Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!

Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.


 
 
Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt.

2002-2006 var jag gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014 och 2018. I dag är jag ordinarie ledamot i Riksdagens finansutskott och ordinarie ledamot även i EU-nämnden. Dessutom vice ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. 
 Mina tidigare uppdrag hittar du här.
 
Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik".

Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg och twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat.
I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.

Totalt 9.096 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 31/3 2020)




 


 


Poliser i uniform bör inte delta i manifestationer eller parader

2020-06-05

De senaste dygnen har det förekommit en omfattande debatt för och emot agerandet av en kvinnlig polis i samband med manifestationerna i Stockholm. I vilken mån polisen kände sig hotad och tvungen att gå ned på knä och hålla upp ett av plakaten, eller om hon gjorde det frivilligt och medvetet vet jag inte. Men för min del är saken väldigt enkel - en polis i uniform bör inte delta i manifestationer, demonstrationer eller parader av något slag - en polis i uniform ska i varje läge vara helt opartisk och neutral under sin tjönsteutövning eller när man bär uniform. Detsamma gäller för övrigt militärer och annan uniformerad offentliganställd personal. Jag har tidigare kritiserat poliser och militärer i uniform för att de går i Pride-paraden, och samma sak gäller såklart alla andra manifestationer - alldeles oavsett om jag stödjer dessa manifestationer själv eller inte. Vill en polis delta så gör man det civilklkädd, det tycker jag är en självklarhet. Jag har därför väldigt svårt att instämma i hyllningarna av den kvinnliga polisens agerande (med reservationen som sagt att hon kanske kände sig hotad och tvingad). Händelsen som sådan devalverar polisens värde och styrka att stå emot en folkmassa som inte följer polisens uppmaningar och order. Det är en farlig utveckling och många poliser jag känner eller har kontakt med delar min åsikt. Jag tolkar dessutom in ett stöd för min åsikt från polisledningen i Stockholm som skriver så här (utlagt på twitter av YB Södermalm, ett välkänt och uppskattat poliskonto):

 

Jag tog mycket starkt avstånd (för starkt tyckte vissa) från mordet (det går knappast att kalla det något annat) som en polis gjorde sig skyldig till i USA. Att den döde mannen själv verkar ha varit en grov brottsling, dömd för bland annat väpnat rån, spelar i sammanhanget ingen som helst roll. Det som hände går inte att försvara, och det är därför den skyldige polismannen direkt fick sparken och utreds för brott.

Men jag delar också gärna inlägget på twitter från en kravallpolis som tar starkt avstånd från sin kollegas agerande. Och jag tycker att de delar av manifestationen i Stockholm som urartade (personer som hoppade på polisbilar, vägrade lyda polismans order, bar hatiska plakat riktade mot bland annat polisen osv) närmast är att betrakta som pöbel.









Det finns inga skäl alls för någon i Sverige att hata polisen, inte heller att beskylla polisen för rasism. Att det finns enstaka poliser även i Sverige som vanärar yrket är en annan sak - men det finns i alla yrkesgrupper, som bekant även bland exempelvis oss politiker. De enda i Sverige som har anledning att känna oro för polisens agerande är de kriminella. Och det alldeles oavsett vad de har för hudfärg. Men vår polis ska i varje läge agera med styrka och värdighet, vara neutrala och företräda svenska folket och rättsväsendet - alldeles oavsett varje enskild polismans privata åsikter. Det är faktiskt inte förhandlingsbart.
 


Behövs verkligen muren mot havet i Skanör-Falsterbo?

2020-06-04

Den första maj fanns nedanstående inlägg på Klimatrealisternas blogg "Klimatupplysningen", som jag delade på twitter. Inlägget är skrivet av Johan Montelius som är universitetslektor på KTH. Han ifrågasätter beslutet att bygga en mur mot havet i Skanör-Falsterbo, och visar med tydliga och officiella källor att Skanör genom åren faktiskt rest sig ur vattnet och inte sjunkit, och att landarealen har växt och inte minskat. Dessutom verkar riskerna för allvarlig översvämning närmast obefintliga. Eftersom allt som rör klimatfrågan är så väldigt känsligt att ifrågasätta har jag tagit mig tid och granskat källor och underlag och kan inte hitta några brister i resonemanget (förutom en rättelse som författaren själv har gjort). Den som hittar några faktafel får gärna höra av sig.

Min slutsats är att det är ganska svårt att se något rationellt skäl att bygga den aktuella muren. Alla de enorma pengar som kommunen tänker lägga på att bygga en mur, i strid mot många boendes önskan, kunde sannolikt använts till något bättre. Tyvärr lär det nog inte vara det sista exemplet på bortkastade pengar i "klimathotets" namn.


 


 


PISA-mätningen byggde alltså på falska siffror

20-06-03

Det är ingen brist på skandaler just nu kopplade till regeringen och dess myndigheter. I går "avslöjade" Expressen även att den senaste PISA-mätningen, som framställdes som en vändning uppåt, inte alls var så positivt som det framstod. Man hade helt enkelt inte låtit elever med svaga kunskaper delta i testet. Och då är det såklart lätt att nå bra resultat. Om elever med bristande ordförståelse inte deltar i testet om läsförståelse och elever som inte kan räkna inte deltar i matematiktestet så blir såklart de sammantagna nationella resultaten jättebra. Den svenska framgången i Pisa byggde helt enkelt på falska siffror.

Här är hela artikeln i Expressen:

Nu är det i och för sig ingen nyhet att denna Pisa-mätning inte gav en korrekt bild. För det första framgår det tydligt i rapporten, konstigt att så få läste den. Dessutom påpekade vi detta från moderat sida redan när resultatet presenterades. Jag skrev även om det här på bloggen den 3 december i fjol, och bland annat påpekade jag att vi i Sverige undantog 11% av eleverna mot 4% i genomsnitt i andra länder. Detta utgick i vart fall jag från berodde på att Sverige vid testtillfället hade en större andel nyanlända elever än andra länder, och elever som varit i landet mindre än ett år ska enligt reglerna inte delta i testet. Att detta omfattade 11% av eleverna i Sverige var illa nog och visade att svensk skola har en mycket tuff uppgift att lyfta de sammantagna skolresultaten med så stor andel utrikesfödda elever.

Man kan nu konstatera att det verkar ha varit ännu värre än vad som framgick av Pisa-rapporten. Ännu fler elever verkar helt enkelt inte ha fått chansen att delta i testet, och nu handlar det om elever som enligt reglerna borde deltagit. Detta är självklart en skandal, ett manipulerat test har inget statistiskt värde alls. Ansvaret lär även i denna fråga landa på regeringen. Vi får vvakta nya och förhoppningsvis korrekt genomförda tester i framtiden innan vi kan konstatera om den svenska skolan är på rätt väg eller inte.
 


Skuldbeläggandet av privatdrivna äldreboenden saknade grund

2020-06-02

Vi har nu hört både ministrar och en och annan myndighetsföreträdare skylla dödsfallen inom äldreomsorgen på privat drivna boenden. Och övriga vänstern i politiken och samhällsdebatten har snabbt hängt på. Trots att det inte funnits några som helst belägg för att det dör en större andel äldre på de privatdrivna boendena än på de kommunala. Misstänkliggörandet bygger dessutom på ren okunnighet om att både kommunalt och privat drivna äldreboenden omfattas av samma regler, samma tillsyn och samma instruktioner från myndigheterna vid en kris. Det kommunala tillsynsansvaret är också detsamma. Det finns inte heller något belägg för att rutiner, anställningsvillkor eller bemanning generellt är vare sig bättre eller sämre på privatdrivna boenden jämfört med kommunala.

I dagens granskning från SVT gjordes även en särskild undersökning av överdödligheten vid äldreboendena i Stockholm. Den visar att skuldbeläggandet av de privatdrivna äldreboendena helt saknar grund. Det är rent av så att överdödligheten på de kommunala boendena är högre än på de privatdrivna. Skuldbeläggandet av de privatdrivna äldreboendena saknar alltså grund. Hoppas vi slipper sådant i den fortsatta debatten, i vart fall från våra regeringsföreträdare och myndigheter.  

 





SVT avslöjade Socialstyrelsens osanningar om överdödligheten

2020-06-02

Den 23 maj (se inlägg en bit ned) kritiserade jag Socialstyrelsens påstående att dödligheten på äldreboendena inte varit  mycket högre än normalt. Jag visade att det var en mycket oärlig tolkning av tillgänglig statistik, och att det är tydligt att vi har en hög överdödlighet och att det under flera veckor var de högsta dödstalen för en enskild vecka sedan millenieskiftet - alltså på över 1.000 veckor. Jag påpekade att det är både ovärdigt och respektlöst att medvetet försöka bagatellisera eller relativisera alla de extra dödsfall som landet drabbats av till följd av Covid19.

I dag avslöjar SVT i en granskning att min kritik var korrekt, och man ställde den ansvariga på Socialstyrelsen mot väggen och han tvingades medge att dödligheten på äldreboendena faktiskt är betydligt högre än normalt.

Detta är tyvärr bara ett fall i en lång rad där myndigheterna och regeringen försöker snygga till statistik, sprida halvsanningar eller radera och dölja relevant information. Samt skylla på varandra. Alltihop börjar bli ytterst obehagligt. Inte nog med att så många dör i Sverige i Covid19, utan det är även uppenbart att man inte längre kan lita på våra myndigheter och dess företrädare i en allvarlig kris. Ovanpå detta har vi en helt handlingsförlamad regering som inte tar ansvar och leder landet under krisen. Det behövs verkligen en Coronakommission!
 


Jag fortsätter hålla hög aktivitet i sociala medier

2020-06-02

Dagens Opinion redovisade igår de mest inflytelserika svenska opinionsbildarna på twitter. Jag ligger stadigt på tio i topp vecka efter vecka sedan mycket lång tid nu, och förra veckan hamnade jag på tredje plats.


Det var alltså denna tweet man syftade på. Över 2.600 reaktioner på ett par dygn. Och om Peter Eriksson (MP) vill diskutera om SAS ska finnas kvar tycker jag det är fullt rimligt att diskutera om MP behöver finnas kvar.  

 


Intervjun med mig i Göteborgs-Posten

2020-05-31



För en dryg vecka sedan tog jag emot reportern Joel Tivemo och en fotograf från Göteborgs-Posten på besök i riksdagen. De höll på med ett längre reportage om riksdagsarbetet under corona-krisen. I helgen kom det flera helsidor långa reportaget i Göteborgs-Posten, dock i en låst artikel. På grund av gällande upphovsrättsregler kan jag inte lägga ut artikeln och alla bilder i sin helhet, men här följer ett kortare utdrag ur artikeln, den del av reportaget där jag själv medverkade och blev intervjuad:

Utanför kammaren, där Sveriges riksdag fattar alla de små och stora beslut som påverkar tio miljoner människor på olika sätt, kämpar två män från it-avdelningen med att få upp en tv-skärm på väggen. De lyckas inte på första försöket. Irriterande. Men på det stora hela ett ganska litet problem.

Riksdagsledamöterna som samlas i salen bredvid dem har problem som är något större. Sveriges problem. Världens problem. Krispaket, budgetförändringar och tickande arbetslöshet.

Jan Ericson hälsar med en handknyck i pannan och ett leende. Han är en av dem har de stora problemen på sitt bord. Han är moderat ledamot från Sjuhärad i finansutskottet och EU-nämnden. Med sina 14 år i riksdagen har han hunnit med att uppleva mycket i den svenska politikens epicentrum. Inget kan liknas vid detta.

- Vi i finansutskottet har hand om alla krispaketen, plus allt det vanliga. Det är väldigt tungt just nu. Men det är det alltid.

Vad är din bild av din här situationen?

- Att det fungerar otroligt bra. Folk här är måna om att visa att riksdagen ska fungera även i kristid. Det är också en stolthet att vi har baxat de här ganska stora krispaketen ibland på bara två-tre dagar genom riksdagen och verkställt. Det visar att riksdagen om vi bara vill kan ta ganska snabba beslut.

- Humöret och viljan att faktiskt få det här att fungera är väldigt stor. Vi sitter i samma båt allihop. Man har större tolerans mot andra. Man väntar till exempel verkligen till folk har kopplat upp sig. Man är mån om att alla ska vara på plats. Vi ska respektera demokratin och det ska fungera.

Med sin id-bricka öppnar han dörrarna till den nedsläckta Plenisalen. Hade allt varit som vanligt hade han varit på besök hos något svenskt företag i Brasilien nu. Den här veckan var avsedd för en resa med finansutskottet till Sydamerika för att diskutera den ekonomiska utvecklingen i Brasilien och Argentina. Så blev det inte. I stället arbetar Jan Ericson långa dagar med krispaketens utformning och genomförande.

Förutom två veckor i mars då han fick vara hemma med förkylning har Jan Ericson fortsatt arbeta på plats i Stockholm hela våren.

Det politiska arbetet slutar inte, även om aktiviteten här i riksdagshuset minskat. En markant skillnad från normaliteten är det faktum att bara 55 av riksdagens 349 ledamöter är på plats i kammaren. Alla ledamöter är fortsatt i tjänst, men 55 deltar i omröstningarna.

Det antalet speglar fördelningen av riksdagsledamöter i sin helhet.

En annan stor förändring i den praktiska politiska vardagen är att partierna kan välja in hur många ledamöter de vill som extrasuppleanter till alla utskott. Det innebär i praktiken att vem som helst av ledamöterna kan sitta med i vilket utskottsmöte som helst. Jan Ericson förklarar hur det fungerar:

- Man har ett sorts allmänt utskott. finansutskottet och EU-nämnden jobbar som vanligt, men alla andra utskott jobbar gemensamt nu. Det sitter fyra från vårt parti på plats. Ett utskott kommer och föredrar sina ärenden i taget. Så byter man hatt sedan. Först kan man vara i skatteutskottet, sedan i försvarsutskottet och sedan i utbildningsutskottet. Så tar man de frågor som det är mest bråttom med.

Det låter nästan som viss kommunpolitik?

- Ja, det kan man nästan säga. Det blir mycket bredare. Men vi försöker att ha någon från de aktuella utskotten på plats. Det är väldigt svårt att jobba på det här sättet.

Att minska riksdagen till nuvarande storlek permanent är inte en idé Jan Ericson gillar.

- Det är en felaktig slutsats att säga att det inte behövs fler än de 55 som jobbar nu. Dels sparar vi väldigt mycket ärenden till efter krisen. Allt som inte är viktigt skjuts på framtiden. Det är egentligen bara i finansutskottet som vi hanterar alla ärenden precis som vanligt, eftersom vi ändå träffas.

Den här förändringen har i den social distanseringens tecken gett en ovanlig konsekvens. Politikerna får nu själva fritt välja plats i kammaren, så länge de sitter med avstånd till övriga ledamöter. Som konservativ politiker har Jan Ericson dock hållit sig till sin plats nära talarstolen.

- Jag håller mig där. Det är ingen som vill komma i närheten av mig ändå, skrattar han.

Tycker du att politiken kan ta med sig något av det som sker nu till framtida, normala förhållanden?

- Jag tycker man ska ta med sig att det skulle gå att öka effektiviteten i att ta fram förslag. Det behöver inte ta flera år att ta fram något riksdagen har sagt ja till. Det här visar att det går att fram saker snabbare.

- Den tråkiga biten är att det här huset brukar sjuda av liv. Massor av möten, seminarier, arrangemang av olika sorter … vi har besök från skolklasser. Allt det är fruset nu.

Coronaviruset har även drabbat svensk politiks innersta krets. Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Roland Utbult vårdades på sjukhus med bekräftat smitta. Jan Ericson var på en begravning för en man som avlidit av viruset så sent som i fredags förra veckan.

- Alla har vi det omkring oss. Men vi är valda för att vi ska kunna fungera i kris och krig. Vi har ett ansvar att göra det. De första veckorna hade vi bara debatter om coronafrågor. Jag drog tillbaka debatter om mindre viktiga saker. Jag tyckte inte finansministern skulle lägga tid på det nu. Men nu börjar vi vara tillbaka och försöka göra lite mer än bara corona. Det är på önskan av talmannen. Vi ska visa att riksdagen är kapabel att göra mer än en sak. Vi kan inte stanna.

 


Statsministern idiotförklarar hela svenska folket

2020-05-31

Regeringens och myndigheternas fiasko när det gäller covid19-testningen har blivit en följetong. Regeringen låtsas inte om att de själva tydligt gett direktiv om att den bredare testningen i samhället inte är regionernas ansvar - i stället skyller man den bristande testningen just på regionerna. Det finns samtidigt raderade interna mail som avslöjats av media, och regeringen har uppenbarligen spelat ett deubbelspel där man sagt en sak offentligt och meningen med utökad testning, och samtidigt drivit en annan linje internt. Härvan lär väl nystas upp efterhand.

Just nu stör jag mig mest på att statsministern Löfven i helgen idiotförklarade hela svenska folket genom att raljera om att de inte begriper det här med testning av olika kategorier:

Kategorierna som ska testas är inte så komplicerade. Kategori 1 är de som vårdas på sjukhus. Kategori 2 är personal inom vård och omsorg. Kategori 3 är andra nyckelpersoner i samhället och kategori 4 är en mer omfattande testning av allmänheten. Om statsministern inte förstår detta är det hans problem. Min övertygelse är att de flesta andra inte tycker det är särskilt komplicerat. "Folk" förstår mer än statsministern tror och att uttrycka sig som han gjorde är faktiskt väldigt nedlåtande.
 


Sverige har nu även passerat Frankrike i antal covid-avlidna per capita

2020-05-31

För några veckor sedan passerade Sverige Nederländerna och Irland när det gäller antalet döda i covid19 räknat per 1 miljon invånare. Och i helgen passerade vi även Frankrike. Det är nu bara fyra länder som redovisar högre dödsfall än Sverige i covid19, omräknat per invånare. Det är Belgien, Spanien, Storbritannien och Italien. Om man ska vara petig har även de små pyttestaterna San Marino och Andorra högre siffror, men jag tar inte med dem eftersom de ju har samma utveckling som sina stora omgivande grannländer - Italien, Spanien och Frankrike, och även har gemensam sjukvård med dessa länder.

Figuren nedan kommer från SVT, där man själv kan klicka på olika länder och lägga in dem i grafen. Jag har kollat av alla länder och alla ligger betydligt lägre än Sverige, men i figuren har jag valt att inkludera alla europeiska länder samt Kina, Sydkorea och Singapore, Australien, Nya Zeeland, Usa och Kanada. Om den olyckliga svenska utvecklingen fortsätter kommer vi även att passera Italien inom 10-12 dagar. Den svenska kurvan skiljer sig från andra länder genom att vara stigande när de flesta andra länders kurvor flackar ut.

Vi är alla medvetna om att många länder i världen inte har koll på vare sig dödstal eller har en fungerande koll på antalet invånare, och att deras redovisade dödstal inte kan tas på allvar. Det finns ett stort mörkertal i många länder. Men det är samtidigt så att det finns ett stort mörkertal även i Sverige eftersom alla avlidna på äldreboenden inte testas och vi därför inte vet om de avlidit av Covid19 eller något annat. Även när man jämför med våra nordiska grannländer som redovisar som vi är skillnaden extremt stor. Samma sak när man räknar total överdödlighet mot normalt och när man räknar antal avlidna per rullande sjudagarsperiod, även då har Sverige bland de absolut värsta redovisade siffrorna i världen. 

Faktum är att oavsett hur många förklaringar och påstådda orsaker som förs fram så hjälper det inte - Sverige har dödstal i Covid19 som utmärker sig i världen, det går inte att prata bort. Man kan kanske hitta ytterligare några enskilda länder som är värre eller som har undermålig statistik, men om Sverige ligger på femte eller tionde plats i världen är egentligen ganska ointressant - det allvarliga är att vi oavsett sätt att räkna ligger väldigt illa till, inte minst mot våra nordiska grannländer.
 


EU:s förslag till krisfond löser knappast problemen på sikt

2020-05-28

I går kom förslagen från EU-kommissionen om ett omfattande krispaket för att främst hjälpa de länder i södra Europa som man menar har drabbats extra hårt av Corona-pandemin. Det som föreslås är att EU lånar upp motsvarande nära 8.000 miljarder svenska kronor (750 miljarder Euro) på den globala finansmarknaden, och som säkerhet för dessa lån ska lite förenklat samtliga EU-länder gå i borgen.

Två tredjedelar av pengarna ska gå till bidrag och en tredjedel ska användas för lån till påstått svårt "corona-drabbade" länder. Dock ska inget enskilt land sedan behöva betala tillbaka lånen man fått från EU, och EU ska tillsammans betala av den skuld om EU tagit gemensamt. Återbetalning ska ske under 30 år, 2028-2057. Sveriges nettokostnad för denna krisfond beräknas av Europaportalen till ca 16,6 miljarder Euro, dvs ca 170 miljarder kronor. Det är om jag förstår rätt alltså de pengar man beräknar att Sverige måste bidra med under de 30 år som EU:s jättelån ska betalas tillbaka. 

Samtidigt föreslår EU-kommissionen nya skatter som går direkt till EU-budgeten. Man vill bland annat införa en europeisk digitalskatt, EU-skatt på "koldioxidkrävande importvaror" och en ny EU-skatt på stora företag. Man återkommer också med de tidigare kända förslagen om en EU-skatt på inte återvunnen plast. och en EU-skatt på utsläppsrätter.

Det finns många invändningar mot EU:s förslag och jag ska lista de jag tycker är allvarligast:


1. Två tredjedelar av stödet är rena bidrag och en tredjedel är lån. Villkoren för återbetalning av lånedelen är dock väldigt oklara och det blir i vart fall mycket långfristiga lån. Lån man redan på förhand vet att man inte behöver betala tillbaka på mycket lång tid blir i praktiken närmast ett bidrag de också. Sverige driver på för att stödet helt, eller i vart fall i huvudsak, bör ske i form av lån.

2. Flera länder i Sydeuropa har sedan länge djupa ekonomiska problem som inte beror på Corona. Det gäller inte minst Italien, men även Spanien och Grekland. Man har under många decennier misskött sin ekonomi. Corona-pandemin har såklart fördjupat problemen, men att bara ösa in pengar i dessa länder utan tydliga villkor och krav på en långsiktigt hållbar ekonomisk politik löser inga problem utan skjuter dem bara på framtiden. Samtidigt vänjer sig länderna i EU att man inte behöver ta eget ansvar för ekonomin, utan litar på att EU skjuter till pengar när det behövs.

3. Återbetalning av det enorma EU-lånet ska alltså ske 2028-2057. Det betyder att EU alltså inte tror att det kommer några nya kriser under de kommande 37 åren? Eller tänker man sig att låna upp ännu mera pengar nästa kris? Vi vet att ekonomiska kriser är regelbundet återkommande, märkligt nog ungefär en kris per decennium med olika orsaker. Vi hade en bankkris i början av 1990-talet, vi fick en IT-krasch i början av 2000-talet, Finanskrisen kom 2008-09 och Coronakrisen 2020. Det kommer sannolikt flera ekonomiska kriser före 2057, och så sitter EU där med ett gigantiskt skuldberg som inga länder kan vara med och betala, samtidigt som det behövs nya stimulanser för att klara de kriserna. Det är en mycket äventyrlig väg framåt.

4. Sverige blir återigen, tillsammans med länderna i nordvästra Europa de som får betala kalaset. Våra skattebetalarna ska alltså inte bara nettofinansiera en svällande EU-budget utan också en gigantisk krisfond som främst ska gå till södra Europa.

5. Sverige har hittills drabbats hårdare än de flesta EU-länder av Corona-viruset om man räknar andelen döda. Endast Belgien, Italien. Spanien, Storbrittanien och Frankrike har fler döda per capita. Den svenska ekonomin är dessutom starkt exportberoende och kommer sannolikt drabbas hårdare än många andra länder av den svagare globala ekonomin. Det är verkligen ingen självklarhet att just Sverige ska vara så stora nettobetalare till EU:s krisfond

6. Ovanpå kostnaden för EU:s krisfond hotas Sverige av kraftigt stigande EU-avgift och slopade rabatter i EU:s nya långtidsbudget för 2021-27.

7. EU bör inte ges beskattningsrätt. Öppnar man dörren för detta kommer påhittiga EU-byråkrater snabbt att hitta nya spännande saker att beskatta i framtiden, kreativiteten är god. EU-skatter drar antingen undan skatteintäkter för de nationella parlamenten eller så ökar det den totala skattebördan för hushåll och företag inom EU. Höjt skattetryck sätter knappast fart på ekonomin.

Sammantaget kan jag inte landa i någon annan linje än att EU-förslaget till krisfond vare sig löser medlemsländernas långsiktiga problem eller stabiliserar EU:s ekonomi. I stället gör man ekonomiskt vanskötta EU-länder ännu mer beroende av bidrag från mer välskötta länder. I längden hotar detta hela EU:s legitimitet och kommer att leda till att allt fler invånare i nordvästra delarna av Europa blir skeptiska till EU som idé. Jag tror EU-kommissionen och EU-parlamentet spelar ett mycket högt spel med EU-medborgarnas förtroenden. För vad händer om nettobetalarna inte längre vill vara med?

Jag är helt övertygad om att svenska folkets i grunden positiva inställning till EU hotas allvarligt om dessa förslag blir verklighet och skulle inte bli förvånad om det rent av leder till att en majoritet av svenska folket vill lämna EU. Det finns faktiskt gränser för vad vårt lilla land ska betala.

Politiskt finns en djup samsyn mellan M och S i Sverige i denna fråga i riksdagen, och vi stödjer regeringen helhjärtat när det gäller de svenska förhandlingarna. Inte minst tycker Sverige att stöd bör ges som lån med hårda villkor för länderna att sanera sina statsfinanser och inte som kravlösa bidrag, och vår huvuduppgift är att hålla nere den svenska kostnaden så mycket som möjligt. Det är dock problematiskt att företrädarna för MP och S går emot sin egen regering i EU-parlamentet och att vår svenska kommissionär Ylva Johansson (S) står bakom EU:s krispaket. Våra moderata företrädare i EU-parlamentet agerar däremot gemensamt med oss moderater i riksdagen och vi talar därmed med en samlad moderat röst.


Digitalt möte med nationalekonomen Lars Calmfors

2020-05-28



I dag på morgonen, före finansutskottets sammanträde, deltog jag i ett digitalt möte med Lars Calmfors om vilken politik han menar är lämpligast för att hantera coronakrisen och framförallt det som följer efter denna. I den moderata riksdagsgruppen har vi många digitala möten numera, ett antal varje vecka med olika intressenter och organisationer för att få en bild av de problem som drabbar olika samhällssektorer, men också med ekonomer och experter som ger sin syn på vilken politik som är lämpligast. Det var intressant att lyssna på ännu en ekonoms tankar kring hur vi går vidare efter krisen. Från moderat sida lägger vi mycket kraft på just detta, att tänka framåt, samtidigt som vi konstruktivt spelar in tankar och förslag för att hantera den akuta krisen.

Vid dagens möte deltog vi moderater i finansutskottet, samt några moderata talespersoner och tjänstemän som arbetar med ekonomi, statsbudget, arbetsmarknad och skatter.

Den första sak jag tycker stack ut mest var att Calmfors öppet ifrågasätter om den svenska strategin att inte stänga ned samhället verkligen varit den bästa för ekonomin. Han menade att det snarare kan vara bättre för samhällsekonomin med en kort total nedstängning och att sedan öppna upp igen. Risken är enligt honom att vi nu får en mycket lång period med delvis nedstängning och där människors beteende och konsumtion ändras mer än vad myndigheterna kräver, och att det sker för lång tid framåt. Det kommer slå hårdare mot svensk ekonomi än mot ekonomin i andra länder (förutom att det ju verkar ha medfört ett mycket stort antal avlidna).

Det andra var hans tankar om den ekonomiska politiken efter Corona. Det blir en balansgång mellan att å ena sidan driva en stram ekonomisk politik för att kunna börja betala av de pengar staten nu lånar upp under krisen (för att vara väl rustade inför nästa kris som kommer förr eller senare), och att samtidigt inte spara för hårt i samhällsekonomin eftersom det försvårar att få igång ekonomin. Den slutsats jag för egen del drog av detta är att staten rimligen främst måste spara på sådant som inte slår mot den ekonomiska aktiviteten i Sverige. Jag tänker då på kraftigt nedskuret bistånd, extremt stram migrationspolitik (i princip totalstopp för asylmottagande under 5 år vore en bra början enligt min åsikt), stopp för alla meningslösa klimatsatsningar både i Sverige och via pengar vi skickar till FN och EU, ifrågasättande av hur mycket pengar vi tillför FN i övrigt, och hård strid för att hålla nere den svenska EU-avgiften. Men även i Sverige finns pengar att spara på att avveckla ett antal myndigheter, strama upp bidrag till kultur och organisationer, banta kostnaderna för integration och bidragsförsörjning genom att ställa tydliga krav och mycket annat. Det är helt enkelt dags att prioritera hårt i statens budget.

Under mötet ställde jag själv en fråga till Calmfors och det gällde hans syn på EU:s roll i återstarten av ekonomin i Europa. Han höll en ganska låg profil i frågan och menade att mycket av detta handlar om politiska prioriteringar, men han sa samtidigt, något förvånande, att han inte tyckte Sverige skulle ha en alltför avvisande hållning till det stora krispaket som EU lanserade i går (även om han medgav att många av de grundläggande problem som Italien, Spanien mfl plågas av inte beror på Corona utan på gamla försyndelser). I denna fråga håller jag som sagt inte med honom, mer om detta i nästa inlägg där jag ska försöka sammanfatta EU-förslaget och förklara varför jag och mitt parti inte tycker det är någon bra idé.


 


Min oro för förslaget om ny myndighet för psykologiskt försvar

2020-05-27

I går höll inrikesminister Mikael Damberg (S) tillsammans med utredaren Anders Danielsson en pressträff där man meddelade att regeringen vill skapa en ny myndighet för att "samordna det psykologiska försvaret".

Jag är medveten om att en enig försvarsberedning uttalat att det behövs en tydligare styrning av det psykologiska försvaret, och moderaterna har drivit linjen att vi behöver återupprätta en myndighet för psykologiskt försvar (som vi hade tidigare). Men trots detta tycker jag det finns flera frågetecken kring förslaget.

Det första är frågan om ännu fler myndigheter verkligen löser alla problem? Det finns redan ett antal myndigheter som arbetar med psykologiskt försvar och underrättelsearbete. Problemet är knappast att Sverige har för lite myndigheter utan att det är för spretigt och att ingen vet var ansvaret ligger för olika saker, samt att man är dåliga på samverkan. Inte minst corona-pandemin visar att det knappast är fler myndigheter som behövs vid kriser, utan färre, och att det viktiga är tydligt ledarskap. Just detta problem påpekas faktiskt i den aktuella utredningen.

"Det är både en expertmyndighet och samverkansmyndighet. Det handlar inte om att ta över andra myndigheters ansvar men det finns inte tillräcklig kännedom bland myndigheterna om vem som gör vad. Det är helt enkelt inte tillräckligt effektivt" sa utredaren Anders Danielsson om förslaget till ny myndighet på pressträffen.

Med andra ord - alla myndigheter ska alltså fortsätta med sina uppgifter som tidigare - trots att det inte är effektivt och trots att det redan är så att man inte idag vet vem som gör vad. Ovanpå detta skapar man sedan en ny myndighet till för att försöka samordna de andra. Hur detta skulle bli mer effektivt kan i vart fall inte jag förstå. Vi har ju redan MSB som i princip redan har delar av detta uppdrag (som man fick när Sverige avvecklade den tidigare myndigheten för just psykologiskt försvar). Om man nu skapar en ny myndighet för psykologiskt försvar borde man rimligen i vart fall överväga att samla alla de delar av andra myndigheter som arbetar med dessa frågor och se till att ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter blir tydlig. Kanske kan andra myndigheter rent av avvecklas eller slås ihop? Att bara stapla nya myndigheter på varandra löser inga samhällsproblem.

Frågan om organisation är trots allt underordnad den andra större frågan. Det man föreslår kan nämligen lite tillspetsat, så som det är formulerat, utvecklas till en statlig censurmyndighet, trots att man använder många fina ord på varandra i utredningen för att påstå motsatsen. Syftet är nämligen bland annat att den nya myndigheten ska arbeta med att stödja mediaföretag att identifiera och möta "otillbörlig desinformation" och "annan vilseledande information". Med andra ord - en statlig myndighet ska kunna "hjälpa" medieföretag att avgöra vad som får uttryckas och inte, vad som är desinformation eller vilseledande uppgifter, och "hjälpa" dem att identifiera vad som ska raderas bort från exempelvis sociala medier. Man syftar främst på organiserad påverkan från främmande stater, men det finns inga uttalade hinder mot att även ge sig på sådant som sprids av personer boende i Sverige. I mina öron låter detta som en mycket otäck utveckling. Vi har en grundlagsskyddad yttrandefrihet och åsiktsfrihet i Sverige och att ens antyda att en statlig myndighet ska kunna lägga sig i vad som ska rensas bort eller inte är helt enkelt oacceptabelt. Då har vi fått en statlig censur, alldeles oavsett hur mycket man än hävdar motsatsen i utredningen. Vad som är "desinformation" eller "vilseledande information" är nämligen inte alltid svart eller vitt, inte heller "påverkansoperationer". Gränsen mot organiserad godtagbar samhällskritik är inte heller alldeles enkel. Att ens öppna för att en myndighet ska sitta och ta beslut om detta gör att alla varningsklockor ringer. Sittande regering kan exempelvis säkert tycka att kritik mot regeringen eller landet är vilseledande av rent politiska skäl. Och vi vet vad förre statsministern Göran Persson (S) sa - den som kritiserar Sverige ska brännmärkas. Vilka idag politiskt inkorrekta åsikter kommer att betraktas som politiskt inkorrekt desinformation? Blotta tanken att en myndighet riskerar att strypa samhällsdebatten och samhällskritiken är ytterst obehaglig.

Utredningen kommer nu att skickas ut på remiss och det blir förhoppningsvis en ordentlig diskussion om förslaget. Att stärka totalförsvaret genom att en myndighet ansvarar för det psykologiska försvaret behöver inte vara fel, men det kräver en ordentlig översyn av alla myndigheter som har koppling till frågan, och en mycket tydlig ansvarsfördelning. Och uppdragsbeskrivningen för den nya myndigheten får under inga omständigheter hota yttrandefrihet, åsiktsfrihet, en livaktig samhällsdebatt, fri opinionsbildning och fria sociala medier.


Tillägg: Jag konstaterar att även Göteborgs-Posten på ledarplats kommenterat saken idag. Jag är uppenbarligen inte ensam om min oro kring skrivningarna som kan uppfattas som ett hot mot yttrandefriheten och den fria opinionsbildningen.

 


Min syn på utdelningar och äganderätt

2020-05-27

Den senaste tiden har debatten om utdelningsbegränsningar för aktiebolag under corona-krisen blivit allt hätskare. Jag har skrivit om detta tidigare, men känner att det finnas anledning att ta det igen.

I ena ringhörnan i den senaste tidens debatt finns tunga näringslivsprofiler och lobbyister som menar att alla former av utdelningsbegränsningar är ett hot mot äganderätt, marknadsekonomi och rent av mänskliga rättigheter (!). I den andra ringhörnan finns regeringsföreträdare från S och MP, samt företrädare för V som menar att man rent av bör lagstifta mot utdelningar under krisen. Och riksbankschefen menar samtidigt att bankerna borde avstå från utdelningar.  

För min del är frågan ganska okomplicerad. Man måste skilja på två olika situationer.

Företag som begär krisstöd från skattebetalarna kan som jag sagt tidigare självklart inte samtidigt dela ut pengar till sina aktieägare. Då har man inte en så allvarlig ekonomisk kris att man har rätt till krisstöd. Jag tycker den linjen rent principiellt är väldigt enkel att försvara. Som politiker har jag ansvaret för skattebetalarnas pengar. Att staten sätter upp villkor när företag - helt frivilligt - ansöker om stöd är självklart inte heller något hot mot vare sig äganderätten eller marknadsekonomin. Ingen är ju tvingad att söka stöd om man inte vill. Att ställa villkor för att betala ut stöd eller bidrag gör vi i de flesta andra sammanhang (och borde göra det ännu mera). Det tycker jag är en självklarhet.

Att sedan en del regler i krispaketen är komplicerade och inte alldeles tydliga, särskilt om permitteringsstöden, är en brist. Tillväxtverket har ansvaret för att hantera detta på ett rimligt och balanserat sätt, och efterhand klarnar regelverken i takt med att Tillväxtverket analyserar frågor mer i detalj. Fortfarande finns frågetecken, både om utdelning inom koncerner och lön i form av utdelning till ägare av fåmansbolag. Om det behövs anser jag att riksdagen måste vara beredd att göra justeringar eller förtydliganden i lagen.  

Företag som inte begär krisstöd gör däremot precis som de vill. När ministrar och tunga politiker från S, MP och V går ut med hot om lagstiftning mot utdelningar rent generellt är man ute på en farlig väg. Företag som inte begär krisstöd gör såklart exakt vad de vill med sina pengar, och det gäller såväl börsbolag som banker. Det bör inte politiker eller myndigheter ha synpunkter på överhuvudtaget  - det är ett beslut som tas av företagens styrelser och bolagsstämmor. Det är illavarslande och anmärkningsvärt att de tre vänsterpartierna använder coronapandemin som skäl att återigen angripa näringslivet och marknadsekonomin. En lag som förbjuder utdelningar är självklart helt oacceptabel och lär stoppas i riksdagen.

Jag konstaterar återigen att politik handlar om att balansera viktiga intressen. Jag tror att vi moderater har lättare att klara av detta än många andra. Vi värnar både näringslivet, äganderätten, marknadsekonomin och skattebetalarnas pengar - samtidigt. Vi har detta i vårt moderata DNA, och klarar därför att dra de logiska och rimliga gränserna och stå upp för dem i debatten.


 


Socialministern fortsätter tala osanning om misslyckandet med testerna

2020-05-27

Regeringen, och då framförallt socialminister Lena Hallengren (S), försöker envist skylla den misslyckade corona-testningen på regionerna. Och man drar sig inte heller för att föra fram rena osanningar. Den 19 maj berättade jag här om bakgrunden:

Här ett citat från statsministern i mitten av april i Svenska Dagbladet efter regeringens beslut den 31 mars att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att "kraftigt utöka testningen av samhällsviktiga grupper". Det skulle ske "utan att det påverkar vård och patienter".

Den 17 april  presenterade Folkhälsomyndigheten sin strategi. Där beskrevs hur man skulle testa i flera steg, där regionerna skulle ha ansvaret för de två första stegen, att testa patienter och personal inom vård och omsorg, medan staten skulle ta ansvaret för resten - testning av andra nyckelgrupper i samhället och därefter en mer omfattande testning av allmänheten. Man poängterade tydligt att provtagningen delvis behövde hanteras utanför den reguljära sjukvården och att nya aktörer behövde etableras.

Man har talat om utökad testning i elva veckor nu, men fortfarande går det väldigt segt. De 150.000 tester per vecka som man talade om i början av april ligger nu runt 30.000, och förra veckan minskade antalet tester till drygt 28.000. Flertalet görs av patienter/boende och personal inom sjukvården och omsorgen. Finland testar högre andel, Tyskland och Norge dubbelt så många i relation till folkmängd och Danmark mer än tre gånger så många. Regeringen skyller misslyckandet på regionerna, men berättar inte att det alltså redan från början var tydligt utsagt att det inte var regionernas ansvar. Så här skrev Folkhälsomyndigheten själva om hur testningen av steg tre (nyckelgrupper i samhället) skulle genomföras: 

Trots detta fortsätter socialminister Hallengren alltså att påstå att det ”hela tiden varit tydligt att grupp 3 varit regionernas ansvar”. Det är alltså en uppenbar osanning - det har aldrig varit regionernas ansvar.

I går kom beskedet att Regionerna ändå tar på sig ansvaret att även testa nyckelgrupper i samhället sedan regeringen utlovat att stå för finansieringen. Regionerna tar nu alltså på sig ansvaret för den testverksamhet som de egentligen inte behöver göra. Jag hoppas att regeringen nu slutar att skylla alla problem på regionerna och i stället ger dem ett erkännande för att de nu tar ansvaret för något regeringen misslyckats med att hantera.

 


Moderat riksdagsgrupp via skype

2020-05-26

I dag hölls veckans moderata riksdagsgrupp via skype. En av de viktiga frågorna var regeringens ändringsbudgetar och vårändringsabudgeten. Elisabeth Svantesson berättade hur vi arbetar i finansutskottet för att hela tiden driva regeringen framför oss och försöka förbättra de förslag som läggs. Överlag har detta fungerat oväntat bra och vi har fått igenom en hel del när det gäller den ekonomiska politiken. 

Ulf Kristersson inledde gruppmötet med att som vanligt kommentera aktuella händelser, allt från det monumentala misslyckandet med corona-testningen till det trista beskedet om att en av våra högre företrädare ertappats som kund på en bordell med kvinnor som är klart misstänkta offer för människohandel. Det hela är närmast obegripligt och partiledningen och hela vårt parti tar kraftfullt avstånd från detta och politikern har nu lännat alla sina uppdrag.

 


Ovärdigt att relativisera och bagatellisera covid19-dödsfall

2020-05-23

I takt med att det blir allt mer uppenbart att dödstalen i Sverige sticker ut i internationella jämförelser har det nu blivit exakt så som jag förutspått en längre tid. Myndigheter och politiker skyller på varandra, och en del experter byter rent av fot och tar nu avstånd från det de tidigare stått bakom. Jag tror det kommer bli trångt i dörren när alla ska ut samtidigt.

Värst är ändå alla de som nu försöker bagatellisera de höga dödstalen. Vissa påstår att det minsann inte dött fler än vanligt (uppenbar lögn), andra talar om att de flesta är äldre som skulle dött ändå inom inte alltför lång tid (ett vidrigt argument som även skulle kunna användas för att inte ge äldre människor sjukvård eller omsorg överhuvudtaget) och ytterligare andra säger rent ut att "det som tur är bara är de äldre som dör" (på vilket sätt är det tur?). Ytterligare andra försöker relativisera de höga svenska dödstalen jämfört med exempelvis våra nordiska grannländer och andra genom att säga att de minsann inte redovisar alla döda. Vad jag vet redovisar våra nordiska grannländer på samma sätt som vi, och Sverige redovisar inte heller alla döda på äldreboenden i Folkhälsomyndighetens statistik - enligt Socialstyrelsen finns ett mörkertal på minst 10% fler döda. Trots detta har Sverige 8-10 gånger högre dödstal per capita än Norge, Danmark och Finland.

I dag kom en nyhet som delats flitigt i sociala medier av dem som vill relativisera de höga svenska dödstalen. Det var Thomas Lindén på socialstyrelsen som i en artikel hävdar att dödsfallen på särskilda boenden för äldre "inte är uppseendeväckande mycket högre än en normal influensasäsong". "På särskilda boenden har det i år dött lite över 11.000 personer under perioden januari till april. Under samma period 2019 var det knappt 10.000 personer" säger Lindén till Uppsala Nya Tidning.

Jag tycker det är en beklämmande oärlig slutsats. Att jämföra hela perioden januari till april när man diskuterar ökade dödstal till följd av Covid19 i april och maj är oseriöst. De första svenska dödsfallen i Corona kom i mars och den stora toppen kom i april och början av maj. Att ta med januari-februari i summeringen smetar ut de höga dödstalen i år över en längre tid bakåt i tiden så att skillnaden blir liten. Typisk kreativ bokföring. Vecka 15 hade vi, som jag tidigare berättat, de högsta dödstalen någon vecka i Sverige sedan millenieskiftet. Alltså de högsta dödstalen på över 1.050 veckor!  I går berättade för övrigt Göteborgs-Posten att bårhusen i Göteborg är överfulla och att antalet avlidna är 30% högre än normalt. Samma nyheter har tidigare kommit från andra delar av landet, exempelvis Stockholm. 

I Uppsala Tidning fanns i samma artikel även en summering av alla dödsfall över 70 år varje månad från 2015 fram till idag. Tyvärr en lite suddig bild jag fått från en prenumerant. Men man ser hur dödstalen i början av året var helt normala, medan de sedan ökade till mycket höga nivåer från vecka 14. Och vecka 15-16 var värst. 




Att politiker och regeringen trogna vänsterdebattörer försöker förminska dödstalen och få dem att framstå som "normala" ligger väl i debattens natur. Men att en hög tjänsteman på en av våra centrala myndigheter presenterar slutsatser av statistik på detta oärliga sätt i en intervju är rent beklämmande.

Oavsett vem som gör det är det skamligt att bagatellisera och försöka prata bort att att Sverige nu har minst (!) 4.000 döda i Covid19, varav över 3.500 (alltså 88%) är över 70 år. Det är så otroligt respektlöst mot alla de avlidna och deras anhöriga. Lite som att de avlidna äldre inte räknas för att de ju ändå snart ska dö. Jag vill inte se en enda artikel, inte ett enda uttalande från en myndighet och inte ett enda inlägg i sociala medier som försöker förminska de 4.000 döda!

Misslyckandet att skydda våra äldre från Covid19 - det tydliga fokus Folkhälsomyndigheten talade om tidigt under pandemin - kommer att vara ett nationellt trauma. Det är såklart inte ens ansvar, men regeringen och ansvariga myndigheter bär en tung del av ansvaret (vilket jag berättade i ett omskrivet inlägg 14/5, se nedan), och jag tycker inte de ska komma undan med det genom att relativisera, bagatellisera eller skylla ifrån sig på andra.


 


S och MP i EU-parlamentet sviker både Sverige och sin egen regering

2020-05-20

Europaportalen (Näringslivets och de fackliga organisationernas gemensamma EU-portal) redovisade häromdagen hur EU-parlamentarikerna röstade i fredags när det gällde EU-parlamentets syn på hur EU:s kommande långtidsbudget ska se ut. Europaparlamentet vill se en betydligt större EU-budget än idag och vill även skrota de rabatter som Sverige och tre andra nettobetalande länder har för att motverka en oskäligt hög avgift. Man vill också införa nya EU-skatter .En stor majoritet i EU-parlamentet röstade för detta, vilket skulle höja den svenska EU-avgiften oerhört mycket.

I riksdagen finns en bred samsyn om att Sverige bör agera kraftfullt mot en sådan höjning. Sedan även Liberalerna svängt i frågan finns en bred enighet mellan samtliga åtta partier att inte acceptera orimliga avgiftshöjningar och regeringen har ett starkt mandat från EU-nämnden att stå upp för denna  återhållsamma linje, där vi samarbetar främst med Danmark, Nederländerna och Österrike som alla hotas av samma sak. 

EU: långtidsbudget är en komplicerad fråga där medlemsstaterna, EU-kommissionen, Europeiska rådet (ministerrådet) och EU-parlamentet tillsammans tar beslut i olika steg. EU-.parlamentet har traditionellt alltid velat ha större budget än vad slutresultatet blivit, men att de förespråkar så kraftig höjning av inte minst Sveriges och tre andra länders avgift är oroväckande. 

Än mer anmärkningsvärt är att de tre svenska miljöpartisterna röstade för en kraftig ökning av den svenska avgiften och slopade rabatter, samt införande av nya EU-skatter. Samma sak gjorde en socialdemokrat, medan övriga socialdemokrater avstod. Samtliga övriga svenska EU-parlamentariker röstade däremot nej - M, KD, L, SD, C och V. I vissa fall gick de då också emot sina respektive partigrupper i EU-parlamentet (i vart fall gjorde M och KD detta) för att stå upp för Sveriges intressen. Jag är nöjd och glad över att våra fyra svenska moderater i EU-parlamentet hade ryggrad och stod upp för Sverige och svenska intressen. Mindre smickrande är det att de svenska miljöpartisterna och socialdemokraterna inte stod upp för sitt eget land - eller ens sin egen regering. Det blir ju inte lättare för EU-minister Hans Dahlgren (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att lyckas förhandla fram en lägre svensk EU-avgift när deras egna partivänner i EU-parlamentet driver motsatt linje (och nej, när socialdemokraten i artikeln säger att man står bakom regeringens linje är det ju tomma ord när man inte orkade gå emot EU-parlamentets rakt motsatta linje. Det är inte att stödja svenska intressen).

Återigen visar det sig att det spelar roll vilka svenska politiker man röstar in i EU-parlamentet.

 


Tillväxtverkets PM om utdelning och korttidspermittering

2020-05-19

Det har varit mycket diskussioner kring om företag ska kunna beviljas statligt stöd vid korttidspermittering samtidigt som man lämnar utdelning till aktieägarna. I grunden är det såklart en orimlig kombination. Stödet för korttidspermittering bygger på att företaget ifråga ska ha tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som ligger utanför företagets kontroll och som inte varit möjliga att undvika eller lindra från företagets sida. Företaget ska först själv försöka hantera krisen, och om det inte går kan man begära statligt stöd. Om man kan lämna miljarder i utdelning till aktieägarna i ett börsbolag har man rimligen inte gjort allt man kan för att hantera en allvarlig ekonomisk kris innan man begär statligt stöd. Och då ska stödet inte heller beviljas. Detta är en självklar moderat ståndpunkt och det råder politisk enighet om detta i riksdagen.

Samtidigt finns det alltid en gråzon när det gäller lagstiftning som bygger på rimlighetsbedömningar från en myndighets sida. Det finns både gränsfall och svårbedömda fall. Några av dem som diskuterats innebär utdelningar inom en koncern samt de utdelningar som ofta görs i småbolag som ett alternativ till lön till ägaren. Det senare är en möjlighet som finns enligt skattelagstiftningen där en egenföretagare har rätt att ta ut en viss del av lönen som utdelning med lägre beskattning än vanlig lön enligt speciella beräkningar. Detta gör att man även slipper de vanliga arbetsgivareavgifterna på denna del av lönen. Utdelning blir ett sätt för företagaren att kunna få ut en rimlig lön till en lägre kostnad för bolaget än om man tagit ut vanlig lön. Detta borde rimligen göra att Tilkväxtverket i dessa fall inte begär att man ska ta ut vanlig lön i stället, eftersom det skulle försvaga bolaget.   

I går presenterade Tillväxtverket ett PM där man beskriver hur man avser att tolka regelverket, och det är en ganska strikt tolkning. Det innebär att man utgår från denna tolkning, men med möjlighet för det ansökande företaget att visa att man ändå bör ha rätt till stöd. Man skriver samtidigt att man kommer att göra en rimlighetsbedömning i varje enskilt fall. Jag tycker det borde finnas goda möjlighheter för ett sökande företag att argumentera för att just en mindre utdelning i  ett fåmansbolag faktiskt är till fördel för bolaget jämfört med att ta ut lön. Även en fåmansföretagare måste ju leva på något under en kris och rimligen borde Tillväxtverket i dessa fall inte begära att man ska ta ut vanlig lön i stället för utdelning, eftersom det skulle försvaga bolaget.   

Ett annat viktigt besked i gårdagens pm är att Tillväxtverket inte kommer att ha synpunkter på utdelningar som beslutats eller genomförts före den 16 mars. Ett viktigt besked för att motverka orimliga effekter för företag som i god tro beslutade eller lämnade utdelning före krisen och sedan ser hur ekonomin snabbt gått nedåt och nu behöver ansöka om stöd. 

Tillväxtverket sammanfattar sitt PM så här:

"En bedömning om förutsättningarna för stöd måste göras i varje enskilt fall. Utdelningar eller andra värdeöverföringar under stödperioden eller i nära samband med denna innebär att det föreligger en presumtion (antagande, min anm) för att det inte föreligger sådana allvarliga ekonomiska svårigheter hos företaget för att en stödåtgärde skulle vara berättigad. Det är då upp tillo bolaget att viosa att förutsättningar för stöd föreligger."   

 


Regeringen fortsätter att skylla ifrån sig på regioner och kommuner

2020-05-19

Regeringen fortsätter att skylla ifrån sig när det gäller misstagen under Corona-krisen. Det gäller inte bara katastrofen inom äldrevården utan även testningen av nyckelgrupper som man aviserade om för lång tid sedan. Nedan en citat från statsministern i mitten av april i Svenska Dagbladet efter regeringens beslut den 31 mars att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att "kraftigt utöka testningen av samhällsviktiga grupper". Det skulle ske "utan att det påverkar vård och patienter".

Den 17 april  presenterade Folkhälsomyndigheten sin strategi. Den innebar bland annat att provtagningen delvis behövde hanteras utanför den reguljära sjukvården och att nya aktörer behövde etableras. Målet var 150.000 tester i veckan. Nu är vi uppe på ca 30.000 tester i veckan. Finland testar högre andel, Tyskland och Norge dubbelt så många i realtion till folkmängd och Danmark mer än tre gånger så många. Folkhälsomyndigheten skulle alltså tillsätta särskilda resurser för att hantera testningen så att inte sjukvårdspersonalen hindrades i sitt arbete.

Nu låter det annorlunda. När ansvarig minister, Lena Hallengren, får kritik för att testningen inte kommit upp i mer än en bråkdel av vad uppdraget från regeringen innebar så skyller hon ifrån sig på regionerna och tycker "det är tydligt att de har ansvaret". Men sjukvården har som bekant fullt upp med att vårda patienter och kan inte tillsätta vårdpersonal för en mycket omfattande testning utöver alla de tester man redan gör inom vården av misstänkta patientfall. Hallengren "glömmer" att både hon, statsministern och Folkhälsomyndigheten sa i april att provtagningen skulle ske utanför respektive regions sjukvårdsuppdrag. Men det är såklart bekvämt att skylla på regionerna när regeringen får kritik för att en av deras myndigheter - Folkhälsomyndigheten - inte klarat av sitt uppdrag. 


Vår biträdande kanslichef på moderaternas riksdagskansli, fd hovrättsdomaren Per Claréus beskriver detta väl på twitter:

 
 


Moderaterna kräver Corona-kommission före sommaren

2020-05-18

En oberoende kommission bör tillsättas före sommaren för att utvärdera hur Sverige har klarat coronakrisen. Moderaterna presenterar i dag vad vi anser ska ingå i kommissionens uppdrag, skriver Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer på DN Debatt.

Utbrottet av covid-19 är den allvarligaste krisen vårt land har upplevt sedan andra världskriget. Hittills har ett antal tusen människor mist livet och över hundratusen människor har förlorat jobbet. Svenska myndigheter och andra beslutsfattare har tvingats arbeta under stor press.

För att utvärdera Sveriges samlade hantering av Coronakrisen behgölvs en oberoende kommission. Både för att analysera vad som har gjorts bra respektive mindre bra. Men också för att lära av det som varit och föreslår relevanta förslag framåt. Genom en opartisk och saklig utvärdering av insatserna under coronakrisen kan vi dra lärdomar och rusta Sverige starkare inför framtiden. Moderaterna välkomnar därför statsministerns besked i förra veckan om att en oberoende kommission ska tillsättas, och att direktiven ska utarbetas i samarbete med riksdagens alla partier.

Coronakrisen skiljer sig från tidigare kriser på så sätt att den äger rum under lång tid och saknar ett tydligt slut. Därför kan vi inte vänta med att tillsätta kommissionen tills krisen slutligen är över. Genom att omedelbart kunna börja inhämta information kommer Kommissionen få en mycket bättre bild av krisen. Vilket i sin tur utgör ett bättre underlag för relevanta förslag framåt.

För att bidra till den processen presenterar vi i dag Moderaternas ingångsvärden:

  1. Mandat och struktur. Kommissionen bör ha ett tydligt medborgarperspektiv. Det betyder att den inte enbart ska bedöma om åtgärderna följer gällande författningar och myndighetsinstruktioner, utan också värdera åtgärderna utifrån medborgarnas förväntningar på politiker och högre tjänstemän.
  2. Regeringens och de centrala statsorganens krishantering. Kommissionen bör särskilt utvärdera Regeringskansliets krisledande förmåga – hur den har organiserats och genomförts.
  3. Roller och ansvarsfördelning. Kommissionen bör utvärdera ansvarsfördelningen mellan olika aktörer: regeringen, departement och myndigheter, samt deras samverkan med regioner och kommuner.
  4. Den svenska krisberedskapen. Kommissionen bör analysera den svenska krisberedskapen ur ett historiskt perspektiv och belysa de politiska beslut som under de senaste årtiondena har format den samlade svenska civila krisberedskapen.
  5. Åtgärder för att begränsa smittspridningen. Kommissionen bör utvärdera den svenska strategin för att begränsa coronasmittan. Erfarenheter från andra länder bör inhämtas, i synnerhet från våra nordiska grannländer.
  6. Åtgärder för att testa fler. Kommissionen bör utvärdera den svenska regeringens och myndigheternas strategi och resultat gällande provtagning för smitta och antikropppar.
  7. Åtgärder för att tillvarata samhällets samlade kraft. Kommissionen bör utvärdera om Sverige förmått mobilisera och dra nytta av den samlade kraft som finns i näringslivet och civilsamhället.
  8. Åtgärder för att begränsa ekonomiska skadeverkningar. Har de åtgärder som har vidtagits för att stötta den svenska ekonomin varit tillräckliga, effektiva och träffsäkra?


Moderat 10-punktsprogram för att skydda våra äldre mot Covid19

2020-05-16

I torsdags presenterade jag min granskning av hur illa regering och myndigheter agerat när det gäller att skydda våra äldre under Corna-pandemin. Se föregående inlägg. Redan tidigare under Corona-krisen har jag påpekat faktiska misstag som myndigheterna gjort och pekat på konkreta förslag från professionen som skulle kunnat medföra färre smittade och döda bland våra äldre.   

I dag presenterar moderaterna ett 10-punktsprogram för att skydda våra äldre från Covid19 och liknande pandemier. Genomtänkt och baserat på de förslag professionen fört fram vid många tillfällen. Det är anmärkningsvärt att detta inte fanns på plats redan i början av pandemin.

Moderaternas paket för att stärka äldrevården och övrig kommunal omsorgsverksamhet innehåller följande:

  1. Skynda på arbetet med storskalig coronatestning. Moderaterna har drivit på för att coronatester ska genomföras i betydligt större skala. För lite har hänt. Vi anser att testningen i närtid bör omfatta minst 150 000 personer per vecka. 
  2. Testningen inom äldreomsorgen ska särskilt utökas. Testning är avgörande för att säkra personalförsörjningen och skydda riskgrupper. Flera kommuner har startat pilotprojekt för att testa bland annat medarbetare inom äldreomsorgen. Nu måste fler följa efter och testa både medarbetare och boende. 
  3. Bättre tillgång till skyddsutrustning. Det råder fortfarande brist på utrustning på vissa håll. Socialstyrelsen måste få ett tydligare uppdrag att se till att kommunerna har skyddsutrustning för att förhindra smittspridning. 
  4. Tydligare instruktioner för hur skyddsutrustning ska användas. Det råder osäkerhet vad gäller Folkhälsomyndighetens rekommendationer om användning av skyddsutrustning inom äldreomsorgen. Det duger inte. Det får inte finnas några oklarheter om när och hur utrustning ska användas. 
  5. Obligatorisk utbildning i smittskydd. Alla medarbetare inom äldreomsorgen måste ha grundkunskaper om smittskydd. Antingen genom tidigare utbildning eller genom att medarbetaren genomgår en introutbildning på arbetsplatsen – till exempel i form av de kurser Socialstyrelsen har tagit fram. 
  6. Följ upp att rekommendationerna för skyddsutrustning efterlevs. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) bör få ett särskilt uppdrag om detta, för att säkerställa minskad smittspridning inom äldreomsorgen och säker arbetsmiljö. 
  7. Särskilda covid-team inom äldreomsorgen. Alla kommuner och privata utförare bör åläggas att göra en översyn av organisationen och vid behov införa särskilda covid-team som bara arbetar med smittade vårdtagare. Goda exempel bör fångas upp och spridas av Socialstyrelsen. 
  8. Dra ner på icke-nödvändig hemtjänst. Kommuner ska ha tydligt mandat för att tillfälligt pausa eller begränsa icke nödvändig hemtjänst, dvs. hemservice som inte är direkt omsorgsarbete
  9. Ökad kontinuitet. Vi vill se en bred översyn i syfte att förbättra kontinuiteten vad gäller anställda inom hemtjänst och äldreomsorg. Det kan till exempel handla om fler heltidstjänster, mer medarbetarinflytande och bättre karriärmöjligheter.
  10. Skapa bättre förutsättningar att hålla smittade separerade från övriga. Äldre ska givetvis inte flytta in på enheter där de riskerar att smittas. Vidare bör kommuner ges legala förutsättningar att snabbt kunna sätta upp tillfälliga lokaler för att kunna separera de som är sjuka från övriga.


Vem tar ansvaret för katastrofen med alla döda inom äldreomsorgen?

2020-05-14

Den senaste tiden har vi hört allt fler ministrar och höga företrädare för våra myndigheter tala om att man misslyckats när det gäller att värna de äldre i Covid19-krisen, samtidigt som man tidigt sa att det var det centrala i den svenska strategin.  

Jag har tittat lite på vad ansvariga ministrar samt myndigheterna MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), FHM (Folkhälsomyndigheten), Socialstyrelsen samt IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) har sagt om saken samt tagit fram lite fakta om respektive myndighets ansvar. Det är ingen uppmuntrande uppvisning i ansvarstagande för att uttrycka sig försiktigt.



     Regeringen:

De senaste veckorna har flera ministrar gått ut och uttryckligen beklagat att Sverige misslyckats med att skydda de äldre. Nedan några klipp från media.

 

  

När man lyssnar på ministrarna bör man ha i åtanke att det alltså är regeringen som är ansvarig för de myndigheter som hanterar krisberedskapen och krisen. Hur har då de fyra viktigaste myndigheterna agerat och vad har deras företrädare sagt om krisberedskapen?



     Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB:

MSB:s generaldirektör uttalade häromdagen att Sverige kunde agerat snabbare i krisen:


Vilken roll har då MSB själva när det gäller krisberedskap? Det framgår av de första paragraferna i lagregleringen av deras verksamhet:




     Folkhälsomyndigheten:

Att FHM fick tidigt larm om Coronakrisen, men inte tog det på allvar är mycket omskrivet i media. Hur det påverkat den fortsatta krishanteringen får framtida utvärderingar visa.

  


Men FHM har både konstaterat att vi misslyckats med att skydda de äldre och konstaterat att äldreomsorgen runt om i landet var dåligt rustat för en pandemi:

  

 

     

Vilket ansvar har då FHM själva för att förebygga just det man kritiserar? Här lite text från deras beskrivning på den egna hemsidan:

 


     Socialstyrelsen:

Socialstyrelsens egen krisberedskapschef gick själv ut i media och sa att "vi var inte förberedda". Är inte krisberedskapschefen på en av de ansvariga myndigheterna just den som borde vara bäst förberedd av alla?


Socialstyrelsens uppgifter beskrivs så här på den egna hemsidan. Bland uppdragen finns att stärka samhällets beredskap inom vård och omsorg samt samordna planläggning av krisberedskapen inom dessa områden.  Bland annat just äldreomsorgen.



     Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO:

Den 16 april kom nyheten att IVO "efter larmen" om att Covid19 slagit hårt mot äldreomsorgen nu ska göra kontroller av äldreboenden i hela landet. Det man undrar är varför man inte gjorde detta redan när krisen började, med tanke på att det redan då uttalades att Sveriges fokus låg på att skydda de äldre?  


Om man läser på IVO:s egen hemsida ser man hur de själva beskriver sitt uppdrag. Riskbaserad tillsyn av äldreboenden är alltså en del i deras uppdrag. Trots detta väntade man alltså med omfattande sådan tillsyn till mitten av april, när Covid19-krisen pågått i minst 1,5 månad, och trots upprepade larm om hög dödlighet bland äldre och oro hos personalen på äldreboendena. 

    

     Slutsats:

Det är såklart alldeles för tidigt att dra några slutsatser om Sveriges samlade hantering av Corona-pandemin. Men för mig står det i vart fall redan helt klart att det brister väldigt mycket i ansvarstagande när det gäller just hanteringen av de äldre. Och ansvaret för detta ligger helt uppenbart på regeringen och samtliga inblandade myndigheter. Den som påstår något annat har mycket att förklara.

 


SD:s bistånds-populism är billig och osaklig

2020-05-14

Moderaterna anser att den svenska biståndsramen är för hög, vilket jag skrivit om flera gånger tidigare. Vi är ett av världens tre mest generösa länder och ger i år över 1% av BNP till bistånd, långt över FN:s mål på 0,7%. Det är dessutom en summa som räknas upp automatiskt med BNP varje år och för 2020 ligger ramen runt hela 50 miljarder. Summan är så stor idag att Sverige har svårt att hitta bra ändamål för pengarna och det vi inte kan spendera på egna projekt går därför rakt in i FN:s stora svarta och delvis korrumperade hål för att pengarna ska förbrukas. Moderaterna anser att vi i vart fall borde minska dagens biståndsram till ca 0,7%, vilket skulle frigöra ca 15 miljarder av dagens biståndsram. Vi tog de första stegen mot detta i vår senaste budget förra hösten. I det läge Sverige befinner sig idag tror jag diskussionen kommer att gå om en ytterligare minskning, det vore inte orimligt.

Vid gårdagens votering i riksdagen togs bland annat beslut om att ge Riksbanken mandat att godkänna att IMF (internationella valutafonden) får lov att använda medel på reservkonton för att efterskänka en större skuld som Somalias tidigare regim har till IMF. Moderaterna stod bakom detta beslut och jag var en av de tjänstgörande i kammaren som röstade för förslaget. Bakgrunden är att den tidigare diktaturregimen i Somalia skuldsatte landet så mycket att man idag inte har någon chans att betala vare sig räntor eller amorteringar. Detta försvårar för dagens styre i Somalia att få landet på fötter igen efter inbördeskriget. För svensk del handlar det om att godkänna att IMF disponerar ca 21 miljoner på ett konto hos IMF som Riksbanken råder över. Den svenska delen av skuldavskrivningen är med andra ord begränsad, men i och med att många länder ställer upp kan skulden i sin helhet avskrivas. Sammantaget gör detta att Somalia kan satsa sina pengar på återuppbyggnad, sjuk- och hälsovård mm i stället för att betala räntor på lån där man aldrig kommer ifatt. Om man lyckas stabilisera landet medför det såklart minskade flyktingströmmar till bland annat Sverige, samt gör det lockande för en del somalier i Sverige att flytta tillbaka - något som redan sker i viss omfattning i takt med att det framförallt i huvudstaden Mogadishu blir allt mer normalt samhällsliv. Självklart måste man vara tydlig med villkor och krav på en regim för att skriva av en skuld, men rätt hanterat är detta sannolikt en av de vettigare saker man kan göra om man vill hjälpa andra länder ekonomiskt.

Inget parti i Sveriges riksdag driver frågan om att slopa hela det svenska biståndet. Det betyder att oavsett hur omfattande detta är så kommer pengar att gå till andra länder. Och årets biståndsram är alltså ca 50 miljarder oavsett vad vi hade sagt om just dessa 21 miljoner, som dessutom inte kunde använts till annat eftersom de inte är en del av biståndsbudgeten utan pengar som Riksbanken hanterar. Det vi kan göra nu är att verka för en sänkt biståndsram kommande år och samtidigt se till att redan beslutade biståndspengar används till så bra saker som möjligt. Att hjälpa ett land att bli av med extrema skulder som tidigare diktatorer eller regimer dragit på folket utan att de fått någon nytta av det är ett klart rimligt ändamål för att bidra till långsiktig uppbyggnad av ett land. Just gårdagens beslut om 21 miljoner känns därför som sagt som en av de vettigare saker man kan göra om man vill stötta andra länder.  

De flesta biståndsbeslut rörande årets ca 50 miljarder tas inte i riksdagen utan beslutas av regeringen och olika myndigheter. Att just gårdagens beslut behövdes var för att Riksbanken lyder under riksdagen och behövde ett godkännande på formella grunder att ta beslut i frågan.

Sverigedemokraterna röstade nej till bemyndigandet till Riksbanken, och försöker nu göra en stor sak av det på sociala medier och ställa dessa 21 miljoner mot viktiga behov i samhället. Jag tycker det är extremt billig och oansvarig  populism. SD vill inte heller avskaffa biståndet vad jag vet, och det betyder att det även i framtiden kommer att betalas pengar till andra länder, även sådana som SD ogillar. De vet också att ett nej till dessa 21 miljoner bara inneburit att pengarna ifråga skulle legat kvar hos IMF och Riksbanken och inte kunde använts till annat i statens budget. Att göra just dessa 21 miljoner till något slags symbolfråga när man vet att 50 miljarder totalt spenderas i år på massor av sämre saker än just detta känns inte seriöst och är att skjuta rejält över målet. Jag välkomnar om SD tillsammans med oss moderater tar strid för kraftigt minskad biståndsram kommande år i stället för att bråka om detaljer om hur Riksbanken använder sina pengar. 


Moderata rättspolitiska framgångar

2020-05-13

Vid dagens votering hade moderaterna ett antal stora och små rättspolitiska framgångar där vi agerade gemensamt med olika partier i olika frågor:

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att skärpa reglerna om särskild utlänningskontroll för att kunna skydda oss mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. M, KD, C, L och V röstade för detta. S och MP röstade emot och SD hade ett annat förslag.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen om att renodla polisens arbetsuppgifter för att frigöra tid till brottsbekämpning. M, KD, SD, C och L röstade för detta. S, V och MP röstade emot.

* En enig riksdag beslutade - äntligen - att avskaffa det tramsiga kravet på danstillstånd för att människor ska få lov att dansa på en pub eller restaurang.

* Vi fick igenom avskaffat krav på tillstånd för hotellrörelse - ett helt onödigt krav med tanke på alla andra prövningar av miljö och säkerhet mm som ändå ställs för att få driva ett hotell. M, KD, S, MP och V röstade för detta. SD, C och L röstade mot beslutet.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att skärpa insatserna mot brott av så kallade djurrättsaktivister. M, KD, C, L och SD röstade för detta. S, V och MP röstade emot.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år. M, KD, C och SD röstade för. S, V, L och MP röstade nej.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att införa ett nytt brott - inbrottsstöld - med ett  minimistraff på ett års fängelse. M, KD, C och SD röstade för. S, V, L och MP röstade emot.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år. M, KD, SD, C och L röstade för. S, V och MP röstade nej.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen om att införa skärpt straff för övergrepp i rättssak. M, KD, SD, C och L röstade för, S, V och MP röstade emot.

* Vi fick igenom ett uppdrag till regeringen att återkomma med ett förslag om en lag om vistelseförbud i vissa situationer. M, SD, KD, L och C röstade för. SD, V och MP röstade emot. 

En bra dag på jobbet.


 


Finansutskottet i nytt möte med finansministern

2020-05-12

I dag hade vi ett nytt möte mellan finansutskottet och finansminister Magdalena Andersson, där hon redogjorde för de ekonomiska krisåtgärder som hittills genomförts och det som kommer framöver. Vi har samsyn om mycket när det gäller krispolitiken, men vi moderater tror inte att utlovade stöd till kommuner och regioner räcker. 

Vid dagens möte var varannan stol avspärrad med band. Fast ärligt talat var vi väldigt skötsamma och följde reglerna om social distansering även förut. Här är mina två moderata kolleger Elisabeth Svantesson och Edward Riedl, som har hittat sittplatser vid bordet och även jag och kollega Mattias Karlsson fick var sin stol. Tur bordet är långt - vi har flyttat våra utskottsmöten till en lokal med uppkoppling till telefon så att ledamöter och ersättare som befinner sig i bostaden kan vara med på telefon och ta del av informationen. Men i övrigt är det endast finansutskottet som arbetar enligt normala rutiner och normal bemanning just nu, och det beror såklart på att vi hanterar alla frågor som rör de ekonomiska krispaketen. Men vi försöker hålla humöret uppe trots det allvarliga läget.


 

 


Gör inte omsorgspersonalen till syndabockar!

2020-05-11

De svenska dödsfallen i Covid19 är besvärande höga. Endast fem länder i världen (sju om man räknar de små lilleputtstaterna San Marino och Andorra, som ju dock helt styrs av vad som händer i deras omgivande grannländer) har högre andel döda än Sverige nu sedan vi passerat även Nederländerna i denna tragiska jämförelse. Och i takt med att kritiken växer börjar nu alla skylla på varandra. SVT Agenda i går blev ännu ett bevis på detta.

Jag tror vi kan förutse nu att alla ansvariga myndigheter (MSB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, IVO mfl), regeringen, regionerna och kommunerna allt tydligare kommer att skylla på varandra. Ingen kommer vilja ta ansvar. Men värst av allt är att det nu också syns en tendens att både ministrar, generaldirektörer, experter och debattörer indirekt lägger skulden på - personalen i äldreomsorgen! Det är de som på presskonferenser och vid intervjuer i media anses ha otillräcklig kompetens, det är de som inte följer instruktioner, det är de som överfört smitta till de äldre de vårdar eller besöker i hemtjänsten. Jag tycker det är en obehaglig utveckling och konstaterar i en tråd på twitter idag att det riskerar att bli de som är längst ned i hierarkin - de som jobbar direkt med de äldre - som görs till syndabockar.

Detta trots att personalen har fått otydliga instruktioner från nmyndigheterna när det gäller vilken skyddsutrustning man bör bära i arbetet eller om man ska eller inte ska gå till jobbet när man är frisk trots att man har en anhörig som är sjuk. Samtidigt har arbetsledningen inte fått tydliga besked om det är meningsfullt eller ens går att testa personalen och de boende, och riktlinjerna om besöksförbud i äldreomsorgen kom väldigt sent. Det är verkligen inte lätt att vara äldreomsorgschef i en kommun eller driva ett privat äldreboende under dessa förutsättningar och det är definitivt inte lätt att vara en av de anställda närmast de vårdbehövande äldre. 

Det minsta vi kan göra är att sluta antyda att skulden ligger på omsorgspersonalen!
 




 


Intervjuad på sportsidorna idag

2020-05-09

I dag är jag en av "15 Sjuhäradsprofiler" som intervjuas av Borås Tidnings sportredaktion. Det är nog bara att konstatera att sporten är efterlängtad av många just nu, och att de ekonomiska problemen för många idrottsklubbar samtidigt är dramatiska. Utan matcher blir det inga intäkter från publiken och intäkterna från reklam och TV-rättigheter krymper kraftigt. Samtidigt finns kostnaderna kvar för anställd personal och spelare. Vissa verkar tro att det endast är välbetalda spelare på elitnivå som drabbas av sänkta löner, men det är lätt att glömma alla anställda på större klubbars kanslier, och alla andra som indirekt drabbas av inställda matcher - kiosker och försäljning på arenan, bussföretag som inte får körningar, tryckerier som inte får trycka matchprogram, butiker som inte säljer några souvenirer, och självklart ägare av hallar och planer som inte får några intäkter när det inte spelas några matcher.

Det är positivt att även delar av idrottsrörelsen kan använda vissa av de krisstöd som riksdagen tagit beslut om, exempelvis kan en förening som är arbetsgivare använda reglerna om korttidspermittering. Dessutom har ju idrotten fått särskilda extra riktade stöd i likhet med kultursektorn och media. Jag missunnar dem inte detta, men känner att jag vill nyansera bilden i intervjun lite. Det är såklart positivt att idrotten får stöd under krisen, men jag kan besviket konstatera att regeringen samtidigt exempelvis har struntat i en kraftigt blödande resebransch (se föregående inlägg) och att många egenföretagare inte får någon hjälp överhuvudtaget. Det finns många särskilt utsatta branscher som skule välkomna riktade stöd, och även om jag som sagt saknar idrotten så är den faktiskt inte viktigare än all annan verksamhet. Det är för övrigt inte kultursektorn och media heller. 

 


 


Centerpartiet och Liberalerna svek resebranschen

2020-05-07



Resebranschen är en av de näringar som drabbats absolut hårdast av corona-krisen. I princip 100% av kunderna och omsättningen försvann på bara några veckor, samtidigt som man är tvungna att betala tillbaka pengar till alla kunder som bokat resor som blivit inställda - med pengar som inte finns eftersom reseföretagen i sin tur inte kan få igen pengar från flygbolag och hotell som själva har ekonomiska problem. 

I flera andra länder har man infört olika typer av stöd men i Sverige görs inget för denna bransch. Moderaterna har förespråkat den lösning som branschen själva tagit fram som förslag - en statlig krisfond som sedan i efterhand täcks upp genom en liten extra kostnad (typ några tior) på varje såld resa i framtiden tills staten fått igen pengarna. Fonden skulle användas för återbetalning till resenärerna för resor som blivit inställda i stället för att reseföretagen själva ska stå för kostnaden. De kan som sagt själva sällan få igen pengar för redan betalda reskostnader och hotell, och tvingas då i konkurs, samtidigt som kunderna förlorar pengar.

En fond för återbetalning vore ett effektivt sätt att rädda resebranschen samtidigt som staten vet att pengarna kommer tillbaka. Enligt min åsikt en elegant lösning som både värnar en krisbransch, konsumenter och skattebetalarnas pengar.

För småföretagarna i resebranschen och Sveriges resenärer är det bara att beklaga att C och L valde att rösta nej till det initiativ moderaterna tagit i denna fråga som tyvärr föll i riksdagen idag. Endast SD och KD stödde det moderata förslaget.

Samtidigt ser vi nu enligt uppgifter från branschorganisationen SRF att nio av tio resebyråer är på väg mot konkurs och cirka 600 kunder har hört av sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN...). Researrangörerna sysselsätter minst 7.000 personer, och många av dem lär nu bli arbetslösa och belasta staten med kostnader för lönegarantier.

En möjlig förklaring till det bristande politiska stödet är ju att vissa mer extrema partier helt enkelt ser en chans att uppnå minskat resande och flygande genom att slå ihjäl resebranschen för gott? Det skulle inte förvåna. Men det är synd att Centerpartiet och Liberalerna inte tar strid mot detta.


 


Nu finns bra samlad information till företagare om krisstöd

2020-05-07

Den 2 april ställde jag en skriftlig fråga till näringsministern där jag efterfrågade en "Corona-portal" där man kan läsa samlat om alla förslag mot den ekonomiska krisen och de stöd som företagen kan söka med enledning av krisen. Svaret tog lång tid, men den 14/4 fick jag svaret där man hänvisade till sidan Verksamt.se där man tänkte samla all information som företagare kan efterfråga.

I dag när vi träffade Tillväxtverket i Finansutskottet fick vi information om att det nu sedan en tid finns en omfattande information på på denna webportal där man kan hitta all information man behöver som företagare när det gäller krisstöd med anledning av Corona-krisen, hur reglerna ser ut och hur man ansöker. Det är Bolagsverket som sköter sidan och den hittar man via länken Verksamt.se.  

Mycket glädjande!


 


Tillväxtverket backade om krisstöd och aktieutdelningar

2020-05-07

Debatten om det orimliga i att framförallt stora börsföretag begär krisstöd (exempelvis stöd för korttidspermitteringar) samtidigt som man lämnar aktieutdelningar fortsätter. Vår moderata linje, där det nu verkar finnas bred politisk samsyn, är att vinster från tidigare år i första hand ska användas för att täcka förluster under den pågående krisen innan man begär statligt krisstöd. Detta gäller rimligen även bonusar till ledningsgrupper och liknande. Om man ändå betalar ut bonusar och utdelningar bör detta avräknas från krisstödet.

Stöd för korttidspermitteringar hanteras av Tillväxtverket, och beskeden från dem i frågan har varit väldigt svävande. Finansutskottet hade därför kallat till sig Tillväxtverket. I dag hade vi besök av Tillväxtverkets GD Gunilla Nordlöf och avdelningschefen Tim Brooks som är ansvarig för hanteringen av stöden för korttidspermittering. Det var ett bra möte och budskapen lät nu helt annorlunda mot det vi tidigare hört i intervjuer i media. 

Tillväxtverket redogjorde först för hur man arbetar med dessa stöd och hur man försöker motverka missbruk och fusk. Jag fick ett riktigt bra intryck av deras arbete och det kändes så gediget man kan begära i en sådan här situation. Allt form av omfattande krisstöd medför risk för fusk, och det kommer inte att gå att undvika helt, men vi måste göra allt för att minimera fusk och överutnyttjande.

Hittills har man fått ansökningar från över 55.000 företag och över 450.000 anställda omfattas. Företagen har begärt över 22 miljarder i permitteringsstöd. Hittills har 41.000 ansökningar beviljats, och drygt 18 miljarder har betalats ut i preliminära stöd. Ca 1.600 ansökningar har avslagits för att de uppenbarligen inte uppfyller kraven.

Hanteringen är sådan att man först gör en preliminär bedömning av om ansökan om stöd uppfyller villkoren och sedan betalar man ut preliminärt stöd. Sedan gör man avstämning i två steg där man kan göra återkrav eller betala ut resterande belopp.  

Tillväxtverket anser att de har juridiskt stöd för att neka företag stöd för korttidspermittering om företagen samtidigt ger utdelning till sina aktieägare. Man anser också att man har stöd för att i efterhand avräkna lämnade utdelningar från stödet och kräva tillbaka pengarna. Detta baseras på preliminär juridisk bedömning av de uttalanden som vi gjort i finansutskottet i samband med att lagen om stödet beslutades. Den juridiska bedömningen är preliminär, men  man verkade hyfsat säkra på att detta håller juridisk. Jag ställde en fråga om detta och påpekade samtidigt att det är viktigt att myndigheten återkommer om det visar sig att det krävs tydligare lagreglering.

Jag ställde även några an dra frågor och lämnade en del synpunkter:

För det första är det viktigt att småföretag behandlas med respekt för att man ofta tar ut en del av sin lön som utdelning (ger lite lägre skatt). Jag påpekade att sådan utdelning (som följer noggranna begränsningar i skattelagstiftningen) inte bör medföra att man nekas krisstöd. De handlar om att företagaren själv måste kunna ta ut en rimlig lön att leva på. Det vi i första hand reagerar på är när stora börsbolag missbrukar stöden genom att samtidigt ge utdelningar med mångmiljonbelopp till sina aktieägare. Tillväxtverket sa att man inser att småföretag har en annan situation är börsbolagen och att man inte vill försvåra för småföretagen utan har med detta i sin bedömning.

För det andra påpekade jag att det måste vara tydligt under vilka perioder utdelningsförbudet ska gälla. Det räcker rimligen inte med att förbjuda utdelning under den tid man uppbär krisstöd, utan även en tid därefter bör  rimligen utdelningsförbudet gälla. Jag tycker i vart fall det borde gälla för hela kalenderåret 2020. Det bör inte heller gå att lämna utdelning på måndagen och söka krisstöd på tisdagen samma vecka. Samtidigt kan inte utdelningar som lämnats innan krisen uppstod hindra företagen att få krisstöd. Tillväxtverkets bedömning måste regleras tydligt på hemsidan och i ansökningshandlingarna så det inte uppstår godtycke och oklarheter för företagen. Tillväxtverket svarade att man kommer att ta fram tydliga riktlinjer.

Jag lyfte även frågan om utbetalning av bonusar till företagsledningen.  Detta borde också enligt mig medföra avräkning mot lämnade krisstöd. Samtidigt får inte rörliga löner till vanlig personal förhindras, det finns många yrken som idag har rörliga lönedelar och det får naturligtvis inte medföra hinder för krisstöd. Tillväxtverket svarade att man även tittar på detta och ska ta fram tydliga gränsdragningar även för hantering av bonusar.

Sammanfattningsvis var dagens möte oväntat bra och svaren delvis annorlunda mot det som tidigare uttalats, när man nu gjort en djupare juridisk analys av lagstiftningen. Beskeden från  myndigheten ligger nu helt i linje med det jag och moderaterna tidigare krävt i frågan. Det gör att vi inte ser något behov av att agera vidare just nu. Från moderat sida kommer vi dock att följa detta noga, och om Tillväxtverket anser att lagstiftningen behöver kompletteras kommer vi att driva på för detta. Jag tänker också följa upp hur myndigheten redovisar förutsättningarna för stöd så att det blir tydligt och med rimliga och begripliga gränsdragningar.

Medieintresset efter utskottsmötet var stort, och här är en sammanfattning från SVT.


 


Hur mår vårdpersonalen idag - och efter Corona-krisen?

2020-05-06

I söndags hade jag ett längre debattinlägg Borås Tidning om den hårda belastningen på personalen inom sjukvården och äldreomsorgen under den pågående corona-krisen. I dag har jag ett något kortare på samma tema i Markbladet. Jag känner stor oro för hur personalen ska påverkas av corona-krisen och hur det kan komma att påverka bemanningen i framtiden. (Klicka för läsbar storlek).
 





 


Aktieutdelningar är positivt - men inte om man tar emot statligt krisstöd

2020-05-04

Det är många som tycker att alla företag borde sluta med aktieutdelningar under corona-krisen. Det är oftast samma personer som ogillar vinster rent allmänt och som inte förstår att vinst är det som är drivkraften för att starta och driva företag - de företag som tillsammans med sina anställda står för hela finansieringen av den svenska välfärden och dessutom finansierar våra pensioner. Många missar exempelvis att en stor del av börsbolagens utdelningar går till AP-fonderna och olika pensionsfonder. Utan aktieutdelningar skulle pensionerna helt enkelt bli sämre. Utdelningar är positivt och välkommet, ju högre desto bättre. Varje utdelad krona ger dessutom skatteintäkter för staten.

Däremot är det givetvis helt orimligt att ett företag som beviljas krisstöd från staten samtidigt lämnar utdelningar till sina aktieägare eller betalar ut bonus eller löneförhöjningar till styrelse, ledningsgrupp eller VD. De företag som beviljas krisstöd borde tvingas att betala tillbaka detta med samma summa som används till utdelning, bonusar eller löneökningar till ledningen. Jag anser att detta rimligen borde gälla både för 2020 och 2021. Det är inte rimligt att skattebetalarna lämnar bidrag till aktiebolag som sedan använder pengarna till annat än att säkra driften och trygga de anställdas jobb. Självklart borde detta reglerats tydligt som villkor i lagstiftningen för aktuella krisstöd. 

 


 


För tidigt att utvärdera den svenska Covid19-hanteringen...men...

2020-05-04

Jag tillhör ju dem som redan vid inledningen av den svenska corona-krisen var ganska kritisk till den svenska hanteringen. Kritiken gällde till en början bristande politiskt ledarskap och en väldigt passiv regering. Sedan kom ett antal motsägelsefulla, otydliga eller rent av felaktiga besked från Folkhälsomyndigheten (FHM). De otydliga beskeden om hur kommuner och andra huvudmän skulle hantera frågan kring skolorna var kanske mest anmärkningsvärd och satte skolhuvudmännen i en orimlig situation. Svängningen om betydelsen av att stänga ned vissa flyglinjer, där man svängde 180 grader på ett dygn, var också märklig, och det finns fler exempel. Jag påpekade tidigt att det är viktigt vid en samhällskris att inte myndigheter sprider uppgifter som man inte är helt säkra på, och att man vid tveksamhet är tydlig med att det bara är lägesbedömningar och inte fakta. I annat fall undergräver man medborgarnas förtroende och riskerar att få människor att inte ta fortsatta råd och anvisningar på allvar.

När väl krisen blossade upp på allvar i Sverige dök det upp fler frågetecken när det gäller hanteringen. Inte minst valde de ansvariga i Sverige i vissa delar en annan väg än större delen av världen. Jag skrev redan då att det inte behöver vara fel i sig, men att det kräver extra tydlig och pedagogisk motivering inför medborgarna när man gör annolunda än i princip alla andra. Där har det funnits stora brister. Att Sverige var senare än andra att införa begränsningar av folksamlingar var också märkligt. Både när det gäller gränsen på 500 och senare gränsen på 50 kom vi efter många andra, trots att vi låg tidigare i fas när det gäller smittspridningen.

Jag kan samtidigt konstatera att jag inte har den kunskap och kompetens som krävs för att avgöra om det är rätt eller fel att vi inte stängt våra grundskolor och förskolor, inte heller om nivån på vår svenska "lock-down" är lagom. Jag har därför aldrig fört fram några avvikande åsikter i dessa frågor. Det är bara att konstatera att länder som valt en annan linje både återfinns både bland dem med mycket fler dödsfall än Sverige och bland dem med mycket färre. Rent samhällsekonomiskt och socialt kan den svenska linjen möjligen ha varit bättre, samtidigt som dödsfallen per capita i Sverige är förfärande många jämfört med de flesta andra länder. I vilken mån Sverige valt rätt väg i dessa frågor får utvärderas senare, det är alldeles för tidigt. 

 

På några punkter tycker jag däremot att det redan finns grund för allvarlig kritik.

* Jag har kallat de många dödsfallen bland våra äldre för en nationell katastrof och står för det. Sverige var senare än många andra länder med att införa tvingande besöksförbud i äldreomsorgen, vi har varit mycket sena med att testa personal inom äldreomsorg och hemtjänst, vi har varit mycket sena med att testa äldre med misstänkt smitta och vi har varit mycket dåliga med att erbjuda omsorgspersonal rimlig skyddsutrustning. Man borde också isolerat smittade äldre och delat upp personal så att man inte arbetar med både smittade och ickesmittade patienter. Att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) först i mitten av april meddelade att man kommer att göra kontroller på äldreboenden i hela landet vad gäller hanteringen av Corona säger en del - varför började man inte med detta redan tidigare? Alla dessa brister är alltså ett faktum trots att FHM tidigt sa att det som skiljer Sverige från andra länder är att vi har fokus på att skydda riskgrupperna. Nu säger både FHM och regeringen öppet att vi har misslyckats i denna del. Det ansvaret vilar tungt på regeringen och FHM. Detta är den i särklass allvarligaste kritiken mot hanteringen hittills.

Testning. I gårdagens Agenda framkom att Sverige testar betydligt färre än de flesta europeiska länder. Detta trots att regeringen redan för en månad sedan (!) gav FHM i uppdrag att utöka testningen kraftigt. Trots att kapaciteten finns så genomförs väldigt få test jämfört med exempelvis Danmark. Ansvarig minister (Lena Hallengren, S) hade inget bra svar på varför det är så här. Många, inklusive jag själv och moderaternas partiledare Ulf Kristersson, har vi upprepade tillfällen krävt utökad testning. Det är viktigt för att inte omsorgspersonal med vanlig lindrig förkylning ska tvingas stanna hemma från jobbet, det är lika viktigt för att den som testats positivt för covid19 inte ska gå till jobbet, det är viktigt för att smittade äldre på våra boenden inte ska smitta andra, det är viktigt för att få en bild av hur omfattande smittspridningen är i olika regioner i landet och inte minst för att personer som redan varit smittade kanske kan återgå till arbetet enligt normala rutiner utan risk att smitta andra. Nu gäller det att allt tal om ökad testning också blir verklighet och inte bara tomma ord. 

Krisberedskapen och myndigheternas tillsyn. Att den svenska krisberedskapen inför pandemier varit undermålig har väl de flesta konstaterat, och delvis beror det såklart på politiska beslut under flera decennier. Men vi har faktiskt både MSB, FHM, Socialstyrelsen, IVO och regeringen som har som huvuduppgift att se till att sjukvården och omsorgen fungerar även i kris. Trots detta har Sverige alltså först när krisen är ett faktum börjat skala upp intensivvården (på ett imponerande sätt i och för sig). Vi har brist på kompetent vårdpersonal, brist på vårdplatser, brist på skyddsutrustning, brist på respiratorer och brist på en del läkemedel. Hur regering och ansvariga myndigheter kan ha tagit så lätt på detta - som är en av deras huvuduppgifter - är en gåta. Sannolikt lär regering och myndigheter försöka skylla ifrån sig på regionerna och kommunerna - men det håller inte. Det ÄR myndigheterna som ansvarar för tillsyn och kontroll av sjukvård och omsorg i regioner och kommuner, som ska agera om man ser missförhållanden eller om beredskapen brister, och som ska ge riktlinjer och stöd i en krissituation. Detta kommer att bli en viktig fråga att följa upp.

Häromdagen medgav dessutom chefsepidemiologen Anders Tegnell i Ekots lördagsintervju att FHM tydligen tidigt fick varningar från Kina om Corona men att man inte tog det riktigt på allvar eftersom Kina tidigare skickat liknande larm men ändå lyckats hantera situationen själva inom landet. Jag reagerar starkt på denna uppgift. Bara för att det kommit falsklarm tidigare kan man såklart inte bortse från larm om ett allvarligt virushot. För säkerhets skull borde man rimligen utgått från det värsta och redan då förberett alla aktörer i Sverige för detta möjliga hot? I vilken mån Sverige tappade tempo på grund av detta kan jag inte bedöma, men uttalandet är ändå allvarligt tycker jag.

Politikens passivitet. När det gäller ekonomiska krispaket agerar politiken aktivt. Men när det gäller smittspridning och hur man ska förebygga onödigt många smittade och döda så har regeringen hela tiden gömt sig bakom sina myndigheter. Man har låtit FHM avgöra alla viktiga frågor och ta alla viktiga beslut, i stället för att som i andra frågor ta in rekommendationer från olika myndigheter och sedan ta politiska beslut i centrala frågor. Att välja en helt annan linje än omvärlden är en sådan fråga som rimligen borde avgjorts politiskt, där man borde vägt fördelar och nackdelar för samhället bredare än att bara låta det avgöras av en myndighet. Även för beslutets legitimitet är det viktigt att det är demokratiskt förankrat.

En annan sak är de dagliga presskonferenserna. I många länder är det presidenten eller preminärministern som gör de löpande uttalandena till folket, eller i vart fall deltar på presskonferenserna tillsammans med myndighetscheferna. I Sverige har vi ytterst sällan sett till några ministrer på dessa presskonferenser överhuvudtaget, och definitivt inte statsministern. Statsministern är också besvärande otillgänglig för media, vilket många journalister är irriterade över. Detta är inte politiskt ledarskap.

 


Skriver om bilens värde - bilfientligheten måste få ett slut!

2020-05-02



I dag har jag och mina riksdagskolleger Lars Beckman, Sofia Westergren och Kjell Jansson (vi fyra som startade Riksdagens Bilnätverk) detta debattinlägg i Aftonbladet. Inte minst Corona-krisen visar att bilen är nödvändig för att vårt samhälle ska fungera. När flygen står på marken och människor avråds från att åka tåg och använda kollektivtrafiken är bilen det enda alternativet för lite längre resor. Bilfientligheten måste få ett slut.

Den senaste veckan har det också publicerats ett par artiklar i branschtidningar om Riksdagens bilnätverk. Dels den 24 april i branschtidningen Taxi Idag, dels i branschtidningen Fordonskomponenten den 30 april.

 


Till slut insåg regeringen att riksdagsmajoriteten bestämmer

2020-04-30

Den 7 april lade vi moderater fram vårt förslag om att införa ett riktat direktstöd till företag som tappat stor del av sin omsättning. När flera veckor gick utan att regeringen ens ville diskutera frågan presenterade vi moderater i måndags ett konkret förslag till finansutskottet att ge regerngen i uppdrag att införa ett sådant riktat direktstöd. Dagen efter kom liknande förslag från SD och KD, och även C och L meddelade i media att de stod bakom kravet. En tydlig riksdagsmajoritet ville alltså se denna typ av stöd.

Men på finansutskottets extramöte i onsdags beslutade S, MP, C, L och V gemensamt att stoppa uppdraget till regeringen och diskutera det vidare i utskottet nästa vecka. Och i dag meddelade man alltså i stället att man nu vill genomföra det vi moderater föreslog den 7 april. Konstig hantering kan man tycka, men det viktigaste är att förslaget nu blir verklighet. Det kan rädda väldigt många företag och väldigt många jobb. Synd bara att man inte agerade tidigare utan väntade i nästan en månad - jag undrar hur många konkurser och varsel vi då hade kunna undvika?


Men nu kan vi i vart fall bocka av ännu ett förslag på den moderata listan från i går. Moderaterna fortsätter driva en motvillig regering framför sig i krispolitiken. Det fungerar ganska bra, men allt tar bara väldigt mycket längre tid...
 

       
 


Moderaternas ekonomiska strategi för att ta Sverige genom krisen

2020-04-29

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade idag Moderaternas vårbudget. Det är en ära för mig att få vara en av de fem moderater som undertecknat denna. Huvudbudskapet är att Sverige behöver byta ekonomisk strategi för att rädda jobben – och samtidigt måste vi förbereda för att återstarta ekonomin när coronakrisen är över. 

Stora delar av den svenska ekonomin har stannat till följd av coronapandemin. Men detta är en helt annan sorts kris än tidigare kriser. Det handlar inte om företag som har misskött sig, för höga skulder eller djupa obalanser i ekonomin. Därför måste den politiska strategin se annorlunda ut. När det som ingen kunde förutse händer ska staten agera som ett stort försäkringsbolag.

I Moderaternas vårbudget ligger fokus på att bekämpa pandemin och att rädda jobb och företag. Vi tror att Sverige har mycket goda möjligheter att klara krisen – om den politiska viljan verkligen finns. Men klockan tickar och Sverige har inte råd att vänta. April var den värsta konkursmånaden hittills under hela 2000-talet.

Den ekonomiska strategi som regeringen och stödpartierna har valt är uppenbart otillräcklig. IMF bedömer att Sverige med dagens politik kommer att få väsentligt högre arbetslöshet än exempelvis Finland och Danmark. Man bedömer att det kan handla om 100.000 fler arbetslösa med dagens politik jämfört med om man väljer en mer aktiv politik. Läget i Sverige är extra allvarligt eftersom vi hade en av EU:s högsta arbetslöshetsnivåer och den snabbast stigande arbetslösheten i hela EU redan före krisen.



Moderaternas ekonomiska politik för att ta Sverige ur krisen sker i två steg:

1. Byt ekonomisk strategi för att rädda jobben.

Mer måste göras. Det behövs fler direktstöd i stället för ett ensidigt fokus på ökade krediter till företagen. Sveriges insatser för att rädda jobben bör åtminstone matcha närliggande länders. Och de stöd som införs måste också bli begripliga och rimligt lätta att hantera. Krånglet måste minska och utformningen av stöden och vilka stöd som finns måste bli mer överskådligt.

 

Moderaterna vill se slopade arbetsgivaravgifter under en tid, korttidspermittering på heltid och ett kraftfullt stöd som täcker fasta kostnader i företag som har förlorat stora delar av sina intäkter. Detta summerar till 100 miljarder kronor per månad under krisens akuta fas. Det är mycket pengar, men alternativen kostar enligt vår bedömning och många ekonomers analyser ännu mera.

2. Förbered vägen tillbaka.

Det går inte att nu sätta ett datum då den akuta fasen är över. Men Sverige måste börja förbereda för att återstarta ekonomin. Exitstrategin bör bestå av flera delar:

1. Fastställ kriterier för vilken utveckling i viruset som gör det möjligt att börja återöppna ekonomin. Det kan till exempel handla om under hur lång tid antalet nya fall måste minska. Både WHO och EU har tydliga kriterier för när man kan öppna upp ekonomin igen, och Sverige borde använda dessa kriterier för att lägga fram en egen tydlig strategi som blir tydlig för alla i samhället.
2. Genomför provtagning i mycket större skala än idag. När ekonomin börjar öppna igen måste vi snabbt kunna mäta om smittspridningen tar fart eller inte. Vi sätter av sex miljarder kronor mer än regeringen för att utöka testningen ordentligt.
3. Bygg ut vården och omsorgen efter coronakrisen. Regeringen har avsatt 3 miljarder kronor för alla extraordinära kostnader kopplade till coronakrisen för hälso- och sjukvården samt den kommunala omsorgen. Det kommer inte att räcka! I den förordning som styr ersättning står också att ersättning endast delas ut i mån av medel. Det medför stor risk för att kostnader kopplade till covid-19 kommer finansieras genom nedskärningar i andra delar av välfärden. Kommuner och regioner kommer tvingas säga upp personal – eller höja kommunal­skatten – för att täcka kostnader. Moderaterna tillför 5 miljarder kronor utöver regeringen för att täcka kostnader kopplade till covid-19 plus 5 miljarder kronor utöver regeringen i generella statsbidrag vilket möjliggör också ett tillägg till personal som jobbar i frontlinjen.

Med Moderaternas förslag tillförs kommuner och regioner totalt 27,5 miljarder kronor i generella statsbidrag och 8 miljarder kronor i särskilda medel för att täcka extraordinära kostnader kopplade till covid-19 under 2020. 



Moderaterna leder den politiska verkstaden när det gäller ekonomisk krispolitik

Hittills har moderaterna varit partiet som fört krispolitiken framåt. Vi har presenterat förslag efter förslag och regeringen har efterhand tagit till sig dem helt eller delvis. Här några exempel:

         

Nu hoppas vi på fortsatt lyhördhet från regeringen, inte minst när det gäller direktstödet som jag berättade om i tidigare inlägg nedan och som vi lade fram i finansutskottet idag. Under nästa vecka fortsätter diskussionerna (tyvärr, vi borde tagit beslutet idag), och nu ska vi göra allt för att skapa majoritet för detta.


Moderaternas förslag innebär fortsatt låg svensk statsskuld 

Även med moderaternas förslag kommer den svenska statsskulden att ligga bland de lägsta i Europa, och lägre än regeringens eget "värstascenario". Moderaterna kommer alltid att värna statsfinanserna. Men nu är tid att öka den mycket låga statsskulden något för att  skydda i grunden stabila och lönsamma företag och deras anställda.

         


Finansutskottets majoritet sköt ytterligare krisstöd på framtiden

2020-04-29

I måndags presenterade vi moderater vårt förslag om omsättningsbaserat krisstöd (se föregående blogginlägg) för vissa fasta kostnader till svårt coronakris-drabbade företag. Och i går lämnade även KD och SD in liknande förslag till finansutskottet.

I dag fanns alltså förslag på finansutskottets extrasammanträde från tre partier (M, KD, SD) att ge regeringen i uppdrag att återkomma snarast med ett omsättningsbaserat krisstöd till hårt drabbade företag enligt ”dansk modell”. S, MP, C, L o V vägrade dock avgöra frågan idag utan sköt den till nästa vecka...

Moderaterna valde alltså att redan i måndags offentliggöra vårt förslag just för att alla skulle hinna läsa i lugn och ro före dagens möte. Och för att vi skulle kunna ta beslut idag om detta brådskande uppdrag till regeringen. Men tydligen tycker inte jök-partierna S, MP, C och L samt V att frågan är så viktig.

Konkurserna och varslen står som spön i backen och regeringens krisstöd så här långt löser inte detta. Hyresstödet tex bygger på att hyresvärden går med på att sänka hyran, men många småföretag vittnar om att hyresvärden vägrar. Omsättningsbaserat stöd till vissa fasta kostnader vore bättre. Danmark har infört det och det är i princip bara att kopiera!

Men det är akut! Hade C och L stöttat vårt förslag hade detta blivit verklighet. Nu dröjer det ytterligare. Trots att C och L själva framhållit behovet av just denna åtgärd. Vad håller C och L på med? 
 


Moderaterna vill se omsättningsbaserat direktstöd till krisande företag

2020-04-27

I dag lämnade vi moderater i finansutskottet in detta förslag till utskottsinitiativ som ska behandlas på Finansutskottets extra sammanträde på onsdag morgon. Bakgrunden är att konkurserna nu ökar lavinartat, liksom varslen om uppsägning på svensk arbetsmarknad. Och tillväxten beräknas i år bli kraftigt negativ.

I en så djup och snabb kris finns bara två alternativ. Antingen stöttar man företagen med ganska stora statliga insatser, lite som en statlig försäkring (som man gjort sig förtjänt av genom att betala skatt) eller så väljer man att i stället ta kostnaderna för allt fler konkurser och uppsägningar, som i en förlängning även kan slå mot den finansiella sektorn. Om man gör det senare valet riskerar vi att efter corona-krisen inte längre ha så mycket näringsliv kvar att starta igång.

Att lägga enorma summor på att stötta näringslivet, dessutom med lånade pengar, är inte ett självklart val för oss moderater. Men i det läge vi är nu är det ett val mellan två mycket oönskade alternativ. Från moderat sida har vi kommit fram till att samhällskostnaderna totalt sett rimligen bör bli mindre genom att stötta företagen på ett rimligt sätt och därmed förebygga uppsägningar. Det är samma väg som man valt i bland annat Danmark och Norge, och en linje som förespråkas av de flesta nationalekonomer. Stödet ska enligt vårt förslag baseras på styrkt minskning av företagets omsättning, och man kan då få stöd till vissa fasta kostnader. Vi föreslår att stödet ska villkoras med att företaget inte ger utdelning under 2020.

Här följer hela utskottsinitiativet i sin helhet, och jag är en av de fem moderater som undertecknat initiativet. Nu återstår att se om regeringen inser att en tydlig majoritet i riksdagen (samtliga partier utom S-V-MP) vill se en lösning i denna riktning, och om man tänker lägga fram ett liknande förslag under morgondagen, eller om man låter finansutskottet driva igenom detta i stället.

 


 


Vart är EU på väg?

2020-04-27

I dag på förmiddagen hade EU-nämnden ännu ett telefonmöte med EU-minister Hans Dahlgren (S) som gav oss uppdatering om vad som händer i EU med anledning av Corona-krisen. Problemen med att tio länder fortfarande har exportrestriktioner för medicinsk utrustning kvarstår, och det är inte bara mindre länder som ägnar sig åt sådana brott mot EU:s regler utan även exempelvis Spanien och Frankrike.  EU var mycket sena i starten av corona-krisen och EU har verkligen inte visat sig från sin bästa sida - tvärtom har talet om samarbete tonats ned och protektionismen har tagit över. Samtidigt kunde Dahlgren meddela att EU-länderna tillsammans tagit hem över 500.000 EU-medborgare från olika ställen i världen där de blivit strandsatta till följd av Corona-krisen. Alltid något.

De som känner mig och vet hur jag resonerat kring EU tidigare vet att jag betecknar mig som en kritisk EU-vän. Jag tror på idén om EU som underlättar för frihandel och fri rörlighet inom Europa, och där länder i organiserad form kan samverka om gemensamma frågor. Utrikespolitiskt och när det gäller handelsavtal mm är det en stor styrka att agera gemensamt, och den europeiska ekonomin är sammantaget en av världens största vilket ger en tyngd åt vad EU tycker internationellt. 

För svensk del är det givetvis alltid en konflikt mellan att vi är och sannolikt under överskådlig tid kommer att vara en av EU:s nettobidragsgivare, och att vi samtidigt som ett mycket exportberoende land tjänar på frihandel. Vi är också ett befolkningsmässigt litet land vilket gör att EU stärker Sverige i internationella sammanhang om vi agerar tillsammans med andra.

Jag har samtidigt sedan jag blev riksdagsledamot fått mer insyn i EU:s arbete och det enorma slöseriet och viljan att klåfingrigt lägga sig i nationella frågor och verka för alltmer överstatlighet och en ständigt svällande EU-budget. De senaste åren har jag även varit ledamot i riksdagens EU-nämnd och fått ansvaret från moderaterna att hantera frågan om EU:s långtidsbudget. Det har ärligt talat ökat min misstro mot EU-ledningens agenda ytterligare. Både EU-kommissionen och EU-parlamentet verkar hela tiden för att kapa åt sig mer makt på medlemsländernas bekostnad, och man vill ha större och större budget - där Sverige och ett mindre antal länder ska tvingas betala allt mera som sedan omfördelas till länder i östra och södra Europa.

Fram tills nu har vi haft en förhållandevis hård debatt mellan medlemsländerna om det budgetförslag som det finska ordförandeskapet presenterade i början på året. Länderna har inte kunnat enas. Sedan Corona-krisen tog fart har diskussionerna om EU:s långtidsbudget lagts på is tills vidare. Inom kort väntar vi oss att det ska komma igång igen. Förutom samtalen om den vanliga långtidsbudgeten där Sverige slåss för att EU-budgeten ska ligga kvar så nära 1% av EU:s BNI som möjligt, har det tillkommit en diskussion om "den gröna given" som är tänkt att storsatsa på klimatomställning och miljö. Vi har redan tidigare känt stor osäkerhet kring om detta ska plussas på den vanliga budgeten eller rymmas inom den. Risken att den läggs ovanpå är uppenbar eftersom EU har svårt att spara bort annat i budgeten - främst jordbruksstödet som många länder vill ha kvar.  

Nu har Tyskland i corona-krisens spår tagit initiativ till en diskussion om att dubbla (!) EU:s budget till 2%, alltså en fördubbling. Samtidigt talas det om en omfattande "återstartsfond" för att få igång EU:s ekonomi efter corona-krisen. Var allt detta handlar vet ingen idag.

Men för egen del ser jag kraftfulla hot mot svensk ekonomi. En redan alldeles för omfattande EU-budget kan i värsta fall komma att fördubblas och ovanpå detta kan eventuellt komma att läggas en enorm miljö/klimatsatsning och en gigantisk återstatsfond. Samtidigt riskerar Sveriges rabatter på EU-avgiften att minskas eller försvinna. Den totala kostnaden för Sverige som nettobidragsgivare kan bli enorm, så enorm att jag tror att det kan förändra svenska folkets syn på EU i starkt negativ riktning. Detta gäller för övrigt inte bara Sverige, det finns fler länder som har samma restriktiva syn som vi - framförallt Nederländerna, Danmark och Österrike - och även i dessa länder kan missnöjet komma att öka.

I längden kan inte EU se ett mindre antal länder i norra Europa som en bankomat där man kan hämta obegränsat med pengar för att dela ut till andra länder. Då kommer hela EU att skaka i grunden. För vad händer om finansiärerna i norr drar sig ur? Hur ska EU då få ihop sin budget? EU:s ledning och EU-parlamentet spelar idag ett mycket högt spel med EU:s framtid.

 


Jag känner stor sorg och oro över hur dödstalen i Covid19 ökar i Sverige

2020-04-25

Dödstalen i Covid19 har tyvärr ökat dramatiskt i Sverige. Självklart kan man inte utvärdera en kris förrän krisen är över, men däremot kan man känna stor oro över en ögonblicksbild. Just nu är det bara åtta länder i världen som enligt SVT:s stora dagliga rapport har fler dödsfall per miljon invånare än Sverige. Två av dessa åtta är dessutom två småstater - San Marino och Andorra, som givetvis följer utvecklingen i de stora länder som omger dem - Italien och Spanien/Frankrike. Om man räknar bort dessa två är det alltså bara sex länder i världen som har fler döda per miljon invånare än Sverige. Det är Belgien, Spanien, Italien, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. 

Invändningarna brukar vara att alla länder inte redovisar på samma sätt och att det sannolikt finns mörkertal i en del länder. Det är säkert alldeles sant. Min invändning mot det är dock att det finns mörkertal även I Sverige, exempelvis testas inte alla som dör på äldreboenden eller i bostaden för Covid19. Men låt oss då ändå jämföra Sverige med våra nordiska grannländer, som i allt väsentligt har liknande samhällsstruktur, hög kvalitet i sjukvården, god kontroll på folkbokföringen och som redovisar dödsfall ungefär på samma sätt som Sverige (siffror per 23/4):

Sverige 2152 döda, 211 per en miljon invånare
Danmark 403 döda, 69 per en miljon invånare
Norge 199 döda, 37 per en miljon invånare
Estland 46 döda, 35 per en miljon invånare
Finland 177 döda, 32 per en miljon invånare
Island 10 döda, 28 per en miljon invånare

Sverige har alltså så här långt drygt tre gånger fler döda per capita än Danmark och drygt sex gånger mer än Norge, Finland, Island och Estland. Nedan en samlad graf från SVT som jag lade ut igår på twitter. Den visar dock siffrorna från i förrgår när Sverige hade 2021 döda. I dag ser det ännu lite sämre ut.

 

 

Sveriges unika val att mot rekommendationerna från WHO och tvärtemot den absoluta majoriten av de utvecklade länderna i Europa, Asien, Oceanien och Nordamerika, välja målet om kontrollerad samhällsspridning för att uppnå flockimmunitet har ett högt pris i människoliv. Det innebär inte att det inte kan vara rätt rent samhällsekonomiskt och för befolkningen i stort på längre sikt. Men det är en så stor och etiskt svår fråga att Sveriges vägval självklart inte borde avgjorts av Folkhälsomyndigheten utan demokratiskt av regering och riksdag på grundval av rapporter och fakta från olika berörda myndigheter, inklusive FHM. Den slutliga avvägningen mellan olika samhällsintressen saknar FHM enligt min åsikt kompetens för att göra - det är politikens självklara roll. Det handlar om att ställa förlust av människoliv mot andra intressen, nästan som i en krigssituation. Att dessa beslut tagits över huvudet på svenska folket och oss folkvalda politiker tycker jag är extremt anmärkningsvärt.

Saken blir ju inte bättre av att ingen vet om strategin med flockimmunitet ens kommer att fungera - oroväckande siffror från Wuhan i Kina de senaste dagarna tyder på att det kanske inte fungerar alls. Nu är jag visserligen alltid skeptisk mot alla uppgifter från just Kina, jag litar inte på dem, men man kan ju i vart fall konstatera att ingen vet säkert om flockimmunitet fungerar på detta virus. Om det inte fungerar har verkligen Sverige valt en olycklig väg.

Det finns många andra synpunkter på hur Sverige hanterat krisen så här långt, men sveket mot de äldre är enligt mig det värsta. Tidigt talade FHM om att det som var svenskt fokus var att skydda de äldre och de mest smittkänsliga i vårt samhälle. Jag kan bara konstatera att de äldre just nu dör i en förfärande takt och att smittan spridits på ett flertal äldreboenden i landet. Sverige var senare än många andra länder med att införa besöksförbud på äldreboenden. Vi var sämre på att testa boende och personal inom äldreomsorg och hemtjänst, och vi har inte haft tillgång till skyddsutrustning för personalen vilket gjort att risken ökat för att personal har smittat äldre och äldre har smittat personal. Ovanpå detta kommer alltför många vittnesmål om att äldre inte alltid verkar få den sjukvård de behöver och hade fått normalt sett. Jag har inte den insyn i vården som krävs för att bedöma hur mycket det ligger i detta och hur vanligt det är, men rapporterna är så många och kommer både från både anhöriga och från ett flertal källor inom sjukvården och det gör det svårt att bara avfärda dem helt. 

Vi har helt enkelt misslyckats med att skydda de äldre mot Covid19, och vi har lyckats sämre än våra grannländer. Det är tydligt att även ansvarig myndighet (FHM) är oroad över hur många äldre som dött i Sverige jämfört med omvärlden, samt att så många avlidit totalt sett. Hur läget ser ut om en månad eller ett halvår vet ingen, men följer vi utvecklingen i Spanien och Italien kommer vi sannolikt att nå nivåer över 150 döda per dag innan det vänder nedåt - det motsvarar då de dödstal som gällde i Italien och Spanien (900-1000/dag) när det var som värst där, omräknat efter antalet invånare.

Det kommer en dag för utvärdering av Corona-krisen och det ligger framför oss. Men så här långt skulle jag beteckna resultatet av den förda politiken i Sverige som närmast en samhällskatastrof. Och min oro för vad som kommer framöver är stor. Ansvaret vilar tungt på ansvariga myndigheter, men också på den svenska regeringen som inte tagit kommandot i frågan utan helt förlitat sig på att Folkhälsomyndigheten ska hantera frågan och ta alla jobbiga beslut. I en kris kan inte en regering dra sig undan ansvar på detta sätt.

 


Debatt om kommunsektorns ekonomi

2020-04-23



I dag debatterade jag kommunernas och regionernas ekonomi, med anledning av Riksrevisionens rapport om kommunal skatteutjämning. Här är hela mitt anförande.

Moderaterna tycker det är omöjligt att mitt under en kris diskutera i detalj hur man ska utforma den kommunala skatteutjämningen. Det får vi återkomma till när Corona-krisen är över och vi ser hur den slagit mot svensk samhällsekonomi. I dag är det viktigaste att staten tillför stora summor till kommunsektorn för att trygga välfärden när skatteintäkterna minskar - precis så som Alliansen gjorde under Finanskrisen.

I övrigt påpekade jag att Sverige går in i denna kris med mycket sämre förutsättningar än vi kunde gjort. Sverige hade redan före Corona-krisen lägst tillväxt i EU per capita och den snabbast stigande arbetslösheten i hela EU. När regeringen Löfven tillträdde låg Sverige på 12:e plats i EU när det gäller arbetslösheten. Redan före Corona-krisen hade vi halkat ned till en 22:a plats av EU:s 28 länder, och arbetslösheten i Sverige steg redan före krisen snabbast i hela EU. Vi går faktiskt in i Corona-krisen med den högsta arbetslöshet i högkonjunktur som Sverige upplevt i modern tid, och vi går in i den med ett mycket stort utanförskap. Samtidigt ser vi stora brister i viktiga samhällsfunktioner som sjukvård och rättsväsende, och många kommuner har det extremt tufft ekonomiskt. Det enda som fortfarande är till Sveriges fördel är den förhållandevis låga statsskulden som minskat under både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.

Jag pratade också om prioriteringar i statens budget. Det har sällan varit viktigare att prioritera än det är idag. Med rätt prioriteringar kan vi motverka onödigt hög ökning av statsskulden, stärka sjukvården och den kommunala välfärden och återstarta ekonomin genom investeringar, stimulanser och sänkta skatter. Om vi prioriterar fel kommer Corona-krisen däremot att medföra långsiktigt allvarliga ekonomiska konsekvenser som är svåra att överblicka, både för statsfinanserna och för den svenska kommunsektorn. Men en dag är krisen över och då är det oerhört viktigt att svensk politik drar lärdomar. Det är helt uppenbart för de flesta att samhällsekonomins samlade resurser inte använts optimalt för att förbereda samhället för oväntade kriser. Vi prioriterar inte heller de saker som medborgarna tycker är viktigast – sjukvård, omsorg och trygghet. Ska vi bli bättre på detta framöver gäller det också att politiken orkar prioritera betydligt bättre än vad man gjort tidigare.

Prioritering handlar som bekant även om att prioritera bort. I mitt anförande nämnde jag några av de större poster moderaterna vill spara på i statsbudgeten för att få med pengar över till stärkt välfärd och lägre skatter. Vi moderater sa redan i höstas nej till friår och vi sa nej till det ineffektiva ingångsavdraget för nyanlända. Vi skar ned på biståndet som idag ligger långt högre än FN:s rekommendationer och vi sparade på ineffektiv klimatpolitik, alltför höga migrationskostnader och meningslösa byggsubventioner, och vi minskade eller avvecklade onödiga myndigheter. Så frigör man pengar till det som är viktigt.


 


Sveriges 17 värsta klimatslöserier är listade

2020-04-21

I dessa tider när både näringslivet och samhällsekonomin blöder till följd av Corona-krisen är det viktigare än någonsin att noga prioritera hur skattepengarna används. Det är ingen särskilt vild gissning att de omfattande krispaketen kommer att medföra en kraftigt ökad statsskuld i Sverige. Med tanke på att vi har en av de lägsta skuldnivåerna i hela Europa är det en ökning vi kan hantera, men det är samtidigt viktigt att inte göra av med pengar på meningslöst slöseri om vi ska kunna minska ned skulden igen inför nästa kris.

Svenska staten slösar bort enormt många miljarder varje år på saker vi borde kunna prioritera bort. Jag och moderaterna har nämnt många av dessa många gånger - det handlar om allt från en orimligt hög biståndsbudget, oansvarig migrationspolitik, missriktade byggsubventioner, onödiga myndigheter - och meningslös klimatpolitik. Om vi prioriterar bort onödiga saker kan vi både lägga mer resurser på sjukvård och annan välfärd och samtidigt sänka skatten.

När det gäller det sista - klimatpolitiken - pågår ett häpnadsväckande slöseri i Sverige, pengar som vi nu borde använda till annat. Tidigare i vår kom en omfattande rapport från Skattebetalarnas Förening som belyser de 17 värsta slöserierna på klimatområdet. Klimatpolitiken har också tidigare i år utpekats i en omröstning med 18 000 svenskar som det största slöseriet i Sverige under 2019, en tävling som initierades av Slöseriombudsmannen. Men Isabella Lövin vägrade att ta emot priset för ”Årets värsta slöseri”. Här är de kort sammanfattande, en fruktansvärt deprimerande läsning:

Lista: 17 sämsta klimatsatsningarna

1. Avlatsbrev för rika myndigheter
Svenska myndigheter har lagt mellan 15-20 miljoner på att klimatkompensera för sina flygresor de senaste åren, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det fungerar.

2. Sveriges dyraste elledning kan inte leda ström
Elledningen mellan Jönköping och Hörby är med sina 7 miljarder den största investeringen i elnätet någonsin. Men trots att den har stått klar i fyra år kan den ännu inte leda ström.

3. Vindparken blev ingen kassako
Vindpark Vänern skulle betala sig inom sju år. Men berörda kommuner har gång på gång fått skjuta till pengar på grund av tekniska problem. Efter nio år såldes parken till franska Innovent för 25 miljoner. Då hade skattebetalarnas nota uppgått till en halv miljard.

4. Elcertifikat för 100 miljarder till ingen nytta
Elcertifikatsystemet har hittills kostat samhällsekonomin nio miljarder. Men studier från Energy Economics visar det inte har haft någon positiv klimatpåverkan. Den kan komma att kosta ytterligare 100 miljarder de kommande 25 åren.

5. Köp elbil för en halv miljon och få bidrag till en laddstolpe
Köp en Tesla för en halv miljon så får du 10 000 kronor till en laddstolpe, enligt regeringens satsning Klimatklivet. Satsningen har kritiserats av bland andra Riksrevisionen som menar att den är ineffektiv.

6. Utebliven energieffektivisering
Skånska kommuner slösar en halv miljard om året på utebliven energieffektivisering, enligt Länsstyrelsen. Kommunerna kan få bidrag för föreslagna energieffektiviseringar som skulle vara lönsamma redan utan bidrag, men ingen söker dem och inget händer.

7. Bidrag till elcyklar, elmoppar och utombordare
Under tre år la regeringen en halv miljard på stöd till elcyklar, elmoppar och eldrivna utombordare. Men det enda som hände var att priserna på dessa varor sköts i höjden och ingen analys av klimatnyttan gjordes. 

8. Lämna tillbaka cykeln, behåll bidraget
Elcykelbidraget ledde till en fuskhärva där människor lämnade in förfalskade kvitton på elcyklar till Naturvårdsverket. Hur många bedragare som fick 10 000 kronor för elcyklar de aldrig köpte vet man inte eftersom det endast gjordes stickprovskontroller.

9. Sveriges första kommunala elcykelpool i den här storleken
2019 invigdes en elcykelpool med 200 cyklar och 20 laddstationer i Linköping. Varje cykel kostade 119 000 kronor. Men hur mycket det minskade utsläppen har man aldrig räknat på.

10. Kommunala elcyklar ska rensa upp i elsparkcykelträsket
Stockholms stad har kritiserat elsparkcykelföretagen för att det skapar oreda i innerstaden. Trots det lägger de 400 miljoner på att köpa in elcyklar som ska hyras ut till subventionerade priser, och därmed konkurrera med de privata elsparkcykelföretagen.

11. Blåste miljoner på vindsnurror
Örebro blåste åtta miljoner på vindsnurror som aldrig togs i bruk, eftersom de inte hade gjort grundarbetet och undersökt om de kunde få de rätta tillstånden. Marken fick återställas i ursprungligt skick.

12. Bidraget som ingen vill ha
Stödet till solel har uppgått till över 2 miljarder de senaste åren och ytterligare närmare en miljard är utlovat under 2020. Men Riksrevisionen har sågat stödet, liksom Energimyndigheten och solelsbranschen, som menar att det är ineffektivt.

13. Rödgrön brunkolsresa
Gustav Fridolin (MP) viftade med en kolbit inför valet 2014 och lovade att Vattenkrafts tyska kolkraft skulle stängas ned. I stället sålde man det till tjeckiska köpare – för ett häpnadsväckande underpris. Uppemot 30 miljarder kan ha gått till spillo. Och kolet eldas alltjämt.

14. Gävle bränner biogas för miljoner
Gävle har investerat hundratals miljoner i en biogasanläggning. Men det är så få som köper biogasen, att anläggningen måste elda upp merparten av den på plats. Trots detta går kommunen in och skjuter till ytterligare 40 miljoner för att de ska fortsätta elda för kråkorna. 

15. Lite krångligt med alla tillstånd hit och dit
Även Eskilstuna har eldat biogas för kråkorna för miljontals kronor, trots att den skulle gå till kollektivtrafiken. De fick inte tillstånd från Räddningstjänsten att frakta biogasen, som stoppade leveranserna. I stället köpte de biogas från Linköping som transporterades med dieseldrivna lastbilar.

16. Klimatbantning och klimatångestterapi
Flera kommuner som Luleå, Eskilstuna och Stockholm har köpt in kurser i klimatångestterapi och klimatbantning. Men även med generösa räknemetoder är kurserna 20-40 gånger dyrare per minskat ton koldioxidutsläpp än EU:s utsläppshandel.

17. Klimatbidrag till norska elbilar
Elbilspremien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att den har gett någon som helst klimatfördel för Sverige. För 2019 väntas den svenska notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilarna.


 


Värnande av småskalig vattenkraft och stopp för avgift för virkesupplag

2020-04-22

Lite i skymundan tar "mini-riksdagen" även beslut i andra frågor än sådant med koppling till Corona-krisen. I dag hade moderaterna ett antal framgångar. Två av dem är frågor som jag själv engagerat mig i.

Värnande av den småskaliga vattenkraftenkraft
Riksdagen ställde sig bakom majoriteten i Näringsutskottet som ger regeringen i uppdrag att värna den småskaliga vattenkraften när man fortsätter arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen.

Stopp för avgift för virkesupplag utmed allmän väg
Riksdagen ställde sig bakom majoriteten i Trafikutskottet som ger regeringen i uppdrag att verka för en återgång till en ordning där det inte tas ut några avgifter för tillstånd till virkesupplag  utmed allmän väg, samt att Trafikverket snarast underlättar administrationen för skogsföretagen i samband med ansökan om tillstånd för virkesupplag utmed allmän väg.

Som alltid med dessa så kallade "tillkännagivanden" är det ju ibland lite si och så hur regeringen lever upp till riksdagens beslut. Vi kommer att bevaka att man inte slarvar bort dessa viktiga frågor som är av stor betydelse för småföretagandet på landsbygden.


 


Stor risk att Västsverige drabbas av norsk kris när oljepriset faller

2020-04-22

Oljepriset har den senaste tiden fallit kraftigt, och det är givetvis bra för transportsektorn och andra företag som är beroende av olja. Och det är självklart glädjande för de svenska bilisterna som just nu upplever det lägsta bensinpriset på över 10 år. Men faktum är att sjunkande oljepriser samtidigt indirekt är ett hot mot svensk ekonomi, och då särskilt västsvensk ekonomi.

Orsaken är Norge. Sjunkande oljepriser är ett mycket hårt slagt mot norsk ekonomi. Just nu ökar arbetslösheten snabbt och hela den oljebaserade ekonomin i vårt grannland är i gungning. Detta påverkar Sverige på många sätt. För det första är Norge ett av våra absolut viktigaste exportländer. För det andra betyder norrmännens gränshandel och norsk turism enormt mycket för Västsverige och andra gränsområden till Norge. För det tredje arbetar väldigt många svenskar i Norge, både inom industri, handel och offentlig sektor. Många av dessa riskerar att mista jobbet nu och i stället hamna i arbetslöshet hemma i Sverige.

Jag känner stor oro för hur prisraset på olja kommer att påverka svensk ekonomi, och tycker detta berörs väldigt lite i samhällsdebatten. Inte minst för oss i Västsverige är detta en mycket viktig fråga.


Arbetsförmedlingen har slutat följa upp att arbetslösa söker jobb

2020-04-21

Jag har sedan många år ett antal bra personliga kontakter inom Arbetsförmedlingen, både chefer och medarbetare ute på de olika AF-kontoren. De förser mig med en massa intressant information om vad som händer bakom kulisserna i myndigheten. Inte minst fick jag mycket larmrapporter om regeringens beslutade snabba slakt av hela myndigheten som vi moderater med hjälp av andra partier lyckades stoppa. Så här i efterhand kan man ju konstatera att det var en väldig tur att vi inte stod helt utan Arbetsförmedlingsverksamhet mitt i en allvarlig kris med skenande arbetslöshet.

Den senaste veckan har jag fått flera rapporter om att Arbetsförmedlingen plötsligt tagit beslut om att slopa kravet på att arbetslösa ska visa aktivitet i arbetssökandet för att få ut sin a-kassa. Nu gäller att man inte behöver redovisa något arbetssökande alls utan får sin ersättning ändå.

När jag diskuterade detta på twitter igår fick jag invändningen att "Arbetsförmedlingen har nog annat att göra just nu än att kolla om folk söker jobb". Jag har stor respekt för att Arbetsförmedlingens arbetstyngd när arbetslösheten ökar - men då är det ju läge att återanställa en del av dem som tyvärr tvingades lämna myndigheten när regeringen förberedda Arbetsförmedlingens snabbavveckling. Registrering av nya arbetslösa sker dessutom i huvudsak genom självbetjäning. Arbetsförmedlingens huvuduppgift i varje läge måste vara att försöka förmedla och besätta de lediga platser som faktiskt finns. Detta är precis lika viktigt i ett krisläge som annars, kanske ännu viktigare, och det är därför också viktigt att fortsätta matchningsverksamheten och följa upp att de arbetslösa faktiskt söker de jobb som finns. Det lär nog exempelvis inte bli lättare för exempelvis jordbrukssektorn att få tag på personal med de nya reglerna om slopad aktivitetsrapport.

 


Moderaterna fortsätter leverera genomtänkta förslag mot krisen

2020-04-21

Moderaternas företrädare i riksdagen fortsätter leverera genomtänkta förslag i stort och smått, både för att underlätta kampen mot pandemin och för att dämpa de ekonomiska skadeverkningarna av corona-krisen. Bland de senaste förslagen kan nämnas:

* Förslag om att tillfälligt ändra reglerna om personligt betalningsansvar för skulder för företrädare för aktiebolag, för att motverka onödiga konkurser i företag som i grunden är välskötta och lönsamma.
* Förslag att införa en statlig fond för att rädda företagen i paketresebranschen - en lösning som branschen själv tagit fram och som kommer att med tiden vara självfinansierad genom en liten avgift på varje såld resa i framtiden.
* Förslag att ge alla äldre över 70 år anstånd med deklarationen - många äldre behöver hjälp och det är svårt att kombinera med social distansering.

* Mitt eget förslag i en skriftlig fråga till näringsministern om en "Corona-portal" där man kan läsa samlat om alla förslag mot den ekonomiska krisen och de stöd som beslutats fick tyvärr ett mer svävande svar, men man inser i vart fall behovet av bättre kommunikation.
* Mitt och Lars Beckmans förslag i vårt pressmeddelande den 12 mars om att bland annat tillfälligt slopa trängselskatten har nu stöd av moderaterna och har oväntat fått stöd även av Miljöpartiet i Stockholm. Moderaterna i Region Stockholm har samtidigt, med stöd av Vårdförbundet mfl, tillskrivit Skatteverket om att slopa förmånsbeskattningen för vårdpersonal som erbjuds gratis parkering för att kunna ta sig snabbare och säkrare till och från arbetet.


 


Orimligt med arbetskraftsbrist inom jordbruket med dagens arbetslöshet

2020-04-19

Det kommer allt fler rapporter om att de gröna näringarna har brist på arbetskraft. Det gäller bland annat arbete med grönsaksodling och spannmålsodling, sommarens jordgubbsskörd och annan bärplockning liksom arbete med skogsplantering och röjning. Många av dessa jobb brukar - konstigt nog - utföras av tillfälliga gästarbetare och säsongsarbetare från utlandet. Trots att vi har så hög arbetslöshet och det påstås att det inte finns "enkla jobb" åt exempelvis nyanlända och lågutbildade. Och nu när man inte längre kan resa som vanligt i världen kan inte dessa gästarbetare ta sig hit. Detta påstås kunna leda till att vi får brist på vissa livsmedel till hösten.

I det läget blir det extra viktigt att tala klartext. Det är självklart helt orimligt att nyanlända och långtidsarbetslösa går år ut och år in med olika ersättningar samtidigt som det bevisligen finns massor av lediga jobb som i princip vem som helst kan läras upp till. I ett läge med hotande livsmedelsbrist tycker jag till och med man skulle kunna diskutera om inte även andra arbetslösa och rent av även vissa korttidspermitterade skulle kunna rycka in och utföra nödvändigt arbete någon vecka eller två om det är praktiskt möjligt och arbetsuppgifterna finns i närområdet. I ett krigsläge kan man vidta vissa sådana åtgärder, frågan är om det inte även borde kunna gälla även i andra allvarliga kriser? Om man exempelvis blivit permitterad från sitt restaurangarbete med drygt 90% av lönen utan att jobba - en lön som till stor del bekostas av staten - så är det kanske inte orimligt att i vart fall ung arbetskraft utan barn kan utföra arbetsuppgifter inom jordbruket inom rimligt pendlingsavstånd? Att arbeta en kortare tid inom den sektor som förser restaurangerna med mat är kanske rent av är lärorikt?

Vi riksdagsledamöter arbetar i likhet med många andra hemifrån just nu (även om jag är en av de 55 som tjänstgör i riksdagen även nästa vecka). Vissa av oss har mycket arbete att göra, exempelvis jag själv eftersom finansutskottet är det enda utskott som just nu arbetar normalt och hanterar stora delar av krislagstiftningen och jag dessutom är ordinarie ledamot i EU-nämnden med ett antal telefonmöten varje vecka. Andra har det ganska lugnt eftersom deras riksdagsutskott inte har så många ärenden. Jag har just nu 3-4 moderata riksdagskolleger som kombinerar hemarbetet för riksdagen med att arbeta extra inom sin tidigare arbetsplats - sjukvården. Det finns gott om liknande exempel. Vi vet att permitterade upphandlingsexperter från Scania arbetar extra hos Socialstyrelsen för att hjälpa till med internationell upphandling av medicinskteknisk utrustning mm. Vissa företag har ställt om sin produktion för att hjälpa vården, och personalen på andra företag arbetar för högtryck för att producera allt från andningsskydd till respiratorer. Och inom vården arbetar man ofta långt mer än normal arbetstid. Alla behöver dra sitt strå till stacken under en allvarlig kris, och jag tycker att inte minst de som är helt arbetsbefriade borde kunna fundera på om de kanske kan bidra på något sätt. 

Att de som är arbetslösa sedan länge anmodas att ta lämpliga enklare jobb ser jag som en självklarhet. Det finns redan krav i regelverket för a-kassan om att man måste ta lämpliga jobb efter en viss tids arbetslöshet - även om det inte är exakt det jobb man hade tidigare. Nu är det dags att verkligen tillämpa dessa regler mer strikt än man gjort tidigare. Delar av a-kasseersättningen bekostas med skattemedel och att staten ställer tydliga villkor i ett krisläge borde vara ganska självklart. I en förlängning måste kraven skärpas oavsett kris - det är orimligt att ha flera hundratusen lågutbildade långtidsarbetslösa samtidigt som jordbruksnäringen inte kan rekrytera 5.000 personer utan måste anlita säsongsarbetare från utlandet! 

Jag delade denna ledartext tidigare idag och konstaterar att jag inte är ensam om mina funderingar.

 



 


Slutreplik i Borås Tidning

2020-04-19

Ibland måste man försöka vara extra pedagogisk. Hoppas jag lyckades idag.



 


Varför vaknade tillsynsmyndigheten först nu?

2020-04-18

Häromdagen kom en märklig nyhet. Efter larm har nu IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) beslutat sig för att göra kontroller på äldreboenden runtom i landet för att se hur man hanterar corona-krisen på äldreboendena.

Bra kan man möjligen tycka, men personligen tycker jag det är märkligt och faktiskt helt orimligt att man inte gjorde detta redan för typ en månad sedan när andra myndigheter började prata om hur viktigt det är att hålla de äldre skyddade från virussmitta. Först nu tycker man alltså det är viktigt att kontrollera saken?

Det framgår också att man inte kan besöka äldreboenden just nu pga risken för smittspridning och att man därför kommer att göra tillsynen digitalt eller via telefon. Man undrar ju lite vad alla de som normalt arbetar med inspektioner av äldreomsorgen hittat på den senaste månaden när man inte kunnat besöka boendena? Är det ingen som funderat tidigare på att det kanske är just nu man borde kontakta vartenda äldreboende och varenda hemtjänst i landet för att försäkra sig om att man gör allt för att skydda de äldre - den helt centrala delen i budskapet från Folkhälsomyndigheten, som tyvärr visat sig ha misslyckats? Vad har vi vår tillsynsmyndighet till om inte ens de inser hur viktigt det är med inspektioner i just en sådan här situation?


 


Det är nu moderat ekonomisk politik behövs som allra mest

2020-04-15

Det var en dyster presskonferens som finansministern höll i morse. Hon varnade för extrmt hög arbetslöshet och dramatiskt fallande tillväxt. Jag påpekade på twitter att det är synd att Sverige går in i denna kris med EU:s svagaste tillväxt och den sjätte högsta arbetslösheten. Jag har upprepade gånger de senaste åren varnat i riksdagsdebatter för att det är illa om vi går in i en ny lågkonjunktur eller eventuell kommande kris med hög arbetslöshet och svag tillväxt. Och tyvärr blev det ju exakt så, fast ännu värre. Det vi ser nu är inte en "vanlig" lågkonjunktur eller finanskris, utan är väl snarfare till sin effekt mer att likställa med en plötslig naturkatastrof. Och då krävs genomtänkt politik. 

 

Det enda som är starkt i statens finanser just nu är den låga statsskulden. Den har sjunkit under varje regering efter Carl Bildts krispolitik under bankkrisen på 90-talet och vidare under Göran Persson, Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven. Nu har Sverige en av de lägsta statsskulderna i andel av BNP/BNI i hela EU. I ett allvarligt krisläge är det inte orimligt att öka statsskulden för att motverka krisen, och där är vi moderater ganska överens med regeringen, även om vi inte vill öka skulden lika mycket som regeringen. Vi är dock inte överens om tempot i de krisåtgärder som behövs. Moderaterna har stöd av en i stort enig ekonomkår som menar att det är viktigare att sätta in krisåtgärder snabbt än att vänta - om man väntar blir det bara dyrare och fler företag och jobb hinner slås ut. Och då ökar statsskulden onödigt mycket. Detta var något Elisabeth Svantesson (M) framhöll på sin presskonferens i förmiddags.



Det är också nu som det blir allra viktigast att prioritera i statens budget. Ju mer av krisåtgärderna vi kan finansiera genom att spara på onödiga saker, desto mindre behöver statsskulden öka. I dagens kris är det exempelvis inte läge att fortsätta ösa ut 50 miljarder per år i biståndspengar utan kontroll, att lägga 8 miljarder i FN:s klimatfond (mest av alla länder i världen), att fortsätta ösa ut en massa miljarder på ineffektiv klimatpolitik i Sverige eller att fortsätta med ett omfattande asylmottagande. Självklart kan man inte heller lägga pengar på trams som elcykelpremier, jämställdhetsmyndighet, genusforskning, friår, "familjedagar", konstprojekt för maskar och skalbaggar (!) eller stöd till odemokratiska organisationer för att bara nämna något. Om bara viljan finns kan åtskilliga tiotals miljarder skäras bort ur statens budget på både stort och smått, och det gäller att samtidigt stå emot satsningar på nya dumheter. I stället kan pengar läggas på stöd för att skydda företag och jobb samt att stärka sjukvården och kommunerna - utan onödigt stor ökning av statsskulden. Moderat ekonomisk politik har aldrig behövts så mycket som idag.

 


Hur mår vårdpersonalen - nu och efter coronakrisen?

2020-04-15

Det är förfärande att se intervjuer och reportage och att läsa bloggar, facebookinlägg och videodagböcker från vårdanställda som kämpar för att hantera patienter med Covid19. Så mycket oro, utmattning och långa arbetspass. Och så mycket smärta, lidande och död man tvingas hantera. Även för erfaren IVA-personal som har vana av psykiskt påfrestande arbete ligger detta sannolikt långt över vad man utbildats för, har vana av och är förberedd på. Även inom äldreomsorg och hemtjänst finns stora påfrestningar på personalen, kombinerat med en kanske ännu större oro att man både smittar äldre och själv blir smittad på grund av att man saknar skyddsutrustning.

Än värre blir det såklart när det nu visar sig att 15% av den första grupp av vårdpersonal i äldreomsorgen i Stockholm som nu testats för Corona har antikroppar mot sjukdomen, trots att flera av dem inte upplevt några symtom. Det betyder att det finns risk att smittad personal - utan att veta om att de varit smittbärare - kan ha smittat äldre på boenden. Detta beror i så fall dels på att man inte testat personalen, men också på att rådet från myndigheterna varit att gå till jobbet om man känt sig frisk - även om en anhörig varit sjuk. Blotta misstanken hos en anställd att man kan ha råkat smitta någon äldre på ett boende är givetvis fasansfull. Nedan från SVT sent i går kväll (klicka för att läsa hela artikeln):

Att personalen inom vård och omsorg är hjältarna under den pågående pandemin är uppenbart. Men vad händer efter pandemin? Hur kommer denna viktiga personal att må då? Hur många blir utbrända, hur många kommer att må psykiskt dåligt, drabbas av depressioner eller sömnsvårigheter, och hur många kommer rent av att byta yrke? Jag känner mycket stor oro för detta - vårdpersonal må vara härdade men de är inte mer än människor. 

Självklart är det i första hand arbetsgivarens ansvar att ta hand om sin personal, stötta dem med alla slags tillgängligt stöd, samtal, rehabilitering, extra ledighet och allt vad man nu kan tänka sig. Ett nära samarbete med de fackliga organisationerna och skyddsombuden är självklart i detta arbete. Men jag tror också att vi politiker på riksnivå måste uppmärksamma detta och tillföra rejäla extra resurser för att ta hand om vård- och omsorgspersonalen efter krisen. Om vi inte tar detta på största allvar riskerar vi både sjukskriven och utbränd personal och hög frånvaro som gör arbetssituationen ännu värre för dem som blir kvar. Inom äldreomsorgen är personalläget redan ansträngt, och hur ska sjukvården klara sig med personalbrist när man går in i en mer normal verksamhet och samtidigt ska hantera de enorma köer som skapats för andra typer av behandling under corona-pandemin?

Moderaternas förslag om att omedelbart ge personalen i frontlinjen 5.000 kronor extra per månad under krisen vore såklart välkommet och ett sätt att i vart fall visa sin uppskattning på ett tydligare sätt än bara genom ord. Men det behövs också åtgärder efter krisen. Och på längre sikt måste lönerna upp inom hela vård och omsorgssektorn och hela vårdområdet måste prioriteras upp i den politiska debatten, det har blivit väldigt tydligt just nu.


 


Tillbaka på topp tre över de viktigaste politiska opinionsbildarna

2020-04-14

I går presenterade Dagens Opinion sin senaste lista över de viktigaste politiska opinionsbildarna. Efter en vecka där det var så extremt mycket möten och krisdiskussioner när jag tjänstgjorde i "miniriksdagen" att jag knappt hann vara aktiv alls i sociala medier är jag nu tillbaka på topp tre efter Hanif Bali och Greta Thunberg. 

"Jan Ericson väckte reaktioner genom att jämföra utfallet av coronapandemin i Sverige med grannländerna varvat med inlägg om hur småföretagare påverkas av coronakrisen" konstaterar Dagens Opinion.
 


 


Fakta är inte rasism - men döljande av fakta kan skapa grund för rasism

2020-04-13

I dag upplevde jag det igen. Hur vänsterdebattörer och så kallade "antirasister" ser rasism överallt där invandringsfrågor diskuteras.

Jag gick in i en debattråd på twitter som diskuterade om det är invandrarna som räddar vården idag när personalbristen är stor. Och det är ju faktiskt ingen tvekan om att ett betydande antal anställda inom sjukvård och äldreomsorg har utländsk bakgrund. Utan dem skulle vi inte klara oss idag. Så långt är nog de flesta överens.

Då kommer den andra frågan - råddar vi sjukvården och klarar bemanningen i framtiden genom fortsatt hög invandring? Om det är riktad arbetskraftsinvandring av läkare och sjuksköterskor från EU som hyfsat snabbt kan ta arbete i vården är det ju mycket möjligt att det kan lösa en del av bristen. Om det är fortsatt omfattande asylinvandring däremot är svaret på frågan ett tydligt nej. För även om ett antal nyanlända asylinvandrare skulle ta arbete inom sjukvården så ökar samtidigt antalet vårdbehövande ännu mera och nettot blir negativt. Vårdbehoven ökar snabbare än bemanningen. Uttryckte det så här i några svar på twitter:
 


 

Det finns tydliga fakta som styrker att hälsan är sämre och vårdbehovet större hos utrikes födda än bland infödda svenskar, exempelvis denna rapport från Folkhälsoinstitutet. Inte så konstigt om man tänker efter att särskilt de som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar ofta har ett stort behov av både fysisk och psykisk vård samt tandvård. Det är samtidigt ett faktum att nyanlända faktiskt är underrepresenterade (!) bland de vård- och omsorgsanställda i förhållande till sin andel av befolkningen. Här är en utförlig analys som visar att över 20 % av befolkningen har utländsk bakgrund men inte i någon yrkeskategori motsvaras utlandsfödda av 20 % av de anställda enligt SCB. Att de som kommer i arbete ganska ofta hamnar just inom vård och omsorg är däremot sant, och det ska vi såklart vara tacksamma för.

Sammanfattningsvis - alla som arbetar inom vård och omsorg är våra hjältar idag. Givetvis oavsett bakgrund (att det verkligen ska behöva påpekas). Och alla som bor i Sverige är individer och har rätt att få vård efter behov.

Men ökat asylmottagande löser inte de långsiktiga problemen med bemanningen inom sjukvården eftersom vårdbehoven samtidigt ökar ännu mera när asylmottagandet ökar. Det är fakta och bara att konstatera, och inte ett dugg rasistiskt även om en del personer beskyllt mig för detta under dagen. 


 


Dags att inse varifrån pengarna til sjukvården kommer

2020-04-12

I dag tröttnade jag. Tröttnade på att läsa alla arga och företagsfientliga inlägg i sociala medier, på insändarsidorna och i vissa media. Inlägg som hånar företagare för att de behöver samhällets stöd i en kris de inte själva kunnat påverka och inte heller kunnat förutse, utan som helt styrs av politiska beslut och myndighetsbeslut. Lade ut detta på twitter, och sällan har responsen blivit så snabb och stark. Långt över 2.000 reaktioner på bara ett knappt dygn. Och de flesta av mina följare verkar i vart fall förstå sambanden - men långtifrån alla.
 


 

Det vänstern har är något slags blockering som gör att man helt enkelt inte begriper vad som finansierar den svenska välfärden. Bristen på insikt att det är företagen och deras anställda som med sina skatter finansierar all offentlig verksamhet. Det är företagen och deras anställda som med sina skatter betalar all sjukvård, alla löner till läkare och sjuksköterskor, all hemtjänstpersonal och all äldreomsorg. Ja, varenda intensivvårdsplats, medicinförpackning och respirator!

Om man har den insikten inser man snabbt att det finns ett värde i att rädda i grunden lönsamma och välskötta seriösa företag så att de efter corona-krisen kan fortsätta tjäna pengar och betala skatt och behålla sin personal under krisen i stället för att varsla om uppsägning. 

Jag tror aldrig det går att få inbitna socialister att förstå. Jag lade ut mitt twitterinlägg i går eftermiddag och en del av de invändningar jag fick var helt otroliga. Invändningar som "de offentliganställda betalar väl också skatt och moms " visar bristerna i logiskt tänkande. Bristen på insikt att varenda krona som en offentliganställd person betalar i inkomstskatt, moms eller drivmedelsskatt kommer från den lön som den offentliganställde fått och som bekostas av företagen och deras anställda. Denna brist på insikt förklarar nog varför många socialister ser näringslivet och de privatanställda löntagarna som en outsinlig pengakälla som kan beskattas hur hårt som helst.

Jag får mitt arvode som riksdagsledamot just från de skatter som andra betalar in. Jag är stolt över mitt uppdrag och försöker göra skäl för arvodet. Och så är det nog med de flesta offentligt anställda. Diskussionen gäller inte om de offentliganställda gör ett bra eller viktigt jobb eller inte. Just nu ser vi exempelvis hur många anställda inom sjukvård och omsorg gör fantastiska insatser, och det gäller även många andra yrkesgrupper - allt från lärare och poliser till riksdagens ambitiösa tjänstemän. Diskussionen gäller hur allt detta viktiga finansieras - det är bra att tänka på det ibland. Utan företag och deras anställda finns det inga resurser alls till sjukvård, omsorg, skola, polis eller pensioner. Så enkelt är det.

 


Riksdagen stödjer moderat initiativ att stärka fosterbarns ställning

2020-04-09

I början av mars presenterade moderaterna att utförligt förslag om att stärka fosterbarns ställning. Anledningen var flera uppmärksammade fall där fosterbarn farit väldigt illa. Ett sådant fall engagerade jag mig själv mycket i för några år sedan, "fosterbarnet i Mark" som rycktes upp från sin trygga placering hos en fosterfamilj för att det ansågs att den biologiska mamman skulle få tillbaka sitt barn. Vad barnet ville togs det ingen hänsyn till. Genom åren har många liknande exempel uppmärksammats, senast var det det uppmärksammade fallet med 3-åriga "Lilla Hjärtat" som omkom när hon tvingades lämna sina fosterföräldrar. 

Föräldrar ska ta ansvar för sina barn och deras uppfostran. Ingen statlig institution eller modell kan ersätta relationer mellan människor, och i synnerhet inte relationen mellan barn och förälder. Även om ingen förälder är perfekt, så är det föräldrarna som i de allra flesta fall vet vad som är bäst för deras barn. Men vi kan inte blunda för att föräldrar i vissa fall inte vill eller klarar av att ta ansvar för sina barn. Ofta är anledningen missbruksproblem eller psykiska problem. Då måste samhällets skyddsnät vara starkt. Det är vi skyldiga barnen. I Sverige ska inga barn utlämnas till en tillvaro av våld, isolering eller vanvård. Då måste barnets bästa gå före föräldrarnas rätt att vara just föräldrar. Moderaterna menar att lagstiftning måste ändras så att barnets rätt till stabilitet, långsiktighet och trygghet väger tyngre – och att rätten att ”få tillbaka sitt barn” väger lättare.

* Ett barn ska inte kunna flyttas från familjehem om det strider mot barnets bästa
* Det ska finnas en långsiktig plan för barnets boende
* Vårdnadsöverflyttning ska prövas tidigare och oftare
* Familjehemsföräldrar ska inte behöva säga nej till vårdnadsöverflyttning på grund av byråkrati
* Domstol med erfarenhet av placerade barn och deras villkor ska besluta om vårdnadsöverflyttning
* Förbättra mindre kommuners möjligheter att genomföra svåra och känsliga utredningar avseende barn och deras familjer
* Uppvärdera jour- och familjehem samt skärpt tillsyn
* Fler adoptioner för barnets bästa

Här är en sammanfattning av hela det moderata initiativet 

Genomgående handlar det alltså om att stärka fosterbarnets rättigheter och vad som är bäst för barnet. Bakgrunden till moderaternas förslag är att vår partiledare Ulf Kristersson personligen tog initiativ till ny lagstiftning på området när han själv var minister i Alliansregeringen. Och frågan har varit utredd och klar sedan 2015 utan att dagens regering har lyft ett finger. Men det visade sig idag att moderaternas initiativ i socialutskottet om lagändring fick stöd av KD, L, SD, C  och V. Endast regeringspartierna var emot - de vill fortsätta utreda frågan. Allt talar för att riksdagen kommer ta beslut om att ge regeringen i uppdrag att ändra i lagstiftningen i linje med moderaternas förslag. Därmed tar riksdagen ett litet men väldigt viktigt steg för att öka stabiliteten och tryggheten för fosterbarn som har rotat sig i en ny familj. Detta är det viktigaste beslutet för fosterplacerade barn på flera decennier. 
 


Gårdagens bästa nyhet

2020-04-09

I går meddelade Kommunals tidning Kommunalarbetaren att Arbetsmiljöverket beslutat att personal som arbetar med patienter med misstänkt eller befarad smitta av Covid19 ska anvbända munskydd och visir. Beslutet är kombinerat med vite. Jag tycker det är en helt självklar linje och ett självklart beslut, och tycker det är märkligt att inte arbetsgivarna självmant agerat så tidigare. Argumentet att det inte finns några visir och inga munskydd håller egentligen inte - det finns att köpa på marknaden om man vill. Att sedan Arbetsmiljöverket/Socialstyrelsen själva saboterat detta genom att ställa orimliga krav på märkning och därmed stoppat stora inköp som duger i andra EU-länder är däremot en befogad invändning. Nu tillverkar alltså kommunerna i stället själva visir av gamla OH-blad (!) i stället för att köpa in riktig utrustning - det är väl knappast bättre? Häromdagen meddelades dock att myndigheterna nu slopar kravet på CE-märkning vilket gör att det lär finnas utrustning att få tag på om viljan finns. 

Personal inom älderomsorg och hemtjänst måste sjävklart ha rätt till en trygg och säker arbetsplats, och de äldre måste kunna vara säkra på att personalen inte själva sprider smitta. Relevanta skydd är en självklarhet.



 


Västsvenska M-riksdagsbänken fortsätter med externa telefonkonferenser

2020-04-08

Även denna vecka har vi västsvenska moderata riksdagsledamöter haft telefonkonferenser med lokala företag och organisationer angående Corona-krisen.

I går hade vi en telefon/skype-konferens med de fackliga organisationerna Handels, HRF och Unionen för att höra deras syn på krisen och effekterna på arbetsmarknaden. Tyvärr kunde jag inte själv delta i denna konferens eftersom jag samtidigt hade telefonmöte med finansutskottet och sedan EU-nämnden, men i efterhand har jag fått höra att det var mycket givande samtal. Bilden av alla nya varsel och konkurser var dock väldigt dyster.

I dag kopplade vi upp oss igen och denna gång hade vi med västsvenska företträdare för branschorganisationerna Svensk Handel, Svensk Sjöfart samt Visita. Det är ingen tvekan om att många företag i dessa branscher har enorma problem just nu. Det är i grunden välskötta företag med god lönsamhet som plötsligt tappat i stort sett alla kunder och snabbt gått till ett läge där det inte längre kommer in några pengar, men kostnaderna finns kvar. Budskapet var att regeringens förslag och beslut går i rätt riktning, men att det är alldeles för försiktigt, går alldeles för långsamt och tar alldeles för lång tid innan man kan få ta del av de stöd som finns. Inte minst verkar handläggningstiden hos ansvariga myndigheter bli helt orimligt långa - så långa att företagen hinner gå under innan stöden betalas ut. Beskedet från allt fler branschorganisationer, liksom från ekonomer och Svensk Näringsliv mfl är att moderaternas förslag om kraftigare stöd är helt nödvändiga, och även LO instämmer nu i moderaternas förslag om ökat stöd till korttidsarbete. Det är ingen tvekan om att moderaterna är en viktig del av verkstaden när det gäller utformningen av krispolitik som räddar företag och jobb.

 


Regeringen backade från försöket att ta makt från riksdagen

2020-04-07

I dag står det klart att regeringen vid en lång överläggning med samtliga partiledare backade från försöket att ta makt från riksdagen. I stället gick man helt med på moderaternas förslag från i helgen, alltså att man gör en ändring i smittskyddslagen som innebär att regeringen får möjlighet att vid behov ta snabba beslut som krävs för att motverka smittspridning, men att dessa sedan omedelbart ska underställas riksdagen som då avgör om de ska får fortsätta gälla eller inte. Skrivningarna i förslget garanterar dessutom att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om saken.

Det liggande förslaget ligger i linje med de synpunkter Lagrådet framförde i går. Man anser att regeringen bör ha denna möjlighet till snabbt beslutsfattande i krisläge, men att varje beslut sedan snabbt ska överprövas av riksdagen. Moderaterna sa redan i helgen att lagrådets yttrande kommer att väga mycket tungt för vår del och det är bara att konstatera att lagrådet tyckte precis som moderaterna.

Detta innebär att oavsett vad regeringen kan tänkas besluta så blir det riksdagen som får sista ordet.

Regeringens hantering av frågan har varit under all kritik. Man stressade fram ett helt undermåligt lagförslag utan att förvarna övriga partier, och utan att motivera vad man egentligen behöver de nya befogenheterna till. Förslaget innebar ursprungligen att regeringen tog betydande del av makten från riksdagen. Man utsåg sedan remissinstanser godtyckligt och man gav remissinstanserna endast 24 timmar för att ta ställning i en så viktig fråga som rör överflyttning av makt från riksdag till regering. Det är också märkligt att det endast var moderaterna som tydligt satte ned foten ordentligt mot detta odemokratiska agerande och tidigt presenterade ett motförslag - som nu är det som också blir verklighet. V och L landade i ungefär samma kritik och de senaste dagarna har även C anslutit sig, medan SD och KD de senaste dagarna helt bytt fot från att först ha sagt ja till regeringens första förslag till att idag stå bakom moderaternas linje i huvudfrågan.

Det finns samtidigt detaljer i regeringens förslag som vi moderater inte är nöjda med, bland annat en tydlig skrivning om ersättning till drabbade till följd av regeringens beslut, samt hur reglerna ska se ut när det gäller omfördelning av läkemedel och utrustning mellan regionerna. Men eftersom alla sådana beslut nu omedelbart ska överprövas av riksdagen blir det ändå riksdagen som får sista ordet.

Vi moderater kommer noga att bevaka hur regeringen använder den nya lagen som gäller under knappt tre månader, och noga analysera de eventuella beslut som tas med stöd av lagen. Om något beslut framstår som oskäligt kommer vi att agera för att riksdagen omedelbart upphäver detta. Moderaterna kommer också att vara fortsatt vakthund för att försvara demokratin och äganderätten mot godtyckliga angrepp. 


Det krävs krafttag mot dem som missbrukar krisstöden

2020-04-07

Moderaterna har tidigt varit ute och markerat att företag som får del av olika krisåtgärder inte samtidigt kan göra utdelningar till ägarna eller betala ut bonusar och rörliga lönedelar till ledande befattningshavare. De företag som däremot inte tar emot krisstöd gör naturligtvis precis som de vill, oavsett om det är kris eller inte.

Det kommer nu även tråkiga signaler om missbruk av de krisstöd som hittills beslutats av riksdagen. Det är bedrövligt och rent skamligt att missbruka ett krisstöd som avser att rädda företag och jobb. Moderaterna vill bestraffa företag som fuskar och dessutom kräva tillbaka stödet. Vi vill utvidga bidragsbrottslagen för att även omfatta krisstöd till företag och juridiska personer. Vi upprepade detta så sent som på dagens presskonferens.
 


 


Utan kraftfulla åtgärder finns det kanske inget att återstarta efter krisen

2020-04-07

Regeringen för en ganska försiktig linje under den pågående krisen, man har mer fokus på lån och anstånd med skatter och mindre fokus på direkta stöd till näringslivet för att rädda jobb. Motivet är i sig rimligt - man säger att det också måste finnas resurser att återstarta ekonomin efter krisen och menar att det då kan finnas behov av kraftfulla stimulanser. 

Men med detta sagt - det måste också finnas något att återstarta. Om stora delar av företagen inom ett antal branscher redan gått i konkurs och sagt upp sin personal blir effekterna av krisen onödigt stora. Därför tycker moderaterna att det är befogat att öka de direkta stöden till de mest utsatta branscherna betydligt mera än vad regeringen gör. Dagens stöd räcker bevisligen inte för att motverka konkurser och uppsägningar - antalet varsel per vecka är nu redan större än rekorden under finanskrisen. I längden blir detta oerhört dyrt för staten. 

Den här krisen skiljer sig mot andra kriser då den inte beror på underliggande problem i ekonomin. Nu slås livskraftiga företag och jobb ut på grund av att ekonomin stänger för att bekämpa pandemin. Det finns därför ett akut behov av att minimera skadorna på ekonomin. Ju större del av ekonomin som slås ut desto svårare bli återstarten därför behövs ett större fokus på att rädda jobben. Moderaterna tycker därför det är hög tid att växla upp de statliga stöden för att rädda fler företag och jobb. Vi konstaterar också att många andra länder satsar mer än Sverige i andel av BNI för att rädda ekonomin

Moderaterna konstaterar fyra saker:

* Om huvuddelen av räddningspaketet är lån kommer återhämtningen hämmas på grund av alltför hög skuldsättning bland företagen.
* Om svenska företag får mindre stöd än företag i andra länder kommer svensk konkurrenskraft allvarligt urholkas.
* Svenska offentliga finanser skadas på sikt av en långsammare återhämtning och försvagad konkurrenskraft.
* Den samhällsekonomiska effekten av större stödpaket är troligen därmed positiv.

Idag upprepade moderaterna tre konkreta förslag som ännu inte fått regeringens stöd:
* Helt slopade arbetsgivaravgifter under april och maj
* Möjlighet till korttidspermittering på heltid, vilket innebär att staten kan ta upp till 75% av lönekostnaden
* Företag som tappat minst 30% av sin inkomst bör få stöd av staten under två månader för att täcka de fasta kostnaderna, främst hyreskostnader

Detta, tillsammans med övriga åtgärder som vi moderater delvis kommit med förslag till och varit med och beslutat i riksdagen, skulle kunna göra skillnad på riktigt. Moderaterna bedömer att det skulle behövas en beredskap för att satsa 100 miljarder per månad under april och maj. Det är enorma summor, men det är ändå realistiskt med tanke på den låga svenska statsskulden. Alternativet blir i längden sannolikt dyrare för samhällsekonomin.
 


Lagrådet och remissinstanser sågar regeringens försök att öka sin makt

2020-04-06

Ett flertal remissinstanser har under helgen totalsågat regeringens förslag att öka sin makt på riksdagens bekostnad. Flera ifrågasätter också syftet och motiven till förslaget, exempelvis Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen. De menar att regeringen måste motivera varför de befogenheter de redan har inte räcker.

Ikväll framförde även lagrådet skarp kritik. Både för att man tycker ändamålet med regeringens förslag är oklart, och för att det är oklart hur riksdagens vetorätt utformats (det krav moderaterna mfl framförde i helgen och som regeringen tog in i sista stund i lagrådsremissen). Dessutom riktas kritik mot att man bara gett remissinstanserna 24 timmar (!) på sig att yttra sig, samt att man tycker urvalet av remissinstanser var märkligt. Jag reagerade själv på att inte advokatsamfundet fick vara remissinstans i en så viktig juridisk fråga, utan fick skriva ett yttrande på eget initiativ.

Från moderat sida har vi inte fått svar på de frågor vi har om exempelvis ersättning till dem som kan drabbas av regeringens beslut, inte heller ser vi att regeringen utformat vetoreglerna på ett sätt som garanterar att riksdagen kan ta ett snabbt beslut om att godkänna eller underkänna regeringens beslut i efterhand.

Vi har också konstaterat att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) enhälligt över partigränserna underkänt förslaget att regeringen ska få rätt att omdisponera medicin och utrustning mellan regionerna. Även Socialdemokraterna i SKR underkänner förslaget. I remissvaret konstateras bl.a. följande: ”SKR vill kraftfullt understryka att myndigheterna inte har kapacitet eller kompetens att hantera omflyttning av resurser mellan regioner och kommuner och att sådana åtgärder inte är ändamålsenliga för att säkerställa tillgång till läkemedel och utrustning. SKR vill betona vikten av att ansvars- närhets- och likhetsprinciperna och det geografiska områdesansvaret fortsatt ska gälla.” Det är inget nådigt underkännande.

Efter lagrådets och remissinstansernas instämmande i vår hårda kritik har flera partier bytt fot. Både KD och SD accepterade märkligt nog direkt regeringens mycket långtgående första förslag, men gör nu helt om och instämmer nu i moderaternas krav. C hade inte heller några invändningar under helgen, men det finns signaler om att man nu också kan tänka om. Både V och L har tidigare haft liknande invändningar som moderaterna, så idag finns ingen majoritet i riksdagen för regeringens förslag, inte ens det senaste reviderade.

Bollen ligger nu hos regeringen. Vill man ha möjlighet till någon form av tillfälliga ökade befogenheter i kris får man dels motivera varför det behövs och sedan utforma förslaget så att det inte tar makten från riksdagen. Ett beslut från regeringen som grundas på sådana tillfälliga bestämmelser måste omedelbart därefter underställas riksdagen för godkännande för att fortsätta gälla. Allt annat är oacceptabelt.


Ytterligare beslut om krisstöd

2020-04-06

I fredags tog riksdagen beslut om ett antal ytterligare krisåtgärder, denna gång på skatteområdet för att lindra de ekonomiska följderna för företag med anledning av coronaviruset. De allra flesta av de ändrade reglerna börjar gälla den 6 april 2020

  • Arbetsavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt.
  • Egenavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.
  • Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får möjligheten att öka avsättningen till periodiseringsfonder som gäller beskattningsåret 2019.
  • Om den ökade avsättningen till periodiseringsfonder för 2019 innebär att en för hög preliminärskatt har betalats kommer skatten att betalas tillbaka.
  • Det införs en möjlighet även för den som redovisar moms helårsvis att få anstånd med inbetalning av moms som ska deklareras under perioden 27 december 2019-17 januari 2021 (komplettering av tidigare beslut om anstånd med skatt).

Moderaterna är positiva till de flesta av förslagen, men anser att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för småföretagare borde slopas helt under två månader för att ge snabb direkt hjälp till företagen.

I dag hade Finansutskottet möte och tog ytterligare beslut som riksdagen kommer att ta slutligt beslut om på onsdag. Det gäller införande av mer generösa regler i arbetslöshetsförsäkringen - bland annat kortare kvalifikationstid, mer generösa regler för egenföretagare och höjd ersättning. Utskottet beslutade också att föreslå riksdagen att slopa fribeloppet för studerande så att studenter kan arbeta extra utan att riskera att få återkrav på studiemedlen - ett krav moderaterna tidigare fört fram för att underlätta rekryteringen av personal till exempelvis vård och omsorg under krisen. Finansutskottet var enigt och det finns inga reservationer så riksdagen kommer att ställa sig bakom förslagen.  

 


Borås Tidning uppmärksammar min videosändning från riksdagen

2020-04-06

I fredags skulle jag varit talare hos Rotary Mark Kinnaborg, men eftersom jag var fast i Stockholm medmöten o votering fick det bli en videosändning från riksdagen i stället. Borås Tidning var tydligen med på plats på Två Skyttlar i Örby och gjorde detta reportage.


Demokratin måste värnas även i kristider

2020-04-03

Efter fredagens votering var dagens stora politiska fråga i den moderata riksdagsgruppen det snabbt framkastade regeringsförslaget som vi fick torsdag kväll, där regeringen vill ta över delar av den politiska makten från riksdagen. Man menar att det kan behöva fattas snabba beslut för att bekämpa smittspridningen av corona/covid19 och att det därför inte går att ta besluten den vanliga vägen via riksdagen.

Jag kan rent spontant tycka att det är lite konstigt att regeringen kommer med detta krav på utökade befogenheter just nu med tanke på att riksdagen, inte minst denna vecka, har visat att vi på bara ett par dagar kan ta ett helt regeringsförslag genom utskott och riksdagsvotering till beslut, vilket är oerhört snabbt. Det är också något regeringen nämnt uppskattande vid flera presskonferenser. Det känns väldigt oklart vad regeringen vill ha sin nya makt till.

Min bedömning är att regeringen nu inser att man agerade väldigt tafatt i början av corona-krisen och att man överlåtit för mycket av beslutandet på myndigheter i stället för att ta politiskt ansvar. Nu vill man ta mer kontroll över situationen. Jag tror också att man nu börjar oroa sig för att man tappat kontrollen över smittspridningen och att man inser att sjukvården i delar av landet riskerar att inte kunna klara sin uppgift. Det är därför ett av syftena med regeringens förslag uttryckligen är att kunna omfördela sjukvårdsresurser mellan olika delar av landet. Och det kan nog bli nödvändigt - även om regionerna redan har ett väl utvecklat eget samarbete.

Ett annat syfte är enligt förslaget att exempelvis kunna göra tillfälliga begränsningar av folksamlingar, tillfällig nedstängning av köpcentrum, barer, restauranger, sportanläggningar, sociala och kulturella mötesplatser, transportmedel och infrastruktur, exempelvis järnvägsstationer, flygplatser och hamnar. Allt detta nämns i förslaget. Men det låter ju inte alls lika akut med tanke på att dessa verksamheter i huvudsak redan till stor del ligger nere eller är väldigt folktomma. 

Det märkliga är också att regeringen plötsligt igår kom på att man behövde en sådan här lagstiftning, och att man inte tagit upp frågan alls vid partiledarträffarna som man har varje vecka, senast för tre dagar sedan. Det är anmärkningsvärt. Om regeringen vill ha gott samarbete med oppositionen under en allvarlig kris kan man inte agera så respektlöst, utan måste se till att ha en öppen dialog med samtliga partier. 

Som alla säkert förstår finns det två vågskålar i denna fråga. Å ena sidan måste man kunna agera snabbt och resolut från politik och myndigheter för att bekämpa virusspridningen, trygga sjukvårdens resurser och försöka rädda liv. Å andra sidan får det inte bli så att vi, utöver alla andra påfrestningar på samhället, även offrar vår demokrati. I en allvarlig krissituation där det tas beslut om betydande begränsningar och ingripanden i människors liv är demokratin viktigare än någonsin. Vi moderater hanterar inte denna fråga lättvindigt och vi har tillgång till mycket kompetent och erfaren juridisk expertis i vår organisation, både i riksdagsgruppen och bland våra ledande tjänstemän. Tillsammans har vi på kort tid granskat förslaget noga och diskuterat det vid flera telefonkonferenser under dagen. 

Det förslag som nu ligger skulle ge regeringen väldigt långtgående befogenheter i alla frågor kopplade till corona-viruset (så länge besluten inte strider mot grundlagen och mänskliga fri- och rättigheter) och det skulle gälla under tre månader, vilket är en ganska lång tid. Från moderat sida tycker vi trots allt att detta möjligen kan vara befogat i det allvarliga krisläge landet befinner sig. Men det måste i så fall kombineras med en vetorätt för riksdagen att i efterhand riva upp beslut om de inte är rimliga och rättssäkra. Vi tycker därför, helt kortfattat, att regeringen bör kunna få önskat mandat att ta snabba beslut vid behov utan att fråga riksdagen, men att dessa beslut sedan måste underställas riksdagen i efterhand för godkännande. Då uppfyller vi både regeringens behov om att kunna agera snabbare vid behov, och vi garanterar samtidigt det demokratiska inflytande även om det sker i efterhand. Moderaternas förslag tryggar både regeringens handlingskraft och det demokratiska inflytandet.

Vi moderater har också en del andra frågor och synpunkter, exempelvis om rätten till ersättning om ett regeringsbeslut orsakar enskild eller företag ekonomisk skada. Även i krig ersätts statens ianspråktagande av egendom, och så måste det självklart fungera även i dagens kris. 

Moderaterna tycker slutligen det är särskilt viktigt att lyssna på vad lagrådet säger om förslaget eftersom det gäller själva kärnan i den svenska demokratin. Vi tycker att lagrådets bedömning måste väga tungt, och det gör att vi, utöver våra konkreta kompletteringsförslag och andra frågor också vill avvakta lagrådets bedömning innan vi ger slutligt besked om stöd för regeringens förslag. Jag återkommer i frågan.  
 


Veckans sista votering i "miniriksdagen"

2020-04-03

I dag på förmiddagen hade den tjänstgörande "miniriksdagen" veckans sista votering, där vi bland annat röstade om regeringens (tyvärr alldeles för klena) förslag om sänkta arbetsgivareavgifter - en av krisåtgärderna i spåren av corona-krisen.





Voteringarna under tiden "miniriksdagen" pågår innebär att endast 55 av riksdagens ledamöter deltar vid voteringarna. Det är en ganska ödslig kammare, till skillnad från vanliga voteringar då det är välfylklt i salen. De ledamöter som ska delta hämtar föredragningshandlingarna på ett bord och sätter sig sedan på sina vanliga platser. Och vid voteringen är alltså 294 av riksdagens 349 ledamöter frånvarande. Men genom att ha just 55 ledamöter fördelade på riksdagens åtta partier blir det matematiskt nästan exakt detsamma som när de 349 mandaten fördelas, och därför blir omröstningarna  lika "rättvisa" som de skulle varit annars. För oss moderater är det 11 personer som deltar, vilket motsvarar 20% av de 55.




 


Skriver i Borås Tidning om m-förslag om lönetillägg för vårdpersonal

2020-04-03

I dag har vi detta debattinlägg i Borås Tidning.



 


Jag uppmanar finansministern att inrätta en "Corona-portal"

2020-04-02

Krispaketen kommer i strid ström nu, i går beslutades om ett, idag tog vi beslut om ett och i morgon ytterligare ett. Minst fem olika krispaket har nu sjösatts, plus en del andra separata beslut av regering, riksdag, riksbank, finansinspektion mm. Samtidigt får jag signaler från framförallt småföretagare som inte riktigt hänger med på vad det finns för möjligheter till krisstöd och hur man söker detta. Även media ställer frågor, och samma signaler kommer från privatpersoner - vad är det egentligen vi har beslutat och vad är "bara" förslag från olika partier eller förslag som ännu inte blivit någon proposition från regeringen? Och inte minst - hur gör man för att kunna ta del av de krisstöd som finns?

I dag har jag därför lämnat in en skriftlig fråga till finansministern om möjligheten att öppna upp en Corona-portal, exempelvis på regeringens eller någon myndighets hemsida där man kunde samla all information om politiska beslut om krisstöd, vad de innebär, vilka villkor som gäller samt hur man kan ta del av dem. Jag tror det skulle vara mycket välkommet. Hittills har ju regeringen tagit till sig det mesta av moderaternas förslag till krisåtgärder, så kanske även detta faller i god jord?

 


 


Jag tycker Sverige har svikit de äldre i corona-krisen

2020-04-02

Rapporterna är tyvärr tydliga. Antalet döda i covid19/coronavirus ökar nu och det är främst de äldre som både intensivvårdas och dör. Larmen från äldreboendena är många, ett stort antal boenden har drabbats av smitta. Personalen är orolig, både för de boende som inte smittats och för sin egen säkerhet.

Från regering och ansvariga myndigheter får vi höra att Sverige har en annan strategi än andra länder, och att vårt tydliga fokus är att skydda äldre och personer i riskgrupper. Jag har flera gånger efterfrågat vilka konkreta åtgärder för att skydda dessa grupper som Sverige vidtagit, och inte minst hur det skiljer sig mot andra länder, där Sverige alltså skulle ha gått längre?

Jag menar att det faktiskt är tvärtom. Många länder har sedan länge förbjudit alla besök på äldreboenden och andra länder testar personalen inom sjukvård och äldreomsorg i större omfattning än vi gjort i Sverige. I Sverige togs ju först häromdagen beslut om att förbjuda alla besök på äldreboenden, tidigare var det bara en rekommendation (även om en del kommuner eller enhetschefer infört lokala besöksförbud). I Sverige har vi dessutom i princip avstått från all testning av personal inom äldreomsorg och hemtjänst, och någon testning av de äldre på boendena verkar inte heller ha skett. Först häromdagen, efter moderaternas krav beslutades om utökad testning, men när detta når ut till all personal inom äldreomsorg och hemtjänst återstår att se. Bristen på testning har också slitit hårt på personalen eftersom många varit hemma "för säkerhets skull" på grund av enklare förkylningssymptom. Det har gjort att färre anställda haft ansvar för fler äldre och även tvingats springa mellan avdelningar vilket självklart ökat smittspridningsrisken. Samtidigt finns säklart risk att personal med mycket lätta eller inga symptom arbetat som vanligt och därmed spridit smitta vidare bland de äldre.

Sanningen är med andra ord snarare att Sverige gjort mindre för att skydda de äldre än vad man gjort i många andra länder.

När jag hör representanter för regering och myndigheter konstatera att det är beklagligt att smittan sprids på äldreboendena, och hör dem säga att det är "ofrånkomligt" så blir jag ganska upprörd. Hade man agerat tidigare med besöksförbud och testning av personalen kunde det gjort skillnad. Det har inte heller varit brist på sådana förslag både från experter och en del av oss politiker, liksom från personal och fackliga organisationer. Min känsla idag är att Sverige svikit de äldre.

Jag framförde samma sak i sociala medier idag och har fått återkoppling från både personal och anhöriga till äldre som helt delar min syn på saken. Oron över fortsättningen när det gäller dödstal bland de äldre är enormt stor.


 


Moderata initiativ om moratorium för att motverka företagskonkurser

2020-04-01

För många svenska företag har coronaviruset på mycket kort tid lett till att intäktskällorna helt eller delvis slagits ut. Då måste politiken bidra till att skapa uthållighet i väntan på att pandemin bekämpats. Det handlar inte minst om att se till att lagstiftning som i normalfallet är välavvägd inte skapar problem i tider av kris. Flera viktiga åtgärder är på plats. Men det finns ytterligare pusselbitar som är viktiga för att Sveriges ekonomi ska kunna återhämta sig snabbare när krisen väl är över. Moderaterna kommer lägga fram förslag i riksdagen för att företagare ska få bättre förutsättningar att kunna arbeta vidare i ett ansträngt läge, i stället för att tvingas gå i konkurs.

Konkurser medför, förutom personliga tragedier för företagare och deras anställda, även att staten får stigande kostnader för lönegarantier och uteblivna skattebetalningar. Att förebygga konkurser är därför ett sätt att även minska statens kostnader. Framförallt bör inte staten själv begära företag i konkurs eller genom olika regelverk medverka till onödigt många konkurser i spåren av corona-krisen.

Mot denna bakgrund ser Moderaterna anledning att ta initiativ i riksdagen för att regeringen snabbt ska återkomma med tillfällig lagstiftning och myndighetsinstruktioner i enlighet med följande inriktning:

  • Ett moratorium för staten att ansöka om konkurs och utmätning. I normalfallet står staten, i egenskap av fordringsägare, för cirka en tredjedel av alla konkursansökningar. Staten bör ta ett större ansvar under pågående kris och som huvudregel inte driva egna fordringar gentemot enskilda, om obeståndet uppkommit till följd av coronapandemin.
  • Ett moratorium för det personliga betalningsansvaret enligt aktiebolagslagen. Reglerna om personligt betalningsansvar riskerar i denna kris att skapa en situation där fler bolag än nödvändigt väljer att söka sig själva i konkurs, snarare än att försöka arbeta vidare, eftersom bolagsföreträdarna löper risk att annars göra sig personligt betalningsansvariga. Regeringen bör därför snarast ta fram förslag om hur regelverket om personligt betalningsansvar kan försättas i moratorium.
  • Ett moratorium avseende företrädaransvaret för skatteskulder. En stor andel av egna konkursansökningar sker till följd av risken för att i annat fall bli personligt betalningsansvarig för skatteskulder om inte avveckling av bolaget sker senast på skattefordringens förfallodag. Skatteverket har aviserat en förändrad praxis rörande företrädaransvaret under krisen, men regeringen bör tydliggöra att ett moratorium införs även för företrädaransvaret i skattelagstiftningen.


Flera beslut om krisåtgärder har nu passerat riksdagen

2020-04-01

Det är många förslag om krisåtgärder för företagen och medborgarna i luften just nu, en del är sådant regeringen eller andra myndigheter kan genomföra själva och annat måste passera riksdagen för lagändringar. En del är förslag och en del är beslutat, och ofta gäller beslut retroaktivt vilket skapar oklarhet om både vilka beslut som tagits och hur man får information om hur man kan ta del av åtgärderna. Det behövs uppenbart en mer samlad information om detta. 

Jag ska i vart fall försöka sammanfatta lite efterhand, och då främst sådana förslag som passerar finansutskottet före riksdagsbeslut.

Förra veckan tog riksdagen beslut om att införa en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter för att stärka företagens likviditet under corona-krisen. En liknande möjlighet infördes av den moderatledda Alliansregeringen 2009 i spåren av finanskrisen, och i allt väsentligt är det beslut som nu tagits en kopia av 2009 års lag. Detta har gjort att det gått snabbare att ta fram lagförslaget.

Möjligheten till anstånd gäller inbetalning av personalens källskatter samt arbetsgivareavgifter och moms under perioden januari-september 2020. Anstånd kan beviljas för högst tre redovisningsperioder under denna tid, och skatter som redan betalts in återförs vid begäran till företagets skattekonto så man kan begära återbetalning. 

Moderaterna stod bakom förslaget, men var samtidigt kritiska till anståndsavgiften, som vi anser är alldeles för hög. Det handlar i praktiken om ca 6,6% i ränta vilket vi anser äör oskäligt i detta läge, inte minst som statens uppålåningsränta idag lkigger nära 0%. Moderaterna fick dock med sig finansutskottet på en skrivning om attutskottet kan komma att justera ned räntan om inte regeringen gör detta. Tyvärr var det inte möjligt att göra en direkt justering eftersom det hade förhalat ärendet och det är viktigt att det snabbt kommer på plats, men vi moderater tycker det är anmärkningsvärt att staten ska tjäna pengar på företag i kris.   

I dag debatterade riksdagen så ännu ett krisförslag, denna gång om statliga kreditgarantier för lån till företag som drabbats av ekonomiska problem till förjd av corona-krisen. Förslaget innebär att staten kan ge kreditgarantier på maximalt 100 miljarder för lån till i första hand små och medelstora företag. Beslut tas i riksdagen i dag. Förslaget är väldigt likt moderaternas förslag för några veckor sedan om en företagsakut och innebär att staten garanterar lån som bankerna ger till företag i kris. Kreditgarantierna villkoras med att företagen inte betalar ut bonusar eller liknande till företagets ledning under kredittiden.

Tyvärr finns det dock stora brister i regeringens förslag jämfört med moderaternas. För det första garanterar staten bara 70% av krediten till skillnad mot moderaternas förslag om 90%. För det andra tar staten ut full avgift för kreditrisken från bankerna, vilket bankerna i sin tur kommer att ta ut från företaget som lånar.  För ett företag som plötsligt och oväntat tappat nästan hela sin omsättning lär kreditrisken bli mycket stor och därmed avgiften mycket hög. Min övertygelse, som bankanställd rådgivare och kredithandläggare med erfarenhet från både bankkrisen på 1990-talet och politiker under finanskrisen 2008-09, är att få företag kommer att vilja ta risken att låna till dessa villkor. Man kommer att tveka att dra på sig stora avgifter och oroa sig för om man kommer att kunna betala tillbaka lånet och avgiften. I det läget kommer tyvärr många att välja att försätta företagtet i konkurs i stället. Vi moderater föreslår i ett särskilt yttrande att  kreditavgiften i vart fall borde halveras.  

 


Moderat gruppmöte via skype och telefon

2020-03-31



I dag hade moderata riksdagsgruppen återigen gruppmöte via telefon och skype. Jag deltog från mitt arbetsrum i riksdagen - vi håller hårt på att försöka minimera de sociala kontakterna i riksdagshuset så därför träffas inte heller vi som är i huset fysiskt på gruppmötena. Det fungerar ju sådär med skype när man är många, men vi kunde i vart fall hantera alla veckans ärenden på sedvanligt sätt, och dessutom fick vi rapporter om läget i kommunerna via SKR:s ordförande Anders Knape (M), samt en rapport om läget i stockholmssjukvården via Irene Svenonius (M). Jag är oerhört imponerad över hur man hanterar situationen i Stockholm, och idag ska nog stockholmarna vara oerhört glada över att man har ett av världens mest framstående sjukhus, Karolinska, med all sin spetskompetens. Läget är ansträngt, men än så länge har man kontroll över situationen. 


Hur många lämnar corona-intensivvården genom rätt dörr?

2020-03-31

I dag på den dagliga corona-presskonferensen ställde en reporter en mycket intressant fråga som jag funderat över en tid, men inte kunnat få svar på. Han undrade hur många som lämnnat intensivvården för att de blivit bättre. Svaret från Folkhälsomyndigheten var att man inte hade någon samlad statistik över detta. Mycket märkligt tycker jag.

Media och myndigheterna rapporterar hela tiden om antalet döda i corona. Man talar också om hur många som hittills intensivvårdats under pandemin. Men man berättar inte hur många som just idag intensivvårdas, och man talar inte heller om hur många som lämnat intensivvården för att de blivit bättre. Alltså hur många som lämnat intensivvården genom "rätt dörr" (alltså inte dörren till bårhuset). Man berättar inte heller om hur många av de döda som intensivvårdats före dödsfallet, vilket också skulle vara intressant - det finns uppgifter om att personer dött i Corona på äldreboenden eller hemma utan att ha hunnit komma till intensivvård, men det är osäkra uppgifter som är svåra att kontrollera. Det hade varit bra med säkra uppgifter om allt detta.

I ett krisläge är det oerhört viktigt att redovisa alla siffror, öppet och transparent. Men också att redovisa även positiva siffror som ger en nyanserad bild och därmed stärker samhällsmoralen. Att berätta hur många som intensivvårdats och sedan blivit så bra att de kunnat lämna intensiven för en vanlig vårdavdelning vore en mycket viktig information till svenska folket. Att regelbundet redovisa beläggningen på intensivvårdsplatserna är också en viktig information - inte minst för att visa att det inte är fullt utan finns platser för dem som behöver. 

 


Äntligen får myndigheterna i uppdrag att utöka Corona-testningen

2020-03-31

I dag ger alltså regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att "samordna testkapaciteten i Sverige" och arbeta för en ökad testning i Sverige. Först av personal inom vård och omsorg och andra nyckelgrupper, och sedan efterhand av mer omfattande grupper. Det är verkligen på tiden. Så här skrev jag på bloggen den 20/3:



Då fick jag höra att jag ägnade mig åt att ”ifrågasätta myndigheterna” och vissa tyckte att jag ”skulle låta experterna sköta sådant jag inte själv förstår mig på”. (Trots att WHO hade samma rekommendation). Jag stod ändå för min åsikt och drev den i sociala medier och spelade såklart även in den även internt i moderaterna. 11 dagar senare, låter det annorlunda. Nu tycker alltså både experterna och regeringen som jag och moderaterna. Nu ska man enligt dagens besked börja med omfattande testning. Först av vård- och omsorgspersonal och sedan bredare i samhället. Synd att det inte beslutades tidigare. Hade man gjort det hade man sannolikt inte haft samma skriande brist på personal inom sjukvård, äldreomsorg och hemtjänst som framhållits som ett stort problem på varje presskonferens de senaste veckorna.

Jag vet att man bör undvika politisk strid i ett krisläge, men denna fråga har regeringen vanskött på ett obegripligt sätt. Att först nu ge uppdraget till Folkhälsomyndigheten att "samordna testkapaciteten " är extremt sent, och det har medfört en enorm och onödigt stor påfrestning på personalen inom sjukvård och omsorg. Jag tycker agerandet varit anmärkningsvärt illa.


 


Positivt att Ulf Kristersson lyfter frågan om utvidgad corona-testning

2020-03-30

Under nästan två veckor har jag efterfrågat en kraftigt utvidgad corona-testning för att kunna klara bemanningen av sjukvården och andra viktiga samhällssektorer. Den 20 mars skrev jag om detta på bloggen och menade då tt testning i större skala kommer bli nödvändig. Allt har den senaste veckan talat för att detta var en korrekt bedömning. Vi kan inte ha många tusen människor som är hemma från jobbet för en lätt vårförkylning "för säkerhets skull". Då kommer vård och omsorg förr eller senare att stanna. I går meddelade moderaterna att vi som parti nu driver denna linje och ganska snabbt kom signaler från regeringen om att man också vill utöka testningen. Vi får se om man kommer att enas kring denna fråga när partiledarna träffas i morgon.


 


EU-nämnden är rutinerade när det gäller telefonkonferenser

2020-03-30

Det var väldigt öde idag när EU-nämnden hade möte. Vi var tre ledamöter på plats samt ett par tjänstemän. Det var ändå en komplett EU-nämnd som deltog vid dagens informationsmöte med EU-minister Hans Dahlgren. Detta har vi numera varje måndag, samt vid behov. Vi är vana vid telefonmöten i EU-nämnden och har haft detta många gånger med våra ministrar, så det fungerar bra och alla ledamöter är disciplinerade.

Vi dagens möte fick vi en bra genomgång av EU:s arbete med hanteringen av coronapandemin. Det handlade om ökad gemensam upphandling av medicinteknisk utrustning och skyddsutrustning som pågår och levereras löpande. Det handlade också om att man börjar få stopp på nationella exporetförbud inom EU, både Tyskland och Bulgarien har släppt sina exportförbud, men fortfarande gäller sådana i Frankrike, Spanien, Italien, Tjeckien och Polen, och det försvårar handeln inom EU.

Jag lyfte själv frågan om hur EU förbereder sig för den djupa ekonom iska kris som lär bli följden i flera av de hårdast drabbade medlemsstaterna - exempelvis Italien och Spanien, som redan idag har mycket svagf ekonomi och nu tvingas lägga stora pengar på både sjukvård och krispaket. EU-ministern menade att EU:s ledning har viss beredskap för detta. Frågan om EU:s långtidsbudget var också uppe - det finns sannolikt röster både för att utöka budgeten för att motverka den ekonomiska kris som kan följa av corona-pandemin, och andra röster som vill krympa budgeten för att få mer nationella resurser för krisbekämpning. Miljöpartiets representant lyfte frågan om Tjeckiens initiativ att skära ordentligt i klimatsatsningarna och i stället lägga pengarna på corona-krisen. EU-ministern deklarerade att "klimathotet är en viktig existentiell fråga precis som coirona-pandemin" och att man inte kan ställa dessa satsningar mot varandra. Jag kan bara konstatera att jag tror precis tvärtom. Det kommer inte att finnas en krona till klimatåtgärder med tveksam nytta under överskådlig tid. Detta vet såklart EU-ministern också, men han har ju ett mIljöparti att släpa på i regeringen och måste hålla skenet uppe.

Även min tidigare fråga om hur  EU hjälper Grekland att hantera sina stora läger av asylsökande och hur man ska kunna förhindra smittspridning var uppe på nytt, och det verkar ändå som om EU börjar inse problemet och att man ger Grekland viss hjälp.


Moderaterna vill höja lönen för dem som arbetar i frontlinjen mot Corona

2020-03-30

Många öser beröm över personalen inom vård och omsorg just nu, särskild dem som sliter på intensivvårds- avdelningarna, med ambulanstransporterna och på äldreboenden med smittade boende. Initiativen är många, media uppmärksammar både de dagliga applåderna ute i samhället och att snälla människor bakar bullar till vårdpersonalen. Andra skriver omtänksamma debattinlägg i tidningarna. Allt sådant värmer såklart och jag vet att vårdpersonalen uppskattar detta mycket.

Men det räcker inte med omtanke, applåder och varma ord. Det finns två saker som personalen i frontlinjen mot Corona har rätt att förvänta sig. För det första en så säker arbetsplats om möjligt - att skyddsutrusning finns och att man inte tvingas slarva med detta på grund av tidspress, underbemanning eller materielbrist. För det andra ekonomisk kompensation för extra långa och hårda arbetspass, där inte minst den psykiska belastningen och personliga oron gör jobbet extra tungt. 

Under finanskrisen prioriterade den moderatledda Alliansregeringen vården och välfärden ute i kommunerna och fick stort beröm för detta från alla håll, inklusive från den svenska oppositionen. Och de senaste åren vi moderater i vår budgetmotion tillfört stora extra resurser till sjukvården och välfärden, vilket vi finansierat genom att spara på annat. Den svenska välfärden har varit under ekonomisk press en längre tid, och coronakrisen har nu ytterligare ökat behoven av resurser till vården och omsorgen. Regeringen har i en extra ändringsbudget skjutit till en miljard kronor. Det är ett välkommet tillskott, men långt ifrån tillräckligt.

Medarbetare inom vård och omsorg ska kunna lita på att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att hantera coronakrisen. Därför föreslår Moderaterna idag ett tillskott på 15 miljarder kronor till vården och omsorgen. Halva summan skulle gå till extra lönepåslag för personalen, ett "coronatillägg" för den personal som står i frontlinjen. Satsningen skulle möljliggöra 5 000 kronor extra i månaden för den personal som kämpar i frontlinjen med coronavirusets effekter. 

Den andra halvan av vår satsning skulle regionerna och kommunerna kunna använda för till exempel:

  • Inköp av personlig skyddsutrustning
  • Inköp av nödvändig medicinsk utrustning och testkit
  • Ökning av antalet intensivvårdsplatser
  • Att ta in alla former av extra personal som går att anställa
  • Snabbutbildning av personal
Behövs ytterligare resurser för att säkerställa att vården och omsorgen klarar av coronakrisen är Moderaterna beredda att skjuta till detta.


Självklart är EU:s "Green new deal" helt orealistisk i detta läge

2020-03-27

Jag läser i Europaportalens nyhetsbrev att Tjeckien och Polen anser att EU:s "Green new deal" bör skrotas med tanke på att EU nu har andra större och betydligt viktigare saker att lägga pengarna på. Arga kommentarer finns från bland annat Centerpartiet och Socialdemokraterna:
 


 

Men självklart har kritikerna från Polen och Tjeckien rätt.  Den Gröna Given ("Green new deal") är i praktiken helt orealistiskt och kommer aldrig kunna bli verklighet inom överskådlig tid. Planen är att detta EU-projekt under 10 års tid ska satsa 1.000 miljarder Euro (!) på miljö- och klimatåtgärder i EU. En betydande del av pengarna räknar man med ska komma från det privata näringslivet och resten från EU:s medlemsländer.

Jag skrev om "projektet" den 14/2 på bloggen, och redan före Corona-krisen kändes planen väldigt svajig och orealistisk,  och att näringslivet skulle stoppa in ofantliga summor i detta kändes väl inte särskilt troligt. Från moderat sida har vi hela tiden sagt att EU:s kostnader för detta i vart fall inte får läggas ovanpå EU:s befintliga budget för kommande år, utan måste inrymmas inom den framtida beslutade budgetramen när EU:s nya långtidsbudget från 2021 blir verklighet. Vill EU satsa på detta får helt enkelt andra saker prioriteras bort.

Frågan om den Gröna Given har alltså nära koppling till den större diskussionen kring EU:s långtidsbudget. Förhandlingarna om denna budget ligger nu nere helt till följd av krisen i samband med Corona-viruset, en kris som slår hårt mot hela EU och dess ekonomi. Jag sitter i riksdagens beredningsgrupp för EU:s långtidsbudget som representant för moderaterna och alla våra inplanerade möten är tills vidare inställda. Samma sak gäller alla möten om saken på EU-nivå. Att i detta läge ens fundera närmare över satsningarna i den Gröna Given är helt enkelt orimligt och oansvarigt. Frågan borde i vart fall tills vidare läggas åt sidan för en förnyad diskussion efter den akuta krisen, när vi vet hur hårt denna slagit mot EU:s ekonomi och vilka vägar som är bäst för att få igång den ekonomiska ekonomin och tillväxten igen.
 
Förra veckan behandlade finansutskottet frågan, som ett yttrande till Miljö- och Jordbruksutskottet. Från moderat sida var vi då fortsatt tydliga med att hela projektet måste inrymmas inom EU:s budgetram och att vi säger nej till extra pengar. I praktiken innebär vår linje såklart att projektet sannolikt faller. Det kommer rimligen nte att finnas något utrymme alls i EU:s budget för detta efter Corona-krisen, alla resurser som finns (och mer därtill) kommer att behövas för att hantera kriser i olika EU-länder och försöka återstarta EU-ländernas ekonomier. De privata företagen och investerarna kämpar samtidigt just nu för att undvika konkurs i Corona-krisens spår. Att EU och näringslivet skulle ha utrymme att satsa 1000 miljarder  på klimarpolitik inom överskådlig tid så verklighetsfrämmande att det är svårt att ta förespråkarna på allvar. 

Tyvärr ansåg en majoritet i finansutskottet att det räckte att uttala att kostnaderna för den Gröna given "bör" ligga inom ramen för EU:s budget. Jag tycker det är alldeles för vagt. Det är dags att visa medborgarna och skattebetalarna lite respekt och vara tydlig med att den Gröna given ligger mycket långt ned på prioriteringslistan i det krisläge EU-länderna just nu befinner sig. 

 


Många hjältar i dessa tider

2020-03-26

I ett krisläge prövas vårt samhälle, och när man ser lite längre än massmedias mörka rubriker ser man också en massa positiva saker och mänga vardagshjältar. Idag ska jag uppmärksamma fem kategorier:

1. Sjukvårdspersonalen. De kommer självklart först. De jobbar långt mer än normal arbetstid, i ständig oro över sina patienter och egen oro för att bli smittade. Att de dessutom känner oro för att inte ha tillgång till tillräckligt mycket skyddsutrustning gör situationen ännu värre, och utöver detta möter de oftare än vanligt döden på sina arbetsplatser. Detta är samhällets främsta hjältar just nu och vi är skyldiga ett ge dem allt stöd vi kan.

2. Landets småföretagare. Så många oroliga och förtvivlade småföretagare som jag har kontakt med nu har jag nog aldrig haft tidigare - och då har jag normalt väldigt många företagarkontakter. De sliter i konstant motvind, ofta har nästan alla intäkter upphört medan kostnaderna finns kvar. De som har anställda prioriterar oftast att betala ut lönerna och avstår själv från att ta ut lön; de månar om sina anställda och vill inte säga upp dem. Samtidigt upplever man hur regeringens tidigare krispaket nästan kliniskt undantagit just egenföretagare och små familjeföretag (även om vi moderater fått regeringen att ta till sig några av våra förslag under veckan - men mer behövs). Många egenföretagare har dessutom pantsatt den egna bostaden som säkerhet för lån och känner stor oro för sin egen situation och för sina familjer. Men de kämpar på - riktiga samhällshjältar.  

3. Forskarna och medtec-bolagen. Runt om i Sverige, Europa och resten av världen arbetar forskare för högtryck, både för att kartlägga Corona-virusets egenskaper, försöka ta fram verkningsfulla mediciner och även utveckla vaccin. Dessa hjältar arbetar i stort sett dygnet runt och den dag de lyckas få fram en verkningsfull medicin kan massor av liv räddas och Corona-krisen snabbt förändras till det bättre. Samtidigt jobbar medicinteknikföretagen för fullt och kör i princip maskinerna dygnet runt för att tillverka medicinskteknisk utrustning, exempelvis respiratorer, ansiktsmasker och annat som sjukvården behöver.

4. Försvarsmakten. I kväll fick jag veta att förutom det stora fältsjukhuset på Älvsjömässan i Stockholm så har man byggt fältsjukhus även i Göteborg och Helsingborg för att komplettera sjukvården. Massor av personal från försvarsmakten arbetar stenhårt långa arbetspass med att bygga upp moderna sjukhus av hög kvalitet, och delar av bemanningen på dessa sjukhus kommer också från Försvarsmakten. Samarbetet med sjukvården verkar vad jag kan bedöma också fungera väl. Detta är ett bra test på Försvarsmaktens förmåga och dessutom ett kvitto på att beredskapen i just denna del inte alls var så tokig som det framställts i media.

5. Hela 5.000 frivilliga har tydligen på kort tid anmält sig för att jobba extra i sjukvården. Ett fantastiskt gensvar. Samtidigt kommer rapporter om hur permitterade från olika företag nu arbetar extra i andra branscher där det behövs extra hjälp, exempelvis för att köra ut mat till behövande, handla åt äldre eller stötta upp verksamheter inom kommunernas omsorg när många är sjuka. Detta är personer som kunde välja att sitta hemma och göra ingenting - men i stället väljer man att försöka göra en insats. En massa vardagshjältar helt enkelt.

Det finns många ljusglimtar i vårt samhälle och många fler hjältar i en mängd andra viktiga yrken. Alla ryms inte ovan, men alla räknas och alla behövs!  


Västsvenska moderater i telefonmöte med det västsvenska näringslivet

2020-03-25

I dag hade jag och ett antal moderata västsvenska riksdagsledamöter ett långt telefonmöte med representanter för Svensk Näringsliv, LRF och Företagarna. Vi ville få en bild om hur krisen slår mot olika delar av näringslivet och höra hur man ser på moderaternas förslag för att motverka krisen.

Bilden var väldigt blandad. Vissa sektorer mår ganska bra, exempelvis livsmedelsproduktionen och dagligvaruhandeln, medan industrin och besöksnäringen och sällanköpshandeln har enorma problem. Västsverige, och då främst Göteborg, är väldigt industritungt. När exporten viker slår det stenhårt mot vår del av landet. 

Vissa företag säger att de klarar sig 1-2 månader medan andra talar om veckor. De flesta har klarat att betala ut lönerna denna månad, men är mycket oroliga för hur det ska se ut nästa månad. Redan har 3.500 personer varslats om uppsägning i Västra Götaland sedan krisen började. Samtidigt råder brist på arbetskraft i vissa näringar (både de gröna näringarna och delar av byggsektorn) som traditionellt använder mycket utländsk arbetskraft som nu åkt hem. Man har också många sjukfall vilket är ett stort problem. Vi diskuterade hur man kan matcha dessa arbetskraftsbehov mot dem som nu permitterats eller sagts upp. Vi vet ju att en del kommuner nu erbjuder tillfälliga arbeten inom vård och omsorg för dem som blivit uppsagda från sina vanliga jobb så det finns absolut möjligheter.

De krisdrabbade företagen är inte så sugna på att låna pengar även om möjligheten finns. Man ser det bara som ett sätt att skjuta fram problemen - man tror helt enkelt inte att man kommer kunna betala tillbaka lånen. Man efterfrågar hellre tillfälliga lättnader i arbetsgivaravgfiter, hyror och kostnader. I den mån man behöver likviditetstillskott tycker man att anstånd med skattebetalningar är en enkel och bra lösning, men man är upprörda över den höga räntan på 6,6% som Skatteverket då tar ut.

Flera av företagsorganisationerna uttryckte att de var mycket nöjda med moderaternas förslag, och uttryckte missnöje med att regeringens förslag hittills haft störst fokus på större företag. Reglerna om permitteringsstöd uppskattas dock av många, men man vill att det även ska omfatta fler företag. Företagen efterfrågar tydlig och samlad information om de möjligheter som finns att få olika typer av stöd.

Vi kommer att fortsätta dialogen med både företag och fackliga organisationer för att hela tiden vara uppdaterade på hur läget är i Västra Götaland. 

 


Skriver i Borås Tidning idag

2020-03-25


 


Första skype-mötet någonsin med moderaternas riksdagsgrupp

2020-03-24

  

I dag hade den moderata riksdagsgruppen sitt första skype-möte någonsin. Normalt är vi ju samlade i Stockholm för utskottsmöten och voteringar och då träffas vi fysiskt i förstakammarsalen för vårt gruppmöte på tisdagarna. Men i dessa tider när vi har en miniriksdag med endast 55 ledamöter och de flesta arbetar hemifrån så är det telefonmöten och skype-möten som gäller.

Det blev såklart mycket fokus på Corona-krisen, både läget inom sjukvården och åtgärderna för att motverka påfrestningarna på samhällsekonomin. Vi får många vittnesmål från både näringslivet och de fackliga organisationerna om stora hot mot både företag och jobb. Moderaternas omfattande krisförslag i går har starkt stöd i riksdagsgruppen och vi kommer att arbeta hårt för att försöka få gehör för våra förslag hos regeringen. 

Utöver detta var det också ett antal andra ärenden att behandla inför veckans voteringar.  

 


Moderaterna kräver riktat stöd för att rädda företag och jobb

2020-03-23


Sverige har idag två parallella problem. Det ena är medicinskt - att motverka snabb smittspridning och göra allt för att sjukvården ska kunna hantera allt fler sjukdomsfall. Det andra är samhällsekonomiskt - Sverige är av allt att döma på väg in i en djup lågkonjunktur med kraftigt stigande arbetslöshet. Vi moderater i finansutskottet har fokus på och ansvaret för den samhällsekonomiska delen.

I det allvarliga läge Sverige är nu är det viktigaste för samhällsekonomin att minimera antalet uppsägningar och konkurser samt att säkerställa att svenska folket har en god hushållsekonomi. I dag höll vi därför en presskonferens där vi presenterade ett omfattande paket för att rädda svenska företag och svenska jobb.

Regeringens förslag har varit bra men otillräckliga. Det krävs bredare åtgärder. Problemen ser olika ut för olika företag och därför behöver det finnas en bred palett av krisåtgärder. Det är också en stor brist i regeringens förslag att de mindre företagen - ofta familjeföretag och egenföretagare undantas från stora delar av krisstödet. 

Moderaterna presenterar idag ett antal konkreta förslag:

1. Räntan på skatteuppskoven är alldeles för hög och bör avskaffas helt eller sänkas kraftigt
2. Familjeföretag, bemanningsföretag och välfärdsföretag måste omfattas av systemet med korttidsarbete
3. Särskilt stöd för enmansföretag/egenföretagare bör tas fram
4. Uppskov med betalnings av bolagsskatter borde också införas
5. Slopa arbetsgivaravgifter och egenavgifter för april och maj (inbetalningarna till pensionssystemet tas då via statsbudgeten)
6. Hyreskostnaderna måste sänkas för utsatta branscher, särskilt besöksnäringen och sällanköpshandeln, i annat fall kommer konkurser att sprida sig till fastighetsbranschen och vidare till det finansiella systemet. Vi föreslår att för varje krona hyresvärden sänker hyran under april och maj bidrar staten med två kronor, upp till 50% av den totala hyreskostnaden.   
7. En företagsakut inrättas för att hjälpa de företag som har svårt att få lån eftersom de just nu inte är kreditvärdiga. Vi vill införa statliga lånegarantier på 100 miljarder för små och medelstora företag. Staten tar då en större del av risken för de företag som är hårdast drabbade. Bankerna ska fortfarande göra kreditprövningen men staten går in och tar 90% av risken. Kreditgarantierna villkoras bland annat med att företaget inte hade ekonomiska svårigheter den 1/1 2020.
 8. En statlig riskkapitalfond på 100 miljarder kronor inrättas. Fonden investerar i preferensaktier i krisdrabbade företag. Preferensaktierna innebär i denna modell att aktierna saknar rösträtt men ger företräde till utdelning, och en löpande ränta läggs till skulden. Möjligheten står öppen för alla företag med omsättning under 500 miljoner kronor att använda denna möjlighet, och företaget väljer själv hur mycket staten ska investera upp till ett visst tak. (Dock kan inte företag som startats efter den 1/1 2020 använda denna modell). Förslaget innebär i princip ett lån till företaget men med denna konstruktion blir det bokföringsmässigt ett kapitaltillskott och stärker företagets balansräkning. Företaget kan när som helst betala tillbaka pengarna och ta tillbaka aktierna.

Sammantaget omfattar moderaternas krispaket cirka 300 miljarder kronor utöver det regeringen redan presenterat. Åtgärderna skulle öka statens lånebehov med cirka 200 miljarder, vilket motsvarar 4% av BNP. Det är enligt ekonomiska bedömare en klart rimlig ökning av statens mycket låga skuld i detta krisläge.

När den akuta Corona-krisen är över vill moderaterna också se kraftfulla stimulanser för att stimulera och återstarta ekonomin:

1. Generella och permanenta statsbidrag till kommuner och regioner
2. Nytt jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster samt sänkt skatt på pensioner 
3. Tidigarelagda infrastrukturinvesteringar
4. Plan för fler utbildningsplatser
5. Väl genomtänka arbetsmarknadspolitiska åtgärder för snabb omställning
6. Reformer för att stärka Sveriges långsiktiga tillväxt
 


Allt fler inser hur småföretagen missgynnas av regeringen

2020-03-22

I går var det Norrbottens-Kuriren som på ledarplats uppmärksammade saken, och konstaterade att jag skrivit en del om problemet. Moderaterna tycker att regeringens krispolitik i och för sig varit bra i sak, men samtidigt helt otillräcklig eftersom det främst är de stora företagen som gynnats. Mycket mera behövs om inte massor av småföretag och familjeföretag ska gå under.


Både unga och äldre måste ta Corona på allvar!

2020-03-22

Det kommer en hel del exempel på att äldre personer tagit illa upp och känt sig utpekade i Corona-krisen för att man ber dem undvika sociala kontakter och stanna hemma. Jag tycker det är en märklig reaktion - det finns bara en enda anledning till dessa råd, det är ren omtanke - att de äldre inte ska bli sjuka, eller rent av dö. Själva har vi lyckats få alla äldre i vår omgivning att förstå allvaret och vi hjälper äldre anhöriga med matinköp, köp av medicin mm. Jag vet dock att det inte där så för andra.

Mer begripligt är det kanske att unga människor inte tar Coronahotet riktigt på allvar. Mediabilden har varit att detta främst är en sjukdom som drabbar äldre och sjuka och att risken att bli svårt sjuk för dem under 70 som inte har underliggande sjukdomar är liten, särskilt liten för dem som är under 25-30 år, och att barn i princip inte drabbas alls.

Samtidigt är bilden mycket motstridig. Både från Italien och USA rapporteras att en stor del av dem som ligger inne för intensivvård är yngre. Samma bild fick man av Magnus Oscarssons inlägg på facebook i går, där han citerade statistik från intensivvårdsregistret som presenterats av TT. Hans budskap är att en tredjedel av dem som intensivvårdas för Corona är i övrigt fullt friska yngre personer. Så här skrev han:


          

Svaret från myndigheterna var att den höga andelen unga på intensiven främst beror på att vi skyddat de äldre och att det då blir en större andel av de svårt sjuka som är yngre. Och att yngre oftast umgås med yngre varför de smittar varandra. När många unga smittas blir det också fler som blir svårt sjuka. Det är en logisk förklaring. Samtidigt är det inte en förklaring till antalet yngre som behöver intensivvård, både i Sverige och utomlands. Bilden av att unga inte behöver oroa sig stämmer i så fall inte. Än mer komplicerat blir det också när Folkhälsomyndighetens expert säger detta i en intervju i Aftonbladet. Det går ju helt emot uppgifterna som TT tog fram. Han menar alltså att alla yngre han känner till haft underliggande sjukdom:
                       

Jag bokstavligen bombarderas med synpunkter, påstådda fakta och emellanåt fantastiska konspirationsteorier om Corona. Och att oseriösa konton i sociala medier kastar fram uppgifter vars källor inte håller måttet är vardag just nu. Men här har alltså två mycket seriösa källor gett helt motstridiga besked. Den ena säger att de sjuka yngre varit fullt friska och den andra att samtliga haft underliggande sjukdom. Oerhört frustrerande tycker jag i min egenskap av riksdagsledamot. Båda uppgifterna kan inte vara rätt samtidigt.

En dag lär vi kunna utvärdera saken, se hur sjukdomen slagit mot olika grupper och vilka faktorer som påverkat att vissa blivit svårt sjuka. Men i dagsläget är väldigt mycket oklart. Jag har respekt för det, men tycker då också att både politiker, myndigheter och media ska hålla en mer ödmjuk linje och undvika att vara alltför tvärsäkra i sina uttalanden. 

I det läge som råder är mitt enda råd till alla yngre att följa råden från både Folkhälsomyndigheten och WHO. Unga måste ta Corona-hotet på allvar. De är inte odödliga, och även om yngre har lättare att klara en svår sjukdom, även om den leder till intensivvård, så är Corona en allvarlig sjukdom. Skippa festerna, skidresan och krogbesöket och följ rådet att undvika att just nu träffa äldre personer. Ring dem i stället och prata en stund! Och nu är tiden perfekt att sitta framför datorn och spela spel. För en gångs skull lär ingen klaga. En frisk skogspromenad med familjens hund eller en ensam löprunda utomhus skadar inte heller någon. 


Extremt allvarligt läge för Sveriges näringsliv och svenska jobb

2020-03-21

Läget för de svenska företagen är extremt allvarligt. Jag var ju med under finanskrisen och såg delar av företagssektorn falla samman på ganska kort tid. Men nu ser vi hur nästan alla sektorer drabbas hårt, och utvecklingen går om möjligt ännu snabbare än under finanskrisen. På bara några veckor har vi gått från en hyfsat god konjunktur, välfyllda orderböcker och köpstark allmänhet till tomma butiker och tomma orderböcker. 

Varslen kommer snabbt nu, både från stora industriföretag som Scania, AB Volvo och Volvo Cars, från flygbolaget SAS och statliyga Swedavia, men också från mängder av småföretag som inte längre tjänar en krona men som har alla kostnader kvar. 

Svenskt Näringsliv redovisade igår resultatet av en enkät bland sina medlemsföretag. 8.000 företag svarade. Resultatet är skrämmande - om inte staten agerar med mycket stor kraft och beslutsamhet riskerar arbetslösheten att nå nivåer vi inte trodde var möjliga. Dessutom kommer företagskonkurserna att stå som spön i backen. Allt detta försvårar en snabb återgång till normalläge i ekonomin när Corona-krisen väl är över. 



 


Småföretagen och familjeföretagen missgynnas av regeringen

2020-03-21

Gårdagen blev en smula märklig när det gäller regeringens agerande. Dagen började med att man utlovade 1 miljard i direkt stöd till kultursektorn och idrottsrörelsen för att kompensera för uteblivna intäkter. Ett rent ekonomiskt bidrag.

Lite senare under dagen presenterades ett nytt "krispaket" som sades vara riktat till de mindre företagen. Dock inte en krona i bidrag eller branschstöd, utan bara erbjudande om nya krediter och kreditgarantier. Inte nödvändigtvid fel i sig, kreditgarantier är något vi moderater efterfrågat för att mindre företag som plötsligt tappat hela sin försäljning ska ha en chans att kunna låna pengar. Men det är märkligt att småföretagen erbjuds lån medan kultur och idrottssektorn beviljas ekonomiskt bidrag.

Jag har också konstaterat att bankerna får låna 500 miljarder räntefritt av Riksbanken, med syftet att låna ut till krisdrabbade företag - som då givetvis får betala ränta till banken. Bankerna kommer att tjäna på affären (om de inte gör kreditförluster såklart). Samtidigt erbjuder staten skattekrediter för företagen - dock mot en kostnad på 6,6%. Staten i sin tur betalar knappst någon ränta alls för sina lån. Med andra ord - alla tjänar pengar på affärerna utom småföretagen som får betala. Samma småföretag som alltså åtgärderna har som syfte att "hjälpa".

Och så på detta reglerna om korttidspermittering som innebär direkt statligt stöd - men som uttryckligen undantar familjeföretag och egenföretagare, men också bemanningsföretag och en del andra företagskonstruktioner.

Det finns en del i regeringens förslag som är bra och välkommet, inte minst stöden till de lite större företagen, exportindustrin och flygbranschen. Men något kraftfullt paket för mindre företag, familjeföretag och egenföretagare erbjuds inte. Dessa erbjuds mest om olika lånekonstruktioner mot höga kostnader som ökar skuldbördan. På punkt efter punkt missgynnas de minsta företagen medan andra sektorer får omfattande hjälp och stöd. Detta är helt orimligt och inget vi moderater kommer att kunna acceptera.  

 


Utan utökad Corona-testning stannar Sverige

2020-03-20

Jag får allt fler mail från personer som arbetar inom viktiga samhällssektorer som undrar varför de inte kan få testa sig för Coronavirus och fortsätta jobba om testet är negativt - i stället för att tvingas stanna hemma för lätt hosta eller förkylning. I dag testas tydligen endast vissa nyckelgrupper inom intensivvård, ambulans mm, medan andra inom exempelvis vård och omsorg i allt större utsträckning är hemma i stället för att jobba, sannolikt i många fall helt i onödan.

Om vi inte ska få allvarlig brist på vård och omsorgspersonal, poliser och andra nyckelgrupper måste vi få till en effektivare och mer omfattande testning och få en logistik för att snabbt utvärdera testerna. I dag är det tydligen både ont om testutrustning och kö till laboratorierna som analyserar testerna. Samtidigt kommer hoppfulla nyheter från EU:s smittskyddsmyndighet att detta kanske kan lösa sig i närtid. Återstår att klara av analyserna av testerna. Jag tror att utökad testning blir en nyckel för att klara situationen hjälpligt. I annat fall stannar Sverige. 


 

Moderaterna höll alternativt Sverigemöte  

2020-03-20

  

Denna helg skulle moderaterna hållit sitt stora Sverigemöte, men som alla förstår är det inställt. I stället hölls idag en videokonferens med föredragningar från moderata kommun och regionpolitiker om kampen mot smittspridning, hur man försöker hålla igång en fungerande sjukvård och hur kommunerna arbetar för att skydda företag och jobb i sina kommuner. Moderata ledane politiker runt om i kommuner och regioner har nära samarbete och tar efter goda initiativ från varandra. Att skydda det lokala nringslivet kan handla om att kommunen betalar sina egna fakturor till företag snabbare så de slipper ligga ute med pengarna, man kan tillfälligt slopa alla tillsynsavgifter, man kan införa fri parkering inne i städerna för att locka fler kunder, man kan låta restauranger och pubar tidigarelägga öppnandet av uteserveringar och ha lite generösare alkoholtillstånd (marinalerna för krogarna är höga på just alkhohol). Många kommuner jobbar nu också med att snabbanställa vikkarier till vård och omsorg, och vissa erbjuder personer som varslats från andra jobb att gå snabbkurser hos kommunen och sedan få jobb. Sverige sjuder av aktivitet och goda initiativ just nu.

  

Därefter höll Elisabeth Svantesson ett föredrag om effekterna på samhällsekonomin och Ulf Kristersson avslutade med ett allvarstyngt tal om att det just nu är läge för politiskt samarbete för att försöka hantera krisen. Talet går att höra i sin hehet genom att klicka på bilden nedan.



Läget för Sverige är allvarligt, men vi lärde oss mycket av finanskrisen då vi moderater tog fram massor av politiska förslag för att motverka krisen. Dessa förslag kan delvis användas igen och det gör regeringen idag. Dessutom tillför vi moderater hela tiden nya idéer och flaggar för de problem vi ser.  


Dagens telefonmöte med EU-nämnden

2020-03-20

I dag hade vi sedvanligt möte med EU-nämnden, även om de flesta deltog via telefon. För många i andra riksdagsutskott är telefonmöten ytterst ovanligt, men för oss i EU-nämnden är det tvärtom mycket vanligt. Vi har ofta akuta möten i samband med toppmöten i EU där våra ministrar snabbt måste förankra nya ståndpunkter vid förhandlingar. Vi har upparbetade rutiner för telefonmöten och det fungerar bra även under pågående kris. 

Vid dagens möte deltog utrikesminister Ann Linde och EU-minister Hans Dahlgren. Förutom en del saker kring Corona-viruset behandlades en hel del andra frågor. Vare sig riksdagen eller EU står still politiskt trots Corona-krisen.

Jag lyfte en fråga under mötet och det gällde att EU planerar att fortsätta sina insatser på Medelhavet för att övervaka vapenembargot mot bland annat Syrien. I detta ingår ju automatiskt att vid behov rädda människor från sjunkande båtar och genom sin blotta närvaro motverka flyktingsmuggling. Utrikesministern påpekade att EU-länderna inte är helt eniga i frågan om hur detta påverkar asylströmmarna till EU och hur man ska agera om dessa strömmar växer. Jag frågade om det inte vare lämpligt att lösa denna fråga innan man plockar upp fler flyktingar ur småbåtar och kör dem till hamnar i EU. Jag frågade konkret vilka länder och hamnar som är beredda att låta dessa fartyg lägga till och släppa av asylsökande. Hennes något irriterade svar var att upprepa att Sverige vill ha till stånd en tvingande flyktingfördelning inom EU. Det är vi hyfsat överens om i riksdagen, men det är samtidigt ett dödfött projekt eftersom inte alla länder är för detta. Det är alltså inte svaret på hur saken ska hanteras i närtid. 

Jag känner stor oro för detta. Alla de stora medelhavsländerna - Spanien, Frankrike och Italien är hårt drabbade av Corona-viruset och Grekland har förutom Corona-problem redan fullt av asylsökande från Turkiet i läger på öarna.  Att då sätta igång nya "räddningsaktioner" och samla upp människor från båtar (varav många bevisligen inte har flyktingstatus) utan att veta vart man sedan ska ta sig för att lasta av dem känns mycket illa genomtänkt. Jag tycker man borde köra tillbaka dem till de hamnar de kommit ifrån, oftast nordafrika. Huvuddelen saknar asylskäl och bör återvända hem. Men det lär knappast hända.

 


Lite intressanta fakta om "normal" säsongsinfluensa

2020-03-19

Det är många som försöker jämföra Corona - viruset ("covid19") med tidigare års säsongsinfluensor. Vissa menar att Corona inte är värre än en vanlig influensa, medan andra anser att den är en mycket allvarligare sjukdom och ett större samhällshot. Om man vill veta mer om tidigare års influensor, hur många som behövt intensivvård samt hur dödligheten sett ut så har Folkhälsomyndigheten bra material om detta. Jag hittade en intressant rapport från 2018 (den färskaste jag fått tag på), som ger en bra historisk bild. 



I rapporten kan man bland annat få uppgifter om hur många som totalt sett intensivvårdats olika säsonger. Man ser att olika influensor kräver olika mycket intensivvård:



Det finns också statistik över dödsfall i olika åldergrupper. Man räknar alla dödsfall som inträtt inom 30 dagar efter att man diagnosticerats för det aktuella årets influensa. Som synes varierar det ganska mycket mellan åren. Sedan misstänker jag ju att det finns ett stort mörkertal där människor avlidit utan att det tagits med i statistiken som influensarelaterat. 



Även om det är svårt som lekman att tolka medicinsk statistik tycker jag det är intressant att lägga ut dessa fakta. Av statistiken syns i vart fall tydligt att det alltid är de äldre som drabbas hårdast, samt att det varje år dör en hel del personer i säsongsinfluensa, och med stor variation mellan åren. Den som vill gräva ned sig mera i ämnet rekommenderar jag att läsa hela rapporten.

Uppdatering 20/3: Uppgifter från SVT idag säger att 65 personer hittills dött i vinterns "vanliga" säsongsinfluensa, som tydligen är ovanligt lindrig i år.

 


Orimligt att familjeföretag missgynnas av krisåtgärderna

2020-03-19

Förslagen om korttidspermittering är i grunden kloka - det medför att företag kan slippa säga upp anställda, som i stället får gå hem med lite lägre lön samtidigt som företaget och staten delar på den resterande lönekostnaden. Både näringslivet och de fackliga organisationerna backar upp förslaget som hat brett stöd i riksdagen.

Men det finns ett stort problem. Familjeföretagen och egenföretagarna undantas. Så här ser förslaget ut (från Tillvästverkets hemsida, det är den myndighet som kommer att hantera detta stöd):

Med tanke på kravet för övriga företag att endast den som tagit ut lön de senaste tre månaderna omfattas av reglerna, borde det inte vara något problem att även låta egenföretagare och anställda familjemedlemmar omfattas. Risken för missbruk borde vara minimala. Ett stort antal svenska små familjeföretag finns i branscher som drabbas extra hårt av krisen, exempelvis restauranger, cafeer, butiker, små hotell, turism och upplevelseverksamhet och transportnäring. Och krisen slår såklart extra hårt om flera personer i samma familj är beroende av samma företag för sin försörjning. Det intressanta är att Tillväxtverket uttryckligen själva nämner problemet på sin informationssida - men ändå ser förslaget ut som det gör.

Småföretagen är basen för hela det svenska näringslivet och familjeföretagen får inte aktivt missgynnas i en kris!


Återkallad interpellation om myndighetsaktivism

2020-03-19

Den 10 mars skulle jag haft min interpellationsdebatt med civilminister Lena Micko (S) om hur myndigheter agerar i strid mot politiska beslut. Interpellationen syftade dels till att belysa det konkreta ärendet - Konsumentverkets hantering av frågan om tobaksreklam, men hade också blivit ett bra tillfälle att diskutera myndogheters opinionsbildning och myndighetsaktivism rent allmänt. Ett växande problem enligt mig. I ett rättssamhälle måste man kunna lita på att myndigheter agerar lojalt mot riksdag och regering och inte använder resurser för att driva opinion eller rent av ägna sig åt ren aktivism. Det är faktiskt inte myndigheternas uppgift.

Min interpellation har även uppmärksammats av Dagens Opinion.

Debatten den 10 mars blev inställd på grund av statsrådets sjukdom och uppskjuten på obestämd tid. Häromdagen fick jag beskedet att debatten i stället skulle hållas den 31 mars. Med tanke på det allvarliga läget i landet, ministrarnas och statsrådens arbetsbörda just nu, samt riksdagens tillfälliga krisorganisation bestämde jag mig därför för att återkalla interpellationen. Det finns många tillfällen att debattera detta framöver, och just nu behöver vi alla kraftsamla för att hantera de allvarliga effekterna på vårt samhälle av Corona-krisen. 

För den nyfikne följer dock här interpellationen igen i sin helhet:

 

Konsumentverkets agerande gällande regler vid tobaksförsäljning
Interpellation 2019/20:363 av Jan Ericson (M)

I december 2018 röstade riksdagen igenom en ny lagstiftning om tobaksprodukter. Riksdagen antog dock inte regeringens förslag till ny tobakslag i dess helhet utan ändrade regeringsförslaget genom att besluta att marknadsföringsreglerna i den äldre tobakslagen tillfälligt skulle överföras oförändrade till den nya tobakslagen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att senast den 19 mars 2019 återkomma med ett nytt lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet. Ett tungt vägande skäl till riksdagens beslut var att regeringens förslag ansågs innebära att handel på internet med tobaksvaror skulle försvåras och att de föreslagna reglerna i praktiken skulle innebära en diskriminering av webbutiker i förhållande till fysiska försäljningsställen. 

Efter att den nya tobakslagen trädde i kraft har Konsumentverket i flera avseenden agerat på ett sätt som i praktiken tydligt är ägnat att genomdriva marknadsföringsregler som motsvarar det regeringsförslag som riksdagen underkände. Konsumentverket tog bland annat fram ett förslag till allmänna råd som i allt väsentligt speglade det underkända förslaget vad gäller marknadsföring av tobaksprodukter online. Efter samstämmig kritik från remissinstanserna återkallade Konsumentverket förslaget till allmänna råd, för att senare ge ut nya allmänna råd där Konsumentverket ger uttryck för uppfattningen att kommersiella meddelanden inte ska vara tillåtna i webbutiker – trots att kommersiella meddelanden tillåts i fysiska butiker. Därutöver har Konsumentverket även i andra sammanhang gett uttryck för och agerat för att driva igenom en tolkning av regelverket som motsvarar de marknadsföringsregler som riksdagen redan 2018 underkände. 

Det skapar en osäkerhet för marknadsaktörerna när Konsumentverket försöker driva igenom en tolkning av tobakslagen som inte överensstämmer med riksdagens beslut om att webbhandeln inte ska diskrimineras jämfört med fysiska butiker. Därtill innebär riksdagens beslut att det ankommer på regeringen att hantera frågan om tillåten marknadsföring av tobaksvaror på internet. Den tillfälliga lagstiftningen om marknadsföring av tobaksprodukter är just tillfällig i avvaktan på utfallet av den utredning som regeringen har tillsatt för att se över reglerna om marknadsföring av tobaksprodukter. 

Det aktuella exemplet är ännu ett i raden där statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och ibland ren myndighetsaktivism. Vi har sett alltför många exempel på detta på senare år. 

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lena Micko:
1. Avser statsrådet att ta initiativ till att säkerställa att Konsumentverkets råd överensstämmer med gällande lagar? 
2. Hur ser statsrådet rent allmänt på om statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning?

 


Public Service behöver en stark oberoende granskning

2020-03-18

Även politiken just nu har effekterna av Corona-viruset i fokus och prioriterar detta så finns det ju även andra politiska frågor som debatteras. En av dem som diskuterats mycket den senaste tiden är hur man ska säkerställa att Public Service uppfyller kraven på opartiskhet och saklighet. Man kan ju också konstatera att just i kristider är det extra viktigt att medborgarna verkligen kan lita på Public Service och känna sig säkra på att man får korrekt information.

Jag har blivit påhoppad i ett mycket konstigt debattinlägg i flera tidningar där det påstås en massa saker om mig och moderaternas politik för Public Service som är helt gripna ur luften. Inte minst blandar man ihop de förslag som jag och min riksdagskollega Lars Beckman presenterar i en riksdagsmotion med helt andra förslag som presenteras i SD-motioner. I dag har jag ett svar i Svenljunga Tranemo Tidning där jag beskriver vad jag och moderaterna verkligen föreslår, och det kommer även att publiceras i Ulricehamns Tidning. Klicka nedan för att läsa!



 


M: Staten måste ta ökad kreditrisk för att rädda företag och jobb

2020-03-18

Under gårdagen var det hög aktivitet i det moderata finansgänget - Elisabeth Svantesson, vi fyra övriga moderater i den moderata finanskommittén och våra skickliga tjänstemän.

Bakgrunden är att vi får allt fler rapporter om att läget snabbt blir allvarligt för massor av företag som på bara någon vecka tappat alla sina kunder. Som jag skrev igår känner vi samtidigt mycket stor oro för att alla de pengar Riksbanken och staten utlovar inte kommer att nå de mindre och medelstora företagen. Risken är att det inte hjälper att bankerna får enorma summor i räntefria lån från Riksbanken med avsikt att de ska låna ut dessa pengar vidare till krisdrabbade företag. Min egen erfarenhet efter 20 år i banksektorn, där jag bland annat upplevde 90-talets bankkris, är att banker i krislägen är livrädda för risk och i stället värnar bankens stabilitet i första hand. Att tro att banker ska ta ökade kreditrisker genom att låna ut till företag som saknar såväl kunder som intäkter och kreditvärdighet känns lite väl optimistiskt. Dessutom strider hela tanken mot de regelverk som gäller för bankerna och grundtanken om en noggrann kreditprövning.

Ska pengarna nå ut till mindre och medelstora företag - som i grunden är välskötta och lönsamma men som nu tappat alla kunder - måste staten avlasta bankerna genom att ta i en betydande del av kreditrisken. Systemet med lånegarantier finns redan och Finansutskottet hanterar just nu regeringens förslag om kreditgarantier till flygsektorn. Under finanskrisen tillämpades liknande regelverk på fordonssektorn. Nu är det tid att utvidga detta system till hela näringslivet för att krediterna ska nå alla små och medelstora välskötta företag som annars kommer att gå under. Vi måste överbrygga denna mörka tid och se till att alla i grunden livskraftiga företag får en chans att stå på egna ben och starta igång igen när Corona-krisen är över. På det sättet underviker vi också massor av varsel om uppsägningar som annars skulle ske. Visst finns risker för statliga kreditförluster med detta system, men alternativet riskerar att kosta ofantligt mycket mera.

I dag presenterar moderaterna det förslag vi arbetade med igår. Vi vill inrätta en "företagsakut" som ska kunna bevilja kreditgarantier för drabbade företag så att de kan få lån i sin bank när likviditeten sinar. Dessutom vill vi minska kostnaderna för dessa lånegarantier. 

* Lånegarantier bör även komma mindre och medelstora företag till del. Staten tar då en större del av risken för de företag som är hårdast drabbade. Lånegarantier är vanliga i många länder och liknande garantier gjordes under finanskrisen.

* Bankerna ska även fortsättningsvis göra prövningen men staten går in och tar en stor del av risken.

* Staten bör dessutom ta en del av kostnaden för garantiavgiften för små och medelstora företag. Dagens avgift är väldigt hög.

* Stödet bör villkoras mot att företaget ej hade svårigheter 1/1 2020. Tanken är inte att ösa in skattepengar i företag som inte är livskraftiga i grunden.

* Samtidigt måste staten nu maximera möjligheten till stöd från Europeiska Investeringsbanken.

Förslaget presenterades på en presskonferens i morse, och Dagens Industri har nu nedanstående artikel om saken. Vi vet att detta är en oerhört viktig fråga för många företag och deras anställda, och hoppas att regeringen ska vilja inleda samtal om saken så att vi snabbt kan få detta på plats. Om Corona-krisen inte blir alltför långvarig kan lånegarantier sannolikt rädda många företag. Blir krisen mer långvarig tror jag däremot att det kommer krävas rena statliga stöd till vissa branscher.
 


 


"Hemarbete"

2020-03-17

Som jag berättade igår arbetar från och med idag riksdagen enligt en speciell krisorganisation. Endast 55 av riksdagens 349 ledamöter tjänstgör i riksdagshuset, medan övriga 294 arbetar hemifrån. Detta kommer att ske enligt ett rullande schema så de 55 kommer inte att vara samma personer hela tiden. Hänsyn kommer att tas till dem som på grund av inställda flyg och tåg har svårt att ta sig till Stockholm, och de som bor närmre huvudstaden kommer sannolikt att tjänstgöra mer än vi som bor långt bort.  

För moderaterna är det 11 ledamöter av totalt 70 som tjänstgör denna vecka. Själv tillhör jag dem som arbetar hemifrån. Det kan låta lugnt och skönt, och visst är det trevligt att ha tre glada hundar som sover under skrivbordet, men i övrigt har dagen varit en av de mest hektiska på länge.

Först kopplade jag upp mig på telefon till Finansutskottets långa sammanträde med Finansinspektionen, Skatteverket och Riksbanken för att få rapporter om hur man arbetar med att stödja näringlivet för att undvika konkurser och uppsägningar. Min oro är att det inte hjälper att bankerna får enorma summor i räntefria lån från Riksbanken med avsikt att de ska låna ut dessa pengar vidare till krisdrabbade företag. I kristider är banker livrädda för risk och värnar bankens stabilitet, jag vet efter att ha arbetat i banksektorn i 20 år, bland annat under 90-talskrisen. Att få banker att ta kreditrisker genom att låna ut till företag som saknar såväl kunder som inäkter och kreditvärdighet strider dessutom delvis mot de regelverk som gäller och mot hela tanken om kreditprövning. Min tro är att staten behöver avlasta bankerna genom att ta i vart fall en del av kreditrisken för denna typ av lån, precis som man gör genom att erbjuda kreditgarantier till flygbranschen. I annat fall kommer krediterna inte att nå dem som bäst behöver dem.

Sedan hade vi ett extrainsatt telefonmöte med EU-nämnden där EU-minister Hans Dahlgren deltog, liksom den chefen för statsrådsberedningens EU-kansli, Eva Sjögren (som tydligen själv befinner sig hemma i karantän på grund av att hon är smittad med Corona-virus...). Vi fick utförliga rapporter om hur EU arbetar med Corona-frågan. Jag ställde två frågor till EU-ministern. Dels den jag berättade om i föregående blogginlägg om svårigheten att få leveranser av beställd och betald medicinteknisk materiel. Dels frågade jag hur EU hjälper Grekland som, utöver en redan allvarlig kris vid turkiska gränsen och högt tryck av asylsökande också har ett flertal Corona-smittade personer. Jag undrade hur man arbetar med att stödja Grekland och då främst att förebygga att Corona-smitta sprids bland flyktingar och asylsökande i flyktinglägren. Jag är rädd att denna fråga glöms bort nu i Corona-krisen. Dahlgren hade inga bra svar i denna del, men lovade återkomma.

Efter detta följde ett långt telefonmöte med den moderata riksdagsgruppen där vi först fick en del kloka ord från Ulf Kristersson om läget och inte minst om vikten av att samverka med regeringen under krisen för landets skull. Det finns en hel del man kan ha synpunkter på kring det som hänt och hur saker hanterats från regeringen och myndigheterna, men just nu måste fokus vara på att lösa akuta problem tillsmmans med regeringen. Utvärdering av hur saker hanterats får anstå tills krisen är över. Vi gick också igenom veckans ärenden samt hur arbetet fördelas under denna vecka. 

I morgon blir det extrainsatt sammanträde med finansutskottet på förmiddagen och sedan ett extra även på eftermiddagen. Vid dessa möten ska vissa beslut föreberedas om krisåtgärder som regeringen föreslagit i samråd med andra partier. Regeringen har förankrat det mesta hos oss moderater i förväg så jag ser ingen risk för att förslagen inte skulle få stöd av riksdagen, och besluiten kommer att tas snabbt. Jag deltar på sammanträdena genom att koppla upp mig per telefon.

Det händer mycket nu och jag försöker att uppdatera här och på twitter och facebook efterhand som nya beslut tas. Den som har frågor är välkommen att höra av sig, enklast via kontaktformuläret ovan. Svar kommer så snart jag hinner!

 


Svensk textilindustri nyckelaktör vid ännu en samhällskris

2020-03-17

Under de stora skogsbränderna får två år sedan var Svenska Brandslangfabriken i Skene en nyckelaktör. Man tillverkade brandslang i princip dygnet runt för att kunna leverera det som behövdes i släckningsarbetet. 

I går fanns en glädjande nyhet om hur Sjuhärads textilindustri bistår vid en allvarlig samhällskris. I Svenljunga i min valkrets finns ACE Protection som just nu arbetar i princip dygnet runt för att förse Sverige, Europa och världen med andningsskydd. ACE Protection ägs av ett tyskt moderbolag och med anledning av de signaler vi får om att vissa länder i Europa blivit väldigt protektionistiska och försvårat export av viktig medicinsk utrustning kände jag att jag ville få mer kunskap om hur detta fungerar. Jag ringde upp vd:n på ACE, Peter Carlsson, och han ville gärna prata om saken. Han kunde meddela att man levererar väldigt mycket till svensk sjukvård just nu, samt att man har direktkontakt med Socialstyrelsen och avser att öka leveranserna av andningsskydd till svensk sjukvård ytterligare. I övrigt levererar man mycket till Tyskland och till ett antal länder runt om i Europa och övriga världen. Några hinder att leverera till Sverige upplever han inte. Jag lovade att sprida detta i alla lämpliga kanaler för att motverka felaktig ryktesspridning om saken. 

I eftrermiddag hade vi också ett extrainsatt telefonmöte med EU-nämnden där EU-minister Hans Dahlgren deltog. Jag frågade honom hur EU arbetar för att ta tag i problemet med att viss leverans till Sverige från EU av redan betalda medicinskteknisk utustning "fastnat" i respektive tillverkningsland. Dahlgren meddelade att frågan varit uppe på högsta EU-nivå och att man från EU:s ledning tydligen skickat tydliga signaler till medlemsländerna om att detta är oacceptabelt. I ett krisläge ska EU-länderna tvärtom bistå varandra i enlighet med EU-fördraget. Nu ska beställda varor vara på väg till Sverige och förhoppningsvis ska inte protektionismen inom EU förvärras.




 


Hur osmakligt kan en miljöpartist agera?

2020-03-16

I dag har jag och min partkollega Lars Beckman en replik i Expressen till Miljöpartiets Lorentz Tovatt som angrep oss i en debattartikel nyligen. Tovatt är alltså miljö- och klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet i riksdagen. Och han jublar över flygets kris och önskar bilförsäljare i konkurs i sociala medier. Vi tycker det är ovärdigt och osmaligt. Rubrik på vår debattreplik: Farligt med miljöpartister som vill se fler konkurser".
 

Här två exempel från denne Tovatt. Inlägget om flyget skrev han så sent som för en månad sedan, när redan flygbolagen och deras anställda var djupt oroade över utvecklingen till följd av Corona-viruset. Man undrar hur alla de uppsagda och permitterade anställda hos SAS eller Norwegian känner idag när de läser detta? Och hur de anställda hos Hedin Bil reagerade på att Tovatt önskar dem konkurs kan man ju bara gissa.

 

Ibland undrar man om de mest extrema miljöpartisterna är maskiner som helt saknar känslor för människor och där bara kampen mot koldioxid är deras livsluft? Osmakligt är det i vart fall. Vi förväntar oss en större värdighet och en större medkänsla även från en miljöpartist.

 


Även i politiken måste man prioritera

2020-03-16

På fredag skulle jag haft en interpellationsdebatt med finansministern angående hennes mycket märkliga uttalandet om att skattesänkningar är "töntiga". Det hade säkert blivit en ganska engagerad debatt om ett mycket anmäörkningsvärt uttalande. Men med det läge som råder nu tycker jag alla politikler måste prioritera det allra viktigaste och därför har jag idag meddelat Kammarkansliet i Riksdagen att jag har dragit tillbaka min interpellation. Det gör att finansministern och hennes medarbetare inte behöver lägga fokus på att svara mig och debattera interpellationen, utan att man kan lägga fokus på den allvarliga krisen. Jag träffar för övrigt finansministern ganska ofta nu i andra sammahang, och fokus nu är att tillsammans över partigränserna hitta lösningar som kan lindra krisen. 


 


Riksdagen går ned i tillfälligt krisläge för att trygga demokratin

2020-03-16

Moderaterna har tagit initiativet att träffa en överenskommele mellan riksdagspartierna om att tills vidare driva delar av riksdagsarbetet med minimal bemanning. Moderatenas riksdagsgrupp tillstyrkte förslaget vid ett extra gruppmöte per telefon för en stund sedan.  

Syftet med överenskommelsen är att säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter även vid den händelse att ett större antal riksdagsledamöter är förhindrade från att delta i riksdagsarbetet. Bakgrunden till överenskommelsen är den extraordinära situation som spridningen av covid-19 har medfört. För att garantera riksdagens uthålliga beslutskapacitet och den samhällsviktiga verksamhet som riksdagen bedriver, förbinder sig härmed Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet vid att upprätthålla de åtgärder och prioriteringar som nedan anförs under en begränsad tidsperiod. Oaktat denna överenskommelse är riksdagens samtliga ledamöter, som inte är sjukskrivna, föräldralediga eller tjänstlediga på annan grund, fortsatt i tjänst och ska fortsatt fullgöra sina uppdrag, om än delvis i andra former än vanligt.

Voteringar
Endast 55 ledamöter kommer under den överenskomna tiden att delta i beslut i riksdagens kammare. Dessa ska fördelas procentuellt i enlighet med kammarens ordinarie mandatfördelning för att spegla valresultatet.Det innebär att röstande antal ledamöter per parti utfaller som nedan:

Socialdemokraterna 16

Moderaterna 11

Sverigedemokraterna 10

Centerpartiet 5

Vänsterpartiet 4

Kristdemokraterna 3

Liberalerna 3

Miljöpartiet 3

Under tiden för denna överenskommelse kommer inte kvittningssystemet att tillämpas utan partierna ansvarar själva för att ha röstande ledamöter i kammaren i enlighet med fördelningen ovan.

Sammanträden
Formella sammanträden med kammaren och utskotten kan enbart genomföras i form av fysiska möten i Stockholm, men partierna bör verka för att, då det är möjligt, minska antalet fysiska sammanträden och begränsa dess längd. Beroende på typ av sammanträde ska rioriteringar göras i samråd med kammarkansliet, utskottskanslierna och regeringskansliet.

Utskotten och EU-nämnden
Utskotten ska fortsätta sammanträda och föra ärenden till kammaren för avgörande. EUN ska fortsätta samråda med regeringen om EU-arbetet. För att underlätta för partiernas arbete i utskott och EU-nämnd kan partierna nominera ett valfritt antal ledamöter till extrasuppleanter i ett valfritt antal utskott samt EU-nämnden.

Giltighetstid
Överenskommelsen träder i kraft vid undertecknandet och börjar tillämpas från och med idag och gäller till och med 2020-03-30. Alla beslut i denna överenskommelse är fattade i enlighet med grundlagarna.  

 


Rimliga förslag från regeringen så här långt

2020-03-16

Regeringens besked idag om införande av möjlighet till korttidspermittering där företaget får halva lönekostnaden täckt av staten, samtidigt som den anställde får behålla 90% av lönen, var välkommet. Det var också en av de åtgärder jag förespråkade bland annat i gårdagens blogginlägg. Det kommer i vart fall att motverka uppsägningar i spåren av Corona-krisen och kan förhoppningsvis dämpa arbetslösheten något. Däremot är det ingen universallösning för att stoppa uppsägningar - ett företag som inte har någon efterfrågan alls på sina produkter eller tjänster kommer inte att ha råd att behålla personal ens för halva löneskostnaden någon längre tid. Vi lär få se stora uppsägningar oavsett - mest akut är läget sannolikt inom transportnäringen, besöksnäringen och kultursektorn.

Jag är också glad över att regeringen tagit till sig vårt moderata krav om att staten tillfälligt ska överta ansvaret för sjuklönekostnaderna tills vidare, samt att även momsinbetalningar ska omfattas av skattekrediten till staten. Dessa åtgärder kommer att hjälpa företagens likviditet.

På det stora hela alltså ett rimligt paket från regeringen, som också är förankrat hos Moderaterna. Sverige ligger dock efter våra grannländer i tiden när det gäller dessa beslut, jag tycker de borde kommit för flera veckor sedan. 

Jag är också övertygad om att vi även kommer att behöva direkta krisstöd till akut konkurshotade branscher, samt att vi behöver bygga upp en beredskap för kraftigt stigande arbetslöshet under våren och sommaren. I det läget måste man också ha åtgärder för att stärka hushållens ekonomiska motståndkraft.  

 


Vad f-n får vi för skattepengarna?

2020-03-15

Jag konstaterade ju i förra inlägget att många samhällskriser genom decennierna har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Vi lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.

Nu får vi återigen ett bevis på att vi inte är det. Och denna gång är det dessutom en kris som man visst kunde förutsett - vi har länge vetat att allvarliga pandemier kan hota världens befolkning. Trots detta har vi inte alls byggt upp den krisberedskap inom vården som man borde gjort.

Ansvaret för detta faller på alla regeringar de senaste 25 åren, ingen får frikort, men kanske ligger ansvaret ändå tyngre på alla de tvärsäkra "experter" och utredningar som legat till underlag för politiska beslut. Enligt min åsikt visar detta att politiken måste bli mycket bättre på att ha en helhetssyn i viktiga frågor och inte bara lita på fackexperter som behärskar ett begränsat område. Politiken kan inte huka bakom experter, det är inte det väljarna har valt oss för. De vill att politiken ska ta ansvar.

Faktum är att vi betalar världens nästan högsta skatter och ändå har inte vårdansvariga ansett sig ha råd eller möjlighet att köpa in rejäla lager av skyddsutrustning och annan medicinteknisk utrustning till våra sjukhus? Och inte ansett sig behöva tillskapa en ordentlig reserv med intensivvårdsplatser vid behov? Några stora beredskapslager av mediciner verkar vi inte heller ha, vi är väldigt beroende av import. När Apoteket slapp ansvaret att beredskapshålla läkemedel mm gick detta ansvar över på regionerna. Alla verkar dock inte ha levt upp till kraven.

Nu får vi försöka hantera situationen så gott det går, jag ska medge att jag är djupt oroad över de signaler jag får från människor som arbetar i vården. Bara att hoppas att vi klarar av att ge den vård som kommer krävas för att rädda liv.

När Coronakrisen en dag är över måste vi stärka den svenska krisberedskapen betydligt. Politiken måste ta detta på riktigt stort allvar för första gången på kanske 30-40 år. Det handlar såklart om att ha mer inhemsk produktion av livsnödvändig medicinsk utrustning och materiel, eller att tillverkningen i vart fall finns i vårt närområde exempelvis i samarbete med grannländer. Alternativt att tillverkning kan startas upp i akuta lägen genom omställning av befintlig industri. Det handlar om bättre lagerhållning av både materiel och mediciner, vilket visserligen kostar pengar men som man inte kan pruta på om man tar ansvar för sitt land och dess invånare. Det handlar om att snabbt kunna öka bemanningen inom sjukvården i en kris, men det förutsätter samtidigt att man har en tillräcklig bemanning i normalläge. Att förlita sig på leveranser från Kina eller hjälp från EU har visat sig vara ganska aningslöst, och att ha en extremt slimmad sjukvård utan marginaler är katastrofalt i ett medicinskt krisläge. Att vården har en fantastisk personal hjälper föga när de inte har utrustningen och bemanningen som behövs för jobbet.

Jag upprepar envist mitt mantra om prioritering. Om Sverige skär ned på världens högsta bistånd per capita, minskar satsningarna på meningslösa klimatåtgärder, stryper asylmottagandet till ett minimum, lägger ned en massa onödiga myndigheter, skär i onödiga subventioner och slopar en massa statsbidrag till odemokratiska organisationer, genustrams, "värdegrundsarbete" och provocerande kultursatsningar så finns det högvis med miljarder för att rusta upp Sveriges tre största bristområden - sjukvården, kommunerna och polisen/rättsväsendet.

Det är bara att trycka på knappen och börja. Och detta kommer jag att slåss för så länge jag fortsätter som riksdagsledamot.

 


Corona slår stenhårt mot företag och jobb - nu krävs kraftfull politik

2020-03-15

En fördel med att börja komma upp i åren är att man kan jämföra med tidigare erfarenheter i livet.

Jag var med den "svarta måndagen" på börsen 1987, då jag jobbade som placeringsrådgivare på bank. Jag jobbade som jurist på bank under bankkrisen på 1990-talet och försökte rädda kunder som hamnat i stora ekonomiska problem. Jag var med under 9/11 då jag arbetade som jurist på samma bank. Och finanskrisen 2008-09 upplevde jag som politiker i Sveriges riksdag, den gången i arbetsmarknadsutskottet och jag använde i stort sett all vaken tid åt att besöka företag, fackliga organisationer, kommuner och Arbetsförmedlingar för att tala med företagare och arbetslösa och andra som berördes. Och nu är det dags för Corona-krisen som jag upplever som riksdagsledamot i finansutskottet där vi tillsammans med regeringen och ett antal tunga aktörer (Riksbanken mfl) ska försöka bidra till att samhället ändå fungerar så bra som möjligt och att företag överlever och jobb räddas. 

Dessa kriser har alla haft helt olika orsaker, men de har haft en sak gemensamt - de har oftast kommit ganska plötsligt och oväntat. Det märkliga är att vi alltid tror att allt bara ska rulla på i samhället, trots att vi vet att det kommer kriser och katastrofer hela tiden - oftast utan större förvarning. Den svenska krisberedskapen är enligt min åsikt katastrofalt dålig, och det spelar ingen roll vad kriserna beror på. Och näringslivet är inte särskilt mycket bättre än den offentliga sektorn. Det har blivit lite bättre på senare år i takt med att omvärlden uppfattats som lite osäkrare, men fortfarande lever vi på att varor, drivmedel och förnödenheter ska komma "just in time" trots att vi vet att de viktiga leveranserna plötsligt kan upphöra. Hela samhället är dessutom uppbyggt på datakommunikation, elektronik och kortbetalningar  - trots att vi vet att allt detta kan slås ut. Höga skatter försvårar samtidigt möjligheten för både enskilda och företag att bygga buffertar för sämre tider. Och vi alla lever vidare i vår bubbla och tror vi år osårbara.


Läget just nu är akut - den snabbhet med vilken näringslivet och andra verksamheter just nu faller samman har jag bara upplevt en gång tidigare och det var under finanskrisen. Frågan är dock om inte det som händer nu är både snabbare och bredare. Alla branscher drabbas - industri, tjänstesektor, transportnäring, byggsektor, finanssektor, handel, besöksnäring, kultursektor, sport och idrott. Helt klart kommer många företag och verksamheter att slås ut, antalet konkurser kommer att öka snabbt och arbetslösheten likaså. Hur illa det går kan politiken dock påverka, och jag förväntar mig ett massivt paket av kloka beslut inom de närmaste dagarna både som stöd till näringslivet och hushållen.  

 

Några av de saker jag anser att man borde överväga:

* Reglerna om korttidsarbete kan inte vänta till 1 maj utan behövs omgående
* Regler om korttidspermittering där staten tar stor del av kostnaden måste införas i likhet med Danmark och Norge
* Riksbankens stora utlåning till bankerna av 500 miljarder räntefritt måste följas upp så de verkligen vidareutlånas till företag och andra aktörer som annars inte klarar krisen. Utlåning måste kunna ske utan att dagens krav på kreditvärdighet uppfylls, annars kommer inga krisföretag att kunna få några lån
* Politiken måste tydligt göra klart att bankerna kan slopa amorteringskravet på bostadslån för arbetslösa och permitterade. Då har man större chans att klara av räntebetalningarna
* Möjligheten att få anstånd med arbetsgivareavgifter och personalens källskatter bör utvidgas till att även omfatta momsinbetalningar


Åtgärderna kommer att bli mycket dyra för staten, och ryms såklart inte i en vanlig budget utan kommer medföra mångmiljardunderskott i statens budget som får lånas upp. Men med Sveriges låga statsskuld är det exakt detta vi måste göra för att motverka en djup ekonomisk kris. Samtidigt tycker jag man borde passa på att ställa krav på tydligare prioritering i statens budget. Snabb nedskärning av den extremt stora biståndsbudgeten, stopp för nya satsningar på "klimatpolitik" och totalt stopp för nya asylprövningar tills vidare är tre viktiga saker. Nu gäller det att omfördela pengar tillkrisbekämpning, både samhällsekonomiskt och för att stärka sjukvården.
 


Dagens citat i Borås Tidning

2020-03-14

Borås Tidning uppmärksammar vårt pressmeddelande i torsdags om att underlätta för privatbilismen. Viktigt nu när alla talar om att vi bör undvika att åka kollektivt för att minska smittspridning.


 


Ökad privatbilism kan minska spridningen av Corona-virus

2020-03-12

Pressmeddelande;

Ökad privatbilism kan minska Corona-smittan

Nu kräver flera moderater att regeringen och kommunerna underlättar för bilåkande, inte minst i befolkningstäta områden. Därmed skulle färre riskeras att smittas av Corona-virus.

Regeringen har hittills inte satt in några åtgärder som minskar risken för att smittas på de kollektiva färdmedlen. Det finns en uppenbar oro för att åtgärder som minskar trängsel på tåg, bussar och tunnelbana skulle kunna gå ut över människors möjlighet att ta sig till sina arbeten. I statsrådens frågestund idag så uttalade dessutom statsrådet Anders Ygeman att medarbetare som arbetar inom samhällskritiska funktioner ska undvika att åka kollektivtrafik för att minska risken att bli smittad.

Alltfler företag i landet vill samtidigt undvika att deras anställda smittas på kollektiva färdmedel. De uppmanar sina medarbetare att om möjligt välja att ta bilen till arbetet. Och människor med nedsatt immunförsvar till följd av sjukdom eller medicinering väljer redan i ökad utsträckning att ta sig till sina arbetsplatsen med egen bil.

  • När regeringen säger att inga åtgärder utesluts i bekämpning av Corona-smittan så ser vi det som en naturlig och enkel åtgärd att bl a främja ökad privatbilism och att göra sådana transporter så billiga som möjligt, säger Jan Ericson och Lars Beckman, riksdagsledamöter (M). Det kan exempelvis handla om tillfälligt sänkta parkeringsavgifter, fler parkeringsplatser, slopad trängselskatt i Göteborg och Stockholm, tillfälligt ökade reseavdrag eller sänkta bränsleskatter.
  • Vi anser att regeringen bör pröva alla vägar förutsättningslöst för att gynna ökad privatbilism under den tid Coronaviruset fortsätter spridas i vårt samhälle och därmed minska spridningen av Coronaviruset!

 För mer information, kontakta Jan Ericson 070-695 68 28 eller Lars Beckman 070 361 36 96

 


Äntligen lite välkommen beslutsamhet från regeringen

2020-03-11

Beskedet nyligen om att regeringen skyndar på lagförslaget om korttidsarbete (att företag kan minska de anställdas arbetstid som alternativ till uppsägning, och där staten, den anställde och företaget delar kostnaden) var välkommet och något många partier, näringsliv och fackliga organisationer länge efterfrågat.  

I dag följdes det av ett beslut om att tillfälligt slopa karensavdraget vid sjukdom, samt att staten betalar sjuklönekostnader från första dagen. Det var något som efterfrågades av moderatledaren Ulf Kristersson vid en presskonferens i morse, där han meddelade att moderaterna är beredda att utöka systemet med smittbärarpenning, bestämma att staten tillfälligt tar över arbetsgivarnas sjuklöneansvar och att karensdagen tillfälligt slopas. Moderaterna är öppna för att diskutera vilken som är den mest effektiva lösningen. Det viktigaste är att snabbt få detta på plats för att försvåra smittspridningen och att begränsa effekterna på arbetsgivarna och därmed jobben. För företagen är det viktigt att inte snabbt ökade sjuklönekostnader blir ännu en ekonomisk börda när efterfrågan på produkter och tjänster faller.

Men dessa två beslut räcker inte på långa vägar för att rädda företag och jobb. Det krävs mycket mera och moderaterna presenterade en rad förslag igår - förslag vi hoppas regeringen vill samtala om.

Utöver åtgärder för att skydda företag och jobb behövs uppenbarligen också skärpta åtgärder för att försöka minska smittspridningen. Att som i Norge och flera andra länder förbjuda större sammankomster är en möjlig åtgärd. Det finns en hel del att säga om hur Sverige agerat hittills, både från myndigheter och regering. Inte minst undrar man ju lite allmänt varför Sverige tagit helt motsatta beslut mot andra närliggande länder, och inte minst varför en del beslut dröjt i veckor efter att andra länder tagit motsvarande beslut. Det behöver såklart inte vara fel, men det vore ändå intressant att få veta hur man resonerat. 

Det är också uppenbart att sjukvården är mycket ansträngd på sina ställen och att det också börjar bli brist på viktig utrustning och materiel. Det var en annan sak som Ulf Kristersson lyfte på presskonferensen idag. Tillgången till munskydd, plasthandskar och handsprit börjar exempelvis bli en kritisk faktor på vissa håll inom sjukvården. Materialfrågan måste nu prioriteras på nationell nivå – och inte bara ute i regionerna.

Att begränsa större folksamlingar är en annan åtgärd som prövas i andra länder, exempelvis Norge. Hur regeringens ansvarige - socialminister Lena Hallengren (S) kunde gå ut och säga att regeringen är förhindrad att ta beslut om att begränsa stora folksamlingar är en gåta. Det framgår ju tydligt i lagstiftningen att regeringen har en sådan rätt. Att ansvarigt statsråd i ett så här allvarligt läge inte ens vet vad regeringen för göra eller inte får göra är såklart ytterst anmärkningsvärt. Vänstra citatet är från SVT:s nätsida. Det högra är från min riksdagskollega Hanif Balis blogg. Och han har rätt - den paragraf han åberopar finns alltså i 2 kapitlet i Ordningslagen. Regeringen hade alltså inte alls behövt vänta på förslag från Folkhäsomyndigheten.
  

 


Hanif Bali fick i sin tur uppenbarligen sin information från vår biträdande kanslichef på riksdagskansliet, Per Claréus, som twittrat om saken. Han var tidigare domare på Svea Hovrätt. Hög juridisk kompetens är en stor tillgång på moderaternas riksdagskansli. Man tycker ju att man borde ha samma kompetens på regeringskansliet?

Just nu måste allt fokus ligga på politisk samling för att ta viktiga och nödvändiga beslut för att minska smittspridningen, rädda liv och förebygga allvarliga ekonomiska konsekvenser av smittspridningen. Men när sedan krisen lagt sig får vi återkomma till det politiska ansvaret för det som inte fungerat som det ska. Det lär enligt min bedömning sannolikt behövas någon form av utvärdering eller kommission som tittar på hur den svenska beredskapen fungerat och hur regeringen och dess myndigheter agerat. Vi måste lära av det som inte fungerat och se till att höja den svenska beredskapen för liknande händelser i framtiden. Och inte minst behöver vi prioritera om i statens budget så att större fokus läggs på stora samhällsviktiga satsningar som sjukvård, rättssamhälle och krisberedskap, och mindre på mindre viktiga saker.


Mycket angelägen debatt om kommunsektorns ekonomi

2020-03-11


 

I dag inledde jag riksdagtens debatter med mitt inledande inlägg i riksdagens första dabatt i Finansutskottets ärende "Kommunala frågor". Jag valde att ägna mitt anförande åt kommunernas och regionernas ekonomi, vikten av att prioritera rätt saker som sjukvård, äldreomsorg och skola, och att detta kräver att man faktiskt också klarar att porioritera bort annat. Självklart fick de allvarliga hoten mot vårt samhälle och vår samhällsekonomi i form av Coronavirus, nya strömmar av asylsökande och en hotande lågkonjunktur stort utrymme. Det är i sådana situationer det är extra viktigt att satsa resurserna på rätt saker. 

Här är mitt ungefärliga manus för anförandet, en åtta minuters sammanfattning av läget och hur vi moderater vill stärka välfärden.


Efter mitt inlägg tog jag även repliker på Centerpartier och Socialdemokraterna. Deras representanter framhöll i sina anföranden hur viktigt det är att prioritera välfärden. Jag påminde dem om att i den budget riksdagen tog beslut om veckan före jul fanns ytterst lite tillskott ill välfärden och kommunerna. Men tre veckor senare - dagarna efter moderaternas initiativ i finansutskottet, upptäckte (?) plötsligt regeringen att välfärden behövde mer pengar och utlovade fem miljarder till. Varför fanns detta inte med i den budget riksdagen beslutade om i december om det nu var så viktigt?

Jag pressade dem också om vad man vill prioritera bort för att kunna ge välfärden oich rättssamhället mer resurser, särskilt i dagens läge när tillväxten revideras ned och skatteintäkterna minskar. Att prioritera innebär att något får mer och något annat mindre. Moderaternas har visat vad vi vill prioritera bort (jag nämnde det i mitt anförande), men både C och S svarade defensivt att de återkommer till detta i vårändringsbudgeten. Det ska bli spännande att se hur man ska lösa detta, jag befarar att det blir nya skattehöjningar som blir enda finansieringen, regeringspartierna kommer inte att klara att porioritera bort något alls.  

Hela debatten med mina repliker till C och S går att se på riksdagens videoupptagning ovan eller nedan.




 


Coronaoron växer

2020-03-10

Efter att det nu konstateras att ytterligare 60 personer i Stockholm smittats, varav flera misstänks inte ha träffat någon som varit i smittade områden utomlands, börjar läget bli allvarligt. Totalt i landet finns nu 325 fall, varav 207 i Stockholm.

Man kan bara konstatera att myndigheternas prognoser och modeller för denna smittspridning inte hållit alls och att man trots omfattande och gedigen smittspårning av mycket kmompetent personal ändå inte hittar alla fall - precis som experter varnat för.

Hur man ska agera nu vet jag inte. Men det känns i vart fall som om det är dags att genomföra betydligt mer omfattande åtgärder för att förebygga allmän spridning i Sverige. Folkhälsomyndigheten har nu gått ut med att det är "mycket hög risk" för allmän spridning i landet, och då förväntar man sig ju också att regeringen och myndigheterna ska agera kraftfullt.


 


Moderaterna kräver krispaket mot effekterna av Coronaviruset

2020-03-10

I och med spridningen av coronaviruset ser vi en allvarlig utveckling. Allra värst är läget givetvis för de människor som drabbas. Men spridningen får också följdverkningar i världsekonomin. Sverige har en liten och öppen ekonomi, med stor export och ett högteknologiskt näringsliv. Det innebär att Sverige troligen kommer drabbas hårdare än många andra länder när ekonomin vänder ned. Och redan nu har vi den svagaste ekonomiska tillväxten i hela EU. Därför är det viktigt att vi nu snabbt rustar och förbereder Sverige inför en eventuell kommande kris.

Det är för situationer som denna som vi ska ha starka offentliga finanser. Sverige har stort utrymme att agera. Nu gäller det att vi är förberedda och att regeringen har tillräckligt med handlingskraft för att använda det utrymmet.
I morse gick moderaterna ut med inbjudan till pressträff klockan 10 där vi presenterade vårt förslag till ett krispaket för att stötta ekonomin och motverka uppsägningar i spåren av Coronaviruset. Vi förslår åtgärder både på kort och lite längre sikt. Ovan bildlänk till Expressens rapportering.

Överskottsmålet bör ligga kvar. Det är viktigt att behålla principen om att bygga upp överskott under goda tider. Normala reformer bör över tid fortsatt finansieras ansvarsfullt. Men när ekonomin nu viker ner bör den styrka som den låga skuldsättningen ger användas för att stötta Sveriges ekonomi. Detta är helt i linje med hur överskottsmålet är tänkt att fungera.

Regeringen fick bråttom efter att vårt pressmeddelande gick ut, och i all hast kallade finansministern till presskonferens och utlovade mer pengar till sjukvården. Det var i och för sig ett bra förslag som ryms väl inom det vi föreslog på vår pressträff, men vi anser att det behövs mycket mera än så. Vi har inte överlagt med regeringen om ett krispaket, men är självklart villiga att diskutera våra förslag med dem.

Våra moderata förslag:

1. Akuta krisåtgärder
:

*  Företag ges möjlighet att skjuta på inbetalningarna av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för löntagarna. På kort sikt är det viktigaste att stärka företagens likviditet - när ett företags orderingång snabbt minskar blir det snabbt risk för likviditetsbrist, man har helt enkelt inte pengar till löner och omkostnader. Risken är då att man antingen tvingas säga upp folk eller rent av går i konkurs - trots att företaget i grunden är välskött, lönsamt och har en bra verksamhet. Vi såg exempel på detta under finanskrisen, och en av de framgångsrika åtgärder som då gjordes var att staten lämnade "kredit" på skatteinbetalningar genom att göra betalningstiderna längre. Det kostar ganska lite för staten i dagens ränteläge, men betyder oerhört mycket för ett drabbat företag. 
*  Få systemet för korttidsarbete på plats skyndsamt. 
*  Ge Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden uppdrag att aktivt verka för att mildra effekterna av den nedgång som orsakas av Corona-viruset.
*  Gör reglerna för Almi mer generösa i enlighet med de åtgärder som genomfördes 2009
*  Regeringen bör driva på för att Europeiska investeringsbanken ska möjliggöra kreditgarantier till drabbade branscher. 
*  Snabb utbetalning av de 2,5 miljarder extra till kommunsektorn som vi lyckades få majoritet för i riksdagen, samt att dessa tillskott inte bara blir tillfälligt utan permanentas. I ett krisläge är det kommunerna som står för den sista försörjningslinjen när människor lämnar olika statliga bidragssystem, och vi ser dessutom ökande kostnader inom sjukvården i spåren av Coronaviruset. Sjukvården måste fungera och får inte inskränkas på grund av brist på pengar.
*  Avskaffa flygskatten för att i vart fall inte straffbeskatta den redan hårt ansatta rese- och flygbranschen
*  Höj bolånetaket till 90 procent för att stimulera byggsektorn

2. Långsiktigt stimulanspaket på 30 miljarder kronor:
Ett sådant paket bör förberedas nu, och moderaterna är beredda att diskutera utformningen med regeringen för att kunna genomföra detta i bred parlamentarisk enighet. Bland de förslag vi moderater tycker man bör diskutera finns:
* 10 miljarder i generella, permanenta statsbidrag till kommuner och regioner
*  Höjt ROT-avdrag från 30 till 50 procent
*  Tidigarelägga infrastrukturinvesteringar
*  Ett retroaktivt jobbskatteavdrag på 10 miljarder kronor riktat till låga inkomster
*  En retroaktivt sänkt skatt på pensioner på 3 miljarder kronor
*  Plan för fler utbildningsplatser
*  Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för snabb omställning

3. Säkra den finansiella stabiliteten:
* Ge Riksgäldskontoret och Finansinspektionen i uppdrag att förbereda åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten
* Banksektorn kan drabbas av den finansiella turbulensen i Coronavirusets spår. Centrala betalningsfunktioner och finansmarknadernas funktion ska alltid upprätthållas. Ramverket finns på plats sedan finanskrisen, men om problem uppstår måste myndigheterna kunna agera skyndsamt. Säkerställ att tillräckliga resurser och befogenheter finns på plats
• Ökad koordination inom EU krävs.


 


Besök hos Nordic Vehicle i Backaryd

2020-03-09



I dag var delar av Riksdagens Bilnätverk på besök i Backaryd norr om Ronneby i Blekinge, där vi besökte tre företag i företagsgruppen Nordic Vehicle - Euro-Lans, Karosseriverken och U-Lift. De är tre av 45 medlemsföretag i Svenska LCV-föreningen, alltså de företag som jobbar med påbyggnader av lätta kommersiella fordon. I denna bransch utgår man från standardfordon och bygger sedan om dem till bland annat ambulanser, polisfordon, räddningsfordon, färdtjänstbilar, värdetransportfordon och andra typer av speciella last- och hantverksfordon. Dessutom bygges man släpfordon och fordonsintredningar.

 

I Backaryd bygger man främst ambulanser, polisfordon och färdtjänstfordon. Bland annat specialinredda polisfordon för hundförare med riktigt lyxiga hundburar med ac och luftfuktighetsreglering - fint att se att vovvarna har det bra på jobbet! Man utgår alltså från standardfordon som sedan rensas på delar av standardinredningen, modifieras och byggs på med olika typer av skåp, elektronik och inredning, samt när det gäller färdtjänstfordon montering av luftfjädring så man kan sänka färdtjänstfordon för bekväm inlastning av rullstolar. Ett av företagen, U-Lift, bygger även olika typer av ramper och lyftar för inlastning av rullstolar mm på tåg.

En viktig fråga gäller fordon med nya drivmedel, som elfordon och gasfordon, som det är svårt att bygga om eftersom det ligger batterier eller gasbehållare i underredet. Det är svårt att montera luftfjädring eftersom man inte får göra ändringar i underredet, och det gör att man är hänvisade till äldre och sämre teknik i form av gammal hydraulteknik som monteras baktill på fordonet. Det ökar tiden för in och urlastning och gör det osäkrare och obekvämare för resenärer med rullstolar. Man kallade det själva för att gå 20 år tillbaka i tiden, och konstaterade att det är priset för att byta från traditionella bränslen på färdtjänstfordonen.


 

Under dagens besök diskuterade vi allt från företagsklimat, internationell konkurrens och kompetensförsörjning till bonus/malus och wltp-reglerna för mätning av avgaser och givetvis lite om hur man upplever situationen med Coronaviruset och problem med leveranser från Kina.

En viktig fråga gäller fordon med nya drivmedel, som elfordon och gasfordon, som det är svårt att bygga om eftersom det ligger batterier eller gasbehållare i underredet. Det är svårt att montera luftfjädring eftersom man inte får göra ändringar i underredet, och det gör att man är hänvisade till äldre och sämre teknik i form av gammal hydraulteknik som monteras baktill på fordonet. Det ökar tiden för in och urlastning och gör det osäkrare och obekvämare för resenärer med rullstolar. Man kallade det själva för att gå 20 år tillbaka i tiden, och konstaterade att det är priset för att byta från traditionella bränslen på färdtjänstfordonen.

En mycket intressant och givande dag i en mycket imponerande verksamhet. 



 


Vad innebär egentligen en empatisk migrationspolitik?

2020-03-07

Bilderna från den turkisk-grekiska gränsen är förfärliga. flera tiotusentals människor används nu som brickor i ett cyniskt spel mellan stormakter och länder. Turkiet, som fått enormt stora stöd av EU för att kunna hantera flyktingsituationen, har plötsligt brutit avtalet med EU och öppnat gränsen. Man säger att man "släpper iväg dem till EU som vill åka dit". I praktiken visar det sig dock av otaliga vittnesmål att turkarna aktivt kör flyktingar och andra lycksökare till grekiska gränsen och sedan med polis stoppar dem från att åka tillbaka. Den finns även uppgifter om att man till och med frigivit hundratals fångar från turkiska fängelser på villkor att de lämnar landet och tar sig till EU. Samtidigt blandas verkliga flyktingar från Syrien med stora mängder lycksökare från ett antal andra länder som inte befinner sig i krig och mer är att se som ekonomiska migranter, men som nu tar chansen att följa med strömmen in i EU. Desperata greker ser hur deras lilla land och små öar fylls med enorma mängder människor som tagit sig in i landet illegalt, och försöker försvara sitt territorium mot kaos. Turkiska krigsfartyg "skyddar" småbåtar som är på väg från Turkiet till Grekland och uppgifter finns om skottlossning på havet, oklart om det är turkar eller greker som skjutit. Mitt i detta kaos, som inte EU har någon tydlig plan för, finns den lilla människan. Bilder på gråtande barn och barnfamiljer som sover på marken i kylan i ingenmansland mellan gränslinjerna berör, och till skillnad mot tidigare när det mest varit starka unga män som försökt ta sig in i Europa verkar det nu vara mer blandat. 

Ingen kan låta bli att beröras och känna empati för drabbade människor. De senaste veckorna har migrationsdebatten i Sverige samtidigt tagit en helt onyanserad vändning. Nu har all eftertänksamhet och alla nyanser försvunnit, alla lärdomar av det som hände 2015-16 är som bortblåsta. Antingen är man nu för eller emot flyktingar. Något utrymme för realistiska och intellektuella diskussioner finns inte - ibland känns det som om man antingen måste tycka att Åkesson gjorde rätt som åkte till Turkiet och delade ut flygblad, eller så måste man tycka att Sverige ska ta emot varenda flykting i hela Turkiet. 

De flesta jag talar med uppskattar den nygamla ansvarsfulla moderata linjen om en restriktiv migrationspolitik där Sverige över tid tar sin del av ansvaret för världens flyktingar, men där vi inte kan ta på oss mer än vi klarar av. Och där vi samtidigt ser över stora delar av våra regelverk för att vi ska kunna hantera situationen här hemma efter det stora mottagandet de senaste åren. Det är egentligen en självklar linje om man vill vara en del av den civiliserade världen men samtidigt också vill att det egna landet ska fungera, och vill att de vi beviljat uppehållstillstånd också ska ha en rimlig chans att kunna starta om i Sverige och bli en del av vårt samhälle. 

Det finns samtidigt en risk att en stram migrationspolitik gör att man uppfattas som "empatilös". Detta aktualiserar frågan om vad som egentligen är empati i migrationsfrågan? 

 

För mig handlar empati i migrationspolitiken om tre olika, delvis motstridiga, saker:

1. Empatin med alla svenska medborgare som har rätt att vänta sig att samhället och den egna välfärden  fungerar trots stort asylmottagande. Äldre, sjuka och utsatta i vårt samhälle får inte uppleva att de prioriteras bort på grund av flyktingmottagande och den anhöriginvandring som följer, och att människor utan asylskäl ändå försörjs av det svenska samhället. Inte heller får samhällskostnaderna upplevas som orimliga i relation till andra viktiga samhällsuppgifter.  

2. Empatin med alla de flyktingar och asylsökande som Sverige redan tagit emot och som behöver en rimlig chans att kunna etablera sig i Sverige. Blir trycket av nyanlända för hårt minskar chansen för alla som kommit till vårt land de senaste åren - konkurrensen och utbildningar, jobb och bostäder blir helt enkelt orimligt hård. Och då ökar utanförskapet och den sociala oron i våra förorter.

1. Empatin med den enskilde flyktingen som behöver en fristad. Det är en självklarhet om man vill vara en del av den civiliserade världen.


Dessa tre saker utgör en helhet som varje ansvarsfull politiker måste reflektera över. Man kan inte bara välja en eller två av dessa punkter utan alla tre måste finnas med om man ska kunna tala om verklig empati. Alla tre sakerna krävs för en hållbar, empatisk och ansvarsfull flyktingpolitik. Och för en svensk politiker måste alltid punkt ett finnas med - när vi missar den förstör vi chanserna till integration, vi göder främlingsfientlighet och vi lägger inte minst grunden för stora samhällsproblem. 

Sverige tog emot i särklass flest asylsökande per capita av alla länder i EU 2015-16. Även åren före och efter har vi haft ett högt mottagande jämfört med andra länder i EU. Om vi fortsätter så brister empatikravet i både punkt 1 och 2 - vårt samhälle klarar helt enkelt inte av att hantera situationen. Det är därför jag förespråkar ett totalt svensk asylstopp under i vart fall 3-5 år framåt. Det betyder inte att asylrätten avskaffas - det betyder att man får söka asyl i andra länder som man annars passerar på vägen till Sverige. Samtidigt måste Sverige kunna bidra genom att ta emot kvotflyktingar - de allra mest utsatta, oftast kvinnor och barn, som FN väljer ut. Vi är fortfarande också ett av världens tre mest generösa länder när det gäller bistånd och är en av de största nettobetalarna till EU:s budget. Vi bidrar på detta sätt mer per capita än kanske något annat land i världen för att hjälpa och stödja flyktingar på plats i exempelvis Turkiet, Syren, Irak och andra länder i området.

Man kan visa empati med utsatta människor i världen samtidigt som man är realist och inser att lilla Sverige inte ensamma kan lösa alla världens problem. Det är politikens dilemma, och om man inte klarar att hantera detta med kallt huvud och varmt hjärta ska man nog inte hålla på med politik.

 


Alla kalasar på Socialdemokraterna

2020-03-06

I dag kom ännu en opinionsmätning som visar ungefär detsamma som flera andra gjort den senaste tiden - Socialdemokraterna fortsätter vägen utför, och alla övriga partier verkar kalasa på deras väljare, även om det svänger lite mellan mätningarna för olika partier. Det går även tungt för det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, som glädjande nog nu befinner sig långt under riksdagsspärren. Allt fler stör sig på att detta lilla extrema parti blockerar vettig politik både inom miljöpolitiken och migrationspolitiken.

 (Figur från Aftonbladet idag)

För moderaternas del fortsätter det långsamt med stabilt uppåt, och närmar oss nu S och SD. Min tro är att vi under våren kommer att passera båda två och bli landets största parti. Det är vi moderater som leder oppositionen nu, vi talar med alla, skapar majoriteter får bättre politik genom samarbete med alla. Vi moderater står också för större delen av aktiviteten i riksdagen, det är vi som syns mest i debatterna och det är vi som utmanar statsråden. Samtidigt är det många som uttrycker uppskattning över att vi stoppade dåliga förslag från de fyra partierna i regeringsunderlaget och i stället skapade majoritet för att satsa på välfärden. Allt fler upptäcker också vår skärpta rättspolitik och migrationspolitik, och man ser att vi förnyat och utvecklat politiken på många områden. Och givetvis vet man att det är moderaterna som står för ordning och reda i statens finanser och för fler jobb och minskat utanförskap.

Jag får numera en hel del hälsningar från fd moderata väljare som antingen säger att de åter gått med i moderaterna eller att de återvänt som sympatisör, eller att de överväger att komma tillbaka om vi fortsätter på den väg vi nu lagt fast när det gäller bland annat migrationspolitiken. Många har varit djupt missnöjda med vår tidigare naiva linje under Alliansåren och som jag ser det är det enda som kan återskapa förtroendet att hålla stadigt fast vid den nya linjen och visa att man kan lita på oss. 
 


Seminarium om sjöfyllerilagen

2020-03-05

  

I dag deltog jag vid ett seminarium arrangerat av några av mina moderata riksdagskolleger i samarbete med intresseorganisationen Båtfolket. Ämnet var den så kallade "sjöfyllerilagen" som riksdagen antog våren 2010. Moderator var Robert Aschberg.

Bakgrunden till lagen var att samtliga dåvarande sju riksdagspartier utom ett - moderaterna - ville införa en skarp lagstiftning mot alkoholbruk på sjön. Vi moderater tyckte att den då gällande lagstiftningen räckte, eftersom redan den förbjöd sjöfylleri. Det lagförslag som togs fram gick väldigt långt och riskerade att omfatta allt alkoholbruk oavsett om det gällde en liten roddbåt eller en luftmadrass, och vi moderater gick därför med på en kompromiss som drog gränsen vid lite större båtar, och satte gränsen till 0,2 promille.

Den nya lagen fick hård kritik av båtfolket och även jag själv motionerade flera gånger om en utvärdering av lagen. Detta blev till slut också riksdagens beslut och en utvärdering har nu gjorts - som föreslår att man inte gör några förändringar av lagen, och argumenten för detta anser många är mycket svaga. Dagens seminarium styrkte detta - det går inte att visa någon effekt alls av lagen när man tittar på faktiska olyckor till sjöss, och lagen kostar massor av pengar för övervakning och kontroll och dessutom är det en lagstiftning som saknar faktisk nytta och bara skickar politiska pekpinnar till båtägarna. Lagen är helt enkelt onödig och löser ett problem som aldrig funnits - sjöfylleri har alltid varit förbjudet, liksom att berusa sig så mycket att man orsakar olyckor. Sjöpolis och kustbevakning har dessutom annat att göra än att jaga fritidsbåtsägare som tar ett par glas vin till grillköttet på semestern. Jag är en av dem som förespråkar en grundlig översyn av lagen, eller att man i vart fall höjer promillegränsen på sjön till 0,5 - 0,8 som i flera av våra grannländer.

 


Många möten med EU-nämnden denna vecka

2020-03-05

Det är många tunga frågor att hantera politiskt just nu, och alla har tydlig koppling till EU.  Denna vecka har vi därför ovantligt många möten med EU-nämnden.

Först hade vi en återrapport från statsminister Stefan Löfven i tisdags där han redogjorde för diskussionerna  Europeiska Rådet rörande EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Jag har tidigare berättat om detta, och mötet slutade alltså i oenighet och man ska göra nya försöka att enas senare i vår.

I går hade vi så ett extrainsatt EU-nämndsmöte med anledning av  krisläget vid den turkisk-grekiska gränsen och alla de personer som vill försöka ta sig in i EU. Justitie och migrationsminister Morgan Johansson var närvarande och berättade om de senaste turerna och den information man har, och hur EU arbetar vidare med frågan. Vår regering hoppas fortfarande på att EU ska få till ett nytt avtal med Turkiet. Jag var inte särskilt imponerad av de besked som lämnades, det är en sak att säga att man ska "hålla gränsen", men samtidigt säger man att man vill försvara asylrätten, vilket lär innebära en mycket stor ström av asylsökande till EU. Redan kommer tusentals asylsökande i båtar till grekiska öar och Grekland har ingen chans att hantera detta själva. I Turkiet finns ytterligare 3-4 miljoner människor i olika läger och om Turkiet släpper iväg alla dem till EU lär det bli ett totalt kaos i Europa. I det läget anser jag att Sverige ensidigt måste säga att vi avvisar alla asylsökande direkt vid gränsen om de kommer via annat EU-land. Men det finns inget stöd i riksdagen för detta i nuläget, inte ens i mitt eget parti. Jag är dock övertygad om att vi kommer dit. 

I morse hade vi sedan ett extrainsatt EU-nämndsmöte med socialminister Lena Hallengren, och ämnet var såklart Coronaviruset. Hon redogjorde för pågående EU-samarbete kring frågan, och det är faktiskt imponerande. Man har nära samarbete, följer gemensamt upp läget och har väldigt bra koll på vad som händer inom EU, hur smittvägar går och den gemensamma smittskyddsmyndigheten för EU (som ligger i Solna) har hög kunskap om viruset och hur det fungerar. Samtidigt är det oroande med hotande brist på mediciner och vårdplatser. Jag frågade hur hon ser på att ansvarig myndighet vid ett flertal tillfällen gått ut med missvisande eller motstridig information. Hon medgav att just informationsbiten är oerhört central och att det är viktigt med korrekt information men ville såklart inte instämma i kritiken mot Folkhälsomyndigheten. Jag frågade också hur det ser ut med prioriteringarna inom vården om vi skulle få många som behöver intensivvård, och hur möjligheterna är för EU-länderna att stödja varandra där. Det finns en civilförsvarsmekanism där länderna lovar stödja varandra vid behov, men det finns inget detaljerat sagt om stöd med vårdresurser. Möjligheten till stöd bygger ju också på att inte alla EU-länder har samma problem med vårdplatser. Några tydliga svar kunde vi inte få vare sig om medicinförsörjning eller tillgången på vårdplatser om situationen blir allvarligare, och i huvudsak är det ett nationellt ansvar.  Så här långt verkar vården klara av situationen utan problem, men hur det blir vid ett allvarligare läge känns mer oklart.

I morgon väntar ytterligare ett extra möte med anledning av situationen vid grekisk-turkiska gränsen och därefter följer ett ordinarie EU-nämndsmöte. Jag kommer dock inte att tjänstgöra i morgon utan andra kolleger deltar på dessa två möten (vi delar upp närvaron lite beroende på vilka frågor som behandlas så att personer från rätt riksdagsutskott finns på plats).  


Viktiga moderata segrar vid dagens votering om diverse rättsfrågor

2020-03-04

I dag röstade riksdagen om ett antal förslag rörande unga lagöverträdare. Moderaterna har presenterat våra förslag i justitieutskottet och fått stöd från andra partier i ett antal frågor. I vissa av dessa fanns det därför stöd i riksdagen idag och moderaterna fick igenom följande uppdrag till regeringen:

* Att vi bör inrätta särskilda ungdomsdomstolar (majoritet M, KD, SD och L)
* Att en särskild enhet inom kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (majoritet M, KD, C och SD)
* Att  vi bör ta fram nya typer av påföljder som är lämpliga för unga lagöverträdare (majoritet M, L, KD och SD)

Riksdagen beslutade också enhälligt att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år. vid återfall i brott

Däremot fick vi moderater tyvärr inte stöd för vårt krav om sänkt straffmyndighetsålder (endast SD stödde vårt förslag). Inte heller fick vi stöd för vårt krav om att slopa straffrabatten för alla unga mellan 18 och 21 år, även när det inte handlar om återfall i brott (endast SD och KD stödde vårt förslag).

Riksdagen röstade också om skärpt lagstiftning mot terrorism. Där fick moderaterna igenom ett krav på översyn av sekretesslagstiftningen för att bland annat Säkerhetspolisen ska ha direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, samt ökat informationsutbyte mellan myndigheter. Vi fick också igenom ett uppdrag till regeringen om att ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade "återvändare", och ökad möjlighet att förhöra dem rörande brott begångna utomlands. Vi har även ett antal ytterligare förslag på detta område, men de fick inget stöd vid voteringen.

Självklart räcker inte dagens beslut för att hantera dessa samhällsproblem, men varje steg i rätt riktning är en framgång som man får glädjas åt i opposition. 

 


Statsministerns återrapport från senaste mötet i Europeiska Rådet

2020-03-03

I dag hade statsministern så kallad återrapport i riksdagen från senasre mötet med europeiska Rådet där EU:s ledare främst diskuterade EU:s långtidsbudget och medlemsländernas avgifter. Rådets möte avslutades i total oenighet och fortsättning följer. Efter återrapporten fick samtliga partier ställa frågor, och det mesta handlöade om det jag tidigare rapporterat på bloggen, nämligen den svenska hållningen i frågan och hur diskussionerna gått.  Men självklart  tog flera även upp situationen vid turkisk-grekiska gränsen, Från moderat sida anser vi både att EU:s budget totalt sett måste bantas när britterna lämnat EU, men också att större del av den EU:s budget som blir kvar bör gå till Frontex för gränsbevakning och för att allmänt stärka kontrollen av EU:s yttre gräns.



Nedan lyssnar vi på statsministerns inledande anförande, och mina två kolleger i EU-nmämnden, Desirée Petrhrus (KD) och Jessika Roswall (M) förbereder sina kommande inlägg i debatten. Själv ser jag oväntat koncentrerad ut. Och det är jag - frågan om EU:s långtidsbudget är oerhört viktig för Sverige, många miljarder står på spel.


 


Media uppmärksammar vår riksdagsmotion om Public Service

2020-03-03

I dag uppmärksammar även tidningen Journalisten min och Lars Beckmans riksdagsmotion om skärpt granskning av Public Service, med möjlighet till kännbara ekonomiska sanktioner mot programbolagen vid överträdelse av reglerna om opartiskhet och saklighet.

Motionen kommer att behandlas under våren och lär ju med all säkerhet avslås eftersom endast M och SD idag vill se en kraftfullare granskning av Public Service. Obegripligt enligt mig - alla som värnar om SVT, SR och UR borde inse att skärpt granskning av opartiskhet och saklighet är den absolut viktigaste åtgärden för att försvara Public Services legitimitet i framtiden.

Uppdatering:
Under dagen har även SVT och fPlus och Epoch Times skrivit om vår motion. Saken kommenterades även av SVT Kulturnyheterna, Dala-Demokraten och TT.


 


Otydliga myndighetsbesked i en kris kan skapa mer oro än själva krisen

2020-03-02

Jag är oerhört imponerad av alla kompetenta personer som arbetar inom de myndigheter och regioner som arbetar med Coronaviruset.  Inte minst alla dem som arbetar med att kartlägga smittkedjor och analysera prover. Tyvärr fungerar inte kommunikationsavdelningarna lika bra.

Den senaste veckan har vi tyvärr sett flera fall av otydlighet och oklar information som sprids från våra myndigheter om Coronavirusets framfart och lämpliga åtgärder mot detta. Ett exempel är att man inte varit samkörda med regionernas sjukvård och därför inte kunde ge exakta korrekta uppgifter i helgen om antalet smittade, utan ändrade sig fram och tillbaka. Och idag meddelar Folkhälsomyndigheten att man vill överväga att stoppa direktflyg från Iran - trots att man så sent som igår kväll sa i nyheterna att det var en meningslös åtgärd.


   

Ett annat exempel är att man lämnat otydliga rekommendationer gällande elever i skolorna, där man exempelvis i går gick ut med ändrade rekommendationer för att de första varit otydliga. Det har också kommit klagomål från skolor att man inte kunnat får tillräcklig vägledning. När jag lyssnade på nyhetsinslag och Agenda igår kväll blev jag inte mycket klokare på vad man egentligen menar. Få känslor blir så starka som när föräldrar oroar sig för sina barn. Och eftersom man ser hur man exempelvis i Japan (som har en kunskapsnivå och kompetens i frågorna som rimligen ligger på svensk nivå) stängt alla skolor för att stoppa risken för smittspridning så undrar många varför Sverige gör tvärtom. Jag har inte kompetensen att avgöra vad som är rätt eller fel, men ansvariga myndigheter måste vara extremt tydliga och pedagogiska i ett sådant läge.

Samtidigt har regeringen varit väldigt svag när det gäller att visa tydligt ledarskap när människor känner oro. Statsministern kunde exempelvis kallat till presskonferens, precis som man gjort i ett flertal andra länder, men detta har vi inte sett något av. Och det extra krismötet mellan myndigheterna sker alltså idag - när det allvarliga läget redan pågått under lång tid.  

Jag har stor respekt för att det kan bli rörigt när det inträffar en allvarlig krissituation eller samhällshändelse, men svenska myndigheter begår nu kardinalfelet i ett krisläge - man ger olika eller motstridiga faktauppgifter och ändrar tidigare rekommendationer utan att något egentligen förändrats i sak. Samtidigt som regeringen och statsministern inte visar ledarskap. Detta skadar tilltron till samhället oerhört och det kan i sin tur skapa större oro bland befolkningen än själva krishändelsen i sig. 

Hur utvecklingen blir framöver kring Coronavirusets spridning och följderna av detta vet ingen idag. Men en sak kan vi återigen lära oss - både regering, myndigheter och regioner/kommuner behöver utveckla sitt sätt att kommunicera och bli bättre på att förklara pedagogiskt varför de landar i en viss rekommendation eller tar ett visst beslut. Och de faktauppgifter man lämnar måste vara både dubbel- och trippelkontrollerade. Om man har studerat krishantering det allra minsta vet man att detta är grunden för att skapa lugn hos befolkningen i en allvarlig situation. 


 


Interpellation om finansministerns syn på "töntiga" skattesänkningar

2020-03-02

När en finansminister kallar det för "tönterier" att kräva sänkta skatter för att minska klyftorna i samhället tycker jag det är läge att ta en debatt med henne om saken. Särskilt som moderaternas budget hade medför att klyftorna hade varit mindre idag än med regeringens politik. Därför lämnade jag in denna interpellation till finansminister Magdalea Andersson (S) i fredags. Debatt blir om några veckor.

 

2019/20:366 Finansministerns uttalande om skattesänkningar
Interpellation 2019/20:3663 av Jan Ericson (M) 

I en intervju i Expressen den 17 februari uttalar finansminister Magdalena
Andersson att det – citat – är ”tönterier” att kräva sänkt skatt på jobb och
företagande för att minska klyftorna i samhället.
 
Uttalandet är anmärkningsvärt, särskilt som hon riktar sig i direkt konfrontation
mot ett av regeringens samarbetspartier.
 
Regeringen valde vid det senaste årsskiftet att avskaffa värnskatten för dem
som tjänar allra mest. För huvuddelen av övriga löntagare gjordes inga
skattesänkningar alls. För pensionärerna gjordes en mindre skattesänkning för
dem med högre pensioner, medan de med låg pension inte fick någon
skattesänkning alls.
 
Moderaternas budget innebar helt andra prioriteringar. I vår budget avskaffades
också värnskatten, men vi sänkte även skatten för alla övriga löntagare och alla
pensionärer. Med Moderaternas budget hade med andra ord alla fått sänkt skatt,
och klyftorna hade blivit mindre än med regeringens politik.
 
Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:
1. Vad menar ministern med sitt uttalande om att vissa skattesänkningar är
"tönterier"?
2. Anser ministern att hennes egen skattepolitik har ökat eller minskat
klyftorna i samhället sedan årsskiftet, och avser ministern att vidta
några åtgärder för det fallet att klyftorna har ökat?




 

Interpellation om myndigheters aktivism och opinionsbildning 

2020-03-02

Jag börjar tröttna på allt fler exempel där statliga myndigheter inte bara fullgör sina uppgifter utan också försöker påverka politiken och ibland rent av verkar ha en egen agenda som går rakt emot beslut från riksdag och regering. Nyligen fick jag kännedom om ett ärende där Konsumentverket agerat rakt i strid mot riksdagens beslut. Det var ett bra exempel att använda för att i en interpellation pressa regeringen, i detta fall statsrådet Lena Micko (S), om hur hon ser på myndighetsaktivism och myndigheters opinionsbildning. Debatt blir om några veckor.


Konsumentverkets agerande gällande regler vid tobaksförsäljning
Interpellation 2019/20:363 av Jan Ericson (M)

 

I december 2018 röstade riksdagen igenom en ny lagstiftning om tobaksprodukter. Riksdagen antog dock inte regeringens förslag till ny tobakslag i dess helhet utan ändrade regeringsförslaget genom att besluta att marknadsföringsreglerna i den äldre tobakslagen tillfälligt skulle överföras oförändrade till den nya tobakslagen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att senast den 19 mars 2019 återkomma med ett nytt lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet. Ett tungt vägande skäl till riksdagens beslut var att regeringens förslag ansågs innebära att handel på internet med tobaksvaror skulle försvåras och att de föreslagna reglerna i praktiken skulle innebära en diskriminering av webbutiker i förhållande till fysiska försäljningsställen. 

Efter att den nya tobakslagen trädde i kraft har Konsumentverket i flera avseenden agerat på ett sätt som i praktiken tydligt är ägnat att genomdriva marknadsföringsregler som motsvarar det regeringsförslag som riksdagen underkände. Konsumentverket tog bland annat fram ett förslag till allmänna råd som i allt väsentligt speglade det underkända förslaget vad gäller marknadsföring av tobaksprodukter online. Efter samstämmig kritik från remissinstanserna återkallade Konsumentverket förslaget till allmänna råd, för att senare ge ut nya allmänna råd där Konsumentverket ger uttryck för uppfattningen att kommersiella meddelanden inte ska vara tillåtna i webbutiker – trots att kommersiella meddelanden tillåts i fysiska butiker. Därutöver har Konsumentverket även i andra sammanhang gett uttryck för och agerat för att driva igenom en tolkning av regelverket som motsvarar de marknadsföringsregler som riksdagen redan 2018 underkände. 

Det skapar en osäkerhet för marknadsaktörerna när Konsumentverket försöker driva igenom en tolkning av tobakslagen som inte överensstämmer med riksdagens beslut om att webbhandeln inte ska diskrimineras jämfört med fysiska butiker. Därtill innebär riksdagens beslut att det ankommer på regeringen att hantera frågan om tillåten marknadsföring av tobaksvaror på internet. Den tillfälliga lagstiftningen om marknadsföring av tobaksprodukter är just tillfällig i avvaktan på utfallet av den utredning som regeringen har tillsatt för att se över reglerna om marknadsföring av tobaksprodukter. 

Det aktuella exemplet är ännu ett i raden där statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och ibland ren myndighetsaktivism. Vi har sett alltför många exempel på detta på senare år. 

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lena Micko:
1. Avser statsrådet att ta initiativ till att säkerställa att Konsumentverkets råd överensstämmer med gällande lagar? 
2. Hur ser statsrådet rent allmänt på om statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning?


 


Pär Holmgren (MP) fick fel i år också

2020-03-01

Pär Holmgren har ju upprepade gånger utlovat att Vasaloppet inte kommer att kunna köras 2020. I dag bevisades motsatsen, trots att han kaxigt tidigare i veckan konstaterade att han minsann fått rätt. Jag tror han är väldigt besviken över att inte Vasaloppet regnade bort i år efter motgångarna med rekordmycket snö de senaste åren.



Holmgrens sorg över det genomförda Vasaloppet ligger helt i linje med hans partikollega, miljö- och klimatpolitiske talespersonen Lorentz Towatt som jublat i sociala medier över bilföretag som hotas av konkurs på grund av höga fordonsskatter.

                                                    

Glädjen är säkert lika stor över flygbolag som går under av minskat flygande i spåren av flygskatten, husbilstillverkaren Kabe som varlsade om uppsägning på grund av husbilsskatten, plastpåsfabriken som nu tvingas säga upp folk på grund av den nya plastpåsskatten, och alla elektronikbutiker som fått den nya kemikalieskatten som spiken i kistan och tvingats stänga. Överallt där Miljöpartiet drar fram slutar det med konkurser och jobb som försvinner.

Holmgren gav sig ju också på mig som person i en debattartikel i Aftonbladet härom veckan. Jag har slutat bry mig om vad denne extremist anser i klimatfrågan efter hans uttalanden om att han skulle vilja pausa demokratin för klimatets skull och hans delande av inlägg från andra som framfört samma sak. Jag tar inte längre Holmgren på allvar och tänker därför inte bemöta hans lögner i debattartikeln. Han klarar för övrigt inte ens att bemöta åsikter i sak, utan blockar alla personer på twitter som inte tycker som han själv.


   
 

Borås Tidning lade ut ett citat från Holmgrens debattinlägg. Jag tycker det talar för sig själv. Jag bugar och bockar och tackar för reklamen.



 


Hög tid att tala klarspråk om totalstopp för asylinvandring

2020-02-29

I dag kom det besked som många av oss inte är särskilt förvånade över - Turkiet bryter avtalet med EU och öppnar gränsen mot EU för miljontals asylsökande. Många av dem från länder där asylskäl normalt saknas, exempelvis Bangladesh, Iran, Palestinska områden, flera afrikanska länder osv. Av bilder i media verkar det återigen vara mest unga män som försöker ta sig in i EU.

I detta läge anser jag att det är hög tid att göra det jag länge förespråkat - klart och tydligt deklarera från den svenska regeringen att Sverige tills vidare inte kommer att ta emot några asylsökande alls som kommer via ett annat EU-land. De ska enligt Dublinkonventionen söka asyl i första säkra land och det kan omöjligen vara Sverige. För alla dessa bör direktavvisning vid gränsen gälla, utan föregående prövning. I den mån det anses strida mot någon internationell konvention får det motiveras med att asylrätten inte inskränks så länge direktavvisning sker till annat EU-land. Enda undantaget för svensk del bör vara där någon uppenbarligen söker asyl i Sverige som första säkra land. I dagens läge lär det endast bli aktuellt om någon kommer med direktflyg från land utanför EU till en svensk flygplats. En minimal ventil för synnerliga skäl  gällarörande enstaka personer som söker asyl av rent personliga skäl kan givetvis också diskuteras.

I denna fråga går jag idag lite längre än moderaterna som i stället vill sätta upp en låg gräns för asylmottagandet och reglera detta genom anpassade regelverk så att man håller sig inom målet. Jag tror dock att om miljoner asylsökande nu tar sig in i EU så kommer Sverige efter en tid att tvingas göra exakt det jag föreslår. Deklarera att totalstopp gäller. Vi kommer helt enkelt inte ha något val om vi inte ska riskera ett ännu värre kaos än det som gällde 2015. Bättre då att ta beslutet nu och sedan kommunicera det tydligt så att alla de hundratusentals personer som sannolikt har Sverige som mål redan på förhand vet att det inte är någon idé.

För svensk del borde detta totalstopp bör enligt min åsikt gälla under ett antal år framåt, tills vi i vart fall hjälpligt får kontroll över situationen i landet efter det förra asylkaoset.

 


Sätt alla ankommande resenärer från smittade områden i karantän!

2020-02-28

I går konstaterades alltså ytterligare en handfull fall av coronasmittade personer i Sverige. En av dessa var en resenär som kommit med flyg till Stockholm från ett Coronasmittat område, Milano, därefter tagit flygbuss och tåg vidare till Göteborg. På vägen har personen sannolikt smittat ett antal andra och nu pågår en enormt omfattande kartläggning för att hitta de som smittats. De som utför dessa kartläggningar är professionella och det finns inget annat att göra i detta läge. Ingen kritik mot dem således.

Men om personerna på det aktuella flygplanet i stället hade satts i karantän direkt vid ankomst till flygplatsen så hade mycket arbete och fortsatt smittspridning kunnat undvikas. När nu UD rekommenderat att man ska undvika resor till vissa områden kommer det förhoppningsvis att respekteras. Om man då ändå reser iväg borde man göra det med vetskap om att man kommer att sättas i karantän när man kommer tillbaka. Att helt stoppa alla flyg från vissa områden känns däremot väldigt drastiskt - människor som varit på resa måste rimligen kunna komma hem. 

Scanning av alla passagerare på flygplatserna är däremot sannolikt varit ganska meningslöst eftersom inkubationstiden verkar kunna vara upp till två veckor eller mera, och det gör att man riskerar att missa många smittade om man bara gör en kontroll på flygplatsen. Bättre att sätta passagerarna i karantän och göra provtagning ordentligt. 

När vi fick den stora dragningen på EU-nämnden den 12 februari med socialministern, Folkhälsomyndigheten och Smittskyddsmyndigheten fick vi bland annat besked om att Coronaviruset klassats som samhällsfarlig sjukdom, samt att det medför att man kan sätta personer i karantän, även mot deras vilja. Det finns ju olika sätt att åstadkomma detta. Det första fallet i Sverige, kvinnan i Jönköping, valde själv karantän i sin bostad på eget initiativ. Det är givetvis det enklaste - om samtliga personer i ett hushåll befinner sig på ett ankommande plan är det ju bara att se till att de får egen transport till den egna bostaden och sedan stannar de där i två veckor, genomgår provtagning och får mat och förnödenheter levererade till dörren. Smittskyddsersättning (alternativ till sjukpenning) utgår om man inte kan arbeta på grund av att man måste sitta i karantän, det finns redan regler för detta. För personer som kommer ensamma med ett flygplan och bor tillsammans med andra i sin bostad borde man kunna erbjuda ett hotellrum i två veckor, alternativt använda andra rimliga lokaler av god standard för karantänboende. Även här givetvis med provtagning, mat och service och allt vad man kan behöva för två veckors karantän, smittskyddsersättning om man förlorar arbetsinkomst. Kostnaden blir sannolikt mycket lägre än om smittspridningen ökar i samhället. 

Att däremot låta flygplan efter flygplan anlända från exempelvis Milano, Teheran, Sydkorea eller Wuhan-provinsen i Kina, och bara låta resenärerna promenera ut ur planet, blanda sig med människor på flygplatsen, på flygbussen, på tåget och sedan på arbetsplatser, skolor och i butiker och restauranger, för att i efterhand försöka kartlägga resvägar och kontakter när någon upptäcks ha blivit smittad känns otroligt ineffektivt om man verkligen på allvar vill stoppa en smittspridning. Fortsätter vi på den inslagna vägen får vi nog snarast inse att vi inte kommer kunna stoppa smittan i Sverige utan får leva med att den finns här och att ganska många kommer bli sjuka. Det kanske inte innebär någon stor samhällskatastrof, men det kommer att kosta ett antal onödiga dödsfall, mycket lidande för svårt sjuka, stor belastning på sjukvården och stora kostnader för sjukskrivningar och produktionsbortfall. Om detta är regeringens och myndigheternas val bör man vara öppen och ärlig och säga det. Inte låtsas som att man har läget under kontroll - för det kan man omöjligen ha. Nu kommer plan efter plan från smittade områden och våra myndigheter låter alla passagerare röra sig fritt i samhället. 

Att klassa en sjukdom som samhällsfarlig och därmed göra det möjligt att sätta personer i karantän, men utan att sedan använda detta verktyg känns oerhört märkligt. 
 


Sverigedemokraterna skjuter över målet om Public Service

2020-02-28   

Jag är uppriktigt förvånad över Sverigedemokraternas två nya utspel om Public Service. Två orimliga förslag. Dels kravet att kalla ledningen för SVT och SR till Kulturutskottet för att svara på frågor om politiskt vinklade inslag, dels förslaget om att enskilda medarbetare inom Public Service ska kunna  straffas som individer för vinklade inslag, exempelvis genom löneavdrag.

Jag tillhör som bekant dem som både anser att Public Service bedriver en starkt vänstervinklad agendaverksamhet som lyser igenom alltför ofta. Och jag anser att Public Service definitivt borde kunna krympas så att "TV-skatten" kan bli betydligt lägre. Men med detta sagt - att granska programmens innehåll är inte en politisk uppgift - det är tvärtom så att hela tanken med Public Service ju är att den inte ska styras av politiken. Att kalla ledningen för Public Service-bolag till kulturutskottet i syfte att kritisera dem för innehållet i vissa program är helt i strid med hela tanken. Programmen och dess innehåll måste granskas av ett utomstående opartiskt organ med större mandat än idag och med kännbara sanktionsmöjligheter - jag brukar tala om en Granskningsnämnd med starkare muskler. Politiken ska däremot hålla sig på avstånd.

När de gäller enskilda medarbetare blir det självklart helt orimligt att straffa dem som individer för saker de gör eller säger i sin roll som medarbetare i SVT eller SR. Även dessa medarbetare har sin självklara åsiktsfrihet och yttrandefrihet precis som alla andra journalister och medarbetare på andra medieföretag. Om de däremot blandar in sina egna åsikter i företagens program och därmed orsakar en politisk vinkling så ska de såklart omplaceras och skiljas från sin arbetsuppgift av bolagens ledning. Precis som man agerar på andra arbetsplatser om någon inte följer företagets interna regelverk eller missköter sitt jobb. Men det är företagets sak att hantera, inget lagstiftaren ska lägga sig i överhuvudtaget. 

Jag delar till stor del Sverigedemokraternas kritik mot Public Service, men med dessa två förslag skjuter de rejält över målet och det är förslag som vi moderater aldrig kommer att ställa upp på. Vi har en annan tydligare linje som bevarar Public Services självständighet och där politiken håller sig på avstånd, men som samtidigt ställer upp tydliga regler och där ett utomstående organ med tydligt mandat och sanktionsmöjligheter ska bevaka att reglerna följs. 

 


Var finns det politiska ledarskapet när oron sprider sig för Coronaviruset?

2020-02-27

För ett par veckor sedan (den 18/2) skrev jag ett blogginlägg med anledning av Coronavirusets spridning, och funderade över hur vår beredskap egentligen ser ut inom sjukvård, medicinförsörjning mm. Den senaste veckan har väl i princip allt gått åt fel håll, viruset har nu spridit sig i samtliga världsdelar och i ett flertal länder rapporteras ett stort antal fall. Även i Sverige tillkommer nya fall, och nu ikväll meddelar TT att fem nya svenska smittade har påträffats. 

För den vanlige medborgaren är det inte lätt att veta vad man ska tro. På ena kanten finns medias försök att på sedvanligt sätt skrämma upp befolkningen genom stora mörka katastrofrubriker, allt för att sälja fler tidningar och klick på nätet. Visst stöd för mörka scenarier kommer också från personer med koppling till sjukvården. På den andra kanten finns en numera ganska ifrågasatt myndighetsapparat och politisk ledning som verkar ha som huvudmål att lugna ned befolkningen med lugnande ord om att risken för smittspridning är liten och att vi oavsett har god beredskap och tillräckliga resurser inom sjukvården för att hantera ett stort virusutbrott. Frågan är om någon tror på detta? 

För egen del tycker jag inte det finns anledning till vare sig panik eller naivt förnekande av det allvarliga läget. Ungefär så här är min bild idag efter att ha tagit del av det mesta som finns att läsa från den medicinska expertisen:


* Hittills har ca 85.000 personer konstaterats smittade runtom i världen. Sannolikt är antalet dock betydligt större eftersom många får ringa eller inga symptom och därför inte uppsöker sjukvård för provtagning. De kan däremot sannolikt smitta andra även om de själva saknar symptom
* Inkubationstiden verkar variera kraftigt, från en eller ett par dagar till 14 dagar eller kanske me