Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!

Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.


 
 
Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt.

2002-2006 var jag gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014 och 2018. I dag är jag ordinarie ledamot i Riksdagens finansutskott och ordinarie ledamot i EU-nämnden. Dessutom vice ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. 
 Mina tidigare uppdrag hittar du här.
 
Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik".

Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg och twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat.
I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.

Totalt 9.297 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 30/9 2020)




 


 

Ologiska myndighetsregler undergräver förtroendet 

2020-10-29

Ända sedan Corona-pandemin började i februari/mars har jag påpekat upprepade gånger att om man ska få människor att ta en pandemi på allvar måste rekommendationer och regler uppfattas som logiska, rimliga och konsekventa. Det vi bevittnat från svenska myndigheter och den svenska regeringen under pandemin är tyvärr raka motsatsen. Och det är jag övertygad om har ett pris.

Först tog man inte pandemin på allvar alls, man deklarerade tvärsäkert att pandemin aldrig skulle nå Europa eller Sverige, och när den väl kom hit dröjde man väldigt länge med rimliga föreskrifter, och avstod från att vid ankomst testa personer som kom från länder med allvarlig smitta. Man dröjde också längre än andra länder med olika slags åtgärder. 

När väl pandemin börjat spridas på allvar sa man att det inte längre var idé med testning och smittspårning, och att det viktiga var att skydda de äldre och personer i riskgrupper. Detta mål misslyckades och dödstalen bland de äldre blev höga. Inom äldreomsorgen gjorde man olika i olika kommuner och på olika enheter, och även tillgången på skyddsutrustning för personalen varierade kraftigt.

När det sedan blev sommar och smittspridningen minskade drastiskt och antalet personer i behov av sjukvård gick ned mot noll valde myndigheterna och regeringen ändå att ligga kvar med sina rekommendationer och restriktioner, vilket slog hårt både mot turismnäringen och människors sociala liv. Trots närmast obefintlig smittspridning fick kunde exempelvis de äldre inte umgås med familj och släkt. Och trots logiska argument från hårt pressad kultur och idrottssektor vägrade regeringen att lätta på restriktionerna om publik på olika kultur- och idrottsevenemang, samtidigt som det var stor trängsel i varuhus, gallerior och på våra badstränder.

Sedan för några veckor sedan togs plötsligt beslut om att upphäva alla restriktioner och rekommendationer för äldre, besöksförbuden i äldreomsorgen tas bort, och man flaggade även för att öppna upp för större publik på olika evenemang. Detta beslut togs samtidigt som smittspridningen bevisligen satt fart igen. Besluten om att tillåta större publik har nu dragits tillbaka i flera regioner innan de ens trätt ikraft.

Timingen för besluten från Folkhälsomyndigheten och regeringen har minst sagt varit förvirrande.

Dessutom är vissa beslut ologiska i sak. Att exempelvis begränsa publiken på en fotbollsarena utomhus till 50 personer, samtidigt som det är massor av folk i rörelse i varuhus och i överfulla tunnelbanevagnar är extremt ologiskt. Givetvis borde publikbegränsningen vara i procent av arenornas kapacitet. En stor arena utomhus borde utan problem kunna ta in några tusen åskådare och man sprider ut dessa väl och ser till att man har många olika ställen för insläpp. Hade man tillåtit detta under sommaren hade många mått socialt bättre och både idrott och kultur hade fått välbehövliga intäkter. Med detta i ryggen skulle man kunnat klara höstens nya restriktioner bättre än vad man gör idag. Det hade också känts mer logiskt och skapat större förståelse för hårda restriktioner i höst om man lättat lite på reglerna under sommaren när smittspridningen var bevisat låg. 

Min bedömning idag är att regeringen och myndigheterna med sin ologiska och otajmade hantering har bäddat för mycket stor skepsis och motstånd mot rekommendationer och restriktioner. Människor har helt enkelt tröttnat efter det man upplevde som onödiga restriktioner i sommar. Nu finns uppenbar risk att man helt enkelt struntar i rekommendationerna och strävar efter att leva som vanligt. Risken är uppenbar att detta leder till ökad smittspridning, fler i behov av sjukhusvård inklusive intensivvård, och fler dödsfall.


 

 

Fem omgångar kvar - har Elfsborg kryssat bort medaljerna? 

2020-10-29

Efter 15 omgångar av årets allsvenska såg det väldigt bra ut för Elfsborg, en stabil andraplats, vilket var oväntat bra. Men sedan har det gått lite knackigt. Visserligen bara tre förluster på 25 matcher, vilket är oerhört bra. Men tyvärr alldeles för många oavgjorda matcher, faktiskt 7 av de senaste tio, vilket gör att Elfsborg halkat nedåt i tabellen. Det finns fortfarande god chans till topplacering men det är nu är fem lag som slåss om de tre medaljplatserna efter Malmö, och även om chanserna till europaspel. Det är extremt jämt mellan dessa fem lag och flera inbördes möten återstår. Det blir en spännande slutspurt.

  



 

Moderaterna står upp för privatbilismen - i dag firar vi bilens dag 

2020-10-28

Den 28 oktober varje år firar vi Bilens Dag. Förra året hade Riksdagens Bilnätverk en aktivitet med inbjudna gäster i Riksdagen, men i år får firandet ske digitalt och via sociala medier i stället. Men en liten påse bilar och en hälsning från  Riksdagens Bilnätverk har i vart fall delats ut i alla riksdagsledamöters postfack.

  
 

Med anledning av Bilens Dag tänkte jag också uppmärksamma Borås Tidnings ledare den 7 oktober. Där kritiserade man Moderaternas budget för att vi sänker skatten på bensin och diesel med en krona. Bland annat påstod man att "de som vinner på det är de som kör stora bränsleslukande SUV:ar på Östermalm i Stockholm och inte svensk landsbygd". 

Jag skrev en ganska vass replik till ledarsidan som Borås Tidning tyvärr valde att inte publicera. Jag lägger därför ut repliken här i stället. Jag har även mailat Borås Tidnings politiske redaktör Mikael Hermansson i dag och erbjudit honom att svara på min replik här på bloggen. Jag tycker det hör till god ton att erbjuda honom detta. 


Borås Tidnings ledarredaktör struntar i den svenska landsbygden

Mikael Hermansson, politisk redaktör på numera i praktiken vänsterliberala Borås Tidnings ledarsida, undrar i ledaren den 7/10 varför moderaterna lägger förslag om att sänka skatten på bensin och diesel med en krona eftersom de som vinner på det enligt BT är ”de som kör stora bränsleslukande SUV:ar på Östermalm i Stockholm och inte svensk landsbygd”.

Resonemanget från BT är extremt landsbygdsfientligt. Man verkar mena att det viktiga är att stoppa bilismen i Stockholm till varje pris, alldeles oavsett hur det slår mot resten av landet. Hur kan en tidning i Sjuhärad uttrycka sig så provocerande mot sina egna läsare i Sjuhärad som inte sällan är helt beroende av bilen? Menar BT att den som bor på landsbygden och kör bil inte kommer att vinna på sänkt bensinskatt?
 
För alla oss som bor på landsbygden runt om i Sverige är bilen helt nödvändig för att klara vardagen. Det gäller inte bara den som bor i glesbygd i norra Sverige utan även i hög grad oss som bor på landsbygden i Sjuhärad. Om man vill att hela Sverige ska kunna leva och fungera kan man inte fortsätta att göra det allt dyrare att köra bil.
 
Moderaterna tror på teknisk utveckling, nya bränslen och elektrifiering. Vi vet också att nya bensin och dieselbilar blir allt bränslesnålare efterhand. Men gemensamt för nya bilar med ny teknik är att det blir dyra fordon som det knappast är realistiskt för de flesta att köpa, oavsett skattesubventioner.
 
Det är därför det är viktigt att det inte blir orimligt dyrt att köra lite äldre begagnade bilar. Och att man inte straffbeskattar förmånsbilar/tjänstebilar eftersom det är dessa bilar som efterhand kommer ut på begagnatmarknaden och då blir tillgängliga för dem med lägre inkomster. Att som regeringen nu gör dessutom rikta skattehöjningar med precision direkt mot Volvos mest säljande modeller är dessutom ganska obegåvat om man månar om Västsveriges näringsliv och jobben i vår region.
 
Det är inte sannolikt att den ensamstående mamman i Överkalix, Torsby eller Svenljunga har råd att köpa en ny Tesla. Men det kanske inte spelar någon roll för BT:s politiske redaktör. Det viktigaste är att stoppa SUV:arna på Östermalm. Om man på köpet slår undan benen på den svenska landsbygden verkar inte spela någon roll.
 
Vi moderater har en annan syn på saken och bryr oss om hela landet och även dem som bor utanför Stockholms innerstad.
 
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot finansutskottet
Medgrundare av Riksdagens Bilnätverk


 

 

Ta larmen från vård och omsorg på allvar 

2020-10-28

Jag skriver även i Markbladet idag om denna helt avgörande och akuta välfärdsfråga.



 

 

Socialstyrelsen eldade upp skyddsutrustning mitt under pandemin

2020-10-27

Nyheten (klicka på bilden nedan för att läsa artikeln i Göteborgs-Posten) att Socialstyrelsen i somras körde flera ton skyddsutrustning från sitt nationella beredskapslager till ett värmeverk i Västerås och eldade upp en stor mängd handskar, munskydd och förkläden upprör. Samtidigt som all denna utrystning brändes larmade personal inom sjukvården och på äldreboenden om brist på skyddsutrustning. Undersköterskor och omsorgspersonal fick gå in till covidsmittade äldre utan visir, munskydd eller plasthandskar. Socialstyrelsen fick desperat ge sig ut på den globala marknaden för att köpa så mycket skyddsutrustning som möjligt.

Orsaken till beslutet att elda upp skyddsutrustningen är att datummärkningen hade gått ut.
 ”Att vi skickar ut något som inte håller måttet, och ger en falsk säkerhet, det tror vi inte är bra”, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen. I artikeln konstateras att undersköterskorna fick tillverka munskydd av dambindor och kaffefilter i stället. Andra gick med visir egenhändigt tillverkade av overheadblad.

Detta är ännu ett bevis på hur handfallna våra myndigheter är. Ingen vågar ta beslut om rimliga undantag, ingen klarar av att vara flexibel och se helheten. I stället fastnar man i byråkrati och stelbenta regler. Kunde inte tex Socialstyrelsens krisberedskapschef ha satt ned foten och gjort ett undantag i det exceptionella läget? 


 


 

Mycket ansträngt läge inom sjukvården till följd av pandemin

2020-10-26

I dag skriver jag i Borås Tidning. Just nu är läget inom sjukvården extremt ansträngt till följd av pandemin, och det kommer larmrapporter om att delar av personalen inte mår så bra och att vårdköerna våxer när allt fler väntar i operationsköer som uppstått under pandemin. Vi måste ta detta på allvar. Moderaterna satsar mycket mer än regeringen på kommunerna och sjukvården än vad regeringen gör, både nästa år och åren därefter.
    

"Ta larmen från vården på allvar
 
Redan under mars och april kom larm om en närmast omänsklig arbetssituation för personalen i frontlinjen mot pandemin. Den 3 maj hade jag en debattartikel i Borås Tidning där jag varnade för hur Corona/Covid19 kunde påverka vårdpersonalen. Oro för egen säkerhet kombinerat med utmattning och långa arbetspass, och så mycket smärta, lidande och död att hantera. Även för erfaren IVA-personal låg detta sannolikt långt över vad man utbildats för och var förberedd på. Även inom äldreomsorg och hemtjänst var det stora påfrestningar för personalen, kombinerat med en stor oro att både smitta äldre och själv blir smittad på grund av att man, i vart fall under början av pandemin, saknade rimlig skyddsutrustning. Samtidigt var instruktionerna från myndigheterna minst sagt förvirrande.
 
Nu kommer rapporter om just detta – personal som drabbats av psykiska problem och utmattning efter vårens och sommarens påfrestning, personal som slutar och svårigheter att nyrekrytera.  Nu fortplantar sig dessutom detta i hela vården – läget är ytterst allvarligt med växande vårdköer till följd av inställda undersökningar och operationer under pandemin, samtidigt som allt mer tyder på en ny andra våg i pandemin med fler inläggningar och växande behov av intensivvård.
 
Under det akuta krisläget föreslog moderaterna att personalen i frontlinjen mot Covid19 skulle få 5.000 kronor extra i månadslön (utöver eventuell ersättning i enlighet med krisavtal). Detta fick tyvärr inget stöd i riksdagen. Men det behövs även åtgärder efter den akuta krisen, och det är arbetsgivarens ansvar att ta hand om personalen och stötta dem som mår dåligt. Samtidigt inser de flesta att lönerna inom vården långsiktigt måste upp för att kunna nyrekrytera.
 
Vården behöver utan tvekan extra resurser.
 
Totalt tillför moderaterna 3,5 miljarder mer än regeringen till kommuner och regioner nästa år, 8,5 miljarder mer 2022 och 13,5 miljarder mer än regeringen 2023. Moderaterna visar återigen att vi prioriterar välfärden.
 
I stället sparar vi på bistånd, ineffektiv klimatpolitik och byggsubventioner, vi avvecklar myndigheter, stramar upp migrationspolitiken och inför bidragstak. Genom besparingar kan vi frigöra pengar till det som är viktigt (sjukvård och välfärd, kampen mot arbetslöshet och krafttag mot kriminalitet). Samtidigt sänker vi skatten så att exempelvis en undersköterska får en skattesänkning med ca 500 kronor i månaden.
 
I vår moderata budgetmotion tillför vi även extra pengar för att beta av de vårdköer som uppstått under pandemin, vi stärker cancervården och sjukvården generellt, och lägger extra pengar på pandemiåtgärder som testning, smittspårning och uppbyggnad av beredskapslager. Vi satsar också 5,9 miljarder extra på kommunernas äldreomsorg.
 
Inom ramen för detta bör det finnas möjligheter att på olika sätt stötta och uppmärksamma hårt prövad vård- och omsorgspersonal. Om vi inte tar situationen på allvar kommer vi snart att ha en skriande brist på personal.
 
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot finansutskottet"


 

 

Moderaternas förslag för att verkställa fler utvisningar

2020-10-25

Den senaste tiden har flera rapporter, bland annat från Riksrevisionen, uppmärksammat att det svenska återvändadearbetet och de svenska utvisningarna av utländska medborgare som inte har rätt att befinna sig i landet inte fungerar. Bara ca hälften av alla utvisningsbeslut verkställs och idag uppskattas att minst 50.000 personer lever i Sverige utan tillstånd. 

Ett nej ska vara ett nej, och därför presenterade moderaterna förra veckan åtta förslag för att fler ska utvisas och fler utvisningar verkställas. 

1. Inför boendeskyldighet och elektronisk övervakning. Det ska vara möjligt att kräva av asylsökande att de anmäler sig till Migrationsverkets boenden vid vissa klockslag eller befinner sig på boendet mellan vissa tider. I vissa fall ska elektronisk övervakning, t.ex. med fotboja, också vara möjligt.

2. Inför informationsplikt. Myndigheter och kommuner som kommer i kontakt med personer utan tillstånd att vistas i Sverige ska vara skyldiga att informera Polisen och Migrationsverket.

3. Inför anmälningsplikt. Asylsökande ska vara tillgängliga för Migrationsverket och ska anmäla  frånvaro om de t.ex. reser bort en längre tid. Vid oanmäld frånvaro ska bidrag och ersättningar dras in.

4. Stoppa bidrag. Kommuner ska inte vara tillåtna att ge ekonomisk hjälp och bidrag till personer som vistas utan tillstånd i Sverige. För detta behövs nationell lagstiftning.

5. Lista över säkra länder. En individuell prövning ska ske i varje enskilt fall, men att införa en lista över s.k. säkra länder kan förenkla och snabba på prövningen för asylsökande från dessa länder. Moderaterna kommer agera i riksdagen om regeringen inte lägger fram en proposition om detta innan årsskiftet.

6. Fler ska utvisas på grund av brott. Utländska medborgare som begår brott med straffvärde på fängelsenivå ska som huvudregel utvisas.

7. Villkora biståndet. Länder som inte samarbetar kring att ta emot egna medborgare som utvisas från Sverige ska inte få svenskt bistånd.

8. Fler återtagandeavtal. 
Det behövs fler återtagandeavtal mellan Sverige och andra länder, för att förenkla återvändandet.

Flera av dessa punkter har jag själv drivit under ett antal år och även föreslagit i riksdagsmotioner, exempelvis punkt 4, 6 och 7. Punkt 4 är oerhört central - det är ytterst stötande att en person som befinner sig illegalt i landet ska har rätt till försörjningsstöd. Jag tycker dock även  att rätten till skola och icke akut sjukvård självklart ska dras in efter ett utvisningsbeslut. Har man inte rätt att vistas i landet ska man självklart inte heller ha rätt till skattefinansierade förmåner. 


 

 

Borde inte en professor i journalistik ha lite bättre på fötterna?

2020-10-25

Dagens ledartext i Borås Tidning handlar om samma sak som det jag skrev om i blogginlägget nedan, Jens Ganmans inlägg på twitter som jag och många andra delade. Denna gång är det medieprofessorn Jesper Strömbäck som kör samma linje som BT:s ledarredaktion gjorde, även om inte just mitt eget inlägg i ämnet kommenteras denna gång. Kanske har Strömbäck läst mitt blogginlägg nedan (han verkar ofta läsa det jag skriver) och vet att jag faktiskt i huvudsak avfärdade Jens Ganmans kritik i min egen uppföljande tweet efter att jag delat Ganmans första inlägg. Ganmans exempel på vinklade medier var riktigt svagt, det finns däremot många tydliga och upprörande exempel och en del av dem har jag själv uppmärksammat.
 
Däremot kastar Strömbäck ur sig en tråkig beskyllning mot mig (och min riksdagskollega Lars Beckman): Han skriver att vi är "båda kända på Twitter för att återkommande sprida missvisande och felaktig information". I min värld är detta en ganska grov beskyllning. Inte minst mot folkvalda riksdagsledamöter. Man kanske skulle kunna begära några exempel? 

Jag har skrivit nära 10.000 blogginlägg, snart 110.000 twitterinlägg, tusentals debattartiklar och ett betydande antal inlägg på facebook. Jag skulle aldrig påstå att alla varit bra. Några kanske rent av riktigt dåliga och ett och annat rent av felaktigt. I de senare fallen har jag alltid rättat eller i efterhand förklarat varför det blivit fel. Även media skriver felaktigheter ibland och emellanåt visar sig de källor man använder ha bristfällig kvalitet (jag minns fortfarande hur Borås Tidning en gång citerade ett parodikonto (!) som ett verkligt uttalande från statsministern, det var ganska kul och är sånt som händer). Att jag däremot "återkommande" skulle ägna mig åt att "sprida missvisande och falsk information" är ett riktigt lågt påhopp som gör det svårt att ta Strömbäck på allvar. 

Som medieprofessor borde Strömbäck också veta att blogg eller facebook är forum för lite längre resonemang medan twitter är betydligt mer koncentrerat och kortfattat, och där man svarar i varandras trådar. För att få en helhet i det man läser på twitter måste man följa hela trådarna och inte bara lyfta ut ett kort svar ur sitt sammanhang, eller bara titta på det första inlägget i en tråd utan att läsa efterföljande analyser eller kommentarer. Där går många kritiker vilse - man har helt enkelt inte lärt sig hur twitter fungerar.  


Jag får en känsla av att detta att Strömbäck anser att jag sprider "missvisande och felaktig information" mer handlar om att han inte gillar mina åsikter i sak. Jesper Strömbäck företräder nämligen två åsikter som går rakt emot mina egna. För det första hävdar han att forskningen visar att media inte är vänstervridna. Jag tror det är få utanför vänsterkretsen i media som håller med om det. För det andra är Strömbäck en öppen förespråkare för ökad invandring och har till och med skrivit en bok om detta och erbjuder föreläsningar om migrationens stora betydelse för samhället. Även i den frågan har vi motsatt åsikt - den alltför omfattande asylinvandringen/anhöriginvandringen är inte en tillgång för Sverige utan en enorm belastning på hela samhället och samhällsekonomin. Att sedan åtskilliga enskilda personer kan bli en jättestor tillgång med tiden är en annan sak - men på totalen går det minus. Det är väldigt få politiskt insatta idag som är av annan åsikt - den fortfarande extremt naiva synen på invandring återfinns idag i princip bara hos tre partier - V, C och MP. Att Strömbäck ogillar när jag pekar på medias vänstervridning med uppenbara och övertydliga exempel (alltså inte Ganmans inlägg), eller visar hur stor påfrestning den stora asylinvandringen medför för samhället så tycker han självklart att det är "missvisande och felaktig information". Vi får nog leva med det och inse att vi har olika åsikt.

Men en sak är klar - rätten att kritisera media är en del av yttrandefriheten. Vilket ju faktiskt också Strömbäck konstaterar i sin ledartext. Att många inom media har extremt ömma tår har jag redan konstaterat och om vi politiker varit lika ömtåliga när vi får kritik av media hade nog få av oss varit kvar i politiken. 


 

 

Yttrandefriheten gäller även rätten att kritisera media

2020-10-22

I dag ägnar Borås Tidning sin ledare åt att kritisera dem som kritiserar media. Själv får jag mig en släng av sleven. 

BT kritiserar att jag delade en kritisk text på twitter om SVT:s rapportering kring det fruktansvärda dådet i Paris där en lärare halshöggs för att han stått upp för yttrandefriheten i sin undervisning. På twitter uppmärksammades att SVT:s kommentator använt ordet "provocerade" i inslaget, alltså att lärarens agerande att försvara yttrandefriheten skulle ha provocerat den islamistiske terroristen att begå dådet. Jag delade som sagt detta med frågan om det verkligen kunde stämma.

Efter att ha letat fram den aktuella sekvensen kunde jag konstatera att kritiken nog var ganska överilad, inslaget i sig tog tydligt avstånd från dådet. Däremot användes mycket riktigt ordet "provocerade" vilket jag tycker var ett mycket illa valt ord. Det går aldrig att försvara att någon "provocerar" fram ett terrordåd eller ett mord. Men som jag skrev i mitt eget twitterinlägg fanns det knappast någon avsikt med ordvalet och därmed är dennna fråga utagerad för min del.


     


Men Borås Tidning kommenterar som vanligt bara den första delningen och tycker det är ett orättfärdigt angrepp mot media. Jag måste säga att BT:s ledarsida har väldigt ömma tår. Att kritisera media för ett olyckligt ordval i ett inslag är inget frontalangrepp mot media. Det är faktiskt en del av den yttrandefrihet som BT vill försvara. Även media måste tåla att få kritik.  

 




Elbristen i Sverige oroar allt mer - klimatpolitiken bär skulden

2020-10-21

I dag kommer två larm samtidigt om allvarlig hotande elbrist.

Dels varnar Sydsvenska Handelskammaren för situationen i södra Sverige. Elbristen för industrin är nu akut. När företag ställer konkreta förfrågningar om investeringar i Skåne är nu svaret att kapacitet för anslutning saknas och kan hanteras först om två eller tre år.

Regeringens svar brukar vara att detta kommer att lösas genom att öka överföringskapaciteten från norra delen av landet till de södra delarna. I norr produceras det ju mer el än man behöver.  


Det är därför extra allvarligt när nu SVT idag meddelar att elbrist hotar även i norr. Ett par nya stora industrietableringar av tung och energikrävande industri gör att Norrland inte längre kommer att kunna leverera lika mycket el till södra Sverige. Behovet kan i stället bli det omvända vissa perioder.

Så nu sitter vi i det läge många av oss varnade för. Klimatpolitiken bygger på förnybar elproduktion, där vindkraften på något konstigt sätt har fått en gräddfil. Massiv utbyggnad av vindkraft med subventioner har översvämmat marknaden med extremt billig el - under de perioder när det blåser. Detta har gjort kärnkraften olönsam. När kärnkraften nu avvecklas i förtid innebär det att det saknas stabil baskraft när vindkraften står stilla. Återstår då endast att importera el från Norge eller Nordeuropa (i det senare fallet eventuellt el producerad av kol eller olja), eller att starta svenska oljeeldade reservkraftverk.

Importel i bristsituation kostar dessutom väldigt mycket mer än det vi får betalt för överskottselen när vindkraften går för fullt. Vi säljer alltså el billigt när vi har överskott och köper svindyr el när det är brist. Många äldre vindkraftverk går numera med förlust, och samtidigt är alltså planen att bygga en massa nya.

Ovanpå detta kommer alla vackra ord om att öka elektrifieringen ytterligare i hela vårt samhälle. Elmotorvägar, elbilar och ökad elanvändning i befintlig industri. Energikrävande vätgastillverkning, Hybrit-projekt inom industrin, CCS-lagring av koldioxid och omfattande batteritillverkning - saker som alla kräver massor av el.

Regeringens svar på allt detta är att underlätta för byggande av ännu mera vindkraft. Och att inte säga nej till förtida nedstängning av Ringhals 1. 

Just nu bäddar regeringen för att skapa en allvarlig elbrist i hela Sverige. Ett land som tidigare var känt för att leverera helt ren el från vattenkraft och kärnkraft och var ett föredöme i världen. Nu raseras allt detta. Klimatpolitiken med massiv satsning på vindkraft har ett högt pris, och slår nu hårt mot både energiförsörjning, samhällsekonomi, näringsliv och miljö. 


 

Ulf Kristersson (M) varnar för islamistisk separatism 

2020-10-20

I går skrev moderaternas partiledare Ulf Kristersson en viktig text på facebook med anledning av den fasansfulla halshuggningen av en lärare i Paris som stått upp för yttrandefriheten. Ulf avslutar sitt inlägg med att varna för islamistisk separatism, och det känns befriande att han talar klartext. Jag tycker detta är en bra sammanfattning av vad som gäller i såväl Europas demokratier som i vårt eget land:

"Står man inte ut med att leva i ett samhälle där det är tillåtet att säga saker som kan uppfattas stötande och hädiska, så får man helt enkelt leva sitt liv någon annanstans. Friheten och demokratin är inte några kravlösa ideal, inte något enkelriktat, där man själv väljer ut det som passar. Delar man inte frihetens värderingar finns det gott om ofria länder att stanna i eller åka till. För vår tolerans har gränser: vi kommer inte tolerera de intoleranta"






Moderaterna måste värna kommunernas rätt till veto mot vindkraftparker 

2020-10-19

I går kom nyheten att regeringen vill avskaffa kommuners rätt att stoppa vindkraftsutbyggnad, det så kallade "vetot" som Alliansregeringen införde. Frågan ska nu "snabbutredas", med sikte på att nya regler ska vara på plats inom något år. Det är egentligen ingen riktig nyhet, det har varit känt länge att regeringen har sådana planer. Men ändå blev det stor uppståndelse och ilska igår. Moderata kommunpolitiker runt om i landet reagerade med ilska, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) sågade förslaget och idag går även moderata riksdagsgruppens vice gruppledare, Hans Wallmark, ut på facebook och tar avstånd från ändrade regler. 
 


Jag konstaterade igår att moderaterna måste gå i spetsen för att värna det kommunala vetot. Talet om att "markägare ska få göra vad de vill på sin mark" håller inte. Etablering av en vindkraftpark påverkar många markägare runtomkring och kan omöjliggöra byggande av bostäder och störa redan befintliga bostadsområden. Man får inte starta en industri eller en bilskrot på sin mark precis som man vill, det kan myndigheter och kommuner stoppa med hänsyn till närboende eller omgivande naturvärden. Samma sak med gruvor och kraftverk. En vindkraftpark är inget annat än en industrianläggning som dessutom påverkar väldigt stora kringliggande områden. Att kommuner, i enlighet med sin översiktsplan, kan säga nej till denna typ av industrietablering är en självklarhet.

År 2012 gick moderaterna i Marks kommun i spetsen för att stoppa en enorm vindkraftpark på bergen ovanför Sätila/Lygnern och i delar av Ubbhult. Till slut fick vi med oss en majoritet av politikerna, och kommunen använde sin vetorätt. Detta gör idag att delar av det område där vindkraftparken skulle uppförts i stället kan användas för ökat bostadsbyggande. I Sätila planeras nu även ett nytt stort bostadsområde där det gamla fängelset tidigare låg, en bit utanför Sätila. Hade vindkraftparken byggts hade verken stått på bergen precis ovanför det tilltänkta bostadsområdet och det hade knappast blivit verklighet. Detta visar att vindkraftsparker kan lägga en våt filt över kommuners viktigaste områden för tillväxt, och därmed är det självklart så att kommunen måste kunna säga nej. 

Ytterligare en aspekt är att många av de stora vindkraftbolagen idag är utländska, inte sällan kinesiska. Är det verkligen vettigt att basera svensk elproduktion på kinesiskägda vindkraftverk?   

"När vi nu tar bort ett sådant här osäkerhetsmoment så är jag övertygad om att många fler, både i Sverige och utomlands, kommer att vilja investera i grön elproduktion i vårt land", säger  finansmarknadsminister Per Bolund. För honom och MP finns det inga gränser för vilka offer svenska folket ska göra för hans extrema klimatpolitik. Men för oss andra finns det många olika värden att balansera.

Regeringen och miljöpartiet trappar hela tiden upp kampen mot den egna befolkningen. Det är dags att sätta ned foten mot dessa rent samhällsskadliga krafter.  

 

 

 

Varför ger Svenska Dagbladet utrymme åt kommunistisk klimatextremist? 

2020-10-18

I dag finns en oerhört märklig intervju på Svenska Dagbladets kultursida (tyvärr låst artikel). Man intervjuar den marxistiske/kommunistiske författaren och klimatextremisten Andreas Malm. Denne Malm uttrycker bland annat att "Miljörörelsen måste sluta gulla" och uppmanar till sabotage. Här ett litet utdrag ur artikeln:

 

Är detta då inte bara ännu en galen klimatextremist som det inte är så mycket idé att bry sig om? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Det finns två problem i detta sammanhang.

1. Svenska Dagbladets trovärdighet som tidning. Andreas Malm är fd medlem i Syndikalisterna och sedan 2010 medlem i Socialistiska partiet. Han har även suttit i styrelsen för Klimataktion och varit aktiv i grupper som ägnar sig åt "civil olydnad". Och nu tillåts han alltså breda ut sig med sina extrema åsikter på redaktionell plats i SvD, där han förespråkar sabotage och att förstöra "all fossil infrastruktur". (Jag hoppas han inte själv behöver en ambulans eller brandbil en dag, de kommer inte långt utan diesel...).

Vilka extremister får vi bekanta oss med kommande söndagar? Blir det kanske NMR som får beskriva sina nazistiska framtidsvisioner och sin antisemitism? Eller kommer kanske ISIS att få utrymme att förklara varför man mördar kristna och kastar homosexuella från tak? Möjligheterna för SvD är oändliga om man vill upplåta sin tidning för extremister som inte respekterar demokrati och rättsprinciper. 

2. Kopplingen till klimatrörelsen. Andreas Malm hyllar bland annat Greta Thunberg och den extrema rörelsen Extinction Rebellion. Och i tidningar som ETC och Internationalen förespråkar han än värre saker än i artikeln i Svenska Dagbladet. Både "krigskommunism" och "ekologisk leninism":




 

Trots detta visar det sig att även klimatministern och vice statsministern, Isabella Lövin (MP) uppenbarligen läser Malms texter och kommenterar dem positivt på twitter:

 



Det borde vara helt uppenbart för alla att klimatrörelsen infiltrerats av vänsterextremister som ser klimatfrågan som ett bra sätt att få stöd för totalitära förslag och helt saknar respekt för lagar, demokrati och äganderätt. Vi har hört det förr, från Pär Holmgren som sitter som EU-parlamentariker för Miljöpartiet i Bryssel. Här diverse twitterinlägg från 2018:

  
 

 



Jag står fast vid det jag tidigare sagt - klimatextremismen är betydligt farligare än klimatförändringarna. 
 

 

Varför ska människor ta Covid19-pandemin på allvar? 

2020-10-16



I går kom denna märkliga nyhet i Expressen. Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell har blivit intervjuad i tidningen Chef, och där uttryckt att han personligen inte är rädd för Covid19, och att "det är farligare att gå över en gata". Ett helt obegripligt uttalande som alltså görs samtidigt som representanter för Folkhälsomyndigheten står varje dag på sina presskonferenser och uttrycker oro för att människor slarvar med restriktionerna och inte tar Covid19-pandemin på allvar. Hur ska  människor ta detta på allvar och avstå från publiv, fester och After Work när höga ansvariga myndighetspersoner på detta sätt bagatelliserar pandemin? 

I artikeln säger Tegnell även att han inte testat sig och inte ser något behov av det. Detta gör han alltså samtidigt som hans myndighet uppmanar andra att testa sig, och där riksdag och regering tydligt uttalat värdet av ökad testning.

Anders Tegnell borde vara ett föredöme, visa att han tar pandemin på allvar. Hans uttalande får nu precis motsatt effekt. 

I artikeln konstaterar man för övrigt också att det dog 34 gångtrafikanter i trafiken förra året, och att antalet döda med koppling till Covid19 nu närmar sig 6.000. Anders Tegnell har alltså även fel i sak - det är knappast farligare att gå över en gata. 



 


 

Moderaternas budget prioriterar det som är viktigt 

2020-10-14

I dag har vi denna debattartikel i Borås Tidning. Dock har tidningen satt en annan rubrik. 

 

Moderaternas budget prioriterar det som är viktigt

Att trycka tillbaka arbetslösheten och bekämpa gängkriminaliteten. Det är huvudprioriteringarna den budget Moderaterna presenterat.

Regeringen och stödpartierna hade chansen att presentera en budget som på allvar tog tag i problemen. Men de valde istället att lägga ihop sina önskelistor – och åstadkommer mer skada än nytta.

I vår budget återupprättas arbetslinjen i ersättningssystemen genom tydliga tidsgränser och ett bidragstak som gör att det aldrig lönar sig bättre att stapla bidrag än att ta ett arbete. Och den som invandrar till Sverige ska gradvis kvalificera sig till svenska bidragssystem. Ansträngning ska löna sig.

Därför städar vi också upp i regeringens snårskog av riktade avdrag och andra specialåtgärder på skatteområdet – och ersätter det med en rak, effektiv och generell sänkning av skatten på arbete och företagande. Med vårt förstärkta jobbskatteavdrag får över fem miljoner löntagare 400 till 550 kronor mer i plånboken varje månad. Vi tar också bort hela skillnaden i beskattning mellan lön och pension från årsskiftet och stärker ekonomin för en genomsnittlig pensionär med 500 kronor per månad. I regeringens budget kommer fortfarande pensionärer att betala högre skatt än löntagare.

Moderaterna satsar även mer på välfärden än regeringen. Med vår politik får kommunerna permanent 13,5 miljarder mer per år. 2021 är det 3,5 miljarder mer än regeringen har i sin budget. För 2022 är det 8,5 miljarder mer än regeringen och 2023 är det 13,5 miljarder kronor mer. Vi villkorar pengarna med ett skattehöjarstopp så att den kommun som trots tillskottet höjer skatten får sänkta statsbidrag. Höjda skatter ska inte få stoppa ekonomins återhämtning.

För att krossa gängen och återupprätta tryggheten föreslår vi åtgärder som fungerat i Danmark. Dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, ökad avlyssning och kameraövervakning, ett system med anonyma vittnen och att göra det straffbart att vara med i kriminella gäng är några av förslagen. Lika viktigt är det också att exempelvis Åklagarmyndigheten får de pengar som krävs för att inte behöva säga upp personal. Och att det skapas utrymme för fler platser inom Kriminalvården.

Moderaterna värnar om skattebetalarnas pengar. Med tanke på de stora problem vi har att ta itu med på hemmaplan är det nödvändigt att minska biståndet. Samtidigt lånar vi 20 miljarder kronor mindre än regeringen – de pengarna utgör istället en krisbuffert, så att åtgärder för att stötta jobb och sjukvård snabbt kan sättas in om smittspridningen förvärras och det akuta krisläget återvänder.

Bara genom en återgång till arbetslinjen och reformer för att varaktigt höja tillväxten kan vi säkerställa att resurserna till den gemensamma välfärden och tryggheten på sikt ökar. Bara så kan vi ingjuta hopp hos människor som är frustrerade av att vara utanför. Bara så kan vi dra nytta fantastiska möjligheter istället för att hämmas av stora problem. Bara så kan vi undvika ett årtionde av krishantering. Moderaternas budget prioriterar Sverige.

Elisabeth Svantesson (M), Ekonomisk-politisk talesperson

Jan Ericson (M), Riksdagsledamot finansutskottet

Cecilie Tenfjord Toftby (M), riksdagsledamot civilutskottet

 

 

 

Konstigt och motsägelsefullt om havsnivåhöjningar i TV4 

2020-10-14

I söndags valde TV4:s Nyheterna att helt okritiskt presentera en artikel av forskare från Potsdaminstitutet i tidningen Narture som obestridliga fakta, och påstå att havsnivåerna kommer att höjas med 2,5 meter inom 150 år till följd av att isen på Antarktis smälter, samt att Gotland kommer att delas i två öar till följd av detta. Efter inslaget visade man i studion också hur man menar att Europa kommer att drabbas. Klicka nedan för att se hela inslaget.



Bland annat intervjuas en forskare från Potsdams Universitets Institut för klimatforskning. Chefen för detta institut är sedan 2018 den svenske klimatdebattören Johan Rockström, som är en uttalad klimatalarmist. Att Potsdaminstitutet är en av de mest alarmistiska i klimatdebatten är också väl känt. Detta bör man ha med sig när man bedömer inslaget. Man bör också ha med sig att Potsdaminstitutet enligt inslaget "modellerat framtiden". Men utfallet av sådan modellering beror ju helt på vad man stoppar in för data i modellerna. Matar man in att havsnivåerna ska höjas med 2,5 meter får man givetvis ut en karta som visar effekterna av detta. Matar man in något annat får man ett annat resultat. Det man ägnar sig åt i dessa sammanhang är därmed rena cirkelresonemang som bygger katastrofscenarier på antaganden. Det är i vart fall inte fakta. 

Lite fascinerande var det också att man både i inslaget och i texten på websidan inte riktigt verkar klara att skilja på Arktis och Antarktis. Lite märkligt att ens skriva Arktis om man vill larma om stigande havsnivåer. För när is smälter på Arktis påverkas inte havsnivåerna alls - isen flyter redan på havet. Jag ifrågasatte detta på twitter igår kväll och dagen efter ändrade TV4 texten (nedre bilden). Tydligen var det Antarktis man syftade på. 






I inslaget säger forskaren att även om vi skulle följa Parisavtalet kommer havsnivån till slut att höjas fem meter. Reportern på TV4 säger efter inslaget att "Antarktis smälter så mycket och så fort att 2,5 meters havsnivåhöjning "redan har hänt" och inte går att stoppa. Samtidigt säger forskaren i inslaget (3,16) tvärtom (!) att det avgörande för om det blir 2,5 meters havsnivåhöjning beror på vad politikerna gör idag. Tre olika besked med andra ord - i samma inslag. 



Jag har flera gånger visat att havsnivåerna historiskt i hundratals år stigit ganska stabilt med ca 2-4 mm/år. De senaste decennierna ligger höjningen runt 3,6 mm/år. Nedan en graf från NASA som visar havsnivåförändringarna från 1990 fram tills idag. Det är svårt att utläsa någon stor dramatik i denna figur. Detta trots att isarna sägs smälta snabbare än någonsin och havet blivit varmare (vilket gör att vattnet "tar mer plats"). Man ser också i figuren att havsnivåns ökningstakt varierar kraftigt mellan åren. 




Om man ändå räknar på den högre nivån 4 mm innebär det att havsnivåerna kommer att ha stigit med 60 cm om 150 år. I inslaget nämns att landhöjningen i Sverige på 150 år i genomsnitt är ungefär densamma - 60 cm (lite mer långt upp i norr och lite mindre längst i söder). Landhöjningen i Sverige är 1-9 mm/år (källa Lantmäteriet). På Gotland ligger landhöjningen runt 3 mm/år. Det betyder att Gotland knappast kommer att påverkas alls - man får i värsta fall en havsnivåhöjning på 25 cm på 150 år. Det borde finnas tid att anpassa sig till detta.
 


När det gäller Antarktis har jag skrivit om detta flera gånger tidigare. Det är främst på landtungan norrut från Västantarktis (rödmarkerat ovan) och längs den västra kusten på Västantarktis som isen smälter. Det är alltså inte den stora huvudsakliga ismassan på de centrala och östra delarna av Antarktis - där är det mellan 40 och 65 grader kallt året runt och någon avsmältning på ytan kan givetvis inte ske. Däremot verkar isen i kanterna runt Antarktis, främst Västantarktis, smälta underifrån, och om detta forskas det för fullt. Det finns en oro att det skulle kunna leda till instabilitet och att stora ismassor, framförallt från kanterna av den stora thwaitesglaciären på Västantarktis kan brytas loss. Det forskarna kommit fram till är att det verkar som om varma strömmar (av samma typ som Golfströmmen) tidvis strömmar in under isen och smälter den underifrån, samt att underjordiska varma källor och undervattensvulkaner samtidigt också smälter isen från undersidan. Om detta stämmer har alltså isavsmältningen på Antarktis ganska lite med global uppvärmning att göra, och det finns inte så mycket vi kan göra åt saken. Att havsisen runt Antarktis periodvis smälter stämmer däremot, och det skulle ju kunna bero på varmare global temperatur. Men detta påverkar å andra sidan inte havsnivåerna alls eftersom isen redan flyter i havet. Jag återkommer med mer fakta kring Antarktis framöver - det är ett ämne och en del av världen som fascinerar mig mycket och där jag följer forskningen och nog är mer påläst än de flesta.

Det är mycket omdiskuterat bland forskarna hur mycket Antarktis egentligen kommer att bidra till stigande havsnivåer. TV4:s inslag om 2,5-5 meter stigande havsnivåer till följd av avsmältning på Antarktis representerar faktiskt en ganska extrem syn på saken.


 


 

 

Elkonsumenterna kan tillfälligt pusta ut 

2020-10-13

Sveriges elförsörjning har varit i kraftig gungning flera gånger på ett år, inte minst i Skåne och Stockholm. Det har till och med varit så illa ställt att regeringen behövt lösa situationen med dyra akutåptgätdfer och ibland har vi rent av tvingats starta oljekraftverk för att klara elförsörjningen - mitt i sommaren. Så här kan vi inte ha det i Sverige. Företag och hushåll måste kunna räkna med en trygg elförsörjning. Det måste vara slut på dyra krisutryckningar som slår hårt mot både hushåll och företag, vilka i slutändan också får stå för notan.

En del av regeringens krispaket för att lösa elkrisen består av en lagändring som ger elnätsföretagen möjlighet att öka sina nätavgifter kraftigt. Intäkterna ska, som det sägs, användas för investeringar i elnäten för att bygga bort elkrisen. Problemet är dock att regeringen ger företagen möjlighet att ta ut dessa pengar från oss kunder utan att några egentliga krav ställs på att nödvändiga investeringar genomförs.

Moderaterna har agerat i Näringsutskottet för att stoppa förslaget och det verkar nu finns en majoritet som vill stoppa förslaget. Uppgifter i media säger att energiminister Ygeman i morgon kommer att dra tillbaka förslaget. Mycket bra.

Jag tycker dock det finns ytterligare en invändning till mot höjda nätavgifter. Dessa avgifter är redan höga och utgör en allt större del av elräkningen. Samtidigt kan man inte byta nätbolag - varje bolag har monopol i sitt område. För den med energisnålt hus eller ett fritidshus som bara används del av året är ofta nätavgiften redan större än kostnaden för själva elen. Det ger knappast några incitament att spara el.

Orsaken till att näten behöver byggas ut är flera. Avvecklad kärnkraft gör att mer el behöver ledas från norr till söder. Utbyggd elektrifiering kräver också förstärkta nät. Samma med den utbyggda vindkraften som kräver nya nät. Och självklart medför nybyggnad av bostäder och industri behov av förstärkta elnät. En del av kostnaderna tas ut av nyanslutna elkunder, men mycket av kostnaderna hamnar på samtliga elkundernas räkningar trots att de inte efterfrågat denna utbyggnad. Det rimliga vore att staten - om man vill elektrifiera mer och satsa mer på andra energikällor - också tar kostnaderna för att förstärka elnäten. Man kan inte bara lasta över kostnaden på elkunderna. Om man vill att kunderna ska gå över allt mer till elektrifiering är det ju dumt att samtidigt straffbeskatta elen och tillåta extrema höjningar av nätavgfiterna.

Sverige var en gång ett land med trygg, miljövänlig och billig el, vilket var bra både för hushåll och företag. Tyvärr är den tiden förbi. Och orsaken är främst nedläggningen av kärnkraften och klimatpolitiken. Inte minst den sistnämnda har en prislapp som blir allt mer kännbar för vanligt folk. 

 

 


Moderaterna kan i detta läge inte ställa sig bakom EU:s nya klimatlag

2020-10-13

Förra veckan hade vi möte i vår moderata EU-samrådsgrupp där moderater från EU-nämnden och Europaparlamentet, gruppledning och tjänstemän gemensamt diskuterar aktuella EU-frågor och försöker hålla en gemensam linje i riksdagen och EU-parlamentet. Det är en trovärdighetsfråga gentemot väljarna att vi talar samma språk i Sverige och i Bryssel. En moderat väjare ska kunna lita på det.

En av frågorna var förslaget till en ny Klimatlag i EU. Klimatlagen är tänkt att ta ett helhetsgrepp på frågan om hur EU ska minska utsläppen och bli klimatneutralt senast 2050. Man kan givetvis diskutera hur realistiskt detta är (jag tror det är ganska orealistiskt och att målet riskerar att skada EU:s ekonomi ytterligare utan att göra mätbar skillnad för klimatet, men det är som sagt min personliga åsikt).

Vi var dock ganska överens om att det liggande förslaget inte gick att stödja, och Moderaterna i EU-parlamentet avstod  häromdagen i omröstningen om EU:s nya klimatlag. Vi accepterade förslaget om att höja målet från 40% till 55% utsläppsminskning till 2030, men vi ställde oss inte bakom klimatlagen i detta läge då utformningen var både tillväxt- och teknikfientlig.

Skälet till att moderaterna inte röstade för klimatlagen är främst tre:  

För det första riskerar klimatlagen att medföra att vi slår ut europeiska företag och jobb. Utan rimliga förhållanden flyttar såväl jobb och industri som utsläpp till andra delar av världen, där miljökraven är lägre. Att höja utsläppsmålet alltför drastiskt skulle innebära stora påfrestningar för företag, tillväxt och vår konkurrenskraft. Dessutom i en allvarlig ekonomisk kris. EU-kommissionen har i en utförlig konsekvensanalys kommit fram till att 55 procent är ett rimligt och lämpligt mål. Det är en ambitionshöjning som vi moderater kan stödja (Sverige har väl i princip redan nått det målet).

Dessvärre har flera svenska partier, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i spetsen, tävlat i skadlig symbolpolitik och drivit på för högre mål, 60%, som nu är en del av lagförslaget. S och MP har struntat i expertisen och vilka effekter deras föreslagna mål skulle få på Europas ekonomier. Man går också längre än sin egna regering i Sverige som står bakom målet på 55%.

För det andra är det avgörande att klimatlagen styr mot att alla länder måste minska sina utsläpp med målet att bli klimatneutrala till 2050. Sverige varken kan eller ska göra allt jobb när Europas utsläpp ska minskas. Under förra mandatperioden gick S och Mp med på att stora utsläppsländer såsom Bulgarien och Polen skulle slippa undan sitt ansvar för att minska sina utsläpp. Så får inte ske igen. 

För det tredje hotar klimatlagen hela det svenska skogsbruket. Det oroande hur lagförslaget är utformat vad gäller skogens roll i omställningen. Alldeles för mycket vikt har lagts på skogens roll som en kolsänka, det vill säga att den ska användas för att lagra koldioxid i stället för att avverkas. Det är helt fel väg att gå och missar att den cirkulära bioekonomin kan bidra till att sänka våra utsläpp, genom att ersätta andra material som genererar större utsläpp. Dessutom motverkar lagförslaget ett effektivt och lönsamt skogsbruk - en av Sveriges viktigaste exportnäringar. 

Jag är glad över att Moderaterna i EU tills vidare inte säger ja till EU:s förslag till klimatlag. Hur det slutligen blir med denna lag återstår att se, frågan kommer nu att diskuteras vidare. Beslutsprocesserna i EU är ganska komplicerade. 
 

EU-konferens om ekonomisk stabilitet och styrning 

2020-10-12

I dag och i morgon skulle jag ha varit på en EU-konferens i Berlin (Tyskland är just nu ordförandeland i EU) för att diskutera ekonomisk stabilitet, EU-budgeten och EU:s återstartsfond mm. Men på grund av Covid19-pandemin blev det i stället en digital endagskonferens.



Wolfgang Schäuble, president i Tyska Förbundsdagen (riksdagen) inledde och sedan fick vi ett antal föredragningar som följdes av diskussioner. Både tyskarna och många andra delegater målade upp en ganska mörk bild av läget i Europa till följd av pandemin, man talade varmt om EU:s nya (alltför stora) budget och den enorma "återstartsfonden", och ordet "solidaritet" användes ofta. Översatt till svenska betyder solidaritet i detta fall att EU behöver massor av pengar som vi i norra delen av unionen ska finansiera så att vi kan ge generösa bidrag till östra och södra Europa. I praktiken betyder det också att vi indirekt finansierar ett stöd som stabiliserar Euron samtidigt som vi räddar tysk ekonomi och tysk exportmarknad. Vi som ska betala mest till detta är av naturliga skäl mindre entusiastiska. Inte minst Sverige, Nederländerna, Österrike, Danmark och Finland tillhör de kritiska. Det är vi som får ta störst del av notan räknat per invånare. Tyskarna betalar också mycket, men är samtidigt kanske det land som tjänar mest på det hela. 

Det blir också närmast stötande när man talar varmt om att återstartsfonden är till för att skapa en bra framtid för kommande generationer ("Next generation EU") samtidigt som man vet att den enorma låneskuld EU vill dra på sig inte ska börja betalas förrän 2028 och sedan betalas av under 30 år (fram till 2057). Det är alltså vi som gör slut på pengarna idag genom lån och frikostiga bidrag (!) till länder med sedan länge misskött ekonomi, och notan skickar vi till nästa generation. Samtidigt lär det ju komma nya kriser innan dess - som kommande generationer då tvingas hantera samtidigt som man ska betala av den nu aktuella skulden. Jag saknar nästan ord för att uttrycka hur kritisk jag är till hela detta upplägg.

Jag gjorde några korta inlägg på twitter under dagen:




 


 

 

Vänsterpartiet fegade ut om misstroendeförklaring 

2020-10-11

Kvällens partiledardebatt var trots allt ganska klargörande. Viktiga frågor diskuterades, men regeringen och samarbetspartierna hade inte många svar. Vare sig om arbetsrätten, arbetslösheten, kriminaliteten, välfärden eller miljön. För moderaterna var det bra att våra viktigaste frågor debatterades - arbetslösheten och kriminaliteten, samt att Ulf Kristersson flera gånger kunde peka på att moderata prioriteringar ser annorlunda ut än regeringens. Det är därför vi både kan satsa mer än regeringen på polisen, åklagarna, försvaret, välfärden och miljön, och ändå sänka skatten för både företag, löntagare och pensionärer. 

Tittarnas dom var tydlig - regeringsföreträdarna från S, MP och L hamnade i botten, medan V och M hamnade i topp.

Den på förhand mest uppskrivade frågan - om Vänsterpartiets hot om misstroendeförklaring (se föregående inlägg) - slutade med en total antiklimax. Det visade sig som väntat att Vänsterpartiet inte alls var beredda att yrka misstroende mot regeringen. Tvärtom ville man ge regeringen "mer tid". De flesta som tittade insåg nog äntligen att Vänsterpartiets hot om misstroende var ett tomt hot och att det aldrig kommer att bli verklighet. Alltså just det som Ulf Kristersson antog häromdagen, och som jag själv gissat i mina blogginlägg om saken.

Det står också allt klarare att statsministern tänker göra precis det jag också skrivit, göra allt för att förhala frågan om förändringar av LAS, och försöka få parterna att fortsätta förhandlingarna. Gärna så länge som möjligt. Och tro mig - om parterna inte lyckas komma överens lär Löfven försöka gömma undan frågan på något annat sätt så han slipper ta ett för Socialdemokraterna oerhört jobbigt beslut före nästa val. Nya utredningar kan tillsättas, nya remissrundor kan startas, och rätt vad det är finns det inte tid för lagstiftning före valet 2022. Och vare sig Centerpartiet eller Liberalerna lär kunna göra något åt saken - om de bryter JÖK-samarbetet lär det bli extraval, vilket riskerar att i vart fall skicka ut L ur riksdagen. Ju närmare vi kommer nästa ordinarie val desto mindre sannolikt är det också med ett extraval. Centern och Liberalerna lurades helt enkelt in i ett Jök-avtal som Löfven aldrig fullt ut haft några planer på att verkställa. På köpet har C och L tvingats vara med och stödja en massa S-politik i riksdagen. Det handlar verkligen om en förvånande aningslöshet. 

Två av mina twitterinlägg under kvällen:


 

 

 

Begripligt om inte alla hänger med i turerna kring misstroendehotet 


2020-10-10

Förvirringen kring vad framför allt Vänsterpartiet vill med sitt hot om att eventuellt väcka misstroendeförklaring mot regeringen, och om man menar allvar, har rört till det ordentligt i den politiska debatten och inte minst för väljarna. Jag märker också att det finns en del missförstånd kring moderaternas inställning i frågan. Därför ska jag försöka beskriva lite hur vi resonerar.

Jag skrev om turerna kring förändringarna i LAS och regeringsunderlagets interna slitningar här den 1/10, och avslutade inlägget så här:

 

"Från moderat sida konstaterar vi att Sverige är på väg mot den högsta arbetslösheten på väldigt lång tid. Därför behövs reformer av svensk arbetsmarknad mer än någonsin. Det hade varit bra om parterna hade kommit överens om reformer som kunde lett fram till en bra lagstiftning. Nu finns istället en färdig utredning som regeringen och stödpartierna lovat att genomföra och Moderaterna vill gärna medverka till nödvändiga reformer av arbetsmarknaden.

Borde då inte moderaterna stödja Vänsterpartiet och fälla regeringen på denna fråga? Jag tycker inte det vore särskilt klokt att göra det för att stoppa ett välkommet lagförslag om LAS. Vi tycker helt enkelt inte som Vänsterpartiet i sakfrågan. Jag tycker i stället att vi bör stödja ett väl avvägt lagförslag från regeringen och rösta för det i riksdagen. Därefter kan vi väl alltid ställa upp på att tillsammans fälla regeringen om Vänsterpartiet vill det. Då får vi ju både en bättre lagstiftning och blir av med regeringen samtidigt...även om det bara blir för ett tag. För regeringen skulle såklart sedan återuppstå i en eller annan form. För alla inser ju att V knappast skulle släppa fram en m-regering i stället. Vänsterpartiets hot om misstroende är mest ett politiskt spel, man har ju redan en gång släppt fram Löfven-regeringen med vetskap om att de lovat att förändra LAS."
 

Denna bedömning ligger fast. Det vore märkligt om moderaterna tog initiativet till en misstroendeförklaring mot regeringen med avsikten att stoppa ett lagförslag som eventuellt kan bli bra. Skulle regeringsunderlaget lägga fram ett väl avvägt lagförslag om LAS lär ju moderaterna rösta ja till detta. Men vägen fram till ett konkret lagförslag är sannolikt lång. Jag gissar att regeringen knappast lär presentera ett lagförslag för riksdagen före nästa sommar. Frågan hänger med andra ord i luften, ingen vet var denna fråga landar till slut. Det finns en otrolig politisk sprängkraft inom regeringsunderlaget i frågan. 

Om nu Vänsterpartiet med stöd av Kristdemokraterna ändå verkar vilja väcka misstroende mot regeringen i närtid (och utan att det ens finns något förslag i LAS-frågan) är det sannolikt i grunden ett spel från V. Jag tvivlar starkt på att man tänker gå hela vägen med detta, utan att man bara vill försöka skrämma regeringen att lägga lagförslaget om LAS på is. Vi vet också som jag skrev ovan att V aldrig kommer att släppa fram en m-ledd regering och att det mest sannolika efter ett misstroende är att regeringen Löfven kommer tillbaka igen med samma regeringsunderlag som förut, och att V då skulle släppa fram en sådan regering. Talet om extraval är också lite naivt - självklart kommer inte MP och L att vilja ha extraval, och de kommer därför lojalt att släppa fram en ny Löfven-regering och låta S bestämma villkoren. Hela misstroendeförklaringen skulle med andra ord bli ett slag i luften som inte förändrar någonting. Moderaternas lust att vara drivande i ett sådant spel är minst sagt begränsat.

Samtidigt har vi moderater, sedan den olyckliga decemberöverenskommelsen föll 2015, konsekvent röstat nej till regeringen Löfven vid varje omröstning och röstat ja till misstroende vid varje tillfälle i riksdagen. Skulle det mot förmodan ändå bli en omröstning i riksdagen där vi har ett skarpt yrkande om misstroende att ta ställning till kommer vi moderater självklart att rösta ja till ett misstroende mot denna direkt skadliga regering. Det är ett löfte vi givit våra väljare och ett löfte vi kommer att hålla, även om det i praktiken i detta fall sannolikt inte skulle få någon större politisk betydelse.

Det finns alltså flera olika delar i denna fråga, och vi måste från moderat sida ta ställning och göra det rätta och rimliga i varje situation. Att det kan verka aningen förvirrande har jag den största respekt för, och dessutom vet vi att media älskar allt som har med det politiska spelet och gärna förstorar betydelsen av i grunden ganska meningslösa symbolfrågor.

Sverige har en massa akuta problem som borde diskuteras i stället. Det är sakpolitiken som är det viktiga för Sveriges framtid och där kommer moderaterna att fortsätta ha sitt fokus, samtala med alla partier och försöka driva igenom så mytcket bra politik som möjligt. Samtidigt kommer vi självklart alltid göra allt för att byta regering
  på riktigt  , och vi är beredda att varje dag bilda en m-ledd regering för att förändra Sverige.

 

Socialdemokraterna lägger sig platt för Miljöpartiet i migrationspolitiken

2020-10-08

När den så kallade "gymnasielagen" beslutades 2018 - i strid mot snart sagt alla remissinstanser och där lagrådet totalt underkände lagförslaget - innebar det att någonstans runt 7.000-9.000 vuxna män utan asylskäl fick stanna i Sverige. Ett totalt brott mot all tydlighet och förutsägbarhet i lagstiftningen. 

Lagrådet skrev att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas". Det är den i särklass hårdaste kritik som Lagrådet någonsin framfört mot ett lagförslag i modern tid. Lagförslaget var nämligen inte bara helt orimligt och ologiskt i sak utan även utformat på ett sätt som gör det närmast obegripligt att tolka.

Jag deltog själv i riksdagsdebatten i juni 2018 inför beslutet, här är ett blogginlägg efter debatten:

När lagen beslutades varnade jag också för att det förr eller senare skulle komma krav på amnesti i takt med att alla de tusentals vuxna männen utan asylskäl inte skulle uppfylla villkoren för att få stanna kvar. Asylaktivisterna har länge drivit på för detta, med benägen hjälp från media, exempelvis Borås Tidnings numera vänsterliberala ledarsida så sent som i går. Naivismen är närmast gränslös.

Och nu är vi där. Socialdemokraterna har nu i praktiken gått med på Miljöpartiets krav om att ge alla dessa män utan asylskäl amnesti, trots att de inte uppfyllt kraven i gymnasielagen. Signalen det skickar ut i världen och till flyktingsmugglarna är att om man bara lyckas ta sig till Sverige så kommer man på ett eller annat sätt alltid att kunna stanna kvar oavsett om man har asylskäl eller inte. Detta är fullständigt ödeläggande för framtida svensk migrationspolitik och svensk välfärd. Ansvariga är S, MP, C och V som står bakom dessa dumheter.

Det finns också en massa andra problem med regeringens linje i migrationspolitiken, något som vår migrationspolitiske talesperson Maria Malmer Stenergard utvecklar i Dagens Nyheter idag.

Den nya migrationslagstiftningen måste leda till minskad invandring om den ska ha legitimitet hos det svenska folket. Reglerna måste också vara tydliga och konsekventa. Moderaterna vill strama åt invandringspolitiken rejält och en gång för alla stänga ute Miljöpartiet från inflytande. Socialdemokraterna har i stället totalt kollapsat och låter Miljöpartiets krav om lättnader bli verklighet. Konsekvensen blir en ökad invandring och ett sämre fungerande återvändande. Detta kommer det att bli stor strid om ända fram till nästa val.

 

Moderaternas budgetmotion - en sammanfattning

2020-10-06

I dag presenterades moderaternas budgetmotion för 2021 och framåt - alltså vårt svar på regeringens och samarbetspartiernas budgetproposition. Jag är såklart en smula partisk eftersom jag ingår i den moderata finanskommittén som har huvudansvaret för motionen, och jag har ju varit involverad en hel del på vägen när det gäller arbetet med motionen, men jag tycker detta är den absolut bästa budgetmotion moderaterna presenterat sedan vi lämnade regeringsmakten 2014 och återigen kunde börja lägga egna budgetmotioner utan att behöva kompromissa med andra.

Grunden för den moderata motionen är att vi har fokus på de stora och allvarliga samhällsfrågorna och prioriterar det som är viktigt i budgeten och prioriterar bort annat, att vi har mindre underskott och större krisberedskap än regeringen, att vi tänker mer långsiktigt än regeringen och att vi städar bort så mycket tramsiga dumheter som möjligt av det regeringen genomfört eller föreslår. Totalt har regeringsunderlaget ett underskott på 105 miljarder 2021, och mycket av de lånade pengarna har gått till saker som inte har samband med krisen överhuvudtaget. Moderaternas underskott i vår budgetmotion är 83 miljarder, alltså 22 miljarder mindre. Vi tycker man ska hålla i pengarna även under en kris och inte låna upp mer än vad som behövs för att bekosta rena krisåtgärder. Vi vill också ha större beredskap för att krisen kan fördjupas eller att det kan komma nya kriser. 

Kort sammanfattning:

• Vi sänker permanent skatten med 31 miljarder kronor mer än regeringen, redan nästa år sänker vi skatten med 17 miljarder kronor mer.
• Vi föreslår den största skattesänkningen på arbete sedan 2007 genom att jobbskatteavdraget utökas med 24 miljarder. Det innebär mellan 400 och 550 kronor i månaden för en vanlig löntagare. En undersköterska får 500 kronor mer varje månad.
• Vi satsar sammanlagt 9,4 miljarder på skattesänkningar för pensionärer och utraderar därmed, till skillnad mot regeringen, klyftan i beskattning mellan lön och pension. Tillsammans med pensionstillägget innebär det att de flesta pensionärer får omkring 500 kronor mer i månaden med Moderaternas politik.
Vi satsar nära 6 miljarder på direkta skattesänkningar för företagen.
• Rättsväsendets myndigheter tillförs totalt 2,1 miljarder kronor under 2021 för t ex fler poliser, fler åklagare och fler platser inom Kriminalvården. Det innebär 1,7 miljarder mer än regeringen redan 2021 som inte skjuter till några nya pengar förutom de som M/KD redan lagt in i budgeten.
• Med Moderaternas politik får kommunerna permanent 13,5 miljarder mer per år. 2021 är det 3,5 miljarder mer än regeringen, 2022 är det 8,5 miljarder mer än regeringen och 2023 är det 13,5 miljarder kronor mer.
• Vi vill inte att återhämtningen ska knäckas av höjda kommunalskatter. Därför kopplas det moderata tillskottet till kommunerna till ett skattehöjarstopp som innebär att de kommuner som höjer skatten endast får ta del av halva tillskottet. Genom kraftfulla, permanenta tillskott kombinerat med ett skattehöjarstopp ges möjlighet för kommunerna att behålla sin personal utan skatten höjs.
Vi satsar 14,7 miljarder på sjukvården, äldreomsorgen och LSS. Dels insatser för att bekämpa pandemin, dels extra pengar för att kunna hantera växande vårdköer efter pandemin, samt förstärkningar av äldreomsorgen. 
• Vi föreslår att energiskatten för bensin och diesel minskas så att priset vid pump kan sänkas med en krona per liter, och vi säger nej till nya höjda skatter för Sveriges bilister (bonus-malus), nej till försämrad bilförmån och nej till försämrat reseavdrag.

• Vi satsar 3,2 miljarder på laddinfrastruktur och omställning av transporter, omställning av industrin, forskning för modern kärnkraft och lägger mer pengar än regeringen på havs- och vattenmiljö.

Nedan lite mer utförligt om våra satsningar samt längst ned en sammanfattning av våra viktigaste besparingar.



Lite utförligare om våra viktigaste satsningar (avrundade siffror):

Företagande och jobb:
* Vi satsar 13,5 miljarder på kommunerna, varje år 2021-2023. (Det är 3,5 miljarder mer än regeringen 2021, 8,5 miljarder mer 2022 och 13,5 miljarder mer 2023). Vi inför samtidigt skattestopp för kommuner och regioner
* Nytt jobbskatteavdrag som ger skattesänkning som ger 400-550 kronor lägre skatt per månad för en vanlig löntagare. Total skattesänkning 24 miljarder per år
* Sänkta skatter för företagande (bolagsskatter mm), 5,9 miljarder 2021 och ytterligare sänkning åren efter
* Ökade resurser till forskning, 3,4 miljarder
* Längre skoldagar och mer kunskap i skolan, 0,9 miljarder
* Diverse satsningar på bättre integration, arbetsmarknadspolitik mm 0,5 miljarder
* Ökade resurser till infrastruktur och underhåll av vägar mm, 1,4 miljarder

Kampen mot kriminaliteten:
* Fler poliser, betald polisutbildning, ökade resurser till åklagare och domstolar, ökade resurser till kriminalvården, slopad ungdomsrabatt, större statsligt ansvar i LVU, insatser i utsatta områden, fler statliga ordningsvakter, insatser för trossamfundens säkerhet mm.
Totalt 3,2 miljarder i satsningar 2021 och ytterligare tillskott åren efter. 

Övriga skattesänkningar och stopp för nya skatter:
* Sänkt drivmedelsskatt med 1 krona per liter, avskaffad plastpåsskatt, nej till nya höjda skatter för Sveriges bilister (bonus-malus), nej till försämrad bilförmån, nej till ny skatt på kläder och skor, pausad flygskatt, nej till ny bankskatt. Totalt 8,9 miljarder
* Sänkt skatt för pensionärer som helt tar bort skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer redan 2021. Kostnad 9,4 miljarder.

Särskilda satsningar på sjukvården och omsorgen:
* Extra satsning på 4 miljarder för att beta av växande vårdköer i spåren av Covid19. 
* Högre kvalitet i sjukvården, stärkt cancervård mm, 2,2 miljarder
* Särskilda insatser mot pandemin (testning, smittspårning, uppbyggnad av beredskapslager), 2,1 miljarder
* Generösare regler i LSS, 0,5 miljarder
* Förstärkning av äldreomsorgen (kvalitetsutveckling, satsning på medarbetarna mm), 5,9 miljarder

Migrationspolitik:
* Fler förvarsplatser, stärkt återvändande, mer resurser till migrationsdomstolarna, 0,4 miljarder

Insatser mot fusk med skattepengar:
* Genomför folkräkning, 0,5 miljarder
* Skärp kampen mot bidragsfunsk, 0,25 miljarder

Miljö- och energipolitik mm:
* Satsning på laddinfrastruktur och utveckling av nya bränslen, 2 miljarder
* Omställning av industrin, 1 miljard
* Utveckling av kärnkraften 0,25 miljarder
* Insatser för renare hav och vattendrag, stärkt biologisk mångfald mm 0,4 miljarder
* Satsning på kollektivtrafik och krisstöd till kollektivtrafiken 3 miljarder
* Bättre villkor för lantbruket och livsmedelsproduktionen 0,25 miljarder

Försvarspolitik:
* Förstärkning av det militära försvaret. Samma satsning som regeringen 2021-22, därefter satsar vi 5 miljarder extra 2023.
* Förstärkning av civilförsvaret och stärkt cybersäkerhet mm, drygt 1 miljard 2021 och ytterligare åren efter

Totalt 94,6 miljarder



Våra viktigaste besparingar:

*Minskning av biståndet från drygt 1% av BNP till ca 0,7%. Vår största besparing som ger 15,7 miljarder 2021
*Återställning av ett antal tillfälliga och ineffektiva skattesänkningar såsom riktade skattsänkningar i vissa stödområden, tillfälligt förvärvsavdrag, utvidgning av RUT till möblering mm, slopad moms för naturguder mm samt nej till nedsatta arbetsgivareavgifter för unga mellan 15 och 18 år och tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för anställda under 24 år.
*Stopp för förlängning av den tillfälligt höjda a-kassan och ändrade maxbelopp
*Återinförande av bortre tidsgräns i sjukförsäkringen och ny karensdag den 15:e dagen
*Slopade meningslösa "klimatåtgärder" 
*Avskaffade byggsubventioner 
*Stramare migrationspolitik och kvalificering till välfärden, bidragstak, slopad garantipension till flyktingar och nyanlända, begränsning av efterlevandestöd till flyktingar och nyanlända, begränsning av rätten till tolk för personer med permanent uppehållstillstånd, mm
*Effektivisering av arbetsmarknadspolitiken 
*Avskaffad avdragsrätt för ränteavdrag för lån utan säkerhet 
*Återinförande av entré på statliga museer
*Avskaffande av jämställdhetsmyndigheten, Delegationen mot segregation och Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Vissa åtgärder vi föreslår finns delvis även i regeringens budgetproposition och är därför redan finansierade. Detta utgör ca 40 miljarder i vår budget.

Totalt: 116,5 miljarder

 


 

Årets riksdagsmotioner inlämnade

2020-10-06

I dag var sista dagen att lämna in årets enskilda riksdagsmotioner. Totalt lämnades det in 3.655 motioner från riksdagens ledamöter. Av dessa var 1.330 moderata motioner. I genomsnitt lämnade varje riksdagsledamot alltså in drygt 10 motioner. De moderata ledamöterna var flitigare och lämnade in 19 stycken var.

Själv bidrog jag som vanligt med betydligt fler. Det blev 59 motioner i år, inklusive den moderata kommittémotion i finansutskottet som jag är med på. Ett antal andra motioner har jag lämnat in tillsammans med andra m-kolleger och resten är mina egna. Det är faktiskt rekord för min del, inget år sedan jag blerv invald 2006 har jag kommit upp i detta antal. En förklaring är Covid19 - jag har ju tillbringat de senaste veckorna i karantän och det har funnits gott om tid mellan telefonmötena att skriva motioner.

Men mer än dessa 59 svårt att ha koll på. Jag brukar ju följa upp hur det går med mina förslag och även ibland delta i riksdagsdebatter och argumentera för mina förslag. Det gör att det ändå finns en gräns för hur många motioner man kan följa upp vid sidan av det övriga arbetet.

Jag kommer senare att lägga ut alla motionerna här, uppdelade efter ämnesområden. 

 

Företag, media, myndigheter och politiker ska inte försöka uppfostra oss

2020-10-05

Det finns nog inget jag tycker så illa om som när företag, media, myndigheter och politiker försöker uppfostra vuxna svenska människor i värderingsfrågor. Att politiker älskar att skicka pekpinnar vet vi, och samma sak är det med myndigheter som i dag i stor utsträckning ägnar sig åt aktivism och opinionsbildning finansierat med skattemedel. Alltså att sprida sina åsikter i stället för att objektivt utföra de uppgifter de har ansvar för. Detta kan vi som politiker motverka på olika sätt eftersom det är inom vårt ansvarsområde.

När det gäller media och företagssektorn ligger det däremot utanför det politiken har ansvar för. Men reagera har man rätt att göra. Jag anser inte att media på nyhetsplats ska ägna sig åt opinionsbildning - det gör man på ledarsidan eller på debattsidor eller i debattprogram. Samma sak med företagen. När företag försöker styra våra värderingar och åsikter i politiskt korrekt riktning drar jag öronen åt mig. Sådana företag vill jag inte gynna.



I går var den stora diskussionen Hemköps besked att man gör om sitt bonussystem för stamkunderna så att grönsaker ger högre bonus än exempelvis kött. Man vill "knuffa sina kunder i mer klimatsmart riktning". Hemköp försöker alltså uppfostra sina egna kunder att göra "rätt" val - det val som Hemköp tycker man ska göra. Att grönsaker som fraktats över halva jordklotet är mer miljöskadliga än att äta viltkött från ett djur som jagats i en svensk skog verkar man inte bry sig om. Det är den politiskt korrekta kampen mot köttet och för det "klimatsmarta" som är ledstjärnan. I sak har jag inget emot vegetarisk kost, dottern är vegan och själv äter jag sannolikt mindre kött än genomsnittet (dock enbart av djuromsorgsskäl och inte av klimatskäl). Men det är principen jag reagerar på, försöket att uppfostra sina kunder. Hemköp gör självklart som de vill, men det gör jag också. Deras aktivism är inget jag vill stödja och därför lockar det inte nämnvärt att fortsätta handla på Hemköp.

Egentligen borde man välja bort alla företag som kastar ordet "klimatsmart" omkring sig. Oftast av slentrian och utan att den aktuella produkten ens är särskilt miljövänlig överhuvudtaget. Dessutom är det skillnad mellan att värna om klimat, miljö och hållbarhet. Tre olika begrepp med helt olika innebörd, men som ofta lite slarvigt kallas "klimatsmart". Och som vanligt går det inte heller att mäta vilken eventuell klimatnytta olika konsumentbeslut har. Det handlar mer om åsikter än om fakta. Exempelvis har som sagt långväga frakt av grönsaker från andra sidan jordklotet betydligt större miljöpåverkan än att äta vilt som skjutits i en svensk skog. Ändå är grönsakerna enligt Hemköp mer "klmatsmarta".

Uppmärksamheten i sociala medier blev enorm under gårdagen och jag var långtifrån den ende moderaten som reagerade.


  
 

Endast tre länder ger mer pengar än Sverige till FN

2020-10-05

Sverige är ett mycket generöst land. Generöst med att dela ut dina skattepengar till andra länder och organisationer utanför Sverige. Samtidigt har vi enorma behov på hemmaplan som pengarna inte räcker till, och vi har dessutom nästan högst skattetryck i hela världen. 

Vi är ett av del länder som betalar allra mest till EU, vi är ett av de länder som betalar mest i bistånd, vi är det land i EU som på senare år tagit emot flest asylsökande och anhöriga till sådana, vi är ett av de länder som lägger mest pengar per capita på klimatpolitik, och vi är ett av de länder som ger störst bidrag till FN.  

Den sista frågan, vårt bidrag till FN, är något jag låtit Riksdagens Utredningstjänst (RUT) beräkna. Och i veckan fick jag deras rapport. Som vanligt tydligt och överskådligt redovisat. RUT är en enorm tillgång och deras rapporter är alltid objektiva och sakliga och därför högt respekterade i samhällsdebatten.

Det svenska bidraget till FN består av tre delar. En mindre del är obligatorisk medlemsavgift mm. Den har ökat kraftigt från 2014, nästan en dubblering fram till 2019 till en dryg miljard per år (tabell 1). Detta är den enda obligatoriska delen av FN-kostnaderna, allt övrigt är frivilligt extrastöd från Sverige.

 


Resterande är olika former av biståndspengar samt en mindre del som främst är kostnader via försvarsbudgeten ("ej bistånd" nedan) för fredsbevarande insatser utomlands (tabell 2).


Den svenska kostnaden för FN-medlemskapet och de övriga pengar vi skänker via FN har ökat kraftigt på senare år. Från 2011 är det nästan en fördubbling. Den kraftigaste ökningen skedde från 2017 till 2018 då kostnaden ökade med nära 30%, och den nivån låg kvar även 2019. För 2019 uppgick det totala svenska stödet (inklusive medlemsavgift) till FN till 17,7 miljarder. Ökningen illustreras i diagram 2:

 



Orsakerna till ökning är främst det svenska biståndsmålet. Sverige har ett mål på 1% av BNP (endast två andra länder i världen ligger på denna nivå, Norge och Luxemburg). Att ha ett sådant mål innebär att biståndsbudgeten ökar med automatik varje år, och det blir svårare och svårare för SIDA mfl att hitta lämpliga biståndsprojekt. Det gör att vi i stället ger allt mer via FN som i stället väljer ut hur pengarna ska användas. Tyvärr med mycket liten insyn för Sverige och dessutom passerar pengarna genom en ganska korrupt FN-organisation.

Endast tre länder ger mer pengar totalt till FN (och det är alltså inte per capita, utan totala summar som ges per land). Här är en tabell (dock bara fram till 2018) över de första 20 länderna (resten finns i rapporten för den som är nyfiken). USA, Tyskland och UK ger mer än Sverige. Vi ger mer än exempelvis folkrika länder som Japan, Frankrike, Italien, Korea mfl. Vi ger tio gånger så mycket som Finland och nästan fem gånger så mycket som Danmark. Och 50% mer än Norge.



 

Man kan konstatera att biståndspolitiken och kostnaderna för FN-medlemskapet hänger nära ihop. I moderaternas budget som presenteras i veckan kommer vi att göra en kraftfull minskning av dessa kostnader. För det första för att vi inte ser att biståndspengarna kan användas på ett kvalitetssäkert sätt, inte minst försvinner mycket på vägen. För det andra för att vi har ett alldeles för högt skattetryck. Och för det tredje för att pengarna helt enkelt behövs bättre här hemma. Det är stötande att tvingas avstå från satsningar på sjukvården, spara in på stöd till funktionshindrade och inte kunna rusta polisen tillräckligt, samtidigt som vi hela tiden ökar biståndet med automatik. Ingen annan post i statens budget har en sådan automatisk uppräkning. Det är självklart helt orimligt.



 



4 oktober är mer än kanelbullens dag

2020-10-04

Jag brukar uppmärksamma 4 oktober, och så även i år. För mig är det själva symbolen för kampen mot socialismen, i detta fall symboliserade av löntagarfonderna. För yngre följare som inte var födda då handlade det kortfattat om att en del av löneutrymmet i praktiken avsattes för en ny "vinstdelningsskatt" för noterade börsföretag, och pengarna tillfördes sedan  fyra statliga fonder som i sin tur använde pengarna för att köpa upp företag. Man socialiserade helt enkelt företag stegvis genom att köpa upp företagen med hjälp av deras egna vinstmedel.

Motståndet var starkt, även från många LO-medlemmar och den 4 oktober varje år samlades man till demonstrationer mot fonderna. Jag har sparat mitt eget demonstrationsplakat från mitt livs absolut första demonstration. Västsvenskar mot fonder. Nedan också en av moderaternas valafficher, sannolikt inför riksdagsvalet 1991. Även i denna fråga stod moderaterna på rätt sida i historien.

Image
   

Motståndet segrade och regeringen Bildt (1991-) skrotade fonderna och lämnade lite förenklat över ägandet av fonderna till de företag som bekostat dem, samtidigt som den så kallade "vinstdelningsskatten avvecklades. 

En kul detalj är att jag själv skrev min examensuppsats i juridik om löntagarfonderna 1986. Det var på den tiden man skrev uppsats på skrivmaskin. 90 sidor tjock är den, och skrev man fel på en sida var det bara att börja om från början igen.



 

Jag kartlade i uppsatsen hur stort inflytande löntagarfonderna hade hunnit få och hur stort inflytandet skulle kunna bli med tiden om uppköpen fortsatte. Jag analyserade även möjligheterna att avveckla fonderna och förde också fram en del tankar kring hur man rent praktiskt kunde göra. Till ganska stor del blev det faktiskt också den vägen man valde valde när fonderna avvecklades. Och jag fick högsta betyg på min uppsats.

 




Inför Covid19 är vi alla lika

2020-10-03

Skrev på twitter tidigare idag:


 


 

 

Varför är det så viktigt att skilja utrikes födda barn från sina föräldrar?

2020-10-03



Detta är faktiskt jättekonstigt. En svensk delegation åker alltså för andra gången till Syrien för att, som det verkar, övertyga mammor med svenskt medborgarskap att lämna ifrån sig sina barn så att de kan tas till Sverige. Jag förstår inte varför. 

De flesta av dessa barn är födda i Syrien eller Irak, oftast bara av en svensk förälder, och med stor del av sin släkt i Syrien/Irak. De mindre barnen har aldrig varit i Sverige. Nu vill svenska myndigheter ändå skilja dem från sina föräldrar och ta hit dem.

Vad blir fortsättningen? Ska vi gissa att efter en tid kommer mamman efter. Många av dessa unga mammor är ofta födda i Sverige, andra generationens invandrare och svenska medborgare. Det betyder att de kan återvända om de vill (efter att ha avtjänat eventuellt straff i Syrien). Och sedan kommer mamman och barnen tillsammans begära att "terrorist-pappan", om han är i livet, kan komma efter som anhöriginvandrare. Andra mammor är syriska/irakiska kvinnor som fått barn med "svenska"IS-terrorister som sedan avlidit. Rent formellt kan barnen därmed vara svenska medborgare, men de saknar helt anknytning till Sverige. Om vi tar hit dem ändå kan sedan deras mammor med utländskt medborgarskap komma efter som anhöriginvandrare.

Jag tycker Sverige i stället borde stötta den kurdiska administrationen med driften av lägren, och hjälpa till med att få rättegångar till stånd. När sedan straff utmätts kan man ta ställning till vilka barn som eventuellt bör tas till Sverige (eventuellt tillsammans med sinna svenskfödda mammor) och vilka barn som i stället bör omplaceras hos släktingar i Syrien eller Irak. För många av barnen är det sannolikt det bästa. Vi borde också vara tydliga med att om mammor med barn återvänder till Sverige kommer i detta fall aldrig att bli aktuellt med återförening med en pappa som dömts för terroristbrott. Dessa män vill vi inte ha tillbaka till Sverige. Mammorna får helt enkelt välja - ett liv i Sverige med barnen och utan pappan, eller att stanna kvar i Syrien/Irak tillsammans med mannen och hans släkt.


Dessutom återstår en fråga. Vill vi verkligen ha unga pojkar, som av IS tvingats utföra bestialiska brott, i svenska skolklasser? Den frågan måste också besvaras innan man tar hit barnen. Hur ska man kunna garantera säkerheten för andra barn? Och kommer dessa IS-pojkar någonsin att bli normala människor igen?
 

Parterna lär aldrig kunna enas om LAS

2020-10-01

För mig som varit både fackligt aktiv under många år och även aktiv i riksdagens arbetsmarknadsutskott under flera perioder var beskedet väntat att man inte kunde enas om förändringar i Lagen om Anställningsskydd. Det har gjorts försök tidigare att lösa detta avtalsvägen, och det kommer säkert göras nya försök, men jag tror både politik och media underskattar problemet. Frågan om LAS, turordningsregler, undantag och övriga regelverk kring uppsägning är en av grundbultarna i den fackliga verksamheten. Och på samma sätt ett rött skynke för arbetsgivarna. Man står i grunden enormt långt från varandra.

Alla är samtidigt rimligen medvetna om att lagstiftningen är gammal, främst anpassad till stora industriföretag och inte efter dagens tjänstesektor, och dessutom besvärlig att hantera för mindre företag. Och de flesta inser att det behövs förändringar. Men det hjälper inte - symboliken och principerna är alldeles för motstridiga för att arbetsgivare och fackliga organisationer ska kunna enas.

Egentligen är det enligt min högst personliga åsikt en viss demokratisk brist om fack och arbetsgivare ska tvingas komma överens om sådant som sedan ska gälla hela arbetsmarknaden, inklusive småföretag som inte omfattas av kollektivavtal. Allt för att politiken inte orkar lösa problemet. Men h
ade parterna kunnat enas om en bra lösning som därefter fått brett politiskt stöd och som sedan hade kunde kodifierats som lag hade det varit en välkommen lösning. Nu blir det inte så. Då är det bara för regeringen, att som tidigare utlovats, presentera ett rimligt och väl avvägt förslag som både arbetsgivare och fackliga organisationer motvilligt kan godta. 

Men detta lär inte hända i första taget. Att regeringen inte orkar försöka lösa problemet är självklart inte skäl att ge parterna hur mycket tid som helst att förgäves försöka komma framåt. Men min gissning är att regeringen ändå kommer att försöka göra exakt så. Man kommer att vilja ge parterna obegränsat med fortsatt tid att fortsätta förhandla och göra allt för att de ska säga ja till detta. Helst vill man såklart att dessa förhandlingar ska pågå fram till nästa val. På det sättet lurar Socialdemokraterna Centern och Liberalerna på deras viktigaste punkt i januariavtalet och en av de jobbigaste punkterna för S, och Löfven slipper samtidigt riskera en regeringskris. Parterna verkar dock väldigt kallsinniga till fortsatta förhandlingar så Löfven kommer inte att få det lätt.

Från moderat sida konstaterar vi
att Sverige är på väg mot den högsta arbetslösheten på väldigt lång tid. Därför behövs reformer av svensk arbetsmarknad mer än någonsin. Det hade varit bra om parterna hade kommit överens om reformer som kunde lett fram till en bra lagstiftning. Nu finns istället en färdig utredning som regeringen och stödpartierna lovat att genomföra och Moderaterna vill gärna medverka till nödvändiga reformer av arbetsmarknaden.

Borde då inte moderaterna stödja Vänsterpartiet och fälla regeringen på denna fråga? Jag tycker inte det vore särskilt klokt att göra det för att stoppa ett välkommet lagförslag om LAS. Vi tycker helt enkelt inte som Vänsterpartiet i sakfrågan. Jag tycker i stället att vi bör stödja ett väl avvägt lagförslag från regeringen och rösta för det i riksdagen. Därefter kan vi väl alltid ställa upp på att tillsammans fälla regeringen om Vänsterpartiet vill det. Då får vi ju både en bättre lagstiftning och blir av med regeringen samtidigt...även om det bara blir för ett tag. För regeringen skulle såklart sedan återuppstå i en eller annan form. För alla inser ju att V knappast skulle släppa fram en m-regering i stället. Vänsterpartiets hot om misstroende är mest ett politiskt spel, man har ju redan en gång släppt fram Löfven-regeringen med vetskap om att de lovat att förändra LAS.

 




Man behöver inte vara Trump-supporter för att vara skeptisk till Biden 

2020-09-30

Många av mina följare i sociala medier frågar hur jag ser på de två huvudkandidaterna i det amerikanska presidentvalet, och media skickar enkäter till oss riksdagsledamöter med samma fråga. Jag har lovat att återkomma här med mina tankar kring kandidaterna i god tid före valet, och eftersom jag nyligen besvarat en enkät från en större tidning tänkte jag även här ge mina utförliga tankar kring saken. Lite extra lämpligt just idag också med tanke på att de två kandidaterna hade sin första stora debattduell i natt.

Låt mig först konstatera att i Sverige SKA man hata Donald Trump och allt han står för, och man ska om man är politiskt korrekt stödja Joe Biden. Inget positivt verkar få sägas om Trump i Sverige överhuvudtaget, Trump verkar mer vara ett skällsord. Medias bevakning i Sverige är extremt Trump-fientlig, och även om Trump gör mycket konstiga uttalanden och verkligen bjuder media på ständiga godbitar, och det också finns både kritik och frågetecken kring hans presidentskap, så finns det även en annan sida som vi aldrig får höra något om. Det finns faktiskt en hel del positivt att berätta om USA under Trump, saker som det berättas om i utländska medier. Men mycket sällan i svenska.

På samma sätt beskrivs Biden som USA:s räddare, trots att det inte finns så mycket konkret att berätta om hans politik. Det känns mer som att huvudsaken är att han är emot Trump (lite som den svenska valrörelsen 2018 där det viktigaste var att vara emot SD, inte vilken politik man ville föra). Jag tycker hela den svenska mediebevakningen av presidentvalet och huvudkandidaterna är kraftigt fördummande. Vill man få en bredare bild måste man följa utländska medier och även lyssna på mer initierade svenska och utländska USA-experter.

Min bild av Trump är väldigt blandad. Han har som sagt gjort en del bra saker. Bland den svarta befolkningen är han exempelvis mer populär än tidigare efter ett antal uppskattade politiska beslut, arbetslösheten i dessa grupper har minskat, nyföretagandet ökat kraftigt och han har gjort viktiga saker inom utbildningsområdet. Dessutom tar många svarta ställning mot den radikala BLM-rörelsen och känner stöd från Trump som med kraft driver frågan om lag och ordning. Det är knappast den bild vi får i Sverige. Ekonomin och sysselsättningen i USA utvecklades totalt sett också väldigt bra fram till pandemin, och även om det bara delvis (eller sannolikt ganska lite) är Trumps direkta förtjänst så är hans väljare nöjda. Trump har inte heller hotat världsfreden som många befarade, tvärtom har USA varit inbladat i betydligt färre krig och konflikter än under tidigare presidenter. Trump har rent av blivit nominerad till Nobels fredspris för andra året i rad efter flera lyckade medlingar, där exempelvis Israel nu knutit diplomatiska förbindelser med flera länder i arabvärlden (Förenade Arabemiraten och Bahrein) - något ingen trodde skulle ske. Trump har också visat att han menar allvar med att ha en tuff attityd mot Kina och kanske har han även fått kineserna att mjukna lite i handelskriget med USA. För egen del uppskattar jag även hans tydliga markering mot extrem klimatpolitik, även om hans försvar av omfattande kolbrytning och utvinning av skifferolja är mycket olycklig. Att han tagit strid mot korruptionen inom FN och har dragit in stödet till WHO har fått mycket kritik i bland annat Sverige, men i sak är det bra att någon markerar mot missförhållandena inom FN. Det borde även Sverige göra mycket tydligare. Många amerikaner uppskattar även att Trump är hårdare mot den illegala migrationen, även om det är en myt att det är Trump som byggt gränshindren mot Mexiko - de byggdes i huvudsak under president Obamas tid. En sak få talar om är att Trump tydligen skänker sitt presidentarvode kvartalsvis till välgörande ändamål och lever på egna pengar. Detta är ganska uppmärksammat i USA och ger mycket sympati, men det nämns sällan i den svenska debatten där Trump i stället utmålas som en narcissist som bryr sig mer om sig själv än om landet.

På minussidan finns Trumps handelspolitik och tullar som slagit mot EU och Sverige (även om hans tuffa attityd mot Kina i längden även skulle kunna vara bra för oss i Europa). Hans beslut att dra ned USA:s engagemang i Natos styrkor i Europa har också skapat oro. Men detta som vi i Europa ser som besvärande är snarast det motsatta i USA - det visar för amerikanarna att Trump lever upp till sitt tal om "USA först". Han infriar helt enkelt sina vallöften. Ska man förstå amerikansk politik måste man försöka tänka som en amerikan och inte som en europé. 

Trumps riktigt stora problem är alla hans konstiga och ogenomtänkta uttalanden i olika frågor, hans ibland förbluffande okunnighet om andra länder (exempelvis Sverige), att han ofta skjuter från höften innan han tagit reda på fakta och sedan tvingas göra helt om. Tyvärr också att han sprider myter och rena osanningar emellanåt, vilket är något jag tycker är extremt illa för en president. Han uppträder inte alltid statsmannamässigt för att uttrycka sig försiktigt. Till detta kommer besvärande oklarheter om hur han agerat i vissa frågor och frågetecken kring hans egna ekonomiska affärer. Uppgifterna om att han medvetet tonat ned riskerna med Covid19 (för att inte skrämma upp befolkningen) trots att han visste att det var allvarligare tycker jag också är mycket besvärande.

De senaste tidens diskussion om hur Trump skulle hantera en valförlust och hur ett valresultat kommer att respekteras är också besvärande för Trump. Visserligen har även detta förstorats, Trump har vad jag vet inte alls sagt att han inte tänker respektera valresultatet, han har sagt att han inte kan garantera att "allt kommer att gå fredligt till". Med tanke på alla kravaller på senare tid vore det märkligt om Trump skulle försöka garantera att det inte blir upplopp och kravaller oavsett vem som vinner. När man lyssnar på intervjuer förefaller det i vart fall vara just detta Trump syftar på. Men med detta sagt - det är ändå ett märkligt "icke-besked". Jag förväntar mig ett statsmannamässigt och extremt tydligt svar från en president i en demokrati att han kommer att respektera valresultatet och göra allt för att säkra att det respekteras. Att sedan ett sannolikt ganska jämnt valresultat (som vanligt) lär överprövas i domstol och engagera hjorder av jurister är nog ingen vild gissning, oavsett vem som vinner. Så har det varit flera gånger i modern tid och det är ett underbetyg för den amerikanska valprocessen. Det kan bli Högsta Domstolen som till slut beslutar om vem som valts till president.

En viktig sak att komma ihåg är att valrörelser i USA är ganska smutsiga, och därför ska kanske en del kritik och påståenden som blossar upp just nu i böcker och annat tas med en nypa salt och ses i ljuset av att Trumps politiska motståndare och interna fiender vill försöka misskreditera honom inför kommande presidentval. Att vi bara får ta del av små klipp ur längre tal, inte sällan vinklade, gör inte saken bättre. Att personer som Trump gett sparken försöker hämnas får skrivas på samma konto. Samma sak gäller rimligen även saker som påstås om Biden och som blossar upp under valrörelsen. Både Trump och Biden kastar ur sig rena personförolämpningar mot varandra, uppgifter som är omöjliga att kontrollera. Smutskastningen är som vanligt enorm från båda sidor. Att kasta beskyllningar mot varandra om olika former av sexuella övergrepp, inte sällan långt tillbaka i tiden, verkar exempelvis ha blivit en osmaklig och plågsam vana i amerikanska presidentvalskampanjer. Och lita på att det bara kommer bli smutsigare ju närmre valet vi kommer. Att se amerikanska politiska valfilmer under en valrörelse är närmast plågsamt.


Mediauppgifterna om Trumps deklarationer och skatter ska man nog ta med en nypa salt. Jag är inte alls expert på amerikansk skatterätt, men så mycket vet jag att man betalar skatt på olika nivåer, nationellt och lokalt, och att privatpersoner och företag gör olika deklarationer. Trump äger ett betydande antal företag och vilka skatter som betalas av företagen respektive av Trump själv är nog inte alldeles enkelt att utläsa bara av Trumps egna personliga deklarationer. Ingen verkar heller påstå att han skulle ha gjort något olagligt, och även i Sverige kan en företagsledare avstå från att ta ut lön och i stället beskatta vinster i sina bolag. Uppgifterna att Trump skulle vara på ruinens brant känns också lite märkliga när man samtidigt vet att han skänker bort sitt presidentarvode och i stället lever på egna pengar. Däremot är det besvärande rent allmänt att Trump hela tiden vägrat lämna ut sina deklarationer, till skillnad från andra presidenter.

Det finns två saker jag ogillar kraftigt i amerikansk politik. Dels den ganska radikala vänsterfalangen hos Demokraterna, dels den extrema kristna högern hos Republikanerna. Om jag bott i USA hade jag kanske inte röstat på vare sig Trump eller Biden, utan nyfiket tittat på någon av de fristående kandidaterna (som jag idag tyvärr har alltför dålig koll på). Jag tycker helt enkelt att ett land som USA med så många duktiga och framgångsrika ledare borde kunna ha bättre presidentkandidater, och inte minst något yngre. Men om jag nu var röstberättigad i USA och var tvungen att välja mellan Trump och Biden, så hade jag lagt min röst på Trump. Jag har nämligen inte förstått Joe Bidens storhet överhuvudtaget, och jag har inte sett några tunga politiska sakskäl att rösta på honom. Hans enda budskap verkar vara att han är emot Trump. Biden känns svag, otydlig och rörig, ibland rent frånvarande, det är nästan skrämmande att se. Han är dessutom omgiven av en del personer som står en bra bit till vänster politiskt (längre till vänster än vad man kan tro av den svenska debatten). Risken att en svag Biden blir en ren marionett för vänsterkrafter i USA ska inte underskattas, och risken är uppenbar att han lägger sig platt för klimatextremisterna. I det läget känns en röst på Trump trots allt något tryggare och närmare min egen ideologi, även om det säkert blir fyra ytterligare år med ett mycket märkligt och ibland föga statsmannamässigt presidentskap med ständiga överraskningar. Några stora katastrofer lär dock Trump knappast orsaka under kommande mandatperiod heller och att han skulle vara ett hot mot demokratin trycker jag är ett ganska märkligt påstående. Trump driver egentligen väldigt traditionella moderata frågor - exempelvis lag och ordning, restriktiv migrationspolitik, fokus på företagande och jobb och sänkta skatter. 

Hur går då valet? Det är ju helt omöjligt att säga, men jag blir inte förvånad om Trump vinner till slut. Nationella opinionsmätningar har väldigt liten relevans i USA med tanke på valsystemet. Det viktiga är att vinna rätt delstater - de jämna - och där ser det enligt mätningarna allt bättre ut för Trump. Då kan man bli president trots att man fått färre röster totalt än sin motståndare (Trump fick tex ca 3 miljoner färre röster än Clinton i förra presidentvalet). Sittande president har dessutom alltid en fördel i en valrörelse, får med automatik mer tv-tid och mer uppmärksamhet (det sistnämnda är visserligen kanske inte alltid självklart till Trumps fördel). Jag tror faktiskt Trumps största fördel just nu snarare är att många amerikaner, inte minst många svarta och latinamerikaner, längtar efter ordning och reda och är trötta på alla upplopp i spåren av BLM-rörelsen. Där har hans motståndare inget alls att erbjuda. Påstådda skandaler och rykten verkar inte heller bita på Trump och hans supportrar, Trump lyckas på något märkligt sätt utmåla sig som någon som står vid sidan av etablissemanget - trots att han innehar USA:s högsta ämbete. För många väljare gäller nog också att med Trump vet man vad man får (på gott och ont) medan Biden är ett mer oskrivet blad. Men oavsett vem som vinner är USA ett splittrat land. Vinnande president kommer få svårt att ena nationen. 

Slutligen - nej, det finns ingen officiell partilinje inom moderaterna vilken kandidat man ska stödja. Det är ett personligt ställningstagande för var och en. För mig handlar det om att välja det minst dåliga. Och det är inte Joe Biden.




(Här ett roligt quiz...vem har sagt vad? Klicka på bilden för länk. Jag fick 8 rätt av 15, vad får du?)

Uppdatering: Efter nattens debatt kan man väl bara konstatera att ingen av de två kandidaterna lär ha blivit mer lockande att rösta på för osäkra väljare. Valrörelsen känns mer ovärdig än någonsin, och då är det ändå mer än en månad kvar till valet. Har verkligen inte USA något bättre att erbjuda?

 


 

 

Moderaternas förslag mot bedrägerier riktade mot våra skattepengar

2020-09-29

I dag skriver min riksdagskollega Niklas Wykman, moderat talesperson i skattefrågor och folkbokföringsfrågor, en utmärkt text på sitt facebookkonto med anledning av mängden avslöjanden om hur våra skattepengar går till en mängd personer och organisationer som inte borde få del av dem, och hur vårt välfärdssystem utmanas av bedrägerier och fusk.




STOPPA FUSKET – SLUTA MED NAIVITETEN – NU FÅR DET VARA NOG

Människor jobbar och sliter – polisen saknar resurser och cirka 400 000 väntar på läkarbesök eller behandling – samtidigt blöder välfärden pengar till fuskare och extremister. Nästan varje dag möts vi av nyheter om hur fuskare stjäl våra skattepengar. Miljarder försvinner till människor som inte bor i landet, som fejkar sjukdomar eller ljuger i bidragsansökningar. Naiva, aningslösa eller vårdslösa politiker betalar ut miljoner till extremism som vill omkullkasta vår sekulära demokrati. Allt detta måste omedelbart få ett slut. Moderater har lagt en rad förslag för att återställa ordning och reda i Sverige och lyft flera förslag.

Genomför en nationell folkräkning.
Det är orimligt att staten saknar koll på vilka som är i landet och var människor bor. Det gör det möjligt att fuska med bidrag och komma undan med brott. Fysiska besök bör göras på adresser och i områden som utmärker sig, där ovanligt många finns folkbokförda eller där omsättningen av folkbokföring är stor. De som ej verifierats i folkräkningen bör gå miste om de bidrag som följer med folkbokföringen.
 
Återkalla alla samordningsnummer.
Alla som idag innehar samordningsnummer ska genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, bekräfta sin identitet. De samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod ska som huvudregel avslutas.
 
Tydliga krav för att få försörjningsstöd.
Socialtjänstlagen bör skärpas så att landets samtliga kommuner ställer krav på motprestation för att få bidrag. Lagen ska tydligt slå fast att den som kan arbeta är skyldig att stå till arbetsmarknadens förfogande i hela landet.
 
Bidragstak.
Ett bidragstak minskar mängden och storleken på bidrag som går att stapla på varandra så att det alltid tydligt lönar sig bättre att arbeta än att få bidrag.
 
Kvalificering till bidragsystemen.
Nyanlända ska i högre grad arbeta sig in i rätten till olika bidrag och sociala ersättningar. Vuxna utan barn bör enbart ha rätt till etableringsersättning eller försörjningsstöd samt bostadsbidrag innan de kvalificerat sig till fulla bidrag. Nyanlända med barn får rätt till barnbidrag men inte flerbarnstillägg.
 
Krafttag mot bidragsfusk.
En bidragsbrottsenhet ska inrättas på Försäkringskassan – och ansvaret för att åtala bidragsbrott flyttas till Ekobrottsmyndigheten. Extra kraft ska läggas på att upptäcka, åtala och fälla den organiserade bidragsbrottsligheten.
 
En enda myndighet för bidragsutbetalningar.
Alla bidrag bör på sikt betalas ut från en myndighet. Det behövs ett gemensamt utbetalningssystem för bidrag och med gedigna kontrollfunktioner.

Hembesök som bidragskontroll.
Oanmälda hembesök hos bidragstagare som exempelvis tar del av försörjningsstöd bör vara obligatoriskt i alla landets kommuner.
 
Inga stöd eller bidrag till organisationer som motsätter sig den sekulära staten och den västerländska demokratin.

 




Synd när en jobbskapande investering med global miljönytta inte blir av

2020-09-28

Beskedet från Preem idag att man drar tillbaka planerna på utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil var beklagligt. Det hade både varit en miljöinvestering med global nytta och samtidigt skapat arbetstillfällen och skatteintäkter i Sverige. Risken är självklart överhängande att de bränslen man planerade att raffinera i Lysekil nu i stället kommer att tillverkas någonstans utanför Sverige. Inte osannolikt i ett land med lägre miljökrav.   

Preem säger att beslutet grundas på rent affärsmässiga bedömningar. Det man kan fundera över är vilka ekonomiska parametrar som då spelat in? 

Det faktum att Preem fått ja i alla beslutsinstanser för att sedan fastna i en politisk långbänk kan ju skrämma bort den bäste. Vem vill investera för framtiden i ett land vars regering beter sig så? Preems tillståndsprocess har redan tagit fyra år! Dagens svenska regering har börjat bli en affärsrisk för företagen som i sig motverkar investeringar. Vi har sett det förut och lär se det igen. Vissa kallar det "klimatnationalism" och det är ett ganska bra uttryck tycker jag.

Preem har tydligen den senaste tiden dessutom gått väldigt dåligt ekonomiskt till följd av pandemin. I ett pressat ekonomiskt läge är det kanske inte så lockande att investera om man samtidigt får utfästelser eller kan omfattas av olika former av riktade stöd från regeringen till annan produktion i stället? Avslöjanden i Expressen idag om märkliga kontakter mellan Miljödepartementet och Preems ledning väcker många frågor. I sociala medier spekuleras för fullt om att regeringen möjligen utlovat kompensationer till Preem för att de ska dra tillbaka sina planer och därmed rädda regeringen från en jobbig fråga som kunde spräckt regeringen. Eller att regeringen i vart fall utformat olika former av stöd med avsikten att det ska passa just Preem?

Sanningen är att ingen vet. Men man behöver ju inte vara särskilt konspiratorisk för att inse att märkliga och täta kontakter mellan ett företag med ekonomiska problem och en regering som hotas av regeringskris till följd av företagets investeringsplaner, kombinerat med att det i potten ligger massor av miljarder av våra skattepengar, väcker ytterst besvärande frågor. 



 



Äldre inlägg hittar du i arkivet. Klicka på rutan längst upp till höger!