Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!

Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.


 
 
Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt.

2002-2006 var jag gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014 och 2018. Jag är idag ledamot av Finansutskottet och Riksdagens EU-nämnd. Mina tidigare uppdrag hittar du här.

Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik". Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg och twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat.
I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.

Totalt 8.961 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 31/12 2019)




 


 


Samtal i SvD:s "Ledarpodden om EU-budget och svensk EU-avgift

2020-02-21

I går var jag en av tre deltagare i Svenska Dagbladets podd "Ledarredaktionen" där vi samtalade om de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och den svenska EU-avgiften från 2021 och framåt. Lyssna på hela inslaget genom att antingen klicka nedan (fungerar i mobilen och i vissa datorer), i annat fall sök podden "Ledarredaktionen" via SvD.se eller där poddar finns!

 

 

 


Hetsig debatt om RUT-avdraget efter Riksrevisionens rapport

2020-02-20

Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget som presenterades häromdagen har skapat en hetsig debatt mellan förespråkare och motståndare. Lite märkligt är det att Riksrevisionens rapport beskrivs så entydigt negativt i media när det i själva verket var så mycket som var positivt i rapporten. Rapporten har samtidigt fått hård kritik, inte bara från branschföreträdare utan även från experter, som menar att Riksrevisionens beräkningar är felaktiga.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att RUT-avdraget medför att de som köpt rut-tjänster ökat sina egna arbetsinkomster.
Kvinnor med barn som är mellan noll och tre år och som anlitar RUT ökar sina arbetsinkomster med mellan 5,1 och 16,6 procent, beroende på vilket år det handlar om. Det är ganska dramatiska tal.

Man konstaterar också att knappt hälften av rut-avdragen går till barnfamiljer och en dryg fjärdedel till hushåll med personer över 65 år. Man konstaterar också att utrikes födda som fick ett rut-arbete stärkte sin ekonomiska situation och sin förankring på arbetsmarknaden. Både sysselsättningsgraden och den genomsnittliga arbetsinkomsten var högre för de utrikes födda som fått ett rut-arbete än för deras jämförelsegrupp. Och det var ju exakt det som var syftet med reformen.

Det som fått mest uppmärksamhet är att Riksrevisionen också menar att reformen inte är självfinansierad, dvs att det blir en minuspost i statens budget eftersom de ökade skatteintäkterna och de minskade svartjobben inte uppväger statens utgift för avdraget. Riksrevisionen kommer fram till att RUT-reformen är självfinansierad till 76 procent. En studie från HUI (Handelns Utredningsinstitut) som publicerades i förra veckan visar på 90 procent. Andra bedömare menar att det faktiskt kan handla om 100 procent. Mest kritik har riktats mot att Riksrevisionen valt att inte alls ta med effekter av att svarta jobb har blivit vita. Att det blivit en sådan effekt har Skatteverket tidigare konstaterat, och självklart har det en positiv påverkan på kalkylen.

Jag tycker samtidigt att diskussionen om självfinansieringsgrad är lite konstig - jag har själv aldrig använt detta som huvudargument för reformen och det har nog knappast våra regeringar och ministrar heller gjort. Även om det skulle bli en viss minuspost i statens budget så är det ändå en betydligt mindre kostsam åtgärd än många andra arbetsmarknadsåtgärder som staten inför. Rut-avdraget har absolut positiva effekter totalt sett och jag tycker Riksrevisionens rapport visar att det varit en bra reform. Men som alla reformer måste den såklart vårdas och ser man effekter som inte blir exakt som förvånade får man inte vara rädd att skruva lite i reglerna.

En sak tar jag särskilt till mig i rapporten. Riksrevisionen konstaterar att tre av tio nya rutarbetare inte var folkbokförda i Sverige året innan de trädde in i rut-branschen. Av detta drar man sluitsatsen att många av dem är arbetskraftsinvandrare. Jag tycker visserligen att det är en tveksam slutsats - det kan ju lika gärna vara så att vi talar om nyanlända asylinvandrare som kommer ut på arbetsmarknaden tack vare rut-jobb. Men i samband med översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring finns det självklart anledning att fundera även över hur reglerna för arbetskraftsinvandring påverkar antalet arbetskraftsinvandrare i rut-jobb. Tanken var knappast att vi skulle skattesubventionera arbetskraftsinvadring. 

 


Då var det klart - riksdagen antog vår extra ändringsbudget

2020-02-19

Twitter i eftermiddags:
 

Ny ledningsstruktur för Riksrevisionen stärker myndigheten

2020-02-19

I dag tog riksdagen beslut om en ny ledningsstruktur för Riksrevisionen. Beslutet blev så som vi förslog i den  utredning där jag själv ingick. Alltså att man går från en oklar ledning av myndigheten med tre jämställda riksrevisorer till en myndighet med ett tydligt chefsskap. Ända sedan Riksrevisionens tillkomst 2003 har frågan om dess ledningsstruktur diskuterats. Totalt har två utredningar identifierat att bristerna med ett tredelat ledarskap överstiger fördelarna. Framförallt har det delade ledarskapet resulterat i ett otydligt ansvarstagande och otydligt beslutsfattande och tidvis svårt att komma överens. Personalen har via de fackliga organisationerna också efterfrågat ett tydligare chefsskap och personalansvar.

Förslaget, som samtliga partier utom V står bakom, innebär följande: 

  • Riksrevisionen kommer ledas av en riksrevisor (istället för dagens tre) som är chef för myndigheten och som ansvarar för dess verksamhet inför Riksdagen. 
  • Riksrevisorn kommer ha en ställföreträdare som går under titeln Riksrevisionsdirektör.  Denne ska primärt ha hand om den på dagliga administrativa ledningen av myndigheten och det är Riksrevisorn som är dennes chef. 
  • Riksrevisorn får delegera till riksrevisionsdirektören att genomföra granskningsärenden och denne kan även i de fall en Riksrevisor förklarat sig jävig självständigt fatta beslut om att inleda en granskning. För dessa granskningar ansvarar i sådant fall riksrevisionsdirektören inför riksdagen, på samma sätt som riksrevisorn annars gör. 

Jag har fått frågor och synpunkter på att den nya ledningsstrukturen skulle göra Riksrevisionen mer politiskt styrd. Det är en felaktig beskrivning anser jag. Det är inte regeringen som utser Riksrevisionens ledning, Riksrevisionen är en myndighet som i likhet med Riksbanken och JO ligger direkt under riksdagen. Regeringen kan inte påverka vem som utses till riksrevisor, utan detta gör konstitutionsutskottet i riksdagen och man brukar vara enig i dessa beslut.

Dessutom finns Riksdsagens Råd för Riksrevisionen som ger riksdagen insyn i verksamheten. I dagsläget är jag själv vice ordförande för detta råd som träffas regelbundet för att följa Riksrevisionens verksamhet och ta del av deras granskningsrapporter. Jag är övertygad om att Riksrevisionen nu blir en ännu vassare myndighet med en tydligt ansvarig myndighetschef. 


 


Öppet samråd med statsministern inför förhandlingarna om EU-budgeten

2020-02-19

I dag hade EU-nämnden öppet samråd med statsminister Stefan Löfvén och EU-minister Hans Dahlgren inför stats- och regeringschefernas förhandling om EU_s långtidsbudget i slutet av denna vecka. Det senaste förhandlingsförslaget betyder fortsattmycket stora avgiftshöjningar för Sverige och avvisas av regeringen. EU-nämnden gav fortsatt stöd till regeringen att hålla denna linje. Mest uppseendeväckande idag var att Liberalerna, som tidigare varit de enda som inte vill att Sverige ska motsätta sig en kraftigt ökad EU-avgift idag bytte fot och följde den linje övriga partier haft sedan länge. Nu har regeringen en enig riksdag bakom sig för att hålla en fortsatt restriktiv linje kring EU:s budget och den svenska EU-avgiften.

Från torsdag och hela helgen har jag och mina tre moderata ordinarie kolleger i EU-nämnden ständig jour och beredskap för att med kort varsel hålla telefonkonferenser med statsministern för att ta ställning till nya förhandlingsutspel. Regeringen får nämligen inte ta några beslut i dessa frågor utan godkännande av en majoritet i EU-nämnden. Det kommer att bli en spännande helg - om nu inte förhandlingarna kör fast direkt och skjuts på framtiden. Personligen tror jag det kommer bli mycket svårt för EU-ländernas ledare att enas. Min egen sammanfattning av det som väntar lade jag just ut på twitter:
 

 


Moderaterna gästades av SEB:s chefsekonom

2020-02-19

I dag gästades moderaterna i finansutskottet och skatteutskottet av banken SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, som gav sin syn på världsekonomin och den globala konjunkturen. Bergqvist är alltid intressant att lyssna på, min första kontakt med honom var när jag själv arbetade på SEB och han deltog som föredragshållare på interna konferenser.

Om man ska sammanfatta hans budskap idag så är han optimistisk om både världskonjunkturen och utvecklingen på de finansiella marknaderna, men samtidigt konstaterar han att den globala ekonomin är omtålig och måste hanteras varsamt. Positivt är att osäkerheten kring Brexit nu är borta samt att handleskriget mellan USA och Kina lugnat ned sig. Faktum är att detta att Trump tog strid mot Kina och vann en delseger kan gynna frihandeln i världen på längre sikt. Bergqvist tror på fortsatt låga räntor och starka aktiemarknader och stigande bostadspriser. Saker kan samtidigt hända som får utvecklingen att gå i en helt annan riktning än man hoppas, men sannolikheten bedömer han som ganska liten.

Bergqvist påpekade att hushållen sparar allt mer och konsumerar allt mindre. Han menade att detta beror på ökad oro hos hushållen, både för ökad arbetslöshet och svagare konjunktur, men också en allmän oro där han särskilt framhöll otryggheten i samhället med ökande kriminalitet och social oro. Sådant har historiskt fått människor att bli mer försiktiga att konsumera och investera och i stället spara sina pengar. 

Bergqvist visade en figur över den globala arbetslösheten som är stadigt fallande. Sverige utmärker sig här med stigande arbertslöshet, som idag ligger långt över genomsnittet i OECD. Mycket beror på ökat utbud av arbetssökande (läs nyanlända) och på längre sikt behöver det enligt Bergqvist inte vara negativt under förutsättning att dessa personer kan matchas till jobb. På kortare sikt kan det dock skapa påfrestningar på samhällsekonomin.

När det gäller stigande bostadspriser menade Bergqvist att politiken inte kan göra så mycket för att bromsa detta - i grunden beror det på att behopvet av bostäder är större än tillgången. Statliga subventioner för byggande var inget han rekommenderade, men han menade att en sak politiken borde göra är att sänka skatterna vid försäljning av bostäder vilket skulle frigöra många stora bostäder där det idag bor äldre människor som gärna vill byta till ett mindre boende men inte vill sälja idag på grund av de höga skatterna på vinsten. Han förutspådde samtidigt att byggande nu återigen kommer att vända uppåt efter en period med fallande byggande.

I övrigt menade Bergqvist att svensk ekonomi totalt sett står ganska stark och att politisk turbulens ofta inte betyder så mycket för den ekonomiska utvecklingen och omvärldens förtroende som man kan tro. Dessutom är det politiska läget ganska oroligt även i många andra länder i omvärlden.

 


 


Debatt om extra ändringsbudget med pengar till välfärden

2020-02-19

I dag debatterade riksdagen den extra ändringsbudgeten som M, KD, V och SD kommer att rösta igenom i riksdagen idag. Elisabeth Svantesson företrädde givetvis oss moderater och hon hade en tacksam uppgift - att försvara en politik som hänger ihop. Regeringsunderlaget (S, C, MP och L) hade det jobbigare. De stod i talarstolen och beskrev i målande ord alla behov som finns i välfärden - men ändå kommer de inte att rösta för mer pengar till samma välfärd i riksdagen idag. De använde alla slags krystade argument för att förklara varför de inte vill tillföra mer pengar nu utan sedan, och de lyckades aldrig förklara varför de inte såg behovet av mer pengar när vi röstade om årets budget i december, men att de plötsligt tre veckor senare, och bara fyra dagar efter moderaternas initivativ i finansutskottet, plötsligt insåg att det nog ändå behövs mer pengar. Sanningen är ju att utan moderaternas initiativ i januari hade aldrig välfärden fått de 7,5 miljarder som nu utlovats.
 


Centerpartiet upprepade sitt slitna mantra om att moderaterna nu "driver igenom skattehöjninghar för företagen", vilket också är deras budskap i en helsidesannons i Dagens Industri idag. Jag hävdar att det helt enkelt är oseriöst trams. Att inte genomföra en ifrågasatt skattesänkning är såklart inte en skattehöjning. Med den retoriken röstade ju Centerpartiet i så fall för höjd skatt för både löntagare och pensionärer när man röstade nej till våra moderata skattesänkningar i vår budgetmotion i höstas. Och man röstade även för höjd skatt på drivmedel med en krona när man röstade nej till vårt moderata förslag om sänkt drivmedelsskatt med en krona. Så kan man ju inte resonera, och det inser var och en.

Flera debattörer påstod att vår extrabudget "gör hål i statsfinanserna". Det är helt enkelt lögn. Varenda krona vi tillför välfärden i denna extrabudget är finansierad till sista kronan, främst genom slopat friår och slopat ingångsavdrag för nyanlända mfl. Man klagade också på att vi med "hoppande majoriteter" skjuter hela riksdagens regelverk i sank. Helt fel det med. Det är ingen "hoppande majoritet" utan en stabil riksdagsmajoritet som driver igenom detta förslag, det sker helt enligt riksdagens regelverk som tillåter att man lägger en extra ändringsbudget när det finns särskilda skäl. Den akuta situationen i Sveriges kommuner är ett självklart rimligt sådant skäl.

Liberalerna beklagade att vi inte tillför pengar till rättsväsendet i tilläggsbudgeten. Det beklagar vi också, men Vänsterpartiet var inte intresserade av den delen i vårt initiativ och då fick den delen utgå. I den moderata budgeten i höstas tillförde vi rättsväsendet fyra gånger mer än regeringsunderlaget. Om Liberalerna är så bekymrade över rättsväsendets ekonomi kunde man ju röstat för vår budgetmotion i december.

Alla fyra regeringspartierna utlovade 5 miljarder mer till välfärden i vårbudgeten. Det finns bara ett problem . man har ju inte enats om hur det ska betalas. Moderaterna kommer att möta varje krona i denna satsning, och till skillnad från regeringspartierna har vi redan vår finansiering klar. Vi skär ned på biståndet, byggsubventionerna, migrationspolitiken och den ineffektiva klimatpolitiken och då finns det många mijarder till annat som är viktigare.

En mycket bra och klargörandfe debatt som främst visade ytterst dåligt humör och stor frustration hos alla de fyra regeringspartierna. Jag tyckte lite synd om mina två goda utskottsvänner Mats Persson (L) och Emil Källström (C) som tvingades försvara en politik som de egentligen inte tror på. De gjorde vad de kunde, men trivdes uppenbarligen inte i situationen. Men så blir ju resultatet av januariavtalet.

 


Kvällens interpellationsdebatt med näringsminister Ibrahim Baylan

2020-02-18

I kväll hade min riksdagskollega Lars beckman en interpellationsdebatt med näringsministern med anledning av uppgifterna om att det stora statliga bolaget Arento konkurrerar ut småföretagare på flera orter vid uthyrning av bilar, maskiner, verktyg och mobila toaletter(!). Som moderater anser vi inte att statlioga boilag ska agera på detta sätt och genom misstänkt underprissättning slå ut konkurrenter för att ta marknadsandelar. Faktum är att i Arentos egen årsredovisning står uttryckligen att bolagsledningen vill forsätta ta marknadsandelar på den privata marknaden. Även om staten inte skjuter till skattemedel för detta så är det givetvis lättare för ett mycket stort statligt bolag att få bra krediter, man har mer kapital och fler kunder (bland annat många statliga som exempelvis moderbolaget Svevia) som gör att man kan ta bra betalt av vissa för att kunna finansiera underprissättning mot andra.

Visst kan en företagare anmäla denna typ av agerande till konkurrensverket, men det tar tid från näringsverksamheten, är svårt att bevisa och dessutom är det både svårt och tidsödande att få rätt. Staten borde inte orsaka detta merarbetet för privata företagare.

Statliga bolag har ett viktig funktion i vissa fall, exempelvis för att trygga medborgarnas ägande av vattenkraften (Vattenfall) eller malmtillgångarna (LKAB). Även infrastruktur och statliga fastigheter kan med fördel ägas i bolagsform. Men när det gäller verksamhet på den konkurrensutsatta marknaden bör man vara mycket vaksam när det gäller statligt (och kommunalt) ägda bolag. Denna tydliga gräns mellan vad staten ska äga och inte äga var tydlig under Alliansens regeringstid, men är mycket mer svävande idag och det tycker vi moderater är allvarligt.

Nedan videoupptagning av hela debatten, inklusive mina två inlägg.




 


Hur är Sveriges krisberedskap när det gäller sjukvård och medicin?

2020-02-18

Den senaste tiden har Coronaviruset återigen gett oss anledning att fundera över den svenska beredskapen när det gäller dramatiska händelser som snabbt ökar behovet av sjukvård och vårdplatser. Jag möter dessa frågor bland annat i EU-nämnden, och berättade ju om vårt exrainsatta möte om Coronaviruset förra veckan. Min bild av både folkhälsomyndigheten, smittskyddsmyndigheten, EU:s smittskyddsmyndighet (som ligger i Solna) och det internationella samarbetet via Who och EU imponerade faktiskt. Men när jag talar med sjukvårdspesonal får jag samtidigt en obehaglig känsla för den svenska beredskapen OM saker utvecklas på ett sätt vi idag inte hoppas och tror. Redan idag är sjukvården hårt ansträngd på många ställen, antalet sängplatser är begränsat och personalbristen stor. Detta gäller även akutvården.

När jag talar med vänner och bekanta, liksom följer debatten i sociala medier och läser insändare och ett och annat mail som kommer i min mailbox så inser jag att det är ganska många som funderar över detta, även om man själv är frisk och inte arbetar inom vården. Kan man lita på att allt fungerar om man blir svårt sjuk samtidigt som många andra blir sjukla samtidigt? Kommer det att finnas tillräckligt med vårdplatser, vårdpersonal, medicin och medicinteknisk utrusning för operationer, provtagning mm?

När man dessutom vet att Kina tydligen står för tillverkningen av 97% (!) av all medicin i världen blir man ännu oroligare. Vad händer om Kina lamslås av en omfattande epidemi med många miljoner drabbade och behöver massor av någon viss sorts medicin själva? Vilken möjlighet har man då av att exportera samma medicin till andra länder? Och vad gör vi om vi inte kan importera samtidigt som vi har en allvarlig epidemi?

För mig handlar detta främst om att säkra en tillräcklig svensk beredskap genom att försäkra sig om att det finns extra personalresurser och vårdplatser vid speciella behov, men också om att bygga upp tillräckliga lager av utrustning och mediciner. Hur detta ser ut idag vet jag inte, men bara detta att jag får signaler om oro från personer som är insatta i frågan gör att jag tänker fördjupa mig mer i detta.

Samtidigt kan man ju konstatera att även annan försörjning hotas av "just-in-time-systemet" i en krissituation. Allt från livsmedel och drivmedel till insatsvaror för den svenska industrin. Sverige har inte råd att vara naiva i denna fråga och både politik och näringsliv måste ta problemet på allvar. Att förbättra lagerhållning av viktiga varor är trots allt en billig försäkring om man jämför med alternativet.

Jag har många frågor, men inga direkta svar. Mer än att hela vårt samhälle på alla nivåer måste ta frågan på allvar.

 


Socialdemokrater i totalt sammanbrott

2020-02-18

För några år sedan hörde vi ju statsminister Löfvén deklarera att Alliansens förändringar i Las (!) var orsaken till fler anmälda våldtäkter. Han fick hård kritik för detta från olika politiska läger, och det var en både smaklös och ologisk beskyllning som var helt omöjlig att ta på allvar.  

Och på den vägen är det. Socialdemokraternas desperation över de sämsta opinionssiffrorna på100 år tar sig nu allt märkligare vägar. Inte nog med att man skyller alla sina egna politisaka misstag på andra, nu angriper man också allt oftare sina egna samarbetspartier i riksdagen. Bara de senaste dagarna har vi upplevt detta:

* Det är enligt statsminister Stefan Löfvén Alliansens skattesänkningar för svenska löntagare och pensionärer som är orsaken till ökande ungdomsbrottlighet i våra storstäder. 

Fakta: Under Alliansen fick välfärden rekordstora tillskott och kommunernas ekonomier var dåvarande SKL, Sverigews kommuner och landsting, i balanas. I dag råder extrema obalanser i kommunernas budgetar, underskotten skenar, och regeringen satsar på annat än välfärden i sin budget. Det krävdes ett initiativ från Moderaterna för att stärka kommunsektorn - på onsdag röstar M, V, KD och SD gemensamt för mer pengar till välfärden.

* Det är enligt inrikesminister Mikael Damberg Alliansens fel att vi har för få poliser. 

Fakta: Under Alliansen satsades mer på polisen och det utbildades och anställdes så många poliser att vi ökade antalet från 17.000 till 20.000. 2014 slopade Socialdemokraterna målet om 20.000 poliser och sedan dess har antalet legat en bit under 20.000. Först den senaste tiden har man återigen passerat 20.000. 

* Finansministern Magdalena Andersson säger att hon inte vill höra "töntiga krav" från samarbetspartierna om sänkta skatter för löntagare och pensionärer. orsaken skulle vara att det skapar ojämlikhet i samhället.

Fakta: Sverige är ett av de 3-4 länder i världen som har högst skattettryck. Regeringen prioriterade vid årsskiftet att avskaffa värnskatten för dem som tj'änar allra mest, samt att sänka skatten för pensionärer med högre pensioner. Övriga fick ingen skattesänkning alls. Detta ökade klyftorna enormt. Moderaterna däremot sänkte i sin budget skatten för alla pensionärer och alla löntagare. Inte bara värnskatten. Det är dagens regering som skapar ökade klyftor.

Vi bevittnar nu en Socialdemokrati i totalt sammanbrott. Och det är för min del väntat. När de fyra partierna S, MP, C och L skrev under januariöverenskommelsen förutspådde jag att alla fyra partierna skulle förlora på det. För inget parti kan i längden stå upp och försvara en politik som går rakt emot det man själv utlovat i valrörelser och drivit politiskt. Efter en tid blir det så jobbigt att man tappar sin politiska själ och kompass när man gång efter gång tvingas ta högljudd strid för något som man lika högljutt kritiserade bara några år tidigare. Inget tär så mycket på ett parti som detta. Jag förutspådde oickså att Socialdemokraterna skulle förlora mest på samarbetet, och mycket talar för att det nu börjar visa sig.

Jag förutspådde också att januariöverenskommelsen inte kommer att överleva fram till nästa val, och jag blir allt mer övertygad om att det spricker snart. I augusti ska de fyra partierna samlas igen för att komma överens om nästa års budget. Alla de fyra sargade aprtierna kommer att ha ett extra starkt behov av att slåss för sina hjärtefrågor. Där och då tror jag att minst ett parti kommer att försöka hitta internt godtagbara anledningar att lämna det sjunkande regeringsskeppet. Och då faller hela samarbetet faller samman. Vi får se om jag får rätt.

 

Bildresultat för vissna socialdemokrater   (Bilden har jag tacksamt lånat från Steget Efter) 
 


Stor okunskap om Antarktis

2020-02-17

Antarktis är en plats som fascinerar mig och en dag hoppas jag kunna åka dit. Men för många debattörer och allmäna "tyckare" verkar okunskapen om Antarktis vara stor, och för den breda allmänheten är nog denna väldiga kontinent ganska okänd, det är ju inte direkt en plats som många besöker. När denna okunskap utnyttjas för att sprida dramatiska nyheter blir det inte bra.

Senaste exempelt var förra veckan när det plötsligt kom uppgifter om att "det varit 18,3 grader varmt på Antarktis". Dagen efter kom uppgift om ännu högre temperaturer, över 20 grader. Nedan en bild från den argentiska forskningsstationen Ezperanza som illustrerar nyheten i DN den 8 februari.


Visserligen handlar det tydligen om manuellt uppmätta temperaturer som inte bekräftats av WMO (världsmeteorologorganisationen), men det gamla temperaturrekordet sägs ha varit 17,8 grader, så det kan absolut ha varit så att man slog nytt värmerekord på Antarktis hörom veckan, med en halv grad. Och oavsett vilket så är det ju skrämmande att det är plusgrader på Antarktis?  

Eller är det kanske inte det?


En bra början är ju att ta reda på VAR på Antarktis denna temperatur uppmättes. Det var alltså på Seymour island, en liten ö ute i havet nordost om spetsen på landstungarn på Västantarktis, inte så långt från Sydamerikas spets. Antarktis är en enorm kontinent. Nedanstående karta visar hu den lilla ön Seymour Island knappt går att urskilja när man visar en helhetsbild av Antarktis. Man ser också att just på denna yttersta landtunga av den Västantarktiska halvön är det barmark längs kusterna. Samma sak gäller för övrigt på motsatta sidan vid stränderna mot Ross-havet, även där finns steniga stränder utan is.


 

Hos den breda allmänheten är nog bilden av Antarktis ett gigantiskt isblock. Riktigt så är det nu inte. Det finns inte så många bilder från Seymour Island (observera att det även finns en plats med samma namn på Galapagos, inte att förväxla!). Men här (tv nedan) är en bild från Seymour Island på Antarktis. Bilden kommer hemsidan för en argentinsk forskningsstation och radiostation, Marambio Station. På bilden ser man tydligt hur här är ett helt annan slags natur än ismassorna på fastlandet. Här är det gräsklädda sluttningar på sommaren och ett bra hem för områdets pingviner.  Knappast ett landskap som skulle klarat sig i minus 30 grader året runt. 

Högra bilden nedan är också från Seymour Island på Antarktis och kommer från en annan vetenskaplig sida, som verkar handla om forskning kring pingviner. Även denna visar ett grusigt och bergigt landskap, där bara rester av vinterns snö kan skymtas. I fjärran syns isberg och isblock flyta på havet. 

Även fotot i DN ovan visar att byggnaderna på forskningsstationen Ezperanza inte står på is utan i en grusig sluttning.

  

De stora ismassorna finns alltså inte på Västantarktiska halvön utan främst på Östantarktis, där är isen flera kilometer tjock. Och så den något mindre men ändå betydande ismassan på Västantarktis. Dessa enorma ismassor delas av en hög bergskedja som går rakt över Antarktis. Några 15-20 plusgrader går såklart inte att uppmäta på  centrala Antarktis. Tvärtom ligger temperaturen just nu - mitt i sommaren på södra halvklotet - runt 35 minusgrader.  Vintertid ligger temperaturen runt 40-60 minusgrader. Även på större delen av landtungan Västantarktis är det normalt minusgrader året runt, bortsett från de delar som ligger alldeles intill stränderna, eftersom det varmare havsvattnet strömmar förbi och värmer strandormrådena. Och som sagt gäller detsamma för de små öarna ute i vattnet som Seymour Island. Det är därför som denna ö och andra öar i området inte har någon is utan mest består av sand och klippor och lite gräs - populära områden för vissa fågelarter, i likhet med exempelvis Syd-Georgien och andra öar runt Antarktis. Även förekomsten av stora undervattensvulkaner misstänks värma vattnet i området. Ytterligare en orsak till att det under korta perioder kan bli ovanligt varmt längs kusterna och på närliggande öar är en speciell så kallad "fön-vind" över de höga bergen på Antarktis som tidvis orsakar förändring i vindsystemen och får varmare luft att pressas mot kustområdena.   

Miljöpartiets EU-parlamentariker, den välkände klimatalarmisten Pär Holmgren, var såklart tvungen att koppla temperaturen på Seymour Island till klimatförändringar. Trots att det inte alls är ovanligt periodvis med temperaturer runt dessa nivåer på denna ö under sommarhalvåret. Att prata om 18-20 plusgrader på Antarktis blir såklart skrämmande om man inte är insatt i hur denna enorma kontinent ser ut, inte vet att det finns många uppmätta temperaturer i området runt 15 grader eller mer sommartid, och inte känner till de stora klimatskillnaderna mellan den Västantarktiska landtungan och resten av Antarktis. Men just att skrämmas lär väl ha varit syftet med Holmgrens tweet (som jag citerat från Borås Tidning i söndags). 


 

I DN-artikeln ovan står för övrigt en annan intressant sak. 

World Meteorological Organization noterar att 19,8 grader uppmättes en januaridag 1982, men det var på ön Signy som visserligen ligger i den antarktiska regionen söder om 60:e breddgraden, men inte på kontinenten.

Ön Signy ligger vid den stora röda markeringen, nordost om spetsen på Västantarktiska halvön (jämför med min markering av Seymour Island längre ned vid lilla pilen). Signy ligger utanför Sydorkneyöarna som både Argentina och Storbritannien gör anspråk på. På ön finns en brittisk forskningsstation (nedan).

    


 

Man räknar alltså inte de 19.8 graderna från ön Signy januari 1982 som ett temperaturrekord för Antarktis, men en uppmätt temperatur på Seymour Island en bit därifrån i januari 2020 räknas som ett rekord för Antarktis för att ön  är en del av kontinentens landmassa.   

Sammanfattningsvis - det är mycket troligt att det slogs ett värmerekord på Seymour Island härom veckan. Men att beskriva det som att "det är plusgrader på Antarktis" blir mycket vilseledande om man inte ger hela bilden. Klimatoro för Antarktis handlar inte i första hand med några graders ökad lufttemperatur, utan det forskarna mest intresserar sig för är hur havsströmmar och sannolika undervattensvulkaner påverkar isen och inte minst hur dessa smälter isen från undersidan. Uppe på isens yta är det oerhört kallt och några graders uppvärmning förändrar inte detta. Här är exempelvis aktuell sommartemperatur på ismassorna på Östantarktis idag. Vad jag förstår står mätstationen nära den stora Amundsenbasen mitt på Sydpolen. Där är just nu den allra varmaste perioden på året, men snart blir det vinter igen och temperaturen faller till mins 50-60 grader.


 


Varför svalnar intresset för deltagande i klimatmanifestationer?

2020-02-17

I lördags ägnade Borås Tidning en halvsida åt fredagens klimatmanifestation i Borås. Man konstaterar att "ett 50-tal" personer deltog. Det är en dramatisk minskning från i höstas när klimathysterin var som störst. Då berättade Borås Tidning att det kom "hela 150-200 personer" vid den viktigaste manifestationen i slutet av november. Jag påpekade den gången att det var ett ganska klent intresse i en kommun med långt över 110.000 invånare. Särskilt som vssa deltagare dessutom uppgav i media att de rest till Borås från grannkommunerna. 
 


 

Om nu det var lite, vad ska man då säga om att endast 50 personer dök upp i fredags på den "stora internationella manifestationsdagen"? Det motsvarar 0,05% av befolkningen. Fler tyckte uppenbarligen inte att det var mycket att uppmärksamma. Klimatomställning Borås, som var en av arrangörerna, har blygsamma 290 medlemmar på Facebook. Men inte ens dessa orkade tydligen ta sig till manifetstationen i fredags. Jag undrar förresten vilken annan sammankomst med bara 50 deltagare som får en halvsida med ett antal foton i Borås Tidning?

Även i Stockholm hölls en manifestation, som började på Mynttorget, alldeles utanför fönstret till mitt arbetsrum. Det var slående hur väldigt mycket färre personer hade samlats denna fredag (trots bra väder) jämfört med när hysterin  var som värst i höstas. Då talades det om minst 30-40.000 demonstranter (vissa uppgifter angav ännu större antal). I fredags kom enligt nyhetsmedia "något tusental". Det verkade inte heller hjälpa att Greta Thunberg själv var på plats, och att man lockade med populära artister vid målet på Medborgarplatsen. Förvånansvärt få ungdomar i tonårsåldern syntes på Mynttorget före avmarsch, de flesta verkade i stället vara en blandning av väldigt unga barn (typ mellanstadiet) som skanderade ramsor, och demonstranter i pensionsåldern som av plakat och rockmärken att döma till stor del håller till på yttersta vänsterkanten eller i Miljöpartiet. Min gissning är att en del av dem som var unga under 68-vänsterns härjningar nu på gamla dar hittat en ny fråga som kan användas för att slå mot marknadsekonomi, demokrati, frihet, företagande och ekonomisk tillväxt.

De flesta människor har ju oftast ett arbete att sköta eller en skola att prioritera och inser nog att det knappast hjälper vare sig miljö eller klimat att strejka på fredagarna. Kanske börjar också många som tidigare backat upp den mest högljudda klimatalarmismen inse att de "krafttag" de krävde av politikerna i höstas skulle slå direkt mot det egna jobbet, den egna friheten och den egna levnadsstandarden? Då är det kanske inte lika kul? Kanske har också en och annan kommit till insikt om att svenska åtgärder aldrig kan kompensera för Kinas 500 nya planerade kolkraftverk, och att Sverige redan idag har nollutsläpp nationellt sett eftersom vår skog tar upp alla de utsläpp av koldioxid som görs i landet?

Och nej, domedagen är inte nära. Greta Thunbergs och andra debattörers upprepade domedagsbudskap skrämmer nog snarare bort människor från ett seriöst miljöengagemang. Att regeringens klimatpolitik underkänns av allt fler gör nog också att många drar öronen åt sig när det gäller att kräva "krafttag" av politikerna. De politiska "krafttagen" riskerar i alltför hög grad att bli meningslös och dyr plakatpolitik som de svenska skattebetalarna får betala.


Min gissning är att allt fler börjar se mer nyktert och konstruktivt på klimatfrågan, oberoende av vad man har för åsikt i själva sakfrågan. Svenskar gillar inte extremism, alldeles oavsett vad saken gäller. 

 


Så vill moderaterna vårda och skärpa reformen om arbetskraftsinvandring

2020-02-16

I dag skriver jag tillsammans med Ulf Kristersson, Cecilie Tenfjord Toftby och Maria Malmer Stenergard i Borås Tidning om moderaternas förslag för att vårda den för Sverige så viktiga reformen om arbetskraftsinvandring. Vi måste vara ett land som lockar högutbildad arbetskraft från utlandet,  men samtidigt motverka fusk. missbruk och överutnyttnade av våra sociala skyddsnät. Och vi måste stoppa möjligheten att använda arbetskraftsinvandring som ett sätt att runda våra asylregler.
 


 


Riksrevisionen totalsågar bonus-malus och stödet till miljöbilar

2020-02-16

Uppståndelsen kring moderaternas förslag om att skrota av bonus-malus-systemet hade knappt lagt sig innan Riksrevisionen i veckan kom med en intressant rapport om statens styrmedel för miljöbilar.

Bland annat konstaterar man att statens styrmedel är ineffektiva och dyra, samt att man inte har visat vilken effekt styrmedlen får för klimatet. Att det i vissa fall saknas miljömässiga konsekvensanalyser är ju särskilt förvånande eftersom det är själva syftet med åtgärderna. Men också att det helt och hållet saknas samhällsekonomiska konsekvensanalyser, säger Cecilia Kellberg, som lett granskningen.

De senaste åren har flera nya styrmedel införts, målet är att minska trafikens klimatutsläpp med 70 procent till år 2030. Under 14 år till och med 2020, har staten satsat nära 13,5 miljarder kronor i stöd eller skatteutgifter för miljöbilar. 


Riksrevisionen kritiserar att det saknas konsekvensanalyser av nytta i förhållande till kostnader. Sådana analyser ska göras enligt regeringens egna riktlinjer. Riksdagen riskerade fatta beslut om miljöbil-styrmedel utan tillräckligt underlag.

Olika kategorier av bilköpare har också olika stor nytta av styrmedlen. De gynnar personer med förmånsbil mer än privatbil-ägare, och är ojämnt fördelade mellan stad och landsbygd. En oproportionerligt stor del av stödet hamnar i storstäder. Skattebetalarna missgynnas också av att många miljöbilar säljs utomlands efter några få år. 

 


Har Svenska Dagbladets ledarsida blivit "klimatförnekare"?

2020-02-16

Det kommer nu allt fler seriöst kritiska inlägg i klimatdebatten. I går publicerade Svenska Dagbladets ledarsida en översatt artikel av den kände danske professorn och klimatdebattören Björn Lomborg. I artikeln gör han upp med myterna om att bränderna i Australien skulle ha blivit värre de senaste åren (de har tvärtom minskat i omfattning) samt konstaterar att en tuffare klimatpolitik i Australien inte skulle ha påverkat bränderna ens mätbart. Några citat ur artikeln, som är fylld med intressanta länklar och källor:

"Australien är världens hårdast branddrabbade kontinent. Kring år 1900 brann 11 procent av landets yta, årligen. Nuförtiden brinner cirka 5 procent per år. Om vi inte får stopp på klimatförändringarna kommer högre temperaturer och mer omfattande torka sannolikt innebära en ökning av branddrabbade områden med 0,7 procentenheter, en ökning från 5,3 procent till 6 procent av Australien."

"Tyvärr har mycket av rapporteringen om Australiens bränder fokuserat på att driva en specifik agenda, vilande på tre punkter: bränderna är värre än någonsin, de beror på global uppvärmning och den enda lösningen är att politiker lovar ännu större utsläppsminskningar."

Globalt har vi färre skogsbränder än förut. Sedan år 1900 har de branddrabbade områdena världen över krympt med mer än en tredjedel, till följd av jordbruk, brandbekämpning och skogsvård. Sedan vi fick satellitbevakning rapporterar både NASA och andra organisationer betydande minskningar.

Överraskande nog gäller denna minskning även Australien. Satellitdata visar att brända områden i landet krympt med en tredjedel mellan 1997 och 2018. Under nuvarande brandsäsong har det brunnit mindre än föregående år. Fram till den 26 januari i år hade 19,4 miljoner hektar brunnit – ungefär hälften så mycket som genomsnittet för samma period. (Satelliterna visar att totalt 46 miljoner hektar har brunnit, men nio miljoner av dessa härrör sannolikt från kontrollerad bränning.)"

"När medier hävdar att bränderna i Australien “saknar motstycke” så har de fel. De branddrabbade områdena i Australien krympte med mer än en tredjedel mellan 1990 och 2000, och har minskat under den period det finns satellitdata för. Under nuvarande brandsäsong har 2,5 procent av Australiens yta brunnit, jämfört med snittet för samma tidsperiod under de senaste tio åren på 4,8 procent."

"Skillnaden i år är att bränderna huvudsakligen skett i de stater där Sydney och Melbourne ligger, där lite mer än hälften av landets befolkning bor, och där flera av landets mediehus ligger. Men påståendet att bränderna skulle bero på global uppvärmning vilar på ett bedrägligt urval av data som visar ökade bränder i dessa stater, men samtidigt struntar i de resterande 87 procenten av Australiens yta, där bränderna minskat. Expertgranskade 
prognoser förutspår en långsiktig ökning av branddrabbade områden till följd av global uppvärmning. Men dessa prognoser visar ingen ökning förrän framåt 2030–40-talen. En ny genomgång av tillgängliga data pekar på att det inte går att se någon koppling mellan global uppvärmning och dagens bränder i Australien, och att en ökning kommer att synas tidigast under 2040-talet. Bilderna som nu kommer därifrån är chockerande, men de bör inte stå över vetenskapen.

Skogsbrandsforskare har konsekvent påtalat att mängden brännbart material i skogarna ökar, vilket kraftigt ökar sannolikheten för extrema skogsbränder. Kontrollerad bränning är ett billigt och effektivt sätt att förhindra kraftiga skogsbränder. Andra rimliga åtgärder är bättre byggregler, mekanisk utgallring, säkrare elledningar som minskar risken för att blixtar leder till skogsbrand, insatser som syftar till att förhindra medveten pyromani, och minskning av mängden brännbart material i utkanten av områden där människor bor. Det medmänskliga, effektiva svaret på Australiens tragedi är att fokusera på åtgärder som faktiskt kan innebära en lösning."

Lomborg konstaterar också att Nya Zeelands mål att bli koldioxidneutralt 2050 kommer att kosta 16% (!) av landets ekonomi årligen. Effekten på temperaturminskningarna kommer ändå att vara knappt mätbara. Lomborg varnar för enorma kostnader för skattebetalarna världen över om man ska uppnå "koldioxidneutralitet", och att fattigare länder aldrig kommer att kunna bära dessa kostnader. De höga kostnaderna innebär att denna "lösning" på klimatförändringarna är önsketänkande.

Lomborg vill hellre lägga fokus på teknisk utveckling och innovartioner. Bland annat konstaterar han att sol- och vindenergi inte på flera decennier kommer att vara tillräckligt billigt, eller tillräckligt effektivt för att ersätta fossila bränslen. Idag står de för endast 1,1 procent av den globala energimixen och enligt IEA, Internationella energirådet, kommer de inte att utgöra ens 5 procent 2040, trots subventioner på 3 biljoner dollar. Lomborg konstaterar i stället att Innovation behövs för att sänka priset på grön energi. Allt från genombrott inom batteriteknik till kärnkraft och koldioxidinsamling (det sistnämnda är jag dock personligen mycket skeptisk till, enorma kostnader utan garanti för att det har någon tydlig global effekt på klimatförändringarna).
 


Moderaternas åtgärdspaket mot ungdomskriminaliteten

2020-02-15

Vi ser en samhällsutveckling där brottsligheten kryper lägre ner i åldrarna. Allt yngre rekryteras av kriminella gäng – det handlar ibland om barn som är så unga som 10–12 år. Ungdomsrånen har också ökat kraftigt och det finns flera exempel på hur rånen blir råare och mer våldsamma. Antalet personer under 15 år som misstänkts för våldsbrott har ökat från 4 727 personer till   6 909 personer mellan åren 2016-2019  Under samma period har antalet anmälda rån mot personer under 18 år mer än fördubblats. Men även andra brott begås av unga, allt från grova våldtäkter till bilbränder, stölder och misshandel. 

Dagens regelverk är inte anpassat för den här utvecklingen. Unga personer som grips för mycket grova brott kan vara tillbaka på gatan redan samma dag – trots att risken för återfall i brottslighet är uppenbar. I dessa fall måste samhället tydligare och snabbare markera mot brott. Samtidigt ska det förebyggande arbetet vara i centrum, med tätt samarbete mellan skola, socialtjänst och polis.

Mot denna bakgrund presenterar Moderaterna ett åtgärdspaket för att komma tillrätta med ungdomskriminaliteten:

Unga i riskzonen:

  • Socialtjänstens uppdrag att prioritera det förebyggande arbetet ska förtydligas i socialtjänstlagen
  • Undanröj alla sekretesshinder för att information om unga ska kunna delas mellan polis och socialtjänst
  • Inrätta ett nationellt no entry-program för unga i riskzonen
  • Kunskapscentrum för socialtjänstens förebyggande arbete – som stöd till kommuner 
Unga som begår brott:
  • Unga lagöverträdare ska kunna omhändertas enligt LVU i fler fall än i dag
  • Åklagare ska ha möjlighet att fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU vid brottslighet
  • Staten ska ersätta kommunernas kostnader för omedelbara omhändertaganden enligt LVU då det sker på grund av brottslighet
  • Möjligheten till LVU i hemmet ska kraftigt begränsas
Unga som begår allvarliga brott:
  • Staten bör ta över ansvaret för unga som är grovt kriminella och inrätta en särskild enhet inom Kriminalvården för denna grupp
  • Häktning av unga lagöverträdare ska ske i fler fall än i dag, då brottet är allvarligt och det finns risk för återfall
  • Fler särskilda ungdomshäkten – som är anpassade efter ungas behov – bör inrättas och där bör det finnas möjlighet att studera
  • Straffen för rån behöver skärpas till lägst ett år och sex månaders fängelse
  • Ta bort ungdomsrabatten på straff för personer över 18 år
  • Utred sänkt straffmyndighetsålder


Möte med riksdagens "Brexitberedning"

2020-02-14

Jag ingår även i Riksdagens "Brexitberedning" som diskuterar följerna för EU och Sverige av britternas utträde ur EU.

Efter EU-nämnden idag föredrog EU-minister Hans Dahlgren läget efter Brexit och den som tror att allt är klart i och med att britterna lämnat EU tror ordentligt fel. Faktum är att det är nu arbetet börjar. Britterna har accepterat en plan för hur utträde ska ske, men nu återstår att detaljreglera hur relationerna mellan britterna och EU ska se ut i framtiden. Det gäller allt från villkoren för handel och särkerhetssamarbete till  rörligheten för människor, fiskekvoter och en massa andra saker. Britterna vill ha väldigt lite regleringar och vill inte betala för handelsavtal mm (som exempelvis Norge gör i EES-avtalet). EU å andra sidan vill ha så mycket avtal som möjligt om viktiga frågor för att underlätta handel och annat samarbete. Var detta slutar återstår att se.

I de frågor där EU har beslutskompetensen (exempelvis frihandelsavtal och tullfrågor) räcker det att EU-parlamentet och britterna tar beslut på vart sitt håll. Men i frågor där nationell kompetens råder krävs godkännande av varje medlemsland i EU och det kan bli en lång procvess.  

I bästa fall löser sig detta så att handel och rörlighet för människor för arbete och studier fungerar smidigt. I sämsta fall blir det fullt uttag av tullar mellan EU och Storbritannien, och visumkrav för den som vill resa mellan Storebritannien och EU. Det sista skulle skada Sverige allvarligt eftersom britterna är ett av våra viktigaste handelsländer och vi har ett stort utbyte av både varor, tjänster och människor mellan våra länder idag.




 

Hur mycket kommer EU:s "Green new deal" att kosta Sverige?

2020-02-14

Jag har ansvaret för moderaternas räkning att hålla ihop frågorna om EU:s långtidsbudget mellan Finansutskottet och EU-nämnden och ingår även i riksdagens parlamentariska beredningsgrupp för den svenska förhandlingarna om den svenska EU-avgiften och i den parlamentariska Brexit-gruppen som följer de ekonomiska effekterna för EU och Sverige av britternas utträde ur EU.

På i stort sett varje möte med EU-nämnden finns MFF (EU:s långtidsbudget) på dagordningen, så även idag. Nästa vecka ska Europeiska Rådet göra ett nytt försök att komma framåt i frågan och försöka ena EU-länderna om en ny budget. Sannolikheten att det ska lyckas bedömer jag som ytterst minimal - skillnaderna mellan länderna är alltför stor idag. 

Samtidigt har en ny oroväckande fråga dykt upp i diskussionerna om den framtida svenska EU-avgiften. Det handlar om den så kallade "green new deal" som EU:s nya ordförande von der Leyen utlovade när hon tillträdde. Detta är alltså en fond som ska användas för gröna investeringar och "klimatinvesteringar" i EU med avsikten att EU ska bli "klimatneutralt" till 2050. Tanken är att denna "fond" (kanske är ordet "plan" mer korrekt) de kommande tio åren ska generera 1.000 miljarder Euro (!). Det är en gigantisk summa, och sannolikheten att man når den nivån ska nog inte överdrivas. Det mesta av pengarna ska komma från privat näringsliv och nationella medfinansieringar, men även Europeiska Investeringsbanken ska bidra med krediter och dessutom ska EU bidra med ca 7,5 miljarder Euro (ca 85 miljarder SEK). Sverige betalar i genomsnitt idag ca 2,33% av EU:s budget. Det betyder att den svenska delen av den direkta insatsen till fonden idag skulle uppgå till ca 2 miljarder kronor. Med EU:s nya långtidsbudget kan dock den svenska andel förväntas öka.  

Nu pågår en kamp om hur dessa EU-medel ska hanteras. Ett antal länder, inklusive Sverige (länder som är nettobidragsgivare till EU), anser att detta måste finansieras inom ramen för EU:s totala budget, medan andra länder (de som får mest pengar från EU) vill att insatsen ska ligga utanför EU-budgeten och att inget annat utgiftsområde i EU-budgeten får minskas för att finansiera den nya fonden. För svensk del betyder det att ytterligare minst 2 miljarder nu står på spel, utöver det redan kända hotet om en ökad svensk medlemsavgift med 44%, där vår avgift ökar från 39 till 55 miljarder per år. Jag lyfte denna fråga med finansministern idag men hon verkade inte direkt uppdaterad på frågan. Av protokollet från Europeiska Rådets möte den 21 januari framgår i vart fall att den svenske representanten (statssekreterare Max Elger) framförde att fonden måste lägga sinom befintlig budget och finansieras genom omprioriteringar. Tyvärr fanns många röster som ansåg motsatsen. 

Detta blir ytterligare en viktig fråga att följa framöver. Självklart måste den svenska linjen värnas, och i sista hand kan man som enskilt land lägga in sitt veto. Varje ny EU-ordförande brukar starta med att föreslå någon ny gigantisk plan eller fond med massor av pengar som ska användas till något man anser är behjärtansvärt. Men i sista änden är det alltid EU:s medborgare som får kostnaden på sin skattsedel.

 


Slutreplik i Borås Tidning idag - friår är inte borgerlig politik

2020-02-13

Efter min debattartikel i Borås Tidning om moderaternas initiativ till extra ändringsbudget kom ett 
svar från tre centerpartisterpå  De hade två huvudsakliga angreppspunkter som jag bemöter i nedanstående slutreplik idag.

Dels påstod de att moderaterna har "hakat på" vänsterpartiets politik. Det är givetvis helt fel - den extra ändringsbudgeten var ett väl underbyggt och finansierat moderat initiativ. När vi presenterade detta sade SD direkt ja till förslaget, medan V och KD ville diskutera förslagen. Efter bra diskussioner kunde vi enas om att genomföra delar av vårt förslag, vilket sedan även SD återigen ställde sig bakom. Så måste man agera när man bara har en femtedel av riksdagen bakom sig - man måste samla majoritet för sina förslag för att försöka få igenom så mycket som möjligt.

Dels invände man att vi moderater nu stoppar "en högerreform". Men att införa friår och satsa massor av pengar på redan på förhand utdämd arbetsmarknadspolitik är inte "högerpolitik". Det är det däremot att satsa på välfärden, vilket vi tydligt bevisade med moderat finansminister under Alliansens regeringstid. 


 

 


Finansutskottet godkände den extra ändringsbudgeten

2020-02-13

 

I dag tog Finansutskottet beslut om att tillstyrka den extra ändringsbudget moderaterna tog initiativ till för att stärka kommunerna. Redan när förslaget presenterades ställde sig SD bakom vårt förslag i sin helhet, medan KD och V ville diskutera förslaget. Efter lite förhandlingar enades M, V och KD om ett slutligt förslag, och även detta ställde sig SD bakom. Det gör att det finns majoritet i både finansutskottet och i riksdagen för den extra ändringsbudgeten.

Regeringsunderlaget (S, MP, C och L) har kritiserat vårt initiativ, men trots detta röstade man inte nej till förslaget i finansutskottet. Om det var så illa att vi ändrar i regeringens budget och stoppar ingångsavdraget och friåret så kunde man ju röstat nej till vårt förslag i utskottet. Men det gjorde man alltså inte. Man inser väl troligen att vi gör rätt bedömning och att pengarna behövs för att trygga välfärden i ekonomiskt svårt pressade kommuner. Nästa vecka på onsdag blir det debatt i riksdagen och sedan avgör riksdagen frågan. De extra pengarna kommer att kunna betalas ut tämligen snabbt efter att riksdagen fattat sitt beslut.

Stort pressuppbåd utanför finansutskottet efter vårt sammanträde. Vår vice partiledare och ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson var ett jagat intervjuobjekt. Nedan den nya knapp vi nu kommer att bära fram till den slutliga voteringen nästa vecka.

 


 


Extrainsatt möte i EU-nämnden angående Coronaviruset

2020-02-12

I dag deltog jag i ett möte med EU-nämnden inför ett extrainsatt möte i Europeiska Rådet i morgon med anledning av den allvarliga utvecklingen när det gäller Corona-viruset.  Via telefon hade vi kontakt med socialminister Lena Hallengren (S) i Bryssel, och i sammanträdesrummet fanns både representanter för Folkhälsomyndigheten och medarbetare från socialdepartementet.

Utan att röja alltför mycket som sades på mötet känns det ändå som om Sverige har hyfsad koll på läget och att det internationella samarbetet fungerar ganska bra. WHO har personal på plats i Kina och inom EU samarbetar ländernas folkhälsomyndigheter och smittskyddsmyndigheter med EU:s eget smittskyddsorgan. En viss oro framfördes från oss ledamöter över om man verkligen kan lita på den statistik vi får från Kina, men Sveriges regering och våra myndigheter förlitar sig inte på dessa siffror utan de officiella siffrorna från WHO.

Jag ställde själv frågor kring när och hur provtagning sker av resenärer som kommer till Sverige från Kina. Vi har ett antal reguljära flyglinjer till Kina och även om antalet resenärer minskat så är det fortfarande många som reser, och hittills har ju alla smittade i Europa antingen varit personer som besökt Kina eller personer som smittats av tidigare Kinabesökare. Svaret från Folkhälsomyndigheten var intressant. På grund av den osäkra inkubationstiden som kan vara allt från något dygn till många dagar så vet man inte om någon är smittad förrän lång tid efter besöket i Kina. Om man gör automatisk provtagning på alla medför det en falsk trygghet - man kan vara symptomfri när man kliver av planet men bli sjuk några dagar senare. I stället ligger fokus på att informera alla resenärer och få den som efter ett besök i Kina får förkylningsliknande symptom att frivilligt omedelbart söka upp sjukvården. Jag kan inte annat än säga att det låter vettigt. Det är också ett faktum att smittspridningen inom Europa inte tagit fart utan det är fortfarande bara enstaka fall.

I övrigt fick vi en massa intressant in formation om smittspridning och symptom. Det mest intressanta var kanske att av alla som smittats av Coronavirus i Kina så är det bara 15-20% som behöver sjukhusvård och av dem endast en mindre del som behöver intensivvård. Många smittade får bara lindriga eller normala förkylningssymptom och blir friska av sig själva. Det är viktigt att ha med sig denna bild när domedagsbilder sprids i media.

Själv följer jag denna länk från John Hopkins University som illustrerar den officiella rapporteringen av Coronavirusets spridning och hur många som smittas och avlider och hur detta fördelas mellan olika länder.

Man ska ta virusspridningen på största allvar, men inte heller i denna fråga vinner man något på den panik som bland annat våra medier gärna målar upp för att sälja några extra lösnummer. Det viktigaste är kanske att ta lärdom av varje virusutbrott för att ha beredskap nästa gång det händer.


Slutreplik till Miljöpartiet i Expressen

2020-02-11

Vi fick svar från miljöpartiets miljötalesperson efter vår artikel i Expressen där vi berättade att Moderaterna vill skrota bonus-malus-systemet för beräkning av fordonsskatt. I dag bemöter vi nio moderater som skrev den första debattartikeln Lorentz Tovatt (MP) i denna slutreplik:



 

Interpellationsdebatt om ny avgift för uppläggning av virke

2020-02-11

     

I dag hade jag debatt med infrastrukturminister Tomas Eneroth med anledning av min interpellation om en ny avgift för tillstånd till uppläggning av virke vid allmän väg. Ytterligare fem riksdagsledamöter deltog i debatten, bland annat mina m-kolleger Sten Bergheden och Lars Beckman (ovan). Svaret från infrastrukturministern var yttest knapphändigt. Det föranledde mig att inleda mina anföranden med ett inlägg som var ungefär som nedan. Hela debatten går att lyssna på genom att klicka på bilden nedan. Några svar kom inte, men ministern uttryckte i vart fall att han såg problemet och förstod irritationen från dem som drabbas. Under debatten framkom att Trafikverket ett normalår hanterar ungefär tusen tillstånd per år, varav nästan alla tillstyrks. Samtidigt kommer man alltså att debitera ut nära 3 miljoner i avgifter. Det är inget annat än en starffavgift på skogsnäringen och jag och mina kolleger kommer att driva på för att avgiften ska avskaffas.


 

Fru talman,
 
Det hör ju till god ton att tacka statsrådet för svaret, så jag får väl börja med det. Men vad ska man säga om själva svaret? Sällan har ett interpellationssvar varit så kort och intetsägande som detta. 10 rader text är allt statsrådet kostat på min fråga, viktigare än så är det tydligen inte. 
Jag undrar om alla landets små skogsägare håller med?

Alla talar i dag varmt om de gröna näringarna, hur vi ska använda mer biobränslen, bygga mer i trä och hur mycket skogsnäringen betyder för svensk ekonomi och svensk export. Och då har vi inte ens berört miljönyttan som skogen gör. Samtidigt pågår ett närmast obegripligt angrepp på hela den svenska skogsnäringen från regeringen och dess myndigheter. Jag brukar kalla det de små stegens tyranni.

Vi ser hur myndigheter på olika sätt motverkar all avverkning i stora områden av miljöskäl utan att markägarna kompenseras. Inte sällan skogar som vårdats och brukats i generationer – men när skogen blir mogen för avverkning stoppas denna indirekt av myndigheterna – utan kompensation. Vi ser ständigt stigande drivmedelspriser som gör avverkning och transporter allt dyrare. Vi lever dessutom hela tiden under hotet om lastbilsskatter som skulle driva upp kostnaderna ytterligare. Och då har jag inte ens nämnt alla andra beslut som är landsbygdsfientliga för alla de människor som lever och verkar på landsbygden. Utan dessa landsbygdsbor finns det ingen som kan arbeta i de gröna näringarna!

Som om detta inte skulle räcka kommer nu nyheten om att Trafikverket infört en avgift på 2.900 kronor för varje tillstånd för att få lägga upp virke på egen mark i anslutning till allmän väg i avvaktan på transport till sågverken eller massafabriken. Tidigare fanns tydligen en möjlighet att undantas från denna avgift, men det undantaget har avskaffats.

När jag berättat om denna nya avgift för bekanta som äger små skogsskiften har de först trott att jag hittat på. När de sedan inser att det är sant har förvåningen ersatts med ilska. Jag kan också konstatera att det nog inte helt kan uteslutas att en och annan skogsägare kan tänkas komma att avstå från att både söka tillstånd och betala avgiften.

En avgift på 2 900 kronor betyder knappast så mycket för en stor skogsägare som exempelvis statliga Sveaskog. Men för en liten skogsägare kan det äta upp en stor del av vinsten. Den genomsnittlige skogsägaren i Sverige äger inga jättearealer, och vid gallring eller röjning efter en storm är det ofta inga stora mängder virke som tas ut. Efter kostnaderna för arbetet blir det inte mycket pengar kvar. Med den nya avgiften finns faktiskt risken att mindre gallringar eller röjning efter stormskador helt enkelt inte genomförs eftersom kostnaderna kan överstiga intäkten.

Det enda svaret från infrastrukturministern är att Trafikverkets avgift grundas på gällande författningar. Det får vi ju verkligen får hoppas. Det motsatta hade varit anmärkningsvärt. I övrigt säger ministern att han själv avser att, som det heter ”följa frågan”. Det enda man med säkerhet vet när en minister ”följer en fråga” är att det tyvärr sällan leder till någon förändring överhuvudtaget. Han kunde lika gärna sagt att han inte bryr sig och att Trafikverket får göra som de vill.

Fru talman,

Det kan tyckas futtigt att kräva en interpellationsdebatt om en avgift på 2.900 kronor. Men det är faktiskt ett illustrativt exempel när man diskuterar den stora jakten på småföretagare och hushåll på vår svenska landsbygd. Och denna typ av avgift för ett tillstånd som upplevs onödigt är exakt sådant som skapar ilska.
Faktum är att dagens regering är extremt uppfinningsrik när det gäller att införa nya skatter och avgifter, byråkrati, regler, kontroller och kostnader, och detta synsätt verkar även genomsyra regeringens myndigheter. Varje enskild sak, varje ny regel, blankett eller kontroll, varje ny liten kostnad eller skatt eller tillsynsavgift kanske inte stjälper en småföretagares eller privatpersons ekonomi. Men när man lägger ihop alltihop blir situationen efterhand helt ohållbar för landets många små näringsidkare på landsbygden, inom jord- och skogsbruk, besöksnäring eller servicesektor. 

Regeringen styrs idag alltför mycket av tjänstemän och byråkrater, inte sällan boendes i Stockholms innerstad. Intresset, kunskapen och engagemanget för landsbygden, glesbygden och de mindre orterna i vårt land visar stora brister. Och förståelsen för de gröna näringarnas ekonomiska förutsättningar är skrämmande svaga.
Jag tror inte berörda skogsägare är särskilt intresserade av att ministern ”följer frågan” utan tror de är mer intresserade av att få veta om ministern tänker verka för att den aviserade avgiften för att få lov att lägga upp virke på egen mark avskaffas?

Så återigen ställer jag en rak och tydlig fråga till ministern. Tycker han den nya avgiften är rimlig? Och tänker han verka för att den avskaffas? Detta vill jag gärna ha ett tydligt svar på!

 


Det gick ju sådär med arbetsmarknaden, Stefan Löfvén

2020-02-10

Vi minns de högstämda löftena före valet 2014. Med en socialdemokratiskt ledd regering skulle den svenska arbetslösheten bli den lägsta i EU. Nu ser vi utvecklingen. När Löfvén-regeringen tillträdde låg Sverige på en 12:e plats i EU när det gällde arbetslöshet. Idag ligger vi på plats 22 av 28 länder. Endast fem EU-länder har högre arbetslöshet än Sverige.
 
I går fick jag denna figur som illustrerar Eurostats gemensamma EU-statistik över arbetslösheten från 2001 fram till idag. Sverige har nu till och med högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Vad jag vet har det aldrig tidigare hänt sedan Sverige blev medlemmar i EU år 1995.


 

Faktum är att Löfvénregeringens misslyckande med arbetsmarknaden är anmärkningsvärd. Arbetslösheten stiger nu till och med i högkonjunktur vilket är ytterst ovanligt. Orsakerna är såklart många. Misslyckad migrations- och integrationspolitik, allmänt företagsfientlig politik, straffbeskattning av transporter, osäker elförsörjning och stigande skattetryck som motverkar entreprenörskap och nyföretagande är några rimliga förklaringar.
 


Ny Teknik: Feltolkade klimatscenarion i 2000 rapporter om klimatet

2020-02-10

senaste numret av Ny Teknik uppmärksammas att FN:s klimatpanel IPCC:s "värstascenario" om klimatförändringar felaktigt används som "normalscenarie" i över 2.000 vetenskapliga rapporter. Till följd av detta har prognoser och modeller för framtiden blivit mycket allvarligare än de annars skulle ha blivit. Enligt detta "värstascenario" skulle temperaturen öka med sex grader fram till år 2100, medan dagens forskare enligt tidningen anser att vi med den rådande utvecklingen snarare kommer att landa på en ökning runt 3 grader. 

Bakgrunden är att inför att IPCC skulle släppa sin femte rapport 2014 lade forskare fram fyra scenarier som beskrev hur koldioxidutsläppen skulle kunna se ut under återstoden av århundradet. Bland dem fanns RCP8.5 – ett värsta scenario där en ökning av kolanvändningen med 500 procent kombinerades med nära nog obefintliga regelverk för att begränsa utsläppen. Skaparna såg aldrig scenariot som en trolig utgång utan beräknade att sannolikheten för att den extrema utvecklingen skulle förverkligas bara låg på tre procent.

Trots detta 
har RCP8.5 fått statusen som ett ”business as usual-scenario” – vilket felaktigt skulle kunna tolkas som att klimatmodellen representerar vad som blir resultatet vid en förlängning av rådande förhållanden. Och hittills har, enligt Ny Teknik, andra klimatforskare hunnit använda hypotesen i mer än 2 000 (!) vetenskapliga avhandlingar. Kritiken från andra forskare i artikeln är inte nådig - man menar att forskare måste förvissa sig om varifrån olika uppgifter kommer och vad de avser innan de lägger dem till grund för nya vetenskapliga rapporter. 

Jag kan ju lägga till att många av dessa öven 2.000 avhandlingar i allra högsta grad påverkar politiska beslut i klimatfrågan både i Sverige och utomlands. De styr också mycket av den allt mer alarmistiska mediebevakningen i frågan. Om politiker och allmänhet tror att IPCC:s värstascenario är det mest sannolika blir man helt enkelt lurade in i en alarmistisk domedagssyn på klimatfrågan.
 


 


Tung västsvensk miljöröst förespråkar mer realism i klimatfrågan

2020-02-10

Göran Wärmby har en speciell bakgrund. Han är civilingenjör till yrket och var kampanjledare i Greenpeace Sverige 1986-88 efter 12 års tjänst på naturvårdsenheten vid Länsstyrelsen  i Göteborgs och Bohus Län. Han har också bland annat varit miljöchef i Göteborgs Stad.

Häromdagen närmast chockade han klimatalarmisterna med sin gästkolumn på ledarsidan i Göteborgs-Posten med rubriken "Dags för mer realism i klimatfrågan".

Den som läser artikeln känner igen mycket från mina egna artiklar och inlägg i klimatdebatten genom åren. Faktum är att nästan varje ord skulle kunnat ha varit hämtade från min blogg. Artikeln är en bra sammanfattning av läget och hans förslag till fokus på lösningar i andra länder (sista stycket), och hans framtidsoptimism (i stället för undergångsstämning) ligger väl i linje med min och moderaternas syn på frågan. Jag lägger ut hela texten här:

 

Dags för mer realism i klimatfrågan

De flesta forskare är överens om att det globala klimatet värms upp och att detta orsakas av mänsklig påverkan. Hur mycket finns det olika uppfattningar om. Frågan är mycket komplex och känslomässiga argument får många gånger för stort utrymme.

Ett foto från museet inne i berget vid glaciären Kitzsteinhorn i Österrike flimrar förbi i mitt huvud. Fotot visar att glaciären började smälta redan år 1905. Innan de riktigt stora utsläppen av koldioxid tog fart, tänker jag. Klimatet på jorden har alltid varierat kraftigt med istider och varma perioder. Lilla istiden slutar ca 1850. Därefter har medeltemperaturen ökat fram till 1940-talet utan några större koldioxidutsläpp.

Cirka 85 procent av koldioxiden har släppts ut efter 1940-talet och andra världskriget utan att man ser någon särskilt kraftigare temperaturhöjning än tidigare. Höjningen fortsätter sakta men säkert med i snitt cirka en tiondels grad per decennium. Havsnivån tycks inte höjas mer än tidigare, några millimeter per år.

Men alla larmrapporter? De kommer i huvudsak från FN:s klimatorgan IPCC som sammanställer forskningsresultat från hundratals forskare från hela världen för beslutsfattare och media. Flera exempel tyder på att IPCC tidvis överdriver hoten i sina sammanfattningar – sammanfattningar som görs av andra personer än de som gjort själva forskningsrapporterna.

Några exempel är ”Hockeyklubban” 1998, ”Himalaya-skandalen” 2007 och ”Climategate” 2009. Flera kända forskare har kritiserat och lämnat IPCC. Organisationen är politiskt styrd och inte någon opartisk vetenskaplig institution. Det har tyvärr flera gånger skadat trovärdigheten för IPCC.

De cirka 100 klimatmodeller man jobbar med över tid har förutsagt höga värden på jordens kommande medeltemperatur som inte visat sig stämma med senare uppmätta lägre temperaturer. Dessa modeller ligger i många fall bakom det återkommande budskapet att ”vi har 10 år på oss”. Det märkliga är att inte media grävt mer i detta och ställt frågor till IPCC.

Ett annat oroväckande faktum är att det anses olämpligt att föra fram slutsatser som talar emot ”klimathotet”, enligt flera kontakter jag haft med klimatforskare i nordiska länder. Hela frågan om klimat och miljö skulle tjäna på en mer öppen debatt, mer realism och mer fakta.

Kina, Indien och Afrika kommer att installera hundratals nya kolkraftverk de kommande åren för att skapa en dräglig standard för sina befolkningar. Sveriges utsläpp märks inte på den globala utsläppskurvan. Vi har redan gjort mer än de flesta länder. Vår skog tar upp lika mycket koldioxid som vi släpper ut, vilket sällan redovisas.

Därmed inte sagt att vi inte ska ta klimatfrågan på allvar. En uppvärmning pågår. Mänsklig verksamhet påverkar, men i vilken omfattning är högst osäkert enligt många forskare. Istället för att ha panik över att världen går under, bör vi ägna oss åt mer realistiska och genomförbara åtgärder, inte minst genom att hjälpa utvecklingsländer som ”domineras av kolkraft” men som har goda förutsättningar för solenergi och andra lösningar.

Göran Wärmby
 


22 nya kolkraftverk i Japan - och 500 i Kina

2020-02-08

I dag finns för en gångs skull en intressant "klimatartikel" i Aftonbladet. Man berättar att Japan kommer att bygga 22 nya kolkraftverk de närmaste fem åren för att kompensera för stängningen av kärnkraftverken. Japan ser enligt artikeln kolet som ett kostnadseffektivt, säkert och tillgängligt bränsle. Enligt New York Times kommer samtidigt de nya kraftverken släppa ut lika mycket koldioxid som alla personbilar som säljs i USA årligen.

Men Japans ökande kolanvändning är enligt artikeln ändå ingenting jämfört med Kina som kommer att bygga ca 500 (!) nya kolkraftverk fram till 2030. Asien står för över 80 procent av världens kolanvändning och all kolanvändning i Asien ökar. Bilden att kolet fasas ut i världen stämmer helt enkelt inte säger forskaren Mikael Höök vid Uppsala Universitet.

"Japan använder 3 procent av väldens totala kolförbrukning. Kina använder 50 procent. Att Europa skulle kunna kompensera för det Kina använder, det går inte ihop. Men sedan finns andra argument. Att man kan vara ett gott exempel, ett föregångsland och visa att det är möjligt att ställa om" fortsätter Höök.

Den enda "nyttan" med svensk klimatpolitik är alltså att Sverige skulle kunna vara "ett föredöme" i världen. Då infinner sig den intressanta frågan hur mycket svenska folket är villiga att betala för att vara ett sådant föredöme? Hur mycket är man villig att betala i ökande "klimatskatter" om man samtidigt vet att de egna stora uppoffringarna inte medför något konkret och mätbart alls globalt? Och om svensk klimatpolitik medför lägre levnadsstandard, minskad frihet, lägre tillväxt och otrygg och dyr energiförsörjning lär vi för övrigt inte bli något föredöme för omvärlden heller. För vem vill följa efter oss då? För övrigt - varför skulle Kina ta efter Sverige när den stora utmaningen är att billigt och effektivt klara energiförsörjningen för över en miljard kineser? 

Jag landar i min vanliga slutsats - Sverige borde endast satsa på sådana "Klimatåtgärder" som bevisligen samtidigt medför fördelar för samhällsekonomi, tillväxt, hälsa och miljö. Moderaternas linje med fokus på elektrifiering och trygg elförsörjning, teknisk utveckling inom industrin och miljö/klimat- och hälsonyttiga insatser i fattiga länder ligger idag helt i linje med mina tankar. Straffbeskattning av landsbygden, bilismen och transportsektorn är samtidigt sådant vi moderater tar strid mot.


 


Interpellationsdebatt om missbruk av samordningsnummer

2020-02-07



I
 dag hade jag interpellationsdebatt med finansminister Magdalkena Andersson (S) om problemet med missbruk av samordningsnummer. Debatten skulle hållits förra veckan, men då var finansministern sjuk. Klicka på bilden ovan för att se hela debatten från riksdagens videoupptagning.

Här är mina huvudargument från debatten: 

 

De senaste åren har media gjort ett antal avslöjanden om missbruk av samordningsnummer. Det är ett problem som verkar vara mycket värre och mer utbrett än vad någon kunnat ana. Skatteverket har under flera år larmat om systematiskt missbruk av samordningsnummer och samma sak har avslöjats i ett flertal reportage ibland annat Sveriges Television.
 
Det finns i dagsläget nära 873.000 samordningsnummer i Sverige och kontrollen av vilka som har sådana nummer och deras identitet verkar ytterst svag. Sverige saknar idag helt enkelt kontroll över en stor del av dessa samordningsnummer - vilka alla dessa människor är, var de bor och hur många identiteter de har. Vi vet inte heller hur många som vistas illegalt i landet, och samordningsnumren är en del av problemet. Hur många individer som har flera olika samordningsnummer är som sagt också oklart. Vi har helt enkelt inte koll!
 
I en granskningsrapport från 2017 konstaterar Riksrevisionen att Skatteverkets arbete för att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen inte bedrivs på ett effektivt sätt. Därmed ökar bland annat risken för olika typer av välfärdsbrott. Samordningsnumren har en tydlig koppling till problemen med oklara adresser och personer med flera olika adresser.
 
Samordningsnumren kan samtidigt användas för missbruk av bidragssystem och välfärdstjänster, inte minst om en person har flera olika nummer. Jag har uppgifter direkt från personal på arbetsförmedlingen som berättar att personer med samordningsnummer felaktigt får rätt till arbetsmarknadsåtgärder, och personal inom socialtjänsten har bekräftat att personer med samordningsnummer felaktigt kan få utbetalt ekonomiskt bistånd. Ofta genom förbiseende eller okunskap hos handläggare. Har en person flera olika samordningsnummer är det såklart inte heller omöjligt att kunna få ut ersättningar i flera olika kommuner. Utbetalningarna till personer med samordningsnummer är inte så omfattande idag, men enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst som jag beställt är det ändå ganska många miljoner som betalas ut till personer med samordningsnummer. Risken för ökat missbruk är uppenbar om utvecklingen med allt fler oklara identiteter fortsätter.
 
Samordningsnummer används även bevisligen i ren kriminalitet, vilket ett flertal avslöjande i media visat. Även överutnyttjande av sociala trygghetssystem är för övrigt idag en del av den organiserade brottsligheten.
 
Med lite god vilja kan man tolka finansministerns svar som att regeringen tar problemet på allvar, även om förslagen till åtgärder har brister. Det är också beklagligt att regeringen inte agerat tidigare trots att frågan funnits högt upp på dagordningen i flera år. Finansministerns svar väcker samtidigt frågor.
 
Bland annat nämner hon att samordningsnumren behövs för att undvika personförväxling. I ett annat stycke skriver hon att för cirka hälften av alla samordningsnummer råder osäkerhet om personens identitet. Om man är osäker på personers identitet, kan finansministern förklara hur man då kan använda samordningsnumren för att undvika personförväxling?
 
Jag saknar också svar på frågan i min interpellation. Jag skrev den för att jag tog del av direktiven för den tillsatta utredningen om samordningsnummer som finansministern nämner i sitt svar. Av dessa direktiv framgår att utredningens syfte snarare verkar vara att göra det ännu lättare att få ett samordningsnummer. Exempelvis nämns att fler aktörer bör få behörighet att begära samordningsnummer och fler asylsökande ska tilldelas samordningsnummer. Man skulle ju kunna tänka sig att regeringen i stället skulle lägga fullt fokus på att försöka åtgärda detta samhällsproblem och skärpa kontrollen eller i vart fall göra hanteringen av samordningsnummer mer restriktiv? Borde inte utredningen tydliga mål snarare vara att minska antalet samordningsnummer? 
 
Moderaterna har uypprepade gånger efterfrågat kraftfulla åtgärder, bättre kointroll och tydligare samarbete mellan myndigheterna. Före jul presenterade vi ett komplett förslag för åtgärder för att komma till rätta med samordningsnummer.

* Det ska krävas personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, för att få ett samordningsnummer. Detta gäller redan för personnummer och det är uppenbart att det är nödvändigt också för samordningsnummer

* Alla som idag innehar samordningsnummer ska genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, bekräfta sin identitet. De samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod avslutas om inte särskilda skäl föreligger.

* Biometrisk data ska användas för att göra identifieringen av handlingens innehavare tydligare. Det vill säga liknande krav som när det gäller pass bör även användas för samordningsnummer. Detta minskar avsevärt risken att personer ska kunna skaffa sig mer än ett samordningsnummer.

Moderaternas förslag är att denna reform ska vara på plats och lagändringarna träda i kraft senast den 1 december 2020.

Problemet med regeringens förslag är att det tar alldeles för lång tid. Man tänker sig att gallra ut de första samordningsnumren först vid utgången av år 2021. Och sedan ska det ta fem år innan alla felaktiga nummer rensats ut. Med moderaternas förslag är alla felaktiga samordningsnummer bortrensade redan i slutet av nästa år.
 
I sitt svar skriver visserligen finansministern att det i vissa fall ska kunna gå snabbare. Skatteverket ska kunna besluta om avregistrering om det finns särskilda skäl för det, till exempel om en person har tilldelats ett nummer på felaktiga grunder. Men hur ska Skatteverket upptäcka det utan att först utreda personens identitet? Och hur upptäcker man om individer har flera samordningsnummer om man inte använder biometri?
 
Jag konstaterar att moderaternas förslag går längre eftersom vi vill se snabbare åtgärder, personlig inställelse för att verifiera även befintliga nummer samt att vi vill använda biometri på samma sätt som för pass. Det är dags att ta kontroll över detta på allvar och regeringens förslag är alldeles för svagt och tar alldeles för lång tid. 


Finansministerns svar blev väldigt motstridiga ju längre debatten gick. Å ena sidan skulle det bli kaos på myndigheterna om man valde moderaternas snabbare åtgärder mot problemet med kortare tidsfrist att styrka behörighet för att få behålla sitt samordningsnummer. Å andra sidan sa hon att 90% av samordningsnumren "skulle försvinna av sig själv" eftersom det i huvudsak är nummer som inte används. Det lät också som om samortdningsnumren främst används av EU-medborgare hmed fritidshus i Sverige. Jag tror knappast det finns 870.000 utländska fritidshusägare och det är inte dem vi diskuterar.

Hon hävdade också att systemet var viktigt för att bekämpa brottslighet och att polisen behöver det för att hålla reda på brottsmisstänkta och häktade. Men när jag talar med personer från polis opch skattemyndighet får jag snarare bilden att samordningsnumren medverkar till att underlätta kriminalitet. Moderaternas förslag syftar såklart inte till att tvinga polisen att radera samordningsnummer som behövs för brottsbekämpningen, eller för att kunna registrera häktade och fänmgslade personer. Vårt förslag syftar till att privatpersoner som själva vill behålla sitt samordningsnummer också måste styrka sin identitet, i annat fall tas samordningsnumret bort.

Jag tycker det är beklagligt att regeringen tar så lätt på denna fråga när berörda myndigheter är så tydliga med att det behövs snabba åtgärder. Moderterna kommer att fortsätta driva på i frågan och försöka få majoritet för våra förslag.

 


Möte med Libanons ambassadör

2020-02-06

I går kväll träffade jag och Roger Haddad (L) Libanons ambassadör Hassan Saleh. Detta med anledning av att det finns en svensk-libanesisk parlamentarikerförening i Riksdagen. Roger Haddad är ordförande i denna, och jag är en av medlemmarna.  

Libanon har en speciell situation i Mellanöstern, klämda mellan alla konflikter i området och utsatta för stora påfrestningar både ekonomiskt och socialt till följd av ett enormt stort flyktingmottagande från Syrien. Samtidigt har man sin egen historia med konflikter med Israel och syriska försök att styra inrikespolitiken.

Libanon har dessutom en intressant konstitution som försöker hantera den blandade befolningen där ca 60% är muslimer och 40% kristna. Bland annat är parlamentet kvoterat, 50% ska vara muslimer och 50% kristna. Presidenten ska vara kristen och talmannen muslim. Vad det verkar råder idag inga religiösa motsättningar i Libanon, däremot finns stor folklig oro och protester mot ökande fattigdom och ekonomiska problem.

Vi pratade mycket om IS och de övriga konflikterna i Syrien, hur Turkiet, Ryssland, Iran och Saudi-Arabien styr mycket av vad som händer. Dessutom blev det mycket samtal kring Israel och Palestina och olika utspel och fredsplaner. Vad som händer i Mellanöstern har enormt stor betydelse för Europa, både vad gäller ekonomisk utveckling, flyktingströmmar, riskerna för terrorism och givetvis biståndspolitiken. Att lära sig mer om detta känns viktigt även för att förutse hur svensk politik påverkas framöver.


Regeringen gömmer problemen med arbetskraftsinvandring i en utredning

2020-02-05

Det tog bara ett par dygn efter att vi moderater lade fram ett omfattande förslag (se bloggen den 3/2) för att komma åt problemen med missbruk av arbetskraftsinvandringen innan regeringen idag gjorde ett utspel om samma sak. Hetl klart driver moderaterna nu regeringsunderlaget framför sig. Först fick vi dem att utlova mer pengar till välfärden och nu börjar man i vart fall utreda problemen med arbetskraftsinvandringen.

I vissa delar pratar man också om samma saker som vi - försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare, stopp för kompetensutvisningar för bagatellfel, krav på heltid och heltidslön, och "åtgärder" mot fusk och utnyttjande av systemen. Problemet är bara att man gömmer alltihop i en utredning med en ändrad lagstiftning kanske framåt 2021. Det är alldeles för långsamt - problemen är akuta och åtgärder behövs nu. Dessutom ingår även ett förslag från regeringsunderlaget om att utöka möjligheten till spårbyte från asylansökning till arbetskraftsinvandring, alltså rakt emot det moderata förslaget att avskaffa denna möjlighet helt.

Det bästa för Sverige är om moderaterna återigen kan få med sig resten av oppositionspartierna på hela eller delar av vårt förslag. Därför meddelar Ulf kristersson och Ebba Busch Thor i morgon på DN Debatt att vi i morgon i socialförsäkringsutskottet går fram med ett konkret förslag till skärpt lagstiftning om arbetskraftsinvandring. Varje åtgärd som går att få igenom är bättre än inget. Så är livet i opposition, men vi kommer att fortsätta göra allt för att få igenom så mycket bra politik som möjligt.

 


Sannolikt vilseledande att påstå att vindkraften sänker elkostnaderna

2020-02-05

I går hade Dagens Industri flera helsidor om energi, där man bland annat skrev en hel del om den snabba utbyggnaden av vindkraft. I artikeln hyllas vindkraften som en stor vinst för konsumenterna, och man citerar vd:n för Svensk Vindenergi som uttalar att investeringarna i vindkraft slår alla rekord och bidrar till att pressa elkundernas nota med mångmiljardbelopp årligen.



Detta skulle jag vilja påstå är ett vilseledande påstående. För även om vindkraften bidragit till att sänka elpriserna under perioder när vindkraften producerar mycket el så bidrar samtidigt vindkraften till snabbt ökande nätavgifter eftersom det kostar enorma summor att bygga ut stamnäten till de platser där vindkraftparkerna finns. Inte sällan finns dessutom många av de stora vindkraftparkerna i norra delen av landet där man redan har gott om el tack vare vattenkraften och där efterfrågan av el är mindre. Mycket av den el som produceras i norr måste därför ledas till södra delen av landet för att så gott det går kompensera för nedlagd kärnkraft och kraftigt ökande elbehov. De stigande nätavgifterna hamnar direkt på elkundernas faktura.

Ovanpå detta kan man ju konstatera att priset för en kliowattimme el bara till en del består av marknadspriset. Till detta kommer en hög elskatt som även inkluderar elcertifikatsavgiften som är en direkt subvention till framförallt vindkraften. Detta är också något elkunden får betala.

Jag tror få konsumenter upplever att elkostnaderna minskat i takt med att vindkraften har byggts ut. Inte heller att det skulle ha tryggat elförsörjningen. Tvärtom får jag allt fler arga mail från både privatpersoner och företag som både klagar över höga elkostnader och problem att få fram tillräckligt med el för företagsetableringar. Problemet för elkunderna idag är att även om man sparar och energieffektiviserar och därför kan minska sin elförbrukning så är själva elen den lilla delen av elkostnaden, även när man räknar in elskatterna och momsen. Nätavgifterna samt momsen på detta är den stora kostnaden för många hushållskunder. Och den kostnaden stiger hela tiden ju mer vindkraft vi bygger. 

Jag har nu bett riksdagens utredningstjänst, RUT, försöka räkna på hur mycket utbyggnaden av vindkraften påverkat nätavgifterna för elabonnenterna. Det ska bli intressant att se om de kan reda ut detta.

Jag har inget personligen emot vindkraft så länge den byggs på rätt platser och inte stör närboende och känsliga naturmiljöer. Jag är för övrigt själv sedan många år delägare i ett vindkraftbolag, Slätten Vind AB, som äger och driver ett antal vindkraftverk i Västsverige. Men trots detta är jag ytterst kritisk till det onyanserade hyllandet av vindkraften. Utbyggnaden går alldeles för snabbt och det skapar stora obalanser på elmarknaden och driver upp de totala elkostnaderna för konsumenterna.

Rent generellt tror jag att de flesta elkonsumenter tycker det är märkligt att vi skickar dubbla budskap från politiken. Vi vill att allt mer ska elektrifieras - allt från elbilar till industriprocesser - och samtidigt har vi en mycket hög beskattning av el och mycket höga och stigande nätavgifter som konsumenten har svårt att påverka. Om man vill underlätta elektrifiering borde vi göra flera saker:
1. Se till att vi har en stabil inhemsk elproduktion som fungerar oavsett väder. Vindkraft kan aldrig vara baskraft. Vattenkraft och kärnkraft måste under överskådlig tid vara basen för denna elproduktion.
2. Sänka elskatterna för att stimulera ökad elektrifiering. Med fördel kunde kanske pengar från ineffektiva och utdömda satsningar på "klimatpolitik" i stället användas för att sänka elskatterna och därmed ge en direkt stimulering av ökad elektrifiering.
3. Nätavgifterna måste sänkas och/eller bli mer påverkbara för elkonsumenten.


 


Moderata förslag för att skärpa och reformera arbetskraftsinvandringen

2020-02-03

Jag har flera gånger skrivit om problem med arbetskraftsinvandring. I november sammanfattade jag det jag tidigare skrivit i frågan de senaste åren i detta blogginlägg. I grunden är Alliansens stora reform oerhört viktig för svenskt näringsliv. Rekrytering av nyckelpersoner utomlands skapar ofta förutsättning för att kunna växa och anställa fler i Sverige. En stor del av arbetskraftsinvandrarna är mycket högutbildad specialistarbetskraft inom exempelvis it, och en annan stor del är bärplockare som utför arbetsuppgifter som ingen annan vill göra, betalar skatt och inte belastar de svenska socialförsäkringssystemen alls under den korta säsong man är här.

Samtidigt finns ett antal allvarliga problem med reformen. Regelverket utnyttjas tyvärr både för ren kriminalitet och för missbruk av våra bidragssystem och det används för att kringgå asylreglerna. Reglerna om anhöriginvandring för  arbetskraftsinvandrare är orimliga och det är ett problem om arbetskraftsinvandring för enklare jobb gör att nyanlända och lågutbildade inte tar dessa jobb. Det är också ett problem att dagens regler säger att det räcker med en lön på ca 13.000 för att få arbetskraftsinvandra - en sådan lön kan man knappast leva på idag, i vart fall inte om man tar med sig sin familj. Då behöver man bidrag från det svenska samhället för att klara sig.

Det finns också problem som i onödan försvårar för företagen och för arbetskraftsinvandrarna. Exempelvis orimlig utvisning av arbetskraftsinvandrare för bagatellartade fel från arbetsgivarens sida och onödigt långa handläggningstider för tillstånd att arbetskraftsinvandra. Svenska företag har idag problem att rekrytera specialistarbetskraft från utlandet. 


Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring ska vara tydligt inriktat på högkvalificerad arbetskraft, samtidigt som alla former av missbruk motverkas.

Moderaterna lägger idag fram tolv konkreta förslag:

1. Stoppa kompetensutvisningarna
Trots ny lagstiftning och praxis fortsätter kompetensutvisningarna. Regelverket måste därför ändras så en helhetsbedömning görs och mindre fel inte per automatik leder till utvisning. Samtidigt bör fler sanktioner än utvisning av arbetstagaren införas när arbetsgivaren har gjort fel.
 
2. Attrahera högkvalificerade arbetskraftsinvandrare
Sverige bör göra mer för att locka hit högkvalificerad arbetskraft. Till exempel bör högkvalificerade arbetskraftsinvandrare kunna beviljas permanent uppehållstillstånd snabbare och i ett tidigare skede få möjlighet att byta arbetsgivare. Vidare behöver bland annat talangvisum införas och expertskatten reformeras.
 
3. Höjt krav på lönenivå motsvarande en heltidsanställning.
Moderaterna vill införa ett höjt krav till en lönenivå motsvarande heltidsanställning vid lägsta lön. Med ett högre lönekrav bidrar arbetskraftsinvandraren mer till välfärden samtidigt som risken för att regelverken missbrukas minskar. I dag ligger lönekravet på cirka 13 000 kronor. I praktiken innebär vårt förslag att det höjs till lägsta heltidslön enligt relevant kollektivavtal.
 
4. Försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare
I dag finns inte något försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare. En partner och/eller ett ogift barn under 21 år får därmed flytta med en arbetskraftsinvandrare till Sverige utan att ha en tryggad försörjning. Moderaterna vill att arbetskraftsinvandraren ska försörja sina anhöriga eller att de anhöriga ska försörja sig själva.
 
5. Utred ny ordning för prövning av arbetstillstånd
Migrationsverket har ett omfattande och i delar splittrat uppdrag. Dels ansvarar myndigheten för prövningen av arbetstillstånd, ansökningar om asyl, anhöriginvandring och medborgarskap, dels är man ansvarig för Sveriges asylboenden och förvarsverksamhet. Det kan få till följd att arbetstillstånd nedprioriteras och att väntetiderna blir långa. Migrationsverket har inte heller fullt ut det arbetsmarknadsperspektiv som krävs vid prövningen av arbetstillstånd. Frågan om en ny ordning för prövning av arbetstillstånd bör därför utredas.
 
6. Nej till spårbyte för att kringå asylreglerna
Spårbyte är en möjlighet för asylsökande som jobbar att, vid avslag på sin asylansökan, söka arbetstillstånd direkt när sökanden befinner sig i Sverige. Detta är ett undantag från huvudregeln om arbetstillstånd ska vara ordnat före inresa till Sverige. Moderaterna vill att möjligheten till spårbyte tas bort. Den innebär en sammanblandning av asylsystemet och systemet med arbetskraftinvandring och strider mot principen att asylprocessen ska ha ett tydligt avslut.
 
7. Krav att betala in sociala avgifter i förskott
För att minska riskerna för fusk bör ett system där det ställs krav på att betala in sociala avgifter i förtid övervägas. Det kan exempelvis utformas så att arbetsgivaren under de två första åren av en anställning ska betala in sociala avgifter kvartalsvis i förskott. 
 
8. Stopp för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter
Arbetskraftsinvandring vad gäller personliga assistenter är i för stor utsträckning förenad med missbruk och fusk. Moderaterna vill därför införas ett stopp för arbetskraftsinvandring till Sverige som personlig assistans. Vid behov är vi redo att införa spärrar även mot andra yrkeskategorier.
 
9. Tydlig kriminalisering av handel med arbetstillstånd som sker med falska intyg
Handel med arbetstillstånd med hjälp av falska intyg bedöms vara en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Dagens rättspraxis innebär dock att gärningsmän som begår denna brottslighet inte kan dömas för någon form av människosmuggling. Moderaterna vill därför se över lagstiftningen gällande människosmuggling i syfte att kriminalisera handel med arbetstillstånd och motverka att människor far illa.
 
10. Nytt brott – arbetskraftsmissbruk – och skärpta straff
Moderaterna vill införa ett nytt brott: arbetskraftsmissbruk – där allvaret i missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring ska tydliggöras och straffen skärpas.
 
11. Migrationsverket bör ges möjlighet att använda biometriska data
Brottslighet med falska eller utnyttjade identiteter ökar. För att förhindra att tredjelandsmedborgare kan få fler flera identiteter i Sverige bör Migrationsverket ges rätt att uppta, lagra och söka biometriska data avseende samtliga personer som söker uppehållstillstånd i Sverige, däribland arbetskraftsinvandrare.
 
12. Migrationsverket ska få direktåtkomst till andra myndigheters databaser
För att Migrationsverket ska kunna förebygga, kontrollera samt utreda fusk och missbruk behöver myndigheten få direktåtkomst till Skatteverkets, Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Kronofogdemyndighetens databaser. Moderaterna avser att i närtid lägga ett skarpt lagstiftningsförslag om det i riksdagen.

Min kommentar till förslagen:

Detta är en fråga som diskuterats mycket internt i partiet, och jag tycker vil landat på ett mycket väl avvägt och genomarbetat förslag där vi lyssnat på både näringslivet och de myndigheter som arbetar mot missbruk av regelverken.

Det återstår ett problem, och det är att det är märkligt att det behövs arbetskraftsinvandring för enklare jobb såsom städjobb och enklare restaurangjobb, skogsplantering och bärplockning. Dessa jobb borde kunna utföras av arbetslösa och nyanlända som redan finns i landet. Men det är så det ser ut - det finns för få inom landet som söker sådana jobb och om företagen inte kan rekrytera utomlands betyder det att de inte kan driva sina verksamheter. Därför är det viktigt att inte låta myndigheter eller fackliga organisationer bestämma vilka jobb som ska få besättas med arbetskraftsinvandrare. Det är företagen som bäst vet vad de behöver. Det politiken i stället måste göra är att skräpa regelverken så att arbetslösa med låg utbildning också tar de jobb som finns. Moderaternas förslag om bidragstak är en sådan åtgärd, och det behövs också andra drivkrafter för att arbetslösa ska söka de jobb som finns. Att stoppa arbetskraftsinvandringen löser inte detta problem.  

 


Debattartikeln i Expressen i sin helhet

2020-02-02

Här är vår debattartikel i Expressen idag i sin helhet (klicka för läsbar storlek).


 


Intressant inlägg i klimatdebatten

2020-02-02

John Hassler är professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Finanspolitiska Rådet. Han är även ordförande för SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) som nyligen publicerade den omtalade rapporten från tankesmedjan SNS, "Svensk politik för globalt klimat". I en intressant intervju i fplus ger han sin syn på klimatfrågan. I artikeln påpekar han att det inte är oljan som är det stora "problemet" i klimatomstäkllningen utan kolet, och att Sverige måste ha mycket tydligare fokus på att klimatfrågan är global. Med bara en liten global koldioxidskatt skulle det idag mycket billiga kolet snabbt bli mindre lönsamt.

Kol, till skillnad från konventionella olja, är väldigt priskänslig och redan dagens pris på utsläppsrätter inom EU, om det översätts till bensinskatt motsvarar en femtioöring per liter, gör kolkraften olönsam. När klimatskadan räknas in i kalkylen är alltså kolkraft olönsam. Andra frågor som flygets och bilarnas användning av konventionell olja är sekundära problem och han ser egentligen inga problem med att fortsätta använda konventionell olja. "Den är inte särskilt priskänslig. En skatt skulle visserligen drabba vinsterna i oljeproduktionen, men eftersom marginalerna är så pass stora så prisar, även en hög skatt inte ut konventionell olja". "Detta betyder också att det är samhällsekonomiskt rätt att använda den konventionella oljan även när klimatskadan tas med i kalkylen. Den konventionella oljan kan och bör förmodligen användas till den tar slut."

Det är lätt att instämma i jämförelsen mellan kol och oljeprodukter. Svenska bilister och svensk landsbygd kan såklart aldrig kompensera för allt fler nybyggda kinesiska och indiska kolkraftverk. Svenska folket kan skattas ihjäl fullständigt med nya "klimatskatter" utan att det ger någon som helst global effekt på oljeförbrukningen. Och Sverige har redan världens i särklass högsta koldioxidskatt. Min stora invändning är ändå Hasslers tro att det går att införa en global koldioxidskatt. Det är såklart en utopi, hur skulle det gå till?

I Intervjun sägs också ett antal andra viktiga sanningar, exempelvis att det är fel att stoppa Preems nya raffinaderi i Lysekil. Hassler riktar också stenhård kritik mot stora delar av regeringens klimatpolitik för att den har fel fokus. Men allra intressantast är kanske att han - som själv förespråkar skarpa åtgärder mot klimatförändringar - säger följande om forskningsläget. Det är en rejäl råsop mot dem som felaktigt uppreparr att vetenskapen är enig i klimatfrågan:

"Det vetenskapliga underlaget för frågan om hur mycket utsläppen av växthusgaser kommer att påverka jordens klimat, och vilka effekter det får på världens ekonomer, är mycket osäkert. Det finns till exempel inte något starkt stöd i forskningen för att vi skulle ha passerat, eller är på väg att passera, en global ”tipping point” där klimatförändringarna skenar."

Hans slutsats är visserligen att man "för säkerhets skull" (försiktighetsprincipen) ändå bör vidta åtgärder:

"Men vi menar att det är absolut fel att vänta med åtgärder trots den osäkerheten. För om det, trots osäkerheten, skulle vara så att konsekvenserna blir så allvarliga som en del forskning indikerar, är det viktigt att börja i tid. De samhällsekonomiska vinsterna överväger då med råge de kostnader som är förknippade med en stor global omställning. Det är inte värt risken helt enkelt".

Det är väl här vi skiljer oss mest åt. För mig handlar försiktighetsprincipen snarare om att inte ösa ut massor av miljarder av skattebetalarnas pengar på kostsamma åtgärder som endast syftar till att minska utsläpp av koldioxid utan att man åtminstone är hyfsat säker på att detta mer än marginellt påverkar jordens klimat. Risken att vi bokstavligen kastar pengar i sjön är annars uppenbar. Bättre då att satsa på åtgärder som bevisligen även medför andra nyttor för miljö, hälsa, samhällsekonomi eller tillväxt. Att hjälpa andra länder med elektrifiering och ge stöd till att utveckla solkraft i fattiga länder runt ekvatorn med många soltimmar är två bra exempel på sådana åtgärder som inte är bortkastade oavsett om det ger effekt på klimatförändringarna eller inte. Och stöd till fordkning kring nya energikällor - effektivare solenergi, vätgasteknik och ny kärnkraftsteknik kan både skapa tillväxt, jobb och exportinkomster.

Här hemma i Sverige borde vi även lägga fokus på ökad elektrifiering, stabil elproduktion och eldistribution. Och om jag fick bestämma även lägre nätavgifter och lägre elskatter - i stället för meningslösa klimatåtgärder. Idag vill vi att elektrifieringen ska öka, samtidigt som kostnaderna för elen (elpris, elskatter och nätavgifter sammantaget) hela tiden ökar. Fick vi ned dessa kostnader skulle marknadskrafterna själva verka för ökad elektrifiering - utan behov av snedvridande subventioner. Att minska Sveriges beroende av importerad olja och gas är dessutom givetvis bra för samhällsekonomin och försörjningsberedskapen alldeles oavsett den möjliga klimatnyttan. 
 


Debattartikel om "bonus-malus" i Expressen idag

2020-02-01

I dag har jag och åtta moderata riksdagskolleger en debattartikel med anledning av att Moderaterna ger beskedet att vi vill avskaffa dagens system med bonus-malus. Jag utvecklade ju även saken på bloggen igår där jag sammanfattade argumenten mot dagens system. Debattartikeln publioceras på nätet idag och om allt går som planerat kommer inlägget även i morgondagens papperstidning. Klicka på twitterinlägget nedan för att läsa.


 


Moderaterna vill skrota "bonus-malus"

2020-01-31

I dag meddelas det nya beskedet från moderaterna. Vi vill skrota bonus-malus-systemet. Detta är något jag och ett antal m-kolleger engagerat oss i ganska mycket det senaste året i takt med att vi sett allt fler negativa effekter av systemet. Droppen blev när det nya wltp-systemet för mätning av avgaser lades ovanpå befintligt bonus-malus-system, vilket fick helt orimliga effekter. Tanken med bonus-malus var god från början men modellen har slagit helt fel. Då måste man tänka om.

Bonus-malus slår hårt mot den som måste köpa nytt fordon men där det inte finns några "bonus-alternativ". Bland dessa kan nämnas många hantverkare och småföretagare och de som är beroende av bil med dragkrok för att kunna dra tunga släp. Systemet slår på detta sätt mot företagande, jobb och landsbygdens näringar. Vi har också sett hur husbilsbranschen säger upp personal på grund av helt groteska fordonsskatter på nya husbilar. Samtidigt ser vi att det svenska bonus-malus-systemet medfört en ökad export av elbilar till Norge - i praktiken bekostar svenska skattebetalare delar av omställningen av fordonsflottan i vårt grannland.

Utöver detta medför dagens system att de som redan har råd att köpa elbil får en bonus betalt av de som inte har råd att köpa en elbil. Det överför pengar till dem som har mycket från dem som har mindre och det överför pengar från landsbygden till städer och tätorter där de flesta elbilar köps.

Jag har tidigare även berättat att även Konjunkturinstitutet dömer ut bonus-malus. Det finns många skäl att skrota bonus-malus och göra om hela systemet i grunden. 

 


"Miljöpartiets drömmar om klimatdiktatur"

2020-01-30




I går hade Svenska Dagbladet denna ledartext med ovanstående rubrik (tyvärr låst). Det förvånade mig mycket att denna normalt så klimatalarmistiska tidning på ledarplats gick till så starkt angrepp mot Miljöpartiet. Det kändes befriande.

I ledaren skriver Jesper Sandström bland annat:

 

"Partiet har också en annan mer auktoritär sida. Den riskerar att vinna mark om diskussionen om klimatet blir allt mer apokalyptisk. Inom Miljöpartiet finns en obehaglig övertygelse om att de egna ideerna är så goda, de egna problemen så akuta, de egna lösningarna så överlägsna, att man kan kompromissa med demokratin för att nå sina mål."


Ledaren går sedan igenom ett antal märkliga uttalanden från ledande miljöpartister, bland annat från europaparlamentarikern Per Holmgren (som jag själv tidigare också uppmärksammat). Även andra miuljpartistiska fd ministrar får kritik. 

I slutet av ledaren kan man läsa:

 

"Problemet är alltså inte att klimatdiktatur eller grön kulturrevolution väntar över en natt, utan att Miljöpartiet är beredda att gå alldeles för långt i den riktningen, eftersom de är såövertygade om de egna lösningarnas nödvändighet. Det blir i bästa fall dyrt och verkningslöst, i värsta fall direkt skadligt för människan, miljön och ekonomin."


Jag kunde inte sagt det bättre själv. Eller, jag har ju faktiskt sagt det själv ett antal gånger genom åren och då fått enorm kritik från klimatalarmisterna för min hårda ton. Jag kan bara konstatera att allt fler börjar vakna. Klimatdebatten kan förhoppningsvis gå från extremism och alarmism till framtidstro. Men då måste övriga partier sluta lyssna på Miljöpartiet som samlar de mest extrema rösterna i klimatpolitiken.
 


Gymnasielagen har blivit en katastrof - S, C, MP och V måste ta ansvar

2020-01-30

Ni minns debatten för några år sedan när S/MP-regeringen med stöd av C och V införde den så kallade "gymnasieamnestin" som gav upp till 9,000 unga vuxna män utan asylskäl en chans att ändå få stanna i landet. Lagfördslaget totalsågades av lagrådet på ett sätt som troligen aldrig skådats tidigare i svensk politik, men ändå gick de fyra partierna vidare och drev igenom den nya lagen. Vi var många som varnade för följderna och efterhand har det kommit allt fler uppgifter som visar att vi hade rätt.


I dag kommer denna hemska nyhet - minst 1.200 unga ensamkommande, mest män, lever på gatan, försörjer sig genom prostitution, droghandel eller annan kriminalitet. Gymnasielagen gav många av dem rätt att stanna i landet trots avsaknad av asylskäl, men gav dem ingen rätt till bostad eller försörjning. Ingen verkar heller kontrollera nämnvärt om de studerar heller. Efter studierna har de några månader på sig att få jobb - annars ska de kastas ut. 

Hanteringen av detta ärende måste vara det sämsta som gjorts i svensk migrationspolitik. Ett slarvigt och ogenomtänkt lagförslag, som strider mot alla rättsprinciper, totalsågat av lagrådet och extermt rättsosäkert. Dessutom tog vi hand om människor utan asylskäl, men utan att se till att de har tak över huvudet och en försörjning att leva av. Lagen har skadat tilltron till svensk migrationspolitik och den har skadat de unga män som nu lever på gatan i vårt land. Allt blev fel. Nu måste de fyra skyldiga partierna - S, C, MP och V - ta ansvar för det de ställt till med. 

Bland dessa ensamkommande hemlösa verkar även finnas en del "papperslösa" alltså personer som gått under jorden efter avslagsbeslut. Dessa personer måste såklart letas upp och sedan skickas tillbaka till sina hemländer under ordnade former. Även i den frågan har regeringen visat svalt intresse. Priset blir ett alltmer skiktat parallellsamhälle där den allra lägsta nivån är människor som lever på gatan utan rättigheter, och där kriminalitet eller prostitution blir den enda utvägen.  

 


Media om min KU-anmälan av Anders Ygeman (S)

2020-01-30

Både P4 Sjuhärad och Borås Tidning uppmärksammar min KU-anmälan av statsrådet Ygeman.







 


Miljöpartiets aningslösa migrationspolitik

2020-01-30

Miljöpartites Lorentz Tovatt skrev detta på twitter gäromdagen. Jag tycker det är något av det mest aningslösa jag läst, till och med från en miljöpartist. Med den retoriken kommer varje orkan, översvämning eller torka någonstans i världen att plötsligt kunna utgöra asylskäl. Ja, frågan är om det går att söka asyl på grund av kyla om det är jättekallt, typ 20 minusgrader eller om kanske 30 plusgrader är asylskäl?  Vad är egentligen en "klimatflykting"? Ställningstagandet från FN:s flyktingorgan känns som ett tydligt politiskt inlöägg i klimatdebatten och inte som något seriöst sätt att hantera asylpolitik. Jag utgår från att Sverige aldrig kommer att ta beslut om att införa sådana asylskäl.


 


Jag KU-anmäler statsrådet Anders Ygeman

2020-01-29

Jag KU-anmäler nu statsrådet Anders Ygeman med anledning av de vilseledande uppgifter han spred på twitter (och i andra sammanhang) i höstas rörande skicket på reaktorerna Ringhals 1 och 2. Hela motiveringen, underlagen och bilagorna 1-2 finns i mitt blogginlägg om samma sak den 24/1 (se nedan). Till KU-anmälan har jag även bifogat detta utlåtande från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Sannolikheten för att KU ska gå på min linje är hög, KU har tidigare uttalat att statsråden ska lämna korrekt information även i sopciala medier. Mina KU-anmälningar tidigare år av såväl statsminister Löfvén som migrationsminister Morgan Johansson fick för övrigt framgång och dessutom stöd av ett, vad jag vill minnas, helt enigt KU. (Det är en av dessa två anmälningar som jag åberopar i näst sista stycket när det gäller KU:s praxis).  Även denna gång anser jag mig ha gott stöd och stabila underlag för min anmälan.

 
 


Detta trams tänker alltså alla partier utom M och SD rösta igenom idag

2020-01-29

I dag kommer riksdagen att rösta igenom en ny skatt på plastpåsar. Endast M och SD har reserverat sig mot dessa dumheter som sannolikt bara har som syfte att få in mer skatt - för några miljöargument finns knappast.

Jag har redan tidigare påpekat hur otroligt dumt och ogenomtänkt detta förslag är. Argumenten mot är många men jag nöjer mig med att nämna några av dem:

Syftet sägs vara att minska mängden plast som hamnar i havet - men det är inte de svenska plastpåsarna som förorenar haven utan plast från främst Asien där man dumpar sopor rakt i havet, sopor som sedan förs med strömmarna till andra delar av världen - inbklusive den svenska västkusten. Man talar också om att det är bra för klimatet med mindre plast - men om man tittar i en vanlig butik inser man att nästan alla varor idag är förpackade i engångsplastplast, ofta i flera lager. Det är knappast plastpåsen i kassan som är problemet - och den påsen är ofta till stor del gjord av sockerrörsstärkelse och därmed en av de mer miljövänliga "plastprodukterna" i butiken. Andra påsar tillverkas av återvunnen plast och är därför en viktig del av den cirkulära återvinningen av plastprodukter. De flesta påsar används dessutom många gånger och slutar sedan som soppåse som återvinns som energi. Det har också konstaterats att plastpåsar faktiskt är mer miljövänliga än både flergångspåsar av bomull/tyg och papperspåsar. Så precis alla argument för en svensk skatt på plastpåsar faller platt till marken.

När man sedan läser lagtexten (sammanfattad nedan) vet man inte om man ska skratta eller gråta. Läs texten och inse hur byråkraterna haft julafton på departementet! Sex riksdagspartier tycker alltså att detta är en vettig lagstiftning att införa. Det är nästan att man skäms å deras vägnar som riksdagsledamot. Men jag trycker såklart nej i likhet med alla mina moderata kolleger.
De som röstar för denna skatt förlöjligar i stället den viktiga debatten om miljövänlighet och hållbarhet.


 


Möte med Visita Väst

2020-01-29

I går kväll var alla västsvenska riksdagsledamöter inbjudna till branschföreningen Visita i Västsverige. Vi träffades på Visitas huvudkontor i Stockholm för en genomgång av branschens möjligheter och problem, och en god bit mat efteråt så som det anstår en branschorganisation som organiserar bland annat restaurangföretag.

Visita är en bransch och arbetsgivareorganisation för både hotell och restauranger, men också för cateringföretag och för den breda besöks- och turistnäringen såsom campingplatser, skidanläggningar, djurparker och mycket annat. Sammantaget är det en snabbt växande bransch som stadigt ökar omsättningen och där andelen exportintäkter (alltså utländska turister) också ökar.

Att införa en "turistskatt" som Socialdemokraterna lanserat är något som branschen inte uppskattar. Men man har också många andra lagar och regler som motverkar en utveckling av branschen. Att det krävs ett särskilt tillstånd för att starta ett hotell känns väldigt märkligt med tanke på att alla de krav som finns för ett sådant tillstånd redan finns med som villkor vid andra prövningar som en hotellägare måste gå igenom. Trots detta kostar ett hotelltillstånd 4.700 kronor. Att restauranger och pubar fortfarande år 2020 måste ha ett danstillstånd (!) för att människor ska få dansa är helt absurt. Och nya regler om att ursprungsmärkning av råvaror måste anges skriftligt i menyerna är oerhört kostsamt eftersom man ofta köper in från olika ställen och då måste trycka om menyerna hela tiden - uppgifter om matens ursprung borde kunna lämnas muntligen vid förfrågan från gästen, precis som man gör angående exempelvis allergier. 

Vi berörde såklart också reglerna om gårdsförsäljning av alkohol som nu en majoritet i riksdagen uttalat att regeringen ska ta fram. Men ännu händer inget och det var helt uppenbart igår att det främst är Miljöpartiet som sätter sig på tvären och blockerar detta med den märkliga motiveringen att det skulle strida mot EU:s regler. Detta är en ohållbar invändning - Finland har redan regler om gårdsförsäljning av alkohol och det har gått alldeles utmärkt utan att avveckla Alko, deras motsvarighet till vårt Systembolag.

Vi pratade också infrastruktur. Visita var tydliga med att alla transportslag behövs - bil, tåg, flyg och båt. Många besöksmål ligger avsides och behovet av ett fungerande vägnät är stort om man ska kunna utveckla sin näring.

Det blev också ett intressant samtal om arbetskraftsinvandring. Många nischade restauranger har behov av att importera kockar till Sverige för att få rätt kunskap. Samtidigt kan det uppfattas som märkligt att man behöver anställa städare och vanlig kökspersonal eller restaurangbiträden från utlandet när det går många lågutbildade arbetslösa. Men om ingen i landet söker dessa jobb måste ju företagen söka personal utomlands. Det måste gå att hitta ett fungerande system där arbetskraftsinvandring av nyckelpersonal inte försvåras, samtidigt som arbetskraftsinvandring inte används på ett sätt som motverkar att få arbetslösa i arbete. Detta måste göras utan att slå undan benen på företagen - bästa sättet att motverka arbetskraftsinvandring av lågutbildad arbetskraft är att se till att de arbetslösa i Sverige söker jobben. Och då måste man se över regelverken för de arbetslösa och öka drivkraften att ta de jobb som finns.

Det finns mycket att göra för att fortsätta utveckla besöksnäringen i Sverige och det är bra att påminnas om detta ibland.


Hotar klimatförändringar den finansiella stabiliteten?

2020-01-28



I dag hade finansutskottet utfrågning med Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden om hot mot den finansiella stabiliteten. Mycket är återkommande vid dessa utfrågningar, exempelvis stabiliteten i banksektorn, hushållens skuldsättning, utvecklingen på bostadsmarknaden, kreditgivning till näringslivet, ränteläget och andra viktiga parametrar. Alltid intressant.

Men vid utfrågningen deltog även finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och han kunde såklart inte låta bli att ägna det mesta av sin talartid åt det hot han och andra menar finns mot finansmarknaderna till följd av klimatförändringar. Och så är det möjligen - om det blir  dramatiska förändringar av klimatet så påverkar det såklart både hushåll och företag. Vissa kommer att tjäna på det och andra förlora. Sådant kan skapa obalanser på de fiansiella marknaderna.

Men Bolund gjorde några påståenden som jag starkt ifrågasätter. Det första var att han förutspådde mycket kraftigt ökade försäkringskostnader till följd av klimatförändringar. Detta är något många hotar med i debatten, översvämningar, skogsbränder, stormar osv påstås bli fler och värre om klimatet blir varmare.

Hittills syns dock inget av detta, statistiken visar tvärtom att stormar och oväder ligger ganska stabilt över åren,. havsnivåerna stiger ungefär som tidigare och arealerna mark som brinner globalt blir mindre över tid, inte minst i USA. Och hittills syns faktiskt inget av några stigande samhällskostnader heller. Här är statistik från världens största återförsäkringsboilag Munich RE, hämtat från en rapport man presenterade 2017 över världens försäkringskolstnader för väderkatastrofer, relaterade till total BNP åren 1990-2017. Det är en tydlig trend mot minskade kostnader, även om det varierar mellan åren. Per Bolunds hotfulla påståenden om stigande kostnader känns därmed mer som osäkra framtidsprognoser.


 

Bolund framförde också åsikten att vissa placeringar efter hand "kommer bli värdelösa", och uppenbarligen syftade han på investering i verksamheter som medför koldioxidutskläpp. Han nämnde särskilt cementindustrin. Mycket märkligt tycker jag med tanke på att han och MP stenhårt driver byggande av höghastighetsjärnväg. Denna järnväg byggs på tjocka gjutna betongblock för att skapa stabilitet, till skillnad från vanlig järnväg som byggs på syllar. Om vi ska bygga höghastighetsjärnväg i Sverige kommer cement och betongindustrin att få ett enormt uppsving och tjäna massor av pengar, trots att det är den verksamhet som kanske släpper ut mest koldioxid av alla industriprocesser.
 


Ulf Kristerssons möte med Bensinupproret väckte positiva reaktioner

2020-01-28

Detta facebookinlägg från Bensinupproret förra veckan, som jag sedan själv delade på twitter, fick mycket uppskattning i Bensinupprorets nätverk. Att en av partiledarna tar sig tid att träffa Bensinupproret och lyssna borde vara en självklarhet, men uppenbarligen är det inte det. Vad jag förstår är Ulf Kristersson den ende av partiledarna som gjort detta. Moderaternas linje att sänka drivmedelsskatterna med en krona per liter i årets budget visar också att vi tar frågan på allvar.

 


 


"Vad f*n får jag för pengarna?

2020-01-27

En viss företagsledare myntade detta uttryck, och det blir allt mer använt i samhällsdebatten som reaktion mot allt högre skatter på allt mer, samtidigt som välfärden går kräftgång på många områden. I längden är det såklart orimligt att ständigt plocka av medborgarna allt mer skatt, samtidigt som samhället inte levererar den välfärd och samhällsservice människor förväntar sig. Sverige är ett av de 2-3 länderna i världen med högst skattetryck. Men människor upplever allt oftare att vi inte är ett av de 2-3 länder i världen som erbjuder bäst välfärd.  

I grunden handlar allt om prioritering. Om vi använde alla dessa skattepengar till rätt saker skulle det med råge räcka till världens bästa sjukvård, skola, äldreomsorg och sociala omsorg. Och det skulle räcka till en betydligt starkare och effektivare polis och ett bättre fungerande rättsväsende. Och till ett större försvar. 

Men Sverige har valt annorlunda. Vi är ett av 3 länder i världen som ger störst andel av BNI till bistånd (som vi ofta inte har koll på alls). Vi är ett av de länder i världen som satsar mest av skattepengarna på klimatåtgärder (med ytterst tveksam effekt dessutom). Vi är det land i EU som tagit emot flest antal asylsökande per capita (och sannolikt dessutom gett dem de mest generösa ekonomiska ersättningarna i Europa eller rent av världen). Och nu riskerar vi också att bli ett av de länder i EU som betalar allra högst medlemsavgift till EU. 

I det lilla behöver jag knappast nämna elcykelpremier, ny jämställdhetsmyndighet, genusforskning, friår, "familjedagar", konstprojekt för maskar och skalbaggar (!), byggsubventioner och ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder och mycket annat. Allt enligt regeringen viktigare än skola, sjukvård, äldreomsorg och polis.

Frågan är hur mycket av skattepengarna som blir kvar till välfärden för alla dem som bor i vårt land? Jag ställde frågan på twitter och har fått nära 3.000 reaktioner på bara tre dagar. Det är ovanligt mycket och visar att frågan engagerar.

För mig är det viktiga att prioritera. Det är mitt mantra även i interna diskussioner. Och i dag är moderaterna det parti som prioriterar tydligast i statens finanser. Vår extra ändringsbudget var ett bra exempel på det, vår budgetmotion i höstas likaså. Vi omfördelar pengar från det som är mindre viktigt till det som är centralt för vårt samhälle - välfärden i kommunerna, sjukvården och polis/rättsväsende. I den kommande vårbudgeten kommer vi att fortsätta på denna väg.

Med en moderat budget skulle färre fråga sig vad f'n får jag för pengarna.

 

Nej, inte plusgrader på Grönland - men det var rekordkyla 2 januari i år

2020-01-25

Jag hamnade i en mycket märklig diskussion på twitter idag. En välbekant vänster-klimatalarmist påpekade att det minsann är plusgrader på Grönland mitt i vintern, och att det "brukar vara ännu högre temperaturer". Men han hade inte tagit fram temperaturuppgifter från den stora ön Grönland alls. Däremot från stadsdelen Grönland i Olso. Jag kunde visa för honom att det tvärtom är väldigt kallt på Grönland just ju.

  

           


Så nej, det är inte plusgrader på Grönland. Faktum är att det tvärtom är ovanligt kallt på ön denna vinter. Den 2 januari slogs faktiskt köldrekord på Grönland - minus 66 grader på Summit Station. Så kallt har det aldrig varit sedan mätningarna började. Aldrig någon dag någon månad någonstans på Grönland. Det är bara att konstatera att samtidigt som det är en ovanligt mild och snöfattig vinter i södra delen av Skandinavien så är det alltså rekordkallt på Grönland.  

Måste samtidigt ställa en nyfiken fråga - var det någon från media som uppmärksammade detta köldrekord? Jag har förgäves sökt på google efter någon liten nyhet om saken, men förgäves. Inte minsta lilla notis någonstans. Frågan är varför? 


Talade regeringen osanning om den rostiga bottenplåten på Ringhals?

2020-01-24

En del i den politiska striden om stängningen av Ringhals 1 och 2 har varit att flera regeringsföreträdare och många kärnkraftsmotståndare framhållit att reaktorerna fallit för åldersstrecket och att det finns allvarliga rostskador i anläggningarna. Så här skrev exempelvis inrikesminister, Anders Ygeman på twitter vid två tillfällen i december: 


  

Det märkliga är att uppgifterna verkar vara helt fel. Bilderna är gamla och de aktuella rostskadorna reparerades 2015-16. Detta påpekas av den ansedda kärnkrafts och energiexperten Torsten Dilot i detta inlägg på LinkedIN, och bekräftas även i denna rapport från Ringhals som beskriver hur reparationen genomfördes 2015-16. Här ett utdrag från Dilots text:


 

Det har ju också dykt upp en företagsintern rapport från Vattenfall daterad 2016 som sägs visa att både Ringhals 1 och Ringhals 2 är i gott skick och skulle ha kunnat drivas vidare utan några större investeringar. Påståendet att reaktorerna har tjänat ut är i så fall felaktiga. Ändå är det detta som till stor del använts som argument för besluten att stänga reaktorerna i förtid. Det senaste riksdagsbeslutet i frågan (i onsdags) förlorade vi som ville förlänga drifttiden med en enda rösts marginal (174-173).

Jag kommer att gå vidare med detta ärende på lämpligt sätt. Att Ringhals 1 och 2 kan ha stängts ned baserat på falska uppgifter om anläggningarnas status är oerhört allvarligt, både ur ekonomisk synpunkt och när det gäller svensk elförsörjning och klok miljöpolitik.


Intervjuad i Morgonekot om M-nej till att ge EU nya inkomstkällor

2020-01-24

Jag är ju ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden och har fått partiets uppdrag att vara en "förbindelselänk" mellan utskotten när det gäller EU:s långtidsbudget och förhandlingarna om den svenska avgiften. Jag är därför med på alla möten i EU-nämnden där viktigare frågor rörande EU:s budget och den svenska avgiften behandlas. Jag sitter också med i Rksdagens särskilda beredningsgrupp som består av ledamöter från samtliga partier. EU-frågorna tar allt mer av min tid, och det är minst sagt ett snårigt politikområde - men också viktigt. Det handlar om mycket stora pengar för svensk del om vi lyckas bra eller dåligt i förhandlingarna.

I går blev jag intervjuad av Dagens Eko och idag sänds delar av detta i Morgonekot. Ämnet är Moderaternas syn på de pågående diskussionerna och förhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget, den framtida svenska EU-avgiften och vår syn på att EU ska få ta in pengar på nya sätt.

Fokus i intervjun var om EU ska få ta in nya "egna medel" (något missvisande begrepp eftersom det inte handlar om att ge EU direkt beskattningsrätt, utan bara nya sätt att beräkna medlemsstaernas avgifter). Bland annat har det diskuterats en avgiftsgrund som gäller försäljning av utsläppsrätter och en om en avgift baserad på mängden plastavfall. Moderaterna avvisar detta av preincipiella skäl. Båda dessa nya beräkningsmodeller kan i och för sig innebära att Sverige kommer bättre ut än andra länder, men det innebär ingen garanti alls för att dessa nya sätt att beräkna EU-avgiften gör att den totala svenska avgiften blir lägre. Det kan lika gärna bli så att dessa nya pengar bara läggs ovanpå de övriga EU-avgifter man vill ta in. Det kan också bli ett sätt för EU att motivera att Sverige får avstå från vissa av tidigare framförhandlade reabatter på den svenska avgiften. Vi tycker det är ett vågspel från svensk sida att öppna upp för detta.

Det finns samtidigt en risk för Sverige att säga ja till nya sätt att ta in pengar till en ständigt växande EU-budget. Om vi säger ja till dessa nya sätt att ta in avgifter öppnar vi också upp för framtida nya kreativa förslag till nya intäkter från dem som vill se en snabbt växande EU-budget. Regeringen har tidigare framhållit att dagens system att beräkna EU-avgifterna efter varje lands BNI till viss del verkar återhållande på EU:s utgifter, och det är en linje vi tidigare varit ganska överens om i riksdagen. Nu har en majoritet av partierna bytt fot och öppnar i vart fall för en diskussion om nya avgftsbaser.

Moderaterna har reserverat sig mot detta i EU nämnden. Vi har inte sett något skäl att byta åsikt. Även KD och V har reserverat sig med lite olika motivering. Alla övriga partier sa ja till att öppna upp för nya intäktskällor för EU.

I den längre intervjun framhöll jag också att Moderaterna står fast vid vår tydliga linje, som vi även drev i EU-valrörelsen. Den svenska EU-avgiften i andel av BNI ska inte öka. Vi har både i höstas och nu senast härom veckan fått stöd i EU-nämnden för två olika moderata initiativ som värnar den strikta svenska linjen.

Det första initiativet var en tydligare skrivning om att regeringen ska verka för att den svenska EU-avgiften inte ska öka. Denna tydliga linje har bekräftats av statsministern i EU-nämnden och det är nu Sveriges officiella linje.
 
Den andra initiativet var att vi fick stöd av EU-nämnden när det gäller EU:s planer på att inrätta en ny klimatfond. Moderaternas initiativ innebär att EU i så fall får finansiera denna fond inom ramen för befintlig budget och inte genom högre EU-avgifter. Finansministern bekräftade häromdagen att detta är den svenska linjen.
 
Det är också viktigt att inte glömma att det alltid är EU:s medborgare som betalar EU:s kostnader, oavsett hur avgifterna beräknas och fördelas mellan länderna. Vi moderater lovade i EU-valet att vara en stark och tydlig röst för en återhållsam EU-budget som prioriterar rätt saker. Och att vi vill hålla nere den svenska EU-avgiften. Vi håller vårt löfte. För oss är det lika viktigt att värna skattebetalarnas pengar i EU som i den svenska statsbudgeten, och lika viktigt att prioritera vad man använder pengarna till.


Inte ens utredning om kriminalisering av medlemskap i terrororganisation

2020-01-23

I går röstade riksdagen om att antal förslag om skärpt lagstiftning mot terrororganisationer. Ett regeringsförslag röstades igenom, och det är resultatet av ett krav från en riksdagsmajoritet (med bland annat M) som krävt denna förändring av regeringen i ett så kallat tillkännagivande. I propositionen föreslår regeringen ett särskilt straffansvar för den som har vissa former av samröre med en terroristorganisation om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen.  Även finansiering omfattas av straffansvar. Samtliga partier utom Vänsterpartiet röstade för detta. Vänsterpartiet menar att det nya straffansvaret strider mot föreningsfriheten (!).

Tyvärr röstade riksdagen samtidigt ned flera kloka förslag från olika partier. Värst var att man sa nej till förslag från M, SD, KD och L om att  regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag som kriminaliserar deltagande i en terroristorganisation. Detta förslag fick stöd i justitieutskottet, men på grund av annan majoritet vid riksdagsomröstningen förlorade förslaget med en rösts marginal eftersom reservationen från S, C, V och MP vann. I en del länder är detta redan gällande lag, men inte ens en utredning av detta ville vänstermajoriteten (S, C, V och MP) ha! Sverige fortsätter tyvärr utmärka sig som ganska tandlöst mot dessa terrororganisationer. 


 


Minnesceremoni i riksdagen för förintelsens offer - och debatt i Radio 7

2020-01-23

I dag hölls för 14:e gången en minnesceremoni för förintelsens offer i Riksdagen. Det blev återigen vad det verkar rekordstor uppslutning, alla åtta partier närvarade och minst elva överlevare från koncentrationslägren fanns i lokalen. Dessutom ambassadörer och representanter  från 29 olika länder. En värdig och högtidlig ceremoni. 





I eftermiddag hade jag även en debatt i Radio Sjuhärad med Petter Löberg (S) som var djupt kritisk till att Sverigedemokraterna ingår i Riksdagsnätverket Minnet av Förintelsen. och att man närvarade vid dagens ceremoni. Löberg kallade SD för nynazister i radion (ganska anmärkningsvärt enligt min åsikt) och han tyckte inte de skulle få vara med vid manifestationen. Jag invände att det tvärtom är viktigt att en sådan ceremoni i riksdagen till minne av Förintelsen och mot antisemitism, och där talmannen medverkar, också har öppet stöd av samtliga åtta folkvalda partier i riksdagen. Jag tycker det varit mycket illa om något parti valt att inte delta - vilka signaler hade det skickat ut i samhället?
 


Marks kommun kommer att få ännu mera

2020-01-23

I veckans nummer av Markbladet har jag och moderaternas oppositionsråd i Mark, Tomas Johansson, detta debattinlägg. Men som alla vet enades idag oppositionen om ett gemensamt förslag som, tillsammans med de pengar regeringsunderlaget kände sig pressade att utlova i kommande vårbudget medför att kommunerna kommer att få ännu mer pengar, hela 7,5 miljarder extra i år (om regeringen står fast vid sitt löfte). För Marks kommun innebär detta att det sannolikt blir betydligt mer i tillskott än de 7 miljoner vi nämner i artikeln.

 
 


Oppositionen har enats om förslag till extra ändringsbudget

2020-01-22

Moderaterna har nu lyckats ena oppositionen i Sveriges Riksdag om en extra ändringsbudget. M, KD, V har förhandlat klart om innehållet och finansieringen. SD sa redan från början att de köpte Moderaternas första förslag rakt av, medan V och KD ville förhandla om saken. SD har idag upprepat att de ställer sig bakom det nya förhandlade förslaget.

Den extra ändringsbudgeten innebär att vi, utöver regeringsunderlagets nya förslag i helgen om fem miljarder extra till välfärden, ger ytterligare 2,5 miljarder till välfärdens kärna. Totalt blir det alltså ett tillskott på 7,5 miljarder till kommuner, regioner och rättsväsende i år om regeringsunderlaget står fast vid sina löften i helgen om 5 miljarder extra i vårbudgeten.

De nya 2,5 miljarder som nu tillförs finansieras i huvudsak genom slopat friår och att det så kallade ingångsavdraget (lägre arbetsgivareavgifter för främst nyanlända) inte införs. Att oppositionen på detta sätt stoppar två dåliga förslag i regeringsunderlagets 73-punktprogram är givetvis välkommet i sig.

Moderaternas initiativ till räddningspaket blev alltså till slut hela 7.5 miljarder extra till välfärdens kärna, till följd av att vårt förslag pressade regeringsunderlaget att själva utlova mer pengar i vårbudgeten. 

Vi moderater har nu lyckats få igenom att skattebetalarnas pengar kan gå till exempelvis lärare och undersköterskor i stället för till friår och andra tveksamma satsningar. Vi hade såklart gärna sett besparingar även på biståndet, men detta accepterades inte av V och KD, så den frågan får vi återkomma till.


Skriver i Borås Tidning idag

2020-01-22

I dag skriver jag i Borås Tidning om moderaternas försök att skapa en majoritet i riksdagen för en extra ändringsbudget för att tillföra kommunerna och rättsväsendet mer pengar. Att regeringsunderlaget vill tillföra mer pengar i vårbudgeten är positivt, men det förändrar inget när det gäller vår syn på extra ändringsbudget. Vårbudgeten behöver satsa mer på välfärden alldeles oavsett.

I artikeln berättar jag att vårt moderata förslag skulle ge Borås kommun 23 extra miljoner, Mark 7 miljoner, Ulricehamn 5 miljoner och för Vårgårda, Herrljunga, Bollebygd, Svenljunga och Tranemo handlar det om ca 2-2,5 miljoner extra per år. Västra Götalandsregionen skulle dessutom få 150 miljoner extra.


 

Moderat krav skärpte upp Sveriges linje kring EU:s nya klimatfond

2020-01-21     

När EU-nämnden hade sammanträde med finansministern nyligen lyfte vi moderater frågan om EU:s planer på att inrätta en ny gigantisk "klimatfond". Tanken är att planen totalt, inklusive nationella och privata investeringar ska omfatta 10.000 miljarder kronor. Gigantiska pengar.

Oron vi moderater hyser är att EU ska försöka lägga kostnaderna för denna "klimatfond" utanför EU-budgeten, vilket skulle öka medlemsstaternas kostnader. Från moderat sida menar vi att om EU ska bygga upp en sådan fond får man samtidigt finansiera det genom att minska kostnaderna för något annat. Detta var också det besked vår moderate andre vice ordförande i EU-nämnden, Jessika Roswall, framförde vid mötet. Från övriga partier var intresset för frågan svalt, men den moderata linjen fick stöd av EU-nämnden.

I dag kan jag konstatera att finansministern uttalar sig helt i enlighet med denna moderata linje i en intervju i Aftonbladet.

Moderaterna kommer fortsätta att noga bevaka frågan om EU:s budget och den svenska EU-avgiften. Det handlar om mycket stora pengar. Som moderaternas ansvarige för frågan i Finansutskottet kommer jag att har stort fokus på detta. I höstas fick vi igenom skärpta skrivningar kring den svenska inställningen till EU-avgiften, och finansministerns tydliga besked om Sveriges inställning till klimatfonden var ännu en seger för en restriktiv linje kring den svenska EU-budgeten. Moderaterna har en viktig uppgift att värna de svenska skattebetalarnas pengar.


 


Med dagens regering behövs inga ytterligare gycklarprojekt

2020-01-21     

Regeringen har ofta en väldigt högtravande retorik när det gäller svensk klimatpolitik. Sverige ska "gå före" och "vara ett föredöme för andra länder". Retoriken känns allt mer ihålig i takt med att tunga instanser såsom Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen dömer ut klimatsatsningarna som inneffektiva eller rent av meningslösa. Dessutom väldigt dyra - om man har som mål att minska utsläppen av koldioxid får man betydligt mindre effekt per satsad krona på åtgärder i Sverige jämfört med åtgärder utomlands. Ändå står enormt kostnadskrävande svenska insatser överst på regeringens lista, insatser som driver upp elpriser, drivmedelspriser och skatter för svenska folket.

I går rapporterade Svenska Dagbladet (tyvärr låst artikel) att regeringen och Natrurvårdsverket inom ramen för "Klimatinitiativet" satsat på gycklarföreställningar (!) "för att kraftigt minska utsläppen". Ett annat projekt är "Klimatångestterapi" (!) som enligt projektets egna beräkningar kommer att minska utsläppen med 0,1 kilo koldioxid per satsad krona (fråga mig inte hur man kommit fram till detta). 

Tidigare har Slöseriombudsmannen och dess följare utsett regeringens klimatpolitik som 2019 års värsta slöseri med skattemedel. Och då ska man veta att det var en hård konkurrens med ett antal andra vansinniga sätt att hantera våra skattepengar.

Detta är också en av anledningarna till att Moderaterna skär bort en del av de så kallade "klimatsatsningar" som regeringen gör. Samtidigt styr vi över mer till insatser utomlands där pengarna, förutom att minska utsläpp, även kan gynna tillväxt, välstånd, hälsa och miljö i fattiga länder. Moderaternas besparingar på detta område frigör massor av pengar till välfärden och rättssystemet, och Miljöpartiets påstående att det "hotar klimatet" faller på sin egen orimlighet. 

Och en sak är klar. Med dagens regering behövs inga ytterligare gycklarprojekt.

 


Dagens Opinion uppdaterar listan över de "hetaste opinionsbildarna"

2020-01-20     

Dagens Opinion listar varje vecka det de kallar för de "hetaste opinionsbildarna". Med detta avser de twitter. Det är såklart smickrande att få vara med på topplistan och kunna försvara min femteplats.


Regeringsunderlaget pressat - underkänner sin egen budget

2020-01-20     

Regeringsunderlaget ("jökpartierna" S, C, MP och L) höll i förmiddags en gemensam presskonferens där man meddelade att man nu går på oppositionens linje och säger sig se behoven av mer resurser till kommunerna, sjukvården och rättsväsendet. Presskonferensen väckte dock en mängd frågor, och det blev uppenbart att de fyra partierna endast var ense om att det behövs mer pengar och att man "ska återkomma" om detta i vårbudgeten, men att man inte hade några besked om hur man ska finansiera det hela.

En fråga man direkt ställde sig var om det man utlovar verkligen är helt nya pengar eller om man bara omfördelar statsbidrag mellan åren? Är det kanske de utlovade förstärkningarna 2021 som tidigareläggs till 2020 och blir det i så fall mindre tillskott 2021?

Finansieringen är också ett frågetecken. Moderaternas förslag, som vi redan fått stöd för i sin helhet från SD och nu förhandlar om med V och KD, är ju fullt ut finansierat. Vi sparar på biståndet, säger nej till fler extratjänster, skrotar friåret, stopp för det nya ingångsavdraget för nyanlända och reducering av byggsubventionerna. Allt är saker som kan genomföras omedelbart. Regeringsunderlaget däremot har ju redan spenderat hela budgetutrymmet på annat, vlket gör att man inte har några pengar till sina nu utlovade satsningar i vårbudgeten. Än värre är det att konjunkturen nu viker och skatteunderlaget minskar, vilket gör utrymmet för ofinansierade satsningar ännu mindre. Är det skattehöjningar som ska finansiera det hela, eller vad tänker man spara på i stället? 

Den viktigaste frågan är dock den jag ställt i tidigare inlägg. Hur kommer det sig att de fyra "JÖK-partierna" nu plötsligt inser att välfärden behöver mer resurser? Detta påpekade alltså vi moderater redan i höstas och vi har med det i vår budgetmotion. JÖK-partierna däremot röstade igenom sin budget så sent som veckan före jul (!) med alldeles för lite till välfärden. Nu efter jul, bara ett par veckor in på det nya året inser de att välfärden behöver mycket mer resurser. Vad är det som fått dem att ändra sig under bara några veckors julledighet? Förklaringen är såklart  att oppositionens samlade tryck tvingar dem att agera. Och då måste de ju medge att de gjorde för lite i höstens budget.

I dag har vår ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson meddelat media att oppositionen fortsätter diskussionerna trots dagens besked från regeringsunderlaget. Det är alldeles för mycket frågetecken och vi anser att kommunerna, sjukvården och rättsväsendet behöver tillskott nu och inte till sommaren eller hösten, samt att det måste bli tydligt hur mycket som tillfaller varje kommun så att man kan planera sin ekonomi. Vi vill också se hur de fyra "jök-partierna" ska finansiera sina tillskott.


Reseberättelse från semester i Gambia och Senegal

2020-01-18

         

Nu är min reseberättelse från semestern i Gambia och Senegal klar. Massor av bilder och förhoppningsvis intressant information finns nu samlat på denna sida.
 


Sluta använda svenska bilister och svensk landsbygd som kassako!

2020-01-18

I går hade jag och min riksdagskollega Lars Beckman (M) denna debattartikel i Gefle Dagblad. Ämnet engagerar. Redan har vi fått 1.400 (!) instämmanden på facebook och 171 delningar av inlägget! 
 

 
 


Fantastiskt

2020-01-16

I dag presenterar Dagens Opinion en sammanställning över de rikspolitiker som väckt mest reaktioner på twitter under förra året. Det är fyra moderater bland topp fem, och själv är jag ohotad tvåa med över 860.000 reaktioner under 2019. Det är nästan ofattbart många och det fantatiskt kul!

Det är ju inte svårt heller att förstå varför vänster/vänsterliberala medier och skribenter gör precis allt för att försöka angripa och smutkasta mig och andra moderater på denna topplista med alla tänkbara metoder. Det är väl priset för att synas.


 

Läget i svensk ekonomi försvagas

2020-01-16

I dag höll finansminister Magdalena Andersson en presskonferens där hon meddelar att regeringen justerar ned prognosen för tillväxten och justerar upp prognosen för arbetslösheten kommande år. Sammantaget innebär detta att skatteintäkterna sjunker samtidigt som statens kostnader för ersättningssystemen ökar. Vid tisdagens presskonferens om vårt moderata Räddningspaket för välfärd och trygghet gjorde moderaterna samma bedömning och visade bland annat dessa bilder. De första två visar siffror över arbetslöshet och tillväxt, de kommande visar antalet anställda inom kommunsektorn, samt hur kommunernas skattekraft väntas öka kommande år - långt under det som krävs för att klara löneökningarna.:Sjölvklart är det viktigt att kommunerna alltid effektiviserar och att personalen minskar behöver inte vara fel - om det inte går ut över välfärden vilket vi tyvärr ser mnga tecken på idag. Att säga upp personal inom älderomsorg och sjukvård är orimligt i ett läge där man redan är hårt pressade.








Självklart har kommunerna samtidigt ett stort ansvar för att själva hålla i pengarna och prioritera klokt. Kanske behöver man inte bygga den där nya rondellen eller den nya ishallen just nu? Kanske kan man skjuta på renoveringen av kommunhuset? Det är också viktigt att ställa tydliga krav i bidragssystemen, exempelvis att villkora försörjningsstödet med att personer i arbetsför ålder också anstränger sig för att söka jobb eller bli anställningsbara, att man arbetar förebyggande för att unga inte ska bli långtidsarbetslösa. Samtidigt är det viktigt att staten tar ansvar för de uppgifter man lägger på kommunerna, exempelvis för mottagandet av nyanlända. Idag ersätts kostnader bara de två första åren och vi tycker detta borde förlängas. Det känns också märkligt att statens budget går med stora överskott samtidigt som kommunerna och sjukvården går på knäna ekonomiskt och tvingas säga upp folk. Detta är sammantaget bakgrunden till det Räddningspaket som vi tog initiativ till denna vecka (se föregående inlägg)


Varför vaknar JÖK-partierna så sent när det gäller resursbrist i välfärden?

2020-01-16

I dag presenterade vi moderater vårt Räddningspaket för välfärd och trygghet för finansutskottet. Det är ett grundligt utarbetat dokument med full finansiering av de stora snabba tillskott vi vill göra till kommunerna, sjukvården, polisen och rättsväsendet.  Här är en sammanfattning. Allt finansieras genom omprioriteringar, och vi höjer såklart inga skatter (i vår stora budgetmotion föreslår vi tvärtom större skattesänkningar än något annat parti).

Förslaget är formellt sett oproblematiskt att väcka och det är utformat efter alla konstens regler för att riksdagen ska kunna ta beslut om det utan problem.  Nu får partierna lite tid att fundera och eventuellt återkomma till oss för diskussioner om eventuella ändringar eller tillägg i vårt förslag. Med lite tur kommer vi att kunna samla en majoritet för ett bra slutresultat där M, KD, SD och V gemensamt röstar lika.

Efter utskottsmötet var det stort intresse från medias sida utanför finansutskottets sessionssal. Här intervjuas samtidigt Elisabeth Svantensson (M ) och Ulla Andersson (V).

Man kan konstatera att även "jök-partierna", alltså S, C, MP och L, nu i media meddelar att man delar övriga partiers bedömning om att framförallt välfärden behöver mer pengar. Alla fyra säger också att man kommer att återkomma till detta i de traditionella budgetarna - alltså vårändringsbudgeten eller den stora budgetpropositionen nästa höst. Från moderat sida tycker vi detta är helt oacceptabelt långsam hantering. Uppsägningarna inom sjukvård och omsorg pågår för fullt, och även inom rättsväsendet hotar uppsägningar om man inte får mer pengar. Tillskotten till dessa områden behöver komma nu, och med våra förslag är det inte orimligt att det kan ske redan den 1 mars. Om vi ger detta besked nu skulle många uppsägningar kunna dras tillbaka och planerade uppsägningar stoppas.

Det är också konstigt att de fyra JÖK-partierna plötsligt nu inser att det behövs mer resurser. Detta sa vi moderater redan i höstas och vi tillförde det i vår budgetmotion. JÖK-partierna däremot röstade igenom sin budget så sent som veckan före jul (!) med alldeles för lite till välfärden. Nu efter jul, bara 16 dagar in på det nya året inser de att välfärden behöver mycket mer resurser. Vad är det som fått dem att ändra sig på mycket under bara några veckors julledighet?

Det stora problemet för JÖK-partierna är också att de redan förbrukat hela budgetutrymmet till bland annat ökat bistånd, införande av friår, utökning av de kritiserade extratjänsterna, fler ineffektiva klimatsatsningar och nya tveksamma arbetsmarknadssubventioner, Detta är saker vi moderater skär ned på för att få mer pengar till välfärden och tryggheten. JÖK-partierna vill behålla detta och samtidigt varnar nu finansministern för sämre tider, lägre tillväxt och högre arbetslöshet (mer om detta i nästa inlägg). Det betyder att skattintäkterna minskar och kostnaderna för ersättningssystemen ökar. Frågan är hur JÖK-partierna ska kunna finansiera mer pengar till välfärden? Kommer man kunna enas om besparingar eller väntar stora skattehöjningar? Risken är stor att det bara kommer dras i långbänk och att inget händer, samtidigt som välfärden och rättssystemet tvingas göra sig av med personal när de egentligen skulle behöva anställa fler.  

 


Skatten borde sänkas för alla pensionärer

2020-01-16

I dag har jag detta debattinlägg i Markbladet (klicka för läsbar storlek).




 


Jag ställer en interpellation om ny avgift för virkelsupplag

2020-01-15

Alla talar idag varmt om de gröna näringarna, hur vi ska använda mer biobränslen, bygga mer i trä och hur mycket skogsnäringen betyder för svensk ekonomi. Samtidigt pågår ett närmast obegripligt angrepp på hela den svenska skogsnäringen från regeringen och dess myndigheter. Vi ser hur myndigheter på olika sätt motverkar all avverkning i stora områden av "miljöskäl" utan att markägarna kompenseras. Vi ser ständigt stigande drivmedelspriser som gör avverkning och transporter allt dyrare. Vi lever dessutom hela tiden under hotet om lastbilsskatter som skulle driva upp kostnaderna ytterligare. Och då har jag inte ens nämnt alla andra beslut som är landsbnygdsfientliga för alla de människor som lever och verkar i dessa gröna näringar. 

Som om detta inte skulle räcka kommer nu nyheten om att Trafikverket från och med nästa år tänker ta ut en avgift för varje tillstånd för att få lägga upp virke längs vägarna efter avverkning i avvaktan på transport tillsågverken eller massafabriken. En avgift på 2.900 kronor betyder knappast så mycket för en stor skogsägare men för en liten kan det äta upp en stor del av vinsten.


                                

Jag äger själv en ytterst minimal skog på ett par hektar. Efter Gudrun tvingades ta jag hand om en hel del stormfällt virke. Kostnaden för att ta hand om röran åt nästan upp hela det belopp jag fick betalt för träden (och då var de ändå i bra kvalitet). En avgift på 2.900 kronor för att få ett tillstånd att lagra virket när avägen några veckor hade gjort att jag gått minus. Och så här ser det ut får många små skogsägare, inte minst när det handlar om gallring - det blir inte så väldigt mycket att sälja, men väldigt mycket arbete, och en avgift på 2.900 kronor kan förstöra hela kalkylen.  

Man kan också fråga sig varför det ens behövs tillstånd för att lagra virke på en äng intill en väg, särskilt när det är på en egen mark. Jag vet ingen idag ute på landet som ens söker tillstånd och det lär nog knappast bli fler med den nya avgiften. Det borde räcka med tydliga regler om att virke och annat inte får läggas upp så att det hotar trafiksäkerheten.

Vad blir nästa steg? Avgift för att lägga upp höbalar på egen mark? Avgift för att parkera skördetröskor eller traktorer längs vägarna? Hur långt ska svensk byråkrati och avgiftsraseri gå?


Jag har idag lämnat in nedanstående interpellation till infrastrukturministern som är den ansvariga för denna fråga eftersom avgiften tas ut av en av hans myndigheter. Debatt följer om några veckor.

Det måste vara slut med att allmänt lovprisa de gröna näringarna och samtidigt med andra beslut slå undan benen för samma näringar. Den nya avgfiten för virkesupplag måste stoppas.

 


Mottagning i Regeringskansliet - Sverige 25 år i EU

2020-01-15

I kväll var jag och andra ordinarie ledamöter i EU-nämnden inbjudna av EU-minister Hans Dahlgren till en mottagning i regeringskansliet med anledning av att Sverige i år varit medlemmar i EU i 25 år. Det blev korta föredragningar av personer som haft viktiga roller från den långa processen för förhandlingar om medlemskap, EU-omröstningen och medlemskapet fram tills idag.


Som alltid är jag en kritisk EU-vän. Dagens mottagning präglades av i stort sett enbart lovord om EU-medlmskapet. Och visst, det finns många fördelar för Sverige med vårt medlemskap. Men det finns också en hel del nackdelar, och som alla vet ser jag med oro på att EU försöker kapa åt sig allt mer makt från de enskilda medlemsstaterna och att deras budget växer alldeles för snabbt. Ska EU överleva i längden kommer det krävas ordentliga reformer, ökad demokrati, mindre federalistiska drömmar och en rejält bantad budget. Jag ser som min uppgift att både visa på positiva effekter av medlemskapet och peka på det negativa och varna för riskerna. Båda dessa saker kan man göra samtidigt.

På mottagningen deltoig bland annat förre statsministern Ingvar Carlsson (S).  Han är hedermedlem i den supporterförening för Elfsborgare som jag startade 2006, Riksdagsguliganerna. Nyblivna riksdagsledamoten Ilona Szatmari Waldau (V) är också medlem och sitter dessutom i EU-nämnden tillsammans med mig. Så här är tre politiska guliganer på samma bild. Fotboll förenar över partigränserna.

 


Partiledardebatt

2020-01-15

I dag hölls årets första partiledardebatt i riksdagen och det blev en spännande tillställning i ett helt nytt politiskt landskap där gränsen mellan vänner och fiender är mer flytande än på länge i svensk politik. Ulf Kristersson gjorde en mycket stark insats och fick mycket beröm även från medias folk på plats. Inte minst Ulfs slagkraftiga debattrepliker med Centerpartiets Anders W Jonsson (vikarie för Annie Lööf) blev närmast episka och sprids nu i bpåde traditionella och sociala medier.

Från moderat sida är det en enda sak som gäller nu. Vi pratar och diskuterar med alla partier med målet att samla majoritet i sakfråga efter sakfråga. Och får vi möjlighet kommer vi att köra över regeringen och vid behov ta fram konkreta lagförslag i riksdagen. Sverige har inte råd med en regering som inte agerar för att ta tag i de största och viktigaste frågorna. Redan i morgon lägger vi fram vårt förslag till ändringsbudget i Finansutskottet och sedan får vi se hur vi eventuellt kan samla majoritet för att tillföra kommunerna, sjukvården och rättsväsendet/polisen mer pengar i närtid. Det är allvar nu!



 


Moderaterna kräver ett räddningspaket för välfärd och trygghet

2020-01-14



I dag presenterade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson ett räddningspaket om 5,6 miljarder kronor. Det behövs för att stärka välfärden och öka tryggheten. Regeringens budget för 2020 är otillräcklig. 

Bakgrunden är att det inte går så bra för Sverige. Resurserna till lag och ordning samt välfärden är beroende av en stark svensk ekonomi där skattepengarna användas effektivt. Tyvärr har regeringen misslyckats med sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet och deras politik har istället resulterat i att Sverige har EU:s lägsta tillväxt och att vi nu tillhör de länder i EU som har högst arbetslöshet. En svagare ekonomisk utveckling leder till lägre intäkter, vilket tillsammans med ökade kostnader till följd av den demografiska utvecklingen och bristande integrationspolitik, nu gör att de grundläggande samhällsuppgifterna – rättsväsendet och välfärden – är satta under hård press.

Inom välfärden pekar SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) på att de förslag som återfinns i budgetpropositionen i huvudsak handlar om omflyttningar av redan intecknade eller tidigare aviserade medel. Tillskotten till skola och omsorg täcker inte inflation och befolkningsökningen och vården får inga generella tillskott alls.eriges kommuner och regioner. SKR har varnat för att 2019 var ett tufft år, och ett 90-tal kommuner och sju regioner riskerade att gå med underskott. Var femte region och var tionde kommun höjer skatten 2020.

Det grova våldet har samtidigt nått rekordnivåer. Under förra året skedde 334 skjutningar och 236 sprängningar i Sverige. Gängen blir allt aggressivare och mer våldsbenägna. Utsatthet för sexualbrott och personrån ökar, inte minst mot unga. Sedan år 2014 har rån mot unga mer än fördubblats. Polisnärvaron är för låg och samtidigt har andra delar av rättsväsendet inte fått de pengar de anser sig behöva för att klara sitt uppdrag. Exempelvis har domstolarna flaggat för att de kan behöva säga upp anställda och i budgetpropositionen saknas också förslag för att öka polisens kapacitet i närtid. Inom välfärden pekar SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) på att de förslag som återfinns i budgetpropositionen i huvudsak handlar om omflyttningar av redan intecknade eller tidigare aviserade medel. Tillskotten till skola och omsorg täcker inte inflation och befolkningsökningen och vården får inga generella tillskott alls.

På torsdag kommer vi moderater därför i finansutskottet att föreslå ett s.k. utskottsinitiativ med förslag till en extra ändringsbudget. Räddningspaketet innehåller följande delar:

Stärk välfärden 

  • 2,1 miljarder kronor till skola och omsorg. Det motsvarar exempelvis 3 400 lärare eller 4 200 undersköterskor.
  • 900 miljoner kronor till vården. Det motsvarar kostnaden för 1 300 sjuksköterskor.
Öka tryggheten 
  • 1,5 miljarder kronor för fler poliser i hela landet.
  • 400 miljoner kronor för att öka polisens förmåga att klara upp brott, bland annat för fler övervakningskameror. 
  • 655 miljoner kronor i ökade anslag till Säpo, Åklagarmyndigheten och domstolarna. 

För att finansiera räddningspaketet prioriterar Moderaterna bort regeringens dyra och ineffektiva satsningar. Det handlar om att skrota friåret och ingångsavdraget (en mycket kritiserad arbetsmarknadsåtgärd/skattesubvention), samt att minska på bistånd och byggsubventioner. Våra förslag i Råddningspaketet är fullt finansierade genom dessa besparingar.