Augusti 2017
Här är USA:s värsta orkaner sedan 1851
2017-08-31
Häromdagen skrev Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin ett debattinlägg i Expressen där han försöker skrämma oss med att orkanen Harvey beror på klimatförändringarna. Alldeles oavsett om han har rätt i sak är det ovärdigt av en svensk minister att parasitera på människors olycka och använda en pågående dödlig katastrof i politiska syften.
I sak finns det mycket att invända mot Fridolins och andras domedagsscenarier. För det första är orkanen Harvey långt ifrån den värsta orkanen som drabbat USA. Här är en lista över de värsta orkanerna (kategori 4-5, med vindstyrka och lufttryck) under perioden 1851-2017, och vilka år de inträffat. Orkanen Harvey kommer med de uppgifter man känner till idag på en delad 14:e-plats. Endast två av de värsta orkanerna i USA har för övrigt inträffat under 2000-talet. (Här är en längre lista fram till 2010 där Harvey av naturliga skäl inte ingår).
(Källa: NOAA, U.S. Department of Commerce, National Oceanic & Atmospheric Administration)
Så kommer vi då till frågan om orkanen Harvey orsakats av klimatförändringar. De flesta klimatforskare och meteorologer är mycket försiktiga att koppla enskilda väderhändelser och naturkatastrofer till klimatförändringar. Man skiljer strikt på väder och klimat. Den mest "alarmistiska" analysen jag läst kommer från Martin Heberg, SMHI, som är en av våra mest alarmistiska klimatdebattörer. Hedberg påstår inte att orkanen Harvey orsakats av klimatförändringar, däremot att den kan ha blivit värre till följd av att vattnet är varmare i Mexikanska Golfen. Varmare vatten ger orkanen mer energi, samt gör att den innehåller mer vatten som leder till mer regn. Så här skriver han i sin pedagogiska och intressanta beskrivning av hur en orkan uppstår. Dock blir man ju lite frågande när man ser statistiken ovan över tidigare orkaner i USA, varav många varit mycket kraftigare än Harvey. Av de tio kraftigaste kom dessutom sex före 1930. Då hade vi knappast några klimatförändringar att tala om. Så frågan är varför just de orkanerna blev så kraftiga? Den enda rimliga slutsatsen är väl att Hedbergs vetenskapliga beskrivning säkerligen är helt korrekt i sak, men att det inte verkar lika självklart att just de effekter av klimatförändringar han nämner är det enda som avgör hur stark en orkan blir? Att det finns ett vetenskapligt samband säger ju inget om hur stark effekt sambandet ger.
I amerikanska media kan man dessutom läsa att man "väntat" på denna kraftfulla orkan. Man vet på den amerikanska sydkusten att det regelbundet kommer kraftiga orkaner och nu var det liksom "dags" för en kraftig sådan. En extremt kraftig denna gång, där inte minst de enorma regnmängderna (på sina håll 75 cm regn!) bidragit till en allvarlig katastrof.
Även Svenska Dagbladets ledarsida ifrågasätter att det skulle vara klimatförändringar som orsakat katastrofen i Houston, men man diskuterar det ur en helt annan aspekt. Man menar att det är helt annan mänsklig aktivitet som är orsaken till framförallt de höga katastrofkostnaderna.
SvD citerar en artikel i tidskriften Politico som påstår att ”Klimatet förändras inte tillräckligt snabbt för att förklara de dramatiska topparna i katastrofkostnaderna. Alla sju översvämningar som kostat över en miljard dollar har inträffat nyligen. Harvey kommer att vara den åttonde. Experter tror att den främsta förklaringen är den explosiva tillväxten av bostads- och samhällsutbyggnad i låglänta områden som har haft dubbelt effekt av ökande översvämningar (genom att avlägsna prärieområden och andra naturliga svampar) samtidigt som man bygger där dessa översvämningar äger rum.” Dvs, man har samma problem i USA som i svenska tätorter - man bygger på alla ytor, gärna nära vattendrag, hårdgör all mark och tar bort naturliga sänkor, träskmarker och grönområden som kan ta hand om överskottsvatten vid kraftiga regn. Vattnet har ingenstans att ta vägen, och städerna svämmar över.
Det andra problemet i USA är något som kallas National Flood Insurance Program. Det är det försäkringssystem som betalar för översvämningsskador, och som uppmuntrar bebyggande av områden som aldrig borde bebyggas. I artikeln framkommer till exempel art ett hus som drabbats av översvämning 16 gånger på 18 år har fått ut mer än 800 000 dollar i ersättning trots att själva huset bara värderas till mindre än 115 000 USD. De intressen som driver på för bebyggande i områden som med hög sannolikhet kommer att drabbas helt oavsett klimatförändringar är så starka att det inte varit möjligt att reformera National Flood Insurance Program. Och därför kommer det att bli många fler översvämningar i USA - alldeles oavsett klimatförändringar eller inte.
Blir det då inte fler orkaner och fler oväder när klimatet förändras? Klimatmodellerna säger att det ska bli så. Men det finns faktiskt inget alls i statistiken som visar att det hittills blivit så. Det är inte fler orkaner eller andra naturkatastrofer i världen idag än tidigare. Hur framtiden blir återstår att se.
Min egen slutsats är att det låter rimligt att orkaner kan bli kraftfullare om haven blir varmare. (Det säger dock inget om orsaken till att haven blir varmare. Beror det på människans koldioxidutsläpp, eller har det även andra förklaringar?) Men framförallt upprepar jag det jag sagt många gånger tidigare. Vi måste lägga mycket mera kraft och resurser på att anpassa våra samhällen till förändrat klimat, och återgå till den klokskap man hade förr i tiden då man anpassade sig för att kunna hantera naturkatastrofer. Hur man bygger städer på ett hållbart sätt där man bevarar sänkor, träskmarker, grönområden och naturliga vattensamlingar och åar (i stället för att kulvertera dem) är en nyckel i detta arbete. Detta måste prioriteras även där markpriserna är extremt höga.
Att minska användningen av fossila bränslen kan vara bra av flera anledningar. I vilken mån det kan stoppa klimatförändringar återstår att se. Men jag hoppas ingen på allvar tror att minskade koldioxidutsläpp skulle göra att de svåra orkanerna upphör. Listan ovan talar sitt tydliga språk. Om vi bara pratar koldioxid och tror att minskade utsläpp löser alla slags problem kopplade till väder, klimat och naturkatastrofer är vi inne på en extremt farlig väg.
Markmoderaterna har sagt sitt i partiledarfrågan
2017-08-30
Nu börjar processen att utse en ny moderat partiledare, och det är en mycket demokratisk process. Varje förening och till och med enskild medlem kan föreslå kandidater. Sedan tar varje länsförbund beslut om vilken eller vilka kandidater man ska spela in till partiets valberedning.
I måndags hade Markmoderaterna gruppmöte och styrelsemöte. Efter intern hemlig omröstning stod det klart att Ulf Kristersson fick flest röster och Elisabeth Svantesson blev tvåa. Detta blir det resultat vi spelar in till Moderaterna i Västra Götaland.
För min egen del är Ulf Kristersson min starkaste kandidat. Jag hoppas innerligt att han ställer upp om han får frågan. Han har lång gedigen politisk erfarenhet, både som socialborgarråd i Stockholm, fyra år som socialminister, och idag ekonomiskpolitisk talesperson och är min gruppledare den moderata gruppen i Finansutskottet, och vice ordförande i utskottet. Förutom sin höga kompetens och analytiska förmåga har han en mycket god pedagogisk sida, kan förklara komplicerade saker, är tydlig och rak i kommunikationen och sympatisk och säker i mediala sammanhang. Han är dessutom omtyckt i partiet.
Jag tror även att Elisabeth Svantesson skulle klara partiledarjobbet utmärkt. Vi känner varandra väl, kom in i riksdagen samtidigt 2006, och satt tillsammans i arbetsmarknadsutskottet de första fyra åren. Elisabeth är en av de mest välutbildade ledamöterna i hela riksdagen och har ju även hon ministererfarenhet. Även Elisabeth är omtyckt och respekterad i partiet, och har växt till att bli en bra debattör som gör bra ifrån sig i media.
Idag är ju Elisabeth Svantesson och Peter Danielsson två utmärkta vice partiledare redan idag och bör enligt min mening vara kvar på de posterna om Ulf Kristersson skulle bli vald till partiledare.
Citerad från bloggen i Borås Tidning idag
2017-08-30
Gästskribent hos Svenska Dagbladets ledarredaktion
2017-08-29
I dag skriver jag, som gästskribent för Svenska Dagbladets ledarredaktion, om turerna kring statsminister Löfvens säkerhetspolitiska råd, och mina försök att förgäves få ut uppgifter ens om sådana saker som datum för mötena och vilka som deltagit. Jag kommenterar givetvis även de senaste turerna kring Löfvens nyligen sparkade statssekreterare.
Regeringen inför flygskatt men satsar samtidigt på en ny flygplats
2017-08-29
Regeringen, framförallt Miljöpartiet, gör stor sak av att man minsann tänker införa den numera något bantade flygskatten, med syftet att "vi måste flyga mindre för klimatets skull". Det senare är faktiskt rent trams, eftersom den utredning som ligger till grund för förslaget visar att det kommer att ha minimal effekt (och då var till och med skatten man räknade på högre än den som föreslås idag). När det gäller en del utrikesflyg kommer avgångarna bara att flytta till något grannland för att slippa skatten. När det gäller inrikesflyg saknas ofta realistiska alternativ och då kommer man att flyga trots att det blir dyrare.
Men regeringen är dessutom väldigt inkonsekvent. Samtidigt som man inför flygskatt tänker man införa ekonomiskt stöd till de flygplatser som drabbas (trots att Miljöpartiet tidigare uttalat att man tycker det är bra om flygplatser tvingas lägga ned). Regeringen har nu också fått klartecken från EU till att ge ett bidrag på 250 miljoner kronor för att bygga en NY flygplats i Sälen - så att skidturisterna kan flyga dit. Plötsligt är det tydligen inte så viktigt att vi flyger mindre?
Slutligen det här med påståendet att flygets utsläpp ibland påstås vara många gånger värre än andra utsläpp, ibland hävdas tio gånger större effekt, för att de sker på hög höjd. Det påståendet har inte stöd av seriösa forskare. De uppskattar att utsläppen av koldioxid möjligen kan ha dubbel påverkan på hög höjd. Och de är inte eniga när det gäller frågan om hur mycket flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider påverkar klimatet. Detta framgår exempelvis av Naturvårdsverkets hemsida. Naturvårdsverket är den svenska myndighet som har ansvar för klimatfrågorna.
Som jag tidigare konstaterat - en svensk flygskatt kommer såklart inte att ha någon som helst betydelse för jordens klimat, alldeles oavsett om mänskligt utsläpp av koldioxid skulle vara orsaken till klimatförändringar eller inte. Men flygskatten kommer att skada jobb och tillväxt, samt försämra flygbolagens ekonomi. Och det blir det mindre pengar till investeringar i miljövänligare och tystare flygplan, samt övergång till biobränsledrivna flygplan.
Men kanske räcker flygskatten för att betala den nya flygplatsen i Sälen?
Besök hos Torps Lantbruk i Månstad
2017-08-28
I dag besökte jag Torps Lantbruk i Månstad, tillsammans med min riksdagskollega Cecilie. Torps Lantbruk är en av Sveriges största mjölkgårdar, med över 400 mjölkkor och en mycket automatiserad och modern anläggning som drivs av Elin och Patrik Johansson. Även LRF:s lokale styrelseledamot Ruben Enochsson var med vid besöket. Ovan tv Elin Johansson tillsammans med en av de veckogamla kalvarna. Th jag och Cecilie i våra allra finaste kläder.
Vi hade ett timslångt samtal om situationen för dagens lantbrukare, med hot om allt fler pålagor, skatter och kostnader, och en växande byråkrati som gör det allt besvärligare att bedriva verksamhet. Inte minst är det besvärande att svenska lantbrukare ofta arbetar under helt andra regler och med helt andra kostnader än sina konkurrenter i andra länder. Myndigheternas förståelse för verksamheten och bristen på helhetssyn är också ett problem, liksom svensk övernitisk tolkning av EU-bestämmelser som många andra europeiska länder mer eller mindre struntar i.
Torps Lantbruk har gjort investeringar på totalt 30 miljoner kronor i verksamheten och har sex anställda. Dagens regering visar ytterst liten förståelse för landsbygden, lantbrukarnas situation och för småföretag i allmänhet. Att då vara lantbrukssmåföretagare på landsbygden gör att man drabbas av alla problem samtidigt. Detta är något vi från moderat sida vill göra stora förändringar av för att gynna svensk matproduktion.
Tv en bild på lösdriftsstallet där korna går ut och in som de vill, väljer själva när de ska äta, och går själv till mjölkningsroboten när de vill bli mjölkade. Kanske passerar de en ryggkliare på vägen. Ovan th en ko som är på BB-avdelningen och snart ska föda.
Här den populära och automatiska ryggkliaren, som det finns flera stycken i stallet. De är så populära att korna står i kö för att klia sig. Uppenbarligen mycket njutbart.
Panik i regeringskansliet?
2017-08-27
Nyheten ikväll att statsminister Löfvens närmaste medarbetare, statssekreteraren Emma Lennartsson, "begärt avsked" (läs "fått sparken") är ytterst besvärande för statsministern. Orsaken ska vara att Lennartsson fått information via Säpo om IT-skandalen vid Transportstyrelsen tidigare än vad hon uppgivit, men att hon inte informerat statsministern.
Beslutet att bevilja hennes "avskedsansökan" togs enligt DN och Expressen vid ett extra regeringssammanträde nu i kväll -alltså en söndag! Man undrar ju vad det var som var så bråttom med denna avskedsansökan att beslutet inte kunde väntat till ordinarie regeringssammanträde kommande vecka? Beslutet luktar full panik, och man undrar ju om det finns mer graverande uppgifter hos media som skrämt statsministern att offra sin närmaste medarbetare för att skydda sitt eget skinn?
Snaran dras åt kring statsministern och hela hans regering. Statsminister Löfven gör sig nu av med medarbetare i samma takt som president Trump. Fortsätter det så här är snart bara han själv kvar. Om vi inte fäller honom innan dess förståss. Det borde vi göra.
Lite bilder från skön avkoppling i Kroatien
2017-08-27
Förra lördagen bar det av till Kroatien för en minisemester. Som alltid blev det en blandning av jobb och semester. Inte minst flera samtal från media kring partiledardiskussionerna. Men det blev också en del avkoppling i hotellets takpool och besök i nationalparken Krka, där det även blev bad vid vattenfallen. Här lite fina bilder från resan.
Seger för Alliansen att regeringen drar tillbaka skattehöjningar
2017-08-26
Beskedet idag att Regeringen drar tillbaka förslagen om höjd skatt för entreprenörer och att fler ska betala statlig inkomstskatt är välkommet. Det är glädjande att Alliansen gemensamt stoppat dessa skattehöjningar. Förslagen hade inneburit höjd skatt för bl.a. barnmorskor, poliser och lärare och gjort det mindre lönsamt att starta och driva företag. En stor framgång för oppositionen att detta nu inte blir verklighet.
Det är beklagligt att regeringen samtidigt väljer att hålla fast vid den nya flygskatten. Även om den är något förändrad är det en dålig skatt för Sverige och en dålig skatt för miljön. Skatten kommer inte minst att minska flygbolagens ekonomiska utrymme att investera i nya miljövänliga flygplan och nya bränslen. Den riskerar också att flytta avgångar för långväga utrikesflygningar från Sverige, vilket hotar svenska jobb och medför längre anslutningsresor som är negativa för miljön. Alliansen kommer inte i detta läge att begära misstroendevotum till följd av regeringens beslut att införa en flygskatt. Men flygskatten kommer självfallet inte finnas med i vårt moderata budgetförslag och vi vill avskaffa flygskatten redan den 1 januari 2019 om vi vinner valet. Skatten kommer då ha varit verksam under mindre än ett år.
I sammanhanget är det intressant att läsa att Tysklands ekonomiminister Birgitte Zypries vill ta bort den flygskatt Tyskland haft i sex år. "Att ta bort den kommer att stärka de tyska flygbolagens konkurrenskraft i Europa" säger hon i en intervju med tyska Handelsblatt. Kanske går Tyskland en annan väg än Sverige, och då är risken uppenbar att den svenska skatten medför ännu större skada för det svenska flygets konkurrenskraft.
Sammantaget kan man konstatera att när finansminister Magdalena Andersson talar om "cirkus" kring regeringens skatteförslag så har hon missat en viktig sak. Hennes regering har inte majoritet i riksdagen. Om man då föreslår saker som saknar riksdagens stöd kommer man förr eller senare att få backa från förslagen. Det är ren matematik. Att regeringen skapar en cirkus genom att lägga fram förslag som man sedan får backa från är helt deras eget ansvar.
Otack är världens lön
2017-08-25
Beskedet från Anna Kinberg Batra att hon avgår som partiledare var väntat. När så många partidistrikt kräver hennes avgång hade hon inget annat val.
Jag är samtidigt glad över att Moderaterna i Västra Götaland, Halland och Skåne inte som en del andra ägnat sig åt att i media högljutt kräva partiledarens avgång. Det är ett destruktivt sätt att arbeta, och jag tror det har skadat partiet. I den mån man vill diskutera byte av partiledare bör det hanteras internt och inte via avgångskrav i media. De många angreppen under lång tid har givetvis inte gjort det lättare att växa in i rollen som partiledare. De som agerat på detta sätt bär ett stort ansvar för att fokus legat på dessa frågor i stället för på politikens innehåll. Så bygger man inte ett parti starkt.
När det gäller Anna Kinberg Batra kan man verkligen konstatera att otack är världens lön. Hon hade den otacksamma rollen att med kort varsel efterträda en populär partiledare och tidigare statsminister. Hon ärvde en politiskt omöjlig decemberöverenskommelse, som ingicks av föregående partiledare, men som glädjande nog föll under hennes ledning. Hon öppnade upp partiet och skapade en atmosfär med betydligt högre i tak än tidigare i den interna diskussionen. Under hennes ledning har partiet bytt fot i flera viktiga frågor som vi vet medverkade till att vi förlorade valet och regeringsmakten 2014. En mer restriktiv migrationspolitik, utvecklad integrationspolitik, ännu starkare fokus på att stärka polisen och lag och ordning, samt betydligt ökade resurser till försvaret är viktiga förändringar som skett under Annas ledning. Samtidigt har hon haft modet att tala klarspråk - när det finns ett nytt parti i Sveriges Riksdag som i opinionsmätningarna är Sveriges näst största måste man kunna samtala även med dem för att försöka få igenom mer moderat politik. Det visar politiskt mod.
I valet 2010 fick moderaterna 30% av rösterna. I valet 2014 fick vi endast 23%. I dag ligger vi runt 16-18% i opinionsmätningarna. Det stora raset har alltså inte skett under Anna Kinberg Batras ledning, det skedde under föregående partiledare. Dessutom har ju tidigare migrationspolitik skapat grund för ett nytt parti som idag ligger runt 20% i opinionsmätningarna. Det gör såklart automatiskt att det blir färre procent kvar till övriga. De största partierna drabbas naturligtvis mest av detta, även Socialdemokraterna har drabbats hårt.
Visst kan ett byte av partiledare förändra opinionssiffror, men i längden är det bara tydlighet om vår starka politik som kan ge en valseger. Partiledaren är en viktig budbärare, och det är ett faktum att Anna Kinberg Batra haft det svårt att nå fram medialt, även om det blivit allt bättre efterhand. Idag när hon meddelade sin avgång gjorde hon ett starkt och kraftfullt intryck, kanske ett av sina bästa framträdanden. Det visar att hon har enorm potential, men hon fick aldrig en rimlig chans att växa in i rollen som oppositionsledare innan kraven på hennes avgång började komma.
Anna Kinberg Batra har haft kraften och viljan att göra nödvändiga förändringar av vår politik och vårt interna samtalsklimat. Om vi gör ett bra valresultat 2018 är det hon som lagt grunden för detta. Men i rollen som partiledare går nu stafettpinnen vidare till någon annan.
Ett parti står och faller inte med sin partiledare. Det viktigaste idag är att vår samlade politik faktiskt är bra mycket bättre nu än 2014, och det förtjänar ett betydligt starkare opinionsstöd. Nu ska vi bara forma en ny ledning för partiet som kan leda vårt arbete med att föra ut denna politik till väljarna. Jag är övertygad om att vi kommer att göra ett betydligt bättre val 2018 än vad dagens opinionssiffror antyder. Och det tror jag hade gällt oavsett partiledare.
Vad gäller Anna Kinberg Batra är hon en oerhört erfaren och kunnig politiker och naturligtvis helt given som tung minister i en framtida moderatledd regering.
Tillägg: Jag kommenterade Anna Kinberg Batras avgång även i Borås Tidning och Radio Sjuhärad.
Här ett utdrag ur artikeln i Borås Tidning
Jag kommenterar den moderata partiledardiskussionen
2017-08-24
Jag kommenterar avgångskraven mot Anna Kinberg Batra i Radio Sjuhärad idag. En sak jag sa kom inte med - nämligen att jag är glad över att inte Moderaterna i Västra Götaland deltar i drevet mot vår partiledare. Jag förstår att det finns kritik mot såväl partiledaren, partistyrelsen och vår kommunikation, och jag kan delvis instämma i den. Men i den mån man ska diskutera en partiledares eventuella avgång är det något man gör internt, inte via utspel i media. Nu tar detta allt utrymme i media, och våra viktiga politiska förslag, som exempelvis förslaget om kraftigt höjd försvarsbudget, får inget medialt utrymme alls. Att ägna tiden åt interna strider om partiledarposten lär knappast vara en framkomlig väg att vinna nästa val.
Moderaterna vill öka förslagsanslagen till ca 2% av BNP
2017-08-24
I går kom ett välkommet besked från vår partiledare Anna Kinberg Batra och vår försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark. Vi vill se en långsiktig och kraftfull förstärkning av svenskt försvar. Moderaternas stämma i oktober kommer föreslås att fatta beslut om att Sveriges försvarsutgifter ska närma sig två procent av BNP. Ambitionen är att göra detta under en tioårsperiod. Detta för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget och även för att kunna uppfylla åtaganden som medlem i Nato. Tillväxten sker stegvis och med hänsyn till det säkerhetspolitiska läget och det ekonomiska läget.
Bakgrunden är givetvis det osäkra omvärldsläget som ställer nya krav och ökar behovet av förstärkt försvarsförmåga.
Moderaterna har under de senaste åren varit pådrivande för att höja försvarets anslag, både på kort och på lång sikt. Vi drev nyligen fram den tredje förstärkningen av Sveriges försvarsanslag under den här mandatperioden. Alla tre uppgörelserna har gett kraftfulla tillskott till försvaret som bidragit till att stärka Sveriges försvarsförmåga här och nu. Vi har nått dit genom uthålliga förhandlingar för att nå bred uppslutning. Moderaterna tar ansvar för Sverige i ett turbulent läge i såväl Sverige som omvärlden.
Men de beslut som tagits om ökade resurser räcker inte, mer behöver göras. Vi vill öka resurserna till försvaret till ca 2% av BNP. Det är det formella krav som gäller inom försvarsalliansen Nato (vilket dock inte alla medlemmar når upp till), och det är en rimlig målsättning om man tar försvarspolitiken på allvar. Valet står inte mellan att stärka Sveriges försvar eller att bli medlem i Nato. För att stärka Sveriges säkerhet på allvar måste vi göra både och. Säkerhet bygger vi tillsammans med andra.
Liten rundtur i södra Bohuslän
2017-08-19
Förra helgen gjorde vi en tur till södra Bohuslän i härligt sommarväder. Här några nedslag.
Skärhamn på Tjörn
Skulpturfestival på Tjörn
Sotenkanalen
Ramsvik (Hunnebostrand på andra sidan viken). Och så lite typisk Bohusnatur. Så vackert med alla kala klippor, berg, grönska och hav på ett och samma ställe.
Smögen
Men alltså...
2017-08-18
När man inte trodde journalister kunde bli mindre seriösa dyker denna lilla artikel upp i flödet. Nu är jag alltså inte bara en sån där hemsk "klimatförnekare" utan även kritisk mot miljöpolitik (!) lite sådär i största allmänhet. Vänstertidningen ETC fortsätter att helt enkelt hitta på egna nyheter.
Om ETC hade varit seriöst intresserade av vad jag har för syn på miljöfrågor skulle de exempelvis ha kunnat konstatera att jag är en av de riksdagsledamöter som skrivit väldigt många enskilda miljömotioner i riksdagen sedan 2006, uppemot en 55-60 stycken. Även på bloggen och i debattartiklar har jag gjort väldigt många inlägg i dessa ämnen, och miljöfrågorna har varit en av de viktigare sakerna för mig att belysa när jag besökt olika länder på mina resor. Det räcker att läsa mina reseberättelser så inser man det.
Att jag emellanåt konstaterat att viktiga miljöfrågor fått stå tillbaka bakom diskussionen om koldioxidutsläpp, samt att delar av "klimatpolitiken" faktiskt är rent skadlig för miljö och hälsa provocerar säkert vissa. Samma sak att jag anser att turism (även med flyg) är ett bra sätt att lyfta levnadsstandarden i fattiga länder och inte minst att rädda hotade arter genom att turismen ger djuren ett ekonomiskt värde som är högre än värdet av tjuvjakten.
Dessutom är jag ju moderat, vilket i sig såklart är en belastning eftersom vänstern anser sig ha monopol på miljöpolitik. Vilket man såklart inte alls har.
Tidningen ETC ryckte alltså först meningar ur sitt sammanhang samt gjorde helt påhittade citat, sedan följde ETC Sundsvall (någon lokal variant) efter och vantolkade ytterligare det som redan var fel. När vänsterfolk leker journalister och dessutom har en uttalad agenda blir det inte mer seriöst än så här.
KU:s sammanträdeslokal belägrad av media
2017-08-17
I dag var jag på möte med den Parlamentariska Public Service-kommittén i riksdagen, och passerade Konstitutionsutskottets sessionssal. Medieintresset var imponerande, och journalisterna satt i tråkig väntan på att någon skulle berätta vad som hände inne i sessionssalen. Granskningen av regeringens hantering av skandalen vid Transportstyrelsen har börjat!
Tidningen ETC backar från påhittat citat
2017-08-17
I går ändrade tidningen ETC rubriken till intervjun med mig, och tog bort det påhittade citatet att jag "inte tror på klimatforskningen". Nu skriver man i stället att jag "inte tror på klimathotet", vilket också är ett missvisande citat. Jag är nämligen helt övertygad både om att klimatet förändras och att människan påverkar klimatet. Och jag oroar mig såklart också för dramatiska klimatförändringar - oavsett hur de ser ut och vad som orsakar dem. En dag får vi exempelvis en ny istid som kommer att göra Skandinavien obeboeligt. Och innan dess kan vi få andra dramatiska förändringar i andra riktningen.
Diskussionen och intervjun handlade dels om min kritik mot domedagsscenarier rörande framtidens klimat, dels att politiker ibland övertolkar forskarnas uppgifter. Dessutom handlade intervjun om den intressanta frågan om hur mycket av klimatförändringarna som beror på människan och hur mycket som beror på naturliga klimatfaktorer. Samt min oro för att vi lurar oss själva om vi inbillar oss att vi med olika åtgärder helt kan stoppa framtida klimatförändringar - i stället måste vi göra mer för att anpassa oss till förändrat klimat. Vi måste även prata mer om andra akuta miljöfrågor som alltför länge fått stå tillbaka. Även om rubriken alltså fortfarande inte är helt korrekt var det positivt att man tog bort det första helt påhittade citatet och att man nu i vart fall redovisar lite mer av intervjun i artikeln där jag utvecklade min syn på saken. Dessutom fick jag faktiskt en halvhjärtad ursäkt från ETC över det första påhittade "citatet", vilket jag knappast vågat hoppas på.
Här är ingressen till artikeln, tv den gamla och till höger den nya. Den nya och mer utförliga intervjutexten finns här.
I övrigt hänvisar jag till blogginlägget den 14/8.
Tillägg 18/8:
Även tidningen Aktuell Hållbarhet uppmärksammar ETC-artikeln och ger en betydligt mer nyanserad bild.
Regeringsbeslut angående handlingar om Säkerhetspolitiska Rådet
2017-08-17
I dag kom detta regeringsbeslut som innebär att justitieministern på regeringens vägnar meddelar att man vägrar lämna ut de handlingar jag begärt ut om Säkerhetspolitiska Rådets möten. Beslutet känns dock bristfälligt eftersom man inte kommenterar min begäran om att även få uppgifter om datum när möten hållits i det aktuella rådet. Den delen av min begäran kommenteras överhuvudtaget inte. Jag har därför idag begärt kompletterande beslut även i den delen.
|
Borås Tidning uppmärksammar mitt senaste blogginlägg lite extra
2017-08-17
Jag lade ut texten från bloggen häromdagen (om Alliansens nya förslag för att få fler nyanlända i arbete) även på BT:s Politikerblogg. I går gav Borås Tidning blogginlägget lite extra uppmärksamhet i tidningen (klicka på texten för att läsa):
Framgångsrik moderat förhandling om mer pengar till försvaret
2017-08-16
I dag presenteras en ny överenskommelse mellan S-MP-regeringen, Centerpartiet och Moderaterna om mer pengar till försvaret.
Överenskommelsen innebär att försvaret får 2,7 miljarder extra 2018, och att de extra pengarna ligger kvar även 2019 och 2020. Sammanlagt blir det 8,1 extra miljarder 2018-2020. Av de extra 8,1 miljarderna går cirka 1,3 miljarder för åtgärder inom det civila försvaret och resterande 6,8 till det militära. Tillskottet till den militära delen ligger i linje med (eller rentav något över) den begäran som Försvarsmakten inkommit med för 2018.
Moderaterna sa i januari att det behövdes 500 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2017, och vi lyckades få igenom det. I somras sa vi att det krävs minst 2 miljarder extra till försvaret 2018, och vi landade nu på 2,7 miljarder. Tack vare att Moderaterna har varit med och drivit på i förhandlingarna landar slutsumman på ett betydligt högre belopp än det som regeringen föreslog. Uppgörelsen innehåller dessutom en skrivning som säger att den inte innebär ett hinder för de deltagande partierna att redovisa ambitioner och förslag för kommande mandatperiod, dvs efter 2018. Vi moderater avser återkomma kring detta och redovisa höjda ambitioner för åren efter 2018.
De extra pengarna till det militära försvaret kommer bland annat att användas till ökad övningsverksamhet och beredskap, anskaffning av mängdmateriel, ledningssystem, fordon och reservdelar. Resurser tillförs också till den luftburna sensorförmågan, anskaffning av ytterligare sjukvårdsmateriel och en förbättrad sjömineringsförmåga. I det militära försvaret prioriteras åtgärder som ökar krigsdugligheten hos förbanden, med särskilt fokus på de förband som idag har lägst krigsduglighet.
När det gäller totalförsvaret görs satsningar för att säkerställa att kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter kan fullfölja och intensifiera planeringen för civilt försvar. Försvarsmaktens regionala staber stärks. Resurser tillförs även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för arbetet med informationssäkerhet och psykologiskt försvar. Dessutom totalt sett 120 miljoner ytterligare till frivilligorganisationerna under de kommande tre åren.
Vissa framför att det är märkligt att vi nu gör en uppgörelse med en försvarsminister (Peter Hultqvist) som vi vill rikta en misstroendeförklaring mot. Men misstroendeförklaringen mot Peter Hultqvist och försvarsuppgörelsen är två separata saker. Misstroendeomröstningen handlar om Peter Hultqvists agerande i samband med säkerhetskrisen och Transportstyrelsen. Försvarsuppgörelsen handlar om att det är varit helt nödvändigt att nå en överenskommelse med regeringen för att stärka Sveriges försvar. Peter Hultqvist är den sittande försvarsministern och därmed den person som har ansvar för den förhandlingen.
Vem vet, kanske har det till och med varit så att hotet om misstroendeförklaring mot Hultqvist faktiskt gjort regeringen mer villiga att gå M och C till mötes om mer pengar till Försvaret? Det är min egen personliga fundering, men det känns inte helt orimligt att det kan vara så. Statsminister Löfvéns behov av att stärka Hultqvists ställning ska nog inte underskattas. Och mer pengar till Försvaret och att lyckas få till en uppgörelse med två Allianspartier är då givetvis positivt för ministern. Dagens uppgörelse förändrar dock ingenting i den delen, frågan om misstroendeförklaring ligger kvar på bordet. Men om M och C lyckats utnyttja situationen till att stärka försvaret är det positivt för landet.
Alliansen presenterar en ny arbetsmarknadsreform - inträdesjobb
2017-08-15
I går skrev jag ju om Arbetsförmedlingens senaste, oroväckande siffror, som visar att arbetslösheten bland utrikes födda ökar. Vi har också fortfarande en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige, över 10%. Att få fler nyanlända och unga lågutbildade i arbete är oerhört viktigt för Sverige. Både för att vi ska kunna ha stabila socialförsäkringar och statsfinanser, men framförallt för att vi ska slippa social oro. Och läget är akut.
I dag presenterade Alliansen en ny arbetsmarknadsreform som vi vill införa direkt efter en valseger. Den kallas inträdesjobb. Reformen är en sammanvägning av likartade förslag som flera Allianspartier tidigare presenterat, och är nu ett förslag som samtliga fyra partier står bakom.
Reformen omfattar dels nyanlända, under de fem första åren i Sverige. Tillfälliga övergångsregler ska gälla för att fånga upp nyanlända från migrationskrisen 2014-2015, de som kommit till och med 2015 får ytterligare tre års tillgång till inträdesjobben. Dessutom gäller reformen för unga upp till 23 år utan fullständig gymnasieutbildning.
Lönen för de nya inträdesjobben ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller utbildning. Hur denna utbildning organiseras och utformas bestämmer arbetsgivaren själv. Arbetsgivaravgiften slopas i tre år (de 36 första månaderna som personen har ett jobb) inom ramen för anställningsformen.
Rent juridiskt betraktas anställningen som en provanställning och ger därmed samma arbetsrättsliga skydd som en sådan. Anställningen övergår därmed till en tillsvidareanställning efter två år. En person får ha denna typ av anställning i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.
Som väntat kommer kritik från vänster för att vi "sänker lönerna". Det är inte korrekt. Tanken är att man ska få avtalsenlig lön för den tid man fullgör ett arbete (70%) och ingen lön för den tid man lär sig sitt arbete. Detta är dessutom tidsbegränsat till tre år, och en person kan inte ha åtgärden flera gånger. Vi ser detta som ett sätt att få fler att ta första steget mot en egen försörjning. Och 70% av lönen är förhoppningsvis mer än det bidrag man lever på innan. Genom tidsbegränsningen lär vi inte skapa ett allmänt tryck nedåt på det allmänna löneläget, så oron för nya låglönejobb är obefogad.
Det kommer också kritik mot att vi subventionerar arbetsgivarna. Men den enda statliga subventionen är arbetsgivareavgiften. Denna summa är totalt sett en mycket rimlig kostnad för att lågutbildade ska utbilda sig till ett riktigt yrke på en arbetsplats. Att bekosta andra utbildningar och betala ersättningar till den som studerar under tiden skulle kosta betydligt mera.
Det finns också mer befogad kritik för att lågutbildade och framförallt nyanlända på detta sätt får en möjlighet som inte andra får. Det är korrekt, och i grunden olyckligt. Men samtidigt är arbetslösheten i andra grupper mycket låg och de flesta skulle knappast efterfråga denna reform ändå. Vi har en situation idag med rekordmånga nyanlända under kort tid. Man kan tycka vad man vill om detta och skylla på olika regeringar, men den är ett faktum. Vi drabbas alla om många går på bidragsförsörjning i stället för att försörja sig själva. Och med tanke på den höga och stigande arbetslösheten bland just målgrupperna för reformen så tycker jag ändå det är försvarbart att rikta reformen mot just dessa. Att inte göra något vore mycket värre, integration av nyanlända är kanske vår viktigaste samhällsfråga just nu. Men självklart måste effekterna utvärderas efterhand, precis som för alla andra reformer.
Vår förhoppning är att reformen ska kunna leda till att 25.000-40.000 personer på detta sätt kan få in sin första fot på arbetsmarknaden. Om det lyckas är det ett bra resultat.
När hade statsminister Löfven tänkt berätta?
2017-08-15
I dag har jag och moderaternas försvarspolitiske talesperson, Hans Wallmark, denna debattartikel i Borås Tidning.
Fler arbetslösa än förra året för fjärde månaden i rad
2017-08-14
Arbetsförmedlingen kom idag med sin juli-rapport. I slutet på juli var 356 000 personer inskrivna som arbetslösa på någon av landets arbetsförmedlingar, en ökning med 6 000 personer jämfört med samma månad i fjol. Trots högkonjunkturen ligger arbetslösheten på samma nivå som för ett år sedan, 7,3 procent.
Siffrorna visar också på en extremt tudelad arbetsmarknad. Av de inskrivna arbetslösa var 167 000 födda utanför Europa och 152 000 inrikes födda. Och skillnaden ökar. Bland inrikes födda var arbetslösheten i slutet på juli 3,9 procent (4,2 procent för ett år sedan). Hos utrikes födda var den samtidigt 21,8 procent, vilket är 0,6 procentenheter högre än i fjol.
Samtidigt fortsätter långtidsarbetslösheten att öka. Antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i 12 månader eller mer fortsätter stiga och är nu 146 000. Förklaringen är att en större del av de inskrivna arbetslösa numera finns inom etableringsuppdraget för nyanlända, som pågår i upp till två år. Därmed räknas de in statistiken över långtidsarbetslösa.
Sammanfattningsvis - den goda konjunkturen gör att arbetslösheten bland inrikes födda fortsätter minska. Samtidigt ökar arbetslösheten bland utrikes födda. Att detta sker trots högkonjunktur är väntat, med tanke på det stora antalet nyanlända. Men det är ändå oroväckande. Vad händer i nästa lågkonjunktur?
Som väntat oseriöst reportage i ETC om min syn på klimatfrågan
2017-08-14
Förra veckan blev jag uppringd av en reporter på tidningen ETC, som själv kallar sig "vänstertidning med grön agenda". Reportern hade läst en del på bloggen och på Twitter och undrade om jag var "klimatförnekare". Den gamla vanliga frågan när man vågar ifrågasätta det allra minsta om domedagsscenarier i klimatdebatten, oseriösa utspel utan stöd i forskning eller extrema förslag för att "rädda klimatet".
Jag var tydlig i intervjun. Att placera in mig bland "klimatskeptikerna" är att göra det väldigt enkelt för sig. Jag är övertygad om att människan påverkar både miljö och klimat med sitt sätt att leva. Fast detta skrev såklart inte ETC i artikel. I stället påstår man i rubriken att jag "inte tror på klimatforskningen". Vilket jag aldrig sa - däremot sa jag att jag inte alltid tycker att politikerna tolkar klimatforskningen på ett korrekt sätt. Lite om vad jag faktiskt sa finns i denna sidotext i samma artikel. Dock finns inga av de mer resonerande citaten med från vårt långa samtal. Och på den sista frågan hade jag ett betydligt mer nyanserat svar.
Jag nämnde att jag oroar mig för flera saker i klimatdebatten. Dels att jakten på koldioxidutsläpp gör att alla andra miljöfrågor hamnar i bakgrunden, dels att en del av vår klimatpolitik medför miljöskada i andra länder. Men också att jag ser en fara i att vi tror att vi bara genom att minska användningen av fossila bränslen faktiskt kan stoppa framtida klimatförändringar - vilket vi naturligtvis inte kan, eftersom dramatiska sådana skett även innan människan ens fanns på jorden. Vi borde därför lägga mer tid och energi på att diskutera hur vi ska kunna hantera kommande klimatförändringar och anpassa oss till dem. Dessutom oroar jag mig för att klimatextremister försöka skrämma upp befolkningen med oseriösa påståenden, domedagsprofetior och överdrifter som går väldigt mycket längre än det FN:s klimatpanel IPCC står för - i stället för att hålla sig till en sansad debatt. Det är också oroväckande med alla extrema förslag om vad vi ska göra i Sverige. Även om vi skulle skicka iväg såväl alla människor i Sverige som alla rapande kor till månen, och sedan stänga ned all verksamhet i landet så skulle det inte ens mätbart märkas på de globala utsläppen. Att förstöra svensk välfärd, ekonomi och jobb och göra det omöjligt att leva på landsbygden löser inga klimatproblem, det gör bara svenska folket fattigare.
Som väntat blev artikeln i ETC inte särskilt nyanserad, trots ett långt samtal togs få av mina citat med. Och självklart pekas jag ut som "klimatskeptiker". Ett tramsigt begrepp för övrigt, ingen kan såklart vara skeptisk vare sig till klimatet eller att det förändras, "klimathotsskeptiker" är väl ett rimligare ord, eller ännu hellre "klimatrealist" som jag föredrar att kalla mig.
Alla andra vetenskaper och forskningsrön får diskuteras och ifrågasättas. Men den som ifrågasätter minsta lilla i klimatdebatten ska omedelbart brännmärkas. Det finns trots detta tusentals forskare och klimatexperter jorden runt som helt eller delvis ifrågasätter klimatlarmen och IPCC:s sätt att redovisa forskningsrön. När jag påstår att forskarna "långtifrån är så eniga som man ofta hävdar" har jag bra underlag (både namn och kritikpunkter). Att lyssna även på kritiker borde vara en självklarhet i varje viktig samhällsdebatt. De klimatseminarier som jag anordnat i riksdagen har exempelvis varit till för att skapa debatt, och vid båda tillfällena bjöd vi in både företrädare för båda sidor i debatten. Så tycker jag man ska agera som politiker.
Jag har även röstat för alla klimat- miljö- och energipolitiska förslag under Alliansregeringens åtta år, och följt partilinjen även de senaste tre åren. Däremot deltog jag inte i beslutet i våras om nytt klimatpolitiskt ramverk, då jag var utkvittad den dagen. Det känns ganska bra att jag inte tvingades trycka på knappen eftersom jag känner stor oro för hur detta ramverk ska tillämpas framöver, och är rädd att det kommer att användas för att ta ett antal skadliga beslut för Sverige om vi har fel regering vid makten. Beslut som kan slå mot företagande, jobb, samhällsekonomi, möjlighet att bo och verka på landsbygden, samt försämra svensk konkurrenskraft mot andra länder. Moderaterna och Alliansen fick igenom ett tillägg i utskottsbehandlingen som säger att "klimatpolitik ska vara "långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade växthusgaser förenas med tillväxt". Det är ett bra tillägg, och med ansvarsfulla politiker i regeringsställning kan säkert regelverket hanteras med förnuft. Men i en regering med starkt inslag av MP- och V-politik känner jag stor oro för att ramverket ska användas som argument för att ta beslut som hotar Sveriges framtid.
Sammanfattningsvis - jag tycker det är bra om vi kan minska användningen av fossila bränslen, och "klimatpolitik" som även gynnar hälsa, miljö och samhällsekonomi är rimligen alltid positiv. Hur mycket det sedan kommer att begränsa (eller stoppa) framtida klimatförändringar återstår att se. Men jag ogillar extremt dyra fantasiprojekt (som att suga ut CO2 ur atmosfären och pumpa ned den i underjorden och liknande), eller att med ensidiga svenska åtgärder allvarligt skada vår konkurrenskraft mot andra länder. Jag kommer också att fortsätta att kritisera domedagsprofetior som helt saknar stöd i vare sig verkligheten eller vetenskap, liksom dyra och inneffektiva klimatåtgärder och meningslös symbolpolitik.
Framförallt är det oerhört viktigt att fortsätta forska på hur stor andel av klimatförändringarna som faktiskt beror på mänskliga utsläpp och hur stor andel som beror på naturliga orsaker. I dag finns bara mer eller mindre tillförlitliga antaganden. Om vi felaktigt inbillar oss att människan helt kan stoppa klimatförändringar lever vi farligt - för då förbereder vi oss inte för de klimatförändringar som med all sannolikhet ändå kommer att ske. Vi måste också våga se att en del av vår "klimatpolitik" faktiskt skadar miljön - exemplen är många, framställning av palmolja eller sockerrörsetanol som leder till skövling av regnskogar i Indonesien respektive Sydamerika, produktion av biobränslen i stället för mat som slår mot livsmedelsproduktionen i fattiga länder i Afrika osv. Eftertänksamhet och helhetssyn är centralt.
Att debattera och diskutera allt detta gör ingen till "klimatförnekare", det borde även ETC inse.
Nej, ingen enda moderat har försvarat sexuella trakasserier!
2017-08-12
Jag blir allt mer upprörd över vänsterretoriken som innebär att man hävdar att ett antal moderater, genom att ge Anders Borg stöd på Facebook, skulle bagatellisera eller försvara sexuella trakasserier. Sanningen är vad jag kan se att faktiskt ingen har gjort det!
Vad jag kan se av det aktuella facebookinlägget och kommentarerna till detta så framgår bland annat att det skrevs innan media började nämna Borgs namn i samband med det som hänt. Det var först efter Anders Borgs ursäkt för "olämpligt beteende" som media röjde hans namn i samband med en artikel om eventuella sexuella trakasserier.
De som kommenterade Borgs ursäkt på facebook rörande "olämpligt beteende" visste sannolikt inte ens om att det fanns uppgifter om att det i detta möjligen kunde finnas sexuella trakasserier. De som kommenterade med orden "det kan hända alla" syftade såklart bara på det Borg faktiskt hade skrivit, nämligen att han druckit för mycket och betett sig olämpligt. Han hade inte skrivit något alls i inlägget om sexuella trakasserier. Därmed är det fullständigt orimligt att tolka ord som "det kan hända alla" som att det syftar på sexuella trakasserier. När vänsterdebattörer och genusextremister gör denna (medvetna) kullerbytta försöker man bara på ett ohederligt sätt att smutskasta moderater i allmänhet som hycklare när det gäller sexuella trakasserier. Det är ett lågvattenmärke i svensk politisk debatt.
Jag har aldrig någonsin i något sammanhang träffat på en moderat som inte tar sexuella trakasserier på allvar, och definitivt aldrig någon som bagatelliserar det. Tvärtom har moderaterna gått i spetsen för hårdare lagstiftning och strängare straff för denna typ av brott. Det vore välgörande om vi kunde föra en rimlig och seriös diskussion om en viktig samhällsfråga i stället för att sprida lögner om varandra.
Kampen mot "konsumtionssamhället" gäller tydligen inte bilar?
2017-08-11
Upptäckte en artikel i vänstertidningen ETC där jag var nämnd som "en av riksdagens 30 värsta utsläppsbovar". Man har alltså utsett mig till den 18:e värsta "utsläppsboven" i riksdagen på grund av att jag äger en äldre bil, en Toyota Camry från 2001. Den är i absolut toppskick trots 28.000 körda mil, troligen en av de bättre Toyotamodeller som byggts, och en bil jag inte har några som helst tankar på att byta bort. Den lär nog en dag sluta som veteranbil. Här är den "hemska koldioxidspridaren":
Att kalla någon "utsläppsbov" på grund av ägande av en bil är helsnurrigt. Man måste givetvis i så fall även undersöka hur långt var och en kör. Min Camry står avställd hela vinterhalvåret och kör max 4-500 mil under sommaren. Någon "utsläppsbov" är jag knappast, hur man än räknar.
Personligen är jag dessutom inte mycket för "köp-slit-och-släng-samhället". Att stå emot "konsumtionssamhället" där fungerande saker hela tiden kasseras och byts ut framhålls ofta som centralt i miljödebatten och klimatdebatten. Men just när det gäller bilar är det tydligen något negativt att vårda det man har i stället för att köpa nytt hela tiden? Personligen tycker jag det känns absolut mest resurssmart och miljösmart att avstå från att hela tiden byta bil. Det medför en inte försumbar energiåtgång och materialåtgång att bygga en bil. Att köpa en ny bil i stället för en väl fungerande gammal innebär ju dessutom bara att den gamla bilen körs vidare av någon annan. Den totala miljönyttan känns inte alls övertygande när man gör en livscykelanalys. Vilket jag även har forskarstöd för i exempelvis denna artikel som belyser problemet.
Men med detta sagt, redan i början av 1990-talet investerade jag inte obetydligt med sparpengar i en svensk elbil, LA301, som byggdes av CAT, Clean Air Transport, med bas i Göteborg. Det projektet gick i konkurs och jag förlorade alla pengar jag satsat. Men jag skulle absolut kunna tänka mig att köpa en elbil i framtiden (besökte ju Teslas fabrik i Fremont utanför San Francisco förra året). Det blir i så fall den dag bilen har både ett rimligt pris och en rimlig räckvidd. Jag funderar samtidigt en del på om det verkligen är miljövänligt att bygga en bil i ren aluminium, när man vet hur mycket energi det går åt vid aluminiumtillverkning? Och alla sällsynta jordartsmetaller och annat material som går åt för batteritillverkningen och elektroniken gör mig också ganska tveksam till den totala miljönyttan. Minskade koldioxidutsläpp är som sagt inte allt, även om det idag verkar överskugga alla andra viktiga frågor i miljödebatten.
Att vårda sin gamla bil och inte köra alltför mycket i onödan är enligt mig det bästa sättet att vara miljövänlig bilägare i avvaktan på nya tillförlitliga tekniker. Och tyvärr ETC, att byta bil bara för att klimatalarmister tycker att jag ska göra det är inte aktuellt. Jag fortsätter med stolthet att sommarköra min välvårdade gamla Toyota. Kanske kommer ETC en dag med en ny lista över riksdagens miljöhjältar som enligt en livscykelanalys agerat mest förnuftigt när det gäller bilägande?
Hänsynslös utvinning av sand är en global miljöfråga
2017-08-10
Häromdagen uppmärksammades jag på denna artikel i tidningen ETC (en uttalad vänstertidning "med grön agenda"). Man skriver ofta om klimatfrågor, och har ofta en ganska alarmistisk agenda och debattinlägg som kräver en mycket mer drastisk "klimatpolitik" än den som förs idag. Det var därför intressant att läsa denna artikel, som återigen bekräftar det jag tidigare uppmärksammat ett flertal gånger (se mina samlade inlägg om miljö- energi och klimatfrågor), nämligen att den hänsynslösa jakten på sand både bidrar till erosion och miljöförstöring men också är orsaken till att öar och kustområden sjunker ned i havet. Det händer runt öar i Stilla Havet, det händer på USA:s sydkust, det pågår i Indonesien och på många andra ställen i världen. Få uppmärksammar denna extremt viktiga miljöfråga.
Man skriver i ingressen till artikeln att sandutvinningen är en "bortglömd klimatfråga". Jag anser att det inte alls är en klimatfråga utan en miljöfråga. Sandupptag påverkar i sig knappast jordens klimat. Däremot används ofta effekterna av sandutvinningen i klimatdebatten - för att exempelvis visa att öar och kustområden dränks i havet till följd av stigande havsnivåer, beroende på klimatförändringar. I själva verket beror det på att områdena eroderas underifrån genom sandutvinning och även genom orimligt stort upptag av färskvatten - inte på grund av att havet stiger. För det stiger inte snabbare än det gjort de senaste 100-200 åren.
Det är välgörande att ett i grunden ganska klimatalarmistisk vänstertidning uppmärksammar denna fråga. Och faktiskt ger ännu ett bevis på att det som ibland kallas "klimateffekter" inte alltid är det. Minskade koldioxidutsläpp gör ju inte att sandmuddringen runt känsliga öar minskar. Ska man få stopp på det krävs att man orkar tala om rätt problem. Det är hög tid att miljödebatten äntligen handlar om mer än koldioxidutsläpp.
Frågorna Stefan Löfven måste besvara
2017-08-07
Jag har fått en del spridning av mitt blogginlägg om det märkliga svaret från regeringskansliet på min begäran om uppgifter och handlingar om Säkerhetspolitiska Rådets möten. Utöver de ledarkommentarer och artiklar jag tidigare berättat om, bland annat i Borås Tidning, har nu även Västerbottens-Kuriren kommenterat saken, och skribenten Åsa Sundh har även lagt ut texten på sin blogg hos Folkbladet.. Under helgen har även Ystads Allehanda och
Trelleborgs Allehanda tagit upp saken och citerat min blogg på ledarplats.
Det lär väl inte vara någon tidning eller några andra media som inte kommenterat frågan vid det här laget. Stefan Löfven lär inte komma undan det växande kravet från oppositionen, media och svenska folket att reda ut alla konstiga och motstridiga uppgifter om vad som hänt och vem som vetat vad. Enligt min åsikt är det flera frågor Löfven måste svara på:
* Har Säkerhetspolitiska Rådet haft några möten?
* Hur kunde man i så fall undvika att lyfta frågan på Säkerhetspolitiska Rådets möten?
* Har inte regeringens tjänstemän fått information även vid sina regelbundna möten med SÄPO?
* Vem var det som informerade statsministern, och hur skedde detta?
* När hade den som informerade fått informationen och av vem?
* Hur kunde i stort sett alla ministrar ha informationen före statsministern?
* När hade statsministern tänkt berätta för riksdagen och svenska folket?
* Skulle vi överhuvudtaget fått veta om inte media nystat upp det hela?
Hur många i Europa dör av kyla?
2017-08-06
I går kommenterade jag ju den märkliga studien i The Lancet som påstår att 156.000 människor om året kommer att dö av värme i EU 2071. Givetvis en närmast omöjlig sak att förutspå. I den aktuella studien påstås dessutom felaktigt att endast ca 100 personer (!) om året idag beräknas dö av kyla i Europa. Man konstaterar också att 98% av dödsfallen till följd av kyla kommer att upphöra om klimatet är varmare, men det gör ju då bara en förbättring med 98 personer jämfört med att 156.000 kommer att dö av värme. Siffrorna är en total desinformation, vilket man snabbt ser om kollar lite andra länkar och studier.
Den brittiska regeringen uppskattar exempelvis att det varje år i genomsnitt dör ca 25.000 personer (!) till följd av kyla - bara i Storbritannien. 2015 var siffran rekordhög, hela 40.000 personer dog till följd av kylan. Allt enligt denna artikel i The Telegraph den 1 februari 2015.
En mycket stor amerikansk studie av dödsfall under 14 år som redovisas i The Lancet den 25 juli 2015 bekräftar dessa siffror. Man analyserade 74 miljoner dödsfall i 13 länder mellan åren 1985 och 2012 för att se hur temperaturer påverkat dödligheten. Man kom bland annat fram till att kyla orsakade betydligt fler dödsfall än värme. Av studien framgår även att under dessa år dog mer än 658.000 människor av kyla i Storbritannien. Under början av 2000-talet dog årligen 47.000 människor till följd av kyla bara i Storbritannien, jämför med 1.600 till följd av värme.
Även Sverige analyserades i studien och det framgick då både att fler människor dör av kyla än värme, samt att kyla är farligare för kroppen än värme. Bland annat Läkartidningen kommenterade studien, och skrev bland annat att "Kyla leder till betydligt fler dödsfall än värme, vilket går stick i stäv mot bilden som ofta förmedlas i media där dödlighet till följd av värmeböljor är något som rapporteras oftare jämfört med dödlighet till följd av kyla." Även Göteborgs-Posten skrev om studien och konstaterade att "Det visar sig att kallt väder dödar 20 gånger så många människor som varmt väder. Och att måttliga temperaturer skördar betydligt fler dödsfall än extrema."
Att människor dör av både värme och kyla är väl känt. Om man talar med sjukvården och tar del av statistik ser man att många äldre och sjuka dör just när temperaturerna avviker mycket från det normala. Påfrestningarna på människokroppen gör att människor med nedsatt motståndskraft drabbas extra hårt. Men kylan är ett större problem än värmen. Även hos SCB finns statistik som visar att det i Sverige varje år dör betydligt fler under de kalla vintermånaderna än under de varma sommarmånaderna.
Om man ändå antar att dödlighet på grund av kyla minskar med 98% (som alltså påstås i den nya studien i The Lancet) gör det att dödsfallen bara i Storbritannien skulle minska med minst 39.000 per år om klimatet blir varmare. I Stockholm skulle (med 98% minskning) flera tusen färre dö varje år om klimatet blev varmare. Om man räknar in hela Europa kan man rimligen på goda grunder anta att siffran över antalet döda till följd av kyla redan idag är betydligt högre än de 156.000 som förväntas dö av värme 2071. Vi vet ju exempelvis att tillfälliga köldknäppar i södra eller östra Europa kräver många dödsfall av det enkla skälet att husen inte alls är anpassade för kyla.
Det finns fler studier som visar att dödsfallen faktiskt skulle minska till följd av global uppvärmning, exempelvis denna studie som analyserar Australien och Storbritannien, även denna publicerad i The Lancet.
När media sprider ren falsk information om hur många som dör av kyla idag och samtidigt överdriver hur många som man tror kommer att dö av värme om 50 år blir det i vart fall uppenbart för mig vad agendan är. Självklart är syftet att skrämma människor, kopplat till den pågående värmeböljan i södra Europa, så politikerna får friare händer att "agera med kraft" mot klimathotet.
Jag tycker man måste ta hälsorisker kopplat till klimatförändringar på största allvar. Men då ska man också redovisa korrekta siffror. Det är självklart bra om vi med olika åtgärder kan minska framtida klimatförändringar (diskussionen om hur mycket vi råder över är en annan sak). Men minst lika viktigt är att förebygga effekter av sådant vi inte råder över. Extrema väder och temperaturer lär vi rimligen få uppleva i framtiden alldeles oavsett hur det underliggande klimatet förändras. Genom kloka åtgärder kan man förhoppningsvis minska den dödlighet som följer av detta.
Orimligt att media dömer någon som brottslig på anonyma rykten
2017-08-05
Jag har hittills helt avstått från att kommentera beskyllningarna mot Anders Borg. Helt enkelt för att jag inte vet vad som hänt, vad som är sant eller inte. Lika lite som någon annan. Anonyma rykten och mediauppgifter som ingen kan verifiera är svåra att kommentera.
Men nu måste jag ändå reagera. Både Expressen, Aftonbladet och andra media, liksom politiska motståndare hävdar att Anders Borg gjort konkreta saker eller rent av begått brott. I Expressen finns tex en artikel där en krönikör ställer den märkliga frågan "Hur mår Anders Borgs offer idag?". Vet Expressen att det finns något offer?
Polisanmälan är tydligen inlämnad av en anonym person samt av en polis (!) som hört talas om det hela och tycker saken borde utredas. Men inget brottsoffer har framträtt, inga vittnen har trätt fram och ingen har i vart fall hittills presenterat någon dokumentation alls om vad som hänt. Att i det läget jämföra Anders Borg med de som sexofredar på festivaler eller tafsar på kvinnor på stan är rent groteskt. Men så ser det ut i sociala medier idag. Ingen förtjänar att dömas utan brottsoffer, polisutredning, vittnen eller rättegång.
Anders Borg har bett om ursäkt offentligt för att han druckit för mycket och fått en "blackout", samt betett sig "mycket olämpligt". Det är illa nog för en person som har tunga uppdrag i näringslivet och är en offentlig person. Jag förväntar mig mer av honom, och det gör han nog själv också. Att han idag lämnat sitt uppdrag i Kinneviks styrelse är begripligt. Men han har definitivt inte medgivit att han gjort något brottsligt och inte heller att han skulle ha uttryckt sig på det sätt som anonyma källor påstår. Ändå beskriver media detta som en bevisad sanning.
Det som påstås av den anonyma källan är helt oacceptabelt i sak. Oavsett vem som skulle göra något sådant. Men det är inget bevis på att Anders Borg verkligen gjort detta. Det är en helt annan sak. Nu får polisen utreda saken och se om det finns någon grund till det som påstås. Och tills dess borde media, politiker, debattörer och andra hålla sig för goda för att döma Anders Borg som brottsling. Det är ovärdigt. Och vad gäller media lär det dessutom strida mot alla pressetiska regler.
Historiens klimat har erbjudit många extremer
2017-08-05
I dag är det SvD som erbjuder helgens mest klimatalarmistiska läsning. Man redovisar en studie som kommer fram till att 152.000 människor per år kommer att drabbas av "väderrelaterade dödsfall" i EU mellan 2071 och 2100. Två forskare vid universitetet i Seoul skriver dock att "resultaten kan vara överskattade". Och det är ju en snäll omskrivning. Studien baseras nämligen på de allra mest extrema utfallen i dagens klimatmodeller, i stället för någon slags "genomsnittsvärde", och man tar dessutom ingen hänsyn alls till om människan kommer att kunna anpassa sig till förändrat klimat.
Sveriges troligen mest kunnige klimathistoriker är Fredrik Charpentier Ljungqvist. Han är fil.dr i historia, verksam som medeltidshistoriker på Historiska institutionen och som klimatforskare på Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. (Bolincentret, uppkallat efter klimatforskaren Bert Bolin, grundades av Stockholms Universitet, KTH och SMHI 2006 med syfte att forska brett om naturliga och mänskligt påverkade klimatförändringar). Charpentier Ljungqvist är uppenbarligen vare sig klimatalarmist eller klimathotsskeptiker, utan verkar hålla till i en mer balanserad mittenfåra i klimatdebatten, där han både talar om mänsklig påverkan och naturliga variationer.
Charpentier Ljungqvist har publicerat många vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar inom såväl nordisk medeltidshistoria som paleoklimatologi. Under våren 2016 publicerades en klimathistorisk artikel i tidskriften Nature, med Fredrik Charpentier Ljungqvist som huvudförfattare. Här är en svensk artikel på samma tema från tidskriften Forskning och Framsteg i maj förra året. Tydliga spår efter historiens extremväder. Några nedslag i artikeln:
"Precis som de meteorologiska mätningarna visar rekonstruktionen att en betydande uppvärmning ägde rum cirka 1920–50, liksom återigen från slutet på 1980-talet och fram till nu. Somrarna i Europa har sannolikt inte varit så varma på över 2 000 år som de har varit under de senaste 20–30 åren. Det är i Centraleuropa och Medelhavsområdet som den moderna sommarhettan är oöverträffad. I Nordeuropa – Skandinavien och Ryssland – var däremot långa perioder under både romartiden och vikingatiden samt den tidiga medeltiden varmare än nu.
De senaste 20 årens rekordvärme i Europa har sannolikt att göra med global uppvärmning till följd av främst människans koldioxidutsläpp. Den nya rekonstruktionen visar emellertid att 1900-talet i sin helhet – eller ens andra hälften av 1900-talet – inte på något sätt var exceptionellt varmt i Europa i ett längre historiskt perspektiv. Flera tidigare århundraden under romartiden och vikingatiden var lika varma eller till och med varmare."
"Den sannolikt kraftigaste globala nedkylningen under de senaste årtusendena inträffade i mitten av 500-talet. Det var fråga om en nedkylning på norra halvklotet, kanske även globalt, på upp till ett par grader – främst sommartid – som inträffade utan förvarning. Två gigantiska vulkanutbrott – först ett på en okänd plats utanför tropikerna på norra halvklotet år 536 och sedan ett i tropikerna år 540 – slungade upp sådana mängder vulkaniskt stoff, aerosoler, i stratosfären att det ledde till en nedkylning i årtionden."//"Från skriftliga historiska källor vet vi att nedkylningen ledde till svält och massdöd på många håll på norra halvklotet. Det var svår missväxt från Irland i väster till Kina i öster."
"Nedkylningen på 500-talet, liksom många andra klimat- och väderhändelser, visar att klimatet inte – som det ibland påstås – har varit stabilt under de senaste årtusendena."//"Den nya atlasen över Europa visar på mycket större variationer i torka/vattentillgång än vad som tidigare har varit känt. Som helhet har 1900-talet varit ganska förskonat från torka och variationerna har varit förhållandevis små. Under slutet av 900-talet fram till början av 1100-talet, under den medeltida värmeperioden, var torra somrar däremot vanliga på stora delar av den europeiska kontinenten och i södra Skandinavien."//"I vissa fall sammanfaller de rekonstruerade förändringarna av torka och vattentillgång i Europa med motsvarande rekonstruerade förändringar i Nordamerika och östra Asien. Vad som orsakade dessa stora variationer förstår vi i dagsläget inte fullt ut. Därför har vi svårt att förutsäga om, eller snarare när, sådana perioder kan inträffa igen och även hur en framtida global uppvärmning påverkar nederbördsmönstren i Europa och på andra håll. Dagens klimatmodeller klarar nämligen varken särskilt väl att simulera de historiskt kända variationerna i nederbörd och torka eller att visa en särskilt god överensstämmelse sinsemellan, när det gäller hydrologiska förändringar till följd av global uppvärmning."
Det sista är kanske den viktigaste slutsatsen. Dagens klimatmodeller ger inte någon tillförlitlig bild av framtiden eftersom de inte klarar av att simulera historiska data. Och som med alla modeller är utfallet beroende av vilka data man stoppar in i modellen. Att basera rena domedagsscenarier om vad som ska hända om 50-100 år på osäkra datormodeller är helt enkelt inte seriöst. Det betyder självklart inte att man inte ska ta frågan om klimatförändringar på allvar, eller förringa att det just nu är mycket varmt i delar av södra Europa.
En annan viktig slutsats är att betydligt fler på norra halvklotet genom historien dött av kyla och missväxt än av värme. Samt att dödliga epidemier verkar kunna ha ett samband med nedkylning, där exempelvis pestspridande råttor antas ha flytt kylan och sökt sig till civilisationen, samtidigt som människornas motståndskraft varit nedsatt till följd av brist på mat. Dessa frågor förtjänar mer utrymme i klimatdebatten, där man även borde fråga sig hur vi skulle klara av ett snabbt förändrat klimat av kyligare slag? Både extrem värme och extrem kyla kan uppenbarligen hota mänskligheten.
Har Säkerhetspolitiska Rådet kanske inte haft några möten?
2017-08-04
De senaste dagarna har flera medier och debattörer börjat ifrågasätta om regeringens tystnad kring Säkerhetspolitiska Rådet i själva verket kanske beror på att Rådet inte haft några möten? Och att rådets existens är en bluff? I dag har exempelvis Borås Tidnings ledare denna text, där man även kommenterar mina försök att få fram information från Regeringskansliet. Man nämner även min riksdagskollega Hans Wallmark, idag försvarspolitisk talesperson, som tidigare försökt få fram information om vad Rådet sysslar med. Då utlovade statsministern att riksdagen skulle få tillgång till anteckningar från Rådet.
Även Lars Wilderäng kommenterade saken igår på sin blogg Cornucopia?, och även han citerar mig från bloggen. Ett flertal av våra dagstidningar har som sagt de senaste dagarna ifrågasatt regeringens vägran att lämna ut information från Rådets verksamhet. Allt kan ju inte gärna vara hemligstämplat, tex vilka datum man haft möten. Och nu har ju KU planerat att starta sin granskning redan om någon vecka. Förhoppningsvis kommer man att kunna bringa klarhet i saken. Just nu känns regeringens version allt mindre trovärdig.
Uppdatering 5 augusti: Även Trelleborgs Allehanda skriver om saken i sin ledare idag, och även de kommenterar mitt blogginlägg i frågan.
Har Regeringskansliet något att dölja?
2017-08-02
I går påminde jag regeringskansliet om att jag ville ha svar på min följdfråga (jfr bloggen den 28/7). Och idag kom ett svar från chefsnivå enligt nedan.
Svaret var alltså ordagrant detsamma som det tidigare och mina följdfrågor nonchalerades helt. Regeringskansliet vägrar alltså berätta ens om det finns några hemligstämplade handlingar från Säkerhetspolitiska Rådets möten eller inte. Man vill inte ens berätta om när möten hållits eller ens hur många möten man haft - uppgifter som knappast kan vara säkerhetsmässigt problematiska att redogöra för. Jag har aldrig varit med om något liknande hemlighetsmakeri tidigare, man kommer ju inte ifrån känslan av att man verkligen har något att dölja.
När jag ringde upp tjänstemannen Maria Challma och ställde mina frågor muntligen svarade hon att hon inte hade särskilt mycket insyn i Säkerhetspolitiska Rådet och vilka handlingar som finns. Hon hänvisade mig att i stället ringa sin chef, Karin Wallensteen. Efter att ha prövat flera gånger utan att hon svarade gav jag upp. I stället mailade jag till henne enligt nedan. Och nu har hon bekräftat att hon lämnar över min begäran till ett statsråd. Bara att avvakta.
Hur snabbt smälter Grönlandsisen?
2017-08-02
I debatten om klimatförändringar används ofta Grönland som hotande exempel. Den grönländska ismassan är enorm och skulle all is smälta skulle det rent matematiskt medföra en höjd havsnivå på 6-7 meter. Detta har ibland använts som argument i klimatdebatten.
Men hur ser det då ut när det gäller isen på Grönland? Den bästa statistiken får man från DMI (Danmarks Meteorologiska Institut). På
denna sida uppdateras isläget dagligen. I går, den sista juli (när sommaravsmältningen är som störst) såg det ut så här:
Den övre figuren visar hur isens massbalans på Grönland förändrats detta år (blå kurva) jämfört med referensåren 1981-2010 (grå linje). Det grå fältet är normala avvikelser från genomsnittet. Man kan konstatera att massbalansen avvikit uppåt hela detta år, dvs grönlandsisen har smält mindre än normalt.
Den nedre figuren visar den ackumulerade massbalansen för grönlandsisen. När man beräknar massbalansen tar man hänsyn till ny nederbörd (snö eller regn) som fryser till ovanpå den gamla isen, smältvatten som återfryser kommande vinter, samt avdrag för den is som smälter av längs ytterkanterna, eller som smälter underifrån till följd av exempelvis underjordisk vulkanisk aktivitet, varma källor, eller havsströmmar). Däremot ingår inte kalvningen i massbalansen (alltså att stora ismassor regelbundet släpper längs kanterna).
Den grå linjen visar genomsnitt, den röda markerar det rekordvarma året 2011-12 och den blå linjen det senaste året. Man ser att ismassan totalt sett växer till alla år, även mildare år. Till och med under det rekordvarma året 2011-12 växte ismassan. Och det senaste året, 2016-17 har ismassan växt till betydligt kraftigare än normalt hela året.
Sammanfattningsvis tillförs mer snö än vad det smälter varje år. Grönlandsisen har därmed en positiv massbalans. Men tar man även hänsyn till kalvningen förlorar grönlandsisen ca 200 Gigaton av ismassan per år (enligt satellitmätningar). Kalvningens omfattning har varit stabil de senaste 10 åren.
Här en liten film från kalvande Grönlandsis som jag fick när jag besökte Grönland 2010 och träffade Danmarks ledande klimatforskare Sören Rysgaard på Climate Research Centre i Nuuk. Filmen är tagen under mycket lång tid (vill minnas att det var flera veckor), och körs här i mångdubbel hastighet för att man ska kunna se rörelserna i isen under kalvningen:
Inlandsisen på Grönland omfattar ca 2,8 kubikkilometer (!) is. Istjockleken är på många ställen över två kilometer och mer än tre kilometer på det tjockaste stället. Inlandsisens massa har i genomsnitt minskat med ca 200 Gigaton per år sedan mätningarna började 2003. Skillnaderna mellan olika år är dock mycket stor, så det är svårt att göra någon prognos för framtiden. Men om rent hypotetiskt inlandsisen skulle fortsätta att minska med 200 Gt/år skulle det ta 14.500 år innan all is var borta. Fast då har vi sannolikt redan drabbats av nästa istid på norra halvklotet.
Den som påstår att grönlandsisen "håller på att smälta bort", eller som hotar med
"7 meters havsnivåhöjning" inom överskådlig tid har helt enkelt inte tagit del av fakta. Eller använder medvetet ohederliga argument i klimatdebatten.
Varning för klimatförändringar är inget nytt
2017-08-01
Den som känner mig vet att historia är ett stort intresse. Inte minst att sätta in dagens verklighet i ett historiskt perspektiv. Särskilt när saker händer som påstås vara unika. Oftast är de nämligen inte det, historien upprepar sig ständigt. Hotbilder om pågående eller kommande dramatiska klimatförändringar är exempelvis inget nytt när man ser det i historiens ljus. Här är några intressanta nedslag.
Det första är en larmrapport från 1939 om att Grönlands glaciärer snabbt håller på att drabbas av "en katastrofal kollaps". Sedan dess har grönlandsisen både växt till och minskat flera gånger och Grönland har upplevt både kalla och varma vintrar. Isen har regelbundet kalvat längs kusterna som den alltid har gjort, ibland mer ibland mindre, men på det stora hela taget är den enorma ismassan relativt intakt jämfört med 1939.
Den andra figuren kommer från en artikel i Newsweek den 28 april 1975, där man varnar för en annalkande istid. Forskare skrev även ett brev till president Nixon (nedan) redan den 3 december 1972 där man varnade för kraftig nedkylning av jorden i närtid. Åtskilliga artiklar om detta de följande åren väckte stor oro både bland medborgare och politiker. En stor oro fanns exempelvis för en minskad spannmålsproduktion som kunde leda till svält. En sökning på nätet ger ett betydande antal träffar med äldre artiklar som varnar för en ny istid eller kallare klimat. Här är en bra sammanställning för den som vill gräva vidare i detta historiska material. Precis som idag fanns det på den tiden forskare som var av annan mening, men de fick inte särskilt mycket utrymme i debatten. Men som vi alla vet vände temperaturen uppåt igen.
Även idag finns det forskare som talar om att en ny istid kan vara på väg snabbare än vi tror, även om den mer allmänt gällande linjen är ju att det är en global uppvärmning som hotar vår värld. Oavsett vart dagens klimatforskning kommer att leda är det fascinerande att forskarvärlden var övertygad om att vi gick mot ett kallare klimat för bara 40 år sedan.
Allt fler ifrågasätter om statsminister Löfven berättat sanningen
2017-08-01
Allt fler börjar ifrågasätta statsminister Löfvens berättelse om vad som hänt rörande säkerhetsläckan med koppling till Transportstyrelsen. Jag har ju själv påpekat att berättelsen låter helt osannolik, och allt fler experter och politiska kommentatorer kommer till samma slutsats. Idag är det Borås Tidning som på ledarplats faktiskt rakt ut beskyller Löfven för att tala osanning:
I ledaren konstaterar man att det har varit för många möten under för lång tid för att statsministern inte skulle ha fått reda på vad som skett på Transportstyrelsen. Särskilt inte om det samtidigt skedde ett intensivt arbete på departementen för att hantera skadan. "Den story kring vad som hänt som statsministern hittills har försökt att sälja in stämmer inte" konstaterar Borås Tidning. Sista ordet är knappast sagt i denna härva.
|
