|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest lästa tweets start","visa.lasso?ukat_id=8000000000123140&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",24,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
Skattebloggen
På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör skattefrågor
Moderatledd regering ger sänkta skatter - nu även på sparande
2023-12-19
I går kom beskedet att ännu ett moderat vallöfte infrias. Regeringsunderlagets fyra partier har enats om att sänka beskattningen av sparande på Investeringssparkonto (ISK) genom att göra de första 300.000 kronorna skattefria. Detta blir en mycket bra stimulans för att få fler att spara och kunna bygga upp en buffert eller spara för framtiden.
ISK är ett mycket fördelaktigt sparande och jag använder det själv - den som inte vet hur det fungerar vänder sig lämpligen till sin bank så förklarar de detta. Att få fler att spara, om så bara lite varje månad, är en av de bästa saker en regering kan göra. Med lite egna sparpengar på banken blir människor friare, mindre beroende av olika offentliga beslut om bidrag och skatter och får lättare att klara en oförutsedd utgift. Att låta människor spara ihop pengar skattefritt är ett bra sätt att stimulera detta.
Med en moderatledd regering sänks skatterna. På allt från lön och pension till sparande, drivmedel och plastpåsar. Stort som smått. Och skattetrycket sjunker - både 2023 och 2024. En ny regering gör skillnad!
Regeringen rättar till s-regeringens misstag för pensionärer födda 1957
2023-10-24
Jag hade denna debattartikel i Borås Tidning i går:
Summan av regeringens skattepolitik - skattetrycket minskar
2023-09-09
De senaste dagarna har regeringen presenterat flera besked på skatteområdet inför budgetpropositionen som presenteras om två veckor. När vi nu börjar se helheten av inkomstbeskattningen tänkte jag börja med en preliminär summering av denna del.
* Sänkt skatt på arbete mm. Beskedet om utökat jobbskatteavdrag innebär att regeringen sätter av drygt 11 miljarder till detta i budgeten, vilket ger betydande skattesänkningar för alla löntagare. För en familj med en polis och en sjuksköterska sänks skatten exempelvis med ca 14.000 kronor 2024 jämfört med 2023. Samtidigt medför indexuppräknat grundavdrag en viss skattelindring även för dem med skattepliktiga bidrag och ersättningar.
* Sänkt skatt på pension. Regeringen lägger 2,2 miljarder på att sänka skatten för pensionärerna, dels genom en direkt skattesänkning, dels genom höjning av grundavdraget. För en pensionär med en pension på 25.000 kronor i månaden (en vanlig nivå idag) blir skatten exempelvis 3.400 kronor lägre nästa år, eller nära 300 kronor i månaden. För en pensionär med 16.000 i pension blir summan runt 200 kronor i månaden i lägre skatt.
* Kompensation till pensionärer födda 1957. Som många uppmärksammat, och som jag skrivit om tidigare, kom pensionärerna födda 1957 i kläm i skattesystemet, eftersom den förra regeringen missade att införa övergångsbestämmelser efter att riksdagen tagit beslut om höjd riktålder för pension. Nu kompenserar den nya regeringen dessa pensionärer, som är ca 110.000, och kostnaden för detta är 3,2 miljarder i budgeten.
* Sänkt skatt på bensin och diesel. Vid årsskiftet nollas indexhöjningen av skatten på bensin, och samtidigt sänks skatten med ytterligare 75 öre per liter. (Totalt medför detta att bensinskatten sänks med 1,64 per liter jämfört med vad den skulle varit efter indexhöjning vid årsskiftet). Skatten på diesel sänks vid årsskiftet med 43 öre per liter, ned till EU:s miniminivå. Det kompenserar nästan för indexhöjningen vid årsskiftet. Utöver detta kommer reduktionsplikten att sättas ned kraftigt. Totalt kostar skattesänkningarna på drivmedel 5,64 miljarder. (Utöver detta satsas 840 miljoner på förlängd nedsättning av skatten på jordbruksdiesel).
* Slopad indexuppräkning av brytpunkten. Detta medför att statens skatteintäkter ökar med ca 12 miljarder, eftersom statlig inkomstskatt kommande år tas ut på något lägre inkomster än om brytpunkten höjts. I praktiken betyder detta ökad real beskattning av alla med inkomster över brytpunkten. Beskedet möttes av viss frustration och jag kan förstå detta. Förra årsskiftet försvarade ju vi moderater höjd brytpunkt, och vi tycker fortfarande det var rätt att höja den då. I dagens läge anser dock regeringen att det finns starka argument mot en uppräkning av brytpunkten.
Tanken med årlig uppräkning av brytpunkten var att den i princip skulle följa löneutvecklingen så att inte fler ska tvingas betala statlig skatt när lönerna ökar. Uppräkningen den 1/1 2023 blev dock väldigt mycket större än vad löneökningarna var - KPI+2%, vilket innebar 10,7% jämfört med genomsnittliga löneökningar med mindre än hälften. Även kommande årsskifte skulle höjningen av brytpunkten blivit mycket större än löneökningarna. Regeringen menar därför att den höjda brytpunkten vid förra årsskiftet med god marginal räcker för både 2023 och 2024 om den ska vara i linje med löneökningarna. Att vi med löner långt över brytpunkten skulle få en mycket stor skattesänkning i år igen (motsvarande ca 1.200 kronor per månad), samtidigt som många med lägre inkomster har det extra jobbigt ekonomiskt med den höga inflationen är såklart besvärande i ekonomiskt tuffa tider.
När skattereformen genomfördes 1991 var brytpunkten för statlig skatt 180.000 kronor, vilket motsvarade 15.000 (!) i månadslön. Vid den lönen ansågs man på den tiden vara höginkomsttagare. Om man inte justerat upp brytpunkten i stort sett varje år sedan dess hade alla svenska löntagare idag betalt 20% extra i statlig inkomstskatt. Om man skulle sätta slopad brytpunkt i system, år efter år, kommer efterhand allt fler svenska löntagare att få kraftiga skattehöjningar. Detta visar att frågan om årlig justering av brytpunkten för statlig skatt definitivt är viktig och ska tas på allvar. Att regeringen i ett mycket exceptionellt läge ändå väljer att tillfälligt pausa uppräkningen kommande årsskifte beror alltså på att inflationen ökat så väldigt mycket mera än lönerna, och att man vill motverka ett utfall som går mycket längre än vad som var tanken med skattereformen 1991.
Rimligen måste avsikten vara att återgå till höjning av brytpunkten igen i framtida budgetar. Men då borde man enligt min åsikt samtidigt byta princip. Principen att räkna upp brytpunkten med förändringen av konsumentprisindex +2% fungerar inte i en tid med mycket hög inflation och måttliga löneökningar - det får helt enkelt helt orimliga effekter. En bättre idé skulle kanske vara att i stället justera brytpunkten varje år med förändringen av inkomstbasbeloppet - för att just spegla inkomstutvecklingen, i stället för att som nu konsumentprisutvecklingen. Det skulle motverka den typ av orimliga effekter som dagens princip ibland medför, och helt ta bort behovet av att pausa uppräkning av brytpunkten i framtiden.
Regeringens slutsats är helt enkelt att det är rimligt att pausa uppräkningen av brytpunkten just i år, eftersom förra årets mycket stora uppräkning med råge kompenserar för två års inkomstökningar. De 12 miljarder som skatteintäkterna ökar genom att vi inte räknar upp brytpunkten används som delfinansiering av skattesänkningarna på lön, pension och drivmedel - skattesänkningar som för övrigt även kommer dem till del som har en inkomst över brytpunkten.
Summeringen när det gäller inkomstskatterna är att skattetrycket minskar. Skatteintäkterna ökar med 12 miljarder till följd av pausad uppräkning av brytpunkten, och samtidigt sänks skatten med 16,4 miljarder för löntagare och pensionärer. Till detta kommer skattesänkningar på drivmedel med ytterligare 6,5 miljarder, och eventuellt ytterligare vissa nedjusteringar av andra skatter.
Brytpunkten för statlig skatt har höjts i stort sett varje år
2022-11-18
Vänstersidan kör just nu en mycket osaklig kampanj mot den nya regeringen, nämligen att vi satsar 10 miljarder på att sänka skatten för dem med högst inkomster.
Bakgrunden är att inflationen är den högsta på väldigt många år, och att det medför att en mängd ersättningar, bidrag och skatter indexuppräknas automatiskt enligt gällande lagstiftning. Bland annat höjs garantipensionerna automatiskt, samma sak med studiemedel, sjukersättning, aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag, närståendepenning, vårdbidrag, bostadstillägg, arbetsskadeersättningar och en mängd andra ersättningar. Även taket i föräldrapenningen och graviditetspenningen höjs automatiskt.
Även brytpunkten för statlig skatt höjs automatiskt. "Brytpunkten" är den gräns som gäller för när man ska börja betala statlig inkomstskatt. De som har en inkomst under gränsen betalar "bara" kommunalskatt (runt 30-35%), och för inkomster över gränsen tas även statlig skatt ut med 20%. När inflationen ökar och lönerna stiger höjs gränsen (brytpunkten) automatiskt - i annat fall skulle allt fler efterhand "komma ifatt" gränsen och tvingas betala statlig inkomstskatt på allt mer normala löner. Det skulle strida mot tanken att bara de med högst inkomst ska betala statlig skatt.
Brytpunkten för statlig skatt har höjts varje år så länge jag kan minnas, höjningen görs automatiskt, lite förenklat med inflationen plus två procentenheter (beräknas dock annorlunda vid mycket hög inflation). Undantaget var 2016, då regeringen tog ett aktivt beslut att inte justera upp brytpunkten alls.
Under den tidigare S/MP-regeringen höjdes alltså brytpunkten varje år utom 2016, och höjningarna var mellan 1,8% och 7,8%. Alla löntagare som låg över skiktgränsen fick därmed sänkt skatt varje år i takt med att brytpunkten höjdes, och andra slapp få höjd skatt eftersom de inte kom över gränsen trots att lönen ökade. Tabellen nedan kommer från en utredning jag beställt från Riksdagens Utredningstjänst. Tyvärr finns inte 2022 med, men förra årsskiftet höjdes brytpunkten drygt 3%, så det ligger också inom intervallet 1,8-7,8%:
Kommande årsskifte sker alltså samma sak - en höjning av brytpunkten. Denna gång med uppskattningsvis 8,7% enligt de senaste beräkningarna. Det är högre än på många år, men det beror på ovanligt hög inflation. Senaste höjningen i samma storleksordning var faktiskt så sent som 2019 när moderaterna lyckades få igenom en budget med kraftigt sänkt skatt för löntagare och pensionärer, där extra uppjustering av brytpunkten var en del. Men även under de år där S styrt med sin egen budget har man utan problem accepterat uppräkningar av brytpunkten på nära 4%.
Brytpunkten har alltså höjts varje år utom ett under de åtta år Socialdemokraterna styrt landet med Magdalena Andersson som finansminister eller statsminister. Höginkomsttagarna har fått skattesänkningar även när S fått igenom sina budgetar, men då har ingen på vänstersidan bekymrat sig över det.
År 2020 slopade dessutom Socialdemokraterna värnskatten för dem som tjänade allra mest - genom ett aktivt politiskt beslut. I sak var det ett rimligt beslut, men det klingar lite falskt att nu beskylla dagens regering för att ha tagit aktivt beslut om att sänka höginkomsttagarnas skatt när det handlar om en regelbunden indexuppräkning.
Socialdemokraterna och de andra på vänsterkanten vet att det handlar om automatiska indexuppräkningar som alltså gjorts varje år oavsett regering. Trots detta använder man nu detta mot oss på regeringssidan för att försöka sprida bilden av att vi i vår budget statsat pengar på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Det är faktiskt ganska låg politisk debattnivå.
Skattedebatt i Radio Sjuhärad
2022-08-17
Häromdagen utmanade jag Socialdemokraternas förstanamn på riksdagsvalsedeln, Petter Löberg, på debatt om fastighetsskatten. Både Löberg och Radio Sjuhärad nappade, och i eftermiddags hade vi vår lilla debatt (börjar ungefär 46 minuter in i sändningen).
Jag inledde med att konstatera att för mig som moderat är det viktiga att människor känner att de får valuta för sina skattepengar. Det är vårt ansvar som politiker att ta ansvar för varje skattekrona vi kräver in av svenska folket. Jag upplever ett växande missnöje med hur skattepengarna hanteras. När det sedan fattas pengar höjer vänstersidan bara skatterna lite till…
Jag ställde sedan en rak fråga till Petter Löberg om han vill höja fastighetsskatten?
Svaret var tydligt. Petter Löberg och Socialdemokraterna i Borås/Sjuhärad driver linjen om höjd fastighetsskatt, men lyckades inte få igenom detta på Socialdemokraternas partikongress. Petter Löberg var uppenbarligen besviken över detta. Jag kunde konstatera i debatten att Socialdemokraterna i Sjuhärad självklart kommer fortsätta att driva frågan om höjd fastighetsskatt, och det var ett viktigt meddelande till väljarna. Med tanke på att även S i Västsverige, Skåne och Stockholm driver frågan, liksom LO och socialdemokratiska debattörer och sidoorganisationer, samt att V och MP lär kräva detta vid en eventuell regeringsförhandling lär Magdalena Andersson löfte väga lätt i skarpt läge. Hon har dessutom sagt att hon inte drar några röda linjer inför förhandlingarna, och att alla frågor ligger på bordet.
I övrigt påpekade jag att Socialdemokraterna inte kan prioritera. Hade de klarat det hade skatterna räckt med god marginal. De senaste åtta åren har man infört eller höjt 48 olika skatter. Det är inte rimligt! Jag sa också att en regering som inte klarar att finansiera försvaret utan en ny ”beredskapsskatt”, trots att Sverige har väldens nästan högsta skattetryck faktiskt inte förtjänar att inneha regeringsmakten.
Man kan konstatera att resultatet av åtta år med Socialdemokraterna är att Sverige nu har Europas fjärde högsta arbetslöshet, den högsta långtidsarbetslösheten någonsin, EU:s lägsta tillväxt, polisbrist, hotande elbrist, skenande kostnader för el och drivmedel, 700.000 utlandsfödda utan egen försörjning och samtidigt i år nytt rekord i invandring. Högre skatter var definitivt inte lösningen.
Debatten visade väl egentligen bara en sak. Med socialdemokraterna vid makten lär vi sannolikt få både höjd fastighetsskatt, höjd skatt på sparande och en ny ”beredskapsskatt” på inkomster av arbete och pension. Moderaterna säger nej till höjd fastighetsskatt och höjd skatt på sparande, och lovar i stället att sänka skatten på arbete och pension. Om man prioriterar klokt kan man sänka skatten och ändå få mer pengar till det som är viktigt!
Regeringen slirar om fastighetsskatten
2022-08-09
Statsminister Magdalena Andersson vägrade alltså i dagens P1-intervju att ge ett skarpt och tydligt löfte om att under inga omständigheter gå med på höjd fastighetsskatt efter valet. Hon sa tvärtom att hon "inte drar några röda linjer inför regeringsförhandlingarna". Fastighetsskatten ligger alltså på förhandlingsbordet för förhandlingar om vänstersidan (S, V, C och MP) får majoritet i valet och ska förhandla om regeringsbildning. Och med tanke på att både stora delar av S, liksom LO, V och MP är för höjd fastighetsskatt, och även C har sagt att man är öppna för att diskutera frågan inom ramen för en skattereform, kan vi alla lätt gissa var detta skulle sluta.
Moderaternas tänkta regeringsunderlag är däremot överens om att inte höja fastighetsskatten. Och vi moderater är inte beredda att förhandla bort det löftet.
Höjd fastighetsskatt efter valet högst sannolik med fortsatt s-regering
2022-08-04
Jag konstaterar att Socialdemokraterna och deras mediekanaler är oerhört upprörda över att moderaterna hävdar att risken är mycket stor för höjd/återinförd fastighetsskatt efter valet. De påstår att vi sprider osanningar och lögner när vi hävdar att Socialdemokraterna egentligen vill höja fastighetsskatten, och att man bara vill vänta till efter valet.
Det finns fler agoda skäl till vårt budskap:
1. Starka röster inom Socialdemokraterna vill höja fastighetsskatten. Många starka röster inom Socialdemokraterna har de senaste åren varit tydliga med att man vill se höjd/återinförd fastighetsskatt. Tio av 26 partidistrikt motionerade om höjd fastighetsskatt inför senaste partistämman, det gäller exempelvis de tunga Socialdemokratiska partidistrikten i våra tre storstäder, med ledande ministrar som tex Anders Ygeman i spetsen. Det gäller även sidoorganisationer inom S, tex SSU, men också partiets vänsterflank och den interna organisationen Reformisterna. Från LO kommer liknande besked, liksom från socialdemokratiska tankesmedjor, ledarsidor i s-tidningar osv. Beslutet på senaste s-partikongressen 2021 blev att man av taktiska skäl lydde partiledningen och inte tog beslut om att höja fastighetsskatten. Dåvarande finansminister Magdalena Andersson beskrev anledningen - man ville inte knacka dörr i radhusområdena och försvara höjd fastighetsskatt. När väl valet är avklarat är såklart läget ett annat...
2. Socialdemokraterna gillar att höja skatter. Under sina åtta regeringsår har man höjt eller infört 48 olika skatter. En regering som bevisligen tycker om höga skatter skulle knappast ha något emot att höja en till.
3. Vissa nationalekonomer vill höja fastighetsskatten, de ser det ur rent fiskal synpunkt. Fastighetsskatt är en effektiv skatt som ingen kommer undan, och där inte skattesubjektet (fastigheten) kan lämna landet. Dessa nationalekonomer ser inte den folkliga ilskan och hur enskilda individer skulle drabba, och de bryr sig knappast heller. Men för en regering som vill återinföra fastighetsskatten är det perfekt att kunna åberopa lämpliga forskare.
4. Socialdemokraterna gör vad som helst för makten. Man förhandlade bort trygg svensk energiförsörjning för att få med sig MP i en regering. Man gick med på att förstöra Arbetsförmedlingen för att få med sig Centerpartiet och man gick motvilligt med på att avskaffa Värnskatten för att få med sig Liberalerna (men nu hotar man med att införa en ny "värnskatt" i form av en "beredskapsskatt"). Att man skulle gå med på att införa en ny fastighetsskatt efter krav från V och MP och skylla på att "det är enda sättet att få till en fungerande regering" vore inte det minsta konstigt - särskilt när man vet att S egentligen VILL höja fastighetsskatten.
5. Vallöften från Socialdemokraterna är nog det mest opålitliga som finns. Vi minns före valet 2014 när Magdalena Andersson lovade att absolut inte höja någon bensinskatt. Sedan har hon gjort det gång på gång. Hon uttalade även att hon inte skulle ändra statens överskottsmål - men sedan gjorde hon det direkt efter att hon fick makten.
Vi vet att försvarsminister Hultqvist deklarerade att Sverige absolut inte skulle gå med i Nato så länga han var försvarsminister. Det löftet bröts snabbt. Magdalena Andersson uttalade rent av att ett Natomedlemskap skulle destabilisera vår del av Europa - för att sedan några veckor senare lämna in den svenska ansökan. Det var bra i sak - men det visar hur svajiga Socialdemokraterna är.
Socialdemokraternas löften är inte att lita på, vare sig när det är bra eller dåliga löften. Varför skulle vi lita på ett löfte att inte återinföra en skatt som man egentligen gärna vill återinföra? Om man inbillar sig att det inte skulle bli höjd fastighetsskatt efter valet med en fortsatt S-regering är man faktiskt extremt naiv.
Det enda som skulle kunna ge någon som helst trovärdighet för S är om Magdalena Andersson säger tydligt till svenska folket att hon inte under några omständigheter kan tänka sig att höja eller återinföra fastighetsskatten kommande mandatperiod, och att hon inte under några omständigheter kommer att kompromissa om detta med andra partier för att skapa ett regeringsunderlag - då går hon hellre i opposition. Men det kommer hon såklart aldrig att säga. Hon har sin plan klar. Efter valet kommer hon att "kompromissa" för att "ta ansvar för landet" och återinföra en statlig fastighetsskatt, en skatt som denna gång även ska gälla bostadsrätter. Och detta kommer hon att skylla på V och MP. Samtidigt som hela s-partiet lyckligt konstaterar att de fått igenom en av sina favoritskatter.
Överhängande risk för höjd fastighetsskatt om vänstersidan vinner valet
2022-07-26
En majoritet av S-politikerna ute i landets kommuner vill återinföra den statliga fastighetsskatten. Socialdemokraternas och LOs egna tankesmedja Tiden driver på i samma riktning, liksom både Miljöpartiet och Vänsterpartiet. I den skattereform som alla fyra partierna på vänsterkanten (S, V. MP och C) talar om lär höjd fastighetsskatt bli omöjlig att undvika.
Skattebetalarna har räknat på vad det skulle kosta enligt en modell med en skatt på en procent av taxeringsvärdet, lika för villor och bostadsrätter. En vanlig villa i Borås med värde på 3 miljoner kronor skulle belastas med en fastighetsskatt på 22.500 kronor per år, och även bostadsrätter skulle drabbas av en skattechock.
Med en moderatledd borgerlig regering blir det ingen ny fastighetsskatt, och inte heller något borttaget ränteavdrag. Vi kommer stoppa kostnadssmällen som skulle riskera att driva människor från sina hus och hem. Det är ett löfte.
Här är skattebetalarnas beräkning för några olika typhushåll. Man har räknat på vad det skulle kosta med en skatt på en procent av taxeringsvärdet, lika för bostadsrätter, med takbegränsning på fyra procent av årsinkomst, och halverad statlig inkomstskatt som kompensation. Uträkningen ligger i mittfåran av de förslag som cirkulerat. De enda som skulle få sänkt skatt är höginkomsttagare med mycket höga inkomster. Alla andra får en kraftig skattehöjning.
Ett hushåll med två LO-löner
Ett hushåll med två LO-löner på 27 800 kronor i månaden (medellön LO-yrken 2019) boendes i en villa värd 3 miljoner kronor (snittpriset för en villa år 2019) skulle få en fastighetsskatt på 22 500 kronor. Det innebär en skattehöjning på 14 200 kronor per år jämfört med dagens fastighetsavgift. De förslag på begränsningsregler som presenterats skulle hushållet inte omfattas av och någon skattesänkning på den statliga inkomstskatten skulle de inte heller ta del av.
Ett par tjänstemän som båda har lön
Ett par tjänstemän där båda har varsin lön på 43 500 kronor (genomsnittslön för tjänstemän 2019) som bor i en bostadsrätt värd 5,5 miljoner kronor (strax under medelvärdet för en trea i Stockholms stad 2019) med en sommarstuga värd 1,7 miljoner kronor (medelpriset för fritidshus i Sverige 2019) skulle få en skattehöjning på 44 200 kronor per år. Paret får sänkt statlig inkomstskatt på 2 500 kronor och skattehöjningen landar på 41 700 kronor per år.
Två höginkomsttagare som båda har lön
Två höginkomsttagare med varsin lön på 52 930 kronor (167 procent av en medianlön 2019) boendes i en villa värd 6 miljoner kronor skulle få en skattehöjning på 36 700 kronor. Med förslaget om sänkt statlig inkomstskatt skulle de få sänkt skatt med 25 200 kronor per år. Deras nettoskattehöjning skulle alltså landa på 11 500 kronor. Alltså något lägre än för LO-familjen i en hälften så dyr bostad.
Två höginkomsttagare med riktig höga löner och mycket dyr villa
Två höginkomsttagare med höga löner på 139 000 kronor (motsvarar ett ministerarvode) respektive 52 930 kronor boendes i en villa värd 15 miljoner kronor skulle få en teoretisk skattehöjning på 104 200 kronor. Begränsningsregeln sänker dock skattehöjningen till 83 800 kronor. Med halverad statlig inkomstskatt skulle de dock få en skattesänkning netto på 44 700 kronor per år.
Pensionär med fritidshus och normal pension
En pensionär med fritidshus och normal pension på 17 900 kronor i månaden (genomsnitt 2019 enligt Pensionsmyndigheten) boendes i en villa värd tre miljoner kronor (snittpris för småhus 2019) och med ett fritidshus värt 1,7 miljoner (medelpris 2019) skulle få en fastighetsskatt på sin villa på 22 500 kronor. Med begränsningsregeln sänks fastighetsskatten till 8 590 kronor. För fritidshuset blir fastighetsskatten 12 750 kronor. Totalt blir fastighetsskatten 21 340 kronor per år. Det motsvarar en skattehöjning på 4 640 kronor per år jämfört med i dag.
Ett pensionärspar i ägd lägenhet
Pensionärspar i ägd lägenhet varav en med normal pension på 17 900 kronor och en med en hög pension på 29 890 kronor (motsvarar 167 procent av en genomsnittlig pension 2019). Bostadsrätten är värd tre miljoner kronor (medelvärdet för en trea i Sverige 2019) och skulle få en fastighetsskatt på 22 500 kronor. Det betyder en skattehöjning på 21 070 kronor per år.
Vad f-n får vi för skattepengarna?
2022-07-04
Frågan om vad vi för för världens nästan högsta skatter, och varför nästan allt blir sämre trots att skatterna hela tiden höjs, är en väldigt central fråga för mig inför den kommande valrörelsen. Självklart påverkas jag av att tidigare haft skatter som yrke, och att ha varit ledamot av riksdagens finansutskott i nästan åtta år och varit en av dem som ansvarat för de moderata budgetmotionerna.
I mitt riksdagsarbete har prioritering alltid varit centralt. Om inte världens nästan högsta skattetryck räcker för tillräckligt många poliser, ett starkt försvar, en bra skola, rimliga vårdköer och en äldreomsorg i toppklass, ja då är något väldigt, väldigt fel. Vi lägger helt enkelt för mycket pengar på saker som inte är så viktiga, och prioriterar bort det som är viktigt.
Om jag ska räkna upp lite saker som jag (inte nödvändigtvis mitt parti, fast i det mesta tycker vi lika) anser att vi borde spara ordentligt på kan vi börja med biståndet. Sverige är ett av tre länder i världen som ger mest pengar i bistånd till andra länder, och långt mer än FN:s mål på 0,7% av BNP. Faktum är att vi idag ger så mycket att det inte ens går att hitta bra saker att satsa på – vi stoppar då i stället in pengar i FN:s stora byråkrati och låter dem förbruka pengarna, och tappar kontrollen över vart pengarna tar vägen. Vi ger idag dubbelt så mycket i bistånd än vad hela polisen har i budget. Moderaterna vill minska biståndet till drygt 0,7% av BNP, vilket gör att vi fortfarande är det femte mest generösa landet i världen. Men det frigör nära 16 miljarder i vår budget som vi kan använda till annat här hemma i Sverige.
Men det finns en massa fler saker att prioritera bort eller minska kostnaderna för. Några spontana exempel (finns många fler):
* Slopa meningslös och ineffektiv klimatpolitik.
* Verka för lägre bidrag och avgift till FN
* Verka för lägre EU-avgift
* Slopa byggsubventionerna
* Säg nej till dyra höghastighetståg
* Slopa flerbarnstillägget i barnbidraget
* Avskaffa efterlevandestöd till nyanlända för påstått avlidna i hemlandet
* Avskaffande av myndigheter, exempelvis myndigheten för kulturanalys, delegationen mot segregation, myndigheten för arbetsmiljökunskap, jämställdhetsmyndigheten mfl
* Slopa anslaget för att tvångsköpa skog
* Skärpning av garantipension för nyanlända
* Slopa meningslösa extratjänster
* Fortsätt säga nej till regeringens förslag till "familjevecka"
* Begränsning av tolk för personer med permanent uppehållstillstånd
* Avskaffande av fri entré på statliga museer
* Slopande av Bonus-Malus som bara medför subvention av begagnade bilar till våra grannländer
Listan kan göras väldigt mycket längre...
Och börjar man titta på vad regionerna och kommunerna gör med sina pengar blir man mörkrädd. Skattebetalarnas slöseriombudsman gör årligen en ranking av årets värsta slöserier. Jämställdhetsmyndighetens satsning på 800.000 kronor för en seriealbum om "klimatjämställdhet" är en av mina favoriter. Men kultursatsningen på en miljon för konst för svampar och maskar ligger också bra till. Liksom Malmö Stad som satte sprätt på 485.000 kronor för att spela in tystnad. Satsningarna på klimatångestterapi är också ett guldkorn.
Dessutom ser vi hela tiden exempel på ineffektiva myndigheter, överutnyttjande av bidragssystem, fusk med statsbidrag och ersättningar och ibland rena bedrägerier med skattemedel. De skyldiga finns överallt, både inom offentlig verksamhet, hos företag och hos enskilda.
Jag har länge drivit linjen att vi inte behöver höja några skatter alls även om vi behöver mer resurser till polis, försvar, välfärd och pensioner. Tvärtom kan vi både klara detta och samtidigt sänka skatten om vi bara prioriterar bättre hur skattepengarna används. Därför blev jag nöjd när jag hörde vår partiledare Ulf Kristersson deklarera tydligt idag i sitt Almedalstal att moderaterna vill ha ett skattehöjarstopp och i stället ha fokus på hur vi använder de skatter vi redan tar in.
Flera skatter på jobb och företag har höjts under de senaste åtta åren, liksom på sparande, bilar, bensin, diesel och el, men även på exempelvis plastpåsar och elektronik, kemikalier mm. Totalt har 46 (!) skatter höjts eller införts sedan 2014. Och trots den stigande inflationen och de skenande priserna har vänsterpartierna en bred samsyn om ytterligare skattehöjningar på hushållen – bland annat återinförandet av fastighetsskatten, minskat ränteavdrag, höjda skatter på bensin och diesel samt högre skatt på sparande. Socialdemokraterna föreslår även att det ska införas en helt ny "beredskapsskatt". De svenska hushållen trängs nu från två håll – dels hög inflation och dels risken för höjda skatter med fortsatt vänsterstyre.
Moderaterna föreslår därför följande:
-
Ett skattehöjarstopp i Sverige för kommande mandatperiod. De samlade statliga skatterna ska inte höjas och framförallt ska skattetrycket på hushållen inte öka. Det är exempelvis uteslutet att återinföra fastighetsskatten, ta bort ränteavdragen på bolån eller höja inkomstskatterna.
-
Inga nya skatter ska införas under nästa mandatperiod.
-
Kommunalskatten bör inte höjas (blir främst en uppgift för moderater i kommuner och regioner att driva).
Med rätt prioriteringar kommer vi dessutom att kunna sänka en del skatter, trots att vi också behöver satsa på vissa områden och alltid kommer att värna stabila statsfinanser och ansvarsfull ekonomisk politik.
För egen del blir ett av mina personliga vallöften att fortsätta min kamp för att prioritera bättre hur vi använder skattepengarna. Då slipper svenska folket ställa sig frågan "vad f-n får jag för pengarna".
Moderaterna röstade nej till att avskaffa reseavdraget - vi vill höja det!
2022-06-16
Häromveckan röstade en majoritet i riksdagen för att avskaffa dagens reseavdrag och införa en sämre variant som gör att många på landsbygden som måste pendla med bil förlorar stora summor. Moderaterna röstade nej till denna försämring, och vi vill i stället öka reseavdraget från dagens 18.50/mil till 25 kronor per mil. Jag utvecklar saken i veckans nummer av Markbladet tillsammans med vår skattepolitiske talesperson Niklas Wykman.
Utan moderaterna hade bensinen och dieseln varit ännu dyrare
2022-06-15
Jag tycker det är lite fegt av insändarskribenter att inte våga skriva sitt eget namn när man diskuterar allmänna politiska frågor, men trots detta bemöter jag även sådana inlägg när det finns anledning. Idag har jag denna replik till en anonym skribent som verkar ha satt i system att angripa oss moderater med upprepade inlägg, ofta med helt felaktiga fakta.
I dag sänktes drivmedelsskatterna - tack vare moderaterna
2022-05-01
Macken i Öxabäck, i södra delen av Marks kommun, får symbolisera den moderata framgången i finansutskottet, där vi i två olika beslut fått med oss en majoritet i riksdagen för sänkt drivmedelsskatt. Första bilden dagens pris för 95 oktan när jag tankade i eftermiddags. Andra bilden gårdagens pris när jag körde förbi på väg mot stugan. Tredje och fjärde bilden motsvarande för dieselpriset.
Idag sänktes alltså skatten med ca 1,80/liter. Både för bensin och diesel. För min bil som har har en tank på 60 liter blev det dryga hundralappen billigare att tanka fullt idag jämfört med igår. För den som pendlar långt eller kör mycket i jobbet betyder det en hel del, men mer behövs.
Nu fortsätter vi bevaka att regeringen även genomför steg 2 och 3 i enlighet med riksdagens beslut. Då blir det ytterligare runt 3 kronor sänkt skatt. Moderat engagemang och förmåga att samla majoriteter gör skillnad. Som en av de fyra moderater som grundade Riksdagens Bilnätverk är jag mycket glad över att äntligen se konkreta resultat av det hårda arbete jag och andra drivit för att få ned beskattningen av våra drivmedel.
Sista interpellationsdebatten med finansministern
2021-10-22
I dag var det dags för min interpellationsdebatt med finansministern om skatter. Debatten har tidigare blivit uppskjuten av finansministern, men idag fick jag chansen att debattera saken med den troliga blivande partiledaren för Socialdemokraterna. Det lär också ha varit min sista interpellationsdebatt med finansministern, eftersom hon ju sannolikt inom kort blir partiledare.
Debatten idag handlade om två olika interpellationer från mig, dels om finansministern vill öka, minska eller behålla oförändrat skattetryck, dels om hon anser att svenska skattebetalare får valuta för sina skattepengar.
Den första frågan fick inget svar trots att jag upprepade den. Hon konstaterade bara att det totala skattetrycket varit i stort sett oförändrat under hennes år som finansminister. Det mesta talar väl tyvärr för att skattetrycket kommer att öka med en ny s-regering, eftersom det finns ett starkt tryck inom S att höja eller införa en massa nya skatter.
Den andra frågan fick inte heller så mycket svar. Hon pekade visserligen på vikten av att motverka fusk och bedrägerier mot skattesystemet och att det var viktigt att effektivisera statliga myndigheter och ha ordning och reda på statens finanser, och i de delarna är vi helt överens. Men hon sa inget alls om vikten av att prioritera bort vissa utgifter och i stället lägga pengarna på det som är viktigast. Och frågan om prioriteringar är den centrala för mig och moderaterna.
Jag nämnde till exempel att svenska folket betalar mest per capita i bistånd, men också mest per capita till både EU och FN och nu också ska betala mest i klimatbistånd. En del av dessa pengar skulle behövas för att få ordning på Sverige. Och påpekade att vi i ett läge med den nästan högsta arbetslösheten i EU och en rekordhög långtidsarbetslöshet, och där den organiserade kriminaliteten är ett växande samhällsproblem väljer regeringen att prioritera nya ledighetsreformer och stöd till ekonomiskt misskötta kommuner framför att satsa på de centrala delarna av vår välfärd och trygghet. Detta menar jag inte är att ge skattebetalarna valuta för skattepengarna.
Jag nämnde också finansministerns uppmärksammade uttalande 2020 om att sänkt skatt på jobb och företagande är "tönterier" och frågade om det är tönterier även när regeringen sänker skatten, tex när värnskatten avskaffades, och om hon anser att det är tönterier att en sjuksköterska eller polis som arbetar natt får behålla lite mer efter skatt av sin OB-ersättning. Hon verkade lite besvärad av det hon sagt i Expressen och ville uppenbarligen försöka förklara bort det.
I mitt sista inlägg fråga jag konkret om finansministern ville höja skatterna på arbete, sparande, fastigheter och energi. Hon svävade lite på svaren och talade om en "övergripande skattereform", vilket ju är mantrat när man inte vill ta ställning till det framtida skattetrycket. Men hon var tydlig med att man inte vill höja fastighetsskatten, och anklagade oss moderater för att sprida myter om detta i samhällsdebatten. Men med tanke på att ett antal tunga socialdemokrater, ministrar och partidistrikt driver frågan om höjd fastighetsskatt så tycker jag inte det är så konstigt att vi uttrycker vår oro för detta. Men jag ska komma ihåg finansministerns löfte och hoppas att det är mer pålitligt än löftet 2014 om att inte höja bensinskatten...
Här är mitt anförande på ett ungefär. Hela debatten går att se på videoupptagningen ovan.
Här väntar finansministern medan jag har ett av mina inlägg. Nedan lyssnar jag på hennes slutanförande, där hon var ganska snäll faktiskt och sa att jag var en flitig riksdagsledamot (ja, vi har haft många debatter vid det här laget, både interpellationsdebatter och diskussioner i finansutskottet och EU-nämnden), och hon hoppades att jag haft samma behållning av våra debatter som hon haft. Och jag får medge att det är betydligt roligare att debattera med en minister som har en intellektuell sida och är skärpt och kunnig, vilket Magdalena Andersson definitivt är, till skillnad från en del av sina kolleger som är politiska broilers utan djup. Tyvärr har hon dock fört en väldigt svag politik, och jag tror hon inser detta själv. Och man måste komma ihåg att hon är huvudansvarig för mycket av den politik som gått fel med dagens regering - i praktiken är det hon som styrt mycket av politiken, och inte statsminister Löfvén. Samarbetet med Miljöpartiet har nog inte varit något hon uppskattat speciellt mycket, och i grunden tror jag också hon står längre till höger politiskt än vad man kan tro nu när hon gör sina väldigt aggressiva vänstersvängar - men det känns på något sätt inte äkta, utan bara som något hon gör för att bli accepterad som partiledare i alla läger. Nåväl, efter debatten gick jag fram till henne och tog i hand och önskade henne lycka till. Vi har alltid haft respekt för varandra under de drygt sju år hon varit finansminister och var har ofta haft konstruktiva samtal i både finansutskottet och EU-nämnden.
Jag ställer två interpellationer till finansministern om skatter
2021-09-10
I går lämnade jag in dessa två interpellationer till finansminister Magdalena Andersson (S). Jag tycker det är viktigt att den sannolikt blivande partiledaren för Socialdemokraterna ger tydliga svar på dessa frågor. Som det verkar blir debatterna mellan mig och finansministern den 1 oktober.
Vänsterns krig mot ISK bygger på okunskap, avundsjuka och populism
2021-06-05
Socialdemokraternas utspel om att sänka taken för sparande på Investeringssparkonton (ISK) till maximalt 100.000 kronor (som man skriver i sin interna rapport) uppskattas av både V och MP. Dessa tre vänsterpartier har en sak gemensamt. Man verkar ogilla att människor sparar egna pengar som skapar större oberoende av samhället och politiken. Man är också avundsjuka på dem som sparar lite av sin inkomst i stället för att konsumera allt. Dessutom tror man att man vinner väljare på att beskatta dem hårdare som har sparade pengar.
Värre är att man nog också på många håll i dessa partier har väldigt liten kunskap om vad ISK faktiskt innebär. Det är alltså inte ett skattebefriat sparande, utan ett sparande där skatten tas ut på ett annat sätt än normalt.
ISK bygger på schablonbeskattning. Man betalar en årlig skatt på hela kapitalet man har på ISK, oavsett om man gör vinster eller förluster och oavsett om de värdepapper man har gått upp eller ned under året. När tiderna är goda och börsen stiger kraftigt blir skatten lägre än den skulle blivit om man sparat i aktier på vanligt sätt (då hade man tvingats betala 30% skatt på vinsten). Men som bekant svänger börsen upp och ned. Om vi får ett år med kraftigt sjunkande börs måste alla med ISK ändå betala skatt på hela sitt innehav, trots att man inte tjänat några pengar utan kanske sålt aktier med förlust. Hade man sparat på vanligt sätt hade man i stället kunnat få skattereduktion för förlusten.
ISK är alltså jättebra i en positiv marknad men mycket negativt i en fallande marknad. Detta nämns aldrig i debatten. För staten är detta också en poäng - skatteintäkterna blir jämnare om många sparar i ISK, eftersom de levereras till statskassan varje år i jämn takt oavsett hur börsen går, och staten slipper betala tillbaka skatter för att sparare gjort förluster.
En annan och viktig aspekt är att ISK medför att man slipper hålla ordning på inköpsvärden på sina värdepapper och slipper göra krångliga deklarationer. Jag som haft skatter och deklarationer som en del av mina arbetsuppgifter som jurist på bank vet vad jag talar om. Det är extremt krångligt ibland att deklarera aktieförsäljningar, inte minst när det gjorts olika former av nyemissioner, avknoppningar och aktieuppdelningar genom åren. Har man ISK skattar man automatiskt varje år på hela värdet och behöver aldrig deklarera sina vinster eller förluster. Detta gör att ISK blivit mycket populärt bland småsparare.
När Socialdemokraterna mfl påstår att det är de allra rikaste som använder ISK mest tror jag de har väldigt fel. Min erfarenhet är att de som har mycket stora förmögenheter hanterar dessa på helt andra sätt. Man lägger värdepapper i aktiebolag, man gör placeringar utomlands, och man har andra intressanta lösningar för att minimera skatten. Att sänka taket på ISK till 100.000 kronor drabbar inte de rikaste, men det gör att vanliga sparare inte längre kan använda ISK för att spara ihop till kontantinsatsen till en bostad eller spara till sin pension. För ärligt talat - idag räcker inte 100.000 särskilt långt.
Kan då "vanligt folk" med normala löner spara ihop stora pengar på ISK? Ja det kan man! Jag har massor av exempel från min tid i bankvärlden där jag sett människor som sparat begränsade belopp löpande varje månad under sitt yrkesverksamma liv och lyckats få ihop miljonbelopp i sina fonder. Detta skapar en enorm frihet när man sedan närmar sig pension.
Människors sparande ska uppmuntras och inte motarbetas. Oavsett om argumenten för skattehöjningar är okunskap, avundsjuka eller ren populism. Egentligen borde ett visst sparande vara helt skattefritt för att locka fler att spara mer i stället för att handla på kredit. Skattefondsparandet (bytte senare namn till Allemansfondsparandet) som infördes när Gösta Bohman var ekonomiminister 1976-81 blev en jättesuccé och lade grunden till att vanligt folk med normala inkomster började spara skattegynnat i fonder och aktier. Låt oss fortsätta på den vägen och uppmuntra fler människor att bygga egna ekonomiska reserver som skapar extra trygghet i livet.
Socialdemokraternas skatteraseri
2021-06-02
Trots att Sverige är ett av 3-4 länder i världen med högst skattetryck verkar skatterna aldrig kunna bli tillräckligt höga för Socialdemokraterna. Just nu skakas partiet av något som måste kallas totalt skatteraseri. På alla områden införs, föreslås eller diskuteras höjda skatter. Och listan blir allt längre. Samtliga skattehöjningar nedan är antingen genomförda eller diskuteras inom Socialdemokratin.
* Höjd fastighetsskatt
* Försämrade ränteavdrag
* Höjd fordonsskatt
* "Rättviseskatt" på "höga inkomster"
* Ny förmögenhetsskatt
* Försämrade reseavdrag
* Höjd bensin och dieselskatt
* Höjd skatt på ISK.sparande
* Återinförd arvsskatt
* Återinförd gåvoskatt
* Försämrade skatteregler för småföretag
* Avskaffade RUT-avdrag
* Avskaffade ROT-avdrag
* Ny lastbilsskatt
* Skatt på plastpåsar
* Skatt på kläder
* Skatt på cateringförpackningar
* Kemikalieskatt
* Skatt på avfallsförbränning
* Flygskatt
* Höjd elnätsavgift för subvention av havsbaserad vindkraft
* Höjda energiskatter
Argumenten är oerhört svaga. Man talar om att "välfärden behöver mer pengar". Man "glömmer" berätta att mycket liten del av hittills gjorda skattehöjningar gått till välfärden. Det mesta har gått till annat. Problemet är inte heller att vi tar in för lite skatter i det här landet, problemet är att de skatter vi tar in inte går till samhällets kärnuppgifter - välfärden och tryggheten - utan i alltför stor del går till annat. Om vi prioriterar bättre kan vi både sänka skatterna och få mer pengar till välfärden, polisen och försvaret. Samtidigt!
Jag tänker göra vad jag kan för att detta ska bli en stor fråga under den kommande valrörelsen. Höjt skattetryck skadar Sverige. Vi är ett litet land i ett EU med fri rörlighet för företag, arbetskraft och kapital. Blir förutsättningarna sämre i Sverige kommer investeringar och jobb att hamna i andra länder. Detta är inget jag gissar - det är uppenbart om man har minsta kunskap om hur saker fungerade innan de mest skadliga skatterna avskaffades eller sänktes i Sverige.
Vad händer om höginkomsttagarna inte längre vill vara med?
2021-06-02
Den här lilla sedelärnade berättelsen är det verkligen på sin plats att påminna om idag när Socialdemokraternas mantra om att "de som har det bäst ställt har utrymme att betala lite mer i skatt". Och när avundsjukan är stor för att de med högst inkomst fått större skattesänkningar i kronor på senare år än de som tjänar lite.
10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas:
– De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting – Den 5:e betalar 10 kr – Den 6:e betalar 30 kr – Den 7:e 70 kr – Den 8:e 120 kr – Den 9:e 180 kr – Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:
– ”Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen”.
En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.
De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr.
Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat… Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen.
Han pekar på den 10:e och säger:
Men han sparar 70 kr!
Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!
De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.
Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
Det fattas 520 Kr…
.
Och sedan undrar folk varför företag och personer med höga inkomster eller stor förmögenhet lämnar Sverige...
Försämrade reseavdrag hotar pendlare i Sjuhärad
2021-05-27
I dag har jag och mina moderata kolleger som startade Riksdagens Bilnätverk detta debattinlägg i Borås Tidning. Jag har tidigare haft ett antal inlägg i andra lokala tidningar med lokala siffror, men här kommer en bred sammanfattning för samtliga riksdagsvalkretsens åtta kommuner. Varning är utfärdad - om S, MP, C och V tillåts styra Sverige efter nästa val kommer det leda till kraftiga skatteökningar för alla som måste pendla till jobbet med bil.
Betalar inte "de rika" någon skatt?
2021-05-11
Vänsterdebattörerna tar till allt högre tonläge i sn kamp för "rättvisa skatter". Med detta menar de att de som tjänar mycket eller har större tillgångar ska betala mycket mera skatt än idag. Av tonläget kan man tro att de som tjänar mycket eller har stora förmögenheter inte betalar någon skatt. Sanningen är att de betalat enorma skatter, både på höga inkomster och vid sin konsumtion.
I Aftonbladet fanns en ledarkrönika igår där man ondgjorde sig över dem i Djursholm som "har råd att köpa en Ferrari". De borde betala mera skatt. En "rättviseskatt". En ny Ferrari kostar runt 2 miljoner. Det betyder att varje Ferrari som köps genererar 400.000 kronor till statskassan i moms! Problemet är inte att det köps för många dyra sportbilar i Sverige, utan att det köps för få. Varje gång någon lyckats bli såpass förmögen att man har råd att köpa en Ferrari strömmar det in skatter till statskassan.
Andra vänsterdebattörer ondgör sig över att de som köper en villa för 30 miljoner i Stockholms exklusiva områden betalar samma fastighetsskatt som för en normalvilla. Så är det - fastighetsavgiften ska täcka kommunens kostnad för fastigheterna i kommunen och det är givetvis samma kostnad för en 30-miljonersvilla som för en som kostar 5 miljoner. Men det vänsterdebattörerna glömmer är att den som sålt villan på 30 miljoner med vinst betalar ca 22% skatt på denna vinst. Och för den som köper en villa för 30 miljoner blir lagfartskostnaden 450.000 kronor direkt in i statskassan. Om man samtidigt lånar 25 miljoner och behöver ta ut pantbrev för detta får man betala 2% till för detta, alltså 500.000 kronor. Engångsskatten vid detta fastighetsköp blir alltså 950.000 kronor. Problemet är alltså inte att det köps för många dyra hus utan att det säljs för få. Varje fastighetsförsäljning i de exklusiva områdena genererar enorma skatteintäkter.
Sedan kan man ju analysera hur mycket skatt på arbete och företagande som betalas på vägen när någon skapar en egen förmögenhet. Den som exempelvis tjänar 70.000 i månaden betalar runt 26.000 i skatt. Det är mer än vad många tjänar före skatt. Till detta kommer arbetsgivaravgifter på ytterligare ca 20.000 kronor som till stor del går rakt i i statskassan. Problemet är alltså inte att vi har för många som tjänar mycket utan att vi har för få. Varje höginkomsttagare är extremt lönsam för samhället.
Det värsta som kan hända Sverige är att vi jagar ut höginkomsttagare och förmögna från vårt land. Målet borde i stället vara att locka förmögna och framgångsrika människor till vårt land, och att gynna en utveckling där allt fler får det allt bättre, och där fler kan skapa sig en ekonomisk förmögenhet genom eget hårt arbete, risktagande och entreprenörskap.
Hot om försämrade reseavdrag slår mot arbetspendlarna i Mark
2021-04-25
Den här artikeln hade jag i Markbladet härom veckan. Varning utfärdad. Liknande artiklar med nedbrutna siffror för andra kommuner har publicerats i bland annat Ulricehamns Tidning och Svenljunga Tranemo Tidning.
Moderat följdmotion kritiserar regeringens "gröna skatteväxling"
2021-04-23
Jag har genom åren många gånger ifrågasatt det här med "grön skatteväxling" som en i grunden omöjlig idé. Att byta skatt på exempelvis arbete mot skatt på miljöskadlig verksamhet syftar ju till att den miljöskadliga verksamheten ska upphöra. Om detta fungerar försvinner ju med automatik skatteintäkterna i samma takt. Då återstår bara att hitta på nya skatter eller höja skatterna på arbete igen. Och därmed har man inte åpstadkommit någon grön skatteväxling utan snarare grön skattehöjning.
Att i allt högre grad basera statens budget på eroderande miljöskatter är en farlig väg framåt. Dessutom har det visat sig att regeringens miljöskatter till stor del gjort mer skada än nytta och att miljönyttan varit minimal. Det gäller kemikalieskatten, plastpåsskatten, flygskatten och skatten på avfallsförbränning. Och risken finns att det blir samma sak med den föreslagna klädskatten och skatten på take away-förpackningar.
Jag känner ett växande stöd för min kritik mot ogenomtänkt "grön skatteväxling" från allt fler, inte minst i mitt eget parti. Nu har även Riksrevisionen varnat för att intäkterna av "gröna skatter" överskattas av regeringen och att de långsiktiga prognoserna för dessa skatters betydelse för statens budget är bristfälliga. Regeringens svar är att man inte anser att överskattningen av intäkterna är så allvarliga som Riksrevisionen menar.
Jag har nu fått med mig inte bara mina kolleger i Finansutskottet utan även moderaterna i Miljö- och jordbruksutskottet och i Skatteutskottet på en moderat följdmotion i Finansutskottet (som hanterar frågan) där vi kritiserar regeringens agerande när det gäller "grön skatteväxling", att de miljöskatter man tagit beslut om inte har avsedd effekt och inte följts upp som utlovat, samt att man gör sig beroende av eroderande skattebaser. Vi moderater menar att miljöskatter i första hand ska användas för att påverka beteenden, att de ska vara seriöst utformade med tydliga och mätbara mål, att de ska följas upp, och att man ska vara försiktig med att låta miljöskatter utgöra en långsiktig skattebas i statens budget.
Jag har formulerat den moderata motionen som nu är partiets svar på Riksrevisionens kritik. Motionen ser ut så här:
Följdmotion med anledning av Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt
Förslag till riksdagsbeslut
-
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att bättre beakta och prognostisera hur inkomsterna på klimat-, miljö- och energiområdet, inklusive regeringens gröna skatteväxling, påverkar offentliga finanser på lång liksom på kort sikt och tillkännager detta för regeringen.
-
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i större utsträckning behöver följa upp och utvärdera effekterna av de skatter man inför med miljöstyrande motiv, liksom presentera mer genomgående konsekvensanalyser kring risker och effekter av grön skatteväxling och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Riksrevisionen rekommenderar i rapporten regeringen att utveckla metoden för att beräkna skatteintäkter på lång sikt så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Riksrevisionen påpekar att statens intäkter från energi- och koldioxidskatter kommer att minska i framtiden med nuvarande skatteregler och påpekar att denna trend inte syns i regeringens långsiktiga beräkningar.
Regeringen anger i skrivelsen att de delar Riksrevisionens bedömning att den metod som används för att beräkna inkomsterna från miljö- och energiskatter på lång sikt kan förbättras, men att överskattningen av skatteintäkterna dock inte är av den omfattningen att ”bedömningen av finanspolitikens hållbarhet nödvändigtvis blir felaktig”.
Det är dock uppenbart att regeringen brister i att bedöma intäkterna från miljöstyrande skatter på både lång och kort sikt. Ett aktuellt exempel är den nya skatten på plastbärkassar som regeringen har infört som, förutom att den inte medför några tydliga miljövinster och är dåligt utformad, enbart har inbringat en bråkdel av de intäkter som regeringen hade räknat med till statsbudgeten.
Det går inte att utgå från att inkomster från en stabil skattebas helt kan ersättas med en eroderande skattebas på längre sikt, vilket är idén med grön skatteväxling. I den gröna skatteväxling som regeringen och dess samarbetspartier håller på att genomföra ska höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande, om minst 15 miljarder kronor. Dessutom stipuleras i januariavtalet att ”miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka”. Det är skillnad på att beräkna och prognostisera intäkter från en relativt stabil skattebas, såsom arbete, jämfört med intäkter från en eroderande skattebas, exempelvis när miljöskadlig verksamhet beskattas. Det skapar risker för de offentliga finanserna att göra den sortens skatteväxling om det inte kombineras med exempelvis utgiftsminskningar eller andra inkomstförstärkningar.
Det är centralt att miljöskatter koncentreras till att vara just miljöstyrande. Om miljöskatter succesivt utgör en allt mer betydande del av statens intäkter skapar det risker för offentliga finanser eftersom hela idén med miljöstyrande skatter är just att det som beskattas ska fasas ut.
Det är av stor vikt att skatter och förändringar av skatter utvärderas, särskilt när det råder osäkerhet om vilken effekt skatteförändringen förväntas ha. Riksdagen tillkännagav för regeringen under riksmötet 2017/18 att kemikalieskatten ska utvärderas. Detta är ännu ej helt uppfyllt. Kemikalieskatten är en skadlig punktskattskatt som utan miljönytta införts på främst elektronikvaror i Sverige, och blivit en ny tung pålaga som en hel bransch tvingas hantera med nya omfattande kostnader och administration som följd. Kemikalieskatten har också kritiserats för att enbart inbringa en begränsad andel av de intäkter som regeringen ursprungligen räknade med. Skatten och dess negativa konsekvenser är ännu ej helt utvärderad i enlighet med vad riksdagen uppmanat regeringen om, vilket borde ha skett och hade kunnat utgöra ett viktigt underlag för att när regeringen nu förbereder en ny skadlig kemikalieskatt i form av en skatt på kläder och skor.
Elisabeth Svantesson (M)
Edward Riedl (M)
Jan Ericson (M)
Magdalena Schröder (M)
Sofia Westergren (M)
Lita aldrig på socialdemokraterna när det gäller fastighetsskatten
2021-03-29
Tunga socialdemokratiska distrikt som Stockholm och Skåne driver nu internt i sitt parti att fastighetsskatten ska höjas kraftigt. Samtidigt dementerar finansministern sådana planer med argumentet att "Partiet som helhet är inte så intresserat av att skicka ut valarbetare att knacka dörr i radhusområden om en återinförd fastighetsskatt" (citat finansminister Magdalena Andersson i media häromdagen). Jag tycker svaret är uppenbart - socialdemokraterna vill inte berätta före valet att de tänker höja fastighetsskatten efter valet. Men skulle de lyckas bilda regering igen efter nästa val lär det nog inte dröja länge innan skatterna på boende drivs upp ytterligare. Vi minns till exempel vad hon sa om bensinskatten före valet 2014. För att sedan höja bensinskatten kraftigt när hon blev finansminister. Varför ska vi lita på det hon säger om fastighetsskatten?
Jag har tidigare nämnt mina viktigaste invändningar mot återinförd/höjd fastighetsskatt (jämfört med dagens kommunala fastighetsavgift/skatt).
1. Det är politiskt omöjligt. Fråga de politiker som i likhet med mig var med vid maktskiftet 2006 om vilken roll protesterna mot den orättvisa fastighetsskatten spelade för maktskiftet. Alliansens löfte om en kraftfull sänkning från 1% till 0,75% av taxeringsvärdet, samt ett tak på (då) 6.000 kronor per fastighet och år (som sedan indexuppräknades efter inflationen varje år och idag är drygt 8.000/år), var en klart bidragande orsak till Alliansens valseger. Och vi höll löftet. Inget parti kan driva återinförande av fastighetsskatten enligt gammal modell utan att förlora väldigt mycket politiskt på detta. Det kan avgöra även 2022 års val. Detta inser finansministern - men hon talar inte klarspråk om vad som händer efter valet om hon får fortsätta som finansminister.
2. Fastighetsskatt är egentligen principiellt fel. Att äga ett hus medför ingen inkomst, bara en massa utgifter. Det finns ingen intäkt att beskatta förrän man eventuellt säljer en bostad med vinst.
3. Dagens fastighetsbeskattning är redan hög. Fastigheter beskattas dels genom dagens fastighetsavgift (egentligen en skatt med annat namn) på numera ca 8.000 kronor per fastighet och år, dels genom skatt om man gör vinst vid försäljning. Dessutom med ett antal dolda fastighetsskatter (se nästa punkt). Det är en fullt tillräckligt hög beskattning.
4. Den dolda fastighetsskatten vid köp av fastigheter talar få om. Troligen på grund av okunskap. Men om man köper ett radhus i tex en stockholmsförort för fem miljoner blir lagfartskostnaden (1,5%) 75.000 kronor. Om man sedan lånar fyra miljoner till köpet kostar pantbreven ytterligare 80.000 i stämpelskatt (2%). Staten tar alltså på ett bräde in 155.000 kronor (!) i skatt vid inköpet för en simpel notering i ett dataregister (skatten var från början utformad för att precis täcka statens kostnader). Det är en enormt hård beskattning som alltså ligger utöver fastighetsskatten.
5. Dagens fastighetsskatt är inte orättvis. Lika lite som vi tar ut olika momssatser på maten beroende på människors inkomst, eller högre procentuell vinstskatt på stora aktievinster jämfört med små, lika orimligt vore det att ta ut olika fastighetsskatter beroende på fastigheternas värde. Fastighetsavgiften är tänkt att täcka kommunernas kostnad för fastigheterna (vilket den gör med råge). En fastighet kostar inte mer för kommunen för att den är mycket värd. Omfördelning av inkomster gör vi via inkomstskatten, där den med hög inkomst betalar mycket mer skatt än de med låg. Övriga delar av skattesystemet ska inte användas för att bestraffa eller subventionera människor beroende på hög eller låg inkomst.
6. Höjd fastighetsskatt ökar segregationen. Om man höjer fastighetsskatten i vissa områden drabbar det alla som bor där, oavsett inkomst. De med lite lägre inkomster som kanske ägt sina hus i många decennier får då svårt att bo kvar och tvingas flytta till områden med lägre priser och lägre skatt. I stället kommer någon med högre inkomst att köpa huset. Den segregerande effekten av höjd fastighetsskatt kommer bli kraftfull. Inte minst kommer många äldre med låg pension att drabbas.
7. Fastighetsägaren får inget för pengarna. Många förespråkare för höjda fastighetsskatter menar att samhället "har kostnader för fastighetsbeståndet". Jag skulle påstå raka motsatsen - fastigheter är idag en kassako för stat och kommuner. Förutom dagens fastighetsskatt, skatten vid vinst på försäljning och nämnda extrema skatter för lagfart och pantbrev så betalar fastighetsägare enorma avgifter till samhället för i snart sagt allt. Inte minst vid nybyggnation, där de kostnader som debiteras av stat och kommun ofta ligger långt över vad som är skäligt för nedlagd tid. Det handlar om gatuavgifter, tillsynsavgifter, avgifter för detaljplaner, bygglov och avloppstillstånd, hutlösa kostnader för lantmäteriets arbete med fastighetsbildningar och kartor, höga anslutningsavgifter för vatten och avlopp med mera. Dessutom betalar ju hushållen sina egna kostnader för sophämtning och renhållning. Alla kostnader kommunerna har till följd av fastigheter tas ut i avgifter av olika slag - inte sällan långt mer än de faktiska kostnaderna. Fastighetsavgiften är "grädde på moset" för kommunerna. Faktum är att fastighetsägarna inte får något alls för den fastighetsskatt man betalar redan idag - de pengarna går också rakt in i kommunens kassa. Dessutom betalar ju fastighetsägare höga elskatter och moms på ett stort antal utgifter - rakt in i statens kassa.
Svenska bostäder är en kassako för både stat och kommun och den som påstår att vårt boende i Sverige är lågt beskattat jämfört med i andra länder vet helt enkelt inte vad de pratar om.
Sammanfattningsvis vore det helt orimligt att höja dagens fastighetsskatt utöver den årliga indexeringen som följer inflationen. Det finns faktiskt inga bra skäl alls. Fastighetsinnehav är redan extremt högt beskattat och det man borde göra är snarare att minska skatteuttaget, inte att öka det. Diskussionen i högskattelandet Sverige borde inte handla om att höja skatter utan om att sänka skatter. Det går om man prioriterar bättre hur man använder skattemedlen - då finns det resurser till det som är viktigt trots sänkta skatter. Moderaterna är tydliga:
Tänker Centerpartiet svika sina egna väljare?
2021-03-16
Det finns all anledning att känna oro för diverse utspel från Socialdemokraterna just nu. Starka krafter inom partiet talar för både höjda kapitalskatter, återinförd förmögenhetsskatt och kraftigt höjd fastighetsskatt. Detta är förslag som sedan länge drivs även av Vänsterpartiet och delvis Miljöpartiet. Risken att detta blir verklighet efter en vänsterseger i valet 2022 är överhängande. Samma sak med försämrade reseavdrag.
Centerpartiet har numera infogat sig i vänsterblocket i svensk politik och öppnar ju för att regera tillsammans med S efter valet. Man avfärdar numera inte heller regeringssamarbete med V. Dessa positioner är helt annorlunda än det Centerpartiet tidigare uttalat.
Effekten blir att Centerpartiet måste ge besked före valet 2022 om man tänker stödja höjda kapitalskatter, ny förmögenhetsskatt, kraftigt höjd fastighetsskatt och försämrade reseavdrag. Direkt skadliga skatter för företagande, kapitalförsörjning och sparande, möjligheten att bo och verka på landsbygden, samt möjligheten att äga sin egen bostad även om man inte har hög inkomst.
Vi moderater kommer avkräva Centerpartiet besked i dessa frågor. Väljarna har rätt att få veta.
För oss moderater är beskedet solklart. Vi säger nej till höjd fastighetsskatt, vi säger nej till återinförd förmögenhetsskatt, vi säger nej till höjd skatt på sparande och vi säger nej till försämrade reseavdrag. Däremot säger vi ja till fortsatta skattesänkningar för vanliga löntagare och pensionärer. Vi finansierar det genom att bland annat minska biståndsbudgeten, minska kostnaderna för migrationen, spara bort ineffektiv klimatpolitik och byggsubventioner och avveckla onödiga myndigheter.
Regeringen drar tillbaka förslag om skatt på take away-förpackningar
2021-01-27
Jag och många med mig har kraftigt ifrågasatt regeringens förslag om en straffskatt på engångsförpackningar, även kallad "take away-skatt. Dels för att det är dumt i sak, men också för att det är ett extremt illa valt tillfälle att införa denna straffskatt just under en pandemi när det enda många restauranger lever av just nu är hämtmat. Och då behövs faktiskt förpackningar som tål fukt, bevarar värme eller bara är allmänt tåliga för transporter.
Den nya skatten hade inneburit att skatt skulle betalas med upp till fem kronor per mugg och med sju kronor per livsmedelsbehållare. Skatten skulle betalas av tillverkarna eller de som importerar förpackningarna med stora administrativa kostnader som följd (men i slutänden hamnar såklart kostnaden på konsumenten). Handelns utredningsinstitut, HUI research, bedömer att 1 800 jobb skulle gå förlorade enbart i restaurangbranschen.
Själv är jag en stor konsument av sushi, perfekt mat att äta på kvällen när man sitter och jobbar i arbetsrummet i riksdagen. Men sushin skulle bli väldigt mycket dyrare med detta skatteförslag. Förutom en förpackning för sushibitarna finns ofta en behållare i plast för varm misosoppa och en liten behållare i plast för sojan. Detta innebär att skatten för en persons sushilunch skulle uppgå till tre gånger sju kronor, det vill säga 21 kronor plus moms, utöver priset för maten. Det är självklart helt orimligt och det begränsar såklart restaurangens möjlighet att höja priset i takt med att löner och hyror stiger.
Förra veckan kom så beskedet att regeringen meddelade att man pausar införandet av den nya skatten på engångsförpackningar. Regeringen hänvisar till pandemin som anledning till att ett införande av skatten inte är lämpligt just nu, men utesluter inte att den införs senare. Förhoppningsvis hinner en ny regering tillträda innan dagens regering hinner damma av sitt dåliga förslag.
En ny regering bör dessutom slopa plastpåsskatten som är totalt felriktad och bara leder till att butikerna förpackar allt mer grönsaker och frukt i plastförpackningar direkt från grossist i stället. Förpackningar som bara kan kasseras efter användning, till skillnad mot plastpåsar som kan återanvändas.
Sverige som land, svenska företag, svenska jobb och svenska konsumenter har inte råd med fler tramsiga skatter. Jag är den förste att förespråka att vi minskar mängden onödiga förpackningar, men att straffbeskatta just de förpackningar som är allra svårast att ersätta är fel väg att gå.
Rösta på årets värsta slöseri med skattepengar
2021-01-26
Nu kan man rösta på förra årets värsta slöseri med skattepengar. Det är Slöseriombudsmannen och Skattebetalarnas förening som utlyser denna årliga tävling mellan dem som visat allra störst förakt för skattebetalarna.
Jag röstar på nummer 1 (Malmö Stad som satte sprätt på 485.000 kronor för att "spela in tystnad") och nummer 3 ( Jämställdhetsmyndigheten som satsade 800.000 kronor på ett seriealbum om "klimatjämställdhet"). Vilket slöseri väljer du?
Jag kan bara konstatera det jag skrev i gårdagens debattartikel - din skatt går långt ifrån alltid till välfärden...
Tror du skatterna går till välfärden?
2021-01-25
I dag har jag en längre debattartikel i Borås Tidning där jag berättar om hur vi moderater prioriterar bort det som är mindre viktigt, och utgifter som inte används till rätt saker eller som inte ger den effekt som är syftet. I stället satsar vi på kommunerna, sjukvården, polisen och rättsväsendet - och samtidigt kan vi sänka skatten mer än regeringen för både löntagare och pensionärer. Allt handlar om att prioritera.
Klicka för läsbar storlek.
(Fotnot: Artikeln skickades till BT före nyår och den extrasatsning på 7,5 miljarder som vi moderater tillsammans med KD, V och SD drev igenom "i början av året" avsåg alltså början av år 2020. Moderaternas satsningar på kommuner och regioner för i år och kommande år är också betydligt större än regeringens och framgår av artikeln.)
Människors boende ska inte vara en kassako för staten
2020-11-18
Jag har ju under många år (ända sedan före 2006) arbetat för att minska den stora överbeskattningen av våra bostäder. Under Alliansregeringens tid gjordes en ordentlig sänkning av fastighetsskatten för alla, från 1% av taxeringsvärdet till 0,75%, samt ett tak för maximal fastighetsavgift/skatt som idag ligger på drygt 8.000 kronor per år.
Parallellt med detta har jag länge argumenterat för att även stämpelskatterna ska sänkas. De innebär enorma skatter i samband med köp och belåning av en fastighet, och inbringar idag mer än den gamla höga fastighetsskatten gjorde före sänkningen, drygt 13 miljarder per år. Denna extra fastighetsskatt är det få som talar om i debatten.Stämpelskatterna kan vid inköp av en helt normal mindre villa eller radhus i ett storstadsområde för 4-5 miljoner innebära en engångsskatt på hundratusentals kronor.
I går kom det två väldigt bra debattartiklar i dessa ämnen i min brevlåda. Dels var det Villaägarnas förbundsjurist Lena Södersten som hade ett pedagogiskt inlägg i tidningen Villaägaren om de höga flyttskatterna och stämpelskatterna. Samma dag hade Christian Ekström, vd för Skattebetalarna, en bra debattartikel i Borås Tidning om den stora och växande oron för höjda fastighetsskatter och varför detta är Sveriges mest hatade skatt.
Att moderaterna säger nej till återinförd fastighetsskatt är förhoppningsvis väl bekant. När det gäller stämpelskatterna driver jag på i frågan och har bland annat återkommande motionerat mot dessa i riksdgen. Här är min senaste motion i ämnet. Jag har även motionerat om att slopa fastighetstaxeringen - det skulle betyda att fastighetsskatterna inte längre skulle kunna höjas i framtiden.
Det är många skatter som behöver sänkas och det viktigaste är att det samlade skatteuttagaet från bostadssektorn inte ökar utan minskar. Det hoppas jag vi ska kunna åstadkomma med en ny moderatledd regering efter nästa val.
Tänker regeringsunderlaget muta väljarna med deras egna skattepengar?
2020-09-11
Dagens Industri uppmärksammar i dagens ledare hur märkligt, hafsigt och ogenomtänkt regeringsunderlagets skatteförslag verkar vara. Man talar alltså om att det behövs stora skattesänkningar för hushållen för att få fart på ekonomin efter Corona-pandemin. Det tycker vi moderater också (fast vi vill alltid försöka sänka skatter, oavsett pandemi eller inte). Samtidigt hinner regeringen av någon anledning inte få med alla dessa skattesänkningar i budgetpropositionen utan skattesänkningen kommer tydligen till stor del att verkställas i efterhand (!).
Det finns mycket att säga om detta, och det är mycket svårt att förstå riktigt hur man resonerar och vad man tänkt sig när man bara lyssnar på gårdagens presskonferens med Sabuni och Lööf. Men ska man tro Dagens Industri som grävt djupare i saken har regeringsunderlaget tydligen slarvat med förberedelserna och utredningen av olika skattesänkningsalternativ. Det förvånar i och för sig inte. Men helt klar är att en skattesänkning i efterhand knappast lär öka farten i ekonomin under nästa år när det så väl behövs. Pengar man (förhoppningsvis) får i efterhand är ingen man räknar med i sin privatekonomi, särskilt inte med dagens regering som hela tiden förändrar spelplanen för människor.
Det är också illa att man på detta sätt helt skamlöst tar in för mycket skatt 2021 för att sedan lämna tillbaka detta som en engångssumma mitt under valrörelsen 2022. Det är ett ganska anmärkningsvärt sätt att försöka köpa väljarnas röster med deras egna pengar.
Detta röriga skatteförslag är ett typisk exempel på det kaos som blir när fyra partier med helt olika åsikter och politik ska försöka samlas kring en budget. Det blir rörigt, hafsigt och närmast obegripligt. Det är synd om Sverige som så väl behöver något bättre.
Hade man velat kunde man gjort förändringar i nivåer eller andra justeringar i befintliga regelverk (exempelvis förstärkt jobbskatteavdraget, justerat brytpunkterna i skatteskalan, ändrat gränserna för grundavdrag eller skatteskalor för pensionärer osv). Här finns ju regelverken redan finns på plats och allt är utrett och klart. Då kunde skattestimulanserna gett effekt direkt.
Slutreplik om privatbilismens stora betydelse
2020-09-09
Denna vecka har vi denna slutreplik i Borås Tidning och Ulricehamns Tidning.
Moderaterna säger nej till höjd fastighetsskatt och ny arvs- och gåvoskatt
2020-08-25
Moderata företrädare har varit tydliga de senaste veckorna med att vi avvisar tankarna som förts fram på sina håll om återinförd/höjd fastighetsskatt och återinförd arvs- och gåvoskatt. Mer svävande har det varit från C och L, antingen svårtydda besked eller tystnad. Även från SD har det varit svårt att få besked. Att, S, V och troligen MP vill höja fastighetsskatten råder det knappast någon tvekan om. I dagsläget är det bara M och KD som är tydliga i frågan om ett nej till höjd fastighetsskatt. Det räcker så väl med den årliga indexjustering av dagens skatt som ligger i systemet.
I dag gick Niklas Wykman, moderaternas skattepolitiska talesperson, ut i sociala medier med samma tydliga besked. Jag konstaterar att det i vart fall inte kommer att finns förslag om dessa skatter i moderaternas budgetmotion.
Argumenten mot höjd fastighetsskatt är bedövande
2020-08-18
Debatten om att återinföra den gamla förhatliga fastighetsskatten har kommit igång på nytt. Men förslaget är lika dödfött som tidigare, av ett antal olika skäl. Jag ska nämna mina viktigaste invändningar.
1. Politiskt omöjligt. Fråga de politiker som i likhet med mig var med vid maktskiftet 2006 om vilken roll protesterna mot den orättvisa fastighetsskatten betydde. Alliansens löfte om en kraftfull sänkning från 1% till 0,75% av taxeringsvärdet, samt ett tak på (då) 6.000 kronor per fastighet och år (som sedan indexuppräknades efter inflationen varje år och idag är runt 8.000/år), var en klart bidragande orsak till Alliansens valseger. Och vi höll löftet. Inget parti kommer att kunna förslå återinförande av fastighetsskatten enligt gammal modell utan att förlora väldigt mycket politiskt på detta. Det kan avgöra även 2022 års val.
2. Principiellt fel. Att äga ett hus medför ingen inkomst, bara en massa utgifter. Det finns ingen intäkt att beskatta.
3. Dagens fastighetsbeskattning är redan hög. Fastigheter beskattas dels genom dagens fastighetsavgift (egentligen en skatt med annat namn) på numera ca 8.000 kronor per fastighet och år, dels genom skatt om man gör vinst vid försäljning. Det är en fullt tillräckligt hög beskattning.
4. Den dolda fastighetsskatten vid köp av fastigheter talar få om. Troligen på grund av okunskap. Men om man köper ett radhus i en stockholmsförort för fem miljoner blir lagfartskostnaden (1,5%) 75.000 kronor. Om man sedan lånar fyra miljoner till köpet kostar pantbreven ytterligare 80.000 i stämpelskatt (2%). Staten tar alltså på ett bräde in 155.000 kronor (!) i skatt vid inköpet för en simpel notering i ett dataregister. Det är en enormt hård beskattning som alltså ligger utöver fastighetsskatten.
5. Höjd fastighetsskatt ökar segregationen. Om man höjer fastighetsskatten i vissa områden drabbar det alla som bor där, oavsett inkomst. De med lite lägre inkomster som kanske ägt sina hus i många decennier får då svårt att bo kvar och tvingas flytta till områden med lägre priser och lägre skatt. I stället kommer någon med högre inkomst att köpa huset. Den segregerande effekten av höjd fastighetsskatt kommer bli kraftfull. Inte minst kommer många äldre med låg pension att drabbas.
6. Vad får fastighetsägaren för pengarna? Många förespråkare för höjda fastighetsskatter menar att samhället har kostnader för fastighetsbeståndet. Jag skulle påstå motsatsen - fastigheter är idag en kassako för stat och kommuner. Förutom dagens fastighetsskatt, skatten vid vinst på försäljning och nämnda extrema skatter för lagfart och pantbrev så betalar fastighetsägare enorma avgifter till samhället för i snart sagt allt. Gatuavgifter, tillsynsavgifter, avgifter för detaljplaner, bygglov och avloppstillstånd, hutlösa kostnader för lantmäteriets arbete med fastighetsbildningar och kartor, höga anslutningsavgifter för vatten och avlopp, avgifter för renhållning osv. Alla kostnader samhället har till följd av fastigheter tas ut i skatter och avgifter av olika slag, inte sällan långt mer än de faktiska kostnaderna. Faktum är att fastighetsägarna inte får något alls för den fastighetsskatt man betalar redan idag. Dessutom betalar ju fastighetsägare höga elskatter och moms på ett stort antal utgifter - rakt in i statens kassa.
Sammanfattningsvis vore det helt orimligt att höja dagens fastighetsskatt utöver den årliga indexeringen som följer inflationen. Det finns faktiskt inga bra skäl alls. Fastighetsinnehav är redan extremt högt beskattat och det man borde göra är att minska skatteuttaget, inte att öka det.
Diskussionen i högskattelandet Sverige borde inte handla om att höja skatter utan om att sänka skatter. Det går om man pririterar bättre hur man använder skattemedlen - då finns det resurser till det som är viktigt trots sänkta skatter.
Ständig ström av nya sjuka skatteförslag från regeringen
2020-08-11
Jag har tidigare ifrågasatt alla nya sjuka "klimatskatter" som kommer i en strid ström från regeringen. Ingen av dem har någon mätbar nytta för miljö eller klimat, utan handlar om två saker - att "visa handlingskraft i klimatfrågan" för att glädja miljöpartiet, och att fixa fram nya skatteintäkter för att glädja socialdemokraterna. På detta sätt kompletterar dessa två partier varandra utmärkt.
Hittills har vi, förutom alla andra skatter på energi och transporter begåvats med ett antal nya "klimatskatter" sedan S/MP tog över regeringsansvaret 2018. Några exempel:
* Skatt på avfallsförbränning som fick hård kritik av lagrådet för att det riskerade att motverka sitt syfte och medföra miljömässiga nackdelar som överstiger fördelarna
* Flygskatten som hotar små regionala flygplatser och flyttar andra avgångar utomlands
* Kemikalieskatten som dömdes ut som ineffektiv och som bara skadar svensk industri och svensk detaljhandel
* Plastpåsskatten som är totalsågad som meningslös och rent kontraproduktiv
Nyligen kom ett utredningsförslag om att införa miljöskatt på kläder. Skattesatsen skulle vara 40 kronor per kilo. Denna skatt vill man införa 2021.
I går begåvades vi med ännu ett stolpskott i skattedebatten. Ett utredningsförslag om att straffbeskatta platsmuggar och matlådor för catering. Fem kronor skatt för en platsmugg och sju kronor för en engångsmatlåda är förslaget.
Jag tycker kommentaren från vår skattepolitiske talsperson Niklas Wykman var på pricken:
Självklart kommer vi moderater att motarbeta detta förslag i riksdagen. Det räcker med tramsiga skatter nu, och de som redan är införda måste tas bort. Varje enskild skatt vid ett inköpstillfälle betyder inte så mycket för den enskilde konsumenten, men när man lägger ihop alla under ett år blir det tiull slut väldigt mycket pengar. Samtidigt som kreativiteten att höja skatter även på andra områden är mycket stor. Nu under augusti börjar vi moderater arbeta på vår budgetmotion för nästa år, och där kommer vi att visa vad vi tycker om alla de tramsiga "klimatskatter" som redan införts.
Straffbeskatta inte svenska husbilsägare och bilister
2020-08-06
De senaste veckorna har jag och mina moderata kolleger och grundare av Riksdagens Bilnätverk haft denna debattartikel i lite olika versioner i olika tidningar runt om i landet.
Straffbeskatta inte svenska husbilsägare och bilister!
Dags att inse varifrån pengarna til sjukvården kommer
2020-04-12
I dag tröttnade jag. Tröttnade på att läsa alla arga och företagsfientliga inlägg i sociala medier, på insändarsidorna och i vissa media. Inlägg som hånar företagare för att de behöver samhällets stöd i en kris de inte själva kunnat påverka och inte heller kunnat förutse, utan som helt styrs av politiska beslut och myndighetsbeslut. Lade ut detta på twitter, och sällan har responsen blivit så snabb och stark. Långt över 2.000 reaktioner på bara ett knappt dygn. Och de flesta av mina följare verkar i vart fall förstå sambanden - men långtifrån alla.
Det vänstern har är något slags blockering som gör att man helt enkelt inte begriper vad som finansierar den svenska välfärden. Bristen på insikt att det är företagen och deras anställda som med sina skatter finansierar all offentlig verksamhet. Det är företagen och deras anställda som med sina skatter betalar all sjukvård, alla löner till läkare och sjuksköterskor, all hemtjänstpersonal och all äldreomsorg. Ja, varenda intensivvårdsplats, medicinförpackning och respirator!
Om man har den insikten inser man snabbt att det finns ett värde i att rädda i grunden lönsamma och välskötta seriösa företag så att de efter corona-krisen kan fortsätta tjäna pengar och betala skatt och behålla sin personal under krisen i stället för att varsla om uppsägning.
Jag tror aldrig det går att få inbitna socialister att förstå. Jag lade ut mitt twitterinlägg i går eftermiddag och en del av de invändningar jag fick var helt otroliga. Invändningar som "de offentliganställda betalar väl också skatt och moms " visar bristerna i logiskt tänkande. Bristen på insikt att varenda krona som en offentliganställd person betalar i inkomstskatt, moms eller drivmedelsskatt kommer från den lön som den offentliganställde fått och som bekostas av företagen och deras anställda. Denna brist på insikt förklarar nog varför många socialister ser näringslivet och de privatanställda löntagarna som en outsinlig pengakälla som kan beskattas hur hårt som helst.
Jag får mitt arvode som riksdagsledamot just från de skatter som andra betalar in. Jag är stolt över mitt uppdrag och försöker göra skäl för arvodet. Och så är det nog med de flesta offentligt anställda. Diskussionen gäller inte om de offentliganställda gör ett bra eller viktigt jobb eller inte. Just nu ser vi exempelvis hur många anställda inom sjukvård och omsorg gör fantastiska insatser, och det gäller även många andra yrkesgrupper - allt från lärare och poliser till riksdagens ambitiösa tjänstemän. Diskussionen gäller hur allt detta viktiga finansieras - det är bra att tänka på det ibland. Utan företag och deras anställda finns det inga resurser alls till sjukvård, omsorg, skola, polis eller pensioner. Så enkelt är det.
Interpellation om finansministerns syn på "töntiga" skattesänkningar
2020-03-02
När en finansminister kallar det för "tönterier" att kräva sänkta skatter för att minska klyftorna i samhället tycker jag det är läge att ta en debatt med henne om saken. Särskilt som moderaternas budget hade medför att klyftorna hade varit mindre idag än med regeringens politik. Därför lämnade jag in denna interpellation till finansminister Magdalea Andersson (S) i fredags. Debatt blir om några veckor.
2019/20:366 Finansministerns uttalande om skattesänkningar
Interpellation 2019/20:3663 av Jan Ericson (M)
I en intervju i Expressen den 17 februari uttalar finansminister Magdalena
Andersson att det – citat – är ”tönterier” att kräva sänkt skatt på jobb och
företagande för att minska klyftorna i samhället.
Uttalandet är anmärkningsvärt, särskilt som hon riktar sig i direkt konfrontation
mot ett av regeringens samarbetspartier.
Regeringen valde vid det senaste årsskiftet att avskaffa värnskatten för dem
som tjänar allra mest. För huvuddelen av övriga löntagare gjordes inga
skattesänkningar alls. För pensionärerna gjordes en mindre skattesänkning för
dem med högre pensioner, medan de med låg pension inte fick någon
skattesänkning alls.
Moderaternas budget innebar helt andra prioriteringar. I vår budget avskaffades
också värnskatten, men vi sänkte även skatten för alla övriga löntagare och alla
pensionärer. Med Moderaternas budget hade med andra ord alla fått sänkt skatt,
och klyftorna hade blivit mindre än med regeringens politik.
Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:
1. Vad menar ministern med sitt uttalande om att vissa skattesänkningar är
"tönterier"?
2. Anser ministern att hennes egen skattepolitik har ökat eller minskat
klyftorna i samhället sedan årsskiftet, och avser ministern att vidta
några åtgärder för det fallet att klyftorna har ökat?
Hetsig debatt om RUT-avdraget efter Riksrevisionens rapport
2020-02-20
Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget som presenterades häromdagen har skapat en hetsig debatt mellan förespråkare och motståndare. Lite märkligt är det att Riksrevisionens rapport beskrivs så entydigt negativt i media när det i själva verket var så mycket som var positivt i rapporten. Rapporten har samtidigt fått hård kritik, inte bara från branschföreträdare utan även från experter, som menar att Riksrevisionens beräkningar är felaktiga.
Riksrevisionen konstaterar bland annat att RUT-avdraget medför att de som köpt rut-tjänster ökat sina egna arbetsinkomster.
Kvinnor med barn som är mellan noll och tre år och som anlitar RUT ökar sina arbetsinkomster med mellan 5,1 och 16,6 procent, beroende på vilket år det handlar om. Det är ganska dramatiska tal.
Man konstaterar också att knappt hälften av rut-avdragen går till barnfamiljer och en dryg fjärdedel till hushåll med personer över 65 år. Man konstaterar också att utrikes födda som fick ett rut-arbete stärkte sin ekonomiska situation och sin förankring på arbetsmarknaden. Både sysselsättningsgraden och den genomsnittliga arbetsinkomsten var högre för de utrikes födda som fått ett rut-arbete än för deras jämförelsegrupp. Och det var ju exakt det som var syftet med reformen.
Det som fått mest uppmärksamhet är att Riksrevisionen också menar att reformen inte är självfinansierad, dvs att det blir en minuspost i statens budget eftersom de ökade skatteintäkterna och de minskade svartjobben inte uppväger statens utgift för avdraget. Riksrevisionen kommer fram till att RUT-reformen är självfinansierad till 76 procent. En studie från HUI (Handelns Utredningsinstitut) som publicerades i förra veckan visar på 90 procent. Andra bedömare menar att det faktiskt kan handla om 100 procent. Mest kritik har riktats mot att Riksrevisionen valt att inte alls ta med effekter av att svarta jobb har blivit vita. Att det blivit en sådan effekt har Skatteverket tidigare konstaterat, och självklart har det en positiv påverkan på kalkylen.
Jag tycker samtidigt att diskussionen om självfinansieringsgrad är lite konstig - jag har själv aldrig använt detta som huvudargument för reformen och det har nog knappast våra regeringar och ministrar heller gjort. Även om det skulle bli en viss minuspost i statens budget så är det ändå en betydligt mindre kostsam åtgärd än många andra arbetsmarknadsåtgärder som staten inför. Rut-avdraget har absolut positiva effekter totalt sett och jag tycker Riksrevisionens rapport visar att det varit en bra reform. Men som alla reformer måste den såklart vårdas och ser man effekter som inte blir exakt som förvånade får man inte vara rädd att skruva lite i reglerna.
En sak tar jag särskilt till mig i rapporten. Riksrevisionen konstaterar att tre av tio nya rutarbetare inte var folkbokförda i Sverige året innan de trädde in i rut-branschen. Av detta drar man sluitsatsen att många av dem är arbetskraftsinvandrare. Jag tycker visserligen att det är en tveksam slutsats - det kan ju lika gärna vara så att vi talar om nyanlända asylinvandrare som kommer ut på arbetsmarknaden tack vare rut-jobb. Men i samband med översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring finns det självklart anledning att fundera även över hur reglerna för arbetskraftsinvandring påverkar antalet arbetskraftsinvandrare i rut-jobb. Tanken var knappast att vi skulle skattesubventionera arbetskraftsinvadring.
Debattartikeln i Expressen i sin helhet
2020-02-02
Här är vår debattartikel i Expressen idag i sin helhet (klicka för läsbar storlek).
Debattartikel om "bonus-malus" i Expressen idag
2020-02-01
I dag har jag och åtta moderata riksdagskolleger en debattartikel med anledning av att Moderaterna ger beskedet att vi vill avskaffa dagens system med bonus-malus. Jag utvecklade ju även saken på bloggen igår där jag sammanfattade argumenten mot dagens system. Debattartikeln publioceras på nätet idag och om allt går som planerat kommer inlägget även i morgondagens papperstidning. Klicka på twitterinlägget nedan för att läsa.
Moderaterna vill skrota "bonus-malus"
2020-01-31
I dag meddelas det nya beskedet från moderaterna. Vi vill skrota bonus-malus-systemet. Detta är något jag och ett antal m-kolleger engagerat oss i ganska mycket det senaste året i takt med att vi sett allt fler negativa effekter av systemet. Droppen blev när det nya wltp-systemet för mätning av avgaser lades ovanpå befintligt bonus-malus-system, vilket fick helt orimliga effekter. Tanken med bonus-malus var god från början men modellen har slagit helt fel. Då måste man tänka om.
Bonus-malus slår hårt mot den som måste köpa nytt fordon men där det inte finns några "bonus-alternativ". Bland dessa kan nämnas många hantverkare och småföretagare och de som är beroende av bil med dragkrok för att kunna dra tunga släp. Systemet slår på detta sätt mot företagande, jobb och landsbygdens näringar. Vi har också sett hur husbilsbranschen säger upp personal på grund av helt groteska fordonsskatter på nya husbilar. Samtidigt ser vi att det svenska bonus-malus-systemet medfört en ökad export av elbilar till Norge - i praktiken bekostar svenska skattebetalare delar av omställningen av fordonsflottan i vårt grannland.
Utöver detta medför dagens system att de som redan har råd att köpa elbil får en bonus betalt av de som inte har råd att köpa en elbil. Det överför pengar från de som har mycket från dem som har mindre och det överför pengar från landsbygden till städer och tätorter där de flesta elbilar köps.
Jag har tidigare även berättat att även Konjunkturinstitutet dömer ut bonus-malus. Det finns många skäl att skrota bonus-malus och göra om hela systemet i grunden.
Detta trams tänker alltså alla partier utom M och SD rösta igenom idag
2020-01-29
I dag kommer riksdagen att rösta igenom en ny skatt på plastpåsar. Endast M och SD har reserverat sig mot dessa dumheter som sannolikt bara har som syfte att få in mer skatt - för några miljöargument finns knappast.
Jag har redan tidigare påpekat hur otroligt dumt och ogenomtänkt detta förslag är. Argumenten mot är många men jag nöjer mig med att nämna några av dem:
Syftet sägs vara att minska mängden plast som hamnar i havet - men det är inte de svenska plastpåsarna som förorenar haven utan plast från främst Asien där man dumpar sopor rakt i havet, sopor som sedan förs med strömmarna till andra delar av världen - inbklusive den svenska västkusten. Man talar också om att det är bra för klimatet med mindre plast - men om man tittar i en vanlig butik inser man att nästan alla varor idag är förpackade i engångsplastplast, ofta i flera lager. Det är knappast plastpåsen i kassan som är problemet - och den påsen är ofta till stor del gjord av sockerrörsstärkelse och därmed en av de mer miljövänliga "plastprodukterna" i butiken. Andra påsar tillverkas av återvunnen plast och är därför en viktig del av den cirkulära återvinningen av plastprodukter. De flesta påsar används dessutom många gånger och slutar sedan som soppåse som återvinns som energi. Det har också konstaterats att plastpåsar faktiskt är mer miljövänliga än både flergångspåsar av bomull/tyg och papperspåsar. Så precis alla argument för en svensk skatt på plastpåsar faller platt till marken.
När man sedan läser lagtexten (sammanfattad nedan) vet man inte om man ska skratta eller gråta. Läs texten och inse hur byråkraterna haft julafton på departementet! Sex riksdagspartier tycker alltså att detta är en vettig lagstiftning att införa. Det är nästan att man skäms å deras vägnar som riksdagsledamot. Men jag trycker såklart nej i likhet med alla mina moderata kolleger. De som röstar för denna skatt förlöjligar i stället den viktiga debatten om miljövänlighet och hållbarhet.
Sluta använda svenska bilister och svensk landsbygd som kassako!
2020-01-18
I går hade jag och min riksdagskollega Lars Beckman (M) denna debattartikel i Gefle Dagblad. Ämnet engagerar. Redan har vi fått 1.400 (!) instämmanden på facebook och 171 delningar av inlägget!
Skatten borde sänkas för alla pensionärer
2020-01-16
I dag har jag detta debattinlägg i Markbladet (klicka för läsbar storlek).
Debattartikel: Nu vill regeringen även försämra reseavdraget
2020-01-08
I dag skriver jag i Markbladet om förslaget att försämra reseavdraget.
(En rad har fallit bort i artikeln. Jag är alltså medgrundare av riksdagens bilnätverk)
Förslag om förändrat reseavdrag slår hårt mot landsbygden
2020-01-02
Det är ingen hejd på hetsjakten på svenska bilister. Höjda "trängselskatter", extrema parkeringsavgifter, höjd bensinskatt, höjd fordonsskatt på många fordon - och nu ett förslag om kraftigt försämrat reseavdrag. Detta kommer att bli en tydlig politisk strid under våren, och jag startade med denna artikel i Ulricehamns Tidning på nyårsafton (klicka för läsbar storlek). Fler liknande artiklar kommer förhoppningsvis i andra tidningar inom kort.
Debattartikel: Riksdagen kunde sänkt bensinskatten
2019-12-11
I dag skriver jag i Markbladet om riksdagens omröstning förra veckan där moderaternas förslag om en kronas skattesänkning röstades ned av S, C, MP, L och V.
I går kunde riksdagen ha sänkt bensinskatten
2019-12-05
Skriver i Borås Tidning idag.
Riksdagen svek de svenska bilisterna
2019-12-04
Vid dagens omröstning i riksdagen förlorade moderaternas motion om sänkt bensinskatt med en krona per liter. Det var bara moderaterna som hade förslag om en sådan skattesänkning. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna var kritiska till den fortsatta skattehöjningen på drivmedel, men hade inga konkreta förslag om sänkning. Man agerade också olika i omröstningen, KD valde att avstå medan SD valde att stödja Moderaternas reservation.
Men en majoritet av S, C, MP, L och V valde att avslå moderaternas motion om sänkt bensinskatt. De svek därigenom alla svenska hushåll som är beroende av bilen, och tycker det är rimligt att fortsätta använda bilisterna som kassako i statens budget.
Vi moderater röstar för sänkt drivmedelsskatt med 1 krona per liter
2019-11-29
På onsdag finns det möjlighet för riksdagens ledamöter att rösta för den moderata motionen om att sänka skatten på drivmedel (bensin och diesel) med en krona per liter. En skattesänkning i den storleken skulle innebära en återställning av regeringens extra skattehöjningar på drivmedel under de senaste fem åren.
Vi moderater kommer såklart att rösta på vår motion, och nu är det upp till bevis vilka partier och ledamöter som inser att de svenska bilisterna är överbeskattade.
Vi moderater har visat i vår budget att det går utmärkt att finansiera en sådan skattesänkning om man prioriterar rätt saker i statens budget. Vi effektiviserar och lägger ned myndigheter och justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål. Vi slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Vi stramar upp migrations och integrationspolitiken, inför bidragstak, kvalificering för nyanlända i bidragssystemen och inför villkor i försörjningsstödet. Vi avskaffar även ränteavdragen för lån utan säkerhet, exempelvis kreditkort och sms-lån. Allt detta ger oss utrymme att satsa mycket mer på välfärden och kommunerna, polisen och rättsväsendet, att sänka skatter för både löntagare och pensionärer, sänka skatten på drivmedel med en krona och att samtidigt ha större överskott i statsfinanserna än regeringen och stödpartierna.
Det är dags att sluta använda Sveriges bilister och svensk landsbygd/glesbygd som kassako för att finansiera en massa dumheter!
Vi moderater röstar för sänkt drivmedelsskatt med 1 krona per liter
2019-11-29
På onsdag finns det möjlighet för riksdagens ledamöter att rösta för den moderata motionen om att sänka skatten på drivmedel (bensin och diesel) med en krona per liter. En skattesänkning i den storleken skulle innebära en återställning av regeringens extra skattehöjningar på drivmedel under de senaste fem åren.
Vi moderater kommer såklart att rösta på vår motion, och nu är det upp till bevis vilka partier och ledamöter som inser att de svenska bilisterna är överbeskattade.
Vi moderater har visat i vår budget att det går utmärkt att finansiera en sådan skattesänkning om man prioriterar rätt saker i statens budget. Vi effektiviserar och lägger ned myndigheter och justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål. Vi slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Vi stramar upp migrations och integrationspolitiken, inför bidragstak, kvalificering för nyanlända i bidragssystemen och inför villkor i försörjningsstödet. Vi avskaffar även ränteavdragen för lån utan säkerhet, exempelvis kreditkort och sms-lån. Allt detta ger oss utrymme att satsa mycket mer på välfärden och kommunerna, polisen och rättsväsendet, att sänka skatter för både löntagare och pensionärer, sänka skatten på drivmedel med en krona och att samtidigt ha större överskott i statsfinanserna än regeringen och stödpartierna.
Det är dags att sluta använda Sveriges bilister och svensk landsbygd/glesbygd som kassako för att finansiera en massa dumheter!
Fel av S-C-L att höja kommunalskatten i Mark
2019-10-16
I veckans nummer av Markbladet kritiserar vi moderater den styrande majoritetens förslag att höja kommunalskatten i Mark. Det behövs helt enkelt inte, och höjd kommunalskatt slår som alltid hårdast mot dem som tjänar minst. Det gör också Mark till en mindre lockande kommun att flytta till eller starta företagt i. En felaktig väg för framtiden. När jag ingick i kommunstyrelsen 2000-2006 var beskedet tydligt - vare sig socialdemokraterna eller centern ville höja någon kommunalskatt. I dag verkar man ha tappat kontrollen över kommunens långsiktiga ekonomi och väljer höjd skatt som bekväm lösning.
Varför vill Centerpartiet (och S-L-MP) straffbeskatta just husbilar?
2019-10-03
I veckans nummer av Markbladet frågar jag min C-riksdagskollega från Mark varför Centerpartiet vill höja skatten just på husbilar? (Klicka för läsbar storlek).
Moderaterna sänker skatten dubbelt så mycket för pensionärerna
2019-10-01
I går berättade jag om moderaternas stora skattesänkningar för löntagarna. Men vi gör också stora skattesänkningar för pensionärerna. Vi sänker skatten för alla pensionärer, inte bara för dem med lite högre pension som regeringen prioriterar. Vi lägger också dubbelt så mycket på skattesänkningar för pensionärerna som regeringen, vi satsar nära nio miljarder på detta, vilket är den största satsning på pensionärerna vi någonsin gjort. Figuren ovan visar moderaternas skattesänkningar vid olika pensionsnivåer (blå staplar) och regeringens/stödpartiernas (röd staplar).
För pensionärer med högre pension tillkommer den sänkta nivån på den statliga skatten och slopad värnskatt. Alla pensionärer med bil får ju också del av skattesänkningen på drivmedel på 1 krona per liter.
Samtidigt förbättrar vi grundskyddet för pensionärer med lägre pension i enlighet med pensionsöverenskommelsen. Där gör vi alltså exakt samma satsningar som regeringen och dess stödpartier. Vi har också samma mål som regeringen, nämnligen att helt ta bort skatteskillnaden mellan lön och pension.
Moderaterna sänker skatten för många fler
2019-09-30
I regeringens budget, som stöds av S, C, L och MP, sänks skatten för pensionärerna. För löntagare blir det bara skattesänkning för de med allra högst inkomst när värnskatten sänks. Övriga löntagare får inga skattesänkningar alls, utan bara skattehöjningar på allt från bensin till plastpåsar.
I dag berättade Ulf Kristersson mer om moderaternas skattesänkningar. I vår kommande budget sänker vi inkomstskatten för vanliga löntagare och vi trappar ned den statliga inkomstskatten från 20% till 17% över tre år. Dessutom avskaffar vi värnskatten. För pensionärer gör vi minst lika stora skattesänkningar som regeringen. Dessutom sänker vi som vi tidigare meddelat skatten på bensin och diesel med en krona per liter
Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Vi effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik och meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier, och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Därför har vi utrymme att satsa mer på både välfärden, polisen och rättsväsendet och att samtidigt sänka skatter för fler. Helheten kommer vi att presentera i vår budgetmotion senare denna vecka.
Regeringen måste backa om den chockhöjda husbilsskatten
2019-09-25
På fredag morgon klockan nio har jag interpellationsdebatt med infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) med anledning av Transportstyrelsens vilseledande uppgifter om ny beskattning av husbilar.
Jag har nu gjort en egen sida i bloggarkivet där jag samlar mina inlägg mm i denna fråga. Där finns bland annat min tidigare skriftliga fråga till finansministern och svaret från regeringen, samt min interpellation som ska debatteras och besvaras på fredag.
I min interpellationsdebatt kommer jag att ha fokus på vem som egentligen ligger bakom att Transportstyrelsen plötsligt bytte fot i frågan och tog avstånd från sitt tidigare besked. De uppgifter vi har är att branschen kontaktade myndigheten efter det positiva beskedet i debattartikeln i Göteborgs-Posten om att husbilarnas beskattning inte skulle ändras. Man ville ha ett klart och tydlig formellt besked från myndigheten. Svaret från myndigheten var då att man skulle ha ett möte om saken, och efter detta möte, där flera tjänstemän ingick, meddelade man i mail till branschen att beslutet om oförändrad skatt gällde. När man sedan plötsligt bytte fot och i stället meddelade att det skulle bli en kraftig höjning av fordonsskatten på husbilar skylldes detta på "misstag från en tjänsteman". Med tanke på att flera tjänstemän på myndigheten verkar ha ställt sig bakom det första beskedet känns det märkligt att skylla detta på en enda persons "misstag". Något annat måste ligga bakom att myndigheten ändrade sig. Jag kommer att pressa infrastrukturministern i frågan om regeringen utövat påtryckningar mot myndigheten på något sätt för att få dem att ändra sig.
I svaret på min tidigare skriftliga fråga svarade infrastrukturministern bara att myndighetens uppgift är att "tillämpa gällande regelverk". Så är det givetvis. Men skärpta EU-regler för avgasmätning innebär INTE någon skyldighet för Sverige att lägga dessa till grund för beskattning. Det är en ren nationell fråga som den svenska regeringen kan besluta om som man vill.
Jag har i blogginlägg visat att statens intäkt av den höjda skatten blir mycket liten med tanke på att man förlorar stora summor i momsintäkter om människor avstår från att köpa nya husbilar. Det står också klart att andra EU-länder hanterar frågan annorlunda. Frankrike tar inte ut någon skatt alls på husbilar utan betraktar dem som rullande bostäder. I Tyskland och England tar man ut motsvarande 5.000 i skatt per år. I Sverige kan den nya skatten bli 25-40.000 per husbil och år.
Moderaternas krav är enkelt och tydligt, och jag meddelade det på Husvagns- och husbilsmässan på Elmia nyligen. Transportstyrelsens besked från i somras, att de nya reglerna för avgasmätning inte kommer att påverka fordonsskatten på husbilar, måste gälla. Det är en anständighetsfråga att man ska kunna lita på klara och tydliga officiella besked från ansvarig myndighet.
Nu är det upp till regeringen att hantera frågan. Det borde gjorts för länge sedan, men har vi inga positiva besked före fredag kommer jag att vara mycket hård i min kritik mot regeringens sätt att hantera detta.
Dagens interpellationsdebatt om drivmedelsskatterna i sin helhet
2019-09-24
Nu finns hela dagens drygt en timme långa interpellationsdebatt ppå riksdagens webbsida. Klicka för att titta och lyssna.
Dagens interpellationsdebatt om drivmedelsskatterna
2019-09-24
Det blev en lång debatt idag, inte mindre än åtta m-kolleger deltog, och debatten höll på en dryg timme. Senare i kväll lägger jag ut hela debatten när den finns tillgänglig på riksdagens webbsida. Här är i vart fall mitt inledningsanförande:
Herr talman,
Krig är fred. Frihet är slaveri. Och en skattehöjning är en skattesänkning. De första två känner vi igen från George Orwell. Men det sista tillskriver vi Sveriges finansminister.
För ja, tro det eller ej, men en SKATTEHÖJNING på drivmedel från årsskiftet kallas alltså i finansministerns svar för en SKATTESÄNKNING.
”Regeringen föreslår samtidigt i Budgetpropositionen för 2020 att drivmedelsskatterna sänks.”
Att landets finansminister står i talarstolen i Sveriges Riksdag och helt skamlöst påstår att en skattehöjning är en skattesänkning är både orimligt och ovärdigt. Hon vet såklart att det inte finns någon skattesänkning på drivmedel i regeringens budget. Skatten kommer att ÖKA från årsskiftet.
Möjligen kan man ändå med lite god vilja se positivt på finansministerns märkliga försök att vilseleda om drivmedelsskatterna. Att finansministern i Sveriges största skattehöjarparti uppenbarligen skäms så mycket för sina skattehöjningar att hon i stället kallar dem skattesänkningar är kanske ett tecken på begynnande insikt?
Herr talman,
Denna interpellation ställde jag den 5 juni. Det har ju gått lång tid sedan dess och mycket har hänt i svensk politik och samhällsdebatt i denna fråga under sommaren.
Jag kan dock konstatera att för Socialdemokraterna verkar protesterna mot det höga bensinpriset ha gått spårlöst förbi. För många av oss andra däremot har det blivit ännu en påminnelse om hur många i Sverige som är helt beroende av bilen för att kunna arbeta, studera eller helt enkelt leva ett normalt liv.
Finansministerns svar är avslöjande. Hon skyller det höga bensinpriset på kronförsvagning och världsmarknadspriser – självklart saker som påverkar drivmedelspriset. Men hon glömmer att skatter och moms på skatten står för en betydande del av drivmedelspriset vid pump. Detta råder regeringen och ministern över och det kan hon inte skylla på någon annan.
I augusti kostade bensinen i genomsnitt knappt 16 kronor. Över 60% av priset beror på koldioxidskatt, energiskatt och moms. Nästan 10 kronor per liter bensin utgörs av skatter!
Vi kan också konstatera att bilismen betalar långt mer i skatt för drivmedlen än vad som motsvaras av samhällskostnaderna som bilismen medför.
Statens egen myndighet, Trafikanalys, har gjort en kalkyl som visar förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.
Bilismen är alltså överbeskattad. Det är allvarligt i ett land som är stort och glesbefolkat och där vi politiker så ofta talar om att hela landet ska leva. Det finns en verklighet utanför storstäderna som alltför många vänsterpolitiker inte verkar se.
Överbeskattning av transporter medför dessutom problem för näringslivet att rekrytera personal, det driver upp arbetslösheten och det försämrar tillväxten.
Herr talman,
Moderaterna har med detta som bakgrund tagit beslutet att i vår budget föreslå en skattesänkning på drivmedel på totalt en krona per liter.
Vi moderater visar med vårt förslag att vi tar landsbygdens problem på allvar. Drivmedelsskatterna slår oerhört hårt mot människor på landsbygden och vår skattesänkning gynnar alla, inte bara dem som bor i vissa utpekade kommuner som får del av regeringens blygsamma skattesänkning på 130 kronor i månaden.
Herr talman,
Socialdemokraterna och finansministern står helt tomhänta och har inget alls att erbjuda dem som bor på landsbygden i stora delar av Sverige. Då återstår endast att försöka vilseleda Sveriges bilister genom att kalla en skattehöjning för en skattesänkning. Men jag ska ge finansministern en chans till:
Vad är finansministerns svar till alla de landsbygdsbor som inte får del av regeringens skattesänkning, men som plågas av allt högre drivmedelsskatter och upplever att deras privata bilresande är en kassako för regeringen, och som samtidigt inte har råd att köpa en ny bränslesnål bil?
Är det miljöpartiets lådcykel som gäller?
I de efterföljande debattomgångarna blev det som vanligt ganska spretigt men jag gjorde några ytterligare markeringar:
* Både finansministern och andra vänsterdebattörer säger rakt ut att moderaternas skattesänkning "främst går till storstadsbor som kör SUV". Jag påpekade att det är närmast en förolämpning mot Bensinupprorets över 630.000 medlemmar. De är vanliga människor som behöver bilen för att få vardagen att gå ihop - oavsett om de bor i Stockholm eller Svenljunga.
* Jag konstaterade att vi moderater prioriterar vi hårt i statens utgifter. Exempelvis så effektiviserar eller lägger vi ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Vi stramar även upp migrations och integrationspolitiken. Då har man råd att sänka både satsa på välfärden, polisen och kommunerna, samt att sänka både bensinskatten och andra skatter.
* Under Alliansen hade vi lägre bensinskatt. Ändå minskade utsläppen. Idag ökar utsläppen, trots regeringens höjda drivmedelsskatter. Kanske är det så att med lägre skatt på bränslet så har fler råd att byta upp sig till en lite nyare och mer rmiljövänlig bil?
* Jag konstaterade att på landsbygden i mina åtta kommuner i valkretsen är det ingen alls som omfattas av regeringens sänkta landsbygdsskatt. Det enda löntagarna där får är höjd skatt på drivmedel och en ny skatt på plastpåsar.
* Jag kritiserade finansministern för att jag upplever att hon lite raljant säger att vi ska satsa på nya fordon och nya bränslen. Det är en självklarhet, men är nog inte någon tröst för alla dem som inte har en privatekonomi som är i närheten av att ha råd att köpa en ny bil. Finansministern verkar ha tappat kontakten med verkligheten och alla de människor som har en helt annan ekonomisk verklighet än man har som minister.
* Vi diskuterade också en del kring företagens och då inte minst åkeriernas konkurrenskraft, som skulle förbättras ordentligt med moderaternas skattesänkning på drivmedel. Mina meddebattörer gav också ett antal exempel från verkligheten. Exempelvis kollegan Arin Karapet som berättade att hans mamma som arbetar i säkerhetskontrollen på Arlanda börjar klockan 03 på morgonen. Då finns det ingen kollektivtrafik alls. Många stockholmare behöver också bil!
* Jag avslutade debatten med att konstatera att vi var eniga om att många är beroende av bilen och att många saknar alternativ. Trots detta drar inte finansministern några kloka slutsatser. Bilismen är enligt regeringens egen myndighet överbeskatad. Moderaterna tar detta på allvar och sänker drivmedelsskatten med en krona. Regeringen gör ingenting utan höjer skatten med 15 öre. Och med dessa konstateranden är väl debatten avslutad.
I dag debatterar jag drivmedelsskatter med finansministern
2019-09-24
I dag debatterar jag bensinskatt och andra drivmedelsskatter med finansministern. Det är min interpellation från början av juni som nu äntligen ska debatteras i riksdagen. Inför debatten är det bra att påminna om hur drivmedelsbeskattningen ser ut idag. Jag har lånat denna bild från Ekonomifakta:
Är det då inte viktigt av miljöskäl att beskatta bensinen så här hårt? Det finns flera analyser av hur hög beskattningen av drivmedel bör vara av miljöskäl. Alla visar samma sak - Sverige överbeskattar drivmedlen, och vi tar dessutom ut en betydligt högre koldioxidskatt än vad exempelvis FN:s klimatpanel IPCC anser är befogad.
Den 23 maj i år berättade jag på bloggen om vårt moderata bensinskatteseminarium, där bland annat Bensinupprorets företrädare deltog. På detta seminarium redogjordes för myndigheten Trafikanalys kalkyl av förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.
Detta är några av de saker jag kommer att ta upp i dagens interpellationsdebatt med finansministern. Självklart kommer jag också att påpeka att moderaterna i sin budget föreslår sänkt drivmedelsskatt med en krona litern.
Debatten startar klockan 13 och sänds direkt på www.riksdagen.se
Moderaterna sänker drivmedelsskatten med en krona i vår budgetmotion
2019-09-19
I dag visar Moderaterna att vi tar landsbygden på allvar. Vi kommer att föreslå sänkt drivmedelsskatt med en krona per liter i vår budgetmotion.
Frågan om bensin- och dieselskatten är något som diskuterats mycket på senare tid, inte minst efter Bensinupprorets starka tillväxt. Som en av fyra moderata initiativtagare till Riksdagens Bilnätverk har jag engagerat mig mycket för sänkt drivmedelsskatt det senaste året och även drivit detta i vårt interna moderata budgetarbete. Jag har vetat sedan en tid att vi kommer att presentera en kraftfull sänkning och idag blir det så offentligt - en krona per liter i sänkt skatt.
Moderaterna visar med detta förslag två saker:
1. Vi tar landsbygdens problem på riktigt. Drivmedelsskatterna slår oerhört hårt mot människor på landsbygden och vår skattesänkning gynnar alla, inte bara dem som bor i vissa utpekade kommuner som får del av regeringens blygsamma skattesänkning på 130 kronor i månaden.
2. Vi prioriterar hårt i statens utgifter. Effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Då har man råd att sänka bensinskatten.
I vår kommande budget kommer fler trevliga besked.
Jag ställer en interpellation om vilseledande besked om husbilsbeskattning
2019-09-17
I dag lämnade jag in nedanstående interpellation till infrastrukturministern om Transportstyrelsens vilseledande besked rörande beskattning av husbilar. Riksdagsdebatt väntar om några veckor.
Tacka Moderaterna och Alliansen för att pensionärerna fått lägre skatt
2019-09-13
Debatten om beskattning av pensioner har enligt min åsikt tappat alla nyanser. Mycket beror såklart på okunskap om vad som verkligen hänt med skatterna på pension genom åren, samt att det kopplas till ett allmänt missnöje med att en del äldre har orimligt låga pensioner efter ett långt arbetsliv, och att det dessutom finns många brister inom vård och äldreomsorg som upprör. "Pensionärsskatten" har märkligt nog blivit något slags symbol för allmänt missnöje med situationen för de äldre som har låg pension och svagare ekonomi - trots att skattesänkningarna för pensionärer tvärtom stärkt ekonomin för just dessa grupper.
Diskussionen om pensionerna är en fråga för Pensionsgruppen som samlar 5-6 av riksdagens partier, och där det finns en hyfsad samsyn om att stärka pensionen för vissa grupper. När det gäller äldreomsorg, sjukvård och välfärd är det prioriterade områden för oss moderater, vilket framgår av våra budgetmotioner, och där har vi genom åren lagt stora tillskott.
När det gäller skatten på pension är det ett faktum att vi under Alliansåren sänkte skatten för både löntagare och pensionärer, men att löntagarna fick större skattesänkning än pensionärerna. Pensionärer som jobbade lite extra fick samtidigt de allra största skattesänkningarna. Tanken var att med fler som arbetar stärks pensionerna. Jobbskatteavdraget hade avsedd effekt - det ökade antalet arbetade timmar och det stärkte pensionerna som hade utvecklats sämre utan jobbskatteavdraget. Alltså tjänade pensionärerna på jobbskatteavdraget. Trots detta framhölls det i debatten att det var orättvist med större skattesänkningar för löntagare än pensionärer. I grunden tycker jag det är ett felaktigt resonemang - man måste se helheten i effekten för pensionärerna. Men en känsla av orättvisa är svår att bemöta med sakargument. I takt med att skatten på pension fortsätter sänkas så kommer i vilket fall denna upplevda orättvisa också att försvinna, medan de positiva effekterna av jobbskatteavdraget för pensionsutvecklingen blir kvar.
För oss moderater är det viktigt att sänka skatten på både lön och pension. Faktum är att av de 27 miljarder som skatten på pensioner sänkts från 2009 fram till årets aviserade budget så har Moderaterna - i regeringsställning och i vår vinnande budget motion förra året - stått bakom 21 av dessa miljarder (blå staplar). Det är alltså Moderaterna som gått i spetsen för att sänka skatten på pension. Att dagens regering fortsätter på den inslagna vägen är bra. Men en sak är klar, utan jobbskatteavdraget hade knappast dagens regering ens velat diskutera sänkt skatt på pension överhuvudtaget.
Orimligt nonchalant svar från ansvarig minister rörande husbilsskatten
2019-09-12
I går eftermiddag kom så svaret från Regeringskansliet på min skriftliga fråga till finansministern rörande Transportstyrelsens olika besked om husbilsskatten. Så här såg mina frågor ut:
Det blev infrastrukturminister Tomas Eneroth som svarade för regeringens räkning.
Svar på fråga 2018/19:933 Beskattning av husbilar av Jan Ericson (M), fråga 2018/19:935 Transportstyrelsens besked om husbilar av Thomas Morell (SD) och fråga 2018/19:940 Transportstyrelsens motstridiga besked om skatten på husbilar av Boriana Åberg (M)
Jan Ericson, Thomas Morell och Borina Åberg har ställt ett antal frågor gällande uppgifter som Transportstyrelsen lämnat i fråga om beskattning av husbilar.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att jag även kommer att besvara fråga 933 Beskattning av husbilar av Jan Ericson som ställts till finansminister Magdalena Andersson. Jag väljer att besvara de tre frågorna i ett sammanhang.
Regeringen har inte föreslagit några ändringar av skatten i detta avseende. Det skedde alltså inga ändringar i reglerna för fordonsbeskattning den 1 september 2019. Däremot påverkas fordonsbeskattningen för vissa husbilar av övergången till en ny testmetod för avgasutsläpp enligt gemensamma EU-regler, WLTP.
Transportstyrelsens uppgift är att tillämpa gällande regelverk. Det är mycket olyckligt att Transportstyrelsen under kort tid gått ut med motstridiga uppgifter gällande konsekvenserna av de nya EU-reglerna. Jag förutsätter att myndigheten ser över sina rutiner för att säkerställa att detta inte upprepas.
Stockholm den 10 september 2019
Tomas Eneroth
Tyvärr innehåller ju "svaret" inget svar alls på mina frågor. Jag tänker därför återkomma med en interpellation med efterföljande riksdagsdebatt med ministern om saken. Att en svensk myndighet ger felaktigt besked som vilseleder en hel bransch är oerhört allvarligt rent principiellt, förutom alla som tagit ekonomisk skada av det felaktiga beskedet. Dessutom är det nya beskedet om kraftigt höjd fordonsskatt på husbilar oskäligt i sak.
I dag pratade jag husbilsskatt på husbilsmässan i Jönköping
2019-09-11
Som jag kommenterat tidigare så väntar en chockhöjd husbilsskatt från och med 2020 års modeller. Detta trots att Transportstyrelsen i somras gav offentligt besked om att man inte skulle höja husbilsskatten utan i stället beräkna den som tidigare enligt en slags "skälighetsbedömning" i enlighet med gällande lag, eftersom husbilar inte är ett transportmedel i första hand utan mer en rullande fritidsbostad. Någon månad senare kom rakt motsatt besked, skatten skulle nu höjas dramatiskt. Det nya beskedet var i sig ytterst anmärkningsvärt. Man måste kunna lita på tydliga besked från en svensk myndighet. Nu hann återförsäljare beställa husbilar grundat på det första beskedet, men inser nu att efterfrågan viker och blir stående med osälda husbilar. Och en del kunder köpte husbil för leverans till våren i god tro, men kommer nu att drabbas av en oväntad skattechock.
I dag tog jag morgonflyget hemåt och sedan bilen till Jönköping för att hinna vara med på den hearing branschen anordnade på husbilsmässan på Elmia i Jönköping angående den nya beskattningen. Förutom att man såklart känner sig grovt lurad av det felaktiga beskedet i somras så är den höga beskattningen ett problem i sig, och gör att många väljer att köpa en begagnad husbil i stället för en ny (eftersom de begagnade inte berörs av den nya skatten). Redan har en av de stora husbilstillverkarna, Kabe, varslat 25 anställda om uppsägning och även bland återförsäljarna av nya husbilar finns en stor oro för att behöva skära ned. Det märkliga är också att de riktigt stora husbilarna beskattas på ett annat sätt som ger dem mycket lägre (!) fordonsskatt än de mindre husbilarna. Totalt ologiskt och mycket märkligt. Vi fick också höra att i Tyskland är skatten för en husbil drygt 400 Euro per år. I Sverige blir skatten för en husbil nu upp till 30-40.000 kronor per år.
Jag kunde på hearingen meddela moderaternas linje i frågan. Vi anser att Transportstyrelsens besked från i somras bör ligga fast, alltså tills vidare en skälighetsbedömning av skattenivån i enlighet med den möjlighet som lagen faktiskt ger, och där skatten då hamnar ungefär i nivå med dagens. På längre sikt behöver politiken ge tydliga besked om den långsiktiga hanteringen av beskattningen för alla företag behöver tydliga spelregler så man kan planera framtiden. Jag tycker detta borde lösas i samband med en större översyn av hela bonus-malus-systemet. Vissa fordonstyper borde helt enkelt ligga utanför detta system.
Ett grundproblem i Sverige är att vi idag har tre olika styrmedel för transportsektorn. Först har vi världens i särklass högsta koldioxidskatt (mer än dubbelt så hög som det land som ligger tvåa). Sedan har vi bonus-malus-systemet som straffbeskattar bilar med högre utsläpp för att finansiera bonus till bilar med låga utsläpp (problemet är att det inte finns några husbilar som har låga utsläpp). Ovanpå detta kommer nya EU/globala riktlinjer för beräkning av utsläpp, och som Sverige till skillnad mot andra länder tänker införa direkt. Allt detta tillsammans gör att fordon med högre koldioxidutsläpp bestraffas tre gånger (!), och dessutom hårdare än i något annat land. Jag anser att detta är helt orlimligt och vill se en översyn av hela fordonsbeskattningen och bonus-malus-systemet. Det sistnämnda är dessutom kraftigt överfinansierat, man tar in mycket mer i straffskatt än vad som betalas ut som bonus.
Efter hearingen tog jag en liten rundvandring på mässan:
Ovan tv är jag tillsammans med Mikael Blomqvist från KABE, som också var en av föredragshållarna på hearingen i sin egenskap av ledamot i HRF (Husvagnsbranschens Riksförbund). Ovan th tillsammans med Maria Valentin som är VD för Sveriges största husbilsförsäljare, Forsbergs fritidscenter, som har sitt huvudkontor i Hyssna (nära Ubbhult) och dessutom sex andra försäljningsställen runtom i landet. Nedan th Joakim Karlsson som är platschef på Forsbergs i Hyssna.
Han står framför en av de normalstora husbilar som drabbas av den nya höga husbilsskatten. På vänstra bilden nedan en av de verkliga jättarna bland husbilar, även denna ingår i Forsbergs sortiment. Denna flermiljonersbjässe inkluderar även garage (!) i nedervåningen och den lilla trevliga sportbilen går att beställa som tillval. Det märkliga är att denna husbil beskattas enligt andra regler och därmed får mycket lägre fordonsskatt än husbilen på högra bilden. Det visar hur skevt hela beskattningssystemet är.
Kohandeln i budgetarbetet skadar landet
2019-08-31
I går kom ett efterlängtat besked - Socialdemokraterna ger sig och går med på de förstärkningar av Försvaret som M, KD, C, L och SD krävt i riksdagen. Det är utmärkt.
Mindre bra är att C och L accepterat att som kompensation godta införandet av en ny bankskatt för att kunna finansiera bland annat ökad migration/anhöriginvandring, friår, nya ledighetsreformer och fortsatt satsning på klimatåtgärder som Riksrevisionen dömt ut som ineffektiva.
Bankskatt har diskuterats tidigare, men då var C och L starka motståndare. Så här skrev Centerns Annie Lööf på twitter i februari 2017 när Alliansen tillsammans lyckades stoppa den då föreslagna nya bankskatten:
Vi har som sagt inte sett hur regeringen tänkt sig denna nya skatt, så den är svår att kommentera. Det är i vart fall inte alldeles enkelt att införa en sådan skatt utan att bankerna flyttar sina huvudkontor till andra länder. Förra gången bankskatten diskuterades flyttade som bekant Nordea sitt huvudkontor till Finland. Det medförde att man nu betalar stora delar av sin skatt i Finland i stället för i Sverige. Effekterna av de nya förslagen kan bli liknande. Men värst är att man ständigt försöker höja skatter för att bekosta allt mer onödiga saker. Och att Centern och Liberalerna spelar med i detta spel, trots att de egentligen är emot.
Vi går nu in i en svagare konjunktur, och i ett läge med högt belånade hushåll och kraftigt uppdrivna fastighetspriser. Bankerna skulle behöva använda sina vinster till att stärka balansräkningen och öka motståndskraften mot framtida kreditförluster när vi går mot tuffare tider. Att i det läget införa en ny bankskatt är feltänkt. Man glömmer också att bankerna självklart kommer att försöka plocka in kostnaden från kunderna. Nya avgifter, lite högre låneräntor och fler nedlagda kontor blir resultatet. Det är alltid vi som kunder som får betala.
Om S, C, L och MP stryker friår och familjevecka behöver de inte höja skatten "för att finansiera försvaret".
Ren förlust för staten att dubbla fordonsskatten för husbilar?
2019-08-30
Jag har under dagen fått en del kompletterande fakta om husbilsbranschen och hur mycket nya husbilar som säljs. Det säljs ca 6.000 nya husbilar per år. Man kan räkna med att de i snitt kostar ca 1 miljon, varav alltså 200.000 i moms.
Den föreslagna skatten blir i genomsnitt 28.000 per helår, mot 14.000 per helår idag. För 6.000 nya husbilar ger det en ökad skatteintäkt på 240 miljoner per år.
Om hälften av spekulanterna pga den höjda skatten avstår från att köpa ny husbil eller i stället köper en tre år gammal eller importerar en något äldre husbil från Tyskland tappar staten 3.000 x 200.000 i moms = 600 miljoner kronor. Samtidigt sjunker statens intäkt från skatten till 120 miljoner. Man får alltså in 120 miljoner och tappar 600 miljoner. Alltså blir det en vinst på 480 miljoner per år att INTE införa skatten.
Ett bortfall på 50% bedömer branschen som realistiskt. Jag kan inte bedöma det. Men man kan ju också räkna styckvis: För varje ny husbil som inte köps tappar staten 200.000 i moms. Det ska ställas mot en ökad fordonsskatteintäkt på 14.000 för varje ny husbil som säljs. Man måste alltså sälja 14 nya husbilar för att kompensera för en ny som inte säljs…
I detta exempel har jag inte räknat på uteblivna skatteintäkter för att KABE idag varslar 25 personer på produktionen till följd av den nya skatten. Inte heller att återförsäljare kommer att tvingas skära ned om importen i stället ökar.
En viktig sak i debatten är också att en husbil inte är ett transportmedel i första hand, utan en mobil bostad. De flesta husbilar kör väldigt få mil per år. De flesta husbilar körs väldigt få mil per år, och står oftast stilla och används som boende. Det går inte heller att bygga husbilar som blir ”bonusbilar” i bonus-malus-systemet. Säkerhetskrav och tyngden på fordonen gör det omöjligt.
Min skriftliga fråga till finansminister Magdalena Andersson är nu också intregistrerad hos riksdagen. Lägger ut svaret här så fort det kommer!
Regeringen och Transportstyrelsen lurar husbilsköpare och husbilsbransch
2019-08-29
I våras var det stor uppståndelse kring Transportstyrelsens hot om nya beskattningsregler för nya husbilar, så kallad "WLTP-beskattning" (en ny beräkningsmodell för utsläpp). Hela branschen var orolig och många husbildsköpare avvaktade. Så kom ett glädjande besked som jag skrev om den 23 juli - Transportstyrelsens verksamhetsansvarige gick ut med ett tydligt offentlig besked i en debattartikel i Göteborgs-Posten om att man backade från förslaget och att fordonsskatten inte skulle höjas för husbilar och inte beräknas enligt WLTP-metoden.
"När den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 september förändras inte uttaget av fordonsskatt för husbilar"
skrev en verksamhetsspecialist på Transportstyrelsen. Branschen pustade ut och försäljningen av nästa årsmodell av husbilar för leverans till våren rullade på. Här är mitt blogginlägg om saken:
Förra veckan kom så ett nytt besked. Det var en pressansvarig på Transportstyrelsen som den 23 augusti – alltså endast en vecka innan de nya bestämmelserna ska träda i kraft – meddelade: Från och med den 1 september 2019 ska vissa husbilar vara testade med en ny testmetod för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. Detta värde kommer att ligga till grund för beskattning. Det Transportstyrelsen betecknar som ”vissa”, motsvarar enligt branschen av cirka 95 % av de husbilar som saluförs på den svenska marknaden.
Transportstyrelsen har alltså gjort en kovändning i frågan. Det som åsyftas är just WLTP-beskattning.
Nu har alltså återförsäljare i god tro beställt husbilar av 2020 års modell som inte kommer gå att sälja, tillverkarna kommer att få minska produktionen och de som köpt husbilar under sommaren för leverans till våren kommer att få en skattechock (upp till 35-40.000 i fordonsskatt per år, och för en genomsnittshusbil dubblad skatt från ca 14.000 till 28.000 per år). Många kommer att avstå från att byta upp sig till mer miljövänliga och säkrare husbilar. De vackra orden om att satsa på turistnäringen och den inhemska turismen klingar ju också lite falskt om man vill straffbeskatta husbilar.
Men värst är att svenska husbilsköpare och husbilsbranschen inte kan lita på ett uttryckligt och mycket tydligt besked från en av regeringens myndigheter, när ett helt annat besked nu kommuniceras. Det är fullständigt orimligt.
Hur många enskilda husbilsköpare och återförsäljare som drabbas är svårt att veta. Men i går meddelade den stora husvagns- och husbilstillverkaren Kabe i Tenhult att man varslar 25 medarbetare på tillverkningssidan till följd av den nya skatten.
Med anledning av den orimliga hanteringen och oklarheten om varför man kör över Transportstyrelsen så kommer jag att ställa en skriftlig fråga till finansminister Magdalena Andersson (S).
* Ska man inte som medborgare och företagare kunna lita på ett tydligt offentlig besked från en av regeringens myndigheter?
* Är det regeringen eller Transportstyrelsen som tagit beslutet att göra helt om i frågan?
* Om det är regeringen - vad har föranlett regeringen att ta ett helt nytt beslut i frågan som går rakt i strid mot det tidigare beskedet från en av regeringens myndigheter?
Mycket är som sagt oklart. Varför bytte man fot? Vem tog beslutet - myndigheten eller regeringen? Hur tänker regeringen hantera frågan? Tänker man baka in detta i statsbudgeten eller är det ett separat beslut? Jag återkommer när vi vet mer.
Bonus-malus och tillämpningen av EU-regler behöver ses över
2019-08-21
I dag följer vi upp gårdagens företagsbesök med denna debattartikel i Borås Tidning. Bonus-malus är altså den skattekonstruktion som innebär att nya fordon som anses ha låga utsläpp får en bonus vid köpet som betalas genom högre fordonsskatt på övriga nya fordon. Tanken är att stimulera försäljning av mer miljövänliga fordon, tex elbilar, och finansiera bonusen (upp till 60.000 per fordon) inom systemet, utanför statsbudgeten. Saken kompliceras dock av att beräkningen av utsläppens storlek förändras genom en ny enhetlig EU-beräkningsmodell som införs den 1 september i år. De sammantagna effekterna av det i Sverige beslutade Bonus-malus-systemet och de nya EU-reglerna blir väldigt dramatiska för många fordonstyper. Fullt så stora effekter var det nog ingen som räknade med när bonus-malus-systemet beslutades.
Som vi nämner i artikeln har man löst situationen för husbilar genom att Transportstyrelsen gör en skälighetsbedömning av utsläppens påverkan på fordonsskatten. Samma typ av undantag bör göras för en rad andra större och tyngre fordon som behövs i vårt samhälle. Risken är annars att många avstår från att byta till modernare och miljövänligare bilar och i stället fortsätter köra med äldre fordon med lägre fordonsskatt. Det vore knappast en vinst för miljön. Samtidigt anser vi att det behövs en total översyn av hela systemet med bonus-malus. Inte minst är det stötande att man tar in mer skatt än man betalar ut i bonus. Det betyder att transportsektorn överbeskattas, och i slutänden hamnar notan hos konmsumenterna i form av högre framtkostnader och dyrare varor i butiken.
Kritiken mot orimlig skattehöjning på husbilar gav resultat
2019-07-23
Jag har vid flera tillfällen ifrågasatt den orimliga effekten av det skärpta "bonus-malus-systemet", dvs den skärpta skatten på bilar med högre koldioxidutsläpp som finansierar subventioner av bilar med lägre utsläpp. I grunden det ett märkligt system, eftersom koldioxiden ju redan beskattas hårt via bränslet, som belastas med världens högsta koldioxidskatt. Det finns väldigt liten anledning att utöver detta även beskatta bilarna, eftersom en bils utsläpp helt beror på antal körda kilometer - inte på bilen i sig. Den 1 juli 2018 höjdes fordonsskatten kraftigt för många fordon och den 1 september i år är det dags igen. Ovanpå detta har dessutom Transportstyrelsen aviserat ett nytt sätt att beräkna utsläppen som kommer att driva upp skatten ytterligare för många större och tyngre fordon.
Det nya "Bonus-Malus"-systemet får orimliga effekter för flera grupper. Exempelvis slår det mot större fordon som används i arbetet av exempelvis hantverkare (du får notan förr eller senare), det slår mot större familjer som behöver stor bil och det slår mot människor med funktionshinder som kanske behöver en bil som bekvämt rymmer en rullstol. För att bara nämna några exempel.
En annan effekt är att det medför en extrem skattehöjning för nya husbilar, där vi talar om tiotusentals kronor i skattehöjning. Effekten blir sam sagt dessutom extra stor på grund av att Transportstyrelsen alltså aviserat beräkning av utsläpp på ett nytt hårdare sätt för nya husbilar. Detta gör såklart att äldre husbilar rullar längre i stället för att människor byter till nyare, säkrare och mer bränslesnåla husbilar. En så hög skatt gör det också mindre intressant att turista på hemmaplan, vilket ju anses önskvärt för att vi ska flyga mindre utomlands. Samtidigt som politiker säger sig vilja gynna den svenska besöksnäringen skulle detta inneburit motsatsen. Som vanligt vet inte den ena klimatpolitiska handen vad den andra gör.
Från både Riksdagens Bilnätverk och från moderata partikolleger har det kommit skarp kritik mot de orimliga effekterna av det skärpta "Bonus-Malus" och den nya skatteberäkningsmodellen som Transportstyrelsen aviserat. I dag kom så plötsligt beskedet från Transportstyrelsen att husbilar kommer att undantas och att skatten kommer att beräknas på samma sätt som tidigare. Det är såklart välkommet, även om Bonus-Malus kommer att öka skatten en del oavsett. Frågan är också hur vi ska hantera de övriga orimliga effekterna som systemet får, exempelvis dem jag räknade upp ovan?
Diskussionen om Bonus Malus och fordonsskatterna lär fortsätta. Parallellt med diskussionen om beskattningen av bensin och diesel och om det är rimligt att Sverige har världens i särklass högsta koldioxidskatt. Allt detta sammantaget leder till en helt orimlig beskattning av personbilssektorn.
Markbladet denna vecka
2019-07-04
I dag sänks bensinskatten - tack vare Moderaterna och Kristdemokraterna
2019-07-01
I dag har jag och några m-kolleger denna debattartikel i Borås Tidning.
Idag sänks bensinskatten
Nej, det är inte den första april idag. Däremot den 1 juli. Och tack vare Moderaterna och Kristdemokraterna sänks faktiskt skatten på bensin och diesel just idag.
År 2017 togs tyvärr beslut i riksdagen att stödja S/MP-regeringens förslag att årligen automatiskt höja drivmedelsskatterna med inflationen plus 2 procentenheter extra. Detta i stället för den tidigare årliga uppräkningen med endast inflationen.
Vi moderater (liksom kristdemokraterna) anser att denna ”överindexering” är orimlig och därför föreslog vi i vår gemensamma budget för 2019 att denna extra skattehöjning skulle slopas från och med den 1 juli i år. I och med riksdagens stöd till vår budget blir det nu så. Sänkningen är förvisso blygsam, ca 15 öre, men det är första gången (rent av enda gången?) detta skett i modern tid.
Tyvärr röstade en majoritet i riksdagen (S, MP, V, C och L) nyligen mot att permanent ta bort den så kallade överindexeringen. Risken är därmed uppenbar att denna återinförs nästa årsskifte. Men vi kommer att bemöta detta med mycket goda argument.
Myndigheten Trafikanalys har beräknat förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan. Hela 60% av bensinpriset vid pump är ren skatt!
Man kan ha olika åsikter om svensk klimatpolitik, men en sak är fullständigt klar - svenska bilister kan inte ensamma ta ansvar för världens utsläpp. Sverige har redan världens i särklass högsta koldioxidskatt (!), samtidigt som 85% av världens totala utsläpp inte beskattas alls. Att försöka minska de globala koldioxidutsläppen genom att beskatta svenska bilister ännu hårdare är fullständigt orimligt om det är global effekt man vill uppnå.
Från moderat sida tänker vi ta striden mot nya skattehöjningar på bensin och diesel. Och vi kommer självklart att avvisa de föreslagna kraftiga försämringarna av reseavdraget. Vi inser bilens betydelse för många människor, och vill att man ska kunna leva, arbeta och driva näringar även på landsbygden. Utan landsbygdsbefolkning kommer vi dessutom vare sig att klara livsmedelsproduktionen, sköta våra skogar eller ta hand om alla turister.
Utan bilen stannar Sverige!
Jan Ericson (M)
Sofia Westergren (M)
Lars Beckman (M)
Kjell Jansson (M)
Riksdagsledamöter och initiativtagare till riksdagens bilnätverk
Moderaterna säger blankt nej till försämrade reseavdrag
2019-06-26
Under dagen har vi moderater analyserat förslaget om försämrade reseavdrag och effekterna för dem som måste ta bilen till jobbet. Själv har jag haft en hel del kontakt med vår skattepolitiske talesperson Niklas Wykman under dagen, och han har även diskuterat saken med moderaternas partiledning.
Ikväll meddelade Niklas Wykman i Rapport att moderaterna säger blankt nej till förslaget. Ungefär med de argument jag avslutade mitt föregående blogginlägg.
Kasta förslagen om kraftigt försämrade reseavdrag i papperskorgen!
2019-06-26
I dag presenteras utredningen om nytt "avståndsbaserat reseavdrag". Jag har upprepade gånger ifrågasatt både utredningens syfte och det resultat man redan på förhand kan räkna ut att man kommer fram till.
För det första är reseavdraget redan idag avståndsbaserat, det ger avdrag per körd kilometer till och från arbetet. För det andra så är ju syftet uppenbarligen att även människor som inte kör bil ska få samma reseavdrag som de som kör bil - avdraget ska vara "transportmedelneutralt". Man kan samtidigt utgå från att finansministern inte vill släppa till mer pengar till reseavdraget, så allt måste samsas inom dagens budgetram, eller kanske rent av en minskad ram. Om då de som inte kör bil ändå ska ha rätt till reseavdrag blir det såklart mindre avdrag för dem som kör bil. Med andra ord - de som inte kör bil får ett nytt avdrag och de som måste ta bilen till jobbet får en kraftig försämring. Och detta ovanpå ständigt ökade drivmedelsskatter.
Jag har ännu inte lyckats få tag på utredningens slutbetänkande, men däremot har ledamöter i utredningen beskrivit vad förslaget innebär, och det har även rapporterats i media. Som det verkar handlar det om kraftiga försämringar för dem som pendlar långt med egen bil till jobbet. Jag reserverar mig alltså för att jag inte läst utredningen ännu, men så här uppfattar jag förslaget:
Man föreslår en direkt skattereduktion på 6 kronor per mil för den del av resan som är över 3 mil. Man får avdrag för max 8 mil per väg. Som högst får man avdrag med 12.600 kronor vid resor på 80 kilometer. Man ska också kunna få vissa mindre tillägg om kollektivtrafiken är dålig, vilket verkar öppna upp för nytt godtycke och utrymme för felaktiga avdrag (vilket utredningen skulle förhindra).
Jämfört med dagens avdrag (18.50 per mil, men en reducering där de första 11.000 kronorna som inte får dras av) innebär förslaget en stor försämring. Man uppskattar själva att 150.000-200.000 personer kommer att få mindre skattelättnad än idag. För den som har tex 5 mil per väg till jobbet (tar det som exempel eftersom det är en ganska vanlig pendlingssträcka), 220 arbetsdagar per år (det normala) samt 33% marginalskatt ser kalkylen ut så här:
Avdrag idag:
220 dagar x 10 mil x 18.50 = avdrag 40.700 kronor. Avgår 11.000 som man inte får räkna idag.
Återstår 29.700 kronor x 33% skatt = 9.801 kronor i skattereduktion.
Avdrag med nya reglerna:
210 dagar x 4 mil (endast sträcka över 3 mil per väg räknas och max 210 dagar) x 6 kronor = 5.040 kronor i skattereduktion.
Tillkommer sannolikt 20;-/dag i fast avdrag för den som har mer än 3 mil till jobbet, alltså 4.200 kronor till.
Total skattereduktion 9.240 kronor.
Alltså en försämring med 561 kronor per år.
Om man i stället betalar statlig skatt och har en marginalskatt på 53% blir kalkylen så här:
Avdrag idag:
220 dagar x 10 mil x 18.50 = avdrag 40.700 kronor. Avgår 11.000 som man inte får räkna idag.
Återstår 29.700 kronor x 53% skatt = 15.741 kronor i skattereduktion.
Avdrag med nya reglerna:
210 dagar x 4 mil (endast sträcka över 3 mil per väg räknas och max 210 dagar) x 6 kronor = 5.040 kronor i skattereduktion.
Tillkommer sannolikt 20;-/dag i fast avdrag för den som har mer än 3 mil till jobbet, alltså 4.200 kronor till.
Total skattereduktion 9.240 kronor.
Alltså en försämring med 6.501 kronor per år.
Man kan också jämföra en person som har 2,8 mil till jobbet.
Avdrag idag:
220 dagar x 5,6 mil/dag x 18.50 = 22.790 kronor minus 11.000 = 11.792;- x 33% marginalskatt = 3.891;-
Vid 53% marginalskatt blir skattereduktionen 6.249;-
Avdrag med nya reglerna:
Noll
Alltså en försämring med 3.891 kronor respektive 6.249 kronor per år
Om man har mycket långt till jobbet, typ 10 mil eller så blir minskningen betydligt större, eftersom man får avdrag med maximal 8 mil per väg. Om man dessutom betalar värnskatt blir skattehöjningen ännu större. Det nya reseavdraget ökar alltså ytterligare den redan mycket höga marginalskatten på högre inkomster.
Viktigt också att det nya reseavdraget ska tillfalla alla - oavsett om man måste köra bil till jobbet eller inte. Det betyder att den som har höga kostnader för allt högre bensinskatt och långa resor får försämrat avdrag samtidigt som de som inte har dessa kostnader och kan åka kollektivt för en lägre summa samtidigt kommer att få reseavdrag. Det betyder ett direkt slag mot den svenska landsbygden och glesbygden.
Jag anser att det liggande förslaget bör förpassas till soptunnan.
* Det försämrar för många hushåll där man måste arbetspendla långa sträckor
* Det motverkar rörlighet på arbetsmarknaden och kommer därmed att öka arbetslösheten
* Det kommer ytterligare att försvåra rekrytering på landet till vård, omsorg och andra skiftjobb/nattjobb
* Det bryter mot den grundläggande principen i svensk skatterätt att avdrag ska ske för faktiska kostnader
* Det medför en rejäl höjning av marginalskatterma
* Systemet blir om möjligt ännu rörigare och öppnar upp för ännu mer fusk och fel än dagens system
Jag tvivlar ärligt talat på att regeringen och samarbetspartierna C och L kommer att gå fram med detta förslag. Men om de gör det tar jag gärna striden!
(Texten är uppdaterad)
Skatt på plastpåsar har inget med miljöomsorg att göra
2019-06-20
S/MP-regeringens förslag om skatt på plastpåsar är helt ologiskt. Man motiverar det med att plastpåsarna "hamnar i havet" och skadar djur och miljö. Men det är en myt. Minst 80% av det skräp som flyter in mot den svenska kusten kommer med havsströmmar från andra delar av världen. Vad gäller återstående 20% har jag inte sett någon undersökning som visar att det är just plastpåsar som är huvudproblemet? De flesta plastpåsar lär återanvändas eller sluta som soppåse och därmed brännas upp. Dessutom är de numera sällan av plast utan av stärkelse, exempelvis majsstärkelse. Det gör att de bryts ned snabbare om de hamnar i naturen och dessutom blir det inte samma problem med mikroplaster. Om man verkligen vill minska plastanvändningen borde man titta på förpackningar. Ett ernomt slöseri med plast, inte sällan i flera lager, runt produkter som inte ens skulle behöva förpackas. Titta i vilken livsmedelsbutik som helst - nästan allt är förpackat i plast.
Regeringens mål är tydligen att fler ska använda andra typer av kassar. Men en forskningsstudie som presenterades i Aktuell Hållbarhet för en tid sedan visade att en bomullspåse måste användas upp till 20.000 gånger innan miljönytta uppstår. En papperskasse blir miljövänlig efter att ha använts 43 gånger. Med andra ord - en skatt på plastpåsar är faktiskt rent miljöskadlig om den leder till att man använder andra påsar, i vart fall om man ska tro denna studie:
Slutsatsen är att det - som vanligt - är tom symbolpolitik, och att syftet egentligen bara är att kräma ut så mycket man kan i form av nya skatter på världens redan nästan högst beskattade befolkning.
Man kallar dessutom skatten på plastpåsar för "skatteväxling". Den skatteväxlingen verkar dock bara handla om att vanliga löntagare och pensionärer ska slanta in 2,9 miljarder kronor ytterligare om året i skatt på plastpåsar. De enda skattesänkningar på lön som aviseras är avskaffad värnskatt för oss som tjänasr allra mest. (För egen del får jag en skattesänkning med uppemot 10.000 per år när värnskatten slopas nästa årsskifte). Dvs, man höljer skatten för alla, utom för oss som tjänar allra mest, vi får i stället en rejäl skattesänkning.
Moderaterna har inget emot slopad värnskatt, men vi föredrar att sänka andra skatter som ger bredare effekt för fler. Och vi tycker man i första hand ska finansiera skattesänkningar med besparingar. Inte genom att hitta på nya skatter hela tiden. Vad kommer härnäst? Läskskatt? Sockerskatt? Köttskatt? Straffskatt på grillkol? Möjligheterna är oändliga för en regering som är helt besatt av att beskatta folket allt hårdare.
Landsbygdsdebatt i Ockelbo
2019-06-17
I går hölls så den omtalade landsbygdsdebatten mellan moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman och Centerpartiets vice partiledare Anders W Johnsson. Platsen var Mogården, en bygdegård en bit utanför Ockelbo. Själv tog jag mig med bil, flyg, tåg och återigen bil från Ubbhult till Ockelbo på bara drygt fyra timmar. Det visar hur beroende vi är av alla transportmedel i vårt stora glesbefolkade land. Ovan tillsammans med riksdagskollega Lars Beckman från Gävle som varit med och arrangerat debatten, samt Gävles moderate oppositionsråd William Elofsson.
Här lite bilder från debatten:
Före debatten lämnade jag över Bensinupprorets namninsamling för sänlkt bensinskatt till Niklas Wykman i riksdagens Skatteutskott som uju är ansvarigt för bensinskattefrågorna. Sedan drog debatten igång. Anders W Jonsson deklarerade tydligt att Centerpartiet tycker de höga bensinskatterna är et problem och att man är starkt emot överindexeringen av bensinskatten (alltså den automatiska uppräkningen av bensinskatten utöver inflationen varje årsskifte). Niklas Wykman konstaterade att M/KD-budgeten medför att bensinskatten sänks något den 1/7 tack vare just att vi tog bort överindexeringen för 2019. Han konstaterade också att Centerpartiet nyligen röstade nej till moderaternas förslag att ta bort överindexeringen permanent även för kommande år. Han konstaterade också att Centerpartiet haft med överindexeringen i sina budgetar de senaste 2-3 åren samt att man nu kommer tvingas ställa upp på stigande bensinskatter till följd av januariöverenskommelsen med S. MP och L. Slutsatsen blir att Centerpartiet talar med dubbla tungor - man låtsas vilja sänka bensinskatten men agerar tvärtom i riksdagen. Niklas Wykman skriver även om saken i Dagens Samhälle, och anklagar Centerpartiet för att straffbeskatta landsbygden.
En annan reflektion är att det var ganska okänsligt av Amnders W Jonsson att säga att folk kan köpa elbilar i stället. Det går ju an att säga som riksdagsledamot med en god inkomst, men för många på den svenska landsbygden är det helt orealistiskt att köpa bilar för kanske en halv miljon. Kör man en gammal Volvo värd 15-20.000 är det ett stort steg att köpa en elbil.
En reflektion är att det var hyfsad uppslutning med publik, inklusive en del journalister, trots valet av en ganska avlägsen plats långt ute på landet för denna debatt. Det kändes symboliskt viktigt att ha debatten just på en plats där alla är helt beroende av bilen i sitt vardagliga liv.
Jag frågar finansministern om vilseledande besked om bensinskatten
2019-06-14
Med anledning av vilseledande besked till media från finansministerns stab på finansdepartementet att årlig indexuppräkning av bensinskatten inte skulle vara en skattehöjning (!) så ställer jag denna fråga till finansminstern. Jag vill veta om hon delar denna åsikt. Det vore ytterst anmärkningsvärt i så fall.
Gårdagens interpellationsdebatt med infrastrukturminister Eneroth (S)
2019-06-12
I går deltog jag också i en annan interpellationsdebatt med anledning av en interpellation från kollegan Lars Beclkman (M). Han frågade infrastrukturminister Thomas Eneroth om han står bakom Trafikverkets PM där man konstaterar att privatbilismen måste minska med 10-20% fram till 2030. Jag påpekade regeringens hyckleri i politiken med tanke på det som kom fram i Kalla Faktra om svenska exportgarantier till ett stort gaskraftverk i ryska Arktis, och konstaterade att regeringen samtidigt jagar de svenska bilisterna. Se hela debatten via länk från bilden nedan.
Vi pressade Eneroth flera gånger om ett ja eller nej till Trafikverkets PM, och i slutanförandet sa ministern äntligen att regeringen inte förhåller sig till olika myndigheters PM (vilket i sig är lite märkligt, det är ju änd regeringens myndigheter), men han la också till att regeringen inte ha några planer på att försöka minska privatbilismen utan verkar för mer miljövändliga fordon. Det var ett bra och tydligt svar, även om man ju med den extrema bensinbeskattningen i praktiken faktiskt också försöker minska bilåkandet. Från moderat sida säger vi nej till att återinföra den automatiska överidexeringen (årlig uppräkning av bensinskatten utöver inflationen). För egen del anser jag att även resten av indexeringen borde tas bort, och dessutom borde bensinskatten sänkas, exempelvis motsvarande den moms som idag läggs på skatten. Att lägga moms på en skatt är i sig orimligt.
Kalla Fakta inspirerade till interpellation om hyckleriet kring bensinskatten
2019-06-10
I kväll sänder TV4 Kalla Fakta i repris rörande den svenska exportgarantin till det stora ryska gasprojektet i norra Sibirien. Jag har tidigare skrivit om det ologiska i att å ena sidan straffbeskatta svenska bilister för att minska koldioxidutsläppen och samtidigt ställa ut exportgarantier för att bidra till byggandet av en jättelik gasanläggning som samtidigt ökar samma utsläpp.
Det kom också en rapport förra veckan som visade hur överbeskattad bilismen är jämfört med flyget.
Båda dessa nyheter inspirerade mig till att lämna in denna interpellation till finansministern i frågan. Debatt blir det den 22 augusti.
Riksdagens Bilnätverk tog emot Bensinupprorets protestlistor
2019-05-31
I dag hade Bensinupproret 2,0 en protestaktion på Sergels Torg i Stockholm, och därefter gick ca 400-500 personer till Mynttorget, där Riksdagens Bilnätverk mötte demonstranterna och tog emot 150.000 namn i protest mot höga bensinskatter. På plats var vi en grupp moderata riksdagsledamöter, samtliga medlemmar i Bilnätverket.
Här tar jag emot namnunderskrifterna från Bensinupprorets talesperson Peder Blohm Bokenhielm (bild från Bensinupprorets facebooksida). Därefter höll jag ett kort litet anförande för demonstranterna, hälsade dem välkomna till riksdagen, framhöll att bilen är viktig och att omsorg om miljö och statsfinanser inte får innebära att vi straffbeskattar landsbygden och våra transporter. Jag berättade också att vi moderater kommer att ta ställning till hur vi ska hantera bensinskatten i samband med vår budgetmotion till hösten.
Här är vi som tog emot namnunderskrifterna; Mattias Karlsson (M), Kjell Jansson (M), undertecknad, Sofia Westergren (M) och Saila Quicklund (M). En Sverigedemokrat skulle också varit med, men fastnade på ett tåg och hann inte fram i tid. Efter manifestationen kom även en Centerpartist fram och ville ta en bild med namnunderskrifterna i handen. Jag påpekade för honom att han måste prata med sitt eget parti om problemet på landsbygden med alltför höga bensinskatter.
Nu kommer vi att lämna in namnunderskrifterna för officiell registrering hos Riksdagen och sedan får vi fortsätta att arbeta med frågan.
Vi svarar Bensinupproret
2019-05-14
I dag svarar vi Bensinupproret i Borås Tidning. Deras företrädare undrade hur vi moderater tänker kring bensinskatterna framöver. Vår prioritering är först och främst stt försöka stoppa nya dramatiska skattehöjningar på bensin. Nästa steg borde vara att börja sänka skatten i stället, och det är något jag och mina kolleger argumenterar för internt i vårt parti just nu..
Dags att lyssna på Bensinupprorets över 450.000 medlemmar
2019-05-13
I vintras startade jag och tre moderata riksdagskolleger Riksdagens Bilnätverk. Vi har idag medlemmar från de tre största partierna, M, S och SD, och vi hoppas på fler partier efterhand. När vi tog initiativet att dra igång detta nätverk var vårt huvudsyfte att få igång en ordentlig samhällsdebatt om bilens betydelse i vårt stora glesbefolkade land. Det har lyckats långt över förväntan och vårt nätverk har också fått ett enormt geomslag i media. Nätverket syftar till att lyfta alla frågor som rör bil och bilresande, och har inte något ensidigt fokus på endast bensin och dieselskatter. Vi är positiva till bilar som går på andra bränslen, och bejakar den tekniska utvecklingen. Men självklart är kostnaderna för bilägande och bilkörande en viktig del av bilnätverkets arbete, och i dagsläget är bensin och dieselpriserna en av de viktigaste kostnaderna för de flesta bilägare. Därför är bränsleskatterna naturligtvis också en prioriterad fråga för oss.
När vi startade vårt bilnätverk visste vi ju inte att det även skulle startas ett bensinuppror. Men det ganska nystartade Bensinupproret 2,0 växer. Enligt Facebook har man nu imponerande 452.000 medlemmar, och administratören skriver att det kommer 10.000 nya anmälningar varje dygn. Engagemanget visar att ilskan över extrema bensinskatter växer, och detta måste politiken ta på allvar. Själv stödjer jag självklart bensinupproret, och är glad över att svenska folket äntligen reagerar över hur den extra svenska "klimatpolitiken" slår mot vanligt folk. Jag tror att detta bara är början.
Jag får ofta frågan vad moderaterna vill göra åt de höga bensinskatterna. Vårt svar är att vi just nu prioriterar att försöka stoppa ytterligare orimliga skattehöjningar på bensin och diesel. I den budget Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom i riksdagen stoppade vi den automatiska årliga höjningen av bensinskatten utöver inflationsjustering. Det gör att bensinskatten är lägre idag än vad den skulle varit med regeringens budget. Tyvärr har S, MP, C och L beslutat att återgå till den tidigare årliga uppräkningen av skatten från och med nästa år, och då väntas kraftig höjning.
Ett nytt hot är den omfattande ”gröna skatteväxling” som samma partier utlovar. Grön skatteväxling brukar tyvärr betyda att man höjer skatter på energi och resor, men utan att sänka andra skatter. Det kommer självklart att bli nästa politiska strid.
Grön skatteväxling fungerar dessutom inte om man tänker logiskt. Att basera en skattebas på något man vill ska konsumeras mindre leder ju till att skatteintäkterna efterhand minskar. Och då måste man höja andra skatter i stället.
De 450.000 medlemmarna i Bensinupproret visar att inte minst landsbygdens folk har tröttnat. Jag inser att Sveriges bilägare inte kommer att nöja sig med att vi försöker bromsa fortsatta skattehöjningar på bensin och diesel. Man vill självklart se sänkt skatt. Så även om vi moderater just nu lägger kraften på det akuta hotet om ännu högre beskattning av bensin och diesel, måste vi enligt min åsikt också visa att vi faktiskt också vill sänka dagens höga beskattning.
I dag betalar vi först punktskatter på bensinen/dieseln och sedan läggs moms på alltihop. Att lägga moms på skatten har jag alltid tyckt är orimligt. En idé vore ju att slopa denna dubbelbeskattning. Det får bli mitt eget inspel i debatten för att åstadkomma ett lägre bensinpris.
Jag tar strid för reseavdraget - två nya interpellationer
2019-04-03
Jag är ju en av initiativtagarna till att dra igång riksdagens bilnätverk, eftersom jag vet hur beroende många är av bilen. Reseavdraget för resor till jobbet med egen bil betyder samtidigt oerhört mycket för dem som måste ta bilen långa sträckor till och från jobbet. Sedan Alliansen höjde avdraget till 18,50 per mil har inte reseavdraget höjts på tio år, trots stigande bensinpriser. Nu ställer jag två ministrar mot väggen när det gäller reseavdraget. Både finansministern och arbetsmarknadsministern har fått mina interpellationer, och den 23 april blir det debatt i kammaren. Tyvärr har arbetsmarknadsministern lämnat över sin interpellation ntill finansministern, då det blir bara vi två som möts i debatten.
Hur ska finansministern nu kunna försvara avskaffad värnskatt?
2019-03-27
I gårdagens debatt mellan mig och finansminister Magdalena Andersson blev det som vanligt en hel del om skatter. Det brukar det bli när vi debatterar.
Bland annat sa finansministern följande:
"Moderaterna har i sin budgetmotion visat vad det är man vill. Det är väldigt tydligt vad moderat politik är: att sänka skatten, mest för dem som tjänar allra mest. Detta ska sedan betalas med nedskärningar, till exempel när det gäller att nyanlända ska kunna få den där utbildningen som gör att man kommer i jobb. Det är klassisk moderat politik.
Om man ser på den fördelningspolitik som fördes under förra mandatperioden märker man tydligt att vi såg till att de som har det lite tuffare också är de som får ta en större del av de gemensamma ekonomiska resurserna. Om man ser på fördelningen i Moderaternas budgetmotion är det väldigt tydligt att det är höginkomsttagarna som gynnas. Det är klassisk moderat politik, men det är inte det som Sverige behöver."
Uttalandet är i sig anmärkningsvärt i sak, eftersom Alliansen som bekant hade fokus på att sänka skatten för vanliga löntagare som jobbar. En vanligt LO-medlem fick över en hel extra månadslön varje år att disponera. Samtidigt fick välfärden ökade resurser. Socialdemokraternas gamla trötta mantra blir inte bättre för att tiden går.
Men det märkligaste är ju att finsnministern har denna höga svansföring med tanke på att hon samtidigt lovar att avskaffa värnskatten för dem som tjänar allra mest. I sak tycker jag det är rätt - det var ett löfte från början att det var en tillfällig extra skatt, och en tillfällig skattehöjning får inte bli permanent. Men det är samtidigt bevisligen en rejäl skattehöjning för dem som tjänar allra mest. Samtidigt höjer regeringen miljöskatter (exempelvis bensinskatten) för vanliga löntagare. I det läget borde finansministern vara väldigt ödmjuk när det gäller att kritisera andra partiers fördelningspolitik.
FN:s tidigare vice generalsekreterare tar ton i skattedebatten
2018-12-16
I går skrev FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan K Eliasson denna tweet. Hunden är ju fin, liksom flygeln (och villan som lär vara värd över 13 miljoner är säkert också helt okej). Men att uttrycka sig på detta raljanta sätt om onödiga skattesänkningar ger en dålig smak i munen, särskilt när det kommer från en person som haft flera miljoner i årsarvode (plus en mängd andra förmåner) från FN under ett antal år, arvoden som dessutom varit skattefria! I den segrande M-KD-budgeten ingår bland annat skattesänkningar för de pensionärer med lägst pension som inte Socialdemokraterna ville sänka skatten för. Jag tror inte de delar Eliassons syn på att skattesänkningar är onödiga.
Inte för inte kallades Eliasson igår bland annat för "gåsleversocialist". Det ligger något i detta. Mina kommentarer på twitter fick också stor uppskattning.
Märklig kritik mot slopad skattereduktion för fackföreningsavgift
2018-12-13
Fram till 2007 fanns rätt till skattereduktion för inbetald fackföreningsavgift. Alliansen avskaffade denna rätt samtidigt som vi införde jobbskatteavdraget, som ju gav mångdubbelt större skattesänkningar till alla löntagare. För en normal löntagare blev det samanlagt över en hel extra månadslön (!) i handen efter Alliansens fem jobbskatteavdrag.
Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att återinföra rätten till skattereduktion för fackföreningsavgift. Detta påstods vara centralt för att försvara den svenska modellen och underlätta för facket att rekrytera nya medlemmar. Konstigt nog var frågan inte mer angelägen än att S-MP-regeringen väntade ända till halvårsskiftet 2018 för att återinföra skattereduktionen - alltså drygt två månader före årets val. Ingen löntagare har alltså än så länge upplevt någon skattereduktion för den inbetalda fackföreningsavgiften enligt det nya systemet, det syns först i deklarationen till våren.
I samband med att Moderaterna och Kristdemokraterna nu ger löntagarna ytterligare skattesänkningar tar vi bort skattereduktionen för inbetald fackföreningsavgift. Den skattesänkning löntagarna samtidigt får kompenserar detta med god marginal.
Vi gör också andra saker som minskar löntagarnas skatt, exempelvis tar vi bort överindexeringen av bensinskatten som annars hade ökat bensinpriset kraftigt kommande årsskifte. Nu kommer bensinskatten "bara" att följa inflationen. För alla som pendlar med bil till jobbet kommer detta att medföra lägre kostnader än om S-MP-regeringens budget hade fått gälla.
Det viktigaste när det gäller skattereduktionen för fackföreningsavgift är att de fackliga organisationerna rimligen borde ha bättre argument för att rekrytera nya medlemmar än att man får en skattereduktion på 25% av fackföreningsavgiften. Har man inget bättre att locka med lär man knappast kunna rekrytera några medlemmar ändå.
Inkomstskattesänkningarna i den nya M-KD-budgeten
2018-12-12
Många frågar mig hur stora inkomstskattesänkningarna blir för löntagare och pensionärer med den nya M-KD-budgeten. Skattesänkningarna består av tre delar.
1. Förstärkt jobbskatteavdrag för alla som arbetar. Ger från drygt hundra kronot upp till 210 kronor i skattesänkning per månad, beroende på inkomst.
2. Höjd inkomstgräns för uttag av statlig skatt. Innebär att gränsen höjs från drygt 41.000 till 43.000 kronor. Betyder en skattesänkning på upp till 282 kronor per månad för den som tjänar över 42.000 kronor.
3. Sänkt skatt för alla pensionärer. En pensionär med 13.000 i pension får en dryg hundralapp, har man 15.000 får man 150 kronor i skattesänkning. Har man 25.000 i pension blir skattesänkningen 345 kronor per månad.
Till skillnad mot övergångsregeringen sänker vi skatten för alla pensionärer, även dem med lägre pensioner (som fick sänkt skatt häromåret). Många pensionärer får större skattesänkningar än löntagare med motsvarande inkomst, eftersom vi vill ta bort hela skillnaden i skatt mellan lön och pension. Pensionärer med allra lägst inkomst kommer att betala mindre skatt jämfört med en löntagare med samma inkomst.
Här finns en utförlig tabell som visar skattesänkningen vid olika inkomster för löntagare och pensionär. Dessutom två kolumner som visar hur mycket större skattesänkningarna blir med vår budget jämfört med övergångsregeringens.
M-löfte om samma skatt för pensionärer som löntagare ligger fast
2018-06-15
Häromdagen meddelade ju Ulf Kristersson att moderaterna vill ta bort resterande del av skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare om vi vinner valet. Det blir i så fall det sista steget i det arbetet som inleddes 2010 av Alliansregeringen. Aldrig tidigare har svenska pensionärer fått sådana skattesänkningar som under Alliansen. Och med en stark moderat valframgång kommer skattesänkningarna för våra pensionärer att fortsätta.
Socialdemokraterna försöker nu misstänkliggöra detta löfte genom att säga att moderaterna ju vill införa ett sjätte jobbskatteavdrag för löntagare, vilket i så fall skapar en ny skatteskillnad mot pensionsinkomster. Påståendet är fel - moderaternas löfte inkluderar det sjätte jobbskatteavdrag vi vill införa, och pensionärerna kommer att kompenseras fullt ut även för detta i vårt förslag.
Det är också intressant att Magdalena Andersson sa att moderaternas förslag till skattesänkningar för pensionärerna är "oansvarigt" för att pengarna behövs till välfärden i stället. Socialdemokraterna lovade ju själva samma sak inför valet 2014. Då var det tydligen inte oansvarigt - trots att man samtidigt (felaktigt) hävdade att "ladorna var tomma". Men socialdemokraterna har inte infriat löftet att ta bort skatteskillnaden. I stället har man lagt över 8 miljarder på byggsubventioner på en redan överhettad bostadsmarknad och lägger nu 6 miljarder på tre år på att ge vuxna män utan asylskäl möjlighet att ändå få uppehållstillstånd. Dessa 14 miljarder är alltså viktigare för Socialdemokraterna än att uppfylla löftet om att sänka skatten för pensionärerna.
I dag kommer så plötsligt ett väntat löfte från Socialdemokraterna som svar på moderaternas löfte. S vill nu sänka skatten för pensionärer "lite mera" än det man tidigare lovat. Men hela skatteskillnaden mot lön tar man inte bort - trots alla sina högstämda löften före förra valet. Finansministerns lada är kanske tom?
Det blir nu moderaterna som går till val på att uppfylla Socialdemokraternas gamla vallöfte. Och så brukar det vara när det gäller skattesänkningar. Ska det bli något konkret av dessa behövs moderaterna i regeringen.
Moderaterna vill ta bort hela skatteskillnaden mellan lön och pension
2018-06-09
I dag höll Ulf Kristersson sitt sommartal hemma i Strängnäs. Han gav då ett tydligt besked till landets pensionärer. Moderaterna vill sänka skatten för pensionärer betydligt mer än regeringen, och dessutom säka skatten för pensionärer som fortsätter arbeta. Med våra skattesänkningar försvinner hela skillnaden i beskattning av lön och pension.
Jag har många gånger förklarat att Alliansens prioritering att först sänka skatten på arbete var viktig både för pensionerna och för statens finanser. Men under Alliansen fick även pensionärerna stora skattesänkningar. Fortfarande återstår en skillnad i beskattning av lön och pension, som regeringen bara åtgärdat för dem med de allra lägst pensionerna. Moderaterna vill nu ta bort hela skillnaden i beskattning av lön och pension. Här är förslaget i sin helhet:
Sammanfattning av förslaget:
* Många pensionärer får inte ekonomin att gå ihop. Därför är det bra att det finns en politisk överenskommelse om att förstärka grundskyddet i pensionssystemet. Problemet är bara att skillnaden i pension då minskar rejält mellan de som har jobbat hela livet och de som inte har jobbat alls. Det stärker inte arbetslinjen och därför behöver vi göra mer för Sveriges pensionärer.
* Pensionärer som har jobbat, men har låg pension, får inte någon sänkt skatt alls med regeringens förslag. Vi tar därför ett steg till. Vårt förslag innebär att de med låga inkomstpensioner får runt 2500 kronor mer per år kvar i pension. Sammantaget sänker vi därmed skatten för pensionärer med närmare 13 miljarder kronor.
* Med våra skattesänkningar för pensionärer kommer det inte längre finnas någon skatteskillnad alls mellan lön och pension. Utan det kommer alltid löna sig att jobba, att vilja jobba och att ha jobbat.
* Moderaterna har tidigare lovat sänkt skatt för pensionärer med 8,5 miljarder kronor. I dag lovar Moderaterna att sänka skatten ytterligare med 4,4 miljarder kronor under den kommande mandatperioden. Det ger en skattesänkning på 200-300 kronor i månaden för den som har en månatlig pension på 13 000-17 000 kronor. När dessa båda skattesänkningar är genomförda kommer det inte att finnas någon skatteskillnad mellan arbete och pension.
* Totalt vill Moderaterna sänka skatten för äldre med 7 miljarder kronor mer än regeringen: 4,4 miljarder kronor på pension och 2,6 miljarder kronor för dem över 64 år som arbetar. Sammantaget handlar det om 15,5 miljarder kronor i skattesänkningar på pension och för pensionärer som fortsätter arbeta.
En smocka mot landsbygden
2018-06-04
I lördags hade vi nedanstående debattartikel med moderata riksdagsledamöter och ledande kommunföreträdare i valkretsen.
Vi konstaterar bland annat att Moderaterna motsätter sig regeringens verklighetsfrämmande politik. Vi vill att dieselskatten sänks för jord- och skogsbruket, att överindexeringen av bensin- och dieselskatten tas bort, att fordonsskatten justeras tillbaka, att miljözonerna stoppas, att flygskatten avskaffas och att kilometerskatten på lastbilstransporter aldrig införs. Det är tydliga löften och det förpliktigar. Jag är en av dem som lovar stå upp för detta i riksdagen.
(klicka för läsbar storlek)
Moderaterna avvisar den nya förmånsskatten för sjukvårdsförsäkringar
2018-05-16
I dag röstar riksdagen om regeringens slutliga utformning av den nya skatten för sjukvårdsförsäkringar, det förslag som riksdagen beslutade om i budgetomröstningen i december. Moderaterna säger nej till den nya skatten. I höstas röstade vi för vår egen budgetmotion, utan denna skattehöjning, och avvisade därmed regeringens förslag. Men tyvärr vann regeringens budget, med ett antal mycket dåliga förslag,
Det som riksdagen röstar om idag är alltså hur det förslag som fanns med i regeringens budget slutligen ska utformas. Enligt en tidigare överenskommelse mellan partierna i riksdagen 1996 (efter bankkrisen) ska inte oppositionen i riksdagen rösta nej till ett förslag som finns med i en av riksdagen beslutad budget, men ännu inte beslutats i detalj. Detta är en grundläggande princip som gällt i över 20 års tid, oavsett vem som suttit i regering. (Det enda undantaget var när S, V, MP och SD bröt mot denna princip vid ett tillfälle 2014, vilket i vart fall Socialdemokraterna bett om ursäkt för och sagt i efterhand var fel).
Anledningen till regelverket är enkel - en budget är en helhet, där plus och minus måste gå ihop. Om riksdagen först röstar för en samlad budget och sedan i efterhand bryter ut olika saker uppstår ett hål i budgeten och statsfinanserna urholkas. I längden skadar det förtroendet för de svenska statsfinanserna. Riksdagen bör ju rimligen inte fatta ett beslut när den tar budgeten och sen ett helt annat när lagstiftningen ska antas. Att förslag som påverkar inkomstberäkningen eller utgiftsramarna behandlas på det här sättet är viktigt för att vi ska kunna ha en samlad budgetprocess där budgeten fastställs i ett beslut och där det beslutet sedan gäller. Så undviker partierna sedan 1990-talet budgetkaos i riksdagen. Och det är något som är centralt i moderat finanspolitik.
Personligen tycker jag visserligen att regeringen missbrukar budgetreglerna genom att stoppa in allt man vill göra i budgeten, lite lagom hafsigt, för att sedan kanske ta ett halvår på sig att förklara vad man egentligen menar. Statens budget beslutades alltså i december. Nu, nästan ett halvår senare, kommer den formella lagen om förmånsskatt på privata sjukförsäkringar. Det borde enligt min mening finnas en tidsgräns under vilken regeringen måste återkomma med det detaljerade lagförslaget för att inte riskera att det röstas ned av riksdagen. Så ser dock inte reglerna ut idag, och därför ställer moderaterna upp på den gällande budgetordningen och avstår från att rösta om sjukvårdsskatten i dagens omröstning. Vi har ju redan röstat om saken, i budgetomröstningen i december. Och då röstade vi nej.
Moderaterna har samtidigt bland sina vallöften att denna skatt är en av dem vi vill avskaffa om vi vinner valet om drygt 100 dagar. Det kommer med andra ord förhoppningsvis inte att bli en särskilt långlivad skatt.
Sverigedemokraterna gör idag stor sak av att de "ensamma röstade nej". Jag tycker det är rent oansvarig populism. Alla allianspartier röstade nej till förslaget redan i december i samband med budgetomröstningen. Och alla partier vet hur budgetreglerna ser ut. När SD säger att "vi var inte med om budgetöverenskommelsen 1996 och kan därför göra som vi vill" visar det enligt min åsikt att man inte är beredda att ta ansvar för ordning och reda i statens finanser. Jag tycker faktiskt inte det är något att skryta om, det bekräftar väl snarare att man inte är mogna att vara med och ta ett framtida regeringsansvar. Att ta ansvar för att statens budgetarbete ska fungera är kanske inget som tilltalar mer populistiskt lagda partier och väljare, men om alla skulle agera som SD skulle vi få lekstuga i riksdagen och ingen regering skulle lyckas få sin redan framröstade budget att fungera. Vilka effekter det skulle få för statens finanser och förtroendet i omvärlden om dessa brott mot budgetreglerna skulle sättas i system vågar jag inte ens spekulera i. Då är vi på ett sluttande plan.
Moderat vårbudget för den som jobbar, vill jobba eller har jobbat
2018-04-18
Moderaterna lovar att både sänka skatten på vanliga inkomster och se till att vårdköerna blir kortare, poliserna fler och resultatetn i skolan bättre. Det kan vi göra genom att prioritera dessa reformer framför bidragskostnader, byggsubventioner och inneffektiv arbetsmarknadspolitik.
I vårbudgeten föreslår moderaterna både skattesänkningar och reformer:
* Skattesänkning på arbete som för vanliga löntagare innebär ca 500 kronor sänkt skatt varje månad
* Brytpunkten för statlig skatt höjs från 40.500 till 41.500 per månad för att färre ska behöva betala statlig skatt och för att utbildning ska löna sig
* Vi fortsätter sänka skatten för pensionärer, och för många innebär det en skattesöänkning på 1.000 kronor per månad. Samtidigt höjer vi garantipensionerna och förstärker jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar. Detta avdrag tidigarelägg dessutom så att det gäller redan från 64 års ålder.
Seminarium om regeringens förslag till "exitskatt"
2018-03-15
I dag deltog jag i ett mycket välbesökt seminarium i riksdagen om regeringens förslag till "exitskatt" för den som flyttar utomlands. Förslaget har får en närmast kompakt sågning av remissinstanser, näringsliv och den politiska oppositionen. Orsaken är att man inte förstår från regeringens sida vilka skador detta kommer att medföra, exempelvis när det gäller att locka kapital och toppkompetens från andra länder till Sverige. Det är också orimligt att beskatta vinster innan de realisterats, vilket är en god princip för ett legitimt skattesystem.
Vi seminariet fick vi föredrag från ett antal väl insatta personer, bland annat här av industrimannen Carl Bennet, som tyckte förslaget var ytterst illa genomtänkt.
Äldre inlägg om skattefrågor hittar du här!
|
|
|
|
|
|