Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!
Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.



Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt.

Åren 2002-2006 var jag gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010 och 2014. Jag är idag ledamot av Arbetsmarknadsutskottet. Tidigare har jag varit aktiv i Finansutskottet (2014-17), Utbildningsutskottet (2010-14), Arbetsmarknadsutskottet (2006-10) samt Socialförsäkringsutskottet (2006-10).

Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till vår välfärd, pensioner och skattefinansierade samhällsfunktioner. I övrigt ogillar jag all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljöfrågor men tar avstånd från extrem "klimatpolitik". Du hittar allt om mig och mitt riksdagsarbete via länkarna överst på sidan. På bloggen kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat.


I bloggarkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.
Totalt 7.826 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 22/10 2017)








Dags för ett vuxet samtal om skatterna

2017-11-19

Min slutreplik i skattedebatten till Tommy Josefsson (V) i Borås Tidning igår:


(Klicka för läsbar storlek)

Tack!

2017-11-18

I dag beslutade de västsvenska valkretsarna om riksdagsvalsedlarna för kommande val. I vår egen valkrets gick det lugnt till och listan spikades i enlighet med valberedningens förslag. Det betyder att jag själv är tvåa på valsedeln efter Cecilie Tenfjord Toftby. Tre nomineringar i rad har jag kommit på platsen före henne, senaste gången med en enda rösts marginal, så det var väl ärligt talat inte mer än rätt att hon nu får stå överst.

Riksdagslistan ser nu ut så här:
1. Cecilie Tenfjord Toftby, Borås
2. Jan Ericson, Ubbhult
3. Ulrik Nilsson, Borås
4. Mikaela Engström, Vårgårda

Det fanns ett antal delegater som ville ha mitt namn överst. Jag är mycket smickrad över det. Kanske hade det också blivit så om det blivit omröstning om saken, men det får vi aldrig veta. Jag gjorde nämligen klart under mitt anförande att jag inte ser någon mening med en strid om förstanamnet på listan. Det viktiga är att samlas mot våra politiska motståndare i stället för att strida inbördes. Det finns ett stort symboliskt värde att alla moderater i Södra Älvsborg står enade bakom vår riksdagsvalsedel.

Jag har fått frågor de senaste veckorna från media som velat ha mina mina kommentarer till att jag "petats" från förstaplatsen. Jag tycker ingången att man "förlorar" en plats blir lite konstig. Varje val och varje valsedel bygger på helt nya förutsättningar. Olika kandidater kommer och går och en nomineringskommitté har en svår uppgift att tillgodose allt från geografisk spridning till kön och ålder och att både ta vara på erfarenhet och släppa fram nya duktiga politiker. Jag har också stor förståelse om Boråsmoderaterna som ju representerar en av Sveriges största städer tycker att de vill ha en boråspolitiker överst på riksdagsvalsedeln. Att dessutom en del tycker det är dags för en kvinna på förstaplatsen kan säkert också ha spelat in när nomineringskommittén gjorde sitt förslag. Sammanfattningsvis - ingen äger en riksdagsplats. Man får, om väljarna så vill, låna den tills det är val igen. Sedan ber man ödmjukt om ett nytt förtroende. Först av sitt parti och sedan av väljarna.

I dag har moderaterna två riksdagsmandat av valkretsens sex (Socialdemokraterna har tre och Sverigedemokraterna ett). Men eftersom valkretsen tillförts två kommuner till (Herrljunga och Vårgårda) och befolkningen i resten av valkretsen samtidigt växt lär vi sannolikt få sju riksdagsmandat efter valet, kanske rentav åtta. Chansen för moderaterna att få tre riksdagsmandat bör därför inte vara obetydlig. Och min egen chans att väljas till riksdagen en fjärde gång är rimligen hyfsat god. Jag ser verkligen fram mot den kommande valrörelsen!

Stort tack till nomineringsstämman och alla som tror på mig! Jag är stolt och glad för förtroendet!




Borgerliga ledarsidor varnar för diktatur och "klimatfascister"

2017-11-16

Jag har upprepade gånger genom åren varnat för högljudda "klimatextremister" som använder det påstått allvarliga klimathotet som förevändning för att angripa det demokratiska systemet, eller rent av öppet förespråkar ett avskaffande av demokratin. Tal om "världsregering", globala skatter och liknande har ju exempelvis framförts från lite olika håll, även från ledande företrädare inom FN. Även ord som "behov av ny ekonomisk världsordning" har hörts i debatten.

Plötsligt uppmärksammar nu två borgerliga ledarsidor samma sak. De senaste dagarna har både Kristianstadbladet och Borås Tidning uppmärksammat detta hot mot demokratin. (Klicka på bilderna nedan för att läsa texterna.)





Borås Tidning sammanfattar anmärkningsvärda uttalanden från två tunga klimatdebattörer:

"Svenska Dagbladets Jenny Stiernstedt intervjuade nyligen Jørgen Randers, professor vid Handelshögskolan i Oslo, som hävdar att klimathotet gör att vi ” inte kan invänta att demokratin får ha sin gång”. Därför vill han se ” ett elitstyre med flertalets bästa för ögonen” som inför ”planekonomi”. Randers förebild är Kinas kommunistparti. Hans omdöme om den jättelika diktaturstaten delas av förre kristdemokratiske EU-parlamentarikern och klimataktören Anders Wijkman. I samma artikel säger han att ” Fördelen med ett centraliserat toppstyrt system är att när de väl bestämmer sig så går det ganska snabbt. Det finns ingen opposition som bråkar”.

Kristianstadbladet nämner ytterligare ett exempel:

"Tydligare är en annan känd klimatforskare, britten James Lovelock. Redan för tio år sedan, i en intervju med The Guardian gjorde han klart att: ”It may be necessary to put democracy on hold for a while.” Ett litet uppehåll i demokratin behövs, bara ett tag så där. Det blir ju så smidigt att fatta beslut då; i den himmelska fridens namn kan det behövas en å annan eldriven stridsvagn som kör över folk som yttrar oppositionella tankar, men lite spill får man räkna med i inrättandet av den globala klimatdiktaturen.

Det finns alltid goda anledningar för dem som anser att demokratin ska ”ta en paus”. Men bakom auktoritära styren, oavsett namn, ligger alltid idén att massan, folket, inte vet sitt eget bästa. Den upplyste despoten vet bättre, enligt denna teori.

Ett annat ord för det är fascism."


Ogenomtänkt riksdagsbeslut om utökat skydd mot diskriminering

2017-11-16

Förra veckan tog riksdagen ett beslut som vid första anblicken låter tilltalande. "Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet". Självklart är tanken god. Vem kan invända mot rubriken på beslutet?

Problemet är bara att beslutet kan få svåra konsekvenser för en massa små företag. Ändringen innebär nämligen att även företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Tidigare har företag med färre än tio anställda varit undantagna.

Regelverket bygger på en "skälighetsbedömning" som uppfattas som mycket otydlig av företag redan idag. I utskottets betänkande beskrivs det så här: "De åtgärder för tillgänglighet som krävs är alltså de som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse."

Samtidigt står det att "Enligt regeringen innebär skälighetsbedömningen att åtgärderna som kan komma ifråga för småföretag är av enkel katraktär". Hur en liten enmansföretagare (tex frisör, caféägare eller butiksägare) ska ha tid och resurser att tolka detta godtyckliga regelverk verkar ingen ha tänkt på.

Som politiker måste man ibland lyfta blicken. Människor med funktionshinder behöver samhällets stöd på många olika sätt, och det är ju en av välfärdssamhällets viktigare uppgifter. För att bekosta detta behövs skatteintäkter. Dessa får vi från privata företag och deras anställda - det är de som betalar hela vår välfärd och våra pensioner. Om vi försvårar för småföretag riskerar vi att färre startas eller i värsta fall att småföretag avvecklas. Då minskar skatteintäkterna. Det gynnar vare sig de funktionshindrade eller någon annan som behöver vår välfärd. Därför behövs hela tiden en balans i debatten, även i en fråga om diskriminering. Det tjänar alla på.

Moderaterna och Centerpartiet hade en gemensam reservation där vi krävde att regeringen före en lagändring borde gjort en ordentlig konsekvensanalys. Det är allvarligt att lägga ett så omfattande lagförslag utan att först analysera konsekvenserna. Förändringen riskerar att leda till ökade kostnader och försämrade förutsättningar för små företag och deras anställda. Det finns inte heller någon analys av om förändringen faktiskt kommer att påverka situationen för personer med funktionsnedsättning. Tyvärr gick inte riksdagen på vår linje. Ännu ett ogenomtänkt beslut har blivit verklighet.

Riksdagen vill lindra regler för utvisning av arbetskraftsinvandrare

2017-11-15

Vi har de senaste åren sett flera exempel på hur kompetenta och kvalificerade arbetskraftsinvandrare utvisats på grund av små försummelser från arbetstsgivarens sida. Ofta så små detaljer att ingen ens varit medveten om dem. Att utvisa kompetent arbetskraft för sådana bagateller är oskäligt.

Regeringen har nu äntligen föreslagit ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket inte behöver återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren har åtgärdat den brist som annars skulle ha lett till återkallelse. Riksdagen sa idag ja till detta förslag, som börjar gälla den 1 december 2017.

Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att en arbetskraftsinvandrare inte heller ska behöva utvisas om en arbetsgivare omedvetet har begått mindre fel som gäller villkoren för arbetstillståndet. Detta gäller även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden har gått ut eller om det är Migrationsverket som upptäckt felet. Migrationsverket bör få möjlighet att göra en bedömning i varje enskilt fall. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta. Lagändringen bör börja gälla så fort som möjligt, men senast den 1 juli 2018.

Alliansen ville att denna ändring skulle träda i kraft tidigare, vi ser ingen anledning till att regeringen ska behöva över ett halvår på sig att göra denna lilla lagkorrigering. Tyvärr blev vi nedröstade av S, V MP och SD.

Inte så många svar i gårdagens interpellationsdebatt

2017-11-15



Gårdagens debatt med migrationsministern gav inte så många svar. Ministern såg inte några problem med att vistelsekommunen får den statliga ersättningen även om en annan kommun har det juridiska ansvaret för ungdomen. Ministern var också tydlig med att hon låter kommunerna avgöra hur statsbidraget ska användas och vilka lösningar som väljs. Vilket jag anser innebär att regeringen smiter från sitt ansvar. Att bara skjuta till pengar utan att ge riktlinjer för hur man kan lösa frågan juridiskt är ett väldigt passivt sätt att styra ett land.

Det enda av substans som framkom under debatten var att ministern skulle träffa SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Jag var tydlig med att hon då bör ta upp den aktuella frågan så att SKL kan ge kommunerna lite riktlinjer för hur man kan erbjuda ensamkommande som passerat 18 år möjlighet att bo kvar i vistelsekommunen utan att det kommer i strid med kommunallagen och socialtjänstlagen.

Hela debatten går att se på riksdagens videoupptagning:




Intervjuad i Borås Tidning inför dagens debatt

2017-11-14



Jag debatterar ogenomtänkt statsbidrag för ensamkommande

2017-11-13

I morgon kväll har jag en interpellationsdebatt med regeringens nytillträdda migrationsminister Heléne Fritzon (S). Hon är den som ska besvara min interpellation som jag ställde för en tid sedan. Interpellationen handlar om att regeringen betalat ur pengar till kommunerna som ska användas för att göra det möjligt för ensamkommande som passerat 18 års ålder att bo kvar i kommunen i avvaktan på asylbeslut, i stället för att för att flytta till ett asylboende för vuxna. Tanken är god, men problemet är att det helt saknas riktlinjer från regeringen för hur kommunerna ska kunna ta dessa beslut på ett sätt som är förenligt med lagen. Även Sveriges kommuner och landsting, SKL, har framfört kritik mot utformningen av bidraget och har flaggat för problem vid tillämpningen.

I Marks kommun är frågan politiskt het, vilket framgår av dessa artiklar i senaste numret av Markbladet:

Frågan har skapat en politisk oenighet. Moderaterna (som är största parti i den styrande majoriteten) anser att boende för vuxna inte är kommunens ansvar, och får stöd av kommunens jurister och socialförvaltning att det finns ett antal problem med den lösning som en majoritet i kommunen (S, V, MP, L, C och KD) står bakom. Kommunen kan inte enligt kommunallagen ta generella beslut att alla personer som enligt Migrationsverket är blivit 18 år eller äldre under utredningstiden ska behandlas som om de är under 18 år. Det strider mot principen att alla invånare i en kommun måste behandlas lika. Den som är 18 år när den ansöker om asyl anvisas till boende för vuxna. Men om man fyller 18 under utredningstiden ska man alltså behandlas som barn enligt den lösning en majoritet i kommunstyrelsen förespråkar. Mot detta står Moderaterna, som får stöd av Markbygdspartiet (som ingår i den styrande majoriteten), samt Marks Oberoende Demokrater och Sverigedemokraterna (som tillhör oppositionen).

Det har dessutom blivit en pseudodebatt där det påstås att Moderaterna och Sverigedemokraterna samtalat om saken, vilket dock dementeras av båda partierna. Tydligen har en lokal föreningsmedlem i SD uttryckt sig konstigt på Facebook vilket skapat missförstånd. Att vår moderate kommunstyrelseordförande frågar alla partier hur de ställer sig i olika frågor är en självklarhet, och innebär såklart inte någon förhandling.

Orsaken till problemen i Mark och andra kommuner att hitta en lösning som stämmer med lagen är att regeringen betalar ut pengar utan att ge några som helst riktlinjer för hur pengarna kan kunna användas på ett lagligt sätt. Detta kommer jag med skärpa att hålla migrationsministern ansvarig för.

Så här lyder min interpellation:


Farligt med "politiska krafttag" när bopriserna redan verkar vika

2017-11-10

Media uppmärksammar att det finns politisk oenighet om det kloka i att införa stärkta amorteringskrav för bolån. Oppositionen i riksdagen är skeptiska till ett skärpt amorteringskrav. För egen del står jag helt och fullt bakom den linje som vår moderate ekonomiskpolitiske talesperson Elisabeth Svantesson uttalade i Dagens Industri häromdagen. En sund amorteringskultur är viktig, men att skärpa amorteringskraven just nu, när marknaden redan verkar kylas av, kan i sig orsaka stora fall i bopriserna.

Skärpta amorteringskrav skulle, tillsammans med det införda bolånetaket, dessutom göra det närmast omöjligt för unga människor att köpa en bostad. Risken finns också att utsatta låntagare drivs att ta blancokrediter mot hög ränta för att finansiera amortering på sina bolån.

Jag har tidigare även kritiserat bolånetaket, och varnat för exakt det som nu händer. Nämligen att bankerna nekar bolån över en viss nivå, men där låntagaren samtidigt på olika sätt ordnar blancolån för betydligt högre ränta för mellanskillnaden. Man lånar alltså lika mycket pengar, men till en högre månadskostnad. Jag kan inte se hur detta dämpar kreditgivningen och motverkar skenande bopriser. Det orsakar bara sämre totalekonomi för låntagaren.

Som tidigare jurist och kredithandläggare på bank ser jag bara en rimlig väg. Nämligen att bankerna gör individuell bedömning av varje kund. Det är banken som ska pröva kreditvärdigheten och fastställa de rimliga villkoren efter kundens sammantagna ekonomi. Med den insyn jag har i bankvärlden är min bild att detta idag fungerar ganska bra. Inte minst tar bankerna sedan många år höjd för betydligt högre räntor än idag när de beräknar låneutrymmet. Politiker och myndigheter bör inte vara alltför klåfingriga och detaljreglera exakt hur mycket man får låna eller exakt hur mycket man ska amortera. Det är helt enkelt inte en politisk fråga. Politiken och ansvariga myndigheter bör ta övergripande beslut, medan detaljerna lämnas till kreditgivarna att tillämpa.

En annan fråga är diskussionerna om minskade ränteavdrag, höjda fastighetsskatter och annat som föreslås för att "kyla av" bostadsmarknaden. Att ta sådana dramatiska beslut just nu, när marknaden verkar kylas av alldeles av sig själv, är ännu farligare. Det kan leda till dramatiska prisfall som leder till både bostadskrasch och problem för bankerna.

Ska man långsiktigt förändra beskattningen på bostadsområdet behövs en bred samlad översyn, där sedan eventuella förändringar sjösätts stegvis på ett sätt som gör att människor vet de långsiktiga förutsättningarna.

Sparkad statssekreterare belönas med 1,3 miljoner ur S-partikassan

2017-11-09

Uppgifterna i media idag att statsminister Löfvens sparkade statssekreterare, Emma Lennartsson, får över 1,3 miljoner i avgångsvederlag från Socialdemokraternas partikassa (!) är uppseendeväckande.

Lennartsson tog ju efter lång tids medial och politisk debatt om säkerhetsläckorna vid Transportstyrelsen plötsligt på sig hela skulden av att inte ha informerat statsminister Löfvén om det som hänt. Genom att hon tog på sig hela ansvaret räddade hon Löfven, men framförallt försvarsminister Hultqvist, eftersom hennes ansvar kunde användas om förevändning av C och L att inte gå vidare med misstroendeförklaring.

Lennartssons agerande ansågs vara så oerhört allvarligt att hon fick sparken på dagen från regeringskansliet, efter ett extra regeringssammanträde en söndag, och utan någon sedvanlig fallskärm. Det var såklart Löfvens sätt att markera att hon var den stora skurken och att han själv var utan skuld till det som hänt. Han menade ju att han aldrig fått någon information alls av ansvariga ministrar, trots alla regeringssammanträden, regeringsluncher och möten i det säkerhetspolitiska rådet (vilket såklart ingen tror på). Genom Lennartssons offer kunde han ge en krystad men i vart fall möjlig förklaring till att han själv aldrig vetat något alls.

Att nu Socialdemokraterna från sin partikassa (!) tar fram drygt 1,3 miljoner och betalar till Lennartsson är en oerhört märklig hantering. Om hon begått ett så allvarligt fel som hon själv medgett borde det väl inte finnas något skäl att ger henne 1,3 miljoner ur partikassan? Jag kan inte tolka det på annat sätt än att man nu belönar Lennartsson frikostigt för att hon offrade sitt jobb för att rädda statsministern och försvarsministern. Jag kan inte komma ifrån en obehaglig känsla av att det kanske var uppgjort redan på förhand.

Hela hanteringen väcker mycket obehagliga frågor om vad som egentligen händer bakom kulisserna i regeringskansliet.


Inlägget uppdaterat: Medieuppgifter talade om 1,4 miljoner, vilket jag också angav i första versionen. Har nu kontrollräknat själv (Lennartssons månadslön på knappt 110.000 under ett år) och får det till drygt 1,3 miljoner, varför jag korrigerat summan i inlägget. Rätt ska vara rätt. Fast kostnaden för (S) lär bli betydligt högre om detta betalas ut som lön och beläggas med arbetsgivaravgifter.

Laglig skatteplanering och skattebrott är två olika saker

2017-11-09

I dag skriver jag i Borås Tidning om skillnaden mellan laglig skatteplanering och skattebrott. (Rubriken till debattinlägget är satt av Borås Tidning):


Skatteplanering varken fult eller omoraliskt

Jag konstaterar efter inslaget om den så kallade Paradisläckan i Uppdrag Granskning att det råder stor okunskap när det gäller skillnaden mellan skattebrott och fullt laglig skatteplanering. Att vissa debattörer inte kan hålla isär detta är inget nytt. Men det är givetvis helt orimligt att finansminister Magdalena Andersson (S), själv med förflutet på hög nivå i Skatteverket (!), slirar i debatten och använder moraliska argument för att närmast motivera att människor bör betala mer skatt än de är skyldiga till enligt lag.

Jag och moderaterna verkar för fler i arbete och ett sänkt skattetryck, precis som vi åstadkom under Alliansen. Då ökar skatteintäkterna, trots att var och en betalar lite mindre. När skattetrycket sjönk minskade dessutom svartarbetet och skattemoralen ökade. Under dagens regering stiger skattetrycket och jag är helt övertygad om att det kommer att slå mot skattemoralen.

Jag brukar dessutom påpeka att under Alliansen var skattetrycket lägre och vårdköerna kortare! Ständigt ökade skatter löser faktiskt väldigt få samhällsproblem. Så länge inte gamla mamma kan komma ut på promenad varje dag på hemmet och så länge inte polisen utreder våldtäktsbrott så används skattepengarna fel. Och då hjälper det inte att bara ta ut ännu mera skattepengar. Man måste börja prioritera.

Vi behöver en ökad samhällsdebatt om hur höga skatter vi ska ha i Sverige och hur dessa skattepengar ska användas. Jag har stor förståelse för att många upplever att de inte får valuta för sina skattepengar. Men att protestera mot högt skattetryck genom att jobba svart eller på ett olagligt sätt gömma inkomster undan beskattning i skatteparadis är självklart helt oacceptabelt. Det är dessutom straffbart.

Samtidigt måste vi som sagt skilja på laglig skatteplanering och skattebrott. Att gömma pengar i ”skatteparadis” som lagligen borde beskattats i hemlandet är givetvis olagligt. Att däremot ha pengar på konton i andra länder behöver inte alls vara olagligt eller det minsta konstigt - det beror helt på varifrån pengarna kommer.

Att skatteplanera inom lagens ramar är inte heller vare sig fult eller omoraliskt, och det gör många av oss i större eller mindre omfattning.

Att två makar fördelar ränteavdragen mellan sig för att få full avdragseffekt av dessa är fullt laglig skatteplanering. Samma sak att göra en renovering av huset under december och januari för att få en räkning vartdera året och därmed maximalt ROT-avdrag. Eller att hyra ut sin sommarstuga exakt så många månader att hyresinkomsten ligger precis under gränsen för beskattning. Att sälja förlustaktier samma år som man gjort vinster på andra aktier är givetvis fullt legal skatteplanering. Samma sak om en småföretagare passar på att göra lite extra investeringar i maskiner samma år som intäkterna råkat bli oväntat stora, för att på det sättet sänka årets skatt.

I ett högskattesamhälle är det givetvis intressant för alla att med lagliga medel försöka minimera sin skatt genom att skatteplanera. Och så länge man följer lagens gränser bör ingen moralisera alltför mycket över det. Att indirekt kräva att människor ska betala mer skatt än de måste är i sig synnerligen märkligt. Det finns självklart ingen skyldighet att maximera sina skatteinbetalningar. Om finansministern ogillar att människor anpassar sig efter lagen bör hon rimligen ändra lagen i stället för att moralisera.

För övrigt är det vanskligt för en politiker att uttala sig om sin bedömning av om en medborgare begått skattebrott eller inte, grundat på uppgifter i media. Vi har aldrig hela bilden och bör lämna den frågan åt Skatteverket och rättssystemet. Det är inte politikens uppgift att leka domare.

Jan Ericson
Jurist och riksdagsledamot (M)

Besök på Arbetsförmedlingen Stockholm City

2017-11-08



I dag besökte jag Arbetsförmedlingens Centralkontor i Stockholm tillsammans med kolleger i Arbetsmarknadsutskottet. Många intressanta diskussioner och en del tänkvärda inspel.

Stockholm har inte direkt de största problemen med arbetslöshet i landet, snarare tvärtom. Men ändå finns det stora grupper som har väldigt svårt att komma i arbete. Och antalet deltagare i etableringsreformen för nyanlända växer samtidigt hela tiden.

En viktig diskussion rörde avvecklingen av Fas 3. Arbetsförmedlingen själva tycker, i likhet med mig, att Fas 3 på det stora hela var en bra åtgärd för dem som stod allra längst från arbetsmarknaden. Det man i dag erbjuder är sämre. Och för en del tidigare deltagare i fas 3 erbjuds faktiskt inget alls.

Vi kunde också konstatera att det finns motstånd från fackliga organisationer mot en del av de åtgärder regeringen sjösatt. Helt enkelt för att dessa åtgärder riskerar att tränga ut riktiga anställningar.

Ett annat problem vi diskuterade är hur socialtjänsten i Stockholm, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bollar en del personer mellan sig som befinner sig oerhört långt från arbetsmarknaden. Ingen vill stå för kostnaden. Detta skapar en mängd improduktivt merarbete.

Sammanfattningsvis styrkte besöket bilden av att det finns många i personalen hos Arbetsförmedlingen som gör en enorm insats. Den kritik vi ofta riktar politiskt mot myndigheten och olika politiska åtgärder är inte en kritik mot personalen. De gör vad de kan under mycket svåra förhållanden och ibland ryckig politik. Men med detta sagt - det finns absolut anledning att förändra arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingens verksamhet.

Dagens interpellationsdebatter med arbetsmarknadsministern

2017-11-07



I dag var det dags att möta arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i två interpellationsdebatter. Den första handlade om att Sverige lyckas sämre än genomsnittet i EU när det gäller att minska arbetslösheten. Den andra handlade om tudelningen av svensk arbetsmarknad, där arbetslösheten bland utrikes födda ligger runt 22% medan den är under 4% för inrikes födda. Och att regeringens åtgärder riktade till nyanlända ger mycket svaga resultat.



Här är lite kort mina inledande anföranden i de två debatterna. Först debatten om den svenska arbetslösheten rent allmänt, och därefter den andra debatten om arbetslösheten för nyanlända. Som alltid blir det även en massa repliker som man inte har förberett. Nedan finns båda debatterna i sin helhet från riksdagens hemsida. (Arbetsmarknadsministern inleder båda debatterna och sedan följer mina och andras anföranden).





Moderaterna garanterar inte stöd till en ny obligatorisk TV-avgift

2017-11-06

I dag skriver jag och min riksdagskollega Lars Beckman en replik i Svenska Dagbladet rörande moderaternas syn på den framtida finansieringen av Public Service och den pågående debatten om Public Service verksamhet och omfattning i framtiden. Huvudbudskapet är att vi visserligen står bakom kompromissen om förslag till en ny avgiftsmodell, men vi har inte garanterat att vi kommer att rösta för att införa denna modell om regeringen lägger fram en sådan proposition. Innan vi tar ställning till det vill vi se helheten i alla förslagen som rör Public Service. Detta skriver vi också tydligt i vårt särskilda yttrande i utredningens delbetänkande om en ny avgiftsmodell.


Skillnad på skattebrott och laglig skatteplanering

2017-11-05

Jag konstaterar efter kvällens Uppdrag Granskning att det råder stor okunskap när det gäller skillnaden mellan skattebrott/skatteflykt och fullt laglig skatteplanering. Att media, journalister och debattörer inte kan hålla isär detta är vi vana vid. Men att finansminister Magdalena Andersson (S), själv med förflutet på hög nivå i Skatteverket, slirar i debatten och använder moraliska argument för att närmast motivera att människor ska betala mer skatt än de är skyldiga till enligt lag är helt orimligt.

Jag anser själv inte att vi får valuta för våra skattepengar idag. Inte på långa vägar. Vi betalar nästan världens högsta skatter, samtidigt som välfärden och tryggheten har stora revor. Jag verkar för fler i arbete och ett sänkt skattetryck, precis som vi åstadkom under Alliansen. Då ökar skatteintäkterna, trots att var och en betalar lite mindre. När skattetrycket sjönk minskade dessutom svartarbetet och skattemoralen ökade. Nu stiger skattetrycket och jag är helt övertygad om att det kommer att slå mot skattemoralen. Men att protestera mot högt skattetryck genom att jobba svart eller på ett olagligt sätt gömma inkomster undan beskattning i skatteparadis är självklart helt oacceptabelt. Det är dessutom straffbart.

Samtidigt måste vi skilja på laglig skatteplanering och skattebrott/skatteflykt. Att gömma pengar i skatteparadis som lagligen borde beskattats i hemlandet är givetvis olagligt. Att däremot ha pengar på konton i skatteparadis behöver inte alls vara olagligt i sig - det beror helt på varifrån pengarna kommer. Att skatteplanera inom lagens ramar är inte heller vare sig fult eller omoraliskt. Jag ska ge några vardagsexempel:

Att två makar fördelar ränteavdragen mellan sig för att få full avdragseffekt av dessa är fullt laglig skatteplanering. Samma sak att göra en renovering av huset under december och januari för att få en räkning vardera året och därmed maximalt ROT-avdrag. Eller att hyra ut sin sommarstuga exakt så många månader att hyresinkomsten ligger precis under gränsen för beskattning. Att sälja förlustaktier samma år som man gjort vinster på andra aktier är givetvis fullt legal skatteplanering. Samma sak om en småföretagare passar på att göra lite extra investeringar i maskiner samma år som intäkterna råkat bli oväntat stora, för att på det sättet sänka årets skatt.

I ett högskattesamhälle är det givetvis intressant att skatteplanera. Och så länge man följer lagens gränser bör ingen moralisera över det, vare sig finansministern eller någon annan. Att indirekt kräva att människor ska betala mer skatt än de måste är i sig synnerligen omoraliskt, inte minst av en finansminister. Om finansministern ogillar att människor anpassar sig efter lagen bör hon ändra lagen. För övrigt bör självklart inte en politiker uttala sig alls om sin bedömning av om en medborgare begått skattebrott eller inte - vi har aldrig hela bilden och bör lämna den frågan åt Skatteverket och rättssystemet. Ibland är frågan extremt komplicerad.

Jag har även kommenterat saken lite på Twitter ikväll:




2017 ett förlorat år för Elfsborg

2017-11-05

Allsvenskans sista omgång i dag blev för Elfsborgs del lite som året i sin helhet. Matchen mot Norrköping slutade 3-3. Av sluttabellen framgår att Elfsborg är ett av seriens tre målfarligaste lag. Samtidigt har man släppt in flest mål av alla lag, vilket självklart är klart underkänt.

Trots ett ganska misslyckat år där laget enligt min åsikt underpresterat i alltför många matcher, så slutar man på övre halvan. Och en tröst i bedrövelsen är att vi i vart fall kommer före ärkerivalen IFK Göteborg som har gjort en ännu sämre säsong än Elfsborg.

Den stora framgången i år står Elfsborgs ungdomslag för. Nyligen tog både U17- och U19-lagen guld i sina SM-finaler, och även U21-laget har chansen när man inom kort spelar guldfinal. Elfsborg har absolut en god chans att spela in nya framtidsspelare i laget kommande år, och det gör att jag ändå är positiv inför framtiden. Förhoppningsvis var årets insats av A-laget ett tillfälligt bottennapp.

Samtidigt ska man veta hur svårt det är att vara topplag år efter år. Elfsborg har ett fantastiskt decennium bakom sig med två guld och ett antal medaljer. Och det har kostat - många spelare har gått som utlandsproffs. I dagens allsvenska har många lag råkat ut för samma sak. De senaste 20 åren, alltså sedan 1997 när Elfsborg kom tillbaka till Allsvenskan, har endast två lag spelat i Allsvenskan samtliga år! Det är Elfsborg och IFK Göteborg (dock tvingades Göteborg vid ett tillfälle att spela kvalspel för att rädda sig kvar). Alla de övriga 14 lagen i årets serie har varit nere i superettan ett eller flera år, inklusive årets guldlag Malmö FF...



Jag är för fjärde gången föreslagen till valbar plats på riksdagslistan

2017-11-03

I dag offentliggjordes nomineringskommittéernas förslag till riksdagslistor för valsedlarna i Västra Götaland. Jag har sedan någon vecka tillbaka vetat hur förslaget kommer att se ut för vår valkrets. Som väntat blev det som jag spekulerade på bloggen den 10 oktober. Jag är en "utsocknes" ubbhultsbo, bosatt på landet längst ut i ena hörnet av valkretsen. Borås är valkretsens stora stad och har den i särklass största partiföreningen i valkretsen. Att man gärna vill ha en boråsare i topp på listan igen (senast det hände var 2006) är kanske inte så konstigt. Så var tongångarna även inför valet 2014, men då valde nomineringsstämman lite överraskande, med bara några få rösters marginal, att placera mig överst. Nu föreslår man min riksdagskollega Cecilie som förstanamn och mig som andranamn. Hur den slutliga valsedeln kommer att se ut beslutas på nomineringsstämman den 18 november.

Jag bryr mig ärligt talat inte så mycket om jag står etta eller tvåa, jag är mest smickrad över att än en gång föreslås till valbar plats på riksdagsvalsedeln. Om det blir stämmans beslut blir det i så fall fjärde gången i rad. Det hade jag aldrig kunnat drömma om när jag kandiderade till riksdagen 2006.

Nomineringskommitténs förslag ser ut så här:



Några av oss vågade faktiskt stå för våra åsikter i migrationsfrågan

2017-11-02

Kvällens avslöjanden i SVT-dokumentären om tvärvändningen i migrationspolitiken var intressant. Inte minst om rädslan att framföra kritik i migrationsfrågorna. Vi är många som känt exakt denna frustration under många år. Nedan en repris av mitt blogginlägg 5 juli 2016. Det säger det mesta. Det belönades såklart inte politiskt att vara kritisk i dessa frågor under regeringsåren. Och i media fick man löpa gatlopp så fort man uttalade minsta lilla tveksamhet rörande migration eller tiggeri. Citaten nedan från media gav inte direkt interna moderata pluspoäng för att uttrycka sig försiktigt.

Denna mandatperiod har dock något hänt. Plötsligt har jag fått en massa positiv respons från partiledningen (både nuvarande och föregående) för mina tidigare tydliga ställningstaganden. Och jag har haft god möjlighet att påverka den nya moderata migrationspolitiken mycket mer än jag någonsin hade förväntat mig. Plötsligt tycker partiet som jag. I dag är vi på rätt väg och det finns en klarsyn och högt i tak i debatten som jag saknat tidigare inom moderaterna.

Och jag kan ärligt säga till alla att jag inte bytt åsikt bara för att partiet gjort det. Partiet har bytt åsikt - inte jag. Jag slipper därmed också äta upp tidigare naiva uttalanden. För en del andra politiker är det precis tvärtom...

Välgörande moderat självkritik om den förda migrationspolitiken

2016-07-05

I går skrev moderaternas migrationspolitiske talesperson, Johan Forssell, nedanstående på Twitter. Ett mycket klokt och insiktsfullt inlägg i all sin enkelhet. Och något som vissa av oss tidvis stångade våra pannor blodiga för att få resten av riksdagsgruppen och andra ledande moderater att inse förra mandatperioden. Tyvärr förgäves. Och då gick det som det gick.



Det jag upprörs mest över är alla moderater, både många av mina riksdagskolleger, moderater i regeringen och ombud och debattörer på partistämmorna, som tyst och stilla accepterade försvaret av den ganska extrema politiken som trycktes på oss uppifrån, utan att protestera med ett enda ord och kräva förändringar. Och vi som luftade kritiska åsikter blev ofta bryskt åthutade på alla nivåer. Många har anledning att skämmas idag.

Moderaterna borde stått för balansen i migrationspolitiken redan före 2010, tagit initiativet för att komma åt avarterna och de extrema delarna i den svenska migrationspolitiken och skapat ett regelverk som fungerat även i tider när asyltrycket är högt. I stället för att bjuda in det extrema Miljöpartiet i migrationspolitiken. Då hade vi inte behövt ta till dagens hårda åtstramningar.

Jag påminner om några av mina egna kritiska inlägg i debatten. Redan 6 september 2010, i slutspurten av valrörelsen, skrev jag detta debattinlägg i Borås Tidning: Rösta för en human men realistisk invandringspolitik . Försiktigt hållet, men ändå ett rop på en balanserad politik - som jag då var helt övertygad om att moderaterna skulle driva efter valet. Det fanns många kloka tankar i vår moderata integrationsarbetsgrupp som skrev en rapport 2008, sammanfattad i en debattartikel av tre idag ledande moderater, Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och Tobias Billström. Tyvärr fick denna rapport inget som helst genomslag i den förda politiken. Och så här i efterhand kan jag bara konstatera att mitt råd till väljarna 2010 att välja moderaterna för en nyanserad migrationspolitik var ett dåligt råd.

I ett antal olika blogginlägg och inlägg på Twitter efter valet 2010 kritiserade jag sedan dels överenskommelsen med Miljöpartiet (främst att belöna dem som håller sig gömda genom utökade rättigheter, men också en del andra uppluckringar i regelverket), dels den smala åsiktskorridoren i migrationsdebatten. Det får representeras av dessa två citat, dels på ledarsidan i Borås Tidning den 8 mars 2011, dels på Aftonbladets kultursida den 21 maj 2012:


Efter det usla moderata resultatet i EU-valet 2014 skrev jag ett mycket uppmärksammat blogginlägg med rubriken "Dags för moderaterna att ta kommandot i invandringsdebatten". Det var också en av de prioriterade frågorna för mig i riksdagsvalrörelsen senare samma år. Den 6 september, veckan före valet, publicerades denna debattartikel i Borås Tidning: Det behövs både humanism och realism i invandringspolitiken. Efter valförlusten 2014 konstaterade jag på bloggen och i mina inspel till moderaternas valanalysgrupp att migrationsfrågan var en av de viktigaste orsakerna. I ett annat blogginlägg avfärdade jag även påståendena om att flyktingmottagande är samhällsekonomiskt lönsamt och påpekade att de enda hållbara argumenten är humanitära. Detta uppmärksammades av Borås Tidning den 9 mars 2015.



Samma vår beslutade moderaterna med stor majoritet på sin stämma om en ny migrationspolitik och idag är det Johan Forssell som med stor klokhet och ödmjukhet hanterar frågan. Synd bara att så få redan tidigare lyssnade på oss som var kritiska. (Allt jag bloggat om i migrationsfrågan finns samlat på denna sida för den som är nyfiken.


Rörligt men positivt opinionsläge

2017-11-02

För bara några månader sedan dömde många experter ut moderaternas chanser att göra ett bra val 2018. Då låg opinionsstödet på 15-16% i de stora mätningarna. Men nu händer något. I dag presenteras ytterligare två mätningar som visar dramatiska uppgångar för moderaterna den senaste månaden. Dels Expressen/Demoskop som oss 21,9 % (+4,7% på en månad) och SVT/Novus som ger oss 20,6% (+4,4% på en månad). Moderaternas uppgång gör nu att det är ganska jämnt läge mellan de rödgröna och Alliansen, samt att SD som vågmästare är betydligt mindre än i somras.

Jag tar alltid opinionsmätningarna med en nypa salt. Men när alla mätningar som görs visar samma trend så ligger det nog en del i det. Och det tycker jag faktiskt vi är värda, så mycket arbete som lagts ned internt i moderaterna de senaste åren när det gäller att utveckla politiken. Jag tycker vi är det enda parti som idag har en genomtänkt och hyfsat heltäckande politik som riktas mot dagens stora samhällsproblem, och tror vi hart en god potential att locka fler väljare efterhand som vi sprider kunskapen om vår politik.

Jag har tidigare sagt att jag tror vi kommer att göra ett bättre val än 2014, och står fast vid det.

Grattis Maria Åkerberg och Dermanord - årets företagare 2017

2017-11-02

I dag, för exakt sex år sedan, den 2 november 2011, besökte jag och min riksdagskollega Michael Svensson (M) ett antal företag i Halland, däribland Dermanord i Frillesås. Dermanord tillverkar och saluför ekologiska hudvårdsprodukter. Jag minns att det var en intressant rundtur vi fick på företaget, och att jag imponerades av de eldsjälar som låg bakom satsningen.

Dermanord har blivit en riktig succé. Nyligen utsågs Maria Åkerberg (VD och grundare) av organisationen Företagarna till Årets Företagare i Sverige!

Stort grattis!







Dagens citat i Borås Tidning

2017-11-01



I dag har Borås Tidning detta citat i tidningen från mitt blogginlägg häromdagen med anledning av debatten kring sexuella övergrepp. Det är väl känt att många sexualbrottsoffer avstår från att anmäla brott eftersom man inte vågar, är rädd att inte bli tagen på allvar och inte heller vill genomgå en rättsprocess och inte ens tror att gärningsmannen kommer att dömas.

Jag tycker dock det är viktigt att påpeka att samma typ av problem även kan gälla en hel del andra brott. Ett exempel är hatbrott eller hot på nätet som ofta drabbar unga människor. Vi måste helt enkelt få fler brottsoffer att anmäla brott, vi måste ge polisen mer resurser att utreda brotten, och vi behöver se till att domstolarna utdömer hårdare straff för brott som allvarligt kränker andra människors integritet. Straffskalorna för exempelvis grov våldtäkt behöver skärpas. Men även straffen för exempelvis inbrott - ett brott som faktiskt också kränker människor och skapar stor otrygghet under lång tid.

Konflikten i Göteborgs Hamn är en skam för den svenska modellen

2017-11-01

Konflikten i Göteborgs Hamn har av och till pågått sedan 1970-talet när Hamnarbetarförbundet bröt sig loss/kastades ut från LO-förbundet Transport. Allt sedan dess ligger dessa två förbund i konflikt med varandra.



Just i Göteborgs Hamn är det Hamnarbetarförbundet som har flest medlemmar, men det är Transportarbetareförbundet som har kollektivavtal med APM Terminals och Hamnarbetarförbundet vill inte teckna hängavtal för sina medlemmar utan kräver eget kollektivavtal. Detta vägrar Transportarbetareförbundet att gå med på. Och mitt i striden mellan dessa två fackliga organisationer står arbetsgivaren och kan inte göra något alls utan bara se på när Hamnarbetarförbundets konflikter skadar verksamheten allt svårare. Inte ens det specialinkallade Medlingsinstitutet ser något sätt att lösa situationen utan har lämnat sitt uppdrag och i praktiken gett upp. Läs deras avslutande, och mycket uppgivna, rapport från det uppgivna medlingsförsöket.



Under 2016 och 2017 har konflikterna avlöst varandra. Samtidigt har volymerna i hamnen minskat med 23%. Detta har nu medfört att man sagt upp 170 anställda på grund av arbetsbrist, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av personalen.

Göteborgs Hamn är av oerhört stor betydelse för hela Sverige. 1/3 av den svenska exporten och en stor del av importen passerar hamnen. Bland annat 800.000 containrar och 250.000 personbilar (export och import) varje år. Konflikten gör nu att allt fler svenska företag väljer att använda andra hamnar, tex i Bremen eller Rotterdam.

En hamnarbetare hos APM tjänar idag i genomsnitt 49.500 kronor per månad inklusive tillägg. Grundlönen är ca 29.000 och till detta kommer att antal mer eller mindre automatiska tillägg som ger över 20.00 till varje månad. Tidigare arbetade man normalt en timme för att sedan vara ledig en timme. (49.500 kronor för ett halvtidsjobb låter ärligt talat ganska bra!). Nu har APM ändrat arbetstiderna så man arbetar två timmar varefter man är ledig en. Det gör att man i praktiken nu arbetar ca 75% effektivt för en lön på 49.500 kronor per månad. APM uppgav att Göteborg Hamn är den dyraste hamn som APM driver (och man driver ett stort antal hamnar över hela jorden). Det är till exempel dubbelt så dyrt att lossa en container i Göteborg som i Danmark.

Grunden för den svenska modellen är att man som arbetsgivare vet att när man undertecknat ett kollektivavtal ska man också kunna känna sig trygg med att slippa konflikter. Fredsplikt råder. Detta accepterar inte Hamnarbetareförbundet, de godtar av princip inte fredsplikt. Att konflikträtten på detta sätt missbrukas av en liten facklig organisation med stark koppling till mer extrema politiska rörelser på vänsterkanten är oacceptabelt. Hamnarbetareförbundet missbrukar sin makt och äventyrar både sina egna medlemmars jobb och Göteborgs Hamns framtid.

Även S-MP-regeringen inser detta och har tillsatt en utredning som ska presentera en rapport i maj nästa år. Det gör att inget kommer att hända lagstiftningsmässigt före valet utan blir en fråga för en ny regering. Jag utgår från att Alliansen vid en valseger beslutar i lag om en proportionalitetsprincip för konflikter samt en inskränkning av konflikträtten i en situation där det redan finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen för den yrkesgrupp konflikten gäller. Även sympatiåtgärder som riktas mot skötsamma företag som har kollektivavtal för sina medlemmar är givetvis helt oskäligt och ytterligare en avart som måste stoppas. Om konflikträtten fortsätter att missbrukas kommer det i längden att underminera hela legitimiteten för den svenska modellen. Det inser de flesta med kunskap på området.

Besök hos APM Terminals och Göteborgs Hamn

2017-11-01




I går besökte jag och mina m-kolleger i arbetsmarknadsutskottet även APM Terminals (som driver den stora containerhamnen i Göteborg) samt Göteborgs Hamn (Port of Gothenburg) som äger hamnen.

Syftet med besöket var att få en bild och uppdatering av läget kring den inflammerade arbetsmarknadskonflikten som allt mer skadar hamnens verksamhet. Vi fick även en föredragning om hamnens utvecklingsplaner och en rundtur på den hårt bevakade containerterminalen.

Besök hos utbildnings- och matchningskonsulten Samjobb

2017-10-31

I dag besökte jag och tre av mina moderata kolleger i Arbetsmarknadsutskottet utbildnings- och matchningskonsulten Samjobb i Göteborg. Man berättade om sin hittills framgångsrika verksamhet att hjälpa främst nyanlända till riktiga jobb. Vi träffade VD Johan Nordlund och två av lärarna/coacherna (som även är delägare i företaget), Nadja Charafi och Faduma Awil.

Det finns mycket att berätta från besöket. Bland annat att man tycker att vårt moderata förslag till bidragstak är bra, eftersom många nyanlända, även med bidragsförsörjning, tycker att de fått det betydligt bättre än de hade det i sitt förra hemland. Det gör att drivkraften att söka arbete är för liten.

Det var också tydligt att man genom att använda kunskaper om kultur och religion kan förklara våra svenska system på ett mer begripligt sätt för nyanlända. Nadja och Faduma har marockansk respektive somalisk kulturell bakgrund och är båda muslimer. De berättade att de med arabiska begrepp och referenser till islam kunde förklara för nyanlända hur de svenska socialförsäkringssystemen fungerar.

Inom islam är det acceptabelt att under en begränsad tid leva på det man kallar "allmosor", men sedan har man en moralisk skyldighet att arbeta och bidra för att kunna återgälda den hjälp man fått. Många nyanlända tror att deras bidrag kommer från FN (!), (något jag hört nämnas även i andra sammanhang). Coacherna förklarar att de som arbetar betalar bidragen med sin skatt, och uppmanar de nyanlända att se till att komma i arbete själva.

Intressant och tänkvärt. Att lyckas få nyanlända att förstå våra svenska system, vara tydliga med våra höga förväntningar, och se till att vi inte motverkar incitamenten att söka arbete genom att betala för höga bidrag är troligen tre förutsättningar för att överhuvudtaget ha en chans att lyckas med integrationen.

Det finns mycket mer att berätta från besöket, men jag sparar detta. Jag kom överens med coacherna om att försöka boka en hel dag hos dem framöver för att följa hur deras verksamhet fungerar. Goda exempel på coachning som leder till jobb är värt att studera lite närmare.

Jag ställer två interpellationer till arbetsmarknadsministern

2017-10-30

Jag har den senaste tiden, både här på bloggen och i flera olika debattartiklar (exempelvis denna), kommenterat regeringens skönmålning av arbetsmarknadsläget. Man har faktiskt väldigt lite att vara stolt över. Fram till valet kommer jag nu att jobba mer fokuserat med dessa frågor i Arbetsmarknadsutskottet. Jag börjar med att ställa två interpellationer till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

I den ena interpellationen konstaterar jag att uppgifter från Eurostat visar att Sverige under dagens regering har lyckats betydligt sämre än EU-genomsnittet när det gäller att minska arbetslösheten. Vi halkar allt längre ned på listan över de länder i EU som har lägst arbetslöshet, och vi ligger längre ned på listan än vi gjorde när Alliansen lämnade över regeringsmakten.

Den andra interpellationen handlar om den allt mer tudelade arbetsmarknaden. Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda växer, och samtidigt saknas förslag från regeringen för att göra något åt saken.

Jag ser fram emot att ta debatten med arbetsmarknadsministern om dessa viktiga frågor, vilket bör bli inom några veckor om inte ministern skjuter på debatten.

Statsminister Löfvén redan mest KU-anmäld av alla statsministrar

2017-10-29

Häromdagen hade Metro en intressant granskning som visade att statsminister Löfvén är den regeringschef som blivit i särklass mest KU-anmäld av alla i modern tid. På bara tre år har han dragit på sig 27 KU-anmälningar. Som jämförelse kan nämnas att Fredrik Reinfeldt (M) drabbades av 17 anmälningar under åtta år och Göran Persson (S) 26 anmälningar på tio år.

I artikeln går man igenom samtliga KU-anmälningar, bland dem den jag själv lämnade in i 20 juli 2015 med anledning av det märkliga att Löfvén utsett en person till vice statsminister samtidigt som en annan person informellt innehade posten i verkligheten. Jag tyckte detta var vilseledande och skapade stor osäkerhet utåt, och att det var viktigt att det var tydligt för medborgarna, media och inte minst omvärlden vem som var statsministerns verklige ställföreträdare. Otydligheten fick också hård kritik från ett enigt KU, vilket visar att min KU-anmälan var högst befogad. Samma sak gäller flertalet av de 27 anmälningar från olika partiers ledamöter som hittills hunnit granskas av KU, de har medfört kritik mot statsministern i varierande omfattning.

Reportage om barnhemmet i Tanzania som jag besökte 2008

2017-10-29



I dag ägnar Borås Tidning ett helt uppslag åt ett reportage om det barnhem i Moshi som grundades av en kvinna från Marks kommun, och som jag besökte 2008 i samband med en privat semesterresa till Tanzania och Zanzibar. Jag är prenumerant på Borås Tidning så jag kan ta del av artikeln, men eftersom den tyvärr ligger bakom en betalvägg i BT, så går det inte att länka till den.

Nedan ett inlägg från min reseberättelse från Tanzaniaresan, från vårt besök på barnhemmet. I reseberättelsen finns fler bilder från besöket i staden Moshi som ligger på Kilimanjaros sluttningar.

Barnhemsbesök i Moshi, 2012-08-08



Vi gjorde ett besök som låg helt utanför programmet, nämligen på ett barnhem i Moshi. Barnhemmet finansieras av svenska privatpersoner, för övrigt bosatta i Marks kommun. Vi träffade dessa markbor som för tillfället var på besök i Moshi och följde med på ett besök ut till barnhemmet.



Barnhemmet har 12 barn i varierande åldrar. Barnen är föräldralösa, flera av dem har mist båda sina föräldrar i aids, andra är gatubarn som man tagit hand om. Barnhemmet är en liten lummig oas med fin och lekvänlig trädgård i utkanten av Moshi. Man arbetar just nu med en utbyggnad av barnhemmet.



Man har några fast anställda och försöker ge barnen en bra uppväxt i något slags "storfamilj", där alla hjälper till efter förmåga. Vid vårt besök pågick hårklippning där den äldste ungdomen ordnade till frisyren på de mindre barnen. Stämningen var god och man kände verkligen att dessa tolv barn fått en chans som många andra barn saknar. Alla barnen går i skolan och de får en kärleksfull uppväxt i trygghet, finansierat av svenska pengar. En form av frivilligt bistånd som verkligen når dit det ska!

Barnhemmet har också ett hus där frivilliga volontärer kan bo. Man tar emot svenska ungdomar som vill arbeta frivilligt under en längre eller kortare tid. Tankar finns även att erbjuda elever från Marks Gymnasieskola, främst omvårdnadsprogrammet, praktik på barnhemmet framöver.

Mycket regn återställer grundvattennivåerna

2017-10-29



I går kväll berättade TV4 om den senaste rapporten från SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) om grundvattennivåerna i landet. Det naturliga grundvattnet i markerna och mindre vattenmagasin är nu helt återställt, eller till och med över normala nivåer för årstiden, efter några år med låga nivåer. Däremot tar det av naturliga skäl längre tid att helt fylla ytvattenmagasinen (de stora sjöarna) till normala nivåer. I delar av Mellansverige är det fortfarande låga nivåer. Det viktigaste är dock att vattenförsörjningen inte längre är hotad för alla dem med enskilda brunnar och små vattentäkter, där man tidigare haft stora problem. Inte minst i Småland och på Öland och Gotland.

Jag tyckte denna nyhet var glädjande och skrev så här på Twitter i går kväll:



Och givetvis kom ett antal reaktioner:






Okej, dessa kommentarer var en mycket liten minoritet av alla kommentarer, de flesta var positiva. Lite fascinerande ändå att en kommentar om vädret tolkas som ett ifrågasättande av att klimatet förändras? Vet inte dessa personer ens skillnaden mellan väder och klimat? Det är grundkurs ett om man ska kunna diskutera klimatfrågan överhuvudtaget.

Det är bara att konstatera att de värsta klimatalarmisterna (de som bygger hela sin retorik på att skylla alla oväder och alla historiskt sett naturliga vädervariationer på klimatförändringar), tycker det är väldigt jobbigt när det kommer positiva nyheter som eventuellt kan hota deras domedagsretorik. Så låt oss prata mycket mer om detta. Sans och balas behövs i all samhällsdebatt, och inte minst i klimatdebatten.

Jag skrev för övrigft en del om myterna kring vattenbristen på bloggen den 3 april i år och satte även frågan i ett historiskt perspektiv. (Scrolla ned en bit på min "miljö- energi och klimatblogg").

Varför gör SVT allt för att sabotera sin egen framtida finansiering?

2017-10-28

Häromkvällen slogs nog ett nytt rekord i extrem vänstervridning av SVT. Denna gång i SVT Opinion. Man fyllde en hel studio med extrema vänsteraktivister och gav dem obegränsad talartid, medan de två övriga debattörer som deltog var i princip ensamma om sin åsikt. Så skapar man alltså en balanserad debatt?

Rebecca Weidmo Uvell beskriver detta på Facebook, och jag rekommenderar alla att läsa hennes inlägg.

Ibland får man nästan en känsla av att SVT inte ens VILL försöka vårda bilden av sin egen opartiskhet. Man låtsas inte ens längre, struntar i kritiken och blir helt öppet vänsteraktivister på riktigt. Jag bara undrar om man inte begriper att man på detta sätt sågar av den gren man sitter på?

Om detta extrema aktivistbeteende fortsätter tvivlar jag starkt på att en majoritet i riksdagen kommer att stödja införandet av en ny obligatorisk TV-avgift. I stället lär kraven komma på en kraftig bantning (eller rent av nedläggning) av Public Service. SVT gräver just nu på sin egen grav. Med många spadar samtidigt. Genom att leka vänsteraktivister på bästa sändningstid riskerar man på sikt att offra alla de värdefulla och uppskattade delarna av Public Service.

Min egen riksdagsmotion om kraftigt skärpt granskningsverksamhet blir allt mer aktuell. Jag vill se både ett helt nytt granskningsorgan med rejäla muskler, som dessutom har möjlighet att utfärda kännbara sanktioner för Public-Service-bolag som bryter mot kravet på opartiskhet och saklighet. Jag tycker det är ett absolut krav för att legitimera en ny obligatorisk TV-avgift.

Och återigen - att stödja en ny avgiftsmodell rent tekniskt i en utredning är definitivt inte detsamma som att moderaterna också med automatik kommer att stödja införandet av en sådan avgiftsmodell. Det är mycket som måste falla på plats först i så fall, och vi kommer att se till helheten innan vi stödjer enskilda delar från utredningen. Vilket vi varit tydliga med i vårt särskilda yttrande. Just nu gör SVT märkligt nog allt för att slå undan benen på sin egen framtida finansiering. Att man är så totalt tondöva när det gäller debatten om den föreslagna TV-avgiften är närmast obegripligt. Om man inte ens i detta läge försöker att vårda bilden av ett opartiskt Public Service, när ska de då göra det?

Opinionsläget börjar rätta till sig - kanske får jag rätt?

2017-10-28



I veckan som gått har det kommit flera opinionsmätningar som visar samma sak - moderaterna har ökat sitt opinionsstöd ordentligt de senaste veckorna.

I den senaste mätningen från Novus var siffran över 22% och en ökning med över 6%-enheter på bara en månad. I TV4:s sammanvägda siffror (bilden ovan) där man tar genomsnittet av ett antal olika opinionsmätningar är moderaterna återigen med god marginal näst största parti, med 19,4%. I denna sammanvägning finns dock flera mätningar "kvar" som gjordes före partiledarskiftet.

Den positiva bilden bekräftas idag av Svensk Väljaropinion, en annan sammanvägning av ett antal institut som Sifo gör på uppdrag av Ekot (bilden tv). Det ska bli intressant att följa utvecklingen framöver.

Jag tror inte att uppgången bara beror på partiledarskiftet utan också på vår arbetsstämma nyligen där vi tog ett stort antal kloka beslut om den politik vi tänker gå till val på, och att det fick stor uppmärksamhet i media. Detta tillsammans med ett antal riktigt starka framträdanden av Ulf Kristersson bådar gott för fortsättningen.

Samtidigt upplever jag hos en del väljare en kvarlevande misstro mot moderaterna efter bland annat migrationsöverenskommelsen med Miljöpartiet och Decemberöverenskommelsen. Att bygga förtroende tar tid, men att rasera det går snabbt. Det såg vi när opinionssiffrorna rasade i våras. Arbetet med att återställa förtroendet för moderaterna har bara börjat, men det ser lovande ut så här långt, och nyfikenheten på vad vi vill växer, det märks både i fysiska möten med väljare och på sociala medier.

Jag har vid flera tillfällen de senaste månaderna stuckit ut hakan och sagt att vi moderater kommer att göra ett bättre val än 2014, alltså över 23,3%. Inget av det som händer nu i opinionen motsäger i vart fall att jag kan få rätt. Men ett opinionsstöd under 20% är såklart fortfarande historiskt lågt.




Bifall till min riksdagsmotion om utvärdering av "Sjöfyllerilagen"

2017-10-27

Ett enigt civilutskott föreslår i ett betänkande att inte mindre än sjutton (!) enskilda motioner, däribland en från mig, ska bifallas av riksdagen. I samtliga motioner föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att den så kallade "sjöfyllerilagen" ska utvärderas.

Jag har motionerat i frågan även föregående mandatperiod, och den motion som nu tillstyrks lämnade jag in för bara några veckor sedan: 2017/18:2831 Utvärdering av sjöfyllerilagen.

Min motivering i motionen är denna: "Sjöfyllerilagen, dvs. den lagskärpning som trädde i kraft sommaren 2010, har nu fungerat under åtta säsonger med båtliv i våra skärgårdar och sjöar. Lagen har fått kritik från polis och andra myndigheter för att vara för tandlös, men också fått kritik från båtfolket för att vara ogenomtänkt och omöjlig att tillämpa i praktiken. Vissa menar samtidigt att lagen även borde gälla mindre båtar. Samtidigt finns vissa positiva tecken som tyder på att lagen medfört ett minskat sjöfylleri. Det är dags att efter åtta säsonger med lagen se över lagens samlade effekter och vid behov överväga korrigeringar eller förändringar av regelverket."

Utskottet motiverar sitt beslut enligt följande: "Som utskottet framhållit vid tidigare behandlingar är det alltid angeläget att beslutad lagstiftning följs upp. Det kan konstateras att lagstiftningen om ett utvidgat straffansvar för sjöfylleri i form av en fast, nedre promillegräns infördes 2010. Som framgår av redogörelsen ovan har regeringen gjort en viss uppföljning av lagstiftningen. Utskottet anser att det nu finns skäl att gå vidare med en grundligare utvärdering av lagstiftningens tillämpning och effekter. Vid en sådan utvärdering bör man även överväga om det finns behov av ändringar i något avseende. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen."

Beslutet från Civilutskottet uppmärksammas av många organisationer med koppling till båtlivet. Bland annat av tidningen Båtfolket. Även många andra medier uppmärksammar nyheten och våra bifallna motioner. Och det är ju inte ofta man får en riksdagsmotion bifallen. Men denna gång tyder allt på att riksdagen kommer att gå på Civilutskottets förslag, eftersom utskottet är enigt. Det känns bra!

En hälsning från Anna Kinberg Batra

2017-10-27

Jag har haft en väldigt bra personlig relation till Anna Kinberg Batra, både som partiledare, tidigare utskottskollega i finansutskottet och som riksdagskollega såklart. Jag är en av dem som försökt stötta henne efter bästa förmåga, men nu är hennes tid som partiledare över. Hennes ersättare, Ulf Kristersson, är en mycket bra debattör som rivstartat med ett antal riktigt bra framträdanden, och jag tror han kommer att bli en utmärkt talesperson för vår nya politik - som ju tagits fram under Annas ledning. Även Ulf är en person jag har god personlig relation med efter att vi arbetat tillsammans i finansutskottet i nästan fyra år, och han kommer att ha mitt fulla stöd i sitt viktiga uppdrag.

Förra veckan hade Anna Kinberg Batra avtackning efter att hon lämnat partiledaruppdraget. Jag funderade på vad jag skulle köpa för present. Till slut fastnade jag för en liten guldfärgad elefant. Nu kan Anna och David alltid ha en elefant i rummet framöver om de vill. Häromdagen kom ett litet personligt tack från Anna med en bild från avtackningen.



Alla mina riksdagsmotioner detta riksdagsår

2017-10-26

Alla årets riksdagsmotioner finns nu utlagda på riksdagens hemsida, och nedan följer alla mina motioner, egna och tillsammans med andra. Totalt blev det 56 motioner, varav två var moderata kommittémotioner som jag var med och undertecknade.

Totalt lämnade riksdagsledamöterna in 3.852 motioner under allmänna motionstiden. Det betyder 11 motioner i genomsnitt per riksdagsledamot. Jag tillhör därmed (som vanligt) en av de flitigaste motionärerna i riksdagen.

2017/18:3851 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (moderat kommittémotion)
2017/18:3870 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (moderat kommittémotion)
2017/18:389 Redovisning av infrastrukturinvesteringar
2017/18:2547 Se över överimplementeringen av EU-lagstiftning
2017/18:2245 Tillämpning av EU-bestämmelser
2017/18:2270 Inrättandet av en konstitutionsdomstol
2017/18:2247 Översyn av regelverk och kostnader för körkort
2017/18:395 Studielån för körkort
2017/18:2274 Regelförenkling för näringslivet
2017/18:2248 Minerallagen
2017/18:394 Gårdsförsäljning av livsmedel och alkohol
2017/18:399 Alternativa arbetsförmedlingar
2017/18:2249 Manlig omskärelse
2017/18:2250 Grundlagsskydd för äganderätten
2017/18:386 Pant på lågenergilampor
2017/18:2259 Krafttag mot månggifte och barnäktenskap
2017/18:2261 Rösträtt och valbarhet i allmänna val bör kopplas till medborgarskap
2017/18:1298 Förläng tiderna för återreseförbuden
2017/18:2267 Den nya polishögskolan bör placeras i Borås
2017/18:2251 Säkerställande av identiteten på vittnen
2017/18:2252 Skärpta åtgärder mot övergrepp i rättssak
2017/18:2272 Statistik över brottslighet
2017/18:2262 Översyn av oskäliga påföljder i diskrimineringslagstiftningen
2017/18:3423 En moderniserad vapenlagstiftning
2017/18:2275 Översyn av stämpelskatter vid fastighetsköp
2017/18:2260 Utvidgning av REP-avdraget
2017/18:2263 Sänkt förseningsavgift vid mindre skattebetalningar
2017/18:2264 Avskaffande av fastighetstaxeringen
2017/18:2266 Slopa reklamskatten för ideella föreningar
2017/18:1276 Värnskatten
2017/18:2268 Ökad helhetssyn i djurskyddslagstiftningen
2017/18:398 Ökad rättssäkerhet vid beslut om djurförbud
2017/18:2265 Skärpning av straff för smuggling av djur
2017/18:2246 Initiativ för att minska mängden onödiga förpackningar
2017/18:397 Pant på batterier
2017/18:392 Avregistrering av skrotbilar
2017/18:393 Alternativ till användningen av vägsalt
2017/18:390 Avskaffa avgiften för av- och påställning av fordon
2017/18:3768 Strategi för att fasa ut djurförsök
2017/18:2269 Järnvägen Borås-Göteborg
2017/18:2271 Bevarandet av det rörliga kulturarvet
2017/18:2273 Översyn av statens stöd till organisationer
2017/18:2760 Avgiftsbeläggning för myndighetsbesök
2017/18:2761 Slopa möjligheten till undantag för lottförsäljning på kredit
2017/18:2762 Tjänstefel som begås av offentliganställda
2017/18:2763 En bättre granskning för Public Service
2017/18:2764 Restriktivitet vid inrättande av miljözoner
2017/18:2765 Ersättning till närboende vid vindkraftsetablering
2017/18:2766 Kommunala tillsynsavgifter
2017/18:2822 Krav på att följa sysselsättningsutvecklingen
2017/18:2831 Utvärdering av sjäfyllerilagen
2017/18:387 Avskaffa statens stöd till genusforskning
2017/18:396 Avskaffa det nationella sekretariatet för genusforskning
2017/18:388 Återinförande och utveckling av vårdnadsbidraget
2017/18:391 Minska Trafikverkets makt över kommunernas planarbete
2017/18:400 Tillfällig hastighetsbegränsning vid vägarbeten

Alliansen sänkte pensionärernas skatt fyra gånger så mycket

2017-10-25

Denna vecka har jag detta debattsvar i ett antal lokala tidningar i Sjuhärad. Bland annat idag i Markbladet och Svenljunga Tranemo Tidning.



Dagens citat i Borås Tidning

2017-10-25



Från mitt blogginlägg häromdagen.

Logiskt tänkande är fortfarande en bristvara i migrationsdebatten

2017-10-24

I dag rapporterar media om att Migrationsverkets handläggning av asylärenden tar längre tid än man tidigare trott. Väntetiderna på besked är långa. I sak är det inget konstigt - många ärenden är extremt komplicerande, det är brist på både kompetenta utredare och inte minst tolkar. Migrationsverket kunde omöjligen bemannats i förhand med en så enorm presonalstyrka som behövs för att hantera den extrema mängd ärenden som följer av det rekordstora antalet asylsökande 2015-16. Det är också stor brist på utbildade och erfarna socionomer och andra kompetenser som behövs under utredningarna.

Som väntat kommer nu kritik från grupper och debattörer som tycker det är "omänskligt" att asylsökande ska behöva vänta så länge på besked. Det märkliga är att samma debattörer i andra sammanhang tycker Sverige ska bli ännu mer generösa när det gäller att ta emot asylsökande. Att detta skulle göra väntetiderna ännu längre verkar man inte inse.

Logiskt tänkande är fortfarande - märkligt nog - en bristvara i migrationsdebatten.

Jag ställer ännu en interpellation, nu till migrationsministern

2017-10-23

I dag registrerades nedanstående interpellation till migrationsminister Helene Fritzon (S). Jag har kommenterat saken tidigare på bloggen och bland annat konstaterat att kommunerna hanterar frågan olika. Inte minst i min egen hemkommun Mark har det blivit en politisk stridsfråga. Jag har tidigare kommenterat frågan i riksdagsdebatter, och nu vill jag ha ett tydligt svar om hur regeringen tänker agera för att skapa förutsättningar för att kommunerna ska kunna hantera denna fråga på ett likvärdigt sätt och utan att det strider mot kommunallagen.


Rikspolitisk debatt på Marks Gymnasieskola

2017-10-23



I dag var det dags för den rikspolitiska debatten under Demokrativeckan på Marks Gymnasieskola. Jag tror jag varit med samtliga år sedan Demokrativeckan startade för många år sedan. I dag hade eleverna valt ut tre ämnen - försvar, jämställdhet och lag/ordning, och det blev en stundtals het debatt. Vi fick också ett antal ja/nej-frågor att besvara. (Bilden ovan kommer från Demokrativeckans Facebooksida)



Efter debatten bjöds vi på lunch i skolrestaurangen och därefter deltog jag i korta duelldebatter i Stora Cafeet om ett antal olika frågor.

Demokrativeckan På Marks Gymnasieskola är nog en av de mer ambitiösa i landet och genom åren har man haft många kända politiker på besök, även partiledare. Det är kul att sådant händer hemma i min egen kommun, och det kändes bra att som ende närvarande riksdagsledamot från Marks kommun få delta i debatterna.

Rättssamhället måste få brottsoffer att våga anmäla brott

2017-10-22

Den senaste veckans många avslöjanden om hur en del män beter sig (och tidigare genom åren har betett sig) mot kvinnor väcker känslor. Även om mycket är sådant som hänt långt tillbaka i tiden, kan man konstatera att många kvinnor bär på mörka hemligheter.

Nu höjs röster om "skärpt lagstiftning" och regeringen bjuder in till "samtal" med arbetsmarknadens parter. Men som vanligt skjuter man vid sidan av målet.

För det första är det svårt att lagstifta bort idiotiska beteenden. Att använda nedsättande ord om sina medmänniskor, kasta könsord omkring sig eller uttrycka sig allmänt nedlåtande eller förminskande är svårt att stoppa med lagstiftning. Om man vill förändra attityder, beteenden och språk handlar det om att uppfostra våra barn till att bli respektfulla medmänniskor, och såklart även att markera och reagera med civilkurage när man upplever att någon beter sig illa mot någon annan. Just detta löser vi nog aldrig med lagstiftning, att låtsas det är bara populism.

När det gäller sexuella trakasserier är det redan straffbart, samma sak med sexuella övergrepp. Moderaterna vill höja straffen för grövre fall av dessa brott. Men problemet är inte främst brist på lagar utan brist på reaktioner från samhället där lagarna inte tillämpas. När inte polisen ens hinner utreda anmälda våldtäkter inser man att andra former av sexuella trakasserier ligger långt ner på prioriteringslistan.

Vi måste få brottsoffer - oavsett brott - att våga anmäla brott till polisen, känna att man får stöd och blir tagen på allvar, och känna tillförsikt över att brottet också kommer att utredas och förövaren förhoppningsvis också kanske kommer att dömas. Om vi i stället går åt andra hållet, att allt fler brottsoffer inte bryr sig om att anmäla brott har vi i praktiken avskaffat vårt rättssamhälle.

Mycket okunskap kring vad en statlig utredning är

2017-10-22

Debattens vågor går höga i spåren av Public Service-utredningens första delbetänkande, det om framtidens finansiering, Jag står för vårt kompromissbeslut, även om det finns argument både för och emot, och även finns anledning att rikta kritik mot utredningens snäva direktiv. Grundfrågan, framtidens omfattning och verksamhet inom Public Service, liksom frågan om effektivare granskning av opartiskhet och saklighet, ingår inte i utredningsuppdraget. Det är i grunden orimligt. Jag har förklarat utförligt i två tidigare blogginlägg hur jag och min moderate kollega resonerat, och ska inte upprepa det igen.

Däremot inser jag att det finns en stor okunskap om vad en utredning egentligen är. Det normala är att regeringen tillsätter de utredningar man vill, med de direktiv man önskar. Det är en del av regeringsmakten att på detta sätt förbereda inför eventuella framtida lagförslag. Ibland blir det enmansutredningar som kanske pågår bara några veckor eller månader, ibland blir det mycket långa parlamentariska utredningar, exempelvis Socialförsäkringsutredningen där jag ingick, och som pågick i fem år. Public Service-utredningen är lite mittemellan, alla partier ingår och den kommer att arbeta fram till nästa sommar.

När regeringen lagt fast direktiv för en parlamentarisk utredning, bjuder man in partierna att utse representanter. Det är alltså andra gången jag blivit utsedd av moderaterna att ingå i en parlamentarisk utredning. Jag har då att förhålla mig till den ram regeringen lagt fast för utredningen. Tycker jag inte den ramen är rimlig kan jag avstå från att delta och låta någon annan vara med i stället. Partiet kan också, rent formellt, givetvis avstå från att ingå i en utredning, vilket dock gör det omöjligt att påverka resultatet. Normalt ingår man därför i de utredningar man erbjuds vara med i. Att det största oppositionspartiet skulle avstå från sina platser är inte sannolikt - vi vill inte minst ha insyn i de diskussioner som förs. För egen del tycker jag alltid det är bättre att vara med och försöka påverka än att avstå. Och tack vare moderat medverkan har kompromissförslaget blivit bra mycket rimligare än det annars skulle ha blivit. Utredningens förslag är mest att betrakta som ett "diskussionsunderlag". Nu är det upp till regeringen att om man önskar skicka utredningen på remiss och sedan skriva ett lagförslag som därefter behandlas av riksdagen på sedvanligt sätt. I det läget kan partierna säga ja eller nej. Inget parti är bundet av att det finns en kompromiss i en utredning, och från moderat sida har vi varit tydliga med att vårt stöd till kompromissen i utredningen inte med automatik innebär att vi också röstar för förslaget i riksdagen. Det kan bli aktuellt att ställa en del villkor för detta.

Många undrar idag bland annat varför vi inte diskuterat att göra SVT/SR till betalkanaler som det är frivilligt att betala till. Man undrar varför vi inte diskuterat att krympa Public Service. Man undrar varför vi inte diskuterat en nedläggning. Man undrar varför vi inte diskuterat en effektivare och tuffare granskning för att garantera ökad opartiskhet. Och så vidare. Svaret på dessa frågor är att de ligger helt utanför utredningens ram. Vår uppgift var, lite förenklat, att i det första delbetänkandet presentera en ny modell för "solidarisk" avgiftsfinansiering av dagens verksamhet, som garanterar samma intäkter som dagens TV-licens och som därmed inte kan vara frivillig. I nästa del av utredningen ska vi diskutera sändningstillståndet Public Service kommande år, och där kan det bli en del diskussioner kring verksamhetens omfattning. Men det handlar inte om att vi kan föreslå en kraftig bantning eller nedläggning av Public Service. Även skärpt granskning ligger utanför regeringens direktiv, vilket vi från moderat sida upprört kritiserar i vårt särskilda yttrande i utredningen.

Man måste kunna hålla två saker i tankarna samtidigt. Man kan försöka påverka och göra det minst dåliga av dagens system i en utredning som diskuterar dagens verksamhet och dess finansiering. Samtidigt kan man givetvis debattera och argumentera för en långsiktig förändring av omfattningen av Public Service, där man också gör avgiften helt eller delvis frivillig. Och skärper upp granskningen.

Mycket av den principiella kritiken mot Public Service som sådan är högst begriplig, och jag har ju själv genom åren ofta uppmärksammat politiska övertramp från SVT och SR. Jag delar kritiken till stor del. Samtidigt vet jag att det inte finns någon majoritet i riksdagen för att krympa eller avveckla Public Service. De undersökningar som finns visar att det inte heller hos svenska folket finns någon majoritet för detta. Public Service finns för övrigt i olika former i de flesta europeiska och västliga demokratier.

Kritikerna har dessutom många olika linjer som är omöjliga att förena. Vissa vill banta ned Public Service och därmed få en betydligt lägre avgift. De som helt vill avveckla Public Service av principiella och ideologiska skäl kommer knappast att nöja sig med att krympa verksamheten. Andra säger att om bara Public Service skulle vara opartiska och sakliga och om vänstervridningen försvann skulle man gärna betala den föreslagna nya avgiften. Jag vet inte hur politikerna skulle unna ena alla dessa motstridiga viljor?

Jag avslutar med det jag brukar säga. Bäste bloggläsare: Att jag som politiker inte alltid verkar för exakt det förslag som just du kräver innebär faktiskt inte att jag inte lyssnar eller att jag är odemokratisk. Demokrati innebär inte att man som enskild medborgare alltid får exakt som man vill. Min uppgift är att lyssna på alla och i denna fråga är det faktiskt extremt spretiga åsikter. Just därför välkomnar jag en bredare debatt där man respekterar just att det finns mycket olika syn på saken. Jag tillhör själv de mer kritiska till Public Service och har självklart med detta synsätt i alla sammanhang där frågan diskuteras.

Varför är det torka och svält i norra Afrika?

2017-10-20

Det pågår lite i det dolda en allvarlig torka och svältkatastrof i delar av Norra Afrika, och den har pågått länge nu. Framförallt i den så kallade "Sahel-zonen" precis söder om Sahara, samt på Afrikas Horn. Jag hörde en del om detta vid mitt besök i Ethiopien i våras, och påmindes återigen om saken när jag läste tidningen Fokus för en tid sedan och artikeln "Torkans pris". Det som var intressant är att det finns så många uppenbara orsaker till torkan och svälten. Vissa påstår såklart (närmast med automatik) att det "bara" handlar om klimatförändringar. Så enkelt är det definitivt inte.

Den här kartan visar på ett ungefär var "Sahel-zonen" finns, direkt söder om Saharas ökenområde. Större delen av Sahelregionen består av savann, delvis busktäckt. Långt tillbaka i tiden, för många tusen år sedan, utgjorde Sahel en del av Sahara och täcktes av sanddyner som format dagens landskap. Men när klimatet blev fuktigare och det kom mer nederbörd började gräs och låga buskar breda ut sig. Nederbörden verkar variera kraftigt från år till år i decennielånga cykler.

Vid mitt besök i Ethiopien fick jag klart för mig att torkperioder kommer och går i både detta område och på Afrikas Horn, och vid vissa tillfällen har det skapat omfattande svält. Lite sökningar på nätet bekräftar den bilden. En torka drabbade exempelvis Sahel 1914 och orsakade omfattande hungersnöd. Under 1960-talet ökade nederbörden i regionen vilket gjorde torra områden mer tillgängliga och stora grupper uppmanades av sina regeringar att bosätta sig längre norrut. Torkperioden 1968–1974 gjorde dock snart betet ohållbart och stora områden ödelades, med allvarlig svält som följd. I Ethiopien var den senaste riktigt stora torkan på 1980-talet, det var då kända artister spelade in skivor för att stödja torkkatastrofens offer.

Det sägs i artikeln i Fokus att torkan kommer oftare nu och varar längre "på grund av klimatförändringar". Källa är en professor vid Stockholm Resilience Center som är expert på vattenfrågor. Detta stämmer dock dåligt med en del andra analyser, forskningsrapporter och artiklar om ämnet.

Exempelvis har SMHI Rossby Center skrivit om detta, Men man nämner främst att det i Sahelområdet ofta kommer kraftiga skyfall och att det blivit fler sådana oväder de senaste 35 åren. Självklart kopplar man det till av människan orsakade klimatförändringar, även om man i slutet av artikeln är ganska ödmjuk. "Vi har hittills inte sett någon avstanning av temperaturökningen i Sahara. Om vår teori stämmer, att det är temperaturskillnaden som intensifierar de extrema ovädren och skyfallen, så kommer de extrema ovädren och intensiteten i nederbörden över Sahel att fortsätta att öka" skriver man. Man tror alltså på mer och kraftigare nederbörd i Sahelzonen, inte mindre.

Jag hittade också en annan intressant artikel i Nature från 1986. Där presenterades en engelsk studie där man jämförde nederbörden i Sahel-regionen med Atlantens vattentemperatur och man fann ett tydligt samband. När Atlantens vatten var kallare föll det mindre regn i Sahel, och när Atlanten blev varmare föll det mer regn. Det talar i så fall också emot att klimatförändringar i form av stigande temperatur skulle minska regnmängderna.

Den 10 maj 2016 hade för övrigt SR:s Vetenskapens Värld detta inslag som jag berättat om tidigare. Där berättade man att ökenspridningen är en myt, och att Sahelområdet snarare blivit grönare och att ökenområdet faktiskt krymper.

Nåväl, oavsett hur mycket och hur klimatförändringar spelar in är detta bara en av möjliga orsaker till svälten. Internationell biståndspolitik har också bidragit. Sedan 1950-talet har man arbetat för att människor ska bli bofasta. Samma sak gäller i södra Ethiopien, vilket jag berättade om i min reseberättelse från mitt besök i Etiopien i våras. Förr flyttade nomaderna sina djur till de områden där de fann vatten. I dag är man fast i sina bostäder och kan inte flytta ditt vattnet finns. Det gör både människor och boskap mycket mer sårbara.

Ett annat problem är att afrikanska bönder uppmuntrats att odla för att sälja på marknader i stället för till eget behov. Mer storskaliga odlingar av få grödor har ökat sårbarheten. Jag har tidigare också berättat att en del bönder i Afrika odlar biobränslegrödor till Europa i stället för mat till byn, eftersom man får bättre betalt för biobränslegrödorna. Ytterligare ett problem är att utländska investerare, inte minst kineser, har köpt upp den bästa odlingsmarken.

Ett annat problem, som också berördes vid mitt besök i Ethiopien, är tillgången på vatten från Nilen. 95% av vattnet i Nilen kommer från Ethiopiens bergstrakter. Inte minst i Ethiopien bygger man dammar för att magasinera vatten, men det gör att länderna nedströms, inte minst Sudan och Egypten, får mindre vatten. Men Nilen rinner faktiskt genom 11 länder. Kampen om vattnet skapar konflikter mellan länderna och dammar leder till vattenbrist på sina håll.

Ovanpå alla dessa problem är det krig och konflikter i flera av de länder där torkan är som värst. Det gäller exempelvis Mali, norra Nigeria, Sydsudan, samt Somalia och Jemen på Arabiska halvön. Striderna medför flyktingströmmar och försvårar hjälparbete och hjälpsändningar.

Kort sagt sammanfaller alla negativa faktorer samtidigt just nu, och det leder till det Fokus kallar "den värsta svälten i norra Afrika sedan andra världkriget. Men väldigt få uppmärksammar detta idag.

Vad kan man då göra åt situationen? Förutom att försöka få slut på väpnade konflikter behöver man undervisa människor att samla regnvatten i dammar, odla grödor som tål torka bättre och bli bättre på att lagra spannmål under goda år för att klara av torkperioder. Läs mer i reseberättelsen där jag berättar om vårt möte med CDI, en av de utvecklings- och hjälporganisationer som verkar i Ethiopien.

Avskogningen var en annan sak jag berörde i min reseberättelse från Ethiopien. Mycket handlar om att få ved till matlagning. För bara en bråkdel av de pengar vi lägger på mycket dyra "klimatåtgärder" skulle vi exempelvis kunna köpa massor av soldrivna spisar till Afrikanska byar, och därmed minska både avskogningen och koldioxidutsläppen. Men då måste man släppa fixeringen som vänstersidan i svensk politik har på att alla svenska "klimatåtgärder" måste göras i Sverige. Insatser utomlands ger mångdubbel effekt för både hälsa och miljö. Och det är väl effekten som är viktigast?

Därför kandiderar jag om till riksdagen - efter moget övervägande

2017-10-19

För ett par veckor sedan träffade jag nomineringskommittén för moderaterna i Södra Älvsborg för sedvanlig kandidatintervju. Jag har redan tidigare meddelat att jag ställer upp som riksdagskandidat även i valet 2018.

Efter snart tolv år i riksdagen var det absolut ingen självklarhet att ta beslutet att ställa upp ännu en gång. När jag kandiderade 2006 var min tanke att ge rikspolitiken en eller kanske två mandatperioder, men jag valde ändå att ställa upp en tredje gång 2014. Jag hade vissa tankar på att kanske lämna inför valet 2018, och efter denna frustrerande mandatperiod där vi enligt min mening tagit flera olyckliga beslut (exempelvis Decemberöverenskommelsen) och inte alls tagit den strid vi borde tagit om såväl regeringsmakt som moderat politik har det stundtals känns ganska motigt och inte särskilt inspirerande att fortsätta. Men de senaste månaderna har flera positiva saker hänt.

För det första har partiet gjort ett imponerande arbete med att uppgradera och delvis förändra politiken. Inte minst gäller det migrations- och integrationsfrågan, där jag själv varit med en del i den interna debatten. Men även exempelvis den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken har förändrats. Och vi har lagt mer fokus på försvar, polis och rättsfrågor, vilket varit helt nödvändigt. På många områden har saker utvecklats i precis den riktning jag själv arbetat för (tidigare periodvis i stark intern motvind). Vår tidigare partiledare Anna Kinberg Batra skapade förutsättningar för en bred intern diskussion och politikutveckling där det varit mycket högt i tak. Nyligen beslutade vår partistämma att i allt väsentligt slå fast den nya politiken och det skapar stor framtidstro.

För det andra har vi idag en ny partiledare, Ulf Kristersson, som har fått en väldigt bra start och som är en mycket bra debattör och kommunikatör. Han lyckas förmedla budskap och föra en balanserad och intellektuell diskussion om svåra frågor. Det lyfter hela partiet. Anna Kinberg Batra gjorde det tuffa jobbet att få fram en ny politik och Ulf Kristersson blir nu den som på bästa sätt kommer att kommunicera ut det vi vill erbjuda väljarna. Ulfs tydliga besked om "inte en sådan här mandatperiod till" betyder mycket för min syn på fortsättningen.

För det tredje känner jag en växande revanschlust. Vi förlorade valet 2014, helt i onödan enligt min åsikt, och nu vill jag vara med och visa att vi kan bättre än så. Målet är självklart att ta tillbaka regeringsmakten. Viljan att köra ut Löfven & Co från Rosenbad växer för varje dag när jag ser hur man missar att ta vara på högkonjunkturen för att stärka Sverige.

För det fjärde, och det allra viktigaste och faktiskt helt avgörande. Det senaste året har så många hört av sig till mig, velat försäkra sig om att jag ska ställa upp för ännu en mandatperiod och gett mig beröm och erkännanden i en omfattning som jag inte hade förväntat mig. Och det är inte bara personer från min egen valkrets utan människor från hela landet. Jag märker det i mailboxen, jag märker det i sociala medier och jag märker det när jag är ute på besök hemma i valkretsen. Att jag är en av de rikspolitiker som regelbundet finns i topp på rankingar av inflytelserika politiska twittrare är en annan glädjande sak. Jag får ofta höra att jag är synlig i debatten, att jag står stark i mina värderingar, att jag vågar stå för det jag tycker även när vinden blåser i andra riktningar, och att jag inte är en politisk vindflöjel som byter åsikt så som andra byter skjorta. Att jag tar debatten även i svåra frågor är också något jag får beröm för.

Det finns tyvärr alltför många politiker som gör allt med fokus på sin egen karriär utan att ha någon ideologisk eller politisk kompass eller mod att stå upp när det blåser. Jag har aldrig haft min egna politiska karriär som viktigaste fokus, utan det viktigaste har varit att försöka påverka politiken. De senaste åren har det lyckats riktigt bra inom flera områden. Jag känner ett växande ansvar att inte svika alla de som tror på mig, och inte minst därför har jag som sagt ställt upp för ännu ett riksdagsval.

Om jag sedan får förtroendet att stå på första plats ännu en gång återstår väl att se. Ingen äger någon plats i politiken, man "lånar" den i fyra år. Att en "utsocknes" Ubbhultsbo som jag, två val i rad stått överst på riksdagsvalsedeln, och att valkretsens "huvudstad" Borås haft sin främsta kandidat först på andra plats är nog unikt. Jag vet att det finns en del åsikter om detta och kanske är det dags för någon annan att toppa valsedeln. Men det skulle såklart vara trevligt att finnas med på någon av de översta platserna även på den kommande riksdagsvalsedeln. Vi får väl se hur det går. Beslut fattas på vår nomineringsstämma den 18 november. Jag är redo att ta mig an ännu en valrörelse med full kraft om jag får nomineringsstämmans stöd. Jag står och faller inte med fortsatt riksdagsplats, men erbjuder en kombination av stark vilja, rutin, rent spel och bred kunskap om vår politik. Sedan får vi se hur långt det räcker.

Kort om besluten på moderaternas arbetsstämma

2017-10-18

På moderaternas arbetsstämma nyligen togs ett stort antal viktiga beslut. Jag har sammanfattat lite kort, självklart finns inte allt med och jag lär återkomma med mer detaljerade beskrivningar av vår politik efterhand. Men detta kan vara en bra första sammanfattning. Det handlar om de största reformerna för jobb och integration sedan 2007, den största bidragsreformen sedan 1980 och den största förstärkningen av rättsstaten på 20 år.

Här en kort sammanfattning av vår nya politik.

Ris och ros för utredningsförslaget om ny TV-avgift via skattsedeln

2017-10-18

Som väntat blev det blandade reaktioner på måndagens besked att Public Service-utredningen föreslår att dagens TV-licens ersätts med en avgiftsdebitering via skattsedeln. Jag redogjorde för förslaget och de moderata ståndpunkterna i föregående blogginlägg.

Många har välkomnat förslaget, inte minst att avgiften görs individuell, vilket gör att alla ensamhushåll som idag betalar full TV-licens får halverad avgift. Att man kan lägga ned Radiotjänst och slippa avgiftskontroller och räkningar tycker många också är bra.

Men med detta sagt - man märker tydligt hur ifrågasatt Public Service är idag. Både SVT och SR har uppenbarligen allvarligt solkat ned sitt rykte och sin trovärdighet genom att många tittare och lyssnare upplever att de alltför ofta ha en osaklig och vänstervriden vinkling av sina inslag. Jag delar den bilden och har ju ofta själv ifrågasatt denna vänstervinkling. Många har de senaste dagarna hört av sig till mig på olika sätt och ifrågasatt att de som borgerliga sympatisörer ska behöva skattefinansiera vänsterpropaganda. En del kritiker har varit mycket upprörda. Och ärligt - jag förstår dem.

Andra tycker frågan är mer ideologisk. Man menar att det är principiellt fel att tvinga människor att betala för en mediekanal överhuvudtaget. Och de påpekar att om inte SVT/SR funnits idag hade ingen politiker rimligen kunnat föreslå inrättandet av en skattefinansierad TV- eller radiokanal. Vilket säkert är sant. Även om vi idag även med skattemedel finansierar exempelvis presstöd till en massa tidningar vi aldrig läser, kulturarrangemang som vi aldrig besöker, och stöd till svensk filmproduktion av filmer vi kanske aldrig ser. Så egentligen är det inte bara en principiell diskussion om Public Service som i så fall behövs, hela medie- och kulturpolitiken behöver diskuteras - vad ska betalas med skattemedel och vad ska betalas av konsumenten själv?

Ytterligare andra menar att man borde krympa Public Service och endast använda SVT och SR för sådant som inte andra medier erbjuder, kombinerat med en del andra funktioner som krisinformation mm. Då kunde man sänka avgiften dramatiskt och sälja ut resten av verksamheten till kommersiella kanaler, alternativt införa någon form av betaltjänst för övriga delar.

Jag upprepar det jag skrev igår. När man sitter i en utredning måste man förhålla sig till utredningens direktiv och göra det bästa av dem. Utredningen ska inte diskutera en kraftig bantning av Public Service eller införande av betaltjänster. Vi får inte heller diskutera en skärpt granskning av saklighet och opartiskhet. Vi står från moderat sida bakom utredningens förlag om en ny avgiftsmodell, även om vi från moderat sida hade velat lösa finansieringen direkt via statsbudgeten. Men vårt stöd till utredningens förslag betyder inte ett automatiskt moderat stöd i riksdagen till ett eventuellt kommande lagförslag från regeringen om att införa en sådan avgiftsmodell. Vi moderater vill först se helheten i de förslag den fortsatta utredningen om Public Service ska diskutera och för egen del kommer jag även att lägga stor vikt just vid hur vi kan garantera en ökad opartiskhet och saklighet genom en utökad granskningsverksamhet med mer muskler och med möjlighet till kännbara sanktioner vid övertramp. Om vi inte kan garantera en mer objektiv och saklig Public Service kommer i vart fall inte jag att kunna se mina väljare i ögonen och rösta för att de ska tvingas betala för verksamheten.

Det jag också hoppas nu är att inte minst moderaterna och andra borgerliga debattörer börjar diskutera frågan om framtiden för Public Service på allvar. Det är faktiskt dags att börja välja sida. Man kan inte rent allmänt säga att vi ska behålla dagens SVT, SR och UR och samtidigt vara emot en ny hållbar finansieringsmodell som omfattar alla. Vill man ha en frivillig avgift måste man samtidigt vara tydlig med att man också vill krympa Public Service rejält.

Debatten har bara börjat, och jag välkomnar den.

Moderaterna ställer krav för att införa ny avgiftsmodell för Radio/TV

2017-10-16

I dag presenteras det första delbetänkandet från den parlamentariska Public Service-kommittén. Förslaget handlar främst om den framtida finansieringen av SVT, SR och UR, det vi normalt kallar för "Public Service".

Utredningsförslaget är en bred politisk kompromiss som innebär att dagens TV-licens skulle kunna skrotas från och med 2019. I stället införs då en avgift som debiteras via skattesedeln (ungefär som dagens begravningsavgift). Alla som har inkomst skulle då betala denna avgift, som ökar med inkomsten upp till ca 130.000 kronor i årsinkomst där full avgift tas ut. Den fulla avgiften föreslås bli ca 1.300 kronor per år, dvs ungefär hälften av vad dagens TV-licens beräknas uppgå till 2019 när det nya systemet skulle kunna träda ikraft. För ett hushåll med två vuxna som arbetar blir därmed avgiften lika hög som den skulle ha blivit om man behållit dagens TV-licens. För dem med lägre inkomst, exempelvis garantipensionärer, blir avgiften lägre. För ensamhushåll blir avgiften halverad mot idag. Många studenter kommer att slippa TV-avgift, eller få en mycket låg sådan. Alla företag och juridiska personer befrias helt från avgift (eftersom ju alla som tittar på TV på en pub, ett hotell, ett äldreboende eller i ett varuhus ju redan betalat en avgift). Radiotjänst läggs ned och Skatteverket ansvarar för att ta in pengarna. På detta sätt blir det mer pengar till program och mindre till administration.

Moderaterna föreslog från början att TV-licensen skulle skrotas och att Public Service i stället skulle finansieras genom omfördelning i statsbudgeten. Detta stoppade regeringen genom sina direktiv till utredningen, och moderaterna var ensamma om sitt förslag. Att regeringen inte ens var beredd att utreda en finansiering över statsbudgeten beklagar vi. Det hade varit värdefullt om utredningen förutsättningslöst hade kunnat utreda och överväga samtliga de finansieringsalternativ som varit uppe för debatt. Istället valde regeringen att stänga den dörren och istället endast låta utredningen överväga en teknikneutral radio- och tv-avgift, samt en avgift i form av direktdestinerad skatt. Nu har vi från moderat sida i utredningen i stället rent tekniskt ställt oss bakom det liggande förslaget, som har stöd av samtliga åtta riksdagspartier. Men det betyder inte att vi som parti med automatik ställer oss bakom att också införa denna nya avgift. Först är det upp till regeringen att presentera ett lagförslag, och innan vi från moderat sida röstar för att verkligen införa det nya avgiftssystemet kommer vi att ställa krav på helheten vad gäller regleringen av Public Service.

Det kommer säkert en del kritik och frågor om utredningens förslag och hur från moderat sida resonerat i olika delar. Här kommer svar på några av dessa frågor:

1. Varför ska man tvingas betala för något man inte vill ha?

Visserligen betalar de flesta TV-licens idag, men 23% gör inte detta. Vissa har, av blandade orsaker, "kastat ut TV:n" för att slippa TV-licensen, andra tittar på TV utan att betala licens. Ungefär 10% uppskattar man har TV utan att betala. Med den nya avgiftsmodellen tvingas alla att betala den nya avgiften/skatten. Det finns samtidigt en del logiska skäl att alla ska betala. SVT/SR har exempelvis en viktig roll i krissituationer och beredskapsläge. UR har en roll i vårt utbildningssystem och producerar en mängd utbildningsprogram riktade till den svenska skolan. Hela Public Service har ett uppdrag från regering och riksdag att sända program även på minoritetsspråk och att främja olika kulturinslag. Det finns rimliga skäl att alla svenskar bör vara med och betala för i vart fall en del av Public Service verksamhet.

Public Service i form av TV och radio finns i de flesta europeiska länder. I andra länder har man valt olika betalningsmodeller. I Danmark tex tar man en utvidgad apparatavgift för datorer, mobiler mm. Detta hade varit en sämre idé. Att lägga avgifter på alla tekniska prylar där man kan ta del av TV-program hade blivit extremt byråkratiskt och många skulle troligen blivit ännu mer upprörda över detta än en ny avgift via skattsedeln.

2. Varför kan man inte avveckla SVT/SR/UR, eller i vart fall banta verksamheten och sänka avgiften?

Jag anser personligen att SVT/SR/UR borde kunna bantas ordentligt. Färre kanaler, mindre kringverksamhet på web mm, och mindre pengar. I dag omsätter man över 8 miljarder per år, vilket är enormt stora summor. Men inga partier har idag tagit ställning för att banta Public Service, tvärtom är alla överens om att Public Service ska finnas kvar. Det finns inte heller något som tyder på att en majoritet av svenska folket idag vill avveckla Public Service. I det läget måste vi också finansiera verksamheten. För egen del anser jag att moderaterna borde starta en mer principiell diskussion om framtiden för Public Service. Att banta verksamheten går exempelvis utmärkt att kombinera med den nya modellen för avgiftssystemet, där man i så fall kan sänka avgiften.

3. Varför vill moderaterna införa en ny skatt?

Det är mer kostnadseffektivt att ta in avgiften via skattsedeln. Moderaterna ville från början skrota TV-licensen utan att införa en ny skatt, men detta avvisades av regeringen och hade inget stöd från andra partier heller vad jag vet. Om den nya "TV-skatten" införs leder det till något högre skatt, även om dagens TV-avgift enligt EU också betraktas som en skatt. Men med moderaternas politik kommer samtidigt skatterna på arbete och pensioner att sänkas mycket mer än vad den nya TV-skatten höjs. Det totala skattetrycket kommer därmed att minska. I praktiken blir det därmed samma effekt som om vi omfördelat kostnaderna via statsbudgeten.

4. Varför hoppade inte moderaterna av utredningen när regeringen uteslöt det moderata finansieringsalternativet?

Om moderaterna hoppat av utredningen hade den nya finansieringen riskerat att slå väldigt fel. Det har ju exempelvis funnits förslag om att avgiftsbelägga alla media där man kan ta del av TV-utbud. Det hade blivit en väldigt klåfingrig och kritiserad modell som vi nu slipper. Men det fanns även förslag från vänsterhåll om full progressivitet i den nya avgiftsmodellen, dvs att avgiften skulle öka med inkomsten utan tak, och vissa ville även ha ett högre tak än utredningens förslag. Båda dessa saker lyckades vi stoppa från moderat sida. Det fanns även diskussion om att behålla avgiften för juridiska personer, vilket nu har slopats. Jag anser att moderaternas medverkan i utredningen varit både viktig och framgångsrik och ser inte att vi hade vunnit något alls på att lämna utredningen.

5. Varför ska en moderat väljare tvingas betala för en vänstervriden nyhetsrapportering i SVT/SR?

Frågan är tyvärr befogad, det finns tyvärr alltför många exempel på vänstervridningen i Public Service. Från moderat sida hade vi velat att utredningen även skulle titta på framtidens granskningsverksamhet. Jag har själv tidigare framfört att jag skulle vilja se en effektivare granskning av opartiskhet och saklighet, där man kanske även skulle kunna utdöma ekonomiska sanktioner om SVT/SR bryter mot reglerna. Tyvärr har regeringen i sina tilläggsdirektiv för utredningens fortsatta arbete stoppat möjligheten att utreda en effektivare granskning. Detta är något vi från moderat sida är mycket upprörda över. Vi menar att om man ska införa en tvingande avgift för hela befolkningen måste man också kunna garantera att det som produceras är politiskt opartiskt och sakligt. Vi har bland annat därför gjort ett särskilt yttrande till utredningen där vi konstaterar att vi kommer att bedöma helheten i regeringens kommande förslag innan vi tar ställning till om vi ska stödja den nya "TV-skatten" när den eventuellt läggs fram som en proposition i riksdagen. Den tekniska utformningen av den nya avgiften har vårt stöd, men innan vi röstar jag till den i riksdagen vill vi se helheten i regeringens förslag kring Public Service. Vi avslutar vårt särskilda yttrande enligt följande:

"Den parlamentariska public service-kommittén går nu vidare med sitt arbete i enlighet med de tilläggsdirektiv som presenterades den 22 juni 2017. Kommittén ska föreslå hur en ändamålsenlig reglering bör utformas, hur utbudet ska nå ut till publiken, samt bedöma hur public service ansvar och oberoende påverkas när relationer till olika former av kommersiell verksamhet förändras. Moderaterna kommer givetvis delta konstruktivt även i detta arbete, men vill samtidigt framhålla att vi kommer att utvärdera samtliga liggande förslag som en helhet innan vi tar ställning till framtida konkreta lagförslag om enskilda delar. Dock vill vi redan nu rikta kritik mot det faktum att utredningsdirektiven effektivt stänger möjligheten för kommittén att även se över hur ett medieetiskt system för public service kan utformas. Förslag om en utvidgning och förstärkning av det självreglerande pressetiska systemet har väckts bland annat från Utgivarna. Regeringens tilläggsdirektiv fastslår dock uttryckligen att detta inte ska övervägas inom kommitténs arbete. Att överväga och lägga förslag om public service, utan att samtidigt kunna se över hur granskning och uppföljning ska utformas på ett effektivt sätt är givetvis orimligt. Detta avser vi återkomma till i andra sammanhang."

Sammanfattningsvis - jag vet att en del moderater inte kommer att uppskatta utredningens förslag. Men det är viktigt att tänka på att det som nu presenteras är just ett utredningsförslag om en teknisk lösning. Det är inte ett lagförslag! Förslaget kommer först att skickas ut på remiss, där de som vill kan yttra sig över förslaget, sedan ska regeringen presentera ett konkret lagförslag, varefter detta ska behandlas i riksdagens utskott. Först därefter ska riksdagen fatta beslut.

Med vår moderata deklaration om en framtida helhetsbedömning innan vi röstar för en ny avgiftsmodell i riksdagen tycker jag att vi som moderata ledamöter i utredningen gjort det bästa vi kan för våra väljare. Den nya avgiftsmodellen är rent tekniskt effektiv och rimlig, och bättre än andra alternativ som föreslagits. Och avgiften blir inte högre än idag för dem som betalar TV-licens, däremot lägre för väldigt många. Och med våra moderata förslag till andra skattesänkningar blir det totala skattetrycket inte högre. Men innan vi går med på att sjösätta den nya avgiftsmodellen kommer vi att bedöma helheten i alla förslag som gäller Public Service och ställa rimliga moderata krav i övriga delar.

Jag kommer personligen att argumentera för att moderaterna ska ställa tydliga krav på att effektivisera (och eventuellt banta) SVT, SR och UR, samt att skärpa upp granskningsverksamheten. Med en effektivare granskning som stärker opartiskhet och saklighet kommer legitimiteten i den nya avgiftsmodellen att bli större och motviljan mot att betala mindre. För egen del har jag också lämnat in en riksdagsmotion i höst just om skärpt granskningsverksamhet.

Jag hoppas också att ledningarna för de olika programbolagen på allvar ska anstränga sig mer för att skapa en företagskultur där varje anställd - oavsett politisk åsikt - inser att förutsättningen för att Public Service ska ha ett berättigande är att en stor majoritet av medborgarna känner förtroende för just opartiskhet och saklighet hos bolagen. Detta förtroende har fallit över tid och det är allvarligt. Att stärka detta förtroende måste bli en tydlig ledstjärna för alla anställda. Om man inte lyckas med detta kommer trycket hos befolkningen att avveckla SVT/SR/UR att öka. Programbolagen har framtiden i sina egna händer.

Partiledardebatt

2017-10-11



I går talade vår nyvalde partiledare Ulf Kristersson i riksdagsgruppen och idag var det dags för den första riksdagsdebatten som partiledare. I dag valdes även min moderate kollega Ewa Thalén Finné till ny förste vice talman i riksdagen (fotot tog vi alldeles före valet).



Ulf höll ett utmärkt första anförande i kammaren i partiledardebatten och lade fokus på migration och integration. Befriande klarspråk. Och i alla sina anföranden och repliker visade Ulf att han står för ansvar, klarspråk och en lysande debatteknik. Statsminister Löfven hade uppenbara problem med att hantera Kristersson i debatten. Medieintresset för Ulf är också mycket stort vilket ger honom stor möjlighet att kommunicera moderat politik.

Inte mycket att skryta om

2017-10-11

I dag har jag detta debattinlägg i bland annat Markbladet och Svenljunga Tranemo Tidning



Dags för utskottsbyte - och fokus på den viktigaste frågan

2017-10-10

Just nu sker stora förändringar i den moderata riksdagsgruppen, med nya talespersoner och en del utskottsförändringar.

Moderaterna har nu presenterat sin sista budget denna mandatperiod. Jag har varit med i arbetet med de senaste fyra budgetarna. Att vara ledamot i Finansutskottet har varit oerhört intressant och händelserikt, lite av centrum för den politiska debatten. Dessutom har jag som gruppledare i utskottet under fyra år haft två (!) blivande partiledare, först Anna Kinberg Batra, sedan Ulf Kristersson. Det måste vara närmast unikt. Men nu känns liksom arbetet slutfört, den moderata budgeten för 2018 är klar och fram till valet 2018 kommer det sannolikt inte att hända så mycket i finansutskottet. Inga större frågor aviseras och den här veckan är exempelvis båda utskottsmötena inställda.

För oss moderater går vi nu efterhand in i valrörelseläge. En av de stora valfrågorna blir att få fler nyanlända och lågutbildade i arbete. Integrationen och jobbpolitiken kommer att stå i fokus. Häromdagen blev jag tillfrågad av vår nye partiledare och tidigare utskottskollega Ulf Kristersson om jag ville vara med och ta ett tyngre ansvar i arbetsmarknads och integrationsfrågorna det kommande året. Det det gör jag gärna eftersom jag tycker om att vara där debatten är. Jag kommer därför detta sista riksdagsår före valet att återvända till Arbetsmarknadsutskottet där jag startade mitt riksdagsarbete 2006. Tillsammans med bland annat vår tidigare gruppledare Jessica Polfjärd, som är ny arbetsmarknadspolitisk talesperson, ska jag lägga all min energi på att sprida den uppgraderade moderata jobbpolitiken och våra nya tankar inom integrationspolitiken. Detta är ju frågor jag ofta debatterar och skriver om, och även motionerat en hel del om genom åren. Jag har även varit med i olika sammanhang där vi förändrat moderaternas hållning i frågor kopplade till migrations- och integrationspolitiken. Min långa fackliga erfarenhet och mina kunskaper kring arbetsrätt lär också komma väl till pass.

Efter några år med lite mer övergripande frågor blir det nu handgriplig sakpolitik igen. Det ska bli riktigt kul!

Expertseminarium om moderaternas ekonomiska politik

2017-10-10



Jag började dagen med ett expertseminarium om moderaternas nya ekonomiska politik. Seminariet inleddes av vår nye partiledare Ulf Kristersson och därefter gav åtta tunga experter inom ekonomi och arbetsmarknad gav sin syn på moderaternas förslag. Det blev en mycket intressant genomgång.

Experterna var Hans Lindberg (VD Bankföreningen), John Hassler (ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm), Annika Winsth (chefsekonom Nordea), Jens Henriksson (VD Folksam), Bettina Kashefi (chefsekonom Svensk Näringsliv), Anna-Kristi Löfgren (LO-ekonom), Annika Wallenskog (chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting) samt Samuel Engblom (samhällspolitisk chef TCO).

Generellt kan man säga att våra förslag fick mycket ros från de flesta debattörer, men det fanns också en del förslag om tillägg och en del kritik. Vilket var avsikten med seminariet. Nästa steg är att ta beslut om förslagen på moderaternas arbetsstämma kommande helg.

På seminariet presenterades en del bilder, bland annat denna av John Hassler. Bilden visar att Sveriges BNP/Capita utvecklats betydligt bättre än EU-genomsnittet sedan början av 1990-talet. Allra bäst utvecklades BNP/Capita relativt EU efter finanskrisen och fram till 2016. Men kommande år kommer vi att tappa gentemot EU, vilket givetvis främst beror på det stora mottagandet av asylsökande kopplat till att vi inte har någon politik från dagens regering för att få fler nyanlända i arbete.

Om befolkningen ökar kraftigt, men fler lever på ersättningar och bidrag i stället för att jobba, faller BNP/Capita. Både jämfört med resten av EU, men även i faktiska tal.

Det är därför det är så viktigt att presentera en politik för att få fler i arbete i stället för i bidragsförsörjning, och det är också det som är moderaternas stora fokus med vår politik.




Kanonstart för Ulf Kristersson i första partiledardebatten

2017-10-08

Kvällens partiledardebatt i SVT Agenda var den första för vår nye moderate partiledare Ulf Kristersson. Och jag tyckte man redan idag tydligt kunde se hur han försöker föra ett logiskt och intelligent samtal, och på ett pedagogiskt sätt förklara vad moderaterna vill. Att han dessutom är tydlig med att han vill föra ett vuxet samtal är befriande i den alltför ofta ganska fördummande politiska debatten.



Jag var tydligen inte ensam om min uppfattning, såväl Expressen/Demoskop som Aftonbladet/Inizio korade Ulf Kristersson som vinnare i kvällens debatt. Inte illa för att vara första gången.

På onsdag är det dags igen, då blir det partiledardebatt i riksdagen. Missa inte den, den går direkt i TV!

Moderaternas budgetmotion

2017-10-05

Vi tror på Sverige – Moderaternas budgetmotion

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade i dag Moderaternas budgetmotion för 2018. Det handlar om en samlad reformagenda med tydligt fokus på att det ska löna sig att arbeta, fler jobb och viktiga trygghets- och välfärdssatsningar. Samtidigt måste Sverige rustas inför tuffare tider genom en ansvarsfull ekonomisk politik.

Vår budget är en budget för alla dem som jobbar, vill jobba – och har jobbat. Alla de människor som bär upp vårt samhälle, de måste nu både höra och märka att Sverige bryr sig om deras slit. Vi stärker arbetslinjen och gör det mer lönsamt att arbeta. Våra sammantagna reformer beräknas leda till att minst 70 000 fler blir sysselsatta. Det minskar utanförskapet och lägger grunden för ett Sverige där fler ges möjligheten att bidra.

Sveriges högkonjunktur får inte slösas bort. Den ska användas till reformer som gör vårt land starkare på lång sikt och så att vi klarar av de problem som ligger framför oss. Tyvärr gör Socialdemokraterna och regeringen precis tvärtom. Bidragen höjs, på bekostnad av reformer som skulle stärkt arbetslinjen. Det är en kortsiktig politik med sikte på valet. Regeringen talar om att investera, men de menar spendera. Att i högkonjunktur bygga upp höga nya kostnadsnivåer som man sedan måste försvara i lågkonjunktur är inte ansvarsfullt.

Kort sammanfattning av Moderaternas budgetmotion för 2018:

1. Förslag för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat:
• Moderaterna stärker arbetslinjen genom att sänka skatten med tydlig inriktning mot vanliga löntagare och lägre inkomster. För en familj med två heltidslöner handlar det om nästan 1000 kronor mer per månad.
• Vi höjer också brytpunkten för när man betalar statlig inkomstskatt. Det gör att över 90 procent av grundskolelärarna slipper betala statlig inkomstskatt.
• Detta är sammantaget den största skattereformen sedan jobbskatteavdragen infördes 2006.
• För att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag föreslår vi att ett bidragstak införs inom ramen för en stor bidragsreform som även omfattar en striktare linje i försörjningsstödet och stegvis kvalificering till de svenska ersättningssystemen för nyanlända.
• Vi förenklar anställningsstöden och utvidgar RUT-avdraget.
• Moderaterna sänker skatten för Sveriges pensionärer lika mycket som regeringen föreslår, samtidigt som vi även gör det mer lönsamt för pensionärer att stanna kvar i arbete något eller några år längre.
• Vi höjer barnbidraget lika mycket som regeringen.

2. Övriga skattesänkningar och avvisade skattehöjningar:
• Vi säger nej till den höjda skatten på investeringssparkonton
• Vi stoppar den extra årliga indexuppräkningen av drivmedelsskatterna.
• Vi säger nej till flygskatt
• Vi säger nej till höjd skatt på privata sjukförsäkringar

3. Fokus på Sveriges stora problem:
• Moderaterna gör den största satsningen på lag och ordning i Sverige på över tjugo år. Det handlar om att bekämpa vardagsbrottsligheten och öka den grundläggande tryggheten i hela Sverige. Poliserna ska bli fler och få bättre löner och villkor.
• Vi gör större satsningar på försvaret än regeringen, hela 9,6 miljarder fram till 2020, utöver årets försvarsuppgörelse.
• Vårdköerna har fördubblats under nuvarande regering. Detta skapar oro, lidande och undergräver tilltron till att välfärden finns där när vi behöver den. Totalt satsar vi därför 19 miljarder kronor den kommande budgetperioden för att korta köerna och höja kvaliteten i vården. Bland annat satsar vi på förlossningsvården och vård av multisjuka äldre.
• Vi satsar på mer undervisningstid i skolan, tillgång till lovskola och läxhjälp, fler karriärtjänster för lärare och höjd kvalitet på lärarutbildningen.
• Integrationen fungerar inte. Därför föreslår vi bland annat att det införs en integrationsplikt samt att fler får möjligheten att lära sig jobbet på jobbet genom att tillsammans med Alliansen satsa på inträdesjobb. Stegvis kvalifikation till bidragssystemen är också en viktig del i en bättre integration.

4. Vi rustar Sverige för sämre tider:
• Ansvar för ekonomin handlar om att rusta landet för framtiden. När ekonomin går bra gäller det att bygga upp buffertar och genomföra strukturreformer som bygger Sverige starkt.
• Medan regeringen lagt fram en budget som kanske gynnar Socialdemokraterna på kort sikt, presenterar Moderaterna en budget för 2018 som tar ansvar för Sverige på lång sikt. Vår budget är stramare än regeringens och har ett större överskott.

Finansiering:
Vår budget är stramare än regeringens, och vi redovisar ett större överskott än de gör. De viktigaste enskilda finansieringarna av våra förslag är följande:
* Bidragsreformer och bidragstak
* Besparingar på arbetsmarknadspolitiken
* Stopp till regeringens byggsubventioner
* Nej till delar av regeringens miljö- och klimatpolitik
* Höjningen av den reducerade momsen från 12% till 14%
* Långsammare uppräkning av biståndet till 1% av BNI
Utöver detta använder vi samma beräkningar av disponibelt överskott som regeringen, men använder inte lika mycket av detta som regeringen gör.

För den som vill ta del av alla detaljer går det bra att läsa hela budgetmotionen här.

Högskolan i Borås 40 år

2017-10-05



I kväll var jag inbjuden att fira att Högskolan i Borås fyller 40 år i år. Detta firades med en middag i Konstsilkes gamla personalmatsal i Textile Fashion Center i Simonsland. Den gamla matsalen är i sig värd ett besök, den har stått helt orörd sedan 1964 och allt är i originalskick. Vi fick intressanta berättelser från tidigare rektorer om Högskolans historia, och nuvarande rektor Björn Brorström berättade om framtidsplanerna där det bland annat ingår en ny polisskola samt att Högskolan ska få status som universitet.

Jag var ensam riksdagsledamot på plats, men flera av Borås ledande politiker deltog, bland annat Annette Carlsson (M), vice ordförande i kommunstyrelsen. Dessutom ett stort antal personer med koppling till högskolan och näringslivet.



Möte med japansk delegation från Sapporo

2017-10-04

I dag tog jag emot en liten delegation från Sapporo som ville berätta om sitt årliga evenemang där man bygger enorma snöskulpturer. Nästa år är 69:e gången, och då kommer en av de stora byggnader man bygger upp att vara en stor modell av Storkyrkan i Stockholm. Jag träffade några ev dem som är involverade i projektet, de var här och tog foton och mått på kyrkan. Det blev också en liten tur i riksdagen, och eftersom jag själv besökte Sapporo 2016 hade vi en massa att prata om.

Självklart blev det också en del samtal kring det oroliga politiska läget på Koreahalvön och hur det påverkar norra Japan. Två gånger har sms-varningar spridits att befolkningen ska söka skydd mot hotande robotanfall, det är lätt att förstå att det påverkar människor starkt.



Låt oss aldrig någonsin glömma löntagarfonderna

2017-10-04

I dag är det kanelbullens dag. Kanelbullar är gott. Men för många av oss som varit med lite längre symboliserar den 4 oktober något helt annat, nämligen kampen mot löntagarfonderna. Alltså ett av de värsta socialistiska experimenten som genomförts i Sverige. Det hela byggde på att man genom en extra "vinstdelningsskatt" på stora aktiebolags vinster skulle köpa upp deras egna aktier, som sedan förvaltades i fackligt styrda "löntagarfondstyrelser". Steg för steg socialiserades svensk näringsliv. Socialdemokraterna införde löntagarfonderna 1984, trots starkt motstånd, även inom breda LO-grupper som insåg att fondavgifterna skulle minska löneutrymmet. Jag skrev själv min examensuppsats i juridik om detta 1986, där jag både analyserade fackets successiva övertagande av vissa bolag och även föreslog hur man skulle kunna avveckla fonderna. Fonderna skrotades slutligen för gott av Carls Bildts moderatledda regering 1991-94.

Under 1980-talet var den 4 oktober dagen för omfattande demonstrationer mot löntagarfonderna. En av dessa var mitt första egna deltagande i en demonstration, då i Göteborg. Jag har fortfarande kvar mitt plakat. Låt oss aldrig glömma att socialismen ofta och gärna sticker upp sitt fylla tryne. När det händer är det vi moderater som måste gå i spetsen för motkrafterna.

Ibland tar vi vårt fria företagsklimat som självklart, men det var verkligen inte självklart när löntagarfonderna diskuterades som mest i början av 1980-talet. I dag är det som sagt kanelbullens dag. Så varför inte slå två flugor i en smäll och fira löntagarfondernas avskaffande med en god kanelbulle från ett företagsamt privat bageri eller café? Utmärkta representanter för det svenska företagandet.



Årets enskilda motioner

2017-10-03

I år har jag, ensam och tillsammans med andra, lämnat in ett 60-tal så kallade "enskilda" riksdagsmotioner. Bland årets motioner vill jag särskilt framhålla några:

* Jag upprepar min motion som jag lade för några år sedan att större infrastrukturprojekt borde läggas under en särskild investeringsbudget i statens bokföring, och skrivas av över tid, i stället för att som idag kostnadsföras direkt när ett projekt är klart. Detta skulle göra det möjligt att göra större investeringar i närtid, exempelvis ny järnväg mellan Göteborg och Borås.
* Jag motionerar även om att fullfölja Alliansens beslut om ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd, via Landvetter flygplats, något som dagens regering verkar skjuta på framtiden.
* Jag ger genom en enskild motion mitt stöd till en ny polishögskola i Borås.
* Jag föreslår ett nytt kraftfullare granskningsinstitut för granskning av Public Service (SVT, SR och UR), där brott mot reglerna om opartiskhet och saklighet även ska kunna medföra kraftfulla sanktioner.
* Jag motionerar om att minska Trafikverkets makt över kommunernas planarbete. Idag stoppas exempelvis alltför många byggplaner på grund av Trafikverkets krav om utfartsbegränsningar, krav på tillgång till kollektivtrafik, krav på gång- och cykelvägar mm. Kommunerna borde få större frihet att planlägga byggnation utan att Trafikverket ska kunna tvinga på kommunerna och markägarna stora extra kostnader.
* Jag motionerar om ett ännu mer utvidgat REP-avdrag som omfattar fler hushållsnära reparationstjänster. Det skulle minska avfallsberget, minska energiförbrukningen, bidra till att hushålla med våra naturresurser och sannolikt skapa betydligt fler arbetstillfällen.

Framöver kommer jag i likhet med tidigare år att lägga ut samtliga årets riksdagsmotioner här på bloggen.

Grattis Ulf!

2017-10-01



I dag valdes som väntat Ulf Kristersson enhälligt till ny partiledare för moderaterna på en extra stämma i Stockholm. Jag var inte ombud på denna stämma, men närvarade ändå i egenskap av riksdagsledamot. Det är faktiskt andra gången denna mandatperiod som min gruppledare i finansutskottet blir vald till partiledare, 2015 var det Anna Kinberg Batra. Och sedan dess har jag arbetat tillsammans med Ulf i finansutskottet, där han varit vice ordförande. Nu tar han över partiledarskapet och jag önskar honom stort lycka till. Hans tal som nyvald partiledare lovade mycket gott, och jag tror det kommer att gå alldeles utmärkt.

Ny barnbok 3-6 år: Farfar har fyra fruar

2017-09-30

I går uppmärksammades jag på att det påstods att det kommit en ny barnbok med titeln "Farfar har fyra fruar". Jag trodde först att det var en falsk "nyhet", eftersom det sprids mycket konstigt på Twitter. Men jag kollade lite på nätet, och hittade snabbt en barnbok för 3-6 år i nätbokhandeln AdLibris. Det var alltså sant. Skrev två inlägg på Twitter om saken och det blev många reaktioner:



Boken ges ut av bokförlaget Somali Nordic Center, som finns representerade på Bokmässan i Göteborg (bilden). Engagerade personer på twitter tog även fram uppgifter om detta bokförlag och det framkom då bland annat att Statens Kulturråd verkar vara en av bokförlagets viktigare kunder. Bland kunderna finns också ett antal kommuner. Hur många förskolor och bibliotek som köpt in denna bok framgår dock inte.

Men vi minns ju att bibliotekens "värdegrund" tidigare har medfört att Tintinböcker plockats undan och att gamla Pippi Långstrumpböcker bränts. Men en bok för barn om månggifte kanske inte är något problem för värdegrunden?

Personligen tycker jag det är mycket problematiskt om man genom barnböcker försöker normalisera att "farfar har fyra fruar". Månggifte är förbjudet i svensk lag. Vad blir nästa lagbrott som författare vill marknadsföra till svenska barn? Jag har fått ett antal provocerande förslag till uppföljande titlar på nya böcker, men av omsorg för den så kallade värdegrunden avstår jag från att publicera dem här...


Regeringen lyckas sämre med jobben än resten av EU

2017-09-30

Debattinlägg i Borås Tidning idag. (Klicka för större text!)




Dags att släppa tanken på höghastighetståg i Sverige

2017-09-29

Jag förundras över den stora bristen på insikt hos många politiker när det gäller utbyggnaden av höghastighetståg. Vissa partier tycker fortfarande detta är en bra ide, dock mot bättre vetande. I dag finns denna (något tillspetsade) debattartikel i Borås Tidning som sätter fingret på problemen:



Huvudskälet att skrota tanken på höghastighetståg är enkelt - i vårt glesbefolkade land finns inte det befolkningsunderlag som krävs för att ett höghastighetståg ens hjälpligt ska kunna finansieras med biljettintäkter. Och då spelar det ingen roll vilken finansieringsmodell vi väljer eller om järnvägen byggs i privat eller offentlig regi, eller vem som äger eller kör tågen. Banan kommer oavsett vilket att bli en kraftig ekonomisk samhällsbelastning. Vilket bland annat konstaterats av riksrevisionen och andra myndigheter. Med andra ord - skattebetalarna får under överskådlig tid bekosta en ny järnväg som går med stora förluster.

Ett annat skäl är som jag tidigare påpekat att järnvägsutbyggnad mellan främst Göteborg och Borås i första hand behövs för lokal och regional pendling. För oss i Västsverige betyder en höghastighetsjärnväg därmed inga fördelar alls, de höga farterna kommer inte att kunna utnyttjas på så korta sträckor. Och då är det såklart bättre att bygga en billigare järnväg som räcker för de farter man faktiskt i verkligheten kan utnyttja. Vilket idag är Trafikverkets linje, och något som vi från moderat sida välkomnar.

En tredje missuppfattning är detta med finansiering. Det nya mantrat från förespråkarna av höghastighetståg är att något slags mystisk "lånefinansiering" plötsligt ska lösa problemet med att statsbudgeten ska klara av att finansiera bygget av höghastighetståg. Det är en total missuppfattning. Så här fungerar det: När ett infrastrukturprojekt är färdigbyggt ska hela slutkostnaden i sin helhet belastas statens budget. Det spelar ingen roll om det betalats med egna medel eller med lån. Även vid "lånefinansiering" måste statsbudgeten kunna bära hela slutkostnaden det budgetår projektet är klart. Det enda sättet för staten att slippa att ta hela kostnaden är om ett konsortium av privata företag bygger, äger och driver banan och staten sedan betalar en löpande årlig hyra. Men det betyder dels att detta konsortium såklart vill göra en extra vinst, vilket höjer totalkostnaden och biljettpriset ytterligare, dels kvarstår ju problemet med olönsamheten, som vi aldrig kommer ifrån och som alltid skattebetalarna i slutänden får betala.

Ingen demokratiföraktande extremist är bättre än någon annan

2017-09-28

Att debattera extremism är inte lätt. I kväll skrev jag detta på Twitter:



Bakgrunden är såklart att vad man än skriver om någon extremistgrupp får man kritik för att man borde kritiserat "någon annan" extremistisk inriktning som är värre eller farligare. Det är ganska tröttsamt.

Även media spelar med i detta. Senast häromdagen ledaren i DN, där Erik Helmerson verkade mena att jag på något konstigt sätt relativiserade NMR:s demonstration nyligen för att jag förde en diskussion om de juridiska frågorna kring demonstrationer utan tillstånd, och samtidigt ställde frågan om varför inte media aldrig någonsin tidigare uppmärksammat att alla vänsterkravaller och demonstrationer normalt saknar tillstånd. Det är först nu när NMR demonstrerade utan tillstånd, och hotar att göra det igen i helgen, som media intresserade sig för problemet. Det gick alltså inte ens att diskutera denna sakfråga - reglerna kring demonstrationstillstånd - utan att politiskt korrekta media indirekt ska ta parti för vänstersidan genom att utpeka NMR som mer problematiska än exempelvis AFA. Det bevisar återigen att media inte klarar att bedöma alla extremister efter samma måttstock. DN:s ledare förstår tydligen inte heller att man kan kritisera media för inkonsekvens i sin bevakning utan att man tar parti för någon av de extremistiska inriktningarna. Jag tycker faktiskt DN:s påhopp var lika pinsamt som en del dumma kommentarer på Twitter.

För exakt likadant är det i sociala medier. Kritiserar man NMR får man kritik från deras anhängare för att man inte kritiserar extremvänstern eller islamistgrupperna. Och när jag angriper avgrundsvänstern blir de arga och tycker att jag inte ser problemet med nazismen. När jag skrivit om hoten från islamismen brukar främst vänstern vakna och börja tala om rasism. Medan de mer högerextrema kallar mig "folkförrädare" som "tagit in" islamisterna...

Tänk att de inte förstår att jag föraktar dem alla. De som tror att våld, hot och hat löser problem. De som vill krossa vår demokrati. De som bygger hela sin ideologi på att hata.



En representant för extremvänstern tolkade tex detta twitterinlägg som att jag tog parti för NMR. Ganska fantasifull tolkning:



Och här är mitt svar till en person som tyckte att NMR var ett litet problem jämfört med våldsvänstern, och som inte tyckte jag tog tillräckligt avstånd från dem:



I sak tycker jag debatten om extremisters demonstrationsrätt och yttrandefrihet är intressant. Jag förstår dem som kritiserar att ickedemokratiska organisationer (NMR, AFA, Kommunistiska Partiet, RF, Islamister och en massa andra) utnyttjar vår demokratiska yttrandefrihet och demonstrationsfrihet för att sprida ickedemokratiska budskap där man vill störta demokratin med våld. Jag förstår också de som talar om att vissa organisationer borde kunna klassas som terrororganisationer och därmed få svårare att verka, och kan sympatisera med idén i vissa fall.

Men grundprincipen vi har i Sverige är ändå vettig. Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten gäller även den med konstiga, motbjudande eller rent av otäcka åsikter - så länge man inte genom konkreta handlingar bryter mot lagen. Att vara medlem, demonstrera eller sympatisera med en organisation är aldrig olagligt. Men en individ kan begå ett brott i samband med detta, och då ska denne gripas och dömas. Om man ska inskränka rätten att vara medlem i en organisation, på vilken grund ska det ske? Och vem ska avgöra? Och vad händer om någon få för sig att tänja på den gränsen? Yttrandefriheten och organisationsfriheten är grundlagsskyddad, det vore ett olyckligt steg att ändra på den.

Däremot tycker jag att man oftare borde kunna neka demonstrationstillstånd när man befarar oroligheter, eller när demonstrationen på annat sätt kan vara störande. Eller kanske flytta den till mindre folktäta områden? Och jag tycker man oftare borde gripa individer som ägnar sig åt hot, hat eller hets mot folkgrupp. När det gäller "demonstranter" som trotsar polisen och startar kravaller och motattacker borde polisen gripa fler och de borde också oftare dömas till kännbara straff. Men då krävs en så pass stor polisbemanning att man också kan vara en auktoritet på plats när det blir oroligheter.

Jag känner stor oro för att göteborgskravallerna från 2001 ska upprepas senare i höst när det är EU-toppmöte i Göteborg. Under kommande helg har polisen utmärkt möjlighet att markera klart och tydligt vem som bestämmer i Göteborg. Det måste vara polisen och inte extremisterna. Alldeles oavsett vilken åsikt dessa extremister har.

Allt fler niondeklassare obehöriga till gymnasiet

2017-09-28

Före valet 2014 lovade Gustav Fridolin att "fixa skolan" på 100 dagar. Det har ju gått sådär...

I dag kommer statistik över andelen gymnasiebehöriga niondeklassare. Siffrorna fortsätter försämras för tredje året i rad. De försämrade resultaten förvånar Skolverkets experter. "Vi har vridit och vänt på siffrorna men hittar ingen förklaring till resultaten", säger enhetschefen Jesper Brohede till TT. Det stora asylmottagandet kan inte heller förklara försämringen från förra året. Försämringen märks nämligen både bland dem som är födda i Sverige och bland utlandsfödda.

Att 19.000 elever lämnade grundskolan i våras utan gymnasiebehörighet är ytterst allvarligt. Vi vet att det är dessa unga som löper störst risk att hamna i utanförskap. Och även om årets försämring i sig alltså inte kan förklaras av ökat asylmottagande så vet vi sedan tidigare att en stor del av de underkända eleverna har utländsk bakgrund och att många finns på skolor i våra utanförskapsområden. Det är inget litet problem våra kommunerna kommer att ha att försöka hjälpa dessa 19.000 elever att läsa upp de ämnen som saknas och bli gymnasiebehöriga, eller att komma i egen försörjning.



Debatt om kommunsektorns ekonomiska utveckling

2017-09-27



I dag inledde jag riksdagens arbetsdag med morgonens första anförande, om kommunsektorns ekonomiska utveckling. Jag höll ett ganska långt anförande där jag gick igenom ett antal olika frågor som jag anser vara av stor betydelse för hur kommunerna ska kunna klara både ekonomi och verksamhet framöver. Läs gärna hela mitt anförande eller titta på riksdagens videoupptagning av hela debatten inklusive mina efterföljande repliker.

Jag tog också en replik på min motdebattör, Ingela Nylund Watz (S). Jag reagerade på hennes något uppgivna besked att kommunsektorn knappast kommer att kunna öka sina skatteintäkter framöver och att därför behovet av statsbidrag kommer att öka. Jag påpekade att det låter väldigt uppgivet för att komma från det stora regeringspartiet. Jag och moderaterna tänker precis tvärtom - staten har egna stora uppgifter framöver, tex satsningar på polis, försvar och infrastruktur, och i sämre tider ökar även kostnaderna för olika ersättningssystem. Att staten i ett sämre konjunkturläge dessutom skulle kunna öka statsbidragen till kommunerna dramatiskt är inte sannolikt. Jag påpekade att kommunerna själva måste arbeta både med effektiviseringar och att öka sin skattekraft, främst genom att underlätta för företagande och få fler i egen försörjning. Det finns inga genvägar.




Den svenska statsskulden

2017-09-25

Jag märker ofta att det finns många missförstånd kring den svenska statsskulden. Inte minst blandar många ihop skulden i kronor och det internationellt oftast använda måttet statsskuld i andel av BNP som mer speglar skuldens betydelse i förhållande till ett lands totala ekonomi. Båda måtten är givetvis intressanta, men man måste veta vad man talar om.

En annan sak är att det i statsskulden finns poster som direkt kan kvittas mot statliga fordringar. Tex när Sverige lånar upp pengar för att låna ut dem till världsbanken (IMF) eller till andra stater, eller när man stärker Riksbankens valutareserv. De lån som på detta sätt används för vidareutlåning eller där de lånade pengarna finns kvar som valutareserv eller på konton brukar man inte räkna med i den "riktiga" statsskulden eftersom pengarna inte förbrukas utan finns kvar.

Nedan två figurer från Riksgäldskontoret. Först statsskulden i kronor, och sedan statsskulden i andel an BNP. Blå kurva visar total statsskuld, grå kurva visar statsskulden utan de poster jag nämnde ovan, alltså motfordringar eller tillgångar som finns kvar hos tex Riksbanken.



Statsskulden i kronor minskade under Alliansens regeringsår, när man tittar på den mest korrekta grå kurvan. Den lägsta uppmätta skulden sedan 1993 var 2008. Dagens faktiska skuld i kronor är högre. Finansministerns påstående att statsskulden är den lägsta sedan 1970-talet stämmer definitivt inte när man tittar på den faktiska skulden i kronor.



När det gäller statsskulden i procent av BNP ser bilden annorlunda ut. När Alliansen tillträdde låg den runt 40% av BNP. När vi lämnade regeringsmakten hade den minskat till ca 28% av BNP, och idag är den ca 24% av BNP. Och det är faktiskt den lägsta nivån sedan slutet av 1970-talet.

Att statsskulden i procent av BNP sjunker när BNP ökar under en högkonjunktur är ganska naturligt. Lånebehovet minskar när skatteintäkterna ökar i högkonjunktur, och ju högre BNP blir desto mindre blir ju skulden i procent av BNP. Motsatsen gäller i lågkonjunktur. Om BNP minskar och skatteintäkterna samtidigt rasar ökar skulden normalt kraftigt i andel av BNP.

Under Alliansens regeringstid genomgick Sverige två djupa globala finanskriser. Trots detta lyckades Alliansen sänka statsskulden, både i faktiska kronor och i procent av BNP. Det är faktiskt en bedrift som väckte respekt i omvärlden.

Utvecklingen under dagens regering är mindre imponerande. Visserligen fortsätter statsskulden att minska, men så stark som världsekonomin är nu borde minskningarna varit betydligt större. Det är nu vi lägger grunden för att klara nästa lågkonjunktur.

Förbundsråd med västsvenska moderater

2017-09-23



I dag samlades västsvenska moderater i Göteborg för att ta ställning till alla de politiska förslag som kommer att behandlas av vår stora moderata partistämma i mitten av oktober. Det blev många och bra diskussioner om politik inom alla områden, och i allt väsentligt ställer vi oss bakom partistyrelsens förslag, dock med en del ändringar och tillägg. Det känns som om vi ska kunna få en bra partistämma där vi tar beslut om en riktigt bra politik att gå till val på.

Vi behöver effektivare granskning av Public Service

2017-09-22

Min moderate riksdagskollega Olof Lavesson, som sitter i Public Service-utredningen tillsammans med mig, pressade i går ansvarig minister, Alice Bah Kunke, om en effektivare granskning av Public Service (alltså SVT, SR och UR). Tyvärr har regeringen i sina tilläggsdirektiv som kom i slutet av sommaren förbjudit (!) Public Service-utredningen att ens titta på detta med granskning, vilket vi från moderat sida tycker är helt orimligt.

Public Service-utredningen lämnar sitt första delbetänkande, det om avgiftsmodellen, den 16 oktober. Detta är dock ett tekniskt förslag kring en framtida avgiftsmodell och inte ett lagförslag. Från moderat sida vill vi se helheten i förslagen från regeringen kring Public Service innan vi i riksdagen tar beslut om enskilda delar (som exempelvis avgiftsmodellen). För egen del vill jag, precis som Olof Lavesson, bland annat se en betydligt tuffare granskning än idag, med ett tydligt sanktionssystem om man bryter mot reglerna om exempelvis opartiskhet och saklighet. Det är tyvärr alltför uppenbart att det ofta sker brott mot dessa regler.

Klicka på denna länk och starta sedan filmen (som börjar när Ylva Johansson lämnar talarstolen för att lämna plats för nästa debatt) och lyssna på Olofs två inlägg och ministerns svar. Det sista svaret från ministern, att hänvisa till en kommande grundlagsutredning, är lite av "goddag yxskaft" med tanke på att Olof alldeles innan konstaterat just att detta INTE är en grundlagsfråga...

Sverige lyckas sämre med arbetslösheten än EU-genomsnittet

2017-09-22



SVT visar i en granskning av statistik från Eurostat att Sverige lycats betydligt sämre än EU-genomsnittet när det gäller att minska arbetslösheten. Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Men arbetslösheten har sjunkit mer bland EU-länderna än i Sverige under den här mandatperioden.

I Eurostats statistik över arbetslösheten, där man jämför EU-länderna med varandra, kan man se att arbetslösheten bland EU-länderna sjunkit från 10,1 till 7,7 procent sedan början av den här mandatperioden. Samtidigt har arbetslösheten i Sverige sjunkit med från 7,8 till 6,8 procent. I jämförelse har nästan en fjärdedel av arbetslösheten inom EU som helhet försvunnit, men i Sverige handlar det bara om en åttondel. I Tyskland har arbetslösheten sjunkit från 5 till 3,7 procent sedan 2014.

När Alliansen lämnade över regeringsmakten låg vi på en tolfte plats i EU när det gäller listan över lägst arbetslöshet, och arbetslösheten låg hela 2,3 procentenheter under EU-genomsnittet. I dag har Sverige halkat ned till en femtondeplats och vår arbetslöshet är nu inte ens en procentenhet lägre än EU-genomsnittet.

Alliansen lotsade Sverige genom den djupaste globala krisen sedan 1930-talet. Och gjorde det på ett sätt som väckte respekt och beundran i omvärlden. Vi klarade statsfinanserna och minskade statsskulden, och arbetslösheten höll sig trots allt inom hanterbara nivåer, betydligt lägre än genomsnittet i EU. Dagens regering åker däremot räkmacka under en stark global högkonjunktur, men lyckas sämre med jobben än omvärlden. Inte särskilt imponerande.

Är kraftigt höjda barnbidrag verkligen rätt prioritering?

2017-09-21

Regeringens föreslagna höjning av barnbidraget beskrivs som en satsning på de mest behövande. Men är det verkligen så? Barnfamiljer är faktiskt inte generellt någon speciellt utsatt grupp, snarare tvärtom. Många lever ett gott ekonomiskt liv och behöver inte barnbidraget för att ekonomin ska gå runt. Samtidigt måste alla bidra till att genom sina skatter finansiera barnbidraget, alltså även de med låga inkomster. Resultatet blir, om man ställer det på sin spets, att ensamstående barnlösa låginkomsttagare måste bekosta höjt barnbidrag till familjer med mångmiljoninkomster. Det borde rimligen anses vara en orimlig fördelningspolitik för alla politiker, från höger till vänster. Vill man stödja barnfamiljer med svag ekonomi vore riktade bidrag mer effektivt.

Redan idag är barnbidragen oerhört generösa. Kostnaden för statskassan är idag ca 25 miljarder kronor, redan före den aviserade höjningen. Så här ser barnbidraget ut idag. Dessa belopp har gällt sedan Alliansen förbättrade flerbarnstillägget 1 oktober 2010:



För de flesta har barnbidraget inga marginaleffekter, eftersom övriga inkomster inte påverkas och bidraget är skattefritt. Därför brukar barnbidraget anses vara en av de bästa formerna av bidrag rent samhällsekonomiskt, eftersom det sällan påverkar arbetskraftsutbudet.

Det finns dock situationer där arbetskraftsutbudet sannolikt påverkas. Enligt SCB fanns det redan 2011 över 1.000 svenska familjer med fler än sju barn. Hur många som hade 5-6 barn kan jag inte få fram, men det borde vara betydligt fler. Och i takt med att Sverige tagit emot allt fler nyanlända kan man på goda grunder anta att antalet familjer med många barn ökat betydligt. För en familj med 5-6 barn innebär ett barnbidrag redan idag ett så pass stort tillskott att det kan ge incitament för den ene föräldern att avstå från arbete. Särskilt om man lägger till kostnaderna för att erbjuda detta antal barn barnomsorg. När nu barnbidraget höjs ytterligare, med hela 20% (!) förstärks givetvis denna sannolika effekt.

Om man vill höja barnbidraget borde man samtidigt kunna diskutera att reducera eller avskaffa flerbarnstillägget - det är inte alls dyrare per barn att ha två eller tre barn än ett, snarare tvärtom. Dessutom är det högst frivilligt att skaffa många barn. Det vore inte heller orimligt att inkomstpröva barnbidraget. Det är för övrigt intressant att man i Danmark nu planerar att sänka barnbidraget från och med barn nummer tre. Vad jag förstår just av rena integrationsskäl.

Även om jag knappast tror att moderaterna kommer kommer att sätta sig emot en höjning av barnbidraget hade jag personligen hellre sett att regeringen använt det ekonomiska utrymmet som barnbidragshöjningen kräver för att i stället sänka skatten. Moderaterna kommer sannolikt att föreslå både och i sin budgetmotion, både höjt barnbidrag och sänkt skatt. (Varför anser för övrigt vänstersidan i svensk politik att moderaternas tidigare förslag om 500 kronor i skattesänkning för en barnfamilj är dålig politik medan höjt barnbidrag med 200 kronor är bra politik?)

Moderaterna har ju dessutom tidigare presenterat ett förslag till bidragstak som innebär att ingen kan få mer i samlade bidrag än 75% av lägsta nettolön för arbete. Jag tycker man skulle kunna överväga att även lägga in barnbidraget under detta tak. Om vi gjorde det skulle en del av de alltför orimliga effekterna kunna motverkas.

Barnbidraget har alltför länge varit en helig ko i svensk politik. Men ett bidrag som kostar skattebetalarna över 25 miljarder per år kan inte vara undantaget från all politisk debatt mellan ansvarstagande politiker.

Regeringens budgetproposition är oansvarig

2017-09-20

Regeringen gömmer sig bakom högkonjunkturen för att slippa ta tag i de stora jobbiga framtidsfrågorna, och högkonjunkturen döljer också regeringens misslyckanden på flera områden. I dag döljer högkonjunkturen även de stora underliggande problemen med en åldrande befolkning och ett allt mer tudelat samhälle med stora utanförskapsområden. Regeringen vägrar se problemen och har inga förslag om att göra något åt det. Regeringen agerar som om det alltid kommer att vara högkonjunktur och genomför en utgiftsexplosion som driver upp kostnadsnivåerna i statsbudgeten till nivåer som blir svåra att hantera när konjunkturen vänder ned. Att gasa på, trots att högkonjunkturen är stark, är riskabelt för Sverige och förstärker obalanserna i ekonomin. Det är den allvarligaste kritiken mot den budget man presenterade idag.

Ulf Kristersson konstaterade i budgetdebatten att regeringen rustar sig själv inför ett valår, men man rustar inte Sverige. Det är en bra sammanfattning. Regeringspartierna försöker helt enkelt köpa väljarnas röster med deras egna skattepengar. Notan kommer nästa lågkonjunktur.

Regeringens budgetförslag saknar som sagt genomgripande reformer. Det finns inte ens en seriös analys av Sveriges grundläggande problem. Samtidigt driver regeringen en politik som bestraffar flit, sparande och förkovran. I stället lägger de pengar på bidrag, särintressen och ineffektiv symbolpolitik. Det finns ingenting i budgeten om hur jobben ska bli fler, hur utanförskapet ska brytas eller hur decennier av misslyckad integration ska vändas till sammanhållning.

Sverige behöver göra precis tvärtom: fokusera på reformer som tar tag i svåra problem. Statens kärnfunktioner, polisen och försvaret, ska vara starka. Arbetslinjen och entreprenörer ska värnas och integrationen förbättras genom att krav på att helt enkelt bara göra rätt för sig. Man borde inte minst lägga kraft på att få de lågutbildade och nyanlända i egen försörjning. Om vi inte lyckas med det nu under högkonjunktur, vad kommer då att hända i nästa lågkonjunktur?

Sammanfattningsvis:
* Regeringen gasar när högkonjunkturen är stark. Detta riskerar överhettning som jag skrev om i tidigare blogginlägg. Sverige har även historiskt små överskott jämför med tidigare högkonjunkturer.
* Mycket liten del av reformutrymmet läggs på jobb och företagande
* Traineejobben påstods i valrörelsen 2014 vara regeringens viktigaste arbetsmarknadsåtgärd. Det blev bara ett drygt 50-tal jobb i hela landet till en kostnad av 11 miljoner per jobb. Nu avvecklar regeringen reformen.
* Under mandatperioden höjs skatten med 60 miljarder kronor, varav 88 % slår mot jobb, tillväxt och sparande.
* Regeringen når inte sitt eget arbetslöshetsmål, Sverige har under mandatperioden tvärtom sjunkit från plats 12 till plats 15 inom EU. Andra länder har helt enkelt utnyttjat högkonjunkturens positiva effekter klokare än Sverige.
* Regeringen slösar bort högkonjunkturen genom att sprätta ut pengar till allt och alla i stället för att ta tag i de underliggande samhällsproblemen.

Moderaterna menar att i stället för ökade bidrag och subventioner borde högkonjunkturen användas till att stärka de offentliga finanserna och samla i ladorna inför nästa lågkinjunktur, genomföra reformer för integration, tillväxt och arbetsmarknad samt bostadspolitiska reformer. Vi måste också ha tydligare fokus på välfärds- och trygghetsreformer, exempelvis sjukvård, polis, och försvar. Moderaterna återkommer inom kort med sitt budgetalternativ.

Budgetdebatt

2017-09-20



Idag på eftermiddagen hålls riksdagsdebatt med anledning av regeringens budgetproposition. Här Ulf Kristersson, moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson och sannolikt blivande partiledare, i djup koncentration före sitt anförande. Till höger Ulf i replikduell med finansminister Magdalena Andersson (S).

Kraftfulla varningar för hotande överhettning i svensk ekonomi

2017-09-20

I går hade Finansutskottet besök av två inbjudna experter som gav sin syn på svensk ekonomi och riksbankens räntepolitik. Det var Per Krusell, professor på Stockholms Universitet och Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Annika Winsth förde ett bredare resonemang om svensk ekonomi och vårt beroende av omvärlden. Hon inledde med att säga till det samlade finansutskottet att "det går bra för Sverige nu, men det är inte er förtjänst!". Sedan visade hon denna bild:



Vi ser hur det idag råder en stark tillväxt i de flesta länder i världen. Det är Mongoliet, Vitryssland, Syrien, Venezuela och några få andra länder i världen som inte har en stark ekonomisk tillväxt. Sverige ligger ungefär i mitten och i linje med större delen av Europa och USA. Den starkaste tillväxten hittar vi i Asien och i delar av Afrika. När den globala ekonomin går starkt tickar exportinkomsterna in, och skatteintäkterna ökar kraftigt. Samtidigt varnade Annika Winsth för att när konjunkturen vänder nedåt blir utvecklingen exakt den motsatta, då faller skatteintäkterna dramatiskt. Om man inte förberett sig för detta kommer nästa lågkonjunktur att slå mycket hårt.

Hennes nästa bild var ännu mera talande. Den visar hur det svenska byggandet ökat kraftigt under många år nu, och att byggmarknaden är överhettad. Detta eldas under av mycket stora statliga byggsubventioner och extremt låga räntor. Annika Winsth menade att dagens räntepolitik från Riksbanken är farlig, det ensidiga fokuset på att få upp inflationen är enligt henne fel eftersom de låga räntorna riskerar att leda till att vi bygger för mycket dyra bostäder som ingen kommer att ha råd att bo i. Regeringens bostadssubventioner förvärrar saken.



Om man har detta i bakhuvudet blir regeringens utgiftsexplosion och bidragshöjningar i årets budget ännu mer oroväckande. Man lägger helt enkelt en valbudget där man försöker köpa svenska folkets röster med deras egna skattepengar. Men när man ökar utgifterna i bidragssystemen bygger man upp en högre löpande kostnadsnivå som man sedan måste finansiera i nästa lågkonjunktur. Då kommer notan när man tvingas skära ned i bidragen och samtidigt höja skatten. Just nu eldar regeringen på en högkonjunktur som redan står på gränsen till överhettning. Det var exakt så man gjorde under 1980-talet, vilket ledde fram till den allvarliga kris som Sverige drabbades av i början av 1990-talet. Man skapar nu stora obalanser i ekonomin när man använder tillfälliga stora skatteintäkter i högkonjunktur för att öka utgifter som sedan ligger kvar nästa lågkonjunktur. Samtidigt ser man inte de stora samhällsproblemen som exempelvis integrationen och det växande utanförskapet i vissa områden. Regeringen slösar helt enkelt bort högkonjunkturen i stället för att använda den klokt.

Min röst för misstroendeförklaring mot försvarsminister Hultqvist

2017-09-19



Här lägger jag min röst för ett misstroende mot försvarsminister Peter Hultqvist (S). Omröstningen slutade dock med att Hultqvist fick riksdagens stöd. 135 röstade för ett misstroende, medan 137 var emot. Resten avstod. Det krävts minst 175 röster för ett uttalat misstroende.

Alla moderater röstade för partilinjen. Vårt yrkande fick också stöd från KD, SD och en Liberal (Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna). Men eftersom C och alla utom en från L backat i frågan har Hultqvist fortsatt riksdagens stöd och kan sitta kvar som försvarsminister.

De moderata argumenten för ett rösta för ett misstroende var följande:

* Hultqvist förvissade sig inte om att statsministern var informerad om de allvarliga säkerhetsriskerna kring Transportstyrelsens läcka, trots att Hultqvist är huvudansvarig minister för dessa frågor.
* Tjänstemännen på Försvarsdepartementet informerade inte försvarsministern om de allvarliga säkerhetsriskerna förrän tre veckor efter att de fått informationen. Hultqvist har ansvaret för att ha ordning på sitt eget departement.
* Försvarsministern informerade inte statsministern om de åtgärder försvarsmakten och underrättelsetjänsten vidtog för att åtgärda säkerhetsläckan.
* Regeringen svarar inför riksdagen, men trots detta avstod försvarsministern från att informera riksdagen. Hade vi fått veta om inte media börjat gräva i saken?

Ingen av dessa punkter har förändrats överhuvudtaget sedan i somras. Att statsministerns sekreterare på andra vägar verkar ha fått information gör ju inte att Hultqvists passivitet förändrats det minsta. Han är exakt lika klandervärd för det han inte gjort. När C och L påstår att förutsättningarna för ett misstroende förändrats har de helt enkelt fel. Det har inte hänt det allra lilla minsta som minskat Hultqvists ansvar. Det är också intressant att Liberalernas försvarspolitiske talesperson och ordförande i riksdagens försvarsutskott, Allan Widman delar moderaternas bedömning i frågan, i strid mot sitt eget parti.

Havsnivåmätning och meteorologiska data

2017-09-18



I Onsala mäter man havsnivån regelbundet med fysiska instrument i vattnet. Samtidigt medverkar man i havsnivåmätning via satelleit (vilket jag redan visste från mitt besök på Svalbard 2008). För att kunna fixera havsnivåerna mot något "stabilt" använder man svarta hål i universum som "fixpunkter". På detta sätt kan man mäta havsnivåer isolerat, utan att behöva relatera det till den omgivande landmassan som ju både kan stiga och sjunka, alldeles oberoende av havsnivån.

På bilden ovan syns havsnivåförändringarna från år 1900 och framåt (uppgifter före år 1900 saknas), med förstoring av de senaste 15 åren. Man ser inget dramatiskt alls i figuren, dvs havet stiger i samma takt som det enligt observationerna har gjort i minst 110 år. Frågan är hur det kommer att se ut i framtiden - vilket man säkrast kan följa med hjälp av just satellitmätning. Datormodellerna talar om kraftiga höjningar (lila fältet), men hittills har inte verkligheten bekräftat att modellerna är korrekta.



Här får vi en föredragning om hur RUAG Space bygger delar till en ny satellit som ska ersätta dagens två europeiska meteorologiska satelliter när de tjänat ut om några år. Idag bygger drygt hälften av väderprognoserna på satellitdata. Just väderdata och klimatdata är två viktiga områden för dagens rymdteknik.

Heldag i Västsverige med Riksdagens rymdnätverk

2017-09-18

I dag har jag tillbringat dagen på hemmaplan med ett antal medlemmar i Riksdagens rymdnätverk. Först besökte vi Onsala Rymdobservatorium i Råö utanför Kungsbacka, och därefter RUAG Space i Kallebäck i Göteborg.

Västsverige är Sveriges rymdcentrum. Hälften av alla anställda inom rymdindustrin finns här, och de står för två tredjedelar av omsättningen. Viktiga praktiska kommersiella tillämpningar är GPS-teknik, telekommunikation, meteorologi, klimatforskning och övervakningstjänster via satellit.



Onsala rymdobservatorium (eng. Onsala Space Observatory, OSO), drivs av Chalmers Tekniska Högskola och är den svenska nationella anläggningen för radioastronomi och förser forskare med utrustning för att studera jorden och resten av universum. Man har ett antal olika antenner och radioteleskop, och deltar i internationella projekt. Vi fick bland annat lära oss mer om hur man sammanlänkar ett stort antal teleskop över hela världen till ett nätverk för att kunne se maximalt ut i rymden. Och att man registrerat oförklarliga pulsljud från avlägsna galaxer.

Ovan tv de två nya radioteleskopen som är av samma typ som de som finns i Ny Ålesund på Svalbard som jag besökte 2008.





Här är vi allihop under det stora radioteleskopet.



RUAG Space (Fd Saab Ericsson Space) är Sveriges största företag i rymdbranschen, och har sitt huvudkontor i Kallebäck i Göteborg. Man bygger bland annat antenner, mikrovågsutrustning och datorsystem till satelliter och raketer. Omsättningen hos RUAG växer stadigt och stora delar av detta är rent kommersiell verksamhet. Resten är i huvudsak uppdrag för Europeiska rymdorganisationen ESA. Nedan th exempel på datorenheter till en satellit. Försäljningspriset för en enhet kan ligga runt en miljon kronor.



Efter rundvandring på RUAG fick vi föredragningar av såväl ett par underleverantörer till RUAG som från en professor på Chalmers som berättade mer om Chalmers roll i det västsvenska rymdklustret.

I övrigt kan man konstatera att Sveriges andel av den internationella rymdverksamheten är betydligt större än vad som skulle motsvara vår storlek, och svenska forskare och svenska rymdprodukter har gott rykte i omvärlden. Och eftersom rymdverksamhet är en snabbväxande kommersiell framtidsbransch finns det goda framtida affärsmöjligheter för svenska företag. Samtidigt arbetar Esrange utanför Kiruna med planer för att i framtiden kanske kunna genomföra satellituppskjutningar även i Sverige. Idag sker de flesta europeiska raket- och satellituppskjutningar i Franska Guayana i Sydamerika.

Varför godkänner Sverige månggifte?

2017-09-17

De senaste dagarna har det uppmärksammats på sociala medier att Nacka kommun köpt in bostadsrätter som bostad till nyanlända. Detta är inget unikt för Nacka - i många kommuner som tvingas ta emot nyanlända saknas lediga bostäder, och en av kommunernas sista möjliga åtgärder är att köpa in bostadsrätter. Vad ska man göra annars? I en kommun som Nacka med ständigt stigande bostadspriser behöver det inte i sig vara en dålig affär, eftersom kommunen fortsätter äga bostadsrätterna och i en framtid sannolikt kan sälja dem med vinst. Men det finns såklart en massa andra frågetecken kring detta. Bland annat att kommuner på detta sätt kan driva upp priserna på bostäder, samt att det binder stora summor av kommunernas kapital.

Det unika i den aktuella diskussionen om Nacka är att tre inköpta bostadsrätter bebos av tre olika fruar till samme man, och att dessa tillsammans har 16 barn som ska försörjas av de svenska skattebetalarna. Om de tre fruarna och barnen kommit som asylsökande eller i efterhand som anhöriginvandrare framgår inte. Om de kommit som asylsökande blir ju kostnaden lika stor alldeles oavsett om det handlar om månggifte eller inte, alla nyanlända måste såklart ha tak över huvudet om de beviljas uppehållstillstånd. Men om de tre fruarna och de 16 barnen inte tagit sig den långa vägen från Irak till Sverige som flyktingar och asylsökande, utan kommit i efterhand som anhöriginvandrare kommer saken i ett annat läge. Då blir det såklart tre gånger högre kostnad att låta en man ta hit tre fruar och alla deras barn som "anhöriga". Helt orimligt. Man kan å andra sidan konstatera att med de nya kraven på strikt försörjningsansvar som villkor för anhöriginvandring kommer "problemet" att lösa sig själv. Ingen man lär ju klara av att försörja tre fruar och 16 barn. Och då kan han inte heller ta hit dem enligt reglerna för anhöriginvandring.

Min tidigare riksdagskollega och numera kommunstyrelsens ordförande i Nacka, Mats Gerdau (M), förklarar på Facebook (som svar till SD i Nacka som angripit Gerdau på sin Facebooksida) kommunens situation och varför man gör som man gör. Viktig läsning för alla som - med rätta - är upprörda. Kommunen har helt enkelt inte mycket val.




























När det gäller just frågan om månggifte strider det mot grundlagens krav på jämställdhet mellan könen och är främmande för den svenska rättsordningen. Ändå har svenska myndigheter i praktiken godkänt hundratals fall av månggifte. Det säger Göran Lind, professor i civilrätt vid Örebro universitet. Han har skrivit en artikel med titeln ”Utmaningar inom familjerätten” i den jubileumsbok som gavs ut i samband Svensk Juristtidnings 100-årsjubileum. Enligt Göran Lind erkänner svensk lag i praktiken månggifte som skett i andra länder om det har ingåtts enligt det landets lagar och makarna saknade anknytning till Sverige då. Detta innebär att det i Sverige i dag finns hundratals polygama äktenskap - alltså fall av månggifte - som erkänts och registrerats hos Skatteverket.

Göran Lind menar att detta kan skapa stora tillämpningsproblem om exempelvis en irakisk man med tre hustrur avlider. Ska alla tre ha giftorätt i boet? Ska de dela på den hälft som en mo­no­gam änka får eller ska dödsboet delas på annat sätt? Och ska barnen betraktas som gemensamma barn eller särkullbarn? I dessa frågor finns enligt Lind ingen vägledning i svensk lagstiftning utan det blir upp till domstolarna att fatta beslut. Och domstolarna borde enligt Lind säga nej till att erkänna utländska polygama äktenskap. Enligt Göran Lind strider månggifte dessutom mot svensk rättsuppfattning.

Trots detta kan man konstatera att den svenska sk "feministiska regeringen" inte gör något alls för att stoppa erkännandet av månggifte. Min egen bestämda uppfattning är att i inga sammanhang överhuvudtaget ska månggifte accepteras. Då bör rimligen det först ingångna äktenskapet vara det som gäller juridiskt och de andra relationerna får anses vara utanför äktenskapet med de juridiska följder detta får vid arv, bodelning mm. Och en man ska såklart omöjligen kunna ta hit tre fruar och alla deras barn som "anhöriga". Det borde såklart bara gå att ta hit en fru.

Jag kommer i en av mina riksdagsmotioner i höst att kräva en förändring av synen på såväl månggifte som barnäktenskap, där båda dessa saker uttryckligen förbjuds i lag och inte accepteras av Sverige oavsett var i världen äktenskapen ingåtts. Det är dags för tydlighet. I Sverige gäller svensk lag. Alltid och undantagslöst.

Kommenterade frågan om misstroende i Radio Sjuhärad i morse

2017-09-15



Mer pengar garanterar inte bättre välfärd

2017-09-15

Tidningen Dagens Samhälle har i sitt senaste nummer ett reportage där man granskar äldreomsorgen i de svenska kommunerna. Man konstaterar att somliga kommuner lägger 30–40 procent mer pengar på sin äldreomsorg än vad man kan förvänta sig utifrån befolkningens sammansättning. Hos andra ligger kostnaden långt lägre än den förväntade. Men man finner ingen direkt koppling mellan kvalitet och kostnad. I den mån det finns någon skillnad alls är det enligt tabellerna nedan snarare så att de äldre ("brukarna") överlag är mer nöjda i de kommuner som har lägre kostnad.

Enligt reportaget gäller samma sak när man isolerat jämför ersättningsbeloppen i LOV (lagen om valfrihet) i hemtjänsten och jämfört med brukarnöjdhet. Det finns inga direkta samband mellan låga/höga kostnader och upplevd kvalitet i vare sig äldreomsorgen eller hemtjänsten.

Den enda slutsatsen man kan dra är att det inte går att lösa välfärdens kvalitetsproblem bara genom att pytsa ut miljard efter miljard till kommuner och landsting. Att ösa skattebetalarnas pengar i svarta hål löser inga problem.

Detsamma verkar för övrigt även gälla kvalitetsbrister hos myndigheter. Arbetsförmedlingen har exempelvis fått enormt mycket mer pengar de senaste 10 åren, både av Alliansen och nuvarande regering, men såväl resultaten som nöjdheten hos arbetssökande och företag ligger ändå kvar på en låg nivå.

Ska man öka kvalitén i välfärden måste man arbeta på nya sätt, driva en effektivare verksamhet och ha fokus på rätt saker. Vi vet att en mångfald av utövare är ett sätt att driva verksamheter framåt och utveckla arbetsmetoder. Privata välfärdsföretag driver ofta verksamheten billigare och har ofta mer nöjda kunder/brukare än offentligt driven verksamhet. Det gäller såväl skolor som sjukhus och äldreboenden. Därför vore regeringens förslag om vinstbegränsning i välfärdsföretag direkt negativ om man menar allvar med att öka kvaliteten i välfärden. Detta måste vi bli ännu tydligare med i debatten från moderat sida. Det viktiga är inte att begränsa välfärdsföretagens vinst, det viktiga är att ställa höga kvalitetskrav på såväl privat som offentligt bedriven välfärd.

En annan reflektion är att det rimligen finns en viss potential i kommuner med höga kostnader att sänka dessa och kanske kunna göra annat med pengarna, alternativt sänka skatten. I artikeln konstateras det att det inte alltid går att sänka kostnader till nivån hos kommunerna med lägst kostnad. Så kan det säkert vara. Men genom att lära av varandra kan man rimligen i vart fall minska skillnaderna.



Källa: Dagens Samhälle





Moderaterna står vid sitt ord

2017-09-14

I dag har den moderata riksdagsgruppen tagit två viktiga beslut rörande två olika misstroendeförklaringar. Jag ska här redogöra kort för våra ställningstaganden, som jag stödjer fullt ut.


1. Misstroendeförklaringen mot försvarsminister Peter Hultqvist.

Redan i somras deklarerade Alliansen gemensamt att vi avsåg att väcka misstroendeförklaring mot tre ministrar, däribland försvarsministern, till följd av den stora IT-skandalen vid Transportstyrelsen. Två ministrar sparkades av statsministern redan en kort tid efter Alliansens besked. Men hotet om misstroende mot försvarsminister Hultqvist kvarstod, och vi lovade att lägga detta när riksdagen öppnade, om inget nytt skulle framkomma i ärendet som talade emot en misstroendeförklaring. Sedan dess har en del nya uppgifter framkommit, men dessa har snarare varit av försvårande art för Hultqvist. Inget alls har framkommit som ändrat vår bedömning, vilket företrädare för samtliga Allianspartier konstaterat vid olika tillfällen den senaste tiden. I dag har Centern och Liberalerna trots detta beklagligtvis meddelat att de backar från tidigare besked om misstroende. Moderaterna och Kristdemokraterna står dock fast vid tidigare Alliansbesked och Moderaterna har idag lämnat i en begäran om misstroende mot Peter Hultqvist. Vi vet att denna inte kommer att gå igenom efter att C och L hoppat av tidigare överenskommelse, men vi vill visa svenska folket att man kan lita på moderaternas besked i viktiga frågor. Vi står vid vårt ord och försvarar Alliansens besked från i somras.

Skälet till misstroendet är uppenbart. Peter Hultqvist är försvarsminister med yttersta ansvaret för svensk säkerhetspolitik. Om han får kännedom om ett allvarligt säkerhetshot mot landet bör han självklart noga förvissa sig om att statsministern fått all information i ärendet. Detta gäller alldeles oavsett övriga ministrars, generaldirektörers och statssekreterares försummelser (sådant dessa tvingats avgå för). Hultqvist har inte tagit detta ansvar och därmed har han inte vårt förtroende som försvarsminister.

Debatt och omröstning om denna misstroendeförklaring sker preliminärt på tisdag nästa vecka.


2. Misstroendeförklaringen mot statsminister Löfvén.

I morgon debatterar och röstar riksdagen om Sverigedemokraternas misstroendeförklaring mot statsminister Löfvén. SD lovade i somras att väcka misstroende mot Stefan Löfvén om inte Peter Hultqvist avgått före riksdagens öppnande, och nu fullföljer de sitt hot. Från moderat sida har vi självklart inget som helst förtroende för statsministern och hans regering. Och som jag skrev i somras när IT-skandalen blev känd så vore det inte orimligt att rikta misstroendet mot statsministern, eftersom det är han som leder regeringen och har det övergripande ansvaret för ministrarnas arbete.

Samtidigt var ett misstroende mot statsministern till följd av IT-skandalen inte något moderaterna gav besked om i somras. Vi sade att vi skulle väcka misstroende mot de tre ministrar vi ansåg vara mest klandervärda i det som hänt. Vi sa inte att vi skulle väcka misstroende mot statsministern.

Om man nu ändå skulle väcka misstroendeförklaring mot statsministern, och därmed fälla hela regeringen, måste man rimligen först vara säker på att misstroendeförklaringen också går igenom. Vi vet idag att det inte kommer att finnas något stöd för en sådan misstroendeförklaring. Att då ändå väcka en sådan mot statsministern och sedan förlora i omröstningen stärker bara sittande regering. Moderaterna kommer att avstå i morgondagens omröstning.

Vad gäller statsministerns ansvar kommer det fram nya uppgifter i media hela tiden, och även KU granskar ärendet. Det finns många frågetecken och motstridiga besked i frågan och det kan självklart inte uteslutas av statsministern ändå kommer att fällas i ett senare läge.

Politisk debatt i Radio Sjuhärad igår

2017-09-14

I går representerade jag moderaterna i en debatt med samtliga åtta riksdagspartier i Radio Sjuhärad. Temat var "ett år före valet". Det blev en något rörig debatt eftersom jag och Petter Löberg (S) deltog från studion i Riksdagshuset medan de övriga fanns i studion i Borås. Jag och Petter hade inte heller fått tydliga besked innan exakt vad debatten skulle avhandla, vilket de övriga tydligen fått. Men det blev ändå ett bra tillfälle att trycka lite extra på de frågor jag och moderaterna ser som viktigast, och då är jobbfrågan och kopplingen till integrationen det absolut viktigaste. Löser vi inte integrationen och får fler nyanlända i arbete kommer vi inte att ha råd med något annat heller. Jag försökte också förklara vår syn på regeringsalternativen. Klicka nedan för länk till debatten.



Debattartikel om det socialdemokratiska lotterisveket

2017-09-13

Skriver i Borås Tidning idag.



Riksmötets öppnande 2017

2017-09-13

Lite bilder från gårdagens öppnande av Riksmötet 2017/18:



Traditionsenligt efter riksdagens upprop bjuds vi in till Storkyrkan. Sedan går alla gäster via slottet till Riksdagshuset.



Min dotter Anna ville såklart gärna ta en bild med moderaternas sannolikt blivande partiledare, Ulf Kristersson. Till höger står vi uppe på slottets terrass ovanför Lejontrappan.





En bild på vår avgående partiledare hann vi också med, innan det var dags för Kungen att förklara riksmötet öppnat.



Och så denna fina bild på talmannen, kungaparet och prinsessorna Victoria och Madeleine.



Jag passade på att prata lite med vår omstridde försvarsminister Peter Hultqvist, man vet ju aldrig hur länge han finns kvar på sin post. Min ditter Anna tyckte det var betydligt roligare att träffa David Batra i samband med kvällens konsert på Konserthuset.

Tidigare inlägg finns samlade i bloggarkivet