Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!

Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.


 
 
Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt.

2002-2006 var jag gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014 och 2018. Jag är idag ledamot av Finansutskottet och Riksdagens EU-nämnd. Mina tidigare uppdrag hittar du här.

Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik". Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg och twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat.
I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.

Totalt 8.961 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 31/12 2019)




 


 


Regeringen backade från försöket att ta makt från riksdagen

2020-04-07

I dag står det klart att regeringen vid en lång överläggning med samtliga partiledare backade från försöket att ta makt från riksdagen. I stället gick man helt med på moderaternas förslag från i helgen, alltså att man gör en ändring i smittskyddslagen som innebär att regeringen får möjlighet att vid behov ta snabba beslut som krävs för att motverka smittspridning, men att dessa sedan omedelbart ska underställas riksdagen som då avgör om de ska får fortsätta gälla eller inte. Skrivningarna i förslget garanterar dessutom att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om saken.

Det liggande förslaget ligger i linje med de synpunkter Lagrådet framförde i går. Man anser att regeringen bör ha denna möjlighet till snabbt beslutsfattande i krisläge, men att varje beslut sedan snabbt ska överprövas av riksdagen. Moderaterna sa redan i helgen att lagrådets yttrande kommer att väga mycket tungt för vår del och det är bara att konstatera att lagrådet tyckte precis som moderaterna.

Detta innebär att oavsett vad regeringen kan tänkas besluta så blir det riksdagen som får sista ordet.

Regeringens hantering av frågan har varit under all kritik. Man stressade fram ett helt undermåligt lagförslag utan att förvarna övriga partier, och utan att motivera vad man egentligen behöver de nya befogenheterna till. Förslaget innebar ursprungligen att regeringen tog betydande del av makten från riksdagen. Man utsåg sedan remissinstanser godtyckligt och man gav remissinstanserna endast 24 timmar för att ta ställning i en så viktig fråga som rör överflyttning av makt från riksdag till regering. Det är också märkligt att det endast var moderaterna som tydligt satte ned foten ordentligt mot detta odemokratiska agerande och tidigt presenterade ett motförslag - som nu är det som också blir verklighet. V och L landade i ungefär samma kritik och de senaste dagarna har även C anslutit sig, medan SD och KD de senaste dagarna helt bytt fot från att först ha sagt ja till regeringens första förslag till att idag stå bakom moderaternas linje i huvudfrågan.

Det finns samtidigt detaljer i regeringens förslag som vi moderater inte är nöjda med, bland annat en tydlig skrivning om ersättning till drabbade till följd av regeringens beslut, samt hur reglerna ska se ut när det gäller omfördelning av läkemedel och utrustning mellan regionerna. Men eftersom alla sådana beslut nu omedelbart ska överprövas av riksdagen blir det ändå riksdagen som får sista ordet.

Vi moderater kommer noga att bevaka hur regeringen använder den nya lagen som gäller under knappt tre månader, och noga analysera de eventuella beslut som tas med stöd av lagen. Om något beslut framstår som oskäligt kommer vi att agera för att riksdagen omedelbart upphäver detta. Moderaterna kommer också att vara fortsatt vakthund för att försvara demokratin och äganderätten mot godtyckliga angrepp. 


Det krävs krafttag mot dem som missbrukar krisstöden

2020-04-07

Moderaterna har tidigt varit ute och markerat att företag som får del av olika krisåtgärder inte samtidigt kan göra utdelningar till ägarna eller betala ut bonusar och rörliga lönedelar till ledande befattningshavare. De företag som däremot inte tar emot krisstöd gör naturligtvis precis som de vill, oavsett om det är kris eller inte.

Det kommer nu även tråkiga signaler om missbruk av de krisstöd som hittills beslutats av riksdagen. Det är bedrövligt och rent skamligt att missbruka ett krisstöd som avser att rädda företag och jobb. Moderaterna vill bestraffa företag som fuskar och dessutom kräva tillbaka stödet. Vi vill utvidga bidragsbrottslagen för att även omfatta krisstöd till företag och juridiska personer. Vi upprepade detta så sent som på dagens presskonferens.
 


 


Utan kraftfulla åtgärder finns det kanske inget att återstarta efter krisen

2020-04-07

Regeringen för en ganska försiktig linje under den pågående krisen, man har mer fokus på lån och anstånd med skatter och mindre fokus på direkta stöd till näringslivet för att rädda jobb. Motivet är i sig rimligt - man säger att det också måste finnas resurser att återstarta ekonomin efter krisen och menar att det då kan finnas behov av kraftfulla stimulanser. 

Men med detta sagt - det måste också finnas något att återstarta. Om stora delar av företagen inom ett antal branscher redan gått i konkurs och sagt upp sin personal blir effekterna av krisen onödigt stora. Därför tycker moderaterna att det är befogat att öka de direkta stöden till de mest utsatta branscherna betydligt mera än vad regeringen gör. Dagens stöd räcker bevisligen inte för att motverka konkurser och uppsägningar - antalet varsel per vecka är nu redan större än rekorden under finanskrisen. I längden blir detta oerhört dyrt för staten. 

Den här krisen skiljer sig mot andra kriser då den inte beror på underliggande problem i ekonomin. Nu slås livskraftiga företag och jobb ut på grund av att ekonomin stänger för att bekämpa pandemin. Det finns därför ett akut behov av att minimera skadorna på ekonomin. Ju större del av ekonomin som slås ut desto svårare bli återstarten därför behövs ett större fokus på att rädda jobben. Moderaterna tycker därför det är hög tid att växla upp de statliga stöden för att rädda fler företag och jobb. Vi konstaterar också att många andra länder satsar mer än Sverige i andel av BNI för att rädda ekonomin

Moderaterna konstaterar fyra saker:

* Om huvuddelen av räddningspaketet är lån kommer återhämtningen hämmas på grund av alltför hög skuldsättning bland företagen.
* Om svenska företag får mindre stöd än företag i andra länder kommer svensk konkurrenskraft allvarligt urholkas.
* Svenska offentliga finanser skadas på sikt av en långsammare återhämtning och försvagad konkurrenskraft.
* Den samhällsekonomiska effekten av större stödpaket är troligen därmed positiv.

Idag upprepade moderaterna tre konkreta förslag som ännu inte fått regeringens stöd:
* Helt slopade arbetsgivaravgifter under april och maj
* Möjlighet till korttidspermittering på heltid, vilket innebär att staten kan ta upp till 75% av lönekostnaden
* Företag som tappat minst 30% av sin inkomst bör få stöd av staten under två månader för att täcka de fasta kostnaderna, främst hyreskostnader

Detta, tillsammans med övriga åtgärder som vi moderater delvis kommit med förslag till och varit med och beslutat i riksdagen, skulle kunna göra skillnad på riktigt. Moderaterna bedömer att det skulle behövas en beredskap för att satsa 100 miljarder per månad under april och maj. Det är enorma summor, men det är ändå realistiskt med tanke på den låga svenska statsskulden. Alternativet blir i längden sannolikt dyrare för samhällsekonomin.
 


Lagrådet och remissinstanser sågar regeringens försök att öka sin makt

2020-04-06

Ett flertal remissinstanser har under helgen totalsågat regeringens förslag att öka sin makt på riksdagens bekostnad. Flera ifrågasätter också syftet och motiven till förslaget, exempelvis Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen. De menar att regeringen måste motivera varför de befogenheter de redan har inte räcker.

Ikväll framförde även lagrådet skarp kritik. Både för att man tycker ändamålet med regeringens förslag är oklart, och för att det är oklart hur riksdagens vetorätt utformats (det krav moderaterna mfl framförde i helgen och som regeringen tog in i sista stund i lagrådsremissen). Dessutom riktas kritik mot att man bara gett remissinstanserna 24 timmar (!) på sig att yttra sig, samt att man tycker urvalet av remissinstanser var märkligt. Jag reagerade själv på att inte advokatsamfundet fick vara remissinstans i en så viktig juridisk fråga, utan fick skriva ett yttrande på eget initiativ.

Från moderat sida har vi inte fått svar på de frågor vi har om exempelvis ersättning till dem som kan drabbas av regeringens beslut, inte heller ser vi att regeringen utformat vetoreglerna på ett sätt som garanterar att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om att godkänna eller underkänna regeringens beslut i efterhand.

Vi har också konstaterat att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) enhälligt över partigränserna underkänt förslaget att regeringen ska få rätt att omdisponera medicin och utrustning mellan regionerna. Även Socialdemokraterna i SKR underkänner förslaget. I remissvaret konstateras bl.a. följande: ”SKR vill kraftfullt understryka att myndigheterna inte har kapacitet eller kompetens att hantera omflyttning av resurser mellan regioner och kommuner och att sådana åtgärder inte är ändamålsenliga för att säkerställa tillgång till läkemedel och utrustning. SKR vill betona vikten av att ansvars- närhets- och likhetsprinciperna och det geografiska områdesansvaret fortsatt ska gälla.” Det är inget nådigt underkännande.

Efter lagrådets och remissinstansernas instämmande i vår hårda kritik har flera partier bytt fot. Både KD och SD accepterade märkligt nog direkt regeringens mycket långtgående första förslag, men gör nu helt om och instämmer nu i moderaternas krav. C hade inte heller några invändningar under helgen, men det finns signaler om att man nu också kan tänka om. Både V och L har tidigare haft liknande invändningar som moderaterna, så idag finns ingen majoritet i riksdagen för regeringens förslag, inte ens det senaste reviderade.

Bollen ligger nu hos regeringen. Vill man ha möjlighet till någon form av tillfälliga ökade befogenheter i kris får man dels motivera varför det behövs och sedan utforma förslaget så att det inte tar makten från riksdagen. Ett beslut från regeringen som grundas på sådana tillfälliga bestämmelser måste omedelbart därefter underställas riksdagen för godkännande för att fortsätta gälla. Allt annat är oacceptabelt.


Ytterligare beslut om krisstöd

2020-04-06

I fredags tog riksdagen beslut om ett antal ytterligare krisåtgärder, denna gång på skatteområdet för att lindra de ekonomiska följderna för företag med anledning av coronaviruset. De allra flesta av de ändrade reglerna börjar gälla den 6 april 2020

  • Arbetsavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt.
  • Egenavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.
  • Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får möjligheten att öka avsättningen till periodiseringsfonder som gäller beskattningsåret 2019.
  • Om den ökade avsättningen till periodiseringsfonder för 2019 innebär att en för hög preliminärskatt har betalats kommer skatten att betalas tillbaka.
  • Det införs en möjlighet även för den som redovisar moms helårsvis att få anstånd med inbetalning av moms som ska deklareras under perioden 27 december 2019-17 januari 2021 (komplettering av tidigare beslut om anstånd med skatt).

Moderaterna är positiva till de flesta av förslagen, men anser att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för småföretagare borde slopas helt under två månader för att ge snabb direkt hjälp till företagen.

I dag hade Finansutskottet möte och tog ytterligare beslut som riksdagen kommer att ta slutligt beslut om på onsdag. Det gäller införande av mer generösa regler i arbetslöshetsförsäkringen - bland annat kortare kvalifikationstid, mer generösa regler för egenföretagare och höjd ersättning. Utskottet beslutade också att föreslå riksdagen att slopa fribeloppet för studerande så att studenter kan arbeta extra utan att riskera att få återkrav på studiemedlen - ett krav moderaterna tidigare fört fram för att underlätta rekryteringen av personal till exempelvis vård och omsorg under krisen. Finansutskottet var enigt och det finns inga reservationer så riksdagen kommer att ställa sig bakom förslagen.  

 


Borås Tidning uppmärksammar min videosändning från riksdagen

2020-04-06

I fredags skulle jag varit talare hos Rotary Mark Kinnaborg, men eftersom jag var fast i Stockholm medmöten o votering fick det bli en videosändning från riksdagen i stället. Borås Tidning var tydligen med på plats på Två Skyttlar i Örby och gjorde detta reportage.


Demokratin måste värnas även i kristider

2020-04-03

Efter fredagens votering var dagens stora politiska fråga i den moderata riksdagsgruppen det snabbt framkastade regeringsförslaget som vi fick torsdag kväll, där regeringen vill ta över delar av den politiska makten från riksdagen. Man menar att det kan behöva fattas snabba beslut för att bekämpa smittspridningen av corona/covid19 och att det därför inte går att ta besluten den vanliga vägen via riksdagen.

Jag kan rent spontant tycka att det är lite konstigt att regeringen kommer med detta krav på utökade befogenheter just nu med tanke på att riksdagen, inte minst denna vecka, har visat att vi på bara ett par dagar kan ta ett helt regeringsförslag genom utskott och riksdagsvotering till beslut, vilket är oerhört snabbt. Det är också något regeringen nämnt uppskattande vid flera presskonferenser. Det känns väldigt oklart vad regeringen vill ha sin nya makt till.

Min bedömning är att regeringen nu inser att man agerade väldigt tafatt i början av corona-krisen och att man överlåtit för mycket av beslutandet på myndigheter i stället för att ta politiskt ansvar. Nu vill man ta mer kontroll över situationen. Jag tror också att man nu börjar oroa sig för att man tappat kontrollen över smittspridningen och att man inser att sjukvården i delar av landet riskerar att inte kunna klara sin uppgift. Det är därför ett av syftena med regeringens förslag uttryckligen är att kunna omfördela sjukvårdsresurser mellan olika delar av landet. Och det kan nog bli nödvändigt - även om regionerna redan har ett väl utvecklat eget samarbete.

Ett annat syfte är enligt förslaget att exempelvis kunna göra tillfälliga begränsningar av folksamlingar, tillfällig nedstängning av köpcentrum, barer, restauranger, sportanläggningar, sociala och kulturella mötesplatser, transportmedel och infrastruktur, exempelvis järnvägsstationer, flygplatser och hamnar. Allt detta nämns i förslaget. Men det låter ju inte alls lika akut med tanke på att dessa verksamheter i huvudsak redan till stor del ligger nere eller är väldigt folktomma. 

Det märkliga är också att regeringen plötsligt igår kom på att man behövde en sådan här lagstiftning, och att man inte tagit upp frågan alls vid partiledarträffarna som man har varje vecka, senast för tre dagar sedan. Det är anmärkningsvärt. Om regeringen vill ha gott samarbete med oppositionen under en allvarlig kris kan man inte agera så respektlöst, utan måste se till att ha en öppen dialog med samtliga partier. 

Som alla säkert förstår finns det två vågskålar i denna fråga. Å ena sidan måste man kunna agera snabbt och resolut från politik och myndigheter för att bekämpa virusspridningen, trygga sjukvårdens resurser och försöka rädda liv. Å andra sidan får det inte bli så att vi, utöver alla andra påfrestningar på samhället, även offrar vår demokrati. I en allvarlig krissituation där det tas beslut om betydande begränsningar och ingripanden i människors liv är demokratin viktigare än någonsin. Vi moderater hanterar inte denna fråga lättvindigt och vi har tillgång till mycket kompetent och erfaren juridisk expertis i vår organisation, både i riksdagsgruppen och bland våra ledande tjänstemän. Tillsammans har vi på kort tid granskat förslaget noga och diskuterat det vid flera telefonkonferenser under dagen. 

Det förslag som nu ligger skulle ge regeringen väldigt långtgående befogenheter i alla frågor kopplade till corona-viruset (så länge besluten inte strider mot grundlagen och mänskliga fri- och rättigheter) och det skulle gälla under tre månader, vilket är en ganska lång tid. Från moderat sida tycker vi trots allt att detta möjligen kan vara befogat i det allvarliga krisläge landet befinner sig. Men det måste i så fall kombineras med en vetorätt för riksdagen att i efterhand riva upp beslut om de inte är rimliga och rättssäkra. Vi tycker därför, helt kortfattat, att regeringen bör kunna få önskat mandat att ta snabba beslut vid behov utan att fråga riksdagen, men att dessa beslut sedan måste underställas riksdagen i efterhand för godkännande. Då uppfyller vi både regeringens behov om att kunna agera snabbare vid behov, och vi garanterar samtidigt det demokratiska inflytande även om det sker i efterhand. Moderaternas förslag tryggar både regeringens handlingskraft och det demokratiska inflytandet.

Vi moderater har också en del andra frågor och synpunkter, exempelvis om rätten till ersättning om ett regeringsbeslut orsakar enskild eller företag ekonomisk skada. Även i krig ersätts statens ianspråktagande av egendom, och så måste det självklart fungera även i dagens kris. 

Moderaterna tycker slutligen det är särskilt viktigt att lyssna på vad lagrådet säger om förslaget eftersom det gäller själva kärnan i den svenska demokratin. Vi tycker att lagrådets bedömning måste väga tungt, och det gör att vi, utöver våra konkreta kompletteringsförslag och andra frågor också vill avvakta lagrådets bedömning innan vi ger slutligt besked om stöd för regeringens förslag. Jag återkommer i frågan.  
 


Veckans sista votering i "miniriksdagen"

2020-04-03

I dag på förmiddagen hade den tjänstgörande "miniriksdagen" veckans sista votering, där vi bland annat röstade om regeringens (tyvärr alldeles för klena) förslag om sänkta arbetsgivareavgifter - en av krisåtgärderna i spåren av corona-krisen.





Voteringarna under tiden "miniriksdagen" pågår innebär att endast 55 av riksdagens ledamöter deltar vid voteringarna. Det är en ganska ödslig kammare, till skillnad från vanliga voteringar då det är välfylklt i salen. De ledamöter som ska delta hämtar föredragningshandlingarna på ett bord och sätter sig sedan på sina vanliga platser. Och vid voteringen är alltså 294 av riksdagens 349 ledamöter frånvarande. Men genom att ha just 55 ledamöter fördelade på riksdagens åtta partier blir det matematiskt nästan exakt detsamma som när de 349 mandaten fördelas, och därför blir omröstningarna  lika "rättvisa" som de skulle varit annars. För oss moderater är det 11 personer som deltar, vilket motsvarar 20% av de 55.




 


Skriver i Borås Tidning om m-förslag om lönetillägg för vårdpersonal

2020-04-03

I dag har vi detta debattinlägg i Borås Tidning.



 


Jag uppmanar finansministern att inrätta en "Corona-portal"

2020-04-02

Krispaketen kommer i strid ström nu, i går beslutades om ett, idag tog vi beslut om ett och i morgon ytterligare ett. Minst fem olika krispaket har nu sjösatts, plus en del andra separata beslut av regering, riksdag, riksbank, finansinspektion mm. Samtidigt får jag signaler från framförallt småföretagare som inte riktigt hänger med på vad det finns för möjligheter till krisstöd och hur man söker detta. Även media ställer frågor, och samma signaler kommer från privatpersoner - vad är det egentligen vi har beslutat och vad är "bara" förslag från olika partier eller förslag som ännu inte blivit någon proposition från regeringen? Och inte minst - hur gör man för att kunna ta del av de krisstöd som finns?

I dag har jag därför lämnat in en skriftlig fråga till finansministern om möjligheten att öppna upp en Corona-portal, exempelvis på regeringens eller någon myndighets hemsida där man kunde samla all information om politiska beslut om krisstöd, vad de innebär, vilka villkor som gäller samt hur man kan ta del av dem. Jag tror det skulle vara mycket välkommet. Hittills har ju regeringen tagit till sig det mesta av moderaternas förslag till krisåtgärder, så kanske även detta faller i god jord?

 


 


Jag tycker Sverige har svikit de äldre i corona-krisen

2020-04-02

Rapporterna är tyvärr tydliga. Antalet döda i covid19/coronavirus ökar nu och det är främst de äldre som både intensivvårdas och dör. Larmen från äldreboendena är många, ett stort antal boenden har drabbats av smitta. Personalen är orolig, både för de boende som inte smittats och för sin egen säkerhet.

Från regering och ansvariga myndigheter får vi höra att Sverige har en annan strategi än andra länder, och att vårt tydliga fokus är att skydda äldre och personer i riskgrupper. Jag har flera gånger efterfrågat vilka konkreta åtgärder för att skydda dessa grupper som Sverige vidtagit, och inte minst hur det skiljer sig mot andra länder, där Sverige alltså skulle ha gått längre?

Jag menar att det faktiskt är tvärtom. Många länder har sedan länge förbjudit alla besök på äldreboenden och andra länder testar personalen inom sjukvård och äldreomsorg i större omfattning än vi gjort i Sverige. I Sverige togs ju först häromdagen beslut om att förbjuda alla besök på äldreboenden, tidigare var det bara en rekommendation (även om en del kommuner eller enhetschefer infört lokala besöksförbud). I Sverige har vi dessutom i princip avstått från all testning av personal inom äldreomsorg och hemtjänst, och någon testning av de äldre på boendena verkar inte heller ha skett. Först häromdagen, efter moderaternas krav beslutades om utökad testning, men när detta når ut till all personal inom äldreomsorg och hemtjänst återstår att se. Bristen på testning har också slitit hårt på personalen eftersom många varit hemma "för säkerhets skull" på grund av enklare förkylningssymptom. Det har gjort att färre anställda haft ansvar för fler äldre och även tvingats springa mellan avdelningar vilket självklart ökat smittspridningsrisken. Samtidigt finns säklart risk att personal med mycket lätta eller inga symptom arbetat som vanligt och därmed spridit smitta vidare bland de äldre.

Sanningen är med andra ord snarare att Sverige gjort mindre för att skydda de äldre än vad man gjort i många andra länder.

När jag hör representanter för regering och myndigheter konstatera att det är beklagligt att smittan sprids på äldreboendena, och hör dem säga att det är "ofrånkomligt" så blir jag ganska upprörd. Hade man agerat tidigare med besöksförbud och testning av personalen kunde det gjort skillnad. Det har inte heller varit brist på sådana förslag både från experter och en del av oss politiker, liksom från personal och fackliga organisationer. Min känsla idag är att Sverige svikit de äldre.

Jag framförde samma sak i sociala medier idag och har fått återkoppling från både personal och anhöriga till äldre som helt delar min syn på saken. Oron över fortsättningen när det gäller dödstal bland de äldre är enormt stor.


 


Moderata initiativ om moratorium för att motverka företagskonkurser

2020-04-01

För många svenska företag har coronaviruset på mycket kort tid lett till att intäktskällorna helt eller delvis slagits ut. Då måste politiken bidra till att skapa uthållighet i väntan på att pandemin bekämpats. Det handlar inte minst om att se till att lagstiftning som i normalfallet är välavvägd inte skapar problem i tider av kris. Flera viktiga åtgärder är på plats. Men det finns ytterligare pusselbitar som är viktiga för att Sveriges ekonomi ska kunna återhämta sig snabbare när krisen väl är över. Moderaterna kommer lägga fram förslag i riksdagen för att företagare ska få bättre förutsättningar att kunna arbeta vidare i ett ansträngt läge, i stället för att tvingas gå i konkurs.

Konkurser medför, förutom personliga tragedier för företagare och deras anställda, även att staten får stigande kostnader för lönegarantier och uteblivna skattebetalningar. Att förebygga konkurser är därför ett sätt att även minska statens kostnader. Framförallt bör inte staten själv begära företag i konkurs eller genom olika regelverk medverka till onödigt många konkurser i spåren av corona-krisen.

Mot denna bakgrund ser Moderaterna anledning att ta initiativ i riksdagen för att regeringen snabbt ska återkomma med tillfällig lagstiftning och myndighetsinstruktioner i enlighet med följande inriktning:

  • Ett moratorium för staten att ansöka om konkurs och utmätning. I normalfallet står staten, i egenskap av fordringsägare, för cirka en tredjedel av alla konkursansökningar. Staten bör ta ett större ansvar under pågående kris och som huvudregel inte driva egna fordringar gentemot enskilda, om obeståndet uppkommit till följd av coronapandemin.
  • Ett moratorium för det personliga betalningsansvaret enligt aktiebolagslagen. Reglerna om personligt betalningsansvar riskerar i denna kris att skapa en situation där fler bolag än nödvändigt väljer att söka sig själva i konkurs, snarare än att försöka arbeta vidare, eftersom bolagsföreträdarna löper risk att annars göra sig personligt betalningsansvariga. Regeringen bör därför snarast ta fram förslag om hur regelverket om personligt betalningsansvar kan försättas i moratorium.
  • Ett moratorium avseende företrädaransvaret för skatteskulder. En stor andel av egna konkursansökningar sker till följd av risken för att i annat fall bli personligt betalningsansvarig för skatteskulder om inte avveckling av bolaget sker senast på skattefordringens förfallodag. Skatteverket har aviserat en förändrad praxis rörande företrädaransvaret under krisen, men regeringen bör tydliggöra att ett moratorium införs även för företrädaransvaret i skattelagstiftningen.


Flera beslut om krisåtgärder har nu passerat riksdagen

2020-04-01

Det är många förslag om krisåtgärder för företagen och medborgarna i luften just nu, en del är sådant regeringen eller andra myndigheter kan genomföra själva och annat måste passera riksdagen för lagändringar. En del är förslag och en del är beslutat, och ofta gäller beslut retroaktivt vilket skapar oklarhet om både vilka beslut som tagits och hur man får information om hur man kan ta del av åtgärderna. Det behövs uppenbart en mer samlad information om detta. 

Jag ska i vart fall försöka sammanfatta lite efterhand, och då främst sådana förslag som passerar finansutskottet före riksdagsbeslut.

Förra veckan tog riksdagen beslut om att införa en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter för att stärka företagens likviditet under corona-krisen. En liknande möjlighet infördes av den moderatledda Alliansregeringen 2009 i spåren av finanskrisen, och i allt väsentligt är det beslut som nu tagits en kopia av 2009 års lag. Detta har gjort att det gått snabbare att ta fram lagförslaget.

Möjligheten till anstånd gäller inbetalning av personalens källskatter samt arbetsgivareavgifter och moms under perioden januari-september 2020. Anstånd kan beviljas för högst tre redovisningsperioder under denna tid, och skatter som redan betalts in återförs vid begäran till företagets skattekonto så man kan begära återbetalning. 

Moderaterna stod bakom förslaget, men var samtidigt kritiska till anståndsavgiften, som vi anser är alldeles för hög. Det handlar i praktiken om ca 6,6% i ränta vilket vi anser äör oskäligt i detta läge, inte minst som statens uppålåningsränta idag lkigger nära 0%. Moderaterna fick dock med sig finansutskottet på en skrivning om attutskottet kan komma att justera ned räntan om inte regeringen gör detta. Tyvärr var det inte möjligt att göra en direkt justering eftersom det hade förhalat ärendet och det är viktigt att det snabbt kommer på plats, men vi moderater tycker det är anmärkningsvärt att staten ska tjäna pengar på företag i kris.   

I dag debatterade riksdagen så ännu ett krisförslag, denna gång om statliga kreditgarantier för lån till företag som drabbats av ekonomiska problem till förjd av corona-krisen. Förslaget innebär att staten kan ge kreditgarantier på maximalt 100 miljarder för lån till i första hand små och medelstora företag. Beslut tas i riksdagen i dag. Förslaget är väldigt likt moderaternas förslag för några veckor sedan om en företagsakut och innebär att staten garanterar lån som bankerna ger till företag i kris. Kreditgarantierna villkoras med att företagen inte betalar ut bonusar eller liknande till företagets ledning under kredittiden.

Tyvärr finns det dock stora brister i regeringens förslag jämfört med moderaternas. För det första garanterar staten bara 70% av krediten till skillnad mot moderaternas förslag om 90%. För det andra tar staten ut full avgift för kreditrisken från bankerna, vilket bankerna i sin tur kommer att ta ut från företaget som lånar.  För ett företag som plötsligt och oväntat tappat nästan hela sin omsättning lär kreditrisken bli mycket stor och därmed avgiften mycket hög. Min övertygelse, som bankanställd rådgivare och kredithandläggare med erfarenhet från både bankkrisen på 1990-talet och politiker under finanskrisen 2008-09, är att få företag kommer att vilja ta risken att låna till dessa villkor. Man kommer att tveka att dra på sig stora avgifter och oroa sig för om man kommer att kunna betala tillbaka lånet och avgiften. I det läget kommer tyvärr många att välja att försätta företagtet i konkurs i stället. Vi moderater föreslår i ett särskilt yttrande att  kreditavgiften i vart fall borde halveras.  

 


Moderat gruppmöte via skype och telefon

2020-03-31



I dag hade moderata riksdagsgruppen återigen gruppmöte via telefon och skype. Jag deltog från mitt arbetsrum i riksdagen - vi håller hårt på att försöka minimera de sociala kontakterna i riksdagshuset så därför träffas inte heller vi som är i huset fysiskt på gruppmötena. Det fungerar ju sådär med skype när man är många, men vi kunde i vart fall hantera alla veckans ärenden på sedvanligt sätt, och dessutom fick vi rapporter om läget i kommunerna via SKR:s ordförande Anders Knape (M), samt en rapport om läget i stockholmssjukvården via Irene Svenonius (M). Jag är oerhört imponerad över hur man hanterar situationen i Stockholm, och idag ska nog stockholmarna vara oerhört glada över att man har ett av världens mest framstående sjukhus, Karolinska, med all sin spetskompetens. Läget är ansträngt, men än så länge har man kontroll över situationen. 


Hur många lämnar corona-intensivvården genom rätt dörr?

2020-03-31

I dag på den dagliga corona-presskonferensen ställde en reporter en mycket intressant fråga som jag funderat över en tid, men inte kunnat få svar på. Han undrade hur många som lämnnat intensivvården för att de blivit bättre. Svaret från Folkhälsomyndigheten var att man inte hade någon samlad statistik över detta. Mycket märkligt tycker jag.

Media och myndigheterna rapporterar hela tiden om antalet döda i corona. Man talar också om hur många som hittills intensivvårdats under pandemin. Men man berättar inte hur många som just idag intensivvårdas, och man talar inte heller om hur många som lämnat intensivvården för att de blivit bättre. Alltså hur många som lämnat intensivvården genom "rätt dörr" (alltså inte dörren till bårhuset). Man berättar inte heller om hur många av de döda som intensivvårdats före dödsfallet, vilket också skulle vara intressant - det finns uppgifter om att personer dött i Corona på äldreboenden eller hemma utan att ha hunnit komma till intensivvård, men det är osäkra uppgifter som är svåra att kontrollera. Det hade varit bra med säkra uppgifter om allt detta.

I ett krisläge är det oerhört viktigt att redovisa alla siffror, öppet och transparent. Men också att redovisa även positiva siffror som ger en nyanserad bild och därmed stärker samhällsmoralen. Att berätta hur många som intensivvårdats och sedan blivit så bra att de kunnat lämna intensiven för en vanlig vårdavdelning vore en mycket viktig information till svenska folket. Att regelbundet redovisa beläggningen på intensivvårdsplatserna är också en viktig information - inte minst för att visa att det inte är fullt utan finns platser för dem som behöver. 

 


Äntligen får myndigheterna i uppdrag att utöka Corona-testningen

2020-03-31

I dag ger alltså regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att "samordna testkapaciteten i Sverige" och arbeta för en ökad testning i Sverige. Först av personal inom vård och omsorg och andra nyckelgrupper, och sedan efterhand av mer omfattande grupper. Det är verkligen på tiden. Så här skrev jag på bloggen den 20/3:



Då fick jag höra att jag ägnade mig åt att ”ifrågasätta myndigheterna” och vissa tyckte att jag ”skulle låta experterna sköta sådant jag inte själv förstår mig på”. (Trots att WHO hade samma rekommendation). Jag stod ändå för min åsikt och drev den i sociala medier och spelade såklart även in den även internt i moderaterna. 11 dagar senare, låter det annorlunda. Nu tycker alltså både experterna och regeringen som jag och moderaterna. Nu ska man enligt dagens besked börja med omfattande testning. Först av vård- och omsorgspersonal och sedan bredare i samhället. Synd att det inte beslutades tidigare. Hade man gjort det hade man sannolikt inte haft samma skriande brist på personal inom sjukvård, äldreomsorg och hemtjänst som framhållits som ett stort problem på varje presskonferens de senaste veckorna.

Jag vet att man bör undvika politisk strid i ett krisläge, men denna fråga har regeringen vanskött på ett obegripligt sätt. Att först nu ge uppdraget till Folkhälsomyndigheten att "samordna testkapaciteten " är extremt sent, och det har medfört en enorm och onödigt stor påfrestning på personalen inom sjukvård och omsorg. Jag tycker agerandet varit anmärkningsvärt illa.


 


Positivt att Ulf Kristersson lyfter frågan om utvidgad corona-testning

2020-03-30

Under nästan två veckor har jag efterfrågat en kraftigt utvidgad corona-testning för att kunna klara bemanningen av sjukvården och andra viktiga samhällssektorer. Den 20 mars skrev jag om detta på bloggen och menade då tt testning i större skala kommer bli nödvändig. Allt har den senaste veckan talat för att detta var en korrekt bedömning. Vi kan inte ha många tusen människor som är hemma från jobbet för en lätt vårförkylning "för säkerhets skull". Då kommer vård och omsorg förr eller senare att stanna. I går meddelade moderaterna att vi som parti nu driver denna linje och ganska snabbt kom signaler från regeringen om att man också vill utöka testningen. Vi får se om man kommer att enas kring denna fråga när partiledarna träffas i morgon.


 


EU-nämnden är rutinerade när det gäller telefonkonferenser

2020-03-30

Det var väldigt öde idag när EU-nämnden hade möte. Vi var tre ledamöter på plats samt ett par tjänstemän. Det var ändå en komplett EU-nämnd som deltog vid dagens informationsmöte med EU-minister Hans Dahlgren. Detta har vi numera varje måndag, samt vid behov. Vi är vana vid telefonmöten i EU-nämnden och har haft detta många gånger med våra ministrar, så det fungerar bra och alla ledamöter är disciplinerade.

Vi dagens möte fick vi en bra genomgång av EU:s arbete med hanteringen av coronapandemin. Det handlade om ökad gemensam upphandling av medicinteknisk utrustning och skyddsutrustning som pågår och levereras löpande. Det handlade också om att man börjar få stopp på nationella exporetförbud inom EU, både Tyskland och Bulgarien har släppt sina exportförbud, men fortfarande gäller sådana i Frankrike, Spanien, Italien, Tjeckien och Polen, och det försvårar handeln inom EU.

Jag lyfte själv frågan om hur EU förbereder sig för den djupa ekonom iska kris som lär bli följden i flera av de hårdast drabbade medlemsstaterna - exempelvis Italien och Spanien, som redan idag har mycket svagf ekonomi och nu tvingas lägga stora pengar på både sjukvård och krispaket. EU-ministern menade att EU:s ledning har viss beredskap för detta. Frågan om EU:s långtidsbudget var också uppe - det finns sannolikt röster både för att utöka budgeten för att motverka den ekonomiska kris som kan följa av corona-pandemin, och andra röster som vill krympa budgeten för att få mer nationella resurser för krisbekämpning. Miljöpartiets representant lyfte frågan om Tjeckiens initiativ att skära ordentligt i klimatsatsningarna och i stället lägga pengarna på corona-krisen. EU-ministern deklarerade att "klimathotet är en viktig existentiell fråga precis som coirona-pandemin" och att man inte kan ställa dessa satsningar mot varandra. Jag kan bara konstatera att jag tror precis tvärtom. Det kommer inte att finnas en krona till klimatåtgärder med tveksam nytta under överskådlig tid. Detta vet såklart EU-ministern också, men han har ju ett mIljöparti att släpa på i regeringen och måste hålla skenet uppe.

Även min tidigare fråga om hur  EU hjälper Grekland att hantera sina stora läger av asylsökande och hur man ska kunna förhindra smittspridning var uppe på nytt, och det verkar ändå som om EU börjar inse problemet och att man ger Grekland viss hjälp.


Moderaterna vill höja lönen för dem som arbetar i frontlinjen mot Corona

2020-03-30

Många öser beröm över personalen inom vård och omsorg just nu, särskild dem som sliter på intensivvårds- avdelningarna, med ambulanstransporterna och på äldreboenden med smittade boende. Initiativen är många, media uppmärksammar både de dagliga applåderna ute i samhället och att snälla människor bakar bullar till vårdpersonalen. Andra skriver omtänksamma debattinlägg i tidningarna. Allt sådant värmer såklart och jag vet att vårdpersonalen uppskattar detta mycket.

Men det räcker inte med omtanke, applåder och varma ord. Det finns två saker som personalen i frontlinjen mot Corona har rätt att förvänta sig. För det första en så säker arbetsplats om möjligt - att skyddsutrusning finns och att man inte tvingas slarva med detta på grund av tidspress, underbemanning eller materielbrist. För det andra ekonomisk kompensation för extra långa och hårda arbetspass, där inte minst den psykiska belastningen och personliga oron gör jobbet extra tungt. 

Under finanskrisen prioriterade den moderatledda Alliansregeringen vården och välfärden ute i kommunerna och fick stort beröm för detta från alla håll, inklusive från den svenska oppositionen. Och de senaste åren vi moderater i vår budgetmotion tillfört stora extra resurser till sjukvården och välfärden, vilket vi finansierat genom att spara på annat. Den svenska välfärden har varit under ekonomisk press en längre tid, och coronakrisen har nu ytterligare ökat behoven av resurser till vården och omsorgen. Regeringen har i en extra ändringsbudget skjutit till en miljard kronor. Det är ett välkommet tillskott, men långt ifrån tillräckligt.

Medarbetare inom vård och omsorg ska kunna lita på att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att hantera coronakrisen. Därför föreslår Moderaterna idag ett tillskott på 15 miljarder kronor till vården och omsorgen. Halva summan skulle gå till extra lönepåslag för personalen, ett "coronatillägg" för den personal som står i frontlinjen. Satsningen skulle möljliggöra 5 000 kronor extra i månaden för den personal som kämpar i frontlinjen med coronavirusets effekter. 

Den andra halvan av vår satsning skulle regionerna och kommunerna kunna använda för till exempel:

  • Inköp av personlig skyddsutrustning
  • Inköp av nödvändig medicinsk utrustning och testkit
  • Ökning av antalet intensivvårdsplatser
  • Att ta in alla former av extra personal som går att anställa
  • Snabbutbildning av personal
Behövs ytterligare resurser för att säkerställa att vården och omsorgen klarar av coronakrisen är Moderaterna beredda att skjuta till detta.


Självklart är EU:s "Green new deal" helt orealistisk i detta läge

2020-03-27

Jag läser i Europaportalens nyhetsbrev att Tjeckien och Polen anser att EU:s "Green new deal" bör skrotas med tanke på att EU nu har andra större och betydligt viktigare saker att lägga pengarna på. Arga kommentarer finns från bland annat Centerpartiet och Socialdemokraterna:
 


 

Men självklart har kritikerna från Polen och Tjeckien rätt.  Den Gröna Given ("Green new deal") är i praktiken helt orealistiskt och kommer aldrig kunna bli verklighet inom överskådlig tid. Planen är att detta EU-projekt under 10 års tid ska satsa 1.000 miljarder Euro (!) på miljö- och klimatåtgärder i EU. En betydande del av pengarna räknar man med ska komma från det privata näringslivet och resten från EU:s medlemsländer.

Jag skrev om "projektet" den 14/2 på bloggen, och redan före Corona-krisen kändes planen väldigt svajig och orealistisk,  och att näringslivet skulle stoppa in ofantliga summor i detta kändes väl inte särskilt troligt. Från moderat sida har vi hela tiden sagt att EU:s kostnader för detta i vart fall inte får läggas ovanpå EU:s befintliga budget för kommande år, utan måste inrymmas inom den framtida beslutade budgetramen när EU:s nya långtidsbudget från 2021 blir verklighet. Vill EU satsa på detta får helt enkelt andra saker prioriteras bort.

Frågan om den Gröna Given har alltså nära koppling till den större diskussionen kring EU:s långtidsbudget. Förhandlingarna om denna budget ligger nu nere helt till följd av krisen i samband med Corona-viruset, en kris som slår hårt mot hela EU och dess ekonomi. Jag sitter i riksdagens beredningsgrupp för EU:s långtidsbudget som representant för moderaterna och alla våra inplanerade möten är tills vidare inställda. Samma sak gäller alla möten om saken på EU-nivå. Att i detta läge ens fundera närmare över satsningarna i den Gröna Given är helt enkelt orimligt och oansvarigt. Frågan borde i vart fall tills vidare läggas åt sidan för en förnyad diskussion efter den akuta krisen, när vi vet hur hårt denna slagit mot EU:s ekonomi och vilka vägar som är bäst för att få igång den ekonomiska ekonomin och tillväxten igen.
 
Förra veckan behandlade finansutskottet frågan, som ett yttrande till Miljö- och Jordbruksutskottet. Från moderat sida var vi då fortsatt tydliga med att hela projektet måste inrymmas inom EU:s budgetram och att vi säger nej till extra pengar. I praktiken innebär vår linje såklart att projektet sannolikt faller. Det kommer rimligen nte att finnas något utrymme alls i EU:s budget för detta efter Corona-krisen, alla resurser som finns (och mer därtill) kommer att behövas för att hantera kriser i olika EU-länder och försöka återstarta EU-ländernas ekonomier. De privata företagen och investerarna kämpar samtidigt just nu för att undvika konkurs i Corona-krisens spår. Att EU och näringslivet skulle ha utrymme att satsa 1000 miljarder  på klimarpolitik inom överskådlig tid så verklighetsfrämmande att det är svårt att ta förespråkarna på allvar. 

Tyvärr ansåg en majoritet i finansutskottet att det räckte att uttala att kostnaderna för den Gröna given "bör" ligga inom ramen för EU:s budget. Jag tycker det är alldeles för vagt. Det är dags att visa medborgarna och skattebetalarna lite respekt och vara tydlig med att den Gröna given ligger mycket långt ned på prioriteringslistan i det krisläge EU-länderna just nu befinner sig. 

 


Många hjältar i dessa tider

2020-03-26

I ett krisläge prövas vårt samhälle, och när man ser lite längre än massmedias mörka rubriker ser man också en massa positiva saker och mänga vardagshjältar. Idag ska jag uppmärksamma fem kategorier:

1. Sjukvårdspersonalen. De kommer självklart först. De jobbar långt mer än normal arbetstid, i ständig oro över sina patienter och egen oro för att bli smittade. Att de dessutom känner oro för att inte ha tillgång till tillräckligt mycket skyddsutrustning gör situationen ännu värre, och utöver detta möter de oftare än vanligt döden på sina arbetsplatser. Detta är samhällets främsta hjältar just nu och vi är skyldiga ett ge dem allt stöd vi kan.

2. Landets småföretagare. Så många oroliga och förtvivlade småföretagare som jag har kontakt med nu har jag nog aldrig haft tidigare - och då har jag normalt väldigt många företagarkontakter. De sliter i konstant motvind, ofta har nästan alla intäkter upphört medan kostnaderna finns kvar. De som har anställda prioriterar oftast att betala ut lönerna och avstår själv från att ta ut lön; de månar om sina anställda och vill inte säga upp dem. Samtidigt upplever man hur regeringens tidigare krispaket nästan kliniskt undantagit just egenföretagare och små familjeföretag (även om vi moderater fått regeringen att ta till sig några av våra förslag under veckan - men mer behövs). Många egenföretagare har dessutom pantsatt den egna bostaden som säkerhet för lån och känner stor oro för sin egen situation och för sina familjer. Men de kämpar på - riktiga samhällshjältar.  

3. Forskarna och medtec-bolagen. Runt om i Sverige, Europa och resten av världen arbetar forskare för högtryck, både för att kartlägga Corona-virusets egenskaper, försöka ta fram verkningsfulla mediciner och även utveckla vaccin. Dessa hjältar arbetar i stort sett dygnet runt och den dag de lyckas få fram en verkningsfull medicin kan massor av liv räddas och Corona-krisen snabbt förändras till det bättre. Samtidigt jobbar medicinteknikföretagen för fullt och kör i princip maskinerna dygnet runt för att tillverka medicinskteknisk utrustning, exempelvis respiratorer, ansiktsmasker och annat som sjukvården behöver.

4. Försvarsmakten. I kväll fick jag veta att förutom det stora fältsjukhuset på Älvsjömässan i Stockholm så har man byggt fältsjukhus även i Göteborg och Helsingborg för att komplettera sjukvården. Massor av personal från försvarsmakten arbetar stenhårt långa arbetspass med att bygga upp moderna sjukhus av hög kvalitet, och delar av bemanningen på dessa sjukhus kommer också från Försvarsmakten. Samarbetet med sjukvården verkar vad jag kan bedöma också fungera väl. Detta är ett bra test på Försvarsmaktens förmåga och dessutom ett kvitto på att beredskapen i just denna del inte alls var så tokig som det framställts i media.

5. Hela 5.000 frivilliga har tydligen på kort tid anmält sig för att jobba extra i sjukvården. Ett fantastiskt gensvar. Samtidigt kommer rapporter om hur permitterade från olika företag nu arbetar extra i andra branscher där det behövs extra hjälp, exempelvis för att köra ut mat till behövande, handla åt äldre eller stötta upp verksamheter inom kommunernas omsorg när många är sjuka. Detta är personer som kunde välja att sitta hemma och göra ingenting - men i stället väljer man att försöka göra en insats. En massa vardagshjältar helt enkelt.

Det finns många ljusglimtar i vårt samhälle och många fler hjältar i en mängd andra viktiga yrken. Alla ryms inte ovan, men alla räknas och alla behövs!  


Västsvenska moderater i telefonmöte med det västsvenska näringslivet

2020-03-25

I dag hade jag och ett antal moderata västsvenska riksdagsledamöter ett långt telefonmöte med representanter för Svensk Näringsliv, LRF och Företagarna. Vi ville få en bild om hur krisen slår mot olika delar av näringslivet och höra hur man ser på moderaternas förslag för att motverka krisen.

Bilden var väldigt blandad. Vissa sektorer mår ganska bra, exempelvis livsmedelsproduktionen och dagligvaruhandeln, medan industrin och besöksnäringen och sällanköpshandeln har enorma problem. Västsverige, och då främst Göteborg, är väldigt industritungt. När exporten viker slår det stenhårt mot vår del av landet. 

Vissa företag säger att de klarar sig 1-2 månader medan andra talar om veckor. De flesta har klarat att betala ut lönerna denna månad, men är mycket oroliga för hur det ska se ut nästa månad. Redan har 3.500 personer varslats om uppsägning i Västra Götaland sedan krisen började. Samtidigt råder brist på arbetskraft i vissa näringar (både de gröna näringarna och delar av byggsektorn) som traditionellt använder mycket utländsk arbetskraft som nu åkt hem. Man har också många sjukfall vilket är ett stort problem. Vi diskuterade hur man kan matcha dessa arbetskraftsbehov mot dem som nu permitterats eller sagts upp. Vi vet ju att en del kommuner nu erbjuder tillfälliga arbeten inom vård och omsorg för dem som blivit uppsagda från sina vanliga jobb så det finns absolut möjligheter.

De krisdrabbade företagen är inte så sugna på att låna pengar även om möjligheten finns. Man ser det bara som ett sätt att skjuta fram problemen - man tror helt enkelt inte att man kommer kunna betala tillbaka lånen. Man efterfrågar hellre tillfälliga lättnader i arbetsgivaravgfiter, hyror och kostnader. I den mån man behöver likviditetstillskott tycker man att anstånd med skattebetalningar är en enkel och bra lösning, men man är upprörda över den höga räntan på 6,6% som Skatteverket då tar ut.

Flera av företagsorganisationerna uttryckte att de var mycket nöjda med moderaternas förslag, och uttryckte missnöje med att regeringens förslag hittills haft störst fokus på större företag. Reglerna om permitteringsstöd uppskattas dock av många, men man vill att det även ska omfatta fler företag. Företagen efterfrågar tydlig och samlad information om de möjligheter som finns att få olika typer av stöd.

Vi kommer att fortsätta dialogen med både företag och fackliga organisationer för att hela tiden vara uppdaterade på hur läget är i Västra Götaland. 

 


Skriver i Borås Tidning idag

2020-03-25


 


Första skype-mötet någonsin med moderaternas riksdagsgrupp

2020-03-24

  

I dag hade den moderata riksdagsgruppen sitt första skype-möte någonsin. Normalt är vi ju samlade i Stockholm för utskottsmöten och voteringar och då träffas vi fysiskt i förstakammarsalen för vårt gruppmöte på tisdagarna. Men i dessa tider när vi har en miniriksdag med endast 55 ledamöter och de flesta arbetar hemifrån så är det telefonmöten och skype-möten som gäller.

Det blev såklart mycket fokus på Corona-krisen, både läget inom sjukvården och åtgärderna för att motverka påfrestningarna på samhällsekonomin. Vi får många vittnesmål från både näringslivet och de fackliga organisationerna om stora hot mot både företag och jobb. Moderaternas omfattande krisförslag i går har starkt stöd i riksdagsgruppen och vi kommer att arbeta hårt för att försöka få gehör för våra förslag hos regeringen. 

Utöver detta var det också ett antal andra ärenden att behandla inför veckans voteringar.  

 


Moderaterna kräver riktat stöd för att rädda företag och jobb

2020-03-23


Sverige har idag två parallella problem. Det ena är medicinskt - att motverka snabb smittspridning och göra allt för att sjukvården ska kunna hantera allt fler sjukdomsfall. Det andra är samhällsekonomiskt - Sverige är av allt att döma på väg in i en djup lågkonjunktur med kraftigt stigande arbetslöshet. Vi moderater i finansutskottet har fokus på och ansvaret för den samhällsekonomiska delen.

I det allvarliga läge Sverige är nu är det viktigaste för samhällsekonomin att minimera antalet uppsägningar och konkurser samt att säkerställa att svenska folket har en god hushållsekonomi. I dag höll vi därför en presskonferens där vi presenterade ett omfattande paket för att rädda svenska företag och svenska jobb.

Regeringens förslag har varit bra men otillräckliga. Det krävs bredare åtgärder. Problemen ser olika ut för olika företag och därför behöver det finnas en bred palett av krisåtgärder. Det är också en stor brist i regeringens förslag att de mindre företagen - ofta familjeföretag och egenföretagare undantas från stora delar av krisstödet. 

Moderaterna presenterar idag ett antal konkreta förslag:

1. Räntan på skatteuppskoven är alldeles för hög och bör avskaffas helt eller sänkas kraftigt
2. Familjeföretag, bemanningsföretag och välfärdsföretag måste omfattas av systemet med korttidsarbete
3. Särskilt stöd för enmansföretag/egenföretagare bör tas fram
4. Uppskov med betalnings av bolagsskatter borde också införas
5. Slopa arbetsgivaravgifter och egenavgifter för april och maj (inbetalningarna till pensionssystemet tas då via statsbudgeten)
6. Hyreskostnaderna måste sänkas för utsatta branscher, särskilt besöksnäringen och sällanköpshandeln, i annat fall kommer konkurser att sprida sig till fastighetsbranschen och vidare till det finansiella systemet. Vi föreslår att för varje krona hyresvärden sänker hyran under april och maj bidrar staten med två kronor, upp till 50% av den totala hyreskostnaden.   
7. En företagsakut inrättas för att hjälpa de företag som har svårt att få lån eftersom de just nu inte är kreditvärdiga. Vi vill införa statliga lånegarantier på 100 miljarder för små och medelstora företag. Staten tar då en större del av risken för de företag som är hårdast drabbade. Bankerna ska fortfarande göra kreditprövningen men staten går in och tar 90% av risken. Kreditgarantierna villkoras bland annat med att företaget inte hade ekonomiska svårigheter den 1/1 2020.
 8. En statlig riskkapitalfond på 100 miljarder kronor inrättas. Fonden investerar i preferensaktier i krisdrabbade företag. Preferensaktierna innebär i denna modell att aktierna saknar rösträtt men ger företräde till utdelning, och en löpande ränta läggs till skulden. Möjligheten står öppen för alla företag med omsättning under 500 miljoner kronor att använda denna möjlighet, och företaget väljer själv hur mycket staten ska investera upp till ett visst tak. (Dock kan inte företag som startats efter den 1/1 2020 använda denna modell). Förslaget innebär i princip ett lån till företaget men med denna konstruktion blir det bokföringsmässigt ett kapitaltillskott och stärker företagets balansräkning. Företaget kan när som helst betala tillbaka pengarna och ta tillbaka aktierna.

Sammantaget omfattar moderaternas krispaket cirka 300 miljarder kronor utöver det regeringen redan presenterat. Åtgärderna skulle öka statens lånebehov med cirka 200 miljarder, vilket motsvarar 4% av BNP. Det är enligt ekonomiska bedömare en klart rimlig ökning av statens mycket låga skuld i detta krisläge.

När den akuta Corona-krisen är över vill moderaterna också se kraftfulla stimulanser för att stimulera och återstarta ekonomin:

1. Generella och permanenta statsbidrag till kommuner och regioner
2. Nytt jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster samt sänkt skatt på pensioner 
3. Tidigarelagda infrastrukturinvesteringar
4. Plan för fler utbildningsplatser
5. Väl genomtänka arbetsmarknadspolitiska åtgärder för snabb omställning
6. Reformer för att stärka Sveriges långsiktiga tillväxt
 


Allt fler inser hur småföretagen missgynnas av regeringen

2020-03-22

I går var det Norrbottens-Kuriren som på ledarplats uppmärksammade saken, och konstaterade att jag skrivit en del om problemet. Moderaterna tycker att regeringens krispolitik i och för sig varit bra i sak, men samtidigt helt otillräcklig eftersom det främst är de stora företagen som gynnats. Mycket mera behövs om inte massor av småföretag och familjeföretag ska gå under.


Både unga och äldre måste ta Corona på allvar!

2020-03-22

Det kommer en hel del exempel på att äldre personer tagit illa upp och känt sig utpekade i Corona-krisen för att man ber dem undvika sociala kontakter och stanna hemma. Jag tycker det är en märklig reaktion - det finns bara en enda anledning till dessa råd, det är ren omtanke - att de äldre inte ska bli sjuka, eller rent av dö. Själva har vi lyckats få alla äldre i vår omgivning att förstå allvaret och vi hjälper äldre anhöriga med matinköp, köp av medicin mm. Jag vet dock att det inte där så för andra.

Mer begripligt är det kanske att unga människor inte tar Coronahotet riktigt på allvar. Mediabilden har varit att detta främst är en sjukdom som drabbar äldre och sjuka och att risken att bli svårt sjuk för dem under 70 som inte har underliggande sjukdomar är liten, särskilt liten för dem som är under 25-30 år, och att barn i princip inte drabbas alls.

Samtidigt är bilden mycket motstridig. Både från Italien och USA rapporteras att en stor del av dem som ligger inne för intensivvård är yngre. Samma bild fick man av Magnus Oscarssons inlägg på facebook i går, där han citerade statistik från intensivvårdsregistret som presenterats av TT. Hans budskap är att en tredjedel av dem som intensivvårdas för Corona är i övrigt fullt friska yngre personer. Så här skrev han:


          

Svaret från myndigheterna var att den höga andelen unga på intensiven främst beror på att vi skyddat de äldre och att det då blir en större andel av de svårt sjuka som är yngre. Och att yngre oftast umgås med yngre varför de smittar varandra. När många unga smittas blir det också fler som blir svårt sjuka. Det är en logisk förklaring. Samtidigt är det inte en förklaring till antalet yngre som behöver intensivvård, både i Sverige och utomlands. Bilden av att unga inte behöver oroa sig stämmer i så fall inte. Än mer komplicerat blir det också när Folkhälsomyndighetens expert säger detta i en intervju i Aftonbladet. Det går ju helt emot uppgifterna som TT tog fram. Han menar alltså att alla yngre han känner till haft underliggande sjukdom:
                       

Jag bokstavligen bombarderas med synpunkter, påstådda fakta och emellanåt fantastiska konspirationsteorier om Corona. Och att oseriösa konton i sociala medier kastar fram uppgifter vars källor inte håller måttet är vardag just nu. Men här har alltså två mycket seriösa källor gett helt motstridiga besked. Den ena säger att de sjuka yngre varit fullt friska och den andra att samtliga haft underliggande sjukdom. Oerhört frustrerande tycker jag i min egenskap av riksdagsledamot. Båda uppgifterna kan inte vara rätt samtidigt.

En dag lär vi kunna utvärdera saken, se hur sjukdomen slagit mot olika grupper och vilka faktorer som påverkat att vissa blivit svårt sjuka. Men i dagsläget är väldigt mycket oklart. Jag har respekt för det, men tycker då också att både politiker, myndigheter och media ska hålla en mer ödmjuk linje och undvika att vara alltför tvärsäkra i sina uttalanden. 

I det läge som råder är mitt enda råd till alla yngre att följa råden från både Folkhälsomyndigheten och WHO. Unga måste ta Corona-hotet på allvar. De är inte odödliga, och även om yngre har lättare att klara en svår sjukdom, även om den leder till intensivvård, så är Corona en allvarlig sjukdom. Skippa festerna, skidresan och krogbesöket och följ rådet att undvika att just nu träffa äldre personer. Ring dem i stället och prata en stund! Och nu är tiden perfekt att sitta framför datorn och spela spel. För en gångs skull lär ingen klaga. En frisk skogspromenad med familjens hund eller en ensam löprunda utomhus skadar inte heller någon. 


Extremt allvarligt läge för Sveriges näringsliv och svenska jobb

2020-03-21

Läget för de svenska företagen är extremt allvarligt. Jag var ju med under finanskrisen och såg delar av företagssektorn falla samman på ganska kort tid. Men nu ser vi hur nästan alla sektorer drabbas hårt, och utvecklingen går om möjligt ännu snabbare än under finanskrisen. På bara några veckor har vi gått från en hyfsat god konjunktur, välfyllda orderböcker och köpstark allmänhet till tomma butiker och tomma orderböcker. 

Varslen kommer snabbt nu, både från stora industriföretag som Scania, AB Volvo och Volvo Cars, från flygbolaget SAS och statliyga Swedavia, men också från mängder av småföretag som inte längre tjänar en krona men som har alla kostnader kvar. 

Svenskt Näringsliv redovisade igår resultatet av en enkät bland sina medlemsföretag. 8.000 företag svarade. Resultatet är skrämmande - om inte staten agerar med mycket stor kraft och beslutsamhet riskerar arbetslösheten att nå nivåer vi inte trodde var möjliga. Dessutom kommer företagskonkurserna att stå som spön i backen. Allt detta försvårar en snabb återgång till normalläge i ekonomin när Corona-krisen väl är över. 



 


Småföretagen och familjeföretagen missgynnas av regeringen

2020-03-21

Gårdagen blev en smula märklig när det gäller regeringens agerande. Dagen började med att man utlovade 1 miljard i direkt stöd till kultursektorn och idrottsrörelsen för att kompensera för uteblivna intäkter. Ett rent ekonomiskt bidrag.

Lite senare under dagen presenterades ett nytt "krispaket" som sades vara riktat till de mindre företagen. Dock inte en krona i bidrag eller branschstöd, utan bara erbjudande om nya krediter och kreditgarantier. Inte nödvändigtvid fel i sig, kreditgarantier är något vi moderater efterfrågat för att mindre företag som plötsligt tappat hela sin försäljning ska ha en chans att kunna låna pengar. Men det är märkligt att småföretagen erbjuds lån medan kultur och idrottssektorn beviljas ekonomiskt bidrag.

Jag har också konstaterat att bankerna får låna 500 miljarder räntefritt av Riksbanken, med syftet att låna ut till krisdrabbade företag - som då givetvis får betala ränta till banken. Bankerna kommer att tjäna på affären (om de inte gör kreditförluster såklart). Samtidigt erbjuder staten skattekrediter för företagen - dock mot en kostnad på 6,6%. Staten i sin tur betalar knappst någon ränta alls för sina lån. Med andra ord - alla tjänar pengar på affärerna utom småföretagen som får betala. Samma småföretag som alltså åtgärderna har som syfte att "hjälpa".

Och så på detta reglerna om korttidspermittering som innebär direkt statligt stöd - men som uttryckligen undantar familjeföretag och egenföretagare, men också bemanningsföretag och en del andra företagskonstruktioner.

Det finns en del i regeringens förslag som är bra och välkommet, inte minst stöden till de lite större företagen, exportindustrin och flygbranschen. Men något kraftfullt paket för mindre företag, familjeföretag och egenföretagare erbjuds inte. Dessa erbjuds mest om olika lånekonstruktioner mot höga kostnader som ökar skuldbördan. På punkt efter punkt missgynnas de minsta företagen medan andra sektorer får omfattande hjälp och stöd. Detta är helt orimligt och inget vi moderater kommer att kunna acceptera.  

 


Utan utökad Corona-testning stannar Sverige

2020-03-20

Jag får allt fler mail från personer som arbetar inom viktiga samhällssektorer som undrar varför de inte kan få testa sig för Coronavirus och fortsätta jobba om testet är negativt - i stället för att tvingas stanna hemma för lätt hosta eller förkylning. I dag testas tydligen endast vissa nyckelgrupper inom intensivvård, ambulans mm, medan andra inom exempelvis vård och omsorg i allt större utsträckning är hemma i stället för att jobba, sannolikt i många fall helt i onödan.

Om vi inte ska få allvarlig brist på vård och omsorgspersonal, poliser och andra nyckelgrupper måste vi få till en effektivare och mer omfattande testning och få en logistik för att snabbt utvärdera testerna. I dag är det tydligen både ont om testutrustning och kö till laboratorierna som analyserar testerna. Samtidigt kommer hoppfulla nyheter från EU:s smittskyddsmyndighet att detta kanske kan lösa sig i närtid. Återstår att klara av analyserna av testerna. Jag tror att utökad testning blir en nyckel för att klara situationen hjälpligt. I annat fall stannar Sverige. 


 

Moderaterna höll alternativt Sverigemöte  

2020-03-20

  

Denna helg skulle moderaterna hållit sitt stora Sverigemöte, men som alla förstår är det inställt. I stället hölls idag en videokonferens med föredragningar från moderata kommun och regionpolitiker om kampen mot smittspridning, hur man försöker hålla igång en fungerande sjukvård och hur kommunerna arbetar för att skydda företag och jobb i sina kommuner. Moderata ledane politiker runt om i kommuner och regioner har nära samarbete och tar efter goda initiativ från varandra. Att skydda det lokala nringslivet kan handla om att kommunen betalar sina egna fakturor till företag snabbare så de slipper ligga ute med pengarna, man kan tillfälligt slopa alla tillsynsavgifter, man kan införa fri parkering inne i städerna för att locka fler kunder, man kan låta restauranger och pubar tidigarelägga öppnandet av uteserveringar och ha lite generösare alkoholtillstånd (marinalerna för krogarna är höga på just alkhohol). Många kommuner jobbar nu också med att snabbanställa vikkarier till vård och omsorg, och vissa erbjuder personer som varslats från andra jobb att gå snabbkurser hos kommunen och sedan få jobb. Sverige sjuder av aktivitet och goda initiativ just nu.

  

Därefter höll Elisabeth Svantesson ett föredrag om effekterna på samhällsekonomin och Ulf Kristersson avslutade med ett allvarstyngt tal om att det just nu är läge för politiskt samarbete för att försöka hantera krisen. Talet går att höra i sin hehet genom att klicka på bilden nedan.



Läget för Sverige är allvarligt, men vi lärde oss mycket av finanskrisen då vi moderater tog fram massor av politiska förslag för att motverka krisen. Dessa förslag kan delvis användas igen och det gör regeringen idag. Dessutom tillför vi moderater hela tiden nya idéer och flaggar för de problem vi ser.  


Dagens telefonmöte med EU-nämnden

2020-03-20

I dag hade vi sedvanligt möte med EU-nämnden, även om de flesta deltog via telefon. För många i andra riksdagsutskott är telefonmöten ytterst ovanligt, men för oss i EU-nämnden är det tvärtom mycket vanligt. Vi har ofta akuta möten i samband med toppmöten i EU där våra ministrar snabbt måste förankra nya ståndpunkter vid förhandlingar. Vi har upparbetade rutiner för telefonmöten och det fungerar bra även under pågående kris. 

Vid dagens möte deltog utrikesminister Ann Linde och EU-minister Hans Dahlgren. Förutom en del saker kring Corona-viruset behandlades en hel del andra frågor. Vare sig riksdagen eller EU står still politiskt trots Corona-krisen.

Jag lyfte en fråga under mötet och det gällde att EU planerar att fortsätta sina insatser på Medelhavet för att övervaka vapenembargot mot bland annat Syrien. I detta ingår ju automatiskt att vid behov rädda människor från sjunkande båtar och genom sin blotta närvaro motverka flyktingsmuggling. Utrikesministern påpekade att EU-länderna inte är helt eniga i frågan om hur detta påverkar asylströmmarna till EU och hur man ska agera om dessa strömmar växer. Jag frågade om det inte vare lämpligt att lösa denna fråga innan man plockar upp fler flyktingar ur småbåtar och kör dem till hamnar i EU. Jag frågade konkret vilka länder och hamnar som är beredda att låta dessa fartyg lägga till och släppa av asylsökande. Hennes något irriterade svar var att upprepa att Sverige vill ha till stånd en tvingande flyktingfördelning inom EU. Det är vi hyfsat överens om i riksdagen, men det är samtidigt ett dödfött projekt eftersom inte alla länder är för detta. Det är alltså inte svaret på hur saken ska hanteras i närtid. 

Jag känner stor oro för detta. Alla de stora medelhavsländerna - Spanien, Frankrike och Italien är hårt drabbade av Corona-viruset och Grekland har förutom Corona-problem redan fullt av asylsökande från Turkiet i läger på öarna.  Att då sätta igång nya "räddningsaktioner" och samla upp människor från båtar (varav många bevisligen inte har flyktingstatus) utan att veta vart man sedan ska ta sig för att lasta av dem känns mycket illa genomtänkt. Jag tycker man borde köra tillbaka dem till de hamnar de kommit ifrån, oftast nordafrika. Huvuddelen saknar asylskäl och bör återvända hem. Men det lär knappast hända.

 


Lite intressanta fakta om "normal" säsongsinfluensa

2020-03-19

Det är många som försöker jämföra Corona - viruset ("covid19") med tidigare års säsongsinfluensor. Vissa menar att Corona inte är värre än en vanlig influensa, medan andra anser att den är en mycket allvarligare sjukdom och ett större samhällshot. Om man vill veta mer om tidigare års influensor, hur många som behövt intensivvård samt hur dödligheten sett ut så har Folkhälsomyndigheten bra material om detta. Jag hittade en intressant rapport från 2018 (den färskaste jag fått tag på), som ger en bra historisk bild. 



I rapporten kan man bland annat få uppgifter om hur många som totalt sett intensivvårdats olika säsonger. Man ser att olika influensor kräver olika mycket intensivvård:



Det finns också statistik över dödsfall i olika åldergrupper. Man räknar alla dödsfall som inträtt inom 30 dagar efter att man diagnosticerats för det aktuella årets influensa. Som synes varierar det ganska mycket mellan åren. Sedan misstänker jag ju att det finns ett stort mörkertal där människor avlidit utan att det tagits med i statistiken som influensarelaterat. 



Även om det är svårt som lekman att tolka medicinsk statistik tycker jag det är intressant att lägga ut dessa fakta. Av statistiken syns i vart fall tydligt att det alltid är de äldre som drabbas hårdast, samt att det varje år dör en hel del personer i säsongsinfluensa, och med stor variation mellan åren. Den som vill gräva ned sig mera i ämnet rekommenderar jag att läsa hela rapporten.

Uppdatering 20/3: Uppgifter från SVT idag säger att 65 personer hittills dött i vinterns "vanliga" säsongsinfluensa, som tydligen är ovanligt lindrig i år.

 


Orimligt att familjeföretag missgynnas av krisåtgärderna

2020-03-19

Förslagen om korttidspermittering är i grunden kloka - det medför att företag kan slippa säga upp anställda, som i stället får gå hem med lite lägre lön samtidigt som företaget och staten delar på den resterande lönekostnaden. Både näringslivet och de fackliga organisationerna backar upp förslaget som hat brett stöd i riksdagen.

Men det finns ett stort problem. Familjeföretagen och egenföretagarna undantas. Så här ser förslaget ut (från Tillvästverkets hemsida, det är den myndighet som kommer att hantera detta stöd):

Med tanke på kravet för övriga företag att endast den som tagit ut lön de senaste tre månaderna omfattas av reglerna, borde det inte vara något problem att även låta egenföretagare och anställda familjemedlemmar omfattas. Risken för missbruk borde vara minimala. Ett stort antal svenska små familjeföretag finns i branscher som drabbas extra hårt av krisen, exempelvis restauranger, cafeer, butiker, små hotell, turism och upplevelseverksamhet och transportnäring. Och krisen slår såklart extra hårt om flera personer i samma familj är beroende av samma företag för sin försörjning. Det intressanta är att Tillväxtverket uttryckligen själva nämner problemet på sin informationssida - men ändå ser förslaget ut som det gör.

Småföretagen är basen för hela det svenska näringslivet och familjeföretagen får inte aktivt missgynnas i en kris!


Återkallad interpellation om myndighetsaktivism

2020-03-19

Den 10 mars skulle jag haft min interpellationsdebatt med civilminister Lena Micko (S) om hur myndigheter agerar i strid mot politiska beslut. Interpellationen syftade dels till att belysa det konkreta ärendet - Konsumentverkets hantering av frågan om tobaksreklam, men hade också blivit ett bra tillfälle att diskutera myndogheters opinionsbildning och myndighetsaktivism rent allmänt. Ett växande problem enligt mig. I ett rättssamhälle måste man kunna lita på att myndigheter agerar lojalt mot riksdag och regering och inte använder resurser för att driva opinion eller rent av ägna sig åt ren aktivism. Det är faktiskt inte myndigheternas uppgift.

Min interpellation har även uppmärksammats av Dagens Opinion.

Debatten den 10 mars blev inställd på grund av statsrådets sjukdom och uppskjuten på obestämd tid. Häromdagen fick jag beskedet att debatten i stället skulle hållas den 31 mars. Med tanke på det allvarliga läget i landet, ministrarnas och statsrådens arbetsbörda just nu, samt riksdagens tillfälliga krisorganisation bestämde jag mig därför för att återkalla interpellationen. Det finns många tillfällen att debattera detta framöver, och just nu behöver vi alla kraftsamla för att hantera de allvarliga effekterna på vårt samhälle av Corona-krisen. 

För den nyfikne följer dock här interpellationen igen i sin helhet:

 

Konsumentverkets agerande gällande regler vid tobaksförsäljning
Interpellation 2019/20:363 av Jan Ericson (M)

I december 2018 röstade riksdagen igenom en ny lagstiftning om tobaksprodukter. Riksdagen antog dock inte regeringens förslag till ny tobakslag i dess helhet utan ändrade regeringsförslaget genom att besluta att marknadsföringsreglerna i den äldre tobakslagen tillfälligt skulle överföras oförändrade till den nya tobakslagen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att senast den 19 mars 2019 återkomma med ett nytt lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet. Ett tungt vägande skäl till riksdagens beslut var att regeringens förslag ansågs innebära att handel på internet med tobaksvaror skulle försvåras och att de föreslagna reglerna i praktiken skulle innebära en diskriminering av webbutiker i förhållande till fysiska försäljningsställen. 

Efter att den nya tobakslagen trädde i kraft har Konsumentverket i flera avseenden agerat på ett sätt som i praktiken tydligt är ägnat att genomdriva marknadsföringsregler som motsvarar det regeringsförslag som riksdagen underkände. Konsumentverket tog bland annat fram ett förslag till allmänna råd som i allt väsentligt speglade det underkända förslaget vad gäller marknadsföring av tobaksprodukter online. Efter samstämmig kritik från remissinstanserna återkallade Konsumentverket förslaget till allmänna råd, för att senare ge ut nya allmänna råd där Konsumentverket ger uttryck för uppfattningen att kommersiella meddelanden inte ska vara tillåtna i webbutiker – trots att kommersiella meddelanden tillåts i fysiska butiker. Därutöver har Konsumentverket även i andra sammanhang gett uttryck för och agerat för att driva igenom en tolkning av regelverket som motsvarar de marknadsföringsregler som riksdagen redan 2018 underkände. 

Det skapar en osäkerhet för marknadsaktörerna när Konsumentverket försöker driva igenom en tolkning av tobakslagen som inte överensstämmer med riksdagens beslut om att webbhandeln inte ska diskrimineras jämfört med fysiska butiker. Därtill innebär riksdagens beslut att det ankommer på regeringen att hantera frågan om tillåten marknadsföring av tobaksvaror på internet. Den tillfälliga lagstiftningen om marknadsföring av tobaksprodukter är just tillfällig i avvaktan på utfallet av den utredning som regeringen har tillsatt för att se över reglerna om marknadsföring av tobaksprodukter. 

Det aktuella exemplet är ännu ett i raden där statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och ibland ren myndighetsaktivism. Vi har sett alltför många exempel på detta på senare år. 

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lena Micko:
1. Avser statsrådet att ta initiativ till att säkerställa att Konsumentverkets råd överensstämmer med gällande lagar? 
2. Hur ser statsrådet rent allmänt på om statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning?

 


Public Service behöver en stark oberoende granskning

2020-03-18

Även politiken just nu har effekterna av Corona-viruset i fokus och prioriterar detta så finns det ju även andra politiska frågor som debatteras. En av dem som diskuterats mycket den senaste tiden är hur man ska säkerställa att Public Service uppfyller kraven på opartiskhet och saklighet. Man kan ju också konstatera att just i kristider är det extra viktigt att medborgarna verkligen kan lita på Public Service och känna sig säkra på att man får korrekt information.

Jag har blivit påhoppad i ett mycket konstigt debattinlägg i flera tidningar där det påstås en massa saker om mig och moderaternas politik för Public Service som är helt gripna ur luften. Inte minst blandar man ihop de förslag som jag och min riksdagskollega Lars Beckman presenterar i en riksdagsmotion med helt andra förslag som presenteras i SD-motioner. I dag har jag ett svar i Svenljunga Tranemo Tidning där jag beskriver vad jag och moderaterna verkligen föreslår, och det kommer även att publiceras i Ulricehamns Tidning. Klicka nedan för att läsa!



 


M: Staten måste ta ökad kreditrisk för att rädda företag och jobb

2020-03-18

Under gårdagen var det hög aktivitet i det moderata finansgänget - Elisabeth Svantesson, vi fyra övriga moderater i den moderata finanskommittén och våra skickliga tjänstemän.

Bakgrunden är att vi får allt fler rapporter om att läget snabbt blir allvarligt för massor av företag som på bara någon vecka tappat alla sina kunder. Som jag skrev igår känner vi samtidigt mycket stor oro för att alla de pengar Riksbanken och staten utlovar inte kommer att nå de mindre och medelstora företagen. Risken är att det inte hjälper att bankerna får enorma summor i räntefria lån från Riksbanken med avsikt att de ska låna ut dessa pengar vidare till krisdrabbade företag. Min egen erfarenhet efter 20 år i banksektorn, där jag bland annat upplevde 90-talets bankkris, är att banker i krislägen är livrädda för risk och i stället värnar bankens stabilitet i första hand. Att tro att banker ska ta ökade kreditrisker genom att låna ut till företag som saknar såväl kunder som intäkter och kreditvärdighet känns lite väl optimistiskt. Dessutom strider hela tanken mot de regelverk som gäller för bankerna och grundtanken om en noggrann kreditprövning.

Ska pengarna nå ut till mindre och medelstora företag - som i grunden är välskötta och lönsamma men som nu tappat alla kunder - måste staten avlasta bankerna genom att ta i en betydande del av kreditrisken. Systemet med lånegarantier finns redan och Finansutskottet hanterar just nu regeringens förslag om kreditgarantier till flygsektorn. Under finanskrisen tillämpades liknande regelverk på fordonssektorn. Nu är det tid att utvidga detta system till hela näringslivet för att krediterna ska nå alla små och medelstora välskötta företag som annars kommer att gå under. Vi måste överbrygga denna mörka tid och se till att alla i grunden livskraftiga företag får en chans att stå på egna ben och starta igång igen när Corona-krisen är över. På det sättet underviker vi också massor av varsel om uppsägningar som annars skulle ske. Visst finns risker för statliga kreditförluster med detta system, men alternativet riskerar att kosta ofantligt mycket mera.

I dag presenterar moderaterna det förslag vi arbetade med igår. Vi vill inrätta en "företagsakut" som ska kunna bevilja kreditgarantier för drabbade företag så att de kan få lån i sin bank när likviditeten sinar. Dessutom vill vi minska kostnaderna för dessa lånegarantier. 

* Lånegarantier bör även komma mindre och medelstora företag till del. Staten tar då en större del av risken för de företag som är hårdast drabbade. Lånegarantier är vanliga i många länder och liknande garantier gjordes under finanskrisen.

* Bankerna ska även fortsättningsvis göra prövningen men staten går in och tar en stor del av risken.

* Staten bör dessutom ta en del av kostnaden för garantiavgiften för små och medelstora företag. Dagens avgift är väldigt hög.

* Stödet bör villkoras mot att företaget ej hade svårigheter 1/1 2020. Tanken är inte att ösa in skattepengar i företag som inte är livskraftiga i grunden.

* Samtidigt måste staten nu maximera möjligheten till stöd från Europeiska Investeringsbanken.

Förslaget presenterades på en presskonferens i morse, och Dagens Industri har nu nedanstående artikel om saken. Vi vet att detta är en oerhört viktig fråga för många företag och deras anställda, och hoppas att regeringen ska vilja inleda samtal om saken så att vi snabbt kan få detta på plats. Om Corona-krisen inte blir alltför långvarig kan lånegarantier sannolikt rädda många företag. Blir krisen mer långvarig tror jag däremot att det kommer krävas rena statliga stöd till vissa branscher.
 


 


"Hemarbete"

2020-03-17

Som jag berättade igår arbetar från och med idag riksdagen enligt en speciell krisorganisation. Endast 55 av riksdagens 349 ledamöter tjänstgör i riksdagshuset, medan övriga 294 arbetar hemifrån. Detta kommer att ske enligt ett rullande schema så de 55 kommer inte att vara samma personer hela tiden. Hänsyn kommer att tas till dem som på grund av inställda flyg och tåg har svårt att ta sig till Stockholm, och de som bor närmre huvudstaden kommer sannolikt att tjänstgöra mer än vi som bor långt bort.  

För moderaterna är det 11 ledamöter av totalt 70 som tjänstgör denna vecka. Själv tillhör jag dem som arbetar hemifrån. Det kan låta lugnt och skönt, och visst är det trevligt att ha tre glada hundar som sover under skrivbordet, men i övrigt har dagen varit en av de mest hektiska på länge.

Först kopplade jag upp mig på telefon till Finansutskottets långa sammanträde med Finansinspektionen, Skatteverket och Riksbanken för att få rapporter om hur man arbetar med att stödja näringlivet för att undvika konkurser och uppsägningar. Min oro är att det inte hjälper att bankerna får enorma summor i räntefria lån från Riksbanken med avsikt att de ska låna ut dessa pengar vidare till krisdrabbade företag. I kristider är banker livrädda för risk och värnar bankens stabilitet, jag vet efter att ha arbetat i banksektorn i 20 år, bland annat under 90-talskrisen. Att få banker att ta kreditrisker genom att låna ut till företag som saknar såväl kunder som inäkter och kreditvärdighet strider dessutom delvis mot de regelverk som gäller och mot hela tanken om kreditprövning. Min tro är att staten behöver avlasta bankerna genom att ta i vart fall en del av kreditrisken för denna typ av lån, precis som man gör genom att erbjuda kreditgarantier till flygbranschen. I annat fall kommer krediterna inte att nå dem som bäst behöver dem.

Sedan hade vi ett extrainsatt telefonmöte med EU-nämnden där EU-minister Hans Dahlgren deltog, liksom den chefen för statsrådsberedningens EU-kansli, Eva Sjögren (som tydligen själv befinner sig hemma i karantän på grund av att hon är smittad med Corona-virus...). Vi fick utförliga rapporter om hur EU arbetar med Corona-frågan. Jag ställde två frågor till EU-ministern. Dels den jag berättade om i föregående blogginlägg om svårigheten att få leveranser av beställd och betald medicinteknisk materiel. Dels frågade jag hur EU hjälper Grekland som, utöver en redan allvarlig kris vid turkiska gränsen och högt tryck av asylsökande också har ett flertal Corona-smittade personer. Jag undrade hur man arbetar med att stödja Grekland och då främst att förebygga att Corona-smitta sprids bland flyktingar och asylsökande i flyktinglägren. Jag är rädd att denna fråga glöms bort nu i Corona-krisen. Dahlgren hade inga bra svar i denna del, men lovade återkomma.

Efter detta följde ett långt telefonmöte med den moderata riksdagsgruppen där vi först fick en del kloka ord från Ulf Kristersson om läget och inte minst om vikten av att samverka med regeringen under krisen för landets skull. Det finns en hel del man kan ha synpunkter på kring det som hänt och hur saker hanterats från regeringen och myndigheterna, men just nu måste fokus vara på att lösa akuta problem tillsmmans med regeringen. Utvärdering av hur saker hanterats får anstå tills krisen är över. Vi gick också igenom veckans ärenden samt hur arbetet fördelas under denna vecka. 

I morgon blir det extrainsatt sammanträde med finansutskottet på förmiddagen och sedan ett extra även på eftermiddagen. Vid dessa möten ska vissa beslut föreberedas om krisåtgärder som regeringen föreslagit i samråd med andra partier. Regeringen har förankrat det mesta hos oss moderater i förväg så jag ser ingen risk för att förslagen inte skulle få stöd av riksdagen, och besluiten kommer att tas snabbt. Jag deltar på sammanträdena genom att koppla upp mig per telefon.

Det händer mycket nu och jag försöker att uppdatera här och på twitter och facebook efterhand som nya beslut tas. Den som har frågor är välkommen att höra av sig, enklast via kontaktformuläret ovan. Svar kommer så snart jag hinner!

 


Svensk textilindustri nyckelaktör vid ännu en samhällskris

2020-03-17

Under de stora skogsbränderna får två år sedan var Svenska Brandslangfabriken i Skene en nyckelaktör. Man tillverkade brandslang i princip dygnet runt för att kunna leverera det som behövdes i släckningsarbetet. 

I går fanns en glädjande nyhet om hur Sjuhärads textilindustri bistår vid en allvarlig samhällskris. I Svenljunga i min valkrets finns ACE Protection som just nu arbetar i princip dygnet runt för att förse Sverige, Europa och världen med andningsskydd. ACE Protection ägs av ett tyskt moderbolag och med anledning av de signaler vi får om att vissa länder i Europa blivit väldigt protektionistiska och försvårat export av viktig medicinsk utrustning kände jag att jag ville få mer kunskap om hur detta fungerar. Jag ringde upp vd:n på ACE, Peter Carlsson, och han ville gärna prata om saken. Han kunde meddela att man levererar väldigt mycket till svensk sjukvård just nu, samt att man har direktkontakt med Socialstyrelsen och avser att öka leveranserna av andningsskydd till svensk sjukvård ytterligare. I övrigt levererar man mycket till Tyskland och till ett antal länder runt om i Europa och övriga världen. Några hinder att leverera till Sverige upplever han inte. Jag lovade att sprida detta i alla lämpliga kanaler för att motverka felaktig ryktesspridning om saken. 

I eftrermiddag hade vi också ett extrainsatt telefonmöte med EU-nämnden där EU-minister Hans Dahlgren deltog. Jag frågade honom hur EU arbetar för att ta tag i problemet med att viss leverans till Sverige från EU av redan betalda medicinskteknisk utustning "fastnat" i respektive tillverkningsland. Dahlgren meddelade att frågan varit uppe på högsta EU-nivå och att man från EU:s ledning tydligen skickat tydliga signaler till medlemsländerna om att detta är oacceptabelt. I ett krisläge ska EU-länderna tvärtom bistå varandra i enlighet med EU-fördraget. Nu ska beställda varor vara på väg till Sverige och förhoppningsvis ska inte protektionismen inom EU förvärras.




 


Hur osmakligt kan en miljöpartist agera?

2020-03-16

I dag har jag och min partkollega Lars Beckman en replik i Expressen till Miljöpartiets Lorentz Tovatt som angrep oss i en debattartikel nyligen. Tovatt är alltså miljö- och klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet i riksdagen. Och han jublar över flygets kris och önskar bilförsäljare i konkurs i sociala medier. Vi tycker det är ovärdigt och osmaligt. Rubrik på vår debattreplik: Farligt med miljöpartister som vill se fler konkurser".
 

Här två exempel från denne Tovatt. Inlägget om flyget skrev han så sent som för en månad sedan, när redan flygbolagen och deras anställda var djupt oroade över utvecklingen till följd av Corona-viruset. Man undrar hur alla de uppsagda och permitterade anställda hos SAS eller Norwegian känner idag när de läser detta? Och hur de anställda hos Hedin Bil reagerade på att Tovatt önskar dem konkurs kan man ju bara gissa.

 

Ibland undrar man om de mest extrema miljöpartisterna är maskiner som helt saknar känslor för människor och där bara kampen mot koldioxid är deras livsluft? Osmakligt är det i vart fall. Vi förväntar oss en större värdighet och en större medkänsla även från en miljöpartist.

 


Även i politiken måste man prioritera

2020-03-16

På fredag skulle jag haft en interpellationsdebatt med finansministern angående hennes mycket märkliga uttalandet om att skattesänkningar är "töntiga". Det hade säkert blivit en ganska engagerad debatt om ett mycket anmäörkningsvärt uttalande. Men med det läge som råder nu tycker jag alla politikler måste prioritera det allra viktigaste och därför har jag idag meddelat Kammarkansliet i Riksdagen att jag har dragit tillbaka min interpellation. Det gör att finansministern och hennes medarbetare inte behöver lägga fokus på att svara mig och debattera interpellationen, utan att man kan lägga fokus på den allvarliga krisen. Jag träffar för övrigt finansministern ganska ofta nu i andra sammahang, och fokus nu är att tillsammans över partigränserna hitta lösningar som kan lindra krisen. 


 


Riksdagen går ned i tillfälligt krisläge för att trygga demokratin

2020-03-16

Moderaterna har tagit initiativet att träffa en överenskommele mellan riksdagspartierna om att tills vidare driva delar av riksdagsarbetet med minimal bemanning. Moderatenas riksdagsgrupp tillstyrkte förslaget vid ett extra gruppmöte per telefon för en stund sedan.  

Syftet med överenskommelsen är att säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter även vid den händelse att ett större antal riksdagsledamöter är förhindrade från att delta i riksdagsarbetet. Bakgrunden till överenskommelsen är den extraordinära situation som spridningen av covid-19 har medfört. För att garantera riksdagens uthålliga beslutskapacitet och den samhällsviktiga verksamhet som riksdagen bedriver, förbinder sig härmed Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet vid att upprätthålla de åtgärder och prioriteringar som nedan anförs under en begränsad tidsperiod. Oaktat denna överenskommelse är riksdagens samtliga ledamöter, som inte är sjukskrivna, föräldralediga eller tjänstlediga på annan grund, fortsatt i tjänst och ska fortsatt fullgöra sina uppdrag, om än delvis i andra former än vanligt.

Voteringar
Endast 55 ledamöter kommer under den överenskomna tiden att delta i beslut i riksdagens kammare. Dessa ska fördelas procentuellt i enlighet med kammarens ordinarie mandatfördelning för att spegla valresultatet.Det innebär att röstande antal ledamöter per parti utfaller som nedan:

Socialdemokraterna 16

Moderaterna 11

Sverigedemokraterna 10

Centerpartiet 5

Vänsterpartiet 4

Kristdemokraterna 3

Liberalerna 3

Miljöpartiet 3

Under tiden för denna överenskommelse kommer inte kvittningssystemet att tillämpas utan partierna ansvarar själva för att ha röstande ledamöter i kammaren i enlighet med fördelningen ovan.

Sammanträden
Formella sammanträden med kammaren och utskotten kan enbart genomföras i form av fysiska möten i Stockholm, men partierna bör verka för att, då det är möjligt, minska antalet fysiska sammanträden och begränsa dess längd. Beroende på typ av sammanträde ska rioriteringar göras i samråd med kammarkansliet, utskottskanslierna och regeringskansliet.

Utskotten och EU-nämnden
Utskotten ska fortsätta sammanträda och föra ärenden till kammaren för avgörande. EUN ska fortsätta samråda med regeringen om EU-arbetet. För att underlätta för partiernas arbete i utskott och EU-nämnd kan partierna nominera ett valfritt antal ledamöter till extrasuppleanter i ett valfritt antal utskott samt EU-nämnden.

Giltighetstid
Överenskommelsen träder i kraft vid undertecknandet och börjar tillämpas från och med idag och gäller till och med 2020-03-30. Alla beslut i denna överenskommelse är fattade i enlighet med grundlagarna.  

 


Rimliga förslag från regeringen så här långt

2020-03-16

Regeringens besked idag om införande av möjlighet till korttidspermittering där företaget får halva lönekostnaden täckt av staten, samtidigt som den anställde får behålla 90% av lönen, var välkommet. Det var också en av de åtgärder jag förespråkade bland annat i gårdagens blogginlägg. Det kommer i vart fall att motverka uppsägningar i spåren av Corona-krisen och kan förhoppningsvis dämpa arbetslösheten något. Däremot är det ingen universallösning för att stoppa uppsägningar - ett företag som inte har någon efterfrågan alls på sina produkter eller tjänster kommer inte att ha råd att behålla personal ens för halva löneskostnaden någon längre tid. Vi lär få se stora uppsägningar oavsett - mest akut är läget sannolikt inom transportnäringen, besöksnäringen och kultursektorn.

Jag är också glad över att regeringen tagit till sig vårt moderata krav om att staten tillfälligt ska överta ansvaret för sjuklönekostnaderna tills vidare, samt att även momsinbetalningar ska omfattas av skattekrediten till staten. Dessa åtgärder kommer att hjälpa företagens likviditet.

På det stora hela alltså ett rimligt paket från regeringen, som också är förankrat hos Moderaterna. Sverige ligger dock efter våra grannländer i tiden när det gäller dessa beslut, jag tycker de borde kommit för flera veckor sedan. 

Jag är också övertygad om att vi även kommer att behöva direkta krisstöd till akut konkurshotade branscher, samt att vi behöver bygga upp en beredskap för kraftigt stigande arbetslöshet under våren och sommaren. I det läget måste man också ha åtgärder för att stärka hushållens ekonomiska motståndkraft.  

 


Vad f-n får vi för skattepengarna?

2020-03-15

Jag konstaterade ju i förra inlägget att många samhällskriser genom decennierna har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Vi lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.

Nu får vi återigen ett bevis på att vi inte är det. Och denna gång är det dessutom en kris som man visst kunde förutsett - vi har länge vetat att allvarliga pandemier kan hota världens befolkning. Trots detta har vi inte alls byggt upp den krisberedskap inom vården som man borde gjort.

Ansvaret för detta faller på alla regeringar de senaste 25 åren, ingen får frikort, men kanske ligger ansvaret ändå tyngre på alla de tvärsäkra "experter" och utredningar som legat till underlag för politiska beslut. Enligt min åsikt visar detta att politiken måste bli mycket bättre på att ha en helhetssyn i viktiga frågor och inte bara lita på fackexperter som behärskar ett begränsat område. Politiken kan inte huka bakom experter, det är inte det väljarna har valt oss för. De vill att politiken ska ta ansvar.

Faktum är att vi betalar världens nästan högsta skatter och ändå har inte vårdansvariga ansett sig ha råd eller möjlighet att köpa in rejäla lager av skyddsutrustning och annan medicinteknisk utrustning till våra sjukhus? Och inte ansett sig behöva tillskapa en ordentlig reserv med intensivvårdsplatser vid behov? Några stora beredskapslager av mediciner verkar vi inte heller ha, vi är väldigt beroende av import. När Apoteket slapp ansvaret att beredskapshålla läkemedel mm gick detta ansvar över på regionerna. Alla verkar dock inte ha levt upp till kraven.

Nu får vi försöka hantera situationen så gott det går, jag ska medge att jag är djupt oroad över de signaler jag får från människor som arbetar i vården. Bara att hoppas att vi klarar av att ge den vård som kommer krävas för att rädda liv.

När Coronakrisen en dag är över måste vi stärka den svenska krisberedskapen betydligt. Politiken måste ta detta på riktigt stort allvar för första gången på kanske 30-40 år. Det handlar såklart om att ha mer inhemsk produktion av livsnödvändig medicinsk utrustning och materiel, eller att tillverkningen i vart fall finns i vårt närområde exempelvis i samarbete med grannländer. Alternativt att tillverkning kan startas upp i akuta lägen genom omställning av befintlig industri. Det handlar om bättre lagerhållning av både materiel och mediciner, vilket visserligen kostar pengar men som man inte kan pruta på om man tar ansvar för sitt land och dess invånare. Det handlar om att snabbt kunna öka bemanningen inom sjukvården i en kris, men det förutsätter samtidigt att man har en tillräcklig bemanning i normalläge. Att förlita sig på leveranser från Kina eller hjälp från EU har visat sig vara ganska aningslöst, och att ha en extremt slimmad sjukvård utan marginaler är katastrofalt i ett medicinskt krisläge. Att vården har en fantastisk personal hjälper föga när de inte har utrustningen och bemanningen som behövs för jobbet.

Jag upprepar envist mitt mantra om prioritering. Om Sverige skär ned på världens högsta bistånd per capita, minskar satsningarna på meningslösa klimatåtgärder, stryper asylmottagandet till ett minimum, lägger ned en massa onödiga myndigheter, skär i onödiga subventioner och slopar en massa statsbidrag till odemokratiska organisationer, genustrams, "värdegrundsarbete" och provocerande kultursatsningar så finns det högvis med miljarder för att rusta upp Sveriges tre största bristområden - sjukvården, kommunerna och polisen/rättsväsendet.

Det är bara att trycka på knappen och börja. Och detta kommer jag att slåss för så länge jag fortsätter som riksdagsledamot.

 


Corona slår stenhårt mot företag och jobb - nu krävs kraftfull politik

2020-03-15

En fördel med att börja komma upp i åren är att man kan jämföra med tidigare erfarenheter i livet.

Jag var med den "svarta måndagen" på börsen 1987, då jag jobbade som placeringsrådgivare på bank. Jag jobbade som jurist på bank under bankkrisen på 1990-talet och försökte rädda kunder som hamnat i stora ekonomiska problem. Jag var med under 9/11 då jag arbetade som jurist på samma bank. Och finanskrisen 2008-09 upplevde jag som politiker i Sveriges riksdag, den gången i arbetsmarknadsutskottet och jag använde i stort sett all vaken tid åt att besöka företag, fackliga organisationer, kommuner och Arbetsförmedlingar för att tala med företagare och arbetslösa och andra som berördes. Och nu är det dags för Corona-krisen som jag upplever som riksdagsledamot i finansutskottet där vi tillsammans med regeringen och ett antal tunga aktörer (Riksbanken mfl) ska försöka bidra till att samhället ändå fungerar så bra som möjligt och att företag överlever och jobb räddas. 

Dessa kriser har alla haft helt olika orsaker, men de har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Och näringslivet är inte särskilt mycket bättre än den offentliga sektorn. Det har blivit lite bättre på senare år i takt med att omvärlden uppfattats som lite osäkrare, men fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Hela samhället är dessutom uppbyggt på datakommunikation, elektronik och kortbetalningar  - trots att vi vet att allt detta kan slås ut. Höga skatter försvårar samtidigt möjligheten för både enskilda och företag att bygga buffertar för sämre tider. Och vi alla lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.


Läget just nu är akut - den snabbhet med vilken näringslivet och andra verksamheter just nu faller samman har jag bara upplevt en gång tidigare och det var under finanskrisen. Frågan är dock om inte det som händer nu är både snabbare och bredare. Alla branscher drabbas - industri, tjänstesektor, transportnäring, byggsektor, finanssektor, handel, besöksnäring, kultursektor, sport och idrott. Helt klart kommer många företag och verksamheter att slås ut, antalet konkurser kommer att öka snabbt och arbetslösheten likaså. Hur illa det går kan politiken dock påverka, och jag förväntar mig ett massivt paket av kloka beslut inom de närmaste dagarna både som stöd till näringslivet och hushållen.  

 

Några av de saker jag anser att man borde överväga:

* Reglerna om korttidsarbete kan inte vänta till 1 maj utan behövs omgående
* Regler om korttidspermittering där staten tar stor del av kostnaden måste införas i likhet med Danmark och Norge
* Riksbankens stora utlåning till bankerna av 500 miljarder räntefritt måste följas upp så de verkligen vidareutlånas till företag och andra aktörer som annars inte klarar krisen. Utlåning måste kunna ske utan att dagens krav på kreditvärdighet uppfylls, annars kommer inga krisföretag att kunna få några lån
* Politiken måste tydligt göra klart att bankerna kan slopa amorteringskravet på bostadslån för arbetslösa och permitterade. Då har man större chans att klara av räntebetalningarna
* Möjligheten att få anstånd med arbetsgivareavgifter och personalens källskatter bör utvidgas till att även omfatta momsinbetalningar


Åtgärderna kommer att bli mycket dyra för staten, och ryms såklart inte i en vanlig budget utan kommer medföra mångmiljardunderskott i statens budget som får lånas upp. Men med Sveriges låga statsskuld är det exakt detta vi måste göra för att motverka en djup ekonomisk kris. Samtidigt tycker jag man borde passa på att ställa krav på tydligare prioritering i statens budget. Snabb nedskärning av den extremt stora biståndsbudgeten, stopp för nya satsningar på "klimatpolitik" och totalt stopp för nya asylprövningar tills vidare är tre viktiga saker. Nu gäller det att omfördela pengar tillkrisbekämpning, både samhällsekonomiskt och för att stärka sjukvården.
 


Dagens citat i Borås Tidning

2020-03-14

Borås Tidning uppmärksammar vårt pressmeddelande i torsdags om att underlätta för privatbilismen. Viktigt nu när alla talar om att vi bör undvika att åka kollektivt för att minska smittspridning.


 


Ökad privatbilism kan minska spridningen av Corona-virus

2020-03-12

Pressmeddelande;

Ökad privatbilism kan minska Corona-smittan

Nu kräver flera moderater att regeringen och kommunerna underlättar för bilåkande, inte minst i befolkningstäta områden. Därmed skulle färre riskeras att smittas av Corona-virus.

Regeringen har hittills inte satt in några åtgärder som minskar risken för att smittas på de kollektiva färdmedlen. Det finns en uppenbar oro för att åtgärder som minskar trängsel på tåg, bussar och tunnelbana skulle kunna gå ut över människors möjlighet att ta sig till sina arbeten. I statsrådens frågestund idag så uttalade dessutom statsrådet Anders Ygeman att medarbetare som arbetar inom samhällskritiska funktioner ska undvika att åka kollektivtrafik för att minska risken att bli smittad.

Alltfler företag i landet vill samtidigt undvika att deras anställda smittas på kollektiva färdmedel. De uppmanar sina medarbetare att om möjligt välja att ta bilen till arbetet. Och människor med nedsatt immunförsvar till följd av sjukdom eller medicinering väljer redan i ökad utsträckning att ta sig till sina arbetsplatsen med egen bil.

  • När regeringen säger att inga åtgärder utesluts i bekämpning av Corona-smittan så ser vi det som en naturlig och enkel åtgärd att bl a främja ökad privatbilism och att göra sådana transporter så billiga som möjligt, säger Jan Ericson och Lars Beckman, riksdagsledamöter (M). Det kan exempelvis handla om tillfälligt sänkta parkeringsavgifter, fler parkeringsplatser, slopad trängselskatt i Göteborg och Stockholm, tillfälligt ökade reseavdrag eller sänkta bränsleskatter.
  • Vi anser att regeringen bör pröva alla vägar förutsättningslöst för att gynna ökad privatbilism under den tid Coronaviruset fortsätter spridas i vårt samhälle och därmed minska spridningen av Coronaviruset!

 För mer information, kontakta Jan Ericson 070-695 68 28 eller Lars Beckman 070 361 36 96

 


Äntligen lite välkommen beslutsamhet från regeringen

2020-03-11

Beskedet nyligen om att regeringen skyndar på lagförslaget om korttidsarbete (att företag kan minska de anställdas arbetstid som alternativ till uppsägning, och där staten, den anställde och företaget delar kostnaden) var välkommet och något många partier, näringsliv och fackliga organisationer länge efterfrågat.  

I dag följdes det av ett beslut om att tillfälligt slopa karensavdraget vid sjukdom, samt att staten betalar sjuklönekostnader från första dagen. Det var något som efterfrågades av moderatledaren Ulf Kristersson vid en presskonferens i morse, där han meddelade att moderaterna är beredda att utöka systemet med smittbärarpenning, bestämma att staten tillfälligt tar över arbetsgivarnas sjuklöneansvar och att karensdagen tillfälligt slopas. Moderaterna är öppna för att diskutera vilken som är den mest effektiva lösningen. Det viktigaste är att snabbt få detta på plats för att försvåra smittspridningen och att begränsa effekterna på arbetsgivarna och därmed jobben. För företagen är det viktigt att inte snabbt ökade sjuklönekostnader blir ännu en ekonomisk börda när efterfrågan på produkter och tjänster faller.

Men dessa två beslut räcker inte på långa vägar för att rädda företag och jobb. Det krävs mycket mera och moderaterna presenterade en rad förslag igår - förslag vi hoppas regeringen vill samtala om.

Utöver åtgärder för att skydda företag och jobb behövs uppenbarligen också skärpta åtgärder för att försöka minska smittspridningen. Att som i Norge och flera andra länder förbjuda större sammankomster är en möjlig åtgärd. Det finns en hel del att säga om hur Sverige agerat hittills, både från myndigheter och regering. Inte minst undrar man ju lite allmänt varför Sverige tagit helt motsatta beslut mot andra närliggande länder, och inte minst varför en del beslut dröjt i veckor efter att andra länder tagit motsvarande beslut. Det behöver såklart inte vara fel, men det vore ändå intressant att få veta hur man resonerat. 

Det är också uppenbart att sjukvården är mycket ansträngd på sina ställen och att det också börjar bli brist på viktig utrustning och materiel. Det var en annan sak som Ulf Kristersson lyfte på presskonferensen idag. Tillgången till munskydd, plasthandskar och handsprit börjar exempelvis bli en kritisk faktor på vissa håll inom sjukvården. Materialfrågan måste nu prioriteras på nationell nivå – och inte bara ute i regionerna.

Att begränsa större folksamlingar är en annan åtgärd som prövas i andra länder, exempelvis Norge. Hur regeringens ansvarige - socialminister Lena Hallengren (S) kunde gå ut och säga att regeringen är förhindrad att ta beslut om att begränsa stora folksamlingar är en gåta. Det framgår ju tydligt i lagstiftningen att regeringen har en sådan rätt. Att ansvarigt statsråd i ett så här allvarligt läge inte ens vet vad regeringen för göra eller inte får göra är såklart ytterst anmärkningsvärt. Vänstra citatet är från SVT:s nätsida. Det högra är från min riksdagskollega Hanif Balis blogg. Och han har rätt - den paragraf han åberopar finns alltså i 2 kapitlet i Ordningslagen. Regeringen hade alltså inte alls behövt vänta på förslag från Folkhäsomyndigheten.
  

 


Hanif Bali fick i sin tur uppenbarligen sin information från vår biträdande kanslichef på riksdagskansliet, Per Claréus, som twittrat om saken. Han var tidigare domare på Svea Hovrätt. Hög juridisk kompetens är en stor tillgång på moderaternas riksdagskansli. Man tycker ju att man borde ha samma kompetens på regeringskansliet?

Just nu måste allt fokus ligga på politisk samling för att ta viktiga och nödvändiga beslut för att minska smittspridningen, rädda liv och förebygga allvarliga ekonomiska konsekvenser av smittspridningen. Men när sedan krisen lagt sig får vi återkomma till det politiska ansvaret för det som inte fungerat som det ska. Det lär enligt min bedömning sannolikt behövas någon form av utvärdering eller kommission som tittar på hur den svenska beredskapen fungerat och hur regeringen och dess myndigheter agerat. Vi måste lära av det som inte fungerat och se till att höja den svenska beredskapen för liknande händelser i framtiden. Och inte minst behöver vi prioritera om i statens budget så att större fokus läggs på stora samhällsviktiga satsningar som sjukvård, rättssamhälle och krisberedskap, och mindre på mindre viktiga saker.


Mycket angelägen debatt om kommunsektorns ekonomi

2020-03-11


 

I dag inledde jag riksdagtens debatter med mitt inledande inlägg i riksdagens första dabatt i Finansutskottets ärende "Kommunala frågor". Jag valde att ägna mitt anförande åt kommunernas och regionernas ekonomi, vikten av att prioritera rätt saker som sjukvård, äldreomsorg och skola, och att detta kräver att man faktiskt också klarar att porioritera bort annat. Självklart fick de allvarliga hoten mot vårt samhälle och vår samhällsekonomi i form av Coronavirus, nya strömmar av asylsökande och en hotande lågkonjunktur stort utrymme. Det är i sådana situationer det är extra viktigt att satsa resurserna på rätt saker. 

Här är mitt ungefärliga manus för anförandet, en åtta minuters sammanfattning av läget och hur vi moderater vill stärka välfärden.


Efter mitt inlägg tog jag även repliker på Centerpartier och Socialdemokraterna. Deras representanter framhöll i sina anföranden hur viktigt det är att prioritera välfärden. Jag påminde dem om att i den budget riksdagen tog beslut om veckan före jul fanns ytterst lite tillskott ill välfärden och kommunerna. Men tre veckor senare - dagarna efter moderaternas initiativ i finansutskottet, upptäckte (?) plötsligt regeringen att välfärden behövde mer pengar och utlovade fem miljarder till. Varför fanns detta inte med i den budget riksdagen beslutade om i december om det nu var så viktigt?

Jag pressade dem också om vad man vill prioritera bort för att kunna ge välfärden oich rättssamhället mer resurser, särskilt i dagens läge när tillväxten revideras ned och skatteintäkterna minskar. Att prioritera innebär att något får mer och något annat mindre. Moderaternas har visat vad vi vill prioritera bort (jag nämnde det i mitt anförande), men både C och S svarade defensivt att de återkommer till detta i vårändringsbudgeten. Det ska bli spännande att se hur man ska lösa detta, jag befarar att det blir nya skattehöjningar som blir enda finansieringen, regeringspartierna kommer inte att klara att porioritera bort något alls.  

Hela debatten med mina repliker till C och S går att se på riksdagens videoupptagning ovan eller nedan.




 


Coronaoron växer

2020-03-10

Efter att det nu konstateras att ytterligare 60 personer i Stockholm smittats, varav flera misstänks inte ha träffat någon som varit i smittade områden utomlands, börjar läget bli allvarligt. Totalt i landet finns nu 325 fall, varav 207 i Stockholm.

Man kan bara konstatera att myndigheternas prognoser och modeller för denna smittspridning inte hållit alls och att man trots omfattande och gedigen smittspårning av mycket kmompetent personal ändå inte hittar alla fall - precis som experter varnat för.

Hur man ska agera nu vet jag inte. Men det känns i vart fall som om det är dags att genomföra betydligt mer omfattande åtgärder för att förebygga allmän spridning i Sverige. Folkhälsomyndigheten har nu gått ut med att det är "mycket hög risk" för allmän spridning i landet, och då förväntar man sig ju också att regeringen och myndigheterna ska agera kraftfullt.


 


Moderaterna kräver krispaket mot effekterna av Coronaviruset

2020-03-10

I och med spridningen av coronaviruset ser vi en allvarlig utveckling. Allra värst är läget givetvis för de människor som drabbas. Men spridningen får också följdverkningar i världsekonomin. Sverige har en liten och öppen ekonomi, med stor export och ett högteknologiskt näringsliv. Det innebär att Sverige troligen kommer drabbas hårdare än många andra länder när ekonomin vänder ned. Och redan nu har vi den svagaste ekonomiska tillväxten i hela EU. Därför är det viktigt att vi nu snabbt rustar och förbereder Sverige inför en eventuell kommande kris.

Det är för situationer som denna som vi ska ha starka offentliga finanser. Sverige har stort utrymme att agera. Nu gäller det att vi är förberedda och att regeringen har tillräckligt med handlingskraft för att använda det utrymmet.
I morse gick moderaterna ut med inbjudan till pressträff klockan 10 där vi presenterade vårt förslag till ett krispaket för att stötta ekonomin och motverka uppsägningar i spåren av Coronaviruset. Vi förslår åtgärder både på kort och lite längre sikt. Ovan bildlänk till Expressens rapportering.

Överskottsmålet bör ligga kvar. Det är viktigt att behålla principen om att bygga upp överskott under goda tider. Normala reformer bör över tid fortsatt finansieras ansvarsfullt. Men när ekonomin nu viker ner bör den styrka som den låga skuldsättningen ger användas för att stötta Sveriges ekonomi. Detta är helt i linje med hur överskottsmålet är tänkt att fungera.

Regeringen fick bråttom efter att vårt pressmeddelande gick ut, och i all hast kallade finansministern till presskonferens och utlovade mer pengar till sjukvården. Det var i och för sig ett bra förslag som ryms väl inom det vi föreslog på vår pressträff, men vi anser att det behövs mycket mera än så. Vi har inte överlagt med regeringen om ett krispaket, men är självklart villiga att diskutera våra förslag med dem.

Våra moderata förslag:

1. Akuta krisåtgärder
:

*  Företag ges möjlighet att skjuta på inbetalningarna av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för löntagarna. På kort sikt är det viktigaste att stärka företagens likviditet - när ett företags orderingång snabbt minskar blir det snabbt risk för likviditetsbrist, man har helt enkelt inte pengar till löner och omkostnader. Risken är då att man antingen tvingas säga upp folk eller rent av går i konkurs - trots att företaget i grunden är välskött, lönsamt och har en bra verksamhet. Vi såg exempel på detta under finanskrisen, och en av de framgångsrika åtgärder som då gjordes var att staten lämnade "kredit" på skatteinbetalningar genom att göra betalningstiderna längre. Det kostar ganska lite för staten i dagens ränteläge, men betyder oerhört mycket för ett drabbat företag. 
*  Få systemet för korttidsarbete på plats skyndsamt. 
*  Ge Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden uppdrag att aktivt verka för att mildra effekterna av den nedgång som orsakas av Corona-viruset.
*  Gör reglerna för Almi mer generösa i enlighet med de åtgärder som genomfördes 2009
*  Regeringen bör driva på för att Europeiska investeringsbanken ska möjliggöra kreditgarantier till drabbade branscher. 
*  Snabb utbetalning av de 2,5 miljarder extra till kommunsektorn som vi lyckades få majoritet för i riksdagen, samt att dessa tillskott inte bara blir tillfälligt utan permanentas. I ett krisläge är det kommunerna som står för den sista försörjningslinjen när människor lämnar olika statliga bidragssystem, och vi ser dessutom ökande kostnader inom sjukvården i spåren av Coronaviruset. Sjukvården måste fungera och får inte inskränkas på grund av brist på pengar.
*  Avskaffa flygskatten för att i vart fall inte straffbeskatta den redan hårt ansatta rese- och flygbranschen
*  Höj bolånetaket till 90 procent för att stimulera byggsektorn

2. Långsiktigt stimulanspaket på 30 miljarder kronor:
Ett sådant paket bör förberedas nu, och moderaterna är beredda att diskutera utformningen med regeringen för att kunna genomföra detta i bred parlamentarisk enighet. Bland de förslag vi moderater tycker man bör diskutera finns:
* 10 miljarder i generella, permanenta statsbidrag till kommuner och regioner
*  Höjt ROT-avdrag från 30 till 50 procent
*  Tidigarelägga infrastrukturinvesteringar
*  Ett retroaktivt jobbskatteavdrag på 10 miljarder kronor riktat till låga inkomster
*  En retroaktivt sänkt skatt på pensioner på 3 miljarder kronor
*  Plan för fler utbildningsplatser
*  Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för snabb omställning

3. Säkra den finansiella stabiliteten:
* Ge Riksgäldskontoret och Finansinspektionen i uppdrag att förbereda åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten
* Banksektorn kan drabbas av den finansiella turbulensen i Coronavirusets spår. Centrala betalningsfunktioner och finansmarknadernas funktion ska alltid upprätthållas. Ramverket finns på plats sedan finanskrisen, men om problem uppstår måste myndigheterna kunna agera skyndsamt. Säkerställ att tillräckliga resurser och befogenheter finns på plats
• Ökad koordination inom EU krävs.


 


Besök hos Nordic Vehicle i Backaryd

2020-03-09



I dag var delar av Riksdagens Bilnätverk på besök i Backaryd norr om Ronneby i Blekinge, där vi besökte tre företag i företagsgruppen Nordic Vehicle - Euro-Lans, Karosseriverken och U-Lift. De är tre av 45 medlemsföretag i Svenska LCV-föreningen, alltså de företag som jobbar med påbyggnader av lätta kommersiella fordon. I denna bransch utgår man från standardfordon och bygger sedan om dem till bland annat ambulanser, polisfordon, räddningsfordon, färdtjänstbilar, värdetransportfordon och andra typer av speciella last- och hantverksfordon. Dessutom bygges man släpfordon och fordonsintredningar.

 

I Backaryd bygger man främst ambulanser, polisfordon och färdtjänstfordon. Bland annat specialinredda polisfordon för hundförare med riktigt lyxiga hundburar med ac och luftfuktighetsreglering - fint att se att vovvarna har det bra på jobbet! Man utgår alltså från standardfordon som sedan rensas på delar av standardinredningen, modifieras och byggs på med olika typer av skåp, elektronik och inredning, samt när det gäller färdtjänstfordon montering av luftfjädring så man kan sänka färdtjänstfordon för bekväm inlastning av rullstolar. Ett av företagen, U-Lift, bygger även olika typer av ramper och lyftar för inlastning av rullstolar mm på tåg.

En viktig fråga gäller fordon med nya drivmedel, som elfordon och gasfordon, som det är svårt att bygga om eftersom det ligger batterier eller gasbehållare i underredet. Det är svårt att montera luftfjädring eftersom man inte får göra ändringar i underredet, och det gör att man är hänvisade till äldre och sämre teknik i form av gammal hydraulteknik som monteras baktill på fordonet. Det ökar tiden för in och urlastning och gör det osäkrare och obekvämare för resenärer med rullstolar. Man kallade det själva för att gå 20 år tillbaka i tiden, och konstaterade att det är priset för att byta från traditionella bränslen på färdtjänstfordonen.


 

Under dagens besök diskuterade vi allt från företagsklimat, internationell konkurrens och kompetensförsörjning till bonus/malus och wltp-reglerna för mätning av avgaser och givetvis lite om hur man upplever situationen med Coronaviruset och problem med leveranser från Kina.

En viktig fråga gäller fordon med nya drivmedel, som elfordon och gasfordon, som det är svårt att bygga om eftersom det ligger batterier eller gasbehållare i underredet. Det är svårt att montera luftfjädring eftersom man inte får göra ändringar i underredet, och det gör att man är hänvisade till äldre och sämre teknik i form av gammal hydraulteknik som monteras baktill på fordonet. Det ökar tiden för in och urlastning och gör det osäkrare och obekvämare för resenärer med rullstolar. Man kallade det själva för att gå 20 år tillbaka i tiden, och konstaterade att det är priset för att byta från traditionella bränslen på färdtjänstfordonen.

En mycket intressant och givande dag i en mycket imponerande verksamhet. 



 


Vad innebär egentligen en empatisk migrationspolitik?

2020-03-07

Bilderna från den turkisk-grekiska gränsen är förfärliga. flera tiotusentals människor används nu som brickor i ett cyniskt spel mellan stormakter och länder. Turkiet, som fått enormt stora stöd av EU för att kunna hantera flyktingsituationen, har plötsligt brutit avtalet med EU och öppnat gränsen. Man säger att man "släpper iväg dem till EU som vill åka dit". I praktiken visar det sig dock av otaliga vittnesmål att turkarna aktivt kör flyktingar och andra lycksökare till grekiska gränsen och sedan med polis stoppar dem från att åka tillbaka. Den finns även uppgifter om att man till och med frigivit hundratals fångar från turkiska fängelser på villkor att de lämnar landet och tar sig till EU. Samtidigt blandas verkliga flyktingar från Syrien med stora mängder lycksökare från ett antal andra länder som inte befinner sig i krig och mer är att se som ekonomiska migranter, men som nu tar chansen att följa med strömmen in i EU. Desperata greker ser hur deras lilla land och små öar fylls med enorma mängder människor som tagit sig in i landet illegalt, och försöker försvara sitt territorium mot kaos. Turkiska krigsfartyg "skyddar" småbåtar som är på väg från Turkiet till Grekland och uppgifter finns om skottlossning på havet, oklart om det är turkar eller greker som skjutit. Mitt i detta kaos, som inte EU har någon tydlig plan för, finns den lilla människan. Bilder på gråtande barn och barnfamiljer som sover på marken i kylan i ingenmansland mellan gränslinjerna berör, och till skillnad mot tidigare när det mest varit starka unga män som försökt ta sig in i Europa verkar det nu vara mer blandat. 

Ingen kan låta bli att beröras och känna empati för drabbade människor. De senaste veckorna har migrationsdebatten i Sverige samtidigt tagit en helt onyanserad vändning. Nu har all eftertänksamhet och alla nyanser försvunnit, alla lärdomar av det som hände 2015-16 är som bortblåsta. Antingen är man nu för eller emot flyktingar. Något utrymme för realistiska och intellektuella diskussioner finns inte - ibland känns det som om man antingen måste tycka att Åkesson gjorde rätt som åkte till Turkiet och delade ut flygblad, eller så måste man tycka att Sverige ska ta emot varenda flykting i hela Turkiet. 

De flesta jag talar med uppskattar den nygamla ansvarsfulla moderata linjen om en restriktiv migrationspolitik där Sverige över tid tar sin del av ansvaret för världens flyktingar, men där vi inte kan ta på oss mer än vi klarar av. Och där vi samtidigt ser över stora delar av våra regelverk för att vi ska kunna hantera situationen här hemma efter det stora mottagandet de senaste åren. Det är egentligen en självklar linje om man vill vara en del av den civiliserade världen men samtidigt också vill att det egna landet ska fungera, och vill att de vi beviljat uppehållstillstånd också ska ha en rimlig chans att kunna starta om i Sverige och bli en del av vårt samhälle. 

Det finns samtidigt en risk att en stram migrationspolitik gör att man uppfattas som "empatilös". Detta aktualiserar frågan om vad som egentligen är empati i migrationsfrågan? 

 

För mig handlar empati i migrationspolitiken om tre olika, delvis motstridiga, saker:

1. Empatin med alla svenska medborgare som har rätt att vänta sig att samhället och den egna välfärden  fungerar trots stort asylmottagande. Äldre, sjuka och utsatta i vårt samhälle får inte uppleva att de prioriteras bort på grund av flyktingmottagande och den anhöriginvandring som följer, och att människor utan asylskäl ändå försörjs av det svenska samhället. Inte heller får samhällskostnaderna upplevas som orimliga i relation till andra viktiga samhällsuppgifter.  

2. Empatin med alla de flyktingar och asylsökande som Sverige redan tagit emot och som behöver en rimlig chans att kunna etablera sig i Sverige. Blir trycket av nyanlända för hårt minskar chansen för alla som kommit till vårt land de senaste åren - konkurrensen och utbildningar, jobb och bostäder blir helt enkelt orimligt hård. Och då ökar utanförskapet och den sociala oron i våra förorter.

1. Empatin med den enskilde flyktingen som behöver en fristad. Det är en självklarhet om man vill vara en del av den civiliserade världen.


Dessa tre saker utgör en helhet som varje ansvarsfull politiker måste reflektera över. Man kan inte bara välja en eller två av dessa punkter utan alla tre måste finnas med om man ska kunna tala om verklig empati. Alla tre sakerna krävs för en hållbar, empatisk och ansvarsfull flyktingpolitik. Och för en svensk politiker måste alltid punkt ett finnas med - när vi missar den förstör vi chanserna till integration, vi göder främlingsfientlighet och vi lägger inte minst grunden för stora samhällsproblem. 

Sverige tog emot i särklass flest asylsökande per capita av alla länder i EU 2015-16. Även åren före och efter har vi haft ett högt mottagande jämfört med andra länder i EU. Om vi fortsätter så brister empatikravet i både punkt 1 och 2 - vårt samhälle klarar helt enkelt inte av att hantera situationen. Det är därför jag förespråkar ett totalt svensk asylstopp under i vart fall 3-5 år framåt. Det betyder inte att asylrätten avskaffas - det betyder att man får söka asyl i andra länder som man annars passerar på vägen till Sverige. Samtidigt måste Sverige kunna bidra genom att ta emot kvotflyktingar - de allra mest utsatta, oftast kvinnor och barn, som FN väljer ut. Vi är fortfarande också ett av världens tre mest generösa länder när det gäller bistånd och är en av de största nettobetalarna till EU:s budget. Vi bidrar på detta sätt mer per capita än kanske något annat land i världen för att hjälpa och stödja flyktingar på plats i exempelvis Turkiet, Syren, Irak och andra länder i området.

Man kan visa empati med utsatta människor i världen samtidigt som man är realist och inser att lilla Sverige inte ensamma kan lösa alla världens problem. Det är politikens dilemma, och om man inte klarar att hantera detta med kallt huvud och varmt hjärta ska man nog inte hålla på med politik.

 


Alla kalasar på Socialdemokraterna

2020-03-06

I dag kom ännu en opinionsmätning som visar ungefär detsamma som flera andra gjort den senaste tiden - Socialdemokraterna fortsätter vägen utför, och alla övriga partier verkar kalasa på deras väljare, även om det svänger lite mellan mätningarna för olika partier. Det går även tungt för det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, som glädjande nog nu befinner sig långt under riksdagsspärren. Allt fler stör sig på att detta lilla extrema parti blockerar vettig politik både inom miljöpolitiken och migrationspolitiken.

 (Figur från Aftonbladet idag)

För moderaternas del fortsätter det långsamt med stabilt uppåt, och närmar oss nu S och SD. Min tro är att vi under våren kommer att passera båda två och bli landets största parti. Det är vi moderater som leder oppositionen nu, vi talar med alla, skapar majoriteter får bättre politik genom samarbete med alla. Vi moderater står också för större delen av aktiviteten i riksdagen, det är vi som syns mest i debatterna och det är vi som utmanar statsråden. Samtidigt är det många som uttrycker uppskattning över att vi stoppade dåliga förslag från de fyra partierna i regeringsunderlaget och i stället skapade majoritet för att satsa på välfärden. Allt fler upptäcker också vår skärpta rättspolitik och migrationspolitik, och man ser att vi förnyat och utvecklat politiken på många områden. Och givetvis vet man att det är moderaterna som står för ordning och reda i statens finanser och för fler jobb och minskat utanförskap.

Jag får numera en hel del hälsningar från fd moderata väljare som antingen säger att de åter gått med i moderaterna eller att de återvänt som sympatisör, eller att de överväger att komma tillbaka om vi fortsätter på den väg vi nu lagt fast när det gäller bland annat migrationspolitiken. Många har varit djupt missnöjda med vår tidigare naiva linje under Alliansåren och som jag ser det är det enda som kan återskapa förtroendet att hålla stadigt fast vid den nya linjen och visa att man kan lita på oss. 
 


Seminarium om sjöfyllerilagen

2020-03-05

  

I dag deltog jag vid ett seminarium arrangerat av några av mina moderata riksdagskolleger i samarbete med intresseorganisationen Båtfolket. Ämnet var den så kallade "sjöfyllerilagen" som riksdagen antog våren 2010. Moderator var Robert Aschberg.

Bakgrunden till lagen var att samtliga dåvarande sju riksdagspartier utom ett - moderaterna - ville införa en skarp lagstiftning mot alkoholbruk på sjön. Vi moderater tyckte att den då gällande lagstiftningen räckte, eftersom redan den förbjöd sjöfylleri. Det lagförslag som togs fram gick väldigt långt och riskerade att omfatta allt alkoholbruk oavsett om det gällde en liten roddbåt eller en luftmadrass, och vi moderater gick därför med på en kompromiss som drog gränsen vid lite större båtar, och satte gränsen till 0,2 promille.

Den nya lagen fick hård kritik av båtfolket och även jag själv motionerade flera gånger om en utvärdering av lagen. Detta blev till slut också riksdagens beslut och en utvärdering har nu gjorts - som föreslår att man inte gör några förändringar av lagen, och argumenten för detta anser många är mycket svaga. Dagens seminarium styrkte detta - det går inte att visa någon effekt alls av lagen när man tittar på faktiska olyckor till sjöss, och lagen kostar massor av pengar för övervakning och kontroll och dessutom är det en lagstiftning som saknar faktisk nytta och bara skickar politiska pekpinnar till båtägarna. Lagen är helt enkelt onödig och löser ett problem som aldrig funnits - sjöfylleri har alltid varit förbjudet, liksom att berusa sig så mycket att man orsakar olyckor. Sjöpolis och kustbevakning har dessutom annat att göra än att jaga fritidsbåtsägare som tar ett par glas vin till grillköttet på semestern. Jag är en av dem som förespråkar en grundlig översyn av lagen, eller att man i vart fall höjer promillegränsen på sjön till 0,5 - 0,8 som i flera av våra grannländer.

 


Många möten med EU-nämnden denna vecka

2020-03-05

Det är många tunga frågor att hantera politiskt just nu, och alla har tydlig koppling till EU.  Denna vecka har vi därför ovantligt många möten med EU-nämnden.

Först hade vi en återrapport från statsminister Stefan Löfven i tisdags där han redogjorde för diskussionerna  Europeiska Rådet rörande EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Jag har tidigare berättat om detta, och mötet slutade alltså i oenighet och man ska göra nya försöka att enas senare i vår.

I går hade vi så ett extrainsatt EU-nämndsmöte med anledning av  krisläget vid den turkisk-grekiska gränsen och alla de personer som vill försöka ta sig in i EU. Justitie och migrationsminister Morgan Johansson var närvarande och berättade om de senaste turerna och den information man har, och hur EU arbetar vidare med frågan. Vår regering hoppas fortfarande på att EU ska få till ett nytt avtal med Turkiet. Jag var inte särskilt imponerad av de besked som lämnades, det är en sak att säga att man ska "hålla gränsen", men samtidigt säger man att man vill försvara asylrätten, vilket lär innebära en mycket stor ström av asylsökande till EU. Redan kommer tusentals asylsökande i båtar till grekiska öar och Grekland har ingen chans att hantera detta själva. I Turkiet finns ytterligare 3-4 miljoner människor i olika läger och om Turkiet släpper iväg alla dem till EU lär det bli ett totalt kaos i Europa. I det läget anser jag att Sverige ensidigt måste säga att vi avvisar alla asylsökande direkt vid gränsen om de kommer via annat EU-land. Men det finns inget stöd i riksdagen för detta i nuläget, inte ens i mitt eget parti. Jag är dock övertygad om att vi kommer dit. 

I morse hade vi sedan ett extrainsatt EU-nämndsmöte med socialminister Lena Hallengren, och ämnet var såklart Coronaviruset. Hon redogjorde för pågående EU-samarbete kring frågan, och det är faktiskt imponerande. Man har nära samarbete, följer gemensamt upp läget och har väldigt bra koll på vad som händer inom EU, hur smittvägar går och den gemensamma smittskyddsmyndigheten för EU (som ligger i Solna) har hög kunskap om viruset och hur det fungerar. Samtidigt är det oroande med hotande brist på mediciner och vårdplatser. Jag frågade hur hon ser på att ansvarig myndighet vid ett flertal tillfällen gått ut med missvisande eller motstridig information. Hon medgav att just informationsbiten är oerhört central och att det är viktigt med korrekt information men ville såklart inte instämma i kritiken mot Folkhälsomyndigheten. Jag frågade också hur det ser ut med prioriteringarna inom vården om vi skulle få många som behöver intensivvård, och hur möjligheterna är för EU-länderna att stödja varandra där. Det finns en civilförsvarsmekanism där länderna lovar stödja varandra vid behov, men det finns inget detaljerat sagt om stöd med vårdresurser. Möjligheten till stöd bygger ju också på att inte alla EU-länder har samma problem med vårdplatser. Några tydliga svar kunde vi inte få vare sig om medicinförsörjning eller tillgången på vårdplatser om situationen blir allvarligare, och i huvudsak är det ett nationellt ansvar.  Så här långt verkar vården klara av situationen utan problem, men hur det blir vid ett allvarligare läge känns mer oklart.

I morgon väntar ytterligare ett extra möte med anledning av situationen vid grekisk-turkiska gränsen och därefter följer ett ordinarie EU-nämndsmöte. Jag kommer dock inte att tjänstgöra i morgon utan andra kolleger deltar på dessa två möten (vi delar upp närvaron lite beroende på vilka frågor som behandlas så att personer från rätt riksdagsutskott finns på plats).  


Viktiga moderata segrar vid dagens votering om diverse rättsfrågor

2020-03-04

I dag röstade riksdagen om ett antal förslag rörande unga lagöverträdare. Moderaterna har presenterat våra förslag i justitieutskottet och fått stöd från andra partier i ett antal frågor. I vissa av dessa fanns det därför stöd i riksdagen idag och moderaterna fick igenom följande uppdrag till regeringen:

* Att vi bör inrätta särskilda ungdomsdomstolar (majoritet M, KD, SD och L)
* Att en särskild enhet inom kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (majoritet M, KD, C och SD)
* Att  vi bör ta fram nya typer av påföljder som är lämpliga för unga lagöverträdare (majoritet M, L, KD och SD)

Riksdagen beslutade också enhälligt att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år. vid återfall i brott

Däremot fick vi moderater tyvärr inte stöd för vårt krav om sänkt straffmyndighetsålder (endast SD stödde vårt förslag). Inte heller fick vi stöd för vårt krav om att slopa straffrabatten för alla unga mellan 18 och 21 år, även när det inte handlar om återfall i brott (endast SD och KD stödde vårt förslag).

Riksdagen röstade också om skärpt lagstiftning mot terrorism. Där fick moderaterna igenom ett krav på översyn av sekretesslagstiftningen för att bland annat Säkerhetspolisen ska ha direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, samt ökat informationsutbyte mellan myndigheter. Vi fick också igenom ett uppdrag till regeringen om att ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade "återvändare", och ökad möjlighet att förhöra dem rörande brott begångna utomlands. Vi har även ett antal ytterligare förslag på detta område, men de fick inget stöd vid voteringen.

Självklart räcker inte dagens beslut för att hantera dessa samhällsproblem, men varje steg i rätt riktning är en framgång som man får glädjas åt i opposition. 

 


Statsministerns återrapport från senaste mötet i Europeiska Rådet

2020-03-03

I dag hade statsministern så kallad återrapport i riksdagen från senasre mötet med europeiska Rådet där EU:s ledare främst diskuterade EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Rådets möte avslutades i total oenighet och fortsättning följer. Efter återrapporten fick samtliga partier ställa frågor, och det mesta handlöade om det jag tidigare rapporterat på bloggen, nämligen den svenska hållningen i frågan och hur diskussionerna gått.  Men självklart  tog flera även upp situationen vid turkisk-grekiska gränsen, Från moderat sida anser vi både att EU:s budget totalt sett måste bantas när britterna lämnat EU, men också att större del av den EU:s budget som blir kvar bör gå till Frontex för gränsbevakning och för att allmänt stärka kontrollen av EU:s yttre gräns.



Nedan lyssnar vi på statsministerns inledande anförande, och mina två kolleger i EU-nmämnden, Desirée Petrhrus (KD) och Jessika Roswall (M) förbereder sina kommande inlägg i debatten. Själv ser jag oväntat koncentrerad ut. Och det är jag - frågan om EU:s långtidsbudget är oerhört viktig för Sverige, många miljarder står på spel.


 


Media uppmärksammar vår riksdagsmotion om Public Service

2020-03-03

I dag uppmärksammar även tidningen Journalisten min och Lars Beckmans riksdagsmotion om skärpt granskning av Public Service, med möjlighet till kännbara ekonomiska sanktioner mot programbolagen vid överträdelse av reglerna om opartiskhet och saklighet.

Motionen kommer att behandlas under våren och lär ju med all säkerhet avslås eftersom endast M och SD idag vill se en kraftfullare granskning av Public Service. Obegripligt enligt mig - alla som värnar om SVT, SR och UR borde inse att skärpt granskning av opartiskhet och saklighet är den absolut viktigaste åtgärden för att försvara Public Services legitimitet i framtiden.

Uppdatering:
Under dagen har även SVT och fPlus och Epoch Times skrivit om vår motion. Saken kommenterades även av SVT Kulturnyheterna, Dala-Demokraten och TT.


 


Otydliga myndighetsbesked i en kris kan skapa mer oro än själva krisen

2020-03-02

Jag är oerhört imponerad av alla kompetenta personer som arbetar inom de myndigheter och regioner som arbetar med Coronaviruset.  Inte minst alla dem som arbetar med att kartlägga smittkedjor och analysera prover. Tyvärr fungerar inte kommunikationsavdelningarna lika bra.

Den senaste veckan har vi tyvärr sett flera fall av otydlighet och oklar information som sprids från våra myndigheter om Coronavirusets framfart och lämpliga åtgärder mot detta. Ett exempel är att man inte varit samkörda med regionernas sjukvård och därför inte kunde ge exakta korrekta uppgifter i helgen om antalet smittade, utan ändrade sig fram och tillbaka. Och idag meddelar Folkhälsomyndigheten att man vill överväga att stoppa direktflyg från Iran - trots att man så sent som igår kväll sa i nyheterna att det var en meningslös åtgärd.


   

Ett annat exempel är att man lämnat otydliga rekommendationer gällande elever i skolorna, där man exempelvis i går gick ut med ändrade rekommendationer för att de första varit otydliga. Det har också kommit klagomål från skolor att man inte kunnat får tillräcklig vägledning. När jag lyssnade på nyhetsinslag och Agenda igår kväll blev jag inte mycket klokare på vad man egentligen menar. Få känslor blir så starka som när föräldrar oroar sig för sina barn. Och eftersom man ser hur man exempelvis i Japan (som har en kunskapsnivå och kompetens i frågorna som rimligen ligger på svensk nivå) stängt alla skolor för att stoppa risken för smittspridning så undrar många varför Sverige gör tvärtom. Jag har inte kompetensen att avgöra vad som är rätt eller fel, men ansvariga myndigheter måste vara extremt tydliga och pedagogiska i ett sådant läge.

Samtidigt har regeringen varit väldigt svag när det gäller att visa tydligt ledarskap när människor känner oro. Statsministern kunde exempelvis kallat till presskonferens, precis som man gjort i ett flertal andra länder, men detta har vi inte sett något av. Och det extra krismötet mellan myndigheterna sker alltså idag - när det allvarliga läget redan pågått under lång tid.  

Jag har stor respekt för att det kan bli rörigt när det inträffar en allvarlig krissituation eller samhällshändelse, men svenska myndigheter begår nu kardinalfelet i ett krisläge - man ger olika eller motstridiga faktauppgifter och ändrar tidigare rekommendationer utan att något egentligen förändrats i sak. Samtidigt som regeringen och statsministern inte visar ledarskap. Detta skadar tilltron till samhället oerhört och det kan i sin tur skapa större oro bland befolkningen än själva krishändelsen i sig. 

Hur utvecklingen blir framöver kring Coronavirusets spridning och följderna av detta vet ingen idag. Men en sak kan vi återigen lära oss - både regering, myndigheter och regioner/kommuner behöver utveckla sitt sätt att kommunicera och bli bättre på att förklara pedagogiskt varför de landar i en viss rekommendation eller tar ett visst beslut. Och de faktauppgifter man lämnar måste vara både dubbel- och trippelkontrollerade. Om man har studerat krishantering det allra minsta vet man att detta är grunden för att skapa lugn hos befolkningen i en allvarlig situation. 


 


Interpellation om finansministerns syn på "töntiga" skattesänkningar

2020-03-02

När en finansminister kallar det för "tönterier" att kräva sänkta skatter för att minska klyftorna i samhället tycker jag det är läge att ta en debatt med henne om saken. Särskilt som moderaternas budget hade medför att klyftorna hade varit mindre idag än med regeringens politik. Därför lämnade jag in denna interpellation till finansminister Magdalea Andersson (S) i fredags. Debatt blir om några veckor.

 

2019/20:366 Finansministerns uttalande om skattesänkningar
Interpellation 2019/20:3663 av Jan Ericson (M) 

I en intervju i Expressen den 17 februari uttalar finansminister Magdalena
Andersson att det – citat – är ”tönterier” att kräva sänkt skatt på jobb och
företagande för att minska klyftorna i samhället.
 
Uttalandet är anmärkningsvärt, särskilt som hon riktar sig i direkt konfrontation
mot ett av regeringens samarbetspartier.
 
Regeringen valde vid det senaste årsskiftet att avskaffa värnskatten för dem
som tjänar allra mest. För huvuddelen av övriga löntagare gjordes inga
skattesänkningar alls. För pensionärerna gjordes en mindre skattesänkning för
dem med högre pensioner, medan de med låg pension inte fick någon
skattesänkning alls.
 
Moderaternas budget innebar helt andra prioriteringar. I vår budget avskaffades
också värnskatten, men vi sänkte även skatten för alla övriga löntagare och alla
pensionärer. Med Moderaternas budget hade med andra ord alla fått sänkt skatt,
och klyftorna hade blivit mindre än med regeringens politik.
 
Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:
1. Vad menar ministern med sitt uttalande om att vissa skattesänkningar är
"tönterier"?
2. Anser ministern att hennes egen skattepolitik har ökat eller minskat
klyftorna i samhället sedan årsskiftet, och avser ministern att vidta
några åtgärder för det fallet att klyftorna har ökat?




 

Interpellation om myndigheters aktivism och opinionsbildning 

2020-03-02

Jag börjar tröttna på allt fler exempel där statliga myndigheter inte bara fullgör sina uppgifter utan också försöker påverka politiken och ibland rent av verkar ha en egen agenda som går rakt emot beslut från riksdag och regering. Nyligen fick jag kännedom om ett ärende där Konsumentverket agerat rakt i strid mot riksdagens beslut. Det var ett bra exempel att använda för att i en interpellation pressa regeringen, i detta fall statsrådet Lena Micko (S), om hur hon ser på myndighetsaktivism och myndigheters opinionsbildning. Debatt blir om några veckor.


Konsumentverkets agerande gällande regler vid tobaksförsäljning
Interpellation 2019/20:363 av Jan Ericson (M)

 

I december 2018 röstade riksdagen igenom en ny lagstiftning om tobaksprodukter. Riksdagen antog dock inte regeringens förslag till ny tobakslag i dess helhet utan ändrade regeringsförslaget genom att besluta att marknadsföringsreglerna i den äldre tobakslagen tillfälligt skulle överföras oförändrade till den nya tobakslagen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att senast den 19 mars 2019 återkomma med ett nytt lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet. Ett tungt vägande skäl till riksdagens beslut var att regeringens förslag ansågs innebära att handel på internet med tobaksvaror skulle försvåras och att de föreslagna reglerna i praktiken skulle innebära en diskriminering av webbutiker i förhållande till fysiska försäljningsställen. 

Efter att den nya tobakslagen trädde i kraft har Konsumentverket i flera avseenden agerat på ett sätt som i praktiken tydligt är ägnat att genomdriva marknadsföringsregler som motsvarar det regeringsförslag som riksdagen underkände. Konsumentverket tog bland annat fram ett förslag till allmänna råd som i allt väsentligt speglade det underkända förslaget vad gäller marknadsföring av tobaksprodukter online. Efter samstämmig kritik från remissinstanserna återkallade Konsumentverket förslaget till allmänna råd, för att senare ge ut nya allmänna råd där Konsumentverket ger uttryck för uppfattningen att kommersiella meddelanden inte ska vara tillåtna i webbutiker – trots att kommersiella meddelanden tillåts i fysiska butiker. Därutöver har Konsumentverket även i andra sammanhang gett uttryck för och agerat för att driva igenom en tolkning av regelverket som motsvarar de marknadsföringsregler som riksdagen redan 2018 underkände. 

Det skapar en osäkerhet för marknadsaktörerna när Konsumentverket försöker driva igenom en tolkning av tobakslagen som inte överensstämmer med riksdagens beslut om att webbhandeln inte ska diskrimineras jämfört med fysiska butiker. Därtill innebär riksdagens beslut att det ankommer på regeringen att hantera frågan om tillåten marknadsföring av tobaksvaror på internet. Den tillfälliga lagstiftningen om marknadsföring av tobaksprodukter är just tillfällig i avvaktan på utfallet av den utredning som regeringen har tillsatt för att se över reglerna om marknadsföring av tobaksprodukter. 

Det aktuella exemplet är ännu ett i raden där statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och ibland ren myndighetsaktivism. Vi har sett alltför många exempel på detta på senare år. 

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lena Micko:
1. Avser statsrådet att ta initiativ till att säkerställa att Konsumentverkets råd överensstämmer med gällande lagar? 
2. Hur ser statsrådet rent allmänt på om statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning?


 


Pär Holmgren (MP) fick fel i år också

2020-03-01

Pär Holmgren har ju upprepade gånger utlovat att Vasaloppet inte kommer att kunna köras 2020. I dag bevisades motsatsen, trots att han kaxigt tidigare i veckan konstaterade att han minsann fått rätt. Jag tror han är väldigt besviken över att inte Vasaloppet regnade bort i år efter motgångarna med rekordmycket snö de senaste åren.



Holmgrens sorg över det genomförda Vasaloppet ligger helt i linje med hans partikollega, miljö- och klimatpolitiske talespersonen Lorentz Towatt som jublat i sociala medier över bilföretag som hotas av konkurs på grund av höga fordonsskatter.

                                                    

Glädjen är säkert lika stor över flygbolag som går under av minskat flygande i spåren av flygskatten, husbilstillverkaren Kabe som varlsade om uppsägning på grund av husbilsskatten, plastpåsfabriken som nu tvingas säga upp folk på grund av den nya plastpåsskatten, och alla elektronikbutiker som fått den nya kemikalieskatten som spiken i kistan och tvingats stänga. Överallt där Miljöpartiet drar fram slutar det med konkurser och jobb som försvinner.

Holmgren gav sig ju också på mig som person i en debattartikel i Aftonbladet härom veckan. Jag har slutat bry mig om vad denne extremist anser i klimatfrågan efter hans uttalanden om att han skulle vilja pausa demokratin för klimatets skull och hans delande av inlägg från andra som framfört samma sak. Jag tar inte längre Holmgren på allvar och tänker därför inte bemöta hans lögner i debattartikeln. Han klarar för övrigt inte ens att bemöta åsikter i sak, utan blockar alla personer på twitter som inte tycker som han själv.


   
 

Borås Tidning lade ut ett citat från Holmgrens debattinlägg. Jag tycker det talar för sig själv. Jag bugar och bockar och tackar för reklamen.



 


Hög tid att tala klarspråk om totalstopp för asylinvandring

2020-02-29

I dag kom det besked som många av oss inte är särskilt förvånade över - Turkiet bryter avtalet med EU och öppnar gränsen mot EU för miljontals asylsökande. Många av dem från länder där asylskäl normalt saknas, exempelvis Bangladesh, Iran, Palestinska områden, flera afrikanska länder osv. Av bilder i media verkar det återigen vara mest unga män som försöker ta sig in i EU.

I detta läge anser jag att det är hög tid att göra det jag länge förespråkat - klart och tydligt deklarera från den svenska regeringen att Sverige tills vidare inte kommer att ta emot några asylsökande alls som kommer via ett annat EU-land. De ska enligt Dublinkonventionen söka asyl i första säkra land och det kan omöjligen vara Sverige. För alla dessa bör direktavvisning vid gränsen gälla, utan föregående prövning. I den mån det anses strida mot någon internationell konvention får det motiveras med att asylrätten inte inskränks så länge direktavvisning sker till annat EU-land. Enda undantaget för svensk del bör vara där någon uppenbarligen söker asyl i Sverige som första säkra land. I dagens läge lär det endast bli aktuellt om någon kommer med direktflyg från land utanför EU till en svensk flygplats. En minimal ventil för synnerliga skäl  gällarörande enstaka personer som söker asyl av rent personliga skäl kan givetvis också diskuteras.

I denna fråga går jag idag lite längre än moderaterna som i stället vill sätta upp en låg gräns för asylmottagandet och reglera detta genom anpassade regelverk så att man håller sig inom målet. Jag tror dock att om miljoner asylsökande nu tar sig in i EU så kommer Sverige efter en tid att tvingas göra exakt det jag föreslår. Deklarera att totalstopp gäller. Vi kommer helt enkelt inte ha något val om vi inte ska riskera ett ännu värre kaos än det som gällde 2015. Bättre då att ta beslutet nu och sedan kommunicera det tydligt så att alla de hundratusentals personer som sannolikt har Sverige som mål redan på förhand vet att det inte är någon idé.

För svensk del borde detta totalstopp bör enligt min åsikt gälla under ett antal år framåt, tills vi i vart fall hjälpligt får kontroll över situationen i landet efter det förra asylkaoset.

 


Sätt alla ankommande resenärer från smittade områden i karantän!

2020-02-28

I går konstaterades alltså ytterligare en handfull fall av coronasmittade personer i Sverige. En av dessa var en resenär som kommit med flyg till Stockholm från ett Coronasmittat område, Milano, därefter tagit flygbuss och tåg vidare till Göteborg. På vägen har personen sannolikt smittat ett antal andra och nu pågår en enormt omfattande kartläggning för att hitta de som smittats. De som utför dessa kartläggningar är professionella och det finns inget annat att göra i detta läge. Ingen kritik mot dem således.

Men om personerna på det aktuella flygplanet i stället hade satts i karantän direkt vid ankomst till flygplatsen så hade mycket arbete och fortsatt smittspridning kunnat undvikas. När nu UD rekommenderat att man ska undvika resor till vissa områden kommer det förhoppningsvis att respekteras. Om man då ändå reser iväg borde man göra det med vetskap om att man kommer att sättas i karantän när man kommer tillbaka. Att helt stoppa alla flyg från vissa områden känns däremot väldigt drastiskt - människor som varit på resa måste rimligen kunna komma hem. 

Scanning av alla passagerare på flygplatserna är däremot sannolikt varit ganska meningslöst eftersom inkubationstiden verkar kunna vara upp till två veckor eller mera, och det gör att man riskerar att missa många smittade om man bara gör en kontroll på flygplatsen. Bättre att sätta passagerarna i karantän och göra provtagning ordentligt. 

När vi fick den stora dragningen på EU-nämnden den 12 februari med socialministern, Folkhälsomyndigheten och Smittskyddsmyndigheten fick vi bland annat besked om att Coronaviruset klassats som samhällsfarlig sjukdom, samt att det medför att man kan sätta personer i karantän, även mot deras vilja. Det finns ju olika sätt att åstadkomma detta. Det första fallet i Sverige, kvinnan i Jönköping, valde själv karantän i sin bostad på eget initiativ. Det är givetvis det enklaste - om samtliga personer i ett hushåll befinner sig på ett ankommande plan är det ju bara att se till att de får egen transport till den egna bostaden och sedan stannar de där i två veckor, genomgår provtagning och får mat och förnödenheter levererade till dörren. Smittskyddsersättning (alternativ till sjukpenning) utgår om man inte kan arbeta på grund av att man måste sitta i karantän, det finns redan regler för detta. För personer som kommer ensamma med ett flygplan och bor tillsammans med andra i sin bostad borde man kunna erbjuda ett hotellrum i två veckor, alternativt använda andra rimliga lokaler av god standard för karantänboende. Även här givetvis med provtagning, mat och service och allt vad man kan behöva för två veckors karantän, smittskyddsersättning om man förlorar arbetsinkomst. Kostnaden blir sannolikt mycket lägre än om smittspridningen ökar i samhället. 

Att däremot låta flygplan efter flygplan anlända från exempelvis Milano, Teheran, Sydkorea eller Wuhan-provinsen i Kina, och bara låta resenärerna promenera ut ur planet, blanda sig med människor på flygplatsen, på flygbussen, på tåget och sedan på arbetsplatser, skolor och i butiker och restauranger, för att i efterhand försöka kartlägga resvägar och kontakter när någon upptäcks ha blivit smittad känns otroligt ineffektivt om man verkligen på allvar vill stoppa en smittspridning. Fortsätter vi på den inslagna vägen får vi nog snarast inse att vi inte kommer kunna stoppa smittan i Sverige utan får leva med att den finns här och att ganska många kommer bli sjuka. Det kanske inte innebär någon stor samhällskatastrof, men det kommer att kosta ett antal onödiga dödsfall, mycket lidande för svårt sjuka, stor belastning på sjukvården och stora kostnader för sjukskrivningar och produktionsbortfall. Om detta är regeringens och myndigheternas val bör man vara öppen och ärlig och säga det. Inte låtsas som att man har läget under kontroll - för det kan man omöjligen ha. Nu kommer plan efter plan från smittade områden och våra myndigheter låter alla passagerare röra sig fritt i samhället. 

Att klassa en sjukdom som samhällsfarlig och därmed göra det möjligt att sätta personer i karantän, men utan att sedan använda detta verktyg känns oerhört märkligt. 
 


Sverigedemokraterna skjuter över målet om Public Service

2020-02-28   

Jag är uppriktigt förvånad över Sverigedemokraternas två nya utspel om Public Service. Två orimliga förslag. Dels kravet att kalla ledningen för SVT och SR till Kulturutskottet för att svara på frågor om politiskt vinklade inslag, dels förslaget om att enskilda medarbetare inom Public Service ska kunna  straffas som individer för vinklade inslag, exempelvis genom löneavdrag.

Jag tillhör som bekant dem som både anser att Public Service bedriver en starkt vänstervinklad agendaverksamhet som lyser igenom alltför ofta. Och jag anser att Public Service definitivt borde kunna krympas så att "TV-skatten" kan bli betydligt lägre. Men med detta sagt - att granska programmens innehåll är inte en politisk uppgift - det är tvärtom så att hela tanken med Public Service ju är att den inte ska styras av politiken. Att kalla ledningen för Public Service-bolag till kulturutskottet i syfte att kritisera dem för innehållet i vissa program är helt i strid med hela tanken. Programmen och dess innehåll måste granskas av ett utomstående opartiskt organ med större mandat än idag och med kännbara sanktionsmöjligheter - jag brukar tala om en Granskningsnämnd med starkare muskler. Politiken ska däremot hålla sig på avstånd.

När de gäller enskilda medarbetare blir det självklart helt orimligt att straffa dem som individer för saker de gör eller säger i sin roll som medarbetare i SVT eller SR. Även dessa medarbetare har sin självklara åsiktsfrihet och yttrandefrihet precis som alla andra journalister och medarbetare på andra medieföretag. Om de däremot blandar in sina egna åsikter i företagens program och därmed orsakar en politisk vinkling så ska de såklart omplaceras och skiljas från sin arbetsuppgift av bolagens ledning. Precis som man agerar på andra arbetsplatser om någon inte följer företagets interna regelverk eller missköter sitt jobb. Men det är företagets sak att hantera, inget lagstiftaren ska lägga sig i överhuvudtaget. 

Jag delar till stor del Sverigedemokraternas kritik mot Public Service, men med dessa två förslag skjuter de rejält över målet och det är förslag som vi moderater aldrig kommer att ställa upp på. Vi har en annan tydligare linje som bevarar Public Services självständighet och där politiken håller sig på avstånd, men som samtidigt ställer upp tydliga regler och där ett utomstående organ med tydligt mandat och sanktionsmöjligheter ska bevaka att reglerna följs. 

 


Var finns det politiska ledarskapet när oron sprider sig för Coronaviruset?

2020-02-27

För ett par veckor sedan (den 18/2) skrev jag ett blogginlägg med anledning av Coronavirusets spridning, och funderade över hur vår beredskap egentligen ser ut inom sjukvård, medicinförsörjning mm. Den senaste veckan har väl i princip allt gått åt fel håll, viruset har nu spridit sig i samtliga världsdelar och i ett flertal länder rapporteras ett stort antal fall. Även i Sverige tillkommer nya fall, och nu ikväll meddelar TT att fem nya svenska smittade har påträffats. 

För den vanlige medborgaren är det inte lätt att veta vad man ska tro. På ena kanten finns medias försök att på sedvanligt sätt skrämma upp befolkningen genom stora mörka katastrofrubriker, allt för att sälja fler tidningar och klick på nätet. Visst stöd för mörka scenarier kommer också från personer med koppling till sjukvården. På den andra kanten finns en numera ganska ifrågasatt myndighetsapparat och politisk ledning som verkar ha som huvudmål att lugna ned befolkningen med lugnande ord om att risken för smittspridning är liten och att vi oavsett har god beredskap och tillräckliga resurser inom sjukvården för att hantera ett stort virusutbrott. Frågan är om någon tror på detta? 

För egen del tycker jag inte det finns anledning till vare sig panik eller naivt förnekande av det allvarliga läget. Ungefär så här är min bild idag efter att ha tagit del av det mesta som finns att läsa från den medicinska expertisen:


* Hittills har ca 85.000 personer konstaterats smittade runtom i världen. Sannolikt är antalet dock betydligt större eftersom många får ringa eller inga symptom och därför inte uppsöker sjukvård för provtagning. De kan däremot sannolikt smitta andra även om de själva saknar symptom
* Inkubationstiden verkar variera kraftigt, från en eller ett par dagar till 14 dagar eller kanske mera
* Av de smittade finns 78.500 i Kina, drygt 17.500 i Sydkorea, drygt 500 i Italien, 245 i Iran och 189 i Japan Smittade personer har hittills upptäckts i 49 länder, på samtliga sex kontinenter
* Av dem som smittats har hittills totalt ca 2.800 personer avlidit och drygt 35.000 har friskförklarats
* Av de hittills ca 3.000 som konstaterats smittade utanför Kina har 34 avlidit 
* Av dem som smittas i Kina fick vi uppgifter från Folkhälsomyndigheten att ca 80% inte behövt uppsöka sjukvården, utan får lindriga symptom, typ vanlig förkylning, eller ibland inga symptom alls
* Av dem som uppsöker sjukvården behöver en mindre del intensivvård. Hur stor andel finns det olika uppgifter om, men jag har sett uppgifter om 5% av antalet smittade, dvs 25% av dem som uppsöker sjukvården. Men har även sett både högre och lägre siffror. Beror nog på vad olika länder menar med "intensivvård"
* Dödligheten är mycket låg i yngre åldrar (tiondelar av procent) för att öka till 7-8% för personer över 80 år. Totalt har man tidigare gett uppgifter om 2-3% dödlighet i relation till antalet konstaterade fall. Men eftersom många som smittas inte uppsöker sjukvård för att de saknar symptom, och därmed inte testas, så är antalet smittade sannolikt betydligt större och då är även andelen som avlider lägre
* Det är också skillnad på sjukvårdens kvalitet i olika länder och därmed även dödsfallsrisken. I takt med att sjukvården blir bättre på att identifiera viruset och hitta rätt motmedel så tror man också att dödligheten ska minska 
* De som avlider har ofta även andra allvarliga sjukdomar som gör dem mer känsliga för viruset 

 

Min slutsats är att läget är allvarligt, även om jag tar avstånd från överdriven panik. Min fundering är främst hur svensk sjukvård skulle klara ett större utbrott med stort behov av intensivvårdsplatser. Det är ju redan brist på vårdplatser och personal. Antal att 2.000 personer skulle smittas i Sverige och att 100 av dem behöver intensivvård. Det är inte ett särskilt dramatiskt scenario. Skulle vår sjukvård klara av att lösa detta? Och skulle man tvingas prioritera bort andra patienter med andra allvarliga sjukdomar?

Andra allvarliga effekter utöver sjukvård och risk för dödsfall är samhällsekonomiska. Mycket talar för att viruset redan bromsat ned världskonjunkturen. Företag runt om i världen, även i Sverige, stänger fabriker och kontor för säkerhets skull, insatsvaror från Kina kommer inte fram, samtidigt som människor sjukskriver sig eller går i frivillig karantän. Detta minskar snabbt farten i ekonomin. Börserna faller också dramatiskt, vilket slår direkt mot sparande och i en förlängning även mot pensionerna. Risken är också att arbetslösheten ökar från dagens redan höga nivåer för att vara i en högkonjunktur. Och till detta kommer ökade samhällskostnader för sjukvård, provtagningar och olika åtgärder mot viruset.

I detta allvarliga läge efterlyser man politiskt ledarskap. Man hade ju exempelvis kunnat tänka sig att landets statsminister uttalar sig officiellt? Både för att inskärpa allvaret, men också för att förebygga panik? Och man kunde kanske förvänta sig att han skulle meddela svenska folket att man har en plan för att hantera ett kaotiskt läge om åtskilliga tusentals svenska smittas och sjukvårdens resurser inte räcker till?  Men jag har knappast hört något alls under den långa tid som frågan stått högt på dagordningen. I dag ska man tydligen ha bestämt på regeringssammanträdet att aktivera det så kallade Krishanteringsrådet som kallades in senast under de omfattande bränderna sommaren 2018. Jag är förvånad över att man inte gjort det redan tidigare. Och något uttalande från statsministern har vi ännu inte sett till. Det politiska ledarskapet lyser återigen med sin frånvaro.

 


Intressanta fakta om kärnkraftsutbyggnaden i världen

2020-02-27

En kväll förra veckan deltog jag i en energimiddag i arrangemang av Riksdagens tvärpolitiska energinätverk. Fokus var energiproduktion och energiförsörjning, och det var flera intressanta föreläsare och flera olika ämnen som behandlades.

Ett ämne var kärnkraften, både dagens teknologi och morgondagens så kallade generation fyra. Flera av forskarna och experterna framhöll att kärnkraften kommer att ha och måste ha en viktig roll i framtidens energisystem om vi ska kunna ställa om till fossilfri energiförsörjning. Även företrädare för miljöorganisationen "Energi for Humanity" talade varmt för att kärnkraften behövs för att utveckla och trygga välståndet i världen. Och professorn i tillämpad kärnfysik, Ane Håkansson vid Uppsala Universitet presenterade intressanta fakta om hur det ser ut med kärnkraften i världen idag - både den som drivs, byggs, planeras och har föreslagits:

Antal operativa reaktorer (reaktorer i drift): 442
Antal i byggnation: 53
Antal planerade: 110
Antal föreslagna: 330

Den som påstår att kärnkraften håller på att fasas ut har helt enkelt fel. Han konstaterade också att Sverige har lyckats kombinera hög industriell kapacitet med minskade koldioxidutsläpp, till stor del tack vare vår huvudsakliga energimix för elproduktion - vattenkraft och kärnkraft:

CO2-utsläpp [g per kWh] den 219/2:

-Sverige: 56
-Frankrike: 64
-Tyskland: 207
-Danmark: 259
Snittet per år i Europa ungefär 300

Vi fick även siffror över hur mycket energi man kan utvinna ur olika energikällor:

        Biomassa: 5 kWh/kg.
        Olja: 10 kWh/kg.
        Kommersiellt uranbränsle: 1000 000 kWh/kg.

I dagens kommersiella reaktorer utnyttjas naturliga uranet till mindre än en procent. Resten betraktas som ”avfall”. Det finns därför seriösa förslag om att utveckla den nya fjärde generationens kärnkraft i Sverige. Sveriges använda kärnbränsle skulle teoretiskt kunna  elförsörja Sverige i mer än 1000 år. Ingen gruvbrytning skulle behövas under överskådlig tid  Förvaringstiden för avfallet blir sedan "bara" 500-700 år mot dagens enormt långa lagringsperioder. Reaktorer behöver vi inte utveckla själva, tekniken finns redan och det går att köpa, det som behövs i övrigt är infrastrukturen och logistiken runtomkring för att kunna återanvända gammalt kärnkraftsavfall och ta hand om det mindre farliga avfall som sedan blir kvar, och inte minst att utbilda forskare och tekniker som ska driva anläggningarna. Den kärnteknisk kompetensförsörjning är skör redan idag och måste säkras.

Universiteten i Uppsala, Göteborg, Stockholm samt Chalmers har gemensamt ansökt om forskningsmedel hos Strålskyddsmyndigheten för projektet GRASP - Gen IV Research on Advanced Systems for clean Power supply. Partners är bland annat Westinghouse, Vattenfall och Studsvik Nuclear. Projektet omfattar forskning kring ny kärnämneskontroll, kommersiell återvinning / bränsletillverkning, nya reaktorövervakningssystem, nya strukturella material, ny strålskyddsstrategi och nya metoder för säkerhetsanalyser. Inom dessa områden menade Ane Håkansson att svenska forskare (fortfarande) är ledande i världen och att det finns en stark anknytning till svensk industri. Målet med forskningsprojektet är en generation IV Pilotanläggning i Sverige 2030. GRASP ska även ligga till grund för industriella innovationer, svensk kompetensförsörjning och kärntekniskt bistånd till utvecklingsländer.

Man kan konstatera att det rör sig i kärnkraftsfrågan, och från moderat sida är det något vi välkomnar. Sista ordet om det framtida svenska energiförsörjningen är knappast sagt. 


Regeringen har missat själva poängen med utsläppsrätter

2020-02-25

Kritiken verkar vara mycket hård mot regeringen för att makulerat utsläppsrätter för drygt 3 miljarder i stället för att sälja dem på marknaden och använda pengarna till något vettigt. Som jag beskrev i förra inlägget är "den globala utsläppsnyttan" för dessa tre miljarder i stort sett noll. Men pengarna hade kunnat användas till mycket miljönyttiga saker. 

Jag tycker regeringen tänker helt fel kring det här med utsläppsrätter. Tanken var ju att den som investerar och minskar sina utsläpp och därför får utsläppsrätter över som man inte behöver ska kunna sälja dessa på marknaden och få en ekonomisk vinst i efterskott på de miljöinvesteringar man gjort. Samtidigt som den som avstår från investering i ny teknik tvingas köpa utsläppsrätter, vilket efterhand skapar incitament att faktiskt investera när priset på utsläppsrätter stiger. 

I december föärra året skrev Borås Tidning och Borås Energi och Miljö och deras avsikt att sölja överblivna utsläppsrätter som ett sätt att stärka ekonomin i blaget och finansiera stora miljöinvesteringar. Borås Energis kommunikationschef Jonas Holmberg sade då i ett skriftligt svar till BT att bolagsledningen diskuterat om annulleringar ska göras. Man har dock kommit fram till att det är mer gynnsamt att sälja dem för att finansiera fler satsningar mot målet om fossilbränslefri värmeproduktion i Borås. Från politiskt håll i Borås har jag inte heller hårt något krav på att annulera överblivna utsläppsrätter. Kanske är lokala politiker mindre dogmatiska och ser mer till vad som gör mest faktisk nytta? Borås styrs som bekant av S-MP-C-L, alltså samma partier som i regeringsunderlaget i Stockholm. Trots detta verkar man alltså se annorlunda på hanteringen av utslppsrätter. 

I går stämde jag av vad som gäller Marks Kraftvärme, Marks kommuns energibolag och fjärrvärmeverk. Även detta bolag säljer med jämna mellanrum av överblivna utsläppsrätter och vinsten går in i verksamheten. Mark styrs av S-C-L och dessa partier verkar inte se något problem med att göra vinst på utsläppsrätter till följd av egna miljöinvesteringar.

Att kasta pengar i soptunnan som kunde använts till bra saker är helt enkelt riktigt dålig politik. Alldeles oavsett hur man i övrigt ser på frågan om klimatförändringar.

 


Konsten att kasta 3 miljarder i soptunnan

2020-02-25

I den politiska debatten hör vi ofta att det saknas pengar, inte minst till välfärden. Ett exempel är de senaste veckornas politiska kamp kring moderaternas initiativ i finansutskottet att tillföra kommunerna ett antal miljarder extra. Till slut blev det en kompromiss inom oppositionen och kommunerna tillförs nu 2,5 miljarder extra. 

Samtidigt meddelar nu regeringen att man ska makulera överblivna utsläppsrätter avseende koldioxidutsläpp som inte gått åt. Det handlar om 11,7 miljoner utsläppsrätter, motsvarande lika många ton koldioxid. "Idag har regeringen fattat två beslut om ytterligare annullering av utsläppsutrymme för att på så sätt driva på för höjda klimatambitioner. Genom besluten tas utsläppsutrymme motsvarande drygt 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter bort för gott", skriver regeringen.

Regeringens påstående är för det första fel. Det är inte alls så att ett "motsvarande utsläppsutrymme" tas bort. Det försvinner möjligen inom EU i de länder som ingår i handeln med utsläppsrätter, men då endast gällande de sektorer som omfattas av denna utsläppshandel. Övriga sektorer har inget utsläppstak och dessutom omfattas inga utsläpp som görs i länder utanför EU. Att Sverige tar bort ett utsläppsutrymme har ingen global betydelse om andra ökar sina utsläpp.

För det andra är det ett gigantiskt slöseri. Jag har stämt av marknadsvärdet just idag och det är 24,5 Euro per ton CO2. Dessa utsläppsrätter har alltså med dagens valutakurs (SEK/EUR) ett marknadsvärde på drygt tre miljarder kronor. Men i stället för att sälja dem och använda pengarna till något bra så väljer regeringen att makulera utsläppsrätterna. Man kastar med andra ord 3 miljarder i soptunnan! Pengar som i stället kunde använts till välfärden, rättsväsendet eller varför inte forskning kring miljö eller energi för långsiktigt vettiga lösningar?

Regeringen hävdar också att de 11,7 miljoner tonen motsvarar enligt regeringen "mer än vad alla bilar och lätta lastbilar släpper ut på ett år". Låt oss då jämföra detta med lite andra utsläppskällor.

I EU-valrörelsen konstaterade vi moderater att enbart de tio största kolkraftverken i EU släpper ut nästan fyra gånger så mycket koldioxid som de totala utsläppen i Sverige under ett helt år. Hela vår transportsektor står för ca 30% av utsläppen, och av detta utgör bilar och lätta lastbilar cirka 70%, eller en femtedel av de totala svenska utsläppen under ett år. Det  betyder att ett års utsläpp från bilar och lätta lastbilar motsvarar, grovt räknat, utsläppen under ett halvår från ett stort europeiskt kolkraftverk. I Japan planeras 22 nya stora kolkraftverk i närtid och i Kina 500 nya stora kolkraftverk det kommande decenniet.  

Om man nu är så övertygad om att människans koldioxidutsläpp är den enda eller i vart fall huvudsakliga orsaken till klimatförändringar så borde man väl åtminstone kunna kräva av regeringen att man agerar på ett sätt som ger maximal utsläppsminskning för pengarna? Hur stor minskning av koldioxid hade man kunnat åstadkomma om man använt dessa pengar på ett effektivare sätt? Hur många goda insatser för miljö, hälsa och klimatanpassning utomlands hade man kunnat få för tre miljarder? Hur många solkraftverk i fattiga länder, soldrivna spisar eller nya borrade brunnar hade det räckt till? Eller för den delen, hur långt hade dessa tre miljarder räckt för att ta hand om de 23.000 gifttunnor som min riksdagskollega Lars Beckman (M) uppmärksammat upprepade gånger?

Men nej. För dessa tre miljarder av svenska folkets skattepengar har vi nu alltså i stället kompenserat utsläppen under halvår (!) från ett enda (!) av Kinas 500 nya kolkraftverk. Så bränner man svenska folkets skattepengar utan minsta tanke på om det medför någon faktiskt miljönytta eller inte. 
 


Dagens Citat i Borås Tidning

2020-02-23

I dag står jag för dagens citat på debattsidan i Borås Tidning. Syftar såklart på riksdagsbeslutet i onsdags där oppositionen röstade igenom en extra ändringsbudget med mer pengar till välfärden.


 


Regeringens miljö- och "klimatpolitik" kostar massor - utan nytta

2020-02-22

Man kan som bekant ha olika åsikt om meningen med en extrem svensk klimatpolitik som kostar massor för svenska hushåll och skattebetalare, samtidigt som effekterna på de globala utsläppen inte ens är mätbara. Än värre blir det när man inser att Japan planerar att bygga 22 nya kolkraftverk i närtid och Kina 500 det närmaste decenniet. Vad vi än gör i Sverige så kan vi inte kompensera för detta.

Samtidigt visar det sig att regeringens klimatpolitik gång efter gång slår helt fel. Jag har tidigare skrivit om några av dessa saker:
Skatt på avfallsförbränning som fick hård kritik av lagrådet för att det riskerade att motverka sitt syfte och medföra miljömässiga nackdelar som överstiger fördelarna
Flygskatten som hotar små regionala flygplatser och flyttar andra avgångar utomlands
Kemikalieskatten dömdes ut som ineffektiv och skadar bara svensk industri och svensk detaljhandel
Plastpåsskatten är totalsågad som meningslös och rent kontraproduktiv
Elcykelpremien kostade massor men gav inte ens mätbar effekt på utsläppen
* Regeringens hantering av Preems ansökan om att få bygga nytt raffinaderi för att göra mer miljövänligt bränsle

Nyligen dömdes regeringens miljölbilspolitik ut totalt av riksrevisionen (något jag uppmärksammade på bloggen den 16/2). Slutsatsen var att "styrmedlen för köp och ägande av miljöbilar framstår som kostsamma i jämförelse med andra åtgärder som används idag för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, och att de har införts utan att regeringen tagit fram samhällsekonomisk konsekvensanalyser". (Riksrevisionens rapport RIR 2020:1).

Även regeringens stöd för renovering och energieffektivisering av bostäder totalsågades av Riksrevisionen i höstas (RIR 2019:25). I rapporten skriver man att "stödet till renovering och energieffektivisering inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostadspolitiska och energipolitiska målen. Det fanns flera brister i regeringens utformning av stödet som förklarar varför intresset för stödet varit lågt och varför stödet inte har gett förutsättningar att, annat än marginellt, öka takten på renovering och energieffektivisering. Det är även oklart i vilken utsträckning stödets utformning kunde bidra till att skydda hyresgästerna mot orimliga hureshöjningar."

Och så här kan man fortsätta. På punkt efter punkt blir regeringens miljö- och klimatpolitik fiasko. Symbol- och plakatpolitik är viktigare än att föreslå saker som faktiskt ger miljönytta. 

 


Som väntat kunde inte EU-ländernas ledare enas om ny budget

2020-02-21

Sedan i går har jag varit en av fyra moderater som haft "jour" för att med kort varsel kunna vara med på extra telefonkonferenser med EU-nämnden för att få löpande uppdateringar av EU-minister Hans Dahlgren (S) från Bryssel om hur diskussionerna om den nya EU-budgeten från 2021 och den svenska medlemsavgiften går. Statsminister Löfvén är bunden av EU-nämndens instruktioner och behöver han nya mandat för kompromisser måste först EU-nämnden godkänna detta. Och för att det ska fungera måste vi vara beslutsmässiga.

I går kväll hade vi ett telefonmöte, sedan hade vi en ny avstämning med EU-ministern från Bryssel i dag på EU-nämndens ordinarie möte och i kväll hade vi återigen ett telefonmöte. 

I eftermiddags fick vi ta del av ett utkast till ny kompromiss som visserligen gick något i Sveriges riktning, men långt ifrån tillräckligt. Och EU-ministern kunde några timmar senare meddela att EU:s stats och regeringschefer vid sitt kvällsmöte beslutat att avbryta förhandlingarna eftersom man stod för långt ifrån varandra. Nya möten och förhandlingar lär vänta senare i vår.

Fortfarande är det en kamp mellan de länder som får väldigt mycket pengar från EU och de länder som är stora nettobetalare och står för kalaset. De senare är Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike som har gått ihop för att få ett starkare förhandlingsläge, och allmänt kallas för "de fyra sparsamma". Även Tyskland ligger nära oss och vill i likhet med de fyra sparsamma ha en stramare EU-budget och rimliga EU-avgifter. Övriga länder måste inse att våra fem länder inte är en bankomat med fri dragningsrätt. En höjd avgift i förhållande till BNI är naturligt, men inte stora höjningar utöver det.

 


Samtal i SvD:s "Ledarpodden" om EU-budget och svensk EU-avgift

2020-02-21

I går var jag en av tre deltagare i Svenska Dagbladets podd "Ledarredaktionen" där vi samtalade om de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och den svenska EU-avgiften från 2021 och framåt. Lyssna på hela inslaget genom att antingen klicka nedan (fungerar i mobilen och i vissa datorer), i annat fall sök podden "Ledarredaktionen" via SvD.se eller där poddar finns!

 

 

 


Hetsig debatt om RUT-avdraget efter Riksrevisionens rapport

2020-02-20

Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget som presenterades häromdagen har skapat en hetsig debatt mellan förespråkare och motståndare. Lite märkligt är det att Riksrevisionens rapport beskrivs så entydigt negativt i media när det i själva verket var så mycket som var positivt i rapporten. Rapporten har samtidigt fått hård kritik, inte bara från branschföreträdare utan även från experter, som menar att Riksrevisionens beräkningar är felaktiga.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att RUT-avdraget medför att de som köpt rut-tjänster ökat sina egna arbetsinkomster.
Kvinnor med barn som är mellan noll och tre år och som anlitar RUT ökar sina arbetsinkomster med mellan 5,1 och 16,6 procent, beroende på vilket år det handlar om. Det är ganska dramatiska tal.

Man konstaterar också att knappt hälften av rut-avdragen går till barnfamiljer och en dryg fjärdedel till hushåll med personer över 65 år. Man konstaterar också att utrikes födda som fick ett rut-arbete stärkte sin ekonomiska situation och sin förankring på arbetsmarknaden. Både sysselsättningsgraden och den genomsnittliga arbetsinkomsten var högre för de utrikes födda som fått ett rut-arbete än för deras jämförelsegrupp. Och det var ju exakt det som var syftet med reformen.

Det som fått mest uppmärksamhet är att Riksrevisionen också menar att reformen inte är självfinansierad, dvs att det blir en minuspost i statens budget eftersom de ökade skatteintäkterna och de minskade svartjobben inte uppväger statens utgift för avdraget. Riksrevisionen kommer fram till att RUT-reformen är självfinansierad till 76 procent. En studie från HUI (Handelns Utredningsinstitut) som publicerades i förra veckan visar på 90 procent. Andra bedömare menar att det faktiskt kan handla om 100 procent. Mest kritik har riktats mot att Riksrevisionen valt att inte alls ta med effekter av att svarta jobb har blivit vita. Att det blivit en sådan effekt har Skatteverket tidigare konstaterat, och självklart har det en positiv påverkan på kalkylen.

Jag tycker samtidigt att diskussionen om självfinansieringsgrad är lite konstig - jag har själv aldrig använt detta som huvudargument för reformen och det har nog knappast våra regeringar och ministrar heller gjort. Även om det skulle bli en viss minuspost i statens budget så är det ändå en betydligt mindre kostsam åtgärd än många andra arbetsmarknadsåtgärder som staten inför. Rut-avdraget har absolut positiva effekter totalt sett och jag tycker Riksrevisionens rapport visar att det varit en bra reform. Men som alla reformer måste den såklart vårdas och ser man effekter som inte blir exakt som förvånade får man inte vara rädd att skruva lite i reglerna.

En sak tar jag särskilt till mig i rapporten. Riksrevisionen konstaterar att tre av tio nya rutarbetare inte var folkbokförda i Sverige året innan de trädde in i rut-branschen. Av detta drar man sluitsatsen att många av dem är arbetskraftsinvandrare. Jag tycker visserligen att det är en tveksam slutsats - det kan ju lika gärna vara så att vi talar om nyanlända asylinvandrare som kommer ut på arbetsmarknaden tack vare rut-jobb. Men i samband med översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring finns det självklart anledning att fundera även över hur reglerna för arbetskraftsinvandring påverkar antalet arbetskraftsinvandrare i rut-jobb. Tanken var knappast att vi skulle skattesubventionera arbetskraftsinvadring. 

 


Då var det klart - riksdagen antog vår extra ändringsbudget

2020-02-19

Twitter i eftermiddags:
 

Ny ledningsstruktur för Riksrevisionen stärker myndigheten

2020-02-19

I dag tog riksdagen beslut om en ny ledningsstruktur för Riksrevisionen. Beslutet blev så som vi förslog i den  utredning där jag själv ingick. Alltså att man går från en oklar ledning av myndigheten med tre jämställda riksrevisorer till en myndighet med ett tydligt chefsskap. Ända sedan Riksrevisionens tillkomst 2003 har frågan om dess ledningsstruktur diskuterats. Totalt har två utredningar identifierat att bristerna med ett tredelat ledarskap överstiger fördelarna. Framförallt har det delade ledarskapet resulterat i ett otydligt ansvarstagande och otydligt beslutsfattande och tidvis svårt att komma överens. Personalen har via de fackliga organisationerna också efterfrågat ett tydligare chefsskap och personalansvar.

Förslaget, som samtliga partier utom V står bakom, innebär följande: 

  • Riksrevisionen kommer ledas av en riksrevisor (istället för dagens tre) som är chef för myndigheten och som ansvarar för dess verksamhet inför Riksdagen. 
  • Riksrevisorn kommer ha en ställföreträdare som går under titeln Riksrevisionsdirektör.  Denne ska primärt ha hand om den på dagliga administrativa ledningen av myndigheten och det är Riksrevisorn som är dennes chef. 
  • Riksrevisorn får delegera till riksrevisionsdirektören att genomföra granskningsärenden och denne kan även i de fall en Riksrevisor förklarat sig jävig självständigt fatta beslut om att inleda en granskning. För dessa granskningar ansvarar i sådant fall riksrevisionsdirektören inför riksdagen, på samma sätt som riksrevisorn annars gör. 

Jag har fått frågor och synpunkter på att den nya ledningsstrukturen skulle göra Riksrevisionen mer politiskt styrd. Det är en felaktig beskrivning anser jag. Det är inte regeringen som utser Riksrevisionens ledning, Riksrevisionen är en myndighet som i likhet med Riksbanken och JO ligger direkt under riksdagen. Regeringen kan inte påverka vem som utses till riksrevisor, utan detta gör konstitutionsutskottet i riksdagen och man brukar vara enig i dessa beslut.

Dessutom finns Riksdsagens Råd för Riksrevisionen som ger riksdagen insyn i verksamheten. I dagsläget är jag själv vice ordförande för detta råd som träffas regelbundet för att följa Riksrevisionens verksamhet och ta del av deras granskningsrapporter. Jag är övertygad om att Riksrevisionen nu blir en ännu vassare myndighet med en tydligt ansvarig myndighetschef. 


 


Öppet samråd med statsministern inför förhandlingarna om EU-budgeten

2020-02-19

I dag hade EU-nämnden öppet samråd med statsminister Stefan Löfvén och EU-minister Hans Dahlgren inför stats- och regeringschefernas förhandling om EU_s långtidsbudget i slutet av denna vecka. Det senaste förhandlingsförslaget betyder fortsattmycket stora avgiftshöjningar för Sverige och avvisas av regeringen. EU-nämnden gav fortsatt stöd till regeringen att hålla denna linje. Mest uppseendeväckande idag var att Liberalerna, som tidigare varit de enda som inte vill att Sverige ska motsätta sig en kraftigt ökad EU-avgift idag bytte fot och följde den linje övriga partier haft sedan länge. Nu har regeringen en enig riksdag bakom sig för att hålla en fortsatt restriktiv linje kring EU:s budget och den svenska EU-avgiften.

Från torsdag och hela helgen har jag och mina tre moderata ordinarie kolleger i EU-nämnden ständig jour och beredskap för att med kort varsel hålla telefonkonferenser med statsministern för att ta ställning till nya förhandlingsutspel. Regeringen får nämligen inte ta några beslut i dessa frågor utan godkännande av en majoritet i EU-nämnden. Det kommer att bli en spännande helg - om nu inte förhandlingarna kör fast direkt och skjuts på framtiden. Personligen tror jag det kommer bli mycket svårt för EU-ländernas ledare att enas. Min egen sammanfattning av det som väntar lade jag just ut på twitter:
 

 


Moderaterna gästades av SEB:s chefsekonom

2020-02-19

I dag gästades moderaterna i finansutskottet och skatteutskottet av banken SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, som gav sin syn på världsekonomin och den globala konjunkturen. Bergqvist är alltid intressant att lyssna på, min första kontakt med honom var när jag själv arbetade på SEB och han deltog som föredragshållare på interna konferenser.

Om man ska sammanfatta hans budskap idag så är han optimistisk om både världskonjunkturen och utvecklingen på de finansiella marknaderna, men samtidigt konstaterar han att den globala ekonomin är omtålig och måste hanteras varsamt. Positivt är att osäkerheten kring Brexit nu är borta samt att handleskriget mellan USA och Kina lugnat ned sig. Faktum är att detta att Trump tog strid mot Kina och vann en delseger kan gynna frihandeln i världen på längre sikt. Bergqvist tror på fortsatt låga räntor och starka aktiemarknader och stigande bostadspriser. Saker kan samtidigt hända som får utvecklingen att gå i en helt annan riktning än man hoppas, men sannolikheten bedömer han som ganska liten.

Bergqvist påpekade att hushållen sparar allt mer och konsumerar allt mindre. Han menade att detta beror på ökad oro hos hushållen, både för ökad arbetslöshet och svagare konjunktur, men också en allmän oro där han särskilt framhöll otryggheten i samhället med ökande kriminalitet och social oro. Sådant har historiskt fått människor att bli mer försiktiga att konsumera och investera och i stället spara sina pengar. 

Bergqvist visade en figur över den globala arbetslösheten som är stadigt fallande. Sverige utmärker sig här med stigande arbertslöshet, som idag ligger långt över genomsnittet i OECD. Mycket beror på ökat utbud av arbetssökande (läs nyanlända) och på längre sikt behöver det enligt Bergqvist inte vara negativt under förutsättning att dessa personer kan matchas till jobb. På kortare sikt kan det dock skapa påfrestningar på samhällsekonomin.

När det gäller stigande bostadspriser menade Bergqvist att politiken inte kan göra så mycket för att bromsa detta - i grunden beror det på att behopvet av bostäder är större än tillgången. Statliga subventioner för byggande var inget han rekommenderade, men han menade att en sak politiken borde göra är att sänka skatterna vid försäljning av bostäder vilket skulle frigöra många stora bostäder där det idag bor äldre människor som gärna vill byta till ett mindre boende men inte vill sälja idag på grund av de höga skatterna på vinsten. Han förutspådde samtidigt att byggande nu återigen kommer att vända uppåt efter en period med fallande byggande.

I övrigt menade Bergqvist att svensk ekonomi totalt sett står ganska stark och att politisk turbulens ofta inte betyder så mycket för den ekonomiska utvecklingen och omvärldens förtroende som man kan tro. Dessutom är det politiska läget ganska oroligt även i många andra länder i omvärlden.

 


 


Debatt om extra ändringsbudget med pengar till välfärden

2020-02-19

I dag debatterade riksdagen den extra ändringsbudgeten som M, KD, V och SD kommer att rösta igenom i riksdagen idag. Elisabeth Svantesson företrädde givetvis oss moderater och hon hade en tacksam uppgift - att försvara en politik som hänger ihop. Regeringsunderlaget (S, C, MP och L) hade det jobbigare. De stod i talarstolen och beskrev i målande ord alla behov som finns i välfärden - men ändå kommer de inte att rösta för mer pengar till samma välfärd i riksdagen idag. De använde alla slags krystade argument för att förklara varför de inte vill tillföra mer pengar nu utan sedan, och de lyckades aldrig förklara varför de inte såg behovet av mer pengar när vi röstade om årets budget i december, men att de plötsligt tre veckor senare, och bara fyra dagar efter moderaternas initivativ i finansutskottet, plötsligt insåg att det nog ändå behövs mer pengar. Sanningen är ju att utan moderaternas initiativ i januari hade aldrig välfärden fått de 7,5 miljarder som nu utlovats.
 


Centerpartiet upprepade sitt slitna mantra om att moderaterna nu "driver igenom skattehöjninghar för företagen", vilket också är deras budskap i en helsidesannons i Dagens Industri idag. Jag hävdar att det helt enkelt är oseriöst trams. Att inte genomföra en ifrågasatt skattesänkning är såklart inte en skattehöjning. Med den retoriken röstade ju Centerpartiet i så fall för höjd skatt för både löntagare och pensionärer när man röstade nej till våra moderata skattesänkningar i vår budgetmotion i höstas. Och man röstade även för höjd skatt på drivmedel med en krona när man röstade nej till vårt moderata förslag om sänkt drivmedelsskatt med en krona. Så kan man ju inte resonera, och det inser var och en.

Flera debattörer påstod att vår extrabudget "gör hål i statsfinanserna". Det är helt enkelt lögn. Varenda krona vi tillför välfärden i denna extrabudget är finansierad till sista kronan, främst genom slopat friår och slopat ingångsavdrag för nyanlända mfl. Man klagade också på att vi med "hoppande majoriteter" skjuter hela riksdagens regelverk i sank. Helt fel det med. Det är ingen "hoppande majoritet" utan en stabil riksdagsmajoritet som driver igenom detta förslag, det sker helt enligt riksdagens regelverk som tillåter att man lägger en extra ändringsbudget när det finns särskilda skäl. Den akuta situationen i Sveriges kommuner är ett självklart rimligt sådant skäl.

Liberalerna beklagade att vi inte tillför pengar till rättsväsendet i tilläggsbudgeten. Det beklagar vi också, men Vänsterpartiet var inte intresserade av den delen i vårt initiativ och då fick den delen utgå. I den moderata budgeten i höstas tillförde vi rättsväsendet fyra gånger mer än regeringsunderlaget. Om Liberalerna är så bekymrade över rättsväsendets ekonomi kunde man ju röstat för vår budgetmotion i december.

Alla fyra regeringspartierna utlovade 5 miljarder mer till välfärden i vårbudgeten. Det finns bara ett problem . man har ju inte enats om hur det ska betalas. Moderaterna kommer att möta varje krona i denna satsning, och till skillnad från regeringspartierna har vi redan vår finansiering klar. Vi skär ned på biståndet, byggsubventionerna, migrationspolitiken och den ineffektiva klimatpolitiken och då finns det många mijarder till annat som är viktigare.

En mycket bra och klargörandfe debatt som främst visade ytterst dåligt humör och stor frustration hos alla de fyra regeringspartierna. Jag tyckte lite synd om mina två goda utskottsvänner Mats Persson (L) och Emil Källström (C) som tvingades försvara en politik som de egentligen inte tror på. De gjorde vad de kunde, men trivdes uppenbarligen inte i situationen. Men så blir ju resultatet av januariavtalet.

 


Kvällens interpellationsdebatt med näringsminister Ibrahim Baylan

2020-02-18

I kväll hade min riksdagskollega Lars beckman en interpellationsdebatt med näringsministern med anledning av uppgifterna om att det stora statliga bolaget Arento konkurrerar ut småföretagare på flera orter vid uthyrning av bilar, maskiner, verktyg och mobila toaletter(!). Som moderater anser vi inte att statlioga boilag ska agera på detta sätt och genom misstänkt underprissättning slå ut konkurrenter för att ta marknadsandelar. Faktum är att i Arentos egen årsredovisning står uttryckligen att bolagsledningen vill forsätta ta marknadsandelar på den privata marknaden. Även om staten inte skjuter till skattemedel för detta så är det givetvis lättare för ett mycket stort statligt bolag att få bra krediter, man har mer kapital och fler kunder (bland annat många statliga som exempelvis moderbolaget Svevia) som gör att man kan ta bra betalt av vissa för att kunna finansiera underprissättning mot andra.

Visst kan en företagare anmäla denna typ av agerande till konkurrensverket, men det tar tid från näringsverksamheten, är svårt att bevisa och dessutom är det både svårt och tidsödande att få rätt. Staten borde inte orsaka detta merarbetet för privata företagare.

Statliga bolag har ett viktig funktion i vissa fall, exempelvis för att trygga medborgarnas ägande av vattenkraften (Vattenfall) eller malmtillgångarna (LKAB). Även infrastruktur och statliga fastigheter kan med fördel ägas i bolagsform. Men när det gäller verksamhet på den konkurrensutsatta marknaden bör man vara mycket vaksam när det gäller statligt (och kommunalt) ägda bolag. Denna tydliga gräns mellan vad staten ska äga och inte äga var tydlig under Alliansens regeringstid, men är mycket mer svävande idag och det tycker vi moderater är allvarligt.

Nedan videoupptagning av hela debatten, inklusive mina två inlägg.




 


Hur är Sveriges krisberedskap när det gäller sjukvård och medicin?

2020-02-18

Den senaste tiden har Coronaviruset återigen gett oss anledning att fundera över den svenska beredskapen när det gäller dramatiska händelser som snabbt ökar behovet av sjukvård och vårdplatser. Jag möter dessa frågor bland annat i EU-nämnden, och berättade ju om vårt exrainsatta möte om Coronaviruset förra veckan. Min bild av både folkhälsomyndigheten, smittskyddsmyndigheten, EU:s smittskyddsmyndighet (som ligger i Solna) och det internationella samarbetet via Who och EU imponerade faktiskt. Men när jag talar med sjukvårdspesonal får jag samtidigt en obehaglig känsla för den svenska beredskapen OM saker utvecklas på ett sätt vi idag inte hoppas och tror. Redan idag är sjukvården hårt ansträngd på många ställen, antalet sängplatser är begränsat och personalbristen stor. Detta gäller även akutvården.

När jag talar med vänner och bekanta, liksom följer debatten i sociala medier och läser insändare och ett och annat mail som kommer i min mailbox så inser jag att det är ganska många som funderar över detta, även om man själv är frisk och inte arbetar inom vården. Kan man lita på att allt fungerar om man blir svårt sjuk samtidigt som många andra blir sjukla samtidigt? Kommer det att finnas tillräckligt med vårdplatser, vårdpersonal, medicin och medicinteknisk utrusning för operationer, provtagning mm?

När man dessutom vet att Kina tydligen står för tillverkningen av 97% (!) av all medicin i världen blir man ännu oroligare. Vad händer om Kina lamslås av en omfattande epidemi med många miljoner drabbade och behöver massor av någon viss sorts medicin själva? Vilken möjlighet har man då av att exportera samma medicin till andra länder? Och vad gör vi om vi inte kan importera samtidigt som vi har en allvarlig epidemi?

För mig handlar detta främst om att säkra en tillräcklig svensk beredskap genom att försäkra sig om att det finns extra personalresurser och vårdplatser vid speciella behov, men också om att bygga upp tillräckliga lager av utrustning och mediciner. Hur detta ser ut idag vet jag inte, men bara detta att jag får signaler om oro från personer som är insatta i frågan gör att jag tänker fördjupa mig mer i detta.

Samtidigt kan man ju konstatera att även annan försörjning hotas av "just-in-time-systemet" i en krissituation. Allt från livsmedel och drivmedel till insatsvaror för den svenska industrin. Sverige har inte råd att vara naiva i denna fråga och både politik och näringsliv måste ta problemet på allvar. Att förbättra lagerhållning av viktiga varor är trots allt en billig försäkring om man jämför med alternativet.

Jag har många frågor, men inga direkta svar. Mer än att hela vårt samhälle på alla nivåer måste ta frågan på allvar.

 


Socialdemokrater i totalt sammanbrott

2020-02-18

För några år sedan hörde vi ju statsminister Löfvén deklarera att Alliansens förändringar i Las (!) var orsaken till fler anmälda våldtäkter. Han fick hård kritik för detta från olika politiska läger, och det var en både smaklös och ologisk beskyllning som var helt omöjlig att ta på allvar.  

Och på den vägen är det. Socialdemokraternas desperation över de sämsta opinionssiffrorna på100 år tar sig nu allt märkligare vägar. Inte nog med att man skyller alla sina egna politisaka misstag på andra, nu angriper man också allt oftare sina egna samarbetspartier i riksdagen. Bara de senaste dagarna har vi upplevt detta:

* Det är enligt statsminister Stefan Löfvén Alliansens skattesänkningar för svenska löntagare och pensionärer som är orsaken till ökande ungdomsbrottlighet i våra storstäder. 

Fakta: Under Alliansen fick välfärden rekordstora tillskott och kommunernas ekonomier var dåvarande SKL, Sverigews kommuner och landsting, i balanas. I dag råder extrema obalanser i kommunernas budgetar, underskotten skenar, och regeringen satsar på annat än välfärden i sin budget. Det krävdes ett initiativ från Moderaterna för att stärka kommunsektorn - på onsdag röstar M, V, KD och SD gemensamt för mer pengar till välfärden.

* Det är enligt inrikesminister Mikael Damberg Alliansens fel att vi har för få poliser. 

Fakta: Under Alliansen satsades mer på polisen och det utbildades och anställdes så många poliser att vi ökade antalet från 17.000 till 20.000. 2014 slopade Socialdemokraterna målet om 20.000 poliser och sedan dess har antalet legat en bit under 20.000. Först den senaste tiden har man återigen passerat 20.000. 

* Finansministern Magdalena Andersson säger att hon inte vill höra "töntiga krav" från samarbetspartierna om sänkta skatter för löntagare och pensionärer. orsaken skulle vara att det skapar ojämlikhet i samhället.

Fakta: Sverige är ett av de 3-4 länder i världen som har högst skattettryck. Regeringen prioriterade vid årsskiftet att avskaffa värnskatten för dem som tj'änar allra mest, samt att sänka skatten för pensionärer med högre pensioner. Övriga fick ingen skattesänkning alls. Detta ökade klyftorna enormt. Moderaterna däremot sänkte i sin budget skatten för alla pensionärer och alla löntagare. Inte bara värnskatten. Det är dagens regering som skapar ökade klyftor.

Vi bevittnar nu en Socialdemokrati i totalt sammanbrott. Och det är för min del väntat. När de fyra partierna S, MP, C och L skrev under januariöverenskommelsen förutspådde jag att alla fyra partierna skulle förlora på det. För inget parti kan i längden stå upp och försvara en politik som går rakt emot det man själv utlovat i valrörelser och drivit politiskt. Efter en tid blir det så jobbigt att man tappar sin politiska själ och kompass när man gång efter gång tvingas ta högljudd strid för något som man lika högljutt kritiserade bara några år tidigare. Inget tär så mycket på ett parti som detta. Jag förutspådde oickså att Socialdemokraterna skulle förlora mest på samarbetet, och mycket talar för att det nu börjar visa sig.

Jag förutspådde också att januariöverenskommelsen inte kommer att överleva fram till nästa val, och jag blir allt mer övertygad om att det spricker snart. I augusti ska de fyra partierna samlas igen för att komma överens om nästa års budget. Alla de fyra sargade aprtierna kommer att ha ett extra starkt behov av att slåss för sina hjärtefrågor. Där och då tror jag att minst ett parti kommer att försöka hitta internt godtagbara anledningar att lämna det sjunkande regeringsskeppet. Och då faller hela samarbetet faller samman. Vi får se om jag får rätt.

 

Bildresultat för vissna socialdemokrater   (Bilden har jag tacksamt lånat från Steget Efter) 
 


Stor okunskap om Antarktis

2020-02-17

Antarktis är en plats som fascinerar mig och en dag hoppas jag kunna åka dit. Men för många debattörer och allmäna "tyckare" verkar okunskapen om Antarktis vara stor, och för den breda allmänheten är nog denna väldiga kontinent ganska okänd, det är ju inte direkt en plats som många besöker. När denna okunskap utnyttjas för att sprida dramatiska nyheter blir det inte bra.

Senaste exempelt var förra veckan när det plötsligt kom uppgifter om att "det varit 18,3 grader varmt på Antarktis". Dagen efter kom uppgift om ännu högre temperaturer, över 20 grader. Nedan en bild från den argentiska forskningsstationen Ezperanza som illustrerar nyheten i DN den 8 februari.


Visserligen handlar det tydligen om manuellt uppmätta temperaturer som inte bekräftats av WMO (världsmeteorologorganisationen), men det gamla temperaturrekordet sägs ha varit 17,8 grader, så det kan absolut ha varit så att man slog nytt värmerekord på Antarktis hörom veckan, med en halv grad. Och oavsett vilket så är det ju skrämmande att det är plusgrader på Antarktis?  

Eller är det kanske inte det?


En bra början är ju att ta reda på VAR på Antarktis denna temperatur uppmättes. Det var alltså på Seymour island, en liten ö ute i havet nordost om spetsen på landstungarn på Västantarktis, inte så långt från Sydamerikas spets. Antarktis är en enorm kontinent. Nedanstående karta visar hu den lilla ön Seymour Island knappt går att urskilja när man visar en helhetsbild av Antarktis. Man ser också att just på denna yttersta landtunga av den Västantarktiska halvön är det barmark längs kusterna. Samma sak gäller för övrigt på motsatta sidan vid stränderna mot Ross-havet, även där finns steniga stränder utan is.


 

Hos den breda allmänheten är nog bilden av Antarktis ett gigantiskt isblock. Riktigt så är det nu inte. Det finns inte så många bilder från Seymour Island (observera att det även finns en plats med samma namn på Galapagos, inte att förväxla!). Men här (tv nedan) är en bild från Seymour Island på Antarktis. Bilden kommer hemsidan för en argentinsk forskningsstation och radiostation, Marambio Station. På bilden ser man tydligt hur här är ett helt annan slags natur än ismassorna på fastlandet. Här är det gräsklädda sluttningar på sommaren och ett bra hem för områdets pingviner.  Knappast ett landskap som skulle klarat sig i minus 30 grader året runt. 

Högra bilden nedan är också från Seymour Island på Antarktis och kommer från en annan vetenskaplig sida, som verkar handla om forskning kring pingviner. Även denna visar ett grusigt och bergigt landskap, där bara rester av vinterns snö kan skymtas. I fjärran syns isberg och isblock flyta på havet. 

Även fotot i DN ovan visar att byggnaderna på forskningsstationen Ezperanza inte står på is utan i en grusig sluttning.

  

De stora ismassorna finns alltså inte på Västantarktiska halvön utan främst på Östantarktis, där är isen flera kilometer tjock. Och så den något mindre men ändå betydande ismassan på Västantarktis. Dessa enorma ismassor delas av en hög bergskedja som går rakt över Antarktis. Några 15-20 plusgrader går såklart inte att uppmäta på  centrala Antarktis. Tvärtom ligger temperaturen just nu - mitt i sommaren på södra halvklotet - runt 35 minusgrader.  Vintertid ligger temperaturen runt 40-60 minusgrader. Även på större delen av landtungan Västantarktis är det normalt minusgrader året runt, bortsett från de delar som ligger alldeles intill stränderna, eftersom det varmare havsvattnet strömmar förbi och värmer strandormrådena. Och som sagt gäller detsamma för de små öarna ute i vattnet som Seymour Island. Det är därför som denna ö och andra öar i området inte har någon is utan mest består av sand och klippor och lite gräs - populära områden för vissa fågelarter, i likhet med exempelvis Syd-Georgien och andra öar runt Antarktis. Även förekomsten av stora undervattensvulkaner misstänks värma vattnet i området. Ytterligare en orsak till att det under korta perioder kan bli ovanligt varmt längs kusterna och på närliggande öar är en speciell så kallad "fön-vind" över de höga bergen på Antarktis som tidvis orsakar förändring i vindsystemen och får varmare luft att pressas mot kustområdena.   

Miljöpartiets EU-parlamentariker, den välkände klimatalarmisten Pär Holmgren, var såklart tvungen att koppla temperaturen på Seymour Island till klimatförändringar. Trots att det inte alls är ovanligt periodvis med temperaturer runt dessa nivåer på denna ö under sommarhalvåret. Att prata om 18-20 plusgrader på Antarktis blir såklart skrämmande om man inte är insatt i hur denna enorma kontinent ser ut, inte vet att det finns många uppmätta temperaturer i området runt 15 grader eller mer sommartid, och inte känner till de stora klimatskillnaderna mellan den Västantarktiska landtungan och resten av Antarktis. Men just att skrämmas lär väl ha varit syftet med Holmgrens tweet (som jag citerat från Borås Tidning i söndags). 


 

I DN-artikeln ovan står för övrigt en annan intressant sak. 

World Meteorological Organization noterar att 19,8 grader uppmättes en januaridag 1982, men det var på ön Signy som visserligen ligger i den antarktiska regionen söder om 60:e breddgraden, men inte på kontinenten.

Ön Signy ligger vid den stora röda markeringen, nordost om spetsen på Västantarktiska halvön (jämför med min markering av Seymour Island längre ned vid lilla pilen). Signy ligger utanför Sydorkneyöarna som både Argentina och Storbritannien gör anspråk på. På ön finns en brittisk forskningsstation (nedan).

    


 

Man räknar alltså inte de 19.8 graderna från ön Signy januari 1982 som ett temperaturrekord för Antarktis, men en uppmätt temperatur på Seymour Island en bit därifrån i januari 2020 räknas som ett rekord för Antarktis för att ön  är en del av kontinentens landmassa.   

Sammanfattningsvis - det är mycket troligt att det slogs ett värmerekord på Seymour Island härom veckan. Men att beskriva det som att "det är plusgrader på Antarktis" blir mycket vilseledande om man inte ger hela bilden. Klimatoro för Antarktis handlar inte i första hand med några graders ökad lufttemperatur, utan det forskarna mest intresserar sig för är hur havsströmmar och sannolika undervattensvulkaner påverkar isen och inte minst hur dessa smälter isen från undersidan. Uppe på isens yta är det oerhört kallt och några graders uppvärmning förändrar inte detta. Här är exempelvis aktuell sommartemperatur på ismassorna på Östantarktis idag. Vad jag förstår står mätstationen nära den stora Amundsenbasen mitt på Sydpolen. Där är just nu den allra varmaste perioden på året, men snart blir det vinter igen och temperaturen faller till mins 50-60 grader.


 


Varför svalnar intresset för deltagande i klimatmanifestationer?

2020-02-17

I lördags ägnade Borås Tidning en halvsida åt fredagens klimatmanifestation i Borås. Man konstaterar att "ett 50-tal" personer deltog. Det är en dramatisk minskning från i höstas när klimathysterin var som störst. Då berättade Borås Tidning att det kom "hela 150-200 personer" vid den viktigaste manifestationen i slutet av november. Jag påpekade den gången att det var ett ganska klent intresse i en kommun med långt över 110.000 invånare. Särskilt som vssa deltagare dessutom uppgav i media att de rest till Borås från grannkommunerna. 
 


 

Om nu det var lite, vad ska man då säga om att endast 50 personer dök upp i fredags på den "stora internationella manifestationsdagen"? Det motsvarar 0,05% av befolkningen. Fler tyckte uppenbarligen inte att det var mycket att uppmärksamma. Klimatomställning Borås, som var en av arrangörerna, har blygsamma 290 medlemmar på Facebook. Men inte ens dessa orkade tydligen ta sig till manifetstationen i fredags. Jag undrar förresten vilken annan sammankomst med bara 50 deltagare som får en halvsida med ett antal foton i Borås Tidning?

Även i Stockholm hölls en manifestation, som började på Mynttorget, alldeles utanför fönstret till mitt arbetsrum. Det var slående hur väldigt mycket färre personer hade samlats denna fredag (trots bra väder) jämfört med när hysterin  var som värst i höstas. Då talades det om minst 30-40.000 demonstranter (vissa uppgifter angav ännu större antal). I fredags kom enligt nyhetsmedia "något tusental". Det verkade inte heller hjälpa att Greta Thunberg själv var på plats, och att man lockade med populära artister vid målet på Medborgarplatsen. Förvånansvärt få ungdomar i tonårsåldern syntes på Mynttorget före avmarsch, de flesta verkade i stället vara en blandning av väldigt unga barn (typ mellanstadiet) som skanderade ramsor, och demonstranter i pensionsåldern som av plakat och rockmärken att döma till stor del håller till på yttersta vänsterkanten eller i Miljöpartiet. Min gissning är att en del av dem som var unga under 68-vänsterns härjningar nu på gamla dar hittat en ny fråga som kan användas för att slå mot marknadsekonomi, demokrati, frihet, företagande och ekonomisk tillväxt.

De flesta människor har ju oftast ett arbete att sköta eller en skola att prioritera och inser nog att det knappast hjälper vare sig miljö eller klimat att strejka på fredagarna. Kanske börjar också många som tidigare backat upp den mest högljudda klimatalarmismen inse att de "krafttag" de krävde av politikerna i höstas skulle slå direkt mot det egna jobbet, den egna friheten och den egna levnadsstandarden? Då är det kanske inte lika kul? Kanske har också en och annan kommit till insikt om att svenska åtgärder aldrig kan kompensera för Kinas 500 nya planerade kolkraftverk, och att Sverige redan idag har nollutsläpp nationellt sett eftersom vår skog tar upp alla de utsläpp av koldioxid som görs i landet?

Och nej, domedagen är inte nära. Greta Thunbergs och andra debattörers upprepade domedagsbudskap skrämmer nog snarare bort människor från ett seriöst miljöengagemang. Att regeringens klimatpolitik underkänns av allt fler gör nog också att många drar öronen åt sig när det gäller att kräva "krafttag" av politikerna. De politiska "krafttagen" riskerar i alltför hög grad att bli meningslös och dyr plakatpolitik som de svenska skattebetalarna får betala.


Min gissning är att allt fler börjar se mer nyktert och konstruktivt på klimatfrågan, oberoende av vad man har för åsikt i själva sakfrågan. Svenskar gillar inte extremism, alldeles oavsett vad saken gäller. 

 


Så vill moderaterna vårda och skärpa reformen om arbetskraftsinvandring

2020-02-16

I dag skriver jag tillsammans med Ulf Kristersson, Cecilie Tenfjord Toftby och Maria Malmer Stenergard i Borås Tidning om moderaternas förslag för att vårda den för Sverige så viktiga reformen om arbetskraftsinvandring. Vi måste vara ett land som lockar högutbildad arbetskraft från utlandet,  men samtidigt motverka fusk. missbruk och överutnyttnade av våra sociala skyddsnät. Och vi måste stoppa möjligheten att använda arbetskraftsinvandring som ett sätt att runda våra asylregler.
 


 


Riksrevisionen totalsågar bonus-malus och stödet till miljöbilar

2020-02-16

Uppståndelsen kring moderaternas förslag om att skrota av bonus-malus-systemet hade knappt lagt sig innan Riksrevisionen i veckan kom med en intressant rapport om statens styrmedel för miljöbilar.

Bland annat konstaterar man att statens styrmedel är ineffektiva och dyra, samt att man inte har visat vilken effekt styrmedlen får för klimatet. Att det i vissa fall saknas miljömässiga konsekvensanalyser är ju särskilt förvånande eftersom det är själva syftet med åtgärderna. Men också att det helt och hållet saknas samhällsekonomiska konsekvensanalyser, säger Cecilia Kellberg, som lett granskningen.

De senaste åren har flera nya styrmedel införts, målet är att minska trafikens klimatutsläpp med 70 procent till år 2030. Under 14 år till och med 2020, har staten satsat nära 13,5 miljarder kronor i stöd eller skatteutgifter för miljöbilar. 


Riksrevisionen kritiserar att det saknas konsekvensanalyser av nytta i förhållande till kostnader. Sådana analyser ska göras enligt regeringens egna riktlinjer. Riksdagen riskerade fatta beslut om miljöbil-styrmedel utan tillräckligt underlag.

Olika kategorier av bilköpare har också olika stor nytta av styrmedlen. De gynnar personer med förmånsbil mer än privatbil-ägare, och är ojämnt fördelade mellan stad och landsbygd. En oproportionerligt stor del av stödet hamnar i storstäder. Skattebetalarna missgynnas också av att många miljöbilar säljs utomlands efter några få år. 

 


Har Svenska Dagbladets ledarsida blivit "klimatförnekare"?

2020-02-16

Det kommer nu allt fler seriöst kritiska inlägg i klimatdebatten. I går publicerade Svenska Dagbladets ledarsida en översatt artikel av den kände danske professorn och klimatdebattören Björn Lomborg. I artikeln gör han upp med myterna om att bränderna i Australien skulle ha blivit värre de senaste åren (de har tvärtom minskat i omfattning) samt konstaterar att en tuffare klimatpolitik i Australien inte skulle ha påverkat bränderna ens mätbart. Några citat ur artikeln, som är fylld med intressanta länklar och källor:

"Australien är världens hårdast branddrabbade kontinent. Kring år 1900 brann 11 procent av landets yta, årligen. Nuförtiden brinner cirka 5 procent per år. Om vi inte får stopp på klimatförändringarna kommer högre temperaturer och mer omfattande torka sannolikt innebära en ökning av branddrabbade områden med 0,7 procentenheter, en ökning från 5,3 procent till 6 procent av Australien."

"Tyvärr har mycket av rapporteringen om Australiens bränder fokuserat på att driva en specifik agenda, vilande på tre punkter: bränderna är värre än någonsin, de beror på global uppvärmning och den enda lösningen är att politiker lovar ännu större utsläppsminskningar."

Globalt har vi färre skogsbränder än förut. Sedan år 1900 har de branddrabbade områdena världen över krympt med mer än en tredjedel, till följd av jordbruk, brandbekämpning och skogsvård. Sedan vi fick satellitbevakning rapporterar både NASA och andra organisationer betydande minskningar.

Överraskande nog gäller denna minskning även Australien. Satellitdata visar att brända områden i landet krympt med en tredjedel mellan 1997 och 2018. Under nuvarande brandsäsong har det brunnit mindre än föregående år. Fram till den 26 januari i år hade 19,4 miljoner hektar brunnit – ungefär hälften så mycket som genomsnittet för samma period. (Satelliterna visar att totalt 46 miljoner hektar har brunnit, men nio miljoner av dessa härrör sannolikt från kontrollerad bränning.)"

"När medier hävdar att bränderna i Australien “saknar motstycke” så har de fel. De branddrabbade områdena i Australien krympte med mer än en tredjedel mellan 1990 och 2000, och har minskat under den period det finns satellitdata för. Under nuvarande brandsäsong har 2,5 procent av Australiens yta brunnit, jämfört med snittet för samma tidsperiod under de senaste tio åren på 4,8 procent."

"Skillnaden i år är att bränderna huvudsakligen skett i de stater där Sydney och Melbourne ligger, där lite mer än hälften av landets befolkning bor, och där flera av landets mediehus ligger. Men påståendet att bränderna skulle bero på global uppvärmning vilar på ett bedrägligt urval av data som visar ökade bränder i dessa stater, men samtidigt struntar i de resterande 87 procenten av Australiens yta, där bränderna minskat. Expertgranskade 
prognoser förutspår en långsiktig ökning av branddrabbade områden till följd av global uppvärmning. Men dessa prognoser visar ingen ökning förrän framåt 2030–40-talen. En ny genomgång av tillgängliga data pekar på att det inte går att se någon koppling mellan global uppvärmning och dagens bränder i Australien, och att en ökning kommer att synas tidigast under 2040-talet. Bilderna som nu kommer därifrån är chockerande, men de bör inte stå över vetenskapen.

Skogsbrandsforskare har konsekvent påtalat att mängden brännbart material i skogarna ökar, vilket kraftigt ökar sannolikheten för extrema skogsbränder. Kontrollerad bränning är ett billigt och effektivt sätt att förhindra kraftiga skogsbränder. Andra rimliga åtgärder är bättre byggregler, mekanisk utgallring, säkrare elledningar som minskar risken för att blixtar leder till skogsbrand, insatser som syftar till att förhindra medveten pyromani, och minskning av mängden brännbart material i utkanten av områden där människor bor. Det medmänskliga, effektiva svaret på Australiens tragedi är att fokusera på åtgärder som faktiskt kan innebära en lösning."

Lomborg konstaterar också att Nya Zeelands mål att bli koldioxidneutralt 2050 kommer att kosta 16% (!) av landets ekonomi årligen. Effekten på temperaturminskningarna kommer ändå att vara knappt mätbara. Lomborg varnar för enorma kostnader för skattebetalarna världen över om man ska uppnå "koldioxidneutralitet", och att fattigare länder aldrig kommer att kunna bära dessa kostnader. De höga kostnaderna innebär att denna "lösning" på klimatförändringarna är önsketänkande.

Lomborg vill hellre lägga fokus på teknisk utveckling och innovartioner. Bland annat konstaterar han att sol- och vindenergi inte på flera decennier kommer att vara tillräckligt billigt, eller tillräckligt effektivt för att ersätta fossila bränslen. Idag står de för endast 1,1 procent av den globala energimixen och enligt IEA, Internationella energirådet, kommer de inte att utgöra ens 5 procent 2040, trots subventioner på 3 biljoner dollar. Lomborg konstaterar i stället att Innovation behövs för att sänka priset på grön energi. Allt från genombrott inom batteriteknik till kärnkraft och koldioxidinsamling (det sistnämnda är jag dock personligen mycket skeptisk till, enorma kostnader utan garanti för att det har någon tydlig global effekt på klimatförändringarna).
 


Moderaternas åtgärdspaket mot ungdomskriminaliteten

2020-02-15

Vi ser en samhällsutveckling där brottsligheten kryper lägre ner i åldrarna. Allt yngre rekryteras av kriminella gäng – det handlar ibland om barn som är så unga som 10–12 år. Ungdomsrånen har också ökat kraftigt och det finns flera exempel på hur rånen blir råare och mer våldsamma. Antalet personer under 15 år som misstänkts för våldsbrott har ökat från 4 727 personer till   6 909 personer mellan åren 2016-2019  Under samma period har antalet anmälda rån mot personer under 18 år mer än fördubblats. Men även andra brott begås av unga, allt från grova våldtäkter till bilbränder, stölder och misshandel. 

Dagens regelverk är inte anpassat för den här utvecklingen. Unga personer som grips för mycket grova brott kan vara tillbaka på gatan redan samma dag – trots att risken för återfall i brottslighet är uppenbar. I dessa fall måste samhället tydligare och snabbare markera mot brott. Samtidigt ska det förebyggande arbetet vara i centrum, med tätt samarbete mellan skola, socialtjänst och polis.

Mot denna bakgrund presenterar Moderaterna ett åtgärdspaket för att komma tillrätta med ungdomskriminaliteten:

Unga i riskzonen:

  • Socialtjänstens uppdrag att prioritera det förebyggande arbetet ska förtydligas i socialtjänstlagen
  • Undanröj alla sekretesshinder för att information om unga ska kunna delas mellan polis och socialtjänst
  • Inrätta ett nationellt no entry-program för unga i riskzonen
  • Kunskapscentrum för socialtjänstens förebyggande arbete – som stöd till kommuner 
Unga som begår brott:
  • Unga lagöverträdare ska kunna omhändertas enligt LVU i fler fall än i dag
  • Åklagare ska ha möjlighet att fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU vid brottslighet
  • Staten ska ersätta kommunernas kostnader för omedelbara omhändertaganden enligt LVU då det sker på grund av brottslighet
  • Möjligheten till LVU i hemmet ska kraftigt begränsas
Unga som begår allvarliga brott:
  • Staten bör ta över ansvaret för unga som är grovt kriminella och inrätta en särskild enhet inom Kriminalvården för denna grupp
  • Häktning av unga lagöverträdare ska ske i fler fall än i dag, då brottet är allvarligt och det finns risk för återfall
  • Fler särskilda ungdomshäkten – som är anpassade efter ungas behov – bör inrättas och där bör det finnas möjlighet att studera
  • Straffen för rån behöver skärpas till lägst ett år och sex månaders fängelse
  • Ta bort ungdomsrabatten på straff för personer över 18 år
  • Utred sänkt straffmyndighetsålder


Möte med riksdagens "Brexitberedning"

2020-02-14

Jag ingår även i Riksdagens "Brexitberedning" som diskuterar följerna för EU och Sverige av britternas utträde ur EU.

Efter EU-nämnden idag föredrog EU-minister Hans Dahlgren läget efter Brexit och den som tror att allt är klart i och med att britterna lämnat EU tror ordentligt fel. Faktum är att det är nu arbetet börjar. Britterna har accepterat en plan för hur utträde ska ske, men nu återstår att detaljreglera hur relationerna mellan britterna och EU ska se ut i framtiden. Det gäller allt från villkoren för handel och särkerhetssamarbete till  rörligheten för människor, fiskekvoter och en massa andra saker. Britterna vill ha väldigt lite regleringar och vill inte betala för handelsavtal mm (som exempelvis Norge gör i EES-avtalet). EU å andra sidan vill ha så mycket avtal som möjligt om viktiga frågor för att underlätta handel och annat samarbete. Var detta slutar återstår att se.

I de frågor där EU har beslutskompetensen (exempelvis frihandelsavtal och tullfrågor) räcker det att EU-parlamentet och britterna tar beslut på vart sitt håll. Men i frågor där nationell kompetens råder krävs godkännande av varje medlemsland i EU och det kan bli en lång procvess.  

I bästa fall löser sig detta så att handel och rörlighet för människor för arbete och studier fungerar smidigt. I sämsta fall blir det fullt uttag av tullar mellan EU och Storbritannien, och visumkrav för den som vill resa mellan Storebritannien och EU. Det sista skulle skada Sverige allvarligt eftersom britterna är ett av våra viktigaste handelsländer och vi har ett stort utbyte av både varor, tjänster och människor mellan våra länder idag.




 

Hur mycket kommer EU:s "Green new deal" att kosta Sverige?

2020-02-14

Jag har ansvaret för moderaternas räkning att hålla ihop frågorna om EU:s långtidsbudget mellan Finansutskottet och EU-nämnden och ingår även i riksdagens parlamentariska beredningsgrupp för den svenska förhandlingarna om den svenska EU-avgiften och i den parlamentariska Brexit-gruppen som följer de ekonomiska effekterna för EU och Sverige av britternas utträde ur EU.

På i stort sett varje möte med EU-nämnden finns MFF (EU:s långtidsbudget) på dagordningen, så även idag. Nästa vecka ska Europeiska Rådet göra ett nytt försök att komma framåt i frågan och försöka ena EU-länderna om en ny budget. Sannolikheten att det ska lyckas bedömer jag som ytterst minimal - skillnaderna mellan länderna är alltför stor idag. 

Samtidigt har en ny oroväckande fråga dykt upp i diskussionerna om den framtida svenska EU-avgiften. Det handlar om den så kallade "green new deal" som EU:s nya ordförande von der Leyen utlovade när hon tillträdde. Detta är alltså en fond som ska användas för gröna investeringar och "klimatinvesteringar" i EU med avsikten att EU ska bli "klimatneutralt" till 2050. Tanken är att denna "fond" (kanske är ordet "plan" mer korrekt) de kommande tio åren ska generera 1.000 miljarder Euro (!). Det är en gigantisk summa, och sannolikheten att man når den nivån ska nog inte överdrivas. Det mesta av pengarna ska komma från privat näringsliv och nationella medfinansieringar, men även Europeiska Investeringsbanken ska bidra med krediter och dessutom ska EU bidra med ca 7,5 miljarder Euro (ca 85 miljarder SEK). Sverige betalar i genomsnitt idag ca 2,33% av EU:s budget. Det betyder att den svenska delen av den direkta insatsen till fonden idag skulle uppgå till ca 2 miljarder kronor. Med EU:s nya långtidsbudget kan dock den svenska andel förväntas öka.  

Nu pågår en kamp om hur dessa EU-medel ska hanteras. Ett antal länder, inklusive Sverige (länder som är nettobidragsgivare till EU), anser att detta måste finansieras inom ramen för EU:s totala budget, medan andra länder (de som får mest pengar från EU) vill att insatsen ska ligga utanför EU-budgeten och att inget annat utgiftsområde i EU-budgeten får minskas för att finansiera den nya fonden. För svensk del betyder det att ytterligare minst 2 miljarder nu står på spel, utöver det redan kända hotet om en ökad svensk medlemsavgift med 44%, där vår avgift ökar från 39 till 55 miljarder per år. Jag lyfte denna fråga med finansministern idag men hon verkade inte direkt uppdaterad på frågan. Av protokollet från Europeiska Rådets möte den 21 januari framgår i vart fall att den svenske representanten (statssekreterare Max Elger) framförde att fonden måste lägga sinom befintlig budget och finansieras genom omprioriteringar. Tyvärr fanns många röster som ansåg motsatsen. 

Detta blir ytterligare en viktig fråga att följa framöver. Självklart måste den svenska linjen värnas, och i sista hand kan man som enskilt land lägga in sitt veto. Varje ny EU-ordförande brukar starta med att föreslå någon ny gigantisk plan eller fond med massor av pengar som ska användas till något man anser är behjärtansvärt. Men i sista änden är det alltid EU:s medborgare som får kostnaden på sin skattsedel.

 


Slutreplik i Borås Tidning idag - friår är inte borgerlig politik

2020-02-13

Efter min debattartikel i Borås Tidning om moderaternas initiativ till extra ändringsbudget kom ett 
svar från tre centerpartisterpå  De hade två huvudsakliga angreppspunkter som jag bemöter i nedanstående slutreplik idag.

Dels påstod de att moderaterna har "hakat på" vänsterpartiets politik. Det är givetvis helt fel - den extra ändringsbudgeten var ett väl underbyggt och finansierat moderat initiativ. När vi presenterade detta sade SD direkt ja till förslaget, medan V och KD ville diskutera förslagen. Efter bra diskussioner kunde vi enas om att genomföra delar av vårt förslag, vilket sedan även SD återigen ställde sig bakom. Så måste man agera när man bara har en femtedel av riksdagen bakom sig - man måste samla majoritet för sina förslag för att försöka få igenom så mycket som möjligt.

Dels invände man att vi moderater nu stoppar "en högerreform". Men att införa friår och satsa massor av pengar på redan på förhand utdämd arbetsmarknadspolitik är inte "högerpolitik". Det är det däremot att satsa på välfärden, vilket vi tydligt bevisade med moderat finansminister under Alliansens regeringstid. 


 

 


Finansutskottet godkände den extra ändringsbudgeten

2020-02-13

 

I dag tog Finansutskottet beslut om att tillstyrka den extra ändringsbudget moderaterna tog initiativ till för att stärka kommunerna. Redan när förslaget presenterades ställde sig SD bakom vårt förslag i sin helhet, medan KD och V ville diskutera förslaget. Efter lite förhandlingar enades M, V och KD om ett slutligt förslag, och även detta ställde sig SD bakom. Det gör att det finns majoritet i både finansutskottet och i riksdagen för den extra ändringsbudgeten.

Regeringsunderlaget (S, MP, C och L) har kritiserat vårt initiativ, men trots detta röstade man inte nej till förslaget i finansutskottet. Om det var så illa att vi ändrar i regeringens budget och stoppar ingångsavdraget och friåret så kunde man ju röstat nej till vårt förslag i utskottet. Men det gjorde man alltså inte. Man inser väl troligen att vi gör rätt bedömning och att pengarna behövs för att trygga välfärden i ekonomiskt svårt pressade kommuner. Nästa vecka på onsdag blir det debatt i riksdagen och sedan avgör riksdagen frågan. De extra pengarna kommer att kunna betalas ut tämligen snabbt efter att riksdagen fattat sitt beslut.

Stort pressuppbåd utanför finansutskottet efter vårt sammanträde. Vår vice partiledare och ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson var ett jagat intervjuobjekt. Nedan den nya knapp vi nu kommer att bära fram till den slutliga voteringen nästa vecka.

 


 


Extrainsatt möte i EU-nämnden angående Coronaviruset

2020-02-12

I dag deltog jag i ett möte med EU-nämnden inför ett extrainsatt möte i Europeiska Rådet i morgon med anledning av den allvarliga utvecklingen när det gäller Corona-viruset.  Via telefon hade vi kontakt med socialminister Lena Hallengren (S) i Bryssel, och i sammanträdesrummet fanns både representanter för Folkhälsomyndigheten och medarbetare från socialdepartementet.

Utan att röja alltför mycket som sades på mötet känns det ändå som om Sverige har hyfsad koll på läget och att det internationella samarbetet fungerar ganska bra. WHO har personal på plats i Kina och inom EU samarbetar ländernas folkhälsomyndigheter och smittskyddsmyndigheter med EU:s eget smittskyddsorgan. En viss oro framfördes från oss ledamöter över om man verkligen kan lita på den statistik vi får från Kina, men Sveriges regering och våra myndigheter förlitar sig inte på dessa siffror utan de officiella siffrorna från WHO.

Jag ställde själv frågor kring när och hur provtagning sker av resenärer som kommer till Sverige från Kina. Vi har ett antal reguljära flyglinjer till Kina och även om antalet resenärer minskat så är det fortfarande många som reser, och hittills har ju alla smittade i Europa antingen varit personer som besökt Kina eller personer som smittats av tidigare Kinabesökare. Svaret från Folkhälsomyndigheten var intressant. På grund av den osäkra inkubationstiden som kan vara allt från något dygn till många dagar så vet man inte om någon är smittad förrän lång tid efter besöket i Kina. Om man gör automatisk provtagning på alla medför det en falsk trygghet - man kan vara symptomfri när man kliver av planet men bli sjuk några dagar senare. I stället ligger fokus på att informera alla resenärer och få den som efter ett besök i Kina får förkylningsliknande symptom att frivilligt omedelbart söka upp sjukvården. Jag kan inte annat än säga att det låter vettigt. Det är också ett faktum att smittspridningen inom Europa inte tagit fart utan det är fortfarande bara enstaka fall.

I övrigt fick vi en massa intressant in formation om smittspridning och symptom. Det mest intressanta var kanske att av alla som smittats av Coronavirus i Kina så är det bara 15-20% som behöver sjukhusvård och av dem endast en mindre del som behöver intensivvård. Många smittade får bara lindriga eller normala förkylningssymptom och blir friska av sig själva. Det är viktigt att ha med sig denna bild när domedagsbilder sprids i media.

Själv följer jag denna länk från John Hopkins University som illustrerar den officiella rapporteringen av Coronavirusets spridning och hur många som smittas och avlider och hur detta fördelas mellan olika länder.

Man ska ta virusspridningen på största allvar, men inte heller i denna fråga vinner man något på den panik som bland annat våra medier gärna målar upp för att sälja några extra lösnummer. Det viktigaste är kanske att ta lärdom av varje virusutbrott för att ha beredskap nästa gång det händer.


Slutreplik till Miljöpartiet i Expressen

2020-02-11

Vi fick svar från miljöpartiets miljötalesperson efter vår artikel i Expressen där vi berättade att Moderaterna vill skrota bonus-malus-systemet för beräkning av fordonsskatt. I dag bemöter vi nio moderater som skrev den första debattartikeln Lorentz Tovatt (MP) i denna slutreplik:



 

Interpellationsdebatt om ny avgift för uppläggning av virke

2020-02-11

     

I dag hade jag debatt med infrastrukturminister Tomas Eneroth med anledning av min interpellation om en ny avgift för tillstånd till uppläggning av virke vid allmän väg. Ytterligare fem riksdagsledamöter deltog i debatten, bland annat mina m-kolleger Sten Bergheden och Lars Beckman (ovan). Svaret från infrastrukturministern var yttest knapphändigt. Det föranledde mig att inleda mina anföranden med ett inlägg som var ungefär som nedan. Hela debatten går att lyssna på genom att klicka på bilden nedan. Några svar kom inte, men ministern uttryckte i vart fall att han såg problemet och förstod irritationen från dem som drabbas. Under debatten framkom att Trafikverket ett normalår hanterar ungefär tusen tillstånd per år, varav nästan alla tillstyrks. Samtidigt kommer man alltså att debitera ut nära 3 miljoner i avgifter. Det är inget annat än en starffavgift på skogsnäringen och jag och mina kolleger kommer att driva på för att avgiften ska avskaffas.


 

Fru talman,
 
Det hör ju till god ton att tacka statsrådet för svaret, så jag får väl börja med det. Men vad ska man säga om själva svaret? Sällan har ett interpellationssvar varit så kort och intetsägande som detta. 10 rader text är allt statsrådet kostat på min fråga, viktigare än så är det tydligen inte. 
Jag undrar om alla landets små skogsägare håller med?

Alla talar i dag varmt om de gröna näringarna, hur vi ska använda mer biobränslen, bygga mer i trä och hur mycket skogsnäringen betyder för svensk ekonomi och svensk export. Och då har vi inte ens berört miljönyttan som skogen gör. Samtidigt pågår ett närmast obegripligt angrepp på hela den svenska skogsnäringen från regeringen och dess myndigheter. Jag brukar kalla det de små stegens tyranni.

Vi ser hur myndigheter på olika sätt motverkar all avverkning i stora områden av miljöskäl utan att markägarna kompenseras. Inte sällan skogar som vårdats och brukats i generationer – men när skogen blir mogen för avverkning stoppas denna indirekt av myndigheterna – utan kompensation. Vi ser ständigt stigande drivmedelspriser som gör avverkning och transporter allt dyrare. Vi lever dessutom hela tiden under hotet om lastbilsskatter som skulle driva upp kostnaderna ytterligare. Och då har jag inte ens nämnt alla andra beslut som är landsbygdsfientliga för alla de människor som lever och verkar på landsbygden. Utan dessa landsbygdsbor finns det ingen som kan arbeta i de gröna näringarna!

Som om detta inte skulle räcka kommer nu nyheten om att Trafikverket infört en avgift på 2.900 kronor för varje tillstånd för att få lägga upp virke på egen mark i anslutning till allmän väg i avvaktan på transport till sågverken eller massafabriken. Tidigare fanns tydligen en möjlighet att undantas från denna avgift, men det undantaget har avskaffats.

När jag berättat om denna nya avgift för bekanta som äger små skogsskiften har de först trott att jag hittat på. När de sedan inser att det är sant har förvåningen ersatts med ilska. Jag kan också konstatera att det nog inte helt kan uteslutas att en och annan skogsägare kan tänkas komma att avstå från att både söka tillstånd och betala avgiften.

En avgift på 2 900 kronor betyder knappast så mycket för en stor skogsägare som exempelvis statliga Sveaskog. Men för en liten skogsägare kan det äta upp en stor del av vinsten. Den genomsnittlige skogsägaren i Sverige äger inga jättearealer, och vid gallring eller röjning efter en storm är det ofta inga stora mängder virke som tas ut. Efter kostnaderna för arbetet blir det inte mycket pengar kvar. Med den nya avgiften finns faktiskt risken att mindre gallringar eller röjning efter stormskador helt enkelt inte genomförs eftersom kostnaderna kan överstiga intäkten.

Det enda svaret från infrastrukturministern är att Trafikverkets avgift grundas på gällande författningar. Det får vi ju verkligen får hoppas. Det motsatta hade varit anmärkningsvärt. I övrigt säger ministern att han själv avser att, som det heter ”följa frågan”. Det enda man med säkerhet vet när en minister ”följer en fråga” är att det tyvärr sällan leder till någon förändring överhuvudtaget. Han kunde lika gärna sagt att han inte bryr sig och att Trafikverket får göra som de vill.

Fru talman,

Det kan tyckas futtigt att kräva en interpellationsdebatt om en avgift på 2.900 kronor. Men det är faktiskt ett illustrativt exempel när man diskuterar den stora jakten på småföretagare och hushåll på vår svenska landsbygd. Och denna typ av avgift för ett tillstånd som upplevs onödigt är exakt sådant som skapar ilska.
Faktum är att dagens regering är extremt uppfinningsrik när det gäller att införa nya skatter och avgifter, byråkrati, regler, kontroller och kostnader, och detta synsätt verkar även genomsyra regeringens myndigheter. Varje enskild sak, varje ny regel, blankett eller kontroll, varje ny liten kostnad eller skatt eller tillsynsavgift kanske inte stjälper en småföretagares eller privatpersons ekonomi. Men när man lägger ihop alltihop blir situationen efterhand helt ohållbar för landets många små näringsidkare på landsbygden, inom jord- och skogsbruk, besöksnäring eller servicesektor. 

Regeringen styrs idag alltför mycket av tjänstemän och byråkrater, inte sällan boendes i Stockholms innerstad. Intresset, kunskapen och engagemanget för landsbygden, glesbygden och de mindre orterna i vårt land visar stora brister. Och förståelsen för de gröna näringarnas ekonomiska förutsättningar är skrämmande svaga.
Jag tror inte berörda skogsägare är särskilt intresserade av att ministern ”följer frågan” utan tror de är mer intresserade av att få veta om ministern tänker verka för att den aviserade avgiften för att få lov att lägga upp virke på egen mark avskaffas?

Så återigen ställer jag en rak och tydlig fråga till ministern. Tycker han den nya avgiften är rimlig? Och tänker han verka för att den avskaffas? Detta vill jag gärna ha ett tydligt svar på!

 


Det gick ju sådär med arbetsmarknaden, Stefan Löfvén

2020-02-10

Vi minns de högstämda löftena före valet 2014. Med en socialdemokratiskt ledd regering skulle den svenska arbetslösheten bli den lägsta i EU. Nu ser vi utvecklingen. När Löfvén-regeringen tillträdde låg Sverige på en 12:e plats i EU när det gällde arbetslöshet. Idag ligger vi på plats 22 av 28 länder. Endast fem EU-länder har högre arbetslöshet än Sverige.
 
I går fick jag denna figur som illustrerar Eurostats gemensamma EU-statistik över arbetslösheten från 2001 fram till idag. Sverige har nu till och med högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Vad jag vet har det aldrig tidigare hänt sedan Sverige blev medlemmar i EU år 1995.


 

Faktum är att Löfvénregeringens misslyckande med arbetsmarknaden är anmärkningsvärd. Arbetslösheten stiger nu till och med i högkonjunktur vilket är ytterst ovanligt. Orsakerna är såklart många. Misslyckad migrations- och integrationspolitik, allmänt företagsfientlig politik, straffbeskattning av transporter, osäker elförsörjning och stigande skattetryck som motverkar entreprenörskap och nyföretagande är några rimliga förklaringar.
 


Ny Teknik: Feltolkade klimatscenarion i 2000 rapporter om klimatet

2020-02-10

senaste numret av Ny Teknik uppmärksammas att FN:s klimatpanel IPCC:s "värstascenario" om klimatförändringar felaktigt används som "normalscenarie" i över 2.000 vetenskapliga rapporter. Till följd av detta har prognoser och modeller för framtiden blivit mycket allvarligare än de annars skulle ha blivit. Enligt detta "värstascenario" skulle temperaturen öka med sex grader fram till år 2100, medan dagens forskare enligt tidningen anser att vi med den rådande utvecklingen snarare kommer att landa på en ökning runt 3 grader. 

Bakgrunden är att inför att IPCC skulle släppa sin femte rapport 2014 lade forskare fram fyra scenarier som beskrev hur koldioxidutsläppen skulle kunna se ut under återstoden av århundradet. Bland dem fanns RCP8.5 – ett värsta scenario där en ökning av kolanvändningen med 500 procent kombinerades med nära nog obefintliga regelverk för att begränsa utsläppen. Skaparna såg aldrig scenariot som en trolig utgång utan beräknade att sannolikheten för att den extrema utvecklingen skulle förverkligas bara låg på tre procent.

Trots detta 
har RCP8.5 fått statusen som ett ”business as usual-scenario” – vilket felaktigt skulle kunna tolkas som att klimatmodellen representerar vad som blir resultatet vid en förlängning av rådande förhållanden. Och hittills har, enligt Ny Teknik, andra klimatforskare hunnit använda hypotesen i mer än 2 000 (!) vetenskapliga avhandlingar. Kritiken från andra forskare i artikeln är inte nådig - man menar att forskare måste förvissa sig om varifrån olika uppgifter kommer och vad de avser innan de lägger dem till grund för nya vetenskapliga rapporter. 

Jag kan ju lägga till att många av dessa öven 2.000 avhandlingar i allra högsta grad påverkar politiska beslut i klimatfrågan både i Sverige och utomlands. De styr också mycket av den allt mer alarmistiska mediebevakningen i frågan. Om politiker och allmänhet tror att IPCC:s värstascenario är det mest sannolika blir man helt enkelt lurade in i en alarmistisk domedagssyn på klimatfrågan.
 


 


Tung västsvensk miljöröst förespråkar mer realism i klimatfrågan

2020-02-10

Göran Wärmby har en speciell bakgrund. Han är civilingenjör till yrket och var kampanjledare i Greenpeace Sverige 1986-88 efter 12 års tjänst på naturvårdsenheten vid Länsstyrelsen  i Göteborgs och Bohus Län. Han har också bland annat varit miljöchef i Göteborgs Stad.

Häromdagen närmast chockade han klimatalarmisterna med sin gästkolumn på ledarsidan i Göteborgs-Posten med rubriken "Dags för mer realism i klimatfrågan".

Den som läser artikeln känner igen mycket från mina egna artiklar och inlägg i klimatdebatten genom åren. Faktum är att nästan varje ord skulle kunnat ha varit hämtade från min blogg. Artikeln är en bra sammanfattning av läget och hans förslag till fokus på lösningar i andra länder (sista stycket), och hans framtidsoptimism (i stället för undergångsstämning) ligger väl i linje med min och moderaternas syn på frågan. Jag lägger ut hela texten här:

 

Dags för mer realism i klimatfrågan

De flesta forskare är överens om att det globala klimatet värms upp och att detta orsakas av mänsklig påverkan. Hur mycket finns det olika uppfattningar om. Frågan är mycket komplex och känslomässiga argument får många gånger för stort utrymme.

Ett foto från museet inne i berget vid glaciären Kitzsteinhorn i Österrike flimrar förbi i mitt huvud. Fotot visar att glaciären började smälta redan år 1905. Innan de riktigt stora utsläppen av koldioxid tog fart, tänker jag. Klimatet på jorden har alltid varierat kraftigt med istider och varma perioder. Lilla istiden slutar ca 1850. Därefter har medeltemperaturen ökat fram till 1940-talet utan några större koldioxidutsläpp.

Cirka 85 procent av koldioxiden har släppts ut efter 1940-talet och andra världskriget utan att man ser någon särskilt kraftigare temperaturhöjning än tidigare. Höjningen fortsätter sakta men säkert med i snitt cirka en tiondels grad per decennium. Havsnivån tycks inte höjas mer än tidigare, några millimeter per år.

Men alla larmrapporter? De kommer i huvudsak från FN:s klimatorgan IPCC som sammanställer forskningsresultat från hundratals forskare från hela världen för beslutsfattare och media. Flera exempel tyder på att IPCC tidvis överdriver hoten i sina sammanfattningar – sammanfattningar som görs av andra personer än de som gjort själva forskningsrapporterna.

Några exempel är ”Hockeyklubban” 1998, ”Himalaya-skandalen” 2007 och ”Climategate” 2009. Flera kända forskare har kritiserat och lämnat IPCC. Organisationen är politiskt styrd och inte någon opartisk vetenskaplig institution. Det har tyvärr flera gånger skadat trovärdigheten för IPCC.

De cirka 100 klimatmodeller man jobbar med över tid har förutsagt höga värden på jordens kommande medeltemperatur som inte visat sig stämma med senare uppmätta lägre temperaturer. Dessa modeller ligger i många fall bakom det återkommande budskapet att ”vi har 10 år på oss”. Det märkliga är att inte media grävt mer i detta och ställt frågor till IPCC.

Ett annat oroväckande faktum är att det anses olämpligt att föra fram slutsatser som talar emot ”klimathotet”, enligt flera kontakter jag haft med klimatforskare i nordiska länder. Hela frågan om klimat och miljö skulle tjäna på en mer öppen debatt, mer realism och mer fakta.

Kina, Indien och Afrika kommer att installera hundratals nya kolkraftverk de kommande åren för att skapa en dräglig standard för sina befolkningar. Sveriges utsläpp märks inte på den globala utsläppskurvan. Vi har redan gjort mer än de flesta länder. Vår skog tar upp lika mycket koldioxid som vi släpper ut, vilket sällan redovisas.

Därmed inte sagt att vi inte ska ta klimatfrågan på allvar. En uppvärmning pågår. Mänsklig verksamhet påverkar, men i vilken omfattning är högst osäkert enligt många forskare. Istället för att ha panik över att världen går under, bör vi ägna oss åt mer realistiska och genomförbara åtgärder, inte minst genom att hjälpa utvecklingsländer som ”domineras av kolkraft” men som har goda förutsättningar för solenergi och andra lösningar.

Göran Wärmby
 


22 nya kolkraftverk i Japan - och 500 i Kina

2020-02-08

I dag finns för en gångs skull en intressant "klimatartikel" i Aftonbladet. Man berättar att Japan kommer att bygga 22 nya kolkraftverk de närmaste fem åren för att kompensera för stängningen av kärnkraftverken. Japan ser enligt artikeln kolet som ett kostnadseffektivt, säkert och tillgängligt bränsle. Enligt New York Times kommer samtidigt de nya kraftverken släppa ut lika mycket koldioxid som alla personbilar som säljs i USA årligen.

Men Japans ökande kolanvändning är enligt artikeln ändå ingenting jämfört med Kina som kommer att bygga ca 500 (!) nya kolkraftverk fram till 2030. Asien står för över 80 procent av världens kolanvändning och all kolanvändning i Asien ökar. Bilden att kolet fasas ut i världen stämmer helt enkelt inte säger forskaren Mikael Höök vid Uppsala Universitet.

"Japan använder 3 procent av väldens totala kolförbrukning. Kina använder 50 procent. Att Europa skulle kunna kompensera för det Kina använder, det går inte ihop. Men sedan finns andra argument. Att man kan vara ett gott exempel, ett föregångsland och visa att det är möjligt att ställa om" fortsätter Höök.

Den enda "nyttan" med svensk klimatpolitik är alltså att Sverige skulle kunna vara "ett föredöme" i världen. Då infinner sig den intressanta frågan hur mycket svenska folket är villiga att betala för att vara ett sådant föredöme? Hur mycket är man villig att betala i ökande "klimatskatter" om man samtidigt vet att de egna stora uppoffringarna inte medför något konkret och mätbart alls globalt? Och om svensk klimatpolitik medför lägre levnadsstandard, minskad frihet, lägre tillväxt och otrygg och dyr energiförsörjning lär vi för övrigt inte bli något föredöme för omvärlden heller. För vem vill följa efter oss då? För övrigt - varför skulle Kina ta efter Sverige när den stora utmaningen är att billigt och effektivt klara energiförsörjningen för över en miljard kineser? 

Jag landar i min vanliga slutsats - Sverige borde endast satsa på sådana "Klimatåtgärder" som bevisligen samtidigt medför fördelar för samhällsekonomi, tillväxt, hälsa och miljö. Moderaternas linje med fokus på elektrifiering och trygg elförsörjning, teknisk utveckling inom industrin och miljö/klimat- och hälsonyttiga insatser i fattiga länder ligger idag helt i linje med mina tankar. Straffbeskattning av landsbygden, bilismen och transportsektorn är samtidigt sådant vi moderater tar strid mot.


 


Interpellationsdebatt om missbruk av samordningsnummer

2020-02-07



I
 dag hade jag interpellationsdebatt med finansminister Magdalkena Andersson (S) om problemet med missbruk av samordningsnummer. Debatten skulle hållits förra veckan, men då var finansministern sjuk. Klicka på bilden ovan för att se hela debatten från riksdagens videoupptagning.

Här är mina huvudargument från debatten: 

 

De senaste åren har media gjort ett antal avslöjanden om missbruk av samordningsnummer. Det är ett problem som verkar vara mycket värre och mer utbrett än vad någon kunnat ana. Skatteverket har under flera år larmat om systematiskt missbruk av samordningsnummer och samma sak har avslöjats i ett flertal reportage ibland annat Sveriges Television.
 
Det finns i dagsläget nära 873.000 samordningsnummer i Sverige och kontrollen av vilka som har sådana nummer och deras identitet verkar ytterst svag. Sverige saknar idag helt enkelt kontroll över en stor del av dessa samordningsnummer - vilka alla dessa människor är, var de bor och hur många identiteter de har. Vi vet inte heller hur många som vistas illegalt i landet, och samordningsnumren är en del av problemet. Hur många individer som har flera olika samordningsnummer är som sagt också oklart. Vi har helt enkelt inte koll!
 
I en granskningsrapport från 2017 konstaterar Riksrevisionen att Skatteverkets arbete för att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen inte bedrivs på ett effektivt sätt. Därmed ökar bland annat risken för olika typer av välfärdsbrott. Samordningsnumren har en tydlig koppling till problemen med oklara adresser och personer med flera olika adresser.
 
Samordningsnumren kan samtidigt användas för missbruk av bidragssystem och välfärdstjänster, inte minst om en person har flera olika nummer. Jag har uppgifter direkt från personal på arbetsförmedlingen som berättar att personer med samordningsnummer felaktigt får rätt till arbetsmarknadsåtgärder, och personal inom socialtjänsten har bekräftat att personer med samordningsnummer felaktigt kan få utbetalt ekonomiskt bistånd. Ofta genom förbiseende eller okunskap hos handläggare. Har en person flera olika samordningsnummer är det såklart inte heller omöjligt att kunna få ut ersättningar i flera olika kommuner. Utbetalningarna till personer med samordningsnummer är inte så omfattande idag, men enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst som jag beställt är det ändå ganska många miljoner som betalas ut till personer med samordningsnummer. Risken för ökat missbruk är uppenbar om utvecklingen med allt fler oklara identiteter fortsätter.
 
Samordningsnummer används även bevisligen i ren kriminalitet, vilket ett flertal avslöjande i media visat. Även överutnyttjande av sociala trygghetssystem är för övrigt idag en del av den organiserade brottsligheten.
 
Med lite god vilja kan man tolka finansministerns svar som att regeringen tar problemet på allvar, även om förslagen till åtgärder har brister. Det är också beklagligt att regeringen inte agerat tidigare trots att frågan funnits högt upp på dagordningen i flera år. Finansministerns svar väcker samtidigt frågor.
 
Bland annat nämner hon att samordningsnumren behövs för att undvika personförväxling. I ett annat stycke skriver hon att för cirka hälften av alla samordningsnummer råder osäkerhet om personens identitet. Om man är osäker på personers identitet, kan finansministern förklara hur man då kan använda samordningsnumren för att undvika personförväxling?
 
Jag saknar också svar på frågan i min interpellation. Jag skrev den för att jag tog del av direktiven för den tillsatta utredningen om samordningsnummer som finansministern nämner i sitt svar. Av dessa direktiv framgår att utredningens syfte snarare verkar vara att göra det ännu lättare att få ett samordningsnummer. Exempelvis nämns att fler aktörer bör få behörighet att begära samordningsnummer och fler asylsökande ska tilldelas samordningsnummer. Man skulle ju kunna tänka sig att regeringen i stället skulle lägga fullt fokus på att försöka åtgärda detta samhällsproblem och skärpa kontrollen eller i vart fall göra hanteringen av samordningsnummer mer restriktiv? Borde inte utredningen tydliga mål snarare vara att minska antalet samordningsnummer? 
 
Moderaterna har uypprepade gånger efterfrågat kraftfulla åtgärder, bättre kointroll och tydligare samarbete mellan myndigheterna. Före jul presenterade vi ett komplett förslag för åtgärder för att komma till rätta med samordningsnummer.

* Det ska krävas personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, för att få ett samordningsnummer. Detta gäller redan för personnummer och det är uppenbart att det är nödvändigt också för samordningsnummer

* Alla som idag innehar samordningsnummer ska genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, bekräfta sin identitet. De samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod avslutas om inte särskilda skäl föreligger.

* Biometrisk data ska användas för att göra identifieringen av handlingens innehavare tydligare. Det vill säga liknande krav som när det gäller pass bör även användas för samordningsnummer. Detta minskar avsevärt risken att personer ska kunna skaffa sig mer än ett samordningsnummer.

Moderaternas förslag är att denna reform ska vara på plats och lagändringarna träda i kraft senast den 1 december 2020.

Problemet med regeringens förslag är att det tar alldeles för lång tid. Man tänker sig att gallra ut de första samordningsnumren först vid utgången av år 2021. Och sedan ska det ta fem år innan alla felaktiga nummer rensats ut. Med moderaternas förslag är alla felaktiga samordningsnummer bortrensade redan i slutet av nästa år.
 
I sitt svar skriver visserligen finansministern att det i vissa fall ska kunna gå snabbare. Skatteverket ska kunna besluta om avregistrering om det finns särskilda skäl för det, till exempel om en person har tilldelats ett nummer på felaktiga grunder. Men hur ska Skatteverket upptäcka det utan att först utreda personens identitet? Och hur upptäcker man om individer har flera samordningsnummer om man inte använder biometri?
 
Jag konstaterar att moderaternas förslag går längre eftersom vi vill se snabbare åtgärder, personlig inställelse för att verifiera även befintliga nummer samt att vi vill använda biometri på samma sätt som för pass. Det är dags att ta kontroll över detta på allvar och regeringens förslag är alldeles för svagt och tar alldeles för lång tid. 


Finansministerns svar blev väldigt motstridiga ju längre debatten gick. Å ena sidan skulle det bli kaos på myndigheterna om man valde moderaternas snabbare åtgärder mot problemet med kortare tidsfrist att styrka behörighet för att få behålla sitt samordningsnummer. Å andra sidan sa hon att 90% av samordningsnumren "skulle försvinna av sig själv" eftersom det i huvudsak är nummer som inte används. Det lät också som om samortdningsnumren främst används av EU-medborgare hmed fritidshus i Sverige. Jag tror knappast det finns 870.000 utländska fritidshusägare och det är inte dem vi diskuterar.

Hon hävdade också att systemet var viktigt för att bekämpa brottslighet och att polisen behöver det för att hålla reda på brottsmisstänkta och häktade. Men när jag talar med personer från polis opch skattemyndighet får jag snarare bilden att samordningsnumren medverkar till att underlätta kriminalitet. Moderaternas förslag syftar såklart inte till att tvinga polisen att radera samordningsnummer som behövs för brottsbekämpningen, eller för att kunna registrera häktade och fänmgslade personer. Vårt förslag syftar till att privatpersoner som själva vill behålla sitt samordningsnummer också måste styrka sin identitet, i annat fall tas samordningsnumret bort.

Jag tycker det är beklagligt att regeringen tar så lätt på denna fråga när berörda myndigheter är så tydliga med att det behövs snabba åtgärder. Moderterna kommer att fortsätta driva på i frågan och försöka få majoritet för våra förslag.

 


Möte med Libanons ambassadör

2020-02-06

I går kväll träffade jag och Roger Haddad (L) Libanons ambassadör Hassan Saleh. Detta med anledning av att det finns en svensk-libanesisk parlamentarikerförening i Riksdagen. Roger Haddad är ordförande i denna, och jag är en av medlemmarna.  

Libanon har en speciell situation i Mellanöstern, klämda mellan alla konflikter i området och utsatta för stora påfrestningar både ekonomiskt och socialt till följd av ett enormt stort flyktingmottagande från Syrien. Samtidigt har man sin egen historia med konflikter med Israel och syriska försök att styra inrikespolitiken.

Libanon har dessutom en intressant konstitution som försöker hantera den blandade befolningen där ca 60% är muslimer och 40% kristna. Bland annat är parlamentet kvoterat, 50% ska vara muslimer och 50% kristna. Presidenten ska vara kristen och talmannen muslim. Vad det verkar råder idag inga religiösa motsättningar i Libanon, däremot finns stor folklig oro och protester mot ökande fattigdom och ekonomiska problem.

Vi pratade mycket om IS och de övriga konflikterna i Syrien, hur Turkiet, Ryssland, Iran och Saudi-Arabien styr mycket av vad som händer. Dessutom blev det mycket samtal kring Israel och Palestina och olika utspel och fredsplaner. Vad som händer i Mellanöstern har enormt stor betydelse för Europa, både vad gäller ekonomisk utveckling, flyktingströmmar, riskerna för terrorism och givetvis biståndspolitiken. Att lära sig mer om detta känns viktigt även för att förutse hur svensk politik påverkas framöver.


Regeringen gömmer problemen med arbetskraftsinvandring i en utredning

2020-02-05

Det tog bara ett par dygn efter att vi moderater lade fram ett omfattande förslag (se bloggen den 3/2) för att komma åt problemen med missbruk av arbetskraftsinvandringen innan regeringen idag gjorde ett utspel om samma sak. Hetl klart driver moderaterna nu regeringsunderlaget framför sig. Först fick vi dem att utlova mer pengar till välfärden och nu börjar man i vart fall utreda problemen med arbetskraftsinvandringen.

I vissa delar pratar man också om samma saker som vi - försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare, stopp för kompetensutvisningar för bagatellfel, krav på heltid och heltidslön, och "åtgärder" mot fusk och utnyttjande av systemen. Problemet är bara att man gömmer alltihop i en utredning med en ändrad lagstiftning kanske framåt 2021. Det är alldeles för långsamt - problemen är akuta och åtgärder behövs nu. Dessutom ingår även ett förslag från regeringsunderlaget om att utöka möjligheten till spårbyte från asylansökning till arbetskraftsinvandring, alltså rakt emot det moderata förslaget att avskaffa denna möjlighet helt.

Det bästa för Sverige är om moderaterna återigen kan få med sig resten av oppositionspartierna på hela eller delar av vårt förslag. Därför meddelar Ulf kristersson och Ebba Busch Thor i morgon på DN Debatt att vi i morgon i socialförsäkringsutskottet går fram med ett konkret förslag till skärpt lagstiftning om arbetskraftsinvandring. Varje åtgärd som går att få igenom är bättre än inget. Så är livet i opposition, men vi kommer att fortsätta göra allt för att få igenom så mycket bra politik som möjligt.

 


Sannolikt vilseledande att påstå att vindkraften sänker elkostnaderna

2020-02-05

I går hade Dagens Industri flera helsidor om energi, där man bland annat skrev en hel del om den snabba utbyggnaden av vindkraft. I artikeln hyllas vindkraften som en stor vinst för konsumenterna, och man citerar vd:n för Svensk Vindenergi som uttalar att investeringarna i vindkraft slår alla rekord och bidrar till att pressa elkundernas nota med mångmiljardbelopp årligen.



Detta skulle jag vilja påstå är ett vilseledande påstående. För även om vindkraften bidragit till att sänka elpriserna under perioder när vindkraften producerar mycket el så bidrar samtidigt vindkraften till snabbt ökande nätavgifter eftersom det kostar enorma summor att bygga ut stamnäten till de platser där vindkraftparkerna finns. Inte sällan finns dessutom många av de stora vindkraftparkerna i norra delen av landet där man redan har gott om el tack vare vattenkraften och där efterfrågan av el är mindre. Mycket av den el som produceras i norr måste därför ledas till södra delen av landet för att så gott det går kompensera för nedlagd kärnkraft och kraftigt ökande elbehov. De stigande nätavgifterna hamnar direkt på elkundernas faktura.

Ovanpå detta kan man ju konstatera att priset för en kliowattimme el bara till en del består av marknadspriset. Till detta kommer en hög elskatt som även inkluderar elcertifikatsavgiften som är en direkt subvention till framförallt vindkraften. Detta är också något elkunden får betala.

Jag tror få konsumenter upplever att elkostnaderna minskat i takt med att vindkraften har byggts ut. Inte heller att det skulle ha tryggat elförsörjningen. Tvärtom får jag allt fler arga mail från både privatpersoner och företag som både klagar över höga elkostnader och problem att få fram tillräckligt med el för företagsetableringar. Problemet för elkunderna idag är att även om man sparar och energieffektiviserar och därför kan minska sin elförbrukning så är själva elen den lilla delen av elkostnaden, även när man räknar in elskatterna och momsen. Nätavgifterna samt momsen på detta är den stora kostnaden för många hushållskunder. Och den kostnaden stiger hela tiden ju mer vindkraft vi bygger. 

Jag har nu bett riksdagens utredningstjänst, RUT, försöka räkna på hur mycket utbyggnaden av vindkraften påverkat nätavgifterna för elabonnenterna. Det ska bli intressant att se om de kan reda ut detta.

Jag har inget personligen emot vindkraft så länge den byggs på rätt platser och inte stör närboende och känsliga naturmiljöer. Jag är för övrigt själv sedan många år delägare i ett vindkraftbolag, Slätten Vind AB, som äger och driver ett antal vindkraftverk i Västsverige. Men trots detta är jag ytterst kritisk till det onyanserade hyllandet av vindkraften. Utbyggnaden går alldeles för snabbt och det skapar stora obalanser på elmarknaden och driver upp de totala elkostnaderna för konsumenterna.

Rent generellt tror jag att de flesta elkonsumenter tycker det är märkligt att vi skickar dubbla budskap från politiken. Vi vill att allt mer ska elektrifieras - allt från elbilar till industriprocesser - och samtidigt har vi en mycket hög beskattning av el och mycket höga och stigande nätavgifter som konsumenten har svårt att påverka. Om man vill underlätta elektrifiering borde vi göra flera saker:
1. Se till att vi har en stabil inhemsk elproduktion som fungerar oavsett väder. Vindkraft kan aldrig vara baskraft. Vattenkraft och kärnkraft måste under överskådlig tid vara basen för denna elproduktion.
2. Sänka elskatterna för att stimulera ökad elektrifiering. Med fördel kunde kanske pengar från ineffektiva och utdömda satsningar på "klimatpolitik" i stället användas för att sänka elskatterna och därmed ge en direkt stimulering av ökad elektrifiering.
3. Nätavgifterna måste sänkas och/eller bli mer påverkbara för elkonsumenten.


 


Moderata förslag för att skärpa och reformera arbetskraftsinvandringen

2020-02-03

Jag har flera gånger skrivit om problem med arbetskraftsinvandring. I november sammanfattade jag det jag tidigare skrivit i frågan de senaste åren i detta blogginlägg. I grunden är Alliansens stora reform oerhört viktig för svenskt näringsliv. Rekrytering av nyckelpersoner utomlands skapar ofta förutsättning för att kunna växa och anställa fler i Sverige. En stor del av arbetskraftsinvandrarna är mycket högutbildad specialistarbetskraft inom exempelvis it, och en annan stor del är bärplockare som utför arbetsuppgifter som ingen annan vill göra, betalar skatt och inte belastar de svenska socialförsäkringssystemen alls under den korta säsong man är här.

Samtidigt finns ett antal allvarliga problem med reformen. Regelverket utnyttjas tyvärr både för ren kriminalitet och för missbruk av våra bidragssystem och det används för att kringgå asylreglerna. Reglerna om anhöriginvandring för  arbetskraftsinvandrare är orimliga och det är ett problem om arbetskraftsinvandring för enklare jobb gör att nyanlända och lågutbildade inte tar dessa jobb. Det är också ett problem att dagens regler säger att det räcker med en lön på ca 13.000 för att få arbetskraftsinvandra - en sådan lön kan man knappast leva på idag, i vart fall inte om man tar med sig sin familj. Då behöver man bidrag från det svenska samhället för att klara sig.

Det finns också problem som i onödan försvårar för företagen och för arbetskraftsinvandrarna. Exempelvis orimlig utvisning av arbetskraftsinvandrare för bagatellartade fel från arbetsgivarens sida och onödigt långa handläggningstider för tillstånd att arbetskraftsinvandra. Svenska företag har idag problem att rekrytera specialistarbetskraft från utlandet. 


Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring ska vara tydligt inriktat på högkvalificerad arbetskraft, samtidigt som alla former av missbruk motverkas.

Moderaterna lägger idag fram tolv konkreta förslag:

1. Stoppa kompetensutvisningarna
Trots ny lagstiftning och praxis fortsätter kompetensutvisningarna. Regelverket måste därför ändras så en helhetsbedömning görs och mindre fel inte per automatik leder till utvisning. Samtidigt bör fler sanktioner än utvisning av arbetstagaren införas när arbetsgivaren har gjort fel.
 
2. Attrahera högkvalificerade arbetskraftsinvandrare
Sverige bör göra mer för att locka hit högkvalificerad arbetskraft. Till exempel bör högkvalificerade arbetskraftsinvandrare kunna beviljas permanent uppehållstillstånd snabbare och i ett tidigare skede få möjlighet att byta arbetsgivare. Vidare behöver bland annat talangvisum införas och expertskatten reformeras.
 
3. Höjt krav på lönenivå motsvarande en heltidsanställning.
Moderaterna vill införa ett höjt krav till en lönenivå motsvarande heltidsanställning vid lägsta lön. Med ett högre lönekrav bidrar arbetskraftsinvandraren mer till välfärden samtidigt som risken för att regelverken missbrukas minskar. I dag ligger lönekravet på cirka 13 000 kronor. I praktiken innebär vårt förslag att det höjs till lägsta heltidslön enligt relevant kollektivavtal.
 
4. Försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare
I dag finns inte något försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare. En partner och/eller ett ogift barn under 21 år får därmed flytta med en arbetskraftsinvandrare till Sverige utan att ha en tryggad försörjning. Moderaterna vill att arbetskraftsinvandraren ska försörja sina anhöriga eller att de anhöriga ska försörja sig själva.
 
5. Utred ny ordning för prövning av arbetstillstånd
Migrationsverket har ett omfattande och i delar splittrat uppdrag. Dels ansvarar myndigheten för prövningen av arbetstillstånd, ansökningar om asyl, anhöriginvandring och medborgarskap, dels är man ansvarig för Sveriges asylboenden och förvarsverksamhet. Det kan få till följd att arbetstillstånd nedprioriteras och att väntetiderna blir långa. Migrationsverket har inte heller fullt ut det arbetsmarknadsperspektiv som krävs vid prövningen av arbetstillstånd. Frågan om en ny ordning för prövning av arbetstillstånd bör därför utredas.
 
6. Nej till spårbyte för att kringå asylreglerna
Spårbyte är en möjlighet för asylsökande som jobbar att, vid avslag på sin asylansökan, söka arbetstillstånd direkt när sökanden befinner sig i Sverige. Detta är ett undantag från huvudregeln om arbetstillstånd ska vara ordnat före inresa till Sverige. Moderaterna vill att möjligheten till spårbyte tas bort. Den innebär en sammanblandning av asylsystemet och systemet med arbetskraftinvandring och strider mot principen att asylprocessen ska ha ett tydligt avslut.
 
7. Krav att betala in sociala avgifter i förskott
För att minska riskerna för fusk bör ett system där det ställs krav på att betala in sociala avgifter i förtid övervägas. Det kan exempelvis utformas så att arbetsgivaren under de två första åren av en anställning ska betala in sociala avgifter kvartalsvis i förskott. 
 
8. Stopp för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter
Arbetskraftsinvandring vad gäller personliga assistenter är i för stor utsträckning förenad med missbruk och fusk. Moderaterna vill därför införas ett stopp för arbetskraftsinvandring till Sverige som personlig assistans. Vid behov är vi redo att införa spärrar även mot andra yrkeskategorier.
 
9. Tydlig kriminalisering av handel med arbetstillstånd som sker med falska intyg
Handel med arbetstillstånd med hjälp av falska intyg bedöms vara en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Dagens rättspraxis innebär dock att gärningsmän som begår denna brottslighet inte kan dömas för någon form av människosmuggling. Moderaterna vill därför se över lagstiftningen gällande människosmuggling i syfte att kriminalisera handel med arbetstillstånd och motverka att människor far illa.
 
10. Nytt brott – arbetskraftsmissbruk – och skärpta straff
Moderaterna vill införa ett nytt brott: arbetskraftsmissbruk – där allvaret i missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring ska tydliggöras och straffen skärpas.
 
11. Migrationsverket bör ges möjlighet att använda biometriska data
Brottslighet med falska eller utnyttjade identiteter ökar. För att förhindra att tredjelandsmedborgare kan få fler flera identiteter i Sverige bör Migrationsverket ges rätt att uppta, lagra och söka biometriska data avseende samtliga personer som söker uppehållstillstånd i Sverige, däribland arbetskraftsinvandrare.
 
12. Migrationsverket ska få direktåtkomst till andra myndigheters databaser
För att Migrationsverket ska kunna förebygga, kontrollera samt utreda fusk och missbruk behöver myndigheten få direktåtkomst till Skatteverkets, Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Kronofogdemyndighetens databaser. Moderaterna avser att i närtid lägga ett skarpt lagstiftningsförslag om det i riksdagen.

Min kommentar till förslagen:

Detta är en fråga som diskuterats mycket internt i partiet, och jag tycker vil landat på ett mycket väl avvägt och genomarbetat förslag där vi lyssnat på både näringslivet och de myndigheter som arbetar mot missbruk av regelverken.

Det återstår ett problem, och det är att det är märkligt att det behövs arbetskraftsinvandring för enklare jobb såsom städjobb och enklare restaurangjobb, skogsplantering och bärplockning. Dessa jobb borde kunna utföras av arbetslösa och nyanlända som redan finns i landet. Men det är så det ser ut - det finns för få inom landet som söker sådana jobb och om företagen inte kan rekrytera utomlands betyder det att de inte kan driva sina verksamheter. Därför är det viktigt att inte låta myndigheter eller fackliga organisationer bestämma vilka jobb som ska få besättas med arbetskraftsinvandrare. Det är företagen som bäst vet vad de behöver. Det politiken i stället måste göra är att skräpa regelverken så att arbetslösa med låg utbildning också tar de jobb som finns. Moderaternas förslag om bidragstak är en sådan åtgärd, och det behövs också andra drivkrafter för att arbetslösa ska söka de jobb som finns. Att stoppa arbetskraftsinvandringen löser inte detta problem.  

 


Debattartikeln i Expressen i sin helhet

2020-02-02

Här är vår debattartikel i Expressen idag i sin helhet (klicka för läsbar storlek).


 


Intressant inlägg i klimatdebatten

2020-02-02

John Hassler är professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Finanspolitiska Rådet. Han är även ordförande för SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) som nyligen publicerade den omtalade rapporten från tankesmedjan SNS, "Svensk politik för globalt klimat". I en intressant intervju i fplus ger han sin syn på klimatfrågan. I artikeln påpekar han att det inte är oljan som är det stora "problemet" i klimatomstäkllningen utan kolet, och att Sverige måste ha mycket tydligare fokus på att klimatfrågan är global. Med bara en liten global koldioxidskatt skulle det idag mycket billiga kolet snabbt bli mindre lönsamt.

Kol, till skillnad från konventionella olja, är väldigt priskänslig och redan dagens pris på utsläppsrätter inom EU, om det översätts till bensinskatt motsvarar en femtioöring per liter, gör kolkraften olönsam. När klimatskadan räknas in i kalkylen är alltså kolkraft olönsam. Andra frågor som flygets och bilarnas användning av konventionell olja är sekundära problem och han ser egentligen inga problem med att fortsätta använda konventionell olja. "Den är inte särskilt priskänslig. En skatt skulle visserligen drabba vinsterna i oljeproduktionen, men eftersom marginalerna är så pass stora så prisar, även en hög skatt inte ut konventionell olja". "Detta betyder också att det är samhällsekonomiskt rätt att använda den konventionella oljan även när klimatskadan tas med i kalkylen. Den konventionella oljan kan och bör förmodligen användas till den tar slut."

Det är lätt att instämma i jämförelsen mellan kol och oljeprodukter. Svenska bilister och svensk landsbygd kan såklart aldrig kompensera för allt fler nybyggda kinesiska och indiska kolkraftverk. Svenska folket kan skattas ihjäl fullständigt med nya "klimatskatter" utan att det ger någon som helst global effekt på oljeförbrukningen. Och Sverige har redan världens i särklass högsta koldioxidskatt. Min stora invändning är ändå Hasslers tro att det går att införa en global koldioxidskatt. Det är såklart en utopi, hur skulle det gå till?

I Intervjun sägs också ett antal andra viktiga sanningar, exempelvis att det är fel att stoppa Preems nya raffinaderi i Lysekil. Hassler riktar också stenhård kritik mot stora delar av regeringens klimatpolitik för att den har fel fokus. Men allra intressantast är kanske att han - som själv förespråkar skarpa åtgärder mot klimatförändringar - säger följande om forskningsläget. Det är en rejäl råsop mot dem som felaktigt uppreparr att vetenskapen är enig i klimatfrågan:

"Det vetenskapliga underlaget för frågan om hur mycket utsläppen av växthusgaser kommer att påverka jordens klimat, och vilka effekter det får på världens ekonomer, är mycket osäkert. Det finns till exempel inte något starkt stöd i forskningen för att vi skulle ha passerat, eller är på väg att passera, en global ”tipping point” där klimatförändringarna skenar."

Hans slutsats är visserligen att man "för säkerhets skull" (försiktighetsprincipen) ändå bör vidta åtgärder:

"Men vi menar att det är absolut fel att vänta med åtgärder trots den osäkerheten. För om det, trots osäkerheten, skulle vara så att konsekvenserna blir så allvarliga som en del forskning indikerar, är det viktigt att börja i tid. De samhällsekonomiska vinsterna överväger då med råge de kostnader som är förknippade med en stor global omställning. Det är inte värt risken helt enkelt".

Det är väl här vi skiljer oss mest åt. För mig handlar försiktighetsprincipen snarare om att inte ösa ut massor av miljarder av skattebetalarnas pengar på kostsamma åtgärder som endast syftar till att minska utsläpp av koldioxid utan att man åtminstone är hyfsat säker på att detta mer än marginellt påverkar jordens klimat. Risken att vi bokstavligen kastar pengar i sjön är annars uppenbar. Bättre då att satsa på åtgärder som bevisligen även medför andra nyttor för miljö, hälsa, samhällsekonomi eller tillväxt. Att hjälpa andra länder med elektrifiering och ge stöd till att utveckla solkraft i fattiga länder runt ekvatorn med många soltimmar är två bra exempel på sådana åtgärder som inte är bortkastade oavsett om det ger effekt på klimatförändringarna eller inte. Och stöd till fordkning kring nya energikällor - effektivare solenergi, vätgasteknik och ny kärnkraftsteknik kan både skapa tillväxt, jobb och exportinkomster.

Här hemma i Sverige borde vi även lägga fokus på ökad elektrifiering, stabil elproduktion och eldistribution. Och om jag fick bestämma även lägre nätavgifter och lägre elskatter - i stället för meningslösa klimatåtgärder. Idag vill vi att elektrifieringen ska öka, samtidigt som kostnaderna för elen (elpris, elskatter och nätavgifter sammantaget) hela tiden ökar. Fick vi ned dessa kostnader skulle marknadskrafterna själva verka för ökad elektrifiering - utan behov av snedvridande subventioner. Att minska Sveriges beroende av importerad olja och gas är dessutom givetvis bra för samhällsekonomin och försörjningsberedskapen alldeles oavsett den möjliga klimatnyttan. 
 


Debattartikel om "bonus-malus" i Expressen idag

2020-02-01

I dag har jag och åtta moderata riksdagskolleger en debattartikel med anledning av att Moderaterna ger beskedet att vi vill avskaffa dagens system med bonus-malus. Jag utvecklade ju även saken på bloggen igår där jag sammanfattade argumenten mot dagens system. Debattartikeln publioceras på nätet idag och om allt går som planerat kommer inlägget även i morgondagens papperstidning. Klicka på twitterinlägget nedan för att läsa.


 


Moderaterna vill skrota "bonus-malus"

2020-01-31

I dag meddelas det nya beskedet från moderaterna. Vi vill skrota bonus-malus-systemet. Detta är något jag och ett antal m-kolleger engagerat oss i ganska mycket det senaste året i takt med att vi sett allt fler negativa effekter av systemet. Droppen blev när det nya wltp-systemet för mätning av avgaser lades ovanpå befintligt bonus-malus-system, vilket fick helt orimliga effekter. Tanken med bonus-malus var god från början men modellen har slagit helt fel. Då måste man tänka om.

Bonus-malus slår hårt mot den som måste köpa nytt fordon men där det inte finns några "bonus-alternativ". Bland dessa kan nämnas många hantverkare och småföretagare och de som är beroende av bil med dragkrok för att kunna dra tunga släp. Systemet slår på detta sätt mot företagande, jobb och landsbygdens näringar. Vi har också sett hur husbilsbranschen säger upp personal på grund av helt groteska fordonsskatter på nya husbilar. Samtidigt ser vi att det svenska bonus-malus-systemet medfört en ökad export av elbilar till Norge - i praktiken bekostar svenska skattebetalare delar av omställningen av fordonsflottan i vårt grannland.

Utöver detta medför dagens system att de som redan har råd att köpa elbil får en bonus betalt av de som inte har råd att köpa en elbil. Det överför pengar till dem som har mycket från dem som har mindre och det överför pengar från landsbygden till städer och tätorter där de flesta elbilar köps.

Jag har tidigare även berättat att även Konjunkturinstitutet dömer ut bonus-malus. Det finns många skäl att skrota bonus-malus och göra om hela systemet i grunden. 

 


"Miljöpartiets drömmar om klimatdiktatur"

2020-01-30




I går hade Svenska Dagbladet denna ledartext med ovanstående rubrik (tyvärr låst). Det förvånade mig mycket att denna normalt så klimatalarmistiska tidning på ledarplats gick till så starkt angrepp mot Miljöpartiet. Det kändes befriande.

I ledaren skriver Jesper Sandström bland annat:

 

"Partiet har också en annan mer auktoritär sida. Den riskerar att vinna mark om diskussionen om klimatet blir allt mer apokalyptisk. Inom Miljöpartiet finns en obehaglig övertygelse om att de egna ideerna är så goda, de egna problemen så akuta, de egna lösningarna så överlägsna, att man kan kompromissa med demokratin för att nå sina mål."


Ledaren går sedan igenom ett antal märkliga uttalanden från ledande miljöpartister, bland annat från europaparlamentarikern Per Holmgren (som jag själv tidigare också uppmärksammat). Även andra miuljpartistiska fd ministrar får kritik. 

I slutet av ledaren kan man läsa:

 

"Problemet är alltså inte att klimatdiktatur eller grön kulturrevolution väntar över en natt, utan att Miljöpartiet är beredda att gå alldeles för långt i den riktningen, eftersom de är såövertygade om de egna lösningarnas nödvändighet. Det blir i bästa fall dyrt och verkningslöst, i värsta fall direkt skadligt för människan, miljön och ekonomin."


Jag kunde inte sagt det bättre själv. Eller, jag har ju faktiskt sagt det själv ett antal gånger genom åren och då fått enorm kritik från klimatalarmisterna för min hårda ton. Jag kan bara konstatera att allt fler börjar vakna. Klimatdebatten kan förhoppningsvis gå från extremism och alarmism till framtidstro. Men då måste övriga partier sluta lyssna på Miljöpartiet som samlar de mest extrema rösterna i klimatpolitiken.
 


Gymnasielagen har blivit en katastrof - S, C, MP och V måste ta ansvar

2020-01-30

Ni minns debatten för några år sedan när S/MP-regeringen med stöd av C och V införde den så kallade "gymnasieamnestin" som gav upp till 9,000 unga vuxna män utan asylskäl en chans att ändå få stanna i landet. Lagfördslaget totalsågades av lagrådet på ett sätt som troligen aldrig skådats tidigare i svensk politik, men ändå gick de fyra partierna vidare och drev igenom den nya lagen. Vi var många som varnade för följderna och efterhand har det kommit allt fler uppgifter som visar att vi hade rätt.


I dag kommer denna hemska nyhet - minst 1.200 unga ensamkommande, mest män, lever på gatan, försörjer sig genom prostitution, droghandel eller annan kriminalitet. Gymnasielagen gav många av dem rätt att stanna i landet trots avsaknad av asylskäl, men gav dem ingen rätt till bostad eller försörjning. Ingen verkar heller kontrollera nämnvärt om de studerar heller. Efter studierna har de några månader på sig att få jobb - annars ska de kastas ut. 

Hanteringen av detta ärende måste vara det sämsta som gjorts i svensk migrationspolitik. Ett slarvigt och ogenomtänkt lagförslag, som strider mot alla rättsprinciper, totalsågat av lagrådet och extermt rättsosäkert. Dessutom tog vi hand om människor utan asylskäl, men utan att se till att de har tak över huvudet och en försörjning att leva av. Lagen har skadat tilltron till svensk migrationspolitik och den har skadat de unga män som nu lever på gatan i vårt land. Allt blev fel. Nu måste de fyra skyldiga partierna - S, C, MP och V - ta ansvar för det de ställt till med. 

Bland dessa ensamkommande hemlösa verkar även finnas en del "papperslösa" alltså personer som gått under jorden efter avslagsbeslut. Dessa personer måste såklart letas upp och sedan skickas tillbaka till sina hemländer under ordnade former. Även i den frågan har regeringen visat svalt intresse. Priset blir ett alltmer skiktat parallellsamhälle där den allra lägsta nivån är människor som lever på gatan utan rättigheter, och där kriminalitet eller prostitution blir den enda utvägen.  

 


Media om min KU-anmälan av Anders Ygeman (S)

2020-01-30

Både P4 Sjuhärad och Borås Tidning uppmärksammar min KU-anmälan av statsrådet Ygeman.







 


Miljöpartiets aningslösa migrationspolitik

2020-01-30

Miljöpartites Lorentz Tovatt skrev detta på twitter gäromdagen. Jag tycker det är något av det mest aningslösa jag läst, till och med från en miljöpartist. Med den retoriken kommer varje orkan, översvämning eller torka någonstans i världen att plötsligt kunna utgöra asylskäl. Ja, frågan är om det går att söka asyl på grund av kyla om det är jättekallt, typ 20 minusgrader eller om kanske 30 plusgrader är asylskäl?  Vad är egentligen en "klimatflykting"? Ställningstagandet från FN:s flyktingorgan känns som ett tydligt politiskt inlöägg i klimatdebatten och inte som något seriöst sätt att hantera asylpolitik. Jag utgår från att Sverige aldrig kommer att ta beslut om att införa sådana asylskäl.


 


Jag KU-anmäler statsrådet Anders Ygeman

2020-01-29

Jag KU-anmäler nu statsrådet Anders Ygeman med anledning av de vilseledande uppgifter han spred på twitter (och i andra sammanhang) i höstas rörande skicket på reaktorerna Ringhals 1 och 2. Hela motiveringen, underlagen och bilagorna 1-2 finns i mitt blogginlägg om samma sak den 24/1 (se nedan). Till KU-anmälan har jag även bifogat detta utlåtande från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Sannolikheten för att KU ska gå på min linje är hög, KU har tidigare uttalat att statsråden ska lämna korrekt information även i sopciala medier. Mina KU-anmälningar tidigare år av såväl statsminister Löfvén som migrationsminister Morgan Johansson fick för övrigt framgång och dessutom stöd av ett, vad jag vill minnas, helt enigt KU. (Det är en av dessa två anmälningar som jag åberopar i näst sista stycket när det gäller KU:s praxis).  Även denna gång anser jag mig ha gott stöd och stabila underlag för min anmälan.

 
 


Detta trams tänker alltså alla partier utom M och SD rösta igenom idag

2020-01-29

I dag kommer riksdagen att rösta igenom en ny skatt på plastpåsar. Endast M och SD har reserverat sig mot dessa dumheter som sannolikt bara har som syfte att få in mer skatt - för några miljöargument finns knappast.

Jag har redan tidigare påpekat hur otroligt dumt och ogenomtänkt detta förslag är. Argumenten mot är många men jag nöjer mig med att nämna några av dem:

Syftet sägs vara att minska mängden plast som hamnar i havet - men det är inte de svenska plastpåsarna som förorenar haven utan plast från främst Asien där man dumpar sopor rakt i havet, sopor som sedan förs med strömmarna till andra delar av världen - inbklusive den svenska västkusten. Man talar också om att det är bra för klimatet med mindre plast - men om man tittar i en vanlig butik inser man att nästan alla varor idag är förpackade i engångsplastplast, ofta i flera lager. Det är knappast plastpåsen i kassan som är problemet - och den påsen är ofta till stor del gjord av sockerrörsstärkelse och därmed en av de mer miljövänliga "plastprodukterna" i butiken. Andra påsar tillverkas av återvunnen plast och är därför en viktig del av den cirkulära återvinningen av plastprodukter. De flesta påsar används dessutom många gånger och slutar sedan som soppåse som återvinns som energi. Det har också konstaterats att plastpåsar faktiskt är mer miljövänliga än både flergångspåsar av bomull/tyg och papperspåsar. Så precis alla argument för en svensk skatt på plastpåsar faller platt till marken.

När man sedan läser lagtexten (sammanfattad nedan) vet man inte om man ska skratta eller gråta. Läs texten och inse hur byråkraterna haft julafton på departementet! Sex riksdagspartier tycker alltså att detta är en vettig lagstiftning att införa. Det är nästan att man skäms å deras vägnar som riksdagsledamot. Men jag trycker såklart nej i likhet med alla mina moderata kolleger.
De som röstar för denna skatt förlöjligar i stället den viktiga debatten om miljövänlighet och hållbarhet.


 


Möte med Visita Väst

2020-01-29

I går kväll var alla västsvenska riksdagsledamöter inbjudna till branschföreningen Visita i Västsverige. Vi träffades på Visitas huvudkontor i Stockholm för en genomgång av branschens möjligheter och problem, och en god bit mat efteråt så som det anstår en branschorganisation som organiserar bland annat restaurangföretag.

Visita är en bransch och arbetsgivareorganisation för både hotell och restauranger, men också för cateringföretag och för den breda besöks- och turistnäringen såsom campingplatser, skidanläggningar, djurparker och mycket annat. Sammantaget är det en snabbt växande bransch som stadigt ökar omsättningen och där andelen exportintäkter (alltså utländska turister) också ökar.

Att införa en "turistskatt" som Socialdemokraterna lanserat är något som branschen inte uppskattar. Men man har också många andra lagar och regler som motverkar en utveckling av branschen. Att det krävs ett särskilt tillstånd för att starta ett hotell känns väldigt märkligt med tanke på att alla de krav som finns för ett sådant tillstånd redan finns med som villkor vid andra prövningar som en hotellägare måste gå igenom. Trots detta kostar ett hotelltillstånd 4.700 kronor. Att restauranger och pubar fortfarande år 2020 måste ha ett danstillstånd (!) för att människor ska få dansa är helt absurt. Och nya regler om att ursprungsmärkning av råvaror måste anges skriftligt i menyerna är oerhört kostsamt eftersom man ofta köper in från olika ställen och då måste trycka om menyerna hela tiden - uppgifter om matens ursprung borde kunna lämnas muntligen vid förfrågan från gästen, precis som man gör angående exempelvis allergier. 

Vi berörde såklart också reglerna om gårdsförsäljning av alkohol som nu en majoritet i riksdagen uttalat att regeringen ska ta fram. Men ännu händer inget och det var helt uppenbart igår att det främst är Miljöpartiet som sätter sig på tvären och blockerar detta med den märkliga motiveringen att det skulle strida mot EU:s regler. Detta är en ohållbar invändning - Finland har redan regler om gårdsförsäljning av alkohol och det har gått alldeles utmärkt utan att avveckla Alko, deras motsvarighet till vårt Systembolag.

Vi pratade också infrastruktur. Visita var tydliga med att alla transportslag behövs - bil, tåg, flyg och båt. Många besöksmål ligger avsides och behovet av ett fungerande vägnät är stort om man ska kunna utveckla sin näring.

Det blev också ett intressant samtal om arbetskraftsinvandring. Många nischade restauranger har behov av att importera kockar till Sverige för att få rätt kunskap. Samtidigt kan det uppfattas som märkligt att man behöver anställa städare och vanlig kökspersonal eller restaurangbiträden från utlandet när det går många lågutbildade arbetslösa. Men om ingen i landet söker dessa jobb måste ju företagen söka personal utomlands. Det måste gå att hitta ett fungerande system där arbetskraftsinvandring av nyckelpersonal inte försvåras, samtidigt som arbetskraftsinvandring inte används på ett sätt som motverkar att få arbetslösa i arbete. Detta måste göras utan att slå undan benen på företagen - bästa sättet att motverka arbetskraftsinvandring av lågutbildad arbetskraft är att se till att de arbetslösa i Sverige söker jobben. Och då måste man se över regelverken för de arbetslösa och öka drivkraften att ta de jobb som finns.

Det finns mycket att göra för att fortsätta utveckla besöksnäringen i Sverige och det är bra att påminnas om detta ibland.


Hotar klimatförändringar den finansiella stabiliteten?

2020-01-28



I dag hade finansutskottet utfrågning med Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden om hot mot den finansiella stabiliteten. Mycket är återkommande vid dessa utfrågningar, exempelvis stabiliteten i banksektorn, hushållens skuldsättning, utvecklingen på bostadsmarknaden, kreditgivning till näringslivet, ränteläget och andra viktiga parametrar. Alltid intressant.

Men vid utfrågningen deltog även finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och han kunde såklart inte låta bli att ägna det mesta av sin talartid åt det hot han och andra menar finns mot finansmarknaderna till följd av klimatförändringar. Och så är det möjligen - om det blir  dramatiska förändringar av klimatet så påverkar det såklart både hushåll och företag. Vissa kommer att tjäna på det och andra förlora. Sådant kan skapa obalanser på de fiansiella marknaderna.

Men Bolund gjorde några påståenden som jag starkt ifrågasätter. Det första var att han förutspådde mycket kraftigt ökade försäkringskostnader till följd av klimatförändringar. Detta är något många hotar med i debatten, översvämningar, skogsbränder, stormar osv påstås bli fler och värre om klimatet blir varmare.

Hittills syns dock inget av detta, statistiken visar tvärtom att stormar och oväder ligger ganska stabilt över åren,. havsnivåerna stiger ungefär som tidigare och arealerna mark som brinner globalt blir mindre över tid, inte minst i USA. Och hittills syns faktiskt inget av några stigande samhällskostnader heller. Här är statistik från världens största återförsäkringsboilag Munich RE, hämtat från en rapport man presenterade 2017 över världens försäkringskolstnader för väderkatastrofer, relaterade till total BNP åren 1990-2017. Det är en tydlig trend mot minskade kostnader, även om det varierar mellan åren. Per Bolunds hotfulla påståenden om stigande kostnader känns därmed mer som osäkra framtidsprognoser.


 

Bolund framförde också åsikten att vissa placeringar efter hand "kommer bli värdelösa", och uppenbarligen syftade han på investering i verksamheter som medför koldioxidutskläpp. Han nämnde särskilt cementindustrin. Mycket märkligt tycker jag med tanke på att han och MP stenhårt driver byggande av höghastighetsjärnväg. Denna järnväg byggs på tjocka gjutna betongblock för att skapa stabilitet, till skillnad från vanlig järnväg som byggs på syllar. Om vi ska bygga höghastighetsjärnväg i Sverige kommer cement och betongindustrin att få ett enormt uppsving och tjäna massor av pengar, trots att det är den verksamhet som kanske släpper ut mest koldioxid av alla industriprocesser.
 


Ulf Kristerssons möte med Bensinupproret väckte positiva reaktioner

2020-01-28

Detta facebookinlägg från Bensinupproret förra veckan, som jag sedan själv delade på twitter, fick mycket uppskattning i Bensinupprorets nätverk. Att en av partiledarna tar sig tid att träffa Bensinupproret och lyssna borde vara en självklarhet, men uppenbarligen är det inte det. Vad jag förstår är Ulf Kristersson den ende av partiledarna som gjort detta. Moderaternas linje att sänka drivmedelsskatterna med en krona per liter i årets budget visar också att vi tar frågan på allvar.

 


 


"Vad f*n får jag för pengarna?

2020-01-27

En viss företagsledare myntade detta uttryck, och det blir allt mer använt i samhällsdebatten som reaktion mot allt högre skatter på allt mer, samtidigt som välfärden går kräftgång på många områden. I längden är det såklart orimligt att ständigt plocka av medborgarna allt mer skatt, samtidigt som samhället inte levererar den välfärd och samhällsservice människor förväntar sig. Sverige är ett av de 2-3 länderna i världen med högst skattetryck. Men människor upplever allt oftare att vi inte är ett av de 2-3 länder i världen som erbjuder bäst välfärd.  

I grunden handlar allt om prioritering. Om vi använde alla dessa skattepengar till rätt saker skulle det med råge räcka till världens bästa sjukvård, skola, äldreomsorg och sociala omsorg. Och det skulle räcka till en betydligt starkare och effektivare polis och ett bättre fungerande rättsväsende. Och till ett större försvar. 

Men Sverige har valt annorlunda. Vi är ett av 3 länder i världen som ger störst andel av BNI till bistånd (som vi ofta inte har koll på alls). Vi är ett av de länder i världen som satsar mest av skattepengarna på klimatåtgärder (med ytterst tveksam effekt dessutom). Vi är det land i EU som tagit emot flest antal asylsökande per capita (och sannolikt dessutom gett dem de mest generösa ekonomiska ersättningarna i Europa eller rent av världen). Och nu riskerar vi också att bli ett av de länder i EU som betalar allra högst medlemsavgift till EU. 

I det lilla behöver jag knappast nämna elcykelpremier, ny jämställdhetsmyndighet, genusforskning, friår, "familjedagar", konstprojekt för maskar och skalbaggar (!), byggsubventioner och ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder och mycket annat. Allt enligt regeringen viktigare än skola, sjukvård, äldreomsorg och polis.

Frågan är hur mycket av skattepengarna som blir kvar till välfärden för alla dem som bor i vårt land? Jag ställde frågan på twitter och har fått nära 3.000 reaktioner på bara tre dagar. Det är ovanligt mycket och visar att frågan engagerar.

För mig är det viktiga att prioritera. Det är mitt mantra även i interna diskussioner. Och i dag är moderaterna det parti som prioriterar tydligast i statens finanser. Vår extra ändringsbudget var ett bra exempel på det, vår budgetmotion i höstas likaså. Vi omfördelar pengar från det som är mindre viktigt till det som är centralt för vårt samhälle - välfärden i kommunerna, sjukvården och polis/rättsväsende. I den kommande vårbudgeten kommer vi att fortsätta på denna väg.

Med en moderat budget skulle färre fråga sig vad f'n får jag för pengarna.

 

Nej, inte plusgrader på Grönland - men det var rekordkyla 2 januari i år

2020-01-25

Jag hamnade i en mycket märklig diskussion på twitter idag. En välbekant vänster-klimatalarmist påpekade att det minsann är plusgrader på Grönland mitt i vintern, och att det "brukar vara ännu högre temperaturer". Men han hade inte tagit fram temperaturuppgifter från den stora ön Grönland alls. Däremot från stadsdelen Grönland i Olso. Jag kunde visa för honom att det tvärtom är väldigt kallt på Grönland just ju.

  

           


Så nej, det är inte plusgrader på Grönland. Faktum är att det tvärtom är ovanligt kallt på ön denna vinter. Den 2 januari slogs faktiskt köldrekord på Grönland - minus 66 grader på Summit Station. Så kallt har det aldrig varit sedan mätningarna började. Aldrig någon dag någon månad någonstans på Grönland. Det är bara att konstatera att samtidigt som det är en ovanligt mild och snöfattig vinter i södra delen av Skandinavien så är det alltså rekordkallt på Grönland.  

Måste samtidigt ställa en nyfiken fråga - var det någon från media som uppmärksammade detta köldrekord? Jag har förgäves sökt på google efter någon liten nyhet om saken, men förgäves. Inte minsta lilla notis någonstans. Frågan är varför? 


Talade regeringen osanning om den rostiga bottenplåten på Ringhals?

2020-01-24

En del i den politiska striden om stängningen av Ringhals 1 och 2 har varit att flera regeringsföreträdare och många kärnkraftsmotståndare framhållit att reaktorerna fallit för åldersstrecket och att det finns allvarliga rostskador i anläggningarna. Så här skrev exempelvis inrikesminister, Anders Ygeman på twitter vid två tillfällen i december: 


  

Det märkliga är att uppgifterna verkar vara helt fel. Bilderna är gamla och de aktuella rostskadorna reparerades 2015-16. Detta påpekas av den ansedda kärnkrafts och energiexperten Torsten Dilot i detta inlägg på LinkedIN, och bekräftas även i denna rapport från Ringhals som beskriver hur reparationen genomfördes 2015-16. Här ett utdrag från Dilots text:


 

Det har ju också dykt upp en företagsintern rapport från Vattenfall daterad 2016 som sägs visa att både Ringhals 1 och Ringhals 2 är i gott skick och skulle ha kunnat drivas vidare utan några större investeringar. Påståendet att reaktorerna har tjänat ut är i så fall felaktiga. Ändå är det detta som till stor del använts som argument för besluten att stänga reaktorerna i förtid. Det senaste riksdagsbeslutet i frågan (i onsdags) förlorade vi som ville förlänga drifttiden med en enda rösts marginal (174-173).

Jag kommer att gå vidare med detta ärende på lämpligt sätt. Att Ringhals 1 och 2 kan ha stängts ned baserat på falska uppgifter om anläggningarnas status är oerhört allvarligt, både ur ekonomisk synpunkt och när det gäller svensk elförsörjning och klok miljöpolitik.


Intervjuad i Morgonekot om M-nej till att ge EU nya inkomstkällor

2020-01-24

Jag är ju ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden och har fått partiets uppdrag att vara en "förbindelselänk" mellan utskotten när det gäller EU:s långtidsbudget och förhandlingarna om den svenska avgiften. Jag är därför med på alla möten i EU-nämnden där viktigare frågor rörande EU:s budget och den svenska avgiften behandlas. Jag sitter också med i Rksdagens särskilda beredningsgrupp som består av ledamöter från samtliga partier. EU-frågorna tar allt mer av min tid, och det är minst sagt ett snårigt politikområde - men också viktigt. Det handlar om mycket stora pengar för svensk del om vi lyckas bra eller dåligt i förhandlingarna.

I går blev jag intervjuad av Dagens Eko och idag sänds delar av detta i Morgonekot. Ämnet är Moderaternas syn på de pågående diskussionerna och förhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget, den framtida svenska EU-avgiften och vår syn på att EU ska få ta in pengar på nya sätt.

Fokus i intervjun var om EU ska få ta in nya "egna medel" (något missvisande begrepp eftersom det inte handlar om att ge EU direkt beskattningsrätt, utan bara nya sätt att beräkna medlemsstaernas avgifter). Bland annat har det diskuterats en avgiftsgrund som gäller försäljning av utsläppsrätter och en om en avgift baserad på mängden plastavfall. Moderaterna avvisar detta av preincipiella skäl. Båda dessa nya beräkningsmodeller kan i och för sig innebära att Sverige kommer bättre ut än andra länder, men det innebär ingen garanti alls för att dessa nya sätt att beräkna EU-avgiften gör att den totala svenska avgiften blir lägre. Det kan lika gärna bli så att dessa nya pengar bara läggs ovanpå de övriga EU-avgifter man vill ta in. Det kan också bli ett sätt för EU att motivera att Sverige får avstå från vissa av tidigare framförhandlade reabatter på den svenska avgiften. Vi tycker det är ett vågspel från svensk sida att öppna upp för detta.

Det finns samtidigt en risk för Sverige att säga ja till nya sätt att ta in pengar till en ständigt växande EU-budget. Om vi säger ja till dessa nya sätt att ta in avgifter öppnar vi också upp för framtida nya kreativa förslag till nya intäkter från dem som vill se en snabbt växande EU-budget. Regeringen har tidigare framhållit att dagens system att beräkna EU-avgifterna efter varje lands BNI till viss del verkar återhållande på EU:s utgifter, och det är en linje vi tidigare varit ganska överens om i riksdagen. Nu har en majoritet av partierna bytt fot och öppnar i vart fall för en diskussion om nya avgftsbaser.

Moderaterna har reserverat sig mot detta i EU nämnden. Vi har inte sett något skäl att byta åsikt. Även KD och V har reserverat sig med lite olika motivering. Alla övriga partier sa ja till att öppna upp för nya intäktskällor för EU.

I den längre intervjun framhöll jag också att Moderaterna står fast vid vår tydliga linje, som vi även drev i EU-valrörelsen. Den svenska EU-avgiften i andel av BNI ska inte öka. Vi har både i höstas och nu senast härom veckan fått stöd i EU-nämnden för två olika moderata initiativ som värnar den strikta svenska linjen.

Det första initiativet var en tydligare skrivning om att regeringen ska verka för att den svenska EU-avgiften inte ska öka. Denna tydliga linje har bekräftats av statsministern i EU-nämnden och det är nu Sveriges officiella linje.
 
Den andra initiativet var att vi fick stöd av EU-nämnden när det gäller EU:s planer på att inrätta en ny klimatfond. Moderaternas initiativ innebär att EU i så fall får finansiera denna fond inom ramen för befintlig budget och inte genom högre EU-avgifter. Finansministern bekräftade häromdagen att detta är den svenska linjen.
 
Det är också viktigt att inte glömma att det alltid är EU:s medborgare som betalar EU:s kostnader, oavsett hur avgifterna beräknas och fördelas mellan länderna. Vi moderater lovade i EU-valet att vara en stark och tydlig röst för en återhållsam EU-budget som prioriterar rätt saker. Och att vi vill hålla nere den svenska EU-avgiften. Vi håller vårt löfte. För oss är det lika viktigt att värna skattebetalarnas pengar i EU som i den svenska statsbudgeten, och lika viktigt att prioritera vad man använder pengarna till.


Inte ens utredning om kriminalisering av medlemskap i terrororganisation

2020-01-23

I går röstade riksdagen om att antal förslag om skärpt lagstiftning mot terrororganisationer. Ett regeringsförslag röstades igenom, och det är resultatet av ett krav från en riksdagsmajoritet (med bland annat M) som krävt denna förändring av regeringen i ett så kallat tillkännagivande. I propositionen föreslår regeringen ett särskilt straffansvar för den som har vissa former av samröre med en terroristorganisation om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen.  Även finansiering omfattas av straffansvar. Samtliga partier utom Vänsterpartiet röstade för detta. Vänsterpartiet menar att det nya straffansvaret strider mot föreningsfriheten (!).

Tyvärr röstade riksdagen samtidigt ned flera kloka förslag från olika partier. Värst var att man sa nej till förslag från M, SD, KD och L om att  regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag som kriminaliserar deltagande i en terroristorganisation. Detta förslag fick stöd i justitieutskottet, men på grund av annan majoritet vid riksdagsomröstningen förlorade förslaget med en rösts marginal eftersom reservationen från S, C, V och MP vann. I en del länder är detta redan gällande lag, men inte ens en utredning av detta ville vänstermajoriteten (S, C, V och MP) ha! Sverige fortsätter tyvärr utmärka sig som ganska tandlöst mot dessa terrororganisationer. 


 


Minnesceremoni i riksdagen för förintelsens offer - och debatt i Radio 7

2020-01-23

I dag hölls för 14:e gången en minnesceremoni för förintelsens offer i Riksdagen. Det blev återigen vad det verkar rekordstor uppslutning, alla åtta partier närvarade och minst elva överlevare från koncentrationslägren fanns i lokalen. Dessutom ambassadörer och representanter  från 29 olika länder. En värdig och högtidlig ceremoni. 





I eftermiddag hade jag även en debatt i Radio Sjuhärad med Petter Löberg (S) som var djupt kritisk till att Sverigedemokraterna ingår i Riksdagsnätverket Minnet av Förintelsen. och att man närvarade vid dagens ceremoni. Löberg kallade SD för nynazister i radion (ganska anmärkningsvärt enligt min åsikt) och han tyckte inte de skulle få vara med vid manifestationen. Jag invände att det tvärtom är viktigt att en sådan ceremoni i riksdagen till minne av Förintelsen och mot antisemitism, och där talmannen medverkar, också har öppet stöd av samtliga åtta folkvalda partier i riksdagen. Jag tycker det varit mycket illa om något parti valt att inte delta - vilka signaler hade det skickat ut i samhället?
 


Marks kommun kommer att få ännu mera

2020-01-23

I veckans nummer av Markbladet har jag och moderaternas oppositionsråd i Mark, Tomas Johansson, detta debattinlägg. Men som alla vet enades idag oppositionen om ett gemensamt förslag som, tillsammans med de pengar regeringsunderlaget kände sig pressade att utlova i kommande vårbudget medför att kommunerna kommer att få ännu mer pengar, hela 7,5 miljarder extra i år (om regeringen står fast vid sitt löfte). För Marks kommun innebär detta att det sannolikt blir betydligt mer i tillskott än de 7 miljoner vi nämner i artikeln.

 
 


Oppositionen har enats om förslag till extra ändringsbudget

2020-01-22

Moderaterna har nu lyckats ena oppositionen i Sveriges Riksdag om en extra ändringsbudget. M, KD, V har förhandlat klart om innehållet och finansieringen. SD sa redan från början att de köpte Moderaternas första förslag rakt av, medan V och KD ville förhandla om saken. SD har idag upprepat att de ställer sig bakom det nya förhandlade förslaget.

Den extra ändringsbudgeten innebär att vi, utöver regeringsunderlagets nya förslag i helgen om fem miljarder extra till välfärden, ger ytterligare 2,5 miljarder till välfärdens kärna. Totalt blir det alltså ett tillskott på 7,5 miljarder till kommuner, regioner och rättsväsende i år om regeringsunderlaget står fast vid sina löften i helgen om 5 miljarder extra i vårbudgeten.

De nya 2,5 miljarder som nu tillförs finansieras i huvudsak genom slopat friår och att det så kallade ingångsavdraget (lägre arbetsgivareavgifter för främst nyanlända) inte införs. Att oppositionen på detta sätt stoppar två dåliga förslag i regeringsunderlagets 73-punktprogram är givetvis välkommet i sig.

Moderaternas initiativ till räddningspaket blev alltså till slut hela 7.5 miljarder extra till välfärdens kärna, till följd av att vårt förslag pressade regeringsunderlaget att själva utlova mer pengar i vårbudgeten. 

Vi moderater har nu lyckats få igenom att skattebetalarnas pengar kan gå till exempelvis lärare och undersköterskor i stället för till friår och andra tveksamma satsningar. Vi hade såklart gärna sett besparingar även på biståndet, men detta accepterades inte av V och KD, så den frågan får vi återkomma till.


Skriver i Borås Tidning idag

2020-01-22

I dag skriver jag i Borås Tidning om moderaternas försök att skapa en majoritet i riksdagen för en extra ändringsbudget för att tillföra kommunerna och rättsväsendet mer pengar. Att regeringsunderlaget vill tillföra mer pengar i vårbudgeten är positivt, men det förändrar inget när det gäller vår syn på extra ändringsbudget. Vårbudgeten behöver satsa mer på välfärden alldeles oavsett.

I artikeln berättar jag att vårt moderata förslag skulle ge Borås kommun 23 extra miljoner, Mark 7 miljoner, Ulricehamn 5 miljoner och för Vårgårda, Herrljunga, Bollebygd, Svenljunga och Tranemo handlar det om ca 2-2,5 miljoner extra per år. Västra Götalandsregionen skulle dessutom få 150 miljoner extra.


 

Moderat krav skärpte upp Sveriges linje kring EU:s nya klimatfond

2020-01-21     

När EU-nämnden hade sammanträde med finansministern nyligen lyfte vi moderater frågan om EU:s planer på att inrätta en ny gigantisk "klimatfond". Tanken är att planen totalt, inklusive nationella och privata investeringar ska omfatta 10.000 miljarder kronor. Gigantiska pengar.

Oron vi moderater hyser är att EU ska försöka lägga kostnaderna för denna "klimatfond" utanför EU-budgeten, vilket skulle öka medlemsstaternas kostnader. Från moderat sida menar vi att om EU ska bygga upp en sådan fond får man samtidigt finansiera det genom att minska kostnaderna för något annat. Detta var också det besked vår moderate andre vice ordförande i EU-nämnden, Jessika Roswall, framförde vid mötet. Från övriga partier var intresset för frågan svalt, men den moderata linjen fick stöd av EU-nämnden.

I dag kan jag konstatera att finansministern uttalar sig helt i enlighet med denna moderata linje i en intervju i Aftonbladet.

Moderaterna kommer fortsätta att noga bevaka frågan om EU:s budget och den svenska EU-avgiften. Det handlar om mycket stora pengar. Som moderaternas ansvarige för frågan i Finansutskottet kommer jag att har stort fokus på detta. I höstas fick vi igenom skärpta skrivningar kring den svenska inställningen till EU-avgiften, och finansministerns tydliga besked om Sveriges inställning till klimatfonden var ännu en seger för en restriktiv linje kring den svenska EU-budgeten. Moderaterna har en viktig uppgift att värna de svenska skattebetalarnas pengar.


 


Med dagens regering behövs inga ytterligare gycklarprojekt

2020-01-21     

Regeringen har ofta en väldigt högtravande retorik när det gäller svensk klimatpolitik. Sverige ska "gå före" och "vara ett föredöme för andra länder". Retoriken känns allt mer ihålig i takt med att tunga instanser såsom Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen dömer ut klimatsatsningarna som inneffektiva eller rent av meningslösa. Dessutom väldigt dyra - om man har som mål att minska utsläppen av koldioxid får man betydligt mindre effekt per satsad krona på åtgärder i Sverige jämfört med åtgärder utomlands. Ändå står enormt kostnadskrävande svenska insatser överst på regeringens lista, insatser som driver upp elpriser, drivmedelspriser och skatter för svenska folket.

I går rapporterade Svenska Dagbladet (tyvärr låst artikel) att regeringen och Natrurvårdsverket inom ramen för "Klimatinitiativet" satsat på gycklarföreställningar (!) "för att kraftigt minska utsläppen". Ett annat projekt är "Klimatångestterapi" (!) som enligt projektets egna beräkningar kommer att minska utsläppen med 0,1 kilo koldioxid per satsad krona (fråga mig inte hur man kommit fram till detta). 

Tidigare har Slöseriombudsmannen och dess följare utsett regeringens klimatpolitik som 2019 års värsta slöseri med skattemedel. Och då ska man veta att det var en hård konkurrens med ett antal andra vansinniga sätt att hantera våra skattepengar.

Detta är också en av anledningarna till att Moderaterna skär bort en del av de så kallade "klimatsatsningar" som regeringen gör. Samtidigt styr vi över mer till insatser utomlands där pengarna, förutom att minska utsläpp, även kan gynna tillväxt, välstånd, hälsa och miljö i fattiga länder. Moderaternas besparingar på detta område frigör massor av pengar till välfärden och rättssystemet, och Miljöpartiets påstående att det "hotar klimatet" faller på sin egen orimlighet. 

Och en sak är klar. Med dagens regering behövs inga ytterligare gycklarprojekt.

 


Dagens Opinion uppdaterar listan över de "hetaste opinionsbildarna"

2020-01-20     

Dagens Opinion listar varje vecka det de kallar för de "hetaste opinionsbildarna". Med detta avser de twitter. Det är såklart smickrande att få vara med på topplistan och kunna försvara min femteplats.


Regeringsunderlaget pressat - underkänner sin egen budget

2020-01-20     

Regeringsunderlaget ("jökpartierna" S, C, MP och L) höll i förmiddags en gemensam presskonferens där man meddelade att man nu går på oppositionens linje och säger sig se behoven av mer resurser till kommunerna, sjukvården och rättsväsendet. Presskonferensen väckte dock en mängd frågor, och det blev uppenbart att de fyra partierna endast var ense om att det behövs mer pengar och att man "ska återkomma" om detta i vårbudgeten, men att man inte hade några besked om hur man ska finansiera det hela.

En fråga man direkt ställde sig var om det man utlovar verkligen är helt nya pengar eller om man bara omfördelar statsbidrag mellan åren? Är det kanske de utlovade förstärkningarna 2021 som tidigareläggs till 2020 och blir det i så fall mindre tillskott 2021?

Finansieringen är också ett frågetecken. Moderaternas förslag, som vi redan fått stöd för i sin helhet från SD och nu förhandlar om med V och KD, är ju fullt ut finansierat. Vi sparar på biståndet, säger nej till fler extratjänster, skrotar friåret, stopp för det nya ingångsavdraget för nyanlända och reducering av byggsubventionerna. Allt är saker som kan genomföras omedelbart. Regeringsunderlaget däremot har ju redan spenderat hela budgetutrymmet på annat, vlket gör att man inte har några pengar till sina nu utlovade satsningar i vårbudgeten. Än värre är det att konjunkturen nu viker och skatteunderlaget minskar, vilket gör utrymmet för ofinansierade satsningar ännu mindre. Är det skattehöjningar som ska finansiera det hela, eller vad tänker man spara på i stället? 

Den viktigaste frågan är dock den jag ställt i tidigare inlägg. Hur kommer det sig att de fyra "JÖK-partierna" nu plötsligt inser att välfärden behöver mer resurser? Detta påpekade alltså vi moderater redan i höstas och vi har med det i vår budgetmotion. JÖK-partierna däremot röstade igenom sin budget så sent som veckan före jul (!) med alldeles för lite till välfärden. Nu efter jul, bara ett par veckor in på det nya året inser de att välfärden behöver mycket mer resurser. Vad är det som fått dem att ändra sig under bara några veckors julledighet? Förklaringen är såklart  att oppositionens samlade tryck tvingar dem att agera. Och då måste de ju medge att de gjorde för lite i höstens budget.

I dag har vår ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson meddelat media att oppositionen fortsätter diskussionerna trots dagens besked från regeringsunderlaget. Det är alldeles för mycket frågetecken och vi anser att kommunerna, sjukvården och rättsväsendet behöver tillskott nu och inte till sommaren eller hösten, samt att det måste bli tydligt hur mycket som tillfaller varje kommun så att man kan planera sin ekonomi. Vi vill också se hur de fyra "jök-partierna" ska finansiera sina tillskott.


Reseberättelse från semester i Gambia och Senegal

2020-01-18

         

Nu är min reseberättelse från semestern i Gambia och Senegal klar. Massor av bilder och förhoppningsvis intressant information finns nu samlat på denna sida.
 


Sluta använda svenska bilister och svensk landsbygd som kassako!

2020-01-18

I går hade jag och min riksdagskollega Lars Beckman (M) denna debattartikel i Gefle Dagblad. Ämnet engagerar. Redan har vi fått 1.400 (!) instämmanden på facebook och 171 delningar av inlägget! 
 

 
 


Fantastiskt

2020-01-16

I dag presenterar Dagens Opinion en sammanställning över de rikspolitiker som väckt mest reaktioner på twitter under förra året. Det är fyra moderater bland topp fem, och själv är jag ohotad tvåa med över 860.000 reaktioner under 2019. Det är nästan ofattbart många och det fantatiskt kul!

Det är ju inte svårt heller att förstå varför vänster/vänsterliberala medier och skribenter gör precis allt för att försöka angripa och smutkasta mig och andra moderater på denna topplista med alla tänkbara metoder. Det är väl priset för att synas.


 

Läget i svensk ekonomi försvagas

2020-01-16

I dag höll finansminister Magdalena Andersson en presskonferens där hon meddelar att regeringen justerar ned prognosen för tillväxten och justerar upp prognosen för arbetslösheten kommande år. Sammantaget innebär detta att skatteintäkterna sjunker samtidigt som statens kostnader för ersättningssystemen ökar. Vid tisdagens presskonferens om vårt moderata Räddningspaket för välfärd och trygghet gjorde moderaterna samma bedömning och visade bland annat dessa bilder. De första två visar siffror över arbetslöshet och tillväxt, de kommande visar antalet anställda inom kommunsektorn, samt hur kommunernas skattekraft väntas öka kommande år - långt under det som krävs för att klara löneökningarna.:Sjölvklart är det viktigt att kommunerna alltid effektiviserar och att personalen minskar behöver inte vara fel - om det inte går ut över välfärden vilket vi tyvärr ser mnga tecken på idag. Att säga upp personal inom älderomsorg och sjukvård är orimligt i ett läge där man redan är hårt pressade.








Självklart har kommunerna samtidigt ett stort ansvar för att själva hålla i pengarna och prioritera klokt. Kanske behöver man inte bygga den där nya rondellen eller den nya ishallen just nu? Kanske kan man skjuta på renoveringen av kommunhuset? Det är också viktigt att ställa tydliga krav i bidragssystemen, exempelvis att villkora försörjningsstödet med att personer i arbetsför ålder också anstränger sig för att söka jobb eller bli anställningsbara, att man arbetar förebyggande för att unga inte ska bli långtidsarbetslösa. Samtidigt är det viktigt att staten tar ansvar för de uppgifter man lägger på kommunerna, exempelvis för mottagandet av nyanlända. Idag ersätts kostnader bara de två första åren och vi tycker detta borde förlängas. Det känns också märkligt att statens budget går med stora överskott samtidigt som kommunerna och sjukvården går på knäna ekonomiskt och tvingas säga upp folk. Detta är sammantaget bakgrunden till det Räddningspaket som vi tog initiativ till denna vecka (se föregående inlägg)


Varför vaknar JÖK-partierna så sent när det gäller resursbrist i välfärden?

2020-01-16

I dag presenterade vi moderater vårt Räddningspaket för välfärd och trygghet för finansutskottet. Det är ett grundligt utarbetat dokument med full finansiering av de stora snabba tillskott vi vill göra till kommunerna, sjukvården, polisen och rättsväsendet.  Här är en sammanfattning. Allt finansieras genom omprioriteringar, och vi höjer såklart inga skatter (i vår stora budgetmotion föreslår vi tvärtom större skattesänkningar än något annat parti).

Förslaget är formellt sett oproblematiskt att väcka och det är utformat efter alla konstens regler för att riksdagen ska kunna ta beslut om det utan problem.  Nu får partierna lite tid att fundera och eventuellt återkomma till oss för diskussioner om eventuella ändringar eller tillägg i vårt förslag. Med lite tur kommer vi att kunna samla en majoritet för ett bra slutresultat där M, KD, SD och V gemensamt röstar lika.

Efter utskottsmötet var det stort intresse från medias sida utanför finansutskottets sessionssal. Här intervjuas samtidigt Elisabeth Svantensson (M ) och Ulla Andersson (V).

Man kan konstatera att även "jök-partierna", alltså S, C, MP och L, nu i media meddelar att man delar övriga partiers bedömning om att framförallt välfärden behöver mer pengar. Alla fyra säger också att man kommer att återkomma till detta i de traditionella budgetarna - alltså vårändringsbudgeten eller den stora budgetpropositionen nästa höst. Från moderat sida tycker vi detta är helt oacceptabelt långsam hantering. Uppsägningarna inom sjukvård och omsorg pågår för fullt, och även inom rättsväsendet hotar uppsägningar om man inte får mer pengar. Tillskotten till dessa områden behöver komma nu, och med våra förslag är det inte orimligt att det kan ske redan den 1 mars. Om vi ger detta besked nu skulle många uppsägningar kunna dras tillbaka och planerade uppsägningar stoppas.

Det är också konstigt att de fyra JÖK-partierna plötsligt nu inser att det behövs mer resurser. Detta sa vi moderater redan i höstas och vi tillförde det i vår budgetmotion. JÖK-partierna däremot röstade igenom sin budget så sent som veckan före jul (!) med alldeles för lite till välfärden. Nu efter jul, bara 16 dagar in på det nya året inser de att välfärden behöver mycket mer resurser. Vad är det som fått dem att ändra sig på mycket under bara några veckors julledighet?

Det stora problemet för JÖK-partierna är också att de redan förbrukat hela budgetutrymmet till bland annat ökat bistånd, införande av friår, utökning av de kritiserade extratjänsterna, fler ineffektiva klimatsatsningar och nya tveksamma arbetsmarknadssubventioner, Detta är saker vi moderater skär ned på för att få mer pengar till välfärden och tryggheten. JÖK-partierna vill behålla detta och samtidigt varnar nu finansministern för sämre tider, lägre tillväxt och högre arbetslöshet (mer om detta i nästa inlägg). Det betyder att skattintäkterna minskar och kostnaderna för ersättningssystemen ökar. Frågan är hur JÖK-partierna ska kunna finansiera mer pengar till välfärden? Kommer man kunna enas om besparingar eller väntar stora skattehöjningar? Risken är stor att det bara kommer dras i långbänk och att inget händer, samtidigt som välfärden och rättssystemet tvingas göra sig av med personal när de egentligen skulle behöva anställa fler.  

 


Skatten borde sänkas för alla pensionärer

2020-01-16

I dag har jag detta debattinlägg i Markbladet (klicka för läsbar storlek).




 


Jag ställer en interpellation om ny avgift för virkelsupplag

2020-01-15

Alla talar idag varmt om de gröna näringarna, hur vi ska använda mer biobränslen, bygga mer i trä och hur mycket skogsnäringen betyder för svensk ekonomi. Samtidigt pågår ett närmast obegripligt angrepp på hela den svenska skogsnäringen från regeringen och dess myndigheter. Vi ser hur myndigheter på olika sätt motverkar all avverkning i stora områden av "miljöskäl" utan att markägarna kompenseras. Vi ser ständigt stigande drivmedelspriser som gör avverkning och transporter allt dyrare. Vi lever dessutom hela tiden under hotet om lastbilsskatter som skulle driva upp kostnaderna ytterligare. Och då har jag inte ens nämnt alla andra beslut som är landsbnygdsfientliga för alla de människor som lever och verkar i dessa gröna näringar. 

Som om detta inte skulle räcka kommer nu nyheten om att Trafikverket från och med nästa år tänker ta ut en avgift för varje tillstånd för att få lägga upp virke längs vägarna efter avverkning i avvaktan på transport tillsågverken eller massafabriken. En avgift på 2.900 kronor betyder knappast så mycket för en stor skogsägare men för en liten kan det äta upp en stor del av vinsten.


                                

Jag äger själv en ytterst minimal skog på ett par hektar. Efter Gudrun tvingades ta jag hand om en hel del stormfällt virke. Kostnaden för att ta hand om röran åt nästan upp hela det belopp jag fick betalt för träden (och då var de ändå i bra kvalitet). En avgift på 2.900 kronor för att få ett tillstånd att lagra virket när avägen några veckor hade gjort att jag gått minus. Och så här ser det ut får många små skogsägare, inte minst när det handlar om gallring - det blir inte så väldigt mycket att sälja, men väldigt mycket arbete, och en avgift på 2.900 kronor kan förstöra hela kalkylen.  

Man kan också fråga sig varför det ens behövs tillstånd för att lagra virke på en äng intill en väg, särskilt när det är på en egen mark. Jag vet ingen idag ute på landet som ens söker tillstånd och det lär nog knappast bli fler med den nya avgiften. Det borde räcka med tydliga regler om att virke och annat inte får läggas upp så att det hotar trafiksäkerheten.

Vad blir nästa steg? Avgift för att lägga upp höbalar på egen mark? Avgift för att parkera skördetröskor eller traktorer längs vägarna? Hur långt ska svensk byråkrati och avgiftsraseri gå?


Jag har idag lämnat in nedanstående interpellation till infrastrukturministern som är den ansvariga för denna fråga eftersom avgiften tas ut av en av hans myndigheter. Debatt följer om några veckor.

Det måste vara slut med att allmänt lovprisa de gröna näringarna och samtidigt med andra beslut slå undan benen för samma näringar. Den nya avgfiten för virkesupplag måste stoppas.

 


Mottagning i Regeringskansliet - Sverige 25 år i EU

2020-01-15

I kväll var jag och andra ordinarie ledamöter i EU-nämnden inbjudna av EU-minister Hans Dahlgren till en mottagning i regeringskansliet med anledning av att Sverige i år varit medlemmar i EU i 25 år. Det blev korta föredragningar av personer som haft viktiga roller från den långa processen för förhandlingar om medlemskap, EU-omröstningen och medlemskapet fram tills idag.


Som alltid är jag en kritisk EU-vän. Dagens mottagning präglades av i stort sett enbart lovord om EU-medlmskapet. Och visst, det finns många fördelar för Sverige med vårt medlemskap. Men det finns också en hel del nackdelar, och som alla vet ser jag med oro på att EU försöker kapa åt sig allt mer makt från de enskilda medlemsstaterna och att deras budget växer alldeles för snabbt. Ska EU överleva i längden kommer det krävas ordentliga reformer, ökad demokrati, mindre federalistiska drömmar och en rejält bantad budget. Jag ser som min uppgift att både visa på positiva effekter av medlemskapet och peka på det negativa och varna för riskerna. Båda dessa saker kan man göra samtidigt.

På mottagningen deltoig bland annat förre statsministern Ingvar Carlsson (S).  Han är hedermedlem i den supporterförening för Elfsborgare som jag startade 2006, Riksdagsguliganerna. Nyblivna riksdagsledamoten Ilona Szatmari Waldau (V) är också medlem och sitter dessutom i EU-nämnden tillsammans med mig. Så här är tre politiska guliganer på samma bild. Fotboll förenar över partigränserna.

 


Partiledardebatt

2020-01-15

I dag hölls årets första partiledardebatt i riksdagen och det blev en spännande tillställning i ett helt nytt politiskt landskap där gränsen mellan vänner och fiender är mer flytande än på länge i svensk politik. Ulf Kristersson gjorde en mycket stark insats och fick mycket beröm även från medias folk på plats. Inte minst Ulfs slagkraftiga debattrepliker med Centerpartiets Anders W Jonsson (vikarie för Annie Lööf) blev närmast episka och sprids nu i bpåde traditionella och sociala medier.

Från moderat sida är det en enda sak som gäller nu. Vi pratar och diskuterar med alla partier med målet att samla majoritet i sakfråga efter sakfråga. Och får vi möjlighet kommer vi att köra över regeringen och vid behov ta fram konkreta lagförslag i riksdagen. Sverige har inte råd med en regering som inte agerar för att ta tag i de största och viktigaste frågorna. Redan i morgon lägger vi fram vårt förslag till ändringsbudget i Finansutskottet och sedan får vi se hur vi eventuellt kan samla majoritet för att tillföra kommunerna, sjukvården och rättsväsendet/polisen mer pengar i närtid. Det är allvar nu!



 


Moderaterna kräver ett räddningspaket för välfärd och trygghet

2020-01-14



I dag presenterade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson ett räddningspaket om 5,6 miljarder kronor. Det behövs för att stärka välfärden och öka tryggheten. Regeringens budget för 2020 är otillräcklig. 

Bakgrunden är att det inte går så bra för Sverige. Resurserna till lag och ordning samt välfärden är beroende av en stark svensk ekonomi där skattepengarna användas effektivt. Tyvärr har regeringen misslyckats med sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet och deras politik har istället resulterat i att Sverige har EU:s lägsta tillväxt och att vi nu tillhör de länder i EU som har högst arbetslöshet. En svagare ekonomisk utveckling leder till lägre intäkter, vilket tillsammans med ökade kostnader till följd av den demografiska utvecklingen och bristande integrationspolitik, nu gör att de grundläggande samhällsuppgifterna – rättsväsendet och välfärden – är satta under hård press.

Inom välfärden pekar SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) på att de förslag som återfinns i budgetpropositionen i huvudsak handlar om omflyttningar av redan intecknade eller tidigare aviserade medel. Tillskotten till skola och omsorg täcker inte inflation och befolkningsökningen och vården får inga generella tillskott alls.eriges kommuner och regioner. SKR har varnat för att 2019 var ett tufft år, och ett 90-tal kommuner och sju regioner riskerade att gå med underskott. Var femte region och var tionde kommun höjer skatten 2020.

Det grova våldet har samtidigt nått rekordnivåer. Under förra året skedde 334 skjutningar och 236 sprängningar i Sverige. Gängen blir allt aggressivare och mer våldsbenägna. Utsatthet för sexualbrott och personrån ökar, inte minst mot unga. Sedan år 2014 har rån mot unga mer än fördubblats. Polisnärvaron är för låg och samtidigt har andra delar av rättsväsendet inte fått de pengar de anser sig behöva för att klara sitt uppdrag. Exempelvis har domstolarna flaggat för att de kan behöva säga upp anställda och i budgetpropositionen saknas också förslag för att öka polisens kapacitet i närtid. Inom välfärden pekar SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) på att de förslag som återfinns i budgetpropositionen i huvudsak handlar om omflyttningar av redan intecknade eller tidigare aviserade medel. Tillskotten till skola och omsorg täcker inte inflation och befolkningsökningen och vården får inga generella tillskott alls.

På torsdag kommer vi moderater därför i finansutskottet att föreslå ett s.k. utskottsinitiativ med förslag till en extra ändringsbudget. Räddningspaketet innehåller följande delar:

Stärk välfärden 

  • 2,1 miljarder kronor till skola och omsorg. Det motsvarar exempelvis 3 400 lärare eller 4 200 undersköterskor.
  • 900 miljoner kronor till vården. Det motsvarar kostnaden för 1 300 sjuksköterskor.
Öka tryggheten 
  • 1,5 miljarder kronor för fler poliser i hela landet.
  • 400 miljoner kronor för att öka polisens förmåga att klara upp brott, bland annat för fler övervakningskameror. 
  • 655 miljoner kronor i ökade anslag till Säpo, Åklagarmyndigheten och domstolarna. 

För att finansiera räddningspaketet prioriterar Moderaterna bort regeringens dyra och ineffektiva satsningar. Det handlar om att skrota friåret och ingångsavdraget (en mycket kritiserad arbetsmarknadsåtgärd/skattesubvention), samt att minska på bistånd och byggsubventioner. Våra förslag i Råddningspaketet är fullt finansierade genom dessa besparingar.