December 2014

Gott Nytt År!

2014-12-31

Året som gått har varit det mest politiskt turbulenta på väldigt länge. Två krävande valrörelser och sedan en höst med så många olika politiska turer att inte ens media alltid hann med i svängarna. Hur det kommande året blir politiskt återstår att se, liksom hur gott och nytt året blir för olika partier.

För egen del blir mitt stora fokus 2014 att tydligt stå upp för moderata värderingar och vara en stark och tydlig röst för de frågor jag lovade driva i valrörelsen. I det politiska läge som råder är det viktigare än någonsin med tydliga orädda röster i den politiska debatten. Ericsoniubbhult kommer inte att tystna.

Jag kommer också att fortsätta peka på nackdelarna med den sittande regeringens politik, alldeles oavsett vad "Decemberöverenskommelsen" sedan eventuellt kommer att innebära i själva beslutsdelen i riksdagen.


Jag önskar alla mina besökare ett Gott Nytt År!






Årets sista debattartikel - Alliansens budget stärker jobb och välfärd

2014-12-30

Debattartikel i Markbladet idag:

Alliansens statsbudget stärker jobben och välfärden

Stefan Löfvén (S) gick till val oförberedd och med en politik som hotade jobben. Efter två månader som statsminister står det klart att han misslyckats med att forma en majoritet för sin budget – en budget som hade försvagat Sveriges ekonomi och bromsat jobbtillväxten.

Alliansen håller vad vi lovar och röstade därför för vårt budgetförslag, vilket möjliggör för jobben att fortsätta växa fram på bred front. Grundbulten i vår budget är ansvar för ekonomin. Alliansen har presenterat en politik för hur Sverige ska nå en procents överskott år 2018. Vi ser nu att jobben växer till i Sverige, men vi behöver göra mer för att jobben ska kunna bli ännu fler. Vår budget breddar vägarna in till arbetsmarknaden genom utbyggda lärlingsanställningar och lägre kostnader för att anställa unga. Samtidigt fortsätter våra reformer av integrationspolitiken där utrikes födda med svagt fäste på arbetsmarknaden får stöd in i arbete.

När vår budget nu genomförs möjliggörs extra satsningar på över 4 miljarder kronor för mer kunskap i skolan 2015. För Marks kommun innebär det ca 10 miljoner kronor i satsningar redan nästa år. Dessutom skjuter staten till över 4,4 miljoner till Mark läsåret 2015/16 för ytterligare karriärtjänster för lärare enligt Alliansens tidigare beslut. Det räcker till 51 nya förstelärartjänster. Alliansens satsningar innebär nästan dubbelt så mycket pengar jämfört med S-MP-regeringen till mindre barngrupper i grundskolan och andra kvalitetshöjande åtgärder. Även förskolorna med störst behov får mindre barngrupper. I Alliansens budget finns också stora satsningar för att utveckla cancervården, införa en äldreboendegaranti, investeringsstöd för äldreboenden och ett kompetenslyft för personalen inom äldreomsorgen.

Istället för att gå fram med reformer som hjälper Sverige fortsätta på rätt väg föreslår Socialdemokraterna och Miljöpartiet en återgångspolitik där bidragssystemen byggs ut på bekostnad av jobben. Trots skarp kritik från regeringens eget Finanspolitiska råd överger de i praktiken även överskottsmålet. Samtidigt hotar regeringens politik att dämpa jobbtillväxten, vilket de själva nämner i sin budgetproposition. Totalt föreslår de höjda skatter omkring 40 gånger så mycket på arbete och tillväxt som de föreslår till företagande.

För att få resurser att kunna fortsätta satsa på skolan, vården och omsorgen behöver vi fler jobb och en ekonomi som växer. Socialdemokraterna och Miljöpartiet väljer istället att gå fram med en politik som hotar att försvaga ekonomin och bromsa jobbtillväxten. Detta samtidigt som deras oförmåga att regera leder till att viktiga reformer skjuts på framtiden. En sådan politik skulle leda till minskade, istället för ökade, resurser till vår gemensamma välfärd.

Jan Ericson (M)
riksdagsledamot finansutskottet

Margareta Lövgren (M)
kommunstyrelsens ordförande, Marks kommun





Det finns som alltid två vågskålar

2014-12-29

Jag har sällan mött så hård kritik från vissa moderata sympatisörer och medlemmar som efter "Decemberöverenskommelsen" mellan Alliansen och S-MP-regeringen. Ord som svek, förräderi och kapitulation hör till de snällare. Samtidigt måste också påpekas att det också finns positiva röster. Även mediabilden är splittrad. Jag lyssnar på alla och försöker svara på ett nyanserat sätt.

Samtidigt som jag känner en viss tvekan inför överenskommelsen tycker jag att kritiken i vissa delar är onyanserad. Faktum är att S-MP-regeringen lever på nåder genom denna överenskommelse, utan den hade Stefan Löfvén tvingats avgå eller utlysa extraval. Det ska vi påminna om ibland.

Många glömmer också att det finns två sidor av av överenskommelsen, vilket jag försökte visa i lördagens blogginlägg. Här ett nytt försök med lite fler aspekter:

Möjliga fördelar i överenskommelsen för Moderaternas del:
1. Vi har en gång för alla avfärdat Stefan Löfvéns försök att splittra Alliansen. Det lägger en grund för fortsatt Allianssamarbete flera mandatperioder framåt, vilket är en avgörande förutsättning för en moderatledd regering efter valet 2018.
2. Vi har en överenskommelse som gör att om Alliansen blir större än S-V-MP vid valet 2018 kommer Alliansen att kunna styra i minoritet och få igenom sin budget. Utan denna överenskommelse skulle Alliansen annars kunna ha drabbas av samma svårighet att regera 2018 som S-MP-regeringen drabbats av denna höst.
3. S-MP-regeringen kommer från och med 2015 inte längre att kunna skylla alla politiska motgångar på att det är Alliansens budget som styr. Väljarna har valt att ge S-V-MP större stöd än Alliansen. Då måste också väljarna få se vad skillnaden blir i politiken - även om det i sak är sämre för Sverige.
4. Vi slipper ett extraval som kostar stora pengar, och i ett läge där väljarna inte är särskilt sugna på en ny valrörelse. Dessutom där valresultatet i extravalet känns synnerligen osäkert och riskerar att inte lösa problemet med regeringsbildningen.
5. Vi slipper ett extraval i ett läge där moderaterna inte ens hunnit formera sin nya partiledning eller utveckla sin politik. Bättre att detta får ske i lugn och ro de närmaste åren så vi är redo för en ny kamp om regeringsmakten 2018.
6. Överenskommelsen innebär inte att vi gör upp i sakfrågor med S-MP och därmed kompromissar bort Alliansens politik. Alliansen blir inga stödpartier till S-MP-regeringen utan kommer hela tiden att redovisa en alternativ politik.

Möjliga nackdelar i överenskommelsen för moderaternas del:
1. Vi har nu släppt möjligheten att stoppa S-MP-regeringens mest samhällsskadliga förslag i form av skattehöjningar på företagande och arbete och en del annat som kan rymmas inom budgetpropositionerna. Det är självklart en nackdel och det minskar vår makt som oppositionsparti.
2. Vi har öppnat för att S-MP-regeringen missbrukar sin makt över statsbudgeten och kommer att lägga in allt mer politiska förslag i budgetpropositionen för att kunna få igenom förslagen i riksdagen. Det kan ytterligare minska Moderaternas och Alliansens inflytande.
3. Vi har indirekt ökat Vänsterpartiets makt över politiken eftersom de ny blir ett slags "nya" vågmästare över S-MP-regeringen.
4. Vi vet inte om S och MP kommer att hålla fast vid överenskommelsen om Alliansen vinner valet 2018.
5. Vi kan ha minskat Moderaternas och Alliansens möjlighet att vinna valet 2018 genom att vi framstår som en mer tandlös opposition i riksdagen, och genom att vi stärker den svaga S-MP-regeringens möjlighet att fungera.
6. Det finns överhängande risk att vi hjälper Sverigedemokraterna att odla sin bild som martyrer "som ställs utanför" och hjälper dem att odla sin självbild som "det enda oppositionspartiet". Det kan ytterligare försvaga moderaterna och försvåra en valseger 2018.

Slutsats:
Det finns som både fördelar och nackdelar med överenskommelsen, lite som ett val mellan pest och kolera. Den underlättar för Alliansen att bilda en handlingskraftig regering efter en eventuell valseger 2018, men kan samtidigt försvåra samma valseger. Men en sak är klar - utan överenskommelsen hade en Alliansregering i minoritet aldrig kunnat styra Sverige framöver. Det bör man ha i minnet när man riktar kritik mot överenskommelsen. För egen del tänker jag nu analysera innehållet i överenskommelsen ordentligt tillsammans med mina moderata riksdagskolleger, och fundera över hur vi på bästa sätt går vidare för att visa våra väljare att vi trots överenskommelsen kan driva en effektiv och tydlig oppositionspolitik.




Den svaga S-MP-regeringen haltar vidare - extravalet ställs in

2014-12-27

Jag har tidigare spekulerat kring om det verkligen skulle bli något extraval. Det kändes väldigt tydligt som om det utspelet från Stefan Löfvén mest gjordes i affekt, och att han aldrig tänkte löpa linan ut. I dag visar det sig att jag hade rätt i mina spekulationer, Löfvén styr hellre vidare med Alliansens budget resten av året än utlyser extraval.

För egen del hade jag gärna tagit ett extraval med chansen att stärka både moderaterna och Alliansen. Samtidigt kan jag konstatera att de flesta väljare jag talat med faktiskt inte varit särskilt förtjusta i tanken med ett extraval. Och med dagens parlamentariska läge skulle det blivit svårt även för Alliansen att styra i minoritet. Ett extraval hade därmed bara kostat en massa pengar utan att förändra något i sak.

Jag är väl inte odelat positiv till dagens uppgörelse ("Decemberöverenskommelsen") mellan Alliansen och S-MP, även om den i grunden bara stärker den praxis som innebär att det regeringsalternativ som är störst får sin statsminister vald och sin budget genom riksdagen. Samtidigt innebär överenskommelsen vissa avgörande fördelar. För det första håller Alliansen ihop och Socialdemokraterna tvingas nu en gång för alla inse att man inte kan splittra Alliansen för att få stöd för sin politik. För det andra innebär överenskommelsen att Alliansen vid en valseger 2018 vet att man kan regera i minoritet och få igenom sin budget. Det är också bra att Stefan Löfvén nu medger att man gjorde fel som bröt ut detaljer ur Alliansens budget 2013, och att överenskommelsen nu säger tydligt att detta inte får ske framöver.

En intressant sak är att man också pekar ut tre politiska områden för samarbete och samtal mellan Alliansen och regeringspartierna. Det gäller pensionsuppgörelsen, försvarspolitiken och energipolitiken. Stora viktiga framtidsfrågor där det nu är dags för Miljöpartiet att bekänna färg. Att migrationsfrågan inte nämns i detta sammanhang tolkar jag som att Alliansen avser att utforma en egen politik utan att låsa sig vid Miljöpartiet. Det vore i så fall utmärkt.

Samtidigt känns det problematiskt att Alliansen på detta sätt räddar kvar en mycket försvagad Stefan Löfvén vid makten. Jag befarar en kraftig svekdebatt från Alliansens och Moderaternas väljare som kommer att undra om vi inte står upp för vår egen politik? Och att verka i riksdagen i kraftfull opposition blir knepigt framöver, det är inget att hyckla med. Sverigedemokraterna kommer dessutom att försöka utmåla sig själva som "det enda oppositionspartiet" och lär säkert kunna tjäna på uppgörelsen, på bekostnad av inte minst moderaterna. Det är därmed lätt att ha kritiska synpunkter på dagens överenskommelse. Men den som för fram sådan kritik måste då också tala om vad man skulle gjort i stället som varit bättre för landet. Och hur man skulle ha kunnat skapa en regering som kan styra?

Dagens överenskommelse innebär givetvis inte heller att den svaga S-MP-regeringen kommer att få igenom all sin politik i riksdagen - de flesta frågor ligger trots allt utanför budgeten och S-MP-regeringen kan förvänta sig många nederlag i voteringarna i riksdagen framöver.

Med detta sagt - jag känner mig trots allt inte särskilt bra till mods efter "Decemberöverenskommelsen".




Julhälsning

2014-12-23












Tänkvärt om tiggeri i Dagens Industri

2014-12-22

I dag ägnar Dagens Industri sin hela sin ledare åt att diskutera tiggeriet. Bland annat hur förekomsten av tiggeri i förlängningen trubbar av oss alla från att se sociala problem och hur det lär oss att dra skarpa gränser mellan dem som är inne i vårt välfärdssystem och de som är ute. Ledaren landar även i att det faktiskt går att försvara ett tiggeriförbud. Rubriken är "Den kallaste julen".

Ett utdrag ur ledaren:

"Det krävs en hårdhet för att bara gå förbi och inget ge eller göra för en människa som ber om hjälp. Vi kan alla den rationella kalkylen utantill – att ge hjälper inte och jag kan inte ge till alla. Men bakom denna tanke minskar vår förmåga att se andra i nöd och att reagera på social misär. Barn har små förutsättningar att förstå resonemang om Rumäniens ansvar och att man inte kan hjälpa alla, de ser sina föräldrar skynda förbi framräckta händer och drar lätt slutsatsen att mamma och pappa tycker att tiggare är mindre värda som människor."

Jag tycker denna ledare med lite annorlunda vinkling bör läsas med öppna ögon av alla, oavsett om man förespråkar ett tiggeriförbud eller inte.




Debattartikel i Borås Tidning idag

2014-12-21






Krogshow med Jill Johnsson

2014-12-21

I går var vi på krogshow med Jill Johnsson på Rondo i Göteborg. Vi fick plats alldeles nära scenen.
En riktigt bra show och massor av bra musik! Jill har verkligen blivit en av mina favoritartister.










Min sjätte interpellation till finansministern

2014-12-19

I går lämnade jag in min sjätte interpellation till finansministern. Denna gång handlar det om den lite märkliga frågan om hur regeringen tänker se till att Alliansens politik genomförs.

I den segrande Alliansbudgeten finns ju nämligen bland annat ett förslag om ytterligare sänkning av arbetsgivareavgifterna för dem under 23 år. Nu frågar jag finansministern hur hon avser att gå vidare med att genomföra den av riksdagen beslutade politiken om att ytterligare sätta ned arbetsgivaravgifterna för unga?

Det blir en intressant debatt i januari när jag har fått svaret.

Hela interpellationen kan läsas här.




Dagens Nyheter citerar mig om KD:s migrationsutspel

2014-12-19

I dag citeras min blogg i en artikel i Dagens Nyheter om Göran Hägglunds (KD) utspel i migrationsfrågan igår:

”Jag tar också avstånd från Miljöpartiets i stora delar mycket naiva migrationspolitik som jag tyvärr tycker har påverkat Alliansens politik alltför mycket de senaste åren”, skrev till exempel riksdagsledamoten Jan Ericson (M) på sin blogg i går.

Och visst är det så. Jag tycker fortfarande inte vi skulle låtit Miljöpartiet få påverka migrationspolitiken så mycket. Men det var samtidigt inte en oväntad utveckling. Redan den 15 augusti 2010, en månad före riksdagsvalet samma år, skrev jag så här på bloggen:

"Flera opinionsmätningar visar att Sverigedemokraterna skulle kunna komma in i riksdagen och kanske också bli vågmästare. Det riskerar enligt min mening att föra svensk invandrings- och integrationspolitik åt ett helt annat håll än vad SD säkert har tänkt sig. För om SD skulle bli vågmästare i riksdagen kommer integrationspolitiken sannolikt att utformas i samförstånd över blockgränserna eftersom inget parti vill samarbeta med SD. Om Alliansen tvingas söka samarbete med de rödgröna riskerar Vänsterpartiets och Miljöpartiets extremt naiva invandringspolitik att få inflytande, helt enkelt för att samverkan med SD är värre."

Inte visste jag då hur rätt jag skulle få. SD:s inträde i riksdagen medförde inte alls att politiken förändrades i restrik riktning utan tvärtom att utvecklingen gick åt andra hållet. Lite för mycket enligt mig. Dagens växande debatt i media och internt i partierna beror knappast på att SD driver frågorna utan på att behovet finns att diskutera frågan. Debatten har helt enkelt varit försummad. SD:s inträde i riksdagen och deras växande väljarstöd har under 4-5 år skrämt de flesta debattörer och partier till tystnad och lämnat hela debatten, verklighetsbeskrivningen och dagordningen till SD. Förhoppningsvis är det slut med det nu.

Moderaternas har de senaste tio åren haft som bärande idé att lyssna på människor, se samhällsproblem och inte tveka att förändra politiken vid behov. Det har vi enligt min påsikt skött ganska bra på många områden. Nu är det dags att även se ett av vår tids största samhällsutmaningar, nämligen migrationsfrågan, och inte ducka för att göra de förändringar som kan behövas även där. Det har våra väljare rätt att kräva av oss.




Oroväckande utveckling i Ryssland

2014-12-18

Rysslands ekonomi ligger i ruiner. Orsakerna är flera, främst fallande oljepriser, höga kostnader för krigsmakten och effekterna av ekonomiska sanktioner mot landet. Men också kraftigt misskött ekonomi och brist på reformer under många år.

Landets ekonomi är extremt beroende av energisektorn, det sägs att två tredjedelar av exporten och halva statsbudgeten utgörs av olja och gas. Med fallande oljepriser faller också rubelns värde. Totalt i år har den förlorat 50 procent mot dollarn, trots räntenivåer på 17%.

Ryssar med större förmögenhet handlar nu upp sina pengar innan de minskar ännu mera i värde. Ryssarna är nämligen vana, man har upplevt kraftiga ras för valutan tidigare, ras som gjort att många förlorat stora delar av sitt sparkapital. Senast 1998.

Till detta kommer som sagt höga och stigande kostnader för krigsmakten, inklusive aggressionerna mot Krim och för att underblåsa krisen i östra Ukraina. Omvärldens sanktioner har också haft effekt.

Men den ekonomiska krisen i Ryssland började långt tidigare. Putin stärkte sin makt med hjälp av de lättförtjänta oljepengarna, som användes till offentlig sektor och höjda bidrag, och för att gynna sina vänner, oligarkerna i stället för att investeras i nya branscher. Putin har dessutom inte gjort några större ekonomiska reformer i Ryssland under sina 14 år vid makten.

Jag tycker raserad ekonomi, ökat folkligt missnöje, ledare med revanchlust, en allt starkare krigsmakt och en ökad aggressivitet mot grannlänerna är en mycket otrevlig kombination. Vi har sett tidigare i historien hur starka ledare i tider av inre splittring försöker samla befolkningen kring ett yttre hot. Historiska paralleller är svåra att bortse från, och det är därför dags att ta problemen i Ryssland på största allvar och ha beredskap för alla eventualiteter.




Utspelet från (KD) öppnar för ny Allianspolitik i migrationsfrågan

2014-12-18

I dag gör kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund ett mycket intressant och välgörande utspel i migrationsfrågan i form av ett debattinlägg på DN Debatt.

Under förmiddagen idag höll han också en välbesökt presskonferens i riksdagens presscenter med anledning av debattartikeln (bilden).

Utan att ta ställning till Hägglunds förslag i detalj ser jag en del som sammanfaller med de 10 förslag jag presenterade på bloggen den 4 november. Det handlar om översyn av ersättningssystemen och om en effektivare asylprocess. Dessutom lägger han till en viktig fråga, nämligen att det är orimligt att Sverige ensamt i EU idag ger permanenta uppehållstillstånd till flyktingar. Det medför kraftigare tryck av asylsökande och underminerar alla försök från svensk sida att försöka verka för att sprida flyktingmottagandet jämnare över EU-länderna.

Jag tar avstånd från Sverigedemokraternas förslag att försvåra arbetskraftsinvandringen, det är rent destruktivt. Jag tar också avstånd från deras förslag att sätta årliga gränser för maxantalet asylsökande. Det kan man inte göra i ett rättssamhälle, det kan inte få spela roll om man söker asyl i februari eller november, man måste få samma bedömning. Om man vill minska antalet asylsökande måste man i så fall se över regelverket, lika för alla.

Jag tar också avstånd från Miljöpartiets i stora delar mycket naiva migrationspolitik som jag tyvärr tycker har påverkat Alliansens politik alltför mycket de senaste åren.

Allianspartierna måste enligt min åsikt presentera sina egna förslag för att hantera migrationsfrågorna på ett balanserat sätt utan att snegla mot Sverigedemokraternas retorik med angrepp mot asylrätten och försvårande av den för Sverige lönsamma arbetskraftsinvandringen, eller Miljöpartiets naiva politik som den andra ytterligheten. Göran Hägglunds utspel idag öppnar upp för nya tankar inom Alliansen, och det är välgörande. Flera av Hägglunds tankar är för övrigt sådant som Moderaterna tidigare föreslagit, men som då stoppats av Kristdemokraterna. Nu öppnas nya möjligheter för en samsyn inom Alliansen i dessa frågor, och det är på tiden.




Migrationsfakta

2014-12-17

Med tanke på den senaste tidens diskussioner om Migrationsverkets prognoser för antalet asylsökande och olika siffror över den totala invandringen har jag idag tagit fram den senaste informationen från Migrationsverkets hemsida. Figuren nedan visar att till och med 1/12 i år var det knappt 49.000 asylärenden som avgjordes. Av dessa beviljades 28.680 personer asyl, och resten fick antingen avslag, drog tillbaka sin ansökan eller skickades till tidigare ankomstland för asylprövning (sk "Dublinärenden"). Totalt var det 59% av de totala asylärendena som tillstyrktes. Om man räknar bort återtagna ansökningar och sk Dublinärenden var det 77% av ansökningarna som beviljades.



Av Migrationsverkets hemsida kan man också se antalet beviljade uppehållstillstånd under januari-november i år:
1. Arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga, 23.528 personer:
Arbetskraftsinvandring inklusive egna företagare 14.768 personer
Anhöriga till arbetskraftsinvandrare 8.760
2. Flyktingar och deras anhöriga, 44.341 personer:
Kvotflyktingar 1.944
Konventionsflyktingar 10.016
Alternativt skyddsbehövande 18.763
Övriga skyddsbehövande 99
Särskilt ömmande omständigheter 1.449
Verkställighetshinder 454
Anhöriga till flyktingar/skyddsbehövande 11.616
3. EU/EES-medborgare, 7.218 personer:
EU/EEs-medborgare, inklusive anhöriga och studerande 7.218
4. Övriga gäststuderande och deras anhöriga, 9.295 personer:
Gäststuderande 8.081
Anhöriga till gäststuderande 1.214
5. Adoptioner, giftermål mm, 16.831 personer:
Adoptioner 211
Övriga anhöriga (giftermål mm) 16.620
Totalt: 101.213 personer

Av det totala antalet personer som beviljats uppehållstillstånd var det alltså ungefär 44% som var flyktingar och deras anhöriga, 23% som var arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga, och resterande 33% var EU/EES-medorgare, gäststudenter eller så kallad "kärleksinvandring".




Julfest med moderata riksdagsgruppen

2014-12-17



I går kväll hade moderata riksdagsgruppen sin traditionella julfest. Dagen till ära hade festkommittén tryckt upp en alldeles särskild pin för att hylla vår avgående partiledare Fredrik Reinfeldt. Han blev också hyllad med en specialskriven sång och vår (sannolikt) tillträdande partiledare Anna Kinberg Batra höll tal.

Fredrik Reinfeldt tackade samtidigt av de tidigare riksdagsledamöter som lämnat sina uppdrag under året.

Stämningen var som alltid god, och det stora samtalsämnet är givetvis det kommande (?) extravalet och hur denna mycket ovanliga och speciella politiska höst kommer att sluta.










Fler spekulerar kring om det verkligen blir något extraval

2014-12-16

I dag kommenterar Lars Wilderäng på sin blogg Cornucopia frågan om extraval eller inte. Han citerar bland annat min blogg igår där jag spekulerar kring om Löfvén verkligen ska utlysa extraval eller om han väljer att avstå. Lars Wilderäng har tydligen funderat i samma banor som jag själv.

I dag har tydligen även LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson varit ute i debatten och förespråkat att extravalet ställs in eftersom "det hotar jobben". Fast han verkar tro att det trots allt blir extraval.

Jag är kluven - jag vill väldigt gärna ha ett extraval! Det skulle ge Alliansen utmärkta möjligheter att vinna, och kanske rent av lyckas bilda en majoritetsregering. Men just därför är jag inte heller så säker på att Löfvén löper linan ut och verkligen utlyser ett extraval den 29 december.

Men vid sidan av mina funderingar laddar jag för extraval. Och det gör hela partiet. Vi är redo om Löfvén gör verklighet av sina planer.




Därför är Alliansens segrande budgetalternativ bättre för Sverige

2014-12-16

Socialdemokraterna, senast igår genom statsminister Löfvén, försöker sätta en bild av att en massa goda reformer inte blir verklighet till följd av att Alliansens budget segrade i riksdagens omröstning. Men riktigt så ser det ju inte ut. Den viktigaste effekten är faktiskt att Sverige slipper ett antal mycket skadsliga skattehöjningar. Om vänsterregeringens budget skulle ha blivit verklighet hade uppemot 2,4 miljoner svenskar drabbats av skattehöjningar. Det är inte en ansvarsfull politik för att värna jobb och tillväxt.

Alliansens budget lägger grunden för ett starkare Sverige, framförallt genom stora satsningar på mer kunskap i skolan, lägre trösklar in till arbetsmarknaden och en mer tillgänglig vård. Det vi nu ser är ett uppgivet agerande från regeringens sida. Det är dags att Stefan Löfven nu respekterar riksdagens beslut, särskilt med tanke på att han tidigare har sagt att den budget regeringen lade fram är överspelad.

För att jobben ska bli fler sänker vi kostnaderna ytterligare för att anställa unga, samtidigt som vi knyter jobb och utbildning närmare varandra genom exempelvis stärkt lärlingsutbildning. Det är en bättre väg att gå än skattehöjningar på jobb.

Påståendet om att välfärden får mindre pengar i Alliansens budget är dessutom fel. Alliansen satsar exempelvis nästan dubbelt så mycket som regeringen gör på mindre klasser och kvalitetshöjningar i lågstadiet under 2015. Samtidigt satsar vi drygt 400 miljoner på mindre klasser i förskolan och lika mycket lägger vi på läxhjälp. Alliansens satsningar på 500 miljoner gör att cancervården kan bli mer tillgänglig, och samtidigt avsätter vi pengar till en äldreboendegaranti, investeringsstöd inom äldreomsorgen och kompetenslyft/omvårdnadslyft för personalen inom äldreomsorgen.

Lite nedslag i Alliansens segrande budget:

Exempel på skolsatsningar:
• Lågstadielyft (medel för mindre klasser och fler lärare i lågstadiet) – våra satsningar är nästan dubbelt så stora som regeringen för 2015. (1 987 mnkr vs 1 108 mnkr)
• 415 mnkr till mindre klasser i förskolan och fritids (830 mnkr fr.o.m. 2016) vilket är samma nivå som regeringen föreslog.
• 388 mnkr till kommunerna för läxhjälp
• 100 mnkr på frivillig sommarskola åk 6-9

Exempel på jobbsatsningar och företagssatsningar:
• Ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga (det är nu upp till regeringen att återkomma med proposition om nödvändiga justeringar av lagstiftningen)
• Fördubblad lärlingsersättning
• Ökade anslag till exempelvis ALMI och Ung
• Minskade sjuklönekostnader för företagen

Exempel på välfärdssatsningar:
• 500 mnkr avsätts för mer tillgänglig cancervård
• 50 mnkr avsätts till äldreboendegaranti och investeringsstöd inom äldreomsorgen (växer till 600 mnkr 2018)
• 140 mnkr avsätts till höjd kompetens inom äldreomsorgen/omvårdnadslyft




Riksdagen röstade igenom delar av Alliansens migrationsförslag

2014-12-15

I dag tog riksdagen viktiga beslut kring migration (invandring). Bland annat faställdes beugeten för 2015, och eftersom det flyger många siffror genom luften i den frågan så kan det ju vara bra att redovisa siffrorna - drygt 17 miljarder satsas på statens utgiftsområde 8, Migration. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader, knappt 11 miljarder kronor, och till Migrationsverket som får 4,5 miljarder.

Samtidigt beslutade riksdagen om två konkreta skaer för att underlätta migrationen och integrationen. Dels att uppmana regeringen att tillsätta en utredning som ska "ge förslag till ett hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända som gör att de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden". Dels att Migrationsverket bör få möjlighet att driva så kallade anläggningsboenden (mottagningsboenden) i egen regi, bland annat för att spara pengar. Båda dessa förslag är delar av en fyrpartimotion i riksdagen (M, C, FP och KD), som alltså fick stöd av både socialförsäkringsutskottet och riksdagen.




Därför tvivlar jag allt mer på att det blir något extraval

2014-12-15

I normala fall brukar jag inte ägna mig åt spekulationer kring saker jag inte har en aning om. Men när det gäller det kommande (?) extravalet ska jag göra ett undantag. För jag börjar tro att det kanske inte blir något. Anledningen till att jag tvivlar är flera.

Det första är att det allt mer känns som om Stefan Löfvéns besked om att han tänkte utlysa extraval kom i affekt efter att ha förlorat budgetomröstningen i riksdagen. Det kändes helt enkelt ogenomtänkt. Beslutet verkar inte heller ha varit förankrat i den Socialdemokratiska riksdagsgruppen, och jag hör att det finns motstånd hos en del s-ledamöter mot extraval.

Den andra anledningen är alla mycket negativa nyheter kring Socialdemokraterna och Miljöpartiet, alla nya turer kring vem som går till val med vem och om den gemensamma S-MP-budgeten ska ligga till grund för valrörelsen eller inte. Löfvén har verkligen tagit alla tänkbara ståndpunkter samtidigt och ingen begriper vad han menar. Media är inte nådiga just nu, och med rätta beskriver de S-MP-regeringen som totalt ledarlöst kaos. Samtidigt jäser det inom Socialdemokratin och LO där allt fler kräver att partiet tar avstånd från MP. Statsminister Löfvéns auktoritet har dessutom skadats kraftigt, internationella bedömare talar om den stora bristen på en statsman som företräder Sverige. Det mesta har faktiskt gått fel för den nya S-MP-regeringen, och man förlorar votering efter votering i riksdagen. Ingen optimal tidpunkt för ett extraval.

Den tredje anledningen är opinionsläget. I de sammanvägda opinionsmätningarna backar både S och MP, medan allianspartierna ökar. Alliansen är nu i flera mätningar större än S+MP och moderaterna flåsar Socialdemokraterna i nacken när det gäller att vara största parti. Om denna utveckling håller i sig de kommande veckorna skulle alltså Stefan Löfvén utlysa ett extraval samtidigt som hans eget regeringsalternativ är ännu svagare än i det ordinarie valet i september.

Den sista anledningen är att ett extraval helt enkelt inte löser några problem. Vare sig Alliansen eller vänstersidan lär få egen majoritet, vilket innebär att extravalet inte gör vare sig från eller till.

I ett val mellan att inkassera ett ganska sannolikt valnederlag redan i mars och därefter tvingas avgå, eller att avgå frivilligt utan extraval och sedan försöka hanka sig fram och lyfta opinionssiffrorna till 2018 tror jag Stefan Löfvén väljer det sistnämnda. Även om det givetvis blir jobbigt för honom att backa från beskedet om extraval - det kommer att underminera hans trovärdighet ytterligare.

För egen del välkomnar jag ett extraval. Det skulle ge oss moderater en chans att lyfta valresultatet från september, och det skulle ge Alliansen en god möjlighet att ta över regeringsmakten. Därför vore det lite synd om mitt tips visar sig stämma. Men tyvärr tror jag sannolikheten är större för att Löfvén backar än att han verkligen utlyser extraval den 29 december.

Men jag hoppas jag har fel.




Tunga voteringsförluster för S-MP-regeringen idag

2014-12-12

Vid eftermiddagens votering i riksdagen var det inte mycket som gick S-MP-regeringens väg.

Först avslog riksdagen regeringens förslag att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Om den avskaffats hade det medfört längre sjukskrivningstider, och Sverige hade då varit det enda landet i västvärlden där man kan vara sjukskriven på obegränsad tid.

Därefter avslog riksdagen förslaget att utöka könskvoteringen i föräldraförsäkringen. Och så avslog vi förslaget att avskaffa vårdnadsbidraget. En viktig seger för svenska föräldrars valfrihet och rätten att bestämma själva.

En bra dag på det hela taget.




Årets bild? Som säger mer än tusen ord...

2014-12-11

Denna bild sprids just nu för fullt på sociala medier. Jag har inte lyckats lista ut vem fotografen är eller varifrån bilden kommer, men den togs uppenbarligen strax före statsministerns frågestund i riksdagen idag. En ensam och vingklippt statsminister, Stefan Löfvén (S) i ena ringhörnan, och fyra optimistiska och taggade Alliansföreträdare i den andra. Löfvéns minspel säger allt.



(Bilden ägs av TT, och jag har betalat licens för den)




Inte orimligt med repövning för tidigare värnpliktiga - men...

2014-12-11

Regeringen beslutade i dag att göra det möjligt för försvarsmakten att med plikt kalla in tidigare värnpliktiga och grundutbildade soldater till repetitionsövningar. Regeringens beslut att återaktivera plikten att göra repetitionsövning innebär att omkring 7.500 personer, som genomfört värnplikten från och med 2004 eller den grundläggande militärutbildningen GMU för frivilliga och är krigsplacerade, kan komma att kallas in till repövningar. Regeringen motiverar dagens beslut med det försämrade läget i Sveriges närhet och att krigsförbandens operativa förmåga nu måste stärkas genom fler övningar.

Moderaterna har tidigare framhållit att vi upplever ett nytt normalläge i den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde. Vi har pekat på vikten av att tillföra nya materielsystem, påskynda införandet av den nya insatsorganisationen och genomföra en saklig prövning av medlemskap i Nato.

Moderaterna motsätter sig inte beslutet att möjliggöra för Försvarsmakten att kalla in värnpliktiga till repetitionsövningar, och beslutet ligger helt i linje med vad jag själv tidigare funderat över, nämligen hur man bäst kan ta vara på de sista årskullarna som gjort värnpliktstjänsatgöring. Det borde man självklart göra om det nu är önskvärt med en större volym på antalet soldater i försvaret. Dock givetvis under förutsättning att de värnpliktsutbildade har en utbildning som är användbar i dagens försvar.

Samtidigt kan man konstatera att regeringsbeslutet inte har föregåtts av någon beredning överhuvudtaget med vare sig riksdagens försvarsutskott eller Utrikesnämnden. Det rimmar illa mot bakgrund av regeringens uttalade ambition att hitta blocköverskridande lösningar, och denna typ av frågor brukar man försöka samla en bred riksdagsmajoritet bakom.

Det finns också frågor kring de ekonomiska förutsättningarna. Regeringen avser nämligen inte att tillskjuta mer pengar för dessa övningar utan det ska "lösas inom befintlig budget". Det är ju tur att den av riksdagen antagna Alliansbudgeten innebär att Försvarsmakten slipper reducera sina kostnader med 150-200 miljoner kronor år 2015 som regeringen föreslog i höstbudgeten. Men det behövs sannolikt extra pengar om man ska kunna genomföra stora repetitionsövningar. I den frågan passar regeringen.




Debatt om socialsekreterarnas situation i Sveriges kommuner

2014-12-11

I går deltog jag i en debatt tillsammans med min riksdagskollega Ann-Christine Ahlberg (S) från riksdagens radiostudio, som kopplades upp till Radio Sjuhärad i Borås. Ämnet var den ansträngda situationen för socialsekreterarna i våra kommuner, och vad vi ville göra åt saken.

Kortfattad nämnde jag i debatten att regering och riksdag har en roll och kommunerna en annan. Man kan inte som riksdagsledamot sitta och låtsas att man kan lösa alla praktiska problem ute i kommunerna genom riksdagsbeslut. Riksdagen fastställer lagar och regler, ansvarar för utbildning av nya socionomer, och verkar för att kommunernas skatteintäkter ska öka till följd av att fler kommer i arbete. Kommunerna ansvarar för den löpande verksamheten, arbetsmiljön, lönevillkoren och för en bra ledning av verksamheten från tjänstemän och politiker. Vi kan inte från riksdagen detaljstyra den dagliga verksamheten. Inte heller trolla fram fler socionomer, de tar 3,5 år att utbilda. Vi har ökat antalet högskoleplatser med 20.000 under Alliansens tid, men det är varje högskola som själv avgör hur man ska fördela sina resurser till olika utbildningsplatser. Jag påpekade mycket tydligt att kommunerna måste bli bättre på att prioritera det som är viktigt, och bland detta ligger givetvis verksamheten inom socialsekreterarnas område. Det är här man tar de kanske mest ingripande besluten om människors liv, exempelvis omhändertagande av barn.

Hela debatten kan avslyssnas via denna länk. En kortare version kan avlyssnas nedan.






Anna Kinberg Batra - moderaternas blivande partiledare

2014-12-10



I går meddelade ju den moderata valberedningen att Anna Kinberg Batra som väntat föreslås som ny partiliedare för moderaterna och därmed också som statsministerkandidat i det kommande extravalet.

I dag var det åter till vardagsarbetet för vår blivande partiledare, när vi hade möte i den moderata finanskommittén och diskuterade effekterna av att Alliansens budget vunnit, och hur vi på bästa sätt ska sprida budskapen om alla de fördelar detta medför för Sverige jämfört med S-MP-regeringens politik.

I morgon tar riksdagsgruppen beslut om ny vice ordförande för finansutskottet när Anna Kinberg Batra lämnar detta uppdrag för att helt ägna sig åt att förbereda partiledaruppdraget på allvar.







Lägre förvärvsfrekvens bland utrikes födda

2014-12-09

SCB presenterade idag en rapport om förvärvsfrekvensen (andelen förvärvsarbetande) bland utrikes födda som invandrade till Sverige 1997-99.

I rapporten konstateras att andelen förvärvsarbetande ökar med tiden, men att andelen är lägre bland utrikes födda även efter 13 år i Sverige.

Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. Detta ska jämföras med att andelen förvärvsarbetande ligger runt 85-90 procent bland inrikes födda. De utrikes födda som inte förvärvsarbetar försörjs enligt rapporten via arbetslöshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat sjuk- och aktivitetsnedsättningar förekommer också. Det förekommer också att man studerar istället för att arbeta, framförallt bland kvinnor.

Denna figur från SCB:s rapport visar utrikes födda kvinnors och mäns förvärvsfrekvens efter tid i Sverige, jämfört med inrikes födda. Man ser tydligt hur kurvorna för utrikes födda stiger snabbt efter 2-3 år, men sedan planar ut efter 9-10 år. Andelen förvärvsarbetande stannar på en nivå runt 60-70% för utrikes födda, jämfört med runt 85-90% för inrikes födda.



Rapporten visar också att utrikes födda som invandrat före 40 års ålder har en förvärvsfrekvens närmare inrikes föddas nivå än vad personer som invandrat efter 40 års ålder har. Även utbildningsnivån har betydelse. Precis som bland inrikes födda har utrikes födda med gymnasial eller eftergymnasial utbildning högre förvärvsfrekvens än förgymnasialt utbildade.




BT Debatt idag: "Den utsträckta handen var tom"

2014-12-07






Varför låta SD sätta agendan i invandringsdebatten?

2014-12-07

De senaste dagarna har jag läst två mycket välformulerade och kloka artiklar om den svenska invandringspolitiken. Dels dagens ledare i Expressen där Anna Dahlberg konstaterar att Storkoalitionen i migrationsfrågan har inte varit lyckad. Det är absurt att lämna hela mittfältet fritt med ett främlingsfientligt parti på frammarsch.. Dels i Dagens Industri i fredags där PJ Anders Linder, numera chefredaktör för Axess magasin, skriver att Invandringsfrågan gjorde att Moderaterna förlorade många väljare till Sverigedemokraterna i valet. M gjorde av taktiska skäl upp med MP, vilket har lett till att balansen i politiken har förskjutits rejält.

Båda skribenterna delar min åsikt att Moderaterna (och övriga Alliansen) måste forma en egen trovärdig politik för hållbar invandring och fungerande integration utan att snegla på vare sig SD eller MP, de två ytterligheterna i denna fråga. Om vi formar en egen politik som är realistisk och har trovärdighet hos svenska folket, kommer SD att krympa dramatiskt. Denna åsikt delar jag med väldigt väldigt många moderater, både väljare, lokalpolitiker och moderata riksdagskolleger. Jag ser också ett visst hopp om nytänkande med tanke på att frågan faktiskt nämns i moderaternas valutvärdering som ett område där vi saknade relevanta svar.




Mer om opinionsläget

2014-12-06

Jag hann inte mer än beklaga att de sammanvägda opinionsmätningarna verkade ha försvunnit, så fungerade plötsligt länken till svenskopinion.nu igen och sidan är uppdaterad med alla opinionsmätningar efter senaste riksdagsvalet. Detta är alltså utgångsläget inför den kommande extravalet. Alla mätningar är gjorda före S-MP-regeringens nederlag i budgetomröstningen och beskedet om extravalet. Här är först de sammalagda siffrorna för Alliansen respektive S-V-MP, jämfört med SD och FI. Alliansens återhämtning och de rödgrönas nedgång sedan i somras är dramatiska, liksom givetvis SD:s uppgång.



Och här är siffrorna för samtliga partier särredovisade. Den moderata uppgången gör att vi nu
ligger nära det näst bästa valresultatet i partets historia, valet 2006 när vi fick 26,2%.






Intressant opinionsläge

2014-12-06

De sammanvägda opinionsmätningarna från samtliga opinionsinstitut verkar tyvärr ha upphört efter senaste valet. Tills vidare får man därför nöja sig med siffrorna från enskilda opinionsinstitut och inte dra alltför snabba slutsatser av enskilda mätningar.

Den färskaste opinionsmätning som gjordes före beskedet om extravalet var den Demoskopmätning som presenterades igår. Den visar att Moderaterna fortsatt att öka och att Socialdemokraterna minskat. Moderaterna ligger nu på samma nivå som valresultatet 2006. Läget mellan Alliansen och S-V-MP är att båda sidor nu är exakt lika stora.



Demoskop konstaterar att väljare nu går direkt från S till M, och att SD:s tillskott i huvudsak kommer från S. Samtidigt backar altså SD, vilket jag tolkar som att en del väljare går tillbaka till M från SD.

Personligen tror jag att en del av de moderatväljare som röstade på SD i senaste valet ångrar sig. Det var kanske inte värt att rösta bort en framgångsrik Alliansregering bara för att man ville markera mot invandringspolitiken? När nu moderaterna också tydligt markerat i sin eftervalsanalys att det finns behov av nytänkande både när det gäller migration (mottagande) och integration så tror jag att moderata väljare upplever att vi blivit bättre på att lyssna. Det lär inte hinna komma några skarpa förslag före extravalet, men signalen är ändå tydlig.

Extravalet kommer rimligen främst att handla om regeringsduglighet, ansvaret för statsfinanserna, samt vilken regering som är bäst på att skapa förutsättningar för fler jobb. Det gör att jag är mycket optimistisk om valutgången för Moderaternas och Alliansens del. Inte minst som Socialdemokraterna verkar upprepa misstaget från 2010 och går till val tillsammans med Miljöpartiet.




Dramatik i riksdagsarbetet

2014-12-04

Gårdagens riksdagsbeslut att fastställa Alliansens statsbudget för 2015 skapar dramatik i riksdagsarbetet. Redan idag fick vi ut nya handlingar i Finansutskottet där vi korrigerar en del poster efter den nya budgeten. De flesta övriga riksdagsutskott måste också korrigera sina egna budgetar för 2015.

Eftersom det är kort tid till årsskiftet kommer riksdagen nu även att debattera och besluta i ärenden både långt in på nätterna och de återstående helgerna fram till jul kommer troligen också att behöva tas i anspråk för att hinna med allt. Mer arbete, absolut, men det är det värt. Nu får Sverige en betydligt bättre budget för företagande och jobb, vi slipper skadliga skattehöjningar och en del andra dåliga förslag.

Och oavsett hur det blir med extravalet och utgången av detta kommer Alliansens budget att gälla för 2015, även om det kan ske korrigeringar i vårbudgeten 2015.




Vi är redo att försöka vinna ett extraval

2014-12-03

Statsminister Löfvén meddelade alltså att han den 29 december tänker utlysa ett extraval, som ska hållas den 22 mars. Visserligen kan ju saker hända före den 29 december, så ingen vet ju säkert om det verkligen blir ett extraval, men om det blir så är vi moderater och våra Alliansvänner redo att kämpa för en valseger.

Vi såg i slutspurten av valrörelsen hur Alliansen steg för steg knappade in på de rödgröna partierna. Och moderaternas uppgång har fortsatt efter valet. Samtidigt har oenigheten mellan S och MP blivit allt tydligare och de politiska missgreppen många. Jag tror Alliansen har en utmärkt möjlighet att ta tillbaka regeringsmakten.

Moderaterna utser ny partiledare den 7 mars. Det kan samtidigt bli en utmärkt valupptakt för slutspurten av valrörelsen.

För egen del har jag sparat alla mina valskyltar från senaste valet för säkerhets skull. Bara ut med spett och slägga på nytt. Valrörelsen har börjat!


Uppdatering 4/12: Moderaterna meddelade nu på morgonen att den extra partistämman för att utse ny partiledare blir redan den 10 januari. Det blir en utmärkt valupptakt inför extravalet!




Kommentar till dagens regeringsnederlag

2014-12-03

Regeringens nederlag i budgetomröstningen medför att bollen nu ligger hos statsminister Stefan Löfven. Det var han som hade ansvaret för att få igenom regeringens budget.

Alliansen gick till val tillsammans på en gemensam budget. Vi gjorde nu som vi lovade våra väljare och röstade för vår gemensamma budget. Vi har svårt att se vad samtal med regeringen skulle leda till då det finns betydande politiska skillnader mellan regeringen och Alliansen.
* Alliansen sänker trösklar in till arbetsmarknaden, regeringen vill istället höja skatten 40 gånger mer än vad de satsar på företagande.
* Alliansen värnar drivkrafter för att arbeta när regeringen föreslår kraftigt utbyggda bidragssystem.
* Alliansen värnar det finanspolitiska ramverket när regeringen överger det.
* Stefan Löfven talar gärna om samarbete och utsträckta händer – men har i praktiken agerat i rakt motsatt riktning. Han har under sin korta tid som statsminister hunnit svika överenskommelsen i friskolekommittén, bryta mot arbetsordningen i pensionsgruppen och svika en rad löften som han gav i valrörelsen, bland annat om att skatten inte ska höjas för vanliga löntagare. Samtidigt har regeringen skjutit viktiga besked och investeringar på framtiden, såsom Förbifart Stockholm och hur Sveriges energiförsörjning ska tryggas.

Dagens beslut innebär bland annat att över en miljon löntagare slipper höjd inkomstskatt från årsskiftet och att förslaget om höjda arbetsgivareavgifter för unga och äldre inte höjs.




Riksdagen röstade igenom Alliansens budget

2014-12-03





Mediauppbådet var närmast extremt före riksdagens omröstning om de tre budgetalternativen. Alliansens budget vann med 183 röster mot 152. Ovan nyhetsflashen på Expressens websida.







Så lät det då - har S och MP redan glömt?

2014-12-03

I dag när regeringen desperat försöker få Alliansen att till varje pris rädda regeringens budgetförslag finns det anledning att påminna vad Socialdemokraternas och Miljöpartiets ledande företrädare sagt det senaste året. Inte riktigt så det låter nu...

”Praxis i svensk finanspolitik är att regeringar verkar med ett starkt parlamentariskt stöd för sin politik. Den sittande regeringen har emellertid inte vinnlagt sig om att skapa en majoritet för sina förslag. Därmed bryter regeringen mot praxis. Det är oansvarigt.” Magdalena Andersson och Fredrik Olovsson på Dagens Industris debattsida, 23 oktober 2013.

”Vi tycker att det är regeringen som inte använder den praxis som slagits fast i svensk riksdag sedan 40 år tillbaka att man faktiskt förankrar de förslag man kommer med i riksdagen. Ser till att man har en majoritet bakom. Det har den här regeringen inte gjort. Då blir det ibland naturligt att en majoritet i riksdagen går emot deras förslag.” Per Bolund i Sveriges Radio, 18 september 2013.

”Det är tyvärr inte oppositionens uppgift att lotsa igenom budgetar.” Magdalena Andersson i SVT Agenda, 8 december 2013.

”Först ska vi vinna valet. Sedan ska vi få igenom en budget. Men det är klart att man inte bildar regering om man inte tror att man får igenom sin första budget.” Magdalena Andersson i Dagens Industri, 11 december 2013.

”Det är min fasta övertygelse att kunna presentera en regering och självfallet senare presentera en budget som kan gå i genom riksdagen.” säger Stefan Löfven.




Budgetdebatt

2014-12-03

Just nu håller Anna Kinberg Batra (M) sitt anförande i budgetdebatten i riksdagen. Hon talar om något som kommit lite i skymundan de senaste dagarna, nänmligen om innehållet i Alliansens budgetmotion. Allt handlar faktiskt inte om taktik och spekulationer kring regeringsalternativ, det är faktiskt innehållet i de olika budgetalternativen som är det centrala.







Trist att behöva göra P1 besvikna - men situationen är unik

2014-12-02



P1 morgon lade i kväll ut denna text på twitter. Bakgrunden var att jag tidigare i eftermiddags tackade ja till att vara med i P1 morgon och kommentera SD:s beslut att rösta för Alliansens budgetmotion i morgon. Men sedan utvecklades saker snabbt under kvällen, Alliansens partiledare bjöds in till diskussion/krissamtal med regeringen i kväll och hela situationen är ytterst oklar. I det läget vill jag inte sitta i P1 i morgon bitti och spekulera kring utfall av diskussioner som jag inte varit med i och inte vet något om. Därför lämnade jag i kväll återbud till min medverkan i programmet.

Jag förstår att producenten blev besviken, och jag beklagar detta. Jag brukar inte backa ur något jag sagt att jag ska delta i, och jag har ofta och gärna mycket kontakter med media. Men det politiska läget är samtidigt unikt och det gör att planerna ändras både för politiker och journalister. Jag tog beslutet i samråd med vår moderata pressavdelning, men någon munkavle handlade det inte om. Det är mitt eget beslut. Jag vill helt enkelt kunna vara seriös och tillföra något vettigt om jag ska delta i ett radioinslag, inte minst i egenskap av ledamot av finansutskottet. Media får helt enkelt finna sig i att det kommer att ta lite tid innan det går att lämna vettiga kommentarer kring det politiska läget.




Intressant politiskt läge

2014-12-02

Efter en månads spekulationer kom så beskedet att SD tänker rösta för Alliansens budgetförslag, vilket i så fall innebär att regeringens budget faller.

Jag upprepar det jag sagt tidigare, Alliansens budgetalternativ är bäst för jobben, företagandet, statsfinanserna, skolan, välfärden och infrastrukturen. Ja, bäst för det mesta faktiskt. Och självklart tycker jag att det bästa budgetalternativet ska vinna vid omröstningen.

I övrigt tänker jag inte spekulera i vad som händer politiskt, till att börja med avvaktar jag morgondagens budgetdebatt och omröstning i riksdagen. Först då vet vi säkert vad utfallet blev.

Bilden visar medias belägring av den moderata riksdagsgruppens möte. Mitt i röran intervjuas vår gruppledare Anna Kinberg Batra.







Tankar inför budgetomröstningen

2014-12-02

Förra veckan uppmärksammade bloggen Cornucopia mitt tydliga besked på twitter angående budgetomröstningen på onsdag. Jag konstaterade ju att Alliansen självklart kommer att rösta för sitt eget budgetalternativ. Allt annat hade varit ett svek mot Alliansens väljare. Hur andra partier sedan väljer att rösta är bara spekulationer som inte jag vet mer om än någon annan. Därför avstår jag från att spekulera.



I Borås Tidning upprepar jag detta besked idag. Jag fick också frågan vid BT:s intervju igår om hur det skulle kännas om Alliansens budgetförslag skulle vinna tack vare röster från SD. Mitt svar (som inte finns med i artikeln i BT) var att alla partier i riksdagen alltid är välkomna att rösta för Alliansens förslag. Jag och mina Alliansvänner anser att Alliansens budget är den bästa för landet, så självklart vill vi också att den ska vinna vid omröstningen.

Vissa (främst s-märkta ledarsidor) verkar fortfarande mena att Alliansen skulle lägga ned sina röster för att låta S-MP-budgeten vinna. Det är ett ganska märkligt resonemang. Socialdemokraterna konstaterade förra hösten att det inte var deras ansvar att se till att Alliansens politik gick genom riksdagen. Och detsamma gäller självklart idag, fast omvänt. Stefan Löfvén har ansvaret för att skapa majoritet för sin politik, det är inte Alliansens uppgift.




Företagen missnöjda med regeringsskiftet

2014-12-02

Dagens Industri ägnar idag flera sidor i tidningen åt näringslivets missnöje med regeringsskiftet, som en stor majoritet av de tillfrågade företagen anser medför försämringar.






Möte med RUT-företagare

2014-12-01

I dag träffade jag ett antal "RUT-företagare" och riksdagspolitiker hos Företagarna i Göteborg. Diskussionerna handlade om hur vi kan skapa en långsiktighet för branschen, så att man vågar satsa och utveckla sin verksamhet. Just nu upplever många RUT-företagare att det ligger en våt filt över branschen. En bransch som hittills enligt Företagarna skapat ca 17 000 anställningar.

Vi fick först en föredragning av en representant för Skatteverket som visade hur sänkta skatter och infört RUT/ROT-avdrag sammanfaller med minskat intresse för att jobba svart eller anlita svart arbetskraft. Kopplingen mellan Alliansens reformer och en ökad skattemoral är mycket tydlig.

Vi hade också en telefonkonferens med Hemfrids grundare och ägare, Minica Lindstedt. Hon påpekade att på hennes företag är ungefär hälften av de anställda utlandsfödda och 2/3 kommer direkt från arbetslöshet. Hon menade att hemtjänstbranschen gör en viktig insats som väg in på arbetsmarknaden för många. Denna bild bekräftades av de småföretagare som deltig i seminariet. Oron i bransschen är stor för vad den nya regeringens politik kan medföra.

Det blev också lite avslutande diskussioner kring hur man skulle kunna utveckla RUT- och ROT-avdragen ytterligare, och jag passade naturligtvis på att slå ett slag för mitt "REP-avdrag", alltså skattereduktion för hushållsnära reparationstjänster. Jag har ju motionerat om detta i riksdagen även i år, och tänker fortsätta jobba för detta framöver.