggen tidigare. Se exempelvis denna nyhet från SVT där en av landets främsta oceanografer vid Chalmers i Göteborg brutalt och vetenskapligt välbelagt helt avfärdar påståendet om Golfströmmen.

Miljöpartisterna påstår ofta att stora delar av landets befolkning har "klimatångest". Några fakta som stödjer detta finns dock inte. Exempelvis visade Novus i en opinionsmätning i december 2017 att endast 14% av ungdomarna oroar sig mest för klimatet. I en annan Novus-mätning är det endast 35% av befolkningen som tycker miljö- och klimat är en av de viktigaste frågorna. Totalt hamnar detta område först på nionde plats. Andelen som tycker frågan är viktig har varit ganska stabil sedan 2014, då det var mycket fler som tyckte frågan var en av de viktigaste. I SOM-institutets stora undersökning om de viktigaste valfrågorna kommer miljö och klimat först på sjunde plats. Endast 10% anger spontant klimatfrågan som den viktigaste, se sammanställning på bloggen den 30 april.

I måndags kväll hade förresten Expressen TV en skylt under debatten mellan Löfven och Kristersson där det stod att 15% av svenskarna tänker avstå från att flyga på årens semester av klimatskäl. 85% tänker således inte ändra sina flygvanor. Om man var rejält orolig för klimatet skulle sannolikt svaret bli annorlunda, med tanke på den närmast hetsliknande jakt som pågår mot flyget och oss som flyger från media, politiker och klimatdebattörer.

Jag hör sällan vanliga människor spontant uttrycka oro för klimatförändringar. Däremot pratas det en hel del om andra miljöhot, och dessutom finns en stor oro bland boende utanför storstäderna när det gäller vad politikerna kan tänkas ställa till med för att "stoppa klimatförändringarna". Dagens landsbygdsfientliga regering orsakar ökad avfolkning glesbygden genom att fördyra och försvåra kommunikationer, och dessutom försvåra livet rent allmänt för människor att bo och verka på landsbygden genom nya regler, förbud, föreskrifter och skattehöjningar. Många ser också risker för både samhällsekonomi och energiförsörjning i spåren av en ganska extrem "klimatpolitik". Alltför många politiker har ett stockholmsperspektiv på sina beslut och det gör många av oss som bor utanför storstäderna oroliga på allvar. Det borde vi prata om i valrörelsen.

Om man menar allvar med miljö- och klimatpolitik lägger man resurser på det som ger bäst effekt. Att lägga mer pengar på att hjälpa fattiga länder att utveckla sin energiförsörjning och miljöpolitik i stället för att göra extremt kostsamma eller rent av meningslösa ågärder på hemmaplan (som en miljard till skattesubvention av elcyklar) är exempelvis ett väldigt bra moderat förslag. Sedan kan vi såklart diskutera hur stor effekt det får på jordens klimat. Min övertygelse är som bekant att den är ganska marginell. Men så länge åtgärderna ändå bidrar till renare luft och vatten, bättre hälsa,  tryggare energiförsörjning och ökat välstånd spelar det ju mindre roll. Då är det bra ändå.

Jag ser gärna miljöpolitiken i ett bredare sammanhang än bara klimatfrågor. Att värna om naturen och våra djur och växter, att ha en hälsosam miljö fri från gifter och föroreningar, att vårda vårt vatten, att driva ett miljövänligt jordbruk, skogsbruk och fiske, att skapa en trygg och miljövänlig energiförsörjning, att motverka nedskräpning och dumpning av avfall i vår natur, samt försöka minska resursslöseri och effektivisera återvinning av resurser är centrala frågor för mig. För en moderat är ansvar för miljön lika viktig som ansvaret för ekonomin. Och då är vi där igen - teknisk utveckling, marknadsekonomi, framtidstro och privat ägande är alltid bäst. Det är bevisat. Diktaturer har genom åren utmärkt sig för en usel miljöpolitik. Det är trots allt västvärldens demokratier som tagit bäst ansvar för miljön, trots sina fel och brister.

Domedagsteorier och undergångsprofeter kommer och går, så har det varit i alla tider. Men i längden brukar det vara sunt förnuft som vinner. Förhoppningsvis även denna gång.



 

Styrelsemöte i Markmoderaterna

2018-05-08

I kväll hade Markmoderaterna styrelsemöte. Med fokus på valrörelse, vallöften, broschyrer och andra aktiviteter. Vi är i full gång, och snart börjar allvaret. Exakt fyra månader till valdagen nu.





 

Skrämmande fakta om exploatering av utländsk arbetskraft i Sverige 

2018-05-08

För en dryg vecka sedan träffade jag och ett par moderata tjänstemän Arbetsmiljöverket och Gränspolisen för att diskutera det samverkansprojekt mellan olika myndigheter som pågår för att motverka osund konkurrens, arbetskraftsexploatering och svartarbete. Förutom Arbetsmiljöverket och Polisen medverkar Migrationsverket, Ekobrottsmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Transportstyrelsen och Kustbevakningen. Vid vissa tillslag eller inspektioner deltar även Skatteverket. I Sverige finns fem nationella team som arbetar i olika regioner i landet.

Jag tillhör väl kanske dem som ansett mig ha en hyfsat bra bild av läget, och vet att det finns omfattande problem. Men faktum är att det vi fick höra var betydligt värre än vad jag trodde. Organiserat och mycket utstuderat utnyttjande av utländsk arbetskraft förekommer i mycket stor utsträckning.

Bara i Storstockholm uppskattar man att 40.000 personer (!) lever illegalt och av dessa arbetar kanske hälften utan tillstånd. Det handlar om personer som fått avslag på sin asylansökan, det handlar om personer som avvisats från landet men som sedan återvänt, och det handlar om personer som är helt okända för svenska myndigheter och som kommer via andra EU-länder där de ibland kan ha tillfälliga uppehållstillstånd som dock inte ger dem rätt att arbeta i annat EU-land. Exempelvis finns många ukrainare som har kommit via Polen där de har sådana tillfälliga uppehållstillstånd. Många tvingas betala stora pengar för olika handlingar som ger dem möjlighet att vistas inom EU, priser på uppemot EUR 3.000 för en visering är inte ovanligt. Även en del EU-medborgare förekommer i dessa sammanhang, även om fattiga EU-medborgare oftare enligt polisen ägnar sig åt tiggeri, prostitution och ibland ren kriminalitet.

Utöver dem som vistas och arbetar illegalt här förekommer omfattande utnyttjande av personer som har ett beviljat arbetstillstånd. Och det gäller i alla branscher, inte bara de med "enkla jobb" som diskuterats i debatten. Illegal arbetskraft förekommer exempelvis inom bygg, stenläggning, asfaltläggning, restaurang, bilverkstäder, bilrecond, billackeringar, transporter, gröna näringar, tvätterier, frisörer, skönhetsvård och massage.

Bland annat förekommer handel med arbetstillstånd och falska anställningsavtal. Ofta redovisas formella kollektivavtalsvillkor till Migrationsverket, men i verkligheten följs inte de arbetstider som anges och lönerna betalas visserligen till bankkonton, men dessa konton har ofta inte den anställde själv tillgång till utan de kontrolleras av den kriminelle arbetsgivaren, som sätter in lönen på kontot, för att sedan ta ut lönen med hjälp av bankomatkort. Sedan får en byggjobbare nöja sig med 35 kronor i timmen kontant i handen medan den kriminelle arbetsgivaren behåller resten. Löner för städare kan ligga så lågt som på 12 kronor i timmen. En stenläggare kan få 200 kronor om dagen.

Vi fick också veta att det finns "byggbussar" i Stockholm som kör runt på morgnarna och hämtar daglönare som körs till byggarbetsplatser där det saknas folk. Man får lön per timme och vet inte om man får jobba mer än en dag. De som vill ha daglönejobb ställer sig vid vissa busshållplatser och får hoppas att det kommer en buss som hämtar upp. 

Den illegala arbetskraften tvingas ofta sova i ouppvärmda lokaler, exempelvis byggbodar, tomma kontorslokaler och industrilokaler eller källarutrymmen. Nedan en "bostad" längst in i en bilverkstad (foto Arbetsmiljöverket). Det förekommer även tältläger och uttjänta husvagnar. Ibland får man betala stor del av lönen för boendet. Arbetsmiljön är ofta mycket dålig och arbetsplatsolyckorna många, även om de ofta tystas ned och aldrig rapporteras.

 

Man menade att det nästan inte finns någon byggarbetsplats där det inte förekommer någon typ av fusk. De nya säkerhetssystemen där anställda måste visa särskilt ID-kort för att komma in fungerar inte heller. I Östeuropa förekommer omfattande tillverkning av falska id-kort, som sedan används för att illegala anställda ska kunna ta sig in på stora byggarbetsplatser. När Arbetsmiljöverket kommer ut på inspektion är det vanligt att en del av de som jobbar där plötsligt försvinner. Ovan th en bild från en sådan inspektion - när Arbetsmiljöverket kom sprang en grupp anställda över gatan och ställde sig i en busskur (foto Arbetsmiljöverket).

Omfattningen av fusket är närmast chockerande. Att ge sig på de legala arbetskraftsinvandrarna känns lite som att börja i fel ände, även om fusk som sagt förekommer i stor omfattning även inom det systemet. Jag är den förste att stödja tydligare kontroller från Migrationsverkets sida för att motverka fusk med arbetskraftsinvandring. Men det stora problemet är givetvis omfattande illegal arbetskraftsinvandring. Till stor del beror den på att Sverige inte har kontroll över vilka som passerar vår gräns. Detta är ett mycket svårlöst problem, men så länge vi har fri rörlighet inom EU måste Sverige möta problemen med fler kontroller och inspektioner av arbetsplatser och kraftfullare åtgärder mot upptäckt fusk. Myndigheterna får många tips både från privatpersoner, företag och fackliga organisationer, men man har alltför lite resurser för att hinna med allt. Om vi inte bekämpar denna typ av brottslighet slår vi i längden ut de seriösa företagen och lämnar över verksamheten till kriminella grupperingar.

Jag tror få svenskar inser hur stort detta problem är, och att vi behöver lägga betydligt större resurser på detta. Vi måste även fortsätta utveckla samarbetet mellan olika myndigheter. Självklart måste vi också bli bättre på att bekämpa skuggsamhället på andra sätt. Att se till att personer som saknar uppehållstillstånd avvisas, och dra in alla förmåner och rättigheter för dessa personer är en självklarhet. Att bekämpa organiserad brottslighet är en annan viktig sak - de kriminella nätverken arbetar ofta med alla typer av kriminalitet och driver även företag som sysselsätter svart eller illegal arbetskraft.

De öppna gränserna inom Schengenområdet är bra på många sätt, men det blir för mig allt mer uppenbart att baksidorna är enormt stora. Så stora att jag allt oftare funderar över den närmast hädiska tanken för en moderat om det verkligen är värt det. I vart fall krävs det mycket kraftfulla åtgärder på många olika plan om vi ska fortsätta vara med i detta system med öppna gränser inom EU. I  dag fungerar det uppenbarligen inte.



 

Alltför många fördummar debatten om våldtäkter

2018-05-07

Så var det dags igen. Efter gårdagens partiledardebatt går debattörer/sympatisörer från både SD och deras utbrytarparti Afs till angrepp i sociala medier mot Ulf Kristersson för att han inte skyllde alla våldtäkter på invandringen. I stället sa han att han inte vet säkert vad den kraftiga ökningen av anmälda våldtäkter beror på. Och det är väl den bild som även experterna ger. Frågan är komplex. Trots detta hävdar även ledande företrädare för SD att våldtäkterna beror på invandringen.

I dag har Aftonbladet en mycket intressant granskning av gruppvåldtäkterna i Sverige, som åberopas av dessa debattörer. Antalet gruppvåldtäktsdomar har mer än fördubblades på fyra år, visar granskningen, och man framför som en bidragande orsak att Alliansen ändrade lagen 2013 så att begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersattes med det vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”. Gruppvåldtäkterna sägs även ha en tydlig koppling till förövare med annan kultur och nationalitet. Hela 82 av 112 dömda för gruppvåldtäkt de senaste sex åren är födda i länder utanför Europa. Det är knappast en överraskning, gruppvåldtäkter är ju i huvudsak en ny företeelse i vårt land och de dömda förövarna är alltså till stor del utrikes födda unga pojkar och män. 

Saken är bara den att gruppvåldtäkterna bara utgör en mindre del av de anmälda våldtäkterna i Sverige. Av Aftonbladets artikel framgår exempelvis att endast 29 av 286 våldtäktsdömda 2016 fälldes för gruppvåldtäkt. För den stora majoriteten våldtäkter är bilden inte alls lika tydlig. Det finns en tydlig överrepresentation av utrikes födda, men en hel del av de dömda är också födda i Sverige och av svenskt ursprung.

Många experter har försökt förklara varför antalet anmälda våldtäkter ökat så mycket just i Sverige. Några av förklaringarna är som sagt lagtekniska - vi har utvidgat våldtäktsbegreppet så att fler övergrepp räknas som våldtäkt än tidigare, då de i stället betraktades som sexuellt ofredande och liknande. Vi vet också att fler idag vågar anmäla våldtäkter och att polisen trots all kritik ändå blivit bättre på att hantera sådana anmälningar på ett värdigt sätt (även om det sedan ofta brister mycket i utredningarna och alltför få våldtäktsmän döms).

Vi vet också av flera rapporter att ungdomars ökande droganvändning ökar risken för våldtäkter. Det medför ökad risk att bli både förövare och offer om man är kraftigt drogpåverkad (eller alkoholpåverkad). Detta gäller både gruppvåldtäkter och andra våldtäkter. 

Att ökad invandring av pojkar och män från kulturer med en annan syn på kvinnor och sex påverkar är högst troligt, precis som det i artikeln sägs förklara en stor del av gruppvåldtäkterna. Detta får vi absolut inte försöka dölja eller prata bort. Men att skylla all ökning av antalet anmälda våldtäkter på invandring är att göra det alldeles för lätt för sig. Därför är debattörerna fel ute när de angriper Ulf Kristersson och andra partiledare som inte köper deras enögda retorik. Den fördummar bara debatten om en extremt viktig samhällsfråga - flickors och kvinnors rätt till trygghet.

Jag har själv motionerat om ett utökat uppdrag för Brå när det gäller brottsstatistik efter gärningsmans och offers bakgrund. Detta är numera också moderaternas linje. Kunskap är viktigt om vi ska kunna agera på bästa sätt, men också för att vi ska kunna föra en seriös debatt.

Moderaterna lägger fokus på att bekämpa brott, oavsett vem som begår dem eller varför. Vi vill ha skärpta straff för grova sexualbrott, fler poliser som utreder brotten och fler som döms. Vi vill vara mycket tydliga mot dem som kommer till vårt land om vilka lagar och regler som gäller här. Men vi kräver också att alla pojkar och män respekterar en kvinnas nej. En våldtäkt är såklart lika hemsk för offret oavsett om gärningsmannen är invandrare eller infödd svensk.


 

Partiledardebatten: Dagens regering har misslyckats med det mesta

2018-05-06

Kvällens långa partiledardebatt i Svt Agenda blev faktiskt riktigt spänstig, fartfylld och klargörande. En av de bättre på länge. Och tydlig vinnare blev moderaternas Ulf Kristersson, i vart fall enligt Inizios opinionsmätning.

Statsminister Stefan Löfven och Miljöpartiets Isabella Lövin gjorde däremot katastrofala insatser. Jag tror inte jag sett Löfven så svag i en debatt tidigare. Han bluddrade om ovidkommande saker och försökte på ett pinsamt sätt styra över diskussionen till LAS när ämnet var våldtäkter. Detta fick hela studion att skratta åt honom, och detta klipp valsar nu runt i sociala medier. Det blev ingen bra kväll för Löfven och socialdemokraterna.

Sammantaget visade debatten att det mesta gått åt fel håll med nuvarande regering. Längre vårdköer, färre poliser, sämre skolresultat, fler som lever på försörjningsstöd, växande obalanser på arbetsmarknaden, ökad otrygghet och en misslyckad integration. Trots att regeringen styrt under en stark högkonjunktur och dessutom höjt skatterna med 60 miljarder så har inte välfärden blivit bättre. Under Alliansen gick vi igenom en extremt djup finanskris och lågkonjunktur, och samtidigt sänkte vi skatterna kraftigt. Trots det fick välfärden mer pengar, vårdköerna var kortare, större andel elever var behöriga till gymnasiet, färre levde på försörjningsstöd och poliserna blev fler. Man kan ju verkligen ställa frågan vilken regering som gjort det bästa jobbet?

Man kan också konstatera det Ulf Kristersson sade i debatten. "Om skatter hade garanterat god välfärd, då hade vi inte haft några välfärdsproblem just nu". Här några bilder som illustrerar försämringarna i välfärden under regeringen Löfven, i detta fall skola och sjukvård:

 

    



 

Allt mer kritik mot Riksbanken för högt spel med svensk ekonomi

2018-05-05

Kritik kommer från allt fler håll när det gäller Riksbankens extrema lågräntelinje mitt i en stark högkonjunktur. Effekterna har blivit en kraftig försvagning av den svenska valutan de senaste 3-4 åren som gjort oss alla fattigare, kombinerat med skenande fastighetspriser och kraftigt ökad skuldsättning. Oron växer för vad man ska göra i en framtida lågkonjunktur när räntevapnet inte längre finns. Dessutom finns givetvis risken att en höga skuldsättningen och de höga fastighetspriserna kan vändas i ett prisras och svårighet att betala räntorna på bolånen, vilket kan fördjupa en kommande lågkonjunktur. 

Jag har berört frågan tidigare, och häromdagen kom en ny oroväckande rapport, denna gång från min tidigare arbetsgivare, banken SEB. Även Dagens Industri skriver om saken via samma länk ovan. Båda konstaterar att den svenska kronan sjunkit till krisnivåer trots stark konjunktur. Detta har självklart gjort oss alla fattigare, eftersom exportprodukter blir dyrare, liksom utlandsresor och investeringar utomlands. Samtidigt dopar vi vår exportindustri. Den svenska ekonomin är i kraftig och onaturlig obalans och det kan få ett högt pris i framtiden.   





 

M och S bör kunna göra upp om migrationspolitiken

2018-05-04

Socialdemokraternas besked idag om en kraftigt skärpt migrationspolitik är mycket välkommen. Förslagen ligger dessutom helt i linje med det Moderaterna drivit sedan vår senaste partistämma. Bland verkar S vilja att de tillfälliga reglerna från 2015 (tillfälliga uppehållstillstånd och försörjningskrav vid anhöriginvandring mm) ska permanentas, man vill avskaffa förmåner och rättigheter för dem som fått avslag, och i övrigt säger man att Sverige inte kan regler som väsentligt skiljer sig från andra länder i EU.

Beskeden ligger också helt i linje med de förslag som jag och 12 moderata riksdagskolleger presenterade redan hösten 2015,
Tio punkter för en mer balanserad migrationspolitik . De flesta av våra motionsförslag har därmed nu blivit både Moderaternas och Socialdemokraternas officiella politik. Hyfsad framgång får man säga.

Problemet för Socialdemokraterna är bara att deras budskap idag klingar lite falskt. För samtidigt slåss man ju med näbbar och klor för att få igenom en lagändring som ger 9.000 vuxna män utan asylskäl en chans att stanna i Sverige för en kostnad av sex miljarder under tre år. Att på detta sätt skicka så totalt olika signaler samtidigt gör det lite svårt att ta Socialdemokraternas beslut på allvar. De har mycket att bevisa.

Det bästa de kunde göra nu är att dra tillbaka det hårt kritiserade lagförslaget och i stället bjuda in till förhandling om en blocköverskridande överenskommelse kring migrationspolitiken. Förutsättningarna för en stor bred överenskommelse mellan M och S om en långsiktig migrationspolitik förefaller i sak mycket goda. Får en sådan stöd även av SD och kanske några av Allianspartierna blir det en mycket stark uppgörelse som ställer de mer extrema småpartierna (främst V, MP och C) vid sidan i denna fråga för många år framåt. Det vore mycket bra för Sverige och skulle spegla den stora folkmajoritetens vilja.

Frågan är - går det rent av att lösa detta redan före valet? Det skulle säkert välkomnas av många.


 

Politik handlar om att prioritera - jag skriver i Dagens Samhälle idag

2018-05-03

I dag har jag denna debattartikel i Dagens Samhälle:

Politik handlar just om att ställa grupper mot varandra

Nyligen kom regeringens proposition "En ny möjlighet till uppehållstillstånd" som i praktiken innebär att 9.000 vuxna (främst män) utan asylskäl beviljas uppehållstillstånd om de studerar eller "har för avsikt" att studera i Sverige.

Förslaget har mött extrem hård kritik. Exempelvis skriver Lagrådet att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas". Det är den i särklass hårdaste kritik som jag någonsin sett Lagrådet framföra. Förutom att lagförslaget är juridiskt och lagtekniskt undermåligt går det emot all form av logik och tydlighet i svensk migrationspolitik, samt medför godtycke och rättsosäkerhet.
 
Förslaget är dessutom dyrt. Förutom att regeringen själva uppskattar en direkt kostnad för bland annat boende och försörjning på cirka 1 miljard per år tillkommer kostnad för gymnasieplatser som inte finns med i kalkylen. De billigaste gymnasieprogrammen kostar ungefär 110.000 kronor per år. Räknat på 9.000 elever blir det i så fall ytterligare en miljard per år. Totalkostnaden för att bevilja dessa 9.000 personer uppehållstillstånd för studier blir därmed minst 6 miljarder för tre år. 
 
På första maj meddelade statsminister Löfven att Socialdemokraternas ”vill verka för" höjda pensioner för 1,2 miljoner pensionärer. I sina tal och pressmeddelanden uttryckte sig Socialdemokraterna så att svenska pensionärer fick bilden av att man vill ge en pensionshöjning med 600 kronor i månaden för 1,2 miljoner pensionärer. För detta är man villiga att satsa 4 miljarder per år. Problemet är bara att 4 miljarder inte räcker till 600 kronor i månaden för 1,2 miljoner pensionärer. Det räcker bara till 278 kronor.

Jag tror många pensionärer lyssnade intresserat på statsministerns högtravande tal på presskonferensen där han med darrande stämma talade sig varm för hur de pensionärer som slitit hela livet minsann förtjänar en dräglig pension. Det betyder alltså enligt Löfven och Socialdemokraterna 600 kronor extra per månad. Eller i verkligheten 278 kronor.
 
Samtidigt som Socialdemokraterna är villiga att satsa 4 miljarder per år på höjda pensioner för vissa grupper satsar man alltså 6 miljarder på tre år på att ge uppehållstillstånd för 9.000 vuxna män utan asylskäl från andra länder. Man lägger alltså  222.000 kronor per år på en utrikes född man som saknar asylskäl och 3.333 kronor per år på varje pensionär. En vuxen man utan asylskäl är alltså värd 66 gånger mer i regeringens budgetsatsningar än en genomsnittlig svensk pensionär.
 
”Nu ska vi inte ställa grupper mot varandra” säger någon med indignerad stämma. Men det ska vi visst göra! Politik handlar nämligen om exakt detta, att prioritera mellan olika saker och därmed även ställa grupper mot varandra.
 
De miljarder man lägger på meningslösa byggsubventioner kan man inte lägga på att korta vårdköerna. De pengar man lägger på att skattesubventionera elcyklar kan man inte satsa på äldreomsorgen. Och de pengar man lägger på en kamelfarm kan inte gå till skolan.
 
På samma sätt gäller att de 6 miljarder man lägger på att ge uppehållstillstånd för 9.000 vuxna män utan asylskäl inte kan användas för att höja pensioner eller sänka pensionärernas skatt. Konstigare än så är det inte.
 
Jag vill aldrig höra de partier som röstar för detta förslag klaga i framtiden på att det saknas pengar till angelägna saker eller att skatterna är för höga. Man har gjort sin prioritering och får stå för den. Vi moderater gör en helt annan prioritering.
 
 
Jan Ericson, Ubbhult
Riksdagsledamot (M)
 

Riksdagen vill äntligen öppna för gårdsförsäljning av alkohol

2018-05-03



I går tog riksdagen ett historiskt beslut. Nämligen att möjliggöra för gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker i mindre omfattning. Detta är något många av oss riksdagsledamöter kämpat för under många år. Både för att gynna små alkoholproducenter och microbryggerier, och för att skapa förutsättningar för en växande turism.

Själv har jag motionerat om detta under ett antal år, senast med denna motion förra hösten:
2017/18:394 Gårdsförsäljning av livsmedel och alkohol

Det blev en bra dag på jobbet att se ännu ett av mina förslag bli verklighet.


 

S-MP-regeringens falska pensionslöften och orimliga prioriteringar

2018-05-02

Socialdemokraternas besked om att man vill "verka för" höjda pensioner för 1,2 miljoner pensionärer låter givetvis väldigt lockande för många. Men när man skrapar lite på ytan blir det väldigt uppenbart hur dagens regering försöker lura väljarna.

1. Man utlovar i media i princip en pensionshöjning för 1,2 miljoner pensionärer med 600 kronor i månaden. Och för detta är man villiga att satsa 4 miljarder per år. Problemet är bara att 4 miljarder inte räcker till 600 kronor i månaden för 1,2 miljoner pensionärer. Det räcker bara till 278 kronor. Före skatt.

2. Det andra problemet är att alla ändringar i de allmänna pensionerna beslutas av Pensionsgruppen, som innehåller representanter från M, S, C, L och KD. Det är denna grupp som beslutar om förslag till förändringar av pensionssystemet. Inget parti kan ensamt förändra pensionssystemet. I den mån förändringar sker är det ett gemensamt beslut av dessa fem partier.

3. Det tredje problemet är hyckleriet. Samtidigt som man är villiga att satsa 4 miljarder per år på höjda pensioner för vissa grupper satsar man 2 miljarder per år på att ge uppehållstillstånd för 9.000 vuxna män utan asylskäl från andra länder. Man lägger alltså  222.000 kronor per år på en utrikes född man som saknar asylskäl. Och 3.333 kronor per pensionär. En ensamkommande vuxen man utan asylskäl är alltså värd 66 gånger mer än en svensk pensionär. Det är helt oanständiga proportioner. Totalt för tre gymnasieår blir det hela 6 miljarder i kostnader för de unga männen. Pengar som givetvis kunde använts till något annat.

Sammantaget visar detta hur extremt skeva prioriteringar dagens regering gör. Jag kommenterade detta på twitter i ett inlägg som fått väldigt stor spridning det senaste dygnet: