Skattebloggen

På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör skattefrågor

Fel av S-C-L att höja kommunalskatten i Mark 

2019-10-16

I veckans nummer av Markbladet kritiserar vi moderater den styrande majoritetens förslag att höja kommunalskatten i Mark. Det behövs helt enkelt inte, och höjd kommunalskatt slår som alltid hårdast mot dem som tjänar minst. Det gör också Mark till en mindre lockande kommun att flytta till eller starta företagt i. En felaktig väg för framtiden. När jag ingick i kommunstyrelsen 2000-2006 var beskedet tydligt - vare sig socialdemokraterna eller centern ville höja någon kommunalskatt. I dag verkar man ha tappat kontrollen över kommunens långsiktiga ekonomi och väljer höjd skatt som bekväm lösning.



  




Varför vill Centerpartiet (och S-L-MP) straffbeskatta just husbilar?

2019-10-03

I veckans nummer av Markbladet frågar jag min C-riksdagskollega från Mark varför Centerpartiet vill höja skatten just på husbilar? (Klicka för läsbar storlek).







Moderaterna sänker skatten dubbelt så mycket för pensionärerna

2019-10-01



I går berättade jag om moderaternas stora skattesänkningar för löntagarna. Men vi gör också stora skattesänkningar för pensionärerna. Vi sänker skatten för alla pensionärer, inte bara för dem med lite högre pension som regeringen prioriterar. Vi lägger också dubbelt så mycket på skattesänkningar för pensionärerna som regeringen, vi satsar nära nio miljarder på detta, vilket är den största satsning på pensionärerna vi någonsin gjort. Figuren ovan visar moderaternas skattesänkningar vid olika pensionsnivåer (blå staplar) och regeringens/stödpartiernas (röd staplar).

För pensionärer med högre pension tillkommer den sänkta nivån på den statliga skatten och slopad värnskatt. Alla pensionärer med bil får ju också del av skattesänkningen på drivmedel på 1 krona per liter. 

Samtidigt förbättrar vi grundskyddet för pensionärer med lägre pension i enlighet med pensionsöverenskommelsen. Där gör vi alltså exakt samma satsningar som regeringen och dess stödpartier. Vi har också samma mål som regeringen, nämnligen att helt ta bort skatteskillnaden mellan lön och pension. 





Moderaterna sänker skatten för många fler

2019-09-30

I regeringens budget, som stöds av S, C, L och MP, sänks skatten för pensionärerna. För löntagare blir det bara skattesänkning för de med allra högst inkomst när värnskatten sänks. Övriga löntagare får inga skattesänkningar alls, utan bara skattehöjningar på allt från bensin till plastpåsar.

I dag berättade Ulf Kristersson mer om moderaternas skattesänkningar. I vår kommande budget sänker vi inkomstskatten för vanliga löntagare och vi trappar ned den statliga inkomstskatten från 20% till 17% över tre år. Dessutom avskaffar vi värnskatten. För pensionärer gör vi minst lika stora skattesänkningar som regeringen. Dessutom sänker vi som vi tidigare meddelat skatten på bensin och diesel med en krona per liter

Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Vi effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik och meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier, och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Därför har vi utrymme att satsa mer på både välfärden, polisen och rättsväsendet och att samtidigt sänka skatter för fler. Helheten kommer vi att presentera i vår budgetmotion senare denna vecka.





Regeringen måste backa om den chockhöjda husbilsskatten

2019-09-25

På fredag morgon klockan nio har jag interpellationsdebatt med infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) med anledning av Transportstyrelsens vilseledande uppgifter om ny beskattning av husbilar.

Jag har nu gjort en egen sida i bloggarkivet där jag samlar mina inlägg mm i denna fråga. Där finns bland annat min tidigare skriftliga fråga till finansministern och svaret från regeringen, samt min interpellation som ska debatteras och besvaras på fredag.

I min interpellationsdebatt kommer jag att ha fokus på vem som egentligen ligger bakom att Transportstyrelsen plötsligt bytte fot i frågan och tog avstånd från sitt tidigare besked. De uppgifter vi har är att branschen kontaktade myndigheten efter det positiva beskedet i debattartikeln i Göteborgs-Posten om att husbilarnas beskattning inte skulle ändras. Man ville ha ett klart och tydlig formellt besked från myndigheten. Svaret från myndigheten var då att man skulle ha ett möte om saken, och efter detta möte, där flera tjänstemän ingick, meddelade man i mail till branschen att beslutet om oförändrad skatt gällde.  När man sedan plötsligt bytte fot och i stället meddelade att det skulle bli en kraftig höjning av fordonsskatten på husbilar skylldes detta på "misstag från en tjänsteman". Med tanke på att flera tjänstemän på myndigheten verkar ha ställt sig bakom det första beskedet känns det märkligt att skylla detta på en enda persons "misstag". Något annat måste ligga bakom att myndigheten ändrade sig. Jag kommer att pressa infrastrukturministern i frågan om regeringen utövat påtryckningar mot myndigheten på något sätt för att få dem att ändra sig. 
   
I svaret på min tidigare skriftliga fråga svarade infrastrukturministern bara att myndighetens uppgift är att "tillämpa gällande regelverk". Så är det givetvis. Men skärpta EU-regler för avgasmätning innebär INTE någon skyldighet för Sverige att lägga dessa till grund för beskattning. Det är en ren nationell fråga som den svenska regeringen kan besluta om som man vill.

Jag har i blogginlägg visat att statens intäkt av den höjda skatten blir mycket liten med tanke på att man förlorar stora summor i momsintäkter om människor avstår från att köpa nya husbilar. Det står också klart att andra EU-länder hanterar frågan annorlunda. Frankrike tar inte ut någon skatt alls på husbilar utan betraktar dem som rullande bostäder. I Tyskland och England tar man ut motsvarande 5.000 i skatt per år. I Sverige kan den nya skatten bli 25-40.000 per husbil och år.

Moderaternas krav är enkelt och tydligt, och jag meddelade det på Husvagns- och husbilsmässan på Elmia nyligen. Transportstyrelsens besked från i somras, att de nya reglerna för avgasmätning inte kommer att påverka fordonsskatten på husbilar, måste gälla. Det är en anständighetsfråga att man ska kunna lita på klara och tydliga officiella besked från ansvarig myndighet. 

Nu är det upp till regeringen att hantera frågan. Det borde gjorts för länge sedan, men har vi inga positiva besked före fredag kommer jag att vara mycket hård i min kritik mot regeringens sätt att hantera detta.





Dagens interpellationsdebatt om drivmedelsskatterna i sin helhet

2019-09-24

Nu finns hela dagens drygt en timme långa interpellationsdebatt ppå riksdagens webbsida. Klicka för att titta och lyssna.




 

 
Dagens interpellationsdebatt om drivmedelsskatterna

2019-09-24

Det blev en lång debatt idag, inte mindre än åtta m-kolleger deltog, och debatten höll på en dryg timme. Senare i kväll lägger jag ut hela debatten när den finns tillgänglig på riksdagens webbsida. Här är i vart fall mitt inledningsanförande:

Herr talman,
 
Krig är fred. Frihet är slaveri. Och en skattehöjning är en skattesänkning. De första två känner vi igen från George Orwell. Men det sista tillskriver vi Sveriges finansminister.
 
För ja, tro det eller ej, men en SKATTEHÖJNING på drivmedel från årsskiftet kallas alltså i finansministerns svar för en SKATTESÄNKNING.
 
”Regeringen föreslår samtidigt i Budgetpropositionen för 2020 att drivmedelsskatterna sänks.”
 
Att landets finansminister står i talarstolen i Sveriges Riksdag och helt skamlöst påstår att en skattehöjning är en skattesänkning är både orimligt och ovärdigt. Hon vet såklart att det inte finns någon skattesänkning på drivmedel i regeringens budget. Skatten kommer att ÖKA från årsskiftet.
 
Möjligen kan man ändå med lite god vilja se positivt på finansministerns märkliga försök att vilseleda om drivmedelsskatterna. Att finansministern i Sveriges största skattehöjarparti uppenbarligen skäms så mycket för sina skattehöjningar att hon i stället kallar dem skattesänkningar är kanske ett tecken på begynnande insikt?
 
Herr talman,
 
Denna interpellation ställde jag den 5 juni. Det har ju gått lång tid sedan dess och mycket har hänt i svensk politik och samhällsdebatt i denna fråga under sommaren.
 
Jag kan dock konstatera att för Socialdemokraterna verkar protesterna mot det höga bensinpriset ha gått spårlöst förbi. För många av oss andra däremot har det blivit ännu en påminnelse om hur många i Sverige som är helt beroende av bilen för att kunna arbeta, studera eller helt enkelt leva ett normalt liv.
 
Finansministerns svar är avslöjande. Hon skyller det höga bensinpriset på kronförsvagning och världsmarknadspriser – självklart saker som påverkar drivmedelspriset. Men hon glömmer att skatter och moms på skatten står för en betydande del av drivmedelspriset vid pump. Detta råder regeringen och ministern över och det kan hon inte skylla på någon annan.
 
I augusti kostade bensinen i genomsnitt knappt 16 kronor. Över 60% av priset beror på koldioxidskatt, energiskatt och moms. Nästan 10 kronor per liter bensin utgörs av skatter!
Vi kan också konstatera att bilismen betalar långt mer i skatt för drivmedlen än vad som motsvaras av samhällskostnaderna som bilismen medför.

Statens egen myndighet, Trafikanalys, har gjort en kalkyl som visar förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.
 
Bilismen är alltså överbeskattad. Det är allvarligt i ett land som är stort och glesbefolkat och där vi politiker så ofta talar om att hela landet ska leva. Det finns en verklighet utanför storstäderna som alltför många vänsterpolitiker inte verkar se.
 
Överbeskattning av transporter medför dessutom problem för näringslivet att rekrytera personal, det driver upp arbetslösheten och det försämrar tillväxten.
 
Herr talman,
 
Moderaterna har med detta som bakgrund tagit beslutet att i vår budget föreslå en skattesänkning på drivmedel på totalt en krona per liter.
 
Vi moderater visar med vårt förslag att vi tar landsbygdens problem på allvar. Drivmedelsskatterna slår oerhört hårt mot människor på landsbygden och vår skattesänkning gynnar alla, inte bara dem som bor i vissa utpekade kommuner som får del av regeringens blygsamma skattesänkning på 130 kronor i månaden.

Herr talman,
 
Socialdemokraterna och finansministern står helt tomhänta och har inget alls att erbjuda dem som bor på landsbygden i stora delar av Sverige. Då återstår endast att försöka vilseleda Sveriges bilister genom att kalla en skattehöjning för en skattesänkning. Men jag ska ge finansministern en chans till: 
 
Vad är finansministerns svar till alla de landsbygdsbor som inte får del av regeringens skattesänkning, men som plågas av allt högre drivmedelsskatter och upplever att deras privata bilresande är en kassako för regeringen, och som samtidigt inte har råd att köpa en ny bränslesnål bil?
 
Är det miljöpartiets lådcykel som gäller?

I de efterföljande debattomgångarna blev det som vanligt ganska spretigt men jag gjorde några ytterligare markeringar:

* Både finansministern och andra vänsterdebattörer säger rakt ut att moderaternas skattesänkning "främst går till storstadsbor som kör SUV". Jag påpekade att det är närmast en förolämpning mot Bensinupprorets över 630.000 medlemmar. De är vanliga människor som behöver bilen för att få vardagen att gå ihop - oavsett om de bor i Stockholm  eller Svenljunga.

* Jag konstaterade att vi moderater prioriterar vi hårt i statens utgifter. Exempelvis så effektiviserar eller lägger vi ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Vi stramar även upp migrations och integrationspolitiken. Då har man råd att sänka både satsa på välfärden, polisen och kommunerna, samt att sänka både bensinskatten och andra skatter.

* Under Alliansen hade vi lägre bensinskatt. Ändå minskade utsläppen. Idag ökar utsläppen, trots regeringens höjda drivmedelsskatter. Kanske är det så att med lägre skatt på bränslet så har fler råd att byta upp sig till en lite nyare och mer rmiljövänlig bil?

* Jag konstaterade att på landsbygden i mina åtta kommuner i valkretsen är det ingen alls som omfattas av regeringens sänkta landsbygdsskatt. Det enda löntagarna där får är höjd skatt på drivmedel och en ny skatt på plastpåsar.

* Jag kritiserade finansministern för att jag upplever att hon lite raljant säger att vi ska satsa på nya fordon och nya bränslen. Det är en självklarhet, men är nog inte någon tröst för alla dem som inte har en privatekonomi som är i närheten av att ha råd att köpa en ny bil. Finansministern verkar ha tappat kontakten med verkligheten och alla de människor som har en helt annan ekonomisk verklighet än man har som minister.

* Vi diskuterade också en del kring företagens och då inte minst åkeriernas konkurrenskraft, som skulle förbättras ordentligt med moderaternas skattesänkning på drivmedel. Mina meddebattörer gav också ett antal exempel från verkligheten. Exempelvis kollegan Arin Karapet som berättade att hans mamma som arbetar i säkerhetskontrollen på Arlanda börjar klockan 03 på morgonen. Då finns det ingen kollektivtrafik alls. Många stockholmare behöver också bil!

* Jag avslutade debatten med att konstatera att vi var eniga om att många är beroende av bilen och att många saknar alternativ. Trots detta drar inte finansministern några kloka slutsatser. Bilismen är enligt regeringens egen myndighet överbeskatad. Moderaterna tar detta på allvar och sänker drivmedelsskatten med en krona. Regeringen gör ingenting utan höjer skatten med 15 öre. Och med dessa konstateranden är väl debatten avslutad.

 





I dag debatterar jag drivmedelsskatter med finansministern

2019-09-24

I dag debatterar jag bensinskatt och andra drivmedelsskatter med finansministern. Det är min interpellation från början av juni som nu äntligen ska debatteras i riksdagen. Inför debatten är det bra att påminna om hur drivmedelsbeskattningen ser ut idag. Jag har lånat denna bild från Ekonomifakta:

  


Är det då inte viktigt av miljöskäl att beskatta bensinen så här hårt? Det finns flera analyser av hur hög beskattningen av drivmedel bör vara av miljöskäl. Alla visar samma sak - Sverige överbeskattar drivmedlen, och vi tar dessutom ut en betydligt högre koldioxidskatt än vad exempelvis FN:s klimatpanel IPCC anser är befogad.

Den 23 maj i år berättade jag på bloggen om vårt moderata bensinskatteseminarium, där bland annat Bensinupprorets företrädare deltog. På detta seminarium redogjordes för myndigheten Trafikanalys kalkyl av förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.

Detta är några av de saker jag kommer att ta upp i dagens interpellationsdebatt med finansministern. Självklart kommer jag också att påpeka att moderaterna i sin budget föreslår sänkt drivmedelsskatt med en krona litern.

Debatten startar klockan 13 och sänds direkt på www.riksdagen.se






Moderaterna sänker drivmedelsskatten med en krona i vår budgetmotion

2019-09-19



I dag visar Moderaterna att vi tar landsbygden på allvar. Vi kommer att föreslå sänkt drivmedelsskatt med en krona per liter i vår budgetmotion.

Frågan om bensin- och dieselskatten är något som diskuterats mycket på senare tid, inte minst efter Bensinupprorets starka tillväxt. Som en av fyra moderata initiativtagare till Riksdagens Bilnätverk har jag engagerat mig mycket för sänkt drivmedelsskatt det senaste året och även drivit detta i vårt interna moderata budgetarbete. Jag har vetat sedan en tid att vi kommer att presentera en kraftfull sänkning och idag blir det så offentligt - en krona per liter i sänkt skatt.

Moderaterna visar med detta förslag två saker:
1. Vi tar landsbygdens problem på riktigt. Drivmedelsskatterna slår oerhört hårt mot människor på landsbygden och vår skattesänkning gynnar alla, inte bara dem som bor i vissa utpekade kommuner som får del av regeringens blygsamma skattesänkning på 130 kronor i månaden.
2. Vi prioriterar hårt i statens utgifter. Effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Då har man råd att sänka bensinskatten.

I vår kommande budget kommer fler trevliga besked.





Jag ställer en interpellation om vilseledande besked om husbilsbeskattning

2019-09-17

I dag lämnade jag in nedanstående interpellation till infrastrukturministern om Transportstyrelsens vilseledande besked rörande beskattning av husbilar. Riksdagsdebatt väntar om några veckor. 






Tacka Moderaterna och Alliansen för att pensionärerna fått lägre skatt

2019-09-13

Debatten om beskattning av pensioner har enligt min åsikt tappat alla nyanser. Mycket beror såklart på okunskap om vad som verkligen hänt med skatterna på pension genom åren, samt att det kopplas till ett allmänt missnöje med att en del äldre har orimligt låga pensioner efter ett långt arbetsliv, och att det dessutom finns många brister inom vård och äldreomsorg som upprör. "Pensionärsskatten" har märkligt nog blivit något slags symbol för allmänt missnöje med situationen för de äldre som har låg pension och svagare ekonomi - trots att skattesänkningarna för pensionärer tvärtom stärkt ekonomin för just dessa grupper. 

Diskussionen om pensionerna är en fråga för Pensionsgruppen som samlar 5-6 av riksdagens partier, och där det finns en hyfsad samsyn om att stärka pensionen för vissa grupper. När det gäller äldreomsorg, sjukvård och välfärd är det prioriterade områden för oss moderater, vilket framgår av våra budgetmotioner, och där har vi genom åren lagt stora tillskott.

När det gäller skatten på pension är det ett faktum att vi under Alliansåren sänkte skatten för både löntagare och pensionärer, men att löntagarna fick större skattesänkning än pensionärerna. Pensionärer som jobbade lite extra fick samtidigt de allra största skattesänkningarna. Tanken var att med fler som arbetar stärks pensionerna. Jobbskatteavdraget hade avsedd effekt - det ökade antalet arbetade timmar och det stärkte pensionerna som hade utvecklats sämre utan jobbskatteavdraget. Alltså tjänade pensionärerna på jobbskatteavdraget. Trots detta framhölls det i debatten att det var orättvist med större skattesänkningar för löntagare än pensionärer. I grunden tycker jag det är ett felaktigt resonemang - man måste se helheten i effekten för pensionärerna. Men en känsla av orättvisa är svår att bemöta med sakargument. I takt med att skatten på pension fortsätter sänkas så kommer i vilket fall denna upplevda orättvisa också att försvinna, medan de positiva effekterna av jobbskatteavdraget för pensionsutvecklingen blir kvar.



För oss moderater är det viktigt att sänka skatten på både lön och pension. Faktum är att av de 27 miljarder som skatten på pensioner sänkts från 2009 fram till årets aviserade budget så har Moderaterna - i regeringsställning och i vår vinnande budget motion förra året - stått bakom 21 av dessa miljarder (blå staplar). Det är alltså Moderaterna som gått i spetsen för att sänka skatten på pension. Att dagens regering fortsätter på den inslagna vägen är bra. Men en sak är klar, utan jobbskatteavdraget hade knappast dagens regering ens velat diskutera sänkt skatt på pension överhuvudtaget.





Orimligt nonchalant svar från ansvarig minister rörande husbilsskatten

2019-09-12

I går eftermiddag kom så svaret från Regeringskansliet på min skriftliga fråga till finansministern rörande Transportstyrelsens olika besked om husbilsskatten. Så här såg mina frågor ut:

Det blev infrastrukturminister Tomas Eneroth som svarade för regeringens räkning.
 

Svar på fråga 2018/19:933 Beskattning av husbilar av Jan Ericson (M), fråga 2018/19:935 Transportstyrelsens besked om husbilar av Thomas Morell (SD) och fråga 2018/19:940 Transportstyrelsens motstridiga besked om skatten på husbilar av Boriana Åberg (M)

Jan Ericson, Thomas Morell och Borina Åberg har ställt ett antal frågor gällande uppgifter som Transportstyrelsen lämnat i fråga om beskattning av husbilar.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att jag även kommer att besvara fråga 933 Beskattning av husbilar av Jan Ericson som ställts till finansminister Magdalena Andersson. Jag väljer att besvara de tre frågorna i ett sammanhang.

Regeringen har inte föreslagit några ändringar av skatten i detta avseende. Det skedde alltså inga ändringar i reglerna för fordonsbeskattning den 1 september 2019. Däremot påverkas fordonsbeskattningen för vissa husbilar av övergången till en ny testmetod för avgasutsläpp enligt gemensamma EU-regler, WLTP.

Transportstyrelsens uppgift är att tillämpa gällande regelverk. Det är mycket olyckligt att Transportstyrelsen under kort tid gått ut med motstridiga uppgifter gällande konsekvenserna av de nya EU-reglerna. Jag förutsätter att myndigheten ser över sina rutiner för att säkerställa att detta inte upprepas.

Stockholm den 10 september 2019

Tomas Eneroth


Tyvärr innehåller ju "svaret" inget svar alls på mina frågor. Jag tänker därför återkomma med en interpellation med efterföljande riksdagsdebatt med ministern om saken. Att en svensk myndighet ger felaktigt besked som vilseleder en hel bransch är oerhört allvarligt rent principiellt, förutom alla som tagit ekonomisk skada av det felaktiga beskedet. Dessutom är det nya beskedet om kraftigt höjd fordonsskatt på husbilar oskäligt i sak.






I dag pratade jag husbilsskatt på husbilsmässan i Jönköping

2019-09-11

Som jag kommenterat tidigare så väntar en chockhöjd husbilsskatt från och med 2020 års modeller. Detta trots att Transportstyrelsen i somras gav offentligt besked om att man inte skulle höja husbilsskatten utan i stället beräkna den som tidigare enligt en slags "skälighetsbedömning" i enlighet med gällande lag, eftersom husbilar inte är ett transportmedel i första hand utan mer en rullande fritidsbostad. Någon månad senare kom rakt motsatt besked, skatten skulle nu höjas dramatiskt. Det nya beskedet var i sig ytterst anmärkningsvärt. Man måste kunna lita på tydliga besked från en svensk myndighet. Nu hann återförsäljare beställa husbilar grundat på det första beskedet, men inser nu att efterfrågan viker och blir stående med osälda husbilar. Och en del kunder köpte husbil för leverans till våren i god tro, men kommer nu att drabbas av en oväntad skattechock. 


 

I dag tog jag morgonflyget hemåt och sedan bilen till Jönköping för att hinna vara med på den hearing branschen anordnade på husbilsmässan på Elmia i Jönköping angående den nya beskattningen. Förutom att man såklart känner sig grovt lurad av det felaktiga beskedet i somras så är den höga beskattningen ett problem i sig, och gör att många väljer att köpa en begagnad husbil i stället för en ny (eftersom de begagnade inte berörs av den nya skatten). Redan har en av de stora husbilstillverkarna, Kabe, varslat 25 anställda om uppsägning och även bland återförsäljarna av nya husbilar finns en stor oro för att behöva skära ned. Det märkliga är också att de riktigt stora husbilarna beskattas på ett annat sätt som ger dem mycket lägre (!) fordonsskatt än de mindre husbilarna. Totalt ologiskt och mycket märkligt. Vi fick också höra att i Tyskland är skatten för en husbil drygt 400 Euro per år. I Sverige blir skatten för en husbil nu upp till 30-40.000 kronor per år.

Jag kunde på hearingen meddela moderaternas linje i frågan. Vi anser att Transportstyrelsens besked från i somras bör ligga fast, alltså tills vidare en skälighetsbedömning av skattenivån i enlighet med den möjlighet som lagen faktiskt ger, och där skatten då hamnar ungefär i nivå med dagens. På längre sikt behöver politiken ge tydliga besked om den långsiktiga hanteringen av beskattningen för alla företag behöver tydliga spelregler så man kan planera framtiden. Jag tycker detta borde lösas i samband med en större översyn av hela bonus-malus-systemet. Vissa fordonstyper borde helt enkelt ligga utanför detta system.


Ett grundproblem i Sverige är att vi idag har tre olika styrmedel för transportsektorn. Först har vi världens i särklass högsta koldioxidskatt (mer än dubbelt så hög som det land som ligger tvåa). Sedan har vi bonus-malus-systemet som straffbeskattar bilar med högre utsläpp för att finansiera bonus till bilar med låga utsläpp (problemet är att det inte finns några husbilar som har låga utsläpp). Ovanpå detta kommer nya EU/globala riktlinjer för beräkning av utsläpp, och som Sverige till skillnad mot andra länder tänker införa direkt. Allt detta tillsammans gör att fordon med högre koldioxidutsläpp bestraffas tre gånger (!), och dessutom hårdare än i något annat land. Jag anser att detta är helt orlimligt och vill se en översyn av hela fordonsbeskattningen och bonus-malus-systemet. Det sistnämnda är dessutom kraftigt överfinansierat, man tar in mycket mer i straffskatt än vad som betalas ut som bonus.

Efter hearingen tog jag en liten rundvandring på mässan:

 

Ovan tv är jag tillsammans med Mikael Blomqvist från KABE, som också var en av föredragshållarna på hearingen i sin egenskap av ledamot i HRF (Husvagnsbranschens Riksförbund). Ovan th tillsammans med Maria Valentin som är VD för Sveriges största husbilsförsäljare, Forsbergs fritidscenter, som har sitt huvudkontor i Hyssna (nära Ubbhult) och dessutom sex andra försäljningsställen runtom i landet. Nedan th Joakim Karlsson som är platschef på Forsbergs i Hyssna.
Han står framför en av de normalstora husbilar som drabbas av den nya höga husbilsskatten. På vänstra bilden nedan en av de verkliga jättarna bland husbilar, även denna ingår i Forsbergs sortiment. Denna flermiljonersbjässe inkluderar även garage (!) i nedervåningen och den lilla trevliga sportbilen går att beställa som tillval. Det märkliga är att denna husbil beskattas enligt andra regler och därmed får mycket lägre fordonsskatt än husbilen på högra bilden. Det visar hur skevt hela beskattningssystemet är.   

 
   




Kohandeln i budgetarbetet skadar landet

2019-08-31

I går kom ett efterlängtat besked - Socialdemokraterna ger sig och går med på de förstärkningar av Försvaret som M, KD, C, L och SD krävt i riksdagen. Det är utmärkt.

Mindre bra är att C och L accepterat att som kompensation godta införandet av en ny bankskatt för att kunna finansiera bland annat ökad migration/anhöriginvandring, friår, nya ledighetsreformer och fortsatt satsning på klimatåtgärder som Riksrevisionen dömt ut som ineffektiva.

Bankskatt har diskuterats tidigare, men då var C och L starka motståndare. Så här skrev Centerns Annie Lööf på twitter i februari 2017 när Alliansen tillsammans lyckades stoppa den då föreslagna nya bankskatten:

Vi har som sagt inte sett hur regeringen tänkt sig denna nya skatt, så den är svår att kommentera. Det är i vart fall inte alldeles enkelt att införa en sådan skatt utan att bankerna flyttar sina huvudkontor till andra länder. Förra gången bankskatten diskuterades flyttade som bekant Nordea sitt huvudkontor till Finland. Det medförde att man nu betalar stora delar av sin skatt i Finland i stället för i Sverige. Effekterna av de nya förslagen kan bli liknande. Men värst är att man ständigt försöker höja skatter för att bekosta allt mer onödiga saker. Och att Centern och Liberalerna spelar med i detta spel, trots att de egentligen är emot.

Vi går nu in i en svagare konjunktur, och i ett läge med högt belånade hushåll och kraftigt uppdrivna fastighetspriser. Bankerna skulle behöva använda sina vinster till att stärka balansräkningen och öka motståndskraften mot framtida kreditförluster när vi går mot tuffare tider. Att i det läget införa en ny bankskatt är feltänkt. Man glömmer också att bankerna självklart kommer att försöka plocka in kostnaden från kunderna. Nya avgifter, lite högre låneräntor och fler nedlagda kontor blir resultatet. Det är alltid vi som kunder som får betala.

Om S, C, L och MP stryker friår och familjevecka behöver de inte höja skatten "för att finansiera försvaret".






Ren förlust för staten att dubbla fordonsskatten för husbilar?

2019-08-30

Jag har under dagen fått en del kompletterande fakta om husbilsbranschen och hur mycket nya husbilar som säljs. Det säljs ca 6.000 nya husbilar per år. Man kan räkna med att de i snitt kostar ca 1 miljon, varav alltså 200.000 i moms.

Den föreslagna skatten blir i genomsnitt 28.000 per helår, mot 14.000 per helår idag. För 6.000 nya husbilar ger det en ökad skatteintäkt på 240 miljoner per år.

Om hälften av spekulanterna pga den höjda skatten avstår från att köpa ny husbil eller i stället köper en tre år gammal eller importerar en något äldre husbil från Tyskland tappar staten 3.000 x 200.000 i moms = 600 miljoner kronor. Samtidigt sjunker statens intäkt från skatten till 120 miljoner. Man får alltså in 120 miljoner och tappar 600 miljoner. Alltså blir det en vinst på 480 miljoner per år att INTE införa skatten.

Ett bortfall på 50% bedömer branschen som realistiskt. Jag kan inte bedöma det. Men man kan ju också räkna styckvis: För varje ny husbil som inte köps tappar staten 200.000 i moms. Det ska ställas mot en ökad fordonsskatteintäkt på 14.000 för varje ny husbil som säljs. Man måste alltså sälja 14 nya husbilar för att kompensera för en ny som inte säljs…

I detta exempel har jag inte räknat på uteblivna skatteintäkter för att KABE idag varslar 25 personer på produktionen till följd av den nya skatten. Inte heller att återförsäljare kommer att tvingas skära ned om importen i stället ökar.

En viktig sak i debatten är också att en husbil inte är ett transportmedel i första hand, utan en mobil bostad. De flesta husbilar kör väldigt få mil per år. De flesta husbilar körs väldigt få mil per år, och står oftast stilla och används som boende. Det går inte heller att bygga husbilar som blir ”bonusbilar” i bonus-malus-systemet. Säkerhetskrav och tyngden på fordonen gör det omöjligt.

Min skriftliga fråga till finansminister Magdalena Andersson är nu också intregistrerad hos riksdagen. Lägger ut svaret här så fort det kommer! 


 





Regeringen och Transportstyrelsen lurar husbilsköpare och husbilsbransch

2019-08-29

I våras var det stor uppståndelse kring Transportstyrelsens hot om nya beskattningsregler för nya husbilar, så kallad "WLTP-beskattning" (en ny beräkningsmodell för utsläpp). Hela branschen var orolig och många husbildsköpare avvaktade. Så kom ett glädjande besked som jag skrev om den 23 juli - Transportstyrelsens verksamhetsansvarige gick ut med ett tydligt offentlig besked i en debattartikel i Göteborgs-Posten om att man backade från förslaget och att fordonsskatten inte skulle höjas för husbilar och inte beräknas enligt WLTP-metoden. 


"När den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 september förändras inte uttaget av fordonsskatt för husbilar" 
skrev en verksamhetsspecialist på Transportstyrelsen. Branschen pustade ut och försäljningen av nästa årsmodell av husbilar för leverans till våren rullade på. Här är mitt blogginlägg om saken:   

Förra veckan kom så ett nytt besked. Det var en pressansvarig på Transportstyrelsen som den 23 augusti – alltså endast en vecka innan de nya bestämmelserna ska träda i kraft – meddelade: Från och med den 1 september 2019 ska vissa husbilar vara testade med en ny testmetod för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. Detta värde kommer att ligga till grund för beskattning. Det Transportstyrelsen betecknar som ”vissa”, motsvarar enligt branschen av cirka 95 % av de husbilar som saluförs på den svenska marknaden. 

Transportstyrelsen har alltså gjort en kovändning i frågan. Det som åsyftas är just WLTP-beskattning.

Nu har alltså återförsäljare i god tro beställt husbilar av 2020 års modell som inte kommer gå att sälja, tillverkarna kommer att få minska produktionen och de som köpt husbilar under sommaren för leverans till våren kommer att få en skattechock (upp till 35-40.000 i fordonsskatt per år, och för en genomsnittshusbil dubblad skatt från ca 14.000 till 28.000 per år). Många kommer att avstå från att byta upp sig till mer miljövänliga och säkrare husbilar. De vackra orden om att satsa på turistnäringen och den inhemska turismen klingar ju också lite falskt om man vill straffbeskatta husbilar. 

Men värst är att svenska husbilsköpare och husbilsbranschen inte kan lita på ett uttryckligt och mycket tydligt besked från en av regeringens myndigheter, när ett helt annat besked nu kommuniceras. Det är fullständigt orimligt.

Hur många enskilda husbilsköpare och återförsäljare som drabbas är svårt att veta. Men i går meddelade den stora husvagns- och husbilstillverkaren Kabe i Tenhult att man varslar 25 medarbetare på tillverkningssidan till följd av den nya skatten.


            


Med anledning av den orimliga hanteringen och oklarheten om varför man kör över Transportstyrelsen så kommer jag att ställa en skriftlig fråga till finansminister Magdalena Andersson (S).
* Ska man inte som medborgare och företagare kunna lita på ett tydligt offentlig besked från en av regeringens myndigheter?
* Är det regeringen eller Transportstyrelsen som tagit beslutet att göra helt om i frågan?
* Om det är regeringen - vad har föranlett regeringen att ta ett helt nytt beslut i frågan som går rakt i strid mot det tidigare beskedet från en av regeringens myndigheter?

Mycket är som sagt oklart. Varför bytte man fot? Vem tog beslutet - myndigheten eller regeringen? Hur tänker regeringen hantera frågan? Tänker man baka in detta i statsbudgeten eller är det ett separat beslut? Jag återkommer när vi vet mer.






Bonus-malus och tillämpningen av EU-regler behöver ses över 

2019-08-21

I dag följer vi upp gårdagens företagsbesök med denna debattartikel i Borås Tidning. Bonus-malus är altså den skattekonstruktion som innebär att nya fordon som anses ha låga utsläpp får en bonus vid köpet som betalas genom högre fordonsskatt på övriga nya fordon. Tanken är att stimulera försäljning av mer miljövänliga fordon, tex elbilar, och finansiera bonusen (upp till 60.000 per fordon) inom systemet, utanför statsbudgeten. Saken kompliceras dock av att beräkningen av utsläppens storlek förändras genom en ny enhetlig EU-beräkningsmodell som införs den 1 september i år. De sammantagna effekterna av det i Sverige beslutade Bonus-malus-systemet och de nya EU-reglerna blir väldigt dramatiska för många fordonstyper. Fullt så stora effekter var det nog ingen som räknade med när bonus-malus-systemet beslutades. 

Som vi nämner i artikeln har man löst situationen för husbilar genom att Transportstyrelsen gör en skälighetsbedömning av utsläppens påverkan på fordonsskatten. Samma typ av undantag bör göras för en rad andra större och tyngre fordon som behövs i vårt samhälle. Risken är annars att många avstår från att byta till modernare och miljövänligare bilar och i stället fortsätter köra med äldre fordon med lägre fordonsskatt. Det vore knappast en vinst för miljön. Samtidigt anser vi att det behövs en total översyn av hela systemet med bonus-malus. Inte minst är det stötande att man tar in mer skatt än man betalar ut i bonus. Det betyder att transportsektorn överbeskattas, och i slutänden hamnar notan hos konmsumenterna i form av högre framtkostnader och dyrare varor i butiken.






Kritiken mot orimlig skattehöjning på husbilar gav resultat

2019-07-23

Jag har vid flera tillfällen ifrågasatt den orimliga effekten av det skärpta "bonus-malus-systemet", dvs den skärpta skatten på bilar med högre koldioxidutsläpp som finansierar subventioner av bilar med lägre utsläpp. I grunden det ett märkligt system, eftersom koldioxiden ju redan beskattas hårt via bränslet, som belastas med världens högsta koldioxidskatt. Det finns väldigt liten anledning att utöver detta även beskatta bilarna, eftersom en bils utsläpp helt beror på antal körda kilometer - inte på bilen i sig. Den 1 juli 2018 höjdes fordonsskatten kraftigt för många fordon och den 1 september i år är det dags igen. Ovanpå detta har dessutom Transportstyrelsen aviserat ett nytt sätt att beräkna utsläppen som kommer att driva upp skatten ytterligare för många större och tyngre fordon.

Det nya "Bonus-Malus"-systemet får orimliga effekter för flera grupper. Exempelvis slår det mot större fordon som används i arbetet av exempelvis hantverkare (du får notan förr eller senare), det slår mot större familjer som behöver stor bil och det slår mot människor med funktionshinder som kanske behöver en bil som bekvämt rymmer en rullstol. För att bara nämna några exempel.

En annan effekt är att det medför en extrem skattehöjning för nya husbilar, där vi talar om tiotusentals kronor i skattehöjning. Effekten blir sam sagt dessutom extra stor på grund av att Transportstyrelsen alltså aviserat beräkning av utsläpp på ett nytt hårdare sätt för nya husbilar. Detta gör såklart att äldre husbilar rullar längre i stället för att människor byter till nyare, säkrare och mer bränslesnåla husbilar. En så hög skatt gör det  också mindre intressant att turista på hemmaplan, vilket ju anses önskvärt för att vi ska flyga mindre utomlands. Samtidigt som politiker säger sig vilja gynna den svenska besöksnäringen skulle detta inneburit motsatsen. Som vanligt vet inte den ena klimatpolitiska handen vad den andra gör. 

Från både Riksdagens Bilnätverk och från moderata partikolleger har det kommit skarp kritik mot de orimliga effekterna av det skärpta "Bonus-Malus" och den nya skatteberäkningsmodellen som Transportstyrelsen aviserat. I dag kom så plötsligt beskedet från Transportstyrelsen att husbilar kommer att undantas och att skatten kommer att beräknas på samma sätt som tidigare. Det är såklart välkommet, även om Bonus-Malus kommer att öka skatten en del oavsett. Frågan är också hur vi ska hantera de övriga orimliga effekterna som systemet får, exempelvis dem jag räknade upp ovan?

Diskussionen om Bonus Malus och fordonsskatterna lär fortsätta. Parallellt med diskussionen om beskattningen av bensin och diesel och om det är rimligt att Sverige har världens i särklass högsta koldioxidskatt. Allt detta sammantaget leder till en helt orimlig beskattning av personbilssektorn.






Markbladet denna vecka

2019-07-04







I dag sänks bensinskatten - tack vare Moderaterna och Kristdemokraterna

2019-07-01

I dag har jag och några m-kolleger denna debattartikel i Borås Tidning.



Idag sänks bensinskatten

Nej, det är inte den första april idag. Däremot den 1 juli. Och tack vare Moderaterna och Kristdemokraterna sänks faktiskt skatten på bensin och diesel just idag.

År 2017 togs tyvärr beslut i riksdagen att stödja S/MP-regeringens förslag att årligen automatiskt höja drivmedelsskatterna med inflationen plus 2 procentenheter extra. Detta i stället för den tidigare årliga uppräkningen med endast inflationen.

Vi moderater (liksom kristdemokraterna) anser att denna ”överindexering” är orimlig och därför föreslog vi i vår gemensamma budget för 2019 att denna extra skattehöjning skulle slopas från och med den 1 juli i år. I och med riksdagens stöd till vår budget blir det nu så. Sänkningen är förvisso blygsam, ca 15 öre, men det är första gången (rent av enda gången?) detta skett i modern tid.

Tyvärr röstade en majoritet i riksdagen (S, MP, V, C och L) nyligen mot att permanent ta bort den så kallade överindexeringen. Risken är därmed uppenbar att denna återinförs nästa årsskifte. Men vi kommer att bemöta detta med mycket goda argument.

Myndigheten Trafikanalys har beräknat förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan. Hela 60% av bensinpriset vid pump är ren skatt!

Man kan ha olika åsikter om svensk klimatpolitik, men en sak är fullständigt klar - svenska bilister kan inte ensamma ta ansvar för världens utsläpp. Sverige har redan världens i särklass högsta koldioxidskatt (!), samtidigt som 85% av världens totala utsläpp inte beskattas alls. Att försöka minska de globala koldioxidutsläppen genom att beskatta svenska bilister ännu hårdare är fullständigt orimligt om det är global effekt man vill uppnå.

Från moderat sida tänker vi ta striden mot nya skattehöjningar på bensin och diesel. Och vi kommer självklart att avvisa de föreslagna kraftiga försämringarna av reseavdraget. Vi inser bilens betydelse för många människor, och vill att man ska kunna leva, arbeta och driva näringar även på landsbygden. Utan landsbygdsbefolkning kommer vi dessutom vare sig att klara livsmedelsproduktionen, sköta våra skogar eller ta hand om alla turister.

Utan bilen stannar Sverige!


Jan Ericson (M)

Sofia Westergren (M)

Lars Beckman (M)

Kjell Jansson (M)

Riksdagsledamöter och initiativtagare till riksdagens bilnätverk





Moderaterna säger blankt nej till försämrade reseavdrag

2019-06-26

Under dagen har vi moderater analyserat förslaget om försämrade reseavdrag och effekterna för dem som måste ta bilen till jobbet. Själv har jag haft en hel del kontakt med vår skattepolitiske talesperson Niklas Wykman under dagen, och han har även diskuterat saken med moderaternas partiledning.

Ikväll meddelade Niklas Wykman i Rapport att moderaterna säger blankt nej till förslaget. Ungefär med de argument jag avslutade mitt föregående blogginlägg.





Kasta förslagen om kraftigt försämrade reseavdrag i papperskorgen!

2019-06-26

I dag presenteras utredningen om nytt "avståndsbaserat reseavdrag". Jag har upprepade gånger ifrågasatt både utredningens syfte och det resultat man redan på förhand kan räkna ut att man kommer fram till.

För det första är reseavdraget redan idag avståndsbaserat, det ger avdrag per körd kilometer till och från arbetet. För det andra så är ju syftet uppenbarligen att även människor som inte kör bil ska få samma reseavdrag som de som kör bil - avdraget ska vara "transportmedelneutralt". Man kan samtidigt utgå från att finansministern inte vill släppa till mer pengar till reseavdraget, så allt måste samsas inom dagens budgetram, eller kanske rent av en minskad ram. Om då de som inte kör bil ändå ska ha rätt till reseavdrag blir det såklart mindre avdrag för dem som kör bil. Med andra ord - de som inte kör bil får ett nytt avdrag och de som måste ta bilen till jobbet får en kraftig försämring. Och detta ovanpå ständigt ökade drivmedelsskatter.

Jag har ännu inte lyckats få tag på utredningens slutbetänkande, men däremot har ledamöter i utredningen beskrivit vad förslaget innebär, och det har även rapporterats i media. Som det verkar handlar det om kraftiga försämringar för dem som pendlar långt med egen bil till jobbet. Jag reserverar mig alltså för att jag inte läst utredningen ännu, men så här uppfattar jag förslaget:

Man föreslår en direkt skattereduktion på 6 kronor per mil för den del av resan som är över 3 mil. Man får avdrag för max 8 mil per väg. Som högst får man avdrag med 12.600 kronor vid resor på 80 kilometer. Man ska också kunna få vissa mindre tillägg om kollektivtrafiken är dålig, vilket verkar öppna upp för nytt godtycke och utrymme för felaktiga avdrag (vilket utredningen skulle förhindra). 

Jämfört med dagens avdrag (18.50 per mil, men en reducering där de första 11.000 kronorna som inte får dras av) innebär förslaget en stor försämring. Man uppskattar själva att 150.000-200.000 personer kommer att få mindre skattelättnad än idag. För den som har tex 5 mil per väg till jobbet (tar det som exempel eftersom det är en ganska vanlig pendlingssträcka), 220 arbetsdagar per år (det normala) samt 33% marginalskatt ser kalkylen ut så här:

Avdrag idag:
220 dagar x 10 mil x 18.50 = avdrag 40.700 kronor. Avgår 11.000 som man inte får räkna idag.
Återstår 29.700 kronor x 33% skatt = 9.801 kronor i skattereduktion.

Avdrag med nya reglerna:
210 dagar x 4 mil (endast sträcka över 3 mil per väg räknas och max 210 dagar)  x 6 kronor = 5.040 kronor i skattereduktion.
Tillkommer sannolikt 20;-/dag i fast avdrag för den som har mer än 3 mil till jobbet, alltså 4.200 kronor till.
Total skattereduktion 9.240 kronor.

Alltså en försämring med 561 kronor per år.

Om man i stället betalar statlig skatt och har en marginalskatt på 53% blir kalkylen så här:

Avdrag idag:
220 dagar x 10 mil x 18.50 = avdrag 40.700 kronor. Avgår 11.000 som man inte får räkna idag.
Återstår 29.700 kronor x 53% skatt = 15.741 kronor i skattereduktion.

Avdrag med nya reglerna:
210 dagar x 4 mil (endast sträcka över 3 mil per väg räknas och max 210 dagar)  x 6 kronor = 5.040 kronor i skattereduktion.
Tillkommer sannolikt 20;-/dag i fast avdrag för den som har mer än 3 mil till jobbet, alltså 4.200 kronor till.
Total skattereduktion 9.240 kronor.

Alltså en försämring med 6.501 kronor per år.


Man kan också jämföra en person som har 2,8 mil till jobbet.

Avdrag idag:
220 dagar x 5,6 mil/dag x 18.50 = 22.790 kronor minus 11.000 = 11.792;- x 33% marginalskatt = 3.891;-
Vid 53% marginalskatt blir skattereduktionen 6.249;-

Avdrag med nya reglerna:
Noll

Alltså en försämring med 3.891 kronor respektive 6.249 kronor per år

Om man har mycket långt till jobbet, typ 10 mil eller så blir minskningen betydligt större, eftersom man får avdrag med maximal 8 mil per väg. Om man dessutom betalar värnskatt blir skattehöjningen ännu större. Det nya reseavdraget ökar alltså ytterligare den redan mycket höga marginalskatten på högre inkomster.

Viktigt också att det nya reseavdraget ska tillfalla alla - oavsett om man måste köra bil till jobbet eller inte. Det betyder att den som har höga kostnader för allt högre bensinskatt och långa resor får försämrat avdrag samtidigt som de som inte har dessa kostnader och kan åka kollektivt för en lägre summa samtidigt kommer att få reseavdrag. Det betyder ett direkt slag mot den svenska landsbygden och glesbygden.

Jag anser att det liggande förslaget bör förpassas till soptunnan.
* Det försämrar för många hushåll där man måste arbetspendla långa sträckor
* Det motverkar rörlighet på arbetsmarknaden och kommer därmed att öka arbetslösheten
* Det kommer ytterligare att försvåra rekrytering på landet till vård, omsorg och andra skiftjobb/nattjobb
* Det bryter mot den grundläggande principen i svensk skatterätt att avdrag ska ske för faktiska kostnader
* Det medför en rejäl höjning av marginalskatterma
* Systemet blir om möjligt ännu rörigare och öppnar upp för ännu mer fusk och fel än dagens system

Jag tvivlar ärligt talat på att regeringen och samarbetspartierna C och L kommer att gå fram med detta förslag. Men om de gör det tar jag gärna striden! 


(Texten är uppdaterad)
 





Skatt på plastpåsar har inget med miljöomsorg att göra 

2019-06-20

S/MP-regeringens förslag om skatt på plastpåsar är helt ologiskt. Man motiverar det med att plastpåsarna "hamnar i havet" och skadar djur och miljö. Men det är en myt. Minst 80% av det skräp som flyter in mot den svenska kusten kommer med havsströmmar från andra delar av världen. Vad gäller återstående 20% har jag inte sett någon undersökning som visar att det är just plastpåsar som är huvudproblemet? De flesta plastpåsar lär återanvändas eller sluta som soppåse och därmed brännas upp. Dessutom är de numera sällan av plast utan av stärkelse, exempelvis majsstärkelse. Det gör att de bryts ned snabbare om de hamnar i naturen och dessutom blir det inte samma problem med mikroplaster. Om man verkligen vill minska plastanvändningen borde man titta på förpackningar. Ett ernomt slöseri med plast, inte sällan i flera lager, runt produkter som inte ens skulle behöva förpackas. Titta i vilken livsmedelsbutik som helst - nästan allt är förpackat i plast.

Regeringens mål är tydligen att fler ska använda andra typer av kassar. Men en forskningsstudie som presenterades i Aktuell Hållbarhet för en tid sedan visade att en bomullspåse måste användas upp till 20.000 gånger innan miljönytta uppstår. En papperskasse blir miljövänlig efter att ha använts 43 gånger. Med andra ord - en skatt på plastpåsar är faktiskt rent miljöskadlig om den leder till att man använder andra påsar, i vart fall om man ska tro denna studie: 




Slutsatsen är att det - som vanligt - är tom symbolpolitik, och att syftet egentligen bara är att kräma ut så mycket man kan i form av nya skatter på världens redan nästan högst beskattade befolkning.

Man kallar dessutom skatten på plastpåsar för "skatteväxling". Den skatteväxlingen verkar dock bara handla om att vanliga löntagare och pensionärer ska slanta in 2,9 miljarder kronor ytterligare om året i skatt på plastpåsar. De enda skattesänkningar på lön som aviseras är avskaffad värnskatt för oss som tjänasr allra mest. (För egen del får jag en skattesänkning med uppemot 10.000 per år när värnskatten slopas nästa årsskifte). Dvs, man höljer skatten för alla, utom för oss som tjänar allra mest, vi får i stället en rejäl skattesänkning.

Moderaterna har inget emot slopad värnskatt, men vi föredrar att sänka andra skatter som ger bredare effekt för fler. Och vi tycker man i första hand ska finansiera skattesänkningar med besparingar. Inte genom att hitta på nya skatter hela tiden. Vad kommer härnäst? Läskskatt? Sockerskatt? Köttskatt? Straffskatt på grillkol? Möjligheterna är oändliga för en regering som är helt besatt av att beskatta folket allt hårdare.






Landsbygdsdebatt i Ockelbo

2019-06-17



 

I går hölls så den omtalade landsbygdsdebatten mellan moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman och Centerpartiets vice partiledare Anders W Johnsson. Platsen var Mogården, en bygdegård en bit utanför Ockelbo. Själv tog jag mig med bil, flyg, tåg och återigen bil från Ubbhult till Ockelbo på bara drygt fyra timmar. Det visar hur beroende vi är av alla transportmedel i vårt stora glesbefolkade land. Ovan tillsammans med riksdagskollega Lars Beckman från Gävle som varit med och arrangerat debatten, samt Gävles moderate oppositionsråd William Elofsson. 

Här lite bilder från debatten:

 

Före debatten lämnade jag över Bensinupprorets namninsamling för sänlkt bensinskatt till Niklas Wykman i riksdagens Skatteutskott som uju är ansvarigt för bensinskattefrågorna. Sedan drog debatten igång. Anders W Jonsson deklarerade tydligt att Centerpartiet tycker de höga bensinskatterna är et problem och att man är starkt emot överindexeringen av bensinskatten (alltså den automatiska uppräkningen av bensinskatten utöver inflationen varje årsskifte). Niklas Wykman konstaterade att M/KD-budgeten medför att bensinskatten sänks något den 1/7 tack vare just att vi tog bort överindexeringen för 2019. Han konstaterade också att Centerpartiet nyligen röstade nej till moderaternas förslag att ta bort överindexeringen permanent även för kommande år. Han konstaterade också att Centerpartiet haft med överindexeringen i sina budgetar de senaste 2-3 åren samt att man nu kommer tvingas ställa upp på stigande bensinskatter till följd av januariöverenskommelsen med S. MP och L. Slutsatsen blir att Centerpartiet talar med dubbla tungor - man låtsas vilja sänka bensinskatten men agerar tvärtom i riksdagen. Niklas Wykman skriver även om saken i Dagens Samhälle, och anklagar Centerpartiet för att straffbeskatta landsbygden.  

En annan reflektion är att det var ganska okänsligt av Amnders W Jonsson att säga att folk kan köpa elbilar i stället. Det går ju an att säga som riksdagsledamot med en god inkomst, men för många på den svenska landsbygden är det helt orealistiskt att köpa bilar för kanske en halv miljon. Kör man en gammal Volvo värd 15-20.000 är det ett stort steg att köpa en elbil. 

 

En reflektion är att det var hyfsad uppslutning med publik, inklusive en del journalister, trots valet av en ganska avlägsen plats långt ute på landet för denna debatt. Det kändes symboliskt viktigt att ha debatten just på en plats där alla är helt beroende av bilen i sitt vardagliga liv.






Jag frågar finansministern om vilseledande besked om bensinskatten

2019-06-14

Med anledning av vilseledande besked till media från finansministerns stab på finansdepartementet att årlig indexuppräkning av bensinskatten inte skulle vara en skattehöjning (!) så ställer jag denna fråga till finansminstern. Jag vill veta om hon delar denna åsikt. Det vore ytterst anmärkningsvärt i så fall.
 





Gårdagens interpellationsdebatt med infrastrukturminister Eneroth (S)

2019-06-12

I går deltog jag också i en annan interpellationsdebatt med anledning av en interpellation från kollegan Lars Beclkman (M). Han frågade infrastrukturminister Thomas Eneroth om han står bakom Trafikverkets PM där man konstaterar att privatbilismen måste minska med 10-20% fram till 2030. Jag påpekade regeringens hyckleri i politiken med tanke på det som kom fram i Kalla Faktra om svenska exportgarantier till ett stort gaskraftverk i ryska Arktis, och konstaterade att regeringen samtidigt jagar de svenska bilisterna. Se hela debatten via länk från bilden nedan.

Vi pressade Eneroth flera gånger om ett ja eller nej till Trafikverkets PM, och i slutanförandet sa ministern äntligen att regeringen inte förhåller sig till olika myndigheters PM (vilket i sig är lite märkligt, det är ju änd regeringens myndigheter), men han la också till att regeringen inte ha några planer på att försöka minska privatbilismen utan verkar för mer miljövändliga fordon. Det var ett bra och tydligt svar, även om man ju med den extrema bensinbeskattningen i praktiken faktiskt också försöker minska bilåkandet. Från moderat sida säger vi nej till att återinföra den automatiska överidexeringen (årlig uppräkning av bensinskatten utöver inflationen). För egen del anser jag att även resten av indexeringen borde tas bort, och dessutom borde bensinskatten sänkas, exempelvis motsvarande den moms som idag läggs på skatten. Att lägga moms på en skatt är i sig orimligt.







Kalla Fakta inspirerade till interpellation om hyckleriet kring bensinskatten

2019-06-10

I kväll sänder TV4 Kalla Fakta i repris rörande den svenska exportgarantin till det stora ryska gasprojektet i norra Sibirien. Jag har tidigare skrivit om det ologiska i att å ena sidan straffbeskatta svenska bilister för att minska koldioxidutsläppen och samtidigt ställa ut exportgarantier för att bidra till byggandet av en jättelik gasanläggning som samtidigt ökar samma utsläpp. 

Det kom också en rapport förra veckan som visade hur överbeskattad bilismen är jämfört med flyget.

Båda dessa nyheter inspirerade mig till att lämna in denna interpellation till finansministern i frågan. Debatt blir det den 22 augusti. 
 






Riksdagens Bilnätverk tog emot Bensinupprorets protestlistor  

2019-05-31



I dag hade Bensinupproret 2,0 en protestaktion på Sergels Torg i Stockholm, och därefter gick ca 400-500 personer till Mynttorget, där Riksdagens Bilnätverk mötte demonstranterna och tog emot 150.000 namn i protest mot höga bensinskatter. På plats var vi en grupp moderata riksdagsledamöter, samtliga medlemmar i Bilnätverket.





Här tar jag emot namnunderskrifterna från Bensinupprorets talesperson Peder Blohm Bokenhielm (bild från Bensinupprorets facebooksida). Därefter höll jag ett kort litet anförande för demonstranterna, hälsade dem välkomna till riksdagen, framhöll att bilen är viktig och att omsorg om miljö och statsfinanser inte får innebära att vi straffbeskattar landsbygden och våra transporter. Jag berättade också att vi moderater kommer att ta ställning till hur vi ska hantera bensinskatten i samband med vår budgetmotion till hösten.



Här är vi som tog emot namnunderskrifterna; Mattias Karlsson (M), Kjell Jansson (M), undertecknad, Sofia Westergren (M) och Saila Quicklund (M). En Sverigedemokrat skulle också varit med, men fastnade på ett tåg och hann inte fram i tid. Efter manifestationen kom även en Centerpartist fram och ville ta en bild med namnunderskrifterna i handen. Jag påpekade för honom att han måste prata med sitt eget parti om problemet på landsbygden med alltför höga bensinskatter.

Nu kommer vi att lämna in namnunderskrifterna för officiell registrering hos Riksdagen och sedan får vi fortsätta att arbeta med frågan.






Vi svarar Bensinupproret

2019-05-14

I dag svarar vi Bensinupproret i Borås Tidning. Deras företrädare undrade hur vi moderater tänker kring bensinskatterna framöver. Vår prioritering är först och främst stt försöka stoppa nya dramatiska skattehöjningar på bensin. Nästa steg borde vara att börja sänka skatten i stället, och det är något jag och mina kolleger argumenterar för internt i vårt parti just nu..


 




Dags att lyssna på Bensinupprorets över 450.000 medlemmar

2019-05-13

I vintras startade jag och tre moderata riksdagskolleger Riksdagens Bilnätverk. Vi har idag medlemmar från de tre största partierna, M, S och SD, och vi hoppas på fler partier efterhand. När vi tog initiativet att dra igång detta nätverk var vårt huvudsyfte att få igång en ordentlig samhällsdebatt om bilens betydelse i vårt stora glesbefolkade land. Det har lyckats långt över förväntan och vårt nätverk har också fått ett enormt geomslag i media. Nätverket syftar till att lyfta alla frågor som rör bil och bilresande, och har inte något ensidigt fokus på endast bensin och dieselskatter. Vi är positiva till bilar som går på andra bränslen, och bejakar den tekniska utvecklingen. Men självklart är kostnaderna för bilägande och bilkörande en viktig del av bilnätverkets arbete, och i dagsläget är bensin och dieselpriserna en av de viktigaste kostnaderna för de flesta bilägare. Därför är bränsleskatterna naturligtvis också en prioriterad fråga för oss.

När vi startade vårt bilnätverk visste vi ju inte att det även skulle startas ett bensinuppror. Men det ganska nystartade Bensinupproret 2,0 växer. Enligt Facebook har man nu imponerande 452.000 medlemmar, och administratören skriver att det kommer 10.000 nya anmälningar varje dygn. Engagemanget visar att ilskan över extrema bensinskatter växer, och detta måste politiken ta på allvar. Själv stödjer jag självklart bensinupproret, och är glad över att svenska folket äntligen reagerar över hur den extra svenska "klimatpolitiken" slår mot vanligt folk. Jag tror att detta bara är början.
 
Jag får ofta frågan vad moderaterna vill göra åt de höga bensinskatterna. Vårt svar är att vi just nu prioriterar att försöka stoppa ytterligare orimliga skattehöjningar på bensin och diesel. I den budget Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom i riksdagen stoppade vi den automatiska årliga höjningen av bensinskatten utöver inflationsjustering. Det gör att bensinskatten är lägre idag än vad den skulle varit med regeringens budget. Tyvärr har S, MP, C och L beslutat att återgå till den tidigare årliga uppräkningen av skatten från och med nästa år, och då väntas kraftig höjning.

Ett nytt hot är den omfattande ”gröna skatteväxling” som samma partier utlovar. Grön skatteväxling brukar tyvärr betyda att man höjer skatter på energi och resor, men utan att sänka andra skatter. Det kommer självklart att bli nästa politiska strid.
Grön skatteväxling fungerar dessutom inte om man tänker logiskt. Att basera en skattebas på något man vill ska konsumeras mindre leder ju till att skatteintäkterna efterhand minskar. Och då måste man höja andra skatter i stället.

De 450.000 medlemmarna i Bensinupproret visar att inte minst landsbygdens folk har tröttnat. Jag inser att Sveriges bilägare inte kommer att nöja sig med att vi försöker bromsa fortsatta skattehöjningar på bensin och diesel. Man vill självklart se sänkt skatt. Så även om vi moderater just nu lägger kraften på det akuta hotet om ännu högre beskattning av bensin och diesel, måste vi enligt min åsikt också visa att vi faktiskt också vill sänka dagens höga beskattning.

I dag betalar vi först punktskatter på bensinen/dieseln och sedan läggs moms på alltihop. Att lägga moms på skatten har jag alltid tyckt är orimligt. En idé vore ju att slopa denna dubbelbeskattning. Det får bli mitt eget inspel i debatten för att åstadkomma ett lägre bensinpris.





Jag tar strid för reseavdraget - två nya interpellationer  

2019-04-03

Jag är ju en av initiativtagarna till att dra igång riksdagens bilnätverk, eftersom jag vet hur beroende många är av bilen. Reseavdraget för resor till jobbet med egen bil betyder samtidigt oerhört mycket för dem som måste ta bilen långa sträckor till och från jobbet. Sedan Alliansen höjde avdraget till 18,50 per mil har inte reseavdraget höjts på tio år, trots stigande bensinpriser. Nu ställer jag två ministrar mot väggen när det gäller reseavdraget. Både finansministern och arbetsmarknadsministern har fått mina interpellationer, och den 23 april blir det debatt i kammaren.
Tyvärr har arbetsmarknadsministern lämnat över sin interpellation ntill finansministern, då det blir bara vi två som möts i debatten.

 





 

Hur ska finansministern nu kunna försvara avskaffad värnskatt?

2019-03-27

I gårdagens debatt mellan mig och finansminister Magdalena Andersson blev det som vanligt en hel del om skatter. Det brukar det bli när vi debatterar. 

Bland annat sa finansministern följande: 

"Moderaterna har i sin budgetmotion visat vad det är man vill. Det är väldigt tydligt vad moderat politik är: att sänka skatten, mest för dem som tjänar allra mest. Detta ska sedan betalas med nedskärningar, till exempel när det gäller att nyanlända ska kunna få den där utbildningen som gör att man kommer i jobb. Det är klassisk moderat politik.

Om man ser på den fördelningspolitik som fördes under förra mandatperioden märker man tydligt att vi såg till att de som har det lite tuffare också är de som får ta en större del av de gemensamma ekonomiska resurserna. Om man ser på fördelningen i Moderaternas budgetmotion är det väldigt tydligt att det är höginkomsttagarna som gynnas. Det är klassisk moderat politik, men det är inte det som Sverige behöver." 

Uttalandet är i sig anmärkningsvärt i sak, eftersom Alliansen som bekant hade fokus på att sänka skatten för vanliga löntagare som jobbar. En vanligt LO-medlem fick över en hel extra månadslön varje år att disponera. Samtidigt fick välfärden ökade resurser. Socialdemokraternas gamla trötta mantra blir inte bättre för att tiden går.

Men det märkligaste är ju att finsnministern har denna höga svansföring med tanke på att hon samtidigt lovar att avskaffa värnskatten för dem som tjänar allra mest. I sak tycker jag det är rätt - det var ett löfte från början att det var en tillfällig extra skatt, och en tillfällig skattehöjning får inte bli permanent. Men det är samtidigt bevisligen en rejäl skattehöjning för dem som tjänar allra mest. Samtidigt höjer regeringen miljöskatter (exempelvis bensinskatten) för vanliga löntagare. I det läget borde finansministern vara väldigt ödmjuk när det gäller att kritisera andra partiers fördelningspolitik.





 

FN:s tidigare vice generalsekreterare tar ton i skattedebatten

2018-12-16

I går skrev FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan K Eliasson denna tweet. Hunden är ju fin, liksom flygeln (och villan som lär vara värd över 13 miljoner är säkert också helt okej). Men att uttrycka sig på detta raljanta sätt om onödiga skattesänkningar ger en dålig smak i munen, särskilt när det kommer från en person som haft flera miljoner i årsarvode (plus en mängd andra förmåner) från FN under ett antal år, arvoden som dessutom varit skattefria! I den segrande M-KD-budgeten ingår bland annat skattesänkningar för de pensionärer med lägst pension som inte Socialdemokraterna ville sänka skatten för. Jag tror inte de delar Eliassons syn på att skattesänkningar är onödiga.

Inte för inte kallades Eliasson igår bland annat för "gåsleversocialist". Det ligger något i detta. Mina kommentarer på twitter fick också stor uppskattning.









Märklig kritik mot slopad skattereduktion för fackföreningsavgift

2018-12-13

Fram till 2007 fanns rätt till skattereduktion för inbetald fackföreningsavgift. Alliansen avskaffade denna rätt samtidigt som vi införde jobbskatteavdraget, som ju gav mångdubbelt större skattesänkningar till alla löntagare. För en normal löntagare blev det samanlagt över en hel extra månadslön (!) i handen efter Alliansens fem jobbskatteavdrag.

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att återinföra rätten till skattereduktion för fackföreningsavgift. Detta påstods vara centralt för att försvara den svenska modellen och underlätta för facket att rekrytera nya medlemmar. Konstigt nog var frågan inte mer angelägen än att S-MP-regeringen väntade ända till halvårsskiftet 2018 för att återinföra skattereduktionen - alltså drygt två månader före årets val. Ingen löntagare har alltså än så länge upplevt någon skattereduktion för den inbetalda fackföreningsavgiften enligt det nya systemet, det syns först i deklarationen till våren.

I samband med att Moderaterna och Kristdemokraterna nu ger löntagarna ytterligare skattesänkningar tar vi bort skattereduktionen för inbetald fackföreningsavgift. Den skattesänkning löntagarna samtidigt får kompenserar detta med god marginal. 

Vi gör också andra saker som minskar löntagarnas skatt, exempelvis tar vi bort överindexeringen av bensinskatten som annars hade ökat bensinpriset kraftigt kommande årsskifte. Nu kommer bensinskatten "bara" att följa inflationen. För alla som pendlar med bil till jobbet kommer detta att medföra lägre kostnader än om S-MP-regeringens budget hade fått gälla.

Det viktigaste när det gäller skattereduktionen för fackföreningsavgift är att de fackliga organisationerna rimligen borde ha bättre argument för att rekrytera nya medlemmar än att man får en skattereduktion på 25% av fackföreningsavgiften. Har man inget bättre att locka med lär man knappast kunna rekrytera några medlemmar ändå. 




 

Inkomstskattesänkningarna i den nya M-KD-budgeten

2018-12-12

Många frågar mig hur stora inkomstskattesänkningarna blir för löntagare och pensionärer med den nya M-KD-budgeten. Skattesänkningarna består av tre delar.

1. Förstärkt jobbskatteavdrag för alla som arbetar. Ger från drygt hundra kronot upp till 210 kronor i skattesänkning per månad, beroende på inkomst.

2. Höjd inkomstgräns för uttag av statlig skatt. Innebär att gränsen höjs från drygt 41.000 till 43.000 kronor. Betyder en skattesänkning på upp till 282 kronor per månad för den som tjänar över 42.000 kronor.

3. Sänkt skatt för alla pensionärer. En pensionär med 13.000 i pension får en dryg hundralapp, har man 15.000 får man 150 kronor i skattesänkning. Har man 25.000 i pension blir skattesänkningen 345 kronor per månad.

Till skillnad mot övergångsregeringen sänker vi skatten för alla pensionärer, även dem med lägre pensioner (som fick sänkt skatt häromåret). Många pensionärer får större skattesänkningar än löntagare med motsvarande inkomst, eftersom vi vill ta bort hela skillnaden i skatt mellan lön och pension. Pensionärer med allra lägst inkomst kommer att betala mindre skatt jämfört med en löntagare med samma inkomst.

Här finns en utförlig tabell som visar skattesänkningen vid olika inkomster för löntagare och pensionär. Dessutom två kolumner som visar hur mycket större skattesänkningarna blir med vår budget jämfört med övergångsregeringens.




 


M-löfte om samma skatt för pensionärer som löntagare ligger fast

2018-06-15

Häromdagen meddelade ju Ulf Kristersson att moderaterna vill ta bort resterande del av skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare om vi vinner valet. Det blir i så fall det sista steget i det arbetet som inleddes 2010 av Alliansregeringen. Aldrig tidigare har svenska pensionärer fått sådana skattesänkningar som under Alliansen. Och med en stark moderat valframgång kommer skattesänkningarna för våra pensionärer att fortsätta.

Socialdemokraterna försöker nu misstänkliggöra detta löfte genom att säga att moderaterna ju vill införa ett sjätte jobbskatteavdrag för löntagare, vilket i så fall skapar en ny skatteskillnad mot pensionsinkomster. Påståendet är fel - moderaternas löfte inkluderar det sjätte jobbskatteavdrag vi vill införa, och pensionärerna kommer att kompenseras fullt ut även för detta i vårt förslag.

Det är också intressant att Magdalena Andersson sa att moderaternas förslag till skattesänkningar för pensionärerna är "oansvarigt" för att pengarna behövs till välfärden i stället. Socialdemokraterna lovade ju själva samma sak inför valet 2014. Då var det tydligen inte oansvarigt - trots att man samtidigt (felaktigt) hävdade att "ladorna var tomma". Men socialdemokraterna har inte infriat löftet att ta bort skatteskillnaden. I stället har man lagt över 8 miljarder på byggsubventioner på en redan överhettad bostadsmarknad och lägger nu 6 miljarder på tre år på att ge vuxna män utan asylskäl möjlighet att ändå få uppehållstillstånd. Dessa 14 miljarder är alltså viktigare för Socialdemokraterna än att uppfylla löftet om att sänka skatten för pensionärerna.

I dag kommer så plötsligt ett väntat löfte från Socialdemokraterna som svar på moderaternas löfte. S vill nu sänka skatten för pensionärer "lite mera" än det man tidigare lovat. Men hela skatteskillnaden mot lön tar man inte bort - trots alla sina högstämda löften före förra valet. Finansministerns lada är kanske tom?

Det blir nu moderaterna som går till val på att uppfylla Socialdemokraternas gamla vallöfte. Och så brukar det vara när det gäller skattesänkningar. Ska det bli något konkret av dessa behövs moderaterna i regeringen.



 

Moderaterna vill ta bort hela skatteskillnaden mellan lön och pension

2018-06-09

I dag höll Ulf Kristersson sitt sommartal hemma i Strängnäs. Han gav då ett tydligt besked till landets pensionärer. Moderaterna vill sänka skatten för pensionärer betydligt mer än regeringen, och dessutom säka skatten för pensionärer som fortsätter arbeta. Med våra skattesänkningar försvinner hela skillnaden i beskattning av lön och pension.

Jag har många gånger förklarat att Alliansens prioritering att först sänka skatten på arbete var viktig både för pensionerna och för statens finanser. Men under Alliansen fick även pensionärerna stora skattesänkningar. Fortfarande återstår en skillnad i beskattning av lön och pension, som regeringen bara åtgärdat för dem med de allra lägst pensionerna. Moderaterna vill nu ta bort hela skillnaden i beskattning av lön och pension. Här är förslaget i sin helhet: 

Sammanfattning av förslaget: 

* Många pensionärer får inte ekonomin att gå ihop. Därför är det bra att det finns en politisk överenskommelse om att förstärka grundskyddet i pensionssystemet. Problemet är bara att skillnaden i pension då minskar rejält mellan de som har jobbat hela livet och de som inte har jobbat alls. Det stärker inte arbetslinjen och därför behöver vi göra mer för Sveriges pensionärer. 

* Pensionärer som har jobbat, men har låg pension, får inte någon sänkt skatt alls med regeringens förslag. Vi tar därför ett steg till. Vårt förslag innebär att de med låga inkomstpensioner får runt 2500 kronor mer per år kvar i pension. Sammantaget sänker vi därmed skatten för pensionärer med närmare 13 miljarder kronor. 

* Med våra skattesänkningar för pensionärer kommer det inte längre finnas någon skatteskillnad alls mellan lön och pension. Utan det kommer alltid löna sig att jobba, att vilja jobba och att ha jobbat.

* Moderaterna har tidigare lovat sänkt skatt för pensionärer med 8,5 miljarder kronor. I dag lovar Moderaterna att sänka skatten ytterligare med 4,4 miljarder kronor under den kommande mandatperioden. Det ger en skattesänkning på 200-300 kronor i månaden för den som har en månatlig pension på 13 000-17 000 kronor. När dessa båda skattesänkningar är genomförda kommer det inte att finnas någon skatteskillnad mellan arbete och pension.

* Totalt vill Moderaterna sänka skatten för äldre med 7 miljarder kronor mer än regeringen: 4,4 miljarder kronor på pension och 2,6 miljarder kronor för dem över 64 år som arbetar. Sammantaget handlar det om 15,5 miljarder kronor i skattesänkningar på pension och för pensionärer som fortsätter arbeta. 





 

En smocka mot landsbygden

2018-06-04

I lördags hade vi nedanstående debattartikel med moderata riksdagsledamöter och ledande kommunföreträdare i valkretsen.
Vi konstaterar bland annat att Moderaterna motsätter sig regeringens verklighetsfrämmande politik. Vi vill att dieselskatten sänks för jord- och skogsbruket, att överindexeringen av bensin- och dieselskatten tas bort, att fordonsskatten justeras tillbaka, att miljözonerna stoppas, att flygskatten avskaffas och att kilometerskatten på lastbilstransporter aldrig införs. Det är tydliga löften och det förpliktigar. Jag är en av dem som lovar stå upp för detta i riksdagen. 



(klicka för läsbar storlek)



 

Moderaterna avvisar den nya förmånsskatten för sjukvårdsförsäkringar

2018-05-16

I dag röstar riksdagen om regeringens slutliga utformning av den nya skatten för sjukvårdsförsäkringar, det förslag som riksdagen beslutade om i budgetomröstningen i december. Moderaterna säger nej till den nya skatten. I höstas röstade vi för vår egen budgetmotion, utan denna skattehöjning, och avvisade därmed regeringens förslag. Men tyvärr vann regeringens budget, med ett antal mycket dåliga förslag,

Det som riksdagen röstar om idag är alltså hur det förslag som fanns med i regeringens budget slutligen ska utformas. Enligt en tidigare överenskommelse mellan partierna i riksdagen 1996 (efter bankkrisen) ska inte oppositionen i riksdagen rösta nej till ett förslag som finns med i en av riksdagen beslutad budget, men ännu inte beslutats i detalj. Detta är en grundläggande princip som gällt i över 20 års tid, oavsett vem som suttit i regering. (Det enda undantaget var när S, V, MP och SD bröt mot denna princip vid ett tillfälle 2014, vilket i vart fall Socialdemokraterna bett om ursäkt för och sagt i efterhand var fel). 

Anledningen till regelverket är enkel - en budget är en helhet, där plus och minus måste gå ihop. Om riksdagen först röstar för en samlad budget och sedan i efterhand bryter ut olika saker uppstår ett hål i budgeten och statsfinanserna urholkas. I längden skadar det förtroendet för de svenska statsfinanserna. Riksdagen bör ju rimligen inte fatta ett beslut när den tar budgeten och sen ett helt annat när lagstiftningen ska antas. Att förslag som påverkar inkomstberäkningen eller utgiftsramarna behandlas på det här sättet är viktigt för att vi ska kunna ha en samlad budgetprocess där budgeten fastställs i ett beslut och där det beslutet sedan gäller. Så undviker partierna sedan 1990-talet budgetkaos i riksdagen. Och det är något som är centralt i moderat finanspolitik.

Personligen tycker jag visserligen att regeringen missbrukar budgetreglerna genom att stoppa in allt man vill göra i budgeten, lite lagom hafsigt, för att sedan kanske ta ett halvår på sig att förklara vad man egentligen menar. Statens budget beslutades alltså i december. Nu, nästan ett halvår senare, kommer den formella lagen om förmånsskatt på privata sjukförsäkringar. Det borde enligt min mening finnas en tidsgräns under vilken regeringen måste återkomma med det detaljerade lagförslaget för att inte riskera att det röstas ned av riksdagen. Så ser dock inte reglerna ut idag, och därför ställer moderaterna upp på den gällande budgetordningen och avstår från att rösta om sjukvårdsskatten i dagens omröstning. Vi har ju redan röstat om saken, i budgetomröstningen i december. Och då röstade vi nej.

Moderaterna har samtidigt bland sina vallöften att denna skatt är en av dem vi vill avskaffa om vi vinner valet om drygt 100 dagar. Det kommer med andra ord förhoppningsvis inte att bli en särskilt långlivad skatt.

Sverigedemokraterna gör idag stor sak av att de "ensamma röstade nej". Jag tycker det är rent oansvarig populism. Alla allianspartier röstade nej till förslaget redan i december i samband med budgetomröstningen. Och alla partier vet hur budgetreglerna ser ut. När SD säger att "vi var inte med om budgetöverenskommelsen 1996 och kan därför göra som vi vill" visar det enligt min åsikt att man inte är beredda att ta ansvar för ordning och reda i statens finanser. Jag tycker faktiskt inte det är något att skryta om, det bekräftar väl snarare att man inte är mogna att vara med och ta ett framtida regeringsansvar. Att ta ansvar för att statens budgetarbete ska fungera är kanske inget som tilltalar mer populistiskt lagda partier och väljare, men om alla skulle agera som SD skulle vi få lekstuga i riksdagen och ingen regering skulle lyckas få sin redan framröstade budget att fungera. Vilka effekter det skulle få för statens finanser och förtroendet i omvärlden om dessa brott mot budgetreglerna skulle sättas i system vågar jag inte ens spekulera i. Då är vi på ett sluttande plan.



 

Moderat vårbudget för den som jobbar, vill jobba eller har jobbat

2018-04-18

Moderaterna lovar att både sänka skatten på vanliga inkomster och se till att vårdköerna blir kortare, poliserna fler och resultatetn i skolan bättre. Det kan vi göra genom att prioritera dessa reformer framför bidragskostnader, byggsubventioner och inneffektiv arbetsmarknadspolitik.

I vårbudgeten föreslår moderaterna både skattesänkningar och reformer:

* Skattesänkning på arbete som för vanliga löntagare innebär ca 500 kronor sänkt skatt varje månad
* Brytpunkten för statlig skatt höjs från 40.500 till 41.500 per månad för att färre ska behöva betala statlig skatt och för att utbildning ska löna sig
* Vi fortsätter sänka skatten för pensionärer, och för många innebär det en skattesöänkning på 1.000 kronor per månad. Samtidigt höjer vi garantipensionerna och förstärker jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar. Detta avdrag tidigarelägg dessutom så att det gäller redan från 64 års ålder.


 

Seminarium om regeringens förslag till "exitskatt"

2018-03-15

I dag deltog jag i ett mycket välbesökt seminarium i riksdagen om regeringens förslag till "exitskatt" för den som flyttar utomlands. Förslaget har får en närmast kompakt sågning av remissinstanser, näringsliv och den politiska oppositionen. Orsaken är att man inte förstår från regeringens sida vilka skador detta kommer att medföra, exempelvis när det gäller att locka kapital och toppkompetens från andra länder till Sverige. Det är också orimligt att beskatta vinster innan de realisterats, vilket är en god princip för ett legitimt skattesystem.



Vi seminariet fick vi föredrag från ett antal väl insatta personer, bland annat här av industrimannen Carl Bennet, som tyckte förslaget var ytterst illa genomtänkt.




Äldre inlägg om skattefrågor hittar du här!