Fortsättning - inlägg om tiggeriet fram till 1/6 2018:

Till slut bytte även Borås Tidnings ledarsida fot om tiggeriförbud

2018-02-19

I oktober 2015 kunde man läsa följande mycket hårda ord i en ledare i Borås Tidning, signerad Mikael Hermansson, med anledning av att moderaterna flaggat för en förändring av politiken kring bland annat tiggeriet och migrationspolitiken:

"Om tanken är att M ska stoppa opinionstappet genom tillfälliga uppehållstillstånd och tiggeriförbud, då är risken stor att man inte bara tappar andra sympatisörer utan också tappar sin heder".

I dagens Borås Tidning låter det - minst sagt - annorlunda. I dag skriver Mikael Hermansson en ny ledare där han gör helt om och öppnar för att vi kan behöva införa ett tiggeriförbud:

"Länge var frågan om ett tiggeriförbud en icke-fråga, och kravet på ett sådant mest en ursäkt för att slippa konfronteras med vetskapen om att det finns fattigdom som inget välfärdssystem av någon samhällsmodell inom EU har kunnat utrota. Inte ens den svenska, som annars brukar hållas fram, åtminstone i den svenska debatten, som den främsta av de bästa. Men själva tiggeriproblematiken har med tiden förändras och handlar nu i allt högre utsträckning om huruvida de som tigger gör det av ”fri vilja” – vem är frivilligt fattig? – eller om de är att betrakta som offer för brott? I dag överväger den senare. Rapporterna om ligor, våld och människohandel duggar allt tätare. Den utvecklingen talar för att det kan bli nödvändigt att införa ett tiggeriförbud."

Mikael Hermanssons förklaring till att Borås Tidnings ledarsida bytt åsikt 180 grader känns minst sagt ansträngd. För inget har faktiskt förändrats alls! Redan 2013 när jag på allvar började engagera mig i tiggerifrågan, och bland annat besökte Rumänien för att skaffa mig mer kunskap, stod det ju mycket klart att det fanns organiserat tiggeri och att tiggare utnyttjades. Jag var mycket aktiv i debatten om detta och skrev debattartiklar och gjorde intervjuer i olika riksmedia, bland annat Expressen och Dagens Nyheter, och det uppmärksammades även av Borås Tidning på nyhetsplats. Utnyttjande av tiggare är definitivt inget nytt som "plötsligt" inträffat på senare tid. Problemet var inte heller att uppgifter om detta saknades, problemet var att politiker, media och debattörer inte ville se verkligheten. Ännu tydligare blev det givetvis 2015, då det i en rad reportage under flera år i både svenska och utländska medier visats tydligt hur tiggare utnyttjades och att det förekom både kriminalitet och människohandel i spåren av tiggeriet. Polisen gav samma besked. Ändå hånade alltså Borås Tidning oss moderater öppet på ledarplats så sent som i oktober 2015 för att vi då ville införa möjlighet till kommunala tiggeriförbud. I dag vill moderaterna som bekant ha ett nationellt tiggeriförbud.

Nu var Borås Tidning långtifrån ensamma 2015 när det gällde att ta strid för rätten till fortsatt tiggeri, trots alla varningar. Det var en närmast bedövande kör från media i denna fråga. Det mest tragikomiska uttalandet stod väl kanske Aftonbladets ledarredaktör Anders Lindberg för i maj 2015. Det är idag närmast episkt i sin naivitet:



Tänk om Aftonbladet, Borås Tidning och alla andra medier och politiker som diskuterat tiggerifrågan genom åren hade lyssnat i stället för att angripa oss (från olika partier) som noga satt oss in i saken och sett tiggeriets baksida. Då hade någon form av tiggeriförbud, kommunalt eller nationellt, kunnat vara på plats idag och färre fattiga människor hade utnyttjats på ett fruktansvärt sätt.

Men med detta sagt - det är trots allt klokt att ända sig när verkligheten kommer ifatt och man inser att man haft fel. Det gäller som bekant både oss som politiska partier och tidningars ledarskribenter.




Expressens ledarsida förespråkar tiggeriförbud

2018-02-17

Expressens ledarskribent Anna Dahlberg föreslår i dagens ledare ett tiggeriförbud. Ledaren inleds enligt följande, som är en bra sammanfattning av den senaste tidens händelser. (Inklusive den felaktiga nyheten i UNT om "tiggaren" som bar på sex miljoner i kontanter, och som jag själv citerade i god tro). Lite citat från ledaren:

"Nej, den sensationella nyheten i veckan om tiggaren som greps med sex miljoner kronor på sig stämde inte riktigt. Det visade sig att den gripne i själva verket var en svensk man som inte brukar tigga. I den polariserade debatten kommer denna rubrikmiss säkert att tjäna som exempel på hur förutfattade meningar styr vår syn på tiggeriet.

Men i skuggan av uppståndelsen kring "sexmiljonersmannen" rullades en annan historia upp i Uppsala. Det handlar om åtta rumäner som har tvingats tigga i staden under slavliknande förhållanden. Under dödshot ska de ha samlat ihop över en miljon kronor till en 35-årig man, som i fjol dömdes till 12 års fängelse för människohandel i Rumänien. Socialtjänsten i Uppsala misstänker att fler kan vara drabbade och ska nu kartlägga förekomsten av människohandel i staden."

//

"På senare tid har en rad liknande fall uppdagats runtom i Sverige. Förra månaden föll en dom om människohandel i Göteborgs tingsrätt. Enligt polisen har tiggare sålts och köpts som ägodelar. De ska också ha utsatts för sparkar och slag, bland annat med ett järnrör.

I december sprängde polisen en internationell tiggarliga i Småland och förde ett 30-tal bulgariska EU-migranter till skyddade boenden. Polisen kom ligan på spåren efter att en svårt skadad man hittats i ett dike utanför Växjö. Det visade sig att mannen hade försökt fly, men blivit hittad och misshandlad av sina plågoandar.

I november föll domen mot huvudmännen bakom en liknande härva i Ljusnarsberg, där uppemot 15 vuxna och barn levde med trasiga toaletter, rutten mat, utkylda rum och råttbajs.

"Vi får många indikationer på att utsatta människor luras till Sverige för att tigga. De får höra att de ska arbeta, men tvingas i stället sitta och tigga och får inte behålla pengarna", säger polisen Per Englund som arbetar med människohandel vid NOA."

//

"Även Claes Ling-Vannerus, som är nationell samordnare för arbetet med utsatta EU-medborgare, menar att det kommer allt fler signaler om grov organiserad brottslighet kopplad till tiggeriet.

Han ser också att verksamheten börjar ta nya former, kanske som ett resultat av att tiggeriet inte längre är lika lönsamt. Det finns indikationer på att utsatta EU-medborgare exploateras som svart arbetskraft liksom signaler om prostitution, narkotikaförsäljning och annan kriminalitet i tiggeriets spår.

Samstämmigheten är stor i de intervjuer som jag har gjort inför denna krönika. Tiggeriet framstår i hög grad som organiserat. Det är mycket vanligt att tiggare tvingas betala för sina platser till personer som anser sig ha äganderätten till dessa. Ofta kommer någon och samlar ihop tiggarnas pengar och kollar att de sitter på sin plats. Det kan vara män från samma familj, men det kan också vara ett tecken på människohandel."

Så långt Expressens ledare. Som avlsutas med en rekommendation till regeringen att "ta sitt ansvar och snarast tillsätta en utredning om hur tiggeriet kan förbjudas". Bra. Man kan ju då lämpligen utgå från moderaternas förslag.




Nya avslöjanden om tiggeriets koppling till grov kriminalitet

2018-02-13

På två dagar har Uppsala Nya Tidning haft två nyheter me dkoppling till grov kriminalitet kopplat till tiggeriet. Det är verkligen hög tid att sluta blunda. Tiggeriet måste förbjudas, helt och hållet. Så länge det tillåts fortsätta göder vi människohandel, tvång, utpressning, hot och annan grov kriminalitet.







Därför vill jag förbjuda tiggeriet - min erfarenhet från Stockholm

2017-12-08

Jag rör mig mycket i centrala Stockholm, och tiggarna är många och en påtvingad del av vardagen. Jag känner numera igen flera av dem, som suttit dag ut och dag in på samma ställe i flera år. Sannolikt bryter många av dem mot tremånadersregeln inom EU, men ingen verkar bry sig om det.

Ett nytt inslag är att man numera rör sig inne i tunnelbanetågen och försöker sälja saker. Tidningar, hantverk mm. Detta är förbjudet på tågen i tunnelbanan, men förbudet efterlevs inte. Jag har vid flera tillfällen också konstaterat att tiggarna använder tunnelbanan för sina resor, men att man inte betalar. I stället tränger man sig helt obekymrat förbi spärrarna när andra går igenom. Förvisso är inte tiggarna ensamma om att tjuvåka, det ser jag alltför många som gör. Men jag konstaterar samtidigt att biljettkontrollanter och spärrvakter inte verkar agera alls när de ser tiggare som tjuvåker. Lagen gäller helt enkelt inte längre lika för alla.

Jag ser också hur tiggarna råkar i interna bråk. Att de står och skriker åt varandra är vanligt. Och ibland blir det värre än så. Ett exempel var häromveckan utanför Konsum vid Östermalmstorg. Utanför sitter en äldre kvinna och tigger, hon sitter där i alla väder. Den aktuella kvällen var jag just på väg ut ur affären, när en man kommer fram till den tiggande kvinnan. Han har en bunt sedlar i ena handen och går fram och stoppar ned den andra handen i kvinnans burk. Jag får en känsla av att han ska hämta "dagskassan". Men kvinnan blir av någon anledning jättearg, tar en stor påse och slår till honom över armen och skriker åt honom. Han bara skrattar och går åt sidan och stoppar ned sedelbunten i fickan och tänder en cigarett. Jag står kvar inne i butiksentrén tills det lugnat ned sig och går sen mot min övernattningslägenhet. Strax efter att jag passerat den tiggande kvinnan hör jag hur hon skriker något igen och vänder mig om. Hon tar en stor välfylld grön påse och slår till den rökande mannen flera gånger över ryggen. Han bara skrattar och röker vidare men går sakta iväg bort från mitt håll. Kvinnan är ordentligt arg, skriker åt honom och följer efter och bankar på honom hela tiden. Jag kommer då plötsligt på att jag borde ta en bild, men hinner inte få någon bild förrän kvinnan vänder tillbaka för att återigen sätta sig på sin plats:



På andra sidan gatan, vid nedgången till tunnelbanan står fler män som jag tror tillhör samma gruppering, i vart fall verkar de känna varandra väl och talar samma språk som kvinnan. Männen brukar stå och hänga eller sitta där på golvet och röka och dricka öl innanför entrén till tunnelbanan samtidigt som den gamla kvinnan sitter utanför butiken på andra sidan gatan och tigger. Min absoluta känsla är att det är hon som tigger ihop pengarna till männens öl och cigaretter. Allt känns ovärdigt och förnedrande, hon sitter där i regnet och de står inne i tunnelbaneentrén och röker och dricker öl! Jag har inte svårt att förstå kvinnans ilska mot den man som hon uppenbart känner som försöker ta hand om de pengar hon själv tiggt ihop.

För egen del konstaterar jag att tiggeriet idag tar alltmer extrema uttryck och blir alltmer aggressivt. Även om många tiggare (främst kvinnorna) sitter snällt och tigger så ser jag allt oftare motsatsen. Jag ser av och till liknande bråk mellan tiggare utanför butiksentréer (vilket även butikspersonal vittnar om) och jag upplever att tiggare har allt svårare att få in de pengar de behöver vilket gör dem mer påflugna och irriterade när man inte ger några pengar. Jag har själv mötts av upprörda röster när jag inte lägger något i burken, tiggare har till och med spottat efter mig på gatan (!) och flera gånger har tiggare följt efter mig upprepande sitt mantra "tack så mycket". Det känns väldigt obehagligt, man vet ju inte vad som händer om man inte ger något? Att få en burk uppkörd i ansiktet när man sitter på en uteservering är inte heller särskilt trevligt. Inte heller att ha en tiggare sittande precis bredvid bankomaten när man tar ut pengar.

Till detta vet vi att kriminalitet och prostitution blir en sista utväg för alltför många när inte tiggeriet räcker för att få in de pengar man behöver. Vi ser nu också hur rättsväsendet uppmärksammat flera fall av organiserat tiggeri/människohandel. Dessutom kvarstår problemet med olagliga bosättningar på annans mark och därtill hörande sanitära problem.

Det är när man ser och upplever allt detta, dag efter dag, som man känner att det räcker nu. Det är hög tid att förbjuda tiggeriet. Den som säger nej till ett förbud bidrar till att skapa förutsättningar för allt större problem i tiggeriets kölvatten.




Ulf Kristersson (M) sträcker ut en hand till Löfven om tiggeriförbud

2017-12-08

I en intervju i Aftonbladet, som även kommenteras av bland annat Dagens Nyheter säger moderaternas partiledare Ulf Kristersson att han är beredd att medverka till en bred politisk kompromiss om ett tiggeriförbud. Och eftersom resten av Alliansen säger nej sträcker han ut en hand till Stefan Löfvén och erbjuder sig att medverka till en lösning. Lite citat från artikeln i Aftonbladet:

"När Moderaterna nyligen höll sin partistämma röstade ombuden igenom ett nationellt förbud mot tiggeri. Efter flera år av intern debatt, där man gradvis skärpt tonen, gick man nu hela vägen. Tidigare var det bara Sverigedemokraterna som varit för ett nationellt förbud. Ingen av de andra Allianspartierna står bakom förslaget och flera av dem tycker att det är en mycket dålig idé. Moderatledaren Ulf Kristersson sträcker nu ut handen till statsminister Stefan Löfven (S) i tiggerifrågan. Han säger att M och S/MP-regeringen skulle kunna lösa frågan redan före valet nästa höst. Han säger att hans parti landat i att det inte finns någon annan lösning än ett förbud. – Jag tycker att det finns flera dimensioner i den här frågan. Men man ser också alla de problem som följer i tiggeriets spår, hur människor utnyttjas och den kriminalitet som sprider sig. Vi måste stoppa tiggeriet, det är inte värdigt i Sverige. Då tror jag att man ska ta ett gemensamt politiskt ansvar för detta så att vi gör det som är rätt, säger Ulf Kristersson." // "M-ledaren hoppas nu på att regeringen ska vilja gå vidare och inleda förhandlingar. – Det skulle väcka respekt om politiken gemensamt kunde enas. Om regeringen vill gå vidare i den här frågan är vi beredda att hjälpa till och hitta en bra politisk kompromiss som gör att vi gemensamt kan förbjuda tiggeriet i Sverige. Kristersson säger också att han hört flera socialdemokrater som rört sig i samma riktning som M. – Jag tycker att det sakligt sett skulle finnas ganska goda möjligheter till en lösning, men jag vet förstås inte. Det måste regeringen så klart ta ställning till. Men jag uppfattar att de ser samma problem som vi och därför måste man också kunna gå till politiskt handling och fatta beslut och väcka respekt för de besluten.

Jag anser att det är hög tid att förbjuda tiggeri i Sverige och att skicka en tydlig signal till omvärlden att vi inte accepterar detta. Om de små partierna i riksdagen inte vill medverka till att göra det som är rätt och riktigt så måste de två stora partierna försöka enas. Om S och M kommer överens finns en stor politisk majoritet i riksdagen för ett tiggeriförbud. Om även SD skulle stödja detta blir majoriteten än större. Jag upplever även att det finns en stor majoritet hos svenska folket som vill förbjuda tiggeri och ser ingen annan väg än den Ulf Kristersson föreslår.




Ny stor härva av människohandel för tiggeri avslöjad i Småland

2017-12-08

Sydöstran berättade i veckan att polisen gjort ett mycket stort tillslag mot organiserad brottslighet och människohandel i Kronobergs och Kalmars län, samt i ett annat land. Det kan enligt polisen vara ett av de största ärendena i Sverige hittills när det gäller den här typen av brottslighet. "Vi har ett antal personer frihetsberövade både i Sverige och i utlandet", säger Robert Loeffel, pressekreterare vid polisen i region Syd, till TT.

Ärendet rör organiserat tiggeri och totalt har tio personer frihetsberövats i Sverige. Sex har anhållits under dagen och fem av dem är misstänkta för människohandel. En anhållen är misstänkt för grovt näringspenningbrott, berättar polisen på en presskonferens. Ett 20-tal brottsoffer från Bulgarien har omhändertagits.

"Man har förmått dem att tigga och nätverket har tagit stora delar eller allt av förtjänsten", säger Mattias Sigfridsson, chef för sektionen mot internationell grov organiserad brottslighet vid polisens region Syd på presskonferensen. Enligt Sigfridsson rör det sig om miljonbelopp som har förts ut från Sverige. Tre personer har häktats i sin utevaro och två av dem har gripits i Bulgarien.




Hur var det nu - fanns det något organiserat tiggeri?

2017-11-21



Jag minns för en 4-5 år sedan när jag problematiserade tiggeriet och pekade på alla de vittnesmål som fanns om organiserat tiggeri. En kompakt kör av ledarskribenter, politiker och organisationer förklarade att vi som pekade på tiggeriets baksida spred myter.

I dag fick vi ett nytt bevis på det organiserade tiggeriets baksida. Det är bara ett i raden. Redan tidigare har personer dömts för människohandel och utnyttjande med koppling till tiggeri. Och både Aftonbladet, Expressen och Göteborgs-Posten har haft omfattande reportage om tiggeriets baksidor på senare år. Även Kalla Fakta hade ju ett utförligt reportage för något år sedan.

Att inte förbjuda tiggeri innebär att vi göder kriminell verksamhet. För mig är införande av tiggeriförbud närmast en självklarhet med den vetskap vi idag har om det växande problemet med kriminalitet, människohandel, utpressning, prostitution, narkotikahandel och svartjobb som har direkt koppling till tiggeriet.




Citerad i Borås Tidning

2017-09-11






Mer om moderaternas förslag om nationellt tiggeriförbud

2017-09-06

Gårdagens besked om moderaternas nya linje i tiggerifrågan fick många och starka reaktioner. Sedan moderaterna presenterade det tidigare förslaget om att ge kommunerna möjlighet att införa kommunala tiggeriförbud har bilden bekräftats allt tydligare om den misär och de övergrepp/tvång/utpressningssituationer som drabbar många tiggare. Vi vet nu också med säkerhet att det förekommer annan kriminell verksamhet i koppling till tiggeriet, liksom prostitution och människohandel. Självklart ska man med kraft försöka angripa de kriminella individer som styr denna verksamhet, men så länge tiggeri är tillåtet kommer människor att lockas till Sverige med falska löften och sedan riskera att fasta i misär och tvång. Ska man få stopp på tiggeriets mörka baksidor måste man sätta ned foten och förbjuda tiggeriet som sådant. Det kommer snabbt att sprida sig i tiggarnas hemländer och göra att färre lockas att resa till Sverige för att tigga.

Tiggeriförbud finns idag i ett antal länder och städer i Europa. I Danmark har man ett nationellt tiggeriförbud och det fungerar, tiggeriet har minskat kraftigt. Om det fungerar i Danmark kommer det självklart att fungera här.

Invändningen att "man kan inte förbjuda fattigdom" är irrelevant. Man kan självklart inte förbjuda fattigdom, men man kan förbjuda människor att sitta på gatan och tigga. Och det tycker jag vi ska göra. Ibland måste man vara realistisk, och situationen är värre än de flesta insåg för bara 4-5 år sedan. I bred politisk enighet har vi redan tidigare underlättat för markägare att kunna avhysa illegala bosättningar. Nu är det dags att ta tag i tiggeriet som sådant.

Invändningen att "man inte kan bötfälla den som saknar tillgångar" är inte heller relevant. Vi har många brott och förseelser som bestraffas med böter, och vi gör inte undantag för de fall förövaren saknar tillgångar - lagen gäller lika för alla. Det viktiga är tiggeriförbudet i sig, och att detta blir känt bland dem som berörs och inte minst i andra länder. Om det fungerar i Danmark bör det som sagt kunna fungera i Sverige.

Vårt förslag stöds av den tidigare nationelle samordnaren mot tiggeri, Martin Walfridsson, som bytt åsikt det senaste året och idag förespråkar tiggeriförbud. Även Svensk Handel stödjer vårt förslag, och konstaterar att det idag sitter tiggare utanför de flesta butiker, vilket upplevs obehagligt av många kunder och butiksanställda.

Här är återigen artikel som jag och några kolleger hade i Expressen den 15 april 2015. I dag är tiggeriförbud också partiets förslag till ny moderat politik, som förhoppningsvis kommer att antas på vår arbetsstämma i höst.






Moderaterna föreslår nationellt tiggeriförbud

2017-09-05

Den 15 april 2015 hade jag och några moderata riksdagskolleger denna debattartikel i Expressen där vi menade att det var dags att överväga ett förbud mot tiggeri.



I dag presenterar moderaterna ett nytt samlat kriminalpolitiskt program. En del i detta är att vi nu föreslår ett nationellt tiggeriförbud. Bakgrunden är givetvis att det blir allt mer uppenbart att det förekommer omfattande övergrepp, tvång, utpressning och kriminalitet kopplat till tiggeriet. Då måste man som ansvarsfulla politiker säga stopp.

Jag återkommer till övriga delar i det nya kriminalpolitiska programmet.




Alltför många politiker saknar ryggrad

2017-06-12



Även Borås Tidning citerar nu minister Åsa Regnér (S) och hennes uttalanden om tiggeriet. Hon är extremt tydlig med att man genom att skänka pengar till tiggare också upprätthåller tiggeriet som fenomen, med alla dess baksidor.

Jag kan konstatera att migrationsminister Tobias Billström lyfte frågan redan 2010, men då fick massiv kritik. Själv började jag på allvar engagera mig i ämnet hösten 2013, efter mitt besök i Rumänien och de uppmärksammade händelserna i Borås samma höst. Och jag var långtifrån ensam. Men det tog fram till efter valet 2014 innan mitt eget parti vaknade på allvar och satte ned foten med vårt förslag våren 2015 om att bland annat möjliggöra för kommunala tiggeriförbud (samt de nu införda nya lagreglerna för att underlätta avhysning av personer som olovligen bosatt sig på annans mark). Detta var resultatet av interna moderata diskussioner där jag själv var i högsta grad engagerad.

Och nu, drygt två år senare, vaknar Socialdemokraterna och ser plötsligt baksidan av tiggeriet som sådant.

Alla de som offentligt hånat oss som pekade på den obehagliga baksidan av tiggeriet borde idag be om ursäkt. Jag minns den interna kritiken jag själv fick från partivänner när jag påpekade det uppenbara, väl grundat i många samtal med människor med insyn i problematiken, både i Sverige och utomlands. För att inte tala om den totala sågningen vi upplevde från politiker på vänsterkanten och media. Det fanns ingen gräns för nedlåtande kommentarer, våra påståenden om organiserat tiggeri var en myt (exempelvis "råttan i pizzan" enligt Aftonbladets ledarredaktör), alla tiggare var här frivilligt och påståendet om kriminalitet i tiggeriets spår var närmast rasism. Den tramsigaste invändningen var att "man kan inte förbjuda fattigdom". Det kan man såklart inte, men man kan faktiskt förbjuda tiggeri. På varje punkt hade de som kritiserade oss fel.

Mina egna partivänner som internt kritiserade oss som öppet vågade kräva krafttag mot tiggeriet är idag tysta. Bortsett från den moderata partiledningen som faktiskt framfört ursäkter till oss som vågade säga sanningen, trots att den då inte var politiskt korrekt.

Jag hör idag inte heller en enda socialdemokrat säga emot Åsa Regnér. Trots att det hon säger går rakt emot den linje som Socialdemokraterna drivit ända tills nyligen, ivrigt understödd av bland annat våra lokala Socialdemokratiska riksdagsledamöter i Sjuhärad.

Alltför många politiker saknar uppenbarligen ryggrad och vågar inte stå för sina åsikter utan följer bara med strömmen. Inte konstigt att väjarna tröttnar.




Lättare att avlägsna illegala bosättare från ockuperad mark

2017-05-29

För någon vecka sedan tog riksdagen beslut om att införa en nya lag om "Avlägsnande". Det är en ny form av särskild handräckning som ska göra det lättare för markägare att få tillbaka besittningen till sin egen mark eller byggnad genom att det blir enklare att avlägsna personer som befinner sig där olagligt.

Tidigare har det varit ganska komplicerat att avhysa personer som bosatt sig utan tillstånd på annans mark eller uppehåller sig i annans byggnad. Bland annat har man i princip varit tvungen att ansöka om exakt vilka personer som ska avvisas, vilket i praktiken varit i stort sett omöjligt. Det nya blir att Kronofogden kan avlägsna samtliga personer som befinner sig illegalt på platsen, utan att man i ansökan måste lämna uppgift om vilka personerna är. Avlägsnandet ska även kunna omfatta personer som tillkommit efter att ansökan lämnades in.

Denna viktiga lagändring är en del i arbetet att motverka de stora problemen som vissa markägare (både kommuner och privata) drabbats av i spåren av tiggeriet och tiggarnas illegala ockupation av annans mark. Det är på tiden att markägare inte längre är i princip rättslösa i dessa situationer, och den nya lagen är något vi moderater drivit på för under lång tid.




Allt fler inser att vi behöver någon form av tiggeriförbud

2017-04-24

Jag blev ärligt talat en smula förvånad idag när jag hörde att regeringens tidigare samordnare mot tiggeri, Martin Valfridsson, plötsligt svängt i frågan om tiggeriförbud och i Studio Ett idag förespråkar att man utreder ett sådant. Valfridsson vill se ett nationellt förbud, där tiggande kriminaliseras. Motiveringen är att "om man förbjuder tiggeriet så kommer de inte längre hit för att tigga. Då kan man arbeta mer långsiktigt mot fattigdomen" säger han.

Martin Valfridsson var tidigare statssekreterare hos justitieminister Beatrice Ask (M) under Alliansregeringens tid, och har varit inbjuden till flera seminarier och interna moderata möten för att diskutera saken efter valet 2014. Vi är många som lyssnat på honom när han beskrivit tiggeriets baksida och hur tiggare utnyttjas, något som många i media och politiken fram tills nyligen vägrat att inse. Men vi är också en del moderater som ifrågasatt hans tidigare motstånd mot tiggeriförbud.

Jag har ända sedan mitt besök i Rumänien i oktober 2013 upprepade gånger väckt frågan om att överväga ett tiggeriförbud och också motionerat i riksdagen om att man i vart fall borde utreda fördelar och nackdelar med lokala eller nationella tiggeriförbud. (Denna riksdagsmotion hösten 2014). Jag hade också med tiggerifrågan bland mina personliga vallöften i valet 2014. I början när jag lyfte denna fråga fick jag intern kritik från en hel del moderata kolleger och även från vissa personer i dåvarande ledningen i partiet. Uppenbarligen hade många gått på argumentationen att "man inte kan förbjuda fattigdom". Det kan man såklart inte. Men man kan faktiskt förbjuda tiggeri!

Den 18 april 2015 citerades jag i Borås Tidning med anledning av ett blogginlägg rörande tiggeriförbud:



I maj 2015 skrev jag och ett antal moderata riksdagsledamoter ett debattinlägg i Expressen med rubriken Dags att överväga ett förbud mot tiggeri".

Vi ställde dock upp på den moderata kompromissen senare under året om att förespråka möjligheten till kommunala tiggeriförbud, där varje kommun kunde agera efter vad man tyckte var lämpligt. Det kändes som en rimlig kompromiss. Dessutom innehöll det moderata förslaget hårdare tag mot illegala bosättningar på annans mark. Denna nya moderata linje fastslogs också av den moderata partistämman i oktober 2015.

I mars 2016 enades oppositionen i riksdagen om att kräva att regeringen skulle återkomma med tydligare regler kring avhysning av illegala bosättningar. S, V och MP röstade emot, men oppositionen vann ändå omröstningen.

Jag tycker det moderata kompromissförslaget är hyfsat bra, men är den förste att välkomna Valfridssons omsvängning i frågan. Jag tycker definitivt att vi borde utreda ett nationellt tiggeriförbud, i enlighet med förslaget i min riksdagsmotion från 2014.

Den som vill läsa mer om mitt engagemang i tiggerifrågan hittar alla blogginlägg om detta samlade på denna sida.




Riksdagen kräver skärpta regler mot otillåtna bosättningar

2017-03-02

I dag röstade riksdagen för att kräva av regeringen att man skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som förbättrar en fastighetsägares möjligheter att bli av med personer som illegalt uppfört bosättningar på annans mark. En mycket viktig fråga för rättssäkerheten. S, V och MP röstade emot, vilket är oerhört märkligt.







Tiggeridebatten symboliserar det svenska debattklimatet

2016-12-17

I dag öppnar alltså plötsligt statsminister Stefan Löfvén (S) för såväl tiggeriförbud som krav på tillstånd för tiggeri. Dock utan att presentera några direkta förslag, han säger bara att frågan "måste diskuteras".

Fast diskussionernas tid borde vara över. Vi är faktiskt ganska många som diskuterat tiggerifrågan genom åren, och nu är det hög tid för handling. Själv har jag i vart fall debatterat tiggerifrågan ända sedan augusti 2010 då jag på bloggen kommenterade dåvarande migrationsminister Tobias Billström (M) som försvarade Stockholmspolisens avvisande av romer från Bulgarien och Rumänien som tiggde på gatorna. Alla mina blogginlägg om tiggeriet finns samlade under en egen flik i bloggarkivet. Det har blivit en del...



I oktober 2013 besökte jag Rumänien med huvudsyftet att på plats lära mig mer om bakgrunden till tiggeriet och hur man bäst kan stoppa det. Läs hela reseberättelsen här. Fotona ovan är från mitt besök i en romsk bosättning i Calarasi sydost om Bukarest. Efter denna resa har jag verkat för en diskussion, såväl internt i partiet som i samhället om eventuellt tiggeriförbud - kommunalt eller nationellt.

Jag minns hur min blotta antydan om att motverka eller förbjuda tiggeri närmast skapade konvulsioner i såväl media som i politiken. Själv fick jag tillsägelse på skarpen från flera ledande moderater. Även riksdagskolleger uttryckte sitt ogillande. Tiggeriförbud skulle man inte ens diskutera. "Man kan inte förbjuda fattigdom" hette det. Min invändning att man såklart inte kan förbjuda fattigdom, men att man självklart kan förbjuda tiggeri var det få som lyssnade på.

I valrörelsen 2014 hade jag trots den interna kritiken med åtgärder mot tiggeriet bland mina personliga vallöften, alltså de frågor jag ville driva efter valet. Där fanns för övrigt också med frågan om en mer hållbar migrationspolitik. Båda dessa frågor var kontroversiella och gav, för att uttrycka sig försiktigt, knappast några interna partipolitiska fördelar.

Sedan valet 2014 har mycket hänt. I oktober 2014 lämnade jag in denna riksdagsmotion där jag föreslog en förutsättningslös utredning om möjligheter och problem med ett tiggeriförbud. Och den 16 april hade jag detta debattinlägg i Expressen tillsammans med tre andra moderata riksdagsledamöter, där vi ställde frågan om det inte var dags att överväga ett nationellt förbud mot tiggeri.

I april 2015 anordnade moderaterna ett riksdagsseminarium med regeringens nationelle samordnare Martin Walfridsson, och parallellt med detta uppmärksammades allt fler fall av organiserat tiggeri och utnyttjande av tiggare i media. Dessutom växte problemen kring olagliga bosättningar. Opinionsstödet bland svenska folket växte också för att införa tiggeriförbud.

Under vintern-våren 2015 rörde sig moderaterna allt mer i den riktning som jag och ett antal andra riksdagsledamöter förespråkat när det gäller tiggeriet. Jag har sedan valet deltagit i flera interna möten och diskussioner kring tiggeriet och förhoppningsvis bidragit en del till att förflytta moderaternas linje i en mer ansvarsfull riktning.

Sedan maj 2015 har moderaterna nu partistämmobeslut om skärpt politik mot tiggeriet. Vi vill bland annat verka för kriminalisering av organiserande av tiggeri samt att ordningslagen skärps så att kommunerna får möjlighet att förbjuda tiggeri för att upprätthålla den allmänna ordningen. Dessutom vill vi ge kommuner och privata markägare fler verktyg för att kunna motverka att illegala boplatser uppkommer eller permanentas. Vi vill också se över regelverket för särskild handräckning och avhysning av illegala bosättningar så att detta blir enklare och billigare för markägaren. För egen del hade jag absolut kunnat tänka mig att diskutera ett nationellt förbud mot tiggeri, men jag tycker ändå att det moderata partistämmobeslutet är en bra kompromiss. Att förtydliga ordningslagen är dessutom snabbare och enklare än att införa en lag om nationellt tiggeriförbud som sannolikt skulle kräva både utredning och remissrunda innan riksdagen kunde ta beslut. Och de kommuner som så önskar kan ju med vårt förslag låta tiggeriet fortsätta om det inte upplevs vara något problem.

Redan i april 2015 lade moderaterna fram ett förslag i riksdagen om förenkling av reglerna för avhysning av illegala bosättningar på annans mark. Inget annat riksdagsparti stödde vårt förslag. Så sent som i september 2015 lade vi moderater fram ett förslag om att förtydliga ordningslagen så att det blev tydligt att kommunerna kunde införa kommunala tiggeriförbud. Detta fick inte heller stöd av riksdagen. Bland annat Socialdemokraterna (!) röstade nej.

Socialdemokraterna och Stefan Löfvén har dessutom flera gånger öppet hånat såväl enskilda moderaters förslag om tiggeriförbud som vårt moderata partistämmobeslut, just med mantrat att "man kan inte förbjuda fattigdom". I valrörelsen 2014 sade han bland annat så här:

"Det ligger i högerns ideologi att tänka så. Fattigdom går inte att lagstifta bort"//"Det här må ligga i Moderaternas linje, men inte i vår ideologi. Fattiga människor måste få hjälp att komma ur fattigdom."

Nu öppnar alltså samma Stefan Löfvén själv för ett nationellt totalförbud mot tiggeri, en linje som hittills endast Sverigedemokraterna drivit politiskt. Plötsligt är det alltså möjligt och moraliskt att "förbjuda fattigdom", och plötsligt är den hemska "högerns ideologi" rumsren och till och med möjlig att genomföra?

Det politiska hyckleriet i Sverige känner inga gränser. Det finns förvisso inslag av detta i många partier, inklusive mitt eget, inte minst när det gäller frågan om tiggeriet, men frågan är om inte Socialdemokraterna just nu överträffar allt annat med råge. De är hyckleriets okrönta mästare.




Tänkvärd reflektion kring tiggeriet

2016-11-28

Läste detta i Dagens Industri förra veckan. Det går inte att länka till krönikan, så jag scannade in den i stället (klicka på bilden för läsbar storlek). Mikael Storåkers har visserligen inte riktigt koll på hur det fungerar i exempelvis Rumänien (romer diskvalificeras exempelvis inte alls från högre studier, tvärtom har de särskilda kvoter på universiteten, och långt ifrån alla romer är fattiga - en stor del av romerna är medelklass eller rent av välutbildad överklass även i Rumänien), men hans slutsats är i övrigt intressant. Tiggarna gynnar inte bara SD utan alla främlingsfientliga krafter i vårt land.

Dessutom anser jag personligen att tiggeriet faktiskt även motverkar integration av nyanlända. Tiggarna sätter en felaktig bild av att människor från andra länder eller kulturer med automatik är bidragstagare och inte kan försörja sig själv. Det är kanske det allra allvarligaste problemet med tiggeriet i dagens läge där det är viktigare än någonsin att nyanlända snabbt kommer in i det svenska samhället.






Är regeringen beredd att agera mot tiggeriet?

2016-08-28

Nyligen kom utspel från enskilda ministrar om åtgärder mot tiggeriet. Förra veckan aviserade civilminister Ardalan Shekarabi (S) att ett förbud av tiggeri i Sverige kunde bli aktuellt. Ett antal s-märkta kommunalråd applåderade utspelet. Nästan samtidigt kom besked från Miljöpartiet att regeringen inte planerade att ändra lagstiftningen. Efter en tids tystnad meddelade statsminister Stefan Löfven (S) till slut att det inte fanns några förslag. Ungefär samtidigt sa arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) i sin tur att ett förbud absolut borde övervägas. I dagsläget vet helt enkelt ingen vad den svenska regeringens linje är i tiggerifrågan.

I en debattartikel i Expressen den 24 augusti berättade partisekreterare Tomas Tobé (M) och justitieutskottets ordförande Beatrice Ask (M) att Moderaterna tänker syna regeringen i frågan. Inom några veckor kommer Socialdemokraterna ha möjligheten att ställa sig bakom möjligheten för kommuner att lokalt få förutsättningar att hantera situationen. Moderaterna kommer i riksdagen föreslå att ordningslagen ses över så att det inte råder någon tvekan om att man i lokala ordningsföreskrifter kan förbjuda tiggeri. Det handlar om platser och situationer där detta krävs för att upprätthålla den allmänna ordningen. Till exempel vid buss- och tågstationer, vid köpcentrum, utanför butiker samt andra allmänna platser som gågator, torg och parker.

Det ska bli spännande att se hur regeringen agerar.




Helt orimligt att tiggande EU-migranter beviljas försörjningsstöd

2016-06-01

Moderaternas migrations- och socialförsäkringspolitiske talesperson, Johan Forssell, skriver idag på SVT Opinion och kräver att lagstiftningen om EU-migranters rätt till försörjningsstöd måste ses över.

Bakgrunden är en aktuell dom i Förvaltningsrätten i Malmö som har gett en EU-migrant rätt till försörjningsstöd. Det är inte rimligt att EU-medborgare, som inte jobbar eller studerar, och som har varit i Sverige enbart en kortare tid, ska ha rätt till försörjningsstöd här.

Sedan tidigare finns det även beslut från Skolinspektionen som innebär att EU-migranters barn har rätt till skolgång även om föräldrarna inte jobbar eller studerar.

Dessa beslut kan sammantaget få långtgående konsekvenser för landets kommuner. Därför anser Moderaterna att regeringen måste agera och det snart.

Läs hela artikeln här.




Råttan i pizzan...

2016-04-20



Organiserat tiggeri är som myten om "råttan i pizzan" skrev Anders Lindberg i sin ledare i Aftonbladet 20 maj 2015 (Klicka på bilden för att läsa ledartexten). Och Aftonbladets attacker mot alla som pratat om tvång, organisering eller kriminalitet i samband med tiggeri har inte varit nådiga. Bland annat blev vi moderater närmast idiotförklarade när vi lyfte tiggerifrågan och kom med förslag om möjlighet till kommunala tiggeriförbud och en del annat i höstas. Organiserat tiggeri förekommer inte meddelade man. Punkt slut.

Men nu verkar något ha hänt. I dag presenteras den tredje delen i Aftonbladets serie om tiggeriets mörka baksida. Dagens avsnitt handlar om "Tiggerislavarna". (Klicka på bilden för att läsa). Råttan i pizzan har visst blivit bister verklighet även för Aftonbladet.







Frukostseminarium om tiggeri

2016-02-11



I dag började jag dagen med ett mycket välbesökt frukostseminarium om tiggeriet och hur Sverige på bästa sätt ska hantera situationen. Först berättade regeringens samordnare för utsatta EU-medborgare, Martin Valridsson, om den utredning han just överlämnat till regeringen, med titeln Framtid sökes.

I utredningen redovisar han sina förslag kring var gränserna bör gå för kommunernas socialtjänst när det gäller stöd till tiggare, vad som bör gälla kring eventuell skolgång i Sverige för tiggarnas barn, hur man ska hantera olovliga bosättningar på annans mark och en del annat. Martin Valfridsson berörde också polisens senaste kartläggning om brottslighet kopplat till tiggeri (människohandel, tvång att tigga, uttaga av "avgifter" för bra tiggarplatser osv) och konstaterade att det är ett växande problem. Valfridsson föreslår också att Länsstyrelsen i Stockholm ska bli en permanent samordnande myndighet som kan ge stöd och råd till övriga länsstyrelser och kommunerna i dessa frågor.

Valfridsson berättade att det idag finns ca 4.600 tiggare i Sverige (november 2015), Av dessa är ca 70-100 barn. Barn i samband med tiggeri förekommer dock bara i ett tiotal kommuner och det är tydligt att det har koppling till att dessa kommuner erbjuder härbärgen och skola till barnen. Signalvärdet från svensk sida har stor betydelse för om det ska förekomma barn i tiggarlägren eller inte. LVU (Lag om vård av unga) gäller alla barn som vistas i Sverige och ett barn som lever i misär kan omhändertas tillfälligt efter beslut av svenska myndigheter. Om det däremot handlar om ett mer permanent omhändertagande krävs enligt internationella konventioner beslut av myndigheterna i hemlandet.

När det gäller skolgång för barn som vistas tillfälligt i Sverige har kommunerna ingen skyldighet att erbjuda det, men man för göra det om man vill. Vissa kommuner gör detta, bland annat Göteborg. Valfridsson menar att detta är olyckligt och att det förstör den, ofta bräckliga, skolgången i hemlandet. Jag kan ju lägga till det jag tidigare berättat, att det råder skolplikt i exempelvis Rumänien, och att EU lägger stora pengar på att finansiera nya skolor i utsatta områden.

När det gäller olovliga bosättningar menar Valfridsson att man inte behöver går den krångliga och dyra vägen via kronofogden för att avhysa, utan att polisen kan göra detta omedelbart för att avvärja brott (exempelvis egenmäktigt förfarande, skadegörelse mm). I Finland arbetar man på detta sätt och där finns bara 300-500 tiggare i hela landet (det högre antalet gäller sommartid). Det finns en tydlig koppling mellan hur aktiva man är att avvisa olovliga bosättare och hur många tiggare som säker sig till en stad eller ett land.

Martin Valfridsson upprepade också sin uppmaning att våga diskutera om det verkligen är klokt att ge pengar i en mugg. Han menar att det medför en uppenbar risk att man stoppa pengar rakt in i kriminell verksamhet och att det är bättre att stödja via hjälporganisationer som arbetar på plats i tiggarnas hemländer. Representanter för hjälporganisationer fanns också på plats i panelen för diskussioner på dagens seminarium.




Utredning presenterar kloka och självklara förslag kring tiggeriet

2016-02-02

I går lämnade regeringens särskilde tiggerisamordnare, Martin Valfridsson, sin utredning till regeringen angående hur kommunerna bör arbeta med frågor som rör tiggare från andra EU-länder. Förslagen presenterades vid en pressträff igår.

Bland annat anser Valfridsson inte att kommunerna ska erbjuda skolgång för tiggarnas barn. En självklar inställning tycker jag eftersom det, som jag tidigare påpekat, bara gör att fler barn följer med till Sverige och tvingas leva i tiggarläger i stället för att gå i skolan i hemlandet där det faktiskt råder skolplikt.

Valfridsson tycker inte heller att kommunerna ska erbjuda plats för tiggarläger, även det en fullständigt självklar linje. Ingen annan får bygga tältläger på kommunal mark, och lagen bör rimligen vara lika för alla. Dessutom är permanentning av tältläger i praktiken ett accepterande av kåkstäder runt våra större städer, en helt oacceptabel utveckling.

Både Valfridsson och ansvarig minister Åsa Regnér (S) anser att man egentligen inte heller bör ge pengar till tiggare utan hellre stödja organisationer i tiggarnas hemländer. Dessutom vill Sverige försöka få till avtal även med Bulgarien om hur man tillsammans kan hjälpa tiggare på plats.

Sammantaget bra förslag och vettiga tankar, och helt i linje med vad jag tidigare framfört i debatten. Det är dags att låta sunt förnuft få större utrymme i debatten om tiggeriet. Hittills har allt bara handlat om känslor, och de är som bekant inte alltid så rationella.




Nu finns Expressens utmärkta artikelserie om tiggarna på nätet

2015-01-10



Expressen har nu lagt ut hela sin artikelserie om tiggarna på nätet.
Jag rekommenderar en läsning för alla intresserade!




"Därför kommer tiggarna" - läsvärd fördjupning om tiggeriet

2015-12-30

För några veckor sedan (perioden 29 november till 12 december, ev ytterligare någon dag) hade Expressen/GT en lång serie reportage om tiggeriet och verkligheten bakom detta. "Därför kommer tiggarna". Jag rev ur och sparade alla reportagen och har läst dem på nytt i helgerna. Riktigt bra och djupa reportage om exempelvis romernas och andra utsatta grupper liv och den extrema fattigdomen i vissa områden i Rumänien, men också de stora kontrasterna inom den romska befolkningsgruppen. Man beskriver målande orsakerna till att många fattiga lämnar landet för att tigga i andra länder. I reportagen berättar man också om hur de sociala skyddsnäten och sociala bidragen i Rumänien ser ut, hur skolsystemet fungerar och hur man arbetar mot diskriminering och korruption med blandad framgång. Man beskriver även hur skrupelfria personer målar upp en bild av möjligheterna i Sverige som inte alltid stämmer, hur man som tiggare tar sig till Sverige, hur det är att leva som tiggare i Sverige, och belyser svenska myndigheters, kommuners och politikers dilemma när det gäller hur man ska hantera tiggeriet. Man visar även tiggeriets mörka baksidor och kopplingar till kriminalitet och utnyttjande, men ger också exempel på hur tiggeriet hjälpt en del tiggare till ett bättre liv hemma i Rumänien.

Mycket av det som framkommer i reportagen känner jag igen, dels från mitt eget besök i Rumänien 2013, dels från samtal och möten med tiggare i Sverige, men en del är helt nytt för mig. Och artikelserien är definitivt läsvärd för alla som intresserar sig för frågan om tiggeriet. Den berör - och ger samtidigt enligt min uppfattning en ganska balanserad bild av situationen. Jag hittar inga länkar till tidningsartiklarna, men här finns kortare videoinslag med koppling till artiklarna.



Fotona är från mitt besök i en romsk bosättning i Calarasi sydost om Bukarest oktober 2013. Läs hela reseberättelsen här.

Det är självklart svårt att sammanfatta reportagen, men artiklarna bekräftar mycket som jag påpekat tidigare på bloggen:
* Det finns både fattiga och rika romer i Rumänien
* Det finns både romer och andra rumänska grupper (och även andra nationaliteter) som tigger i Sverige
* Det finns både tiggare som tjänar bra på tiggeriet (till och med bättre än vad man får genom att arbeta i Rumänien) och de som säger sig knappt får ihop mat för dagen
* Det finns de som reser hit mycket medvetet och de som luras hit med falska löften
* Det finns allt fler som utnyttjas av kriminella grupper i Sverige för organiserat tiggeri, kriminalitet och prostitution, samtidigt som de flesta sannolikt fortfarande tigger alldeles frivilligt och även får behålla allt de tigger ihop

Kort sagt - frågan om tiggeriet är väldigt komplex. Det enda de flesta verkar vara överens om är att tiggeriet inte är en långsiktig lösning för de fattiga människorna i Rumänien. Den viktigaste åtgärden är att se till att hela den nya generationen rumänska medborgare får utbildning, samt att de sociala skyddsnäten i Rumänien (och övriga länder varifrån tiggarna kommer) stärks. Samtidigt måste vi i Sverige motarbeta den kriminalitet och det utnyttjande av tiggare som verkar vara ett växande problem. Därför menar jag fortfarande att vi måste motarbeta tiggeriet på alla sätt, samtidigt som vi måste försöka skydda tiggarna från övergrepp, gripa dem som ägnar sig åt hot, övergrepp, utpressning, människohandel och kriminalitet, och inte minst försöka påverka utvecklingen i tiggarnas hemländer.




100-tals barn kan vara offer för människohandel i Sverige

2015-12-11

En nationell kartläggning som lämnades över till regeringen igår har identifierat 210 fall av misstänkt människohandel med barn sedan 2012. Ungefär hälften av fallen rör sexuell exploatering, och de flesta offren är ensamkommande flyktingbarn. De flesta barnen är mellan 15 och 17 år gamla, men några så unga som två år.

Det är Länsstyrelsen i Stockholm som ligger bakom kartläggningen, man har hämtat informationen från polis och åklagare, kommunernas socialtjänster, HVB-hem och Migrationsverket.

102 polisanmälningar har identifierats men märkligt nog har inte ett enda åtal har väckts för människohandel med barn. Ett enda fall har lett till åtal, men då för människosmuggling. "Det finns ett bortfall i varje led och det sista ledet är hos åklagare. Av 39 inledda förundersökningar har man inte väckt åtal i ett enda fall. Det är allvarligt" säger Märta Johansson, docent i rättsvetenskap på Örebro Universitet och rapportförfattare, till TV4 Nyheterna.

Undersökningen gäller perioden 2012 t.o.m. juni 2015. 210 unika barn som man har anledning att misstänka att de utsatts för människohandel eller liknande brott har identifierats.

Av undersökningen framgår att 72% av barnen var mellan 15-17 år. 13% var yngre än 11 år. 9% av barnen hade svenskt medborgarskap, 13% medborgare i annat EU-land, 13% i andra europeiska länder. 61% av barnen var medborgare i afrikanskt eller asiatiskt land.

Hälften av fallen rör sexuell exploatering, andra misstänkta brott barnen tvingats till är hushållsarbete, tiggeri och stölder.




Polisen presenterar ny rapport om kriminalitet kopplat till tiggeri

2015-12-02

Polisen presenterade idag en ny rapport om kopplingen mellan tiggeri, människohandel och kriminalitet. Polisen sammanfattar rapporten så här på sin hemsida:

"Utsatta EU-medborgare som tigger finns i hela landet, både i storstäderna och på mindre orter och landsbygden. I lägesbilden uppskattas antalet utsatta EU-medborgare i tiggeri i Sverige till cirka 4 700 under 2015. Siffrorna är dock en uppskattning och bör tolkas med försiktighet.

Polisens bedömning är att de flesta av de utsatta EU-medborgare som kommer till och befinner sig i Sverige för att tigga gör det frivilligt, utan kriminella syften och utan koppling till organiserad brottslighet. De flesta samarbetar i mindre grupper av familjemedlemmar, släktingar eller vänner som gemensamt organiserar resan till Sverige och boendet under vistelsen här.

Det finns däremot en del av tiggeriet som har koppling till organiserad brottslighet. Polisens bedömning är att det finns flera grupperingar med utsatta EU-medborgare som tigger och som styrs av kriminella aktörer. Dessa kriminella aktörer utnyttjar utsatta EU-medborgare, bland annat genom utpressning och människohandel.

– Polisen har i uppdrag att förebygga alla former av brottslighet och hjälpa alla brottsoffer. Lägesbilden bidrar med kunskap som skapar förutsättningar för polisen att fullgöra sitt uppdrag, säger Linda Staaf, chef för underrättelseenheten vid Nationella operativa avdelningen, som tagit fram lägesbilden.

Antal polisanmälningar gällande människohandel för tiggeriändamål har ökat från 9 under år 2013 till 55 fram till och med oktober 2015. Ökningen bedöms delvis bero på en faktisk ökning av brottsligheten.

Jag kan bara konstatera att det som både moderaterna och andra sagt under lång tid, nämligen att det finns en tydlig koppling mellan tiggeri och kriminalitet (där tiggare både kan vara förövare och offer) inte bara varit korrekt, utan dessutom är ett växande problem. De allra flesta tiggare är här frivilligt och är vare sig kriminella eller utnyttjade, men samtidigt verkar enligt rapporten allt fler faktiskt falla offer för människohandel eller dras in i kriminell verksamhet. Och samtidigt säger man i rapporten att det troligen finns ett stort mörkertal. Detta måste politikerna ta på allvar.




Tiggeriets baksidor gör sig allt oftare påmint

2015-11-05

Den naiva linjen att det inte förekommer organiserat tiggeri och att tiggarna bara är oförargliga personer som frivilligt sitter i sitt gathörn med en mugg utan att störa någon får allt mer mothugg av verkligheten.

Förutom avhysningen av den stora illegala bosättningen i Malmö diskuteras liknande avhysningar på fler orter, exempelvis i Eskilstuna. Malmö fann en väg genom den komplicerade juridiken för att verkställa en avhysning, och fler lär följa efter. Viktigt dock att förenkla lagstiftningen så det går snabbare och enklare att avhysa personer som ockuperar annans mark.

Nu har också polisen i Västra Götaland gripit fyra personer misstänkta för människohandel i samband med tiggeri. Allt enligt denna artikel i GT/Expressen. Det är en östeuropeisk liga som misstänks ha bedrivit människohandel i Göteborgsområdet. Bland annat har man utnyttjat funktionshindrade personer för tiggeri. "De misstänkta har transporterat ut ett flertal personer till olika platser i Göteborgsområdet för att tigga. Därefter har de som tiggt tvingats redovisa sina inkomster för de misstänkta. Inkomsterna har också tagits omhand av de misstänkta. Detta har pågått under ett par månader" säger polisen.

Och i Eskilstuna är polisen uppgivna när det gäller två olika grupperingar som slåss om herraväldet och om att tigga på de bästa platserna i stan. Det är olika minoritetsgrupper från Rumänien och Bulgarien som slåss med romska grupper. Allt enligt denna artikel i Eskilstunakuriren. Liknande händelser med bråk mellan olika grupperingar av tiggare har tidigare rapporterats från bland annat Göteborg.

Helt klart är att det följer mycket negativt i spåren av tiggeriet. Och allt fler börjar inse att svenska politiker och media tidigare haft en mycket naiv syn på detta. Påståendet att tiggeriet ger för lite pengar för att vara intressant för kriminella nätverk är uppenbarligen fel. Och påståendet att tiggarna sitter där frivilligt i sitt gathörn är inte heller alltid sant. Det finns också tydliga tecken på kopplingar mellan att utnyttja människor för tiggeri och att utnyttja dem för annat, exempelvis prostitution och svartarbete. Moderaternas samlade förslag om möjlighet till kommunala tiggeriförbud, kriminalisering av allt organiserande av tiggeri (vilket underlättar jämfört med dagens regler som kräver att man kan bevisa människohandel) och skärpta regler för avhysning av illegala bosättningar måste genomföras snarast!




Moderaterna kräver åtgärder mot nya olovliga bosättningar

2015-11-04

I en intervju med Aftonbladet konstaterar moderaternas partisekreterare Tomas Tobé att regeringen nu måste ge kommunerna bättre möjligheter att kunna förhindra nya olovliga bosättningar runt om i landet.

"Det är bra att det inte etableras kåkstäder i Sverige och vi står bakom att polisen nu har agerat", säger Tobé med anledning av gårdagens rivning av tältlägret i Malmö.

"Stefan Löfven verkar ju ha förståelse för att det är orimligt att det växer fram olovliga bosättningar runt om i Sverige. Men då borde han också vara öppen för att nu ge besked till kommunerna i linje med det Moderaterna föreslagit. Det handlar om att ge kommunerna möjlighet att lokalt förbjuda tiggeri på särskilda platser. Dessutom ska kommunerna få ha egen personal som ska kunna förhindra att det etableras nya tältläger."

"Det här är svåra frågor, men vi behöver nu se till att vi får fram förslag här och nu. Moderaterna skulle stödja sådana förslag i riksdagen", avslutar Tobé.




En självklarhet att avhysa de illegala bosättarna i Malmö

2015-11-03

Aktivister och vänsterdebattörer menar att det är fel att avhysa tiggarna från bosättningen i centrala Malmö och har gjort passivt motstånd mot polisen. De tycker också att Malmö Stad måste erbjuda annan plats för att bygga nytt läger. Jag tycker tvärtom att det är en självklarhet att polisen avhyser samtliga illegala bosättare, och att det ska ske villkorslöst.

Det finns flera skäl för att en villkorslös avvisning bör ske:

1. EU-reglerna ger rätt att vistas tre månader i Sverige under förutsättning att man har medel för egen försörjning. Efter tre månader får man endast stanna om man har ordnat boende och antingen är aktivt arbetssökande eller har ett arbete. Att mer eller mindre bo permanent i olagliga bosättningar är ett brott mot EU:s regler om den fria rörligheten. Både SVT och tidningar har dessutom gjort reportage om personer som vistats i det aktuella lägret långt över tre månader. Exempelvis har TT intervjuat en 22-åring som bott i ett av skjulen i nästan två år, och även i nyhetssändningarna i TV i går kväll rapporterades det om romer som bott på den aktuella platsen i flera år. Det är definitivt inte förenligt med EU:s regler.
2. Ingen har självklart rätt att bosätta sig på annans mark utan tillstånd, oavsett om man är svensk medborgare eller är här på besök från annat land. När det sker är det en allvarlig inskränkning i äganderätten.
3. Malmö kommun har ingen juridisk skyldighet att erbjuda annan uppställningsplats för husvagnar och bilar och inte heller att erbjuda försörjning åt dessa personer eller bekosta deras hemresa. Det är inte Malmö Stads ansvar vart dessa personer tar vägen efter avhysningen. I den mån man erbjuder plats på kommunalt härbärge eller bussbiljett hem gör man redan betydligt mer än lagen kräver.
4. Bosättarna hävdar att de inte har någonstans att ta vägen. Men de är inte hemlösa. De har ett hem i ett annat EU-land, där de också är medborgare.
5. Lagen måste gälla lika för alla. Ingen annan får ställa upp sin husvagn eller tält på annans mark, på parkeringar eller i parker. Och miljö- och hälsoskyddsreglerna liksom brandskyddsreglerna är stränga i våra städer - för alla medborgare. Att se till att lagen efterlevs handlar främst om likhet inför lagen. Om Sverige ska vara ett rättssamhälle får inte lagen tillämpas olika mot olika människor.

Vissa försöker göra detta till en fråga om diskriminering av romer. Det är helt befängt att påstå det. Det hade varit exakt lika självklart att avhysa illegala bosättare om de varit japaner, tyskar eller islänningar. Eller svenskar. Avvisningen sker ju inte på grund av bosättarnas etniska härkomst utan för att de bryter mot svensk lag.




Moderaternas partistämma antog förslag om åtgärder mot tiggeri

2015-10-18

På partistämmans sista dag antogs även förslagen för att motverka tiggeri och olovliga bosättningar av sk "EU-migranter". En viktig del är att moderaterna vill att Sverige tar initiativ på EU-nivå för att sätta press på andra EU-länder att agera mot diskriminering och sociala orättvisor i tiggarnas hemländer. För att hantera situationen i Sverige kommer moderaterna att verka för kriminalisering av organiserande av tiggeri samt att ordningslagen skärps så att kommunerna får möjlighet att förbjuda tiggeri för att upprätthålla den allmänna ordningen. Dessutom vill vi ge kommuner och privata markägare fler verktyg för att kunna motverka att illegala boplatser uppkommer eller permanentas. Vi vill också se över regelverket för särskild handräckning och avhysning av illegala bosättningar så att detta blir enklare och billigare för markägaren.

Moderaterna var splittrade i frågan om möjlighet till kommunalt tiggeriförbud, en del ville gå längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, medan andra inte ville ha något förbud alls. Men en tydlig majoritet gick på partistyrelsens linje och jag tycker det var en bra kompromiss. Med stämmans beslut kan vi göra det möjligt för de kommuner som upplever stora problem med tiggeriet att införa förbud, medan kommuner där det inte upplevs som något större bekymmer kan låta bli.

Jag är mycket nöjd med dagens beslut, eftersom jag argumenterat för skärpta regler under lång tid. Situationen i många delar av landet har blivit närmast ohållbar och människor är trötta på allt mer aggressivt tiggeri och olovliga bosättningar som bara växer. Nu visar moderaterna att vi lyssnar på våra väljare.




Sverige är i vissa delar är ett laglöst land

2015-09-23

Uppdrag Granskning var ikväll lika skrämmande som vanligt. I kväll avslöjade man hur delar av Sverige faktiskt är laglöst land och dessutom ett land där lagen inte gäller lika för alla. Där människors hus ocuperas utan att myndigheterna kan agera. Och där 400 människor kan bosätta sig mitt i centrala Malmö på privat mark utan att kunna avvisas. Hur slumområden växer fram runt våra städer. Och där en "solidaritetsgrupps" naiva medlemmar anser att Malmö stad har skyldighet att ordna bättre boenden åt tiggarna! Vilket man självklart inte har.

Sverige har givetvis ingen skyldighet att erbjuda boenden eller bekvämligheter gratis för människor som är här på besök. Och vi har inget försörjningsansvar heller. Och de som vistas i vårt land är självklart skyldiga att följa lagar och regler. Att det inte är självklart för alla svenskar att det är så, och faktiskt inte ens för alla politiker, är kanske det mest skrämmande av allt.

Jag är i vart fall glad över att moderaterna presenterat ett brett program mot tiggeri och olagliga bostättningar som förhoppningsvis kommer att antas på vår partistämma. Vad gör regeringen?




När tiggeriet inte längre är tillräckligt lönsamt

2015-09-01

Jag har upprepade gånger varnat för att när tiggarna blir för många och svenskarna börjar tröttna på att skänka pengar i muggen kommer intjänandet att finna andra vägar. Alldeles oavsett om tiggeriet sker i organiserad form eller alldeles frivilligt av enskilda personer. Nu verkar vi definitivt vara där. Aron Israelsson, tidigare chefredaktör för de hemlösas tidning Faktum, skriver bland annat följande i en krönika i Göteborgs-Posten 30 augusti (klicka för att läsa hela krönikan):



Några citat: "Hundra spänn. Prislappen för en slav i Sverige hösten 2015. Sent på kvällen har Andra Långgatans tiggare ersatts av hallickar.Tio år efter att sexköpslagen blev en del av brottsbalken är gatuprostitutionen mer synlig än på många decennier. Prostitution är fel ord. Det som nu utspelar sig på stritan handlar om renodlat slaveri. Sexslavar på rea." Israelsson kräver också att "redan när migrantbussarna dumpar av dem i svenska storstäder måste polisen och socialen finnas på plats för att informera tjejerna på deras eget språk."

Det är väl gott och väl att försöka stoppa prostitutionen när det kommer nya utsatta EU-migranter till Sverige. Men jag menar att diskussionen om utnyttjande av EU-migranter för påtvingad prostitution, droghandel, brottslighet och svartjobb måste finnas med i debatten kring själva tiggeriet. Tiggeriet kan bli en inkörsport till andra saker när slantarna i muggen inte räcker till och människor blir desperata. Och i de fall där tiggeriet är organiserat är självklart inte steget långt till att den som bestämmer över tiggarna snart hittar andra sätt att tvinga dem att tjäna ihop sina pengar. Det är därför det är så viktigt att försöka få stopp på tiggeriet, bosättningarna och misären, och inte minst tiggeritransporterna från östeuropa. Om vi inte gör det har vi snart skapat ett växande parallellsamhälle i form av kåkstäder och tiggarläger runt våra städer, och ännu fler människor kommer att fara väldigt illa.




Är sexualrådgivning det tiggande kvinnor behöver allra mest?

2015-08-26

I kväll uppmärksammar SVT det som Dagens Nyheter redan skrivit om - att de rödgrönrosa politikerna i Stockholm anser att romska kvinnor och barn som tigger i Stockholm ska erbjudas kurs i egenvård och sexualfrågor. Staden står för fri hälsokontroll, hygien­artiklar och kondomer och ska eventuellt ersätta deltagarna för förlorad arbetsinkomst (!)

Moderaterna i Stockholm är mycket kritiska till förslaget. Man tycker att kommunens insatser bör begränsas till akut hjälp i nödsituationer och anser att barn ska gå i skolan i sina hemländer i stället för att delta i sexualundervisningskurser i Stockholms stad.

Förutom att förslaget från de rödgrönrosa i Stockholm är helt orimligt så är det även enligt min mening mycket nedlåtande av de rödgrönrosa i Stockholm att på detta sätt antyda att romska kvinnor (varav många är flerbarnsmammor) inte skulle klara att hantera sin "egenvård" och sin sexualitet utan pekpinnar från svenska politiker.

Tydligen står även de rödgrönrosa i Malmö och Göteborg bakom en gemensam ansökan om EU-medel till denna typ av aktiviteter. Jag hoppas moderaterna i Malmö och Göteborg kommer att vara lika tydliga i kritiken som sina stockholmskolleger!




Är lågbetalda svartjobb verkligen räddningen för tiggare i Sverige?

2015-08-25

Jag läste om "Mariefredsmodellen" i somras, som innebär att sex tiggande romer i Mariefred, efter initiativ från engagerade ortsbor, utför enklare arbetsuppgifter för rekommenderade 70 kronor i timmen i stället för att tigga. Det finns en särskild Facebookgrupp med namnet "Jobb till romerna i Mariefred" för dem som vill ge romerna uppdrag. Det kan handla om "trädgårdsarbete, om att putsa fönster, tvätta terrasser eller att städa" enligt artikeln. Detta har fått stopp på tiggeriet i Mariefred. Det var Dagens Nyheter som den 2 juni berättade om initiativet, som i artikeln beskrevs som en verklig solskenshistoria och visade upp ett ungt romskt par som glatt berättade att de tjänar mer på att arbeta än att tigga. Och det är givetvis positivt. Bland annat Miljöpartiets partisekreterare har hyllat upplägget på twitter. Och häromdagen skrev DN återigen om "Mariefredsmodellen" på ledarsidan och beskrev det som "Lagligt, värdigt och organiserat av civilsamhället".

Men "Mariefredsmodellen" väcker viktiga frågor. För det första ligger lönen - 70 kronor per timme (eller ibland kanske ännu lägre, lönen sätts efter "samarbete och förmåga" enligt artikeln) - långt under den normala för denna typ av arbeten. Man konkurrerar alltså direkt med andra hemtjänstföretag som erbjuder avtalsenliga löner för sina anställda. För det andra framgår av artikeln att ingen skatt betalas för lönen. Man konstaterar att "inkomst under 1.000 kronor inte behöver redovisas". Men om EU-migranterna bara tjänar 1.000 kronor (motsvarar totalt 14 timmars jobb) lär de snart vara tillbaka i tiggeri igen. Hela upplägget bygger ju på att de måste tjäna mycket mera än så, och därmed borde betala skatt precis som alla andra. Visserligen kan man tjäna drygt 18.000 kronor innan man börjar betala inkomstskatt, och även över denna summa är skatten i början mycket låg tack vare jobbskatteavdraget, dock inte noll! Och några sociala avgifter lär ju knappast heller betalas av vare sig de som köper tjänsterna, eller av arbetstagarna själva om de nu skulle betraktas som "enskilda företagare". I det senare fallet borde även moms tas ut, vilket man inte gör. Med andra ord - själva förutsättningen för hela Mariefredsmodellen är att man inte betalar några som helst skatter och samtidigt konkurrerar med löner långt under avtal. Är det verkligen en solskenshistoria?

Vi har i andra sammanhang genom åren sett förslag om att inrätta "lokala ekonomier" eller "lokala valutor" i utanförskapsområden, liksom förslag om rena "bytesekonomier", allt för att få fler svårplacerade människor i utanförskapsområden i arbete. Även detta har emellanåt beskrivits som en unik och "spännande" lösning, men även detta bygger ju på organiserade och av samhället sanktionerade svartjobb. Och svartjobb är vare sig nytt eller unikt som bekant.

Vad kan man då dra för slutsatser av detta? Jo att med lägre skatter och lägre lönekostnader blir faktiskt fler arbeten utförda, efterfrågan på tjänster stiger och fler människor kommer i försörjning. Det konstiga är att samma personer på vänstersidan som säger sig hylla höga skatter samtidigt hyllar denna form av organiserat svartarbete. Samtidigt som man försämrar RUT- och ROT-avdragen som gjort så många svartjobb vita - och gett de anställda avtalsenliga löner.

Men viktigaste slutsatsen är att vi inte kan lösa romernas problem i hemlandet genom att skapa en ny underklass som utför extremt lågavlönade svartjobb i Sverige. Det borde även DN:s ledarsida inse.




Men hur var det nu, var inte allt tiggeri frivilligt?

2015-08-04

I dag rapporterar SVT om misstänkt misshandel av 13 utländska medborgare som vägrat tigga på befallning av en landsman som är bosatt i Sverige. Och den 8 juni rapporterade man om tre bulgarer som polisanmält en person som försökt tvinga dem att tigga. (Klicka nedan för att läsa). Exemplen på tvång, misshandel och hot i samband med organisering av tiggeri blir allt fler, och glädjande nog polisanmäls det allt oftare. Men vänstern och de politiskt korrekta "tyckarna" fortsätter envist att hävda att allt tiggeri är frivilligt och att det inte förekommer någon organisering. Hur naiv får man bli?

Moderaternas förslag att kriminalisera organisering av tiggeri och ta krafttag mot dem som utnyttjar andra för tiggeri är ytterst väl befogat!






Markbladet citerar mig om regeringens försiktiga tiggeriutspel

2015-07-08






Regeringen visar viss tillnyktring i tiggerifrågan

2015-06-24

I dag presenterar regeringen en "åtgärdspaket" kopplat till tiggeriet. Läs mer i regeringens pressmeddelande.

Mycket känns väldigt allmänt hållet och består mest av vackra ord om åtgärder i hemlandet, samverkan med frivilligorganisationer och sådant. Men några konkreta förslag finns också som tyder på ett politiskt uppvaknande.

Dels går nu regeringen på moderaternas linje och ser problem med att det är svårt att döma dem som tjänar pengar på andras tiggeri. Det är en total omsvängning jämfört med den hårda kritiken från regeringsföreträdare när moderaternas påpekade exakt samma sak i våras.

Dels vill regeringen underlätta avhysning av dem som bosätter sig utan tillstånd på annans mark, även detta ligger i linje med moderaternas förslag.

Tidigare har justitieministern också gått på min linje när det gäller att erbjuda skola till tiggarnas barn, han tycker inte heller det är en bra idé.

Det är bara att konstatera en viss tillnyktring hos regeringen i tiggerifrågan. Bättre sent än aldrig. Jag saknar dock den kanske viktigaste delen i moderaternas förslag, den att underlätta för kommunerna att reglera eller förbjuda tiggeri där man anser det vara befogat och ge kommunerna möjlighet att införa tillståndsplikt för tiggeri, samt att avlasta polisen sådana uppgifter som lika gärna kan hanteras av kommunala ordningsvakter. Vi får väl hoppas att regeringen även ska inse att detta är kloka och bra förslag.




Att erbjuda skola till tiggarnas barn motverkar sitt syfte

2015-06-24

I dag kommer förhoppningsvis ännu ett uppvaknande för naiva svenska politiker, journalister och opinionsbildare när man läser detta debattinlägg på DN Debatt där vi får en bild av hur tiggarnas barn drabbas av tiggeriet.

"Alarmerande situation. Att blint hävda rätten till skolgång för EU-migranters barn, samtidigt som vi godtar att de lever under totalt oacceptabla förhållanden, går stick i stäv med barnens bästa. Lösningen är att säkra skolgången i hemlandet, skriver ­regeringens utredare Martin Valfridsson och Rickard Klerfors, Hjärta till hjärta."

Det största problemet för barn uppstår när föräldrar tar dem från skolan i hemlandet och tar med dem till Sverige. Att svenska politiker uppmuntrar till detta genom att utlova skola i Sverige till tiggarnas barn är kontraproduktivt. Men även när barnen lämnas ensamma i hemlandet när föräldrarna åker iväg och tigger drabbas barnen, man ser då hur skolresultaten försämras och hur fler barn hoppar av skolan. Själva tigegriet som sådant motverkar därmed ansträngningarna att långsiktigt lyfta barnen ur fattigdomen genom att ge dem utbildning.

Artikelförfattarna har besökt tre olika orter i Rumänien, Bacau, Sibiu och Buzau, orter varifrån många tiggare i Sverige kommer. En rektor uttryckte inför Rickard Klerfors stor frustration. ”Ska vi i den fria rörlighetens namn tillåta att föräldrar offrar sina barns framtid för kortsiktig vinning?” Från dessa tre orter handlar det om cirka 100 barn som sedan årsskiftet avbrutit sin skolgång.

I artikeln resonerar författarna kring barnkonventionens intentioner och landar i samma slutsats som jag själv: "Majoriteten av de utsatta EU-medborgarna kommer inte att bosätta sig i Sverige. Om det svenska samhället sänder ogenomtänkta signaler kring barn- och skolfrågan riskerar vi att bidra till att barn rycks ur en pågående skolgång. Ska vi blint hävda barnens rätt till skolgång i Sverige samtidigt som vi accepterar att man bor och lever under totalt oacceptabla förhållanden? Skulle det inte i de flesta fall vara bättre för barnen att gå kvar i skolan i hemländerna? Det svenska samhället, det offentliga och det civila, kan och bör verka för att alla barn får gå i skolan – men det innebär inte per automatik att de ska göra det i Sverige. Vi förenklar bilden och intentionen med Barnkonventionen om vi entydigt hävdar att det bästa för barn till EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige, är att de går i svensk skola."

Min slutsats är alltså densamma som jag tidigare framfört - exempelvis i en nyhetsartikel i Markbladet 20 maj (finns i bloggarkivet). Det enda vettiga är nolltolerans mot barn i tiggerisammanhang. Upptäcker man barn i tiggarläger eller i samband med tiggeri bör barnen omedelbart sändas tillbaka till hemlandet och de vuxna bör få tydliga signaler om att det inte är okej att ta med barnen till Sverige om man inte kan erbjuda dem en riktig bostad och försörjning här. Det är hög tid för naiva svenska politiker att vakna och tänka själv i stället för att blint läsa innantill i barnkonventionen utan att tänka på vad som faktiskt är bäst för barnen!




Min slutreplik i tiggeridebatten - "Vi måste se tiggeriet i vitögat"

2015-06-23

I dag har jag denna slutreplik i Borås Tidning (klicka för läsbar storlek) som svar på ett antal repliker som jag fick på mitt förra inlägg i tiggeridebatten. Rubriken på dagens slutreplik har Borås Tidning skrivit dit, men den blev ju faktiskt riktigt bra. Vi måste se helheten i tiggerifrågan!






Tiggeridebatten engagerar - är vi svenskar naiva?

2015-06-08

Från Borås Tidning igår. Och visst engagerar debatten. Förutom alla kommentarer har jag nu fått tre debattrepliker mot mig i Borås Tidning. Det kommer säkert några till. Självklart kommer jag att skriva en samlad slutreplik framöver.

Jag kan också rekommendera senaste numret av Magasinet Neo där det finns en lång artikel om tiggeriet skriven av Mattias Svensson. Bland annat uppgifter från trovärdiga källor (bland annat Stadsmissionen i Stockholm) om fejkade handikapp för att få in mer pengar och en del andra reflektioner. Artikel- författaren anser inte att själva tiggeriet bör förbjudas, han tycker "tiggeriet och tiggarna kan tolereras utan att idealiseras".

Mattias Svensson citerar i artikeln även Iveta Cherneva, människorättsjurist som arbetar för FN:s Höga kommissionär för mänskliga rättigheter i Geneve. Hon säger "Folk är så naiva! Jag som är uppvuxen i Bulgarien har haft insikten med mig från nunga år att man inte ger till tiggare. Det är en bluff, en välorganiserad bluff, vilket också framgår av de polisrapporter och vittnesmål jag studerat." Hon fortsätter med att säga "Fråga vilken hjälporganisation som helst och de säger samma sak: Ge inte pengar till tiggare! Någon annan tar pengarna, du göder en cynisk industri". I vilken mån hon har rätt eller fel kan jag inte bedöma, men jag delar hennes åsikt att många är naiva när man tror att alla tiggare är här frivilligt och får behålla pengarna själva.




Två debattinlägg om moderaternas förslag kring tiggeriet

2015-06-03

I dag har jag ett debattinlägg i Borås Tidning om moderaternas förslag kring tiggeriet, som samtidigt blir ett bemötande av en del inlägg i BT den senaste tiden. Jag har också ett debattsvar i Markbladet till två debattörer som angriper moderaternas förslag från två helt olika håll, en som vill kriminalisera allt tiggeri och en som inte vill begränsa tiggeriet alls. Jag blir allt mer övertygad om att moderaternas förslag är väl avvägt mot olika samhällsintressen.






(Klicka för läsbar storlek)




Avskyvärt att utsätta tiggande EU-migranter för våld och hot

2015-05-29

De senaste dagarnas händelser i Borås och i Kista där tiggare blivit attackerade eller misshandlade av personer som inte har med tiggeriets organiserande att göra visar att tiggarna är oerhört utsatta på flera sätt. Detta att ge sig på de allra mest utsatta i samhället och utsätta dem för våld eller hot är precis lika avskyvärt som när kriminella grupper utnyttjar, hotar eller utpressar samma människor och tvingar dem att tigga.

Det är viktigt att diskutera hur vi ska kunna minska tiggeriet och angripa den numera bevisade kriminaliteten, utpressningen och påtryckningarna som ibland förekommer kring detta. Det är viktigt både för att motverka utnyttjande av människor för tiggeri och för att förebygga upplevd otrygghet hos andra människor till följd av tiggeriet, liksom sociala problem och uppförande av olagliga bosättningar på annans mark. I denna diskussion måste man både värna om tiggaren som person och lyssna på alla de andra människor i vårt samhälle som upplever problem med tiggeriet.

Men både de som ägnar sig åt människohandel, utpressning hot eller våld för att förmå människor att tigga, och de som angriper tiggaren måste gripas och lagföras. I Sverige gäller lagen lika för alla, och även en fattig tiggare från ett annat land måste kunna känna skydd från det svenska rättsväsendet. Det är därför positivt och en viktig markering att polisen verkar ha gripit de ansvariga för båda händelsen i Borås och i Kista.




Börjar även Socialdemokraterna nyktra till i tiggeridebatten?

2015-05-25

Efter beskedet från justitieminister Morgan Johansson (S) om att lagstiftningen kring människohandel kan behöva ses över för att inrymma även påtryckningar och utnyttjande av tiggande EU-migranter kan man konstatera att Socialdemokraterna verkar svänga i frågan. Tidigare har partiet kraftfullt tagit avstånd från både moderaternas och andra partiers (SD, KD, FP) förslag mot tiggeriet.

Om Morgan Johansson menar allvar hoppas jag att han snarast lägger fram ett lagförslag som kan riktas in mot dem som organiserar tiggeri och tvingar, hotar eller utnyttjar fattiga människor.

Justitieministern flaggar också för skärpt lagstiftning för att underlätta avhysning av olagliga bosättningar på annans mark. Alltså även i detta fall exakt det moderaterna föreslog för några veckor sedan. Även här hoppas jag på ett snabbt arbete med ny lagstiftning från regeringens sida.

Ett välavvägt lagstiftningsförslag i dessa två frågor skulle samla ett mycket starkt stöd i riksdagen.




Bris och Unicef vantolkar barnkonventionen

2015-05-25

Migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S) får kritik för sitt uttalande om att EU-migranters barn inte ska få gå i svensk skola. Allt enligt en artikel i Svenska Dagbladet. Själv tycker jag det han säger är en självklarhet, vilket jag länge varit mycket tydlig med.

"Vi har barnkonventionen, och den talar sitt tydliga språk. Att exkludera barn som vistas här från sin rätt till skolgång är djupt upprörande", säger Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris. Särskilt märkligt är uttalandet just nu, tycker hon, eftersom Sverige är på väg att implementera FN:s barnkonvention i svensk lag. "Barn intar en särställning, de kan inte själva påverka sin situation. Därför är de särskilt utsatta. Och just utbildning vet vi är en väg ut ur utsatthet", säger Kattis Ahlström.

Även Unicef är kritiskt till migrationsministerns uttalande. "Det är förvånande att migrationsministern går ut och tar ställning mot barns rättigheter", säger Christina Heilborn, programchef på Unicef. "Barnens rätt till utbildning är överställd andra intressen som stater kan ha". "Barnkonventionen är tydlig med att barn har samma rättigheter, oavsett uppehållstillstånd eller inte. Barns rätt till utbildning ska respekteras", säger hon.

Personligen menar jag att Bris och Unicef är fullständigt ute och cyklar med sin tolkning av barnkonventionen. Den säger förvisso att barn ska ha rätt till utbildning, och Kattis Ahlström har helt rätt när hon säger att utbildning är en väg ut ur utsatthet. Men det råder faktiskt skolplikt i Rumänien! Det är där barnen kan få varaktig undervisning på sitt eget språk. I Sverige lär de knappast hinna lära sig något av värde på några veckor eller månader i svensk skola, särskilt som de inte ens kan språket. En rimlig tolkning av barnkonventionen är givetvis att värna barnens rätt till skolgång i hemlandet, och att motverka att barn tvingas leva i tiggarläger i Sverige. Sverige bör, som jag påpekat många gånger, tillämpa nolltolerans mot barn i samband med tiggeri. Att erbjuda barnen skola i Sverige skulle riskera att medföra att många fler barn tvingas följa med sina föräldrar hit för att leva i armod i tiggarläger runt våra städer. Jag begriper inte att inte Bris och Unicef inser detta.

Att det samtidigt blir en enorm belastning och kostnad för svenska skolor om de ska ta hand om tiggande EU-migranters barn är en annan sak. Det lär behövas mycket extra stöd till dessa barn, liksom tolkar och flerspråkiga lärare. Detta skulle medföra stora kostnader och ta mycket resurser i anspråk som behövs till andra barn med särskilda behov som bor permanent i Sverige. Morgan Johansson har rätt, och jag hoppas han står på sig mot naiva röster som inte ser helheten i frågan.




Intervjuad i Markbladet om moderaternas förslag rörande tiggeriet

2015-05-20

I denna veckas nummer av Markbladet finns en lång intervju med mig angående det moderata förslaget om skärpningar av lagstiftningen kring tiggeriet. Jag förekommer också i en annan intervju där jag kritiserar förslaget i Barn- och Ungdomsnämnden att ge barn till tiggande EU-medborgare rätt till skolgång. Jag hoppas man kommer på bättre tankar innan beslutet tas. För att läsa artiklarna - klicka nedan!






Tiggeriets olika ansikten

2015-05-20

De senaste veckorna har den stora diskussionen varit om tiggeriet är frivilligt eller inte, om det är organiserat, om denna organisering görs av kriminella grupperingar eller "bara" inom familjen eller släkten, och om det rent av förekommer hot, tvång eller utpressning i samband med tiggeriet?

Sanningen är nog att alltihop förekommer. Tiggeriet har olika ansikten. Två artiklar som belyser ytterligheterna är dessa. Först detta inslag i SVT som beskriver helt frivilligt tiggeri som givit en familj möjlighet till ett bättre liv (vilket jag också såg exempel på vid mitt besök i Rumänien). Och så denna artikel i DN som vittnar om grov kriminalitet bakom tiggeriet. Tyvärr något som även bekräftades i Kalla Faktas program och i de artiklar som finns i tiggarnas egen tidning.

Det är mot denna bakgrund jag tycker moderaternas förslag är bra - vi vill kriminalisera organiserandet av tiggeri, men utan att kriminalisera tiggaren. Och ge kommunerna ökade befogenheter att lokalt reglera hur och var tiggeri får förekomma. Det är en väg värd att pröva.




Kalla Faktas avslöjande av kriminalitet och hot bakom tiggeriet

2015-05-12

Efter att ha sett kvällens Kalla Fakta kan jag bara konstatera att de blogginlägg jag tidigare skrivit om misstänkt kriminell verksamhet och/eller utpressning och hot bakom en del av tiggeriet bekräftas. Mycket av det som berättades har jag själv fått vittnesmål om på olika sätt och olika källor, så jag är inte direkt förvånad. Möjligen var det faktiskt ännu grövre inslag av kriminell verksamhet än jag trodde. Och att bussarna fram och tillbaka till Rumänien används för smuggling av stöldgods är inte heller någon nyhet vare sig för mig eller polisen. Inte heller att stulna fordon eller fordon med körförbud används för omfattande transporter av tiggare till olika tiggeriplatser, och "skrotade" husvagnar som sovplats.

Programmet stärker mig i min uppfattning att moderaternas förslag om att bland annat kriminalisera organiserande av tiggeri utan att kriminalisera själva tiggandet är en väl balanserad linje. Det skulle rimligen minska omfattningen av antalet människor som mer eller mindre tvingas till Sverige för att tigga. Om vi samtidigt ökar kommunernas möjlighet att i ordningsstadgorna reglera var tiggeri ska tillåtas eller inte, eller om man ska kräva tillstånd för tiggeri, och dessutom ökar insatserna mot illegala bosättningar så kan tiggeriets omfattning minskas avsevärt och färre människor hamna i klorna på kriminella grupper, utan att den mest utsatta personen - tiggaren själv - anses ha begått något straffbart.

Många påstår att den typ av "brott" som Kalla Fakta avslöjar redan är straffbara. Så är det givetvis i den mån brott kan styrkas. Sedan 2013 har dock polisen fått in över 50 anmälningar men inte en enda har lett till fällande dom. Och var drar man gränsen för hot och människohandel? Hur får man människor att våga vittna? Hur bevisar man inslag av människohandel om man luras att resa på kredit med buss till Sverige och sedan tvingas tigga ihop till skulden och busschauffören tar passet tills skulden är betald? Och är det frivilligt eller med tvång som man tigger om man pressas till det av andra i familjen som styr över vem som ska sitta var och sedan tar hand om och bestämmer över pengarna?

Om all organisering kriminaliseras behöver man inte styrka om det förekommer människohandel eller andra brott i ett konkret ärende - organiseringen i sig blir kriminell.

Många självutnämnda experter har självsäkert konstaterat att tiggeriet ger så lite pengar så att det är meningslöst för kriminella grupper att engagera sig. Jag har tidigare visat att tiggeriet, bara i Stockholm, lågt räknat kan omsätta 30-40 miljoner om året. Och nu ser vi hur ligor i vissa fall tar ifrån tiggarna allt de tigger ihop!

Kalla Fakta har gjort en insats genom att en gång för alla avslöja den svenska naiviteten i tiggerifrågan. Men samtidigt ska vi inte rusa iväg och kräva ogenomtänkta åtgärder som slår fel. Moderaternas förslag känns väl avvägt och om det kombineras med åtgärder i hemländerna - genom svenskt stöd till frivilligorganisationer och via EU-bidrag, kan vi bidra till en positiv utveckling i stället för att permanenta tiggeriet och därmed utnyttjandet av en del utsatta människor.

Läs alla mina tidigare inlägg om tiggeriet på denna sida.




Tiggeriet är inte heller en långsiktig lösning

2015-05-07

På DN Debatt idag skriver två professorer att tiggeriförbud är ”kortsiktigt, dyrt och löser inte problemen”. I sak har de givetvis rätt, det är en kortsiktig lösning för att åtgärda ett svenskt samhällsproblem. Det är inte en långsiktig lösning för tiggarna som individer, den lösningen finns endast i deras hemländer, möjligen med hjälp från EU som jag tidigare föreslagit.

Men samtidigt finns det flera sidor av detta. Svenska folket har enligt flera opinionsmätningar och undersökningar uppenbarligen börjat tröttna på ett allt mer aggressivt tiggeri och de övriga avigsidor som finns av detta i form av olagliga bosättningar, slum, nedskräpning, sociala problem och ökande samhällskostnader. Då är det faktiskt svenska politikers skyldighet att lyssna även på alla dem som besväras av tiggeriet. Det är inte bara tiggarnas intressen som ska tillgodoses. Även om jag ju i och för sig anser att ett värnande av tiggeriet som företeelse i längden inte är positivt för tiggarna heller utan bara låser fast dem i fattigdom.

Vad föreslår då artikelförfattarna för alternativ till att motverka tiggeriet? Jo man påpekar mycket riktigt att "Det krävs ett försvar för grundläggande politiska, civila och sociala rättigheter för alla. Det gäller rätten till arbete, rätten till sjukvård, rätten till utbildning, rätten till socialförsäkringar och social trygghet." Problemet är ju bara att barn som lever i tiggarläger i Sverige inte kommer att gå i skolan i hemlandet, den som sitter och tigger på våra gator kommer aldrig att börja arbeta eller utbilda sig, och utan stabil inkomst får tiggarna ingen social trygghet. Tiggeriet i sig blir ett hinder just för det som artikelförfattarna vill uppnå, det låser fast tiggarna i fortsatt fattigdom. Därför delar jag självklart inte åsikterna i artikeln.

Tiggeriförbud är kanske inte en långsiktig lösning, men det är defintitivt inte tiggeriet heller.




Regionstyrelsen i V Götaland tänker fel om skola till tiggares barn

2015-05-06

Radio Sjuhärad berättade igår att regionstyrelsen i Västra Götaland anser att alla barn till tiggare i Västra Götaland bör få gå i skolan. Regionstyrelsen ställde sig bakom den handlingsplan Göteborgs kommun utvecklat för fattiga EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige och uppmanar alla kommuner i regionen att aktivt erbjuda skolgång åt barn till EU-medborgare i socialt utsatta situationer.

Förutom att beslutet är tveksamt enligt kommunallagen är det stötande att man på detta sätt i praktiken uppmuntrar tiggare att ta med sina barn till Sverige och låta dem växa upp i kåkstäder eller tiggarläger i stället för att gå i skolan i exempelvis Rumänien där det råder skolplikt för alla barn. På detta sätt slår vi undan benen på Rumäniens ansträngningar att utbilda den fattiga befolkningens barn och därmed på sikt lyfta dem ur fattigdomen. Risken att allt fler barn efterhand används i tiggerisituationer, antingen som tiggare eller som "objekt" för att locka till sig mer pengar, är uppenbar. Att allt fler barn förekommer i tiggarlägren är något som polis och regeringens särskilde samordnare ser som mycket oroande. Västra Götalandsregionens uppmaning riskerar att förvärra detta.

Jag förstår ärligt talat inte hur man tänkte i regionstyrelsen, och jag hoppas att kommunerna i Västra Götaland struntar i regionstyrelsens uppmaning och i stället tillämpar nolltolerans mot barn i tiggerisituationer på det sätt man länge gjort i Borås och även gör i exempelvis Stockholm.




Romsk före detta tiggare: "Vi är utlämnade åt kriminella"

2015-05-01

Jag vill tipsa om denna artikel i Dagens Nyheter idag där en romsk kvinna i Stockholm intervjuas.

Jag passerar förbi henne då och då, där hon sitter på trottoaren utanför Gallerian i Stockholm och stickar eller virkar, och säljer hantverk till förbipasserande. Hon visar att det finns andra sätt att tjäna ihop pengar än tiggeri. I intervjun bekräftar hon att många tiggare utnyttjas. "De som utnyttjar andra människor måste straffas. Många i min situation är helt utlämnade åt kriminella" säger hon. Och lägger till att hon är för en kriminalisering av organiserat tiggeri.




Många raktioner på moderaternas utspel i tiggerifrågan

2015-05-01

Gårdagen blev händelserik. Många starka reaktioner på moderaternas debattartikel med förslag för att hantera tiggeriet. De allra flesta reaktioner jag fått har varit mycket positiva, och beröm kommer också från andra håll, allt från tidningars ledarsidor till att faktiskt ansvarig minister i s-mp-regeringen, Åsa Regnér (S), sagt att förslaget "är intressant". Att ytterkantsvänstern (V och MP) rasar mot förslaget var väntat. Mer bekymmersamt är att det även finns röster inom Moderata Ungdomsförbundet som ogillar förslaget. Även om de inte i denna fråga är representativa vare sig för moderaterna som parti eller våra väljare så är det väldigt tråkigt. Vi har faktiskt ett gammalt moderat partistämmobeslut om att "överväga förbud mot organiserat tiggeri". Man kan säga att moderaterna nu återvänder till den åsikt som vi en gång beslutat. Vilket jag välkomnar.

Själv blev jag intervjuad per telefon av Borås Tidning igår. Efter samtalet fick jag ett förslag till artikel som jag gjorde en del korrigeringar i. I dag finns denna något nedkortade artikel i BT. Den som vill kan ta del av mitt mer utförliga svar till BT.



Enligt en opinionsmätning i Expressen idag finns ett mycket starkt stöd för moderaternas linje. 71% av de tillfrågade tycker moderaternas förslag att kriminalisera organiserandet av tiggeri är bra, medan endast 13% är emot. Bland Alliansväljare är stödet 82% medan 8% är emot. Bland moderata väljare är enligt artikeln stödet ännu starkare.

När det gäller ett totalförbud mot tiggeri är bilden mer splittrad. 39% säger ja, 40% nej och resten är tveksamma. Det framgår inte hur åsikterna ser ut för olika partiers sympatisörer.

Vissa kritiker har framfört till mig att det är "populistiskt" att lyssna på vad opinionen vill i tiggerifrågan. Underförstått - de tycker att människor ska "uppfostras" av politikerna att "tänka rätt". Jag tänker precis tvärtom. Jag är inte vald för att tala om för mina väljare vad de ska tycka, jag är vald som deras ombud och ska lyssna på deras åsikter och efter förmåga försöka påverka politiken och ta tag i sådant som människor upplever som ett samhällsproblem. Den linjen tänker jag fortsätta följa så länge jag håller på med politik.




Pressmeddelande angående moderaternas nya linje i tiggerifrågan

2015-04-30

Pressmeddelande 2015-04-30

Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828


Moderaterna vill - äntligen - skärpa lagstiftningen mot tiggeri

Under flera år har jag engagerat mig i frågan om tiggeriet och förespråkat att man kanske måste överväga någon form av förbud mot tiggeri. Tyvärr har jag inte haft mitt parti med mig. Trots detta lämnade jag in en riksdagsmotion i frågan så sent som i oktober, där jag bland annat ville se en förutsättningslös utredning om nationellt eller kommunalt förbud mot tiggeri.

För två veckor sedan skrev jag tillsammans med fyra moderata riksdagskolleger ett debattinlägg i Expressen där vi menade att det nu är så stora problem förknippade med det växande tiggeriet att det är dags att överväga någon form av tiggeriförbud. Uppskattningen från allmänheten, inte minst moderata väljare, var närmast kompakt.

Den senaste tiden har en omsvängning skett inom moderaterna. Moderaterna ordnade föregående vecka ett seminarium om tiggeri i riksdagen och i går samlades en grupp moderata riksdagsledamöter under ledning av förra justitieministern Beatrice Ask för att förankra partiets nya hållning i tiggerifrågan. Resultatet presenteras i form av en mycket uppmärksammad debattartikel på DN Debatt idag.

De viktigaste delarna i det moderata förslaget är att kriminalisera allt organiserande av tiggeri (men däremot inte göra det straffbart för den enskilde tiggaren att sitta och tigga). Vi vill också förändra ordningslagen så att kommunerna i sina ordningsstadgar kan reglera eller förbjuda tiggeri på angivna platser eller områden, eller om de så önskar kanske införa tillståndsplikt för tiggeri. I praktiken lär detta innebära att man kan införa kommunalt förbud mot tiggeri om man så önskar. Vi vill också öka möjligheten för kommunerna att genom kommunala ordningsvakter se till att kommunens ordningsföreskrifter efterlevs, och ta krafttag mot illegala bosättningar, där vi vill göra det enklare och billigare för fastighetsägare och kommuner att avhysa tiggare från privat eller allmän mark.

Sammantaget innebär detta en tydlig markering att moderaterna vill motverka tiggeri.

Jag är personligen mycket nöjd med moderaternas omsvängning i frågan och vet att detta är ett starkt önskemål från både moderata väljare och en majoritet av allmänheten. En längre kommentar finns på min blogg idag, www.ericsoniubbhult.se




Moderaterna vill - äntligen - skärpa lagstiftningen mot tiggeri

2015-04-30

Under flera års tid har jag lagt mycket tid och energi på tiggerifrågan, allt från att besöka Rumänien och på plats diskutera saken med många olika personer, till att besöka tiggare på plats i Sverige, samtala med polis, socialtjänst, kommunpolitiker och andra berörda. Anledningen är att jag sett hur problemet växt i omfattning, inte minst i Borås, Göteborg och Stockholm, och upplevt frustrationen från både kommuner och berörda fastighetsägare, och inte minst allmänhetens stora ogillande av tiggeriet, ett ogillande som det senaste året närmast växt till ilska. I höstas lade jag också en motion i riksdagen där jag förespråkade en utredning av nationellt eller kommunalt förbud mot tiggeri, kopplat till olika typer av åtgärder för att förbättra situationen för tiggarna i deras hemländer. Alla mina blogginlägg om tiggeriet har jag samlat på denna sida.

Jag har vid flera tillfällen sagt att eftersom problemen med tiggeriet är så omfattande och växer hela tiden går det inte att bara avfärda lagstiftning mot tiggeriet, även om det är en svår etisk och moralisk fråga. Fram till valet 2010 var det dock en närmast tabubelagd fråga i moderaterna, där minsta utspel kring förbud mot tiggeri genast avfärdades offentligt av ansvariga. Vi har dessutom ett några år gammalt partistämmobeslut om att "överväga förbud mot organiserat tiggeri", men det har inte varit någon som velat stå upp för detta beslut överhuvudtaget. Ibland har detta känts oerhört frustrerande.

I går redovisade jag mina skäl till att jag det senaste halvåret blivit allt mer övertygad om att det behövs någon form av lagstiftning mot tiggeriet. Det är också något jag envist framfört internt i moderaterna. Tillsammans med fyra andra moderata riksdagsledamöter skriv vi ju också vår debattartikel "Dags att överväga ett förbud mot tiggeri" i Expressen för ett par veckor sedan. Vi har i stort sett uteslutande mötts med uppskattning för vårt förslag. Den kritik vi förväntade oss har i stort sett uteblivit helt. Förra veckan höll moderaterna ett seminarium om tiggeriet (som jag berättade om på bloggen) och i går träffades ett antal moderata riksdagsledamöter och tjänstemän för att slutligen förankra moderaternas linje i tiggerifrågan.

I dag beskriver vår partisekreterare Tomas Tobé och vår tidigare justitieminister Beatrice Ask den nya moderata linjen kring tiggeriet i en debattartikel på DN Debatt. Man kan sammanfatta förslagen i fyra punkter:

1. Kriminalisering av organiserande av tiggeri. Det innebär att det kan bli förbjudet och straffbart att exempelvis ordna tiggarresor till Sverige eller inom Sverige, att organisera uppförande av tiggarläger, att organisera utplacering av tiggare eller att övertala människor att sitta på en viss plats och tigga. Förbudet skulle även gälla organisering och påtryckningar inom familjer eller klaner (som verkar vara det vanligast förekommande). Däremot är inte tanken att göra det straffbart i sig för den enskilde tiggaren att sitta och tigga.

2. Förändring av ordningslagen så att kommunerna i sina ordningsstadgar kan förbjuda tiggeri på angivna platser eller områden, eller om de så önskar införa tillståndsplikt för tiggeri, på samma sätt som för annan penninginsamling. I praktiken skulle detta innebära möjlighet att införa kommunalt förbud mot tiggeri.

3. Öka möjligheten för kommunerna att genom kommunala ordningsvakter se till att kommunens ordningsföreskrifter efterlevs, så att inte otillåtet tiggeri förekommer eller illegala bosättningar uppförs. Detta gör att man inte alltid skulle behöva anlita polisen för att tillse att odningsreglerna efterlevs.

4. Skärpta åtgärder mot befintliga illegala bosättningar, där vi vill göra det enklare och billigare för fastighetsägare och kommuner att avhysa tiggare från privat eller allmän mark. Detta riktar sig egentligen inte bara mot läger uppförda av tiggare, utan även mot annan illegal ockupation av mark, exempelvis av "asfaltläggare" eller bärplockare som tillfälligt vistas i Sverige.

Jag kan för egen del inte vara annat än nöjd, och jag är ganska övertygad om att mitt och andras utspel i frågan har påskyndat partiets omsvängning. Med de förslag vi nu presenterar från moderat sida skulle det gå att relativt snabbt och enkelt få till regler som kraftfullt motverkar tiggeriet, och den kommun som så önskar skulle i praktiken kunna införa kommunalt förbud mot tiggeri. Samtidigt tar vi krafttag mot illegala bosättningar vilket är ett växande problem.

Min enda kritik är att det tagit så lång tid för moderaterna att komma till denna logiska slutsats. Det borde gjorts redan för flera år sedan. Men bättre sent än aldrig. Nu ska de moderata förslagen ställas samman i form av en partimotion till riksdagen kommande motionsperiod.




Antalet tiggare i Sverige har fördubblats på ett år

2015-04-29

Sveriges television redovisar idag en ny kartläggning över antalet tiggare i landet. Det har fördubblats på ett år. Siffrorna ligger i linje med det som regeringens särskilde samordnade, Martin Valfridsson, redovisade för oss på ett seminarium nyligen, där han ppskattade att det finns mellan 4.000 och 6.000 tiggare i landet. Intressant är också att tiggarna numera kommer från ett större antal länder än tidigare, inte bara från Rumänien och Bulgarien.

Martin Valfridsson säger också till SVT att det finns "oroande tendenser". "Det kommer mer hårdföra typer som påstår sig ha rätt att ta betalt för vissa platser och tvinga andra under hot om våld och utpressningssituationer att betala för att få sitta på en viss plats". Detta stämmer väl med information som jag själv fått från ett antal olika källor.

Både på textTV och i artikeln på webben kommenteras även vår debattartikel där vi efter moget övervägande landar i att det kan vara dags att faktiskt överväga ett nationellt förbud mot tiggeri. Martin Valfridsson delar inte vår åsikt. "Jag tror inte på den lösningen. Det vore att sopa problemet under mattan. Man använder inte straffrätt på det viset", säger han.

Jag tycker det är olyckligt att tala om "straffrätt", vi föreslår ju inte alls i vår artikel att tiggare ska straffas. Det viktiga är att skicka en signal till berörda länder och minska tillflödet av tiggare, samt göra det enklare att avhysa tiggare från allmän plats och därmed minska tiggeriet och den kriminalitet som följer i tiggeriets spår. Om man inte vill införa ett nationellt förbud mot tiggeri kan man exempelvis genom nationell lagstiftning ge kommunerna möjlighet att införa kommunala tiggeriförbud i ordningsstadgan, eller införa möjlighet till kommunal tillståndsprövning precis som vid annan penningsinsamling.

Jag har länge diskuterat tiggerifrågan och varit tveksam till att förbjuda tiggeri. Både av moraliska/etiska och praktiska skäl. Men det är flera saker som utvecklats på ett mycket olyckligt sätt den senaste tiden som gör att jag nu landat i att det trots allt behövs någon form av tiggeriförbud:

1. Antalet tiggare har ökat och tiggeriet har blivit mer aggressivt. Tiggare blockerar entréer, går fram till människor och tigger, ställer sig i vägen på gågatorna, går runt i tunnelbanevagnar eller på uteserveringar och sticker upp sina muggar i ansiktet på människor. Man kan också råka ut för ilska från tiggare när man inte ger pengar. Tiggeriet har helt klart ändrat karaktär och blivit ett ordningsproblem för samhället i övrigt.
2. Tiggarnas läger växer och blir ett allt större sanitärt problem. Både privata fastighetsägare och kommuner och företag har problem med att få olagliga läger avhysta. Skadegörelse och nedskräpning är ett växande problem och medför kostnader för fastighetsägarna och markägarna. Parker och grönområden ockuperas och blir därmed inte längre tillgängliga för allmänheten.
3. Kriminaliteten och utnyttjandet av tiggarna växer. Man tvingas allt oftare betala för platser till kriminella nätverk, man luras till Sverige på falska premisser och tvingas skuldsätta sig för transporten. I vissa fall tvingas tiggarna lämna ifrån sig delar av sina ihopptiggda pengar till andra. Misstankar finns hos polisen om både prostitution och människohandel i samband med tiggeriet.
4. Allt fler barn förekommer i samband med tiggeri. Både som medföljande som tvingas bo i tiggarlägren medan föräldrarna tigger, men också i flera fall som aktiva tiggare. Barnen måste garanteras skolgång i hemlandet i stället för att befinna sig i tiggarläger i Sverige. Nolltolerans mot barn i samband med tiggeri förekommer på vissa orter, jag vet att det är så i exempelvis Stockholm och Borås, men det medför samtidigt kostnader för kommunerna att se till att barnen transporteras hem till sina hemländer.
5. Samhällskostnaderna ökar. Kostnader för härbärgen, avhysningar, hemtransporter, avstädning av lägerplatser, akutsjukvård och kostnader för socialtjänst, polis och kronofogdemyndigheter ökar. Ofta konkurrerar tiggarna dessutom om resurser som annars är till för andra utsatta människor i vårt samhälle.
6. Integrationen av nyanlända kan påverkas negativt och främlingsfientligheten öka. Tiggeriet skapar en växande irritation hos medborgarna, mängder av insändare och arga mail och telefonsamtal till politiker och ansvariga myndigheter är ett bevis på detta, men det syns även i det växande kravet på ett tiggeriförbud, liksom att allt färre ger pengar till tiggarna. När irritationen över tiggeriet växer finns uppenbar risk att även främlingsfientligheten ökar generellt. I längden skadar det integrationen av alla nyanlända flyktingar. Detta är en aspekt som sällan nämns, men som jag finner ytterst oroande.

Dagens "politiskt korrekta" åsikt är att "man kan inte förbjuda fattigdom" och att "ett tiggeriförbud bara sopar problemen under mattan". Jag tycker båda argumenten är ytterst svaga. Jag är helt övertygad om att utvecklingen går mot att vi på ett eller annat sätt kommer att förbjuda tiggeri. Det finns en stor majoritet för ett förbud enligt de opinionsmätningar som gjorts. Den som inte vill ha ett tiggeriförbud måste tala om hur vi då ska få stopp på tiggeriet? Att bara säga att "hemländerna måste ta sitt ansvar" räcker inte. Alla vet att det är en mycket komplicerad fråga att ordna rimliga boenden, sociala trygghetssystem och arbete år alla fattiga i Östeuropa. Det kommer att ta decennier att lösa. Vi måste agera här och nu och lyssna på alla de medborgare som har tröttnat på tiggeriet. Men självklart vore det allra bäst om ett nationellt eller lokalt förbud mot tiggeri i Sverige kunde kopplas till någon form av att EU bidrog till ett akut grundläggande socialt skyddsnät på miniminivå i de viktigaste länderna (främst Rumänien och Bulgarien). Kanske med pengar från EU:s socialfonder?

I dag träffades vi, ett 15-tal moderata riksdagsledamöter och tjänstemän, under ledning av förre justitieministern Beatrice Ask, för att diskutera hur partiet ska hantera tiggerifrågan. Flera av oss som undertecknade debattartikeln om tiggeriförbud deltog. Det blev en bra diskussion och resultatet kommer att presenteras inom kort.




Intervjuad om skola för tiggande EU-migranters barn

2015-04-27

I morse blev jag intervjuad av Radio Sjuhärad med anledning av mitt blogginlägg i går om nolltolerans mot barn i tiggerisammanhang och att det vore olyckligt om vi skulle erbjuda skola för tiggande EU-migranterns barn. Det
skulle göra mer skada än nytta. Klicka på bilden för att lyssna på inslaget.







Vi ska självklart inte erbjuda skola åt tiggande EU-migranters barn

2015-04-26

Dagens Nyheter har idag en artikel om frågorna kring EU-migranternas barns eventuella rätt till skolgång i Sverige. Man beskriver rättsläget enligt följande, och vad jag kan bedöma är det korrekt, eftersom riksdagen - tyvärr enligt min åsikt - för några år sedan beslutade om rätt till skolgång för "papperslösa". Ett beslut jag förgäves försökte argumentera emot, eftersom jag tycker det var helt fel på alla sätt. Personer som vistas illegalt i Sverige ska självklart inte erbjudas skola till sina barn. Det gör bara att vi uppmuntrar människor att hålla sig gömda och skapar ett slags "andra klassens medborgare". Det går främst ut över barnen.

Reglerna kring EU-medborgares rätt till skolgång är idag kopplade till på vilken grund personen har rätt att vistas i landet. Alla EU-medborgare har uppehållsrätt i tre månader, men saknar rätt till skolgång under den perioden. Kommunerna har dock möjlighet att erbjuda undervisning om de vill.

EU-medborgare som vistas i Sverige i över tre månader utan uppehållsrätt – och som därmed är papperslösa – har däremot tydlig rätt till skolgång. I praktiken betyder det att barn till tiggare har rätt att gå i skolan om de stannar kvar längre än ett kvartal. Men det förutsätter att kommunen gör bedömningen att de verkligen är papperslösa.

Vid mitt besök i Rumänien och vid samtal med personer med insyn i romernas situation så är det ingen tvekan om att många åtgärder som görs för att lyfta den romska (och andra fattiga folkgruppers) situation inte alltid fungerar särskilt bra. Dessutom har Rumänien svårt att ha råd med den medfinansiering som krävs för att få ta del av EU-medel.

Men i stort sett alla jag talade med vid vårt besök var överens om att just satsningen på skola till barnen faktiskt var det som fungerade bäst. Skolorna finansieras till en del med EU-medel, och den rumänska regeringen menar att just satsningen på skola för barnen är den bästa långsiktiga åtgärden för att lyfta människor ur fattigdom och ge dem en chans till egen försörjning.

Bilden är från Calarasi i sydöstra Rumänien som jag besökte 2012, och visar ett EU-medfinansierat skolhus i den romska bosättningen.

Om Sverige nu ger tiggande EU-migranter rätt att sätta barnen i svensk skola efter tre månader i landet uppmuntrar vi dels tiggarna att stanna kvar längre än de tre månader som lagen medger, dels lockar vi tiggarna att ta med sig sina barn till Sverige i stället för att gå i skolan hemma i Rumänien. Därmed slår vi effektivt undan benen på alla rumänska ansträngningar att ge barnen utbildning.

Dessutom kan man ju fråga sig hur mycket ett barn med rumänsk modersmål kan lära sig på några månader i svensk skola? Och hur våra redan svårt ansträngda skolor ska hantera detta, med tolkar och extra resurser som lär behövas? Och hur påverkar det andra utrikes födda barn och andra barn med särskilda behov som är bofasta i Sverige? Hur ska våra skolor prioritera användingen av sina begränsade resurser?

Slutsatsen för min del är solklar - svenska kommuner ska självklart inte erbjuda skola åt tiggande EU-migranters barn. Glädjande nog ser jag att även Folkpartiet tänker i liknande banor. Det är bra. Nu måste sansade röster ta ton i debatten. Den svenska missriktade välviljan slår ständigt nya rekord och medför tyvärr ofta att vi förvärrar probem i stället för att lösa dem.




Moderat riksdagsseminarium om tiggeriet

2015-04-23

I dag anordnade moderaterna ett välbesökt seminarium i riksdagen om tiggeriet, under ledning av förre justitieministern Beatrice Ask. I panelen fanns Martin Walfridsson, tidigare statssekreterare för Beatrice Ask på justitiedepartementet och numera av regeringen utsedd nationell samordnare för att hantera tiggerifrågorna. Dessutom Veronica Wolgast Karlberg från Socialförvaltningen i Stockholm, Lars Lindeberg från polisen i Gävleborg, och Sven Kihlgren från Kronofogdemyndigheten.

Martin Walfridsson uppskattar att antalet tiggare i Sverige ökat till mellan 4.000 och 6.000 idag. Tiggarna kommer främst från Rumänien, Bulgarien, men även från exempelvis Tjeckien, Slovakien, Italien, Spanien och Polen. Walfridsson var mycket tydlig med att han visserligen har ett ansvar för att hjälpa kommunerna med nationella riktlinjer för hur man ska hantera tiggeriet, men att den långsiktiga lösningen på problemen inte finns i Sverige utan i tiggarnas hemländer.

Det allvarligaste problemet idag enligt Walfridsson är att allt fler barn förekommer i samband med tiggeriet, både som tiggare och som boende i tältläger och övernattningsbilar. I Uppsala finns uppskattningsvis ett 30-tal barn, i Söderhamn finns ett 20-tal barn i ett läger. I Stockholm har man däremot nolltolerans mot barn i samband med tiggeri, och skickar hem dem på kommunens bekostnad.

I Stockholm finns uppskattningsvis mellan 800 och 1.000 tiggare idag, och antalet växer hela tiden. Vintertid finns 129 platser på härbärgen inom projektet "Vinternatt" (1/11 till 30/4). Därefter har man sommartid ett hundratal platser. De flesta som söker sig dit är män, endast 3,6% är kvinnor. Under 2014 ordnade man hemresor till 480 personer, vilket man nu insett är en ineffektiv metod eftersom tiggarna kommer tillbaka ganska snabbt och då förväntar sig att få betald hemresa även nästa gång. Ryktet sprids också i Rumänien att kommunen ordnar hemresor, vilket stämmer med den bild jag fick av situationen när Borås valde samma lösning. Hur mycket pengar Stockholm idag satsar på härbärgen, hemresor, stöd till frivilligorganisationer, avhysningar, städningar av tidigare boplatser mm kunde inte kommunens representant svara på.

Polisen i Gävleborg hade indikationer på både människohandel och prostitution i samband med tiggeriet, och då främst i ett större läger på Moheds Camping. Vid ett tillslag av polis gjordes anmälan om människohandel, men den lades ned på grund av svårighet med bevisningen. Varje morgon transporteras ett hundratal tiggare från lägret under organiserade former med bilar till både Sundsvall, Dalarna och norra Uppland. Mer pengar hanteras än vad man tidigare trott, uppemot 300-400 beräknas en genomsnittlig tiggare dra in. På campingen betalar man 4.000 i månaden för en campingstuga, och där bor 6-8 personer i varje. Ägaren till campingen uppger att hyrorna betalas punktligt, vilket i sig visar att tiggeriet i detta område är lönsamt. I lägret finns minst 20 barn med skolplikt som inte går i skolan utan ägnar sig åt att tigga eller som "objekt" i samband med tiggeri. Polisen har också sett tydliga kopplingar mellan bärplockarintressenter, kringresande asfaltsläggare och tiggare. Mycket talar för att tiggarna sommartid erbjuds svarta jobb i samband med bärplockning eller asfaltläggning.

Kronofogden upplever ökande problem med särskild handräckning ("avhysning") av personer som olovligen bosatt sig på annans mark. Dessa problem gäller såväl tiggande EU-medborgare som bärplockare och asfaltläggare. Det är komplicerat och mycket dyrt för markägare att genomdriva avhysning, och det är mycket resurskrävande för kronofogdemyndigheten och polisen. Man har också problem med aktivister som stör och hotar personal i samband med avhysningar, samt med "beskyddargrupperingar" som försöker motarbeta avhysningar för att kunna fortsätta tjäna pengar på tiggeriverksamheten. Man har också problem med att hitta tolkar. Vid underrättelse i förväg flyttar ofta hela tiggarlägret över en tomtgräns till granntomten, och då måste hela processen börja om igen. Man ser också exempel på hur skrotbilar köps upp av uppköpare, ställs på parkeringsplatser och hyrs ut som bostad till tiggare. Under 2014 fick kronofogden 235 ansökningar om särskild handräckning ("avhysning") av denna typ av otillåtna bosättningar. 50% kom från Stockholm, 25% från Västra Götaland. Främst är det juridiska personer och kommuner som ansöker, för enskilda markägare blir det för dyrt och många upplever en rättslöshet. Ungefär en fjärdedel av de begärda avhysningarna verkar ha genomförts.

Mina egna reflektioner efter seminariet är att situationen är än mer allvarlig än jag trodde och att antalet tiggare är större än jag tidigare befarat. Arbetssituationen för både polis och kronofogdemyndigheter är mycket ansträngd, och kostnaderna och problemen ökar. Samtidigt växer kommunernas kostnader för att hantera tiggeriet och både privatpersoner och företagare upplever en rättslöshet i samband med markockupationer och andra problem i tiggeriets spår.

I samband med dagens seminarie hade vi mycket passande en slutreplik i Expressen till Stadsmissionens representant, som skrev en replik på vår debattartikel om att överväga ett tiggeriförbud. Frågan om tiggeriförbud kom också upp till diskussion på seminariet, men flera röster kritiserade tanken på ett förbud. För egen del har jag allt svårare att se hur tiggeriet skulle kunna stoppas eller i vart fall minskas utan ett förbud? Ett besked om att Sverige avser att införa ett förbud skulle vara en bnra första signal, även om lagstiftning alltid tar sin tid. Alternativet är att låta problemen växa ytterligare.




Kan EU-migranter få rätt till bidrag trots olaglig vistelse i landet?

2015-04-21

Uppsala Nya Tidning berättar om att Försäkringskassan slagit larm till regeringen om att man måste ändra reglerna så att inte EU-migranter kan få rätt till barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag även om de vistas i landet utan tillstånd. Efter en ny lagtolkning sedan 2013 får man tydligen inte längre kontrollera den så kallade uppehållsrätten, utan alla som har vistats tillräckligt länge i landet (normalt ett år) kan få rätt till olika sociala ersättningar och bidrag, även om man vistas här utan tillstånd. Till saken hör att även om man i efterhand upptäcker att bidrag betalats ut på felaktiga grunder måste tydligen utbetalningarna fortsätta (!) så länge personen vistats i landet under samma förhållanden som när beslutet om bidrag fattades.

I sammanhanget är jag förvånad över att ingen verkar kontrollera om EU-medborgare som vistas i Sverige följer tremånadersregeln eller inte. Det är ganska uppenbart att en del av tiggarna i Stockholm exempelvis vistats här betydligt längre än så, och det är också den uppgift jag får när jag talar med frivilligarbetare. Tiggarna sitter på samma plats månad efter månad, vinter som sommar. Det är givetvis fel i sig om man bryter mot tremånadersregeln, men det blir ju ohållbart om detta i en förlängning också leder till att man så småningom också får rätt till bidrag från det svenska samhället. Om detta blir känt lär det knappast minska mängden EU-medborgare som söker sig till Sverige för att tigga på våra gator.

Det hela låter mycket märkligt, och jag har bett mina moderata kolleger i socialförsäkringsutskottet undersöka saken närmare. Jag tycker också det är lite konstigt att ingen på Försäkringskassan reagerat på detta tidigare och slagit larm?




Stort intresse för vår debattartikel om att överväga ett tiggeriförbud

2015-04-18

Disskussionerna går varma på både facebook och twitter om vårt debattinlägg i Expressen där vi menar att det är dags att överväga ett förbud mot gatutiggeri. Jag har också fått många kommentarer via mail, sms och telefon. Visst finns det en och annan som tycker vi är "kalla och hårda människor" som ens luftar denna fråga, men en bedövande majoritet verkar dela vår åsikt. Faktum är att de negativa reaktionerna varit väldigt mycket mindre omfattande än tidigare när jag diskuterat dessa frågor i media. Det är ännu ett tecken på att en växande majoritet av människorna i Sverige börjar tröttna på tiggeriet, vilket ju även syns i opinionsmätningar där stödet för ett tiggeriförbud växer.

I går skrev Nyheter24 en stort uppslagen artikel med anledning av vårt debattinlägg och ordnade dessutom en omröstning bland läsarna. En stor majoritet verkar dela vår åsikt om att det är dags att överväga ett tiggeriförbud. Även Dagens Samhälle uppmärksammade saken och 0länkade till Expressen.

I dag är jag också citerad i Borås Tidning:



Det viktigaste syftet var att skapa en debatt kring frågan och att argumentera för vår linje. Det är bara att konstatera att det har fungerat, och diskussionen lär fortsätta.




Allt fler verkar ha tröttnat på tiggeriet

2015-04-18

Situationen i Göteborgsområdet blir allt mer besvärlig när det gäller tiggeriet, allt enligt en artikel i Göteborgs-Posten idag. Antalet tillfälliga boplatser runtom i Göteborg har ökat, liksom klagomålen från allmänheten. Det slås fast i en ny rapport som tagits fram av göteborgspolisen tillsammans med ett antal kommunala förvaltningar. Förra sommaren fanns det flera olika boplatser spridda runtom i Göteborg – i de flesta fall handlade det om en mindre grupp vuxna som tillfälligt satt upp tält eller husvagn. Men i Kallebäck bodde det nära 100 vuxna och drygt 20 barn när polisen gjorde en ID-kontroll vid en avhysning i juni förra året. Så stora boplatser har det inte funnits i Göteborg tidigare. I den nya rapporten om illegala bosättningar talas om en oro inför våren och sommaren. Indikationer visar nämligen på att allt fler EU-medborgare kommer till Göteborg. "Förvaltningarna har redan i dag knappa resurser att hantera frågan och trycket från medborgarna är också högt på att kommunen skall vidta åtgärder" säger man i rapporten.

Jag fick förresten även ett tips om en nyhetsartikel i Dagens Nyheter från oktober förra året som jag hade missat. Den beskriver läget i Stockholm. Det har definitivt inte blivit bättre utan tvärtom har tillflödet av nya tiggare tilltagit de senaste månaderna. Uppskattnbingsvis finns nu uppemot 1.000 tiggare i Stockholmsområdet.

Jag får regelbundet arga kommentarer även från invånare i Borås som tröttnat på det allt mer påträngande tiggeriet. Och allt oftare syns kommentarer på insändarsidor i våra tidningar. Som exempelvis detta i Borås Tidning idag:



Ska vi verkligen bara stillatigande låta detta få fortsätta? Är det inte dags att även lyssna på alla människor som känner oro och obehag av tiggeriet? Och fundera över vad ett fortsatt växande tiggeri kommer att medföra för belastningar på vårt samhälle?




Dags att överväga ett förbud mot tiggeri

2015-04-16

I dag skriver jag och fyra moderata riksdagskolleger i ett debattinlägg i Expressen att det är dags att överväga ett förbud mot tiggeri. Våra argument för detta framgår av artikeln. En något nedkortad version av artikeln finns även i papperstidningen idag.

Jag har länge varit mycket tveksam när det gäller frågan om att förbjuda tiggeri. Men efterhand som problemet med tiggeriet växt i omfattning och nya "kåkstäder" byggs på allt fler ställen och den sociala misären ökar ser jag inte längre någon annan väg än att på allvar utreda hur ett tiggeriförbud skulle kunna utformas. Det var ju också något jag föreslog i en riksdagsmotion i höstas.

Det viktigaste skälet till ett förbud är att skicka en tydlig signal till tiggarnas hemländer. Dels till samhället i stort - det är inte okej att lämna över ansvaret för sociala problem till andra länder, utan man måste själva skapa sociala skyddsnät för sina invånare. Dels till presumtiva tiggare - det är inte okej att tigga i Sverige.

Att förbjuda tiggeri kommer att vara till nackdel för en del tiggare som idag lyckas tigga ihop hyfsat mycket pengar. Men det kommer samtidigt att minska antalet människor som ibland mer eller mindre luras till Sverige och ett liv i extrem utsatthet, och det kommer att förebygga en del av det utnyttjande som idag sker av utsatta människor, ibland med rent kriminella inslag som utpressning och våld. När jag personligan väger fördelar och nackdelar landar jag i att ett tiggeriförbud troligen är det mest humana trots allt. Därför bör man utreda detta förutsättningslöst och lära av andra länder som infört förbud, exempelvis Danmark och Storbritannien.

En sak är klar - så länge tiggeri är tillåtet och människor skänker pengar kommer allt fler europeer att lockas till Sverige och ett liv i extrem utsatthet och fattigdom. Tiggeriet löser inte fattigdomen utan konserverar den.





När blev blomkrukor "exkluderande design" riktad mot tiggare?

2015-04-09

Mycket ska man höra. Man hävdar på fullt allvar i denna DN-artikel att utplacering av blomkrukor utanför butiker innebär "exkluderande design" riktad mot tiggarna, för att de inte ska kunna sitta utanför dörrarna(!). Att den butik som nämns i artikeln har haft samma blomkrukor utanför samma dörr i många år verkar inte någon fästa något avseende vid. Fast egentligen är det ovindkommande i sammanhanget - varje butiksägare måste självklart ha rätt att själv besluta om man vill placera blomkrukor utanför sin butiksentré. Det är faktiskt vare sig en moralisk eller juridisk skyldighet att upplåta hela sin entré för tiggeri.

I artikeln nämns också andra exempel på "exkluderande design". Trots att det framkommer i samma artikel att det ofta är mycket välmotiverade åtgärder man gör när man vill försvåra för uteliggare och hemlösa att sova eller bygga läger på olämpliga platser.

Jag rekommenderar ledarkrönikan i Svenska Dagbladet av Sanna Rayman häromdagen där hon i likhet med mig ifrågasätter den märkliga artikeln.

Den svenska debatten kring tiggeriet har fullståndigt spårat ur. Man verkar glömma en viktig sak - det "offentliga rummet" är faktiskt inte i första hand till för vare sig tiggande EU-migranter, engelska asfaltsläggare eller polska hantverkare som vill bygga läger, utan det är till för oss alla. Bänken i busskuren är till för rörelsehindrade eller äldre som behöver sitta och vänta på bussen, den är inte primärt en sovplats. Vi har också rätt att förvänta oss att demokratiskt beslutade lagar och ordningsregler gäller lika för alla som vistas i vårt land. Det är exempelvis inte tillåtet för mig att slå upp tältet i stadsparken på semestern och rimligen måste samma regler gälla för alla andra. Och om människor upplever problem med att tiggare bygger läger på olämpliga platser måste dessa synpunkter också tas på allvar i ett demokratiskt samhälle.




Endast moderaterna röstade för översyn av regler för avhysning

2015-04-08

Jag har tidigare berättat att mina två moderata riksdagskolleger Jessika Roswall (advokat till yrket) och Maria Malmer Stenergard (Kronofogde till yrket) motionerat om att det är krångligt, tidskrävande och dyrt för fastighetsägare att få till stånd avhysning av personer som olovligen bosatt sig på deras mark och att regeringen därför bör ta initiativ till en översyn av regelverket kring avhysning och särskild handräckning. Den moderata riksdagsgruppen ställde sig bakom detta förslag vid dagens omröstning i riksdagen, men tyvärr var det inget annat parti som backade upp motionen och den blev därför avslagen.




Stödet för ett tiggeriförbud ökar kraftigt bland svenska folket

2015-04-03

På bara ett halvår har stödet för ett förbud för tiggeri ökat kraftigt, visar en opinionsundersökning från Aftonbladet/Sverige tycker. När frågan "Är det ett bra eller ett dåligt förslag att förbjuda tiggeri?" ställdes i september 2014 svarade 36 proc att det är ett bra förslag. I den senaste mätningen, genomförd den sista veckan i mars, var andelen 49 procent. Kraftigast ökar stödet för ett tiggeriförbud bland dem som sympatiserar med M, C, KD - och kanske lite oväntat, V. Bland SD:s sympatisörer har stödet för ett förbud varit stort hela tiden.

En liknande mätning, gjord av Novus för TT i början av mars, visade att 56 procent var för ett förbud.

Att stödet för ett tiggeriförbud ökar, trots att säkert många inser att det inte är alldeles enkelt att tillämpa i praktiken, tolkar jag som ett slags desperation hos svenska folket. Man börjar helt enkelt dels tröttna både på tiggeriet som företeelse som blir allt mer aggressivt och störande, och dels blir man alltmer bekymrade över växande problem med misär, våld och inslag av ren människohandel och ibland ren kriminell verksamhet i tiggeriets spår. Man ogillar också att det växer fram rena kåkstäder runt våra storstäder.

I riksdagen är dock stödet för att seriöst utreda och överväga ett tiggeriförbud svagt. Totalt har 104 av riksdagens 349 ledamöter har svarat på en anonym enkät från Aftonbladet om synen på tiggeriförbud. Resultatet visar att riksdagsledamöterna är mer negativa till att förbjuda tiggeri än svenska folket i stort. Endast 24 procent av dem som svarat tycker att ett förbud är bra eller borde övervägas, och jag tillhör som bekant den skaran.

I artikeln citeras "en av de som svarat". "Men det (ett eventuellt tiggeriförbud alltså, min anm.) måste kombineras med åtgärder på EU-nivå och i hemländerna om det ska fungera. Förbud är svårt att tillämpa i praktiken, men det är viktigt att skicka en signal till omvärlden att tiggeri i Sverige inte är okej", säger en av ledamöterna som säger ja till ett tiggeriförbud. Jag kan bekräfta att det är mitt eget svar som citeras, jag känner igen min formulering.

En betydligt större andel av riksdagsledamöterna som svarat är dock negativt inställda. "Det är svårt att förbjuda fattigdom" säger en. Detta är en vanlig invändning som jag inte anser har med saken att göra överhuvudtaget. Ett tiggeriförbud förbjuder inte fattigdom, men det förbjuder tiggeri. Två helt olika saker. De flesta fattiga i Europa reser inte till andra länder för att tigga. Problemen måste lösas med ekonomisk utveckling och snabba sociala reformer i varje enskilt land som möjligen samordnas på EU-nivå för att gå snabbare och garantera ett hållbart socialt skyddsnät i hela EU. Fattigdomen löser vi inte genom ett ökat tiggeri, snarare kan tiggeriet lura in människor i ännu djupare fattigdom och skuldsättning vilket artikeln i mitt förra blogginlägg ger ett tragiskt exempel på.




Är rätten till tiggeri verkligen värd att försvara?

2015-04-03

Jag fortsätter att följa alla rapporter och alla mediagranskningar av tiggeriet som jag får tips om. Det senaste reportaget i Aftonbladet är klart intressant, även om jag inte alls delar ledarsidans åsikter om vad man ska göra åt saken.

Jag har försökt få grepp om flera viktiga saker kring tiggeriet, och artikeln bekräftar en del av de slutsatser jag redan dragit.

Det är helt uppenbart att många luras till Sverige på kredit efter fagra löften från skrupelfria personer i hemlandet som överdriver tiggeriets lönsamhet. Allra svårast är det givetvis för de nya tiggare som kommer nu, eftersom de mer erfarna redan lagt beslag på de bästa och mer lönsamma platserna, vilket också bekräftas i artikeln. Man bekräftar också det jag tidigare påtalat, att det blir allt mer bråk mellan desperata tiggare om platserna. När man väl är här upptäcker man att det nu finns så många tiggare i våra storstäder att det inte är så lätt att tigga ihop ens till mat för dagen och man har definitivt inte råd att åka hem igen. Och misstanken att en del tiggare dessutom tvingas lämna ifrån sig en del av den magra dagskassan eller tvingas betala för sin "plats" gör ekvationen ännu svårare att få ihop. Även om man lyckas tigga ihop någon hundralapp eller mer per dag så har man dessutom en skuld för resan hit att betala. Jag har nu fått samma siffra från så många av varandra oberoende källor att jag vågar säga ganska säkert att en enkel resa från Rumänien till Sverige kostar runt 1.500 kronor per person. Uppgivenheten hos paret i artikeln, som ångrar djupt att de reste till Sverige, skär i hjärtat. "Vi är fast i Sverige" säger kvinnan. Dessutom är man skuldsatta till ingen nytta. Med ett svenskt tiggeriförbud som hade kungjorts på plats i romska samhällen i Rumänien och med mer kunskap om hur livet som tiggare är hade de kanske aldrig hamnat i denna situation?

Min egen slutsats är att Sverige måste ta krafttag för att nere i Rumänien och Bulgarien sprida kunskapen om att de svenska städerna nu hyser så många tiggare och att svenskarna samtidigt verkar ha tröttnat på att lämna pengar i burken, vilket gör att det enda som väntar är ett liv i armod under en bro eller viadukt där man kanske inte ens har råd med mat och än mindre att resa hem igen. Och dessutom poängtera att om man reser på kredit har man en skuld att betala, och dessutom finns risken att vissa personer kommer att kräva hyra av de bästa tiggarplatserna eller på andra sätt försöka kapa åt sig en del av det man tigger ihop. Dessutom måste vi påpeka att alla rykten om att svenska staten eller svenska kommuner erbjuder mat, boende och hemresa är falska. Om denna kunskap sprids kan kanske i vart fall en del människor förmås att avstå från att resa till Sverige för att tigga. Detta kan man göra oavsett om man diskuterar tiggeriförbud eller inte.

Samtidigt förstår jag inte riktigt de röster som envist försvarar att tiggeriet får fortgå, trots att man vet att det medför att en växande ström av människor lockas till Sverige och ett liv i värsta armod i våra städer, och där en del utnyttjas, hotas eller trakasseras på olika sätt. Jag ser inget hedervärt alls i att försvara rätten till tiggeri. Tvärtom drar det ned alltfler människor i ännu värre fattigdom än de har i sitt hemland. Jag tycker det är mer humant att våga lyfta frågan och förbud mot tiggeri, inte minst för signalvärdet till människor i andra länder. Ett förbud är en komplicerad fråga, både vad gäller det juridiska, etiska och den praktiska tillämpningen. Men vi kan inte ducka för att det ändå kan visa sig vara enda sättet att få stopp på tiggeriet och motverka att fler människor luras in i detta.




Det måste bli enklare att avhysa personer från olagliga bosättningar

2015-03-26

På senare tid har problemet med otillåtna bosättningar blivit ett allt större och växande på många platser runt om i Sverige. Tidigare har det oftast handlat om bärplockare och asfaltsläggare som på ett otillåtet sätt har bosatt sig i exempelvis skogsmark eller på allmänna platser, men på senare tid har även antalet tiggande EU-migranter som huserar i parker, på gator eller på parkeringsplatser blivit en allt vanligare syn i våra städer.

I dag skriver mina moderata riksdagskolleger Maria Malmer Stenergard (kronofogde till yrket) och Jessica Roswall (advokat till yrket) i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet att det måste bli enklare för polisen att avhysa personer som bor i olagliga bosättningar på annans mark.

Tidigare har moderaternas gruppledare i Stockholm, tidigare socialborgarrådet Anna König Jerlmyr, efterlyst samma sak.

Situationen i framförallt våra storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö börjar bli helt ohållbar när det gäller tiggares omfattande bosättningar. I Malmö finns exempelvis ett läger med uppskattningsvis 200 boende och på liknande sätt ser det ut på andra håll. Vi kan självklart inte acceptera att det byggs upp rena kåkstäder i utkanten av våra städer. Den som drabbas av sådant på sin mark måste kunna få snabb hjälp att avhysa personerna som finns där. Samma sak gäller kommunen när det är kommunal mark som används.

För min del handlar det även om likheten inför lagen. Jag får inte sätta upp ett tält i stadsparken i Borås. Jag får inte heller ställa min husvagn på vilken parkeringsplats som helst och bosätta mig där. Men när det gäller bärplockare, asfaltläggare eller tiggare från andra länder så ser man i praktiken genom fingrarna med de olovliga bosättningarna. Det är inte okej. I en demokrati ska lagen vara lika för alla.




Finns det någon gräns för svensk naivitet när det gäller tiggeriet?

2015-03-23

Den "politiskt korrekta sanningen" i Sverige är att tiggeriet som sker på våra gator utförs av fattiga människor som befinner sig i Sverige helt frivilligt, att de får behålla de pengar de tigger ihop, och att det inte finns något tvång eller hot bakom tiggeriet. Ofta brukar man lägga till att tiggarna får in så lite pengar att det i vilket fall skulle vara ointressant för kriminella grupperingar att engagera sig i tiggeriet.

Men är det verkligen så? Jag ska nu redovisa några exempel på motsatsen. De första exemplen räknas upp i en nyhetsartikel i Göteborgs-Posten idag.

Dels handlar det om en 34-årig rumänsk man som nyligen dömdes till ett års fängelse för att ha tagit betalt av en tiggare i Kalmar som stått utanför en Coop-butik. Mannen dömdes bland annat för utpressning. Nu utreder polisen om mannen kan ha kopplingar till liknande av polisen välkänd verksamhet i Göteborg där tiggare tvingas betala andra personer för sina tiggarplatser på gatorna.

Göteborgs-Posten berättade för ett par dagar sedan om två andra män som misstänktes för människohandel kopplat till tiggeri. Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid internationella åklagarkammaren i Göteborg, hade begärt männen häktade. Men Göteborgs tingsrätt fann inte bevisen tillräckliga för att häkta männen. "Vi presenterade uppgifter från två av varandra oberoende personer med exakt samma innehåll. De hade blivit fråntagna alla pengar de tiggt ihop, de hade blivit slagna när de vägrade, de hade hotats. Och det är inte nog för rätten - obegripligt", kommenterade åklagaren, rättens utslag.

I fredags presenterade Thomas Alhstrand också en framställan om häktning av två kvinnor, på sannolika skäl misstänkta för människohandel kopplat till tiggeri.

För några veckor sedan blev jag intervjuad av en frilansjournalist som bland annat kartlade brottslighet riktad mot tiggare. Såväl artikeln som intervjun med mig är nu publicerad i webbtidningen Feministiskt Perspektiv (ett forum som kanske förvånar vissa, men den frilansjournalist som skrivit artikeln och intervjuat mig arbetar bland annat för denna tidning).

I artikeln kan man bland annat läsa att många tiggande rumänska romer, liksom hjälparbetare som Feministiskt perspektiv har intervjuat, ger en samstämmig bild: De mest utsatta människorna i vårt samhälle plågas av kriminella ligor som utnyttjar deras fattigdom och brist på kontakter. Hur många av de tiggande som är utsatta för brott, eller delaktiga i kriminalitet, är omöjligt att uppskatta. 
På alla de orter där Feministiskt perspektiv har träffat och intervjuat rumäner på gatorna har vi träffat på såväl brottsoffer som människor som har vägrat betala, eller som inte har blivit utsatta för några påtryckningar alls.

Man kan också läsa om situationen i Karlshamn: Priset på 500 euro, knappt 5 000 svenska kronor, nämns allmänt bland alla som Feministiskt perspektiv intervjuar om detta. En liga med bas i de norra delarna av Blekinge, där en familj sedan länge bofast i Sverige, men med rumänskt ursprung, har gjort ett antal städer till ”sina”. Alla som kommer dit på egen hand riskerar att utpressas eller köras iväg. 
Ilie Muntean, som Feministiskt Perspektiv skrev om i januari, visar runt i Karlshamn. "Där utanför Citygross kostar det pengar att sitta. Likadant vid Willys, vid torget. Det var här min fru blev misshandlad av ligaledaren själv, säger Muntean och pekar genom bilrutan. 
Han räknar upp ett halvdussin platser där han och hans vänner har blivit påhoppade och ivägkörda. Flera polisanmälningar har gjorts och han är angelägen om att ligaledaren ska stoppas. "Det är en maffia. Han är en bandit. Vi är rädda att han ska sätta eld på bilarna när vi sover på natten", säger Ilie Muntean.

Även i Kalmar förekommer enligt artikeln hot mot tiggare enligt Stadsmissionen: Det förekommer verbala hot vid våra sammankomster som vi arrangerar och det handlar om platserna man sitter på. En polis nämnde priser på mellan 3 000 och 5 000 kronor för resa och en tiggeriplats, och det är pengar man sätter sig i skuld för. Om man sedan inte betalar kan hoten riktas mot de familjemedlemmar som är kvar hemma i Rumänien, säger diakon Katarina Borgemo, Stadsmissionen i Kalmar.

Jag tror vi tänker fel om vi värderar tiggarnas "dagskassor" efter vår egen svenska måttstock. Vi ser slantarna och de små summorna vi hör talas om, men för en fattig människa är det mycket pengar, och det gäller även om den fattige är kriminell. Och tiggarna är många, bara i Stockholm mellan 500 och 1.000 stycken enligt polisen. Om var och en lågt räknat får in 100 kronor per dag pratar vi om 50-100.000 kronor i "tiggeriomsättning". Varje dag! Bara i Stockholm! På ett år handlar det i så fall om mellan 18 och 36 miljoner kronor. Självklart är det pengar som är intressanta att försöka komma åt för kriminella grupperingar.

Den som fortsätter att envist hävda att inte tiggeriet i vart fall delvis har en tydlig koppling till kriminella gäng, utpressning, hot, våld och människohandel har mycket att bevisa. Enligt min åsikt är det goda argument för att överväga ett tiggeriförbud kopplat till andra åtgärder i enlighet med min riksdagsmotion i höstas. Det kan inte fortsätta så här. Vilken annan verksamhet med kriminell koppling skyddas aktivt av politikerna?




Missriktade EU-medel slösas bort för att "hjälpa" tiggare

2015-03-22

Jag berättade för ett tag sedan (bloggen den 3 mars) om att Sverige planerade att söka EU-medel för att förbättra situationen för medborgare i andra EU-länder som ägnar sig ått tiggeri i Sverige. Pengarna skulle dock inte användas till försörjning (kläder, mat och husrum) eller för att skapa arbete, utan för att ge tiggarna möjlighet till "bättre samhällsorientering och bättre information om hälsofrämjande åtgärder".

I dag meddelar Sveriges Radio/Ekot att den svenska ansökan godkänts. Via EU-programmet Fead ska 90 miljoner kronor under fem år satsas på fattiga EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Det handlar om "individer som normalt inte täcks av socialtjänstlagen" Svenska staten bidrar med 12 miljoner och resterande 78 miljoner kommer från EU. Pengarna ska användas för att ge bland annat hemlösa romer ett "värdigare liv". Minst 700 individer ska delta i programmet fram till år 2020.

Hela upplägget är enligt min åsikt fullständigt uppåt väggarna feltänkt, på flera sätt.

För det första - dessa 90 miljoner hade kunnat hjälpa ett antal romska byar i Rumänien eller Bulgarien att lyfta sig ur fattigdomen, förbättra husen, kanske starta verksamheter, hjälp att odla upp marken eller annat som varaktigt kunnat skapa en försörjning. Nu slösas de i stället bort på åtgärder som bara låser fast människor i tiggeri i ett annat land.

För det andra. "Minst 700 individer, men gärna dubbelt så många" räknar man med ska delta i programmet fram till år 2020. Det innebär i så fall 120.000 per tiggare (eller 60.000 om man nu skulle lyckas nå 1.400 personer) - för att denne ska få samhällsinformation och information om sjukvård och hjälp med hälsofrämjande åtgärder (!). En mycket stor del av de 90 miljonerna som EU och Sverige nu satsar måste rimligen försvinna i administration - hur skulle pengarna annars kunna gå åt? Observera alltså att pengarna inte får användas för att ge hjälp med bostad, mat eller kläder, inte heller för att skapa arbeten.

För det tredje. Man nämner nu också att det möjligen även kan ingå någon form av tillfällig undervisning för tiggarnas barn. Även om antalet barn följt med till Sverige och lever i tältläger eller på gatan hittills varit ganska få så finns det en del exempel där barn till och med sitter och tigger. Här ett alldeles färskt exempel. När jag besökte Rumänien så jag att ett av de få verkligt framgångsrika projekten för att bekämpa fattigdom var de EU-medfinansierade skolorna i de fattiga romska byarna. Denna pojke kunde gått i skolan hemma i Rumänien. Nu sitter han och tigger uanför en bensinmack i Sverige i stället.

Antalet barn som förekommer i dessa sammanhang verkar tyvärr öka om man ska tro rapporter från media, polis och sociala myndigheter. En orsak är givetvis att allt fler tiggare verkar strunta i tremånadersgränsen och mer eller mindre vistas permanent i Sverige och därför vill ha med sig sina barn. Självklart bör dessa barn gå i skolan i sitt hemland i stället för att tigga. EU satsar som sagt redan stora summor på riktiga skolor i Rumänien där fattiga romers och andra folkkgruppers barn får undervisning. Vore det inte bättre om tiggarna återvände till sina hemländer och lät sina barn gå i en riktig skola i stället för att få någon form av tillfällig "nödundervisning" i Sverige? Jag vet att många tiggare som rest till Sverige tidigare lämnat sina barn hos släktingar i hemlandet just för att barnen ska få gå i skolan. Nu kommer självklart ryktet att spridas att Sverige ordnar skola också och allt fler barn lär följa med till Sverige och tvingas leva i kalla tältläger.

Hela det svenska upplägget skapar en grogrund för att tiggeriet ska öka i omfattning, vilket även kommer att öka behovet av ytterligare insatser efterhand. Varje gång vi hjälper en tiggare med en slant i en burk eller med kommunala insatser eller som nu med EU-pengar så normaliseras tiggeriet. Eller ännu värre, växer i omfattning - varvid de sociala problemen blir ännu större. Vi ser redan nu att motsättningarna mellan tiggarna ökar, och det verkar bli allt svårare att klara sig på tiggeriet eftersom tiggarna blir allt fler samtidigt som det finns en del tecken på att allt fler svenskar verkar tröttna på att skänka pengar. Jag vågar knappt tänka tanken på var detta ska sluta. Naiva svenska politiker och EU-politiker verkar inte förstå hur fel det blir när man på ett aktivt sätt normaliserar och accepterar tiggeriet som smhällsföreteelse.




Nej, som sagt, allt tiggeri är inte frivilligt

2015-03-12

SVT:s Västnytt rapporterar idag att fyra personer (två kvinnor och två män) anhållits för misstänkt människohandel. Man ska ha tvingat andra personer att tigga. Två av de misstänkta har häktats.

Det är långtifrån första gången jag hör om denna typ av tvång mot människor i form av organiserat tiggeri. Den som påstår att det inte förekommer tvång, eller att "det är för små pengar för att det ska vara lönsamt att organisera tiggeri" har helt enkelt fel. Det förekommer och hela grunden för verksamheten är att tiggeriet inte bara är tillåtet och accepterat, utan att det aktivt uppmuntras genom att människor skänker pengar. Det kan freda samvetet för stunden när man lägger en peng i muggen, men i en förlängning skapar det ännu större problem och ökar tiggeriets omfattning ytterligare. Även med inslag av tvång och människohandel.




Typiskt exempel på missriktad välvilja

2015-03-03

Jag får regelbundet mail från "europaportalen.se". Det senaste nyhetsbrevet var intressant och ett exempel på hur missriktad EU:s politik ibland blir. Denna gång gäller det tiggeriet.

EU miljonsatsar nämligen för att ge fattiga EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige bättre samhällsorientering. EU och Sverige satsar sammanlagt 87 miljoner kronor för att ge tiggande EU-medborgare i Sverige samhällsinformation och förbättrade möjligheter att sköta hälsa och hygien. Det blev klart förra veckan sedan EU-kommissionen beviljat Sveriges ansökan där regeringen bidrar med 13 miljoner kronor. "Vi vill humanisera närvaron för de EU-medborgare som stannar en kortare tid i Sverige genom att ha bättre samhällsorientering och bättre information om hälsofrämjande åtgärder", säger Nardin Crisbi, nationell samordnare vid svenska ESF-rådet vilka samordnar EU-stödet.

Pengar kommer från EU-fonden för bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead). Men stödet ska inte att gå direkt till de fattiga EU-medborgarna och det ska enligt Sveriges ansökan inte finansiera personernas basbehov som mat, toaletter eller duschmöjligheter. I stället ska bidraget täcka kostnader för projektpersonal (!) och information (!) till de utsatta EU-medborgarna. Målet är att nå minst 700 individer i Sverige fram till 2020. Om det uppnås blir kostnaden 125 000 kronor per hjälpsökande EU-medborgare.

Man kan ju inte låta bli att fundera över vilken nytta 125.000 per EU-migrant hade kunnat göra för tiggarna själva? Tänk om EU-pengarna gått till varje enskild tiggare, det hade förändrat deras liv i grunden. Nu leder i stället EU-pengarna till ett permanentande av den yttersta fattigdomen i Sverige, ett liv på gatan som tiggare. Ett cyniskt exempel på missriktad välvilja.

Tiggeriet är destruktivt och de EU-pengar som finns tillgängliga borde självklart användas för att skapa en dräglig tillvaro för tiggarna i deras hemländer i stället för att medverka till att permanenta tiggeriet i Sverige.




M i Stockholm vill ta krafttag mot tiggarnas olagliga boplatser

2015-02-25

Antalet tiggare från andra EU-länder som vistas i Stockholm ökar snabbt, nu uppskattas de till mellan 500 och 1.000 personer och olagliga tältläger och "kåkstäder" växer upp på gator, torg och i parker. Allt fler medborgare upprörs över detta och idag går Moderaternas oppositionsborgarråd, Anna König Jerlmyr, ut och kräver att regeringen ger kommunerna rätt att avvisa olagliga bosättningar (i strid med kommunernas ordningsstadga), utan att behöva gå via kronofogden. Tanken är i stället att ordningsvakter ska kunna genomföra avhysningar vid behov.

Jag har länge varnat för att situationen med tiggeriet börjat bli ohållbar, främst i de svenska storstäderna. Om vi inte agerar kommer situationen att förvärras ytterligare. Jag tror vi måste arbeta på två fronter - åtgärder i Sverige för att motverka tiggeri samtidigt som vi agerar i EU för att ta bort själva anledningen till tiggeriet genom åtgärder i tiggarnas hemländer, där ett grundläggande socialt skyddsnät är den absolut viktigaste åtgärden. Jag har ju motionerat om detta i riksdagen, och i motionen även föreslagit en förutsättningslös utredning om möjligheter och problem med förbud mot tiggeri.

Jag är helt övertygad om att trycket från svenska medborgare att förbjuda tiggeri kommer att växa, och förr eller senare kommer ansvarsfulla politiker att seriöst diskutera ett förbud. Då är det bra om man först gjort en ordentlig analys av fördelar och nackdelar med ett förbud, både praktiska, juridiska och etiska problem måste belysas. Och inte minst måste vi lära av andra länder som infört olika former av förbud. Vilken effekt har förbuden fått och hur efterlevs förbudet? Att stoppa huvudet i sanden leder ingenstans.




Kyrklig stödgrupp i Gnosjö besviken på tiggarna

2015-02-21

Jag fick ett tips om denna artikel i Värnamo Nyheter häromdagen (18 februari) där man berättar om ett öppet brev till Gnosjös invånare, skrivet av en företrädare för den stödgrupp som kyrkor i kommunen tillsammans bildade i somras för att hjälpa de tiggare som kommit till kommunen. I brevet beskrivs hur relationen försämrats mellan stödgruppen och de romer man hjälpte i somras med att samla in pengar så de skulle klara sig i Rumänien under vintern. Efter hemresan hörde tiggarna nämligen snabbt av sig med krav på mer pengar och valde dessutom att komma tillbaka till Gnosjö trots att stödgruppen avrådde dem. "Det handlade om olika krav på mer pengar, besvikelse, ilska och uttryck som att den hjälp de fått inte varit någon hjälp för de var tvungna att jobba" står det bland annat i brevet. Syftet med brevet är att förklara för ortens invånare varför stödgruppen minskar sitt stöd till tiggarna i kommunen.

Det är tyvärr inte första gången jag hör exempel på denna typ av frustration från frivilligarbetare som försöker hjälpa tiggande EU-medborgare i Sverige. Samma sak har jag hört från engagerade personer i såväl min hemkommun Mark som i Borås. Liksom från komunpolitiker som erbjudit kommunalt bekostade hemresor med buss på villkor att tiggarna sedan stannar kvar i sitt hemland. Men trots detta återvänder man ofta efter kort tid till samma stad i Sverige som man nyligen lämnat.

Det finns naturligtvis många tänkbara förklaringar till att det blir så här, men helt klart är att det inte är alldeles enkelt för svenska frivilligkrafter att lösa problemen för fattiga EU-medborgare, vare sig när de finns i Sverige som tiggare eller när de finns i sina hemländer. Jag tror fortfarande det krävs politiska beslut i tiggarnas hemländer kopplat till beslut och resurser på EU-nivå för att långsiktigt hantera situationen.




Ännu en bild av tiggeriet

2015-02-17

Jag fick ett tips om denna artikel (som förvisso har ett par år på nacken) men som ger en något annorlunda bild av organiserad brottslighet med tydlig koppling till tiggeriet och där tiggare utnyttjas på ett hänsynslöst sätt, eller rent av tvingas in i kriminalitet i brist på annan försörjning. En bild som jag tyvärr får emellanåt vid samtal med insatta personer. Visst är frågan komplex och tiggarna ingen homogen grupp utan sannolikt väldigt olika sinsemellan. Men att det förekommer grov organiserad brottslighet som utnyttjar tiggare är nog tyvärr något man inte kan blunda för.








Rumänsk TV uppmärksammar det växande tiggeriet i Stockholm

2015-02-13

Rumänsk TV uppmärksammade i en nyhetssändning i tisdags det omfattande och växande tiggeriet i Stockholm. Bland annat visade man bilder från det stora lägret med sovande tiggare i långa rader utanför butikerna på Sergels Torg mitt i centrala Stockholm. Tyvärr kan jag inte riktigt avgöra vinklingen i inslaget, men rubriken under nyhetssändningen (se bilden) lär om jag förstår saken rätt vara att "Sverige är ett paradis för tiggande romer" eller något i den stilen. (Den som kan språket och kan översätta mer exakt är välkommen att höra av sig!) Klicka på bilden för att se hela inslaget.




Tillägg: Fick en översättning via en facbookkontakt som har en familjemedlem som är från Rumänien. Så här är innehållit i reportaget översatt till svenska:

Sverige verkar vara det nya paradiset för tiggare från Rumänien. De har upptäckt att där är lagarna mildare och folket mer generösa. De tjänar inte mer än 20 dollar per dag, men äter gratis i soppkök och liknande.

Hur många är ni?
- Ungefär 500. Spridda överallt

I Stockholm är det nu kväll, och temperaturerna har sjunkit under 0. Tiggarna har bäddat inför natten på en vindskyddad plats.

Finns det många tiggare på gatorna?
- Det finns många överallt, även i Danmark. Alla är spridda som råttor.

De flesta säger att de inte har kommit för att tigga, utan hade hört att det är lättare att få jobb i Sverige. Först efter att ha kommit hit har Constantin och hans familj konstaterat att verkligheten är en annan.

Även om de är väldigt högljudda är det ingen som säger ifrån (i Stockholm). Constatin har märkt att även om polisen rör sig omkring dem ofta så säger de inget.

Varför stannar ni inte i Rumänien, är det inte bättre där?
- I Rumänien... (Rycker på axlarna)

Stannar ni här hela dagen?
- Ja.
Har ni fått någonting?
- Nej.

Tusentals tiggare har kommit till Sverige under de senaste tre åren. 90% är från Rumänien.




Viskleken i ny tappning

2015-01-26

Jag minns när man var barn och lekte "viskleken" på kalas. Det där när man satt i en ring och viskade ett budskap från den ena till den andre, och sedan skrattade när man hörde vad de siste i ringen berättade.

Även idag upplever jag ibland denna "visklek". Fast nu är det media och journalister som ägnar sig åt detta. Berättar och återberättar nyheter som plötsligt får en helt annan innebörd än de hade från början.

I går hörde jag plötsligt i ett nyhetsinslag i Radio Sjuhärad att jag har föreslagit i en riksdagsmotion att Sverige ska införa ett tiggeriförbud. Man sade visserligen "eventuellt" tiggerförbud, men innebörden i nyheten var tydlig, det var bara frågan om förbud som nämndes. Bakgrunden är givetvis nyhetsartikeln i Dagens Nyheter som jag berättade om igår, och som nu sprids för fullt i olika nyhetsmedier och sociala medier.

Problemet är att det inte är detta som står i DN-artikeln och inte heller i motionen. Jag föreslår inte ett tiggeriförbud utan en "förutsättningslös utredning om möjligheter och problem med ett tiggeriförbud", där Sverige även ska titta på effekterna av förbud i andra länder. I min motion pekar jag på svårigheterna med ett förbud, både praktiskt och etiskt, och frågan om förbud är endast en av fem punkter i min motion. De andra fyra punkterna handlar om hur man kan förbättra de sociala skyddsnäten för fattiga EU-medborgare i deras hemländer så att behovet av att tigga försvinner. Så här ser motionen ut i sin helhet.

I visklekens mediala värld finns bara utrymme för en sak i taget, och då är det mest spännande att prata om att förbjuda tiggeri. Så fungerar den mediala logiken. Men frågan om tiggertiet är betydligt mer komplicerad än så.




DN uppmärksammar min riksdagsmotion om en strategi mot tiggeri

2015-01-25



Efter beskedet att Norge sannolikt inför nationellt förbud mot tiggeri har debatten om tiggeriet blossat upp på nytt även i Sverige. I går blev jag uppringd av Dagens Nyheter för en längre intervju med anledning av min riksdagsmotion om en samlad strategi mot tiggeriet som jag lämnade in i höstas. Min poäng i frågan är att inte räcker med ett förbud mot tiggeri för att lösa problemen, och det är dessutom inte alldeles enkelt att tillämpa ett förbud i praktiken. Om man ska kunna minska tiggeriet krävs i vart fall att ett eventuellt förbud kombineras med flera andra åtgärder, både på nationell nivå och EU-nivå. Den centrala frågan är enligt min mening att bygga upp ett socialt skyddsnät för de allra fattigaste medborgarna i samtliga EU-länder. Om ett sådant skyddsnät fanns skulle sannolikt tiggeriet minska i hela EU. Mina fem konkreta förslag framgår av motionen:

1. En förutsättningslös utredning bör göras om möjligheter och problem med nationellt eller kommunalt förbud mot tiggeri, både när det gäller praktisk tillämpning och etiska problem. I detta sammanhang bör man ta del av erfarenheter från andra länder.

2. Sverige måste fortsätta ansträngningarna för en effektivare uppföljning av EU-stödet till tiggarnas hemländer som riktas just till utsatta befolkningsgrupper.

3. Sverige måste driva på för att EU ska ta ett gemensamt beslut om att ålägga alla medlemsländer att inrätta något slags socialt skyddsnät för sina medborgare motsvarande det svenska försörjningsstödet för att garantera att ingen tvingas till tiggeri som sista utväg för sin försörjning. EU:s olika sociala fonder borde delvis kunna användas för att finansiera detta.

4. Sverige bör se över möjligheten till ett system inom EU att under en övergångstid erbjuda sociala insatser för tiggarna i Sverige på deras hemländers bekostnad.

5. Alltför många utsatta EU-medborgare reser runt i Europa utan ID-handlingar och barn föds ibland utan att registreras. Det gör att inget land vill ta ansvar för dessa människor. Det bör övervägas om man på EU-nivå skulle kunna bekosta stöd till människor som inte har något formellt medborgarskap i något EU-land.




Fakta: Tiggeriförbud i olika europeiska länder

2015-01-19

Tiggeriförbud finns eller diskuteras i allt fler länder i Europa, nu senast i Belgien. Frågan är som bekant inte alldeles enkel att hantera, men kunskap om hur andra länder tänker eller agerar är alltid bra att ha med sig i en bred diskussion. I går fanns en intressant sammanställning på SVT:s TextTV om tiggeriförbud i olika länder. Sammanställningen är gjord av den belgiska organisationen Feantsa i Bryssel, en organisation som stödjer hemlösa och ogillar de aktuella planerna på tiggeriförbud i Belgien. Så här ser det enligt Feantsa ut i andra europeiska länder (jag har längst ned kompletterat listan med ytterligare tre länder):

Frankrike: Lagen mot tiggeri upphörde 1994 men det är fortfarande olagligt att tigga med barn eller aggressiva djur.

Italien: Förbjudet om man tigger med barn eller djur. Tillämpas dock inte.

Polen: Tiggeri är lagligt bara om personen inte kan arbeta eller har tillräckliga resurser. Annars olagligt. Lagen tillämpas dock inte eftersom ingen förstår vad den egentligen innebär.

Rumänien: Alla typer av tiggeri är förbjudna.

Ungern: I särklass hårdast lagstift- ning. Hemlöshet kriminaliserad. I en stadsdel i huvudstaden Budapest är det bland annat förbjudet att plocka saker från hushållssopor och återvinnings- stationer.

Grekland: Tiggeri kan ge sex månaders fängelse och upp till 3.000 euro i böter.

Storbritannien Tiggeri är olagligt. Lagen skrevs redan 1824. Finns även en lag från 2003 om "anti-social behaviour", som bland annat handlar om aggressiva tiggare. Det är även förbjudet att låta barn tigga.

Danmark: Tiggeri är olagligt.

Irland: Aggressivt tiggeri samt tiggeri i närheten av uttagsautomater är förbjudet. Lagen tillämpas dock inte.

Norge: Tiggeriförbud i vissa kommuner. Kan bli nationellt förbud 2015.

Finland: Tiggeri är lagligt men debatt pågår. År 2010 lade finska regeringen fram ett lagförslag i riksdagen om ett förbud mot aggressivt tiggeri som inte gick igenom.

Österrike: Inget nationellt förbud men olagligt i flera förbundsländer (delstater). I staden Graz förbjöds tiggeri 2011. Detta i ett försök att hålla utslagna romer borta från gatubilden. Efter protester upphävdes förbudet år 2013.

Tyskland: Lagligt men tiggeri som har kopplingar till bedrägeri är straffbart. Aggressivt tiggande är förbjudet på många ställen men att tigga tyst och stillsamt anses inte vara störande för den allmänna ordningen.

I sammanställningen saknas några länder som jag tidigare fått kunskap om:

Schweiz: Tiggeri är förbjudet i flera större städer.

Nederländerna: Tiggeri som stör den allmänna ordningen kan förbjudas lokalt.

Spanien: Tiggeri är förbjudet i vissa regioner, medan det i andra regioner är tillåtet om det inte stör den allmänna ordningen.




Tänkvärt om tiggeri i Dagens Industri

2014-12-22

I dag ägnar Dagens Industri sin hela sin ledare åt att diskutera tiggeriet. Bland annat hur förekomsten av tiggeri i förlängningen trubbar av oss alla från att se sociala problem och hur det lär oss att dra skarpa gränser mellan dem som är inne i vårt välfärdssystem och de som är ute. Ledaren landar även i att det faktiskt går att försvara ett tiggeriförbud. Rubriken är "Den kallaste julen".

Ett utdrag ur ledaren:

"Det krävs en hårdhet för att bara gå förbi och inget ge eller göra för en människa som ber om hjälp. Vi kan alla den rationella kalkylen utantill – att ge hjälper inte och jag kan inte ge till alla. Men bakom denna tanke minskar vår förmåga att se andra i nöd och att reagera på social misär. Barn har små förutsättningar att förstå resonemang om Rumäniens ansvar och att man inte kan hjälpa alla, de ser sina föräldrar skynda förbi framräckta händer och drar lätt slutsatsen att mamma och pappa tycker att tiggare är mindre värda som människor."

Jag tycker denna ledare med lite annorlunda vinkling bör läsas med öppna ögon av alla, oavsett om man förespråkar ett tiggeriförbud eller inte.




Tiggare i bråk med Faktum-försäljare

2014-11-25

Jag har tidigare varnat för tilltagande sociala problem i takt med att antalet tiggande EU-migranter ökar i Sverige. Och det som Jönköpings-Posten berättar om idag är minst sagt tragiskt.

Säljare för tidningen Faktum i Jönköping har blivit hotade av romska tiggare, eftersom de anser att de ”tar” deras platser och stör deras tiggeriinkomster. "Det har varit lite rabalder", säger Aaron Israelsson, chefredaktör på Faktum. "De som tigger säger att de var först på plats i Jönköping, men det är samma visa i Göteborg och där Faktum var först på plats. Vår inställning är att var och vem som var först inte spelar någon roll. Man måste helt enkelt komma överens om platserna".

Det här har blivit ett problem i flera städer där Faktums försäljare finns och i flera fall har försäljarna känt sig hotade. På huvudredaktionen i Göteborg är man väl medveten om problematiken och man arbetar hårt för att försöka lösa det. "Vi jobbar mycket med coachning genom samtal med våra försäljare där vi försöker komma fram till vad som är en klok strategi, men har våra säljare utsatts för hot eller våld, uppmanar vi till polisanmälan" säger Aaron Israelsson.

I takt med antalet tiggare hela tiden växer kommer allt fler rapporter om konflikter, dels mellan tiggare, dels mellan tiggare och andra utsatta grupper. Antalet fall av hot eller våld mot tiggare verkar också öka. Det går inte bara att blunda för detta växande sociala problem. Jag påminner om min riksdagsmotion i frågan.




Situationen för landets tiggare ska kartläggas av polisen

2014-11-21

I dag rapporterar media att situationen för landets tiggare ska kartläggas av polisen. Anledningen till beslutet är att polisen ser ett behov av bättre kunskap om gruppen för att kunna rikta sina resurser rätt. Det som ska analyseras är bland annat förekomsten av människohandel, eventuell organisationsgrad, samt individernas utsatthet för exempelvis hatbrott. En rapport om kartläggningen ska presenteras hösten 2015.

Jag tycker detta är utmärkt, det finns en utbredd naiv föreställning att alla tiggare är här helt frivilligt, att inga påtryckningar eller tvång förekommer och att tiggare inte utnyttjas av andra. Jag har i flera blogginlägg visat att detta definitivt inte stämmer.

Ett sätt att utnyttja tiggare är att lura dem till Sverige med falska förespeglingar att det är lätt att få ihop mycket pengar. Resan hit betalas på kredit, och sedan sitter tiggaren fast i en skuld och måste tigga ihop pengarna innan man kan resa hem igen. De som ordnar dessa minibussresor tjänar uppenbarligen mycket stora pengar på andras desperation.

Ett annat sätt är påtryckningar inom släkt och familj, där äldre släktingar eller "klanledare" bestämmer att yngre personer ska skickas till andra länder för att tigga. Släktbanden är ofta starka och de yngre gör som de äldre säger.

Ett tredje sätt är det nyligen uppmärksammade problemet att tiggare på flera orter tvingas betala "hyra" till skrupelfria personer för de bästa platserna att tigga. Både organisationen Crossroads och Stadsmissionen bekräftar att detta förekommer i våra storstäder.

Ett fjärde sätt som Barnombudsmannen uppmärksammat är att numera även barn förekommer i dessa sammanhang. Utomlands är det inte ovanligt att barn tvingas tigga, och det krävs nu krafttag för att förhindra att barn utnyttjas på detta sätt även i Sverige. Det är illa nog att barn tvingas bo i tillfälliga läger eller bilar tillsammans med tiggande föräldrar.

Att tiggeriet ofta är organiserat, familjevis eller på annat sätt, visas av rapporter om att tiggare transporteras till olika platser med bil och att personer rör sig bland tiggarna och samlar in deras ihoptiggda pengar. Båda dessa företeelser har jag sett ett flertal gånger, både hemma i Sjuhärad och i Stockholm.

För utom dessa problem kopplade till utnyttjande i samband med tiggeriet så förekommer allt fler rapporter om våld och hot riktat mot tiggare och deras läger. Att det finns människor som väljer att rikta sin ilska mot enskilda tiggare i stället för att föra en demokratisk debatt kring hela frågan är ovärdigt vårt samhälle.

Dessutom ser jag allt oftare hur tiggarna kommer i bråk med varandra. Så sent som denna vecka såg jag två tiggande kvinnor råka i bråk med varandra utanför Konsum vid Östermalmstorg. Samma sak har jag sett på olika tunnelbanestationer i Stockholm. Problemet är väl troligen att tiggarnas antal ökar samtidigt som svenskarna börjar tröttna och ger mindre pengar. Det leder till en desperation och en kamp om de bästa platserna.

Tiggeriet börjar bli ett allvarligt socialt problem i många kommuner och min känsla är att tiggarnas situation ständigt försämras i takt med att tiggarna blir fler. Det finns med andra ord gott om frågor att kartlägga. Jag tycker det ska bli intressant att ta del av polisens granskning och hoppas den kan ligga till grund för en plan för åtgärder mot tiggeriet. Kanske rent av i linje med min riksdagsmotion? Jag tycker det är ganska naivt att stoppa huvudet i sanden och hävda att det är humant att låta tiggeriet fortgå som det gör idag. Det är inte alls säkert att ett förbud mot tiggeri i längden skulle vara mindre humant. Detta har man insett i Norge och Danmark - låt oss därför analysera effekterna av deras tiggeriförbud så som jag föreslår i min motion.




EU-dom ger kommuner rätt att vägra bistånd till EU-migranter

2014-11-17

I en granskning i senaste numret av Dagens Samhälle konstateras att flera svenska kommuner lägger en hel del pengar på att hjälpa tiggande EU-migranter i Sverige. Stockholm (14 miljoner) och Göteborg (12 miljoner) satsar mest på detta i år, men även Malmö och Uppsala läger flera miljoner per år på stöd till tiggare via hjälporganisationer och hemtransport av tiggare. I vilken mån detta är en skyldighet enligt lag, eller ett frivilligt åtagande diskuteras ofta, och sex av de tio största svenska kommunerna har tolkat regelverket som att man inte behöver göra något alls, eller i vart fall väldigt lite.

Förra veckan rapporterade Europaportalen om att EU-domstolen gett en tysk stad rätt när den stoppade en arbetslös rumänsk kvinna från att få sociala bidrag. ”Utlänningar som rest in i landet i syfte att erhålla socialt bistånd eller vars uppehållsrätt endast följer av att de söker arbete har inte rätt till socialt bistånd. Detsamma gäller för deras familjemedlemmar.”, slog EU-domstolen fast i ett beslut förra tisdagen.

Fallet gäller en 25-årig rumänsk kvinna och hennes son som bor i Leipzig sedan 2010. Kvinnan sökte inga jobb och fick sin arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd, så kallat Hartz IV, indragen. Domstolen menar att kvinnan inte kom till Tyskland för att söka jobb, hon har aldrig tidigare jobbat och har bara gått tre år i skolan, men hennes arbetsförmåga ifrågasätts inte. Därför anser man att Leipzigs myndigheter hade rätt att neka henne Harts IV-bidraget. Det barnbidrag och bidragsförskott på sammanlagt motsvarande 2 900 per månad som kvinnan erhåller berörs dock inte av beslutet. Som motivering till domen pekar man på ett EU-direktiv som styr den fria rörligheten. I det står att personer måste ha ”tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem”.

Domen lär naturligtvis få betydelse i den svenska diskussionen om kommunernas ansvar för EU-medborgare som befinner sig i Sverige och försörjer sig på tiggeri. Allt fler röster höjs ju för att kommunerna ska erbjuda utökat socialt stöd till fattiga eller tiggande EU-migranter. Så sent som i fredags kallade exempelvis Barnombudsmannen till möte med Socialstyrelsen, Skolinspektionen och Skolverket för att diskutera behov av förtydliganden i lagstiftningen för att utöka rättigheterna för EU-migranters medföljande barn.

Det är självklart inte acceptabelt att tiggande EU-medborgare tar med sig minderåriga barn till Sverige och tvingar dem att leva i tältläger eller bilar. Jag vet att myndigheter och polis i flera svenska städer varit mycket tydliga med detta i samtal med berörda EU-medborgare. Tidigare har detta oftast respekterats, men nu kommer flera rapporter om att det återigen syns barn i tältläger runt om i Sverige. Om det fortsätter är det ingen vild gissning att kraven på tiggeriförbud i samhällsdebatten kommer att öka i styrka.

Jag tror också att ökande krav på att svenska skattebetalare ska försörja andra EU-länderns medborgare kommer att möta stort motstånd. Vi måste i dagens läge rimligen prioritera försörjning av alla de asylsökande som vi tagit emot, det är en fullt tillräcklig utmaning för de flesta kommuner.

Läs gärna min nyligen inlämnade riksdagsmotion om "En svensk handlingsplan mot tiggeri och EU-medborgares sociala utsatthet".




Vad ska vi göra för att minska tiggeriet?

2014-11-10

Jag har i ett antal blogginlägg beskrivit hur gatutiggeri av medborgare från andra EU-länder är ett växande socialt problem i både storstäder och på mindre orter runt om i landet. Enligt såväl media som olika organisationer, som Crossroads och Stadsmissionen, förekommer omfattande utnyttjande av utsatta personer, och skrupelfria personer tvingar till och med tiggarna att betala ”hyra” för bra platser på gatan. Transporten av tiggare till Sverige innehåller dessutom alltför ofta inslag som gränsar till ren människohandel. Olika grupper av tiggare verkar allt oftare komma i konflikt med varandra och även våld mellan tiggare förekommer. Allt fler barn tvingas bo i tältläger eller bilar och kronofogden avhyser allt fler från tillfälliga läger. Svenska kommuner ställs samtidigt ofta inför svåra avvägningar när det gäller stöd till dessa utsatta människor som ofta är medborgare i ett annat EU-land.

Grunden för tiggeriet är bristande sociala trygghetssystem i tiggarnas hemländer, men ibland råder även oklarhet kring vilka länder som dessa utsatta människor egentligen är medborgare i. Till viss del kan man därmed konstatera att tiggeriet har blivit en angelägenhet för hela EU.

Förslag har väckts från olika håll om att förbjuda gatutiggeri. Denna väg har valts av ett antal andra länder i Europa, bland annat förekommer tiggeriförbud i Danmark och Norge. Förbud är enkelt att föreslå, men inte alldeles enkelt att genomföra och hantera i praktiken. Det är dessutom etiskt svårt att motivera ett förbud om det inte kombineras med andra åtgärder som minskar orsakerna till tiggeriet.

Enligt min mening bör därför en samlad svensk strategi utarbetas för att motverka gatutiggeriet. Strategin skulle med fördel kunna innehålla följande fem punkter, och detta har jag just lämnat in en motion om i riksdagen:

1. En förutsättningslös utredning bör göras om möjligheter och problem med nationellt eller kommunalt förbud mot tiggeri, både när det gäller praktisk tillämpning och etiska problem. I detta sammanhang bör man ta del av erfarenheter från andra länder, iunklusive hur man hanterar frågan i våra grannländer Danmark och Norge.

2. Sverige måste fortsätta ansträngningarna för en effektivare uppföljning av EU-stödet till tiggarnas hemländer som riktas just till utsatta befolkningsgrupper.

3. Sverige måste driva på för att EU ska ta ett gemensamt beslut om att ålägga alla medlemsländer att inrätta något slags socialt skyddsnät för sina medborgare motsvarande det svenska försörjningsstödet för att garantera att ingen tvingas till tiggeri som sista utväg för sin försörjning. EU:s olika sociala fonder borde delvis kunna användas för att finansiera detta.

4. Sverige bör ta upp en diskussion inom EU och med tiggarnas hemländer om eventuell möjlighet att under en övergångstid erbjuda sociala insatser för tiggarna i Sverige på deras hemländers bekostnad.

5. Alltför många utsatta EU-medborgare reser runt i Europa utan ID-handlingar och barn föds ibland utan att registreras. Det gör att inget land vill ta ansvar för dessa människor. Det bör övervägas om man på EU-nivå skulle kunna bekosta stöd till människor som inte har något formellt medborgarskap i något EU-land.




Tiggare tvingas betala hyra för trottoarplats

2014-11-10

Jag har vid upprepade tillfällen berättat om rapporter och berättelser där det är helt uppenbart att tiggare från andra EU-länder utnyttjas grovt på olika sätt och där tiggeriet som sådant helt klart har inslag av människohandel.

För några veckor sedan hade Dagens Nyheter två långa artiklar som visar hur tiggare i både Stockholm och Göteborg utnyttjas grovt av skrupelfria personer som tvingar tiggarna att betala hyra för sin plats på gatan. Både organisationen Crossroads och Stadsmissionen bekräftar uppgifterna. Artiklarna bekräftar allt det jag beskrivit från mina kontakter med enskilda tiggare och personer som hjälper dessa, både i Borås och i Stockholm. Större del av tiggeriet än man kan tro är organiserat eller innehåller andra inslag av uttnyttande av utsatta människor. Det är märkligt att det tillåts fortsätta och att vi till och med låtsas att det är humant att låta människor sitta och tigga och bli utnyttjade av andra.

Läs: "Så tvingar de tiggarna att betala" och "Tiggare tvingas betala hyra aven i Göteborg"

Jag upprepar det jag skrivit tidigare - jag är definitivt inte övertygad om att det är mer humant att låta tiggeriet få fortsätta än att förbjuda det. En annan sak är att det är komplicerat med ett förbud, inte minst hur man skulle se till att förbudet efterlevs.




Allt fler tiggare, även barn, vräks från tältläger och parkeringar

2014-11-10

Den 27 oktober presenterade Borås Tidning ett TT-reportage om tiggeriets sociala baksidor. I artikeln påpekar tex Stadsmissionen i Västerås att det nu kommer allt fler barn och unga som tvingas bo i tält och bilar. Samtidigt uppger Kronofogden att hittills i år har runt 1.500 personer vräkts från tältläger och parkeringar runtom i Sverige, jämfört med 900 avhysningar under hela förra året.

Samtidigt som problemet växer meddelar ansvarig minister, Åsa Regnér (S) att ansvaret helt ligger på kommunerna, "det är de som måste lösa problemet själva".

Situationen blir alltmer ohållbar.




Gårdagens tiggeridebatt

2014-08-14

Jag kampanjade hela dagen igår och hade inte tid att närmare läsa debattinlägget av min moderate riksdagskollega Cecilia Magnusson på DN Debatt, där hon föreslår förbud mot tiggeri. Förslaget går betydligt längre än partiets; moderaternas stämmobeslut talar endast om att "överväga förbud mot organiserat tiggeri". Det väckte självklart viss uppståndelse att en ledande moderat mitt i valrörelsen gick ut med ett oreserverat förslag om tiggeriförbud.

För egen del har jag ju diskuterat tiggerifrågan ganska mycket det senaste året. Jag vet att många svenskar vill få ett stopp på tiggeriet, och att man upplever att tiggarna blir allt mer aggressiva och påträngande. Jag har själv upplevt detta, framförallt i Stockholm. Enligt den enda opinionsmätning jag känner till (Novus i mars i år) uppgav 56% av svenskarna att de vill förbjuda tiggeri. Endast 23% var emot.

Själv har jag sagt att jag inte är säker på att det är mer humant att låta tiggeriet fortsätta än att förbjuda det. Trots detta är jag inte övertygad om att ett förbud skulle lösa problemet och framförallt inte att det skulle vara praktiskt möjligt att tillämpa. Hur gör man om någon tigger trots förbud? Och hur mycket polisresurser ska vi binda för att övervaka tiggeriet i en tid när det finns en mängd andra allvarligare brott att ta tag i?

Jag utesluter inte någon typ av förbud mot tiggeri, i så fall kombinerat med andra åtgärder via EU för att förbättra situationen i tiggarnas hemländer. Men jag tycker frågan förtjänar en bredare analys. I mitt personliga valmaterial skriver jag att jag vill "verka för en öppen debatt om bästa sättet att minska tiggeriet i Sverige". Jag tror det är rätt väg att gå. Det behövs en fortsatt diskussion, även på EU-nivå, och att vi också utvärderar vad tiggeriförbud i våra grannländer Norge och Danmark har fått för effekt. Jag har konstaterat många gånger att frågan är etiskt och moraliskt svår och tycker samtidigt att det finns betydligt mer akuta frågor än just tiggeriet. Exempelvis är flyktingströmmarna i världen just nu de mest omfattande sedan andra världskriget och det är en enorm utmaning för Sverige som generöst asylland. Samhällskostnaderna för tiggeriet är trots allt begränsade och det gör att det finns tid för eftertanke i den frågan.




Åsiktskorridoren krymper - den tysta majoriteten nonchaleras

2014-07-08

Jag rekommenderar dagens ledare i Svenska Dagbladet där Ivar Arpi diskuterar hur "åsiktskorridoren" i Sverige blir allt smalare, och hur åsikter som delas av en bred allmänhet men som är "fel" enligt de politiskt korrekta kallas för extrema. Trots att det är precis tvärtom. Bland annat nämner Arpi just frågan om tiggeriet och att 56% av svenskarna är för ett tiggeriförbud. Trots detta kallas de som driver detta för extrema.

Jag som bara sagt att jag inte är övertygad om att ett tiggeriförbud är mindre humant än att låta tiggeriet fortsätta får höra att jag är främlingsfientlig och får uppmaningen att rösta på SD i stället. Det är egentligen ganska margstarkt. Vart är vår demokrati och yttrandefrihet på väg?

Nåja. Jag kommer aldrig att hålla mig i den politiskt korrekta åsiktskorridoren om jag inte delar de åsikter som ryms där. Inte en chans.




Hur omfattande är det organiserade tiggeriet?

2014-07-08

"Det finns inget organiserat tiggeri, det är en myt". Gissa hur många gånger jag fått höra detta när jag diskuterar frågan, baserat på mina egna erfarenheter från mötet med tiggarna i Borås? Där ställde jag frågan om det var någon annan som tog en del av deras pengar. Fick då ett tvetydigt svar "Nej, inte här i Borås". Jag frågade då via tolken om de visste om det förekom på andra orter att någon annan tog en del av pengarna. Svaret via tolken var att "de inte visste", men hon lade till att "det verkar som om de inte vill tala om det". Jag drog mina egna slutsatser. Slutsatser som jag efterhand fått allt starkare stöd för efterhand.

I dag läser jag nedanstående på TextTV:

Utnyttjande av tiggare prövas

Två män tiggde på Halmstads gator. Pengarna de fick ihop togs om hand av deras chef. Om de presterade dåligt blev de slagna. Nu ska rätten pröva om de blivit offer för människohandel.

Polisen fattade misstankar om att en 30-åring och hans fru utnyttjade flera personer på liknande sätt. "Man hittade flera tiggare i en lägenhet som den misstänkte lånat", säger Thomas Ahlstrand, åklagare i målet.

-De här utsatta situationerna är en grogrund för människohandel, säger Patrik Cederlöf, nationell samordnare för prostitution och människohandel. Rätten ska nu ta ställning till om personerna tvingats till sina hand lingar, vilket kan bli svårt att bevisa.

I en uppmärksammad rapport från länsstyrelsen i Stockholm uppgav 25 kommuner nyligen att de kommit i kontakt med tiggare som "kan ha utnyttjats för tiggeri". Flera kommuner backade sedan från uppgifterna och menade att de missuppfattat frågorna. "Problemet är att det används i en främlingsfientlig diskussion, istället för att se det som social utsatthet", säger Cederlöf.

Jag konstaterar tre saker:

För det första att det högst sannolikt förekommer organiserat tiggeri, även om det givetvis är mycket svårt att upptäcka. De inblandade har allt att vinna på att inte berätta.

För det andra att det är rent ut sagt pinsamt och skrämmande att man försöker dölja viktiga fakta för att dessa fakta "används i en främlingsfientlig diskussion". Vad är det för samhälle vi håller på att skapa när vi låter de främlingsfientliga krafterna diktera vad som får sägas och vad som skall förtigas?

För det tredje att om till och med den nationella samordnaren säger att den utsatta situationen som tiggare skapar grogrund för människohandel, är jag då verkligen helt fel ute om jag för en diskussion om att det kanske är mer humant att förbjuda tiggeri än att låta det fortsätta?




Allt fler rapporter om tiggare som råkar i bråk med varandra

2014-07-06

I Umeå blev en kvinnlig tiggare i slutet av maj överfallen och rånad av en annan tiggare. Redan i början av maj kom raepporter från polisen om bråk mellan tiggare. Och häromdagen inträffade en ny misshandel i just Umeå, då en tiggare angrep en annan tiggare när han satt och tiggde.

Jag har själv sett hur tiggare i Stockholm råkat i bråk, och även hur en manlig tiggare stod och slog på en kvinnlig tiggare i en tunnelbaneuppgång i våras. Han slutade när förbipasserande reagerade. Jag har fått liknande berättelser från bekanta i Göteborg, och häromdagen rapporterade polisen i Göteborg om ett bråk mellan tiggare på Mathuggstorget. I mars kom liknande rapporter från Norrköping.

Samtidigt visar det sig nu att allt fler EU-migranter söker sig till Sveriges storstäder, de som arbetar med frågan talar om en dubblering jämfört med föregående år. Samtidigt säger socialarbetare att allmänhetens attityder till tiggarna har hårdnat.

Jag upprepar det jag varnade för den 11 juni. När antalet tiggare växer, och svenskarna samtidigt blir alltmer trötta på tiggeriet och mindre generösa, kommer allt fler tiggare att ha svårt att få ihop pengar till sitt uppehälle, för att inte tala om resan hem och pengar till familjen i hemlandet. Då växer desperationen. Det märks på tiggarna, i vart fall i Stockholm, de blir mer påflugna, går fram och skakar sina burkar alldeles framför ansiktet på förbipasserade (jag har själv råkat ut för det flera gånger), ropar ilsket efter människor som passerar och blir ibland aggressiva när man inte ger något i burken. De råkar i bråk om de bästa platserna att tigga, och uppenbarligen i vissa fall till och med till kriminalitet där de exempelvis rånar varandra. Nu på sommaren ska tiggarna dessutom konkurrera med gatumusikanter, gatuförsäljare och andra som också vill få del av turisternas och lokalbefolkningens pengar. Det gör ont när man får höra berättelser från tiggare om att man inte ens lyckas tigga ihop pengar till mat för dagen. Och man kan inte åka hem innan man betalat av sin skuld för hitresan och lyckats finansiera hemresan. Ingen kan väl tycka att detta är humant? Jag tycker det i vart fall gränsar till ren människohandel.

Frågan om tiggeriförbud eller inte är givetvis svår. Men jag tycker inte det är seriöst att bara avfärda frågan. Att bara passivt iaktta det elände som många tiggare luras in i är i vart fall inte humant. Jag utvecklade mina argument på bloggen den 11 juni. För egen del har jag som bekant landat i slutsatsen att det i vart fall inte är självklart att det är mer humant att låta tiggeriet fortsätta än att förbjuda det. I många europeiska länder finns redan olika former av förbud mot tiggeri (se bloggen 11 juni). Enligt en färsk undersökning från Novus som TT beställt är 56 procent av de tillfrågade för ett tiggeriförbud, medan endast 23% tycker det är ett dåligt förslag. Jag vet att frågan framkallar starka känslor hos både förespråkare och motståndare till ett förbud, men låt oss försöka föra en sansad diskussion om för och nackdelar, utan överord och personangrepp. Vi har samma mål - att ingen ska behöva tvingas tigga på gatorna. Men vi har olika tankar om hur vi ska komma dit.




Ska även Sverige ge kommuner rätt att införa tiggeriförbud?

2014-06-11

Regeringen i Norge föreslår att de norska kommunerna ska få rätt att införa kommunala tiggeriförbud i avvaktan på att regeringen tar fram ett förslag om nationellt förbud i hela landet. Åsikterna är många, advokatsamfundet i Norge är exempelvis emot ett förbud, medan polismyndigheten är för.

Norge är inte ensamma. Även Finland diskuterar förbud mot tiggeri och i Danmark finns redan ett nationellt förbud mot tiggeri i brottsbalken. I Schweiz är tiggeri förbjudet i flera större städer. I Storbritannien är tiggeri förbjudet i nationell lagstiftning. I Tyskland och Nederländerna kan tiggeri lokalt förbjudas om det stör den allmänna ordningen. I Spanien är tiggeri förbjudet i vissa regioner, medan det i andra regioner är tillåtet om det inte stör den allmänna ordningen. Även i Rumänien är tiggeri förbjudet.

Nu kommer säkert debatten om tiggeriförbud att ta fart i Sverige igen. Och vi som tycker frågan måste kunna diskuteras kommer att få höra att vi är inhumana. Men är vi verkligen det?

Tiggeriet är inte humant! Av mina möten med tiggare i Borås och samtal med väl insatta svenska hjälparbetare, har jag fått en ganska tydlig bild av hur det hela går till. Rumänska chaufförer med minibussar utlovar guld och gröna skogar nere i Rumänien. Man talar om generösa svenskar som skänker massor av pengar, man säger att det är få tiggare på gatorna i staden, man talar om kommuner som ordnar boende och busstransport tillbaka till Rumänien. Alltihop överdrifter eller rena myter. Men man lockar på detta sätt människor med falska förespeglingar att vilja ta sig till Sverige. Sedan packar man in ett 10-15-tal fattiga i varje minibuss, och dessa betalar drygt en tusenlapp var för resan. Betalning sker på kredit eftersom de fattiga inte har några pengar. Väl i Sverige måste tiggarna först tigga ihop till sin skuld till chauffören, och sedan lika mycket för hemresan. Chauffören som kan ta in över 10-15.000 per väg tjänar mycket stora pengar efter rumänska mått och försätter samtidigt fattiga människor i en ohållbar situation. Den som inte inser att detta är ren och skär människohandel och utnyttjande av fattiga människor måste vara blind.

Frågan om tiggeriförbud eller inte är givetvis svår. Men jag har landat i att det inte bara går att avfärda frågan. Socialarbetare jag träffade i Rumänien sa rent ut att det inte kommer att hända något i de rumänska städerna så länge staden kan exportera bort sina sociala problem genom att de fattiga söker sig till andra länder för att tigga. Även rumänska regeringen och den rumänska ambassadören i Stockholm förespråkar förbud mot tiggeri i Sverige. Att bara avfärda detta är inte seriöst. Men om tiggeri ska förbjudas bör det kombineras med åtgärder i hemlandet. Där spelar EU en viktig roll, både när det gäller att bidra med pengar, och att se till att dessa pengar används effektivt. Det måste handla om utbildning av fattiga barn, det handlar om en fungerande arbetsmarknad och det handlar om sociala skyddsnät som fungerar bättre än idag.

Jag tycker vi ska diskutera frågan om tiggeriförbud förutsättningslöst och inse att det finns goda argument både för och emot. Det kan i vart fall inte fortsätta som idag. Häromdagen gick jag från Riksdagen till Norra Bantorget i Stockholm, en sträcka på en knapp kilometer. På denna sträcka såg jag inte mindre 12 tiggare. I tunnelbanenedgången i Gamla Stan kan det ibland sitta 5-6 tiggare på en mycket begränsad yta. Jag har själv sett tiggare hamna i slagsmål om de bästa platserna. Det säger sig själv att det blir allt svårare att få ihop pengar i takt med att tiggarna blir allt fler och stockholmarna samtidigt börjar tröttna på tiggeriet. Nu på sommaren ska tiggarna dessutom konkurrera med gatumusikanter, gatuförsäljare och andra som också vill få del av turisternas och stockholmarnas pengar. Det gör ont när man får höra berättelser från tiggare om att man inte ens lyckas tigga ihop pengar till mat för dagen. Och man kan inte åka hem innan man betalat av sin skuld för hitresan och lyckats finansiera hemresan. Ingen kan väl tycka att detta är humant? Jag tycker det i vart fall gränsar till ren människohandel.

Jag har för egen del landat i slutsatsen att det i vart fall inte är självklart att det är mer humant att låta tiggeriet fortsätta än att förbjuda det. I många europeiska länder finns som sagt redan olika former av förbud mot tiggeri. Enligt en färsk undersökning från Novus som TT beställt är 56 procent av de tillfrågade för ett tiggeriförbud, medan endast 23% tycker det är ett dåligt förslag. Jag vet att frågan framkallar starka känslor hos både förespråkare och motståndare till ett förbud, men låt oss försöka föra en sansad diskussion om för och nackdelar, utan överord och personangrepp. Vi har samma mål - att ingen ska behöva tvingas tigga på gatorna. Men vi har olika tankar om hur vi ska komma dit.




Larmrapport om utnyttjande av fattiga EU-medborgare

2014-05-10

I förrgår presenterade Länsstyrelsen i Stockholm en rapport om omfattningen av EU-medborgare från andra länder som kan ha utnyttjats i Sverige för tvångsarbete utan lön, tiggeri och prostitution. Mellan 1.000 och 2.000 personer kan ha utnyttjats, och bland dessa även barn:



Uppgifterna kommer från kommuner, polismyndigheter och frivilligorganisationer i en omfattande nationell undersökning. Siffrorna gäller antalet personer som kan ha utnyttjats i dessa sammanhang, men det innebär enligt rapporten inte att de med säkerhet har utnyttjats. I rapporten sägs uttryckligen att materialet ska tolkas med viss försiktighet. Men rapporten pekar ändå på att fattiga människor från andra länder luras till Sverige för olika ändamål. Dessutom verkar barn tidvis förekomma i dessa sammanhang, vilket är helt oacceptabelt.

Jag kan bekräfta genom egna kontakter att fattiga EU-medborgare från Rumänien lockas till Sverige med falska förespeglingar om alla pengar de kan tigga ihop, och att de dessutom ofta tvingas betala resan hit på kredit och därmed tvingas skuldsätta sig. Pengar de sedan måste tigga ihop. Gränsen mellan detta och ren människohandel är enligt min mening hårfin.

Jag har tidigare varnat för att mängden tiggare från andra EU-länder kan komma att öka under våren och sommaren när vädret är bättre. Och ju fler tiggare som söker sig till Sverige desto svårare kommer det att bli för dem att lyckas tigga ihop nödvändiga pengar till resa, mat och uppehälle, och ännu svårare att få ihop pengar att skicka hem. Detta syns redan i Stockholm där tiggarna numera ofta sitter i rad i tunnelbanan och konkurrerar om förbipasserades uppmärksamhet. Risken är knappast försumbar att en desperat tiggare som inte får ihop tillräckligt med pengar genom tiggeri kan tvingas eller lockas in i annan verksamhet, såsom arbete till minimala (i värsta fall inga) löner, prostitution och kriminalitet.

Sammantaget är frågan om tiggeriet betydligt mer komplicerad än att bara vara för eller emot att människor ska få sitta i fred i gathörnen att tigga. Tiggeriet kan bli en inkörsport till andra sociala problem, utnyttjande och kriminalitet. Mot den bakgrunden tycker jag vi förutsättningslöst måste kunna diskutera för och nackdelar med ett tiggeriförbud. Tänk om det i längden till och med är mer humant att stoppa tiggeriet än att låta det fortsätta?




Majoritet av svenska folket vill förbjuda tiggeri

2014-03-16

Enligt en färsk opinionsundersökning av Novus vill 56 proc av svenskarna förbjuda tiggeri medan 23 proc tycker att det vore ett dåligt förslag.

Inom båda politiska lägren är majoriteten för ett förbud men stödet är starkare bland Alliansens väljare. Av de tillfrågade är de äldre mer positiva till ett förbud än yngre. I åldersgruppen 50-64 år är 65 procent för, jämfört med 42 procent i åldrarna 18-29 år.

För egen del konstaterar jag att detta stämmer väl med min egen bild av opinionen. Men samtidigt måste jag envist påpeka att det, förutom svåra etiska avvägningar, finns både juridiska och praktiska problem med ett tiggeriförbud. Men jag tror inte vi kommer undan frågan i längden. Människor jag möter blir allt mer frustrerade över situationen. Både i storstäderna och på mindre orter.




Rumäniens Sverigeambassadör tycker gatutiggeri borde förbjudas

2014-02-08

Dagens debattinlägg av Rumäniens ambassadör Raduta Matache i Dagens Nyheter väcker stort intresse, Hon menar att Sverige borde förbjuda gatutiggeri. Det är ingen nyhet för mig att hon och den rumänska regeringen har denna åsikt, jag har träffat henne angående detta flera gånger, senast häromveckan över en lunch på rumänska ambassaden i Stockholm. (fotot är från detta möte).

Att det är tillåtet att tigga i Sverige "underlättar inte Rumäniens ansträngningar att åstadkomma social integration och ökad anställningsbarhet", skriver ambassadören. Hon påpekar också att arbetslösheten i Rumänien ligger under EU-snittet och att det är utbildning och anställningsbarhet som är den långsiktiga lösningen. Hon berättar också om det arbete som görs i Rumänien för att integrera romer och andra fattiga grupper i samhället. Den svenska bilden att man inte gör någonting är helt enkelt falsk. Jag såg själv en del av arbetet på nära håll vid mitt besök i landet i höstas, inte minst satningen på skolor för barn i fattiga områden.

Jag har själv ett särskilt tydligt minne från mitt besök i Rumänien där en väl insatt person var mycket tydlig. "Vad finns det för anledning för en rumänsk kommunpolitiker att satsa på att lyfta människor ur fattigdom om de fattiga själva reser till andra länder och tigger ihop pengar till sin försörjning? Det är väldigt bekvämt för lokala politiker och myndigheter att fattigdomen exporteras till andra länder och minskar trycket mot de egna politikerna. Så länge ni skänker pengar till tiggarna kommer det inte att ske några stora förändringar här i Rumänien.". Det var då jag började inse att vår på ytan stora "generositet och medmänsklighet" när vi hjälper fattiga rumäner på våra gator egentligen är en mycket missriktad välvilja som snarare stjälper än hjälper.

När jag sedan även insåg hur många av dessa fattiga lovas guld och gröna skogar om de reser till Sverige för att tigga, och sedan reser hit på kredit och tvingas tigga tills skulden är avbetald blev jag mycket illa berörd. Väl här tvingas de sedan tigga ihop mer pengar för att bekosta hemresan innan de kan resa hem igen, och lyckas de inte är de fast här. Resorna och äter upp stor del av de pengar man lyckas tigga ihop. Och ju fler tiggarna blir tack vare vår "generositet och medmänsklighet", desto svårare blir det för dem att få ihop pengar ens till sitt löpande uppehälle. De summor man kan skicka hem till familjen krymper i samma takt. Vi ser redan exempel både i Stockholm och i Borås på att detta börjar skapa konflikter mellan tiggarna och en desperation som kan leda fram till betydligt värre saker än tiggeri. Vi ser nu slagsmål mellan tiggare om de bästa platserna att tigga, och vi ser även att vissa drivs till kriminalitet. Jag anser att organisationen och transporterna bakom tiggeriet gränsar till människohandel och i vart fall definitivt innebär ett utnyttjande av människor som är fattiga, desperata, lågutbildade och lätta att dupera.

Att det är en komplicerad fråga att förbjuda tiggeri är en annan sak. Både när det gäller det känslomässiga, det juridiska och den praktiska tillämpningen. Men det finns som ambassadören berättar i artikeln flera länder där man har sådana förbud. Utöver Rumänien finns det även bland annat i Danmark och Nederländerna, och frågan om förbud diskuteras även i Norge och Finland. Som jag tidigare konstaterat ligger frågan främst hos kommunerna. Om man vill kan man kräva tillstånd för penninginsamling i stadskärnorna och tillämpa reglerna även för gatutiggeri. Det är kommunpolitikerna som äger frågan. Det moraliska dilemmat är givetvis konflikten mellan viljan att hjälpa en enskild fattig och utsatt människa här och nu och att det långsiktigt kanske vore bäst att låta bli. Jag har full respekt för att denna diskussion utmanar alla som drivs av en grundläggande medmänsklighet, men vi måste ändå våga se problemet med öppna ögon och klara av att diskutera den jobbiga frågan om vår välvilja hjälper eller stjälper? Att bara stoppa huvudet i sanden håller inte.




Märklig rubrik i Markbladet om min syn på tiggeri

2014-01-29

I dag har Markbladet en helsida med kommentarer kring mötet om tiggeri i Borås i fredags. Jag blev minst sagt förvånad när jag läste rubriken - jag tänker tydligen "inte ta strid för ett förbud mot tiggeri". Det var en nyhet för mig. För det första har jag ju aldrig haft någon tanke om att "ta strid" i denna fråga. Jag har inte ens förespråkat förbud mot tiggeri, bara nämnt det som ett av flera tänkbara alternativ. Jag har aldrig heller sagt att jag tänker lyfta frågan i riksdagen. Samtidigt har jag påpekat att det är lätt att ropa på förbud, men inte lika enkelt att hantera i praktiken. Och dessutom har jag framhållit att det finns en moralisk dimension i frågan som gör att det kanske inte heller är en bra väg att gå.

Min slutsats från mötet var att vi - oavsett åsikt i sakfrågan - troligen kan avföra tankarna om nationell lagstiftning som förbjuder tiggeri som sådant. Detta eftersom de kommuner som så önskar redan idag kan ta in förbud mot penningsinsamling utan tillstånd i sin lokala ordningsstadga på samma sätt som Södertälje gjort. Kommunerna äger alltså redan frågan och riksdagen behöver inte ändra några lagar.

Däremot finns det all anledning att undersöka om man på något sätt kan angripa dem som utnyttjar tiggarnas behov av att komma till Sverige och tigga, och med falska löften lurar hit människor och tjänar pengar på det. Att överväga förbud mot organiserat tiggeri är något som den moderata partistämman nyligen beslutade. Men även detta lär bli komplicerat, vilket jag tidigare framhållit.

I övrigt var det synd att inte Markbladet kommenterade den kanske viktigaste nyheten från mötet, nämligen att Socialstyrelsen kommer med tydligare riktlinjer under våren kring hur man från kommunernas sida ska hantera situationen med allt fler tiggare från andra EU-länder. Det var ett viktigt besked som jag kunde ge efter samtal med Socialstyrelsen.




Lunchmöte med Rumäniens ambassadör

2014-01-28

I dag var jag inviterad på lunch på residenset hos Rumäniens ambassadör Raduta Matache.

Vi hade ett öppet och frispråkigt samtal kring utmaningen att lyfta den fattiga befolkningen i Rumänien ur fattigdomen, och om hur vi på bästa sätt kan hantera situationen med tiggare i Sverige från andra EU-länder, bland annat Rumänien. Vi pratade också lite om ambassadörens kommande besök i Borås.

En sak är klar, och det är att frågan blir allt mer komplicerad ju mer man gräver i den. Rumänien arbetar med att höja levnadsstandarden för de fattigaste, men det är ett långsiktigt arbete som inte ger effekt direkt. 50 års kommuniststyre sätter sina spår.








Media om gårdagens möte

2014-01-25

Det största mediaintresset efter gårdagens möte var beskedet från Ulrik Nilsson (M) att Rumäniens ambassadör kommer till Borås och gärna träffar kommunpolitikerna för att diskutera tiggeriet och berätta hur man arbetar med frågan i Rumänien. I övrigt var kanske inte mötet så intressant rent medialt, eftersom syftet inte var att hitta praktiska kommunala lösningar utan att jag ville informera om hur man arbetar med frågan på EU-nivå och hur situationen är i övriga delar av landet, samt lyssna på kommunpolitikerna när det gällde eventuella önskemål om förändrad lagstiftning och regelverk. Det väckte ändå viss uppmärksamhet när jag berättade nyheten att Socialstyrelsen arbetar med en "lathund" som stöd till kommunerna i frågan.

Mer om mötet i Borås Tidning och Radio Sjuhärad. Jag blev även intervjuad av Radio Sjuhärad i direktsändning efter mötet, liksom av TV4, och Markbladet kommer troligen också att skriva om mötet i kommande nummer.




Bör tiggeriet förbjudas?

2014-01-24

Det är ingen hemlighet att det finns olika åsikter om olika typer av förbud kopplat till tiggeriet, även inom moderaterna. Jag får många samtal från medborgare som ser förbud mot tiggeri som en snabb och enkel lösning, men ju mer jag gräver i frågorna ju mer komplicerad blir förbudsfrågan.

Samtidigt förstår jag dem som ropar på förbud. Tiggeriet är ett växande socialt problem, inte bara för tiggarna. Tiggeriet innebär inte längre alltid att man passivt sitter i ett gathörn med en mugg och väntar på att någon ska skänka en slant. Många tiggare, i vart fall i Stockholm, blir allt mer aktiva. De ropar efter folk, de blockerar vägen i tunnelbanan, de följer efter människor, och de sitter ibland mitt i entréerna till butiker och restauranger och tigger. Gränsen mellan tiggeri och uppsökande penninginsamling blir allt svårare att dra, och penninginsamling kräver tillstånd i många kommuner.

Flera personer i Rumänien påpekade också vid mitt besök i landet i höstas att om Sverige och andra länder förbjuder tiggeri så skulle det medföra ett större tryck på lokala myndigheter i Rumänien att ta tag i frågan. Och de rumänska tiggarna borde enligt dem i stället vara hemma i Rumänien och hjälpa till att bygga upp landet. Om man kan göra sannolikt att någon form av förbud skulle medföra sådana positiva effekter är det värt att diskutera. För egen del är jag därför inte beredd att kategoriskt avvisa en diskussion om något slags förbud. Men förutsättningen är då också att man riktar förbudet mot rätt saker och att förbudet också kan tillämpas i praktiken. Det sista är mer komplicerat än många nog inser.

Frågan är också om det ens behövs nationell lagstiftning för att förbjuda tiggeri? Som bakgrund till dagens samtal fanns gårdagens nyhet om att polisen i Södertälje gripit tre tiggare för att de brutit mot den lokala ordningsstadgan som förbjuder insamling av pengar utan tillstånd. Åklagaren vid Södertörns tingsrätt dömde ut böter på 800 kronor per tiggare, vilket jag berättade om på bloggen igår. Detta visar att kommunerna - om de så önskar - faktiskt kan införa lokala ordningsstadgor som kräver tillstånd för penninginsamling på angivna platser, och sedan begära polisens hjälp för att se till att regelverket efterlevs. Ett nationellt lagförbud mot tiggeriet som sådant blir då inte särskilt intressant att diskutera. Kommunerna äger redan frågan och kan anpassa regelverket efter de bedömningar man gör lokalt. Från Boråspolitikerna var dock budskapet idag väldigt tydligt - ingen verkar förespråka ett förbud genom en lokal ordningsstadga, inte mina moderata partivänner heller. Jag har ingen synpunkt på detta, det är enligt min mening en rent kommunal fråga.

Viktigare för oss rikspolitiker är frågan om var gränsen för utnyttjande går? Vi vet att tiggarna från Rumänien körs i minibussar till Borås och att man är skyldiga chauffören runt 1.000 kronor var redan när man kommer fram. Mycket pengar för den som inte äger något, och det är pengar man måste tigga ihop. Sedan behöver man tigga ihop lika mycket till för att ta sig hem, förutom till mat och uppehälle under tiden. Får man inte ihop de pengar som behövs kommer man inte hem. Samtidigt kan den som arrangerar resan inkassera 15.000, troligen oskattade pengar, per resa. 30.000 kronor tur och retur. En förmögenhet för varje fattig rumän. Personligen menar jag att detta gränsar till både utnyttande och utpressning. Vittnesmål finns från Rumänien om att de som organiserar transporterna ställer ut falska löften om hur bra det är att tigga i Borås, "där mäniskor är snälla och generösa och kommunen ordnar bostad och bjuder på bussresa hem". Man förmår då tveksamma människor att ta steget och resa till Borås på kredit, och sedan har de inget annat val än att tigga.

Efterhand blir situationen dessutom allt besvärligare när tiggarna blir fler och konkurrerar om de pengar som går att tigga ihop. Både i Borås, Göteborg och Stockholm förekommer numera bråk mellan olika grupper av tiggare. Den som inte lyckas tigga ihop pengar till mat för dagen kan givetvis så småningom i desperation lockas till andra metoder att få ihop pengar i stället för att tigga. Kriminalitet förekommer redan bland vissa tiggare, även i Borås. Riskerna för prostitution har också framhållits i debatten på riksnivå, även om det än så länge inte verkar kunna kopplas direkt till tiggeriet.

Jag tycker att man nationellt i första hand bör rikta diskussionen mot en kriminalisering av dem som organiserar och i vissa fall verkar "locka" tiggarna till Sverige. Givetvis svårt och komplicerat, och kräver troligen samarbete med polisen i Rumänien, men det vore välkommet. Jag tycker det är bra att moderaterna tydligt sagt på sin senaste stämma att partiet vill överväga kriminalisering av de som utnyttjar människor och organiserar det hela. Enligt min åsikt handlar det inte bara om eventuella kriminella grupperingar, utan även om dem som anordnar organiserade resor mot betalning på kredit och tjänar stora pengar på detta. Det om något är väl att utnyttja andras utsatta situation?




Hur ser tiggeriet ut i Sverige, och vad gör svenska myndigheter?

2014-01-24

Vid dagens möte berättade jag också lite om de uppgifter jag fått fram kring tiggeriet i Sverige. I en rapport från Socialstyrelsen, som presenterades den 28 maj 2013, påstods att det finnas 370 hemlösa EU-medborgare i Sverige. Socialstyrelsen säger själva att siffran ”bör tolkas med försiktighet”. Jag skulle vilja påstå att man inte ens är i närheten av verkligheten. Bara i Västsverige lär antalet "hemlösa EU-medborgare" sannolikt överstiga detta antal. Enligt en enkät som Sveriges Radio gjorde nyligen hyser 67 svenska kommuner ”hemlösa” EU-migranter. I 44 kommuner påstås tiggeri förekomma.

Enligt rapporten har var femte hemlös EU-medborgare lön från arbete medan fyra femtedelar försörjer sig som gatumusikanter eller genom att tigga. En övervägande majoritet av dessa personer är från Rumänien, därefter från Polen och Spanien. De flesta är inte hemlösa i sitt hemland utan endast i Sverige.

I Stockholm verkar just nu antalet tiggare har minskat, kanske beroende på att det är vinter. Man talar om att ca 150 personer bor i några läger runt stan. Den senaste uppgiften talar om att ett 20-tal av dessa tigger på gatorna. Personligen tycker jag dock det verkar vara betydligt fler. Men oavsett vilket är utmaningen för Borås betydligt större, med 60 tiggare i en stad som knappt är en tiondel så stor som Stockholm.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har nyligen uttalat sig om tiggeriet i media. Han påpekar att varje EU-land har ett ansvar för sitt social- och välfärdssystem och för att människor som lever med små ekonomiska marginaler inte ska behöva lämna sitt land för att tigga i andra länder. Han är också tydlig med att var och en själv avgör om man ska ge pengar till tiggare eller inte.

Vid dagens möte kunde jag också berätta att Socialstyrelsen under våren kommer att ta fram en sammanställning till kommunerna där man ger råd och riktlinjer kring kommunernas skyldigheter gentemot andra länders EU-medborgare. Detta enligt ett telefonbesked jag fick så sent som i går.




Hur jobbar EU och Rumänien för att bekämpa fattigdom?

2014-01-24

Vid dagens möte berättade jag lite om hur EU och Rumänien arbetar mot fattigdom. Enligt en EU-rapport från den 25 november 2013 finns det 14 miljoner EU-medborgare som bor och arbetar i annat EU-land. ”Hemlösa” och ”tiggare” utgör bara en mindre del av dessa.

EU har tagit fram ett ”5-punktsprogram” som också presenterades i Bryssel den 25 november förra året. Bland annat säger man att
• EU-medborgare som inte arbetar endast har rätt till sociala förmåner i annat EU-land om de har sin huvudsakliga koppling till det EU-landet
• 20% av ESF ska öronmärkas för insatser mot social utsatthet och fattigdom i medlemsstaterna
• Utökat samarbete behövs mellan länder och städer för att ta vara på lyckade exempel på insatser för social integrering av utsatta människor

EU ger stora stöd till vissa EU-länder för att lyfta människor ur fattigdom. Under 2007-2013 har exempelvis Rumänien fått 3,7 mdr Euro, dvs ca 30 mdr SEK från EU.

Just nu håller Rumänien på att ta fram en nationell strategi för romerna. Romer har tex redan garanterade platser i parlamentet och på universiteten. De flesta romer är ”invisible roma”, väl integrerade i det rumänska samhället, många med höga befattningar i den rumänska samhället, liksom läkare, advokater, politiker och företagsledare. En mindre del av landets kanske 500.000 romer lever i fattigdom.

Ett stort fokus ligger på utbildning av romska barn. Skola (och sjukvård) är avgiftsfria för alla, precis som i Sverige. Dessutom får fattiga barn smörgås/frukt och mjölk i skolan för att locka dit barn som traditionellt inte gått i skolan. Fria skolskjutsar finns också. Om ett barn inte varit i skolan på två dagar söker lärarna upp dem och pratar med föräldrarna.

Min bild från Rumänien är att man gör en hel del bra saker, och att man börjar ta problemet med fattigdomen och de egna medborgarnas tiggeri i andra länder på allt större allvar. Men alla EU-pengar verkar inte nå fram till sina mål. Det är i och för sig tyvärr inget ovanligt i EU-sammanhang.




Dagens möte om tiggeriet i Stadshuset i Borås

2014-01-24



Dagens möte blev mycket välbesökt. Samtliga sex kommuner i valökretsen var representerade, och det från företrädare för fyra olika partier (M, S, C och FP). Vi var ett 20-tal personer på plats, varav de flesta kommunpolitiker, samt fyra riksdagsledamöter och några politiska tjänstemän.

Jag började med att berätta lite om situationen i stort, hur EU arbetar med fråga, vad som görs i Rumänien och hur läget är i övriga delar av Sverige. Mer om detta i kommande blogginlägg. Jag berättade också om den kartläggning Socialstyrelsen gjort av tiggeriet på begäran av regeringen, och kunde meddela att Socialstyrelsen under våren kommer att lämna tydligare riktlinjer till kommunerna kring seras skyldigheter gentemot andra länders EU-medborgare.

Därefter redogjorde varje kommun för dagens läge, och det är tydligt att problemen med tiggeri och primitiva bosättningar i huvudsak är koncentrerat till Borås. Ibland förekommer dock tiggeri på vissa orter utan att tiggarna verkar bo där nattetid. De skjutsas uppenbarligen dit på morgonen, oklart av vem.

Vi diskuterade därefter huvudfrågan för dagen, nämligen om det finns något behov av ändrad lagstiftning eller andra regelverk för att stödja kommunerna i deras arbete med att hantera tiggeriet från andra EU-medborgare. Under diskussionerna framkom inga sådana önskemål från kommunpolitikerna, och det var ett viktigt besked för mig.

Vid mötet kunde också min riksdagskollega Ulrik Nilsson (M) meddela att Rumäniens ambassadör, Raduta Matache, kommer att besöka Borås, preliminärt den 12 februari, och då även är beredd att träffa kommunpolitikerna och berätta vad Rumänien gör för sin fattiga befolkning. Detta mottogs mycket positivt. Själv kommer jag att möta ambassadören över en lunch redan på tisdag i Stockholm för fortsatta samtal.

Sammantaget var det ett bra möte där vi alla var överens om att tiggeriet inte är en partipolitisk stridsfråga som vi ska slå varandra med i huvudet under valrörelsen. Ingen av oss politiker kan rå för att fattiga människor från andra länder tar sig till Sverige för att tigga. Vi måste arbeta på alla nivåer för att Rumänien och andra länder i Europa långsiktigt ska lyfta sin fattiga befolkning ur fattigdomen, delvis med EU:s hjälp. Men vi måste samtidigt hantera dagens situation i Sverige, och det är en svår och komplicerad utmaning.

Efter mötet vad mediaintresset stort. Jag är intervjuad i både Radio Sjuhärad och TV4, och såväl Borås Tidning com Markbladet fanns på plats efter mötet. Återstår att se var man lägger sitt fokus från den improviserade pressträffen efter mötet.




Polisen i Södertälje griper tiggare för brott mot ordningsstadgan

2014-01-23

I dag var det en stor nyhet i Stockholmsområdet att polisen i Södertälje nu börjat gripa tiggare som bryter mot de lokala ordningsstadgarna. I tisdags greps tre tiggare på gågatan i centrala Södertälje. De hade vid flera tillfällen blivit tillsagda att det krävs tillstånd för att bedriva insamlingsverksamhet på gågatan enligt den lokala ordningsstadgan. När de trots detta fortsatte tigga greps de, och senare utdömdes böter på 800 kronor per person. En summa som enligt polisen i Södertälje använts även i andra städer där man har samma ordningsstadga.

Händelsen uppmärksammades bland annat av Länstidningen Södertälje och Sveriges Radio

Polisnämndens moderate ordförande försvarar beslutet och hänvisar till de ordningsstadgar som ett enigt kommunfullmäktige i Södertälje antagit.

Det är intressant att det uppenbarligen finns flera kommuner i Sverige som har förbud mot tiggeri på särskilt angivna platser i sin ordningsstadga. Detta är givetvis en väg som i så fall kan prövas även i exempelvis Borås om kommunens politiker så önskar. Jag skulle väl tro att detta blir en fråga av många som kommer att diskuteras på morgondagens möte i Stadshuset.

Mer om detta under morgondagen.




Markbladet skriver om aktuella möten kring tiggeriet

2014-01-22

Markbladet skriver idag om de initiativ till möten som tagits kring tiggeriet. Bland dessa finns fredagens möte i Borås som jag och Annette Carlsson (M) tagit initiativ till.






Mediaintresse kring fredagens möte om tiggeriet

2014-01-19

I går blev jag intervjuad av Radio Sjuhärad angående den kommande fredagens möte i Borås om tiggeriet med lokala kommunpolitiker i Sjuhärad. Inslaget sändes i Radio Sjuhärad idag, och nyhetsinslaget på webbsidan följer nedan.

Även Borås Tidning hade en liten blänkare i dagens tidning om det kommande mötet.

Vad gäller det här att jag går till mötet utan konkreta förslag så är det en sanning med modifikation. Självklart har jag en del tankar kring situationen, men eftersom jag i första hand vill lyssna på vad kommunpolitikerna har att säga, och lägga grunden för en öppen diskussion, så vill jag inte redan före mötet låsa mig vid konkreta förslag.







Radio Sjuhärad uppmärksammar mötet kommande fredag

2014-01-17






Inbjudan till Sjuhäradspolitikerna om samtal kring tiggeriet

2014-01-17

Pressmeddelande 2014-01-17

Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828


Inbjudan till Sjuhärads ledande kommunpolitiker om samtal kring tiggeriet

Det senaste året har flera kommuner i Sjuhärad, i likhet med många svenska städer och större orter, upplevt ett ökat problem med fattiga EU-medborgare som tigger på våra gator. Det är en komplicerad fråga som inte Sverige kan lösa på nationell nivå.

På lång sikt är det en fråga för tiggarnas hemländer, där det krävs ett ökat ansvar från varje land för att ta hand om alla sina egna medborgare. I detta arbete har EU en viktig roll och via EU-budgeten får tiggarnas hemländer stora ekonomiska stöd just för att hjälpa de fattigare delarna av sin befolkning.

Samtidigt är det vi och andra europeiska länder och städer som måste hantera den akuta situationen. I det arbetet måste den statliga och kommunala nivån samarbeta och samtala.

Tillsammans med Anette Carlson, moderat vice ordförande för kommunstyrelsen i Borås, skickade jag i veckan ut en inbjudan till samtliga kommunalråd i Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner där vi inbjuder till en träff den 24 januari, klockan 10-12, i Stadshuset i Borås.

Vid mötet kommer jag först att berätta lite om vad som händer på nationell nivå och på EU-nivå i frågan, kommunföreträdarna kommer att få möjlighet att ge en lägesrapport om tiggeriet i den egna kommunen, och slutligen blir det en informell diskussion kring eventuellt behov av ändrad lagstiftning, riktlinjer och liknande från staten och/eller olika myndigheter för att kunna hantera frågan framöver. Vi hoppas på en god uppslutning och en konstruktiv diskussion över partigränserna, och jag kommer att ta med mig eventuella synpunkter till mitt fortsatta arbete med frågan i riksdagen.

Efter mötet kommer det förhoppningsvis att bli en möjlighet för media att träffa några av de närvarande politikerna och ställa frågor. Jag återkommer till media om detta under kommande vecka.




Jag tänker bjuda in kommunföreträdare för att diskutera tiggeriet

2014-01-08

I dag blev jag uppringd av Radio Sjuhärad för att i Sjuhärad Direkt kommentera situationen med tiggarna som kommit tillbaka till Borås. Jag sade ungefär det jag skrev i blogginlägget häromdagen. Bland annat att ett förbud mot tiggeri, vilket många efterfrågar, inte är alldeles okomplicerat rent juridiskt, och dessutom inte kan genomföras snabbt oavsett, eftersom lagstiftning både kräver politiskt majoritet i riksdagen som ett sedvanligt utredningsarbete. Om man ska förbjuda tiggeri - nationellt eller genom lokala kommunala ordningsföreskrifter - menar jag också att man samtidigt måste arbeta för att hitta säkra och effektiva kanaler för dem som vill hjälpa tiggarna i deras hemländer.

Alla åtgärder mot tiggeriet, såväl eventuell framtida svensk lagstiftning som åtgärder på EU-nivå som riktas mot länder i östeuropa vars medborgare åker runt i Europa och tigger, är långsiktiga frågor. Samtidigt finns ju problemen i Sverige här just nu. Vi måste tillsammans hantera dagens situation på bästa sätt. Därför berättade jag också i Radio Sjuhärad att jag avser att inom några veckor bjuda in politiska företrädare och tjänstemän från de Sjuhäradskommuner som upplever sig ha problem med tiggeri till en träff. Vid denna träff vill jag framförallt lyssna av hur man upplever frågan och vad man eventuellt behöver för stöd från politiken på riksnivå för att hantera situationen. Jag ska också försöka ge en bild av hur man arbetar med frågan om tiggeriet från den svenska regeringen och framförallt på EU-nivå. Jag återkommer om denna träff när datum och plats är bestämt.

Hela inslaget i Radio Sjuhärad kan avlyssnas här. Inslaget börjar ungefär 37 minuter in i sändningen.




Tiggerifrågan upp på dagordningen igen

2014-01-06

Radio Sjuhärad rapporterar idag att det igår kom två överlastade minibussar med ett 30-tal rumäner till Borås. De flesta av dem var enligt reportaget samma tiggare som Borås stad erbjöd gratis hemresa före jul, endast tre nya ansikten sågs bland dem som kom med bussarna. Jag har under dagen pratat med personer som bekräftar detta. I stort sett alla tiggarna på bussarna i går var exakt samma personer som Borås Stad skjutsade hem före jul.

Detta var också det jag varnade för i december, eftersom jag visste att exakt samma sak hänt upprepade gånger i andra städer, exempelvis i Stockholm, där man skjutsat hem tiggare och de inom kort tid återvänt igen. Samma sak i Mark, där tiggare som fick hjälp med hemresan i somras, sedan snabbt var tillbaka i Kinna igen. Flera av tiggarna i Borås deklarerade ju också i samband med hemresan att de skulle komma tillbaka.

Jag tycker fortfarande att Borås politiker valde den enda möjliga lösning som fanns i det läget, att skjutsa hem tiggarna och riva lägret och städa av platsen. Men det var bara en ytterst tillfällig lösning. Nu är frågan om tiggarna i Borås tillbaka på dagordningen för kommunen. Frågan är om de ska tillåtas sätta upp sitt olagliga tältläger på kommunal mark igen, eller var de annars ska bo? Hur ska det kommunala härbärget som i första hand ska hjälpa andra uteliggare hantera situationen? Och självklart lär frågan om ett tiggeriförbud säkert blossa upp igen.

Jag har också försökt få klarhet i vad tiggarna betalar för att åka med de överfulla minibussarna till Borås. Redan vid mitt besök i tältlägret i Borås i höstas fick jag klart för mig att man tvingas betala ganska mycket, och att hemresan kostar extra om man har packning med sig. Arrangemangen med dessa resor i överfulla minibussar gränsar enligt min åsikt till ren människohandel. De uppgifter jag fått tyder på att man betalar runt 1.000 kronor per väg, vilket givetvis äter upp mycket av de pengar man lyckas tigga ihop. Till detta kommer kostnaderna för mat och annat under vistelsen i Borås. Tiggeriet ger så lite pengar och så mycket går bort i omkostnader att det blir ett oerhört ineffektvt sätt att hjälpa när man ger pengar i en burk till en tiggare i ett gathörn.

För egen del tänker jag fortsätta förespråka min egen linje, att försöka bidra till att hitta former för att de boråsare, markbor och andra som vill ska kunna hjälpa tiggarna på plats i deras hemländer i stället för att de ska sitta på våra gator och tigga. Ett sådant stöd ger betydligt bättre utväxling än att skänka pengar i en burk till en tiggare i ett gathörn. Men det behövs då någon form av struktur och transporter och säkert mottagande på plats i Rumänien för att detta ska fungera och hjälpen nå fram. Jag har haft kontakter med en del engagerade personer de senaste månaderna och det finns fler än jag som tänker i dessa banor.

En sak är samtidigt klar. Det är inte skattebetalarna i våra kommuner som ska försörja människor från andra EU-länder, och jag tycker inte man ska göra undantag för tiggare eller andra för att möjliggöra nya tältläger på kommunal mark. Frågan om ett lagförbud mot tiggeri kan inte heller avfärdas. Kanske är det faktiskt enda sättet för att få någon ordning på situationen, om det samtidigt kombineras med ett effektivare stöd till människor på plats i deras hemländer?




Intressant debattinlägg om tiggeriet som lär väcka känslor

2014-01-02

I dag ger moderate boråspolitikern och kommunfullmäktigeledamoten Eike Jünke sin syn på tiggeriet i en debattartikel i Borås Tidning. Han baserar artikeln och sina åsikter på sin egen dramatiska flykt till Sverige i slutet av andra världskriget 1945, då han flydde för livet från Röda Armén tillsammans med sin mor och syskon och till slut hamnade i Borås. Eike Jünke har personliga livserfarenheter som de flesta av oss aldrig varit i närheten av och hans debattinlägg är mycket läsvärt och historiskt intressant, oavsett hur man ser på tiggeriet som sådant. Och en sak är klar, Jünkes mycket kritiska åsikter lär säkert ge nytt bränsle till en fortsatt debatt kring förbud eller inte mot tiggeri.




Förbryllande om skolavgifter i Rumänien

2013-12-23

I dag har Radio Sjuhärad ett reportage om de kvarvarande tiggarna i Borås. I en intervju säger en av dem, en kvinna som intervjuas på det kommunala härbärget i Borås att "det är för våra barns skull som vi har kommit hit. Vi måste tigga ihop pengar till ved och till skolavgifter för barnen". Om Radio Sjuhärad gjort en korrekt översättning av det kvinnan säger på rumänska är det ett förvånande uttalande.

Det finns nämligen inga skolavgifter i skolan i Rumänien. Grundskolan är fri och gratis för alla barn, även de romska barnen. Detta fick vi bekräftat flera gånger, både från svenskar på den svenska ambassaden, liksom från de rumänska myndigheterna. Även Rumäniens ambassadör i Stockholm är tydlig med att skolan är gratis för alla barn i Rumänien. Fattiga som rika.

Vid mitt besök i den romska stadsdelen i staden Calarasi stannde vi till just utanför den nybyggda skolan för de romska barnen, bekostad med EU-pengar (bilden). En del av det omfattande EU-stödet till Rumänien, ett stöd som i detta fall definitivt nått fram.

Denna skola erbjuder både förskola och grundskola för de mindre barnen, och den är inte bara gratis för alla barn, de föräldrar som skickar sina barn till skolan får dessutom ett barnbidrag på ca 10 Euro per barn och månad. I skolan erbjuds dessutom alla barn mjölk och smörgås, vilket är ett sätt att få fattiga barn att faktiskt gå till skolan. Skolan erbjuder också läxhjälp till barnen efter skoltid.

Påståendet att tiggarna måste få ihop pengar till barnens skolavgifter låter alltså minst sagt märkligt. Jag skulle gärna vilja ha en förklaring.





Hela migrationspolitiken bygger på prioriteringar

2013-12-19

Häromdagen skrev jag ett brev till ledarredaktionen på Borås Tidning med anledning av att jag tyckte att en av ledarskribenterna, Mikael Hermansson, gick över gränsen när han i ledaren den 16/12 hävdade att jag låtit "främlingsfientliga röster höras mest och högst" i debatten om tiggeriet.

Jag blev ärligt talat ganska upprörd, och tyckte det var ett slag under bältet. Inte minst som jag verkligen försökt föra en nyanserad och balanserad debatt i frågan om tiggeriet. Jag kommenterade ledaren i ett blogginlägg samma dag, och skickade som sagt samtidigt ett öppet brev till BT:s ledarredaktion. I dag publiceras mitt brev och svaret från Mikael Hermansson på BT:s debattsida. Rubriken är dock BT:s och inte min. De flesta svar jag fått har inte innehållit vare sig främlingsfientliga eller rasistiska åsikter. Svaren har tvärtom ofta innehållit både medmänsklighet och värme samtidigt som man haft en kritisk och mörk syn på själva tiggeriet. Många vill förbjuda detta och tycker det är bättre att hjälpa tiggarna på annat sätt.

Jag förstår inte alls hur den mening Hermansson åberopar skulle vara kontroversiell överhuvudtaget. Jag tycker det jag skriver är en fullständig självklarhet. Hermansson borde veta att hela den svenska migrationspolitiken bygger på prioriteringar. Den senaste siffran jag sett är att ungefär 40% av alla asylsökande beviljas asyl. Övriga får avslag. Det beror på en tydlig och lagreglerad prioritering av vad som krävs för att man ska beviljas asyl.

På samma sätt tycker jag det är självklart att porioritera flyktingar med asylskäl från krigshärjade länder framför andra EU-länders medborgare när vi ska fördela vårt generösa stöd till människor som har det sämre än vi. Varje EU-land har förbundit sig att ta hand om sina medborgare, och länder med många fattiga medborgare får omfattande stöd från EU för att lyfta dessa ur fattigdom.

Jag kan givetvis inte avstå från att diskutera viktiga samhällsfrågor bara för att en eller annan främlingsfientlig person eventuellt tror sig kunna tolka in saker i det jag skriver som passar deras egna grumliga syften. Men glöm inte att främlingsfientliga krafter inte alls vill prioritera det generösa svenska stödet till människor på flykt. De vill stoppa stödet helt och hållet! Det är där vi skiljer oss åt.

För övrigt svarar inte Mikael Hermansson på min fråga om vad han tycker att politikerna i Borås skulle ha gjort i stället för att skjutsa hem tiggarna till Rumänien. Det visar bara att det är lätt att kritisera, men betydligt svårare att komma med bättre lösningar.




Märklig ledare i Borås Tidning om tiggeriet

2013-12-16

I Borås Tidning idag finns en ledare skriven av Mikael Hermansson som väcker frågor. Hermansson kommenterar frågan kring tiggeriet och drar enligt mitt tycke en del märkliga slutsatser. Han skriver annat: "Eller som Jan Ericson (M) gjorde tidigare i höstas, och ställa frågan om tiggarnas närvaro så att uppenbart främlingsfientliga röster får höras mest och högst".

Menar Mikael Hermansson på fullt allvar att en öppen fråga till invånarna i Borås om hur de ser på tiggeriet gör att "främlingsfientliga röster får höras mest och högst"? På vilket sätt då? Han kan väl knappast mena att boråsarna överlag skulle vara främlingsfientliga? Det vore en ganska anmärkningsvärd åsikt. Så då menar han kanske att bara de som är främlingsfientliga skulle bry sig om att höra av sig till mig? Vilket belägg har han i så fall för detta? Han har i vart fall inte tagit del av alla de kommentarer jag fått (och det tänker jag inte låta honom göra heller eftersom jag lovat att inte röja några namn). Men jag kan berätta att de svar jag fått överlag varit mycket balanserade och verkar komma från alldeles vanliga boråsare. Med några få undantag har kommentarerna inte innehållit vare sig främlingsfientliga eller rasistiska tankar. Snarare mycket värme och medmänsklighet, kopplat till en realistisk syn på problemet.

För övrigt skickar Hermansson dubbla budskap. Han säger att hjälpen med busstransport tillbaka till Rumänien inte kommer att hjälpa och att tiggarna snart är tillbaka igen. Troligen sant. Han skriver också att problemet med tiggeriet måste lösas på EU-nivå, för att minska romernas utsatthet. Jag kan även instämma i detta. Men alla som i likhet med mig har besökt Rumänien inser att detta knappast är en enkel och snabb lösning, utan handlar om ett mycket långsiktigt och målmedvetet arbete i EU och i Östeuropa som möjligen kan ge resultat om några decennier. Vad tycker Hermansson att politikerna i Borås konkret ska göra under tiden för att hantera frågan kring tiggeriet?

Jag tycker att de ledande kommunpolitikerna i Borås förtjänar all heder av att i vart fall försöker hantera situationen. Och tankarna att försöka hjälpa tiggarna på plats i Rumänien med hjälp av frivilliga krafter för att begränsa deras behov av att ta sig till Sverige ligger helt i linje med mina tankar i debattartikeln i Borås Tidning den 5 december.




Att riva tältläger och skjutsa hem tiggare lär inte hjälpa

2013-12-10

Radio Sjuhärad rapporterar idag att Borås kommun har beslutat att stänga tiggarnas tältläger i Stadsparken. De cirka 70 personer som bor i lägret kommer att få hjälp att åka hem till Rumänien. Tältlägret har funnit under en längre tid men situationen för tiggarna har enligt komunens politiker blivit allt mer ohållbar när vinter och kyla trängt sig på. Även om inte alla tiggare vill åka hem kommer lägret att rivas. Kommunen påpekar att ordningsstadgan för Borås Stad inte medger att man upprättar ett tältläger i stadsparken.

Jag inser att kommunen inte har så många alternativ till denna lösning. Men tyvärr tror jag inte det hjälper att skjutsa hem alla tiggarna. Detta har prövats på andra orter, exempelvis i Stockholm och de tiggare man skjutsar hem kommer ofta tillbaka redan efter några veckor eller månader. Samma sak har hänt i Mark där de tiggare som fick ekonomisk hjälp av generösa privatpersoner och kyrkor återkom till Kinna redan efter några veckor. Vi får väl se hur det blir i Borås. Vissa tiggare säger redan idag till media att de kommer tillbaka till våren.




Vad händer om ingen vill skänka pengar till tiggarna?

2013-12-07

Borås Tidning frågade häromdagen på sin websida om läsarna skänkte pengar eller inte till tiggarna i Borås. Nästan 1.000 personer svarade, vilket är rätt många för denna typ av enkät.

Endast 3% svarade att de ofta skänker pengar till tiggarna. Hela 86% att de aldrig gjorde det.

Min fundering är vad som händer när tiggarna blir allt fler och antalet personer som skänker pengar samtidigt allt färre, samtidigt som vinterkylan lägger sig över staden? Kommer tiggarna att tvingas resa hem tomhänta? Har de ens råd att resa hem? Och vad gör vi om de inte ens får ihop pengar till mat till sig själva under vistelsen i Borås?

Jag kan bara hålla med boråspolitikerna i Borås Tidning idag. Läget är ohållbart, men min uppfattning är att politikerna i Borås gör vad de kan för att hantera situationen. Faktiskt mer än vad lagen kräver.




Debattsvar och nyheter kring tiggeriet i Borås

2013-12-05

I dag har jag ett debattsvar i Borås Tidning med rubriken Problemet med tiggeri förtjänar en seriös diskussion. Bland annat resonerar jag vidare kring möjligheten att förbjuda tiggeri, men att då koppla det till bättre möjligheter för engagerade människor att hjälpa tiggarna i deras hemländer.

I går nåddes vi av nyheten att ytterligare ett antal tiggare sökt sig till Borås, och att det nu finns ett 70-tal i de upprättade tältlägren. I dag polisanmäler också en privatperson Borås kommun. Han menar att "det är ett absolut minimum att erbjuda människorna som tigger tak över huvudet och tillräckligt med mat för att de ska överleva". Han vill i att Borås kommun ska åläggas detta. Han kräver också "att de ansvariga för den hittillsvarande försummelsen identifieras och döms, plus att de ska få lämpligt straff". Anmälan känns mer politisk än juridisk, och kraven saknar stöd i lag. De tiggare som befinner sig här är medborgare i ett annat EU-land och har rest hit frivilligt inom ramen för EU:s fria rörlighet. De har rätt att vistas här i tre månader, men har själv ansvar för att bekosta sitt boende och uppehälle. Kommunen har inte ansvaret för deras försörjning och de har exempelvis inte rätt till försörjningsstöd eller hjälp med bostad.

Jag har också fått frågor om hur responsen varit på mitt upprop där jag frågade boråsare och sjuhäradsbor om deras syn på tiggeriet. Jag kan bara konstatera att bilden var betydligt mörkare och mer kritisk än jag kunde ana.

Alltför många boråsare säger att tiggarna är agressiva, butiksägare upplever att tiggare skrämmer bort kunderna, äldre människor känner sig angripna eller förföljda av tiggare, och dessutom förekommer även ren kriminalitet i form av snatterier och liknande. Uppskurna soppåsar i jakt på pantburkar är ett annat problem som visar tiggarnas desperation i jakt på pengar. Jag har också fått vittnesmål om att det förekommer angrepp mot tiggarna och mot deras läger. Jag hade inte riktigt väntat mig denna nattsvarta bild av tiggeriet, inte heller att så många skulle höra av sig och vara så negativt inställda till tiggarna. Faktum är att i stort sett alla som hört av sig vill se ett förbud mot tiggeri.

Tiggeriet har blivit ett växande samhällsproblem som engagerar många och det måste tas på största allvar. Att det sedan finns olika åsikter om vad man ska göra åt saken är en del av demokratin.




Tiggeriet är faktiskt en tragisk form av "social turism"

2013-12-02

För en tid sedan kom en rapport från EU-kommissionen som konstaterar att den fria rörligheten inom EU inte medfört någon "social turism", vilket många befarade skulle ske. Även en annan forskarrapport, från SIEPS, har nyligen konstaterat att den "sociala turismen" till Sverige uteblev.

Detta är nog helt korrekt, så tillvida att den arbetskraftsinvandring som skett från EU i allt väsentligt fungerat väl, och inte minst varit välkommen. Arbetskraftsinvandrarna har också enlig SIEPS-rapporten likvärdiga löner jämfört med motsvarande svensk arbetskraft och de har inte heller större ersättningar från socialförsäkringssystemen än svenskfödda. Arbetskraftsinvandrarna gör en stor insats i många bristyrken, betalar skatt och bidrar till vårt samhälles utveckling. Märkligt att Socialdemokraterna vill gå till val på att kraftigt försvåra arbetskraftsinvandringen och ställa den under LO:s veto.

Men jag tycker båda rapporterna glömmer en viktig grupp när de diskuterar "social turism", och det är alla tiggare från östra Europa som återfinns i andra delar av EU, inte minst i Sverige. Dessa kommer också hit enligt reglerna för den fria rörligheten inom EU, och de medför i vart fall en hel del belastning på det svenska sociala skyddsnätet, även om de inte har rätt till försörjningsstöd. Ett antal kommuner har byggt härbärgen för tiggarna, man ger ibland nödhjälp och bekostar resan hem. Dessutom lever tiggarna på förhoppningen att bättre lottade EU-medborgare ska försörja dem genom allmosor. Tiggeriet är enligt min mening ett tydligt och mycket tragiskt exempel på social turism som forskarna och EU-kommissionen verkar helt ha glömt bort i analysen.

Den sociala turismen pågår tyvärr för fullt i Europa. Men tiggeriet var nog inte det man i första hand tänkte på när den fria rörligheten infördes.




Min riksdagskollega Ulrik Nilsson (M) skriver om tiggeriet

2013-12-01

I dag har min moderate riksdagskollega Ulrik Nilsson en debattartikel i Borås Tidning om tiggeriet. Han menar att den enda långsiktiga lösningen på problemet med tiggare från viss EU-länder som söker sig till andra delar av EU är att fattigdomen minskar i hemländerna och att fler kommer i arbete. Ulrik menar att lösningen därför ligger på EU-nivå, och att alla nationella lösningar kring tiggeriet bara blir temporära och inte löser hvudproblemet. I sak har han givetvis helt rätt i denna analys.

För egen del tycker jag också det krävs hårdare kontroll och starkare tryck på länderna i Östeuropa så att de EU-bidrag som man får också i större utsträckning verkligen kommer till nytta i fattigdomsbekämpningen och inte försvinner på vägen. Det handlar både om de särskilda medel som bland annat Rumänien får för att lyfta den romska befolkningen ur fattigdom, men också europeiska socialfonden som mer generellt kan användas för att motverka arbetslöshet och fattigdom.

Samtidigt tror jag dock att människor förväntar sig att vi även hanterar dagens situation med tiggare på våra gator på ett rimligt sätt. Vi kan inte bara se det som en långsiktig EU-fråga utan måste hantera situationen här och nu, med respekt för människors vardag, och med en human och samtidigt realistisk syn på tiggarnas situation. Jag återkommer om mina tankar kring detta.




Oväntat beröm

2013-11-13

I dag när jag som vanligt läste debattartiklarna i Borås Tidning upptäckte jag oväntat beröm i ett debattinlägg om tiggeriet i Borås. Å andra sidan har jag fått väldigt många liknande kommentarer på mail och i telefon från Boråsare och andra som i likhet med mig tycker det finns två sidor av detta problem.






Intervjuad om tiggeriet även i Markbladet

2013-11-13

I denna veckas nummer av Markbladet har jag blivit intervjuad med anledning av mina uttalanden och blogginlägg kring tiggeriet i Sjuhärad.







Diskussion om tiggare även i Mark

2013-11-10

Det är inte bara i Borås som diskussionens vågor går höga kring tiggare från andra EU-länder. Denna vecka har Markbladet en stor artikel om två tiggare från Rumänien som återkommit till Kinna efter en tids bortovaro, och nu har byggt ett nytt läger. Av artikeln framgår att samma tiggare tidigare fått hjälp från kyrkor och andra, bland annat med pengar till hemresa. Men nu har de alltså återvänt till Kinna. Det har fått Kai Serholt, företrädare för en av de engagerade församlingarna, Staden på Berget, att i Markbladet deklarera att det inte blir något mer stöd till tiggarna eftersom man "sade tydligt till dem att inte komma tillbaka". Församligen tycker att tiggarna "missbrukat ett förtroende" eftersom man samtidigt lovat att försöka hjälpa tiggarna på plats i deras hemland i stället.

Jag ringde upp Kai Serholt och pratade med honom i kväll för att få informationen direkt från källan. Han berättade att det bara är någon månad sedan man med hjälp av insamlad kollekt var med och finansierade kostnaden för hemtransport för en grupp tiggare från Rumänien. Det var församlingarna Staden på Berget och Pingskyrkan som tillsammans med generösa privatpersoner och Rumänienhjälpen stod för stödet. Man gjorde då också klart för rumänerna att tiggeri inte var ett lämpligt sätt att försöja sig och att man inte ville att de skulle komma tillbaka till Mark för att tigga. I stället ville man med hjälp av redan pågående missionsverksamhet i Ukraina och Ryssland undersöka möjligheten att hjälpa dem på plats i Rumänien. "Vi vill ge dem ett fiskespö i stälet för en fisk" som Kai Serholt uttryckte saken i telefon till mig. När tiggarna ändå återvände till Kinna efter så kort tid vill inte församlingen engagera sig mera. Serholt berättade också att det verkar som om "generösa privatpersoner" nu ordnat så att de rumänska tiggarna i Kinna, idag 4 till antalet, fått plats på vandrarhem. Vilket han menar bara permanentar problemet i stället för att lösa det.

Kommunledningen i Mark är enligt Markbladet tydlig med att dessa tiggare inte kommer att få annat än eventuell nödhjälp från kommunen. "De har själva tagit sig hit, de har kommit hit för att tjäna pengar" fastslår kommunalrådet Margareta Lövgren (M). Socialnämndens ordförande, Per-Olof Hermansson (KD) håller samma linje och avvisar tanken på att ställa upp baracker för boende eller ge liknande hjälp.

Det som händer i Mark visar att problemen med tiggeri och hur detta ska hanteras sannolikt snart finns i alla svenska kommuner.




Diskussionen om tiggarna i Borås fortsätter engagera

2013-11-09

Mail och bloggkommentarer fortsätter strömma in, och även på min facebooksida pågår diskussionen kring hur vi ska hantera det växande tiggeriet från medborgare i andra EU-länder, och de sociala problem det medför. Jag har fått många berättelser om hur enskilda boråsare upplever tiggeriet, liksom berättelser från personer som lärt känna enskilda tiggare personligen. Varje kommentar ger mer kunskap om hur tiggeriet fungerar i verkligheten och hur människor uppelever detta. Jag får också allt mer kunskap om tiggarnas vardag. Fortsätt höra av er!

Jag har också fått kommentarer från andra delar av landet, och det är uppenbart att problemet med ett växande tiggeri och allt fler primitiva bosättningar finns i många städer.

Jag kan konstatera efter att ha läst och besvarat alla kommentarer att en väldigt stor majoritet av dem som hört av sig är tydliga med att tiggeri bör förbjudas. Lite förvånad är jag över att bilden är såpass entydig, jag hade nog trott att åsikterna skulle variera mera.

I torsdags fanns denna artikel i Borås Tidning, där även ansvariga kommunalrådet Lena Palmén (S) kommer till tals och beskriver hur man arbetar med frågan i Borås.

I dag finns också en en kommentar från mig i Borås Tidning med anledning av att Sverigedemokraternas riksdagsledamot Kent Ekeroth tydligen kommenterat mitt utspel i frågan. Mitt svar säger väl det mesta om att vi har lite olika ingångar i frågan. Frågan om tiggeriet är alldeles för komplicerad för att allt ska vara svart eller vitt. Sverigedemokraterna gör det som vanligt väldigt enkelt för sig.



Jag fortsätter läsa och besvara alla kommentarer som kommer in, och framöver kommer jag att sammanfatta mina tankar kring hur jag själv tycker vi bör agera i frågan.

Innan dess planerar jag att besöka bosättningar för tiggare även i Stockholm för att få en ännu bredare bild av situationen och belysa eventuella skillnader jämfört läget i Borås och lära mig mer om hur man arbetar med frågan i Stockholm.






Oj vilken uppståndelse det blev...

2013-11-06

I morse väcktes jag av Radio Sjuhärad som ville intervjua mig om mitt utspel kring tiggeriet i Borås. Och sedan rullade det på. Två radiointervjuer, en TV-intervju och en intervju i Borås Tidning blev det under dagen. Dessutom har jag fått ett antal telefonsamtal och flera hundra mail under dagen och mailen fortsätter strömma in. Dessutom har nyhetsinslagen på Radio Sjuhärads och Borås Tidnings websidor även de fått hundratals kommentarer från läsarna.

Jag visste ju att frågan om tiggeriet i Borås engagerar många, men denna uppståndelse hade jag nog inte riktigt räknat med. Jag kommer nu att läsa alla kommentarer i lugn och ro, och återkopplar sedan på bloggen i samlad form med lite reflektioner kring boråsarnas syn på saken.

Nedan nyhetsinslagen från Borås Tidning, Radio Sjuhärad och TV4:













Vill boråsare och övriga sjuhäradsbor förbjuda tiggeri?

2013-11-06

Pressmeddelande 2013-11-06

Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828


Jan Ericson (M) frågar Sjuhäradsborna om synen på tiggerförbud

Radio Sjuhärad och Borås Tidning har i flera reportage uppmärksammat tiggarnas situation i centrala Borås. Och fattigdomen i sydöstra Europa är så stor att vi kan förvänta oss stora strömmar av tiggare till norra Europa. Detta väcker den viktiga frågan om hur vi i Sverige kan hantera situationen på bästa sätt?

Efter min resa i Rumänien och mitt möte med tiggare i Borås och mina samtal med Rumäniens ambassadör i Stockholm upplever jag att frågan om tiggarnas situation är en av de etiskt mest komplicerade jag upplevt som politiker.

På min blogg idag resonerar jag om frågan, väger för och emot ett förbud mot tiggeri. Jag avslutar med att ställa frågan till mina läsare - ska vi förbjuda organiserat tiggeri eller ska vi kanske låta tiggarna hållas så länge de tycker det är meningsfullt och tillräckligt lönsamt? Vad är egentligen mest humant? Min förhoppning är att många boråsare och andra sjuhäradsbor hör av sig till mig, via mail eller via min hemsida och berätta hur de ser på saken!

Blogginlägget och alla kontaktuppgifter finns på www.ericsoniubbhult.se




Tiggarnas situation en oerhört svår etisk fråga - vad tycker du?

2013-11-06

Radio Sjuhärad meddelade i fredags att fler tiggare från Rumänien väntades till Borås i helgen. Förra veckan fanns ett 30-tal tiggare i tältlägret i Borås, och under helgen skulle tydligen ytterligare 17 stycken ansluta. Om det blev så vet jag inte, men det var samtidigt det jag befarade förra tisdagen när jag i direktsändning sa att detta troligen bara är början. Fattigdomen i sydöstra Europa är så stor att vi kan förvänta oss stora strömmar av tiggare till norra Europa. Detta väcker den viktiga frågan om hur vi i Sverige kan hantera situationen på bästa sätt?

Det finns givetvis en stark humanitär sida av diskussionen. När man träffar tiggarna öga mot öga vill man självklart hjälpa. Det är högst naturligt för alla civiliserade människor. Samtidigt blir det ofrånkomligen så att ju mer vi hjälper tiggarna i Borås, desto fler tiggare kommer det hit. Ju mer pengar vi skänker till tiggarna i gathörnen, desto fler tiggare kommer det att sitta i våra gathörn framöver. Och ju bättre härbärgen Borås Stad ordnar, och ju bättre tält tiggarna erbjuds av snälla människor eller organisationer, desto fler tiggare kommer att välja att ta sig till Borås. Och ju fler som lockas hit, desto svårare blir det också för dem att få ihop pengar ens till mat, eftersom konkurrensen mellan tiggarna blir allt hårdare om de allmosor som boråsarna eventuellt vill ge. Är det alldeles självklart att vi verkligen gör en insats om vi lockar allt fler rumäner bort från sitt hemland till en tillvaro som tiggare på gatorna i Borås i höstregnet för att sedan tillbringa nätterna i ett tält på en lerig kulle i centrala Borås? Ska vi verkligen medverka aktivt till att skapa en ny underklass i vårt samhälle, människor från andra EU-länder som lever i misär mitt i centrala staden, utan tillgång till toaletter och hygienutrymmen, kanske på sikt även utan mat, och dessutom med sina läger på mark som tas i anspråk utan markägarens tillstånd?

I den andra vågskålen ligger givetvis att de rumänska tiggarna upplever situationen i hemlandet som fullständigt hopplös. Rätt eller fel, men det är det som driver dem att göra den långa och mödosamma resan till Sverige. Och de pengar de tigger ihop kan faktiskt förändra livet för deras familjer hemma i Rumänien. Jag såg själv exempel på det det på plats i Calarasi i södra Rumänien. Är det då moraliskt rätt att aktivt motverka tiggeriet som kanske är människornas sista chans till försörjning?

För att komplicera bilden ytterligare är det viktigt att känna till att ekonomisk utsatthet inte är ett asylskäl, och aldrig har varit det, vare sig i Sverige eller i några andra länder. Det gör att tiggarna aldrig kommer att få full rätt till kommunens samlade sociala stöd eller hjälp med en bostad. Rent juridiskt betraktas tiggarna som turister, har rätt att uppehålla sig i Borås i maximalt tre månader och har under tiden ansvaret för sin egen försörjning.

Sverige har dessutom redan idag den största tillströmningen av just asylsökande från konfliktområden sedan början av 1990-talet och vi är ett av de absolut mest generösa länderna i hela Europa. Detta skapar stora utmaningar, inte minst att ordna bostäder, och mottagningskapaciteten ligger enligt Migrationsverket redan idag på bristningsgränsen. Sverige är ett litet land med bara drygt 9 miljoner invånare. Hur generösa vi än är så kommer vi aldrig att kunna hjälpa alla fattiga människor i Europa och samtidigt ge asyl till alla andra som är på flykt och söker sig till vårt land. Vilka avvägningar ska vi göra när tiggare och asylsökande konkurrerar om våra generösa, men trots allt begränsade resurser?

Samtidigt finns ju andra möjligheter än tiggeri, nämligen möjligheten att söka sig till Sverige enligt reglerna om arbetskraftsinvandring och försörja sig på eget arbete. Enligt Rumäniens ambassadör är det inte mindre än 25.000 rumäner som idag lever, arbetar och betalar skatt i Sverige. Många av dem är högutbildade, exempelvis ett större antal läkare. Denna möjlighet finns som alternativ för alla dagens tiggare, och ger i så fall betydligt bättre möjligheter till ett värdigt liv i Sverige.

En sak är också klar, och det är att varje EU-land självklart har ett ansvar för sina egna medborgare och inte kan lasta över det på andra länder. Särskilt inte de länder som får miljardbelopp i riktade EU-stöd för att hjälpa sin egen fattiga befolkning, EU-stöd som svenska skattebetalare för övrigt är med och finansierar till betydande del eftersom vi är stora nettobidragsgivare till EU. Borde vi inte kräva av den rumänska staten att de tar sitt fulla sociala ansvar för sina egna medborgare med hjälp av de omfattande EU-medel som landet faktiskt får för just detta?

I Danmark tiggeri förbjudet i många städer, och i Norge läggs inom kort fram ett lagförslag från den nya regeringen om tiggeriförbud. Även Finland har diskuterat liknande förslag. Frågan är om Sverige ska gå samma väg?

Faktum är att jag tycker frågan om tiggarnas situation är en av de etiskt mest komplicerade jag upplevt som politiker. Sunt förnuft säger att vi rimligen inte bör locka hit allt fler ekonomiska flyktingar från andra delar av EU när de ändå inte kan erbjudas värdiga levnadsvillkor. Samtidigt finns en svår moralisk sida av saken. Det sunda förnuftet ställs mot medmänsklighet och där man vill kunna se den rumänske mannen eller kvinnan i ögonen och förklara hur vi resonerar när vi vill hindra dem från att tjäna pengar på tiggeri.

Jag tar nu för första gången alla mina bloggläsare och andra till hjälp. Jag vill helt enkelt veta vad du tycker! Ska vi förbjuda organiserat tiggeri eller ska vi kanske låta tiggarna hållas så länge de tycker det är meningsfullt och tillräckligt lönsamt? Vad är egentligen mest humant? Maila mig gärna, jan.ericson@riksdagen.se eller klicka på "kontakt" ovan och berätta vad du tycker!




Möte med Rumäniens ambassadör

2013-11-05

I dag träffade jag Rumäniens ambassadör, Raduta Matache (i mitten), tillsammans med mina resekolleger från Rumänienresan. Det blev mycket samtal kring situationen för rumänska tiggare i Sverige och kring hur vi skulle kunna hantera situationen.

Från ambassadens sida är man inte förtjust i att rumänska medborgare försörjer sig på tiggeri i andra länder. Och man menar att man gör väldigt mycket på plats i Rumänien för att lyfta levnadsstandarden för de fattigaste, inte minst satsningen på skolor i utsatta romska områden, en satsning som till stor del finansieras med EU-medel. Hur många rumänska tiggare som verkar i olika länder i EU vet ingen säkert, eftersom den fria rörligheten gäller för alla EU-medborgare. Däremot berättade ambassadören att ungefär 25.000 rumänska medborgare bor och arbetar i Sverige. Många av dessa är välutbildade människor, exempelvis läkare. Så bilden av rumäner i Sverige är inte så entydig som man kan tro av debatten.




Gårdagens möte med de rumänska tiggarna i Borås

2013-10-30

I går eftermiddag var jag inbjuden av Radio Sjuhärad att vara med när de besökte det läger som de rumänska tiggarna byggt upp på kullen mellan Pulsen och Stadsparken i Borås. Vädret var uselt, regn och blåst, och leran låg djup i backen från parkeringen upp till tälten. Det förstärkte givetvis bilden ytterligare av att de människor som finns i lägret inte lever under rimliga förhållanden. De två fotona nedan tog jag själv i lägret.



Till vänster en bild från reportaget i Borås Tidning om vårt besök. Nedan en bild från Radio Sjuhärad som hade en längre direktsändning från lägret i går, och även en uppföljning idag.

De senaste veckorna (sedan jag kom hem från min resa till Rumänien) har jag lagt en del tid på att utreda vad svenska kommuner egentligen har för ansvar för att hjälpa tiggare från andra EU-länder. Den fria rörligheten inom EU gör att man har rätt att vistas i ett annat EU-land i maximalt tre månader utan att behöva redogöra för vad man ska göra eller hur man ska försörja sig. Efter tre månader måste man ha ett arbete för att få stanna.

Tiggarna i lägret i Borås har uppenbarligen varit olika länge i Sverige, några kallades för "nya" och hade bara varit här två veckor, medan andra varit här i flera månader. Man verkar lösa av varandra, men man säger själva att var och en är i Sverige mindre än tre månader, vilket gör att de i så fall följer EU-reglerna.

Kommunerna har enligt "vistelseprincipen" ett ansvar för alla som vistas i kommunen, oavsett varifrån man kommer eller var man är medborgare. Enligt flera jurister jag talat med (både kommunjurister och andra) räknas tiggarna inte som arbetskraftsinvandrare utan som "turister". Det gör att kommunen inte är skyldiga att ordna boende eller betala ut försörjningsstöd. Däremot har kommunen ett ansvar för akuta nödåtgärder för dem som behöver. Det kan handla om mat, kläder, akutvård mm. Och det är lika för alla EU-medborgare i alla EU-länder.

Att Borås kommun (liksom många andra kommuner, exempelvis Göteborg och Stockholm) erbjuder olika former av natthärbärgen och boenden ligger alltså utanför vad man egentligen är skyldiga att göra. Om man frivilligt reser till Sverige som tiggare har man med andra ord inte rätt att kräva särskilt mycket av det svenska samhället. Att sedan kommuner och frivilligorganisationer erbjuder hjälp utöver vad lagen kräver sker av humanitära skäl. Jag kände därför att det var på sin plats att försvara Lena Palmén (S), ansvarigt kommunalråd för dessa frågor, när media och andra gick till mycket hårt angrepp mot henne och menade att Borås Stad inte tar sitt ansvar. Jag påpekade i direktsändning att min tolkning är att Borås Stad, i vad jag uppfattar vara politisk enighet, faktiskt gör mer än de är skyldiga att göra.


Jag pratade med en del av tiggarna, dels med några som kunde lite engelska, dels med ett antal andra med hjälp av tolk. Några konkreta saker kom fram:

* Alla tiggarna i lägret i Borås verkar vara i Sverige frivilligt. Det ligger ingen organiserad människohandel bakom och man får själva behålla de pengar man tigger ihop. Jag frågade om det var någon annan som tog en del av deras pengar. Fick då ett tvetydigt svar "Nej, inte här i Borås". Jag frågade då via tolken om de visste om det förekom på andra orter att någon annan tog en del av pengarna. Svaret via tolken var att "de inte visste", men hon lade till att "det verkar som om de inte vill tala om det". Och det bekräftar min bild av att det förekommer olika former av organisation bakom tiggeriet i olika städer. Människohandel ligger bakom en del av tiggeriet. I Borås uppger dock även polisen att man inte kunnat se något kriminellt bakom tiggeriet.
* Tiggarna kommer till Sverige i små minibussar som "vänner" kör från Rumänien. Dessa "vänner" tar dock väldigt bra betalt för resan och lägger på extra för bagage. Resorna verkar ta en stor del av de pengar man tigger ihop.
* Jag frågade också hur mycket pengar man kunde få ihop. Svaren varierade. En kvinna berättade att hon fått ihop 90 kronor under dagen, vilket var ganska mycket enligt henne. En annan talade om hela 135 kronor under gårdagen. Men vi fick också höra om paret som fått ihop 700 kronor på två månader och ett annat par som fått ihop 1.600 kronor på två månader. De senaste exemplen visar att tiggeriet kan ge mer pengar än den lagstadgade minimilönen i Rumänien.
* En kvinna jag talade med var ensamstående fyrabarnsmamma. Hon var arbetslös i Rumänien och hade inga sociala ersättningar alls. Tiggeriet var enda alternativet.
* Vissa av tiggarna uppgav att de inte fick några socviala förmåner alls i Rumänien på grund av att de inte betalat sin fastighetsskatt. Om man inte betalt skatten får man inte heller några rättigheter. I vilken mån dessa uppgifer är korrekta eller inte vet jag dock inte.
* Jag berättade för tigarna att jag varit i Calarasi, en stad inte så långt ifrån deras egen hemstad. De blev glada och ville gärna prata om hemlandet.
* Jag berättade via tolken att EU ger miljardbelopp till Östeuropa för att hjälpa särskilt den romska befolkningen. Tiggarna konstaterade att korruptionen i Rumänien är så omfattande att pengarna inte når ut till de romska samhällena. Jag är personligen lite tveksam till att inga pengar når fram, med tanke på att jag på plats i Calarasi såg fina nybyggda skolor som enligt skylten bredvid var finansierade med EU-medel. En del pengar når nog fram, men det är säkert så att mycket också försvinner på vägen.

Diskussionen om situationen för tiggarna i Sverige och i andra delar av Europa lär fortsätta. Någon enkel patentlösning finns knappast.




Hela reseberättelsen från besöket i Rumänien och Moldavien

2013-10-13



Läs hela reseberättelsen här!





Allt tiggeri i Sverige sker knappast frivilligt

2013-05-31

"Männen från den romska byn lovade Petrina ett arbete i Sverige. Men när hon kom hit ändrades villkoren, säger hon. Petrina tvingades välja mellan att tigga pengar till männen eller prostituera sig. Nu har hon polisanmält männen för människohandel. ”Jag vill att de ska fängslas så att inte fler utnyttjas”, säger hon."

Orden inleder en tänkvärd och gripande artikel i Dagens Nyheter i går om tiggeriet i Stockholm. Av artikeln framgår att det även finns de som ägnar sig åt tiggeri alldeles frivilligt, men de som fortfarande hävdar att allt tiggeri är frivilligt och aldrig är organiserat av utländska ligor har uppenbarligen en del att bevisa.




2010-08-03 Ska tiggare utvisas?

Debattens vågor går höga efter migrationsminister Tobias Billströms tydliga besked att han anser att Stockholmspolisen gör rätt som avvisar romer från Bulgarien och Rumänien som tigger på gatorna i den svenska huvudstaden. Han åberopar Utlänningslagens skrivningar om att en utlänning som inte antas kunna "försörja sig på ett ärligt sätt" ska avvisas från vårt land. Dit hör inte tiggeri enligt Billström. Kritikerna menar att EU:s regler om den fria rörligheten inte förbjuder tiggeri och att därför även personer från andra länder som försörjer sig genom tiggeri har rätt att vistas i Sverige i tre månader utan några särskilda krav. Undantaget är om den fria rörligheten hotar ordning och säkerhet. Diskussionen mynnar alltså ut i om tiggeri kan anses utgöra ett hot mot ordning och säkerhet?

För alla som rör sig i våra storstäder är det uppenbart att tiggeriet ökar. I Stockholm är det uppenbart att det inte är svenskspråkiga personer som tigger, utan oftast personer från östeuropa. Ibland kan man se flera personer med likadana handskriva skyltar med samma stavfel. Tanken att tiggeriet är organiserat av internationella kriminella ligor ligger nära till hands. Därmed är tiggeriet definitivt ett hot mot ordning och säkerhet. På debattforumet Newsmill utvecklar Tobias Billström detta: "I Sverige har vi tyvärr sett fall där organiserade ligor inte ens dragit sig för att kidnappa handikappade människor från deras respektive medlemsstat för att sedan placera ut dem på gator och torg för att samla in pengar under hot om misshandel. Detta är oacceptabelt. Bekämpandet av sådan kriminalitet måste ske på flera fronter samtidigt, både genom polisiärt samarbete i EU för att identifiera och gripa ledarna och genom att ingripanden äger rum på plats i Sverige mot de som misstänks för att delta i sådan verksamhet." Billström fortsätter med att påpeka att det inte heller är acceptabelt att åka till ett annat EU-land för att försörja sig genom tiggeri. Dels hjälper det i grunden inte de individer som far illa och dels placerar detta också i förlängningen bördan av social försörjning på andra medlemsstaters axlar. Dessutom innebär det också att man accepterar den diskriminering som äger rum i dessa människors ursprungsländer. Sverige agerar inom EU för att förbättra situationen för bland annat romerna i deras hemländer, och det är den vägen vi bör gå. Billström avslutar sin artikel genom att påpeka att "individers värdighet bäst gagnas av att man säkerställer deras rättigheter och skyldigheter, inte genom att hänvisa medmänniskor till att fortsätta leva på pengar ur en använd pappmugg".

Jag säger inte att frågan om avvisning på grund av tiggeri är helt självklar. Men det ligger väldigt mycket i ministerns argument när man funderar lite. Tiggeri är ovärdigt och om inte Sverige avvisar tiggare från andra länder - oavsett nationalitet - så innebär det att vi i stället passivt stödjer detta, och därmed också stödjer kriminella nätverk som utnyttjar utsatta människor. Är det verkligen rimligt?