Skattebloggen

På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör skattefrågor

Markbladet denna vecka

2019-07-04







I dag sänks bensinskatten - tack vare Moderaterna och Kristdemokraterna

2019-07-01

I dag har jag och några m-kolleger denna debattartikel i Borås Tidning.



Idag sänks bensinskatten

Nej, det är inte den första april idag. Däremot den 1 juli. Och tack vare Moderaterna och Kristdemokraterna sänks faktiskt skatten på bensin och diesel just idag.

År 2017 togs tyvärr beslut i riksdagen att stödja S/MP-regeringens förslag att årligen automatiskt höja drivmedelsskatterna med inflationen plus 2 procentenheter extra. Detta i stället för den tidigare årliga uppräkningen med endast inflationen.

Vi moderater (liksom kristdemokraterna) anser att denna ”överindexering” är orimlig och därför föreslog vi i vår gemensamma budget för 2019 att denna extra skattehöjning skulle slopas från och med den 1 juli i år. I och med riksdagens stöd till vår budget blir det nu så. Sänkningen är förvisso blygsam, ca 15 öre, men det är första gången (rent av enda gången?) detta skett i modern tid.

Tyvärr röstade en majoritet i riksdagen (S, MP, V, C och L) nyligen mot att permanent ta bort den så kallade överindexeringen. Risken är därmed uppenbar att denna återinförs nästa årsskifte. Men vi kommer att bemöta detta med mycket goda argument.

Myndigheten Trafikanalys har beräknat förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan. Hela 60% av bensinpriset vid pump är ren skatt!

Man kan ha olika åsikter om svensk klimatpolitik, men en sak är fullständigt klar - svenska bilister kan inte ensamma ta ansvar för världens utsläpp. Sverige har redan världens i särklass högsta koldioxidskatt (!), samtidigt som 85% av världens totala utsläpp inte beskattas alls. Att försöka minska de globala koldioxidutsläppen genom att beskatta svenska bilister ännu hårdare är fullständigt orimligt om det är global effekt man vill uppnå.

Från moderat sida tänker vi ta striden mot nya skattehöjningar på bensin och diesel. Och vi kommer självklart att avvisa de föreslagna kraftiga försämringarna av reseavdraget. Vi inser bilens betydelse för många människor, och vill att man ska kunna leva, arbeta och driva näringar även på landsbygden. Utan landsbygdsbefolkning kommer vi dessutom vare sig att klara livsmedelsproduktionen, sköta våra skogar eller ta hand om alla turister.

Utan bilen stannar Sverige!


Jan Ericson (M)

Sofia Westergren (M)

Lars Beckman (M)

Kjell Jansson (M)

Riksdagsledamöter och initiativtagare till riksdagens bilnätverk





Moderaterna säger blankt nej till försämrade reseavdrag

2019-06-26

Under dagen har vi moderater analyserat förslaget om försämrade reseavdrag och effekterna för dem som måste ta bilen till jobbet. Själv har jag haft en hel del kontakt med vår skattepolitiske talesperson Niklas Wykman under dagen, och han har även diskuterat saken med moderaternas partiledning.

Ikväll meddelade Niklas Wykman i Rapport att moderaterna säger blankt nej till förslaget. Ungefär med de argument jag avslutade mitt föregående blogginlägg.





Kasta förslagen om kraftigt försämrade reseavdrag i papperskorgen!

2019-06-26

I dag presenteras utredningen om nytt "avståndsbaserat reseavdrag". Jag har upprepade gånger ifrågasatt både utredningens syfte och det resultat man redan på förhand kan räkna ut att man kommer fram till.

För det första är reseavdraget redan idag avståndsbaserat, det ger avdrag per körd kilometer till och från arbetet. För det andra så är ju syftet uppenbarligen att även människor som inte kör bil ska få samma reseavdrag som de som kör bil - avdraget ska vara "transportmedelneutralt". Man kan samtidigt utgå från att finansministern inte vill släppa till mer pengar till reseavdraget, så allt måste samsas inom dagens budgetram, eller kanske rent av en minskad ram. Om då de som inte kör bil ändå ska ha rätt till reseavdrag blir det såklart mindre avdrag för dem som kör bil. Med andra ord - de som inte kör bil får ett nytt avdrag och de som måste ta bilen till jobbet får en kraftig försämring. Och detta ovanpå ständigt ökade drivmedelsskatter.

Jag har ännu inte lyckats få tag på utredningens slutbetänkande, men däremot har ledamöter i utredningen beskrivit vad förslaget innebär, och det har även rapporterats i media. Som det verkar handlar det om kraftiga försämringar för dem som pendlar långt med egen bil till jobbet. Jag reserverar mig alltså för att jag inte läst utredningen ännu, men så här uppfattar jag förslaget:

Man föreslår en direkt skattereduktion på 6 kronor per mil för den del av resan som är över 3 mil. Man får avdrag för max 8 mil per väg. Som högst får man avdrag med 12.600 kronor vid resor på 80 kilometer. Man ska också kunna få vissa mindre tillägg om kollektivtrafiken är dålig, vilket verkar öppna upp för nytt godtycke och utrymme för felaktiga avdrag (vilket utredningen skulle förhindra). 

Jämfört med dagens avdrag (18.50 per mil, men en reducering där de första 11.000 kronorna som inte får dras av) innebär förslaget en stor försämring. Man uppskattar själva att 150.000-200.000 personer kommer att få mindre skattelättnad än idag. För den som har tex 5 mil per väg till jobbet (tar det som exempel eftersom det är en ganska vanlig pendlingssträcka), 220 arbetsdagar per år (det normala) samt 33% marginalskatt ser kalkylen ut så här:

Avdrag idag:
220 dagar x 10 mil x 18.50 = avdrag 40.700 kronor. Avgår 11.000 som man inte får räkna idag.
Återstår 29.700 kronor x 33% skatt = 9.801 kronor i skattereduktion.

Avdrag med nya reglerna:
210 dagar x 4 mil (endast sträcka över 3 mil per väg räknas och max 210 dagar)  x 6 kronor = 5.040 kronor i skattereduktion.
Tillkommer sannolikt 20;-/dag i fast avdrag för den som har mer än 3 mil till jobbet, alltså 4.200 kronor till.
Total skattereduktion 9.240 kronor.

Alltså en försämring med 561 kronor per år.

Om man i stället betalar statlig skatt och har en marginalskatt på 53% blir kalkylen så här:

Avdrag idag:
220 dagar x 10 mil x 18.50 = avdrag 40.700 kronor. Avgår 11.000 som man inte får räkna idag.
Återstår 29.700 kronor x 53% skatt = 15.741 kronor i skattereduktion.

Avdrag med nya reglerna:
210 dagar x 4 mil (endast sträcka över 3 mil per väg räknas och max 210 dagar)  x 6 kronor = 5.040 kronor i skattereduktion.
Tillkommer sannolikt 20;-/dag i fast avdrag för den som har mer än 3 mil till jobbet, alltså 4.200 kronor till.
Total skattereduktion 9.240 kronor.

Alltså en försämring med 6.501 kronor per år.


Man kan också jämföra en person som har 2,8 mil till jobbet.

Avdrag idag:
220 dagar x 5,6 mil/dag x 18.50 = 22.790 kronor minus 11.000 = 11.792;- x 33% marginalskatt = 3.891;-
Vid 53% marginalskatt blir skattereduktionen 6.249;-

Avdrag med nya reglerna:
Noll

Alltså en försämring med 3.891 kronor respektive 6.249 kronor per år

Om man har mycket långt till jobbet, typ 10 mil eller så blir minskningen betydligt större, eftersom man får avdrag med maximal 8 mil per väg. Om man dessutom betalar värnskatt blir skattehöjningen ännu större. Det nya reseavdraget ökar alltså ytterligare den redan mycket höga marginalskatten på högre inkomster.

Viktigt också att det nya reseavdraget ska tillfalla alla - oavsett om man måste köra bil till jobbet eller inte. Det betyder att den som har höga kostnader för allt högre bensinskatt och långa resor får försämrat avdrag samtidigt som de som inte har dessa kostnader och kan åka kollektivt för en lägre summa samtidigt kommer att få reseavdrag. Det betyder ett direkt slag mot den svenska landsbygden och glesbygden.

Jag anser att det liggande förslaget bör förpassas till soptunnan.
* Det försämrar för många hushåll där man måste arbetspendla långa sträckor
* Det motverkar rörlighet på arbetsmarknaden och kommer därmed att öka arbetslösheten
* Det kommer ytterligare att försvåra rekrytering på landet till vård, omsorg och andra skiftjobb/nattjobb
* Det bryter mot den grundläggande principen i svensk skatterätt att avdrag ska ske för faktiska kostnader
* Det medför en rejäl höjning av marginalskatterma
* Systemet blir om möjligt ännu rörigare och öppnar upp för ännu mer fusk och fel än dagens system

Jag tvivlar ärligt talat på att regeringen och samarbetspartierna C och L kommer att gå fram med detta förslag. Men om de gör det tar jag gärna striden! 


(Texten är uppdaterad)
 





Skatt på plastpåsar har inget med miljöomsorg att göra 

2019-06-20

S/MP-regeringens förslag om skatt på plastpåsar är helt ologiskt. Man motiverar det med att plastpåsarna "hamnar i havet" och skadar djur och miljö. Men det är en myt. Minst 80% av det skräp som flyter in mot den svenska kusten kommer med havsströmmar från andra delar av världen. Vad gäller återstående 20% har jag inte sett någon undersökning som visar att det är just plastpåsar som är huvudproblemet? De flesta plastpåsar lär återanvändas eller sluta som soppåse och därmed brännas upp. Dessutom är de numera sällan av plast utan av stärkelse, exempelvis majsstärkelse. Det gör att de bryts ned snabbare om de hamnar i naturen och dessutom blir det inte samma problem med mikroplaster. Om man verkligen vill minska plastanvändningen borde man titta på förpackningar. Ett ernomt slöseri med plast, inte sällan i flera lager, runt produkter som inte ens skulle behöva förpackas. Titta i vilken livsmedelsbutik som helst - nästan allt är förpackat i plast.

Regeringens mål är tydligen att fler ska använda andra typer av kassar. Men en forskningsstudie som presenterades i Aktuell Hållbarhet för en tid sedan visade att en bomullspåse måste användas upp till 20.000 gånger innan miljönytta uppstår. En papperskasse blir miljövänlig efter att ha använts 43 gånger. Med andra ord - en skatt på plastpåsar är faktiskt rent miljöskadlig om den leder till att man använder andra påsar, i vart fall om man ska tro denna studie: 




Slutsatsen är att det - som vanligt - är tom symbolpolitik, och att syftet egentligen bara är att kräma ut så mycket man kan i form av nya skatter på världens redan nästan högst beskattade befolkning.

Man kallar dessutom skatten på plastpåsar för "skatteväxling". Den skatteväxlingen verkar dock bara handla om att vanliga löntagare och pensionärer ska slanta in 2,9 miljarder kronor ytterligare om året i skatt på plastpåsar. De enda skattesänkningar på lön som aviseras är avskaffad värnskatt för oss som tjänasr allra mest. (För egen del får jag en skattesänkning med uppemot 10.000 per år när värnskatten slopas nästa årsskifte). Dvs, man höljer skatten för alla, utom för oss som tjänar allra mest, vi får i stället en rejäl skattesänkning.

Moderaterna har inget emot slopad värnskatt, men vi föredrar att sänka andra skatter som ger bredare effekt för fler. Och vi tycker man i första hand ska finansiera skattesänkningar med besparingar. Inte genom att hitta på nya skatter hela tiden. Vad kommer härnäst? Läskskatt? Sockerskatt? Köttskatt? Straffskatt på grillkol? Möjligheterna är oändliga för en regering som är helt besatt av att beskatta folket allt hårdare.






Landsbygdsdebatt i Ockelbo

2019-06-17



 

I går hölls så den omtalade landsbygdsdebatten mellan moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman och Centerpartiets vice partiledare Anders W Johnsson. Platsen var Mogården, en bygdegård en bit utanför Ockelbo. Själv tog jag mig med bil, flyg, tåg och återigen bil från Ubbhult till Ockelbo på bara drygt fyra timmar. Det visar hur beroende vi är av alla transportmedel i vårt stora glesbefolkade land. Ovan tillsammans med riksdagskollega Lars Beckman från Gävle som varit med och arrangerat debatten, samt Gävles moderate oppositionsråd William Elofsson. 

Här lite bilder från debatten:

 

Före debatten lämnade jag över Bensinupprorets namninsamling för sänlkt bensinskatt till Niklas Wykman i riksdagens Skatteutskott som uju är ansvarigt för bensinskattefrågorna. Sedan drog debatten igång. Anders W Jonsson deklarerade tydligt att Centerpartiet tycker de höga bensinskatterna är et problem och att man är starkt emot överindexeringen av bensinskatten (alltså den automatiska uppräkningen av bensinskatten utöver inflationen varje årsskifte). Niklas Wykman konstaterade att M/KD-budgeten medför att bensinskatten sänks något den 1/7 tack vare just att vi tog bort överindexeringen för 2019. Han konstaterade också att Centerpartiet nyligen röstade nej till moderaternas förslag att ta bort överindexeringen permanent även för kommande år. Han konstaterade också att Centerpartiet haft med överindexeringen i sina budgetar de senaste 2-3 åren samt att man nu kommer tvingas ställa upp på stigande bensinskatter till följd av januariöverenskommelsen med S. MP och L. Slutsatsen blir att Centerpartiet talar med dubbla tungor - man låtsas vilja sänka bensinskatten men agerar tvärtom i riksdagen. Niklas Wykman skriver även om saken i Dagens Samhälle, och anklagar Centerpartiet för att straffbeskatta landsbygden.  

En annan reflektion är att det var ganska okänsligt av Amnders W Jonsson att säga att folk kan köpa elbilar i stället. Det går ju an att säga som riksdagsledamot med en god inkomst, men för många på den svenska landsbygden är det helt orealistiskt att köpa bilar för kanske en halv miljon. Kör man en gammal Volvo värd 15-20.000 är det ett stort steg att köpa en elbil. 

 

En reflektion är att det var hyfsad uppslutning med publik, inklusive en del journalister, trots valet av en ganska avlägsen plats långt ute på landet för denna debatt. Det kändes symboliskt viktigt att ha debatten just på en plats där alla är helt beroende av bilen i sitt vardagliga liv.






Jag frågar finansministern om vilseledande besked om bensinskatten

2019-06-14

Med anledning av vilseledande besked till media från finansministerns stab på finansdepartementet att årlig indexuppräkning av bensinskatten inte skulle vara en skattehöjning (!) så ställer jag denna fråga till finansminstern. Jag vill veta om hon delar denna åsikt. Det vore ytterst anmärkningsvärt i så fall.
 





Gårdagens interpellationsdebatt med infrastrukturminister Eneroth (S)

2019-06-12

I går deltog jag också i en annan interpellationsdebatt med anledning av en interpellation från kollegan Lars Beclkman (M). Han frågade infrastrukturminister Thomas Eneroth om han står bakom Trafikverkets PM där man konstaterar att privatbilismen måste minska med 10-20% fram till 2030. Jag påpekade regeringens hyckleri i politiken med tanke på det som kom fram i Kalla Faktra om svenska exportgarantier till ett stort gaskraftverk i ryska Arktis, och konstaterade att regeringen samtidigt jagar de svenska bilisterna. Se hela debatten via länk från bilden nedan.

Vi pressade Eneroth flera gånger om ett ja eller nej till Trafikverkets PM, och i slutanförandet sa ministern äntligen att regeringen inte förhåller sig till olika myndigheters PM (vilket i sig är lite märkligt, det är ju änd regeringens myndigheter), men han la också till att regeringen inte ha några planer på att försöka minska privatbilismen utan verkar för mer miljövändliga fordon. Det var ett bra och tydligt svar, även om man ju med den extrema bensinbeskattningen i praktiken faktiskt också försöker minska bilåkandet. Från moderat sida säger vi nej till att återinföra den automatiska överidexeringen (årlig uppräkning av bensinskatten utöver inflationen). För egen del anser jag att även resten av indexeringen borde tas bort, och dessutom borde bensinskatten sänkas, exempelvis motsvarande den moms som idag läggs på skatten. Att lägga moms på en skatt är i sig orimligt.







Kalla Fakta inspirerade till interpellation om hyckleriet kring bensinskatten

2019-06-10

I kväll sänder TV4 Kalla Fakta i repris rörande den svenska exportgarantin till det stora ryska gasprojektet i norra Sibirien. Jag har tidigare skrivit om det ologiska i att å ena sidan straffbeskatta svenska bilister för att minska koldioxidutsläppen och samtidigt ställa ut exportgarantier för att bidra till byggandet av en jättelik gasanläggning som samtidigt ökar samma utsläpp. 

Det kom också en rapport förra veckan som visade hur överbeskattad bilismen är jämfört med flyget.

Båda dessa nyheter inspirerade mig till att lämna in denna interpellation till finansministern i frågan. Debatt blir det den 22 augusti. 
 






Riksdagens Bilnätverk tog emot Bensinupprorets protestlistor  

2019-05-31



I dag hade Bensinupproret 2,0 en protestaktion på Sergels Torg i Stockholm, och därefter gick ca 400-500 personer till Mynttorget, där Riksdagens Bilnätverk mötte demonstranterna och tog emot 150.000 namn i protest mot höga bensinskatter. På plats var vi en grupp moderata riksdagsledamöter, samtliga medlemmar i Bilnätverket.





Här tar jag emot namnunderskrifterna från Bensinupprorets talesperson Peder Blohm Bokenhielm (bild från Bensinupprorets facebooksida). Därefter höll jag ett kort litet anförande för demonstranterna, hälsade dem välkomna till riksdagen, framhöll att bilen är viktig och att omsorg om miljö och statsfinanser inte får innebära att vi straffbeskattar landsbygden och våra transporter. Jag berättade också att vi moderater kommer att ta ställning till hur vi ska hantera bensinskatten i samband med vår budgetmotion till hösten.



Här är vi som tog emot namnunderskrifterna; Mattias Karlsson (M), Kjell Jansson (M), undertecknad, Sofia Westergren (M) och Saila Quicklund (M). En Sverigedemokrat skulle också varit med, men fastnade på ett tåg och hann inte fram i tid. Efter manifestationen kom även en Centerpartist fram och ville ta en bild med namnunderskrifterna i handen. Jag påpekade för honom att han måste prata med sitt eget parti om problemet på landsbygden med alltför höga bensinskatter.

Nu kommer vi att lämna in namnunderskrifterna för officiell registrering hos Riksdagen och sedan får vi fortsätta att arbeta med frågan.






Vi svarar Bensinupproret

2019-05-14

I dag svarar vi Bensinupproret i Borås Tidning. Deras företrädare undrade hur vi moderater tänker kring bensinskatterna framöver. Vår prioritering är först och främst stt försöka stoppa nya dramatiska skattehöjningar på bensin. Nästa steg borde vara att börja sänka skatten i stället, och det är något jag och mina kolleger argumenterar för internt i vårt parti just nu..


 




Dags att lyssna på Bensinupprorets över 450.000 medlemmar

2019-05-13

I vintras startade jag och tre moderata riksdagskolleger Riksdagens Bilnätverk. Vi har idag medlemmar från de tre största partierna, M, S och SD, och vi hoppas på fler partier efterhand. När vi tog initiativet att dra igång detta nätverk var vårt huvudsyfte att få igång en ordentlig samhällsdebatt om bilens betydelse i vårt stora glesbefolkade land. Det har lyckats långt över förväntan och vårt nätverk har också fått ett enormt geomslag i media. Nätverket syftar till att lyfta alla frågor som rör bil och bilresande, och har inte något ensidigt fokus på endast bensin och dieselskatter. Vi är positiva till bilar som går på andra bränslen, och bejakar den tekniska utvecklingen. Men självklart är kostnaderna för bilägande och bilkörande en viktig del av bilnätverkets arbete, och i dagsläget är bensin och dieselpriserna en av de viktigaste kostnaderna för de flesta bilägare. Därför är bränsleskatterna naturligtvis också en prioriterad fråga för oss.

När vi startade vårt bilnätverk visste vi ju inte att det även skulle startas ett bensinuppror. Men det ganska nystartade Bensinupproret 2,0 växer. Enligt Facebook har man nu imponerande 452.000 medlemmar, och administratören skriver att det kommer 10.000 nya anmälningar varje dygn. Engagemanget visar att ilskan över extrema bensinskatter växer, och detta måste politiken ta på allvar. Själv stödjer jag självklart bensinupproret, och är glad över att svenska folket äntligen reagerar över hur den extra svenska "klimatpolitiken" slår mot vanligt folk. Jag tror att detta bara är början.
 
Jag får ofta frågan vad moderaterna vill göra åt de höga bensinskatterna. Vårt svar är att vi just nu prioriterar att försöka stoppa ytterligare orimliga skattehöjningar på bensin och diesel. I den budget Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom i riksdagen stoppade vi den automatiska årliga höjningen av bensinskatten utöver inflationsjustering. Det gör att bensinskatten är lägre idag än vad den skulle varit med regeringens budget. Tyvärr har S, MP, C och L beslutat att återgå till den tidigare årliga uppräkningen av skatten från och med nästa år, och då väntas kraftig höjning.

Ett nytt hot är den omfattande ”gröna skatteväxling” som samma partier utlovar. Grön skatteväxling brukar tyvärr betyda att man höjer skatter på energi och resor, men utan att sänka andra skatter. Det kommer självklart att bli nästa politiska strid.
Grön skatteväxling fungerar dessutom inte om man tänker logiskt. Att basera en skattebas på något man vill ska konsumeras mindre leder ju till att skatteintäkterna efterhand minskar. Och då måste man höja andra skatter i stället.

De 450.000 medlemmarna i Bensinupproret visar att inte minst landsbygdens folk har tröttnat. Jag inser att Sveriges bilägare inte kommer att nöja sig med att vi försöker bromsa fortsatta skattehöjningar på bensin och diesel. Man vill självklart se sänkt skatt. Så även om vi moderater just nu lägger kraften på det akuta hotet om ännu högre beskattning av bensin och diesel, måste vi enligt min åsikt också visa att vi faktiskt också vill sänka dagens höga beskattning.

I dag betalar vi först punktskatter på bensinen/dieseln och sedan läggs moms på alltihop. Att lägga moms på skatten har jag alltid tyckt är orimligt. En idé vore ju att slopa denna dubbelbeskattning. Det får bli mitt eget inspel i debatten för att åstadkomma ett lägre bensinpris.





Jag tar strid för reseavdraget - två nya interpellationer  

2019-04-03

Jag är ju en av initiativtagarna till att dra igång riksdagens bilnätverk, eftersom jag vet hur beroende många är av bilen. Reseavdraget för resor till jobbet med egen bil betyder samtidigt oerhört mycket för dem som måste ta bilen långa sträckor till och från jobbet. Sedan Alliansen höjde avdraget till 18,50 per mil har inte reseavdraget höjts på tio år, trots stigande bensinpriser. Nu ställer jag två ministrar mot väggen när det gäller reseavdraget. Både finansministern och arbetsmarknadsministern har fått mina interpellationer, och den 23 april blir det debatt i kammaren.
Tyvärr har arbetsmarknadsministern lämnat över sin interpellation ntill finansministern, då det blir bara vi två som möts i debatten.

 





 

Hur ska finansministern nu kunna försvara avskaffad värnskatt?

2019-03-27

I gårdagens debatt mellan mig och finansminister Magdalena Andersson blev det som vanligt en hel del om skatter. Det brukar det bli när vi debatterar. 

Bland annat sa finansministern följande: 

"Moderaterna har i sin budgetmotion visat vad det är man vill. Det är väldigt tydligt vad moderat politik är: att sänka skatten, mest för dem som tjänar allra mest. Detta ska sedan betalas med nedskärningar, till exempel när det gäller att nyanlända ska kunna få den där utbildningen som gör att man kommer i jobb. Det är klassisk moderat politik.

Om man ser på den fördelningspolitik som fördes under förra mandatperioden märker man tydligt att vi såg till att de som har det lite tuffare också är de som får ta en större del av de gemensamma ekonomiska resurserna. Om man ser på fördelningen i Moderaternas budgetmotion är det väldigt tydligt att det är höginkomsttagarna som gynnas. Det är klassisk moderat politik, men det är inte det som Sverige behöver." 

Uttalandet är i sig anmärkningsvärt i sak, eftersom Alliansen som bekant hade fokus på att sänka skatten för vanliga löntagare som jobbar. En vanligt LO-medlem fick över en hel extra månadslön varje år att disponera. Samtidigt fick välfärden ökade resurser. Socialdemokraternas gamla trötta mantra blir inte bättre för att tiden går.

Men det märkligaste är ju att finsnministern har denna höga svansföring med tanke på att hon samtidigt lovar att avskaffa värnskatten för dem som tjänar allra mest. I sak tycker jag det är rätt - det var ett löfte från början att det var en tillfällig extra skatt, och en tillfällig skattehöjning får inte bli permanent. Men det är samtidigt bevisligen en rejäl skattehöjning för dem som tjänar allra mest. Samtidigt höjer regeringen miljöskatter (exempelvis bensinskatten) för vanliga löntagare. I det läget borde finansministern vara väldigt ödmjuk när det gäller att kritisera andra partiers fördelningspolitik.





 

FN:s tidigare vice generalsekreterare tar ton i skattedebatten

2018-12-16

I går skrev FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan K Eliasson denna tweet. Hunden är ju fin, liksom flygeln (och villan som lär vara värd över 13 miljoner är säkert också helt okej). Men att uttrycka sig på detta raljanta sätt om onödiga skattesänkningar ger en dålig smak i munen, särskilt när det kommer från en person som haft flera miljoner i årsarvode (plus en mängd andra förmåner) från FN under ett antal år, arvoden som dessutom varit skattefria! I den segrande M-KD-budgeten ingår bland annat skattesänkningar för de pensionärer med lägst pension som inte Socialdemokraterna ville sänka skatten för. Jag tror inte de delar Eliassons syn på att skattesänkningar är onödiga.

Inte för inte kallades Eliasson igår bland annat för "gåsleversocialist". Det ligger något i detta. Mina kommentarer på twitter fick också stor uppskattning.









Märklig kritik mot slopad skattereduktion för fackföreningsavgift

2018-12-13

Fram till 2007 fanns rätt till skattereduktion för inbetald fackföreningsavgift. Alliansen avskaffade denna rätt samtidigt som vi införde jobbskatteavdraget, som ju gav mångdubbelt större skattesänkningar till alla löntagare. För en normal löntagare blev det samanlagt över en hel extra månadslön (!) i handen efter Alliansens fem jobbskatteavdrag.

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att återinföra rätten till skattereduktion för fackföreningsavgift. Detta påstods vara centralt för att försvara den svenska modellen och underlätta för facket att rekrytera nya medlemmar. Konstigt nog var frågan inte mer angelägen än att S-MP-regeringen väntade ända till halvårsskiftet 2018 för att återinföra skattereduktionen - alltså drygt två månader före årets val. Ingen löntagare har alltså än så länge upplevt någon skattereduktion för den inbetalda fackföreningsavgiften enligt det nya systemet, det syns först i deklarationen till våren.

I samband med att Moderaterna och Kristdemokraterna nu ger löntagarna ytterligare skattesänkningar tar vi bort skattereduktionen för inbetald fackföreningsavgift. Den skattesänkning löntagarna samtidigt får kompenserar detta med god marginal. 

Vi gör också andra saker som minskar löntagarnas skatt, exempelvis tar vi bort överindexeringen av bensinskatten som annars hade ökat bensinpriset kraftigt kommande årsskifte. Nu kommer bensinskatten "bara" att följa inflationen. För alla som pendlar med bil till jobbet kommer detta att medföra lägre kostnader än om S-MP-regeringens budget hade fått gälla.

Det viktigaste när det gäller skattereduktionen för fackföreningsavgift är att de fackliga organisationerna rimligen borde ha bättre argument för att rekrytera nya medlemmar än att man får en skattereduktion på 25% av fackföreningsavgiften. Har man inget bättre att locka med lär man knappast kunna rekrytera några medlemmar ändå. 




 

Inkomstskattesänkningarna i den nya M-KD-budgeten

2018-12-12

Många frågar mig hur stora inkomstskattesänkningarna blir för löntagare och pensionärer med den nya M-KD-budgeten. Skattesänkningarna består av tre delar.

1. Förstärkt jobbskatteavdrag för alla som arbetar. Ger från drygt hundra kronot upp till 210 kronor i skattesänkning per månad, beroende på inkomst.

2. Höjd inkomstgräns för uttag av statlig skatt. Innebär att gränsen höjs från drygt 41.000 till 43.000 kronor. Betyder en skattesänkning på upp till 282 kronor per månad för den som tjänar över 42.000 kronor.

3. Sänkt skatt för alla pensionärer. En pensionär med 13.000 i pension får en dryg hundralapp, har man 15.000 får man 150 kronor i skattesänkning. Har man 25.000 i pension blir skattesänkningen 345 kronor per månad.

Till skillnad mot övergångsregeringen sänker vi skatten för alla pensionärer, även dem med lägre pensioner (som fick sänkt skatt häromåret). Många pensionärer får större skattesänkningar än löntagare med motsvarande inkomst, eftersom vi vill ta bort hela skillnaden i skatt mellan lön och pension. Pensionärer med allra lägst inkomst kommer att betala mindre skatt jämfört med en löntagare med samma inkomst.

Här finns en utförlig tabell som visar skattesänkningen vid olika inkomster för löntagare och pensionär. Dessutom två kolumner som visar hur mycket större skattesänkningarna blir med vår budget jämfört med övergångsregeringens.




 


M-löfte om samma skatt för pensionärer som löntagare ligger fast

2018-06-15

Häromdagen meddelade ju Ulf Kristersson att moderaterna vill ta bort resterande del av skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare om vi vinner valet. Det blir i så fall det sista steget i det arbetet som inleddes 2010 av Alliansregeringen. Aldrig tidigare har svenska pensionärer fått sådana skattesänkningar som under Alliansen. Och med en stark moderat valframgång kommer skattesänkningarna för våra pensionärer att fortsätta.

Socialdemokraterna försöker nu misstänkliggöra detta löfte genom att säga att moderaterna ju vill införa ett sjätte jobbskatteavdrag för löntagare, vilket i så fall skapar en ny skatteskillnad mot pensionsinkomster. Påståendet är fel - moderaternas löfte inkluderar det sjätte jobbskatteavdrag vi vill införa, och pensionärerna kommer att kompenseras fullt ut även för detta i vårt förslag.

Det är också intressant att Magdalena Andersson sa att moderaternas förslag till skattesänkningar för pensionärerna är "oansvarigt" för att pengarna behövs till välfärden i stället. Socialdemokraterna lovade ju själva samma sak inför valet 2014. Då var det tydligen inte oansvarigt - trots att man samtidigt (felaktigt) hävdade att "ladorna var tomma". Men socialdemokraterna har inte infriat löftet att ta bort skatteskillnaden. I stället har man lagt över 8 miljarder på byggsubventioner på en redan överhettad bostadsmarknad och lägger nu 6 miljarder på tre år på att ge vuxna män utan asylskäl möjlighet att ändå få uppehållstillstånd. Dessa 14 miljarder är alltså viktigare för Socialdemokraterna än att uppfylla löftet om att sänka skatten för pensionärerna.

I dag kommer så plötsligt ett väntat löfte från Socialdemokraterna som svar på moderaternas löfte. S vill nu sänka skatten för pensionärer "lite mera" än det man tidigare lovat. Men hela skatteskillnaden mot lön tar man inte bort - trots alla sina högstämda löften före förra valet. Finansministerns lada är kanske tom?

Det blir nu moderaterna som går till val på att uppfylla Socialdemokraternas gamla vallöfte. Och så brukar det vara när det gäller skattesänkningar. Ska det bli något konkret av dessa behövs moderaterna i regeringen.



 

Moderaterna vill ta bort hela skatteskillnaden mellan lön och pension

2018-06-09

I dag höll Ulf Kristersson sitt sommartal hemma i Strängnäs. Han gav då ett tydligt besked till landets pensionärer. Moderaterna vill sänka skatten för pensionärer betydligt mer än regeringen, och dessutom säka skatten för pensionärer som fortsätter arbeta. Med våra skattesänkningar försvinner hela skillnaden i beskattning av lön och pension.

Jag har många gånger förklarat att Alliansens prioritering att först sänka skatten på arbete var viktig både för pensionerna och för statens finanser. Men under Alliansen fick även pensionärerna stora skattesänkningar. Fortfarande återstår en skillnad i beskattning av lön och pension, som regeringen bara åtgärdat för dem med de allra lägst pensionerna. Moderaterna vill nu ta bort hela skillnaden i beskattning av lön och pension. Här är förslaget i sin helhet: 

Sammanfattning av förslaget: 

* Många pensionärer får inte ekonomin att gå ihop. Därför är det bra att det finns en politisk överenskommelse om att förstärka grundskyddet i pensionssystemet. Problemet är bara att skillnaden i pension då minskar rejält mellan de som har jobbat hela livet och de som inte har jobbat alls. Det stärker inte arbetslinjen och därför behöver vi göra mer för Sveriges pensionärer. 

* Pensionärer som har jobbat, men har låg pension, får inte någon sänkt skatt alls med regeringens förslag. Vi tar därför ett steg till. Vårt förslag innebär att de med låga inkomstpensioner får runt 2500 kronor mer per år kvar i pension. Sammantaget sänker vi därmed skatten för pensionärer med närmare 13 miljarder kronor. 

* Med våra skattesänkningar för pensionärer kommer det inte längre finnas någon skatteskillnad alls mellan lön och pension. Utan det kommer alltid löna sig att jobba, att vilja jobba och att ha jobbat.

* Moderaterna har tidigare lovat sänkt skatt för pensionärer med 8,5 miljarder kronor. I dag lovar Moderaterna att sänka skatten ytterligare med 4,4 miljarder kronor under den kommande mandatperioden. Det ger en skattesänkning på 200-300 kronor i månaden för den som har en månatlig pension på 13 000-17 000 kronor. När dessa båda skattesänkningar är genomförda kommer det inte att finnas någon skatteskillnad mellan arbete och pension.

* Totalt vill Moderaterna sänka skatten för äldre med 7 miljarder kronor mer än regeringen: 4,4 miljarder kronor på pension och 2,6 miljarder kronor för dem över 64 år som arbetar. Sammantaget handlar det om 15,5 miljarder kronor i skattesänkningar på pension och för pensionärer som fortsätter arbeta. 





 

En smocka mot landsbygden

2018-06-04

I lördags hade vi nedanstående debattartikel med moderata riksdagsledamöter och ledande kommunföreträdare i valkretsen.
Vi konstaterar bland annat att Moderaterna motsätter sig regeringens verklighetsfrämmande politik. Vi vill att dieselskatten sänks för jord- och skogsbruket, att överindexeringen av bensin- och dieselskatten tas bort, att fordonsskatten justeras tillbaka, att miljözonerna stoppas, att flygskatten avskaffas och att kilometerskatten på lastbilstransporter aldrig införs. Det är tydliga löften och det förpliktigar. Jag är en av dem som lovar stå upp för detta i riksdagen. 



(klicka för läsbar storlek)



 

Moderaterna avvisar den nya förmånsskatten för sjukvårdsförsäkringar

2018-05-16

I dag röstar riksdagen om regeringens slutliga utformning av den nya skatten för sjukvårdsförsäkringar, det förslag som riksdagen beslutade om i budgetomröstningen i december. Moderaterna säger nej till den nya skatten. I höstas röstade vi för vår egen budgetmotion, utan denna skattehöjning, och avvisade därmed regeringens förslag. Men tyvärr vann regeringens budget, med ett antal mycket dåliga förslag,

Det som riksdagen röstar om idag är alltså hur det förslag som fanns med i regeringens budget slutligen ska utformas. Enligt en tidigare överenskommelse mellan partierna i riksdagen 1996 (efter bankkrisen) ska inte oppositionen i riksdagen rösta nej till ett förslag som finns med i en av riksdagen beslutad budget, men ännu inte beslutats i detalj. Detta är en grundläggande princip som gällt i över 20 års tid, oavsett vem som suttit i regering. (Det enda undantaget var när S, V, MP och SD bröt mot denna princip vid ett tillfälle 2014, vilket i vart fall Socialdemokraterna bett om ursäkt för och sagt i efterhand var fel). 

Anledningen till regelverket är enkel - en budget är en helhet, där plus och minus måste gå ihop. Om riksdagen först röstar för en samlad budget och sedan i efterhand bryter ut olika saker uppstår ett hål i budgeten och statsfinanserna urholkas. I längden skadar det förtroendet för de svenska statsfinanserna. Riksdagen bör ju rimligen inte fatta ett beslut när den tar budgeten och sen ett helt annat när lagstiftningen ska antas. Att förslag som påverkar inkomstberäkningen eller utgiftsramarna behandlas på det här sättet är viktigt för att vi ska kunna ha en samlad budgetprocess där budgeten fastställs i ett beslut och där det beslutet sedan gäller. Så undviker partierna sedan 1990-talet budgetkaos i riksdagen. Och det är något som är centralt i moderat finanspolitik.

Personligen tycker jag visserligen att regeringen missbrukar budgetreglerna genom att stoppa in allt man vill göra i budgeten, lite lagom hafsigt, för att sedan kanske ta ett halvår på sig att förklara vad man egentligen menar. Statens budget beslutades alltså i december. Nu, nästan ett halvår senare, kommer den formella lagen om förmånsskatt på privata sjukförsäkringar. Det borde enligt min mening finnas en tidsgräns under vilken regeringen måste återkomma med det detaljerade lagförslaget för att inte riskera att det röstas ned av riksdagen. Så ser dock inte reglerna ut idag, och därför ställer moderaterna upp på den gällande budgetordningen och avstår från att rösta om sjukvårdsskatten i dagens omröstning. Vi har ju redan röstat om saken, i budgetomröstningen i december. Och då röstade vi nej.

Moderaterna har samtidigt bland sina vallöften att denna skatt är en av dem vi vill avskaffa om vi vinner valet om drygt 100 dagar. Det kommer med andra ord förhoppningsvis inte att bli en särskilt långlivad skatt.

Sverigedemokraterna gör idag stor sak av att de "ensamma röstade nej". Jag tycker det är rent oansvarig populism. Alla allianspartier röstade nej till förslaget redan i december i samband med budgetomröstningen. Och alla partier vet hur budgetreglerna ser ut. När SD säger att "vi var inte med om budgetöverenskommelsen 1996 och kan därför göra som vi vill" visar det enligt min åsikt att man inte är beredda att ta ansvar för ordning och reda i statens finanser. Jag tycker faktiskt inte det är något att skryta om, det bekräftar väl snarare att man inte är mogna att vara med och ta ett framtida regeringsansvar. Att ta ansvar för att statens budgetarbete ska fungera är kanske inget som tilltalar mer populistiskt lagda partier och väljare, men om alla skulle agera som SD skulle vi få lekstuga i riksdagen och ingen regering skulle lyckas få sin redan framröstade budget att fungera. Vilka effekter det skulle få för statens finanser och förtroendet i omvärlden om dessa brott mot budgetreglerna skulle sättas i system vågar jag inte ens spekulera i. Då är vi på ett sluttande plan.



 

Moderat vårbudget för den som jobbar, vill jobba eller har jobbat

2018-04-18

Moderaterna lovar att både sänka skatten på vanliga inkomster och se till att vårdköerna blir kortare, poliserna fler och resultatetn i skolan bättre. Det kan vi göra genom att prioritera dessa reformer framför bidragskostnader, byggsubventioner och inneffektiv arbetsmarknadspolitik.

I vårbudgeten föreslår moderaterna både skattesänkningar och reformer:

* Skattesänkning på arbete som för vanliga löntagare innebär ca 500 kronor sänkt skatt varje månad
* Brytpunkten för statlig skatt höjs från 40.500 till 41.500 per månad för att färre ska behöva betala statlig skatt och för att utbildning ska löna sig
* Vi fortsätter sänka skatten för pensionärer, och för många innebär det en skattesöänkning på 1.000 kronor per månad. Samtidigt höjer vi garantipensionerna och förstärker jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar. Detta avdrag tidigarelägg dessutom så att det gäller redan från 64 års ålder.


 

Seminarium om regeringens förslag till "exitskatt"

2018-03-15

I dag deltog jag i ett mycket välbesökt seminarium i riksdagen om regeringens förslag till "exitskatt" för den som flyttar utomlands. Förslaget har får en närmast kompakt sågning av remissinstanser, näringsliv och den politiska oppositionen. Orsaken är att man inte förstår från regeringens sida vilka skador detta kommer att medföra, exempelvis när det gäller att locka kapital och toppkompetens från andra länder till Sverige. Det är också orimligt att beskatta vinster innan de realisterats, vilket är en god princip för ett legitimt skattesystem.



Vi seminariet fick vi föredrag från ett antal väl insatta personer, bland annat här av industrimannen Carl Bennet, som tyckte förslaget var ytterst illa genomtänkt.




Äldre inlägg om skattefrågor hittar du här!