Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!
Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra)


Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt!

Jag blev politiskt aktiv 1998. Under åren 2002 till 2006 var jag gruppledare för moderaterna och för den styrande majoriteten i Marks kommun. Vid valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag, och i valet 2010 fick jag förnyat förtroende som riksdagsledamot. Jag är idag ledamot av utbildningsutskottet och ersättare i socialförsäkringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Du hittar det mesta om mig och mitt arbete i riksdagen via länkarna överst på sidan.

På min blogg kommenterar jag riksdagsarbetet, rikspolitiken och lokala frågor som rör Sjuhärad och min hemkommun Mark. Och en hel del annat. I bloggarkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade såväl månadsvis som efter ämnesområden.


OBS! Jag har nytt mobiltelefonnummer: 070-6956828








Välkommen till bloggen!

Äldre blogginlägg, uppdelade efter månad och efter ämnesområden, hittar du i bloggarkivet.

Totalt 4.124 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 13/1 2012)

Nej, rekordkylan är inte heller något bevis i klimatdebatten

2012-02-05

I december var det ovanligt milt väder, i vart fall jämfört med de senaste årens decemberkyla och decembersnö. Detta påstods av vissa vara ett bevis i klimatdebatten på att det blir varmare, trots att meteorologerna var tydliga med att anledningen snarare var normala variationer i vädret. En enskild varm vintermånad är inte något bevis alls på förändrat klimat, det krävs många års statistiska förändringar för att man ska kunna se en vetenskapligt säker trend.

Nu har temperaturen svängt åt andra hållet. I Horn i Östergötland var det 28,2 minusgrader häromdagen och även Västervik hade i natt ner mot 28 minusgrader, vilket enligt uppgift var den lägsta temperatur som uppmätts där. Och på SMHI:s hemsida framgår att i Kvikkjokk i Lappland sattes köldrekord den 3 februari, då var det minus 42,7 grader, vilket är en tiondels grad kallare än vad vi hade i Sverige någon gång under de två föregående mycket kalla vintrarna, och den lägsta temperaturen i Sverige överhuvudtaget på elva år. För Kvikkjokks del är det den lägsta temperaturen sedan år 1918 och den lägsta överhuvudtaget för månaden februari sedan mätningar startade där år 1888.

De senaste dagarna har det snöat både i Algeriet och på Mallorca, och i östra och södra Europa inträffar massor av dödsfall till följd av den ovanligt starka kylan. I Danmark uppmättes i natt minus 23,1 grader på Nordfyn, vilket är den lägsta uppmätta februaritemperaturen på 26 år.

De nya köldrekorden kommer troligen att användas som argument mot att klimatet blir varmare. Men tyvärr, en riktigt kall vintermånad är inte heller något bevis i detta avseende. Fortfarande stiger temperaturen på jorden, sakta men säkert, i vart fall om man tar del av den svenska statistiken för de senaste 150 åren. Temperaturuppgången har varit ca 1,5 grad på 150 år, dvs 1 grad per 100 år. Av statistiken tycker jag det är väldigt svårt att se något som tyder på vare sig snabbt accelererande uppvärmning eller att den långsamma uppvärmningen upphört, i vart fall när man tittar på de långa mätserierna för Sverige (som jag tidigare visat på bloggen, exempelvis den 29 december 2011.) Den enda slutsats jag tycker man kan dra är att väldigt milda perioder och väldigt kalla perioder inte alls är särskilt extremt utan väldigt normalt sett över lite längre tid.

Lördagsbesök i den "sociala ekonomin"

2012-02-04



I dag har jag tillbringat några timmar på Kvibergs Marknad i Göteborg. Marknaden håller till i tre långa K-märkta gamla stallängor som tidigare användes på regementet. Politiskt i Göteborg har man diskuterat fram och tillbaka om marknaden ska stängas, och marknadens framtid är osäker, även om den tydligen frå finans kvar tills vidare. Varje helg sägs marknaden besökas av 10.000-15.000 personer. 250 fasta småföretagare finns på marknaden samt en massa tillfälliga försäljare. I debatten har det hävdats att marknaden omsätter stora volymer av stöldgods och smuggelgods, och där det mesta som omsätts tillhör den svarta sektorn. Förespråkarna hävdar att marknaden tvärtom är en viktig del av en så kallad "social ekonomi" där många med låg inkomst eller personer i utanförskap från invandrarområdena i förorterna kan få en meningsfull tillvaro och dessutom tjäna pengar som i många fall försörjer familjer som annars skulle tvingas leva på försörjningsstöd. Efter mitt besök känns det som om båda bilderna kan stämma.



Det är lätt att konstatera att Kvibergs Marknad till i vart fall en stor del tillhör den svarta sektorn. Jag såg en enda kassaapparat (!) och det var i cafeet. I övrigt såg jag endast kontantaffärer, med sedlar rakt ned i fickan. Ute mellan husen såldes kläder, och när jag frågade en försäljare hur han kunde sälja nya underkläder och strumpor så billigt svarade han att "vi behöver ju inte ta ut nån moms vet du, detta är en marknad vet du, och då låter vi kunderna köpa billigt i stället". Svaret talar för sig själv. Trots Skatteverkets information på anslagstavlorna tror jag inte det kommer in många kronor i moms och skatt. På marknaden finns exempelvis tre frisörsalonger där det var full fart idag. En klippning kostar 60-80 kronor. Svårt att klara sig på om man ska betala moms, sociala avgifter och skatt.



På marknaden säljs även mat, uppenbarligen utan någon större kontroll av hälsovårdsmyndigheterna. Man hanterar färskt kött i lokaler som jag knappast trodde fanns i Sverige. Och priserna ligger även här på en märkligt låg nivå. Det samma gäller elektronik, mobiltelefoner, bildäck, verktyg och redskap, bärbara datorer, märkeskläder, klockor och en massa annat. I vissa fall kändes det uppenbart misstänkt att varor inte anskaffats den rätta vägen med tanke på att försäljningspriset var rent ut sagt löjligt lågt. Jag såg samtidigt små verkstäder, syateljeer och andra butiker där man uppenbarligen sålde begagnade saker. Det var den positiva sidan - man återvinner och återanvänder mycket som annars skulle hamna på tippen, och reparerar saker som annars skulle slängas. Nästan alla som sålde varor eller tjänster var av utländsk härkomst, liksom den absolut övervägande delen av kunderna.

Social ekonomi brukar betecknas som småskalighet och ibland som skattefria zoner. Och det säger sig själv att utan skatter och moms är det lättare att leva på handel och tjänster. Men det är ju å andra sidan inget nytt spännande experiment, svartarbete och svarta affärer är inget nytt i Sverige. Jag har ingen direkt uppfattning om Kvibergs Marknad ska få vara kvar, men det kändes lite otrevligt att ha en så stark känsla av att mycket av varorna var stöldgods eller smuggelgods och att det mesta verkade vara en svart verksamhet. Men det var ett spännande besök.

SFI-turnén fortsatte till Halmstad och Varberg

2012-02-03



I dag har jag besökt SFI-utbildningarna i Halmstad och Varberg tillsammans med två moderata riksdagskollegor från Halland, Jenny Pettersson och Michael Svensson.

I Halmstad (vänstra bilden) drivs verksamheten i kommunal regi, under en samlad förvaltning för gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknad. I Halmstad var det mest slående intrycket den flitiga användningen av datorer i SFI-undervisningen, och de andra tekniska hjälpmedel som användes, exempelvis smartboards. Alla elever arbetade i sin egen takt under ledning av lärare som gick runt i klassrummet. Man var också framgångsrika med att erbjuda SFI-eleverna språkpraktik på 8-10 veckor ute i olika verksamheter eller på företag. Ungefär 25% av eleverna kan erbjudas detta. Man bedriver även yrkesinriktad SFI mot vård och omsorg eller handel för intresserade elever. För elever som går framåt snabbt i sin svenskainlärning finns ett snabbspår i samarbete med högskolan.

I Varberg (högra bilden) är SFI-verksamheten sedan 2002 i sin helhet utlagd på extern anordnare, som får uppdraget fyra år i taget. Just nu är det Humanus Utbildning, ägt av Studieförbundet Vuxenskolan, som driver verksamheten på uppdrag av kommunen. Man påpekade särskilt att man endast använde behöriga lärare i undervisningen, och att man även där använder IT som hjälpmedel i undervisningen.

Gemensamt för både Halmstad och Varberg är att man har en mycket liten andel flyktingar/asylsökande bland sina elever, och många av eleverna har relativt lång utbildning eller arbetslivserfarenhet. Många är arbetskraftsinvandrare, eller "kärleksinvandrare", vilket gör det lättare att snabbt lära sig svenska. Mycket få är analfabeter. Genomströmningshastigheten är betydligt snabbare än genomsnittet i riket. I Varberg hade 37% av eleverna som studerar SFI dagtid något slags arbete, och för de elever som läser på kvällstid har alla jobb. Även i Halmstad var det många elever som arbetade. Den samlade bilden var att invandrare har betydligt lättare både att få arbete och lära sig svenska i dessa båda Hallandskommuner än i exempelvis Göteborg eller Borås där det är väldigt många flyktingar och asylsökande bland SFI-eleverna. Stämningen bland både lärare och elever var uppseendeväckande god i båda Halmstad och Varberg, och jag fick med mig en massa bra tankar och idéer kring SFI som jag tar med mig till Stockholm. En sak är slående och det är att förutsättningarna för en bra SFI-undervisning varierar kraftigt mellan olika kommuner, och det skiljer också oväntat mycket när det gäller hur man organiserat utbildningarna i olika kommuner. Samtidigt har de nationella proven och ökade nationella krav på likvärdighet ändå gjort att skillnaderna minskat jämfört med hur det var tidigare.

Sverige behöver riskkapitalister

2012-02-03

Diskussionen runt några få privata företag som driver skolor eller äldreomsorg, och som skatteplanerar och för ut hundratals miljoner ur Sverige till skatteparadis, har skapat en märklig bild av riskkapitalister. I dag verkar ordet "riskkapitalist" i media närmast beteckna en blandning av skattebrottsling och grovt kriminell person. Det är en mycket olycklig utveckling i ett land där det stora problemet snarare är en brist på riskkapital.

Visst finns det oseriösa riskkapitalister, precis som det finns oseriösa företagare i övrigt. Och visst förekommer agressiv skatteplanering som sticker i ögonen på alla oss skattabetalare, och där lagregleringen behöver skärpas - vilket regeringen också utlovat. Men detta är inte detsamma som att vi till varje pris ska motarbeta riskkapitalister. Tvärtom är riskkapitalister ofta en förutsättning för att företag ska kunna få kapital för att växa, utvecklas och anställa fler. Detta gäller givetvis även verksamheter inom utbildning, vård och omsorg som kan vara värdefulla komplement till den offentligt drivna verksamheten.

Detta är något att begrunda för alla som lyssnar på dagens riksdagsdebatt om riskkapitalbolag i den skattefinansierade välfärden. Allt är inte så svart eller vitt som det ibland låter i samhällsdebatten. Vi ska ha tydliga regler för riskkapitalbolag i välfärden så vi får full valuta för våra skattepengar, och vi behöver skärpta skatteregler för alla företag så skatten på eventuella vinster betalas i Sverige. Men det är inte detsamma som att försöka jaga bort riskkapitalbolagen från landet.

Dags för fortsättning på min SFI-turné

2012-02-03

Pressmeddelande 2012-02-03

Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828


Moderaterna söker svar på SFI:s utmaningar

Riksdagsledamöterna Jan Ericson från Ubbhult, Jenny Petersson från Halmstad och Michael Svensson från Falkenberg ska träffa lärare och elever på SFI i Halmstad och Varberg för att lyssna på deras tankar och idéer om hur deras utbildning ska kunna bli bättre.

"SFI har alltid fått utstå en massa kritik i media och från politiker nu försöker vi använda en lyssnade metod för att hitta framtidens lösningar", säger Jan Ericson som sitter i utbildningsutskottet och ansvarar för SFI-frågor i riksdagen.

Jan Ericson har tidigare varit och besökt SFI-utbildningar i Uddevalla, Stenungsund och Borås och nu har han bjudit med kollegorna från Halland för att följa med till Halmstad och Varberg.

"Det har gjorts stora förändringar kring hur man bemöter invandrare när de kommer till Sverige sedan Alliansregeringen tillträdde. Nu är signalen att man så fort som möjligt ska få ett jobb så att man kommer in i samhället. Näst efter att få ett jobb är språket det viktigaste för att undvika utanförskap", säger Jenny Peterson som sitter i arbetsmarknadsutskottet.

"Vi ska vara självkritiska och noga följa upp de reformer som regeringen har gjort. Vi kan inte tro att alla problem är lösta bara för att vi har fattat ett beslut i riksdagen", säger Michael Svensson som också sitter i utbildningsutskottet.

Var: SFI Halmstad – Skånegatan 59, SFI Varberg - Brunnsbergsvägen 5 (ABF:lokaler)
När: Fredag den 3 februari. Halmstad 09.00-12.00 och Varberg 13.30-16.00
Kontakt: Jan Ericson – 070 695 68 28, Jenny Petersson – 073 151 86 21

Svenska riksdagen flitigast i EU på att ifrågasätta EU-beslut

2012-02-02

I ett nyhetsbrev från Europaportalen.se finns nedanstående belysande artikel som visar att den svenska riksdagen är den mest sunt EU-kritiska i hela EU. Det är nämligen den svenska riksdagen som oftast ifrågasätter klåfingriga EU-beslut som vi anser strida på Subsidiaritetsprincipen. Extra glädjande är att Sveriges Riksdag ofta är eniga i dessa frågor. Man kan också konstatera att Lissabonfördraget ger mer makt till de nationella parlamenten, precis som jag påpekade på bloggen när fördraget diskuterades. Däremot är det trist att inte andra nationella parlament i Europa tar sitt ansvar och ifrågasätter olämplig klåfingrighet från EU.

"Sverige är ett av de länderna i EU som klagar mest på att EU-kommissionen lägger sig i nationella frågor.

EU:s stora regelbok, Lissabonfördraget, ger nationella parlament rätten att åberopa den så kallade subsidiaritetsprincipen om de tycker att lagförslag från EU-kommissionen inkräktar på områden som landet självt bör styra över.

Subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Under 2011 skickade riksdagen tillbaka tio lagförslag till Bryssel med motiveringen att de strider mot subsidiaritetsprincipen. En markant höjning från 2010 då tre förslag fick samma stämpel.

I går onsdag lades ytterligare två ärenden till högen. Riksdagen ansåg att två EU-förslag bryter mot närhetsprincipen. Dels ett förslag för att främja exporten för små och medelstora företag, dels ett förslag om tillgänglighet till offentlig information.

Sverige är därmed ett av EU-länderna som åberopar principen allra mest, oftast i sällskap med Polen. "Att riksdagen reser invändningar kan ju ha att göra med att man faktiskt ser detta som att användbart instrument som det är värt att lägga tid och kraft på. Man kan tänka sig att vissa parlament inte tar det här på fullt allvar", säger Fredrik Langdal, forskare på Svenska institutet för europapolitiska studier till Europaportalen.

Från riksdagen bekräftas att alla EU-förslag genomgår en granskning om de strider mot subsidiaritetsprincipen. "Granskningen är obligatorisk och sker per automatik, säger Jakob Nyström, kammarhandläggare i riksdagen, till Europaportalen.

Riksdagens konstitutionsutskott KU har gjort en utredning av EU-förslagen och kom fram till att en tredjedel av dem “saknar eller har bristfälliga motiveringar”. KU menar vidare att “ofullständiga eller uteblivna motiveringar utgör en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess”.

Om minst tio nationella parlament åberopar subsidiaritetsprincipen om samma förslag måste EU-kommissionen se över det. Så många parlament har ännu inte kunnat ena sig för att tvinga fram en översyn."

Problemet med oskäliga gatukostnadsavgifter sprider sig

2012-02-02

Den senaste tiden har jag haft kontakt med villaägare i både Landvetter och Partille som säger sig ha drabbats av kommunernas planer på att ta ut mycket höga gatukostnadsavgifter från befintliga fastigheter i samband med exploatering för nya bostadsområden. Det handlar om hundratusentals kronor per fastighet. Ärendena har en sak gemensamt och det är att de befintliga fastighetsägarna i de aktuella fallen inte efterfrågar några förbättringar av sina vägar. De förbättringar som planeras görs för att möjliggöra byggnation av nya bostadsområden. Att i ett sådant läge kräva befintliga fastighetsägare på extremt stora belopp är helt enkelt oskäligt, omoraliskt och orimligt. Det borde både kommunala tjänstemän och politiker inse.

De kostnader som uppstår vid exploatering av nya bostadsområden borde givetvis i första hand betalas av den som bygger de nya bostäderna och gör vinst på dessa, inte av de befintliga fastighetsägarna i området. I den mån man kan visa att befintliga fastigheter verkligen stiger i värde genom en bättre väg eller gata kan kanske en rimlig kostnad debiteras även äldre fastigheter, men då borde kostnaden i vart fall vara vilande tills fastigheten eventuellt säljs i framtiden och vinsten realiseras.

I sammanhanget har många uppmärksammat min motion till riksdagen i denna fråga. Jag tror det är mycket viktigt att väcka debatt på alla politiska nivåer. I första hand handlar det givetvis om att kommunpolitikerna måste ta sitt ansvar, men kanske måste vi även lagstifta på något sätt mot dessa oskäliga avgifter.

Ericson i Ubbhult en av juristerna i riksdagen

2012-02-01

Tidningen Dagens Juridik har gått igenom vilka riksdagsledamöter som är utbildade jurister. Kartläggningen visar att moderaterna har flest, 12 stycken i vår riksdagsgrupp på 107 ledamöter. Socialdemokraterna har bara en enda jurist i sin riksdagsgrupp och Sverigedemokraterna liksom Vänsterpartiet har ingen alls. I övriga partier finns några jurister i varje.

I uppräkningen av oss jurister och vilka utskott vi arbetar i har jag förvånande nog fått ett alldeles speciellt litet tillägg i min egen beskrivning:

"Jan Ericson, känd som Ericson i Ubbhult, ledamot i Utbildningsutskottet."

Jag verkar i vart fall ha satt Ubbhult på kartan.

Fas 3 - betydligt bättre än sitt rykte

2012-02-01

Den senaste tiden har debatten kring tredje steget i regeringens jobb- och utvecklingsgaranti, fas 3, blossat upp igen. Oppositionen och ledande LO-företrädare gör allt för att svartmåla reformen. I går hade jag denna debattartikel i Borås Tidning där jag förklarar varför jag anser att fas 3 är betydligt bättre än sitt rykte. Jag påpekar också att Alliansen aldrig ger upp hoppet om den som är arbetslös. Till skillnad från tidigare s-regeringar förtidspensionerar vi inte bort arbetslösa för att snygga till statistiken.

Västsvensk fotbollskväll med moderata riksdagsgruppen

2012-01-31

De flesta tisdagar efter gruppmötet träffas delar av moderata riksdagsgruppen, främst vi som bor långt från Stockholm, för att umgås och äta lite mat tillsammans.Visst blir det en hel del politikprat, men faktiskt ibland också andra samtalsämnen. I dag var det göteborgarna som ordnade kvällen och temat var fotboll.

En del av oss hade följt uppmaningen att skruda oss i favoritlagets färger, och jag kan konstatera att vi i vart fall var tre Elfsborgare, vilket gjorde oss till största supportergruppen på detta lilla gruppfoto på västsvenska ledamöter och personal. Förutom mig själv var Elfsborg representerade av min riksdagskollega Cecilie och vår kommunikationschef Carl Johan Swanson. Båda givetvis medlemmar i Riksdagsguliganerna.

Fotboll engagerar, även i riksdagen...


Fortsatt uppmärksamhet kring LSS-kostnaderna

2012-01-31



I dag uppmärksammar Borås Tidning (artikeln ovan) min motion om översyn av kommunernas stigande kostnader för LSS. Detta som en uppföljning till de tidigare artiklarna om de stora vinsterna för Marks Assistans. Kommentarena på BT:s nätsida har inte låtit vänta på sig. Bland annat skyller mina motståndare på regeringen, en något märklig slutsats. När det gäller Marks kommun var det nämligen en enig socialnämnd under socialdemokratiskt styre av kommunen som på 1990-talet beslutade att låta privata företag organisera i princip hela LSS-verksamheten (vilket också bekräftas i BT av dåvarande kommunalrådet Jan-Åke Sjöqvist (S)). Det jag tycker man missade då var vikten av att det både finns kommunal och privat driven verksamhet så man kan jämföra kvalitet och kostnader. Privata monopol är lika illa som kommunala monopol om man vill ha en bra och kostnadseffektiv verksamhet. En annan sur kommentar från en av mina politiska motståndare är att jag först nu kritiserar LSS-kostnaderna. Men jag har länge reagerat över hur dessa kostnader har skjutit i höjden för de svenska kommunerna och jag lämnade in min motion i början av oktober förra året, långt innan BT gjorde sin granskning.

En synpunkt gäller varför företag som finansieras av skattemedel överhuvudtaget ska kunna ta ut vinst. Min fråga är om det även ska gälla byggföretagen som bygger en skola, bussföretaget som kör skolskjuts eller företagen som levererar mat till skolorna, sängar till äldreboendena eller kontorsmaterial till kommunens förvaltningar? Självklart måste alla företag som levererar varor eller tjänster till kommuninnevånarna ha rätt att ta ut en skälig vinst, och om man betalar rätt pris och kontrollerar att företagen verkligen levererar det man tar betalt för så lär knappast några orimliga vinster uppkomma. Ansvaret för kontroll och uppföljning ligger i första hand på kommunerna. Samtidigt måste givetvis riksdagen följa upp att regelverken och ersättningarna för assistans ligger på rimliga nivåer. Det är det min motion handlar om.

Skickligt förhandlat av den svenska regeringen

2012-01-30

Sverige och de övriga länderna utanför Eurosamarbetet lyckades synnerligen bra med sina förhandlingar om Europakten i Bryssel idag. Sverige får en plats på europatoppmötena som rör finanspakten, rätt att delta när särskilt viktiga frågor diskuteras, och får dessutom rätt att lämna Europakten när och om vi vill. Vi kommer dessutom inte att bindas av kraven på budgetdisciplin.

Synnerligen skicklig förhandling får man säga. Sverige får inflytande och närvarorätt, men inga förpliktelser alls. Eller annorlunda uttryckt - bara fördelar och inga nackdelar.

Sverige visar samtidigt att vi som en av EU:s mest välskötta ekonomier vill vara med och påverka EU:s ekonomiska framtid, samtidigt som exempelvis Storbritannien står utanför. En viktig markering från svensk sida, och en viktig symbolhandling till stöd för ekonimiskt pressade EU-länder. Konstigt om något parti i svenska riksdagen kan vara emot denna eleganta lösning.

Det behövs en översyn av kostnaderna för personlig assistens

2012-01-28

Borås Tidning har i går och idag två intressanta artiklar om hur verksamheten inom Marks Assistens genererat hundratals miljoner i vinster till ägarna. Tanken med ersättning inom LSS-verksamhet är att den som behöver ska få stöd för att få ökad livskvalitet, inte att samhället ska göda assistensföretagen.

Jag motionerade i höstas i riksdagen om en översyn av kostnaderna för LSS/LASS. I min motion tycker jag det är hög tid att se över kommunernas snabbt stigande kostnader för assistens. Enligt Borås Tidning uppgår ersättningarna i Sverige för personlig assistens till 23 miljarder per år. Och kostnaderna stiger hela tiden och utgör en tickande bomb för den kommunala ekonomin. Det behövs framförallt en översyn av hur kostnaderna fördelas mellan Försäkringskassan och kommunerna. Artiklarna i Borås Tidning visar att det finns fler skäl att se över regelverket. Om vinsterna är så stora i assistensföretagen kanske är det så att schablonersättningarna till dessa till och med kan sänkas utan att det försämrar servicen till dem som behöver personlig assistens?

Jag tänker fortsätta följa denna fråga. De som behöver assistens för att kunna leva ett värdigt liv ska självklart ha denna rätt, men vi ska inte överkompensera assistensföretagen.

Bra för Alliansen att Hägglund sitter kvar

2012-01-28

Jag har förvånats av den hätska debatten inom Kristdemokraterna när det gäller val av partiledare, men är nöjd och glad att Göran Hägglund sitter kvar. Han är en klok, balanserad, pragmatisk, sympatisk och humoristisk partiledare som betyder mycket för Alliansen. Förhoppningsvis kommer hans parti framöver att synas mer i den politiska debatten när det gäller politiska sakfrågor, i stället för att förknippas med personstrider. Och då finns det potential att få upp opinions- siffrorna igen. Många väljare känner exempelvis, i likhet med mig själv, stor sympati för kristdemokraternas värnande om familjens valfrihet. Hade jag varit i kd:s kläder hade jag vårdat den frågan i stället för att tyvärr alltför ofta framstå som ett förbudsparti i exempelvis alkoholfrågorna.

Fint besök

2012-01-26

På riksdagsgruppens konferens idag hade vi fint besök från våra systerpartier i Norge och Finland. Det var Erna Solberg, partiledare för norska Höyre och Jan Vapaavuori, gruppledare för finska Samlingspartiet som gästade oss, här i samtal med vår gruppledare Anna Kinberg Batra.

Diskussionen rördde svensk och nordisk politik, vilka utmaningar de nordiska länderna står inför, och vad som förenar våra partier och länder. Det är trots allt mycket mer som förenar oss än som skiljer oss åt, även om vi valt olika vägar. Norge som står utanför EU men är med i Nato, Finland som är medlemmar i EU och har Euron som valuta, och Sverige som nöjer sig med ett EU-medlemskap. Trots de olika valen står våra tre länder stadigt i den finansiella oron, och har maximal kreditvärdighet alla tre.




Extra utbildningsplatser till Västra Götaland

2012-01-26

Regeringen vill ge Västra Götaland extra utbildningsplatser i spåren av fordonskrisen och den redan höga arbetslösheten i Trollhättan och delar av Bohuslän och Dalsland. Man föreslår därför att regionen får 500 extra årsplatser inom Yrkeshögskolan och 1.000 extra årsplatser inom Yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (Yrkesvux). Platserna inom Yrkeshögskolan ska fördelas inom hela Västra Götaland medan platserna inom Yrkesvux främst ska gå till Trollhättan och kringliggande kommuner som drabbats av nedläggningar inom fordonsindustrin.

Jag är mycket nöjd med denna västsvenska satsning. I förhållande till antalet anställda på Saab är det exempelvis ett betydande tillskott av utbildningsplatser.

Den svenska politiska kartan ser inte ut som förr

2012-01-26



I dag och i morgon har den moderata riksdagsgruppen konferens för att diskutera politikutveckling och framtidsfrågor, något vi gör med jämna mellanrum. Just nu känns det givetvis extra trevligt med tanke på Novus senaste opinions- mätning som presenterades igår kväll i TV4. Bilden får illustrera att den svenska politiska kartan inte ser ut som förr.

Visst ska man alltid ta enskilda mätningar med en nypa salt, men trenden är tydlig. Den förvånansvärt snabba nedsmältningen av Socialdemokraterna är givetvis unik i svensk politisk historia. Idag får man bara 22,9% hos Novus, den lägsta siffra som någonsin uppmätts. För oss moderater går det åt andra hållet, i denna mätning får vi 35,6% vilket ligger i linje med andra mätningar. Visst finns väl risken att (S) kommer att repa sig något när man väl lyckats välja partiledare, så brukar det ofta bli. Men frågan är väl ändå om det i längden hjälper med en ny partiledare när man dessutom saknar realistisk politik? Samtidigt måste vi moderater fortsätta att vara ödmjuka och vårda förtroendet från väljarna och den nyfikenhet som finns hos andra delar av svenska folket på vårt parti. Vi måste hela tiden utvecklas i takt med att samhället och omvärlden förändras. Det är bland annat detta vår konferens kommer att handla om.





Figuren till vänster visar opinionsutvecklingen enligt Svensk Opinion som väger samman resultaten från de flesta svenska opinionsinstituten. Detta ger en mer tillförlitlig bild än enstaka mätningar. Men man ser att det sammanvägda resultatet pekar i samma riktning som Novus senaste mätning.






Välfärden behöver rekrytera 420.000 nya medarbetare

2012-01-25

Jag har vid upprepade tillfällen pekat på den stora utmaningen att klara de rekryteringar som behövs för att ersätta de stora pensionsavgångarna från arbetsmarknaden. Rapport efter rapport presenteras som pekar i samma riktning. Sveriges Kommuner och Landstings nya rekryteringsprognos visar att en tredjedel av medarbetarna i välfärdssektorn, 330 000 personer, når pensionsålder fram till 2020. Samtidigt kommer både andelen äldre och unga i befolkningen att öka, vilket ökar efterfrågan på välfärdstjänster. För att ersätta pensionsavgångarna och möta den ökade efterfrågan måste 420 000 nya medarbetare anställas.

Förskollärare, NO-lärare, språklärare, yrkeslärare, speciallärare, tekniker, ingenjörer, bygglovshandläggare och annan teknisk nyckelkompetens, undersköterskor, specialistsjuksköterskor, specialistläkare och tandläkare är några yrkesgrupper med särskilt goda framtidsutsikter.

En särskild utmaning är att de regionala skillnaderna i rekryteringsbehov ökar. I många glesbygdskommuner medför en åldrande befolkning att det kan bli svårt att rekrytera till omsorg och vård, medan fler barn och unga i storstäderna leder till större rekrytingsbehov i skolan och förskolan än i andra delar av landet. Min egen reflektion är att detta visar hur viktigt det är underlätta pendling (även med egen bil). Vi kan intre straffbeskatta bilismen eller ha orimligt höga energiskatter om vi ska klara personalförsörjningen över hela landet. Unga människor utan familj måste också vara beredda att flytta dit jobben finns.

För att klara rekryteringsbehoven på arbetsmarknaden måste också Alliansens skolreformer vårdas. En stor del av de arbetslösa ungdomarna har misslyckats med skolan och 25-30% av eleverna på gymnasieskolan har hoppat av studierna eller saknar slutbetyg. Inte minst gäller det elever på de gamla yrkesprogrammen som tidigare hoppade av skolan för att de inte orkade med kravet på att läsa in högskolebehörighet. Alliansens skolreformer och de utökade satsningarna på vuxenutbildning är viktiga pusselbitar för att minska ungdomsarbetslösheten och möta arbetsgivarnas behov av ny arbetskraft.

Arbetsmarknadsdebatt

2012-01-25

I dag hålls en särskild debatt i riksdagen om arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiken. Inför denna passar det ju bra att lägga ut detta flygblad som klargör hur oppositionen vill backa tillbaka Alliansens reformer, och hur det skulle hota massor av jobb.

Dagens debatt blir intressant, och moderaterna företräds givetvis av arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.


Saab-museet räddat!

2012-01-24

I kväll kom det glädjande beskedet - Saabmuseet räddas och samlingen som innehåller ett 100-tal Saabar, inklusive den värdefulla ur-saaben från 1947 (bilden) skringras inte. För detta betalar Trollhättans kommun cirka 14 miljoner, försvarskoncernen Saab AB runt åtta och Wallenbergsstiftelsen donerar resten. Man hade lagt det högsta budet till konkursboet. Mycket glädjande att en bit av svensk industri- och fordonshistoria på detta sätt kan leva vidare! Saab kommer kanske inte att leva vidare som bilmärke, men bilmärkets historia kommer att leva kvar i Trollhättan och locka turister och Saabfantaster från hela världen.

S-pupulism med baktanke?

2012-01-24

På förmiddagen hade Utbildningsutskottet sammanträde, och hanterade motioner inom området vuxenutbildning. Alliansens linje segrade i alla frågor utom en. Den samlade oppositionen (Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) drev igenom en minst sagt luddig motion som kräver "återinförande av flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning".

Kravet känns mer populistiskt än seriöst med tanke på att Alliansen för 2012 satsar 6,8 miljarder på vuxenutbildning, vilket är 1 miljard mer än vad S-regeringen satsade 2006. Faktum är att Alliansens satsningar på detta område varit större både 2011 och 2012 än det var något år under den sista s-regeringen 2003-2006. Alliansen har dessutom infört nya former av vuenutbidlning såsom Yrkeshögskola, lärlingsutbildningar och särskilda satsningar inom Folkhögskolorna. Vi har dessutom under lågkonjunkturen infört särskilt generösa villkor för studiestöd till vissa grupper av vuxenstuderande.

I ett läge där Alliansen satsat mer pengar och infört fler alternativa studievägar känns det konstigt när oppositionen kräver ett "återinförande av flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning". Man kan ju inte gärna återinföra något som aldrig tagits bort, utan tvärtom byggts ut!

Det enda konkreta i förslaget i dagens beslut är att regeringen "bör" återkomma med förslag om återinfört riktat statsbidrag till vuxenutbildning. Detta krav känns också lite konstigt eftersom det var Socialdemokraterna själva som ursprungligen ville avskaffa det tidigare riktade statsbidraget till vuxenutbildning (vilket framgår av deras egna gamla budgetmotioner). Alliansen ersatte efter valet 2006 det riktade statsbidraget med ett generellt stöd till kommunerna som de själva beslutar över. Och nu går alltså Socialdemokraterna rakt mot sin gamla linje och vill införa ett detaljstyrande bidrag igen.

Jag undrar också hur man kan motivera att just vuxenutbildning ska ha ett riktat statsbidrag, medan grundskola och gymnasieskola inte ska ha det. Behovet av vuxenutbildning varierar dessutom över tid och är olika i olika kommuner. Alliansen tycker det vore beklagligt att återinföra pekpinnar och detaljerad styrning av kommunernas vuxenutbildning. Vi måste visa att vi menar allvar med det kommunala självstyret. Alliansen reserverade sig därför mot beslutet. Riksdagsdebatten i ärendet hålls den 22 februari, och jag deltar för moderaternas räkning.

Jag kan slutligen inte låta bli att fundera lite över varför det var så viktigt att köra över regeringen i denna fråga just nu, trots att motionen i sak är väldigt luddig. En liten elak tanke kittlar, och det är att Mikael Damberg (S), som skrivit den aktuella motionen och lyckats få med sig övriga oppositionspartier i utbildningsutskottet, möjligen kan tänkas ha andra motiv för sitt agerande? Han fick nu en gratischans att synas i media och beskriva sin "stora seger" över regeringen. Det är ju knappast till nackdel för honom i samband med diskussionerna om partiledarposten inom det egna partiet...

Strid om miljöskadlig utvinning av oljesand i Canada

2012-01-24



Under mitt besök i Canada försökte jag få en bild av det aktuella inhemska nyhetsflödet. På hotellen fick vi dagligen "The Globe and Mail" som tydligen är Canadas största engelskspråkiga dagstidning. En nyhet verkade överskugga allt annat, och det var diskussionerna om utvinning av oljesand i provinsen Alberta i västra Canada (som har en av världens största fyndigheter av oljesand). Miljörörelsen ifrågasätter utvinningen av oljesand i sig, och till detta kommer att den över 100 mil långa pipelinen ut till kusten, vilken kommer att gå genom ursprungsbefolkningens områden.



Det förekommer också en hård debatt om vad som är den lämpligaste slutpunkten för pipelinen, orten Kitimat vid mynningen av floden Kitimat River (fotot nedan tv som jag hämtat på nätet) eller den befintliga hamnen i Prince Rupert (fotot till vänster).

Kritikerna är bland annat oroliga för att floden ska förorenas av oljespill och dessutom krävs stora arealer mark för att bygga ut hamnen. Om man i stället skulle dra pipelinen till Prince Rupert skulle det förlänga pipelinen, men miljöeffekterna anses samtidigt bli mindre.

Utvinningen av olja ur oljesand är en komplicerad och dyr verksamhet med mycket stora miljöingrepp. Brytningen sker i jättelika dagbrott, och landskapet efter brytning påminner om brunkolsbrytningen i Polen och Tyskland. (Se fotot nedan till höger, taget av Greenpeace över ett dagbrott i just Alberta.) Dagbrotten kräver att två ton med tjärsand grävs upp för varje fat (159 liter) olja som produceras.


För att kunna framställa flytande bränsle från oljesand krävs dessutom stora mängder energi för ångning och raffinering. I en artikel framkom att man kommer att förbränna 2 liter olja/gas för att få ut 3 liter olja. Denna process genererar i sig två till fyra gånger så mycket växthusgaser per fat färdig produkt som den konventionella framställningen från råolja. Det är väl ingen vild gissning att det finns ett samband mellan detta faktum och att Canada har sagt nej till en förlängning av Kyotoavtalet. Nu är det dock inte koldioxidutsläppen som upprör mig mest i sammanhanget, utan snarare de stora miljöskadliga ingrepp i naturen som dagbrotten medför. En paradox är att miljörörelsen ofta jublar över stigande oljepriser som gör förnybar energi mer lönsam. Men samtidigt medför stigande oljepriser också att det blir lönsamt att exempelvis utvinna olja ur oljeskiffer och oljesand. Med ett lägre oljepris hade detta aldrig blivit aktuellt. En intressant aspekt är att det är uppenbart att Kina är den tilltänkta marknaden för den utvunna oljan. Kinesiska företag finns redan på plats i Canada och köper in sig i olika energiprojekt. Transporterna från Canadas västkust till Kina är inte heller så långa och går över öppet hav. Det kommunistiska Kina står idag sannolikt för den mest utstuderade kapitalismen i världen när man köper på sig naturtillgångar över hela jorden.

Varför vill inte fler köra taxi?

2012-01-23

I mitt uppdrag som riksdagsledamot blir det en del taxiresor, och ibland blir det intressanta samtal med chaufförerna. Senast pratade jag med min chaufför om svårigheten att rekrytera nya taxichaufförer. Det finns stor brist på taxiförare, och alltför få som söker dessa jobb. Han menade att det beror på att det går ett rykte bland unga att det är dåligt betalt, vilket är fel.

I det taxibolag från Västsverige som jag åkte med gällde en garanterad minimilön enligt avtal på 106 kronor per timme, vilket motsvarar runt 18.000 kronor per månad. Men oftast är lönen högre än så. Taxichaufförerna i detta bolag får nämligen 40% av inkörda pengar, vilket jag tolkade som att det följde av gällande kollektivavtal. I genomsnitt kör en chaufför in 3.500 kronor per pass, och 40% av detta blir alltså 1.400 kronor per pass. Om man arbetar 22 pass per månad motsvarar det i så fall en lön på över 30.000 kronor per månad.

Om man är över 21 år och har haft ett vanligt körkort i minst två år är det klart överkomligt att komplettera detta med taxibehörighet. Så min fråga är - i det arbetsmarknadsläge vi har idag med många arbetslösa, varför vill inte fler köra taxi?

Besök hos Trygghetsfonden TSL

2012-01-22

I fredags var jag inbjuden till Trygghetsfonden, TSL, för att diskutera utbildningsfrågor och då främst behovet av omställningsutbildningar och vidareutbildningar på arbetsmarknaden. Jag har träffat företrädare för TSL flera gånger tidigare under min tid som ordinarie ledamot i arbetsmarknadsutskottet. TSL är en stiftelse som finansieras av Svenskt Näringsliv och LO, och har till uppgift att hjälpa uppsagda inom LO-området till ett nytt arbete eller starta egen verksamhet, alltså ett slags komplettering till Arbetsförmedlingens verksamhet. (Det finns en motsvarighet på tjänstemannasidan också, TRR, som delvis arbetar på ett liknande sätt). TSL anlitar fristående omställningsföretag i det konkreta arbetet, och vilket omställningsföretag som ska anlitas beslutas i varje enskilt fall av den lokala fackliga LO-organisationen tillsammans med den lokala arbetsgivaren på det företag som berörs.

TSL kan inte själva erbjuda utbildning för de uppsagda, utan deras uppgift är att inom befintliga förutsättningar hjälpa en person till ett nytt arbete. Det man gör är att utreda personens kompetens, ta reda på personens önskemål och målsättning och förutsättningar, hjälpa till med ansökningshandlingar och meritförteckning, se över olika sökvägar, skapa en aktivitetsplan och stödja genomförandet av aktivitetsplanen. TSL arbetar ofta i samverkan med Arbetsförmedlingen, särskilt vid stora varsel, och under fordonskrisen fanns man på plats på Volvo tillsammans med Arbetsförmedlingen (se blogginlägg den 24/11 2008). Just nu finns man på plats på SAAB i Trollhättan för att hjälpa de uppsagda där.



Denna figur visar hur utvecklingen har sett ut när det gäller varsel och antalet personer som funnits hos TSL varje månad sedan 2006, och hur tydligt det följer konjunkturen. Man ser den extrema toppen i antalet varsel och personer i omställningsprogram runt årsskiftet 2009.




Figurerna kommer från TSL:s årsredovisning för 2011.




Denna figur visar hur goda resultat man faktiskt uppvisar, i genomsnitt får nära 85% av personer under 55 år arbete eller går vidare till utbildning efter stöd från TSL. Resultaten är egentligen riktigt goda ända upp till 60 års ålder, men för äldre arbetstagare är resultaten sämre, vilket tydligt illustrerar hur svårt det är att få nytt jobb när man närmar sig pension.




TSL erbjuder alltså inte utbildningar i egen regi, men olika arbetsmarknadsutbildningar kan givetvis bli aktuella. Samtidigt ser man behovet av vidareutbildning under tiden som anställd, och behovet av omställningsutbildningar för att kunna byta yrke. I detta sammanhang vill man vara med och påverka hur vuxenutbildningen utvecklas, och det var därför man ville träffa mig som är moderaternas ansvarige för vuxenutbildningsfrågor. Jag träffade VD Tomas Petti, kommunikationschefen Mikaela Martinsson och analytikern Mattias Elm. Det var ett givande möte och jag kände att vi hade en stor samsyn när det gäller behovet av en väl fungerande vuxenutbildning, både för den enskildes och arbetsgivarnas skull. Och faktum är att Alliansen idag satsar betydligt mer på vuxenutbildning i alla dess former än vad tidigare S-regering gjorde 2006, sitt sista år vid makten. Vi ställer också högre krav på kvaliteten i de utbildningar som bedrivs.

Dålig politik blir inte bättre för att man byter budbärare

2012-01-21

I partiedardebatten i veckan konstaterade statsminister Reinfeldt att Vänsterpartiets politik alltid är densamma, oavsett vem som leder partiet. Det är samma gamla hopplöst omoderna, ofinansierade och ogenomtänkta förslag, exempelvis om sex timmars arbetsdag. Och exakt så är det.

Både via mail och telefon får jag frågor från media om hur jag ser på Socialdemokraternas interna liv och om jag tycker att Håkan Juholt ska avgå eller inte. Mitt svar är detsamma nu som tidigare. Jag har inga åsikter om Socialdemokraternas interna stridigheter eller vem de väljer som partiledare. Jag kommer att fortsätta kritisera tokiga politiska förslag och märkliga uttalanden från Socialdemokraterna oavsett vem som leder partiet. Dåliga politiska förslag blir inte bättre bara för att någon annan presenterar dem.

Kloka förslag om tuffare tag mot tvångsgifte och barnäktenskap

2012-01-21

Regeringen har tidigare beställt en utredning om åtgärder mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Utredningen leds av justitierådet Göran Lambertz. Utredningen är ännu inte klar men i går sade Lambertz att man förmodligen kommer att föreslå att möjligheten till att få dispens för att få gifta sig som barn tas bort. Man kommer också att föreslå en uttrycklig kriminalisering av tvångsäktenskap och barnäktenskap, och därmed också kunna utdöma kännbara straff för dem som medverkar till sådant.

Personligen har jag länge undrat varför det ska vara möjligt att ge dispans för barn att få gifta sig, det hör inte hemma i vår kultur. Och självklart ska föräldrar som tvingar sina barn att gifta sig straffas hårt för detta, liksom om de gifter bort omyndiga barn. Lagen ska vara lika för alla som lever i Sverige. Det är på tiden att samhället markerar mot denna typ av övergrepp, och gör det möjligt att utdöma hårda straff. Utredningens förslag verkar mycket lovande, och vår jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) har också tydligt sagt att hon ger utredningen sitt fulla stöd. Det känns utmärkt.

Landsbygden behöver bilen

2012-01-20

Miljöminister Lena Ek (C) sade häromdagen till SVT att hon vill att vi kör mindre bil och att hon inte är främmande för att använda de verktyg som behövs för att minska bilismen, oavsett om det gäller skatter eller andra metoder. Motivet skulle vara att nå klimatmålen.

Jag vet inte om hon blivit missförstådd eller felciterad, men om det inte är så tycker jag utspelet är märkligt och beklagligt, och tar starkt avstånd från detta. För det första lovade Alliansen mycket tydligt före valet att inte höja bensinskatterna (utöver den årliga indexuppräkning som alltid görs vid nyår med några tioöringar per liter). Självklart ska vallöften hållas. För det andra kan man faktiskt köra med fordon som inte ger några utsläpp, varför ska man exempelvis motverka att man kör med elbilar? För det tredje kör oftast inte svenskarna bil för att det är kul utan för att man måste. Miljöministerns utspel skulle slå hårt mot alla som bor på landsbygden och särskilt i glesbygd. Att hävda att man ska åka kollektivt i glesbygd är ganska naivt, det blir alldeles för dyrt att köra tomma bussar med få passagerare och åker man ensam i en stor buss medför det betydligt större utsläpp än om man tar bilen.

För egen del kommer jag att slåss för svenskarnas rätt att bo, leva och arbeta även på landsbygden. Bilen är då ett måste. Detta går självklart att kombinera med mindre bränsleförbrukning och miljövänligare fordon i takt med att nya bilmodeller når marknaden. Men det är en helt annan sak än att bekämpa bilismen.

De flesta riksdagsledamöter har lång erfarenhet från vanliga jobb

2012-01-20

Tidningen Riksdag & Departement har granskat de flesta av oss riksdagsledamöter för att se hur stor erfarenhet vi har från det vanliga arbetslivet. Resultatet visar det som jag länge vetat - de flesta riksdagsledamöter har lång yrkeserfarenhet från vanliga yrken. I genomsnitt har vi arbetat 17 år innan vi blev invalda i riksdagen. De vanligaste yrkena är inom skola, vård och omsorg, industri, journalistik eller ekonomi.

Själv hade jag 21 år i arbetslivet när jag blev invald 2006, och utöver mig själv finns i dag ytterligare fyra personer i riksdagen som haft juridiken som yrke under huvuddelen av sin yrkesverksamma tid. Att ha viss kunskap om juridik är faktiskt inte så dumt när man ska läsa blivande lagtext.

Sammanträde med rymdutskottet

2012-01-19

Nej, det finns inget särskilt rymdutskott i riksdagen. Däremot har mitt eget utskott, Utbildningsutskottet, numera ansvaret för alla rymdfrågor. I dag hade vi besök i utskottet av Rymdstyrelsen och företrädare för ESA (European Space Agency).

Rymdstyrelsens företrädare berättade om nyttan av rymd- verksamhet (satelliter, väder, forskning, TV-sändningar, GPS osv), och berättade även om satelliten Oden och projektet SteamAir, som handlar om att forska mer kring vattenångans betydelse för klimatförändringarna. Rymdstyrelsens ordförande Peter Egarth sade att han hoppades att denna forskning kanske skulle leda till en mer sansad klimatdebatt. Jag blev lite förvånad över hans frispråkighet, men jag kan bara instämma. Klimat- forskningen är bara i sin linda och för att vara säker på att vi fattar kloka beslut när det gäller klimatförändringarna behövs mer kunskap. Forskningen är oerhört viktig.

ESA företräddes av Christer Fuglesang (tv på bilden), den svenske austronauten, som berättade om ESA:s verksamhet, ISS (rymdstationen där han själv arbetade vid två tillfällen) och visade dessutom bilder och film från sitt eget rymdäventyr. Vi fick också veta att ISS bland annat studerar solensintensitet, vilket även det är en viktig parameneter när det gäller klimatet.

Inte så enkelt att bara köpa en friskola på Blocket

2012-01-18

De senaste dagarna har media rapporterat om att ett bolag som har ett godkännande att bedriva fristående skola är till försäljning på Blocket. Det har presenterats uppgifter som antyder att en ny ägare till det bolag som är till salu bara behöver skaffa personal och lokaler och sedan köra i gång. Riktigt så enkelt är det dock inte att starta en friskola.

Skolinspektionen skulle sannolikt redan idag, med dagens regler, kunna titta närmare på det här fallet. För förutom godkännande av nya tillstånd, utökning av tillstånd och byte av huvudman, kan Skolinspektionen nämligen besluta i tillståndsärenden vid andra förändringar en friskoleverksamhet. Dit borde rimligen denna typ av överlåtelse av ägarbolaget kunna höra.

Samtidigt införs nu skärpningar av regelverket. Inför höstterminen 2012 börjar Skolinspektionen med så kallade etableringskontroller där de, kort innan skolan är tänkt att starta, kontrollerar att allt som eleverna behöver för en god utbildning och som ligger till grund för godkännandet också kommer att finnas när skolan startar. Vid sidan av denna etableringskontroll ska Skolinspektionen även fortsättningsvis granska skolverksamheten löpande för att garantera en god kvalitet i utbildningen.

Medias beskrivning av att man kan köpa en friskola på blocket är med andra ord minst sagt missvisande - så enkelt är det som tur är inte att starta friskola i Sverige.

Juholts vinglande avslöjades i partiledardebatten

2012-01-18

Dagens partiledardebatt pågår, men än så länge har den inte bjudit på några större överraskningar. Statsministern och Alliansens partiledare betonar ansvarstagande, medan oppositionen verkar ha obegränsat med pengar som ska räcka till mängder av satsningar på allt och alla. Fast om man granskar deras budgetmotioner ser man att det mesta som sägs i debatterna är vackra ord som inte har någon bäring i partiernas verkliga förslag. Och alla oppositionspartierna tycker olika i de flesta frågor.

Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt ställdes i debatten mot väggen av Jan Björklund (fp) för ytterligare en märklig kovändning under veckan. Det gällde synen på den planerade Europakten för att skapa stabilitet i EU-ländernas finanser. Regeringen har inte tagit ställning till eventuellt svenskt deltagande ännu, eftersom inte detaljerna är slutförhandlade. Men Håkan Juholt har bjudit på de flesta ståndpunkter den senaste tiden utan att egentligen veta vad förslaget kommer att innebära. Så sent som i måndags kritiserade Juholt i ett tal Storbrittanniens regering som beslutat sig för att stå utanför Europakten, och kallade detta beslut för"djupt olyckligt". I går, 45 timmar senare, meddelade Juholt att Socialdemokraterna vill att Sverige står utanför Europakten! Frågan är varför det enligt Socialdemokraterna är "djupt olyckligt" att Storbrittannien står utanför, medan det tydligen är ett klokt beslut att Sverige gör likadant?

Juholt blev naturligtvis svaret skyldig. Igen.

Märkliga beskyllningar mot Skolverket

2012-01-17

Jag blev någon förbryllad i går när det beskrevs som att personal från Proffice anlitats av Skolverket för att fatta beslut om lärarlegitimationer. Det lät helt orimligt. Vid dagens möte i Utbildningsutskottet fick vi information om saken och det visar sig då att Skolverket, i likhet med många andra myndigheter, exempelvis Skatteverket, tar in extrapersonal från bemanningsföretag vid arbetstoppar. Att bevilja 180.000 lärarlegitimationer medför en sällsynt kraftig arbetstopp. Att ta in extrapersonal gör att man slipper fastanställa vid kortare tids behov av extrapersonal och man slipper alla omkostnader runtomkring och inte minst arbetet och kostnaderna för att rekrytera. Det är för mig ett bevis på att man värnar om skattebetalarnas pengar.

Det personalen från Proffice gör är att öppna kuvert, scanna in handlingar och förbereda ärendena för handläggning. Men det är alltid personal från Skolverket som tar myndighetsbesluten och beviljar legitimationerna. Och så ska det givetvis vara. Skulle något beslut vara felaktigt är det Skolverket som har ansvaret för detta, och det är också de som ska rätta till det. Och självklart kan något beslut bli felaktigt när man ska hantera 180.000 ansökningar.

För egen del känner jag rent instinktivt att medias och oppositionens hårda kritik mot att Proffice anlitas mer handlar om en politisk motvilja mot bemanningsföretag i allmänhet än om en seriös kritik mot Skolverket. Och vissa journalister spelar med, av okunnighet eller för att det blir en bra - men tyvärr falsk - nyhet. Man tycker ju att de kunde ta reda på fakta innan de skriver, men så fungerar det som bekant inte alltid i dagens medialandskap.

Här blev det andra bullar

2012-01-17

Moderaternas kommunstyrelseordförande i Mark, Margareta Lövgren, passade på att fylla 50 år medan jag var i Canada. Jag fick därför nöja mig med att gratulera på avstånd. Men väl hemkommen fick jag tips om att hennes omtalade bullbak, liksom att hon bjöd in alla Markbor på kaffe med dopp, uppmärksammades av TV4, som också visade Markbladets bilder i direktsändning. Klicka på bilden för att se inslaget, som kommer efter det inledande reklaminslaget!

Kommunalr%C3%A5det%20bakade%207000%20kakor%20till%20sin%20f%C3%B6delsedag

En heldag i Borås

2012-01-16



I dag har jag tillbringat hela dagen i Borås tillsammans med ett antal västsvenska moderata riksdagsledamöter. Vi ville visa våra kollegor lite mer av vad Borås har att erbjuda och samtidigt lära oss mera själva. Första besöket var på huvudkontoret för SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, där vi fick en föredragning om institutets verksamhet och därefter information om det stora projektet att bygga en ny testbana utanför Borås för säkerhetstester av bilar, ASTA. Därefter besökte vi det elektromagnetiska laboratoriet (bilden till höger) och sedan det energitekniska laboratoriet.

Vi fortsatte sedan till Högskolan i Borås och fick först en föredragning om högskolan och den pågående byggnationen av ett nytt textilcenter på Simonsland i Borås. Därefter fick vi veta lite mer om smarta textilier och fick en genomgång av Waste Recovery, ett avfallshanteringsprojekt mellan SP, Högskolan, Borås Stad och Borås Energi och Miljö, med syfte att exportera kunnande och teknik för avfallshantering till andra delar av världen. Vi diskuterade också förslaget om att utveckla ett institut i Borås för forskning kring handel och tjänster.

Sista besöket gick till Gina Tricots nya huvudkontor där vi träffade ägaren Jörgen Appelqvist och fick en spännande berättelse om hur företaget gick från att vara ett litet familjeföretag när det startades 1997 till att idag vara Sveriges näst största butikskedja inom dammode, med verksamhet i fem länder. Minst sagt en imponerande utveckling.

Veckans Juholtare

2012-01-16

Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt släpper märkliga uttalanden i samma takt som opinionssiffrorna dalar.

Senast i raden var Juholts påstående i går om att Alliansen drivit igenom en ny försvarspolitik med stöd av Sverigedemokraterna. Det är något anmärkningsvärt att Juholt påstår detta med tanke på att den nya försvarspolitiken beslutades före valet 2010, dvs innan Sverigedemokraterna ens var invalda i riksdagen. När Juholt ställdes mot väggen för sitt märkliga påstående gjorde han en sedvanlig reträtt och påstod att han uttryckte sig medvetet drastiskt "för att belysa minoritetsregeringens problem". Drastiskt är väl det minsta man kan säga. Total brist på koll är ett annat sätt att beskriva saken.

För övrigt kan man snabbt konstatera att regeringens problem är synnerligen ringa med tanke på att oppositionen nästan aldrig kan enas om någonting alls. Det är bara om Håkan Juholt och Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson är överens och får med sig Miljöpartiet och Vänsterpartiet som regeringen förlorar några voteringar. I alla andra lägen vinner vi.

Mitt klimatbudskap i Radio Sjuhärad

2012-01-15

Som jag berättade på bloggen den 11 januari deltog jag via mobiltelefon från Canada i ett program som handlade om kritiken mot det påstådda klimathotet och mot politiken i spåren av detta. Frågan Radio7 ställde var "om klimathotet är en bluff" och av det lilla jag hörde via datorn var det tidvis en infekterad debatt mellan olika personer.

Jag var väl förhoppningvis något mer nyanserad i mitt inslag och påpekade det jag brukar säga, nämligen att det knappast är någon tvekan om att klimatet sakta blir varmare. Detta har pågått sedan flera hundra år, sannolikt ända sedan den senaste istiden. Fast detta betyder väl å andra sidan också att det i vart fall inte bara kan skyllas på mänsklig aktivitet och koldioxidutsläpp? Frågan är väl också hur snabb och dramatisk klimatförändringen är och vilka effekter den får. Det finns faktiskt inte särskilt mycket i dagens verklighet som bekräftar det datormodellerna i slutet av 1990-talet förutspådde om fortsatta dramatiska temperaturökningar och effekterna av detta. Så frågan är hur mycket man ska lita på datormodellernas prognoser för framtiden?

Samtidigt försvarade jag i programmet regeringens energipolitik där vi försöker minska användningen av fossila bränslen genom att använda vattenkraft, kärnkraft och förnybara energikällor. Det minskar vårt beroende av andra länders oljeproduktion och det har samtidigt positiva effekter för både hälsa och miljö redan på kort sikt. En annan effekt är givetvis minskade utsläpp av koldioxid. Om detta i sin tur nämnvärt kommer att minska klimatförändringarna är jag väl inte lika säker på. Framtiden får väl utvisa vem som hade rätt eller fel i denna del. För min del är det mer en akademisk fråga, eftersom jag oavsett vilket står bakom den förda energipolitiken.

Hur mycket av det jag sa som kom med i sändning vet jag inte riktigt eftersom jag som sagt befann mig i Canada i ett lånat rum och deltog via mobiltelefon.

Typisk kritik från bloggande miljöpartist

2012-01-15

Jag har nåtts av den något gamla "nyheten" att en bloggande miljöpartist, Jacob Lundgren, den 15 december på sin blogg utnämnt mig till "klimatförnekare" och även påstår att jag kommit med falska påståenden. Jag tycker det finns ett värde i att publicera både hans påståenden och mina bemötanden av dessa, eftersom det tydligt illustrerar hur klimathotsextremisterna behandlar oss som försöker föra en mer nyanserad diskussion i klimatfrågan och lyssna på båda sidor i debatten. Jag har lagt in Lundgrens bloggtext i blå färg och mina egna kommentarer till det som påstås i blogginlägget i röd stil.

Granskning: Riksdagsledamot och klimatförnekare

Posted on 15 december, 2011 by Jakob Lundgren

I riksdagen finns än idag ett antal ledamöter som motsätter sig klimatforskningen. Bland dessa finner vi bland annat kristdemokraten Ingemar Vänerlöv, dennes partikamrat Lars Gustafsson, moderaten Sven Yngve Persson och partikamraten Jan Ericson. Tillsammans arrangerade de förra året ett klimatseminarium i riksdagen där flera klimatförnekare medverkade.

Min kommentar: Detta är gamla uppgifter. Både Ingemar Vänerlöv och Sven-Yngve Persson lämnade riksdagen vid valet 2010. Och de klimatseminarier vi anordnade var inte alls förra året utan den 13 maj 2009 och 25 mars 2010. Båda seminarierna var välbesökta av såväl journalister som klimatintresserade i båda läger. Det ena seminariet uppmärksammades av SVT:s Aktuellt där en av föredragshållarna intervjuades i direktsändning. I det andra seminariet deltog företrädare från båda sidor i klimatdebatten. På min miljö- energi- och klimatblogg går det att läsa de gamla blogginläggen om båda seminarierna om man scrollar ned till respektive datum. Påståendet att jag skulle motsätta mig "klimatforskningen" faller på sin egen orimlighet. Tvärtom har jag vid upprepade tillfällen sagt att det behövs mer forskning för att få stabilare underlag för politiska beslut i miljö och klimatfrågor.

Just Jan Ericson (M) bloggade under klimatmötet i Sydafrika mycket om sin säregna syn på klimatförändringarna och lyckas där dela med sig av några av klimatförnekarnas vanligaste strategier för att misskreditera forskningen.

Under mötets öppnande skriver han om "klimatextremisterna" som skulle ha mycket kvar att bevisa. Som grund för sitt påstående anger Ericson ett antal saker. Vissa mer riktiga än andra. Vi kommer granska dessa ett i taget.

Påstående: Det finns [...] inget som tyder på att antalet orkaner på jorden skulle ha ökat, snarare tvärtom.
Korrekt: Ny forskning bekräftar att vi förmodligen inte kommer att se fler orkaner och att de till och med kan komma att bli färre. Däremot kommer orkanerna i framtiden antagligen vara starkare än de är idag. Hur detta faktum motbevisar annan klimatforskning är däremot otydligt och IPCC som ligger bakom just denna studie är inga forskare som Ericson verkar lita på i övrigt.


Min kommentar: Intressant att Lundgren ger mig rätt i denna uppgift, med tanke på att de flesta andra klimatextremister fortfarande hävdar att snart sagt varje storm kan förklaras av den globala temperaturhöjningen och att antaler stormar har ökat. SMHI:s statistik visar att så inte är fallet. Och det finns - tyvärr för Lundgren - inget alls som bekräftar att det blivit starkare stormar heller.

Läs fortsättningen av Lundgrens blogginlägg och mina kommentarer kring det han skriver i detta dokument

Reseberättelsen från Canada

2012-01-13

Nu är hela reseberättelsen klar från besöket i Toronto och Ottawa. Den finns nu i bloggarkivet bland reseberättelserna från alla mina andra studieresor och utskottsresor.









Dags att lämna Ottawa och Canada

2012-01-13

Efter fyra hektiska dagar var det dags att lämna ett kallt och vintrigt Ottawa. Snöstormen gjorde att vårt anslutningsplan från Ottawa till Toronto blev inställt och vi fick ta nästa plan. Det var därför med nöd och näppe vi hann med flyget från Toronto till Köpenhamn, men det gick vägen, och idag är jag hemma igen efter nära ett dygn i luften och på olika flygplatser.

Efter två dagar i Toronto och två i Ottawa har vi träffat företrädare på alla nivåer i det kanadensiska skolsystemet, allt från provinsregeringens företrädare till lärare och elever i klassrummen. Besöket har gett en del tänkvärda intryck, både vad gäller skolresultat och pedagogik, men inte minst det positiva synsättet på både utbildning och integration av immigranter. Samtidigt känns det inte som om den ofta mycket hårda kritiken av svensk skola är riktigt rättvis. Även i Sverige gör vi bra saker som väcker intresse i andra länder. Skulle jag önska mig något vore det en mindre negativ beskrivning av den svenska skolan. Bättre att medge att mycket är bra men att mycket också kan bli bättre. Då tror jag det blir lättare och roligare för skolans personal att utveckla skolan.

Att besöka just Canada var intressant. Ofta är vi svenskar fixerade vid vad som händer i USA, och Canada hamnar ofta lite i bakgrunden. Jag tror få svenskar har koll på de kanadensiska delstaterna eller ens vet vad huvudstaden heter. Men Canada är ett land som är väldigt likt Sverige, både vad gäller klimat och livsstil. Många kanadensare har rätter i Skandinavien och en hel del svenskar bor i Canada, och inte bara ishockeyspelare!

Canada är världens till ytan näst största land och världens tionde största ekonomi. Man har enorma rikedomar i form av olja, gas, oljeskiffer, mineraler, vattenkraft, skog och oändlig vildmark. Fyra dagar i två städer ger knappast en bild av Canada, särskilt inte när man tillbringat mesta delen av tiden i möten med olika personer. Inte har vi hunnit besöka så mycket sevärdheter, och det blev inte ens tillfälle att gå på hockey. Men besöket gav mersmak. Jag återvänder gärna till Canada som turist vid senare tillfälle.

Fairmont - hotell med anor

2012-01-12



Både i Toronto och Ottawa bodde vi på Fairmont Hotel, det hotell som den svenska ambassaden brukar rekommendera, inte minst på grund av läget. Det finns säkert lyxigare och dyrare moderna hotell i dessa städer, men frågan är om det finns några med mer charm?



Fairmont Hotel i Toronto byggdes 1928 (bilden ovan) och var då det största hotellet i hela det brittiska imperiet. Byggnaden är oerhört imponerande, och fyllt med arkader och läktare runt stora salar med glänsande marmorgolv och mässing. Ovanför entréhallen har man runt läktarna satt upp foton från hotellets långa historia. På hotellet bodde bland annat USA:s president Obama under G10-mötet 2010 som hölls på hotellet, och självklart har även det engelska drottningparet bott där vilket framgick av ett signerat foto på väggen.


Fairmont Hotel i Toronto var ursprungligen stadens högsta byggnad med panoramautsikt över Lake Ontario. Men som jag berättade i tidigare blogginlägg omges hotellet idag av skyskrapor och ser ganska litet och oansenligt ut trots sina 28 våningar och hela 1.048 rum! (fotot ovan till vänster).

Fairmont Hotel i Ottawa är mindre, det har "bara" 306 rum. Hotellet byggdes 1912, och byggnaden ser ut som ett riktigt sagoslott. Fotot ovan till höger tog jag från parlamentets klocktorn. Och interiören skäms inte för sig den heller. Trots att kostnaden för ett hotellrum knappast ligger över andra hotell i staden är servicen är synnerligen god, och självklart fick vi hyrbilen framkörd varje morgon från hotellets garage. (sista bilden nedan). Fairmont-hotellen står för ett stycke hotellhistoria och speglar Canadas starka historiska koppling till det brittiska imperiet.






Besök på Hopewell Avenue Public School

2012-01-12



Dagens sista, och resans sista, skolbesök gick till Hopewell Avenue Public School. En stor skola med flera tusen elever i åldrarna upp till 14 år (motsvarande årskurs åtta hos oss). Skolan har 100-åriga anor, men byggdes om och till i slutet av 1990-talet. Vi besökte både klassrum för de minsta barnen och de större och träffade också några lärare. Dagen avslutades med ett långt samtal med skolans rektor, Nicole Turpin (till vänster på högra bilden nedan, där hon engagerat berättar om sin skola).



Genomgående var den positiva attityden och den höga förväntan som finns på eleverna. Man ser exempelvis skyltar som meddelar att "alla kan lyckas". När såg man en sådan skylt i en svensk skola? Rektorns uppfattning var annars att den viktigaste förklaringen till att skolan lyft elevernas resultat så mycket var lärarnas arbetssätt. Man samverkar mer, bedömer varandras undervisning och utvecklas tillsammans. Särskilda coacher (andra lärare) arbetar också med att närvara i klassrummen och följa elevernas arbete under lektionerna för att se hur eleverna svarar på lärarens undervisning.

En konkret sak som skolan gjort var att lägga om schemat så att den längre lunchrasten ersatts av två kortare raster, en på förmiddagen och en på eftermiddagen. På detta sätt får eleverna tre längre lektionspass varje dag, vilket ger mindre spilltid och större chans att kunna koncentrera sig. Dessutom äter eleverna nu sin medhavda mat vid två tillfällen vilket gör att de får jämnare påfyllning av energi och kan koncentrera sig bättre. De två lite längre rasterna gör också att det blir mindre mobbning, men också att det blir två tillfällen per dag då eleverna kan ägna sig åt andra aktiviteter som idrott eller musiklektioner.

En annan sak man gjort i de lägre åldrarna är att ersättta bänkar och stolar med lägre bord där eleverna sitter på golvet på lektionerna i den ställning de själva vill, alternativt står eller ligger (!) på golvet när de läser. För barn som har svårt att sitta still påstods det fungera bättre. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag köper den lösningen rakt av, men det är utan tvekan en spännande tanke.

Nationalstoltheten i detta tvåspråkiga, multikulturella land är för övrigt slående, på en skola vi besökte kom vi mitt i nationalsången som spelas klockan nio på morgonen. Alla stannade upp där de var och sjöng med eller lyssnade på nationalsången som framfördes i högtalarsystemet av en förinspelad kör. På väggen på ett klass rum i Hopewell tog jag denna bild på nationalsångens text bredvid den canadensiska flaggan. Undrar just vad som skulle hända om en lärare satte upp en svensk flagga i klassrummet med texten till nationalsången

Besök på Adult High School

2012-01-12

Dagens första skolbesök var på Ottawa Adult High School, ungefär "Ottawas vuxengymnasium". En stor och viktig del i vuxengymnasiets verksamhet är att ta hand om immigranter som är nyanlända och se till att både barn och vuxna får rätt utbildning. Men även andra vuxna kan studera här på gymnasienivå. Alla från 21 års ålder är välkomna, och även de som är över 18 år och varit utanför skolan i minst ett år. Två tredjedelar av eleverna är immigranter, och totalt har skolan 1.200 elever. De flesta studerar 2-3 terminer, med målet att få en gymnasieexamen. Men det finns också möjlighet till lite kortare kompletterande utbildningar. Nedan en bild från en lektion för nyanlända immigranter som studerar första steget i engelska, alltså motsvarande vår svenska SFI.



Det är slående hur positiv inställningen till invandring verkar vara i Canada. Men så har man också under åren ofta handplockat de immigranter man vill ha, och inte tagit emot så många asylsökande. I dag tar man dock emot betydligt fler asylsökande och har samma utmaningar som Sverige att exempelvis lära analfabeter att läsa. Det finns dock idag inga särskilt starka invandrarfientliga stämningar i Canada, de flesta canadensare är själva invandrare (urspriungsbefolkningen utgör endast 4% av Canadas befolkning). Känslan vi fick var att ett starkt välkomnande genomsyrar hela det canadensiska samhället, vilket rimligen i sin tur har en koppling till att de flesta immigranter också histyoriskt sett kommit i arbete relativt snabbt. Om detta synsätt förändras efterhand som flyktingmottagandet ökar återstår att se.

Skolan har en väl utbyggd familjeservice för immigranter som innebär att man dels är första kontakten med den canadensiska samhället, där man kan få hjälp med papper, boende och annat, delsatt man erbjuder en kartläggning av utbildningsbehoven. Skolan har också en omfattande barnomsorg inom skolans ram (nedan) som gör det möjligt för vuxna med barn att studera. Man erbjuder också alla studenter en enklare frukost gratis före skoldagen. Allt för att göra det mer lockande för främst nyanlända och lågutbildade vuxna att ta sig igenom studierna.



En sak som förvånade mig var att det inte verkar finnas något direkt samarbete mellan den lokala "unemployment service" och vuxenutbildningen. Det verkar vara helt upp till den enskilde arbetslöse om man själv vill söka sig till en utbildning eller inte. "Unemployment service" verkar främst hantera arbetslöshetsersättningen.

Utsikt från Parlamentets klocktorn

2012-01-12



Parlamentets klocktorn är byggt efter modell av Big Ben i London, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att Canada ingår i det Brittiska Samväldet. Utsikten från tornet över Ottawa är fantastisk. På andra sidan floden ligger provinsen Quebec. Eefterhand har huvudstaden vuxit över vattnet in i Quebec, och ligger nu i två provinser, även om parlamentsbyggnaderna finns i Ontario.



På sista bilden är hela vår lilla delegation fotograferad längst uppe i tornet, tillsammans med vår guide som berättade om parlamentets historia. Hon fick en liten skrift om Sveriges Riksdag efter rundvandringen, vilket var uppskattat. Vårt Riksdagshus var ju färdigt 1905, och är därmed ungefär lika gammalt som parlamentsbyggnaden i Ottawa.

Canadas Parlament

2012-01-12

Canada har en av världens mest långtgående federala stukturer. Landet består av tio provinser med egna regeringar som har långtgående befogenheter, samt tre glesbefolkade territorier i norr, även de med visst självstyre. Utbildning och hälso- och sjukvård hör till de frågor som hanteras av provinserna. Canadas regering styr exempelvis försvarsrågor, utrikspolitik och delar av politiken inom immigration och miljö. Canada är enligt grundlagen tvåspråkigt, men det är främst i Quebec som man talar franska, i övriga 12 provinser/terrirotier talas främst engelska. Canada styrs sedan 2011 av en konservativ majoritetsregering, och Ottawa är Canadas huvudstad. Delstaten Ontario som vi befinner oss i styrs av en liberal minoritetsregering, och har Toronto som huvudstad.



Vi hann med en timmes guidad tur i parlamentet innan vi fortsatte till dagens skolbesök. Parlamentsbyggnaden av äldre modell drabbades av en häftig brand 1916, och allt utom biblioteket förstördes. Dagens byggnad uppfördes efter branden. Biblioteket räddades undan branden tack vare en rådig bibliotekarie som låste de stålförstärkta dörrarna när branden börjat, och är alltså den äldsta delen av parlamentsbyggnaden (nedan th).





Canada bildades 1866 efter en överenskommelse mellan ett antal av de blivande provinserna. En minnesplatta finns uppsatt i parlamentet (ovan).



Parlamentet består av underhuset med 308 ledamöter valda av folket, och senaten med 105 ledamöter som utses av generalguvernören på förslag av premiärministern. Huvuddelen av makten när det gäller lagstiftning ligger hos underhuset, som därmed i huvudsak motsvarar den svenska riksdagen.



Ovan till vänster underhuset, nedan senaten. Utanför Senatens sammanträdessal finns bysten ovan av en av de första ledamöterna av med indianbakgrund.



Ottawa

2012-01-12



Ottawa är en betydligt mindre och känns mysigare än Toronto. Ovan det gamla marknadsområdet i Centrum som ger
lite "vildavästern-känsla". Nedan utsikten från mitt hotellfönster och till höger den stora slussen mitt i centrum av staden mellan vårt hotell och Parlamentet. Stadskärnan kring Parlamentet består mest av gamla fina stenbyggnader, och skyskraporna håller sig till största delen i bakgrunden. Vädret är betydligt bistrare än i Toronto, just nu runt minus 10 grader, blåsigt, och en hel del snö.



Middag hos svenska ambassadören

2012-01-11



En trevlig sak med utrikes resor är att det oftast blir en kväll med middag hos den svenska ambassadören, där även vissa andra särskilt inbjudna gäster deltar. Så även denna gång, då svenske ambassadören i Canada, Teppo Tauriainen, bjöd på middag i sitt residens som ligger strax utanför centrala Ottawa, alldeles vid gränsfloden mot delstaten Quebec. Vid middagen deltog ett antal ledande skolföreträdare från Ottawa.

Nepean High School

2012-01-11



Eftermiddagen tillbringade vi på Nepean High School i en av Ottawas stadsdelar. High School motsvarar ungefär vår gymnasieskola, plus årskurs nio i grundskolan. Vi möttes av rektorn och en hel grupp lärare som berättade om det praktiska arbetet på skolan och hur man arbetar för att eleverna både ska nå goda resultat och må bra som individer. Just detta att man lägger stort fokus på att förebygga att elever mår psykiskt dåligt och snabbt tar tag i elever med sådana tendenser tycker jag kändes mycket tilltalande. Det är något som inte alltid fungerar så bra i alla svenska skolor och kanske inte heller står i fokus på samma sätt. Det är synd, för en elev som inte mår bra lär sig sämre och fungerar dessutom ofta dåligt socialt på skolan.

På bilden ovan mina moderata reskamrater från utbildnings- utskottet: Camilla Waltersson Grönvall, Oskar Öholm, Margareta Pålsson, Michael Svensson och Betty Malmberg.

Ottawa-Carleton District School Board

2012-01-11



Dagens första besök gick till den lokala distriktsskolstyrelsen i Ottawa. Man kan jämföra detta med den lokala skolnämnden i en större svensk kommun. I Ottawa styr man över ca 150 skolor och omsätter motsvarande drygt 5 miljarder kronor varje år.

Trots att delstaten Ontarios skolor visat en starkt positiv utveckling de senaste åren finns det fortfarande stora utmaningar kvar. Det är fortfarande 20-25% av eleverna i Ottawa som aldrig tar examen i High School (motsvarande det svenska gymnasiet), och det är inte mycket bätttre än i Sverige. Man ser också hur vissa skolor har en fantastiskt bra utveckling, medan det inte syns några mätbara förbättringar på andra skolor. Vad som styr utfallet är man fortfarande osäkra över. Det verkar inte finnas några enkla patentlösningar för att förbättra en skola. Målet för den lokala skolstyrelsen är att 90% av eleverna ska ta examen på High School år 2015.

På övre högra bilden Jennifer Adams, högst ansvarig för skolstyrelsen, och Pino Buffone som ingår i ledningsgruppen. Jag fick förresten äran att låna hans rum en stund på morgonen, lokal tid, för att via telefon delta i ett radioinslag i Radio Sjuhärad för att diskutera klimatfrågor. Allt är möjligt med dagens teknik!

På nedre bilden äter vi en snabblunch i skolans lärarmatsal, innan vi fortsätter till nästa möte.

Ottawa

2012-01-10

På kvällen flög vi vidare till Ottawa, Canadas huvudstad. De kommande två dagarna fortsätter vi våra besök i det Canadensiska skolsystemet, men ska även besöka parlamentet och träffa den svenske ambassadören.

Ottawa visade sig vara en betydligt mysigare stad än storstaden Toronto. Mer bilder följer senare.











Besök på Universitetet i Toronto

2012-01-10



Efter lunch besökte vi lärarutbildningen vid Universitetet i Toronto, och fick ett längre möte med professor Ben Levin, en av konstruktörerna av skolreformerna i Canada, och välkänd över hela världen för sin forskning kring skolfrågor och inlärning. Under ett par är var han statssekreterare i Ontarios Utbildningsdepartement, men är nu tillbaka som professor på Universitetet i Toronto. Vi fick en spännande beskrivning av utmaningarna som finns för att förändra ett skolsystem och hur man snabbast möjligt kan få resultat av reformerna, vilket var mycket intressant.

Bland framgångsfaktorerna som har lyft Ontarios skolresultat nämnde Ben Levin särskilt det starka stödet från politikerna i reformarbetet och att man haft en tydlig strategi och ett fåtal tydliga mål för arbetet. Han menade också att det var lättare att förändra stt system om man ger ett erkännande för det som fungerar bra samtidigt som man ser en stor utvecklingspotential, jämfört med om man bara talar illa om skolan. Detta är något jag tycker vi ska ta med oss i den svenska debatten. Ofta beskrivs den svenska skolan som en katastrof, när den i själva verket i stora delar håller en riktigt bra kvalitet vid en internationell jämförelse. Mycket kan göras betydligt bättre, men den svenska skolan är inte alls så värdelös som det ibland påstås i media.

Högra bilden: Vår moderata ordförande i Riksdagens Utbildningsutskott, Margareta Pålsson, tillsammans med Ben Levin.

Besök hos Ontario College of Teachers

2012-01-10



Dagens första besök var hos Ontario College of Teachers. Lite förenklat kan man beskriva det som en motsvarighet till det svenska Advokatsamfundet eller Mäklarsamfundet. Alla lärare, rektorer och skolledare inom delstaten Ontario måste vara medlemmar i denna organisation, och styrelsen utses delvis av lärarna själva, delvis av dekslatsparlamentet. Organisationen godkänner lärarutbildningar, för register över alla medlemmar vad gäller utbildning och kompetens, beviljar legitimationer för lärare, utreder klagomål och anmärkningar mot lärarna, arbetar med olika typer av fortbildning och sätter upp etiska riktlinjer för lärarna. Organisationens verksamhet betalas till största delen av lärarna själva, via en del av medlemsavgiften till de fackliga organisationerna. Alla lärare måste därför vara medlemmar i en facklig organisation, och därigenom vara med och betala för verksamheten i Ontario College of Teachers. Även om systemet säkert medför en del fördelar, exempelvis vad gäller hög kvalitet på lärarutbildningarna, verkade upplägget ganska snårigt. Och att tvinga alla att vara medlemmar i en facklig organisation för att få ta en anställning känns ganska främmande för oss svenskar som har föreningsfriheten inskriven i grundlagen.

I Ontario kan man bli lärare på två olika sätt. Dels kan man genomgå en annan universitetsutbildning och därefter komplettera med ett års pedagogisk utbildning för att sedan få undervisa inom det område man är utbildad för. Dels kan man på underfär samma sätt som i Sverige studera sina fackämnen inom ramen för en längre sammanhållen lärarutbildning där man samtidigt studerar pedagogik.

Lönerna för lärare i Canada ligger något högre än de svenska, men inte på några extrema nivåer. Lönerna sätts främst efter antalet år som lärare, vilket ur svensk synpunkt även det känns aningen gammalmodigt.

Morgonutsikt från hotellet

2012-01-10



Före dagens studiebesök hann jag med att ta hissen en bit upp i den fantastiska hotellbyggnaden och ta dessa bilder ut mot Lake Ontario. När Fairmont Hotel byggdes 1928 var det den högsta byggnaden i området med en strålande utsikt över sjön, men idag ligger hotellet inklämt mellan alla moderna skyskrapor. Toronto erbjuder väl kanske inte den mest genomtänkta stadsplanering jag sett, men det är utan tvekan en stad i snabb tillväxt.

Skolsystemet i Canada

2012-01-09



Canada har ingen central skolmyndighet eller nationellt skolministerium. Det finns en lag, "Education Act", som ger alla barn rätt till skolgång och som reglerar att landet är tvåspråkigt och dessutom ger nationella mminoriteter särskilda rättigheter. Men i övrigt är det de tretton delstaterna som var och en beslutar i alla frågor som rör utbildning. Strukturen på skolorna varierar därför mellan delstaterna, men skillnaderna är inte så stora i praktiken och det är inga problem att flytta inom Canada och byta skola. För att underlätta samverkan mellan delstaterna och ta vara på varandras erfarenheter och driva gemensamma projekt finns en samverkansorganisation, CMEC, The Council of Ministerns of Education. CMEC består av de ledande företrädarna för de tretton delstaternas skolministerier. Vi började dagen med ett besök på CMEC:s huvudkontor i Toronto där vi fick en övergripande dragning om Canadas skolväsen, deras goda skolresultat med mera. Det var intressant att se att man kan få mycket goda skolresultat, bland de bästa i världen, trots att skolan styrs på delstatsnivå. Diskussionen i Sverige att alla problem påstås kunna lösas bara skolan förstatligas fick inte direkt något stöd av uppbyggnaden av skolsystemet i Canada.

Vi fick också en föredragning om vuxenutbildningen och det finns stora likheter med Sverige när det gäller arbetet med att öka samverkan mellan utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik och integrationspolitik. Men även denna samverkan sker på delstatsnivå.



Efter lunch besökte vi delstaten Ontarios Utbildningsministerium (sista bilden) och fick veta mer om just denna delstats skolsystem, elevernas resultat, lärarutbildning och satsningarna på förskola och barnomsorg. I delstaten finns 72 lokala skoldistrikt och inte mindre än 5.000 skolor. Varje skoldistrikt har en egen skolstyrelse, och dessa lyder under den centrala delstatsmyndigheten för skolan.

Sista föredragningen gällde integrationsutmaningarna. Canada tar emot väldigt många invandrare, mellan 1001 och 2006 tog man emot 1,1 miljoner invandrare. 20% av befolkningen är utlandsfödd, och i Toronto är det hela 51% av befolkningen som är född utomlands. Men större delen är välutbildade, ofta arbetskraftsinvandrare eller rena immigranter, som flyttar till Canada för att arbeta, driva företag, studera eller göra affärer. Mängden asylsökande och flyktingar är betydligt mindre än i Sverige i förhållande till befolkningens storlek, endast 33.000 personerunder förra året. Trots detta finns en stor utmaning att alla ska läsa sig engelska, bara i Toronto finns immigranter från 175 länder som talar 75 olika språk. I Canada finns ingen direkt diskussion om invandringen och den ses inte som ett problem, tvärtom försöker man på olika sätt att locka fler att flytta till landet, och hela Canada är precis som USA uppbyggt på invandrare. Men det verkar ganska uppenbart att Canadas sätt att prioritera välutbildade immigranter framför flyktingar och asylsökande gör att problemen med integrationen blir betydligt mindre än vad den är i Sverige och många andra europeiska länder.

Toronto by night

2012-01-08



Övre bilderna tog jag under vår promenad hem till hotellet söndag kväll. Nedre bilden är en turistbild från internet,
tagen utifrån Lake Ontario.

Framme i Toronto

2012-01-08



Söndag eftermiddag kom vi fram till ett vintrigt Toronto, efter att ha flugit över Grönland och de vidsträckta snöklädda vildmarkerna i Norra Canada. Inne i Toronto är det ingen snö just nu, och klimatet är ofta ganska milt beroende på den stora Lake Ontario som dämpar kylan. De två flygbilderna över staden har jag hämtat från nätet eftersom mina egna bilder från flygplanet inte blev vad de borde ha blivit.



På väg in till stan från flygplatsen passerade vi CN Tower, som är Torontos välkända landmärke. Senare på kvällen åkte vi upp i det 553 meter höga tornet och åt middag i den roterande restaurangen, varifrån man ser hela den vidsträckta storstaden Toronto som breder ut sig åt alla håll i ett nästan alldeles platt landskap. Bebyggelsen är mestadels låg, men inne i centrum är det gott om skyskrapor i varierande stilar. Inklusive förorterna har Toronto 6,5 miljoner invånare. Hela delstaten Ontario där Toronto är huvudstad har 13 miljoner invånare, vilket motsvarar 40% av Canadas befolkning. Ontario har en yta ungefär lika stor som Frankrike. På sista bilden vårt hotell, anrika Fairmont, som är en imponerande äldre byggnad, numera inklämd bland moderna skyskarapor och bankpalats.

Canada nästa

2012-01-07

Tidigt i morgon söndag flyger jag till Toronto i Canada tillsammans med mina fem moderata kolleger i Riksdagens Utbildningsutskott. Vi ska under några dagar kommande vecka besöka skolor och träffa politiker, lärare, och andra som arbetar med utbildningsfrågor, och även besöka utbildningsministeriet i Toronto. Vi kommer också att besöka ett par skolor i Ottawa, där det även blir besök i parlamentet och hos den svenske ambassadören.

Anledningen till att vi valt att besöka just Canada är att landet visar mycket goda resultat vid internationella skoljämförelser. Man är dessutom duktiga på integration av olika kulturer, språk och nationaliteter i skolan. Canada är världens näst största land till ytan, men har bara 34 miljoner invånare. Man har mycket invandring från andra delar av världen, och landet är dessutom tvåspråkigt (franska och engelska). Det finns också tre stora grupper av ursprungsbefolkning, indianer, inuiter och métiser, som talar ett 50-tal olika minoritetsspråk. Det finns med andra ord många utmaningar när det gäller att erbjuda en likvärdig skola av hög kvalitet till alla invånare i detta enormt stora land.

Löpande reseberättelse kommer som vanligt på bloggen under förutsättning att tekniken fungerar.

Tidigare inlägg finns samlade i bloggarkivet