Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!

Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.



  

Alla mina inlägg om kriget i Ukraina finns nu samlade på en egen sida.

Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt. Jag ogillar all onödig politisk klåfingrighet och allt slöseri med skattemedel.

2002-2006 var jag som deltidspolitiker gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014, 2018 och 2022. Är idag ordinarie ledamot i Riksdagens finansutskott och ordinarie ledamot i EU-nämnden, samt en av riksdagens ålderspresidenter. Jag är även moderaternas representant i Europaparlamentets största partigrupp EPP:s arbetsgrupp för ekonomiska frågor. Är dessutom vice ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Tillsammans med tre moderata kolleger har jag startat Riksdagens Bilnätverk för att värna om privatbilismen och näringslivets behov av fordonstransporter. Jag är även vice ordförande i Riksdagens svensk-ukrainska parlamentarikerförening, aktiv i riksdagens fordonshistoriska nätverk samt medlem i riksdagens nätverk för djurskyddsfrågor. Alla m
ina tidigare uppdrag hittar du här.

HÄR KAN DU TA DEL AV HELA MITT POLITISKA CV.

Som politiker har jag en mycket stark ideologisk kompass. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället, sänka skatterna och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik". Är en stor vän av grundtanken bakom EU och vårt svenska EU-medlemskap, men djupt oroad över den väg EU nu går mot ökad överstatlighet och växande aptit på mer resurser. Jag står alltid envist upp för mänskliga fri- och rättigheter, och är dessutom åsikts- och yttrandefrihetsfundamentalist. Allt som inte är straffbart måste få sägas och skrivas!
Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag anser att dagens politiker prioriterar bort välfärden och i stället satsar alltför mycket pengar på sådant som inte är lika viktigt som en bra skola, sjukvård och äldreomsorg. Vi är också duktiga på att skicka alltför mycket av svenska skattebetalares pengar utomlands i form av extremt högt bistånd, mest pengar till FN och högst avgift till EU, samtidigt som vi har för höga skatter och inte alltid en fungerande välfärd här hemma.

Jag är djupt oroad över att alltför många stora viktiga politiska beslut, både i Sveriges Riksdag och i EU tas utan ordentliga konsekvensanalyser, och att stora viktiga beslut inte följs upp mot tydliga mål.

Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg, Facebook, Instagram och Twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat. I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden. 

Totalt 10.601 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 30/6 2024)


 




 

Ta UD:s reserekommendationer på allvar!

2024-07-25

Vi lever i en orolig värld och det finns mycket goda skäl att ta UD:s reserekommendationer och avrådan från resor på största allvar. Skriver med utrikesminister Tobias Billström i Borås Tidning idag. 
 

Svenskar i Libanon måste lyssna på UD:s avrådan

Tusentals svenskar reser till Libanon i sommar, där läget är ostabilt, trots att UD avråder från det. ”Staten varken kan eller ska ta ett totalt ansvar för alla personer med viss anknytning till Sverige”, skriver två moderata riksdagspolitiker

De senaste veckorna har intensiteten i stridigheterna mellan Israel och den Iran-stödda libanesiska Hizbollah-milisen ökat. Läget är spänt och oförutsägbart. Det kan snabbt eskalera till ett fullt krig.

Samtidigt befinner sig närmare 2000 svenskar i Libanon och 5000 svenskar förväntas resa dit i sommar. Detta trots att UD sedan oktober 2023 har utfärdat den strängaste avrådan, att alla svenskar uppmanas att lämna landet.

Det är hög tid att tala klarspråk om konsekvenserna för den som väljer att resa trots UD:s avrådan. I korthet handlar det om fyra saker:

1. Du kan inte förvänta dig att få hjälp av staten att lämna landet. UD har i över åtta månader uppmanat svenskar att lämna Libanon. Statens möjligheter att hjälpa till vid en krissituation kommer vara väldigt små. Situationen kan bli så allvarlig att det helt enkelt inte går att hjälpa svenskar i Libanon, t ex när säkerhetsläget för statens anställda kraftigt försvårar en hjälpinsats. Staten har inte en skyldighet att genomföra en insats under de förhållanden som väntas råda.
2. I en upptrappad situation eller i ett krig kan det bli mycket svårt att få tillgång till vård, livsmedel och andra förnödenheter.
3. Din försäkring upphör oftast att gälla när du väljer att resa till länder som UD avråder ifrån.
4. Ambassaden har också starkt begränsade möjligheter att hjälpa personer som kan komma att behöva konsulärt stöd.
Utrikesförvaltningen har beredskap att bistå svenskar vid nödsituationer utomlands. Det är en omsorg om våra invånare som vi värnar. Men insatser är alltid beroende av att svenskar tar ansvar för sin egen säkerhet när de reser eller flyttar utomlands.

Vi behöver därför i ett fall som Libanon förtydliga den enskildes ansvar. Staten varken kan eller ska ta ett totalt ansvar för alla personer med viss anknytning till Sverige. Ett beslut att utvandra från Sverige innebär alltid att man avsäger sig vissa skyldigheter och rättigheter. Därför är det nödvändigt att vara mycket tydlig med vilka som kan komma i fråga för hjälp från staten att komma hem till Sverige vid hastigt uppkomna kriser. Utgångspunkten är att endast i Sverige bosatta svenska medborgare, statslösa och flyktingar med flyktingstatus ska ges denna hjälp att återvända hem till Sverige.

Slutligen bör alla svenskar som befinner sig i Libanon beakta att det fortfarande är möjligt att lämna Libanon med reguljärflyg. Vi uppmanar alla svenskar i Libanon att utnyttja det.
 
Tobias Billström (M), utrikesminister
Jan Ericson (M), riksdagsledamot Sjuhärad  

 

Elfsborg visar toppform

2024-07-25

Vårsäsongen för Elfsborg var inte särskilt imponerande. Toppeninsatser blandades med riktigt svaga resultat och när vårsäsongen var över efter13 matcher låg Elfsborg på en svag niondeplats i serien. 



Därefter gick Elfsborgs tidigare så framgångsrikte tränare Jimmy Thelin vidare till sitt nya toppjobb som huvudtränare för skotska Aberdeen, och tog med stora delar av tränarstaben. Han blir därmed en av en liten exklusiv grupp svenska tränare som blivit huvudtränare i utländska lag. In kom förre Elfsborgsspelaren Oscar Hiljemark som ny tränare för Elfsborg. Under sommaruppehållet spelade han ihop laget och den nya tränarstaben och verkar ha fått ordning på spelet, för efter sommaruppehållet har Elfsborg nu sex raka segrar i allsvenskan och kvalet till Europa League. Sviten ser ut som följande:

Brommapijskarna (h), allsvenskan, 3-0
Pafos FC (h), Europa Leauge-kval 3-0
Häcken (b), allsvenskan 5-3
Pafos FC (b) Europa League-kval 5-2
Mjällby (h), allsvenskan 3-1
FC Sheriff Tiraspol, Europa League-kval 1-0


Totalt har Elfsborg gjort 20 mål på sex matcher och bara släppt in fyra. Man har nu avancerat till en fjärdeplats i allsvenskan.



Man slog dessutom ut cypriotiska Pafos i första omgången av kvalet till Europa League, och ikväll slog man alltså Sheriff Tiraspol på bortaplan och det ger ett starkt utgångsläge för returen i Borås. Matchen mot FC Sheriff spelades på Sheriff arena i Tiraspol i utbrytarrepubliken Transistrien i östra Moldavien. Där har Elfsborg spelat tidigare för många år sedan mot ett annat moldaviskt lag, och man vann även då. Här är några foton på själva arenan som jag tog vid mitt besök i Transnistrien 2013.

  

Sheriff är inte bara ett fotbollslag utan ett helt affärsimperium, med bland annat en kedja av bensinstationer, en livsmedelskedja
(bilderna nedan), en TV-kanal, ett bokförlag, ett byggföretag, en mercedes-anläggning, rtt reklambolag, en destillationsanläggning, två brödindustrier samt ett mobiltelefonnätverk. och arenan befinner sig alltså i Tiraspol som är "huvudstad" i landet som inte finns eftersom det inte är erkänt mer än av några suspekta ryska utbrytarrepubliker. Inte ens Ryssland har erkänt Transnistrien som stat. Men trots detta spelar alltså Sheriff i den moldaviska ligan, och möter lag från det land som Transnistrien egentligen är i krig med. Dessutom har Moldavien tidigare spelat sina landslagsmatcher på Sheriff arena. Inne i Transnistrien. Världen är en smula märklig ibland. Men Elfsborg åkte ned och vann. det var det viktigaste ikväll.




 

Även om man inte alltid följer partipiskan är man oftast lojal

2024-07-23



Efter omröstningen om könstillhörighetslagen fick jag frågan om hur ofta jag under mina 18 år som riksdagsledamot "vågat" gå emot partilinjen. Jag tycker frågeställningen är lite tillspetsad, man blir ju inte politiker med avsikten att så ofta som möjligt tycka tvärtemot sitt parti, utan för att försöka driva igenom partiets politik, men jag funderade ändå lite och kom på fem gånger där jag inte kunnat ställa mig bakom moderaternas partilinje. 

* 2009 Könsneutrala äktenskap. Jag röstade inte för den moderata partilinjen utan valde att tillsammans med ett tiotal andra moderater rösta för en motion med förslag om att skilja juridiken från religionen och övergå till civilrättsliga äktenskap, som sedan kunde firas med ceremonier på valfritt sätt. På detta sätt hade man undvikit att tvinga samfund att genomföra vigslar i strid mot sin tro. Det hade varit en betydligt bättre lösning än dagens system. 

2017 Klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket. Jag deklarerade att dessa lagar allvarligt riskerade att skada landet och i längden skulle bli omöjliga att leva upp till utan orimliga konsekvenser. Idag är jag väldigt glad över att jag beviljades utkvittning vid den voteringen - allt har blivit precis så illa som jag varnade för, och dagens regering har tvingats riva upp orimliga beslut som exempelvis reduktionsplikten eftersom den var rent samhällsskadlig. 

2018 Public serviceskatten. Jag avstod vid voteringen eftersom jag inte ansåg att moderaterna stod för den linje vi lovat väljarna och som jag drivit i utredningen med partiets godkännande. I efterhand fick jag också rätt i detta av partiet.

2022 Förslag om vaccinpass inom Sverige. Jag förklarade tidigt offentligt att jag omöjligen kunde rösta för detta. Till slut blev det så att ingen yrkade på förslaget och det blev ingen omröstning. Jag anser fortfarande att hela vaccinpassfrågan var helt orimlig och är glad att jag stod upp mot detta. Idag är det få som verkar vilja komma ihåg att man var villig att medverka till ett sådant nederlag för mänskliga fri och rättigheter i Sverige. Som tur är blev det inget av det till slut. Jag tror ganska många skäms idag.

* 2024 Könstillhörighetslagen.  Jag var inte närvarande på grund av utlandsuppdrag, men deklarerade offentligt att jag hade röstat för en återremiss till socialutskottet, och om detta hade röstats ned då skulle ha avstått vid huvudvoteringen.


Är jag då en väldigt olydig moderat riksdagsledamot som fem gånger under 18 år inte kunnat stå bakom partilinjen vid en omröstning i riksdagen? Det beror nog på hur man ser på saken.

Jag bad Riksdagens Utredningstjänst ("RUT") ta fram uppgifter om hur många ärendebeslut riksdagen tagit under mina 18 år som ledamot, samt hur många av dessa beslut som inte varit eniga, dvs där vi haft omröstning i Kammaren. Siffrorna var högre än vad jag trodde. RUT uppskattar att Riksdagen de senaste 18 riksdagsåren tagit ungefär 40.000 slutliga ärendebeslut. Det betyder ca 2.250 beslut per Riksmöte (riksdagsår, ungefär som skolornas läsår). Av dessa beslut har 27,9% avgjorts genom votering (omröstning). Det betyder att riksdagen avgjort över 11.000 ärenden efter omröstning sedan jag kom in i Riksdagen 2006! 

Jag är ganska sällan utkvittad från voteringarna utan är oftast på plats. Det betyder att jag säkert tryckt på mina voteringsknappar de allra flesta av dessa 11.000 voteringar. Faktiskt helt otroligt när man tänker efter. I fem av dessa 11.000 voteringar och 40.000 beslut har jag inte kunnat ställa mig bakom partilinjen. Det motsvarar alltså 0.01% av ärendebesluten och 0,04% av omröstningarna. Det gör att jag både känner mig väldigt lojal och kan konstatera att jag i de allra flesta fall känner mig väldigt hemma i mitt partis politik och värderingar.  

I sociala medier kan man ibland få bilden att den som är mest olydig och oftast går emot sitt parti är något slags hjälte. Jag ser det inte så. Som riksdagsledamot representerar man ett parti. De flesta väljare röstar på ett parti för dess politik, bara en mindre del personkryssar någon kandidat. Även om jag fått tusentals personkryss har de flesta väljare i valkretsen valt att inte kryssa någon. Det betyder rimligen att  väljarna förutsätter att en moderat riksdagsledamot normalt röstar för partiets politik. Det är också en förutsättning för att moderaterna ska kunna leda en regering att statsministern i alla centrala frågor (exempelvis budgeten) kan lita på att alla moderata ledamöter röstar för regeringens politik. 

I kontroversiella frågor för man oftast en intern diskussion, och vi är såklart inte alltid överens om allt i den moderata riksdagsgruppen. Men man väger för och emot och för det mesta kan man enas om ett beslut även om man inte är helt nöjd. Och i en regering måste man ibland kompromissa mot sin vilja. Man böjer sig som enskild ledamot helt enkelt för den interna demokratin i partiet och respekterar överenskommelser med andra partier. Men med detta sagt - jag anser att en riksdagsledamot emellanåt även måste kunna stå för en avvikande åsikt och vara tydlig med det. Vi är inte robotar - vi har engagerat oss i ett parti för att vi oftast tycker som partiet och har en gemensam ideologisk bas. Om man som ledamot någon enstaka gång tycker att partiet eller regeringen landat väldigt fel i en fråga, eller anser att ett beslut strider mot ens samvete, måste man kunna markera mot det, så länge man följer de interna regler som vi enats om i riksdagsgruppen. Vilket jag alltid gjort.  

Jag kommer fortsätta vara en mycket lojal ledamot så länge jag är ledamot i riksdagen. Lojal mot partiet och mot den regering vi ingår i. Men jag är inte livegen och jag ger inte partiet carte blanche i alla frågor. I sista hand är det alltid jag själv som har ansvaret varje gång jag röstar för eller emot något i riksdagen. Det ansvaret har varje ledamot och det kan man aldrig lägga på någon annan. Och man får leva med sina beslut.

Benjamin Ingrosso i Lysekil

2024-07-21 

Helgen har jag tillbringat i Bohuslän, närmare bestämt i Lysekil med omnejd. Förutom sol och bad i det fantastiska sommarväret besökte jag Benjamin Ingrossos spelning i Lysekil lördag kväll. Ingrosso har väl inte varit någon stor personlig favorit tidigare, men hans framträdande på en av kvalomgångarna i melodifestivalen var imponerande och på senare tid har han gjort flera riktigt bra låtar. Och gårdagens konsert var riktigt riktigt bra, överträffade mina förväntninmgar. Han bjöd verkligen på sig själv, gav allt på scenen och verkade uppriktigt glad över den stora publiken på 15.000 personer (samt ytterligare något tusental på klipporna utanför och i massor av båtar).

Här två korta videofilmer från öppningsnumret och ett av avslutningsnumren. Däremellan var det full fart i flera timmar.






Man kunde inte heller klaga på den vackra sommarkvällen: 

 
 




 

Sverige stoppar allt bistånd till oljestaten Irak

2024-07-19 

Regeringen genomför en omfattande förändring av svenskt bistånd, har både tagit bort 1%-målet och minskat antal biståndsländer. Ukraina är idag största biståndsland och ett antal andra länder har upphört som mottagare.

Regeringen beslutade förra veckan att avsluta det svenska biståndet till Irak. I detta fall är anledningen att Irak har världens femte största oljetillgångar. Bara förra året uppgick landets oljeinkomster till mer än 1.000 miljarder kronor. Regeringen anser att Irak med dessa inkomster knappast är beroende av svenskt bistånd utan måste ta eget ansvar för sin egen befolkning.  


 

Den som håller sig undan fängelse ska bli av med bidragen

2024-07-18  

Den moderatledda regeringen har i dag föreslagit att den som håller sig undan häktning, fängelse eller sluten ungdomsvård ska bli av med sin ersättning från socialförsäkringen.

Förslaget innebär att de som undanhåller sig rättvisan kommer att behandlas på samma sätt som de personer som frihetsberövats. Syftet är att strypa den kriminella ekonomin, stärka socialförsäkringssystemets och straffrättssystemets trovärdighet och legitimitet.

Enligt dagens regelverk ska en person som häktas eller på annat sätt frihetsberövas få sina socialförsäkringsförmåner indragna eller minskade, eftersom dennes levnadsomkostnader täcks av det allmänna. Detta enligt principen att man inte ska kunna dubbelkompenseras. I dag finns dock en lucka som innebär att personer som inte är frihetsberövade men som har häktats i sin utevaro, eller som dömts till fängelse eller sluten ungdomsvård och håller sig undan, ändå kan behålla sina socialförsäkringsförmåner. Samhället skickar fel signal om den som håller sig undan rättsligt ansvar behandlas mer förmånligt i socialförsäkringen än den som har frihetsberövats. Det är en orimlighet som nu åtgärdas.

Moderaterna arbetar hårt och snabbt för att strypa den kriminella ekonomin och ändringarna föreslås träda i kraft om mindre än ett år, den 1 juli 2025.

 

Ännu en mörk dag för amerikansk demokrati 

2024-07-15  

I dag medverkade jag i Radio Sjuhärad som ville ha mina kommentarer om det som allt tydligare framstår som ett rent mordförsök på presidentkandidaten Donald Trump. Jag är ju inte någon expert på amerikansk politik och mycket är oklart kring händelsen, men några reflektioner kan man ju göra.

För det första är det ytterst märkligt att något sådant kan hända med de enorma säkerhetspådrag som är kring presidentkandidaterna. Hur kan en skytt tillåtas ligga på ett tak och sikta på presidentens podie utan att någon reagerar? Jag förstår att det skapas konspirationsteorier kring att någon eller några i säkerhetsstyrkorna kan ha varit inblandade, men tänker inte spekulera om det, det får man väl utreda på plats. Men det är i vilket fall oerhört illa skött.

För det andra är USA en oerhört viktig allierad med Europa och med resten av den fria demokratiska världen. Det är helt centralt att USA värnar sin demokrati och människors fria rösträtt, samt att kandidater kan turnera inför ett val utan risk för attentat. Det är självklart oroväckande med det mycket hätska tonläget i valrörelsen mellan demokrater och republikaner, där det verkar bli värre för varje val. Sådant kan såklart trigga personer att ta till våld. Samtidigt tror jag inte man ska överdriva den effekten - USA har tyvärr faktiskt en historia av mord och attentat mot presidenter och presidentkandidater. Detta är bara ett exempel i raden, det är långt ifrån första gången en amerikansk president eller presidentkandidat angrips. Flera amerikanska presidenter och presidentkandidater har skjutits ihjäl, de två senaste är presidentkandidaten  Robert F Kennedy 1968 och presidenten John F Kennedy 1963. Och förutom Trump har i modern tid såväl presidenterna Barack Obama, George Bush, Ronald Reagan och Gerald Ford angripits på olika sätt. 
 
Vi har också sett flera fall på senare år där ledande politiker i Europa mördas eller skadas vid angrepp, och vi har ju tidigare sett två politiska mord i Sverige (Palme och Lindh). Nyligen skedde ett mordförsök på Slovakiens nyvalde premiärminister, i Tyskland attackerades en tysk EU-parlamentariker under en valturne i våras, och det finns fler exempel. I andra länder med mer outvecklade demokratier är detta vanligare, i exempelvis Ryssland, Belarus, Turkiet mfl fängslar eller mördar ju staten politiker som vågar opponera sig mot sittande regim. Samma sak ser vi i flera länder i Sydamerika. Men att politiker i de västliga demokratierna angrips är mindre vanligt. 

Många spekulerar om de politiska konsekvenserna i USA, och det verkar finnas en utbredd tro på att detta stärker Trumps chanser att bli vald. Idag känner många med rätta stora sympatier med Trump och inser att han faktiskt var nära att bli mördad. Det skakar om och skrämmer och han blir nu ett slags martyr bland sina anhängare och kanske även bland de osäkra. Kanske är det så, men det kan också göra att demokraterna äntligen inser att de måste byta ut Biden snarast om inte Trump ska vinna på walk over. 

Själv skrev jag inför förra presidentvalet att jag inte sympatiserade med vare sig Biden eller Trump, och efterlyste en starkare kandidat för USA:s viktigaste ämbete. Om vi även i detta val återigen står inför en duell mellan samma två kandidater är det ännu värre än då. USA har en tradition med starka ledare som presidenter, personer som gjort avtryck, även på senare tid. Tänk bara på Reagan eller Obama. Att man idag inte lyckats få fram något bättre än ett återbruk av Trump och Biden är sorgligt. USA förtjänar något bättre.

Vem av dem som är bäst för USA överlåter jag åt de amerikanska väljarna att avgöra, men vad gäller relationerna mellan USA och EU/Nato, samt stödet till Ukraina är uppenbarligen Biden stabilare än Trump. Så trots att jag normalt i många frågor ligger närmare republikanerna än demokraterna (exempelvis synen på ekonomi, skatter, företagande, jobb mm) så skulle min röst i detta presidentval gått till Biden. I mina ögon är Trump en helt enkelt en ovärdig president efter sitt orimliga agerande efter förra presidentvalet samt alla de rättsprocesser han är föremål för (några med mycket allvarliga anklagelser), och dessutom är han skadlig för Europa, EU och Nato. Mordförsöket på honom förändrar inte min bild, även om jag givetvis känner sympati för honom som medmänniska efter det hemska som hänt.

Många verkar också glömma att en åskådare dödades av skytten, vilket är oerhört tragiskt och sorgligt. Han skyddade tydligen sin familj mot skyttens kulor och dog på plats. En äkta hjälte.

Hela händelsen är ännu en mörk dag för amerikansk demokrati.


 

Flygmuseet Aeroseum i Säve

2024-07-10  

Vid Säve flygplats i Göteborg finns ett gigantiskt bergrum som tidigare användes som en bas för flygvapnet. Det är numera omgjort till ett riktigt fint flygmuseum, Aeroseum, med både flygplan och helikoptrar. Det är främst flyg från flygvapnet och marinen, men även sådana som använts av kustbevakning och polis. Det finns också en avdelning med riktigt gamla propellerplan. Runt planen finns massor av information och det är en mycket välgjord utställning. En trevlig stor lekavdelning för barnen och ett fik finns också inne i bergrummet. 









I bakgrunden en helikopter som tidigare använts för räkning och märkning av isbjörnar. nedan mitt barnbarn som just passerat genom en normalt sett väldigt varm plats....som nu är omgjord till en spännande plats för barnen att krypa igenom. 







Utställningen är också en bit svensk industrihistoria - man inser hur framgångsrika Saab har varit när det gäller produktion av flygplan. Även långt före Jas Gripen. Det stora bergrummet är för övrigt imponerande i sig. Väl värt ett besök!



 

Landskrona

2024-07-08  

Det blev också ett besök i Landskrona på vägen hem. Castellet (även kallat Citadellet eller bara "slottet") är väl värt ett besök. Landskrona med sin viktiga djuphamn har alltid varit en viktig stad för sjöfarten genom Öresund, och staden har växelvis tillhört Sverige och Danmark och varit föremål för många dramatiska krigshandlingar genom århundradena. Castellet byggdes faktiskt av danskarna under en tid då Landskrona var danskt, men byggdes ut och förstärktes efter att Skåne definitivt införlivades med Sverige.

Kanonerna är av äldre modell, men i området syns även betydligt nyare befästningar från andra världskriget när man byggde stridsvagnshinder av "draktänder" längs stränderna och runt Castellet för att skydda Landskrona mot ett befarat tyskt anfall.

Landskronas historia är en viktig påminnelse om att vi även haft många krig i vårt land under långa tider. Tills vi insåg att krig aldrig leder till annat än elände för alla inblandade. Tänkvärt i dessa tider när återigen ett land i Europa anfaller sina grannar för att ta territorium. Den mänskliga ondskan verkar aldrig ta slut. 












Köpenhamn

2024-07-08  

Dagen efter Rammsteinkonserten var det ju lika bra att ägna lite tid åt Köpenhamn. Det blev en långpromenad genom staden, och tur med vädret hade vi också, blev riktigt varmt och skönt några timmar (även om det regnade lite lätt just när jag tog fotot i Nyhavn). Köpenhamn har en vacker stadskärna med en massa fina torg och parker, fina hus och mysiga gator i vackra miljöer. Rivningsraseriet verkar inte alls ha varit lika förödande i den danska huvudstaden som exempelvis i centrala Stockholm. 





 

Rammstein i Köpenhamn

2024-07-08  

I fredags var det dags att än en gång se Rammstein, denna gång i Valbyparken i Köpenhamn. Lika galet häftig show som förra gången jag såg dem på Ullevi. Måste vara en av de mer spektakulära shower och mäktigaste ljudmatta man kan se och höra.

Jag bjuder på några bilder och ljudklipp: 


   



    








 

Barometern skriver om min roll i Utjämningskommittén

2024-07-04  

I går ägnade Barometern sin ledare åt Utjämningskommitténs slutbetänkande. Man inleder med en fascinerande beskrivning av min egen (enligt min mening något överdrivna) roll i utredningen.  

   
   

 

Utjämningskommittén presenterar sitt slutbetänkande

2024-07-02  

I dag presenterades Utjämningskommittén sitt slutbetänkande. Det handlar alltså om omfördelningen mellan svenska kommuner och regioner beroende på kostnadsläge, skattekraft mm, i syfte att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna och regionerna. Det handlar dels om kostnadsutjämning, dels om inkomstutjämning.

Här en länk till regeringens pressträff.

Här är hela utredningen för den som vill fördjupa sig.


Utredningen fick sina direktiv av den tidigare s-regeringen 2022, och har arbetat sedan dess, men den nya moderatledda regeringen gav tilläggsdirektiv som bland annat innebar att utredningen skulle analysera orsakerna till skillnad i skattesatser, samt analysera incitamenten för tillväxt med dagens system. Vi har däremot inte haft något mandat att diskutera systemets utformning i grunden, eller föreslå dramatiska förändringar eller avveckling av hela utjämningssystemet. 

Utredningen är enig i sina konkreta förslag. Som alltid är reaktionerna blandade, de kommuner och regioner som skulle tvingas betala mera eller får mindre med utredningens förslag är missnöjda, och de som får mer pengar eller tvingas betala mindre till systemet är nöjda. Så kommer det alltid att vara, alla kommunpolitiker är valda för att företräda sina kommuninvånare. Från rikspolitiken är uppdraget i stället att försöka att objektivt sett skapa någon form av rättvisa, där exempelvis även små kommuner i glesbygd kan erbjuda sina invånare en rimlig kommunal service. 

Nu kommer regeringen först att sända utredningen på remiss, och därefter börjar arbetet med att omsätta utredningens förslag i praktiken genom ny lagstiftning med sedvanliga övergångsregler för att milda effekterna för de kommuner eller regioner som påverkas mest.

Från moderat sida står vi bakom utredningens förslag, men vi är samtidigt bekymrade över vissa av effekterna med dagens utjämningssystem. Jag och min moderata kollega i utredningen, M-kommunalrådet i Varberg, Ann-Charlotte Stenkil, har därför lämnat ett särskilt yttrande om frågor vi utgår från att regeringen ska tänka över innan man lägger ett lagförslag om förändring av utjämningssystemet. Inte minst anser vi att det skulle behövas ytterligare analyser av hur utjämning i sig påverkar tillväxt och konkurrenskraft och incitamenten för kommunerna att prioritera klokt hur skattepengarna används, och effektivisera verksamheten.



 

Semester

2024-06-30  

Som bekant har riksdagsledamöter inte någon formell semester, vi är alltid redo att infinna oss i riksdagen vid behov, och det har hänt några gånger att riksdagen kallas in under sommaren. Och för oss som är ledamöter i EU-nämnden är hela juli normal tjänstgöring eftersom EU har semester i augusti. Dessutom är det extra möten med anledning av det nyss genonmförda EU-valet. Men sedan EU:s stats- och regeringschefer enades häromdagen om tillsättandet av de tyngre posterna i EU efter valet så är det nu ganska lugnt för min del de närmaste veckorna, jag är inte insatt för någon tjänstgöring den närmaste tiden. Och det blir nu lite lugnare även på sociala medier för min del. Tills vidare får ni njuta av utsikten från min brygga i sjön vid fritidshuset i Halland. Mulet väder, men fördelen är att det blir fina foton! 






 

Statsministern samrådde med EU-nämnden

2024-06-25  

I dag samrådde statsministern med EU-nämnden inför det mycket viktiga mötet med EU:s stats och regeringschefer denna vecka., där bland annat val av ledande EU-företrädare ska göras, och viktiga strategiska beslut fattas. EU-nämnden har dygnetruntberedskap till och med lördag för att koppla upp sig med statsministern  i Bryssel för lägesrapport om förhandlingarna.

EU-nämnden fick tydliga och utförliga besked från statsministern och kända svenska prioriteringar inför EU:s arbete de kommande fem åren.

Själv lyfte jag en fråga med koppling till EU:s konkurrenskraft och beredskap, och det gäller EU:s stora beroende av råvaror från instabila länder utanför EU, exempelvis Ryssland, samt beroende av produkter och nyckelkomponenter från exempelvis Kina. Min poäng är att EU inte bara behöver rusta sin egen försvarsindustri utan även annan viktig industri som behövs för att trygga EU:s tillgång till viktiga nyckelkomponenter. Man behöver också se över sin till gång till strategiska råvaror. Statsministern instämde om frågans vikt.   


Glädjande enighet om ny järnväg Göteborg - Borås

2024-06-22  

I veckan som gick kom en trevlig nyhet i form av ett pressmeddelande från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Nyheten var att alla inblandade västsvenska parter nu har enats om hur man vill lösa järnvägsfrågan. I ett gemensamt dokument utvecklar man saken. I allt väsentligt verkar det stämma överens med den tidigare överenskommelse som fanns mellan Regionen och kommunerna längs sträckan. Parter i det gemensamma dokument som nu presenterats är Bollebygds kommun, Borås kommun, Göteborgs kommun, Härryda kommun, Mölndals kommun, Swedavia AB, Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Företagarna, Svenskt Näringsliv och Västsvenska Handelskammaren, med stöd av Länsstyrelsen i Västra Götaland. I augusti ska alla detaljer spikas i en skriftlig överenskommelse. 

Jag har ju argumenterat hårt för att man bör stå fast vid det man tidigare kommit överens om, även om Trafikverket satte sig på tvären för att det då överskrider den tänkta budgeten. Men när nu både kommunerna och Regionen sagt sig vara öppna för medfinansiering för att få den nya järnvägen på plats så kommer saken i ett annat läge. I vilken mån det även kan behövas en begränsad ökning av statens andel återstår att se.  

En ny fungerande järnväg mellan Borås och Göteborg via Landvetter flygplats med fokus på regional pendling är ett av de absolut viktigaste infrastrukturprojekten i landet. Alla är medvetna om detta och nu gäller det att komma igång med bygget så snabbt det bara går.  

Chat Control stoppat igen

2024-06-20  

I förra inlägget skrev jag att sista ordet knappast är sagt om Chat Control, och jag blev sanspådd snabbare än jag trodde. I dag lyftes ärendet ut från dagordningen vid mötet i EU, tydligen för att majoritet saknades för förslaget. Uppgifterna kommer från TT (återgivet av Aftonbladet), och jag försöker få fram mer exakt vad som hände. (Sista stycket i nyheten nedan med beskrivning av förslaget är dock inte helt korrekt, jag utvecklade det i mitt föregående inlägg). 

Nytt förslag om "Chat Control" 

2024-06-19  

Politik är färskvara, och inte minst i EU-politiken. Jag skrev för bara ett par veckor sedan detta inlägg om Chat Control: 



Det inlägget fick jag äta upp. Häromdagen kom helt nya bud. Det belgiska ordförandeskapet (Belgien är ordförandeland för EU första halvåret 2024) har nu i sista stund under sitt ordförandeskap lagt fram ett "kompromissförslag" som man vill att medlemsstaterna godkänner som Europeiska Rådets (ministrarnas) linje inför de kommande förhandlingarna med det nyvalda Europaparlamentet. Den svenska regeringen har nu fått godkänt riksdagens justitieutskott att ställa sig bakom kompromissförslaget inför de fortsatta förhandlingarna. Den linje justitieutskottet godkänt ser ut som följer (driekt från riksdages protokoll från mötet i justitieutskottet): 

"Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbete med förordningsförslaget. Det är viktigt att arbetet för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn kan bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Brottsligheten är allvarlig och omfattande och riskerar att öka. Därför är det viktigt att förhandlingarna om förordningen kan föras framåt.

Samtidigt anser regeringen att det är viktigt att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten och rättssäkerheten. Detta är av särskild betydelse i fråga om möjligheten att använda en så kallad spårningsorder, en åtgärd som behöver vara tydligt avgränsad och proportionerlig.

Regeringen bedömer att ordförandeskapets kompromissförslag gett rättssäkerhets- och integritetsaspekter ett ökat genomslag i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag. Därmed har en godtagbar balans uppnåtts mellan motstående intressen. Regeringen bedömer vidare att förslaget i nuvarande utformning är förenligt med mediegrundlagarna och regeringsformen. Sverige avser därmed stödja att förslaget godkänns som rådets allmänna riktlinje för fortsatta förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet."


Hur ser då "kompromissförslaget" ut och vilka är förändringarna mot det första förslaget från Kommissionen?

*Alla kommunikationstjänster ska inte omfattas.
Ordförandeskapet föreslår att kommunikations- eller värdtjänster delas in i olika riskkategorier avseende risken för att tjänsten används i syfte att begå sexuella övergrepp mot barn. För de tjänster som anses medföra hög risk gäller att om en betydande risk kvarstår efter vidtagna åtgärder från tjänsteleverantören kan den nationellt utsedda samordnande myndigheten som sista åtgärd begära att tjänsteleverantör ska genomföra en spårningsorder för hela eller en del av tjänsten. Detta föreslås vara möjligt endast för tjänster i högsta riskkategorin. Om man kommunicerar via tjänster som klassas som "låg risk" berörs man överhuvudtaget inte av förslaget. Sannolikt lär väl stora tjänster som Messenger, Hotmail, Outlook, Signal och liknande iknappast komma att omfattas, de lär se till att de klassas som lågrisk.   
*Allt text och ljudmaterial undantas. 
Spårningsorden föreslås avgränsas till visuellt innehåll (bilder och videor) och webbadresser vilket därmed utesluter sökningar på text och ljudkommunikation.
*En form av "samtycke till övervakning" införs
Ordförandeskapet föreslår att användaren av en tjänst ska behöva lämna samtycke till att uppladdat material ska kunna spåras inom ramen för en eventuell spårningsorder. Om samtycke uteblir kan användaren inte dela visuellt innehåll eller webbadresser på tjänsten
*Anonymisering
Förslaget innebär att information för att kunna identifiera en individ som har delat övergreppsmaterial ska anonymiseras till dess att träffen varit föremål för mänsklig verifiering
*Upprepade misstänkta uppladdningar av nytt material krävs innan rapportering
Det föreslås att träffar mot nytt sexualbrottsmaterial ska behöva ske upprepade gånger innan det rapporteras. Detta för att minska antalet falska positiva träffar
*Ny teknisk lösning för att inte förstöra möjligheten till krypterad kommunikation
Spårning av övergreppsmaterial på krypterade tjänster föreslås vara möjlig genom så kallad uppladdningsmoderering. Detta innebär att spårning kan ske innan information skickas, förutsatt att användaren har lämnat sitt samtycke för spårning av uppladdat material: Enklare uttryckt - man kontrollerar bilder som skickas innan de sänds iväg krypterat. 

Man kan väl konstatera att förslaget snävar in tillämpningen ordentligt. Den mesta kommunikationen i samhället lär inte omfattas. Frågan är dock hur stor risken är för godtycke när det gäller att klassificera olika tjänsters risknivå? Och det här att "erbjuda samtycke" till att någon eventuellt ska ha rätt att spionera i ens telefon eller dator känns oerhört obehagligt. Om man vägrar av principiella skäl kommer man därefter inte kunna använda den aktuella tjänsten för att skicka bilder. 

EU inrättar också ett nytt organ som ska "stödja" implementeringen av den nya lagen. Exakt vad detta organ ska få för befogenheter är otydligt, men det blir i vart fall ett nytt dyrt sidoorgan som ges makt att påverka övervakningen av EU:s medborgare, utanför det rättsliga systemet. De känns inte alls bra. 

Inte minst är det en oerhört komplicerat teknisk lösning, och de jag talar med som är tekniskt kunniga menar att det blir oerhört svårt att få detta att fungera i praktiken, om det ens är tekniskt möjligt. Lösningen lär ju kräva någon form av "spionfunktion" i de appar och tjänster som erbjuds kunderna. Frågan är om dessa funktioner ska godkännas och finnas latent i alla tjänster "ifall tjänsten plötsligt klassas som högrisk" eller om det ska installeras först när den klassats som högrisk? Detta kan jag inte utläsa ur texten i förslaget. Tanken att man kan tvingas ha en spionfunktion i mobilen eller datorn som ligger vilande och är redo att användas är i sig ytterst obehaglig. Min andra stora invändning är att när väl denna teknik är installerad kan den snabbt och lätt utvidgas till att omfatta en mängd andra saker som samhället vill kontrollera. Det är en mycket obehaglig utveckling som berör alla människor och den står inte i proportion till de förhållandevis mycket få personer som delar barnpornografi eller ägnar sig åt grooming. Redan idag uppmärksammas mycket barnpornografiskt material, men polisen saknar resurser att utreda allt och lagföra de skyldiga. Den bästa insatsen EU kan göra mot denna brottslighet är sannolikt att faktiskt utreda de fall som redan idag avslöjas och se till att de skyldiga döms till hårda straff.

För egen del konstaterar jag att det givetvis är bra att tillämpningen i kompromissförslaget snävats in ordentligt, det är faktiskt ganska stora skillnader mot tidigare förslag. Men det det hjälper inte för att få mig positiv till förslaget. De grundläggande principiella och ideologiska invändningarna finns kvar. Ett civiliserat samhälle övervakar inte icke brottsmisstänkta människors elektroniska kommunikation, lika lite som man avlyssnar deras telefonsamtal eller öppnar privat post. Jag är också orolig för ändamålsglidning, liksom för att denna typ av system kan hackas och användas för helt andra syften, exempelvis av främmande makt. Det är också intressant att se hur tekniskt mycket väl insatta personer helt dömer ut möjligheten att få detta att fungera praktiskt. Man undrar ju lite hur mycket teknisk kunskap som finns hos de ansvariga i EU. Hur mycket har man analyserat de tekniska förslagen och har man samrått med teknisk expertis?

Jag tycker samtidigt inte att beskedet om det nya förslaget är så dramatiskt. EU kommer inte kunna ta beslut i frågan utan att Europeiska Rådet (ministrarna från medlemsstaterna) och Europaparlamentet är överens, och min tro är att det blir långa och hårda förhandlingar, där det belgiska förslaget lär förändras fler gånger på vägen. Ett närmast enigt EU-parlament sa ju nej till det tidigare förslaget och avvisade det i sin helhet. Jag ser kompromissförslaget som ett rent förhandlingsbud från Europeiska Rådet inför förhandlingarna med EU-parlamentet.

Om man som nationell regering säger blankt nej till kompromissförslag ställer min sig också oftast utanför alla fortsatta diskussioner och möjlighet att påverka. Om man i stället säger ja till en kompromiss som underlag för fortsatta förhandlingar kan man delta aktivit i förhandlingarna. Det har historiskt visat sig vara bäst taktik om man vill kunna påverka EU-förslag.

Fortsättning lär följa...

"DCA-avtalet" med USA gör Sverige tryggare och säkrare

2024-06-18  

I kväll röstar Riksdagen om ett försvarsavtal med USA, det så kallade "DCA-avtalet". Liknande avtal finns mellan USA och en rad andra länder, exempelvis våra nordiska grannländer, baltiska staterna och Polen.

Avtalet underlättar för amerikansk närvaro i Sverige. Detta signalerar till en motståndare att ger man sig på Sverige måste man räkna in att USA (och andra Nato-länder) snabbare kan stötta oss. Avtalet bygger på erfarenheter från militära samarbeten om vad man bör lösa förväg, som var betalar soldater skatt (i sitt hemland), eller vilket land som hanterar eventuella brott som begås i Sverige av utländsk militär personal. Det är inte fråga om att man går fri utan om man ska dömas av USA enligt amerikansk lag eller av Sverige enligt svensk lag. Om en gärning är brottslig i Sverige men inte i USA kan Sverige begära att brottet ska prövas enligt svensk lag. 

DCA-avtalet innebär inte att USA får ta hit kärnvapen och det blir heller inte några permanenta baser. Det är frågor som avgörs av Sverige och där vi sagt tydligt nej. Att de norska och danska motsvarande avtalen innehåller ett förbud mot kärnvapen är fel. Där står att avtalet inte påverkar respektive lands kärnvapenpolicy. Sverige har ingen formell kärnvapenpolicy, men avtalet bygger på respekt för Sveriges syn på saken och den svenska regeringen har tydligt deklarerat att vi säger nej till kärnvapen på svensk mark i fredstid. 

Min personliga reflektion är i övrigt att om vi är med i Nato och omfattas av Natos kärnvapenskydd så får vi nog också acceptera att Nato har flygplan eller fartyg med kärnvapen på svenskt territorium under krigstid. Utan Natos kärnvapenskydd kan Sverige aldrig skydda sig mot kärnvapenutpressning från främmande makt.

Beslutet om att godkänna DCA-avtalet kräver kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, måste rösta för ett godkännande för att det ska börja gälla. Detta enligt regeringsformen 10 kap. 3 § som handlar om riksdagens godkännande av internationella överenskommelser. Som framgår kommer jag att rösta ja till lagen, och jag gör det för Sveriges trygghet och säkerhet i en orolig tid, där ett stort land i vår närhet tydligt visat att man inte respekterar andra länder erkända territorier, inte lever upp till träffade avtal, och inte respekterar folkrätten och internationell rätt. I det läget måste Sverige alliera sig med länder som står upp för demokrati och folkrättens principer.

De privatpersoner och den "fredsrörelse" som högljutt protesterar moit försvarsavtalet springer - medvetet eller omedvetet - Putins och Rysslands ärenden. Precis som till stor del samma personer gjorde när det gällde motståndet mot Nato. Samma personer uttrycker ofta att  Ukraina ska "förhandla" med Ryssland i stället för att försvara sig. I praktiken går de därmed på Trumps linje, vilket betyder de att de tycker Ukraina ska kapitulera, och därmed belöna Ryssland för sitt militära angrepp. Hur "fredsrörelsen" kan tycka det gynnar freden är en gåta. Det skulle bara skicka signalen att den starkaste vinner och att alla små länder (exempelvis Sverige" lever på de militärt starka ländernas nåder. Den världen vill inte jag att mina barn och barnbarn ska leva i. 

Min slutsats är klar:

Det är självklart bra med amerikanska soldater på några svenska militärbaser i fredstid om det minskar risken för ryska soldater i våra städer i krigstid.




 

Lunchseminarium med Riksdagens Bilnätverk  om bilen i staden

2024-06-18  

  

Hur planerar vi våra städer så att bilkörandet kan minimeras, men utan att förbjuda bilen eller försvåra för nödvändig trafik, handel och turism? Det var ämnet för dagens lunchseminarium med Riksdagens Bilnätverk. Närvarande var politiker från de flesta partier, från M till V.

Personligen tycker jag det är utmärkt och trevligt med gatuserveringar och att man har gågator, lågtrafikgator där det är lämpligt. Men jag tycker samtidigt att man måste inse att bilen ocksåp har sin plats. Den behövs för både nyttotrafik (hantverkare, transporter osv) och för utryckningsfordon, färdtjänst och taxi, men även för många som arbetar på udda tider där inte kollektivtrafik är tillgånglig. Många turister kommer också med bil, och att ha en välkomnande stadsmiljö där man erbjuder enkel och billig parkering minskar trafiken.när människor ska köra omkring och leta p-plats. I bostadsområdena är det ett oskick med alla datumparkeringar och obegripliga parkeringsregler som bara syftar till att ta in parkeringsböter. 

De flesta som bor i centrala delarna av våra städer behöver inte sin bil dagligen, men många vil ha bil tillgänglig för storhandling, köra barnen till aktiviteter, eller besöka fritidshus, släktingar och vänner. Bilen är för många helt avgörande för den personliga rörligheten, och den måste kunna samsas med cyklister, gångtrafikanter, trevlig gatumiljö och uteserveringar på ett genomtänkt sätt. Ett generellt bilhat är destruktivt och leder till att allt färre unga oi storstaden tar körkort - vilket leder till att man utestängs från stora delar av arbetsmarknaden där det krävs körkort.   

Bred enighet om en ny F-3-skola i Ubbhult 

2024-06-16

Under lång tid har Marks kommun haft en minst sagt hätsk debatt om hur skolorna ska utvecklas, och hur pengarna i skolbudgeten ska räcka. Bakgrunden är de onödigt dyra och delvis överdimensionerade högstadieskolor som byggts i centralorterna Kinna och Skene. I Kinna byggdes den nya högstadieskolan Lyckeskolan, och samtidigt byggde man (under protest från bland annat moderaterna) två nya idrottshallar - en för mycket ansåg vi, och idag är hallarna långtifrån fullbelagda. Sedan byggdes en ny högstadieskola i Skene - som redan från början planerades för dubbelt så många elever som det finns i upptagningsområdet. Halva den nya skolan kommer därför att stå tom.  

Tomma skolor och idrottshallar kostar stora pengar i hyror/avskrivningar, drift och underhåll, och detta tar pengar från verksamheten. Ansvarig förvaltning har ont om pengar för personal och läromedel, och allt mer går åt till lokalkostnader. Förvaltningens tjänstemän har därför föreslagit avveckling av några skolor för att spara pengar, däribland Ubbhultskolan. Det har dock inte stöd av politikerna.

Ubbhultskolans tillkomst var faktiskt början på mitt politiska intresse som sedan ledde fram till åtta år som en av de ledande kommunpolitikerna och sedan snart 20 år i riksdagen. Moderaterna var på den tiden drivande för att vår by skulle få en skola, eftersom barnantalet ökade. Jag var själv en av alla engagerade föräldrar som lade kraft på att skapa hela skolans skolgård med eget ideellt arbete.

Idag är skolan sliten, och det tillfälliga bygglovet har gått ut. Samtidigt behövs en ny kommunal förskola eftersom även de lokalerna är nedgångna. Skolan och förskolan är dessutom spridda på tre olika områden på tre olika sidor av en vägkorsning med ganska mycket trafik. Idag har byn två förskolor, en kommunal och en föräldralkooperativ förskola (Bybarna som jag själv var med och drev under många år när barnen var små). Byn växer samtidigt med många nya hus och ytterligare bostadsområden planeras. 
Ubbhult är en av Marks kommuns snabbast växande orter och har ett mycket fördelaktigt geografiskt läge med närhet till både Kungsbacka, Mölndal, Göteborg, Landvetter och Borås. Fastighetspriserna ligger idag på nästan samma nivå som förorterna runt Göteborg och det gör att de som bygger hus i Ubbhult normalt har goda inkomster och ger Marks kommun god skattekraft. En ny skola bör öka attraktiviteten och inflyttningen ytterligare och det borde bli lönslamt för kommunen om kostnaden för en ny skola hålls på en rimlig nivå. Det råder knappast någon tvekan om att det finns underlag för en F-3-skola även i framtiden, och dessutom får barn från den del av Ubbhult som ligger i Kungsbacka kommun också gå på skolan. Det finns inte heller plats för alla Ubbhultselever på Sätilaskolan, och en ny förskola behövs i Ubbhult oavsett. 

Inom Markmoderaterna har oron med rätta varit stor att vi förbygger oss på skolor, och att lokalkostnaderna ska ta allt mer resurser från verksamheten. Dessutom anser vi att kostnaderna för nya skolor och förskolor är alldeles för hög - det borde gå att bygga billigare. Dessutom tycker vissa partier att man ska bygga en F-6-skola i Ubbhult, vilket vi tycker är helt orimligt, mellanstadieleverna åker gärna till Sätila precis som de alltid har gjort. Det viktiga är en lokal skola för de yngsta barnen. Markmoderaterna har velat gå försiktigt fram i Ubbhult, man gav tidigare beskedet att man avvisar en F-6-skola och vill inte bygga ny F-3-skola innan man ser att det verkligen finns ett elevunderlag. Detta har i media uppfattats som att man vill avveckla Ubbhultsskolan när det tillfälliga bygglovet gått ut.

I en intervju med Borås Tidning nyligen var jag tydlig med att jag anser att vi behöver en ny F-3-skola. Efter lite interna diskussioner har både Markmoderaterna och ett antal andra, tidigare kritiska partier, nu beslutat sig för att stödja bygget av en ny F-3-skola. Och vad jag förstår har de styrande S och C samtidigt backat från sitt förslag om F-6-skola. Detta bör innebära att det nu finns en bred politisk majoritet för en ny F-3-skola, vilket gladde ubbhultsföräldrarna vid ett stormöte med politikerna i torsdags.

Samtidigt anser jag inte att läget är akut, den nuvarande skolan borde kunna få permanent bygglov och kunna användas några år till efter lite renovering och uppsnyggning. Eftersom hindret mot permanent bygglov för befintlig skola varit att skolgården är för liten, och kommunen nu köpt in mer mark i anslutning till befintlig skola, borde det gå att permanenta bygglovet om man vill och avvakta lite med skolbygget. Men tidsplanen överlåter jag till kommunpolitikerna att besluta om, det viktiga är att skolan blir kvar i någon form. Det är bra för kommunen och bra för Ubbhult. Jag är också glad över att Markmoderaterna på allvar börjat ifrågasätta varför alla kommunala byggprojekt kostar så orimligt mycket. Här finns oerhört mycket pengar att spara!

 

Blandade känslor inför fångutväxling med Iran

2024-06-15 

Uppgifterna om att Sverige förhandlat fram en utväxling med Iran av två fängslade svenskar (Johan Floderus och Saeed Azizi) mot den dömde Hamid Nouri väcker blandade känslor. 

Från många håll, bland annat ledande EU-företrädare, kommer uppskattande ord om att Sverige lyckats få den tidigare EU-tjänstemannen Floderus frigiven. Och självklart uttrycker många sin uppskattning över att två personer nu slipper skräckfängelset i Iran och kan återvända till Sverige.


Men det kommer också kritik. Såväl Amnesty som iranska demokratiaktivister i Sverige kritiserar att den mest kände fängslade svensken, KI-forskaren Ahmadreza Djalali, inte omfattas av överenskommelsen, trots att han suttit fängslad i Iran mycket längre tid än de två som nu frisläpps, ända sedan 2016. Han är dessutom dömd till döden till skillnad mot Azizi, och hans hälsa är vacklande efter så lång tid i fängelse. Kritikerna menar att Sverige nu spelat bort sitt starkaste kort för att få Djalali frigiven, nämligen den dömde Hamid Nouri. Han är av enormt stort PR-värde för regimen i Teheran, och att släppa honom utan att få loss Djalali utsätter den senare för stora risker att bli kvar i Iran eller att avrättas. I sammanhanget bör dock nämnas att Djalali inte var svensk medborgare då han greps i Iran, utan blev det under tiden i fängelset. Iran vägrar därför att godkänna hans svenska medborgarskap, vilket självklart försvårar förhandlingarna. Iran vägrar helt enkelt att diskutera frågan och ser den som en ren iransk angelägenhet.

Det finns också principiell kritik mot att Sverige nu sällar sig till andra länder som låter sig utpressas av Iran, och att detta skickar fel signaler till terrorregimen i Teheran. Risken är att de upplever att utpressning mot Sverige fungerar, och att Iran (och kanske även andra terrorstater) fortsätter kidnappa och godtyckligt döma svenska medborgare till döden för att tvinga fram frigivande av gripna iranier i Sverige. Kritikerna menar att denna utväxling ökar risken för svenska medborgare på resa utomlands. 

Folkrättsjurister påpekar dessutom ofta att det är av stor vikt att den som begår folkrättsbrott också ska riskera att jagas och ställas inför rätta så länge de lever. Att Sverige nu friger den dömde Nouri, efter en lång, komplicerad, dyr och framgångsrik rättsprocess i svensk tingsrätt och hovrätt känns sorgligt. Nouri borde såklart suttit fängslad resten av livet för sitt ansvar för tusentals iraniers död.
 Trösten är väl att han i vart fall suttit häktad och fängslad fem år i Sverige sedan han greps 2019. 

Som svar till kritikerna måste man framförallt påpeka att det inte är enkelt att förhandla med en regim som utövar utpressning mot andra stater. 
Och där principer i detta fall ställs mot hot om dödsstraff för svenska medborgare. 

Här är statsministerns officiella kommentar idag:


"Den 17 april 2022 greps Johan Floderus i Iran. Han har sedan dess –­­ i 790 dagar – varit fängslad, grundlöst anklagad för spioneri och med risk att dömas till döden. Nu sitter han på ett flygplan på väg hem till Sverige. På samma plan är den svenska medborgaren Saeed Azizi, som på lika oriktiga grunder greps i november 2023.

Iran har gjort dem båda till brickor i ett cyniskt förhandlingsspel, med syftet att få den iranske medborgaren Hamid Noury släppt från fängelse i Sverige. Han är dömd för grova brott begångna i Iran på 1980-talet.

Som statsminister bär jag ett särskilt ansvar för svenska medborgares säkerhet. Regeringen har därför arbetat intensivt med frågan, tillsammans med den svenska säkerhetstjänsten som har förhandlat med Iran. Det har hela tiden stått klart att operationen skulle kräva några svåra beslut. Nu har vi fattat de besluten. Snart landar två svenska medborgare i Sverige och får äntligen återförenas med sina anhöriga.

 

För egen del delar jag glädjen över att de två svenskarna nu friges från Iran efter att ha gripits helt utan anledning just för att användas som utpressning mot Sverige. De får nu återvända hem och träffa sina anhöriga. Men samtidigt verkar alltså den tredje gripna, fängslade och dödsdömde svensken, KI-forskaren Ahmadreza Djajali, inte omfattas av utväxlingen. Jag hoppas såklart att han "bakom kulisserna" finns med i uppgörelsen på något sätt.  

Alla beslut av denna typ kräver svåra beslut av en regering, och jag tvivlar inte på att det varit oerhört infekterade och besvärliga förhandlingar. Jag har inte insyn i detaljerna och förhandlingarna och utgår från att regeringen gjort vad man kunnat i en mycket svår fråga. Jag är glad över att jag inte var en av dem som tvingades vara med och fatta besluten. Men jag har personligen ändå svårt att känna odelad glädje över dagens besked med tanke på Djalali, det faktum att Sverige nu tvingas ge efter för utpressning från en terroristregim, och det olyckliga i att vi tvingas släppa en dömd bödel och folkrättsbrottsling för att rädda svenska liv.  

Här två bilder, dels från mitt besök vid manifestationen utanför Hovrätten när domen mot Nouri meddelades den 19 december förra året, där jag deltog tillsammans med moderaternas sakkunnige i utrikesfrågor, Thor Övrelid (längst tv), dels en bild från mitt möte med Djalalis hustru Vida i samband med en manifestation för Djalali på Mynttorget utanför Riksdagen den 31 januari.


  
 

Regeringen stoppar ny elkabel till Tyskland 

2024-06-14

Svenska kraftnät och tyska 50Hertz har drivit ett gemensamt projekt om en ny elförbindelse mellan Tyskland och Sveriges sydligaste elområde SE4. Regeringen ansvarar för att pröva ansökan om tillstånd för den svenska delen av ledningen. Regeringen har i dag beslutat att avslå ansökan.

Skälet är att den tyska elmarknaden inte fungerar på ett sådant sätt som ger korrekta prissignaler till elmarknadens aktörer, framför allt eftersom Tyskland, till skillnad från Sverige, inte är indelat i elområden på ett sätt som motsvarar de betydande flaskhalsarna i landet. 
Vi kan inte koppla ihop södra Sverige, som har ett kraftigt underskott av elproduktion, med Tyskland där elmarknaden idag inte fungerar på ett effektivt sätt. Det skulle riskera att leda till högre priser och en mer instabil elmarknad i Sverige. Beslutet är i linje med Tidöavtalet där det anges att utbyggnaden av exporterande elkablar bör pausas till dess att prisdifferenserna mellan elprisområdena minskat betydligt. 

Min egen spontana kommentar är att beslutet är viktigt och välkommet. Tyskland har misskött sin egen elförsörjning och orsakat elbrist i sitt land när man avvecklade kärnkraft och delvis ersatte den med el från kolkraft. Det är självklart inte rimligt att Sverige ska lösa Tysklands elproblem på bekostnad av svenska elkunders elräkningar.
 

 


Regeringen har inte beslutat om några storsatsningar på "grönt stål"

2024-06-13

I skuggan av EU-valrörelsen och andra inrikespolitiska frågor gick denna nyhet lite under radarn i svenska media. Det var tidningen Affärsvärlden som citerade statssekreteraren på finansdepartementet Lars Hjälmered (min tidigare moderate riksdagskollega från Göteborg) om LKAB:s satsningar på "grönt stål". Hjälmered är statssekreterare med ansvar för de statliga bolagen och arbetar direkt under finansministern. Han deltog i ett seminarium med anledning av lanseringen av den bok som jag berättade om den 15 maj (se nedan).

Av artikeln framgår att regeringen (vare sig tidigare s-regering eller dagens m-ledda regering) INTE tagit några beslut om att LKAB ska satsa på "grönt stål". 

Hjälmered framhåller att det finns en enorm potential i satsningarna, men att det inte har skett någon så kallad ägarsamordning mellan LKAB och regeringen, något som däremot skedde både när LKAB ville flytta huvudnivån för gruvan i Kiruna, och vid stadsflytten. “Man har inte stämt av Hybrit med regeringen, och det är en stor strategisk omläggning av bolaget”, säger Hjälmered och lägger till att om det blir ett beslut så är en ägarsamordning helt avgörande.”
 

Lars Hjälmered riktade kritiken mot den tidigare S-ledda regeringen. “En kritik som kan riktas bakåt mot tidigare styren är att löplinan har varit för lång. Det är märkligt att många har solat sig i glansen av försöksanläggningen i Luleå, men det har inte tydligt stämts av med ägaren”, sade han.

Vid seminariet poängterade Hjälmered att 
inga beslut är fattade om LKAB:s satsning på grönt stål. Inte för några 70 terawattimmar el, och inga hundratals miljarder i investeringskostnader. “Utöver anläggningen i Luleå är det forskning som sker. Så får vi se om det kan komma ett investeringsbeslut. För oss som ägare i detta, när vi sitter på makten, handlar det om att ta beslut för beslut”, sa han. Vidare säger Hjälmered att det “kommer krävas en hård styrning” längs vägen. Och att “ordet för dagen är om”LKAB:s Hybrit-projekt måste bevisa sig i att både tekniken och ekonomin finns på plats. Därefter kan det bli aktuellt med ytterligare steg, och att det ska “förankras med ägaren i en steg-för-steg-process.” “Skulle det visa sig att det här inte håller är det inte aktuellt att gå vidare med detta”, säger han.

Jag har själv lyft frågan internt i partiet ett flertal gånger, liksom i samtal med regerin gsföreträdare, och är mycket nöjd med att regeringens högst ansvarige statssekreterare är så tydlig med att regeringen inte villkorslöst kommer att låta LKAB göra som man vill med statens och skattebetalarnas pengar. För egen del ser jag som bekant enorma risker i ett projekt där inga privata investerare är intresserade, och där alla risker ska tas av statliga bolag, svenska skattepengar och EU-medel. Långa rader av experter och analytiker varnar, och detta kan faktiskt gå precis hur illa som helst.


Vad är bästa hjälpen till ukrainska flyktingar?

2024-06-13 

Sverige är idag den sjunde största givaren av militärt stöd till Ukraina. Parallellt med dettas ger vi omfattande humanitärt stöd och uvecklingsbistånd till Ukraina, samt försöker på olika sätt förbättra villkoren för flyktingar från Ukraina.

Till hösten planerar regeringen med att kunna införa de nya reglerna om bättre stöd till ukrainska flyktingar som kommit hit enligt EU:s massflyktdirektiv (ett regelverk som EU planerar att förlänga fram till våren 2026). De nya reglerna innebär att möjligheten till folkbokföring ökar för ukrainska flyktingar (i huvudsak kvinnor och barn) och att man därmed får större tillgång till vissa trygghetssystem i stället för dagens ganska låga dagpenning.

Parallellt med detta pågår en diskussion om hur vi bäst hjälper ukrainare att återvända hem till Ukraina. Det har gjorts flera undersökningar i olika länder och de pekar på att över 20% av flyktingarna skulle vilja återvända till Ukraina, trots det pågående kriget, men bara om de hade bostad och möjlighet till arbete där. Många har flytt från områden som nu ockuperas av Ryssland eller från städer där i stort sett alla bostäder och arbetsplatser är förstörda. Om man ska kunna återvända behöver man kunna flytta till en annan del av Ukraina. Frågan är om Sverige på olika sätt kan underlätta detta? 

Mina egna tankar, efter samtal med olika ukrainska kontakter, är att Sverige kanske skulle kunna använda en del av det beslutade  utvecklingsbiståndet till Ukraina för att bidra till återuppbyggnad av bostäder i förstörda städer, eller kanske ännu hellre byggnation av nya bostadsområden i andra städer och orter i Ukraina? Sverige har en stor och skicklig trähusindustri och med en stabil beställare av trähus i paket skulle Sverige kunna bidra med bra bostäder (både enfamiljshus och mindre flerfamiljshus) av god kvalitet och samtidigt stödja svensk småhustillverkning i en tid då byggandet i Sverige ligger på en låg nivå på grund av förhållandevis höga räntor och lågkonjunktur. En sådan biståndssatsning skulle vara till nytta för både Ukraina och Sverige, skapa arbetstillfällen i båda länderna och möjliggöra för återflyttning för de ukrainare som önskar. Detta är en fråga jag tänker driva vidare på olika sätt.

Det finns säkert även andra projekt som på motsvarande sätt skulle kunna skapa arbetstillfällen i Sverige samtidigt som man hjälper Ukraina, och jag är övertygad om att Sverige kan göra många bra saker. Att Sveriges stöd till Ukraina uppskattas mycket av det ukrainska folket är knappast en nackdel för kommande affärer och samarbeten. 

Möte med finansministern

2024-06-11 

Dagen inleddes med ett möte där ledamöterna från Tidöpartierna i Finansutskottet och Skatteutskottet träffade finansministern. Fokus på det ekonomiska läget och den kommande statsbudgeten som läggs fram i höst, och som vi diskuterar och arbetar med under sommaren. Det kommer finnas många bra saker i budgeten för 2025, många frågor utreds just nu o0ch utredningarna går i mål efterhand och kan omvandlas till skarpa politiska förslag.


 

Svårt som moderat att vara nöjd med resultatet i EU-parlamentsvalet

2024-06-10 

EU-parlamentsval är som bekant utpräglade ”mobiliseringsval”. De partier som lyckas mobilisera sina sympatisörer bäst går framåt, andra backar. Med valdeltagande på bara 50% är det svårt att dra alltför omfattande slutsatser i övrigt.

Moderaterna ökade för andra EU-valet i rad. Det är positivt - de flesta ledande regeringspartier runt om i EU backade i valet. Men det är ändå svårt att vara nöjd med 17,6 %. Moderaterna borde ha betydligt större stöd än så. Inte minst har vi gjort ett riktigt dåligt val i de tre största städerna. 

Jag nöjer mig med att glädjas över att moderaterna, jämfört med förra EU-valet, har ökat mer i min egen riksdagsvalkrets åtta kommuner, inklusive storstaden Borås, än genomsnittet i riket.

Valdeltagandet i EU-valet i Sverige minskade alltså från 55% till drygt 50%. Det borde diskuteras mer. Ett valdeltagande där hälften av väljarna stannar hemma är mycket oroande. Trenden verkar dessutom inte bara gälla Sverige utan är överlag tydligen densamma resten av EU. Fortsätter valdeltagandet minska kommande val urholkas hela EU:s demokratiska legitimitet. Detta måste EU-kommissionen och det nyvalda EU-parlamentet ta på allvar.

Om halva EU:s befolkning inte tycker det spelar någon roll vilka som styr EU måste svaret från EU bli att rannsaka sig själva både vad gäller de beslut man tar och storleken på de skattemedel man förbrukar. EU-kommissionen och EU-parlamentet har i flera viktiga sakfrågor hamnat fel, exempelvis när det gäller rent samhällsskadliga beslut inom klimatpolitiken, men också när det gäller viljan att ta till sig mer makt från de nationella parlamenten och att förbruka allt mer pengar. EU-organen äventyrar på detta sätt EU-medborgarnas förtroende för EU och därmed hela EU:s framtid. Som i grunden stor EU-vän är jag mycket bekymrad. 

 



Äldre inlägg hittar du i arkivet. Klicka på rutan längst upp till höger!