|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest lästa tweets start","visa.lasso?ukat_id=8000000000123140&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",25,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_25=new Array(" "+"Blogg 2024","visa.lasso?ukat_id=8000000000126425&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!
Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.
Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt. Jag ogillar all onödig politisk klåfingrighet och allt slöseri med skattemedel.
2002-2006 var jag som deltidspolitiker gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014, 2018 och 2022. Är idag ordinarie ledamot i Riksdagens finansutskott och ordinarie ledamot i EU-nämnden, samt en av riksdagens ålderspresidenter. Jag är även moderaternas representant i Europaparlamentets största partigrupp EPP:s arbetsgrupp för ekonomiska frågor. Är dessutom vice ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Tillsammans med tre moderata kolleger har jag startat Riksdagens Bilnätverk för att värna om privatbilismen och näringslivets behov av fordonstransporter. Jag är även vice ordförande i Riksdagens svensk-ukrainska parlamentarikerförening, aktiv i riksdagens fordonshistoriska nätverk samt medlem i riksdagens nätverk för djurskyddsfrågor. Alla mina tidigare uppdrag hittar du här.
HÄR KAN DU TA DEL AV HELA MITT POLITISKA CV.
Som politiker har jag en mycket stark ideologisk kompass. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället, sänka skatterna och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik". Är en stor vän av grundtanken bakom EU och vårt svenska EU-medlemskap, men djupt oroad över den väg EU nu går mot ökad överstatlighet och växande aptit på mer resurser. Jag står alltid envist upp för mänskliga fri- och rättigheter, och är dessutom åsikts- och yttrandefrihetsfundamentalist. Allt som inte är straffbart måste få sägas och skrivas!
Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag anser att dagens politiker prioriterar bort välfärden och i stället satsar alltför mycket pengar på sådant som inte är lika viktigt som en bra skola, sjukvård och äldreomsorg. Vi är också duktiga på att skicka alltför mycket av svenska skattebetalares pengar utomlands i form av extremt högt bistånd, mest pengar till FN och högst avgift till EU, samtidigt som vi har för höga skatter och inte alltid en fungerande välfärd här hemma.
Jag är djupt oroad över att alltför många stora viktiga politiska beslut, både i Sveriges Riksdag och i EU tas utan ordentliga konsekvensanalyser, och att stora viktiga beslut inte följs upp mot tydliga mål.
Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg, Facebook, Instagram och Twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat. I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.
Totalt 10.603 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 30/6 2024)
Snyggt och värdigt
2024-09-11
Att ta över uppdraget som utrikesminister efter Tobias Billström är ingen enkel uppgift. Men Maria Malmer Stenergard har inlett sitt uppdrag på ett snyggt och värdigt sätt. Jag känner Maria väl efter ett antal år i riksdagen tillsammans, delvis i samma utskott, och hon har imponerat som migrationsminister. Jag tror hon kommer klara detta galant.
Riksmötets högtidliga öppnande
2024-09-10
I dag var det dags för Riksmötets högtidliga öppnande, och därmed starten på riksdagsåret 2024/2025. För mig var det 19:e gången jag upplever detta och det känns lika högtidligt varje gång. Varje öppnande får vi riksdagsledamöter ta med en gäst, och i år hade jag med mig min svärson Johan.
Enligt traditionen inleds dagen med upprop i Riksdagen, varefter de som vill deltar i en samling i Storkyrkan. Drefter gemensam promenad genom slottet och till Riksdagens paradentré vid Norrbro. Efter själva öppnandet av riksmötet av kungen läser statsministern upp regeringsförklaringen, varefter det blir mingel i Sammanbindningsbanan. På kvällen blev det i år trevlig föreställning på Operan i närvaro av kungafamiljen.
Reseberättelse finansutskottets besök i Lettland och Litauen
2024-09-08
Nu finns första utkastet till min reseberättelse från besöket i Lettland och Litauen med en delegation från finansutskottet.
Det kommer troligen att tillkomma ytterligare en del bilder.
Reseberättelsen finns här.
Medias temperaturhysteri har tappat alla proportioner
2024-09-07
Den senaste veckans sköna septembertemperaturer är mums för alla klimatalarmistiska debattörer och tidningar. Häromdagen fanns denna rubrik i Aftonbladet. Septembertemperaturer uppemot 30 grader betraktas som "extrema", vilket enligt Aftonbladet föranleder SMHI att göra ett "unikt larm".
Att det är ovanligt varmt i början av september har fått mycket uppmärksamhet, och självklart tas det som bevis för den pågående "klimatkrisen" som media älskar att trumpeta ut. Sanningen är dock mer nyanserad, SMHI har i en längre artikel räknat upp ett antal temperaturmätningar genom åren som är högre. Man godkänner dock inte dessa som temperaturrekord eftersom man använde andra mätinstrument förr. Men dessa gamla mätningar kan såklart ha varit både för höga och för låga, det vet ingen. Således kan man inte som media påstå att det aldrig varit så varmt i september - det enda man med säkerhet kan säga ar att det är den högsta temperaturen som uppmätts de senaste 4-5 decennierna när man mätt med dagens metoder.
För övrigt har Aftonbladet fel. SMHI varnar alltid för höga teperaturer när prognosen är 26 grader eller högre tre dygn i rad. Detta gör man alltid, året runt, alltså inte bara i september. Så något unikt med denna varning är det definitivt inte. Och riskerna för allmänheten med höga temperaturer är ju knappast större om 26 grader uppmätts i september än om det skedde i augusti.
Till Lettland och Litauen med finansutskottet
2024-09-01
I dag går resan med en delegation från finansutskottet till Riga i Lettland, och senare i veckan fortsätter vi till Vilnius i Litauen. Det blir möten med finansdepartement, riksbankerna, de svenska storbankerna Swedbank och SEB som är stora i dessa länder, samt möten med anti-korruptionsmyndigheter och mycket annat med koppling till Finansutskottets områden. Reseberättelse kommer senare, och tills vidare blir det en paus på bloggen eftersom jag inte tar med datorn.
Succe för Elfsborgs europaspel
2024-08-31
Elfsborgs start på årets allsvenska gick ju sådär, men har rättat till sig efter sommaruppehållet. När det gäller kvalet till Europa League har det däremot varit en riktig succe. Här är Elfsborgs hittills spelade matcher:
Pafos FC, Cypern: hemma 3-0, borta 5-2
FC Sheriff, Moldavien, borta 1-0, hemma 2-0
HNK Rijeka, Kroatien: borta 1-1, hemma 2-0
Molde FK, Norge: borta 1-0, hemma 4-2 efter straffavgörande
Elfsborg lyckades alltså vinna sju matcher och spela en oavgjord, och är därmed kvalificerade för spel i Europa League. Och har dessutom tjänat ett stort antal miljoner på sitt avancemang.
Lottningen för det fortsatta Europaspelet blev verkligen tuff för Elfsborg. Det blir fyra bortamatcher och fyra matcher på Borås Arena mot en lång rad etablerade europeiska storlag. Bland de lag som kommer på besök till Borås är bland annat italienska AS Roma. Bland bortamatcherna sticker mötet med Tottenham ut lite extra.
Spelschemat ser ut som följande enligt Elfsborgs hemsida:
25 september 2024, 18:45
AZ Alkmaar – IF Elfsborg
3 oktober 2024, 21:00
IF Elfsborg – AS Roma
23 oktober 2024, 16:30
Galatasaray SK – IF Elfsborg
7 november 2024, 18:45
IF Elfsborg – SC Braga
28 november 2024, 18:45
Athletic Club – IF Elfsborg
12 december 2024, 21:00
IF Elfsborg – Qarabag FK
23 januari 2025, 21:00
IF Elfsborg – OGC Nice
30 januari 2025, 21:00
Tottenham Hotspur FC – IF Elfsborg
Glädjande järnvägsbesked
2024-08-30
I morse kom ett glädjande besked. Alla intressenter i järnvägsbygget Göteborg-Borås (framförallt kommunerna längs sträckan samt Västra Götalandsregionen) har nu enats om finansieringen av den nya järnvägen och det betyder att projektet med all sannolikhet kommer att genomföras enligt planen. För statens del verkar kostnaden hållas inom tidigare beslutad ram, och de tillkommande kostnaderna till följd av kommunala och regionala önskemål kommer att fördelas mellan övriga intressenter. förhandlingarna har skötts av landshövding Sten Tolgfors som uppenbarligen gjort ett utmärkt jobb.
Sedan tidigare har alla inblandade varit överens om sträckningen. Trafikverket har godkänt överenskommelsen och nu ska den godkännas av kommunfullmäktiga i berörda kommuner, samt av regionfullmäktige, varefter den går vidare till regeringen som underlag för den kommande infrastrukturpropositionen. Målet är att järnvägen ska stå klar 2038. Kraftigt försenat efter alla turer kring höghastighetståg och den förra s/mp-regeringens stopp för fortsatt planering. Men bättre sent än aldrig!
Moderat höstkonferens
2024-08-30
De senaste två dagarna har jag ägnat åt moderaternas höstkonferens. Varje år under mina 18 år i riksdagen har riksdagsgruppen alltid samlats före riksdagens öppnande. I går fick vi höra statsminister Ulf Kristersson tala om de viktigaste frågorna och det politiska läget, samt fick finansminister Elisabeth Svantessons syn på det ekonomiska läget och den kommande budgeten. I dag fick vi en genomgång av finansmarknadsminister Niklas Wykman om den framtida energiförsörjningen och regeringens plan för ny kärnkraft.
Nästa vecka åker jag till Lettland och Litauen med delar av Finansutskottet, och veckan därpå öppnar Riksmötet 2024/2025.
Ny modell för reduktionsplikt och sänkt drivmedelsskatt
2024-08-27
I går läckte vissa delar ut av regeringens förändring av drivmedelsbeskattning och reduktionsplikt. I dag höll regeringen en presskonferens där hela förslaget presenterades.
I korthet innebär förslaget att reduktionsplikten görs om och höjs något, samtidigt som skatten på drivmedel sänks.
* Reduktionsplikten höjs från 6% till 10%. Inom dessa 10% får dock drivmedelsleverantörerna även räkna in el. Det innebär att kravet på mängden biobränsle blir lägre om leverantören kan leverera mer el via laddstolpar.
* Drivmedelsskatterna sänks samtidigt så att de med råge kompenserar den kostnadsökning som den höjda reduktionsplikten beräknas medföra. Totalt sänks drivmedelsskatterna med ca 3,7 miljarder 2025 (5 miljarder 2026 när hela förändringen trätt i kraft).
Sammanfattningsvis beräknas drivmedelskostnaderna (vid oförändrade världsmarknadspriser) minska något 2025 till följd av dessa förändringar. Om priset på drivmedel ökar kommande år beror det alltså inte på politiska beslut utan helt på stigande världsmarknadspriser.
Med detta beslut menar regeringen att det inte är aktuellt att höja reduktionsplikten åren efter 2026, utan att Sverige nu kommer nå sina så kallade "klimatmål" 2030 utan ytterligare pålagor på bilismen.
Jag är ju som bekant ingen försvarare av EU:s "klimatmål", och anser ju (i likhet med både en del forskare och miljöorganisationer) att det är tveksamt om biodrivmedel i praktiken överhuvudtaget minskar några utsläpp alls. Men i de teoretiska klimatkalkylerna som används runt om i världen har det effekt och det är det som styr politiken och avgör om man når målen. Sverige har ju förbundit sig att uppnå EU:s "klimatmål" till 2030 och då är det bara att försöka göra det bästa av situationen. Att uppfylla klimatmålen och (teoretiskt) uppnå minskade utsläpp, och samtidigt se till att svenska hushåll slipper stigande kostnader för drivmedel är en mycket elegant och pragmatisk politisk lösning där man har Sveriges bästa i fokus.
Jag tycker också det är utmärkt att även el kan räknas in i underlaget för reduktionsplikt. I praktiken kan det betyda att inblandningen i praktiken ökar väldigt lite, vilket i sin tur gör att bränsleförbrukningen inte ökar som med den tidigare höga reduktionsplikten, och att motorerna mår bättre. Om utbyggnaden av laddstolpar ökar i framtiden skulle det ju faktiskt långsiktigt rent av kunna innebära att inblandningen av biobränsle kan minska från dagens 6% i stället för att öka till 10%. Allt beror på hur mycket laddstolpar som sätts upp.
Viktigast är att hela regeringsunderlagets fyra partier står bakom detta. Politik är att ge och ta och det viktiga för oss alla fyra är att värna hushållens ekonomi och att inte slå mot den viktiga transportsektorn. Redan idag har alltså bensinpriset sjunkit med ca 4 kronor och dieseln med ca 12 kronor jämfört med när det var som dyrast före valet 2022. En del beror på världsmarknadspriserna, men effekterna av rent politiska beslut har hittills varit långt mer än vad vi moderater lovade i valrörelsen. Nu värnar vi dessa sänkningar för resten av mandatperioden. Detta ska jämföras med hur det hade sett ut med en s-v-c-mp-regering. Då hade vi haft fortsatt skenande reduktionsplikt och högre skatter som i närtid hade riskerat att driva upp drivmedelskostnaderna till nivåer på 30-40 kronor per liter.
Vi presskonferensen svarade finansministern också på frågan om dessa förändringar har något att göra med att Sverige ska uppfylla kraven för att få ut sina ca 40 miljarder ur EU:s Coronafond. Hennes svar var ett tydligt nej. Sverige hade en lista på 57 utlovade åtgärder på olika politikområden som skulle uppfyllas för att få ut vår del av fonden, en lista som förra s-regeringen tog fram. Kraftigt höjd reduktionsplikt var en av dessa 57 punkter. Dagens regering har nu fått godkännande från EU att ersätta kraftigt ökad reduktionsplikt med andra åtgärder och kommer att återkomma till finansutskottet om de nya förslagen. Dagens beslut har alltså inget med EU:s Coronafond att göra, utan handlar om att uppfylla de "klimatmål" Sverige lovat uppfylla till 2030.
Dagens besked är bra för svenska hushåll och bra för Sverige. En bra dag på jobbet.
Studiebesök på Gekås och möte med Visita
2024-08-26
I dag besökte jag Gekås och träffade branschorganisationen Visita på Gkås Hotell i Ullared. Föreutom samtal med lokala företagare i Halland och med Vistas ledning fick vi också en rundvandring på Gekås under tillsammans med företagsledningen. För mig som är regelbunden kund på Gekås (vi har sommarhus i trakterna) så var det kul att få se lite bakom kulisserna och får lite spännande fakta om Gekås.
Hälsningen till personalen när de kommer till jobbet genom personalingången. Trevligt!
Konferensrummet på Hotellet i Ullared, med varuhuset i bakgrunden. Mycket av diskussionerna rörde två frågor, som jag diskuterat tidigare i andra inlägg. En oro för att skärpta regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU ska försvåra rekrytering. Och en önskan om en förändrad alkoholpolitik samt att reglerna om gårdsförsäljning ska träda ikraft. Jag återkommer till dessa frågor i kommande inlägg.
Rundvandringen på Gekås var intressant. Det är en omfattande verksamhet bakom kulisserna och man har ett lager i varuhuset som räcker i tre dygn. Utöver detta har man sitt stora centrallager några kilometer utanför Ullarend.
Ovan sorteringsavdelningen för överblivna galgar. Jag vet inte hur länge man skulle orka jobba just där. Enorma mängder galgar av dussintals sorter som ska sorteras.
Här en dags skörd av olika varor som kunder lagt på fel ställe eller ångrat köp i kassan. Det tar ett par tre dagar innan varorna är tillbaka i butiken igen. Samma gäller alla kläder som provas och hängs utanför provrummen efteråt. Hanteringen av allt detta utgör en betydande del av arbetet i varuhuset, och det mesta tas tillvara och hamnar i butiken igen. Skadade eller öppnade varor säljs rabatterat i personalbutiken.
Lite kul fakta om Gekås:
Gekås är Sveriges mest bestäkta destination, före Liseberg i Göteborg som är tvåa
Varuhuset med restaurangeroch boende omsätter 6,2 miljarder per år.
Som mest har man haft 29.200 kunder på en dag
Man säljer 13 miljoner par strumpor per år
Man säljer 1 miljon vykort per år
Man säljer 296 mil julklappspapper per år
Man säljer 68.000 paket fryspåsar varje vecka
Man säljer 4,8 miljoner leksaker och 10% av alla leksaker som säljs i Sverige säljs på Gekås
Man har 156.000 unika artiklar och säljer 133 miljoner varor per år
På hotell och camping har man 550.000 gästnätter per år
Gekås har 10 restauranger, 2.600 sittplatser, serverar 2.000 rätter per timme och serverar 1,5 miljoner köttbullar per år
Hemma efter en härlig vecka på Rhodos
2024-08-25
I natt kom vi hem från en härlig vecka i Faliraki på Rhodos. Precis lagom varmt, oftast 30-33 grader (två dagar nådde temperaturen upp till 35). God mat, goda drinkar, vackra blommor, varmt och skönt i både poolen och havet, och tillfälle att umgås med hela familjen, fyra generationer. Själv badade jag mest med barnbarnet, som upplevde sin första utlandsresa. Lite trist att landa på Landvetter mitt i natten i halv storm och ösregn såklart, men efter en varm skön vecka får man väl leva med det.
Några reflektioner.
* Det är fantastiskt vilket frihet och vilja möjligheter flyget ger. På bara 3-4 timmar har man tagit sig tvärsöver hela Europa till en helt annan kultur, ett helt annat klimat och ett helt annat liv. Det är en frihet som är värd att försvara.
* Den påstått utbredda fientligheten mot turister från lokalbefolkningen märktes inte av. Tvärtom sedvanligt trevliga och vänliga greker överallt, och det kan man ju förstå eftersom Rhodos i stort sett helt lever på turismen.
* Grekland är inte längre det billiga turistmål det en gång var när vi båtluffade runt när barnen var små. Den svaga svenska kronan sätter spår. Att betala EUR 5,20 för en vanlig liten dricka på lygplatsen kändes exempelvis nästan absurt.
Fullmäne
Så här kan man också göra med en vattenmelon
Soluppgång
Soluppgång
Soluppgång
Soluppgång över det lilla kapellet
Betydligt rimligare drivmedelskostnader
2024-08-21
I dag kostar en liter diesel enligt riktpriset 16.94 per liter. År 2022, före valet, kostade en liter som mest 28,37 för en liter. Vilket är mer än dubbelt så mycket som moderaternas vallöfte på 5 kronor per liter. Hade reduktionsplikten fortsatt att öka enligt de planer som fanns då hade priset dessutom fortsatt att öka. För bensinen är skillnaden mindre, men ändå inte obetydlig. 2022 kostade den som mest 21;24 och nu 17,24. Skinnad exakt 4 kornor per liter, vilket var mer än vårt moderata vallöfte på 2-3 kronor..
Den som anfaller andra får förr eller senare kriget i sitt eget land
2024-08-17
Historien är full av aggressiva folk och länder, och även Sverige var ju en gång (stormaktstiden) en nation som anföll andra för att lägga under sig mer territorium och plundra råvaror. Under den tid Sverige härjade runt i norra och östra Europa gick alla pengar i statskassan och mer därtill åt för att finansiera krig. Folket svalt och fattigdomen var utbredd.
Samma sak skedde många gånger tidigare och har upprepats gång efter gång i historien. Hitlertyskland hade till en början framgångar, men kriget slutade i total katastrof och ödeläggelse av stora delar av Tyskland. Japanernas erövringar under andra världskriget var till en början också imponerande, men det slutade i en krasch även för det japanska kejsardömet. Det enda krigen till slut medförde var ett omfattande lidande för det egna folket.
Idag är det Putinregimen i Ryssland som gör samma sak. Man lägger huvuddelen av statens budget på att kriga och försöka förstöra Ukraina, medan stora delarr av det ryska folket utanför de stora städerna svälter, saknar rinnande vatten, använder utedass och lever i extrem fattigdom. Och nu kommer kriget til Ryssland på allvar. Tidigare har det bara varit riktade ukrainska angrepp mot oljeraffinadierier, flygbaser, infrastruktur och krigsindustri som märkts inne i Ryssland. Men med Ukrainas invasion av delar av Kursk-regionen är kriget på allvar inne i Ryssland, och människor får uppleva kriget på riktigt och inte bara som spännande tv-underhållning i klämkäcka ryska staskontrollerade propagandakanaler.
Flera hundratusen ryssar evakueras nu från gränsområdena mot Ukraina. Lite onödigt verkar det, med tanke på att livet verkar fortgå som vanligt i många av de ukrainskockuperade orterna. Uppenbarligen har de ukrainska soldaterna fått stränga order att uppträda civiliserat mot den ryska civilbefolkningen. Det finns inga rapporter om att ukrainska soldater dödar civila, stjäl ryska barn, plundrar bostäder och butiker eller förstör civila bostäder med avsikt. Alltså raka motsatsen till det barbariska beteende ryssarna visar i Ukraina.
Karta från ISW (Institue for the Study of War) ,över områden Ukraina ockuperar i Ryssland. Källa "X".
Ukraina behärskar idag enligt oberoende ISW minst 1.000 kvadratkilometer av ryskt territorium (troligen mer) och har enligt både ryska och ukrainska uppgifter agt under sig minst 70-80 mindre städer, samhällen och byar. Samtidigt har Ukraina nu börjat förstöra broar och järnvägslinjer innei Ryssland för att försvåra för Ryssland att sända trupp och förnödenheter till kriget i östra Ukraina. Ukrainas övriga planer med invasionen spekuleras det vilt kring, och det lär väl ge sig.
Men slutsatsen är att Putin nu drabbas av samma sak som andra despoter i historien gjort. Man startar ett krig, och plötsligt slår det tillbaka och det egna landet och folket drabbas. Må detta bli en läxa för framtiden för alla diktatorer och despoter som vill använda militär makt för att ta andra länders territorier.
En intressant historisk detalj är att många ryssar nu talar om det kända slaget vid Kursk 1943 under andra världskriget. Den gången besegrade Sovjetunionen Hitlertyskland, inte minst tack vare många ukrainska soldater som stred mot nazisterna, samt omfattande vapenstöd från USA. idag är det Ukraina som med stöd från USA, EU, Japan, Australien, Kanada, Nya Zeeland, Sydkorea och Taiwan med flera tar strid mot fascisterna i Kreml.
"Fredsrörelsen" är farlig
2024-08-15
Jag börjar på riktigt tröttna på den så kallade "fredsrörelsen" som vill stoppa allt stöd till Ukraina. De tycker alltså att den starkes rätt ska gälla. Det land som har mest vapen ska ha rätt att lägga under sig andra länder eller delar av dessa om man har lust, och de angripna länderna ska inte få försvara sig "eftersom krig är dumt".
Hur blir man så befriad från logiskt tänkande? Inser inte "fredsrörelsen" att deras linje skulle leda till att de stora diktaturerna med stora militära resurser med denna logik skulle få fria händer att angripa vem de vill och att det skulle leda till MER krig och inte mindre? Och att de små länderna skulle leva farligt om de inte samarbetade och hjälpte varandra med sitt försvar?
Jag vet inte hur fredsrörelsen blev en så hjärntvättad rörelse med så bristfällig moral och etik. Kanske ligger grunden i den historiskt starka koipplingen till extremvänstern? Kanske är de infiltrerade av Putin och Ryssland? Eller så handlar det om ren dumhet och naivitet. Man vill väl men förstår helt enkelt inte vad det skulle få för konsekvenser.
Sanningen är att så länge diktaturer och despoter har vapen måste även demokratier och fredliga länder ha vapen för att försvara sig mot aggressiva stater. Endast om de fredliga demokratierna visar att de kan och vill försvara sig mot eventuella angrepp, och att man ställer upp för varandra om någon angrips, avsräcker man de aggressiva länderna från att anfalla och kan bevara freden. Den som inte förstår detta borde ägna sin energi åt något annat än att vilseleda om vad som skapar fred.
Slutreplik om moderat miljöpolitik
2024-08-14
I dag har vi denna slutreplik i Borås Tidning:
Klimatpolitiken måste accepteras av invånarna
Svar till Bertil Borglund och debattartikeln ”M förvärrar klimatkrisen”, BT 7/8.
I en artikel i BT den 7 augusti bemöter Bertil Borglund, tidigare riksdagsledamot för MP, vår tidigare artikel. Han bemöter eller snarare bekräftar de teser vi förde fram, nämligen att kritiken mot Moderaternas miljöpolitik bygger på att man inte korrekt uppfattat våra utgångspunkter.
Låt oss ta dem en gång till:
1 All framgångsrik miljöpolitik måste ske i samklang med den allmänna uppfattningen.
2 Avgörande är att få den stora massan att göra bättre val.
Låt oss börja i den andra delen. För att få ett gott beteende i miljöhänseende måste många välja att agera på ett bättre sätt, detta kan endast uppnås genom att fokusera på hållbara system för många och då krävs att det naturliga agerandet fås att bli bra (”lätt att göra rätt”).
Strävar man allt för högt så krävs ofta betydande statliga insatser, antingen genom mer eller mindre drakoniska förbud eller genom betydande ekonomiska subventioner eller straffskatter. Väljs den senare vägen är det oundgängligt att de som förordar åtgärderna också står upp för dem och försvarar dem – så är dock inte alltid fallet. Mycket få företrädare för S/MP-regeringen träder i dag fram och står för att de kostnadsökningar på kärnkraft som gav den förtida avvecklingen och i förlängningen högre elpriser var en god konsekvens av den förda politiken.
På samma sätt får vi nog knappast se valaffischer där det argumenteras för förbud av bensin eller dieselbilar, det är inte populärt även om det kanske gillas av vissa. Vi kommer då in på den första, och viktigaste, insikten – nämligen den att om det ska vara långsiktigt framgångsrikt och hållbart så måste den övervägande majoriteten ställa sig bakom den genomförda politiken.
Bertil Borglund hänvisar i sin artikel till opinionsundersökningar som visar starkt stöd för exempelvis högre skatt på koldioxid. Ett problem med sådana undersökningar är att de ofta ställs utan att relatera till kostnader eller konsekvenser. Allt annat lika är det inte konstigt att miljö prioriteras, men om det innebär högre skatter, minskad frihet eller ökad arbetslöshet är nog inte svaret lika givet. Lagom är nog bäst.
Förbud eller subventioner är ingripande statliga styrningsinsatser som innebär minskad frihet för invånarna. Ofta motiveras sådana med vetenskap, men all hittillsvarande erfarenhet från system där staten för en vetenskaplig politik visar på att det leder till auktoritära styren, minskad frihet och ekonomisk tillbakagång. Försöken med kommunism i det forma östblocket förskräcker.
Med vår artikel ville vi bjuda in till en saklig – och möjligen lärorik – debatt om vilka åtgärder som kan och bör genomföras som inte hotar demokrati och delaktighet. Bertil Borglund visar med sin artikel och sitt kategoriska avfärdande av vår artikel att han inte är redo att ta den diskussionen. Det kan till och med vara så att han inte bara missförstår vår inställning, utan också föredrar slagordskamp före sakligt åsiktsutbyte. Det oroar oss – demokratin kräver debatt och inte fördummande slagord.
Ulrik Nilsson (M), riksdagsledamot
Jan Ericson (M), riksdagsledamot
Fakta om svenska utsläpp av koldioxid
2024-08-10
För den som verkligen vill ta reda på fakta om svenska koldioxidutsläpp finns det gott om material. Bättre att ta till sig detta än att lyssna på alla klimatalarmister som sprider falsk propaganda. När man tar reda på fakta blir man alltmer frustrerad över att Sverige överhuvudtaget lägger skattepengar på extremt dyra och för klimatet helt verkningslösa åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i Sverige. Och att delar av de politiska partierna vill besluta om helt onödiga drakoniska straffskatter, förbud och begränsningar för svenska folket.
Faktum är att om vi bara sköter våra skogar och avverkar och nyplanterar i lagom takt så behövs ju egentligen inga andra "klimatåtgärder" - Sverige har då negativa utsläpp hur man än räknar. Även de mest inbitna alarmisterna borde kunna inse att Sverige inte behöver ta till dyra och samhällsskadliga panikåtgärder "för att rädda klimatet" utan att vi i lugn och ro kan tänka långsiktigt och exempelvis ha fokus på en trygg och hållbar energiproduktion. Dagens negativa utsläpp i Sverige borde väl göra alla nöjda, oavsett hur man ser på klimatfrågan?
Jag utvecklar i fyra punkter nedan med länkar till samtliga källor.
1. Svensk skog tar varje år upp tre gånger så mycket koldioxid som vi nationellt släpper ut i Sverige.
Källa: Skogsforsk. Rapporten "Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan"
2. Om man räknar med konsumtionsbaserade utsläpp enligt SCB/Naturvårdsverket tar skogen ändå upp mer än dubbelt så mycket.
Nationella utsläpp anses vara för "snällt" sätt att mäta. Därför har SCB och Naturvårdsverket tagit fram en modell för hur man ska räkna "konsumtionsbaserade utsläpp", där man räknar bort utsläpp från export, lägger till utsläpp från import, samt räknar bort utländsk aktivitet i Sverige och lägger till svensk aktivitet utomlands. Se figur nedan. Dessa beräkningar får en del kritik för att det är väldigt svårt att renodla vad som är vad. Enligt SCB:s figur nedan är utsläppen från exporten dessutom mindre än från importen, vilket känns osannolikt med tanke på att Sverige exporterar mer än vi importerar, samt att exporten i hög grad består av produkter som medför mycket stora utsläpp av CO2, exempelvis papper, stål och kemi.
Men om man ändå accepterar att utsläppen totalt ligger runt de 88 Mton som SCB redovisar (2021 är senaste kända beräkning, det är sannolikt lägre idag) så är skogens upptag enligt Skogsforsk 186 Mton. Alltså betydligt mer än dubbelt så mycket som de angivna 88. Det är minst sagt en rejäl felmarginal innan de negativa utsläppen blir positiva.
Källa: Naturvårdsverket "Klimatet och konsumtionen"
3. De svenska utsläppen är de lägsta i hela EU per capita och i andel av BNP.
Källa: EU-kommissionen: EU:s lägesrapport om klimatåtgärder 2023 (sidan 12)..
4. De svenska utsläppen 2023 minskade med 2% jämfört med 2022.
Detta kan man inte tro när man hör den svenska klimatdebatten, men utsläppen minskade faktiskt mellan 2022 och 2023.
Källa: Naturvårdsverket. "Sveriges upptag och utsläpp av växthusgaser"
Sverige har nu nettoutvandring
2024-08-08
I dag höll migrationsminister Maria Malömer Stenergard en intressant pressträff där hon redogjorde för migrationsläget i Sverige för årets första sju månader. Man kan konstatera ett antal saker:
1. På EU-nivå är antalet asylsökande fortsatt högt, nära fjolårets rekordnivåer. I Sverige fortsätter nedgången från en redan historiskt låg nivå. Till och med vecka 30 ligger nedgången i Sverige på 27 % i jämförelse med motsvarande period föregående år. Det är den lägsta nivån sedan 1997. Om man även räknar in anhöriga till skyddsbehövande är minskningen 16%. Sveriges andel av de asylsökande i EU ligger nu på 1%, vilket är den lägsta andelen på flera decennier.
2. Första halvåret i år minskade antal beviljade uppehållstillstånd i Sverige med 13 % jämfört med första halvåret 2023.
3. Arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU har minskat med 40% (inklusive anhöriga 30%). Samtidigt var andelen beviljade uppehållstillstånd gällande högkvalificerade yrken (Chefsyrken, yrken med krav på högskolekompetens/Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens) närmare 55 procent av det totala antalet beviljade uppehållstillstånd för arbetstagare.
4. För första gången på över 50 år har Sverige nettoutvandring. Främst är det personer från Irak, Syrien och Somalia som utvandrat.
Sammanfattningsvis har alltså asylinvandringen minskat kraftigt, många lågutbildade har utvandrat, och majoriteten arbetskraftsinvandrare har hög kompetens. Regeringens politik har förändrat invandringens sammansättning i en riktning som är bra för Sverige.
Trpts att utvecklingen nu går oi rätt riktning har arbetet med att förändra migrationspolitiken bara börjat, och effekterna släpar dessutom alltid efter. Mycket kommer att hända framöver. Viktiga utredningar går i mål efterhand och kommer leda till nya propositioner och skärpta lagar och regler på fler områden.
Stor förändring av svensk biståndspolitik
2024-08-08
Regeringsunderlagets Tidöavtal innehåller bland annat en total reformering av svensk bistånd. Sverige lämnar nu principen om att ösa ut 1% av BNP i pengar varje år, och i stället lägger vi fokus på vad vi gör med pengarna. Biståndsbudgeten minskar på detta sätt också något, och minskningen mot det gamla 1%-målet blir ju större år efter år i takt med att BNP ökar. Nu får i stället biståndet en flerårig ram som sedan ska användas så klokt som möjligt.
Själv skulle jag som bekant vilja banta biståndsbudgeten mycket mera för att få mer pengar till annat, och det var också det moderaterna gick till val på. Men tyvärr finns det ingen majoritet för det i riksdagen, endast M och SD är för en kraftig minskning, KD och L säger nej, liksom hela oppositionen. Men den linje M, SD, KD och L enats om när det gäller biståndet är ändå ett stort steg i rätt riktning. Vi skrotar 1%-målet och är tydliga med att kvalitet och uppföljning av biståndet måste prioriteras.
Biståndsminister Johan Forssell (M) berättar löpande om arbetet med att ändra biståndspolitiken. Vi rensar bort ett antal länder som inte behöver eller inte förtjänar svenskt bistånd, de senaste två länderna som strukits är Irak och Mali. Vi koncentrerar biståndet till färre länder för att öka kontrollen av hur pengarna används. Vi har också gjort Ukraina till Sveriges största biståndsland. Samtidigt ökar vi kontrollen så att bistånd inte försvinner i mygel och korruption. Arbetet har bara börjat och mer kommer att hända. För egen del argumenterar jag för att vi bättre måste syna de medel vi fördelar via FN, eftersom FN i sig verkar vara en av de mest korrupta organisationer som finns.
Här några inlägg på twitter/X från biståndsministern de senaste veckorna:
Atmosfärens sammansättning väcker frustration hos klimatalarmister
2024-08-06
Jag delade denna bild som tidigare fått god spridning i sociala medier på senare tid. En pedagogisk redovisning av hur atmosfärens sammansättning ser ut. Ursprunglig källa lär vara Reuters. Det väckte minst sagt oerhörd ilska hos klimatalarmisterna, som kallar bilden för "fake news", trots att de olika beståndsdelarnas andel är ren naturvetenskap.
Varför kallar då alarmisterna bilden för fake? Jo de menar att den vita lilla rutan längst upp till höger borde vara större, rentav sex gånger större (se min kommentar i tråden kring detta). Men även om den vita rutan skulle vara sex gånger större förändras inte helhetsbilden - koldioxidens (och övriga CO2-ekvivalenter såsom metan) utgör som alla vet ca 4 miljondelar av atmosfären. Och den mänskligt orsakade andelen sägs ligga mellan 4% och 30% av detta, beroende på hur man räknar.
Trots ett antal decennier av klimatdebatt och forskning finns det fortfarande inga säkra vetenskapliga bevis, bara "antaganden i brist på bättre förklaring", om att mänskligt orsakade utsläpp av CO2 styr eller i hög grad påverkar jordens klimat. Korrelationen mellan CO2-halt och temperatur är tydlig, men allt fler hävdar att sambandet är omvänt, dvs att stigande temperatur frigör mer CO2 till atmosfären, och att temperaturökningen beror på något annat. Allt detta måste få sägas och diskuteras utan att man kallas "klimatförnekare".
Att sedan politiken kan välja att "av försiktighetsskäl" ändå verka för minskade utsläpp är en helt annan sak, och den diskussionen måste då säklart även innefatta en debatt om vilka samhällsskador och kostnader denna "försiktighetsprincip" medför och vad som är rimligt i förhållande till den "nytta" man hoppas på. Den debatten har tagit ny fart på senare år, inte minst i Sverige och EU, och det är viktigt och glädjande.
Politiker, inte experter, ska göra politiska avvägningar och se helheten
2024-08-05
Jag läste denna artikel i Borås Tidning idag. Där Jytta Haider, professor i informationsteknik, ger sin syn på samtalsklimatet, samhällsdebatten och bristen på källkritik. I många delar är det bara att hålla med, inte minst om de sociala mediernas roll i samhällsdebatten, en roll som inte alltid är till samhällsdebattens fördel.
Men sedan landar hon totalt fel. Hon är uppenbart ännu en klimatalarmist som använder sin professur i annat ämne för att elda på den redan helt urspårade klimatdebatten. Hon skriver bland annat:
"Tidigare kommenterade statsministern Ulf Kristersson (M) Klimatpolitiska rådets vetenskapligt grundade utvärdering av regeringens klimatåtgärder med orden: "Det finns olika åsikter"". - Om inte statsministern litar på expertmyndigheten, hur ska man då kräva befolkningen att göra det" säger hon retoriskt och tillägger: - Det blir inte trovärdigt om samma politiker inför en anna kris utkräver att folk ska lita på myndigheterna om de inte själva gör det."
Jag är ärligt talat förvånad över att en professor i informationsteknik inte har bättre koll på olika myndigheters och organs olika roller. Ett "råd" är just ett råd. Det är inte en beslutande myndighet. Det gäller såväl Klimatpolitiska Rådet som Finanspolitiska Rådet, Lagrådet mfl. Dessa råd har som uppgift att ge sin bild, snävt från sitt kunskapsområde. Sedan är det politikens uppgift att väga av dessa åsikter mot andra aspekter, åsikter från experter som tycker annorlunda och inte minst mot andra viktiga samhällsintressen. Om vi skulle gå på professorns linje att blint lyda just experterna i Klimatpolitiska Rådet kan vi lika gärna avskaffa demokratin och införa expertstyre i stället. Tyvärr är risken då uppenbar att dessa experter i varje läge skulle försöka driva igenom just sin snäva syn på "sina" frågor och missa helheten. Och demokratin skulle samtidigt gå i graven.
Artikeln är också synnerligen vinklad i klimataktivistisk anda, precis som det så ofta brukar vara i media. Eller vad sägs om detta, där BT-journalistens egen personliga tro på en "klimatkris" görs till en sanning i inledningen:
"Samtidigt som tilliten till expertisen och demokratins institutioner försvagats står Sverige och resten av världen inför vår tids stora utmaning - klimatkrisen. Så hur mobiliseras folikligt stöd för effektiv klimatpolitik i en tid av fallande tillit? - Man behöver jobba på flera fronter samtidigt. Det krävs politisk handlingskraft och det krävs att man inte ifrågasätter expertisen av den samlade klimatforskningen, säger Jytta Haider och fortsätter: - Forskningen visar att många har mycket större förståelse för de nödvändiga förändringar som står framför oss och är villiga att förändra saker i samhället. men många tror att andra inte vär det och därför vill man inte verka onormal. Så det handlar också om att skapa digitala rum och fysiska rum för dessa samtal så att man får syn på vad andra egentligen tycker. Och inte backa undan och försöka låtsas som om det är ingenting som händer. Och det är asvårt."
Jag tycker detta är en rent förfärlig text.
Inte nog med att journalisten lägger sin egen personliga åsikt om "klimatkrisen" som grund för samtalet, professorn i informationsteknik vill alltså att man inte ifrågasätter "expertisen" i just denna fråga. Detta efter att hon tidigare i artikeln talat så väl om vikten av källkritik och kritiskt tänkande. Vi har genom åren sett massor av politiska felbeslut grundat på "experter" som drivit sina frågor och som lyckats dupera politikerna, varefter dessa kört i diket. Den påstådda stora lönsamheten av en omfattande asylinvandring är väl det senaste exemplet, men även den naiva "låt-gå-mentaliteten" i kriminalpolitiken, det kraftigt nedbantade försvaret eller flumskolans framväxt baserades på den tidens "experter". Nu håller politiken på att ödelägga hela välfärden i västvärlden genom en helt huvudlös klimatpolitik. Påhejad av nya så kallade "experter".
Självklart måste experternas slutsatser få granskas, ifrågasättas och motsägas i en demokrati med yttrandefrihet och åsiktsfrihet!
Det är också anmärkningsvärt att professorn påstår att "forskningen visar" att de flesta har förståelse för behovet av en dramatisk klimatpolitik, men att de inte vågar säga det eftersom de inte tror att andra vill ha det. Med tanke på den enorma klimatpropaganda som trumpetas ut i media dagligen borde väl snarare de flesta idag vara övertygade och förespråka en ganska extrem klimatpolitik? Jag kan av egen erfarenhet säga att det "normala" de senaste 10-15 åren har varit att inte ifrågasätta medias och politikens klimatalarmism. Det är vi som av mycket rationella skäl ifrågasatt de mer extrema klimatutspelen som fått utstå hårda påhopp. Det är vi som "inte varit normala". Men min tydliga känsla är att det nu går åt andra hållet - efterhand som människor börjar inse att klimatpolitiken dels är meningslös, dels skadar samhället för mycket, så drar allt fler öronen åt sig. Professorns lösning verkar då vara att samla klimatextremister och alllmänhet i små rum, fysiskt eller digitalt, för att indoktrinera en liten grupp i taget och få det att framstå som om folk i allmänhet vill offra välfärdssamhället för ett klimathot vi knappast kan påverka mer än på yttersta marginalen. Det är faktiskt ganska förfärligt.
Politikens uppgift är att föra en balanserad politik i alla frågor, och att försöka göra det på ett sätt där man får med sig människor och inte trampar på dem. Det gäller både miljö- och klimatpolitiken och andra politikområden.
Kampen mot den grova kriminaliteten är högt prioriterad
2024-08-03
I går hade jag denna debattartikel i Borås Tidning tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M) och moderaternas gruppledare i justitieutskotttet, Louise Meijer.
Vilka ska få delta i damidrott?
2024-08-02
Efter nyheten att en italiensk kvinna bröt en boxningsmatch i OS mot en person med manliga könskromosomer har debatten kring frågan närmast växt till en orkan i både sociala medier och i den politiska debatten både i Sverige och i andra länder. Den italienska kvinnan bröt gråtande matchen efter bara nån halvminut efter att hon säger sig ha fått de hårdaste slag i huvudet som hon upplevt. Hon vågade helt enkelt inte fortsätta matchen.
Den hon mötte är en person från Algeriet. I debatten har det hävdats att det är en transperson som "bytt kön" och idag betraktar sig som kvinna. Det är en felaktig beskrivning. Den algeriske idrottaren är född med delvis kvinnliga organ, men samtidigt med manliga kromosomer. Det är inte en transperson. Men det internationella boxningsförbundet, IBA, har tidigare diskvalificerat denne person, liksom en annan idrottare, från damklassen. Detta eftersom man ansåg att de manliga kromosomerna medför att man får en fördel tävlingsmässigt eftersom de medför mer muskelmassa och större styrka. För att skapa rättvisa villkor diskvalificerades dessa idrottare från damklassen i senaste VM. Men nu har alltså IOK gjort en annan bedömning och låter bland annat den algeriske boxaren delta i OS. Och enligt oddsen är det sannolikt att den algeriske idrottaren kommer ta guld.
Man kan förstå frustrationen bland kvinnliga idrottare i styrkegrenar som helt enkelt inte har någon chans att besegra idrottare som har helt andra förutsättningar. När det gäller dopning med exempelvis testosteron/anabola steroider (konstgjorda körnshormon) och tillväxthormon gäller hårda regler och den med för höga nivåer stängs av. Men när det gäller manliga kromosomer (med delvis samma effekt som dopning) får idrottaren grönt ljus. Det är helt enkelt inte rimligt.
Låter man detta fortsätta kommer sannolikt många kvinnliga idrottare att avstå från vissa grenar, eftersom man vet att man aldrig kommer att kunna vinna en tävling. Detta kan bli damidrottens död på sikt, i vart fall när det gäller styrkegrenar som brottning, boxning, tyngdlyftning, kulstötning, släggkastning mm.
Det är samtidigt viktigt att påpeka att det inte är en politisk fråga, vare sig i Sverige eller i andra länder vilka som får delta i olika idrottstävlingar. Det avgörs av de arrangerande idrottsförbunden, och regleras inte i lag. Samtidigt finns såklart en oro att lagar motsvarande den svenska könstillhörighetslagen och olika länders diskrimineringslagar kan motverka eller rent av förhindra att man tar rimliga beslut i dennas typ av frågor. Det enda rimliga är såklart att den som har manliga kromosomer inte ska delta i kvinnliga tävlingar. Det är såklart synd om de få som då ställs utanför, men det är ännu värre om alla kvinnliga idrottare drabbas och deras sport förstörs.
Medvetna missförstånd om moderat miljöpolitik
2024-07-30
I går hade jag och min m-riksdagskollega Ulrik Nilsson detta debattinlägg i Borås Tidning.
Missförstånd om vår moderata miljöpolitik
Kritiken mot moderaternas miljöpolitik beror på missförstånd om vad förslagen innebär. I själva verket leder moderat politik inte till ökade utsläpp skriver Sjuhäradsriksdagsmännen Ulrik Nilsson (M) och Jan Ericson (M).
I ett antal granskningar och artiklar har moderaternas miljöpolitik dömts ut. Artiklarna har skrivits av såväl politiska motståndare som av intresseorganisationer. Det kan finnas anledning att gå lite djupare i analysen innan förslagen avvisas kategoriskt. Kritiken tror vi i grunden bottnar i dels två insikter som vi moderater har dels i en missuppfattning.
Den första insikten är den att vi endast kan hitta hållbara lösningar på miljöutmaningar i samförstånd med medborgarna. Allt för drakoniska åtgärder, och framförallt åtgärder som får inslag av symbolpolitik, riskerar snarare att dela väljarkåren i en mindre del som instämmer och i en stor del som tar avstånd från förslagen. I den senare gruppen finns också risker för ökande politikerförakt. För många boende på landsbygden och i glesbygd så är den egna bilen en förutsättning för att livspusslet skall gå ihop. När kostnaden för bilen ökar finns risken att man antingen överger sitt boende – till förfång för miljön, Sverige mår bra av att hela landet lever – eller så tvingas man skära ned på andra utgifter och på så sätt minska livskvaliteten. Känslan av att vara övergivna av politiken kan då sprida sig. Sänkningen av reduktionsplikten, som ofta anförs som argument till de dåliga resultaten för moderat miljöpolitik, syftade just till att möjliggöra livet på landet och därmed gynna miljön.
Den andra insikten är att de allra flesta gärna gör sin del men att väldigt få är beredda att inrikta hela livet efter hållbarhetskraven. Om man kan få de många att agera på ett bättre sätt så har det betydligt större effekt än om man bara fokuserar på att några gör allt rätt och därmed tappar många människor. Två utomordentliga exempel på detta är fjärrvärme och laddhybrider. Genom att värma bostäder med fjärrvärme så kan miljömässigt goda lösningar erbjudas och för konsumenten räcker det med att ställa in termostaten (och betala fakturan). Fjärrvärmebolaget kan genom sina inköp av bränslen och genom att producera el på värmeunderlaget säkerställa en miljömässigt god produkt. Det skall vara lätt att göra rätt.
På samma sätt blir laddhybriden en ”lätt-rätt”-lösning för transporter. Genom att den laddas på natten så kan bilen gå de första milen varje dag (oftast 60-90 km) på el och först därefter används bensin. Många dagar behövs ingen bensin överhuvudtaget och en relativt stor del av all körning sker med el. Vid längre körningar så används bensin (eller ovanligare diesel). Genom ”reserven” med bensin behöver föraren inte hålla på att planera efter laddningsbehovet och dessutom, eftersom el-körningen är kortare, så behövs inte lika stora och resurskrävande batterier. En win-win-win, ägaren kan köra mycket på el utan bekymmer, långkörningarna fungerar problemfritt och bilen kräver mindre av begränsade resurser.
Dessa båda insikter – vi måste lösa miljöproblemen med medborgarna inte genom tvång utan genom samförstånd och vi behöver finna lösningar som gör det enkelt att ta rätt beslut – är den samma grunden till moderat miljöpolitik.
Därför kan det inte uppfattas som något annat än ett missförstånd när det hävdas att vår politik leder till ökade utsläpp. Räknar man på det statiskt så kan det kanske te sig så, men då bortser man helt från psykologi och hur människor reagerar. I en diktatur kanske man kan tvinga fram ageranden med hugg och hot, i en demokrati måste det göras med befolkningen.
Vi delar gärna med oss av insikterna och hoppas slippa missförstånden så att vi kan röra oss mot en bättre miljö i ett demokratiskt sammanhang.
Ulrik Nilsson (M), riksdagsledamot
Jan Ericson (M), riksdagsledamot
Universitetslektor uppmanar till sabotage och skadegörelse "för klimatet"
2024-07-28
Klimatextremismen tar allt grövre former, och runt om i världen grips och fängslas klimataktivister som bryter mot lagen eller förstör för vanliga skötsamma människor, blockerar blåljusfordon och saboterar transporter. Klimataktivisterna börjar alltmer likna inhemska terrorister som anser sig stå över lagen.
Henrik Jönsson har i dagarna lagt ut denna film från ett ABF-arrangemang "socialistiskt forum" 2022, ett möte där "klimatekologen" Andreas Malm, anställd som universitetslektor vid Lunds Universitet öppet förespråkar sabotage och egendomsförstöring "för klimatet". Det är uppseendeväckande att en universitetsanställd öppet uppmanar till brott, och i varje vettigt medielandskap borde detta ha uppmärksammats i alla rikstäckande kanaler. Men som vanligt verkar klimatextremister vara närmast heliga och befriade från all granskning av traditionella media. Detta hände 2022, och vad jag vet har ingen gjort någon större sak av detta tidigare. Det är tur att sådana som Henrik Jönsson finns, att de gräver och avslöjar och publicerar sina granskningar.
Rimligen borde extremisten få sparken från Lunds Universitet. för inte är det väl personer som uppmanar till brott som ska utbilda våra ungdomar på universiteten?
Henrik Jönsson om "Grönt haveri"
2024-07-28
Henrik Jönsson växer som fristående och rakryggad borgerlig debattör. Han presenterar rader av intressanta analyser och avslöjanden. Och i likhet med mig och många andra känner han uppenbarligen stor oro för vad de enorma satsningarna på "grön industri" (grönt stål, vätgas, batterifabriker mm) som slukar massor av skattepengar utan att ha någras realistiska prognoser för lönsamhet. Extra allvarligt tycker jag själv att det är när pensionsfonderna spelar roulette med pensionspengar på projekt som helt saknar realistiska lönsamhetskalkyler.
Här är ett mycket sevärt avsnitt på Youtube som jag verkligen rekommenderar. Lägg några minuter och se hela avsnittet till slutet.
Ta UD:s reserekommendationer på allvar!
2024-07-25
Vi lever i en orolig värld och det finns mycket goda skäl att ta UD:s reserekommendationer och avrådan från resor på största allvar. Skriver med utrikesminister Tobias Billström i Borås Tidning idag.
Svenskar i Libanon måste lyssna på UD:s avrådan
Tusentals svenskar reser till Libanon i sommar, där läget är ostabilt, trots att UD avråder från det. ”Staten varken kan eller ska ta ett totalt ansvar för alla personer med viss anknytning till Sverige”, skriver två moderata riksdagspolitiker
De senaste veckorna har intensiteten i stridigheterna mellan Israel och den Iran-stödda libanesiska Hizbollah-milisen ökat. Läget är spänt och oförutsägbart. Det kan snabbt eskalera till ett fullt krig.
Samtidigt befinner sig närmare 2000 svenskar i Libanon och 5000 svenskar förväntas resa dit i sommar. Detta trots att UD sedan oktober 2023 har utfärdat den strängaste avrådan, att alla svenskar uppmanas att lämna landet.
Det är hög tid att tala klarspråk om konsekvenserna för den som väljer att resa trots UD:s avrådan. I korthet handlar det om fyra saker:
1. Du kan inte förvänta dig att få hjälp av staten att lämna landet. UD har i över åtta månader uppmanat svenskar att lämna Libanon. Statens möjligheter att hjälpa till vid en krissituation kommer vara väldigt små. Situationen kan bli så allvarlig att det helt enkelt inte går att hjälpa svenskar i Libanon, t ex när säkerhetsläget för statens anställda kraftigt försvårar en hjälpinsats. Staten har inte en skyldighet att genomföra en insats under de förhållanden som väntas råda.
2. I en upptrappad situation eller i ett krig kan det bli mycket svårt att få tillgång till vård, livsmedel och andra förnödenheter.
3. Din försäkring upphör oftast att gälla när du väljer att resa till länder som UD avråder ifrån.
4. Ambassaden har också starkt begränsade möjligheter att hjälpa personer som kan komma att behöva konsulärt stöd.
Utrikesförvaltningen har beredskap att bistå svenskar vid nödsituationer utomlands. Det är en omsorg om våra invånare som vi värnar. Men insatser är alltid beroende av att svenskar tar ansvar för sin egen säkerhet när de reser eller flyttar utomlands.
Vi behöver därför i ett fall som Libanon förtydliga den enskildes ansvar. Staten varken kan eller ska ta ett totalt ansvar för alla personer med viss anknytning till Sverige. Ett beslut att utvandra från Sverige innebär alltid att man avsäger sig vissa skyldigheter och rättigheter. Därför är det nödvändigt att vara mycket tydlig med vilka som kan komma i fråga för hjälp från staten att komma hem till Sverige vid hastigt uppkomna kriser. Utgångspunkten är att endast i Sverige bosatta svenska medborgare, statslösa och flyktingar med flyktingstatus ska ges denna hjälp att återvända hem till Sverige.
Slutligen bör alla svenskar som befinner sig i Libanon beakta att det fortfarande är möjligt att lämna Libanon med reguljärflyg. Vi uppmanar alla svenskar i Libanon att utnyttja det.
Tobias Billström (M), utrikesminister
Jan Ericson (M), riksdagsledamot Sjuhärad
Elfsborg visar toppform
2024-07-25
Vårsäsongen för Elfsborg var inte särskilt imponerande. Toppeninsatser blandades med riktigt svaga resultat och när vårsäsongen var över efter13 matcher låg Elfsborg på en svag niondeplats i serien.
Därefter gick Elfsborgs tidigare så framgångsrikte tränare Jimmy Thelin vidare till sitt nya toppjobb som huvudtränare för skotska Aberdeen, och tog med stora delar av tränarstaben. Han blir därmed en av en liten exklusiv grupp svenska tränare som blivit huvudtränare i utländska lag. In kom förre Elfsborgsspelaren Oscar Hiljemark som ny tränare för Elfsborg. Under sommaruppehållet spelade han ihop laget och den nya tränarstaben och verkar ha fått ordning på spelet, för efter sommaruppehållet har Elfsborg nu sex raka segrar i allsvenskan och kvalet till Europa League. Sviten ser ut som följande:
Brommapijskarna (h), allsvenskan, 3-0
Pafos FC (h), Europa Leauge-kval 3-0
Häcken (b), allsvenskan 5-3
Pafos FC (b) Europa League-kval 5-2
Mjällby (h), allsvenskan 3-1
FC Sheriff Tiraspol, Europa League-kval 1-0
Totalt har Elfsborg gjort 20 mål på sex matcher och bara släppt in fyra. Man har nu avancerat till en fjärdeplats i allsvenskan.
Man slog dessutom ut cypriotiska Pafos i första omgången av kvalet till Europa League, och ikväll slog man alltså Sheriff Tiraspol på bortaplan och det ger ett starkt utgångsläge för returen i Borås. Matchen mot FC Sheriff spelades på Sheriff arena i Tiraspol i utbrytarrepubliken Transistrien i östra Moldavien. Där har Elfsborg spelat tidigare för många år sedan mot ett annat moldaviskt lag, och man vann även då. Här är några foton på själva arenan som jag tog vid mitt besök i Transnistrien 2013.
Sheriff är inte bara ett fotbollslag utan ett helt affärsimperium, med bland annat en kedja av bensinstationer, en livsmedelskedja
(bilderna nedan), en TV-kanal, ett bokförlag, ett byggföretag, en mercedes-anläggning, rtt reklambolag, en destillationsanläggning, två brödindustrier samt ett mobiltelefonnätverk. och arenan befinner sig alltså i Tiraspol som är "huvudstad" i landet som inte finns eftersom det inte är erkänt mer än av några suspekta ryska utbrytarrepubliker. Inte ens Ryssland har erkänt Transnistrien som stat. Men trots detta spelar alltså Sheriff i den moldaviska ligan, och möter lag från det land som Transnistrien egentligen är i krig med. Dessutom har Moldavien tidigare spelat sina landslagsmatcher på Sheriff arena. Inne i Transnistrien. Världen är en smula märklig ibland. Men Elfsborg åkte ned och vann. det var det viktigaste ikväll.
Även om man inte alltid följer partipiskan är man oftast lojal
2024-07-23
Efter omröstningen om könstillhörighetslagen fick jag frågan om hur ofta jag under mina 18 år som riksdagsledamot "vågat" gå emot partilinjen. Jag tycker frågeställningen är lite tillspetsad, man blir ju inte politiker med avsikten att så ofta som möjligt tycka tvärtemot sitt parti, utan för att försöka driva igenom partiets politik, men jag funderade ändå lite och kom på fem gånger där jag inte kunnat ställa mig bakom moderaternas partilinje.
* 2009 Könsneutrala äktenskap. Jag röstade inte för den moderata partilinjen utan valde att tillsammans med ett tiotal andra moderater rösta för en motion med förslag om att skilja juridiken från religionen och övergå till civilrättsliga äktenskap, som sedan kunde firas med ceremonier på valfritt sätt. På detta sätt hade man undvikit att tvinga samfund att genomföra vigslar i strid mot sin tro. Det hade varit en betydligt bättre lösning än dagens system.
* 2017 Klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket. Jag deklarerade att dessa lagar allvarligt riskerade att skada landet och i längden skulle bli omöjliga att leva upp till utan orimliga konsekvenser. Idag är jag väldigt glad över att jag beviljades utkvittning vid den voteringen - allt har blivit precis så illa som jag varnade för, och dagens regering har tvingats riva upp orimliga beslut som exempelvis reduktionsplikten eftersom den var rent samhällsskadlig.
* 2018 Public serviceskatten. Jag avstod vid voteringen eftersom jag inte ansåg att moderaterna stod för den linje vi lovat väljarna och som jag drivit i utredningen med partiets godkännande. I efterhand fick jag också rätt i detta av partiet.
* 2022 Förslag om vaccinpass inom Sverige. Jag förklarade tidigt offentligt att jag omöjligen kunde rösta för detta. Till slut blev det så att ingen yrkade på förslaget och det blev ingen omröstning. Jag anser fortfarande att hela vaccinpassfrågan var helt orimlig och är glad att jag stod upp mot detta. Idag är det få som verkar vilja komma ihåg att man var villig att medverka till ett sådant nederlag för mänskliga fri och rättigheter i Sverige. Som tur är blev det inget av det till slut. Jag tror ganska många skäms idag.
* 2024 Könstillhörighetslagen. Jag var inte närvarande på grund av utlandsuppdrag, men deklarerade offentligt att jag hade röstat för en återremiss till socialutskottet, och om detta hade röstats ned då skulle ha avstått vid huvudvoteringen.
Är jag då en väldigt olydig moderat riksdagsledamot som fem gånger under 18 år inte kunnat stå bakom partilinjen vid en omröstning i riksdagen? Det beror nog på hur man ser på saken.
Jag bad Riksdagens Utredningstjänst ("RUT") ta fram uppgifter om hur många ärendebeslut riksdagen tagit under mina 18 år som ledamot, samt hur många av dessa beslut som inte varit eniga, dvs där vi haft omröstning i Kammaren. Siffrorna var högre än vad jag trodde. RUT uppskattar att Riksdagen de senaste 18 riksdagsåren tagit ungefär 40.000 slutliga ärendebeslut. Det betyder ca 2.250 beslut per Riksmöte (riksdagsår, ungefär som skolornas läsår). Av dessa beslut har 27,9% avgjorts genom votering (omröstning). Det betyder att riksdagen avgjort över 11.000 ärenden efter omröstning sedan jag kom in i Riksdagen 2006!
Jag är ganska sällan utkvittad från voteringarna utan är oftast på plats. Det betyder att jag säkert tryckt på mina voteringsknappar de allra flesta av dessa 11.000 voteringar. Faktiskt helt otroligt när man tänker efter. I fem av dessa 11.000 voteringar och 40.000 beslut har jag inte kunnat ställa mig bakom partilinjen. Det motsvarar alltså 0.01% av ärendebesluten och 0,04% av omröstningarna. Det gör att jag både känner mig väldigt lojal och kan konstatera att jag i de allra flesta fall känner mig väldigt hemma i mitt partis politik och värderingar.
I sociala medier kan man ibland få bilden att den som är mest olydig och oftast går emot sitt parti är något slags hjälte. Jag ser det inte så. Som riksdagsledamot representerar man ett parti. De flesta väljare röstar på ett parti för dess politik, bara en mindre del personkryssar någon kandidat. Även om jag fått tusentals personkryss har de flesta väljare i valkretsen valt att inte kryssa någon. Det betyder rimligen att väljarna förutsätter att en moderat riksdagsledamot normalt röstar för partiets politik. Det är också en förutsättning för att moderaterna ska kunna leda en regering att statsministern i alla centrala frågor (exempelvis budgeten) kan lita på att alla moderata ledamöter röstar för regeringens politik.
I kontroversiella frågor för man oftast en intern diskussion, och vi är såklart inte alltid överens om allt i den moderata riksdagsgruppen. Men man väger för och emot och för det mesta kan man enas om ett beslut även om man inte är helt nöjd. Och i en regering måste man ibland kompromissa mot sin vilja. Man böjer sig som enskild ledamot helt enkelt för den interna demokratin i partiet och respekterar överenskommelser med andra partier. Men med detta sagt - jag anser att en riksdagsledamot emellanåt även måste kunna stå för en avvikande åsikt och vara tydlig med det. Vi är inte robotar - vi har engagerat oss i ett parti för att vi oftast tycker som partiet och har en gemensam ideologisk bas. Om man som ledamot någon enstaka gång tycker att partiet eller regeringen landat väldigt fel i en fråga, eller anser att ett beslut strider mot ens samvete, måste man kunna markera mot det, så länge man följer de interna regler som vi enats om i riksdagsgruppen. Vilket jag alltid gjort.
Jag kommer fortsätta vara en mycket lojal ledamot så länge jag är ledamot i riksdagen. Lojal mot partiet och mot den regering vi ingår i. Men jag är inte livegen och jag ger inte partiet carte blanche i alla frågor. I sista hand är det alltid jag själv som har ansvaret varje gång jag röstar för eller emot något i riksdagen. Det ansvaret har varje ledamot och det kan man aldrig lägga på någon annan. Och man får leva med sina beslut.
Äldre inlägg hittar du i arkivet. Klicka på rutan längst upp till höger!
|
|
|
|
|
|