Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!
Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.



Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt.

Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Åren 2002 till 2006 var jag gruppledare för moderaterna och för den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010 och 2014. Jag är idag ledamot av Finansutskottet. Tidigare mandatperioder har jag varit aktiv i Arbetsmarknadsutskottet, Socialförsäkringsutskottet och Utbildningsutskottet.

Företagande, arbete och utbildning är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärden. I övrigt ogillar jag all slags kvotering, är övertygad om att man kan förena hjärta och hjärna i migrationspolitiken, vill stärka rättssamhället och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljöfrågor men tar avstånd från extrem "klimatpolitik". Du hittar det mesta om mig och mitt riksdagsarbete via länkarna överst på sidan. På bloggen kommenterar jag rikspolitiken, riksdagsarbetet och en hel del annat.


I bloggarkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.
Totalt 7.383 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 1/12 2016)








Total vändning av Migrationsverket - familjen Ahmadi får stanna

2016-12-03



Så kom då det efterlängtade beskedet - familjen Ahmadi får stanna. Efter hård kritik backar Migrationsverket. Man inser att det är orimligt att utvisa en ambitiös arbetskraftsinvandrare som under alla år försörjt sig själv och sin familj genom eget arbete. Att lönen någon period kan ha legat några hundralappar under Migrationsverkets norm är rimligen inte skäl för utvisning. Dessutom finns det omständigheter i ärendet som gör det sannolikt att Migrationsverket dessutom i sak gjort en felaktig bedömning.

De flesta tycker nog som jag att det är orimligt att vi fram tills nyligen erbjudit personer som saknar asylskäl fri bostad och ekonomiskt bistånd även efter avvisningsbeslut, och att vi ger tiggande EU-medborgare härbärge på skattebetalarnas bekostnad, samtidigt som vi utvisar en familj som kommit hit som arbetskraftsinvandrare och försörjer sig själva och betalar skatt i Sverige.

Det förvånar mig också att Migrationsverket har tid att lägga så mycket arbete på att utvisa en familj som försörjer sig själva, samtidigt som man inte hinner med att pröva alla asylärenden i skälig tid, och även tar mycket god tid på sig att pröva nya arbetstillstånd. Det känns som en mycket märklig prioritering.

Sverige har en gigantisk uppgift framför sig att integrera nyanlända och få fler i egen försörjning. Duktiga och framgångsrika människor från andra länder och kulturer är oerhört viktiga, både för att motverka främlingsfientlighet och för att visa goda exempel för nyanlända. Det borde Migrationsverket inse. Regelverk kring arbetskraftsinvandring måste tillämpas med förnuft och helhetssyn.

Fler tunga moderater tar avstånd från tidigare migrationspolitik

2016-12-02

Efter artikeln från moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra, där hon förklarar partiets omsvängning (eller som jag brukar säga, tillbakagång till det partiet tyckte fram till 2007), och till och med ber om ursäkt för behandlingen av dem som hade en annan åsikt i frågan, går nu flera andra moderater ut och beklagar partiets tidigare linje.

En som verkligen kan göra det med hedern i behåll är förre migrationsministern Tobias Billström (M). Han försökte på flera sätt att strama upp de delar av politiken han upplevde var orealistiska. Men han fick inget gehör, utan tvärtom kritik från många olika håll.

I dag finns denna artikel i Aftonbladet (klicka för läsbar storlek) och artikeln uppmärksammas även i Dagens Industri. I artikeln skriver Billström bland annat att "det var mycket svårt att diskutera de här frågorna på ett balanserat sätt"//"Nästan varje antydan att man ville förändra eller förbättra möttes med påståenden om att det fanns illvilja", säger han.

Och jag minns det så väl. Bland annat ville Billström minska "volymerna" av asylsökande, vilket skapade ett ramaskri i både media och från övriga partier, även de andra Allianspartierna. Men också hård kritik, inte bara från statsminister Reinfeldt utan också i riksdagsgruppen. Vi var några som försvarade Billström och jag minns att jag pratade med honom och framförde mitt beklagande att reaktionerna blev som de blev.

En annan tidigare tung moderat som nu går ut och faktiskt ber om ursäkt för den tidigare politiken är Mikael Sandström, då statsminister Reinfeldts närmaste man och ansvarig för samordningen inom Alliansen. I en artikel i den politiskt fristående tidskriften Kvartal.se säger han rent ut att han skäms för den invandringspolitik Alliansen förde.

Han avslutar artikeln med att konstatera att "Den politik som formas nu, kommer att prägla Sverige för lång tid framöver. De beslut vi fattar nu, eller avstår från att fatta, avgör vilket Sverige vi har år 2066. Att blunda för de problem vi står inför, gör dem inte mindre."

Sandströms artikel uppmärksammas idag även av Dagens Nyheter idag. Artikeln är dock låst.

Att såväl moderaternas partiledare som tidigare migrationsminister och statsminister Reinfeldts närmaste medarbetare i Alliansregeringen nu alla tre tydligt medgivit att moderaternas migrationspolitik under Alliansåren var felaktig är bra. Det är också bra att det kommer ursäkter till dem som i likhet med mig försökte driva en annan linje. Tyvärr har förtroendet för moderaterna skadats mycket allvarligt av Alliansårens försummelser. Samtidigt är det fel att lägga alla skuld på statsminister Reinfeldt och de moderata statsråden - de övriga tre Allianspartierna gick ofta emot moderaterna i migrationsfrågorna och det var inte alldeles lätt för moderaterna att få igenom sina förslag. Vårt moderata krav om försörjningsansvar vid anhöriginvandring är ett exempel - det vattnades ut till nästan ingenting av C, L, KD och MP.

Första steget att återfå svenska folket förtroende är att medge att man gjort fel och be om ursäkt. Men det är lång väg att vandra innan människor börjar lita på oss igen. Nu måste vi visa att vi har en moderat politik som känns realistisk för att hantera den uppkomna situationen. Där är vi enligt min uppfattning inte än.

Nationell svensk flygskatt är fullständigt hål i huvudet

2016-12-02

Frågan om flygskatt har dammats av igen. 2006 var den då sittande socialdemokratiska regeringen på väg att införa en nationell flygskatt, trots massivt motstånd från fackföreningar, myndigheter, regioner, turist­näringen och övriga näringslivet. Alliansregeringen stoppade dumheterna när vi tillträdde. Vi bedömde att en nationell flygskatt endast skulle ha försumbara effekter för miljön och samtidigt medföra en mängd negativa effekter. I och med s-mp-regeringens nya utredning har frågan väckts på nytt. Men förslaget är lika dumt idag som det var 2006.

Flygskatt är verkligen en stortstadskonstruktion. Den skulle få stora negativa transportpolitiska, regionalpolitiska och närings­politiska konsekvenser. Flygskatten slår mot landsbygden, mot norra Sverige och mot Gotland där ofta flyget är enda alternativet för längre resor. Även företagande på landsbygden försvåras om en flygskatt leder till nedlagda flygplatser och färre avgångar. Inte minst drabbas turism- och besöksnäringen. Svenskt Flyg räknar med att en flygskatt skulle kosta mellan 5.000 och 10.000 jobb i Sverige.

Miljöargumentet håller inte heller. Inte ens utredningen själv kan visa att en svensk flygskatt skulle ha någon mätbar betydelse för att minska koldioxidutsläppen. Så oavsett vad man har för åsikt i klimatfrågan blir en nationell svensk flygskatt meningslös eller rent av kontraproduktiv. En svensk flygskatt flyttar bara start och landningar för utrikesflyget från svenska flygplatser till exempelvis Köpenhamn eller Helsingfors. Svenska flygplatser fårsamtidigt skära ned och göra sig av med anställda, samtidigt som flygpassagerarna tvingas resa längre för att ta sig till flygplatsen. När det gäller inrikesflyget riskerar en flygskatt att göra att fler tar bilen i stället för flyget, och det lär inte minska utsläppen. Dessutom riskerar man att små flygplatser slås ut när flygavgångarna blir färre. Då blir det längre resor till lämpliga flygplatser, vilket ofta görs med bil. För övrigt kommer flyget inom men inte alltför avlägsen framtid sannolikt att i huvudsak gå på biobränsle. Då faller miljöargumentet för en flygskatt helt.

Så här sammanfattar min riksdagskollega Edvard Riedl (M) på sin blogg argumenten mot en svensk flygskatt:


I media nämns ofta en Sifoundersökning som påstås visa att "svenska folket vill ha en flygskatt". Det är då viktigt att veta att undersökningen, som beställdes av Naturskyddsföreningen, har mycket hårt vinklade frågor. Exempelvis "Hur ställer du dig till att låta flyget betala sin klimatpåverkan genom en ny skatt?" I frågan sägs inget om hur klimatpåverkan ser ut, inget om skattens storlek, inget om de negativa effekterna på företagande och jobb av en flygskatt, inte heller framgår det tydligt att det bara är i Sverige denna skatt ska tas ut och vad det får för effekter för att flygavgångar flyttar till ett grannland i stället. Och trots den försåtligt ställda frågan är det bara 24% som är mycket positiva till denna skatt.

Motståndet mot en flygskatt är starkt, inte minst från näringslivet, men även från socialdemokratiska kommunalråd i norra Sverige, liksom från alla som är beroende av lokala flygplatser runt om i landet. I riksdagen verkar hela oppositionen vara emot en nationell svensk flygskatt. Från moderat sida är vi tydliga med ett nej till dessa tankar. Det mesta talar därför för att riksdagen kommer att försöka stoppa även detta skadliga förslag från regeringen. Socialdemokraternas önskan att hitta ännu en skattebas för att plocka av svenska folket maximalt med skatt och Miljöpartiets desperata behov av att visa "handlingskraft i klimatfrågan" får inte leda till en nationell flygskatt som slår mot svenska företag och svenska jobb utan att medföra någon mätbar miljönytta.

Nu får regeringens arbetsmarknadspolitik kritik även från vänster

2016-12-01

I denaste numret av Kommunalarbetaren riktas hård kritik mot regeringen för den förda arbetsmarknadspolitiken. Regeringen har satsat fel i arbetsmarknadspolitiken. Regeringens löften om sysselsättning i form av traineejobb och extratjänster har inte alls fungerat som tänkt. Det har lett till en högre långtidsarbetslöshet än vad som kunde varit fallet.

kritiken framförs i en rapport från tankesmedjan Tiden (en starkt vänsterorienterad tankesmedja). Det är alltså inte bara oppositionen som kritiserar regeringen, även från vänster kommer kritik.

Det allvarliga är att regeringens politik motverkar de positiva effekterna av konjunkturen. Med en klokare politik hade arbetslösheten kunnat sjunka snabbare under den pågående högkonjunkturen och ge oss bättre förutsättningar när konjunkturen vänder nedåt. Regeringens misslyckanden döljs i dagsläget av en god konjunktur som gör att arbetslösheten är förhållandevis låg och sjunker något, men med en bättre politik hade nedgången kunnat vara mycket tydligare. Konjunkturen döljer också den alltmer tudelade arbetsmarknaden där de grupper som står längst från arbetsmarknaden får det all svårare samtidigt som de som står nära arbetsmarknaden i dag knappast har någon arbetslöshet alls.

Tidningen ETC vill inte förstå min kritik mot Public Service

2016-12-01

Att tidningen ETC är en röd tidning framgår tydligt i deras egen deklaration på ledarplats. Det gör att det är lite svårt att ta tidningen på allvar när den angriper mig för att jag ifrågasätter SVT/SR för vänstervridning och osaklig nyhetsrapportering. Här från ledarsidan i tisdags:


Bakgrunden är att ETC krävde att jag skulle namnge de personer inom SR/SVT som jag anser vara "vänstervridna" och som ansvarar för en osaklig nyhetsrapportering. Jag svarade då att det såklart är helt omöjligt - nyheterna ställs samman på nyhetsredaktionerna där det finns många som jobbar. Det är såklart inte möjligt för mig att namnge vem som skrivit respektive telegram som nyhetsuppläsarna sedan levererar till tittare eller lyssnare eller i en notis på TextTV. Det enda jag kan se är slutresultatet. Detta borde ETC inse. Men i stället angriper man mig alltså för att jag inte kan namnge de ansvariga...

Jag föreslog också att ETC själva skulle ta del av den mängd exempel på vänstervridning eller annan osaklighet som presenteras i flera olika facebookgrupper som ägnar sig åt att granska just SVT/SR. I dessa grupper lägger man ut exempel och citat som samlas in av medlemmarna. Jag påstår definitivt inte att alla exempel är seriösa, men det finns så många solklara exempel att det borde få tom ETC att inse att Public Service idag står väldigt långt från lagens krav på saklighet och opartiskhet. Jag har själv belyst några av dessa exempel på bloggen. Mängden anmälningar till Granskningsnämnden om samma sak är för övrigt också omfattande. Forskning och statistik visar också på en tydlig vänstervridning i SVT/SR. Om ETC verkligen vill ta del av fakta är det väldigt enkelt att göra det. Men det är nog tyvärr viljan som saknas. De röda glasögonen är i vägen, ETC står så långt till vänster själva att de inte ens reagerar.

Några mediareaktioner på gårdagens upphandlingsdebatt

2016-12-01

Medias intresse är stort efter gårdagens upphandlingsdebatt. I några artiklar har jag själv blivit citerad eller kommenterad.

Upphandling24.se
Kommunalarbetaren
Byggnadsarbetaren

Uppmärksammad för mina motioner mot alkoholmonopolet

2016-12-01

I går skrev Nyhetssajten Kit.se en artikel om riksdagsledamöter som vill luckra upp alkoholmonopolet. Många moderater i riksdagen ha rmotioner i liknande frågor, inte minst om att underlätta för gårdsförsäljning. Jag fick äran att bli intervjuad häromdagen och fick utmärkt utrymme att redogöra för mina tankar. Intervjun har sammanställts på ett mycket seriöst sätt i artikeln som även innehåller andra kommentarer och intervjuer.

Bakgrunden är två av mina riksdagsmotioner denna höst:
2016/17:1580 Försäljning av öl och vin i licensierade livsmedelsbutiker
och
2016/17:134 Gårdsförsäljning av livsmedel och alkohol

Moderaterna: Nej till sanktioner för brist på boenden för nyanlända

2016-11-30

Under en pressträff i dag hotade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)med sanktioner mot de kommuner som signalerat att de ej har kapacitet att ta emot nyanlända inom ramen för migrationsöverenskommelsen. Elisabeth Svantesson, moderaternas arbetsmarknads- och integrationstalesperson, kritiserar regeringens utspel och konstaterar att regeringen själva inte levt upp till de förenklingar av byggreglerna som är en del av migrationsöverenskommelsen - och en förutsättning för att vidarebosättningen ska fungera i praktiken. "Det blir inte fler bostäder av sanktioner. Jag tycker att det är en mycket dålig idé. Nu måste regeringen faktiskt ändra byggreglerna så att kommunerna snabbare kan få fram bostäder" säger hon.

Moderaterna vill se förenklingar av byggreglerna snarast; bosättningslagen är en del av migrationsöverenskommelsen som vi ingick tillsammans med regeringen och Alliansens övriga partier. Det har nu gått ett år sedan överenskommelsen, och inga förändringar har skett. Regeringen måste leva upp till hela överenskommelsen.

För egen del tycker jag situationen känns alltmer alarmerande. Regeringen kan inte få kommunerna att trolla fram bostäder. Om det inte finns några så är det så! Hur tänker sig regeringen att man ska kunna få fram bostäder med kort varsel om det inte finns en enda ledig lägenhet på orten? På kort sikt är den enda lösningen att asylsökande som fått uppehållstillstånd bor kvar på migrationsverkets boenden tills vidare. På längre sikt vet jag ärligt talat inte vad man ska göra. Moderaternas krav på lättnader i byggreglerna är bra och självklara och kan underlätta byggandet. Men jag tvivlar starkt på att det räcker för att hantera situationen. Det är inte bara nyanlända som behöver bostad, det gör många ungdomar med. Liksom människor som flyttar till annan ort på grund av jobb. Att bara prioritera nyanlända är helt enkelt oskäligt. Jag förstår de kommuner, både M-ledda och DS-ledda, som nu säger nej till att ta emot fler nyanlända.

Och fortfarande finns det de som påstår att migrationen inte medfört en systemkollaps...

Uppmärksammad för mina motioner mot alkoholmonopolet

2016-11-30

I går skrev Nyhetssajten Kit.se en artikel om riksdagsledamöter som vill luckra upp alkoholmonopolet. Många moderater i riksdagen ha rmotioner i liknande frågor, inte minst om att underlätta för gårdsförsäljning. Jag fick äran att bli intervjuad häromdagen och fick utmärkt utrymme att redogöra för mina tankar. Intervjun har sammanställts på ett mycket seriöst sätt i artikeln som även innehåller andra kommentarer och intervjuer.

Bakgrunden är två av mina riksdagsmotioner denna höst:
2016/17:1580 Försäljning av öl och vin i licensierade livsmedelsbutiker
och
2016/17:134 Gårdsförsäljning av livsmedel och alkohol

Lite kort om mina inlägg i upphandlingsdebatten

2016-11-30

Jag började med att konstatera att debatten stundtals var helt absurd. Den politiska striden gäller 4 paragrafer. Totalt är den nya upphandlingslagen på ett tusental paragrafer i 264 sidor lagtext. I dessa fyra paragrafer har regeringen helt enkelt klantat sig som jag påpekade i debatten. Man har sprungit rakt in i väggen fullt medvetna om att man inte skulle få igenom sitt bristfälliga lagförslag i riksdagen.

De huvudsakliga invändningarna är:
1. Att småföretag (tex enmansföretag och familjeföretag) kan utestängas från att delta i offentlig upphandling för att man saknar kollektivavtal eller likvärdiga villkor.
2. Att regelverket blir extremt svårt att tillämpa och lämnar utrymme för godtycke. Det kan tex finnas olika kollektivavtal inom samma verksamhetsområde och ibland är det också mycket svårt att jämföra betydelsen av villkor i kollektivavtal med villkor som tillämpas i andra företag. Att lägga detta ansvar på upphandlande kommuner eller myndigheter är helt enkelt orimligt och bädda för godtycklig bedömning. Det blir också oerhört byråkratiskt och tidskrävande.
3. Att svenska företag riskerar att missgynnas gentemot utländska eftersom alla krav utöver lön, arbetstid och semester (det EU kallar för "den hårda kärnan) inte får ställas mot utländska företag som vill verka i Sverige. Om man tillåter denna typ av krav kommer de därför bara att träffa svenska företag och det gör att utländska företag kan erbjuda ett lägre pris. Detta skulle hota svenska företag och svenska jobb.

(Jag utvecklade Alliansens kritik i ett blogginlägg den 21/11 med anledning av att oppositionen körde över regeringen i finansutskottet.)

Jag fortsatte i dagens debatt med att konstatera att Raimo Pärssinen (S) raljerade om att oppositionen bara "krånglar till det med lagtekniska resonemang". Jag påpekade med skärpa att riksdagen faktiskt är lagstiftare! Det är vårt ansvar att föra just lagtekniska resonemang och att analysera konsekvenserna av regeringens lagförslag. Det är det vi är valda för och det är det vi får vårt arvode för. Ett undermåligt lagförslag ska inte godkännas av riksdagen.

Om S-V-MP i likhet med oppositionen tycker det är viktigt med en heltäckande upphandlingslag som främjar ordning och reda på arbetsmarknaden borde man ha tagit ansvar, sökt samförstånd med oppositionen i stället för att lägga fram ett lagförslag som hotar svenska småföretag och svenska jobb, och som fått bedövande kritik från ett flertal remissinstanser, inklusive lagrådet. Hela ansvaret för eventuella sanktionsvagifter från EU (för att Sverige inte infört EU-direktiv i svensk rätt i tid) och hela ansvaret för bristande reglering av de delar som gäller ordning och reda på arbetsmarknaden ligger på regeringen. Varför ville man inte ens diskutera frågan och försöka hitta en lösning som kunde få riksdagens stöd? I stället valde man politisk strid och lade ett lagförslag som man visste att man inte skulle få igenom. En politisk strid av rent partitaktiska skäl var uppenbarligen viktigare än att lösa de faktiska problem som finns.

Alliansen har i sin text (som nu också är riksdagens mening) uppmanat regeringen att återkomma med förslag som löser de återstående delarna i upphandlingslagen. Det är regeringen som styr landet och det är de som har ansvaret för att ta fram lagförslag som kan samla en majoritet i riksdagen.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) som ansvarar för frågan hade ett eget anförande i debatten. Han bjöd in oss från oppositionen tt "besöka verkligheten" och förklara för taxichaufförerna vid Centralstationen varför vi stoppade dagens lagförslag. Detta erbjudande upprepades av Patrick Björck (S) och Monica Green (S). Mitt svar var att jag uppmanade dem att själva besöka nämnda taxichaufförer och be om ursäkt för att de lagt ett så dåligt lagförslag att det inte gick igenom riksdagen. Det är deras ansvar, inte oppositionens.

Dagens debatt om nya upphandlingsregler

2016-11-30

I dag debatterade riksdagen regeringens proposition om nya regler för offentlig upphandling. Moderaterna hade flera invändningar, och i den viktigaste frågan, den om arbetsrättsliga krav vid upphandling segrade Alliansens linje. Riksdagen sade vid dagens omröstning som väntat nej till de arbetsrättsliga krav som Finansutskottet lyfte ur propositionen häromdagen där Alliansen körde över S-V-MP. Det var bra, det räddar kvar småföretagens möjlighet att delta i upphandlingar, det stoppar risken att utländska företag gynnas på svenska företags bekostnad, och det räddar därigenom svenska jobb.

Jag lyssnade på debatten i drygt 3,5 timmar och avslutade sedan hela debatten med ett eget kortare anförande som följdes av tre repliker från S och V. Detta kan ses i nedanstående videoupptagning, alldeles i slutet av filmen. I nästa blogginlägg ska jag kort redovisa även i ett blogginlägg vad jag sa i debatten.



Alliansens skolpolitik börjar äntligen visa resultat

2016-11-29

Den senaste internationella "Timss"-mätningen av elevernas kunskapsresultat i matematik och fysik visar att svenska elever presterar bättre i matematik i årskurs 4 och 8, och bättre i fysik i årskurs 8. Undersökningen genomförs i mars 2015 av IEA, International Association for the Evaluation of Educational Achievement, och presenteras idag.

Att regeringen skulle försöka ta åt sig äran, eller i vart fall inte vill ge Alliansen äran, är väntat. Men med tanke på att undersökningen alltså gjordes i mars 2015, bara några månader efter S-MP-regeringens tillträde, och innan de ens hade lagt fram några skolreformer, och dessutom styrde med Alliansens budget under hela 2015, så är det givetvis helt omöjligt att de skulle ha kunnat påverka resultatet. Resultatet är snarare en efterlängtad effekt av Alliansens målmedvetna politik under åtta år för att försöka vända skolresultaten. Alliansens stora skolreformer började gälla på allvar efter 2010, och de elever i årskurs 4 som i den aktuella undersökningen 2015 presterat bättre började i skolan 2011. Eleverna i årskurs åtta hade gått 4-5 år med Alliansens skolpolitik.

Min bild bekräftas också av Björn Åstrand, chef för lärarutbildningen vid Karlstads universitet och ledamot i regeringens skolkommission. Han säger till TT att den nuvarande regeringens politik inte har påverkat resultatet i den färska internationella skolmätningen. Däremot kan alliansregeringens satsningar ha haft viss effekt. De senaste åren har en lång rad skolreformer genomförts. Bland dem finns satsningar på lärarnas undervisningskompetens, till exempel matematiklyftet som infördes 2012. "et kan man ju tänka sig kan ha effekt" säger han till TT.

Om en vecka kommer den nya PISA-mätningen. Det ska bli spännande att se om den pekar i samma riktning.

Tänkvärd reflektion kring tiggeriet

2016-11-28

Läste detta i Dagens Industri förra veckan. Det går inte att länka till krönikan, så jag scannade in den i stället (klicka på bilden för läsbar storlek). Mikael Storåkers har visserligen inte riktigt koll på hur det fungerar i exempelvis Rumänien (romer diskvalificeras exempelvis inte alls från högre studier, tvärtom har de särskilda kvoter på universiteten, och långt ifrån alla romer är fattiga - en stor del av romerna är medelklass eller rent av välutbildad överklass även i Rumänien), men hans slutsats är i övrigt intressant. Tiggarna gynnar inte bara SD utan alla främlingsfientliga krafter i vårt land.

Dessutom anser jag personligen att tiggeriet faktiskt även motverkar integration av nyanlända. Tiggarna sätter en felaktig bild av att människor från andra länder eller kulturer med automatik är bidragstagare och inte kan försörja sig själv. Det är kanske det allra allvarligaste problemet med tiggeriet i dagens läge där det är viktigare än någonsin att nyanlända snabbt kommer in i det svenska samhället.



Riksrevisionen kritisk mot hanteringen av gränskontrollerna

2016-11-28

Nyligen fick jag en granskningsrapport från Riksrevisionen rörande "Upprättande av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns", alltså de gränskontroller som inrättades förra vintern vid Öresundsbron och vissa svenska hamnar för att få kontroll över asylströmmarna till Sverige. Kritiken mot såväl regering som den högsta polisledningen är hård. Några exempel:

* "Både regeringens och polismyndighetens beslut har varit otydliga avseende de tillfälliga gränskontrollernas utformning. Regeringen överlät denna fråga helt och utan närmare vägledning till Polismyndigheten. Inom Polismyndigheten ansågs gränskontrollernas utformning vara en operativ fråga som överläts till insatschefer, platschefer och operativ personal att lösa. Detta innebär att det har saknats övergripande styrning över att kontrollerna genomförts på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med gällande regelverk."

* "Avseende bemanning konstaterar Riksrevisionen att det i region Syd (Alltså bland annat vid Öresundsbron) i stort sett har saknats gränspoliskompetens vid de tillfälliga gränskontrollerna."

* "Sex av sju polisregioner har tagit fram beredskapsplaner för återinförande av gränskontroller vid inre gräns. Majoriteten av planerna har brister, främst avseende resurser och kommunikation, som bland annat gör att Polismyndigheten inte har en samlad bild av sin förmåga."

* "Riksrevisionen konstaterar att det inte har förkeommit något systematiskt arbete inom Polismyndigheten med att minimera negativa effekter på övrig verksamhet."

* "Riksrevisionen bedömer att den uppföljning som skett inte har varit tillräcklig för att fungera som ett fullgott beslutsunderlag för regeringens beslut om förlängning av de tillfälliga gränskontrollerna eller för Polismyndighetens justeringar av insatser."

* "Granskningen har visat att regeringen har beslutat om återinförande och förlängning av de tillfälliga gränskontrollerna utan ordentlig styrning och uppföljning av dem."

* "Under granskningen har Riksrevisionen noterat brister i ledning och kommunikation inom Polismyndigheten. Exempelvis hade den nationella ledningen en felaktig uppfattning om hur kontrollerna genomfördes."

Även om Riksrevisionen i sin rapport konstaterar att gränskontrollerna trots allt upprättats på ett "ändamålsenligt sätt" får man intrycket att det helt och hållet beror på att lokal polispersonal hanterat situationen klokt. Något stöd från vare sig polisledning på högre nivå, eller i föreskrifter från regeringen, har man inte haft.

Att regeringen och den högsta polisledningen hanterat en så stor och allvarlig insats på detta sätt är anmärkningsvärt. När enskilda poliser sätts att hantera denna typ av extremt känsliga kontroller, och det samtidigt drabbar stora mängder av vanliga pendlare, är det minsta man kan begära att det finns tydliga riktlinjer för hur arbetet ska utföras.

Redan när beslutet togs var moderaterna kritiska till hur regeringen hanterade frågan (se bloggen 17/12 2015). Moderaterna ansåg när riksdagens tog beslutet att situationen var så allvarlig att vi, trots vår kritik, släppte vi fram lagförslaget om gränskontroller. Men vi röstade samtidigt för våra egna förslag till förändringar och förtydliganden av lagen. Vi riktade i riksdagsdebatten före omröstningen hård kritik mot regeringen för ett hafsigt lagstiftningsarbete. Riksrevisionens rapport visar att vi hade rätt.

En seger för demokratin - storregionerna avförda från dagordningen

2016-11-25

I går kom så det glädjande beskedet - även Centerpartiet och kristdemokraterna avvisar regeringens förslag till storregioner. Därmed finns en stor majoritet i riksdagen mot förslaget. M, L och SD har redan tidigare sagt nej. Det blir inga storregioner. Regeringen säger nu själva också att frågan om regionsammanslagningar är "begravd för en lång framtid".

Detta är en stor seger för demokratin, en stor seger för det sunda förnuftet och en seger för landsbygden mot ytterligare stordrift och maktkoncentration. Stordrift och konstlade regioner beslutade i Stockholm löser inte välfärdens problem. Samarbete över kommun- och regiongränser är lösningen!

Och för oss västsvenskar är det befriande att frågan om att slå ihop den redan alltför stora och onaturliga Västra Götalandsregionen med Värmland nu är avförd för lång tid framåt. Vare sig invånarna i Västra Götaland eller i Värmland skulle ha något att tjäna på en sammanslagning. Samarbete däremot är utmärkt och kan lösa en mängd problem.

Sunt förnuft - Sveriges regering 1-0.

Löfvéns tre värsta i partiledarduellen:

2016-11-24


Löfven talade osanning om Socialdemokraternas migrationspolitik

Nej Stefan Löfvén. När du i debatten med Anna Kinberg Batra antydde att Socialdemokraterna ville ha strängare asylregler och flyktingpolitik än Alliansregeringen så talade du ren osanning. Det var ju precis tvärtom!

Minsta lilla förslag om åtstramningar eller översyn röstade ni emot. Till och med Alliansens mycket försiktiga förslag om försörjningskrav vid anhöriginvandring gick ni emot. Och samtidigt lade ni egna förslag om ännu mer generös flyktingpolitik. Att sitta i TV och låtsas att ni tyckte Alliansen var för generös ger mig en dålig smak i munnen.


Löfvens regering har inte påverkat arbetslösheten positivt

Stefan Löfven ville i partiledarduellen ta åt sig äran för att arbetslösheten minskat. Det är inte lite magstarkt!

Faktum är att sittande regering ännu inte tagit ett enda beslut som kunnat påverka arbetslösheten positivt. Möjligen skulle de själva kunna hävda att vissa åtgärder kan ge effekt på längre sikt (vilket jag dock betvivlar). De nämner ofta tex utbildningssatsningar (vilket i praktiken är mycket blygsamma satsningar), men dessa kan ju oavsett vilket omöjligen redan ha gett effekt. Några beslut som på kort sikt påverkat arbetslösheten positivt finns överhuvudtaget inte. Den sjunkande arbetslösheten beror uteslutande på konjunkturen.

De enda beslut regeringen tagit är skattehöjningar på arbete och företagande, och det lär i vart fall inte ha skapat fler jobb. Faktum är att regeringen tvärtom själva i sin budget räknar med att politiken kostar ett antal tusen jobb. Så med fortsatt Allianspolitik hade arbetslösheten med all säkerhet sjunkit något mer och snabbare än den gjort under nuvarande regering. Precis på samma sätt som Alliansens jobbpolitik gjorde att arbetslösheten steg mindre i Sverige än i omvärlden under krisåren.


Löfvens resonemang kring i "vinster i välfärden" haltar betänkligt

I kvällens debatt hävdade Stefan Löfven att om man bara stoppar vinsterna i välfärden blir det mer pengar till verksamheterna. Det kan ju vid en första anblick låta rimligt, men det är faktiskt ett totalt felaktigt påstående.

Ett konkret exempel. Ta en fristående skola som drivs av ett aktiebolag. Denna skola får precis samma ersättning per elev som en kommunal skola i samma kommun. Om man trots detta klarar att gå med vinst och elever och anställda är nöjda och kvalitén god - vad är problemet? Om ägarna inte får ta ut vinst stannar pengarna såklart kvar i den aktuella skolverksamheten. Men den fungerade ju bra redan innan, och blir ju inte automatiskt bättre bara för att den får mer pengar. Och kommunens skolor i samma kommun får ju ingen del alls av överskottet så det kommer inte andra elever till del. Den enda effekten blir att den fristående skolans ägare inte kan investera i verksamheten eftersom man inte kan få avkastning på det kapital man sätter in.

Vinstförbudet är helt enkelt ett meningslöst slag i luften som inte gynnar några elever, patienter eller brukare utanför den aktuella enheten - eftersom alla verksamheter får samma ersättning baserat på kommunens eller landstingets kostnader. Löfvéns påstående att vinstförbud generellt skulle tillföra välfärden mer pengar är helt enkelt fel. Kvalitén är det enda väsentliga för medborgarna när det gäller välfärdsverksamheter i privat drift, eftersom alla får samma skattepengar per elev eller patient.

Regeringskritik från Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket

2016-11-24

På mitt bord har jag två omfattande rapporter. Dels Riksrevisionens granskning av budgetproporitionen för 2017, dels Ekonomistyrningsverkets prognos om statens budget och de offentliga finanserna daterad november 2016. Såväl Riksrevisionen som Ekonomistyrningsverket riktar hård kritik mot regeringen och finansministern för hanteringen av statens budget och de offentliga finanserna.

Riksrevisionen skriver bland annat:
"Regeringen presenterar inga argument för att aktivt försvaga sparanbdet 2017. Åtgärderna i budgetpropositionen bidrar till att sparandet försvagas 2017. Riksrevisionen anser därför att det är svårt att hitta stöd i det finanspolitiska ramverket för att vidta ofinansierade åtgärder 2017". Man anser också att regeringen borde anpassa finanspolitiken till det nya målet på 0,33% av BNP.

Längre fram i rapporten varnar man också för stora risker för de offentliga finanserna:
I ett framåtblickande perspektiv finns ett antal risker för de offentliga finanserna. Ökad efterfrågan på offentliga tjänster, personalförsörjningsproblem i offentlig sektor, asylmottagning, integration, den säkerhetspolitiska situationen, samt risker kopplade till pensionssystemet, bostadsmarknaden och finansiell stabilitet är några av de risker som, om de materialiseras, kan sätta press på de offentliga finanserna. Riksrevisionen menar att det är angeläget att regeringen beaktar dessa risker."

Ekonomistyrningsverket konstaterar i sin prognos:
I år blir det endast ett litet överskott på 7 miljarder kronor i de offentliga finanserna trots stora skattehöjningar och en stark tillväxt i ekonomin. Det beror på att utgifterna ökar kraftigt, framför allt för migrationen"//"Nästa år blir det ett underskott på 11 miljarder då utgifterna fortsätter att öka relativt mycket medan ökningen av inkomsterna dämpas". Man varnar också för att även om statens budget går med överskott i år så går samtidigt både kommunsektorn och ålderspensionssystemet med underskott.

Sammantaget är myndigheterna förbluffande hårda mot regeringen i sina rapporter. Man anser, i likhet med Moderaterna, att det är allvarligt att regeringen låter de offentliga finanserna gå med underskott och lånar till utgifter i en högkonjunktur, samt att man underskattar hoten mot svensk ekonomi.

Moderaterna lämnar samtalen om nya storregioner

2016-11-23

Moderaterna anser inte att det är meningsfullt att medverka i fortsatta samtal om regionfrågan, eftersom regeringen inte på något sätt försökt gå oss till mötes och därigenom söka en bred uppgörelse i Sveriges riksdag. Därför lämnar vi nu överläggningarna med regeringen om inrättande av nya storregioner.

• Det är angeläget att säkra närhet mellan väljare och valda, legitimitet för de kommande besluten i regionen och andra viktiga demokratiska värden. Vi har inte kategoriskt avvisat förändringar i läns- och landstingsindelningen, men vi anser mot bakgrund av ovanstående att de föreslagna regionerna är alldeles för stora. Vi tror inte att avsevärt längre avstånd mellan väljare och förtroendevalda gör demokratin bättre. En eventuell regionreform förtjänar ett starkt parlamentariskt stöd i riksdagen och bör inte röstas igenom med minsta möjliga marginal, eftersom det är en grundlagsnära fråga. Om de som bor i Svealand, Norrland respektive Värmland skulle ge storregionerna ett starkt stöd i folkomröstning eller bred opinionsmätning är vi beredda att tänka på saken en gång till. Tills det händer säger vi nej, säger Andreas Norlén.

• Vi vill inte forcera fram en så viktig fråga som en förändring av den regionala indelningen, särskilt inte utan ett fullgott beslutsunderlag. Vår utgångspunkt är att samtliga eventuella läns- och landstingssammanslagningar ska äga rum samtidigt och tidigast den 1 januari 2023.

De stora ekonomierna avgör de globala koldioxidutsläppen

2016-11-22



Häromdagen kunde vi läsa ovanstående på SVT TextTV. Koldioxidutsläppen har alltså stannat av, eller till och med minskat i den största utsläppsnationen Kina, liksom i USA. Utvecklingen mot minskade utsläpp går snabbare än bedömarna trott. Anledningen är bland annat att alternativa energikällor blir allt billigare och att den tekniska utvecklingen går snabbt, inte minst i Kina.

Den moderata linjen i klimatdebatten har hela tiden varit att teknisk utveckling och framtidstro är det som löser miljöproblemen, inte ensidiga extrema svenska klimatskatter som slår undan företagande och jobb. Och vi har påpekat hur lite lilla Sverige påverkar globalt sett. Uppenbarligen ger verkligheten oss rätt.

Man kan ha olika övertygelse om i vilken mån människans koldioxidutsläpp styr klimatförändringarna. För egen del är jag övertygad om att andra faktorer väger betydligt tyngre än många verkar tro. Men oavsett vilket är det positivt när beroendet av kol, olja och vedeldning minskar. Det finns stora positiva miljö- och hälsoeffekter att går över till andra energislag. Så vi kan alla glädjas åt utvecklingen - oavsett åsikt i klimatfrågan.

Jag skulle däremot inte våga dra slutsatsen att om koldioxidutsläppen minskar snabbare än väntat så kommer klimatförändringarna att upphöra. Tyvärr lär vi nog se dramatiska klimatförändringar i framtiden med, för det enda vi vet om vårt jordklots historia är att klimatet ständigt förändras. Alldeles oavsett människans aktiviteter eller inte. Vi måste anpassa oss till klimatförändringarna och inte inbilla oss att vi råder över dem.

Och det är bra med en påminnelse till miljöextremisterna i samhällsdebatten och politiken att globala frågor inte löses av ensidiga svenska pålagor och regleringar. Sådant skadar i stället vår ekonomi och vårt samhälle utan att ha ens mätbar global effekt.

Finansutskottet säger nej till del av regeringens upphandlingslag

2016-11-21

I torsdags sa Finansutskottet som väntat nej till de delar av regeringens nya upphandlingsproposition som innebär att man ska kräva att företag som deltar i en upphandling har "kollektivavtalsliknande villkor". Moderaterna anser kortfattat att schyssta villkor skall gälla på svensk arbetsmarknad men att man kan använda det lagutrymme som redan finns för att göra bra upphandlingar. I den mån skärpta regler behövs får de inte slå undan benen på små företag som saknar kollektivavtal. Argumenten utvecklade jag i nedanstående blogginlägg den 22/9 (utdrag nedan).

Alliansen säger nej till delar av regeringens nya upphandlingsregler

2016-09-22

I går lämnade jag och mina fyra moderata kolleger i finansutskottet, tillsammans med övriga Allianspartiernas ekonomiskpolitiska talespersoner in en gemensam följdmotion till regeringens proposition om nya upphandlingsregler. Vi säger nej till regeringens förslag att det ska krävas villkor enligt kollektivavtal för alla företag som deltar i offentlig upphandling. Anledningen till detta är flera.

För det första innebär förslaget att småföretag som saknar kollektivavtal kan utestängas från upphandling. Sex av tio företag saknar idag kollektivavtal. Ofta är det småföretag med ingen eller några få anställda, inte sällan familjeföretag. Att utestänga småföretagen från offentlig upphandling riskerar att bli dyrt för skattebetalarna eftersom det minskar konkurrensen.

För det andra blir det extremt svårt att tillämpa regelverket. Dels eftersom det kan finnas flera olika kollektivavtal inom ett verksamhetsområde. Vilket avtal ska tillämpas, och varför ska vissa företag gynnas av att man har mindre fördelaktiga villkor i sina kollektivavtal än vad andra företag har? Dessutom blir det oerhört svårt för upphandlande myndigheter och kommuner att tolka kollektivavtalens innebörd och avgöra om företag utan kollektivavtal uppfyller villkoren eller inte. Allt detta kommer att göra upphandlingarna dyrare vilket också kostar pengar för skattebetalarna.

För det tredje kommer svenska företag att diskrimineras gentemot utländska, eftersom Sverige inte har rätt att kräva kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor av utländska företag som vill verka i Sverige. Att ställa högre krav på svenska företag än på utländska kommer att missgynna svenska företag och hota svenska jobb.

Det är vår uppfattning att upphandlande myndigheter bör föregå med gott exempel när det kommer till att bland annat ta socialt ansvar, och visa miljöhänsyn. Alliansen anser att det är rimligt att, i samband med offentlig upphandling, vid behov ställa sociala krav gällande den så kallade ”hårda kärnan”, alltså det som rör arbetstid, lön och semester. Krav på skäliga arbetsvillkor för de som utför offentligt upphandlade tjänster handlar om att säkerställa att skattemedel används på ett ansvarsfullt sätt. Det handlar om ett ansvarstagande gentemot löntagare och alla de företag som agerar seriöst. Redan gällande lagstiftning ger vissa möjligheter att ställa sociala krav, men Alliansen utesluter inte ytterligare lagstiftning eller andra åtgärder för att säkra goda arbetsvillkor. Detta måste dock ske på ett sätt som värnar små och innovativa företags möjligheter att delta i offentlig upphandling. Regeringens lagförslag uppfyller inte detta krav och därför vill vi försöka stoppa det i denna del. Eftersom Sverigedemokraterna säger sig ha ungefär samma uppfattning som vi finns det god chans att regeringens förslag faller.

I övrigt kan jag bara konstatera att vi har många synpunkter även på andra delar av regeringens mycket omfattande och krångliga proposition. Sverige måste visserligen införliva en del nya EU-regler i svensk rätt, men det hade gått att göra på ett enklare och mer överskådligt sätt. Då upphandlingspropositionen redan är försenad och det föreligger risk för viten om Sverige inte genomför de underliggande EU-direktiven (som vi i många avseenden välkomnar) ser vi ingen annan möjlighet än att bifalla de delar i propositionen som gäller EU-direktivens genomförande, även om man som sagt hade kunnat reglera en del saker på ett mindre komplicerat sätt.

Regeringen är nu upprörd och menar dels att vårt nej medför ökad risk för "slavlöner" på arbetsmarknaden samt att Sverige nu riskerar "EU-böter" för att vi inte genomför ett EU-direktiv. Det senare är för övrigt överdrivet - EU kräver inte att vi ska lagstifta om kollektivavtalskrav. Risken för böter är överdriven, de centrala delarna i lagförslaget, kopplade till EU-direktivet, har riksdagens stöd.

Men visst är frågan om villkoren för de anställda i företag som vinner upphandlingar viktig. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen inte gjort några som helst försök att göra upp med oppositionen om ett bättre förslag som inte riskerar att slå ut små familjeföretag som saknar kollektivavtal, och som inte gynnar utländska företag på svenska företags bekostnad. Skulle Sverige mot förmodan drabbas av EU-böter ligger det också helt på regeringens ansvar som presenterat ett så svagt lagförslag att det inte går genom riksdagen. Regeringen får, som vi skriver i vår segrande Alliansmotion i utskottet, helt enkelt komma tillbaka med ett bättre förslag.

Obegripligt påhopp från Dagens Nyheter

2016-11-18

Dagens Nyheter har ikväll lagt ut en artikel med rubriken ”Dra åt helvete” – Samhällsdebattörer utan hyfs på Twitter. Man har i artikeln lagt ut ett stort antal twitterinlägg som man menar är exempel på grova personangrepp, och samtliga menar man alltså enligt rubriken är exempel på "Samhällsdebattörer utan hyfs".

En av dem som citeras är jag själv:



Var och en får väl själv avgöra om detta är ett personangrepp och ett inlägg som innebär att jag "saknar hyfs". För egen del begriper jag faktiskt överhuvudtaget inte vad mitt twitterinlägg ovan har i denna artikel att göra. För övrigt har jag nog skrivit betydligt vassare inlägg än så här genom åren.

Men när min upprördhet väl lagt sig inser jag att jag ju i stället bör tacka DN för att man på detta sätt ger spridning av en högst befogad kritik mot den kanske tramsigaste "forskning" som bedrivs i vårt land just nu, nämligen normkritik, genusforskning och forskning kring "vithetsnormer". Extremsekteristisk kvasivetenskap som sagt. Och det står jag för varje dag i veckan. Varje timme på dygnet.

Och Dagens Nyheters reporter borde nog gå en annan viktigare kurs. I yttrandefrihet och åsiktsfrihet. En viktig kunskap för en journalist. Journalister måste lära sig att skilja på att driva med eller kritisera sakfrågor eller samhällsföreteelser och att ägna sig åt nedsättande personangrepp. Det är två helt olika saker. Och att människor har en annan åsikt än det normkritiska genuscertifierade vänsterfolket innebär inte med automatik att man saknar hyfs. Ofta kan det faktiskt vara precis tvärtom.

Vi moderater ska alltid vara bättre än så

2016-11-18

Att en moderat tjänsteman uttrycker sig på det sätt han gjort är både motbjudande och sorgligt. Och att han fått sparken är en naturlig reaktion i en organisation som helt bygger på att söka människors förtroende. Det allvarligaste tycker jag är att en moderat företrädare använder sådana ord överhuvudtaget när han talar om andra människor. Vem som drabbades var kanske mer en slump i detta fall, det kunde ju varit vilken motståndare som helst.

Tonen på nätet och i sociala medier blir helt klart allt råare. Jag har själv, som en av de moderater som är flitigast på Twitter och blogg, fått smaka på detta ett antal gånger, allt från nedsättande ord och omdömen till en uttrycklig önskan om en snabb och plågsam död. Jag har dock vant mig, vilket skrämmer mig lite. Jag har slutat ta åt mig, börjat acceptera att mina motståndare använder denna typ av retorik. Och jag vet att andra moderata kolleger drabbats oerhört mycket värre än jag själv.

Men när jag hörde om gårdagens exempel från en av mina egna partikolleger tog jag väldigt illa åt mig. Att en anställd på mitt eget riksdagskansli säger sådana saker är för mig helt obegripligt. Jag trodde väldigt mycket bättre om oss. Min egen upplevelse efter 10 år i riksdagsgruppen är att det inte är ett språkbruk som används överhuvudtaget vare sig offentligt eller i interna samtal.

Den sedvanliga reaktionen i tidigare liknande fall där andra partier drabbats av att företrädare sagt helt oacceptabla saker har ofta varit att konstatera att "De andra är ju också dumma! De säger minsann en massa elaka saker om oss också, så det så!" Och genom att ta fram ett antal citat från motståndarna så rättfärdigar man sina egna grova påhopp. Jag hoppas att ingen moderat företrädare agerar så idag. Det går inte att ursäkta något sådant här med att andra gör likadant. Ingen moderat ska uttrycka sig på detta sätt. Inte ens som svar på någon annans påhopp. Inte ens när man blir provocerad.

Vi ska helt enkelt vara bättre än så.

Mycket om järnvägen och gårdagens debatt i Borås Tidning idag

2016-11-16



I dag ägnar Borås Tidning både ledaren (illustrerad med bilden ovan från min debatt i tisdags) och en hel sida på nyhetsplats åt diskussionerna kring framtidens järnväg mellan Göteborg och Borås. Man kommenterar min debatt dels på nyhetsplats, dels på ledarplats, där man även uppmärksammar en färsk rapport från Trafikverket angående hur stationen vid Landvetter flygplats ska utformas.

Trafikverkets nya rapport är allvarlig läsning, och innehållet utvecklas utförligare i en längre artikel i Borås Tidning. Höghastighetståget blir så dyrt att man nu försöker spara pengar genom att lägga järnvägen ovan jord i stället för i en tunnel under flygplatsen. Detta gör också att stationen inte hamnar under terminalbyggnaderna utan en bra bit från terminalen, varifrån man sedan med rullband eller skyttelbuss får ta sig till terminalen. Man får också framtida kostnader om man ska täcka över järnvägen vid bygge av en eventuell ny landningsbana sydost om dagens. De nya alternativen medför samtidigt att resorna tar betydligt längre tid. Dessutom krävs nya utredningar som försenar byggstarten ytterligare.

Moderaternas linje att bygga en vanlig traditionell järnväg för tåg upp till 200/250 km/h, och att som planerat göra det i en tunnel under terminalbyggnaden framstår allt mer som det absolut vettigaste alternativet. Det blir billigare, bygget av sträckan Mölnlycke-Bollebygd via flygplatsen kan komma igång betydligt snabbare och det blir maximal resnytta och tidsvinst för pengarna.

Tänk om regeringen bara kunde tänka om!

Miljöpartiet är ett extremparti och ett hot mot Sverige

2016-11-16

Häromdagen riktade jag hård kritik mot Miljöpartiet på Twitter, kallade dem ett politiskt hot mot landet och skrev att ingen regering borde röra vid dem ens med tång. Vissa reagerade starkt och tyckte jag överdrev, bland annat GT:s ledarblogg, och så naturligtvis en del miljöpartister och några andra företrädare för regeringspartierna. Men överlag var stödet för mina inlägg nästan oväntat starkt. Det är tydligt att många börjat tröttna på Miljöpartiet, och att allt fler sett hur partiet gått allt längre åt vänster och blivit allt mer extrema. Jag har nu också fått tillfälle att utveckla min kritik detta lite mera på Nyheter24 i form av nedanstående debattartikel (klicka på bilden för att läsa hela artikeln).

Nyheter 24 har även intervjuat mig per telefon idag om min syn rent allmänt på Miljöpartiet och varför jag är så kritisk. Jag utvecklade det ungefär på samma sätt som i debattinlägget. Jag fick också frågan om jag hellre ser ett samarbete med Sverigedemokraterna än med Miljöpartiet. Jag tycker frågan är konstig. Bara för att man ogillar MP betyder det såklart inte att man gillar SD. Jag vill för egen del inte ha vare sig SD eller MP i en svensk regering.




Riksdagsbesök från Rwandas parlament

2016-11-15



I dag har jag ingått i en liten delegation från riksdagen som tagit emot besök från Rwandas parlament, under ledning av deras talman. Först ett möte i riksdagen på morgonen och sedan middag i Villa Bonnier nu i kväll. Intressanta samtal om ett av Afrikas minsta länder, men också ett av de länder som har den snabbaste ekonomiska utvecklingen.

Interpellationsdebatt om järnvägsbygget Mölnlycke-Bollebygd

2016-11-15

I dag hade jag en interpellationsdebatt med statsrådet Anna Johansson (S) med anledning av regeringens hantering av järnvägsbygget mellan Mölnlycke och Bollebygd, en sträcka som Alliansen tog beslut om under sin regeringstid, men som Anna Johansson vid ett möte med Handelskammaren meddelat att man tills vidare lägger på is (vilket hon vägrade medge när jag talade med henne efter debatten - trots att hon citerats i media från nämnda möte där hon sa just det).

Alliansregeringen beslutade 2013 att bygga ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd via Landvetter flygplats, med planerad byggstart 2020. Pengar finns avsatta för byggande av en konventionell järnväg med möjlighet till trafik med snabbtåg av modell Arlanda Express. Såväl kommunerna mellan Göteborg och Borås som Västra Götalandsregionen har i stor politisk samsyn sagt att regiontrafiken mellan Göteborg och Borås via Landvetter är en av regionens absolut viktigaste infrastruktursatsningar. När Anna Johansson var kommunalråd i Göteborg framhöll hon ofta själv betydelsen av denna järnväg. Nu som ansvarigt statsråd sviker hon Västsverige genom att stoppa eller kraftigt fördröja det av Alliansregeringen redan beslutade bygget av etappen Mölnlycke-ollebygd.

Mycket kort kan jag sammanfatta debatten med att statsrådet inte gav några besked om vad som ska byggas, när det ska byggas eller om det överhuvudtaget ska byggas någon ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd. Hon sa bara att sträckan ”ska prövas” inom ramen för en ny nationell plan för perioden 2018-29. Det är alltså inte ens säkert att sträckan kommer att finnas med i den nya planen!

Statsrådets svar i debatten visade också en total brist på styrning av Trafikverkets arbete. Och det bekräftas av de rapporter jag får från västsvenska kommunföreträdares möten med Trafikverket. Statsrådet gled i sitt svar undan samtliga frågor genom att svara att "Trafikverket ska bedöma vad som ska byggas och vilket teknik som ska användas". Men Trafikverket vet idag inte vad man ska bygga eller vilka pengar man får, man får inga direktiv alls från regeringen och vet inte om man ska fortsätta eller avbryta befintliga byggplaner. Man vet inte heller när byggstart ska ske. I avvaktan på besked fortsätter Trafikverket det befintliga planarbetet för järnvägen Mölnlycke-Bollebygd, via Landvetter flygplats, men utan att veta om det kommer att kunna genomföras. Samtidigt säger regeringens ansvariga statsråd att samma järnvägssträcka ska ”prövas” inom ramen för den kommande planen. Alltså samma sträcka som Trafikverket redan arbetar med!
Med en fortsatt Alliansregering hade vi satt spaden i jorden 2020 och byggt klart järnvägen Mölnlycke-Bollebygd och anslutit den till Landvetter flygplats. Det hade gynnat den regionala pendlingen och minskat bil- och busstrafiken, och det hade varit bra för miljön. Med dagens rödgröna regering blir det i vart fall ingen järnväg i närtid. Kanske inte någon alls. I stället blir det fortsatt långa pendlingstider med bil och buss och Landvetter flygplats och den nya flygplatsstaden blir utan järnvägsanslutning. Och Trafikverket tvingas famla i blindo om framtiden.

Regeringen har skapat totalt kaos när det gäller järnvägsbyggandet och gjort sig skyldiga till ett gigantiskt svek mot Västsverige.

Klart besked från moderaterna om att tvinga fram nya storregioner

2016-11-15

Om regeringen menar allvar med att tvinga fram tre storregioner, innan de människor som berörs av det har fått säga sitt, så säger vi moderater nej. Det säger Anna Kinberg Batra i dag med anledningen av samtalen med regeringen om regionfrågan. "Jag ser inte varför det är viktigt att rita om Sveriges karta ifrån Stockholm, utan att lyssna på dem som bor i regionerna och berörs. Det förvånar mig att regeringen inte verkar vilja ta hänsyn till det utan i stället vill tvinga på det uppifrån" säger hon.

Det känns bra med ett tydligt moderat besked. Nu är det upp till regeringen om man vill driva denna fråga över huvudet på medborgarna. Stefan Löfvén ska inte räkna med vårt stöd!



Reseberättelsen från Australien och Singapore

2016-11-14

Under min resa till Australien och Singapore skrev jag ju en del blogginlägg efterhand, men nu har jag gjort klart en mycket längre och utförligare reseberättelse med massor av ytterligare foton, fakta, nedslag i olika intressanta politikområden och samhällsfrågor och förhoppningsvis en del annan intressant läsning om Australien och Singapore. Det kan efterhand tillkomma ytterligare något.

Hela reseberättelsen finns här








Jag står för "citatet" i dagens Borås Tidning

2016-11-14



Jag är glad att BT citerar mig i just denna fråga, som jag ser som den kanske allra viktigaste idag. Jag tror inte alls att världen går under vare sig av Brexit eller Trump, och jag avstår från att demonisera SD som parti (även om detta parti har en del företrädare som definitivt inte borde få förtroendet att företräda andra människor).

Men faktum kvarstår - det finns en underliggande stämning av vanmakt och en misstro mot "etablissemanget" som inte upplevs lyssna på "vanligt folk" och ta tag i verkliga samhällsproblem som vanliga människor ser i sin egen vardag. I stället ägnar sig politiken åt pseudodebatter och hittar på egna "samhällsproblem" som måste lösas.

Allt från identitetspolitik och "normkritiskt genustänkande" till flummiga vardagsfrågor som feministisk snöröjning. Eller extremt dyra prestigeprojekt som höghastighetståg i stället för att lösa dagens akuta tågproblem i närtid. För att inte tala om kampen för att dela in Sverige i konstgjorda jätteregioner i stället för att ta tag i de akuta problemen i skolan eller sjukvården eller den katastrofalt misslyckade migrations- och integrationspolitiken.

Om inte seriösa politiker och partier lägger fokus på de verkliga problemen i vanliga människors vardag utan i stället pratar om sådant som inte människor tycker är viktigt så öppnar det vägen för helt andra politiska krafter som upplevs "lyssna" bättre. Kanske sådana krafter vi inte alls vill ha?

Lättkränkta extremister ogillar kritik mot feministisk snöröjning

2016-11-12

I går lade jag ut en av mina bilder från veckans "snökaos" i Stockholm. Även om jag alltid fascineras av storstadsbornas tolkning av begreppet "kaos" så var faktiskt snöröjningen häpnadsväckande usel. Och jag kunde såklart inte låta bli att driva med den utannonserade "feministiska snöröjningen" eller "genusplogningen" som en tidning kallade den. Se mitt twitterinlägg nedan.



Är det då inte bra med "feministisk snöröjning" som tydligen innebär att man börjar med att ploga trottoarer och gångvägar "där främst kvinnor rör sig" innan man plogar vägarna "där företrädesvis män kör"? Nej det är det såklart inte. Ett av skälen visas i facebookinlägget th ovan som jag tycker beskriver det hela ganska bra. Men jag ställer mig också frågan vad nyttan är med att ploga busshållplatserna först om bussen ändå inte kan ta sig fram på de oplogade vägarna? Och varför det är viktigare med feministiska principer än att skolbussar, ambulanser och andra utryckningsfordon ska kunna ta sig fram? För övrigt undrar jag varför det är viktigare att en cyklande barnlös man ska kunna ta sig till jobbet än att en ensamstående småbarnsmamma ska kunna köra sina barn i bil till förskolan? När genusstolleriet går för långt tappar de ansvariga allt logiskt tänkande på vägen. Och då landar man väldigt fel.

Inte heller de stora tidningarna, såsom DN, Aftonbladet mfl kan låta blir att göra samma koppling som jag. Några exempel:





Men man driver inte ostraffat med genustramset. De som företräder extremfeminismen blir väldigt upprörda när man ifrågasätter dem. Så några riktigt ilskna kommentarer har jag fått. Fast jag står fast vid att normkritisk genusvetenskap och extremfeminism förlöjligar hela den viktiga diskussionen om jämställdhet i samhället och lika möjligheter för alla. Det är därför jag motionerat om att dra in statens stöd till genusforskning och om att lägga ned "Nationella sekretariatet för genusforskning". I Norge har man redan dragit in forskningspengarna till genusforskningen eftersom man anser att det är en "kvasivetenskap". Och det gäller definitivt inte bara när denna "vetenskap" tillämpas på snöröjningen.

Dagens debatt mellan mig och statsrådet Shekarabi

2016-11-11



I dag hade jag interpellationsdebatt med civilminister Ardalan Shekarabi angående en fråga jag egentligen ställde till finansministern Magdalena Andersson. Hon valde dock att lämna över den till honom, vilket är i enlighet reglerna.

Min interpellation handlade om det tillskott till kommunerna på 10 miljarder som var en del av migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen. Problemet jag pekar på är att olika ministrar och statsråd i den offentliga debatten använder dessa 10 miljarder om och om igen som lösning på alla problem och alla resursbrister. Då är plötsligt det kommunala självstyret som bortblåst, och varje statsråd och minister anser att de 10 miljarderna bör användas just till hans eller hennes ansvarsområde.

Vi har hört ministrar och statsråd berätta att pengarna ska användas till ökad lärartäthet, mindre elevgrupper i skolan, kortare vårdköer, mer personal i äldreomsorgen, resursförstärkning i sjukvården, bredbandsutbyggnad, landsbygdsutveckling, byggande och infrastruktur. Förutom då att de ska täcka direkta extrakostnader för migrationen. Så fort en minister eller ett statsråd får kritik för resursbrist inom sitt ansvarsområde deklarerar man stolt att man minsann tillför kommunerna tio miljarder vilket är mycket pengar just för det specifika område som frågan avser. Vilket säkert är sant - men samma 10 miljarder kan faktiskt bara användas en gång.

I min interpellation nämnde jag Grisen Särimner. Det var en gris som kunde slaktas och ätas upp varje kväll, varefter den återuppstod morgonen efter och kunde slaktas på nytt nästa kväll. Jag konstaterade i debatten att en legenden inte passar särskilt bra som modell när det handlar som statens och kommunernas ekonomi. Regeringens ministrar och statsråd kan självklart inte inteckna de tio miljarderna så många gånger som man redan gjort. Man kan helt enkelt inte utlova förbättringar och satsningar på snart sagt alla områden utan att skicka med pengar.

Civilministern blev svaret skyldig om han tycker det är rimligt att hans regeringskolleger agerar på detta sätt. Däremot hade vi i övrigt en bra diskussion rent allmänt om kommunsektorns ekonomi. Jag konstaterade bland annat att moderaternas tillför kommunerna 50% mer kommande är än vad regeringen gör, samt att historiska fakta visar att Moderatledda regeringar är bättre för kommunerna än Socialdemokratiska. Under Alliansens tid låg kommunernas kostnader och intäkter i balans, men åren före Alliansen såg det annorlunda ut, och nu är vi i samma läge igen - kostnaderna är betydligt högre än intäkterna. Samma sak gäller kommunsektorns resultat - under S-regeringarna före Alliansen var resultaten mycket svaga, Under Alliansens tid var resultaten stabila - trots krisåren, och nu förväntas resultaten falla igen. Faktum är att under krisåren 2009-2011 var kommunernas resultat starkare än under högkonjunkturen i början av 2000-talet när Alliansen styrde.

Statsrådet lade mycket energi på att förklara att regeringen vill bort från styrda statsbidrag till mer generella och anklagade oss moderater för motsatsen. Det är inte riktigt sant. Faktum är att det är tidigare s-regeringar som varit mest pigga på styrande statsbidrag. I grunden ställer vi och våra partier upp på principen om det kommunala självstyret.

Varje kommun bör som utgångspunkt få avgöra själv hur man ska disponera ökade statsbidrag, även om det emellanåt även finns anledning även att lämna tydligt riktade statsbidrag när staten extra tydligt vill markera en resursökning till ett specifikt område. Jag var tydlig med att jag delade statsrådets åsikt att kommunerna bör ha stor frihet att hantera de extra 10 miljarder som man fick enligt migrationsöverenskommelsen mellan Alliansen och regeringen. Men jag konstaterade också att Moderaterna i sin budget ger kommunerna lika stora generella statsbidragshöjningar som regeringen med dessutom skickar med extra pengar som är öronmärkta för skolan.

Jag frågade också Shekarabi om han är medveten om att det är de privata företagen och deras anställda som med sina skattepengar skapar alla resurser till välfärd och pensioner? Och att ett bra företagsklimat är själva grunden för den kommunala ekonomin? Inga statsbidrag i världen kan kompensera för ett dåligt företagsklimat och höga skatter som motverkar företagande och jobb. Det är därför olyckligt att regeringen för en så företagsfientlig politik - det medför fallande skatteintäkter för kommunerna. Något svar på just detta fick jag naturligtvis inte. Regeringen vet såklart att dess politik ogillas starkt av det privata näringslivet och att företag som är oroliga för framtiden knappast expanderar och anställer fler.

Ardalan Shekarabi är en sympatisk person och det blev faktiskt i vissa delar en riktigt konstruktiv diskussion . Och som moderaternas ansvarige i finansutskottet för kommunsektorns ekonomi lär det blir fler debatter med både honom och finansministern framöver.

Årets riksdagsmotioner

2016-10-12

Samtliga mina riksdagsmotioner finns nu utlagda på Riksdagens hemsida och jag lägger nu också ut dem här. Totalt lämnade riksdagsledamöterna in 3.418 enskilda motioner under den allmänna motionsperioden, vilket betyder knappt 10 st per ledamot. Själv lämnade jag in betydligt fler, 26 enskilda motioner (några tillsammans med andra ledamöter), samt står som medmotionär till två av moderaternas motioner i finansutskottet.

Här är årets skörd:

Skatte- och Näringslivsfrågor
2016/17:1577 Utvidgning av REP-avdraget
2016/17:1454 Värnskattens avskaffande
2016/17:1580 Försäljning av öl och vin i licensierade livsmedelsbutiker
2016/17:1569 Avgiftsbeläggning av myndighetsbesök
2016/17:1581 Kommunala tillsynsavgifter
2016/17:134 Gårdsförsäljning av livsmedel och alkohol
Arbetsmarknadspolitik
2016/17:1592 Alternativa arbetsförmedlingar
2016/17:1555 Krav på att regeringen ska följa sysselsättningsutvecklingen
Trafik och byggnation
2016/17:1576 Minska Trafikverkets makt över kommunernas planarbete
Rättsfrågor
2016/17:1579 Skärpta åtgärder mot övergrepp i rättssak
2016/17:1568 Översyn av oskäliga påföljder i diskrimineringslagstiftningen
2016/17:2570 Förlängning av tiderna för återreseförbud för dömda brottlingar
2016/17:2577 Säkerställande av identiteten på vittnen
2016/17:2578 Statistik över brottslighet - uppdrag till BRÅ
2016/17:1578 Specialisering inom domstolarna för ökad rättssäkerhet vid sexualbrott
Migration
2016/17:3324 Betydelsen av svenskt medborgarskap
Vård och omsorgsfrågor
2016/17:248 Översyn av reglerna för tvångsvård
Familjepolitik
2016/17:245 Återinförande och utveckling av vårdnadsbidraget
Djurskyddsfrågor
2016/17:129 Ökad rättssäkerhet vid beslut om djurförbud
2016/17:131 Ökad helhetssyn i djurskyddslagstiftningen
2016/17:1571 Skärpning av straff för smuggling av djur
Utbildning och forskning
2016/17:132 Studielån för körkort
2016/17:130 Avskaffa nationella sekretariatet för genusforskning
2016/17:246 Avskaffa statens stöd till genusforskning
Kultur och organisationsstöd
2016/17:247 Översyn av statens stöd till organisationer
2016/17:133 Bevarandet av det rörliga kulturarvet

Dessutom är jag medmotionär till följande moderata kommittémotioner (del av moderaternas budgetmotion):
2016/17:3322 Allmänna bidrag till kommuner
2016/17:3321 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Jag har såklart också varit med en del i diskussionerna kring partiets budgetmotion också eftersom det ligger under Finansutskottets område.

Tidigare inlägg finns samlade i bloggarkivet