Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!

Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.


  

Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt. Jag ogillar all onödig politisk klåfingrighet och allt slöseri med skattemedel.

2002-2006 var jag som deltidspolitiker gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014, 2018 och 2022. Är idag ordinarie ledamot i Riksdagens finansutskott och ordinarie ledamot i EU-nämnden, samt moderaternas representant i Europaparlamentets största partigrupp EPP:s arbetsgrupp för ekonomiska frågor. Är dessutom vice ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Har också tillsammans med tre moderata kolleger startat Riksdagens Bilnätverk för att värna om privatbilismen och näringslivets behov av fordonstransporter. Jag är även vice ordförande i Riksdagens svensk-ukrainska parlamentarikerförening, aktiv i riksdagens fordonshistoriska nätverk samt medlem i riksdagens nätverk för djurskyddsfrågor. Alla mina tidigare uppdrag hittar du här.

HÄR KAN DU TA DEL AV HELA MITT POLITISKA CV.

Som politiker har jag en mycket stark ideologisk kompass. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället, sänka skatterna och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik". Är en stor vän av grundtanken bakom EU och vårt svenska EU-medlemskap, men djupt oroad över den väg EU nu går mot ökad överstatlighet och växande aptit på mer resurser. Jag står alltid envist upp för mänskliga fri- och rättigheter, och är dessutom åsikts- och yttrandefrihetsfundamentalist. Allt som inte är straffbart måste få sägas och skrivas!

Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag anser att dagens politiker prioriterar bort välfärden och i stället satsar alltför mycket pengar på sådant som inte är lika viktigt som en bra skola, sjukvård och äldreomsorg. Vi är också duktiga på att skicka alltför mycket av svenska skattebetalares pengar utomlands i form av extremt högt bistånd, mest pengar till FN och högst avgift till EU, samtidigt som vi har för höga skatter och inte alltid en fungerande välfärd här hemma.

Jag är djupt oroad över att alltför många stora viktiga politiska beslut, både i Sveriges Riksdag och i EU tas utan ordentliga konsekvensanalyser, och att stora viktiga beslut inte följs upp mot tydliga mål.

Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg, Facebook, Instagram och Twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat. I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden. 

Totalt 10.189 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 31/1 2023)

 

---

Finansutskottets utfrågning om Riksbankens penningpolitik

2023-05-30 

Som ett led i finansutskottets årliga utvärdering av penningpolitiken höll finansutskottet idag en öppen utfrågning med Riksbankens direktion och tre forskare. Finansutskottet har gett Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet ( CeMoF ) vid Stockholms universitet i uppdrag att utvärdera penningpolitiken 2022. CeMoF har i sin tur utsett professor John Hassler, professor Per Krusell och docent Anna Seim att genomföra utvärderingen. Forskarnas rapport ”Utvärdering av penningpolitiken 2022 ”, som är den första i sitt slag, presenteras och diskuteras under utfrågningen. Rapporten utgör tillsammans med Riksbankens publikation Redogörelse för penningpolitiken 2022 underlag för finansutskottets kommande årliga utvärdering av Riksbankens måluppfyllelse för penningpolitiken.

Forskarna drar slutsatsen att Riksbanken i allt väsentligt gjort det som kan anses vara rimligt efter den information som fanns tilklgänglig under 2022, men framför samtidigt kritik mot att man missbedömde hur hög och besvärlig inflöationen skulle bli, och därför valde att hålla räntan för låg under för lång tid. Detta har gjort svenska hushåll fattigare. 

Själv ställde jag frågan om hur forskarna såg på den allmänna bilden som rått ett antal år om att inflationen är historia och att vi i framtiden snarare löper risk för regelbunden deflation i takt med den tekniska utvecklingen och digitaliseringen. Verkligheten är ju att ingen förutsett den extremt snabba ökningen av inflationen. Jag frågade om inte risken finns att vi lurar oss själva i att allt är i ett "helt nytt läge", och om det inte snarare är så att historien alltid upprepar sig och att hotet om hög inflation fortfarande finns kvar. Forskarnas svar var att det är en befogad fråga och att ingen vet säkert om framtiden. 

Så här ser inflationsutvecklingen ut - det är en minst sagt dramatisk förändring under kort tid. Den nya m,oideratledda regeringens viktigaste uppgift just nu är att motverka inflationen som är det absolut största hotet mot människor med låga och normala inkomster och gör människor fattigare. 

S-riksdagsledamot vägrar ta avstånd från terrorister

2023-05-29 

Att Socialdemokrater ofta landar fel när det gäller sitt internationella umgänge har vi vetat länge. Men nu har man nått en nytt lågvattenmärke. När en Socialdemokratisk riksdagsledamot deltar i en konferens i Sverige arrangerad av terrororganisationen Hamas, och dessutom sitter på främsta raden tillsammans med Hamas-företrädare har man med god marginal passerat gränsen för vad som är acceptabelt. När han dessutom gör det trots uppmaning från sitt parti att inte delta borde han rimligen uteslutas ur partiet. Men inget av detta lär hända, S vinglar vidare med en ostadig kompass när det gäller samröre med internationella organisationer som betraktas som terrorister eller har samröre med terrorister. Och man drar sig inte för att finansiera sådana organisationer, eller rent av att göra det med svenska skattemedel när man sitter i regeringsställning. Det är ovärdigt och beklämmande.

Otroligt stark insats av Elfsborg - nytt ledarlag i allsvenskan!

2023-05-28 

I dag gjorde Elfsborg en av sina starkaste insatser på flera år i toppmötet på Borås Arena mot serieledarna Malmö FF, som också anses vara storfavoriter till årets allsvenska guld. Elfsborg slog Malmö med hela 3-0 inför en fullsatt Borås Arena, och tar nu över förstaplatsen i allsvenskan. Jag tror många underskattat Elfsborg, och det man visade idag väcker stor respekt i Fotbollssverige. Det var dessutom Elfsborgs åttonde raka seger (!) i årets allsvenska. Gulsvart öser in mål, och har gjort flest mål av alla (tillsammans med Häcken), samtidigt som man har det bästa försvarsspelet av alla lag. 

Tabellen ser minst sagt trevlig ut. Återstår att se hur långt detta räcker, bara en tredjedel av serien är färdigspelad. Men utgångsläget för resten av serien kunde ju vara sämre... 

Hur dyra transporter ska vi ha i Sverige?

2023-05-28 

Förebyggande arbete och krafttag mot ungdomsbrottslighet

2023-05-25 

En av regeringens viktigaste prioriteringar är kampen mot brottsligheten, som kryper allt längre ned i åldrarna. Ett antal lagändringar har aviserats, och i går beslutade riksdagen om flera sådana för att dels tidigare agera mot unga i riskzonen, dels förbättra möjligheten att utreda unga som misstänks för brott.

Riksdagen röstade ja till att fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott, att målsägarbiträde eller särskild företrädare ska kunna förordnas för misstänkta som är under 15 år, att fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras, samt att det ska bli möjligt för åklagare att utdöma strafföreläggande om ungdomstjänst även för personer under 15 år.

Riksdagen beslutade också om sänkt åldersgräns för öppna insatser för barn utan vårdnadshavarens samtycke, under förutsättning att barnen samtycker till åtgärden. Syftet är att öka socialnämndens möjligheter att ge tidigare stöd till barn som fyllt 12 år även om vårdnadshavarna motsätter sig detta, samtidigt som situationen (ännu) inte är så allvarlig att kriterierna för omhändertagande är uppfyllda. Genom lagändringen kan socialnämnden agera tidigare när det gäller barn som är i risk att hamna snett, samtidigt som antalet omhändertagande förhoppningsvis kan minska.




 

Elfsborg har nu sju raka allsvenska segrar

2023-05-24 

Efter måndagens bortaseger mot Norrköping med 2-1 har gulsvart ny sju (!) raka segrar i allsvenskan. Det har inte hänt sedan 2012, och då minns vi hur det slutade - Elfsborg tog sitt andra guld på sju år. Tabellen är trevlig, Elfsborg ligger på andra plats, öser in mål , håller bra koll på försvarsspelet och har i flera matcher avgjort matcherna i slutet och tagit hem segern.  På söndag möter Elfsborg Malmö hemma på Borås Arena... 

Den nya regeringen har gjort det billigare att köra bil

2023-05-24 

Medan jag var i Sydamerika publicerades denna debattartikel i Borås Tidning. Den nya moderatledda regeringen gör det billigare att köra bil, framförallt att ta bilen till jobbet. Precis som vi lovade före valet. För oss moderater som startade Riksdagens Bilknätverk 2019 är den nya politiken en stor framgång och något vi drivit på för med stor kraft de senaste åren.

Hemma igen

2023-05-23 

Efter att ha tillbringat ca 36 timmar mestadels på flygplatser och flygplan, med föreseningar och ett trasigt plan, kom jag äntligen till Landvetter vid midnatt. Det blev en lång resa från Buenos Aires, via Amsterdam och Stockholm till Göteborg. 

Besöken i Brasilien, Argentina och Uruguay blev mycket lärorika och intressanta, och en utförlig reseberättelse kommer framöver när jag gått igenom alla anteckningar och foton.

Sydamerika nästa

2023-05-13 

Denna helg flyger Finansutskottet till Sydamerika för en veckas utskottsresa till Brasilien och Argentina. Som vanligt ett späckat program där vi träffar lokala parlamentariker, ekonomiska experter, svenska företag och de svenska ambassadörerna och mycket annat. Jag kommer också att förlänga resan en dag för att utöver det officiella programmet att göra ett kort besök i Uruguay, där jag ska träffa den svenske konsuln och hans medarbetare i Montevideo.

Jag kommer inte att ha datorn med mig på resan, så det blir inga uppdateringar här på bloggen den kommande veckan. Däremot lär det komma ett antal inlägg på twitter. När jag är hemma igen utlovas en utförlig reseberättelse och många foton!

Uppdatering om förhandlingen om nytt WHO-fördrag

2023-05-12

Debatten om de pågående diskussionerna om nytt WHO-fördrag pågår i flera länder och lyfts av olika politiker. Den kristna tidningen Världen Idag har återigen en artikel om saken i sitt senaste nummer.

I artikeln ovan citeras även ansvarig svensk minister, Jacob Forssmed (KD) från ett svar på en skriftlig fråga i riksdagen, där han uttrycker sig så här om att en ny pandemiöverenskommelse inte kommer att begränsa medlemsländernas självbestämmande.

”Ett globalt pandemifördrag kommer inte begränsa Sveriges och andra staters självbestämmande eller möjligheter respektive skyldigheter att agera vid en hälsokris. Inte heller kommer ett sådant pandemifördrag att ge WHO makt på medlemsstaternas bekostnad”, uppgav han som svar på en fråga från riksdagsledamoten Staffan Eklöf (SD), med anledning av en artikel i Världen idag."

Min bild är fortfarande att det som WHO har uttryckt som sitt mål (att få kraftigt ökad makt att styra världens pandemibekämpning över huvudet på länders regeringar) inte kommer att bli verklighet. Få länder kommer acceptera att lämna över beslutandemakt till WHO, och för svensk del är det inte svårt att klara inom grundlagens ramar. Men det är viktigt att frågan debatteras i media och att regeringen och flera av oss i riksdagen följer frågan, i likhet med politiker i andra länder. Det är samtidigt viktigt att inte debatten spårar ur. Det finns en underliggande obegriplig konspirationsteori kring FN, WHO, WEF mfl där frågan om nytt pandemifördrag passar in perfekt. Detta utnyttjas skamlöst av politiker i olika länder i inrikespolitiska syften. Det viktiga är att ta ställning till det som verkligen blir slutförslaget och bedöma om det är rimligt eller inte. Beslut tas först om ett år, i maj 2024.  

Är kommunal resultatutjämningsreserv min största politiska framgång? 

2023-05-12 

Jag har tidigare berättat om hur jag, när jag var kommunpolitiker och gruppledare för den styrande sexpartimajoriteten i Mark 2002-2006  såg hur hopplöst det var för kommunerna att planera långsiktigt. Gjorde man kloka besparingar ett år kunde inte överskottet användas för nästa års drift. Allt berodde på det stelbenta så kallade balanskravet. Detta medförde en oerhört kortsiktig politik. Efter att jag blivit riksdagsledamot såg jag hur problemet blev ännu värre under finanskrisen - jag såg hur min egen välskötta kommun redovisat överskott ett antal år, men ändå kunde man inte använda dessa överskott under finanskrisen utan tvingades spara på viktig verksamhet. Och så såg det ut på många håll.

Hösten 2009 skrev jag min första riksdagsmotion om inrättandet av en kommunal resultatutjämningsfond där kommunerna kunde lägga överskott ett år för att använda ett annat år när tiderna var sämre. Alltså samma modell som när företag kan göra avsättningar av årets vinst i form av olika reserveringar för framtiden, och skjuta upp beskattningen. 
 

    Motion 2009/10:Fi284, Resultatutjämningsfond för kommunerna. 

I valrörelsen 2010 drev jag frågan som ett av mina personliga vallöften. Nedan ur min personliga valfolder den valrörelsen:

Efter valet 2010 började jag driva frågan hårdare i riksdagen, och jag skrev ännu en riksdagsmotion om saken hösten 2010 (Motion 2010/11:FiU237). Jag lyfte också saken vid flera tillfällen i riksdagsgruppen och även direkt med bland annat finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman. Jag hade också samtal med företrädare för SKL (dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting, idag SKR).

Och nu började det röra på sig. Även andra aktörer kritiserade balanskravet och Regeringen tog till sig frågan och den utreddes på finansdepartementet. Den 1 oktober 2012 kunde jag meddela på bloggen att regeringen skickat ut följande pressmeddelande:

"Ökade möjligheter för kommuner och landsting att möta svängningar i konjunkturen

Kommuner och landsting ska få förstärkta möjligheter att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta svängningar i konjunkturen. Det föreslår regeringen i en proposition som lämnats till riksdagen.

- Att ge kommuner och landsting ökade möjligheter att spara i goda tider är en del av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Förslaget innebär att kommuner och landsting får bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Reserverna gör det möjligt att sätta av en del av eventuella överskott i goda tider. Därmed kan kommuner och landsting bygga upp en buffert som kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För att göra en reservering för tidigare räkenskapsår krävs att kommun- respektive landstingsfullmäktige fattar beslut under räkenskapsåret 2013."
 

Den 1 januari 2013 trädde det nya systemet i kraft, och det gällde retroaktivt från 2010. Efter en trevande start ökade kommunernas och landstingens (numera regionernas) avsättningar till resultatutjämningsfonder år efter år. I tidningen Dagens Samhälle nr 18/2020 gjordes en utförlig genomgång av läget i de svenska kommunerna. Hela 154 av landets 290 kommuner hade satt av pengar från goda år, och det finns nu 17,4 miljarder i sådana fonder. 

I det senaste numret av Dagens Samhälle rapporteras nu att dessa reserver växt till 50 miljarder kronor, och att dessa pengar nu kommer väl till pass för att parera nedgången i konjunkturen som riskerar att leda till minskade skatteintäkter.
Hela 211 av landets 290 kommuner har nu gjort sådana avsättningar. Lite fascinerande är det att de kommun i landet som får mest pengar från det kommunala skatteutjämningssystemet, Malmö Stad, också är den kommun som har de näst största reservera. Störst har Göteborg, och per invånare leder Munkfors. I min valkrets är det Bollebygd som som har störst reserver per invånare, och man har räknat per invånare de nionde störst reserverna i landet.



Jag är mycket glad över att jag var en av dem som drev på för att få resultatutjämningsreserverna i mål, och jag vet att det gör att kommunala verksamheter i framtiden står starkare i bistra tider. Det känns som om det är en av mina absolut största framgångar som riksdagsledamot.

Finansutskottets utfrågning av Finanspolitiska Rådet   

2023-05-11 

I dag hade Finansutskottet sin sedvanliga utfrågning av Finanspolitiska Rådet med anledning av deras senaste rapport. Det övergripande beskedet från Finanspolitiska Rådet är att den nya regeringens politik varit väl avvägd i ett statsfinansiellt och konjunkturellt svårt läge. Att hantera en lågkonjunktur samtidigt som man har hög inflation kräver en skicklig politisk balansgång, och det verkar som om Rådet i allt väsentligt anser att den nya regering klarat denna balansgång.

Den kritik Rådet har mot politiken är främst att elstöden varit för stora, samt att processen för att ta fram elstöden varit tidskrävande och otydlig. På den sista punkten är det lätt att hålla med, frågan om elstöd var oerhört komplicerad. Den baserades på en utredning som tidigare regering tillsatt, utredningens förslag höll inte måttet på viktiga punkter och dessa fick utredas på nytt, det var samtidigt ont om tid, och dessutom krävde hela upplägget godkännande av EU. Flera departement i en helt ny regering skulle lösa frågan och detta utan att ens ha fått all bemanning på plats. Det blev en rörig process, men nu är det första elstödet sedan länge utbetalt till hushållen och det andra är på gång. Även stödet till företag har fått godkännande av EU och kommer att utbetalas i närtid.

När det däremot gäller att elstöden var för stora och att man i stället kunde valt andra åtgärder för att stötta hushållen tycker jag helt enkelt att Finanspolitiska Rådet har fel. För det första var det viktigt att tidigt meddela att det skulle komma ett kraftfullt elstöd för att lugna hushållen och samtidigt motverka att deras oro för elkostnaderna skulle minska konsumtionen kraftigt och därmed i onödan förvärra konjunkturnedgången. Det var också en moraliskt viktig fråga att betala tillbaka för mycket utdebiterade "flaskhalsavgifter". Det är också så att dessa pengar från Svenska Kraftnät inte hade gått att använda till något annat enligt det regelverk som finns i EU. Skulle man gjort andra åtgärder hade pengarna fått tas från statsbudgeten i stället, och då hade vi inte kunnat göra andra viktiga satsningar på exempelvis försvaret och polisen och ge extra stöd till kommunerna utan att få en statsbudget med stora underskott, vilket i sin tur hade drivit upp inflationen och räntorna och försvagat kronan. Jag tycker som jag skrivit tidigare att regeringens politik kring elstöden har varit alldeles utmärkt, även om det som sagt varit en ganska rörig process som tog längre tid än alla trodde att få på plats. Att använda pengar som fonderats hos Svenska Kraftnät i stället för att använda en redan hårt belastad statsbudget var en klok avvägning. Och frågar man de svenska hushållen är det nog få som tycker att det elstöd de fått varit för stort.
 
Även finansministern deltog vid utfrågningen, och hon gav en bild av en fortfarande alldeles för hög så kallad "kärninflation", även om den nu verkar minska något. Läget gör att behovet av en väl avvägd finanspolitik finns kvar, och att det inte håller att göra stora ofinansierade reformer (vilket exempelvis både MP och V föreslår i sina vårbudgetmotioner, se föregående inlägg nedan). Så här ser inflationsutvecklingen ut: Man kan se att inflationen ökade allt snabbare under hela 2022, och det har fortsatt fram till årsskiftet i år när den sakta börjat falla tillbaka något. Fortsätter denna positiva utveckling finns det utrymme för fler politiska reformer och sänkta skatter i den kommande statsbudgeten för 2024 som vi börjat arbeta med nu.

Kort kommentar om oppositionens alternativa vårbudgetar   

2023-05-08 

Oppositionspartierna har nu presenterat sina vårbudgetmotioner. De ger en mycket spretig bild. Sammantaget skulle de fyra partiernas politik leda till betydligt högre inflation och risk för ännu större räntehöjningar. Det är verkligen inte vad hushållen behöver nu. Oppositionen föreslår ett antal breda stöd till hushållen som blir mycket dyra och även träffar dem som inte behöver. Regeringen är tydliga med att staten inte kan kompensera alla människor för alla prishöjningar, vi prioriterar att stötta de hushåll som är mest utsatta. 

Man kan också konstatera att de fyra partierna har helt olika syn på vad som behöver göras, om skatter ska höjas eller sänkas, och om man behöver finansiera sina förslag eller inte. De fyra oppositionspartierna skulle ha oerhört svårt att enas om ett alternativ till regeringens budget och politik.

Socialdemokraterna

• S satsar inte en enda krona mer på välfärden än regeringen.
• S föreslår däremot en generell satsning på höjt barnbidrag till alla barnfamiljer. Höjt barnbidrag är ett trubbigt verktyg som kostar väldigt mycket och ger pengar till hushåll som i grunden inte behöver det, och därmed riskerar att driva upp inflationen. "Sommarlovsaktiviteter med lunch" kostar 700 miljoner och det är väl ytterst tveksamt om det är väl använda pengar. I det ekonomiska läget vi befinner oss i måste man våga prioritera och då är det bättre att satsa de resurserna på de som är mest utsatta.
• Socialdemokraterna bygger hela sin budgetmotion på en mycket osäker finansiering, förlängning av intäktstaket för elproducerande bolag. Det finns inga garantier för att det ska ge några intäkter alls till staten, och i praktiken känns det lite som ett sätt att slippa ta fram andra besparingar som finansierar utgifterna.

Vänsterpartiet

• Vänsterpartiet föreslår ofinansierade (!) reformer på sammanlagt 21 miljarder kronor, det är otroligt ansvarslöst i det ekonomiska läget Sverige befinner sig i.
• Vänstern anser själva att deras budget enbart kommer ha ”mindre effekter” på inflationen. Det är en häpnadsväckande bedömning.

Miljöpartiet

• Miljöpartiet föreslår stora ofinansierade(!) satsningar om 14 miljarder kronor.
• De aviserar att de genom lånefinansiering tillfälligt vill öka de offentliga investeringarna till den gröna omställningen med 100 mdkr årligen. Denna typ av "lånefinansiering" är i praktiken omöjlig eftersom alla utgifter måste rymmas inom statens utgiftstak. Det är samma hokuspokus som man tidigare använt för att försöka finansiera höghastighetstågen...
• Den största satsningen utgörs av ett Sverigekort, ett kort för kollektivtrafik som ska gälla i hela Sverige. Satsningen för 2023 uppgår till 4,3 mdkr, rimligtvis bör detta ge en helårseffekt om 8,6 mdkr för kommande år. Att prioritera detta i ett läge med så många viktiga brister i samhället är närmast ofattbart illa prioriterat.

Centerpartiet

• Viktigast i Centerpartiets budgetförslag är sänkta arbetsgivaravgifter. Man förlänger den tillfälliga nedsättningen för unga 2023 ut och föreslår sedan en sänkning för låga löner från 2024.
• C har finansiering för innevarande år bestående av ”landsbygdsfokusering” av drivmedelsskattesänkning och reseavdrag. Detta betyder i praktiken att merparten av svenskarna får höjda drivmedelskostnader och försämrade reseavdrag. Centerpartiet föreslår också sänkt a-kassa. 

Kraftigt sänkt reduktionsplikt   

2023-05-08 

I februari 2019 startade jag och tre andra moderater Riksdagens Bilnätverk. Målet var att stoppa hetsjakten på privatbilismen och att verkan för rimligare kostnader för svenska bilister. Vi hade bland anat tre mål, som vi drivit hårt internt både i media, i riksdagen och i vårt eget parti.

1. Sänkta drivmedelsskatter
2. Höjda reseavdrag
3. Kraftfull sänkning av reduktionsplikten

Vi kan nu konstatera att vi nått framgång på samtliga tre punkter.

Drivmedelsskatterna sänktes redan vid årsskiftet, vilket dels neutraliserade den kraftiga indexhöjning av skatten som annars hade skett (till följd av den höga inflationen) och dessutom sänkte skatten lite till. Utan denna skattesänkning hade drivmedlen kostat en krona mer vid pump idag. Reseavdragen höjdes vid årsskiftet från 18.50 per mil till 25 kronor per mil.

Och så kom då det efterlängtade beskedet i helgen att reduktionsplikten sänks till 6%. Det betyder att dieseln blir ca 5,50 billigare per liter vid kommande årsskifte jämfört med om inte reduktionsplikten sänkts. Även bensinpriset kommer sjunka något. Sänkningen betyder dock ännu mera på lite längre sikt, eftersom tanken från förra regeringen var att stegvis höja reduktionsplikten kraftigt, vilket skulle drivit upp priset på diesel långt över 30 kronor per liter om några år. 



Jag hör protester från tillverkare av biodrivmedel som verkar mena att biodrivmedel kommer bli billigare än traditionell diesel i framtiden, och att därför sänkt reduktionsplikt riskerar att höja drivmedelspriset. Märkligt resonemang tycker jag. Att vi sänker reduktionsplikten innebär ju inte att det blir förbjudet att blanda i mer biodrivmedel om det är billigare eller bättre. Det är helt upp till den som levererar drivmedlen. Som jag skrivit förut - kan man tillverka biodrivmedel som är billigre och minst lika bra som traditionell diesel eller bensin är det ju bara att blanda i så mycket man bara kan. . 

Ett annat argument mot minskad reduktionsplikt är att det slår undan marknaden för investeringar i tillverkning av biobränslen. detta är också en myt. Idag importerar Sverige nästan allt biobränsle. Vi kommer fortsatt att ha en stor marknad i Sverige för att klara reduktionsplikten på 6% utan import. Dessutom kommer hela EU sannolikt att ha någon form av reduktionsplikt framöver och det kommer skapa en jättemarknad för den som kan erbjuda bra biodrivmedel. 

Nu får Sverige liknande förutsättningar som andra länder, och regeringen tar bort det kraaftiga missgynnandet av svenska bilister jämfört med resten av EU. Det är bra och mycket välkommet. Och ytterligare ett moderat vallöfte kan bockas av.

   

Bröllop   

2023-05-07 

I går var det den stora dagen när vår dotter Anna gifte sig med Johan i Bollebygds kyrka. Förutom ett 50-tal bröllopsgäster var självklart även brudparets lille son Vidar med. Vigseln följdes av en ordentlig bröllopsfest. Här några bilder från dagen.

  

Kyrktrappan till Bollebygds kyrka.                                         Hela familjen.

  

Far och nygift dotter.

Riksdagen beslutade om nya straffskärpningar   

2023-05-05 

I onsdags tog riksdagen med stor majoritet beslut om ett antal straffskärpningar för olika typer av brott i kriminella nätverk samt kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer. Allt i enlighet med propositioner från  regeringen. Det slående var att Miljöpartiet och Vänsterpartiet valde att inte ställa sig bakom besluten. 

Här är det vi röstade om, och som alltså röstades igenom helt och hållet av sex av riksdagens åtta partier. Straffskärpningarna träder ikraft 1 juli i år.

Vi måste skärpa kravet att arbetslösa tar de lediga jobb som finns 

2023-05-04

Dagens Nyheter uppmärksammade häromdagen att det är akut brist på vårdpesonal i Boden. Man tvingas nu hyra in vårdpersonal från Spanien! I artikeln nämns även att det kommande åtta år behöver anställas minst 100.000 personer inom äldreomsorgen. 



I dag har Sverige mellan 500.000 och 700.000 personer som är arbetslösa eller som jobbar så lite att de inte kan försörja sig själv på sin lön. Arbetslösheten är hög och den fjärde högsta i EU. Att vi i detta läge måste ha en omfattande arbetskraftsinvandring från länder utanför EU till enklare jobb (se föregående inlägg) och att vi dessutom måste ta in vårdpersonal och annan arbetskraft från EU visar att den svenska arbetsmarknadspolitiken är i total obalans.

Det borde vara ett absolut krav att en arbetslös, efter en rimlig tids sökande efter ett jobb inom sitt tidigare yrkesområde, tar något av alla lediga jobb som finns i det geografiska närområdet. Annars bör ersättningen dras in. Sverige som nation har inte råd att försörja så många arbetslösa som inte vill ta de lediga jobb som finns. Att under en tid ta ett enklare jobb medan man fortsätter söka jobb inom sitt tidigare yrkesområde kan knappast vara ett problem. Och för den som är ny i Sverige och aldrig har jobbat är det bara att ta de jobb som erbjuds. Det betyder inte att man måste ha det jobbet resten av livet - man kan byta jobb efterhand.

Viktigt besked om höjda inkomstkrav för arbetskraftsinvandring 

2023-05-04

Regeringsunderlagets fyra partier meddelade idag att man enats om nya skärpta inkomstkrav för arbetskraftsinvandring. Bakgrunden är riksdagens beslut 30 november 2022 om propositionen "Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare". Av propositionen följer att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Den närmare innebörden av kravet skulle enligt propositionen regleras i förordning. 

I dag föreslår regeringen att en arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som uppgår till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige, det innebär 26 560 kr i månaden. Förslaget ska nu remissbehandlas, och planen är att den nya gränsen ska börja gälla den 1 oktober i år. 

Står Socialdemokraterna för sin energipolitik? 

2023-05-03

I dag skriver jag tillsammans med min m-kollega Ulkrik Nilsson i Borås Tidning. Bakgrunden är att Socialdemokraterna KU-anmält statsminister Ulf Kristersson för att haft mage att påstå att det var politiska beslut som förtidsavvecklade kärnkraften. Vilket det ju finns oerhört många bevis på är helt sant...Miljöpartiets politiker har ju om inte annat skrutit om att de medverkat till att avveckla kärnkraften, och det var också ett löfte från Magdalena Andersson före valet 2014. Nu vill inte S stå för sin framgång att ha lyckats avveckla kärnkraft i förtid, utan försöker gömma sig bakom att det är ägarnas beslut. Att det var S som styrde dessa ägare (läs Vattenfall) genom ägardirektiv och utbyte av ledande personer i bolaget talar man tyst om idag... 

Lunchseminarium med Riksdagens Bilnätverk 

2023-05-03

Jag var en av de fyra moderater som startade Riksdagens Bilnätverk 2019. Då var vi mest moderater som kom på nätverkets aktiviteter, men efterhand har det blivit en större blandning av partirepresentanter och nätverket växer.

I dag anordnade vi ett lunchseminarium om lätta transportbilar och husbilar och hur de påverkas av olika politiska beslut rörande "omställningen" av fordonsflottan till mer miljövänliga drivmedel och elektrifiering. Vid dagens seminarium var vi 22 riksdagsledamöter från fyra olika partier (M, S, SD och KD).

Två viktiga aktuella frågor berördes.

Dels att Trasportstyrelsen (på uppdrag av tidigare regering från 2018) arbetar med en översyn av skattereglerna för husbilar, vilket återigen riskerar att driva upp skatterna till orimliga nivåer. Att beräkna skatt för en husbil efter normal körsträcka för en lastbil, trots att husbilen står still större delen av tiden är helt enkelt orimligt. Detta måste vi hantera på ett rimligt sätt. 

Den andra frågan var problemet med körkortsbehörighet för lätta transportbilar som drivs med el. Dessa fordon blir mycket tyngre, och det gör att de inte längre kan framföras med vanligt körkort. Om man ska tvinga alla att ta lastbilskort kommer det motverka elektrifieringen, då kommer åkerierna att välja att köra med traditionella dieselfordon i stället. EU arbetar med ett direktiv som ska göra det möjligt att köra tyngre fordon om tyngden beror på elektrifiering. Något märkligt kan man tycka, körkortsbehörigheten syftar ju till att öka trafiksäkerheten, och den påverkas ju inte av orsaken till att ett fordon blivit tyngre. Enklare vore såklart att helt enkelt höja gränsen för hur tunga fordon som får framföras med vanligt B-körkort. Men oavsett vilket får såklart inte körkortsregler motverka elektrifieringen. Detta måste EU hantera på ett klokt sätt, och Sverige sedan implementera på ett väl avvägt sätt.

 

Pressfrihetens Dag   

2023-05-03 

I dag är det Pressfrihetens Dag. Inför den fick vi riksdagsledamöter frågan om varför pressfrihet är viktig. Mitt svar var detta, som också presenteras av Tidningsutgivarna idag.



Pressfriheten innebär samtidigt inte att det är förbjudet att kritisera media när man tycker de är osakliga eller vinklade i sin rapportering, eller när man har en annan åsikt än en tidnings ledarsida. Det förhindrar inte heller att man som politiker eller annan utpekad person går i svaromål om man själv angrips av media. Det följer av grundlagarnas övriga bestämmelser om åsiktsfrihet och yttrandefrihet. De är också rättigheter värda att försvara.

Inte orimligt att löpande utvärdera EU-medlemskapet 

2023-05-02

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har en mycket omtalad debattartikel i Aftonbladet idag där han kräver en utvärdering av det svenska EU-medlemskapet. Underförstått anser han och SD att medlemskapet inte nödvändigtvis är till fördel för Sverige, och han medger i artikeln att SD har en "skeptisk" inställning till EU men att man på senare år haft en "konstruktiv hållning" till medlemskapet. I artikeln skriver han bland annat att det svenska inflytandet är för litet och att det i praktiken är "tyska, polska eller franska politiker som bestämmer över vilken bil du ska få köpa, hur dyr bensinen ska vara, eller vilka träd du ska få hugga ner på din egen mark."

Kritiken är inte obefogad, och den som följt mig vet att jag upprepade gånger genom åren ifrågasatt orimliga eller klåfingriga EU-beslut. Mitt arbete i EU-nämnden har visat på många exempel, bland annat de tre Åkesson nämner. Men det finns många fler och ännu större frågor. EU:s "taxonomi", dvs hur EU-byråkrater fått fria händer att kategorisera olika investeringar som "hållbara" har jag ifrågasatt många gånger, eftersom det hotar stora viktiga svenska näringsgrenar. Samma sak med den så kallade Återhämtningsfonden som moderaterna vägrade rösta för, liksom EU-kommissionens och EU-parlamentets ständiga önskan om mer pengar, nya lån och större fonder, och deras målmedvetna arbete för att ta till sig allt mer makt från de nationella parlamenten.  

Jag är i grunden stor EU-vän, grundtanken med EU är något väldigt fint. Till att börja med har EU skapat fred mellan medlemsländerna. Vi har fått fri rörlighet inom EU för människor, varor, tjänster och kapital. Studenter kan studera var de vill och människor kan arbeta var de vill. Stora gemensamma problem som kriminalitet och stora migrationsströmmar kräver samarbete och det utvecklas långsamt men säkert. Tillsammans är EU-länderna en stark ekonomisk faktor och kan förhandla till sig goda handelsavtal med länder utanför EU, något som har stor betydelse för exportlandet Sverige. I utrikespolitiken kan ett enat EU vara en kraft som aldrig skulle uppnås av uttalanden från enskilda länder. Rysslands anfall på Ukraina har samlat EU-länderna på ett imponerande sätt när det gäller sanktioner mot Ryssland, och även i relation till Kina uppträder EU med en röst vilket ger mer balans i samtalen. I miljöpolitiken och energipolitiken har tyvärr EU och dess medlemsstater tagit en del olyckliga beslut, men det finns också fördelar med att hantera miljöfrågor gemensamt om man gör det på ett genomtänkt och rimligt sätt. 

I sak har jag ingen invändning mot att man utvärderar det svenska EU-medlemskapet. Det skulle kunna bli en slags revision av nyttan i relation till kostnaderna och skulle också vara ett sätt att balansera debatten och även belysa fördelarna med EU-medlemskapet, vilket jag anser får alltför litet utrymme. Det blir lätt så att det man är missnöjd med får stort utrymme och att det andra tas för självklart. En utvärdering skulle ju också visa att en del av de negativa beslut som politiker skyller på EU faktiskt i verkligheten beror på svensk överimplementering eller på rena svenska beslut - men som man skyller på EU för att slippa ta ansvar. På detta sätt bidrar svenska politiker till att underminera stödet för EU-medlemskapet. Med kloka svenska politiker som på ett konstruktivt sätt hanterar EU-direktiv med svenska folkets bästa för ögonen skulle missnöjet med EU minska.

En översyn skulle också kunna visa skillnaderna för svenska folket mellan en helt passiv regering och en som verkligen lägger energi på att driva EU-frågor framåt. Det svenska ordförandeskapet just nu har visat att man kan lyfta viktiga framtidsfrågor, i detta fall konkurrenskraft och tillväxt, om man verkligen försöker. Passiva svenska ministrar som inte ens orkar åka till viktiga EU-möten utan skickar tjänstemän såg vi däremot flera exempel på under tidigare S/MP-regeringar. Då försöker man ju inte ens. 

Vad är då min politiska slutsats om det svenska EU-medlemskapet? Jo, jag har länge varnat för att EU utvecklas i fel riktning och att det riskerar att skapa en växande EU-kritisk opinion.  Än så länge väger enligt min åsikt fördelarna fortfarande tyngre än nackdelarna, men om EU fortsätter på den inslagna vägen att lägga sig i allt mer och styra över människors liv, driva en allt mer verklighetsfrånvänd klimat- och energipolitik, och kräva ständigt ökande budget och fonder, så kan snabbt den negativa vågskålen väga över. Jag är därför en mycket bekymrad EU-vän.
 

Missuppfattningar om EU:s arbetstidsdirektiv   

2023-05-02 

Diskussionerna och kritiken mot EU:s arbetstidsdirektiv växer. Det kan man på ett sätt tycka är lite märkligt, med tanke på att detta arbetstidsdirektiv funnits i 20 år. Det trädde ikraft redan 2003. Direktivet är infört i svensk rätt 2005 och 2007 genom reglering i arbetstidslagen. Men genom kollektivavtal kan man avtala bort dessa regler.

Det som nu diskuteras är ändringar i flera kollektivavtal, och det är egentligen inte en politisk fråga utan en fråga för parterna att komma överens om. Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär en stark frihet för arbetsmarknadens parter och deras rätt att självständigt förhandla och teckna kollektivavtal. I det ligger att den svenska regeringen inte granskar de kollektivavtal som träffas och inte lägger sig i de förhandlingar som pågår.

Frågorna om arbetstidsregler för exempelvis brandmän och personliga assistenter är alltså inte något som handlar om något nytt EU-beslut, utan det handlar om hur parterna hanterar de EU-regler och den arbetstidslag som redan finns. Man kan alltså inte skylla problemen på EU.

Elfsborg har startat säsongen överraskande bra  

2023-05-01

Efter första omgången låg Elfsborg allra sist i den allsvenska tabellen efter premiärförlusten mot Häcken. Men sedan har det blivit mycket bättre, och efter tre raka segrar ligger nu gulsvart på en tredjeplats, efter de två guldfavoriterna Malmö FF och Häcken. En riktigt bra insats så här långt, och både målskyttet och försvarsspelet känns stabilt. Mycket lovande säsongsstart och bättre än förra året! 

Min oro för Chat Control växer ju fler experter jag träffar  

2023-04-27 

På senare tid har jag haft kontakt med ett antal olika politiker, experter och specialister som är väl insatta i EU-förslaget om Chat Control. Senast i morse inledde jag dagen med ett frukostmöte där bland annat Karl Emil Nikka (årets säkerhetsprofil 2021) och Journalistförbundet medverkade. Vi hade också en EU-parlamentariker med via länk.

Några nya eller förstärkta infallsvinklar som jag fått med mig senaste veckan:

* Förespråkare för Chat Control jämför förslaget med att knarkhundar "sniffar" på resväskor eller paket för att hitta knark. Det är en absurd jämförelse. Man kan inte "sniffa" på elektronisk kommunikation på det sättet, det finns helt enkelt ingen teknik för detta. Enda sättet att upptäcka något oönskat i elektronisk kommunikation är lite förenklat helt enkelt att öppna meddelandet och ta del av hela innehållet. Det är ungefär som att sprätta upp alla brev och kontrollera att inget oönskat finns i kuvertet. 

* Andra förespråkare jämför det med husrannsakan. Den jämförelsen haltar också. Husrannsakan gör man efter noggranna regelverk vid misstanke om brott. Chat Control innebär att man granskar ALL kommunikation, även av den stora merparten medborgare som inte är misstänkta för brott. Det blir ungefär som om man skulle göra "daglig husrannsakan" hos alla människor för att kolla att det inte finns misstänkt stöldgods i deras bostäder...

* Säkra krypterade chattar typ Signal (som många idag använder för diskussion om känsliga saker, den används även av oss riksdagsledamöter) kommer inte att kunna fortsätta, eftersom scanning av meddelanden också kräver att man bryter krypteringen. Signal har redan aviserat att man kommer att sluta erbjuda tjänster till personer med telefonnummer inom EU om Chat Control införs. Detta kommer att minska möjligheten att föra säkra diskussioner på nätet i känsliga frågor.

* Svenska medier har nu på allvar upptäckt hotet om massövervakning. På senare tid har minst 17 ledarsidor uppmärksammat Chat Control. Exempelvis Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Hallandsposten, Upsala Nya Tidning, Kristianstadbladet, Bohuslänningen, Barometern, Wermlands-Tidningen, Bulletin, Dagens Arena och Proletären. Samtliga (!) ledarsidor, från höger till vänster har varit negativa. 

* I dag lyssnade jag som sagt också på Journalistförbundet som också är starkt kritiska, både till massövervakningen som sådan, men också det hot det medför för källskyddet när man tipsar journalister.

* Chat Control strider också mot barnens rättigheter enligt Unicef. De föreskriver att även barn har en kommunikationsintegritet som hotas när deras inlägg, chattar, meddelanden och samtal avlyssnas av stater eller andra aktörer, och barnens informationsintegritet kan utsättas för risk när barnens personliga data samlas in, sparas eller behandlas.

* Det blir allt tydligare när man lyssnar på experter att Chat Control inte kommer att stoppa barnpornografi. Denna verksamhet kommer bara att finna andra vägar.

* Risken för ändamålsglidning upplever jag som ett större hot ju mer jag sätter mig in i hur tekniken fungerar. Chat Control bygger lite förenklat på att man först tar del av all information i elektronisk kommunikation, och sedan begränsar vilken del av denna information man sedan ska försöka stoppa genom reglering i lag. Lagen kommer vara tydlig med att detta begränsas till just barnpornografi och grooming. Problemet är bara att tekniken man väljer ger tillgång till all information. Det blir därmed väldigt lätt att i en framtid lägga till fler och fler saker i lagen som man vill hitta i kommunikationen. Tekniken är ju redan på plats! Vem vet om man vill jaga politiskt obehaglig kommunikation? 

* Risken för att känsligt material ska läcka är uppenbar, med tanke på att EU ska skapa en stor avdelning med människor som ska granska misstänka bilder som de får från internetaktörerna. Blotta tanken att man vill skapa en kontrollavdelning i EU som ska sitta och granska misstänkt kommunikation för att sedan skicka misstänkta brott vidare till polisen är fruktansvärt motbjudande. Att utreda misstänkta brott är en polisiär uppgift, inte en uppgift för EU-byråkrater.

* När jag lyssnar på ansvarig EU-kommissionär Ylva Johansson (S) och jämför med den kunskap jag själv inhämtar från verkliga experter (det börjar bli många nu som uttalar sig) inser jag att Ylva Johansson inte verkar riktigt insatt i hur tekniker och krypteringar och sådant fungerar. Och hon utlovar tekniska lösningar som inte finns. Det gör mig djupt orolig att högst ansvarige politiker i EU uppvisar dessa brister.
 
* Att stoppa barnpornografi och grooming är viktigt, men det måste ske på andra sätt. Massövervakning av alla medborgares elektroniska kommunikation är helt enkelt inte rimlig för att hitta ett litet antal brottslingar. Ändamålet helgar inte alltid medlen! Chat Control är helt enkelt en orimligt ingående övervakning av Europas invånare, och hör inte hemma i demokratiska rättsstater. Det enda land som idag ägnar sig åt sådan omfattande massövervakning är faktiskt Kina. EU måste välja en annan väg.

Migrationstrycket mot Sverige har minskat ordentligt  

2023-04-25 

Den här tweeten från migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) idag är intressant och välkommen. Trycket mot EU av asylsökande ökar ordentligt (+35%), men minskar samtidigt rejält i Sverige (-24%). 

Vem vet - politiska markeringar och tydlighet kan kanske redan ha skickat signaler ut i världen och ha haft betydelse, liksom avisering av kommande regelförändringar. Och det är nödvändigt - trycket mot Sverige måste minska om vi ska kunna ta tag i alla de problem en helt orimligt hög asyl och anhöriginvandring de senaste decennierna har medfört. Utöver detta måste reglerna för arbetskraftsinvandring stramas upp. 

Ledarsidan på Etc förnekar sig inte  

2023-04-25 

Vänstertidningen Etc tillhör som bekant knappast mina främsta supportrar. Det visas återigen idag, när man skriver så här på sin ledarsida.



Nåja. Självklart har jag inte jämställt sossarna med Hitler. Lika lite som om jag skulle skriva att "det vore skönt att slippa både skoskav och benbrott". Det betyder ju inte att jag likställer dessa två åkommor. Detta fattar de flesta. utom just Etc då. De får inte många vuxenpoäng för den texten. Men nej, jag gillar inte socialism, det är alldeles korrekt. Världen vore bättre med mindre av det.
 

Riksdagen beslutade om evakueringsinsats i Sudan  

2023-04-23 

I dag kallades riksdagen in, trots att det är söndag, för att hantera ett brådskande ärende. Det handlar om militärt stöd för att kunna genomföra en evakuering av svenskar från Sudan. Det handlar om att evakuera svensk ambassadpersonal och deras familjer, samt svenska medborgare i landet som anmält sig till ambassadens "svensklista". Man uppskattar att det är runt 100 personer som kan omfattas av insatsen. Kostnaderna hanteras inom Försvarsmaktens befintliga budget för internationella insatser. 

Vid dagens omröstning i riksdagen deltog endast utrikesutskottet, efter överenskommelse mellan partiernas gruppledare. Detta eftersom det är svårt att med bara någon halvs dags varsel kalla in alla 349 riksdagsledamöter en söndag. Partierna var eniga om att stödja beslutet om evakueringsinsatsen så det fanns inga andra förslag att rösta om. Nedan riksdagens pressmeddelande.



Här är hela Utrikesutskottets betänkande i frågan där man motiverar varför insatsen behövs och hur den ska genomföras. 

Senast Sverige genomförde en liknande evakueringsinsats var från Kabul i Afghanistan år 2021. Den gången fick insatsen kritik, eftersom man inte hade särskilt bra kontroll över vilka personer man hjälpte till Sverige. Dessutom var Sverige sena med beslut om att agera, vilket skapade oordning och kaos. Den nya regeringen tar denna typ av frågor på största allvar, och man har också agerat snabbt för att få allt på plats så snabbt som möjligt. Efter kontakt med företrädare för regeringen har jag fått försäkringar om att man denna gång kommer vara mer noggranna och ha bättre kontroll på vilka personer man hjälper att ta sig till Sverige. 

Moderaternas linje kring EU:s "migrationspakt"  

2023-04-21 

Många har synpunkter på EU-parlamentets linje kring migration och den så kallade "migrationspakt" som svenske moderate EU-parlamentarikern Tomas Tobé varit huvudansvarig för att förhandla fram. 

Svenska moderater driver på i samma riktning i alla sammanhang där vi är aktiva. Vi vill ha en mer restriktiv migrationspolitik i både Sverige och EU. Det baseras både på tidigare moderata partistämmobeslut och på skrivningarna i Tidöavtalet. Europaparlamentariker Tomas Tobé (M) uppnådde vad som var politiskt möjligt att uppnå, givet vad som är möjligt i Europaparlamentet. Om inte EU gemensamt förmår att hantera stora migrantströmmar riskerar det öka invandringen till Sverige. Pakten kan skapa mer ordning och reda i migrationspolitiken. Beslutet fick ett brett stöd i EU-parlamentet, och till och med de mycket främlingsfientliga italienska representanterna för Lega Nord röstade för överenskommelsen.  

Medlemsländernas regeringar håller nu på att forma sin ståndpunkt. Den kommer att se helt annorlunda än vad EP:s ståndpunkt gör. När det är klart kommer förhandlingar att ske med bland annat EU-parlamentet. 

Den svenska regeringen kommer inte att ställa sig bakom en överenskommelse som innebär ökad invandring till Sverige. Det kommer inte bli Europaparlamentets förslag som blir verklighet. För Sverige och många andra länder är stärkt gränskontroll, bättre fungerande återvändande och ett nej till tvingande omfördelning viktiga frågor.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard har varit mycket tydlig med att regeringen inte kommer att stödja EU-parlamentets linje i frågan. I en intervju i SVT säger hon att hon garanterar att det inte blir den överenskommelse som Europaparlamentet har landat i, och att hon leder förhandlingarna i ministerrådet mellan medlemsstaterna, samt att det är väl känt att rådet har en stramare position än parlamentet har.

Min debut som ålderspresident i Riksdagen  

2023-04-21 

 

Idag upplevde jag kammardebatterna från en ovanlig sida. Begick min premiär att leda riksdagens arbete som ålderspresident. Hedrande och intressant. Tror få vet vilket arbete som görs bakom kulisserna av riksdagens tjänstemän, och hur mycket teknik som behövs för att hålla koll på Kammarens arbete, se till att riksdagsordningen följs och att alla protokoll och beslut blir korrekta.

Vi är ett antal ålderspresidenter i riksdagen, jag gissar på ett tiotal, från olika partier, och vi turas om att tjänstgöra när de ordinarie talmännen har förhinder. Ålderspresident har inte direkt med fysisk ålder att göra, utan handlar om antalet tjänsteår som riksdagsledamot. Med mina snart 17 år är jag en av dem som tjänstgjort längst tid i dagens riksdag.



Vid dagens interpellationsdebatter hade jag äran att leda debatter med justitieminister Gunnar Strömmer (M), Energi och näringsminister Ebba Buch (KD) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Jag behövde tyvärr också ge uppdraget till vakterna att kasta ut en störande person från åhörarläktaren. Jag avrundade också veckans debatter i kammaren och slog för en stund sedan klubbslaget som avslutade denna veckas riksdagsarbete i Kammaren.

 
 

Allvarlig kritik från riksrevisionen om bidrag till civilsamhället  

2023-04-20

I dag presenterar Riksrevisionen en mycket intressant rapport om statens bidrag till "civilsamhället". Den har redan uppmärksammats av media. Rapporten riktar nämligen ganska hård kritik mot att staten och dess myndigheter har för dålig kontroll på de pengar som betalas ut till olika organisationer. Det handlar om stora summor, runt 20 miljarder varje år.
 

Några citat ur pressmeddelandet:

"Staten fördelar årligen över 20 miljarder kronor till civilsamhällets organisationer. Riksrevisionen har granskat bidragsgivningen vid fyra statliga myndigheter: Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Socialstyrelsen – som tillsammans fördelar drygt 1,4 miljarder kronor om året."

"Granskningen visar att myndigheternas kontrollåtgärder inte är tillräckliga. Myndigheterna förlitar sig i stor utsträckning på de uppgifter som lämnas i bidragsansökningarna, och genomför endast i begränsad utsträckning verksamhetsbesök eller internetbaserade kontroller. Oseriösa aktörer kan därmed ta del av medlen och använda bidragen till annat än det som avsetts."

"Idag finns det ingen samlad bild över vilka bidrag som går till vilka organisationer, vilket gör det svårt för myndigheterna att upptäcka om verksamhet dubbelfinansieras eller överkompenseras."

"Granskningen visar också att regeringens styrning har varit svag. Bidragen ingår till exempel inte i regeringens systematiska arbete för att motverka felaktiga utbetalningar. Det finns inte heller något riksdagsbundet mål om att minska felaktiga utbetalningar till civilsamhället."

Så många äldre har särskilt boende eller hemtjänst  

2023-04-20

I går hade vi sammanträde i utredningen om kommunalekonomisk utjämning. I utredningen analyserar vi olika poster som har betydelse när man ska försöka hitta ett rättvist system för utjämning mellan olika kommuner, samt utformningen av olika statsbidrag.

Att sitta i statliga utredningar är väldigt intressant och man lär sig mycket. I går var det bland annat fokus på äldreomsorgen, och vi fick  siffror om hur nyttjandet av särskilt boende respektive hemtjänst ser ut i olika åldersgrupper. Tabellerna nedan visar ett genomsnitt för rikets alla invånare.

Själv blev jag förvånad över att det faktiskt är över 40% av de med ålder över 95 år som inte vare sig bor på särskilt boende eller har hemtjänst. Och i åldrarna under 80 år är det mycket låg andel som har denna form av hjälp. När det gäller särskilt boende är det först efter 85 år som 10% av åldersgruppen nyttjar detta. Och för hemtjänst är det först efter 80 år som över 10% använder detta. I åldersgrupperna under 75 år är det försvinnande få som utnyttjar kommunens tjänster inom äldreomsorgen överhuvudtaget. Om detta enbart beror på att man saknar behov, eller om det också kan bero på att man inte bryr sig om eller vet hur man söker, eller om kommunerna är snåla med att bevilja - eller om det är anhöriga som tar ansvaret - framgår inte av statistiken. Men mycket talar i vart fall för att de "yngre äldre", alltså de under 80 år glädjande nog överlag är ganska friska och klarar sig ganska bra utan hjälp. 

Budgetartikel i Borås Tidning idag  

2023-04-19

Välkommet - Moderaterna i EU-parlamentet säger nej till Chat Control  

2023-04-18

I dag kommer det välkomna beskedet att Moderaterna i EU-parlamentet säger nej till Chat Control, alltså förslaget om massövervakning av EU-medborgarnas kommunikation på nätet.

I media beskrivs det som att moderaterna i EU går emot regeringen hemma i Sverige. Detta är dock som jag beskrivit tidigare en felaktig beskrivning. (Se bloggen den 6/4). Det regeringen har sagt är att man ställer sig bakom ambitionen bakom förslaget, dvs. att förebygga och bekämpa sexualbrott mot barn online. Det betyder inte att regeringen sagt ja till det liggande förslaget eller att vi uttalat stöd för detta. Regeringen inser att det är ett omfattande förslag som innebär betydande intresseavvägningar mellan personlig integritet och vikten av effektiv brottsbekämpning.

Jag har de senaste månaderna försökt sätta mig in i alla detaljer i förslaget (se inlägg 23/3 och 6/4) och pekade på allvarliga problem i mitt inlägg den 6/4. Jag blir allt mer klar över att detta förslag helt enkelt inte är vare sig acceptabelt eller rimligt.
* Det innebär en massövervakning av EU-medborgare som inte hör hemma i ett demokratiskt västerländskt samhälle.
* Det medför risk att oskyldiga människor misstänks för barnpornografibrott för att mamma skickar en naken badbild från stranden på ettåringen till pappa på jobbet.
* Det verkar också finnas allvarliga tekniska risker för säkerhetsproblem på nätet med de föreslagna regelverken. Många experter har uttalat sig om att EU-kommissionen inte förstår vad de själva föreslår och vad det får för konsekvenser.
* Utöver detta kan ett ja till Chat Control leda till att ändamålen ändras med tiden och att man använder massövervakningen till helt andra saker än kamp mot barnpornografi.  

Min slutsats är att detta förslag är helt enkelt orimligt att stödja. Jag välkomnar mina moderata EU-kollegers beslut, och kommer efter bästa förmåga argumentera för ett tydligt nej från den svenska regeringen och från moderaterna som parti. Kampen mot barnpornografi är viktig, men måste ske på andra sätt som är förenliga med grundläggande principer i ett demokratiskt rättssamhälle.

En stram och ansvarsfull vårbudget  

2023-04-17

I dag presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens vårbudget. Det var en budget fri från stora satsningar, skattesänkningar och bidragshöjningar. Bakgrunden är såklart den höga inflationen, den högsta vi sett i Sverige på 30 år. Nedan en bild från finansministerns dragning för regeringsunderlaget i helgen, alla siffror från SCB:




Hushållen och företagen:

Inflationen är det största hotet mot människor med svag ekonomi och utan ekonomisk buffert. I det ekonomiska läge vi har idag med hög inflation och stigande räntor kan därför inte staten ge svenska folket breda omfattande ekonomiska kompensationer för alla stigande priser och räntor, vare sig i form av breda bidragsutbetalningar eller sänkta skatter. Om vi gjorde det skulle det direkt driva upp inflationen, vilket inte bara skulle äta upp nyttan av de statliga stöden, utan även mötas av Riksbanken i form av ännu högre räntor för att motverka inflationen. Nettot för utsatta hushåll skulle bli negativt.

I detta läge väljer regeringen därför att mer riktat stötta hushåll som är särskilt utsatta. Redan vid senaste årsskiftet höjdes bostadsbidrag, garantipensioner, studiemedel och ett stort antal andra ersättningssystem ovanligt mycket för att kompensera för inflationen. Utöver detta valde regeringen att permanenta den tillfälliga högre nivån i a-kassan som infördes under pandemin. I vårbudgeten höjs nu också bostadsbidraget för barnfamiljer ytterligare.
 
Första delen av det omfattande elstödet har nu också nått i stort sett alla hushåll i elområde 3 och 4, och i närtid kommer ett andra elstöd att betalas ut till alla svenska hushåll och företag. Vid årsskiftet sänktes som sagt också drivmedelsskatterna, och utan denna sänkning hade bensin och diesel idag alltså kostat en krona mer per liter vid pump. En kraftig förbättring av reseavdraget infördes dessutom vid årsskiftet, och hushåll med stora reskostnader kan ta del av detta höjda reseavdrag direkt varje månad om man begär skattejämkning hos Skatteverket.
 

Kommuner och regioner:

I budgetpropositionen tillförde regeringen ökade statsbidrag till kommuner och regioner, med totalt nära 13 miljarder kronor. Dessutom kommer kommuner och regioner också få ta del av elstödet. SKR, Sveriges Kommuner och Regioner uppskattar att detta stöd tillför kommunsektorn 5 miljarder.
 
Det finns även andra poster i budgeten som direkt stärker kommunsektorns ekonomi. Exempelvis avskaffas avfallsförbränningsskatten och straffskatten på kraftvärme. I stället för straffskatt kan nu kommuner få intäkter från såld el.
 
Samtidigt hänger all politik ihop.

Den stora höjningen vid årsskiftet av garantipensionerna, bostadsbidragen till pensionärer och barnfamiljer, studiemedel och en rad andra ersättningar minskar hushållens behov av försörjningsstöd, och det avlastar kommunerna kostnader. Samma sak när vi beslutade att låta a-kassan ligga kvar permanent på den tillfälligt höjda nivån under pandemin. I vårbudgeten höjs nu alltså bostadsbidraget för barnfamiljer ytterligare. 

En annan viktig satsning är att vi minskat kostnaderna för transporter med bil. Vi tar nu de första stegen, och mer kommer att följa. Efter vår skattesänkning kostar idag drivmedel en krona mindre per liter än de annars skulle ha gjort. För en landsbygdskommun med omfattande körning med kommunala fordon betyder en krona lägre drivmedelskostnad mycket. Ett ordentligt förbättrat reseavdrag underlättar också för kommunens anställda. För en landsbygdskommun kommer minskade reskostnader dessutom att ha stor betydelse för möjligheten att rekrytera personal.

Sammantaget betyder regeringens politik att kommunsektorn i år stärks med nära de 20 miljarder som kommunsektorn själva anser att de behöver. Regeringen har samtidigt resurser att tillskjuta mer i höstens budget inför 2024 om läget i ekonomin försämras. Men just nu ser vi inte att extra tillskott behövs. 

Till saken hör att kommunerna och regionerna haft flera goda år med högkonjunktur och stora överskott. Förra året var det 203 av landets 290 kommuner som hade satt av sammanlagt 30 miljarder i denna typ av reserver, och Sveriges Kommuner och regioner, SKR förutspår att ytterligare ett antal kommuner kommer sätta av pengar för 2022. Det är också 13 av 21 regioner som sparat totalt 10 miljarder i resultatutjämningsreserv. Dessa dryga 40 miljarder i avsättningar är en extra buffert för många kommuner och regioner när tiderna försämras.

 
Sammanfattning:

En stram vårbudget med huvudsyfte att motverka inflationen och samtidigt stötta de mest utsatta hushållen. Inga större utgiftsökningar jämfört med satsningarna i budgetpropositionen som trädde i kraft vid årsskiftet. Får vi ned inflationen under året finns gott hopp om att det kan komma både stora reformer, utgiftsökningar och skattesänkningar i den stora budgetpropositionen för 2024.  

Regeringen kommer få kritik från olika håll, antingen för att man vill ha mer bidrag, mer kommunstöd eller sänkta skatter. Men i detta läget gäller det att stå emot kritiken och ta ansvar i ett bistert läge med den högsta inflationen på åtskilliga decennier. Att regeringens linje är den rätta bekräftas också av rader av ekonomier och experter, exempelvis det oberoende Konjunkturinstitutet.

Oppositionens krav skulle öka inflationen, vilket skulle äta upp nyttan av både ökade bidrag och höjda löner, och dessutom driva upp räntorna ytterligare. Svenska hushåll, och då framförallt de med minst marginaler - garantipensionärer, ensamstående med barn, studenter. arbetslösa och sjukskrivna - skulle bli stora förlorare på en sådan politik.
 
För en stund sedan debatterade jag detta helt kort med Petter Löberg (S) i Radio Sjuhärad. Han ville se "paket efter paket" för att stimulera ekonomin, "precis som under pandemin". Jag förklarade att det skulle vara en helt livsfarlig ekonomisk politik i detta läge. Under pandemin var inflationen nära noll, och det gick utmärkt att stimulera ekonomin. Idag är läget som sagt ett helt annat. Detta vet såklart socialdemokraterna, men de vill samtidigt driva det politiska spelet. Lite oansvarigt kan man ju tycka. Om de suttit i regering tror jag inte de hade drivit den politik de nu efterfrågar... 

Elfsborg vaknade till liv  

2023-04-16

Inledningen på allsvenskan var inte direkt smickrande för Elfsborg. Efter första omgången låg gulsvart sist i tabellen. Men i går vände det. En 5-0-seger mot Brommapojkarna (som lika gärna kunde varit 10-0) förde upp Elfsborg till övre delen av en något haltande tabell. 



Mitt tips är dock att Elfsborg inte riktigt räcker till för att slåss om medaljerna. Förra året slutade med en sjätteplats efter en riktigt stark avslutning med fyra raka segrar i de fyra sista matcherna. En placering runt plats 5-6 känns som ett rimligt tips även i år. Årets serie lär också visa stor klasskillnad mellan topp och botten. Elfsborg hör absolut hemma på den över halvan av tabellen, och lär oftast slå bottenlagen ganska enkelt. Däremot blir det en tuff uppgift att besegra de bästa lagen. Men gulsvart får gärna överraska mig och knipa en medalj.

Hur stor blir extrakostnaden för Västlänken?  

2023-04-14

Från fönstren på 14:e våningen i Regionens Hus har man en bra utsikt över staden. Jag studerade mitt "favoritobjekt" (nåja) Västlänken, och funderade över varifrån vi ska ta alla de saknade miljarderna för att få projektet färdigt. Det måste vara en av de sämsta kalkyler som Trafikverket gjort hittills. Jag skrev om Göteborgs-Postens granskning av projektet den 24 mars.

Vi var många som var kritiska till projektet, men en majoritet av politikerna var antingen godtrogna eller fullt medvetna om att kalkylerna omöjligen skulle kunna hålla - kritik kom från många håll, inklusive Riksrevisionen, men man körde på ändå. Nu kommer notan. Hur många miljarder som kommer att saknas är svårt att uppskatta, projektet är ju långtifrån färdigt, men redan är avsatta pengar slut. Mindre än 10 miljarder i brist lär det nog knappast bli om man ska tro seriösa uppskattningar, snarare betydligt mera. Vad slutnotan blir exakt och vem som ska betala vet ingen idag. 

Oförenliga budskap om reduktionplikten  

2023-04-13

Även kommuner måste prioritera i bistra ekonomiska tider  

2023-04-13

Arbetslösheten sjunker - trots bistra tider  

2023-04-13

Kontantseminarium i riksdagen   

2023-04-12

Högnivåmöte om Ukrainas och Moldaviens väg in i EU   

2023-04-11

Glad Påsk!   

2023-04-08

Regeringen har INTE sagt ja till förslaget om "Chat Control"   

2023-04-06

Kvar på topp tio av de främsta politiska opinionsbildarna på twitter 

2023-04-05

Betalningsutredningen i sin helhet  

2023-04-05

Nu finns betalningsutredningen i sin helhet som SOU. 

Du hittar hela utredningen på denna länk.

Utredaren Anna Kinberg Batra sammanfattade sina förslag i en mycket läsvärd intervju i Dagens Nyheter häromdagen. Klicka för läsbar text.



Här en artikel i Svenska Dagbladet där hon utvecklar varför kontanter kommer behövas under överskådlig tid. I en annan intervju i samma tidning förklarar hon varför hon säger nej till en statlig e-krona.

Den 12 april deltar jag själv i Kontantupprorets seminarium om Betalningsutredningens slutsatser. Det ska bli intressant.

Årsstämma med Sparbanksstiftelsen Sjuhärad  

2023-04-04

  

I kväll deltog jag - för sista gången - på årsstämman med Sparbanksstiftelsen och Sparbanken Sjuhärad i egenskap av politiskt utsedd huvudman som representant för Marks kommun. Nu avskaffas hela systemet med politiskt valda huvudmän, och därmed upphör mitt uppdrag som jag innehaft sedan 2015.

En riktigt stor blomma med tack från Stiftelsen kom med bud i morse, och ikväll var det middag på Sparbanken i Borås med stiftelsens och bankens ledningar. 

Före middagen fick vi föredragningar om bankens och stiftelsens resultat. Sparbanken Sjuhärad gjorde ett extremt bra resultat 2022, och nyckeltalen för banken är sannolikt de bästa som någon svensk bank kan uppvisa. Mycket hög soliditet, imponerande hög kapitaltäckningsgrad och väldigt små kreditförluster. Och över 400 miljoner i vinst. Inte illa av en bank med ca 120 anställda.

Sparbanksstiftelsen äger 50,1% av Sparbanken Sjuhärad, och Swedbank äger 49,5%. Resterande del ägs av en personalstiftelse. Sparbanksstiftelsen får som ägare utdelning från banken, och denna utdelning används till stor del för att stödja olika verksamheter i Sjuhärad, idrott, kultur, utbildning mm. Sedan stiftelsen startades i mitten på 1990-talet har man delat ut 310 miljoner till ca 2.700 olika mottagare runt om i Sjuhärad. Mycket imponerande, och ett tilltalande sätt att använda bankens vinster.

Trevlig kväll med Boråsmoderaterna  

2023-04-04

Migrationsministern: Fusk med uppehållstillstånd ska stoppas  

2023-04-03

Betalningsutredningen presenterades  

2023-03-31

Jag har ju sedan en tid ingått i den parlamentariska referensgruppen för Betalningsutredningen som har nytillträdda landshövdingen i Stockholms Län, Anna Kinberg Batra, som ensamutredare. I dag presenterade hon utredningens förslag på en presskonferens.

Jag återkommer till de viktigaste förslagen i utredningen i mer kortfattad version, men den som vill läsa den mycket omfattande utredningen  i sin helhet hittar den på denna länk.

 

 

Balansgången mellan säker folkbokföring och integritet  

2023-03-31

Jag har fått flera frågor efter min förra tweet, som jag avslutade med mina egna tankar om att vi långsiktigt sannolikt behöver nya biometriska id-kort för hela befolkningen om vi helt ska kunna lösa problemen med personer med flera identiteter, fusk med uttag av dubbla ersättningar och bidrag och att personer från andra länder utan tillstånd befinner sig i landet av olika anledningar.

Biometriska handlingar kräver såklart ett register mot vilket man kan stämma av upgifterna i id-handlingen. Att ha register med foton och/eller fingeravtryck över hela befolkningen kan såklart uppfattas som ett hot mot den personliga intregriteten. Samtidigt ska man vara medveten om att detta redan finns idag. Vårt körkortsregister innehåller foton på alla med körkort, våra id-kort är också kopplade till register. Vårt passregister innehåller också biometriska uppgifter, och det gemensamma EU-systemet Eurodac innehåller fingeravtryck på alla asylsökande som kommit till något land i EU.  

Ska man ha ett heltäckande register över befolkningen krävs det att foton och/eller andra biometriska uppgifter också finns lagrade och att man kan stämma av mot detta register vid behov. Självklart måste sådana register regleras noga, så man förebygger missbruk. Det är viktigt att inte onödiga uppgifter finns i systemen. Hur detta ska hanteras måste såklart övervägas noga. Den som känner mig vet att integritetsfrågorna är oerhört viktiga för mig, men det betyder inte att vi kan ha total anarki när det gäller kontrollen över vilka människor som finns i vårt land och hur man ska förebygga dubbla identiteter.

 

 

Välkommet regeringsbesked om folkräkning  

2023-03-30

En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. Därför är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Diskussionerna om en "folkräkning" engagerar, och att genomföra en sådan var ett moderat vallöfte och är även en del av Tidöavtalet mellan de fyra partierna i regeringsunderlaget.

Syftet med en "folkräkning" är ju bland annat att upptäcka personer som inte har rätt att vistas i Sverige och som inte har rätt att ta del av svenska förmåner. Men det är också ett sätt att upptäcka dubbla eller rent av flerdubbla identiteter som underlättar både brottslighet och missbruk av våra bidragssystem, samt att upptäcka missbruk av bidragssystem genom att utflyttade personer fortsätter ta ut ersättningar från Sverige.
 

Detta har den nya moderatledda regeringen gjort fram tills nu på detta område

Den 22 december 2022 beslutade regeringen propositionen Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten. Skatteverket föreslås få behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten. Regeringens förslag innebär att Skatteverket får nya och effektiva verktyg för att bättre kunna inrikta kontrollen mot områden med hög risk för fel och fusk och där bästa möjliga effekt kan uppnås. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2023. Den 1 september 2023 träder även lagändringar i kraft för att stärka identitetskontrollen vid bl.a. folkbokföring och tilldelning av samordningsnummer.

Ändringarna innebär bl.a. att den som är föremål för identitetskontroll ska vara skyldig att på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck och en ansiktsbild samt att Skatteverket kommer ha möjlighet att kontrollera biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska överlämnas vid identitetskontrollen.

Regeringen har i Skatteverkets regleringsbrev för 2023 gett myndigheten i uppdrag att öka antalet bosättningskontroller initierade mot bakgrund av underrättelser från bl.a. Migrationsverket och Polismyndigheten rörande personer som saknar uppehållstillstånd men som är folkbokförda i Sverige. Resultatet av arbetet ska redovisas senast den 4 september 2023. Utöver att Skatteverket ska vidta riktade kontroller i större omfattning aviserade regeringen i budgetpropositionen 2023 också att Skatteverket skulle få ett uppdrag om att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra.
 

Utökat uppdrag till Skatteverket idag

Regeringen gav i dag Skatteverket i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna andra förslag på åtgärder för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. 

I budgetpropositionen 2023 presenterades regeringens satsning på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverket får nu i uppdrag att analysera och ta fram underlag om vilka ytterligare åtgärder som kan ingå i satsningen.

Skatteverket redovisar årligen folkbokföringsfelets storlek till regeringen. Den bilden behöver kompletteras med beskrivningar av läget för personer som inte är folkbokförda men som har ett samordningsnummer eller personer som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd. Skatteverket ska tillsammans med bland annat Migrationsverket, Polismyndigheten och Statistiska centralbyrån ta fram metoder så att en nationell lägesbild kan presenteras. Lägesbilden ska beskriva företeelser, risker och personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd och deras påverkan på samhället. Lägesbilden ska kunna användas som ett underlag när regeringen och berörda myndigheter vidtar framtida åtgärder.

Skatteverket ska också redovisa hur fler kontroller av samordningsnummer kan genomföras. Det handlar om att beskriva hur myndigheten kommer att omhänderta underrättelser om misstänkta fel i folkbokföringsdatabasen om personer med samordningsnummer och hur Skatteverket förberett sig inför att nya regler för att stärka identitets­kontrollen träder i kraft den 1 september 2023. Skatteverket ska även redo­visa utfallet av de beslut som fattats med anledning av tidsfristen inom vilken ett samordningsnummer ska förklaras vilande.

Skatteverket ska även lämna förslag som riktar sig brett i samhället och ökar kunskapen och medvetenheten kring folkbokföringsuppgifter. Skatteverket ska i detta sammanhang belysa förutsättningarna för att införa en skyldighet för folkbokförda att intyga sina bosättningsuppgifter, exempelvis genom någon form av folkbokföringsdeklaration.

Skatteverket ska samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändiga samt inhämta synpunkter från bland annat Migrationsverket, Polismyndigheten Statistiska centralbyrån och ett urval av kommuner. Uppdraget ska redovisas senast den 4 september 2023.
 

Jag tycker man kunde gå vidare och ge alla svenskar ett nytt biometriskt ID-kort

Beskedet från regeringen idag är mycket välkommet. Folkräkning innebär såklart inte att tjänstemän ska springa runt och besöka alla bostäder i Sverige och räkna alla människor, även om det ibland låter så i debatten när vänstersidan driver med hela tanken på att få kontroll över vilka som finns i landet och vilka som har rätt till bidrag från det svenska samhället. I vissa lägen är det absolut rimligt att knacka dörr, antingen efter tips eller misstankar, eller i områden där man vet att det finns problem. Detta görs redan och man upptäcker många konstigheter.

Det viktigaste måste vara att prioritera det som är viktigast - missbruket av bidragssystemen och då särskilt av dem som har flera identiteter. Ska man lösa detta krävs större användning av biometriska uppgifter (fingeravtryck och/eller ansiktsfoto), precis som våra svenska pass). Biometriska uppgifter gör det omöjligt för en individ att förekomma mer än en gång i olika system, och Skatteverket kan redan idag kräva att individer lämnar biometriska uppgifter på anmodan.  

Jag har själv föreslagit att man som förlängning av detta långsiktigt borde se till att alla svenskar får nya biometriska ID-kort som kopplas till ett nytt folkbokföringsregister. Utbytet skulle av praktiska skäl i så fall få göras stegvis under flera år, och det kommer att ta lång tid innan alla kommit in i systemet. 

Personer som uppbär någon form av ersättningar som betalas ut av samhället (barnbidrag, studiestöd, bostadsbidrag, försörjningsstöd, ersättningar till nyanlända eller asylsökande osv) skulle då kunna prioriteras först vid utbyte till nya id-kort. Enligt ett rullande schema, utslaget över lång tid, måste man infinna sig personligen hos någon angiven ansvarig myndighet och kvittera ut ett ny gratis ID-kort. Samtidigt registreras detta ID-kort hos den nya utbetalningsmyndigheten och andra som betalar ut ersättningar. Från ett visst datum enligt ett rullande schema krävs det att man finns i systemet för att fortsätta få sina utbetalningar. Med detta system kommer alla pågående utbetaln ingar att kontrolleras och alla dubbla identiteter att försvinna ur systemet eftersom varje person bara kan förekomma en gång. Personer som inte har rätt att vistas i Sverige gallras också bort från systemen eftersom de inte får något nytt ID-kort. Samma sak gäller personer som lämnat landet, de försvinner också automatiskt ur systemen.

Allt fler personer kommer efterhand att komma in i systemet och målet är att alla svenskar till slut ska ha ett statligt biometriskt ID-kort. När huvuddelen av dem som uppbär olika ersättningar har fått sina ID-kort är det dags för resten av befolkningen som så önskar att kvittera ut sitt ID-kort. Det blir inte obligatoriskt, men om man vill ha ut ersättningar från samhället måste man först kvittera ut sitt ID-kort och vara med i det nya folkbokföringsregistret. Jag tycker det hade varit högst rimligt.

 

 

Lunchseminarium om bilsporten som motor i hållbarhetsarbetet  

2023-03-29

I dag ordnade Riksdagens Bilnätverk ett lunchseminarium om bilsportens betydelse för hållbarhetsarbetet, och hur bilsporten bidrar till utveckling av bättre, säkrare och mer miljövänliga bilar. Mycket intressant. 

 

Minnesstund för offren för svältkatastrofen Holodomor i Ukraina  

2023-03-29

Svältkatastrofen Holodomor var en massvält som ägde rum i Ukraina 1932-33. Den orsakades enligt forskningen avsiktligt av  Sovjetregimen som förde bort mat och spannmål från Ukraina till andra delar av Sovjetunionen, samtidigt som man medvetet ville undanröja privata småbrukare och bönder i de bördiga delarna av Ukraina och ersätta dessa med kolchoser.

Forskarna och politikerna har lite olika syn på om man ska kalla det ett avsiktligt folkmord på ukrainare, eller om det snarare ska ses som ett brott mot mänskligheten där man ville undanröja vissa grupper i dåvarande sovjetsamhället. Men oavsett vad man kallar det så var det ett grovt brott från det kommunistiska Sovjet. Mellan 2,3 och 3,9 miljoner människor beräknas ha svultit ihjäl under Holodomor.

I dag uppmärksammade det svensk-ukrainska parlamentarikernätverket i riksdagen Holodomor. Bland inbjudna gästtalare fanns riksdagens talman, Ukrainas ambassadör Andrii Plakhotniuk (nedan), Alina Zybkovych från Nordic Ukraine Forum samt forskaren Anders Rudling som är expert på Ukrainas historia. Vi fick också musikunderhållning av en ung ukrainsk pojke som kom till Sverige tillsammans med sin mamma strax efter krigsutbrottet 2022, när de flydde till Sverige från Kyiv. Han kommer bli något stort en dag, vilken fantastisk röst!

Här sitter jag tillsammans med riksdagens talman och lyssnar på välkomstanförandet av Hanna Westerén som är Ukrainanätverkets ordförande. Själv är jag vice ordförande i nätverket och höll ett kort avslutningsanförande. 

  

 

 

 

Statsministerns återrapport från Europeiska Rådet  

2023-03-28

Vid statsministerns återrapport till riksdagen från senaste mötet i Europeiska Rådet, där ju Ulf Kristersson just nu är ordförande, får en representant från varje parti ställa frågor till statsministern. I dag fick jag återigen uppdraget att ansvara för moderaternas inlägg. Nedan hela åtrerrappoirten och frågorna från ledamöterna från riksdagens videoupptagning. Under bilden mitt anförande och mina frågor i korthet.

 

Tack statsministern för återrapporten. Det är var ju utan tvekan en stor framgång för regeringen och statsministern att den prioriterade svenska frågan under ordförandeskapet om EU:s långsiktiga konkurrenskraft fick ett så stort utrymme - trots att andra akuta frågor som krig, energiförsörjning och inflation av naturliga skäl tar mycket utrymme.
 
I slutsatserna från rådsmötet nämns bland annat enklare regler och minskad administrativ börda som viktiga åtgärder för att främja tillväxt och konkurrenskraft. Här är det ju viktigt att även Sverige gör sin del och att vi efter åtta förlorade år nu på allvar försöker göra Sverige till ett föredöme när det gäller regelförenkling för både företag och privatpersoner.
 
I slutsatserna från rådets möte nämns på flera ställen behovet av att stärka tillgången till viktiga produkter inom EU och minska beroendet av en osäker omvärld. Läkemedel nämns som ett exempel. Det finns dock väldigt mycket som EU är beroende av att importera från inte alltid demokratiska och stabila länder, både råvaror, nyckelkomponenter och färdiga produkter. Att minska sårbarheten är en viktig fråga för att stärka EU:s konkurrenskraft. Jag vill därför fråga statsministern hur resonemangen gick kring detta, och om det kom några konkreta förslag på hur EU kan öka sin självförsörjningsgrad och lagerhållning av viktiga produkter?
 
----

Herr talman, situationen i Ukraina är en självklar fråga på alla möten i EU. Det är välkommet med det starka stöd för Ukraina som rådet uppvisar, och att man framhåller vikten av att förhindra kringgående av sanktionerna mot Ryssland, och har en strategi för detta. Det var också värdefullt med det upprepade stödet för att på ett strukturerat sätt registrera de skador Ryssland orsakat, samt inte minst arbeta för att använda Rysslands frysta tillgångar till återuppbyggnaden av Ukraina. 

Min andra fråga till statsministern är om det kom några nya signaler eller öppningar från medlemsstaterna i den ganska komplicerade frågan om de frysta tillgångarna? Jag tror många underskattar hur svår frågan är.




 

 

Myndighetsanställda kan inte tillåtas uppträda förtroendeskadligt  

2023-03-25

Att en anställd inom miljöförvaltningen i Stockholm deltar i samhällsfarliga och olagliga aktioner tillsammans med andra klimataktivister och åtalas för lagbrott i samband med detta oerhört allvarligt. Att hans engagemang i den extrema aktivistorganisationen dessutom sker med hans chefers vetskap är helt oacceptabelt.

Det är alltså denne anställde som kan få uppdraget att som "objektiv" tjänsteman förbereda, bedöma eller rent av ta beslut i viktiga miljöfrågor såsom bygglov, avloppsfrågor, tillstånd eller inspektioner av företag eller enskilda. Det är knappast rimligt att inbilla sig att man kan ha en objektiv syn på miljöfrågor samtidigt som man är aktiv i en mycket extrem klimataktivistisk organisation och åtalas för brott mot lagen i samband med deras manifestationer. 

Inom det privata näringslivet är det vanligt med förbud mot verksamheter som kan vara förtroendeskadliga. Detsamma borde självklart  gälla inom offentlig sektor. Det borde vara ett tydligt krav att alla som arbetar inom myndigheter med bedömningar eller beslut ska hålla sig offentligt neutrala i politiska frågor, och den som bryter mot lagen i samband med aktioner som har koppling till det egna arbetsormrådet bör självklart omplaceras till andra uppgifter. Om man inte följer lagen som aktivist, varför skulle man göra det som anställd? 

I artikeln framkommer att arbetsgivaren inte ens kommer utreda saken, trots att den anställde åtalats för ett brott med tydlig koppling till hans ansvarsområde inom miljöförvaltningen. Det är fullständigt ofattbart. Skulle man agera likadant om en kommunalt anställd skolbusschaufför kört berusad på fritiden? Eller om en ordningsvakt skulle misshandla någon i krogkön på sin fritid?

 

 

 

Tågtunneln Västlänken i Göteborg har blivit ett ekonomiskt slukhål  

2023-03-24

SVT Väst har fortsatt sin granskning av tågtunnelprojektet Västlänken. Rapporterna blir allt mer alarmerande. Samtliga fyra delsträckor har redan kostat långt mer än sin totala (!) budget, trots att endast mellan 23% och 42% är färdigställt. Och Trafikverket kan vare sig ge prognoser för vad den slutliga kostnaden kommer att bli eller när projektet kan vara klart.

Tyvärr var ju detta exakt det som en lång rad experter, myndigheter och ekonomer varnade för. Även Riksrevisionen ifrågasatte underlagen. Och all tung kritik fick många, inklusive undertecknad, att kraftigt ifrågasätta projektet. Demonstrationerna mot beslutet samlade de största skarorna demonstranter i Göteborg på många år. Men en liten grupp politiker drev ändå igenom detta, baserat på skakiga underlag, och de som inte ställde upp för sina partier vid besluten blev i praktiken utkastade. För moderaterna slutade det med att partiet klövs lokalt och att de följande valen blev en katastrof. 

Nu är det dags för ansvarsfulla politiker att kliva fram. Både Göteborg och Västra Götalandsregionen styrs nu till stor del av nya politiker som på ett friare sätt kan ta tag i frågan utan att vara bunden av tidigare politikers beslut. Trafikverkets ansvar för de grova felkalkylerna måste också få konsekvenser. Återigen ser vi stora samhällsprojekt som tas på lösa underlag och utan ordentlig genomlysning och konsekvensanalyser. Det är orimligt att hantera skattepengar på det viset. Nu kommer notan och frågan är - vem ska betala?

Här artikeln från SVT Väst idag:

 

 

"Lägesrapport" om förhandlingarna om WHO:s nya pandemifördrag

2023-03-23

Jag har tidigare skrivit om förslaget till nytt globalt pandemifördrag som ska ersätta ett gammalt pandemifördrag från 1960-talet. Syftet med det nya fördraget är att ge WHO större inflytande över medlemsländernas pandemihantering och samordna detta. I sociala medier och i samhällsdebatten finns en oro  över att det nya fördraget ska leda till ökad överstatlighet där WHO tar över makten från enskilda staters regeringar och parlament.

Tidningen Världen Idag hade nyligen ett helt uppslag där man beskrev vad förhandlingarna gäller, och där man även intervjuade den WHO-ansvarige på Socialdepartementet. Hon konstaterar det jag påpekat flera gånger - förhandlingarna pågår, men först i maj 2024 ska man ta beslut om det nya fördraget.  

Här är hela reportaget.

Det finns ännu inga färdiga förslag till ett nytt fördrag, och det som cirkulerar i sociala medier är ett utkast till fördragstext som i princip bara visar vad WHO själva vill. Det är korrekt att det i förslaget från WHO framkommer att man vill ta kontroll över medlemsländernas beslutanderätt om det anses att medlemsstaternas beslut hotar att "skada på deras eget folk eller andra länder". Det är en mycket försåtlig skrivning, även om man samtidigt bedyrar att man vill respektera medlemsländernas egna beslut.

Men det WHO själva vill är inte nödvändigtvis detsamma som det medlemsländerna kommer att ställa sig bakom. Det är därför omöjligt att i sak kommentera ett förslag som inte finns på bordet. Det enda man kan göra nu är att avvakta de fortsatta förhandlingarna och sedan ta ställning till det förslag som förhandlas fram och bedöma om det är rimligt. Detta ligger alltså en bra bit framåt i tiden.
 

"Lägesrapport" om EU:s förslag om "Chat Control"  

2023-03-23

EU-kommissionens pågående arbete förslaget som av kritikerna kallas "Chat Control" har skapat reaktioner, och jag har skrivit om detta tidigare. Själv är jag mycket engagerad i allt som rör yttrandefrihet, åsiktsfrihet och frihet från orimlig övervakning från samhällets sida. 

Flera tidningars ledarsidor (bland annat Göteborgs-Posten) har kritiserat "Chat Control" och ett svenskt företag, Mullvad VPN, lägger oerhört stora resurser på reklamkampanjer och uppvaktning av riksdagens ledamöter i frågan. (Jag undrar varifrån pengarna till allt detta kommer?) Man målar upp en bild om ett mycket obehagligt totalitärt kontrollsamhälle. Och varnar för hur detta system skulle kunna missbrukas i framtiden. Varningarna är värda att ta på allvar.

I ett aktuellt nyhetsbrev från Europaportalen har man samtidigt intervjuat ansvarig EU-kommissionär, Ylva Johansson. Hon dementerar i en intervju helt det som påstås om förslaget. Jag har även läst materialet från Mullvad VPN och kan inte se några tydliga källor som styrker det de påstår, bara läsa om deras (inte alls  obefogade) oro för vad som eventuellt kan hända i framtiden. Det skulle dock sannolikt kräva nya beslut. De berör inte heller det ministern säger i artikeln om hur det redan ser ut i dag, vilket jag tycker har betydelse för diskussionen. 

Jag kan bara konstatera att bilderna av vad som föreslås skiljer sig enormt mycket åt. De är faktiskt närmast oförenliga. Jag måste i detta läge ändå utgå från det ansvarig kommissionär säger, och från att förslaget också kommer att innebära det hon säger. När det presenteras i sin slutliga for får man ju bedöma innehållet. 

Men jag instämmer samtidigt i den principiella kritiken från bland annat Göteborgs-Posten och Mullvad VPN: Digital massövervakning av medborgarna hör inte hemma i fria demokratiska länder, där makten är tänkt att utgå från folket och inte tvärtom. Den avgörande frågan är om just jakten på barnpornografi motiverar att man gör avsteg från den principen, och vad det i så fall banar väg för i framtiden när nya tänkbara "angelägna ändamål" dyker upp? Denna fråga har inget enkelt svar, men jag lär återkomma i frågan.

Svensk försörjningsberedskap brister på många områden  

2023-03-23

I går deltog jag i ett möte mellan Drivkraft Sverige (branschorganisationen för bränsle- och drivmedelsbranschen) och en grupp moderata riksdagsledamöter. Ämnet var försörjningstryggheten för drivmedel vid kris och krig. 

Återigen påmindes vi om hur aningslöshet och beslut utan konsekvensanalyser genomsyrat svensk politik och svenska myndighetsbeslut under många år. Beslut har tagits med en massa olika motiv, men utan att fundera över effekterna för den svenska beredskapen vid kris eller krig. Samtidigt har nya drivmedel förändrat bilden och även komplicerat frågor om beredskapslagring och infrastruktur kring detta.

Sverige har idag bränsle för ca 90 dagar, vilket lagerhålls av privata bolag utan ersättning. 30% av detta får lagerhållas i annat land. Det betyder att det inom landet bara finns drivmedel för ca 2 månaders behov. Samtidigt hotas flera lager av avveckling på grund av kostnaderna. På andra håll (exempelvis i Stockholm) har arrendeavtal för cisterner för lagerhållning sagts upp av kommunen för att man vill bygga bostäder på marken.

Frågan om nationell beredskap på olika områden kan inte hanteras av enskilda företag eller kommuner utan måste samordnas nationellt (som man exempelvis gör i Finland). Beredskapsfrågorna är en nationell angelägenhet, oavsett om det gäller drivmedel, mat, läkemedel eller andra viktiga saker. Och kostnaderna som enskilda aktörer drabbas av för att bidra till beredskapen bör rimligen också ersättas av staten.

Den nya regering som tillträdde i höstas har för första gången en särskild minister för civilt försvar, min tidigare riksdagskollega Carl-Oskar Bohlin (M). Han kommer att ha en tuff uppgift att tillsammans med andra departement hantera alla frågor kopplade till det civila försvaret och beredskapen inför kris och krig. Framförallt måste regeringen göra upp med den tidigare aningslösheten som präglat svensk politik och svenska myndigheter alltför många år.

Självklart röstade jag ja till svenskt Natomedlemskap  

2023-03-22

Sammanträde i EU-nämnden med statsministern  

2023-03-22

Dagen inleddes med offentligt sammanträde i EU-nämnden med statsministern inför Europeiska Rådets kommande möte. Själv lyfte jag tre frågor med statsministern, här från den text som tas till protokollet:

"Jag tackar statsministern för svaret, och är uppriktigt imponerad över hur regeringen lyckas hålla alla bollar i luften samtidigt under EU-ordförandeskapet och driva så många viktiga frågor framåt.
 
Min första fråga vill jag ägna Rysslands krig mot Ukraina. Det är ju av stort värde att EU-länderna lyckats enas om så pass kraftiga sanktioner mot Ryssland som man har gjort. Det kommer rimligen att få allt större betydelse för utgången av kriget ju längre tiden går. Samtidigt är det väl bara att inse att det inte står något ytterligare sanktionspaket på agendan just nu, men däremot är det av stor vikt att de sanktioner som redan beslutats också efterlevs av samtliga stater. Det har ju tyvärr kommit vissa signaler om att sanktioner bryts eller rundas på olika sätt, och när detta sker är det både ett beklagligt sätt att finansiera Rysslands krig och samtidigt snedvrider det konkurrensen inom EU mellan det stora flertalet länder och företag som följer sanktionerna och några få som inte gör det. Det är därför inte bara en fråga som rör sanktionerna mot Ryssland utan även en viktig fråga om rättvis konkurrens inom EU. Min första fråga till statsministern är om frågan om brister i efterlevandet av sanktionerna kommer att lyftas på Europeiska Rådets möte?
 
Det är ju en stor framgång för det svenska ordförandeskapet att man, i skuggan av akuta problem som kriget och energikrisen ändå har lyckats få upp konkurrenskraftsfrågorna på dagordningen. Detta var ju också ett uttalat mål för det svenska ordförandeskapet och det är bara att konstatera att det lyckats bättre än kanske någon vågat hoppas. Det är välkommet att kommissionen tydligt, ärligt och öppet i sitt meddelande förra veckan, om EU:s långsiktiga konkurrenskraft, listar några av EU:s konkurrensnackdelar och sätter upp mål för att försöka åtgärda dessa. Min andra fråga till statsministern är hur regeringen avser att driva på under den återstående tiden av ordförandeskapet så att arbetet med att åtgärda konkurrensnackdelar verkligen kommer igång på allvar?
 
Den amerikanska IRA-akten har av naturliga skäl skapat diskussioner. Statsministerns konstaterande att det är viktigt att finna en balans mellan att europeiska företag ska kunna konkurrera globalt på rimliga villkor samtidigt som vi inte dras in i ett statsstödsrace var mycket välkommet. Här bygger verkligen EU-politiken på en svår balansgång. Statsministern konstaterade att det sker framsteg i samtalen mellan kommissionen och den amerikanska administrationen i denna fråga, och jag undrar slutligen om statsministern möjligen kan berätta lite mer om hur dessa framsteg ser ut?"
  

Jag fick bra svar på frågorna. En särskild raportör är just uatsedd för att hantera frågorna om brott mot sanktionerna, frågan om konkurrenskraft är central och kommer lyftas under mötet, och vi fick utförlig beskrivning av hur diskussionerna med USA ser ut och vad effekten blir - i princip som att företag i EU betraktas som företag i de länder USA har handelsavtal med.

Mer om detta i samband med statsministerns återrapport från mötet nästa vecka.

Kvällsträff med regeringsunderlaget  

2023-03-22

I går kväll hade vi en trevlig träff med ett 70-tal ledamöter från partier i regeringsunderlaget. Mat, vin och öl, trevlig underhållning och frågesport. Viktigt med social samvaro också och trots att de fyra partierna i regeringsunderlaget inte tycker lika om allt är stämningen för det mesta god och respektfull, och långt ifrån de rubriker man ibland ser i media (och inte begriper alls). 

Och ja, min numera välkända ödmjukhet hindrar mig från att berätta vilket parti som vann frågesporten. :)

 

Årsmöte med Markmoderaterna  

2023-03-20

I kväll deltog jag vid Markmoderaternas årsmöte i Kinna. Vid senaste valet fick vi det bästa resultatet någonsin, och antalet medlemmar har också ökat. Årsmötet var välbesökt, och stämningen god.

Jag hade också äran att bli omvald som styrelseledamot i föreningen, trots att jag inte alltid kan vara med på lokala möten eftersom jag är väldigt mycket i Stockholm. Men det känns viktigt och värdefullt att ha kvar den lokala förankringen och följa hur både Marks kommun och de andra kommunerna i valkretsen påverkas av nationella beslut och vad de förväntar sig av oss på riksnivå i olika frågor. Mina väljare berörs både av nationella, regionala och kommunala beslut, och ju mer man kan samordna dessa och se helheten, bättre blir resultatet.

Mina tankar kring biodrivmedel och reduktionsplikt  

2023-03-19

De senaste åren har jag läst det mesta jag kunnat hitta om biodrivmedel och reduktionsplikt (alltså krav på att blanda in en viss mängd biodrivmedel i bensin och diesel), och även skrivit flera inlägg här om saken. Jag har också träffat företrädare för åkerinäringen och taxinäringen, näringslivsorganisationer, småföretagare, biståndsorganisationer, tekniker, forskare, drivmedelsorganisationer, motororganisationer och tillverkare av biodrivmedel för att få inspel från många olika håll.
 

Jag kan konstatera några saker:

* Huvuddelen av den svenska fordonsflottan kommer under överskådlig tid drivas med förbränningsmotorer.
* Sverige importerar ca 80% av alla biodrivmedel.
* Inte sällan medför biodrivmedelsproduktion utomlands miljöproblem eller tränger ut lokal livsmedelsproduktion.
* Sverige importerar 100% av alla fossila bränslen, både bensin, diesel och gas.
* Biodrivmedel har i vart fall hittills varit betydligt dyrare än bensin och diesel, trots höga världsmarknadspriser på olja. Det betyder att ökad reduktionsplikt driver upp drivmedelskostnaden kraftigt, framförallt på diesel.
* Sverige har betydligt högre krav på reduktionsplikt än omvärlden. vilket försämrar svensk konkurrenskraft.
* Biodrivmedel påstås av åkerier och transportnäring medföra betydligt ökad drivmedelsförbrukning. Detta ifrågasätts av biodrivmedelstillverkarna, som menar att det är ett missförstånd. Detta är minst sagt förvirrande. 
* Vi vet i vart fall att en bil drar betydligt mer etanol än bensin på grund av lägre energiinnehåll i etanolen. 


Den påstådda "klimatnyttan" beror helt på vilka biodrivmedel man väljer och hur de tillverkas: 

* Att generellt påstå att biodrivmedel alltid minskar utsläppen av koldioxid är helt enkelt felaktigt. Det varierar kraftigt mellan olika slag av biodrivmedel och även på hur dessa framställs. Några exempel:
* "Klimatnyttan" av biodrivmedel tillverkade av grödor är högst tveksam, i vart fall om man med det menar minskade koldioxidutsläpp. Argumenten för "klimatnyttan" handlar om att biodrivmedlen anses vara ett "kretslopp" där de växter man tillverkar biodrivmedel av tar upp lika mycket koldioxid som släpps ut när man sedan förbränner biodrivmedlen. Resonemanget haltar dock betänkligt. Allt bygger ju på upptaget av koldioxid när växterna växer. Men om man odlar grödor för livsmedel samtidigt som man kör bilarna på fossila bränslen blir den totala effekten exakt densamma som om man tillverkar biodrivmedel av grödorna. Utsläppen i avgasröret vid förbränning av biodrivmedel är samma eller rent av högre än vid förbränning av ren bensin eller diesel, och upptaget av koldioxid av växter sker ju oavsett om växterna (eller skogen) används till tillverkning av biodrivmedel eller till något annat.
* En sak som påstås kunna minska utsläppen i ett kretsloppsperspektiv är att odla upp marker som ligger övergivna utan någon direkt växande växtlighet, och odla växter för biodrivmedel på dessa. Men effekten blir ju precis densamma om man odlar grödor för livsmedel eller foder eller planterar skog för virke eller pappersmassa på övergivna marker och samtidigt kör bilarna på bensin eller diesel. 
* Användningen av biodrivmedel som görs av gödsel (biogas) innebär att man helt enkelt använder metangasen som bränsle "innan koldioxiden släpps ut". Liknande gäller för biodrivmedel av skogsavfall eller avfall från jordbruket - i stället för att låta avfallet ligga kvar och ruttna i skogen eller på åkrarna och släppa ut koldioxid använder man det som bränsle innan koldioxiden släpps ut. För varje liter biodrivmedel av dessa typer som används tränger man undan motsvarande mängd bensin eller diesel, och då blir det totalt sett minskat utsläpp av koldioxid.
* Tillverkning av biodrivmedel av lignin (restprodukt från skogsindustrin) är ett sätt att ta tillvara energiinnehållet i massaved, och därmed ett sätt att ytterligare förädla produkter från skogsindustrin. Idag används lignin främst som energikälla vid massabruken, men kan även användas för tillverkning av kolfiber och biobaserade plaster. Om biodrivmedel är det smartaste sättet att använda lignin återstår att se. 
* Forskare talar nu även om möjligheten att ta upp rester från skogsindustrin från förorenade havsbottnar och göra biodrivmedel av avfallet samtidigt som man renar havet. 
* "Klimatnyttan" av biodrivmedel påverkas i hög grad av själva processen att tillverka biodrivmedlen. Importen och tillverkningen får inte orsaka större koldioxidutsläpp än dem man sparar in. Den frågan är komplicerad och bland annat Greenpeace hävdar att tillverkningen ofta medför större utsläpp än vad man sedan sparar in. Jag kan konstatera att Greenpeace och drivmedelsproducenterna just nu har en ganska hätsk debatt om den (eventuella) klimatnyttan med biodrivmedel.
* Som så ofta går Greenpeace för långt och vill stoppa alla biodrivmedel, men när det gäller "klimatnyttan" ligger det mycket i kritiken från Greenpeace. Bara vissa biodrivmedel medför alltså minskade utsläpp när man ser helheten, och biodrivmedel som görs på växande grödor gör det knappast. Det handlar om att granska frågan baserat på vanligt logiskt tänkande. Däremot kan biodrivmedel vara ett sätt att ta vara på energiinnehållet i restprodukter och skogsavfall, liksom i timmer och massaved - förutsatt att tillverkningsprocessen inte orsakar större utsläpp än biodrivmedlen sedan sparar in.


Mina tankar kring biodrivmedel i framtiden:

* Jag tycker som jag sagt många gånger att det är olyckligt att politiken ska bestämma typ av drivmedel, teknik eller vilka fordon som ska få tillverkas eller säljas. Så ska inte politiken arbeta. Politiken kan sätta gränsvärden för olika utsläpp, men ska gynna mångfald i forskning, utveckling och alternativ för att lösa detta. Alternativ gör dessutom samhället mindre sårbart än om politiken pekar med hela handen på en enda lösning och genom subventioner eller straffskatter styr alla dit.
* Jag ser ett stort problem med att Sverige är i stort sett helt beroende av import av drivmedel. Att kunna tillverka mer biodrivmedel av svenska restprodukter från skogen, biprodukter från skogsindustrin, restprodukter från livsmedelsproduktionen eller djurproduktionen skulle minska vår sårbarhet.
* Om man kan utveckla tillverkningsprocesser för biodrivmedel som blir ekonomiskt konkurrenskraftiga mot bensin och diesel, och samtidigt garanterar samma energiinnehåll och bränsleförbrukning kan biodrivmedel bli ett bra inhemskt komplement till fossila bränslen. Med tanke på att det är brist på biodrivmedel i hela EU och även globalt skulle det även kunna bidra till svensk export.
* Import av biodrivmedel måste regleras strikt så att det inte medför livsmedelsbrist eller miljöskador i andra länder. Vi kan inte medvetet orsaka svält i andra länder för att freda någon sorts svenskt "klimatsamvete".
* Sverige bör i största möjliga utsträckning själva producera de biodrivmedel som ska användas inom landet.
* Biodrivmedel bör inte tillverkas av grödor (majs, sockerrör osv) som odlas på jordbruksmark, vare sig genom import eller i Sverige. Den fina jordbruksmarken bör användas till livsmedelsproduktion i en värld där människor svälter. Även svensk jordbruksmark som idag ligger i träda eller inte brukats på länge bör i första hand användas för livsmedelsproduktion och först i andra hand för produktion av biodrivmedel.  
* Biodrivmedel från skogsrester, biprodukter från skogen, gödsel, växtavfall eller från växter som odlas på sämre jordbruksmark som inte kan användas till något annat vettigt jordbruk bör prioriteras. Då finns det ingen negativ miljöeffekt av biomedelsproduktionen utan markägarna kan i stället få ökad avkastning av sin mark och vi hushållar samtidigt med våra resurser genom att ta vara på mer av det skogen producerar, i stället för att lämna skogsrester att ruttna i skogen.
* Staten bör stimulera forskning och utveckling av nya typer av biodrivmedel inom ramen för gällande forskningssatsningar, landsbygdssatsningar, kreditgarantier och befintliga EU-stöd. I övrigt ska staten vara neutral - inte föreskriva något bindande om inblandning överhuvudtaget, inte skattesubventionera biodrivmedel, och inte heller straffbeskatta andra bränslen. Biodrivmedlen måste helt enkelt kunna konkurrera på lika villkor. 
* Argumentet om "klimatnytta" med biodrivmedel bör tonas ned, och man bör vara tydlig med att det också skiljer mellan olika typer av biodrivmedel, samt beror på hur dessa framställs. Argumenten för biodrivmedel handlar för min del mer om resurshushållning. förädling, hållbarhet och svensk beredskap. 


Slutsats:

På kort sikt måste reduktionsplikten sänkas drastiskt eller tas bort helt för att sänka drivmedelskostnaderna och återställa svensk konkurrenskraft mot andra länder. Detta eftersom dagens biodrivmedel kostar drivmedelskonsumenterna alldeles för mycket.

På längre sikt finns rimligen, under ovan angivna förutsättningar, en möjlighet att bejaka ökad inhemsk tillverkning av vissa biodrivmedel, både för svensk marknad och även för export, minska den svenska sårbarheten när det gäller drivmedel och öka avkastningen av jord och skogsbruk - om det kan ske utan att driva upp kostnaderna för bilisterna och transportnäringen och utan att försämra svensk konkurrenskraft. På köpet kan man i vissa fall kanske också få minskade utsläpp av koldioxid.

Man måste faktiskt inte vara rabiat motståndare till biodrivmedel bara för att man är motståndare till den höga svenska reduktionsplikten eller inser att biodrivmedel ofta har ganska liten eller ingen påverkan alls på koldioxidutsläppen. 

Klimataktivistiskt EU-beslut om orimliga klimatregler för byggnader  

2023-03-17

Häromdagen tog EU-parlamentet beslut om att man vill se nya och ganska extrema klimatregler för byggnader, både nya och befintliga. När man läser beslutet inser man att en del av det som beslutats helt enkelt är totalt orealistiskt och fullständigt orimligt. Man har helt avstått från konsekvensanalyser av vad kostnaderna kommer blir, vem som ska betala och hur dessa omfattande krav på alla byggnader i hela EU ska kunna omsättas i verkligheten på bara några få år. Och man tog dessutom ett beslut som sannolikt strider både mot mänskliga rättigheter och grundlagar i olika EU-länder. 

Beslutet beskrivs översiktligt i denna artikel, och även i denna.

Några exempel på vad som beslutades:
 

* Alla nya byggnader vara utsläppsfria senast 2028.
* Nya byggnader som används, drivs eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2026. 
* Befintliga bostadshus måste minst uppnå energiprestandaklass E senast 2030, och klass D senast 2033. Det görs inga undantag för privata småhus.
* Alla medlemsländer måste upprätta stöd på nationell nivå och EU-nivå, där utsatta familjer kan ansöka om stöd för renovering av sina hem.
* Byggnader som inte är bostäder samt offentliga byggnader måste uppnå samma prestandaklass senast 2027 respektive 2030.
* Direktivet ställer också krav på solcellsanläggningar och laddningsstationer i alla byggnader där det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.
* Förbud mot förbränning av fossila bränslen senast 2035.

Med andra ord - EU-parlamentet vill alltså tvinga ägare av enskilda villor i hela EU att energirenovera sina hus, och vill även tvinga alla medlemsländer att erbjuda "utsatta familjer" stöd för detta. Hur ska det gå till och vem ska betala statens enorma kostnader för detta? Och de familjer som inte räknas som "utsatta" lär med andra ord tvingas bekosta alltihop själva - oavsett om de vill renovera eller inte. Vad händer om banken inte vill låna ut pengar till detta? Ska man då straffas för att man inte uppfyllt EU:s krav?

Samma sak med kommersiella fastigheter - där tvingas ägarna också "renovera" oavsett om man vill eller inte, och tvingas också bekosta allt själv. Vad gör man om inte banken vill låna ut pengar? Och hur mycket kommer redan höga hyror att stiga?

En annan fråga är hur realistiskt det är att få fram material och arbetskraft och genomföra dessa mycket omfattande renoveringar i hela EU på bara några år? Det är självklart helt orealistiskt och kommer driva upp kostnaderna på byggmaterial och byggnadsarbeten till enorma nivåer.

Detta är ännu ett exempel på otäcka totalitära åsikter i EU-parlamentet. EU kan i vart fall inte rimligen tvinga människor att göra omfattande och mycket dyra åtgärder på sina befintliga fastigheter, det strider rimligen mot grundläggande mänskliga rättigheter. Jag har svårt att se att denna typ av beslut att tvinga fastighetsägare att göra omfattande och kostnadskrävande renoveringar på egen bekostnad skulle hålla juridiskt om det prövas i EU-domstolen? Jag undrar också om de verkligen är förenliga med svensk grundlag? Beslutet är helt enkelt omöjligt, orimligt och troligen inte ens lagligt. Ändå tar alltså EU-parlamentet ett sådant beslut.

Moderaternas gruppledare i EU-parlamentet, Tomas Tobé, beskrev galenskaperna i en debattartikel där han kallar förslaget (som nu är ett beslut) för "Klimataktivism utan konsekvenstänk". Moderaterna i Europaparlamentet röstade nej till förslaget i tisdagens omröstning, och röstade också för ett yrkande om att helt avvisa kommissionens förslag i denna fråga i sin helhet.

Här är hela debattartikeln.

EU-parlamentet var inte enigt, tvärtom väldigt kluvet, och som bekant krävs enighet med även Kommissionen och Europeiska rådet för att det ska bli gällande. Jag utgår från att detta orimliga beslut av EU-parlamentet går samma sotdöd till mötes som det verklighetsfrämmande beslutet om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Europeiska Rådet (ländernas ansvariga ministrar) är förhoppningsvis mer realistiska även om jag inte känner mig helt säker - den farliga klimataktivismen når även in i flera av EU-ländernas nationella regeringar, även om andra är mer klarsynta. 

EU-parlamentarikerna visar däremot gång på gång att de helt saknar verklighetsförankring i sina beslut. De sitter i Bryssel och tar helt ogenomtänkta beslut och utan att bry sig om konsekvenserna för medborgarna i EU:s medlemsstater. Det verkar för dem inte finnas några gränser för hur stora uppoffringar man vill kräva av de  europeiska medborgarna. Inga grundläggande värden (exempelvis rätten att själv få bestämma om renovering av sina egna byggnader) verkar vara för stora för att offra på klimatpolitikens altare. 

Ny lag ska stoppa utländska investeringar som kan skada Sverige 

2023-03-16

Jag har flera gånger genom åren uppmärksammat problemet med att utländska medborgare via företagsinvesteringar kan köpa fastigheter eller infrastruktur i säkerhetskänsliga områden, eller investera i känsliga företag. Det kan gälla fastigheter nära en marinbas, viktig hamninfrastruktur eller ägande av säkerhetskänsliga företag. I 18 av EU:s 27 medlemsstater har man infört granskningssystem som gör det möjligt att hindra investeringar i inhemska företag om dessa innebär risker ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Sverige har i dag inget sådant granskningssystem, och det har varit ganska aningslöst (som så mycket annat). 

Den säkerhetspolitiska utvecklingen har visat på riskerna med att främmande makt kontrollerar kritisk infrastruktur och får inflytande inom försvars- och säkerhetsindustrin. Det kan exempelvis handla om ett sätt för främmande makt att dra nytta av svensk teknik, utveckling och kunskap, eller att skaffa sig inflytande över eller kunskap om funktioner som är samhällskritiska för Sverige. Direktinvesteringar kan även öka kunskapen inom spetsteknologi och användas för att kringgå regelverk och därmed skada totalförsvaret som bygger på ett samspel mellan offentliga och privata aktörer. 

Vi behöver göra vårt yttersta för att skydda Sverige och svenska företag från att kontrolleras av främmande makt. Det finns med dagens regelverk inte tillräckliga förutsättningar att hindra utländska investeringar i svenska företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. 

I dag meddelar regeringen att man vill införa en ny lag som stoppa utländska investeringar som kan skada Sverige. Lagförslaget innebär att investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet, exempelvis i form av samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet, kan granskas av en särskild granskningsmyndighet och, om det är nödvändigt, förbjudas. Samtidigt aviserar regeringen att även möjligheten att göra uppköp av skyddsvärda fastigheter ses över.

Här är en länk till regeringens presskonferens och presentation av lagförslaget.

Lagförslaget uppfyller ett av moderaternas vallöften från både 2018 och 2022, och detta borde självklart ha genomförts av tidigare regering för länge sedan.

Rundabordssamtal på Företagardagarna med Svenskt Näringsliv  

2023-03-15

I dag deltog jag i flera rundabordssamtal med företagare på Svenskt Näringslivs Företagardagar i Stockholm. Det blev mycket samtal om stort och smått, även vid mingel till kaffe och lunch, och utan att gå in på detaljer kan jag konstatera att det finns oerhört mycket för den nya regeringen att ta tag i. Om jag ska nämna några frågor så är det problem med aktivistiska myndigheter och extremt långa  tillståndsprocesser, krångel och byråkrati som verkar vara de största problemen. Och så självklart elförsörjningen.

Knäcktes Silicon Valley Bank av olönsamma "gröna investeringar"?  

2023-03-14

Det kommer flera signaler om att en bidragande orsak till krisen för Silicon Valley Bank kan ha varit en övertro på nya gröna "energitech-bolag". Bland annat skriver Forbes om detta:

   


Även Bulletin skriver om detta. Man menar att ett mer "politiskt korrekt" fokus på gröna investeringar har gått före rimliga riskanalyser och lönsamhetskalkyler i den aktuella banken. Man hävdar också att chefsposten för riskhantering på banken varit vakant i nästan ett år. 




Jag kan inte bedöma om dessa artiklar pekar på en faktiskt avgörande eller bidragande orsak, jag vet för lite om den aktuella banken för att ha någon direkt åsikt i just detta fall. Men det finns all anledning att lyfta blicken lite i denna fråga och vara eftertänksam när det gäller att satsa skattemedel eller pensionspengar i nya och väldigt "hypade" gröna näringar. Vissa av dessa kommer säkert att bli lönsamma med tiden, medan andra aldrig kommer nå lönsamhet. Särskilt försiktig bör man givetvis vara när privata investerare inte vill riskera pengar och när det är just svenska skattemedel, EU-bidrag eller pengar från pensionsfonder man förväntar sig ska betala kalaset. Ett exempel är självklart Hybritprojektet och jag tycker det blir allt tydligare att staten bör analysera det projektet mycket noga innan man riskerar svenska skattebetalares pengar eller låter statliga företag investera sina pengar i detta.

BMW meddelar att de tänker utveckla nya bensin och dieselmotorer  

2023-03-14

Som kontrast mot (den just nu pausade) diskussionen i EU om att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar meddelar nu tyska biltillverkaren BMW att man går motsatt väg. Man tänker utveckla en helt ny plattform av nya bensin och dieselmotorer i olika storlekar och inte som exempelvis Volvo ha fokus på enbart elbilar. Detta kan ju i sig vara en förklaring till att bland annat Tysklands regering säger nej till EU-förslaget.

Jag står fast vid tidigare ståndpunkt - politiken (vare sig i EU eller Sverige) ska inte bestämma vilka bilar som får säljas eller köras, i stället bör vi bejaka mångfald inom bilparken, ny teknik och nya innovationer. Låt biltillverkarna pröva olika vägar så kommer de bästa lösningarna att vinna, oavsett om det är elbilar, vätgasbilar eller bensin/dieselbilar med nya snåla motorer och kanske tankade med nya bränsletyper?


 

Oansvariga och giriga "placeringsproffs" skapar återigen osäkerhet  

2023-03-13

De senaste dagarnas nyheter om att tre amerikanska nischbanker har problem eller rent av tas över av amerikanska staten för att inte kollapsa visar återigen hur giriga och oansvariga "placeringsproffs" skapar obalanser och osäkerhet i hela det sammanflätade globala banksystemet. 

Jag har själv arbetat 20 år i banksektorn, både som kredithandläggare och placeringsrådgivare och sedan som jurist. För mig är det en fullständig gåta att så kallade "proffs" har fortsatt att köpa obligationer och på detta sätt spekulerat i fortsatt fallande räntor i ett läge där räntorna är historiskt sett rekordlåga. Nu kommer notan - när räntorna stiger faller såklart obligationer med fast ränta i värde, som de alltid gör (grundkursen i placeringsrådgivning), och om då bankerna behöver realisera obligationer för att skapa likvida medel så gör man enorma förluster. Om kunderna samtidigt vill ta ut mer pengar än banken har i likvida medel får man problem, och staten måste rycka in och garantera likviditeten. 

Jag skulle aldrig som småsparare spekulera i obligationer mot allt sunt förnuft i extrem lågränteekonomi, och om jag förvaltade svenska pensionsfonder skulle jag definitivt inte placera pensionsspararnas pengar i banker som agerar på detta sätt. 

Samtidigt delar jag inte riktigt den stora oron som nu målas upp i media att detta är nån slags repris på finanskrisen 2009. Väldigt mycket har hänt sedan dess. Inte minst har både USA, EU (och därmed även Sverige) kraftigt skärpt regelverken för bankerna. I Sverige gör Finansinspektionen regelmässigt "stresstester" av de svenska bankerna för att se hur de skulle klara en kris och de visar på stor motståndskraft och har dessutom under lång tid byggt upp sitt egna kapital med hjälp av mycket höga vinster. Staten har också skärpt kraven på kapitaltäckning som ökar bankernas likviditet och vi har i hela EU ett starkt system på plats för att hantera banker som eventuellt hamnar på obestånd. Dessutom är kontohavare i hela EU skyddade till stora belopp (över en miljon SEK) genom den statliga insättningsgarantin. 

I USA ser vi dessutom hur man nu agerar snabbt och resolut för att inte dessa tre mindre bankers problem ska sprida sig i hela banksektorn. Man har lärt sig den hårda vägen att ett snabbt agerande är helt avgörande för att stoppa en bankkris. Tyvärr blir det dock de amerikanska skattebetalarna som får stå för notan.

Sverige röstar nej till att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet  

2023-03-10

EU:s revisionsrätt riktar kritik mot EU-kommissionen för genomförandet av budgeten för 2021 (Hanteringen av detta är alltid utdragen och det betyder att vi nu hanterar utfallet av 2021 års budget, trots att det är 2023). 

Sverige har sedan EU-inträdet, oavsett regering, drivit att EU-budgeten ska vara effektiv och återhållsam och att de ska finnas en god kontroll av EU-medlen. Så här ser utvecklingen ut de senaste åren när det gäller felaktigheter, risker och annat:



De fyra senaste åren har Sverige lagt ned sin röst när det gäller ansvarsfrihet. Vi har varit kritiska, men utvecklingen har dock stått stilla eller rent av gått åt rätt håll, och därför har Sverige inte röstat nej utan valt att avstå. 

När det gäller 2021 har däremot utvecklingen gått åt helt fel håll. Felprocenten har ökat och är den högsta på fem år. Andelen högriskkostnader har ökat, liksom felnivån på dessa. Och rekordmånga ärenden har lämnats över till OLAF, EU:s byrå för bedrägeribekämpning. I det läget anser regeringen att Sverige bör rösta nej till ansvarsfrihet. Detta fick också starkt stöd av samtliga partier vid mötet i EU-nämnden idag.

Att Sverige som ordförandeland i EU röstar nej till att bevilja ansvarsfrihet är såklart lite speciellt. Det händer inte ofta att ett ordförandeland gör så. Det har dock hänt någon gång tidigare, bland annat har Nederländerna vid ett tillfälle röstat nej trots att man då var ordförandeland.

Jag framförde på EU-nämndens möte idag att det är bra med den svenska tydligheten, och att det snarare känns extra positivt att vi röstar nej trots att vi är ordförandeland. Det väcker reaktioner och skickar extra tydliga signaler om att EU måste ta bättre ansvar för alla de pengar som EU:s medborgare betalar i allt högre EU-avgifter. Jag är mycket nöjd med den nya regeringens linje i denna fråga, och glad över att samtliga partier i riksdagen i dag ställde sig bakom beslutet. Sverige är kända för att ha höga krav på detta område, och den positionen ska vi värna. Som det ser ut idag kommer troligen även Nederländerna och Danmark att rösta nej. 

Riksdagens frågestund med fem ministrar  

2023-03-09

Vid dagens frågestund i riksdagen med fem av ministrarna ställde jag en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:

Tack vare att regeringen valt en ansvarsfull linje för statens utgifter har Sverige idag den lägsta statsskulden på väldigt länge och regeringen har god kontroll på statens finanser. Detta ger ett bra handlingsutrymme om tiderna blir ännu sämre.
 
Samtidigt har grupper med traditionellt svag ekonomi fått stora inkomstökningar vid årsskiftet. Det gäller allt från garantipensionärer till studenter och barnfamiljer med bostadsbidrag. Även ett antal andra ersättningar och bidrag höjdes vid årsskiftet. Regeringen har även stöttat hushållen med både elprisstöd, sänkt drivmedelsskatt och höjda reseavdrag.

Med detta sagt finns det ett pedagogiskt problem att, trots starka statsfinanser, vara tvungen att stå emot ökade förväntningar från hushållen på bidrag och stöd när tiderna blir sämre. Allt på grund av den mycket ovanliga ekonomiska situationen med lågkonjunktur och hög inflation samtidigt.

Jag skulle vilja att finansministern utvecklar lite om hur hon ser på dagens komplicerade ekonomiska läge. 

Finansministern gav ett pedagogiskt svar, vilket var syftet med min fråga. I dagens läge med både lågkonjunktur och hög inflation är inflationen det största hotet mot reallöner och hushållens ekonomi. Regeringens huvuduppgift är därför att föra en politik som motverkar inflationen, och samtidigt stötta hushållen och företagen på ett väl avvägt sätt (precis som jag påpekade i min fråga). Inflationen är löntagarens värsta fiende och det som gör alla fattigare. Att betala ut ökade bidrag och stöd eller göra stora skattesänkningar som ökar köpkraften skulle i dagens läge göra att inflationen stiger och att Riksbanken höjer räntorna ytterligare. Det är inte bra för någon.

Se hela frågestunden här, min fråga och svaret kommer ganska långt ned i listan till höger på riksdagens webbsida.

Talmannens mottagning för den diplomatiska kåren  

2023-03-08

Talmannen hade idag mottagning för den diplomatiska kåren. Jag var inbjuden i min egenskap av ledamot i EU-nämnden för att mingla lite i Sammanbindningsbanan. Bland annat hade jag ett intressant samtal med Kinas nya ambassadör och hans medarbetare. Jag pratade också med Österrikes ambassadör om hur man ser på kriget i Ukraina och Österrikes syn på Nato och sin egen neutralitetspolitik.

Talmannen inledde mottagningen med att tala om kriget i Ukraina och hur mer än 140 länder ställt sig bakom en uppmaning till Ryssland att avsluta angreppet och lämna ukrainskt territorium. Han nämnde också att världen nu återigen har många militära konflikter, faktiskt det sämsta läget på 15 år. Goda relationer mellan diplomater från olika länder är värdefullt.

Mitt brandtal för bättre konsekvensanalyser inför viktiga politiska beslut  

2023-03-08

I morse inledde jag dagens debatter med att uppmärksamma Riksrevisionens rapport "På skakig grund" som jag berättade om för ett tag sedan. En total sågning av bristande konsekvensanalyser, tydliga mål och uppföljning av viktiga politiska beslut. Här följer mitt anförande, som också kan ses live via länken ovan.


Herr talman,
 
Riksrevisionens rapporter brukar alltför sällan leda till längre anföranden i Sveriges Riksdag. Som ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen tycker jag att fler av de utmärkta rapporterna från Riksrevisionen borde uppmärksammas mer. Riksrevisionen är en av de myndigheter som lyder direkt under riksdagen, och att ha en kompetent och självständig Riksrevision som både granskar ekonomi och utfall av politiska beslut är oerhört viktigt för oss folkvalda politiker.
 
I dag tänker jag alltså uppmärksamma en rapport från Riksrevisionen förra året som har den minst sagt uppseendeväckande rubriken ”På skakig grund”. Detta är nog den mest allvarliga rapport jag sett under mina år som riksdagsledamot, och den riktar kritik mot regeringar av olika färg. Redan rubriken antyder att granskningen inte direkt fallit väl ut, och att Riksrevisionen väljer rubriken ”På skakig grund” efter en granskning av stora politiska reformer är alarmerande.
 
Vad är det då Riksrevisionen har granskat? Jo om ansvariga regeringars förslag till beloppsmässigt stora reformer har varit välgrundade och väl analyserade. Granskningen har avgränsats till att omfatta 25 stora reformer som infördes 2000–2017. Granskningen omfattar därmed fem olika regeringar av olika politisk färg, tre socialdemokratiskt ledda regeringar och två  Alliansregeringar. Riksrevisionen har granskat hur väl regeringarnas propositioner beskriver olika frågeställningar, med betoning på vilka samhällsproblem som ska åtgärdas, vilka mål och effekter som eftersträvas, vilka konsekvenser som förslagen förväntas få och vilka kostnader som reformen beräknas medföra, samt hur målen är tänkta att utvärderas. 

"Den generella slutsatsen är att reformförslagen för ovannämnda områden alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. I mer än hälften av fallen bedömer vi att det saknas en tillfredsställande beskrivning av reformernas förväntade effekter eller mål". Det är rimligt, enligt Riksrevisionen, att regeringen i möjligaste mån redogör för en reforms förväntade effekter och mål inför en framtida utvärdering. Det är svårt att säga emot.

Riksrevisionens uttalanden är faktiskt en riktigt rejäl sågning. Man säger alltså rakt ut att det läggs politiska förslag om beloppsmässigt stora reformer utan att det finns någon tydlig konsekvensanalys och inte heller några förväntningar om effekter eller uttalade mål med reformerna. Dessutom görs alltför sällan utvärdering i efterhand av reformernas effekt. Det är en närmast häpnadsväckande hård kritik.
Jag vill återigen påpeka att detta inte är någon kritik mot någon specifik regering eller politiskt parti – rapporten avser alltså fem olika regeringar av olika färg från 2000 till 2017. På direkt fråga från finansutskottet när Riksrevisorn föredrog rapporten ser man ingen större skillnad mellan olika regeringar oavsett politisk färg och inte heller någon större förändring över tid.

Faktum är att man skäms lite som riksdagsledamot över det Riksrevisionen skriver. Det borde helt enkelt inte vara så här. Men tyvärr ser vi hela tiden resultat ute i samhället som beror på bristfälliga politiska beslut utan konsekvensanalys.
 
Ett aktuellt exempel är ju energipolitiken, där man ju är nyfiken på hur konsekvensanalysen såg ut inför beslutet att avveckla kärnkraft i förtid och ersätta med väderberoende elproduktion?

Men vi har även sett stora brister i konsekvensanalys på fler områden genom åren, exempelvis inom migrationspolitiken, klimatpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och kriminalpolitiken. Effekter av dåligt genomtänkta beslut syns hela tiden i vardagen.

Även när det gäller infrastruktur syns problemen. Tågtunneln Västlänken i Göteborg är ett exempel. Delsträckan förbi Liseberg, inklusive stationen vid Korsvägen, budgeterades till 3,7 miljarder. Idag är 40% av sträckan färdigbyggd, och redan har entreprenören fakturerat ut 5,7 miljarder kronor. En kostnadsökning på två miljarder, eller över 50%, och då återstår 60% att bygga. Hur kan det ens bli så här illa?

Herr talman,

Det positiva är att regeringen tar Riksrevisionens kritik på stort allvar. I regeringens utmärkta skrivelse om Riksrevisionens rapport instämmer man i Riksrevisionens bedömning att arbetet med konsekvensutredningar och utvärderingar kan förbättras. I skrivelsen redovisar regeringen också ett antal åtgärder. Bland annat föreslås att konsekvensutredningar tas fram tidigare i beslutsprocesserna och att Ekonomistyrningsverket får i uppdrag att koordinera arbetet med metodutveckling, vägledning och utbildning när det gäller konsekvensutredningar. Det föreslås också att konsekvensutredningar även ska innehålla kriterier och indikatorer för uppföljning och utvärdering, samt ange vilken aktör som ska göra utvärderingen. Jag passar här på att yrka bifall till finansutskottets betänkande.
 
Herr talman,

Riksdagen tar ut nästan världens högsta skatter av svenska folket. De har i sin tur rätt att förvänta sig att vi värnar om skattepengarna. I detta ligger att alla politiska beslut måste föregås av en grundlig konsekvensutredning, att beslut är väl genomtänkta och har ett tydligt mål som man kan följa upp, och att man verkligen utvärderar väntade effekter av ett beslut på ett planerat sätt. Om inte effekten blir den önskade måste man rimligen också kunna ändra det aktuella beslutet. Av denna anledning ville jag särskilt lyfta denna rapport. Vi måste bli bättre. Mycket bättre. Det är ansvaret vi har mot våra väljare, oavsett parti.

V- och MP-väljare har i särklass högst förtroende för Public Service  

2023-03-07

Medieakademiens nya rapport om förtroendet för olika samhällsinstitutioner visar att förtroendet för Public Service (SVT och SR) minskar. Men bland vänsterpartistiska och miljöpartistiska väljare ökar förtroendet och är dessutom i särklass högst.

Man kan ju undra vad det beror på? Min gissning är att den helt extrema och helt onyanserade rapporteringen om "klimatkrisen" tilltalar väljare från MP och V, liksom att den helt aningslösa migrationsagendan tilltalar hela vänstersidan. Den allt tydligare vänstervridningen av hela programverksamheten oich nyhetsbevakningen får helt enkelt vänstersidans väljare att känna sig hemma, medan man stöter bort borgerliga väljare.

Jag tror aldrig vi får uppleva att SVT och blir politiskt balanserade, och av den anledningen blir jag alltmer tveksam till om vi ska behålla Public Service i sin nuvarande form. Om man bara tillgodoser vänstersidans behov är man ingen riktig "Public Service" längre. Publiken är vi alla, och vi har rätt att kräva politisk balans när vi tvingas betala för det hela.

 

Några twitterinlägg om Vasaloppet och klimatdebatten  

2023-03-07

År 2006 kunde man läsa denna artikel i Expressen. Dåvarande meteorologen Pär Holmgren (senare miljöpartipolitiker) menade att om 20 år (dvs 2026) kommer Vasaloppet inte länge kunna köras och människor i södra Sverige har glömt hur man åker skidor. Men i år kördes likväl Vasaloppet som vanligt och flera tiotusentals skidåkare har under Vasaloppsveckan kämpat sig de nio milen från Sälen till Mora. Jag tror nog Vasaloppet kommer genomföras även 2026.

Under gårdagen skrev jag några inlägg på twitter om Vasaloppet. Bland annat nedanstående som visar att snödjupet i Vasaloppsspåret faktiskt varit stabilt de senaste 100 åren, trots att medeltemperaturen ökat. Det är knappast den bild vi får av media. Som vanligt blir resultatet att allt man skriver om snö, väder eller klimat, och som inte stämmer med den gällande mainstreamlinjen i politik och media, att man blir beskylld för att vara "klimatförnekare". Men jag är van och det bekommer mig inte alls. Om bästa argumentet mot fakta är att beskylla budbäraren för att vara "klimatförnekare" har jag ju redan vunnit diskussionen. Fakta slår alltid känslor i längden. 

Min tweet bemöttes av flera med denna artikel. Rubriken ser dramatisk ut, men läser man artikeln bekräftar den i stället just att det varit bra med snö i år och att man därför använt mindre konstsnö än tidigare år. Sedan är det ett faktum att man länge använt konstsnö i Vasaloppsspåren. Men vad jag förstår är detta inte bara på grund av brist på snö, utan också för att skapa ett stabilt underlag för att klara av flera tiotusentals åkare under en hel veckas skidåkning i spåren, både dag och natt. Så såg det inte ut förr när man bara åkte några tävlingar under veckan. 

Faktum kvarstår - Vasaloppet har regelbundet genom åren haft återkommande enstaka år med snöbrist som gjort att tävlingarna hotats eller rent av ställts in. Men trenden är stabil över åren när det gäller snödjup och de klimatalarmister som under minst 20 år hotat med att Vasaloppet snart är minne blott har hittills haft fel. 

Jag sammanfattar debatten:

Kostnaderna för tågtunneln Västlänken skenar - som väntat  

2023-03-06

Den som minns turerna kring tågtunneln Västlänken under Göteborg vet att det fanns många invändningar mot projektet. Inte minst kostnaderna och en tveksam samhällsnytta. Både myndigheter och Riksrevisionen ifrågasatte projektet, och ilskan bland många göteborgare var stor. En stor demonstration mot projektet i september 2017 samlade exempelvis 17.000 personer på Götaplatsen. Jag var en av dem.

Jag skrev mycket om projektet, fram tills beslutet var fattat. Bland annat varnade många experter för att det skulle bli mycket mer komplicerat att bygga tunnlar i göteborsleran än vad kalkylerna visade. Dessutom påpekade jag och många med mig att man hittills sällan lyckats hålla stora infrastrukturprojekt inom budget, och att det kunde bli väldigt mycket dyrare. Detta avfärdades av förespråkarna som menade att man räknat noga och rent av budgeterat i överkant.



Nu kommer delar av facit. Häromdagen meddelade SVT Väst att bara delsträckan vid Korsvägen, inklusive tågstationen där, redan blivit 2 miljarder (!) dyrare. Det vinnande anbudet var 3,8 miljarder. Hittills har man fakturerat 5,8 miljarder, och då är bygget bara klart till 41%.

Fördyringen hittills är alltså redan hisnande dryga 50%! Hur är det ens möjligt? 

Beslutet att bygga Västlänken togs med politisk majoritet. Jag beklagar såklart detta, men man måste respektera demokratiska beslut och försöka göra det bästa av läget. Den uppenbart dåliga ekonomiska kontrollen av projektet borde dock oroa även dem som röstade för projektet. Med tanke på hur stort det totala projektet med Västlänken är undrar man ju hur stora de samlade extrakostnaderna blir? Och vem som ska betala? Risken för kraftigt höjda biltullar genom Göteborg ska inte underskattas. Inte heller att staten kan bli tvungna att skjuta till ännu mer pengar.  

Det är i vart fall tur att vi stoppar höghastighetstågen. Det hade annars varit nästa stora projekt där miljarderna hade rullat utan kontroll. 

Sverige importerar slaktavfall för att kunna tillverka biodrivmedel  

2023-03-06

I går hade Dagens Nyheter en artikel (tyvärr låst) om svenska biodrivmedel. Bland annat uppmärksammade man att svenska biodrivmedel innehåller en betydande del slaktavfall, och mycket av detta är importerat. Så långt har det alltså gått när det gäller att klara "hållbarhetsmålen" måste vi frakta hit slaktavfall från andra länder.

Det mest fascinerande är väl att de som förespråkar biodrivmedel för att "rädda klimatet" också vill att vi skat sluta äta kött för att "rädda klimatet". Ekvationen går inte ihop. Utan köttätande blir det inget slaktavfall, och utan slaktavfall inga biodrivmedel. 

Dessutom haltar hela argumenteringen kring att "branschen behöver en hög reduktionsplikt" för att kunna få avsättning för sina biodrivmedel. Så länge Sverige importerar större delen av sina biodrivmedel eller råvaror till dessa redan med dagens reduktionsplikt undrar man ju hur det ska bli om den fortsätter öka? Det finns uppenbarligen en marknad för svensktillverkade biodrivmedel från exempelvis skogen redan vid dagens nivåer på reduktionsplikten, liksom vid betydligt lägre nivåer. Och när eller om den svenska marknaden eventuellt blir mättad finns det en stor exportmarknad för biodrivmedel även om EU väljer en låg nivå på reduktionsplikten.   



Jag lyckades också för en gångs skull bli enig med en av mina "klimatantagonister" på twitter. Han är en ganska högljudd klimataktivist. Han påpekade att "Biobränsle är förknippat med en mångd problem. Ex. vis har Swedavia transporterat hit frityroljerester från Kalifornien - men båt - för att tanka ngn ynka procent bio i flygplan. Greenwashing." Och länkade till denna artikel i Ny teknik. I denna fråga kan vi absolut mötas, fast från olika håll. Vurmen för biodrivmedel verkar mer handla om symbolpolitik och politikers och företags behov av att framstå som "klimatvänliga". När man skrapar lite på ytan är det inte lika imponerande. 

Det finns all anledning att se helheten kring biodrivmedel och reduktionsplikt, se helheten för miljön, och göra ordentliga konsekvensanalyser innan man stoppar in skattepengar i detta eller tvingar hushåll och företag att betala för något som bara är symbolpolitik. För egen del tycker jag det verkar onödigt att tillverka biodrivmedel av skogen - bättre att använda skogsavfallet som bränsle i våra kraftvärmeverk och därmed i vart fall kunna vara självförsörjande på fjärrvärme och elproduktion i dessa verk. Det gör också att man slipper nya jätteinvesteringar i dyr teknik för att tillverka biodrivmedel.

SvD: Splittrade moderater om förbud mot nya bensin och dieselbilar  

2023-03-04

    
               

I går följde Svenska Dagbladet upp min och andra kritik mot EU-beslutet att förbjuda bensin och dieselbilar från 2035. Man konstaterar mycket riktigt att det finns olika syn inom Moderaterna på denna fråga. Vi är helt enkelt ganska många moderater som inte håller med Christofer Fjellner i denna fråga. Jag står för min och mina likasinnades linje (se mina argument i föregående inlägg). Här är tweeten, som tillsammans med mitt föregående inlägg på bloggen, citerades av SvD. Även min riksdagskollega Lars Beckman citeras i artikeln med liknande kritik som min. Många moderater instämmer i kritiken i våra trådar.



Jag kan också konstatera att EU-förslaget glädjande nog verkar ha dragits tillbaka, i vart fall tillfälligt, eftersom inte alla länder ställer upp på förbudet och ministerrådet därför inte kan ta beslut. Och utan ett sådant beslut betyder inte EU-parlamentets beslut något alls. Jag hoppas såklart att kritiska länder står kvar vid sitt nej. Förbudet är både dumt och onödigt och riskerar att både förvärra elbristen och  försämra konkurrenskraften och ekonomin i hela EU. Dessutom är det som sagt så att huvuddelen av elen i EU tillverkas av fossila bränslen - olja, kol och gas. Det är då ganska meningslöst att tala om "klimatnytta" med att förbjuda bilar som drivs på bensin och diesel. Sunt förnuft kanske vinner till slut?




 

Olyckligt EU-beslut att förbjuda bensin och dieselbilar från 2035

2023-03-02

EU-parlamentets beslut att förbjuda nya bensin- och dieselbilar 2035 är illa genomtänkt och saknar konsekvensanalyser. Det är bara ännu ett beslut baserat på politikernas behov av att visa något slags handlingskraft i klimatfrågan, men utan eftertanke. Det finns flera invändningar mot detta.

Det första argumentet är principiellt. EU, liksom Sveriges riksdag eller andra länders parlament, kan såklart anta mål eller tvingande regler om utsläpp, och miljöpåverkan, men man bör inte ta beslut om den tekniska vägen dit. Politiska beslut ska vara teknikneutrala. Att förbjuda en viss sorts fordon motverkar utveckling och innovation. Lite som "tankeförbudslagen" kring kärnkraft där man vare sig fick forska eller diskutera ny kärnkraft i Sverige. Vi vet hur det gick - nu byter man fot. 

Vi har även sett tidigare i Sverige hur fel det kan bli när okunniga politiker tar detaljbeslut om teknikval på fordonssidan och försöker styra dit med straffskatter eller ekonomiska bonusar. Vi såg det när det gällde miljöbonus för etanolbilar. Det blev en flopp. Vi såg det när det gällde miljöbonus för dieselbilar. Nu är de i stället "klimatbovar" som ska straffbeskattas. Ingen vet idag vilka tekniker det kommer att finnas för att driva ett fordon 2035. Vem vet, kanske kommer det rent av att visa sig att snåla bilar med fossila bränslen blir mindre miljöbelastande än elbilar när man väger in hela livscykelanalysen, inklusive tillverkning, batterier och utskrotning?  

Vissa hävdar att människor ändå bara kommer vilja ha elbilar i framtiden och att inget annat kommer byggas och att därför förbudet från 2035 inte är något problem. Min invändning mot det argumentet är att om man tror detta så behövs ju inget förbud?

Det andra argumentet är resursbrist, både material och el. Det finns nu ett otal rapporter som visar att det är helt omöjligt med dagens teknik att byta ut världens eller ens EU:s fordonsflotta mot elbilar. Det finns exempelvis inte koppar till alla dessa elmotorer och det saknas sällsynta metaller för att kunna bygga alla batterier som behövs. Dessutom finns det inte inom överskådlig tid ren el att ladda bilarna med. Om elbilarna ska laddas med el från kolkraftverk, gaskraftverk eller oljekraftverk (vilket man gör i stora delar av Europa) medför elbilarna ingen miljönytta alls, utan bara att man gör energiförluster genom att göra el av fossila bränslen. Bättre då att köra bilen direkt på fossila bränslen. Att Sverige dessutom under lång tid framåt kommer att riskera att inte ha tillräckligt med el till alla nya satsningar är inte direkt det bästa argumentet för att tvinga alla köra elbil.

Det tredje argumentet är ekonomiskt. Om alla ska tvingas köra elbil kommer efterfrågan på dessa bilar efterhand att driva upp priserna i takt med att just materialen för att konstruera motorer och batterier börjar ta slut. Människor i Sverige med normala inkomster kommer inte ha råd att köpa dessa bilar utan enorma subventioner från staten. Och då belastas statens budget i stället. I andra delar av Europa med ännu svagare ekonomi än Sverige kommer det överhuvudtaget inte vara realistiskt att köpa elbil. Man kommer hänvisas till att behålla gamla slitna bensinslukande bilar allt längre. Man undrar ju om Kubas bilpark är ett föredöme? I andra delar av världen kommer man strunta i EU:s idéer och fortsätta köra bensin- och dieselbilar i många decennier framåt. Och man kommer kunna glädjas åt ett lägre pris på bensin och diesel när andra delar av världen inte längre får sälja nya bensin- och dieselbilar och efterfrågan på dessa bränslen minskar.   

Beslutet i EU-parlamentet måste även godkännas av EU:s ministerråd för att bli gällande. Det finns kritik från många håll inom EU mot att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Jag hoppas att kritikerna vinner och att detta förslag stoppas. Om det ändå drivs igenom är jag övertygad om att det kommer rivas upp före 2035. När den bistra verkligheten (mina tre motargument) blir tydliga efterhand kommer kommande politiker i EU att byta fot för att inte skapa kaos inom transportsektorn och allvarligt försvaga EU:s konkurrenskraft. Man hade ju önskat att både EU:s och Sveriges politiker ägnade aningen mer tid åt konsekvensanalyser innan man rusar iväg med ogenomtänkta beslut.

Vänstersidan ger nyanlända förtur i bostadskön i Göteborg

2023-03-01

Det obegripliga beslutet i Göteborg av S, V, MP med stöd av C om att ge nyanlända förtur i bostadskön till ett förstahandskontrakt har med rätta väckt ilska. Inte minst bland dem som stått i bostadskön i åratal i väntan på en bostad.

Inga av dessa nyanlända bor vad jag vet på gatan, de har någon form av boende redan. Det finns inga som helst rimliga skäl att ge dem förtur till ett förstahandskontrakt. Många andra göteborgare, även barnfamiljer, bor exempelvis i andrahandsboenden. Det borde rimligen duga även för en nyanländ familj i avvaktan på att man kommer i egen försörjning och kan skaffa ett eget förstahandskontrakt eller annat boende.

Jag är hård i min tweet idag och kallar de fyra partierna för "nyttiga idioter". Det brukar man kalla dem som tror de gör en bra sak, men där effekten blir den motsatta för att man inte begriper konsekvenserna och inte gör någon konsekvensanalys. Att låta nyanlända gå före dem som bott och jobbat i Göteborg i åratal (oavsett om de är svenskfödda eller invandrare) skapar en enorm frustration och ilska över orättvisan. Och det göder främlingsfientlighet och motstånd mot invandring och invandrare. Jag är oerhört förvånad över att de fyra vänsterpartierna inte inser detta. Moderaterna röstade självklart nej. 

Årsmötestalare hos Bollebygdsmoderaterna

2023-03-01

Det dukade bordet har nog aldrig varit så avdukat

2023-02-28

Avgående regeringar talar ofta om "det dukade bordet" som den nya regeringen fått ta över. Men frågan är om bordet någonsin varit så avdukat som det var i höstas när den moderatledda regeringen tillträdde?

Socialdemokraternas (och vänstersidan med C, V och MP) har ett ofattbart uselt facit efter sina åtta år vid makten. EU:s lägsta ekonomiska tillväxt 2022, den fjärde högsta arbetslösheten i hela EU, ett gigantiskt utanförskap i våra förorter, allvarliga brister i elförsörjningen och utöver detta en skenande gängkriminalitet och dödliga uppgörelser som saknar motstycke. Detta är alltså det den nya regeringen nu måste försöka lösa.

Jag tror de flesta sunt tänkande människor inser att det är en lång, mödosam och jobbig väg Sverige och svenska folket har framför sig. Men samtidigt vet jag att vänstersidan (S, C, V och MP) och deras kompisar bland journalister och massmedia kommer göra allt för att lägga skulden för alla samhällsproblem på den regering som äntligen försöker lösa dem. Vi är beredda, vi står pall och vi kommer aldrig vika ned oss. Steg för steg kommer vi att presentera förslag om en ny politik, samtidigt som vi försöker lösa akuta problem i vårt land.

Denna vecka kommer exempelvis det efterlängtade elstödet till de flesta hushåll, och drivmedlen kostar idag en krona mindre än de gjort utan vår skattesänkning vid årsskiftet. Det viktigaste nu är att hålla emot inflationen. För man en politik som driver upp den ytterligare äter det upp alla stöd och skattesänkningar som regeringen tar beslut om. En stram ekonomisk politik kommer inte tas emot med jubel, men det är det rätta och det bästa för vårt land och svenska folket just nu. Samtidigt måste vi se till att de mest utsatta inte lämnas i sticket. Vid årsskiftet höjdes ett antal olika ersättningar, samt garantipensioner och studemedel som alla räknas upp när inflationen stiger.     

Norrskensjakt

2023-02-27

Flera gånger när jag vintertid gjort militära repövningar och befälsövningar uppe i Norrbotten har jag sett oerhört praktfulla norrsken. Men även hemma i Ubbhult har vi vid något tillfälle sett lite mer blygsamma norrsken hemmavid. I kväll gav jag och hustrun oss ut på norrskensjakt, som så många andra. Bästa fotostället visade sig vara mellan Hällingsjö och Rävlanda där jag tog denna fina bild klockan 22.07. Vårt universum är fantastiskt. 

Manifestation för Ukraina utanför ryska konsulatet i Göteborg

2023-02-24

   

   

Dagens manifestation utanför ryska generalkonsulatet i Göteborg (strax intill min tidigare arbetsplats på SEB-kontoret på St Sigfridsplan) blev en välbesökt tillställning, trots ett riktigt trist väder med snöblandat regn, blåst och kallt. Men som vi sa - det vi fick över oss från himlen var bara vatten, inte granater, bomber eller missiler. Så vi klagade inte.

Jag medverkade som talare vid manifestationen och var mycket smickrad över att jag fick äran att vara förste gästtalare i en lång rad talare som framförde många kloka ord, erfarenheter och viktiga reflektioner på både svenska, engelska och ukrainska. Och trots att det mörknade stannade de flesta kvar länge.



I mitt inlägg berättade jag först lite om hur riksdagen arbetat med olika former av stöd till Ukraina det senaste året, och om att regeringen idag meddelade nyheten om ett nytt stort svenskt vapenpaket, med bland annat Leopardstridsvagnar och luftvärn. Jag berättade också om hur vi i går hade en ceremoni i riksdagen till stöd för Ukraina, med Ukrainas ambassadör som gäst på läktaren. Jag påpekade också att det breda stödet i riksdagen för hjälp till Ukraina är en viktig svensk markering.

Sedan vände jag mig direkt till personalen på det ryska konsulatet (de visade sig inte, men vi vet att de ofta fotograferar och bandar det mesta som sägs utanför):

"Ni kunde valt att lägga kraften på att utveckla relationerna med omvärlden, gynna handel, investeringar och turism i Ryssland och öka ert lands välstånd. I stället valde ni att angripa ett fredligt broderfolk, bomba sönder städer, civila bostäder, skolor, sjukhus, kyrkor, museer och kulturbyggnader, förstöra infrastruktur och elförsörjning, våldta och döda civila, och föra bort ukrainska barn. Ni ryssar bär ansvaret för flera hundratusentals  döda, både ryssar och ukrainare, och ännu fler svårt skadade.

Det kommer att dröja decennier innan någon litar på er igen. Få kommer vilja göra affärer med er, besöka er som turister, eller ha utbyte i form av idrott eller kultur. Era välutbildade unga lämnar landet och utländska företag gör detsamma. Var det värt det?
 
Och om ni nu som ni säger vill ”befria” rysktalande befolkning i Ukraina, varför dödar ni då denna befolkning och skjuter sönder deras städer? Till exempel Kherson och Mariupol och ett antal större och mindre städer i Donbas? Med i huvudsak rysktalande befolkning? Varför tror ni flertalet av de rysktalande ukrainarna väljer att strida på den ukrainska sidan mot de ryska trupperna?"

Mitt lilla anförande avslutade jag med att konstatera att det nu bara finns en väg att gå. Väpnade angrepp får aldrig belönas. Det prövades med nazityskland, man trodde att om man bara gav Hitler en bit av ett annat lands territorium skulle det skapa fred. Vi vet hur det gick. Mycket vill ha mer. Det misstaget får inte göras om.
 
Ukrainas framtid byggs nu i fyra steg:
1. Ukraina måste få hjälp att köra ut ryska trupper från ukrainskt territorium. Sverige är numera ett av de mer generösa länderna, och i riksdagen finns brett politiskt stöd för stöd tll Ukraina.
2. Ukraina måste få krigsskadestånd av Ryssland och kunna använda frusna ryska tillgångar till återuppbyggnad. Sverige har som ordförandeland i EU tillsatt en särskild arbetsgrupp för att ta tag i denna fråga och se över juridiska regler kring detta.
3. Vi måste ställa alla krigsförbrytare inför domstol, inklusive den ryska ledningen med Putin i spetsen. En krigsförbrytare ska aldrig känna sig trygg så länge man lever.
4. Vi ska hjälpa Ukraina att bygga upp sitt land igen och göra det redo för medlemskap i EU. Det är här, i den civiliserade delen av Europa som Ukraina har sin givna plats. 

Idag är det ett år sedan Ryssland anföll Ukraina

2023-02-24

Jag minns hur jag vaknade natten till den 24 februari förra året av att telefonen plingade upprepade gånger. Och sen kunde jag följa hur Ryssland inledde sitt anfall på Ukraina. Sedan dess har mycket hänt, Ukraina har tagit tillbaka drygt hälften av de områden som Ryssland ockuperade i början av kriget, och stödet till Ukraina från omvärlden har växt hela tiden, både humanitärt, ekonomiskt och med allt tyngre vapen för Ukrainas försvar. 

Ryssland har brutit mot alla folkrättsliga regler, de har redan flera hundratusentals liv på sitt samvete, både ryssar och ukrainare, och troligen ännu fler svårt skadade, de bombar avsiktligt och målmedvetet civila bostäder, förstör skolor, sjukhus, infrastruktur, elförsörjning, kulturbyggnader, kyrkor och museer, de våldtar och dödar civila och för bort ukrainska barn. Ett beteende som är så vidrigt och så långt från allt civiliserat beteende att man tror de lever kvar på 1800-talet.

För omvärlden finns det bara en sak som gäller, och det är att fortsätta stödja Ukraina tills de har befriat hela sitt land. Därefter måste det handla om att begära omfattande krigsskadestånd från Ryssland och att ställa ryska krigsförbrytare, inklusive den ryska ledningen och Putin själv, inför en krigsförbrytardomstol. Ett väpnat angrepp på ett annat land får aldrig belönas med framgång, och ska definitivt inte belönas med att få delar av det angripna landets territorium vid en fredsförhandling. Om man väljer den vägen ger det motiv till nya väpnade angrepp i Europa från Ryssland mot andra länder i framtiden. Den dörren måste vara stängd för alltid.

Ryssland hade kunnat vara en blomstrande ekonomi med demokrati. Ett land där omvärlden ville investera, där levnadsstandarden ökade,  ett land som omvärlden ville handla med, besöka som turister och ha utbyte med när det gäller kultur och idrott. Nu blir det precis tvärtom. Under decennier framåt kommer ingen att lita på Ryssland och få i Västvärlden kommer vilja ha med Ryssland att göra. Ryssland blir ett till stora delar isolerat land, där den unga välutbildade befolkningen emigrerar eller flyr undan militärtjänstgöring och där ekonomin försvagas allt mer. Ett land som många demokratiskt och fredligt sinnade människor idag faktiskt ser på med ett stort förakt.

En del av detta skriver jag om idag i denna artikel i Borås Tidning, och klockan 17 idag deltar jag som en av talarna i en stor manifestation till stöd för Ukraina utanför det ryska konsulatet på St Sigfridsplan i Göteborg. Välkommen om du vill visa ditt stöd för Ukraina!

  (Klicka för mer läsbar storlek)

Mediabluffen om elstödet och elskatten är hårresande

2023-02-22

Det totala magplasket av framförallt Dagens Nyheter men även TV4 om elstödet och den tillfälliga skatten på onormala vinster på el är närmast hårresande. DN fick information och fakta från Regeringskansliet, men brydde sig inte om dessa, och man har inte heller rättast uppenbart felaktiga uppgifter. Här är finansminister Elisabeth Svantessons inlägg om saken:
 

Jag skrev en tweet om saken där jag delade en annan avslöjande tweet. Fakta: DN har fel om juridiken, de har fel om summorna och de har fel om hur man gör i andra länder. Och framförallt har de fel om att detta påverkar elstöden till hushållen - det gör det inte. De betalas ut i dagarna och det har inget med frågan om skatt på onormala elvinster att göra. DN har också fel när de skyller på nuvarande regering för att saker tagit tid - den förra regeringen visste att EU-beslutet var på gång och kunde förberett för detta, men det gjorde man inte. Nuvarande regering har däremot gjort allt så snabbt det bara går.

Det hela känns mer som en sedvanlig hetsjakt från DN på sittande regering, precis det som vänsterliberala DN brukar ägna sig åt. Bra av TV4 att krossa DN:s falska myter.


 

Utbildning för ålderspresidenter i Riksdagen

2023-02-22

De riksdagsledamöter med flest tjänsteår kan inkallas för tjänstgöring som talman i Riksdagens Kammare om talmannen och de tre vice talmännen har förhinder. Denna mandatperiod är jag en av dessa ålderspresidenter, och idag deltog jag vid en informationsträff med Talmansstaben där vi gick igenom hur talmännens arbete går till och lite om tekniken och regelverken som gäller. Att leda kammarens arbete handlar inte bara om att hålla ordning på talare och talartider, utan också om att ha koll på ordning och säkerhet i Kammaren och se till att allt som görs följer lagar och regler. Det finns en hel handbok om talmannens arbete i Riksdagen.



Vid dagens träff var vi fem ledamöter på plats, jag och fyra socialdemokrater (bland dessa tre fd ministrar, Anders Ygeman, Morgan Johansson och Tomas Eneroth). Det finns ett antal socialdemokrater med fler riksdagsår än jag, men jag är en av en handfull moderata ledamöter som har flest tjänsteår i riksdagen.

Vi får se om eller när det dyker upp behov av att jag ska leda Kammarens sammanträde som ålderspresident under mandatperioden. Ett ansvarsfullt och ärofyllt uppdrag såklart om det blir tillfälle till detta. 

Heldag i Herrljunga

2023-02-21

Gårdagen tillbringade jag i Herrljunga tillsammans med moderaterna. Tillsammans med moderata oppositionsrådet Gunnar Andersson och moderate ersättaren i riksdagen, Andreas Johansson, inledde jag med två studiebesök.



Dagens första aktivitet var ett givande besök på Sanfridssons Åkeri i Ljung. Självklart blev det mycket samtal om åkerinäringens konkurrenskraft, drivmedelskostnader, alternativa drivmedel och konkurrensen med omvärlden. Jag fick också en intressant inblick i hur logistikavdelningen och transportledarna jobbar för att så effektivt som möjligt planera transporterna. Det är många saker som ska hanteras. Man måste ta hänsyn till både volym och vikt på godset, man vill undvika tomkörningar, chaufförerna ska ha sin dygnsvila och allt gods ska komma fram i tid. Med tanke på branschens pressade marginaler betyder varje arbetsinsats väldigt mycket, och alla chaufförer har dirktuppkoppling till transportledarnas datorer. Man inser snabbt att lastbilstransporter är väldigt mycket mer än att bara köra en lastbil.

Dagens andra besök var på Herrljunga Elektriska, ett kommunägt företag som hanterar allt från kommunens elnät till fiber, vattenförsörjning och kringtjänster kring dessa. De mest intressanta samtalen var kring den svenska elförsörjningen, elnätet, prissättningen på el och vad som är centralt i dessa frågor. VD:n hade många intressanta tankar kring ämnet och är mycket välutbildad med lång erfarenhet och kompetens från branschen.



Jag tog särskilt med mig denna bild - de tre viktiga delarna man måste tänka på när det gäller erförsörjningen. Både VD:n och vi själva var överens om att frågan om "grön el" fått nästan allt fokus och att de andra två delarna i triangeln - säker energi och rättvis energi - prioriterats ned. I framtiden är det centralt att alla tre delarna prioriteras lika mycket. Då får vi en balans i frågan om elproduktion, elförsörjning och elpriser.



Jag avslutade dagen som årsmötestalare på Herrljungamoderaternas årsmöte, med många intressanta frågor. Sedan åt vi god mat på Herrljunga Hotell innan jag körde hemåt för några timmars sömn innan det var dags att ta morgonflyget till Stockholm.

Regeringsbesked idag - Bromma flygplats avvecklas inte

2023-02-20

I dag börjar det första elstödet betalas ut - och mer kommer

2023-02-20

Från och med idag och under ett antal bankdagar framåt kommer det första elstödet att betalas ut. Försäkringskassan sprider utbetalningarna över att antal bankdagar, precis som man gör med exempelvis pensionsutbetalningarna, för att inte överbelasta systemet. Ca 250.000 mottagare kommer att få elstödspengar varje bankdag, dock med paus de bankdagar pensioner betalas ut. Alla fysiska personer i elområde 3 och 4 ska ha fått sitt elstöd inom två veckor.

Längre fram kommer nästa elstöd, som avser november-december förra året och som omfattar alla hushåll i hela landet. De utbetalningarna blir enklare att hantera eftersom man då redan har gjort en utbetalning och har fått kontonummer till mottagarna.

Nu har också EU godkänt det svenska upplägget för elstöd till företag och juridiska personer (exempelvis bostadsrättsföreningar och samfälligheter). Det bör innebära att även detta elstöd kan betalas ut ganska snart.



 

Äldre inlägg hittar du i arkivet. Klicka på rutan längst upp till höger!