Ericson i Ubbhult

2024-03-12

I dag skriver jag i Borås Tidning, tillsammans med statsministern om det svenska Natomedlemskapet.

Nu är Sverige medlemmar i Nato

2024-03-07

I kväll var det stor uppståndelse i USA:s kongress när president Biden höll sitt årliga "State of the Union"-tal till nationen och ägnade en del av talet åt att hälsa Sverige välkomna som ny Natomedlem. Som hedersgäst satt statsminister Ulf Kristersson bredvid USA:s första dam (fru Biden), och möttes av stående ovationer från USA:s kongress. Det var första gången någonsin en svensk statsminister blivit inbjuden av USA:s president som hedersgäst under ett sådant tal. Detta visar vilken vikt USA lägger vid att nu ha fått Sverige som ny medlem i NATO. (Klicka på bilden för att se filmen från USA:s Kongress och den del av presidentens tal som rörde Sverige)

Efter en lång och minst sagt slingrig process är Sverige nu Natos 32:a medlemsland. Vi ingår nu i Nato tillsammans med alla övriga Nordiska länder och de baltiska staterna. Ett starkt enat Norden.

Jag har tidigare deklarerat min egen syn på Nato. Jag har väl aldrig tillhört dem som stått på barrikaderna och direkt kämpat för ett Natomedlemskap, men moderaterna som parti har under många år haft en tydlig linje i frågan. För mig handlar det helt enkelt idag om en insikt att Sverige inte själva kan försvara sig mot eventuella angrepp från ett mycket aggressivt Ryssland och att vi endast genom stöd från Nato kan försvara vårt land. Ett Natomedlemskap gör också att Ryssland inte kan använda utpressning i form av kärnvapenhot mot Sverige. Oavsett om man gillar Nato eller inte så är dagens säkerhetspolitiska läge en realitet och vi har tagit det bästa beslutet för Sveriges framtida frihet och säkerhet. I det läge Europa befinner sig idag, och med ett Ryssland som ingen kommer att lita på under överskådlig tid finns det enligt min åsikt ingen annan väg än ett Natomedlemskap. Alternativet att vara ensam och allianslös är mycket farligare.

Just nu oroar jag mig mest för hur den så kallade "fredsrörelsen" agerar. De använder exakt samma argument som Putin och hans medarbetare i Kreml. De agerar i bästa fall som "nyttiga idioter" för främmande makt. I sämsta fall är de infiltrerade av ryska krafter och finansierade med ryska pengar för att driva kampanj mot Nato. Oavsett vilket - att gå ryssarnas ärenden gynnar definitivt inte fred och säkerhet.

När vissa frågar varför vi inte hade folkomröstning före ansökan om Natomedlemskapet brukar jag påpeka att det var ett allvarligt läge och inte fanns tid för ett ännu längre vakuum i form av en folkomröstning efter en valrörelse. Dessutom brukar jag framföra min oro för att putinvänliga krafter skulle ha lagt enorma resurser på ren desinformation om vad ett Natomedlemskap innebär och svartmåla Nato för att försöka påverka det svenska valresultatet. Att folkomrösta om en säkerhetsfråga som till stor del baseras på underrättelseuppgifter och hemligstämplade försvarsuppgifter är nog inte heller särskilt bra, det blir svårt att hålla en öppen och transparent folkomröstning där delar av underlagen är hemligstämplade för att inte skada rikets säkerhet. Jag tycker det får räcka med att konstatera att i de opinionsmätningar som gjorts är ca 60% av svenska folket för ett Natomedlemskap och endast 20% emot, samt att en stor majoritet i Riksdagen, och sex av åtta partier, är för Natomedlemskapet. Väljarna har valt oss för att hantera landets säkerhetspolitik, och det är det vi nu har gjort. Jag är personligen övertygad om att vi valt rätt väg, och tror Sverige, tillsammans med övriga nordiska länder, kan bli en viktig aktör inom Nato.

Statsministerns frågestund

2024-02-29

Torsdagar är det frågestund i riksdagen, och idag var det statsministern som svarade på ledamöternas frågor under en dryg timme. Själv ställde jag en fråga om hur statsministern ser på risken i vårt land för ökad infiltration och desinformation från främmande makt.

Bakgrunden är ju att den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa i hög fart går i helt fel riktning. Uttalanden och retorik från den ryska ledningen påminner alltför mycket om hur det lät från Nazisterna i Berlin på 1930-talet, och händelseutvecklingen är också oroväckande lik. Vi hör hur Putin, precis som Hitler på sin tid, använder påstådda historiska oförrätter och viljan att "skydda" ryska minoriteter i andra länder, tar sig friheten att angripa eller hota de länder han önskar. Ukraina är inte hans slutmål, nu ser vi hur även Moldavien riskerar att dras in i kriget via den ryskstödda rebellstyrda utbrytarrepubliken Transnistrien.

Samtidigt kommer mycket oroväckande signaler om att en del av de bönder i Polen som blockerar gränsövergångarna till Ukraina talar ryska och har ryska flaggor på sina traktorer. Sannolikheten att de styrs av den ryska regimen för att stoppa inflödet av vapenhjälp från Väst ska inte underskattas.

Ovanpå detta sprids allt mer desinformation och falska konspirationsteorier i både sociala och traditionella medier, både svenska och utländska. Hur många ryska infiltratörer som finns i vårt svenska samhälle kan man bara gissa.

Statsministerns svar var att staten och myndigheterna har mycket hög vaksamhet i dessa frågor, och jag hoppas han har rätt. Men jag kan ändå inte låta bli att känna oro. Jag befarar att det finns alltför många individer i Sverige som inte har något intresse av att värna svenska intressen utan i stället är lojal med främmande makt. Och då syftar jag inte bara på Ryssland, utan även exempelvis Kina och Iran.

Nu har alla Natomedlemmar sagt ja till svenskt Natomedlemskap

I dag röstade Ungerns parlament som väntat ja till svenskt Natomedlemskap, och därmed har alla medlemmar godkänt Sveriges ansökan. Jag har tidigare varit tydlig med att jag knappast är den som gått i spetsen för ett svenskt Natomedlemskap, men efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 (som följer efter rysk aggression mot Tjetjenien, Georgien och Moldavien, samt ockupationen av Krim och stödet till beväpnade rebeller i östra Ukraina 2014) ser vi dels hur aggressivt Ryssland är, dels ser vi hur utsatt man är som nation om man inte har försvarssamarbete med andra. I detta läge har vi helt enkelt inget val - utan Nato blir vi alltför sårbara.

Nato har aldrig invaderat något annat land. Och inget medlemsland i Nato har någonsin blivit invaderat militärt av någon annan. Detta visar att Nato ökar säkerheten för sina medlemmar. Nato är en fredsorganisation som syftar till att försvara sig mot angrepp. Nato hotar aldrig att invadera andra länder. De få gånger Nato använt militärt våld mot annat land har syftet varit att skydda utsatta grupper (Serbien-Kosovo) eller bekämpa statsterrorism (Libyen), eller medverka i FN-insatser (tex Afghanistan).

Nu är det tid för Sverige att, tillsammans med Finland, bli aktiva och engagerade medlemmar i Nato.

Sverige tar ansvar både för eget försvar och stöd till Ukraina

2024-02-20

Idag meddelade regeringen att man bistår Ukraina med ett nytt omfattande militärt stödpaket, värt 7,1 miljarder kronor. Det är väldigt mcyket pengar, men det är inte bara ett stöd till Ukrainas försvar utan även en investering i vår egen säkerhet. Om Ryssland besegrar Ukraina är risken stor att man fortsätter sin offensiv västerut - det har Putin och hans krigshökar hotat med många gånger. Kan Ukraina försvara huvuddelen av sitt territorium kommer de också at utgöra et skydd för resten av Europa mot rysk aggression.

Det svenska militära stödet kommer efter att bland annat Tyskland, Frankrike, Spanien och Danmark den senaste veckan meddelat att man ökar sitt militära stöd till Ukraina. Detta har blivit allt viktigare med tanke på att det amerikanska stödet frusit till följd av inrikespolitiska strider i USA.

Det nya militära stödpaketet omfattar bland annat ammunition, bland annat artillerigranater till de Archerpjäser Sverige tidigare skänkt (ett samarbete med Danmark och Finland), pansarvärnsrobotar, granatgevär, handgranater och luftvärnssystem. Dessutom 10 st Stridsbåt 90, 20 snabbgående gruppmotorbåtar och dessutom undervattensdrönare. Dessutom kommer Ukraina att få ytterligare 35 nytillverkade och toppmoderna Stridsfordon 90 som ska beställas av BAE Systems i Örnsköldsvik. Sverige är på att väg att ersätta de 50 stycken stridsfordon som tidigare sänts till Ukraina. Nu blir det en längre produktionsserie i Örnsköldsvik där Ukraina får förtur till en leverans av toppmoderna fordon med både bättre skyddsnivå och senaste elektronik. Av de 35 nya Stridsfordon 90 finansieras 25 fordon av Danmark och 10 av Sverige. Paketret innehåller även sjukvårdsutrustning, sjuktransportfordon, livsmedel och finansiella stöd till bilaterala och multilaterala projekt och fonder.

Samtidigt lägger regeringen nu stora nybeställningar på ammunition och återanskaffning av materiel till det svenska försvaret som tidigare skänkts till Ukraina. Vi måste även värna vår egen försvarsförmåga och stärka det svenska försvaret.

Varför har du hemförsäkring?

2024-01-12

De flesta människor har en hemförsäkring, ifall det värsta skulle hända - inbrott, brand, vattenskada eller någon annat. För den som äger en fastighet är en fullvärdesförsäkring oftast krav för att banken ens ska bevilja lån.

Att man har en försäkring på sitt hus, sin bil, sin skog eller sina husdjur innebär ju inte att man räknar med att huset ska brinna ned, skogen blåsa omkull, bilen stjälas eller husdjuret bli svårt sjukt. Inte heller att man hela tiden går och oroar sig för detta. Man tror och hoppas att det inte händer, och man försöker undvika skador. Själva har vi exempelvis både brandsläckare och brandfilt hemma, vi har jordfelsbrytare installerad och försöker vara noga med att förebygga bränder. Men om nu ändå det värsta skulle hända har vi en försäkring som skyddar ekonomiskt.

Att förebygga bränder och vattenskador är något som många myndigheter arbetar med. Vi har exempelvis krav på sotning, nya hus ska uppfylla högt ställda brandskyddskrav, man får inte bygga nya öppna spisar hur som helst, byggnader är konstruerade så att vattenskador ska förebyggas och om det händer upptäckas tidigt. Många försäkringsbolag erbjuder rabatt på brandskyddsutrustning. Sommartid har vi ofta eldningsförbud i naturen för att förebygga skogsbränder. Det förebyggande arbetet är viktigt. Men ingen skulle komma på tanken och säga att vi bara ska ägna oss åt förebyggande arbete, och föreslå att vi därmed kan avskaffa räddningstjänsten/brandkåren. Både förebyggande arbete och resurser vid allvarliga händelser behövs.

På exakt samma sätt är det med det militära försvaret. Alltför länge har stora delar av svenska folket levt i någon slags naiv tro att freden är given för all framtid. Man vill liksom inte riktigt ta in att det faktiskt inte finns några garantier för evig fred i en allt oroligare och brutalare omvärld, där det för första gången på nära 80 år pågår ett fullskaligt och vidrigt krig i Sveriges närhet. När svenska ministrar och Sveriges ÖB går ut och påminner om detta och säger rent ut att det faktiskt skulle kunna bli och krig även i Sverige möts det av blandade reaktioner.

De flesta verkar tycka att det är välkommet att politiker och högsta försvarsledningen är öppna och ärliga mot befolkningen och säger som det är. Men det finns också motsatt åsikt, där man tycker detta handlar om "krigshetsande". Det är alltså exakt den reaktion som den ryska ambassaden och den ryska regimen framfört - var och en kan ju dra sina egna slutsatser om vilken sida "fredsrörelsen" gynnar. Delar av den så kallade "fredsrörelsen" verkar snarast mena att det svenska militära försvaret borde avskaffas och att politikerna "borde tala om fred i stället". En ren inbjudan till främmande makt att bara ta för sig.

Jag tycker absolut vi ska tala om fred. Ofta och mycket. Och agera för att skydda freden, bidra med diplomati och fredsbevarade insatser. Krig är vidrigt och självklart vill ingen i Sverige ha krig, vare sig invånare, politiker eller ÖB. Jag har flera gånger tidigare konstaterat att det är oerhört sorgligt att vi måste lägga högvis med miljarder på att rusta vårt försvar, liksom det är lika sorgligt att vi måste dimensionera upp vår polis och vårt rättsväsende för att kunna hantera en växande grov kriminalitet. För dessa pengar kunde vi gjort en massa annat bra, eller sänkt skatten. Men vi har inget val - man kan inte blunda för verkligheten, man kan inte låtsas att samhällshot inte finns - som politiker måste man möta dem. Politiker som sticker huvudet i sanden, säger att allt är lugnt och lägger pengarna på annat mindre viktigt sviker folket.

Vår försvarsmakt är till för att skydda freden, inte för att starta krig. Enligt Regeringsformen (RF) 15:13 får regeringen sätta in försvarsmakten endast för att möta ett angrepp mot Sverige och svenskt territorium. Enligt Regeringsformen 15:14 får inte regeringen förklara att riket är i krig utan riksdagens medgivande, om inte Sverige råkat ut för ett väpnat angrepp. Även FN-stadgan förbjuder länder att starta krig. Vi måste däremot kunna skydda vårt land och våra invånare om vi angrips militärt av andra. Varje invånare i Sverige måste därför ha nån sorts grundläggande koll på vad som gäller i ett sådant läge, och ha en viss egen beredskap för hur man ska klara sin vardag i kris eller krig. Att ministrar är tydliga med detta är inte att hetsa till krig - det är att peka på det viktiga att ha ha beredskap om det värsta skulle hända. Vårt försvar, liksom vårt förhoppningsvis framtida medlemskap i Nato, våra vapen, vårt manskap och vår egen personliga beredskap för oväntade katastrofer eller krigshändelser är tillsammans vår försäkring.

Precis som du har din hemförsäkring.

Statsministerns tal till svenska folket på Folk och Försvar

2024-01-08

I dag höll statsminister Ulf Kristersson ett längre tal på Folk och Försvar. Här är hela talet, från regeringens hemsida.
Ett kortare utdrag/sammanfattning ur talet finns också:

"Vi gör Sverige säkrare

I år investerar vi ytterligare 27 miljarder kronor i det militära försvaret och når upp till Nato-standard om två procent av BNP. Försvarsutgifterna fördubblas mellan 2020 och 2024 – och med stora resurser kommer ett stort ansvar att använda dem effektivt. Att försvara Sverige i krig är den dimensionerande uppgiften.

Ukraina lär oss att ett lands viktigaste resurs i krig är den gemensamma försvarsviljan. Även vi måste börja tala högt om de förväntningar som följer av ett svenskt medborgarskap. Ytterst handlar det om att med vapen i hand - och med livet som insats – försvara Sverige, våra värderingar och vårt sätt att leva. Medborgarskap är inte en resehandling.

Min och regeringens uppgift är att prioritera, resurssätta och fatta beslut. Men ytterst är det vi alla som medborgare som bygger ett säkrare Sverige. Många tjänstgör varje dag i det svenska försvaret – som civila och militära, som värnpliktiga och anställda. Jag har under mitt första år som statsminister fått se vad ni kan. Från de värnpliktiga soldaterna i mina egna döttrars plutoner i Skövde och Enköping, via sjömännen på ubåten Gotland i Karlskrona och stridsvagnsförarna i Boden, till de svenska specialförbanden i Karlsborg. Jag är stolt över era insatser.

Ni har inte vilket jobb som helst. Ni försvarar vårt lands frihet.
Vi försvarar vårt lands frihet!

Tack.”

2023-12-19

När statsminister Ulf Kristersson presenterade sin regering var en av nyheterna att han tillsatte en särskild civilförsvarsminister, min tidigare m-riksdagskollega Carl-Oskar Bohlin. Anledningen var att statsministern insett att den civila beredskapen i Sverige har väldigt många brister, och att detta måste rättas till. Ett land kan inte klara ett krig eller allvarlig kris bara med ett militärt försvar, civilförsvaret och den civila beredskapen är helt nödvändig. Nu tar den nya civilförsvarsministern en mängd beslut och initiativ på detta område, i en del frågor tillsammans med andra ansvariga ministrar och departement.

En fråga som definitivt måste hanteras är riksrevisionens allvarliga kritik mot hur Nödnumret 112 fungerar. I en färsk granskning konstaterar man att

*SOS Alarm inte ger hjälpsökande i hela landet möjlighet att alltid komma i kontakt med rätt hjälporgan.
* Tillsynen av SOSD Alarmbehandling är inte effektiv
* SOS Alarm har brister i sitt eget uppföljnings- och utvecklingsarbete
* Regeringens styrning av SOS larmbehandling är inte effektiv

Att ha ett fungerande nödnummer är en av grundbultarna för att ha en samhällsberedskap som är värd namnet. Här finns mycket att göra för den nya regeringen.

Riksdagens arbete i kris eller krig

2023-11-08

Idag ägnade vi förmiddagen helt åt riksdagens roll i krig och kris. Viktiga föredrag från SÄPO, MSB, överbefälhavaren och via länk förste vice talmannen i Ukrainas parlament, Oleksandr Korniyenko, som berättar om Ukrainas parlamentariska arbete under hela kriget. Verkovna Rada har fungerat under hela kriget, liksom det ukrainska samhället i stort. Sverige kan lära mycket av Ukraina när det gäller motståndskraft i krig och kris och alla ansvariga myndigheter drar slutsatser av detta. Sverige har nu också för första gången en minister för civilt försvar, och hela samhället måste ha beredskap för krig och kris.

Storsatsning i budgeten på att stärka Sveriges militära försvar

Den kommande statsbudgeten för 2024 presenteras kommande vecka. Två av de absolut största satsningarna gäller trygghet och säkerhet för svenska folket. Det handlar om militärt försvar, civilförsvar, polis och rättsväsende. Dessa politikområden kommer att byggas upp mycket kraftigt kommande år. Bakgrunden är såklart kriget i Ukraina och uttalade hot mot Europa från rysk sida, Sveriges (förhoppningsvis) kommande medlemskap i Nato, ökade terrorhot mot Sverige och det växande gängvåldet, skjutningarna och morden som eskalerat de senaste 5-6 åren. Allt detta påverkar svenska folkets trygghet, och det är politikens främsta uppgift att skydda sin befolkning mot yttre och inre hot.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut gör det att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent. Det innebär att anslagsnivån har fördubblats sedan 2020 och att Sverige redan 2024 kommer att uppfylla målsättningen om att försvarsutgifterna ska uppgå till två procent av BNP enligt Nato:s definition. Regeringen beräknar även i budgetpropositionen tillskott för 2025 och 2026 med ca 1,2 respektive 7,4 miljarder kronor.

Satsningarna medger fortsatt stora investeringar i försvarsmateriel, exempelvis vad avser artillerisystem, taktiska transportflygplan, nya ytstridsfartyg, fortsatt utveckling och produktion av nya moderna JAS-plan och ubåtar. Samtidigt satsas pengar på utbildning och anställning av mer personal inom försvaret.

Här en länk till regeringens pressmeddelande.

Positivt Nato-besked - Sverige är (nästan) i mål

2023-07-12

Den 16 maj 2022 meddelade dåvarande statsminister Magdalena Andersson och oppositionsledaren Ulf Kristersson att man var överens om att Sverige skulle söka medlemskap i Nato. Den 18 maj 2022 lämnade Sverige och Finland formellt in sina ansökningar.

Den 22 mars i år drog jag mitt strå till stacken genom att rösta för svenskt Natomedlemskap i riksdagen. 6 av 8 partier röstade ja, endast V och MP röstade emot. Därmed finns nu all nödvändig lagstiftning på plats för att Sverige ska kunna bli medlemmar i Nato när vår ansökan är godkänd av samtliga Natomedlemmar.

Gårdagens positiva besked att Turkiet och även Ungern kommer rösta ja till svenskt Natomedlemskap är viktigt för Sverige och givetvis en stor seger för regeringen, och inte minst de moderata ministrar som främst arbetat med detta - statsministern, utrikesministern och försvarsministern. Jag tror få inser hur mycket tid och arbete som lagts ned på möten och kontakter för att överbrygga de problem som funnits, och som bildligt sagt eldats på (!) av personer som sannolikt medvetet velat sabotera det svenska Natomedlemskapet.

Det senaste halvåret har arbetet med Natomedlemskapet skett samtidigt som Sverige varit ordförandeland i EU, och samtidigt som den nya regeringen arbetat med att forma den nya politiken. En oerhört arbetsbelastning för hela regeringssidan i både regeringskansliet och riksdagen. Men hårt arbete ger ofta resultat.

För egen del har jag tidigare deklarerat min syn på Nato. Jag har väl aldrig tillhört dem som stått på barrikaderna och direkt kämpat för ett Natomedlemskap, men moderaterna som parti har under många år haft en tydlig linje i frågan. För mig handlar det helt enkelt idag om en insikt att Sverige inte själva kan försvara sig mot eventuella angrepp från ett mycket aggressivt Ryssland och att vi endast genom stöd från Nato kan försvara vårt land. Ett Natomedlemskap gör också att Ryssland inte kan använda utpressning i form av kärnvapenhot mot Sverige. Oavsett om man gillar Nato eller inte så är dagens säkerhetspolitiska läge en realitet och vi tar det bästa beslutet för Sveriges framtida frihet och säkerhet. I det läge Europa befinner sig idag, och med ett Ryssland som ingen kommer att lita på under överskådlig tid finns det enligt min åsikt ingen annan väg än ett Natomedlemskap. Alternativet att vara ensam och allianslös är mycket farligare.

Sverige är idag lite säkrare och tryggare än det var igår. Men jag väntar med att ta ut segern tills allt formellt är helt klart, Turkiets och Ungerns parlament ska ju först säga ja. Något större firande blir det däremot inte för min del senare heller. Att Sverige på grund av rysk aggression känner sig tvingade att gå med i Nato och lägga betydligt mer skattepengar på vapen och militär förmåga är i grunden oerhört tragiskt. Skattepengarna kunde använts till betydligt trevligare saker. Men som sagt, idag har vi inget val.

Statsminister Ulf Kristersson på besök i Vita Huset

2023-07-05

I dag träffade Ulf Kristersson USA:s president Joe Biden i Vita Huset. Självklart var Natofrågan överst på agendan, men även en lång rad andra viktiga frågor diskuterades.

Även om varje Natoland själv beslutar om sin syn på nya medlemmar ska man nog knappast underskatta betydelsen av att Sverige har ett starkt stöd av det största Natolandet för sitt medlemskap. USA vill verkligen ha med Sverige och ser stora fördelar för Nato med ett svenskt medlemskap. Och som en joker i leken finns den omdiskuterade frågan om export av amerikanska F16-plan från USA till Turkiet. En fråga som skulle kunna ha betydelse i frågan om Turkiets godkännande av det svenska Natomedlemskapet.

Svensk försörjningsberedskap brister på många områden

2023-03-23

I går deltog jag i ett möte mellan Drivkraft Sverige (branschorganisationen för bränsle- och drivmedelsbranschen) och en grupp moderata riksdagsledamöter. Ämnet var försörjningstryggheten för drivmedel vid kris och krig.

Återigen påmindes vi om hur aningslöshet och beslut utan konsekvensanalyser genomsyrat svensk politik och svenska myndighetsbeslut under många år. Beslut har tagits med en massa olika motiv, men utan att fundera över effekterna för den svenska beredskapen vid kris eller krig. Samtidigt har nya drivmedel förändrat bilden och även komplicerat frågor om beredskapslagring och infrastruktur kring detta.

Sverige har idag bränsle för ca 90 dagar, vilket lagerhålls av privata bolag utan ersättning. 30% av detta får lagerhållas i annat land. Det betyder att det inom landet bara finns drivmedel för ca 2 månaders behov. Samtidigt hotas flera lager av avveckling på grund av kostnaderna. På andra håll (exempelvis i Stockholm) har arrendeavtal för cisterner för lagerhållning sagts upp av kommunen för att man vill bygga bostäder på marken.

Frågan om nationell beredskap på olika områden kan inte hanteras av enskilda företag eller kommuner utan måste samordnas nationellt (som man exempelvis gör i Finland). Beredskapsfrågorna är en nationell angelägenhet, oavsett om det gäller drivmedel, mat, läkemedel eller andra viktiga saker. Och kostnaderna som enskilda aktörer drabbas av för att bidra till beredskapen bör rimligen också ersättas av staten.

Den nya regering som tillträdde i höstas har för första gången en särskild minister för civilt försvar, min tidigare riksdagskollega Carl-Oskar Bohlin (M). Han kommer att ha en tuff uppgift att tillsammans med andra departement hantera alla frågor kopplade till det civila försvaret och beredskapen inför kris och krig. Framförallt måste regeringen göra upp med den tidigare aningslösheten som präglat svensk politik och svenska myndigheter alltför många år.

Självklart röstade jag ja till svenskt Natomedlemskap

2023-03-22

Vid dagens votering röstade en stor majoritet i riksdagen för ett svensk Natomedlemskap. 6 av 8 partier röstade ja, endast V och MP röstade emot. Därmed finns nu all nödvändig lagstiftning på plats för att Sverige ska kunna bli medlemmar i Nato när vår ansökan är godkänd av samtliga Natomedlemmar.

Mina argument för ett Natomedlemskap har jag skrivit om förut. För mig handlar det helt enkelt om en insikt om att Sverige inte själva kan försvara sig mot eventuella angrepp från ett mycket aggressivt Ryssland och att vi endast genom stöd från Nato kan försvara vårt land. Ett Natomedlemskap gör också att Ryssland inte kan använda utpressning i for av kärnvapenhot mot Sverige. Oavsett om man gillar Nato eller inte så är dagens säkerhetspolitiska läge en realitet och vi tar det bästa beslutet för Sveriges framtida frihet och säkerhet.

Ny lag ska stoppa utländska investeringar som kan skada Sverige

2023-03-16

Jag har flera gånger genom åren uppmärksammat problemet med att utländska medborgare via företagsinvesteringar kan köpa fastigheter eller infrastruktur i säkerhetskänsliga områden, eller investera i känsliga företag. Det kan gälla fastigheter nära en marinbas, viktig hamninfrastruktur eller ägande av säkerhetskänsliga företag. I 18 av EU:s 27 medlemsstater har man infört granskningssystem som gör det möjligt att hindra investeringar i inhemska företag om dessa innebär risker ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Sverige har i dag inget sådant granskningssystem, och det har varit ganska aningslöst (som så mycket annat).

Den säkerhetspolitiska utvecklingen har visat på riskerna med att främmande makt kontrollerar kritisk infrastruktur och får inflytande inom försvars- och säkerhetsindustrin. Det kan exempelvis handla om ett sätt för främmande makt att dra nytta av svensk teknik, utveckling och kunskap, eller att skaffa sig inflytande över eller kunskap om funktioner som är samhällskritiska för Sverige. Direktinvesteringar kan även öka kunskapen inom spetsteknologi och användas för att kringgå regelverk och därmed skada totalförsvaret som bygger på ett samspel mellan offentliga och privata aktörer.

Vi behöver göra vårt yttersta för att skydda Sverige och svenska företag från att kontrolleras av främmande makt. Det finns med dagens regelverk inte tillräckliga förutsättningar att hindra utländska investeringar i svenska företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.

I dag meddelar regeringen att man vill införa en ny lag som stoppa utländska investeringar som kan skada Sverige. Lagförslaget innebär att investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet, exempelvis i form av samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet, kan granskas av en särskild granskningsmyndighet och, om det är nödvändigt, förbjudas. Samtidigt aviserar regeringen att även möjligheten att göra uppköp av skyddsvärda fastigheter ses över.

Här är en länk till regeringens presskonferens och presentation av lagförslaget.

Lagförslaget uppfyller ett av moderaternas vallöften från både 2018 och 2022, och detta borde självklart ha genomförts av tidigare regering för länge sedan.

Sverige lär bli medlemmar i Nato förr eller senare

2023-01-24

Just nu är det hela havet stormar kring den svenska Natoansökan och Turkiets agerande. Det är bara att konstatera att det finns många aspekter i det som pågår.

1. Turkisk inrikes och utrikespolitik har flyttat in i den svenska samhällsdebatten. Både den styrande Erdoganregimen, den politiska turkiska oppositionen och grupper som är i öppen konflikt med Turkiet använder nu Sverige som spelplan för sina egna intressen. Sverige betalar nu priset för en omfattande invandring från mellanöstern, där olika grupper tagit med sig konflikterna hit.

2. I Sverige använder både högerextrema och vänsterextrema grupper den enorma överkänslighet som finns inom muslimska grupper mot det man uppfattar som ett angrepp på islam. Genom att öppet håna Turkiet och islam försöker man stoppa den svenska Natoanslutningen. Nyckeln till framgången är den extremt överdrivna turkiska reaktionen. Och då är vi tillbaka på den första punkten - Turkiets president ligger under i opinionsmätningarna och behöver röster i det kommande valet, och inget fungerar bättre i Turkiet än en yttre gemensam fiende - i detta fall "angrepp mot islam". Koranbränningen, den upphängda dockan och olika demonstrationer, satirinslag mm i Sverige (och även delvis i Finland) är en ren jackpot för Erdogan och kan rädda hans och hans partis plats vid makten. Man kan tycka att Erdogan och hans regim agerar lite barnsligt på provokationerna, men det Erdogan gör är ur hans egen synpunkt helt logiskt.

Kommer detta då att stoppa den svenska Natoanslutningen? Jag tvivlar på det. Sverige och Finland behöver Nato lika mycket som Nato behöver oss. Våra länders strategiska läge, den svenska försvarsindustrin och viktiga delar av det svenska försvaret är av oerhört stor betydelse för Nato. Alla Natoländer utom två har redan godkänt Sverige och Finland som medlemmar och Ungern lär göra detsamma i närtid. Att USA som ledande Natoland skulle godta att ett land stoppar svenskt och finskt Natomedlemskap finns knappast på kartan och trycket från övriga Natoländer kommer bli stort. Min gissning är att när det turkiska valet är avklarat kommer Turkiet att - om än med motvilliga uttalanden - godta Sverige och Finland som nya Natomedlemmar. Just nu är det bara att låta saker ha sin gång och fortsätta planera för ett svenskt Natomedlemskap. Förr eller senare är det en realitet.

När det gäller regeringens och statsministerns agerande tycker jag den varit väldigt balanserad. Statsministern har uttalat att Turkiet ställer krav som Sverige inte kan acceptera eftersom det strider mot svensk lag och grundlag, han har också stått upp för svensk yttrandefrihet och demonstrationsfrihet, samtidigt som han konstaterat att man inte behöver gilla det som uttryckts och uttalat förståelse för att en del blir upprörda samt att det som hänt skadar svenska intressen. Det sista är självklart helt rimligt att uttrycka, det är hans åsikt och han har samma yttrandefrihet som alla andra.

Själv tycker jag att muslimer precis som kristna, judar eller andra måste tåla att man ifrågasätter, hånar eller driver med religioner. Att det sedan ibland sker på ett osmakligt sätt eller i detta fall medför skada för svenska intressen är en annan sak. I grunden är det lika rimligt att kritisera sådana aktioner som det är att ifrågasätta NMR:s, AFA:s, extrema islamisters, militanta djurrättsaktivisters eller militanta klimataktivisters aktioner. Det betyder inte att man vill förbjuda manifestationer, demonstrationer eller aktioner som ligger inom det lagen tillåter - det innebär bara att man tar avstånd från det som uttalas eller görs. Detta ryms inom min egen yttrandefrihet och åsiktsfrihet - och den är precis lika omfattande som aktivisternas.

I Sverige gäller svenska lagar och svensk rättspraxis

2023-01-08

Det var utmärkt att statsministern var tydlig i sitt tal på Folk och Försvar idag. I Sverige gäller svenska lagar och svensk grundlag och våra domstolar är självständiga och tar sina egna beslut utan politisk inblandning. Detta är en självklarhet för den svenska regeringen. Det räcker inte att Turkiet kräver utlämning av personer som de anser är "terrorister" - i Sverige sker utlämning endast i enlighet med vår lagstiftning. Sverige ska självklart vara ett lojalt Natoland och samarbeta mot krig, terrorism mm med övriga Natoländer. Men andra Natoländer styr inte våra lagar och vårt rättssystem.

Vänsteralliansens såpopera fortsätter - men bra om Natofrågan är löst

2022-06-29

Vänstersidans såpopera i svensk politik fortsätter. Vi visste alla att Socialdemokraternas löfte till den politiske vilden Amine Kakabaveh knappast skulle efterlevas när det ställdes på sin spets. De löften man gav till Kakabaveh skulle gälla under denna mandatperiod, och som betalning röstade hon nej till misstroendet mot justitieminister Morgan Johansson och ja till regeringens vårdbudget. Hennes enda röst avgjorde båda omröstningarna till regeringens fördel. Men redan nu, drygt två månader före valet, bryter alltså regeringens sina löften till Kakabaveh för att få Turkiet att gå med på svenskt natomedlemskap. Kakabavehs hämnd är att kräva misstroende mot utrikesministern. Miljöpartiet uttalade sig först positivt till den tanken, men har under dagens backat.

Man kan säga mycket om detta. Att Socialdemokraterna totallurat Kakabaveh för att få hennes viktiga röst är uppenbart, och såklart moraliskt helt förkastligt. Redan vid de två nämnda omröstningarna visste alla att regeringens överenskommelse med Kakabaveh var omöjlig att hålla, men regeringens besked var "att inget förändrats i de löften vi gett". Fast redan då visste såklart även regeringen att det hela var ett spel. Samtidigt får Kakabaveh skylla sig själv, hon var nog den ende som helt aningslöst trodde att hennes krav skulle prioriteras framför ett svenskt Natomedlemskap. Lite naivt kan jag tycka, vi andra insåg var det skulle sluta.

Samtidigt är nu både V och MP starkt kritiska till regeringens överenskommelse med Turkiet, och det illustrerar tydligt ännu en gång att vänstersidan inte har en gemensam syn på utrikes och försvarspolitik. Trots detta är deras mål att återigen regeringssamverka efter valet. Detta med ett Centerparti som idag förbehållslöst hyllar regeringen. Frågan är hur regeringen hade klarat att hantera Natofrågan och Turkiet med MP fortsatt i regeringen?

Vänstersidan är oense om väldigt mycket mera, allt från skatter, kriminalpolitik och företagande till landsbygdspolitik, energipolitik och valfrihet. Faktum är att man är oense om det mesta. Den enda slutsatsen jag dra är att vänsterblocket (S, C, V och MP) inte är överens om särskilt mycket mer än att man inte tycker om SD. Den som tycker att det är den viktigaste politiska frågan i Sverige får väl tycka det. Själv delar jag inte den åsikten.

Jag får själv frågor om hur jag ser på regeringens avtal med Turkiet och om jag överhuvudtaget tycker det är rimligt att gå Turkiet till mötes. Jag har inte läst regeringens avtal, men utgår från att man inte avtalat bort den svenska rättssäkerheten och den svenska grundlagen. Jag tycker också att hotet från Ryssland är ett mycket större problem just nu än att ha ett försvarssamarbete inom Nato där även Turkiet ingår. Just nu är Natofrågan prioriterad. Samtidigt inser jag ju att det säkert kommer bli en del inrikespolitisk diskussion om innehållet i avtalet med Turkiet.

Centerpartiet kallar sitt eget förslag om höjda försvarsanslag för oseriöst...

2022-05-31

I dag bytte Centerpartiet fot i frågan om ökade försvarsanslag. För tre månader sedan meddelade man på partiets egen hemsida att man ville höja försvarsanslaget till 2% senast 2025. I dag meddelkade man att man röstar emot förslaget från M, SD, KD och L att höja försvarsanslagen till 2% från 2025, och kallar förslaget för "oseriöst". Jag vet vilket parti jag anser vara oseriöst.

Sverige och Finland har lämnat in sina ansökningar om natomedlemskap

2022-05-18

I dag lämnade Sverige och Finland samtidigt in sina ansökningar om medlemskap i Nato. Det är givetvis historiskt. Den fortsatta ansökningsprocessen och godkännandet av våra två länder som medlemmar lär ta sin tid, men min tro är att de flesta länder i Nato, inklusive flera av de tunga medlemmarna, väldigt gärna vill se Sverige och Finland som medlemmar. De kommer att pressa eventuellt tveksamma natoländer till att säga ja till slut.

Finlands president höll anförande i riksdagen

2022-05-17

I dag är finske presidenten Sauli Niinistö på statsbesök i Sverige. Bland annat höll han i förmiddags ett anförande i Sveriges Riksdag, efter en inledning av riksdagens talman Andreas Norlén. Temat för presidentens tal var ganska självklart, vikten av svensk-finskt och nordiskt samarbete i oroliga tider, och det stora värdet av att alla nordiska länder nu kan bli medlemmar i Nato och hjälpa varandra vid behov.

Presidentparet, talmannen, förste vice talmannen och det svenska kungaparet uppställda för fotografering. En viss Jimmie Åkesson var lite i vägen för mitt foto.

Efter presidentens anförande svarade han på frågor från riksdagspartiernas företrädare.

Presidentens hustru och det svenska kungaparet ser lagom roade ut över en ställd fråga:

Historiskt beslut

Dagens gemensamma besked på en gemensam presskonferens med statsminister Magdalena Andersson (S) och oppositionsledaren Ulf Kristersson (/M) om att regeringen nu beslutat att ansöka om svenskt medlemskap i Nato var minst sagt historiskt. Beskedet på presskonferensen hade föregåtts av en debatt i riksdagen där partierna klargjorde sina ståndpunkter. S, M, SD, C, KD och L är alla positiva till ett svenskt Natomedlemskap. Endast V och MP säger nej. Detta betyder att nära 90% av riksdagens ledamöter backar upp ansökan om Natomedlemskap.

Samtliga åtta partier uttalar samtidigt att det svenska försvaret behöver rustas upp och att vi måste satsa mer pengar på detta.

För egen del har jag tidigare deklarerat min syn på saken. Jag har väl aldrig tillhört dem som stått på barrikaderna och direkt kämpat för ett Natomedlemskap, men moderaterna som parti har under många år haft en tydlig linje i frågan. I det läge Europa befinner sig idag, och med ett Ryssland som ingen kommer att lita på under överskådlig tid finns det enligt min åsikt ingen annan väg än att nu ansöka om ett Natomedlemskap. Alternativet att vara ensam och allianslös är mycket farligare. Att vi samordnar vår ansökan med Finland och gör detta tillsammans stärker båda länderna under processen, och de starka garantier och uttalanden vi hört från olika Natoländer ger ett extra skydd under ansökningstiden.

Samtidigt kan jag tycka att det är djupt tragiskt och olyckligt att hela Europa, inklusive Sverige nu tvingas lägga allt mer pengar på det militära försvaret, pengar som annars kunde gått till annat eller till sänkt skatt. Ryssland krig är dyrt även för Sverige.

Slutligen en reflektion - få har nog skadat sitt lands intressen så mycket som Rysslands president Putin.
1. Han har skapat en situation där ingen under överskådlig tid vill ha med Ryssland att göra i några sammanhang, och där ingen litar på Ryssland som civiliserad nation.
2. Han har visat att den ryska militärmakten inte är alls så skrämmande och effektiv som många trott. Ukraina har visat att man mycket väl kan bekämpa ryska invasionsförsök på ett framgångsrikt sätt.
3. Han har mot sin vilja lyckats få två länder i Rysslands närhet - Sverige och Finland - att ansöka om Natomedlemskap. Ett gigantiskt misslyckande med tanke på att just risken för att Ukraina skulle bli medlemmar i Nato anförts som ett av skälen till invasionen.

Misslyckandet för Putins strategi är närmast monumentalt - allt har gått helt fel.

2022-04-14

Jag får enormt många frågor och synpunkter kring Nato-frågan, och jag förstår att det inte är lätt för alla att följa med i turerna kring denna fråga. Det är också en fråga där det finns många missuppfattningar och det är tydligt att alla inte vet vare sig hur Nato fungerar eller vad ett svenskt medlemskap skulle innebära. Jag skrev en del om detta här den 16 och 28 mars, och det blir lite upprepning nu.

Jag tillhör själv inte dem som genom åren gått i spetsen för att argumentera för ett svenskt Natomedlemskap. Men den senaste händelseutvecklingen i Ukraina visar på ett tydligt sätt att Ryssland och dess ledning inte går att lita på överhuvudtaget. Den hänsynslöshet, oberäknelighet och det barbari som utmärkt ryssarna under kriget i Ukraina förskräcker. Och de hot man riktat mot både Sverige och andra länder måste tas på allvar.

Ryssland har gått från ett land man hade visst hopp om när det gäller demokratisk utveckling och normaliserade relationer med omvärlden , och ett land man gärna besöker som turist och bedriver handel med, till ett nu ociviliserat land som beter sig som en skurkstat när man i strid mot Folkrätten invaderar ett grannland, och dessutom begår rader av krigsbrott. Exempelvis när man målmedvetet riktar artilleri och raketer mot civila bostadsområden, förstör sjukhus, massavrättar civila och medvetet förstör Ukrainas kulturarv, kyrkor, museer mm.

Detta Ryssland är ett av Sveriges grannländer, och med en sådana granne behöver man söka samarbete med andra för att försvara sig. Dessutom måste vi - tyvärr - öka vår försvarsbudget. Pengar som i en fredlig omvärld i stället kunde gått till annat eller gjort det möjligt att sänka skatterna. Det är i grunden tragiskt att vi måste prioritera högre försvarskostnader - men det är nödvändigt.

Sverige borde redan vara en fullvärdig medlem av Nato, precis som våra grannländer Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. Utvecklingen i Ukraina visar att Nato är enda garanten för Europas säkerhet och stabilitet i det svåra läge vi nu befinner oss i. Ryssland har flera gånger visat att de inte tvekar att angripa länder som inte är medlemmar i Nato. Tröskeln för att angripa ett Natoland är betydligt högre.

Att Ryssland uttalar hot mot Sverige när det gäller en ansökan om Natomedlemskap visar bara extra tydligt behovet av att vi söker skydd inom Nato. Sverige har rätt att göra egna säkerhetspolitiska vägval och den rätten är stadfäst bland annat i Helsingforsslutakten från 1975, som också Ryssland har skrivit under.

Hela Sveriges försvarsplanering har sedan länge (ända sedan jag själv gjorde lumpen i början av 1980-talet) byggt på att vi ska få hjälp av Nato i händelse av en konflikt. Redan idag uppfattar omvärlden att Sverige tillhör den västliga sfären och mer eller mindre är en del av Nato. Dock har vi inte de försvarsgarantier som fullvärdiga medlemmar har. Det som hänt i Ukraina visar tydligt att länder som i likhet med Sverige och Ukraina bara är partnerländer till Nato inte kan räkna med militär hjälp vid kris eller krig. Den som påstår att EU-medlemskapet redan ger samma skydd är inte insatta i regelverken. EU ger inte Sverige ett garanterat militärt skydd vid angrepp.

Som Natomedlem skulle Sverige dela solidariska försvarsgarantier med 30 andra länder, kunna ha en gemensam försvarsplanering och sitta med vid bordet när viktiga beslut tas som påverkar Sveriges säkerhet. Sverige skulle däremot inte tvingas ha kärnvapen på vårt territorium - både Norge och Danmark har valt att inte låta Nato basera kärnvapen på deras territorier.

När nu Finland allt tydligare i praktiken verkar ha bestämt sig är det viktigt att Sverige tar möjligheten att agera gemensamt med Finland. Inte bara för Sveriges egen skull utan också i solidaritet med Finland och våra baltiska grannländer, men också med Norge och Danmark. Tillsammans med andra kan vi försvara vår del av världen och vår demokrati, yttrandefrihet, pressfrihet och mänskliga värden. Ensamma kan vi inte klara oss mot ett stort, aggressivt och barbariskt Ryssland.

Natodiskussionen lär fortsätta, och tonläget skruvas upp. Som mycket aktiv i sociala medier, främst twitter, ser jag hur mängder av nya konton dyker upp i flödet. Konton som försöker relativisera kriget i Ukraina, kalla det för "inbördeskrig", sprida ryska myter och desinformation, men också försöka sprida rädsla och oro kring ett natomedlemskap, liksom sprida falska påståenden om Nato och vad natomedlemskapet innebär, eller bara skriva att Ryssland inte är något hot och att de aldrig skulle anfalla Sverige (det trodde Ukraina också en gång).

Det är ingen tvekan om att Putins lakejer jobbar för högtryck nu för att vända den positiva natoopinionen i Sverige och Finland - genom desinformation, skrämselkampanjer, cyberattacker eller officiella hot. Detta tror jag dock kommer ha motsatt verkan - det visar bara ännu tydligare varför vi bör söka gemensamt skydd i Nato för att freda Sverige mot ryska hot. Ryssland har visat sitt rätta ansikte som pariastat som ingen vill ha med att göra och som ingen längre litar på. Det är så verkligheten ser ut.

Men visst. Om Ryssland omedelbart drar tillbaka alla trupper från Ukraina, om Putin och hans närmaste rådgivare inställer sig hos internationella domstolen i Haag, om Ryssland lovar att ersätta Ukraina för allt som förstörts och betala livsvariga pensioner till alla som mist sina anhöriga i kriget - då kan jag väl tänka mig att ompröva mitt stöd för ett natomedlemskap.

I dagens läge är Nato enda rimliga skyddet för Sverige

2022-03-28

Nu kommer allt fler alarmerande rapporter om hur Ryssland använder extremt brutala metoder för att angripa civilbefolkningen och civila bostäder i Ukraina. Inte nog med att man terrorbombar och beskjuter civila bostadsområden med artilleri, nu avslöjas också att man använder en form av extremt brandfarliga bomber, värre än napalm, som har som enda syfte att döda civila och förstöra infrastruktur för att bryta befolkningens motståndsvilja. Det är samma destruktiva metoder som Ryssland tidigare använt i Tjetjenien och i Syrien. När man inte når militära framgångar på marken återstår endast att ödelägga byar och städer för att bryta ned befolkningen.

Detta borde vara en varningsklocka för svenska folket. Kharkiv, Mariupol, Tjernihiv och Symi kunde i ett extremt läge i stället vara Stockholm, Göteborg, Kalmar eller Visby. Sverige är granne med ett land, Ryssland, som gång efter gång valt att angripa grannländer och med en total likgiltighet inför hur detta drabbar civila. Detta Ryssland har dessutom tillgång till kärnvapen, biologiska och kemiska vapen.

Jag tillhör inte dem som instämmer i kritiken mot att vi rustade ned försvaret runt millennieskiftet och valde att lägga pengarna på annat. Då såg framtiden för Europa ljus ut, muren hade fallit, Ryssland verkade gå mot något slags demokratiskt utveckling och öppnade upp för turism och handel. Själv gjorde jag mitt första (och hittills enda) besök i Ryssland 2013, året före invasionen av Krim. Resan gick till St Petersburg, och det kändes som att besöka vilken europeisk storstad som helst, även om man längs vägen insåg hur utbredd fattigdom det fanns på den ryska landsbygden.

Nu rustar Sverige upp sitt försvar ytterligare. Det är tyvärr nödvändigt, även om jag rent känslomässigt tycker det är bedrövligt att vi ska tvingas lägga hundratals miljarder på försvaret varje år för att skydda oss mot ett aggressivt grannland. Tänk vad mycket bra dessa pengar kunde använts till i stället, exempelvis kunde vi sänkt skatterna för ett hårt beskattat folk. Men nu är det som det är, och moderaterna vill att vi senast 2025 ska lägga 2% av BNP på försvaret. Samtidigt kommer detta inte att räcka - hur mycket vi än rustar upp skulle vi inte kunna försvara oss i längden mot ett anfallande Ryssland som lägger hela sin energi på en invasion av Sverige.

Det är då Nato kommer in i bilden. Nato är idag vårt enda verkliga skydd mot ett ryskt angrepp. Med medlemskap i Nato följer en garanti för hjälp från andra länder, och denna garanti går inte att få på annat sätt. Därför har jag för egen del landat i att ett medlemskap i Nato inte bara är rätt, utan också nödvändigt om vi vill ta vårt ansvar och skydda vårt land och dess befolkning.

Det finns många myter kring vad ett medlemskap i Nato betyder, och det behövs folkbildning om detta. Ett felaktigt påstående är tex att vi skulle tvingas hysa kärnvapen på svensk mark. Det gör inte Danmark eller Norge. Myterna är många och okunskapen stor. Detta måste vi som förespråkar ett Natomedlemskap ta på allvar och försöka förklara hur Nato fungerar.

I dag skriver jag och min riksdagskollega Cecilie Tenfjord Toftby i Borås Tidning om saken.

Viktiga säkerhetspolitiska beslut i riksdagen idag

2022-03-16

Vid dagens votering i riksdagen beslutades flera viktiga saker med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

* Regeringen bör utarbeta ett nytt säkerhetspolitiskt förhållningssätt gentemot Ryssland (enig riksdag)
* Regeringen bör uttala en Natooption (S, V och MP röstade nej)
* Regeringen bör förtydliga Sveriges säkerhetspolitiska linje och förankra den parlamentariskt (S och MP röstade nej)

Riksdagen beslut är tydligt och nu är det bara för regeringen att rätta sig efter detta.

Riksdagen ville dock inte gå så långt som att besluta om svensk medlemskapsansökan till Nato. Det förslaget fick bara stöd av M, C, KD och L, medan S, SD, V och MP röstade nej. SD gav däremot alltså stöd för en natooption, vilket visar att de rör sig i frågan.

Sverige bör gå med i Nato och öka försvarsbudgeten

2022-03-16

Jag tillhör inte dem som genom åren gått i spetsen för att argumentera för ett svenskt Natomedlemskap. Men den senaste händelseutvecklingen i Ukraina visar på ett tydligt sätt att Ryssland och dess ledning inte går att lita på överhuvudtaget.

Ryssland har gått från ett land man hade visst hopp om när det gäller demokratisk utveckling och normaliserade relationer med omvärlden , och ett land man gärna besöker som turist och bedriver handel med, till ett nu ociviliserat land som beter sig som en skurkstat när man i strid mot Folkrätten invaderar ett grannland, och dessutom begår rader av krigsbrott. Exempelvis när man målmedvetet riktar artilleri och raketer mot civila bostadsområden och använder internationellt kritiserade extremt inhumana vapentyper och ammunition som anses gränsa till massförstörelsevapen.

Detta Ryssland är ett av Sveriges grannländer, och med en sådana granne behöver man söka samarbete med andra för att försvara sig. Dessutom måste vi - tyvärr - öka vår försvarsbudget. Pengar som i en fredlig omvärld i stället kunde gått till annat eller gjort det möjligt att sänka skatterna. Det är i grunden tragiskt att vi måste prioritera högre försvarskostnader - men det är nödvändigt.

Sverige borde redan vara en fullvärdig medlem av Nato, precis som våra grannländer Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. Utvecklingen i Ukraina visar att Nato är garanten för Europas säkerhet och stabilitet i det svåra läge vi nu befinner oss i. Ryssland har flera gånger visat att de inte tvekar att angripa länder som inte är medlemmar i Nato. Tröskeln för att angripa ett Natoland är betydligt högre.

Att Ryssland uttalar hot mot Sverige när det gäller en ansökan om Natomedlemskap visar bara extra tydligt behovet av att vi söker skydd inom Nato. Sverige har rätt att göra egna säkerhetspolitiska vägval och den rätten är stadfäst bland annat i Helsingforsslutakten från 1975, som också Ryssland har skrivit under.

Hela Sveriges försvarsplanering har sedan länge (ända sedan jag själv gjorde lumpen i början av 1980-talet) byggt på att vi ska få hjälp av Nato i händelse av en konflikt. Redan idag uppfattar omvärlden att Sverige tillhör den västliga sfären och mer eller mindre är en del av Nato. Dock har vi inte de försvarsgarantier som fullvärdiga medlemmar har. Det som hänt i Ukraina visar tydligt att länder som i likhet med Sverige och Ukraina bara är partnerländer till Nato inte kan räkna med militär hjälp vid kris eller krig.

Som Natomedlem skulle Sverige dela solidariska försvarsgarantier med 30 andra länder, kunna ha en gemensam försvarsplanering och sitta med vid bordet när viktiga beslut tas som påverkar Sveriges säkerhet. Sverige skulle däremot inte tvingas ha kärnvapen på vårt territorium - både Norge och Danmark har valt att in te låta Nato basera kärnvapen på deras territorier.

Till att börja med anser moderaterna att regeringen måste lyssna på vad en tydlig majoritet i riksdagen tycker, och införa en svensk Natooption. Det skulle vara en tydlig signal till omvärlden att Sverige håller dörren till ett Natomedlemskap öppen. Finland har sedan länge en sådan option.

Moderaternas mål är att ett eventuellt beslut om ansökan om Natomedlemskap bör samordnas med Finland. Under ansökningsprocessen måste det skapas bilaterala säkerhetsgarantier som skydd för Sverige fram tills det formella medlemskapet är klart.

Vad gäller finansieringen är moderaternas mål att öka försvarsbudgeten till 2% av BNP till 2025. Idag säger regeringen - efter att länge varit emot ökade anslag - att man står bakom målet på 2%, dock osäkert när det ska vara genomfört.

Regeringen talar samtidigt om att det behövs en ny "beredskapsskatt" för att finansiera försvaret. Detta är något vi moderater avvisar. Landet med världens nästan högsta skatter har givetvis råd att göra samma sak som våra grannländer och satsa på försvaret. Det går om vi prioriterar.

En ökning av försvarsbudgeten innebär att vi går från 1,26% till 2% av BNP. Alltså en ökning med 0,74% av BNP. Som jämförelse kan påpekas att bara biståndsbudgeten idag uppgår till nära 1,1% av BNP. En minskning till 0,36% i biståndsbudget betyder att hela försvarssatsningen är finansierad. Vilket jag påpekade på twitter förra veckan:

Vi behöver ingen ny "beredskapsskatt"

2022-03-10

I dag meddelade regeringen (efter att ha avfärdat alla tidigare initiativ från moderaterna och andra partier om att stärka försvaret ytterligare) att man vill öka försvarsbudgeten till 2% av BNP, alltså den nivå som Nato i praktiken kräver. Visserligen lite oklart vilken tidshorisont vi talar om, men det är ändå ett steg i rätt riktning.

Mindre lyckat är finansminister Dambergs hot om en ny "beredskapsskatt" för att finansiera försvaret. Att ens komma med en sådan tanke i landet med världens nästan högsta skatter är häpnadsväckande. Många länder i vår närhet har både större försvarsbudget, lägre skatter och minst lika bra välfärd. Man kan inte låta bli att tolka in ett utslag av sossarnas ständiga längtan efter att höja skatter.

Sossarnas ”beredskapsskatt” är faktiskt rent trams och helt onödigt. Vi ska alltså höja försvarsutgifterna från 1,26% till 2% av BNP. Biståndet är idag ca 1,1% av BNP. Sänk det till 0,36% så är försvarssatsningen fullt ut finansierad. I detta läge går Sverige först.

Dessutom är statsbudgeten full av andra felprioriterade utgifter. Det finns väldigt gott om pengar till både viktiga saker och sänkt skatt om man bara prioriterar!

Många ryssar i Sverige tar avstånd från Putin - de är viktiga budbärare!

2022-03-06

Jag har nu deltagit i flera manifestationer till stöd för Ukraina. Det som slår mig är att all ilska riktas mot Putins regim - inte mot det ryska folket. Och i manifestationerna har det funnits en hel del ryssar med plakat till stöd för Ukraina och mot kriget. Jag känner själv flera ryssar som bor i Sverige och de säger samma sak. Jag får också mail från ryssar, inklusive moderata medlemmar och väljare, som uttrycker sin ilska mot Putins regim. Många ryssar i Sverige verkar ta tydligt avstånd från Rysslands invasion av Ukraina och bombningarna och dödandet av civilbefolkningen och ödeläggelsen av landet.

Här ett foto från manifestationen utanför ryska konsulatet i Göteborg igår. (Jag har för säkerhets skull maskerat ansiktena på de ryssar som håller upp skyltarna mot kriget och till stöd för Ukraina, även om vi såg att personal på ryska konsulatet filmade manifestationen och säkert har fullt koll på vilka som var med).

Hur ska man då se på ryska medborgare, både de i Ryssland och de i Sverige?

När det gäller den ryska befolkningen i Ryssland är det bara att konstatera att de sanktioner som trätt i kraft slår hårt mot Rysslands ekonomi och mot civilbefolkningen. Samtidigt är lidandet hos civilbefolkningen i Ukraina mångdubbelt värre, och det är helt Rysslands fel. Ryssland befinner sig i krigstillstånd och det är regimens fel att det påverkar civilbefolkningen. Ekonomiska sanktioner är samtidigt mer civiliserade än att använda bomber och artilleri mot civila som Ryssland gör. Ansvaret för den allt jobbigare situationen inne i Ryssland ligger helt på den ryska regimen, även om jag såklart kan känna med civilbefolkningen. Och det är hoppingivande att se alla demonstrationer i Ryssland mot kriget och till stöd för Ukraina - trots att tusentals demonstranter grips av rysk polis varje dag.

När det gäller den ryska befolkningen i Sverige är bilden blandad. Här finns många ryssar som bott i vårt land i flera decennier, inte sällan gifta med svenskar. Andra har lämnat Ryssland på senare år efterhand som ofriheten, censuren och diktaturen blivit allt värre. Vi har även en del oppositionella ryssar som tagit sin tillflykt hit. Här finns också många ryska studenter och affärsmän.

I den mån ryssar i Sverige sympatiserar med Putin och öppet uttrycker stöd för kriget, eller arbetar för företag med koppling till ryska staten känner jag ingen sympati alls för dem. De får acceptera hård kritik och utfrysning. Samma med studenter i Sverige som är barn till ryska oligarker som stödjer Putin. Man kan diskutera om de inte rent av borde avvisas från landet, med tanke på att Ryssland faktiskt även öppet hotat Sverige. Det finns också en del minst sagt tveksam personal på ryska ambassader och konsulat som rimligen borde förklaras icke önskvärda eftersom de inte är diplomater annat än på papperet och vi vet att de allvarligt hotar säkerheten i Sverige.

Men när det gäller alla andra ryssar hoppas jag vi slipper en mer allmän ilska mot allt som är rysk och mot alla ryssar. Ryssar i Sverige har ofta anhöriga kvar i Ryssland och deras kontakter är kanske enda sättet för äldre ryssar i Ryssland att få en korrekt bild av vad som händer i Ukraina. Vi ska vara rädd om alla frispråkiga, engagerade och demokratiska ryssar som med fasa och oro ser vad deras gamla hemland orsakar i Ukraina och för den ryska befolkningen. Vi måste värna relationer med demokratiska ryssar både i Sverige och Ryssland.

Så - döm inte alla ryssar efter en och samma måttstock. Var rädd om de modiga. Visa att de har vårt stöd! Och respektera de ryssar som inte står överst på barrikaderna av rädsla för att de ska drabba deras anhöriga i Ryssland. De delar ofta kritiken mot Putinregimen, även om de inte går ut offentligt med det. Bedöm varje människa efter deras gärningar och åsikter!

Putin stöter bort Rysslands grannländer

2022-03-04

Jag växte upp med Berlinmuren (byggdes samma år som jag föddes), och under hela min uppväxt var Sovjetunionen något man pratade om, men visste att man nog aldrig skulle kunna besöka. Men så föll muren, och allt förändrades. Trodde vi.

Jag besökte St Petersburg som turist 2013- Det kändes då som vilken modern europeisk stad som helst, ryssarna var trevliga och det kändes som om Ryssland - äntligen - var en del av Europa. Handel, turism och samarbete stärkte både Ryssland och andra länder. Hade ryssarna vårdat sina relationer med väst och inte angripit Georgien (2008) och Ukraina 2014 (Krim) och nu återigen Ukraina 2022, så hade våra länder kunnat leva i fred och frihet, affärerna hade blomstrat och alla hade fått det bättre.

Men så blev det inte. Och ju mer aggressiva ryssarna är mot sina grannländer, desto mer växer oron, och Putin driver bort länder i sin närhet från Ryssland. Ingen kan ju lita på var Ryssland gör.

Vladimir Putins beslut att försöka invadera Ukraina har hittills bland annat medfört att
* Ukraina ansökt om medlemskap i EU
* Georgien ansökt om medlemskap i EU
* Moldavien ansökt om medlemskap i EU
* Opinionen i Finland har svängt till stöd för Nato-medlemskap
* Opinionen i Sverige har svängt till stöd för Nato-medlemskap
* Sverige och Finland bjuds in till fördjupat samarbete med Nato
* EU har enats om hårda sanktioner mot Ryssland
* Ett betydande antal länder har beslutat om militärt stöd till Ukraina
* EU har enats om gemensam hantering av flyktingar från Ukraina
* Tyskland rustar upp sitt försvar
* Sverige rustar upp sitt försvar
* Många andra länder rustar upp sitt försvar

Om Putins mål var att minska EU:s och Natos inflytande kan man konstatera att detta gått riktigt, riktigt dåligt.

Rysslands agerande innebär ett angrepp på ett fredligt land som inte angripit Ryssland, och där Ryssland beter sig på det allra mest motbjudande sätt man kan tänka sig. Inte minst ödelägger man medvetet civila bostadsområden rakt i strid med folkrätten och krigets lagar, och man förstör städer, kultur och infrastruktur. Dessutom hävdar Amnesty att man har belägg för att Ryssland använder vapen som anses orimliga mot en civilbefolkning. Hittills har många tusen människor dött, både ukrainska och ryska soldater och många civila, och över en miljon ukrainare har redan flytt från landet.

Men inte bara de direkta effekterna av kriget är fruktansvärt, följderna för många andra människor, både i Ukraina, Ryssland och andra delar av Europa är extremt sorglig. Vi kunde levt i fred med varandra, men Putin ville något annat.

Nu går utvecklingen mot att både Nato och EU utvidgas av rädsla för rysk aggressivitet. Samtidigt kommer alla länder att lägga mer pengar på försvaret och därmed få mindre pengar till annat. Sanktionerna skadar dessutom ekonomin allvarligt i Ryssland, men påverkar också resten av Europa. Och allt är i grunden Putins fel - det var han som tog beslutet att invadera ett grannland.

Jag förstår att Natofrågan engagerar, och kan förstå dem som av principiella skäl är emot. Vi är många som skedmatats med neutralitetens stora fördelar under vår uppväxt, och det färgar vår syn. Samtidigt som vi hela tiden byggt vårt svenska försvar på just hjälp från Nato. I det läge som råder nu tycker jag riskerna med Natomedlemskap är försvinnande små jämfört med riskerna att inte gå med. För svensk del tror jag att i vart fall en Natooption av den typ Finland redan beslutat om ligger framför oss i närtid. Kanske följer också en formell Natoansökan som görs gemensamt av Sverige och Finland. En sak är klar - Sverige och Finland är tydliga. Det är inte Ryssland som bestämmer om eller när vi ska gå med i Nato, det bestämmer vi själva.

En sak är klar. Ingen litar längre på Ryssland, och så kommer det nog vara under överskådlig tid. Åtminstone så länge dagens ryska ledning finns kvar vid makten. Jag önskar verkligen att det var annorlunda, och att vi kunde fortsätta resa och turista i varandras länder, ha omfattande utbyte av idrott och kultur, och göra affärer som gynnar oss alla. Jag har verkligen inget emot det ryska folket, har träffat många trevliga ryssar och känner flera. Och Ryssland som land erbjuder en kultur, musik och historia som jag gärna tar del av. Men just nu är det bara att konstatera att Rysslands president och landets ledning har förstört så väldigt mycket för så väldigt många.

Regeringen struntade i varningarna om Swedavia-affären

Nyheten förra veckan om att statliga Swedavia tecknat kontrakt med ett kinesiskt företag om ny säkerhetsutrustning till Arlanda flygplats vöckte många frågetecken. Det visade sig nämligen att det aktuella företaget hade nära kopplingar till Kinas kommunistparti. Att ett svenskt statligt företag med ansvar för viktig infrastruktur - Sveriges största flygplats - agerat på detta sätt kändes oerhört märkligt, eller snarare extremt naivt. Varningarna om hur kinesiska företag infiltrerar västerländska företag borde få alla varningsklockor att ringa. Kinesiska Huawei nekades exempelvis att teckna avtal för det svenska 5G-nätet av denna anledning.

I dag avslöjas att regeringen kände till riskerna med Arlanda-affären, men ignorerade varningarna. Regeringskansliet och Swedavia kände till riskerna med Nuctech sedan mitten av 2020. Ändå gick man vidare och tecknade kontrakt med bolaget som står nära kinesiska kommunistpartiet.

Så sent som förra fredagen ignorerade Regeringskansliet dessutom en varning från amerikanska ambassaden – och hänvisade dem i stället till Säkerhetspolisen.

Jag är ganska säker på att detta agerande kommer att få politiska följder. Den svenska regeringen visar gång på gång att man inte har kontroll över viktiga frågor. Tiden för slarv, naivitet och aningslöshet borde vara förbi för längesedan, med tanke på hur vår omvärld ser ut.

Nu måste vi hjälpas åt att bevara försvarshemligheter

2022-01-15

Sociala medier erbjuder fantastiska möjligheter att dela nyheter, diskutera alla typer av samhällsfrågor, belysa brister och problem, hot och möjligheter. Normalt brukar jag delta i dessa diskussioner och vara väldigt öppen och tydlig med mina åsikter. Även när det gäller försvarsfrågor. Att diskutera försvarsförmåga, försvarsbudget, militära och andra hot är en självklarhet i en demokrati.

Fram tills nu har det känts självklart att debattera allt detta öppet i sociala medier. Men nu är läget förändrat. Den senaste tidens dramatiska utveckling i vår omvärld har nu även medfört att den svenska försvarsmakten flyttar militära resurser inom landet dit man anser att de gör mest nytta.

I media ser vi nu hur man rapporterar om precis allt - i trafikinformationen i P4 rapporterades i realtid om trppförflyttning på angivna vägar, i en annan radiokanal redovisades exakt vilka lokaler försvaret hyrt på speciella platser och i andra tidningar har detaljer och foton spridits. I vissa fall har det skett med Försvarsmaktens medgivande och då är det inga problem. Men i andra fall handlar det mer om "journalistiska gräv" som jag inte anser hör hemma i en situation där Försvarsmakten ser behov av att agera.

Det är nu ett nytt läge som vi inte är vana vid, och då måste vi alla anpassa oss. För egen del kommer jag att helt avstå från att sprida obekräftade uppgifter från media, spekulera eller lägga ut information med koppling till försvaret som inte kommer officiellt från Försvarsmakten. Nu är det läge att alla som debatterar försvarsfrågor och utrikespolitik tänker sig för en extra gång innan man skriver detaljerade saker med koppling till Försvaret och försvarsförmågan. Ingen kan för övrigt lita på att media alltid redovisar korrekta uppgifter, inte heller kan vi veta om främmande makt ger falska tips till media för att förvirra eller för att underminera försvarsviljan.

Jag ser också i sociala medier de som medvetet hånar eller förringar den svenska försvarsmakten och dess personal, spider felaktiga faktauppgifter om vår försvarsförmåga, fordon och utrustning, och även de som rent av öppet uttrycker stöd för den ryska regimen. Detta är orimligt och allvarligt, särskilt i det läge som råder. Den som ser sådant kan självklart bemöta det, men också i extrema fall tipsa Försvarsmakten.

Jag påminner också om denna uppmaning. Om man ser eller hör något konstigt eller ovanligt i samhället finns det kontaktuppgifter att använda.

Tar vi samhällets sårbarhet på allvar?

2021-11-01

I dag nås vi av nyheten att hela Swedbanks datasystem ligger nere under morgonen och förmiddagen. Jag har fått direkt från en anställd att det inte bara är internetbanken som legat nere utan även alla betalningssystem, swish och alla interna system i banken. Till och med telefonsystemen inom Swedbank i Stockholm har varit ur funktion. Ett totalt datorhaveri med andra ord, som nu dock verkar vara åtgärdat.

Jag tänker inte spekulera i orsaken, om det är den mest medialt intressanta orsaken med utländska hackare, utpressning eller annat spännande, eller om det bara är "vanligt" teknikstrul. Det är illa oavsett för både privatkunder och företagskunder att en storbank inte fungerar på grund av datorproblem, och att säkerhetssystemen tillåter detta att ske.

Tidigare i år har vi upprepade gånger hört om stora datoravbrott och nedstängda system hos både banker, storföretag och butikskedjor. Coops omfattande problem blev mest uppmärksammat. Vissa av alla dessa avbrott var av okänd anledning, andra välkända som följd av dataintrång från hackare med kriminella syften.

Allt detta inträffar alltså trots att storföretagen lägger enorma resurser på it-säkerhet och har enorma it-avdelningar, it-säkerhetsansvariga och en massa säkerhetssystem.

Men samhället fortsätter som förut. Trots vetskapen om it-systemens sårbarhet fortsätter vi digitaliseringen, avvecklar alla manuella rutiner och backup-system i pappersform. Allt ska digitaliseras och allt som finns i pappersform ska kasseras. Ingen verkar fundera över det här med att främmande makt kan vilja störa ut våra system. Inte heller att kriminella nätverk kan vilja lamslå livsviktiga system i utpressningssyfte. En kraftig magnetisk storm kan slå ut viktiga system, samma sak med långvariga elavbrott. Och i en krigssituation är it-systemen det första man angriper - med effekten att både elförsörjning, VA-system, trafikledning, betalningssystem, kontanthantering mm slås ut, samtidigt som butikerna inte kan beställa varor och elfordonen inte kan köras, i likhet med tåg, tunnelbana och spårvagnar. Utan el och it slås dessutom hela vår kontakt med omvärlden ut - om man inte råkar ha en batteriradio hemma. Och hur många har det idag?

Och nu river man också ned det fasta telenätet. Hemma i Ubbhult har vi fått brev från Telia om att det fasta nätet kopplas ur 30 september nästa år. Vi hänvisas till att ringa via mobil eller via vårt fibernät. Problemet är bara att fibernätet också är beroende av att it-system och elförsörjning fungerar. Samt att vi saknar mobiltäckning i delar av Ubbhult i Telias nät. Om man behöver ambulans eller räddningstjänst och fibernätet inte fungerar kan man helt enkelt inte få någon hjälp om man inte har turen att något annat mobilnät fungerar. Dessa problem har vi alltså trots att vi bor 30 minuter från Göteborgs centrum.

Det fasta telenätet klarar flera dygn utan el eftersom man har batteripackar i telefonstationerna och telefonsamtal kräver väldigt lite el. Det ger en trygghet för människor i kristider och borde värnas. Men denna trygghet river man nu ner i stora delar av landet.

Nästa fråga är kontanthanteringen som jag diskuterat många gånger tidigare. Vi är det land i världen som använder kontanter allra minst, och vi är nu helt beroende av digitala betalningar - främst kort och swish. Jag använder själv swish nästan jämt och gillar det skarpt, men har också alltid lite sedlar i plånboken - vilket jag haft nytta av lite då och då när kortläsare eller swish inte fungerat. Men hur skulle vi klara betalningarna i ett krisläge utan fungerande kortterminaler och it-system? Få människor har kontanter på sig och kommer bli helt ställda och inte ens kunna handla mat, i vart fall inte i storstäderna där man inte känner sina kunder personligen och skulle våga låta dem handla på kredit.

Jag är stor vän av digitalisering och ny teknik. Det är ofta mycket arbetsbesparande, och kan ge bättre och snabbare service i många fall. Men jag stör mig enormt på att vi är så naiva att vi samtidigt skrotar alla manuella backup-system och alternativa kommunikationsmedel. I förhållande till de pengar vi lägger på it-utveckling borde kostnaderna för att bevara reservsystemen vara ganska försumbara. Och oavsett kostnaden oerhört viktiga för människors trygghet. Just nu tycker jag vi bäddar för den perfekta stormen. Vi ser hur illa samhället var rustat för pandemin. Det är ändå bara en krusning på ytan jämfört med den samhällskollaps vi skulle få om t-system och elförsörjning slås ut. Men ingen diskuterar detta, det bara rullar på utan eftertanke.

Jag kommer att tänka på ordspråket "optimisten uppfann flygplanet, pessimisten uppfann fallskärmen". Vi behöver både "flygplan och fallskärmar" i vårt samhälle - i alla samhällssektorer. Men just nu går tillverkningen av fallskärmar på sparlåga.

Sverige måste ta ansvar för dem som arbetat för oss i Afghanistan

2021-08-06

Regeringens märkliga linje kring de afghanska tolkar mm som arbetat för svensk trupp i Afghanistan upprör. Det handlar om ett litet antal personer, ca 15-20 stycken, plus deras familjer, och de riskerar livet om de stannar kvar i Afghanistan när Talibanerna lägger under sig allt större områden.

Det finns flera skäl att låta dessa personer få en fristad i Sverige. Dels för att Sverige har ett moraliskt ansvar för dem vi anställt eller anlitat utomlands som stöd för svensk trupp, dels för att inte vårt rykte som arbetsgivare utomlands i konfliktområden ska försämras drastiskt.

Regeringen med försvarsminister Hultqvist i spetsen menar att dessa personer inte kan få någon särbehandling utan får söka asyl som alla andra. "Det finns fastlagda regler" säger han och menar att ett undantag skulle strida mot grundlagen. Hultqvists påstående att man inte kan ta beslut om särbehandling är extra upprörande med tanke på att regeringen utan problem, tillsammans med C och V, snabbt kunde anta speciallagar för 9.000 (!) vuxna män utan asylskäl som fick lov att stanna. Då var grundlagen inget problem, inte heller den totala sågningen från lagrådet som menade att det var ett extremt illa utformat lagförslag. Men för 15-20 personer med synnerligen speciella skäl är det alltså omöjligt enligt samma regering.

Andra länder gör annan bedömning, USA är exempelvis tydliga med att man tänker ge motsvarande afghansk personal, ca 2.500 personer, skydd. Det är en självklar linje. Och nu begär både M, KD och L att försvarsutskottet extrainkallas för att ta upp frågan. En rimlig lösning vore att låta detta 20-tal personer med familjer få räknas in i vår kvot för kvotflyktingar. Detta är en fråga regeringen råder över och kan styra utan att bryta mot några lagar.

Jag blir extremt upprörd över regeringens agerande, och skrev denna tweet som fick väldigt stor spridning och även uppmärksammades i media, bland annat i Nyheter Idag.

Coop kan inte ta betalt för sina varor - tvingas skänka bort dem

2021-07-04

Effekterna av det omtalade it-haveriet som bland annat drabbat de flesta av Coops 800 butiker tar sig allt märkligare former. På grund av att man uppenbarligen saknar system för att ta kontant betalt av kunderna tvingas man nu skänka bort sina varor. Priset för haveriet lär bli ganska högt. Kanske leder det till eftertanke? Sverige lär väl vara ett av få länder i världen som drabbas på detta sätt av att kassaterminalerna inte fungerar...

Vårt it-baserade samhälle blir allt mer sårbart

2021-07-04

Det omfattande angreppet mot en it-leverantör vilket i sin tur slog ut it-systemen hos ett stort antal företag, däribland Coop, SJ och Apoteket Hjärtat (ICA;s apotek) påminner oss om hur sårbart vårt samhälle blivit mot yttre hot mot it-system och elförsörjning. Utan el, fungerande internet och fungerande it-system stannar det mesta i vårt samhälle och alla livsviktiga funktioner hotas - livsmedelsförsörjning, vattenförsörjning, energiförsörjning, bränsleförsörjning, kommunikationer, sjukvård, äldreomsorg, nyhetsbevakning, samhällsinformation, polis och försvar. Trots detta tar vi hela tiden nya steg mot ökad digitalisering, it-styrd artificiell intelligens, digitala betalningssystem och alltmer internetbaserad vardag. Utan att frågan om sårbarheten diskuteras särskilt mycket. Tvärtom hejas utvecklingen på av politikerna som tycker det är utmärkt att alla betalningar sker elektroniskt så att staten kan kontrollera att alla skatter kommer in, och att man samtidigt lättare kan upptäcka brottsliga transaktioner.

De senaste dagarna har it-säkerhetsexperter återigen varnat för samhällets sårbarhet, andra har påpekat att nästa världskrig inte kommer att utkämpas med traditionella vapen utan genom intrång i it-system. Vem som ligger bakom det aktuella intrånget som drabbat tusentals stora företag runt om i världen vet man inte säkert, men gissningarna ligger på antingen främmande makt eller utländska kriminella nätverk som använder denna form av intrång för ren utpressning och tar betalt för att avbryta angreppet.

Samtidigt är Sverige det land i världen där kontantanvändningen minskat mest och där den största delen av våra transaktioner hanteras digitalt utan sedlar. Jag är själv en del av detta - jag betalar i stort sett allt med kort eller swish, och gör alla betalningar via min internetbank. Men samtidigt har jag alltid några sedlar i olika valörer i plånboken, vilket vid ett antal tillfällen räddat situationen när någon butik eller restaurang av olika anledningar inte haft fungerande betalterminaler.

Ett problem är att allt fler inköpsställen inte längre tar emot kontanter. De har helt enkelt inga rutiner för det, och tyvärr har jag upptäckt att vissa unga butksanställda är så ovana vid kontanter idag att de knappt klarar av att räkna de sedlar och mynt de någon gång får från främst äldre kunder. Många klarar inte heller att bedöma om sedlar är äkta eller inte eftersom det är så sällan man ser de nya sedlarna som gavs ut för några år sedan.

Både MSB och Riksbanken har på senare tid varnat för det jag själv diskuterat ett antal år - Sverige saknar beredskap för kontanthantering i kristid, och infrastrukturen för att leverera, hämta upp och räkna kontanter från butiker blir allt mer ansträngd. Samtidigt stiger priset per transaktion eftersom antalet transaktioner som ska bära kostnaderna blir färre. Detta påskyndar i sin tur att allt fler butiker idag förklarat sig vara "kontantfria". vilket enligt min åsikt är orimligt - sedlar är ett lagligt betalningsmedel i Sverige och jag anser att alla butiker borde vara skyldiga att även ta emot kontanter. Kringkostnaderna för detta borde staten ta genom att bekosta hanteringen av sedlar och mynt i alla led - depåhållning, leverans, upphämtning av butikskassor och uppräkning av dessa. Detta är helt enkelt en kostnad vi måste vara beredda att ta för att trygga att samhället fungerar även i en krissituation. Omfattningen blir säkert inte så stor, men vi garanterar att infrastrukturen finns om det blir en allvarlig samhällskris.

Ett annat problem är att butikernas kassaterminaler idag styr både försäljning, bokföring, lagerhantering och varubeställning. Det betyder att även om butikerna skulle kunna ta betalt med kontanter i stället när kassaterminalerna är utslagna så vill man inte göra det - det skulle slå ut hela administrationen för butiken. man väljer hellre att stänga. Detta problem måste företagen själva lösa. I längden inser väl rimligen de stora butikskedjorna att det kostar alldeles för mycket, som för Coop denna helg, att stänga ned alla butiker till följd av ett it-intrång. Hur mycket färskvaror kommer att förstöras när man inte kan sälja sina varor? Hur många stamkunder förlorar man när dessa handlar på ICA eller Hemköp i stället? Butikerna behöver självklart någon form av reservsystem som kan användas om it-systemen slås ut.

Jag upplever ofta att så fort man ifrågasätter den snabba digitalisering uppfattas man som bakåtsträvare. Se exempelvis denna twittertråd som är ett bra exempel.

Att peka på samhällets sårbarhet betyder inte att man vill återvända till stenåldern. Inte heller att man vill återvända till häst och vagn. Det betyder bara att man vill försäkra sig om att det finns fungerande system som backup om de sårbara it-systemen slås ut. Och att kunskapen om hur man utför sina arbetsuppgifter utan it-stöd finns kvar. Den politiker som inte har med denna tanke i diskussionen tycker jag inte tar sitt politiska ansvar. Frågan om kontanternas roll i en krissituation diskuterades exempelvis i finansutskottet så sent som häromveckan när Riksbanken var på digitalt besök, och jag tänker för egen del fortsätta mitt engagemang för att värna möjligheten till kontantbetalning av beredskapsskäl.

Moderaterna vill stärka Sveriges krisledning

2021-01-11

Coronapandemin visar hur sårbart Sverige är och nu måste krisledningen byggas upp. Idag talade Ulf Kristersson vid Folk och Försvars rikskonferens. Talet handlade om nödvändigheten i att återuppbygga den nationella krisledningsförmågan. Dessutom presenterade Ulf Kristersson och Pål Jonsson en handlingsplan mot hybridhot med 24 konkreta förslag i en artikel i Dagens industri igår.

Sveriges krisledning har inte fungerat under coronapandemin. Regeringen har gömt sig bakom myndigheter och skyllt ifrån sig på kommuner och regioner. Om det är så det fungerar vid en civil kris, vad händer då vid ett fientligt angrepp? Nu behöver Sveriges krisledning byggas upp från grunden.

"Om jag leder regeringen efter nästa val, så kommer vi stärka Sveriges förmåga att möta kriser och dra lärdom av tidigare misslyckanden. För krisledningsförmåga måste vara varje regerings kärnkompetens, oavsett om det gäller en pandemi, cyberattack, utländsk påverkanskampanj eller ett fysiskt angrepp", sa Ulf Kristersson bland annat i sitt tal.

Mot denna bakgrund presenterar Moderaterna en omfattande handlingsplan med 24 konkreta åtgärder för att stärka den nationella krisledningen och skydda Sverige mot hybridhot som cyberattacker och spioneri. Vi föreslår bland annat:

Vem tar nu ansvar för att stärka Försvaret?

Försvarsminister Peter Hultqvist har alltså valt att avbryta försvarsförhandlingarna. Detta trots att det bara är Miljöpartiet och Socialdemokraterna som står bakom den överenskommelse som försvarsministern presenterat. Samtliga övriga sex partier har större eller mindre invändningar.

Deltagande politiker har spenderat närmare 100 timmar av förhandlingar under våren i analysgruppen och försvarsberedningen. Och det är helt uppenbart att det behövs mer pengar om man ska kunna genomföra allt det man enats om att Försvaret behöver. Trots detta var alltså beskedet att regeringen idag är villig att lägga 0 kr mer fram till 2025 och 0 kr mer fram till 2030 än när försvarsberedningen började förhandlingarna för 28 möten sedan. Det är inte så som man bygger en bred politisk samsyn kring den framtida utformningen av försvarspolitiken.

Vi moderater kommer självklart inte att ställa oss bakom ett underfinansierat försvarsbeslut som dessutom skulle innebära stora nedskärningar på militära förmågor som både försvarsmakten och en enig försvarsberedning pekat ut som nödvändiga för att hantera det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget. Det vore djupt oansvarigt. Om regeringen nu misslyckas med att få stöd för sin proposition kommer riksdagen att få ta hand om den här processen. Vi moderater är villiga att arbetat för att få ett nytt, starkt och genomförbart försvarsbeslut. Någon måste ta ansvar när inte regeringen orkar.

Min oro för förslaget om ny myndighet för psykologiskt försvar

2020-05-27

I går höll inrikesminister Mikael Damberg (S) tillsammans med utredaren Anders Danielsson en pressträff där man meddelade att regeringen vill skapa en ny myndighet för att "samordna det psykologiska försvaret".

Jag är medveten om att en enig försvarsberedning uttalat att det behövs en tydligare styrning av det psykologiska försvaret, och moderaterna har drivit linjen att vi behöver återupprätta en myndighet för psykologiskt försvar (som vi hade tidigare). Men trots detta tycker jag det finns flera frågetecken kring förslaget.

Det första är frågan om ännu fler myndigheter verkligen löser alla problem? Det finns redan ett antal myndigheter som arbetar med psykologiskt försvar och underrättelsearbete. Problemet är knappast att Sverige har för lite myndigheter utan att det är för spretigt och att ingen vet var ansvaret ligger för olika saker, samt att man är dåliga på samverkan. Inte minst corona-pandemin visar att det knappast är fler myndigheter som behövs vid kriser, utan färre, och att det viktiga är tydligt ledarskap. Just detta problem påpekas faktiskt i den aktuella utredningen.

"Det är både en expertmyndighet och samverkansmyndighet. Det handlar inte om att ta över andra myndigheters ansvar men det finns inte tillräcklig kännedom bland myndigheterna om vem som gör vad. Det är helt enkelt inte tillräckligt effektivt" sa utredaren Anders Danielsson om förslaget till ny myndighet på pressträffen.

Med andra ord - alla myndigheter ska alltså fortsätta med sina uppgifter som tidigare - trots att det inte är effektivt och trots att det redan är så att man inte idag vet vem som gör vad. Ovanpå detta skapar man sedan en ny myndighet till för att försöka samordna de andra. Hur detta skulle bli mer effektivt kan i vart fall inte jag förstå. Vi har ju redan MSB som i princip redan har delar av detta uppdrag (som man fick när Sverige avvecklade den tidigare myndigheten för just psykologiskt försvar). Om man nu skapar en ny myndighet för psykologiskt försvar borde man rimligen i vart fall överväga att samla alla de delar av andra myndigheter som arbetar med dessa frågor och se till att ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter blir tydlig. Kanske kan andra myndigheter rent av avvecklas eller slås ihop? Att bara stapla nya myndigheter på varandra löser inga samhällsproblem.

Frågan om organisation är trots allt underordnad den andra större frågan. Det man föreslår kan nämligen lite tillspetsat, så som det är formulerat, utvecklas till en statlig censurmyndighet, trots att man använder många fina ord på varandra i utredningen för att påstå motsatsen. Syftet är nämligen bland annat att den nya myndigheten ska arbeta med att stödja mediaföretag att identifiera och möta "otillbörlig desinformation" och "annan vilseledande information". Med andra ord - en statlig myndighet ska kunna "hjälpa" medieföretag att avgöra vad som får uttryckas och inte, vad som är desinformation eller vilseledande uppgifter, och "hjälpa" dem att identifiera vad som ska raderas bort från exempelvis sociala medier. Man syftar främst på organiserad påverkan från främmande stater, men det finns inga uttalade hinder mot att även ge sig på sådant som sprids av personer boende i Sverige. I mina öron låter detta som en mycket otäck utveckling. Vi har en grundlagsskyddad yttrandefrihet och åsiktsfrihet i Sverige och att ens antyda att en statlig myndighet ska kunna lägga sig i vad som ska rensas bort eller inte är helt enkelt oacceptabelt. Då har vi fått en statlig censur, alldeles oavsett hur mycket man än hävdar motsatsen i utredningen. Vad som är "desinformation" eller "vilseledande information" är nämligen inte alltid svart eller vitt, inte heller "påverkansoperationer". Gränsen mot organiserad godtagbar samhällskritik är inte heller alldeles enkel. Att ens öppna för att en myndighet ska sitta och ta beslut om detta gör att alla varningsklockor ringer. Sittande regering kan exempelvis säkert tycka att kritik mot regeringen eller landet är vilseledande av rent politiska skäl. Och vi vet vad förre statsministern Göran Persson (S) sa - den som kritiserar Sverige ska brännmärkas. Vilka idag politiskt inkorrekta åsikter kommer att betraktas som politiskt inkorrekt desinformation? Blotta tanken att en myndighet riskerar att strypa samhällsdebatten och samhällskritiken är ytterst obehaglig.

Utredningen kommer nu att skickas ut på remiss och det blir förhoppningsvis en ordentlig diskussion om förslaget. Att stärka totalförsvaret genom att en myndighet ansvarar för det psykologiska försvaret behöver inte vara fel, men det kräver en ordentlig översyn av alla myndigheter som har koppling till frågan, och en mycket tydlig ansvarsfördelning. Och uppdragsbeskrivningen för den nya myndigheten får under inga omständigheter hota yttrandefrihet, åsiktsfrihet, en livaktig samhällsdebatt, fri opinionsbildning och fria sociala medier.

Tillägg: Jag konstaterar att även Göteborgs-Posten på ledarplats kommenterat saken idag. Jag är uppenbarligen inte ensam om min oro kring skrivningarna som kan uppfattas som ett hot mot yttrandefriheten och den fria opinionsbildningen.

Otydliga myndighetsbesked i en kris kan skapa mer oro än själva krisen

Jag är oerhört imponerad av alla kompetenta personer som arbetar inom de myndigheter och regioner som arbetar med Coronaviruset. Inte minst alla dem som arbetar med att kartlägga smittkedjor och analysera prover. Tyvärr fungerar inte kommunikationsavdelningarna lika bra.

Den senaste veckan har vi tyvärr sett flera fall av otydlighet och oklar information som sprids från våra myndigheter om Coronavirusets framfart och lämpliga åtgärder mot detta. Ett exempel är att man inte varit samkörda med regionernas sjukvård och därför inte kunde ge exakta korrekta uppgifter i helgen om antalet smittade, utan ändrade sig fram och tillbaka. Och idag meddelar Folkhälsomyndigheten att man vill överväga att stoppa direktflyg från iran - trots att man så sent som igår kväll sa i nyheterna att det var en meningslös åtgärd.

Ett annat exempel är att man lämnat otydliga rekommendationer gällande elever i skolorna, där man exempelvis i går gick ut med ändrade rekommendationer för att de första varit otydliga. Det har också kommit klagomål från skolor att man inte kunnat får tillräcklig vägledning. När jag lyssnade på nyhetsinslag och Agenda igår kväll blev jag inte mycket klokare på vad man egentligen menar. Få känslor blir så starka som när föräldrar oroar sig för sina barn. Och eftersom man ser hur man exempelvis i Japan (som har en kunskapsnivå och kompetens i frågorna som rimligen ligger på svensk nivå) stängt alla skolor för att stoppa risken för smittspridning så undrar många varför Sverige gör tvärtom. Jag har inte kompetensen att avgöra vad som är rätt eller fel, men ansvariga myndigheter måste vara extremt tydliga och pedagogiska i ett sådant läge.

Samtidigt har regeringen varit väldigt svag när det gäller att visa tydligt ledarskap när människor känner oro. Statsministern kunde exempelvis kallat till presskonferens, precis som man gjort i ett flertal andra länder, men detta har vi inte sett något av. Och det extra krismötet mellan myndigheterna sker alltså idag - när det allvarliga läget redan pågått under lång tid.

Jag har stor respekt för att det kan bli rörigt när det inträffar en allvarlig krissituation eller samhällshändelse, men svenska myndigheter begår nu kardinalfelet i ett krisläge - man ger olika eller motstridiga faktauppgifter och ändrar tidigare rekommendationer utan att något egentligen förändrats i sak. Samtidigt som regeringen och statsministern inte visar ledarskap. Detta skadar tilltron till samhället oerhört och det kan i sin tur skapa större oro bland befolkningen än själva krishändelsen i sig.

Hur utvecklingen blir framöver kring Coronavirusets spridning och följderna av detta vet ingen idag. Men en sak kan vi återigen lära oss - både regering, myndigheter och regioner/kommuner behöver utveckla sitt sätt att kommunicera och bli bättre på att förklara pedagogiskt varför de landar i en viss rekommendation eller tar ett visst beslut. Och de faktauppgifter man lämnar måste vara både dubbel- och trippelkontrollerade. Om man har studerat krishantering det allra minsta vet man att detta är grunden för att skapa lugn hos befolkningen i en allvarlig situation.

2019-05-10

I dag spräckte Socialdemokraterna arbetet med att i enighet stärka det svenska försvaret. Försvarsberedningen har varit överens om både säkerhetspolitiska bedömningar och behovet av nödvändiga satsningar på försvaret, men i elfte timmen kom Socialdemoikraterna med en egen text där de skriver att detta inte är en bindande överenskommelse och att man inte är beredda att betala satsningarna. Det gör att hela överenskommelsen blir en önskelista utan täckning.

I dag lämnade därför Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet försvarsberedningen. Men i praktiken är det väl snarare Socialdemokraterna som lämnat den, eftersom man nu backar från de satsningar man tidigare varit överens om, och inte läångre är beredda att betala för dem.

Moderaterna står fast vid rejäla förstärkningar av det svenska försvaret. Men Socialdemokraterna lägger hellre pengar på annat och prioriterar bort Sveriges stora och viktiga problem. Detta är mycket allvarligt för landet.

Är verkligen friår, familjevecka, gratis inträde på museer, jämställdhetsmyndighet, delegation mot segregation, genusforskning, meningslösa klimatåtgärder, byggsubventioner och uppehållstillstånd för vuxna män utan asylskäl viktigare än att stärka Försvaret? Det verkar i vart fall vara detta som är Socialdemokraternas prioriteringar.

Moderaternas uppgift nu blir att ändå försöka få stöd för de viktiga försvarssatsningarna i riksdagen. Det handlar om att successivt öka försvarsbudgeten till 84 miljarder till 2025, motsvarande 1,5% av BNP, och sedan ha en ambition om att nå 2%. Ytterst handlar det om att ta ansvar för svensk försvarsförmåga och säkerhet.

Moderaterna fick stöd i Näringsutskottet för vår linje kring Telia

2019-04-04

Många frågar mig hur vi moderater resonerar när det gäller statens ägande i Telia. Bakgrunden är att genom Telias förestående köp (bolaget inväntar godkännande av EU-kommissionen) av Bonnier Broadcasting som bland annat äger TV4 skulle staten få en osunt stor dominans på den svenska mediemarknaden. Samntidigt finns en säkerhetspolitisk aspekt - idag finns i Telia säkerhetskänsliga system och infrastruktur som staten i kraft av att bara vara minoritetsägare i Telia inte har full kontroll över. Det är inte en långsiktigt rimlig lösning.

Moderaternas linje är därför att regeringen ska utreda förutsättningarna för att staten i utbyte mot sitt kommersiella ägande får full kontroll över dessa säkerhetskänsliga system. Detta betyder att man helt enkelt delar Telia i två delar - en kommersiell del som staten inte ska vara ägare till alls, och en del där känsliga säkerhetskänsliga system av vikt för totalförsvaret och säkerhetspolitiken finns, och där staten tar över ägandet helt.

Socialdemokraterna vill inte förändra något alls. De blir därmed svaret skyldiga på hur man vill lösa de två ovanstående problem som vi moderater pekar på och konstruktivt försöker lösa. I debatten vill Socialdemokraterna göra gällande att försvarsmakten ställer sig starkt kritiska till en försäljning. Det är inte korrekt. Man refererar då till den utredning som försvaret genomförde 2008 och där frågeställningen enbart rörde en renodlad försäljning, inte det utbyte vi nu kräver att regeringen utreder. Vidare borde naturligtvis analysen om vilka säkerhetskänsliga system som fanns liggande i Telia och som staten borde ha full kontroll över ha gjorts av s-regeringen under Göran Persson innan man tog bolaget till börsen. Eftersom detta uppenbarligen inte gjordes har vi nu från moderat sida initierat arbetet med att utreda hur staten kan få bättre rådighet över säkerhetskänsliga system samtidigt som vi kan lösa problemet med det kommande ägandet av TV4. Detta moderata förslag tillstyrktes av Näringsutskottet förra veckan och framöver ska riksdagen rösta om saken. Beslutet är inte ett försäljningsbeslut utan ett tydligt uppdrag till regeringen att utreda förutsättningarna. En eventuell försäljning förutsätter ett nytt beslut i riksdagen.

Är president Trump helt fel ute när han kritiserar vårt sårbara samhälle?

Nog för att USA:s president emellanåt skriver märkliga saker i sociala medier. Men i detta fall tycker jag att kritiken mot honom slår fel. Att han ifrågasätter det ökade beroendet av avancerad teknik i exempelvis flygplan, teknik som inte alltid verkar samverka på ett bra sätt med piloterna, tycker jag tvärtom är sunt. Även om man inte ska föregå pågående haveriutredning kommer det ju nu allt fler vittnesmål om att det nya Boeing-flygplanet har tekniska funktioner som verkar kunna skapa problem eller som piloterna ibland rent av verkar ha haft svårt att hantera. Jag är verkligen inte kunnig på området flygteknik och flygsäkerhet, jag flyger ofta och litar på piloterna och de som är experter. Men med detta sagt - att Boeing själva säger att man ska "uppdatera mjukvaran" känns inte direkt lugnande. Jag skulle aldrig flyga med det aktuella planet innan vi fått klarhet i vad som hänt. Även Svenska Pilotföreningen har ju krävt flygstopp för flygmodellen. Nu har ju Boeing själva sagt att planet tills vidare bör stå kvar på marken, och det låter som ett rimligt beslut. Nu får vi avvakta haveriutredningen.

Men även om vi släpper diskussionen om flygplanet så är det här att diskutera samspelet mellan avancerad teknik och de människor som ska använda den är en ständig fråga för tekniker och ingenjörer på många olika områden. Ta exempelvis diskussionen om artificiell intelligens, eller utvecklingen av självkörande bilar. Den teknik detta bygger på måste kännas tillförlitlig och stå under kontroll av människor. Lika viktigt är det att människa och teknik fungerar ihop på en massa andra områden. Man kan nämna kärnkraftverk, medicinteknik och många industriprocesser. Utan god kontroll och mänsklig övervakning kan katastrofer inträffa.

Även i vårt vardagsliv blir frågan aktuell när det gäller vanliga små vardagsbestyr. Ibland känns tekniken inte direkt användarvänlig, och ibland känns den rent av onödig. Ta det här med bilar till exempel. Varför ska man i stället för en traditionell bilnyckel ha en fyrkantig klump i fickan och starta bilen med en startknapp eller ett vred? Vad är vitsen? Sedan slår man på bilstereon. I stället för den vanliga runda knappen där man steglöst reglerar volymen så ska man numera oftast trycka på knappar för högre eller lägre volym. Varför? Mycket enklare med en steglös funktion som är lätt att hitta och använda utan att ta blicken från vägen.

Eller låsen på moderna hus. Varför ha elektroniska lås till sin villa? Om elektroniken inte fungerar eller strömmen går så står man kanske där och kommer inte in i sitt eget hus. Och kan man vara säker på att ingen lyckas hacka sig in i systemet. Vari ligger problemet att öppna dörren med en nyckel? Jag skulle aldrig betala extra för något som känns både krångligare och osäkrare.

Bertaltjänster är en annan sak. Jag betalar själv 99% av alla mina köp med bankkort eller swish. Men jag vet efter 20 år på bank och av egen erfarenhet att det inte alltid fungerar och hur lätt man kan utsättas för bedrägerier. Därför har jag alltid lite kontanter i reserv i plånboken ifall något händer. Precis som jag har en kartbok i bilen för det fall att GPS-en inte fungerar eller inte är uppdaterad dit jag ska.

Ibland finns en övertro på teknik, att man helt förlitar sig på den och inte har beredskap om något går fel. Och det finns uppenbarligen en vilja att hitta på nya tekniska lösningar - bara för att man kan. Inte alltid tänker man igenom först vad det är för problem man vill lösa eller om det blir bättre eller sämre med mer teknik.

Att USA:s president diskuterar frågan känns uppfriskande, även om de flesta såklart samtidigt inser att avancerad teknik i ett flygplan normalt förebygger olyckor och gör flygandet säkrare. Men för egen del tycker jag det känns tryggt att ha en erfaren pilot längst fram som kan ta över om tekniken inte fungerar. Lika mycket som jag känner viss oro för att möta ett förarlöst fordon på vägen. Kanske är jag gammalmpodig, kanske upplevs jag som teknikfientlig, men jag står för det. Om min dator på skrivbordet eller datorboxen i bilen kan krångla så kan annan teknik också göra det. Och då ska man vara beredd. Oavsett om man sitter som pilot i ett Boeing-flygplan eller om bankkortet slutar fungera.

Två kloka herrar på samma bild

2018-07-29

Sparbanken Sjuhärads VD, tillika Elfsborgs tidigare ordförande, Bosse Johansson lade ut denna bild på sitt twitterkonto förra helgen. Han var hemma i Sveg under semestern och gick in och arbetade som frivillig under skogsbränderna i området. Och när moderaternas partiledare Ulf Kristerssonan besökte Sveg fick dessa två kloka herrar en pratstund om branden och brandberedskapen.

Jag skriver om skogsbrandskatastroferna i Borås Tidning idag

Varför lär inte svenska politiker och myndigheter av det som hänt?

2018-07-18

Jag minns storbranden i Västmanland 2014, en av de större och allvarligaste skogsbränderna på decennier. Många togs på sängen av hur snabbt elden spred sig och agerandet från ansvariga myndigheter och de lokala räddningstjänsterna imponerade inte. Resurserna i form av vattenbombning och anlitande av utländksa brandbekämpningsflygplan sattes in för sent vilket gjorde att de brandhärjade områdena blev onödigt stora.

Alliansregeringen tillsatte efter denna brand en utredning som dels skulle utvärdera hur saker hanterats under branden, dels komma med förslag till hur brandberedskapen kunde förbättras. Den nya S-MP-regeringen ändrade utredningens direktiv och strök delen om förbättringsförslag, och det blev till slut bara en utfärdering av vad som hänt, som sannolikt blev en hyllvärmare i regeringskansliet.

Redan efter branden 2014 diskuterades om Sverige skulle köpa in brandflyg. Jag minns att dåvarande Alliansregeringen menade att man hade den resursen inom EU och att man hittills bedömt att det var tillräckligt. Men den aktuella branden visade ju samtidigt att det nog hade varit bra med brandflyg stationerade även i Skandinavien som kunde sättas in snabbt vid stora bränder. Detta var en av de förslag som skulle kunnat finnas med om den aktuella utredningen fått komma med förbättringsförslag.

Jag minns också att Miljöpartiet i samband med branden 2014 krävde att Sverige skulle skaffa brandflyg, för att "klimatförändringarna skulle leda till fler skogsbärnder i framtiden". Konstigt att man helt släppte detta krav några månader senare när man blev en del av regeringen. I stället valde man att strössla pengar över en massa andra meningslösa saker. Exempelvis elcyklar. Bara för den summa som elcykelsubventionen kostar kunde man som sagt köpt in ett antal brandbekämpningsflygplan.

Detta att prioritera vad som är viktigt i samhället är något som brister allt mer hos våra politiker. Vi har ett gott rykte när det gäller att ställa upp för alla andra, exempelvis delta i dyra fredsbevarande insatser utomlands eller hjälpa till med krishjälp när det händer naturkatastrofer i andra länder. Och vi har fram tills nu ansett oss ha råd att ta emot fler asylsökande än något annat land. Men vi har samtidigt inte resurser att hjälpa människor i vårt eget land när kriser eller katastrofer inträffar. Det som hänt visar på ett obarmhärtigt sätt hur samhället sviker människor som nu mister sina hem i branden (en handfull bostäder har tydligen redan brunnit ned) och där skog för mångmiljonbelopp förstörs. Det är inte konstigt att många människor blir allt mer frustrerade över hur politikerna prioriterar.

Justitieminister Morgan Johansson (S) anser att det är rimligt att till varje pris ta emot 9.000 vuxna män utan asylskäl trots att det kostar 2 miljarder per år. Men inrikesminister Morgan Johansson (S) anser att några hundra miljoner för brandbekämpningsflygplan är för dyrt (det sade han i TV igår, se föregående inlägg). Jag inser såklart att dessa två saker ligger i olika utgiftsområden i statens budget. Men det är ändå belysande för hur Sverige prioriterar idag.

Jag lade ut några arga tweets om saken idag. Kunde inte låta bli. Brandkatastroferna illustrerar på ett obarmhärtigt sätt hur obegripligt skeva prioriteringar vi gjort i Sverige under ett antal år. Och nej, jag friskriver inte Alliansregeringen för detta, vi borde också prioriterat bättre, även om vi faktiskt gjorde en massa bra saker när det gällde just krisberedskapen. Bland annat köp av 47 helikoptrar för olika syften (bland annat en del av dem som just nu arbetar för fullt med brandbekämpning), en ny krisledningsorganisation i regeringskansliet (som dagens regering dock skrotade) och mer perngar till MSB och krisberedskapen. Men dagens regering slår nog alla historiska rekord, man har uppenbarligen inte lärt något alls av branden 2014, och enligt Brandmännens Riksförbund är beredskapen för årets bränder till och med sämre än den var 2014.

Med rätt prioritering har vi råd med eget brandflyg

Bränderna i framförallt Mellansverige medför oerhörda kostnader i form av både förstörd egendom, förstörd skog och höga kostnader för brandbekämpning. Naturen är extra känslig i dessa områden med torra mossmarker, väldigt lite lövskog och mycket tall som brinner väldigt kraftigt. Dessutom stora svårtillgängliga sarealer utan vägar. Att det även i fortsättningen med jämna mellanrum kommer att förekomma stora skogsbränder i Sverige är nog ingen särskilt vild gissning.

Att bekämpa bränder med brandflyg som kan ösa stora mängder vatten över en stor yta är givetvis välkommet. Men tyvärr har Sverige inga sådana brandflyg utan endast helikoptrar som kan bära betydligt mindre vatten och där det dessutom tar lång tid att hämta vattnet. Det sägs också från räddningsledningen att luftbekämpning av skogsbränder är mest effektivt i början av ett brandförlopp. Trots detta har alltså Sverige inga flygplan av den typ som nu flugits hit från Italien. Och därmed dröjer hjälpen som alltså hade varit mer värdefull i ett tidigare skede.

Jag blir faktiskt ganska uppörd när jag hör ansvarig minister, Morgan Johansson (S) stå i TV och säga att det" kostar för mycket" att köpa bransflygplan. "Flera hundra miljoner" för något som kanske inte kommer att användas så mycket. Vad ett antal skogsbränder kostar i förstörd skog och i värsta fall även byggnader och annat, vet jag inte. Men det lär handla om ett betydande antal miljoner vid varje brand. Att investera i ett flygplan för vattenbombning är en försäkringspremie, och ett sådant plan kunde vi även erbjuda till våra grannländer att nyttja vid behov. Men framförallt kunde vi använda planen i ett tidigare skede och därmed begränsa skadorna.

Beatrice Ask påpekar att allt handlar om att prioritera. Morgan Johansson och hans regering lägger 350 miljoner per år i tre år på att skattesubventionera elcyklar. Totalt över en miljard. Och man lägger 2.000 miljoner varje år i tre år på att låta 9.000 vuxna män utan asylskäl få stanna i landet. Samtidigt har man inte råd med några hundra miljoner till ett par brandflyg för att skydda liv och egenedom. Den här regeringens prioriteringar är så hårresande att de inte kan få fortsätta att vanstyra Sverige.

Moderaterna vill tillföra 18 miljarder ytterligare till försvaret på tre år

2018-04-18

Moderaterna vill satsa 18 miljarder kronor mer än regeringen på Försvarsmakten de närmaste tre åren.

Överbefälhavaren Micael Bydén begärde den 1 mars extra anslag på tre miljarder 2019 och ytterligare fem miljarder 2020. De pengarna vill nu moderaterna tillföra försvaret så att att ambitionerna om stärkt försvarsförmåga från 2015 uppnås.

Moderaterna vill dessutom öka anslagen med fem miljarder år 2021 för att skapa en långsiktig stabilitet. Totalt blir det 18 miljarder extra jämfört med vad som hittills beslutats. Efter 2021 vill vi att anslagen fortsätta att öka i en kontinuerlig trappa som går uppåt så att Sverige 2026-2028 når försvarsutgifter på två procent av bruttonationalprodukten, BNP. Det betyder nära en fördubbling av dagens anslag.

Sverige är säkrare i Nato

Nu är Sverige medlemmar i Nato

Statsministerns frågestund

Nu har alla Natomedlemmar sagt ja till svenskt Natomedlemskap

Sverige tar ansvar både för eget försvar och stöd till Ukraina 2024-02-20

Varför har du hemförsäkring?

Statsministerns tal till svenska folket på Folk och Försvar

Riksdagens arbete i kris eller krig 2023-11-08

Storsatsning i budgeten på att stärka Sveriges militära försvar

Positivt Nato-besked - Sverige är (nästan) i mål

Statsminister Ulf Kristersson på besök i Vita Huset

Svensk försörjningsberedskap brister på många områden 2023-03-23

Självklart röstade jag ja till svenskt Natomedlemskap 2023-03-22

Ny lag ska stoppa utländska investeringar som kan skada Sverige 2023-03-16

Här är en länk till regeringens presskonferens och presentation av lagförslaget.

Sverige lär bli medlemmar i Nato förr eller senare 2023-01-24

I Sverige gäller svenska lagar och svensk rättspraxis 2023-01-08

Vänsteralliansens såpopera fortsätter - men bra om Natofrågan är löst 2022-06-29

Centerpartiet kallar sitt eget förslag om höjda försvarsanslag för oseriöst...

Sverige och Finland har lämnat in sina ansökningar om natomedlemskap

Finlands president höll anförande i riksdagen

Historiskt beslut

I dagens läge är Nato enda rimliga skyddet för Sverige

Viktiga säkerhetspolitiska beslut i riksdagen idag

Sverige bör gå med i Nato och öka försvarsbudgeten

Vi behöver ingen ny "beredskapsskatt" 2022-03-10

Många ryssar i Sverige tar avstånd från Putin - de är viktiga budbärare!

Putin stöter bort Rysslands grannländer

Regeringen struntade i varningarna om Swedavia-affären

Nu måste vi hjälpas åt att bevara försvarshemligheter 2022-01-15

Tar vi samhällets sårbarhet på allvar? 2021-11-01

Sverige måste ta ansvar för dem som arbetat för oss i Afghanistan

Coop kan inte ta betalt för sina varor - tvingas skänka bort dem

Vårt it-baserade samhälle blir allt mer sårbart

Moderaterna vill stärka Sveriges krisledning 2021-01-11

Vem tar nu ansvar för att stärka Försvaret?

Min oro för förslaget om ny myndighet för psykologiskt försvar

Otydliga myndighetsbesked i en kris kan skapa mer oro än själva krisen

Är president Trump helt fel ute när han kritiserar vårt sårbara samhälle?

Två kloka herrar på samma bild

Jag skriver om skogsbrandskatastroferna i Borås Tidning idag

Varför lär inte svenska politiker och myndigheter av det som hänt?

Med rätt prioritering har vi råd med eget brandflyg

Moderaterna vill tillföra 18 miljarder ytterligare till försvaret på tre år

Sverige tar ansvar både för eget försvar och stöd till Ukraina

2024-02-20

Riksdagens arbete i kris eller krig

2023-11-08

Svensk försörjningsberedskap brister på många områden

2023-03-23

Självklart röstade jag ja till svenskt Natomedlemskap

2023-03-22

Ny lag ska stoppa utländska investeringar som kan skada Sverige

2023-03-16

Sverige lär bli medlemmar i Nato förr eller senare

2023-01-24

I Sverige gäller svenska lagar och svensk rättspraxis

2023-01-08

Vänsteralliansens såpopera fortsätter - men bra om Natofrågan är löst

2022-06-29

Vi behöver ingen ny "beredskapsskatt"

2022-03-10

Nu måste vi hjälpas åt att bevara försvarshemligheter

2022-01-15

Tar vi samhällets sårbarhet på allvar?

2021-11-01

Moderaterna vill stärka Sveriges krisledning

2021-01-11