Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!
Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.



Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt.

Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Åren 2002 till 2006 var jag gruppledare för moderaterna och för den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010 och 2014. Jag är idag ledamot av Finansutskottet. Tidigare mandatperioder har jag varit aktiv i Arbetsmarknadsutskottet, Socialförsäkringsutskottet och Utbildningsutskottet.

Företagande, arbete och utbildning är centrala frågor för mig - det skapar ju alla resurser till välfärden. I övrigt ogillar jag all slags kvotering, är övertygad om att man kan förena hjärta och hjärna i migrationspolitiken och vill ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljöfrågor men tar starkt avstånd från extrem "klimatpolitik". Du hittar det mesta om mig och mitt riksdagsarbete via länkarna överst på sidan. Här kommenterar jag rikspolitiken, riksdagsarbetet och en hel del annat. Jag finns även på instagram, twitter och facebook.


I bloggarkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.
Totalt 7.068 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 29/4 2016)








Sjukt regeringsförslag om ökat sjuklöneansvar för arbetsgivarna

2016-05-30

Socialdemokraternas dubbelspel om företagens sjukskrivningskostnader slår nog alla rekord. En liten historisk resumé:

* När Alliansregeringen tillträdde 2006 gällde sedan länge att arbetsgivarna stod för kostnaden för sjukskrivningar de första två veckorna av sjukskrivningsperioden. Dessutom införde den tidigare s-regeringen år 2005 ytterligare 15% evig medfinansiering, där arbetsgivarna alltså tvingades betala 15% av den anställdes sjukskrivningskostnad - utan tidsbegränsning.

* Alliansen avskaffade redan 2007 den eviga medfinansieringen på 15% eftersom det gjorde det svårare för långtidssjukskrivna att komma tillbaka i arbete - ingen vågade anställa dem. Dessutom infördes ett högkostnadsskydd för de resterande två veckorna så att det inte skulle slå oskäligt hårt mot mindre företag.

* Åren före valet 2014 gjorde Socialdemokraterna stor sak av att de ville ta bort medfinansieringen av den andra sjuklöneveckan (trots att det är den första veckan som är det i särklass största problemet eftersom relativt få är sjukskrivna i mer än en vecka). Alliansen valde att i stället förbättra högkostnadsskyddet ytterligare, vilket också var vad näringslivsorganisationerna förespråkade. Trots detta gick (S) till val på att avskaffa andra sjuklöneveckan.

* Nu har S och MP bildat regering. Något avskaffande av andra sjuklöneveckan syns inte till. I stället aviserar nu regeringen en skärpning av företagens medfinansiering. Enligt det förslag som regeringen presenterat ska arbetsgivaren betala 25% av sjukpenningen för medarbetare som varit sjukskrivna längre än 90 dagar. Och detta alldeles oavsett om sjukskrivningen har samband med arbetet eller inte.

Såväl Svenskt Näringsliv som Sveriges Kommuner och Landsting och Statens Arbetsgivarverk protesterar mot det nya förslaget. Dels kommer det att slå hårt mot mindre företag. Medfinansieringen gäller utan bortre tidsgräns, dvs så länge personen i fråga är sjukskriven och fortsatt anställd. Som "kompensation" sänks arbetsgivaravgiften med 0,16%, men för en anställd med medianlön om 26 000 kr i månaden innebär det bara att arbetsgivaravgiften sänks med 41 kronor (!) per månad. För ett litet företag med få anställda och låg lönesumma spelar inte denna kompensation någon större roll i förhållande till kostnaden om man drabbas av en enda långtidssjukskriven medarbetare. Dels riskerar förslaget det att göra att tidigare långtidssjukskrivna eller personer med tidigare sjukdomshistorik kommer att gallras bort vid en anställningssituation - för vem vågar anställa en person som tidigare varit långtidssjukskriven? Slutligen medför förslaget en kraftig kostnadsökning för kommuner och landsting. SKL:s chefsekonom Bettina Kashefi varnar exempelvis för att förslaget kan kosta kommunerna 1,2 miljarder kronor per år. Hon är för övrigt väl insatt i frågan - hon var statssekreterare hos socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) - alltså den minister som avskaffade den gamla medfinansieringen 2007.

På SKL:s hemsida läser jag:"Regeringen planerar att återinföra medfinansieringen i sjukförsäkringen. Förslaget kommer inte att minska sjukfrånvaron. Istället riskerar det stänga människor ute från arbetsmarknaden. Förslaget är fel väg att gå och det kan leda till en tuffare arbetsmarknad. Medfinansiering har prövats tidigare och det finns inga belägg för att det ledde till att fler sjukskrivna återgick i arbete. Istället blev det svårare för personer med ökad risk för ohälsa att få arbete när arbetsgivare blev mer försiktiga vid rekrytering, säger SKL:s ordförande Lena Micko (S)." Det är alltså en socialdemokratisk SKL-ordförande som konstaterar detta.

I en gemensam debattartikel i Dagens Industri beskriver ledande företrädare för de svenska arbetsgivarna - Svensk Näringslivs VD, SKL:s VD samt Statens Arbetsgivarverks generaldirektör - varför de anser att förslaget är mycket illa genomtänkt.

Att Socialdemokraterna ägnar sig åt regelbundet hyckleri, bryter vallöften och skryter om miljonsatsningar samtidigt som man tiger om kostnadsökningar på miljarder är ju något vi fått vänja oss vid. Men förslaget att återigen införa evig medfinansiering av sjukskrivningar är något av det värsta hittills, och inget annat än en katastrof om man på allvar vill ge långtidssjukskrivna en ny chans att komma tillbaka på arbetsmarknaden. Förslaget kommer att skapa ett a-lag och ett B-lag på arbetsmarknaden, där de unga och friska får jobb medan äldre och tidigare sjukskrivna ratas. I en förlängning riskerar det att medföra mycket stora samhällskostnader samtidigt som många mindre företag riskerar att drabbas hårt. Förslaget måste stoppas!

Märkligt seminarium om rekrytering till "Islamiska Staten"

2016-05-27

I onsdags deltog jag på ett seminarium arrangerat av "Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och våld i hederns namn". Moderatorer var riksdagens tidigare talman Per Westerberg (M) och riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V). Det kändes som ett viktigt och angeläget seminarium, vilket gjorde att jag gick på detta trots att inbjudan kom från en vänsterpartist. Vi var en hel del moderater bland åhörarna och seminariet var mycket välbesökt. Men oj vad märkligt det blev!

I panelen fanns bland annat terroristforskaren Magnus Norell (längst till höger på bilden), men visade det sig också, Imamen från Gävlemoskén, Abo Raad, som ju tidigare uttalat sin positivt om IS. I inbjudan fanns inte hans namn med, det stod endast "imam från Gävlemoskén", så jag tänkte att det kanske kommit en ny imam till moskén med en annan syn på IS?
Jag kände först inte heller igen Abo Raad som kom i helt västerländsk klädsel, skjorta och byxor och utan huvudbonad (se fotot, Raad är nummer två från vänster). Men efter ett tag stod det klart för mig att den person som satt på ett riksdagsseminarium om motarbetande av extremism och rekrytering till IS i själva verket var en av de kanske mest skyldiga till att IS lyckats rekrytera i Sverige! Det kändes helt absurt.

Jag valde att lyssna på de inledande anförandena, och särskilt Magnus Norells analys var intressant. Han verkade mena att den vanligaste förklaringen till att unga svenskar, ofta födda i Sverige, söker sig till extrema organisationer som IS/Daesh och liknande knappast beror på social utsatthet. Inte minst är många av de som tagit sig till krigets Syrien och Irak för att ansluta sig till terroristerna välutbildade ungdomar med en socialt stabil situation. Det går inte heller att bara enkelt skylla det på religionen Islam, eftersom det inte finns något stöd alls för det IS gör bland vanliga normala muslimer. Förklaringen verkar mer ligga i att karismatiska ledare lyckas bygga upp en rörelse som med lockande marknadsföring drar till sig sympatisörer. Det finns även andra exempel på liknande rörelser i världen genom historien.

Efter någon timme av seminariet där den inbjudne imamen (via tolk) sagt en del märkliga saker valde jag att avvika. Seminariet blev inte alls som jag hade förväntat.

Både Gefle Dagblad och Expressen har uppmärksammat seminariet som så här i efterhand verkar väldigt märkligt. Jag funderar över hur man valde ut de paneldeltagare som man bjöd in? Jag håller inte riktigt med Magnus Norell om att det trots allt var rätt att bjuda in Abo Raad. Inte med tanke på de åsikter han framfört i andra sammanhang, och att han så uppenbart uttalat sig positivt om IS.

Stor riksdagsmajoritet röstade för svenskt värdlandsavtal med Nato

2016-05-27

I onsdags röstade riksdagen med mycket överväldigande majoritet för att Sveriges redan undertecknade värdlandsavtal med Nato ska träda ikraft. Endast V, SD och fyra Miljöpartister var emot. Riksdagsbeslutet medförde att ett antal "gråterskor" förde så mycket oväsen på riksdagens åhörarläktare att talmannen fick göra en paus i voteringen innan vakterna kunde föra ut de stökiga personerna. Återigen visade ytterkantsvänstern att de inte respekterar demokratin.

Både före och efter omröstningen har vi ledamöter fått arga och ibland rent oförskämda mail från enskilda personer eller organisationer som menar att vi agerar i strid med folkviljan samt att detta är första steget mot en Natoanslutning. Man påstår också omväxlande att avtalet ger Sverige skyldigheter att strida för Nato, att Nato får rätt att anlägga baser i Sverige och att Nato kan stationera kärnvapen här. Alltihop är rena myter eller förhoppningsvis missuppfattningar.

Värdlandsavtalet reglerar hur kostnader och praktiska frågor ska hanteras OM Nato på svensk begäran eller inbjudan befinner sig med trupp i Sverige. I dag måste frågor som till exempel försäkringar, tullar och straff måste regleras inför varje övning där Natostyrkor finns på svenskt territorium i samband med gemensamma militära övningar. Värdlandsavtalet gör att ett regelverk finns färdigt på plats om/när Natotrupp ska besöka vårt land. Men det är alltid Sverige som i dessa fall bjuder in, och Nato som avgör om man vill delta i exempelvis militära övningar eller i värsta fall delta aktivt i en konflikt för att hjälpa Sverige vid ett angrepp. Nato har ingen skyldighet enligt avtalet att hjälpa Sverige i ett krisläge och Sverige har inga förpliktelser alls gentemot Nato. Nato har självklart ingen rätt att vare sig föra in kärnvapen på svensk territorium eller upprätta baser här om inte Sverige först erbjudit Nato att göra detta. Norge liksom Danmark är för övrigt bevis på att det går utmärkt att vara med i Nato utan att behöva ha kärnvapen på sitt territorium. För övrigt är det värt att påminna om att det är enskilda länder som har kärnvapen, inte Nato som sådant.

Vissa kritiker menar att Sverige aldrig kan kontrollera om det finns kärnvapen på Nato-fartyg eller flygplan. Det är möjligen korrekt, men det förändras inte på något sätt av värdlandsavtalet - redan idag tar vi emot Natotrupp, fartyg och flygplan i samband med övningar, och kontrollen av eventuella kärnvapen blir vare sig lättare eller svårare på grund av värdlandsavtalet.

I det osäkra säkerhetsläge som råder i vår omvärld tycker vi moderater att det är en självklarhet att närma sig Nato för att öka tryggheten för svenska folket. Det fördjupade samarbetet med Nato som värdlandsavtalet innebär stärker det svenska försvaret genom att göra det lättare att öva med en kvalificerad partner. Jag och mitt parti är dessutom för en svensk anslutning till Nato, precis som resten av Alliansen. Men det måste givetvis först förankras demokratiskt bland svenska folket, kanske genom en folkomröstning eller i vart fall genom en mycket bred majoritet i riksdagen där rimligen de två största partierna M och S måste vara överens. Värdlandsavtalet har i detta sammanhang ingen som helst betydelse, det reglerar bara hur man praktiskt ska hantera olika frågor kring sådant samarbete som redan idag sker med Nato. Därför var det en självklarhet för mig och de flesta andra riksdagsledamöter att rösta ja till värdlandsavtalet. Även Finland har för övrigt undertecknat ett värdlandsavtal med Nato.

Alliansen presenterar gemensam politik för ökad trygghet

2016-05-26



Vid ett verksamhetsbesök i Stockholmsförorten Husby idag presenterade Alliansens partiledare, Anna Kinberg Batra, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, gemensamma förslag för att stärka tryggheten i hela Sverige och framför allt i Sveriges utanförskapsområden. Det handlar om fler poliser, skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal och angrepp på väsentliga samhällsfunktioner samt ökade möjligheter att bekämpa brott.

Otryggheten är påtaglig i Sveriges utanförskapsområden. I 15 av dessa områden är situationen särskilt allvarlig. Vägen ut ur utanförskap bygger på fler vägar till jobb, en bättre skola och stärkta möjligheter för var och en att göra rätt för sig. Samtidigt behövs ytterligare insatser för att Sverige ska vara tryggt för alla. Vi kan aldrig tolerera brottslighet, våld och hot eller svika dem som bor i särskilt utsatta områden. I en plan för ett starkare Sverige ingår att öka tryggheten för alla. Därför behövs minst 2 000 fler poliser och att poliserna har möjlighet att vara närvarande och göra sitt jobb. Sverige ska fungera med en trygghet att lita på.

Alliansen har följande gemensamma förslag:

1. Fler poliser för ökad trygghet och bättre möjligheter för polisen att bekämpa brott
Antalet poliser behöver utökas med minst 2 000 fram till år 2020. Polismyndigheten bör ansvara för den exakta fördelningen av de resurser som tillförs för de nya polistjänsterna. Satsningen ska dock bland annat inriktas på de områden där brottsligheten är särskilt allvarlig och där otryggheten är som störst, samtidigt som vi säkrar en synlig och närvarande polis i hela landet som kan utreda och klara upp fler brott. Sammantaget uppgår Alliansens satsningar på fler poliser och fler civilanställda inom polisen till drygt 2,1 miljarder över fyra år, 2017-2020.

2. Skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal
Våld mot tjänsteman bör vara ett eget brott där straffet ska vara minst sex månaders fängelse. Samtidigt behöver fler yrkesgrupper, exempelvis inom räddningstjänsten samt hälso- och sjukvården, få ett starkare rättsligt skydd mot angrepp. Därför bör det införas ett nytt brott – våld mot alarmeringstjänstpersonal – där det inte uppställs något krav på att angreppet sker mot någon i dennes myndighetsutövning.

3. Bättre möjligheter för polisen att fokusera på brottsbekämpning
För att frigöra resurser för polisiärt arbete, och ökat fokus på brottsbekämpning, föreslås även att Polismyndigheten får fler civilanställda. Fler civilanställda hjälper även till att frigöra polisiära resurser i väntan på att ytterligare poliser ska utbildas. För detta avsätts minst 100 miljoner kronor per år från och med 2017. För att ytterligare öka polisens förmåga att fokusera på brottsbekämpning bör det även ses över om beredskapspolisen bör återinföras för att förstärka den ordinarie polisverksamheten vid särskilda behov.

4. Skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner och hindrande av utryckning
När angrepp riktas mot väsentliga samhällsfunktioner bör detta anses vara försvårande när straffet bestäms – oavsett om det rör sig om skadegörelse, våldsamt upplopp eller någon annan brottstyp. Vi vill därför införa en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff. Även hindrandet av uttryckning bör kriminaliseras.

Anna Kinberg Batra stärker sitt förtroende bland väljarna

2016-05-26

Sveriges Television redovisar idag en opinionsmätning från TNS-Sifo som visar att förtroendet ökat kraftigt för moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra, samtidigt som det fortsätter minska för statsminister Löfvén.



Sensmoralen är att varje statsminister eller regering som inleder organiserat samarbete med Miljöpartiet är dömt att straffas av såväl verkligheten som av väljarna. Detta hoppas jag att Alliansen inser och avfärdar alla tankar på eventuell framtida samverkan med MP på riksnivå.

Att det sedan går alldeles utmärkt att på en del håll samverka med Miljöpartiet i kommuner och landsting är en annan sak. Det är främst i rikspolitiken som MP saknar verklighetsförankring i sin politik, på lokalplanet är det mer avgörande vilka personer som företräder Miljöpartiet och hur realistiska och seriösa dessa personer är.

Debattinlägg i dagens BT om moderaternas vårbudgetmotion

2016-05-25

I dag har jag detta debattinlägg i Borås Tidning tillsammans med min utskottskollega Ulf Kristersson och min valkretskollega Cecilie Tenfjord-Toftby. Vi beskriver helt kort några av moderaternas prioriteringar i vårt alternativ till regeringens vårbudget:


Reformer för att Sverige ska fungera

Sverige är på väg åt fel håll. Redan om några år väntas närmare en miljon personer befinna sig i utanförskap. Människor i hela landet riskerar att fastna i hopplöshet och bidragsberoende utan möjlighet till arbete, framtidstro och gemenskap.

  Stefan Löfven (S) blundar för denna utveckling och regeringen tycks helt ha övergett ambitionen att ta itu med samhällsproblemen. Men Moderaterna tar dem på allvar. I den ekonomiska vårmotionen för 2016 satsar vi därför uppemot 20 miljarder kronor på reformer för fler jobb och bättre integration, mer kunskap i skolan samt ökad trygghet.

Fler jobb och bättre integration.  Arbete ska löna sig. Därför föreslår vi ett förstajobbet-avdrag. Det ger en vanlig familj med två arbetande vuxna cirka 3 500 kronor mer per år. Genom en riktad satsning för dem som går från försörjningsstöd till arbete, kan en ensamstående förälder som tar ett deltidsjobb få cirka tusen kronor mer i plånboken. Varje månad.

Alla har också ett eget ansvar att anstränga sig för att få jobb. Men det är bara var fjärde kommun som alltid kräver att en person som får försörjningsstöd ska söka arbete i hela landet. Det borde gälla i alla kommuner.

Utbildningsinsatser måste kopplas till möjligheterna att få jobb. Vi föreslår därför en ny yrkesutbildning som är kopplad till ett skarpt jobblöfte från en arbetsgivare. En ny anställningsform som kombinerar jobb och utbildning för unga och nyanlända bör införas. Vägen till jobb för nyanlända och asylsökande behöver kortas. Därför ska vi fråga människor som kommit hit vad de kan, redan första dagen.

Mer kunskap i skolan.  För att höja kunskaperna behöver elever mer undervisning. Moderaterna satsar därför 5,3 miljarder kronor som ett första steg för en timme mer undervisningstid per dag i lågstadiet. I Borås kommun innebär detta en satsning på cirka 58 miljoner kronor. Vi vill även ha en timme mer matematik per vecka i högstadiet.

Det behövs fler skickliga lärare och att läraryrket blir mer attraktivt. Den svenska skolan kan stärkas med en bättre lärarutbildning, högre lärarlöner, fler förstelärare och lärarassistenter, så att lärare får mer tid till undervisningen. Ökad trygghet.  Det är oacceptabelt att det i Sverige finns laglösa områden där människor lever i otrygghet och där polis och ambulanspersonal trakasseras. För att öka tryggheten och säkerställa en synlig och närvarande polis, avsätter vi resurser till 2 000 fler poliser, särskilt riktat till områden där otryggheten är som störst.

Sverige behöver en ny reformagenda. Den tar vi initiativ till genom den samlade politiken i vårmotionen. Sverige ska fungera.

Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson (M)
Cecilie Tenfjord-Toftby, riksdagsledamot från Södra Älvsborg (M)
Jan Ericson, riksdagsledamot från Södra Älvsborg (M)


Odemokratiska klimatextremister visar sitt allra fulaste tryne

2016-05-24



I dag lyckades en klimatextremist från Klimataktion smuggla in en flaska med röd vätska som han hällde ut över riksdagens plenisal från åhörarläktaren. Det hela inträffade under dagens debatt om Vattenfalls kolgruvor i Tyskland. Händelsen är givetvis fullständigt oacceptabel. (Fotot från Expressen, klicka för länk till artikeln).

I sak förstår jag dem som vill att kolbrytningen upphör, inte så mycket för koldioxidutsläppens skull utan av hänsyn till alla dem vars hem måste rivas för att utöka gruvbrytningen. Många byar har hittills ödelagts o östra Tyskland. Men samtidigt är brunkolen en tysk naturresurs. Den tyska staten skulle aldrig acceptera att kolet inte bryts, lika lite som svenska staten skulle acceptera att den svenska järnmalmen inte tas upp ur jorden.

Demonstrationer är alltid okej, men brott mot lagar och regler är det definitivt inte. Det mest uppseendeväckande idag är därför inte en ensam gärningsman som gör ett attentat i riksdagen. Han är gripen och lär straffas för dådet. Det allvarliga är att organisationen "Klimataktion" inte tar avstånd utan i stället säger sig förstå mannens handlande. Texten nedan kommer från artikeln i Expressen som intervjuat talespersonen för Klimataktion.



Det är bara att konstatera att klimatextremisterna blivit en allt mer otrevlig företeelse. Utomparlamentariska aktivister som inte bryr sig om lagar och regler. Tyvärr tar extremisterna över allt mer av klimatdebatten, både med sina extrema förslag och metoder. Det är skrämmande. Dessa grupperingar tycker jag inte seriösa politiker ska ha med att göra överhuvudtaget.

Finanspolitiska Rådet kritiska till satsning på höghastighetsjärnväg

2016-05-23

Häromdagen redovisade jag Finanspolitiska Rådets omfattande kritik mot regeringens politik på ett antal områden. Bland annat avfärdar man hela tanken på att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige. Så här skriver man:

"Det har föreslagits att investeringar i höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö ska finansieras med lån från Riksgäldskontoret i stället för normal anslagsfinansiering. Valet mellan dessa finansieringsformer påverkar inte det offentliga sparandet och därmed inte överskottsmålet. Däremot skulle den föreslagna finansieringsformen innebära att investeringen undantas från den prövning mot andra utgifter och verksamheter som en normal budgetbehandling utgör. Att kostnaderna är stora är ett argument för mer noggrann prövning, inte mindre.

De planerade investeringarna i höghastighetsjärnväg bedöms som samhällsekonomiskt mycket olönsamma. Detta gäller oberoende av hur investeringarna finansieras. Investeringarna bör därför inte genomföras."

Det är inte bara Finanspolitiska Rådet som framför kritik mot en ekonomiskt till synes allt mer orealistisk satsning. Även media börjar uppmärksamma kritiken. Och den 20 maj ägnade Svenska Dagbladet sin ledare åt höghastighetstågen, rubriken var Snabbtåg till Narnia

I ledaren uppmärksammar man Finanspolitiska Rådets kritik, men nämner också att H G Wessberg, statens förhandlare för tågprojektet, avvisar kritiken. "Beräkningsmodellen fångar inte tillväxtens alla aspekter. De missar till exempel bostadsbyggandet" säger han. SvD påpekar dock sedan att kommunerna hävdar att de bostäder som ingår i uppgörelsen med Sverigeförhandlingen bedöms tillkomma oaktat höghastighetsjärnvägen.

De viktigaste poängen i SvD:s ledare är slutsatsen: "Det mest bekymmersamma är att medan snabbtågsprojektet tar politiker till en värld där de realpolitiska förutsättningarna inte längre gäller, skyms satsningar som inte är lika spektakulära och stjärnbeströdda"

De flesta vet nog vid det här laget att jag känner en växande skepsis när det gäller satsningen på höghastighetsjärnväg. Det ger helt enkelt för lite nytta i förhållande till de extrema kostnaderna. Lokalt är det viktigaste att snabbt få en snabb och bra järnväg mellan Göteborg och Borås, via Landvetter flygplats, och om möjligt vidare till Jönköping. Höghastighetståg till Stockholm känns betydligt mindre angeläget. Jag hoppas politikerna på riksnivå kan enas om en bredare satsning på järnvägen som ger betydligt mer nytta för mindre pengar.

Elfsborg gav bort en poäng till ett heroisk kämpande Jönköping

2016-05-22



I dag var det så dags för det allsvenska "derbyt" mellan Elfsborg och nykomlingen Jönköping Södra på Borås Arena. Det började bra, ledning med 1-0 före halvtid. Och i andra halvlek gjorde Elfsborg både 2-0 och 3-1 (bilderna ovan). Men Jönköping gjorde en heroisk insats mot ett blekt Elfsborg och lyckades kvittera till 3-3. Det var inte Elfsborgs dag i dag.

Säsongen har börjat väldigt ojämnt, och det finns i dagsläget inget som motsäger mitt tips om att Elfsborg i år, efter tio fantastiska säsonger med medaljer, cupframgångar och internationellt spel varje år, i år kommer att sluta strax ovanför mitten i tabellen. Bättre än så är man nog tyvärr inte i år. Laget är fullt av unga duktiga spelare, men tyngden saknas och försvarsspelet är tyvärr alltför svagt.



Finanspolitiska Rådet avfärdar regeringens klimatpolitik

2016-05-21

Häromdagen redovisade jag Finanspolitiska Rådets omfattande kritik mot regeringens politik på ett antal områden. Bland annat klimatpolitiken där man dels påpekar att regeringens omläggning av klimatpolitiken är kostnadsineffektiv samt att det är felaktigt att påstå att en striktare klimatpolitik i Sverige än i omvärlden skulle stärka Sveriges konkurrenskraft. Så här formulerar man sin kritik:

"Rådet menar att den svenska klimatpolitiken bör utformas så att den bidrar till att minska de globala utsläppen av växthusgaser till en så låg samhällsekonomisk kostnad som möjligt. I budgetpropositionen för 2016 förklarar regeringen att man avser att trappa ned insatser utanför landets gränser och i stället öka insatserna i Sverige för att minska utsläppen av växthusgaser. Denna omläggning av politiken innebär ökade kostnader för att minska utsläppen av växthusgaser.

Det finns inget empiriskt stöd för att en svensk klimatpolitik som är striktare än omvärldens skulle stärka Sveriges konkurrenskraft. En sådan uppfattning bör därför inte utgöra en grund för svensk klimatpolitik.

Rådet bedömer att den stora globala utmaningen är att minska utsläppen från kolkraft på ett kostnadseffektivt sätt. Rådet menar därför att svensk klimatpolitik – utöver de åtaganden Sverige gjort inom EU – under de kommande decennierna bör inriktas på åtgärder som direkt eller indirekt bidrar till en utfasning av kolanvändningen i världen. Det är inte uppenbart att klimatpolitikens nuvarande inriktning mot en snabb minskning av oljeanvändningen i Sverige bidrar till en sådan utveckling."


Moderaternas nya förslag för att stärka blåljuspersonalens säkerhet

2016-05-20

1. Skärpta straff för våld mot tjänsteman

Straffen för våld mot tjänsteman återspeglar inte allvaret i brottsligheten. Den som hindrar polis och annan blåljuspersonal från att fullfölja sina viktiga uppgifter skadar hela samhället och bör straffas därefter. I dag behandlas hot mot tjänsteman och våld mot tjänsteman i samma straffstadgande. Straffet för våld mot tjänsteman blir ofta cirka en månads fängelse. Många gånger ersätts fängelsestraffet av samhällstjänst. Våld mot en polis är ett allvarligare brott än ett muntligt hot. För att fånga upp allvaret i den här brottsligheten bör våld mot tjänsteman få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse.

2. Fler yrken ska skyddas av lagbestämmelsen om våld och hot mot tjänsteman

Reaktionerna på våld mot poliser, medarbetare inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården måste bli betydligt tuffare. Personal i räddningstjänsten och hälso-och sjukvården omfattas i dag alltför sällan av detta skydd, endast vid myndighetsutövning. Men skyddet omfattar till exempel inte vanliga utryckningar och räddningsinsatser. Detta bör ändras så att medarbetare inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården får samma skydd som poliser.

3. Skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner

Ibland riktas skadegörelse direkt mot polisbilar och andra utryckningsfordon. Vi ser också fall då polisen lockas in i områden för att sedan angripas med stenkastning. När angreppen riktas mot sådana väsentliga samhällsfunktioner bör detta anses vara försvårande när straffet bestäms – oavsett om det rör sig om skadegörelse, våldsamt upplopp eller någon annan brottstyp. Vi vill därför införa en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff.

4. Ökade möjligheter för poliser att få skadestånd i form av kränkningsersättning

I dag ställs högre krav för att skadestånd i form av kränkningsersättning ska utgå när till exempel poliser är utsatta för brott. I praxis ställs relativt höga krav för ersättning i dessa fall. En utredning bör därför tillsättas med syfte att föreslå lämpliga förändringar i lagstiftningen som syftar till att kränkningsersättning kan utgå i fler fall när poliser är brottsoffer. Att till exempel spotta en polis i ansiktet bör alltid leda till skadestånd. Detsamma ska gälla när poliser utsätts för våld som är att jämföra med misshandel av normalgraden.

5. Ungdomstjänst inom räddningstjänst och polis

När den som är mellan 15 och 17 år döms till ungdomstjänst för brott som innefattat ett angrepp mot polis, räddningstjänst eller medarbetare i hälso- och sjukvården ska påföljden helt eller delvis kunna ske inom ramen för räddningstjänstens eller polisens verksamheter. Syftet är att stärka dessa ungdomars tillit och respekt för viktiga samhällsfunktioner. För att komma i fråga för placering vid räddningstjänst eller polis ska det krävas en individuell lämplighetsbedömning.

Ett gemensamt uppdrag ska ges till Polismyndigheten och Socialstyrelsen, att i samråd med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, utforma en fungerande ungdomstjänst inom räddningstjänst och polis.

Passande att stå för dagens citat i Borås Tidning

2016-05-20

I dag står jag för dagens citat i Borås Tidning. Det kommer från mitt blogginlägg häromdagen om det växande våldet i våra utanförskapsområden:



I det blogginlägg som citeras (liksom i flera tidigare) framförde jag bland annat min önskan om tuffare tag mot dem som angriper blåljuspersonal under utryckning, exempelvis genom att kasta sten på polis och räddningstjänst, skära upp däck på utryckningsfordon eller krossa vindrutor på polisbilar. Skärpta regler är också något jag argumenterat för internt i partiet. Angrepp mot blåljuspersonal innebär ett angrepp på demokratin, men det medför också stora risker för alla som bor i dessa områden om man inte kan få den hjälp man behöver i en nödsituation.

Problemet är ju inte unikt för Sverige. Jag har tidigare uppmärksammat att Australien har mycket hårda straff för detta och en mycket slagkraftig retorik (se affischen nedan). Jag vet att många moderater uppmärksammat detta, och det syns också i Tomas Tobés svenska tolkning av den australienska affischen.

Jag är mycket nöjd med att moderaterna idag presenterar fem nya konkreta förslag för att komma åt denna allvarliga form av brottslighet. Jag redovisar förslagen utförligt i nästa inlägg.




Markbladets reportage från talmansbesöket i Mark

2016-05-20



Markbladet har i veckans nummer ett helt uppslag om talmansbesöket i Mark. Klicka på småbilderna ovan för att läsa.

Nedan några bilder som jag citerar från Markbladets nätupplaga, där det finns ett antal bilder från besöket. Jag har minskat ned och beskurit några av bilderna för att de ska få plats. Fotograf: Christer Hansson.









Är verkligen "klimathotet" största hotet mot civilisationen?

2016-05-19

Det är inte svårt att hitta ett antal seriösa och hyfsat sannolika allvarliga hot mot vår planet och vår civilisation.

Att jorden ska kollidera med en större asteroid är inte bara science fiction utan en realitet som forskarna sysselsätter sig med på allvar för att försöka förutse och även åtgärda. Det skulle annars kunna ödelägga stora delar av jorden.

Ett annat allvarligt hot är om den gigantiska vulkanen i Yellowstone i USA skulle få ett stort utbrott. Forskarna menar att stora delar av USA och Canada då skulle bli obeboeliga under mycket lång tid, och att det i sin tur givetvis skulle få mycket allvarliga följder för hela den västerländska civilisationen.

Nyligen läste jag ett skrämmande artikel i Miljömagasinet om risken för att en kraftig solstorm skulle kunna slå ut all elektronik och elektricitet på jorden, vilket i sin tur skulle kunna medföra att upp till två miljarder människor skulle kunna dö av hunger, vattenbrist eller av direkta skador när alla kärnkraftverk råkar ut för härdsmältor när kylsystemen slutar fungera. Visserligen finns det andra forskare som menar att farorna överdrivs, men det är helt klart ett skrämmande scenarie. Starka monster-solstormar inträffar ungefär en gång vart 200:e år, och senast det hände var 1859, alltså drygt 150 år sedan...

Sjukdomar och farsoter har av och till genom århundradena utplånat delar av mänskligheten. På senare år har vi sett exempel på både helt nya virus och epidemier som gamla sjukdomar som vi trodde var utrotade som vaknar till liv igen. Och samtidigt blir allt fler virusstammar antiobiotikaresistenta vilket gör det allt svårare att verkningsfullt behandla dem som insjuknar. Många menar att detta är det absolut största hotet mot mänskligheten.

Som om inte detta räckte växter extremism och terrorism i världen och riktade terrorhandlingar mot elförsörjning eller vattenförsörjning kan lamslå stora delar av vårt högteknologiska och storskaliga samhälle. Cyberatacker av den typ som drabbade våra stora medier nyligen kan utvidgas till att även omfatta myndigheter och viktiga samhällsfunktioner - vi har redan tidigare konstaterat att överbelastningsattacker drabbat flera myndigheter. Under maj månad har två sabotage utförts mot kommunikationsmaster i Borås och Tranemo och slagit ut både radio, TV och räddningstjänst.

Vi har dessutom ett grannland (Ryssland) som enligt SÄPO bevisligen ägnar sig åt spionage och rena krigsförberedelser i Sverige och andra länder. Den politiska spänningen mellan Ryssland och Nato/Europa har växt på senare tid, samtidigt som det nya svenska försvaret befinner sig i en omvandling som inte på långa vägar är färdig. Den svenska militära kapaciteten att försvara landet är enligt många bedömare alldeles för svag.

Vad prioriterar då regeringen och många andra svenska politiker? Jo "krafttag" mot "klimathotet". Denna enda fråga tillåts äta upp allt mer av Sveriges begränsade ekonomiska resurser. Samma sak verkar gälla i en del andra västeuropeiska länder. Detta för eventuellt av människan orsakade klimatförändringar som - kanske - kan medföra problem för mänskligheten om 50 eller 100 år. Allt detta sker trots att det är svårt att ens veta hur stort mänsklighetens bidrag till dessa förändringar egentligen är, med tanke på att klimatet alltid förändras - alldeles av sig själv, och ofta dramatiskt. Mitt föregående blogginlägg är bara ett exempel av många på kritiska röster i forskarvärlden.

Min enkla, om än retoriska fråga är - gör verkligen politiken rätt prioriteringar?

Sverige idag är långtifrån självförsörjande på vare sig livsmedel eller viktiga läkemedel. Vi har inga beredskapslager av olja och bensin. Vårt försvar är sedan decennier kraftigt nedrustat. Allt i vårt samhälle styrs av mycket sårbara IT-system och elektronik. Vår vattenförsörjning är mycket sårbar. Samma sak gäller vår elförsörjning och våra kommunikationssystem. Så sent som idag har vi sett hur ett fel i radarsystemen totalt kan stoppa all flygtrafik och hur ett fel i SJ:s biljettbokningssystem samtidigt satt järnvägstrafiken ur spel. Det finns oerhört mycket att lägga pengar på för att rusta vårt samhälle inför akuta hot och risker.

Men svenska politiker prioriterar att jaga koldioxid. Vi ska vara bäst i klassen, och det verkar inte finnas några ekonomiska begränsningar. Denna prioritering skrämmer mig.

Ny rapport: Naturliga klimatvariationer större än man trott

2016-05-19

Dagens Nyheter hade den 7 april i år en intressant artikel som jag uppmärksammades om nyligen. Man uppmärksammar en tung vetenskaplig rapport som visar att de naturliga klimatvariationerna varit mycket större än man trott de senaste 1.200 åren.

"Att spå vad global uppvärmning betyder för regn och torka hör till det knepigaste för klimatforskarna. Och det blev just ännu svårare, visar en ny studie. Svängningar mellan torrt och blött har varit betydligt större de senaste 1.200 åren än man hittills trott.

En gängse bild i klimatforskningen säger att den globala uppvärmningen kommer att göra torra områden torrare och blöta områden blötare. Den bilden är också grund för en hel del samhällsplanering. Men det är inte så enkelt. Troligen är det delvis fel. Det framgår av en banbrytande ny forskningsstudie av nederbördsmönstren på norra halvklotet under 1.200 år".

"Slutsatsen är att svängningarna mellan torra och blöta perioder har varit mycket större än man tidigare trott. 1900-talet utmärker sig inte som ett sekel med särskilt stora avvikelser från det normala när det gäller torka och nederbörd."

"Studien ger inget belägg för de gängse klimatmodellernas resultat som visar att avvikelserna i nederbörd och torka var större under 1900-talet än tidigare. – Den ökningen stöds inte av vår rekonstruktion. Vi tror att klimatmodellerna har en för liten intern naturlig variabilitet, att de drivs alltför mycket av temperatur på ett för enkelt sätt."


Läs hela artikeln här

Min egen slutsats är att klimatmodellerna gång efter gång visat sig vara bristfälliga och inte stämma med verkligheten när tidigare modeller stäms av mot verklig utveckling. Och det är ju så med datormodeller - de data och parametrar man stoppar in i modellerna avgör vad som kommer ut. Det är just därför jag menar att det är ytterst vanskligt när politikerna baserar politiken enbart på mycket osäkra klimatmodeller som påstås visa vad som händer i framtiden.

Svidande regeringskritik från Finanspolitiska Rådet

2016-05-18

Ända sedan Finanspolitiska Rådets bildades har man i sina löpande rapporter riktat kritik mot sittande regering. Men frågan är om en regering någonsin fått hela sin politik så fullständigt nergjord som Finanspolitiska Rådets gör i sin senaste rapport? För den som vill fördjupa sig mera följer här länkar till Rådets omfattande rapport samt till en längre och utförligare sammanfattning av kritiken i 28 punkter. Nedan följer en mycket kort sammanfattning hämtad från Rådets hemsida:




Angreppen mot kommunikationsmaster visar samhällets sårbarhet

2016-05-18

Den senaste tidens sabotage mot såväl Häglaredsmasten i Borås (i söndags) och en kommunikationsmast i Tranemo (tidigare i maj) väcker oro. Masten i Borås fälldes av någon/några som visste exakt hur de skulle göra och som hade tillgång till de specialverktyg som krävs. Sabotaget i Tranemo skedde inne i en låst byggnad utan att dörren bröts upp. Man hade med andra ord nyckel till byggnaden. Även i detta fall visste man uppenbarligen exakt vad man skulle göra för att orsaka maximal skada.

Nedan en fil från Borås Tidning som filmat den raserade Häglaredsmasten från en helikopter.



Den spontana tanken är att de två händelserna kan ha ett samband. Men oavsett vilket är de obehagliga angrepp mot våra etermedia och kommunikationssystem. Exakt sådana angrepp man kan förvänta sig i samband med ett militärt angrepp mot vårt land. Varför de sker just nu och vem som ligger bakom kan man bara spekulera i, men händelsen väcker återigen frågor om vårt samhälles sårbarhet. Det är uppenbart att samhällets infrastruktur är mycket lätt att slå ut med mycket enkla medel. Detta är enligt min åsikt en av våra allra viktigaste samhällsfrågor idag.

Vetandets Värld i Sveriges Radio: Öknarna krymper

2016-05-17



Jag har flera gånger genom åren länkat till vetenskapliga rapporter, satellitmätningar och experter som konstaterar att den påstådda ökenutbredningen är en myt. Öknarna växer inte, utan de krymper, och en förklaring till detta är bland annat den ökande koldioxidhalten som gynnar växtligheten och den stigande globala temperaturen som ökar nederbörden.

I tisdags förra veckan hade Sveriges Radios Vetenskapens Värld ett inslag som återigen bekräftar detta. Öknarna växer inte, utan de krymper! Så här skriver Vetenskapsradion på sin hemsida:

"Det var mot slutet av 1960-talet som idén om ökenspridning på allvar började etablera sig som ett allvarligt hot mot mänskligheten i samband med svåra tork- och svältkatastrofer i bland annat Sahelområdet.

Bilden som tonade fram var att den sparsamma växtligheten i Sahel försvann och Saharas öken spreds med hög fart söderut. På den här tiden var det dock inte så lätt att få en överblick över storskaliga naturförändringar, men i början på 1970-talet med USA:s rymdprogram skulle det förändras.

Ulf Helldén på Lunds universitet och hans kollegor fick tillgång till satellitbilder som visade att Saharas öken inte spred sig. Tvärtom krympte den. Det här kan ju framstå som en god nyhet, men Ulf Helldéns forskningsresultat möttes av negativa reaktioner.

Motståndet mot de nya forskningsresultaten kom från FN-systemet och den så kallade G77-gruppen som bestod av 77 utvecklingsländer.

Det framstod som om företrädare för gruppen ville ha kvar den alarmistiska bilden av ökenspridningen eftersom den var ett redskap för att kanalisera biståndspengar till utsatta länder."


Under texten om inslaget finns ytterligare länkar till tidigare program som visar att ökenutbredningen är en myt. Och ett inslag som redan 2005 förutspådde ett grönare Sahara:
Torra landområden blir allt grönare (26/2 2015)
Satelliter ser ökande grönska på jordklotet (27/2 2015)
Växthuseffekten kan ge grönare Sahel (södra Sahara) (26/9 2005)

Jag skulle för övrigt vilja påstå att det är precis samma sak med de alarmistiska hoten om den allt snabbare havsnivåhöjningen. Den är också till stor del en myt. Havet stiger ungefär i samma takt som tidigare och det finns faktiskt inga tecken alls på att havsnivåerna ökar snabbare än förut. Däremot medför alltför stort upptag av färskvatten under vissa öar, samt sandupptagning från havsbotten runt öarna att vissa öar "sjunker". I dessa fall kan det ju uppfattas som att det är havet som stiger. Det är därför viktigt att ta del av satellitmätningarna och se vad som egentligen sker, i stället för att sprida skrämselpropaganda och domedagsprognoser.

Besök på SM i Ung Företagsamhet

2016-05-17

Denna vecka hålls finalerna i Ung Företagsamhet på Älvsjömässan i Stockholm. Jag brukar försöka besöka mässan och träffa en del av våra lokala företagarungdomar från Sjuhärad, och även i år blev det tillfälle att göra ett besök. Det var imponerande att se energin och kreativiteten, och det var tydligt att flera av dessa tillfälliga UF-företag redan genererar intäkter och att flera av dem troligen kommer att drivas vidare även efter att eleverna gått ut gymnasiet. Nedan några av de företag jag besökte:



Från min hemkommun Marks Gymnasieskola kommer FlameTex UF som tillverkar särskilda förkläden i brandsäkert tyg som även går att använda som brandfilt om det hände ren olycka på spisen eller under grillningen. Man har redan intresserade företagspartners. marks Gymnasieskola är också basen för ReDesign UF som tillverkar dricksglas, snapsglas och lampskärmar av gamla flaskor. Man skär av tomflaskor och slipar dessa och får fram jättefina produkter. Mycket kreativt och ett utmärkt sätt att återanvända glas på ett trevligt sätt.



Även på yrkesprogrammen finns stor kreativitet. TM Skogsvård UF är helt enkelt två killar från skogsbruksgymnasiet i Svenljunga som arbetar med att röja och gallra i skogen. Man använder helt enkelt det man lärt sig under utbildningen för att tjäna pengar. OldPhil UF är ett företag som startas av elever på byggprogrammet i Tranemo. Man tillverkar fina skärbrädor av kasserat virke, av exempelvis mahogny, från nedlagda sågverk. Självklart med certifikat som visar att det ursprungligen varit miljövänligt odlat.



Trädgårdsnäring var också ett tema. Kryp In UF bygger insektshotell (!) för att insekterna ska ha någonstans att bo i trädgården och därmed öka pollineringen och skörden i odlingarna. Gro UF säljer små jutesäckar med jord och tillhörande frön så att alla som vill kan odla kryddväxter och annat på balkongen eller i fönstret - utan att behöva släpa hem jord och krukor.

Detta är bara några nedslag i kreativiteten, det fanns mycket annat också, och från Sjuhärad deltog 11 olika UF-företag. Jag önskar alla lycka till i tävlingen, och lycka till med framtiden som entreprenörer!

En fullmatat talmansbesök i Borås och Mark

2016-05-16

Det blev en välmatad dag under talmannens besök. Bland annat intressanta företagsbesök hos Eton, Ludvig Svenssons gardinfabrik och Franzéns textil. Men också besök på Textile Fashion Center, ett intressant föredrag om Borås som kulturstad, samt möte med Elfsborg och Borås Basket och middag på Almåsgymnasiets restaurangskola. Det var trevligt att få visa talmannen och landshövdingen runt i valkretsen!



Ovan tv står jag i en av Etons sömnadsavdelningar för skjortor. Eton har sitt huvudkontor i Gånghester och startade redan 1928 och i sitt prisläge (dyra skjortor) är man störst i världen. Man säljer i 49 länder och påpekar att både president Obama och president Putin bär skjortor från Eton.

Till höger visar Anders Ludvigsson, delägare i Ludvig Svenssons gardinfabrik i Kinna, nyproducerad växthusväv för talman Urban Ahlin.



Ovan tv berättar Tommy Franzen, VD för Franzéns Textil, om företaget för talmannen samt landshövding Lars Bäckström. Bland annat att Tommy Franzén blev årets företagare 2015 och att man haft extremt mycket att göra under föregående höst eftersom man är ensamma leverantörer av sängkläder och startpaket till alla Migrationsverkets nyanlända asylsökande. Även Gekås är stora viktiga kunder för Franzéns.

Till höger berättar Elfsborgs klubbchef Stefan Andreasson om klubben för talmannen och professor Karin M Ekström från Högskolan i Borås.

Rundresa i Sjuhärad tillsammans med riksdagens talman

2016-05-15

I morgon, måndag, är jag på talmansresa i Sjuhärad tillsammans med riksdagens talman och några av mina riksdagskolleger från valkretsen. Vi kommer att göra ett antal besök i Borås Stad och Marks kommun. Det blir också en pressträff kl 13.15 i Textile Fashion Center i Borås. Hela programmet följer nedan.



Musical: Jersey Boys

2016-05-15



I dag besökte jag sista föreställningen i Göteborg av musikalen Jersey Boys. En riktigt, riktigt bra föreställning med skickliga musiker och sångare och bra musik. Och dessutom en sann historia från rockens barndom, i detta fall början av 1960-talet. Toppbetyg!

Vi måste ta tillbaka makten över utanförskapsområdena

2016-05-14

I början av veckan blev en polis knivskuren i tjänsten i den oroliga stadsdelen Hässleholmen i Borås. Och nu överväger polisens skyddsombud att kräva förstärkning i samband med insatser innan man överhuvudtaget vågar gå in i detta bostadsområde. Och i natt i Linköping och Norrköping avvaktade räddningstjänsten att gå in för att släcka bränder innan polisen säkrat området.

Detta är bara två exempel den senaste veckan, två exempel i en lång rad på larmrapporter från utanförskapsområdena runt våra större städer. Det är inte längre bara runt våra tre största städer som vi har fått så kallade "no-go-zoner" där polis, räddningstjänst och samhällsservice (exempelvis post, hemtjänst och kollektivtrafik) inte alltid kan fullgöra sina uppgifter. Särskilt utsatta områden finns idag även i exempelvis Växjö, Linköping, Norrköping och Örebro. Även i många orter i Västsverige finns utanförskapsområden med växande problem. Exempelvis i Jönköping, Halmstad, Trollhättan och som sagt i Borås där läget är mycket allvarligt. Kartan nedan är från moderaternas budgetpresentation nyligen där just insatser mot utanförskapet var en bärande del. Hela 53 allvarliga utanförskapsområden finns idag i södra och mellersta Sverige.



Gemensamt för dessa områden är att de i hög grad befolkas av första och andra generationens invandrare, lågutbildade, arbetslösa och missbrukare. Dessutom finns där inte sällan andra personer med utländsk bakgrund som lever illegalt i landet. Arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg, och de som får arbete flyttar ofta till andra stadsdelar samtidigt som området fylls på med nya arbetslösa och nyanlända. Allt detta leder i sin tur till en hög kriminell närvaro i det offentliga rummet, med såväl omfattande öppen narkotikahandel som våld och utpressning på offentliga platser och i skolorna. Skottlossning och sprängningar är vardag och den sociala oron är stor. Expressen visar i ett färskt reportage att det idag till och med finns områden där etniska svenskar terroriseras som icke önskvärda för att de kriminella gängen vill kunna agera ostört och därför försöker " skrämma bort svennarna".

När vi besökte Peru förra sommaren bodde vi bland annat några nätter i Lima. Vår guide förklarade då att i favelan (kåkstäderna, fotona ovan) mittemot flygplatsen bör man inte vistas ens dagtid. Och att polis och räddningstjänst och ambulanser inte längre kör in i dessa områden - om något händer får invånarna lösa det själva och själva köra sjuka till sjukhuset i egna bilar. Dessa stadsdelar bebos i hög grad av inflyttade från bergstrakterna, och arbetslösheten är hög och drogmissbruket omfattande. De kriminella gängen har idag helt tagit över stadsdelen. Jag tänkte först bara rent spontant att det är fruktansvärt att det är så. Men sedan kom jag att tänka på att det ju är nästan samma sak i delar av Sverige idag. Även om bostäderna i utanförskapsområdena ser helt annorlunda ut än i Limas förorter så är strukturerna liknande.

Vad ska man då göra åt saken? För mig finns det bara en sak som är rimlig - samhället måste ta tillbaka dessa områden innan det är för sent! Det får ta de resurser som krävs. Vi kan inte ha andra lagar och regler i utanförskapsområdena än i resten av vårt samhälle, utan lagen måste gälla lika för alla. Det krävs nolltolerans mot brottslighet, hot, våld och droger, och tillräckliga polisresurser för att gripa och döma alla som bryter mot lagen till kännbara straff. Och extra hårda straff för personer som angriper blåljuspersonal. Moderaternas förslag om 2.000 nya poliser med fokus på tryggheten i de mest utsatta områdena är en bra början. Och om inte det räcker får det bli fler. Låter vi utanförskapsområdena bli permanenta "no-go-zoner" kommer dessa områden att växa och riskera att bli fästen för extremism, terrorism och ökad kriminalitet, vapen- och droghandel. Något som i en förlängning hotar hela vårt samhälle.

Utöver detta måste vi ställa hårdare krav, både på svenska medborgare och på nyanlända. Kravlös försörjning genom sociala bidrag måste bytas mot förväntan på egen försörjning genom arbete. I skolan måste det råda nolltolerans mot våld, hot och trakasserier. Lärarna måste ta makten över klassrummet och rektorn över skolan. Dessutom måste religiös fundamentalism och annan extremism motarbetas aktivt och svenska lagar och regler som sagt gälla lika för alla. Det är dags att sätta ned foten nu!

Så vill moderaterna få fram 20.000 nya studentlägenheter

2016-05-14

En majoritet av landets högskolekommuner uppger nu att det finns ett underskott på studentbostäder, enligt Boverket. Unga som får säga nej till en efterlängtad utbildning på universitetet i en ny stad, långa köer, trångboddhet, att tvingas bo kvar hos föräldrarna, ockerhyror och långpendling följer i studentbostadsbristens spår. Sverige ska fungera. Det innebär att studenter enkelt ska kunna få tag i en bostad.

Regeringen saknar handlingskraft för att ta tag i bostadsbristen på riktigt. Moderaterna har drivit regeringen framför sig på en rad områden. Nu behövs höjda ambitioner i bostadspolitiken. Därför riktar vi ett tydligt krav på nästa bostadsminister om att genomföra de reformer som krävs för 20 000 nya studentbostäder i Sverige till 2020.

Förslag för fler studentbostäder:

• Inför ett särskilt förkortat förfarande för plan- och bygglovsprocesserna med tidsgränser, där dessa processer hos kommunen får ta max nio månader, kopplade till ekonomiska sanktioner.
• Lätta ytterligare på reglerna för tekniska egenskapskrav och utformningsregler. Det bör exempelvis gå att bygga mindre lägenheter än i dag och det bör gå att lätta på till exempel krav kring buller för studentbostäder.
• Gör en översyn av marktillgången nära universitet och högskolor i syfte att frigöra mark för byggande.
• Ge tydliga uppdrag till Akademiska Hus i form av volymmål i bostadsbyggandet för att öka deras byggande och ägande av studentbostäder samt öka antalet bostäder som byggs på mark som ägs av Akademiska Hus. Målen ska utgå från att studentbostadsmarknaden ska vara i balans till år 2020.
• Förbättra möjligheten för universiteten att bygga och förvalta studentbostäder i syfte att främja campus med studentbostäder i anslutning till fler lärosäten.

Anna Kinberg Batra nu populäraste partiledaren även hos Novus

2016-05-14

I Novus senaste förtroendemätning går Anna Kinberg Batra upp i topp som den populäraste partiledaren. Statsminister Löfvén är bara trea.

Här är listan över andelen som har förtroende (föregående mätning inom parentes):

Anna Kinberg Batra ( M) 34 (27) +7
Annie Lööf (C) 30 (28) +2
Stefan Löfven (S) 25 (24) +1
Jan Björklund (L) 23 (21) +2
Jonas Sjöstedt (V) 21 (20) +1
Jimmie Åkesson (SD) 20 (20) 0
Ebba Busch Thor (KD) 13 (15) -2
Gustav Fridolin (MP) 12 (18) -6
Isabella Lövin (MP) 8 (-) -
Åsa Romson (MP) 3 (7) -4
(För Miljöpartiet har man ställt frågan om både avgående och tillträdande språkrör)

Moderaternas vårbudgetmotion

2016-05-14

Moderaterna presenterade ju sin vårbudgetmotion när jag var i USA, och nu har jag gjort en kort sammanfattning. Vårt moderata budgetalternativ har fyra bärande delar. För det första har vi en stramare budget än regeringen och kommer därför att snabbare än regeringen komma tillbaka till överskott i de offentliga finanserna. Dessa ekonomiska ramar är dessutom gemensamma för alla de fyra Allianspartierna och lägger en grund för våra kommande valmanifest.

Det reformutrymme vi ser kommande år (ca 20 miljarder/år) lägger vi moderater på jobbsatsningar, integration, skattesänkningar på arbete, satsningar på skolan och satsningar på ökad trygghet. Vi beräknar att våra förslag bör ge drygt 30.000 fler människor i arbete jämfört med regeringens politik. Till skillnad från regeringen höjer vi inte heller utgifterna för bidrag och transfereringar.

1. Fler jobb och bättre integration:
•Kompetenskartläggning från första dagen för nyanlända
•Utbildningsplikt för nyanlända
•Yrkesutbildning med skarpt jobblöfte
•Fortsätt utbyggnad av yrkesvux och komvux och anpassa till nya grupper
•Skärpta aktivitetskrav i försörjningsstödet
•Ökad jobbstimulans i försörjningsstödet
•Högre aktivitetskrav i etableringsersättningen för nyanlända
•Jobbstimulans för nyanlända och asylsökande
•Förstajobbet-avdraget, skatteavdrag för låga inkomster
•Stramare a-kassa jämfört med regeringen
•Förstajobbet-anställning i LAS
•Dubblerat tak i rutavdraget och utvidgade tjänster
•YA-jobb för nyanlända och långtidsarbetslösa + handledarstöd
•Matchningsanställningar för långtidsarbetslösa
•Företagsrådgivning för utrikes födda
•Förlängd provanställning
•Föräldrapenning endast upp till barnets ettårsdag vid TUT
•Avskaffa undantagsregel i garantipension för nyanlända
•Se över tak för samlad bidragsnivå för nyanlända

2. Mer kunskap i skolan
•Mer tid i skolan: ytterligare en timme om dagen i lågstadiet
•Mer tid i skolan: En veckotimme mer matematik i högstadiet
•Behåll höjning av lärarlöner på 3 miljarder kronor
•Bygg ut karriärtjänstsystemet och utöka satsningen på förstelärare i utanförskapsområden
•Inför lärarassistenter
•Skärpta befogenheter i klassrummet
•Ökat antal lärarledda undervisningstimmar på lärarhögskolan från cirka 8 timmar till 12 timmar i veckan

3. Ökad Trygghet mm
•Stärk polisväsendet med 2000 nya poliser
•Stärk Polisens nationella insatsstyrka så att insatser kan göras på flera platser samtidigt
•Satsningar på ökat återvändande och fler förvarsplatser för personer som fått avvisningsbeslut

4. Budgetförstärkningar
Moderaternas budgetalternativ medför ungefär 33 miljarder i starkare budgetnetto 2020 jämfört med regeringens politik. Bland annat sparar vi på följande:
•Slopade byggsubventioner
•Avskaffande av ineffektiv arbetsmarknadspolitik
•Nej till ny beräkningsmodell för att ytterligare öka biståndet
•Stärkta drivkrafter till arbete i arbetslöshetsförsäkringen
•Stärkta drivkrafter till arbete i sjukförsäkringen
•Ett effektivare flyktingmottagande
•Uppstramning av villkor för föräldrapenning och garantipension för nyanlända
•Översyn av övriga bidragssystem för nyanlända samt tak för samlade bidrag
•Effektivisering arbetsmarknadsutbildningar
•Besparingar på myndigheter

Anmärkningsvärt att avfärda riksrevisionens kritik som "politisk"

2016-05-13

Riksrevisionen kritiserar regeringen hårt för att man fifflar med statens årsredovisning och utgiftstaket. Regeringens skrivningar i Årsredovisning för staten 2015 ger enligt Riksrevisionen inte en rättvisande bild av kopplingen mellan utgiftstaket och överskottsmålet. Dessutom kringgås utgiftstaket genom att utgifter som avser 2016 tidigareläggs till 2015. Riksrevisionen menar att beslutet är att likställa med en höjning av utgiftstaket för 2016. Frågor av sådan betydelse bör normalt behandlas av riksdagen, inte av regeringen ensam. Riksrevisionen skriver att granskningen visar att utgiftstakets roll att stödja överskottsmålet allvarligt har försvagats. Regeringen bör förklara om och hur utgiftstaket fortfarande kan ses som en stöttepelare till överskottsmålet skriver Riksrevisionen.

Finansutskottets ordförande, Fredrik Olovsson (S), avfärdar Riksrevisionens kritik med att myndigheten "blivit alltför politiserad". Det är ett anmärkningsvärt uttalande. Han förklarar inte heller varför han anser detta. Från moderat sida menar vi tvärtom att Riksrevisionen bara gör sitt jobb, och att deras kritik är korrekt och styrker det vi tidigare sagt, nämligen att regeringen slarvar med statens finanser.

Före valet lovade både Stefan Löfvén och Magdalena Andersson att respektera överskottsmålet, att respektera utgiftstaket i statsbudgeten och lovade att följa principen om att finansiera nya utgifter i statsbudgeten krona för krona. Detta brukar vi kalla för det finanspolitiska ramverket. Att försvara detta var ett uttryckligt vallöfte från Socialdemokraterna. I min riksdagsdebatt den 12 december förra året påpekade jag att finansministern redan svikit både överskottsmålet och utgiftstaket. Och att jag såg en uppenbar risk för att man även skulle komma att släppa principen om "krona-för-krona-finansiering av nya utgifter. Och vi vet nu att regeringen släppt även principen om finansiering krona för krona av nya reformer och i stället lånar till löpande utgifter mitt i en högkonjunktur. Och till detta kommer nu alltså kritiken från riksrevisionen om att man fifflar med utgiftstaket.

Sammantaget riskerar alla dessa brott mot det finanspolitiska ramverket att efterhand undergräva förtroendet för statens finanser. Det är mycket allvarligt. Så går det när man lovar allt till alla utan att ha täckning för det i budgeten, och samtidigt har en stor skuld att betala till LO för stödet i valrörelsen. Det kostar för de svenska skattebetalarna.

Självklart ska staten ersätta dem som drabbats av Narkopelsi

2016-05-12

I dag röstade riksdagen om ersättning till dem som drabbades av Narkolepsi i samband med vaccinering mot svininfluensan för sex år sedan. Hittills har drygt 300 personer fått sin narkolepsi godkänd som läkemedelsskada. Det finns nu en bred överenskommelse i riksdagen mellan sju partier att ge en sammanlagd ersättning på upp till maximalt 10 miljoner kronor (utbetalas löpande under livet) till varje person som drabbats. I första hand betalas ersättningen ut från Läkemedelsförsäkringen och i den mån den inte räcker står staten för resterande del.

Vi riksdagsledamöter har fått ett antal mail från drabbade som menar att ersättningen är för låg om den ska kunna täcka försörjningen resten av livet för de värst drabbade som troligen aldrig kommer att kunna arbeta. Vi har också fått ett antal vittnesmål om den fruktansvärda situation de drabbade lever i, det är en sjukdom som är svår att förstå innan man hör berättelser om de drabbades vardag. Och det är fruktansvärt att dessa personer drabbats på grund av att de gjorde som samhället sa åt dem - vaccinerade sig för att bromsa spridningen av den aktuella influensan.

I vår familj vaccinerade vi oss inte. Min hustru som arbetat i vården i många år tyckte att vaccinet kändes ytterst osäkert och otillräckligt prövat och vi valde att inte vaccinera vare sig oss själva eller våra barn. Vi är dock inte motståndare till vaccinationer, tvärtom har vi självfallet i alla andra sammanhang vaccinerat våra barn enligt gällande vaccinationsprogram, och även oss själva inför exempelvis utlandsresor. Men i detta fall kändes vaccinationsrekommendationen väldigt förhastad och närmast panikartad.

Staten garanterar och tar det yttersta ansvaret för ersättningen till de drabbade inom ramen för befintlig lagstiftning, regelverk och grundläggande principer om likabehandling för alla individer som drabbas av läkemedelsskador. Det innebär konkret att ersättningen maximalt kan uppgå till 10 miljoner kronor per person inom ramen för läkemedelsförsäkringen. Liknande beloppsgränser gäller vad jag förstår även exempelvis sjukvårdspersonal som skadas i samband med blodsmitta eller liknande. Det är därmed svårt att ta beslut om helt andra nivåer i just detta fall, eftersom principen om likabehandling gäller i svensk rätt.

Moderaterna anser att de som drabbats av narkolepsi i samband med pandemivaccinering förtjänar en trygg framtid där staten ska ta det yttersta ansvaret. Moderaterna har träffat och lyssnat in de synpunkter som Narkolepsiföreningen för fram. Vi kommer noga att följa utfall, uppföljning och utvärdering av hur ersättningen fungerar till de drabbade och vi är beredda och öppna för att beakta frågan på nytt och vidta korrigeringar om det krävs. Det behövs också en årlig uppföljning angående forskningsläge och utveckling. Man vet exempelvis inte om sjukdomen i framtiden kommer att kunna lindras eller botas. Det är en viktig aspekt med tanke på att vi talar om en hel del barn som har hela livet framför sig. Det är såklart svårt idag att fastställa exakt vad de behöver för ersättning under resten av livet.

Stora förluster på CSN:s studielån

2016-05-12

Riksrevisionen har granskat statens kreditförluster på studielån och hur man hanterar dessa.

I rapporten framgår att den samlade stocken av studielån uppgick till hela 207 miljarder (!) år 2015. Av dessa fordringar betraktar CSN nästan 28 miljarder som osäkra "till följd av lånevillkorens utformning och bristande betalningsvilja". Två tredjedelar hänförs till lånevillkorens utformning och en tredjedel till bristande betalningsvilja. Andelen osäkra fordringar uppgår till hela 14%.

Låntagare i utlandet svarar bara för 8% av den totala lånestocken, men står för hälften av de 8 miljarder som CSN betraktar som osäkra på grund av misskötsel. Det uppdrag CSN fick av Alliansregeringen att öka sina ansträngningar att få tillbaka pengar från låntagare utomlands har hittills gett väldigt litet resultat. Riksrevisionen anser att regeringen måste verka för att få till stånd internationella avtal som gör det möjligt att driva in studielån i andra länder med stöd av beslut eller dom från Sverige. Man anser också att regeringen bör förtydliga den förväntade kreditrisken till följd av generösa lånevillkor (som exempelvis gör att vissa slipper återbetalning eller kan skjuta upp denna).

Befarande kreditförluster på tiotals miljarder kronor är en alltför viktig post i statsbudgeten för att inte uppmärksammas ordentligt.

Riksdagen körde över regeringen i fem viktiga skolfrågor

2016-05-12

I dag körde riksdagen över regeringen i fem viktiga skolfrågor. Det var Alliansförslag som röstades igenom av M, C, FP, KD och SD:

* Sverige bör införa tioårig grundskola
* Skolavslutningar och traditionella högtider som firas i skolan ska få innehålla konfessionella inslag, exempelvis psalmsång
* Regeringen bör utreda frågan om ett nationellt digitalt lärarlyft för att förbättra lärarnas möjligheter till fortbildning kring moderna digitala verktyg och arbetssätt
* De nationella proven bör digitaliseras och rättas centralt för att öka likvärdigheten i bedömningen och avlasta lärarna
* Undervisningstiden i idrott och hälsa bör öka

Samtliga förslag är sådana som finns i moderaternas skolpolitiska program och dagens beslut bygger delvis på gemensamma Alliansmotioner. Det känns bra att riksdagens majoritet nu ställer sig bakom dessa. Återstår att se bevaka att regeringen nu följer riksdagens beslut, vilket man kan känna viss oro inför. S, V och MP reserverade sig mot samtliga förslag.

Därför röstade moderaterna nej till riksdagsbeslut om folkmord

2016-05-12


I går röstade en majoritet i riksdagen, inklusive vi moderater, nej till att riksdagen ska uttala att det pågår ett folkmord i Syrien och Irak. Samtidigt är moderaternas åsikt solklar - terrorrörelsen ISIL/Daesh:s övergrepp mot kristna, yazidier och andra religiösa grupper i Syrien och Irak är fasansfulla. Det handlar om avrättningar, massvåldtäkter, bombningar av kyrkor och måste få ett slut, och Moderaterna anser att detta ska betraktas som ett folkmord. Det är begripligt att detta kan uppfattas som mycket motsägelsefullt. Jag ska försöka förklara varför vi röstade som vi gjorde.

Anledningen att vi röstade nej är alltså inte att vi inte anser att det pågår ett folkmord, utan helt enkelt att riksdagen är fel forum för sådana juridiska avgöranden. Sveriges riksdag ägnar sig inte åt att utforma apeller eller resolutioner, utan riksdagens uppgift är att stifta lagar. Uttalanden av denna art, eller juridisk prövning av om det skett ett folkmord ska göras i andra forum. En majoritet av riksdagen delar detta synsätt.

I Europaparlamentet antas ofta resolutioner av denna typ, och där röstade Moderaterna nyligen för ett uttalande om att det pågår ett folkmord, samtidigt som vi även där påpekar att den juridiska prövningen rent formellt måste göras i rättsliga organ enligt den ordning som finns internationellt:

” Vi har röstat för resolutionen som uppmanar FN, Internationella domstolen och andra att betrakta ISIS utrotningsaktioner mot religiösa minoriteter som folkmord. Vi stöder den uppfattningen men vill samtidigt understryka att begreppet folkmord är en legal, juridisk term och att internationella överenskommelser dikterar både hur det internationella samfundet fastställer att folkmord begåtts och ålägger stater och institutioner att agera. Om ett folkmord i sin juridiska bemärkelse begås ska det därför ytterst fastställa genom de rättsliga ordningar som finns för detta. Vi uppmanar genom vår röst för resolutionen att den process som föreskrivs i FN-konventionen för att förhindra och bestraffa folkmord och brott mot mänskligheten från 1948, påskyndas”.

Moderaterna vill att Sverige agerar kraftfullt i kampen mot ISIL/Daesh. Moderaterna uppmanar FN, Internationella brottmålsdomstolen och andra relevanta organ att betrakta ISIL/Daesh:s utrotningsaktioner mot kristna och andra religiösa minoriteter i Mellanöstern som folkmord. Det viktigaste nu är konkret handling så att övergreppen stoppas. Tillsammans med Alliansen är vi överens om att Sverige ska göra mer i kampen mot ISIL/Daesh. Vi har t ex föreslagit att Sverige ska kunna sända Gripenplan till Syrien och Irak för att delta i insatser mot ISIL/Daesh.

I sammanhanget kan ju nämnas det beslut i riksdagen 2010-03-11 som konstaterade att Turkiet begått ett folkmord mot armenier 1915. Detta beslut togs med en rösts övervikt. (Jag bloggade om detta den 11 mars 2010). Moderaterna röstade även då nej av liknande skäl som vi gjorde igår - det är inte riksdagens sak att göra en juridisk prövning av i detta fall en nära 100 år gammal händelse. De rödgröna partierna som drev fram 2010 års beslut har efter övertagandet av regeringsmakten bytt fot. I dag vägrar man att på regeringsnivå uttala att Turkiet begick ett folkmord. Detta visar att det inte är så lätt att i regeringsställning hantera sin tidigare populistiska riksdagsbeslut.

Moderaterna är konsekventa och har samma hållning nu som 2010. Personligen kan jag förstå att många svenskar anser att riksdagen självklart borde röstat för att konstatera att ett folkmord pågår i Syrien och Irak. Men jag hoppas denna beskrivning förklarar på ett rimligt sätt varför vi menar att just riksdagen är fel forum för detta.

I kommunpolitiken upplevde jag ofta samma sak - ett tryck mot kommunpolitikerna att ha åsikter i en mängd frågor som låg utanför kommunens kompetens. När vi avslog sådana krav var det inte alltid för att vi var av annan åsikt utan helt enkelt för att det inte var en kommunal angelägenhet. Det är viktigt att skilja på åsikter och i vilka forum de framförs eller beslutas.

Färgsprakande Eurovisionssemifinal i Globen

2016-05-11



I går kväll besökte jag den första semifinalen i årets Eurovisionssemifinal i Globen tillsammans med familjen. Det var verkligen en färgsprakande show. Scenbygget och ljussättningen var något av det häftigaste jag sett. Ovan bilder inifrån arenan före semifinalens start, nedan lite exempel från olika framträdanden.









Nedan Greenroom inför det tillkännagivandet av kvällens slutresultat. På högra bilden de tio finalisterna från kvällens semifinal.
I morgon kväll går semifinal två, och på lördag blir det kul att se finalen hemma i TV-soffan!




Hela reseberättelsen från Finansutskottets besök i USA

2016-05-10



Nu har jag gjort färdig hela reseberättelsen från min resa tillsammans med finansutskottet till Washington och San Francisco. I bloggarkivet kan man också ta del av tidigare reseberättelser, både offentliga och en del privata resor.

Besök hos elbilsföretaget Tesla

2016-05-06



Tesla startade för tio år sedan och är ett växande bilföretag med huvudkontor i Fremont i Silicon Valley. Företagets mål är att bidra till att skapa en fossilfri fordonsflotta. Man utvecklar både elbilar och batterisystem. År 2010 övertog man en nedlagd Toyota-fabrik i Fremont och det är nu basen för företagets bilproduktion. Globalt har man 14.000 anställda, varav 6.500 i Fremont.



Tesla började med att tillverka en liten sportbil i liten skala och har föäljt upp detta med två större bilar, model X och model S. Dessa kostar ca 70.000 dollar, vilket gör bilen mycket exklusiv. Bilen ligger också i topp i alla säkerhetstest och har enligt min åsikt en mycket tilltalande design.

Den nya modell 3 som man ska börja producera inom något år kommer att kosta hälften så mycket och förhoppningen är att på detta sätt få upp volymerna av sålda bilar. I dagsläget tillverkas ungefär 200 bilar per dag, men fabriken har kapacitet för 2.000 bilar per dag. Bilden nedan tv är från nätet, vi fick inte ta några bilder under vår rundtur i fabriken. Men mycket av karosskonstruktionen sker helt med robotar som i alla andra moderna bilfabriker.

Under föredragningen av Diarmuid O'Conell, Teslas vice president of Business Development (bilden ovan th), var det mycket tydligt att Teslas ledning ser klimatdebatten som ett bra sätt att öka intresset och försäljningen av Tesla. Men man var också tydliga med att det också finns entydiga hälsoskäl att gå över från bensin/diesel till eldrift, och att det också finns ekonomiska skäl att slippa fossilberoendet.



Batteripaketet består av 2.700 små batterier ingjutna i en platta som ligger under golvet på bilen. För att få ned totalvikten byggs karossen i övrigt helt i aluminium. Detta väcker givetvis en del frågor - framställning av aluminium är en mycket energikrävande process som dessutom har andra negativa miljöeffekter. Å andra sidan känns det ju kanske trots allt rimligare att bygga en bil med lång livslängd av aluminium jämfört med att göra ölburkar?

Räckvidden för en Tesla är ca 40 mil, och med en snabbladdning på 30 minuter kan körsträckan förlängas ytterligare 27 mil. Man lämnar 8 års garanti på batterierna, oavsett körsträcka, men troligen håller de minst 10-12 år. När batterierna blivit utslitna byter man dessa och bilen blir då som ny, eller rent av bättre i takt med att batteriutvecklingen fortsätter. Och eftersom bilen inte rostar och inte har någon motor och drivning som slits på samma sätt som i en vanlig bil har den mycket lång livslängd.

Tesla går idag med förlust och lever på att det hela tiden tillförs nytt kapital. Om Tesla blir en framgångssaga återstår att se, men såväl bilarna som fabriken verkar i vart fall hålla hög klass. Själv är jag dock lie luttrad när det gäller elbilar. Jag var själv pionjär och satsade en hel del pengar i det Göteborgsbaserade projektet Clean Air Transport på 1980-talet. Tyvärr gick det företaget i konkurs. Men trots detta tror jag på elbilens framtid, inte minst i Sverige. Det skulle kunna minska vårt oljeberoende och styra över till vår inhemskt producerade el. Och Tesla är en mycket tilltalande lösning, goda prestanda och snygg design. Jag har ett löfte om att få provköra en Tesla i Sverige, och återkommer till detta när det blir aktuellt.




Bay Bridge och hamnen i Oakland

2016-05-06



Den gamla San Francisco Bay Bridge byggdes 1936, och har nyligen ersatts med en ny bro. Den gamla som syns bredvid på bilderna nedan håller man just på att riva. Bron binder ihop San Francisco med Oakland på andra sidan viken.





Oakland är den tredje största staden i San Francisco-bukten (Efter San Francisco och San Jose). Oaklands hamn är en av de tre viktigaste kommersiella hamnarna på den amerikanska västkusten.






Middag på legendariska Buck's of Woodside

2016-05-05



Buck's of Woodside är en legendarisk restautang i Silicon Valley, inte långt från Sand Hill Road. Under de 20 år retsaurangen funnits har den blivit ett populärt tillhåll för unga IT-entreprenörer och riskkapitalister. Jamis MacNiven som är ägare till restaurangen berättar på hemsidan att han bevittnat ett antal historiska händelser på restaurangen, allt från presentationen av den första demoversionen av Paypal till grundandet av Hotmail. Ett antal viktiga avtal har också skrivits på restaurangen. I övrigt är restaurangen fylld med historik på väggarna - gamla historiska tidningsurklipp, brev, kartor och en väldig massa andra samlarföremål. Ett kul ställe, och god mat!






Sand Hill Road

2016-05-05



Sand Hill Road är en vägsträcka i ett vackert område bland gröna kullar en bit från Menlo Park, Stanford och Palo Alto.
Sand Hill Road är känt för att det längs denna väg finns en särskilt stor koncentration av riskkapitalbolag som försörjer nya intressanta företag med kapital.



Området är för övrigt väldigt vackert, ligger lite ute på landet och det finns många trevliga och exklusiva bostadsområden också.

Besök på Stanford University

2016-05-05



Vi besökte också Stanford University utanför Palo Alto. Det är ett välmeriterat privat universitet som drivs av en stiftelse. Stiftelsen har en stor förmögenhet vilket skapar en trygghet i verksamheten. Universitetet har samma terminsavgifter som de offentliga universiteten.



Tack vare en stor donation från den svenska Wallenbergstiftelsen för att kunna totalrenovera byggnaderna efter en tidigare jordbävning så är en av föreläsningssalarna uppkallade efter familjen Wallenberg. Óch kopplingarna mellan Sverige och Stanford är tydliga, både när det gäller elevutbyte och utbyte på forskar- och lärarnivå.







Universitetet har en egen kyrka som väl närmast är att betrakta som en katedral. Kyrkan är samtidigt skolans aula.



Under vårt besök träffade vi två svenska killar, en som fått anställning som lärare på skolan och en som studerade en kurs på "d school", en utbildning som syftar till att föra samman elever med olika kompetenser för att lösa problem.

Vi diskuterade såklart likheter och skillnader mellan svenska och amerikanska universitet. En jämförelse mellan våra länder leder till både plus och minus för svensk del. Jag uppfattar att skolornas undervisning skiljer sig åt, och att både kraven och förväntningarna på eleverna på Stanford är större än på svenska universitet, liksom statusen efter examen. Samtidigt har vi inga studieavgifter i Sverige vilket gör universiteten tillgängliga för alla. Vi har också ett bra studiemedelssystem. Jag tror det finns mycket vi kan lära av varandra.




Besök hos Institute for the Future

2016-05-05

Dagens andra möte gick till Institute for the Future i Palo Alto. Institutet är en Non profit Think tank i Silicon Valley.

Man analyserar långsiktiga trender inom global handel, teknologi, välstånd och hälsa och försöker förutse hur detta kommer att påverka företagen. Institutet har varit verksamt sedan 1964.

Vi fick även ytterligare en föredragning kring bitcoin och blockchains som var intressant men som ändå inte gjorde mig helt övertygad om att detta är framtidens system som kommer att ersätta dagens sätt att genomföra betalningar och förmögenhetsöverföringar. Däremot tror jag att en del av denna nya teknik mycket väl kan komma att integreras i dagens system.









Besök hos Nordic Innovation House

2016-05-05



Dagens första möte var hos Nordic Innovation Center i Palo Alto. Det är ett gemensamt nordiskt center för att stödja företag som vill etablera sig i San Fransisco Bay Area.

Vi fick också en föredragning av den norske professorn Arne H Tonning som även är gästprofessor på Stanford University. Han ansåg bland annat att marknaden är mycket mognare idag än före IT-kraschen i början av 2000-talet, men att marknaden blir allt mer riskfylld och att det finns en hel del investeringar som kommer att misslyckas.

Vid de efterföljande diskussionerna frågade jag vad vi som politiker kan göra för att underlätta för privat riskkapital till nyföretagande i Sverige. Svaret var att dels behöver optionsreglerna förändras (något som är på gång), dels behöver olika stödformer samordnas så att en potentiell nyföretagare lätt och överskådligt kan ta del av vad som gäller. Det senare är något jag kommer att återkomma till.

Besök hos Facebook

2016-05-05



Facebooks huvudkontor ligger i Menlo Park utanför Palo Alto, 4-5 mil söder om San Francisco. Den passande gatuadressen är.....Hacker Street!

I de 11 byggnaderna finns 7.000 av företagets totalt drygt 13.500 anställda. Facebook har kontor över hela världen, bland annat i Sverige, och i Luleå finns ju en av Facebooks stora serverhallar.

Inredningen i Facebooks lokaler går i samma stil som hos Airbnb och flera andra företag vi besökt, en minst sagt en spännande arbetsmiljö. Kreativ påstås det.

En spännande sak är att man har ett halvfärdigt innertak i huvudbyggnaden. Detta symboliserar att man ännu inte nått sitt mål, nämligen att koppla upp huvuddelen av jordens invånare till Facebook. Arbetet är bara påbörjat och samma sak är det med innertaket...

Vi förevisades den stora interaktiva kartan med aktuella siffror över trafiken hos Facebooks alla användare i olika länder. Därefter träffade vi en stor grupp svenskar som arbetar på huvudkontoret och som vårda värdar bjudit in för att träffa oss. Vi tog en gemensam gruppbild under den stora ljustavlan där vi hälsades välkomna till Facebook. Flera jag talade med sa att Facebook var den bästa arbetsgivare de haft.





Därefter fick vi en föredragning i ett av företagets konferensrum. Först fick vi en hälsning från Facebooks Sverigechef via direktuppkoppling på Messenger. Därefter fick vi en föredragning om Facebooks utveckling av tjänster för småföretagare. Man har idag 50 miljoner småföretag som använder Facebook för att nå kunder, och 3 miljoner småföretag köper annonser på Facebook. Sedan kopplades vi upp mot Londonkontoret för ett få höra lite om hur man arbetar med utveckling av nya applikationer och innovationer kopplat till Facebooks verksamhet.



Facebook tar väl hand om sina anställda. På området finns 11 restauranger och uteserveringar som varje dag serverar 35.000 måltider (frukost lunch och middag) som är helt gratis för de anställda. Det finns också butiker, en spelhall, bank, en cykelverkstad, läkare, tandläkare och en hel del annat. Nästan allt drivs av Facebook själva, området är som en egen liten stad. Vi besökte företagets glasscafé (nedan) där det bara var att förse sig med glass, godis och dricka. Det finns också flera cafeer där de anställda bara tar det de vill ha och sätter sig med den bärbara datorn och jobbar. Vill man ta en paus i spelhallen gör man det. Och inne på toaletterna fanns både tandborstar i ett ställ för den som behövde, liksom rakvatten, deodorant och annat man kan behöva.

Det verkar inte finnas några fasta arbetstider och flera jag talade med sa att man ofta är på jobber 10-12 timmar per dag, men att man inte arbetar hela tiden. Att jobba på Facebook är uppenbarligen mer en livsstil än ett arbete.



Middag hemma hos svenska konsuln

2016-05-04



På kvällen var vi inviterade till middag hos den svenska konsuln Barbro Osher. Hon bor på översta våningen på en av de högre husen i norra San Francisco, och utsikten från hennes tre balkonger med glasade räcken var fantastisk. Ovan syns norra delen av staden och till vänster om den lilla kulle syns fängelseön Alcatraz.



Nedan utsikt söderut mot skyskraporna i centrum.



Matsalen (och stora delar av lägenheten) hade glasväggar från golv till tak, och utsikten över staden i nattljus är fantastisk. En mer spektakulär lägenhet har jag nog aldrig besökt.






Fler företagsbesök

2016-05-04

Dagen fortsatte med ett besök hos företaget Chain Inc, där den svenske företagsledaren Erik Olofsson berättade om företagets verksamhet.

Det är en tekniskt ganska komplicerad historia, där man bygger mjukvara för att digitalisera finansiella transaktioner på ett nytt sätt för att möjliggöra säkrare och billigare transaktioner mellan två parter. Metoden kallas Blockchain, och jag ska inte försöka mig på att beskriva hur tekniken fungerar. Men helt klart har det unga företaget (startat 2014) redan väckt stort intresse, man samarbetar både med Nasdaq och flera banker.

Ursprungligen utvecklades grunderna för tekniken när Bitcon-valutan skapades, och idag försöker man utveckla de intressantaste delarna av tekniken bakom denna virtuella valuta. Om man lyckas revolutionera marknaden för ekonomiska transaktioner återstår att se.




Efter besöket hos Chain Inc. besökte vi företaget Lyft, som är en konkurrent till Uber och erbjuder samåkningstjänster mot betalning. Lyft är i första hand verksamma i San Fransisco och delar av USA, men har också samarbete med liknande företag i andra länder. Företaget går inte med vinst, tvärtom har man gjort slut på 1 miljard dollar för att köpa marknadsandelar, och man ligger i priskrig med Uber i San Fransisco.

Tyvärr hade jag något fel på kameran vid detta besök så det blev inga bilder.



Besök hos Airbnb

2016-05-04

Airbnb är en plattform för kontakt mellan uthyrare och hyresgäster. Ursprungligen hette företaget "Air Bed & Breakfast", och då förmedlades bara enklare boenden för natten. Numera kan man hyra allt från ett rum en natt till en hel lägenhet eller rent av ett slott en vecka eller en lägenhet ett halvår. Man erbjuder exempelvis boenden i privatbostäder i samband med stora evenemang som Eurovisionsfinalen i Stockholm och OS i Rio.

Airbnb startade 2009, och finns idag i 191 länder och 34.000 städer, har 1,7 miljoner uthyrare i sitt register och har hittills haft 60 miljoner gäster. Airbnb tar 3% av hyresintäkten i arvode av hyresvärden och 6-12% påslag av hyresgästen för sin förmedling, och verksamheten växer hela tiden.



Arbetsmiljön är något alldeles extra, och medarbetarna verkar ha extremt fria arbetstider och sitter och jobbar där de har lust. Exempelvis i en rosa sittsäck, i en vardagsrum med kristallkronor, eller varför inte i ett IKEA-bollhav?








Besök hos Business Sweden

2016-05-04

Business Sweden finns i New York, Chicago och San Fransisco. Man erbjuder rådgivning och stöd för etablering av företag i USA, och kan även rekommendera kontakter med konsulter för bokföring, skatter och juridik.

Det är mycket dyrt att verka i Silicon Valley, extremt höga boendekostnader, och högt löneläge. Men det är här man hittar kompetensen, forskningsinfrastrukturen, riskkapitalet och kunderna. Man har skapat ett unikt innovationsklimat. Befolkningen i San Francisco Bay Area är den högst utbildade i USA och man har de högsta inkomsterna i landet.

I San Francisco Bay Area finns fem stora välmeriterade universitet med världsledande forskning, dessutom fem federala forskningscentra. Till detta kommer 80-100 inkubatorer som hjälper nya start-up-företag att komma igång. Det finns fungerande system där de stora universiteten kan vara delägare i nya företag och få del i framtida vinster.

I San Francisco Bay Area finns ungefär 300 riskkapitalbolag. Företag i denna region tar del av mellan 35% och 50% av allt riskkapital i USA. 91% av riskkapitalet är privat, mot ca 40% i Europa.

52% av de som startar nya företag är utländska medborgare (mot bara 25% i USA totalt). Trots detta är det fortfarande mycket stela immigrationsregler vilket gör det svårt för utländska entreprenörer att få visum.




San Francisco

2016-05-04



Så är vi framme i San Francisco. Här blir det ett antal besök hos olika organisationer och företag. Dels inne i San Francisco, dels nere i Palo Alto där vi även ska besöka Stanford University. Det blir också ett besök på Tesla i Freemont och Berkeley University norr om Oakland.

Resan fortsätter till San Francisco

2016-05-03



Efter lunchen hos ambassadören fortsatte vi till Dulles Airport (th) för att ta inrikesflyget till San Fransisco.

När vi passerade Klippiga bergen var det klart väder och jag fick dessa bilder. Den vänstra är över snötäckta bergsmassiv väster om Salt Lake City. Och den andra bilden är tagen över bergen någonstans norr om Las Vegas.






Lunch hos ambassadören

2016-05-03



Vi bjöds sedan på en mycket trevlig lunch med inbjudna gäster på ambassadör Lyrvalls residens, en magnifik villa med en parkliknande trädgård i nordvästra delen av Washington. Detta måste vara en av Sveriges finaste ambassadörsresidens i världen.





Det är stilfullt och snyggt med samma fina porslin märkt med tre kronor som man alltid bjuds att äta på hos svenska beskickningar runt om i världen.






Med buss till ambassadörens residens

2016-05-03

Efter mötet med IMF åkte vi buss till svenska ambassadörens residens. Jag tog lite bilfder på vägen där vi åkte genom Washingtons välmående utkanter.










Besök hos IMF

2016-05-03



Dagens andra besök var hos IMF, Internationella Valutafonden. Vi träffade Tomas Östros, tidigare finansminister mm (S) och idag representant för de nordisk-baltiska länderna i IMF:s ledning. Han berättade lite om IMF:s tre huvudsakliga uppgifter. Dels att vara en brandkår för att hantera länders akuta betalningsproblem kopplat till åtgärdsprogram. Dels övervakning av alla länder kopplat till råd för att förebygga eller hantera obalanser. Och slutligen teknisk rådgivning angående skatteuppbörd, penningpolitik mm. Det sista inte minst viktigt för utvecklingsländer och tillväxtländer.

IMF:s styrelse består av 24 personer som representerar alla länder (valkretsar). Tomas Östros är alltså just nu representant för Norden och Baltikum.

Tomas Östros beskrev IMF:s största bekymmer just nu. Den främsta oron gäller tillväxtländerna. Kraftigt ökad skuldsättning i privat sektor, särskilt kopplat till investeringar i råvarumarknaden. När nu Kina bromsar in faller råvarupriserna vilket riskerar att skapa bankoro och risker för statsfinanserna i flera länder. Stor global överkapacitet i både råvarusektorn och industrin, inte minst på grund av olönsamma kinesiska investeringar kan leda till en långvarig global deflation. detta kan i sin tur slå mot många länder i Afrika, Centralasien, Arabländerna, Brasilien mfl som baserar mycket av sin ekonomiska utveckling på utvinning av råvaror.




Besök hos Federal Reserve

2016-05-03



Dagen inleddes med ett möte hos USA:s riksbank, Federal Reserve. En av världens absolut mäktigaste centralbanker. Och säkerhetskontrolen var minst sagt rigorös.



Här står jag i entrehallen hos världens mäktigaste centralbank. Konstverket till höger hittade jag i ett annat rum. Sådant kan man bygga när man har obegränsat med pengar.


Vi diskuterade lågräntepolitik, inflation, statsskulden i USA, arbetslöshetens utveckling, synen på utvecklingen i Kina och andra tillväxtekonomier, riskerna med "Brexit" (alltså att Storbtittannien lämnas EU) och FED:s syn på Sverige och Skandinavien. Ingen brist på samtalsämnen med andra ord i dagens minst sagt turbulenta globala finansmarknad.



Capitolium

2016-05-02



Tyvärr blev det inte tid att besöka Capitolium, men tornet syns rätt bra ändå över hela staden. Tyvärr under renovering just nu så bilderna blir ju sådär.




Möte med Kongressens utredningsenhet

2016-05-02

Kongressens utredningsenhet berättade bland annat lite mer om budgetprocessen som verkar snårig och svår att få ett helhetsgrepp om. Beslut tas i olika delar som inte alltid hänger ihop, och ibland kan politiker ta olika och oförenliga positioner i olika sammanhang. detta är en förklaring till att det ät svårt att ta kraftfulla beslut för att minska budgetunderskottet.

En vanlig politisk stridsfråga är maktfördelningen mellan den federala regeringen och delstaterna.






Läget i den amerikanska ekonomin

2016-05-02



Här fyra bilder från föredragningen och den senaste rapporten om det ekonomiska läget. Första bilden visar att den amerikanska tillväxten ökat snabbt efter raset 2008, och nu ligger strax över 2%. Den andra bilden visar att inflationen fallit kraftigt sedan 2011, men nu har vänt uppåt igen och tros ligga runt 2% kommande år.



Vänsta bilden visar ränteutvecklingen. USA har haft näsrmast nollränta ända sedan krisåren 2008-09, men kommande år tros räntenivåerna öka igen. Sista bilden visar utvecklingen när det gäller arbetslösheten. den har halverats sedan krisårens toppnivå på 10%. Arbetslösheten är officiellt runt 5%, men eftersom man möter lite annorlunda än i Sverige är siffrorna inte jämförbara. Om USA skulle mäta som Sverige/EU skulle man ligga någon procentenhet högre.




Möte med Kongressens budgetenhet

2016-05-02



Nästa möte var med Kongressens budgetenhet, där högsta chefen, Keith Hall, tog emot oss tillsammans med två medarbetare, Robert Atnold och Jeff Holland. Mer om deras föredragningar i nästa inlägg. Budgetenheten gör budgetprognoser och makroekonomiska analyser åt Kongressens politiker.



En oroväckande sak är bilden ovan tv. USA har nu haft budgetunderskott alla år sedan 1966, med undantag för några år runt millennieskiftet. Idag är den federala statsskulden 75% av BNP, dvs betydligt högre än i Sverige. Trots detta finns det inget politiskt intresse att göra något åt situationen. Det ena politiska lägret vill minska inkomsterna (sänka skatter) och det andra vill öka utgifterna. Risken att det blir stora budgetunderskott även kommande år är stora.




Briefing och diskussion om digital ekonomi på svenska ambassaden

2016-05-02

Dagens möten började med en briefing med ambassadör Björn Lyrvall som gav oss en bild av aktuella frågor i amerikansk politik och ekonomi. Det kommande presidentvalet är givetvis i fokus just nu (mer om det i senare blogginlägg), men också utvecklingen i amerikansk ekonomi och säkerhetspolitiska frågor och hanteringen av terroristhot med mera.

USA är Sveriges tredje största handelspartner (efter Tyskland och Norge). De pågående förhandlingarna om handelsavtal (TPP i Stilla Havsområdet och TTIP mellan USA och EU) är viktiga för samtliga inblandade länder.

Den amerikanska ekonomin har återhämtat sig under Obamas presidenttid, men medelklassen är missnöjda och menar att de inte fått del av uppgången och att inkomstskillnaderna ökat. Detta skapar grogrund för en ökad polarisering i amerikansk politik där presidentkandidater som Trump och Sanders får starkt stöd.

USA har stora demografiska utmaningar och obalans i statsfinanserna. Samtidigt finns 11 miljoner illegala migranter i USA. Nu diskuteras både att öppna upp för arbetskraftsinvandring och att eventuellt låta de 11 miljonerna migranter får uppehållstillstånd. Man diskuterar också behov av ökade offentliga investeringar i utbildning, infrastruktur och forskning samt att det behövs en omfattande skattereform där bland annat höga bolagsskatter behöver sänkas. Problemen är politisk förlamning i Kongressen som gör att det är svårt att driva igenom reformer.

Efter briefingen träffade vi två forskare från McKinsey respektive ITIF Foundation för att prata om digital ekonomi. Bakgrunden är att det pågår en digital revolution i världen med allt större automatisering, användning av robotar, 3D-printing mm. Detta påverkar den globala handeln. Denna växte kraftigt fram till 2007, och föll sedan under krisen, och trots att den sedan återhämtat sig så har utvecklingen planat ut. Allt mer produktion sker numera nära konsumenten vilket minskar behovet av global handel med produkter.

Forskarna var positiva och menade att digitaliseringen är en nyckel för utveckling och tillväxt. Man nämnde bland annat att det idag finns 50 miljoner småföretag som använder Facebook för att hitta kunder. Det är inte bygget av infrastrukturen som skapar tillväxt utan tillämpningen och användningen av tekniken. Största problemet för den digitala ekonomin är integritetsfrågorna och en stelbent arbetsmarknadspolitik som förhindrar nya sätt att jobba. Och cybersäkerhet är numera en viktig fråga för varje VD.

Sweden House och Sveriges Ambassad

2016-05-02



För tio år sedan invigdes Sweden House som byggdes på en tomt som svenska staten fick erbjudande om att köpa en lite skräpig markbit av en privatperson med koppling till Sverige. Tomten ligger vid strandpromenaden (ovan) som går längs Potomacfloden, och det gör att Sweden House har det kanske allra finaste läget av alla ambassader i Washington, med panoramautsikt över floden. Uppe på taket finns en fantastisk terrass, varifrån man ser till Arlington i Virginia på andra sidan floden. Här ordnas bland annat konserter sommartid.



Inne i huset finns fantastiska utställningsytor, samt den svenska ambassaden och kontor för flera svenska företag. Även Island har sin ambassad i huset.





Här är hela delegationen samlad på takterrassen.

Här är hela delegationen samlad på takterrassen.



Från takterrassen har man även utsikt över Watergatekomplexet längre bort längs floden, samt Theodor Roosevelt Island som är ett naturreservat mellan Washington och Arlington vars skyskrapor syns på andra sidan floden bakom ön.

Abraham Lincon Memorial

2016-05-01



Längst bort i väster i den stora parken ligger Lincon Memorial. Längst in i den imponerande byggnaden sitter Abraham Lincoln som är själva symbolen för det enade USA. Det var också på trappan till detta monument som Martin Luther King höll sitt omtalade tal och en minnesplatta är inmurad i avsatsen ovanför trappan.



Från monumentet har man en fin utsikt över dammen och längst bort monumentet över de stupade i andra världskriget, samt Washingtonmonumentet i fjärran.




Vietnam Veterans Memorial

2016-05-01



Ett annat modernt monument är det över de dödade soldaterna i Vietnamkriget. I detta krig dog 58.000 amerikanska soldater, och alla har sitt namn ingraverat i en långa vägg i reflekterande material.





En bit från monumentet finns två ytterligare monument. Det ena hyllar tre soldater med olika etnisk bakgrund, det andra hyllar tre sjuksköterskor som försöker rädda en sårad soldat.




World War II Memorial

2016-05-01



I den stora parken The National Mall finns ett antal olika monument och kända byggnader utöver Vita huset och Washingtonmonumentet. Bland annat ett relativt nyuppfört monument för att hedra de amerikanska offren från andra världskriget. Varje pelare symboliserar en amerikansk delstat eller territorium, och alla binds symboliskt samman med tjocka tvinnade rep i betong. Den ena sidan av monumentet hyllar de delstater och territorier som berördes av kriget i Stilla Havet och den andra de som berördes av kriget på Atlantsidan.



Totalt dog 404.800 amerikanska soldater i andra världskriget. Dessa symboliseras av 4.048 stjärnor, och varje stjärna representerar 100 dödade soldater. Totalt i andra världskriget dog 69 miljoner människor.




Vita Huset

2016-05-01



Självklart måste man ta en bild vid Vita Huset när man är i Washington.



Tyvärr hann vi inte besöka Vita Huset invändigt, men ovan th den omtalade köksträdgården som president Obamas hustru Michelle anlagt. När det bjuds på middag för gäster i Vita Huset serveras oftast grönsaker från den egna trädgårnden. Man har tydligen även en biodling och brygger eget öl i Vita Huset.





Alldeles bredvid Vita Huset ligger den imponerande Eisenhower Executive Office Building. Byggnaden inrymmer bland annat presidentens och vicepresidentens kontor.




Washingtonmonumentet

2016-05-01



Monumentet över George Washington byggdes 1848-1884 och är en cirka 170 meter hög obelisk. Washingtonmonumentet är världens högsta murade torn. Det var en utdragen och komplicerad process att få bygget till stånd och tornet är byggt av olika sorters marmor som inte åldras på samma sätt, varför tornet efterhand får olika nyanser på olika delar.




Centrala Washington

2016-05-01



När man passerar bron över kanalen lämnar man Georgetown och bebyggelsen blir mer modern. Men man märker ändå hur man dels bygger nya hus i äldre stil, dels hur man ibland sparar fasaderna på äldre hus och bygger de nya bakom. Eller som på ovan där man helt enkelt byggt in två äldre hus i ett nytt, som för övrigt är Mexicos ambassad.



Ovan th Järnvägsstationen.



Men det finns såklart även moderna höghus i glas, även om det inte handlar om några skyskrapor. Och man har sparat många stora träd och det är mycket grönska i hela staden. Det är svårt att inte tycka om Washington. Här Pennsylvania Avenue som går mellan Georgetown och Vita Huset.

Georgetowns gamla hamnområde

2016-05-01



Georgetown var ju ursprungligen en utskeppningshamn för tobaksexport. I dag finns det inga fartyg i hamnen, men många av de gamla hamn- och industribyggnaderna har byggs om till bostäder, restauranger eller verksamhetslokaler. Längs floden går den stora genomfartsleden på en upphöjd bro över gatarna nedanför.



Nedan: Innanför Potomacfloden går en grävd kanal, "C & O Canal". Vackert med de gamla industribyggnaderna och ett flertal broar över kanalen.



Potomac River

2016-05-01



Potomacfloden utgör gräns mellan Washington DC och delstaten Virginia. Bron går från förorten Arlington i Virginia till stadsdelen Georgetown i Washington. Kontrasterna är stora mellan de höga skyskraporna i Arlington och den gamla bebyggelsen i Georgetown i andra änden av bron.









Nedan några bilder från Washington-sidan av floden. Till höger skymtar George Washington-monumentet längst bort i fjärran.



Georgetown

2016-05-01



Under förmiddagen tog jag en egen promenad i Georgetown. Staden känns för mig, som aldrig tidigare varit i USA, som nästan hämtad från någon äldre film från Vilda Västern. Låga hus i klassisk stil kantar de breda gatorna. Georgetown är också särskilt känt för att man ofta har rött tegel på gator och trottoarer.







Ovan th ett av flera ganla bankhus i staden. Detta är den gamla jordbruksbankens byggnad.



Ovanför huvudgatan finns nåpgra av Washingtons troligen dyraste bostadsområden, låga hus i klassisk stil längs lummiga trädkantade gator.





Washington by night

2016-04-30



Vårt hotell ligger i Georgetown, en äldre stadsdel i nordvästra Washington. Georgetown grundades redan 1751, innan huvudstaden anlades, och dagens byggnader är i huvudssak från 1800- och början av 1900-talen. Georgetown ligger vid Potomacfloden och var ursprungligen centrum för tobaksexporten från regionen. 1951 blev Georgetown klassat som "Historisk Stadsdel" och har sedan dess bevarats i sitt ursprungliga skick och skiljer sig därmed mycket från resten av den moderna storstaden Washington. I morgon blir det lite mer tid att ta en titt på staden innan vårt officiella program börjar.

Framme i USA

2016-04-30

Efter att ha tillbringat hela Valborgsmässoafton i ett flygplan över Atlanten är vi nu framme i USA och Washington där vi ska stanna de närmaste dagarna.



På väg till USA

2016-04-30



I år blir det inget valborgsfirande på hemmaplan, för på förmiddagen går flyget mot USA. Det är en delegation från Finansutskottet som ska besöka Washington och San Fransisco under kommande vecka. Rapport kommer som vanligt löpande på bloggen när tekniken och tiden så medger.

Bra och modigt av Borås Tidnings ledarredaktion

2016-04-29

Jag har vid flera tillfällen - med rätta - kritiserat Borås Tidnings ledarredaktion för att man emellanåt enligt mitt tycke haft en något naiv och "politiskt korrekt" linje i migrationsfrågan. Men på senare tid har jag överraskats av att man verkar ha svängt om till en betydligt mer realistisk linje.

I dagens ledare för man en modig och klok diskussion kring ärendet i Svenljunga, där en familj ska avvisas efter över 10 år i Sverige. De är idag väletablerade, driver eget företag och är uppskattade på orten. Ett av familjens barn har levt hela sitt liv i Sverige och gått i svensk skola. Trots detta ska de alltså avvisas från landet. Är det rätt? Mitt svar är tveklöst ja, och det är samma åsikt som Borås Tidning förtjänstfullt framhåller i dagens ledare.

Många Svenljungabor är engagerade i familjens sak, och både politiker och privatpersoner kräver högljutt att familjen borde få stanna. Jag har själv fått mail från flera moderater och andra medborgare som vill att jag ska agera i frågan. Jag har svarat att jag inte tänker göra det, dels för att det inte är en politisk fråga utan en fråga för rätttsväsendet som jag inte bör lägga mig i, men också för att jag tycker det är fel i sak att kräva att avvisningen stoppas. När jag förklarat mina skäl är det flera som ändrat åsikt i frågan.

Bakgrunden är att den aktuella familjen ansökte om uppehållstillstånd 2006, men fick avslag av Migrationsverket i mars 2007. Detta överklagades men man fick nej även i Migrationsdomstolen 2008. Trots detta vägrade man medverka till att lämna landet, avstod från att ta ut pass och höll sig undan avvisning. Efter att preskriptionstiden gått ut för ny prövning körde man en ny vända med ansökningar varvid Migrationsöverdomstolen år 2014 slutligen meddelade samma avslagsbeslut som gången innan. Processen har på detta sätt, helt genom familjens eget agerande, pågått i över tio år. Redan 2008 när man fick domstolsbeslut om avslag borde man lämnat landet. Argumentet att man "inte vågade resa hem" är svagt. Om man i Sverige med Europas (fram tills nu) kanske mest generösa regler för asylmottagande fått nej i samtliga instanser, och detta dessutom två gånger, så är knappast asylskälen helt övertygande.

De som menar att familjen borde få stanna av humanitära skäl anser att det är orimligt med en tio år lång process. Men det är som BT påpekar helt familjens eget fel att man inte följt det svenska reglerna. Hade man återvänt hem frivilligt och sedan exempelvis ansökt om att få bli arbetskraftsinvandrare i stället hade det säkert varit möjligt. Men nu har man medvetet struntat i svenska myndighets- och domstolsbeslut. Det ska inte belönas med att man får stanna av humanitära skäl. När socialdemokraternas kommunalråd och en centerpartistisk kommunpolitiker nu gör gemensam sak och kräver att justitieminister Morgan Johansson agerar för att familjen ska få stanna visar man både okunskap och naivitet.

Vi diskuterar idag politiskt hur många tiotusentals personer (kanske uppemot 80.000 enligt regeringen och Migrationsverket) ska förmås att lämna Sverige när de nekas asyl eller uppehållstillstånd. Vi kan inte både oroa oss över att tiotusentals personer vägrar lämna landet efter avvisning och samtidigt göra undantag för varje person som håller sig undan tillräckligt länge. Dessutom är inte detta regeringens fråga - det är inte politiker som beslutar i dessa ärenden, utan våra myndigheter och domstolar. Det borde ett socialdemokratiskt kommunalråd känna till.

Jag ser gärna att den aktuella familjen får möjlighet att återvända till sitt företag i Svenljunga och sedan stanna kvar i vårt land så länge de försörjer sig själva. Men då ska det ske i enlighet med svensk lag och reglerna för arbetskraftsinvandring och inte som belöning för att man medvetet struntat i svenska domstolsbeslut. I ett rättssamhälle ska inte den gynnas som bryter mot regelverken och få extra chanser som de går miste om som snällt återvänder efter ett avslagsbeslut.

Aningen tvetydligt från statsminister Löfvén

2016-04-29

Aktuellts Margit Silberstein twittrar om KU:s utfrågning av statsministern. Bland annat fick han ju frågan om varför han inte berättade offentligt vilket beslut han tagit angående vem som skulle vara hans ställföreträdare. Stefan Löfvéns svar är ju minst sagt något tvetydigt. Vi är för övrigt många som inte fattar vad Löfvén egentligen fattat för beslut. Och vilka beslut han inte fattat.



Statsminister Löfvén i KU-förhör med anledning av min anmälan

2016-04-29

I dag hålls KU-förhör med statsminister Löfvén. Det är tre olika KU-anmälningar mot statsministern som behandlas. Den första punkten på dagordningen rör min egen anmälan rörande det märkliga i att han utsett en vice statsminister som samtidigt inte är hans ställföreträdare om han inte kan fullgöra sitt uppdrag. Att vilseleda såväl svenska folket som andra stater om vem som är hans verkliga ställföreträdare är något som definitivt behöver granskas av KU. Dagens Nyheter ringde mig igår för en intervju med anledning av dagens förhör, och jag upprepade i stort sett det jag framförde i somras när jag skrev min anmälan. Klicka på citatet från DN nedan för att läsa hela artikeln.



Andra KU-anmälningar som behandlas idag rör flyktingpolitiken och EU-politiken. Expressen följer förhören direkt, klicka på bilden nedan (från Expressens nätupplaga) för att följa rapporteringen.



Nytt sysselsättningsrekord sista året med Alliansens politik

2016-04-29

Europaportalen berättade häromdagen igår att Sverige slog nytt sysselsättningsrekord 2015 med 80,5% sysselsatta i åldrarna 20-64 år enligt det gemensamma EU-måttet. Det är en ökning från 80,0% 2014. Via länken kommer man till Europaportalens sida där man interaktivt kan jämföra EU-ländernas sysselsättningsgrad olika år, allt enligt siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat.

Sverige låg tvåa i sysselsättningsgrad i EU 2006 med 78,8%, men under Alliansen tog vi återigen steget upp i topp, och vi har nu innehaft förstaplatsen oavbrutet sedan 2010. Under Alliansen nådde Sverige också för första gången någonsin över 80% i sysselsättningsgrad. Och sysselsättningsgraden nådde alltså sin högsta nivå någonsin det sista året som Sverige styrdes med Alliansens budget, dvs 2015. Det är ett tydligt kvitto på att Alliansens politik inte bara skapade fler jobb utan alltså även ökade andelen i arbetsför ålder som arbetade.

Tyvärr talar mycket för en sjunkande sysselsättningsgrad kommande år i takt med att allt fler nyanlända då står till arbetsmarknadens förfogande, samtidigt som regeringen avskaffar en del av våra arbetsskapande reformer, höjer bidrag och ersättningar till dem som inte arbetar och höjer skatterna på jobb, företagande, energi och transporter. Det är knappast en jobbskapande politik. 2015 års rekordhöga siffra över sysselsättningsgraden kan tyvärr mycket väl visa sig bli den högsta siffran Sverige kommer att få uppleva på lång tid. Vänsterpolitik har ett pris.

Asylmottagandet hotar kommunernas ekonomi

2016-04-28

Nyhet från TextTV idag. En mer utförlig redovisning av SKL:s prognoser finns på deras hemsida.

Och sammanfattningen på SVT TextTV är korrekt. Trots att kommunerna fick 10 miljarder extra i höstas (en del av migrations- överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen) och att man nu utlovas ytterligare 10 miljarder 2017 i regeringens vårbudget, så räcker detta inte. Kraftiga skattehöjningar väntar för kommuner och landsting från 2018 och framåt för att täcka migrationskostnaderna säger SKL. Man talar om i genomsnitt 1:82 i skattehöjning, vilket är en oerhört kraftig höjning. Vid en månadsinkomst på 25.000 kronor betyder det en årlig skattehöjning med 5.500 kronor.

Fortfarande finns det personer som menar att asylmottagande är ekonomiskt lönsamt. Det är allt mer uppenbart att det är precis tvärtom. Kostnaderna i statsbudgeten ökar mycket kraftigt kommande år, och nu får vi alltså ytterligare prognoser som visar att även kommunerna påverkas dramatiskt. Som moderaternas ansvarige i finansutskottet för kommunekonomiska frågor är jag ytterst bekymrad över situationen.



Inget avbrott i gränskontrollerna under sommaren

2016-04-28

Enligt gällande regelverk för de ID-kontroller på färjor, buss och tåg som beslutades i höstas, och som startade den 4 januari, skulle kontrollerna bara få pågå under sex månader. Därefter skulle en automatisk paus på två veckor gälla innan kontrollerna kan återupptas igen. Det innebär att kontrollerna skulle upphöra två veckor med början den 4 juli. Detta har dessutom visats sig sammanfalla med att andra EU-länder gör paus i kontrollerna.

Såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna har krävt att ID-kontrollerna ska fortsätta utan det planerade avbrottet. Hittills har regeringen varit avvisande till detta, men idag tog Riksdagens justitieutskott initiativ till att låta kontrollerna fortgå utan uppehåll. Samtliga partier utom Centern och Vänsterpartiet stödde beslutet. Det betyder att det inte blir något paus i ID-kontrollerna i sommar.

Provisionsförbud skulle skada konkurrensen inom banksektorn

2016-04-27

I kväll deltog jag i ett kunskapsseminarium i riksdagen om Sparbankernas syn på utredningsförslaget om provisionsförbud vid försäljning av finansiella tjänster. Ett antal företrädare för de mindre Sparbankerna deltog, bland annat förre moderatledaren/riksgäldsdirektören/skatteministern Bo Lundgren, som sedan 2012 är ordförande för Sparbanken Öresund.

Förslaget om provisionsförbud har kommit fram i anslutning till att nya EU-regler om ersättningar vid finansiell rådgivning ska införas i svensk rätt. Men det svenska förslaget går mycket längre än av de nya EU-reglerna kräver.

Tanken på ett tvingande provisionsförbud har mött starkt motstånd från såväl Bankföreningen som Sparbankernas Riksförbund, men också från exempelvis Konkurrensverket. Samtidigt är andra för ett provisionsförbud, exempelvis Finansinspektionen och Konsumentverket.

I sak handlar det om att förbjuda att bankerna får provision när de förmedlar olika finansiella tjänster till sina kunder. Vid första anblicken kan det låta vettigt. Höga, och ibland dolda, avgifter är idag en stor del av bankernas intäkter, och personligen anser jag som tidigare bankanställd att avgifterna bankerna tar ut delvis är närmast oskäliga (fondförvaltningsavgifter är ett exempel). Jag tycker också det är märkligt att kalla en säljare för rådgivare. Om jag köper en TV eller en bil går jag inte till en TV-rådgivare eller bilrådgivare, utan till en TV-säljare eller bilsäljare. Och när man köper en produkt på banken ska man vara klar över att den man möter på bankkontoret är mer säljare än rådgivare. Hur mycket man säljer påverkar löneutvecklingen och kan ibland också ligga till grund för personliga provisioner utöver lönen. Jag tycker därför det är bra med en diskussion om avgifternas storlek och bankkundernas samlade kostnader för sina bankaffärer, och att det också blir skärpta regler för hur ersättningar får tas ut.

Men att införa ett absolut förbud mot provisioner slår väldigt ojämnt. De stora affärsbankerna kan ofta erbjuda alla slags produkter via sina egna dotterbolag och därmed stannar hela vinster i bankkoncernen även utan provisioner. De små sparbankerna kan däremot inte ta fram alla slags produkter och erbjuda alla tjänster själva, utan är beroende av att kunna sälja andra företags produkter, och få en del av deras intäkter i provision. Om man inför provisionsförbud gynnas de stora affärsbankerna och de små sparbankerna och nischbankerna missgynnas. I längden motverkar det konkurrens och prispress på bankprodukter. Jag tycker därför att Sverige ska skrota detta förslag. I stället borde debatten handla om hur vi får ner bankernas avgiftsnivåer mera generellt.

Dagens Nyheter: "Vem vinner och förlorar på invandringen?"

2016-04-26

Dagens Nyheter har just nu en serie artiklar om fördelar och nackdelar med invandring. Dagens artikel är så verklighetsfrämmande att jag måste kommentera den.

Den amerikanske forskaren Jennifer Hunt menar nämligen i artikeln att nästan alla är vinnare på invandring. "Nästan alla är vinnare, som jag ser det. Den viktigaste ekonomiska faktorn är att invandrarna är annorlunda än den inhemska arbetskraften. Det ger möjlighet till ökad specialisering och att alla får göra vad de är bäst på. Om lågutbildade invandrare sköter de enkla arbetsuppgifterna, så kan den inhemska befolkningen klättra uppåt mot mer kvalificerade och välbetalda jobb. Det gör ekonomin effektivare, vilket alla drar fördel av."//"Normalt sett skulle jag säga att det är en fördel om invandrarna har låg utbildning. Det öppnar upp för nya typer av tjänster som städning, trädgårdsarbete eller att bära andras väskor"

I grunden förstår jag hennes resonemang, som verkar bygga på att lågutbildade invandrare ska bli en andra klassens arbetskraft som gör de okvalificerade jobben så att vi andra kan koncentrera oss på viktigare saker. Men bortsett från att det för mig är en något udda människosyn med en sådan generell uppdelning, så är det dessutom orimligt att det skulle fungera. Dessa mycket enkla jobb är väldigt få och räcker långtifrån till alla. Dessutom kräver även enklare jobb idag en viss kunskapsnivå. Jag tror, om jag ska raljera lite, att vi knappast kan försörja hundratusentals människor genom att de får bära väskor åt oss andra. Vem vill betala tillräckligt mycket för den typen av tjänster? Visst är det bra med fler tjänstejobb (det är därför jag kämpar för mitt REP-avdrag, RUT-avdrag för reparationstjänster), men det löser knappast alla problem, och många av dessa tjänster kräver som sagt utbildning.

Och det där med lönsamheten då. Vi vet nu att efter 15 år är det endast 34% av asylinvandrarna som är i egen försörjning. Efter 8 år är det 25%. Detta visar tydligt att oavsett hur det ser ut i USA så fungerar inte Jennifer Hunts teorier i Sverige. Här medför tvärtom den samlade asylinvandringen mycket höga samhällskostnader, eftersom alltför få kommer i egen försörjning och bidrar till samhällskostnaderna med sina skatter. En mycket stor majoritet är beroende av samhället för sin försörjning.

Tragiskt att Stockholm är tillbaka i 1960-talets rivningshysteri

2016-04-25

Sent ikväll tog Stockholms kommunfullmäktige beslut om att genomföra bygget av Nobel Center på Blasieholmen, ett beslut som jag i sig inte har någon direkt synpunkt på, även om jag rent estetiskt kan tycka att platsen för bygget känns något märklig. Men man beslutade också att riva Tullhuset från 1876 för att "en flytt inte är ekonomiskt försvarbar". Ärligt talat begriper jag inte att dagens kommunpolitiker inte lärt sig något alls av historien. Många av våra städer har genom åren utarmats på gamla vackra byggnader där grävskoporna gått fram. Göteborg och Borås är två skrämmande exempel, där man fått 1960- och 1970-talskolosser i stället. Och Stockholm är ytterligare ett exempel.

När jag guidar skolklasser i Riksdagen brukar jag berätta att det faktiskt fanns seriösa planer på att riva både det gamla riksdagshuset och det gamla riksbankshuset (där riksdagens plenisal idag ligger). I stället ville man bygga moderna skyskrapor på platsen. Och längre tillbaka i tiden fanns faktiskt seriösa planer på att riva hela Gamla Stan och bygga nya hus. I dag är nog de flesta glada över att det inte blev så. Det räcker att man skövlade all äldre bebyggelse runt Sergels Torg och Klarakvarteren.

Det har rivits en hel del i centrala Stockholm även på senare tid. Exempelvis gamla kulturbyggnader på Djurgården och på Valhallavägen, och det finns beslut om rivning av en del av en större kulturbyggnad på Nybrogatan nära Östermalmstorg. Samma sak hotar en del av de gamla husen runt Stureplan. Faktum är att i en granskning av Svenska Dagbladet förra året konstaterar man att över 100 k-märkta hus rivits i Stockholm de senaste tio åren. Trots motstånd från bland annat Stadsmuseets experter.

Och nu tycker alltså mina moderata partivänner, tillsammans med Socialdemokraterna och Centern att man ska riva ett nästan 150 år gammalt hus, ett av centrums äldsta, för att bygga nytt. Trots att ett flertal remissinstanser sagt nej. Jag tror eftervärlden kommer att döma stockholmspolitikerna för detta, och att det kommer att solka ned bygget av Nobel Center helt i onödan.

Självklart går det att flytta ett hus om man vill. Det är bara viljan som saknas. Kostnaden för en flytt uppskattas till 50 miljoner. Bygget av nya Nobel Center beräknas nu kosta 1,3 miljarder - 1.300 miljoner. Bara den senaste tiden har prislappen ökat med 100 miljoner, alltså dubbelt så mycket som en flytt av Tullhuset beräknas kosta.

Mitt blogginlägg i morse väckte för övrigt medialt intresse, bland annat från Östermalmsnytt/Stockholm Direkt. Jag blev intervjuad per telefon och det blev till slut denna nyhetsartikel. En poäng i sammanhanget är dock att jag faktiskt inte visste att det var just idag kommunfullmäktige i Stockholm skulle ta sitt beslut, det har ju varit många turer i detta ärende. Så timingen blev ju såklart optimal för media, även om det faktiskt var en ren slump att jag bloggade om detta just idag - fotona tog jag för någon vecka sedan. Mitt syfte var alltså inte alls (som artikeln antyder) att försöka påverka kommunfullmäktiges beslut om själva bygget, utan att bidra med ett inspel som skulle kunna lindra motståndet mot bygget genom att flytta Tullhuset i stället för att riva det. Och oavsett dagens beslut så finns fortfarande tid för Stockholms Stad eller Nobelstiftelsen att visa att man lyssnar på stockholmarna och att man vill värna stadens kulturarv, det går utmärkt utan att stoppa bygget av Nobel Center. Man kan om man vill exempelvis använda lite av Nobelstiftelsens stora förmögenhet för att rädda en av centrala stadens äldsta byggnader. Det vore en fin gest.

Elfsborgs sämsta säsongsstart på över 10 år

2016-04-25

Vi Elfsborgssupportrar har blivit väldigt bortskämda de senaste tio åren. Medalj i stort sett varje år, varav två guld, flera cupframgångar, inklusive cupguld, och spel i Europa varje år. Ingen sådan svit varar för evigt.

Efter att ha förlorat ett antal starka spelare till proffsspel ute i Europa de senaste åren, och efter att Anders Svensson och flera andra spelare slutat med ålderns rätt, så var det väl inte helt oväntat att denna säsong skulle bli ett mellanår. Jag har själv gissat på en plats strax ovanför mitten någonstans. Elfsborg har just nu ett mycket ungt lag och detta måste spela ihop sig ordentligt innan resultaten kommer.

Årets inledning är dock resultatmässigt närmast en katastrof, betydligt sämre än väntat. Om det inte var för att spelet varit bättre än tabellen visar så skulle jag vara riktigt orolig. Men det är jag inte - Elfsborg är bättre än tabellen antyder och det kommer att visa sig efterhand. I dag hade AIK tur som vann med 2-1. Och flyt och oflyt jämnar ut sig under en säsong.

Intressant annars att efter fem omgångar är inget lag obesegrat, och det skiljer bara sju poäng mellan topp och botten. Och två helt otippade lag återfinns i toppen, samtidigt som tippade topplag som Göteborg, Malmö och AIK i likhet med Elfsborg har det väldigt tungt. Just nu slår alla varandra, och det lag som först kommer i riktigt god form kan snabbt dra ifrån i tabellen.

Nobelstiftelsen skulle få massor av goodwill om de flyttar Tullhuset

2016-04-25

Häromveckan tog jag en promenad runt Blasieholmen på väg "hem" till min övernattningslägenhet på Östermalm. Jag ville titta lite närmare på den plats där det nya Nobelmuseet är tänkt att byggas. Problemet med den beslutade platsen är att bygget förutsätter rivning eller flytt av tre äldre byggnader, två hamnmagasin (som man nu verkar planera att flytta), samt det gamla Tullhuset från 1876, som enligt planerna ska rivas. Vad jag förstår är Tullhuset en av centrala Stockholms äldsta kulturbyggnader. Jag tycker det är rent skandalöst att ens tänka tanken att riva en 140 år gammal välbevarad byggnad. Man gör inte så!



Det jag inte kan förstå är varför man inte flyttar Tullhuset i stället? En flytt är inte alls orealistisk. Nyligen flyttades den stora gamla Ångfärjestationen i Helsingborg. Byggnaden är 118 år gammal, dvs betydligt yngre än Tullhuset på Blasieholmen. Trots detta anses Ångfärjestationen värd att bevara av Helsingborgs politiker. Ångfärjestationen är en mycket stor byggnad, hela 34 meter bred och väger 400 ton. Arean är 800 meter i bottenplanet och 600 meter på övre planet. Tullhuset i Stockholm är både lägre och mindre och borde vara enklare att flytta.

Flytten i Helsingborg är i sig en fascinerande historia som man kan ta del av via reportage i Helsingborgs Dagblad. Flytten förbereddes under en månad. Bland annat har stag och balkar monterats inuti byggnaden. Innan dess har Köpenhamnskajen, dit Ångfärjan har flyttas, byggts ut och en ny husgrund har gjutits. Med hjälp av tolv domkrafter lyftes byggnaden upp till som mest 1,3 meter. Därefter sänktes den ner på två 75 ton tunga specialtillverkade trailers. På dessa transporterades ekipaget på måndagen 75 meter till den nya betonggrunden. Totalvikt för hela ekipaget, med hus, balkar och trailers var 650 ton. Själva flytten tog 44 minuter. Efter flytten sänktes huset långsamt ned på den nya grunden. Hela flytten kan följas i nedanstående två minuter långa film från Helsingborgs Dagblad.



Köpet och flytten av stationen kostar företaget Midroc (som äger byggnaden) 28 miljoner kronor. Vad det skulle kosta att flytta Tullhuset i Stockholm vet jag inte, men i förhållande till kostnaderna för att bygga Nobelmuseet (ca 1,2 miljarder kronor) är det en försumbar kostnad. Inte minst om den förmögna Nobelstiftelsen skjuter till pengarna för flytten. Tänk vilken goodwill Nobelstiftelsen skulle få om man räddade en av centrala Stockholms äldsta byggnader. Och omvänt - tänk vilken tråkig bismak det får när Nobelstiftelsen och det nya fina Nobelhuset för alltid förknippas med en rivning av en av centrala Stockholms äldsta byggnader?

Finansutskottet vill stoppa bidrag för den som fått avvisningsbeslut

2016-04-25

I torsdags förra veckan röstade finansutskottet ja till en extra ändring i regeringens statsbudget. Detta är en del i höstens migrationsöverenskommelse mellan regeringen (S + MP) och de fyra Allianspartierna (M, C, FP och KD). Nu går ärendet vidare till riksdagen för slutligt beslut.

Bakgrunden är det mycket stora antalet asylsökande som ökar behoven av att frigöra resurser i asylsystemet genom att den som får avslag på asylansökan också snabbare lämnar landet. Därför föreslår regeringen att rätten till ekonomiskt bistånd ska upphöra tidigare än i dag för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år.

I dag upphör rätten till bistånd när en utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande får uppehållstillstånd eller lämnar Sverige. Den som inte lämnar landet frivilligt har märkligt nog haft rätt till fortsatt ekonomiskt bistånd. Nu kommer rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år att upphöra när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas. De ändrade reglerna ska enligt förslaget börja gälla den 1 juni 2016.

Egentligen tycker jag det är fel att ha några undantag alls. Har man fått ett avvisningsbeslut bör all rätt till sociala ersättningar eller bistånd automatiskt upphöra. Det är för mig en grundläggande rättsprincip. Jag ställer självklart ändå upp på migrationsöverenskommelsen, det är trots allt ett steg i rätt riktning, men jag tänker fortsätta att argumentera för att den som får ett avvisningsbeslut samtidigt ska nekas alla fortsatta välfärdsförmåner i Sverige (utom den absoluta rätten till akut sjukvård). I denna fråga håller jag därmed med SD som har just den åsikten i sin reservation. Men SD ställer sig samtidigt också bakom beslutet i finansutskottet som därmed samlar sju av åtta partier.
Vänsterpartiet är det enda parti som avvisar lagändringen, och vill att man även i fortsättningen ska kunna få ekonomiskt bistånd trots att man inte har rätt att stanna i landet. Jag begriper inte hur Vänsterpartiet resonerar. Naiviteten verkar vara deras starkaste drivkraft i migrationspolitiken.

Går det att föra en balanserad migrationsdebatt i dagens Sverige?

2016-04-24

Jag börjar allvarligt luta åt att svaret på den frågan är nej.

Häromdagen satt jag med bekanta och pratade, människor jag känt i flera decennier. Självklart kom migrationsfrågan upp - det gör den ju numera i alla sammanhang, oavsett vem man samtalar med, och efter den senaste veckans händelser är det högst naturligt. Men jag fick då höra att jag är dum, naiv och okunnig, att jag inte förstår att jag bidragit till att "rasera Sverige" och "öppna upp för massinvandring av muslimer". Den som uttalade detta är visserligen numera sympatisör till SD, men jag tog ändå illa vid mig av de hårda orden. Inte minst det närmast kollektiva fördömandet av alla muslimer i Sverige och det närmast hatiska motståndet mot invandrare i allmänhet. Jag deklarerade - ganska ilsket - att i mitt Sverige ägnar vi oss inte åt att skuldbelägga människor som grupp på grund av deras religion eller bakgrund. Vi står för individers ansvar för sina gärningar och åsikter. Och jag påpekade också att många muslimer i Sverige är lika oroliga som vi andra över islamistisk extremism - ofta har de värre erfarenheter av detta än någon av oss som bor i Sverige, och det är oftast just detta de själva försökt fly bort ifrån. Till slut förstod jag att jag inte längre var önskvärd och åkte faktiskt hem. Bedrövad.

I går morse vaknade jag så av att läsa dagens Borås Tidning där jag återigen beskylls av en politisk motståndare att "legitimera rasistiska tankar" genom att jag dristat mig till att kritisera inte bara Avpixlat utan även DN som SVT mfl och beskylla dem för att inte ge hela bilden i sin nyhetsrapportering. Detta tolkar personen i insändaren som att jag "likställer seriösa medier med en rasistsajt som Avpixlat". Jag beskylls också för att "stå upp för Jimmi Åkessons rasistiska ideologi". Allt detta är naturligtvis rent trams. Tvärtom har jag gott forskningsstöd för min kritik mot riksmedia.

I debattinlägget får jag dessutom höra att jag "vräkt ur mig förlöjliganden och misstroenden" mot Mehmet Kaplan. "Hur vore det om jag kritiserade Björn Söder i stället"? Visst har jag den senaste veckan deltagit i debatten kring Miljöpartiet i allmänhet och förre bostadsministern Kaplan i synnerhet, både på bloggen, Twitter och Facebook. Och i inlägg om Mehmet Kaplan är det naturligtvis just han som står i fokus - inte Björn Söder.

Att såväl Borås Tidnings ledarsida som Ulricehamns Tidnings dito för en tid sedan valde att medvetet missförstå min kritik mot riksmedia gör mig också besviken. Jag hade väntat mig mer av borgerliga ledarsidor än att spela med i vänsterns brunkletande.

På Twitter igår deltog jag även i en diskussion om Alliansens "skuld" till det omfattande asylmottagandet. Retoriken från mina motdebattörer (troligen en del med SD-sympatier) är att eftersom Miljöpartiet är onda och Alliansen gjorde en migrationsöverenskommelse med dem så är det Alliansens fel att så många asylsökande kommit till Sverige det senaste halvåret. När jag invänder (se tidigare blogginlägg) att detta är en djupt ologisk analys och att man måste se vad som konkret kom ut av överenskommelsen med Miljöpartiet i form av nya regler och lagstiftning så beskylls jag för att inte förstå "vad vi ställt till med". Men jag står fast vid att Alliansens misstag främst var att inte i tid förändra gamla orimliga regler. De faktiska beslut vi tog bedömer jag inte hade någon större betydelse för att öka asylströmmarna till Sverige - trots att jag i sak kritiserade flera av dessa beslut offentligt när de togs.

Jag ingår ju även i moderaternas arbetsgrupp för översyn av välfärdsförmåner till asylsökande och nyanlända. Vi har som bekant en hel del förslag till åtstramningar, varav vissa verkar gå igenom politiskt genom överenskommelsen mellan Alliansen och regeringen i höstas. Men så fort jag berättar om konkreta förslag för åtstramning av orimliga regelverk får jag från vänsterhåll höra att det är SD-politik och att jag borde byta parti. Samtidigt som andra kraftigt främlingsfientliga grupper menar att vi är alldeles för försiktiga och inte tar problemen på allvar.

Samtidigt är det ingen gräns för den kritik jag får när jag deklarerar att jag inte tror på, och inte vill ha, en Alliansregering som är beroende av SD:s stöd. Jag vill helt enkelt inte ge SD vetorätt i alla frågor i flera år. Detta föranleder mycket aggressiva beskyllningar om att jag inte tar ansvar för landet.

En annan reflektion är att det idag verkar vara lika klandervärt att kritisera SD som att avstå från att demonisera dem. Båda delarna väcker ont blod. Men jag kommer inte att hålla med om att "SD är nazister", och jag kommer inte heller att förespråka att Moderaterna ska styra ihop med ett tydligt främlingsfientligt parti. Jag kommer inte att byta åsikt de gånger SD tycker som jag, men jag kommer inte heller att sluta ta avstånd från SD-företrädare och SD-uttalanden när jag tycker det finns anledning. Man kan faktiskt göra alla dessa fyra saker samtidigt!

Allt detta är bilder från den verklighet vi lever i som försöker att ärligt och sakligt resonera och diskutera migrations- och asylfrågor ur ett balanserat perspektiv och hålla rent mot extremister på båda sidor. Så fort man kritiserar dagens migrationspolitik får man kritik från två håll. Dels från dem som tycker att man är rasist och främlingsfientlig så fort man ifrågasätter något överhuvudtaget, dels från dem som tycker att varje förslag är för litet och för försiktigt och att enda lösningen är att stänga gränsen och "kasta ut dom".

Jag börjar faktiskt så smått tappa tron på demokratins och den öppna respektfulla debattens möjlighet att utveckla dagens migrationspolitik. Flera decennier av naiv politik från olika regeringar har nu skapat djupa sår och växande motsättningar i det svenska samhället. Jag är djupt orolig för framtiden för vårt land. Det håller på att slitas isär. Det verkar inte gå att samtidigt ta avstånd från rasister och islamister. Och man får uppenbarligen inte stå för både hjärta och hjärna i asylpolitiken. Man måste visst välja? Jag undrar hur någon politiker i längden ska orka stå för sans och balans i detta debattklimat. Och vad händer när ingen längre orkar?

Dagens Citat i Borås Tidning

2016-04-24

I dag står jag för dagens citat i Borås Tidning. Från bloggen häromdagen. Frågan jag ställer blir för övrigt allt mer relevant ju mer som kommer fram om Kaplan och andra Miljöpartister som verkar ha starkare koppling till islamistiska grupperingar än de flesta nog tidigare trott.



Analys av Alliansens politiska beslut kring asyl och migration

2016-04-23

Nedanstående inlägg skrev jag 3 mars i år. Etersom jag just nu är i en diskussion på Twitter om samma sak lägger jag ut det på nytt. Retoriken i debatten (inte minst från SD-håll) är att "Miljöpartiet är dumma. Alliansen samarbetade med Miljöpartiet. Alltså är det Alliansens fel att det kommer så många asylsökande till Sverige". Det är inte en särskilt djup analys. För att kritisera någon måste man titta på vad det togs för konkreta beslut i frågan som kunde påverka situationen. Och det försöker jag bena ut nedan.

I samhällsdebatten skylls ofta dagens extrema situation med rekordmånga asylsökande på Alliansens politik, och Fredrik Reinfeldt utmålas ofta som huvudansvarig med ibland ytterst nedsättande ordval. Många menar att överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet bär skulden. Jag menar, trots min personliga kritik mot delar av den då förda migrationspolitiken, att det är en överdriven kritik. Huvuddelen av det svenska regelverket beslutades långt före Alliansens tid. Jag ska här i punktform göra lite nedslag i viktigare beslut som togs i migrationsfrågan under Alliansregeringens tid, inklusive överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet.

1. Rättssäker instansordning. Regeringens möjlighet att överpröva enskilda asylärenden slopades och i stället infördes en möjlighet till överklagande genom strikt domstolsprövning i flera instanser i likhet med övriga myndighetsbeslut, med rätt till juridiskt biträde för den som var missnöjd med sitt beslut. En bra och viktig förändring, inte minst för att den stärkte rättssäkerheten för de asylsökande och tog bort risken för godtycke.
2. Ansvaret för nyanlända i arbetsför ålder flyttades från kommunernas socialtjänst till arbetsförmedlingen för att markera att en nyanländ inte ska betraktas som socialbidragstagare utan som en arbetssökande. En bra förändring och en viktig signal om att vi i grunden har höga förväntningar på varje människa.
3. Etableringsersättning ersatte sociala bidrag på villkor att den nyanlände deltog i utbildning eller praktik inom etableringsreformen. Även detta var en viktig signal - passivt socialbidrag byttes mot en ersättning som förutsatte motprestation.
4. Skärpta regler för nyanlända som utan skäl avvisar erbjudande om lämpligt arbete, de kan då förlora rätten till etableringsinsatser och etableringsersättning. Alltså ungefär samma regler som för a-kassa.
5. Det första steget mot införande av försörjningskrav vid anhöriginvandring infördes på moderat initiativ. Moderaterna ville gå längre, eftersom vi menar att mottagande av anhöriga blir mycket bättre om det finns en bostad och ordnade förhållanden. Försörjningskrav finns i de flesta andra länder, men förslaget till lagtext blev extremt urvattnad efter att övriga tre Allianspartier krävt en mängd undantag.
6. Förändringar av SFI och utbildningssystemet för att underlätta svenskastudier, samt för att exempelvis koppla svenskastudier till arbete och praktik, förbättra validering och öppna upp för nya utbildningsvägar för nyanlända. Viktiga och bra reformer, som dock behöver utvecklas ytterligare.
7. Införande av samhällsorientering för nyanlända för att sprida kunskap om svenska lagar och bestämmelser och svensk kultur. En viktig signalpolitik som behöver förstärkas med tydligare krav på obligatoriskt deltagande för att underlätta integration.
8. Nya arbetsmarknadsåtgärder som instegsjobb/nystartsjobb mm för att underlätta för nyanlända att komma i egen försörjning. Delvis framgångsrikt, men behöver utvecklas mera.
9. Nya regelverk för att möjliggöra ökad arbetskraftsinvandring när företagen ser behov av detta. I grunden en bra reform som tryggar företagens behov av kompetens och ger den som har ett arbete möjlighet att invandra till Sverige utan att vara asylsökande. Sverige fick med denna lagstiftning världens kanske mest generösa regler för arbetskraftsinvandring. Och människor som arbetar och försörjer sig själva kan aldrig vara ett problem utan är en tillgång.
10. Det blev enklare för en asylsökande som fått avslag på sin asylansökan att istället få tillstånd som arbetskraftsinvandrare. Den anställningstid som krävs för att byta spår kortas från sex till fyra månader.
11. Kvalificeringsperioden för permanent uppehållstillstånd vid arbetskraftsinvandring förlängdes från fem till sju år.
12. Straffbart för arbetsgivare att anställa papperslösa som vistas i landet illegalt.
13. Ändring i utlänningslagen som gör det möjligt att neka prövning av en asylansökan om sökanden redan har status som alternativt skyddsbehövande i en annan EU-stat.
14. Införande av ansökningsavgift och studieavgift för utländska studenter som vill studera på svenska universitet och högskolor.
15. Ökad möjlighet för studenter att stanna kvar och söka arbete eller undersöka förutsättningarna att starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförda högskolestudier. Viktig förändring för att dra ökad nytta av de utbildningar som utländska studenter genomgår i Sverige.
16. Moderaterna hade förslag om att medborgarskap som skaffats på falska eller kriminella grunder skall kunna dras in, samt att grovt kriminella personer som vistas i landet skall kunna få sina uppehållstillstånd indragna. Dessa förslag fick dock ingen majoritet i regeringen och genomfördes inte.
17. Asylsökande som fått avslag, och därefter går under jorden, liksom andra personer som vistas illegalt i landet, fick genom överenskommelsen med Miljöpartiet 2010 rätt till skolgång för sina barn och utökad rätt till subventionerad hälso- och sjukvård (utöver den rätt till akutvård som redan gällde). Ett beslut som jag kraftfullt kritiserade eftersom det strider mot grundläggande rättsprinciper och dessutom motverkar att personer som fått avslag på asylansökan frivilligt lämnar landet.
18. Miljöpartiet backade dock samtidigt från kravet på amnesti för gömda som fått avslag på asylansökan och ställde upp på principen att de ska lämna landet. En viktig förändring som gjorde att det inte längre fanns något stöd i riksdagen för "amnesti för papperslösa".
19. "Hjälpregeln" om uppehållstillstånd vid "synnerligen ömmande omständigheter" ändrades när det gäller barn till "särskilt ömmande omständigheter" vilket rent juridiskt innebär en väsentlig lättnad av kraven. Detta för att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet. Även detta var en del av överenskommelsen med Miljöpartiet, som kanske inte kändes så kontroversiellt just då eftersom att antalet barn som sökte asyl då var mycket litet. Men effekten blir ytterst dramatisk när det idag kopplas till Sveriges bristfälliga ålderskontroll av asylsökande, eftersom det blir en stor fördel i asylprocessen om man är under 18 år. Detta är kanske det beslut som i sak haft störst betydelse eftersom det sannolikt har påverkat antalet ensamkommande barn som valt att ta sig till Sverige.

Sammantaget kan man konstatera att överenskommelsen med Miljöpartiet innebar att man bromsade alla skärpta regler i migrations- och asylpolitiken. De faktiska lättnaderna i regelverken har troligen haft viss betydelse för att fler som uppgett sig vara ensamkommande barn sökt sig till just Sverige, och det kan också ha haft negativ betydelse för att få fler att frivilligt lämna landet vid avslagsbeslut. Om man i övrigt ser på Alliansens olika beslut kan man konstatera att de flesta var kloka och väl avvägda, om än i vissa fall något urvattnade eller försiktiga. Inget av de besluten lär ha haft någon mätbar betydelse för att öka trycket av asylsökande mot Sverige.

Min slutsats om jag försöker vara hyfsat objektiv är att Alliansen med statsminister Reinfeldt i spetsen knappast kan klandras för att man tog en massa aktiva beslut som medförde ett kraftigt ökat tryck av asylsökande mot Sverige. Det saknar grund. Det togs några mindre lyckade beslut, men de flesta var bra och väl avvägda. Däremot kan man definitivt klandra Alliansen för passivitet. Vi borde självklart ha harmoniserat de svenska reglerna med resten av EU och skapat ett hållbart system som skulle ha en chans att fungera även med ett stort asyltryck mot Europa. Då hade vi sluppit dagens panikåtgärder med i praktiken stängda gränser. Till saken hör dock att S-V-MP var emot i stort sett alla regelskärpningar som Alliansen genomförde. Det visar hur svår denna fråga var att hantera.

Sjukvården i Borås hårt pressad av allt fler asylsökande

2016-04-22

I dag kommer en ny larmrapport om hur det stora asylmottagandet skapar extremt stora påfrestningar på välfärden. Denna gång är det Borås Tidning som redogör för kvartalsrapporten från Södra Älvsborgs Sjukhus (Västra Götalandsregionens stora sjukhus i Borås). Tyvärr finns artikeln bara i låst version på nätet och i övrigt i dagens papperstidning. Men en kort sammanfattning:

Framförallt är det asylsökande och nyanlända barn och ungdomar som "tynger vården" enligt Borås Tidning, och det gäller både medicinsk och psykiatrisk barnsjukvård. Man har mellan två och tre gånger (!) fler besök på barnkliniken från december 2015 och framåt jämfört med tidigare. I artikeln intervjuas en ansvarig barnläkare, Niklas Segerdahl, som säger att detta oundvikligen leder till längre väntetider för alla. Han lägger också till att samma regel gäller för alla, att den som behöver mest vård också ska prioriteras först. Det är också många asylsökande barn som vid hälsokontroller upptäcks ha svåra medicinska problem, exempelvis behov av levertransplantationer eller omfattande hjärtkirurgi eller halvbehandlade fall av barnleukemi. Alltså mycket allvarliga sjukdomar där barnen självklart med automatik gör före i vårdköerna.

Sjukhusets problem är desamma som för vården i övriga delar av landet, och för övrigt desamma som inom andra välfärdsområden, exempelvis socialtjänst och skola. Tack vare Alliansens och regeringens överenskommelse om tio miljarder extra till kommuner och landsting i höstas för att klara asylkrisen så är det ingen brist på pengar. Däremot saknas det utbildad personal. Och vi talar här om exempelvis läkare, psykologer, specialistsjuksköterskor mm som det tar mycket många år att utbilda.

Det är bara att konstatera att Sverige och den svenska välfärden - exempelvis sjukvården, skolan och våra sociala ersättningssystem - inte alls är dimensionerade för att kunna ta emot så stora volymer av asylsökande under kort tid som Sverige gjorde i höstas. Inte heller bostadssituationen går att hantera. Nu knakar välfärdssystemen i sömmarna och tyvärr har påfrestningarna bara börjat. Efterhand kommer allt fler asylsökande att behöva sjukvård, tandvård, psykvård och äldreomsorg och förskolan och skolan kommer att få ta emot allt fler nyanlända elever som behöver omfattande extra stöd. Samtidigt går asylsökande före andra i bostadskön i många kommuner. Allt detta kommer oundvikligen att påverka alla som redan bor i Sverige i form av sämre tillgång till välfärdstjänster och mindre chans att hitta en bostad. Grogrunden för främlingsfientlighet är därmed skrämmande stor.

Så går det när inte politikerna inser i tid att extremt generösa svenska regler som inte alls går i takt med omvärlden leder till att Sverige får ta en orimligt stor del av ansvaret för asylmottagandet i Europa. Även om politikerna nu äntligen vaknat och tagit till sig det många av oss varnat för under många år så går det ju inte att backa bandet. Sverige är enligt min åsikt inne på en mycket farlig väg och jag är uppriktigt orolig för framtiden. Hur ska vi kunna hålla ihop vårt samhälle framöver och förebygga växande motsättningar?

Jobbig frågestund för statsministern

2016-04-21

Statsministerns frågestund idag var nog den jobbigaste Stefan Löfvén haft hittills. Efter den senaste veckans turbulens kring miljöpartister med tveksam syn på jämställdhet, alla människors lika värde och kritik mot statsministerns svårighet att tydligt offentligt ta avstånd från personer med märkliga värderingar fick han flera jobbiga frågor. Bland annat nedan från oppositionsledaren Anna Kinberg Batra. När Stefan Löfvén försvarade sig med att han leder "Sveriges första feministiska regering" utbröt ett sorl av muntra skratt i kammaren. Det är lite svårt att ta dessa ord på allvar längre.



Elevbesök från Göteborg

2016-04-21

I dag hade jag besök i riksdagen av en klass elever från åk 1 på Samhällsvetarprogrammet på Sigrid Rudebecks Gymnasium i Göteborg. Efter en rundvandring avslutade de på åhörarläktaren och lyssnade på statsministerns frågestund.



Råttan i pizzan...

2016-04-20



Organiserat tiggeri är som myten om "råttan i pizzan" skrev Anders Lindberg i sin ledare i Aftonbladet 20 maj 2015 (Klicka på bilden för att läsa ledartexten). Och Aftonbladets attacker mot alla som pratat om tvång, organisering eller kriminalitet i samband med tiggeri har inte varit nådiga. Bland annat blev vi moderater närmast idiotförklarade när vi lyfte tiggerifrågan och kom med förslag om möjlighet till kommunala tiggeriförbud och en del annat i höstas. Organiserat tiggeri förekommer inte meddelade man. Punkt slut.

Men nu verkar något ha hänt. I dag presenteras den tredje delen i Aftonbladets serie om tiggeriets mörka baksida. Dagens avsnitt handlar om "Tiggerislavarna". (Klicka på bilden för att läsa). Råttan i pizzan har visst blivit bister verklighet även för Aftonbladet.




Beatrice Ask 60 år

2016-04-20

I dag fyller Beatrice Ask 60 år. Hon har förutom att vara justitieminister (2006-14) och skolminister (1991-94) även varit ledamot i partistyrelsen under många år och tidigare även ordförande för Moderata Ungdomsförbundet. En av moderaternas absolut mest erfarna politiker, idag ordförande i justitieutskottet. Födelsedagen firades med öppet hus och bland gratulanterna fanns tre nuvarande och tidigare partiledare, Anna Kinberg Batra, Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt.



Polisen behöver känna ett starkare stöd från politiken

2016-04-20

Den 3 februari skrev en polis i Göteborg, Anders Karlsson, en uppmärksammad debattartikel riktad mot rikspolischefen och polisledningen. (Klicka på bilden nedan för att läsa). Jag kände igen polisen ifråga, det var en av mina gamla gymnasiekamrater (!) och vi fick kontakt och började prata mer om polisen arbetssituation. Det ena gav det andra och jag och några av mina moderata kolleger i justitieutskottet samt några moderata riksdagskolleger som själva är poliser till yrket bestämde oss för att träffa Anders. Och idag hade jag och mina moderata kolleger besök i Riksdagen av Anders Karlsson och två av hans kolleger, Peter Larsson och Patrik Gustafsson (nedan th). Alla tre arbetar i yttre tjänst inom polisen i Göteborg.



Det blev ett mycket bra samtal mellan oss, ett tiotal moderater, och dessa tre erfarna poliser. Vi pratade om polisens situation i allmänhet, och om bästa vägarna framåt efter polisens stora omorganisation. En omorganisation som man i grunden inte var alltför missnöjd med, det vad mer genomförandet och otydlighet i ledningen som oroar verksamheten. Man var kritiska till bristfällig ledning på högre nivå i polisen, men också bekymrade över att politikerna inte ger det stöd till polisen som man behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det handlar också om att politikerna inte alltid ställer sig bakom polisen när den utför svåra och omfattande arbetsuppgifter för att ta tag i kriminella grupper och andra omfattande samhällsproblem. Det kan handla om gränskontroller, avvisning av personer som befinner sig illegalt i landet, aktioner mot olagliga demonstrationer eller huligangäng, avhysning av illegala migrantbosättningar, upprätthållande av ordning i utsatta förortsområden och liknande. Ofta får polisen kritik för att man i denna typ av ärenden agerar alltför kraftfullt eller bestämt, att man tar i för mycket och både media och politiker kritiserar gärna i stället för att stå upp bakom principen att lagen ska gälla lika för alla i alla delar av landet. Jag tror det skulle vara värdefullt om ledande politiker tydligt deklarerade att lagen ska gälla lika för alla, att kriminalitet i utsatta förortsområden ska beivras på samma sätt som på andra ställen och att det behövs fler poliser än idag om detta ska fungera. Och att man står bakom polisen i svåra situationer i stället för att kritisera dem när de försöker göra sitt ofta svåra och farliga arbete.

Det är glädjande att moderaterna just idag tar ännu ett steg i denna riktning. I dag berättade nämligen moderaternas Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson om en ny storsatsning på polisen i den kommande moderata budgetmotionen.

Bakgrunden är naturligtvis att det finns områden i Sverige som inte är tillräckligt trygga. Där man inte litar på att samhället finns där när man behöver. Sverige får aldrig vara ett land där man inte törs ringa efter polis eller ambulans, eller där man går omkring och är rädd. Det får vi aldrig någonsin acceptera. Ett viktigt steg är att ytterligare förstärka polisen. Vi har ett ansvar att göra ett rejält erkännande till alla dem som verkligen försöker lösa problemen. Vi lägger därför till 1,7 miljarder kronor de kommande fyra åren för att utbilda, rekrytera och behålla poliser i aktiv tjänst. Sammanlagt föreslår vi 2 000 nya poliser de närmaste åren. Det behövs inte minst i de områden där otryggheten är utbredd. Därtill behöver målet om minst 20 000 poliser i Sverige återinföras. I budgetmotionen för 2016 föreslog Moderaterna 1 000 nya poliser. Den satsningen förstärks nu ytterligare i vårbudgetmotionen för att svara upp mot ökade krav på polisen för att Sverige ska stå rustat mot terrorism och för att säkerställa ordning och reda i flyktingmottagandet. Polismyndigheten bör ansvara för den exakta fördelningen av de resurser som tillförs. Satsningen ska dock framför allt inriktas på de områden där brottsligheten är särskilt allvarlig och där otryggheten är som störst, för att säkra en synlig och närvarande polis som kan utreda och klara upp fler brott.

Kaplans avgång väcker frågor kring statsminister Löfvéns omdöme

2016-04-19

Att Mehmet Kaplan (MP) tvingades avgå som minister var bara en tidsfråga. Så många konstiga uttalanden och andra märkliga saker som hänt kring denne politiker har jag inte sett i något annat sammanhang. Och till sist blev det väl för mycket till och med för statsminister Löfvén.

Frågan är bara varför Kaplan överhuvudtaget fick bli minister?

Många av oss ställde den frågan redan när regeringens sammansättning kungjordes. Statsminister Löfvén sa på presskonferensen igår att uppgifterna om Kaplan "kom fram i torsdags". Möjligen är det korrekt vad gäller den uppmärksammade middagen med extremister närvarande, men man kan lätt konstatera att det mesta av det övriga som uppmärksammats kring Kaplan har varit känt i flera år, och också fått hård kritik från många olika håll - från vänster till höger. Även från vissa muslimska företrädare har kritiken varit hård (vilket för övrigt visar att muslimer är precis lika olika inbördes som kristna, judar och andra). Men uppenbarligen har allt varit ointressant för Socialdemokraternas och Miljöpartiets ledningar att gräva närmare i. Och medias intresse att verkligen ställa Kaplan till svars har inte heller varit överdrivet stort. I vilken mån det har samband med den mycket stora överrepresentationen av MP-sympatisörer bland journalisterna låter jag vara osagt.

Några exempel på stormar kring Kaplan:

Redan 2009 liknade Kaplan offentligt, i en lokal TV-kanal i Stockholm, Israels agerande mot palestinier med nazisternas behandling av judar. Detta TV-inslag har länge funnits på nätet att beskåda för den som varit intresserad. Men först nu uppmärksammas den av Svenska Dagbladet.

Under förra mandatperioden (maj 2010) greps Kaplan av den israeliska armén på ett av fartygen i konvojen ”Ship to Gaza”. Att en svensk riksdagsledamot medvetet åker in på ockuperat område för att provocera en annan stat är något uppseendeväckande.

Året efter bjöd Kaplan in Yvonne Ridley till riksdagen för ett föredrag. Denna Ridley är känd över hela världen för sina starkt antisemitiska åsikter. Kaplan skyllde på att han inte kontrollerat bättre vad hon stod för. Konstigt när man bjuder in en person som föredragshållare.

År 2013 deltog Kaplan i ett möte med några av extremislamistiska "Milli Görüs" högsta företrädare. Mötet förevigades på en video.

Strax efter valet 2014 fick Kaplan kritik av före detta riksdagsledamoten Nalin Pekgul (S) som i en debattartikel i Dagens Industri nämnde flera tveksamma uttalanden från Kaplan, och menar att ingen vågar kritisera honom av rädsla för att framstå som islamofob.

Trots dessa händelser, varav de flesta varit offentligt kända, valde alltså Stefan Löfvén att göra Mehmet Kaplan till statsråd 2014. Alla varningsklockor borde ha ringt.

Som statsråd har Kaplan fortsatt med märkliga uttalanden. I somras i Almedalen likställde Kaplan "svenska IS-krigare" med de svenskar som stred för Finland under finska vinterkriget, vilket mötte hård kritik.

Och nu avslöjas alltså att Mehmet Kaplan i juli 2015 deltog på den omtalade middagen. Av bilden som media publicerat framgår att vid Kaplans bord sitter bland andra Ilhan Senturk, svensk ordförande för den turkiska högerextrema organisationen Grå vargarna, samt Barbaros Leylani, numera sparkad vice ordförande för turkiska riksförbundet, (som nyligen höll ett tal på Sergels torg där han bland annat kallade åhörarna för sina "raskamrater" och bland annat skanderade att "Död åt de armeniska hundarna!") Dessutom samtalade Kaplan i samband med middagen med Yavuz Selim Celik, ordförande för den extrema islamistiska organisationen Milli Görüs svenska falang.

Till slut blev det för mycket för Stefan Löfvén. Men varför tog han ens in Kaplan i sin regering? Löfvén har många frågor att besvara.

Redan 2008 motionerade jag om försäljning av Vattenfalls kolkraft

2016-04-18

I sak ogillar jag kraftfullt den tyska brunkolsbrytningen, inte främst för koldioxidutsläppen som för övrigt miljöpåverkan, inte minst den stora förödelsen i landskapet när man bryter kol i jättelika dagbrott. Många byar på den tyska landsbygden har ödelagts och människor har drivits bort från sina hem i kolbrytningens spår. Sådan verksamhet ska inte ett statligt svensk bolag ägna sig åt, och Vattenfall borde aldrig gått in i denna smutsiga energiproduktion. I sak är det lätt att tycka att kolet egentligen borde få ligga kvar i marken. Samtidigt är jag realist - brunkolen är en tysk naturtillgång som behövs för den tyska energiförsörjningen nu när man håller på att avveckla kärnkraften. Tyska staten skulle aldrig acceptera att Vattenfall lät kolet ligga kvar i marken. Och i det läget är det självklart rätt att sälja kolkraftproduktionen till någon annan.

Redan 2008 motionerade jag i riksdagen om att Vattenfall skulle avskilja kolkraften och sälja av denna, och satsa likviden på miljövänlig energiproduktion i stället. I dag kommer beskedet att Vattenfall säljer sin brunkolsverksamhet i Tyskland till ett tjeckiskt bolag. Det sker nu i ett läge när priserna på europeiska energiföretag ligger på bottennivåer. Enligt ett pressmeddelande från Vattenfall kommer försäljningen att medföra en negativ resultateffekt på 22-27 miljarder kronor.

Tänk om min motion fått gehör 2008. Då hade Vattenfall fått betydligt bättre betalt och det hade funnit mer resurser för att utveckla renare energikällor.

Vattenfall har gått från att vara ett extremt lönsamt företag på 1990-talet till att bli närmast ett krisföretag idag. Stora förluster på tysk kärnkraft, nedskrivningar av värdet i Nuon och nu förluster på tysk kolkraft. Dessutom stora risker för kommande förluster på svensk kärnkraft till följd av regeringens extra skattehöjningar. Det visar hur fel det kan bli när politiker äger och försöker påverka inriktningen av affärsplanerna för konkurrensutsatta vinstdrivande företag, och vilken stor risk det är för skattebetalarna med statliga företag.

Fler ministrar än Kaplan borde avgå

2016-04-18



Det var mycket logiskt att bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) tvingades avgå. En redan historiskt svag regering börjar falla samman, vilket bland annat uppmärksammas av de två stora kvällstidningarna (ovan).

Den stora frågan är bara hur statsminister Löfvén på dagens presskonferens kan stå och säga att "det framkom i torsdags" om Kaplans uttalanden om Israel 2009? Uttalandet sändes i en svensk TV-kanal och jag har själv läst kommentarer kring detta på nätet. Statsministern måste vara en av de få som aldrig hört talas om detta tidigare. Samma sak om en del annat kring Kaplan, ryktena har varit omfattande i många år, även innan han blev minister. Allt detta kan knappast ha förbigått vare sig statsministern eller Miljöpartiets språkrör. Men trots detta utsågs han alltså till minister. Statsministern har mycket frågor att besvara.

För övrigt anser jag att det fortfarande är på tok för många ministrar kvar i Stefan Löfvéns regering.

Problematiskt om människor misstror traditionella medier

2016-04-18

I dag publicerades min, något längre, debattreplik kring svenska folkets förtroende för media även i Borås Tidning:



(Klicka för läsbar storlek)

Socialdemokraternas verklighetsbild om integrationen haltar

2016-04-15

I dag skriver mina tre s-riksdagskolleger i Borås Tidning. Deras märkliga slutord är att "vi känner oss faktiskt lite stolta idag". Frågan är vad de är stolta över? Är det över den statsbudget där regeringen - mitt i en högkonjunktur - lånar kraftigt och ökar statsskulden för att finansiera löpande driftskostnader? Dessutom tjatar man om sina "investeringar i välfärden" som i själva verket alltså inte alls är några investeringar utan bara galopperande driftskostnader som man som sagt täcker med ökad statsskuld. Att kalla ökade driftskostnader för "investeringar" verkar vara något slags försök till nyspråk för att vilseleda allmänheten. Men nog om detta - jag återkommer med en längre debattreplik i BT inom kort.

Det jag i stället tänker kommentera är Socialdemokraternas okunniga verklighetsbild som visas tydligt i deras debattartikel. Så här skriver man om migrationen:

"Vi har det senaste åren tagit emot ett stort antal flyktingar från främst Syrien och Afghanistan. Det är ett mycket välbehövligt tillskott. Utan nya medborgare kommer vi att få väldigt svårt att upprätthålla vår svenska välfärdsmodell i framtiden. Vi skulle helt enkelt inte ha tillräckligt med unga och arbetsföra personer för att kunna förse samhället med den mest grundläggande servicen".

I riksdagsdebatten i onsdags klädde Ulf Kristersson (M) av detta argument inpå bara kroppen, när han uppmärksammade den RUT-rapport jag berättade om på bloggen den 1/3 (ursprungligen beställd av Staffan Danielsson från Centerpartiet). Rapporten visar att efter 8 år (!) är endast 25% av alla nyanlända i "arbetsför ålder" (20-64 år) i egen försörjning. Efter 15 år (!) är det endast 35%. Det betyder att även efter 15 år går det två nyanlända personer som ska försörjas på varje nyanländ som kommit i egen försörjning. Och de första 15 åren är siffrorna dramatiskt sämre. Med andra ord - asylinvandringen medför att belastningen på vårt välfärdssystem ökar kraftigt, definitivt inte att den minskar. Socialdemokraterna blundar helt för verkligheten och det är ytterst allvarligt. För vill man inte se verkligheten som den är kan man inte heller göra något för att förändra den.

Man skulle önska att Socialdemokraterna i stället ville göra något för att öka de nyanländas sysselsättningsgrad. Exempelvis genom att sänka skatter på företagande och arbete, strama upp bidragssystem för nyanlända, och därmed minska trösklarna in på arbetsmarknaden. Men inget av detta syns i Socialdemokraternas politik. Tvärtom höjer man skatter på företagande, arbete, energi och transporter, samtidigt som man bygger ut ersättnings- och bidragssystem för dem som inte arbetar. Det är en väg som riskerar att leda fullständigt fel.

Jag bemöter osakliga påhopp i media

2016-04-15

Jag har den senaste tiden blivit påhoppad av såväl ledarskribenter på Borås Tidning som i Ulricehamns Tidning, samt av en vänsterdebattör vid namn Göran Andersson. Denna vecka bemöter jag detta i debattinlägg i Svenljunga Tranemo Tidning och i Ulricehamns Tidning. Ett liknande svar är även skickat till Borås Tidning, men har ännu inte publicerats.

I en efterföljande slutreplik från vänsterdebattören Göran Andersson i UT skrivas nu tonläget upp ytterligare. Nu får jag höra att "Ericson legaliserar rasistiska tankar". Så låg är alltså debattnivån. Trots att migrationspolitiken nått vägs ände och att tillnyktring skett på politisk nivå så lever naiviteten och brunkletandet kvar i den lokala debatten. Jag trodde vi kommit lägre än så, men vänstern förnekar sig aldrig.

I själva sakfrågan - den om riksmedia är trovärdiga och ger en objektiv bild av verkligheten - såväl när det gäller migration som andra frågor - kommer det allt mer fakta som stödjer min oro för hur svenska folket ser på medias opartiskhet och saklighet i nyhetsrapporteringen. Senast i Sifo/Mediaakademiens senaste förtroendebarometer som jag berättade om i föregående inlägg. Det finns ett trovärdighetsproblem för riksmedia, ett trovärdighetsproblem som riskerar att driva människor att söka information via andra (inte alltid tillförlitliga) kanaler. Det hjälper inte att skjuta budbäraren (i detta fall mig). Problemet försvinner inte för det.

Svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och media minskar

2016-04-15

Mediaakademien har nu presenterat sin förtroendebarometer för 2016, som tagits fram i samarbete med Sifo. Man konstaterar att svenska folkets förtroende för i stort sett alla samhällsinstitutioner och media minskat det senaste året. Här följer några bilder från rapporten:



När det gäller samhällsinstitutionerna totalt har förtroendet minskat för samtliga grupper det senaste året. Och för riksdag och regering är det en dramatiskt minskning de senaste åren. Under Alliansens sista fyra år hade mellan 40 och 60% förtroende för regeringen och riksdagen. 2016 har bara 28% förtroende för regeringen och endast 33% för riksdagen. Det är ytterst alarmerande siffror och borde tas på största allvar av samtliga partier och rikspolitiker.



En liten tröst är ändå att moderaterna åtnjuter det högsta förtroendet av partierna, dock har förtroendet minskat sedan toppen 2010 när moderaterna som parti hade ett historiskt högt förtroende. Störst ras är det för Miljöpartiet som tappat hälften av sitt förtroende på bara två år.



När det gäller medierna totalt ser man också en långsam med tydligt fallande trend de senaste tio åren för samtliga medier. De medier som tappat mest de senaste två-tre åren är DN och SVT. Och kvällstidningarna ligger fast förankrade i botten av förtroendeligan.



För dagspressen isolerat ser man som sagt att förtroendet för DN har minskat ordentligt, särskilt de senaste 2-3 åren. Kvällstidningarna ligger stabilt på en mycket låg nivå, och för Aftonbladet är nedgången närmast katastrofal jämfört med siffrorna för 10-15 år sedan. Även för lokalmedier har förtroendet minskat det senaste året.



När det gäller TV-kanalerna isolerat ser man att SVT ligger klart i topp, men att man tappat ungefär 10 procenenheter de senaste sex åren. För TV4 är förtroendetappet ännu mera dramatiskt. Största nedgången syns de senaste 2-3 åren.

Ökande ekonomiska skillnader naturligt vid högt asylmottagande

2016-04-14

Klyftan mellan de ekonomiskt mest utsatta barnen och de som lever i familjer med genomsnittsinkomster (den "relativa fattigdomen") har ökat i Sverige, enligt en ny rapport från Unicef. Man har jämfört barns situation år 2013 i 41 länder i EU samt OECD. Norge, Island, Finland och Danmark toppar listan över minst skillnad i inkomst mellan barnen som har det sämst och dem som ligger i mitten, det vill säga familjer med medianinkomster. Sverige hamnar på plats 16, och situationen har försämrats under årens lopp.

I rapporten nämns att invandringen kan vara en viktig förklaring, även om Unicef samtidigt försöker att tona ned detta. Men för mig är sambandet helt uppenbart - barn med mycket låg inkomststandard finns främst i våra värsta utanförskapsområden. Och vi vet att kopplingen mellan dessa områden och en omfattande asylinvandring är närmast total. Så självklart har Sveriges placering i denna ranking en tydlig koppling till asylmottagandet, och det betyder sannolikt att Sverige kommer att halka ned ytterligare i kommande mätningar.

Man kan samtidigt vända på saken - är det inte trots allt bättre för barnen att leva i Sverige med en relativt sett lägre inkomststandard än andra (utan att samtidigt vara riktigt fattiga) än att leva i krig, förtryck och kanske extrem fattigdom i sitt gamla hemland? Kanske är ökande inkomstskillnader ännu ett pris vi tvingas betala om vi ska vara ett generöst asylland?

En viktig sak i rapporten är dessutom att Sverige ligger bäst till, tillsammans med Norge och Schweiz, när det gäller verklig fattigdom i barnfamiljer, dvs att man inte har råd med det allra nödvändigaste. Och det har jag påpekat tidigare under åren. Det finns ytterst få verkligt "fattiga barn" i Sverige, och andelen riktigt fattiga minskade under Alliansens regeringstid. Det UNICEF diskuterar är relativ fattigdom, dvs inkomstskillnader. Och i ett land som tar emot störst antal asylsökande i hela Europa kan man nog som sagt inte räkna med att alla barnfamiljer direkt ska ha svensk ekonomisk genomsnittsstandard. Vem skulle betala för det? Och vad skulle i så fall alla andra familjer som ligger under genomsnittet säga? Alla kan ju för övrigt inte ligga över genomsnittsinkomsten i ett land, det är teoretiskt omöjligt.

Det viktiga för en familj som sökt asyl är inte att från dag ett försörjas med generösa svenska bidrag. Det viktiga är att de kan se en potential att genom egen ansträngning lyfta sin levnadsstandard i Sverige, och att utbildning och strävsamhet lönar sig. Där måste vi bli mycket tydligare och mycket bättre.

Moderaterna sparar 29 miljarder på migration och bidragssystem

2016-04-14

Partisekreterare Tomas Tobé och Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterar i dag en rad besparingsreformer för ansvar i Sveriges ekonomi med starkare offentliga finanser. Det handlar om närmare 29 miljarder i minskade kostnader för flyktingmottagande och bidrag fram till år 2020.

Konflikten om svensk ekonomi blir nu väldigt tydlig. Ansvarsfullt finansierade reformer ställs mot en ansvarslös lånepolitik. Hela 57 procent av svenska väljare upplever att Sverige är på väg åt fel håll. Samtidigt finns ett mycket starkt stöd för en ansvarsfull ekonomisk politik, Moderaterna är övertygade om att Sverige kan mer, men det kräver såväl reformer som prioriteringar. Sveriges välfärd ska byggas med arbete, inte lånade pengar. Det är mycket allvarligt att regeringen har tappat greppet om Sveriges ekonomi och nu lånar till löpande utgifter. Moderaterna kommer inte överge det finanspolitiska ramverk som tjänat Sverige väl. Sverige ska tillbaka till överskott och reformer ska finansieras krona för krona. Därför presenterar vi i dag omfattande förslag för att minska kostnaderna för bidrag och flyktingmottagandet.

Besparingar på flyktingmottagande och ersättningar till nyanlända:
Att man som ny i Sverige automatisk får tillgång till hela den svenska välfärden är inte långsiktigt hållbart. I stället bör arbete, permanent uppehållstillstånd eller att vara svensk medborgare vara vägledande. Nedanstående förslag är några av de saker vi diskuterat i moderaternas arbetsgrupp för översyn av välfärdsförmåner för nyanlända;
• Efterlevandestöd ska inte utgå för barn och ungdomar som placerats i HVB, stödboende och familjehem och vars omkostnader täcks av offentliga medel. Ensamkommande barn försörjs av samhället genom placeringen i HVB eller familjehem. Därför är det inte rimligt att efterlevandestöd utgår på samma sätt som i dag.
• Unga vuxna som kommit som ensamkommande ska efter 20-årsdagen erbjudas vanligt boende av kommunen istället för statligt finansierad HVB-hem. Unga vuxna över 20 år står för 18 procent av alla placeringar bland ensamkommande barn.
• Andelen ensamkommande barn som placeras i stödboende i stället för HVB-hem bör öka. • Begränsa antal timmar med offentligt biträde för asylsökande i första instans till åtta timmar. Många EU-länder erbjuder inte offentligt biträde i första instans. I Sverige finns däremot inga riktlinjer kring detta.
• Full föräldrapenning bör erhållas enbart om man har eget arbete eller permanent bosättning. Begränsad rätt upp till barnets ettårsdag ska gälla för personer med tillfälligt uppehållstillstånd.
• Normalt behöver man ha bott minst 40 år i Sverige för att få full garantipension. För personer som kommit som flykting eller skyddsbehövande räknas däremot bosättningstiden i hemlandet in. Samma kvalificeringsregler i garantipensionen bör gälla för alla och undantaget för flyktinginvandrare avskaffas.

Stärkt arbetslinje i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring:
• Återinför en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Samtidigt som sjukfrånvaron ökar har regeringen avskaffat sjukförsäkringens bortre tidsgräns. Detta trots att tidsgränser håller nere sjukfrånvaro och utanförskap. Den bortre tidsgränsen bör därför återinföras.
• Inför en ny karensdag dag 15 i sjukperioden för att minska de långa sjukfallen
• Återställ sjuk- och aktivitetsersättningen
• Stärk arbetslinjen i a-kassan så fler kan komma tillbaka till arbete

Demoskop: 70% av svenskarna tycker invandringen är för stor

2016-04-14

Den 25 mars presenterades en opinionsmätning av Demoskop på uppdrag av stiftelsen Den Nya Välfärden. Den regelbundet återkommande undersökningen gäller svenska folkets inställning till invandringen. Årets resultat är minst sagt uppseendeväckande - svenska folkets inställning till invandring har förändrats mycket kraftigt i negativ riktning de senaste åren. Mätningen visar en liknande utveckling hos sympatisörer till nästan alla politiska partier, och alla partier har nu en majoritet sympatisörer som vill ha minskad invandring. Den tydligaste förändringen är att moderata väljare blivit allt mer invandringskritiska, men nästan samma utveckling syns bland liberala och socialdemokratiska sympatisörer. När man granskar siffrorna ser man också att kritiken växer i alla samhällsgrupper - oavsett ålder, kön, utbildning, inkomst osv. Förändringen är allra störst bland välutbildade, där invandringskritiken ökat mest.




Det märkliga är riksmedias bristande intresse att rapportera om denna uppseendeväckande opinionsmätning. Jag fick ett tips och läste om den på den Den Nya Välfärdens hemsida, men har inte sett att den gjort något större avtryck i andra medier. Oavsett vad man har för åsikt i migrationsfrågan är det givetvis intressant att svenska folkets åsikt svängt så kraftigt på så kort tid. Samhällsdebatten borde nu handla om att skilja mellan samhällsproblem och skuldbeläggning av enskilda individer. Klandra gärna oss politiker för att regelverken kring migration varit naiva, men låt inte ilskan och frustrationen gå ut över de människor som sökt sig till vårt land. De har gjort det val som framstod som mest logiskt och som de tycker gett bäst förutsättningar. Sådana val skulle vi alla göra. Men om inte media ens rapporterar om intressanta opinionsmätningar skapas ju inte heller någon grund för en debatt. Ytterligare ett exempel på att riksmedia inte gör sitt jobb.

S-MP-Regeringen har tappat greppet om statsfinanserna

2016-04-13

Som jag konstaterade i tidigare blogginlägg är troligen den svenska allmänheten mer realistisk i sin bedömning än regeringen. Sverige är tyvärr på väg åt fel håll och regeringen förvärrar nu läget, vilket moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson påpekade vid dagens pressträff samt i riksdagsdebatten.

Den höga tillväxten just nu knappast är långsiktigt hållbar eftersom den främst beror på en kraftigt dopad ekonomi. Regeringen lånar för fullt till kraftiga utgiftsökningar, det stora asylmottagandet skapar tillfällig extra fart i ekonomin, och samtidigt eldar Riksbanken på med minusränta. Om inte detta skulle skapa tillväxt vore det märkligt. Det allvarliga är att regeringen finansierar löpande permanenta utgiftsökningar med lånade pengar. Om man gasar på för fyllt med lånade pengar i högkonjunktur, vad ska man då göra nästa lågkonjunktur? Vårpropositionen bekräftar att regeringen släpper greppet om de offentliga utgifterna och att underskotten växer i svensk ekonomi. Underskotten ökar med 60 % 2017 och biter sig fast under hela mandatperioden.

Regeringen skriver själva att närmare en miljon människor kommer att vara i utanförskap år 2020 vilket betyder en ökning med 100 000 personer jämfört med 2008. Regeringen skriver också att arbetslösheten vänder uppåt redan 2017 och att antalet personer som kommer att vara beroende av sociala ersättningar och bidrag kommer att öka kraftigt.

Moderaterna kommer att återkomma med sin budgetmotion inom kort, och jag återkommer till våra förslag.





Denna bild visar hur arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden spås minska kommande år, samtidigt som arbetslösheten ökar. Huvudanledningen är det stora asylmottagandet.





















Vänstra bilden visar hur arbetslösheten är extremt hög för lågutbildade unga. Högra bilden visar att detsamma gäller för utomeuropeiskt födda. Ofta sammanfaller dessa grupper.

Vi ser också att idag är hälften av de inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen utomeuropeiskt födda och att arbetslösheten är fyra gånger högre för utomeuropeiskt födda jämfört med inrikes födda















Den här bilden har jag kommenterat tidigare, kommer från den RUT-rapport som Staffan Danielsson (C) beställt från Riksdagens Utredningstjänst. Man ser hur utomeuropeiskt födda flyktingar och deras anhöriga har mycket lång tid till etablering. Efter åtta år är endast 25% i egen försörjning. Efter 15 år är fortfarande bara 35% i egen försörjning.

Vi vet också att sysselsättningsgraden är mycket lägre bland utomeuropeiskt födda.













Samtidigt är Sverige det land i Europa som har lägst andel jobb utan krav på särskild yrkesutbildning.























Här ser vi hur antalet (omräknat till helårspersoner) som erhåller ekonomiskt bistånd för att de inte arbetar kommer att öka med 70.000 personer från 2015 till 2020. Det är en ökning med 34% jämfört med 2008 när Alliansens reformer började ge effekt. Man ser också hur utanförskapet ökade under finanskrisen, för att sedan falla tillbaka igen. Nu går utvecklingen åt helt fel håll.


















Trots de dystra prognoserna satsar regeringen i stort sett inget alls på jobb och integration, endast 2% av utgiftsökningarna i vårbudgeten. Nära 90% går till flyktingmottagande.






















Stora utgiftsökningar pressar statens finanser, och statsskulden ökar. De tre stora, och ökande, utgiftsposterna är assistansersättning, migration/integration och sjukförsäkring. År 2010 var dessa kostnader sammantaget ca 45 miljarder kronor. Redan 2017 kommer de att vara över 140 miljarder. Alltså en ökning med drygt 95 miljarder, eller 170%.
















Denna sista bild beskriver hur regeringen både överger överskottsmålet, slarvar med utgiftstaket och överger principen att nya reformer ska finansieras krona för krona.

Regeringen överger den finansiella ramverket, vilket är anmärkningsvärt eftersom man under valrörelsen lovade att stå fast vid detta.

Sverige har idag, tillsammans med Luxemburg, den lägsta statsskulden i andel av BNP av alla länder i EU. Men med regeringens nya låneekonomi finns stor risk att statsskulden kommer att börja öka ordentligt. När räntorna sedan stiger blir det en stor utgiftspost i statens budget som riskerar att ta resurser från välfärden.






Nedan hela presskonferensen med Ulf Kristersson (M) om regeringens vårbudget:




Mitt anförande idag om kreditupplysningar, kontanthantering mm

2016-04-13

I dag representerade jag moderaterna i finansutskottets debatt kring bank-, försäkrings-. och kreditupplysningsfrågor. Jag berörde främst fyra frågor:

Det första gäller ett tillkännagivande angående ökad säkerhet för kort med betalfunktion. Bakgrunden är att brottsligheten på internet är omfattande och att bank- och kontokortsbedrägerier är vanliga. För att förebygga att brott begås krävs det att branschen kontrollerar identiteten noga för att säkerställa att rätt person använder kontokortet. I Alliansmotion av Beatrice Ask m.fl. anförs att fler åtgärder bör övervägas för att höja säkerheten vid kortbetalningar. Finansutskottet gick på Alliansens förslag.

Det andra ärendet rör problemen för företag som drabbas av bluffakturor. Till skillnad från vad som gäller för fysiska personer kan redan en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden redovisas som betalningsanmärkning när kreditupplysningsföretagen lämnar en kreditupplysning om en näringsidkare, alldeles oavsett om kravet är befogat eller inte. Många företag väljer därför att betala även s.k. ”bluffakturor” för att slippa betalningsanmärkning, eftersom en sådan anmärkning allvarligt kan försvåra för företaget att bedriva sin verksamhet. Detta förhållande utnyttjas av mer eller mindre kriminella aktörer som skickar falska fakturor till små företag. I flera Alliansmotioner föreslås en ändring i kreditupplysningslagen så att kreditupplysningar på näringsidkare inte omfattar sådana skulder som inte blivit fastslagna av domstol eller av Kronofogdemyndigheten. Sådana regler gäller redan i dag som sagt för fysiska personer som inte är näringsidkare. Finansutskottet gick på Alliansens förslag och gör nu ett tillkännagivande till regeringen om detta, något jag välkomnar, inte minst med tanke på att jag själv motionerat i denna fråga flera år i rad.

Den tredje frågan jag tog upp rör kontanthanteringen i Sverige, en fråga som kommer upp varje år i finansutskottet, och som jag själv motionerat om såväl 2013 som 2014, där jag menar att bankerna bör åläggas att hålla en rimlig kontanthantering. Frågan om bankernas kontanthantering och möjligheten att kunna sätta in eller ta ut kontanter engagerar många. Det handlar dels om att vissa grupper, tex barn, äldre, funktionshindrade, nyanlända flyktingar och personer som inte får/kan hantera kort och koder är hänvisade till kontantaffärer. Det handlar också om att småföretagare och föreningsliv har stora problem att sätta in sina kontantkassor på banken. Så länge Riksbanken ger ut sedlar som är ett lagligt betalningsmedel måste också dessa sedlar kunna användas och sättas in eller tas ut från bankkonton. Jag upplever att vi har en bred samsyn i Finansutskottet om att möjligheten till kontantbetalning bör finnas kvar så länge den efterfrågas i samhället. Då krävs också en kontanthantering i bankerna av rimlig omfattning.

Frågan har berörts eller berörs i flera olika utredningar och jag framförde att jag kan acceptera att utskottet avslår samtliga motioner med hänvisning till den pågående betaltjänstutredningen, den fortsatta beredningen av Kontanthanteringsutredningens betänkande och myndigheters pågående arbete med grundläggande betaltjänster för glesbygdens behov. Men jag var också tydlig med att både jag och andra kommer att följa den fortsatta utvecklingen noga. Det finns omfattande kritik från remissinstanser när det gäller alltför vaga förslag när det gäller att erbjuda kontanttjänster. Om inte pågående utredningar och regeringens och myndigheters arbete ger det resultat som behövs kommer ett tillkännagivande från Finansutskottet till regeringen sannolikt allt närmare.

Den sista frågan jag lyfte var en moderat reservation där vi anser att vi måste bidra till att förbättra förutsättningarna och villkoren för företagande och entreprenörskap. Inom finansmarknadsområdet har regelverken för bank- och finansföretag skärpts flera gånger under de senaste åren. Syftet har varit att bidra till ökad finansiell stabilitet med anledning av finanskrisen. Skärpta regler kan dock hämma konkurrensen och försvåra för mindre företag att växa. Vi vill därför göra reglerna lättare för de mindre företagen. Vi anser att regeringen bör ge Finansinspektionen i uppdrag att se över hur regelverket kan förenklas för mindre aktörer inom bank- och finansmarknaden så att konkurrensen kan öka utan att marknadens tillförlitlighet äventyras. Tyvärr får vi inte stöd för detta förslag.

Hela mitt anförande går att läsa här

Statsminister Löfvén ifrågasätter väljarnas negativa bild av Sverige

2016-04-12



Statsminister Stefan Löfvén har blivit intervjuad i Financial Times, och säger sig där vara frustrerad över den negativa bild svenska folket har av vart Sverige är på väg. Han konstaterar att hanteringen av flyktingkrisen varit "surrealistisk" och fortsätter: "Men vad som är ännu mer surrealistiskt är att alla siffror går åt rätt håll, men bilden som allmänheten har är att landet är på väg åt fel håll. Det handlar inte bara om att de är oroliga över flyktingkrisen, det är som om allt går åt fel håll".

Kanske är svenska folket smartare än regeringen? Kanske inser de att den höga tillväxten just nu knappast är långsiktigt hållbar eftersom den främst beror på en kraftigt dopad ekonomi. Regeringen lånar för fullt till kraftiga utgiftsökningar, det stora asylmottagandet skapar tillfällig extra fart i ekonomin, och samtidigt eldar Riksbanken på med minusränta. Om inte detta skulle skapa tillväxt vore det märkligt. Det allvarliga är att allt detta sker mitt under en högkonjunktur. Det märkliga är ju att regeringen inte ser framtidsproblemen. Hur får vi alla nyanlända i arbete? Hur får vi stopp på de skenande sjukförsäkringskostnaderna? Hur får vi statens budget i balans igen? Hur klarar vi skolans snabbt växande problem? Hur skapar vi en långsiktigt hållbar migrationspolitik?

När man granskar de långsiktiga siffrorna för Sverige går det mesta faktiskt åt fel håll. Och riskerna med den förda politiken är stora. Detta borde Löfvén oroa sig över i stället för att oroa sig över klarsynta medborgare.

Aftonbladet berättar det vi redan visste om krisen i skolan

2016-04-11

I dag lyfter Aftonbladet frågan om den växande krisen i svensk skola i spåren av det ökade asylmottagandet. Man konstaterar att " Nu slår kommunerna larm – läget inom skolan är akut efter flyktingkrisen förra året. Och det är lärarbristen som är största problemet, visar Aftonbladets enkät med 133 kommuner. Men också avsaknaden av skollokaler och språkkunniga ställer kommunerna inför stora utmaningar."

Det är lite förvånande att media uppmärksammar detta först nu. Detta är ju den stora fråga jag oftast möter när jag träffar lärare, rektorer, skolpolitiker, föräldrar och elever. Man konstaterar ofta att det ökande antalet nyanlända elever, som ofta kommer med mycket kort varsel, skapar stor oro i klassrummen och tar oerhört stora resurser. Redan tidigare var det på många håll brist på behöriga lärare, speciallärare, specialpedagoger, hemspråkslärare, flerspråkiga lärare, kuratorer, skolsköterskor, psykologer mm. Och nu växer krisen för varje dag. Klasserna som på en del håll redan tidigare var i största laget blir ännu större, samtidigt som lärarresurserna per elev minskar. Många skolor tar nu in obehöriga lärare i allt större utsträckning, och pensionerade lärare får återigen anställning. På kort sikt kan det säkert fungera för att lösa akuta behov, men i längden är det naturligtvis inte hållbart.

Samtidigt har vi under många år sett ett alltför klent söktryck till lärarutbildningarna, särskilt i vissa ämnen. Om bilden av skolan är fortsatt fallande skolresultat och en allt mer ansträngd arbetsmiljö lär det knappast öka söktrycket. Mer pengar till kommunerna trollar inte fram fler lärare, eftersom dessa helt enkelt inte finns.

Svensk skola har under många år tappat i resultat i Pisa-mätningarna. Och vi vet att minst en tredjedel av tappet kan hänföras direkt till en ökad andel nyanlända elever. Resten kan härledas till andra saker, exempelvis sämre ordning och reda i skolan, otillräckliga lärarresurser och en bristande förmåga att tidigt ta tag i elever med behov av särskilt stöd. Allt detta lär självklart försvåras ytterligare i takt med att andelen nyanlända elever i svensk skola ökar. Framtida Pisa-mätningar lär inte bli någon rolig läsning.

Rent akut tror jag en åtgärd är viktigare än något annat i dagens situation. Det handlar om att låta Migrationsverket ta över såväl kostnaden som ansvaret för skola åt asylsökande elever, och anordna detta i egna lokaler, gärna i anslutning till asylboenden. Det skulle medföra en stor avlastning och skapa större arbetsro i den kommunala skolan. Asylsökande elever bor ju bara tillfälligt i asylboendet och först efter beslut om uppehållstillstånd placeras man ut i lämplig mottagningskommun. Då är det rimligen dags att börja i den kommunala skolan och skapa tätare kontakter med andra barn på den blivande hemorten. En sådan lösning skulle ge kommunerna bättre möjlighet till framförhållning och skapa större lugn i klassrummen. Under tiden i asylboende borde man kunna skapa klasser med elever från samma språkområde, och kanske också anställa lärare som själva är nyanlända, kombinerat med en lärare i svenska som besöker asylboendet regelbundet. Detta skulle göra det möjligt att hushålla med de språkkunniga lärarresurser som finns, det minskar behovet av tolkhjälp åt elever utspridda på olika skolor om alla barn i en klass talar samma språk, och dessutom slipper man kanske ordna skolskjuts åt de asylsökande barnen. I dagens närmast katastrofala läge i skolan måste vi tänka nytt!

Asylmottagandet kräver kraftigt ökade resurser

2016-04-10



För den som följt min blogg är denna "nyhet" från DN idag inte särskilt ny. Men det är ändå bra att man uppmärksammar den på detta sätt. För 160 miljarder på fyra år plockar man inte fram hur snabbt och enkelt som helst.

Sett i det ljuset är de ytterligare 10 miljarder per år (40 miljarder under samma fyra år) som regeringen nu lovar ut till kommuner och landsting en mycket oansvarig satsning. De pengarna hade i vart fall täckt en fjärdedel av de 160 miljarder som behövs. Nu får staten ordna fram 200 miljarder i stället. Sannolikt i huvudsak genom ökad statsskuld.

Fram till och med 2015 när Alliansens statsbudget styrde minskade statens skuld. Från senaste årsskiftet är det S-MP-regeringens budget som styr. Tiden med fallande statsskuld är med all säkerhet förbi.

Som om det inte räckte med ekonomiska behov riktar nu Sveriges Kommuner och Landsting, SKL dessutom hård kritik mot regeringen och kräver att man agerar snabbare för att lösa de akuta praktiska frågor med koppling till asylmottagandet som kommunerna har flaggat för.

Migrationsfrågan är långtifrån löst även om regeringen ibland försöker få det att låta så.

Allvarligt om regeringen backar från migrationsöverenskommelsen

2016-04-10

Det är naivt att tro att flyktingkrisen är över. Fortfarande kommer det runt 500-600 asylsökande i veckan till Sverige, vilket blir 25-30.000 på ett år - utöver de drygt 160.000 vi tog emot förra året. Och volymerna kan ändras snabbt beroende på hur vår omvärld agerar, hur vädret är på Medelhavet, hur flyktingsmugglarna hittar nya vägar och hur vår egen gränskontroll fungerar. Väntetiderna på ett asylbeslut är idag 2-3 år. Det är ohållbart.

Tack vare att Moderaterna drivit på regeringen kommer nu viktiga reformer genomföras för bättre ordning och reda i Sveriges migrationspolitik. Sverige behöver en stramare asylpolitik och vi har drivit regeringen framför oss i frågor som tillfälligt uppehållstillstånd och skärpt försörjningskrav. Nu får vi det på plats.

Samtidigt är det allvarligt att regeringen bryter den tidigare breda migrationsöverenskommelsen genom att i sitt förslag sänka drivkrafterna till arbete då det inte ska bli möjligt för nyanlända under 25 år att gå från tillfälligt uppehållstillstånd till permanent genom att skaffa sig ett arbete. Man måste kunna lita på en överenskommelse. Det är även anmärkningsvärt att regeringen vill byta ut de mest utsatta kvotflyktingarna med störst skyddsbehov till förmån för anhöriginvandrare. Det är en mycket märklig förändring som det lär bli strid om i riksdagen.

Moderaterna vill inte heller förlita sig på att det misslyckade omfördelningssystemet mellan EU-länderna kommer i gång, eller på att de nya förslag som EU-länderna diskuterar beslutas. Vi måste som svenska politiker ta ansvar för Sverige här och nu. Då menar vi att vi behöver en "flyktingpaus" tills vidare, där asylsökande som kommer till Sverige via annat säkert EU-land avvisas redan vid gränsen och uppmanas att söka asyl i det föregående landet i stället. Sverige har med god marginal tagit sin del av ansvaret för de asylsökande som kommer till EU, och sätter vi inte stopp nu kommer det att gå ut över såväl alla som redan bor i Sverige som de asylsökande själva som får ett bedrövligt mottagande och extrem lång väntetid på beslut.

Dags att byta ut Mona Sahlin?

2016-04-10

Mona Sahlin utsågs av Alliansregeringen som samordnare av åtgärder mot våldsbejakande extremism, en synnerligen tveksam utnämning enligt mig, och hon har kvar sitt uppdrag även under nuvarande regering.

Efter terrordåen i Bryssel nyligen citerades Mona Sahlin av Lena Mellin i Aftonbladet: "Men enligt regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, ska man komma håg att de mord som utförts av extremister under de senaste tjugo åren har utförts av högerextremister, inte av jihadister."

I dag låter det annorlunda från Sahlin. Citat från SVT TextTV idag: "Malmö blundar för jihadism. Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, är kritisk mot Malmö kommun sedan det framkommit att en av de torrmisstänkta i Bryssel kommer från Malmöstadsdelen Rosengård. Sahlin menar att Malmö inte har sett rekryteringen till islamistisk terror och jihadism som ett problem, utan fokuserat på högerextrema kretsar."

Det känns ju onekligen som om Mona Sahlin är lite vilsen när det gäller att identifiera de allvarligaste hoten mot tryggheten i Sverige. Någon annan kanske skulle klara det bättre?

Grisen Särimner finns bara i sagan

2016-04-10

Särimner var en varelse (oftast menar man att det var en gris, men det är något oklart) som enligt nordisk mytologi utgjorde föda för asarna och enhärjarna i Valhall. Särimner slaktades varje dag och blev uppäten för att morgonen efter återuppstå hel och levande, redo att åter bli slaktad.

Nu har S-MP-regeringen skapat en alldeles egen Särimner i svensk ekonomisk politik. Och jag talar förståss om de nya "permanenta 10 miljarder" som man vill ge Sveriges kommuner, landsting och regioner varje år framöver. När beslutet tillkännagavs beskrevs det som ett extra tillskott som i första hand skulle fördelas till de kommuner som tagit störst ansvar för mottagande av nyanlända och asylsökande. Lite oklart dock hur denna fördelning skulle ske.

Sedan dess har utbildningsminister Gustaf Fridolin meddelat att skolans problem kommer att lösas nu när kommunerna får 10 miljarder extra. Och i en debattartikel som Socialdemokraterna just nu kör ut över hela landet meddelar man stolt att äldreomsorgen äntligen kan få mer personal tack vare de nya 10 miljarderna som kommunerna kommer att få. Jag har också hört från ansvariga ministrar att de tio miljarderna ska rädda situationen inom Socialtjänsten där det fattas socialsekreterare.

Och idag hörde jag socialminister Gabriel Wikström i TV-nyheterna högtidligt lova att nu skulle minsann vårdcentralerna i glesbygd kunna räddas - tack vare regeringens nya 10 miljarder till kommuner och landsting.

Det är fascinerande att dessa 10 miljarder ska kunna lösa exakt alla problem som finns i vårt samhälle. Trots att det i förhållande till kommunernas och landstingens totala ekonomi bara är ett ytterst marginellt tillskott. Man kan nog vara ganska säker på att regeringen kommer att hänvisa till dessa pengar i alla frågor där någon tycker att det saknas resurser till något i vårt samhälle. Det är en riktigt bra politisk "grisen Särimner" som regeringen har skapat.

Nu är det bara ett litet problem, här i den riktiga världen. Dessa 10 miljarder kan tyvärr bara användas en gång. Och pengarna måste tas någonstans, i dagens ekonomiska läge sannolikt lånas, vilket ökar statsskulden. Samtidigt uppmärksammar allt fler, idag till och med Dagens Nyheter, att det saknas oerhörda summor kommande år för att hantera asylmottagandet. Fram till 2019 behövs minst 160 miljarder ytterligare, pengar som inte finns utan som i huvudsak lär få finansieras genom att staten lånar mer pengar. Att i det läget under samma tid lägga ytterligare 40 lånade miljarder på kommunsektorn känns mycket oansvarigt.

I dagens läge hade det varit klokare att låta pengarna följa de nyanlända, exempelvis genom att som moderaterna tidigare föreslagit, låta staten ta kostnaden de första tre åren i stället för dagens två för de kommunplacerade nyanlända för att avlasta kommunerna. Man skulle också kunna ta till sig de moderata förslaget om att Migrationsaverket bör ta över ansvaret för asylsökandes skolgång för att skapa lugn och ro i den kommunala skolan. Två reformer som direkt skulle underlätta för kommunerna och där pengarna bevisligen går till det de är avsedda för.

Men tyvärr, Stefan Löfvén och Magdalena Andersson (S), grisen Särimner finns bara i sagan.

Moderata förslag för att snabbare få fler nyanlända i arbete

2016-04-09

Anna Kinberg Batra och Elisabeth Svantesson, integrationspolitisk talesperson, presenterade häromdagen i en intervju i Svenska Dagbladet flera förslag för att Sverige ska ha ett jobbperspektiv från första dagen för dem som söker asyl. För att fler asylsökande ska ges möjlighet att arbeta behöver det bli enklare att komma in på arbetsmarknaden.

• Det har varit för mycket av perspektivet att den som är i asylprocess står utanför arbetsmarknaden. Vi vill ändra på hela synsättet. Sverige måste ha jobbperspektiv från dag ett. Då måste vi fråga den som kommer vad den kan direkt vid den första kontakten. Annars är det slöseri med människors resurser, förmåga och möjligheter.
• Migrationsverket ska redan från första dagen översiktligt kartlägga vilken kompetens den asylsökande har.
• Migrationsverket ska direkt vid ankomst hjälpa asylsökande i arbetsför ålder att ansöka om arbetstillstånd och den registrering hos Skatteverket som krävs för att man ska kunna arbeta.
• Möjligheten att göra det enklare för asylsökande som jobbar att få sin lön utbetald till ett bankkonto bör ses över. En möjlig lösning vore att knyta detta till det kort den asylsökande får sin dagersättning på i dag men att ett sådant konto skulle vara förenat med vissa begränsningar. Personer som har fått ett jobberbjudande bör även kunna prioriteras vad gäller arbetet med att fastslå identiteten, bland annat i syfte att det då blir lättare att få ett bankkonto.

Personligen delar jag grundsynen att jobb är viktigaste vägen till integration. Det är också väl känt att sysslolöshet under asyltiden kan skapa oro och konflikter på boendena och psykisk ohälsa hos den asylsökande. Om man arbetar under asylprocessen blir det dessutom lättare att snabbt komma i egen försörjning och skaffa en egen bostad den dag man eventuellt beviljas uppehållstillstånd. Det går också snabbare att lära sig svenska. Även för den som eventuellt får avslag på sin asylansökan finns det ett värde i att ha arbetat under asyltiden, det gör det sannolikt lättare att starta om i sitt ursprungsland efter avslag. Ytterligare en aspekt är att om fler asylsökande arbetar under asyltiden blir det också fler som bidrar till sin egen försörjning och det blir då lägre kostnader för samhället att betala dagersättning. Så den asylsökande som kan hitta ett arbete ska självklart uppmuntras till detta.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att samhällets resurser i övrigt för att hjälpa människor till arbete (olika stödformer, åtgärder, utbildningar, praktik mm) rimligen bör reserveras för dem som beviljas uppehållstillstånd, det är trots allt då det är allra viktigast att man snabbt kommer i egen försörjning.

Moderaterna vill tillsätta en ny försvarsberedning

2016-04-08

Moderaterna vill att Försvarsberedningen kallas in och ges ett nytt, modernt och bredare uppdrag. Det är ett viktigt och nödvändigt steg för att Sverige ska vara tillräckligt rustat för att möta nya hot och risker. Och det gäller inte bara militära hot. Vi är oroliga för att Sverige inte är tillräckligt väl rustat för de nya hot och risker vi ser mot hela vårt samhälle. Vi har sett nya terrorattacker i Europa, vi har sett IT-attacker mot svenska mediehus och vi får rapporter om brister i den svenska krisberedskapen. Då behöver vi sätta igång med en försvarsberedning som kan göra en gedigen analys av hur vi kan rusta oss bättre.

Vi vill att Försvarsberedningen kommer igång så snabbt som möjligt för det är vägen till bästa möjliga analys av vad Sverige behöver göra. Det är också bästa sättet att förbereda beslut som Sverige behöver fatta för att vara tillräckligt rustat. Det ska vi göra gärna med brett politiskt stöd och det innan man till exempel hamnar i valtider när det kan bli kortsiktiga hänsyn.

Försvarsberedningen bör ges ett nytt, bredare och modernt uppdrag att förbereda nästa försvarsbeslut. Samhällets samlade förmåga att klara av kris och konflikt ska tydligare vara utgångspunkten. Det bör även inkludera totalförsvaret i ett brett perspektiv och hoten som radikalisering och terrorism innebär.

Försvarsberedningens roll i svensk försvars- och säkerhetspolitik är viktig. Den visar hur vi kan möta framtidens säkerhetsutmaningar samt möjliggör en stark och bred politisk förankring. Den har en lång tradition och är ett etablerat arbetssätt. Att inte använda sig av den breda politiska förankringen eller den tillgång till sakkunskap från en lång rad områden som Försvarsberedningen har vore att försvaga Sveriges möjlighet att möta nya hot.

Moderaterna kräver krafttag mot terrorn

2016-04-08

Efter de senaste händelserna med terrorattentaten i Bryssel är det viktigare än på länge att gemensamt stå upp för de värden och den trygghet vi vill ska prägla Sverige och Europa. Vårt land ska aldrig kompromissa med de demokratiska värden som är grunden för fria samhällen. Men bara principer räcker inte. Det krävs handling, både här hemma och internationellt.

Kampen mot terrorn är viktigare än partigränser. I Sverige finns en bred politisk beslutsamhet att förebygga, förhindra och straffa terrorism. Samtidigt kräver det arbetet reformer. Sverige måste nu säkerställa att vi har tillräcklig beredskap och förmåga att försvara vårt öppna samhälle och kunna agera tillsammans med andra i den internationella kampen mot terrorism.

Moderaterna har drivit på regeringen när det gäller att få konkreta åtgärder på plats. Tre delar är nu särskilt viktiga för att Sverige ska stå bättre rustat mot terrorism:

Polisen måste ges rätt och bättre resurser. I takt med att terrorattackerna den senaste tiden blivit allt mer avancerade och koordinerade är det tydligt att polisens insatser måste kunna ske på mer än en plats samtidigt.

För att säkerställa detta måste nationella insatsstyrkans operativa förmåga ökas för att kunna göra insatser mot terrorister på två eller flera ställen i landet. Uppdraget att säkerställa polisens insatskapacitet måste nu snarast lämnas till polismyndigheten. Sverige behöver minst 1 000 nya poliser. Målet om minst 20 000 poliser i Sverige behöver dessutom återinföras. Det är bekymmersamt att regeringen valt att överge målet då det riskerar att leda till färre poliser, samtidigt som vi möts av rapporter om polisens allt mer pressade läge.

Säkerhetspolisen behöver ges bättre möjligheter att förhindra terrorbrott. I takt med att ny teknik i allt högre grad används för att planera terrordåd måste även lagstiftningen följa med i utvecklingen. Det är därför glädjande att Säkerhetspolisens möjlighet till hemlig dataavläsning nu utreds.

Vi vill även att Säkerhetspolisen ska kunna ges tillgång till information från signalspaning under förundersökning för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet. Detta är en förutsättning för att den planerade nya lagstiftningen inte ska bli verkningslös.

Stärkt internationellt agerande mot terrorismen. Det är helt centralt att fortsätta utveckla och stärka Sveriges internationella samarbeten i syfte att förebygga och förhindra terrorbrott. I EU måste polissamarbetet inom ramen för Europol intensifieras.

Sverige ska också vara redo att agera utomlands och delta i internationella insatser mot terrorismen. Något som senast blev aktuellt efter terrorattackerna i Paris i november förra året.

Moderaterna drar ifrån som största parti

2016-04-08






Dagens opinionssiffror från Demoskop är mycket glädjande. Den långsiktiga tendensen i de många opinionsmätningarna är densamma, moderaterna fortsätter öka, Socialdemokraterna står stilla och stampar på historiskt låga nivåer, Sverigedemokraterna krymper och de övriga partierna är alla så små att de ligger farligt nära, eller rent av under 4%-spärren. Moderaterna ligger nu på 28% i Demoskop, vilket är den högsta siffran på tre år, och bara två procentenheter under det historiska rekordresultatet i valet 2010.

Jag kan bara dra slutsatsen att min egen analys, som varit densamma de senaste 4-5 åren, varit korrekt. Moderaternas ansvarstagande i migrationsfrågan borde kommit mycket tidigare. Då hade vi kunnat behålla regeringsmakten efter valet 2014. Det är inte alls så som det ofta sägs att SD gynnas om övriga partier börjar diskutera och agera i den kanske allra viktigaste samhällsfrågan just nu. Tvärtom är det något väljarna förväntar sig. Och allt fler inser att moderaterna driver på regeringen i frågan numera, och att vi är tillbaka till samma ansvarsfulla grundsyn i migrationsfrågan som vi hade för 10 år sedan. Det uppskattas av väljarna och de moderater som i protest stött SD de senaste åren kommer nu tillbaka. De flesta vill ha en nyanserad men ansvarsfull migrationspolitik som innehåller både hjärta och hjärna. Det var synd att inte vår tidigare partiledning insåg detta och skänkte bort regeringsmakten helt i onödan.

Ska biståndspengar gå till att köpa röster till plats i FN:s säkerhetsråd?

2016-04-07

Turerna kring regeringens försök att jaga röster för en svensk plats i FN:s säkerhetsråd blir allt mer bestickande. Det verkar nu stå klart att det var UD:s kampanjledning för en plats i FN:s säkerhetsråd som tog initiativet, bokade biljetterna och skrev inbjudan till ett antal fattiga länders FN-ambassadörer som på detta sätt fick en gratisresa till Sverige. Utrikesminister Margot Wallström (S) har dessutom medgett att de ville nå ut till ambassadörerna för att få dem att rösta på Sverige men säger samtidigt att det var stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond som beslutade om besöken. Enligt utrikesministern var detta inom ramen för stiftelsens normala verksamhet. Stiftelsen betalade ju dock besöken med biståndspengar som de fått i anslag från UD. Man kan verkligen fundera över om det var så svenska biståndspengar var avsedda att användas?

Jag kan inte avgöra om det gjorts något som är olagligt eller i om det skett något i strid med några andra regler eller riktlinjer, det får andra granska. Men rent moraliskt känns det inte som om det är någon större skillnad på att muta OS-delegater eller FIFA-delegater för att få ett OS eller ett fotbolls-VM, eller att muta FN-ambassadörer med en påkostad resa till Sverige för att försöka samla röster till en plats i FN:s säkerhetsråd. Hela historien känns märklig och lär knappast gynna Sveriges sak när det gäller platsen i säkerhetsrådet.

Och framförallt är det beklämmande att svenska biståndsmedel används på detta sätt. De är redan naggade i kanten av det stora asylmottagandet som delvis bekostas med biståndsmedel. De medel som finns kvar borde självklart öronmärkas för viktiga åtgärder i utvecklingsländerna och inte användas så som nu har skett.

Är vi på väg tillbaka till 2006 års utanförskapssamhälle?

2016-04-07

Alliansen vann valet 2006 mycket till följd av kritiken mot att den tidigare s-regeringen under Göran Persson gömde arbetslösa i andra kolumner för att de inte skulle synas, och samtidigt pressade ut lågproduktiva människor från arbetsmarknaden. Det handlade inte minst om extremt höga volymer av förtidspensionerade. Vi kritiserade också den tidigare s-regeringen för att sjukskrivningarna skenade och långtidssjukskrivningarna ökade, och där systemet möjliggjorde sjukskrivningar i 5-10 år utan särskilt mycket kontroll, uppföljning eller rehabilitering. Alliansens reformer fick ned både förtidspensioneringar och sjukskrivningstal till en mer genomsnittlig västeuropeisk nivå.

Men nu syns oroväckande tendenser till att den nya S-MP-regeringen är på väg tillbaka till statistiktrixandet och till ett system med allt högre sjuktal och fler långtidssjukskrivningar.

Borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukskrivningen har redan fått hård kritik från såväl oberoende experter som av Försäkringskassan, som varnar för att långtidssjukskrivningarna kommer att öka.

Och nu kommer ytterligare ett destruktivt förslag, nämligen att arbetsgivare ska ta större ekonomiskt ansvar för långtidssjuka. Förhoppningen är att det på sikt skall minska sjukfrånvaron, men kritiken är hård, både från offentliga och privata arbetsgivare. Sveriges kommuner och landsting (SKL) tror att det kommer slå hårt mot kommuner med svag ekonomi och hög arbetslöshet. "Ja, vi tycker att det är fel väg att gå och vi är rädda för att det här snarare faktiskt försvårar möjligheten att kunna få tillbaka personer som är långtids-sjukskrivna i arbete", säger Lena Micko (S), ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL). Samma synpunkter kommer från Svenskt Näringsliv, som varnar för att personer med tidigare lång sjukdomshistoria kommer att få mycket svårare att få jobb när företagen oroar sig för att tvingas betala mer om personen blir sjuk på nytt. Organisationen Företagarna kommer med samma kritik och varnar för att förslaget kan minska benägenheten hos företagare att anställa personer som idag står långt bort från arbetsmarknaden.

Ytterligare ett allvarligt förslag är att återinföra möjligheten till förtidspensionering av personer redan från 19 års ålder. I dag gäller att personer mellan 19 och 29 år ska få sin arbetsförmåga prövad med jämna mellanrum, i en förhoppning om att personen ska kunna komma i vart fall i någon form av arbete. Med de nya reglerna kan 19-åringar i stället ges förtidspension vilket dömer dem till att resten av livet vara utanför arbetsmarknaden. Visst kan det finnas enstaka unga personer som man helt säkert vet saknar arbetsförmåga resten av livet, men de nya reglerna riskerar att öppna för att mer slentrianmässigt återgå till att förtidspensionera unga människor som kanske skulle kunna komma i arbete senare i livet. Detta såg vi alltför många exempel på under den tidigare s-regeringens tid, före 2006.

Tänk så lätt saker glöms. Det var under Göran Perssons regeringstid som antalet sjukskrivna och förtidspensionerade svällde på ett sätt som saknade motstycke i världen. Sjukförsäkringen fick ersätta både arbetsmarknadspolitik och regionalpolitik. Vi moderater vill inte återigen ha en situation likt den som Socialdemokraterna skapade förra gången de satt vid makten. Då förtidspensionerades 140 personer om dagen. Risken är uppenbar att den nya regeringen ska köra i samma dike som man gjorde före 2006. Det vore illa för Sverige, men framförallt för de människor som riskerar att fastna i systemet utan chans att komma tillbaka i arbete och egen försörjning.

Högskattesamhället ursäktar inte olaglig skatteplanering

2016-04-06

Det är inte svårt att bli upprörd över att Nordea och andra svenska banker verkar ha ägnat sig åt att hjälpa kunder med skatteplanering som ligger på gränsen för det tillåtna, eller kanske rent av varit olagliga. Samtidigt måste man konstatera att skatteplanering och skattefusk hela tiden pågår i stor omfattning i Sverige, och så har det varit i många decennier. Det är högskattesamhällets baksida. Möjligheterna för Skatteverket att upptäcka denna typ av avancerade upplägg är begränsade. Det man kan kräva är rimligen att stora svenska banker håller ett tydligt säkerhetsavstånd till de juridiska gråzonerna.

Samtidigt är det viktigt att politiken gör vad den kan för att förebygga skattefusk. Alliansen gjorde flera viktiga saker som bevisligen minskat fusket. Avskaffad förmögenhetsskatt var en viktig åtgärd som bevisligen minskade utflödet av kapital ur landet, och dessutom fick en hel del pengar att vända tillbaka till Sverige för att investeras här i stället. ROT och RUT-avdrag har minskat mängden svarta tjänster. Alliansen lyckades också med stor framgång träffa avtal mellan Sverige och tidigare skatteparadis om tydligare insyn och uppgiftslämnande från banker i dessa länder. Sverige har nu sådana avtal med de flesta länder i världen, bara under Alliansens tid talar vi om över 40 nya avtal. Allra viktigast var kanske ändå att Alliansen minskade skattetrycket i Sverige. Det gör att lönsamheten i att anlita dyra konsulter för att undgå skatt minskar.

Samtidigt måste bilden nyanseras. Det är inte olagligt att äga brevlådeföretag ("offshorebolag") utomlands och ibland kan det finns fullt legitima skäl för detta. Och skatteplanering inom lagens råmärken är inte heller klandervärt, utan något som många vanliga löntagare också ägnar sig åt. Några exempel:
* Sammanboende som har gemensamma lån på en bostad kan välja att fördela ränteavdragen mellan sig för att få maximal effekt.
* Den som gjort vinster på aktiefonder eller aktier kan välja att ta fram lite förluster på andra värdepapper under samma år för att kvitta bort vinsten.
* Den som utnyttjat hela ROT-avdraget ett år kan välja att skjuta renoveringsarbeten till året därpå för att kunna få fullt ROT-avdrag även för dessa.

Detta är tre vanliga exempel på helt legitima sätt att minska sin skatt. Alltså fullt legitim skatteplanering. På samma sätt kan även företag göra olika val för att minimera företagets skatter. Så länge det ligger inom lagens gränser är det inte otillåtet. Problemet uppkommer när skatteplaneringen eller transaktionerna ligger i en gråzon, eller när det är uppenbart att avsikten är att undgå skatt eller att tvätta svarta pengar. Jag är övertygad om att det som Uppdrag Granskning avslöjat bara är en toppen på ett isberg. Jag tror aldrig att lagstiftaren kommer att kunna täta alla hål i skattelagstiftningen, och det kommer alltid att finnas villiga "konsulter" som hjälper människor att med lagliga eller olagliga metoder minska sin skatt. Men seriösa svenska banker ska självklart inte ägna sig åt sådant som ligger i gråzonen. I grunden är detta en etisk och moralisk fråga.

Välfärdssystemen för nyanlända måste ses över

2016-04-05

Förra veckan rapporterade TV4:s Nyheterna att kostnaderna för efterlevandestöd till ensamkommande asylsökande barn skenar. Det handlar redan idag om många hundra miljoner per år, och kostnaderna ökar snabbt. Bakgrunden är att alla barn som bor i Sverige har rätt till efterlevandestöd om föräldrarna är döda. Det gäller även asylsökande barn. Ersättningen får man genom att bara skriva under ett papper, men det krävs inte att man styrker dödsfallen överhuvudtaget, något som framstår som mycket märkligt. Den som begär en ersättning borde självklart vara tvungen att styrka att förutsättningarna för stödet är uppfyllda. I grunden är det för övrigt enligt min åsikt märkligt att Sverige överhuvudtaget betalar ut denna ersättning till ensamkommande asylsökande barn. Det är en ersättning som rimligen bara borde tillfalla svenska medborgare eller de som bor permanent i landet.

För en tid sedan berättade jag också hur asylsökande som beviljats uppehållstillstånd kan få full garantipension, dvs samma pension som många lågavlönade svenskar, trots att de aldrig arbetat eller betalat en enda krona i skatt i Sverige. Det är i grunden ett orimligt system.

Tidigare har uppmärksammats hur nyanlända kan ta del av retroaktiva ersättningar och få rätt till omfattande sociala förmåner utan att någonsin ha bott i Sverige, arbetat här eller betalat skatt. Exempelvis får man rätt till full föräldrapenning och barnbidrag bara genom att tillfälligt bo i landet. Samma sak gäller exempelvis bostadsbidrag och assistansersättning.

Det är ingen tvekan om att våra ersättningssystem måste ses över, i annat fall kommer statens kostnader att skena, samtidigt som allt fler som är födda i Sverige eller har bott här länge upplever systemen som djupt orättvisa. Det senare lägger ingen bra grund för en fungerande integration.

I dag har moderaternas ekonomisk-politiske talesperson och min vice ordförande i finansutskottet, Ulf Kristersson, en mycket pedagogisk och läsvärd debattartikel på DN Debatt. Han diskuterar både innebörden i den svenska välfärdsmodellen och ger en historisk tillbakablick, men diskuterar också hur modellen hela tiden måste utvecklas och förändras över tid. I dagsläget är en av de mest aktuella frågorna just hur välfärdssystemen och bidragssystemen för nyanlända bör se ut. Dagens regelverk skapar orimliga effekter.

Såväl jag som Ulf Kristersson ingår i den moderata arbetsgrupp som just nu ser över detta. Vi moderater är övertygade om att våra välfärdssystem behöver stramas upp för att förbli långsiktigt hållbara, och att vi i framtiden bör tillämpa en delvis ny princip: Full tillgång till välfärdsförmånerna får man genom att arbeta, genom att ha permanent uppehållstillstånd eller genom att vara svensk medborgare. Innan dess får man bara begränsad rätt till svenska välfärdsförmåner. Och för den som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd bör rätten till förmåner i normalläget dras in.

Hela reseberättelsen från studieresan till Japan

2016-04-04

Nu är hela reseberättelsen färdig, och går att läsa på denna länk.






Tidigare inlägg finns samlade i bloggarkivet