Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!

Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.


  

Alla mina inlägg om kriget i Ukraina finns nu samlade på en egen sida.

Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag anser att dagens politiker prioriterar bort välfärden och i stället satsar alltför mycket pengar på sådant som inte är lika viktigt som en bra skola, sjukvård och äldreomsorg. Vi är också duktiga på att skicka alltför mycket av svenska skattebetalares pengar utomlands i form av extremt högt bistånd, mest pengar till FN och högst avgift till EU, samtidigt som vi har för höga skatter och inte alltid en fungerande välfärd här hemma.

Jag är djupt oroad över att alltför många stora viktiga politiska beslut, både i Sveriges Riksdag och i EU tas utan ordentliga konsekvensanalyser, och att stora viktiga beslut inte följs upp mot tydliga mål.

Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg, Facebook, Instagram och Twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat. I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden. 

Totalt 10.702 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 30/11 2024)

 

---

Hedersomnämnande på ledarsidan i Nerikes Allehanda

2025-05-08

Att uppmärksammas på ledarsidorna för kampen mot en orimlig och samhällsskadlig klimatpolitik är alltid hedrande. Denna gång är det ledarsidan i Nerikes Allehanda som uppmärksammar min och M-kollegan Lars Beckmans kamp mot pågående samhällsdestruktiv klimatpolitik. Jag förstår att röda tidningars ledarsidor har det jobbigt nu när hela klimatpolitiken ställs på ända till följd av att allt fler avslöjanden kommer om skadeverkningarna av den tidigare politiken i både Sverige och EU, och hur allt fler politiker börjar dela min och kollega Beckmans stora skepsis mot det som pågår.  

NA blandar dock ihop kritik mot politiska slutsatser av forskningsresultat och försök att förbjuda forskning. Att debattera och ifrågasätta resultat av forskning är tvärtom en del av yttrandefriheten och även en del av den fria forskningen, och det finns många olika åsikter och nyanser inom klimatforskningen. Mitt förslag att avskaffa Klimatpolitiska Rådet har såklart inte heller något att göra med att förbjuda forskning. Rådet i sig bedriver ingen egen forskning. 

Och nej, jag har hittills aldrig tagit bort något av mina klimatinlägg på "X". Rent påhitt av NA.

Transportstyrelsens körkortsskandal måste åtgärdas

2025-05-07

Den senaste tiden har media haft flera nyheter om att människor fått sina körkort godtyckligt indragna på grund av något tveksamt och ovetenskapligt blodprovstest som gjorts utan patienternas vetskap och som sägs visa att man skulle ha ett underliggande alkoholproblem. Detta har använts av myndigheten för att dra in körkortet, trots att personen i fråga inte kört bil alkoholpåverkad. Dessutom utan att myndigheten haft kontakt med vare sig körkortsinnehavaren eller dennes läkare.

Testet har i sig dessutom fått stark kritik av experter som menar att det inte visar det som påstås, och dessutom har det ifrågasatts om man verkligen ska få göra sådana prov utan patientens samtycke. Det har nu också lyfts farhågor om att färre kommer vilja ge blod om det finns risk att man slentrianmässigt använder blodproverna i samband med blodgivning för dessa tester - ingen vill riskera att godtyckligt få sitt körkort indraget för att man ställer upp som blodgivare.

Jag har drivit frågan internt i riksdagsgruppen och vi är många som reagerat. Trafikutskottet har nu lyft frågan och har kallat Transportstyrelsen till möte. För min del finns det bara en lösning - dels att man slutar att dra in körkort baserat på ett osäkert test om påstådda möjliga alkoholproblem, dels att alla som fått körkortet indraget på denna grund får tillbaka körkortet samt en ursäkt och ett symboliskt skadestånd. 

Ska körkort dras in på grund av alkoholmissbruk ska det i första hand ske som ett resultat av att man kört rattfull. I alla andra fall måste det krävas att en läkare träffar patienten och ställer en diagnos om allvarligt alkoholmissbruk. Inte som nu med ett test som görs i hemlighet utan patientens vetskap med ett efterföljande beslut av en myndighet som vare sig haft kontakt med körkortsinnehavaren eller dennes läkare. Det som hänt är ett rättsövergrepp mot enskilda som måste få allvarliga konsekvenser för de ansvariga. 






 

Finansutskottet frågade ut AP-fondernas VD-ar

2025-05-06

I dag hade ett enigt finansutskott kallat till sig VD-arna för de fyra AP-fonder som tillsammans förlorat 5,8 miljarder av fondernas pensionskapital på satsningen i Northvolt. Man får inte ta foton under pågående utskottsmöten, men mediauppbådet utanför sessionssalen var omfattande.





Det frågan handlar om är dels varför de fyra AP-fonderna i praktiken rundade förbudet mot direktinvestering i onoterade bolag genom att  starta ett gemensamt riskkapitalbolag för att endast investera i en enda aktie - Northvolt. Det handlar också om i vilken mån dåvarande regering uppmuntrade eller påverkade beslutet, samt hur AP-fonderna hanterat medias frågor.

Parallellt med Finansutskottets utfrågning idag hanterar Konstitutionsutskottet, KU, frågan om tidigare regerings ansvar.

Själv ställde jag två frågor. Dels om de uppgifter som AP-fondernas företrädare gett i media om att man haft kontakt med "lagstiftaren" om upplägget med ett gemensamt ägt riskkapitalbolag. Jag frågade vilka dessa kontakter varit, med vem och vad de avsåg. Jag fick inget bra svar, tvärtom backade man från uppgifterna som man tidigare framfört i media och menade att det handlade om "kontakter i samband med tidigare lagstiftning" och de remissvar som man då lämnade. Man förnekade helt att det förekommit någon som helst kontakt med tidigare regering, vare sig om upplägget med gemensamt ägt riskkapitalbolag eller investeringen i Northvolt. Och man förnekade alla former av påverkan eller uppmuntran från tidigare regering när det gäller affären. 

Min andra fråga gällde AP-fondernas syn på sin egen roll i samhället. Är man främst trygga förvaltare av pensionskapital eller är man riskkapitalister som ska satsa kapital i nya "spännande branscher" med våra pensionspengar? Jag pekade på att man tidigare fått kritik från exempelvis olika miljöorganisationer för att pensionsfondernas placeringar inte varit tillräckligt "gröna", och frågade om placeringen i Northvolt möjligen handlade om att förbättra bilden av "AP-fondernas ansvar för hållbarhet och klimat".    

Frågan väckte uppenbarligen viss irritation, Eva Halvarsson (VD för Andra AP-fonden), svarade indignerat att de svenska AP-fonderna minsann betraktas som några av de mest hållbara investerarna i världen. Men hon påpekade också att AP-fonderna självklart följer utvecklingen och trenderna i världen när det gäller satsning på grön teknik, och att detta är nödvändigt "Vi ser ju vad som håller på att hända" lade hon till lite ödesmättat. Hon och de andra VD-arna menade att man följer lagstiftningen och att kapitalets förvaltning väger tyngst men att man också ska ta hållbarhetskrav vid sina investeringar. 

När man granskar AP-fondernas styrelser inser man snabbt att intresse för hållbarhet varit en mycket framträdande merit när dessa utsetts av tidigare regeringar. Ibland viktigare än meriten att ha erfarenhet av kapitalförvaltning. Det är dessa styrelser som sedan utser VD. Jag tycker inte det är särskilt konspiratoriskt att anta att investeringen i Northvolt färgades både av styrelseledamöternas och dåvarande regerings stora vurm för alla gröna investeringar, oavsett om de hade rimlig lönsamhetspotential eller inte. I vilken mån tidigare regering haft ett finger med i spelet på något sätt får KU pröva, men i ett läge där politik och pensionsfonder springer åt samma håll som alla andra beslutsfattare och kastar in skattepengar och pensionspengar i äventyrliga eller rent olönsamma investeringar "för klimatets skull" skulle inget förvåna. 

Vad händer nu? 

Regeringen har agerat och kommer att agera genom att byta ut styrelseordförandena i AP-fonderna (alla ordförande utom en är redan utbytta), slå ihop AP-fonder och skärpa regelverk. En del av detta gjordes redan före avslöjandena om Northvolt, annat kommer att göras i närtid. Jag återkommer om detta, och om KU:s pågående granskning. 
 

Moderaterna vill inte ha obligatorisk förskola för treåringar

2025-05-05

Diskussionen om förslaget från den liberale riksdagsledamoten Gulan Avci (i hennes egenskap av utredare) om att införa obligatorisk skolplikt för alla treåringar har väckt mycket kritik. Även jag själv har kritiserat förslaget i sociala medier. För mig som haft valfrihet i barnomsorgen som en bärande politisk fråga under hela min politiska karriär skulle det vara helt uteslutet att rösta för något sådant.

Moderaterna är också tydliga med att detta inte är moderaternas politik., Moderaterna har däremot förslag om att överväga obligatorisk språkförskola i den omfattning som behövs för de barn som behöver det. I övrigt ska självklart alla föräldrar själva få välja om och hur deras barn ska ta del av förskolan/barnomsorgen. 

Det finns inte heller något i Tidöavtalet eller regeringsförklaringarna som föreslår skolplikt för treåringar. Det finns inget stöd i dagens regeringsunderlag för ett sådant förslag.

Mycket tyder på att instabil förnybar elproduktion orsakade elkollapsen

2025-05-02

Det omfattande elavbrottet i Spanien och Portugal nyligen har ännu inte fått någon förklaring. Konstiga uttalanden om "kraftiga temperaturskillnader" angavs först som möjlig orsak, men detta har sedan avfärdats. Vilket är begripligt - de aktuella dagarna var det 25-27 grader varmt på dagarna och 11-12 grader på natten. Särskilt extrema temperaturer är det svårt att tala om.

En mer trolig orsak verkar vara att man helt enkelt förlitat sig på alltför stor andel förnybar och värderberoende elproduktion. Spaniens motsvarighet till Svenska Kraftnät, Red Electrica, varnade redan i sin årsredovisning för 2024 för det som nu hänt. 

"Den höga andelen förnybar elproduktion utan att nödvändiga tekniska förutsättningar finns på plats för att hålla dem i drift vid störningar kan orsaka avbrott i elproduktionen, vilket i vissa fall kan bli allvarligt och därmed rubba balansen mellan produktion och efterfrågan samt påverka elförsörjningen avsevärt och, indirekt, företagets anseende." (Citat från företagets årsredovisning)


       


        


       
     

Forskare varnar för effekterna av EU:s skogsreglering

2025-04-28

I tisdags kväll förra veckan deltog jag vid Skogsindustriernas middag för riksdagens skogsnätverk - ett av alla partiöverskridande nätverk i riksdagen som arbetar med fördjupning och externa kontakter i olika frågor. Skogsnätverket brukar träffas regelbundet för lunchseminarier eller kvällsseminarier om olika frågor.

Denna gång hade man bjudit in en av Finlands främsta skogsforskare, Maarit Kallio, som idag arbetar som professor i Norge för Norwegian University of Life Sciences. Alltså en finsk professor från norskt universitet som föreläser för svenska riksdagsledamöter. Mer nordiskt blir det nog inte. 

Ämnet var EU:s så kallade "LULUCF-förordning" som syftar till att binda mer koldioxid i skogen från 2026 och framåt, genom att minska avverkningen av skog. Professor Kallio har räknat på hur de totala globala effekterna kan förväntas bli av EU:s regelverk. Och det var ingen rolig föredragning.

Helt kort sammanfattning:

* När Sverige och Finland och resten av EU tvingas minska sin avverkning för att nå målen kommer andra länder utanför EU i stället att avverka mera för att fylla bristen. Risken är överhängande att det även kommer medför att mer skyddsvärd regnskog avverkas. 
* Detta kommer medföra inkomsttapp och färre jobb i skogsindustrin i framförallt Sverige och Finland.
* Trots ökad avverkning i omvärlden blir det svårt att fylla hela bristen som uppstår när de stora exportländerna i EU, framförallt Sverige och Finland, minskar sin export. Den totala avverkningen i världen kommer därför att minska. Detta kommer driva upp priserna på virke och biomassa.
* Minskad tillgång och högre priser på virke och biomassa kommer leda till att man kommer bygga mer i betong, stål och plast, samt att biobränslen ersätts med mer olja, kol och gas. Detta kommer sammantaget öka utsläppen nästan lika mycket som de minskar till följd av mer skog får stå kvar inom EU.
* Den lilla effekt som ändå kan uppstå i form av globalt sett något minskade utsläpp kommer att kosta oerhört stora pengar, mycket mer än andra så kallade klimatåtgärder brukar beräknas kosta i olika beräkningar. Kostnaden kan enligt rapporten beräknas till 500 Euro per ton CO2, vilket är långt över nivåerna för andra kostsamma "klimatprojekt" som redan de anses vara för dyra. 
* När sedan fler träd efterhand står och självdör i stället för att användas som virke (som bevarar kolet utan utsläpp) kommer utsläppen sakta att börja öka igen. Gammal skog tar upp allt mindre koldioxid, det är växande ungskog som är den bästa så kallade kolsänkan.

Här en bild av helheten enligt rapporten för åren 2030-35:



Här är en länk till hela den föredragning vi fick. 

Slutsatsen är att EU:s skogspolitik kommer orsaka exportförluster för framförallt Sverige och Finland och kosta jobb och skatteintäkter. Detta utan att ge någon större effekt på utsläppen. Och den lilla effekt som uppstår kommer kosta extrema summor och dessutom minska över tid. Utöver detta medför vår minskning av avverkningen att regnskogar hotas i andra delar av världen.

Ännu ett exempel på politik utan konsekvensanalyser. Det finns lite väl mycket sådant på alla nivåer, inte minst när det gäller klimatpolitiken.   
 

Riksdagen tog beslut om att möjliggöra gårdsförsäljning av alkohol

2025-04-25

I onsdags tog riksdagen så äntligen beslut om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Detta gör att lokala vinproducenter och microbryggerier nu kan sälja några flaskor av sina egna produkter trill besökare som kommer till anläggningen. En efterlängtad reform från branschen som kan skapa fler jobb i besöksnäringen.

Samtidigt är det lätt att kritisera alla de detaljregler som lagts till i beslutet som närmast känns lite tramsiga och onödiga. Men det är så i svensk politik, ett antal partier är livrädda för allt som hotar Systembolagets totala monopol och den fullstndiga kontrollen över medborgarna när det gäller alkoholkonsumtionen. Jag är därför närmast imponerad att moderaterna lyckats komma framåt i frågan och att skapa en majoritet för ett första steg framåt mot att myndigförklara svenska folket när det gäller hanteringen av alkohol. Ett tydligt steg i rätt riktning. 



Riksdagens beslut och mitt inlägg på X väckte en del uppmärksamhet, även utomlands. Här ett exempel där man citerar mig från X, och här ett annat. Även italienska La Republica skriver om saken och citerar mitt inlägg. 

Eurovisionsupptakt på Schweiz ambassad i Stockholm

2025-04-24

När jag besökte Schweiz nyligen hade vi nöjet att ha Schweiz Sverigeambassadör Adrian Junker som guide. Han följde med oss under våra tre dagar, och programmet var upplagt i samarbete med Sveriges ambassad i Bern och vår svenske ambassadör Carl Magnus Nesser.  De två ambassadörerna känner varandra väl, och inför förra årets final i Eurovision i Malmö ordnade svenska ambassaden i Bern en förfest med inbjudna gäster, bland annat Adrian Junker. Han lovade då att om Schweiz skulle vinna finalen, ordna motsvarande förfest i Sverige inför årets final. Och som bekant vann Schweiz och den stora finalen går i Basel om några veckor.

Jag hade äran att bli inbjuden till gårdagens Eurovisionsupptakt på Schweiz ambassad i Djursholm, och det blev en trevlig tillställning. Bland annat fick vi liveuppträdande av KAJ som framförde den svenska låten "Bada Bastu" live inför en publik på kanske 70-80 personer (klicka på bilden nedan för livefilm). Även Sara Dawn Finer deltog och framförde sin tidigare Eurovisionlåt "Moving On" (sista bilden/filmen). 






 

Aktuella migrationsfakta - ny politik gör skillnad

2025-04-23

Effekterna av förändrad migrationspolitik syns tydligt i statistiken, och då är långtifrån allt genomfört av regeringens politik. Här tre bilder som illustrerar läget, baserat på 2024 års siffror.

1. Beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd har fortsatt att minska och är nu de lägsta sedan 1970-talet. Och det gäller såväl asylsökande (blå kurva) som anhöriga till asylsökande (röd kurva).



2. Det totala antalet uppehållstillstånd minskar, trots att vi har betydligt fler utländska studenter i Sverige (som själv bekostar sina studier och sitt uppehälle). Man ser att antalet asylinvandrare med anhöriga har minskat mest markant, men även arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga har minskat tack vare regeringens höjda lönekrav. Den enda grupp som inte minskat i övrigt är "övriga anhöriga" (bland annat anhöriga till personer med "övriga skyddsskäl", och det är något regeringen har fokus på nu att få ned. 



3. Återvändandet ökar. Sedan 2022 har antalet som återvänder efter avslag på beslut om uppehållstillstånd ökat från 7.000 till nära 13.000 personer per år. Detta trots att det alltså är betydligt färre som söker asyl idag. Det går åt rätt håll, men fler åtgärder väntar för att öka återvändandet ordentligt.


 

Vi stöttar ekonomin genom svåra tider

2025-04-22

Jag skriver med finansministern i Borås Tidning idag:

Vi stöttar ekonomin genom svåra tider

Sverige har gått igenom ett par svåra år. Hushållens ekonomi och välfärden har pressats. Den grova kriminaliteten har växt. Rysslands invasion av Ukraina har allvarligt utmanat säkerhetsläget. Svåra tider är dock inget som knäcker vårt land. Snarare tvärtom - då samlas vi för att stå upp för Sverige. I vårbudgeten fortsätter vi arbetet med att få ordning på Sverige.

Vi lever i en osäker tid. USA:s tvära kast om höjda tullar har skapat oro och dramatiska börsrörelser. Det finns inga vinnare i detta, och i Sverige kommer vi behöva ta höjd för att tillväxten troligen mattas av. Det är i den här miljön som vi lägger fram vårbudgeten. En vårbudget som fullt ut fokuserar på att stötta ekonomin, samt lägger grunden för en fortsatt kraftfull upprustning av svensk säkerhet och trygghet.

Efter att inflationen dämpats har vi gått fram med en stöttande ekonomisk politik för att främja tillväxt och se till att de svenska hushållen återfår sin köpkraft. Därför har skatten sänkts för alla som arbetar, och som har arbetat. Betydligt lägre priser på drivmedel gör stor skillnad i mångas plånböcker, liksom sänkt skatt på sparande.

Även i den här budgeten har regeringen prioriterat åtgärder som stöttar ekonomin. Det handlar om ett tillfälligt förstärkt ROT-avdrag, riktade arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för fler i jobb samt satsningar på vägunderhåll och bostäder. Det är pengar som direkt kommer ut och börjar jobba i samhället.

Samtidigt som vi använder Sveriges ekonomiska styrka för att stötta ekonomin gör vi detsamma för att förstärka upprustningen av försvaret. Detta möjliggör att vi kan vidta snabba åtgärder för att möta det försämrade säkerhetsläget. Under tre år avsätts sammanlagt 25 miljarder kronor. Samtidigt stärker vi stödet till Ukraina till drygt 40 miljarder kronor under 2025.

Vi har stora utmaningar framför oss. Men låt oss inte glömma att Sverige står på en stabil ekonomisk grund. Den svenska ekonomin är urstark - med offentliga finanser i världsklass. Och det är mycket som faktiskt blivit, och blir, bättre. Den höga inflationen har dämpats. Fler döms till fängelse, och sitter inne längre. Försvaret har fördubblats på bara fyra år. En vanlig familj, med en polis och en sjuksköterska, har fått 23 000 kronor mer i plånboken tack vare våra skattesänkningar 2024 och 2025. Det är resultat att vara stolta över, och hämta styrka ur, när vi nu återigen prövas.

Vi har musklerna som krävs för att parera kommande stormar, och samtidigt bygga Sverige rikare och tryggare.

Elisabeth Svantesson, Finansminister (M)
Jan Ericson, Riksdagsledamot Finansutskottet (M)

Lite gladare påsk för svenska bilister

2025-04-21

I dag tankade jag bilen med 95-bensin. Priset per liter var 15.09, vilket är det lägsta jag upplevt på många år.  Annat var det under det rödgröna S/MP-styret med stöd av V och C. Då var bensinpriset ungefär 50% högre och dieseln var nästan dubbelt så dyr som idag. Vi vet också att fortsatt hög reduktionsplikt hade medfört ännu högre drivmedelspriser år efter år, var dessa priser hade legat idag är svårt att beräkna. Men ett bensinpris över 25 kronor per liter och ett dieselpris över 30 kronor är en mycket försiktig uppskattning.



Orsakerna till dagens mer rimliga pris på drivmedel är såklart en blandning av en mängd faktorer. Regeringspartierna kan ta åt sig äran för att ha minskat reduktionsplikten kraftigt samt sänkt drivmedelsskatterna. Vi kan också ta åt oss äran åt att ha stoppat de fortsatta prisökningar vi hade fått med ett vänsterstyre. På detta kommer ju även en effekt av lägre momskostnad när priset före moms minskar, detta förstärker effekten och blir en minskad intäkt för staten. Utöver detta har de kraftigt höjda reseavdragen såklart också gjort stor nytta för bilisternas totalkostnad. 

Utöver de faktorer regeringen råder över ser vi nu även ett fallande oljepris i spåren av handelskrig/tullkrig och oron i världen, samt effekter av ett fallande dollarpris. Hur mycket av kostnadsminskningen som beror på politiska beslut och hur mycket som beror på omvärldsfaktorer är svårt att beräkna exakt, men min uppskattning är att det kanske kan vara ungefär 50-50 när det gäller bensinen och 70-30 till politikens fördel när det gäller dieseln (reduktionspliktens effekt mycket högre på diesel).

Men oavsett vilket - de lägre drivmedelskostnaderna stöttar alla hushåll som är beroende av bilen och det minskar transportkostnaderna även för varutransporter och blir därmed en återhållande faktor på både ökande livsmedelspriser och motverkar en generell inflationsuppgång. Hade vi inte fått ned drivmedelskostnaderna hade både maten och andra varor stigit mer i pris än de annars hade gjort. Lägre drivmedelskostnader motverkar också ännu högre taxor i koillektivtrafiken.

Så glad påsk alla bilister (och alla övriga som är mer beroende av varutransporter än de ibland själva inser). 
 

Riskerar "den gröna omställningen" att orsaka nästa världskrig?

2025-04-19

Frågeställningen kan upplevas märklig, men den är mycket seriöst menad. 

Vi vet idag att satsningen på elektrifiering kräver enorma mängder sällsynta och dyra mineraler och ämnen. Många beräkningar har gjorts över tillgången på vissa sällsynta jordartsmetaller och mineraler till exempelvis batteriframställning och tillverkning av solpaneler, koppar till ledningar med mera. Slutsatserna är att en del av dessa naturtillgångar helt enkelt inte finns i de mängder som behövs om "världen ska ställa om", och att det som kan utvinnas kommer att kosta allt mer.

Vi ser nu också hur länder som Ryssland, Kina och USA tävlar om att lägga under sig naturtillgångar i andra länder. Vi vet att kriget i Ukraina till stor del handlar om att Ryssland vill ta kontrollen över ukrainska gruvor, vi vet samtidigt att USA försöker pressa Ukraina att skriva under ett mineralavtal som ger USA kontrollen över gruvor, och vi vet att Kina dammsuger länder i exempelvis Afrika på naturtillgångar och även använder export av sådana tillgångar som vapen i det pågående handelskriget med USA. Vi vet också att USA:s intresse för Grönland och Canada till största delen handlar om att får kontroll över råvaror och naturtillgångar i dessa områden. Samtidigt diskuterar EU hur man ska säkra tillgången på sällsynta mineraler för europeiska företag.

När man, främst i EU, sätter upp ett utopiskt mål att allt ska gå på el, baserat på enorma mängder batterier, solpaneler och lagring av el, förbud mot nya bilar som drivs med bensin och diesel, och högt satta mål om minskade utsläpp av koldioxid skapar man en enorm obalans mellan tillgång och efterfrågan på kritiska mineraler. Priserna skenar redan och i spåren av detta riskerar vi att se att metoderna att ta kontroll över gruvor och intressanta geografiska områden blir allt mer brutala. Går det inte avtalsvägen är det militärt hot eller rent av ockupation som gäller. Allt fler krig riskerar att starta i framtiden och orsakas av denna typ av lönsam mineraljakt.   

Det vi ser nu med kriget i Ukraina, nya konflikter i Afrika, handelskrig mellan USA och Kina och ökat intresse från USA för framförallt Grönland är en allvarlig och kanske "sista varning". Att den gröna omställningen till stor del bygger på utopier och gröna luftslott vet vi redan. Frågan är om den "gröna omställningen" dessutom rent av riskerar att kasta in världen i ett nytt världskrig? 

Det bästa EU kan göra är att trappa ned klimatretoriken, ta bort förbudet mot nya bensin och dieselbilar 2035, sänka utsläppskraven och målen och framförallt takten i klimatomställningen. Inse att världen under överskådlig tid i hög grad kommer fortsätta bygga på så kallade fossila bränslen, och att "omställning" måste bygga på realism och rimlighet. Man kan inte inteckna naturtillgångar som inte existerar eller bygga omställning på teknik som hittills bara finns på experimentstadiet.
 

Vårbudgeten presenterad

2025-04-15

I dag presenterade regeringen sin vårbudget. Den är ovanligt omfattande, vilket förklaras av det osäkra världsläget. Hela 11,5 miljarder används för att göra brådskande satsningar på försvaret samt stötta hushållen i bistra tider. Jag träffade finansminister Elisabeth Svantesson  före debatten och passade på att ta en bild.



Det finns tre saker att ha fokus på när det gäller läget i landet. Vad det var dagens regering fick ärva, vad vi gjort åt problemen samt hur planen ser ut framåt.
 

1. Landet vi ärvde.

När vi tillträdde hade vi ett land som plågades svårt av ökande grov kriminalitet, en arbetslöshet som under tidigare regering växt från ett läge som var bättre än genomsnittet i EU till att ha EU:s tredje högsta arbetslöshet (trots Löfvens löfte om EU:s lägsta till 2020) och en ekonomisk tillväxt bland de sämsta i hela EU. Asylinvandringen låg på orimliga nivåer, inflationen skenade, drivmedelspriserna var bland de högsta i världen och elpriserna på extrem nivå. Infrastrukturen var kraftigt eftersatt och det militära och civila försvaret kraftigt underfinansierat. För att bara nämna något.



 

2. Vad har vi hittills gjort åt problemen? 

* Polisen har fått kraftigt ökade resurser och verktyg och nu ser vi att såväl skjutningar, mord och bombdåd minskat tydligt
* Det militära och civila försvaret har fått mycket kraftfulla tillskott
* Sverige har gått med i Nato
* Regeringen har presenterat den största långsiktiga infrastrukturbudgeten någonsin
* Inflationen har nu dämpats ordentligt och räntorna har sjunkit
* Sverige har statsfinanser i världsklass och är ett av länderna i EU med lägst statsskuld
* Tillskotten till regionerna och sjukvården har varit ovanligt stora
* Sverige hade 2024 det lägsta asylmottagandet sedan 1970-talet
* Reglerna för arbetskraftsinvandring har skärpts
* Elpriserna har sjunkit tillbaka
* Diesel och bensinpriser har sjunkit kraftigt och reseavdragen har höjts
* Sänkt skatt på lön, pension och sparande. En sjuksköterska har i år 48.000 kronor lägre skatt än vad den varit om inte moderaterna fått igenom tio jobbskatteavdrag sedan 2006. Det motsvarar 4.000 kronor per månad!
* Sverige har nu det lägsta skattetrycket på 50 år
* I december spåddes Sverige få högre tillväxt än både EU och USA, såväl 2025 som 2026. Sedan dessa har konjunkturen och osäkerhet i omvärlden försämrat siffrorna, men fortfarande tros Sverige få en mer positiv utveckling än såväl EU som USA.

3. Planen framåt:

Budgetpropositionen för 2025 som beslutades i höstas och vårbudgeten som beslutas under våren kompletterar varandra. Totalt lägger vi över 70 miljarder på att stötta och skydda hushållen, företagen och ekonomin, ta krafttag mot kriminaliteten och bygga upp försvaret. Tack vare den starka ekonomin och den låga statsskulden finns utrymme för ytterligare stöd till hushållen om lågkonjunkturen eller osäkerheten i omvärlden förvärras.

Långsiktigt handlar politiken om att bygga upp Sveriges konkurrenskraft, stärka företagsklimatet, rusta upp infrastruktur och energiförsörjning och att prioritera i statens finanser så att vi lägger pengar på rätt saker. Vi fortsätter arbetet med att skärpa migrationspolitiken och kriminalpolitiken och rusta försvaret. Väldigt mycket återstår att göra, men vi har en målmedveten politik och steg för steg vänder vi politiken i rätt riktning.  

Riksrevisionen: Sveriges myndigheter har god kontroll

2025-04-10

I dag hade Riksdagens råd för Riksrevisionen möte (jag är ordförande i detta råd). Bland dagens ärenden fanns en redogörelse för den årliga revisionen av de svenska myndigheterna. Man har granskat årsredovisningarna för 226 myndigheter. I 25 av dessa har man lämnat kritik. Riksrevisionens beskrivning av rapporten finns här. 

Antalet anmärkningar är fler än tidigare år, förra året var det exempelvis 17 avvikelser. Vid dagens dragning framkom dock att Riksrevisionen tidigare år haft överseende med mindre avvikelser, men att man vid årets granskning har inför nolltolerans mot fel. Detta menar man förklarar att antalet avvikelser är fler i år. På min direkta fråga menade både den tf chefen för årlig revision och riksrevisorn att svenska myndigheter överlag har god kontroll på sin ekonomi och följer sina riktlinjer och regleringsbrev.
   

Så vill moderaterna förändra det svenska medborgarskapet

2025-04-09

Jag skriver i Borås Tidning idag tillsammans med moderata kolleger:


Så här vill moderaterna förändra det nya medborgarskapet
 
Det har varit alldeles för låga krav för att bli svensk medborgare. Kravlösheten behöver nu ersättas med tydliga krav och högre förväntningar för att medborgarskapets betydelse också ska stärkas.
 
Vi vill att varje person som blir svensk medborgare känner en stolthet och en gemenskap med det svenska samhället. Att bli medborgare i vårt land ska vara det finaste beviset på egna ansträngningar att integreras. Moderaterna leder nu ett arbete inom regeringen för att göra om hela regelverket. Det handlar framför allt om fem skärpta krav.

1. Införa krav på kunskaper i det svenska språket. Det anser vi moderater vara en nyckel in i det svenska samhället. Genom att kunna språket kan man både göra sig förstådd samt bättre ta tillvara sina rättigheter samt förstå sina skyldigheter.

2. Införa krav på kunskaper om det svenska samhället. För att kunna vara en del av den svenska gemenskapen är det viktigt att man också förstår det svenska samhället. Vi vill inrätta ett medborgarskapsprov som bland annat kräver kunskaper om Sveriges historia, traditioner, lagar och normer. 

3. Införa ett krav på egen försörjning. Att kunna försörja sig själv har stor betydelse för förutsättningar att vara en del av det svenska samhället. Vi tror också att ett sådant krav kommer öka incitamenten för att flytta dit jobben finns och därmed leda till att fler blir integrerade. Moderaterna villse ett försörjningskrav som utgår från den moderatledda regeringens självförsörjningsmått, det vill säga drygt 20 000 kronor i månaden. Det ska alltid löna sig att arbeta och anstränga sig. 

4. Utökade krav på hederligt levnadssätt i och utanför Sverige. Vi vill inte att personer som begår brott lättvindigt ska kunna bli svenska medborgare och därmed skyddade från att utvisas på grund av sina brott. Därför går vi vidare med skärpta krav på skötsamhet och vill att även brottslighet utförd utanför Sverige ska kunna ligga till grund för ett avslag på en medborgarskapsansökan. För den som har begått ett brott vill vi utöka karenstiden innan en ansökan kan beviljas.

5. Vi vill förlänga hemvisttiden från dagens fem år till minst åtta år. Det är en ändring som Säkerhetspolisen har bett om för att de ska få bättre förutsättningar att upptäcka personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet.

Utöver de skärpta kraven för svenskt medborgarskap vill Moderaterna också att ett svenskt medborgarskap ska kunna återkallas för den som med oriktiga uppgifter fått medborgarskapet beviljat eller som har begått allvarlig brottslighet som hotar Sveriges vitala intressen. Det kan handla om terrorism eller gängkriminalitet.
 
Så blir det nya svenska medborgarskapet när Moderaterna får bestämma.
 
Johan Forssell (M)
Migrationsminister
 
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot Borås/Sjuhärad
finansutskottet och EU-nämnden
 
Viktor Wärnick (M)
Riksdagsledamot och Socialförsäkringsutskottets ordförande
 

Frihandel är alltid bäst - det borde Trump också inse

2025-04-06

De nya amerikanska tullarna blev betydligt värre än någon hade befarat, de är dessutom så godtyckligt beräknade att en samlad kår av nationalekonomer närmast hånar den amerikanska administrationen. Beräkningen av vilken "tull" USA drabbas av vid export till olika länder är helt enkelt en godtycklig blandning av en rad olika saker - man tar med vilket handelsunderskott USA har, man tar hänsyn till vilken moms det är i respektive land och man tar med tullar. Däremot tar man inte med stora statliga subventioner i USA till exempelvis bilindustrin och jordbrukssektorn, stöd som syftar till att göra göra priserna på amerikanska varor mer konkurrenskraftiga i andra länder. När det gäller moms är det givetvis inte någon tull, moms tas ut på all omsättning inom ett land, oavsett om det är importerade eller nationellt tillverkade varor. Moms missgynnar därför inget annat lands export.  

Självklart kan man inte räkna så här när man jämför tullar, och det vet givetvis Trumpadministrationen. När väldens största och viktigaste ekonomi agerar på detta sätt och presenterar siffror som en hyfsat normalbegåvad tonåring kan avfärda som rent nonsens så inser man att det ligger något annat bakom. 

Häromdagen gick så Elon Musk ut och sa att han inte tycker EU och USA ska ha några tullar alls mellan sig. Det är en betydligt bättre idé. Det smartaste då hade ju varit att föreslå förhandlingar om det i stället för att chockhöja tullarna för varor från EU.

EU har visserligen tullar för att värna vissa miljökrav, eftersom det är orimligt att andra länder ska kunna dumpa priser i EU på grund av att de ställer lägre miljökrav. Man får nog ändå anse att det är ganska skäligt. Att EU införde höjda tullar mot USA hade däremot tydlig koppling till Bidenadministrationens stora projekt "IRA", Inflation Reduction Act, som innebar att man kraftigt ökade de statliga stöden till vissa sektorer. EU:s svar blev då att höja tullarna på vissa varor från USA Om Trump tar bort dessa statliga stöd lär inte EU har något emot att samtidigt diskutera sänkta tullsatser.

Vägen till ökat välstånd i världen går inte genom protektionism utan genom frihandel, det är väl belagt i alla vetenskapliga studier. Frihandel gör varor billigare, allokerar resurser på ett effektivt sätt och lyfter välståndet i både fattigare och rikare länder. Motsatsen riskerar att skapa fattigdom, arbetslöshet, inflation och finansiell oro. 

Sveriges linje har alltid varit maximal frihandel, och det är något vi driver på för i EU. Bästa svaret på Trumps tullkrig kan inte vara att hämnas med generellt höjda tullnivåer. I stället vore sänkta eller avskaffade tullar och fler frihandelsavtal med andra länder och regioner det bästa och mest kreativa svaret till Trump. Att det sedan behövs ett svar på USA:s tullar som tydlig markering är självklart, men det lär bli på ett begränsat antal produkter. Att samtidigt öka handeln med andra länder och regioner minskar riskerna när något enskilt land får en ledning som värderar extrem nationalism mer än frihandel. 

Trumps politik är synnerligen hafsig - han talar om att höja tullar för att sanera statsfinanserna, men samtidigt säger han att han ska använda pengarna för att sänka skatter som ska kompensera människor för stigande priser. Och nu säger hans medarbetare att USA vill slippa alla tullar - då blir det ju inga inkomster till den amerikanska statskassan som Trump kan använda till annat. Motsägelserna är totala, och det gör framtiden svår att förutse. Men mitt stalltips är att Trump till slut kommer till sans, han kommer tvingas av verkligheten och av sina experter som rimligen ser vad som händer med amerikansk ekonomi och förtroendet för landet just nu. Varningarna kommer ju i strid ström från ledande nationalekonomier och nobelpristagare i ekonomi om att ett handelskrig kan leda till global depression. Kanske har rentav Trump hela tiden haft som mål att skrämma andra länder till avskaffade tullar - fast då hade det ju varit enklare att direkt föreslå förhandlingar och slippa skada världsekonomin, slippa skada förtroendet för USA och slippa kraftiga börsras.

Jag tror i vilket fall att vi så småningom går mot förhandlingar om avskaffade tullar, i vart fall mellan EU och USA. Sunt förnuft brukar vinna till slut, och  världens två största ekonomiska zoner, EU och USA ska självklart inte motarbeta varandra med orimliga tullar, statsstöd och annat. Det vinner ingen på. 
 

Fjärde passet med riksdagsledamöter som ukrainavolontärer

2025-04-05

Mitt initiativ att låte ett antal riksdagsledamöter hjälpa ukrainavolontärer att packa hjälpsändningar till Ukraina har blivit en succe´. I onsdsags gjorde jag mitt andra besök hos Caps & Candles i Järna utanför Södertälje. Denna gång i sällskap med fyra andra riksdagsledamöter från olika partier. Det var fjärde onsdagen i rad som en grupp riksdagsledamöter deltog. Totalt har 16 riksdagsledamöter nu medverkat dessa onsdagar, 3-5 ledamöter varje gång. Samtliga partier har varit närvarande, med undantag för L som är riksdagens minsta parti och som sedan en tid har ganska rörigt i sitt parti och därför ännu inte haft möjlighet att komma loss. Men med tanke på att en av liberalernas riksdagsledamöter återkommande under lång tid varit  medansvarig för Måndagsmötena på Norrmalmstorg till stöd för Ukraina bidrar man ju på annat sätt för samma sak. Mitt mål att visa att samtliga åtta riksdagspartier står bakom stödet till Ukraina, och dessutom gärna gör lite praktiskt arbete också vid sidan av alla politiska beslut, anser jag därmed vara uppnått. Men det kommer säkert fortätta med riksdagsledamotsbesök hos Caps & Candles även fortsättningsvis. Alla som varit med har tyckt att det har varit mycket givande att träffa både svenska och ukrainska volontärer, prata med ukrainska flyktingar och få berättelser från deras flykt, och få direktkontakt med både soldater och chaufförer som kör ner materiel till Ukraina. 

Caps & Candles bygger mycket av sin verksamhet på gåvor från enskilda och från företag och har en imponerande omsättning av saker. det kommer nya leveranser hela tiden och det går iväg bilar till Ukraina med jämna mellanrum. Allt arbete är ideellt och ingen tar ut några löner eller ersättningar. Man samlar också in pengar och för dem köper man saker, som exempelvis drönare och fordon. Drönarna används som spaning för att få en bild av omgivningen och bevaka var fienden finns så man inte blir överraskade.

Caps & Candles har hela tiden direktkontakt med soldater på olika frontavsnitt, och dessa kommer med önskemål om vad de behöver mest, varefter man snabbt ordnar fram detta. På bara någon vecka eller två är sakerna framme vid fronten med hjälp av privata chaufförer, eller med hjälp av ukrainska postverket som arbetar ända fram till skyttegravarna. 

Detta fjärde besök var lika intressant och uppskattat som de tidigare. Förutom lite praktiskt arbete med att böra kartoinger och dortera hjälpsändningar och packa påsar med hygienartiklar till soldater vids fronten så fick vi denna kväll också samtal via länk med en svensk och en brittisk frivillig soldat vid ukrainska fronten. <deras berättelser var minst sagt dramatiska. Jag ställde frågan omhur stämningen är bland de ukrainska försvararna. Svaret var att alla såklart önskar att kriget ska ta slut, men att ukrainarna aldrig kan tänka sig att ge upp. Hatet och rädslan för de barbariska ryssarna, som visat så tydligt att de inte föäljer krigets lagar, inte följer internationella konventioner, och gör sig skyldiga till både avrättningar, tortyr, våldtåäkter och kidnappningar är så stort att man helt enkelt inte ser någon framtid om Ukraina inte håller ut. Den svenske soldaten sa rent ut att det nog inte spelar någon avgörande roll för försvarsviljan om så allt vapenstöd skulle upphöra - då skulle ukrainarna slåss med basebollträn och spadar - man kommer helt enkelt aldrig ge upp. 

Här lite foton från pass fyra.



En av de drönare som inköpts för insamlade medel och snart är på väg till fronten. Den kommer rädda liv.



Livesändning från fronten.



Här är vi fem riksdagsledamöter och två av de andra vilontärerna, Örjan som är ansvarig för Caps & Candles och 
Khrystyna.som är volontär och aktiv i ett antal olika organisationer som stödjer Ukraina och ukrainska flyktingar.



Jag jobbade denna kväll tillsammans med min moderate riksdagskollega från valkretsen, Ulrik Nilsson.
Här packar vi påsar med hygienartiklar, en påse till varje soldat. Det ingår tvål, tandborste, tandkräm, deo,
tjocka extrastrumpor, godis, tändstickor, ficklampor, batterier och en massa andra saker. Mycket uppskattat
vid fronten. 





Kommer då hjälpen fram? Ja, det gör den. Och det kommer både bild och filmbevis hela tiden. Som denna bild nedan th från 58 brigaden någonstans nära fronten i Donbas. En ukrainsk soldat med några av de påsar jag var med och packade vid vårt första besök den 12 mars! 
  

EU:s budgetkommissionär träffade finansutskottet och EU-nämnden

2025-04-04

I onsdags var jag inbjuden till ett mycket intressant möte med EU:s budgetkommissionär, polacken Piotr Serafin. Jag var inbjuden både som ledamot i Finansutskottet och ledamot i EU-nämnden, men representerade EU-nämnden denna gång.

Serafin har alltså ansvaret för EU:s budget, och inte minst förhandlingarna om den nya långtidsbudgeten från 2027 och framåt. Han hade både positivt och negativa saker att säga. Det positiva var att han vill minska antalet utgiftsområden i EU och göra hanteringen mindre byråkratisk, men också lättare att hantera och med mindre risk för fel. Det negativa var att han påminde om att EU framöver kommer behöva börja betala tillbaka de gemensamma lånen till "coronafonden" (NGEU), vilket kommer öka EU-avgifterna. Coronafonden var ju något vi moderater var mycket kritiska till och vägrade rösta för, just för att den bara medförde att man sköt problemen på framtiden. Nu måste alltså EU betala räntor på skulden och börja betala tillbaka lånet, samtidigt som man på sina håll i EU vill skapa nya gemensamma fonder för både det ena och det andra.  


 

Regeringen har inte ordnat någon "gräddfil" för Stegra

2025-04-04

Ryktet i media förra veckan om att staten skulle skräddarsy en "gräddfil" för bolaget Stegra (tidigare H2 Green Steel) för att de skulle kunna få miljardstöd från staten var som sagt inte korrekt. Det påstods att staten skulle flytta pengar mellan konton för att ge Stegra möjlighet att göra en ny ansökan om pengar i stället för den ansökan som tidigare som avvisats.

Sanningen är att regeringen för en tid sedan bestämde sig att flytta pengar från kontot Klimatklivet till kontot Industriklivet. Orsaken var att det inte kommit in några vettiga projektansökningar för pengar från Klimatklivet, samtidigt som det fanns många ansökningar inom Industriklivet. Så långt var tidningsrubrikerna rätt.

Det fanns dock ingen koppling alls till Stegra och det var inget som gjordes för att Stegra skulle kunna göra en ny ansökan från Industriklivet av pengar som nekats när man ansökte till Klimatklivet (där man inte uppfyllde inte klimatvillkoren för stödet). Reglerna är tvärtom sådana att om man fått nej till ett stöd för ett visst projekt så kan man inte söka andra pengar i stället till samma projekt. Stegra kan alltså INTE återkomma med ansökningar i Industriklivet till samma sak. Och har man ansökningar om andra projekt prövas det på sedvanligt sätt och i konkurrens med andra företag.
 

Fler kommentarer om mitt beslut att inte kandidera till riksdagen 2026

2025-04-03

Både Borås Tidning och P4 Sjuhärad följde upp nyheten om att jag inte kandiderar till riksdagen kommande val. Klicka för direktlänkar.

Jag lämnar riksdagen efter valet 2026

2025-04-02



Redan förra sommaren meddelade jag Nomineringskommittén i min riksdagsvalkrets att jag inte tänkte kandidera till riksdagen 2026. Många av mina riksdagskolleger och en del andra har känt till detta ett bra tag. Men idag är det officiellt. Jag vill ge beskedet i god tid för att ge andra möjlighet att anmäla sitt intresse att ta över stafettpinnen och representera valkretsen i riksdagen.

Beskedet är helt odramatiskt, jag tycker helt enkelt att 20 år i riksdagen får räcka. Livet har fler värden än politiken och 20 års pendlande mellan Ubbhult och Stockholm är slitsamt. Samma sak med att vara så låst som riksdagsuppdraget innebär. Få som inte haft detta uppdrag inser hur oerhört mycket tid man lägger ned, långt ,mycket mer än ett normalt heltidsjobb.

Jag återkommer självklart med reflektioner kring dessa 20 år, och kommer i övrigt att fortsätta med samma energi och engagemang fram till valdagen 2026. Även efter valdagen 2026 kommer jag fortsätta vara medlem i moderaterna och ni lär inte slippa mig i samhällsdebatten.

Markbladet har ett helt uppslag med mig idag och är de som fått förtroendet att officiellt meddela mitt beslut. Tack Carolina Kamperin för en trevlig artikel! (klicka för länk till artikeln).


 

Riksrevisionen riktar hård kritik mot Migrationsverket

2025-03-29

Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Kritiken är minst sagt hård. Granskningen avser perioden 2018-23, alltså innan dagens regering beslutat om någon ny politik. De första skärpningarna kom 2024 när vi beslutade att medborgarskap ska nekas vid viss brottslighet, och just nu pågår lagstiftningsarbetet i övrigt efter att ett antal utredningar gått i mål. 

Riksrevisionen konstaterar bland annat att ärenden avgörs utan att man alltid kontrollerar personers hemvist (dvs utan att ens kontrollera att de är kvar i Sverige), och att i en tredjedel (!) av de beslutade ärendena har den sökande inte kunnat styrka sin identitet. trots detta har man alltså beviljats medborgarskap.

Man konstaterar också att handläggningstiderna är orimligt långa, att internt stöd för medarbetarna är otillräckligt samt att tusentals sökande fick sina ärenden avslagna automatiskt utan prövning 2019-2021 och att Migrationsverket saknar plan för när dessa ärenden ska utredas.

Granskningen andas kaos på Migrationsverket och en ofattbar brist på kontroll av de personer som beviljas medborgarskap i vårt land. Delvis verkar det bero på bristande samarbete mellan olika myndigheter – något som borde bli bättre nu när vi tagit bort en del sekretesshinder mellan myndigheter.
 
Granskningen visar att det behövs både både skärpta regelverk för medborgarskap och en omorganisation av Migrationsverket. Regeringens kommande stora reformer när det gäller villkor för medborgarskap är verkligen akuta.

En sak jag tycker är uppenbar är att vi också behöver lagstifta om att alla medarbetare som arbetar med beslutsfattande om medborgarskap, uppehållstillstånd och asyl på Migrationsverket själva måste vara svenska medborgare. Idag finns inget sådant uttryckligt krav för alla beslutsfattare.

Här är Riksrevisionens rapport i sin helhet. 
 

Regeringen lägger fram proposition om finansiering av ny kärnkraft

2025-03-28

Häromdagen aviserade jag att regeringen inom kort skulle presentera en modell för kärnkraftens finansiering. Propositionen kom idag. I nuläget är Sverige i behov av att säkra ny baskraft för att hantera effektproblemen. För att kunna utveckla hela elsystemet på ett balanserat sätt utifrån de rådande behoven är därför en risk- och finansieringsmodell för ny kärnkraft en viktig åtgärd. Syftet med modellen är att möjliggöra ny kärnkraft, men också att den totala kostnaden ska bli så låg som möjligt. Det regeringen föreslår i propositionen bygger på tre delar:

1. Tillgång till statens låga ränta.
En kärnkraftsutbyggnad som motsvarar fyra storskaliga reaktorer innebär flera hundra miljarder kronor i investeringar. Det är svårt för enskilda företag att kunna låna så mycket pengar på marknaden. Om det skulle vara möjligt skulle det innebära höga räntekostnader som i sin tur driver upp produktionskostnaden för elen. Sveriges starka offentliga finanser med bland annat låg statsskuld gör att staten kan låna billigt. Genom att låta det bolag som bygger få låna till dessa förmånligare villkor underlättas konstruktionsfasen. När kärnkraftverket är färdigbyggt och börjar generera pengar kommer bolagen betala av lånen till staten.

2. Betalt för vad man levererar.
Den långa livslängden för ett kärnkraftverk gör det svårt för investerare att prognostisera elpriset över den tidshorisont som krävs. Därtill får kärnkraften inte betalt för de systemtjänster den levererar. En garanterad ersättning för kärnkraftselen till producenten löser båda dessa problem och kan ses som en slags försäkring mot ett dysfunktionellt elsystem. Samtidigt sätts elpriset för hushåll och företag fortsatt på marknaden. Skulle det visa sig att elpriset blir lägre än förväntat gynnar det i sig hushållen och företagen brett, men man kan också få betala några femtiolappar i månaden för försäkringen. Den här sortens prissäkring förekommer i flera andra europeiska länder.

3. Säkra skattebetalarnas pengar och elsystemets funktionalitet.
Modellen omfattar även en mekanism för att dela på både risker och vinster mellan staten och den som investerar. En mekanism för att dela risken bidrar till att sänka ägarnas avkastningskrav och därmed kostnaden för att producera kärnkraftsel. Därtill innebär kärnkraftsinvesteringar risker som ligger bortom företagets kontroll och hämmar investeringsviljan. Det är därför nödvändigt att staten är med. Riskdelningen ska också bidra till att säkerställa att projektet slutförs även om det skulle bli dyrare än förväntat. Det är också motiverat att staten och skattebetalarna får ta del av framtida vinster om projektet visar sig vara mer lönsamt än väntat mot bakgrund av att staten är med och delar risk.

Kostnaden att bygga reaktorer kommer vara stor och det kommer att ta tid. Men alternativet – att inte göra de nödvändiga investeringarna i vårt elsystem – riskerar att hota såväl jobb som välstånd och energisäkerheten i Sverige. Propositionen lägger fast ett ramverk för hur finansieringen av de första reaktorerna kan gå till. 
 

Möte i riksdagen med ukrainska sjukvårdare

2025-03-27

I dag hade riksdagen besök av ett 15-tal ukrainska krigssjukvårdare. De befinner sig i Sverige tack vare organisationen Repower som med hjälp av BlåGulaBilen med jämna mellanrum hämtar 100 sjukvårdare/läkare och volontärer vid fronten i Ukraina och tar dem till Sverige för två veckors rehabilitering så de återfår kraft och energi för att sedan åka tillbaka till Ukraina för att rädda liv och fortsätta kampen att befria sitt land. Repower finansieras med pengar från donationer och insamlingar.



Vi fick höra ett antal dramatiska och gripande berättelser från läkare och sjukvårdspersonal. Det som gjorde störst intryck på mig var nog ändå barnläkaren som visade bilder på hur ryska soldater skryter om hur man dödat barn, och även använder små dödskallar från barn som trofeer. De ryska barbarerna är mycket värre och mycket brutalare än någon kan föreställa sig.

Jag hängde upp flaggan på podiet, den flagga vi fick vid vårt första besök i volontärcentret utanför Södertälje,. Den väckte nyfikenhet hos ukrainarna. Flaggan har signaturer från soldater vid östfronten, och vi fick den av chauffören som skulle köra ned den donerade ambulansen med sjukvårdsmateriel som jag berättade om den 12 mars. Flaggan kommer att hängas upp någonstans i riksdagen.

Ett tydligt budskap från ukrainarna var att Ukraina är odelbart och att man inte har något intresse av att stödja en "fred" som innebär att Ukraina tvingas avstå territorier. Stridsviljan är enorm och hatet mot Ryssland kompakt. En ung kvinna berättade att hennes familj blev kvar i de ockuperade områdena, och inte kan ta sig därifrån. Hon vågar inte berätta i telefon för sin mamma att hon arbetar som sjukvårdare i det ukrainska försvaret, och hon måste prata ryska när hon ringer, eftersom minsta koppling till Ukraina kan utsätta hennes mamma och familjen för en allvarlig risk. Telefonsamtal avlyssnas regelmässigt och det gör att man inte kan prata om något som visar att man stödjer Ukraina.
 

Forskare: Inte självklart lönsamt att gå före i den gröna omställningen

2025-03-27

Kärnkraftseminarium i riksdagen

2025-03-26

I dag anordnades ett mycket intressant seminarium i riksdagen med tema elförsörjning och kärnkraft. Samtliga de stora delägarna i svenska kärnkraftverk var på plats, samt regeringens kärnkraftssamordnare, en statssekreterare från Näringsdepartementet, forskare och experter. Enigheten om behov av stabil baskraft var tydlig.

Bilden nedan är intressant. Den visar skillnaden mellan installerad produktionskapacitet och faktisk elproduktion 2024. Den gula delen avser solkraft, den gröna avser kärnkraft, den grå är kraftvärme, den ljusblå avser vindkraft och det mörkblå är vattenkraft. Man ser att sol, vind och kraftvärme producerar mindre del av den totala elen jämfört med andelen av installerad kapacitet, medan kärnkraft och vattenkraft producerar mycket större andel av elen än vad dessa kraftslag utgör i andel av installerad produktionskapacitet. Med andra ord - väderberoende sol och vind är ingen stabil baskraft.    



Vattenfall gjorde mycket klart att man vill investera i kärnkraft och berättade att man redan planerar för fullt för detta i Ringhals som om beslutet redan var fattat. Man har löst in mark och ansökt om planändringar och tillstånd, och har även grundligt analyserat olika leverantörer av nya kärnkraftverk. Man avvaktar nu bara besked om hur finansieringen ska se ut, och vilken roll staten kommer att ta kring detta. Besked kommer från regeringen i närtid. 





Regeringens representant redovisade lite av vad resultatet hittills blivit av regeringens politik när det gäller energipolitiken. Det är mer positivt som hänt jämfört med vad vi brukar få höra o media.

300 miljarder extra till försvaret varav 25 miljarder redan i år

2025-03-26

Det har blivit tydligt att Europa behöver ta ett större ansvar för sin säkerhet, både gemensamt och på nationell nivå. Den europeiska försvarsindustriella basen behöver stärkas och försvarsuppbyggnaden påskyndas. På EU-nivå pågår omfattande diskussioner om hur medlemsstaters finansiering av försvarsinvesteringar kan underlättas och vad EU kan och bör göra för att stärka försvarsindustrin. Det har redan tillförts betydande resurser till det svenska militära försvaret för försvarsbeslutsperioden 2025–2035.

Regeringen meddelar i dag att man har som avsikt att satsa ungefär 300 miljarder extra på försvaret för åren 2026-2035. Efter dessa nya satsningar beräknas Försvarsbudgeten år 2030 att uppgå till ca 3,5% av BNP.

Dessa uppskattningsvis 300 miljarder tas inte från andra områden i statsbudgeten, och vi höjer inga skatter. I stället anser regeringen att pengarna ska lånas upp. Detta är inget stort problem för Sverige som idag har en av EU:s lägsta statsskulder. Även efter dessa lån kommer Sveriges statsskuld fortfarande vara en av de lägre i Europa. Statsskuldens andel av BNP kan komma att öka med 2-3% vid lånetillfället om allt lånas på en gång, men med tanke på att statsskuldens andel av BNP stadigt minskar varje år i takt med att BNP ökar är det inte ens säkert att det nya lånet kommer medföra att skuldens andel av BNP kommer vara högre än idag år 2035. Och från 2035 ska den högre försvarsbudgeten hanteras inom ordinarie budgetram. 

Regeringen meddelar också att man redan i år tillför försvaret 25 miljarder extra. Bakgrunden är att anskaffning av materiel och anslagsfinansierade anläggningar för det militära försvaret normalt sträcker sig över flera år. Anskaffningarna bidrar till att uppfylla målen för det militära försvaret och säkerställa krigsförbandens krigsduglighet och genomförandet av försvarsbeslutet. Det ändrade omvärldsläget medför att det med kort varsel kan uppstå behov eller möjligheter att genomföra materielinköp och investeringar tidigare än vad som ursprungligen har planerats eller kunnat inplaneras i de långsiktiga investeringsplaner som riksdagen har godkänt som riktlinje. För att möjliggöra detta avsätts 25 miljarder redan nu i vårändringsbudgeten så att dessa pengar kan användas redan i år. Förslaget möjliggör snabba beslut om materielinköp och investeringar då läge uppstår, s.k. läglighetsköp, eller att samordna extra beställningar inom Nato.

I dagens beslut ingår också en förstärkning av skyddet mot olika hybridhot, exempelvis förbättring av skyddet mot cyberangrepp och angrepp mot energisektorn, både över och under havsnivån, samt extra resurser till Kustbevakningen. Samtidigt görs förstärkning av skyddet för rymddata, positionssystem och det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo. För skyddet mot hybridhot avsätts nära 100 miljoner kronor. 

Samtidigt med dagens besked beslutades att en del av pengarna i den tidigare beslutade och upplånade Ukrainaramen på 75 miljarder över tre år kommer att tidigareläggas så att pengarna tillförs redan i år, och samtidigt minskas i motsvarande mån 2026. Detta för att Ukraina ska kunna tidigarelägga sina inköp i en mycket utsatt situation.

Vårbudgeten: 11 miljarder mot lågkonjunktur och arbetslöshet

2025-03-25

Förtroendet för EU ökar

2025-03-25

Årsmöte med Markmoderaterna

2025-03-25

Högst rimligt att avskaffa Klimatpolitiska Rådet

2025-03-24

Förra veckan hade jag ett inlägg på X d'r jag föreslog att Klimatpolitiska Rådet borde avskaffas. Riks skickade ett mail och frågade varför jag tyckte det, och mina svar blev till en artikel. Klicka på bilden för att läsa.

Helt kort är mitt argument att Klimatpolitiska Rådet enligt min åsikt är en onödig myndighet. Det de framför i sina rapporter finns redan offentliggjort på annat sätt från både forskare och debattörer och är rimligen redan väl känt hos såväl ansvarigt departement som hos riksdagen och media. Att de för en ren klimatalarmistisk agenda som är samhällsskadlig gör ju inte en avveckling mindre angelägen.

Att avveckla Klimatpolitiska Rådet är dock helt mitt eget förslag, och inte ett förslag från vare sig regeringen eller regeringsunderlaget. Detta är helt enkelt ett besparingsförslag bland många från mig. Vi behöver röja upp i våra myndigheter, de är alldeles för många och kostar alldeles för mycket. Vi behöver pengarna till annat - försvaret, kriminalpolitiken, välfärden, infrastrukturen och sänkta skatter.




Även Aktuell Hållbarhet skrev om saken, tyvärr i en låst artikel. Här är det ursprungliga inlägget på X:


 

Dags för ännu ett pass som ålderspresident i riksdagen

2025-03-21

Riksdagsdebatt om Agenda 2030

2025-03-19

I dag företrädde jag moderaterna i debatten om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Ovan riksdagens webbupptagning av debatten (klicka på bilden). Nedan mitt anförande i skriftlig form.


Anförande FiU17, Sveriges genomförande av Agenda 2030

Fru talman,
 
I dag debatterar vi regeringens skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Jag vill redan nu förvarna om att jag kommer använda mer än min anmälda talartid. Detta eftersom jag tror det behövs lite inledande folkbildning om vad Agenda 2030 egentligen är, eftersom det finns många missuppfattningar om detta.
 
Agenda 2030 är ett dokument som antogs av FN:s generalförsamling 2015. I december 2020 antog riksdagen mål för genomförandet, och det är nu andra gången som regeringen redovisar hur arbetet fortskrider.  
 
Agenda 2030 innehåller 17 olika mål. Det handlar exempelvis om kamp mot fattigdom och svält, främjande av god hälsa, utbildning och jämställdhet, tillgång till rent vatten, sanitet, hållbar energi, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbar industri, hållbara städer, hållbar konsumtion och produktion, bekämpande av klimatförändringar, värnande om hav, ekosystem och biologisk mångfald, samt värnande om fredliga och inkluderande samhällen där demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter är viktiga delar.
 
Agenda 2030 har ibland fått kritik för att vara extremt. Men de flesta borde kunna instämma i huvuddelen av de 17 målen, oavsett var man står politiskt. Målen i sig är ganska allmänt hållna och det är upp till varje land att utforma en politik för att nå målen.
 
Agenda 2030 säger uttryckligen att alla mål har samma värde och att de 17 målen är odelbara. Samtidigt finns uppenbar risk att vissa mål kan stå i strid med andra mål. Hela Agenda 2030 förutsätter att politiken har en helhetssyn och gör kloka avvägningar.
 
Denna inledning får utgöra bakgrunden till resten av mitt anförande.
 
Tidöavtalet mellan de fyra partierna i regeringsunderlaget reglerar hur politiken ska utformas för att ge Sverige en bättre utveckling och ta tag i samhällsproblemen. Samtidigt utgör Tidöavtalet i relevanta delar också ramen för regeringens ambition att uppfylla Agenda 2030.
 
I skrivelsen redovisar regeringen hur arbetet fortskrider för de 17 målen, både vad gäller åtgärder i Sverige och Sveriges roll när det gäller att uppfylla målen globalt. Regeringen konstaterar i skrivelsen att Sverige har goda förutsättningar att nå målen i Agenda 2030.
 
 
Fru talman,
 
Jag tänkte nu lägga lite extra fokus på klimatpolitiken, eftersom just den kan riskera att krocka mot andra mål i Agenda 2030.
 
Bärande delar i Tidöavtalet är att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion med så låga elpriser som möjligt, samt att möjliggöra en effektiv klimatomställning. När det gäller detta arbete finns vissa bärande delar i avtalet som skiljer sig tydligt från tidigare regerings oansvariga plakatpolitik.
 
För det första finns inte längre någon gräddfil för klimatpolitiken. Alla förslag inom klimatpolitiken som påverkar statens budget ska behandlas i ordinarie budgetprocess och vägas mot andra viktiga intressen och behov.
 
För det andra föreskriver Tidöavtalet att alla förslag i klimatpolitiken ska genomgå ordentliga konsekvensanalyser och bedömas allsidigt.
 
För det tredje har regeringen ändrat det energipolitiska målet från 100% förnybart till 100% fossilfritt, vilket möjliggör satsning på kärnkraft.
 
För det fjärde föreskriver avtalet att Klimat och miljöpolitiken ska kombineras med ett värnande av svensk konkurrenskraft.
 
För det femte sägs uttryckligen att politiken ska vara faktabaserad.
 
För det sjätte fastställs att man återkommande ska utvärdera och redovisa nyttan och effekten hos den förda klimatpolitiken.
 
Dessa punkter i Tidöavtalet betyder förhoppningsvis att det efterhand blir slut på populism och meningslös eller i värsta fall rent skadlig symbolpolitik. Och det är på tiden. Vi ser nu hur misslyckade så kallade ”gröna” industrisatsningar orsakar stora kostnader för samhället. Northvolts konkurs medför bland annat stora förluster för våra pensionsfonder, och här finns all anledning att fundera över hur dessa fonders styrelser agerat under tidigare regering, och på vems uppdrag.
 
Risken att fler gröna bubblor brister under kommande år ska inte underskattas. Bubblor som byggdes upp av Socialdemokraterna och Miljöpartiet under tidigare regeringar.
 
Tidöavtalet skärpningar av politiken betyder som sagt att risken minskar för att vi ska skapa nya gröna bubblor, och risken minskar även för att klimatpolitiken ska tränga undan andra angelägna mål i Agenda 2030. Dagens regering ser helheten i politiken och det är bra för Sverige och det ligger också i linje med vad Agenda 2030 föreskriver.
 
Ett av målen i Agenda 2030 är minskad ojämlikhet mellan mellan individer och grupper i samhället. Även här finns konflikter med en alltför enögd klimatpolitik utan konsekvensanalyser. Exempelvis minskades knappast ojämlikheten mellan stad och land när lågavlönade landsbygdsbor som var helt beroende av bilen tvingades betala orimliga drivmedelskostnader bara för att storstadsborna i den  tidigare regeringen ville ha en orimligt hög reduktionsplikt.
Förslaget om försämrade reseavdrag hade också varit ett direkt slag mot landsbygden och därmed också mot såväl de gröna näringarna som mot livsmedelsproduktionen – som ju också är en del av Agenda 2030.
 
Nu är allt detta historia tack vare vår nya regering. Drivmedelskostnaderna har minskat dramatiskt, dieseln är mer än 10 kronor billigare per liter, och reseavdragen är kraftigt förbättrade. Ojämlikheten mellan land och stad har minskat.
 
 
Fru talman,
 
Ett av målen i Agenda 2030 är ekonomisk tillväxt. Tillväxt förutsätter konkurrenskraft. Under det svenska ordförandeskapet i EU lyckades Sveriges regering lyfta konkurrenskraften som en viktig fråga, och vi har nu också för en tid sedan kunnat ta del av Mario Draghis rapport om EU:s försvagade konkurrenskraft gentemot andra delar av världen.
 
Orsakerna till den svaga konkurrenskraften är många, men det är uppenbart att vissa länders beslut att förtidsavveckla kärnkraften och därmed driva upp elpriserna i kombination med mycket långtgående klimatpolitik och tillhörande byråkratiska regelverk är några viktiga orsaker.
 
Det finns också anledning att påminna om att Agenda 2030 inte bara har ekonomisk tillväxt som ett av målen, utan även tillgång på hållbar energi för alla. Båda dessa mål hotas av den politik som förts i EU på senare år.
Man ska komma ihåg att stora delar av omvärlden, inklusive de fyra folkrikaste länderna – Kina, Indien, Indonesien och numera även USA – faktiskt inte lägger någon särskilt stor vikt vid klimatpolitiken. Man kan tycka vad man vill om detta, men det byggs betydligt mer kolkraft än förnybar energiproduktion.
 
Om EU väljer att fortsätta som förut eller rent av skärpa sin klimatpolitik lever  Europa farligt – vi kommer att förlora ännu mera av vår konkurrenskraft och det kommer definitivt bli mycket svårt att nå övriga mål i Agenda 2030. Det är ganska enkel matematik att konstatera att EU inte själva kan bära hela bördan när det gäller minskning av utsläpp.   
 
Det tidigare argumentet om att EU i längden tjänar på att ”gå före” i klimatpolitiken är inte längre självklart. Det förutsätter ju att resten av världen följer efter. Om andra stora länder i världen inte har något intresse av att följa efter finns det ingen vinst för EU att gå före. Det enda vi gör är att driva upp våra egna kostnader utan att det globala klimatet påverkas ens mätbart.
 
Denna fråga diskuteras just nu i många länder i Europa och har varit en viktig valfråga på flera håll. Människor är oroliga och politiken måste möta denna oro.
 
EU och dess medlemsländer måste på samma sätt som Sverige se mer till helheten av politiken och se till att andra mål i Agenda 2030 får samma tyngd som klimatpolitiken, precis som länderna enades om när Agenda 2030 fick stöd i FN:s generalförsamling 2015.
 
Det är hög tid att vi öppnar upp för en diskussion inom både Sverige och EU om vilken nivå på klimatmålen som är rimliga på kort och lång sikt, så att klimatmålen kan förenas med en positiv utveckling för EU:s konkurrenskraft och möjligheten att nå samtliga mål i Agenda 2030. Endast ett ekonomiskt starkt EU med god tillväxt kommer att ha råd med en långsiktigt ambitiös miljö- energi- och klimatpolitik.
 
 
Fru talman,
 
Det finns ett stort antal motionsförslag kopplade till denna skrivelse. Tyvärr syftar många av dem till att återgå till den tidigare ganska samhällsskadliga symbolpolitiken och oförmågan till konsekvenstänk i klimatpolitiken.
 
Åtta olika riksdagsutskott har yttrat sig över regeringens skrivelse, och samtliga åtta utskott har också yrkat avslag på samtliga motionsförslag som rör deras område.

Jag gör självklart detsamma och yrkar avslag på samtliga motionsförslag och bifall till Finansutskottets betänkande.   

Morgonmöte med statsministern i EU-nämnden

2025-03-18

I dag började dagen med att EU-nämnden hade öppet samråd med statsministern inför veckans toppmöte i Europeiska Rådet. Många punkter ska avhandlas, allt från Ukrainastöd, kriget i Mellanöstern, EU:s långtidsbudget och EU:s konkurrenskraft.

Statsministern gav några tydliga besked som jag tycker det är lämpligt att framhålla lite extra.

1. Svenska staten kommer inte att skjuta till några pengar till Northvolt och har inga planer på att ta över företaget eller batteritillverkningen i statlig regi eller på annat sätt täcka förluster i företaget. Frågan kom upp i samband med diskussioner om EU:s förmåga att bygga batterier i Europa.  

2. Angående EU:s långtidsbudget var statsministern också tydlig. Att vara för en maximalt stor och växande EU-budget är inte detsamma som att vara EU-vän. En riktig EU-vän vill att EU gör rätt saker, att EU har koll på sina finanser och att man klarar att prioritera det som är viktigt i stället för att hela tiden kräva in mer pengar från medlemsstaterna.

3. Sverige står fast vid att EU inte ska göra gemensam upplåning och skapa nya gemensamma EU-fonder för att finansiera medlemsländernas försvarssatsningar. Det skapar bara mer EU-byråkrati. Varje land får vid behov låna upp de pengar man behöver till sitt försvar, men kan få hjälp att använda EU:s kontakter och styrka för att få så bra lånevillkor som möjligt. EU-länderna har kommit olika långt och har olika stora behov, och det vore inte rimligt om länder som Sverige som redan kommit en bra bit med att öka sin försvarsbudget dessutom ska finansiera andra EU-länders försvarssatsningar genom gemensam upplåning. Sverige är dock positiva till att EU gör undantag när det gäller medlemsstaternas skuldsättning om det gäller just försvarssatsningar, men lånen får tas upp nationellt av varje enskilt land.
 

Besök hos Nexans i Grimsås

2025-03-18

I går besökte jag Nexans i Grimsås tillsammans med moderaternas oppositionsråd i Tranemo, Niklas Gardewik. Ett av Sjuhärads större företag med 500 anställda, ägt av Nexanskoncernen med huvudkontor i Paris. Man är en av Sveriges största kabeltillverkare och tillverkar en mängd olika typer av kablar, såväl fiberkabel som kopparkablar och aluminiumkablar. Man har ungefär 27% av den svenska marknaden när det gäller olika typer av kablar och i takt med ökad elektrifiering och fler elbilar får man allt mer att göra och har byggt ut fabriken. Man har nu också byggt en helt ny hall där man inom kort ska börja tillverka kablar med en helt ny och energisnål teknik. Parallellt med detta fortsätter tillverkningen i resten av fabriken.

Koppar är dyrt! Man betalar 100 kronor per kilo och det går åt enorma mängder till kabeltillverkningen.





Här en av maskinerna som tvinnar kablar i större kablage och sedan försluter dem med ett hölje. Rent spontant ser det väldigt mycket ut  som spinneriet i en textilfabrik, fast med betydligt grövre träd... 



Ett av ärendena för vårt besök var den infekterade striden kring en påbörjad torvbrytning i anslutning till kabelfabriken. Företaget som bryter torv fick koncession redan 2013, men det var bara bara några år sedan man beslöt sig för att börja bryta torv i samasbete med en av markägarna som äger delar av torvmossen där det för lång tid sedan bröst torv mer hantverksmässigt.

Både ortsbor och Nexans har satt sig emot torvbrytningen av olika skjäl, men fått avslag i domstol. För Nexans handlar det om risken för att dammpartiklar ska störa produktionen - vid tillverkning av fiberkabel arbetar man i renrum där luften måste vara absolut ren, och att då ha en mycket dammande torvbrytning precis utanför fönstret är inte så populärt. Man är också oroliga för bränder på torvmossen, vilket inte är helt ovanligt vid torvbrytning. Nexans använder mängder av plaster som är mycket brandfarliga och är oroliga för vad en brand alldeles intill fabriken skulle betyda. Nu har slutlig dom fallit som ger torvbrytningen rätt.

En märklig effeklt är att torvbrytning som bekant ger mycket stora utsläpp av metangas, som anses vara en mycket stark växthusgas. Samtidigt har Nexans investerat en massa miljoner för att ta bort sina egna utsläpp. Vad utsläppsnettot i lilla Grimsås blir vet ingen idag. 

Domen bygger på dåvarande lagstiftning 2013, och det är idag svårare att få tillstånd för att starta en torvtäkt. Men frågan kvarstår ändå hur man hanterar konflikter mellan olika näringsverksamheter som har olika behov och önskemål? Ska antalet anställda och omsättning avgöra borde Nexans fått rätt, och de var också först på platsen. Samtidigt är gamla koncessioner mycket starka rent rättsligt.

Tillståndet i detta fall gäller torvbrytning för energiproduktion. Min egen reflektion är att torv behövs till många saker, inte minst som jordförbättring, och att elda upp torven känns väldigt onödigt när våra skogar är fulla av skogsavfall som ingen tar vara på.

Besöket på Nexans väckte många frågetecken som jag tar med mig i riksdagsarbetet. Men framförallt var det roligt att se att Nexans (som jag besökt tidigare för ett antal år sedan)  representerar den frmagångrika och innovativa svenska industrin som skapar jobb och tillväxt.


 

Reseberättelse från mitt besök i Schweiz

2025-03-15

Den 5-7 mars besökte jag Schweiz tillsammans med några riksdagskolleger i den svensk-schweiziska vänskapsföreningen i riksdagen. Vi besökte Bern, Basel och en forskningsstation uppe i Alperna. 

Hela reseberättelsen med bilder finns på denna sida.
 

Riksdagsledamöternas första volontärpass för Ukraina

2025-03-13

I går var första tillfället för riksdagsledamöternas volontärarbete för Ukraina. Vi var fyra ledamöter, en var från de fyra största partierna (S, SD, M och V) som tog pendeltåget till Södertälje och fortsatte med bil till en lokal i Järna där organisationen Caps & Candles har sina lokaler. Det är här man samlar in saker som sedan ska fraktas ned till Ukraina.

I går hade man just fått en ambulans i gåva, och den skulle fyllas med sjukvårdsutrustning och sedan köras till Ukraina. Det följde även med lite kaminer och reservkraftverk. Dessutom pågick packning av hygienkit till soldater vid fronten, man gör personliga påsar med diverse hygienartiklar och dessa delas sedan ut till soldaterna. Kommande veckor går andra bilar ned till Ukraina med dessa påsar och andra förnödenheter som skänks av frivilliga eller köps in för insamlade pengar. Vi förstod att dessa gåvor till soldaterna har dubbel effekt - dels nyttan av hygienkit som hjälper dem att hålla sig friskare och fräschare, men framförallt är det en signal att någon tänker på dem. Detta är tydligen inte det minst viktiga.

Här lite bilder från lokalerna, med ett stort antal frivilliga, svenskar och ukrainska flyktingar, som hjälps åt att göra i ordning och packa det som ska skickas. Alla som är med på fotona har samtyckt till detta.













Många av de kvinnor som flytt till Sverige hade med sig barn och många av dem bär på hemska minnen. Men det är också fantastiskt att se hur snabbt de lär sig svenska.  





  







Nedan vi fyra som deltog denna kväll: Förutom mig själv som ju representerar (M), var det Carina Ödebrink (S), Hanna Gunnarsson (V) och Erik Hellsb orn (SD). Till vänster om oss Örjan Lundström som är ordförande för föreningen, och längst till höger chauffören Vadym från Ukraina. De andra två är två unga ukrainska kvinnor som flytt från Mariupol (se mer nedan).

I lokalerna finns dessa rester av rysk beskjutning. Det gör att kriget kommer lite närmare. 

Vi fick också lyssna på intressanta berättelser från flera ukrainska flyktingar, bland annat dessa två unga kvinnor som flytt från Mariuopol, och andra som flytt från andra orter i början av kriget. Berättelserna är så ofattbara att man helt enkelt inte kan se ryssarna som något annat är fruktansvärda ociviliserade barbarer. Alla de som försvarar Putin och Ryssland skulle lyssna på människors vittnesmål, då skulle de nog komma på andra tankar. Det trauma och den sorg dessa flyktingar bär på är på en nivå som det är svårt att ta in.

Chauffören Vadym som skulle köra ned ambulansen till Ukraina arbetar till vardags som blomsterhandlare i Kyiv, men han kommer regelbundet till Sverige för att köra ned bilar och utrustning till Ukraina. Han hade med sig en fin gåva till riksdagen, en ukrainsk flagga med signaturer från soldater vid östfronten. Jag ska i samråd med talmannen se till att den blir upphängd på en bra och väl synlig plats i riksdagen.







Vadym berättade via tolk om sitt volontärarbete och sina upplevelser under kriget. Till vänster om honom står Örjan som är den ansvarige för organisationen, och till höger Khrystyna som flytt från Ternopil i Ukraina och som på tre år lärt sig flytande svenska och därför får tolka vid behov. Hon arbetar även med frågor som rör ukrainska flyktingar i Sverige och arbetar dessutom och försörjer sig själv. En stor del av ukrainarna som befinner sig i Sverige har både lärt sig svenska och har skaffat sig arbete. 



Länstidningen i Södertälje var på besök och skrev en artikel om Vadym, och jag blev också intervjuad om vårt deltagande. Nästa onsdag kommer fyra andra riksdagsledamöter att göra ett volontärpass, och sedan fortsätter vi ett antal onsdagar framåt. Vi kan inte vara fler än fyra i taget eftersom det är trångt i lokalerna.

 

 

Kasta inte mer pengar i klimatbrasan - rusta försvaret i stället!

2025-03-12

Det blir så här när politiker, näringsliv och media ingår i samma klimatsekt och bara lyssnar på varandra.

Jag har varnat i 10-15 år för att vi öser in pengar i klimatbrasan utan att ha en aning om vad vi håller på med. Staten har visserligen inte satsat riskkapital i just Northvolt, men våra pensionsfonder satsade under tidigare s-regering minst 6 miljarder i Northvolt - pensionspengar som nu är förlorade. Hur mycket dåvarande S/MP-regering påverkade beslutet hos pensionsfonderna bör utredas. Därför har Moderaterna KU-anmält tidigare regering för detta.

Northvolt är bara ett exempel. Ett annat närliggande är beslutet från Energimyndigheten nyligen om att ge 20 miljarder (!) till Stockholm Exergi för att suga upp koldioxid och lagra denna. Ett rent stolleprojekt om man har den minsta koll på de globala utsläppen och den helt obefintliga nyttan av dessa 20 miljarder. Jag gräver vidare i detta ärende och har begärt från Energimyndigheten att de ska redovisa sina kalkyler över ”klimatnyttan” med denna satsning.

Det är hög tid att sluta ösa skattepengar i klimatbrasan. Ge pengarna till Försvaret i stället!
 

Möte med Serbiens talman

2025-03-11

I dag var jag med och tog emot Serbiens talman i riksdagen, tillsammans med Riksdagens talman Andreas Norlén och ett par andra ledamöter. Att jag deltog var främst som representant för EU-nämnden. Fokus på mötet var Serbiens väg in i EU och närmande till Europa. Man vill verkligen bli del av EU och talmannen var tydlig med att hon såg ett medlemskap i EU för alla länder på Balkan som mål och ett sätt att skapa stabil fred i regionen efter lång tid av krig och återkommande oroligheter. I dag är ju endast Kroatien och Slovenien medlemmar i EU av länderna som tidigare ingick i Jugoslavien. Vår talman var samtidigt tydlig med att medlemskap i EU förutsätter att man uppfyller EU:s krav på olika områden - rättsstaten, pressfriheten, yttrandefriheten, demonstrationsfriheten, kampen mot korruption, förbättrande av valprocesserna för att garantera fria demokratiska val och mycket annat. Serbiens väg framåt har hittills tyvärr varit minst sagt vinglig och det är ett problem. Man är idag långt från att uppfylla villkoren för ett EU-medlemskap.

Samtidigt som talmannen, och även presidenten uttrycker en tydlig vilja att gå med i EU är det besvärande att presidenten även har lite väl nära kontakter med Ryssland och Putin. Det visar hur kluven den serbiska politiken är mellan öst och väst. Frågan om stödet till Ukraina och sanktionerna mot Ryssland berördes vid mötet och det svenska budskapet var tydligt.

Jag minns när jag var valobservatör i Belgrad och Novi Sad hösten 2022, nåt halvår efter den ryska invasionen av Ukraina. Jag promenerade runt lite i Belgrad dagen före valet. På ett torg i Belgrad fanns en försäljare som sålde t-shirtar. Typiska turistvaror som man ser i varje stad. Men det fanns också t-shirtar som öppet hyllade Putin på ena sidan av den lilla kiosken. På andra sidan fanns t-shirtar med ganska grova nidbilder av Putin och överkorsade porträtt. Det fanns alltså "något för alla".

Tendensen verkar ändå tydlig att det serbiska folket efterhand blir alltmer västorienterat och det finns stöd bland folket för ett serbiskt EU-medlemskap. Det handlar för många om ekonomi och handel och inte minst fred i ett hårt krigsdrabbat område. Det måste vi ta vara på och uppmuntra, samtidigt som vi är tydliga mot Serbien om vad som gäller för ett medlemskap i EU.



 

Kostnaderna för att balansera elsystemet skenar

2025-03-05

För en tid sedan beställde jag en utredning från Riksdagens Utredningstjänst, RUT. Jag ville veta hur stora kostnader Svenska Kraftnät (alltså staten) har för att balansera elnätet och säkerställa balansen i elsystemet genom att handla upp reservkraft och elreserver.
Jag har nu fått utredningen som det går att ta del av här.

Utredningen visar bland annat att:

* Kostnaderna för att skapa balans i elsystemet har ökat från 1,4 miljarder 2019 till 5,8 miljarder 2022 och 2023, men under 2024 sjönk kostnaderna något, till 5,4 miljarder 
* Kostnadsökningarna över tid beror på större efterfrågan av balanskraft vilket drivit upp priset för balanstjänster
* Kraftbolagens ersättning för sina respektive balanstjänster är konfidentiella och kan därför inte redovisas - synd eftersom det hade varit intressant att se hur det påverkat elbolagens vinster

När man läser lite mer om detaljerna bakom det ökade behovet av balanskraft och det stigande priset framkommer bland annat att:

* Man numera även köper in effektreserver i förväg vilket driver upp priset
* Sveriges andel av de nordiska kraven på balanstjänster har ökat
* Nya effektivare kablar för bland annat havsbaserad vindkraft gör att mer el kan överföras effektivt långa sträckor, men det gör också att bortfallet blir större vid störningar vilket ökar behovet av balanskapacitet
* Mellan 2019 och 2022 steg priserna på balanstjänster  till stor del beroende på stigande elpriser  
* I dag beror de stigande kostnaderna för balanstjänster mer på mycket instabila elpriser, framförallt när man upphandlar balanskraft i förväg

Utredningen konstaterar att behovet av balansering förväntas fortsätta öka fram till 2030.

Min slutsats av rapporten är att mer väderberoende elproduktion både driver upp elpriserna och ökar behovet av balanstjänster i elsystemet. Och de stigande och instabila elpriserna driver upp kostnaderna för balanstjänster ytterligare. Alla dessa miljarder hamnar förr eller senare på skattebetalarnas räkning - antingen via nätavgifterna eller via skattsedeln. Det finns inga gratisluncher.
 

Det som händer i USA och Ukraina är avgörande för svensk inrikespolitik

2025-03-04

Jag ser en del kommentarer i sociala medier om att vi politiker borde engagera oss mindre i det som händer i amerikansk politik och bry oss mindre om det som händer i Ukraina, och i stället lägga energin på svensk politik och våra svenska problem.

Jag tycker rent ut sagt att det är en okunnig inställning, som visar att den som skriver det inte förstår hur verkligheten ser ut.

Putins anfallskrig och det som händer i Ukraina, liksom alla turer i den amerikanska politiken påverkar precis allt i vårt land! Kriget styr våra bedömningar i säkerhetspolitiken, det påverkar våra behov att stärka försvaret, det påverkar vårt Natomedlemskap, det påverkar migrationsströmmar, energipriser och inte minst statens finanser och EU:s finanser och sammanhållning. Trumps tullar och det påbörjade handelskriget med andra länder påverkar dessutom handel, export, räntor, inflation, konjunktur, valutakurser och arbetslöshet. På snart sagt alla politikområden har det som just nu händer utomlands en enorm påverkan på svensk inrikespolitik och de avvägningar vi måste göra.   

Våra ministrar och departement arbetar dagligen med att genomföra Tidöavtalet och alla reformer vi utlovat. Det sker parallellt med att statsministern, utrikesministern och försvarsministern är mycket engagerade i ukrainafrågan. Just nu vet vi inte hur omvärldsläget kommer utvecklas och det gör att det i princip råder osäkerhet om det mesta. Att vi i det läget visar ovanligt stort engagemang för utrikesfrågorna  är ganska naturligt. 

Det som händer i USA väcker oro för framtiden på många plan, både säkerhetspolitiskt och samhällsekonomiskt. Och därför kommer det finnas skäl att återkomma till dessa frågor ofta och mycket. För att vi bryr oss om Sverige.
 

Det enda rimliga fredsavtalet är att anfallskrig aldrig får löna sig

2025-03-02

Jag har tidigare flera gånger pekat på det stora problemet med fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. En fred som bygger på att Ryssland på något sätt belönas för sitt angreppskrig är en stor fara för världen, eftersom det skickar en signal till alla länder att omvärlden accepterar att angriparen belönas för ett krig. Om militärt starka länder vet detta kommer inget att hindra dem från att anfalla mindre grannar. 

Ett fredsfördrag som ger Ryssland delar av Ukrainas territorium hotar därmed hela världsfreden. Medan ett fredsfördrag som är hårt mot Ryssland skickar signalen att det är meningslöst att starta krig eftersom omvärlden aldrig kommer acceptera att krig belönas.

Samtidigt måste ett fredsavtal ändå ge den ryska regimen en chans att kunna rädda ansiktet inför den egna hemmaopinionen. Annars kommer avtalet inte att hålla. 

Om man står för denna linje finns det bara en rimlig väg mot fred i Ukraina. Den enda möjliga kompromissen är att låta Krim, samt områdena kring Donetsk och Luhansk bli självstyrande områden, helst inom Ukrainas gränser, eller eventuellt som helt självständiga stater. Alla övriga ockuperade delar måste återgå till Ukraina, och Ryssland måste respektera Ukrainas internationellt erkända gränser (som faktiskt även Ryssland tidigare erkänt). Om möjligt bör detta under en tid övervakas av FN-trupper.

Ryssland borde såklart också finansiera hela återuppbyggnaden av allt i Ukraina som blivit förstört och betala krigsskadestånd till Ukraina. Detta lär ryssarna vägra. En lösning på det är att Ryssland då i stället tvingas ta ansvar för återuppbyggnaden av de självstyrande/självständiga tre områdena, medan de frusna ryska tillgångarna i europeiska banker används för återuppbyggnaden av resten av Ukraina. 

Om inte detta upplägg accepteras av Ryssland bör Ukrainas vänner runt om i världen inte vika ned sig utan engagera sig hårdare i Ukraina och tvinga ryssarna att lämna landet genom att öka stödet till Ukraina och öka pressen mot Ryssland. Exakt hur detta skulle utformas är en annan fråga, men det finns många alternativ om man verkligen vill vara tydliga mot Ryssland. 

Det avgörande i allt detta är att visa att den demokratiska omvärlden aldrig kommer acceptera angreppskrig utan alltid kommer agera med kraft mot angriparen. Både idag och i framtiden. Den enda metoden att långsiktigt bevara freden i världen är om alla krig avslutas utan att angriparen belönas.
 

Det mest ovärdiga jag sett från en amerikansk president

2025-03-01

 (Foto: stillbild från svt-sändning)

Gårdagens möte i Vita Huset inför hela världspressen mellan Ukrainas president, USA:s president och USA;s vicepresident blev en uppvisning i mobbning, där Trump och Vance angrep, hånade och försökte förnedra Zelenskyy på ett sätt man aldrig trodde man skulle behöva uppleva. Att behandla en gäst på det viset är helt ofattbart. När jag såg inslagen i media trodde jag först inte att det var sant. Sedan såg jag större delar av mötet och insåg att det faktiskt var det.

Det började redan när Zelenskyy steg ur bilen i sina sedvanliga militära vardagskläder, då Trump hånade honom för att han inte klätt upp sig. Trump borde veta att Zelenskyy inte bär kostym sedan kriget började, av respekt och för att hedra alla ukrainska soldater som kämpar för landets överlevnad. Men Trump kunde inte låta bli att håna. Denna bild spreds under kvällen, och kan väl fungera som ytterligare ett bevis på Trumps totala okunskap om både historia och utrikespolitik.



Sedan fortsatte det. Vance var värst, en mer osympatisk och otrevlig person får man leta efter. Trump var inte mycket bättre, han började prata kortlekar med Zelenskyy, framhöll att "Ukrainas kort var dåliga", men denne svarade vasst att han inte spelar kort utan försöker rädda sitt land. Tump krävde respekt för USA och Vance krävde att Zelenskyy ska tacka för stödet (vilket han gjort så många gånger att det inte går att räkna). Trumps omvittnade behov av att bli överöst med smicker uppfylldes inte heller vilket enligt källor i Vita Huset retade Trump. Sammantaget blev det en uppvisning i klassisk skolgårdsmobbning. Och detta fick Zelenskyy uthärda efter att under de senaste veckorna fått höra Trump påstå att han är en diktator, samt att Ukraina startade kriget. Två sanslösa lögner som Trump nu tvingats backa från. 

Under mötet ifrågasatte Vance Ukrainas stridsvilja och det retade Zelenskyy som frågade Vance om han varit i Ukraina och vet hur det är där. Vance svarade att han får sin information från media... 

Ytterligare en angreppspunkt från Trump var att "Zelenskyy spelar med tredje världskriget som insats". Oerhört märkligt sagt. Har Trump samma syn på Nato så kan ju i så fall ryssarna göra vad de vill - Nato kommer inte svara, av oro för att starta ett tredje världskrig. Vad gör Nato om Ryssland anfaller någon av baltstaterna? Eller vad gör USA om Kina anfaller Taiwan? Vlken signal skickar Trump med denna retorik till andra stora länder som vill sluka små? Risken för ett tredje världskrig gör att de demokratiska länderna i världen bara kommer titta på och aldrig agera?

Zelenskyy vägrade dock vika ned sig, och det retade uppenbarligen Trump oerhört. Zelenskyy mötte alla dessa respektlösa angrepp från det land som han tidigare sett som allierade, och han gjorde det vasst. Och han bemötte det på ett annat språk än sitt eget. Han har en värdighet och en styrka som vare sig Trump eller Vance någonsin kommer i närheten av. För mig är det uteslutet att känna någon som helst respekt för Trump och Vance efter detta. Det är det vidrigaste beteende jag sett mot en president som försöker rädda sitt land utan ett militärt angrepp. Så otroligt empatilöst, så historielöst och så kunskapslöst. Denna typ av "förhandling" fungerar kanske i den amerikanska affärsvärlden, men inte när det handlar om utrikespolitik på liv och död.



USA har flera gånger svikit Ukraina. Första gången var 2014, när Putin invaderade Krim och beväpnade rebeller i Donbas. USA:s gamla löfte från 1994 att skydda Ukraina mot att de lämnade över alla sina kärnvapen till Ryssland var inget värt. Och i höstas stoppade Trumps supportrar i Kongressen stödet till Ukraina i flera månader, vilket gav ryssarna fördel och gjorde att de kunde ta ett område och flera städer väster om Donbas.

Nu är det dags för nästa svek. USA kräver enorma tillgångar i Ukraina som "betalning" för sitt stöd - det stöd man alltså tidigare lovat ge utan villkor. De första kraven avfärdades av Ukraina och efterhand har det blivit mindre och mindre summa till USA. Nu verkar det finnas ett förslag till avtal på mer marknadsmässiga villkor, och det är ju i så fall bra. Men Ukraina kräver också att detta avtal om mineraler ska kombineras med säkerhetsgarantier. Hittills har Trump vägrat, och det är där stridigheterna verkar finnas. Vad jag förstår kräver USA att mineralavtalet ska undertecknas först, och att man därefter ska förhandla om säkerhetsgarantier. Hade jag varit i Ukrainas situation hade jag aldrig vågat dela upp detta. 

Den som tror att Trump bedriver något fredsmäkleri av ren omtanke om ukrainska folket tror gruvligt fel. För honom handlar det om inrikespolitik och affärer. Han vill, precis som Putin, kapa åt sig så mycket som möjligt av Ukrainas tillgångar - tillgångar som borde komma ukrainska folket tillgodo och användas för landets uppbyggnad och utveckling. Ukraina behöver också garantier för att inte ryssarna ska angripa igen. Båda dessa saker kämpar Zelenskyy och hans team för vid förhandlingar med USA. Medan Trump närmast bedriver nån form av utpressning.

Jag trodde aldrig jag skulle bli så besviken över hur en amerikansk president agerar. USA:s anseende i världen dras i smutsen just nu, och det kommer drabba alla amerikaner. Jag vill samtidigt vara tydlig med att vi inte ska döma amerikanska folket för det som händer i Vita Huset. Ungefär halva folket röstade inte på Trump, och även bland dem som gjorde det tror jag det var få som hade förväntat sig det som nu sker. Man ser i media hur många republikanska politiker och väljare nu kritiserar Trump och uttalar stöd för Ukraina. På flera håll i USA har det också varit stora manifestationer till stöd för Ukraina, bland annat i New York. Förhoppningen nu är att kloka republikanska politiker står upp mot Trump och Vance och stoppar de värsta dumheterna i utrikespolitiken. Annars är världen illa ute.  
 

Uppföljningsmöte på Indonesiens ambassad

2025-02-27

I går träffade jag och mina medresenärer Indonesiens ambassadör Kamapradipta Isnomo och hans medarbetare över en kopp kaffe på deras ambassad i Stockholm. Syftet var två - dels att komma med reflektioner och tankar kring vårt besök i Indonesien i början av januari, dels säga tack till ambassadören, vars förordnande gick ut vid månadsskiftet. Han återvänder nu hem för att arbeta i utrikesförvaltningen i Indonesien, förhoppningsvis med ansvar för Europafrågorna. Vi önskar honom lycka till med att odla fortsatta goda kontakter med Sverige och Europa och ser samtidigt fram mot att knyta goda kontakter med hans efterträdare som tillträder under våren.

Nu skärper vi reglerna om preskription av brott och fängelsestraff

2025-02-27

Vi har länge haft problem med att gärningsmän håller sig undan rättssystemet tills brottet är preskriberat, samt att brott mot barn inte kan prövas rättsligt när barnet blivit myndigt och berättar eftersom brottet redan är preskriberat. Andra har hållit sig undan och inställer sigt inte till fängelsevistelse, trots dom, utan gömmer sig till straffet är preskriberat.

Allt detta är orimligt. 

I går tog riksdagen ett antal beslut på rättsområdet. 
- alla brott som har livstids fängelse i straffskalan undantas helt från preskription
- preskriptionstiden för andra allvarliga brott förlängs
- preskriptionstiden för allvarliga brott mot barn, exempelvis hedersbrott, ska räknas från den dag barnet/målsägaren fyller 18 år
- utdömda fängelsestraff ska inte preskriberas alls

Vänsterpartiet var kritiska till beslutet och hade två reservationer.

 

Ökad information mellan myndigheter vid brottsbekämpning

2025-02-27

Ett stort problem vid brottsbekämpning är att det varit svårt att dela uppgifter mellan myndigheter, kommuner, regioner, polis med flera. I går tog riksdagen beslut om att ge ett antal myndigheter samt kommuner, regioner och friskolor en skyldighet att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter.

Riksdagen beslutade också om att slopa vissa sekretessregler för att socialtjänsten och hälso/sjukvården ska kunna lämna uppgifter till brottsbekämpningen. 

Syftet är att de brottsbekämpande myndigheterna ska kunna få ökad information om begångna brott, misstänkta brottsupplägg och individer med koppling till kriminalitet, och därmed bättre kunna både förebygga brott och trycka tillbaka brottsligheten.

Det fanns inte mindre än åtta reservationer från S, V, C och MP mot detta.
 

Debatt om åtgärder mot penningtvätt

2025-02-27

Intervjuad i Markbladet om riksdagsledamöternas stöd till Ukraina

2025-02-27


 

Möte med Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall

2025-02-25



I dag hade vi möte via länk med Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall. Hon skulle varit på plats fysiskt, men kom hem till Bryssel sent i natt efter besök i Kyiv igår. Hon redogjorde för EU-kommissionens arbetsprogram, och sedan hade vi möjlighet att ställa frågor.

Jag blev förste frågeställare och frågade om hur hon ser på möjligheten att kombinera EU:s mycket hårda klimatlagstiftning med önskan om att stärka EU:s konkurrenskraft mot omvärlden.

Svaret var väl inte riktigt det jag ville höra. Och det säger jag trots att jag är god vän med Roswall och har jobbat ihop med henne i EU-nämnden i många år. Men nu företräder hon EU-kommissionen och det är bara att konstatera att min och deras syn på europeisk klimatpolitik går ordentligt isär.

EU-kommissionens linje är att klimatpolitiken och konkurrenskraften går hand i hand och att europeiska och framförallt många svenska företag ligger långt fram när det gäller "den gröna omställningen". Man menar att det i sig stärker EU:s konkurrenskraft.

Min invändning är att större delen av världen, inklusive världens fyra mest folkrika länder, inte är särskilt intresserade av "den gröna omställningen". De tänker inte följa efter utan fortsätta som förut, och därmed är det ingen fördel konkurrenskraftsmässigt att "ligga i framkant". Det medför bara att de europeiska produkterna blir dyrare och att vi tappar konkurrenskraft mot Indien, Kina, USA, Indonesien och en massa andra länder i om världen. Om inte EU-kommissionen börjar inse detta är EU mycket illa ute.

Roswall nämnde däremot en del andra riktigt bra saker. Exempelvis att det idag kasseras massor av uttjänta produkter inom EU som innehåller dyra råvaror som EU importerar för stora pengar. Blir vi bättre på återvinning och cirkulär ekonomi kan EU spara mycket stora pengar. Hon utlovade också lättnader i detaljstyrningen och regelverken för företagen och jag hoppas att det inte bara blir vackra ord. EU har tidigare varit bra på att ta bort en regel och samtidigt införa tio nya.
 

Mäktiga manifestationer för Ukraina på 3-årsdagen av kriget

2025-02-25

I går deltog jag vid två manifestationer i Stockholm för Ukraina. Först Måndagsrörelsens manifestation på Norrmalmstorg som samlade betydligt fler deltagare än vanligt. Därefter var jag med på den enorma manifestationen på Sergels Torg på kvällen, en otrolig uppslutning. Kvällen avslutades sedan med en kväll med Ukrainsk kultur på Historiska museet.

Norrmalmstorg vid lunch:



Ambassadörerna från Lettland, Estland och Litauen håller gemensamt anförande.




Sergels Torg på kvällen:









Finansminister Elisabeth Svantesson representerade regeringen i statsministerns frånvaro, han befann sig i Kyiv tillsammans med övriga nordiska regeringschefer och ett stort antal andra. Även gatorna ovanför torget var fyllda med deltagare.





På Historiska museet kunde statssekreterare Håkan Jevrell (M) meddela att Ukrainska Institutet får 9 miljoner extra från biståndsbudgeten för att väörna ukrainsk kultur. Det är ingen hemlighet att Ryssland mycket målmedvetet fölrsöker utradera ukrainsk kultur. Man riktar preciserade beskjutningar och bombningar exakt där det finns museer, kulturbyggnader, kyrkor och tryckerier. Det ryska målet har genom århundraden varit att utplåna allr ukrainsk kultur till förmån för den ryska. Ett exempel såg vi från den sönderbombade tryckeriet och lagret med bland annat barnböcker som bomnbades förra året. Några av de svedda barnböckerna fanns att beskåda på Historiska museet. 







Att en mycket stor majoritet av svenska folket och samtliga åtta riksdagspartier står stadigt på Ukrainas sida är en styrka. De röster i sociala medier som öppet stödjer Putin och sprider lögner om Ukraina är knappast värda att ta på allvar. Många av kontona är rena propagandakonton som öppnades i februari 2022 och bara skriver hyllningar om Putin, sannolikt konton som startats av ryssar som stödjer regimen. Utöver det finns det ett antal människor som är så hjälplöst fast i konspirationsteorier och som det inte ens är värt att diskutera med. De lever i en bubbla och enligt min åsikt saknar de både hjärna och hjärta. Att öppet försvara ett lands militära angrepp på en fredlig granne förutsätter helt enkelt att man helt enkelt inte är riktigt som man ska. Och det gäller oavsett om man befinner sig i Sverige, USA eller någon annanstans.

Mitt huvudbudskap till putintrollen är detta:

Riksdagsledamöter kommer packa hjälppaket till Ukraina

2025-02-24

Pressmeddelande:

Riksdagsledamöter kommer packa hjälppaket till Ukraina

Riksdagens parlamentariska nätverk för Ukraina har medlemmar från samtliga åtta riksdagspartier. Nätverket kommer under mars månad att hjälpa till att packa hjälppaket till Ukraina, i samarbete med organisationen Caps and Candles/Ukrainian Help Center i Järna (Mölnbovägen 25 K).
 
Syftet med detta är att visa att riksdagens ledamöter, från samtliga åtta partier och över partigränserna, tillsammans vill göra även praktiska insatser för att hjälpa Ukraina. Detta utöver alla de politiska beslut om olika typer av stöd, humanitärt såväl som militärt och ekonomiskt, som riksdagen beslutar om. Vid varje tillfälle är tanken att 3-5 riksdagsledamöter från olika partier ska delta.

Vi har redan dussintals riksdagsledamöter som anmält sitt intresse och planering av schema pågår.
 
Det första tillfället blir onsdagen den 12 mars då en grupp riksdagsledamöter kommer att ansluta till organisationens lokaler efter voteringen i riksdagen, preliminärt runt 17.30. 
 
Vi kommer då att träffa volontärer och representanter för verksamheten, vi kommer bidra praktiskt med att packa hjälppaket, och även diskutera möjligheter till fortsatt stöd och samarbete. Själv kommer jag att delta vid detta första tillfälle och media är självklart välkomna på besök!

Vi väljer att presentera detta initiativ redan idag på treårsdagen av den ryska fullskaliga militära invasionen 2022.
 
Hälsningar Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)
Initiativtagare
Vice ordförande i riksdagens parlamentariska nätverk för Ukraina
Jan.ericson@riksdagen.se
070-6956828
 
 
Övriga kontaktpersoner:
 
Örjan Lundström, ordförande Caps and Candles for Ukraine
Orjan.lundstrom@gmail.com
070-7797411
 
Khrystyna Hevchuk, volontär, Caps and Candles for Ukraine
073-7790668
 

Sverige står upp för Ukraina

2025-02-24  

Reseberättelser från Sydafrika och Namibia

2025-02-23

Nu har jag gjort klart mina reseberättelser från besöken i Sydafrika och Namibia i början av februari. Det blir två olika reseberättelser. Dels en längre som sammanfattar hela vår resa med alla besök. dels en separat mer utförlig som omfattar endast de privata delarna av besöket, med fokus på det afrikanska djurlivet och vår avslutande privata safari efter den officiella resan. Många bilder och filmer i den senare för den som vill titta.





Översta två bilderna: Jag tillsammans med Sydafrikas talman, samt hela vår delegation tillsmmans med Namibias talman. Under en bild från Taffelberget i Kapstaden samt en bild från vår avslutande privata safari utanför Krugerparken.

 

Sverige har tredubblat försvarsbudgeten på tio år

2025-02-22

Det är av förklarliga skäl mycket debatt just nu om den svenska försvarsbudgeten. Tänkte därför bidra med lite fakta från regeringskansliet över utvecklingen. Sedan perioden 2014-16 fram till 2024 har försvarsbudgeten nästan tredubblats och sedan dagens regering tillträdde 2022 har försvarsanslagen fördubblats fram tills i år. Framöver ökar budgeten ytterligare. Och då är inte dagens diskussioner om behovet av ännu större resurser medräknade. Det mesta tallar ju för ännu större tillskott till försvaret kommande år.

Sverige är för övrigt ett av ganska få Natoländer som i år når Natos mål om försvarssatsningar i procent av BNP. 

I siffrorna nedan ingår inte militära stöd till Ukraina, det som redovisas nedan är endast uppbyggnaden av det svenska försvaret.  




Jag arbetar inte med försvarsfrågorna, det hanteras av andra utskott. Men eftersom finansutskottet hanterar alla frågor om ekonomiska tillskott försöker jag följa hur resonemangen går kring att förstärka försvaret. Den bild jag har är att vi idag tillför de medel som går att omvandla till försvarsförmåga. Det är långa köer för leverans av försvarsmateriel och det tar tid att utbilda nya soldater. Det gör att det inte är alldeles enkelt att väldigt snabbt skapa ett större och effektivare försvar.

Det finns ju många förslag om att Sverige och/eller EU måste bygga upp en större försvarsindustri och det är sannolikt nödvändigt. Jag tror också man skulle behöva höja lönerna för svenska utbildade soldater så de stannar kvar i försvarsmakten och inte söker sig till andra mer välbetalda jobb. Med den lilla numerär vi har av soldater så har vi inte råd att en enda av dem lämnar försvaret.
 

Årsmöte med Tranemomoderaterna

2025-02-21

I går kväll var jag med på det välbesökta årsmötet med Tranemomoderaterna, och efteråt gjorde jag lite nedslag i regeringens politik och om det allvarliga omvärldsläget, både i Ukraina och Mellanöstern. 

När det gäller inrikespolitiken så rullar reformerna fram efterhand, oftast helt oberoende av vad som händer i omvärlden. Tidöavtalet styr processerna och riksdagen tar nya lagar och sätter av resurser enligt den plan som ligger. Jag påminde om att en sjuksköterska idag skulle betala 4.400 kronor mer i skatt varje månad om inte moderaterna hade lyckats få igenom tio jobbskatteavdrag sedan 2006. Jag påminde också om att asylmottagandet 2024 var det lägsta på 50 år. Två illustrationer av att moderat politik gör skillnad. Samtidigt är problemen stora och just nu är det såklart gängkriminaliteten och det osäkra omvärldsläget som är största problemet, och behovet av fortsatt upprustning av försvaret kommer kräva mer resurser. Jag är övertygad om att vi kan klara det utan höjda skatter om vi prioriterar klokt. Jag nämnde exemplet med att vi nu satsar 20 miljarder över ett antal år för att suga upp koldioxid, något som inte ens kommer leda till mätbart minskade globala utsläpp. En totalt meningslös satsning. Dessa 20 miljarder kunde vi lägga på försvaret i stället. Vi skulle också kunna sälja fler statliga bolag, minska biståndet ytterligare och avveckla ett antal myndigheter - då har vi gott om pengar till försvarets utbyggnad. 

Ofta är vi moderater frustrerade över att saker är tröga att förändra, att reformer tar tid och att allt borde gå snabbare, både på riksnivå och ute i kommuner och regioner. Men denna tröghet är en del av demokratin - det är bara diktatorer som kan ta snabba beslut över en natt utan krav på politisk förankring. Det vi kan göra är att försöka effektivisera beslutsfattandet inom ramen för demokratin - exempelvis som regeringen nu gör, snabba på utredningar med heltidsanställda utredare på regeringskansliet som mycket snabbare kan få saker i mål.

Det är roligt att komma ut i kommunerna hemma och uppleva engagemanget för att göra saker bättre. Engagerade moderater jobbar överallt för ett bättre Sverige. Nedan tv har jag sällskap av Niklas Gardewik, kommunstyrelsens moderate vice ordförande. 

   


 

Seminarium och manifestration för Ukraina i Riksdagen

2025-02-20



I dag anordnade talmannen ett seminarium med manifestation för att uppmärksamma treårsdagen av den ryska invasionen av Ukraina 2022. Treårsdagen är ju på måndag den 24/2, men då är många riksdagsledamöter ute i landet på olika manifestationer och därför valde riksdagen att ta detta lite i förskott. Det blev tal av talmannen, utrikesministern och Ukrainas ambassadör, och utskottsordförandena för flera riksdagsutskott berättade om hur riksdagen arbetat med stöden till Ukraina. Vi fick också höra SVT:s urikesreporter Elin Jönsson berätta om sina reportage från fronten och vi fick även intressanta reflektioner från forskaren Emma-Lina Löflund på Totalförsvarets forskningsinstitut.

   

På måndag deltar jag själv vid två manifestationer för Ukraina i Stockholm. Först måndagsrörelsens samling på Norrmalmstorg klockan 12 och sedan den stora manifestationen på Sergels Torg klockan 18 där bland annat Sveriges finansminister kommer att tala. Jag kommer också, i min egenskap av vice ordförande för Riksdagens parlamentariska ukrainanätverk, under måndagen att offentliggöra en ny form av stöd till Ukraina från riksdagens ledamöter.
 

Enig riksdag to beslut om nytt Ukrainastöd

2025-02-19

I dag röstade en enig riksdag om ett nytt stödpaket till Ukraina. Detta tas ur den ram på 25 miljarder per år som tidigare avsatts för ukrainastöd. Riksdagen har beslutat om att låna upp 25 miljarder per år i tre år för stöd till Ukraina. Detta för att inte behöva spara på annat eller ghöja skatten. Sverige har mycket låg statsskuld idag och i ett så här speciellt läge är det rimligt att öka den skuld något. 

Riksdagen står enig, från vänster till höger samtliga åtta partier, bakom både denna upplåning och dagens riksdagsbeslut om att lyfta ytterligare ett antal miljarder från denna ram. Beslutet i riksdagen följdes av applåder från hela riksdagen. 

Jag lade ut denna tweet, och en stund senare följdes det upp av Putins egen mediekanal i Sverige, Fria Tider, som starkt ogillade beslutet ochy kallade det eniga riksdagsbeslutet för en "kupp". Artikeln avslutades med en bild på mitt twitterinlägg. Glad att jag kan ge Fria Tiders läsare en motbild mot den ryska propagandan.

Sluta sprid lögnerna om Ukraina!

2025-02-19

I den högt uppskruvade debatten kring Ukraina sprids nu en mängd felaktiga påståenden.

1. "Ukraina startade kriget mot Ryssland". Detta är så skruvat orimligt att påstå att man saknar ord. Vi vet vem som ockuperade delar av Ukraina 2014, vi vet vilka som beväpnade rebeller i Donbass redan före dess, och vi vet vilka som angrep Ukraina militärt 2022. Det var inte Ukraina som anföll sig själva.

2. "Ryssland angrep Ukraina för att stoppa deras anslutning till Nato". Lögn. Ukraina hade inte ansökt om något medlemskap i vare sig Nato eller EU vare sig 2014 eller 2022. Ryssland angrep ändå.

3. "Ryssland anföll Ukraina för att man kände sig hotade". Efterhanskonstruktion. Vare sig Nato, Ukraina eller någon annan hotade Ryssland eller hade angripit Ryssland.

3."Ukraina borde hålla nyval till presidentposten och parlamentet". Enligt Ukrainas konstitution får inte allmänna val hållas när landet är i krig/undantagstillstånd råder. Förklara gärna hur man ska kunna hålla val mitt under pågående krig när 1/3 av befolkningen är på flykt, inom och utom landet, miljoner väljare är fast i ockuperade områden eller fängslade i Ryssland och vallokalerna är utsatta för beskjutning. Och hur skulle man kunna genomföra en valrörelse? Dessutom har Ryssland flyttat rysk befolkning till många ockuperade områden och drivit bort den ukrainska befolkningen. Vilka ska få rösta?

4. "Ukrainas president har bara stöd av 4% av ukrainarna". Ren lögn, finns inget stöd för detta påstående. I den senaste opinionsmätning som gjorts, av Kievs Sociologiska Institut, är stödet för Zelenskyj ca 54%, alltså något högre än det stöd Trump fick i presidentvalet av amerikanska folket. 

Jag är förvånad över att en del svenskar utan kritisk analys sprider dessa osanningar vidare.
 

Allvarstyngt möte med den moderata riksdagsgruppen

2025-02-18

Dagens gruppmöte med den moderata riksdagsgruppen gästades av statsministern och fokus var givetvis det allvarliga omvärldsläget och osäkerheten kring var vi har USA i allt detta. Statsministern och regeringen står dock stadigt i stormen. Det viktiga nu är att inte rusa iväg med gissningar och alltför vilda spekulationer om vad som kan hända, utan avvakta och se vart allt leder, samtidigt som man har beredskap för olika utfall. Samtidigt måste Sverige ta tillvara sina egna intressen tillsammans med likasinnade länder, rusta vår konkurrenskraft och fortsätta stärka vårt försvar. Och fortsätta stödja Ukraina i både ord och handling. 


 

Möte med oppositionsledare från Belarus

2025-02-18

I dag hade jag möjligheten att vara med vid ett möte i riksdagen med Franac Viacorka som är chefsrådgivare till Belarus legitima och folkvalda ledare Svetlana Tikhanovskaja (som idag lever i exil). Mycket intressant att höra hans syn på läget i regionen, utvecklingen i Belarus och Ukraina.

Jag träffade Franac även vid säkerhetskonferensen i Miami förra våren och mycket har hänt sedan dess. Världen är om möjligt ännu mer komplicerad idag än för bara någon månad sedan, och att hålla löpande kontakt med våra vänner i utsatta länder är viktigt.

Själv lyfte jag frågan om mediasituationen i Belarus. Det finns ett antal oberoende nyhetskanaler, de har reportrar i Belarus, men sänder sina program från grannländerna, ofta Polen eller Litauen. Reportrarna arbetar under ståndigt hot att arresteras och fängslas. När USA kritiserar påstådda brister i yttrandefrihet och pressfrihet i Europa borde de kanske i stället rikta kritiken mot Ryssland och Belarus där det inte finns vare sig pressfrihet eller yttrandefrihet överhuvudtaget. Inom den demokratiska oppositionen i Belarus är besvikelsen över USA:s agerande mycket stor, både för egen del och när det gäller Ukraina. 




 

1938 års misstag får inte upprepas och militära angrepp får inte belönas

2025-02-16

1938 gjordes en av de allvarligaste felbedömningarna i modern tid. Ett antal europeiska ledare inbillade sig att om man bara gav Hitler en bit av Tjeckoslovakien så skulle han vara nöjd och freden skulle vara säkrad. Man offrade Tjeckoslovakiens frihet och territoriella integritet för att man trodde det skulle bevara freden. Vi vet hur det gick, ett år senare angrep Hitler Polen och andra världskriget var ett faktum. 

Jag tänker inte utvärdera de eventuella fredsförhandlingarna om Ukraina innan vi vet vad som händer, men de tongångar som finns från inte minst en del amerikanska företrädare om att "Ukraina måste avstå territorium till Ryssland för fredens skull" ger otäcka känslor av att det finns risk att man nu upprepar 1938 års misstag. Belönar man Ryssland för invasionen så kommer Putin att känna sig helt oförhindrad att angripa fler länder.

Om man belönar ett aggressivt land som invaderat ett grannland, genom att ge angriparen delar av det invaderade landet, så skickar man dessutom en tydlig signal till alla militärt starka länder att militär aggressivitet belönas av omvärlden. Det leder i en förlängning till att tröskeln för att starta nya krig blir lägre och att fler krig kommer att drabba världen. Vi får helt enkelt inte hamna där.

Omvärlden måste orka stå stadigt när någon bryter mot folkrätten och internationell rätt och angriper andra länder militärt. Det måste stå klart för alla länder att om man inte respekterar sina grannars gränser så kommer omvärlden inte att tolerera det, utan straffa angriparen hårt. Det är så man skapar långsiktig fred och minimerar antalet krig. Oenigheter mellan länder ska lösas vid förhandlingsbordet och aldrig militärt.

Detta synsätt måste man ha med sig under de kommande eventuella förhandlingarna om fred i Ukraina. Utgångspunkten måste vara att Ryssland lämnar alla ockuperade delar av Ukraina och respekterar deras internationellt erkända gränser (erkända även av Ryssland).  Ryssland kan inte tillåtas ta över territorium från Ukraina. Den enda möjliga kompromissen vore väl i så fall att låta Krim, samt områdena kring Donetsk och Luhansk bli självstyrande delar inom Ukrainas gränser, eller eventuellt bli helt självständiga stater. Alla övriga ockuperade delar måste återgå till Ukraina. Dessutom måste Ryssland finansiera återuppbyggnaden av de områden man förstört och betala krigsskadestånd till Ukraina, lämpligen finansierat genom frusna ryska tillgångar i Europa.

Om inte detta accepteras av Ryssland bör USA, Europa och Nato inte vika ned sig utan engagera sig hårdare i Ukraina och tvinga ryssarna att lämna landet genom att öka stödet till Ukraina och öka pressen mot Ryssland. Exakt hur detta skulle utformas är en annan fråga, men det saknas inte kreativa ideer. Det finns många alternativ om Europa och USA verkligen vill vara tydliga mot Ryssland. Alla vägar är bättre än att upprepa 1938 års misstag igen. Och alla vägar är värda att pröva för att visa att den demokratiska omvärlden aldrig kommer acceptera nya angreppskrig utan kommer agera med kraft mot angriparen.


 

Korruptionen fortsätter öka, både i Sverige och i EU

2025-02-15

Sverige har länge ansetts vara ett av världens minst korrupta länder. Men den senaste mätningen från Transparency International visar en fortsatt oroande utveckling – Sveriges poäng i korruptionsindexet har sjunkit från 89 poäng år 2015 till 80 poäng 2024 på den hundragradiga skalan. Det är den lägsta nivån för Sverige sedan mätningarna började. Sverige ligger på en tiondeplats i världen och en åttondeplats i EU i den nya rankingen.  

Danmark är världens minst korrupta land, följt av Finland och Singapore. Intressant att se att Ukraina ligger på plats 105 medan Ryssland återfinns på plats 154. Inom EU är Ungern nu det mest korrupta landet, följt av Bulgarien. Många europeiska länder backar, exempelvis Norge. Genomsnittspoängen för EU-länderna har sjunkit för tredje året i rad.

I sammanhanget kan man ju också påminna om att felen i EU:s budget är de största på tio år enligt EU:s revisionsrätt. Detta kombinerat med ökad korruption inom EU stärker självklart den svenska positionen att en svällande EU-budget och nya upplånade fonder ökar risken för mer korruption och ännu större fel i EU-budgeten.  

Här en länk till hela mätningen från Transparency International, och här kan man se utvecklingen för samtliga länder.

Vad gäller Sverige anser organisationen som gjort undersökningen att den organiserade brottsligheten med utpressning och infiltration och annan otillåten påverkan av centrala samhällsfunktioner är de stora problemen, liksom omfattande välfärdsbrottslighet. Även den offentliga upphandlingen pekas ut som ett allvarligt riskområde.

Samtidigt uppmärksammas regeringens handlingsplan mot korruption. " Vi har under flera år pekat på den tydligt negativa utvecklingen och trenden har ännu inte brutits. Vi välkomnar därför regeringens nya och mer ambitiösa handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan - riskerna med och arbetet mot korruption är något som nu är tydligare på agendan inom offentlig sektor" säger Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, i ett uttalande.

Finbesök i riksdagen - Markmoderaterna hälsade på

2025-02-14

I dag hade jag fint besök i riksdagen - delar av Markmoderaternas styrelse och ett antal lokala kommunpolitiker hälsade på mig i riksdagen, och fick en ordentligt rundtur i huset. Kul med besök från hemmaplan.


 

Det ljusnar i ekonomin 

2025-02-14

Nu sänker vi skatten igen - lägsta skattetrycket sedan 1970 

2025-02-13

I dag har vi denna debattartikel i Borås Tidning:

Kampen mot inflationen är vunnen och skattetrycket är det lägsta på 50 år.

Nu träder regeringens senaste skattesänkningar i kraft - reformer med fokus på att stödja såväl hushållen som näringslivet, och att bygga Sverige starkare på nytt, skriver moderater.

En snabbt sjunkande inflation minskar den ekonomiska pressen på hushållen. Nu kommer fler lättnader i och med regeringens budget, med ekonomiska reformer för omkring 60 miljarder kronor. Av dessa är nästan hälften skattesänkningar som ger mer pengar i plånboken för hushållen.

Moderaterna fortsätter arbetet med att återupprätta arbetslinjen, samtidigt som hushållens köpkraft stärks. Det ska löna sig mer att arbeta. Därför införs ett nytt förstärkt jobbskatteavdrag där alla som tjänar över 16 000 kronor i månaden får sänkt skatt. En medianlöntagare får behålla över 3 600 kronor per år.

För en sjuksköterska blir det en skattesänkning på nästan 4 500 kronor per år. En barnfamilj med två vuxna kan räkna med att få behålla ytterligare 9 000 kronor per år, något som stärker hushållens ekonomi, skapar trygghet i en tid av ekonomisk oro och bidrar till ekonomisk tillväxt.

Den moderatledda regeringen ser inte bara till att hushållen får mer pengar i plånboken, utan gör också sparande mer lönsamt. Vi sänker skatten på investeringssparkonto (ISK) och gör de första 150 000 kronorna i sparande helt skattefria, en gräns som höjs till 300 000 kronor år 2026. Genom stärkt privat sparande skapar vi långsiktig ekonomisk trygghet för hushåll och individer, med förbättrade möjligheter att spara ihop till en buffert eller kontantinsats för den första bostaden.

Det ska löna sig att ha arbetat, och därför sänker regeringen skatten även för pensionärer. I snitt blir sänkningen 1 400 kronor per år, och dessutom höjs inkomstpensionen med 4 procent.

Vi gör det också lättare att få vardagsekonomin att gå ihop genom skattesänkningar på bensin och diesel. Flygskatten slopas, en viktig reform som ökar rörligheten och stärker lokalt näringsliv, speciellt på glesbygden genom utökade möjligheter till turism.

Med en effektiv finanspolitik har den moderatledda regeringen fått bukt på inflationen, och genom betydande skattesänkningar kan vi bidra till ökad ekonomisk tillväxt. Det har betydelse vem det är som styr, och tack vare dessa reformer kan vi fortsätta bygga upp den svenska ekonomin. Med ökade incitament för både arbete och sparande skapar vi tillsammans ett starkare Sverige - för alla.

Boriana Åberg (M), riksdagsledamot, skatteutskottet
Jan Ericson (M), riksdagsledamot finansutskottet
Ulrik Nilsson (M), riksdagsledamot konstitutionsutskottet
 

Vapenfrågan har två sidor - och måste hanteras med omdöme 

2025-02-11

Massmordet efter skjutningen i Örebro har redan fått politiska följder. Alla de fyra partierna i regeringsunderlaget är splittrade och tonläget är delvis ganska högt. Och våra mailboxar i riksdagen fylls av protestmail från vapenägare som tycker de utpekas på ett orimligt sätt.

Själv sitter jag mitt i detta och försöker hålla huvudet kallt och hantera frågan på ett balanserat sätt.

Min egen kunskap om olika vapentyper är begränsad, jag är vare sig jägare eller sportskytt, och har inte använt något vapen sedan jag gjorde lumpen på 1980-talet, bortsett från något enstaka försök att pricka rätt med luftgevär. Jag försöker se frågan så objektivt jag kan. 

På ena sidan i debatten finns vapenägarna som upplever att de under lång tid betraktats med misstro och drabbats av allt mer byråkrati och orimliga regler i frågor som rör vapen och användning av dessa. Detta trots att de flesta vapenägare är extremt skötsamma eftersom de annars riskerar att bli av med sina vapenlicenser.

På andra sidan i debatten finns en orolig allmänhet som "vill se krafttag" från politiken mot det som upplevs som orimligt farliga vapen som riskerar att hamna i händerna på svårt psykiskt sjuka personer eller andra som inte bör ha tillstånd att bära vapen. Det är ett faktum att halvautomatiska vapen använts vid masskjutningar i andra länder och det är inte konstigt att fokus hamnat på just dessa vapen även om det inte verkar ha använts just vid massmorden i Örebro.

Man kan ju först konstatera att inga handeldvapen dödar någon av sig själva - det krävs att någon avfyrar vapnet. Av detta kan man dra slutsatsen att fokus borde ligga mer på personen som hanterar vapnet än vapnet i sig. Vi skulle därför behöva en större diskussion om hur vi effektivare hindrar svårt psykiskt sjuka personer, eller personer med missbruksproblem eller allvarliga demenssjukdomar att använda vapen. Man kan också konstatera att många vapen som används vid mord, gänguppgörelser eller terrorbrott är illegala vapen som ingen vapenlagstiftning rår på. Även om mördaren i Örebro verkar ha använt vapen med licens är det illegala vapen är det absolut största problemet idag - inte legala vapenägares vapen.

Det finns idag inget konkret förslag om att förbjuda något visst vapen, bara uttalanden från regeringsunderlagets fyra partier om att man vill minska tillgången på denna typ av vapen. Om man ändå ska förbjuda vissa vapentyper sägs det att dessa vapen ska konfiskeras mot ersättning. Som jurist känner jag viss osäkerhet i om detta verkligen är förenligt med grundlagen? Det är i så fall rimligare att förbjuda framtida försäljning av denna typ av vapen till privatpersoner, men att de som redan äger ett sådant vapen och har licens på det ska få behålla det. Jag tycker också man borde kunna överväga undantag för skytteklubbar på villkor att vapnen aldrig lämnar skytteklubbens lokal. Skytterörelsen har använt denna typ av vapen i decennier utan några problem.

Jag tycker också att man måste presentera en helhet i vapenlagstiftningen. Både moderaterna och andra partier lovade i valrörelsen att underlätta för vapenägarna och ta bort orimliga detaljregler. Och vallöften ska hållas. Om man ska förbjuda vissa vapentyper bör man samtidigt se till att leverera alla de förbättringar för vapenägarna som utlovades i valrörelsen. På detta sätt får man då en rimlig helhet. Detta är den linje jag själv kommer driva på för tillsammans med många moderata kolleger i riksdagsgruppen. 

Det är inte läge att i affekt någon vecka efter en katastrofal masskjutning med många dödsoffer ta beslut i viktiga vapenfrågor, inte heller att ägna sig åt politisk pajkastning (vilket vi tyvärr ser från oppositionen). Detta är en så viktig fråga att den förtjänar noggrannhet och respekt både för de legala vapenägarna och en orolig allmänhet. 
 

Massmordet i Örebro väcker många frågor 

2025-02-05

Jag försöker följa nyhetesbevakningen om det fruktansvärda massmordet igår på ett Komvux/Vuxenutbildningscenter i Örebro på avstånd från Sydafrika och Namibia. En katastrof som berör så många och som sannolikt krossat ett antal familjer.

Det som hänt väcker så många frågor, både vad gäller motiv och hur denne gärningsman med uppenbara psykiska problem kunnat ha ett flertal legala vapen i sin ägo. Jag hoppas att politikerna nu inte kommer använda dena tragiska händelse för sedvanlig pajkastning mot regeringen och snabba populistiska förslag, och att människor som skriver i sociala medier inte gissar en massa eller sprider obekräftade rykten om det som hänt. Låt polisen göra sitt jobb och dra slutsatserna är utredningen är klar!

Denna typ av masskjutningar är tyvärr inte helt ovanliga globalt sett, och Sverige har väl snarast varit ganska förskonade jämfört med en del andra länder. Detta är en helt annan typ av våld än den gängkriminalitet vi upplever. Dessa två typer av våld har olika orksaker och måste förebyggas på olika sätt. Det är nu tid för eftertanke och medmänsklighet med de drabbade. De politiska slutsatserna får dras senare.

Det som hänt väcker uppmärksamhet även utomlands. Vid dagens invigning av det nya arbetsåret i Namibias parlament var vår lilla delegation inbjudna som hedersgäster, och efter att talmannen hälsat oss välkomna uttryckte han parlamentets beklagande över det som hänt. Vi träffade också vice utrikesministern i Namibia och hon inledde vårt möte med en tyst minut för offren i Örebro. Jag tror många utomlands förvånas över att en sådan händelse kan inträffa i Sverige som ofta setts som ett lugnt och fredligt land. Tyvärr är det ju inte längre riktigt så, och det är en av politikens absolut viktigaste saker att hantera.
 

Kommande vecka befinner jag mig i Sydafrika och Namibia 

2025-02-01

Den kommande veckan befinner jag mig i Sydafrika och Namibia för möten med parlamentariker och besök i parlamenten i Kapstaden respektive Windhoek. Vi är bland annat inbjudna som hedersgäster när Namibias parlament öppnas efter sitt jul och nyårsuppehåll.Vi kommer även att träffa svenska företag och representanter för Business Sweden och delta i ett gruvseminarium i Kapstaden som arrangeras av EU-kommissionen.

Jag kommer under veckan att vara mycket sporadiskt uppkopplad här, men återkommer med sedvanlig reseberättelse när jag kommit hem.

Kampen mot gängkriminaliteten kräver uthålligt arbete 

2025-01-31

Den senaste tidens allvarliga och dramatiska händelser i form av mordförsök, mord, bombdåd, utpressning mot företagare är i praktiken att betrakta som inhemsk terorism, även om den delvis har koppling till andra länder. Statsministern konstaterade idag vid en presskonferens att vi uppenbarligen inte har kontroll över våldsvågen. Han meddelade också att lagförslaget om att ge polisen möjlighet till hemlig avlyssning även av minderåriga under 15 år ska tidigareläggas och börja gälla redan i höst. Detta är en viktig åtgärd för att komma åt de "beställare" som idag utnyttjar barn för att begå grova brott.

I dag tog riksdagen också beslut om ändringar i rättegångsbalkken mm för att ge brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter att använda biometri, bland annat DNA, för att klara upp fler brott och ställa fler gärningsmän inför rätta. Detta är bara ett beslut i en mycket lång rad av lagändringar vi tagit på rättsområdet sedan valet 2022 för att komma åt den grova kriminaliteten. Utöver skärpta lagregler har vi storsatsat på polisen och kriminalvården, och vi kommer också förändra hela hanteringen av ungdomar i riskzonen genom att göra om systemet med SIS/HVB-hem och skilja kriminella unga från andra ungdomar med problem. kriminella unga ska avtjäna straff i särskilda ungdomsfängelser där fokus ligger på utbildniung och fostran för att få dem att växa upp som laglydiga medborgare. Vi skärper också upp massor av lagar inom migrationspolitiken, både för att minska asylinvandringen och ändra regler om medborgarskap, utvisning mm.

Man kan absolut önska att det gick snabbare att skärpa lagar, men vi har en grundlag och ett utredningskrav inför ny lagstiftning. Regeringen arbetar på så snabbt det bara går, vi har kortat ned utredningstider och det kommer nya lagförslag efterhand. Det som gäller nu är uthållighet. Förra året såg vi hur de gängrelaterade morden minskade kraftigt, och nu har vi nya problem att hantera. Statsministern och andra ledande moderater sa redan före valet att det kommer ta många år att vända detta. Bakslag får inte skapa uppgivenhet, och politisk pajkastning är knappast det som behövs nu. 

Det tråkiga är att oppositionen gång på gång spjärnar emot. Argumenten har omväxlande handlat om att åtgärderna är för kraftfulla, att rättssäkerheten hotas, att integriteten kränks eller att förslagen är främlingsfientliga eller rasistiska.  Några exempel:
* Anonyma vittnen som kompletterande bevisning - V och MP röstade nej "av rättsäkerhetsskäl".
* Visitationszoner - C och V sa nej, S var starkt kritiska och kallade förslaget "tragiskt"
* Slopad straffrabatt för unga kriminella - Mp och V sa nej
* Längre straff för vapenbrott - V och MP röstade nej
* Ökad kameraövervakning - MP, V och C har hela tiden varit emot
* Utökad användning av hemliga tvångsmedel - S, V och MP har varit kritiska
* Hårdare tag mot illegala migranter i gängen och utvisning av gängkriminella - MP och V sa nej
* Bättre verktyg för att komma åt gängens pengar - V, MP och C kritiska och tycker det hotar rättssäkerheten för de misstänkta  
* Tydligare visitationsrätt i skolorna - MP och V röstade nej
* Strängare regler för LVU så att unga gängkriminella kan hållas borta från gängen - V och MP sa nej
* Skärpta regler för att kunna utvisa gängkriminella - S, MP och V säger nej
* Indraget medborgarskap för gängkriminella med dubbla medborgarskap - S, MP, C och V säger nej

En bra illustration är Socialdemokraternas omsvängning när det gäller visitationszoner. För mindre än ett år sedan var man starkt kritisk till visitationszoner och kallade förslaget "tragiskt". I går gick man ut och krävde att hela södra Stockholm ska göras till visitationszon.



Att inbilla sig att en mycket splittrad opposition under ledning av ett S-parti som inte själva vet vad de vill skulle göra ett bättre och snabbare jobb är dessutom naivt. Det finns all anledning att påminna om Socialdemokraternas egna insatser på området och den aningslöshet som genomsyrar deras politik. Redan 2017 hävdade den dåvarande justitieministern Morgan Johansson (S) att man var på väg att knäcka den organiserade brottsligheten 


 

Straffmyndighetsåldern borde snarast sänkas ännu lägre

2025-01-29

Den senaste tidens dramatiska utveckling med en lång rad bombattentat som enligt polisen verkar handla om rena maffiametoder för utpressning mot näringsidkare, snarare än gänguppgörelser, visar att regeringens hårda tag mot den grova kriminaliteten behövs. Det visar också att det behövs mera. Detta är en form av inhemsk terrorism, som bedrivas av kända kriminella nätverk som nu verkar ha allierat sig med mc-gäng. Delvis verkar denna kriminalitet också koppling till andra länder, bland annat Turkiet och Spanien, där olika gängledare gömmer sig undan rättvisan och styr nätverk på distans. Till sin hjälp lockar man allt fler yngre som utför bombdåd och andra brott.

Gårdagens presentation av utredningen om sänkt straffrättsålder var en besvikelse. Utredarens förslag att på försök sänka straffrättsåldern till 14 år och dessutom endast för vissa grövre brott räcker inte. Jag tror inte heller vår justitieminister var nöjd med utredningens slutsatser. Många glömmer dock att regeringen inte på något sätt är bunden av vad en utredning föreslår, man kan gå längre om man vill. Och nu ska ju utredningen ut på sedvanlig remiss, och sedan får man ju utvärdera remissvaren.

Personligen anser jag att sänkt straffrättsålder till 14 år borde gälla alla brott, och det behövs ingen tillfällig lagstiftning, utan den bör vara permanent. Behövs det kan man ändå ändra lagen senare. För egen del tycker jag i så fall snarare att man kunde diskutera ännu lägre ålder. Det finns ett antal länder i Europa med straffrättsålder på 13 år och rent av 12 år, och jag tycker vi i vart fall kunde överväga 13 år. Då är man tonåring, börjar högstadiet och betraktas inte längre som ett barn utan som en ungdom. Att tidigt visa unga människor att brott medför konsekvenser är att förebygga brott. 

Straffen för unga människor måste såklart anpassas efter ålder. Det är därför regeringen beslutat om att vi ska ha särskilda fängelser för unga där man kombinerar straff med uppfostran och studier. Unga kriminella ska självklart inte vistas på fängelser med vuxna kriminella, de ska få stöd och hjälp att fostras till normala vettiga människor. Ju yngre de dömda är, desto viktigare att kombinera straff med skola och socialt stöd. Skulle straffrättsåldern sänkas till 14 år (eller gärna 13 år) ställs det väldigt höga krav på hur ungdomarna behandlas efter en dom. Dagens SIS-hem/HVB-hem och liknande sociala katastrofexperiment fungerar bevisligen inte, det behövs något nytt.

Poängen med att döma yngre brottslingar är inte bara att ge tidiga reaktioner mot unga som hamnat snett. det handlar också om att slå undan benen på de kriminella gängens användning av yngre för att utföra mord, bombdåd och liknande. Att man använder unga beror ju bland annat just på att yngre slipper straff och att de då ofta kan användas igen eftersom den så kallade "vården inom socialtjänsten" tyvärr inte altför sällan innebär inlåsning, utan att man kan avvika för att begå nya brott. 

Jag öär helt övertygad om att regeringen känner ett starkt stöd från svenska folket att gå längre än vad utredningen föreslår. De vänsteraktivister och media som hela tiden försöker kasta grus i maskineriet ska man inte bry sig så mycket om. De lever kvar i sin gamla syn att fler ungdomsgårdar stoppar den grova kriminaliteten. Man tycker ju att de borde omprövat sin ståndpunkt nu med tanke på att vi aldrig haft så många ungdomsgårdar och samtidigt aldrig haft så mycket grov kriminalitet. 

En dag kommer insikten att koldioxidinfångning är bortkastade pengar

2025-01-28

Äldre inlägg hittar du i arkivet. Klicka på rutan längst upp till höger!