Mars 2025
Riksrevisionen riktar hård kritik mot Migrationsverket
2025-03-29
Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Kritiken är minst sagt hård. Granskningen avser perioden 2018-23, alltså innan dagens regering beslutat om någon ny politik. De första skärpningarna kom 2024 när vi beslutade att medborgarskap ska nekas vid viss brottslighet, och just nu pågår lagstiftningsarbetet i övrigt efter att ett antal utredningar gått i mål.
Riksrevisionen konstaterar bland annat att ärenden avgörs utan att man alltid kontrollerar personers hemvist (dvs utan att ens kontrollera att de är kvar i Sverige), och att i en tredjedel (!) av de beslutade ärendena har den sökande inte kunnat styrka sin identitet. trots detta har man alltså beviljats medborgarskap.
Man konstaterar också att handläggningstiderna är orimligt långa, att internt stöd för medarbetarna är otillräckligt samt att tusentals sökande fick sina ärenden avslagna automatiskt utan prövning 2019-2021 och att Migrationsverket saknar plan för när dessa ärenden ska utredas.
Granskningen andas kaos på Migrationsverket och en ofattbar brist på kontroll av de personer som beviljas medborgarskap i vårt land. Delvis verkar det bero på bristande samarbete mellan olika myndigheter – något som borde bli bättre nu när vi tagit bort en del sekretesshinder mellan myndigheter.
Granskningen visar att det behövs både både skärpta regelverk för medborgarskap och en omorganisation av Migrationsverket. Regeringens kommande stora reformer när det gäller villkor för medborgarskap är verkligen akuta.
En sak jag tycker är uppenbar är att vi också behöver lagstifta om att alla medarbetare som arbetar med beslutsfattande om medborgarskap, uppehållstillstånd och asyl på Migrationsverket själva måste vara svenska medborgare. Idag finns inget sådant uttryckligt krav för alla beslutsfattare.
Här är Riksrevisionens rapport i sin helhet.
Regeringen lägger fram proposition om finansiering av ny kärnkraft
2025-03-28
Häromdagen aviserade jag att regeringen inom kort skulle presentera en modell för kärnkraftens finansiering. Propositionen kom idag. I nuläget är Sverige i behov av att säkra ny baskraft för att hantera effektproblemen. För att kunna utveckla hela elsystemet på ett balanserat sätt utifrån de rådande behoven är därför en risk- och finansieringsmodell för ny kärnkraft en viktig åtgärd. Syftet med modellen är att möjliggöra ny kärnkraft, men också att den totala kostnaden ska bli så låg som möjligt. Det regeringen föreslår i propositionen bygger på tre delar:
1. Tillgång till statens låga ränta.
En kärnkraftsutbyggnad som motsvarar fyra storskaliga reaktorer innebär flera hundra miljarder kronor i investeringar. Det är svårt för enskilda företag att kunna låna så mycket pengar på marknaden. Om det skulle vara möjligt skulle det innebära höga räntekostnader som i sin tur driver upp produktionskostnaden för elen. Sveriges starka offentliga finanser med bland annat låg statsskuld gör att staten kan låna billigt. Genom att låta det bolag som bygger få låna till dessa förmånligare villkor underlättas konstruktionsfasen. När kärnkraftverket är färdigbyggt och börjar generera pengar kommer bolagen betala av lånen till staten.
2. Betalt för vad man levererar.
Den långa livslängden för ett kärnkraftverk gör det svårt för investerare att prognostisera elpriset över den tidshorisont som krävs. Därtill får kärnkraften inte betalt för de systemtjänster den levererar. En garanterad ersättning för kärnkraftselen till producenten löser båda dessa problem och kan ses som en slags försäkring mot ett dysfunktionellt elsystem. Samtidigt sätts elpriset för hushåll och företag fortsatt på marknaden. Skulle det visa sig att elpriset blir lägre än förväntat gynnar det i sig hushållen och företagen brett, men man kan också få betala några femtiolappar i månaden för försäkringen. Den här sortens prissäkring förekommer i flera andra europeiska länder.
3. Säkra skattebetalarnas pengar och elsystemets funktionalitet.
Modellen omfattar även en mekanism för att dela på både risker och vinster mellan staten och den som investerar. En mekanism för att dela risken bidrar till att sänka ägarnas avkastningskrav och därmed kostnaden för att producera kärnkraftsel. Därtill innebär kärnkraftsinvesteringar risker som ligger bortom företagets kontroll och hämmar investeringsviljan. Det är därför nödvändigt att staten är med. Riskdelningen ska också bidra till att säkerställa att projektet slutförs även om det skulle bli dyrare än förväntat. Det är också motiverat att staten och skattebetalarna får ta del av framtida vinster om projektet visar sig vara mer lönsamt än väntat mot bakgrund av att staten är med och delar risk.
Kostnaden att bygga reaktorer kommer vara stor och det kommer att ta tid. Men alternativet – att inte göra de nödvändiga investeringarna i vårt elsystem – riskerar att hota såväl jobb som välstånd och energisäkerheten i Sverige. Propositionen lägger fast ett ramverk för hur finansieringen av de första reaktorerna kan gå till.
Möte i riksdagen med ukrainska sjukvårdare
2025-03-27
I dag hade riksdagen besök av ett 15-tal ukrainska krigssjukvårdare. De befinner sig i Sverige tack vare organisationen Repower som med hjälp av BlåGulaBilen med jämna mellanrum hämtar 100 sjukvårdare/läkare och volontärer vid fronten i Ukraina och tar dem till Sverige för två veckors rehabilitering så de återfår kraft och energi för att sedan åka tillbaka till Ukraina för att rädda liv och fortsätta kampen att befria sitt land. Repower finansieras med pengar från donationer och insamlingar.
Vi fick höra ett antal dramatiska och gripande berättelser från läkare och sjukvårdspersonal. Det som gjorde störst intryck på mig var nog ändå barnläkaren som visade bilder på hur ryska soldater skryter om hur man dödat barn, och även använder små dödskallar från barn som trofeer. De ryska barbarerna är mycket värre och mycket brutalare än någon kan föreställa sig.
Jag hängde upp flaggan på podiet, den flagga vi fick vid vårt första besök i volontärcentret utanför Södertälje,. Den väckte nyfikenhet hos ukrainarna. Flaggan har signaturer från soldater vid östfronten, och vi fick den av chauffören som skulle köra ned den donerade ambulansen med sjukvårdsmateriel som jag berättade om den 12 mars. Flaggan kommer att hängas upp någonstans i riksdagen.
Ett tydligt budskap från ukrainarna var att Ukraina är odelbart och att man inte har något intresse av att stödja en "fred" som innebär att Ukraina tvingas avstå territorier. Stridsviljan är enorm och hatet mot Ryssland kompakt. En ung kvinna berättade att hennes familj blev kvar i de ockuperade områdena, och inte kan ta sig därifrån. Hon vågar inte berätta i telefon för sin mamma att hon arbetar som sjukvårdare i det ukrainska försvaret, och hon måste prata ryska när hon ringer, eftersom minsta koppling till Ukraina kan utsätta hennes mamma och familjen för en allvarlig risk. Telefonsamtal avlyssnas regelmässigt och det gör att man inte kan prata om något som visar att man stödjer Ukraina.
Forskare: Inte självklart lönsamt att gå före i den gröna omställningen
2025-03-27
I dag hade finansutskottet besök av två forskare, professor ten Nyberg från Stockholms Universitet och Fil dr Alexandra Leonhard från SZvensk Näringsliv. De förde fram sina tankar kring EU:s konkurrenskraft och EU:s skuldsättning. Två stora och viktiga frågor för EU:s framtid, där Sverige inte alltid tycker samma som majoriteten i EU. Vi vill från svensk sida stärka EU:s konkurrenskraft på riktigt, och vi är starka motståndare till att EU lånar upp pengar till stora EU-fonder som sedan ska fördelas ut till medlemsstaterna. I båda dessa frågor har Sverige haft viss framgång under nuvarande regering.
Sten Nyberg inledde sitt anförande med att tala om "den pågående klimatkrisen" och när en föredragshållare använder detta begrepp vet man att man har en klimataktivist framför sig. Nyberg talade varmt om fördelarna med att EU "går före" när det gäller den gröna omställniungen och menade att det skulle stärka EU:s konkurrenskraft på sikt och dessutom skapa jobb. Alltså samma argumentation som vi ofta hör i politiken, inte minst från vänstersidan, men även ibland från borgerliga politiker.
Jag roade mig därför med att ställa en något provocerande fråga:
Förutsättningen för att man ska tjäna på att "gå före" är att andra följer efter. Då har man skapat en konkurrensfördel. Men eftersom stora länder som Kina, Indien och Indonesien uppenbarligen blir allt mindre intresserade av "grön omställning" och USA samtidigt har lämnat Parisavtalet verkar sannolikheten att resten av världen ska följa efter EU vara ganska liten. Är det då verkligen självklart att EU tjänar ekonomiskt på att gå före?
Svaret var lite oväntat - Nyberg medgav faktiskt problemet och tog ett halvt steg tillbaka och sa att det inte alls är självklart att man tjänar ekonomiskt på att gå före i detta läge. Men han konstaterade samtidigt att "någon måste gå före av omsorg om planeten".
Min slutsats är att Nyberg alltså tillhör de forskare som anser att EU ska göra stora uppoffringar ekonomiskt för att "rädda planeten". Trots att det alltså inte finns något belägg alls för att EU ensamma kan påverka i någon högre grad när det gäller de utsläpp som anses styra klimatet. Effekten blir ett försvagat EU som får ännu svårare att anpassa sig till det klimat som vi vet kommer fortsätta förändras ända fram till nästa istid.
Kärnkraftseminarium i riksdagen
2025-03-26
I dag anordnades ett mycket intressant seminarium i riksdagen med tema elförsörjning och kärnkraft. Samtliga de stora delägarna i svenska kärnkraftverk var på plats, samt regeringens kärnkraftssamordnare, en statssekreterare från Näringsdepartementet, forskare och experter. Enigheten om behov av stabil baskraft var tydlig.
Bilden nedan är intressant. Den visar skillnaden mellan installerad produktionskapacitet och faktisk elproduktion 2024. Den gula delen avser solkraft, den gröna avser kärnkraft, den grå är kraftvärme, den ljusblå avser vindkraft och det mörkblå är vattenkraft. Man ser att sol, vind och kraftvärme producerar mindre del av den totala elen jämfört med andelen av installerad kapacitet, medan kärnkraft och vattenkraft producerar mycket större andel av elen än vad dessa kraftslag utgör i andel av installerad produktionskapacitet. Med andra ord - väderberoende sol och vind är ingen stabil baskraft.
Vattenfall gjorde mycket klart att man vill investera i kärnkraft och berättade att man redan planerar för fullt för detta i Ringhals som om beslutet redan var fattat. Man har löst in mark och ansökt om planändringar och tillstånd, och har även grundligt analyserat olika leverantörer av nya kärnkraftverk. Man avvaktar nu bara besked om hur finansieringen ska se ut, och vilken roll staten kommer att ta kring detta. Besked kommer från regeringen i närtid.
Regeringens representant redovisade lite av vad resultatet hittills blivit av regeringens politik när det gäller energipolitiken. Det är mer positivt som hänt jämfört med vad vi brukar få höra o media.
300 miljarder extra till försvaret varav 25 miljarder redan i år
2025-03-26
Det har blivit tydligt att Europa behöver ta ett större ansvar för sin säkerhet, både gemensamt och på nationell nivå. Den europeiska försvarsindustriella basen behöver stärkas och försvarsuppbyggnaden påskyndas. På EU-nivå pågår omfattande diskussioner om hur medlemsstaters finansiering av försvarsinvesteringar kan underlättas och vad EU kan och bör göra för att stärka försvarsindustrin. Det har redan tillförts betydande resurser till det svenska militära försvaret för försvarsbeslutsperioden 2025–2035.
Regeringen meddelar i dag att man har som avsikt att satsa ungefär 300 miljarder extra på försvaret för åren 2026-2035. Efter dessa nya satsningar beräknas Försvarsbudgeten år 2030 att uppgå till ca 3,5% av BNP.
Dessa uppskattningsvis 300 miljarder tas inte från andra områden i statsbudgeten, och vi höjer inga skatter. I stället anser regeringen att pengarna ska lånas upp. Detta är inget stort problem för Sverige som idag har en av EU:s lägsta statsskulder. Även efter dessa lån kommer Sveriges statsskuld fortfarande vara en av de lägre i Europa. Statsskuldens andel av BNP kan komma att öka med 2-3% vid lånetillfället om allt lånas på en gång, men med tanke på att statsskuldens andel av BNP stadigt minskar varje år i takt med att BNP ökar är det inte ens säkert att det nya lånet kommer medföra att skuldens andel av BNP kommer vara högre än idag år 2035. Och från 2035 ska den högre försvarsbudgeten hanteras inom ordinarie budgetram.
Regeringen meddelar också att man redan i år tillför försvaret 25 miljarder extra. Bakgrunden är att anskaffning av materiel och anslagsfinansierade anläggningar för det militära försvaret normalt sträcker sig över flera år. Anskaffningarna bidrar till att uppfylla målen för det militära försvaret och säkerställa krigsförbandens krigsduglighet och genomförandet av försvarsbeslutet. Det ändrade omvärldsläget medför att det med kort varsel kan uppstå behov eller möjligheter att genomföra materielinköp och investeringar tidigare än vad som ursprungligen har planerats eller kunnat inplaneras i de långsiktiga investeringsplaner som riksdagen har godkänt som riktlinje. För att möjliggöra detta avsätts 25 miljarder redan nu i vårändringsbudgeten så att dessa pengar kan användas redan i år. Förslaget möjliggör snabba beslut om materielinköp och investeringar då läge uppstår, s.k. läglighetsköp, eller att samordna extra beställningar inom Nato.
I dagens beslut ingår också en förstärkning av skyddet mot olika hybridhot, exempelvis förbättring av skyddet mot cyberangrepp och angrepp mot energisektorn, både över och under havsnivån, samt extra resurser till Kustbevakningen. Samtidigt görs förstärkning av skyddet för rymddata, positionssystem och det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo. För skyddet mot hybridhot avsätts nära 100 miljoner kronor.
Samtidigt med dagens besked beslutades att en del av pengarna i den tidigare beslutade och upplånade Ukrainaramen på 75 miljarder över tre år kommer att tidigareläggas så att pengarna tillförs redan i år, och samtidigt minskas i motsvarande mån 2026. Detta för att Ukraina ska kunna tidigarelägga sina inköp i en mycket utsatt situation.
Vårbudgeten: 11 miljarder mot lågkonjunktur och arbetslöshet
2025-03-25
Svensk ekonomi står stabilt i en osäker omvärld. I höstbudgeten presenterade vi en budget med satsningar på 60 miljarder kronor. Vi sänkte skatten på arbete, pensioner och sparande vilket stärkt hushållens ekonomi. Många bidragssystem har samtidigt räknats upp i takt med inflationen.
Inflationen har falliut tillbaka och återhämtningen i ekonomin pågår, men det går för långsamt. Oron i omvärlden gör både företag och hushåll försiktiga med investeringar och konsumtion och byggsektorn har det extra besvärligt. Vi bedömer nu att mer behöver göras. Därför kommer vårbudgeten innehålla ytterligare satsningar på 11,5 miljarder kronor. Hälften av dessa kommer vara direkta konjunkturstimulanser för att skynda på ekonomins återhämtning.
* Vi förstärker ROT-avdraget tillfälligt från 30 till 50 procent så att det blir billigare att renovera. Det stöttar både ekonomin generellt och är en riktad insats mot en bransch som haft det särskilt tufft i lågkonjunkturen.
* Vi tidigarelägger också en halv miljard till vägunderhåll för att dels förbättra möjligheten till arbetspendling, dels att stötta anläggningsbranschen.
* Vi gör riktade arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för att fler ska få ett jobb. Det handlar om fler platser på yrkesvux och yrkeshögskolan, sommarjobb och jobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet, extra medel till Arbetsförmedlingen och en tidigarelagd höjning av a-kassan.
* Vi satsar på ytterligare vägunderhåll och fler bostäder. Vi gjorde historiska satsningar på infrastruktur i höstens infrastrukturproposition. Nu kompletterar vi detta med ytterligare en halv miljard i vägunderhåll. Norrlandsfonden får också ett kapitaltillskott för att öka bostadsbyggandet i etablerings och omställningskommuner, inte minst i norra Sverige
Förtroendet för EU ökar
2025-03-25
Europaportalen redovisar idag en färsk mätning om EU-medborgarnas förtroende för EU. Och förtroendet har ökat. Något som kan verka lite förvånande med tanke på all kritik EU får för överstatlighet, ständigt ökat behov av mer pengar, bristande kontroll på ekonomin och rader av onödiga och klåfingriga beslut. Men förklaringen är sannolikt inte konstigare än att i bistra tider och en orolig omvärld så uppfattas EU trots allt ge en viss stabilitet och trygghet för Europa. De som tror att en majoritet av sven ska folket vill lämna EU har mycket att bevisa.
Jag hoppas samtidigt att det inte hindrar en omprövning från EU i viktiga frågor, att man tar problemet med bristande konkurrenskraft mot omvärlden på allvar, och att man inser att EU inte ska lägga sig i detaljfrågor som bättre hanteras av varje medlemsland separat. Jag hoppas också att EU ska inse att klimatpolitiken och klimatmålen inte är realistiska och inte går att förena med en positiv utveckling för EU på andra områden.
74% av EU-medborgarna tycker nu att EU är till fördel för dem och deras land. I Sverige är siffran 79% vilket placerar oss i mitten av mätningen, strax över genomsnittet i EU. De mest nöjda länderna ligger på 92% och i de mest missnöjda är det 61% som är nöjda.
Årsmöte med Markmoderaterna
2025-03-25
I går kväll var det årsmöte med Markmoderaterna, och efter mötet fick jag möjlighet vid kaffet att prata lite om vad regeringen uträttat och vad som är på väg, samt givetvis lite om det utrikespolitiska läget som just nu påverkar det mesta även i inrikespolitiken.
Högst rimligt att avskaffa Klimatpolitiska Rådet
2025-03-24
Förra veckan hade jag ett inlägg på X d'r jag föreslog att Klimatpolitiska Rådet borde avskaffas. Riks skickade ett mail och frågade varför jag tyckte det, och mina svar blev till en artikel. Klicka på bilden för att läsa.
Helt kort är mitt argument att Klimatpolitiska Rådet enligt min åsikt är en onödig myndighet. Det de framför i sina rapporter finns redan offentliggjort på annat sätt från både forskare och debattörer och är rimligen redan väl känt hos såväl ansvarigt departement som hos riksdagen och media. Att de för en ren klimatalarmistisk agenda som är samhällsskadlig gör ju inte en avveckling mindre angelägen.
Att avveckla Klimatpolitiska Rådet är dock helt mitt eget förslag, och inte ett förslag från vare sig regeringen eller regeringsunderlaget. Detta är helt enkelt ett besparingsförslag bland många från mig. Vi behöver röja upp i våra myndigheter, de är alldeles för många och kostar alldeles för mycket. Vi behöver pengarna till annat - försvaret, kriminalpolitiken, välfärden, infrastrukturen och sänkta skatter.
Även Aktuell Hållbarhet skrev om saken, tyvärr i en låst artikel. Här är det ursprungliga inlägget på X:
Dags för ännu ett pass som ålderspresident i riksdagen
2025-03-21
I dag var det dags igen för ett pass som ålderspresident i riksdagen. Jag hade äran att löeda ett antal interpelaltionsdebatter, mellan statsråden Niklas Wykman (M), Anderas Carlsson (KD) och ett antal interpellanter från oppositionen.
 
Riksdagsdebatt om Agenda 2030
2025-03-19
I dag företrädde jag moderaterna i debatten om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Ovan riksdagens webbupptagning av debatten (klicka på bilden). Nedan mitt anförande i skriftlig form.
Anförande FiU17, Sveriges genomförande av Agenda 2030
Fru talman,
I dag debatterar vi regeringens skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Jag vill redan nu förvarna om att jag kommer använda mer än min anmälda talartid. Detta eftersom jag tror det behövs lite inledande folkbildning om vad Agenda 2030 egentligen är, eftersom det finns många missuppfattningar om detta.
Agenda 2030 är ett dokument som antogs av FN:s generalförsamling 2015. I december 2020 antog riksdagen mål för genomförandet, och det är nu andra gången som regeringen redovisar hur arbetet fortskrider.
Agenda 2030 innehåller 17 olika mål. Det handlar exempelvis om kamp mot fattigdom och svält, främjande av god hälsa, utbildning och jämställdhet, tillgång till rent vatten, sanitet, hållbar energi, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbar industri, hållbara städer, hållbar konsumtion och produktion, bekämpande av klimatförändringar, värnande om hav, ekosystem och biologisk mångfald, samt värnande om fredliga och inkluderande samhällen där demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter är viktiga delar.
Agenda 2030 har ibland fått kritik för att vara extremt. Men de flesta borde kunna instämma i huvuddelen av de 17 målen, oavsett var man står politiskt. Målen i sig är ganska allmänt hållna och det är upp till varje land att utforma en politik för att nå målen.
Agenda 2030 säger uttryckligen att alla mål har samma värde och att de 17 målen är odelbara. Samtidigt finns uppenbar risk att vissa mål kan stå i strid med andra mål. Hela Agenda 2030 förutsätter att politiken har en helhetssyn och gör kloka avvägningar.
Denna inledning får utgöra bakgrunden till resten av mitt anförande.
Tidöavtalet mellan de fyra partierna i regeringsunderlaget reglerar hur politiken ska utformas för att ge Sverige en bättre utveckling och ta tag i samhällsproblemen. Samtidigt utgör Tidöavtalet i relevanta delar också ramen för regeringens ambition att uppfylla Agenda 2030.
I skrivelsen redovisar regeringen hur arbetet fortskrider för de 17 målen, både vad gäller åtgärder i Sverige och Sveriges roll när det gäller att uppfylla målen globalt. Regeringen konstaterar i skrivelsen att Sverige har goda förutsättningar att nå målen i Agenda 2030.
Fru talman,
Jag tänkte nu lägga lite extra fokus på klimatpolitiken, eftersom just den kan riskera att krocka mot andra mål i Agenda 2030.
Bärande delar i Tidöavtalet är att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion med så låga elpriser som möjligt, samt att möjliggöra en effektiv klimatomställning. När det gäller detta arbete finns vissa bärande delar i avtalet som skiljer sig tydligt från tidigare regerings oansvariga plakatpolitik.
För det första finns inte längre någon gräddfil för klimatpolitiken. Alla förslag inom klimatpolitiken som påverkar statens budget ska behandlas i ordinarie budgetprocess och vägas mot andra viktiga intressen och behov.
För det andra föreskriver Tidöavtalet att alla förslag i klimatpolitiken ska genomgå ordentliga konsekvensanalyser och bedömas allsidigt.
För det tredje har regeringen ändrat det energipolitiska målet från 100% förnybart till 100% fossilfritt, vilket möjliggör satsning på kärnkraft.
För det fjärde föreskriver avtalet att Klimat och miljöpolitiken ska kombineras med ett värnande av svensk konkurrenskraft.
För det femte sägs uttryckligen att politiken ska vara faktabaserad.
För det sjätte fastställs att man återkommande ska utvärdera och redovisa nyttan och effekten hos den förda klimatpolitiken.
Dessa punkter i Tidöavtalet betyder förhoppningsvis att det efterhand blir slut på populism och meningslös eller i värsta fall rent skadlig symbolpolitik. Och det är på tiden. Vi ser nu hur misslyckade så kallade ”gröna” industrisatsningar orsakar stora kostnader för samhället. Northvolts konkurs medför bland annat stora förluster för våra pensionsfonder, och här finns all anledning att fundera över hur dessa fonders styrelser agerat under tidigare regering, och på vems uppdrag.
Risken att fler gröna bubblor brister under kommande år ska inte underskattas. Bubblor som byggdes upp av Socialdemokraterna och Miljöpartiet under tidigare regeringar.
Tidöavtalet skärpningar av politiken betyder som sagt att risken minskar för att vi ska skapa nya gröna bubblor, och risken minskar även för att klimatpolitiken ska tränga undan andra angelägna mål i Agenda 2030. Dagens regering ser helheten i politiken och det är bra för Sverige och det ligger också i linje med vad Agenda 2030 föreskriver.
Ett av målen i Agenda 2030 är minskad ojämlikhet mellan mellan individer och grupper i samhället. Även här finns konflikter med en alltför enögd klimatpolitik utan konsekvensanalyser. Exempelvis minskades knappast ojämlikheten mellan stad och land när lågavlönade landsbygdsbor som var helt beroende av bilen tvingades betala orimliga drivmedelskostnader bara för att storstadsborna i den tidigare regeringen ville ha en orimligt hög reduktionsplikt.
Förslaget om försämrade reseavdrag hade också varit ett direkt slag mot landsbygden och därmed också mot såväl de gröna näringarna som mot livsmedelsproduktionen – som ju också är en del av Agenda 2030.
Nu är allt detta historia tack vare vår nya regering. Drivmedelskostnaderna har minskat dramatiskt, dieseln är mer än 10 kronor billigare per liter, och reseavdragen är kraftigt förbättrade. Ojämlikheten mellan land och stad har minskat.
Fru talman,
Ett av målen i Agenda 2030 är ekonomisk tillväxt. Tillväxt förutsätter konkurrenskraft. Under det svenska ordförandeskapet i EU lyckades Sveriges regering lyfta konkurrenskraften som en viktig fråga, och vi har nu också för en tid sedan kunnat ta del av Mario Draghis rapport om EU:s försvagade konkurrenskraft gentemot andra delar av världen.
Orsakerna till den svaga konkurrenskraften är många, men det är uppenbart att vissa länders beslut att förtidsavveckla kärnkraften och därmed driva upp elpriserna i kombination med mycket långtgående klimatpolitik och tillhörande byråkratiska regelverk är några viktiga orsaker.
Det finns också anledning att påminna om att Agenda 2030 inte bara har ekonomisk tillväxt som ett av målen, utan även tillgång på hållbar energi för alla. Båda dessa mål hotas av den politik som förts i EU på senare år.
Man ska komma ihåg att stora delar av omvärlden, inklusive de fyra folkrikaste länderna – Kina, Indien, Indonesien och numera även USA – faktiskt inte lägger någon särskilt stor vikt vid klimatpolitiken. Man kan tycka vad man vill om detta, men det byggs betydligt mer kolkraft än förnybar energiproduktion.
Om EU väljer att fortsätta som förut eller rent av skärpa sin klimatpolitik lever Europa farligt – vi kommer att förlora ännu mera av vår konkurrenskraft och det kommer definitivt bli mycket svårt att nå övriga mål i Agenda 2030. Det är ganska enkel matematik att konstatera att EU inte själva kan bära hela bördan när det gäller minskning av utsläpp.
Det tidigare argumentet om att EU i längden tjänar på att ”gå före” i klimatpolitiken är inte längre självklart. Det förutsätter ju att resten av världen följer efter. Om andra stora länder i världen inte har något intresse av att följa efter finns det ingen vinst för EU att gå före. Det enda vi gör är att driva upp våra egna kostnader utan att det globala klimatet påverkas ens mätbart.
Denna fråga diskuteras just nu i många länder i Europa och har varit en viktig valfråga på flera håll. Människor är oroliga och politiken måste möta denna oro.
EU och dess medlemsländer måste på samma sätt som Sverige se mer till helheten av politiken och se till att andra mål i Agenda 2030 får samma tyngd som klimatpolitiken, precis som länderna enades om när Agenda 2030 fick stöd i FN:s generalförsamling 2015.
Det är hög tid att vi öppnar upp för en diskussion inom både Sverige och EU om vilken nivå på klimatmålen som är rimliga på kort och lång sikt, så att klimatmålen kan förenas med en positiv utveckling för EU:s konkurrenskraft och möjligheten att nå samtliga mål i Agenda 2030. Endast ett ekonomiskt starkt EU med god tillväxt kommer att ha råd med en långsiktigt ambitiös miljö- energi- och klimatpolitik.
Fru talman,
Det finns ett stort antal motionsförslag kopplade till denna skrivelse. Tyvärr syftar många av dem till att återgå till den tidigare ganska samhällsskadliga symbolpolitiken och oförmågan till konsekvenstänk i klimatpolitiken.
Åtta olika riksdagsutskott har yttrat sig över regeringens skrivelse, och samtliga åtta utskott har också yrkat avslag på samtliga motionsförslag som rör deras område.
Jag gör självklart detsamma och yrkar avslag på samtliga motionsförslag och bifall till Finansutskottets betänkande.
Morgonmöte med statsministern i EU-nämnden
2025-03-18
I dag började dagen med att EU-nämnden hade öppet samråd med statsministern inför veckans toppmöte i Europeiska Rådet. Många punkter ska avhandlas, allt från Ukrainastöd, kriget i Mellanöstern, EU:s långtidsbudget och EU:s konkurrenskraft.
Statsministern gav några tydliga besled som jag tycker det är lämpligt att framhålla lite extra.
1. Svenska staten kommer inte att skjuta till några pengar till Northvolt och har inga planer på att ta över företaget eller batteritillverkningen i statlig regi eller på annat sätt täcka förluster i företaget. Frågan kom upp i samband med diskussioner om EU:s förmåga att bygga batterier i Europa.
2. Angående EU:s långtidsbudget var statsministern också tydlig. Att vara för en maximalt stor och växande EU-budget är inte detsamma som att vara EU-vän. En riktig EU-vän vill att EU gör rätt saker, att EU har koll på sina finanser och att man klarar att prioritera det som är viktigt i stället för att hela tiden kräva in mer pengar från medlemsstaterna.
3. Sverige står fast vid att EU inte ska göra gemensam upplåning och skapa nya gemensamma EU-fonder för att finansiera medlemsländernas försvarssatsningar. Det skapar bara mer EU-byråkrati. Varje land får vid behov låna upp de pengar man behöver till sitt försvar, men kan få hjälp att använda EU:s kontakter och styrka för att få så bra lånevillkor som möjligt. EU-länderna har kommit olika långt och har olika stora behov, och det vore inte rimligt om länder som Sverige som redan kommit en bra bit med att öka sin försvarsbudget dessutom ska finansiera andra EU-länders försvarssatsningar genom gemensam upplåning. Sverige är dock positiva till att EU gör undantag när det gäller medlemsstaternas skuldsättning om det gäller just försvarssatsningar, men lånen får tas upp nationellt av varje enskilt land.
Besök hos Nexans i Grimsås
2025-03-18
I går besökte jag Nexans i Grimsås tillsammans med moderaternas oppositionsråd i Tranemo, Niklas Gardewik. Ett av Sjuhärads större företag med 500 anställda, ägt av Nexanskoncernen med huvudkontor i Paris. Man är en av Sveriges största kabeltillverkare och tillverkar en mängd olika typer av kablar, såväl fiberkabel som kopparkablar och aluminiumkablar. Man har ungefär 27% av den svenska marknaden när det gäller olika typer av kablar och i takt med ökad elektrifiering och fler elbilar får man allt mer att göra och har byggt ut fabriken. Man har nu också byggt en helt ny hall där man inom kort ska börja tillverka kablar med en helt ny och energisnål teknik. Parallellt med detta fortsätter tillverkningen i resten av fabriken.
Koppar är dyrt! Man betalar 100 kronor per kilo och det går åt enorma mängder till kabeltillverkningen.
Här en av maskinerna som tvinnar kablar i större kablage och sedan försluter dem med ett hölje. Rent spontant ser det väldigt mycket ut som spinneriet i en textilfabrik, fast med betydligt grövre träd...
Ett av ärendena för vårt besök var den infekterade striden kring en påbörjad torvbrytning i anslutning till kabelfabriken. Företaget som bryter torv fick koncession redan 2013, men det var bara bara några år sedan man beslöt sig för att börja bryta torv i samasbete med en av markägarna som äger delar av torvmossen där det för lång tid sedan bröst torv mer hantverksmässigt.
Både ortsbor och Nexans har satt sig emot torvbrytningen av olika skjäl, men fått avslag i domstol. För Nexans handlar det om risken för att dammpartiklar ska störa produktionen - vid tillverkning av fiberkabel arbetar man i renrum där luften måste vara absolut ren, och att då ha en mycket dammande torvbrytning precis utanför fönstret är inte så populärt. Man är också oroliga för bränder på torvmossen, vilket inte är helt ovanligt vid torvbrytning. Nexans använder mängder av plaster som är mycket brandfarliga och är oroliga för vad en brand alldeles intill fabriken skulle betyda. Nu har slutlig dom fallit som ger torvbrytningen rätt.
En märklig effeklt är att torvbrytning som bekant ger mycket stora utsläpp av metangas, som anses vara en mycket stark växthusgas. Samtidigt har Nexans investerat en massa miljoner för att ta bort sina egna utsläpp. Vad utsläppsnettot i lilla Grimsås blir vet ingen idag.
Domen bygger på dåvarande lagstiftning 2013, och det är idag svårare att få tillstånd för att starta en torvtäkt. Men frågan kvarstår ändå hur man hanterar konflikter mellan olika näringsverksamheter som har olika behov och önskemål? Ska antalet anställda och omsättning avgöra borde Nexans fått rätt, och de var också först på platsen. Samtidigt är gamla koncessioner mycket starka rent rättsligt.
Tillståndet i detta fall gäller torvbrytning för energiproduktion. Min egen reflektion är att torv behövs till många saker, inte minst som jordförbättring, och att elda upp torven känns väldigt onödigt när våra skogar är fulla av skogsavfall som ingen tar vara på.
Besöket på Nexans väckte många frågetecken som jag tar med mig i riksdagsarbetet. Men framförallt var det roligt att se att Nexans (som jag besökt tidigare för ett antal år sedan) representerar den frmagångrika och innovativa svenska industrin som skapar jobb och tillväxt.
Reseberättelse från mitt besök i Schweiz
2025-03-15
 
 
Den 5-7 mars besökte jag Schweiz tillsammans med några riksdagskolleger i den svensk-schweiziska vänskapsföreningen i riksdagen. Vi besökte Bern, Basel och en forskningsstation uppe i Alperna.
Riksdagsledamöternas första volontärpass för Ukraina
2025-03-13
I går var första tillfället för riksdagsledamöternas volontärarbete för Ukraina. Vi var fyra ledamöter, en var från de fyra största partierna (S, SD, M och V) som tog pendeltåget till Södertälje och fortsatte med bil till en lokal i Järna där organisationen Caps & Candles har sina lokaler. Det är här man samlar in saker som sedan ska fraktas ned till Ukraina.
I går hade man just fått en ambulans i gåva, och den skulle fyllas med sjukvårdsutrustning och sedan köras till Ukraina. Det följde även med lite kaminer och reservkraftverk. Dessutom pågick packning av hygienkit till soldater vid fronten, man gör personliga påsar med diverse hygienartiklar och dessa delas sedan ut till soldaterna. Kommande veckor går andra bilar ned till Ukraina med dessa påsar och andra förnödenheter som skänks av frivilliga eller köps in för insamlade pengar. Vi förstod att dessa gåvor till soldaterna har dubbel effekt - dels nyttan av hygienkit som hjälper dem att hålla sig friskare och fräschare, men framförallt är det en signal att någon tänker på dem. Detta är tydligen inte det minst viktiga.
Här lite bilder från lokalerna, med ett stort antal frivilliga, svenskar och ukrainska flyktingar, som hjälps åt att göra i ordning och packa det som ska skickas. Alla som är med på fotona har samtyckt till detta.
Många av de kvinnor som flytt till Sverige hade med sig barn och många av dem bär på hemska minnen. Men det är också fantastiskt att se hur snabbt de lär sig svenska.
Nedan vi fyra som deltog denna kväll: Förutom mig själv som ju representerar (M), var det Carina Ödebrink (S), Hanna Gunnarsson (V) och Erik Hellsb orn (SD). Till vänster om oss Örjan Lundström som är ordförande för föreningen, och längst till höger chauffören Vadym från Ukraina. De andra två är två unga ukrainska kvinnor som flytt från Mariupol (se mer nedan).
I lokalerna finns dessa rester av rysk beskjutning. Det gör att kriget kommer lite närmare.
Vi fick också lyssna på intressanta berättelser från flera ukrainska flyktingar, bland annat dessa två unga kvinnor som flytt från Mariuopol, och andra som flytt från andra orter i början av kriget. Berättelserna är så ofattbara att man helt enkelt inte kan se ryssarna som något annat är fruktansvärda ociviliserade barbarer. Alla de som försvarar Putin och Ryssland skulle lyssna på människors vittnesmål, då skulle de nog komma på andra tankar. Det trauma och den sorg dessa flyktingar bär på är på en nivå som det är svårt att ta in.
Chauffören Vadym som skulle köra ned ambulansen till Ukraina arbetar till vardags som blomsterhandlare i Kyiv, men han kommer regelbundet till Sverige för att köra ned bilar och utrustning till Ukraina. Han hade med sig en fin gåva till riksdagen, en ukrainsk flagga med signaturer från soldater vid östfronten. Jag ska i samråd med talmannen se till att den blir upphängd på en bra och väl synlig plats i riksdagen.
Vadym berättade via tolk om sitt volontärarbete och sina upplevelser under kriget. Till vänster om honom står Örjan som är den ansvarige för organisationen, och till höger Khrystyna som flytt från Ternopil i Ukraina och som på tre år lärt sig flytande svenska och därför får tolka vid behov. Hon arbetar även med frågor som rör ukrainska flyktingar i Sverige och arbetar dessutom och försörjer sig själv. En stor del av ukrainarna som befinner sig i Sverige har både lärt sig svenska och har skaffat sig arbete.
Länstidningen i Södertälje var på besök och skrev en artikel om Vadym, och jag blev också intervjuad om vårt deltagande. Nästa onsdag kommer fyra andra riksdagsledamöter att göra ett volontärpass, och sedan fortsätter vi ett antal onsdagar framåt. Vi kan inte vara fler än fyra i taget eftersom det är trångt i lokalerna.
Kasta inte mer pengar i klimatbrasan - rusta försvaret i stället!
2025-03-12
Det blir så här när politiker, näringsliv och media ingår i samma klimatsekt och bara lyssnar på varandra.
Jag har varnat i 10-15 år för att vi öser in pengar i klimatbrasan utan att ha en aning om vad vi håller på med. Staten har visserligen inte satsat riskkapital i just Northvolt, men våra pensionsfonder satsade under tidigare s-regering minst 6 miljarder i Northvolt - pensionspengar som nu är förlorade. Hur mycket dåvarande S/MP-regering påverkade beslutet hos pensionsfonderna bör utredas. Därför har Moderaterna KU-anmält tidigare regering för detta.
Northvolt är bara ett exempel. Ett annat närliggande är beslutet från Energimyndigheten nyligen om att ge 20 miljarder (!) till Stockholm Exergi för att suga upp koldioxid och lagra denna. Ett rent stolleprojekt om man har den minsta koll på de globala utsläppen och den helt obefintliga nyttan av dessa 20 miljarder. Jag gräver vidare i detta ärende och har begärt från Energimyndigheten att de ska redovisa sina kalkyler över ”klimatnyttan” med denna satsning.
Det är hög tid att sluta ösa skattepengar i klimatbrasan. Ge pengarna till Försvaret i stället!
Möte med Serbiens talman
2025-03-11
I dag var jag med och tog emot Serbiens talman i riksdagen, tillsammans med Riksdagens talman Andreas Norlén och ett par andra ledamöter. Att jag deltog var främst som representant för EU-nämnden. Fokus på mötet var Serbiens väg in i EU och närmande till Europa. Man vill verkligen bli del av EU och talmannen var tydlig med att hon såg ett medlemskap i EU för alla länder på Balkan som mål och ett sätt att skapa stabil fred i regionen efter lång tid av krig och återkommande oroligheter. I dag är ju endast Kroatien och Slovenien medlemmar i EU av länderna som tidigare ingick i Jugoslavien. Vår talman var samtidigt tydlig med att medlemskap i EU förutsätter att man uppfyller EU:s krav på olika områden - rättsstaten, pressfriheten, yttrandefriheten, demonstrationsfriheten, kampen mot korruption, förbättrande av valprocesserna för att garantera fria demokratiska val och mycket annat. Serbiens väg framåt har hittills tyvärr varit minst sagt vinglig och det är ett problem. Man är idag långt från att uppfylla villkoren för ett EU-medlemskap.
Samtidigt som talmannen, och även presidenten uttrycker en tydlig vilja att gå med i EU är det besvärande att presidenten även har lite väl nära kontakter med Ryssland och Putin. Det visar hur kluven den serbiska politiken är mellan öst och väst. Frågan om stödet till Ukraina och sanktionerna mot Ryssland berördes vid mötet och det svenska budskapet var tydligt.
Jag minns när jag var valobservatör i Belgrad och Novi Sad hösten 2022, nåt halvår efter den ryska invasionen av Ukraina. Jag promenerade runt lite i Belgrad dagen före valet. På ett torg i Belgrad fanns en försäljare som sålde t-shirtar. Typiska turistvaror som man ser i varje stad. Men det fanns också t-shirtar som öppet hyllade Putin på ena sidan av den lilla kiosken. På andra sidan fanns t-shirtar med ganska grova nidbilder av Putin och överkorsade porträtt. Det fanns alltså "något för alla".
Tendensen verkar ändå tydlig att det serbiska folket efterhand blir alltmer västorienterat och det finns stöd bland folket för ett serbiskt EU-medlemskap. Det handlar för många om ekonomi och handel och inte minst fred i ett hårt krigsdrabbat område. Det måste vi ta vara på och uppmuntra, samtidigt som vi är tydliga mot Serbien om vad som gäller för ett medlemskap i EU.
Kostnaderna för att balansera elsystemet skenar
2025-03-05
För en tid sedan beställde jag en utredning från Riksdagens Utredningstjänst, RUT. Jag ville veta hur stora kostnader Svenska Kraftnät (alltså staten) har för att balansera elnätet och säkerställa balansen i elsystemet genom att handla upp reservkraft och elreserver.
Jag har nu fått utredningen som det går att ta del av här.
Utredningen visar bland annat att:
* Kostnaderna för att skapa balans i elsystemet har ökat från 1,4 miljarder 2019 till 5,8 miljarder 2022 och 2023, men under 2024 sjönk kostnaderna något, till 5,4 miljarder
* Kostnadsökningarna över tid beror på större efterfrågan av balanskraft vilket drivit upp priset för balanstjänster
* Kraftbolagens ersättning för sina respektive balanstjänster är konfidentiella och kan därför inte redovisas - synd eftersom det hade varit intressant att se hur det påverkat elbolagens vinster
När man läser lite mer om detaljerna bakom det ökade behovet av balanskraft och det stigande priset framkommer bland annat att:
* Man numera även köper in effektreserver i förväg vilket driver upp priset
* Sveriges andel av de nordiska kraven på balanstjänster har ökat
* Nya effektivare kablar för bland annat havsbaserad vindkraft gör att mer el kan överföras effektivt långa sträckor, men det gör också att bortfallet blir större vid störningar vilket ökar behovet av balanskapacitet
* Mellan 2019 och 2022 steg priserna på balanstjänster till stor del beroende på stigande elpriser
* I dag beror de stigande kostnaderna för balanstjänster mer på mycket instabila elpriser, framförallt när man upphandlar balanskraft i förväg
Utredningen konstaterar att behovet av balansering förväntas fortsätta öka fram till 2030.
Min slutsats av rapporten är att mer väderberoende elproduktion både driver upp elpriserna och ökar behovet av balanstjänster i elsystemet. Och de stigande och instabila elpriserna driver upp kostnaderna för balanstjänster ytterligare. Alla dessa miljarder hamnar förr eller senare på skattebetalarnas räkning - antingen via nätavgifterna eller via skattsedeln. Det finns inga gratisluncher.
Det som händer i USA och Ukraina är avgörande för svensk inrikespolitik
2025-03-04
Jag ser en del kommentarer i sociala medier om att vi politiker borde engagera oss mindre i det som händer i amerikansk politik och bry oss mindre om det som händer i Ukraina, och i stället lägga energin på svensk politik och våra svenska problem.
Jag tycker rent ut sagt att det är en okunnig inställning, som visar att den som skriver det inte förstår hur verkligheten ser ut.
Putins anfallskrig och det som händer i Ukraina, liksom alla turer i den amerikanska politiken påverkar precis allt i vårt land! Kriget styr våra bedömningar i säkerhetspolitiken, det påverkar våra behov att stärka försvaret, det påverkar vårt Natomedlemskap, det påverkar migrationsströmmar, energipriser och inte minst statens finanser och EU:s finanser och sammanhållning. Trumps tullar och det påbörjade handelskriget med andra länder påverkar dessutom handel, export, räntor, inflation, konjunktur, valutakurser och arbetslöshet. På snart sagt alla politikområden har det som just nu händer utomlands en enorm påverkan på svensk inrikespolitik och de avvägningar vi måste göra.
Våra ministrar och departement arbetar dagligen med att genomföra Tidöavtalet och alla reformer vi utlovat. Det sker parallellt med att statsministern, utrikesministern och försvarsministern är mycket engagerade i ukrainafrågan. Just nu vet vi inte hur omvärldsläget kommer utvecklas och det gör att det i princip råder osäkerhet om det mesta. Att vi i det läget visar ovanligt stort engagemang för utrikesfrågorna är ganska naturligt.
Det som händer i USA väcker oro för framtiden på många plan, både säkerhetspolitiskt och samhällsekonomiskt. Och därför kommer det finnas skäl att återkomma till dessa frågor ofta och mycket. För att vi bryr oss om Sverige.
Det enda rimliga fredsavtalet är att anfallskrig aldrig får löna sig
2025-03-02
Jag har tidigare flera gånger pekat på det stora problemet med fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. En fred som bygger på att Ryssland på något sätt belönas för sitt angreppskrig är en stor fara för världen, eftersom det skickar en signal till alla länder att omvärlden accepterar att angriparen belönas för ett krig. Om militärt starka länder vet detta kommer inget att hindra dem från att anfalla mindre grannar.
Ett fredsfördrag som ger Ryssland delar av Ukrainas territorium hotar därmed hela världsfreden. Medan ett fredsfördrag som är hårt mot Ryssland skickar signalen att det är meningslöst att starta krig eftersom omvärlden aldrig kommer acceptera att krig belönas.
Samtidigt måste ett fredsavtal ändå ge den ryska regimen en chans att kunna rädda ansiktet inför den egna hemmaopinionen. Annars kommer avtalet inte att hålla.
Om man står för denna linje finns det bara en rimlig väg mot fred i Ukraina. Den enda möjliga kompromissen är att låta Krim, samt områdena kring Donetsk och Luhansk bli självstyrande områden, helst inom Ukrainas gränser, eller eventuellt som helt självständiga stater. Alla övriga ockuperade delar måste återgå till Ukraina, och Ryssland måste respektera Ukrainas internationellt erkända gränser (som faktiskt även Ryssland tidigare erkänt). Om möjligt bör detta under en tid övervakas av FN-trupper.
Ryssland borde såklart också finansiera hela återuppbyggnaden av allt i Ukraina som blivit förstört och betala krigsskadestånd till Ukraina. Detta lär ryssarna vägra. En lösning på det är att Ryssland då i stället tvingas ta ansvar för återuppbyggnaden av de självstyrande/självständiga tre områdena, medan de frusna ryska tillgångarna i europeiska banker används för återuppbyggnaden av resten av Ukraina.
Om inte detta upplägg accepteras av Ryssland bör Ukrainas vänner runt om i världen inte vika ned sig utan engagera sig hårdare i Ukraina och tvinga ryssarna att lämna landet genom att öka stödet till Ukraina och öka pressen mot Ryssland. Exakt hur detta skulle utformas är en annan fråga, men det finns många alternativ om man verkligen vill vara tydliga mot Ryssland.
Det avgörande i allt detta är att visa att den demokratiska omvärlden aldrig kommer acceptera angreppskrig utan alltid kommer agera med kraft mot angriparen. Både idag och i framtiden. Den enda metoden att långsiktigt bevara freden i världen är om alla krig avslutas utan att angriparen belönas.
Det mest ovärdiga jag sett från en amerikansk president
2025-03-01
 (Foto: stillbild från svt-sändning)
Gårdagens möte i Vita Huset inför hela världspressen mellan Ukrainas president, USA:s president och USA;s vicepresident blev en uppvisning i mobbning, där Trump och Vance angrep, hånade och försökte förnedra Zelenskyy på ett sätt man aldrig trodde man skulle behöva uppleva. Att behandla en gäst på det viset är helt ofattbart. När jag såg inslagen i media trodde jag först inte att det var sant. Sedan såg jag större delar av mötet och insåg att det faktiskt var det.
Det började redan när Zelenskyy steg ur bilen i sina sedvanliga militära vardagskläder, då Trump hånade honom för att han inte klätt upp sig. Trump borde veta att Zelenskyy inte bär kostym sedan kriget började, av respekt och för att hedra alla ukrainska soldater som kämpar för landets överlevnad. Men Trump kunde inte låta bli att håna. Denna bild spreds under kvällen, och kan väl fungera som ytterligare ett bevis på Trumps totala okunskap om både historia och utrikespolitik.
Sedan fortsatte det. Vance var värst, en mer osympatisk och otrevlig person får man leta efter. Trump var inte mycket bättre, han började prata kortlekar med Zelenskyy, framhöll att "Ukrainas kort var dåliga", men denne svarade vasst att han inte spelar kort utan försöker rädda sitt land. Tump krävde respekt för USA och Vance krävde att Zelenskyy ska tacka för stödet (vilket han gjort så många gånger att det inte går att räkna). Trumps omvittnade behov av att bli överöst med smicker uppfylldes inte heller vilket enligt källor i Vita Huset retade Trump. Sammantaget blev det en uppvisning i klassisk skolgårdsmobbning. Och detta fick Zelenskyy uthärda efter att under de senaste veckorna fått höra Trump påstå att han är en diktator, samt att Ukraina startade kriget. Två sanslösa lögner som Trump nu tvingats backa från.
Under mötet ifrågasatte Vance Ukrainas stridsvilja och det retade Zelenskyy som frågade Vance om han varit i Ukraina och vet hur det är där. Vance svarade att han får sin information från media...
Ytterligare en angreppspunkt från Trump var att "Zelenskyy spelar med tredje världskriget som insats". Oerhört märkligt sagt. Har Trump samma syn på Nato så kan ju i så fall ryssarna göra vad de vill - Nato kommer inte svara, av oro för att starta ett tredje världskrig. Vad gör Nato om Ryssland anfaller någon av baltstaterna? Eller vad gör USA om Kina anfaller Taiwan? Vlken signal skickar Trump med denna retorik till andra stora länder som vill sluka små? Risken för ett tredje världskrig gör att de demokratiska länderna i världen bara kommer titta på och aldrig agera?
Zelenskyy vägrade dock vika ned sig, och det retade uppenbarligen Trump oerhört. Zelenskyy mötte alla dessa respektlösa angrepp från det land som han tidigare sett som allierade, och han gjorde det vasst. Och han bemötte det på ett annat språk än sitt eget. Han har en värdighet och en styrka som vare sig Trump eller Vance någonsin kommer i närheten av. För mig är det uteslutet att känna någon som helst respekt för Trump och Vance efter detta. Det är det vidrigaste beteende jag sett mot en president som försöker rädda sitt land utan ett militärt angrepp. Så otroligt empatilöst, så historielöst och så kunskapslöst. Denna typ av "förhandling" fungerar kanske i den amerikanska affärsvärlden, men inte när det handlar om utrikespolitik på liv och död.
 
USA har flera gånger svikit Ukraina. Första gången var 2014, när Putin invaderade Krim och beväpnade rebeller i Donbas. USA:s gamla löfte från 1994 att skydda Ukraina mot att de lämnade över alla sina kärnvapen till Ryssland var inget värt. Och i höstas stoppade Trumps supportrar i Kongressen stödet till Ukraina i flera månader, vilket gav ryssarna fördel och gjorde att de kunde ta ett område och flera städer väster om Donbas.
Nu är det dags för nästa svek. USA kräver enorma tillgångar i Ukraina som "betalning" för sitt stöd - det stöd man alltså tidigare lovat ge utan villkor. De första kraven avfärdades av Ukraina och efterhand har det blivit mindre och mindre summa till USA. Nu verkar det finnas ett förslag till avtal på mer marknadsmässiga villkor, och det är ju i så fall bra. Men Ukraina kräver också att detta avtal om mineraler ska kombineras med säkerhetsgarantier. Hittills har Trump vägrat, och det är där stridigheterna verkar finnas. Vad jag förstår kräver USA att mineralavtalet ska undertecknas först, och att man därefter ska förhandla om säkerhetsgarantier. Hade jag varit i Ukrainas situation hade jag aldrig vågat dela upp detta.
Den som tror att Trump bedriver något fredsmäkleri av ren omtanke om ukrainska folket tror gruvligt fel. För honom handlar det om inrikespolitik och affärer. Han vill, precis som Putin, kapa åt sig så mycket som möjligt av Ukrainas tillgångar - tillgångar som borde komma ukrainska folket tillgodo och användas för landets uppbyggnad och utveckling. Ukraina behöver också garantier för att inte ryssarna ska angripa igen. Båda dessa saker kämpar Zelenskyy och hans team för vid förhandlingar med USA. Medan Trump närmast bedriver nån form av utpressning.
Jag trodde aldrig jag skulle bli så besviken över hur en amerikansk president agerar. USA:s anseende i världen dras i smutsen just nu, och det kommer drabba alla amerikaner. Jag vill samtidigt vara tydlig med att vi inte ska döma amerikanska folket för det som händer i Vita Huset. Ungefär halva folket röstade inte på Trump, och även bland dem som gjorde det tror jag det var få som hade förväntat sig det som nu sker. Man ser i media hur många republikanska politiker och väljare nu kritiserar Trump och uttalar stöd för Ukraina. På flera håll i USA har det också varit stora manifestationer till stöd för Ukraina, bland annat i New York. Förhoppningen nu är att kloka republikanska politiker står upp mot Trump och Vance och stoppar de värsta dumheterna i utrikespolitiken. Annars är världen illa ute.
|
